Regeringens proposition 1989/90:100

med fbrslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91

Prop. 1989/90:100

Regeringen f�rel�gger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 december 1989 f�r de �lg�rder och de �ndam�l som framg�r av f�redragandenas hemst�llan.

P� regeringens v�gnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga �ndam�l

Det i 1990 �rs budgetproposition framlagda f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 visaren omslutning av 408 256 milj. kr. Detta inneb�r en minskning i f�rh�llande till vad som nu ber�knas f�r innevarande budget�r med 3 832 milj. kr. Budgetf�rslaget utvisar ett underskott om 368 milj. kr. Del i 1989 �rs budgetproposition framlagda f�rslaget innebar ett �verskott om 423 milj. kr. f�r innevarande budget�r. Detta �verskoll ber�knas numera lill 18 510 milj. kr.

1 bilagoma 1-20 i budgetpropositionen redovisas regeringens f�rslag till de i statsbudgeten ing�ende inkomst- och utgiftsposterna n�rmare. 1 bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgmnd av den samh�llsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetf�rsla�get.

I bilaga 2 behandlas utvecklingen av offentlig sektor med utg�ngspunkt i dels de fr�gor som bereds inom olika fackdepartemenl dels vissa mer �vergripande utvecklingsfr�gor.

1�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO

Prop. 1989/90:100

Statsbudget f�r budget�ret 1990/91

Inkomster:

Skatter�� 359164 701000

Inkomster av statens verksamhet�� 38 306 300000

Inkomster av f�rs�ld egendom�� 26 300 000

�terbetalning av l�n�� 7 307 154 000

Kalkylm�ssiga inkomster�� 3083477000

Summa kr.�� 407 887 932 000

Underskott�� 368530000

Summa kr.�� 408256462000

Prop. 1989/90:100

Ulgiftsanslag:

Kungliga hov- och slottsslatema

J ustitiedepartementet

Utrikesdepartementet

F�rsvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbmksdepartementel

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Milj�- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

R�ntor p� statsskulden m. m.

Of�mtsedda utgifter

47816000

5 804202000

14997 806000

35 453 526000

113858410000

16121722000

26289489000

55 716347000

5196213000

27 284912000

21008 726000

2454669000

15 687491000

1765138000

568995000

56000000000

I OOOOOO

398256462000

Ber�knad �vrig medelsf�rbrukning:

Minskning av anslagsbeh�llningar �kad disposition av r�riiga krediter

1 500000000 500000000

2000000000

Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto

8000000000�� 10000000000

Summa kr.�� 408 256462000

Prop. 1989/90:100.

Specifikation av statsbudgetens inkomster 1990/91

1990/91	Tusental kr.
1000 Skatter:
1100 Skatt p� inkomst:
1110 Fysiska personers inkomst-
skatt:
1111 Fysiska personers inkomst-
skatt	72477000	72477000
1120 Juridiska personers inkomst-
skatt:
1121 Juridiska personers inkomst-
skatt	27641000	27641000
7130 Of�rdelbara inkomstskatter:
1131 Of�rdelbara inkomstskatter	1100000	1100 000
1140 �vriga inkomstskatter:
1141 Kupongskatt	270000
1142 Utskiftningsskatt och ers�tt-
ningsskatt	10000
1143 Bevillningsavgift	5000
1144 Lotteri vinstskall	1467900	1752900�� 102970000
1200 Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgifl	45137000
1221 Sjukf�rs�kringsavgift, netto	-7 743000
1231 Bamomsorgsavgift	13203000
1241 Vuxenulbildningsavgift	1587000
1251 �vriga socialavgifter,netlo	-7494000
1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-
ter till arbetarskyddsverkets
och arbelsmilj�insilulels verk-
samhet	211000
1281 Allm�n l�neavgift	2039000	46 940000�� 46940000
1300 Sk�rt p� egendom:
1310 Skatt p� fast egendom:
1311 Skogs v�rdsa vgi fler	440000
1312 Fastighetsskart	6050000	6490000
1320 F�rm�genhetsskatt:
1321 Fysiska personers f�rm�gen-
hetsskall	3571000
1322 Juridiska personers f�rm�gen-
hetsskatt	70000	3641000
1330 Arvsskall och g�voskall:
1331 Arvsskart	950000
1332 G�voskall	290000	1240000
1340 �vrig skatt p� egendom:
1341 St�mpelskart	5975000
1342 Skatt p� v�rdepapper	5 700000	11675000�� 23046000 4

Prop. 1989/90:100

1990/91	Fusental kr.
1400 Skatt p� varor och tj�nster:
1410 Allm�nna f�rs�dningsskatter:
1411 Merv�rdeskatt	115 500000	7755�0
1420, 1430 Skall p� specifika varor:
1421 Bensinskart	18 700000
1422 S�rskilda vamskatter	1154000
1423 F�rs�ljningsskatt p� motorfor-
don	2297000
1424 Tobaksskatt	5100000
1425 Skatt p� spritdrycker	6050000
1426 Skatt p� vin	2630000
1427 Skatt p� mall- och l�skedrycker	2280000
1428 Energiskatt	. 16220000
1429 S�rskild avgift p� svavelhaltigt
br�nsle	1
1431 S�rskild skatt f�r oljeproduk-
ter m.m.	1430000
1432 Kassettskatt	200000
1433 Skatt p� videobandspelare	251800
1434 Skatt p� viss elektrisk kraft	962000
1435 S�rskild skatt mot f�rsuming	102000	57376801
1440 �verskoll vid f�rs�ljning av va-
ror med statsmonopol:
1441 AB Vin-& Spritcentralens in-
levererade �verskott	100000
1442 Systembolaget ABs inleverera-
de �verskott	160000	260000
1450 Skatt p� tj�nster:
1451 Reseskatt	444000
1452 Skatt p� annonser och reklam	1092000
1453 Totalisatorskatt	575000
1454 Skatt p� spel	80000	2191000
7-60 Skatt p� v�gtrafik:
1461 Fordonsskatt	4035000
1462 Kilometerskatt	3400000	7435 000
1470 Skatt p� import:
1471 Tullmedel	3 300000	3300000
1480 �vriga skatter p� varor och
tj�nster:
1481 �vriga skatter p� varor och
tj�nster	45000
1482 Investeringsavgift	100000	145 000�� 186207801

Summa skatter�� 359164701

Prop. 1989/90:100

1990/91

Tusental kr.

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 R�relse�verskort:

2110 Aff�rsverkens inlevererade
�verskott:
2111 Postverkets inlevererade �ver-
skott	46240
2112 Televerkels inlevererade �ver-
skoll	198000
2113 Statens j�mv�gars inleverera-
de �verskoll	0
2114 Luftfartsverkets inlevererade
�verskott	345000
2115 Aff�rsverket FFVs inleverera-
de �verskoll	97200
2116 Statens vattenfallsverks in-
levererade utdelning	750000
2117 Dom�nverkets inlevererade
�verskott	192000
2118 Sj�fartsverkets inlevererade
�verskott	46900
2119 Statens vallenfallsverks in-
leverans av motsvarighet till
statlig skall	866 600
2120 �vriga myndigheters inlevere-
rade �verskott:
2123 Inlevererat �verskott av uthyr-
ning av ADB-utmstning	145235
2124 Inlevererat �verskoll av riks-
g�ldskonlorets garantiverk-
samhet	0
2130 Riksbankens inlevererade �ver-
skott:
2131 Riksbankens inlevererade
�verskoll	6600000
2750 �verskott fr�n spelverksamhet:
2151 Tipsmedd	1457000
2152 Lotterimedel	1064000

2541940

145235

6600000

2521000�� 11808175

2200 �verskott av statens fastig�hetsf�rvaltning:

2270 �verskott av fastighetsf�rvalt�ning:

2211 �verskoll av kriminalv�rds�styrelsens fastighetsf�rvalt�ning

2214 �verskott av byggnadsstyrel�sens verksamhet

2215 �verskott av generaltullstyrel�sens fastighetsf�rvaltning

690827

690827�� 690827

Prop. 1989/90:100

1990/91�� Tusental kr.
2300 R�nteinkomster:
2310, 2320 R�ntor p� n�ringsl�n:
2311 R�ntor p� lokaliseringsl�n	120000
2313 R�nteinkomster p� statens av-
dikningsl�n	40
2314 R�nteinkomster p� l�n till fis-
kerin�ringen	9038
2316 R�nteinkomster p� vallen-
kraflsl�n	148
2317 R�nteinkomster p� luftfarts-
l�n	10
2318 R�nteinkomster p� statens l�n
till den mindre skeppsfarten	6000
2321 R�nteinkomster p�
skogsv�gl�n	35
2322 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n.
kammarkollegiet	203063
2323 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n.
lantbmksstyrelsen	2 530
2324 R�ntor p� televerkets statsl�n	250436
2325 R�ntor p� postverkets statsl�n	46240
2326 R�ntor p� affarverkel FFVs
statsl�n	16 540
2327 R�ntor p� statens vatten-
fallsverks statsl�n	2 205 552�� 2859632
2330 R�ntor p� bostadsl�n:
2331 R�nteinkomster p� egna-
hemsl�n	0
2332 R�nteinkomster p� l�n f�r bo-
stadsbyggande	6550000
2333 R�nteinkomster p� l�n f�r
bostadsf�rs�rjning f�r mindre
bemedlade bamrika familjer	180
2334 R�ntor p� �vriga bostadsl�n.
bostadsslyrdsen	1000�� 6551180

Prop. 1989/90:100

1990/91�� Tusental kr.
2340 R�ntor p� studiel�n:
2341 R�nteinkomster p� statens l�n
f�r universitetsstudier och ga-
rantil�n f�r studerande	170
2342 R�nteinkomster p� allm�nna
studiel�n	20500	20670
2350 R�ntor p� energisparl�n:
2351 R�ntor p� energispari�n	330000	330000
2360 R�ntor p� medel avsatta tid
pensioner:
2361 R�ntor p� medd avsalta lill
folkpensionering	6000	6000
2370 R�ntor p� beredskapslagring:
2371 R�ntor p� beredskapslagring
och f�rr�dsanl�ggningar	613123	613123
2380,2390 �vriga r�nteinkomster:
2381 R�nteinkomster p� l�n till per-
sonal inom utrikesf�rvaltning-
en m.m.	0
2383 R�nteinkomster p� statens bo-
s�tlningsl�n	200
2384 R�nteinkomster p� l�n f�r
kommunala markf�rv�rv	0
2385 R�nteinkomster p� l�n f�r stu-
denlk�rlokaler	100
2386 R�nteinkomster p� l�n f�r all-
m�nna samlingslokaler	15000
2389 R�nteinkomster p� l�n f�r in-
ventarier i vissa specialbost�-
der	124
2391 R�nteinkomster p� markf�r-
v�rv f�r jordbmkets rationali-
sering	800
2392 R�ntor p� intressemedel	10000
2394 �vriga r�nteinkomster	70000
2395 R�ntor p� s�rskilda r�kningar
i riksbanken	1600000
2396 R�nteinkomster p� det av
byggnadsstyrelsen f�rvaltade
kapitalet	1637000	3333224�� 13713829

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

712584

712584�� 712584

Prop. 1989/90:100

1990/91

Tusental kr.

2500 Offentligr�ttsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter�� 643 016

2522 Avgifter f�r granskning av fil�mer och videogram�� 5000

2523 Avgifter f�r s�rskild pr�vning och fyllnadspr�vning inom

skolv�sendet�� 1540

2527 Avgifter f�r statskontroll av krigsmaterieltillverkning�� I

2528 Avgifter vid bergsstalen�� 2130

2529 Avgifter vid patent- och regisl-reringsv�sendet�� 7 205

2531 Avgifter f�r registrering i f�r�enings- m. fl. register�� 34 377

2532 Uts�kningsavgifter�� 106 590

2534� Vissa avgifter f�r registrering

av k�rkort och motorfordon�� 185025

2535 Avgifter f�r statliga garantier�� 123188

2536 Lotteriavgifter�� 2 100

2537 Milj�skyddsavgift�� 18 550

2538 Milj�avgift p� bek�mpnings�medel och handelsg�dsel� 174 100

2539 T�ktavgift�� 16600

2541 Avgifter vid tullverket�� 118400

2542 Patientavgifter vid tandl�kar�utbildningen 5 100

2543 Skatteulj�mningsavgift�� 7746000

2544 Avgifter i �renden om lokala kabels�ndningar 22 334

2545 N�rradioavgifter�� 4095

2546 Avgifter vid registrering av fri�tidsb�tar�� 9000

2547 Avgifter f�r statens Ide-n�mnds verksamhet�� 3 721

9228072�� 9228072

2600 F�rs�ljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalv�rden	175000
2612 Inkomster vid statens r�ttske-
miska laboratorium	10885
2619 Inkomster vid riksantikvarie-
�mbetet	300
2624 Inkomster av uppb�rd av fel-
parkeringsavgifter	90104
2625 Utf�rs�ljning av beredskapsla-
ger	140000
2626 Inkomster vid banverket	760000	1176289

Prop. 1989/90:100

1990/91	Tusental kr.
2700 B�ter m.m.:
2711�� Restavgifter 2712�� B�lesmedd 2713�� Vattenf�roreningsavgift	436423 270100 1	706524	706524
2800 �vriga inkomster av statens verksamhet:
2811 �vriga inkomster av statens verksamhet	270000	270000	270000

Summa inkomster av statens verksamhet�� 38 306 300

3000 Inkomster av f�rs�ld egendom:

3100 Inkomster av f�rs�lda byggna�der och maskiner m. m.:

i770 Aff�rsverkens inkomster av f�r�s�lda fastigheter och maskiner: 3113 Statens j�mv�gars inkomster av f�rs�lda fastigheter och ma�skiner

3115 Afiarsverket FFVs inkomster av f�rs�lda fastigheter och ma�skiner

i720 Statliga myndigheters inkoms�ter av f�rs�lda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalv�rdsstyrelsens in�komster av f�rs�lda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av f�rs�lda datorer m. m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av f�rs�lda byggnader

3200 �vriga inkomster av markf�r�s�ljning:

3211 �vriga inkomster av markf�r�s�ljning

300

3000

1000

3300

7 000

3300

1000

Prop. 1989/90:100

1990/91

Tusental kr.

3300 �vriga inkomster av f�rs�ld egendom:

3311 Inkomster av statens gmv�egendom

3312 �vriga inkomster av f�rs�ld egendom

22000 O

22000

22000

Summa inkomster av f�rs�ld egendom�� 26300

4000 �terbetalning av l�n:
4100 �terbetalning av n�ringsl�n:
-770 �terbetalning av industril�n:
4111 �terbetalning av lokaliserings-
l�n	IIOOOO
�720 �terbetalning av jordbmksl�n:
4122 �terbetalning av statens av-
dikningsl�n	5
4123 �terbetalning av l�n till fiske-
rin�ringen	38 766
4130 �terbetalning av �vriga n�-
ringsl�n:
4131 �terbetalning av vattenkrafts-
l�n	276
4132 �terbetalning av luflfartsl�n
4133 �terbetalning av statens l�n	0
lill den mindre skeppsfarten	20000
4135 �terbetalning av skogsv�gl�n	57
4136 �terbetalning av �vriga n�-
ringsl�n. Kammarkollegiet	105000
4137 �terbetalning av �vriga n�-
ringsl�n, Lantbmksstyrelsen	1750
4138 �terbetalning av tidigare infri-
ade statlig garantier	11500

IIOOOO

38 771

138583�� 287354

4200 �terbetalning av bostadsl�n m.m.:

4211 �terbetalning av l�n lill egna�hem

4212 �terbetalning av l�n f�r bo�stadsbyggande

4213 �terbetalning av l�n f�r bo�stadsf�rs�rjningen f�r mindre bemedlade bamrika familjer

4214 �terbetalning av �vriga bo�stadsl�n, Bostadsslyrdsen

O 4 500000

800 500

4501300�� 4501300

Prop. 1989/90:100

1990/91

Tusental kr.

137850

137850

4300 �terbetalning av studiel�n:

150

5 500
2075000�� 2080650�� 2080650

4311 �terbetalning av statens l�n f�r universitetsstudier och ga�rantil�n f�r studerande

4312 �terbetalning av allm�nna studiel�n

4313 �terbetalning av studiemedel

4400 �terbetalning av energispar�l�n:

300000�� 300000�� 300000

4411 �terbetalning av energisparl�n

4500 �terbetalning av �vriga l�n:

4511 �terbetalning av l�n till perso-

nal inom utrikesf�rvaltningen
m.m.	0
4513 �terbetalning av l�n f�r kom-
munala markf�rv�rv	0
4514 �terbetalning av l�n f�r stu-
dentk�rlokaler	150
4515 �terbetalning av l�n f�r all-
m�nna samlingslokaler	6000
4516 �terbetalning av utgivna start-
l�n och bidrag	10000
4517 �terbetalning fr�n Portugal-
fonden	0
4519 �terbetalning av statens bo-
s�ttningsl�n	700
4521 �terbetalning av l�n f�r inven-
tarier i vissa specialbost�der	1000
4525 �terbetalning av l�n f�r svens-
ka FN-styrkor	75000
4526 �terbetalning av �vriga l�n	45000

Summa �terbetalning av l�n�� 7307154

Prop. 1989/90:100

1990/91

Tusental kr.

5000 Kalkylm�ssiga inkomster:

5100 Avskrivningar och amortering-

ar:

5770 Aff�rsverkens avskrivningar och amorteringar: 5113 Statens j�rnv�gars avskriv-

ningar	0
5115 Aff�rsverket FFVs amorte-
ringar	50000
5116 Statens vattenfallsverks amor-
teringar	1035000	1085000
5120 A vskrivningar p� fastigheter:
5121 Avskrivningar p� fastigheter	393000	393000
57.0 Uppdragsmyndigheters kom-
plementkostnader:
5131 Uppdragsmyndigheters m. fl.
komplementkoslnader	130000	130000
57-0 �vriga avskrivningar:
5143 Avskrivningar p� ADB-utmst-
ning	393265
5144 Avskrivningar p� f�rr�dsan-
l�ggningar f�r civilt total-
f�rsvar	45033	438298

2046298

5200 Statliga pensionsavgifter, net�to:

988000

988000

988000

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311 Avgifter f�r f�retagsh�lsov�rd

49179

49179

49179

Summa kalkylm�ssiga inkomster�� 3083477 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER�� 407 887 932

Prop. 1989/90:100

I. Kungliga hov- och slottstatema

A Kungliga hovstaten

I�� Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets

hovh�llning�� 18475000

18475000

B Kungliga slottsstaten

1 De kungliga slotten: Driftkostnader,./o>j/a.yan5/a�� 21882000

2 Kungliga husger�dskammaren, f�rslagsanslag�� 7 459 000

__________ 29341000

Summa kr.�� 47816000

Prop. 1989/90:100

II.� Justitiedepartementet

A�� Justitiedepartementet m. m.

1 Statsr�dsberedningen, f�rslagsanslag

2 Justitiedepartementet, f�rslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Information om lagstiftning m. m., reser\'ationsanslag

5 Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m. m., reservationsanslag

25091000 45025000 23 665000 1177000 11728000

106686000

B�� Vissa tillsynsmyndigheter m. m.

1 Justitiekanslem, f�rslagsanslag

2 Datainspektionen, f�rslagsanslag

4993000 1000

4994000

c�� klagarv�sendet

1 Riks�klagaren, ramanslag

2 �klagarmyndighetema, ramanslag

17 530000 404269000

421799000

D�� Domstolsv�sendet m. m.

1 Domstolsverket, ramanslag

2 Allm�nna domstolarna m. m., ramanslag

3 Allm�nna f�rvaltningsdomstolama, ramanslag

4 F�rs�kringsdomstolama, ramanslag

5 Utmstning till domstolar m. m., reservationsanslag

56222000

1368 779000

416 324000

67 330000

33000000

1941655000

E�� Kriminalv�rden

1 Kriminalv�rdsstyrelsen, f�rslagsanslag

2 Kriminalv�rdsanstaltema, f�rslagsanslag

3 Friv�rden, f�rslagsanslag

4 Maskin- och verktygsutmstning m. m., reservationsanslag

5 Eng�ngsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6 Utbildning av personal m.fl., reservationsanslag

105 766000

2021 182000

282459000

19 700000

25 200000

24078000

2478385000

Prop. 1989/90:100

F�� R�ttshj�lp m. m.

1 R�tlshj�lpskoslnader, f�rslagsanslag

2 R�ttshj�lpsn�mndema, f�rslagsanslag Allm�nna advokatbyr�er:

3 Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

4 Driflbidrag, f�rslagsanslag

5 Vissa domslolskostnader m.m.,f�rslagsanslag

6 Diverse kostnader f�r r�ttsv�sendet, f�rslagsanslag

1000 4105000

426800000 11119000

4106000

178021000

17000000

637046000

G�� vriga myndigheter

Brottsf�rebyggande r�det:

1 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2 Utvecklingskostnader, reservationsanslag

3�� Bokf�ringsn�mnden, f�rslagsanslag
Brottsskaden�mnden:

4 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

5 Ers�ttning f�r skador p� gmnd av brott, f�rslagsanslag

�7896000
�4647000	12 543000
	3 562000
3480000
12000000	15 480000
	31585000

H�� Diverse

Svensk f�rfattningssamling, f�rslagsanslag

Bidrag till utgivande av litteratur p� f�rvaltningsr�ttens

omr�de, reservationsanslag

Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m. m.

f�rslagsanslag

St�d till politiska partier, f�rslagsanslag

Allm�nna val, f�rslagsanslag

Bidrag lill stiftelsen f�r utvecklandet av god

redovisningssed, reservationsanslag

11304000

52000

2 596000

132 200000

35 500000

400000 182052000

Summa kr.�� 5804202000

Prop. 1989/90:100

III. Utrikesdepartementet A�� Utrikesdepartementet m. m.

1 Utrikesf�rvaltningen, f�rslagsanslag

2 Ullandslj�nslem�nnens representation, reservationsanslag

3 Kursdifferenser, f�rslagsanslag

4 Honor�rkonsuler, f�rslagsanslag

5 S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, f�rslagsanslag

6 Nordiskt samarbete, f�rslagsanslag

1�� Utredningar m. m., reservationsanslag

8 Officiella hes�k m.m.,f�rslagsanslag

9 Ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m.m., f�rslagsanslag

I 156255000

18145000

1000

12666000

45407000 1 750000

10161000 9 530000

3 740000

1257655000

B�� Bidrag till vissa internationella organisationer

1 F�renta Nalionema, f�rslagsanslag

2 Nordiska minislerr�del, f�rslagsanslag

3 Europar�det, f�rslagsanslag

4 Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), f�rslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), f�rslags�anslag

6 Organisationer f�r internationell handel och r�vamsamarbete m. m.,f�rslagsanslag

1�� Internationell r�vamlagring, f�rslagsanslag

8�� vriga internationella organisationer m. m.,f�rslagsanslag

117 806000

240000000

19182000

16 500000

26000000

7 835000 2 500000 4463000

434286000

C�� Internationellt utvecklingssamarbete

Bidrag lill internationella bist�ndsprogram, reservations�anslag

Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag Andra bist�ndsprogram, reservationsanslag Styrelsen f�r inlernalionell utveckling (SIDA), f�rslags�anslag

Styrelsen f�r U-landsulbildning i Sand� (Sand� U-cenlmm), f�rslagsanslag

Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), f�rslagsanslag Nordiska afrikainstitulel, f�rslagsanslag Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), f�rslagsanslag

3566216000 6 787000000 2117000000

246009000

49902000

15448000

5036000

10795000 12797406000

2�� Riksdagen 1989/90. 1 .saml Nr IOO

Prop. 1989/90:100

D�� Information om Sverige i utlandet, m. m.

1 Svenska institutet, reservationsanslag

2 Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlandet, reservationsanslag

3 �vrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag

59736000

47 743000 15187000

122666000

E�� Utrikeshandel och exportfr�mjande

1 Kommerskollegium, ramanslag

2 Exportfr�mjande verksamhet, reservationsanslag

3 Exportkrediln�mnden, l�ckande av vissa utgifter f�r skadeers�ttningar, f�rslagsanslag

4 Krigsmaterielinspektionen, m.m.,f�rslagsanslag

5 Importkontorel f�r u-landsprodukter, ramanslag

6 Bidrag lill Stiftelsen �slekonomiska Institutet

43874000 254578000

1000

89000

8683000

2080000

309305000

F�� Nedrustnings- och s�kerhetspolitiska fr�gor m. m.

1 Utredningar inom det nedmslnings- och s�kerhetspolitiska omr�det, reservationsanslag

2 Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK), f�rslagsanslag

3 Information, studier och forskning om freds- och nedmstningsstr�vanden m.m., reservationsanslag

4 Bidrag till Stockholms intemationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

5 Forskningsverksamhet f�r mstningsbegr�nsning och nedmstning, f�rslagsanslag

6 Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

4 552000

3432000

26000000

18 266000

16 306000 7932000

76488000

Summa kr.�� 14997806000

Prop. 1989/90:100

IV. F�rsvarsdepartementet A�� F�rsvarsdepartementet m. m.

1 F�rsvarsdepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

41860000 5 500000

47360000

B�� Arm�f�rband

Arm�f�rband:

1 Ledning och f�rbandsverksamhet, f�rslagsanslag

2 Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3 Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag

7 723100000

2 594800000

432000000

10749900000

C�� Marinf�rband

Marinf�rband:

1 Ledning och f�rbandsverksamhel, f�rslagsanslag

2 Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3 Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag

2 537 300000

2 333000000

169000000

5039300000

D�� Flygvapenf�rband

Flygvapenf�rband:

1 Ledning och f�rbandsverksamhet, f�rslagsanslag

2 Anskaffning av maleriei, f�rslagsanslag

3 Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag

4094800000

5 908 800000

375000000

10378600000

E�� Operativ ledning m. m.

Operaliv ledning m. m.:

1 Ledning och f�rbandsverksamhel, f�rslagsanslag

2 Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3 Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag

4 Forskning och ulveckiing, f�rslagsanslag

880660000 121300000 110650000 115000000

1227610000

Prop. 1989/90:100

F�� Gemensamma myndigheter m. m. inom f�rsvarsmakten

1 F�rsvarets civiir�rvaltning, f�rslagsanslag

2 F�rsvarels sjukv�rdsstyrelse,f�rslagsanslag

3 Anskaffning av anl�ggningar f�r gemensamma myndigheter, f�rslagsanslag

4 Fortifikationsf�rvaltningen, f�rslagsanslag

5 F�rsvarets materielverk, f�rslagsanslag

6 Anskaffning av anl�ggningar f�r f�rsvarels forskningsanslall, f�rslagsanslag

1� F�rsvarels radioanslaM, f�rslagsanslag

8 V�mpliklsverkel, J�rslagsanslag

9 Milit�rh�gskolan, f�rslagsanslag

10 F�rsvarels f�rvallningsskola, yors/aMm/a

11 F�rsvarets mediecenter, f�rslagsanslag

12 Yigsarkivel, f�rslagsanslag

13 Statens f�rsvarshistoriska museer, f�rslagsanslag

14 Frivilliga f�rsvarsorganisationer m. m., f�rslagsanslag

15 F�rsvarets dalacenter, f�rslagsanslag

16 Reserv f�r del milit�ra f�rsvaret, f�rslagsanslag

117 330000 37180000

64250000

1000

922 200000

51520000

302 560000

159 350000

62130000

17420000

1000

9070000

18620000

118687000

1000

130000000

2010320000

G�� Gemensamma myndigheter m. m. utanf�r f�rsvarsmakten

1 Gemensam f�rsvarsforskning, yor.y/a5a�.?/a

2 F�rsvarets rationaliseringsinstitut, >i/ag.?an5/a

3 F�rsvarsh�gskolan, f�rslagsanslag

4 Kustbevakningen, f�rslagsanslag

5 Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen,f�rslagsanslag

6 Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra fi�rsvarel,f�rslags�anslag

1�� Reglering av prisstegringar

403180000

24420000

6430000

242 560000 60000000

7 380000 3000000000

3743970000

H�� Civil ledning och samordning

1 �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2 Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3 Civilbef�lhavama, f�rslagsanslag

4 Signalskydd, reservationsanslag

5 Vissa Ideanordningar, reservationsanslag

52 520000

82100000

28400000

7 700000

9100000

179820000

Prop. 1989/90:100

I�� Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst m. m.

1 Befolkningsskydd och r�ddningsli�nsl, f�rslagsanslag

2 Anl�ggningar f�r r�ddningsskoloma m. m.,f�rslagsanslag

3 Skyddsmmm.m., f�rslagsanslag

4 Idenlitelsbrickor, f�rslagsanslag

5 Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m., f�rslagsanslag

6 Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m.,f�rslagsanslag

1�� Vapenfristyrelsen, f�rslagsanslag

604400000

23100000

535 300000

1210000

5000

61550000 148000000

1373565000

J�� Psykologiskt f�rsvar

1�� Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar, f�rslagsanslag

K�� F�rs�rjning med industrivaror

1 Drift av beredskapslager, f�rslagsanslag

2 Beredskapslagring och industriella �tg�rder, reservations�anslag

3 T�ckande av f�rluster lill f�ljd av statliga beredskapsgarantier m. m.,f�rslagsanslag

9200000 9200000

248044000

128 642000

1000 376687000

L�� vriga �ndam�l

1 F�rsvarets forskningsanstalt: Inl�klsfinansierad uppdragsverksamhet,/o'r.s/a5art.s/a

2 Flygtekniska f�rs�ksanstalten, f�rslagsanslag

3 Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst, f�rslagsanslag

4 FN-slyrkors verksamhet utomlands, f�rslagsanslag

5 �vervakningskontingenten i Korea, f�rslagsanslag

6 Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l, reservations�anslag

1�� Vissa n�mnder m. m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de,

f�rslagsanslag 8�� Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Inl�klsfinansierad

uppdrag;sverksamhel, f�rslagsanslag

1000

10960000

38876000

244 540000

4 964000

6954000

10898000

1000 317194000

Summa kr.�� 35 453 526 000

Prop. 1989/90:100

Socialdepartementet Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet, yo>.s/a.?a�.?/a

Utredningar m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt f�rs�ksverksamhet,

reservationsanslag

Informationsf�rs�rjning, reservationsanslag

Insatser mot aids, reservationsanslag

34671000 32 340000

♦40112000

1270000

193500000

301893000

B�� Administration av socialf�rs�kring m. m.

1 Riksf�rs�kringsverket, f�rslagsanslag

2 Allm�nna f�rs�kringskassor, f�rslagsanslag

461421000 567 350000

1028771000

C�� Ekonomiskt st�d till barnfamiljer m.m.

1 Allm�nna barnbidrag, f�rslagsanslag

2 Bidrag lill f�r�ldraf�rs�kringen, f�rslagsanslag

3 V�rdbidrag f�r handikappade bam, f�rslagsanslag

4 Bidragsf�rskott, f�rslagsanslag

5 Bampensioner, f�rslagsanslag

6�� S�rskilt bidrag f�r vissa adoplivbam, f�rslagsanslag
1�� Bidrag till kostnader f�r intemationella adoptioner,

reservationsanslag

12075000000

2435000000

790000000

2055000000

250000000

8200000

8000000 17621200000

D�� F�rs�kring vid sjukdom, handikapp och �lderdom m. m.

1 Bidrag till sjukf�rs�kringen, f�rslagsanslag

2 Folkpensioner, f�rslagsanslag

3 Bidrag lill kommunala bostadstill�gg till folkpension, f�rslagsanslag

4 Vissa yrkesskadeers�ttningar m.m.,f�rslagsanslag

5 Bidrag till ers�ttning vid n�rst�endev�rd, f�rslagsanslag

9009000000 61820000000

1300000000 2 800000 5000000

72136800000

E�� H�lso- och sjukv�rd m. m.

1 Socialstyrelsen, f�rslagsanslag

2 Statlig kontroll av l�kemedel m. m., f�rslagsanslag

3 Statens r�ltskemiska laboratorium, f�rslagsanslag

4 Statens r�ttsl�karstationer, f�rslagsanslag

5 R�ttspsykiatriska stationer och kliniker, f�rslagsanslag

6 H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, f�rslagsanslag

196144000

1000

26702000

37649000

105 372000

9825000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

7 WHO-enheten f�r rapportering av l�kemedelsbiverkningar, f�rslagsanslag

8 Statens institut f�r psykosocial milf�medicin, f�rslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium:

9�� Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

10 Cenlrallaboralorieuppgifter, f�rslagsanslag

11 F�rsvarsmedicinsk verksamhet, f�rslagsanslag

12 Utmstning, reservationsanslag

13 Bidrag till h�lsoupplysning m. m., reservationsanslag

14 Epidemiberedskap m. m.,f�rslagsanslag

15 Bidrag lill Sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationaliseringsinstitut

16 Bidrag till allm�n sjukv�rd m.m.,f�rslagsanslag

17 Specialistutbildning av l�kare m.m., reservationsanslag

18 Beredskapslagring och utbildning m. m. f�r h�lso- och sjukv�rd i krig, reservationsanslag

19 Driftkostnader f�r beredskapslagring m. m.,f�rslagsanslag

1000

47447000

4604000

3 190000

2146000 4374000

55 242000

6 764000

19462000

29925000

4613682000

37089000

62790000 67210000

5274377000

F�� Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag lill kommunal barnomsorg, f�rslagsanslag

2 Bidrag lill hemspr�kslr�ning i r�rskolan,f�rslagsanslag

3 BarnmWy�r�dcl, f�rslagsanslag

4 Statens n�mnd f�r intemationella adoplionsfr�gor, f�rslags�anslag

12064000000

39150000

4472000

4688000 12112310000

G�� Omsorg om �ldre och handikappade

Bidrag till social hemhj�lp, �lderdomshem m.m.,f�rslags�anslag

Bidrag lill f�rdtj�nst, servicelinjer m. m.,f�rslagsanslag Kostnader f�r viss omsorg om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl., reservationsanslag N�mnden f�r v�rdartj�nst, f�rslagsanslag Ers�ttning till televerket f�r texttelefoner, f�rslagsanslag Ers�ttning till postverket f�r befordran av blindskriftsf�rs�ndelser, yo/-.y/a.ja/j.j/a Kostnader f�r viss verksamhet f�r handikappade, f�rslags�anslag

Statens hundskola, f�rslagsanslag Statens handikappr�d,f�rslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag Bilsl�d lill handikappade, reservationsanslag Omsl�llningsbidrag till hundskolan

3157 821000 640000000

40136000

♦34928000

39100000

58192000

37 533000

1000

5 202000

79075000

214163000

I 300000

4307451000

* Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

H�� Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Centralf�rbundet f�r alkolhol- och narkotikaupplysning, CAN, reservationsanslag

2 Bidrag till missbmkarv�rd och ungdomsv�rd, f�rslagsanslag

3 Bidrag till organisationer, reservationsanslag

4 Utvecklings- och f�rs�ksverksamhet, reservationsanslag

9167000

950000000

59135000

26167000

1044469000

I�� Internationell samverkan

1 Bidrag till V�rldsh�lsoorganisationen samt intemationellt socialpolitiskt samarbete m.m.,f�rslagsanslag

2 Vissa intemationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

3 Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer, reservations�anslag

28600000 1 539000

1000000 31139000

Summa kr.�� 113858410000

Prop. 1989/90:100

VI. Kommunikationsdepartementet A�� Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Viss intemationell verksamhet, f�rslagsanslag

26348000 3900000 4450000

34698000

B�� V�gv�sende m.m.

V�gverket: �mbetsverksuppgifter m.m.,f�rslagsanslag Drift av statliga v�gar, reservationsanslag Byggande av riksv�gar, reservationsanslag Byggande av l�nstrafikanl�ggningar, reservationsanslag Bidrag till drift av kommunala v�gar och gator, reservations�anslag

Bidrag lill drift och byggande av enskilda v�gar, reservationsanslag

Tj�nster till utomst�ende, f�rslagsanslag V�gverket: F�rsvarsuppgifler, reservationsanslag V�gverket: S�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder, reservationsanslag

♦11105000

♦5460000000

♦1417900000

♦970000000

♦558100000

♦439000000

♦35 700000

41000000

♦622000000 9554805000

C�� Trafiks�kerhet

Trafiks�kerhetsverket:

1 Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant, f�rslagsanslag

2 Bil och k�rkortsregister m. m.,f�rslagsanslag

3 Bidrag till nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande

4 Bidrag lill reningsutmstning p� nya lastbilar och bussar, f�rslagsanslag

5 Bidrag lill reningsutmstning p� �ldre personbilar, f�rslags�anslag

1000 1000

2000

30576000

112 500000

50000000 193078000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

D�� J�rnv�gstrafik

1 Drift och vidmakth�llande av statliga j�mv�gar, reservationsanslag

2 Nyinvesteringar i slomj�mv�gar, reservationsanslag

3 Ers�ttning till banverket f�r vissa kapitalkostnader, f�rslags�anslag

4 S�rskilda nyinvesteringar i slomj�mv�gar, reservations�anslag

5 J�rnv�gsinspeklionen, f�rslagsanslag

6 Banverket: F�rsvarsuppgifter, reservationsanslag

1�� Ers�ttning till statens j�mv�gar f�r ulveckiing av godslrafik,

reservationsanslag 8�� Ers�ttning till statens j�mv�gar i samband med utdelning

fr�n AB Swedcarrier, f�rslagsanslag

♦2 595000000 ♦583 300000

♦94000000

♦65000000 11052000 37600000

445000000

_______ 1000

3830953000

E�� Sj�fart

Sj�fartsverket

1 Ers�ttning till sj�fartsverket f�r vissa tf�nsler, f�rslagsanslag

2 Frilidsb�lsregisler, f�rslagsanslag �vriga sj�farts�ndam�l

3 Transportst�d f�r Gotland, f�rslagsanslag

4 Handelsflottans pensionsanslall, f�rslagsanslag

5 Handelsflottans kultur- och fritidsr�d f�rslagsanslag

6�� Ers�ttning till viss kanallrafik m.m,f�rslagsanslag
1�� St�d till svenska rederier, f�rslagsanslag

8�� Bidrag till svenska rederier,f�rslagsanslag

120200000 7900000

46000000

1000

69 780000

20000000

550000000

813882000

F�� Luftfart

1 Beredskap f�r civil luftfart, reservationsanslag

2 Ers�ttning f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik p� Golland, f�rslagsanslag

3 Bidrag lill kommunala flygplatser m. m., reservationsanslag

4 Civil Irafikflygamlbildning, reservationsanslag

5 Statens haverikommission, f�rslagsanslag

48 500000

14 500000

14000000

50400000

1000

127401000

G�� Postv�sende

1 Ers�ttning till postverket f�r befordran av Ij�nsler�rndelser, f�rslagsanslag

2 Ers�ttning till postverket f�r lidningsdistribution

152 900000 12000000

164900000

Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

H�� Kollektivtrafik m. m.

1 Transportr�del, f�rslagsanslag

2 Transportst�d f�r Norrland m. m.,f�rslagsanslag

3 Riksf�rdl]�nsl, J�rslagsanslag

4 Ers�ttning lill lokal och regional kollektiv persontrafik, f�rslagsanslag

5 Kostnader f�r visst v�rderingsf�rfarande, f�rslagsanslag

6 K�p av interregional persontrafik p� j�mv�g, reservations�anslag

1�� Ers�ttning lill trafikhuvudm�nnen f�r k�p av viss persontrafik p� j�mv�g, reservationsanslag

23094000

320300000

96 500000

3 200000 1000

618000000

103 500000 1164595000

I�� Transportforskning

1 Statens v�g- och trafikinstitut, f�rslagsanslag

2 Bidrag till statens v�g- och trafikinstitut, reservationsanslag

3 Statens v�g- och trafikinstitut: �teranskaffning av viss basutmslning, reservationsanslag

4 Transportforskningsberedningen, reservationsanslag

♦1000 ♦41960000

♦5000000 ♦39220000

86181000

J�� vriga �ndam�l

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska insixlul, f�rslags�anslag

2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag

3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utmstning, reservationsanslag

4 Statens geotekniska inslilul, f�rslagsanslag

5 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag

1000

117 781000

17000000

1000

12 725000

147508000

K�� Telekommunikationer

1�� Statens telen�mnd, f�rslagsanslag

3 721000 3721000

Summa kr.�� 16121722000

* Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

VII. Finansdepartementet A�� Finansdepartementet m. m.

1 Finansdepartementet, f�rslagsanslag

2 Ekonomiska attach�er, f�rslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

83094000

3403000

19000000

105497000

B�� Skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet

1 Riksskatteverket, f�rslagsanslag

2 Regional och lokal skattef�rvaltning, f�rslagsanslag

3 Kronofogdemyndighetema, f�rslagsanslag

4 Sl�mpdkostnader, f�rslagsanslag

5 Kostnader f�r �rlig taxering m. m.,f�rslagsanslag

6 Ers�ttning till postverket m. fl. f�r bestyret med skatteuppb�rd m. m.,f�rslagsanslag

771606000

2 593696000

717 760000

2812000

99925000

52000000 4237799000

C�� Statlig lokalf�rs�rjning

1 Byggnadsstyrelsen, f�rslagsanslag

2 Inredning och utmstning m. m., reservationsanslag

1000 23000000

23001000

D�� Riksg�ldskontoret och kostnader f�r statsskuldens f�rvaltning

Riksg�ldskonioret:

1 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2 Kostnader f�r uppl�ning och l�nef�rvaltning, f�rslagsanslag

3 Garantiverksamhet, f�rslagsanslag

4 Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

5 Systemutveckling m.m., reservationsanslag

57 395000

680000000

1000

10397000

747 794000

747794000

Prop. 1989/90:100

E�� Vissa centrala myndigheter m. m.

Tullverket:

1 F�rvaltn i ngskostnader, f�rslagsanslag

2 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

3 Konjunkturinstitutel, f�rslagsanslag

4 Statens f�rhandlingsn�mnd, f�rslagsanslag

5 Bankinspektionen, reservationsanslag

6 F�rs�kringsinspektionen, reservationsanslag

1021301000 3 500000

1024801000

22257000

2000000

1000

1049060000

F�� Bidrag och ers�ttningar till kommunerna

1 Skatteutj�mningsbidrag till kommunema m. m., f�rslags�anslag

2 Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av den kommunala f�relagbeskallningen, f�rslagsanslag

3 Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garanlibeskattningen m. m., f�rslagsanslag

18240000000

879172000

925 246000 20044418000

G�� vriga �ndam�l

1 Bidrag till vissa intemationella byr�er och organisationer m.m., f�rslagsanslag

2 Bidrag lill vissa handikappade �gare av motorfordon, f�rslagsanslag

3 Exportkreditbidrag, f�rslagsanslag

4 Kostnader f�r vissa n�mnder, f�rslagsanslag

5 Sparfr�mjande �tg�rder, reservationsanslag

6 R�nteers�ttningar m.m.,f�rslagsanslag

1�� H�jning av gmndkapilalet i Nordiska investeringsbanken, f�rslagsanslag

250000

15000000

1000

1588000

19 380000 1000

45 700000 81920000

Summa kr.�� 26289489000

Prop. 1989/90:100

VIII. Utbildningsdepartementet A�� Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco m. m., f�rslagsanslag

45 325000 23170000

21697000

90192000

B�� Skolv�sendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1 Skol�verstyrelsen, f�rslagsanslag

2 L�nsskoln�mnderna, f�rslagsanslag

3 St�d f�r ulveckiing av skolv�sendet, reservationsanslag

4 Statens institut f�r l�romedel, f�rslagsanslag

5 Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m. m., reservationsanslag

6 St�d f�r produktion av l�romedel, reservationsanslag

F�r skolv�sendet gemensamma fr�gor

1�� Forskning inom skolv�sendel, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Nationell utv�rdering och prov, reservationsanslag

10�� S�rskilda insatser inom skolomr�det

Det obligatoriska skolv�sendel m. m.

11 Bidrag till driften av gmndskolor m. m., f�rslagsanslag

12 Bidrag lill svensk undervisning i ullandel m. m.,f�rslags�anslag

13 Sameskolor, f�rslagsanslag Specialskolan m.m.:

14 Utbildningskostnader, f�rslagsanslag

15 Utmstning m. m., reservationsanslag

16 Bidrag till driften av s�rskolor m. m., J�rslagsanslag

17 Kostnader f�r viss personal vid statliga realskolor, f�rslags�anslag

Gymnasiala skolor m. m.

18 Bidrag lill driften av gymnasieskolor, f�rslagsanslag

19 Bidrag lill �tg�rder inom kommunernas uppf�ljningsansvar f�r ungdom under 18 �r m. m., f�rslagsanslag

20 Bidrag lill driften av frisl�ende skolor p� gymnasial niv�, f�rslagsanslag

Investeringsbidrag

21�� Bidrag till utmstning f�r gymnasieskolan m.m.,
reservationsanslag

* Ber�knat belopp

259911000 9 533000

149696000

168 553000

53585000

24986000

11248000 4770000

♦20796000

101882000

21009000

349180000

21368 700000

43 979000 19 558000

269444000 918 700000

1000

6 240845000 188056000 119 866000

103295000 30178149000

Prop. 1989/90:100

C�� Vuxenutbildning

1�� Bidrag till kommunal utbildning f�r vuxna,f�rslagsanslag
Statens skolor f�r vuxna:

2 Utbildningskostnader, f�rslagsanslag

3 Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

4 Bidrag fill studief�rbunden m. m.,f�rslagsanslag

5 Undervisning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m., f�rslagsanslag

6�� Bidrag till driften av folkh�gskolor m. m.,f�rslagsanslag
1�� Bidrag till viss central kursverksamhet

8�� Bidrag till kontakttolkutbildning, f�rslagsanslag

1621598000

25 269000 5 827000�� 31096000 1 166633000

♦333 596000

674288000

41400000

4252000

3872863000

D Grundl�ggande h�gskoleutbildning m. m.

Universitets- och h�gskole�mbetet, f�rslagsanslag Lokalkostnader m. m. vid h�gskoleenheterna,f�rslagsanslag Vissa tandv�rdskostnader, reservationsanslag Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m., f�rslags�anslag

Utbildning f�r tekniska yrken, reservationsanslag Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag Utbildning f�r v�rdyrken, reservationsanslag Utbildning f�r undervisningsyrken, reservationsanslag Utbildning f�r kultur- och informationsyrken, reservations�anslag

Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser, reservationsanslag

Bidrag lill kommunal h�gskoleutbildning m.m., reservationsanslag

114139000

1760445000

59441000

117060000 1214158000

486081000 476040000 859673000

289889000

652204000

214780000 6243910000

E�� Forskning och forskarutbildning

1 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

2 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

3 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

4 Samh�llsvetenskapliga fakulteterna m. m., reservations�anslag

5 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

6� Odonlologiska fakultetema, reservationsanslag
1� Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

8 Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema, reservations�anslag

9 Tekniska fakultetema, reservationsanslag

10�� Temaorienterad forskning, reservationsanslag

♦272602000 ♦22758000 ♦27051000

♦326853000

♦662 546000

♦71081000

♦24872000

♦631117000

♦657161000

♦26767000

Ber�knat belopp

11 Konstn�rligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

12 Vissa s�rskilda utgifter f�r forsknings�ndam�l, reservations�anslag

13 prifters�ttning enligt l�kamtbildningsavlal m. m., f�rslags�anslag

14 Forskningsr�dsn�mnden, reservationsanslag

15 Humanistisk-samh�llsvetenskapliga forskningsr�det, reservationsanslag

16 Medicinska forskningsr�det, reservationsanslag

17 Naturvetenskapliga forskningsr�det, reservationsanslag

18 Rymdforskning, reservationsanslag

19 Europeisk forskningssamverkan, f�rslagsanslag

20 Kungl. biblioteket, reservationsanslag Arkivet f�r ljud och bild

21 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

22 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

23 Institutet f�r rymdfysik, reservationsanslag

24 Manne Siegbahninslilulet f�r fysik, reservationsanslag

25 Polarforskning, reservationsanslag

26 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag

27 Samordning m. m. inom biblioteksomr�det, reservations�anslag

Prop. 1989/90:100

♦26996000

♦32091000

♦1020000000 ♦52 738000

♦125054000 ♦250202000 ♦345 655000

♦27 300000 ♦259907000

♦61351000

♦I I 160000 ♦432000

11592000 ♦25 880000 ♦16059000 ♦12639000 ♦16491000

♦12143000 5018906000

F�� Studiest�d m. m.

1 Centrala sludiesl�dsn�mnden m. m., ramanslag

2 Ers�ttning till vissa myndigheter f�r deras handl�ggning av sludiesocialt st�d, f�rslagsanslag

3 Studiehj�lp m.m.,f�rslagsanslag

4 Studiemedel m.m., f�rslagsanslag

5 Vuxenstudiest�d m. m., reservationsanslag

6�� Timers�ttning vid vissa vuxenulbiidningar, f�rslagsanslag
1 Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l, reservationsanslag
8�� Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

l�ramtbildningar, f�rslagsanslag

116 867000

20076000 2280600000 2 730000000 1465 800000 ♦132 753000

17074000

119 600000 6882770000

G�� Kulturverksamhet m. m.

Allm�n kulturverksamhet m. m.

1 Statens kulturr�d, f�rslagsanslag

2 Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m., reservationsanslag

3 Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag Ers�ttningar och bidrag till konstn�rer

4 Visningsers�ttning �t bild- och formkonstn�rer

19 529000

96631000 5429000

39 520000

♦ Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

5 Bidrag till konstn�rer, reservationsanslag

6 Inkomstgarantier f�r konstn�rer, f�rslagsanslag

1�� Ers�ttning �t f�rfattare m. fl. f�r utl�ning av deras verk genom bibliotek m. m., f�rslagsanslag

8�� Ers�ttning till r�ttighetshavare p� musikomr�del

Teater, dans och musik

9�� Bidrag till Svenska riksteatem, reservationsanslag

10 Bidrag till Operan, reservationsanslag

11 Bidrag till Dramatiska lealem, reservationsanslag

12 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

13 T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter, f�rslagsanslag

14 Bidrag till regional musikverksamhet, >-.y/a.yd:�.?/a

15 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, yow/aran/a

16 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgmpper m. m., reservationsanslag

11�� Bidrag till Musikaliska akademien

Bibliotek

18�� Bidrag till regional biblioteksverksamhet, f�rslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m. m.

19 Statens konstr�d, f�rslagsanslag

20 F�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m., reservations�anslag

21 Utst�llning av nutida svensk konst i utlandet, reservations�anslag

22 Bidrag till Akademien f�r de fria konslema

Arkiv

23 Riksarkivet och landsarkiven, f�rslagsanslag

24 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, f�rslagsanslag

25 Svenskt biografiskt lexikon, f�rslagsanslag

26 Stafiiga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m.m., reservationsanslag

Kulturmilj�v�rd

27 Riksantikvarie�mbetet: F�rvaltningskostnader,/ori/aj-anslag

28 Kulturmilj�v�rd, reservationsanslag

29 Riksantikvarie�mbetet: Uppdragsverksamhet, f�rslags�anslag

26002000 12069000

63952000 3120000

171 137000

201464000

117092000

59856000

1000 170500000

308969000

50279000 2 570000

26936000

5439000

27020000

1453000 1461000

�96857000

20582000 2683000

♦6055000

69689000 76415000

1000

Ber�knat belopp

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100

Prop. 1989/90:100

Museer och utst�llningar

30 Centrala museer: F�rvaltningskostnader, yo>5/aM/i.y/a

31 Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m.m., reservationsanslag

32 Bidrag till Skansen, f�rslagsanslag

33 Bidrag till vissa museer

34 Bidrag till regionala museer, f�rslagsanslag

35 Riksutst�llningar, reservationsanslag

36 Ink�p av vissa kulturf�rem�l,yo>5/aM�5/a.g

Forskning

37�� Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturomr�det,
reservationsanslag

345937000

34119000 14140000 23957000 50245000 25 833000 100 000

�■5818000

2182860000

H�� Massmedier m. m.

Film m. m.

1 Statens biografbyr�, f�rslagsanslag

2 Filmst�d, reservationsanslag

3 St�d lill fonogram och musikalier, reservationsanslag

Dagspress och tidsskrifter

4 Pressl�dsn�mnden och lallidningn�mnden, f�rslagsanslag

5 St�d till dagspressen, f�rslagsanslag

6 L�n till dagspressen, reservationsanslag

1�� St�d till kulturtidskrifter, reservationsanslag

8 St�d till radio- och kassellidningar, f�rslagsanslag

9 Bidrag till Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag

Litteratur

10 Litteraturst�d, reservationsanslag

11 Kreditgarantier lill bokf�rlag, f�rslagsanslag

12 St�d till bokhandel, reservationsanslag

13 Distributionssl�d lill fackbokhandel m. m., f�rslagsanslag

14 L�n f�r investeringar i bokhandel m. m., reservationsanslag Talboks- och punktskriflsbiblioteket:

15 F�rvallningskoslnader, f�rslagsanslag

16 Produktionskostnader, reservationsanslag

11�� Bidrag lill Svenska spr�kn�mnden m.m., f�rslagsanslag

19 933000 35 738000

♦5 350000 55 739000 10 566000

♦3 960000

♦476 300000

♦25000000

20194000

57991000

7 569000

35715000

1000

2 909000

3499000

2 250000

55 671000 2 476000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabdn�mnden:

18 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

19 St�d till lokal programverksamhet, reservationsanslag

20 N�rradion�mnden, f�rslagsanslag

21 Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland, f�rslagsanslag

22 Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag

3 539000

1250000�� 4789000 3982000

10822000

2814000 787597000

I�� Lokalf�rs�rjning m. m.

1 Ulmstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor,/ow/ai-anslag

2 Inredning och utmstning av lokaler vid h�gskoleenhetema m. m., reservationsanslag

13100000

446000000 459100000

Summa kr.�� 55716347000

Prop. 1989/90:100

IX. Jordbruksdepartementet A�� Jordbruksdepartementet m. m.

1 Jordbmksdepartementel, f�rslagsanslag

2 Lantbruksr�d, f�rslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

23335000

5226000

10349000

38910000

B�� Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbmksstyrelsen, ramanslag

2 Lanlbmksn�mnderna, ramanslag

3 Bidrag till jordbmkets rationalisering, m. m., f�rslagsanslag

4 Markf�rv�rv f�r jordbmkets rationalisering, reservations�anslag

5 T�ckande av f�rluster p� gmnd av statlig kreditgaranti, f�rslagsanslag

6 Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m. m., f�rslagsanslag

1�� St�d lill innehavare av Q�ll�genheter m. m., reservations�anslag

8 Fr�mjande av renn�ringen, reservationsanslag

9 Prisst�d till renn�ringen, f�rslagsanslag

10 Ers�ttningar p� gmnd av radioaktivt nedfall, f�rslagsanslag

11 Milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbmket, reservationsanslag

83184000

262092 000

40000000

1000

15000000

13000000

1700000

8 593000

19033000

1000

♦80000000

522604000

C�� Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbmksn�mnd, rama/ji/a.?

2 Lanlbruksekonomiska samarbelsn�mnden, f�rslagsanslag

3 Prisreglerande �tg�rder p� jordbmkets omr�de, f�rslags�anslag

4 Ink�p av livsmedel m. m. f�r beredskapslagring, reservationsanslag

5 Kostnader f�r beredskapslagring av livsmedel m. m., f�rslagsanslag

6�� Prisst�d till jordbmket i norra Sverige, f�rslagsanslag
1�� Statistik p� jordbmkets omr�de, f�rslagsanslag

32974000 3200000

♦1910671000

♦1100000

♦156308000

♦625000000

1000

2729254000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

Skogsbruk

Skogsv�rdsorganisationen, f�rslagsanslag Skogsv�rdsorganisalionen: Myndighetsuppgifter, ramanslag Fr�- och plantverksamhet, f�rslagsanslag 1 nvesteringar, reservationsanslag Bidrag till skogsv�rd m. m.,f�rslagsanslag St�d till byggande av skogsv�gar, j'o>.s/a.?a�.5/a Fr�mjande av skogsv�rd m. m., reservationsanslag Bidrag till irygghelsf�rs�kring f�r skogsbmkare, reservationsanslag

262172000

1000

23 760000

1000

285 933000

239 500000

60000000

♦12 900000

20000000 618334000

E�� Fiske

1 Fiskeristyrelsen, f�rslagsanslag

2 Fisken�mnderna,f�rslagsanslag

3 Fr�mjande av fiskerin�ringen, reservationsanslag

4 Isbrytarhj�lp �t fiskarbefolkningen, f�rslagsanslag

5 Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., f�rslagsanslag

6 L�n till fiskerin�ringen, reservationsanslag

1� T�ckande av f�rluster vid statlig kreditgaranti till fiske,
f�rslagsanslag

8 Prisreglerande �lg�rder p� fiskets omr�de,f�rslagsanslag

9 Ers�ttning f�r intr�ng i enskild fisker�tt m. m.,f�rslags�anslag

10� Bidrag lill fiskev�rd m. m., reservationsanslag

43472000 10976000

7 830000 1000

9400000 40000000

1000 1000

1000000 5 324000

118005000

F�� Livsmedelskontroll m.m.

1 Statens livsmedelsverk, f�rslagsanslag

2 T�ckande av vissa kostnader f�r k�ttbesiktning m. m., f�rslagsanslag

3 Statens veterin�rmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

4 Bidrag till statens veterin�rmedicinska anstalt, reservations�anslag

5 Statens uts�deskontroll: Uppdragsverksamhet, yo>j/�j-anslag

6�� Bidrag till statens uts�deskontroll, reservationsanslag
1�� Bek�mpande av v�xtsjukdomar och smittsamma

husdjurssjukdomar, yo>-.y/ai-a�i'/a

8 Lantbmkskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

9 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, f�rslags�anslag

10�� Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

84335000 1000 1000

57 751000

1000 2 540000

7250000 7484000

1000 6567000

' Ber�knat belopp

11 Statens v�ilsonn�mnd, f�rslagsanslag

12 Lantbmksstyrelsen, djurens h�lso- och sjukv�rd: Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

13 Bidrag till djurens h�lso- och sjukv�rd, reservationsanslag

14 Bidrag till avl�gset boende djur�gare f�r veterin�rv�rd, f�rslagsanslag

15 Bidrag lill djurskyddsfr�mjande �tg�rder, reservationsanslag

Prop. 1989/90:100

422000

1000 6493000

2132000 ♦4169000

179148000

G�� Utbildning och forskning

1 Sveriges lantbmksuniversitet, reservationsanslag

2 Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbmksuniversitet, f�rslagsanslag

3 Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m., reservationsanslag

4 Skogs- och jordbmkets forskningsr�d, reservationsanslag

5 St�d till kollektiv forskning, reservationsanslag

6 Bidrag till Skogs- och lanlbmksakademien,_/o>5/a5a�.s/a

♦514097000

♦240006000

♦15400000

♦128234000

♦47600000

♦685000

946022000

H�� Diverse

1 Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m., f�rslagsanslag

2 Ers�ttningar f�r viltskador m. m.,f�rslagsanslag

31616000 12 320000

43936000

Summa kr.�� 5196213000

♦ Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

X. Arbetsmarknadsdepartementet A�� Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1 Arbetsmarknadsdepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Intemationellt samarbete, f�rslagsanslag

4 Arbetsmarknadsr�d, f�rslagsanslag

48169000

♦19 380000

19629000

5 337000

92515000

B�� Arbetsmarknad m. m.

9 10 11

Arbetsmarknadsverkels f�rvaltningskostnader, ramanslag

Arbelsmarknadsservice, f�rslagsanslag

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildningsbidrag,

f�rslagsanslag

Syssels�ttningsskapande �tg�rder, reservationsanslag

Statsbidrag lill inskolningsplatser, reservationsanslag

AMU-gmppen: Uppdragsverksamhet, yor5/ag5an5/ag Bidrag lill vissa driflulgifler, reservationsanslag Investeringar, f�rslagsanslag

Arbetsdomstolen, f�rslagsanslag

Statens f�riikningsmannaexpedition, f�rslagsanslag

Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar, yo>5/a.?-

anslag

Bidrag till vissa aff�rsverksinvesteringar, yo>5/aMn.?/a.g

	2176239000
	245 565000
	2633630000
	4051575000
	�1819000000
	634000000
1000
12 300000
1000	12302000
	8 855000
	1409000
	73000
	1000
	11582649000

2 3

4 5

Arbetslivsfr�gor

Arbelarskyddsstyrdsen och yrkesinspektionen, yori/a5-

anslag

Arbelsmilj�inslilulet, f�rslagsanslag

Arbetsmilj�instilulet: Anskaffning av vetenskaplig

apparatur, reservationsanslag

Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

Yrkesinriktad rehabililering: Uppdragverksamhet,

f�rslagsanslag

S�rskilda �lg�rder f�r arbetsanpassning och syssels�ttning,

f�rslagsanslag

L�nebidrag f�r f�rtidspensionerade, reservationsanslag

Statsbidrag lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare,

reservationsanslag

Bidrag lill Stiftelsen Samhail, f�rslagsanslag

318 703000 ♦78036000

♦3628000 690125000

1000

4156125000 288000000

363000000 4023000000

9920618000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

D�� Regional utveckling

1 Visst regionalpolitiskt st�d, f�rslagsanslag

2 Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag

3 Lokaliseringsl�n, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

5 T�ckande av f�riuster p� gmnd av kreditgarantier till f�retag i glesbygder m. m., f�rslagsanslag

6�� Ers�ttning f�r neds�ttning av socialavgifter,f�rslagsanslag
1�� Syssels�tlningsst�d,/�rii/a5an.?/ag

8 Expertgruppen f�r forskning om regional utveckling, reservationsanslag

9 Kapitaltillskott lill en utvecklingsfond f�r V�stnorden, f�rslagsanslag

10 Bergslagsdelegalionen, reservationsanslag

11 S�rskilda regionalpolitiska insatser m. m. i V�stemorrlands l�n, reservationsanslag

♦1000 ♦362000000 ♦I 00 000 000 ♦800000000

♦1000 ♦395000000 ♦165000000

♦4414000

♦2400000 ♦3000000

♦65000000 1896816000

E�� Invandring m.m.

1 Statens invandrarverks f�rvaltningskostnader, yo>.y/a5-anslag

2 F�rl�ggningskostnader, f�rslagsanslag

3 �tg�rder f�r invandrare, reservationsanslag

4 �verf�ring av flyktingar m. m.,f�rslagsanslag

5 Ers�ttning till kommunema f�r �lg�rder f�r flyktingar m.m., f�rslagsanslag

6 Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen, reservations�anslag

1�� Ombudsmannen mol etnisk diskriminering m. m., f�rslags�anslag

274960000

1515032000

♦16067000

12000000

♦1957 500000

14412000

♦2 343000 3792314000

Summa kr.�� 27284912000

' Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

XI. Bostadsdepartementet A�� Bostadsdepartementet m.m.

1 Bostadsdepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m., reservationsanslag

27 600000 7 500000

1327000

36427000

B�� Bostadsf�rs�rjning m. m.

7 8 9 10 ll 12 13 14 15

18 19 20

Bostadsf�rs�rjning

Plan och bostadsverket, f�rslagsanslag

Vinsbosladsn�mndema, f�rslagsanslag

Vissa l�n till bostadsbyggande, yors/agsai/ag

R�ntebidrag m.m.,f�rslagsanslag

�tg�rder i bostadsomr�den med stor andel oulhyrda

l�genheter m. m., f�rslagsanslag

Till�ggsl�n till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.,

f�rslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., f�rslagsanslag

Viss bostadsf�rb�ttringsverksamhet m.m.,f�rslagsanslag

Bidrag till f�rb�ttring av boendemilj�n,f�rslagsanslag

Bidrag till allm�nna samlingslokaler m. m., f�rslagsanslag

L�n lill allm�nna samlingslokaler, f�rslagsanslag

Byggnadsforskning, reservationsanslag

L�n lill experimenlbyggande, reservationsanslag

Statens institut f�r byggnadsforskning, f�rslagsanslag

Bidrag lill statens institut f�r byggnadsforskning,

reservationsanslag

Statens institut f�r byggnadsforskning: Utmstning,

reservationsanslag

Bidrag till energibesparande �tg�rder inom

bostadsbest�ndet m. m., reservationsanslag

Informaiion och utbildning m. m., reservationsanslag

Bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador, f�rslagsanslag

Statens va-n�mnd, f�rslagsanslag

111350000

♦65 292000

1000000

♦17 700000000

65000000

315000000

1345000000

263000000

12 500000

78000000

5000000

♦136000000

♦20000000

♦1000

♦42993000

♦1000000

1000

10700000

88000000

4343000

20264180000

C�� Fastighetsdataverkamheten

1 Centraln�mnden f�r fastighetsdata, f�rslagsanslag

2 Utmstning m.m., reservationsanslag

80277000 1500000

81777000

' Ber�knat belopp

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO

Prop.�� 1989/90:100

D�� Lantm�teriet

1 Lantm�teriet, f�rslagsanslag�� 1000

2 Plangenomf�rande, ramanslag�� 65 208000

3 Landskapsinformation, rama/i.s/ag�� 189 851000

4 F�rsvarsberedskap, ramanslag�� 3 622 000

5 Mlruslningm.m., reservationsanslag�� 9160000

267842000

E�� Idrott

1 Sl�d lill idrotten, reservationsanslag�� 352 500000

2 St�d till idrottens forskning och utveckling m. m.,

reservationsanslag�� 6 000 000

____________ 358500000

Summa kr.�� 21008726000

* Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

XII. Industridepartementet

A�� Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet, f�rslagsanslag

2 Industrir�d/industriattach�, f�rslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Bidrag till FN:s organ f�r industriell ulveckiing, f�rslags�anslag

29941000 1034000 9000000

6 720000

46695000

B�� Industri m. m.

Statens industriverk:

1 F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2 Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3 Spr�ng�mnesinspektionen, f�rslagsanslag

4 �tg�rder f�r att fr�mja industridesign, reservationsanslag

5 Fr�mjande av hemsl�jden, f�rslagsanslag

6�� St�d till turism och rekreation, reservationsanslag
1� Branschfr�mjande �lg�rder, reservationsanslag

8 Sm�f�retagsutveckling, reservationsanslag

9 T�ckande av f�rluster vid viss garantigivning, m. m., f�rslagsanslag

10�� Industripoliliska �tg�rder f�r lekoindustrin, reservations�anslag

♦64740000 ♦5000000

69 740000

1000

♦5000000

8038000

123000000

♦17000000

♦182 500000

10000000

85000000 500279000

C�� Exportkrediter m. m.

1 Kostnader f�r slatssl�dd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, f�rslagsanslag

2 Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.,f�rslagsanslag

3 Ers�ttning f�r extra kostnader f�r f�rm�nlig kreditgivning till u-l�nder, f�rslagsanslag

20000000

110000000 150000000

D�� Mineralf�rs�rjning m. m.

Sveriges geologiska unders�kning:

1 Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2 Utmstning, reservationsanslag

3�� Bergsstaten, f�rslagsanslag
Statens gmvegendom:

4 Prospektering m. m., reservationsanslag

5 Egendomsf�rvaltning m.m.,f�rslagsanslag

99036000 5000000

48817000 6350000

104036000 3 810000

55167000

163013000

* Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

Stats�gda f�retag m.m.

R�nta och amortering p� statens skuld till SSAB Svenskt

St�l AB, f�rslagsanslag

R�nta p� statens skuld till Norrbottens J�rnverk AB,

f�rslagsanslag

R�ntest�d m.m. till varvsindustrin,f�rslagsanslag

Uppmstning och driftbidrag till AB G�ta kanalbolag,

reservationsanslag

28663000

1000 160000000

15 560000

204224000

F�� Teknisk utveckling m. m.

9 10 11 12

15 16 17 18

Styrelsen f�r teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attach�verksamhet, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete m. m., f�rslagsanslag Bidrag till Tde-X-projeklet, f�rslagsanslag Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, y�>5/ag.y-anslag

Bidrag lill statens provningsanstalt, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utmstning, reservationsanslag Statens m�t- och provstyrelse, reservationsanslag Bidrag till vissa intemationella organisationer, yow/ag.?-anslag

Bidrag till Ingenj�rsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Patent- och registreringsverket:

Immaterialr�tt m.m.,f�rslagsanslag

Bolags�renden, f�rslagsanslag Palenlbesv�rsr�llen, f�rslagsanslag Industriell utveckling m. m. inom informalionsleknologiomr�del, reservationsanslag

♦830300000 ♦82963000

913263000

♦27995000

♦276 323000

♦1000

♦37813000

♦16000000

♦1000

♦38075000

♦5000000

♦6667000

3038000

6490000

♦20530000

4000

2000�� 6000

9256000

♦30000000

__________ 1390458000

Summa kr.�� 2454669000

♦ Ber�knat belopp

Prop. 1989/90:100

XIII. Civildepartementet A�� Civildepartementet m.m.

1�� Civildepartementet, f�rslagsanslag

Utredningar m. m., reservationsanslag Regeringskansliets f�rvaltningskontor, f�rslagsanslag

55 178000

26261000

352490000

433929000

B�� Utvecklingsfr�gor

Vissa utvecklings�tg�rder, reservationsanslag

Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

Riksrevisionsverket, ramanslag

Statens arbetsgivarverk, ramanslag

Statens arbetsmilj�n�mnd,f�rslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, yo>.?/ag5-

anslag

Statens institut f�r personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter

Uppdragverksamhel, f�rslagsanslag Bidrag till f�mydsefonder p� det statligt reglerade omr�det, reservationsanslag

Bidrag till kompetensutveckling p� del statligt reglerade omr�det, reservationsanslag

14000000 1000

44000000

83 588000

784500000

135405000

48 588000

2154000

1000000

14001000

50000000

300000000 1463236000

C�� Personalpolitik, statistik m. m.

6 7 8 9

10 11 12 13

Statens l�ne- och pensionsverk, f�rslagsanslag Statistiska centralbyr�n:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag L�nekostnader vid viss omskolning och omplacering, f�rslagsanslag

Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m.fl., reservations�anslag

Kammarkollegiet, f�rslagsanslag Bidrag lill Institutet f�r storhush�llens rationalisering Statens person- och adressregislem�mnd, f�rslagsanslag Kostnader f�r vissa n�mnder m. m., f�rslagsanslag Bidrag till Slalsh�lsan, f�rslagsanslag Viss f�rslagsverksamhet m. m., f�rslagsanslag Vissa skadeers�ttningar m. m.,f�rslagsanslag Statlig kreditgaranti f�r bosladsanskaffningsl�n, yo>j/agi-anslag

371238000 1000

1000

.371239000

1000

300000000

15 653000

779000

661000

1125000

340000000

1000

30000

14 Externa arbetstagarkonsulter, f�rslagsanslag

15 Administration av statens personskadef�rs�kring m. m., f�rslagsanslag

16 T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m., f�rslagsanslag

17 Folk- och bostadsr�kningar, reservationsanslag

Prop. 1989/90:100

7239000

6200000

3000000000 61159000

4104089000

D�� L�nsstyrelserna m. m.

1�� L�nsstyrelserna m.m.,f�rslagsanslag

1361 188000 1361188000

E�� Polisv�sendet

1 Rikspolisstyrelsen, f�rslagsanslag

2 S�kerhetspolisen, f�rslagsanslag

3 Statens kriminaltekniska laboratorium, f�rslagsanslag

4 Lokala polisorganisalionen, f�rslagsanslag

5 Utmstning m. m. f�r polisv�sendet, reservationsanslag

6�� Underh�ll och drift av motorfordon m. m.,f�rslagsanslag
1�� Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

f�rslagsanslag

8�� Diverse ulgifler, f�rslagsanslag

788005000 300000000 30001000 6475 587000 208080000 150636000

1000 6805000

7959115000

F�� Pris-, konkurrens- och konsumentfr�gor

1 Marknadsdomstolen, f�rslagsanslag

2 N�ringsfrihetsombudsmannen, f�rslagsanslag

3 Statens pris-, konkurrensverk, f�rslagsanslag

4 Konsumentverket, f�rslagsanslag

5 Allm�nna reklamalionsn�mnden, f�rslagsanslag

6 Bidrag till milj�m�rkning av produkter, reservationsanslag

3 371000

8962000

49 804000

70200000

11960000

1OOOOOO

145297000

G�� Kyrkliga �ndam�l

1 Vissa ers�ttningar lill kyrkofonden

2 Bidrag lill ekumenisk verksamhet

3 Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

4 Bidrag till restaurering av �ldre domkyrkor m. m., reservationsanslag

38071000

1342000

57736000

1300000 98449000

Ungdoms- och kvinnoorganisationer m. m.

Statens ungdomsr�d, f�rslagsanslag Bidrag lill central och lokal ungdomsverksamhet m. m., reservationsanslag

St�d till intemationellt ungdomssamarbete, reservations�anslag

Bidrag lill kvinnoorganisationemas centrala verksamhet, f�rslagsanslag

Lotlerin�mnden, f�rslagsanslag St�d till arbelskooperalion m.m., reservationsanslag

Prop. 1989/90:100

5 755000

89 751000

2298000

3154000 1880000 2 500000

105338000

I�� J�mst�lldhetsfr�gor

1 J�mst�lldhetsombudsmannen m.m.,f�rslagsanslag

2 S�rskilda j�mst�lldhets�tg�rder, reservationsanslag

3996000 12 854000

16850000

Summa kr.�� 15687491000

Prop. 1989/90:100

XIV. Milj�- och energidepartementet A�� Milj�- och energidepartementet m. m.

1 Milj�- och energidepartementet, f�rslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

31503000 20000000

51503000

B�� Milj�

1 Statens naturv�rdsverk, ramanslag

2 Bidrag till milj�arbete, reservationsanslag

3 Investeringar inom milj�omr�det, reservationsanslag

4 Milj�v�rdsforskning, reservationsanslag

5 Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, f�rslagsanslag

6 Kemikalieinspektionen, f�rslagsanslag

1 Statens str�lskyddsinslitul: Uppdragsverksamhet, f�rslags�
anslag

8 Bidrag till statens str�lskyddsinstitut, reservationsanslag

9 Bidrag till F�renta Nalionemas milj�fond, f�rslagsanslag

10 Visst intemationellt milj�samarbete, f�rslagsanslag

11 Stockholms intemationella milj�institut, reservationsanslag

12 Inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter, reservationsanslag

354516000

167 585000

100 000 000

♦104734000

14253000

1000

1000 29 811000 22000000 10850000 25000000

11400000 840151000

C�� Energi

Statens energiverk:

F�rvaltningskostnader, ramanslag

Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Els�kerhet m. m., reservationsanslag Statens elektriska inspektion, ramanslag T�ckande av f�rluster i anledning av statliga garantier inom energiomr�det, f�rslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag Visst intemationellt energisamarbele, f�rslagsanslag Statens k�mkraflinspeklion:

F�rvaltningskostnader, reservationsanslag

9 10 11

12 13

K�ms�kerhelsforskning, reservationsanslag Statens k�mbr�nslen�mnd, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB, reservations�anslag

Drift av beredskapslager, f�rslagsanslag Beredskapslagring och industriella �tg�rder, reservations�anslag

S�rskilda kostnader f�r lagring av olja, motorbensin, m. m., f�rslagsanslag �tg�rder inom delfunktionen Elkraft, reservationsanslag

* Ber�knat belopp

49 588000
15 243000
1000	64832000
	12069000
	1000
	♦293 588000
	18 539000
1000
1000	2000
	1000
	♦48000000
	407251000
	7270000
	1000
	21930000
	873484000
Summa kr.	1765138000
	48

Prop. 1989/90:100

XV. Riksdagen och dess myndigheter m. m.

A�� Riksdagen

1 Ers�ttningar till riksdagens ledam�ter m. m., f�rslagsanslag

2 Riksdagsutskottens resor ulom Sverige, reservationsanslag

3 Bidrag till studieresor,f�rslagsanslag

4 Bidrag till IPU, RIFO m. m.,f�rslagsanslag

5 Bidrag till partigmpper, f�rslagsanslag

6 F�rvaltningskostnader, J�rslagsanslag

1�� Utgivande av otryckta st�ndsprotokoll, reservationsanslag

8�� Riksdagens byggnader, reservationsanslag

230440000

550000

650000

1257000

42 346000

236 965000

380000

4150000

516738000

B�� Riksdagens myndigheter

1 Riksdagens ombudsm�n, justitieombudsm�nnen, f�rslags�anslag

2 Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag

3 Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli: F�rvallningskoslnader, f�rslagsanslag

4 Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemenamma kostnader f�r Nordiska r�del, f�rslagsanslag

23143000 10074000

7291000

11749000 52 257000

Summa kr.�� 568995000

Prop. 1989/90:100

XVI. R�ntor p� statsskulden m. m.

l�� R�ntor p� statsskulden m.m.,f�rslagsanslag�� 56000000000

Prop. 1989/90:100

XVII. Of�rutsedda utgifter

1�� Or�mtsedda utgifter, f�rslagsanslag�� 1000000

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989�� Prop. 1989/90:100

N�rvarande: statsministern Carlsson, ordf�rande, och statsr�den Feldt, Hjelm-Wall�n, G�ransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellstr�m, Johansson, Hulterstr�m, Lindqvist, G. Andersson, L�nnqvist, Thal�n, Nordberg, Engstr�m, Freivalds, L��w, Persson

F�redragande: statsr�den Feldt, Johansson, Freivalds, Hjelm-Wall�n, Gradin, R. Carlsson, Hulterstr�m, Lindqvist, G. Andersson, Engstr�m, G�ransson, Persson, Hellstr�m, Thal�n, L��w, L�nnqvist, Nordberg, Dahl

Proposition med f�rslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91

Statsr�den f�redrar inriktningen av den ekonomiska politiken under n�sta budget�r samt de fr�gor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ing� i regeringens f�rslag lill statsbudget f�r budget�ret 1990/91. Anf�ran�dena och i f�rekommande fall �versikter �ver f�rslagen redovisas i under�prolokollen f�r resp. departement.

Statsr�det Feldt anf�r:

Med beaktande av de f�redragna f�rslagen har ett f�rslag lill statsbudget f�r n�sta budget�r med d�rtill h�rande specifikationer av inkomster och utgifter uppr�ttats.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att ber�kna inkomster och besluta om utgifter f�r staten i enlighet med del uppr�ttade f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91.

Regeringen ansluter sig till f�redragandenas �verv�ganden och beslutar all genom proposition f�rel�gga riksdagen vad f�redragandena har anf�rt f�r de �tg�rder och de �ndam�l som f�redragandena har hemst�llt om.

Regeringen beslutar vidare alt de anf�randen som redovisas i underpro�tokollen j�mte �versikter �ver f�rslagen skall bifogas propositionen enligt f�ljande:

Finansplanen�� Bilaga 1

Utveckling av offentlig verksamhet � gemensamma fr�gor�� Bilaga 2

Kungliga hov- och slottsslatema

(f�rsta huvudtiteln)�� Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)�� Bilaga 4�� 2

Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) F�rsvarsdepartementet (Ij�rde huvudtiteln) Socialdepartementet (femle huvudtiteln) Kommunikationsdepartementet (sj�tte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartementet (�ttonde huvudtiteln) Jordbmksdepartementel (nionde huvudtiteln) Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Milj�- och energidepartementet (fjortonde huvudtiteln) Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) R�ntor p� statsskulden, m. m. (sextonde huvudtiteln) Of�mtsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Beredskapsbudget f�r totalf�rsvarets civila del

Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20

Prop. 1989/90:100

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1990

Finansplanen

Prop.

1989/90:100 Bil. 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Feldt

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 s�vitt avser finansplanen

Finansplan

1 Inledning

Arbete �l alla �r den ekonomiska politikens viktigaste m�l. Del f�ruts�tter i sin tur l�g inflation och god konkurrenskraft. H�g och stabil tillv�xt, inom ramen f�r en god milj�, tillf�r landet nya resurser och utvecklar v�lf�rden. En j�mn och r�ttvis f�rdelning av resurser mellan olika grupper och regioner st�rker viljan att utveckla samh�llet.

Den svenska ekonomin har under 1980-talet utvecklats positivt i flera av dessa avseenden. N�ringslivet har f�rnyats och byggts ul. Syssels�ttningen har �kat kraftigt och arbetsl�sheten har pressats ned lill under 1 1/2%. Balansen i den offentliga sektorns finanser hai- �terst�llts. Den statliga budgetens underskott har eliminerats.

Det finns emellertid ocks� betydande problem:

� Den ih�llande h�gkonjunkturen har efter hand lett till �verhettning. Pris- och kostnads�kningarna �r v�sentligt h�gre �n i v�ra konkurrent�l�nder. De svenska f�retagen har h�jt sina relativpriser och f�riorat marknadsandelar p� b�de export- och hemmamarknaderna.

� Den ekonomiska tillv�xten �r f�rh�llandevis l�g, trots all investerings�niv�n har h�jts p�tagligt sedan b�rjan av 1980-lalel och trots all syssel�s�ttningen i limmar �kat markant. Detta sammanh�nger med all pro�duktiviteten, dvs. produktionen per arbetad timme, enligt tillg�nglig statistik n�stan inte har �kat alls de senaste �ren.

Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 1

� Sparandel i den svenska ekonomin �r otillr�ckligt. F�rb�ttringen av den�� Prop. 1989/90:100 offentliga sektorns sparande har inte kunnat uppv�ga en f�rs�mring'av�� Bil. 1 den privata sektorns sparande. Sammanlaget visar sig del f�rs�mrade sparandel de senaste �ren i ett stigande underskott i bytesbalansen.

Denna ulveckiing inneb�r stora risker f�r framtiden. Forts�tter den kommer syssels�ttningen att hotas. Den ekonomiska politiken b�r d�rf�r inriktas p� all d�mpa �verhettningen och samtidigt f�rb�ttra f�mts�tt�ningarna f�r en gynnsam utveckling p� l�ngre sikt. Den �tstramning stats�makterna beslutade om v�ren 1989 b�r nu f�ljas upp med (1) en fortsatt stram finans- och penningpolitik f�r att d�mpa inflationen, (2) �verl�gg�ningar med arbetsmarknadens parter i syfte att bryta den alltf�r h�ga l�ne�kningstakten och (3) �lg�rder som �kar arbelskraflsulbudet, fr�mjar produktiviteten och stimulerar sparandet.

Det f�rslag till statsbudget som h�r l�ggs fram �r myckel �terh�llsamt. Del har utformats mol bakgmnd av �verhettningen i den svenska ekono�min och med h�nsyn lill att den internationella konjunkturen f�mtses vara relativt stark de n�rmaste tv� �ren. Det inneh�ller f� nya utgifls�taganden. Budgeten �r � liksom det f�rslag till statsbudget som lades fram f�r etl �r sedan - balanserad. Inkomster och utgifter uppg�r lill i stort sett samma belopp.

Kravet p� en stram finanspolitik har vidare medf�rt att inkomstskatte�s�nkningen f�r 1990 finansieras fullt ut. Riktlinjema f�r det andra stegel i skallereformen 1991 �r ocks� s�dana att s�nkningar av inkomstskatter och �kade utgifter f�r barnbidrag m. m. skall ges en ansvarsfull finansiering. De �tg�rder som har varit i kraft under senare tid i syfte att begr�nsa den totala efterfr�gan p� byggande och bereda plats f�r nyproduktion av bost�der forts�tter under 1990.

L�nebildningen har varit ett stort problem under 1980-talet. 1 v�r om�v�rld har l�ne�kningslaklen pressals ned till prisei av en h�g arbetsl�shet. I Sverige har l�ne�kningarna d�remot inte d�mpats n�mnv�rt. Detta problem har accentuerats under senare tid. Det framg�r nu allt klarare att timl�nerna �kar 1989 och 1990 i en omfattning som inte �r f�renlig med samh�llsekonomisk balans.

Regeringen har avvisat arbetsl�shet som medel all f� ned pris- och l�ne�kningarna. Den nuvarande trenden mot allt mer urholkad konkur�renskraft och stigande underskott i bytesbalansen kan emellertid inte l�ngre accepteras. Vi har nu kommit till en kritisk punkt i den ekonomiska utvecklingen. Den n�rmaste tiden kommer att bli avg�rande f�r m�jlighe�ten all f� ned inflationen ulan atl g� den i andra l�nder vanliga v�gen �ver h�g arbetsl�shet.

Regeringen avser att inbjuda arbetsmarknadens parter till �verl�ggning�ar om l�nerna 1990 och 1991. Syftet �r atl skyndsamt n� fram till centrala avtal som bryter den alltf�r h�ga l�ne�kningslakten. �verl�ggningarna skall vara avslutade senast den 15 febmari 1990.

Sedan �verl�ggningarna med arbetsmarknadens parter avslutals kom�mer regeringen att la st�llning lill i vilken utstr�ckning den ekonomiska

politiken m�ste sk�rpas ytterligare i syfte att uppn� b�ttre balans i den�� Prop. 1989/90:100
svenska ekonomin.�� Bil. 1

�tg�rder som st�rker tillv�xten har varit ett v�sentligt inslag i den ekonomiska politiken de senaste �ren. Denna politik drivs nu vidare:

� Skallereformen fullf�ljs. Del ger l�gre skattesatser och bredare skatteba�ser. Beskattningen blir mer neutral och likformig. Reformeringen av f�retagsbeskattningen g�r all f�retagens investeringar mindre kommer alt styras av skatteh�nsyn och mera av kraven p� produktivitet och l�nsamhet. Det nya skattesystemet kommer d�rigenom all leda till en effektivare resursanv�ndning och st�rka tillv�xten. Skattereformen kommer �ven atl leda till att arbelskraflsulbudet �kar. F�r flertalet s�nks marginalskatten p�tagligt, vilket g�r det mer f�rm�nligt all arbeta. Reduktionen av underskottsavdragens v�rde kommer ocks� att minska hush�llens uppl�ning. Detta �kar hush�llens neltosparande.

� Omfattande insatser g�rs f�r all ytterligare �ka arbelskraflsulbudet. Regeringen har nyligen redovisat hur arbetslinjen inom socialf�rs�k�ringen kan st�rkas. F�rslagen inneb�r bl. a. kraftiga rehabiliteringsin�satser f�r alt underl�tta �terg�ng till arbete och en mer flexibel sjukpen�ning, f�rs�ksverksamhet vid vissa st�rre f�relag, inneb�rande att arbets�givaren �vertar utbetalning av sjukers�ttning samt att m�jligheterna all f� f�rtidspension av arbetsmarknadssk�l avskaffas. Regeringen f�resl�r nu ytterligare ell antal �lg�rder, d�ribland ut�kning av arbetsmarknads�utbildningen och s�rskilda insatser f�r att underl�tta flyktingars intr�de p� arbetsmarknaden. Marginalskatten f�resl�s bli s�nkt f�r en stor grupp pension�rer genom att del extra avdrag pension�rer med l�gre inkomster f�r g�ra vid beskattningen fr. o. m. 1990 inte l�ngre reduceras n�r man har arbetsinkomster. Detta kommer all stimulera lill ut�kade arbetsinsatser fr�n de �ldre.

� �lg�rder vidtas f�r all fr�mja effektiviteten i n�ringslivet. Sk�rpt kon�kurrens och mindre regleringar fr�mjar produktiviteten och d�mpar prisstegringarna. Riksdagen kommer under v�ren all f�rel�ggas f�rslag om reformering av jordbmkspolitiken. En �versyn kommer alt g�ras av de regler som styr utbyggnad av industri som anv�nder skogsr�vara. Beslut har fattats om avreglering p� leko-omr�del. Lagstiftningen p� det finansiella omr�det f�r�ndras, s� att konkurrensen och effektiviteten p� finansmarknaderna st�rks. Utredningar har tillsatts f�r all analysera produktivitetsutvecklingen i s�v�l industrin som tj�nsten�ringarna och f�r att l�mna f�rslag till hur konkurrensf�rh�llandena i den svenska ekonomin skall f�rb�ttras.

� Den offentliga sektorn utvecklas. En v�l fungerande offentlig sektor �r grunden f�r v�lf�rdspolitiken. Nya offentliga �taganden m�ste emeller�tid i allt v�sentligt klaras genom ekonomisk tillv�xt, rationaliseringar och omprioriteringar inom den existerande verksamheten. Genom en effektivare anv�ndning av de resurser som avs�tts f�r den offentliga verksamheten kan v�lf�rden st�rkas utan all skattetrycket sk�rps. Kom�munernas �kade ansvar f�r skolan ger b�ttre f�mts�ttningar f�r all effektivt anv�nda skolans resurser. Arbetet med all f�rnya den offentliga

sektom - genom bl.a. decentralisering, regelf�renkling och resultat-�� Prop. 1989/90:100
uppf�ljning � drivs vidare p� ett stort antal andra omr�den.�� Bil. 1

Under del senaste �ret har investeringama �kat starkt och exporten utvecklats gynnsamt. Konsumtionslillv�xlen har d�mpats. Den �tstram�ning som riksdagen beslutade om v�ren 1989 och konkretiseringen av skattereformen har bidragit till detta. Hush�llen �kar nu sin uppl�ning i l�gre takt �n tidigare och sparkvoten har d�rigenom h�jts. Trots detta har �verhettningen i den svenska ekonomin best�tt. Underskottet i bytesba�lansen har �kat.

Med den statsbudget och de �tg�rder i �vrigt som nu f�resl�s torde efterfr�gelillv�xten mattas av 1990. D�rmed f�mtses en viss avkylning av ekonomin. BNP-tillv�xten torde begr�nsas till knappt 1 1/2% 1990. Ar�betsl�sheten ber�knas ligga kvar p� en l�g niv�.

2 Den internationella ekonomin

Utvecklingen i OECD-l�nderna

De senaste �rens gynnsamma ekonomiska ulveckiing i induslril�ndema fortsatte under 1989. Tillv�xten var stark och uppgick f�r OECD-l�ndema sammantagna lill ca 3 1/2%. Syssels�ttningen fortsatte atl �ka och arbets�l�sheten minskade till under 7%, den l�gsta niv�n sedan b�rjan av 1980-lalel. V�rldshandeln expanderade starkt och n�ringslivels investeringar l�g p� en mycket h�g niv�.

Inflationen �kade visserligen, men mindre �n som kunde befaras med h�nsyn lill den starka tillv�xten. I genomsnitt f�r OECD-l�nderna steg konsumentpriserna med inte fullt 5% 1989. Anpassningen av de externa obalanserna mellan de st�rsta industril�nderna stannade i det n�rmaste av och r�nteniv�n var �verlag h�g.

Den ekonomiska politiken har i h�g grad varit inriktad p� att bek�mpa inflationen. H�rvid har penningpolitiken kommit till anv�ndning i stor utstr�ckning. Detta har i vissa fall medf�rt en ulveckiing av valutakurser�na som motverkat en utj�mning av de externa obalanserna.

F�mts�ttningarna �r goda f�r en fortsatt relativt stark tillv�xt i industri�l�nderna de n�rmaste �ren. Av stor betydelse �r h�rvid den h�ga investe�ringsniv�n de senaste �ren samt �lg�rder som har vidtagits inom en rad omr�den f�r all f�rb�ttra ekonomiernas funktionss�tt. Det g�ller bl.a. reformering av skattesystemen, liberalisering av kapitalmarknaderna lik�som andra avregleringar, f�rst�rkning av konkurrenspolitiken samt an�str�ngningar all �ka effektiviteten i den offentliga verksamheten. Den potentiella tillv�xten har stigit och i m�nga l�nder torde en s�nkning ha skett av den arbetsl�shetsniv� vid vilken inflationen tenderar att skjuta fart.

F�r de v�steuropeiska l�nderna har arbetet.med all f�rverkliga en enhet�lig marknad inom EG lill 1992 en s�rskild betydelse. Det tycks i h�g grad ha p�verkat n�ringslivels f�rv�ntningar positivt och d�rmed st�rkt inves�teringsviljan.

Mot denna bakgmnd framst�r utsikterna f�r de n�rmaste �ren som�� Prop. 1989/90:100 relativt gynnsamma. F�r 1990 och� 1991 bed�ms s�lunda tillv�xten i�� Bil. 1 OECD-l�ndema sammantagna ligga stabilt p� ca 3% med en inflation p� omkring 4 1/2%. Arbetsl�sheten f�mtses komma att ligga kvar p� 1989 �rs niv�. Del kan inte uteslutas att de gynnsamma faktorerna i v�rldsekono�min leder till en �nnu h�gre BNP-tillv�xt.

Vissa risker f�r en s�mre utveckling f�religger dock n�r det g�ller s�v�l tillv�xten som inflationen. I n�gra l�nder � fr�mst Storbritannien och Canada � har den penningpolitiska �tstramningen varit myckel kraftig. En starkare uppbromsning av aktiviteten �n v�ntal kan bli f�ljden av dessa �lg�rder n�r de f�r full effekt. Vidare �r risken betydande f�r en l�nekost-nadsledd uppg�ng i inflationen i l�nder d�r vinstutvecklingen har varit stark under de senaste �ren.

De fortsatt stora exlema obalansema mdlan de tre st�rsta industril�n�derna och de v�xande obalanserna inom V�steuropa utg�r ett annal pro�blem. Visserligen har finansieringen av bylesbalansunderskollen i ber�rda l�nder kunnat ske ulan st�rre problem, men obalanserna bidrar till �kad s�rbarhet p� de intemationella kapitalmarknaderna och till krav p� pro�tektionistiska �lg�rder. Del kan heller inte uteslutas att �lg�rder f�r att d�mpa aktiviteten kommer all vidtas i flera l�nder och atl tillv�xten i induslril�ndema som helhet p�verkas negativt.

En viktig f�mts�ttning f�r att st�vja protektionistiska krav �r ett �ppet och starkt handelssystem. De p�g�ende GATT-f�rhandlingarna �r av av�g�rande betydelse f�r alt v�ma detta m�l. Avsikten �r all d�r komma �verens om ytterligare liberaliseringar av v�rldshandeln, s�rskilt p� jord�bruksomr�det. Man hoppas �ven f� till st�nd regler p� nya omr�den, exempelvis f�r tj�nslehanddn, samt en allm�n f�rst�rkning av GATT:s regelverk.

�steuropa och Sovjetunionen

F�r flertalet av de �steuropeiska l�ndema var 1989 etl politiskt omv�lvan�de �r. De f�r�ndringar som har skett kan v�ntas driva p� arbetet med all reformera �stl�ndernas ekonomier. �ven om takten i reformprocessen skiljer sig �l mellan l�ndema, g�r.utvecklingen i samma riktning, mol; inf�randel av marknadsekonomi.

Alt etablera fungerande marknader efter �rtionden av planekonomi �r f�rknippat med mycket stora sv�righeter. Reformeringen befinner sig i ell skede d�r gamla reglerade strukturer har b�rjat bryta samman, men d�r marknadema �nnu inte styr resursanv�ndningen. Detta har medverkat till ekonomisk slagnation. I vissa fall har del lett lill omfattande vambrisl. , D�rmed har risken �kat f�r en starkt inflalionistisk utveckling. Flera av l�nderna har ackumulerat ansenliga utlandsskulder i v�slvaluta. Generellt sett befinner sig stalshanddsl�nderna i en s�mre ekonomisk situation idag �n under 1970-talet.

Den process som nu inletts i �steuropa �r givelvis f�renad med stor os�kerhet om den framtida utvecklingen. Riskerna f�r bakslag �r p�lagli-

ga. En l�ng period av ekonomiska sv�righeter �r att v�nta. M�jlighetema�� Prop. 1989/90:100
all snabbi uppn� ekonomiska framsteg m�ste bed�mas som sm�.�� Bil. 1

De stmkturella f�r�ndringar som planeras kan p� kort sikt komma att medf�ra produktionsbortfall och arbetsl�shet. Den n�dv�ndiga sanering�en av statsfinanserna kan f� liknande konsekvenser. Positiva resultat i form av p�tagligt �kad tillv�xt och v�lf�rd kan knappast vara att v�nta f�rr�n p� l�ngre sikt - ens med en f�rh�llandevis st�rningsfri och gynn�sam ulveckiing.

En rad initiativ f�r all st�dja reformulvecklingen i �steuropa och Sov�jetunionen har tagits fr�n flera v�stl�nder, bl. a. Sverige. En samordning av de v�stliga industril�ndernas insatser �ger mm under ledning av EG-kommissionen. �ven andra internationella samarbelsorgan s�som OECD, IMF och V�rldsbanken utvecklar samarbetet med och st�det till �stl�n�derna.

Utvecklingen i �steuropa kan p� l�ngre sikt f� omfattande konsekvenser f�r Sverige och �vriga l�nder i v�st, s�v�l ekonomiskt som i s�kerhetspoli�tiska och i andra avseenden. M�jligheterna �r goda f�r all utvecklingen skall kunna stimulera ekonomierna i b�de �st och v�st. En friare handel och en utvidgning av de ekonomiska rdalionema i andra h�nseenden kan f�rv�ntas fr�mja tillv�xten i b�da omr�dena. Det �r emellertid sv�rt att bed�ma n�ren s�dan mer gynnsam utveckling kan komma atl realiseras.

Utvecklingsl�nderna

Situationen i ulvecklingsl�ndema har under det senaste �ret pr�glats av en fortsatt svag tillv�xt, men med stora skillnader mellan olika regioner och l�nder. P� �tskilliga h�ll i Asien, framf�r allt i l�nder med en v�xande industrisektor, har expansionen fortsatt i snabb om �n n�got reducerad takt. Dessa l�nders betydelse i v�ridsekonomin har �kat under senare �r. Deras andelar av v�rldshandeln har �kat starkt och v�ntas forts�tta att expandera. Exporten fr�n denna l�ndergmpp kommer dock sannolikt att stiga i l�gre takt framdeles som en f�ljd av appreciering av l�ndemas valutor och begr�nsningar i produktionskapaciteten.

1 andra regioner s�som i de skuldlyngda meddinkomsll�ndema � fr�mst i Latinamerika saml i Afrika s�der om Sahara � har produktions��kningen inte varit tillr�cklig f�r atl h�ja per capita-inkomsten. H�ga r�ntor och l�ga r�vampriser har begr�nsat m�jlighetema all f�ra en till-v�xtorienterad politik. �ven om en ytterligare �kning av den samlade skuldb�rdan har kunnat undvikas och den tidigare kraftiga minskningen av finansiella fl�den lill l�nderna hejdats har skuldproblemen utgjort ett allvarligt hinder f�r �terh�mtning.

Del r�der idag bred enighet bland s�v�l i-l�nder som u-l�nder om atl ekonomisk anpassning i kombination med stmkturella reformer �r en f�mts�ttning f�r en h�llbar tillv�xt samt ekonomisk och social utveckling i u-l�ndema. En mer effektiv mobilisering och anv�ndning av intema resur�ser �r n�dv�ndig.

Det �r emellertid viktigt att den intema anpassningen i u-l�ndema
�tf�ljs av �kad extem finansiering i olika former. �ven om allvarliga�� 6

finansieringsproblem i allt v�sentligt kvarst�r, har situationen f�rb�ttrats Prop. 1989/90:100 n�got under 1989. Frivilliga �verenskommelser om skuldminskning har Bil. 1 ing�tts mellan privata banker och vissa meddinkomsll�nder med finansi�ellt st�d fr�n Internationella valutafonden och V�rldsbanken. S�rskilda medel har avsatts inom V�rldsbanksgmppen f�r reduktion av de fattigaste l�ndernas skulder till privata kreditorer. Dessa l�nder kommer vidare att kunna f� f�rm�nliga krediter fr�n Internationella utvecklingsfonden (IDA) f�r all underl�tta betalning av tidigare l�n p� marknadsvillkor. Inom den s. k. Paris-klubben har flera av de fattigaste l�nderna beviljats skuldkonso�lideringar p� s�rskilt f�rm�nliga villkor.

3 Den svenska ekonomin

3.1 Utvecklingen 1989 och 1990

Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin var h�gt under 1989 och f�relagens produktionskapacitet var h�rt anstr�ngd. Ekonomin var �ver�hettad och pris- och kostnads�kningarna var v�sentligt h�gre �n i omv�rl�den. Trots att arbelskraflsutbudel �kade snabbi r�dde brist p� arbetskraft i m�nga sektorer och regioner. Den l�ngsamma produktivitets�kningen be�gr�nsade den ekonomiska tillv�xten. Uppg�ngen i BNP ber�knas ha varit knappt 2%, vilket m�ste betecknas som en relativt l�g tillv�xt, med h�nsyn lill att antalet arbetade timmar ber�knas ha �kat med ca I 1/2 %.

Konjunkturf�rloppel v�ntas bli n�got lugnare 1990. V�rldsmarknads�tillv�xten f�mtses d�mpas n�got, vilket torde f� �terverkningar p� expor�ten. Investeringama v�ntas inte �ka lika mycket som under det senaste �ret. BNP-�kningen kommer sannolikt att stanna vid knappt 1 1/2%. �nd� f�rv�ntas bristen p� arbetskraft och �verhettningen best�.

Tabell 1� F�rs�rjningsbalans

	Miljarder kr..	Procentuell volymf�r�ndring
	l�pande priser
	1988	1988	1989	1990	1991
Privat konsumtion,	590,9	2,5	0,8	1,3	2,3
OfTentlig konsumtion,	289,1	1,1	1,4	1,7	1,1
Bruttoinvesteringar,	219,1	6,4	6,2	1,7	2,0
Lagerinvesteringa',	-2,0	0,3	0,7	0,0	0,0
Export,	361,9	3,3	3,6	2,9	3,5
Import,	345,0	5,8	6,1	3,5	4,0
BNP	1114,0	2,3	1,8	1,3	1,7
Inhemsk efterfr�gan,	1097,1	2,9	2,2	1,6	1,9

' F�r�ndring i procent av f�reg�ende �rs BNP

Hush�llens k�pkraft steg relativt kraftigt 1989, med inemot 3 1/2%, fr�mst beroende p� h�ga l�ne�kningar. Trots det stannade uppg�ngen i den privata konsumtionen p� knappt I %. Den utl�ningsexpansion som f�ljde p� avregleringen av kredilmarknaden vid mitten av 1980-lalel b�r�jade ebba ul. Sparandel v�nde upp�t efler all gradvis ha fallit sedan 1985. Den privata konsumtionen v�ntas 1990 �ka med knappt 1 1/2%. Flera

faktorerverkarbegr�nsandep�konsumtionen, bl. a. det tillf�lliga obligalo-�� Prop. 1989/90:100 riska sparandet och de avdragsbegr�nsningar som skattereformen inneb�r.�� Bil. 1 En fortsalt normalisering av hush�llens.uppl�ning efter de f�rsta �ren med avreglerad kredilmarknad lorde ocks� verka d�mpande.

Den offentliga konsumtionen steg i ganska m�ttlig takt 1989. Den statliga konsumtionen drogs upp av statens ink�p, som �ven del n�rmaste �ret v�ntas �ka n�got. Antalet anst�llda vid de stafiiga myndighetema ber�k�nas forts�tta att minska. Den kommunala konsumtionen f�mtses forts�tta atl v�xa i en takt av ca I 1/2% 1990. Sv�righeter all rekrytera arbetskraft begr�nsar f�r n�rvarande expansionen.

Bruttoinvesteringarna �kade med ca 6% under 1989 och f�r industrin blev siffran ca 10%. H�gt kapacitetsutnyttjande, god l�nsamhet och stark efterfr�gan drev p� utvecklingen. �ven uppg�ngen i byggandet av bosl�der blev kraftig. Byggsektorn var �verhettad. Under 1990 v�ntas utvecklingen g� in i etl n�got lugnare skede, �ven om kapaciteten torde f�rbli h�rt anstr�ngd. N�got d�mpade konjunktumtsikter v�ntas p�verka industrin. Expansionen f�r bostadsbyggandet lorde hejdas. Sammantaget ber�knas �nd� investeringarna stiga med knappt 2% 1990.

Exporten gynnades av stark v�rldsmarknadstillv�xl under 1989. Svens�ka f�retag tappade emdlertid marknadsandelar bl. a. beroende p� bristan�de produktionskapacitet. �ven under 1990 v�ntas marknadstillv�xten bli snabb, om �n inte i niv� med det senaste �rets. Anddsf�rluslerna ber�knas forts�tta till f�ljd b�de av kapacitdsbegr�nsningar och, efterhand i allt st�rre utstr�ckning, av stigande relativpriser. Exporten v�ntas sammanta�get utvecklas n�got mindre gynnsaml�n under 1989.

Importvolymen �kade relativt starkt 1989 som en f�ljd av stigande inhemsk efterfr�gan. Uppg�ngen f�mtses bli mer d�mpad 1990, men �nd� st�rre �n f�r exporten. Utrikeshandeln ber�knas s�ledes.forts�tta alt ge ell negativt bidrag till BNP-tillv�xten.

Handelsbalansen har uppvisat stora �verskoll under flera �r och 1989 utgjorde inget undanlag. En viktig f�rklaring lill den gynnsamma utveck�lingen under senare tid �r atl svenska f�relag kunnat ta bra betalt f�r sina exportvaror, medan importprisema stigit l�ngsammare. Bytesf�rh�llandet har s�ledes f�rb�ttrats. Denna utveckling v�ntas forts�tta det n�rmaste �ret, om �n i mindre omfattning. Handelsbalansen ber�knas d�rigenom forts�tta all ge ett betydande �verskott.

F�r bytesbalansen �r d�remoi trenden starkt negativ. �kade transfere�
ringar saml v�xande underskott i resevalulaposten bidrar lill stigande
underskott i bytesbalansen. Den. viktigaste orsaken till f�rs�mringen �r
emellertid �kade r�ntebetalningar. V�xande direklinvesleringar och aktie�
k�p i utlandet har medf�rt stigande uppl�ning i.utlandet och r�ntebetal�
ningar, som belastar bytesbalansen. Den avkastning som investeringarna
genererar registreras emellertid bara lill en del i bytesbalansen. Uppskatt�
ningar av storleken p� de �terinvesterade vinstmedlen, vilka inte f�r
n�rvarande tas med i bytesbalansen, �r mycket os�kra. Regeringen har
nyligen tillkallat en utredningsman med uppgift att belysa hur �terinveste�
rade vinstmedel b�r beaktas i ell ekonomisk-politiskt perspektiv och f�re�
sl� eventuella f�r�ndringar i den statistiska redovisningen.�� 8

Tabell 2 Bytesbalans�� Prop. 1989/90: 100

Miljarder kr., l�pande priser�� gjj�� j

1988�� 1989�� 1990�� 1991

Handelsbalans�� 23,4�� 20,0�� 22,4�� 21,9

Tj�nstebalans�� -� 8,8�� -10,6�� -12,4�� -15,5

Avkastning p� kapital�� -18,8�� -25,4�� -34,0�� -44,5

Transfereringar�� -� 9,9�� -12,2�� -13,5�� -14,5

Bytesbalans�� -14,1�� -28,2�� -37,5�� -52,6

Procent av BNP�� -�� 1,3�� -� 2,3�� -� 2,8�� -� 3,7

Den h�ga aktivitetsniv�n i ekonomin, i kombination med den l�ga produktivitelstillv�xlen, har medf�rt en �verefterfr�gan p� arbetskraft. Visserligen har utbudet �kat betydligt, men resultatet har �nd� blivit en �verhettad arbetsmarknad. Bristen p� arbetskraft var stor och arbetsl�she�ten understeg 1 1/2 % 1989. Med vissa undantag redovisades l�ga arbetsl�s�hetstal �ver hela landet. Under det n�rmaste �ret v�ntas en p�taglig d�mp�ning av efterfr�gelillv�xten. BNP ber�knas �ka med knappt 1 1/2% 1990. Trots del v�ntas arbetsmarknadsl�get f�rbli anstr�ngt och arbetsl�sheten ligga kvar p� en l�g niv�.

Bristen p� arbetskraft �r en viktig orsak lill atl l�nekoslnadema stigit snabbt. Dels sluts l�neavtal p� h�ga niv�er, dels driver l�neglidning upp de totala kostnaderna l�ngt �ver avtalen. �r 1989 �versteg liml�ne�kningen 9% f�r ekonomin som hdhet. Motsvarande siffra ber�knas bli �ver 7% 1990, f�mtsatt atl omf�rhandlingar inte leder till l�ne�kningar ut�ver de hittills avtalade. All l�ne�kningarna v�ntas bli l�gre 1990 �n 1989 beror p� all avtalen inte ger lika stora p�slag under 1990. L�ne�kningarna lorde under b�da �ren bli v�sentligt h�gre i Sverige �n i v�ra konkurrentl�nder.

Konsumentpriserna steg under loppet av 1989 med drygt 6 1/2% och med knappt 6 1/2% mellan �rsgenomsnitten. Under 1990 v�ntas en ned�g�ng i inflationstakten exklusive effekterna av skallereformen med n�stan tv� procentenheter, se tabell 3. Finansieringen av f�rsta steget i skattere�formen leder emellertid lill en niv�h�jning av konsumentprisindex med n�stan tre procentenheter. Del �r viktigt all i analysen av inflationen och kostnadsutvecklingen s�rbehandla denna tillf�lliga pris�kning till f�ljd av skallereformen.

Tabell 3 Nyckeltal

Procentuell f�r�ndring respektive niv� i procent

	1988	1989	1990	1991�� ..
Timl�n	7,2	9,5	'7,5	4,0
KPI, dec-dec	6,1	6,7	7,7	6,2
KPI, dec-dec exkl. skattereform	6,1	6,7	4,8	3,7
Hush�llens reala inkomster	0,6	3,3	2,6	3,5
Sparkvot, niv�	-5,3"	-2,7	-1,5	-0,3
Arbetsl�shet, niv�	1,6	1,4	1,5	1,7

Del finansiella sparandel i ekonomin f�rs�mras gradvis, vilket kommer till uttryck i ett allt st�rre underskott i bytesbalansen. Den offentliga sektorns sparande ber�knas vara ungef�r of�r�ndrat 1990. Hush�llssek-

lom f�mtses �ka sitt sparande, �ven om sparkvoten torde f�rbli negaliv.�� Prop. 1989/90:100 D�remot v�ntas en f�rsvagning inom f�retagssektom, trots l�gre investe-�� Bil. 1 ringslillv�xt. Det h�ga kostnadsl�gel i kombination med konjunklurd�mp-ningen kan leda lill en press ned�t p� vinsterna i Sverige. D�rtill kommer de �kade r�ntebetalningarna till ullandel som f�ljer av direklinvesleringar och aktiek�p utomlands.

Stigande omv�ridsr�ntor och oro f�r den inhemska ekonomiska utveck�lingen medf�rde att de svenska r�ntoma steg med ungef�r tv� procenten�heter under 1989. Uppg�ngen var s�rskilt stor under h�sten. Penningpoli�tiken har under �ret haft en fortsatt �tstramande inriktning. Som en f�ljd av marknadsr�ntomas uppg�ng h�jdes diskontot tv� g�nger under �ret med sammanlagt tv� procentenheter till 10,5%.

Under 1989 avskaffades i allt v�sentligt kvarvarande delar av valutareg�leringen. Den hade under senare �r spelat ut sin stabiliseringspolitiska roll. Avvecklingen ingick som ett led i anpassningen lill v�steuropeiska f�rh�l�landen. Till f�ljd av avregleringen �kade v�rdepappershandeln med utlan�det kraftigt. Svenska investerare k�pte utl�ndska aktier i stor utstr�ckning, samtidigt som utl�ndska placerare investerade i de f�rh�llandevis h�gav�kastande svenska obligationerna.

R�ntedifferensen gentemot omv�rlden bidrog under 1989 till etl bety�dande valutainfl�de. Avvecklingen av valularegleringen och den svenska kapitalmarknadens �kade intemationella beroende kommer sannolikt att medf�ra betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�ndska placerare �ven den n�rmaste tiden och d�rmed fortsatt stora bmtlofl�den in i och ul ur landet.

Under 1989 fram lill och med augusti steg aktiekurserna p� Stockholms�b�rsen kraftigt, bl. a. till f�ljd av goda f�retagsvinster och h�jda aktieutdel�ningar. Under h�sten f�ll kurserna tillbaka n�got. En lugnare utveckling p� de internationella b�rsema, del�rsrapporter fr�n f�retagen som var svaga�re �n v�nlat, tecken p� en viss avmattning i industrikonjunkluren och den kraftiga r�nteuppg�ngen bidrog lill kursfallet. Under �ret fram till mitten av december begr�nsades d�rigenom uppg�ngen i aktiekurserna till ca 20%.

3.2 Utsikterna f�r 1991

I enlighet med riktlinjerna f�r skattereformen skall det andra och st�rsta steget tas 1991. Skallereformen kommer all f� p�tagliga effekter b�de p� kort och l�ng sikt. Oml�ggningen �r s� omfattande atl os�kerheten emel�lertid �r betydande om effekternas styrka liksom om deras f�ri�ggning i tiden.

Den avsedda finansieringen av inkomslskaltes�nkningen 1991 ber�knas h�ja niv�n p� konsumentprisindex med ca 2 1/2%. Trots detta ber�knas skalleoml�ggningen ge etl kraftigt tillskott till hush�llens disponibla in�komster, ca 2 1/2%, bl.a. till f�ljd av att reformen inte heh finansieras i hush�llsseklorn.

Hur stor den samlade inkomst�kningen i hush�llsseklorn blir beror
d�rut�ver p� utvecklingen av l�ner, syssels�ttning m.m. De ber�kningar�� 10

som redovisas i den prelimin�ra nationalbudgelen baseras p� tv� altema-�� Prop. 1989/90:100

tiv r�rande timl�ne�kningen 1991,4% respektive 7%. I de tidigare redovi-�� Bil. 1

sade tabellema 1-3 �terges det f�rsta alternativet med 4% timl�ne�kning

1991. Det ger en �kning av hush�llens disponibla inkomster med ca 3

1/2%.

Den privata konsumtionens utveckling kommer d�mt�ver att vara bero�ende av hur sparkvoten f�r�ndras. Sannolikt kommer hush�llen att reage�ra p� begr�nsningen av avdragsm�jligheterna f�r skuldr�ntor och minska sin uppl�ning. D�rmed stiger sparkvoten. Det �r emellertid sv�rt att f�mt�se i vilken omfattning och i vilken takt det kommer att ske. Vid anlagande om en m�ttlig h�jning av sparkvoten ber�knas den privata konsumtionen �ka med ca 2 1/2% 1991.

Det �r vidare rimligt all r�kna med en d�mpning av investerings�konjunkluren 1991 mol bakgmnd av den ekonomiska bild som avtecknar sig i �vrigt. En positiv faktor �r dock att marknadstillv�xten v�ntas ge exporten fortsatt draghj�lp.

Sammantaget v�ntas den inhemska efterfr�gan och BNP komma att v�xa n�got snabbare 1991 �n 1990. �verskottet i handelsbalansen kan komma all krympa n�got. Underskottet i bytesbalansen v�ntas forts�tta att stiga lill drygt 3 1/2% av BNP, varvid poslen avkastning p� kapital ber�knas st� f�r merparten av f�rs�mringen.

3.3 Den ekonomiska tillv�xten under 1990-talet

BNP har under 1980-lalel �kat med drygt 20%, dvs. med i genomsnitt 2% per �r. Tillv�xten har s�ledes varit lika l�g som under 1970-talel, trots att investeringsniv�n under 1980-talet har stigit med ca 40% sedan b�rjan av decenniet och trots all arbetsinsatsen �kat betydligt, se tabell 4.

Tabell 4 Arbetsinsats, produktivitet och tillv�xt

Procentuell f�r�ndring

1970-1980

1980-1990

BNP

Syssels�ttning i timmar

Produktivitet

21,4 -5,1 27,9

21,6

11,0

9,5

Den f�rh�llandevis l�ga tillv�xten utg�r etl avg�rande hinder n�r del g�ller att �ka v�lf�rden. S�rskilt markerad har nedg�ngen i produktivitets�tillv�xt varit. Medan produktiviteten, dvs. produktionen per arbetad tim�me, enligt tillg�nglig statistik �kade med n�rmare 30% under 1970-talet har den �kat med endast knappt 10% under 1980-lalet. Mol denna bak�gmnd har den ekonomiska politiken de senaste �ren inriktats p� stmktu�rella �lg�rder f�r all st�rka produktiviteten.

Avg�rande f�r BNP-tillv�xten �r arbetskraftens och produktivitetens
tillv�xt. Hur arbelskraflsutbudel kommer att utvecklas under 1990-lalet
beror p� flera faktorer, som alla omges av betydande os�kerhet. Andelen
kvinnor i f�rv�rvsarbete f�rv�ntas �ka och ytterligare n�rma sig m�nnens�� 11

niv�. Ocks� de l�gre marginalskallema bidrar till ett h�gre arbetskraflsut-�� Prop. 1989/90: lOQ bud. 1 motsatt riktning verkar vissa planerade reformer, fr�mst f�rslaget�� Bil. 1 om en sj�tte semestervecka.

En s�rskilt sv�rbed�md faktor �r invandringen. Vid ett antagande alt den kommer att uppg� till den genomsnittliga niv�n under efterkrigstiden bed�ms arbelskraflsutbudel i timmar kunna �ka med drygt 1/2% per �r under 1990-talet.

Av central betydelse f�r tillv�xten �r produktiviteten i n�ringslivet. Del senaste decenniet, s�rskilt slutet av 1980-talet, har pr�glats av en mycket svag produktivitetstillv�xt. Den nedg�ng i produktivitetstillv�xten som b�rjade redan i slutet av 1970-lalet och som �r ett intemationellt fenomen �r sv�r alt ge en utt�mmande f�rklaring. En del av de faktorer som bidragit har varit av tempor�r karakt�r. Del b�r i sig g�ra en viss �terh�mtning av produktiviteten m�jlig. D�ml�ver kommer skattereformen och de �tg�r�der f�r atl st�rka produktiviteten som h�ller p� att genomf�ras alt leda lill en b�ttre produktivitetsutveckling fram�ver. Det b�r d�rf�r, sammanta�get, under 1990-lalet finnas f�mts�ttningar f�r att n� en h�gre produktivi�tetstillv�xt �n vad som varit fallet de senaste �ren.

Mol denna bakgmnd �r det rimligt atl anta att n�ringslivets produktivi�tetstillv�xt under 1990-talet skulle kunna uppg� till ca 2% per �r. Detta svarar mot en produktivitetstillv�xt f�r hela ekonomin p� ca 1 1/2% per �r. Tillsammans med en syssels�ttnings�kning p� ca 1/2% �rligen ger detta en tillv�xtpotential f�r hela ekonomin motsvarande ca 2 % per �r. Detta �r samma relativt l�ga tillv�xt som under de senaste tv� decenniema. Det understryker behovet av att f�ra en ekonomisk politik som ytterligare st�rker tillv�xten del n�rmaste decenniet.

M�jligheterna all �stadkomma en god ekonomisk tillv�xt under 1990-talet kommer ocks� i h�g grad atl vara beroende av f�rm�gan att anpassa v�r pris- och kostnadsutveckling lill omv�rldens. En fortsatt f�rs�mring av konkurrensf�rm�gan medf�r en avsev�rt s�mre utveckling. Under 1990-talel kommer det dessutom att st�llas h�ga krav p� stmkturomvandling, bl. a. som konsekvenser av k�mkraflsavveckling, sk�rpta milj�krav och en �kad grad av internationalisering.

Dessa fr�gor kommer atl behandlas utf�rligt i L�ngtidsutredningen 1990, vilken kommer atl offentligg�ras under v�ren. Regeringen avser att efter utredningens remissbehandling �terkomma lill riksdagen med en proposition om riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken p� medell�ng sikt.

4 Den ekonomiska politikens inriktning

4.1 Stabiliseringspolitiken

Det centrala stabiliseringspolitiska problemet idag �r inflationen. Priser
och l�ner forts�tter all �ka betydligt mer �n i konkurrentl�nderna. Denna
utveckling �r oroande p� flera s�tt. L�ne�kningar som inte har sin gmnd i
produktivitetsf�rb�ttringar leder lill inflation. Dessutom inneb�r h�jda�� 12

relativa kostnader att industrins konkurrenskraft urholkas. F�retagen ��Prop. 1989/90:100 lappar marknadsandelar p� b�de hemma- och exportmarknaderna, vilket�� Bil. 1 leder till att importen stiger och exporten h�mmas. D�rigenom f�rs�mras bytesbalansen.

H�g inflation leder ocks� lill or�ttvisor och f�rddningspolitiska pro�blem. Inflationen omf�rdelar �rligen v�rden f�r �tskilliga miljarder kronor fr�n sparare lill l�ntagare. Inflationen inneb�r dessutom ett hot mot det viktigaste m�let f�r den ekononomiska politiken, n�mligen den fulla sys�sels�ttningen, och kan p� sikt resultera i omfattande arbetsl�shet med �tf�ljande f�rddningsm�ssiga klyftor s�v�l ekonomiskt som socialt.

Till f�ljd av den gynnsamma internationella utvecklingen har den h�ga svenska inflationen �nnu inte resulterat i en f�rs�mring av handelsbalan�sen. Den snabba marknadstillv�xten f�r svenska varor har � trots andels-f�rlusterna � medf�rt en relativt god exportutveckling. Den starka konjunkturen i omv�rlden har dessutom medverkat lill alt driva upp priserna p� vikliga svenska exportprodukter som massa, papper, st�l, malm och �ven verkstadsprodukter.

Den svenska ekonomins s�rbarhet �r emellertid nu betydande. Om den internationella konjunkturen f�rsvagas kan handels- och bytesbalansen komma atl snabbi f�rs�mras. S�v�l volymer som priser kan d� utvecklas p� ell f�r Sverige of�rm�nligt s�ll. Vid en s�dan ulveckiing skulle ocks� syssels�ttningen p�verkas negativt.

Mot bakgmnd av �verhettningen i den svenska ekonomin fattade riks�dagen i juni 1989 beslut om ett tillf�lligt obligatoriskt sparande under tiden september 1989 �december 1990 samt om en tillf�llig investerings�avgifl i Stockholms- och Uppsalaomr�dena och en tillf�lligt h�jd faslig-helsskall i samma omr�den. Samtidigt beslutades om en tempor�r arbels�milj�avgift, h�jning av energiskatterna samt h�jning av skattema p� tobak och alkoholhaltiga drycker. Dessa �tg�rder har nu b�rjat verka och lorde ha bidragit till all den privata konsumtionens �kningstakt avlar.

F�r all motverka alltf�r snabba pris- och l�nestegringar och en fortsatt f�rs�mring av bytesbalansen m�ste den ekonomiska politiken ha en fort�salt restriktiv inriktning. Samtidigt �r del viktigt att stimulera utbudet av produktiva resurser i ekonomin. Den nu inledda reformeringen av del svenska skattesystemet kommer alt f� en positiv inverkan p� arbetskrafts-utbudet. Del kan emellertid ta flera �r innan reformen f�r full effekt. D�rf�r �r det v�sentligt att skattereformen kompletteras med andra �tg�r�der f�r all �ka arbetskraftsulbudel.

Ell centralt element i stabiliseringspolitiken �r en stram budgetpolitik. Utgiftspr�vningen har i �rets budgetarbete varit str�ng. Den statsbudget som f�resl�s �r, liksom det f�rslag lill statsbudget som lades fram f�r ett �r sedan, balanserad, dvs. inkomster och utgifter uppg�r lill i stort sett samma belopp. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn som andel av BNP v�ntas ligga kvar p� ungef�r of�r�ndrad niv� 1990.

Kravet p� en fortsall stram inriktning av den ekonomiska politiken har
vidare medf�rt att s�nkningen av inkomstskatterna 1990 finansieras fullt
ul. Riktlinjerna f�r det andra steget i skallereformen 1991 inneb�r ocks�
atl inkomstskaltes�nkningar skall ges en ansvarsfull finansiering.�� 13

L�nebildningen har varit ell stort problem i den svenska ekonomin under Prop. 1989/90:100 1980-talel. Medan de nominella l�ne�kningama i OECD-omr�det har d�m- Bil. 1 pats fr�n i storleksordningen 10% per �r i b�rjan av decenniet lill ca 5 % per �r de senaste �ren, har l�ne�kningama i Sverige inte d�mpats n�mnv�rt. Detta problem accentuerades 1989 n�r liml�nerna i Sverige �kade med i genomsnitt �ver 9%. S�vitt nu kan bed�mas kommer timl�nema all �ka med �ver 7% 1990.

Nedpressningen av l�ne�kningslaklen i v�r omv�rld har skett till priset av h�g arbetsl�shet. Regeringen har f�r Sveriges dd avvisat denna v�g att f� ned pris- och l�ne�kningama. Den nuvarande trenden mol allt mer urholkad konkurtenskraft och stigande underskoll i bytesbalansen kan emdlertid inte l�ngre accepteras.

Vi har nu kommit till en kritisk punkt i den ekonomiska utvecklingen d�r del kommer all avg�ras om del finns en m�jlighet all kombinera full syssels�ttning och stabila priser. Den n�rmaste tiden kommer all bli avg��rande f�r om del skall bli m�jligt att f� ned inflationen utan att g� den i andra l�nder vanliga v�gen �ver h�g arbetsl�shet.

�verhettningen i den svenska ekonomin har nu g�tt s� l�ngt och pris-och l�ne�kningslaklen har l�nge legal s� h�gt all en ytterligare �tstramning av den ekonomiska politiken �r motiverad. Innan regeringen vidtar �tg�r�der i detta syfte �r regeringen beredd att tillsammans med arbetsmarkna�dens parter pr�va om del finns n�gon v�g alt genom en kombination av stram ekonomisk politik saml samf�rst�nd och ansvarstagande f� ned inflationen utan h�g arbetsl�shet.

Del r�der bred enighet i v�rt land om att den nuvarande l�nebildnings�processen inte fungerar v�l och all f�r�ndringar �r n�dv�ndiga. Arbets�marknadens parter har sj�lva i olika sammanhang uttryckt sin vilja att reformera f�rhandlingssystemet i olika avseenden.

Regeringen avser d�rf�r att inbjuda arbetsmarknadens parter lill �ver�l�ggningar om l�nerna 1990 och 1991 och om m�jligheterna att bryta den allt f�r h�ga l�ne�kningslaklen.

Regeringen utg�r d�rvid ifr�n alt arbetsmarknadens parter inte kommer all �beropa de pris�kningar som f�ljer av finansieringen av inkomslskalte�s�nkningen som sk�l f�r att f�rhandla fram ytterligare h�jningar av l�ner�na 1990. Det �r en avg�rande f�mls�llning f�r atl komma ned i pris- och l�ne�kningstakt all ytterligare p�sp�dning av l�nerna 1990 undviks. D�r�ut�ver m�ste centrala avtal om l�nerna 1991 slutas snabbi och p� en niv� f�r den totala l�nekoslnadsulvecklingen som �r f�renlig med samh�llseko�nomisk balans.

I detta sammanhang kan statsmakterna beh�va tydligare �n idag i f�rv�g klarg�ra f�mts�ttningarna f�r l�nebildningen och vad som kommer atl ske om l�ne�kningarna �verstiger del samh�llsekonomiska utrymmet. En me�tod �r att statsmakterna beslutar om �tg�rder, riktade mot b�de arbetsgi�vare och l�ntagare, som tr�der ikraft vid en framlida tidpunkt, d�rest l�neutvecklingen inte h�ller sig inom vissa angivna ramar.

Del �r ocks� n�dv�ndigt all se �ver reglerna f�r framtida avtalsf�rhand�lingar och l�nebildning i syfte all strama upp dessa regler. Del g�ller b�de

f�rhandlingssystem och avtalskonstmktioner, liksom hur samf�rst�nd kan�� Prop. 1989/90:100
skapas om utrymmet f�r l�ne�kningar.�� Bil. 1

Dessa �verl�ggningar skall vara avslutade senast den 15 febmari 1990.

Regeringen fastslog vid riksm�tets �ppnande i h�stas att uppgiften alt f�ra en ansvarsfull ekonomisk politik �verordnas �vriga politiska krav. Reformer kommer bara all kunna genomf�ras om de, ulan skatteh�jning�ar, kan finansieras inom ramen f�r en fortsatt stram finanspolitik. Upp�fylls inte detta villkor kommer reformerna all uppskjutas eller ompr�vas.

Sedan �verl�ggningama med arbetsmarknadens parter avslutals kommer regeringen att ta st�llning till i vilken utstr�ckning den ekonomiska politiken m�ste sk�rpas ytterligare i syfte att uppn� en b�ttre balans i den svenska ekonomin.

Med de f�mts�ttningar som nu g�ller kommer den offentliga sektorns sparande all f�rsvagas n�got 1991. Det �r under alla omst�ndigheter v�sentligt all n�gon s�dan f�rsvagning inte kommer lill st�nd och alt finanspolitiken f�r en restriktiv inriktning �ven 1991.

Sjukf�rs�kringen haren v�sentlig uppgift i ett v�lf�rdssamh�lle genom all den mildrar de ekonomiska p�frestningarna f�r den enskilde vid sjukdom och oh�lsa. Utgiftema f�r sjukf�rs�kringen har emellertid �kat snabbi de senaste �ren. I den m�n missbmk f�rekommer �r del ett allvarligt problem och en yttring av bristande samh�llsmoral och solidaritet. Regeringen avser all senare �terkomma med f�rslag lill f�r�ndringar i sjukf�rs�kring�en i syfte alt minska fr�nvaron och st�vja missbmk.

�verhettningen i byggsektorn �r fortfarande p�taglig. Den leder till kraftiga prisstegringar, som sprider sig till andra delar av ekonomin. �lg�r�der har d�rf�r vidtagits under de senaste �ren f�r all begr�nsa den totala efterfr�gan p� byggande och samtidigt bereda utrymme f�r nyproduktion av bosl�der.

Under 1990 forts�tter denna politik. Ramar f�r statliga l�n lill ombygg�nad av bosl�der beh�lls i hela landet. Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag all begr�nsa �vrigt byggande f�rl�ngs till att g�lla �ven 1990 samt f�r byggnadsverksamheten i Stockholms, G�teborgs och Bohus l�n �ven 1991. Investeringsavgiflen i Stockholm- och Uppsalaomr�dena, vilken inf�rdes v�ren 1989, tas ul �ven under 1990. Frisl�ppet av investeringsfonder har begr�nsats ytterligare. Endast fonder avsatta i bokslut till ledning f�r 1989 . och tidigare �rs taxeringar f�r anv�ndas f�r byggnadsinvesteringar, och d� endast i st�domr�dena saml f�r milj�investeringar.

�verhettningen i ekonomin och f�rs�mringen av bytesbalansen har motiverat all penningpolitiken under 1989 haft en stram inriktning. Efter�som resursutnyttjandet bed�ms bli fortsalt h�gt under de n�rmaste �ren b�r en restriktiv penningpolitik �ven forts�ttningsvis bidra till alt stabili�sera ekonomin.

Skattereformen kommer att medf�ra all hush�llens r�ntek�nslighet �kar
och deras beleende kommer d�rmed i �kad utstr�ckning all p�verkas av
penningpolitikens inriktning. De �kande underskotten i bytesbalansen
medf�r emellertid all penningpolitiken �nyo f�r som huvuduppgift att sl�
vakt om externbalansen och skydda kronan. �ven av denna anledning b�r
penningpolitiken fortsall vara restriktiv.�� 15

Normen att staten inte skall nettol�na utomlands ligger fast. F�r all dess Prop. 1989/90:100 inneb�rd inte skall f�r�ndras efter avvecklingen av valutaregleringen be- Bil. 1 h�ver den dock omformuleras till att staten inte skall nettol�na i utl�ndsk valuta. Genom ullandsl�nenormen fastst�lls ell minimikrav p� penning�politiken. Denna b�r vara s� stram att valutafl�dena balanserar. I den utstr�ckning som inhemska h�nsyn motiverar en stramare penningpolitik och st�rre infl�den av valuta uppst�r, skall en d�rtill svarande amortering ske p� statens skuld i utl�ndsk valuta.

4.2 �tg�rder fbr tillv�xt

En h�g och stabil ekonomisk tillv�xt �r ett av de viktigaste m�len f�r den ekonomiska politiken. Del �r endast genom god ekonomisk tillv�xt som det blir m�jligt att h�ja realinkomsterna och bygga ut v�lf�rden. Ekono�misk tillv�xt �r ocks� n�dv�ndig f�r att h�lla nere arbetsl�sheten och bevara stabila offentliga finanser.

Tillv�xten kan emellertid ocks� ge negativa effekter p� v�lf�rden om den kommer till st�nd med metoder som t. ex. sliter p� natur och m�nniskor. Mot denna bakgmnd �r det viktigt b�de hur tillv�xten skapas och hur den anv�nds. Klara gr�nser m�ste s�ltas upp f�r all skydda milj�n i vid bem�rkelse. Regeringen avser all inom kort tills�tta en utredning om hur milj�aspekterna b�ttre skall kunna komma lill ullryck i nationalr�kenska�perna. Detta bidrar till ett b�ttre beslutsunderlag n�r det g�ller atl ge milj�n en st�rre vikt i ekonomiska ber�kningar och bed�mningar.

Den ekonomiska tillv�xten har under de senaste �ren varit f�rh�llande�vis svag. BNP-tillv�xlen har under 1980-talel uppg�tt till ca 2% per �r, vilket �r l�gre �n i OECD-omr�det som helhet. Den relativt sett l�ga tillv�xten har huvudsakligen sin grund i en svag produktivitetstillv�xt. 1 Sverige, liksom i en stor del av v�stv�rlden, avtog produktivitets�kningen vid slutet av 1970-talel. Den svenska produktivitelstillv�xlen har d�refter varit l�gre �n genomsnittet f�r de v�steuropeiska l�nderna. Situationen har inte f�rb�ttrats under senare �r trots en kraftig investeringsuppg�ng.

Utbudsstimulerande �tg�rder m�ste mot denna bakgrund ges h�g priori�tet. Det �r en viktig uppgift f�r den ekonomiska politiken att f�rb�ttra ekonomins funktionss�tt och �ka tillg�ngen p� produktionsresurser.

Den omfattande skallereform vars f�rsta steg riksdagen nyligen beslutat genomf�ra 1990 kommer all ge positiva effekter p� tillv�xten. Skatterefor�men inneb�r l�gre skattesatser och ett mer likformigt och neutralt skattesy�stem. Reformen f�rutses ge stimulans lill tillv�xten s�v�l lill f�ljd av ell �kat arbetskraflsulbud och sparande som genom all en effektivare resurs�anv�ndning kommer till st�nd.

Sedan 1982 har antalet sysselsatta p� den svenska arbetsmarknaden �kat med n�ra 300000 personer. Trots all arbetskraftsulbudel har �kat myckel snabbare �n tidigare har brislen p� arbetskraft f�rst�rkts p� stora delar av arbetsmarknaden. Delta har utgjort en restriktion f�r den ekonomiska tillv�xten. Den bed�mning som nu kan g�ras inneb�r att del finns en risk f�r fortsatt brist p� arbetskraft p� m�nga omr�den in p� 1990-lalet.

�lg�rder har under del senaste �ret vidtagits f�r all underl�tta intr�det�� 16

p� arbetsmarknaden f�r flyktingar och andra invandrare. Vidare har �ka-�� Prop. 1989/90:100 de resurser satts in f�r s�kanderesor och f�rmedlingsverksamhet. �lg�rder�� Bil. 1 har ocks� vidtagits f�r all deltidsarbetande som s� �nskar skall kunna �ka sin arbetstid.

En viktig princip f�r arbetsmarknadspolitiken �r den s. k. arbetslinjen. Denna inneb�r att �tg�rder som leder till arbete p� den �ppna arbetsmark�naden prioriteras framf�r passiva kontantst�d. Denna politik har sedan en tid utvidgats till att g�lla �ven p� andra omr�den, framf�r allt i socialf�r�s�kringen. Avsikten �r att genom f�rebyggande insatser minska utslagning�en fr�n arbetslivet och genom aktiva �tg�rder g�ra det m�jligt f�r dem som f�tt sin arbetsf�rm�ga nedsatt att stanna kvar i eller g� tillbaka lill arbetsli�vet.

Regeringen har inlett en offensiv f�r en f�myelse av arbetslivet och mot de d�liga arbetsmilj�ema. Tills�ttandel av arbetsmilj�kommissionen var f�rsta steget i denna offensiv.

Genom den proposition om insatser f�r aktiv rehabililering och arbels�livsfondens verksamhet m. m. som nyligen f�relades riksdagen tog rege�ringen ytterligare ett steg i en s�dan politik. I propositionen lade regering�en fram riktlinjer f�r hur arbetslivsfonden b�r utnyttjas s� all den skapar f�mts�ttningar f�r en kraftfull insats f�r atl f�mya arbetslivet, f�rb�ttra arbetsmilj�er och ge en yrkesinriktad rehabilitering. Vidare f�reslogs en mer flexibel sjukpenning, f�rs�ksverksamhet med arbetsgivarintr�de i sjukf�rs�kringen vid st�rre f�retag, s�rskilda �tg�rder f�r att underl�tta f�r f�rtidspensionerade att �terg� i arbete samt m�jligheter f�r f�rs�kringskas�soma att aktivt anv�nda medlen i sjukf�rs�kringen till att upphandla direkta rehabiliterande �lg�rder fr�n t.ex. arbetsmarknadsinstituten (Ami). Dessutom f�reslogs att m�jligheterna atl f� f�rtidspension av en�bart arbetsmarknadssk�l avskaffas.

Regeringen avser att senare under 1990 �terkomma med ytterligare f�rslag f�r att bef�sta arbetslinjen i socialf�rs�kringen, sanera d�liga ar�betsmilj�er och f�rhindra all m�nniskor sl�s ut fr�n arbetslivet.

F�r all bl. a. f�rb�ttra produktivilelstillv�xten och utnyttja tillg�ngliga produktionsresurser � arbetskraft, produktionskapacitet, infrastmktur etc. � har en aktiv regionalpolitik bedrivits. De regionalpolitiska insatser som gjorts har bidragit till att d�mpa aktiviteten i bl.a. Stockholmsre�gionen och �ka syssels�ttningen utanf�r storstadsomr�dena.

H�mt�ver b�r ytterligare ell antal �lg�rder vidtas f�r all �ka arbels�kraflsutbudel och underl�tta r�rligheten p� arbetsmarknaden.

Regeringen f�resl�r nu all arbetsmarknadsutbildningen beh�lls p� en fortsall h�g niv� och ges �kad flexibilitet. Arbetsmarknadsutbildningen inom del regulj�ra utbildningsv�sendet f�resl�s under n�sta budget�r be�drivas i samma omfattning som f�r n�rvarande. M�jligheterna atl f� bidrag till s�kanderesor fr�n Danmark och Norge f�resl�s g�lla �ven kommande budget�r. En �versyn av beredskapsarbetenas omfattning och inriktning kommer att g�ras, liksom utredningar om konjunkturanpassad semester och de ekonomiska incitamenten f�r arbete, utbildning och reha�bililering.

Insatserna f�r all underl�tta f�r flyktingar att komma ut p� den svenska�� 17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 1

arbetsmarknaden ges h�g prioritet. En utredning kommer att g�ras om det�� Prop. 1989/90:100 minskade arbetskraftsdeltagandet bland invandrare. Till�mpningen av�� Bil. 1 reglema f�r arbetskraftsinvandring kommer att ses �ver. Regeringen avser att under v�ren 1990 l�gga fram f�rslag om ett nytt ers�ttningssystem till kommunema f�r flyktingverksamheten.

Del �r v�sentligt atl underl�tta f�r �ldre som s� vill att forts�tta arbeta efler 65 �rs �lder. Riksdagen har tidigare beslutat atl det kommunala bostadstill�gget inte skall reduceras f�r �lderspension�rer, som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster. I dagsl�get �r emellertid marginalef�fekterna fortfarande betydande f�r pension�rer som omfattas av del s. k. extra avdraget vid inkomstbeskattningen genom alt avdraget reduceras n�r man har arbetsinkomster. Regeringen f�resl�r nu alt denna avtrappning slopas n�r del g�ller l�neinkomster f�r �lderspension�rer. D�rigenom s�nks marginalskallen p�tagligt f�r en stor gmpp pension�rer om de vill forts�tta arbeta efter 65 �rs �lder.

Antalet f�rtidspensionerade har stigit anm�rkningsv�rt under senare �r. Samtidigt har antalet arbetsskador �kat avsev�rt liksom sjukfr�nvaron och antalet personer som �r f�rem�l f�r �lg�rder f�r arbetshandikappade. Mot denna bakgmnd har arbelsmilj�kommissionen f�ll i uppdrag att utreda och f�resl� dels �tg�rder mol d�lig arbetsmilj�, dels �tg�rder som skall �ka m�jligheterna atl komma tillbaka till arbetslivet efter arbetsskada eller sjukdom. Arbetsmilj�kommissionen avser att l�mna sina f�rslag v�ren 1990.

En rad �lg�rder har under de senaste �ren vidtagits f�r atl f�rb�ttra produkliviielen. F�r all st�rka konkurrensen har avregleringar genomf�rts p� flera omr�den. Kreditmarknaden har avreglerals och valutaregleringen har i allt v�sentligt avskaffats. Vidare har avregleringar skett p� transport-och telekommunikationsomr�dena. �lg�rder har ocks� vidtagits f�r alt �ka virkesultagel. Utredningar har tillsalls f�r all analysera produktivi�tetsutvecklingen i s�v�l industrin som Ij�nsten�ringarna och f�r att se �ver konkurrensf�rh�llandena i den svenska ekonomin. Politiken f�r att st�rka produktiviteten drivs vidare.

P� jordbmksomr�det v�ntas en inhemsk avreglering kunna leda till effektivare produktion och d�mpade priser. Den parlamentariska arbets�grupp som har gjort en �versyn av livsmeddspolilikens m�l och medel lade i oktober 1989 fram etl bel�nkande. Arbetsgmppen f�reslog all de inhemska regleringama skall avvecklas och att medel skall avs�ttas f�r bl. a. milj�- och regionalpolitiska insatser. En proposition om reformering av jordbrukspolitiken kommer all l�mnas lill riksdagen v�ren 1990. Vida�re kommer en proposition om fiskepolitiken all f�rel�ggas riksdagen mol bakgmnd av en frihandds�verenskommelse i EFTA och den utredning som gjorts om en intern avreglering av fisket.

Skogen har som naturresurs stor betydelse f�r v�r export. Avverkningen
sker nu i �kande omfattning. �ven skogsbmket �r f�rem�l f�r regleringar.
F�r n�rvarande g�rs vissa insatser f�r atl se �ver regleringarna i f�renklan�
de syfte och n�r det g�ller fj�lln�ra skogar. En �versyn skall �ven g�ras av
den lag som styr utbyggnad av industri som anv�nder skogsr�vara (den
s. k. ir�fiberlagen).�� 1 g

Regleringama p� textil- och konfeklionsomr�det har visat sig ha p�lagli- Prop. 1989/90:100 ga produklivilelsd�mpande och prish�jande effekter. Beslut har tidigare Bil. 1 faltals om all importrestriktionema p� detta omr�de skall avskaffas. De begr�nsningar i handeln med vissa s.k. l�gprisl�nder, som uppr�tth�lls genom bilaterala �verenskommelser inom ramen f�r del intemationella multifiberavialel, kommer s�lunda atl upph�ra n�r den nu g�llande f�r�l�ngningen av delta avtal l�per ul den 31 juli 1991. D�rmed skapas f�mts�ttningar f�r sk�rpt konkurrens, h�gre produktivitet och lugnare prisutveckling p� kl�der och tyger i Sverige.

B�de n�ringspolitiken och regionalpolitiken har stor betydelse f�r pro�duktivitetstillv�xten genom all bidra till alt landets produktionsresurser utnyttjas effektivt. Regeringen avser alt inom kort l�gga fram en n�rings�politisk proposition. Utg�ngspunkten �r kraftigare prioritering av infra�stmktur, bl. a. transporter och kommunikationer, och mindre av st�d lill enskilda f�retag. En regionalpolitisk proposition kommer �ven alt l�ggas fram inom kort.

I ell l�ngre perspektiv �r forskning av h�g klass en viktig f�mts�ttning f�r �kad produktivitet och tillv�xt. Forskningen har under m�nga �r givits h�g prioritet. �ven deltagandel i EG:s olika forsknings- och utbildnings�program �r av v�sentlig betydelse. En s�rskild forskningspolitisk proposi�tion avses bli framlagd under 1990.

Den �kade integrationen i V�steuropa �ppnar m�jlighet lill betydande ekonomiska vinster och Sverige �nskar delta i denna inom de ramar som s�tts av v�r utrikes- och s�kerhetspolitik. Genom den �kade integrationen sk�rps konkurrensen, vilket lorde leda till h�jd produktivitet och �kad tillv�xt. Etl intensivt arbete p�g�r p� m�nga omr�den f�r all f�rbereda det svenska deltagandet i denna integrationsprocess.

I syfte alt f�rb�ttra f�mts�ttningama f�r svenska finansiella f�relag atl effektiviseras och b�ttre kunna konkurrera p� de intemationella markna�derna � inte minsl inom EG-omr�del � �r regelverket f�r de finansiella marknaderna f�rem�l f�r �versyn.

Sverige kommer s�lunda alt fr. o. m. 1992 fullt ul till�mpa internationel�la regler f�r kapilalt�ckning i alla slag av finansinstitut. Enligt en proposi�tion om �gande i finansinstitut, som regeringen inom kort kommer att l�gga fram, skall utl�ndskt �gande till�tas i svenska finansinstitut inklusive banker. P� f�rs�kringsomr�det ges svenska bolag fr.o.m. febmari 1990 m�jlighet att s�lja en ny typ av livf�rs�kring med akliefondanknylning, vilket �kar de svenska bolagens konkurrenskraft. Inom v�rdepappersom�r�det har ett kontobaserat syslem f�r registrering av aktier m. m. introdu�cerats under h�sten 1989, del s. k. VP-systemet. Under 1990 kommer �ver-synsarbetel med den finansiella lagstiftningen att forts�tta i syfte bl. a. alt modernisera r�rdseregler p� bankomr�del och all skapa ell nytt regelverk f�r v�rdepappersmarknaderna.

4.3 Skattereformen

Det svenska skattesystemet har utm�rkts av h�ga skattesatser och en

olikformig behandling av skilda typer av inkomster. F�relagens och hus-�� 19

h�llens ekonomiska beslut har d�rf�r i alltf�r stor utstr�ckning p�verkats�� Prop. 1989/90:100

av skalle�verv�ganden. Detta har skapat inl�sningar och andra typer av�� Bil. 1

snedvridningar. Skatteplanering och l�ntagande har f�ll en alltf�r stor

omfattning, medan arbete och sparande inte uppmuntrats i tillr�cklig

utstr�ckning. Kontanll�n och normall banksparande har beskattats fullt ul

med h�ga skattesatser medan l�nef�rm�ner och kapitalvinster varit l�gt

beskattade.

Den olikformiga beskattningen har varit s�rskilt p�taglig f�r kapitalin�komster. Den l�ga beskattningen av m�nga typer av kapitalinkomster i kombination med den l�ngtg�ende avdragsr�tlen f�r r�nteutgifter har lett lill atl den personliga kapilalinkomslbeskallningen gett etl betydande skal�lebortfall. Den olikformiga beskattningen har dessutom medf�rt or�ttvisor genom att personer med samma faktiska inkomst betalat olika skatt bero�ende p� om inkomster uppkommit som kontanll�n, l�nef�rm�n, l�pande kapitalavkastning eller kapitalvinst.

Den p�g�ende skattereformen syftar lill att reducera dessa brister. M�let �r all utforma skattesystemet s� att skatteb�rdan b�ttre f�rdelas efler b�rkraft, samtidigt som arbete och sparande stimuleras. Skattesystemet b�r i h�gre grad utformas med utg�ngspunkt i de gmndl�ggande uppgifter�na att finansiera den offentliga sektorn och skapa j�mn inkomstf�rdelning, medan andra m�l i f�rsta hand b�r tillgodoses utanf�r skattesystemets ram.

De fyra gmndpdarna f�r del nya skattesystemet �r l�gre skattesatser, bredare skattebaser, mer neutral och likformig beskattning saml enklare regler. Inriktningen p� l�gre skattesatser och �kad likformighet har av flera sk�l ett n�ra samband. En isolerad och l�ngtg�ende s�nkning av marginal�skatterna skulle skapa oacceptabla f�rdelningseffekter. Nuvarande olikfor�migheter har i f�rsta hand utnyttjats av personer med h�ga inkomster. En �verg�ng till mer likformig beskattning av bl. a. l�nef�rm�ner och kapi�talvinster � liksom en begr�nsning av skattel�ttnaden f�r r�nteutgifter � medverkar d�rf�r lill all skaltereformen f�r acceptabla f�rdelningseffekter. �kad likformighet bidrar ocks� till �kad r�ttvisa genom att personer med samma faktiska inkomst i h�gre utstr�ckning betalar samma skatt.

De l�gre skattesatserna finansieras delvis genom bredare skallebaser vid inkomstbeskattningen. De s�nkta inkomstskaltema finansieras d�ml�ver genom en breddad bas f�r merv�rdeskatten, bl. a. genom all energi inord�nas i delta merv�rdeskattesystem p� samma s�ll som i andra l�nder. �ven milj�avgifter bidrar till finansieringen. Skatteuttaget kommer d�rmed i h�gre grad all riktas mot s�dant som b�r d�mpas, n�mligen energif�rbmk�ning och negativ milj�p�verkan, och i mindre grad mol arbete och sparan�de.

En genomgripande skallereform med denna inriktning har inletts genom
s�nkningen av inkomstskatten f�r flertalet hdlidsarbetande med sju pro�
centenheter 1990. Vidare f�resl�s nu alt del extra avdraget f�r �lderspen�
sion�rer inte skall trappas av mol l�neinkomster, vilket s�nker marginalef�
fekten betydligt f�r en stor gmpp pension�rer. S�nkningen av skallesatser�
na finansieras genom �kad beskattning av bl. a. bilf�rm�ner och endags-
Iraklamenlen, genom �kad kapitalbeskattning bl. a. i form av h�jd skalle-�� 20

pliktig andel f�r kapitalvinster p� aktier, genom h�jd fastighetsskatt och�� Prop. 1989/90:100 minskade r�ntebidrag till bost�der, genom h�jd bensinskatt saml genom�� Bil. 1 alt merv�rdeskatten utvidgas lill all omfatta bl. a. energi.

Regeringen avser all l�gga fram f�rslag i v�r om ell fullf�ljande av skattereformen 1991 i enlighet med den uppg�relse som tr�ffats. Avsikten �r alt den statliga inkomstskallen skall slopas f�r laxerade inkomster upp lill 180000 kr., vilket ger en marginalskall ungef�r motsvarande kommu�nalskatten. Inkomster ut�ver denna gr�ns bel�ggs med en statlig skall p� 20%, vilket ger en marginalskall p� 50% vid 30% kommunalskatt. F�r l�gavl�nade avses en s�rskild skattel�ttnad bli inf�rd i form av ett f�rh�jt gmndavdrag, som uppn�r maximall belopp f�r inkomster strax under 100000 kr.

�ven i detta andra steg skall de s�nkta skattesatserna finansieras genom en mer likformig beskattning av l�nef�rm�ner, kapitalinkomster och kon�sumtion. Som exempel kan n�mnas all l�nef�rm�ner som t. ex. traktamen�ten ut�ver rimliga merkostnader, l�n fr�n arbetsgivaren med l�g r�nta och lunchsubvenlioner beskattas p� samma s�ll som kontanll�n. Ell annat inslag �r alt egenf�retagare i �kad utstr�ckning beskallas p� samma s�tt som l�ntagare genom begr�nsade reserveringsm�jligheter och genom lik�formiga regler f�r f�rdelning av bilkostnader.

En mer likformig kapitalinkomslbeskaltning inf�rs bl. a. genom all kapi�talvinster p� aktier och andelar blir skattepliktiga i sin helhet, att avkast�ningen p� pensionsfonder beskattas samt all gmndavdraget och det extra avdraget avskaffas f�r kapitalinkomster. Skalleplanering f�rebyggs genom restriktiva avdragsregler f�r reaf�rluster och r�nteutgifter. Skalleuppb�r�den och skattekontrollen f�rb�ttras f�r kapitalinkomster genom etl �kat uttag av prelimin�r skatt samt genom �kad uppgiftsskyldighet.

Genom alt merv�rdeskatten utvidgas lill all omfatta �ven bl. a. fris�r-tj�nster, sk�nhetsv�rd, persontransporter och teletj�nster erh�lls en mer likformig beskattning av konsumtion. I detta steg sker finansiering ocks� genom milj�avgifter med utg�ngspunkt i milj�avgiflsutredningens f�rslag.

Reformeringen av f�retagsbeskattningen inleddes redan f�r inkomst�ret 1989 och kommer alt fullf�ljas genom en ytterligare s�nkt skattesats och begr�nsade reserveringsm�jligheter. Denna oml�ggning, liksom basbredd�ningar avseende socialavgifter, ger ocks� ett bidrag till finansieringen av de s�nkta marginalskallema s�rskih i det ur finansieringssynvinkel k�nsliga �verg�ngsskedet.

4.4 F�rdelningspolitiken

En j�mn och r�ttvis f�rdelning av v�lf�rden �r ett viktigt m�l f�r den ekonomiska politiken. Genom full syssels�ttning har vi kunnat undvika del s. k. tv�lredjeddssamh�lle som m�nga andra l�nder har f�ll uppleva under 1980-talel, ell samh�lle d�r del finns m�jligheter till framg�ng och ulveckiing f�r en majoritet av befolkningen, men d�r en betydande mino�ritet har betydligt s�mre villkor.

F�rdelningen av inkomster och f�rm�genheler i Sverige �r j�mn, b�de
sett i ett historiskt perspektiv och j�mf�rt med andra l�nder. Ell socialt�� 21

skyddsn�t garanterar f�rs�rjningen vid sjukdom, �lderdom och arbetsl�s-�� Prop. 1989/90:100
het.�� Bil. 1

Krisen i b�rjan av 1980-talet hotade skapa �kade klyftor genom h�g arbetsl�shet, h�g inflation och s�nkta reall�ner. Den hotade ocks� genom stora statliga budgetunderskott del svenska v�lf�rdssystemet.

Den ekonomiska politik som har f�rts sedan dess, har syftat till b�de att �ka den ekonomiska tillv�xten och alt �terst�lla styrkan i den offentliga sektoms finanser. Den ekonomiska �terh�mtningen har p� m�nga s�tt bidragit lill en utj�mning. Den �kade syssels�ttningen har medf�rt alt allt fler har f�ll arbetsinkomster, vilket i sig har verkat utj�mnande p� in�komstf�rdelningen.

Del har ocks� varit m�jligt att genomf�ra ell flertal f�rddningspolitiska reformer. Pensionema har f�rb�ttrats. Bambidragen har h�jts p�tagligt. Sjukf�rs�kringen har f�rst�rkts. F�r�ldraf�rs�kringen har byggts ul med full ers�ttning i tre m�nader i en f�rsta etapp den 1 juli 1989. Den andra etappen med ytterligare tre m�nader �r planerad all genomf�ras den 1 juli 1990. En tredje etapp har aviserats lill den 1 juli 1991, vilket skulle inneb�ra en ers�ttningsperiod p� ett och ett halvt �r.

Samtidigt finns tendenser lill �kade klyftor i samh�llet. L�nespridning�en har �kat och f�rm�genhetsf�rddningen har blivit oj�mnare. Stora budgetunderskott som har f�rskjutit sparandet till den privata sektorn, h�g inflation som omf�rdelat f�rm�genheler och ett skattesystem som gynnat kapitalinkomster och spekulation har bidragit till de �kade skillnaderna.

Inf�r 1990-lalel �r det viktigt all b�de minska gamla or�ttvisor och bek�mpa tendenserna till nya klyftor. Skattereformen utformas s� att den f�r acceptabla f�rdelningseffekter. Beskattning av l�nef�rm�ner och kapi�tal blir r�ttvisare. Skatld�llnaden f�r r�nteutgifter begr�nsas. Utrymmet f�r skatteplanering minskar kraftigt och skattekontrollen f�rb�ttras. S�r�skilda �tg�rder vidtas f�r att skydda l�ginkomsttagare och barnfamiljer. Barnbidragen h�js 1990 med 900 kr. till 6 720 kr. per barn och �r. I samband med skattereformens andra steg 1991 avses barnbidragen h�jas ytteriigare.

Skattereformen l�gger ocks� gmnden till en b�ttre fungerande ekonomi. Den leder till d�mpade l�nekrav, l�gre inflation, mindre skulds�ttning och �kat sparande. I kombination med andra delar av den ekonomiska politi�ken, vilka �r inriktade mol alt d�mpa inflationen och �ka den ekonomiska tillv�xten, ger det f�mts�ttningar f�r ell r�ttvisare 1990-lal.

5 Budgetpolitiken

5.1 Budgetpolitikens inriktning

De offentliga utgifterna motsvarar n�stan 2/3 av BNP. Utgiftsandelen steg
myckel kraftigt under 1970-lalel och b�rjan av 1980-talet - fr�n 48%
1970 till toppniv�n 67% 1982 � men har d�refter kunnat reduceras lill ca
60% 1989. De offentliga utgifterna utg�rs till h�lften av offentlig konsum�
tion och lill h�lften av offentliga transfereringar, varav pensionsulgiflerna
�r den st�rsta enskilda posten.�� 22

De offentliga utgiftemas ulveckiing best�ms i h�g grad av automatik i Prop. 1989/90:100 utgiflssystemen. Den allra st�rsta delen av statens och socialf�rs�kringens Bil. 1 ulgifler �kar i takt med priser och l�ner. Utgifterna f�r statsskulden �r en funktion av det allm�nna r�ntel�get. Detta g�ller ocks� t. ex. r�ntebidragen inom bostadssektorn. Andra delar av utgifterna p�verkas automatiskt av f�r�ndringar i befolkningens sammans�ttning, konjunktur- och syssels�tt�ningsl�ge, bmttonationalinkomslens storlek etc.

Enligt en bed�mning baserad bl.a. p� underlag fr�n kommun- och landslingsf�rbunden medf�r redan fattade beslut och den automatik som f�ljer av befolkningsf�r�ndringar � med of�r�ndrad ambitionsniv� f�r offentlig verksamhet � en volymtillv�xt av offentlig konsumtion med 1,2% per �r under 1990-talet. Med de bed�mningar av den potentiella BNP-tillv�xlen under 1990-talel som angetts tidigare skulle d�rmed de offenfliga konsumtionsutgiflemas andel av BNP under 1990-lalet kunna bli i stort sett of�r�ndrad.

Utgifterna f�r �lderspensionssyslemen ber�knas med nu g�llande regler v�xa i ungef�r samma takt som BNP under 1990-lalet. Utgifterna f�r de transfereringssystem som har anknytning till rehabilitering, dvs. sjukf�r�s�kring, arbetsskador och f�rtidspension, ber�knas �ka snabbare �n BNP. Den ber�knade uppg�ngen f�r dessa transfereringar medf�r alt transfere�ringarna totalt sett skulle �ka sin andel av BNP n�got under 1990-lalel. Sammanlaget inneb�r detta att nu g�llande regler skulle leda till en viss uppg�ng i de offentliga utgifterna som andel av BNP under 1990-lalel.

Sparandel i den svenska ekonomin �r otillr�ckligt. En viktig orsak �r del l�ga och under senare �r negativa hush�llssparandet. Skaltereformen kom�mer all stimulera del privata sparandet. S� l�nge hush�llssparandet �r l�gt, m�ste sparandet i den offentliga sektorn f�rst�rkas om bytesbalansen skall kunna f�rb�ttras.

Del h�ga svenska skattetrycket skapar problem. Det �r d�rf�r v�sentligt alt skatteuttaget begr�nsas. Om skattekvoten skall kunna h�llas nere sam�tidigt som ett betydande finansiellt sparande i den offentliga sektorn uppr�tth�lls kr�vs en mycket stram budgetpolitik. Del inneb�r fortsalla rationaliseringskrav i den statliga verksamheten, noggranna utgiftspr�v�ningar och ompr�vningar av redan gjorda utgifts�taganden.

Statsbudgeten �r statsmakternas sammanh�llna instrument f�r stabilise�ring av ekonomin, f�r f�rdelning av resurser och f�r avv�gning mellan konsumtion och investeringar. Statsbudgetens f�rb�ttrade saldo under 1980-lalel �r inte bara ett resultat av en stram utgiflspr�vning. Utveckling�en �r ocks� en f�ljd av snabba nominella l�ne�kningar och d�rmed snabbt stigande skatteint�kter och en h�jd skattekvot. Dessa faktorer har en negaliv inverkan p� tillv�xten och p� ekonomins funktionss�tt. Den stra�ma finanspolitiken m�ste d�rf�r framdeles komma lill st�nd genom �lg�r�der p� utgiftssidan.

Riksdagen har vid etl flertal tillf�llen lagt fast principer f�r ulgiflspr�v�
ningen. Dessa inneb�r sammanfattningsvis att reformer skall finansieras,
all ulgiftsautomatiken m�ste begr�nsas, all utgifls�taganden m�ste grans�
kas och ompr�vas saml att effektiviteten m�ste fr�mjas. Mot denna bak�
grund �r en noggrann utgiflspr�vning n�dv�ndig:�� 23

-�� Existerande transfereringssystem m�ste granskas och pr�vas vad�� Prop. 1989/90:100
g�ller m�luppfyllelse och tr�ffs�kerhet. I en s�dan pr�vning skall ing� en�� Bil. 1
bed�mning av hur systemen p�verkar viljan till arbete samt f�rm�genhets�
f�rddningen.

� Den offentliga verksamheten m�ste p� liknande s�tt granskas vad
avser produktivitet och m�luppfyllelse. Utgiftsgranskningen m�ste ocks�
inneb�ra en f�mts�ttningsl�s pr�vning av statens engagemang i eller bi�
drag till olika privata verksamheter.

Det f�rslag till statsbudget som nu l�ggs fram �r myckel �terh�llsamt. Utgiftspr�vningen har i �rets budgetarbete varit str�ng. Budgeten inneh�l�ler f� nya utgifts�taganden. �tg�rder som fr�mjar tillv�xt i ekonomin har prioriterats. Regeringen kommer senare i v�r att f�rel�gga riksdagen en n�ringspolitisk proposition med lillv�xtfr�mjande �lg�rder, bl.a. infra�struklurdla investeringar. En regionalpolilisk proposition med liknande inriktning kommer ocks� all f�rel�ggas riksdagen i v�r. Regeringen kom�mer ocks� atl l�gga fram propositioner om livsmeddspoliliken och fiske�politiken. I b�da dessa kommer utg�ngspunkterna all vara avreglering av ber�rda delar av den svenska ekonomin. Vidare har insatser f�r �steuropa prioriterats i �rets budget. Regeringen f�resl�r att 1 miljard kr. satsas p� milj�f�rb�ttringar, utbildning m.m. f�r �steuropeiska l�nder under en tre�rsperiod. Under v�ren �terkommer regeringen med en forskningspoli�tisk proposition.

5.2 Biidgetfbrslaget

I budgetpropositionen i januari 1989 ber�knade regeringen budgel�ver-skotlel f�r budget�ret 1988/89 lill 11,0 miljarder kr. Utfallet blev ett �verskott p� 18,1 miljarder kr. En orsak till att �verskottet blev st�rre �n ber�knat var att inkomsterna �kade, bl. a. som f�ljd av att l�ner och priser steg mer �n vad som ber�knades i januari 1989. Vidare �kade inkomsterna som f�ljd av �kade inleveranser fr�n riksbanken samt aktief�rs�ljning. En annan orsak till �verskottet var all utgifterna blev l�gre �n ber�knat. Detta berodde bl.a. p� att retroaktiva l�neutbetalningar skedde f�rst ijuli 1989 och allts� f�ll p� budget�ret 1989/90.

F�r innevarande budget�r � 1989/90 � ber�knade regeringen i bud�getpropositionen 1989 ell �verskott p� 0,4 miljarder kr. I den av riksdagen fastst�llda statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 ber�knades ell underskoll om 7,7 miljarder kr. Nu ber�knas statsbudgeten f�r innevarande budget�r komma att ge ell �verskott uppg�ende lill 18,5 miljarder kr.

Som framg�r av tabell 5 �r del den kraftiga �kningen av inkomsterna som ger ell b�ttre budgelulfall �n vad som tidigare ber�knats. I likhet med f�rra budget�ret �kar inkomsterna fr�mst som en f�ljd av h�gre nominella l�ne�kningar, s�rskilt under 1990.1 den fastst�llda statsbudgeten f�r bud�get�ret 1989/90 ber�knades l�nesumman �ka med 4,6% under 1990.1 den nu gjorda ber�kningen har l�nesumman antagits �ka med 9,3%.

Tabell 5 Budgetsaido 1989/90				Prop. 1989/90:100
Miljarder kr.				Bil. 1
	Budget-	Statsbudget	Nuvarande
	proposition		ber�kning
Inkomster	374,9	378,6	412,1
Utgifter exkl.
statsskuldr�ntor	316,5	328,3	333,5
Statsskuldr�ntor	58,0	58,0	60,1
Redovisat budgetsaido	0,4	- 7,7	18,5
Underliggande budgetsaido	-3,0	-13,8	9,1

Som en f�ljd av de h�gre pris- och l�ne�kningama stiger �ven statsbud�getens utgifter. Utgiftema �kar dock inte i samma utstr�ckning som in�komstema, varf�r den sammantagna effekten blir en f�rb�ttring av bud�getsaldot. De h�ga l�ne- och pris�kningama inneb�r samtidigt all villko�ren f�r en l�ngsiktigt sund ekonomisk ulveckiing med god konkurrenskraft och stabilitet i statsbudgeten f�rs�mras.

Tabell 6 Budgetsaido f�r budget�ren 1982/83 och 1988/89-1990/91

Miljarder kr. respektive procentandel av BNP

	1982/83	1988/89	1989/90	1990/91
Inkomster Andel av BNP (%)	191,2 28,6,	367,7 31,5	412,1 32,3	407,9 29,6
Utgifter exkl. statsskuldr�ntor Andel av BNP (%)	229,6 34,4	296,4 25,4	333,5 26,1	352,3 25,6
Statsskuldr�ntor	48,2	53,2	60,1	56,0
Redovisat budgetsaido Andel av BNP (%)	-86,6 -13,1	18,1 1,6	18,5 1,4	-0,4 -0,0
Underliggande budgetsaido Andel av BNP (%)		1,2 0,1	9,1 0,7	-2,5 -0,2

Av tabell 6 framg�r all budgetf�rslaget f�r budget�ret 1990/91 ber�knas visa etl litet underskott. Inkomster och ulgifler ber�knas uppg� lill i stort sett samma belopp. Del budgetf�rslag som l�ggs fram �r d�rmed - i likhet med det budgetf�rslag som f�relades riksdagen f�r etl �r sedan - balans�erat. Detta inneb�r atl statsfinanserna har f�rb�ttrats p� ell anm�rknings�v�rt s�tt sedan b�rjan av 1980-talet, se diagram 1.

Bakom den f�rsvagning av budgetsaldot som sker i f�rh�llande till del ber�knade utfallet innevarande budget�r ligger fr�mst en minskning av statsinkomsterna. De ber�knas minska med 4,2 miljarder kr. nominellt. All inkomsterna minskar beror bl. a. p� all folkpensionsavgiflen s�nks i januari 1990, vilket sl�r igenom fullt ul under budget�ret 1990/91, men belastar budget�ret 1989/90 endast med en halv�rseffekt. En annan orsak �r all de snabbi stigande utgifterna f�r sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen minskar nettoinkomsterna fr�n sjukf�rs�kringsavgiften. Under budget�ret 1990/91 bortfaller dessutom vissa inkomster av eng�ngskarakt�r, vilka ing�r i statsinkomsterna innevarande budget�r.

Diagram 1 Budgetsaido enligt budgetf�rslagen

Miljarder kr. 20

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

- 100 +

1960/61

1970/71

1980/81

1990/91

Statsutgifterna exklusive slatsskuldr�nlor ber�knas vara realt of�r�ndra�de fr�n innevarande budget�r lill budget�ret 1990/91. Likv�l visar budget�f�rslaget p� en fortsall stark utgifts�kning inom n�gra omr�den. Transfereringarna lill hush�llen har �kat mycket snabbi under 1980-lalel. �ven i �rets budgetf�rslag ber�knas de v�xa kraftigt. De relativt sett st�rsta �kningama ligger p� f�r�ldraf�rs�kringen och sjukf�rs�kringen. En del av utgifts�kningarna beror p� utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen. 1 �vrigl besl�r �kningarna lill �verv�gande del av automatik, dvs. volym-och/dler prisjusteringar inom ramen f�r existerande regelsystem.

R�ntorna p� statsskulden ber�knas uppg� lill 56,0 miljarder kr. budget��ret 1990/91, vilket �r en minskning med 4,1 miljarder kr. j�mf�rt med innevarande budget�r. Minskningen beror framf�r allt p� atl statsskulden har reducerats till f�ljd av budgel�verskollen de senaste �ren.

Statens l�nebehov

Statens l�nebehov har f�r�ndrats kraftigt under de senaste �ren. 1 b�rjan av 1980-lalet uppgick nettouppl�ningen lill 70-80 miljarder kr. per �r. De senaste �ren har ist�llet en viss amortering av statsskulden kunnat ske.

Del minskade l�nebehovet medf�r all slalsskuldpoliliken i �kad ut�str�ckning kan inriktas p� all s�nka statens uppl�ningskoslnader genom en aktiv f�rvaltning av statsskulden. P� grund av all statsskuldens l�plid har f�rkortats under 1980-lalet finns etl betydande bmllouppl�ningsbehov �ven under perioder utan nellouppl�ning. F�r 1990 ber�knas bmltouppl�-ningsbehovet bli omkring 130 miljarder kr.

5.3 Kommunernas ekonomi

Den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting har stor betydel�se f�r samh�llsekonomin. En viktig utg�ngspunkt f�r regeringens ekono-

miska politik �r all skapa de f�mts�ttningar som kr�vs f�r atl kommuner-�� Prop. 1989/90: 100 na skall kunna fullg�ra sina uppgifter ulan skalleh�jningar. De samh�lls-�� Bil. 1 ekonomiska ramarna kr�ver all den kommunala verksamheten kontinuer�ligt ompr�vas och effektiviseras.

Under 1980-lalel har den kommunala konsumtionen i reala termer �kat med i genomsnitt ca 2% per �r. Det inneb�r atl tillv�xten har varit betydligt h�gre �n den �kning om h�gst 1 % per �r som riksdagen har uttalat sig f�r. Utbyggnaden under senare �r har dock kunnat ske inom ramen f�r ett i stort sett of�r�ndrat skattetryck. Detta har varit m�jligt genom all kommuner och landsting har �kat sin f�rs�ljning av kapitaltill�g�ngar och successivt tagit sitt r�relsekapital i anspr�k. �r 1985 motsvara�de de samlade oms�ttningstillg�ngarna minus kortfristiga skulder ca 15% av sektorns utgifter. Vid utg�ngen av 1989 hade r�relsekapitalet i stort sett f�rbrukats.

Del inneb�r att kommuner och landsting har �kat sina ulgifler och �tagit sig en mer omfattande verksamhet �n de kunnat finansiera med de l�pan�de inkomsterna. �r 1990 ber�knas utgifterna bli ca 14 miljarder kr. h�gre �n inkomsterna. Skillnaden motsvarar ca 4% av utgifterna.

De senaste �rens obalans leder lill alt 41 kommuner och 10 landsting h�jer sin utdebitering 1990, medan endast 6 kommuner s�nker sin utdebi�tering. Tillsammans med en h�jning av kyrkoskatten inneb�r delta en genomsnittlig h�jning p� 0,36 kr/skr. Den genomsnittliga utdebiteringar blir d�rmed 31,16 kr/skr �r 1990. Under de senaste fem �ren har utdebite�ringen �kat med i genomsnitt 0,12 kr/skr per �r.

Kommunernas skatteinkomster under 1991, som baseras p� skatteun-deriagd f�r 1989, kommer alt �ka myckel kraftigt och bidra lill all f�rb�tt�ra de ekonomiska f�mts�ttningarna f�r den kommunala sektorn detta �r. Endast under f�mts�ttning att l�ne�kningarna i kommunerna under 1990 och 1991 kan h�llas p� en rimlig niv�, blir det emellertid m�jligt att uppn� balans f�r den kommunala sektorn som helhet 1991.

F�r att kunna m�ta en �kande efterfr�gan p� bamomsorg, �ldreomsorg och sjukv�rd har kommunf�rbunden bed�mt all en volym�kning p� �ver 2% per �r �r erforderlig f�r den kommunala sektom under de n�rmast kommande �ren. Brist p� personal och ekonomiska resurser, liksom n�d�v�ndigheten atl undvika kommunala skatteh�jningar, begr�nsar dock m�jligheterna att expandera. Kraven p� att ompr�va och omstmkturera befintlig verksamhet kommer s�ledes all vara betydande under �ren fram��ver.

Under de n�rmaste �ren kommer kommuner och landsting atl ber�ras av flera stora f�r�ndringar. Del g�ller framf�r allt inom skolan och �ldre-omsorgen. F�r atl kunna genomf�ra dessa omfattande f�r�ndringar av verksamheten kommer stora krav p� nyt�nkande att st�llas. Regeringens syn p� hur den offentliga sektorn b�r f�myas redovisas i det f�ljande.

Det f�rsta steget i den skattereform som nu p�b�rjas f�r endast en begr�nsad effekt f�r kommunema 1990. N�r det andra steget genomf�rs 1991 kommer kommunsektorn all p�verkas h�gst v�sentligt.

Breddningen av underlaget f�r merv�rdeskatten m. m. 1990 inneb�r f�r
kommunseklom en viss begr�nsad �kning av utgiftema f�r br�nsle, el,�� 27

vatten, avlopp och renh�llning detta �r. En ytteriigare breddning av basen�� Prop. 1989/90:100 f�r merv�rdeskatten 1991 ber�knas prelimin�rt inneb�ra alt sektorns ut-�� Bil. 1 gifter fr.o.m. 1991 sammanlagt �kar med i storleksordningen 5 miljarder kr.

F�r all komma lill r�tta med brister i konkurrensneutralitet mellan kommunal upphandling och verksamhet i egen regi �r avsikten alt kom�munerna skall medges generell avdragsr�tt f�r all ing�ende merv�rdeskall. N�r en s�dan ordning inf�rs ber�knas utgifterna f�r kommuner och lands�ting minska med sammanlagt 14-15 miljarder kr. Nettoeffekten av aktuali�serade f�r�ndringar i den indirekta beskattningen skulle d�rmed bli en f�rst�rkning av kommunemas ekonomi med inemot 10 miljarder kr. 1991.

�ven reformeringen av inkomstbeskattningen kommer att f� stora effek�ter f�r kommuner och landsting. De f�r�ndringar som genomf�rs 1990 inneb�r all int�kterna via kommunalskallen ber�knas �ka med 3-4 miljar�der kr. Till f�ljd av att staten samlar in komrnunalskatten och betalar ut den med viss eftersl�pning kan kommunerna dock inte tillgodor�kna sig denna inkomst�kning f�rr�n 1992. Effekterna av f�r�ndringar i inkomst�beskattningen 1991 p�verkar kommunernas inkomster f�rst 1993. Hur stora dessa effekter blir kan i nul�get inte ber�knas.

Sammanfattningsvis inneb�r skattereformen atl den kommunala sek�torn fr.o.m. 1991 skulle tillf�ras betydande resurser. Skattereformen b�r dock vara budgetm�ssigl neutral vad g�ller f�rh�llandel mellan stat och kommun. Regeringen avser att senare �terkomma med f�rslag som ger en s�dan neutralitet.

Riktlinjer

Kraven och f�rv�nmingama p� den kommunala sektorn kommer att vara betydande under de n�rmaste �ren. Efterfr�gan p� god barnomsorg, utbild�ning, sjukv�rd och �ldreomsorg �r stor. Samtidigt m�ste kommunema komma tillr�tta med obalansen i den kommunala ekonomin. Allt detta b�r klaras inom ramen f�r ett of�r�ndrat skalleuttag. Del senare �r s�rskilt viktigt de kommande �ren f�r all inte de gynnsamma effekterna av skatte�reformen skall �ventyras.

En stmkturell f�r�ndring av den kommunala verksamheten �r n�dv�n�dig. Arbelet kommer att bli m�dosamt och kr�va en fortsall ompr�vning av den befintliga verksamheten och god framf�rh�llning. F�ljande rikt�linjer b�r g�lla f�r detta arbete.

Med h�nsyn lill bl. a. den begr�nsade tillg�ngen p� arbetskraft b�r vo�lym�kningen begr�nsas lill 1 % per �r f�r sektorn som helhet.

Staten b�r inte under de n�rmaste �ren l�gga n�gra nya kostnadskr�van�de uppgifter p� den kommunala sektorn, utan all samtidigt ge kommuner och landsting m�jlighet all finansiera eventuella nya �taganden med andra medel �n h�jda skatter.

Skattereformen b�r ge ett budgetm�ssigl neutralt ulfall i f�rh�llandel
mellan stat och kommun. Eftersom reformen inte f�r fullt genomslag
f�rr�n 1993 b�r effekterna f�r de n�rmaste �ren neutraliseras med tillf�lli�
ga �lg�rder. Regeringen avser att �terkomma med s�dana f�rslag.�� 28

F�r att statens transfereringar till kommunema skall f� b�sta m�jliga�� Prop. 1989/90:100 effekt b�r en mer genomgripande f�r�ndring av statsbidragssyslemel g�-�� Bil. 1 ras. Regeringen avser all tills�tta en parlamentarisk utredning med upp�drag att se �ver statens bidrag till kommunema. �versynen som ocks� skall omfatta skatteulj�mningssyslemel b�r resultera i att en j�mnare f�rdelning av kommunalskattema kan uppn�s.

F�r att finansiera de automatiskt �kande kostnaderna f�r skatteutj�m�ningsbidragen b�r, i likhet med flera tidigare �r, skatteutj�mningsavgiflen h�jas. H�jningen b�r vara 0,10 kr/skr. Detta inneb�r att kommunemas avgift blir 0,79 kr/skr och landslingens 0,56 kr/skr �r 1991. Regeringen �terkommer senare i denna fr�ga.

5.4 Utvecklingen av den offentliga sektorn

Under efterkrigstiden har den offentliga sektom byggts ut i snabb takt och den utg�r idag en v�sentlig del av det svenska v�lf�rdssamh�llet. J�mf�rt med andra l�nder har Sverige en mycket stor offentlig sektor. V�lf�rden �r ocks� h�gre och j�mnare f�rdelad �n i de flesta andra l�nder, n�got som det offentliga servicesystemet i h�g grad har bidragit till. Utbyggnaden av den offentliga sektorn har betytt myckel f�r j�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n.

F�r n�rvarande p�g�r ett intensivt arbete f�r ulveckiing och f�rnyelse av den offentliga verksamheten. Det har sin gmnd bl. a. i de nya krav som st�lls p� den offentliga sektorn. En del av dem h�rr�r fr�n otillfredsst�llda behov och k�er inom bl.a. bam- och �ldreomsorgen. Andelen mycket gamla m�nniskor kommer all �ka, vilket st�ller ytterligare krav p� sjuk�v�rd m. m.

Vidare v�xer kraven p� god kvalitet, �kad tillg�nglighet och m�ngfald i l.ex. sjukv�rden och skolan. I vissa fall r�der fortfarande stora kvalitets�skillnader mellan olika skolor och sjukhus. Det finns skillnader och or�tt�visor i omsorg och utbildning, som det �r viktigt att minska.

M�jligheterna att tillf�ra den offentliga sektorn �kade resurser �r emel�lertid starkt begr�nsade. Det �r d�rf�r en v�sentlig uppgift och en ulma�ning att �ka utbytet av insalta resurser. Genom omprioriteringar b�r utrymme skapas f�r nya och angel�gna behov. Arbetet b�r inriktas p� alt h�ja produktiviteten och effektiviteten i den offentliga verksamheten.

1 vissa fall kan styrning och organisation av den offentliga verksamheten f�r�ndras. Verksamheterna b�r decentraliseras och ansvar delegeras i st�r�re utstr�ckning �n idag. St�rre frihet b�r l�mnas till ledning och anst�llda n�r det g�ller hur m�len f�r den offentliga verksamheten skall kunna f�rverkligas.

Kraven p� resultatuppf�ljning och utv�rdering m�ste st�llas h�gre. Na�tionellt j�mf�rbar statistik avseende kostnader och resultat b�r las fram. Politiker m�ste i �kad grad ta konsekvenserna av utv�rderingar och g�ra omprioriteringar av resurserna.

En tydligare �tskillnad b�r g�ras mellan produktions- och finansierings�
ansvar. �kad anv�ndning av anbudsf�rfaranden och entreprenader kan ge
ell mer varierat utbud och �kad valfrihet.�� 29

Etl arbete med denna inriktning p�g�r. Detaljregleringen fr�n statsmak-�� Prop. 1989/90:100 temas sida minskar samtidigt som kraven p� uppf�ljning och utv�rdering�� Bil. 1 sk�rps. Riktlinjerna f�r f�rnyelsen av den offentliga sektorn har redovisats av regeringen i kompletteringspropositionen v�ren 1989. Detta arbete f�rs nu vidare.

Som ell led i arbelet med att decentralisera den offentliga verksamheten och delegera ansvar och befogenheter p�g�r ett f�r�ndringsarbete betr�f�fande bl. a. skolan, h�lso- och sjukv�rden, kriminalv�rden samt �ldrev�r�den.

Vad avser skolan �r arbetet inriktat p� alt riksdagen och regeringen skall ange m�len f�r verksamheten och att kommunerna skall ha ell samlat ansvar f�r skolans verksamhet. Ett samlat driftsansvar �r en viktig f�mt�s�ttning f�r att uppn� skolans m�l, samtidigt som tillg�ngliga resurser utnyttjas effektivare genom all ansvar och beslut l�ggs p� den verkst�llan�de niv�n. Riksdagens beslut nyligen om atl avveckla den statliga reglering�en av tj�nster inom skolans omr�de utg�r en del av detta arbete.

Landstingsf�rbundet har p�b�rjat en �versyn av h�lso- och sjukv�rdens stmktur. I detta arbete deh�r �ven f�retr�dare f�r socialdepartementet och socialstyrelsen. �versynen omfattar ansvarsf�rdelningen och finansiering�en av prim�rv�rden, l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden. F�rslag ang�ende ell samlat ansvar f�r �ldreomsorgen avses bli framlagt under 1990. S�v�l sjukv�rden som den traditionella �ldreomsorgen ber�rs.

Den oml�ggning av den statliga budgetprocessen, som nu har p�b�rjats, inneb�r all st�rre utrymme �gnas �t verksamhetens resultat. Genom atl ange �nskad inriktning och f�rv�ntat resultat f�r olika statliga verksamhe�ter kommer styrningen all bli mer resultatorienterad. Utg�ngspunkten f�r en s�dan styrning �r den f�rdjupade pr�vning som varje myndighet skall g�ra av hela sin verksamhet vart tredje �r. H�rigenom kan detaljreglering�en av verksamheterna begr�nsas. �versyner p�g�r eller planeras av f�rsva�rets styr- och uppf�ljningssystem, beslutsprocessen f�r bist�ndet till ut�vecklingsl�nder, resultatredovisning inom forskning och h�gre utbildning, strukturella och organisatoriska fr�gor inom polisv�sendet m. m.

P� flera andra omr�den, bl.a. vad g�ller den statliga personalpolitiken och p� omr�det informationsteknologi p�g�r ell utvecklings- och f�rnyel�searbete. Arbetet med att f�renkla regler och all f�rb�ttra samordning och samverkan i den offentliga verksamheten f�rs ocks� vidare. I bilaga 2 lill budgetpropositionen redog�rs n�rmare f�r arbetet med att utveckla den offentliga sektorn.

Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor�� pop 1989/90:100

1 Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91 1.1 Ber�kningsf�ruts�ttningar

Vid en ber�kning av statsinkomsternas ulveckiing �r de antaganden som g�rs om inkomstutvecklingen i samh�llet av stor betydelse. Riksrevi�sionsverket (RRV) har l�mnat en ber�kning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av ber�kningen bifogas protokollet i detta �rende som bilaga 1.2. De anlaganden som RRV gmndat sina ber�kningar p� framg�r av tabell 1.

Under slutskedet i arbetet med den prelimin�ra nationalbudgelen har bed�mningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning h�rav r�knar jag nu med f�r�ndrade anlaganden, vilka ocks� �terfinns i tabell 1. I bed�mningen av konsumentpriserna och den privata konsum�tionen 1991 ing�r effekten av del skaltef�rslag som regeringen avser atl l�mna lill riksdagen senare denna v�r. 1 �vrigl finns ingen anledning alt avvika fr�n RRV:s ber�kningsf�mts�ttningar.

Tabell 1. Antaganden

Procentuell f�r�ndring

	1989		1990		1991
	RRV	F�redra�ganden	RRV	F�redra�ganden	RRV	F�redra�ganden
L�nesumma	11,3	11,3	8,4	9,3	4,9	4,5
Konsumentpris,
�rsgenomsnitt	6,5	6,4	8,0	7,9	4,4	6,9
Privat konsumtion.
l�pande priser	7,5	7,2	9,2	9,3	5,7	9,5

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1989/90

RRV:s senaste ber�kning av budgetutfallel f�r budget�ret 1989/90 utg�rs av verkets budgetprognos nr 2/3 fr�n den 15 december 1989. Ber�kningar�na av inkomsterna f�r budget�ret 1989/90 redovisas ocks� i verkels in�komstber�kning.

Inkomster

I sin inkomstber�kning har RRV f�r budget�ret 1989/90 ber�knat inkoms�terna till 410899 milj. kr.

Med anledning av vad jag ovan anf�rt om l�nesummans utveckling
r�knar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 1094
milj. kr., inkomsttiteln Folkpensioner med 150 milj. kr., inkomsttiteln
SjukJ�rs�kringsavgifter, netto med 73 milj. kr., inkomsttiteln Barnom-�� 31

sorgsavgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 9 milj. kr., inkomsttiteln �vriga socialavgifter, netto med 15 milj. kr., in�komsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarsskyddsverket och arbelsmilj�institutels verksamhet med I milj. kr. och inkomsttiteln y4//m�n l�neavgift med 6 milj. kr.

I enlighet med vad jag anf�rt om den privata konsumtionens utveckling i l�pande priser, r�knar jag ned inkomstema p� inkomsttiteln Merv�rde�skatt med 200 milj. kr.

Sammantaget medf�r mina justeringar en ber�knad �kning av inkoms�tema med 1 189 milj. kr. j�mf�rt med RRV:s ber�kning. �ndringama framg�r av tabell 2.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

Tabell 2. �ndringar i RRV:s ber�kningar av statsbudgetens inkomster budget�ret 1989/90

Tusental kronor

	RRV:s	F�r�ndring
	ber�kning	enligt f�re�draganden
Inkomsttitel
1111�� Fysiska personers inkomstskatt	85 503000	-t-1094000
1211�� Folkpensionsavgift	48 823000	4-�� 150000
1221�� Sjukf�rs�kringsavgift, netto	-5482000	+�� 73000
1231�� Barnomsorgsavgift	12465000	-h�� 41000
1241�� Vuxenulbildningsavgift	1480000	-h�� 9000
1251�� vriga socialavgifter, netto	-5981000	+�� 15000
1271�� Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbetarskyddsverket och
arbetsmilj�institutets verksamhet	175000	+�� 1000
1281�� Allm�n l�neavgift	1927000	+�� 6000
1411�� Merv�rdeskatt	98400000	-� 200000
Summa inkomster	410898579
Summa f�r�ndringar enligt f�redraganden		+ 1189000

RRV:s ber�kningar f�ranleder i �vrigl inte n�gon erinran fr�n min sida. Sammantaget medf�r justeringarna av RRV:s ber�kningar att jag ber�k�nar inkomstema f�r budget�ret 1989/90 tifi 412088 milj. kr.

Utgifter

1 statsbudgeten f�r innevarande �r uppg�r utgifterna lill 386268 milj. kr. RRV har i sin prognos ber�knat de totala utgiftema till 392 509 milj. kr. Verket har beaktat f�rslagen till till�ggsbudget I, d�r utgifterna uppgick lill 2624 milj. kr. Riksdagen har senare faslsl�lll beloppet lill 2 662 milj. kr.

RRV har ber�knat utgifterna f�r slatsskuldr�nlor lill 59,7 miljarder kr. En aktuellare ber�kning ger vid handen att r�nteutgifterna blir n�got h�gre. Jag ber�knar dessa utgifter lill 60,1 miljarder kr.

Tabell 3. R�ntor p� statsskulden budget�ret 1989/90�� Prop. 1989/90:100

Miljarder kr.�� g ji�� i

Budget�r�� Statsbudget�� Nuvarande�� F�r�ndring

ber�kning

R�ntor p� inhemska l�n

m.m.�� 49,4�� 50,9�� +1,5

R�ntor p� utl�ndska l�n�� 8,0�� 8,3�� +0,3

Valutaf�rluster, netto�� 0,6�� 0,9�� -�� +0,3

Summa�� 58,0�� 60,1�� +2,1

N�r det g�ller den ber�knade belastningen under �vriga anslag, r�knar jag upp Skatteutj�mningsbidrag lill kommunerna m. m. med 38 milj. kr., j�mf�rt med RRV: s ber�kning.

Del nyligen tr�ffade avtalet p� l�raromr�det f�ranleder en uppr�kning av RRV:s ber�kning med sammanlagt 825 milj. kr.

Med anledning av f�rslagen i prop. 1989/90:62, r�knar jag upp L�nebi�drag tdl f�rtidspension�rer med 120 milj. kr.

Vidare r�knar jag med utgifter f�r L�n till kommuner uppg�ende lill 1 500 milj. kr. i enlighet med f�rslag i prop. 1989/90:65.

Med anledning av de f�rslag som framf�rs i prop. 1989/90:66 r�knar jag upp Lokaliseringsbidrag m.m. med 113 milj. kr. och med ulgifler f�r S�rskilda utvecklingsinsatser i Blekinge l�n om 35 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbeh�llningarna p� reservationsan�slag under innevarande budget�r att �ka med 648 milj. kr. f�r att uppg� till 26928 milj. kr. Bed�mningen �r sj�lvfallet os�ker, men jag accepterar tills vidare RRV:s ber�kning som bl.a. baseras p� uppgifter fr�n de ansvariga myndighetema. I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbeh�llningarna mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90.

Tabell 4. Anslagsbeh�llningarna vid utg�ngen av budget�ren 1988/89 och 1989/90

Miljarder kr.

Huvudtitel

1988/89

1989/90

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

Milj�- och energidepartementet

�vriga huvudtitlar

Summa

7,7 5,8 6,1 0,9 2,5 3,3

26,3

8,4 6,2 5,5 1,7 2,2 2,9

26,9

Enligt RRV och min egen bed�mning kommer utnyttjandet av r�rliga krediter inte all f�r�ndras under budget�ret 1989/90.

F�r tillkommande utgiftsbehov, netto lar RRV upp 6 miljarder kr. Jag ber�knar behovet lill 4 miljarder kr.

Sammantaget ber�knarjag d�rmed utgifterna under budget�ret 1989/90 till 393 578 milj. kr.

3�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga I

Tabell 5. Statsutgifterna budget�ret 1989/90

Milj. kr.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

	Statsbudget	RRV	F�redraganden
Utgiftsanslag exkl.
statsskuldr�ntor	318768	326809	329478
d�rav:
f�r�ndring i anslags-
beh�llningar	1500	-648	-648
Statsskuldr�ntor	58000	59700	60100
�ndrad disposition av
r�rliga krediter	500	0	0
Ber�knat tillkommande
utgiftsbehov, netto	9000	6000	4000
Summa statsutgifter	386268	392509	393578
Finansfullmakts-
utnyttjande	-	-	-

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1990/91

Inkomster

RRV ber�knar statsbudgetens totala inkomster lill 404980 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. 1 f�rslaget lill statsbudget f�r n�sta budget�r ing�r ett antal f�rslag som p�verkar statsbudgetens inkomster. I det f�ljande redovi�sas de f�r�ndringar i f�rh�llande till RRV:s ber�kningar som jag funnit n�dv�ndiga.

I enlighet med vad jag anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 2 103 milj. kr., inkomsttiteln Folkpensionsavgift med 218 milj. kr., inkomsttiteln Barnom�sorgsavgift med 64 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 32 milj. kr., inkomsttiteln �vriga socialavgifter, netto med 23 milj. kr. och inkomsttiteln Allm�n l�neavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av f�rslag som chefen f�r socialdepartementet senare i dag kommer att framf�ra och vad jag tidigare anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Sjukf�rs�kringsavgift, netto med 620 milj. kr.

Till f�ljd av de f�rslag som chefen f�r arbetsmarknadsdepartmenlet senare i dag kommer all framf�ra och av vad jag anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverket och arbelsmilj�institutels verksamhet med 28 milj. kr.

Med anledning av vad jag anf�rt betr�ffande den privata konsumtionens ulveckiing r�knar jag ned inkomsttiteln Merv�rdeskatt med 500 milj. kr.

Till f�ljd av ny informaiion betr�ffande bostadsl�ner�ntan r�knar jag ned inkomsttiteln R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsbyggande med 300 milj. kr. och inkomsttiteln R�ntor p� energisparl�n med 10 milj. kr.

I enlighet med de f�rslag jag senare i dag avser att framf�ra betr�ffande skalteutj�mningsavgiften r�knar jag upp inkomsttiteln Skatteutj�mnings�avgift med 620 milj. kr.

Sammanlagt inneb�r avvikelsema fr�n verkets ber�kningar en uppskriv-

ning av inkomstema f�r budget�ret 1990/91 med 2908 milj. kr. Jag ber�k�nar s�ledes statsbudgetens inkomster f�r budget�ret 1990/91 till 407 888 milj. kr. F�r�ndringama i f�rh�llande till RRV:s ber�kningar framg�r av tabell 6.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

Tabell 6. �ndringar i RRV:s ber�kningar av statsbudgetens inkomster budget�ret 1990/91

Tusental kronor

		RRV:s	F�r�ndring
		ber�kning	enligt f�re�draganden
Inkomsttitel
lill	Fysiska personers inkomstskatt	70374000	+ 2103000
12II	Folkpensionsavgift	44919000	+ 218000
1221	Sjukf�rs�kringsavgift,
	netto	-8363000	+ 620000
1231	Bamomsorgsavgift	13139000	+� 64000
1241	Vuxenulbildningsavgift	1555000	+� 32000
1251	�vriga socialavgifter.
	netto	-7517000	+� 23000
1271	Inkomster av arbetsgivar�avgiften till arbetarskydds�verket och arbetsmilj�insti-
	tutets verksamhet	183000	+� 28000
1281	Allm�n l�neavgift	2029000	+�� lOOOO
1411	Merv�rdeskatt	116000000	-500000
2332	R�nteinkomster p� l�n
	f�r bostadsbyggande	6850000	-300000
2351	R�ntor p� energisparl�n	340000	-�� 10000
2543	Skatteutj�mningsavgift	7126000	+ 620000
Summa inkomster		404979932
Summa f�r�ndringar enligt f�redraganden			+ 2908000

Avslutningsvis vill jag redovisa f�r�ndringarna i indelningen av stats�budgetens inkomstsida i f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 (tabdl 7).

Tabell 7. F�rslag till f�r�ndringar i uppst�llningen av statsbudgetens inkomster 1990/91

Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp

F�rslag

2121�� V�gverkets inlevererade �verskott

2319�� R�nteinkomster p� kraftledningsl�n

3122�� V�gverkets inkomster av f�rs�lda byggnader

och maskiner 4134�� terbetalning av kraftledningsl�n 5141�� V�gverkets avskrivningar

Upph�r Upph�r

Upph�r Upph�r Upph�r

Utgifter

I mitt f�rslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 uppg�r utgifterna sammanlagt till 408256 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldr�ntor sva�rar d� f�r 342 256 milj. kr.

Schablonm�ssigt ber�knas anslagsbeh�llningarna minska med� I 500 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Budgetutfallet, och d�rmed statens uppl�ningsbehov, p�verkas �ven av�� Prop. 1989/90:100 f�r�ndringar i utnyttjandet av r�rliga krediter hos riksg�ldskontoret. S�da-�� Bil. 1 na krediter har enligt riksdagens beslut st�llts till f�rfogande f�r vissa aff�rsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget r�knar jag schablonm�s�sigt med en �kning av utnyttjandet av r�rliga krediter med 500 milj. kr.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en r�rlig kredit i riksg�ldskontoret uppg�ende till 300 milj. kr., avsedd att st�llas till f�rfo�gande f�r myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet (prop. 1989/90:25, FiU: 11, rskr. 69). F�r vissa av de myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet f�religger behov av ett �kat r�relsekapital. D�ml�ver skall fortifikationsf�rvaltningen forts�ttningsvis finansieras med upp�dragsmedel. Delta inneb�r ett �kat behov av r�relsemedel �ven f�r denna myndighet. Jag anser atl dessa medelsbehov b�r tillgodoses genom att r�rliga krediter st�lls lill resp. myndighets f�rfogande inom ramen f�r ovan n�mnda r�rliga kredit. F�r all s� ska kunna ske f�resl�rjag atl den r�rliga kredit som regeringen disponerar ut�kas till 400 milj. kr.

I syfte att f�rslaget till statsbudget s� l�ngt som m�jligt skall visa en realistisk budgetbdastning, f�rs p� budgetens utgiftssida 8 miljarder kr. upp p� posten Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid ber�kning�en av denna post har en uppskattning oris av s�dana utgifts- och in�komstf�r�ndringar som inte f�rts p� n�got annat st�lle i budgeten. I denna ing�r ocks� de effekter netto som uppst�r till f�ljd av del f�rslag om reformering av skattesystemet som regeringen avser att f�resl� riksdagen under v�ren 1990.

Tabell 8. Statsutgifterna f�r budget�ret 1990/91

Milj. kr.

F�rslag till statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldr�ntor�� 342256

Statsskuldr�ntor�� 56000

F�r�ndring av anslagsbeh�llningar�� 1 500

�ndrad disposition av r�rliga krediter�� 500

Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto�� 8000

Summa statsutgifter�� 408 256

1.4 Statsbudgetenssaldof�rbudget�ren 1989/90 och 1990/91

Med h�nvisning till redovisningen i det f�reg�ende ber�knas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter f�r innevarande budget�r och f�rsla�get till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 s�som framg�r av tabell 9 och tabdl 10.

Sammanfattningsvis ber�knas budgetsaldot lill etl �verskott om 18,5 miljarder kr. f�r 1989/90 och till ell underskott om 0,4 miljarder kronor f�r 1990/91.

Tabell 9. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budget�ren 1988/89 -1990/91�� Prop. 1989/90: 100

Miljarder kr.�� Bjl_ j

	1988/89 Utfall	1989/90 Stats�budget	Ber�knat utfall		1990/91
			Ber�knat utfall		F�rslag till stats�budget
			enligt RRV	enligt f�redra�ganden	F�rslag till stats�budget
Inkomster Utgifter exkl. statsskuldr�ntor Statsskuldr�ntor Saldo	367,7 296,4 53,2 18,1	378,6 328,3 58,0 -7,7	410,9 332,8 59,7 18,4	412,1 333,5 60,1 18,5	407,9 352,3 56,0 -0,4

■K > .5 u E

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

IOOOoOOfn�� o�� o�� o�� vo�� I-�� w o
o�� o�� �� oo�� a�� o

-�� -�� f*�� .H

- �., �.,,'&.. �I ■*, f�� .,

ov�� O�� 't�� ��,�� 'N'*,

r~�� "�� oTfC

Tt�� os�� f�M~

~.� m�� in

00;=,�� 11

r-OO 0*0 t o �'�� w�� rn�� oo�� 00�� 1 O

�o��d-o I-.'�� �-r�� (N�� vo" oT ''o'

oo�� �.�_.�� �� mvoovoo

Os�� o�� o�� oo�� 0

■�

�� (1) oo

2 a' c 3 c

11�

�:

�a�� x> il .o i/Ti/i O O o Os 00 o	r-_		OS_	nn	rj	o oo
I-" ■*" so' Q o' oo' �' �"	oT	Tt'	PO	Tt'	a�	r-T so
■* sooo O <5(N Tt	"O	1	s	ro	t-	OTt
rm M OO � �			ir,	�-i	o	OTt
w o 1/1 m			..		f)	so �*
ro � �	("		1-	ro	o	Tt

.sg

2feS

�o .2 C v. "5 3

�>0OC> i-JCJOs�I�� u->�� so��

■* O so' O O 00 CN CN�� Tt�� SO�� '

�1 Os OO ■r> a CN Tt CN�� CN��

fO � CN v-i O �' �' �� t-

�CO CN CN ir> fO�� OO�� Os�� CN

fO �< �� 1�� r�� -

�V�� OOO fO�� CS so

C �■

to �

■o I-

o 00 0*0 o so r--�� fo�� o�� oo�� CO�� O O

so so O �" oooo CN�� CO�� os'�� cn'�� Tt'�� t-�� Cn'-'

v v � �. Oso ro CN�� �ri�� �� t--�� v-i�� (N� ��Os CO

�� �.�� so�� [�� u-1�� fO�� Tt (

CTtCNOiricO�� os�� OS�/->>noOO

u~> � -�� 0\�� OssO**�'VI

■ s -

_III

:� fc** j r; c

tA�� 1>�� c�� W�� lA

g-?lgg

2 5i �22

�o

:c3

c�� g

_{I i}

a� �� g� j:

�c�� J��� g,�� S

:5�� Q�� f2

�o

_II

S�

> >

S 2

2 Underliggande budgetutveckling�� Prop. 1989/90:100

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erh�lls om det redovisade saldot korrigeras f�r effekter som �r av tillf�llig art eller h�nger samman med �ndringar i redovisningsprinciperna. Som bas anv�nds de f�rh�llanden som g�ller f�r budget�ret 1990/91. Det b�r betonas att det ofta �r en bed�mningsfr�ga om en enskild post skall betraktas som en regulj�r inkomst/utgift eller som en extraordin�r effekt. Trots att avgr�ns�ningama i de enskilda fallen inte �r helt sj�lvklara anser jag del �nd� angel�gel att redovisa en ber�kning d�r de effekter som bed�mts som extraordin�ra uteslutits, s� statsbudgetens underliggande utveckling klar�g�rs.

P� inkomstsidan har bl. a. f�ljande effekter betraktats som extraordin�ra:

�vissa eng�ngsvisa h�jningar/s�nkningar av skatter eller avgifter

�tillf�lliga extra inleveranser fr�n afiarsverk till statsbudgeten

�utf�rs�ljning av beredskapslager av olja.

P� utgiftssidan har bl. a. f�ljande effekter beaktats:

�valutaf�rluster/vinster som uppst�r vid amortering av statens utlands�l�n

�eng�ngsvisa f�r�ndringar av redovisningsprinciperna f�r statsskuldv�x�lar

�rena budgetavlastningar, som t.ex. att r�ntekostnaderna f�r studiel�nen fr�n och med �r 1989 inte l�ngre belastar statsbudgeten

�vidare atl vissa investeringar finansieras genom l�n p� kreditmarkna�den eller direkt i riksg�ldskonioret i st�llet f�r som tidigare �ver anslag p� statsbudgeten.

Tabell 11 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1988/89-1990/91.

Tabell 11. Underliggande budgetsaido f�r budget�ren 1988/89-1990/91

Miljarder kr., l�pande priser

1988/89�� 1989/90�� 1990/91

Underliggande budgetsaido�� 1,2�� 9,1�� -2,5

Andel av BNP�� 0,1%�� 0,7%�� -0,2%

3 Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring

Det �r vid en finansiell analys av intresse att studera hur likviditeten i ekonomin p�verkas av statens inkomster och utgifter. Statens l�nebehov best�ms dels av budgetutfallet och vissa kassam�ssiga korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter (utanf�r budgeten) p� statsver�kets och riksg�ldskontorets checkr�kningar i riksbanken.

Statsskuldens f�r�ndring best�ms av statens l�nebehov samt av de skulddispositioner som riksg�ldskontoret g�r.

Med del redovisade budgetsaldot som utg�ngspunkt kr�vs s�ledes en del
justeringar f�r att erh�lla statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring. I�� 39

det f�ljande redovisas kortfattat hur dessa begrepp �r relaterade till var�andra.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

Statens l�nebehov

1.� Det redovisade budgetsaldot utg�r utg�ngspunkt f�r kalkylen.

2. Korrigeringar g�rs d� det f�rekommer skillnader mellan n�r transak�tioner bokf�rs i myndighelemas redovisning och n�r de registreras p� statsverkets checkr�kning. S�dana skillnader uppst�r dels genom att in�komster och utgifter bokf�rs vid en annan tidpunkt �n motsvarande betal�ningar, dels genom att vissa transaktioner inte bokf�rs mot budgeten.

3. Den tillf�lliga arbetsmilj�avgift som inf�rdes september 1989 �ver�f�rs, via en inkomsttitel p� statsbudgeten, omedelbart till riksg�ldskonto�ret. Detta inneb�r att skatten inte p�verkar budgetutfallet. Den medf�r d�remot en tillf�llig minskning av statens l�nebehov. Motsvarande g�ller f�r det tillf�lliga obligatoriska sparande som inf�rdes vid samma tidpunkt.

4. En del av statens kreditgivning g�r via riksg�ldskontoret och redovi�sas inte p� statsbudgeten. Exempel p� detta �r vissa krediter till de statliga aff�rsverken. Dessa krediter m�ste dock finansieras via statlig uppl�ning.

5. Genom en saldering av posterna 1 �4 erh�lls statens l�nebehov.

Statsskuldens f�r�ndring ■

Statsskuldens f�r�ndring p�verkas, f�mtom av statens l�nebehov, �ven av transaktioner av disposiliv karakt�r som riksg�ldskontoret g�r.

6. Skulddispositioner utg�rs t. ex. av uppk�p av statsobligationer, utbe�talningar av f�rskott f�r inl�sen av obligationer, valutaomv�rderingar och premieobligationsvinster saml tillf�lliga bokf�ringstransaktioner som p�verkar statsskuldens storlek.

7. Genom all ocks� l�gga s�dana skulddispositioner till statens l�nebe�hov erh�lls en mer fullst�ndig bild av statsskuldens f�r�ndring.

Tabell 12. Statens l�nebehov (netto), miljarder kr., budget�ren 1988/89-1990/91

		1988/89	1989/90	1990/91
1.	Budgetsaido	18,1	18,5	-0,4
2.	Kassam�ssiga korrigeringar	-0,1	_
3.	Tillf�llig arbetsmilj��avgift, tillf�lligt
	obligatoriskt sparande	�	14,5	9,8
4.	Minus: riksg�ldskontorets kredit�givning till vissa aff�rs-
	verk m.m.	3,4	7,8	7,4
5.	Statens l�nebehov	-14,6	-25,2	-2,0
6.	Skulddispositioner
	- uppk�p obligationer	1,2	�	�
	- �vrigt	5,7	-4,0	_
7.	Statsskuldens f�r�ndring'	-7,7	-29,2 .	-2,0

Negativa tal anger minskning av statsskulden.

4 Finansiering och redovisning av vissa�� Prop. 1989/90: lOO

Ril�� 1

investeringar

l 1988 �rs kompletteringsproposilion (prop. 1987/88:150 bil. 1) redovisa�de jag att ett arbete skulle p�b�rjas som syftar till att utforma en ny finansieringsmetod f�r investeringar vid uppdragsmyndigheter och vanli�ga f�rvaltningsmyndigheter. Regeringen l�mnade den 2 mars 1989 etl upp�drag lill riksrevsionsverkel (RRV) atl utreda formerna f�r alt finansiera och redovisa statliga myndigheters investeringar. En f�rsta etapp av uppdraget avrapporterades under v�ren 1989.

Bakgrund

En betydande del av statens medel anv�nds f�r all finansiera investeringar i maskinell utmstning, ADB-system etc. 1 ell historiskt perspektiv h�r olika metoder f�r atl finansiera och redovisa investeringar till�mpats. Genom 1980 �rs budgelreform (prop. 1976/77:130) upph�rde uppdelning�en p� en drift- och kapilalbudget. Dessa budgetar ersattes av en enda statsbudget. Kapilalfondsredovisningen ersattes med en f�rm�genhetsre�dovisning i ber�rda myndigheters balansr�kningar.

ADB-utmstning f�r den civila statsf�rvaltningen utom aflarsverken, universitet och h�gskolor finansieras idag via reservationsanslaget. Anskaff�ning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln. Anslaget disponeras av statskontoret. Vissa andra investeringar i l.ex. telefonv�xlar, arkivu-Iruslning etc. finansieras p� en rad olika s�ll. Del sker t. ex. genom bas�k�ningar p� f�rvaltningskoslnadsanslagen eller eng�ngsanvisningar.

Under senare �r har det utvecklats nya former f�r alt finansiera investe�ringar. AfT�rsverkens investeringar finansieras numera utanf�r statsbudge�ten. Erforderlig uppl�ning sk�ts av riksg�ldskontoret, utom i fr�ga om televerket som l�nar direkt p� den allm�nna kapitalmarknaden. Bostads�l�n finansieras via ett av staten hel�gt bolag. Vidare ombes�rjer riksg�lds-kontoret f�r centrala studiest�dsn�mndens r�kning vid sidan av statsbud�geten uppl�ningen lill studiemedel.

Gemensamt f�r de finansieringsformer som i dag till�mpas vid f�rvalt�ningsmyndigheter �r all man i allt f�r h�g grad koncentrerar intresset mol sj�lva investeringsulgiflen. F�r att del skall vara m�jligt att p� ell relevant s�tt bed�ma en verksamhets resultat och besluta om dess inriktning �r det enligt min mening viktigt atl man beaktar samtliga kostnader f�r verksam�heten. Det �r d�rvid av st�rsta intresse att man ocks� beaktar resursf�r-bmkningen - kostnaden - och inte enbart anskaffningen - utgiften.

Ny finansieringsmetod f�r vissa investeringar

Jag f�resl�r all den typ av investeringar som enligt nuvarande ordning
finansieras �ver myndighetemas f�rvallningskoslnadsanslag eller genom
s�rskilda investeringsl�n p� sikt finansieras vid sidan av statsbudgeten
genom alt myndighetema f�r la upp l�n direkt i riksg�ldskonioret. L�nen�� 41

4�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 1

ges lill myndigheterna p� marknadsm�ssiga villkor. Samtidigt utvecklas en�� Prop. 1989/90:100 ny redovisningsmodell som i princip inneb�r all samtliga statsmyndighe-�� Bil. I ler p� sikt l�mnar en fullst�ndig tillg�ngsredovisning.

Som etl f�rsta steg i denna oml�ggning f�resl�rjag att en f�rs�ksverk�samhet p�b�rjas som omfattar investeringar i ADB-utmstning och kom�munikationssystem vid ell mindre antal myndigheter. Om erfarenheterna visar sig goda r�knar jag med all den f�reslagna finansieringsmetoden inf�rs f�r investeringar vid samtliga myndigheter, som inte disponerar s�rskilda invesleringsanslag, i den takt som dessa omfattas av den f�r�nd�rade budgetprocessen (prop. 1988/89:100 bil. 15, underbilaga 1).

Enligt nuvarande ordning anvisas medel f�r denna typ av investeringar i huvudsak fr�n reservationsanslaget. Anskaffning av ADB-utmstning under trettonde huvudtiteln. Anslaget disponeras av statskontoret. Samtidigt an�visas de medel f�r amorteringar och kapitalkostnader som svarar mol dessa investeringar och som myndigheterna betalar lill statskontoret under resp. myndighetsanslag. Amorteringar och kapitalkostnader redovisas sedan av statskontoret mot inkomsttitel. Denna finansieringsmetod leder till att statsbudgetens omslutningblir konstlat h�g lill f�ljd av transaktioner mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Med den nya finansieringsmetod som jag nu f�resl�r anvisas medel f�r de �rliga amorteringarna och r�nteutgif�terna som svarar mot planerade investeringar �ven forts�ttningsvis p� myn�digheternas f�rvaltningskostnadsanslag. D�remoi anvisas inte investering�smedlen �ver statsbudgeten. Behovet av ett s�rskilt invesleringsanslag kom�mer d�rmed p� sikt att upph�ra.

Jag f�resl�r att f�r budget�ret 1990/91 fem myndigheter, flygtekniska f�rs�ksanstalten, byggnadsstyrelsen, riksg�ldskonioret, statens lantm�te�riverk och statistiska centralbyr�n p� f�rs�k finansierar investeringar i ADB-ulmslning och �vriga kommunikationssystem med l�n i riksg�lds-kontoret. Del samlade investeringsbehovet har f�r dessa myndigheter ber�knats lill ca 90 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Hur behovet f�rdelar sig mellan de olika myndigheterna framg�r under resp. myndig�hetsanslag.

I fr�gor som r�r investeringar i ADB-utrustning samt i den kommande redog�relsen f�r vilka konsekvenser en s�dan h�r finansieringsmetod f�r f�r myndigheternas redovisningsmetoder har jag samr�tt med chefen f�r civildepartementet som inom regeringen ansvarar f�r dessa fr�gor. Chefen f�r civildepartementet kommer senare idag �ven att n�rmare redog�ra f�r vilka konsekvenser den f�reslagna oml�ggningen f�r p� sikt f�r det centra�la investeringsanslaget f�r ADB-investeringar. Jag avser att �terkomma med en redovisning av de erfarenheter som nu vinns i den f�reslagna f�rs�ksverksamheten.

Myndigheternas redovisningmetoder

F�ratt samtliga myndigheter p� ett relevant s�tt skall kunna redovisa sina
investeringar i enlighet med den f�reslagna finansieringsmetoden kr�vs
vissa f�r�ndringar i myndighelemas redovisningsmeloder. RRV har under
v�ren 1989 f�tt uppdrag att utreda och l�mna f�rslag till hur det statliga�� 42

ekonomiadministrativa systemet b�r vara utformat i framtiden. Som ett Prop. 1989/90:100 led i detta arbete utvecklas �ven en ny redovisningsmodell som inneb�r all Bil. 1 stalsmyndighetemas redovisningsmetoder anpassas lill de metoder som �r vedertagna inorn �vriga samh�llssektorer. Detta inneb�r bl.a. alt �ven f�rvaltningsmyndigheter kommer atl l�mna en fullst�ndig tillg�ngsre�dovisning. P� sikt inneb�r detta en f�rb�ttrad kapilalredovisning (prop. 1987/88:150 bil. 1, s. 74). De myndigheter som jag nu f�resl�r skall ing� i f�rs�ksverksamheten, om man undantar riksg�ldskontoret redovisar re�dan i dag sina anl�ggningstillg�ngar i en balansr�kning varf�r inga �nd�ringar i nuvarande redovisningsmetoder beh�vs f�r att kunna genomf�ra f�rs�ksverksamheten. Om myndigheter som idag inte l�mnar n�gon full�st�ndig tillg�ngsredovisning skall till�mpa den nya finansieringsmetoden kr�vs en modifiering av dessa myndigheters redovisningsmeloder i avvak�tan p� den generella oml�ggningen till ny redovisningsmodell. Jag har erfarit all RRV i avvaktan p� detta har vidtagit de �tg�rder som kr�vs f�r all garantera all de myndigheter som blir ber�rda skall kunna f� en s�dan utformning av sina kontoplaner atl redovisningen blir r�ttvisande och tillf�rlitlig ocks� vad g�ller de aktuella tillg�ngarna.

Innan en generell oml�ggning av finansieringsmodellen f�r investeringar kan genomf�ras b�r st�llning tas lill vissa ytterligare fr�gest�llningar. Exempel p� s�dana �r hur investeringar i utvecklings- och utbildningsin�satser skall behandlas samt fr�gan om inv�rdering av redan gjorda investe�ringar.

5 Postgirot och det statliga betalningssystemet

En viktig del i arbetet med alt effektivisera den statliga ekonomiadmini�strationen �r att ytterligare utveckla det statliga betalningssystemet och all f�rb�ttra statens kassah�llning.

Riksrevisionsverket (RRV) har redovisat p�g�ende utvecklingsarbete till regeringen i rapporten Det statliga betalningssystemet (RRV dnr. 1988:239). Rapporten har remissbehandlats. I samband med denna redo�visning f�reslog RRV dels vissa tekniska f�r�ndringar, dels att regeringen skulle pr�va fr�gorna om den framlida utformningen av ers�ttningen till posten f�r arbetet med de statliga betalningarna samt om �kad medverkan fr�n bankerna och bankgirocentralen inom ramen f�r det statliga betal�ningssystemet.

Teknisk oml�ggning

Den tekniska oml�ggningen av betalningssystemet �gde mm i anslutning
till att organisationen med s�rskilda redovisningscentraler vid olika statli�
ga myndigheter som serviceorgan �l en gmpp myndigheter avvecklades
den 30 juni 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 2 och bil. 15, FiU 18, rskr. 155).
Tidigare skedde ut- och inbetalningar fr�n myndighetema fr�n postgiro�
konton som innehades av den redovisningscentral respektive myndighet
sorterade under. I samband med avvecklingen av redovisningscentralerna�� 43

inf�rdes etl system d�r varje myndighet har egna postgirokonton. Del nya�� Prop. 1989/90:100

systemet bygger p� postgirots s.k. koncernredovisningssystem. I detta�� Bil. 1

system kommer betalningar till och fr�n en myndighet att bokf�ras p�

myndighetens egna postgirokonton. H�rigenom f�rb�ttras m�jligheterna

all ge en samlad informaiion om betalningsstr�mmarna och st�llningen p�

konton som statliga myndigheter innehar.

Ers�ttning till postgirot

Postgirot erh�ller betydande int�kter i samband med sitt arbete med atl f�rmedla statens betalningar genom all f�rr�nta den s. k. float som upp�kommer genom tekniska f�rdr�jningar av betalningarna, vilka var n�dv�ndiga i del tidigare statliga systemet. Dessa f�rdr�jningar �r inte l�ngre tekniskt n�dv�ndiga. De r�nteint�kter som f�rdr�jningarna av be�talningarna ger poslen syftar lill atl l�cka en del av kostnaderna f�r poslens rikst�ckande kontorsn�l. Inom regeringskansliet har p�b�rjats en �versyn av postverket med avseende p� bl. a. ekonomisk styrning och organisation. Fr�gan om alternativa ers�ttningsformer till postverket f�r att f�rmedla statliga betalningar och tillhandah�lla kontorsn�lel utreds i delta samman�hang.

Medverkan fr�n banker och bankgirocentralen

M�jligheterna f�r bankerna all via bankgirocentralen medverka i f�rmed�lingen av statliga betalningar �r i dag begr�nsad. De statliga myndigheter�na �r i princip skyldiga all anv�nda postgirot eller riksbanken f�r in- och utbetalningar. Av fr�mst s�kerhetssk�l och servicesk�l gentemot allm�nhe�ten sker dock redan betydande utbetalningar genom ins�ttning p� konto i bank. Exempel p� s�dana utbetalningar �r pensioner, barnbidrag och sjukpenning. De utbetalda beloppen uppg�r �rligen till ca 150 miljarder kr. �ven vissa typer av inbetalningar sker idag via bank.

Med h�nsyn lill de stora belopp, ca I 200 miljarder kr., som hanleras inom det statliga betalningssystemet �r del utomordentligt viktigt alt sta�tens betalningar hanteras rationellt med avseende p� kontroll, s�kerhet och kassah�llning, oavsett vem som f�rmedlar betalningarna.

Av fr�mst service och konkurrenssk�l b�r del statliga betalningssystemet
i princip vara s� utformat atl del skapas en valfrihet f�r allm�nheten och
myndigheterna att v�lja postgirot eller bankerna som betalningsf�rmedla�
re. Mol bakgrund av all postverket �r �lagd all uppr�tth�lla ell rikst�ckan�
de kontorsn�l kan en s�dan f�r�ndring dock inte genomf�ras ulan en mer
genomgripande analys av postverkets ekonomi och verksamhet i stort.
D�rtill m�ste best�mmelserna f�r postgirots verksamhet ses �ver f�r atl
tillse att f�ruts�ttningar f�r konkurrens p� rimliga villkor mellan postgirot
och bankerna tillskapas. En ytterligare f�ruts�ttning f�r en �kad medver�
kan fr�n bankerna �r atl betalningsstr�mmarna lill och fr�n staten �ven
framgent blir s�kra och �verblickbara saml atl en vidareutveckling av
statens samlade kassah�llning inte f�rhindras eller f�rdr�js. Jag avser att�� 44

�terkomma lill regeringen om vilka f�r�ndringar som kan bli aktuella och�� Prop. 1989/90:100
om i vilken takt de i s� fall b�r genomf�ras.�� Bil. 1

6 Statliga myndigheters �verskottsmateriel

1 f�rslag 1987/88:23 f�rordade riksdagens revisorer bl.a. en �versyn av reglerna f�r myndigheternas f�rs�ljning av �verskottsmateriel. Riksdagen ansl�t sig lill revisorernas bed�mning (l988/89:FiU 2, rskr. 3).

Enligt nuvarande besl�mmelser i kung�relsen (1973:1210) om f�rs�lj�ning av �vertalig eller kasserad materiel och inventarier �r statliga myndig�heter skyldiga att utnyttja FFV Allmalerid AB (FFV/A) vid f�rs�ljning av �verskottsmateriel. Myndigheterna f�r f�r n�rvarande disponera f�rs�lj�ningsinkomsterna upp till ett belopp av 20000 kr.

Enligt finansutskottets mening b�r myndigheternas skyldighet all ut�nyttja FFV/A vid f�rs�ljning upph�ra. Utskottet anger vidare tv� viktiga f�mts�ttningar f�r att myndigheterna i detta sammanhang skall ges en �kad frihet. F�r del f�rsta �tt ing�ngna avtal vid f�rs�ljning m�ste utg� fr�n aff�rsm�ssiga principer och att incitament till �kad aff�rsm�ssighet b�r skapas genom att myndigheten i �kad omfattning f�r beh�lla inkoms�terna vid en f�rs�ljning. F�r del andra all en godtagbar och fungerande inventarieregistrering m�ste finnas vid myndigheten.

Nya regler f�r myndigheternas f�rs�ljning av �verskottsmateriel

En �versyn av reglerna f�r myndigheternas f�rs�ljning har nu genomf�rts i enlighet med riksdagens intentioner. De nya reglerna finns i f�rordningen (1989:1060) om myndigheters f�rs�ljning av �verskottsmateriel och dessa regler inneb�r i huvudsak f�ljande.

Varje myndighet ges ett eget ansvar f�r all f�rs�ljning av s�dan egendom som ej l�ngre beh�vs eller kan anv�ndas i myndighetens verksamhet. Fast egendom eller byggnad omfattas dock inte av dessa regler. Skyldigheten att anlita FFV/A vid f�rs�ljningen upph�r och myndigheten f�r sj�lv v�lja formen f�r f�rs�ljning. Myndigheten f�r sj�lva bed�ma i vilken utstr�ck�ning del finns behov av externt st�d vid f�rs�ljning. F�rs�ljning skall ske p� afP�rsm�ssiga villkor.

Vid f�rs�ljning av anl�ggningstillg�ngar skall f�rs�ljningsinkomslerna redovisas enligt f�rordningen (1982:49) om statliga myndigheters medels�redovisning m. m. vid f�rs�ljning av anl�ggningstillg�ngar.

De �vriga f�rs�ljningsinkomster som del h�r �r fr�ga om �r regelm�ssigt
relativt sm�. F�r atl uppn� maximal effektivitet och aff�rsm�ssighet vid
f�rs�ljningen harjag gjort den bed�mningen all myndigheten sj�lv b�r f�
f�rfoga �ver hda f�rs�ljningsbdoppel i dessa fall. Beloppet skall redovisas
som inkomst under anslag eller i resultatr�kning och beaktas i myndighe�
tens resursanalys i enlighet med de allm�nna reglerna i budgelf�rordning�
en (1989:400) resp. vid ber�kningen av den milit�ra utgiftsramen och
civila planeringsramen. Om, det i n�got undanlagsfall skulle uppst� mer�� 45

betydande inkomster anser jag all eventuella justeringar i medelstilldel-� ��Prop. 1989/90:100
ningen kan ske i det efterf�ljande budgetarbetet.�� Bil. 1

N�r det g�ller registrering av inventarier kan jag f�rsl� den oro som riksdagens revisorer uttrycker n�r del g�ller den interna kontrollen. Up�penbarligen finns det brister i delta avseende hos vissa myndigheter. Riksrevisionsverket (RRV) har utf�rdat f�reskrifter och allm�nna r�d om registrering av inventarier (Cirkul�r 1986-10-01). Min bed�mning �r atl del av dessa f�reskrifter och allm�nna r�d mycket tydligt framg�r vilka krav som st�lls vid uppr�ttande och f�rande av register �ver innehavda inventarier. Jag delar riksdagens revisorers bed�mning atl en fungerande inventarieregistrering �r en f�mts�ttning f�r. den �kade frihet myndighe�terna ges vid hanteringen av �verskottsmateriel. Jag har erfarit all RRV mot bakgmnd av de �ndrade reglema f�r f�rs�ljning av �verskottsmateriel i s�rskild ordning kommer atl uppm�rksamma myndighetema p� viklen av all dessa f�reskrifter f�ljs och alt den intema kontrollen sker p� etl lillfredst�llande s�tt. Jag vill ocks� peka p� den f�r�ndring i myndigheter�nas redovisning som jag tidigare redogjorde f�r i samband med f�rslag lill en f�r�ndrad finansieringsmetod f�r vissa investeringar. Denna f�r�nd�ring inneb�r all myndigheterna kommer att redovisa ocks� sina anl�gg�ningstillg�ngar i en balansr�kning. I avvaktan p� resultatet av dessa insat�ser finner jag f�r n�rvarande inte sk�l f�r regeringen att vidta ytterligare �tg�rder.

7 Avveckling av tj�nstebrevsr�tten

Tj�nstebrevsr�tlen inneb�r att statliga myndigheter kan skicka f�rs�ndel�ser utan egen kostnad. Postverket ers�tts f�r sina tj�nster via ett s�rskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. F�r budget�ret 1989/90 uppg�r anslaget till 574 milj. kr. Fr�n anslaget betalas ocks� postverkets kostnader f�r den s. k. frankeringsfrihet som regeringen kan medge. Friheten inneb�r atl f�rs�ndelser som �r adresserade lill en tj�nste-brevsber�ttigad f�r l�mnas till postbefordran ofrankerade.

Tj�nslebrevsr�tten kan uppfattas som en fri nyttighet av myndigheter�na. Myndigheterna m�ts idag av en faktisk kostnad n�r andra medier, exempelvis teletekniken, anv�nds i informationshanteringen. F�r att myn�digheterna skall ha ett incitament till all g�ra en riklig prioritering mellan alternativa kommunikationss�tt m�ste den enskilda myndigheten ocks� ha etl egel kostnadsansvar. F�r myndigheter som �r avgiftsfinansierade �r det naturligt all portokoslnaderna, liksom andra kostnader, finansieras genom int�kter fr�n den avgiftsbelagda verksamheten.

En avveckling av tj�nslebrevsr�tten skall genomf�ras f�r samtliga myn�digheter i den takt som �r praktiskt m�jlig (prop. 1987/88:100 bil. 1, s. 56. FiU 20, rskr. 122). Avveckling av tj�nstebrevsr�tlen har hillills genom�f�rts i tv� omg�ngar vilka sammanlagt omfattat n�rmare 200 myndigheter.

F�r att kompensera de anslagsfinansierade myndigheterna f�r de utgif�
ter avsaknaden av ij�nstebrevsr�ll inneb�r kommer varje myndighet all f�
�kade medel f�r f�rvaltningskostnader. F�r myndigheter med verksamhet�� 46

som finansieras med avgifter skall portokoslnaden l�ckas av inkomsterna�� Prop. 1989/90:100
f�r avgifterna.�� Bil. 1

Avvecklingen av tj�nstebrevsr�tlen f�reg�s av m�tningar av myndighe�temas postm�ngder. Den 24 mars 1988 uppdrog regeringen �t postverket atl m�ta postm�ngder f�r de myndigheter d�r m�larbetel inte hade p�b�rjats. Postverket har genomf�rt m�tningar av ber�rda myndigheters poslm�ngder. M�tningarna har ocks� omfattat f�rs�ndelser som medgivits frankeringsfrihet. Arbetet har genomf�rts under perioden maj 19881, o. m. april 1989.

Jag f�resl�r atl tj�nstebrevsr�tlen och frankeringsfriheten upph�r fr.o.m. den I juli 1990 f�r de myndigheter som f�r n�rvarande omfattas av tj�nstebrevsr�tlen resp. har medgivils frankeringsfrihet. H�rigenom kommer tj�nstebrevsr�tlen och frankeringsfriheten all vara avvecklad f�r samtliga myndigheter. Under resp. departementsomr�de redovisas vilka myndigheter som ber�rs av avvecklingen i denna sista omg�ng av avveck�lingen.

8 Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av arbetsmilj�avgiften

Riksdagen beslutade den 7 juni 1989 (FiU:30, rskr. 327) alt samtliga arbetsgivare �r skyldiga all betala en arbetsmilj�vgift f�r perioden septem�ber 1989-december 1990. Avgiftens storlek uppg�r lill l,5%avdel i lagen (1981:691) om socialavgifter stadgade avgiftsunderlaget. Influtna medel f�rs lill arbelslivsfonden f�r alt utg�ra bidrag lill arbetsgivare f�r rehabili�lerings�tg�rder m.m. Enligt f�rslag i proposition 1989/90:62 skall statliga myndigheter f� samma r�ll som �vriga arbetsgivare all s�ka bidrag ur fonden.

Avgifisskyldigheten omfattar alla som betalar arbetsgivaravgifter, s�le�des �ven statliga myndigheter.

Myndigheterna har dock inte kunnat f�mtse denna kostnad i sin budge�tering f�r budget�ret 1989/90 varf�r del �r rimligt atl myndigheterna inte skall beh�va betala in n�gra avgifter under innevarande budget�r. Avgif�terna b�r i st�llet tillf�ras arbetslivsfonden samlat fr�n tillg�ngliga medel p� inkomsllild.

Denna kompensation omfattar dock inte afT�rsverken. M�jlighet all kompensera verksamheter som �r beroende av statsbidrag kommer ocks� all finnas i de fall bidragen huvudsakligen avser l�nemedel.

F�r budget�ret 1990/91 anser jag alt n�gon kompensation inte b�r utg�.

9 Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader

1 budgetpropositionen 1989 redovisade regeringen erfarenheterna av.den
l�neutgiflsram som till�mpats under 1988 (prop. 88/89:100 bil. 1).
Sammantaget innebar till�mpningen av denna att f�rvaltningsanslagens�� 47

l�nekostnader och statsbidrag i de delar medelsber�kningarna gmndades�� Prop. 1989/90:100 p� avtal inom del statliga omr�det kom alt reduceras med en procent.�� Bil. 1 Myndigheter inom f�rsvarsdepartementets omr�de liksom bl. a. bidrag lill arbetsmarknadspolitiska�� tg�rder�� undantogs�� fr�n�� till�mpning�� (prop. 1987/88:100 bil. I).

Samtidigt l�mnade regeringen ell f�rslag till riksdagen om alt en ny utgiftsram � i enlighet med de budgelpoliliska riktlinjer som riksdagen st�llt sig bakom � skulle l�ggas fast f�r 1989. I samband med riksdagsbe�handlingen av 1989 �rs budgetproposition avvisade dock riksdagen f�rsla�get. Finansutskottet framh�ll d�remoi f�ljande (FiU 88/89:20):

"Etl syslem ulan i f�rv�g angivna ekonomiska ramar f�r myndigheter�nas verksamhet f�mls�ller all myndighetema i efterhand ges kompensa�tion f�r intr�ffade kostnads�kningar. D�rmed saknas incitament f�r all bringa ned kostnadsutvecklingen. Statsmakterna kan d� tvingas lill korri�gerande �lg�rder f�r att begr�nsa effektema av alltf�r snabba kostnads�k�ningar. Systemet med en utgiftsram f�r l�nekoslnads�kningar har till�m�pats f�r innevarande budget�rs anslag. �ven om man i flera motioner accepterar principen om en utgiftsram f�r l�nekoslnads�kningar framf�rs vissa synpunkter p� hur utgiftsramen b�r till�mpas. Ulskollel kan utifr�n de hillills vunna erfarenheterna och de synpunkter som framf�rts konsta�tera all systemet har vissa f�rdelar. Enligt utskottets mening kan dock l�mpligheten av att avgr�nsa en utgiftsram lill enbart ett resurslag � l�nekostnader - ifr�gas�ttas. Del �r angel�gel all myndighetema ges incitament alt begr�nsa den totala kostnadsutvecklingen. Ett nytt system b�r d�rf�r utvecklas som lar sikte p� atl l�gga fast en ram f�r myndigheter�nas samlade f�rvaltningsutgifter. H�rigenom skulle systemet �ven kunna kopplas lill de tre�riga budgetramar som successivt kommer all inf�ras. Detta ligger ocks� v�l i linje med den nya anslagsformen ramanslag."

Jag anser all n�gon utgiftsram inte b�r l�ggas fast f�r budget�ret 1990/91. Sk�len h�rf�r �r all det nu saknas f�mts�ttningar f�r att uppfylla de krav som riksdagen st�llt p� en utgiftsram. Jag har tidigare i olika sammanhang redovisat det arbete som p�g�r med alt effektivisera budgetprocessen och anslagssyslemet. Fr�n och med budget�ret 1991/92 inf�rs successivt en ny budgelmoddl och en ny anslagsform i enlighet med den redovisning som l�mnades i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15, s. 172-175). Budgelmoddlen medf�r atl l�ngsiktigheten i myndigheternas planeringsf�mls�llningar �kar. Den nya anslagsformen inneb�r att myn�digheterna normalt f�r full frihet all f�rdela tilldelade f�rvaltningsmedel mellan olika resursslag.

Detta system skapar b�ttre m�jligheter all till�mpa ett system med �kat inslag av ekonomisk ramstyming. Del leder vidare enligt min mening till att myndighetema ges en st�rre m�jlighet all effektivisera sin verksamhet och alt incitament ocks� l�ttare kan skapas f�r atl begr�nsa den totala kostnadsutvecklingen.

Jag avser atl �terkomma lill fr�gan om utgiftsram f�r f�rvaltningskost�nader i samband med att'den f�rsta omg�ngen myndigheter budgelbe-handlas enligt den nya budgelmoddlen.

10 Statliga garantier�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1 Riksrevisionsverkel (RRV) har redovisat verksamheten med statliga kre�ditgarantier inkl. grundfondsf�rbindelser. Nedan l�mnas en sammanst�ll�ning av och kortfattade kommentarer till myndigheternas uppgifter. Upp�gifterna avser, med undanlag f�r garantiramarna, st�llningen per den 30 juni 1989.

Garantier f�r Forsmarks Kraflgmpp AB redovisas i sin helhet under Vallenfall. Riksbankens garanti p� fem miljarder kr. f�r V�rldsbanken redovisas i �r f�r f�rsta g�ngen bland de statliga kreditgarantierna. Till grundfondsf�rbinddsema har nu �ven f�rts garantierna f�r afT�rsverkens investmentbolag som tidigare ingick i "�vriga garantier".

G�llande, av riksdagen beslutade garantiramar per den I juli 1989, uppg�r till 165,3 miljarder kr. Bland de ramar som �kat under del g�ngna �ret dominerar ramama f�r Stadshypotekskassan och Stockholms Termi�nal AB. En kraftig minskning har skett ifr�ga om ramarna f�r utvinning av olja.

Gjorda garanliulf�stdser uppg�r till 131,2 miljarder kr. St�rre �kningar av utf�stelserna kan noteras f�r Stadshypotekskassan, Stockholms Termi�nal AB och bist�ndsgaranlierna. Minskningar i utf�stelserna f�rekommer bl. a. betr�ffande st�d lill varvsf�relag, exportkreditgaranlier och Nordiska Investeringsbanken.

Den garanterade kapitalskulden var 103,1 miljarder kr. den 30 juni 1989. Gmndfondsf�rbinddser utgjorde 44,5 miljarder kr. Skillnaden mel�lan den garanterade kapitalskulden och gjorda garanliutf�slelser beror lill st�rsta delen p� all exportafiarer med exportkreditgaranlier inte fullf�ljts.

Den garanterade kapitalskulden har �kat med 5,9 miljarder kr. sedan den 30 juni 1988. H�rav svarar valutakursf�r�ndringarna f�r en �kning p� ca 500 milj. kr. Stockholms Terminal AB, exportkredilgarantiema och bi�st�ndsgaranlierna svarar f�r de st�rsta �kningarna av kapitalskulden.

�ven minskningar av den garanterade kapitalskulden f�rekommer. De mest betydelsefulla g�ller st�d lill varvsf�retag och garantier till Nordiska Invesleringsbanken.

�kningen av garantier f�r olika samh�llsomr�den har s�rskilt ber�rt garantier till kommunikationssektorn och till bostadssektom.

Ulgifler lill f�dd av infriade garantier � 1,9 miljarder kr � h�rr�r som framg�r av tabell 1 fr�mst fr�n sl�del lill varvsf�relagen och exportkredil�garantiema. De infriade exportkredilgarantiema f�rdelar sig p� f�ljande s�ll p� l�nder: Brasilien 239 milj. kr., Egypten 143 milj. kr., Libyen 74 milj. kr., Mexico 46 milj. kr., Panama 61 milj. kr. och Pem 65 milj. kr.

Inkomster Jr�n garantiavgifter uppg�r till drygt 500 milj. kr. Inkomster�na utg�rs fr�mst av avgifter i exportkreditgarantisystemet. Garantiavgif�terna har inte �kat sedan f�rra budget�ret. �ven om avgifter nu tas ul i �kad omfattning p� nya garantier f�r del inte n�got st�rre genomslag eftersom stocken av �ldre garantier �r helt dominerande. Den kommer i sin helhet att vara avgiflsbdagd fr. o. m. 1990.

O o o	1	1	1
fN	o	1
in	1	o 8
oo	rvi	o	00

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

oooooooo	ooooooooo

oooooooo	ooooooooo
v�)rNO'0Or0r-fn(N0 � c��/-��
� OOr �	�<�.r\OOrnoOO
oorNoo>nTtr--Ttmrsiovr-\�)Tt�'OnOO
r-Tfr-�'Ootoo-r-ioooo �
■ooionroo�'	OnOOOiOOO-OO
oo ON Tt 00 � (N r--	� (NO'r--v~iO
�/��irso-oioiior- � r>)m�� o
_ r* - �1 r-j m	Cs] rsi�� U-)

o O

^II

_ii

w�� <1>�� cd

a� �� *-�� 1

C S� "

c E S

E u JJ

C� ra

CS�� ac
a OJ a
u "O a

■o 12 �J

-�� .-i ca

t/3�� _t

�� OJ

.. -g� "

Co o� t

■I� a

S J= -o

5: S ■;� i:

2 5

:0�� o U. 1/3

S- E c o �J

u � t; ■t3 E S S

Ce E &

Oi b�

Era -w 1/1

O* (D � ra

S oo-o-tf &.E.2� "S = ? = c2.�

OJ�

_ u��

�■�5 6 t; >> c

ra c OJ

c� C w

OJ�� "U

E e c

o�� W�� (U

BiE

� " s

■o "5 D. t' c st

■ --n

2 S �

D.� T3�� -OJ�� ert �.�� o

OOTS�� (rt�� OJ) ��!� iS�� m

i> O ts .g

�"■ -� ;ra t*-

cQ�oSci:a;o

	u	CS	E
.1 ■g	₁₁	₁
k.	= ca	��
		5
	u� v.
	JS CS	1
s	JS CS	1
■S?	�.2	5
	> .ti	ij
	CS�� (�
■S ■o
C3		�
C	"5'-O	s:
-i: ₁	c ra

Os Os

�o\|��	0 0
� 00 TT r- 0 0 0 �' r~-r� m m �■ ■	f�) Os
Tt o 0 r f� 0 (N 0 00 � m�� fi 0	00 00
Os 00�� t�� ■ f*	1-

0 0 0	0 0 0
0 IT)	fs\| so
00 *so rr,*	SO in
	00

3			_il
V)			_il
S
CA
			>�� 5j�� v,
et			SS2S.S
�			a S >� ■=
�			CS CS ,5 S
12			CS CS ,5 S
,	kj		1- >. c .2
0			1- >. c .2
			w w Is c�� It:
s	5		E E5g>
a>	C)	tj	0 0 t: jd
.0 f2	-it; 5	ra c/3	�� His = .�-<:2

■a

Inkomster lid f�ljd av �terbetalning av infriade garantier uppg�r lill�� Prop. 1989/90:100 knappt 500 milj. kr. �ven dessa inkomster kommer fr�mst fr�n exportkre-�� Bil. 1 dilgarantierna. Stora �terbetalningar har bl.a. gjorts fr�n Irak, Brasilien och Nordkorea. Betydande �terbetalningar har �ven gjorts inom varvssek�torn.

Summan av inkomsterna fr�n garantiavgifter och �terbetalningar f�r tidigare infriade garantier har i f�rh�llande lill utgifterna f�r infriade garantier resulterat i ett nettounderskolt p� ca 900 milj. kr.

Garantier i utl�ndska valutor redovisas lill den kurs som g�llde den 30 juni 1989. H�nsyn till senare kursf�r�ndringar har allts� inte lagils.

11 L�neniv�n i anslagsber�kningarna

L�nerna f�r del stora flertalet statstj�nstem�n och f�r vissa andra arbetsta�gare i offentlig verksamhet best�ms genom f�rhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) saml Statsanst�lldas f�rbund, TC0:s slalslj�nste-mannaseklion (TCO-S) och SACO.

Den 27 juni 1989 tr�ffade SAV och de statsanst�lldas huvudorganisatio�ner avtal om generell l�neh�jning f�r �r 1989. SAV tr�ffade ramavtal om l�ner 1989-1990 f�r statstj�nstem�n m.fl. (R�LS 1989-90) med Stats�anst�lldas f�rbund den 29 november 1989, med TCO-S den 1 december

1989 och med SACO den 14 december 1989. Vidare tr�ffade SAV saml Statsanst�lldas f�rbund och TCO-S den 1 december 1989 avtal f�r �ren 1989�1990 om l�ner m.m. f�r l�rare, skolledare och syofunktion�rer. Den 14 december tr�ffade SAV och ber�rda parter avtal f�r �ren 1989 �

1990 om �ndring i avtalet om l�ner m.m. f�r l�rare, skolledare och syofunktion�rer.

Till grund f�r ber�kningen av anslagen till avl�ningar och pensioner liksom f�r anslagen inom utgiftsramen f�r milit�rt f�rsvar saml plane�ringsramen f�r civilt f�rsvar under budget�ret 1990/91 har lagts de l�ne-och pensionsbelopp som g�ller fr.o. m. den 1 januari 1989.

Anslagsber�kningen innefattar etl l�nekoslnadsp�l�gg om 40%. 1 f�r�h�llande lill del l�nel�ge som l�g till grund f�r ber�kningen av l�nekostna�derna i budgetpropositionen 1989 har medr�knats h�jningar av l�neplans-beloppen fr. o. m. den I januari 1989 till f�ljd av det n�mnda avtalet.

De h�jda l�neplansbdoppen innebar en h�jning av l�nerna med i ge�nomsnitt 5,3%.

Avlalel den 27 juni 1989 har bektats i l�neomr�kningen. Vidare har
beaktats dels de h�jningar av chefsl�nerna som skett fr.o.m. den 1 juli
1988 och den 1 januari 1989, dels avtalet om l�ner m. m. f�r vissa statliga
l�kare m.fl. fr. o. m. den I juli 1988. D�rut�ver har beaktats de medel som
avsatts dels enligt 7 � ramavtal om l�ner 1988 f�r statstj�nstem�n m.fl.
(R�LS 1988) f�r f�rhandlingar p. g. a. omlokaliseringar, omorganisationer
m. m., dels 5 � bil. 4 till R�LS 1988 f�r f�rhandlingar r�rande �tg�rder f�r
personal inom kvinnodominerade yrken f�r myndighetsomr�den inom
sektor civil statsf�rvaltning fr.o.m. den 1 juli 1988. Dessutom har de
personliga marknadsl�netill�gg (MLT) som utg�r lill vissa tj�nstem�n vid�� 51

utg�ngen av budget�ret 1988/89 beaktats. Slutligen har ocks� beaktats de �ndrade best�mmelserna i avlalel den 20 januari 1988 om gemensamma anst�llningsvillkor f�r statliga och vissa andra tj�nstem�n (GEMS) och ber�rda sekloravtal om avl�ning vid sjukledighet i enlighet med vad som framg�r av bilaga 10 lill R�LS 1988.1 l�neomr�kningen har d�remot inte kunnat beaktas h�jningen l�nebeloppen m.m. 1990 till f�ljd av R�LS 1989-90. Inte heller har de lokala potter som avsatts f�r individuella l�neh�jningar f�r 1989 respektive 1990 kunnat beaktas. I anslaget lill grundskolan och s�rskolan har dock dessa avtalskostnader prognostiserats. 1 budgetf�rslaget har kostnadseffekterna p� l�neplansl�nema m. m. be�r�knats utifr�n varje myndighels faktiska l�neprofil. �vriga avtalskompo-nenier har beaktats med de belopp som g�ller f�r resp. myndighet.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1

12 Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster

Mitt forslag: Arbetsinkomster skall inte reducera det extra avdraget f�r folkpension�rer.

Sk�len fbr mitt fiirslag: Under de senaste �ren har arbetsl�sheten reduce�rats kraftigt. 1 st�llet har brist p� arbetskraft uppst�tt p� stora delar av arbetsmarknaden. Brislen har vuxit till etl allvariigt problem f�r den svenska ekonomin. Detta �r en f�ljd av en allm�nt f�rb�ttrad ekonomi och en kraftigt �kad efterfr�gan p� arbetskraft. Del finns sk�l som talar f�r all en s�dan bristsituation p� arbetsmarknaden riskerar alt bli ett �terkom�mande problem i ell mer l�ngsiktigt perspektiv, eftersom utbudet av arbetskraft av demografiska och andra sk�l framgent kommer all atl v�xa l�ngsammare. Mot den bakgmnden �r del enligt min mening n�dv�ndigt all �verv�ga olika �tg�rder som reducerar de hinder som idag finns f�r ett �kat utbud av arbetskraft. Detta g�ller inte minst de ekonomiska incita�menten f�r f�rv�rvsarbete.

Riksdagen beslutade mot denna bakgrund all det kommunala bostads�till�gget inte skall reduceras f�r �lderspension�rer som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster (prop. 1988/89:46, SkU4, rskr. 64, SFS 1989:1527). I dagsl�get �r emellertid marginalefieklerna fortfarande bety�dande f�r pension�rer som omfattas av avtrappningen av del extra avdra�get. Jag f�resl�r d�rf�r alt denna avtrappning slopas mol l�neinkomster f�r �lderspension�rer. �tg�rden b�r endast g�lla f�r dem som var �lderspen�sion�rer vid utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret. I annal fall uppkommer sl�tande effekter genom all tj�nsteint�kter under vissa f�mts�ttningar blir hell skallebefriade.

Bruttokoslnaden kan ber�knas lill 700 milj. kr. Vid ett anlagande om alt

f�rslaget skulle inneb�ra en inkomst�kning p� 5% uppg�r nettokostnaden�� Prop. 1989/90:100 lill 380 milj. kr. F�rslaget lorde endast i begr�nsad omfattning p�verka�� Bil. 1 prelimin�rskatteuttagel.

Vad jag nu f�reslagit f�ranleder en �ndring av punkt 2 av anvisningama lill 50 � kommunalskattelagen (1928:370).

De nya best�mmelserna b�r g�lla redan i fr�ga om inkomster som erh�lls under �r 1990.

12.1 Uppr�ttat lagf�rslag

I enlighet med del anf�rda har inom finansdepartementet uppr�ttats f�r�slag lill

lagom �ndring i kommunalskattelagen (1928:370).

F�rslaget b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 1.4.

F�rslaget �r av s�dan beskaffenhet atl lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse. Yttrande fr�n lagr�det beh�ver d�rf�r inte inh�mtas.

Till regeringsprolokollet i detta �rende b�r fogas som bilagor: Prenimin�r nationalbudget (Bilaga l.l) Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstber�kning (Bilaga 1.2) Vissa tabeller r�rande den stalsfinansiella utvecklingen (Bilaga 1.3) Lagf�rslag (Bilaga 1.4)

Hemst�llan

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt hemst�ller jag, all regeringen dels f�resl�r riksdagen all

1.�� godk�nna de allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken
som jag har f�rordat i det f�reg�ende,

2. godk�nna de allm�nna riktlinjer f�r budgetregleringen som jag har f�rordat i det f�reg�ende,

3. godk�nna de principer som redovisats ang�ende en f�r�ndrad finansieringsmodell f�r vissa investeringar,

4. bemyndiga regeringen att uppdra �t riksg�ldskontoret att f�r budget�ret 1990/91 la upp l�n f�r investeringar i ADB-ulmslning m. m. intill ell sammanlagt belopp p� 90000000 kr.,

5. f�r budget�ret 1990/91, i avvaktan p� slutliga f�rslag i kom�pletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har f�rordat i det f�reg�ende,

a) ber�kna statsbudgetens inkomster,

b) ber�kna f�r�ndringar i anslagsbeh�llningarna,

c) ber�kna f�r�ndringar i dispositionen av r�rliga krediter,

d) ber�kna Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto,

6.�� bemyndiga regeringen all f�r myndigheter med uppdragsverk�
samhet disponera en r�rlig kredit i riksg�ldskonioret p� 400000000

kr.,�� 53

7.�� anta f�rslaget lill lag om �ndring i kommunalskallelagen�� Prop. 1989/90: 100
(1928:370) (avsnitt 12),�� Bil.l

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt om

8. postgirot och det statliga betalningssystemet (avsnitt 5),

9. statliga myndigheters f�rs�ljning av �verskottsmateriel (avsnitt 6),

10.�� avvecklingen av tj�nstebrevsr�tten m. m. (avsnitt 7),

11.�� konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av
arbelsmilj�avgifter (avsnitt 8),

12. utgiftsram f�r f�rvallningskoslnader (avsnitt 9),

13. statliga garantier (avsnitt 10),

14. l�neniv�n i anslagsber�kningarna (avsnitt 11).

Inneh�ll�� Prop. 1989/90:100

,�� Bil. 1

Finansplanen

1 Inledning.................................................................................................... ..... 1

2 Den internalionella ekonomin� ............................................................... ..... 4

3 Den svenska ekonomin�� ........................................................................ ..... 7

3.1 Utvecklingen 1989 och 1990 .......................................................... �� 7

3.2 Utsikterna f�r 1991 .......................................................................... �� 10

3.3 Den ekonomiska tillv�xten under 1990-lalet�� .............................. �� 11

4� Den ekonomiska politikens inriktning................................................... �� 12

4.1 Stabiliseringspoliliken...................................................................... �� 12

4.2 �tg�rder f�r tillv�xt.......................................................................... �� 16

4.3 Skattereformen.................................................................................. .... 19

4.4 F�rdelningspolitiken........................................................................ �� 21

5� Budgetpolitiken........................................................................................ �� 22

5.1 Budgetpolitikens inriktning............................................................ �� 22

5.2 Budgetf�rslaget� .............................................................................. �� 24

5.3 Kommunernas ekonomi................................................................... .... 26

5.4 Utvecklingen av den offentliga sektorn� ..................................... .... 29

Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor

1� Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91�� ............................ .... 31

1.1�� Ber�kningsf�mts�ttningar............................................................. �� 31

1.2 Statsbudgetens inkomster och ulgifler under budget�ret 1989/90�� 31

1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1990/91 �� 34

1.4 Statsbudgetens saldo f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 ..�� 36

2 Underliggande budgelulveckling ....................................................... .... 39

3 Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring� .......................... .... 39

4 Finansiering och redovisning av vissa investeringar...................... .... 41

5 Postgirot och del statliga betalningssystemet ................................. .... 43

6 Statliga myndigheters �verskottsmateriel ......................................... .... 45

7 Avveckling av tj�nslebrevsr�tten ...................................................... .... 46

8 Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randel av arbelsmilj�avgiften�� 47

9 Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader�� .............................................. .... 47

10 Statliga garantier..................................................................................... .... 49

11 L�neniv�n i anslagsber�kningama...................................................... �� 51

12 Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster ................... �� 52

12.1� Uppr�ttat lagf�rslag� ................................................................... �� 53

Hemst�llan..................................................................................................... .... 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989�� 55

Bilaga 1.1

Prelimin�r nationalbudget f�r 1990

^{Prelimin�r nationalbudget}

F�rord

Den prelimin�ra nationalbudget, som h�rmed l�ggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t. o. m. 1991.

Nationalbudgelen bygger p� material fr�n fackdepartement och olika verk och institutioner. F�r bed�mning av den internationella utvecklingen har material erh�llits fr�n bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras fr�mst p� material fr�n statistiska centralbyr�n och den prognos f�r 1990 som konjunkturinsliluel publicerade den 14 december 1989. Konjunkturinstitutet presenterade �ven �versiktliga modellkalkyler avseende utvecklingen under 1991. Bed�mningarna av utvecklingen uiider 1990 och 1991 har dock gjorts inom finansdepartementet. Kalkylerna bygger p� de f�rslag avseende 1991 �rs skallereform som statsr�dsbered�ningen och finansdepartementet gemensamt tillk�nnagav den 7 november 1989.

Det ekonomiska r�del och en grupp konjunkturexperter har h�rts, men ber�rda personer b�r inte n�got ansvar f�r de bed�mningar, som g�rs i nationalbudgelen.

Ansvarig f�r den prelimin�ra nationalbudgelen �r statssekreteraren Gunnar Lund. Arbelet har letts av departementsr�det Anders Palmer. Kalkylerna avslutades den 20 december 1989.

Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 1.1

1 Sammanfattning�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 Den svenska ekonomin k�nnetecknades i fjol av ett anstr�ngt resursl�ge.

Trots all utbudet �kade snabbi r�dde del brist p� arbetskraft i m�nga regioner och sektorer. D�rigenom drevs de nominella l�nerna upp kraftigt. Bytesbalansen fortsatte atl uppvisa ell stigande underskott. Den l�ngsam�ma produktivitets�kningen h�ll tillbaka den ekonomiska tillv�xten. Upp�g�ngen i BNP stannade p� knappt 2%.

Konjunkturen v�ntas i �r g� in i ett lugnare skede. V�rldsmarknads-tillv�xten f�rutses d�mpas n�got, vilket f�r �terverkningar p� exporten. Uppg�ngen f�r investeringarna blir inte lika markant. �kningen i BNP ber�knas bli knappt I 1/2%. �nd� tyder det mesta p� att arbetsmarknads�l�get f�rblir anstr�ngt och alt �verhettningen besl�r. Under 1991 kan tillv�xten bli n�got h�gre, eftersom skallereformen f�r en expansiv effekt p� hush�llens ekonomi och dessutom f�rb�ttrar ekonomins funktionss�tt.

Internationella f�ruts�ttningar

Trots atl den ekonomiska politiken hade en i huvudsak restriktiv inrikt�ning inom OECD-omr�det, var aktiviteten h�g under 1989. BNP-tillv�x�ten uppgick prelimin�rt till 3 1/2%. Den fr�msta drivkraften i utveckling�en var de privata investeringarna. V�rldshandeln expanderade starkt, syssels�ttningen �kade och arbetsl�sheten sj�nk. Inflationstakten begr�n�sades lill ca 5%, trots del h�ga resursutnyttjandet.

F�r 1990 och 1991 bed�ms tillv�xten i industril�nderna d�mpas j�mf�rt med de senaste �ren, men �nd� bli inemot 3%. Del �r fr�mst i Nordameri�ka och Storbritannien som en klarare avmattning v�ntas, medan expansio�nen i Japan och Kontinenlaleuropa h�lls v�l uppe. Inflationstakten inom OECD-omr�det antas stabiliseras kring 4 1/2%.

Tabell 1:1� Internationella f�ruts�ttningar

1988�� 1989�� 1990�� 1991

BNP i OECD, %�� 4,3�� 3 1/2�� 2 3/4�� 2 3/4

3,8	5	4 1/2	4 1/4
15,0	18,0	17.0	17,0
6,14	6,45	6,25	6.25

Konsumentpriser i OECD (KPI �rsgenomsnitt), % R�oljepris. dollar per fat Dollarkurs i kr.

K�llor: OECD och fmansdepartmentet.

Trots all den internalionella h�gkonjunkturen har varat ovanligt l�nge �r f�ruts�ttningarna gynnsamma f�r fortsatt god tillv�xt i industril�nder�na. Skattesystemen har reformerats, kapitalmarknaderna liberaliserats, avregleringar genomf�rts och konkurrenspolitiken f�rst�rkts. Till delta skall l�ggas den stimulanselTekt som uppsl�r av f�rverkligandet av EG:s inre marknad.

Det intemationella scenariet �r dock inte hell utan risker. Fortfarande �r de externa obalanserna betydande mdlan de ledande l�nderna, s�rskilt som den tidigare anpassningen nu stannat upp. Utvecklingen av valuta�kurserna under fjol�ret bidrog heller inte till en process mot �kad j�mvikt.

Dessutom kan del inte uteslutas att inflalionsoron tilltar i vissa l�nder, med stramare politik och l�gre tillv�xt som f�ljd.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

L�ner och priser

�verhettningen p� den svenska arbetsmarknaden resulterade i en snabb l�nekostnadsstegring under fjol�ret. Avtalen sl�ts p� h�ga niv�er och l�neglidningen drevs upp. Timl�ne�kningen f�r ekonomin som helhet blev ca 9 1/2%, vilket var i del n�rmaste dubbelt s� mycket som i konkur�rentl�ndema. Eftersom avtalen ger l�gre p�slag i �r, ber�knas den genom�snittliga liml�ne�kningen uppg� lill ca 7 1/2 %. En os�ker faktor �r den s. k. omf�rhandlingsklausuleri, som inneb�r r�tt till nya f�rhandlingar f�r l�n�lagarna n�r priserna under �ret har stigit med mer �n 4%. Kalkylen f�r 1991 bygger p� tv� anlaganden f�r timl�ne�kningen, 4% resp. 7%.

Konsumenlprisema ber�knas ha stigit med drygt 6 1/2% under loppet av Qol�ret och med ca 6 1/2% mellan hd�ren 1988 och 1989. Pris�kningen var n�got h�gre �n under 1988, beroende p� en snabbare uppg�ng f�r importpriser och l�nekostnader. Under 1990 och 1991 ber�knas finansi�eringen av skaltereformen, via ett �kat uttag av indirekta skatter, dra upp konsumentprisindex med 21/2 � 3% f�r vart och ett av de b�gge �ren. D�rmed v�ntas prisstegringen bli drygt 71/2% under 1990. Konsument�priserna ber�knas stiga med drygt 6% resp. drygt 7 1/2% 1991 vid de b�gge l�neallernativen.

F�rs�rjningsbalans

BNP v�xte med knappt 2% i fjol. Visserligen verkar produktiviteten �terigen ha stigit efter nedg�ngen 1988, men siffran blir �nd� betydligt l�gre �n genomsnittet f�r 1980-lalel. Merparten av tillv�xten kommer s�ledes fr�n den �kade syssels�ttningen, se diagram 1. Uppg�ngen i BNP blir sannolikt l�g ocks� under de n�rmaste �ren.

Tabell 1:2 F�rs�rjningsbalans

	Miljarder	Procentuell volymf�r�nd			ring
	Lt i qrr
	Kl�� 1 700	1988	1989	1990	1991
	Kl�� 1 700	1988	1989	1990	Alt. 1	Alt.2
BNP	1 114,0	2,3	1,8	1,3	1,7	1,4
Import	345,0	5,8	6,1	3,5	4,0	4,0
Tillg�ng	1459,0	3,2	3,0	1,9	2,3	2,1
Privat konsumtion	590,9	2,5	0,8	1,3	2,3	2,8
Offentlig konsumtion	289,1	1,1	1,4	1,7	1,1	1,1
Stat	81,2	0,2	1,3	2,0	0,0	0,0
Kommuner	207,9	1,5	1,4	1,6	1,5	1,5
Bruttoinvesteringar	219,1	6,4	6,2	1,7	2,0	0,0
Lagerinvesteringar'	-2,0	0,3	0,7	0,0	0,0	0,0
Export	361,9	3,3	3,6	2,9	3,5	3,0
Anv�ndning	1459,0	3,2	3,0	1,9	2,3	2,1
Inhemsk efterfr�gan	1097,1	2,9	2,2	1,6	1,9	1,8
Nettoexport'	16,9	-0,9	-0,9	-0,3	-0,3	-0,4

' F�r�ndring i procent av f�reg�ende �rs BNP.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Diagram 1:1� BNP och produktivitetsutveckling.

Procentuell f�r�ndring fr�n f�reg�ende �r.

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

1983�� 1985�� 1987�� 1989�� 1991

K�lla: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Hush�llens realinkomster �kande relativt myckel under f�rra �ret, med ca 3 1/2%, fr�mst beroende p� de h�ga l�ne�kningarna. Trots detta be�gr�nsades uppg�ngen i den privata konsumtionen till knappt 1 %. Sparan�del b�rjade v�nda upp�t, efler alt gradvis ha fallit sedan 1985. Den stigande trenden v�ntas h�lla i sig under 1990 och 1991. Avdragsbegr�ns�ningarna i inkomstbeskattningen, tillsammans med det h�ga r�ntel�gel, b�r leda till en successivt minskad l�neben�genhel hos hush�llen.

Mol denna bakgrund �kar den privata konsumtionen relativt l�ngsamt ocks� i �r, eller med drygt 1 %. Under 1991 ber�knas hush�llen via skalte�reformen f� ell tillskott lill disponibelinkomslerna av storleksordningen 2 1/2%. D�rmed kan konsumtionen v�ntas ta f�myad fart. Det b�r dock framh�llas all prognosen �r f�rknippad med stor os�kerhet, eftersom skattereformen skapar en helt ny situation f�r hush�llen. Hur snabbi anpassningen sker lill de �ndrade f�mts�ttningarna �r sv�rt all f�rutse.

Den offentliga konsumtionen v�xte under 1989 i ganska m�ttlig takt. Niv�n f�r staten h�jdes av materialink�p, som �ven i �r v�ntas stiga n�got. Syssels�ttningen vid de statliga myndigheterna visar en vikande trend. Den kommunala konsumtionen ber�knas under prognosperioden forts�tta stiga med ca 1 1/2%. Sv�righeter att rekrytera arbetskraft begr�nsar f�r n�rvarande expansionen.

Bruttoinvesteringarna var den mest expansiva faktorn i den svenska ekonomin under fjol�ret. Uppg�ngen blev drygt 6% och f�r industrin blev siffran 10%. H�gt kapacitetsutnyttjande, god l�nsamhet och stark efterfr�gan drev p� utvecklingen. �ven bostadsinvesteringarna �kade, trots att niv�n h�jts kraftigt under senare �r. Byggsektorn var �verhettad, vilket ledde lill snabba pris- och kostnadsh�jningar.

■ BNP

B Produktivitet

1 �r v�ntas investeringskonjunkturen inom n�ringslivet mattas n�got. Prop. 1989/90:100 Bostadsinvesleringarna faller lill f�ljd av att �tstramningen inom ombygg- Bil. 1.1 nadsverksamheten f�r st�rre effekt �n under 1989. Nyproduktionen av bost�der planar ul. De totala bmttoinvesleringarna ber�knas v�xa med knappt 2%. D�mpningen v�ntas forts�tta 1991, s�rskilt i alternativet med h�gre l�ne�kningar. Om l�nestegringarna kan reduceras till eller under den niv� som r�der i v�r omv�rld, kan dock investeringsklimatet gradvis komma att p�verkas i positiv riktning.

Den starka tillv�xten i v�rldshandeln gynnade exporten, �ven om en vikande tendens kunde m�rkas under andra halv�ret. Svenska f�retag f�rlorade marknadsandelar, bl. a. beroende p� bristande produktionskapa�citet. Den kraftiga f�rs�mringen av del relativa kostnadsl�get verkar �nnu inte i n�gon h�gre grad ha slagit igenom p� volymutvecklingen. Samman�taget steg exporten med 3 1/2%.

En viss d�mpning av exportmarknadslillv�xlen f�rutses f�r i �r, samti�digt som kostnadsl�get forts�tter att f�rs�mras. Kapacitetsrestriklionen blir dock allt mindre p�taglig. Export�kningen ber�knas bli av storleksord�ningen 3%. Utvecklingen v�ntas bli likartad n�sta �r. I alternativet med h�gre l�nestegringar blir dock marknadsanddsulvecklingen mindre gynn�sam.

Importen drogs under fjol�ret upp av den snabbi v�xande inhemska efterfr�gan. S�rskilt snabbi steg inf�rseln av oljor, fartyg och investerings�varor. Dessutom fortsatte den svenska hemmamarknadsinduslrin alt f�r�lora andelar. Sammanlaget blev import�kningen ca 6%.

I �r d�mpas den inhemska efterfr�gelillv�xten p�tagligt. Detta bidrar till all begr�nsa importuppg�ngen till ca 3 1/2%. F�r 1991 v�ntas n�got h�gre �kningstakt. Dessa kalkyler inneb�r alt nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillv�xten f�r sjunde �ret i rad.

Tabell 1:3 Bidrag till BNP-tillv�xten

Procent av f�reg�ende �rs BNP

	1987	1988	1989	1990	1991
Konsumtion Privat Offentlig	2,8 2.4 0,4	1,6 1,3 0.3	0,8 0.4 0.4	1,2 0.8 0.5	1,5 1,2 0,3
Kapitalbildning	0.1	0,7	1,0	0,1	0,2
Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Nettoexport	1.4 -0,2 -1,1	1,3 0,3 -0,9	1.3 0,7 -0,9	0,4 0.0 -0,3	0,4 0,1 -0,3
BNP	2,9	2,3	1,8	1,3	1,7

Sammanfattningsvis kan konstaleras all konsumtionen och kapitalbild�ningen b�da i ungef�r lika stor omfattning bidrog lill fjol�rets uppg�ng av BNP. Den kraftiga inveslerings�kningen kompenserade mer �n v�l f�r det negativa bidraget fr�n nelloexporten. F�r 1990 och 1991 v�ntas dock konsumtionen st� f�r n�stan hela tillv�xten.

Bytesbalansen�� Prop. 1989/90:100

Bil. l.l

�ven 1989 uppvisade handelsbalansen ett stort �verskott, ca 20 miljarder

kr. Under en l�ng rad av �r har �verskottet legal p� niv�n 2% av BNP eller d�r�ver. En viktig f�rklaring till det gynnsamma f�rioppet under senare lid �r att svenska f�relag kunnat ta bra betalt f�r sina exportvaror, medan importpriserna stigit l�ngsammare. Bytesf�rh�llandet har s�ledes f�rb�tt�rats. Denna ulveckiing v�ntas forts�tta �ven i �r men upph�r sannolikt 1991. Detta inneb�r all �verskottet i handelsbalansen stiger n�got 1990, f�r all sedan stabiliseras p� niv�n drygt 20 miljarder kr.

Tabell 1:4 Bytesbalans

Miljarder kr., l�pande priser

	J988	1989	1990	1991
Export Import Korrigeringspost	304,8 280,5 -0,9	335,7 314,7 -1,0	358,7 335,3 -1.0	383,3 360,4 -1,0
Handelsbalans	23,4	20,0	22,4	21,9
Tj�nslenetlo Avkastning p� kapital Transfereringsnetto	-8,8 -18,8 -9,9	-10,6 -25.4 -12,2	-12,4 -34,0 -13,5	-15,5 -44,5 -14,5
Bytesbalans	-14,1	-28,2	-37,5	-52,6
Andel av BNP	-1,3	-2,3	-2,8	-3,7

Bytesbalansen uppvisar d�remoi en starkt negaliv trend, som v�ntas h�lla i sig under prognosperioden. Tj�nstehandeln f�rs�mras gradvis, fr�mst beroende p� turistnettot. Den viktigaste orsaken till det v�xande underskottet �r emellertid poslen avkastning p� kapital. Den starka expan�sionen av direklinvesleringar och aktiek�p utomlands medf�r stigande uppl�ning i utlandet och r�ntebetalningar som belastar bytesbalansen. Den avkastning som genereras tas endast i ringa omfattning hem till Sverige utan �terinvesteras i st�llet. F�retagens utlandstillg�ngar byggs upp, vilket p� sikt b�r leda till etl valutainfl�de till Sverige. Uppskattning�arna av storleken p� de �terinvesterade vinstmedlen, som allts� f�r n�rva�rande inte omfattas av bylesbalansstatistiken, �r os�kra. Regeringen har nyligen tillkallat en s�rskild utredningsman med uppgift alt v�rdera de ekonomisk-politiska konsekvenserna av det v�xande underskottet i av�kastningsneltot och f�resl� eventuella f�r�ndringar i den statistiska redo�visningen.

Diagram 1:2 Handels- och bytesbalans.

Procentandel av BNP.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Bytesbalans |

1970

1974

1978

1982

1986

1990

K�llor: Riksbanken och finansdepartementet.

Finansiellt sparande

Det totala finansiella sparandet i ekonomin har gradvis f�rs�mrats under de senaste �ren, vilket visat sig i del v�xande bytesbalansunderskollel. Del �r fr�mst inom f�retagssektorn som nedg�ngen intr�ffat och minskningen v�ntas forts�tta ocks� under prognosperioden, trots att den inhemska investeringsaklivilelen d�mpas. Hush�llssparandel �r negativt, men en gradvis uppg�ng h�ller p� att ske. Situationen normaliseras efter hand som effekterna av avregleringen p� kredilmarknaden klingar av. Dessutom l�r avdragsbegr�nsningarna i del nya skattesystemet g�ra hush�llen f�rsiktiga�re n�r det g�ller all ta nya l�n.

Tabell 1:5 Finansiellt sparande

Miljarder kr.

1988

1989

1990

1991

				Alt. 1	Alt.2
Offentlig sektor	38,8	60,3	63,0	50,6	57,0
Hush�ll F�retag	-31,0 -21,9	-20,0 -68,5	-12,7 -87,8	-4,8 -98,4	-2,7 -108,3
Bytesbalans	-14,1	-28,2	-37,5	-52,6	-54,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, riksbanken, konjunkturinsitutet och finansdeparte�mentet.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har f�rb�ttrats markant sedan 1982. I Qol uppgick �verskottet till drygt 60 miljarder kr., motsva�rande ca 5% av BNP. Inkomsterna har stigit snabbare �n utgifterna. I �r

�kar �verskottet n�got i absoluta lal, men sjunker som andel av BNP.�� Prop. 1989/90:100
Under 1991 v�ntas �verskottet krympa.�� Bil. 1.1

Syssels�ttning

Syssels�ttningen expanderade kraftigt under 1989, med 66000 personer. Trots del �kade utbudet fortsatte brislen p� arbetskraft att vara etl av huvudproblemen i den svenska ekonomin. Del �r kombinationen av l�ng�sam produktivitetstillv�xt och h�g efterfr�gan som gett upphov lill denna situation. Arbetsl�sheten hamnade p� en historiskt sett mycket l�g niv�, 1,4%. �verhettningen p� arbetsmarknaden m�rktes i stort sett i hela landet.

Del strama arbetsmarknadsl�get v�ntas i huvudsak besl� under prog�nosperioden. Produktivitetsutvecklingen blir sannolikt fortsalt svag, vilket �kar behovet av ny arbetskraft, trots etl gradvis mer d�mpat konjunkturl�ge. Utbudet kan knappast forts�tta all stiga med rekordlal, �ven om skallereformen l�r f� en gradvis allt starkare positiv effekt. Mol denna bakgmnd v�ntas arbetsl�sheten f�rbli l�g, �ven om en liten uppdragningar trolig under prognosperioden.

Kapitalmarknaden

H�gre r�ntor i omv�rlden och oro f�r den inhemska ekonomiska utveck�lingen medf�rde att de svenska r�ntorna steg med ca tv� procentenheter under 1989. Uppg�ngen var s�rskilt stor under h�sten. Penningpolitiken har under �ret haft en fortsall �tstramande inriktning. Diskontot h�jdes tv� g�nger upp till 10,5%.

Under fjol�ret avskaffades i allt v�sentligt kvarvarande delar av den svenska valularegleringen. Detta medf�rde att v�rdepappershandeln med ullandel �kade kraftigt. Avvecklingen av valutaregleringen och den svens�ka kapitalmarknadens �kade intemationella beroende kommer sannolikt att medf�ra betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�nds�ka placerare �ven den n�rmaste liden och d�rmed stora bmtloinfl�den in i och ul ur landet.

2. Den internationella utvecklingen�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 2.1 Allm�n �versikt

Under den expansionsfas som inleddes 1983 har den genomsnittliga �rliga BNP-�kningen f�r OECD-omr�det som helhet uppg�tt lill omkring 3,5%, vilket ocks� var vad tillv�xten prelimin�rt uppgick lill 1989. F�r 1990 och 1991 bed�ms tillv�xten mattas av n�got j�mf�rt med utvecklingen under de senaste �ren, men den antas likv�l ligga kring 3 procent per �r. Inflatio�nen v�ntas stabiliseras kring 4,5%. Syssels�ttningen har fortsatt all �ka och arbetsl�sheten ligger nu p� knappt 7%, vilket �r den l�gsta siffran sedan 1980.

Trots atl den ekonomiska politiken haft en viss �tstramande effekt under 1989 har allts� den ekonomiska aktiviteten varit fortsatt h�g, driven fr�mst av de privata investeringarna. De totala investeringarna har bidra�git lill BNP-tillv�xten i OECD-omr�det med n�stan en och en halv pro�centenhet i genomsnitt under 1988 och 1989. H�g produktionstillv�xt har k�nnetecknat de flesta regioner. Uppg�ngen har varit fortsalt stark i Nord�amerika, Japan och Kontinentaleuropa, medan tillv�xten d�mpats avse�v�rt i Storbritannien. Tillv�xten i Norden har ocks� legal betydligt under OECDs genomsnitt 1989.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-l�nder

�rlig procentuell f�r�ndring

	Andel av	1988	1989	1990	1991
	OECD-
	omr�dets
	totala
	BNP i %'
De sju stora l�nderna
F�renta staterna	37,0	4,4	3	2	2
Japan	15,4	5,7	4 3/4	4 1/4	4
F�rbundsrepubliken
Tyskland	10,1	3,6	4 1/4	3 1/2	3 1/4
Frankrike	8,4	3,5	3 1/4	3	3
Storbritannien	7,1	3,9	2 1/4	1 1/2	1 3/4
Italien	5,9	3,9	3 1/2	3	3
Canada	3,6	5,0	3	2 1/4	2
Norden
Danmark	0,9	-0,4	1 1/4	1 1/4	2
Finland	0,7	5,2	4	2 1/2	1
Norge	0,8	1,1	2 1/4	2	2 1/2
Sverige	1,6	2,5	1 3/4	1 1/4	I 3/4
Norden	4,0	2,2	2 1/4	1 1/2	1 1/2
OECD-Europa	44,0	3,6	3 1/2	3	2 3/4
OECD-totalt		4,3	3 1/2	2 3/4	2 3/4

K�llor: OECD och finansdepartementet

InOationen, som steg fr�n b�rjan av 1988, tycks nu ha stabiliserats. Prisstegringarna uppgick p� tolvm�nadersbasis lill omkring 3 procent under f�rsta halv�ret 1988. De �kade till 4 procent mol slutet av 1988 och uppgick lill 5 procent under f�rsta halv�ret 1989. En successiv �tstramning

av penningpolitiken i de st�rsta l�nderna fr�n v�ren 1988, i kombination�� Prop. 1989/90:100 med en gynnsam ulveckiing av olje- och r�vampriserna, har bidragit till att�� Bil. 1.1 d�mpa inflationstakten och den uppg�r f�r n�rvarande lill knappt 5%.

Sedan mitten av 1980-lalel har stora externa obalanser f�r de tre st�rsta industril�nderna varit ell problematiskt inslag i v�rldsekonomin. F�renta statema har haft etl stort underskoll i sin bytesbalans medan F�rbundsre�publiken Tyskland och Japan har haft stora �verskoll. Under det senaste �ret har del amerikanska underskottet minskal n�got och moisvarar nu drygt tv� procent av BNP. Del japanska �verskottet har krympt och uppg�r ocks� lill drygt tv� procent av BNP, medan F�rbundsrepublikens �verskoll �kat och nu moisvarar n�stan fem procent av BNP. Samtidigt har underskollen �kat p�tagligt f�r Canada och Storbritannien.

Tabell 2:2 Bytesbalanser i G3-l�nderna Procent av BNP
	1985	1986	1987	1988	1989
F�renta staterna Japan F�rbundsrepubliken Tyskland	-2,9 3,7 2,6	-3,3 4,4 4,4	-3,4 3,6 4,0	-2,8 2,8 4,0	-2,3 2,7 4,8
K�lla: OECD

Efler flera �r med f�rh�llandevis h�g ekonomisk tillv�xt kan man st�lla fr�gan om v�rldsekonomin n�rmar sig en l�gkonjunktur. Tidigare under efterkrigstiden har cykliska sv�ngningar k�nnetecknat v�rldsekonomin. Om delta m�nster fortfarande g�ller borde vi n�rma oss en konjunktur�svacka. Konjunkturnedg�ngarna har i allm�nhet orsakats av kraftiga pen�ningpoliliska �tstramningar som har syftat lill all bromsa en upp�tg�ende inflalionstrend.

Del har funnits farh�gor f�r all den uppg�ng av inflationen som �gde rum fr�n och med v�ren 1988 skulle leda lill s� omfattande penningpoliti�ska �lg�rder all en kraftig konjunkluravmallning skulle framkallas. Pen�ningpolitiken sk�rptes ocks� i flertalet industril�nder, men �tstramningen tycks inte ha genererat en kraftigare konjunklumedg�ng. Inflationstakten, som tidigare drivits upp av stigande oljepriser och h�jda punktskatter i vissa l�nder, tycks nu ha stabiliserats. R�ntorna har sjunkit i F�renta statema, medan de stigit i V�steuropa och Japan under h�sten.

Finanspolitiken i OECD-l�nderna sammantagna bed�ms f� en svagt konlraktiv effekt p� den ekonomiska aktiviteten i omr�det under prognos�perioden. Eftersom dessutom r�ntoma �r f�rh�llandevis h�ga i flera l�n�der, lorde d�rf�r den ekonomiska politiken i sin helhet f� en eflerfr�ge-d�mpande effekt.

Trots de r�nteh�jningar som �gt mm i V�steuropa v�ntas tillv�xten i
Kontinenlaleuropa forts�tta, om �n i n�got d�mpad takt. Del g�r inte all
sk�nja n�gra klara tecken p� avmattning i exempelvis F�rbundsrepubliken
Tyskland, d�r i motsats till m�nga andra OECD-l�nder finanspolitiken
kan ber�knas f� en expansiv effekt 1990 och, i mindre utstr�ckning, 1991.
1 Storbritannien d�remot har den kraftiga penningpoliliska �tstramning�� 10

som �gt mm under de senaste �ren lett till en avsev�rd avmattning av den�� Prop. 1989/90:100 ekonomiska aktiviteten 1989, och tillv�xten v�ntas sakta av ytterligare�� Bil. 1.1 1990. De nordiska l�nderna sammantagna v�ntas ha en tillv�xt klart under genomsnittet i OECD ocks� under de n�rmaste tv� �ren.

Den ekonomiska expansionen saktar av i F�renta staterna d�r en av�mattning av den privata konsumtionen v�ntas. Samtidigt bortfaller del positiva bidrag som nelloexporten givit lill den ekonomiska tillv�xten under de senaste �ren. F�r Japan v�ntas endast en mycket m�ttlig d�mp�ning av den ekonomiska tillv�xten. Japan lorde �ven under 1990 och 1991 vara del OECD-land som har den h�gsta tillv�xten. Sammantaget v�ntas BNP-tillv�xten i OECD-omr�det komma all uppg� lill 2 3/4% b�de 1990 och 1991.

En f�rv�ntad lugn ulveckiing p� r�vammarknaden i kombination med alt regeringarna torde f�rbli fortsall vaksamma mol prisstegringar talar f�r atl inflationen kan stabiliseras kring 4 1/2%.

Utvecklingen kan emellertid bli mindre gynnsam �n vad som antagils ovan. De finansiella obalansema f�rblir stora och man kan inte utesluta all problem med finansieringen av underskottet i F�renta staternas bytesba�lans kan komma atl uppst�. Detta kan speciellt bli fallet om underskottet �kar. Dessutom har den tidigare stora r�nledifferensen mellan F�renta staterna och omv�rlden f�rsvunnit. Man kan d�rf�r inte utesluta ett stort dollarfall, som i sin lur skulle kunna leda lill kraftiga r�nteh�jningar i F�renta statema. Detta skulle sedan kunna orsaka en kraftigare konjunk�turnedg�ng.

Man kan inte heller utesluta en �kning av inflationstakten. Aktivitets�niv�n och kapacitelsulnytljandet �r h�gt i m�nga l�nder. Del r�der brist p� arbetskraft p� m�nga marknader vilket skulle kunna medf�ra en l�ndedd inflation. En h�gre inflationstakt skulle kunna f�ranleda en kraftig pen�ningpolitisk �tstramning med �tf�ljande negativa effekter p� tillv�xt och syssels�ttning.

Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-l�nder

�rlig procentuell f�r�ndring av deflatom f�r privat konsumtion

	1988	1989	1990	1991
De sju stora l�ndema
F�renta staterna	3,9	4 1/2	4 1/2	4 1/2
Japan	0,0	2 3/4	2 1/2	2 1/2
F�rbundsrepubliken
Tyskland	1,2	3 1/4	3	2 1/2
Frankrike	2,7	3 1/4	3	2 3/4
Storbritannien	5,0	7 1/2	6 1/4	5 3/4
Italien	4,9	6 1/2	5 1/2	5 1/4
Canada	3,7	4 3/4	4 3/4	7
Norden
Danmark	4,9	4 3/4	3 1/2	3 1/4
Finland	4,7	6 1/2	6 1/4	5
Norge	6,1	4 1/2	4	4
Sverige	6,0	6 1/2	8	7
Norden	5,5	5 3/4	5 3/4	5 1/4
OECD-Europa	4,2	6	5 1/4	4 3/4
OECD-totalt	3,3	5	4 1/2	4 1/4

K�llor OECD och finansdepartementet.

Tabell 2:4 Arbetsl�shet i n�gra OECD-l�nder

Procent av arbetskraften, �rsgenomsnitt, standardiserade definitioner

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

	1987	1988	1989
F�renta staterna	6,2	5,5	5 1/4
Japan	2,8	2,5	2 1/4
F�rbundsrepubliken
Tyskland	7,9	"7,9	7 1/4
Frankrike	10,5	10,0	9 1/2
Storbritannien	10,4	8,2	6 1/2
Danmark	7,8	8,6	9 1/2
Finland	5,1	4,6	3 1/2
Norge	2,1	3,2	5
Sverige	1,9	1,6	1 1/2
OECD-Europa	10,7	10,1	9 1/2
OECD-totalt	7,8	7,3	6 3/4

K�llor: OECD och finansdepartementet.

2.2 L�nder�versikter

F�renta staterna

Den ekonomiska aktiviteten �r fortfarande h�g i F�renta staterna. Tillv�x�ten har dock mallals betydligt det senaste �ret och uppgick lill knappt 3% 1989, all j�mf�ra med 4,4% �ret innan. D�mpningen av expansionen v�ntas forts�tta i �r, och f�rst mot slutet av prognosperioden f�mtses en �terh�mtning �ga mm.

Det h�ga efterfr�getrycket i ekonomin, stigande r�vam- och oljepriser samt kapaciletsbrist ledde till en uppg�ng i inflationen under 1988 och f�rsta h�lften av 1989. Sedan i somras har dock prisstegringarna d�mpats, delvis som en effekt av den penningpolitiska �tstramning som �gde mm mellan april 1988 och april 1989.

Anpassningen av underskollen i budgeten och bytesbalansen fortsatte i fjol, om �n i l�ngsammare takt. J�mf�rt med de f�reg�ende �ren har dock f�rb�ttringen av bytesbalansen undc" senare tid i h�gre grad berott p� en gynnsam ulveckiing av bytesf�rh�llandet �n p� en volymm�ssig anpass�ning av handelsstr�mmarna.

De senaste m�nademas konjunkturindikatorer pekar p� en fortsalt d�mpning av den ekonomiska aktiviteten. Industriproduktionen och or�dering�ngen har mattats. Delaljhanddsf�rs�ljningen och konsumentpri�serna �kar l�ngsammare. Dessutom har kapacitetsulnyttjandet sjunkit och syssels�ttningen stiger inte lika snabbi som tidigare.

Finanspolitiken v�ntas �ven forts�ttningsvis ha en viss konlraktiv effekt p� ekonomin. Efter segslitna f�rhandlingar uppn�ddes enighet om en nedsk�rning av budgetunderskottet till n�got under det lagstiftade taket p� 110 miljarder dollar f�r budget�ret 1989/1990. N�sta budget�r kr�ver lagen en begr�nsning av underskottet lill 74 miljarder dollar. Den �tstra�mande effekten uteblir dock delvis d� nedsk�rningarna g�ller prognosen f�r och inte utfallet av budgeten.

Sv�righeterna alt �stadkomma den erforderliga budgetsaneringen har inneburit att penningpolitiken aktiverats desto mer. Den amerikanska

centralbankens handlingsutrymme begr�nsas dock av � ena sidan alt infla-�� Prop. 1989/90:100 tionen kan la fart igen om man l�ttar f�r snabbt p� penningpolitiken och 堠�� Bil. 1.1 andra sidan risken f�r recession om man stramar �l f�r h�rt.

Exporten v�ntas v�xa i en betydligt m�ttligare takt �n de senaste tre �ren. Dels s�tter kapaciteten gr�nser f�r tillv�xten, dels har v�xelkurs�utvecklingen lett lill atl amerikansk industris myckel goda konkurrens�kraft inte l�ngre f�rb�ttras.

Den privata konsumtionen v�ntas d�mpas n�got j�mf�rt med fjol�ret men forts�tta att vara den fr�msta drivkraften i ekonomin. �kningen av syssels�ttningen och reall�nema pekar p� en fortsatt stark k�pkraft. Hus�h�llens goda f�rm�genhelssiluation saml r�ntenedg�ngen under fjol�ret g�r dessutom en ytterligare uppg�ng i sparkvoten mindre sannolik.

Del f�rs�mrade vinsll�gel, nedg�ngen i kapacitetsulnyttjandet och f�r�v�ntningar om en d�mpning av efterfr�gan talar f�r en l�gre investerings�takt 1990. Ordering�ngen f�r kapitalvaror pekar i samma riktning. Det l�gre r�ntel�get kan dock f� en positiv effekt f�r investeringama p� l�ngre sikt. Det g�ller framf�r allt bostadsbyggandet som minskal under flera �r.

Mot bakgmnd av den fortsall starka inhemska efterfr�gan f�mtsp�s ingen st�rre nedg�ng i importens expansion i �r och n�sta �r. Tillv�xtens sammans�ttning v�ntas d�rmed �ndras s� att del tidigare bidraget fr�n nettoexporten f�rsvinner, vilket �ven inneb�r alt den externa anpassning�en avstannar.

BNP-tillv�xten f�mtses ligga p� omkring 2% 1990 och 1991.

Trots d�mpningen av tillv�xten f�mtses inflationen ligga kvar p� ca 4 1/2% 1990 och 1991. Arbetsl�sheten f�mtsp�s �ka marginellt fr�n nuva�rande niv� p� drygt 5 %.

Japan

Tillv�xten i Japan ber�knas ha uppg�tt lill drygt 4,5% 1989, atl j�mf�ra med 5,7% �ret innan. Den fr�msta drivkraften var de privata investering�arna, som �kade med ca 11 procent. Inf�randet i april 1989 av en 3-procentig konsumlionsskatt ledde lill en d�mpning av den privata kon�sumtionen.

Den starka tillv�xten har lett lill all kapacilelsutnyttjandet stigit lill den h�gsta niv�n sedan 1972, samtidigt som brist p� arbetskraft resulterade i �kade l�ner. I kombination med stigande oljepriser f�rsta halv�ret 1989 och en f�rsvagning av yen-kursen medf�rde detta atl konsumentpriserna steg med n�rmare 3 procent 1989. Drygt 1 procentenhet av denna uppg�ng ber�knas ha berott p� inf�randel av konsumlionsskatten.

�verskottet i bytesbalansen sj�nk med en dryg femtedel 1989, bl.a. beroende p� ett kraftigt f�rs�mrat lurislnello. Alltj�mt uppg�r dock bytes-balans�verskotlet lill ca 60 mdr dollar, eller drygt 2 1/2% av BNP. Utri�keshandelns negativa bidrag lill BNP-tillv�xten uppgick lill knappt 1 % 1989.

Finanspolitiken som under 1989 kan betecknas som neutral, v�ntas
f�rbli s� �ven under 1990 och 1991. Penningpolitiken har stramats �t
under loppet av 1989 och diskontot har h�jts flera g�nger. Diskontoh�j-�� '

ningarna f�r ses i ljuset av myndigheternas oro f�r den allt svagare yenen�� Prop. 1989/90:100
och �kningen av den inhemska inflationen.�� Bil. 1.1

Investeringarna v�ntas �ven under prognosperioden vara den fr�msta drivkraften i ekonomin. Dock �r en d�mpning av tillv�xllaklen trolig allt eftersom nytillkommen produktionskapacitet blir tillg�nglig. Bostadsinve�sleringarna v�ntas �ka endast marginellt under 1990 och 1991. Den priva�ta konsumtionstillv�xten v�ntas �ka under 1990 och 1991 som en f�ljd av stigande syssels�ttning och h�gre l�ner.

D�mpad inhemsk efterfr�gelillv�xl i kombination med en h�gre export�tillv�xl p.g. a. deprecieringen av yenen inneb�r att bylesbalans�verskottel �kar n�got 1990 och 1991.

Sammantaget inneb�r detta en fortsall d�mpning av BNP-tillv�xlen lill ca 4 procent 1990 och 1991.

Inflationen d�mpas till ca 2 1/2 procent 1990 och 1991 p.g.a. dds all den prish�jande eng�ngseffekten av konsumlionsskallen upph�r, dels en f�rv�ntat svagare r�vamprisutveckling.

V�steuropa

BNP-tillv�xten i V�steuropa uppgick lill ca 3,5% 1989. Bakom den goda tillv�xten i de kontinenlaleuropeiska l�nderna l�g en stark �kning i expor�ten och investeringarna. I Storbritannien d�mpades tillv�xten fr�mst som en f�ljd av stigande inflation och en kraftig �tstramning av penningpoliti�ken under loppet av 1988 och 1989.1 V�steuropa �kade inflationen under f�rsta halv�ret 1989 lill f�ljd av h�gre r�varupriser men ocks� p� grund av h�jda indirekta skaller i vissa l�nder. Under senare dden av 1989 tendera�de dock konsumentpriserna alt stabiliseras. De exlema obalanserna har fortsatt att �ka i V�steuropa.

I F�rbundsrepubliken Tyskland uppgick den ekonomiska tillv�xten till drygt 4% 1989. Den h�ga tillv�xten byggde lill stor dd p� en stark expan�sion av exporten baserad p� en allm�nt god inlernalionell konjunktur tillsammans med all D-marken deprecierats realt. �verskottet i bytesba�lansen fortsatte all �ka markant 1989 och uppgick lill n�rmare 5% av BNP.

Kapacitetsulnyttjandet, som nu ligger p� inte fullt 90% har, tillsammans med h�ga vinster i industrin, bidragit lill atl industriinvesteringarna �kat markant under 1989.

Arbetsl�sheten har fortsall alt sjunka och uppgick lill ca 7% av arbets�kraften 1989. En v�sentlig del av syssels�ttnings�kningen, som uppgick till knappt 400000 personer, omfattade immigranter fr�n �steuropa.

Finanspolitikens effekt p� den inhemska efterfr�gan har varit konlraktiv under 1989, bla som en f�ljd av h�jda indirekta skatter. Penningpolitiken har varit myckel stram. De administrativa r�ntorna har under 1989 juste�rats upp fyra g�nger i syfte alt d�mpa inflationen och inflationsf�rv�nt�ningarna.

Konjunklurindikatorerna pekar p� fortsatt god tillv�xt under de n�r�
maste m�naderna. F�retagens f�rv�ntningar har fortsatt all stiga, s�rskilt�� 14

vad g�ller exporten. En viss avmattning har dock kunnat sk�njas i indu-�� Prop. 1989/90:100 striproduklionen och i ordering�ngen, men �kningstakten ligger fortfaran-�� Bil. 1.1 de kvar p� en h�g niv�. En tilltagande bostadsbrist, bl.a. som en f�ljd av invandringen fr�n �steuropa, v�ntas leda till ell starkt �kat bostadsbyg�gande de n�rmaste �ren.

P� prissidan har b�de r�vam- och producentpriserna d�mpats under den senare delen av 1989. Under f�rsta delen av 1989 �kade konsument�priserna till f�ljd av �kade indirekta skatter, men stabiliserades under senare delen av 1989.

Den ekonomiska tillv�xten ber�knas mot denna bakgrund uppg� till drygt 3,5% 1990. Exporten v�ntas fortsall atl �ka starkt, d� efterfr�gan p� investeringsvaror ber�knas vara fortsatt h�g i Europa. Privat konsumtion kommer under 1990 all �ka markant lill f�ljd av alt del tredje stegel i den p�g�ende skallereformen genomf�rs. I samma riktning verkar dels invand�ringen, dels atl ell gott vinstl�ge i f�relagen b�ddar f�r relativt stora l�ne�kningar under 1990 �rs l�nef�rhandlingar.

Inflationen kan under 1990 v�ntas uppg� lill ca 3%, bl.a. med h�nsyn lill h�gre l�ne�kningar och ell fortsall starkt eflerfr�getryck.

F�r 1991 ber�knas den ekonomiska tillv�xten alt mattas ytterligare och inflationen bli n�got l�gre �n under 1990. �verskottet i bytesbalansen v�ntas uppg� lill motsvarande n�rmare 5% av BNP s�v�l 1990 som 1991.

Den ekonomiska tillv�xten i Frankrike uppgick till ca 3,3% 1989. Den h�ga tillv�xten berodde fr�mst p� en snabb �kning av n�ringslivets inves�teringar och av exporten. Industrins vinster har varit h�ga och inflations�utvecklingen har inte avvikit fr�n den i F�rbundsrepubliken. Den tr�nga sektorn �r bristen p� kvalificerad arbetskraft. Trots alt syssels�ttningen utvecklas positivt, �r arbetsl�sheten alltj�mt h�g, eller ca 10%.

Penningpolitiken har stramats �t under 1989, och finanspolitikens in�riktning har ocks� varit stram.

Under prognosperioden f�rv�ntas den ekonomiska tillv�xten all uppg� lill ca 3%. Den inhemska efterfr�gan h�lls uppe av investeringarna, som forts�tter att stimuleras av ell h�gt kapacitetsutnyttjande och goda vinster i industrin. I takt med all den ekonomiska aktiviteten i Europa avtar, d�mpas ocks� exporten fr�n Frankrike och ekonomin f�rv�ntas all g� in i ell lugnare tempo.

Inflationen ber�knas all �ven under prognosperioden ligga i niv� med den i F�rbundsrepubliken, dvs. omkring 3%.

BNP-tillv�xten i Storbritannien d�mpades kraftigt 1989 och uppgick prelimin�rt till 2 1/4 procent, all j�mf�ra med drygt 4 procent �ret innan. Stigande inflation och ell �kat bytesbalansunderskott, har resulterat i en fortsall penningpolitisk �tstraiTining under 1989. Del h�ga r�ntel�gel har medf�rt �kade boendekostnader, vilket bidragit lill en kraftig d�mpning av den privata konsumtionen. Arbetsl�sheten har fortsall all minska och uppgick lill ca 6% i slutet av 1989.

Finanspolitiken antas bibeh�lla den strama inriktningen under prognos�perioden. Behovet av all kyla ned ekonomin har medf�rt all vissa tidigare utlovade skattel�ttnader har skjutits p� framtiden.

Den senaste statistiken �ver bl.a. detaljhandel, bostadsinvesteringar�� 15

samt orderi�gel inom industrin pekar mol en svag efterfr�gelillv�xl 1990. Prop. 1989/90:100 Dessutom �r n�ringslivet f. n. myckel pessimistiskt om den framtida eko- Bil. 1.1 nomiska utvecklingen. Del h�ga r�ntel�gel sl�r h�rt mol de skuldtyngda hush�llen och f�retagen. Bostadsinvesleringarna f�mtses sjunka ytterliga�re, samtidigt som �vriga investeringar i bl.a. oljeseklom d�mpas. Den d�mpade efterfr�gan 1990 b�r ge utrymme f�r s�nkta r�ntor under loppet av 1990, vilket v�ntas medf�ra en marginell �kning av den inhemska efterfr�gan 1991.

Pundels f�rsvagning, som under 1989 uppg�tt lill ca 10 procent, gynnar exporten. I kombination med d�mpad importlillv�xt medf�r detta all utrikeshandeln kan v�ntas ge ett positivt bidrag till BNP-tillv�xten 1990 och 1991.

Sammantaget bed�ms BNP-tillv�xlen uppg� lill ca 11/2 procent 1990 och 1 3/4 procent 1991. Arbetsl�sheten v�ntas lill f�ljd av den d�mpade ekonomiska tillv�xten �ka n�got under prognosperioden.

Den l�ngsamma expansionen i ekonomin b�r medf�ra att inflationen d�mpas under loppet av 1990 och 1991. Fortsall h�ga l�ne�kningar v�ntas dock tillsammans med �kade importpriser orsakade av del svaga pundet bidra lill atl inflationen h�lls kvar p� en relativt h�g niv�. Sammantaget v�ntas konsumenlprisema �ka med drygt 6 procent 1990 och ca 51/2 procent 1991.

Norden

De nordiska l�nderna uppvisade ocks� det senaste �ret en l�gre tillv�xt �n resten av OECD-l�nderna. BNP-�kningen i Norden ber�knas ha uppg�tt till 21/4% 1989. Finland starka tillv�xt avvek fr�n detta m�nster, men �tstramning och kapacitetsbrist f�rv�ntas leda lill en svagare tillv�xttakt �ven d�r.

Efler tv� �rs slagnation fick Danmark en BNP-tillv�xt p� 1,5% 1989. Tillv�xten var lill stor del exportledd, medan den inhemska efterfr�gan uppvisade en svag �kning efter all sjunkit realt 1988. Exporten fortsatte atl vinna marknadsandelar lack vare en f�rb�ttring av Danmarks konkurrens�kraft. Konsumentpriserna ber�knas ha stigit med 4 3/4% 1989. Den h�gre inflationstakten kan f�rklaras av stigande importpriser. Trots den goda exportutvecklingen f�rb�ttrades inte bytesbalansen p. g. a stigande r�nteut�gifter p� statsskulden. Arbetsl�sheten �kade och uppgick lill 9%.

Exlernbalansen utg�r fortsatt en viktig restriktion f�r den ekonomiska politiken. Finanspolitiken har h�llils stram f�r atl inte f�rv�rra bytesba�lansunderskollel, vilket uppg�r lill 1 3/4 av BNP. Kravet atl inte �ventyra den gynnsamma kostnadsutveckling som uppn�tts genom l�ga l�neavtal verkar likaledes �terh�llande p� politiken.

F�r 1990 ber�knas BNP �ka med 1 1/4%. Den f�mtses i mindre ut�
str�ckning �n under 1989 vara exportledd, ulan del �r n�ringslivets inves�
teringar som v�ntas �ka kraftigt. Arbetsl�sheten bed�ms g� upp lill 9,5%,
bl. a. som en f�ljd av en minskning av antalet anst�llda i den offentliga
sektorn. Fortsall l�ga l�nekoslnads�kningar och gynnsamma importpriser
g�r alt inflationen f�rv�ntas sjunka lill 3,5% 1990. En viss f�rb�ttring av�� 16

bytesbalansen �r sannolik.

En fortsall �kning av den inhemska efterfr�gan 1991 v�ntas ge en BNP-�� Prop. 1989/90:100
tillv�xt p� 1,5%. Inflationen bed�ms uppg� lill ca 4%.�� Bil. 1.1

I Finland var de privata investeringarna den drivande faktom bakom f�rra �rets starka tillv�xt som uppgick lill ca 5%. Den privata konsumtio�nen v�xte l�ngsammare �n tidigare, bl.a. som en f�ljd av hush�llens stigande utgifter f�r skulder.

Bytesf�rh�llandet f�rb�ttrades �ven under 1989, men p.g.a. kapaci�letsbrist och f�rs�mrad konkurrenskraft �kade inte exportvolymen. D� importen samtidigt �kade med 8% innebar detta etl f�rs�mrat bytesba�lansunderskott som uppgick lill 4% av BNP.

Den h�ga aktivitetsniv�n i ekonomin har s�nkt arbetsl�sheten lill 3,5%, den l�gsta siffran sedan 1975. Fortsalt expansion inom flera branscher h�mmas nu av arbetskraftsbrist. Prisslegringslakten i Finland �r f�r n�rva�rande snabbare �n den internalionella inflationen, i genomsnitt 6,5% f�rra �ret, vilket kan f�rklaras bl.a med h�jda arbetskraftskostnader.

Den ekonomiska politiken i Finland �r inriktad p� all �tg�rda de centra�la problemen i ekonomin, n�mligen inflationen och bylesbalansunderskol�lel. Finanspolitiken hade under 1989 en svagt d�mpande effekt p� ekono�min. Detta �stadkoms bl. a genom h�jningar av vissa indirekta skaller, och budgetutfallel gav ell ansenligt �verskoll i stalsfinansema. Penningpoliti�ken stramades �t f�rra �ret, bl. a genom en h�jning av gmndr�ntan med en procentenhet lill 8,5%. En stram ekonomisk politik med syftet att d�mpa den inhemska efterfr�gan �r att v�nta ocks� under innevarande �r. Rege�ringen har aviserat en finanspolitisk �tstramning i form av h�jningar av skaller och avgifter om l�nerna �kar alltf�r kraftigt.

Flera faktorer bidrar lill all tillv�xllaklen i �r v�ntas halveras j�mf�rt med 1989. Ut�ver �tstramningspolitiken kommer hush�llens fortsatt h�ga skuldb�rda, kapacitetsproblem i produktionen samt f�rs�mrat bytesf�r�h�llande all verka d�mpande p� aktivitetsniv�n. F�r 1991 f�rv�ntas en ytteriigare f�rsvagning av tillv�xttakten lill 2%. Syssels�ttningsl�get l�r bli fortsalt gott fram lill 1991, med h�nsyn till all efterfr�gan p� arbetskraft bed�ms best�. Inflationen v�ntas sjunka endast i begr�nsad omfattning under prognosperioden.

Efter den akuta krisen 1986 �r Norges ekonomi i flera v�sentliga avseen�den �ter i balans. L�ne�kningama, inflationen och r�ntel�get har s�nkts och bytesbalansen visar �ter �verskoll. Arbetsl�sheten �r dock efler norska m�tt fortfarande h�g och uppg�r f. n. till drygt 4%.

Del var framf�r allt oljeverksamheten som bidrog till f�rra �rets tillv�xt p� ca 21/4%. Tillv�xten i fasllandsekonomin ber�knas ha uppg�tt lill endast 1/2%.

Fastlandsaktivitelen har dock b�rjat expandera och industriproduktion�en � i synnerhet den exportinriklade � v�xer �ter. Den privata konsum�tionen �kade ocks� under andra halv�ret 1989, bl.a som en f�ljd av f�rra �rets expansiva finanspolitik.

�ven den budget som lagts f�r 1990 - inneb�rande skattel�ltnader och
�kade �verf�ringar lill hush�llen � �r mycket expansiv. Den finanspoliti�
ska stimulansen f�r 1989 och 1990 ber�knas sammantaget uppg� till ca 4 %
av BNP vilket motsvarar hela �tstramningen under de tre f�reg�ende �ren.�� ''

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100 Bilaga 1.1

Sammantaget f�rutsp�s BNP-tillv�xten uppg� lill knappt 2% i �r och Prop. 1989/90:100 n�rmare 2 112 % n�sta �r. Exporten av olja s�v�l som av andra varor v�ntas Bil. 1.1 ge ell mindre bidrag lill tillv�xten i �r och n�sta �r. Bytesbalansen f�mtses dock forts�tta alt visa upp �verskott. Konsumtionens betydelse f�r tillv�x�ten �kar. Efter ell fall p� 2% f�rra �ret v�ntas den privata konsumtionen stiga 2% i �r och �nnu mer n�sta �r. Investeringsaktiviteten f�mtses dock f�rbli d�mpad.

Inflationen v�ntas i �r och n�sta �r begr�nsas lill ca 4%, bl.a. beroende p� den fortsatt h�ga arbetsl�sheten och de moderata l�ne�kningarna.

Utvecklingen i �steuropa

Sveriges ekonomiska relationer med �steuropa �r begr�nsade. Av Sveriges totala export gick 1987 endast 1,5% lill �steuropa. Om den begynnande reformprocessen blir framg�ngsrik kan dock �steuropa komma all f� en �kad betydelse f�r Sverige och �vriga OECD-l�nder.

�vedag tycks stalshanddsl�nderna befinna sig i en s�mre ekonomisk situation idag �n under 1970-lalel. Systemen med centraldirigerad plan�ekonomi har visat myckel stora brister, och statistiken antyder att gapet mellan alla �steuropeiska l�nder och V�steuropa idag �r st�rre �n f�r ett tiotal �r sedan.

Trots begr�nsade reformer i vissa l�nder under flera �r, bl. a. i Polen och Ungem, kvarst�r de gmndl�ggande problemen. Dessa besl�r fr�mst i en ineffektiv allokering av resurser och en alltf�r h�g total efterfr�gan till f�ljd av osunda statsfinanser under en l�ng rad av �r.

Problemen har skapat en medvetenhet i �steuropa om behovet av reformer av det ekonomiska systemet. Reformarbetet befinner sig p� olika stadier i olika l�nder, men med f� undanlag genomf�rs f�r�ndringar i hela regionen.

De ekonomiska reformema syftar lill atl successivt inf�ra marknader f�r atl skapa f�mts�ttningar f�r ell effektivare resursutnyttjande och h�gre tillv�xt. Detta �r emellertid en myckel sv�r process och historiska erfaren�heter �ver hur en kommandoekonomi omvandlas lill marknadsekonomi saknas. En nyckelfr�ga �r alt liberalisera priserna, varvid del bl. a. g�ller all kontrollera inflationen medelst en strikt budget- och penningpolitik. Sannolikt medf�r omvandlingen initialt stora kostnader i form av nedl�gg�ningar av ol�nsamma industrier och produktionsbortfall.

Myckel talar f�r all nationalinkomsten i �steuropa som helhet kommer all stagnera eller falla under de n�rmaste �ren. Om och n�r systemskiftet v�l lyckats finns f�ruts�ttningar f�r en gynnsammare ekonomisk utveck�ling i �steuropa �n tidigare, vilken i sin lur skapar en stor potential f�r �kad handel med OECD och Sverige.

3 Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Marknadstillv�xt

Den fortsall starka konjunkturen i industril�nderna medf�rde att handeln med bearbetade varor steg kraftigt under 1989, dock i n�got l�gre takt �n f�reg�ende �r. Totalt sett �kade importen av bearbetade varor i v�rlden med ca 9 %, men steg betydligt mer i de v�steuroepiska l�ndema saml de nyinduslrialiserade l�nderna i Stillahavsomr�det. Den amerikanska mark�naden v�xte emellertid i l�gre takt, vilket drog ned den totala import�k�ningen. Marknadstillv�xten f�r svensk exportindustri fortsatte att p�ver�kas negativt av den l�ga aktiviteten i Norge och Danmark. Detta har i viss m�n motverkats av den ov�nlat starka expansionen i V�sttyskland, som �r den st�rsta avs�ttningsmarknaden f�r svensk export. Den totala mark�nadstillv�xten f�r svensk industri var 1 1/2% l�gre �n �kningen av v�rlds�handeln, d. v. s. ca 7 1/2%.

Under 1990 och 1991 bed�ms v�rldshandeln �ka n�got l�ngsammare, eller ca 7 1/2 % per �r. Tillv�xten forts�tter all vara starkast i EG-l�nderna samt i de asiatiska s.k. NIE-l�nderna. �ven under de n�rmaste �ren f�rv�ntas tillv�xten i Norge och Danmark, som lar emot �ver 20% av den svenska exporten, bli l�g. F�rmodligen kommer �ven importen i tv� av de st�rsta mollagl�nderna f�r svensk export, Storbritannien och Finland, all �ka i betydligt l�gre takt �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Marknaden f�r svensk exportindustri f�rv�ntas s�ledes forts�tta �ka i betydligt l�gre takt �n v�rldshandeln �ven under prognosperioden, eller med ca 6 �6 1/2% per �r.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Tabell 3:1� Exportmarknadstillv�xt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor

Procentuell f�r�ndring

	1987	1988	1989	1990	1991
Exportmarknadstillv�xt 14 OECD-l�nder Totalt	4,6 4,5	6,9 7,2	7,2 7,5	6,4 6,5	6,3 6,3
Priser 14 OECD-l�nders import-priser, SEK Svenska exportpriser Relativpris	1.6 2,8 1,2	1,9 5,0 3,0	3,6 6,0 2,3	3,6 4,0 0,4	3,5 3.5 0
Marknadsandelar, volym 14 OECD-l�nder Totalt	-0,1 -0,2	-3,6 -2,8	-3,8 -3,7	-3,2 -3,3	-2,4 -2,4
Exportvolym 14 OECD-l�nder Totalt	4,5 4,3	3,0 4,2	3,1 3,5	3,0 3,0	3,7 3,7

.4nm: Exportmarknadstillv�xt avser en sammanv�gning av import�kningen

av bearbetade varor i olika l�nder. Som vikter har anv�nts l�ndernas andelar som

mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD- l�ndernas importpriser

v�gs samman p� motsvarande s�tt.

K�llor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Konkurrenskraft�� Prop. 1989/90:100

Under de senaste �ren har timl�nema i den svenska industrin stigit betyd-�� '�� "

ligt snabbare �n i omv�rlden. Mellan 1988 och 1989 uppskattas �kningen i Sverige lill 10%, vilket �r ca 5 procentenheter mer �n genomsnittet bland v�ra viktigaste konkurrentl�nder. Dessutom har produktivitetsutveckling�en i den svenska industrin varit l�gre de senaste �ren, vilket medf�rt all skillnaden m�tt som arbetskraftskostnad per producerad enhet (ULC = Unit Labour Cost) blev �n st�rre, eller ca 7 1/2% i Sverige j�mf�rt med knappt 2% bland v�ra 14 viktigaste konkurrentl�nder. Samtidigt har den svenska kronan apprecierals effektivt med n�rmare 1 % under del senaste �ret, vilket medf�rde att skillnaden i ULC m�tt i gemensam valuta upp�gick till ca 7 %.

De snabbare l�nekostnads�kningama bidrog lill att det svenska relativ�priset p� bearbetade varor fortsatte alt stiga. En viss neddragning av vinstmarginalerna har dock skett i de svenska exportf�retagen, samtidigt som marginalema inom konkurrentl�ndemas industri stigit. Detta har bidragit lill atl relativpris�kningen inskr�nkte sig till 2 1/4% 1989. Under perioden 1983�1989 har det svenska relativpriset p� bearbetade varor stigit med 15%. Under samma period uppgick marknadsddsf�rluslerna i volym ocks� till 15%. Med andra ord s� l�g den svenska industrins marknadsandel, m�tt i l�pande priser, kvar p� 1983 �rs niv�.

Trots den kraftigt f�rs�mrade konkurrenssituationen f�r svensk indu�stri, m�tt fr�n kostnadssidan, �r det fortfarande mindre �n h�lften av f�relagen som anser all det �r efterfr�gel�get som �r fr�msta hindret f�r �kad produktion. Det �r troligt att den starka efterfr�gan p� investerings�varor medf�rt all de svenska pris- och l�ne�kningama inte p�tagligt bidra�git till anddsf�rluslerna under de senaste �ren. Anddsf�rluslema lorde snarast bero p� begr�nsad kapacitet, b�de vad avser arbetskraft och maski�ner.

Under 1990 f�rv�ntas liml�nen i svensk industri �ka med 7%. H�jda indirekta skaller och breddad bas f�r uttaget av arbetsgivaravgifter medf�r atl arbetskraftskostnaden stiger med ca 8%. Produktivitets�kningen inom industrin har skattals till 1,5 � 2%. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet skulle s�ledes stiga med ca 6 � 6,5%, vilket �r 4 � 4,5% h�gre �n den f�rv�ntade �kningen bland v�ra viktigaste konkurrentl�nder. Det svenska exportpriset p� bearbetade varor ber�knas dock inte �ka i samma takt som 1989, eftersom prisutvecklingen p� j�rn- och st�l saml papper d�mpas avsev�rt. Eftersom v�rldsmarknadspriserna f�rv�ntas stiga i ungef�r sam�ma takt som 1989 bed�ms det svenska relativpriset endast �ka med ca 1/2%.

F�r 1991 utg�r kalkylerna fr�n tv� l�neantaganden, 4 resp. 7%. Den
tillf�lliga milj�avgiften p� 1,5 procent upph�r den I januari 1991 samti�
digt som den aviserade basbreddningen av underlaget f�r arbetsgivaravgif�
ter ber�knas h�ja kostnaderna i motsvarande grad. Produktivitets�kning�
en inom industrin har skallals lill 1,5-2%. Arbetskraftskostnaden per
producerad enhet skulle d�rmed endast stiga med 2% i alt.l och 5,5% i
all.2. �ven kostnads�kningen i omv�rlden ber�knas �ka med drygt 2%,�� 20

vilket medf�r en viss f�rb�ttring av det svenska relativa kostnadsl�get i

alt.l. Det �r dock inte om�jligt att den relativa prisuppg�ngen som drab�bar tj�nstesektorn genom skallereformen medf�r att efterfr�gan p� arbets�kraft d�mpas d�r, vilket kan medf�ra all industrin f�r l�ttare att f� lag i personal. Detta skulle troligen minska industrins flaskhalsproblem och �ka produktiviteten, mer �n vad som antagits i dessa kalkyler.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Marknadsandelar och export

Den svenska exporten av bearbetade varor �kade med 3 1/2% 1989. An�delsf�rlusterna uppgick d�rmed till 3 3/4%. Till v�ra viktigaste avn�mnar-l�nder steg exporten med 3%. Till l�nder med vikande importefterfr�gan, som USA, Norge och Danmark minskade exportleveranserna. Exporten �kade i betydligt h�gre takt lill l�nderomr�den utanf�r OECD- omr�det och d� speciellt till Q�rran �stern och stillahavsomr�det. Den starka inve�steringskonjunkluren i V�steuropa har gynnat den svenska exportindu�strin - som tillverkar en stor andd investeringsvaror - och bidragit till att delar av verkstadsindustrin kunnat �ka exporten kraftigt samtidigt som priserna kunnat h�jas i betydande omfattning. Exporten av papperspro�dukter och j�rn- och st�l �kade dock endast marginellt. Priserna p� dessa vamgmpper steg kraftigt under loppet av 1988 men har legat stilla sedan f�rsta kvartalet 1989.

Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris f�r Sveriges export av bearbetade varor till 14 OECD-l�nder

Index 1980=100

MarknadsQndel~|

1980 1981�� 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

K�llor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

R�vamexporten �kade med 3 1/2% 1989. Om man exkluderar petrole�umexporten, som steg med 11 %, inskr�nktes sig dock �kningen till 1 %. Leveranserna till utlandet av mineraliska produkter, tr�varor samt pap-

persmassa l�g i stort sett kvar p� f�reg�ende �rs niv� trots atl efterfr�gan�� Prop. 1989/90:100 var god. Under h�sten 1989 mattades dock efterfr�gan p� svensk pappers-�� Bil. 1.1 massa. N�r den amerikanska marknaden f�rsvagades, �kade f�relag fr�n Kanada och USA sina leveranser lill Europa. Detta har �ven medf�rt en press ned�t p� prisema.

Del kraftigt stigande relativpriset p� svensk export av bearbetade varor under de senaste �ren kommer troligen all bidra lill anddsf�riuster, samti�digt som kapacitetsbrist kommer att vara det fr�msta hindret f�r �kad produktion inom delar av industrin �ven 1990. F�rlusten av marknadsan�delar har skattats till drygt 3%, vilket medf�r alt exporten av bearbetade varor skulle �ka med 3 %.

�ven under 1990 f�rv�ntas investeringsaktiviteten vara h�g i V�steuro�pa. Detta b�r medf�ra all exporten av investeringsvaror utvecklas i t�mli�gen h�g takt �ven under 1990. D�remoi kommer sannolikt efterfr�gan p� bilar att mattas av, vilket leder till atl exporten slagnerar. Totalt bed�ms exporten av verksladsvaror �ka med 31/2%. Exporten av papper samt j�rn- och st�l forts�tter all utvecklas svagt �ven 1990. R�varuexporten bed�ms endast �ka med n�gon procent. Samtidigt f�rv�ntas r�varupriser�na stiga i betydligt l�gre takt �n 1989 eftersom pris�kningarna p� pappers�massa och mineraler d�mpas avsev�rt.

Under 1991 f�rv�ntas exportlillv�xten �ter tillta n�got i allernativel med l�ga l�ne�kningar. Den gynnsammare rdativprisulvecklingen ber�k�nas f� en positiv effekt p� exporten. D�rut�ver kommer, som ovan n�mnts, skattereformen sannolikt reducera vissa flaskhalsproblem inom industrin vilket medf�r atl anddsf�rluslerna blir n�got l�gre �n f�reg�ende �r.

Tabell 3:2 Export av varor

Miljarder kr.

Volymutveckli procent per �r

ng.

Prisutveckling, procent per �r

1988

1989

1990

1991

1989

1990

1991

Bearbetade varor Fartyg

Petroleumprodukter �vriga r�varor

Summa varor

255,7

3,2

6,0

39,9

304,8

3,5 0

11,0 1,0

3,5

3,0 4,0 1,0

1,5

2,7

3,7 4,0 1,0 2,0

3,3

6,0

5,0

17,0

9,6

6,4

4,0 4,0 0 4,0

4,0

3,5

4,0

-4,0

3,0

3,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2 Importen

Varuimporten �kade med drygt 6% 1989, vilket var betydligt mer �n
under 1988. Den tilltagande �kningstakten berodde i huvudsak p� all
importen av oljor och fartyg steg kraftigt. Bakom den stora �kningen av
oljeimporten lagen uppdragning av den svenska rafTinaderiproduktionen i
fjol samtidigt som oljelagren inte minskade lika mycket som 1988. Impor�
ten av bearbetade varor fortsatte all �ka betydligt snabbare �n den im-
portv�gda efterfr�gan, vilket indikerar fortsalla anddsf�riuster f�r den�� 22

svenska hemmamarknadsindustrin. Andelsf�rlusten berodde dels p� den Prop. 1989/90:100 snabba prisuppg�ngen f�r hemmaproduktionen i f�rh�llande lill importen Bil. 1.1 men �ven p� det mycket h�ga kapacitetsulnyttjandet i den svenska indu�strin. Del anstr�ngda resursl�gel p�verkade naturligtvis ocks� hemmapris�s�ttningen men dessutom medf�rde del atl en �kande andel av efterfr�gan m�ste l�ckas av import. Den h�ga investeringsaktiviteten inom n�ringsli�vet medf�rde att importen av investeringsvaror steg kraftigt. Den m�ttliga uppg�ngen av den privata konsumtionen ledde till all importen av kon�sumtionsvaror endast �kade med n�gon procent samt atl importen av personbilar minskade n�got. Importen av varaktiga konsumtionsvaror fortsatte dock �ka i h�g takt medan mindre varaktiga konsumtionsvaror t.ex. tekovaror utvecklades svagt.

Tabell 3:3 Import av varor

Miljarder kr.

Volymutveckling, procent per �r

Prisutveckling, procent per �r

1988

1989�� 1990

1991

1989

1990

1991

Bearbetade varor

Fartyg

R�olja

Petroleumprodukter

�vriga r�varor

Summa varor

224,2

2,5

9,5

8,5

35,9

280,5

6,9�� 4,1

60,0�� -10,0

9,0�� - 2,0

-5,0�� 15,0

2,7�� 0,0

6,3�� 3,5

5,0

1,0

2,0

4,0

25,0

17,0

5,0

5,5

3,6 4,0 -6,0 0 2,0

2,9

3,5 4,0 0 -4,0 3,0

3,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under 1990 ber�knas den inhemska efterfr�gan endast v�xa med 1,6%, vilket �r betydligt l�gre �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Detta beror i huvudsak p� alt investerings�kningarna inte blir lika stora n�sta �r. Den l�gre efterfr�ge�kningen ber�knas medf�ra all vamimporten endast stiger med 3,5%. Importen av bearbetade varor ber�knas �ka med drygt 4%, vilket inneb�r fortsatta andelsf�rluster f�r hemmamarknadsindustrin. Trots en kraftig uppg�ng av oljeimporten f�rv�ntas r�vamimporten endast stiga med 3%. Ett anlagande om normallemperatur n�sta �r efter den extremt varma vintern 1989 medf�r en fortsatt kraftig import�kning av oljor. Till delta kommer ett anlagande om all den i �r myckel h�ga elproduktionen vid vattenkraftverken sjunker tillbaka till normal�rspro�duktion. D� kommer den i �r betydande dinsalsen i framf�r allt fj�rrv�r-meproduklionen att beh�va ers�ttas av oljeinsals.

Under 1991 ber�knas den inhemska efterfr�gan v�xa med knappt 2%, d. v. s. n�got mer �n 1990. Detta f�rv�ntas medf�ra en �kning av vamim�porten med 4%. En acceleration av konsumtionsvamimporten bidrar till all importen av bearbetade varor v�ntas stiga med 5 %. En betydligt l�gre import�kning av oljor medf�r all r�vaminf�rsdn endast �kar med ca 1,5%. Ovansl�ende kalkyler medf�r all nettoimporten ger etl negativt bidrag lill BNP-tillv�xlen f�r sjunde �ret i rad.

Diagram 3:2 Nettoexport. Bidrag till BNP-tillv�xt

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

1970�� 1973�� 1976�� 1979�� 1982�� 1985�� 1988�� 1991 K�llor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.3 Bytesbalansen

Under 1989 uppvisade handelsbalansen ell �verskoll p� ca 20 miljarder kr. Som andel av BNP uppgick �verskottet i handelsbalansen till drygt 1 1/2%, vilket �r en f�rs�mring med 1,7 procentenhet sedan topparet 1986.1 ett internationellt perspektiv �r dock den svenska handelsbalansen fortfarande myckel stark. Bland OECD- l�nderna �r del endast 3-4 l�nder som har st�rre �verskoll i handelsbalansen, m�tt som andel av BNP.

Det sjunkande �verskottet i handelsbalansen mellan 1988 och 1989 beror p� att vamimporten �kade betydligt mer �n vamexporten. Detta motverkades lill en del av att del svenska bytesf�rh�llandet (terms of trade) fortsatte att f�rb�ttras. Under 1989 var del fr�mst kraftiga export-prish�jningar p� verkstadsvaror som bidrog lill f�rb�ttringen. Exportpri�set p� verksladsvaror steg med drygt 6% medan importprisel endast �kade med 2 %. Importprisel p� r�varor �kade dock mer �n exportpriset trots all exportpriset p� skogsprodukter och j�rnmalm steg kraftigt. Delta motver�kades dock av �nnu st�rre prish�jningar p� r�olja och petroleumproduk�ter. Totalt sett f�rb�ttrades del svenska bytesf�rh�llandet med 1 % 1989. Bland varugmpperna steg �verskottet i handeln med r�varor exkl. oljor vilket motverkades av �kade underskoll i handeln med oljor och fartyg.

Underskottet i tj�nslehanddn �kade med 2 miljarder kr. 1989. F�rs�m�ringen �r i huvudsak h�nf�rlig lill ett �kat underskoll i turislnettot men �ven den trendm�ssiga f�rs�mringen i postema �vriga tj�nster och �vriga transporter fortsatte under 1989. Sedan millen av 1988 har resevalulafl�-del uppvisat en d�mpad �kningstakt, vilket sammanfaller med den all�m�nna uppbromsningen av den privata konsumtionen. Utgifterna �kade med 11 % i l�pande priser 1989 vilket �r n�got l�gre �n inkomst�kningen.

Trots detta f�rs�mrades nettot med 1,5 miljarder kr. Efler all ha �kat med�� Prop. 1989/90:100 600000 personer mellan 1983 och 1988 minskade antalet charterresen�rer�� Bil. 1.1 som avreste fr�n Sverige n�got under 1989. Den negativa utvecklingen f�r ovan n�mnda poster motverkades delvis av all uppsvinget i sj�farts-konjunkturen under senare �r medf�rt atl �verskottet i sj�fartsnellol �kat kraftigt.

Den stora negativa posten i bytesbalansen- avkastningsneltot- f�rs�mra�des kraftigt under 1989. Den skuldslock som genererar r�ntebetalningar har v�xt snabbi p� grund av ell stort finansieringsbehov. Bylesbalansun�derskott, direklinvesleringar utomlands och stora nettok�p av aktier fr�n utlandet har tvingat fram en nettouppl�ning p� ca 85 miljarder kr. 1989. H�rtill kommer en valulakurseffekt, fr�mst p.g.a. dollarns uppg�ng som ytteriigare �kade finansieringsbehovet f�r 1989. Totalt gav delta upphov till kraftigt �kade r�ntebetalningar utomlands. Samtidigt har avkastningen p� aktier och direklinvesleringar minskat. J�mf�rt med 1988 sj�nk utdel�ningarna med 1,3 miljarder kr. lill 1 miljarder kr. 1989.1 viss utstr�ckning �r detta ett statistiskt fenomen eftersom den successiva valutaavreglering�en har m�jliggjort �kat indirekt �gande i utlandet. Svenska moderbolag �ger allt oftare holdingbolag som i sin lur �ger den utl�ndska koncernde�len. Detta har underl�ttat f�r svenska moderbolag all �terinvestera vinsten i utlandet ulan all f�rst la hem den lill Sverige. En annan effekt av valutaavregleringen �r borttagandet av de s. k. H�gan�svillkoren som be�gr�nsade omfattningen av �terinvesteringar. Till sist genererar ocks� de allt mer omfattande fastighetsinvesteringama utomlands myckel sm� ut�delningar.

Enligt rekommendationer fr�n Internationella valutafonden (IMF) skall avkastningen p� direktinvesleringstillg�ngar i form av �terinvesterade vinstmedel l�pande redovisas som int�kter under poslen avkastning p� kapital i bytesbalansen och som utfl�de av direkta investeringar i kapital-balansen. Den redovisade betalningsbalansslalisliken omfattar idag inte �terinvesterade vinstmedel. F�r 1986 gjordes dock en unders�kning av riksbanken d�r de �terinvesterade vinstmedlen uppskattades lill 3,8 mil�jarder kr. netto. Motsvarande unders�kning avseende 1987 och 1988 genomf�rs nu av riksbanken. Resultatet av denna unders�kning redovisas i januari 1990. P� uppdrag av regeringen utreds nu hur de �terinvesterade vinstmedlen skall behandlas i den svenska betalningsbalansslalisliken.

I uppdraget ing�r �ven all unders�ka vilka realekonomiska effekter de �kade direklinvesteringarna f�r p� den svenska ekonomin fram�ver.

Totalt sett f�rs�mrades avkastningsneltot med n�stan 7 miljarder kr. mellan 1988 och 1989. Underskottet i bytesbalansen uppgick d�rmed till 28 miljarder kr, vilket moisvarar 2,3% av BNP. Grovt sett uppskattas de �terinvesterade vinstmedlen till 14 miljarder kr. 1989. Om dessa inklude�ras i statistiken skulle underskottet endast uppg� till 14 miljarder kr eller drygt 1 % av BNP.

Under 1990 ber�knas �verskottet i handelsbalansen �ka med drygt 2
miljarder kr. till 22 miljarder kr. F�rb�ttringen kan lill fullo h�nf�ras lill
atl exportpriserna forts�tter stiga i snabbare takt �n importprisema. Under
1990 f�rv�ntas de svenska exportpriserna p� r�varor stiga med 3,5% vilket��

Diagram 3:3 Svenska direktinvesteringar utomlands

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�lla: Riksbanken och finansdepartementet.

�r en klar d�mpning av �kningstakten j�mf�rt med 1989. Del �r fr�mst priserna p� pappersmassa och ickej�rnmetaller som planar ut. Fallande oljepriser i kombination med fortsatt l�ga pris�kningar p� livsmedel och jordbmksprodukter medf�r alt importpriserna p� r�varor i genomsnitt ligger stilla mellan hel�ren 1989 och 1990. Exportpriset p� bearbetade varor ber�knas dock endast �ka n�got mer �n importpriserna. Detta beror p� all exportpriset p� pappersprodukter samt j�rn- och st�l inte l�ngre stiger i pris. Underskottet i tj�nste- och transfereringsbalansema forts�tter emellertid att �ka i snabb takt. �ven under 1990 �r del avkastningsneltot som sl�r f�r merparten av f�rs�mringen. Ett fortsatt v�xande finansierigs-behov medf�r att r�ntebetalningarna stiger med �ver 10 miljarder kr. mellan 1989 och 1990. Utdelningarna f�rv�ntas �ka n�got men ligger trots detta kvar p� en l�g niv�. Underskottet i bytesbalansen ber�knas uppg� till 38 miljarder kr., vilket �r en f�rs�mring med 10 miljarder kr. j�mf�rt med f�reg�ende �r.

Under 1991 f�rv�ntas den h�gre inhemska efterfr�ge�kningen medf�ra en viss f�rsvagning av handelsbalansen. Underskottet i tj�nstebalansen ber�knas �ka i snabbare takt �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Underskottet i resevalulanettol f�rv�ntas �ka med ca 3 miljarder kr. som f�ljd av s�v�l kraftigt stigande hush�llsinkomsler som en relativprish�jning f�r svenska turisttj�nster. Avkastningsneltot forts�tter atl f�rs�mras i allt h�gre takt, eftersom utlandsskuld och r�ntebetalningar gradvis v�xer. Underskottet i bytesbalansen har ber�knats till 53 mdkr. 1991, vilket motsvarar 3,7% av BNP. I alternativ 2 blir underskottet n�got st�rre.

Tabell 3:4 Bytesbalans Miljarder kr.						Prop. 1989/90:100 Bil. l.l
	1987	1988	1989	1990	1991
Bearbetade varor R�olja 0 petroprod. �vriga r�varor Fartyg Korrigeringspost	32,4 -14,3 4.6 1.3 -1,5	31.5 -12,0 4,0 0.7 -0,9	31,1 -14,7 5,4 -0.8 -1,0	31.5 -14,9 7.1 -0,3 -1,0	30.4 -14,9 7,5 -0,1 -1,0
Handelsbalans	22,5	23,4	20,0	22,4	21,9
Sj�fartsnetto �vriga transporter Resevaluta �vriga tj�nster	6.3 5,0 -II.1 -4.4	8,0 2,6 -13,6 -5,8	8,5 2,0 -15,1 -6,0	9,0 2,0 -17,2 -6,2	9,5 2,0 -20,3 -6,7
Tj�nstebalans	-4,2	-8,8	-10,6	-12,4	-15,5
Avkastning p� kapital Transfereringar	-16,6 -8,8	-18,8 -9,9	-25,4 -12.2	-34,0 -13,5	-44,5 -14,5
Bytesbalans Andel av BNP	-7,0 -0,7	-14,1 -1,3	-28,2 -2,3	-37,5 -2,8	-52,6 -3,7

K�llor: Statistiska centralbyr�n, riksbanken och finansdepartementet.

4 Industrin

4.1 Produktion

Den uppg�ng i industrikonjunkluren som p�b�rjades under andra kvarta�let 1986 kulminerade i b�rjan av 1989. Under loppet av 1989 blev vissa avmattningslendenser i konjunkturen m�rkbara. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin var drygt 90% under f�rsta kvartalet 1989 men sj�nk d�refter n�got. Det b�r dock p�pekas att kapacitetsutnyttjandet fortfaran�de �r mycket h�gt. J�mf�rt med ell genomsnitt av EG-l�nderna var del svenska kapaciletsutnylljandet ca 3 procentenheter h�gre under andra kvartalet 1989 men skillnaden har succesivt minskat under senaste �ret. �ven ordering�ngen till industrin minskade n�got under senaste �ret, samtidigt som industriproduktionen planade ut efter den kraftiga �kning�en under slutet av 1988 och b�rjan av 1989. Producentpriserna inom industrin stiger nu inte alls i samma takt som tidigare. Exportpriset p� bearbetade varor �kade t. ex. inte under det senaste halv�ret (april 1989 � oktober 1989).

Trots avmattningen �r industrikonjunkluren fortfarande myckel stark. Andel f�relag som i konjunkturbarometem fr�n september 1989 uppgav atl det �r brist p� produktionsfaktorer som begr�nsar produktionen �ver�stiger fortfarande med klar marginal 50%. Enligt en tumregel som anv�n�des p� konjunkturinstitutet �r del h�gkonjunktur n�r �ver h�lften av f�relagen uppger denna brist. Under de senaste femlon �ren �r del endast under de tv� senaste �ren som produktionskapaciteten varit del domine�rande flaskhalsproblemet. Det �r dock betydligt fler f�relag inom Irans�portmedelsinduslrin, kemiska industrin samt pappersindustrin som upple�ver efterfr�gel�get som fr�msta hindret f�r �kad produktion nu �n f�r ett �r sedan.

Tabell 4:1 Industriproduktion

Procentuell volymf�r�ndring

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

1987

1988

1989

1990

1991

Basindustri Vekstadsindustri exkl. varv �vrig industri

Industri, totalt

3,6

1,5

3,5

2,6

0,9

3,7 3,0

3,0

1,5

4,8

1,5

3,0

0,5

2,0 1,9

1,7

2,1

Anm: Basindustri omfattar gruvor, s�gverk, massaindustri, pappersindustri samt j�rn-, st�l- och metallverk.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Bristen p� arbetskraft, och d� speciellt yrkesarbetare, �r fortfarande mycket stor inom flertalet branscher. Den kraftiga inveslerings�kningen inom industrin under de senaste �ren har medf�rt att en mindre andel av f�retagen upplever maskin- och anl�ggningskapaciteten som ell hinder f�r �kad produktion.

Enligt prelimin�ra skattningar steg industriproduktionen med 3% 1989. Drygt 1/2 procentenhet av uppg�ngen berodde p� all produktionen inom

stora delar av verkstadsindustrin stoppades under den 3 veckor l�nga arbetsmarknadskonflikten i b�rjan av 1988. Produktionsuppg�ngen under 1989 var i huvudsak h�nf�rlig till �kade exportleveranser saml en lager�uppbyggnad inom industrin. D�remoi steg leveranserna lill hemmamark�naden endast marginellt. En t�mligen svag �kning av efterfr�gan fr�n hemmamarknaden i kombination med fortsalla marknadsanddsf�riuster f�r hemmamarknadsinduslrin bidrog lill delta.

Bland delbranscherna noterades den h�gsta tillv�xten f�r verkstadsindu�strin. En dd av uppg�ngen berodde dock p� det ovan n�mnda produk�tionsbortfallet (arbetsmarknadskonflikten) under 1988. Produktionen inom basindustrin v�xte endast med I 1/2%. Mindre produktions�kningar registrerades f�r samtliga delbranscher, trots att delar av skogsindustrin stoppade produktionen under slutet av �ret f�r att minska utbudet och h�lla priserna uppe.

Under 1990 f�rv�ntas efterfr�ge�kningen p� svenska industriprodukter bli l�gre fr�n s�v�l hemmamarknaden som fr�n exportmarknaderna. Sam�tidigt kommer bristen p� arbetskraft all begr�nsa produktionen inom delar av industrin, trots att f�rsta steget av skattereformen sarnt en l�g efterfr�ge�kning fr�n den svenska hemmamarknaden b�r reducera problemen n�got. Delta ber�knas leda lill all tillv�xten i industriproduktionen halve�ras mdlan 1989 och 1990.

Eftersom �ven industrins kapitalstock endast stiger med n�gon procent kommer kapacitetsutnyttjandet att ligga kvar p� 1989 �rs h�ga niv� trots den l�ga �kningen av industriproduktionen.

Diagram 4:1 Industriproduktion

%-utveckling fr�n f�reg�ende �r

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

1971�� 1973 1975 1977 1979� 1981�� 1983 1985 1987 1989 K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Verksladsproduktionen bed�ms endast stiga med 2%, vilket �r en bety�dande d�mpning j�mf�rt med 1989. Del �r fr�mst den vikande efterfr�gan inom transportmeddsinduslrin som bidrar lill detta. Inom den exportin-

riktade invesleringsvamindustrin saml elektroindustrin bed�ms dock Prop. 1989/90:100 m�jligheterna alt h�lla uppe produklions�kningstaklen vara t�mligen Bil. 1.1 goda. Inom basindustrin ber�knas produktionen endast �ka med 1/2%. Den svaga tillv�xten f�rklaras av att efterfr�gan f�r massa- och pappersin�dustrin samt j�m- och st�lverken mattades av av under 1989. Denna tendens v�ntas best� under 1990. Samtidigt kan inte Ir�vamindustrin �ka produktionen, p.g.a. kapaciletsbrist, trots all efterfr�gan f�rv�ntas fort�s�tta all vara god under 1990.

Under 1980-lalel ber�knas industriproduktionen ha �kat med i genom�snitt 2,3% per �r, vilket �r n�got mer �n den genomsnittliga BNP-�kning�en som uppgick lill 2%. Industriproduktionens andel av BNP har s�ledes �ter stigit under 1980-talet efter den kraftiga nedg�ngen under 1970-talel. Industrins expansion var mer �n dubbelt s� stor under 1980-talel som under 1970-lalet, d� BNP-tillv�xten i huvudsak berodde p� en kraftig �kning av produktionen inom den offentliga tj�nstesektorn. Under 1950-och 1960-lalen var dock produktions�kningen inom industrin betydligt h�gre.

En b�ttre relativ kostnadsutveckling f�r den svenska industrin i alterna�tivet med l�ga l�ne�kningar saml n�got h�gre efterfr�gan f�rmodas leda lill all produklionsuppg�ngen blir n�got starkare 1991 �n 1990.

Tabell 4:2 BNP och industriproduktion 1950-1990

�rlig procentuell volymf�r�ndring

1950-�� 1960-�� 1970-�� 1980-

1960�� 1970�� 1980�� 1990

BNP�� 3,4�� 4,6�� 2,0�� 2,0

Industriproduktion�� 3,9�� 5,8�� 1,1�� 2,3

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

4.2 L�nsamhet

Efter nedg�ngen under andra h�lften av 1970-talel och b�rjan av 1980-talet har industrins l�nsamhet �ter lyfts lill en h�g och stabil niv� under senare �r. Den reala r�ntabiliteten p� eget kapital har under de senaste �ren pendlat kring 10%. F�r alt �terfinna lika h�ga v�rden m�ste man g� tillbaka till slutet av 1950-lalel, om man bortser fr�n del extremt goda vinst�ret 1974. Den h�ga l�nsamheten har medf�rt atl s�v�l soliditet som likviditet har lyfts v�sentligt under senare �r. Samtidigt har de likvida medlen f�rdubblats sedan 1970-lalet, r�knat i fasta priser. Under 1988 motsvarade de likvida medlen del samlade investeringsbeloppet under de tre �ren 1986-1988.

Bakom de positiva l�nsamhelssiffrorna d�ljer sig en stor spridning.
Andelen f�rlustf�retag har f�rblivit i stort sett densamma under hela 1980-
lalel trots den stora l�nsamhetsuppg�ngen. Det �r �ven stora skillnader
mellan storf�retag och sm�f�relag. Medan de b�rsnoterade f�retagen upp�
visade en soliditet p� 35% under 1988 n�dde familjef�retagen endast upp
lill 24%. Det b�r dock p�pekas att trots den kraftiga f�rb�ttringen av
l�nsamheten under 1980-lalel ligger l�nsamhelsniv�n klart l�gre i Sverige�� 30

�n bland ell genomsnitt av OECD-l�nderna.

I detta kapitel redovisas ber�kningar av produktionskostnader, pro�duktpriser och marginaler m. m. som ligger lill gmnd f�r kalkyler �ver bmllo�verskollel inom industrin. Vinstutvecklingen m�ts med bmtlo-�verskoliels andel av f�r�dlingsv�rdet. Bmtto�verskollet �r ell nalionalr�-kenskapsbegrepp, som i f�relagsekonomiska termer n�rmast motsvaras av r�relseresultat exkl. lagerprisvinster och f�re kalkylm�ssiga avskrivningar. F�rbmkningen av insalsvaror �r, i enlighet med nationalr�kenskaspemas definitioner, v�rderat till �teranskaffningspriser.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Tabell 4:3 R�rliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad enhet samt brutto�verskottsandel

Procentuell f�r�ndring

1986

1987

1988

1989

1990

Insatskostnad L�nekostnad' Summa r�rlig kostnad Produktpris

Marginal

Brutto�verskottsandel-

2,3	3,7	6,1	7,8	3,6
6,4	4,6	8,5	7,5	6,0
3,5	4,1	6.9	7,7	4,3
3,8	4,1	6,1	7.6	4,0
0,3	0,0	-0,7	-0,1	-0,3
30,4	30.4	28,6	28,3	27,6

' L�nekostnad per producerad enhet.

�Som andel av f�r�dlingsv�rdet.

Anm: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Kostnadsutvecklingen inom industrin tilltog under 1989. Den genom�snittliga prisuppg�ngen f�r insatsvaror uppgick till knappt 8%, bl. a. bero�ende p� kraftiga pris�kningar p� petroleumprodukter. L�nekostnaden per producerad enhet ber�knas ha �kat med 7 1/2% vilket medf�rde att styck�kostnaden inom industrin (exkl. varv och petroleumindustri) steg med drygt 7 1/2%. Eftersom produktpriserna �kade i n�got l�gre takt medf�rde del att vinslmarginalema minskade inom industrin �ven 1989. V�rids�marknadspriserna p� basindustrins produkter fortsatte alt utvecklas gynn�samt varf�r vinstmarginalen steg inom denna del av industrin. F�relagen som producerar bearbetade varor s�nkte sina marginaler ytteriigare p� exportmarknaden, vilket de endast delvis kompenserade p� hemmamark�naden.

Brutto�verskollels andel av f�r�dlingsv�rdet fortsatte all sjunka under 1989. Andelen uppgick till drygt 28%, vilket aren nedg�ng med 4 procent�enheter sedan topparet 1984. Nedg�ngen under mellan 1988 och 1989 �r h�nf�riig till de f�retag som producerar bearbetade varor. Bmtto�verskol�let inom basindustrin och d� speciellt skogsindustrin fortsatte dock att stiga kraftigt. Inom massaindustrin uppgick brutto�verskoltets andel av f�r�dlingsv�rdet lill 65% 1989.

Under 1990 ber�knas l�nekostnaderna per producerad enhet �ka med 6%. Insatsvarornas genomsnittliga pris�kningstakt bed�ms i stort sett halveras. Prisfall f�rutses f�r t. ex. oljeprodukter. F�r hela industrin ber�k�nas den r�rliga slyckkostnaden stiga med drygt 4%. En d�mpad pris�utveckling f�r basindustrins produkter medf�r en s�nkning av vinstmargi�nalerna inom denna del av industrin. �ven vinstmarginalen f�r bearbela-

de varor ber�knas forts�tta sjunka n�got. Nedg�ngen kommer fr�n b�de hemmamarknaden och exportmarknaderna. Bmtto�verskollsandelen skulle enligt ovansl�ende kalkyler forts�tta minska f�r tredje �ret i f�ljd. Nedg�ngen ber�knas bli st�rst inom basindustrin men �ven de f�retag som producerar bearbetade varor v�ntas f� registrera en viss neddragning.

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

Diagram 4:2 Industrins brutto�verskottsandelar

Procent

1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Anm: Brutto�verskottsandelen �r drifts�verskott brutto som andel av f�r�dlingsv�r�det. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

5 Arbetsmarknaden

5.1 Syssels�ttning

Utvecklingen p� arbetsmarknaden karakt�riserades under 1989 av en h�g efterfr�gan p� arbetskraft och l�g arbetsl�shet. Syssels�ttningen expande�rade kraftigt, andelen personer i arbetskraften �kade och arbetsl�sheten reducerades.

Antalet sysselsatta var i genomsnitt ca 66000 fler 1989 �n 1988. Efter�som antalet steg kraftigt �ven 1988 har nu syssels�ttningen �kat med n�stan 130000 personer p� tv� �r. En s�dan stark utveckling av syssels�tt�ningen har inte skett sedan h�gkonjunkturen 1974-75. Uttryckl i antalet limmar �kade syssels�ttningen med 1,6% under 1989. Om h�nsyn tas till kalendariska effekter, dvs korrigering f�r att �ren har olika m�nga arbets�dagar �kade antalet timmar med 2,1 %.

Trots den stora �kningen av syssels�ttning och arbetskraflsulbud har bristen p� arbetskraft fortsatt alt vara ell av huvudproblemen i den svens�ka ekonomin. I konjunkturinstitutels barometrar angav �ver 60% av f�re�lagen inom tillverkningsindustrin brist p� yrkesarbetare. Andelen med brist p� icke yrkesutbildad arbetskraft var ca 30%. Man m�ste g� tillbaka till 1974 f�ratt finna en motsvarighet till dessa bristtal. D�remot �r brislen p� tekniska tj�nstem�n n�got l�gre nu �n den var under mitten av 1980-talel.

Antalet obesatta vakanser, enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik, s�g dock ul all ha minskal n�got under sommaren och h�sten. En slatistikom-l�ggning g�r dock dessa uppgifter os�kra och sv�rtolkade. Arbetskraftsbris�ten ska inte enbart ses som en konsekvens av den l�ga arbetsl�sheten. Strukturella obalanser p� arbetsmarknaden, �kade krav p� utbildning och erfarenhet vid rekrytering av arbetskraft samt den svaga produktivitets�utvecklingen �r ocks� faktorer som g�r brislen p�taglig.

N�ringslivets andel av syssels�ttningen fortsatte att �ka under 1989. Av expansionen i antalet sysselsatta f�ll drygt 80% p� n�ringslivet.

Tabell 5:1 Arbetsmarknad

Tusental personer (i �ldrarna 16 � 64 �r)

Prop.1989/90:100 Bil. l.l

	Niv� 1988	F�r�ndring fr�n		f�reg�ende �r
	Niv� 1988	1987	1988	1989	1990	1991
Syssels�ttning:
Jord- och skogsbruk	168	-1	-3	-8	-3	-4
Industri	1018	5	5	6	0	2
Byggnadsverksamhet	279	15	3	9	0	0
Privata tj�nster	1566	5	42	52	22	25
Kommunal verksamhet	1 174	8	20	9	15	14
Statlig verksamhet	194	4	-7	-2	-1	-1
Totalt	4399	36	60	66	33	36
Arbetskraften	4471	22	49	56	41	43
Arbetsl�shet,	72	-14	-12	-10	8	7
% av arbetskraften	1,6	1,9	1,6	1,4	1,5	1,7

K�llor: Statistiska centralbyr�n (AKU) och finansdepartementet.

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100 Bilaga 1.1

/�(yM5W/75 syssels�ttning har trendm�ssigl stigit sedan 1983. Tillv�xtlak- Prop. 1989/90:100 ten har emellertid varit betydligt l�gre de senaste tre �ren �n den var Bil. l.l perioden 1984�1986. 1989 �kade syssels�ttningen med 6000 personer vilket inneb�r �n expansion p� totalt ca 57000 personer sedan 1983. Produktivitetsutvecklingen i industrin under 1980-lalet har varit gynn�sammare �n i den �vriga ekonomin. �kningen p� drygt 3% per �r �r ungef�r densamma som p� 70-lalel. Under 1989 �kade industriproduk�tionen med ca 3,5% och produktiviteten med 3%. Under 1990 v�ntas konjunkluravmallningen g�ra all tillv�xten i industriproduktionen blir betydligt l�gre. D�rmed stagnerar ocks� syssels�ttningen.

Den starka byggkonjunkturen har lett. lill alt antalet anst�llda inom byggnadsverksamheten stadigt �kat. Efler all syssels�tlningstillv�xten d�mpades 1988 log den ny fart igen under 1989. L�neutvecklingen f�r byggnadsarbetare g�r atl tidigare verksamma i branschen nu �terkommer efter all ha l�mnat yrket under perioden av minskal byggande i Sverige. Trots den stora syssels�ttnings�kningen har brislen p� arbetskraft varit utpr�glad. Konjunkturinstitutets byggbaromeler i september 1989 visade all en stor majoritet av byggnadsf�retagen anger bristen p� arbetskraft som del st�rsta hindret f�r expansion. I prognosen bed�ms syssels�ttningsex�pansionen avstanna 1990. Dels kommer byggnadsverksamheten inte all v�xa i samma takt som de senaste �ren (se kap 8:4), dels inneb�r den nuvarande lillsvidareansl�llningsformen en st�rre f�rsiktighet hos byggf��retagen betr�ffande nyrekryteringar.

Den privata tj�nstesektorns syssels�ttningsexpansion fortsatte �ven un�der 1989. Tillv�xten blev l.o.m. st�rre �n under 1988 och,p� tv� �r har d�rmed �kningen varit drygt 90000 personer. N�ringslivels svaga produk�tivitetstillv�xt under 1980-talel beror n�stan hell p� de l�ga lal som regist�rerats f�r den privata tj�nstesektorn. Fr�n att p� 1970-talet ha varit �ver 3% per �r har produklivilen under 1980-talel �kat med mindre �n 1% �rligen. Produktivitetsutvecklingen under 1989 var speciellt d�lig. Medan produktionen �kade med 2,2% steg syssels�ttningen med 3,2%. Detta inneb�r allts� att produktiviteten f�ll med 1 %. Problemen vid fastst�llan�det av produktiviteten i denna typ av verksamhet �r dock mycket stora. Del �r t. ex. m�jligt all man tenderar atl underskatta f�r�dlingsv�rdet av vissa konsulttj�nster lill industrin.

Produktiviteten v�ntas inte heller �ka under de n�rmaste �ren. Utg�en�de fr�n produktionsutvecklingen v�ntas d� syssels�ttningen �ka med drygt 20000 personer 1990 och 25000 personer 1991, d. v. s. en halverad syssd-s�llningstill v�xt j�mf�rt med �ren 1988 och 1989.

Under andra h�lften av 1980-talel v�xte antalet sysselsatta i den kom�munala sektorn relativt l�ngsamt. Medan syssds�ttngen i genomsnitt steg med 28000 personer per �r under perioden 1980�1985 var motsvarande �kning bara ca 10000 personer under �ren 1986�1989. Med tanke p� kommunemas stora �taganden inom v�rd, barn- och �ldreomsorg saml att arbetsmarknaden blir n�got mindre stram de n�rmaste �ren kommer sys�sels�ttningen atl �ka snabbare under 1990 och 1991 �n under de sista �ren p� 1980-lalel.

Tabell 5:2 Produktion och syssels�ttning i timmar

�rlig procentuell f�r�ndring

Prop.1989/90:100 Bil. l.l

	1986	1987	1988	1989	1990	1991
N�ringslivet Produktion Syssels�ttning Produktivitet	2,6 1,1 1.5	3,7 1.7 2,0	2.7 3,1 -0,4	2.1 1,8 0,3	1.3 0,7 0.6	1,8 0.7 1,1
Indu.su-i Produktion Syssels�ttning Produktivitet	0,7 -0.8 1,5	2,6 1,5 1,1	3.0 1.5 1,4	3,0 0.5 2,5	1,7 0.0 1,7	2,1 0,0 2,1
Privata tj�nster Produktion Syssels�ttning Produktivitet	3,8 3.0 0,9	5,1 2,8 2,4	3,5 2,8 0,7	1.9 3,2 -1,3	1,4 1,3 -0,1	2,3 1,7 0,6
Offentliga tj�nster Produktion	1,1	0,8	0,8	1,0	1,3	1,2
Totalt Produktion Syssels�ttning Produktivitet	2,3 0,5 1,8	2,9 1,5 1,5	2,3 2,7 -0,4	1,8 1,6 0,2	1,3 0,9 0,4	1,7 0,9 0,8

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Allm�nt v�ntas arbetsmarknaden bli n�got svalare under loppet av 1990. L�nsarbetsn�mndernas rapporter i september inneh�ll dock bed�m�ningar som lyder p� fortsalt stark efterfr�gan p� arbetskraft under l:a halv�ret 1990. Under h�sten 1990 och och under 1991 kommer emellertid den milda d�mpningen i konjunkturen atl inneb�ra en n�got mindre stram arbetsmarknad. Totalt bed�ms antalet syssels�tta stiga med 33000 perso�ner eller med 0,7% under 1990 och med ca 36000 personer eller 0,8% under 1991.

Antalet arbetade timmar v�ntas b�de 1990 och 1991 �ka med 0,9%. Delta inneb�r atl medelarbetstiden i ekonomin stiger marginellt under s�v�l 1990 som 1991. Bakom den blygsamma �kningen ligger en rad delvis motverkande faktorer. Potenialen f�r de s. k. dynamiska effekterna av marginalskatles�nkningen bed�ms vara relativt stor. Del svagt vikande konjunkturl�get inneb�r dock all efterfr�gan p� arbetskraft utg�r en be�gr�nsning f�r att realisera den m�jliga expansionen i meddarbelslid. Till detta kommer att anpassningen till del nya skattesystemet bed�ms vara utdragen �ver en l�ngre lidsperiod, vilket inneb�r all de dynamiska effek�terna till fullo inte g�r sig g�llande under prognosperioden. Desutom bidrar utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen till att d�mpa �kningen i meddarbelslid. Under 1991 tillkommer ocks� f�rsta steget i lagstiftningen om en sj�tte semeslervecka. F�r 1991 inneb�r delta en utvidgning av den lagstadgade semester med tv� dagar. D�rigenom blir �kningen i meddar�belslid n�got mindre 1991 �n 1990 trots den kraftigare s�nkningen av marginalskatten. 1 prognosen v�ntas den ut�kade semestern i viss m�n bidraga till den n�got f�rb�ttrade produktivitetsutvecklingen i ekonomin under 1991.

5.2 Utbudet av arbetskraft�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 Den starka efterfr�gan p� arbetskraft under 1989 tog sig ocks� uttryck i en

snabb tillv�xt av arbetskraftsulbudel. F�rklaringen �r dels en betydande

uppg�ng i arbetskraftsdeltagandet, dels befolkningsm�ssiga faktorer.

Av befolkningen i yrkesaktiva �ldrar (16-64 �r) 1989 deltog 84,5% i arbetskraften, en uppg�ng med 0,5% sedan 1988. Befolkningen i dessa �ldrar �kade ocks� kraftigt under 1989. Uppg�ngen ber�knas ha blivit ca 35000 personer. Merparten av denna �kning kan tillskrivas neltoinvand�ringen. Enligt statistiska centralbyr�ns befolkningsstatistik uppgick nelto�invandringen i Sverige under de tre f�rsta kvartalen till 33000 personer (samtliga �ldrar). Uppskattningsvis �r ca 75% av denna nettoinvandring personer i yrkesakliva �ldrar. Detta �r den klart h�gsta neltoinvandringen under hela 1980-lalel. Man m�ste g� tillbaka till �r 1970 f�r all finna h�gre siffror. Del b�r dock noteras alt del bidrag till arbetskraftens tillv�xt som invandringen ger sprids ut �ver flera �r. En stor andel av invandringen best�r n�mligen av flyktingar som kommer in p� arbetsmarknaden f�rst efter en l�ngre tidsperiod.

�ven f�rskjutningar i befolkningens �ldersm�ssiga sammans�ttning bi�drog positivt till arbetskraftens tillv�xt. Befolkningen �kade i �ldersgmp�per med h�gt arbetskraftsdeltagande och minskade i �ldersgmpper med l�gt dellagande. De befolkningsm�ssiga faktorerna bidrog uppskattnings�vis lill en �kning av arbelskraflsulbudet med totalt 30000 personer.

Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal f�r olika �ldersgrupper

�rsmedeltal 1988 och f�r�ndring i procentenheter

	Niv� 1988	F�r�nd]	■ing fr�n f�reg�ende		:�r
	Niv� 1988	1986	1987	1988	1989	1990	1991
16� 19 �r, m�n	45,2	-0,2	-2,6	0,6	2,5	1,0	1,0
kvinnor	49,5	-2,2	-1,1	1,1	2,0	1,0	1.0
20-24 �r, m�n	84,2	-1.3	-1,1	2,3	0,7	0,8	1.0
kvinnor	80,9	-0,1	-1,8	0.9	1,2	0,8	1.0
25-54 �r. m�n	94,7	0,1	-0,1	0,0	0,3	0,0	0.0
kvinnor	90,8	0,9	0,1	0,4	0,1	0,2	0.4
55-64 �r, m�n	74,9	-0,5	1,0	0,0	-0,2	0,5	0.5
kvinnor	64,7	1,5	2,7	0,6	-0,6	0,6	0,4
Totalt	84,0	0,3	0,1	0,6	0,5	0,3	0,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n (AKU), konjunkturinstitutet, finansdepartmentet.

Under 1989 �kade arbetskraftsdeltagandet s�rskilt starkt bland ung�
domsgrupperna. F�r den yngsta �ldersgruppen, 16�19 �r, steg arbets�
kraftstalet 1988 efter en l�ng nedg�ngsperiod. 1989 fortsatte denna �kning
i betydligt st�rre utstr�ckning. F�r �ldersgruppen 20 � 24 �r syns en likar�
tad ulveckiing med den skillnaden all uppg�ngen i arbetskraftsdeltagande
inte �r riktigt lika stor 1989 som 1988. Den stora efterfr�gan p� arbetskraft
g�r all flera v�ljer all f�rv�rvsarbeta vid sidan av gymnasie- och h�gskole�
studier. De vuxna kvinnornas arbetskraftsdeltagande har under senare
delen av 1980-talel v�xt i betydligt l�ngsammare takt �n under 1970-talet
och b�rjan p� 1980-talel. De senaste �ren har endast kvinnor �ver 55 �r�� 3

�kad sill arbetsdeltagande. 1989 utgjorde etl trendbrott �ven i detta avse�ende d� arbetsddlagandet i denna gmpp sj�nk med 0,6 procentenheter.

Under 1990 och 1991 f�mtses arbelskraftdellagandet forts�tta all �ka i ungdomsgmpperna och dessutom bland de vuxna kvinnorna. Invandring�en v�ntas i prognosen ligga p� en fortsatt h�g niv� som dock blir l�gre �n under 1989. Neltoinvandringen r�knat i personer i arbetsf�r �lder ber�k�nas uppg� till ca 20000 personer s�v�l 1990 som 1991. Totalt v�ntas ar�betskraftsulbudel �ka med drygt 40000 personer b�de 1990 och 1991.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

5.3 Arbetsl�shet och arbetsmarknadspolitiska �tg�rder

Under 1989 uppgick arbetsl�sheten prelimin�rt lill 1,4% av arbetskraften eller ca 62000 personer. Nedg�ngen var d�rmed 0,2 procentenheter j�m�f�rt med 1988. 1983 n�ddes en lopp i arbetsl�sheten p� 2,9%. D�refter har allts� arbetsl�sheten mer �n halverats. I diagram 5:1 g�rs en j�mf�relse mellan den svenska arbetsl�sheten och omv�rldens. Man kan notera all ocks� f�r OECD totalt var arbetsl�sheten som st�rst under 1983 medan kurvan f�r OECD-Europa n�dde sin topp 1985.

Diagram 5:1 Arbetsl�shet

Procent, �rsmedelv�rden

OECD-Europoni

11 -

Sverig~h

�t----- T------- r�---- i------- 1------ 1------ 1�

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�lla: OECD, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Arbetsl�sheten har minskal i hela landet under 1989. En viss regional utj�mning har skett de senaste �ren i den meningen atl arbetsl�sheten minskat relativt sett mer i l�n med h�g arbetsl�shet. Man b�r dock po�ng�tera all �ven om den l�nga h�gkonjunkturen medf�rt s�nkt arbetsl�shet kvarst�r strukturella problemen i flera regioner. Dessa kan komma atl blottl�ggas vid vikande konjunktumtveckling.

Tabell 5:4 Relativ arbetsl�shet i olika �ldrar

Procentandel av arbetskraften i respektive �ldersgrupp

Prop.1989/90:100 Bil. l.l

		1983	1984	1985	1986	1987	1988	1989
16-	-19 �r	9.2	4,3	4.1	3,6	3,6	3,1	3,2
20-	-24 �r	5.7	5.5	5,3	5,1	4,4	3,4	3,0
25-	-54 �r	2.2	2.0	1.8	1,7	1,4	1,2	1.0
55-	-64 �r	2.4	2,8	2.5	2,1	1,9	1,6	1,2
Totalt		2,9	2,6	2.4	2,2	1,9	1,6	1,4

Anm: Siffrorna f�r �ren 1983-1986 har reviderats med h�nsyn till oml�ggningen av

m�tmetod i AKU.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Del outnyttjade arbetskraftsulbudel har reducerats i en betydligt l�ng�sammare takt �n under 1988. Antalet latent arbetss�kande � dvs. perso�ner som i arbetskraflsunders�kningarna uppger all de kan och vill arbeta men av olika sk�l inte aktivt s�ker arbete och d�rf�r inte r�knas in i arbetskraften som arbetsl�sa - var 1987 ca 50000. 1988 sj�nk siffran lill 35000 medan antalet 1989 var 33000 personer. Antalet personer som �r undersysselsatta av arbelsmarknadssk�l minskade fr�n 180000 1988 lill ca 170000 under �r 1989. 1987 var 220000 personer undersysselsatta av arbetsmarknadssk�l.

Arbetsl�sheten i �ldrarna 20-24 �r har de senaste �ren minskal mar�kant. 1989 var denna 3,0% j�mf�rt med 3,6% 1988 och 5,1% 1986. I den yngsta gmppen 16- 19 �r var arbetsl�sheten lika stor 1989 som 1988. Vid bed�mningen av syssels�ttningsutvecklingen f�r denna gmpp m�ste man beakta all ungdomslagen nu n�stan f�rsvunnit. Reduceringen av arbetsl�s�heten i den stora gruppen, 25 � 54 �r, har varit p�fallande stor under 1989.

Prognoserna f�r utvecklingen av syssels�ttningen och arbelskraflsulbu�det inneb�r all vi f�r r�kna med en n�got stigande arbetsl�shet under prognosperioden. Detta blir en f�ljd av atl arbetskraftsulbudel och medel�arbetstiden �kar samtidigt som konjunkturen mattas n�got. Syssels�tt�ningsexpansionen blir d� inte tillr�cklig f�r att kunna hindra arbetsl�she�ten fr�n all stiga. Under 1990 bed�ms arbetsl�sheten �ka lill 1,5% och under 1991 till 1,7% (�rsgenomsnitt). Detta inneb�r atl i genomsnitt ca 77000 personer ber�knas vara arbetsl�sa under 1991. Fortfarande kom�mer arbetsmarknadsl�gel atl vara stramt inom m�nga sektorer.

Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska �tg�rder

Tusental, genomsnitt per �r

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

	1983	1984	1985	1986	1987	1988	1989
Syssels�ttnings-
skapande �tg�rder	59	93	67	53	40	29	18
- beredskapsarbete	59	41	24	19	17	14	10
- ungdomslag	�	31	31	24	18	10	5
- rekryteringsst�d	�	21	12	10	6	5	3
Arbetsmarknads-
utbildning (AMU)	38	37	33	34	36	40	37
F�retagsutbildning'	5	2	3	4	3	3	3
�tg�rder f�r arbets-
handikappade	66	68	72	79	82	84	86
Totalt	168	200	175	170	161	156	144

' Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m. m.

- Samhall, l�nebidrag, arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och offentligt skyddat

arbete.

K�lla: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Under de senaste �ren har en kraftig f�rskjutning av tyngdpunkten i arbetsmarknadspolitiken genomf�rts. Insatserna f�r ulbudsinriktade �l�g�rder har �kat. Detta inneb�r t. ex. �kad omfattning av utbildnings- och rehabiliyeringsinsatser och en f�rst�rkning av platsf�rmedlingen. De sys�sels�ttningsskapande �tg�rderna har samtidigt minskal. 1989 var l.ex. endast IO 000 personer sysselsatta i beredskapsarbete. Totalt sett har anta�let personer i syssels�ttningsskapande �tg�rder reducerats fr�n 93000 lopp�ret 1984 lill ca 18000 1989. Arbetsmarknadsutbildningen �kade under �ren 1985-1988 i omfattning. 1988 gick i genomsnitt drygt 40000 personer i s�dan utbildning. Under 1989 har dock detta antal reducerats till ca 37000. D�remot har antalet personer i speciella program f�r arbets�handikappade fortsall all �ka under 1989. Totalt sett sj�nk antalet perso�ner i arbetsmarknadspoliliska �tg�rder med ca 12000 1989. I dessa finns nu ca 144000 personer j�mf�rt med n�stan 200000 personer fr�n lopp�ret 1984.

6 L�ner och konsumentpriser

6.1 L�ner

Prelimin�ra bed�mningar av 1989 �rs avtalsr�relse ger vid handen en genomsnittlig avtalsm�ssig niv�h�jning p� drygt 6 1/2% f�r hda arbets�marknaden. Den kostnadsm�ssiga �kningen hamnar p� 6,2%. Skillnaden beror p� all under 1988 utbetalades vissa eng�ngsbelopp som inte �r niv�h�jande.

F�rhandlingama inom den privata sektorn bedrevs centralt och ledde lill Iv��rsuppg�rder f�r de stora kollekliven. Avtalen mellan SAF och LO resp. PTK hamnade p� knappt 5 3/4% 1989 och 2 3/4% 1990. Utfallet f�r Verkstadf�reningen och Metallinduslriarbetarf�rbundet blev n�got l�gre. Inom den statliga sektom sl�ts ett tv��rsavtal f�r 1989 och 1990, f�r sektor skola ber�r avtalet dessutom 1991. Avtalsr�relsen blev inte konfliktfri, bl.a. genomf�rde SACO-anslutna l�rare en t�mligen omfattande strejk under november och december i Ijol. Avlalsutfallet blev totalt sett f�r staten drygt 11 % 1989 och 8% 1990. Det h�ga koslandsutfallet i Qol beror lill viss del p� all avtalet 1988 inf�ll sent under �ret och medf�rde ell betydande �verh�ng lill 1989. F�r n�sta �r g�ller dessutom all sektor skola f�r 3% ut�ver det kommunala avtalet.Inom den kommunala sektorn p�g�r f�rhandlingar f�r innevarande �r. P� de flesta avtalsomr�dena finns �ver�h�ng som p�verkar 1990, dvs. kostnadseffekter 1990 som uppkommit till f�ljd av all avtalade l�ne�kningar 1989 tr�dde i krafl senare under �ret. Samma fenomen uppstod ocks� i fjol.

Del synnerligen strama arbetsmarknadsl�ge som pr�glade 1989 medf�r alt den genomsnittliga l�neglidningen f�r i Qol uppskattas till knappt 3 1/2%. Detta �r en historiskt sett mycket h�g siffra. Man blir tvungen att g� tillbaka lill 1970 f�r att finna h�gre lal.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Tabell 6:1 Timl�ner och arbetskraftskostnader

�rlig procentuell f�r�ndring

	Samtliga l�ntagare			Industriarbetare
	Avtal	L�ne-	Timf�r-	Avtal	L�ne-	Timf�r-	Sociala	Arbets-
		glid-	tj�nst		glid-	tj�nst	kost-	krafts-
		ning			ning		nader	kostnader
1980	7,4	1,8	9,2	6,1	3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2	2,7	8,9	5,9	4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6	1,7	6,3	4.1	3,5	7,6	0.2	7,8
1983	4,7	1,7	6,4	3,8	2,9	6,7	2,4	9,3
1984	5,7	2,2	7,9	6,2	4,1	10,3	-0,1	10,2
1985	4,2	3,3	7,5	3,8	3,7	7,5	0,2	7,7
1986	6,1	2,5	8,6	3,9	3,5	7,4	0,0	7,4
1987	3,6	2,8	6,4			6,4	0,6	7,0
1988	4,2	2.3	6,5	3,4	5,0	8,4	0,0	8,4
1989	6,2	3.3	9,5	4,6	5,4	10,0	0,6	10,7

Anm: Uppgifterna f�r samtliga l�ntagare baserar sig p� l�nesummestatistik. Uppgiftema f�r industriarbetare grundar sig p� f�rtj�nststatistik. F�rtj�nststatistiken har i f�rekommande fall kompletterats med eng�ngsbe�lopp, som ej ing�r i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen f�r industriarbetare 1987 om�jligg�r en meningsfull uppdelning p� avtal och l�neglidning. K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutel och finansdepartementet.

Den totala genomsnittliga l�ne�kningen, dvs. avtalsm�ssig h�jning och�� Prop. 1989/90:100 l�neglidning, mellan hel�ren 1988 och 1989 bed�ms p� dessa gmnder�� Bil. l.l uppg� till 9 1/2%. Till f�ljd av en h�jd ATP-avgift fr.o.m. den 1 januari 1989, en tillf�llig arbelsmilj�avgift den 1 september i fjol saml vissa f�r�ndringar i deavlalade arbetsgivaravgifterna ber�knas den totala tim�kostnaden f�r 1989 ha stigit med ytteriigare 0,5 procentenheter.

Inflationen och framf�r allt arbetsmarknadsl�get �r de viktigaste f�rkla�ringsvariablerna i l�nebildningen p� kort sikt. Under prognosperioden v�ntas utbudet �ka mer �n efterfr�gan p� arbetskraft, vilket leder lill all den i dagsl�gel myckel l�ga arbetsl�sheten �kar n�got och trycket p� den �verhettade arbetsmarknaden f�rsvagas i viss m�n. Med h�nsyn taget till detta samt de tr�ffade avtalen f�r innevarande �r, bed�ms den genomsnitt�liga l�nekoslnadsulvecklingen bli 7 1/2% 1990. Arbetsmilj�avgiften drar upp timkostnaden med ytterligare 0,7 procentenheter i �r, dessutom till�kommer ca 0,3 procentenheter till f�ljd av breddad bas f�r arbetsgivarav�gifter. ATP-avgiften h�js med 2 % under det att folkpensionsavgiflen s�nks lika myckel. En marginell s�nkning av de avtalade arbetsgivaravgiftema sker ocks� 1990.

N�r det g�ller den svenska ekonomins utveckling n�sta �r har prognoser�na gjorts enligt tv� alternativ. Ialternaliv I antas liml�nerna �ka med 4%, dvs. ungef�r samma �kningstakt som i v�ra viktigaste konkurrentl�nder. I det andra (alternativ 2) antas timl�nerna stiga med 7%, dvs. en i stort sett of�r�ndrad �kningstakt j�mf�rt med f�reg�ende �r. Ullaget av avtalsm�s�siga arbetsgivaravgifter antas vara of�r�ndrat 1991 men den tillf�lliga arbetsmilj�avgiften f�rsvinner, vilket minskar timkostnaden med en pro�centenhet. En motverkande effekt erh�lles genom den i skaltef�rslaget aviserade basbreddningen av underlaget f�r arbetsgivaravgifter.

Skallereformens f�rslag om all l�nef�rm�ner skall medr�knas i basen f�r uttaget av kollekliva avgifter antas inte leda lill �kade kostnader f�r f�retagen p� sikt. Basbreddningen kommer alt ha en d�mpande verkan p� l�nebildningen. Dessutom ber�knas v�rdet av vissa f�rm�ner reduceras betydligt i och med all de skattem�ssiga incitamenten f�r b�de arbetsgiva�re och arbetstagare f�rsvinner.

J�mf�rt med f�rh�llandena i omv�rlden stiger de svenska timl�nekost�naderna snabbt, se diagram 6:1.1 diagrammet j�mf�rs liml�neutveckling�en inom industrin i Sverige med de l�nder (exkl. Spanien och Schweiz) som ing�r i den svenska valutakorgen. De s. k. korgl�nderna �r samman�v�gda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige p� v�rlds�marknaden. Timf�rtj�nslen f�r industriarbetare i Sverige bed�ms ha stigit med 10% mdlan 1988 och 1989. Timl�nen f�r industriarbetare i OECD-omr�det uppskattas ha �kat med drygt 5% under samma period. I V�st�tyskland, som �r den svenska industrins viktigaste konkurrentland p� v�rldsmarknaden, bed�ms industriarbetarl�nen stigit med endast 4%. Inget land i OECD-omr�det har en lika h�g eller h�gre liml�ne�kning i industrin som Sverige.

Diagram 6:1 Nominell timl�n inom industrin

�rlig procentuell f�r�ndring, nationell valuta

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

15 OECD-l�nderl''

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Anm: De 13 OECD-l�nderna �r sammanv�gda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige p� v�rldsmarknaden.

K�llor: OECD, Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet samt finansdeparte�mentet.

6.2 Konsumentpriser

Under loppet av 1989 ber�knas konsumentpriserna (KPI) ha stigit med 6,7%. Mellan hel�ren 1988 och 1989 uppskattas �kningen lill 6,4%. Pri�s�kningen var n�got h�gre �n under 1988, vilket f�rklaras av att importpri�ser och l�nekostnader steg i betydligt snabbare takt. Kraftigt h�jda priser p� r�olja och petroleumprodukter medf�rde att importpriserna �kade med 5,5 % under loppet av 1989. Om man exkluderar oljan steg dock importpri�serna i m�ttlig takt. M�tt enligt nelloprisindex (NPI), d. v.s. KPI-utveck-lingen sedan nettot av indirekta skaller och subventioner r�knats bort, har dock priserna stigit i l�ngsammare takt 1989. Del �r sannolikt all den betydligt l�gre �kningstakten av privat konsumtion medf�rt all s�v�l den hemmamarknadsproducerande industrin som detaljhandeln varit tvungna all dra ned sina vinstmarginaler. Bland vamgrupperna fortsatte priserna p� privata tj�nster stiga kraftigt. F�mtom h�jda l�nekostnader lorde den svaga produktivitetsutvecklingen inom den privata tj�nstesektorn bidragit lill detta.

I b�rjan av 1989 v�rden svenska inflationstakten (KPI-�kningen under de senaste 12 m�naderna) 2% h�gre �n genomsnittet bland OECD-l�nder�na. Under v�ren 1989 minskade dock skillnaden och var som l�gst drygt 1 % i maj. Under h�sten har differensen dock �ter vidgats och var under slutet av 1989 ca I 1/2%. Bland de l�nder som ing�r i valutakorgen var det endast Storbritannien och Finland som hade h�gre inflationstakt �n Sveri�ge 1989.

Diagram 6:2 Konsumentpriser�� PfOp. 1989/90:100

Procentuell �kning mellan �rsgenomsnitten i Sverige och OECD. F�r 1990 och 1991�� Bil. 1.1 har �ven KPI-�kningen exklusive de prish�jande effekterna av skattereformen lagts in.

1980�� 1982�� 1984�� 1986�� 1988

K�llor: OECD, Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

1990

Under 1990 och 1991 ber�knas finansieringen av skallereformen genom bland annal h�jda indirekta skatter medf�ra all konsumentpriserna stiger i snabbare takt �n under 1989. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har uppskattat priseffeklen av skallereformen och �ndrade taxeringsv�rden till 2,9% under loppet av 1990. Mdlan hel�ren 1989 och 1990 blir effekten n�got l�gre, 2,6%, eftersom merv�rdesskallen p� energi tr�der i kraft f�rst i mars. H�jd bensinskatt saml inf�randel av moms p� bensin kommer all medf�ra atl bensinpriset stiger med 33% eller drygt 1,50 kr./l. Importpri�serna ber�knas �ka betydligt l�ngsammare 1990 eftersom oljepriset f�rmo�das sjunka n�got. Om man exkluderar de skatteh�jningar som drabbar boendet f�rv�ntas hyrorna �ka med ca 9% under 1990.1 tabell 6:2 redovi�sas priseffeklen av skattereformen under posten indirekta skaller, vilket medf�r all den totala KPl-effekten via bosladsposlen �r n�got st�rre �n vad som redovisas i tabellen.

De priser som las ul av inhemska producenter, grossister och detaljister ber�knas �ka i l�ngsammare takt �n l�nekostnaderna, vilket inneb�r fort�salla neddragningar av vinstmarginalerna. En l�g efterfr�ge�kning p� kon�sumtionsvaror i kombination med de konkurrensfr�mjande �tg�rder som vidtagits inom bl.a. jordbruks- och texlilseklorn f�rmodas f� en �terh�l�lande effekt p� pris�kningarna. Under loppet av 1990 ber�knas KPI �ka med 7,7%. Inflationstakten f�rv�ntas vara som h�gst i mars 1990, d� KPI-�kningen m�tt �ver de senaste 12 m�naderna ber�knas uppg� lill ca 9%. Mellan hel�ren 1989 och 1990 skallas h�jningen till knappt 8%. Den genomsnittliga pris�kningen bland OECD-l�nderna f�rv�ntas bli ca 3 1/2% l�gre. Om man exkluderar den prish�jande effekten av skalterefor�men reduceras dock skillnaden till 1 %.

Tabell 6:2 Konsumentpriser

�rlig procentuell f�r�ndring och bidrag d�rtill

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

1988

1989

1990

1991

Alt.l

Alt.2

KPI, dec-dec

Importpriser Bost�der Indirekta skatter Inhemska kostnader

KPI, �rsgenomsnitt KPI, exkl. skattereform

6,1

0,6 1.7 0,9 2.9

5,8

6,7

1,1

1,7 0,7 3,2

6,4

7,7 0,6 1,6 2,9 2,6

7,9

5,3

6,2

0,6 1,3

2,5 1,8

6,9 4,1

7,6

0,7 1,4 2,5 3,0

7,8 5,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under 1991 f�rv�ntas finansieringen av skallereformen dra upp pris�niv�n med ca 2 1/2%, vilket medf�r all effekten mellan hel�ren blir knappt 3%. Den privata konsumtionen bed�ms �ka i betydligt snabbare takt �n under de n�rmast f�reg�ende �ren vilket troligen f�r en prish�jande effekt. Del skulle medf�ra all de pris�kningar som alstras via hemmamarknaden �ter blir h�gre �n l�nekostnads�kningarna, d. v. s. vinslmarginalema stiger f�r den del av n�ringslivet som avs�tter sina varor/tj�nster p� hemma�marknaden. Del finns dock en m�jlighet atl de konkurrensfr�mjande �tg�rder som n�mndes ovan har en mer prisd�mpande effekt �n vad som inkluderats i kalkylerna. Under loppet av 1991 ber�knas KPI stiga med drygt 6% i alternativ 1 och med ca 7 1/2% i altemativ 2. Mellan hel�ren 1990 och 1991 har pris�kningen skallals till knappt 7% respektive knappt 8%. Del �r 2,5 � 3,5% h�gre �n de f�rv�ntade pris�kningarna bland OECD-l�nderna.

7 Hush�llens ekonomi och privat konsumtion

7.1 Hush�llens disponibla inkomster

Hush�llens realt disponibla inkomster minskade under de f�rsta �ren under 1980-talel lill f�ljd av den allm�nt svaga ekonomiska utvecklingen. �r 1984 b�rjade inkomstema stiga igen och l�g 1986 �ver 1980 �rs niv�. F�rra �ret ber�knas de realt disponibla inkomstema ha �kat med n�ra 3,5%. Bakom den relativt kraftiga uppg�ngen l�g f�mtom �kad reall�n och syssels�ttning f�rb�ttringar av de sociala f�rm�nema. Pension�rerna fick en extra h�jning av pensionerna genom alt basbeloppet h�jdes med 600 kr. ut�ver den normala indexregleringen. Ell nytt studiemedelssystem inf�rdes och studiebidraget h�jdes kraftigt. Del f�rsta steget i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen genomf�rdes. Den statliga inkomstskatten s�nktes med 3 procentenheter.

�r 1990 ber�knas realinkomsterna stiga med ca 2,5%, se tabell 7:1. Skalleoml�ggningen i �r ber�knas vara i stort sett neutral f�r hush�llen. Skallereformen 1991 leder under genomf�rande�rel lill en stark �kning av hush�llens disponibla inkomster, �ven efler de extra pris�kningar som uppkommer till f�ljd av finansieringen av inkomslskaltes�nkningen. De realt disponibla inkomsterna v�ntas �ka med 3,5% i alternativ I och med drygt 4% i alternativ 2.

Tabell 7: t� Hush�llssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

	Miljarder kr.					Procentuell f�r�ndring
	1988	1989	1990	1991		1989	1990	1991
	1988	1989	1990	Alt. 1	Alt.2	1989	1990	Alt.l	Alt.2
L�pande priser
L�ner	475.4	529,2	578,4	604,4	621,7	11,3	9,3	4,5	7,5
F�retagarinkomster	52,7	59,0	62,4	64.9	66,1	12,0	5,8	4,0	6,0
R�ntor och utdelningar.
netto	-17,3	-17,7	-20,9	-22,6	-22,5
Inkomst�verf�ringar fr�n
offentlig sektor	227,0	249,5	276,6	305,9	308,2	9,9	10,9	10,6	11,4
�vriga inkomster, netto	81,5	87,8	93,9	97,9	98.8	7,7	7,0	4,3	5.2
Direkta skatter, avgifter
m.m.	258,0	291,3	308,3	294,5	304,1	12,9	5,8	-4,5	-1,4
Disponibel inkomst	561,4	616,3	682,0	756,0	768,2	9,8	10,7	10,9	12,6
Privat konsumtion	590,9	633,2	692,1	758,3	768,4	7,2	9,3	9,6	11,0
1985 �rs pri.ser
Disponibel inkomst	479,5	495,2	507,9	525,6	529,7	3,3	2,6	3,5	4,3
Privat konsumtion	504,7	508,8	515,4	527,2	529,8	0,8	1,3	2,3	2,8
Sparkvot. niv� i %	-5.3	-2.7	-1.5	-0,3	0,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Hush�llens l�neinkomster ber�knas �ka med 9,3% 1990 med de f�mt�s�ttningar ang�ende timl�n och syssels�ttning som redovisats i tidigare kapitel. L�neinkomsterna i �r dras upp av retroaktiva utbetalningar till f�ljd av avlalel f�r 1989 inom del statliga omr�det.

Inkomsl�verf�ringarna fr�n den offentliga sektom ber�knas �ka med n�ra 3% i fasla priser 1990, se tabell 7:2. Barnbidraget h�jdes med 900 kr. per barn och �r fr�n den 1 januari i �r. Den andra etappen i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen sker den 1 juli, varvid ers�ttning p� sjukpenning�niv� erh�lls i ytteriiggare 3 m�nader i st�llet f�r ers�ttning enligt s.k. garantiniv�. F�r all kompensera pension�rer med l�ga inkomster f�r h�jda indirekta skaller m. m. uppjusleras pensionstillskotten och de kommunala bostadstill�gen. Studerande kompenseras genom h�jda studiemedel.

Tabell 7:2 Inkomst�verfSringar fr�n offentlig sektor till hush�ll

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

	Miljarder kr.					Procentuell f�r�i		idring
	l�pande	; priser				1980 �rs	; priser
	1988	1989	1990	1991		1989	1990	1991
	1988	1989	1990	Alt. 1	Alt.2	1989	1990	Alt.l	Alt.2
Fr�n staten	97,7	104,8	115,6	129,5	129,7	0,9	2,3	4,7	4,0
Barnbidrag	10,3	10,5	12,1	18,0	18,0	-4,4	6,7	39,5	38,3
Folkpension och delpension
inkl. KBT	59,5	64,1	68,7	72,5	72,5	1,2	-0,7	-1,2	-2,1
Pensioner till f.d.
anst�llda	2,8	3.0	3,2	3,4	3,4	1,7	-0,3	-1,7	-2,6
Arbetsskadef�rs�kring	6.9	8,9	11.7	14,2	14,2	20,9	22,3	13,5	12,6
�vrigt	18,2	18.4	20,0	21,4	21,6	-5,1	0,6	0,1	0,3
Fr�n kommunerna	20,4	21,7	22,9	25,0	25,1	-0,2	-2,2	2,1	1,8
Bostadsbidrag	2.9	2,8	3.0	3,8	3,8	-lO.I	2,1	17,4	16.5
Pensioner till f.d.
anst�llda	3,5	3,8	3,9	4,1	4,1	3,2	-5,7	-1,7	-2,6
Socialbidrag	4.0	3,6	3,4	3,6	3,7	-14,2��	-13,1	0,0	0,0
�vrigt	10,1	11,5	12,6	13,4	13,5	6,9	1,3	0,1	0.0
Fr�n socialf�rs�krings-
sektorn	108,9	123,0	138,1	151,5	153,4	6,1	4,0	2,6	3,0
Allm�n till�ggspension	60,6	69.2	77,7	85.9	85,9	7,3	4,1	3,4	2,6
Sjukf�rs�kring m. m.	41,7	47,3	52,7	56,4	58.0	6,7	3,2	0,1	2,2
Arbetsl�shetsf�rs�kring	6,7	6,5	7.7	9,2	9,4	-8,8	9.3	11,6	13,9
Summa inkomst�verloringar	227,0	249,5	276,6	305,9	308,1	3,3	2,8	3,5	3,3

.Anm.: Deflatering �r gjord med konsumentprisindex.

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Utbetalningarna fr�n sjukf�rs�kringen �kade kraftigt 1988 efter all sjuk�f�rs�kringen reformerats. �kningen kom lill uttryck i all del s. k. sjuktalet (antal ersatta dagar per sjukpenningf�rs�krad) steg. F�rra �ret var sjuktalet of�r�ndrat och f�r 1990 v�ntas det ligga kvar p� samma niv�. Utveckling�en under senare �r med myckel kraftigt �kade utbetalningar inom arbets�skadef�rs�kringen v�ntas forts�tta i �r. Inom arbetsl�shetsf�rs�kringen h�js den h�gsta dagpenningen fr.o.m. 1990 �rligen i takt med l�neutveck�lingen f�r industriarbetare.

Hush�llens nettoinkomster av r�ntor och utdelningar f�rs�mrades med 11 miljarder kr. mellan 1986 och 1989 lill f�ljd av alt skulderna �kade mer

�n de finansiella tillg�ngarna. Del ber�knade fortsalla underskottet i det�� Prop. 1989/90:100 finansiella sparandel leder till en ytteriiggare f�rs�mring av r�ntenettot�� Bil. l.l med ca 3 miljarder kr. 1990. Delta illustrerar den belastning p� hush�llens inkomster som l�nefinansieringen av den privata konsumtionen inneb�r.

Den statliga inkomstskatten s�nks 1990 med 7 procentenheter f�r in�komster �ver 75000 kr. och fr�n 5% till 3% f�r beskattningsbara inkoms�ter upp till 75 000 kr. Skattesatserna f�r till�ggsbeloppet kvarst�r of�r�nd�rade. D�rmed s�nks marginalskallen f�r en genomsnittlig l�ntagare fr�n 47% lill 40% och den h�gsta marginalskatten fr�n 72% lill 65% vid en kommunal utdebitering av 30 kr. Underskollsavdragens maximala v�rde reduceras fr�n 47% lill 40%. Skalles�nkningen finansieras lill en del inom inkomstskattesystemet genom sk�rpt beskattning av bilf�rm�ner, trakta�menten, personalkonvertibler och aktier saml genom att avdragsr�tlen f�r pensionsf�rs�kringar begr�nsas. Villabeskallningen justeras som en f�ljd av 1990 �rs allm�nna fastighetstaxering. Schablonint�kten s�nks lill 1,5% av taxeringsv�rdet, men eftersom taxeringsv�rdena h�js blir del �nd� en sk�rpning av villabeskallningen. Sammanlaget inneb�r f�r�ndringarna atl den statliga inkomstskatten minskar med ca 23 miljarder kr. i �r j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skatteregler. Den kommunala utdebite�ringen h�jdes i �r med i genomsnitt 36 �re per skattekrona, vilket motsva�rar en skatte�kning p� ca 2,5 miljarder kr.

F�r 1991 �kar l�nesumman med 4,5% i alternativ 1 och med 7,5% i allenaliv 2 enligt de f�mts�ttningar som gjorts ang�ende liml�n och syssel�s�ttning. De ovan n�mnda retroaktiva l�nerna 1990 verkar neddragande p� �kningstakten av de utbetalda l�nerna n�sta �r eftersom j�mf�relse�niv�n h�js.

Den aviserade skattereformen f�r 1991 ber�knas medf�ra all den statli�ga inkomstskatten minskar med ca 40 miljarder kr., ut�ver 1990 �rs skalleminskning, j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skattesystem. Skattereformen kompletteras med f�rdelningspolitiska �tg�rder som inne�b�r en kraftig �kning av barnbidragen saml h�jningar av bostadsbidragen, bidragsf�rskotten och pensionstillskotten. En fortsall utbyggnad av f�r�ld�raf�rs�kringen sker under 1991.

Reall�nen per timme minskade i b�ijan av 1980-lalet, se diagram 7:1.
�r 1985 b�rjade reall�nen stiga och f�rra �ret l�g real�nen f�re skall h�gre
�n 1980. Efler skatt var dock fortfarande niv�n l�gre �n 1980. I �r medf�r
skatteoml�ggningen alt reall�nen f�re skall �kar endast marginellt medan
reall�nen efter skatt ber�knas �ka med ca 2,5%. D�rmed �r 1980 �rs
reall�neniv� �terst�lld. Skallereformen 1991 v�ntas medf�ra en kraftig
�kning av reall�nen efler skatt. Redan vid en s� relativt l�g l�ne�kning
som 4% erh�lls en real l�ne�kning efler skatt p� ca 3%. Det b�r p�pekas
alt ber�kningarna av den genomsnittliga reall�nen efter skall �r alltid
beh�ftade med os�kerhet. Dels har h�nsyn bara lagils till prelimin�r A-
skatl, vilken kan skilja sig fr�n den slutliga skatten och dessutom p�verkas
av andra inkomster och avdrag. Dels �r uppdelningen av total prelimin�r
A-skatt p� s�dan som avser l�neinkomster och s�dan som avser annat sv�r
all g�ra b�de principiellt och praktiskt. Os�kerheten avseende 1991 blir
naturligtvis extra stor d� ell nytt skattesystem introduceras.�� 47

Diagram 7:1� Reall�n per timme t�re och efter skatt

1980 �rs priser, index 1980 = 100

104

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

--------------- T------------------------------- 1-----------------

1980�� 1982

-------- i--------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1--------

1984�� 1986�� 1988�� 1990

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Hush�llen l�neinkomster har under 1980-talel, genom den �kade syssel�s�ttningen, stigit betydligt snabbare �n liml�nen. F�rra �ret var den reala l�nesumman efter skatt ca 10% h�gre �n 1980 trots all den reala liml�nen efter skatt var 2,5% l�gre. I �r ber�knas l�nesumman efter skatt �ka realt med drygt 3 % och n�sta �r med 4-5 %, se tabdl 7:3. L�ntagamas inkoms�ter stiger dessutom genom de f�rb�ttringar av de sociala f�rm�nerna som genomf�rs i �r och n�sta �r.

Tabell 7:3 Realinkomsterna efter skatt

L�nesumma Pensioner

Transfereringar exkl. pensioner

Disponibel inkomst

Miljarder kr. l�pande priser					Procentuell f�r�ndring 1985 �rs priser
1988	1989	1990	1991		1989	1990	1991
	1989	1990	Alt. 1	Ah.2	1989	1990	Ah.l	Alt.2
303,1 104,6	334,5 114,2	372.4 126,1	413,2 141,1	421,9 141,1	3,7 2,6	3,2 2,3	3,8 4.7	5,1 3.8
76,9	82,4	92,6	108,3	109,8	0,8	4,1	9,4	10,0
561,4	616,4	682,0	756,0	768,2	3,3	2,6	3,5	4,3

Anm.: L�nesummans f�r�ndring innefattar f�r�ndringar i b�de timl�n och antal arbetade timmar. 1 pensioner ing�r i denna tabell �ven privata tj�nstepensioner. I ber�kningarna av l�nesumma, pensioner och �vriga offentliga transfereringar efter skatt har h�nsyn endast tagits till prelimin�r A-skatt. Deflatering av ovann�mn�da inkomstslag �r gjord med konsumentprisindex. K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Transfereringarna exkl. pensioner fr�n del offentliga, varav en del �r skattefria, v�ntas �ka realt efter skatt med ca 4% i �r och med 9�10% n�sta �r. Den kraftiga �kningen 1991 beror huvudsakligen p� den redan

f�re skall starka reala �kningen av arbetsskade- och arbetsl�shetsf�rs�k�ringarna samt barnbidrag och bostadsbidrag, som framg�r av tabell 7:2. D�rtill kommer alt skallen minskar p� den skallepliktiga delen av dessa transfereringar, inkl. sjukf�rs�kringen.

Pensionsinkomsterna efler skatt ber�knas stiga realt med ca 2,5% i �r och med drygt 4,5% i alternativ 1 n�sta �r. Den h�gre inflationen i alternativ 2 medf�r en l�gre real uppg�ng av pensionerna. Basbeloppet f�r i �r �r 29 700 kr. och ber�knas till 31 200 kr. n�sta �r. D�rvid har h�nsyn lagils lill all basbeloppet f�r 1991 inte uppr�knas f�r den exraordin�ra pris�kning som orsakas av 1990 �rs skatteoml�ggning. F�r pension�rer med normala inkomster balanseras denna pris�kning av s�nkta inkomst�skatter. Pension�rer med l�g eller utan ATP f�r kompensation via h�jda pensionstillskott och bostadsbidrag.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

7.2 Privat konsumtion och sparande

F�rh�llandet mellan privat konsumtion och real disponibel inkomst var ganska instabil under 1980-lalel, se diagram 7:2. Decenniets inledande tillbakag�ng f�r inkomst och konsumtion v�ndes i en dramatisk �terh�mt�ning 1984- 1985, som 1986-1988 �vergick i en betydligt snabbare expan�sion av konsumtionen �n av den reala disponibla inkomsten. Hush�llens nettosparkvot sj�nk kraftigt b�de i b�rjan och i millen av decenniet. Fr. o. m. 1987 blev nellosparandel negativt, se tabell 7:1 och diagram 7:3. Framf�rallt sj�nk d� det finansiella sparandet. Flera faktorer samverkade till del uppkomna sparandeunderskollel � de positiva framlidsf�rv�nl-

Diagram 7:2 Inkomst- och konsumtionstillv�xt med bidrag fr�n s�llank�psvaror

Procent

■ Total

konsumtion

g D�rav

s�llank�psvaror

□ D�rav varaktiga varor

■ Disponibel inkomst

1980

1982

1984

1986

1988

1990

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Anm.: S�llank�psvaror utg�rs av varaktiga och delvis varaktiva varor.

4�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100 Bilaga 1.1

ningarna, tillf�lliga exlema faktorer, f�rm�genhdsutvecklingen, kredit-�� Prop. 1989/90:100
marknadsavregleringen samt skattesystemet.�� Bil. 1.1

Diagram 7:3 Hush�llens nettosparkvot

Sparande i procent av disponibel inkomst

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

Anm.: Fr�nr�kning av kapitalf�rslitning i egnahem g�r b�de disponibel inkomst och

sparande till nettostorheter.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Dessa faktorer har speciell betydelse f�r vissa av den privata konsumtio�nens delkomponenter. Konsumtionsutgifter f�r anskaffning av kapitalva�ror behandlas nalionalr�kenskapsm�ssigl inte som hush�llsinvesleringar, utan sammanr�knas med utgifter f�r omedelbar f�rbrukning. Detta g�ller varaktiga varor s�som bilar, m�bler och hush�llsapparater, och �ven del�vis varaktiga varor, s�som kl�der, skor och husger�d. Ink�pen av hush�ll-skapilalvaror, liksom traditionella investeringar, fluktuerar kraftigt bero�ende p� bl. a. ers�llningsbehov, f�rv�ntningsl�ge och finansieringsm�jlig�heter. Denna investeringskomponent har starkt bidragit till de senaste �rens sv�ngningar i den privata konsumtionen. Diagram 7:2 visar bidraget lill den totala privata konsumtionens tillv�xt fr�n investeringskatagorien i vidaste bem�rkelsen � s�llank�psvaror (varaktiga saml delvis varaktiga varor). Dessa stod f�r n�rmare h�lften av konsumtionslillv�xlen 1986 � 1988, men f�r endast en dryg fj�rdedel avkonsumlionsniv�n. Delposten varaktiga varor stod ensam f�r n�rmare en Ij�rdedd av tillv�xten, men endast ca 10% av konsumlionsniv�n. Utvecklingen i den �vriga delen av konsumtionen har st�mt b�ttre �verens med inkomslutvecklingen.

Hush�llens framtidsf�rv�ntningar steg kraftigt fr�n omkring 1983 efter flera �r av minskad eller uppskjuten konsumtion, se diagram 7:4. Sanno�likt s�nkte detta den uppfattade risken vid all h�lla en l�gre sparkvot. Diagram 7:5 visar utvecklingen i hush�llens bruttosparkvot. Den �r brutto i tv� avseenden: dels inr�knas anskaffningen av varaktiga varor med investeringar i egnahem m.m. i en sammansatt investeringspost, dels

inr�knas kapitalf�rslitningen p� egnahem m. m. i s�v�l sparandet som den disponibla inkomsten. S�lunda �r bmtlosparandet h�r lika med summan av det traditionella nellosparandel och hush�llens bmtloinvesleringar (realt sparande, bmlto). Differensen mellan kurvorna �r lika med del finansiella sparandet (exkl. hush�llens del av den tillf�lliga f�rm�genhets�skatten p� f�rs�kringsbolagen 1987).

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Diagram 7:4 Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin 12 m�nader fram�t t.o.m. oktober 1989

1973 1975 1977 1979 1981� 1983 1985 1987 1989

Anm.: Disponibel inkomst och sparande ber�knas h�r inkl. kapitalf�rslitning, dvs.,

brutto. Utgifter p� varaktiga varor inr�knas ocks� i sparandet.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Hush�llens sammanlagda reala bmttosparkvol (invesleringskvol) upp�visar ett utpr�glat procykliskt m�nster som avspeglar den totala och den finansiella sparkvotens nedg�ng under senare h�lften av 1980-talet. Efter�som egnahemsandelen f�rblev ganska stabil under perioden, moisvarar nedg�ngen i den finansiella sparkvoten fr�mst anskaffningen av annal varaktigt hush�llskapital. Detta kontrasteras mot decenniets b�rjan, d� hush�llens finansiella sparande och viss m�n �vrig konsumtion h�lls uppe genom neddragna investeringar i b�de egnahem och varaktiga varor.

Ell relativprisfall p� varaktiga varor med ca 10% 1980-1982 f�rhindra�de sannolikt en st�rre nedg�ng i efterfr�gan. Utgifts�kningen log fart f�rst d�refter, d� relativpriserna f�rblev t�mligen stabila. Fallande energipriser 1986- 1987 bidrog lill expansionen, delvis genom alt stimulera efterfr�gan f�r energiberoende varor s�som bilar. Oljeprisfallel bidrog indirekt genom dess stimulans till den kraftiga stegringen i bosladsefterfr�gan, som i sin lur drog med sig efterfr�gan p� kapitalvaror f�r inredning m. m.

F�rm�genhelsulvecklingen torde ha varit v�sentlig f�r expansionens styrka. Aktie- och fastighetspriserna, som under tidiga 1980-talet stagnera-

Diagram 7:5 Hush�llens bruttosparkvot inklusive varaktiva varor

Bruttosparande i procent av disponibel inkomst, brutto

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

Anm.: Disponibel inkomst och sparande ber�knas h�r inkl. kapitalf�rslitning, dvs.,

brutto. Utgifter p� varaktiga varor inr�knas ocks� i sparandet.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

de respektive f�ll relativt den allm�nna prisniv�n, steg mycket kraftigt vid den ekonomiska �terh�mtningen. Mellan �ren 1985 och 1988 steg akti�ekurser och priser p� sm�hus med ca 89% respektive 22% realt. D�rmed uppkom en f�rm�genhets�kning som kunde fortg� trots minskal sparande. Delta s�nker skuldandelen och andelen hush�llskapilal i f�rm�genheten samt f�rb�ttrar bd�ningsm�jlighelerna.

Kredilmarknadsavregleringen var sannolikt avg�rande f�r all konsum�lionsuppg�ngen kom till st�nd, d�rf�r att den m�jliggjorde f�r hush�llen all realisera sin efterfr�gan. F�rmodligen anv�ndes en del av bosladskredi-lerna lill finansiering av ulgifler p� f�retr�desvis varaktiga varor, s�rskilt bilar. Avregleringens st�rsta steg, vid slutet av 1985, sammantr�ffade ocks� med fallande nominella r�ntor. R�ntorna har sedan dess stigit och f�rblivit h�ga. Marginalskallesalsen, d�remot, som f�r de flesta hush�llen minskade under 1980-lalets f�rsta h�lft, b�rjade �terigen stiga, vilket reducerade hush�llens r�nlek�nslighel. All den kraftiga expansionen �gde rum trots en positiv, h�g realr�nta efler skall visar styrkan i dessa samver�kande faktorer. Detta �r ocks� erfarenheten fr�n andra l�nder.

Konsumtionsexpansionen b�ljade redan sakta av 1987 och d�mpningen har fortsatt t. o. m. 1989. De prelimin�ra nationalr�kenskaperna uppm�ter en konsumlions�kning p� endast 0,5 % mellan de f�rsta tre kvartalen 1988 och 1989. F�r �ret 1989 som helhet ber�knas konsumlionsuppg�ngen lill 0,8%, medan inkomsten steg med drygt 3%. D�rmed v�ntas neltosparkvo�len f�rb�ttras med ca 2 1/2 procentenhet lill minus 2,7%. Den drastiska tillv�xld�mpningen beror dock delvis p� en tillf�llig faktor; temperaturen n�dde den h�gsta niv� under de senaste tjugo �ren. Temperaturslegringen mellan 1988 och 1989 ber�knas ha s�nkt husuppv�rmningkoslnaderna

med motsvarande knappt en halv procentenhet av den totala konsumtio-�� Prop. 1989/90:100
nen.�� Bil. 1.1

De tv� fr�msta tecknen p� avmattning �r den absoluta minskningen i hush�llens bilink�p med ca 13% januari-november saml den uppbromsa�de utl�nings�kningen till hush�llen. Del lyder p� att skuldandds�kningen och ink�pen av varor som betingar st�rre eng�ngsutgifter avtagit. H�jda r�ntor och vikande b�rskurser under �rets senare del har sannolikt bidragit lill avmattningen. Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin d�m�pades ocks� kraftigt i oktober. D�remoi log f�rs�ljningen av andra s�llan�k�psvaror �n bilar ny fart under h�sten i fjol.

Prognosen f�r 1990, och i synnerhet 1991, �r s�rskild os�ker p.g.a. sv�righeten alt f�mtse takten i hush�llens f�r�ndrade konsumlionsbeleen-de i skallereformens sp�r i ett skedde d�r boomen f�r hush�llskapitalvaror b�rjar kulminera av egen krafl. Skattereformens f�rskjutning fr�n direkt lill indirekt beskattning utg�r i sig en sparstimulans. F�r�ndringama av kapitalbeskattningen �kar hush�llens r�nlek�nslighel och incitamenten till amortering av utest�ende l�n f�rst�rks. Samtidigt antas de nominella r�ntorna f�rbli h�gre �n tidigare. Os�kerhet bland hush�llen om den egna ekonomin vid en svag konjunkluravmallning kan ocks� bidra lill �kat sparande. Detta kan ocks� ske genom att skapa en lugnare fastighets- och aklieprisulveckling.

Rdalivprish�jningen p� tj�nster i f�rh�llande till varor gynnar vamkon-sumlionen, men efterfr�gan p� varaktigare varor bed�ms bli svag. Vidare antas v�dret �terg� lill del normala, vilket h�jer ulgifler f�r husuppv�rm�ning 1990. Av detta sk�l prognosliceras en n�got h�gre konsumtions-tillv�xt mellan 1989 och 1990 med inriktning p� varor med mindre varak�tighet. F�ljden ar en ytterligare sparkvotsf�rb�ttring med en dryg procent�enhet till minus 1,5%. Tillsammans med prognosen f�r sm�husbyggandet (kapitel 8), implicerar detta �ven en f�rb�ttrad finansiell sparkvot.

Neltosparkvolen ber�knas f�rb�llris med ytterligare en dryg procenten�het 1991. Bakom prognosen ligger bed�mningen att skattereformens spa-rincitamenl d� kommer all verka med st�rre genomslagskrafl samtidigt som konsumenternas invesleringsboom mer fullst�ndigt kulminerar. Kon�sumtionen lyfts av den relativt kraftiga stegringen i realinkomslen. Kon-sumlionslillv�xten bed�ms dock bli mindre �n inkomst�kningen s� att sparkvoten f�rb�ttras med ytterligare en dryg procentenhet lill minus 0,3%. Detta beror dels p� en svagare ulveckiing f�r varaktig konsumtion, dels p� alt inkomslslegringen inneh�ller en st�rre tillf�llig komponent, vilken f�ljer av skallereformens ikrafttr�dande. Den snabbare inkomst�k�ningen i h�gl�neallernalivet v�ntas leda till b�de mer konsumtion och en n�got st�rre sparkvot.

8 Investeringar�� Prop. 1989/90:lOO

Bil. l.l Den starka �kningen av investeringsvolymen som k�nnetecknade 1987 och 1988 fortsatte �ven under 1989. F�r hela ekonomin var investerings-tillv�xten drygt 6%. Delta inneb�r all niv�n p� tre �r stigit med �ver 20%. Maskininvesteringarna steg under 1989 med ca 9% och byggnadsinveste�ringarna, trots kapacitelsrestriktioner inom byggsektorn, med 3,8%. Till skillnad fr�n 1987 och 1988 var det iljol n�ringslivels investeringar som uppvisade de st�rsta tillv�xttalen.

Under 1990 v�ntas investeringskonjunkluren inom n�ringslivet mattas n�got. Investeringarna i bost�der minskar till f�ljd av atl �tstramningen inom ombyggnadsverksamhelen nu f�r st�rre effekt �n under 1989. Samti�digt har nybyggnationen av bosl�der n�tt s� h�ga niv�er all den knappast kan �ka n�mnv�rt under 1990. D�remoi v�ntas de offentliga myndigheter�nas investeringar forts�tta all v�xa. Totalt inneb�r detta all bmttoinvesle�ringarna stiger med knappt 2% under 1990.

Under 1991 antas en fortsall underliggande nedg�ng i investerings�konjunkluren. N�ringslivels investeringar v�ntas dock h�llas uppe i alter�nativet med nedv�xling i l�ne�kningslaklen. I detta alternativ v�xer d�rf�r de totala bmttoinvesleringarna med ca 2%, medan de i alternativet med fortsalt h�g l�ne�kningstakt hell slagnerar.

Tabell 8:1 Bruttoinvesteringar efter n�ringsgren

Miljarder�� rlig procentuell volymf�r�ndring

	l�pande	1987	1988	1989	1990	1991
	priser
N�ringsliv Offentliga myndigheter Bost�der	139,1 26,9 53,1	7.4 1,8 11,9	4,5 8,2 11,4	7,8 1,2 4,4	3,4 6,2 -5,8	2,3 5,3 -1,2
Totalt	219,1	7,6	6,4	6,2	1,7	2,0
d�rav maskiner	98,4	10,1	7.9	9,1	3,1	3,8

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet

8.1 N�ringslivets investeringar

Efter en tillf�llig f�rsvagning under 1986 har n�ringlivets investeringar utvecklats kraftigt de senaste �ren. 1989 v�xte investeringsvolymen med n�stan 8%. Detta innebar alt investeringsniv�er i n�ringslivet 1989 var hela 20% h�gre �n 1986. Under samma period har tillv�xten i BNP varit 7,5%, vilket medf�rde alt n�ringslivels bmttoinvesteringar som andel av BNP �kat fr�n 12,4% 1986 lill 13,9% 1989. Tyngdpunkten i uppg�ngen l�g p� maskininvesleringarna som v�xte med n�stan 30% medan bygg�nadsin vesteringama steg med ca 7%. Den mest expansiva delen, industri�investeringarna, var 1989 i volym ca 33% st�rre �n 1986 och ungef�r dubbelt s� stora som 1982. Denna starka ulveckiing av industrins investe�ringar g�r all den f�rlust av produktivt industrikapital som intr�ffade under slutet av 1970-talet och b�rjan av 1980-lalet nu har �terh�mtats.

Industrins kapitalstock lorde nu vara betydligt st�rre �n den var f�re invesleringsnedg�ngen. Den senaste tidens stora arbetskraftsbrist har dock medf�rt att investeringama i h�g grad syftat till rationaliseringar ist�llet f�r till kapaciletsutbyggnad.

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

Diagram 8:1 N�ringslivets investeringar

Procent av BNP. 1985 �rs priser

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Under 1989 har industriinvesteringama stigit med ca 10%. Denna �k�ning faller n�stan helt p� maskinsidan d�r �kningen varit 12%. Byggnads�investeringarna v�xte bara med 1,5%. K�nnetecknande f�r utvecklingen under 1989 var all investeringarna �kade kraftigt i samtliga industrins huvudsektorer. Basindustri, verkstadsindustri saml s.k. �vrig industri uppvisar alla en kraftig expansion. Inom verkstadsindustrin steg investe�ringarna med 12%. Starkaste expansionen skedde d�r inom maskinindust�rin med en 20-procenlig �kning fr�n 1988. �ven Iransportmedelsinduslrin investerade betydligt mer �n 1988, ca 12%. De stora �kningstalen f�rkla�ras delvis med all flera tunga investeringsprojekt framflyttades fr�n slutet av 1988 till b�ljan av 1989.

1988 var det basindustrins investeringar som stod f�r tillv�xten inom industriinvesteringarna. �ven 1989 blev ell starkt investerings�r inom s�v�l skogsindustrin som s. k. �vrig basindustri.

Bland �vrig industri f�ll investeringarna n�got inom den kemiska indu�strin, detta f�r andra �ret i rad. D�remoi fortsatte uppg�ngen i livsmedels�industrin.

Statistiska centralbyr�ns investeringsenk�t i oktober visade p� expansi�va planer �ven f�r 1990. Med h�nsyn tagen till f�relagens normala under�skattning vid denna tidpunkt kommer vi alt f� fortsatt tillv�xt i industri�investeringarna. Planerna pekar i riktning mot en tillv�xt p� 7 � 8%. Troligen kommer den allm�nna avmattningen i konjunkturen att bidra till

Diagram 8:2 N�ringslivets investeringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser

Prop. 1989/90:100 BiL 1.1

100

rigt n�ringsliv

80 -

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

atl �kningen blir n�got mindre. Den h�ga l�ne�kningstakten med �tf�ljan�de kostnadsproblem verkar ocks� i samma riktning. � andra sidan kan en n�got mindre stram arbetsmarknad g�ra kapaciletsutbyggande investe�ringar mera attraktiva. Den tillv�xt p� ca 3% som ligger i prognosen inneb�r �nd� en fortsatt stark investeringsaktivitet. 1990 v�ntas invesle�rings�kningen i industrin vara relativt j�mnt f�rdelad mellan byggnader och maskiner. Tillv�xten 1990 ligger n�stan hell p� s. k. �vrig industri och d�r fr�mst p� den kemiska industrin.

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i n�ringslivet

	Miljarder	�rlig procentuell		volymf�r�ndring
	kr. 1988,
	l�pande	1987	1988	1989	1990
	priser
Industri	43,0	13,1	5,4	10,0	3,0
Basindustri	11,2	24	18	10	2
Verkstadsindustri	16,0	13	-6	12	5
�vrig industri	15,8	7	10	8	7
�vrigt n�ringsliv	96,1	5,1	4,0	6,8	3,6
Totalt	139,1	7,4	4,5	7,8	3,4
d�rav byggnader	48,0	3,4	-1,5	4,9	4,0
maskiner	90,3	9.6	7,4	9,5	3,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

1 del �vriga n�ringslivet faller �kningslakten i investeringarna bara marginellt under 1990. Del �r fr�mst inom vamhanddn som investering�arna stiger men ocks� samf�rdseln med bl a annal banverket visar stark investeringsaktivitet. Totalt sett inneb�r detta all n�ringslivels investe�ringar �kar med 3 1/2% 1990.

1991 blir invesleringsulvecklingen i industrin delvis avh�ngig av l�ne- Prop. 1989/90:100 kostnadsutvecklingen. I alternativet med uppbromsning i l�ne�kningstak- Bil. 1.1 ten f�rv�ntas en lika stor tillv�xt i industriinvesteringarna som 1990, dvs. 3%. I alternativet med fortsatt stora l�ne�kningar stagnerar industriinve�steringar helt. Investeringarna i det �vriga n�ringslivet antas inte vara lika k�nsliga f�r kostnadsutvecklingen. I l�gl�nealtemativel �kar dessa med 2% och i h�gl�neallernalivet med 1 %.

Tabell 8:3 Offentliga investeringar

	Miljarder	�rlig	procentuell volym		f�r�ndring
	kr. 1988,
	l�pande	1987	1988	1989	1990
	priser
Statliga myndigheter	7,2	19,7	2,2	4,9	7,7
Statliga aff�rsverk	17,3	12,0	-1,6	2,6	2,2
Staten	24,5	14,1	-0,5	3,3	3,8
Kommunala myndig-
heter	19,7	-4,2	10,7	-0,2	5,5
Kommunala aff�rsverk	4,3	-16,9	0,1	3,7	-1,3
Kommunerna	24,0	-7,0	8,6	0,5	4,2
Totalt	48,5	3,3	3,7	1,9	4,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

8,2 Bostadsinvesteringar

Expansionen av bostadsbyggandet var under 1987 och 1988 den starkast bidragande orsaken till tillv�xten i bruttoinvesteringarna. Under 1989 �kade dock bostadsinvesteringarna n�got l�ngsammare �n investeringarna totalt.

Utvecklingen av nybyggnationen har varit dramatisk den senaste tre�rs�perioden. Investeringsvolymen har f�rdubblats mellan 1986 och 1989. Tillv�xten mdlan 1987 och 1988 var hela 43,6%. Under 1989 steg voly�men med ytterligare ca 13%. M�tt i antal p�b�rjade l�genheter har en �kning skett fr�n ca 30000 1986 lill ca 56000 �r 1989. Bakom detta ligger en kraftig uppg�ng i efterfr�gan p� bost�der som lett lill bostadsbrist i stora delar av landet. Antalet oulhyrda l�genheter var 10 g�nger fler 1983 �n 1989. I mars 1989 fanns mindre �n 4000 l�genheter lediga lill uthyrning. Bostadsbristen har varit mest p�taglig i storst�derna men har de senaste �ren ocks� blivit k�nnbar i de flesta l�n.

Under 1989 var �kningen i antalet p�b�rjade l�genheter i huvudsak koncentrerad till l:a halv�ret. Del k�rva l�gel p� byggmarknaden med �tf�ljande koslnadsstegringar bidrog under sommaren och h�sten lill en viss d�mpning av ig�ngs�ttandet av nya projekt. M�jligen har ocks� bo�stadsbristen i en del l�n minskal n�got det senaste halv�ret.

Diagram 8:3 Antal outhyrda l�genheter respektive antal p�b�rjade l�genheter

60000

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

1976

1978

-T-------------- r�

1980�� 1982�� 1984�� 1986�� 1988

/Irt/w..'Antalet outhyrda l�genheter avser den 1 mars respektive �r. Antalet p�b�rjade l�genheter omfattar b�de flerfamiljshus och sm�hus. K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

I oktober 1988 f�rdubblades den statligt garanterade r�ntan f�r ombygg�nadsl�n. Samtidigt inf�rdes l�nsvisa ramar f�r omfattningen av ombygg�nadsverksamhelen i hela landet. Tidigare hade s�dana sedan b�rjan av 1987 funnits i storstadsomr�dena. Nedg�ngen i volym f�r ombyggnad�verksamheten blev 1989 ca 8%. Minskningen i antalet p�b�rjade l�genhe�ter har dock varit st�rre, men genomsnittskostnaden per l�genhet har �kat. Det var fr�mst under andra halv�ret som ombyggnadsverksamheten gick ned och antalet ans�kningar om ombyggnadsl�n sj�nk ocks� dramatiskt under h�sten.

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder�� rlig procentuell volymf�r�ndring

	l�pande priser	1987	1988	1989	1990
Nybyggnad Flerbostadshus Sm�hus	32,3 16,0 16,3	25,2 29,1 21,6	43,6 43,3 43,8	12,9 18,6 7,2	0,0 5,3 -5,8
Ombyggnad Flerbostadshus Sm�hus	20,7 17,4 3,3	2,5 8,1 -22,1	-16,2 -17,9 -5,8	-8,0 -9,0 -2,6	-16,2 -17,5 -10,5
Totalt	53,1	11,9	11,4	4,4	-5,8

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Under 1990 v�ntas ombyggnadsverksamheten minska �nnu kraftigare �n under 1989. Restriktionerna f�r d� st�rre effekter. Under 1989 bidrog n�mligen �verg�ngsregler vid inf�randet av begr�nsningarna lill alt ned-

g�ngen inte blev s� kraftig. Nyproduktionen av bosl�der v�ntas ligga kvar p� ungef�r samma niv� 1990 som 1989. Kommunemas planer f�r 1990 �r myckel omfattande. Emellertid finns signaler som lyder p� all bostadsbris-len i vissa delar av landet avtar. Behovet av nya bost�der i storstadsomr�dena och fr�mst Stockholm �r dock fortsatt akut.

Diagram 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser


\�� Nybyggnad	_i		/	/

	/	\�� .-/
			/\.	-N
				\
			₁
		Ombyggnad

25 ]-

5 -

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Utvecklingen f�r bostadsbyggandet under �r 1991 �r myckel sv�rbe�d�md. Skattereformen inneb�r en avsev�rd rdativprish�jning f�r bost�der, vilket drar ner efterfr�gan och minskar trycket p� bostadsmarknaden. Samtidigt finns faktorer som pekar p� en fortsalt h�g niv� i nyproduk�tionen. Boverkels l�ngsikliga bed�mning �r att en niv� p� ca 55000 p�b�rjade l�genheter per �r beh�vs f�r atl uppn� balans p� bostadsmark�naden under 1990-talet. Dessutom lorde del allm�nna konjunkturl�get p� byggmarknaden vara mindre stramt och d�rmed ge mer utrymme f�r bostadsbyggandet. Till delta ska l�ggas atl hush�llen genom skallerefor�men f�r ell k�pkraftslillskolt som �ven kan komma att rikta sig mol bost�der.

Sammanfattningsvis inneb�r prognosen f�r 1991 alt nyproduktionen minskar n�got samtidigt som ombyggnadsverksamhelens nedg�ng bryts.

Prop.1989/90:100 Bil. l.l

8.3 Byggnadsverksamheten

Byggmarknaden k�nnetecknades �ven 1989 av ett myckel starkt eflerfr�getryck och brist p� produktionsresurser. Byggkonjunkturen har nu varit stark och �verhettad under en ovanligt l�ng period. Kostnadsutvecklingen i byggsektorn har d�rmed blivit etl problem f�r hela samh�llsekonomin. Konjunkturinstitutets byggbaromeler i september visade p� en rekordslor

andel f�relag som uppgav ell h�gt utnyttjande av produktionsresursema.�� Prop. 1989/90:100
�ven bristen p� byggnadsarbetare var mycket stor.�� Bil. 1.1

Uppg�ngen i byggefterfr�gan b�rjade 1986. Byggnadsinvesleringama i n�ringslivet b�rjade d� stiga samtidigt som behovet av ell kraftigt �kat nybyggande av bost�der accentuerades. Ombyggnadsverksamhelen n�dde sin lopp under 1987. Subventionerna i ROT-sektorn (reparation, om- och tillbyggnad) fr�n 1980-lalets b�ijan gav en snabbi �kande volym i ombygg�naderna t.o.m. 1987. Under 1988 uppvisades en viss nedg�ng i n�ringsli�vets byggnadsinvesteringar medan nybyggandel av bosl�der visade re-kordslora tillv�xttal. 1989 har n�ringslivets investeringar �ter �kat samti�digt som bostadssektorn genom restriktionerna f�r ombyggnader f�ll en betydligt l�gre tillv�xt �n under 1987 och 1988.

Syssels�ttningen i byggsektorn �kade relativt snabbi under 1987. 1988 skedde en uppbromsning av �kningstakten men denna log ny fart igen 1989. Enligt AKU har antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten stigit med mer �n 10% sedan 1986, fr�n 257000 personer 1986 till 288000 personer 1989. Tillstr�mningen av medlemmar till byggnadsarbelarf�r-bundel var under 1989 n�stan 4%. Till skillnad fr�n �ren innan har denna fr�mst skett utanf�r storst�derna. Sedan oktober 1988 g�ller nu tillsvidare�anst�llning inom byggsektorn.

�verhettningen p� byggmarknaden de senaste �ren har lett till allt mer omfattande regleringar. Syfte med dessa har dels varit all d�mpa del allm�nna efterfr�getrycket p� byggmarknaden, dels all m�jligg�ra en �kad nyproduktion av bosl�der. F�mtom begr�nsningama av ombyggnadsverk�samhelen har �ven s. k �vrigt byggande reglerats i hela landet under 1989.1 Stockholms l�n och i G�teborgs och Bohusl�n har l�nsarbetsn�mnderna sedan 1987 anv�nt byggnadslillst�ndsgivning i syfte atl begr�nsa den tota�la byggvolymen till 1986 �rs niv�. I Stockholms l�n skulle dessutom annal byggande �n bostadsbyggande begr�nsas till 70 % av 1986 �rs ni v�. I �vriga delar av landet fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag all med st�d av f�rordningen om byggnadsstillst�nd under �r 1989 begr�nsa volymen �v�rigt byggande till 95% av I988�rs volym. I maj 1999 inf�rdes en tempor�r investeringsavgifl p� 10% f�r s.k. opriorileral byggande i Stockholm och Uppsalaomr�det. Avgiften galleri.o.m. utg�ngen av 1990.

Medan �tg�rderna mot ombyggnad av bost�der f�tt t�mligen stora effek�ter �r f�ljderna av regleringen av �vrigl byggande mer oklara. AMS bed��mer att byggande f�r c:a 4 miljarder har skjulils fram�t i liden (exklusive Stockholms- och G�teborgsomr�det). I Stockholmsomr�det �r trycket p� byggmarknaden extra h�rt. �vrigl byggande har hillills inte kunnat be�gr�nsas lill 70% av 1986 �rs niv�. Den speciella investeringsavgiflen fick inte under 1989 n�gra st�rre effekter p� aktiviteten i byggandet. Kostnads-slegringama �r s� stora all det knappast l�nar sig all skjuta upp byggpro�jekt lill 1991 i syfte all undvika avgiften.

Under f�mts�ttning att 1989 �rs regleringssystem i princip kommer att
g�lla �ven f�r 1990 v�ntas den totala byggverksamheten v�xa betydligt
l�ngsammare 1990 �n den gjort de senaste �ren. Byggkonjunkturen i
n�ringslivet f�rblir dock stark �ven 1990 med en tillv�xt p� �ver 4%. �ven
de offentliga myndighetema och d� fr�mst prim�rkommunerna v�ntas �ka�� 60

sina byggnadsinvesteringar, fr�mst p� gmnd av �kat behov av f�ljdinve-steringar lill del stora bostadsbyggandet. Bostadsinvesleringarna minskar m�rkbart lill f�ljd av den fallande ombyggnadsverksamhelen. Denna minskning v�ntas dock ge upphov lill en viss tillv�xt i reparationssektorn. Totalt inneb�r detta en �kning i byggverksamheten med ca 1 % f�r 1990.

Tabell 8:5 Byggnadsverksamhet

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

	Miljarder	�rlig procentuell volymf�r�ndring
	kr. 1988,
	l�pande	1987	1988	1989	1990	1991
	pnser
Byggnadsinvesteringar	119,9	5,2	4,9	3,8	0,4
d�rav n�ringsliv	48,0	3,4	-1,5	4,9	4.4
myndigheter	18.8	-3,5	5,8	-0,5	7,0
bost�der	53,1	11,9	11,4	4,4	-6,2
Reperation och
underh�ll	46,1	0,9	2,0	2,0	2,5
Summa	166,0	4,1	4,1	3,3	1,0	1,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Bed�mningen av utvecklingen under 1991 �r myckel os�ker. Byggsek�torn p�verkas p� viktiga punkter av skattereformen. F�mtom oml�ggning�en av bostadsfinansieringssyslemel tillkommer ocks� bl. a. den fulla bygg-momsen samt nya regler f�r traktamenten. Prognosen inneb�r en of�r�nd�rad niv� p� volymen av byggnadsinvesteringar och en viss uppg�ng i posten reparationer och underh�ll. Detta inneb�r en total �kning av bygg�nadsverksamheten p� ca I % f�r 1991.

De sm� volym�kningarna av byggnadverksamheten under �ren 1990 och 1991 ber�knas ske utan att syssels�ttngen stiger.

8.4 Lagerinvesteringar

Under perioden 1981 � 1988 drogs lagren ned varje �r.Tolalt sett minska�de lagren med 50 miljarder kr.. Drygt 30 miljarder av neddragningen kan h�nf�ras till industrin med en j�mn f�rdelning p� dess olika lagerslag. Lagerkvoten inom industrin uppgick 1988 till drygt 30%, vilket n�stan �r en halvering j�mf�rt med topparet 1977. Partihandelns lageravveckling uppgick till 17 miljarder kr. d�r en stor del av minskningen berodde p� en neddragning av spannm�lslagren.

F�r f�rsta g�ngen sedan 1980 �kade lagren under 1989. Uppbyggnaden �r i huvudsak h�nf�rlig till industrin och detaljhandeln. Inom industrin var det fr�mst verkstadsindustrin och massa- och pappersindustrin som drog upp lagren. Uppdragningen kan troligen delvis f�rklaras av en vikan�de efterfr�gan men sannolikt �ven av atl lagren inom vissa delbranscher var n�got f�r sm� f�r all produktionen skall kunna fortg� ulan st�rningar. Enligt senaste konjunkturbarometem har andelen f�relag som anser all fardigvamlagren �r f�r stora stigit under senaste �ret. Uppg�ngen �r mest m�rkbar inom massa- och pappersindustrin. J�rn- och st�lverken samt jord- och stenvamindustrin anser dock alt lagren �r f�r sm�. S� gott som

Diagram 8:5 LagervolymfSr�ndringar

Miljarder kr.. 1985 �rs priser

Prop.1989/90:100 Bil. 1.1

O --I

-10

�15

1980�� 1982�� 1984�� 1986

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

1988

1990

hela lagemppbyggnaden inom detaljhandeln kan h�nf�ras lill bilhandeln. Den vikande efterfr�gan p� personbilar har bidragit lill en o�nskat stor lager�kning under �ret.

Under 1990 f�rv�ntas industrins lager�ka i samma takt som produktio�nen, d. v. s. lagerkvolen ligger kvar p� 1989 �rs niv�. En fortsatt �nskan till kapitalralionalisering inom f�relagen talar visserligen f�r en neddragning av lagren. Detta motverkas dock av alt en del branscher kommer all drabbas av en vikande efterfr�gan, vilket b�r leda till en viss lagemppbygg-nad om produktionen skall h�llas uppe. Den l�ga �kningstakten av privat konsumtion kommer troligen att leda lill en mindre uppdragning av lagren inom handeln. Under 1991 f�rv�ntas ber�knas lagren, totalt sett, �ka i ungef�r samma takt som 1990.

Tabell 8:6 Lagervolymf�r�ndringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser

	1981-	1988	1989	1990	1991
	1988
Jord- och skogsbruk	-0.5	-0,1	0,4	0
Industri	-31,1	-0,4	2,0	2.0
El- och vattenverk	-3,4	0,1	-0,1	0
Partihandel	-17,3	-5,0	-0,7	0,6
Detaljhandel	1,6	1,7	1,0	0,4
Totalt	-50,6	-3,8	2,6	3,0	3,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

9 Den offentliga verksamheten

9.1 Den offentliga sektorn och samh�llekonomin

Den offentlig sektorns finanser har f�rb�ttrats markant sedan 1982 d� det finansiella sparandet visade etl underskoll motsvarande 7% av BNP. Ar 1987 fick den offentliga sektorn ett finansiellt �verskoll efter nio �r i f�ljd av underskoll. F�rra �ret uppgick det finanisdla sparandel i den offentliga sektorn till drygt 60 miljarder kr. motsvarande 5% av BNP. D�rigenom har den offentliga sektorn haft en �tstramande inverkan p� samh�llseko�nomin under de senaste �ren.

Diagram 9:1 Den offentliga sektorns andel av BNP

Prop.1989/90:100 Bil. 1.1

1980�� 1981�� 1982�� 1983�� 1984�� 1985�� 1986�� 1987�� 1988�� 1989�� 1990�� 1991 K�lla: Finansdepartementet

F�rb�ttringen av den offentliga sektorns finansiella sparande kan h�nf��ras lill en kraftig �kning av inkomsterna samtidigt som utgifterna �kat relativt sett l�ngsammare, se diagram 9:1. De offentliga utgifterna sj�nk som andd av BNP fr�n 66,5% 1982 lill drygt 60% 1989. Bakom denna ulveckiing ligger minskal st�d till f�relag, l�gre r�nteutgifter sedan 1985, of�r�ndrad investeringsniv� samt en m�ttlig tillv�xt av den offentliga konsumtionen. Tranfereringarna till hush�ll har dock �kat i ungef�r sam�ma takt som inkomsterna. F�r 1990 v�ntas en �kning av utgifternas andel av BNP medan inkomstandelen ber�knas vara i stort sett of�r�ndrad.

Inkomst�kningen har inneburit att skatternas andel av BNP (skattekvo�ten) stigit med knappt 6 procentenheter mellan 1985 och 1989, se tabell 9:1. I �r ber�knas skattekvoten uppg� till drygt 57%. F�r�ndringen av skattekvoten beror dels p� hur skatteunderiagen utvecklas i f�rh�llande till BNP, dels p� f�r�ndringen i skatteuttagen. �ven f�r�ndringar av belal-ningsmtiner och redovisningsprinciper kan p�verka skattekvoten.

Hush�llens direkta skaller svarade f�r 3 procentenheter av skattekvo�tens �kning mellan 1985 och 1989. Inkomslgr�nsema i den statliga skalle�skalan justerades 1987 och 1988. F�rra �ret s�nktes marginalskatten med 3 procentenheter. Den kraftiga �kningen av skalleunderlaget och h�jd kom�munalskatt har �nd� medf�rt alt skatteuttagel �kat. 1 �r ber�knas hush�l�lens direkta skatter minska med ca 1 % som andel av BNP. Den statliga inkomstskallen s�nks med 7 procentenheter och den kommunala utdebite�ringen h�js med 36 �re.

Den starka uppg�ngen i f�retagens vinster under 1980-lalel har efter�hand medf�rt att f�retagens skatteinbetalningar �kat. Den s�rskilda vinst�skatlen p� 1989 �rs vinster inbetalas lill st�rsta delen i �r.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Tabell 9:1 Skattekvoten

Procentandel av BNP

	1985�� ■	1986	1987	1988	1989	1990	1991
	1985�� ■	1986	1987	1988	1989	1990	Ak. 1	Alt.2
Direkta skatter Hush�ll F�retag	21,0 19,4 1,6	21,8 20,0 1,7	23,9 21,2 2,7	24,4 21,8 2,6	25,4 22,5 2,9	24,7 21,7 3,0	22,9 19,5 3,4	23,3 20,0 3,4
Indirekta skatter exkl. arbetsgivaravgifter Merv�rdesskatt �vrigt	14,2 7,0 7,2	14,3 7,1 7,2	14,7 7,5 7,3	14,4 7,3 7,1	14.8 7,7 7,1	15,4 8,4 7,0	15,2 8,4 6,8	15.1 8,4 6,7
Arbetsgivaravgifter	15,8	15,7	16,0	15,7	16,6	17,3	17,1	17,3
Skatter och avgifter	51,0	51,7	54,6	54,6	56,8	57,3	55,1	55,8

Anm: Eng�ngsskatten 1987 p� livf�rs�kringsbolagens f�rm�genheter ing�r inte i skattekvoten. K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Inkomsterna av merv�rdeskatten uppgick till drygt 7,5% som andel av BNP 1989. Del �r en �kning sedan 1987 trots atl den privata konsumtio�nen (det huvudsakliga skatteunderlaget f�r merv�rdeskallen) minskade n�got som andel av BNP. Uppg�ngen beror sannolikt p� f�rskjutningar av inbetalningar och/eller redovisningen av merv�rdeskatten. I �r ber�knas merv�rdeskattens andel av BNP stiga till n�ra 8,5%. S�nkningen av in�komstskatten finansieras huvudsakligen genom all underlaget f�r mer�v�rdeskallen breddas.

�vriga indirekta skatter har som andel av BNP varit drygt 7% sedan 1985. �terkommande h�jningar av skallesatserna p� l.ex. tobak, vin och sprit, bensin och olja har h�llt denna andel relativt stabil. I �r v�ntas andelen av BNP vara i stort sett of�r�ndrad. Fastighetsskatten stiger lill f�ljd av nya taxeringsv�rden. H�jd bensinskatt motverkas delvis av s�nkt punktskatt p� el.

Arbetsgivaravgifternas andel av BNP �kade med knappt 1 procentenhet mellan 1985 och 1989. Avgiftsuttaget steg under samma period med n�s�tan 2 procentenheter. �r 1990 ber�knas arbetsgivaravgifternas andel av BNP �ka lill drygt 17%. En tempor�r arbelsmilj�avgift inf�rdes den 1 september i fjol och underiaget f�r arbetsgivaravgifterna breddas i �r.

Tabell 9:2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

L�pande priser

Prop.1989/90:100 Bil. 1.1

	Miljard	er kr.				Procentuell f�r�ndring
	1988	1989	1990	1991		1989	1990	1991
	1988	1989	1990	Alt. 1	Ak.2	1989	1990	Ah.l	AU.2
Inkomster Skatter Socialf�rs�kringsavgifter �vriga inkomster	706,0 454,1 153,8 98,1	795,3 513,7 177,1 104,5	872,8 568,2 195,8 108,7	894,3 567,0 213,0 114,3	912,5 578,9 218,9 114,7	12,7 13,1 15,1 6,6	9,8 10,6 10,6 4,0	2,5 -0,2 8,8 5,1	4,6. 1,9 11,8 5,5
Utgifter Transfereringar till hush�ll R�nteutgifter �vriga transfereringar Konsumtion Investeringar'	667,2 227,0 62,2 62,5 289,1 26,3	735,0 249,5 63,2 68,6 318,6 35,0	809,8 276,6 66,6 73,2 353,8 39,6	843,7 305,9 65,9 78,5 356,8 36,6	855,5 308,1 65,9 79,1 365,3 37,0	10,2 9,9 1,6 9,8 10,2 32,7	10,2 10,9 5,3 6,6 11,0 13,3	10,6 -1,1 7,3 0,9 -7,7	5,6 11,4 -1,1 8,1 3,3 -6,5
Finansiellt sparande	38,8	60,3	63,0	50,6	57,0
Procent av BNP
Skatter och avgifter Utgifter Finansiellt sparande	54,6 59,9 3,5	56,8 60,4 5,0	57,3 60,7 4,7	55,1 59,6 3,6	55,8 59,8 4,0

' 1 investeringar ing�r investeringar i personalbost�der, lagerinvesteringar samt nettot av k�p och f�rs�ljning

av fastigheter och mark.

K�llor: Konjukturinstitutet, statistiska centralbyr�n, riksrevisionsverket och finansdepartementet.

�r 1990 ber�knas den offentliga sektorns finansiella sparande uppg� till 63 miljarder kr., motsvarande drygt 4,5% av BNP, se tabell 9:2. Del stabiliseringspoliliska �lg�rdspakel som beslutades av riksdagen i juni 1989 bidrar till den offentliga sektorns sparande med drygt 10 miljarder kr. f�r kalender�ret 1990. I �lslramningspakelel ingick �ven ell tillf�lligt sparande under perioden 1 september 1989 � 31 december 1990. Detta sparande, som ber�knas uppg� till ca 10 miljarder kr. inr�knas emellertid inte i den offentliga sektorns inkomster. S�nkningen av den statliga in�komstskatten 1990 finansieras fullt ut. Finanspolitiken bed�ms vara i stort sett neutral i �r. Om timl�nema stiger mer �n f�mtsatt s� st�rks de offentliga inkomsterna och finanspolitiken blir automatiskt stramare.

�r 1991 ber�knas den offentliga sektorns finansiella sparande minska lill ca 3,5% av BNP i det f�rsta alternativet, vilket indikerar atl finanspoli�tiken med de f�ruts�ttningar som nu g�ller skulle vara n�got expansiv. I del andra alternativet blir del finansiella �verskottet st�rre �n i alternativ 1 till f�ljd av atl de h�gre l�ne- och pris�kningama drar upp skalleunder�lagen. Den aviserade skattereformen v�ntas medf�ra all b�de skalle- och utgiftskvoten g�r ned. St�rre delen av nedg�ngen beror p� att merv�rde�skatten p� de offentliga myndigheternas ink�p av varor och tj�nster f�r lyftas av efter skattereformen. Detta bidrar lill all minska b�de inkomster och utgifter f�r den offentliga sektorn. Skattebortfallet genom s�nkta skat�tesatser ber�knas till 65 miljarder kr. i 1989 �rs prisniv� j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skalleskalor. Skalles�nkningen finansieras genom sk�rpt kapitalbeskattning och breddning av skalleunderlagen. Basbredd-

5�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100 Bilaga 1.1

ningen avser underlagen f�r s�v�l inkomstskatt och arbetsgivaravgifter som merv�rdeskatt. Dessutom v�ntas f�relagens skatteinbetalningar �ka tillf�lligt till f�ljd av att de nya skattereglerna leder lill en uppl�sning av dolda reserver. Samtidigt bortfaller inkomstema av arbelsmilj�avgiften och den tillf�lliga vinstskatlen. R�ntebidragen lill bosl�der dras ned och mj�lksubvenlionema las bort. I f�rslaget till skallereform ligger dessutom en �kning av bambidragen och vissa andra transfereringar till hush�ll.

De offentliga myndigheternas ink�p f�r konsumtion och investeringar sjunker i pris 1991 lill f�ljd av att merv�rdeskallen p� dessa ink�p lyfts av. I volym f�mtses den offentliga konsumtionen �ka med drygt 1 % och investeringarna med 1 %.

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

9.2 Statens finanser

Bakom uppg�ngen av den offentliga sektoms finansiella sparande sedan 1982 ligger huvudsakligen en kraftig f�rb�ttring av den statliga sektorns finanser. Statens finansiella sparande har v�nt fr�n ett underskott p� 58 miljarder kr. 1982 till ell �verskott p� 38,5 miljarder kr. 1989. De f�rb�tt�rade statsfinanserna visar sig ocks� i all statens budgetsaido f�rb�ttrades med 110 miljarder kr. mellan 1982 och 1989. Det goda ekonomiska l�gel under perioden har i h�g grad bidragit lill en snabb inkomst�kning och till att insatserna inom arbetsmarknads- och industripolitiken har kunnat minskas.

�r 1990 p�verkas statens inkomster och utgifter till v�sentlig del av skalleoml�ggningen och de stabiliseringspoliliska �tg�rder som beslutades av riksdagen i juni i fjol. Del finansiella sparandel ber�knas uppg� till ca 34 miljarder kr. i �r, se tabell 9:3.

Tabell 9:3 Statens inkomster och utgifter

L�pande priser. Exkl. statliga aff�rsverk och aktiebolag

	Miljardei 1988	-kr. 1989	1990	Procentuell f�r�ndring
	Miljardei 1988	-kr. 1989	1990	1988	1989	1990
Inkomster Skatter Socialf�rs�kringsavgifter �vriga inkomster	377,9 283,7 56,9 37,4	429,7 325,4 64,0 40,3	457,4 356,7 60,3 40,5	2,6 7,9 10,4 -30,6	13,7 14,7 12,6 7,6	6,5 9,6 -5,9 0.5
Utgifter Transfereringar till hush�ll R�nteutgifter �vriga transfereringar Konsumtion Investeringar'	361,3 97,7 55,9 124,2 77.3 6,1	391,2 104,8 56,2 135,7 84,7 9,8	423,4 115,6 59,1 142,9 94,5 11,3	3,7 9,2 -4,2 3,2 5,4 -9,7	8,3 7,3 0,4 9,3 9,5 60,5	8,2 10,3 5,2 5,3 11,7 14,6
Finansiellt sparande	16,7	38,5	34,0
Utl�ning m.m. Korrigeringspost	-2,5 10,9	-1,0 15,5
Budgetsaido Budgetsaido i % av BNP	8,4 0,8	24,0 2,0

' I investeringar ing�r �ven lagerinvesteringar samt nettot av k�p och f�rs�ljning av fastigheter och mark.

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och fi�nansdepartementet.

Ett f�rsta steg i skallereformen genomf�rs i �r. S�nkningen av den Prop. 1989/90:100 statliga inkomstskallen ber�knas medf�ra ett skattebortfall p� ca 23 mil- Bil. 1.1 jarder kr. j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skatteskala. Skatte�minskningen finansieras genom basbreddningar i inkomst av tj�nst och sk�rpt kapitalbeskattning samt genom h�jt uttag av indirekta skatter. Dessutom reduceras r�ntebidragen till bost�der. Som kompensation f�r den prish�jande effekten av skalteoml�ggningn h�js pensionstillskotten och studiemedlen.

Del stabiliseringspolitiska �tg�rdspakelel innefattade en tempor�r ar�belsmilj�avgift p� l,5%av l�nesumman f�r perioden 1 sep. 1989 �30 dec. 1990. Dessutom h�jdes skattema p� tobak och alkohol i juni och energi�skatterna ijuli 1989.1 paketet ingick �ven en h�jning av bambidragen fr�n den 1 jan. i �r. Inkomsterna av arbelsmilj�avgiften fonderas i arbetsmilj��fonden och inr�knas inte i slalbudgeten. Fondens medel skall under en fem�rsperiod, med b�rjan i �r, utg� till att finansiera �tg�rder f�r alt f�rb�ttra arbetsmilj�n.

Statens inkomster av socialf�rs�kringsavgifter minskar i �r till f�ljd av all folkpensionsavgiflen s�nks med 2 procentenheter. Samtidigt h�js ATP-avgiften med lika mycket s� all del samlade uttaget av socialf�rs�kringsav�gifter blir of�r�ndrat.

Tranfereringarna till hush�ll ber�knas �ka med drygt 10% 1990. De ovan n�mnda h�jningama av bambidragen, pensionstillskotten och stu�diebidragen kostar sammantaget ca 2 miljarder kr. F�r utbetalningama fr�n arbetsskadef�rs�kringen v�ntas en fortsall kraftig �kning.

Statens r�nteutgifter ber�knas �ka i �r trots all slatskulden minskal. Del beror p� atl r�nteutgifterna 1988 och 1989 tillf�lligt drogs ned genom en oml�ggning av principerna f�r redovisningen av r�ntor p� stalskuldsv�x-lar.

Den statliga konsumtionen ber�knas �ka i volym med ca 2% 1990. Utvecklingen under 1980-talel med en minskning av antalet anst�llda inom de statliga myndighetema v�ntas forts�tta n�sta �r. Konsumtionen dras upp i �r, liksom i fjol, av en relativt stark �kning av statens ink�p av varor och tj�nster.

9.3 Socialf�rs�kringssektorns finanser

Socialf�r�kringssektorn omfattar allm�n till�ggspensionering (inkl. l�nta�garfonder), allm�n sjukf�rs�kring (inkl. f�r�ldraf�rs�kring) saml arbetsl�s�hetsf�rs�kring. Del finansiella sparandel inom socialf�rs�kringssektorn best�r i stort sett av uppbyggnaden av allm�nna pensionsfonden. De �vriga delarnas sparande �r obetydligt.

Den allm�nna till�ggspensioneringen (ATP) finansieras genom avgifter
och avkastning p� AP-fondernas tillg�ngar, som huvudsakligen utg�rs av
r�nteb�rande tillg�ngar. Sedan 1982 har pensionsulbetalningarna varit
st�rre �n avgiftsinkomsterna och 1989 uppgick underskottet lill ca 10
miljarder kr. Genom AP-fondernas inkomster av r�ntor, utdelningar och
skatter p� ca 42 miljarder kr. visade det finansiella sparande ett �verskott
p� ca 32 miljarder kr. 1989. ATP-avgiften h�jdes den I januari 1990 med 2�� 67

procentenheter. H�jningen bidrar till atl avgiftsinkomsterna och ulbetal-�� Prop. 1989/90:100 ningarna n�stan kommer all balansera i �r. Det finansiella sparandet�� Bil. l.l ber�knas till drygt 43 miljarder kr. 1990, se tabell 9:4.

Tabell 9:4 Socialf�rs�kringssektorns inkomster och utgifter

L�pande priser

Miljarder kr.�� Procentuell f�r�ndring

	1988	1989	1990	1988	1989	1990
Inkomster	162,0	184,2	212,2	12,7	13,7	15,2
Avgifter	96,9	113,1	135,6	13,1	16,6	19,9
Bidrag fr�n staten	24,9	28,2	30,5	17,1	13,6	8,1
R�nteinkomster m. m.	34,8	36,4	39,2	7,5	4,7	7,5
Skatter	5,3	6,4	6,9	22,6	20,3	7,7
Utgifter	134,0	152,5	169,0	14,1	13,8	10,8
Transfereringar till hush�ll	108,9	123,0	138,1	17,0	12,9	12,3
�vriga transfereringar	21,0	25,2	26,1	2,9	19,3	3,8
Konsumtion m. m.	4,0	4,4	4,8	7,3	10,5	8,9
Finansiellt sparande	28,0	31,6	43,2

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksf�rs�kringsverket, statistiska centralbyr�n finans�departementet.

Sjukf�rs�kringen finansieras genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Utbetalningarna lill hush�llen har �kat kraftigt sedan 1987 lill f�ljd av sjukf�rs�kringsreformen 1988 och den f�rb�ttring av f�r�ldraf�rs�kringen som p�b�rjades f�rra �ret. Det f�rsta steget av f�rb�ttringen av f�r�ldra�f�rs�kringen inleddes den I juli 1989 och kostar 2,5 miljarder kr. f�r hel�ret 1990. Del andra stegel genomf�rs den 1 juli i �r och kostar ca 0,5 miljarder kr. 1990.1 sjukf�rs�kringens utgifter ing�r �ven bidrag till privat och offentlig sjukv�rd samt l�kemedelssubventioner. Dessa utgifter ber�k�nas uppg� till ca 25 miljarder kr. 1990. De �kade utgifterna inom sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen har inte motsvarats av en lika stark �kning av avgifls-inkomstema. En stigande andd av utgifterna har s�ledes finansierats genom statsbidrag.

Utbetalningarna inom arbetsl�shetsf�rs�kringen finansieras, sedan reg�lema �ndrades 1 juli 1988, i stort sett helt av statsbidrag. De utbetalda arbetsl�shetsers�ttningarna minskade 1988 och 1989 till f�ljd av den sjun�kande arbetsl�sheten. 1 �r v�ntas arbetsl�sheten stiga n�got, vilket medf�r �kade utbetalningar. Fr. o. m. 1990 h�js den h�gsta dagpenningen i arbels-l�shelsf�r�kringen �rligen i takt med l�neutvecklingen f�r industriarbeta�re.

9.4 Kommunernas finanser

Den kommunala sektorn besl�r av prim�r- och landstingskommuner samt
f�rsamlingar och kommunalf�rbund. Sedan 1985 har sektom haft ett
negativt finansiellt sparande. Inkomsterna har dock t�ckt de l�pande
utgiftema medan en del av investeringama finansierats med uppl�ning
eller neddragning av r�relsekapitalet.
�r 1989 var kommunernas finansiella sparandeunderskoll prelimin�rt�� 68

ca 10 miljarder kr. D�rvid har �terbetalningar lill kommunerna av felak-�� Prop. 1989/90:100 ligt debiterade arbetsgivaravgifer p� 1,2 miljarder kr. f�rts till 1989. 1 �r�� Bil. l.l v�ntas underskottet stiga lill drygt 14 miljarder kr., se tabell 9:5.

Tabell 9:5 Kommunernas inkomster och utgifter

L�pande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

	Miljarder kr.			Procentuell f�r�ndring
	1988	1989	1990	1988	1989	1990
Inkomster Skatter Bidrag fr�n staten och socialf�rs�kringssektorn �vriga inkomster	269,8 165,1 67,5 37,2	294,4 181,9 74,6 37,9	322,0 204,6 77,0 40,3	6,0 7,7 -1,6 14,1	9,1 10,2 10,7 1,9	9,4 12,5 3,1 6,4
Utgifter Transfereringar till hush�ll �vriga transfereringar Konsumtion Investeringar'	275,6 20,4 27,2 207,9 20,2	304,2 21,7 27,8 229,6 25,1	336,1 22,9 30,4 254,5 28,3	6,8 10,2 4,3 7,1 3,8	10,4 6,2 2,4 10,5 24,4	10,5 5,5 9,5 10,8 12,8
Finansiellt sparande	-5,9	-9,8	-14,2

' I investeringar m. m. ing�r f�rutom kommunala myndigheters investeringar �ven kommunala aff�rsverks investeringar, investeringar i personalbost�der samt nettot av k�p och f�rs�ljning av fastigheter och mark.

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och fi�nansdepartementet.

Skalleinkomsterna ber�knas �ka med 12,5% 1990. Den sammanlagda kommunala utdebiteringen h�js i �r med i genomsnitt 36 �re lill 31,16 kr. per skattekrona. Av h�jningen svarar prim�rkommunema f�r 10 �re, landstingen f�r 22 �re och de kyrkliga kommunerna f�r 4 �re.

Statsbidragen best�r av allm�nna och specialdestinerade bidrag. Skatte�utj�mningsbidraget uppg�r till 10,5 miljarder kr. netto f�r 1990. Skatte�utj�mningsbidragen finansieras delvis genom en avgift, som i tabellen fr�nr�knats statsbidragen. Skatteutj�mningsavgiften f�r 1990 utg�r med 69 �re f�r prim�rkommunerna och 46 �re f�r landslingen. 1 kompensation f�r slopandet av beskattningsr�llen av juridiska personer och slopandet av garanlibeskattningen av fasligheter erh�ller sektorn 1,8 miljarder kr. De specialdestinerade slalbidragen, som ber�knas till 50,4 miljarder kr. f�r 1990, �r kopplade lill vissa verksamheter inom kommunerna. Av bidragen till prim�rkommunema g�r h�lften till skolutbildningen, ca 20% till bamomsorgen och ca 10% till �ldreomsorgen och �vrig social omsorg. De speciella bidragen utvecklas i stort sett i takt med verksamheten i fr�ga. I �r f�r kommunerna en kraftig h�jning av statsbidragen till bamomsor�gen. Bidragen fr�n socialf�rs�kringssektorn utg�r till sjukv�rden och be�r�knas uppg� lill 14,3 miljarder kr. 1990.

De kommunala utgiftema best�r till 3/4 av konsumtion. F�rra �ret
ber�knas konsumtionen ha �kat med knappt 1,5% i volym, vilket var
mindre �n planerat. Den underliggande �kningstakten var dock h�gre,
eftersom omfattningen av beredskapsarbeten och ungdomslag minskade.
Denna neddragande effekt p� den kommunala konsumtionen v�ntas upp�
h�ra i �r. Del fortsatt strama arbetsmarknadsl�get och kommunemas�� 69

anstr�ngda finansiella situation v�ntas dock medf�ra all den kommunala�� Prop. 1989/90:100
konsumlions�kningen begr�nsas lill drygt 1,5% i �r.�� Bil. 1.1

De kommunala utgifterna f�r investeringar, som de redovisas i tabellen, drogs ned 1988 genom all f�rs�ljningen av fastigheter uppgick till drygt 4 miljarder kr. F�r 1989 och 1990 ber�knas dessa f�rs�ljningar till 2 miljar�der kr. per �r.

10 Kapitalmarknaden

10.1 Internationell r�nte- och valutautveckling

Under 1988 steg de internationella r�ntorna. R�nteutvecklingen under 1989 kan karakt�riseras som splittrad. Vid inledningen av 1989 fortsatte de amerikanska r�ntorna alt stiga, d� Federal R�serve f�ref�ll att vara oben�gen atl l�tta p� penningpolitiken. Under v�rvintern �ndrades f�rv�ntningsbilden. R�ntorna f�ll n�r en d�mpning av konjunkturen b�r�jade sk�njas. Under sommaren och h�sten har Federal R�serve tagit intryck av signalerna om en f�rsvagning av konjunkturen och penningpoli�tiken har l�ttats. Ambitionen har varit all f�ra en tillr�ckligt l�tt penning�politik f�r all inte �ventyra en rimlig tillv�xt av ekonomin samtidigt som m�let atl h�lla tillbaka inflationen kvarst�tt. Ur budgetsynpunkl �r det ocks� �nskv�rt med l�gre r�ntor. En recession med l�gre skatteint�kter och h�gre utgifter som f�ljd skulle omintetg�ra anstr�ngningarna alt f� ner budgetunderskottet.

Till skillnad fr�n F�renta staterna har den ekonomiska tillv�xten varit fortsatt h�g i Kontinentaleuropa och Japan. Detta har skapat oro f�r �kad inflation och centralbankerna har f�rt en stram penningpolitik med stigan�de marknadsr�ntor som f�ljd. Den v�sttyska centralbanken har lett r�nte�h�jningarna och bundesbank har i samband h�rmed genomf�rt inte mind�re �n fyra diskonloh�jningar p� sammanlagt 2,5 procentenheter under �ret. 1 Japan har diskontot h�jts flera g�nger, vilket �r de f�rsta h�jningar�na sedan 1980.

Sammantaget har s�lunda r�nteutvecklingen varit olikartad f�r de stora ekonomierna. Den tidigare stora amerikanska r�ntedifferensen, lill f�r�m�n f�r placeringar i dollar m�tt p� sexm�naders europlaceringar, har d�rigenom krympt mol yenplaceringar samtidigt som den har eliminerats hell och h�llet mol D-marks placeringar.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

Diagram 10:1� R�nteutvecklingen p� euromarknaden 6-m�nadersr�ntor

Procent

1985�� 1985

K�lla: Riksbanken.

1987

1988

1989

Efterfr�gan p� amerikanska dollar har trots detta h�llits uppe under st�rre delen av �ret. Under h�sten f�rsvagades emellertid dollarn, i synner�het mol D-marken. I mitten p� december noterades dollarn lill 1,75 DEM vilket �r ungef�r p� samma niv� som vid �rsskiftet 1988/89. Dollams f�rsvagning under h�sten f�rklaras dels av den negativa utvecklingen av den amerikanska r�ntemarginalen och dels p� atl centralbankerna har intervenerat p� valutamarknaderna. D�rtill kommer uppfattningen att anpassningen av de stora obalanserna i handeln har varit otillr�cklig och problemet med USA:s externa underskoll kvarst�r i huvudsak. D-markens styrka i �r j�mf�rt med den japanska yenen, �r bl. a. ell uttryck f�r atl den v�sttyska r�ntan sedan slutet p� 1988 �verstiger den japanska.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1

10.2 R�ntor och valutafl�den i Sverige

Under slutet av 1988 och b�rjan av 1989 styrdes den svenska r�ntemark�naden av f�rv�ntningarna om valutaregleringens avskaffande. De l�ngre r�ntorna f�ll d� del antogs alt en avreglering skulle inneb�ra en anpassning till den l�gre internationella r�nteniv�n. I febmari sv�ngde investerarnas bed�mning till f�ljd av stigande internationella r�ntor och en �tstramning av den svenska penningpolitiken. Marknadsr�ntorna steg d�rmed till ca 11 % f�r obligationer med fem �rs l�plid och 11,7% f�r statsskuldv�xlar med sex m�naders l�plid. H�jningen av den allm�nna r�nteniv�n konfir�merades av riksbanken i samband med diskontoh�jningen med en pro�centenhet lill 9,5% i slutet av april. Under andra och tredje kvartalet k�nnetecknades penningmarknaden av sm� r�nter�relser. Under denna period noterades de korta r�ntorna h�gre �n de l�nga r�ntorna, d.v.s. avkaslningskurvan hade en negaliv lutning, vilket har varit ett inlematio�ndll fenomen under 1989.

Diagram 10:2 R�nteutvecklingen samt total dagsoms�ttning av statspapper. M�nads-genomsnitt

Procent

100

Statsobligationer,5-�r

� 80

Statsskuldv�xlar,6-m�n

Dagsoms�ttning,Mdr kr

19B7�� 1988

K�lla: Riksbanken.

- 20

llllimlii-iill ,

1989

Stigande r�ntor i omv�rlden, en fortsalt stram penningpolitik i kombi�nation med f�rnyad oro �ver inflationsutvecklingen och f�rsvagningen av den externa balansen medf�rde att r�ntoma steg p� nytt under oktober och november. Uppg�ngen var s�rskilt p�taglig f�r obligationsr�ntoma. Under loppet av tv� m�nader steg r�ntan p� en fem�rig statsobligation med ca 2 procentenheter. De korta och de l�nga r�ntorna kom d�mied �terigen p� ungef�r samma niv�. Som en anpassning lill de h�gre marknadsr�ntorna h�jde riksbanken i mitten p� december �nyo diskontot med en procenten-helriil 10,5%.

Den genomsnittliga dagsoms�llningen av statspapper p� penningmark�naden fortsatte all minska under 1989. Den sjunkande oms�ttningen beror dds p� att r�ntel�get har varit stabilt under en l�ng period i �r, dels p� statens minskade l�nebehov, som inneburit all statens andel av emissioner p� obligationsmarknaden fortsatt att minska under 1989 och dels p� den fr�n �rsskiftet 1988/89 inf�rda oms�ttningsskallen p� penningmarknaden.

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

Diagram 10:3 Valutafl�de och kursindex

Procent

127

Valutafl�de

R�ntedifferens

Kursindex

-10

1987

K�lla: Riksbanken.

1988

1989

134

Den svenska r�ntedifferensen gentemot ullandel, m�tt p� placeringar med sex m�naders l�ptid har fortsatt att vara h�g under 1989. J�mf�rt med ell v�gt genomsnitt av de l�nders r�ntor vars valutor ing�r i valuta�korgen har r�nledifferensen pendlat mellan 1,5 � 2,5 procentenheter. No-terbart �r att marginalen har vidgats mol de amerikanska r�ntorna och krympt mol de japanska och v�steuropeiska r�ntorna. R�ntemarginalen har stimulerat lill ell fortsall betydande valutainfl�de. Fram lill millen p� december registrerades ett infl�de p� 22,5 miljarder kronor, vilket skall j�mf�ras med 16,1 miljarder kronor under 1988. Del stora infl�det, som var s�rskilt p�tagligt under sommaren och h�sten, f�rklaras bl. a. av utl�n�ningars k�p av svenska kronobligationer. Detta blev till�tet efler den I juli, n�r st�rte delen av valularegleringen logs bort. Under perioden juli -november k�pte utl�nningar svenska kronobligationer till ett v�rde av

32,5 miljarder kronor. Av detta belopp svarade direklemissioner i ullan-�� Prop. 1989/90:100 del, f�retr�desvis bostadsobligalioner i K�penhamn, f�r en tredjedel. Det�� Bil. l.l stora totala infl�det i �r f�rklaras ocks� av ell fortsatt stort intresse f�r kort utlandsuppl�ning f�r atl utnyttja den svenska r�ntemarginalen.

Svenskars k�p av utl�ndska aktier har medf�rt ell valutafl�de i motsatt riktning. Den delen av valutaregleringen, som tidigare hindrade svenskar fr�n att placera i aktier utomlands liberaliserades redan i januari i �r. Under perioden januari t.o. m. november netlok�pte svenskar utl�ndska aktier till ell v�rde av drygt 24 miljarder kronor.

Det stora intresset f�r placeringar i svenska kronpapper kan ocks� utl�sas av kronans st�llning. Kronan har fortsall all vara stark och index har under st�rre delen av �ret legal n�ra den �vre gr�nsen 130. I samband med turbulensen p� penningmarknaden under november f�rsvagades emellertid index lill 131,5.

De senaste �rens successiva l�ttnader i valutaregleringen har skapat en ny situation p� den svenska kapitalmarknaden. Svenska investerare, som tidigare i princip enbart placerat i svenska tillg�ngar, har numera m�jlig�het alt infoga utl�ndska tillg�ngar i sina f�rm�genhelsportf�ljer. Port-f�ljanpassningarna har redan gett utslag i form av betydande k�p av aktier och fastigheter under 1989. Avregleringen och den svenska kapitalmarkna�dens �kade internationella beroende kommer sannolikt all medf�ra fort�satta betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�ndska pla�cerare med resultatet all bmttofl�dena in och ul ur landet kommer all vara fortsall stora.

10.3 Utl�ningen

Tabell 10:1� Nettoutl�ning i svenska kronor

12-m�naders f�r�ndring Miljarder kr.

1988�� 1989

94,5	47,5
71,1	89,6
8,2	-0,7

Banker

Bostadsinstitut

Finansbolag

Totalt________________________________________ 1733__________ 136,4

Anm: Uppgifter f�r 1989 g�ller t.o. m. november, utom f�r finansbolagen som g�ller t.o. m. oktober. K�lla: Riksbanken.

De senaste �rens kreditexpansion fortsatte under 1989 men i en l�ng�sammare takt �n tidigare.

Fr�n december 1988 1. o. m. november 1989 �kade nettoutl�ningen med
136 miljarder kronor j�mf�rt med 173 miljarder kronor f�r hel�ret 1988.
Bosladsinstitulens nettoutl�ning har dock fortsatt all accelerera under
1989. Finansbolagen och bankema har tappat marknadsandelar. Finans�
bolagen redovisar en minskad nettoutl�ning f�r perioden november 1988
l.o.m. oktober 1989. �kad konkurrens och inf�randel av kassakrav �r�� 74

bidragande orsaker till den negativa utvecklingen f�r finansbolagen. En Prop. 1989/90: 100 omfattande strukturomvandling �ger f�r n�rvarande mm inom branschen. Bil. I. I Utl�ningsexpansionen i kronor f�r bankerna f�refaller ha bromsats under 1989. Dessutom har de stigande marknadsr�ntorna under oktober och november f�rs�mrat r�ntenettot f�r bankerna. Sammantaget ber�knas den under senare �r goda vinstutvecklingen f�r bankerna ha brutits under 1989. I geng�ld har utl�ningen i utl�ndsk valuta fortsatt all �ka kraftigt eller med 104 miljarder kronor under den senaste 12-m�nadersperioden l.o.m. november 1989 j�mf�rt med 63,1 miljarder kronor f�r hel�ret 1988. N�rmare 40% eller 304 miljarder kronor av bankernas totala utl�ning p� 769 miljarder kronor �r i utl�ndsk valuta. Utl�ningen i utl�ndsk valuta ger s�mre marginaler f�r bankerna j�mf�rt med utl�ning i svenska kronor.

Kredilexpansionen lill hush�llen har avtagit m�rkbart efter den kraftiga �kningen under senare �r. Hush�llen f�refaller ha anpassat sina l�ne-slockar lill den nya mindre reglerade kreditmarknaden. Tili bilden h�r ocks� den svagare aktiemarknaden och en lugnare prisutveckling p� faslig�heter vilket minskar l�nebehoven.

Tabell 10:2 Nettoutl�ning till hush�ll

12-m�naders f�r�ndring Miljarder kr.

i svenska kronor

1987

1988

1989

Banker

Bostadsinstitut

Finansbolag

Totalt

37,6 24,5 13,7

75,7

54.3 33.6

7,5

95,3

14.3

45,7

-13,3

46,7

Anm: Uppgifter f�r 1989g�ller t.o. m. november, utom f�r finansbolagen som g�ller t.o.m. september. K�lla: Riksbanken

Stigande realr�ntor under 1989 i kombination med s�mre avdragsm�j-ligheter f�r r�ntekostnader i samband med skallereformen 1990 � 91 �r ytterligare faktorer som sannolikt redan har p�verkat och i �nnu h�gre grad kommer alt p�verka hush�llens ben�genhet att l�na.

10.4 Aktiemarknaden

Under 1989 har utvecklingen p� de intemationella aktieb�rserna varit
fortsatt positiv. Uppg�ngen av aktieindex p� de viktigaste aktieb�rserna,
New York, Tokyo, London och Frankfurt har varit c:a 25%. Aktiekurser�
na har gynnats av den ov�ntat h�ga aktiviteten i v�rldsekonomin. I synner�
het g�ller detta i Kontinenlaleuropa, d�r m�nga f�relag haft en rekordslor
ordering�ng och h�gt kapacitelsulnyltjande till f�ljd av den omfattande
investeringsaktiviteten inf�r EG:s fria marknad 1992. M�nga f�relag inom
EG har d�rf�r redovisat en myckel god vinstutveckling under �ret. I
samband med detta p�g�r en febril samarbels- och uppk�psaklivitel �ver
gr�nserna, vilket ytterligare h�jer aktiekursema. Inte minst har delta
m�rkts inom sektorn f�r finansiella tj�nster. �ven svenska f�retag deltar i�� 75

h�g grad aktivt i denna process. Den amerikanska b�rsen har dragit f�rdel av de fallande marknadsr�ntoma.

Med en uppg�ng p� 51 % tillh�rde Stockholmsb�rsen en av de stora vinnarna p� den internationella aktiemarknaden under 1988. Fram till augusti 1989 fortsatte den positiva utvecklingen. Goda f�retagsvinster f�r 1988 i kombination med kraftiga ulddningsh�jningar bidrog lill uppg�ng�en. Optimismen f�rst�rktes av att n�ringslivet redovisade fortsatta vinst��kningar under de f�rsta m�naderna av 1989. Till och med augusti hade b�rsindex stigit med �ver 30%.

Diagram 10:4 Totalindex (VA) och totala oms�ttningen Stockholms Fondb�rs 1987 � 1989

Prop.1989/90:100 Bil. 1.1

Index

Totala oms�tt-

�� Ukimo resp. m�nad. 1972-12-29 = 100. ** Endast b�rsnoterade aktier.

Under h�sten har dock l�get f�r�ndras och b�rsindex har fallit med ca 10% under perioden september l.o.m. millen p� december. Bakom den senaste tidens negativa ulveckiing ligger en allm�n lugnare ulveckiing p� de intemationella b�rsema under h�sten samt s�mre utsikter f�r f�rela�gens framlida vinstutveckling. H�stens del�rsrapporter har varit svagare �n v�ntat och m�nga f�relag rapporterar om en stagnerande ordering�ng och f�rs�mrade vinstmarginaler. Kostnadema inom industrin stiger snab�bare �n ber�knat, bl. a. lill f�ljd av ov�nlat stor l�neglidning, samtidigt som f�relagen f�refaller ha sv�rt alt h�ja prisema. R�nleuppg�ngen p� penningmarknaden har ocks� missgynnat aktiemarknaden, s�tillvida all avkastningskraven p� aktieplaceringar har h�jts. Sammantaget steg b�rsv�rdet till 730 miljarder kronor vid mitten p� december j�mf�rt med 615 miljarder kronor vid �rsskiftet 1988/89. Kursutvecklingen p� Stock�holmsb�rsen under 1989 har d�rmed varit n�got s�mre �n p� flertalet av de internationella b�rsema.

Inneh�ll�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1

1 Sammanfattning......................................................................................... �� 2

2 Den internationella utvecklingen� ................................................................. ..... 9

2.1 Allm�n �versikt�� ......................................................................... �� 9

2.2 L�nder�versikter�� ....................................................................... �� 12

3�� Utrikeshandeln�� ......................................................................................... �� 19

3.1 Exporten�� ...................................................................................... �� 19

3.2 Importen� ...................................................................................... �� 22

3.3 Bytesbalansen�� ........................................................................... �� 24

4�� Industrin�� .................................................................................................. �� 28

4.1 Produktion�� .................................................................................. �� 28

4.2 L�nsamhet..................................................................................... �� 30

5�� Arbetsmarknaden....................................................................................... �� 33

5.1 Syssels�ttning.............................................................................. �� 33

5.2 Utbudet av arbetskraft................................................................. �� 36

5.3 Arbetsl�shet och arbetsmarknadspoliliska �lg�rder............... �� 37

6�� L�ner och priser.......................................................................................... �� 40

6.1 L�ner.............................................................................................. �� 40

6.2 Konsumentpriser.......................................................................... �� 42

7�� Hush�llens ekonomi och privat konsumtion� ................................................. �� 45

7.1 Hush�llens disponibla inkomster�� ........................................... �� 45

7.2 Privat konsumtion och sparande............................................... �� 49

8�� Investeringar�� ............................................................................................ �� 54

8.1 N�ringslivets investeringar........................................................ .... 54

8.2 Bosladsinvesleringar�� ................................................................ .... 57

8.3 Byggnadsverksamhet�� ............................................................... �� 59

8.4 Lagerinvesteringar� ..................................................................... �� 61

9�� Den offentliga verksamheten� ............................................................. �� 63

9.1 Den offentliga sektorn och samh�llsekonomin....................... �� 63

9.2 Statens finanser� .......................................................................... �� 66

9.3 Socialf�rs�kringssektorns finanser�� ........................................ �� 67

9.4 Kommunernas finanser�� ............................................................ .... 68

10 Kapitalmarknaden�� ....................................................................................... �� 71

10.1 Inlernalionell r�nte- och valutautveckling............................... ..... 71

10.2 R�ntor och valutafl�de i Sverige............................................... �� 72

10.3 Utl�ningen..................................................................................... �� 74

10.4 Aktiemarknaden�� ........................................................................ �� 75

Tabeller

1:1 Internationella f�mts�ttningar...................................................... �� 2

1:2 F�rs�rjningsbalans......................................................................... ......... 3

1:3 Bidrag lill BNP-tillv�xten�� ............................................................ �� 5

1:4 Bytesbalans .................................................................................... �� 6

1:5 Finansiellt sparande....................................................................... ......... 7

2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-l�nder�� 9

2:2 Bytesbalanser i G3-l�nderna......................................................... ........ 10

2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-l�nder.............. ......... 11

2:4 Arbetsl�shet i n�gra OECD-l�nder.............................................. ........ 12

3:1 Exportmarknadstillv�xt,�� relativa�� priser,�� marknadsandelar

och export av bearbetade varor�� ................................................ ........ 19

3:2 Export av varor................................................................................ ........ 22

3:3 Import av varor................................................................................ �� 23

3:4 Bytesbalans� ................................................................................... �� 27

4:1 Industriproduktion�� ....................................................................... �� 28

4:2 BNP och industriproduktion 1950-1990....................................... ........ 30

4:3 R�rliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad

enhet saml bmllo�verskottsandd................................................. �� 31

5:1 Arbetsmarknad�� ............................................................................. �� 33

5:2 Produktion och syssels�ttning i timmar�� ................................... ........ 35

5:3 Relativa arbetskraftstal f�r olika �ldersgmpper.......................... ........ 36

5:4 Relativ arbetsl�shet i olika �ldrar................................................. ........ 38

5:5 Antal personer i arbetsmarknadspoliliska �lg�rder� ................. ........ 39

6:1 Timl�ner och arbetskraftskostnader............................................ ....... 40

6:2 Konsumentpriser............................................................................ ........ 44

7:1 Hush�llssektorns disponibla inkomster, konsumtion och spa�
rande ............................................................................................... �� 45

7:2 Inkomst�verf�ringar fr�n offentlig sektor lill hush�ll................ �� 46

7:3 Realinkomsterna efler skall� .......................................................... �� 48

8:1 Bruttoinvesteringar efler n�ringsgren�� ....................................... ........ 54

8:2 Bruttoinvesteringar i n�ringslivet................................................. �� 56

8:3 Offentliga investeringar� ............................................................... ........ 57

8:4 Bostadsinvesteringar�� .................................................................. �� 58

8:5 Byggnadsverksamhet�� .................................................................. ........ 61

8:6 Lagervolymf�r�ndringar�� ............................................................. ........ 62

9:1 Skattekvoten� .................................................................................. ........ 64

9:2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter�� .............................. ........ 65

9:3 Statens inkomster och utgifter�� ................................................... ........ 66

9:4 Socialf�rs�kringssektorns inkomster och ulgifler...................... ........ 68

9:5 Kommunernas inkomster och utgifter�� ....................................... �� 69

10:1 Nettoutl�ning i svenska kronor�� ................................................. �� 74

10:2 Nettoutl�ning till hush�ll i svenska kronor� ............................... �� 75

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

Diagram�� Prop. 1989/90:100

1:1 BNP och produktivitetsutveckling� ............................................ �� 4

1:2 Handels- och bytesbalans............................................................ ......... 7

3:1 Marknadsandel och relativpris f�r Sveriges export av bearbe�
tade varor lill 14 OECD-l�nder�� .................................................. ......... 21

3:2 Nelloexport. Bidrag till till BNP-tillv�xt........................................ ........ 24

3:3 Svenska direklinvesleringar utomlands�� ................................... ........ 26

4:1 Industriproduktion�� ...................................................................... ........ 29

4:2 Industrins brutto�verskottsandelar............................................. ........ 32

5:1 Arbetsl�shet�� ................................................................................. ........ 37

6:1 Nominell liml�n inom industrin�� .................................................. ........ 42

6:2 Konsumentpriser............................................................................ ........ 43

7:1 Reall�n per timme f�re och efler skall�� ....................................... ........ 48

7:2 Inkomst- och konsumtionslillv�xl med bidrag fr�n s�llan�
k�psvaror�� ..................................................................................... ........ 49

7:3 Hush�llens nettosparkvot............................................................. ........ 50

7:4 Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin 12 m�na�
der fram�t - t. o. m. oktober 1989................................................. ......... 51

7:5 Hush�llens bmttosparkvol inklusive varaktiga varor................ �� 52

8:1 N�ringslivels investeringar, procent av BNP............................. �� 55

8:2 N�ringslivets investeringar, miljarder kr., 1985 �rs priser ...... 56
8:3 Antal outhyrda l�genheter respektive antal p�b�rjade l�gen�
heter ....................................................................................................... ........ 58

8:4 Bostadsinvesteringar�� .................................................................. ........ 59

8:5 Lagervolumf�r�ndringar�� ............................................................. ........ 62

9:1 Den offentliga sekloms andel av BNP�� ...................................... ........ 63

10:1 R�nteutvecklingen p� euromarknaden 6-m�nadersr�nlor�� ..�� 71
10:2 R�nteutvecklingen samt total dagsoms�ttning av statspapper.

M�nadsgenomsnitl�� .................................................................... ........ 72

10:3 Valutafl�de och kursindex� .......................................................... ........ 73

10:4 Totalindex (VA) och totala oms�ttningen Stockholms Fond�
b�rs 1987- 1989�� ........................................................................... ........ 76

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990�� 79

Bilaga 1.2

Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstber�kning

Regeringen�� Prop. 1989/90:100

Finansdepartementet�� Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstber�kning f�r budget�ret 1990/91.

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instmktion skall RRV vaije �r till rege�ringen l�mna en ber�kning av statsbudgetens inkomster f�r det kommande budget�ret, avsedd som underlag f�r inkomstber�kning i budgetproposi�tionen.

RRV redovisar i denna skrivelse f�rslag till ber�kning av statsbudgetens inkomster f�r budget�ret 1990/91. Ber�kningama har gjorts f�r varje inkomsttitel f�r sig. I anslutning till ber�kningama har bed�mningar gjorts �ven av det v�ntade utfallet f�r budget�ret 1989/90. Underlag f�r ber�k�ningama har bl. a. h�mtats fr�n ber�rda myndigheter. F�r ber�kningama av inkomstskatterna har dessutom uppgifter fr�n RRVs taxeringsstalistis-ka unders�kning och aktiebolagsenk�t utnyttjats.

H�r presenteras en sammanfattning av ber�kningsresultaten. I den av RRV utgivna publikationen Inkomstber�kningen h�sten 1989 redovisas f�mts�ttningar, antaganden och ber�kningsresultat f�r de olika inkomsl�litlama. F�r att underl�tta en j�mf�relse med prognosema i den prelimi�n�ra nationalbudgelen presenteras i bilaga ber�kningsresultaten kalender��rsvis f�r �ren 1989, 1990 och 1991.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren f�r budget�ret 1989/90 kan an�v�ndas som komplement till RRVs inkomstber�kning. Inkomstliggaren inneh�ller utf�rliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka best�mmelser som g�ller f�r dem.

�verdirekt�r Ame Gadd har beslutat i detta �rende i n�rvaro av direk�t�r Gert J�nsson, revisionsdirekt�r Georg Danielsson, avdelningsdirekt�r Matts Karlson, byr�direkt�r G�ran Isberg, byr�direkt�r Margareta N�jd, f�rste revisor Mats �berg och f�redragande, byr�direkt�r Birgitta Arons�son.

Stockholm den 15 december 1989

P� riksrevisionsverkets v�gnar

Ame Gadd

Birgitta Aronsson

I�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 1.2

I. Sammanfattning�� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 1.2 F�ruts�ttningar

RRVs f�rslag till ber�kning av statsbudgetens inkomster under budget�ret 1990/91 och den nu gjorda prognosen av inkomstema under budget�ret 1989/90 har utf�rts under sedvanligt antagande om of�r�ndrad ekonomisk politik. F�r�ndringar av ekonomiskpolilisk karakt�r har beaktats i de fall del f�religger beslut av statsmaktema eller f�rslag d�rom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda f�re den 23 november 1989. Till gmnd f�r ber�kningen ligger f�ljande propositioner:

- 1989/90:32 om totalisatorskatt

- 1989/90:50 om inkomstskatten f�r �r 1990, m. m.

F�mtom dessa f�mts�ttningar �r bed�mningen av konjunktumtveckling�en betydelsefull f�r ber�kningen av statsbudgetens inkomster. Den bed�m�ning av det ekonomiska l�get som presenterades i konjunkturinstitutets h�strapport 1989 har utgjort det huvudsakliga underlaget f�r antagandena om den samh�llsekonomiska utvecklingen. RRV har ocks� haft kontakter med finansdepartementet under det d�r p�g�ende arbetet med den preli�min�ra nationalbudgelen f�r �r 1990. P� gmndval h�rav har RRV valt att utg� fr�n f�ljande antaganden f�r ber�kningama:

	1989	1990	1991
Utbetald l�nesumma'	11,3	8,4	4,9
Konsumentprisindex, �rsmedeltal'	6,5	8,0	4,4
Privat konsumtion, volym'	1,2	1,3	1,2
Privat konsumtion, pris'	7,5	9,2	5,7
Basbelopp, kr.	27900	29 700	31300
Bostadsl�ner�nta, procent	11,45	12,0	12,0
Statens avkastningsr�nta, procent	11,25	11,25	11,25

' Procentuell f�r�ndring fr�n f�reg�ende �r

En av RRV genomf�rd enk�tunders�kning till n�ra 4000 svenska aktie�bolag, sparbanker och f�rs�kringsbolag ligger �ven till gmnd f�r ber�k�ningen av juridiska personers skatter. I denna enk�t har det bl. a. fram�kommit att skatleunderiaget f�r juridiska personer ber�knas �ka med ca 8% mellan �ren 1988 och 1989.

En specifikation av RRVs ber�kningar av statsbudgetens inkomster under budget�ren 1989/90 och 1990/91 framg�r av tabell 3.

Statsbudgetens totala inkomster budget�ren 1989/90 och 1990/91

Enligt de nu redovisade ber�kningama uppg�r statsbudgetens inkomster budget�ret 1989/90 till 410899 milj. kr. Dd �r 43 191 milj. kr. dier 11,7% mer �n utfallet f�r budget�ret 1988/89.

STATSBUDGETENS INKOMSTER�� PrOp.� 1989/90: 100

Budget�ret 1990/91�� dji�� .�

Fysiska personers
�vriga inkomster�� inkomstskatt

18 3S%

Juridiska personers inkomstskatt

Skall p� varor

ocli tj�nster exkl.

merv�rdeskalt

17.46%

28.64% Merv�rrieskall

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas statsbudgetens inkomster till 404980 milj.kr. Minskningen i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 blir 5 919 milj.kr. vilket motsvarar 1,4% i minskningsstakl.

Utveckling av inkomsterna

De ber�knade f�r�ndringarna av inkomstema p� statsbudgeten p� 43 191 milj. kr. resp. 5919 milj. kr. mellan resp. budget�r har delats upp i tabell 1 p� n�gra av de intressantaste inkomsllitlama.

Tabell 1. F�r�ndringar mellan budget�ren 1988/89-1989/90 och 1989/90-1990/91

(milj.kr.)

Inkomstgrupp/		1988/89 till	1989/90 till
Inkomsttitel		1989/90	1990/91
1111	Fysiska personers inkomstskatt	-1-11881	-15129
1121	Juridiska personers inkomstskatt	-h� 5439	-� 3 789
1131	Of�rdelbara inkomstskatter	-�� 778	0
1211	Folkpensionsavgift	■+■� 1368	-� 3904
1221	Sjukf�rs�kringsavgift,netto	-1-�� 270	- 2881
1231	Barnomsorgsavgift	-1-�� 1411	-h�� 674
1251	�vriga socialavgifter, netto	- 2094	-�� 1536
1411	Merv�rdeskatt	-hll 763	-1-17600
1421	Bensinskatt	-1-�� 1484	-H�� 1500
1428	Energiskatt	+� 3 523	-�� 1040
1462	Kilometerskatt	-h�� 1032	+�� 100
2000	Inkomster av statens verksamhet	+� 3771	+�� 393
3000	Inkomster av f�rs�ld egendom	-1-�� 926	-� 1109
4000	�terbetalning av l�n	-�� 589	-H�� 1 125
5000	Kalkylm�ssiga inkomster	+ ��83	-1-�� 1
	�vrigt, netto	+ 3701	+ 2076
	Summa f�r�ndringar	-1-43191	- 5919

Hur inkomsterna p� statsbudgeten utvecklas i f�rh�llande till tidigare budget�r framg�r av nedanst�ende diagram

STATSBUDGETENS INKOMSTUTVECKLING Utveckling mellan �ren

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Procent

83/84�� 84/85�� 85/86�� 86/87�� 87/88�� 88/89�� 89/90�� 90/91

Budget�r

K�lla RRV

Av diagrammet framg�r att utvecklingen av inkomstema under budget��ren 1988/89 och 1989/90 �r relativt h�g. De h�ga utvecklingstalen f�r budget�ren 1983/84-1984/85 f�rklaras till en viss dd av att en rad olika oml�ggningar fick positiva eng�ngseffekler som gynnade inkomstutveck�lingen under dessa budget�r. Budget�ret 1990/91 �r utvecklingen negativ bl. a. beroende p� den f�reslagna skattereformen.

Skattereformen, prop 1989/90:50 , p�verkar ett flertal av de st�rre inkomsllitlama p� statsbudgeten. Nedan redog�rs f�r det huvudsakliga inneh�llet i propositionen.

Vad avser den statliga skatteskalan inneb�r f�rslaget att gmndbdoppet s�nks fr�n 5 till 3 % f�r beskattningsbara inkomster upp till 75 000 kr. samt fr�n 17till 10%f�riiikomster �ver 75000 kr. Skattesatserna f�r till�ggsbe�loppet kvarst�r of�r�ndrade. H�gsta marginalskattesatsen blir 65 % vid en kommunalskattesats om 30 kr. Som en f�ljd av de nya taxeringsv�rdena' f�r sm�hus som skall g�lla fr. o. m. �r 1990 och som ett led i skaltereformen f�resl�s att beskattningen av en- och tv�familjsfastigheter �ndras. Detta sker genom alt den nuvarande progressiva int�ktsschablonen �ndras till att bli proportionell. Denna s�tts till 1,5% av hela taxeringsv�rdet.

Skattepliktsgr�nsen f�r uttag av f�rm�genhetsskatt f�r fysisk person m. fl. h�js fr�n 400000 kr. till 800000 kr. Justeringar g�rs i f�rm�genhets�skatteskalan i �vrigt. F�r att finansiera den f�reslagna statsskattes�nkning�en f�resl�s en rad �tg�rder som samtidigt inneb�r en anpassning till det nya skattesystemet. V�rdet av bilf�rm�n h�js fr�n 22 till 30% av nybilspri�set f�r bil som inte �r �ldre �n tre �r och fr�n 18 till 25% f�r �ldre bilar. Vissa sk�rpningar sker i fr�ga om f�rm�nsbeskattningen av anst�lldas f�rv�rv av s. k. personalkonvertibler. Beskattningen av statliga och kom-

munala traktamentsers�ttningar vid tj�nsteresa som inte �r f�renad med�� Prop. 1989/90:100 �vernattning samt resekostnadsers�ttningama �ndras s� alt dessa blir skal-�� Bil. 1.2 leplikliga. Samtidigt slopas avdragsr�tlen f�r �kade levnadskostnader vid endagsf�rr�ttningar. Avdrag f�r kostnad f�r egen bil i tj�nsten f�resl�s f� g�ras med ett schablonbelopp om 11 kr. per mil oavsett k�rstr�cka.

Underlaget vid ber�kning av den statliga fastighetsskatlen f�r hyreshu�senheter f�resl�s h�jt fr�n 55 till 65% av taxeringsv�rdet. P� kapitalbe�skattningens omr�de f�resl�s f�ljande �tg�rder. Den skattepliktiga andelen av reavinst p� �ldre aktier m.m. h�js fr�n 40 till 50%. Samtidigt h�js avdragsr�tten f�r reaf�rluster i samma m�n. Avdraget f�r pensionsf�rs�k�ringspremie reduceras �r 1990 till 75% av premiebeloppet.

Energiomr�det, med undantag f�r flygfotogen och flygbensin, merv�rde�skattebel�ggs den 1 mars 1990. F�r v�rme producerad i fj�rrv�rmeverk tas ingen merv�rdeskatt ul under �r 1990. Punktskallen p� elkraft s�nks generellt med 2 �re per kilowattimme. H�mt�ver s�nks beskattningen av elkraft i vissa kommuner med ytterligare 5 �re per kilowattimme. Skatten p� oblyad bensin h�js den 1 januari 1990 med 34 �re per liter och p� blyad bensin med 38 �re per liter. D�mt�ver inf�rs merv�rdeskatt p� bensin fr.o.m. den I mars 1990. En h�jning av kilometerskatlen f�r personbilar g�rs den 1 mars 1990.

Merv�rdeskatten f�resl�s utvidgad till att omfatta tillhandah�llande av vatten samt tj�nster avseende avloppsrening och soph�mtning. De s�rskil�da reduceringsreglema f�r serverings- och hotelltj�nster slopas.

Best�mmelserna om f�rs�ljningsskatt p� motorfordon f�resl�s �ndrade s� att skattepliktsgr�nsen f�r lastbilar med sk�pkarosseri och bussar h�js fr�n 3 000 kg till 3 500 kg tolalvikt. Viktgr�nsen 3 500 kg f�resl�s till�mpad �ven avseende r�tten till avdrag f�r merv�rdeskatt vid anskaflfning av fordon och d� det g�ller skrotningspremie och skrotningsavgifl enligt bilskrotningslagstiftningen.

P� f�retagsbeskattningsomr�del f�resl�s �ndrade regler i huvudsak re�dan vid 1990 �rs taxering (inkomst�ret 1989). En s�nkning av bolagsskat�ten f�resl�s fr�n nuvarande 52 till 40%. Parallellt med detta slopas r�tten till avdrag f�r avs�ttning till allm�n investeringsfond samtidigt som ut�rymmet f�r lagemedskrivning begr�nsas fr�n 50 till 40%. Den s�rskilda avdragsr�tlen f�r avskrivning p� skeppskontrakl m. m. f�resl�s avskaflFad. Detsamma g�ller r�tlen lill prim�ravdrag p� byggnader. Betr�ffande det tillf�lliga obligatoriska sparandet f�resl�s dels alt sparbdopp f�r 1989 som understiger 300 kr. skall �terbetalas i juni 1990, dels att f�r 1990 skall personer, vars sparbdopp understiger 1000 kr., undantas fr�n sparskyldig�heten.

De nya best�mmelsema, utom vissa av reglerna p� energi- och v�gtrafik�omr�det och f�retagsskatteomr�det samt artistbeskaltningen, f�resl�s g�l�la fr.o.m. den 1 januari 1990.

I del f�ljande redog�rs f�r de st�rre f�r�ndringarna i de ber�knade inkomstema mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90 resp. 1989/90 och 1990/91.

ti�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 1.2

Fysiska personers inkomstskatt�� Prop. 1989/90:100

Fysiska personers inkomstskatt ber�knas �ka med 11 881 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Inkomstema �kar med drygt 13% och utgiftema ber�knas �ka med knappt 13 %. �kningen av inkomstema beror fr�mst p� h�gre inbetalningar av prelimin�r A-skatt. Denna �kning beror i sin lur dels p� en h�gre utbetald l�nesumma mellan �ren. �kningen av utgiftema f�rklaras lill st�rsta delen av h�gre kommunalskatleutbetalning-ar.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas titeln Fysiska personers inkomstskat�ter till 70374 milj. kr., vilket �r en minskning med 15129 milj. kr. Inkomstema p� titeln �kar med 3,0%, medan utgiftema �kar med 10,8%. Den l�gre �kningstakten f�r inkomsterna beror framf�r allt p� den f�re�slagna s�nkningen av den statliga inkomstskatten f�r 1990. Den h�gre �kningslakten f�r utgifterna beror fr�mst p� �kningen av kommunalskat-leulbetalningama. Dessa baseras p� de h�gre ulvecklingslaklema f�r utbe�tald l�nesumma tv� �r tidigare.

I ber�kningama har h�nsyn lagils lill prop. 1989/90:50 om inkomstskat�ten f�r inkomst�ret 1990. Den h�gsta marginalskallesalsen s�nks fr�n 72 % till 65% vid en kommunal utdebitering p� 30 kr. Skalles�nkningen g�ller enbart gmndbdoppet och p�verkar inte till�ggsbeloppet.

Beskattningsbar�� 1989�� 1990

inkomst�� Skatt vid�� Skatt vid

nedre gr�ns�� nedre gr�ns

0-75000�� lOOkr-l-� 5%�� 100 kr+� 3%

75000-�� 3850kr-l-17%�� 2350kr+10%

RRV har ber�knat effekten av skatteskalans f�r�ndring till 28,4 miljar�der kr. f�r inkomst�ret 1990.

F�r inkomst�ret 1990 r�knar RRV med h�jning av den kommunala utdebiteringen med 32 �re.

Juridiska personers inkomstskatt

Nettot p� titeln Juridiska personers inkomstskatt ber�knas �ka med 5 439 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Inkomsterna ber�knas �ka med 7860 milj. kr. och utgiftema ber�knas �ka med 2420 milj. kr. �kningen av inkomstema beror fr�mst p� h�gre inbetalningar av de preli�min�rt debiterade B-skatlema som �r en f�ljd av att den slutliga skallen �r 1989 �kar markant j�mf�rt med �r 1988. �kningen av den slutliga skatten beror till st�rsta delen p� tidigard�ggningen av skattereformen f�r juridis�ka personer samt den tillf�lliga vinstskatlen f�r inkomst�ret 1989. Utgif�terna �kar beroende p� atl omf�ringama och utbetalningama fr�n titeln �kar. Budget�ret 1989/90 omf�rs 1988 �rs skaller och avgifter, bl.a. fastig�hetsskatten, som ber�knas till 3277 milj. kr. Vidare utbetalas vinstdd�ningsskatlen vilken ber�knas lill 6043 milj.kr. Budget�ret 1989/90 ber�k�nas titeln Juridiska personers inkomstskatt till 31430 milj. kr.

Mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas titeln p� Juridiska Prop. 1989/90:100 personers inkomstskatt minska med 3 789 milj. kr. Inkomstema minskar Bil. 1.2 med 3 755 milj. kr. Minskningen beror fr�mst p� att del statliga inkomst�skatteunderlaget 1990 ber�knas bli l�gre, till f�ljd av alt de f�reslagna basbreddningama i f�retagsbeskattningen detta �r inte fullt ut kan kom�pensera den s�nkta inkomstskatlesatsen, j�mf�rt med �r 1989. Delta sammanlaget medf�r atl den slutliga skallen ber�knas minska med 8,9% mellan �ren 1989 och 1990. Prelimin�rskatten 1990/91 ber�knas minska med 3137 milj.kr. Fyllnadsinbetalningama 1991 ber�knas minska med 636 milj.kr. Utgiftema p� titeln ber�knas f�r�ndras marginellt mellan budget�ren.

Budget�ret 1990/91 ber�knas titeln Juridiska personers inkomstskatt till 27641 milj.kr.

Lagstadgade socialavgifter

Inkomstema fr�n de lagstadgade socialavgiftema ber�knas �ka med 1,1 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Budget�ret 1989/90 ber�knas inkomstema fr�n lagstadgade socialavgifter till 53407 milj.kr.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas inkomstema fr�n de lagstadgade so�cialavgiftema lill 45945 milj. kr.

Orsaken till alt inkomsterna minskar mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 �r fr�mst �kade utgifter f�r sjukf�rs�kringen, �kade utbetalningar fr�n arbetsskadefonden samt s�nkningen av folkpensionsavgiften med 2 procentenheter (motsvarande h�jning av ATP-avgiften sker med 2 pro-centenheter.denna p�verkar dock ej statsbudgetens saldo).

Avgiftsuttaget f�r de lagstadgade socialavgifterna kommer all �ka med 1,5 procentenheter mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �kningen h�nf�r sig till Arbelsmilj�avgiften som inf�rdes 1 september 1989. Int�k�tema p�verkar inte statsbudgetens saldo d� dessa f�rs till ett konto p� riksg�ldskontoret.

Skattereformen 1990 leder till en breddad bas f�r uttag av socialavgifter p� ca 1 procent. Den breddade basen ger en budgetf�rst�rkning f�r budget��ret 1989/90 p� ca 0,4 miljarder kr. och f�r budget�ret 1990/91 p� ca 1,1 miljard kr.

Under budget�ret 1989/90 kommer kommunema att f� tillbaka en del avgifter avseende �ren 1984-88 som betalats f�r mycket (p.g.a. arbets�givarinlr�det f�r l�rare). Denna �terbetalning minskar socialavgiftema med ca 1,2 miljarder kr. f�r budget�ret 1989/90.

Skatt p� egendom

Fastighetsskatten f�r budget�ret 1989/90 ber�knas till 6,0 miljarder kr., vilket �r en �kning med drygt 200 milj. kr. j�mf�rt med budget�ret 1988/89. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas skatten lill 6,1 miljarder kr. �kningen beror fr�mst p� volymf�r�ndringar och nya taxeringsv�rden p� befintliga fastigheter.

Skall p� varor och tj�nster�� Prop. 1989/90:100

Inkomsten av merv�rdeskalt, som netto �r den st�rsta inkomsttiteln p�� "�� "

statsbudgeten, uppgick till 86 637 milj. kr. budget�ret 1988/89. F�r budget��ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas nu inkomstema lill 98 400milj. kr. resp. 116000milj. kr. Inkomsl�kningama beror bl.a. p� f�rslaget till breddning av merv�rdeskatteunderlaget enl. prop. 1989/90:50. D�r f�re�sl�s bl.a all merv�rdeskalt skall las ut p� energi fr. o. m. den 1 mars 1990. Fr�n den 1 januari 1990 f�resl�s merv�rdeskatt p� tillhandah�llande av vatten samt tj�nster avseende avloppsrening och soph�mtning. Vidare f�resl�s att full merv�rdeskatt tas ut p� hotell- och restaurangtj�nster. Antagandet om utvecklingen av privat konsumtion som ocks� p�verkar beskattningsunderiaget. Som tidigare har n�mnts antar RRV atl den priva�ta konsumtionen i l�pande priser �kar med 7,5% �r 1989, 9,2% �r 1990 och med 5,7% �r 1991.

Inkomsterna av bensinskatt ber�knas �ka med 1 484 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �kningen f�rklaras till st�rsta delen av en f�reslagen skatteh�jning som f�resl�s tr�da i kraft den 1 januari 1990. Bensinf�rbmkningen ber�knas ocks� �ka mellan budget�ren. Mellan bud�get�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema �ka med 1 500 milj. kr. Denna �kning beror ocks� p� den f�reslagna skatteh�jningen (prop. 1989/90:50) saml en ber�knad �kad bensinf�rbmkning. Inkomstema p� titeln Bensinskatt ber�knas till 17200 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90 och till 18700 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Inkomstema av energiskalt uppgick lill 13 737 milj. kr. budget�ret 1988/89. F�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema till 17260 milj. kr. resp. 16220 milj. kr. Inkomstema ber�knas �ka med 3 523 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Denna �kning beror p� skatteh�jningen den 1 juni 1989 p� elkraft med 2 �re per kWh. Mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema minska med 1040 milj. kr. vilket beror p� en f�reslagen skattes�nkning p� elkraft med 2 �re per kWh fr. o. m. den 1 mars 1990 (prop. 1989/90:50).

�vriga inkomster

Inkomstgmppen inkomster av statens verksamhet ber�knas �ka med 3,8 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90 samt �ka med 0,4 miljarder kr. mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91.

Inkomstema fr�n �verskott av statens fastighetsf�rvaltning ber�knas �ka med 1,4 miljarder kr. mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �k�ningen beror p� att n�got �verskott inte inlevererades 1988/89. Budget�ret 1989/90 ber�knas �verskottet f�r budget�ren 1987/88 och 1988/89 inleve�reras.

R�nteinkomstema ber�knas �ka med 0,7 miljarder kr. mellan budget��ren 1988/89 och 1989/90. �kningen av r�nteinkomstema kan till stor del f�rklaras av �kade int�kter fr�n r�nteinkomster p� statens vattenfallsverks statsl�n samt r�ntor p� s�rskilda r�kningar i riksbanken.

Inkomstema fr�n offenlligr�ttsliga avgifter ber�knas �ka med 1,4 mil-��

jard kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90 samt med 1,5 miljarder�� Prop. 1989/90:100 kr. mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91. �kningama avser fr�mst�� Bil. 1.2 inkomster fr�n skatteutj�mningsavgifter.

Inkomstgmppen �terbetalningar av l�n ber�knas minska med 589 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Differensen kan till stor dd h�nf�ras till minskade �terbetalningar av n�ringsl�n. Mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas �terbetalningama �ka med 1,1 miljard kr. �kningen f�rklaras till st�rsta dden av �terbetalningar p� l�n f�r bostads�byggande och �terbetalningar av studiemedel.

Inom inkomstgmppen kalkylm�ssiga inkomster ber�knas avskrivningar och amorteringar minska med 0,6 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90.

K�nslighetskalkyl

Storleken p� f�r�ndringar f�r den totalt utbetalda l�nesumman och den privata konsumtionen har en avg�rande betydelse f�r ber�kningsresulta�ten f�r flera inkomsttitlar. RRV har d�rf�r ulf�rt en lenlativ k�nslighets-kalkyl f�r vissa inkomsttitlar.

Om utvecklingen av privat konsumtion och l�ner f�r�ndras med en procentenhet �n vad som nu ligger som antagande f�r �ren 1990 och 1991 kommer inkomstema p� statsbudgeten alt utvecklas som i nedanst�ende tabl� (miljarder kr.).

Statsbudgeten�� 1989/90�� 1990/91

Prognos�� Prognos

Summa inkomster�� 1,7�� 6,5

Inkomsterna kommer enligt denna k�nslighetskalkyl att uppg� till 412,6 miljarder kr. f�r budget�ret 1989/90 och 411,5 miljarder kr. f�r budget�ret 1990/91 om utvecklingen �kar. Till viss del �terspeglar dessa f�r�ndrings�tal alt endast en halv�rseffekt uppkommer f�r budget�ret 1989/90 och att ett niv�lyft intr�ffar som blir utg�ngspunkt f�r budget�ret 1990/91.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

P� de flesta inkomsttitlar p� statsbudgeten redovisas endast inkomster. P� ett mindre antal titlar, men med betydande belopp, redovisas �ven utgif�ter. F�r dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp p� statsbudgetens inkomstsida. I tabell 2 g�rs en samman�st�llning av bmllobeloppen budget�ren 1988/89, 1989/90 och 1990/91. I RRVs prognosarbete ing�r att bed�ma utvecklingen av bmllobeloppen f�r s�v�l inkomster som utgifter. En n�rmare redovisning av dessa belopp fmns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 2 framg�r att bmlloinkomstema f�r budget�ret 1990/91 ber�k�nas uppg� lill 941,7 miljarder kr. vilket �r mer �n dubbelt s� mycket som inkomstema netto p� statsbudgeten. Utgiftema p� inkomsllitlama ber�k�nas till 536,7 miljarder kr. f�r samma budget�r.

Den st�rsta differensen mellan bmlto- och nettoredovisningen finns p� Prop. 1989/90:1(X) inkomsttypen 1000 Skaller. Inkomstema p� huvudgmppen 1 100 best�r Bil. 1.2 till st�rsta delen av prdimin�rskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utg�rs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och �verskjutande skatt. F�r huvudgmpp 1 100 ber�knas bmttoinkomster-na �ka med 1,5% mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91. Mellan samma budget�r �kar bmtloutgiftema med 10,2%. Till f�ljd av att utgiftema under huvudgmppen 1 100 �kar snabbare �n inkomstema, minskar nettot p� inkomsthuvudgmppen med 15,8%.

Inkomstema p� huvudgmppen 1200 besl�r i huvudsak av arbetsgivar�avgifter. I bmttosammanst�llningen ing�r s�v�l ATP-avgifler som de �vri�ga arbetsgivaravgifter som �verf�rs lill fonderade medel utanf�r statsbud�geten. Utgiftema utg�rs av utbetalningar till ATP-syslemet och lill olika fonderingar utanf�r statsbudgeten. Vidare utbetalas sjukf�rs�kringsavgif�temas andel av sjukf�rs�kringens kostnader. Bmlloinkomstema f�r huvudgmppen 1 200 ber�knas �ka med 3,7% mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91, medan bmtloutgiflema ber�knas �ka med 9,3% mellan samma budget�r.

Bmlloinkomstema p� huvudgmppen I 400 ber�knas till 260,2 miljarder kr. f�r budget�ret 1990/91 och bmttoutgiftema till 73,5 miljarder kr. f�r samma �r. Bmttoutgifterna utg�r �terbetalningar av merv�rdeskatt. Bml�loinkomstema �kar med 9,4% mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91 medan utgiftema ber�knas �ka med 5,3% under samma period.

Omf�ringar mellan huvudgmppema 1200 och 5 200 av de stattiga ar�betsgivaravgifterna liksom omf�ringar mellan huvudgmppema 1100, 1 200 och 1 300 av egenavgifter, f�rm�genhetsskatter etc. �r exkluderade i tabell 2.

o�� ao o�� �>

00�� 00

	in	oo
	vo	o
	un	o
"	<
s	ITi	os
	a	TT
3s	oo	OO
oo	(N	<
(	V�)
	m	"
2;		vo
CO	0	oo
oo	00	■*
oo	m	m
		o
	r

vo p-CN O

m oo o

� �� o

o o o

ov �

O r-

��� 1

vo rr.

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

vo�� ov 00�� f*

OO�� VA

��� rr, v,

��� Ov

oo	.H	rn	r	m
OO	�H	oo	-	o
OO	OO	m		o
*a-'*		�	m	i

fN�� V)

CTv�� 00

�� rr,

�T

5	o	oo
g	O in
�	r-~	o

oo	<5	■so r-	ON	TT	oo
o	a\	(N O		t
(N	o	m	m	(N	1
O	r-	r-	�M	ON	i
	rn		rsi		-	"O
					0\	2 u �o 3
in	rn	in (N	(N	Ov	tn	2
r--	O	m 00		r--	TT
r--	O	_M �	�n	(N	�N	(U
r-	r	�	O	00	m	u.
m	m		(N		o	:cd
					0	Ul
O	r-	On oo	TT	'T	O	t!)
	o	O OV	m	OS		E O
r-	vo	fs r-	a\	�H	in	E O
oo	■	■o	oo	r-	*s
	rn				o	c
(N					00

ca <=

oo�� ;

.-�� OO

w�� >

C3�� cd

.-.�� v,

(/3�� C

��� .S

O�� (/,

o�� c

fN�� o

��� D.

��� 4-1

O��

a a

- e

Vi�� 0�)

P 5

	t	C
	OJ	(U

"S	c
&	:nj	{/)
	'.	> t3

tij M.

E ">.E �o

;.E

c/3� > .= �� to�� 00�� > �� > i� ��<

o o oo 2 E
oooo ca 3
r�� rr,�� rr tn�� >��

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Tabell 3 Sammanst�llning av ber�kningsresultatet f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 (tkr.)

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91�� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

1000 Skatter:	323894661	332938201	362894801	356566701	- 6328100	-� 1,74
1100 Skatt p� inkomst:	103486495	103193200	119849000	100867900	-18981100	-15,84
1110 FysLska personers in-
komstskatt:	73621500	74528000	85503000	70374000	-15129000	-17,69
1111� Fysiska personers in-
komstskatt	73621500	74528000	85 503000	70374000	-15129000	-17,69
1120 Juridiska personers in-
komstskatt:	25 990976	25550000	31430000	27641000	-� 3 789000	-12.06
1121 Juridiska personers in-
komstskatt	25 990976	25 550000	31430000	27641000	-� 3789000	-12,06
1130 Oj�rdelbara inkomst-
skatter:	1878 715	1100000	1100000	1100000	0	0.00
1131 Of�rdelbara inkomst-
skatter	1878715	1 100000	1 100000	1 100000	0	0,00
1140 �vriga inkomstskatter:	1995304	2015 200	1816000	1752900	63100	- 3.47
1141� Kupongskatt	206621	260000	260000	270000	10000	3,85
1142 Utskiftningsskatt och
ers�ttningsskatt	78951	40000	3 500	10000	6 500	185,71
1143 Bevillningsavgift	3935	5000	5000	5000	0	0,00
1144 Lotterivinstskatt	1 705 797	1710200	1547 500	1467900	-�� 79600	-� 5,14
1200 Lagstadgade socialav-
gifter	52349139	48226000	53407000	45945000	- 7462000	-13,97
1211� Folkpensionsavgift	47454959	46915000	48 823000	44919000	-� 3904000	- 8,00
1221 Sjukf�rs�kringsavgift,
netto	-� 5 751845	-� 5 844000	-� 5482000	-� 8 363000	-� 2881000	52,55
1231 Bamomsorgsavgift	11053511	11766000	12465000	13139000	674000	5,41
1241� Vuxenulbildningsavgift	.�� 1308066	1388000	1 480000	1555 000	75000	5,07
1251 �vriga socialavgifter.
netto	-� 3887174	-� 7994000	-� 5 981000	-� 7517000	-�� 1536000	25,68
1271� Inkomster av arbetsgi-
varavgifter till arbetar-
skyddsverket och ar-
betsmilj�institutets
verksamhet	156047	161000	175000	183000	8000	4,57
1281 Allm�n l�neavgift	2015575	1 834000	1927000	2029000	102000	5,29
1300 Skatt p� egendom:	19384964	19233000	21664000	23046000	1382000	6,38
1310 Skan p� fast egendom:	6150495	5 950000	6408500	6490000	81500	1.27
1311� Skogsv�rdsavgifter	377663	400000	431000	440000	9000	2,09
1312 Fastighetsskatt	5 772832	5 550000	5977 500	6050000	72 500	1,21
1320 F�rm�genhetsskatt:	2233417	2473000	3230500	3641000	410500	12.71
1321 Fysiska personers f�r-
m�genhetsskatt	2183214	2423000	3166000	3 571000	405000	12,79
1322 Juridiska personers f�r-
m�genhetsskatt	50203	50000	64500	70000	5 500	8,53
1330 Arvsskau och g�voskatt:	1106 940	1410000	1175 000	1240000	65 000	5.53
1331� Arvsskatt	849178	1 150000	900000	950000	50000	5,56
1332 G�voskaU	257762	260000	275000	290000	15000	5,45
1340 �vrig skatt p� egendom:	9894112	9400000	10850000	11675 000	825000	7,60
1341� St�mpelskatt	5054634	4625000	5450000	5975000	525000	9,63
1342 Skatt p� v�rdepapper	4839478	4 775000	5400000	5 700000	300000	5,56

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91

Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos

F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp�� Procent

1343 Tillf�llig f�rm�gens�skatt fbr livf�rs�k�ringsbolag, underst�ds�f�reningar och pen�sionsstiftelser

1400 Skatt p� varor och tj�ns�ter:

1410� Allm�nna Jors�d
ningsskatter:

1411� Merv�rdeskatt
1420.

1430� SkaU p� specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 S�rskilda varuskatter

1423 F�rs�ljningsskatt p� motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt p� spritdrycker

1426 Skatt p� vin

1427 Skatt p� malt-och l�ske�drycker

1428 Energiskatt

1429 S�rskild avgift p� svavelhaltigt br�nsle

1431� S�rskild skatt f�r olje�
produkter m.m.

1432� Kassettskatt

1433 Skatt p� videobandspe�lare

1434 Skatt p� viss elektrisk kraft

1435 S�rskild skatt mot f�rsuming

1440 �verskon vid J�rs�ljning av varor med statsmono�pol:

1441 AB Vin- & Spritcentra�len inlevererade �ver�skott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade �verskott

7-50 Skatt p� tj�nster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt p� annonser och reklam

1453 Totalisatorskatt

1454 Skatt p� spel

1460 Skatt p� v�gtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatt p� import:

1471 Tullmedel

1480 �vriga skatter p� varor och tj�nster:

1481 �vriga skatter p� varor och tj�nster

0	0	0	0	0	0,00
48674063	162286001	167974801	186707801	18733000	11,15
86636895 86636895	92500000 92 500000	98400000 98400000	116000000 116000000	17600000 17600000	17,89 17,89
50809158 15715753 1048 246	56 976001 16100000 1097000	56 706801 17 200000 1 103000	57376801 18 700000 I 154000	670000 1 500000 51000	1,18 8,72 4,62
2178 782 4872285 5946731 2 506636	2198000 5400000 6050000 2 520000	2283000 5 100000 6050000 2600000	2297000 5 100000 6050000 2630000	14000 0 0 30000	0,61 0,00 0,00 1,15
2128330 13736961	2165000 18480000	2250000 17260000	2280000 16220000	30000 -�� 1040000	1,33 - 6,03
1	1	1	1	0	0,00
1231 114 168 909	1454000 181000	1303000 189000	1430000 200000	127000 11000	9,75 5,82
215183	235000	236800	251800	15000	6,33
991433	1010000	1036000	962000	-�� 74000	-� 7,14
68794	86000	96000	102000	6000	6,25

260000

268 793

270000

O�� 0.00

100000

93280

0,00

130000

175513	140000	160000	160000	0	0,00
1997165	2030000	2078000	2191000	113000	5.44
421083	438000	435000	444000	9000	2,07
928490	952000	1 OOOOOO	1092000	92000	9,20
543801	565000	565000	575000	10000	1,77
103791	75000	78000	80000	2000	2,56
6082638	7150000	7250000	7435000	185000	2.55
3815097	3950000	3950000	4035000	85000	2,15
2267541	3200000	3 300000	3400000	100000	3,03
2867818	3100000	3035000	3300000	265000	8,73
2867818	3 100000	3035000	3300000	265000	8,73
11596	260000	245000	145000 -	100000	-40,82
11596	60000	45000	45000	0	0,00

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91�� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

1482 Tillf�llig regional inve�steringsavgift

200000

100000� -�� 100000� -50,00

2000 Inkomster av statens
verksamhet	33832419	36881470	37603071	37996300	393229	1,05
2100 R�reUe�verskott:	10479283	10804861	10811764	11808175	996411	9,22
2110 Aff�rsverkens inlevere-
rade �verskon:	1516 722	1949490	2037252	2541940	504688	24,77
2111 Postverkets inlevere-
rade �verskott	47518	48290	46750	46240� -	510	-� 1,09
2112 Televerkets inlevere-
rade �verskott	203 500	206800	199702	198000� -	1702	- 0,85
2113 Statens j�rnv�gars inle-
vererade �verskott	0	0	0	0	0	0,00
2114 Luftfartsverkets inle-
vererade �verskott	196722	286000	325000	345000	20000	6,15
2115 Aff�rsverket FFV:s inle-
vererade �verskott	45406	90000	115 500	97200� -	18 300	-15,84
2116 Statens vattenfallsverks
inlevererade utdelning	763 100	500000	500000	750000	250000	50,00
2117 Dom�nverkets inleve-
rerade �verskott	190126	186000	219000	192000� -	27000	-12,33
2118 Sj�fartsverkets inleve-
rerade �verskott	70350	49000	47900	46900� -	1000	- 2,09
2119 Statens vattenfallsverks
inleverans av mot-
svarighet till statlig skaU	0	583400	583400	866600	283200	48,54
2120 �vriga myndigheters in-
levererade �verskott:	129971	144000	144 760	145235	475	0.33
2121 V�gverkets inlevererade
�verskott	49438	43000	44000	0 -	44000-	-100,00
2122 Sj�fartsverkets inleve-
rerade �verskott	0	0	0	0	0	0,00
2123 Inlevererat �verskott av
uthyrning av
ADB-utrustning	80533	101000	100760	145235	44475	44,14
2124 Inlevererat �verskott av
riksg�ldskontorets
garantiverksamhet	0	0	0	0	0	0,00
2130 Riksbankens inlevere-
rade �verskott:	6600000	6300000	6200000	6600000	400000	6.45
2131 Riksbankens inlevere-
rade �verskott	6600000	6300000	6200000	6600000	400000	6,45
2150 �verskon fr�n spel verk-
samhet:	2232590	2411371	2429752	2521000	91248	3,76
2151 Tipsmedel	1282010	1434300	1 376000	1457000	81000	5,89
2152 Lotterimedel	950580	977071	1053 752	1064000	10248	0,97

2200 �verskott av statens fas�tighets�f�rvaltning:

2210 �verskott av fastighets-Jorvalting:

2211 �verskott av kriminal�v�rdsstyrelsens fastighetsf�rvaltning

O�� 1501330�� 1446894�� 690827� -�� 756067� -52,25

0.�� 1501330�� 1446894�� 690827 -�� 756067 -52,25

O�� 0,00

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91

Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos

F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp�� Procent

2214 �verskott av bygg�nadsstyrelsens verksam�het

2215 �verskott av gene�raltullstyrelsens fastighetsf�rvahning

2300 R�nteinkomster:

2310.

2320�� R�ntor p� n�ringsl�n
2311� R�ntor p� lokalise�
ringsl�n

2313 R�nteinkomster p� sta�tens avdikningsl�n

2314 R�nteinkomster p� l�n till fiskerin�ringen

2316 R�nteinkomster p� vat�tenkraftsl�n

2317 R�nteinkomster p� luft�fartsl�n

2318 R�nteinkomster p� sta�tens l�n till den mindre skeppsfarten

2319 R�nteinkomster p� kraftledningsl�n

2321 R�nteinkomster p� skogsv�gl�n

2322 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n. Kammarkollegiet

2323 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n. Lantbruksstyrelsen

2324 R�ntor p� televerkets statsl�n

2325 R�ntor p� postverkets statsl�n

2326 R�ntor p� aff�rverkets FFV:s statsl�n

2327 R�ntor p� statens vat�tenfallsverks statsl�n

2330 R�ntor p� bostadsl�n:

2331 R�nteinkomster p� egnahemsl�n

2332 R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsbyggande

2333 R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsf�rs�ijning f�r mindre bemedlade bamrika familjer

2334 R�ntor p� �vriga bo�stadsl�n. Bostadsstyrelsen

2340 R�ntor p� studiel�n:

2341 R�nteinkomster p� sta�tens l�n f�r universitets�studier och garantil�n f�r studerande

0	1 501330	1446894	690827� -	756067	-52,25
0	0
4661724	14337506	15313015	14023829� -	1289186	- 8,42
1668508	3000056	3030070	2859632 -	170438	- 5.62
166304	130000	130000	120000� -	10000	- 7,69
89	160	60	40� -	20	-33,33
7975	8920	8960	9038	78	0,87
143	159	159	148� -	11	-� 6,92
28	19	19	10� -	9	-47,37
8474	7000	7000	6000 -	1000	-14,29
0	0	0	0	0	0,00
5	36	35	35	0	0,00
226985	123000	210907	203063� -	7844	-� 3,72
2479	2630	2480	2 530	50	2,02
261567	261600	250436	250436	0	0,00
48 293	48290	46240	46240	0	0,00
14545	23200	36660	16 540� -	20120	-54,88
931621 8480931	2 395042 6900680	2337114 6951180	2205 552� -6851180 -	131562 100 000	-�� 5,63 -�� 1,44
0	0	0	0	0	0,00
8477948	6900000	6950000	6850000� -	100000	-�� 1,44

180

248

180

O�� 0,00

2 735 25270	500 15110	1000 22180	1000 20670 -	0 1510 -	0,00 -� 6,81
186	110	180	170� -	10� -	-� 5,56 15

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91�� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

2342 R�nteinkomster p� all�
m�na studiel�n�� 25084�� 15000�� 22000�� 20500� -�� 1500� - 6,82

2350 R�ntor p� energi�sparl�n-�� 136808�� 340000�� 340000�� 340000�� O�� 0,00

2351 R�ntor p� energisparl�n�� 136808�� 340000�� 340000�� 340000�� O�� 0,00

2360�� R�ntor p� medel avsatta

till pensioner:�� 6823�� 5000�� 7000�� 6000 -�� 1000 -14,29

2361�� R�ntor p� medel avsatta

till folkpensionering�� 6823�� 5000�� 7000�� 6000� -�� 1000� -14,29

534761�� 613123�� 78362� 14,65 4427824�� 3333224� - 1094600 -24.72

713625�� 600000 3629759�� 3476660

2370 R�ntor p� beredskaps�lagring:� 713625�� 600000�� 534761�� 613123�� 78362�� 14.65

2371 R�ntor p� beredskaps�lagring och f�rr�dsan�l�ggningar

2380. ..

2390� �vriga r�nteinkomster:
2381 R�nteinkomster p� l�n

O�� O�� 0,00 200 -�� 200 -50,00

O 400

O 100

15000

160

O 400

O 100

15000

124

4 940

121 125

15 846

124

till personal inom utri�kesf�rvaltning m. m.

0,00 0,00

O 100

15000

124

O�� 0,00

2383 R�nteinkomster p� sta�tens bos�ttningsl�n

2384 R�nteinkomster p� l�n f�r kommunala mark�f�rv�rv

2385 R�nteinkomster p� l�n f�r studentk�rlokaler

2386 R�nteinkomster p� l�n f�r allm�nna samlings�lokaler

O�� 0,00

2389 R�nteinkomster p� l�n f�r inventarier i vissa specialbost�der

100

300

10000

-11,11 - 2,91 -12,50

800 10000 70000

900 10300 80000

924

12 786

104 985

1000 15000 80000

2391 R�nteinkomster p� markf�rv�rv f�r jord�brukets rationalisering

2392 R�ntor p� intressemedel

2046814�� 1800000�� 2800000�� 1600000� -�� 1200000� -42,86

2393 �vriga r�nteinkomster

2394 R�ntor p� s�rskilda r�k�ningar i riksbanken

2395 R�nteinkomster p� det av byggnadsstyrelsen

f�rvaltade kapitalet�� 1447090�� 1565000�� 1521000�� 1637000�� 116000�� 7,63

2400 Aktieutdelning:�� 704867�� 640010�� 709114�� 712584�� 3470�� 0,49

2410 Inkomster av statens ak�tier:�� 704867�� 640010�� 709114�� 712584�� 3470�� 0,49

2411 Inkomster av statens ak�tier�� 704867�� 640010�� 709114�� 712 584�� 3470�� 0,49

5733866�� 7045639�� 7118025�� 8608072�� 1490047�� 20,93

2500 Offentligr�ttsliga avgif�ter:

2511� Expeditionsavgifter�� 580934�� 548145�� 632494�� 643016�� 10522�� 1,66

2517 Trafiks�kerhetsavgift�� 59451�� O�� O�� O�� O�� 0,00
2522 Avgifter f�r granskning

av filmer och videogram�� 5234�� 4700�� 4 700�� 5000�� 300�� 6,38

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91

Utfall�� Statsbudget , Prognos�� Prognos

F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp�� Procent

2523 Avgifter f�r s�rskild pr�vning och fyllnads�pr�vning inom skolv�sendet

2527 Avgifter f�r statskon�troll av krigsmaterieltill�verkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsv�sendet

2531 Avgifter f�r registrering i f�renings m. fl. register

2532 Uts�kningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

, 2534 Vissa avgifter f�r regist�rering av k�rkort och motorfordon

2535 Avgifter f�r statliga ga�rantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Milj�skyddsavgift

2538 Milj�avgift p� bek�mp�ningsmedel och han�delsg�dsel

2539 T�ktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandl�karutbildningen

2543 Skatteutj�mningsavgift

2544 Avgifter i �renden om lokala kabels�ndningar

2545 N�rradioavgifter

2546 Avgifter vid registrering av fritidsb�tar

2547 Avgifter f�r statens te-len�mnds verksamhet

2600 F�rs�ljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminal�v�rden

2612 Inkomster vid statens r�ttskemiska laboratori�um

2619 Inkomster vid riksanti�kvarie�mbetet

2624 Inkomster av uppb�rd av felparkeringsavgifter

2625 Utf�rs�ljning av be�redskapslager

2626 Inkomster vid banver�ket

2700 B�ter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 B�tesmedel

2713 Vattenf�roreningsavgift

1520

1,32

1526

1540

232 2811	1 2470	1 2330	1 2130 -	0 200 -	0,00 - 8,58
35 786	21795	7 540	7205 -	335 -	-� 4,44
30768 01383	33 700 106600	32822 106590	34377 106590	1555 0	4,74 0,00

0,00

154447

J69000

177000

185025

8025�� 4,53

139118 2195 19270	17525 3 500 135100	129168 2105 22150	123188 - 2100 - 18 550 -	5980 5 3600	- 4,63 - 0,24 -16,25
166 375 15 988 106377	176500 12600 105000	174100 15600 117610	174100 16600 118400 ■	0 1000 790	0,00 6,41 0,67
7249 4282900	6200 5665000	6600 5 653000	5 100 -7 126000	1500 1473000	-22,73 26,06
10852 3 837	16412 3400	16 574 3900	22334 4095	5 760 195	34,75 5,00
7133	12750	8 500	9000	500	5,88
0	3721	3721	3721	0	0,00
1416294	1554100	1236289	1176289 -	60000	- 4,85

167255

170000

175000

2,94

5000

165000

10860	10400	10885	1088S	0	0,00
300	300	300	300	0	0,00
75087	82 300	90104	90104	0	0,00
768 292	506 100	180000	140000 -	40000	-22,22
394500	790000	785000	760000 -	25000	- 3,18
575 363	567024	697970	706524	8554	1,23
322921 252415 27	318423 248600 1	427 869 270100 1	436423 270100 1	8 554 0 0	2,00 0,00 0,00

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91�� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget ��Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

2800 �vriga inkomster av sta�tens verksamhet:

2811 �vriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av f�rs�ld egendom:

3100 Inkomster av f�rs�lda byggnader och maski�ner:

3110 AJf�rsverkens inkomster av jors�lda fastigheter och maskiner

3113 Statens j�mv�gars in�komster av f�rs�lda fastigheter och maskiner

3115 Aff�rsverket FFV:s in�komster av f�rs�lda fas�tigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av f�rs�lda fastigheter och maskiner

3120 Stadiga myndigheters inkomster av f�rs�lda byggnader och maski�ner:

3121 Kriminalv�rdsstyrel�sens inkomster av f�rs�lda byggnader och maskiner

3122 V�gverkets inkomster av f�rs�lda byggnader

261022�� 431000�� 270000�� 270000�� O�� 0,00

261022�� 431000�� 270000�� 270000�� O�� 0,00

209244�� 31150�� 1135400�� 26300 -� 1109100� -97,68

5774

O O O O

5 774

216

4650

O O O

4650 300

4900

O O

o o

4900 300

3300� -�� 1600� -32,65

0	0	0.00
0	0	0,00
0	0	0,00
0	0	0,00
*w -*	1600	-32,65
)0	0	0,00
0� -	1600-	-100,00
0	0	0,00

3000�� O�� 0,00

1000� -�� 2500�� -71,43

1000 -�� 2 500�� -71,43

22000� -� 1105000�� -98,05

3300

och maskiner	2 304	1850	1600
3124 Statskontorets inkoms-
ter av f�rs�lda datorer
m.m.	0	0	0
3125 Byggnadsstyrelsens in-
komster av f�rs�lda
byggnader	3254	2 500	3000
3200 �vriga inkomster av
markf�rs�ljning:	17695	1000	3500
3211 �vriga inkomster av
markf�rs�ljning	17695	1000	3 500
3300 �vriga inkomster av f�r-
s�ld egendom:	185775	25500	1127000

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 �vriga inkomster av f�rs�ld egendom

4000 �terbetalning av l�n:

4100 �terbetalning av n�ringsl�n:

21000

22000

O�� 0,00

22000

22070

O� -�� 1 105000-100,00

4500�� 1105000

163 705 6770959�� 6098565�� 6182340�� 7307154�� 1124814�� 18,19

2243628�� 295222�� 316922�� 287354 -�� 29568� - 9,33

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

1988/89�� 1989/90�� 1989/90�� 1990/91�� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

4110 �terbetalning av indu�stril�n:

4111 �terbetalning av loka�liseringsl�n

4120 �terbetalning av jord�bruksl�n:

4122 �terbetalning av statens avdikningsl�n

4123 �terbetalning av l�n till fiskerin�ringen

4130 �terbetalning av �vriga n�ringsl�n:

4131 �terbetalning av vatten�kraftsl�n

4132 �terbetalning av luft�fartsl�n

4133 �terbetalning av statens l�n till den mindre skeppsfarten

4134 �terbetalning av kraft�ledningsl�n

4135 �terbetalning av skogs�v�gl�n

4136 �terbetalning av �vriga n�ringsl�n. Kammarkollegiet

4137 �terbetalning av �vriga n�ringsl�n. Lantbruksstyrelsen

4138 �terbetalning av tidiga�re infriade statliga garantier

4200 �terbetalning av bo�stadsl�n m. m.:

4211 �terbetalning av l�n till egnahem

4212 �terbetalning av l�n f�r bostadsbyggande

4213 �terbetalning av l�n f�r bostadsf�rs�rjningen f�r mindre bemedlade bamrika familjer

4214 �terbetalning av �vriga bostadsl�n, Bostdsstyrelsen

4300 �terbetalning av studie�l�n:

4311 �terbetalning av statens l�n f�r universitets�studier

4312 �terbetalning av all�m�nna studiel�n

4313 �terbetalning av studie�medel

442921	120000	120000	IIOOOO -	10000	- 8.33
442921	120000	120000	IIOOOO -	10000	-� 8,33
26 744	35450	37653	38 771	1118	2.97
144	350	15	5 -	10	-66,67
26600	35100	37638	38766	1128	3,00
1773963	139 772	159269	138583 -	20686	-12.99
187	265	265	276	11	4,15
188	197	197	0 -	197-	-100,00
33955	15000	25000	20000 -	5000	-20,00
0	0	0	0	0	0,00
17	67	57	57	0	0,00
148170	121000	IIOOOO	105000 -	5000	- 4,55

1750

1924

1500

1750

O�� 0,00

1589 522�� 1743�� 22000�� 11500�� -�� 10500�� -47,73

2622174�� 3501300�� 3501300�� 4501300�� 1000000�� 28,56

14�� O�� O�� O�� O�� 0,00

2620443�� 3 500000�� 3 500000�� 4500000�� 1000000�� 28,57

264

800

O�� 0,00

1453�� 500�� 500�� 500�� O� 0,00 1719632�� 1859150�� 1919160�� 2080650�� 161490�� 8,41

223	150
8616	9000
1710793	1 850000

160�� 150 -�� 10 - 6,25

7000�� 5 500 -�� 1500 -21,43

1912000�� 2075000�� 163000�� 8,53

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel

4400 �terbetalning av energi�sparl�n:'

4411 �terbetalning av energi�sparl�n

4500 �terbetalning av �vriga l�n:

4511 �terbetalning av l�n till personal inom utrikes�f�rvaltningen m. m.

4513 �terbetalning av l�n f�r kommunala markf�r�v�rv

4514 �terbetalning av l�n f�r studentk�rlokaler

4515 �terbetalning av l�n f�r allm�nna samlingslo�kaler

4516 �terbetalning av utgiv�na startl�n och bidrag

4517 �terbetalning fr�n Por�tugalfonden

4519 �terbetalning av statens bos�ttningsl�n

4521� �terbetalning av l�n f�r inventarier i vissa spe�cialbost�der

4525 �terbetalning av l�n f�r svenska FN-styrkor

4526 �terbetalning av �vriga l�n

5000 Kalkylm�ssiga inkoms�ter:

5100 Avskrivningar och amor�teringar:

5110 Affiirsverkens avskriv�ningar och amortering�ar:

5113 Statens j�rnv�gars av�skrivningar

5115 Aff�rsverket FFV.s amorteringar

5116 Statens vattenfallsverks amorteringar

5120 Avskrivningar p� fastig�heter:

5121 Avskrivningar p� fastig�heter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkost-riader

5140 �vriga avskrivningar

5141 V�gverkets avskrivning-

1989/90

1988/89

1989/90

1990/91

F�r�ndring
1989/90-1990/91
Utfall�� Statsbudget�� Prognos�� Prognos�� Belopp�� Procent

11928�� 300000�� 300000�� 300000�� O�� 0,00

11928�� 300000�� 300000�� 300000�� O�� 0,00

173597�� 142893�� 144958�� 137850� -�� 7108� - 4,90

8-100,00

468

237

7 739 13212 23922

3202

422 72278 52069

3000116

1680495

528000 128000 O 400000 471854 471854 150837

O 150

6000

11500

1300

O 150

6000 15000 20000

1000

1000 59 743 40000

0,00 0,00

O -

O 150

6000

10000

700

O� 0,00 1500 -13,04

600 -46,15

1 000 1000 75000 75000 50000�� 45000

O� 0,00

5000 -10,00

3083477 2046298

1085000

50000

1035000

393000

393000

130000

2643349�� 3082967 2166984�� 2233788

510�� 0,02

187490 - 8,39

785000 O 50000 735000 331500 331500 122000

835000 O 100000 735000 366000 366000 135000

250000�� 29.94

O�� 0,00

50000 -50,00

300000� 40,82

27000�� 7.38

27000�� 7,38

5 000 - 3.70

135000

897 788

526587

150837 529804

243950

130000 438298

122000 928484

565512

5000 - 3,70 459490 -51.18

O -� 526 587 400,00

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Inkomsttitel	1988/89 Utfall	1989/90 Statsbudget	1989/90 Prognos	1990/91 Prognos	F�r�ndring 1989/90-1990/91 Belopp�� Procent
5143�� Avskrivningar p� ADB- utrustning 5144�� Avskrivningar p� f�rr�dsanl�ggningar f�r civiU totalf�rsvar	237989 47865	311500 51472	317 740 53461	393265 45033	75 525 8428	23,77 -15,76
5200 Stadiga pensionsav�gifter, netto:	1270442	419000	800000	988000	188000	23,50
5211 Statliga pensionsav�gifter, netto	1 270442	419000	800000	988000	188000	23,50
5300 Statliga avgifter:	49179	57365	49179	49179	0	0,00
5311 Avgifter f�r f�retagsh�l�sov�rd	49179	57 365	49179	49179	0	0,00
Summa inkomster	367707399	378592735	410898579	404979932	- 5918647	-� 1,44

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

Bilaga 1.3

Vissa tabeller

r�rande den statsfinansiella

utvecklingen m.m.

Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3

5	>r,	(N
(N		0 rn

o o

tn�� fs

1�� o

t-�� Ov

fN�� Ov

Ifl�� vo

m�� vo

fN�� vO

fn�� fn

vO�� vo vo�� OV

ri�� C3V

fn�� fn�� m

o�� -a-

ov�� ��� fN

■q-�� �

�2

Ov	90 90	c� fN o\	t ��	rr, ov fn
ve	0 r-	S	1	Ov 1
fl iri	ao	*v-,* 0	vD
3;	0 VO	5		VO

I�� I

fn�� Ov�� t

ao�� -v�� >r

-�� l�� u-i

Ul�� Wl�� if-l

fn vo

Ov VO fS

fn v, vo

00 m

r�

I�� I

■*�� ��� vo

o�� fN�� TT

■t�� fS�� O

�� 5� ?

vo�� rn��

fn�� oe�� �

fs�� 00�� 00

vo� 90�� oo

fn�� fn�� fn

■v

�S5 2:

r~�� fn�� m

�� fn�� fn

	Ov		(�	Ov
	t	00	■�	Ov
fvl	as	fN	00	V,
W	r-	0		vo
Ov	1	m		ao
	fS	m	-H	1
			-H
	TT	fN	fN	fn
fn	vo	00	■*	fn
T	*	00		0
t	tn	t	.4	ao
VO	*rr.*	C3V		vO
	fs	fN	1	1
t-	ao		vn
so	fn	rn	*u-,*	tn
fS	fS	0	-*	Ov
in	>n	t		Ov
V)		I		tn
	�N	fN	+	1
�	in	vo	00	�v
ov	t-	0	in	00
■*	�9	■t	0	Ov
fS	fS	vo		Ov
fn	ao	fn		■�
	"	fN	+	1
��	�	fn	TT	ao
vo	TT	00	vo	(
VO	fn	t	fN	vo
OV	=5	■�		ao
	VI			fn
H	"	fN	1	1

fn�� fs�� t-

N�� Ov�� -

�� fN�� Tt

(N�� 1�� �

-��� fn�� 00

0	in	u->	vo	■*
vo	■�	0	0	30
fn	ao	vo		rt
■�	■�	00		e
0	m	*v-.*		.-
	N	~	-h	1
TT	SS		VO	�v
fn	in	rn	CN	r
ov	vo	m	■*	1-
fn	t	vo		m
Ov	Ov	m

2�

ov X)�� c

-Z=2

� t/3 JD

-1-

8 v,

00	v

1	1
0 t- CN	vo
	in

-1-	1
0 m	fv\|
	ve

I�� I

t�� o ��-

��� ao ve

I�� I

VO�� ve�� fN

Ov�� fn�� m

m�� ��� fN

o�� Ov�� r-

ve�� fN�� Ov

fN�� fn

Ov VC

vo�� o

fn�� Ov

�M�� v,

Ov�� ov

fS�� fS

i-~

�>a-

+�� 1

in�� in�� -et

ve�� vo�� �

��� fN�� Ov

��� ��� CN

fS�� Ov�� 00

fS�� fN

m�� o

m�� r~

-(-�� I

_i!

o a

�o�� M

I �

I�� .�=�� o

l5 r�i

.t; "O

73�� CO ��� � ■�� �� o

3��

T.�� o

a 009- .2

: u .D .g . : .0 .fc 9-

� 12-2 "�� 1, �

3 <�tr�s

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.3

Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3

1�� '- m m�� o�� oo �

O�� IfNtN�� ��� m � fN

t�� oooo�� '�O�� o*"

t�� Os�� OOCTnOO

**��

m \o " ' rt rt ~-*� m fN f TT - r-i

vo oo (N " O f* oo 00 Os vo Tj- �n Tf

�� ONrsirs�� 0\�� �i � o

I/)�� tlt�� vo��

w�� ooTt�� "�o�� r-c\oo

f�� 0\ r rn�� O�� TftN �

f*)�� O O O�� f<)�� 001� �

f

O - 00 O Tf m m in� o " O oo r OO vo fn ' r r o � O O� O Ov CS4 awo rt *n rt

in

Tf oo

-* o o

vo ■* Tj-

vo fN

oo rr, u-, CN m ov

� o O

00 00

o

fv)

m

O rn m

ov oo oo

in

fn fn

CN o CN

OO r �

rn

oo

1

o vo m 1/-1 w-i O

ov m vo

vo v �

r fN "

Ov CN

--,

in

fN

oo -"l- fN vo vo TT

fN

m

■* o O r~ vo �

;5

m

00 I � � OV OO

m r-- Tt

2

r CN "/

vO Tt CN vo CN Tt

f

�n

i

�/ vo OO

t Tt m

Ov fN

fn

r VO �

OC5 vo

vo r- � *N r r oo � m fn - in fN fN

�N fn m oo �. o 'O m OO o 'n O O fn oo m TT� in ��

r O r Os so r- so � fN Ov O in fn � fN r- � �n �� m oo r- Tf Tt vo r-. rs so r

vo Os vo " vo iri rn fN o fn " O r- in rf o - 'N fN 0 o Os r rsi n vo fn m vo in Tt f Tt � -

�

"n

a

■

S

>n

a

�o

c

■<

J2

Ov

E

If)�� in r m�� in�� rn� r

�� r--fNvO�� so�� ooso-

�� O"�� ri�� oor-�'

>n m m�� i m -

*N��

o r fN f fN �n o oo so vo o� Tt Tf o m fn � 'n Tt fN r* m fN r-- o o

so

o OOO

00 m� rt

00 rt m o\

>n (N r

o m -

O�� OOO

\0�� CA a rn

�� oo o [

tn�� o o �

��� OOO

00�� rs � m

�� 00 so oo

M�� r o �

0\�� Tt � m�� 1-
F�� r�

�� OOO

f*�� O oo ■

"N�� os TT yo

t-�� OO �

so�� f� O fN

■�� N

o O O oooo

� o m - � rs fn �n fN o r

OM O oo Tt Ov Tf

O O O O o O O Ov r � "N� so r-J �, �, rn �\ � � Tf m in� 1 Ov r� m� fn fN �

o

�a

ao ao

Ov

7 o\ i~

90 1

Ov

o�� o o o

On�� fN o r-

*N�� TT TT '

vj�� O oo O

�� OOO

9\�� Os� CTn

�� o (j m

rA vo oo NO

f*) r-i r �.

o�� OOO

■n-� vo so O

r4�� r Tj-

ID�� so >n O

�-<�� >n TT �

�� OOO

■�� oo � VO

fN�� fN m!os

00�� *n Tt

O O O p O O O O o fn t� o r-- oo oo r- * Tt fn o>

Os � oo " oo Tf

Tt�� Tf� (V *~�� .

o � o o o oo

oo o � " o oo rn rq- � Ov �n r- t

�' so Tf >�� fN �

Tf m fN " �

�� OOO�� OOO

\0�� rvom�� osOsO

vo�� vOfvO�� f*�� vOOOOO

0\�� fN fN TT�� 00�� IIOOOO

1�� m [ ��� *n�� rt m

o oooooo fn - p o � �n

so oo � oo 00 Ov

VO r Tt OO r-

m fn fN

C

W

0�

�

a

■o

u

a

-a

.a

c

(fl

ti

C3

a

lO

un

fN

j

i

■j

f2

'i

�a >■

E o

W,�� OJ

; a E � o.

i�� "1 .i!

J�� CO�� c

.�■5'5;�

c ca CO .S ~

cg�� o�� oo 00 iZ ==

tfi --r� c c Tn .ca

c "C "C " -

a>

sr aii s5

■�� (/)�� t/1�� flj�� (/) ,

c 2;=

ca t/1 r"

s:� _

00

c

C 3

B

E o

:ca

[/I

I �

ca o

y -2

o u

c/1�� t/1

E.2.

T3-0 C�� C

2eE

-= -

opja

= 75

2 u. 1- "

5i-

=1 i:: c� c c � .��� ;>�� cn ;ca :ca� cg

OcS

h-O 2 a: a: > i55

3S

00

c

E

'C

k

�

tii

T

c

ca

b.

E

c

<

O

Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3

I� I� r 1 I� I

u, c2 -S a t� -ts -o

>

c

o

.ca

TD

m

c

:�

■

m

J

3

>

6 -. , S.

C T3 j �*

Q.�� OJ .-�� C

,y u 1- rt

infNvooo'0'OOvOvovrj - r oo o o m� fN m in o P- O < >n o Tt r*- � vo>n Tf vo fn tooTtmvomfNOv'�oom -fNfNTtininvovoinin

Tf oo m m � �

vo 00

fn so�n� inrrpOvOsmfN O r- O fNm rs) Tf vo oo in (n O

fNOO � [*nTtOO'N � vo

� -fNtVor� rOvOooOfn �' � msoooomtNifN � O

lill�� I:�� l:�� I�� I�� I�� I�� I'

fnTffnTtfNvoovomoor OOfNvovoooo � ooinm inovTtTtfNmmov ooeN � � inoomtoot�� fN�n

+ + + + + + + + +�� I�� I�� f

O Tf �n�� I� �. �I O o so�� '

o oo oo

}� }

y -h )

vofnCTvvofSOOoooo �

mr(N��-Ov

_iVO(Nsooooo� in

fnrTfinoo � vooor-oovo

+ + + + + + +�� 1+�� I�� I I�� I�� I�� I�� I'�� I�� I�� I�� I�� I�� I� [

c �o

■s

:rt

>

3

a

:0

J<

�O

�

E o o

m

vo

O

I

ov

tn "O

T3 3 CQ

"�� B

� .2

>

�� =� ��

*j� :ai

C/3�� cn�� >

I�� C

Ii� C�� u

= �i s r.

�rt 5 *n � u o

J� f/i�� t/i'�� o "O

ill�� OO cn

rt :r: c _ &o Ow :2

c;,-6.S s

_ . .r, u

.�ca

�= ca2 E oo t/1

!: .o o

u

tJi oo u

■ � S ■�S-2

U�� c

c- ca � 5� 00 (/i

ca .� c-

til

0fNnln�oom�� iinino

fNoooomooTtvo�� I� Tfvo

oo oo oo � rooTt�� fnfNTf

sofn.fnvo�� fN�� fn-Tf

� Tf fn��

I I I I

I O O O O O O �

I � o o � O O Ov

r oo o fN so in O

00 � O O

�n vo oo 00 oo r r

IIIII

I m 00 m o O fn

' in O O '' r Os

m m �n vo ■ m

� O 'O vo oo vo

� (N m Tt �

ooroovovoOvvovo� � oofnoinomovoom (NfnTfsorTtmTtooooofn

'

OvO � Tt-OOOTtvOOOvOfNOO

TfinTtfnrOtoosomoo

voooOmooTfso- � �nTtov � � � fsifNmfnmfnfN

fnwimfnmfnooOOOOO

ii-l__ � vOvOfntNrsltNfN- r*

invo

� ��

OOOiviOOOO 0�nori(Nrsi�nTfovOOO

�� CTfNfNOOfNOsvOO �

fnvoos-fnsOTtvoinm

�� _�.-�r�nlnn

............. 888888

vo O vo vo fn vo r r fN 00 oo � m m so r- oo Ov

oo� inovTffnfn ooOfnooomfnooovOvos rovootO-ON-fnTtovoo

sOOOO � rOOOOOvOOvOTf

�� OOvOOOOOvOinvOCT\� (N

Qj� mooooooorNmin-Tf� oo fNOOONvomvoTfOrot--

"O�� inCTvfNfNOsrfNOvvOtOv

3� Ofnovtn-ooonoOOoo ,C)�� rim-mmsoinin

tooovO � r-jrnTtmvotoo r--tr-oooooooooooooooooo

Ov Os Ov Os Ov CTv CT� Ov CTn Ov CTn Ov

mrmO'fn� TfOrrfn � vo � [�'O ooovOfNfnovofnotN fnfNOOrin-tNfntNfn-

fn -

■ fn

+ I + + I�� + I + I + I

I I I t lOOO � -O � I f I I '-CTvOOOsOCT' r O rs P- Tt � m oo Tf m p � � m � + + + I + I +

�n in CTv� fN (N

rn � CTv �■ 00 0 � CTv � (N

+ + + + + +

*OOOooOoo�nfn

■O-OvCTsCTvvOOvOOOOrsl

-OrTtvOTtvominTt

�� t�� m fN�� Tt

l++++++lli+l

TtO� � fNfN � vo � oooomrf fNOOvCTvTtfnvo � � 00�nCTv

� (N�fnmrim m � Tt + + + + + + + +�� 1+�� I�� I

l=S

O r (N O (N so O m r�� fs)

I�� I

I�� I

I�� I

OOOinOOmsoooTfOQ 0>ninfNOO(NCTNCT>O� oootmoooo-rfnom � fnm � fNfNoofNONfS-m

+ + + + + + + + +�� I�� 1� +

I�� I� ��I�� I�� I�� I

I:

o�� ,�� _�� _

o�� ' o o _ _

o�� o o r-- m

t�� in so CTn m

fn�� rs) �

+�� + + + +

� ooOfnCTsvomoovfntTf fnmvoCTNSooo-Ttinino� oo � fnTf�fNO�'"nCTNOO OvoONCTNfN-fNrsir--ooin �

� �� inm�� fN

,+ + + + + +�� 1+�� I�� I�� I�� I

r~oofNOooov � fnNomrCTv CTvTfooo � fn � (NinmtNO ooooooor-somooinfNsoCTN fNfnmotnsovofn-t fNfnmvovoootr-m � �

+ + + + + + + + + +�� I�� I

:rt�� rooCTvO-fNfnTtmor-oo

.br tr--toooooooooooooooooo

lO�� CTv O O� CT O Ov Os Ov CTv Os CTn

u.------ �-------------------------

C�� O

�� Ov

00

c

I- o. 1 �.|

a a

U� tn

rt� - *-|

"_ o o

Ov � CN c ?S� "-O�� "

<�� ca-a

~�� 3 S =

C� ca OO O.

�� =2

u �" � 3 v=-0.i t/1 u.�� C�� 1- t

c = g-g

U �-�� 3�� S

.:�: C _ -

c�� fl�� c�� u�

ra-o " 2 XI ■= 1) .c

iS " EC

t;� tA� t�

u. .i: 00-= ca(2 c. �

E-'= = c o u c

"" oo .b o

O

s >r

ca t E m j� S

tfl c> v.-'

� - s E e 2 c

S�� U Jc!��

oo 00 � 2

CT3 3 = =�� 3�1-

i j3 ca ca .ca " >� u

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990

Lagf�rslag

Bilaga 1.4

Bilaga 1.4

Prop. 1989/90:100 Bil. 1.4

F�rslag till

Lag om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370)

H�rigenom f�reskrivs att punkt 2 av anvisningama till 50 � kommunal�skattelagen (1928:370) skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse

F�reslagen lydelse

Anvisningar

till 50 �

2.' Vid bed�mningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages f�ljande. Som folkpension r�knas icke barnpension eller v�rdbidrag. Folkpension skall anses utg�ra en icke obe�tydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppg�tt till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanr�knade inkomsten. Som folkpension behandlas �ven till�ggspension i den m�n den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott f�ranlett avr�kning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller n�r�mare f�reskrifter f�r avdragsber�kningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i f�rsta hand be�st�mmas med h�nsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in�komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. �verstiger denna inkomst inte visst h�gsta be�lopp, skall avdraget ber�knas till vad som beh�vs f�r att den skatt�skyldige inte skall p�f�ras n�gon statligt beskattningsbar inkomst. Detta h�gsta inkomstbelopp mot�svarar taxerad inkomst f�r skatt�skyldig som under beskattnings�ret inte haft annan inkomst �n �lders�pension enligt 6 kap. 2 � f�rsta styc�ket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och pensionstillskott en�ligt 2 � lagen om pensionstillskott. F�r gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som till�kommer gift vars make uppb�r folkpension, ber�knas det h�gsta inkomstbeloppet med utg�ngs�punkt fr�n en pension utg�rande 78,5 procent av basbeloppet. F�r �vriga skattskyldiga ber�knas det med utg�ngspunkt fr�n en pension utg�rande 96 procent av basbelop�pet. Sistn�mnda ber�kningsgrund

Avdraget skall i f�rsta hand be�st�mmas med h�nsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in�komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. F�r den som vid utg�ngen av �ret f�re beskatt�nings�ret var �lderspension�r skad dock vid ber�kningen av den in�komst som skall ligga till gmnd f�r det extra avdraget bortses fr�n s�dan int�kt som avses i 32 � 1 mom. a denna lag samt fr�n kostnadsav�drag h�nf�rliga till denna int�kt. �verstiger denna inkomst inte visst h�gsta belopp, skall avdraget ber�k�nas till vad som beh�vs f�r att den skattskyldige inte skall p�f�ras n�gon statligt beskattningsbar in�komst. Detta h�gsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst f�r skattskyldig som under beskatt�nings�ret inte haft annan inkomst �n �lderspension enligt 6 kap. 2 � f�rsta stycket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och pensionstill�skott enligt 2 � lagen om pensions�tillskott. F�r gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp-

' Senaste lydelse 1989:478.

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 1.4

Nuvarande lyddse�� F�reslagen lydelse�� Prop. 1989/90:100

g�ller ocks� om gift skattskyldig un- b�r folkpension, ber�knas det h�gs-
der viss del av beskattnings�ret ta inkomstbeloppet med utg�ngs-
uppburit folkpension med belopp punkt fr�n en pension utg�rande
som tillkommer gift vars make upp- 78,5 procent av basbeloppet. F�r
b�r folkpension och under �tersto- �vriga skattskyldiga ber�knas det
den av �ret uppburit folkpension med utg�ngspunkt fr�n en pension
med belopp som tillkommer gift utg�rande 96 procent av basbelop-
vars make saknar folkpension.�� pet. Sistn�mnda ber�kningsgrund

g�ller ocks� om gift skattskyldig un�der viss del av beskattnings�ret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp�b�r folkpension och under �tersto�den av �ret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst �verstiger det h�gsta in�komstbeloppet enligt f�reg�ende stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket h�gsta extra avdrag utg�r och ett belopp som �r 3 basenheter st�rre, med 40 procent av taxerad inkomst inom ett d�rp� f�ljande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst d�rut�ver.

Det avdrag som ber�knas med h�nsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst j�mkas med belopp motsvarande 10 procent av v�rdet av skatte�pliktig f�rm�genhet �verstigande 100000 kronor. Fastighet, som avses i 24 � 2 mom., samt s�dan bostadsbyggnad med tillh�rande tomt p� jord�bruksfastighet, som anv�nds som bostad av den skattskyldige, skall inr�k�nas i f�rm�genhetsv�rdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsv�rde �ret f�re taxe�rings�ret och l�nat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostads�byggnaden och tomten �verstiger 400000 kronor. Vid ber�kning av hur stort l�nat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall p� dessa anses bel�pa s� stor del av l�neskulderna i f�rv�rvsk�llan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsv�rde utg�r av det sammanlagda v�rdet av tillg�ngama i f�rv�rvsk�llan inklusive byggnaden och tomtmar�ken. V�rdet av andel i bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag skall inr�k�nas i f�rm�genhetsv�rdet endast till den del v�rdet enligt 4 � tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt �verstiger 400000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera s�dana fastigheter eller an�delar, som avses h�r, f�r best�mmelsema till�mpas p� h�gst tv� av dessa, dock med en sammanlagd neds�ttning p� h�gst 400000 kronor.

H�r ovan angivna gmnder f�r avdragsber�kningen f�r fr�ng�s, n�r s�r�skilda omst�ndigheter f�ranleda det.

Vid ber�kning av avdrag f�r gift skattskyldig iakttages best�mmelsema i 52 � 1 mom. sista stycket.

Denna lag tr�der i kraft fyra veckor efter den dag d� lagen enUgt uppgift p� den utkom fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1991 �rs taxering.

^ning

'""e/�/fef�itecfc

Inneh�ll�� Prop. 1989/90:100

Bil. 1 Finansplanen

1    Inledning................................................................................................... ..... 1

2    Den internationella ekonomin� .............................................................. �� 4

3    Den svenska ekonomin�� ........................................................................ ..... 7

4    Den ekonomiska politikens inriktning.................................................. .... 12

5    Budgetpolitiken........................................................................................ .... 22

Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor

1   Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91�� ........................... ..... 31

2   Underiiggande budgetutveckling ....................................................... �� 39

3   Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring ........................... �� 39

4   Finansiering och redovisning av vissa investeringar...................... �� 41

5   Postgirot och det statliga betalningssystemet ................................. �� 43

6   Statliga myndigheters �verskottsmateriel ......................................... �� 45

7   Avveckling av tj�nstebrevsr�tten ...................................................... �� 46

8   Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av arbetsmilj�avgiften�� 47

9   Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader� ............................................... .... 47

10        Statliga garantier.................................................................................... .... 49

11 L�neniv�n i anslagsber�kningarna..................................................... ..... 51

12 Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster ................... .... 52

Hemst�llan..................................................................................................... .... 53

Bilagor

Bilaga l.l Prelimin�r nationalbudget

Bilaga 1,2 Utdrag ur RRV:s inkomstber�kning

Bilaga 1.3 Vissa tabeller r�rande den statsfmansiella utvecklingen, m. m.

Bilaga 1.4 Lagf�rslag

Riksdagen 1989/90. I .saml Nr IOO Inneh�ll

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1990

^{Utveckling av offentlig sektor}

Gemensamma fr�gor

Prop.

1989/90:100 Bil. 2

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Johansson

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 1 Den offentliga verksamheten

En stark och v�l fungerande offentlig sektor utg�r en viktig gmnd f�r v�l�f�rdspolitiken. Det inneb�r att medborgama har tillg�ng till utbildning, en god v�rd och omsorg samt en ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsl�shet och �lderdom. Den offentliga verksamheten omfattar ocks� gemensamma insatser inom t. ex. forskning och kommunikationer. �ver de offentliga budgetama finansieras ocks� bl. a. r�ttsv�sende och f�rsvar liksom �tg�rder f�r att �stadkomma en b�ttre milj�.

�ven om den offentliga sektorn nu tillgodoser m�nga gmndl�ggande krav och �nskem�l fr�n medborgama finns brister i verksamheten. Behoven �r inte tillgodosedda fullt ut inom alla omr�den. Nya behov uppst�r fortl��pande. Den oflFentliga sektom m�ste kunna tillgodose dessa nya krav p� kapacitet, kvalitet och m�ngfald.

Den oflfentliga sektom har byggts ut i snabb takt under efterkrigstiden. Utbyggnaden har tagit stora resurser i anspr�k. Arbetskraftsbehovet har kunnat tillgodoses under uppbyggnadsfasen. Den ekonomiska tillv�xten har skapat utrymme f�r �kad s�v�l privat som offentlig konsumtion.

Under senare �r har l�get p� arbetsmarknaden f�r�ndrats. De bed�m�ningar som nu kan g�ras av tillg�ngen p� arbetskraft under de n�rmaste decenniema talar f�r att konkurrensen mellan olika arbetsmarknadssekto�rer kommer att vara stor. Den ekonomiska tillv�xten �r nu v�sentligt l�gre �n tidigare. Detta inneb�r att offentlig verksamhet nu m�ste r�kna med begr�nsad tillg�ng p� reala och finansiella resurser. En fortsatt utbyggnad av den offentliga sektom p� samma s�tt och i samma takt som tidigare �r inte heller �ndam�lsenlig f�r att tillgodose de nya krav som st�lls p� verksam�heten.

1�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 2

Arbetet med att omstmkturera den oflfentliga sektom �r d�rf�r av utom-�� Prop. 1989/90:100 ordentlig betydelse f�r att v�lf�rden inte skall urholkas. De resurser som st�r�� Bil. 2 till verksamhetens f�rfogande m�ste anv�ndas effektivt. Utrymme f�r an�gel�gna reformer m�ste i �kad utstr�ckning skapas genom omprioriteringar och genom ett effektivare resursutnyttjande. Samtidigt m�ste kraven p� �kad kvalitet, �kad tillg�nglighet och valfrihet tillgodoses.

Arbete med en s�dan inriktning p�g�r inom ett brett f�lt av den oflfentliga verksamheten. I kommuner och landsting sker en fortl�pande granskning och ompr�vning av inneh�llet i de tj�nster som erbjuds medborgama. Inom det statliga omr�det pr�vas bl. a. inriktning och omfattning av transfere�ringssystemen. Nya utg�ngspunkter f�r f�rvaltningspolitiken l�ggs fast.

F�r att f�rb�ttra underlaget f�r politiska prioriteringar och att �ka fram�f�rh�llningen i det l�ngsiktiga arbetet med att f�mya den oflfentliga verk�samheten har regeringen utvecklat formema f�r sin politiska planering. En verksamhetsplanering genomf�rs d�rf�r vilken bl. a. tj�nar som en f�rbere�delse f�r det traditionella budgetarbetet.

Regeringen l�mnar i denna bilaga till budgetpropositionen en redovisning av det mer l�ngsiktiga arbete som p�g�r bl. a. inom ramen f�r verksamhets�planeringen. I bilagan l�mnas en sammanfattning av utvecklingsinsatser inom olika omr�den. De avser tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kom�muner och landsting, b�ttre samordning mellan oflfentliga verksamheter, m�l- och resultatorienterad styming, decentralisering, verksamhetsformer och arbetss�tt samt statlig personalpolitik (avsnitt 2). Vidare l�mnas en redog�relse f�r vissa �vergripande utvecklingsfr�gor, n�r det g�ller statliga verksamhets- och organisationsformer, kommunema och landstingen i f�r��ndring, personalf�rs�rjning i offentlig sektor, regelf�renkling och delege�ring, anv�ndning av informationsteknologi samt internationellt arbete (av�snitt 3).

2 Utvecklingsinsatser inom olika omr�den

2.1 Allm�nt

I detta avsnitt redovisas ett urval aktuella utvecklingsinsatser inom olika departementsomr�den mot bakgmnd av de utg�ngspunkter f�r f�rnyelsen av den oflfentliga sektorn som lades fast i 1989 �rs kompletteringsproposi�tion (prop. 1988/89:150 bil. 1), n�mligen:

�tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning av offentliga verksamheter,

�m�l- och resultatorienterad styrning,

��kad decentralisering och delegering,

�verksamhetsformer och arbetss�tt,

�en god personalpolitik.

2.2 Tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning mellan offentliga verksam�heter

Prop. 1989/90:100 BiL 2

1989 �rs kompletteringsproposition

� Inom den oflfentliga sektom b�r ansvarsf�rh�llandena mellan
stat, kommuner och landsting liksom mellan olika myndigheter
vara klara och entydiga.

-�� Inom omr�den d�r det �nd� kan vara �ndam�lsenligt med flera
huvudm�n m�ste s�rskild uppm�rksamhet riktas mot behovet av
samordning och samverkan.

Tydligare ansvarsf�rdelning och en b�ttre samordning �r viktiga utg�ngs�punkter f�r p�g�ende och planerade f�myelseinsatser n�r det g�ller �ld�reomsorgen, milj�politiken, invandrar-och flyktingpolitiken, vuxenutbild�ningen, regionalpolitiken, den regionala statliga f�rvaltningen, investe�ringar p� trafikomr�det och myndighetsuppgifter p� k�mteknikomr�det.

Ansvareif�r omsorgen om �ldre och handikappade delas mellan kommu�ner och landsting. Samh�llets service och v�rd best�r av en rad olika verk�samheter s�som social hemtj�nst, hemsjukv�rd, f�rdtj�nst, �lderdomshem, l�ngtidssjukv�rd, hj�lpmedelsf�rs�rjning och bostadsanpassning. F�r att st�det skall fungera v�l f�r den enskilde kr�vs samordning och samverkan mellan de olika delama.

Samh�llets kostnader f�r service och v�rd till �ldre uppg�r till ca 75 miljarder kr. per �r. Det finns behov av fortsatt utveckling som f�ljd av demografiska f�r�ndringar.

De senaste decenniema har anstr�ngningar gjorts f�r att l�sa samord�ningsproblem mellan kommuner och landsting inom ramen f�r nuvarande uppgiftsf�rdelning. Trots detta kvarst�r betydande problem.

�Det politiska ansvaret f�r verksamheten �r otydligt.

�Det finns parallella organisationer f�r likartade verksamheter, vilket f�rsv�rar eflfektiv resursanv�ndning.

�Ett socialt syns�tt har f�tt st� tillbaka f�r ett sjukv�rdsperspektiv p� omsorgen.

�Omst�llningen mot nya och �ppna v�rdformer f�rsv�ras och m�nni�skor f�r v�rd p� fel v�rdniv�.

Problemen i verksamheten �r till men f�r enskilda personer som riskerar att f� en bristf�llig v�rd. 1 juni 1989 lade �ldredelegationen fram sitt f�rslag (Ds 1989:27) till f�r�ndring av uppgifts- och ansvarsf�rdelningen inom �ldreomsorgen. F�rslaget har nyligen remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet.

Enligt �ldredelegationens bed�mning kr�vs l�ngtg�ende f�r�ndringar p� omr�det. Det traditionella s�ttet att f�rdela ansvar och befogenheter beh��ver f�r�ndras. Ledning och styming av �ldreomsorgen b�r utformas s� att �ven ekonomiska incitament kommer till anv�ndning. �ldredelegationen f�resl�r att ansvaret f�r service och v�rd decentraliseras s� l�ngt m�jligt och samordnas i en organisation � den prim�rkommunala. Enligt f�rslaget

b�r organisationen inneh�lla s�v�l sjukv�rdskompetens som socialt kom-�� Prop. 1989/90:100 petent personal. Genom att bryta sektoriseringen skapas f�mts�ttningar f�r�� BiL 2 en praktisk till�mpning av helhetssynen. M�jlighetema att tillgodose den enskildes behov f�rb�ttras och en eflfektiv resursanv�ndning fr�mjas.

�ldredelegationen f�resl�r att kommunema blir ansvariga f�r hemsjuk�v�rd och lokala sjukhem och att ansvaret preciseras i socialtj�nstlagen och h�lso- och sjukv�rdslagen. Kommunema f�resl�s f� ett betalningsansvar f�r s�dan l�ngvarig v�rd som bedrivs av landstingen ellerav privata v�rdgivare. Betalningsansvaret avses enligt delegationen stimulera kommunema att bygga upp altemativa v�rdformer s� att b�ttre omsorg kan erbjudas de m�nniskor som inte l�ngre beh�ver l�nssjukv�rdens resurser. En s�dan f�r��ndring inneb�r samtidigt ett effektivare utnyttjande av de specialiserade sjukv�rdsresursema.

Delegationen anser att enskildas avgifter f�r service och v�rd beh�ver ses �ver. Inriktningen b�r vara att dessa blir enhetliga mellan olika service-och v�rdformer, oberoende av inkomst och inneh�ller ett h�gkostnads�skydd. Avsikten �r att de inte skall styra den enskildes val av omsorg p� ett otillb�rligt s�tt.

Ett genomgripande f�rslag om ett samlat ansvar f�r �ldreomsorgen avses komma att f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. Det kan d� bli aktuellt att pr�va huvudmannaskapet f�r den �vriga delen av den nuvarande prim�r�v�rden.

I regeringens proposition om milj�politiken inf�r 1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) angavs en inriktning av statens naturv�rds�verks arbete som bl. a. inneb�r ett uttalat sektoransvar f�r milj�v�rdsarbe�tet.

De �kade insatsema i det intemationella milj�v�rdsarbetet sker genom en �kad intemationell information, en �kad medverkan i multilaterala gmpper samt genom medverkan i �ststatssamarbetet.

Naturv�rdsverket arbetar p� bred basis f�r att f�rse l�nsstyrelser och kommuner med kunskapsunderlag genom allm�nna r�d, faktablad, utbild�ning m. m. Inom kontrollverksamheten utarbetas bl. a. kontrollprogramr�d och m�tanvisningar. Satsningen p� information har ocks� bl. a. lett till en ut�kning av informationen till skolorna.

I maj 1989 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitt� med upp�drag att g�ra en �versyn av milj�skyddslagstiftningen (ME 1989:04). Kom�mitt�n skall enligt direktiven (Dir. 1989:32) utreda hur de olika lagama som g�ller milj�skydd skall kunna bli effektivare i arbetet f�r en b�ttre milj�. Lagama skall p� ett b�ttre s�tt samordnas och bli l�ttare att �verblicka och till�mpa. Kommitt�n b�r �verv�ga om en �ndrad lagstiftning och all�m�nna effektivitetskrav kan st�lla krav p� �ndrade uppgifter f�r ber�rda myndigheter. N�r det g�ller regeleflfekti viteten �r det ocks� en viktig uppgift f�r kommitt�n att se �ver sanktionsreglema p� milj�omr�det. Kommitt�n skall s�rskilt �verv�ga hur samspelet b�r vara mellan de milj�r�ttsliga reg�lerna och sanktionsreglema f�r att insatsema mot �vertr�delser skall kunna g�ras b�ttre.

Statens invandrarverk (SIV) fick den I juli 1989 en ny organisation. Den
nya organisationen inneb�r en regionalisering i syfte att �stadkomma en�� 4

effektivare handl�ggning av utl�nnings�renden och d�rmed kortare hand-�� Prop. 1989/90:100 l�ggningstider, ett b�ttre flyktingmottagande och f�rb�ttrad samverkan�� BiL 2 mellan verket, andra ber�rda myndigheter och kommunema.

Regeringen har under de senaste �ren vidtagit flera �tg�rder f�r att �ka det kommunala flyktingmottagandet. Bl.a. har SIV getts m�jlighet att ers�tta kommunala kostnader f�r genomg�ngsbost�der och ge bidrag f�r vissa andra �ndam�l till kommuner som �kar sitt flyktingmottagande.

F�r att flyktingama snabbare skall bli sj�lvf�rs�rjande och f� en fast f�rankring i svenskt arbets- och samh�llsliv p�g�r ett reformarbete som best�r av tre huvuddelar:

�ett reformerat system f�r svenska f�r invandrare (sfi),

�ett nytt system f�r ers�ttning till kommunema f�r �tg�rder f�r flykting�ar, .

��tg�rder i �vrigt f�r att stimulera en lokal samverkan mellan arbetsf�r�medlingen och kommunen och mellan olika kommunala organ.

Arbetet �r inriktat p� att en proposition skall kunna l�ggas fram i febmari 1990.

P� skolomr�det har riksdagen beslutat om en avveckling av den statliga l�neregleringen av l�rartj�nster m. m. (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58).

Regeringen har f�r avsikt att se �ver den samlade vuxenutbildningens struktur och organisation i syfte att under �r 1991 presentera ett program f�r vuxenutbildningen p� kort och l�ng sikt.

Betydande delar av vuxenutbildningen ses f�r n�rvarande �ver.

De f�rslag som kommer att presenteras f�r regeringen inf�r h�sten 1990 kommer att tillsammans med skol�verstyrelsens (S�) f�rdjupade anslagsframst�llning utg�ra underlag f�r regeringens st�llningstaganden. Det �r angel�get att tydligare �n i dag ge de samh�lleliga ulbildnings�anordnama best�mda uppdrag och profiler. En s�dan profilering b�r un�derl�tta en rationell lokal och regional dialog mellan de olika ulbildnings�anordnama och g�ra det m�jligt att samutnyttja materiella och personella resurser b�ttre �n i dag. Samordningsvinster av olika slag b�r allts� kunna g�ras.

B�ttre utv�rderingsinstmment kr�vs bl.a. i form av statistik som visar hur de resurser som staten st�ller till f�rfogande faktiskt utnyttjas som ett led i �verg�ngen till en �ndrad styming av S�. S� har d�rf�r f�tt regering�ens uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyr�n och centrala stu�diest�dsn�mnden utarbeta f�rslag till ett l�ngsiktigt, fortl�pande statistik-och informationsunderlag, som ger en kontinuerlig information om hur vuxenutbildningen fungerar och som ger ett antal enkla, stabila och �ver tiden anv�ndbara m�tt som beskriver vuxenutbildningens utveckling, om�fattning, kapacitetsutnyttjande och inneh�ll.

Ett utredningsf�rslag om regionalpolitiken har avl�mnats av 1987 �rs regionalpolitiska kommitt�. Inom regeringskansliet f�rbereds nu en propo�sition till v�rriksdagen om regionalpolitiken d�r kommitt�ns f�rslag �ver�v�gs.

Riksdagen har beslutat om en reform av den regionala statliga f�rvalt�ningen (prop. 1988/89:154, BoU 4 och 9, rskr. 89). Reformen skall ses som

en forts�ttning av den partiella omorganisation som genomf�rdes fr�n �r Prop. 1989/90:100 1971. Reformen syftar bl. a. till en b�ttre samordning av ytterligare ett antal Bil. 2 statliga sektorsmyndigheter p� regional niv� samt ett ut�kat f�rtroende-mannainflytande. Det inneb�r att ytterligare ett steg nu tas mot en b�ttre anpassad regional organisation med st�rre m�jligheter att ta emot delege�rade arbetsuppgifter fr�n den centrala niv�n. En f�ljd av detta �r ocks� st�rre m�jligheter att g� vidare med att minska detaljstymingen av prim�rkom�munema i och med att den statliga ansvaret i regionema mer kommer att handla om �vergripande statliga nationella �taganden i form av regional utveckling och hush�llning med naturresurser som tunga inslag.

Fr�gan om att inr�tta en samordnad investeringsplanering f�r trafikom�r�det har varit aktuell sedan slutet av 1970-taIet. I enlighet med vad som anf�rdes i 1986 �rs budgetproposition genomf�rdes en f�rsta samordnad planeringsomg�ng av trafikverken 1986-87, som �ven utv�rderades av transportr�det. I riksdagens trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil. 1, TU 13, rskr. 159) tillstyrktes en fortsatt och vidareutvecklad samordnad investeringsplanering f�r transportsektoms infrastmktur.

Motivet f�r samordnad investeringsplanering �r att ge regering och riksdag ett f�rb�ttrat underlag vid resursf�rdelningen mellan transportsek�torns olika delsektorer. Planeringen ger ocks� ett b�ttre underlag f�r beslut om resurstilldelningen till transportsektom som helhet. D�rf�r �r det angel�get att inte bara skapa en b�ttre �verblick �ver de framtida st�rre investeringama i transportsektoms infrastmktur utan ocks� �ver inrikt�ningen av den samlade resursanv�ndningen inom vaqe delsektor.

Med en tidsm�ssig samordning i planeringen, anv�ndning av ett gemen�samt planeringsunderlag och till�mpning av enhetliga samh�llsekonomis�ka utv�rderingsmetoder �kar m�jlighetema att j�mf�ra de samlade eflfek-tema av investeringar inom olika trafikgrenar. Utvecklingen av metoder f�r samh�llsekonomiska bed�mningar �r s�ledes ett viktigt omr�de.

P� gmndval av riksdagens trafikpolitiska beslut 1988 har regeringen uppdragit �t banverket, luftfartsverket, sj�fartsverket och v�gverket att utarbeta och redovisa l�ngsiktiga investeringsplaner. Uppdraget skall redo�visas senast den 1 januari 1991. Vidare har regeringen l�mnat ett uppdrag �t transportr�det att till gmnd f�r verkens arbete bl. a. utarbeta ett gemensamt planerings- och prognosunderlag. Uppdraget till transportr�det avser ocks� att samlat redovisa en utv�rdering av trafikverkens planer senast den 1 september 1991.

En �versiktlig kartl�ggning av myndighetsuppgifterna inom det k�rntek�niska omr�det har under v�ren 1989 genomf�rts inom milj�- och energide�partementet. Arbetet har i ett f�rsta steg fr�mst inriktats mot myndigheter�nas gransknings- och tillsynsansvar samt forskningsprogram f�r omh�nder�tagande och slutlig f�rvaring av anv�nt k�mbr�nsle och k�mavfall.

Kartl�ggningen visar att ansvars- och kompetensomr�den som regel �r v�l definierade mellan myndighetema men att det i fr�ga om planering och samordning av k�mavfallsforskningen kan vara l�mpligt att g�ra vissa f�r�ndringar.

2.3 M�l- och resultatorienterad styming

1989 �rs kompletteringsproposition

� De former f�r m�l- och resultatorienterad styming och den nya budgetprocess som nu successivt inf�rs i den statliga verksamhe�ten bygger i stor utstr�ckning p� f�rb�ttrade former f�r uppf�ljning och utv�rdering av uppn�dda resultat.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

En �verg�ng till mer m�l- och resultatorienterad styming �r en viktig utg�ngspunkt f�r p�g�ende och planerade utvecklingsinsatser inom f�rsva�ret, bist�ndspolitiken, trafiks�kerhetsomr�det, forskningspolitiken, h�g�skolan, polisv�sendet och det statliga st�det till f�reningslivet.

1988 �rs f�rsvarskommitt� har i ett delbet�nkande (SOU 1989:46) sammanfattat sina f�rslag till �tg�rder i 'syfte att f�rb�ttra s�kerheten i totalf�rsvarets planeringssystem. F�rslagen omfattar f�r�ndringar i styr�ningen och uppf�ljningen av totalf�rsvarets verksamhet. Regering och riksdag har st�llt sig bakom dessa f�rslag (prop. 1989/90:9, F�U 3, rskr. 87).

Dessa fr�gor bereds nu vidare inom regeringskansliet. Bl.a. behandlas:

�   en ny budgetf�rordning samt en ny budgethandbok som beskriver och ger v�gledning n�r det g�ller styming och budgetprocess inom departe�mentets omr�den,

�   en �versyn av planeringssystemet med avsikt att �ka s�kerheten i plane�ringen,

�   en utveckling av det framtida informations- och redovisningssystemet. M�let �r att i n�sta f�rsvarsbeslut samlat redovisa hur det framtida styr-

och uppf�ljningssystemet b�r utformas och d�rmed ocks� ansvars- och rollf�rdelningen inom hela verksamhetsomr�det.

Fr�gan om relevant beslutsunderlag i bist�ndspolitiken f�r allt st�rre uppm�rksamhet i utvecklingssamarbetet. F�r att utveckla utv�rdering och l�rande i bist�ndet anm�ldes i budgetpropositionen 1989 att ett s�rskilt analysarbete skulle initieras. Det �vergripande syftet med utredningen �r att �stadkomma en eflfektiv och resultatinriktad beslutsprocess. En pr�vning skall �ven g�ras om det f�religger behov av f�r�ndringar i fr�ga om utv�r�deringsverksamhetens organisation och metoder samt av formema f�r re�sultatuppf�ljning. Arbetet kommer ocks� att f� betydelse f�r bl.a. utform�ningen av de myndighetsspecifika direktiven avseende f�rdjupade anslags�framst�llningar fr�n bist�ndsmyndighetema.

Analysarbetet inleddes under h�sten 1989. Slutsatsema och st�llningsta�gandena fr�n arbetet avses att redovisas i 1991 �rs budgetproposition.

Information �r ett viktigt inslag i trafiks�kerhelsarbetet. Sedan 1982 �r den statligt finansierade informationen uppdelad i s.k. sakinformation resp. s. k. pl�derande information. Trafiks�kerhetsverket (TSV) svarar f�r sakinformationen och Nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande (NTF) f�r den pl�derande informationen.

Regeringen uppdrog i mars 1989 �t riksrevisionsverket (RRV) att utv�r�dera effektema och erfarenhetema av uppdelningen av trafiks�kerhetsin-formationen.

RRV har vid sin utv�rdering funnit att den uppdelning som gjorts av Prop. 1989/90:100 informationen inte har fungerat s� att den tar tillvara TSV:s resp. NTF:s Bil. 2 s�rart. Ett av sk�len till uppdelningen av ansvaret f�r trafiks�kerhetsinfor�mationen var att f�rst�rka det regionala och lokala frivilligarbetet p� omr�det. Detta har enligt RRV inte skett. Vidare anser RRV att statens m�jlighet till �verblick �ver resursanv�ndningen har f�rs�mrats. RRV:s rapport remissbehandlas f�r n�rvarande. Denna fr�ga behandlas �ven un�der sj�tte huvudtitelns anslag C 3.

Fr�n och med budget�ret 1989/90 finansieras TSV:s verksamhet helt via avgifter. I samband h�rmed �ndrade regeringen formema f�r stymingen av verksamheten. Den tidigare detaljstymingen har ersatts med en m�l- och resultatorienterad styming. M�len ses fortl�pande �ver f�r att successivt kunna anpassas till omv�rldsf�r�ndringar.

Sverige g�r relativt sett mycket stora insatser inom omr�det forskning och utveckhng (FoU). Kostnadema f�r FoU uppg�r till ca tre procent av bmttonationalprodukten (BNP), vilket �r den h�gsta BNP-andelen av alla l�nder. 60 procent av FoU-insatsema finansieras av det privata n�ringslivet. Huvuddelen h�rav avser utvecklingsarbete.

Av de offentligt, huvudsakligen statligt, finansierade insatserna utf�rs den �verv�gande delen av forskningen inom universitet och h�gskolor.

En gmndprincip i den svenska forskningspolitiken �r att forskning s� l�ngt m�jligt skall utf�ras inom h�gskoleorganisationen. Frist�ende forsk�ningsinstitut har s�ledes inr�ttats endast i undantagsfall. Flera sk�l talar f�r denna inriktning. I ett land som Sverige �r risken f�r sm�driftsnackdelar och olycklig uppsplittring av resursema uppenbar. H�gskolans vetenskap�liga kvalitetskrav skall g�lla all forskning, oavsett finansieringsk�lla.

Den svenska forskningspolitiken har-varit framg�ngsrik. En utv�rde�ring, som f�r n�gra �r sedan gjordes av OECD, konstaterade att svensk forskning utm�rkte sig inte bara kvantitativt utan ocks� kvalitativt. Till motsvarande resultat kommer de utv�rderingar, som i stort antal har gjorts av experter tillkallade av forskningsr�d och andra myndigheter.

Forskningsorganisationen b�r dock kunna fungera �n effektivare. Inte minst viktigt �r att forskamtbildningen f�rb�ttras, s� att studietiderna inte blir orimligt l�nga och s� att examinationsfrekvensen h�js. God tillg�ng p� forskamtbildad personal �r ett livsvillkor f�r en v�l fungerande forskning och ocks� en f�mts�ttning f�r en kvalificerad h�gskoleutbildning liksom f�r en kvalificerad yrkesut�vning inom m�nga samh�llsomr�den.

Regeringen avser att v�ren 1990 l�gga fram en forskningsproposition, i vilken skall behandlas s�v�l en rad principiella och organisatoriska fr�gor, som resursutvecklingen f�r den statligt finansierade forskningen under framf�r allt tre�rsperioden 1990/91 - 1992/93.

Kvaliteten i samh�llsutvecklingen i stort liksom f�myelsearbetet inom den oflfentliga sektom och den konkurrensutsatta sektoms m�jligheter att h�vda sig �r starkt beroende av tillg�ngen p� h�gskoleutbildade. Det �r d�rf�r av stor vikt att resurserna inom h�gskolan utnyttjas eflfektivt. Om�l�ggningen av budgetprocessen inneb�r att �kade krav nu st�lls p� tydlig�het och precisering av riksdagens och regeringens styrning av verksamhetens

inriktning, dvs. vilket resultat som f�rv�ntas av de resurser som avs�tts f�r�� Prop. 1989/90:100
verksamheten.�� Bil. 2

Som en del av f�rberedelserna inf�r oml�ggningen av budgetprocessen har universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) nyligen f�tt regeringens upp�drag att i samr�d med statskontoret och RRV f�rbereda �verg�ngen till ett nytt styr- och anslagssystem f�r h�gskolan. I utvecklingen av styrsystemet b�r s�rskild vikt l�ggas vid det framtida uppf�ljningssystemet. Uppdraget skall genomf�ras i etapper.

Efter ett m�ng�rigt beredningsarbete genomf�rdes fr�mst under �ren 1984 och 1985 en genomgripande reformering av polisv�sendet. Reformen innebar ett f�rst�rkt medborgarinflytande p� lokal niv�, �ndrade arbets�uppgifter f�r rikspolisstyrelsen, en ny regional polisorganisation i vissa l�n, en ny r�ttslig reglering f�r polisen, nya arbetsformer p� lokal och regional niv� samt f�rb�ttrad rekrytering och utbildning. Ett viktigt inslag i polisreformen var att statsmakterna skulle inrikta sig p� m�lstyming av polisverksamheten. Detaljstymingen av resursanv�ndningen skulle f�ras fr�n central niv� ut till den regionala och lokala niv�n.

Polisreformen har inneburit en p�taglig vitalisering av polisv�sendet. Erfarenhetema av reformen har samtidigt visat att det finns omr�den som kan beh�va utvecklas vidare i syfte att rationalisera och effektivisera polis�verksamheten. Oml�ggningen av budgetprocessen g�r det vidare n�dv�n�digt med vissa systemf�r�ndringar p� framf�r allt det administrativa om�r�det.

En samlad redovisning av inriktningen av f�rnyelsearbetet avses att l�mnas i en s�rskild proposition under v�ren 1990. H�rvid kommer bl. a. f�ljande fr�gor att behandlas.

Det �r n�dv�ndigt att i ett l�ngsiktigt perspektiv l�gga fast polisens uppgifter i samh�llet. De �vergripande m�len f�r polisverksamheten m�s�te g�ras tydligare och i h�gre utstr�ckning styra resursutnyttjandet. I sam�manhanget b�r st�llning tas till fr�gan om att avgr�nsa polisens uppgifter. Inriktningen b�r vara att f�ra bort s�dana uppgifter som inte, med h�nsyn till polisens befogenheter och kompetens, n�dv�ndigtvis b�r ligga p� poli�sen.

Det statliga st�det tid folkr�relserna styrs i dag av ett mycket stort antal regler och f�rordningar. De resultat man f�rv�ntar sig av bidragen �r m�nga g�nger oklart formulerade. Det �r sv�rt att utl�sa eflfekterna av bidragsgiv�ningen.

Det statliga st�det till f�reningslivet finns under ett flertal huvudtitlar i budgetpropositionen. Exempel �r st�d till folkbildning, idrott, ungdom, handikapp, humanit�ra �ndam�l, de fria trossamfunden m. fl.

I bet�nkandet (SOU 1988:39) "M�l och resultat" f�resl�s nya principer f�r det staOiga st�det till f�reningar.

En gmnd f�r f�rslagen i bet�nkandet har varit en kartl�ggning gjord av riksrevisionsverket. Med ledning av denna bed�ms det statliga f�renings�bidraget till sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor. D�mt�ver ger staten an�slag i form av uppdragsers�ttningar p� ca 1,6 miljarder, exempelvis till l�nebidragsanst�llda.

Bet�nkandet har varit p� remiss hos ett stort antal organisationer och�� 9

myndigheter som handl�gger olika statliga bidrag. Remissvaren pekar en�tydigt p� att det beh�vs en f�r�ndring av nuvarande bidragssystem.

Principema f�r statens st�d till f�reningslivet b�r ompr�vas. Det finns i dag olika former f�r bidragsgivning. Exempelvis beviljar regeringen bidrag till vissa organisationer direkt, i andra fall s� sker bidragsgivningen via en myndighet. Avsikten med bidragsgivningen b�r vara tydligare och former f�r att bed�ma effekter av st�det b�r tas fram. F�r denna ompr�vning kr�vs ett beslutsunderlag som g�r en samlad bed�mning m�jlig. Olika typer av beslutsunderlag kan dock kr�vas f�r de olika typema av bidragsgivning.

Statskontoret kommer d�rf�r att f� i uppdrag att aktualisera tidigare kart�l�ggningar av det statliga st�det till f�reningslivet samt ta fram ett underlag som g�r det m�jligt att bed�ma i vilka fall det finns behov av en f�rdjupad pr�vning baserad p� uppf�ljning och utv�rdering av st�det. I de fall orga�nisationema som t. ex. Sveriges Riksidrottsf�rbund, sj�lva best�mmer for�mema f�r f�rdelning och uppf�ljning av sitt st�d kommer regeringen att ta upp s�rskilda diskussioner med dessa organisationer.

Huvudansvaret f�r att ta fram ett beslutsunderlag b�r ligga p� respektive bidragsbeviljande myndighet. Vidare b�r det i de fall det bed�ms finnas behov, utvecklas metoder f�r s�v�l beskrivningen av vad man vill n� med bidragen, m�tmetoder och redovisningsformer inom respektive bidragsom�r�de.

Tv� myndigheter, statens ungdomsr�d och skol�verstyrelsen, st�r i tur att g�ra en f�rdjupad anslagsframst�llning vad g�ller st�det till ungdomsorga-nisationema resp. st�det till studief�rbunden. Statskontoret b�r s�rskilt f�lja beredningsarbetet hos dessa myndigheter.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

2.4 Decentralisering

1989 �rs kompletteringsproposition

� Decentralisering och delegering beh�vs d�rf�r att de direkt verk�samma p� ett omr�de vanligen �r b�st skickade att avg�ra hur uppgifterna skall l�sas.

Decentralisering och delegering �r viktiga utg�ngspunkter f�r f�r�nd�ringama inom skolan, h�lso- och sjukv�rden samt kriminalv�rden.

Arbetet med f�r�ndringen av skolan fr�n en regelstyrd skola till en m�lstyrd skola, en utveckling som riksdagen tidigare st�llt sig bakom (prop. 1988/89:4, UbU 7, rskr. 95), har nu intensifierats. Inriktningen f�r arbetet �r att riksdagen och regeringen skall ange m�len f�r skolan och att kommunema skall ha ett samlat driftsansvar. En klarare f�rdelning av ansvaret f�r skolan mellan stat och kommun skall �stadkommas. Beslut och ansvar f�r beslut som direkt r�r verksamheten b�r ligga n�rmare dem som kan p�verka eller p�verkas av besluten. H�rigenom kan verksamheten f�rb�ttras och effektiviseras.

Som ett led i detta arbete har riksdagen som redan n�mnts (2.2) beslutat om att avveckla den statliga regleringen av tj�nsterna som l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer.

10

Det fortsatta arbetet ber�r utformning av l�roplaner och andra styrinst-�� Prop. 1989/90:100 mment samt formema f�r statsbidraget till skolverksamheten. Det omfat-�� Bil. 2 tar f�renkling av regelsystemet f�r skolan och metoder f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. F�r�ndringar av den statliga skoladminist�rationen, dvs. av skol�verstyrelsen och l�nsskoln�mndema, kommer att bli aktuella.

N�r det g�ller h�lso- och sjukv�rden ansvarar sjukv�rdshuvudm�nnen f�r planering, organisation, drift och uppf�ljning av den egna verksamheten samt har det dominerande finansieringsansvaret. Riksdag och regering fast�l�gger m�l och �vergripande riktlinjer och har d�mt�ver i samband med ekonomiska uppg�relser med sjukv�rdshuvudm�nnen bidragit till l�s�ningar av aktuella problem.

Landstingsf�rbundet har p�b�oat en �versyn av h�lso- och sjukv�rdens stmktur. Den kommer att omfatta ansvarsf�rdelningen och finansieringen av prim�rv�rden, l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden. I detta arbete deltar �ven f�retr�dare f�r socialdepartementet och socialstyrelsen.

En s�rskild ers�ttning till sjukv�rdshuvudm�nnen p� h�gst 50 milj. kr. har avsatts i den s. k. Dagmar�verenskommelsen f�r �r 1990 f�r olika sti�mulans�tg�rder och f�r att skapa incitament till f�r�ndringar. Dessa medel kan anv�ndas till f�rs�ks- och utvecklingsverksamheter som syftar till att f�rb�ttra tillg�ngligheten och produktiviteten eller att minska k�erna och andelen kvarliggande s. k. klinikfardiga patienter.

Metoden f�r att f�rdela bidrag fr�n sjukf�rs�kringen utvecklas. De f�r�delningskriterier som nu l�ggs till gmnd f�r bidragen �r olikheter i befolk�ningens d�dlighet, sjukfr�nvaro och f�rtidspensionering samt antalet en�samboende �ldre.

Socialstyrelsen omorganiseras och skall fr. o. m. �r 1990 koncentrera de centrala delama av sina insatser till tillsyn i form av utv�rdering och upp�f�ljning samt kunskapsutveckling och kunskapsf�rmedling.

Regionala tillsynsenheter knutna till socialstyrelsen kommer att inr�ttas. Vid enhetema kommer att finnas tillg�ng till kvalificerad medicinsk, odontologisk och juridisk expertis. Enhetema skall bl. a. handl�gga patien�t�renden och ut�va tillsyn, t.ex. genom bes�k i f�rebyggande syfte. De regionala enhetema skall vidare g�ra iakttagelser p� faltet samt sprida kunskaper och erfarenheter. De skall ocks� f�lja och st�dja lokalt utveck�lings- och f�myelsearbete. Tillsynsenhetema kommer att byggas upp suc�cessivt fr�n och med den 1 juli 1990.

Sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationaliseringsinstituts (Spri) insatser skall koncentreras till bl. a. utveckling av metoder f�r upp�f�ljning och utv�rdering av kvalitet, eflfektivitet och produktivitet i v�rden, st�d f�r utveckling av informationssystem och datorisering inom v�rden samt studier avseende h�lso- och sjukv�rdsstmktur och organisation.

Statens beredning f�r utv�rdering av medicinsk metodik (SBU) utv�rde�rar ny och befintlig medicinsk metodik ur medicinska, psyko-sociala, etiska och ekonomiska aspekter. SBU skall �ven utarbeta strategier f�r

11

inf�rande och avveckling av medicinska metoder och sprida information om uppn�dda resultat.

Genom att arbetsprogrammen f�r socialstyrelsen, Spri och SBU kom�mer att vara v�l avst�mda sinsemellan kommer en �kad kapacitet att finnas tillg�nglig p� central niv� f�r uppf�ljning och utv�rdering samt som st�d f�r sjukv�rdshuvudm�nnens arbete med egen utveckling, f�myelse och rationalisering.

Informationsstmkturen inom h�lso- och sjukv�rden och tandv�rden utreds f�r n�rvarande (Dir. 1988:28). Direktiven f�r utredningen utg�r fr�n att informationshanteringen skall bygga p� principen att gmnddata insam�las, registreras och till st�rsta delen anv�nds lokalt, dvs. p� kliniker och v�rdcentraler.

Lagen (1980:11) om tillsyn �ver h�lso- och sjukv�rdspersonalen m.fl. ses f�r n�rvarande �ver av en s�rskild utredare (S 1987:03).

Chefen f�r socialdepartementet avser att f�resl� regeringen att i en pro�position till riksdagen i b�rjan av �r 1990 l�gga fram f�rslag om att best�m�melsema i h�lso- och sjukv�rdslagen om medicinskt ledningsansvar �ndras. F�rslaget kommer att inneb�ra att det, n�r det beh�vs med h�nsyn till patientemas s�kerhet, skall finnas en s�rskild l�kare med ett samlat led�ningsansvar vid enheter f�r diagnos eller v�rd och behandling. Detta b�r kunna ge �kade f�mts�ttningar f�r en eflfektiv ledning. F�rslag skall �ven l�ggas fram om att varje patient skall f� en patientansvarig l�kare.

Kriminalv�rdsstyrelsen (KVS) har p� regeringens uppdrag utrett fr�gor om decentralisering inom kriminalv�rden. M�let �r en b�ttre verksamhet ur b�de det allm�nnas och personalens synvinkel. Som en konsekvens av decentraliseringen b�r KVS organisation kunna minskas med 90 tj�nster fr�n den 1 juli 1991. De medel som frig�rs b�r anv�ndas f�r andra �ndam�l inom organisationen.

Inom KVS p�g�r vidare ett arbete som f�rberedelse f�r en �verg�ng till resultatorienterad styming i samband med omorganisationen.

KVS har ocks�, i en utredning som avslutades i september 1989, sett �ver personaldimensionering och resursutnyttjande inom h�ktes- och anstaltsorganisationen. Utredningen l�mnar bl a f�rslag till hur man b�ttre �n hittills kan ta tillvara v�rd- och tillsynspersonalens resurser och under�l�tta dess medverkan i det egentliga v�rdarbetet. F�rslaget remissbehand�las f�r n�rvarande inom KVS.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

2.5 Verksamhetsformer och arbetss�tt

1989 �rs kompletteringsproposilion

� De enskilda medborgamas �nskem�l och behov inneb�r ofta krav p� ett mer varierat utbud och valfrihet. Om den oflfentliga sektom skall kunna m�ta dessa krav �r det n�dv�ndigt med st�rre flexi�bilitet i fr�ga om verksamhetsformer och arbetss�tt.

Exemplen p� f�r�ndrade verksamhetsformer och arbetss�tt inom den

12

oflfentliga f�rvaltningen �r m�nga. I det f�ljande redovisas insatser inom�� Prop. 1989/90:100 arbetslinjen,�� skattef�rvaltningen,�� bist�ndspolitiken,�� arm�n,�� tullen.�� Bil. 2 jordbmks- och fiskeripolitiken, bostadspolitiken och den statliga n�rings�politiken.

Arbetslinjen �r en samlande ben�mning p� en rad olika insatser som syftar till att motverka en �kad utslagning i arbetslivet. Rehabiliteringsin�satsema f�r sjuka och arbetsskadade �r d�ligt samordnade och ineffektiva. Alltf�r litet g�rs f�r att undvika f�rtidspensioneringar. Genom att investera i f�rb�ttrad arbetsmilj� och utbyggd och f�rb�ttrad rehabilitering kan m�n�niskors v�lf�rd och arbetsf�rm�ga �ka. P� sikt f�rb�ttrar en s�dan politik ocks� de oflfentliga finansema genom dels minskade kontantutbetalningar fr�n socialf�rs�kringen dels �kad produktion och d�rmed �kad tillv�xt.

En radikal utvidgning beh�vs av aktiva insatser f�r att hj�lpa de l�ng�tidssjukskrivna och f�r att �tg�rda de f�rh�llanden som skapar oh�lsa. Det beh�vs ocks� klart uttalade ansvarsf�rh�llanden och en b�ttre samordning mellan de rehabiliteringsansvariga. Arbetsgivama m�ste �l�ggas ansvar f�r att erforderliga �tg�rder vidtas och att ekonomiska resurser finns tillg�ng�liga.

En tydligare ansvarsf�rdelning och en h�gre eflfektivitet kan uppn�s genom en klarare �tskillnad mellan � ena sidan best�llning och betalning och � andra sidan produktion av rehabiliteringstj�nster.

�ven f�r inblandade myndigheter och andra samh�llsorgan beh�vs kla�rare ansvarsf�rh�llanden. Str�van b�r vara att verksamhetema decentrali�seras och i f�rsta hand hanteras lokalt. V�sentligt �r ocks� att en ing�ende uppf�ljning och utv�rdering sker av rehabiliteringsarbetet.

Ett omfattande arbete har redan p�b�rjats hos olika ansvariga f�r reha�bilitering och arbetsmilj�. Det �r viktigt att detta arbete forts�tter. Det �r v�sentligt att de �tg�rder som vidtas f�r att st�rka arbetslinjen omfattar personer som �r etablerade p� arbetsmarknaden och dem som �nnu inte f�tt fotf�ste i arbetslivet. De senare kan vara m�nniskor med funktionshin-dersom f�rsin f�rs�rjning genom f�rtidspension. F�ratt st�djaoch utveckla det p�b�rjade arbetet har regeringen i december 1989 lagt fram en propo�sition (prop. 1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbetslivs�fondens anv�ndning m. m.

I propositionen finns bl. a. f�rslag om att f�rs�kringskassoma med sjuk�f�rs�kringsmedel skall kunna upphandla rehabiliteringstj�nster fr�n Ami, AMU, rygginstitut, rehabiliteringsorganisationer m. fl. H�rigenom skapas m�jligheter att genom aktiva rehabiliteringsinsatser korta av l�nga och kost�samma sjukskrivningsperioder.

F�r att m�jligg�ra en mjukare �terg�ng till arbete efter en sjukskrivning f�resl�s ocks� m�jlighet till kvarts och trekvarts sjukpenning, ut�ver nuva�rande hel och halv sjukpenning. Propositionen inneh�ller �ven f�rslag om ers�ttning f�r merkostnader f�r arbetsresor som alternativ till sjukpen�ning.

Socialf�rs�kringama �r kollektiva och solidariskt finansierade f�rs�k�
ringar. Det �r viktigt att dessa gmndl�ggande f�mts�ttningar �r v�l k�nda
och att medborgama k�nner respekt och tillit till socialf�rs�kringen. Det �r
d�rf�r viktigt att st�vja missbmk av f�rs�kringen.�� 13

Inriktningen av �vriga f�rslag i propositionen �r att den enskilde i f�rsta Prop. 1989/90:100 hand skall kunna erbjudas arbete p� den �ppna arbetsmarknaden. Endast Bil. 2 n�r den fysiska eller psykiska prestationsf�rm�gan �r s� nedsatt att arbete �r ett orealistiskt altemativ skall f�rtidspensionering kunna tillgripas. Ar�betsl�shet skall s�ledes i sig inte vara ett sk�l f�r f�rtidspensionering. �ven insatser som g�r det m�jligt f�r f�rtidspensionerade att �terg� i arbete f��resl�s.

I propositionen l�mnas ocks� f�rslag till riktlinjer f�r anv�ndningen av de medel som enligt lagen (1989:484) om arbetsmilj�avgift tillf�rs den genom lagen tillskapade arbelslivsfonden. Utg�ngspunkt f�r f�rslagen �r att utslagningen fr�n arbetslivet skall motverkas genom f�rebyggande insat�ser och genom mer aktiva �tg�rder f�r dem som f�tt sin arbetsf�rm�ga nedsatt att stanna kvar i eller att g� tillbaka till arbetslivet.

Arbetslivsfondens medel skall enligt riksdagens beslut (1988/89:FiU 30, rskr. 327) ocks�, inom ramen f�r �ndam�lsbest�mmdsema i lagen, kunna utnyttjas f�r �tg�rder som kan bli aktuella genom arbetsmilj�kommissio�nens arbete. Sammantagna kommer fondens medel att utg�ra en viktig del i finansieringen av de direkta rehabiliteringsinsatsema.

Arbetsmilj�kommissionen tillkallades av regeringen den 24 november 1988 (Dir. 1988:63). Kommissionen, som skall ha avslutat sitt arbete senast den 30 juni 1990, skall l�gga fram f�rslag till �tg�rder som m�jligg�r f�r�ndringar av de arbetsmilj�er som ger skador och oh�lsa. F�rslagen skall ta sikte p� arbetsmilj�n i vid bem�rkelse, t. ex. arbetsorganisationen, de anst�lldas p�verkansm�jligheter och andra f�rh�llanden av betydelse f�r en god arbetsmilj�. Som underlag f�r sina f�rslag skall kommissionen g�ra en kartl�ggning av arbetsmilj�f�rh�llandena med inriktning p� de mest utsatta arbetena.

M�let f�r kommissionens arbete skall vara att minska den arbetsrelate-rade fr�nvaron och utslagningen fr�n arbetet, men �ven att f�rebygga upp�komsten av nya h�lsorisker i arbetsmilj�n.

Kommissionen skall �verv�ga effektiviteten i samordningen mellan oli�ka samh�llsorgan inom arbetsmilj�omr�det. Mot bakgmnd av erfarenhe�tema fr�n sin kartl�ggning skall kommissionen l�mna f�rslag om inriktning och organisation av arbetsmilj�arbetet och samh�llets insatser.

Inom arbetsmarknadspolitiken p�g�r en omfattande f�rnyelse- och f��r�ndringsprocess. F�r�ndringar av insatsemas karakt�r, volym och inrikt�ning sker i takt med f�r�ndrade konjunkturella och stmkturella f�mts�tt�ningar. Nya �tg�rder, exempelvis f�r ungdomar, l�ngtidsarbetsl�sa, in�vandrare och flyktingar, introduceras och andra, som inte l�ngre �r arbets�marknadspolitiskt motiverade, tas bort. Samtidigt p�g�r sedan ett antal �r en genomgripande f�r�ndring av arbetsmarknadsverket (AMV).

Den �vergripande uppgiften f�r arbetsf�rmedlingen �r att h�vda arbets�
linjen. Den inneb�r en str�van efter att i f�rsta hand erbjuda en arbetss��
kande ett arbete eller en utbildning f�r att begr�nsa tiden i arbetsl�shet.
F�rst n�r inga andra �tg�rder finns tillg�ngliga eller �r l�mpliga skall den
s�kande ges arbetsl�shetsunderst�d. I arbetslinjen ing�r ocks� insatser f�r
att arbetsm�ssigt rehabilitera personer som p. g. a. olika funktionsneds�t�
tningar riskerar att sl�s ut fr�n arbetsmarknaden.�� 14

J�msides med den genomgripande f�r�ndringen av skattessystemet som�� Prop. 1989/90:100 nu p�g�r sker ocks� en f�myelse av skattef�rvaltningen, organisation.�� Bil. 2 ledning och styming samt arbetsformer.

Regeringen avser att inom kort l�gga fram f�rslag till en ny taxeringslag. Den nuvarande ordningen med frist�ende taxeringsn�mnder och lekman�nagranskning av vissa deklarationer f�resl�s upph�ra. Myndighetemas beskattningsbeslut skall i vissa fall fattas av en skatten�mnd. Ompr�vning av beslut skall kunna ske under en fem�rsperiod, vilket kommer att leda till s�v�l ett minskat antal processer i domstol som ett enklare och smidigare f�rfarande f�r myndigheter och skattskyldiga.

Samtidigt kommer regeringen att f�resl� att den regionala och lokala organisationen f�r�ndras och att en skattemyndighet inr�ttas i varje l�n. Det operativa arbetet f�r de olika skatteslagen skall integreras och huvud�sakligen bedrivas vid lokala skattekontor. I princip skall varie skattskyldig, oavsett skatteslag, bara ha en kontaktpunkt inom skattef�rvaltningen. ADB-st�det kommer att utvecklas och anpassas till det nya integrerade arbetss�ttet.

Det bilaterala bist�ndet har utvecklats mot att omfatta allt fler l�nder, �ndam�l och arbetsformer. I f�rra �rets budgetproposition framh�lls att Sverige b�r forts�tta att s�ka samarbete inom bist�ndet med ocks� andra u-l�nder �n programl�nder.

Utredningen om organisation och arbetsformer i det bilaterala bist�ndet skall se �ver organisation, fr�mst inom SIDA, BITS och SWEDFUND, och dess arbetsformer i det bilaterala bist�ndet med huvudsaklig inrikt�ning p� bist�ndet utanf�r kretsen av programl�nder. Syftet �r att ange organisatoriska f�mts�ttningar f�r att �stadkomma ett eflfektivt bist�nd som �r anpassat till olika u-I�nders situation och behov.

Utredningsuppdraget genomf�rs av en parlamentariskt sammansatt kommitt�. Kommitt�n har till uppgift att �verv�ga och f�resl� l�mpliga former f�r styming och samordning av organisation och arbetsformer f�r det bilaterala icke-landprogrammerade bist�ndet. �versynen ber�knas vara slutf�rd f�re utg�ngen av januari 1990. Resultat och st�llningstagande kommer att redovisas i 1991 �rsbudgetproposition.

I samband med 1987 �rs f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, F�U 11, rskr. 310) fattade riksdagen beslut om att ytterligare underlag om arm�ns ut�veckling skulle arbetas fram. �verbef�lhavaren och 1988 �rs f�rsvarskom�mitt� fick detta uppdrag och kommitt�n har i ett delbet�nkande l�mnat f�rslag till arm�ns fortsatta utveckling. Regeringen redovisade d�refter i en proposition (1989/90:9, F�U3, rskr. 87) f�rslag till omstmkturering och omorganisation av arm�ns gmndorganisation. Syftet med �tg�rdema �r att �stadkomma b�ttre balans mellan arm�ns uppgifter och resurser samt f�r�b�ttra arm�ns utbildning. N�gra av �tg�rderna i korthet:

�   verksamheten vid tre regementen avvecklas

�   sju kasernetablissement l�mnas n�r verksamheten avvecklas eller omlo�kaliseras

�   organisation och lokalisering av specialtmppslagen �ndras

�   arm�ns skolorganisation omstmktureras

�   tmpplagscentra bildas med ansvar f�r bl. a. utbildning av bef�l�� 15

�   antalet milit�romr�desstaber minskas fr�n sex till fem�� Prop. 1989/90:100

�   varie l�n kommer att f� en egen f�rsvarsomr�desmyndighet.�� BiL 2 Regeringen kommer senare att ge ber�rda myndigheter i uppdrag att

genomf�ra riksdagens beslut.

Tullverksamheten befinner sig i en omdaningsprocess som inneb�r att tullverkets import-, export och transitmtiner datoriseras. En av utg�ns-punktema f�r det fortsatta arbetet med datoriseringen �r att r�tt stora personalresurser p� sikt skulle kunna frig�ras. Samtidigt p�g�r en �versyn av tullverkets organisation som inneb�r en anpassning till f�rv�ntade f�r�nd�ringar under 1990-talet. F�mtom datoriseringen handlar det om den fort�satta tillv�xten i utrikeshandeln, f�r�ndrade trafikstr�mmar och den euro�peiska integrationen. D�mt�ver �kar tullen satsningama f�r att minska smugglingen av narkotika.

Inom domstolarna och �klagarv�sendet har f�myelse- och utvecklingsar�betet bl. a. inriktats p�

-     ett f�rst�rkt ADB-st�d,

-     s�rskilda satsningar p� personalutveckling och eftemtbildning,

-     delegering av arbetsuppgifter/beslutsbefogenheter fr�n domarpersonal till kanslipersonal,

-     �tg�rder i syfte att f�rkorta v�ntetiderna f�r allm�nheten i tingsr�tter�na.

Nyligen har en kommitt� tillkallats f�r att se �ver domstolarnas arbets�uppgifter, organisation och arbetss�tt (Dir. 1989:56). En viktig uppgift f�r kommitt�n �r att unders�ka m�jligheterna att flytta ner olika m�lgmpper till handl�ggning i tingsr�tt och l�nsr�tt och p� s� s�tt f�ra r�ttsskipningen n�rmare de m�nniskor som ber�rs. En liknande �versyn f�rbereds f�r �k�lagarv�sendet.

Inom det bostadspolitiska omr�det sker stora f�r�ndringar. Boendekost�naderna �r beroende av skattesystemets utformning, varf�r ett reformerat system f�r bostadsfinansiering i h�g grad p�verkas av det p�g�ende re�formarbetet inom skatteomr�det.

Boendekostnadsutredningen h�ri september �r 1989 l�mnat bet�nkandet (SOU 1989:71) Ny bostadsfinaniering. Utredningens f�rslag inneb�r i kort�het att ett generellt gmndl�ggande investeringsst�d inf�rs, att r�ntebidrag i framtiden begr�nsas och att m�jligheter till r�ntel�n inf�rs.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1987/88:115, BoU 16, rskr. 273) i maj 1988 har Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) fr. o. m. den I juli 1989 tagit �ver uppgiften att betala ut och avisera samtliga l�n f�r bostads�ndam�l, dvs. b�de l�n som finansieras av bolaget och l�n finansie�rade �ver statsbudgeten. F�rvaltningen av l�nen, med undantag f�r ut�betalning och avisering, sk�ts av l�nsbostadsn�mnderna p� uppdrag av SBAB.

I regeringens proposition 1989/90:154 om en ny regional statlig f�r�
valtning f�resl�s att den nya l�nsstyrelsen f�r ansvar f�r vissa fr�gor som i
dag l�nsbostadsn�mnderna ansvarar f�r och som r�r kommunala bostads�
f�rs�rjningsprogram och annan samh�llsplanering. Den del av l�nsbos�
tadsn�mnderna som handhar l�n- och bidragsbeviljande skall inte ing� i
den samlade l�nsf�rvahningen.�� 16

En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet �r att anpassa organisation och styrformer av plan- och bostadsadministrationen till nya f�mts�tt�ningar.

Under v�ren 1990 avser regeringen att l�gga fram en proposition om en reformerad bostadsfinansiering. Boendekostnadsutredningen har pekat p� att dess f�rslag, om de genomf�rs, kan f�ranleda �verv�ganden vad g�ller bl.a. l�nsbostadn�mndemas arbetsuppgifter och organisation samt rela�tionen till SBAB. Det har dock inte legat inom ramen f�r utredningens uppdrag att l�mna f�rslag och l�sningar vad g�ller de administrativa och organisatoriska konsekvenser f�rslagen kan leda till.

En utredning (Bo 1989:02) om f�renklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. tillsattes efter beslut av regeringen i maj 1989. Utred�ningen har avl�mnat ett bet�nkande (SOU 1989:96) F�renklad handl�gg�ning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. i vilket man bl. a. f�resl�r att det nuvarande tv�beslutsf�rfarandet skall ers�ttas av f�renklat enbeslutsf�rfa-rande. Den nya mtinen kan p� goda enligt utredningen p� goda gmnder antas medf�ra betydande tidsvinster och d�rmed kostnadsbesparingar som kommer b�de hyresg�ster, fastighets�gare och staten till godo. Bet�n�kandet remissbehandlas f�r n�rvarande.

Tillv�xten i samh�llet �r den viktigaste fr�gan f�r den statliga industripo�litiken. Regeringen har d�rf�r tillsatt en delegation (Dir. 1989:19), tillv�xt�delegationen, med uppgift att analysera produktivitetsutvecklingen inom industrin och den privata tj�nstesektorn i det svenska n�ringslivet. Syftet med delegationens arbete �r att ge regeringen underlag f�r �tg�rder som fr�mjar tillv�xten i produktiviteten. Delegationen skall i sitt arbete upp�m�rksamma fem omr�den, n�mligen:

�investeringar, teknikspridning och utbildning

�arbetsorganisation, arbetsmilj� och medinflytande

�n�ringslivets intemationalisering

�skatter och regleringar

�marknadernas funktionss�tt.

I delegationen ing�r representanter f�r arbetsgivare, fackliga organisa�tioner och myndigheter. Delegationen skall arbeta under tre �r. Material som kommer fram under arbetets g�ng skall fortl�pande publiceras och en slutrapport skall avl�mnas till regeringen vid utg�ngen av �r 1991.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

2.6 Statlig personalpolitik

1989 �rs kompletteringsproposilion

� Personalpolitiken �r av stor betydelse i arbetet med att f�rnya den oflfentliga sektom. Utveckling och goda arbetsresultat m�ste upp�muntras. Personalpolitiken �r viktig f�r m�jligheterna att rekry�tera och beh�lla personal.

Inom en rad statliga verksamhetsomr�den har personalfr�goma f�tt �kad aktualitet under senare tid.

17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2

Domstolsv�sendet och �klagarv�sendet har under 1980-talet haft sv�rig-�� Prop. 1989/90:100 heter att rekrytera och beh�lla duktiga jurister, men problemet har under�� Bil. 2 det senaste �ret, i storst�dema, kommit att omfatta ocks� andra personal�kategorier.

Regeringen avser att senare denna dag i en proposition f�resl� att skick�lighetskriteriet - i enlighet med vad som redan f�reskrivs i 4 kap. 3 � tredje stycket lagen (1976:600) om oflfentlig anst�llning - skall v�ga tyngst vid tills�ttningen av alla ordinarie domartj�nster och att domamtbildningen skall f�rkortas och bedrivas mer sammanh�llen. Vidare har en delegering av vissa arbetsuppgifter fr�n domarpersonal till bitr�despersonal (SFS 1989:851) inletts med goda resultat. Utan men f�r r�tts�kerheten har re�sursanv�ndningen f�rb�ttrats samtidigt som arbetsinneh�llet f�r b�da per�sonalkategorierna har vidgats.

Riks�klagaren har under �r 1989 utarbetat ett �tg�rdsprogram f�r att p� kort och l�ng sikt s�kra f�rs�rjningen av �klagare.

�ven inom kriminalv�rden har det under senare �r funnits sv�righeter att rekrytera och beh�lla personal. D�lig arbetsmilj�, fr�mst p� anstaliema har medf�rt h�g personaloms�ttning och h�g sjukfr�nvaro. Regeringen uppdrog d�rf�r i maj 1988 �t KVS att utarbeta och genomf�ra ett �tg�rds�program f�r att f�rb�ttra arbetsmilj�n och effektivisera rehabililerings�t�g�rdema. Programmet genomf�rs f�r n�rvarande i samarbete med bl. a. Statsh�lsan. KVS �gnar ocks� �kad uppm�rksamhet �t personalutbildning och chefsf�rs�rjning.

Personalfr�gor inom f�rsvarsmaktens fredsorganisation har i olika sam�manhang redovisats f�r riksdagen. I detta sammanhang b�r uppm�rksam�mas att statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanst�lldas huvudorgani�sationer tr�ffat ett s�rskilt sektoravtal som g�ller f�rm�ner f�r dem som tvingas flytta p� gmnd av att f�rband l�ggs ned eller att verksamheter om�lokaliseras.

Regeringen har ocks� utsett en s�rskild utredare som skall se �ver upp�l�ggningen och organisationen av personalutbildningen inom totalJ�rsvaret (Dir. 1989:40). Utredaren skall precisera m�l och uppgifter f�r dagens anordnare av utbildning, klarl�gga behov av kvalificerad vidareutbildning f�r personalen inom den civila delen av totalf�rsvaret och kartl�gga vilket utbud av liknande utbildning som finns p� marknaden. Resultatet skall redovisas f�re utg�ngen av april 1990.

F�rs�kringskas.sorna har till stor del genomf�rt en decentralisering av �rendehandl�ggningen fr�n centralkontor till lokalkontor. Fortsatta �tg�r�der vidtas med samma inriktning. F�r�ndringama inneb�r nya arbetsupp�gifter och f�r�ndrade kompetensbehov vid f�rs�kringskassoma.

I samband med 1989 �rs avtalsr�relse tr�ffade de centrala parterna ett s�rskilt sektorsavtal f�r aff�rsverken. Genom afT�rsverksavtalet kan an�st�llningsvillkoren i lokala f�rhandlingar i stor utstr�ckning anknyta till de regler som g�ller f�r konkurrerande verksamheter.

V�gverket har som f�rsta f�rvaltningsmyndighet inf�rt individuell l�ne�
s�ttning och krontalsl�ner. V�gverket har ocks� under innevarande bud�
get�r antagit ett utvecklingsprogram i �tta punkter, bl. a. kompetensf�rs�rj�
ning och kompetensutveckling. Satsningama skall innefatta teoretisk och�� 18

praktisk utbildning, chefsf�rs�rining och ledamtveckling, utveckling av�� Prop. 1989/90:100
styrformer och satsningar p� viktiga specialistgmpper.�� Bil. 2

Den planerade omorganisationen av skattef�rvaltningen i kombination med stora f�r�ndringar av det materiella inneh�llet i skattelagstiftningen kommer att st�lla krav p� omfattande utbildningsinsatser av den nuvarande organisationens personal f�r att kunna tillgodose kraven p� en f�r�ndrad beskattningskompetens.

Tullverksamheten befinner sig i en omdaningsprocess som inneb�r att tullverkets import-, export- och transitmtiner datoriseras. I samband med datoriseringen p�g�r en �versyn av tullverkets organisation som kan kom�ma att leda till att betydande personalbesparingar blir m�jliga.

Inom ungdomsskolan kan en l�rarbrist f�mtses i b�ijan p� 1990-talet, och en m�ngd �tg�rder f�r att motverka denna �r planerade. Kraftfulla satsningar p� en fortl�pande kompetensutveckling av l�rama planeras ocks�.

Regeringen fastst�llde i mars 1989 en ny organisation f�r naturv�rdsver�ket. Stor vikt har lagts vid verkets kompetensf�rs�rjning till hela milj�v�rds-sektorn. Verket planerar en aspirantutbildning och arbetar ocks� i n�ra samr�d med UH� i deras utredning om milj�v�rdsutbildningen vid h�g�skoloma.

3 �vergripande utvecklingsfr�gor

3.1�� Allm�nt

I detta avsnitt redovisas en del �vergripande utvecklingsfr�gor.

Under 3.2 redovisas det utvecklingsarbete som planeras f�r att b�ttre anpassa de verkst�llande organens villkor till de nya f�mts�ttningar och krav, som f�ljer av den successiva f�myelsen av f�rvaltningen.

Under 3.3 redovisas vissa fr�gor p� det kommunala omr�det.

Under 3.4 redovisas fr�gor om personalf�rs�rjningen i den oflfentliga sektom.

En redog�relse, som i allt v�sentligt ansluter sig till tidigare �rs redog��relser i bilaga 2 (punkt 1) till budgetpropositionen, l�mnas under 3.5 om arbetet med att f�renkla regler och delegera beslutander�tten i f�rvaltning�s�renden. Samtidigt behandlas n�gra aspekter p� hur det framtida f�renk�lingsarbetet b�r bedrivas.

Under 3.6 redovisas vissa fr�gor om anv�ndningen av informationstek�nologi i den offentliga f�rvaltningen.

Under 3.7 g�rs en inlernalionell utblick.

3.2�� Statliga verksamhets- och organisationsformer
3.2.1 Allm�nna utg�ngspunkter

I 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 12) uttalas bl. a.

f�ljande.�� 19

"Dagens samh�llsproblem str�cker sig �ver flera statliga f�rvaltnings�omr�den och f�rvaltningsstmkturen anpassas endast p� l�ng sikt till nya f�mts�ttningar.

Som en f�ljd av utvecklingen har flera myndigheter tillkommit under senare �r. Vidare har myndigheter slagits samman och genomg�tt betydan�de organisationsf�r�ndringar. Ansvarsomr�den har f�r�ndrats och sam�banden mellan myndigheter �ndrats. Bolags- och stiftelsesektorer har kom�mit att omfatta en allt st�rre del av den statliga verksamheten.

Om den statliga verksamheten skall kunna anpassas b�ttre till bl.a. medborgamas behov kr�vs verksamhets- och organisationsformer som l�ttare och snabbare kan anpassas till nya f�mts�ttningar."

Inom den statliga sektom sker nu ett successivt f�myelsearbete som bl. a. inneb�r en �kad delegering av ansvar och befogenheter till de verkst�l�lande organen, en �verg�ng till nya arbetsformer och arbetss�tt samt en oml�ggning till en ny budgetprocess med en l�pande f�rdjupad pr�vning av i princip all statlig verksamhet.

I detta avsnitt redovisas det utvecklingsarbete som p�g�r och planeras och som syftar till att b�ttre anpassa statliga verksamhets- och organisa�tionsformer till s�dana nya f�mts�ttningar.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.2.2 �versyn av stabsmyndigheterna

N�gra huvudpunkter

� En �versyn planeras av de s. k. stabsmyndighetema f�r att anpassa deras verksamheter till ett eflfektivt st�d f�r den f�rvaltningspoli�tiska utvecklingen.

F�r att den avsedda eflfektiviseringen, servicef�rb�ttringen, decentrali�seringen och delegeringen inom den statliga verksamheten skall kunna f�rverkligas beh�ver dagens myndighetsorganisation f�r st�d till regering�en och myndighetema pr�vas mot bakgmnd av de nya f�mts�ttningama. Det �r allts� fr�gan om hur den verksamhet som bedrivs av fr�mst de fyra s.k. stabsmyndighetema, dvs. statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV) och statens institut f�r personalutveckling (SIPU), beh�ver anpassas f�r att eflfektivt kunna st�dja den avsedda f�r�valtningspolitiska utvecklingen.

Stabsmyndighetemas uppgifter och roller har i stor utstr�ckning sin gmnd i f�rh�llandet mellan regeringen och f�rvaltningsmyndighetema. N�r nu �kat ansvar f�r resultat och f�myelse samt �kade befogenheter l�ggs p� myndighetema �r det ofr�nkomligt att - i �nnu h�gre grad �n nu - ett eflfektivt och verksamhetsanpassat st�d beh�ver kunna erbjudas de sakan�svariga myndighetema. Det har ocks� visat sig vara n�dv�ndigt med ett v�l utvecklat samarbete mellan stabsmyndighetema bl. a. f�r att kunna erbjuda myndighetema ett samlat st�d inom flera kompetensomr�den.

I kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150 bil. 12) anf�rde civil-minstem att en samlad �versyn av st�dfunktionen f�r myndighetemas kompetensutveckling skulle g�ras. �versynen skulle omfatta funktionens

20

inriktning, organisation, finansiering och fr�gorom huvudmannaskap. En s�dan �versyn av st�dfunktionen f�r kompetensutveckling har inletts inom civildepartementet under h�sten 1989. �versynen har visat att det - bl. a. till f�ljd av de f�mts�ttningar som nyss n�mnts - �r l�mpligt att perspektivet i �versynen vidgas till att omfatta den verksamhet som be�drivs av statskontoret, RRV, SAV, SIPU och ytterligare n�gra myndighe�ter En samlad �versyn av st�det till verksamhetsansvariga myndigheter samt till regeringskansliet b�r d�rf�r g�ras.

F�r stabsmyndighetema f�religger det i dag vissa oklarheter n�r det g�ller deras roller och ansvarsf�rh�llanden. Det beror bl.a. p� att uppdrag fr�n s�v�l regeringen som enskilda myndigheter utf�rs parallellt med mer direkta myndighetsuppgifter. Detta leder i en del fall till rollkonflikter som f�rsv�rar resp. stabsmyndighets verksamhet. St�dverksamheten f�rsvagas ocks� av att utvecklings- och utredningsarbetet i v�sentlig m�n nu utf�rs skilt fr�n den mer praktiska konsult- och utbildningsverksamheten. St�dverksamhe�tens anpassning till myndighetemas behov �r ocks� ofullst�ndig och sned�vridningar i konkurrensf�rh�llandena uppkommer i och med att vissa delar anslagsfinansieras medan andra delar av st�dverksamheten finansieras med inkomster. Bl. a. dessa problem beh�ver behandlas. Syftet �r allts� att �ver�synen skall leda till att st�dorganisationen kan utformas s� att den blir effektivare och kan erbjuda ett behovsanpassat och kvalificerat st�d. Det �r d�rvid naturligt att styr- och finansieringsformema utformas s� att de st�der den avsedda inriktningen. Civilministem avser att inom kort �terkomma till regeringen i denna fr�ga.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.2.3 Formerna f�r styrning av aff�rsverken

N�gra huvudpunkter

� Formema f�r stymingen av aff�rsverken b�r vidareutvecklas.

Genom verksledningsreformen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har riktlinjema lagts fast f�r hur aff�rsverken och deras bolag skall styras.

Enligt reformen skall aflT�rsverken och deras bolag behandlas som en sammanh�llen gmpp av f�retag � en aflT�rsverkskoncem. Detta inneb�r att bl. a. m�len f�r l�nsamhet och soliditet skall l�ggas fast f�r hela koncer�nen. Stymingen av koncemen skall pr�glas av �kad l�ngsiktighet och koncentreras p� fastst�llandet av ekonomiska m�l.

Ett exempel p� en ny styming av aflT�rsverken �r vad som beslutats avseende statens vattenfallsverk (Vattenfall). 1 linje med verksledningsbes�lutet har formema f�r stymingen av Vattenfall preciserats i prop. 1987/88:87 (NU 47, rskr. 376) samt genom s�rskilda beslut av regeringen.

Dessa nya riktlinjer inneb�r i huvudsak att stymingen skall ske fr�n tre huvudprinciper, n�mligen ett effektivt avkastningskrav, �kad offendighet av verksamhetens resultat samt en aktiv uppf�ljning av uppn�dda m�l m. m.

Ett effektivt avkastningskrav inneb�r bl. a. att Vattenfall har �lagts ett l�nsamhetsm�l som �r j�mf�rbart med annan industriell verksamhet med

21

motsvarande risk. L�nsamhetsm�let har ber�knats p� ett realt justerat eget Prop. 1989/90:100 kapital, vilket inneb�r att h�nsyn har tagits till alla tillg�ngar �ven de Bil. 2 dolda. Dessa tillg�ngar har genom �ren kommit att uppg� till mycket stora belopp och skall genom det nya l�nsamhetsm�let ge en sk�lig avkastning. Denna har ber�knats till mellan 3 och 4%. Det skall j�mf�ras med b�rsbo�lagens genomsnittliga reala l�nsamhet, som f�r n�rvarande �r ca 10%. D�r�igenom har h�nsyn tagits till den l�ga aff�rsm�ssiga risken i Vattenfalls verksamhet. Vidare har en motsvarighet till statlig f�retagsbeskattning in�f�rts. �ven ett soliditetsm�l har p� motsvarande s�tt fastlagts.

�kad offentlighet har som syfte att �ka insynen och d�rmed effektivite�ten i verksamheten. Regeringen har f�reskrivit en indelning av Vattenfall i tio naturligt avgr�nsade resultatomr�den. Dessa skall offentligt redovisa verksamheten med egna resultat- och balansr�kningar. F�r resultatomr�den skall vidare av Vattenfall fastst�llas separata l�nsamhetskrav, som tar h�nsyn till de olika branschf�mts�ttningama och den d�rmed samman�h�ngande olika risken. Ett av sk�len till indelningen i resultatomr�den �r att Vattenfall �r stort, och inrymmer s� m�nga olika verksamheter, att en eflfektiv uppf�ljning av Vattenfall m�ste ske nedbmtet p� v�l avgr�nsade delomr�den av verksamheten. Genom att resultat- och balansr�kningama ges en oflfentlig spridning finns m�jligheter f�r utomst�ende intressenter att j�mf�ra Vattenfalls verksamhet med annan likv�rdig verksamhet. Ut�g�ngspunkter f�r offentligheten i verksamheten b�r vara vad som minst g�ller f�r b�rsnoterade f�retag. Genom att l�nsamhetskraven ges en bran�schanpassning kommer m�jligheter till en otillb�rlig subvention av kon�kurrensutsatta verksamheter att minska. F�r Vattenfall leder detta till krav p� konkurrensneutralitet och h�gsta m�jliga eflfektivitet inom varje enskilt resultatomr�de.

En aktiv uppf�ljning �r en f�mts�ttning f�r att en eflfektiv �garstyming skall kunna ske. Uppf�ljningen underl�ttas v�sentligt av indelningen i resultatomr�den men m�ste anpassas till verksamhetsomr�denas f�r�n�derliga omv�rld. Uppf�ljningen �r i f�rsta hand �garens ansvar. Det st�ller d�rf�r krav p� att regeringskansliet har god kompetens inom detta omr�de.

Dessa riktlinjer, som g�ller f�r stymingen av Vattenfall, b�r i stort ocks� kunna till�mpas f�r �vriga aff�rsverk. Ett utvecklingsarbete kommer d�r�f�r att inledas vad g�ller formema f�r stymingen av bl.a. SJ, postverket och televerket.

22

3.2.4 Den statliga f�rvaltningsmyndighetens villkor

N�gra huvudpunkter

� F�mts�ttningama f�r att renodla de statliga f�rvaltningsmyndig�hetemas uppgifter, roller och finansiering b�r �verv�gas.

� M�jlighetema till samverkan och samordning mellan statliga myndigheter inb�rdes b�r �ka.

-       Myndigheters r�tt att ta ut och disponera ers�ttning f�r tj�nster och varor b�r regleras.

-       Formerna f�r resultatstyming b�r utvecklas.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Allm�nna fr�gor

De statliga f�rvaltningsmyndigheterna hade tidigare som fr�msta uppgift att pr�va fr�gor om medborgarnas f�rm�ner, r�ttigheter och skyldigheter, dvs. att fullg�ra myndighetsut�vning, �ven om de ocks� hade en del servi�ceuppgifter. Nu har m�nga myndigheter som huvuduppgift att tillhanda�h�lla tj�nster till medborgare, kommuner och privata organisationer.

Myndigheternas verksamhet finansieras i dag p� flera olika s�tt, t. ex. med f�rvaltningsmedel via statsbudgeten, obligatoriska avgifter, uppdragsverk�samhet och sm�rre inkomster genom f�rs�ljning av produkter och tj�nster.

Denna blandning av uppgifter, roller och finansieringsformer n�r det g�ller regeringens styming, ledningen av myndighetema, medborgamas r�ttss�kerhet, organisation, m. m. kan i vissa fall ge negativa f�ljder.

Det �r mot denna bakgmnd motiverat att �verv�ga att mer renodla f�r�valtningsmyndighetemas uppgifter, roller och finansiering. P� s� s�tt kan verksamhetema g�ras mer eflfektiva. Detta kommer att utg�ra en viktig gmnd f�r det fortsatta utvecklingsarbetet.

Resultatstyrning m. m.

En viktig del av det p�g�ende utvecklingsarbetet �r en str�van mot resultat�orienterad stymingav den statliga verksamheten. Detta inneb�ren minskad tonvikt p� direkt styming av myndigheterna genom resurstilldelning som delas upp p� en m�ngd utgiftsslag eller �ndam�l. I st�llet st�lls nu �kade krav p� tydlighet och precisering av statsmakternas styrning av verksamhetens inriktning, dvs. vilket resultat som f�rv�ntas av de resurser som avs�tts f�r verksamheten.

Arbetet med att utveckla formerna f�r resultatorienterad styming p�g�r f�r n�rvarande. I detta begrepp ing�r dels m�lstyming dels resultatstyrning. M�lstyrning kommer till uttryck fr�mst i de �vergripande m�l och syften som statsmaktema l�gger fast f�r olika verksamheter. Resultatstyrningen utg�r fr�n den nuvarande verksamhetens resultat och uttrycks, i de fall det �r m�jligt, som konkreta krav eller m�l f�r verksamhetens resultat. Kan en s�dan precisering inte ske med h�nsyn till verksamhetens karakt�r f�r riks�dagens och regeringens styming komma till uttryck genom riktlinjer f�r

23

f�r�ndring av verksamhetens inriktning. I b�da fallen b�r dock stymingen�� Prop. 1989/90:100
utformas och uttryckas s� att en uppf�ljning blir m�jlig.�� Bil. 2

Stymingen kommer med n�dv�ndighet att bli verksamhetsspecifik men �nd� utg� ifr�n vissa gemensamma principer. F�r de flesta verksamhetsom�r�den har riksdagen och regeringen redan i dag formulerat �vergripande m�l och syften. Inom vissa verksamhetsomr�den finns dessutom f�rs�k att pre�cisera verksamhetens inriktning. Str�van b�r nu vara att klarg�ra de �ver�gripande m�len och att tydligare ange resultatkrav och resultatm�l f�r verk�samheten.

Utvecklingsarbetet m�ste nu inriktas p� att utveckla formema f�r en m�l-och resultatorienterad styming. Vissa utg�ngspunkter har redan lagts fast (prop. 1987/88:150, FiU 30, rskr. 394). Dessa utg�ngspunkter har ut�vecklats n�got och de har redovisats i en av de v�gledningar som har utfor�mats som st�d f�r oml�ggningen av budgetprocessen. En ytterligare kon�kretisering beh�ver nu ske genom att en s�rskild v�gledning utarbetas. 1 denna b�r framg� i vilken form resultatstymingen skall komma till ut�tryck i, eller i anslutning till, regleringsbrevet. Denna styming av verksam�hetens inriktning b�r kunna till�mpas allteftersom myndighetema g�r ige�nom den f�rsta f�rdjupade pr�vningen, dvs. f�rsta g�ngen f�r perioden 1991/92-1993/94.

I detta sammanhang b�r ocks� n�mnas den �versyn som g�rs av budget�propositionens inneh�ll och utformning m. m.

En resultatorienterad styming f�mts�tter en v�l fungerande resultatupp�f�ljning av myndighetemas verksamhet. Ett viktigt inslag i den nya budget�processen �r d�rf�r myndighetemas resultatredovisningar och resultatana�lyser. Det finns mot denna bakgmnd ett stort behov av att bed�ma de uppf�ljningsmetoder som anv�nds inom olika samh�llssektorer. F�r att f� impulser i det fortsatta utvecklingsarbetet kommer d�rf�r statskontoret, i samarbete med RRV, att f� regeringens uppdrag att studera f�rekomst och anv�ndning av resultatm�tt. Uppdraget g�ller fr�mst icke-monet�ra resul�tatm�tt inom s�v�l den oflfentliga som den privata sektom. N�r det g�ller den kommunala verksamheten b�r statskontoret ha kontakt med den ar�betsgmpp f�r uppf�ljning och utv�rdering som har tillsatts av stat-kommunberedningen.

F�r�ndringama i bl. a. budgetprocessen inneb�r ocks� att de administra�tiva informationssystemen beh�ver ses �ver. De datoriserade system som i dag �r i bmk bed�ms inte, med den utformningen de har, kunna tillgodose det st�rre informationsbehovet. Nya och mer verksamhetsanpassade l�s�ningar beh�ver d�rf�r utvecklas. Under v�ren 1990 har regeringen anled�ning att ta st�llning till en utvecklingsplan f�r dessa system, utifr�n det utvecklingsarbete som bl. a. RRV och statskontoret f�r n�rvarande bedri�ver.

En �versyn p�g�r av den statliga redovisningsrevisionen. En viktig ut�g�ngspunkt f�r detta arbete �r den nya budgetprocessen och dess krav p� �rlig resultatredovisning.

24

Finansiering av investeringar�� Prop. 1989/90:100

Ril� 7 I finansplanen (bil. 1) f�resl�s vissa f�r�ndringar n�r det g�ller s�ttet att

finansiera investeringar. Som ett f�rsta steg ger de vissa myndigheter m�j�ligheter att finansiera investeringar i ADB- och kommunikationssystem ge�nom l�n i riksg�ldskontoret. I detta sammanhang redog�rs ocks� f�r hur de redovisningstekniska konsekvensema av f�r�ndringama b�r l�sas.

En f�r�ndring i myndighetemas s�tt att finansiera investeringar och redovisa tillg�ngar skall ses som en del av den f�r�ndrade stymingen av myndighetema. Detta �r en ytterligare markering av verksledningens drift�ansvar. F�r�ndringen medverkar d�rf�r till en klarare rollf�rdelning mel�lan best�llare - riksdag och regering - och producent, dvs. respektive myndighet.

Ers�ttningf�r vissa tj�nster och varor

Det finns f�r n�rvarande ett antal myndigheter som mot ers�ttning till�handah�ller tj�nster p� en mer eller mindre konkurrensutsatt marknad.

Inom RRV p�g�r ett arbete som syftar till att effektivisera den ekono�miska regleringen av s�dan verksamhet. RRV:s arbete g�ller fr�gor om bl.a. redovisning, kapitalf�rs�rjning, underskott/�verskott och avkast�ningskrav. RRV avser att under innevarande budget�r l�mna f�rslag till regeringen om dels regler f�r den s. k. uppdragsmodellen, dels riktlinjer f�r det fortsatta utvecklingsarbetet.

Kombinationen av myndighetsut�vning, myndighetsuppgifter och mark�nadsorientering inom samma myndighet kan inneb�ra risk f�r oklarheter och m�lkonflikter. Dessa fr�gor samt vilka styr- och organisationsprinciper som b�r g�lla f�r myndigheter som helt eller delvis finansieras med inkoms�ter b�r bli f�rem�l f�r ytteriigare �verv�ganden.

F�reskrifter b�r s� snart som m�jligt meddelas om statliga myndigheters r�tt att ta ut ers�ttning f�r tj�nster och varor. Detta var en av de �tg�rder som angavs i regeringens riktlinjer f�r den fortsatta utvecklingen av stymingen av statlig verksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 1 s. 74). Behovet av en samlad reglering av myndighetemas befogenheter inom detta omr�de har blivit p�taglig. En s�dan reglering b�r syfta till att strama upp de regler och den praxis som idag till�mpas ifr�ga om de ers�ttningar som myndigheter tar ut i sin verksamhet.

F�reskriftema b�r inneh�lla regler som ger myndighetema r�tt att utan s�rskilt ytteriigare bemyndigande ta ut och disponera ers�ttning f�r tidskrif�ter, publikationer, f�rs�ljning och uthyming av informations- och kursma�terial, konferenser och kurser, r�dgivningsverksamhet, uthyming av utmst�ning och, efter medgivande av byggnadsstyrelsen, lokaler. F�mts�ttningen b�r vara att verksamheten �r av tillf�llig eller mindre omfattning och ligger inom ramen f�r myndighetens uppgifter.

I det fortsatta beredningsarbetet b�r ocks� kunna pr�vas att ge statliga
myndigheter en mer allm�n m�jlighet att ta ut ers�ttning f�r tj�nster som
utf�rs f�r andra statliga myndigheter. St�rre m�jligheter �n vad som har
funnits hittills skulle d� �ppnas f�r samordning och samverkan mellan myn-�� 25

digheter, gmndad p� �verenskommelser mellan ber�rda myndigheter.�� Prop. 1989/90:100 Myndigheten skulle d�rmed kunna avtala om att bist� varandra. M�jlighe-�� Bil. 2 tema �kar ocks� att med gemensam lokal, utmstning eller personal under�l�tta genomf�rande av verksamheten p� en viss ort eller f�r en viss typ av verksamhet.

Den �kade m�jligheten f�r statliga myndigheter att ta ut s�dan ers�ttning avses inte inskr�nka eller avgiftsbel�gga s�dant bist�nd mellan myndigheter som dessa �r �lagda enligt f�reskrifter eller sedv�nja. Det g�ller exempelvis remisser och yttranden som beg�rs av domstolar och liknande organ. Denna och vissa andra fr�gor som behandlas i det f�ljande b�r n�rmare studeras i det fortsatta beredningsarbetet.

R�tt att ta ut ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor enligt de nyss redovi�sade riktlinjema ger myndighetema inkomster som de b�r f� disponera f�r f�rvaltnings�ndam�l. Inkomstema b�r d�rf�r redovisas som inkomst under f�rvaltningsanslaget.

Det b�r i sammanhanget n�mnas att fr�gan om f�rs�ljning av myndig�heters personuppgifter f�r n�rvarande bereds i justitiedepartementet med anledning av data- och offentlighetskommitt�ns bet�nkande (SOU 1986:46) Integritetsskyddet i informationssamh�llet.

Effektivare samverkan

�verg�ngen till en mer m�l- och resultatorinterad styming samt den suc�cessiva delegeringen av ansvar och befogenheter till myndighetema g�r att det �r viktigt att utveckla samspelet och samordningen mellan olika statli�ga myndigheter. �ven samordningen mellan olika huvudm�n inom hela den oflfentliga sektom b�r utvecklas f�r att g�ra f�rvaltningen mer service-inriktad, mindre resurskr�vande och mindre beroende av indelningen i organisatoriska enheter.

Av 7� verksf�rordningen (1987:1100) f�ljer att myndighetema i vissa administrativa avseenden skall samordna sina verksamheter med angr�n�sande verksamheter. Och enligt 6 � f�rvaltningslagen (1986:223) skall varie myndighet l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen f�r den egna verk�samheten.

Initiativ till att ytterligare eflfektivisera den oflfentliga sektom och �ka f�mts�ttningar f�r lokala l�sningar genom olika former av samordning b�r utvecklas och stimuleras. Det kan t. ex. inneb�ra vidgade m�jligheter f�r myndighetema att sk�ta sin f�rvaltning, samordnat myndighetsagerande eller gemensam projektorganisation f�r flera myndigheter. I viss utstr�ck�ning p�g�r redan s�dana samverkansprojekt med olika inriktning och om�fattning.

En allm�n reglering av myndigheters r�tt att utan s�rskilt bemyndigande ta ut ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor i enlighet med vad som redovisats i det f�reg�ende underl�ttar m�jlighetema f�r en konkret sam�verkan mellan olika oflfentliga verksamheter.

Vid samverkan av olika slag �r det dock v�sentligt att var och en av de
ber�rda myndighetema beh�ller sitt sakansvar, sin styr- och ledningsfunk�
tion. Dessutom b�r vid val av samverkanspartner �verv�gas om verksam-�� 26

hetema �r of�renliga med varandra i n�gon mening. Samverkan f�r inte f�ra med sig att det uppst�r rollkonflikter i myndighetsut�vningen eller att med�borgama upplever att integriteten �r hotad.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Entreprenader

Som uttalas i 1989 �rs kompletteringsproposition (bil. I s. 32) kan det p� vissa omr�den vara l�mpligt att engagera privata entrepren�rer. Som ett led i arbetet med att �ka effektiviteten hos myndighetema b�r �verv�gas om uppgifter/verksamheter som i dag genomf�rs i egen regi b�ttre eller till en l�gre kostnad kan genomf�ras p� entreprenad. En sj�lvklar f�mts�ttning �r dock att statens behov av styming m. m. kan tillgodoses.

De fr�gor som behandlas i detta avsnitt (3.2.4) b�r utg�ra v�sentliga inslag i den fortsatta utvecklingen av den statliga f�rvaltningsmyndighetens vill�kor, m. m.

3.2.5 �versyn av statlig verksamhet som bedrivs i stiftelseform

N�gra huvudpunkter

� Riktlinjer f�r anv�ndningen m.m. av statliga stiftelser b�r ut�vecklas.

� Inneb�rden av statens ansvar f�r statliga stiftelser n�r det g�ller kunder och personal b�r �verv�gas.

� Utformningen av stadgar m. m. b�r ses �ver.

En stiftelse bildas genom att egendom ansl�s f�r att tj�na ett best�mt �ndam�l. F�r att en stiftelse skall f� st�llning som ett sj�lvst�ndigt r�tts�subjekt med f�rm�ga att f�ra sin egen talan kr�vs att den st�lls under sj�lvst�ndig f�rvaltning, vilket i allm�nhet sker genom att stiftelsen f�rses med en styrelse. Vissa regler om f�rvaltning av stiftelser ges i lagen (1929:116) om tillsyn av stiftelser.

Statliga stiftelser � varmed h�r avses s�dana stiftelser d�r staten har medverkat som stiftare � �r som regel undantagna fr�n tillsynslagen och n�gon generell reglering av denna verksamhetsform finns f�r n�rvarande inte.

De statliga stiftelsema skiljer sig vidare fr�n privata stiftelser bl. a. i det avseendet att f�rm�genhetsdispositionen inte �r den centrala uppgiften. Det v�sentliga �r i st�llet den verksamhet som den statliga stiftelsen skall bedriva eller finansiera.

Stiftelseformen anv�nds i vissa fall som altemativ till myndighetsfor�men, t.ex. i s�dana fall n�r samverkan med icke statliga organ bed�ms vara v�sentlig f�r verksamheten.

Mot bakgmnd av bl.a. de oklarheter vad g�ller villkoren f�r statliga stiftelser avses RRV inom kort f� i uppdrag att g�ra en �versyn av statliga stiftelser. En viktig utg�ngspunkt f�r �versynen �r att stiftelseformen b�r

27

anv�ndas endast n�r andra verksamhetsformer inte kan tillgodose beho�ven.

RRV skall bl. a. p� gmndval av kravet p� en restriktiv anv�ndning av stiftelseformen utveckla riktlinjer f�r anv�ndningen av stiftelser f�r statlig verksamhet.

RRV skall vidare �verv�ga vilket ansvar f�r staten som f�ljer av ett huvudmannaskap f�r en stiftelse. Det g�ller t. ex. statens ansvar gentemot avn�mare och personal.

Utformningen av stadgar och eventuella avtal f�r partssamverkan �r av avg�rande betydelse f�r statens m�jligheter att styra och f� insyn i verk�samheten. Eftersom s�dana fr�gor f�r n�rvarande saknar en �vergripande reglering skall RRV �verv�ga och l�mna f�rslag om hur stiftelsestadgar och samverkansavtal b�r utformas f�r att riksdagen och regeringen skall kunna styra och f� insyn i verksamheten p� ett tillfredsst�llande s�tt.

Flera stiftelser �r genom stadgar, avtal eller f�reskrifter �lagda att f�lja budgethandboken vid utformning av framst�llning om statligt bidrag. RRV skall utforma riktlinjer f�r om och n�r en s�dan stiftelse skall f�lja den nya budgetf�rordningen (1989:400). RRV b�r ocks� l�mna f�rslag till i vilken form detta b�r regleras.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.2.6 Vissa bolag utanf�r afi�rsverkssektorn

N�gra huvudpunkter

� S�dan statlig konkurrensutsatt aflT�rsverksamhet utanf�r aflT�rs�
verkssektom som �r av st�rre omfattning b�r bedrivas i bolags�
form.

-�� P� myndighetsomr�det, d�r aff�rsverksamheten ofta �r mindre
konkurrensutsatt, mindre omfattande och n�ra kopplad till myn�
dighetsuppgiftema i �vrigt, b�r uppdragsmodellen normalt an�
v�ndas.

RRV har p� regeringens uppdrag kartlagt de s�rskilda krav, vad g�ller statsmaktemas styming och uppf�ljning, som b�r tillgodoses om en myn�dighet f�rvaltar statens aktier i ett bolag. RRV:s rapport (1987:764) Myn�dighetsbolag utanf�r aflT�rsverkssektom har remissbehandlats.

Enligt RRV �r det endast i undantagsfall n�dv�ndigt att bilda ett myn�dighetsbolag utanf�r aflT�rsverkssektom, t. ex. vid viss partssamverkan.

Enligt n�ringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkur�rensverk (SPK) b�r konkurrensutsatt aflT�rsverksamhet bedrivas i bolags�form. Ett viktigt sk�l till denna bed�mning �r att starka krav b�r st�llas p� att s�dan aff�rsverksamhet i fr�ga om bl. a. kostnads- och int�ktsredovis�ning h�lls �tskild fr�n en myndighets �vriga verksamhet f�r att motverka m�jligheter till korssubventionering, m. m.

I princip b�r arten av verksamhet avg�ra i vilken form den skall bedri�vas. F�r konkurrensutsatt verksamhet av st�rre omfattning �r s�ledes bolagsformen v�l avpassad. P� myndighetsomr�det utanf�r aflf�rsverks-

28

sektom �r dock aflfarsverksamhetema oftast mindre konkurrensutsatta, av mindre omfattning och n�ra kopplade till myndighetsuppgiftema i �vrigt. I dessa fall b�r d�rf�r uppdragsmodellen normalt anv�ndas.

N�r det g�ller ansvaret f�r f�rvaltningen av statliga bolag saknas det i dag, enligt Stockholms universitet, en n�rmare belysning av den f�rvalt�ningsr�ttsliga problematik som kan uppst� n�r ett myndighetsbolag bildas. Enligt riksdagens revisorer kan det finnas en viss risk f�r en sammanbland�ning av verksamhetema och f�r oklara ekonomiska ansvarsf�rh�llanden, ocks� om en myndighet har ansvaret f�r bolaget. D�rf�r b�r en str�van vara att i st�rsta m�jliga utstr�ckning f�rl�gga f�rvaltningsansvaret f�r bolag vid sidan om f�rvaltningsmyndighetema.

Mot bakgmnd av det som redovisats nyss b�r vissa bolagsfr�gor bli f�rem�l f�r ytterligare �verv�ganden. En kartl�ggning b�r g�ras av konkur�rensutsatt aff�rsverksamhet av st�rre omfattning som bedrivs i myndighets�form. En bed�mning b�r g�ras av dels f�mts�ttningama f�r att bryta ut s�dan verksamhet ur myndighetemas �vriga verksamhet, dels hur f�rvalt�ningsansvaret i s� fall b�r organiseras.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.3 Kommunema och landstingen i f�r�ndring 3.3.1 Allm�na utg�ngspunkter

Ansvaret f�r den oflfentliga sektoms verksamhet har i allt st�rre utstr�ck�ning decentraliserats till kommuner och landsting. Framf�rallt g�ller detta omr�den som �r n�ra de enskilda m�nniskomas vardag s�som bamom�sorg, skola, boende, sjukv�rd och �ldreomsorg.

Av v�rt lands samlade resurser anv�nds mer �n en femtedel f�r kommu�nala angel�genheter. De anst�llda i kommuner och landsting uppg�r till mer �n en miljon och som f�rtroendevalda �r cirka 70000 personer enga�gerade. I det f�ljande redovisas n�gra �vergripande fr�gor som �r aktuella p� det kommunala omr�det. Andra kommunala fr�gor har behandlats i redo�visningen av utvecklingsinsatser inom olika omr�den (avsnitt 2).

3.3.2 �versyn av statens bidrag till kommunerna

N�gra huvudpunkter

� En parlamentarisk utredning avses tills�ttas med uppgift att g�ra en �versyn av statens bidrag till kommunerna. �versynen omfat�tar ocks� skatteutj�mningssystemet.

Fr�n kommunemas och landstingens utg�ngspunkter kan en alltf�r stor omfattning av specialdestinerade statsbidrag med omfattande regleringar och best�mmelser begr�nsa m�jlighetema att v�lja de l�mpligaste s�tten f�r att uppn� �nskade resultat. Mot denna bakgmnd b�r, som uttalades i 1989 �rs kompletteringsproposition, inriktningen vara att f�r kommuner och landsting reducera inslaget av specialdestinerade statsbidrag med om�fattande regleringar och best�mmelser.

29

Exempel p� omr�den d�r st�rre f�r�ndringar av statsbidragen f�r n�rva�rande �r aktuella �r �ldreomsorgen och flyktingmottagandet.

F�r att statens transfereringar p� sammanlagt ca 75 miljarder kr. till kommunema skall f� b�sta m�jliga eflfekt b�r en mer genomgripande f�r��ndring g�ras av statsbidragssystemet.

Regeringen avser att tills�tta en parlamentarisk utredning med uppdrag att se �ver statens bidrag till kommunema. �versynen,som ocks� avses omfatta skatteutj�mningssystemet, b�r resultera i att en j�mnare f�rdelning av kommunalskattema kan uppn�s.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

3.3.3 F�rnyelse av den kommunala sj�lvstyrelsen

N�gra huvudpunkter

� Samverkan mellan staten, kommunema och landstingen om f�r�nyelsefr�gor f�rst�rks.

� Arbetet med att f�renkla statliga regler som riktar sig till kommu�ner och landsting intensifieras.

� Nya m�jligheter �ppnas f�r frikommunerna att bedriva f�rs�ks�verksamhet.

Den oflfentliga verksamheten m�ste ses som en helhet d�r staten, kom�munerna och landstingen utg�r delar med delvis olika roller. Staten har det �vergripande ansvaret f�r samh�llsutvecklingen och medborgarnas v�l�f�rd. F�r att den oflfentliga verksamheten som helhet skall fungera effektivt och tj�na medborgarna p� ett bra s�tt kr�vs dock en n�ra samverkan mellan de olika samh�llsorganen och ett v�l fungerande samspel mellan stat och kommun.

I det hittillsvarande f�myelsearbetet har str�van att vidga kommuner�nas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. F�rslag om generella f�r�ndringar har lagts fram (SOU 1988:25) och i frikommunf�r�s�ket (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368) pr�vas fr�gor om �kat kom�munalt ansvar inom olika omr�den. Stal-kommunberedningen (C 1983:02) har i uppdrag att driva detta arbete vidare i n�ra kontakt med kommuner och landsting. En viktig uppgift �r att sprida erfarenheterna av de olika f�rs�ken vidare till alla landets kommuner och landsting. Beredningen skall ocks� vara en kontaktkanal f�r kommunsektorn n�r det g�ller att initiera f�r�ndringar i uppgifts- och arbetsf�rdelningen mellan statlig och kommu�nal verksamhet. Regeringen har beslutat f�rl�nga stat-kommunbered�ningens uppdrag till den 30 juni 1992.

Frikommunf�rs�ket har kommit att spela en viktig roll f�r att finna nya v�gar f�r f�myelse och utveckling av den kommunala sj�lvstyrelsen. Stat-kommunberedningen har i bet�nkandena (SOU 1988:26) Frikommunf�r�s�ket och (Ds 1989:16) Frikommuner visar v�gen l�mnat en utf�rlig redovisning f�r f�rs�ksverksamheten.

Riksdagen beslutade i november 1988 att f�rl�nga f�rs�ksverksamheten till utg�ngen av �r 1991 (1988/89: KU 6, rskr. 13). Samtidigt har ytteriigare

30

kommuner och landsting getts m�jlighet att delta i f�rs�ken. Detta har lett till att elva nya frikommuner har utsetts. Sammanlagt deltar f�r n�rvarande 21 kommuner och tre landsting.

Enligt riksdagens �nskem�l har regeringen vid olika tillf�llen redovisat f�r riksdagen de �tg�rder som vidtagits inom ramen f�r frikommunf�rs��ket. Senast har en s�dan redovisning l�mnats i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 16). D�refter har regeringen medgett �kad samverkan mellan landsting och privata v�rdgivare genom m�jlighet att dela tj�nster. Vidare har regeringen �ppnat ytteriigare m�jlighet till f�r�s�ksverksamhet inom skolomr�det. Regeringen har ocks� gett dispens fr�n reglema f�r statsbidrag till hemtj�nsten.

Regeringen har vidare beslutat f�ri�nga giltigheten av sitt tidigare beslut ang�ende f�rs�ksverksamhet med en delegation f�r vissa �renden i lanl�bmksn�mnden i J�mtlands l�n. Samtidigt har regeringen l�mnat ett upp�drag om utv�rdering av denna verksamhet.

F�rs�ksverksamheten har hittills varit inriktad p� att genom dispenser och avsteg fr�n f�reskrifter i olika f�rfattningar vidga kommunernas och landstingens handlingsfrihet. Verksamheten breddas nu till att �ven om�fatta mera generella f�r�ndringsstr�vanden. Det g�ller bl.a. f�renkling av och information om s�v�l statliga som kommunala regler, b�ttre uppf�lj�nings- och utv�rderingssystem, vidgat samarbete mellan kommuner och landsting samt �kat bmkarinflytande.

I stat-kommunberedningens uppdrag ing�r att �verv�ga en rad olika aspekter om relationema mellan staten, kommunema och landstingen. En huvuduppgift �r att se �ver formema f�r samverkan mellan staOig och kommunal verksamhet. �verv�ganden skall g�ras om f�r�ndringar beh�vs i ansvars- och arbetsf�rdelningen mellan olika samh�llsorgan. Som ett led i detta utredningsarbete st�djer beredningen ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen i Lund "Kompetensf�rdelningen stat�kommun. Motiven f�r f�rdelningen av samh�llsuppgifter staten-kommu�nerna-landstingen 1930-1988".

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.3.4 Nya v�gar f�r den kommunala demokratin

N�gra huvudpunkter

� Den kommunala demokratin f�rdjupas genom �kad decentrali�sering.

� F�rs�k med bmkarinflytande i den kommunala verksamheten bedrivs och utvidgas.

� F�rslag l�ggs om att f�rb�ttra de f�rtroendevaldas arbetsvillkor.

Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits om den kommunala de�mokratin. Bel�nkanden fr�n den pariamentariskt sammansatta demokra�tiberedningen har lagts till gmnd f�r regeringsf�rslag till riksdagen (prop. 1986/87:91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. Den kommu�nala demokratin m�ts dock st�ndigt av nya problem och brister. I en del

31

fall utg�r regler i lagar och andra f�rfattningar hinder f�r att driva ett�� Prop. 1989/90:100 f�myelsearbete p� kommunal niv�. Olika initiativ har tagits f�r att under-�� Bil. 2 l�tta medborgamas m�jligheter att ta ansvar f�r och aktivt delta i det kommunala arbetet.�� ,

Genom riksdagens st�llningstagande till den n�mnda propositionen har �kade m�jligheter skapats f�r brukarnas inflytande i kommuner och lands�ting. �ndringar har gjorts i kommunallagen som inneb�r att de kommuna�la n�mndema skall verka f�r att samr�d sker med bmkama. Bmkarinfly-tandet f�rst�rks ocks� genom en annan kommunallags�ndring som ankny�ter till lagens delegeringsregler. Ett delegeringsuppdrag fr�n styrelsen eller en n�mnd till en anst�lld skall i forts�ttningen kunna f�renas med villkor om samr�d med bmkama.

I kooperativa r�dets regi p�g�r ocks� f�rs�k med kooperativa l�sningar f�r att f�mya den oflfentliga sektom. Den snabba framv�xten av f�r�ldra�kooperativa daghem har visat p� hur s�dana lokala l�sningar kan ge h�g kvalitet utan �kade kostnader samtidigt som medborgama f�r b�ttre m�j�ligheter att p�verka och utforma oflfentlig verksamhet. Under 1990 kom�mer kooperativa r�det att belysa kooperativa l�sningar inom �ldre- och handikappomsorg, rehabilitering, psykiatri samt skolomr�det.

Ett �kat bmkarinflytande �ver den kommunala servicen �r en viktig del i det utvecklingsarbete som p�g�r. En arbetsgmpp om bmkamas m�jlighe�ter till inflytande i kommuner och landsting har d�rf�r inr�ttats inom stat-kommunberedningen. Arbetsgmppen skall bl. a. utarbeta och sprida infor�mation om hur samr�d med bmkama kan utformas. I utredningsuppdra�get ing�r ocks� att f�lja och sprida kunskap om p�g�ende f�rs�k med bmkarinflytande i kommuner och landsting. Arbetsgmppen best�r av f�retr�dare f�r regeringskansliet, kommunf�rbunden och de fackliga orga�nisationema.

I m�nga kommuner p�g�r en omfattande decentralisering av beslut och verksamhetsansvar lill lokala organ. Inom "storkommunens" ram vill man f�rs�ka �terskapa den n�rhet mellan medborgare och f�rtroendevalda som tidigare fanns i de m�nga sm�kommunema. F�rs�ken med lokala n�mnder med �vergripande ansvarsomr�den har ocks� till syfte att samordna verk�samheten mellan olika sektorer s�som skola, socialtj�nst, fritid och kultur.

Ett hinder i f�rs�ksverksamheten med lokala organ har varit lagstift�ningen om den speciallagsreglerade n�mndorganisationen. I frikommun�f�rs�ket har de deltagande kommunema f�tt n�stan fullst�ndig frihet att organisera de centrala n�mndema. Det �r endast kommunstyrelsen, val�n�mnden och i f�rekommande fall folkh�gskolestyrelsen som �r obligato�riska. I �vrigt har frikommunema r�tt att l�gga uppgifter som ankommer p� en central n�mnd p� en eller flera andra n�mnder.

�ven i fr�ga om lokala organ har frikommunema f�tt �kad organisa�tionsfrihet. Dessa kan inr�tta institutionsstyrelser inom det specialreglera-de omr�det och l�mna uppgifter till lokala organ �ven om uppgiften inte �r begr�nsad till kommundelen. Frikommunema f�r ocks� inr�tta s�rskilda organ f�r att ta hand om viss f�rvaltning och verkst�llighet under ett lokalt organ, t. ex. f�r en by eller ett bostadsomr�de.

Sedan riksdagen �r 1988 beslutade om f�rl�ngning av frikommunf�rs�-�� 32

ket har regeringen utsett elva nya frikommuner som bl. a. bedriver f�rs�k med f�r�ndringar i n�mndorganisationen. D�nha f�rs�ksverksamhet lik�som den som p�g�r i andra frikommuner f�ljs kontinuerligt av stat-kom�munberedningen (Dir. 1984:28). En s�rskild utv�rdering kommer att g�ras.

I kommunema och landstingen har de f�rtroendevalda viktiga uppgifter. M�nga f�rtroendevalda har dock sv�rt att kombinera kommunala uppdrag med yrkesarbete, familj och fritid. En del l�mnar sina uppdrag under p�g�ende mandatperiod. Det kan ocks� vara sv�rt att rekrytera f�rtroen�devalda till kommunalpolitiskt arbete. De h�r fr�goma har stor betydelse f�r utvecklingen av den kommunala demokratin.

En s�rskild utredare - f�rtr�endeuppdragsutredningen (C 1988:01) -har i uppdrag att utreda de f�rtroendevaldas arbelsf�mts�ttningar. Utred�ningen har presenterat f�rslag som g�ller ers�ttning f�r f�rlorad arbetsf�r�tj�nst (Ds 1988:46), det kommunala partist�det (SOU 1988:47) samt m�jligheten f�r kommuner och landsting att ge st�d till ungdomsorganisa�tioner (SOU 1988:67). I den sistn�mnda fr�gan har riksdagen nyligen beslutat efter f�rslag fr�n regeringen (prop. 1989/90:23, KU 16, rskr. 46). De �vriga utredningsf�rslagen bereds f�r n�rvarande i civildepartementet. Ett slutbet�nkande fr�n utredningen f�rv�ntas inom kort.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.3.5 En f&renklad kommunallagstiftning

N�gra huvudpunkter

-       En pariamentarisk kommitt� utarbetar f�rslag till en ny samlad kommunallag.

-       �kad information ges till kommuner och landsting om det statliga regelsystemet.

-       Utredningsarbete p�g�r om f�renkling av kommunemas och landstingens egna regler.

Den kommunala verksamheten f�r�ndras fortl�pande. Detta inneb�r att �ven kommunallagstiftningen beh�ver anpassas till nya f�rh�llanden. Det g�ller inte minst kommunallagens �vergripande roll. De principer som ligger bakom kommunallagen b�r klarare komma till uttryck i speciallag�stiftningen.

Ett betydande utredningsarbete har gjorts p� kommunallagstiftningens omr�de. En principskiss till en ny kommunallag utarbetades 1985 av demokratiberedningen (SOU 1985:29). Efter en omfattande remissbe�handling har en arbetsgmpp i civildepartementet gjort en juridisk�teknisk �versyn av f�rslaget. Arbetsgmppen har lagt fram bet�nkandet (Ds 1988:52) Ny lag om kommuner och landsting. F�rslag har ocks� lagts fram av stat- kommunberedningen om kommunala f�retag (DsC 1985:13), kom�munal n�ringslivspolitik (DsC 1986:16) och kommunal medverkan i inter�nationella fr�gor (DsC 1986:10).

Under h�sten 1988 beslutade regeringen (Dir. 1988:50) tills�tta en parla�mentariskt sammansatt kommitt� -� 1988 �rs kommunallagskommitt�

33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2

(C 1988:03) - med uppdrag att utarbeta ett samlat f�rslag till en ny kom�munallag. F�mtom de fr�gor som behandlas i de n�mnda bet�nkandena skall kommitt�n bl.a. �verv�ga j�vs- och sekretessreglema, direktval av lokala n�mnder samt de mindre partiemas insyn och arbetsf�rh�llanden i kommunalpolitiken. Kommitt�ns arbete skall enligt direktiven bedrivas med sikte p� att ett f�rslag skall kunna presenteras senast den 1 febmari 1990.

Erfarenhetema av frikommunf�rs�ket visar bl. a. att det inom kommu�ner och landsting r�der os�kerhet om det statliga regelsystemet. Ett viktigt inslag i det fortsatta utvecklingsarbetet �r d�rf�r att finna former f�r information och kunskapsuppbyggnad om det statliga regelsystemet och att f�resl� f�r�ndringar n�r s� anses befogat.

En annan erfarenhet fr�n frikommunf�rs�ket �r att det m�nga m�nger har varit egna kommunala regler som uppfattats som hinder f�r en mer eflfektiv verksamhet av b�de kommunema sj�lva, organisationer, f�retag och enskilda medborgare. M�nga av dessa regler riktar sig direkt till allm�n�heten. Ett f�renklingsarbete beh�vs d�rf�r �ven n�r det g�ller de kommu�nala reglema. En arbetsgmpp har tillsatts inom stat-kommunberedningen f�r att behandla dessa fr�gor.

I stat-kommunberedningens uppdrag ing�r att belysa ramlagarnas kon�sekvenser f�r den kommunala sj�lvstyrelsen och ekonomin. Som ett led i detta utredningsarbete st�djer beredningen forskningsprojektet Ramlagar�na i f�rvaltningspolitiken. Huvudsyftet med studien �r att kartl�gga, ana�lysera och sammanst�lla kunskap s� att det blir m�jligt att f�rst� ramlagar�na i ett f�rvaltningspolitiskt totalperspektiv. I unders�kningen ing�r ocks� att belysa vilken betydelse intemationella regleringar av ramlagskarakt�r har f�r svensk del.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

3.3.6 Ett b�ttre resursutnyttjande

N�gra huvudpunkter

� Metoder f�r uppf�ljning och utv�rdering utvecklas. Studier g�rs av servicevariationer.

� Utvecklingsarbetet med sambmk av resurser inom den oflfentliga sektom forts�tter.

� Administrationen av statsbidragen till kommunema och lands�tingen b�r f�renklas.

En stor del av samh�llsekonomins resurser tas i anspr�k av kommuner och landsting. Den kommunala sektom disponerar idag dubbelt s� mycket som den statliga. Fr�gan om hur resursema anv�nds har d�rigenom allt�mer kommit i centmm.

F�r s�v�l staten som kommunema och landstingen har uppf�ljning och utv�rdering av oflfentlig verksamhet f�tt �kad betydelse. Bidragande orsa�ker till detta �r utvecklingen mot minskad statlig detaljreglering av den kommunala sektom samt �kad anv�ndning av ramlagstiftning och m�ls-

34

tyming. Metoder beh�ver utvecklas f�r att f� kunskap om hur verksam- Prop. 1989/90:100 hetsm�l uppfylls, vilka problem som orsakar brister i m�luppfyllelsen. Bil. 2 effektiviteten i verksamheten och behovet av f�r�ndringar i t. ex. lagstift�ningen. Inom stat-kommunberedningen har en arbetsgmpp tillsatts f�r att behandla dessa fr�gor. I samarbete med kommunf�rbunden, riksrevi�sionsverket och statskontoret har ett kartl�ggningsarbete inletts. Statskon�toret har nyligen i en rapport (1989:12) redovisat kunskap och erfarenheter om utv�rderingsverksamhet i de nordiska l�ndema och i Storbritannien.

Ett utvecklingsarbete p�g�r med sambruk av resurser mellan statliga myndigheter samt kommuner och landsting. Projektet omfattar orter med olika storlek och ansatser f�r sambmksarbetet. I n�gra fall pr�vas sambmk inom hela l�n och mellan flera kommuner. Ett tiotal sakomr�den ing�r i sambmksverksamhelen. Det g�ller fastighetsf�rvaltning, materielunder-h�ll- verkst�der, transporter och resor, kost, h�lso- och sjukv�rd, fritid och kultur, upphandling av varor och tj�nster, kontorsrationalisering, personal�administration och ADB-resurser. Statskontoret har i uppdrag att genom�f�ra f�rs�ksverksamheten i samr�d med bl.a. stat-kommunberedningen och kommunf�rbunden. Regeringen har nyligen beslutat f�ri�nga f�rs�ks�tiden till den 30 juni 1991.

Inom glesare befolkade omr�den finns sv�righeter att uppr�tth�lla en god oflfentlig serviceniv�. F�r att avhj�lpa detta p�g�r f�rs�k med lokal-och servicekonlor d�r statliga och kommunala funktioner f�rts samman. I stat-kommunberedningen har en s�rskild arbetsgmpp bildats med uppgift att f�lja och utveckla verksamheten.

F�r finansiering av den kommunala verksamheten har statsbidragen stor betydelse. Statskontoret har p� regeringens uppdrag kartlagt de admi�nistrativa kostnadema f�r hanteringen av statsbidrag till kommunema. Kartl�ggningen har omfattat s�v�l statens som kommunemas kostnader. Utredningsarbetet har genomf�rts i samr�d med stat-kommunberedningen och Svenska kommunf�rbundet. Ut�ver ekonomi-administrativa uppgifter som granskning, f�rdelning av medel, utbetalningar och anslagsber�kningar ing�r i begreppet administration information om statsbidragssystemen samt uppf�ljning och utv�rdering.

Unders�kningen visar att statens och kommunemas kostnader f�r den administrativa hanteringen av statsbidrag var ca 90 miljoner kronor �r 1988. Totalt betalades detta �r ca 49 miljarder kr. ut i statsbidrag (driftbidrag och utvecklingsmedel) till kommunema. Administrationskostnadema f�r staten och kommunema uppg�r s�ledes till 0,2 procent. I rapporten (1989:27) Vad kostar ett statsbidrag? konstaterar utredama bl. a. f�ljande:

"Kartl�ggningen har visat att en v�g att minska de administrativa kost�nadema kan vara att ge de specialdestinerade systemen fler generella inslag och att koncentrera de granskande inslagen till enstaka tillf�llen. De cen�trala myndighetema ges h�rvid st�rre m�jligheter att avs�tta mer resurser �t �vergripande fr�gor, uppf�ljning och utv�rdering."

Rapporten bereds f�r n�rvarande i civildepartementet.
I olika studier �gnas fr�gor om servicevariationer stor uppm�rksamhet.
Unders�kningar av skillnader mellan svenska kommuner har initierats av�� 35

civildepartementet (Ds 1988:36). Inom ramen f�r projektet om kostnader f�r offentliga tj�nster i Norden - det s. k. KRON-projektet - har ett antal rapporter utarbetats. Den f�rsta rapporten kom �r 1983 och belyste kost�nadema f�r vissa offentliga tj�nster i Danmark, Finland, Norge och Sveri�ge. Tv� �r senare gjordes en uppf�ljning av rapporten och �r 1987 redovi�sades studier om bam- och �ldreomsorgen i de nordiska l�nderna. Vid det nordiska kommunministerm�tet �r 1989 uttalades att fortsatta studier b�r g�ras. �verl�ggningar p�g�r nu om utredningsarbetets uppl�ggning mellan statistikcheferna i de nordiska l�ndema.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.3.7 Forskning om kommunal verksamhet

N�gra huvudpunkter

� Forskning om den kommunala sj�lvstyrelsen utvecklas.

-�� Ett program utarbetas f�r forskning om kommunemas och lands�
tingens verksamhet.

Debatten om f�r�ndringar i statens, landstingens och kommunemas verksamhet handlar i stor utstr�ckning om nya problem och nya fr�gor. F�rtroendevalda och anst�llda m�ste i allt st�rre utstr�ckning ta till vara forskningsresultat n�r det t.ex. g�ller styming, ledning, utveckling och effektivisering av verksamheter. Krav st�lls p� nya kunskaper och �kad kompetens. Till detta kan forskningen ge betydelsefulla bidrag. Detta �r bakgmnden till att regeringen har inr�ttat en delegation (C 1984: A) f�r forskning om den offentliga sektom.

I forskningsdelegationens verksamhet har st�d till forskning om kom�munala fr�gor haft en framskjuten plats. F�r att kunna st�dja eftersatta forskningsomr�den tr�ffades en �verenskommelse mellan regeringen och kommunf�rbunden. F�r tre�rsperioden 1987�1990 har 10 milj. kr. ansla�gits f�r olika forskningsinsatser.

Som exempel p� forskningsomr�den av intresse f�r den kommunala sektom kan n�mnas demokratiskt ledarskap, kommunal sj�lvstyrelse och kommunemas omv�ridsberoende, datateknik i kommunal verksamhet, ekonomisk �tstramning och kommunal f�myelse, myndighetskontakt i medborgarperspekliv, makt och ansvar � en j�mf�relse av decentralisering i kommuner och landsting samt kommunal ekonomi och organisation.

Fr�gan om den kommunala sektoms v�xande kunskaps- och utvecklings�behov kommer att behandlas i 1990 �rs forskningspolitiska proposition.

36

3.4 Personalf�rs�rjning i offentlig sektor 3.4.1 Allm�nna utg�ngspunkter

Prop. 1989/90:100 BiL 2

N�gra huvudpunkter

� Den oflfentliga sektom utg�r en stor del av arbetsmarknaden och har i stor utstr�ckning specialiserade och h�gt kvalificerade ar�betsuppgifter.

� Reformer genom omprioriteringar och �vriga �tg�rder f�r att m�ta medborgamas �kade krav p� den oflfentliga sektoms eflfek�tivitet kommer att st�lla medarbetama inf�r nya och delvis �nnu mer kr�vande arbetsuppgifter. Konkurrensen om v�lutbildad personal f�rv�ntas under 1990-talet �ka inom alla sektorer av ekonomin.

� �tg�rder f�r en eflfektiv personalf�rs�rjning �r d�rf�r strategiskt viktiga f�r att s�kerst�lla och utveckla de anst�lldas f�rm�ga att genomf�ra sina uppdrag i samh�llet.

Arbetsuppgiftema inom oflfentlig sektor �r i stor utstr�ckning kvalifice�rade. Under 1990-talet kommer konkurrensen om v�lutbildad personal att �ka. Behovet kommer att vara stort inom alla sektorer av ekonomin.

Den ovanligt l�nga och stabila h�gkonjunkturen har, trots att utbudet av arbetskraft �kat rej�lt, medf�rt en p�taglig konkurrens om arbetskraften inom m�nga sektorer p� arbetsmarknaden. Efterfr�gan p� arbetskraft �r s�rskilt tydlig i storstadsregionema.

Hela arbetsmarknaden syssels�tter i dag n�ra 4,5 miljoner m�nniskor. Arbetsmarknaden har de senaste decennierna genomg�tt och genomg�r fortfarande stora f�r�ndringar. Sedan 1983 har antalet heltidssysselsatta personer �kat med n�ra 400000. Under 1990-talet v�ntas en fortsatt om �n avtagande �kning av antalet sysselsatta samtidigt som det kommer att ske en stark f�rskjutning upp�t av de yrkesverksammas genomsnittliga �lder.

Under 1980-talet har antalet arbetade timmar f�r f�rsta g�ngen p� �rtionden �kat under en l�ngre period. Industrins andel av syssels�ttning�en minskar och �r f�r n�rvarande ca 23%. Tj�nstesektorn, utom sektorn handel och samf�rdsel, �kar och omfattar idag hela 47 % av arbetskraften.

Barnomsorg, �ldreomsorg och handikappomsorg har gjort det m�jligt f�r allt fler kvinnor att f�rv�rvsarbeta. Andelen kvinnor i arbetskraften har de senaste 20 �ren �kat fr�n ca 36 % till ca 47 %.

Den oflfentliga sektorn har till stor del blivit en kvinnornas arbetsplats. Inom den oflfentliga sektom, som i dag syssels�tter ca 36% av arbetskraf�ten, �r nu ca 70% av de anst�llda kvinnor totalt sett. Av de 583000 (avser �r 1988) anst�llda med statligt reglerad l�n �r andelen kvinnor ca 48 %, medan kvinnomas andel av de 993000 anst�llda i kommunal verksamhet �r hela ca 81 %. En stor del av de offentliganst�llda arbetar deltid. Inom statligt reglerad verksamhet arbetar ca 43 % av kvinnorna och ca 14 % av m�nnen deltid. Inom kommunal verksamhet �r motsvarande andelar ca 60 % respektive 20 % i genomsnitt.

37

Inom delar av den oflfentliga sektom r�der i dag personalbrist. Det g�ller Prop. 1989/90:100 fr�mst omr�dena v�rd och omsorg men ocks� andra omr�den d�r � ofta Bil. 2 h�gutbildade � offentliganst�llda �r attraktiva p� andra arbetsmarknads�sektorer. Som ett m�tt p� behoven av arbetskraft inom offentlig sektor kan n�mnas att enligt nuvarande prognoser beh�ver antalet anst�llda enbart inom v�rd och omsorg fram till �r 2000 �ka med c:a 20000 personer per �r. Detta motsvarar den st�rsta delen av det under samma tid ber�knade �rliga nettotillskottet av arbetskraft i Sverige. Den statliga sektom f�mt�s�tts inte beh�va �ka antalet anst�llda, men �ven med of�r�ndrad niv� p� verksamheten har staten ett behov av att rekrytera mellan 20000 - 30000 personer per �r f�r att ers�tta sina avg�ngar.

Personalf�rs�rjningen p�verkas av alla f�reteelser som r�r tillg�ng till, efterfr�gan p� och oms�ttning av personal och kompetens. D�rf�r �r regeringens �tg�rder f�r den oflfentliga sektoms personalf�rs�rjning sv�ra att avgr�nsa. De nyss n�mnda �tg�rdema f�r en tydligare ansvarsf�rdel�ning mellan stat och kommun, f�r �kat bmkarinflytande, f�r decentralise�ring och delegering, f�r nya verksamhetsformer och arbetss�tt m. m. p�verkar i h�gsta grad personalf�rs�riningen i den meningen att en effektiv och omv�rldsanpassad verksamhet lockar till sig personal och f�r befintlig personal att stanna.

D�mt�ver kr�vs bl. a. �tg�rder inom en rad omr�den f�r att �ka utbudet av arbetskraft.

En proposition (1989/90:62) har nyligen f�relagts riksdagen med f�rslag bl.a. om anv�ndning av medlen i den genom lagen (1989:484) om arbets�milj�avgift inr�ttade arbetslivsfonden. Arbetsmilj�kommissionens arbete med att identifiera och analysera de 400000 farligaste jobben kommer att vara av stor betydelse i detta sammanhang.

Regionalpolitiken syftar bl.a. till b�ttre balans p� arbetsmarknaden. Regeringen avser att l�mna en ny regionalpolitisk proposition under v�ren 1990. Inf�randet av ett nytt skattesystem �r av utomordentlig betydelse f�r att �ka utbudet av arbetskraft, inte minst f�r deltidsarbetande kvinnor.

Den s. k. arbetslinjen skall fullf�ljas genom �tg�rder f�r att rehabilitera m�nniskor och d�rigenom �ka arbetskraftsutbudet i mer direkt mening. Sjukfr�nvaron m�ste minskas genom b�ttre arbetsmilj�er. Fler deltidsarbe�tande b�r kunna erbjudas �kad arbetstid inte minst inom den oflfentliga sektorn. Insatser kommer att g�ras f�r att underl�tta f�r personer som l�m�nat arbetsmarknaden att �terintr�da i arbetslivet. Andra m�jliga �tg�rder �r att g�ra nuvarande regler f�r arbetskraftsinvandringen mer konjunkturk�n�sliga, att flyktingar slussas in snabbare p� arbetsmarknaden, och att de gmndkunskaper och den yrkesutbildning som invandrare har med sig fr�n sina heml�nder utnyttjas b�ttre.

38

3.4.2 Den statliga sektorn

N�gra huvudpunkter

Personalf�rs�riningen inom den statliga sektom b�r fr�mjas genom

�en prioritering av fortsatt avreglering, decentralisering och dele�gering,

�b�ttre m�jligheter att rekrytera och beh�lla personal bl. a. genom att inf�ra verksamhetsanpassade l�nesystem,

-     underl�tta stmkturf�r�ndringar genom bl.a. ett nytt trygghetsav�tal,

-     en effektivare kompetensutveckling genom bl. a. skapandet av ett eflfektivt centralt st�d och goda m�jligheter till utveckling av personalens kunskaper,

�� f�rb�ttrade arbetsformer genom �tg�rder f�r nya medbest�m�
mandeformer, j�mst�lldhet mellan k�nen och en god arbetsmilj�
m. m.,

-�� b�ttre rekrytering, utveckling och r�rlighet bland chefer.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Regeringen ansvarar f�r att det finns en eflfektiv organisatorisk och finansiell stmktur f�r den personalpolitiska verksamheten i staten. Rege�ringen ansvarar ocks� f�r att det finns en kunnig och rationell f�rhand�lings-, utvecklings-, utbildnings- och r�dgivningsverksamhet. Det �r speci�ellt viktigt att de centrala st�dformema kan utvecklas och f�myas i takt med att stora delar av arbetsgivaransvaret delegeras till myndighetema. Slutligen initierar och finansierar regeringen olika slag av insatser som syftar till en b�ttre personalf�rs�rining eller till en personalpolitisk utveck�ling.

Regeringen och � inom det avtalsreglerade omr�det � statens arbets�givarverk (SAV) bedriver d�rf�r ett aktivt arbete f�r att ge myndighetema �kat ansvar f�r och �kade befogenheter inom de l�ne- och personalpoliti�ska omr�dena. Syftet �r att fr�mja effektiviteten i myndighetemas verk�samhet. Inom l�nepolitiken har det skett en stark decentralisering. En allt st�rre del av l�neutrymmet f�rdelas numera i lokala f�rhandlingar, samti�digt som myndighetema f�tt ett allt st�rre ansvar f�r l�nebildningen i dess helhet. Partema har s�lunda �r 1989 tr�ffat avtal om

�s�rskilda aff�rsverks- och bolagsavtal, som bl. a. ger aff�rsverken och bo�lagen b�ttre f�mts�ttningar att konkurrera p� lika villkor som �vriga akt�rer p� marknaden,

�ett nytt l�nesystem, som innefattar tariflfl�ner och individuella l�ner,

�ett nytt trygghetsavtal, som underl�ttar stmkturf�r�ndringar och r�rlig�het inom statsf�rvaltningen,

�kompetensutveckling inom statsf�rvaltningen, d�r partema avs�tter 300 milj. kr. f�r kompetensutvecklings�tg�rder inom sm� och medelstora myndigheter,

�utveckla metoder f�r att kunna j�mf�ra arbeten av lika v�rde.

39

�� att f�r�ndra de avtalsbara f�mts�ttningama f�r medbest�mmande och�� Prop. 1989/90: IOO
d�rmed bidra till �kad eflfektivitet i statsf�rvaltningen.�� Bil. 2

Inom det f�rfattningsreglerade omr�det har regeringen nyligen tillkallat en utredare (C 1989:07) med uppgift att g�ra en �versyn av lagstiftningen om offentlig anst�llning (Dir. 1989:50). �versynen syftar bl. a. till

�att utforma lagstiftningen s� att den s� l�ngt som m�jligt kommer att st�mma �verens med arbetsmarknaden i stort,

�att ta bort on�diga regler,

� att g�ra lagstiftningen enklare att f�rst�, �verblicka och till�mpa.
Kompetensutvecklingen m�ste bli effektivare. F�r att f�myelsen av verk�
samhetema skall bli framg�ngsrik �r det n�dv�ndigt att det �r balans
mellan verksamhetsutvecklingen och utvecklingen av personalen och dess
kompetens.

Regeringen har tidigare anm�lt (prop. 1988/89:150) att det b�r g�ras en �versyn av st�det f�r myndighetemas kompetensutveckling. Under f�rbe�redelsema inf�r denna �versyn har det visat sig vara n�dv�ndigt att bredda perspektivet till att, f�mtom det st�d som l�mnas av SIPU, ocks� g�lla st�dverksamhetema hos bl. a. statskontoret, RRV och SAV.

Nya och utvecklande arbetsformer �r av avg�rande strategisk betydelse om staten skall kunna forts�tta att locka till sig tillr�ckligt kompetent arbetskraft. F�r att s�dana arbetsformer skall kunna �stadkommas m�ste formema f�r de anst�lldas inflytande underst�dja en s�dan utveckling. I sina myndighetsspecifika direktiv (Ds 1989:67) har regeringen d�rf�r givit SAV i uppdrag att skapa f�mts�ttningar f�r ett praktiskt och f�rdjupat me(i-Z>e.s/�wwa/i(/e f�r de anst�llda inom statsf�rvaltningen. SAV har redan inlett detta arbete. Sedan den I juli 1989 har SAV ansvar f�r att samordna j�m-st�lldhetsfr�goma inom staten och har d�rf�r p�b�rjat ett arbete med att vidareutveckla den statliga arbetsgivarpolitiken inom detta omr�de och SAV f�rdelar �ven projektmedel till f�rs�ksverksamheter. Ocks� fr�gor om arbetsmilj�ns utformning �r av stor betydelse. Ett nytt arbelsmilj�avlal som medger lokala avtal och verksamhetsanpassade l�sningar har tr�ffats under �ret.

Chefsf�rs�rjningen inom f�rvaltningen �r a v central betydelse f�r f�myel�searbetet. Om det skall bli framg�ngsrikt kr�vs det chefer med kompetens och f�rm�ga att utveckla och f�rankra verksamhetsid�er, hantera utveck�lingsprocesser och dra de r�tta organisatoriska konsekvensema.

En fortsatt m�lmedveten satsning kommer d�rf�r att g�ras med inrikt�ning p� att f�rb�ttra chefsrekryteringen, stimulera r�rligheten och st�dja chefsutvecklingen.

Det �r i f�rsta hand myndighetema som skall ta ansvar f�r sin chefsf�r�s�rining. Men m�nga, s�rskilt sm� och medelstora, myndigheter har visat sig beh�va ett direkt st�d f�r att kunna f�rb�ttra sin chefsf�rs�rining. Detta var en av anledningama till att Statens institut f�r ledarskap (Stil) bildades. Stil, som �r en del av SIPU, har bl. a. utarbetat ett arbetsmaterial till st�d f�r myndighetemas chefsf�rs�rining. Stil genomf�r ocks� konsultuppdrag. Stil erbjuder vidare statens managementprogram, som �r ett kvalificerat utveck�lingsprogram f�r chefer p� niv�n under verkschefema.

Gjorda ber�kningar visar att staten till f�ljd av bl. a. stora pensionsav-�� 40

g�ngar under 1990-talet beh�ver rekrytera ca 6000 chefer till niv�n n�r- Prop. 1989/90:100 mast under verkschefema. Dessa rekryteringar b�r m�lmedvetet anv�ndas Bil. 2 som instmment f�r att utveckla och p�skynda arbetet med myndigheter�nas f�myelse. I detta syfte avses d�rf�r SAV och SIPU f� i uppdrag av regeringen att i samverkan genomf�ra seminarier f�r chefer och rekryterings: ansvariga hos myndighetema. Seminarierna b�r leda till f�rb�ttrad syste�matik och kompetens i chefsrekryteringen.

Av de h�gre chefema �r endast ca 10% kvinnor. Regeringen str�var efter att �ka denna andel. Regeringen har bl. a. finansierat programmet "Steget vidare" som har genomf�rts av ett antal myndigheter. Programmet syftar till att inom myndighetema identifiera och ge karri�rst�d till kvinnor som vill bli chefer.

F�r att stimulera chefsr�rlighet och avveckling av chefsskap b�r i fort�s�ttningen � i f�rsta hand vid rekrytering till niv�n n�rmast under verks�chefen m�jligheten regelm�ssigt pr�vas att g�ra chefsuppgiften tidsbegr�n�sad.

3.5 Regelf�renkling och delegering 3.5.1 Allm�nna utg�ngspunkter

I budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 2 p. I, KU 7, rskr. 14) l�mnade regeringen p� samma s�tt som under ett par tidigare �r en samlad redog�relse f�r arbetet med att f�renkla statliga regler, avtalsregler p� det statligt reglerade omr�det, kommunala regler samt delegera beslutander�t�ten i f�rvaltnings�renden.

Den redog�relse som regeringen nu l�mnar i denna budgetproposition ansluter i allt v�sentligt till tidigare redog�relser. Samtidigt tar den upp n�gra aspekter p� hur det framtida f�renklingsarbetet b�r bedrivas.

Ocks� i �r har statsr�dsberedningen som ett konkret inslag i redog�rel�sen p� gmndval av uppgifter fr�n departementen gjort en sammanst�llning av resultat som har n�tts och projekt som har inletts efter den f�rra redog�relsen. Sammanst�llningen b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 2:1.

I bilaga 2:2 slutligen behandlas n�gra regelf�renklings- och delegerings�fr�gor som r�r l�nsstyrelsemas f�rfattningar m. m.

3.5.2 Regelf�renklingsarbetet

Det statliga regelbest�ndet

Med hj�lp av viss statistik i anslutning till uppgifter som l�mnats i f�reg�ende �rs redog�relser skall h�r nu �versiktligt redovisas hur regelbe�st�ndet har utvecklats b�de i Svensk f�rfattningssamling (SFS) och hos myndighetema.

D�refter f�ljer en redog�relse f�r regelf�renklingsarbetets bedrivande och
f�r arbetet med att f�renkla avtalsregler allm�nt hos staten.�� 41

Normgivningsbemyndiganden

N�gra huvudpunkter

� Arbetet med att registrera normgivningsbemyndiganden forts�t�ter.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

I budgetpropositionen 1989 redogjordes f�r de register �ver riksdagens olika normgivningsbemyndiganden som statsr�dsberedningen har uppr�t�tat och halv�rsvis l�mnat �ver till konstitutionsutskottet.

Under �r 1989 har statsr�dsberedningen l�mnat tv� s�dana register till konstitutionsutskottet. Det ena registret har behandlats av riksdagen (1988/89:KU30, rskr. 256). Det andra registret har l�mnats till riksdagen den 7 december 1989.

Av konstitutionsutskottets bet�nkande framg�r att registren utnyttjas f�r en granskning av regeringens normgivning inom vissa departements omr�den. Granskningsarbetet avser bl. a. att belysa i vad m�n verkst�llig�hetsf�reskrifter till lagar enligt 8 kap. 13 � f�rsta stycket regeringsformen har beslutats av regeringen, hur den s. k. restkompetensen enligi samma lagmm punkt 2 har anv�nts, om f�reskrifter har beslutats med st�d av �ldre bemyndiganden enligt punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelsema till rege�ringsformen samt i vad m�n intemationella �verenskommelser har gjorts till�mpliga i Sverige genom s. k. inkorporering med st�d av bemyndigande i lag.

I statsr�dsberedningen forts�tter arbetet med att registrera normgiv�ningsbemyndiganden.

Lagar och f�rordningar

N�gra huvudpunkter

�Antalet lagar och f�rordningar tenderar alltj�mt att minska.

�Arbetet med att f�mya de lagar och f�rordningar som beh�vs forts�tter i en h�g takt.

Det siffermaterial om antalet lagar och f�rordningar som redovisats tidigare �r i denna bilaga har kompletterats med 1989 �rs nytillkomna gmndf�rfattningar samtidigt som �ldre, under �r 1989 upph�vda f�rfatt�ningar, har stmkits ur materialet. De nya siffroma �r liksom tidigare h�mtade ur de datoriserade registren �ver de f�rfattningar som ing�r i SFS. Registren f�rs av statsr�dsberedningen och justitiedepartementet. Vissa uppgifter ur dessa register f�rs �ven till register i R�TTSDATA och �r d�r s�kbara f�r ett stort antal anv�ndare inom f�rvaltningen och i n�ringslivet.

Resultatet sammanfattas i f�ljande tabell och diagram �ver antalet f�r�fattningar. I siffroma ing�r ocks� s�dana f�rfattningar som har beslutats av f�valtningsmyndigheter och kungjorts i SFS.

42

1970 den 31 december

4665

1971 "

4719

1972"

4569

1973"

3690

1974"

3657

1975"

3710

1976 "

3811

1977"

3 808

1978"

3850

1979"

3951

1980"

3979

1981"

4016

1982"

3810

1983"

3 790

1984"

3816

1985"

3858

1986"

3880

1987"

3722

1988"

3695

1989 den 1 december

3 546

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Antalet gmndf�rfattningar �r s�ledes det l�gsta p� 20 �r.

F�rfattningsbest�ndet kan med hj�lp av de nyssn�mnda datoriserade SFS-registren delas upp p� lagar och f�rordningar. Vid uppdelningen av f�rfattningsmaterialet har som "lag" definierats s�dana f�reskrifter som bed�mts vara lagar i regeringsformens mening.

Med denna definition av en lag blir f�rdelningen av 1989 �rs g�llande f�rfattningar i SFS ca I 200 lagar och ca 2 300 f�rordningar. Det inneb�r att antalet lagar �r of�r�ndrat, medan antalet f�rordningar har minskat med 200.

REGELBEST�NDETI SFS under perioden 1970 -1989

I F�rfattnii I 1970-198'

□

� F�rordningar 1988-1989

43

Som framg�r av tabellen forts�tter antalet f�rfattningar att minska.�� Prop. 1989/90:100

I motsvarande redovisning i 1989 �rs budgetproposition (bil. 2 s. 5)�� BiL 2 l�mnades ett m�tt p� modemiseringsarbetet p� f�rfattningsomr�det: un�der �r 1988 hade kungjorts ovanligt m�nga f�rfattningar i SFS.

Under tiden den 1 januari - den 1 december 1989 har 846 titlar kungjorts. Det �r f�rre �n �ret f�re. Minskningen beror till en stor del p� att arbetet med att anpassa myndighetemas instmktioner till verklednings�beslutet (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) och verksf�rordningen (1987:1100) i det v�sentliga avslutades f�re utg�ngen av �r 1988.

Antalet upph�vda gmndf�rfattningar under �r 1989 �r 268. Det antalet �r l�gre �n f�rra �ret. Men ocks� det kan f�rklaras med att f�rnyelsen av myndigheternas instmktioner var s� gott som avslutat f�re utg�ngen av �r 1988.

Sammantaget utg�r s�lunda b�de antalet kungjorda f�rfattningar och antalet upph�vda gmndf�rfattningar under �r 1989 ett tecken p� en fort�satt h�g aktivitet vad g�ller att f�renkla regelverken.

F�rdelningen p� de olika departementen etc. av SFS-f�rfattningarna per den 1 december 1989 �r f�ljande.

Departement etc.�� Antal f�rfattningar i SFS

justitiedepartementet�� 708

utrikesdepartementet�� 131

f�rsvarsdepartementet�� 146

socialdepartementet�� 311

kommunikationsdepartementet�� 245

finansdepartementet�� 761

utbildningsdepartementet�� 256

jordbruksdepartementet�� 182

arbetsmarknadsdepartementet�� 128

bostadsdepartementet�� 130

industridepartementet�� 105

civildepartementet�� 327

milj�- och energidepartementet�� 111

riksdagen�� 1

riksbanken�� 4

Summa�� 3 546

Det kan noteras att antalet SFS-f�rfattningar p� civildepartementets omr�de har �kat med omkring 50% j�mf�rt med f�rra �rets redovisning. Det h�nger samman med det ut�kade f�rfattningsansvar f�r departemen�tet som �r ett resultat av omorganisationen av arbetet i regeringskansliet per den I januari 1989. �kningen f�r civildepartementet motsvaras s�lun�da av minskningar f�r justitie-, finans-, jordbmks- och arbetsmarknads�departementen.

Det b�r ocks� uppm�rksammas att s�dana SFS-f�rfattningar som utf�r�dats av myndigheter under regeringen och som tidigare redovisats som s�rskilda myndighetsf�rfattningar i denna sammanst�llning i �r redovisas under det departement dit myndigheterna h�r.

44

Myndighetsregler

N�gra huvudpunkter

-�� Myndighelsreglema har nu minskat med drygt 4000 regler till ca
15 600 fr�n att ha varit ca 20000 �r 1986.

�� L�nsstyrelsema, som redovisas under civildepartementet, svarar
f�r n�got mer �n h�lften av regelminskningen.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

De regelf�rteckningar som myndighetema l�mnade till regeringen h�s�ten 1989 tillsammans med sina anslagsframst�llningar inneh�ller 15600 mbriker. Det inneb�r en minskning med 1 300 titlar sedan den 1 september 1988.

Antalet regelmbriker per departementsomr�de �r ungef�r f�ljande.

Omr�de

Antal titlar, ca

justitiedepartementet

100

utrikesdepartementet

100

f�rsvarsdepartementet

2000

socialdepartementet

600

kommunikationsdepartementet

2000

finansdepartementet

2 500

utbildningsdepartementet

1700

jordbruksdepartementet

800

arbetsmarknadsdepartementet

1200

bostadsdepartementet

400

industridepartementet

200

civildepartementet

3 700

milj�- och energidepartementet

300

Summa

15600

Siffroma i tabellen �r avmndade till n�rmaste hundratal.

Den redovisade minskningen av antalet myndighetsregler h�nf�r sig till justitie-, finans-, jordbmks- och civildepartementen. Utbildningsdeparte�mentet redovisar en mindre �kning.

Regelf�rteckningama utg�r dock fortfarande ett i flera avseenden brist�f�lligt underlag f�r en ber�kning av myndighetemas verkliga regelbest�nd. P� sina h�ll r�der t. ex. fortfarande oklarheter om vilka regler som skall f�rtecknas.

Arbetets bedrivande

N�gra huvudpunkter

-�� Arbetet med att bed�ma reglers konsekvenser, b�de ekonomiska
och andra, intensifieras.

-�� Regelf�renklingsarbetet blir en del av budgetarbetet och en del
av verksamhetsplaneringen, b�de hos myndigheter och i rege�
ringskansliet.

45

Redog�relsen i bilaga 2.1 visar p� det arbete som p�g�r p� m�nga h�ll Prop. 1989/90: IOO inom departement och myndigheter med att f�lja upp och f�rb�ttra sam- BiL 2 h�llsregleringama. I �kad utstr�ckning riktas regelf�renklingsstr�vandena mot s�dana regler som beh�ver ses �ver och f�myas - t. ex. den nya in�komstbeskattningen och de omfattande avregleringama p� penning- och valutamarknaden � samtidigt som nya metoder utvecklas f�r att b�ttre kunna h�lla reda p� och f�lja upp effekterna av regleringama. Kostnads-aspektema tillm�ts d�rvid st�rre vikt, b�de f�r dem som skall administrera regleringama och f�r dem som skall f�lja reglema.

Ett regelekonomiprojekt har s�lunda inletts av riksrevisionsverket (RRV). Bakgmnden till detta projekt �r de sk�rpta krav p� myndigheter�nas regdgivning som numera g�ller enligt begr�nsningsf�rordningen (1987:1347). I anslutning till dessa krav fick RRV regeringens uppdrag att utveckla metoder f�r konsekvensutredningar av regler. I uppdraget ingick ocks� att utbilda och informera statliga myndigheter om regelekonomi samt att f�lja till�mpningen och redovisa erfarenheter av f�rordningens f�reskrifter. Utbildningen genomf�rs nu hos statliga myndigheter, hos kommitt�er och i regeringskansliet. Sj�lvfallet �r det inte mindre viktigt att man konsekvensbed�mer och f�ljer upp regler som riksdagen eller reg�eringen beslutar, dvs. lagar och f�rordningar.

Ett annat v�sentligt bidrag i arbetet med regelf�renkling �r regeringens beslut om en i v�sentliga delar ny budgetprocess. Den 1 juli 1989 tr�dde s�lunda budgetf�rordningen (1989:400) i kraft. Som jag har redogjort f�r tidigare i denna bilaga till budgetpropositionen (avsnitt 3.2) inneb�r de nya reglema f�r budgetarbetet hos statsmyndighetema att ett l�ngsiktigt t�nkande inf�rs med tyngdpunkt i tre�riga budgetramar och en skyldighet att l�pande f�lja upp de ramar och andra planer som har st�llts upp f�r verksamheten. Men den nya budgetf�rordningen st�ller ocks� upp krav p� myndighetema som ansvariga f�r administrationen av riksdagens och regeringens regler och som givare av egna regler. De kraven g�ller skyldig�heter att f�lja upp och redovisa konsekvensema av reglema och att l�mna f�rslag till regeringen om enklare och b�ttre regler.

I och med att s�dana skyldigheter nu har f�rts in i det allm�nna arbetet med beredningen av statsmyndigheternas budget kan arbetet med att f� f�rre och enklare regler ocks� inordnas i den allm�nna verksamhetsplane�ringen b�de hos myndighetema och i regeringskansliet.

I h�gre grad �n tidigare f�r regelf�renklingsarbetet ses som en del av verksamhetsplaneringen hos statsmyndighetema. Analyser av sambandet mellan omfattningen och utformningen av regleringama och myndigheter�nas resursbehov f�r att administrera reglema beh�ver i st�rre utstr�ckning bevakas. Och kostnader eller vinster som uppst�r hos dem som reglering�ama avser blir det i framtiden en v�sentliguppgift f�r myndigheterna och f�r regeringen att analysera och dra konsekvenser av. Det arbetet b�r leda till fler och b�ttre f�rslag till avregleringar eller f�rb�ttringar av g�llande regler.

En arbetsm�ssig konsekvens av budgetf�rordningens nya f�reskrifter i
dessa avseende �r att regeringskansliet p� ett annat s�tt �n vad den hittills
anv�nda budgetberedningen ger m�jlighet till m�ste kunna ta emot den
nya information om regleringama och konsekvenserna av dem som nu�� 46

skall finnas i myndighetemas anslagsframst�llningar. Regeringskansliet m�ste vara redo att i budgetarbetet ocks� kunna behandla f�rslag till regelf�renklingar. Av det sagda f�ljer att regeringen ocks� kan st�lla krav p� myndighetema att �ndra eller upph�va sina regler.

N�r arbetet med att kompletteringsvis registrera in �ldre f�rfattningar i SFS i databaser nu avslutas, forts�tter arbetet p� regeringsniv� med att utveckla kompetensen i datorst�d i f�rfattningsarbetet. I det arbetet riktas intresset alltmer mot den omfattande regdgivning som statsmyndighetema svarar f�r.

Med undantag f�r n�gra f� st�rre myndigheters regler finns i dag inga databaser med myndighetsregler. Regeringen har beslutat att p� f�rs�k registrera en l�nsstyrelses g�llande f�reskrifter och allm�nna r�d. F�rs�ket skall vara avslutat den 30 juni 1990 och en utv�rdering av f�rs�ket skall kunna redovisas till regeringen senast den 1 september 1990. I bilaga 2.1 redog�rs n�rmare f�r f�rs�ket och avsikten med det.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Det avtalsreglerade omr�det

N�gra huvudpunkter

-     Ett odelat kommunalt arbetsgivaransvar f�r skolan inneb�r en be�tydlig administrativ f�renkling p� det statligt l�nereglerade omr�-dd.

-     Datatekniken utnyttjas i arbetet med att f�renkla avtalsregler.

Det statligt avtalsreglerade omr�det omfattar i dag f�mtom de drygt 400000 statligt anst�llda �ven inemot 200000 anst�llda hos kommuner, landsting, f�rs�kringkassor m.fl. Den st�rsta gmppen bland dessa anst�ll�da �r l�rare med kommunal anst�llning. Riksdagen har nu i sitt beslut (prop. 1989/90:41, UbU 9, rskr. 58) om kommunalt huvudmannaskap f�r l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer best�mt att den statliga regleringen f�r denna personal skall upph�ra med utg�ngen av �r 1990. F�r det statligt avtalsreglerade omr�det inneb�r beslutet m�jlighe�ter till en omfattande administrativ f�renkling. F�rhandlingsansvaret p� arbetsgivarsidan skall lyftas �ver fr�n statens arbetsgivarverk (SAV) till Svenska kommunf�rbundet.

I f�rra �rets redog�relse behandlades utf�riigt hur datatekniken av SAV tas till hj�lp i arbetet med att f�renkla avtalsregler. Det anf�rdes d� att ytteriigare tv� databaser planerades, n�mligen en med avtal och f�reskrifter i anslutning till avtalen f�r kommunalt anst�llda med statligt l�nereglerade tj�nster och en annan med avtal i urspmngliga lydelser. Den f�rstn�mnda av dessa databaser har den 16 maj 1989 tagits i bmk. Den sistn�mnda d�remot �r inte l�ngre aktuell.

47

Kommunernas f�reskrifter

N�gra huvudpunkter

� En arbetsgmpp inom stat-kommunberedningen har b�rjat arbe�ta med att f�ra �ver erfarenheter fr�n regelf�renklingsarbetet hos staten till kommunemas arbete med att f�renkla sina egna regler.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

Vid flera tillf�llen har regeringen under senare �r uttalat att de kommu�nala regelgivarna i sitt f�renklingsarbete borde kunna dra nytta av erfaren�heterna fr�n det statliga regelf�renklingsarbetet. I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 2 s. 9, KU 7, rskr. 14) framh�lls s�lunda att det finns starka sk�l f�r en vidgad samverkan och ett erfarenhetsutbyte mellan stat och kommun n�r det g�ller regelf�renkling. I prop. 1988/89:1 (s. 20) om f�rl�ngning och utvidgning av frikommunf�rs�ket (KU6, rskr. 13) behandlades fr�gan om f�renkling av kommunemas regler. Bl. a. framh�lls att stat-kommunberedningen (C 1983:02) inom frikommunf�rs�kets ram borde ta initiativ till ett samarbete med kommuner och landsting om regel�f�renkling.

Stat-kommunberedningen har d�refter gett en s�rskild arbetsgmpp inom beredningen i uppdrag att b�ria ett utredningsarbete i syfte att f�ra �ver erfarenheter fr�n regelf�renklingsarbetet hos staten till det kommunala regelf�renklingsarbetet. En gmnd f�r gmppens arbete finns i en inom be�redningen utarbetad promemoria den 2 september 1988 Samarbete med frikommunema om �versyn av det statliga regelsystemet och f�renkling av kommunala regler. Av promemorian framg�r bl. a. att information och kun�skapsuppbyggnad om det statliga regelsystemet b�r tas upp i det fortsatta frikommunf�rs�ket och likas� f�renkling av kommunemas och landsting�ens egna regler.

Annat underlag f�r gmppens arbete finns i stat-kommunberedningens promemoria (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet och i bet�nkandet (SOU 1985:24) Ny ordningslag. Betr�ffande f�rslagen i det senare bet�nkandet forts�tter beredningsarbetet i justitiedepartementet. Avsikten �r att en proposition skall kunna l�ggas fram f�r riksdagen under �r 1990 med f�rslag som b�r leda till en omfattande regelsanering och regelf�renkling av de nuvarande ordningsf�reskriftema.

3.5.3 Delegeringsarbetet

Bakgrund

N�gra huvudpunkter

� Att delegera regerings�renden har l�nge varit ett viktigt s�tt att rationalisera verksamheten hos regeringen och anpassa den till ti�dens krav och m�nniskomas behov.

Delegeringsarbetet � dvs. arbetet med att befria regeringen fr�n �ren-

48

den av l�pande karakt�r - �r ett led i str�vandena att ge regeringen�� Prop. 1989/90:100 m�jlighet att �gna mer tid och krafter �t reformarbete och �t �vergripande�� Bil. 2 planering och prioritering.

Under �ren n�rmast f�re och efter 1950 arbetade en s�rskild utredning, decenlraliseringsutredningen, med dessa fr�gor.

Under 1960-talet kopplades arbetet med att delegera regerings�renden till en organisatorisk �versyn av regeringskansliet. En s�dan �versyn upp�drogs �t departementsulredningen som samtidigt hade till uppgift att l�gga fram f�rslag om delegering av �renden till myndigheter under regeringen.

Departementsutredningens arbete ledde fram till departementsreformen �r 1965 och till ett stort antal delegeringar.

Under �ren 1971 � 1984 fanns det i statsr�dsberedningen en s�rskild sakkunnig f�r delegeringsfr�gor Han hade tidigare arbetat med fr�goma i departementsutredningen och fortsatte i statsr�dsberedningen med att specialbevaka delegeringsaspektema i anslutning till den l�pande granskningen av departementens f�rslag till propositioner, f�rfattningar och kommitt�direktiv.

Den sakkunnige utvecklade ocks� mtiner f�r insamling och samman�st�llning av statistiska uppgifter om de olika departementens f�rvaltnings��renden. Statistiken hade det dubbla syftet att ligga till gmnd f�r hans eget arbete och att ge underlag f�r den rapportering till konstitutionsutskottet som varje �r sker i samband med utskottets granskning av statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning.

I tv� promemorior om det fortsatta delegeringsarbetet i regeringskan�sliet (Ds SB 1983:1 och 1984:3) lade den sakkunnige fram �tskilliga kon�kreta f�rslag till delegeringar p� olika omr�den. F�rslagen �verl�mnades efter remissbehandling till departementen f�r fortsatta �verv�ganden.

�r 1984 fastst�llde riksdagen riktlinjer f�r en systematisk �versyn av reglema om r�ll all �verklaga �renden lill regeringen. Riktlinjema �r v�gledande ocks� n�r man skall utforma �verklaganderegler i nya �rende�gmpper. De inneb�r att regeringen skall befrias fr�n s�dana �renden som inte kr�ver ett st�llningstagande fr�n regeringen som politiskt organ. Riks�dagen har anvisat flera metoder som skall anv�ndas f�r att n� detta m�l.

F�r en utf�rligare redog�relse f�r riktlinjema h�nvisar jag i f�rsta hand till den sammanfattning som finns i prop. 1983/84:120 (s. 29).

I en promemoria den 25 febmari 1985 l�mnade statsr�dsberedningen rekommendationer om hur arbetet med att f�rverkliga riktlinjema b�r bedrivas i departementen. Samtidigt uppmanades departementen att g�ra en ordentlig genomg�ng av rh�jlighelema att delegera �renden som reger�ingen pr�var som f�rsta och enda instans. �ven n�r det g�ller denna kategori b�r regeringen befrias fr�n s� m�nga f�rvaltnings�renden som m�jligt. Pro�memorian mynnar ut i f�ljande sammanfattande synpunkter.

-�� Arbetet b�r bedrivas genom omr�desvisa �versyner. Departementen
har huvudansvaret f�r att s� sker.

�� Klarg�rande beslutsmotiveringar i f�rvaltnings�renden hos regeringen
kan p� sikt bidra till att �rendena delegeras och b�r av bl.a. det sk�let
efterstr�vas. Detsamma g�ller praxissammanst�llningar och f�rord�
ningsmotiv i vissa fall.�� 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2

�� I konsekvens med att det �r departementen som har huvudansvaret f�r�� Prop. 1989/90:100
delegeringsarbetet skall departementen svara ocks� f�r �rendestatisti-�� Bil. 2

ken.

�� Statsr�dsberedningens uppgifter i delegeringsarbetet skall fr�mst vara
att ge r�d och st�d i arbetet, bevaka ddegeringsaspekten vid den l�pan�
de delningsgranskningen, ta upp delegeringsfr�gor vid de kurser som
ordnas f�r kommitt�personal, propositionsskrivare och �rendehandl�g�
gare, ge riktlinjer f�r departementens statistik och sammanst�lla stati�
stiken fr�n departementen till den totalstatistik som l�mnas till konsti�
tutionsutskottet.

I 12 � departementsf�rordningen (1982:1177) finns en best�mmelse som framh�ver den roll som statsr�dsberedningen s�lunda skall ha. Enligt best�mmelsen har r�ttschefen i statsr�dsberedningen till s�rskild uppgift att �gna uppm�rksamhet �t m�jlighetema att delegera �renden till myn�digheter under regeringen.

I den proposition fr�n �r 1986 som ligger till gmnd f�r den nya f�rvalt�ningslagen g�rs vissa principuttalanden om vilka beslut som �ver huvud taget b�r kunna �verklagas (prop. 1985/86:80 s. 51 och 52). Enligt dessa uttalanden b�r man f�r framtiden g� in f�r att slopa m�jligheten att �verklaga tv� typer av beslut som traditionellt har kunnat �verklagas till regeringen, n�mligen dels s. k. partsbesked, dvs. besked som myndigheter l�mnar n�r de f�retr�der staten som part i civilr�ttsliga och liknande f�rh�llanden, dels tj�nstef�rslag.

Genom det f�mt n�mnda verksledningsbeslutet �r 1987 fastst�llde riks�dagen riktlinjer som inneb�r bl. a. att tills�ttningen av vissa chefstj�nster hos myndighetema under regeringen skall delegeras fr�n regeringen till myndighetema.

Med lagen (1988:205) om r�ltspr�vning av vissa f�rvaltningsbeslut in�f�rdes den 1 juli 1988 en ny m�jlighet till domstolspr�vning av vissa beslut som regeringen meddelar i f�rvaltnings�renden. Lagen syftar till att s�ker�st�lla att svensk r�tt motsvarar v�ra �taganden enligt Europakonventio�nen. Den skall f�ljas upp genom �versyner av lagstiftningen p� de omr�den som ber�rs (prop. 1987/88:69 s. 18 och 30). Man skall bl.a. noga unders�ka i vad m�n det �r �ndam�lsenligt att l�ta �verklagande till f�rvaltningsdomstol ers�tta �verklagande till regeringen. �versynema har allts� betydelse ocks� fr�n delegeringssynpunkt.

I en promemoria den 8 september 1988 l�mnade statsr�dsberedningen rekommendationer om hur dessa �versyner b�r l�ggas upp och samordnas med arbetet att anpassa regler om �verklagbarhet och instansordning till 1984 �rs riktlinjer. Rekommendationema g�r bl. a. ut p� f�ljande.

�Varje departement ansvarar f�r �versynen av sina f�rfattningar.

�Varje departement m�ste kunna �verblicka vilka olika �rendegmpper och f�rfattningar som �versynema g�ller och vilka omr�den som de fr�mst skall inriktas p�. �versynema beh�ver d�rf�r f�reg�s av en inledande kartl�ggning och planering.

��versynema b�r, i varie fall till v�sentlig del, vara slutf�rda vid �rsskiftet 1990-1991.

50

Vilka resultat har n�tts genom delegeringar under tidigare �r?

N�gra huvudpunkter

� Antalet handlagda regerings�renden har minskat under senare �r. Utan de delegeringar som skett skulle antalet i st�llet ha �kat.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

De �rliga redog�relser f�r delegeringsarbetet som har l�mnats i tidigare budgetpropositioner ger en �versiktlig bild av vdka �rendegrupper som har delegerats under �ren 1985-1988.

F�ljande tabell belyser i ett n�got l�ngre tidsperspektiv hur ddegeringar-na har p�verkat antalet �renden hos regeringen. Tabellen g�ller regerings��renden som avgjorts under �ren 1964 och 1982-1988. Kolumnen "To�talt" avser samtliga regerings�renden, dvs. ocks� propositioner, f�rfatt�ningar etc. Med "f�rstainstans�renden" menas f�rvaltnings�renden som regleringsbrev, anslags- och bidrags�renden, tj�nste�renden samt dispens-och �vriga parts�renden. Med "�verklaganden" menas f�rvaltnings�ren�den som regeringen pr�var efter �verklagande. Siffroma redovisas avmn�dade till hundratal.

Totalt

F�rstainstans��renden

�verklaganden

1964

35200

1982

25100

1983

22200

1984

20700

1985

22000

1986

21700

1987

20700

1988

20300

30000

2100

14400

7800

13 300

6200

12 700

5600

13400

6100

12000

6800

12100

5 700

11600

5400

Som framg�r av tabellen har antalet f�rvaltnings�renden hos regeringen minskat. Minskningen under senare �r kan tyckas vara r�tt liten. Men utan de delegeringar som skett hade trenden blivit den motsatta.

Statistiken f�r �r 1988 har kommenterats n�rmare i konstitutionsutskot�tets granskningsbet�nkande 1988/89:KU30 s. 6 f.

Delegeringar under �r 1989

N�gra huvudpunkter

� Regeringen har under det senaste �ret befriats fr�n ytterligare �ren�den.

Under �r 1989 har delegeringsarbetet drivits vidare och resulterat i att regeringen befriats fr�n ytterligare �renden.

S� t. ex. har flera gmpper av �verklaganden f�rts �ver till f�rvaltnings�domstolar, i f�rsta hand kammarr�tter och f�rs�kringsr�tter. Det g�ller �renden om f�rordnande av ordningsvakter, auktorisation av bevaknings�f�retag, godk�nnande f�r anst�llning i s�dana f�retag samt undantag fr�n

51

kravet p� viss tids tj�nstg�ring f�r att en sjukgymnast skall f� f�ras upp p� f�rs�kringskassans f�rteckning �ver f�rs�kringsanslutna v�rdgivare.

Vidare har �verklaganden om vapenfri tj�nst f�rts �ver till en nyinr�ttad n�mnd, totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnd. M�jligheten att �verklaga be�slut om statsbidrag till specialpedagogiska insatser f�r f�rskolebam har slopats. �renden om neds�ttning eller eftergift av �verlastavgifter har delegerats till l�nsstyrelser och kammarr�tter. Uppgiften att pr�va �ver�klaganden �ver l�nsstyrelsebeslut om mellanv�gg i taxibilar har f�rts �ver till transportr�det. Samtidigt har m�jligheten att �verklaga till regeringen skurits av i �renden om undantag fr�n kravet att ha taxameter i taxibilar.

Ocks� i vissa g�voskatte�renden har m�jligheten till regeringspr�vning avskaffats. �renden om tillst�nd f�r kronofogdar att vara r�tteg�ngsom�bud har f�rts �ver till riksskatteverket. �renden om tillst�nd f�r juridiska personer att f�rv�rva jordbmksfastigheter har delegerats till lantbmks-n�mnder och lantbmksstyrelsen. �vriga delegeringar under det senaste �ret har g�llt bl. a. l�n f�r bostads�ndam�l och vissa pensionsfr�gor.

H�r b�r vidare n�mnas de �verklagandef�rbud som �r ett resultat av arbetet med att utf�rda nya myndighetsinstmktioner i anslutning till verksledningsbeslutet. Detta arbete har fullf�ljts under �ret. I en del av de nya instmklionema (t. ex. instmklionema f�r televerket och byggnadssty�relsen) har det inf�rts best�mmelser som inneb�r att beslut av typen partsbesked (exempelvis televerkets samtalsdebiteringar och byggnadssty�relsens upps�gningar av hyresavtal) inte l�ngre f�r �verklagas till regering�en. Detta i enlighet med de principuttalanden i �mnet som gjordes i propositionen om ny f�rvaltningslag.

Det resultat som efter redog�relsen i budgetpropositionen 1989 har n�tts i delegeringsarbetet framg�r n�rmare av bilaga 2:1.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

S�rskih om tj�nsletills�ttnings�renden

N�gra huvudpunkter

� Efter verksledningsbeslutet �r 1987 har tills�ttningsansvaret f�r ett drygt tusental tj�nster delegerats till myndigheterna.

De nya myndighetsinstmktionema inneb�r ocks� att en del tj�nstetill�s�ttningar delegeras fr�n regeringen till myndigheterna. Det g�ller byr�chefer och andra chefer som inte �r p� niv�n n�rmast under myndighets�chefen eller motsvarande.

Av det totala antalet regeringstillsatta tj�nster �r 1987, n�mligen 5 820, har tills�ttningsansvaret f�r ett drygt tusental nu delegerats till myndighe�terna.

Fr�gan om att delegera domartills�ttningar (ca 1000) och professorstill�s�ttningar (ca 1 700) har inte pr�vats. Om dessa tj�nster fr�nr�knas, har � av de �terst�ende 3 100 tj�nslema - en tredjedel delegerats.

52

F�ljande sammanst�llning visar hur resultatet f�rdelar sig p� departemen�ten. I noter till sammanst�llningen redovisas viktigare f�r�ndringar m. m. i antalet tj�nster.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Dep.

Antal

Delegerade

�terst�r den 1

1987

1988

januari 1989

Antal

%

SB

6

0

0

6

Ju

1272

39'

3

1260

UD

240

29

12

211

F�

521

8

2

525

S

183

39"

27

101

K

105

32

30

73

Fi

279

146

53

133

U

1686

55'

3

1685'

Jo

337

83

25

254'

A

164

22

13

142

Bo

75

21

28

54

I

175

84

48

91

C

675

467

68

208*

ME

102

49

48

62

Summa

5820

1074

19

4805�

' Samtidigt har 33 tj�nster f�rts �ver fr�n S.

�D�rav ca 1 000 domartj�nster.

'Samtidigt har 12 nya tj�nster tillkommit.

" D�rut�ver har 10 tj�nster f�rts �ver till U och 33 till Ju.

' Samtidigt har ett antal regeringstillsatta tj�nster bl. a. f�r professorer tillkommit.

' D�rav ca 1 450 professorstj�nster.

' D�rav 148 professorstj�nster.

* D�rav ca 75 p� l�nsstyrelsema.

' Av dessa 4805 utg�r domare och professorer tillsammans ca 2 700.

Denna redovisning skall ses som en l�gesrapport snarare �n som ett slutresultat. M�jlighetema att delegera ytterligare tj�nstetills�ttningar �verv�gs f�r n�rvarande i regeringskansliet.

Det som nu har sagts om delegering av tj�nstetills�ttningar har tagit sikte p� beslutander�tten i f�rsta instans.

N�r det g�ller �verklagande av beslut i tj�nstetills�ttnings�renden har regeringen denna dag f�reskrivit ett par generella begr�nsningar av bety�delse fr�n delegeringssynpunkt: genom en �ndring i anst�llningsf�rord�ningen (1965:601) har m�jligheten att �verklaga tj�nslef�rslag och beslut all inte tills�tta en tj�nst i princip slopats. D�rmed har regeringen ocks� f�ljt den linje belr�flfande tj�nstef�rslags �verklagbarhet som angavs i proposi�tionen om ny f�rvaltningslag Gfr �ven DsC 1985:20 s. 153 f, prop. 1986/87:84 s. 29). �ven h�rvidlag utg�r dock domartj�nster och professurer en undantagsgmpp.

Det fortsatta delegeringsarbetet

N�gra huvudpunkter

� Delegeringsarbetet b�r intensifieras.

Som en f�ljd av bl. a. ddegeringama har antalet �renden hos regeringen av l�pande karakt�r under senare �r minskat sakta men s�kert.

53

Samtidigt har kraven �kat allt snabbare n�r det g�ller statsr�dens och departementens insatser f�r planering och ledning av reformarbetet, om�pr�vning av verksamheter och styrmedel och mycket annat som �r avg��rande f�r samh�llsutvecklingen.

Mot denna bakgmnd �r det angel�get att anstr�ngningama att begr�nsa antalet regerings�renden intensifieras. Det b�r vara m�jligt att minska antalet ytteriigare.

Att riksdagen eller regeringen tidigare bed�mt en viss �rendegmpp fr�n delegeringssynpunkt och d� ansett att den skall ligga kvar hos regeringen b�r inte hindra att man p� nytt �verv�ger m�jlighetema att delegera �rendena eller en del av dem. Av intresse �r givetvis i f�rsta hand st�rre �rendegmpper. Men �ven �rendegmpper som var f�r sig har liten betydel�se f�r arbetsbelastningen b�r tas med i delegeringsarbetet enligt principen om "m�nga b�ckar sm�".

Delegeringsprojekt b�r i �kad utstr�ckning f�ras in i regeringens l�ngsik�tiga planering.

I bilaga 2:1 redovisas ett antal projekt eller f�rslag som kan komma att leda till delegeringar. Ett viktigt s�dant �r det p�g�ende arbetet med att se �ver instansordningen i utl�nnings�renden och medborgarskaps�renden.

Bland andra aktuella �tg�rder som redovisas i bilagan m�rks de delege�ringar p� jordbmksdepartementets omr�de som regeringen har f�reslagit i prop. 1989/90:57. Det g�ller bl.a. ett par gmpper av �verklaganden d�r pr�vningen har s�dana inslag av l�mplighetsavv�gning att man tidigare har ansett att den b�r g�ras av regeringen. Dessa �verklaganden skall nu enligt propositionen flyttas �ver till kammarr�tten med h�nsyn till Europakonventionens krav p� tillg�ng till domstolspr�vning och intresset av att befria regeringen fr�n s� m�nga f�rvaltnings�renden som m�jligt.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

3.6 Anv�ndning av informationsteknologi

N�gra huvudpunkter

�Sambandet mellan verksamhetens krav och anv�ndningen av in�formationsteknologi i oflfentlig verksamhet b�r st�rkas.

�Systemen skall vara utformade s� att de fr�mjar effektiviteten och tillgodoser kraven p� s�kerhet och integritet. De b�r ocks� fr�mja b�ttre arbetsf�rh�llanden och kompetensutveckling f�r de an�st�llda samt bidra till att oflfentliga tj�nster b�ttre anpassas till medborgamas behov.

Informationsteknologin �r ett av flera viktiga instmment i utvecklingen av en effektivare f�rvaltning. Anv�ndningen m�ste ta sin utg�ngspunkt i verksamhetens behov och utformas i samklang med annat f�myelse- och utvecklingsarbete s�som personal- och kompetensf�rs�rjning, stmkturf�r��ndringar och organisationsutveckling.

Den offentliga sektorns kostnader f�r ADB-system (drift, underh�ll och utveckling) uppskattas budget�ret 1988/89 till 7 - 8 miljarder kr. F�r endast

54

statsf�rvaltningen ligger kostnadema p� ca 4,5 miljarder kr. �kningstakten�� Prop. 1989/90:100
�r ca 20% per �r.�� BiL 2

Inom den statliga f�rvaltningen � exklusive universitet och h�gskolor � fanns i mitten av �r 1989 ca 90000 arbetsplatser utmstade med datorst�d i form av persondatorer eller terminaler. Antalet datorst�dda arbetsplatser �kar f�r n�rvarande med ca 25% om �ret.

Enligt en unders�kning av SCB om datoranv�ndningen 1989 var 1,5 miljoner av totalt 4,5 miljoner sysselsatta i Sverige datoranv�ndare (32%). 56% av antalet sysselsatta hos statliga myndigheter var datoranv�ndare. Motsvarande andelar var f�r aflarsverken 48 %, f�r kommunema 13 % och f�r landstingen 17%.

P� det statliga omr�det var 54% av sysselsatta m�n och 60% av syssel�satta kvinnor datoranv�ndare.

Myndighetemas �rliga kostnader f�r anv�ndningen av informationstek�nologi �kar snabbt. Investeringstakten �r ocks� fortsatt h�g. Trots detta �r produktivitetsutvecklingen d�lig. Cirka 80% av resursema anv�nds f�r att underh�lla och driva befintliga och delvis f�r�ldrade ADB-system. Detta g�r att utrymmet f�r nyutveckling �r begr�nsat.

Flera myndigheter genomg�r f�r�ndringar som bl. a. inneb�r att nuva�rande ADB-verksamhet ompr�vas och f�myas (t.ex. riksskatteverket, riksf�rs�kringsverket, rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminal�v�rdsstyrelsen). �ven de statliga ekonomi- och l�nesystem (system S och SL�R) beh�ver f�myas.

Den datapolitik f�r statsf�rvaltningen som lades fast v�ren 1989 (prop. 1987/88:95, FiU 25, rskr 293) tog fasta p� dessa utg�ngspunkter. Den syftar till att rationalisera befintlig ADB-verksamhet, identifiera och ge�nomf�ra gemensamma insatser som ger billigare l�sningar p� medell�ng sikt samt att bygga upp kompetens som st�rker best�llarrollen och ger . beredskap f�r kommande ompr�vning och f�myelse.

Den tekniska utvecklingen leder till att nya eller f�rb�ttrade data- och telekommunikationstj�nster kan tillhandah�llas f�r kommunikationen b�de intemt i verksamheten och extemt till andra organ eller enskilda. Den p�g�ende avregleringen p� data- och telekommunikationsomr�det inneb�r vidare att antalet leverant�rer av produkter och tj�nster kan v�ntas �ka.

Regeringen gav mot den bakgmnden statskontoret i uppdrag att utreda statsf�rvaltningens behov av datakommunikationstj�nster och bed�ma vilka kommunikationsl�sningar som �r mest kostnadseffektiva. I uppdra�get ingick bl. a. att l�gga fram f�rslag till en kommunikationsstrategi f�r statsf�rvaltningen. I en l�gesrapport har statskontoret l�mnat f�rslag till en datakommunikationsstrategi samt till �tg�rder f�r att effektivisera data�kommunikationen bl. a. ett gemensamt datan�t f�r statsf�rvaltningen.

I l�gesrapporten konstaterar statskontoret bl. a. att v�l fungerande n�t�
tj�nster blir allt viktigare f�r aU verksamheten ska kunna effektiviseras. En
gemensam n�tl�sning, dvs. gemensamma kommunikationstj�nster, ger
enligt statskontoret �kad kvalitet, datakommunikationen blir snabbare
och s�krare. En gemensam n�tl�sning blir enligt statskontoret ocks� v�
sentligt billigare �r nuvarande myndighetsspecifika l�sningar.�� 55

Statskontoret pekar p� sv�righeter f�r myndighetema att skaffa och�� Prop. 1989/90:100 uppr�tth�lla n�dv�ndig kompetens f�r att h�lla och driva egna n�tl�sning-�� Bil. 2 ar.

Regeringen �r inte beredd att enbart p� gmndval av l�gesrapporten ta st�llning till fr�gan om kommunikationsstrategi och gemensamt datan�t. Fr�gan kommer att beredas inom regeringskansliet n�r en slutrapport fr�n statskontoret f�religger. N�gon upphandling b�r d�rf�r inte genomf�ras f�rr�n ett slutligt st�llningstagande har gjorts av regeringen.

En allm�n utg�ngspunkt b�r dock vara att kommunikationsstrategin skall st�dja f�myelsearbetet inom oflfentlig sektor och vara utformad i samver�kan med ber�rda anv�ndarmyndigheter. Den skall vidare svara mot de krav p� integritet, kvalitet och s�kerhet som verksamheten st�ller. Inrikt�ningen b�r vara att staten inte b�r bygga upp och administrera egna data-och telekommunikationsn�t utan i st�llet s� l�ngt m�jligt tillgodose beho�ven genom k�p av n�ttj�nster.

Behovet av f�r statsf�rvaltningen gemensamma normer p� ADB-omr�-det har p� regeringens uppdrag utretts av statkontoret. Arbetet har bedri�vits i n�ra kontakt med anv�ndare i statsf�rvaltningen. Fr�gan bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet och kommer att ytterligare belysas i den s�rskilda rapport statskontoret skall l�mna senast den 1 mars 1990 med anledning av den f�rdjupade anslagsframst�llning som skall utarbetas f�r budget�ren 1991/92 - 1993/94. Regeringen tar d�rf�r inte nu st�llning till den framtida inriktningen och omfattningen av normeringsverksamhe-ten.

Regeringen har utf�rdat en f�rordning (1989:29) om s�kerhetsanalyser av stadiga myndigheters ADB-system. Enligt f�rordningen skall myndighe�tema analysera s�kerheten i de system som �r av v�sentlig betydelse f�r egen eller andras verksamhet. En plan skall utarbetas f�r de s�kerhets-h�jande �tg�rder som kan beh�vas. Myndighetema skall senast �r 1990 redovisa resultat och �tg�rder till statskontoret. F�rsvarets myndigheter redovisar analysema till �verbef�lhavaren.

Enligt f�rordningen skall myndigheter f� st�d i analysarbetet av stats�kontoret. Statskontoret har med anledning d�rav bedrivit en intensiv informations- och utbildningskampanj. Arbetet med s�kerhetsanalyser ge�nomf�rs nu p� bred front inom statsf�rvaltningen.

Regeringen har uppdragit �t statskontoret att, efter samr�d med bl. a. rikspolisstyrelsen, �verbef�lhavaren och riksrevisionsverket, specificera vilka krav som b�r st�llas p� kontroller av beh�righeten atl anv�nda ADB-system. Inom ramen f�r detta arbete kommer statskontoret att ge ut allm�nna r�d som ger myndighetema en b�ttre gmnd att hantera system f�r beh�righetskontroll samt en teknisk kravspecifikation.

Regeringen har vidare uppdragit �t statskontoret att utforma en v�gled�ning f�r systemutveckling vid civila myndigheter. V�gledningen skall ha en stark verksamhets- och resultatinriktning och beskriva arbetsmetoder och tekniker som g�r anv�ndaren till en aktiv part i utvecklingen och tar tillvara anv�ndamas kompetens. I en utvecklingsmodell kommer alla ar�betssteg i systemutvecklingsarbetet att beskrivas.

Som utf�rligare redovisats av chefen f�r finansdepartementet kommer�� 56

en ny beslutsordning f�r ADB-investeringar att inf�ras i takt med att�� Prop. 1989/90:100 myndighetema g�r in i den nya budgetprocessen. Den nya ordningen�� Bil. 2 inneb�r att formema f�r finansiering och redovisning av ADB-investering�ar f�r�ndras.

Ett f�rsta steg tas budget�ret 1990/91. Enligt vad chefen f�r finansdepar�tementet tidigare denna dag f�reslagit b�r f�r budget�ret 1990/91 fem myn�digheter p� f�rs�k finansiera investeringar i ADB- och kommunikations�system genom l�n i riksg�ldskontoret. Om erfarenheterna av denna nya finansieringsform visar sig positiva �ravsikten att �vriga myndigheter ocks� successivt skall �verg� till att finansiera sina framtida investeringar via denna nya l�neform.

Det finns behov av att forts�tta att fr�mja en �ndam�lsenlig anv�ndning av informationsteknologi i oflfentlig verksamhet. Insatsema b�r inriktas p� gemensamma behov hos flera myndigheter och vara mer l�ngsiktiga �n de myndighetsinsatser som verksamheten vid enskilda myndigheter normalt medger.

Regeringen inr�ttade den I september 1988 tempor�rt ett utvecklingsr�d f�r offentlig sektor med uppgift att bl. a. kartl�gga behov av tv�rsektoridla utvecklingsinsatser i statsf�rvaltningen p� medell�ng sikt f�r b�ttre an�v�ndning av informationsteknologi. Utvecklingsr�det har i sitt arbete identifierat ett flertal utvecklingsinsatser av gemensam karakt�r som b�r leda till en b�ttre effektivitet i f�rvaltningen, billigare l�sningar och b�ttre arbetsf�rh�llanden.

Den fortsatta planeringen f�r ett gemensamt mera l�ngsiktigt utveck�lingsarbete i statsf�rvaltningen kommer att samordnas med det �vriga f�myelse- och utvecklingsarbete som jag tidigare har behandlat. Insatserna utg�r en gmnd f�r ett samarbete mellan stat, kommun, landsting och aff�rsverk. Samverkan b�r ske med styrelsen f�r teknisk utveckling (STU) i fr�gor som �r gemensamma f�r oflfentlig och privat sektor.

Sammanfattningsvis skall insatsema leda till l�sningar som fr�mjar eflfektiviteten hos ber�rda myndigheter. En f�mts�ttning f�r detta �r att det finns en stark koppling mellan verksamhetens krav och anv�ndningen av informationsteknologi. Ber�rda myndigheter m�ste utveckla sin kom�petens som kravst�llare och best�llare av goda l�sningar p� sina behov av informationsteknologi.

L�sningama skall ocks� bidra till att data- och kommunikationssyste�men blir s�krare och ger ett b�ttre skydd f�r obeh�rigt intr�ng i de registre�rades integritet. De b�r vidare utformas s� att medborgarnas och konsu�menternas intressen och behov tillgodoses b�ttre i den offentliga tj�ns�teverksamheten.

Arbetsmilj�n vid datorarbetsplatser b�r vara bra. Anv�ndningen av informationsteknologi b�r fr�mja l�rande och utveckling och st�rka de anst�lldas kompetens, ansvar och kvalitetsmedvetande.

Vissa fr�gor om informationsutnyttjande i offentlig sektor �kar i aktuali�tet. F�rslag till lagreglering av myndighetemas f�rs�ljning av uppgifter om enskilda personer har l�mnats av data- och offentlighetskommitt�n (SOU 1986:41 och 1988:64). F�rslagen har remissbehandlats och bereds f�r

57

n�rvarande inom regeringskansliet. Fr�gan kommer under v�ren att be-�� Prop. 1989/90:100
handlas i en lagr�dsremiss och en proposition till riksdagen.�� Bil. 2

Mot denna bakgmnd b�r vissa fr�gor om informationsutnyttjande i offentlig sektor utredas. Det �r bl. a. fr�ga om att skapa regelverk som ger m�jlighet till ett b�ttre informationsutnyttjande och om hur den oflfentliga sektoms databaser b�r stmktureras f�r att bli mera tillg�ngliga f�r externa anv�ndare (enskilda, f�retag och myndigheter).

EG har utarbetat riktlinjer f�r den privata sektorns tillg�ng till och vidaref�rs�ljning av statlig information.

En av de datafr�gor som regeringen l�gger s�rskild vikt vid g�ller s�ker�heten i data- och kommunikationssystemen. Jag skall i det f�ljande redovi�sa det arbete som samr�dsgruppen (C 1986:G) f�r samh�llets s�kerhet inom dalaomr�det (SAMS) genomf�r. SAMS fick till�ggsdirektiv den 13 mars 1989.

Enligt direktiven skall SAMS bl.a. belysa och bed�ma s�kerheten i datahanteringen i betalningsv�sendet. SAMS b�r pr�va i vad m�n betal�ningsv�sendet kan anses tillr�ckligt mstat att m�ta hot av allvarligt art. I en rapport b�r SAMS belysa samh�llsaspekter p� s�kerheten inom betal�ningsv�sendet samt vid behov l�mna f�rslag till s�kerhetsh�jande �tg�r�der. H�r finns ber�ringspunkter med andra systemomr�den d�r elektro�nisk kommunikation och elektroniska dokument ers�tter fysisk kommuni�kation och fysiska dokument.

Enligt direktiven b�r SAMS ocks� klarl�gga vilka s�kerhetsproblem som �r mest kritiska vid datakommunikation och hur de b�r bem�stras. SAMS b�r redovisa starka och svaga sidor i s�kerheten i datakommunikationen samt de olika s�kerhetsniv�er som televerkets kunder kan v�lja bland. SAMS arbete b�r kunna utg�ra underlag f�r avtal mellan televerket och anv�ndare av televerkets kommunikationstj�nster eller f�r utf�stelser fr�n televerkets sida.

En av de s�kerhetsfr�gor som diskuteras ofta �r f�rekomsten av datakri�minalitet och av en brottslighet som �r relaterad till datorer. H�r �r SAMS uppgift att i samarbete med ber�rda organ, t. ex. rikspolisstyrelsen, s�ka att belysa det s. k. m�rkertalet. Det �r de brott d�r den drabbade - ett f�retag eller en myndighet � av olika sk�l inte g�r n�gon polisanm�lan eller inte uppger f�r polisen vem som �r den skyldige. SAMS b�r l�mna en l�gesrapport om datakriminalitet i Sverige. I rapporten b�r �ven vissa samh�llsfr�gor om s. k. datavirus tas upp. 1 olyckliga sammanhang kan s�dana vims �stadkomma v�sentliga skador p� drabbade informationssys�tem samt p� de verksamheter som dessa system betj�nar.

SAMS kommer att l�mna sina rapporter i b�rjan av �r 1990.

58

3.7 Internationell utblick

3.7.1 OECD och omdaningen av den offentliga verksamheten

Prop. 1989/90:100 BiL 2

N�gra huvudpunkter

� Verksamheten inom OECD i fr�gorom f�myelse inom den offent�liga sektom inneh�ller insatser som �r v�rdefulla f�r det svenska f�rnyelsearbetet.

Inom regeringskanslierna i de flesta med Sverige j�mf�rbara industril�n�der arbetar man f�r n�rvarande med att finna v�gar f�r att omdana den oflfentliga verksamheten. Arbetet bedrivs med skilda f�rtecken. Men ge�mensamt p� de flesta h�ll �r att det ges h�g politisk och praktisk prioritet.

I linje med detta p�g�r sedan n�gra �r inom OECD en omfattande verksamhet i fr�gor som r�r f�myelsearbetet inom den oflfentliga f�rvalt�ningen.

Verksamheten har hittills varit f�rlagd till ett utskott ben�mnt Technical Co-operation Committee (TECO). Kommitt�n har fr�mst byggt sitt arbete p� erfarenhetsutbyte mellan l�ndema, ofta genomf�rd under tv�dagars-m�ten mdlan ett begr�nsat antal experter fr�n regeringskanslierna. Till kommitt�ns f�rfogande st�r ett sekretariat med ett antal anst�llda och konsulter.

Kommitt�n har �rligen � senast f�r �r 1988 � publicerat en �versikt �ver konkreta f�rnyelseinitiativ, Survey of Public Management Initiatives. Till denna �versikt har fogats sammanfattningar �ver den senaste utveck�lingen inom flertalet medlemsl�nder, bland dem Sverige. D�r presenteras land f�r land uppgifter om m�len f�r regeringspolitiken, strategier, genom�f�rda �tg�rder, ansvariga ministerier och andra myndigheter samt referen�ser till aktuellt material i �mnet.

Ett annat exempel p� en publikation som kommitt�n har gett ut �r den tryckta handboken Administration as service � The public as client (1987).

Kommitt�n �r fr�n och med �r 1990 ombildad under namnet Public Management Committee (PUMA).

OECD har nyligen lagt fast mandat (direktiv) f�r PUMA f�r fem�rsperi�oden 1990�1994. Enligt detta skall PUMA utforma ett program med syfte att h�ja kvaliteten och eflfektiviteten i den oflfentliga verksamheten. 1 f�rarbetena pekas p� den privata och den offentliga sektorns �msesidiga beroende. D�r belyses ocks� den betydelse som f�rnyelsearbetet har f�r genomf�randet av ett lands ekonomiska och sociala politik.

I PUMA:s uppdrag ing�r att utveckla metoder f�r

� samordningen inom ett regeringskansli,

� f�rb�ttringar av f�rh�llandet mellan f�rvaltningen och bmkarna,

� b�ttre genomslag f�r politiskt beslutade riktlinjer,

� budgetutveckling,

� personalpolitik, kompetensutveckling och produktivitetsh�jning.

59

Inneh�llet i mandatet har till en del utformats p� gmndval av svenska initiativ.

Under �r 1990 skall PUMA enligt sitt arbetsprogram �gna sig �t bl.a. f�ljande aktiviteter.

�Management of Policy-Making. Denna aktivitet handlar om stymings-fr�gor och skall engagera fr�mst statsministerkanslier och motsvarande.

�Budgeting and Management of Public Expenditures. H�r behandlas fr�gor om budget, offentliga utgifter m. m. Den riktar sig framf�r allt till departement med finansiell styming, budgetbehandling och budgetut�veckling som ansvarsomr�de.

�M�rket Mechanisms and Public Services. Under denna mbrik syftar arbetet till att finna metoder f�r kostnadskontroll, f�r h�gre eflfektivitet genom konkurrens och f�r ansvarstagande och tillg�nglighet i syfte att tillgodose konsumentemas intresse av valfrihet och h�g kvalitet p� den oflfentliga tj�nsteproduktionen.

�Regulatory Review and Reform. Denna aktivitet avser regelf�renkling och regelekonomi. H�r ges ut en Directory of Regulatory Review and Reform Organisations in OECD Member Countries, dvs. en �rlig katalog �ver medlemsl�ndemas arbete med regelf�renkling o. d.

�Management of Human Resources. Programmet tar upp personalfr�gor, inte minst chefsfr�gor och chefsplanering, behovet av flexibla l�nesystem m.m.

�Management of Informaiion Technology. Arbetet h�r �gnas fr�gan hur informationsteknologin p� b�sta s�tt kan styras och utnyttjas till st�d f�r f�myelsen av den oflfentliga sektom.

�Structural Adjustmenl. Under denna mbrik skall man syssla med stmkturella f�r�ndringar, f�rh�llandet till n�ringslivet, m. m.

Enligt regeringens bed�mning �r det v�rdefullt f�r det p�g�ende f�myel�searbetet i Sverige att regeringen forts�tter att aktivt delta i OECD:s utveck�lingsarbete p� omr�det.

Prop. 1989/90:100 BiL 2

3.7.2 Nordiskt och europeiskt samarbete om kommunala fr�gor

N�gra huvudpunkter

�Det nordiska samarbetet om kommunala fr�gor utvecklas.

�Den europeiska konventionen om kommunal sj�lvstyrelse har ra�tificerats.

�Studier g�rs av hur den offentliga sektorn p�verkas av en �kad intemationalisering.

I Sverige har den kommunala sj�lvstyrelsen en l�ng tradition och en stark f�rankring i samh�llsskicket. M�nga l�nder studerar med stort intres�se de svenska kommunemas utveckling. P� olika s�tt och omr�den deltar Sverige i ett intemationellt samarbete om kommunala fr�gor. Det sker bl.a. mellan de nordiska l�nderna och inom Europar�det.

De nordiska l�nderna har i stor utstr�ckning gemensamma intressen p�

60

det kommunala omr�det. Ett konkret resultat av samarbetet �r �verens-�� Prop. 1989/90:100 kommdsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt�� BiL 2 samarbete �ver nordiska riksgr�nser. En viktig del �r ocks� utbyte av erfarenheter inom olika kommunala omr�den. Ett exempel p� detta �r det svenska frikommunf�rs�ket som varit f�rebild f�r liknande projekt i Dan�mark, Norge och Finland.

De nordiska kommunministrama m�ts till �verl�ggningar regelbundet. Kommunministerm�tet �r 1989 var f�rlagt till F�r�arna. Bland de fr�gor som d� togs upp till behandling kan n�mnas finansiering av kommunal verksamhet och decentralisering i kommunema.

Inom Europar�det har utarbetats en konvention om kommunal sj�lvsty�relse (The European Charter of Local Self-Government). Initiativet till konventionen togs av Europar�dets kommunalkonferens (CLRAE) d�r de svenska kommunf�rbunden �r representerade. Konventionen antogs av Europar�dets ministerkommitt� i juni 1985. Den undertecknades av Sve�rige den 4 oktober 1988 och under v�ren 1989 beslutade riksdagen att godk�nna konventionen (prop. 1988/89:119, KU 32, rskr. 25). Den har d�refter ratificerats av regeringen. Sveriges tilltr�de till konventionen har inte kr�vt n�gra lag�ndringar.

Konventionens syfte �r att l�gga fast gmndl�ggande principer f�r att trygga den kommunala sj�lvstyrelsen som en av de viktigaste gmndstenar�na i ett demokratiskt styrelseskick. En annan viktig utg�ngspunkt �r den kommunala sj�lvstyrelsens betydelse f�r medborgamas m�jligheter att delta i de oflfentliga angel�genheterna. Konventionen b�r d�rf�r ses som ett viktigt led i str�vandena att st�rka och utveckla den kommunala sj�lvstyrelsen och demokratin i Europa och v�rlden.

Bland �vriga fr�gor som f�r n�rvarande diskuteras inom Europar�det p� det kommunala omr�det kan n�mnas utarbetandet av en konvention om invandramas deltagande p� den kommunala niv�n. Det g�ller bl. a. r�st�r�tten.

Sveriges str�vanden att �stadkomma ett n�rmande till den europeiska gemenskapen (EG) kan komma att p�verka den kommunala verksamheten p� olika s�tt. En fr�ga av betydelse �r den offentliga upphandlingen. Denna fr�ga liksom andra beh�ver uppm�rksammas f�r att f� fram en samlad bild av integrationsarbetets betydelse f�r kommuner och landsting. P� det rent kommunalr�ttsliga omr�det kartl�gger kommunallagskommitt�n harmoni-seringsstr�vandena inom EG.

De internationella fr�gorna har s�ledes �ven ur kommunal synpunkt alltmer kommit i f�rgmnden. Behovet av samarbete och kontakter mellan olika l�nder har tilltagit. Det �r d�rf�r v�sentligt att studera hur den offentliga sektorn i Sverige p�verkas av en �kad intemationalisering. Ett arbete f�r att belysa de h�r fr�gorna har inletts av stat-kommunberedning�en.

61

3.7.3 Den nordiska utbytestj�nstg�ringen

N�gra huvudpunkter

� Erfarenheterna av tio �rs verksamhet med nordisk utbytestj�nst�g�ring �r mycket goda. Erfarenhetema b�r tas till vara inom ramen f�r det utvidgade europeiska samarbetet.

Prop. 1989/90:100 Bil. 2

Reglerna f�r Sveriges deltagande i det av Nordiska ministerr�det anord�nade tj�nstemannautbytet finns i f�rordningen (1980:848) om utbytes�tj�nstg�ring i andra nordiska l�nder (omtryckt 1984:32). Information till myndigheter, anst�llda och personalorganisationer om m�jligheten till utbytestj�nstg�ring i Norden l�mnas numera � sedan statens arbetsmark�nadsn�mnd upph�rt vid utg�ngen av juni 1989 � av statens arbetsgi�varverk.

I september 1989 uts�g regeringen bland mer �n 100 s�kande 39 svenska deltagare till utbytestj�nstg�ring under �r 1990. Dessa stipendiater skall f�retr�desvis arbeta inom s�dana omr�den av den offentliga verksamheten som har prioritet i arbetet med f�myelsen av den offentliga sektorn. Flera av stipendiaterna avser s�lunda med sin utbytestj�nstg�ring att skaffa sig erfa�renheter fr�n arbete med EG-fr�gor. F�r Sveriges del �r antalet deltagare sedan man b�ljade med utbytestj�nstg�ringen �r 1979 d�rmed uppe i 220.

Civildepartementet har st�llt samman utdrag ur rapporter som svenska deltagare har l�mnat under senare �r om utbytestj�nstg�ring. Den senaste sammanst�llningen finns i en promemoria (Ds 1989:55) "Nordisk utbytes�tj�nstg�ring: Svenska rapporter 1985-1988". Den visar att en utbytes�tj�nstg�ring i allm�nhet ger erfarenheter som kan utnyttjas p� hemmaplan, b�de i fr�ga om en kompetensutveckling f�r deltagaren och i fr�ga om hemmamyndighetens verksamhet.

Ett stort antal stipendiater fr�n de andra l�ndema har samtidigt tj�nst�gjort i v�r f�rvaltning. Detta framg�r av Nordiska ministerr�dets rapport (NORD 1989:20) "Nordisk utbytestj�nstg�ring - ett praktiskt nordiskt samarbete", som inneh�ller en utv�rdering av g�ngna �rs utbyte. Rappor�ten visar ocks� p� det politiska intresset f�r denna form f�r samarbete �ver gr�nsema och p� de m�jligheter till utveckling av den oflfentliga verksam�heten i Norden som en utbytestj�nstg�ring inrymmer.

Mot bakgmnd av de redovisade erfarenheterna av utbytestj�nstg�ringen som ett bra instmment i ett erfarenhetsutbyte mdlan likartade verksamhe�ter b�r det nu �verv�gas hur dessa erfarenheter kan utnyttjas i ett n�rmare europeiskt samarbete.

Det kan ocks� n�mnas att en viss f�rs�ksverksamhet med nordisk utby�testj�nstg�ring f�r kommunalt anst�llda h�ller p� att komma i g�ng.

62

4� Hemst�llan�� Prop. 1989/90:100

Bil. 2 Jag hemst�ller att regeringen

1.�� f�resl�r riksdagen att godk�nna de riktlinjer som jag (avsnitt
3.2.4) under mbriken Ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor har an�
gett f�r myndighetemas r�tt att disponera inkomster fr�n ers�ttning
f�r tj�nster och varor,

2.�� bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag i �vrigt har
anf�rt om

�tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och lands�ting samt b�ttre samordning mdlan oflfentliga verksamheter (avsniu 2.2),

�m�l- och resultatorienterad styrning (avsnitt 2.3),

�decentralisering (avsnitt 2.4),

�verksamhetsformer och arbetss�tt (avsnitt 2.5),

�statlig personalpolitik (avsnitt 2.6),

�statliga verksamhets- och organisationsformer (avsnitt 3.2),

�kommunema och landstingen i f�r�ndring (avsnitt 3.3),

�personalf�rs�rining i offentlig sektor (avsnitt 3.4),

�regelf�renkling och delegering (avsnitt 3.5),

�anv�ndning av informationsteknologi (avsnitt 3.6),

�internationell utblick (avsnitt 3.7).

63

Bilaga 2:1

Redog�relse for regeringens arbete med regelf�renkling och delegering

Bilaga 2:1�� Prop. 1989/90:100 Bil. 2

Redog�relse f�r regeringens arbete med regelf�renkling och delegering

Justitiedepartementet

1 Regelf�renkling

�klagarinslmklionen har ersatts av tv� f�rordningar, en f�r riks�klagaren och en f�r �klagarmyndigheterna i �vrigt (SFS 1989:847 och 848). D�rvid har best�mmelsema f�renklats i �tskilliga h�nseenden.

Genom en �ndring i �rvdabalken som tr�dde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:88, LU32, rskr. 246, SFS 1989:308) togs institutet bevak�ning av testamente bort. I forts�ttningen beh�ver testamentstagare allts� inte bevaka testamentet vid domstol f�r att ha r�tt till del i den avlidnes kvarl�tenskap i enlighet med testamentet.

Efter f�rslag i prop. 1989/90:42 har reglema om del allm�nnas skade�st�ndsansvar i 3 kap. skadest�ndslagen f�renklats genom att vissa s�rskilda begr�nsningar i ansvaret har tagits bort med verkan fr�n den 1 januari 1990).

I promemorian (Ds 1989:40) Fastighetsdomstolarna m.m. f�resl�s att hyresm�l, bostad.sr�ttsm�l och arrendem�l flyttas �ver fr�n fastighets�domstolarna till de allm�nna domstolarna. Genomf�rs f�rslaget, kommer flera specialregler ibl. a. jordabalken, r�tteg�ngsbalken och handr�cknings�lagen att kunna avskaffas. F�rslaget har remissbehandlats och �verv�gs nu inom departementet.

I promemorian (Ds 1988:71) Ny summarisk process f�reslogs ett mo-demare och betydligt enklare regelsystem n�r det g�ller den summariska processen, dvs. de nuvarande instituten betalningsf�rel�ggande, lags�k�ning och handr�ckning. En lagr�dsremiss i huvudsaklig �verensst�mmelse med promemorief�rslaget ber�knas kunna �verl�mnas inom kort.

Regeringen har tillkallat en s�rskild utredare f�r att g�ra en �versyn av datalagen (1973:289). Enligt direktiven (dir. 1989:26) �r eu av syftena med �versynen att med bibeh�llet gott skydd mot otillb�rliga intr�ng i den personliga integriteten skapa enkla och l�ttfattliga regler.

Den i f�reg�ende �rs budgetproposition aviserade lagtekniska �versynen av vallagen {1912:620) har inletts inom justitiedepartementet.

2 Delegering

Regeringen uppdrog �r 1985 �t kriminalv�rdsstyrelsen att utreda m�jlighe�
terna att genomf�ra decentralisering inom kriminalv�rden. Uppdraget
avs�g s�v�l klientadministration som ekonomi- och personaladministra�
tion. En f�rs�ksverksamhet med decentraliserade beslutsfunktioner inom
kriminalv�rden har bedrivits sedan �r 1986 (jfr prop. 1985/86:147, JuU
13, rskr. 276). Mot bakgmnd av detta arbete har kriminalv�rdsstyrelsen i
enframst�llning till regeringen i juni 1989 l�mnat f�rslag till en permanent
ordning f�r delegering av beslutsfattande. F�rslaget inneb�r att flertalet�� 65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2

klientbeslut inom kriminalv�rden i forts�ttningen skall fattas p� lokal�� Prop. 1989/90:100 niv�, dvs. vid kriminalv�rdsanstalter, h�kten och skyddskonsulentdistrikt.�� BiL 2

Den nya instmktionsregleringen f�r �klagarmyndigheterna (SFS 1989:847 och 848) inneb�r att beslutander�tten i ett antal fr�gor delegeras fr�n regeringen till riks�klagaren.

Som justitieministem utvecklar i bil. 4 till budgetpropositionen �r avsik�ten att notarietj�nstg�ringen skall reformeras. Samtidigt skall instansord�ningen i �renden om tills�ttning av notarietj�nster �ndras s� att regeringen inte l�ngre skall ha till uppgift att pr�va �verklaganden i denna typ av �renden.

Regeringen har fr.o.m. �r 1989 utvidgat domstolarnas m�jligheter att bevilja domarpersonal tj�nstledighet f�r olika typer av offentliga uppdrag. Detta har medf�rt att regeringen numera avg�r endast ett litet antal s�dana �renden.

Vissa �ndringar i lagen (1974:191) om bevakningsf�retag och lagen (1980:578) om ordningsvakter tr�dde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:63, NU12, rskr. 113, SFS 1989:148 och 150). �ndringama inne�b�r att �verklagande av beslut i �renden om f�rordnande av ordningsvak�ter, auktorisation av bevakningsf�retag och godk�nnande f�r anst�llning i s�dana f�retag numera pr�vas av kammarr�tten i st�llet f�r somtidigare regeringen.

I b�ljan av �r 1990 ber�knas en proposition bli framlagd som grundas p� bet�nkandet (SOU 1987:74) Optisk-elektronisk �vervakning och remiss�behandlingen av det. F�rslaget inneb�r bl.a. att l�nsstyrelsens beslut om tillst�nd till TV-�vervakning �verklagas hos kammarr�tten i st�llet f�r som nu regeringen.

Genom en �ndring i 8 kap. 7 � sekretesslagen (1980: IOO) kan regeringen f�rv�ntas bli avlastad ett antal dispens�renden som r�r sekretessen f�r uppgifter i milj�- och h�lsoskyddsn�mndens tillsynsverksamhet (prop. 1988/89:131, KU34, rskr. 286, SFS 1989:385). Motsvarande �ndring har gjorts i olika punkter i bilagan till sekretessf�rordningen (1980:657) i fr�ga om uppgifter inom den statliga tillsynsverksamheten, t.ex. hos konsu�mentverket, livsmedelsverket och naturv�rsdsverket (SFS 1989:386).

Utrikesdepartementet

1 Regdj�renkling

Arbetet med utgivningen av f�reskrifter forts�tter enligt det nya regelsys�
tem som f�reslogs i promemorian (Ds UD 1986:7) Utrikesf�rvaltningens
regelsystem � Utredning och f�rslag. Den f�rsta utg�van av publikationen
Utrikesdepartementets f�reskrifter (UF) gavs ut i februari 1988. Under
arbetets g�ng har �tskilliga f�reskrifter kunnat upph�vas. Nya f�reskrifter
ges ut fortl�pande under �ret. Dessa sammanst�lls och ges ut tillsammans
med redan tidigare utgivna f�reskrifter i en bunden upplaga av UF i b�rjan
av varie �r. Publikationeninneh�ller ocks� en f�rteckning �ver utrikes�
f�rvaltningens samlade regelbest�nd.�� gr

2 Delegering�� Prop. 1989/90:100

Bil� 2
Fr�gan om delegering har �verv�gts av utredningen om utrikesf�rvalt-�� "

ningens inriktning och organisation. �verv�gandena avser fr�mst delege�ring fr�n departementet till utlandsmyndighelema, vilka redan erh�llit st�rre budgetansvar.

F�rsvarsdepartementet

1 Regelf�renkling

F�rslag till en ny lag om skydd f�r samh�llsviktiga anl�ggningar m. m. har l�mnats till riksdagen. Den nya lagen skall ers�tta dels lagen (1940:358) med vissa best�mmelser till skydd f�r f�rsvaret, dels s�dana delar av f�rordningen (1976:935) om skyddsomr�den och kontrollomr�den som b�r ha lagform.

En budgetf�rordning f�r totalf�rsvaret har beslutats (SFS 1989:924). 1 f�rordningen har de f�reskrifter samlats som skall styra budgetprocessen f�r totalf�rsvarets del. Samtidigt har en ny budgethandbok f�r totalf�rsva�ret tagits fram.

F�rfattningsregleringen av f�rsvarels personalk�rer har upph�vts.

En �versyn av reservofficerssyslemet p�g�r och kan v�ntas leda till enkla�re regler.

Ett arbete med att f�renkla administrationen av familjebidrag till v�m�pliktiga p�g�r och kan resultera i f�rslag till riksdagen.

Ett av CFL-utredningen avgivet slutbet�nkande (SOU 1989:42) Det civila f�rsvaret remissbehandlas f�r n�rvarande. I bet�nkandet f�resl�s bl. a. att best�mmelser som nu finns i flera olika lagar skall samlas i en ny lag om civilt f�rsvar.

Den s�rskilde utredare som har till uppgift att se �ver de kr�ngliga och sv�r�versk�dliga best�mmelserna i v�rnpliklslagen (1941:967) och dess f�ljdf�rfattningar (dir. 1988:21) v�ntas vara klar med sitt arbete vid halv�rsskiftet 1990.

2 Ddegering

Ans�kningar om vapenfri tj�nst har tidigare pr�vats i f�rsta instans av vapenfrin�mnden och i andra och sista instans av regeringen. Fr. o. m. den 1 oktober 1989 pr�vas dessa ans�kningar i st�llet i f�rsta instans av en ny myndighet � vapenfristyrelsen � och i andra och sista insatans av en nyinr�ttad n�mnd � totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnd.

Genom �ndringar under �r 1989 i myndighetsinstmktioner har �renden om tills�ttning av ca 190 tj�nster delegerats fr�n regeringen till myndighe�terna.

F�ljdf�rfattningama till lagen om skydd f�r samh�llsviktiga anl�ggning�
ar kan komma att medf�ra att vissa �renden delegeras fr�n regeringen till
f�rvaltningsmyndigheter eller domstolar.�� 67

Socialdepartementet�� Prop. 1989/90:100

I Regelf�renkling�� '-

Inom socialf�rs�kringsomr�det bedrivs sedan flera �r ett l�pande arbete med att utveckla och f�renkla regelsystemet. Arbetet bygger bl. a. p� f�r�slag fr�n de anst�llda i socialf�rs�kringsadministrationen. Enligt uppdrag fr�n regeringen redovisar riksf�rs�kringsverket varie �r en rapport �ver f�r�ndringsarbetet. I fall d� verkets arbete aktualiserar �ndringar som fordrar ett st�llningstagande av regeringen eller riksdagen g�rs s�rskilda framst�llningar till regeringen. I den senaste rapporten (RFV anser 1989:7) redovisar riksf�rs�kringsverket att 25 framst�llningar hittills gjorts till regeringen och att 18 av dessa f�rslag �r genomf�rda helt eller delvis.

Den sjukpenningreform som genomf�rdes den I december 1987 har f�ljts upp i s�rskild ordning (RFV anser 1988:7). Erfarenhetema av refor�men har lett till f�rslag till regeringen om �ndringar i sjukpenningber�k�ningen f�r vissa fall. F�rslagen har genomf�rts den 1 juni och den 1 juli 1989.

P� f�rslag av riksf�rs�kringsverket har det vidare den 1 juli 1989 genom�f�rts en enhetlig reglering av tidpunkten f�r �ndring av kommunalt bos�tadstill�gg till folkpension samt f�renkling av f�rfarandet i vissa arbetsska�de�renden.

Ett nytt system har den I juli 1989 inf�rts f�r reglering av utlandssven�skamas m�jligheter att f� sjukv�rd i Sverige till rimliga avgifter. Fr�gan om utlandssvenskamas sjukv�rdsf�rm�ner reglerasd�rmed inte l�ngre i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring utan genom en �verenskommelse mellan staten och sjukv�rdshuvudm�nnen (prop. 1988/89:111, SfU 16, rskr. 248).

Inom smillskyddsomr�del har en omfattande lag�versyn gjorts. Som en f�ljd av smiUskyddslagen (1988:1472), som tr�dde i kraft den 1 juli 1989, har det inf�rts en ny lag om ers�ttning till smittb�rare och en ny karant�ns�lagstiftning.

Smittb�rarers�ttningen har f�renklats bl. a. genom att den tidigare upp�delningen p� tillf�lliga och kroniska smittb�rare slopats. Samma ers�t�tningsbest�mmelser skall g�lla oavsett smittskyddsingripandets l�ngd. P� samma s�tt som sjukpenning utges ers�ttning enhetligt efter inkomstbort�fallsprincipen. Administrationen, som tidigare var uppdelad mellan f�r�s�kringskassorna och l�nsstyrelserna, har nu sammanf�rts s� att f�rs�k�ringskassorna ensamma skall handl�gga �rendena (prop. 1988/89:112, SfUl6, rskr. 248).

Den nya karant�nslagen (1989:290) inneb�r att karant�nsverksamheten f�renklas och begr�nsas. Reglerna har f�renklats genom en n�rmare kopp�ling till smittskyddslagen och smittskyddsorganisationen (prop. 1988/89:123, SoU25, rskr. 227).

P� h�lso- och sjukv�rdsomr�det har beslut fattats om socialstyrelsens
framtida roll, uppgifter och inriktning (prop. 1988/89:130, SoU24, rskr.
296). I anslutning till att de nya riktlinjerna f�r socialstyrelsens verksam�
het genomf�rs pr�vas successivt m�jligheterna att f�r�ndra ansvaret f�r�� g

vissa uppgifter. Dessutom �verv�gs m�jlighetema till f�renkladehandl�gg-�� Prop. 1989/90:100
ningsformer och till regelf�renkling.�� Bil. 2

Riksdagen har beslutat om nya riktlinjer f�r specialiseringstj�nstg�ring f�r l�kare (prop. 1988/89:138, 1989/90:SoU9, rskr. 16). En detaljerad reglering p� f�rordningsniv� av tj�nstg�ringskraven f�r specialistkompe�tens kommer d�rmed att kunna upph�vas och ers�ttas av m�lbeskrivning�ar som utarbetas av socialstyrelsen.

2 Delegering

Fr�gan om att begr�nsa r�tten att �verklaga till regeringen �verv�gs fortl��pande i f�rfattningsarbetet.

Handl�ggningen av fr�gor enligt f�rordningen (1976:1018) med taxa f�r sjukv�rdande behandling m.m. om undantag fr�n kravet p� viss tids tj�nstg�ring f�r att en sjukgymnast skall f� f�ras upp p� f�rs�kringskassans f�rteckning �ver f�rs�kringsanslutna v�rdgivare har den 1 juli 1989 f�rts �ver fr�n riksf�rs�kringsverket till f�rs�kringskassoma (RFFS 1989:10). Samtidigt har instansordningen i s�dana fr�gor �ndrats s� att �verklagan�den skall pr�vas av f�rs�kringsdomstolama i st�llet f�r som tidigare av regeringen.

I samband med att nya f�reskrifter inf�rs den 1 januari 1990 om statsbi�drag till landstingskommuner och kommuner f�r specialpedagogiska insat�ser f�r vissa f�rskolebarn slopas m�jligheten att �verklaga socialstyrelsens beslut i s�dana fr�gor hos regeringen (SFS 1989:791).

Regeringens befattning med att f�rordna ledam�ter i del alkohol- och narkolikapolitiska r�del � AN-r�det � har upph�rt med utg�ngen av juni 1989. Numera �r det en uppgift f�r socialstyrelsen att tills�tta ett motsva�rande r�dgivande organ inom styrelsen i enlighet med riktlinjerna i prop. 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning.

Arbete p� en ny l�kemeddslagsliflning p�g�r inom socialdepartementet p� gmndval av bet�nkandet (SOU 1987:20) L�kemedel och h�lsa. En fr�ga som �verv�gs �r att f�ra �ver uppgiften att pr�va �verklaganden p� l�kemedelsomr�det fr�n regeringen till f�rvaltningsdomstolarna.

Ocks� n�r det g�ller alkohollagstiftningen ber�knas inom den n�rmaste tiden en pr�vning komma att ske av m�jlighetema att �ndra ordningen f�r �verklagande s� att regeringen avlastas vissa �rendetyper.

Kommunikationsdepartementet

1 Regdj�renkling

Genom �ndringar i lagen (1972:435) om �verlastavgift som tr�der i kraft den 1 april 1990 har reglema f�r avgiftsber�kningen f�renklats avsev�rt.

Genom �ndringar i bilregisterkung�relsen (1972:599) som tr�dde i kraft den I juni 1989 har kravet p� att ans�kan om duplell av konirodm�rke skall vara skriftlig slopats (SFS 1989:212).

Kung�relsen (1958:257) ang�ende mellanv�gg avsplitterfritt glas � vissa
i yrkesm�ssig trafik anv�nda personbilar har upph�vts den 1 juli 1989.�� 69

F�renklade best�mmelser om mellanv�gg i taxibilar har tagits in i fordons-�� Prop. 1989/90:100
kung�relsen (1972:595).�� BiL 2

F�rordningarna (1979:433) med godstaxa f�r Trafikaktiebolaget Stock-holm-S�dra Liding�n och (1980:361) med bemyndigande f�r l�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n att fastst�lla taxa f�r viss j�rnv�gstrafik har upph�vts den 1 maj 1989 (SFS 1989:110 och 111).

F�rordningen (1988:1378) om avgifter f�r trafik p� statens sp�ranl�gg�ningar har �ndrats s� att en enhetlig sp�ravgift fr.o.m. den 1 september 1989 utg�r f�r Irafikering av statens sp�ranl�ggningar. Tidigare utgick tv� olika avgifter beroende p� banans standard (SFS 1989:678).

Enligt nya, enhetligare regler som g�ller fr. o. m. �r 1990 skall fr�gor om tillst�nd lill �verl�telse av svenskregistrerade skepp lill utl�nningar och dispensfr�gor i samband med uthyrning av skepp lill utl�nningar handl�g�gas av en och samma myndighet � sj�fartsverket.

V�ren 1989 tillkallade regeringen en s�rskild utredare med uppdrag att se �ver formema f�r postverkets och televerkets regleringar av vissa r�ttsf�r�h�llanden med enskilda. Utg�ngspunkten f�r uppdraget �r att i de fall r�ttsf�rh�llandet kan anses vara av privatr�ttslig art det om m�jligt b�r regleras p� annat s�tt �n genom f�reskrifter. Utredningsresultatet, som skall f�religga den I maj 1990, �r t�nkt att ligga till gmnd f�r en motsva�rande �versyn f�r de �vriga aff�rsverken(dir. 1989:18).

Sommaren 1989 tillkallade regeringen en s�rskild utredare med uppdrag att f�mts�ttningsl�st pr�va om huvudmannaskapet p� regional niv� f�r bilregistret och f�r v�glrafikbeskattningen b�r �ndras. Uppdraget, som skall vara slutf�rt senast den 15 augusti 1990, g�r bl.a. ut p� att minska handl�ggningstidema och att �ka kvalitet och serviceniv� gentemot all�m�nheten och �vriga intressenter (dir. 1989:37).

2 Delegering

Genom �ndringar i lagen (1972:435) om �verlastavgift som tr�der i kraft den I april 1990 har den pr�vning av fr�gor om neds�ttning eller eftergift av �verlastavgifter som f�r n�rvarande endast kan g�ras av regeringen delegerats till l�nsstyrelse och kammarr�tt. Med den nya ordningen f�r man ett smidigare och f�r allm�nheten enklare system samtidigt som regeringen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen antagit befrias fr�n en �rendegmpp. Fr�gor om neds�ttning och eftergift kommer med den nya ordningen att kunna pr�vas direkt i samband med beslutet att p�f�ra avgiften eller i samband med �verpr�vning av det beslutet.

Vissa dispens�renden enligt sj�manslagen (1973:282) och m�nstrings-lagen (1983:929), som i dag avg�rs av regeringen, skall i forts�ttningen pr�vas av sj�fartsverket.

De nya best�mmelsema i fordonskung�relsen (1972:595) om mellan�v�gg i taxibilar inneb�r att l�nsstyrelsens beslut fr. o. m. den 1 juli 1989 f�r �verklagas till transportr�det. R�dets beslut f�r inte �verklagas. Tidigare g�llde att l�nsstyrelsens beslut fick �verklagas till regeringen (SFS 1989:72).

L�nsstyrelsen beslutar om undantag fr�n kravet att ha taxameter i�� 70

laxibil. S�dana beslut kunde tidigare �verklagas till transportr�det och�� Prop. 1989/90:100 regeringen. Genom �ndringar i fordonskung�relsen (1972:595) som tr�tt i�� Bil. 2 kraft den I juli 1989 har m�jligheten att �verklaga till regeringen skurits av (SFS 1989:72).

F�rordningen (1985:447) om handl�ggning av �renden om nedl�ggning av vagnslasltrafik har upph�vts. Den r�tt till regeringspr�vning av en planerad nedl�ggning som fanns enligt f�rordningen har d�rmed avskaf�fats (SFS 1988:799).

Finansdepartementet

/ Regelf�renkling

Regeringen har i en proposition (1989/90:34) om �ndringar i f�rs�krings�r�relselagen (1982:713) f�reslagit bl.a. att best�mmelsema om s�rskild s. k. administration av ett svenskt f�rs�kringsbolag i konkurs eller likvida�tion skall upph�vas.

En lagr�dsremiss p� gmndval av skattef�renklingskommilt�ns slutbe�t�nkande (SOU 1988:21 och 22) Ny taxeringslag � reformerad skaltepro-cess har lagts fram under h�sten 1989. Den planerade lagstiftningen inne�b�r bl. a. att skattemyndighetema kommer att ges �kade m�jligheter att r�tta felaktiga taxeringsbeslut genom ett vidgat ompr�vningsf�rfarande. Detta v�ntas leda till en snabbare handl�ggning av �rendena, vilket b�r f� gynnsamma effekter inte bara f�r de skattskyldiga och skattemyndigheter�na utan �ven f�r domstolama. Syftet �r att f� en enkel, smidig och snabb ordning f�r r�ttelse av felaktiga taxeringsbeslut i f�rh�llande till vad som g�ller idag. All taxering b�r s� l�ngt m�jligt ske hos skattemyndigheterna medan avg�randet av tvistiga �renden b�r ligga hos domstolarna.

Av f�renklingssk�l avses vidare enhetliga regler f�r avrundning av �relal vid utr�kning av alla skatter och avgifter att inf�ras i uppb�rdslagen. De s�rskilda avmndningsreglema i andra lagar kan d�rmed slopas.

P� gmndval av departementspromemorian (Ds 1988:59) F-skattebevis � Nya regler f�r skatteavdrag och socialavgifter p�g�r arbete inom depar�tementet med en �versyn av reglema p� omr�det. Syftet �r att g�ra reglema f�r bl. a. skatteavdrag enklare och klarare. M�let �r att inte n�gon skall beh�va tveka om sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.

En viktig str�van i det arbete med skallereformen som nu inletts �r att utforma enkla, enhetliga och �versk�dliga regler. Ett m�l �r att n�stan alla som inte �r n�ringsidkare skall kunna deklarera f�renklat samt att den prelimin�ra skatten f�r flertalet skattskyldiga skall �verensst�mma exakt med den slutliga skatten.

2 Delegering

Inom f�retagsskatteomr�det kommer ett genomf�rande av skattereformen
att inneb�ra v�sentliga f�renklingar ocks� vad g�ller �rendehanteringen i
finansdepartementet. Antalet �renden som r�r olika slag av fonder och
reserver har under senare �r uppg�tt till n�rmare I 000 per �r. Om refor�
men genomf�rs kommer flertalet av dessa �renden att p� sikt f�rsvinna.�� 71

Motsvarande kan s�gas i fr�ga om skattereformens effekter inom kapi-�� Prop. 1989/90: IOO talbeskattningens omr�de. Flertalet av de dispens�renden p� omr�det som�� Bil. 2 nu pr�vas av regeringen f�rsvinner enligt f�rslaget.

Basbreddningen inom de indirekta skatternas omr�de, som ett led i skattereformen, kommer generellt sett att leda till betydande f�renklingar. Ett antal punktskatter kan slopas, vilket ocks� inneb�r f�renklingar och begr�nsningar av antalet f�rvaltnings�renden i finansdepartementet.

I och med att ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska l�n�derna tr�der i kraft under �r 1991 kommer vissa g�voskatte�renden, som hittills pr�vats av regeringen, att avg�ras av kammarkollegiet. Det g�ller ett femtiotal �renden �rligen.

Pr�vningen av fr�gor om tillst�nd f�r kronofogde all vara r�lleg�ngsbud har �verf�rts fr�n regeringen till riksskatteverket. Vidare p�g�r arbete med att f�ra �ver �renden om tillst�nd all la del av deklarationsmalerial f�r statistisk bearbetning till skattemyndigheten.

Genom f�rordningen (1989:774) med instmktion f�r byggnadsstyrelsen har vissa tj�nstetills�ttningar delegerats till styrelsen. Vidare har m�jlighe�tema att �verklaga byggnadsstyrelsens beslut begr�nsats. Andra �renden �n personal�renden f�r �verklagas bara om det �r s�rskilt f�reskrivet. D�rigenom har m�jligheten att �verklaga s. k. partsbesked upph�rt.

I prop. 1989/90:50 om inkomstskatten f�r �r 1990, m.m. f�resl�s bl.a. en ddegering fr�n regeringen till riksskatteverket av �renden om befrielse fr�n skyldighet f�r utl�ndska artister att betala avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter f�r s�rskilda f�rm�ner och r�ttigheter. Under f�rsta halv�ret 1989 pr�vade regeringen drygt 600 s�dana �renden.

Utbildningsdepartementet

/ Regelf�renkling

Regeringen utf�rdade den 1 december 1988 en f�rordning om meritv�rde�ring vid tills�ttning av tj�nst som l�rare (S�-FS 1988:163, omtryckt S�-FS 1989:19). F�rordningen omfattar totalt 19 paragrafer och ersatte inte mindre �n 16 �ldre f�rfattningar. Dessa �ldre f�rfattningar upptog sam�manlagt ca 110 trycksidor.

Genom lagen (1989:41) om TV-avgift har uppb�rden av TV-avgifter f�rts �ver fr�n televerket till ett dotterbolag inom Sveriges Radio-koncer�nen, Radiotj�nst i Kimna AB. Den nya lagen inneb�r bl. a. f�renklingar och f�rtydliganden av reglerna om avgiftsskyldighet.

2 Delegering

I en lagr�dsremiss har regeringen f�reslagit en ny lagstiftning om filmcen�sur. F�rslaget inneb�r bl. a. att �verklagandena i censur�renden flyttas fr�n regeringen till kammarr�tten.

72

Jordbruksdepartementet�� Prop. 1989/90:100

/ Regelf�renkling�� ''-

Regelsystemet f�r k�tlkonlroden modemiseras och f�renklas fr. o. m. den 1 juli 1990. Detta som ett resultat av de �ndringar i livsmedelslagstiftningen som har beslutats �r 1989 (prop. 1988/89:68, JoU 14, rskr. 263, SFS 1989:461). �ndringama inneb�r bl.a. att lagen (1959:99) om k�ttbesikt�ning m. m. upph�vs. De f�ljs nu upp genom att livsmedelsverket ser �ver sina f�rfattningar i �mnet. Verkets �versyn omfattar ett 50-tal f�rfattning�ar.

Ocks� reglema om dricksvatten har f�renklats under �ret genom att livsmedelsverket beslutat en ny dricksvattenkung�relse som ers�tter fyra �ldre f�rfattningar.

Arbetet med en �versyn av i f�rsta hand regeringens och myndigheter�nas f�reskrifter p� fiskels omr�de har p�b�rjats inom departementet. Fis�keristyrdsens rapport "F�rre och enklare fiskebest�mmelser" och remiss�yttrandena �ver denna ligger till gmnd f�r arbetet.

Till f�ljd av en �verenskommelse inom EFTA om frihandel betr�ffande fisk och fiskprodukter kommer det nuvarande prisregleringssystemel n�r del g�ller fisk att avvecklas successivt. I ett bet�nkande av 1989 �rs fiskeriulredning (SOU 1989:56) Fiskprisregleringen och fiskeriadministra-tionen f�resl�s ett antal avreglerings�lg�rder. Bet�nkandet remissbehand�las f�r n�rvarande.

Under �r 1989 har en s�rskild arbetsgmpp haft till uppgift att fungera som en livsmeddspolitisk beredning. En utg�ngspunkt f�r arbetet har varit att de interna prisregleringarna p� jordbrukels omr�de skall minskas och i vissa fall avskaffas. Arbetsgmppen har redovisat resultatet av sitt arbete under h�sten 1989. �rendet bereds nu inom departementet.

Arbetet med att se �ver �gofredslagsliftningen p�g�r fortfarande inom departementet. �gofredskommilt�ns bet�nkande (Ds Jo 1984:15) �ver�syn av �gofredslagsliftningen utg�r grunden f�r arbetet. Syftet �r att �stad�komma betydande f�renklingar, bl. a. genom att ett stort antal f�rfattning�ar upph�vs.

Efter ett initiativ fr�n departementet har en genomg�ng gjorts p� flera st�rre myndigheter av t�nkbara andra omr�den d�r regelf�renklingar skul�le kunna genomf�ras. Avsikten �r att ett s�dant arbete skall bedrivas. Departementet avser att f�lja myndigheternas arbete med regelf�renkling.

2 Delegering

Genom en �ndring i jordf�rv�rvsf�rordningen har beslutander�tten i vissa �renden delegerats fr�n regeringen till lantbruksn�mnderna och lantbmks�styrdsen. Det g�ller �renden om tillst�nd f�r juridiska personer all f�rv�rva jordbruksj�stigheler i fall d� egendomens v�rde �verstiger en milj. kr. (SFS 1989:280).

I en ny f�rordning om jordfonden har klargjorts att lantbmksn�mnder-
nas och lantbruksstyrdsens beslut om f�rs�ljning av jordj�ndsjasligheter
inte f�r �verklagas (SFS 1989:281). Tidigare har det r�tt en viss oklarhet�� 73

p� denna punkt. Detta har medf�rt att regeringen i on�dan m�st behandla�� Prop. 1989/90:100

framst�llningar fr�n konkurrenter till dem som f�tt k�pa s�dana fastighe-�� Bil. 2

ter.

I syfte att minska antalet �verklaganden hos regeringen har ocks� annan lagstiftning inom departementets ansvarsomr�de setts �ver. Vid �versy�nen har s�rskilt beaktats om �verklagande till f�rvaltningsdomstol b�r ers�tta �verklagande till regeringen med h�nsyn till Sveriges �taganden enligt Europakonventionen. Arbetet har nyligen resulterat i f�rslag till riksdagen om �ndrade best�mmelser f�r �verklagande i ett antal lagar (prop. 1989/90:57). Det g�ller lagen (1950:596) om r�tt till fiske, lagen (1952:166) om h�radsallm�nningar, lagen (1952:167) om allm�nnings�skogar i Norrland och Dalarna, lagen (1965:61) om beh�righet att ut�va veterin�ryrket m.m., v�xtskyddslagen (1972:318), bisjukdomslagen (1974:211), lagen (1979:425) om sk�tsel av jordbmksmark, skogsv�rds�lagen (1979:429) och �dell�vskogslagen (1984:119).

De f�reslagna �ndringama inneb�r bl.a. att �renden enligt lagen om h�radsallm�nningar och lagen om allm�nningsskogar i Norrland och Da�larna som regeringen har pr�vat som f�rsta instans i forts�ttningen skall pr�vas av l�nsstyrelsen. Vidare f�resl�s att pr�vningen av �verklaganden enligt dessa b�da lagar samt enligt lagen om sk�tsel av jordbmksmark, skogsv�rdslagen och �dell�vskogslagen flyttas fr�n regeringen till kammar�r�tten. Att pr�vningen i en del av �rendena har inslag av l�mplighetspr�v�ning mot bakgmnd av speciell skoglig och annan sakkunskap har inte ansetts utg�ra hinder f�r en s�dan �verflyttning.

F�rslagen i propositionen inneb�r samtidigt att instansordningarna blir enhetligare i �renden om ers�ttning vid myndighetsingripanden p� djur�h�lsoomr�det och v�xtskyddsomr�del.

Arbetsmarknadsdepartementet

1 Regelf�renkling

P� det arbetsmarknadspoliliska omr�det p�g�r inom departementet ett arbete med att se �ver 1935 �rs arbetsf�rmedlingslag. Syftet �r bl.a. att g�ra lagen klarare och ge den en b�ttre redaktionell utformning. Arbetet har hittills resulterat i en promemoria (Ds 1989:55) Arbetsf�rmedlings�lagen � en �versyn. Promemorian bereds f�r n�rvarande inom departe�mentet.

P� arbelslivsomr�det har en arbetsgmpp f�r �versyn av vissa best�mmel�ser i arbetsmilj�lagen (1977:1160) avgett ett bet�nkande (Ds 1989:48), som bl. a. inneh�ller en �versyn av f�reskriftsbemyndigandena i lagen. Bet�nk�andet remissbehandlas f�r n�rvarande. Arbetsgmppen forts�tter sin �ver�syn av arbetsmilj�lagen i vissa andra delar.

Enligt den �ndring i arbetsmilj�lagen som riksdagen nyligen har beslutat efter f�rslag i prop. 1989/90:19 blir det enklare att utse regionala skydds�ombud fr.o. m. den I januari 1990. Bl.a. avskaffas kravet p� yrkesinspek�tionens medgivande f�r att f� utse regionalt skyddsombud.

Efter f�rslag i en annan proposition (prop. 1989/90:6) har riksdagen�� 74

vidare beslutat om vissa lag�ndringar som inneb�r att reglerna om fackliga�� Prop. 1989/90:100
f�rtroendem�ns tystnadsplikt blir enhetligare.�� BiL 2

Inom arbetarskyddsstyrelsen leder omarbetningsprogrammet och ge�nomg�ngen av �ldre regler till en fortg�ende minskning av det totala antalet f�rfattningar. Inom styrelsen f�ljs vidare projektet om utv�rdering och uppf�ljning av styrelsens regler upp med att finna former f�r att utnyttja utv�rderingsmelodema i det l�pande arbetet. Ett flertal f�reskrif�ter har redan utv�rderats.

P� det regionalpoliliska omr�det har 1987 �rs regionalpolitiska kommit�t� nyligen presenterat sitt bet�nkande SOU 1989:55. I detta redovisas f�rslag till f�renklingar av olika regler p� omr�det. Vidare har statens industriverk p� kommitt�ns uppdrag redovisat f�rslag till f�renklingar i fr�ga om det regionalpolitiska st�det. F�rslagen pr�vas i det p�g�ende arbetet p� en proposition om regionalpolitiken.

P� arbetsr�ttens omr�de har regeringen i en proposition lagt fram ett f�rslag som inneb�r vissa f�renklingar i de formf�reskrifter i lagen (1982:80) om anst�llningsskydd som reglerar vad en arbetsgivare skall g�ra d� denne vill avsluta vissa tidsbegr�nsade anl�llningar (prop. 1989/90:6). F�rslaget inneb�r samtidigt en samordning med vissa ledig�hetslagars varseltider.

P� det invandrarpolitiska omr�det har en ny utl�nningslag (1989:589) tr�tt i kraft den I juli 1989. Syftet med lagen �r bl.a. att rationalisera och eflfektivisera handl�ggningen av utl�nnings�renden, fr�mst asyl�renden. Detta nya regelsystem i kombination med en nyligen slutf�rd omor�ganisation av statens invandrarverk v�ntas leda till avsev�rt kortare hand�l�ggningstider och minskade statsutgifter. Den nya lagen inneb�r att regel�systemet p� detta omr�de blivit v�sentligt enklare.

Regler om ers�ttning till kommunema f�r flyktingmottagning ses �ver inom departementet i syfte att eflfektivisera och f�renkla regelverket. Vidare �verarbetas reglerna om svenskundervisning f�r invandrare i samma syfte.

2 Delegering

Regeringen har i september 1989 beslutat att utreda instansordningen i utl�nnings�renden och medborgarskaps�renden (dir. 1989:43). Utg�ngs�punkten �r att om m�jligt befria regeringen fr�n flertalet s�dana �renden. Dessa �renden � ca 4000 per �r � utg�r f�r n�rvarande en stor andel av det totala antalet f�rvaltnings�renden hos regeringen.

I den tidigare omn�mnda promemorian Arbetsf�rmedlingslagen � en �versyn f�resl�s bl.a. att regeringen inte l�ngre skall vara slutinstans i �renden enligt den lagen. I st�llet f�resl�s att �verklaganden skall pr�vas av kammarr�tten.

I arbetet med att utarbeta en proposition om regionalpolitiken pr�vas �ven f�rslag om delegering.

75

Bostadsdepartementet�� Prop. 1989/90:100

1�� Regelf�renkling�� ''-

Plan- och bostadsverkets nybyggnadsregler tr�dde i kraft den 1 januari 1989. I f�rh�llande till de �ldre byggnadsbest�mmelsema (Svensk bygg�norm) har regelsystemet f�renklats och omfattningen av regler minskats avsev�rt. En omfattande utbildningsverksamhet kring plan- och bygglagen (1987:10), som tr�dde i kraft den 1 juli 1987, har �gt mm. Den andra etappen av utbildningen inriktas bl.a. p� nybyggnadsreglerna. Reglema kommer att utv�rderas under v�ren 1990, vilket sannolikt leder till vissa justeringar i regelverket.

F�r n�rvarande p�g�r ocks� i verket ett arbete med nya ombyggnadsreg�ler. Arbetet inriktas p� en regdgivning som medger en b�ttre avv�gning mellan f�myelse och varsamhet och som ger ett �kat bmkarinflytande.

2� Delegering

Under h�sten 1989 beslutades en �ndring i reglema om l�n f�r bostads�n�dam�l m. m. som inneb�r att regeringen avlastas �renden i vilka kommu�nal borgen m.m. �r en f�mts�ttning f�r statliga l�n, se SFS 1989:874 � 877.

Industridepartementet

1 Regdj�renkling

Avreglerings- och f�renklingsfr�goma kvarst�r som en permanent uppgift f�r n�ringspolitiken. De �r av stor betydelse f�r att fr�mja eflfektivitet och f�myelse i n�ringslivet.

Regdj�renkling anv�nds som ett sammanfattande uttryck f�r reformar�bete kring lagstiftning och annan regdgivning. Den aspekt som har st�rst betydelse f�r n�ringslivet, och som d�rf�r har varit viktig f�r departemen�tet och normgmppen, utg�r fr�n effektema av reglemas sakinneh�ll. Reg�ler tillkommer i ett visst syfte och fungerar som styrmedel f�r att uppn� detta. Vad man m�ste vara beredd att pr�va �r deras eflfektivitet i relation till syftet med dem. Att �stadkomma �ndam�lsenligt regelsystem och en smidig till�mpning blir det centrala i ett regelf�renklingsarbete med detta perspektiv.

Viktiga fr�gor blir bl. a. om andra styrmedel, t. ex. ekonomiska, kan vara l�mpligare �n tvingande regler i ett visst fall och om det �ver huvud beh�vs styrmedel f�r att uppn� �nskat resultat. Andra centrala fr�gor g�ller analy�ser av reglernas ekonomiska konsekvenser, kontrollen av efterlevnaden och utv�rdering av reglernas effekter.

Den till industridepartementet knutna normgruppen, som bildades ge�
nom regeringsbeslut �r 1984, har haft ett samordnande ansvar i fr�ga om
regelf�renkling gentemot n�ringslivet. Gmppen har fungerat som
sammanh�llande lednings- och utredningsorgan med uppgift att inspirera,
driva p� och f�rmedlaerfarenheter av avreglerings- och regdf�renklingsar-
betet.�� 76

Normgmppen har sedan den bildades haft en bred kontaktverksamhet.�� Prop. 1989/90:100 Gmppen har ocks� gjort eller initierat utredningar, som i flera fall lett till�� Bil. 2 regel�ndringar. Gmppen har ocks� �rligen arrangerat seminarier i olika �mnen och gett ut ett antal publikationer.

Normgmppen har numera � som ledningsgmpp � avvecklats. Sekreta�riatet har inordnats i departementets linjeorganisation. Den praktiska verksamheten forts�tter emellertid som tidigare.

F�r att diskutera fr�gor med anknytning till s.k. ramlagstiftning inbj�d normgmppen f�retr�dare f�r regeringskansliet, myndigheter, organisatio�ner och n�ringslivet h�sten 1988 till ett seminarium i �mnet. Diskussionen vid seminariet f�rdes utifr�n ett antal konkreta exempel. Seminariet gav v�rdefulla synpunkter som kan utnyttjas i det fortsatta arbetet med dessa fr�gor. Synpunkiema har redovisats i en publikation med titeln "Hur till�mpas ramlagama?"

Myndigheterna kommer i framtiden � inte minst mot bakgmnd av EG:s beslut att utnyttja gemensamma Europastandarder f�r harmonise�ring av tekniska regler � i st�rre utstr�ckning �n hittills att beh�va utnyttja resultat fr�n internationellt harmoniseringsarbete i sin regdgiv�ning. Detta g�ller i synnerhet om ett n�rmare EG/EFTA-samarbete kom�mer till st�nd. Ay stor betydelse vid en harmonisering med EG:s regelsys�tem �r den nyckelroll standardiseringsorganen f�r f�r specificeringen av tekniska detaljregler. F�r m�ngamyndigheter f�r�ndras f�mts�ttningama f�r deras f�reskrifts verksam het i betydande omfattning.

F�r n�ringslivets del �r det ofta viktigare med enhetliga regler �n deras detaljinneh�ll. Att tillverka produkter i olika utf�randen f�r olika l�nder �r dyrbart. Harmonisering har d�rf�r i sig f�renklingsaspekler. Det �r emel�lertid ett faktum att gemensamma europeiska regler p� vissa omr�den kan inneb�ra att vi i Sverige f�r en mer omfattande reglering �n tidigare. Regelf�renklingsaspekten m�ste d�rf�r h�llas levande �ven i harmonise�ringsarbelet.

Den n�mnda utvecklingen �r bakgmnden till tills�ttandet av utredning�en om statens insatser f�r standardiseringens utveckling � SISU � som i maj 1989 lade fram sitt bet�nkande (SOU 1989:45) Standardiseringens roll i EFTA/EG-samarbetet. I bet�nkandet f�resl�s �tg�rder f�r att m�ta �kade krav p� standardiseringen. Vidare behandlas effektema av den intemationella utvecklingen vad g�ller certifieringsfr�gor. Bet�nkandet har remissbehandlats och f�rslag till riksdagen i dessa fr�gor kan v�ntas under v�ren 1990.

Den intemationella utvecklingen �r ocks� bakgmnd till den nya lagen
om kontroll genom teknisk provning ock om m�tning, som tr�tt i kraft den
1 juh 1989 (SFS 1989:164). Lagen ers�tter lagen (1985:1105) om obligato�
risk kontroll genom teknisk provning m.m. och lagen (1974:897) om
riksm�tplatser m.m. Ett viktigt m�l i arbetet med att avl�gsna tekniska
handelshinder �r att f� till st�nd �msesidiga godtaganden av provnings-
och kontrollresultat, s� att provning och kontroll intebeh�ver upprepas n�r
produktema s�ljs �ver gr�nsema. Genom den nya lagen inf�rs i Sverige ett
system med ackreditering av laboratorier som �r utformat enligt interna�
tionella riktlinjer. Genom detta system f�rb�ttras f�mts�ttningama f�r ett�� 77

svenskt deltagande i det v�steuropeiska samarbete som h�ller p� att byggas�� Prop. 1989/90:100 upp f�r provnings- och kontrollverksamhet. Ackrediteringen skall handhas�� BiL 2 av statens m�t- och provstyrelse, som omorganiserats f�r att motsvara de nya kraven p� verksamheten.

Den nya f�rordningen om elektrisk materiel (SFS 1989:420) tr�der i kraft den I januari 1990. Den inneb�r ett v�sentligt steg mot avskaflfande av tekniska handelshinder p� elmateridomr�det genom att den obligato�riska typprovningen tas bort f�r de flesta dprodukter och ers�tts av regi�streringsskyldighet.

Regeringen har lagt fram f�rslag (prop. 1988/89:92) om en ny mineral�lag m. m.. F�rslagen inneb�r att den gmvr�ttsliga lagstiftningen blir enhet�lig f�r de mineral den omfattar och att instansordningen f�renklas.

Finansieringsutredningen, som hade till uppgift att utreda inriktningen av det statliga finansiella f�retagsst�det, lade under v�ren 1989 fram sitt bet�nkande (SOU 1989:24) Statligt finansidlt st�d?. Bet�nkandet har remissbehandlats och bereds nu inom industridepartementet.

2 Delegering

Huvuddelen av departementets lagstiftning �r av relativt f�rskt datum eller f�rem�l f�r bearbetningi olika h�nseenden. 1 minerallagsproposi-tionen f�resl�s en �ndring i lagen (1966:314) om kontinentalsockdn som inneb�r att �verklaganden i �renden om �terkallelse av tillst�nd enligt den lagen skall pr�vas av kammarr�tten i st�llet f�r som tidigare av regeringen.

Industridepartementets f�rstainstans�renden g�ller framf�r allt tillst�nd enligt lagen (1982:617) om utl�ndska f�rv�rv av svenska f�relag m.m. 1 departementspromemorian (Ds 1989:57) �ndrade regler om utl�ndska f�retagsf�rv�rv, som g�tt ut p� remiss i oktober 1989, f�resl�s ett v�sent�ligt f�renklat pr�vningsf�rfarande. I promemorian f�resl�s ocks� en �kad delegering av �renden fr�n regeringen till l�nsstyrelsen.

Fr�gorna om regionalpolitiskt st�d har fr.o.m. den I febmari 1989 �verf�rts till arbetsmarknadsdepartementet.

Civildepartementet

1 Regelf�renkling

Fr�n den 1 juli 1989 g�ller nya f�reskrifter f�r den statliga budgetpr�vning�
en. I budgetf�rordningen (1989:400) finns s�lunda regler som f�renklar
budgetprocessen och riktar in den mot analyser av m�luppfyllelse, produk�
tivitet och effektivitet. Successivt och enligt den indelning av myndighe�
terna i budgetcykler som redovisats i f�rra �rets budgetproposition (prop.
1988/89:100 bil. 15 underbilaga 1) kommer samtliga myndigheter, utom
myndigheter under f�rsvarsdepartementet och aff�rsverken, att till�mpa
de nya f�reskrifterna, de f�rsta fr.o.m. budget�ret 1991/92 och de sista
fr.o.m. budget�ret 1993/94. Till ledning f�r till�mpningen av budgetf�r�
ordningen har det getts ut s�rskilda v�gledningar. Budgetf�rordningen och
v�gledningama ers�tter det mesta av inneh�llet i budgethandboken av �r
1982.�� 78

P� polisomr�det bedrivs sedan ett par �r ett intensifierat arbete med att�� Prop. 1989/90:100 �stadkomma f�renklingar. En f�renkling �r de nya mtiner f�r utf�rdande�� Bil. 2 av tj�nstekort f�r polischefer som nu finns inskrivna i f�rordningen (1958:272) om tj�nstekort.

P� det kommunala omr�det har en s�rskild arbetsgmpp bildats inom stat-kommunberedningen (C 1983:02) f�r att hj�lpa kommunerna i deras arbete med att f�renkla regler.

Genom en �ndring i f�rordningen (1984:644) om f�rs�ksverksamhet med en friare kommunal n�mndorganisation f�r ytterligare ett antal kom�muner delta i f�rs�ksverksamheten.

P� det kyrkliga omr�det har arbetet med en omfattande �versyn av regelverken resulterat i ett 20-tal f�rfattnings�ndringar under det senaste �ret. I det sammanhanget har ocks� �tskilliga �ldre f�rfattningar upph�vts, sebl.a. SFS 1988:1081.

Arbetet forts�tter med att sammanf�ra det fortfarande stora antalet lagar p� omr�det till en ny kyrkolag. �ven begravningslagstiftningen kom�mer att ses �ver.

Den s�rskilda arbetsgmppen inom civildepartementet f�r f�renkling av l�nsstyrelsernas regler � LON-gmppen - forts�tter sitt arbete med att ta fram f�rslag till f�renklings�tg�rder i samarbete med l�nsstyrelsernas orga�nisationsn�mnd (LON) och l�nsstyrelserna. Ett av gmppens projekt �r att f� till st�nd en datorbaserad registrering av reglerna, liknande den som i dag finns f�r f�rfattningarna i SFS. Genom den s. k. stupstocken per den I juli 1986, genom regeringens s.k. solnedg�ngsbeslut v�ren 1988 avseende bl.a. ett stort antal �ldre regler p� sj�trafikomr�det och genom andra �tg�rder f�r att komma till r�tta med f�r�ldrad regdgivning har l�nsstyrel�sernas regler minskats fr�n ca 5000 till ca 3000 titlar. Med en datorba�serad registrering kan det bl. a. bli l�ttare att h�lla reda p� de kvarvarande reglerna och att f�lja upp dem.

F�r att f� underiag f�r en s�krare bed�mning av hur dataregister �ver myndigheters regler l�mpligen b�r l�ggas upp och f�ras har det ansetts klokt att b�rja med en f�rs�ksregistrering hos n�gon l�nsstyrelse. Rege�ringen har d�rf�r den 23 november 1989 p� f�rslag fr�n arbetsgmppen beslutat uppdra �t l�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n att registrera regler med datorst�d. Det g�ller regler som skall finnas upptagna i l�nsstyrelsens regelf�rteckning. Registreringsarbetet skall ha slutf�rts f�re den I juli 1990. En utv�rdering av arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1990.

Avsikten med projektet �r enligt regeringens beslut fr�mst att n� st�rre klarhet i reglernas r�ttsliga karakt�r genom att anknyta registreringen till bemyndigandet bakom regeln samt att f� st�rre enhetlighet i regelf�rteck�ningen. Med ett s�dant register skapas ett betydligt b�ttre underlag f�r att pr�va behovet av de olika reglerna �n vad dagens regelf�rteckningar i allm�nhet erbjuder.

Om utv�rderingen av f�rs�ket visar p� bra erfarenheter, kan metoden anv�ndas ocks� f�r andra myndigheters regler.

En annan arbetsgrupp inom civildepartementet �r arbetsgruppen f�r
enklare regler p� det l�ne- och personalpolitiska omr�det - ALP-gmppen.�� 79

Den har i uppdrag att f�resl� f�renklingar p� det stadiga arbetsgivaromr�-�� Prop. 1989/90:100 del. I en delrapport i september 1989 "Enklare regler p� det statliga�� Bil. 2 arbetsgivaromr�det � delrapport 1 fr�n ALP-gmppen" har gmppen gjort en genomg�ng av reglerna p� omr�det i SFS. Genomg�ngen ger vid handen att behovet av vissa regler kan ifr�gas�ttas och att en modernisering av �ldre texter beh�vs.

Regeringen har i oktober 1989 beslutat att tillkalla en s�rskild utredare (C 1989:07) med uppdrag att g�ra en �versyn av lagstiftningen om offentlig anst�llning (Dir. 1989:50). Syftet med �versynen �r fr�mst att utforma lagstiftningen s�, att den skapar b�ttre f�mts�ttningar f�r f�myelsen av den offentliga sektorn i linje med den f�r�ndrade synen p� offentlig an�st�llning och offentlig personalpolitik, att utm�nstra icke-gmndl�ggande regler ur lagstiftningen samt att g�ra den enklare att f�rst� och till�mpa.

2 Ddegering

P� polisomr�det har genom en �ndring i polisf�rordningen som tr�tt i kraft den I oktober 1989 uppgiften att tills�tta vissa tj�nster flyttats fr�n rege�ringen till l�nsstyrelserna (SFS 1989:772). Arbetet forts�tter med sikte p� att ytterligare begr�nsa regeringens befattning med tj�nstetills�ttningar. Syftet �r ocks� att skapa ett snabbare tills�ttningsf�rfarande vad g�ller polischefstj�nster. Resultatet av detta arbete avses kunna redovisas f�r riksdagen i en proposition om vissa polisfr�gor under v�ren 1990.

P� det personaladministrativa omr�det har genom en �ndring i anst�ll�ningsf�rordningen (1965:601) m�jligheten att �verklaga tj�nstef�rslag och beslut att inte tills�tta en tj�nst i princip slopats med verkan fr�n den I april 1990 (40 �). Dessutom har det anf�rtrotts myndigheterna att pr�va, om det finns s�rskilda sk�l f�r att tills�tta en tj�nst utan att den kung�rs ledig till ans�kan (9 �).

Genom �ndringar under �r 1988 i myndighetsinstmktionema har vidare till myndigheterna delegerats r�tten att tills�tta tv� tredjedelar av de tidigare regeringstillsatta tj�nsterna p� civildepartementets omr�de.

P� det statliga ij�nslepensionsomr�del har beslutander�tten i vissa pen�sionsfr�gor fr.o.m. den I juli 1989 delegerats till statens l�ne- och pen�sionsverk. Det har skett genom att till�mpningsomr�det f�r f�rordningen (1984:1042) om pensionsvillkor f�r icke-svenska medborgare som �r lo�kalanst�llda vid svenska utlandsmyndigheter har vidgats (SFS 1989:379).

Milj�- och energidepartementet

/ Regelf�renkling

Fr�n den 1 juli 1989 g�ller f�rordningen (1989:598) om avgift f�r myndig�
heters verksamhet enligt milj�skyddslagen (1969:387). Med st�d av f�rord�
ningen finansieras verksamhet enligt milj�skyddslagen hos koncessions�
n�mnden f�r milj�skydd, statens naturv�rdsverk och l�nsstyrelserna. F�r�
ordningen inneh�ller ocks� ett bemyndigande f�r kommunerna att ta ut
avgift f�r milj�- och h�lsoskyddsn�mndernas verksamhet enligt milj�-�� 80

skyddslagen. Den nya f�rordningen, som ers�tter f�rordningen (1984:380)�� Prop. 1989/90:100 om avgifter f�rpr�vning och tillsyn enligt milj�skyddslagen, inneb�r en�� BiL 2 betydande f�renkling av avgiftssystemet. F�renklingen best�r fr�mst i att avgiften numera tas ut som en �rlig fast avgift i st�llet f�r som tidigare i form av en tidsbaserad avgift f�r utf�rt tillsynsarbete. Den nya f�rordning�en inneb�r vidare en f�renkling av uppb�rdssystemet.

Som n�mndes i 1988 �rs budgetproposition har ett arbete inletts som syftar till en �versyn av all milj�lagstiftning. Som ett led i arbetet har en parlamentariskt sammansatt kommitt� tillsatts under v�ren 1989 (dir. 1989:32).

11988 �rs budgetproposition n�mndes vidare att en �versyn av dlagslift-ningen har inletts. Avsikten �r att detta arbete skall forts�tta.

2 Delegering

Delegeringsfr�gan uppm�rksammas regelm�ssigt i samband med allt f�r�fattningsarbete inom departementet. Ett aktuellt projekt �r att utredning�en om �versyn av naturv�rdslagen m. m. skall �verv�ga om den nuvarande ordningen vad g�ller pr�vningsf�rfarande och �verklagande enligt natur�v�rdslagen kan f�renklas (dir. 1988:36).

81 6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2

Bilaga 2:2

L�nsstyrelsernas forfattningar m.m.

Bilaga 2:2

Prop. 1989/90:100 BiL 2

L�nsstyrelsemas f�rfattningar m. m.

Regeringens bed�mning: I fr�ga om l�nsstyrelsernas f�reskrifter kr�vs f�r framtiden en striktare till�mpning �n hittills av de regler f�r myndigheters beslut om f�reskrifter som riksdagen och regering�en har fastst�llt.

N�r andra myndigheter �n l�nsstyrelserna anv�nder sig av l�nens f�rfattningssamlingar f�r att kung�ra egna f�rfattningar, b�r l�ns�styrelsemas arbete med f�rfattningen i forts�ttningen begr�nsas till sj�lva kung�randet.

Bakgrund: Regeringen besl�t den 17 november 1988 att uppdra �t l�ns�styrelsemas organisationsn�mnd (LON) att dels belysa vilka beslutsniv�er som b�r anv�ndas i fr�ga om de olika typema av f�reskrifter som l�nssty�relsema beslutar, dels se �ver l�nsstyrelsemas arbete med att i l�nens f�rfattningssamlingar kung�ra andra myndigheters f�reskrifter.

Beslutet gmndades p� behovet att f�lja upp verksledningsbeslutets (prop. 1986/87:99 s. 88, KU 29, rskr. 226) intentioner f�r myndighetemas regdgivning. H�nsyn togs ocks� till bl.a. det stora antalet regler som l�nsstyrelsema �rligen beslutar och till vissa erfarenheter fr�n l�nsstyrel�semas arbete med att kung�ra andra myndigheters f�rfattningar i l�nens f�rfattn i ngssam I ing�r.

I en skrivelse till regeringen den 28 juni 1989 har LON med �verl�mnan�det av tv� promemorior, den ena den 27 juni 1989 om beslutsniv�er inom l�nsstyrelsema i fr�ga om f�reskrifter, den andra den 26 juni 1989 om anv�ndningen av l�nens f�rfattningssamlingar redovisat resultatet av sin �versyn. Promemorioma finns tillg�ngliga i civildepartementets �rende (dnrST 1712/89).

LON:s bed�mning: �verensst�mmer i vissa delar med regeringens be�d�mning.

I fr�ga om beslutsniv�er f�resl�r LON dock att beslutander�tten f�r f�reskrifter normalt b�r ligga p� enhetschefsniv�. Av det f�ljer enligt LON att det stora antalet lokala trafikf�reskrifter som i dag beslutas p� en l�gre niv� ocks� b�r ligga p� enhetschefsniv�.

I fr�ga om anv�ndningen av l�nens f�rfattningssamlingar f�resl�r LON dels att det �verv�gs att ta bort skyldigheten att kung�ra vissa beslut, dels att LON skall informera om och ordna utbildning i f�rfattningsskrivning m.m.

Nuvarande f�rh�llanden: I verksledningsbeslutet behandlas den roll i regdgivningen som en styrelse i en myndighet skall ha. Beslut om f�re�skrifter som riktar sig till kommuner, landsting, f�retag och enskilda b�r enligt riksdagen och regeringen beslutas av styrelsen.

Genom 12� l�nsstyrelseinstmktionen (1988:971, �ndrad senast 1988:1411) har verksf�rordningen (1987:1100) gjorts till�mplig p� l�nssty-

85

7�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2

relsema. Enligt 13 � verksf�rordningen skall styrelsen besluta s�dana f�re- Prop. 1989/90:100 skrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Innan en BiL 2 myndighet beslutar en f�reskrift, skall den noga �verv�ga om det �r den mest �ndam�lsenliga �tg�rden (14�). F�reskrifter skall utformas s� att de blir enkla, klara och l�tta att �verblicka. Enligt 15 � skall en myndighet fortl��pande se �ver sina f�reskrifter och pr�va om de beh�vs och om de �r l�mpligt utformade.

I 23 � l�nsstyrelseinstmktionen har r�tten att besluta f�reskrifter tills vi�dare f�rdelats s�, att styrelsen skall besluta s�dana f�reskrifter som �r av principiell inneb�rd eller annars av st�rre vikt. Andra f�reskrifter skall beslutas av landsh�vdingen. Under f�mts�ttning att det finns s�rskilda sk�l f�r en s�dan delegering f�r landsh�vdingen �verl�ta sin beslutander�tt till n�gon annan tj�nsteman.

L�nsstyrelsema har i dag omkring 100 bemyndiganden av regeringen att besluta f�reskrifter. Dessa bemyndiganden har gett upphov till omkring 3 000 av de totalt omkring 15 000 myndighetsregler som den 1 juli 1989 fanns f�rtecknade i de regdgivande myndighetemas regelf�rteckningar.

I l�nens f�rfattningssamlingar kung�rs �rligen ocks� ett antal f�rfatt�ningar som andra myndigheter �n l�nsstyrelsema beslutar eller som kom�muner beslutar. M�jligheten f�r andra regelgivare att utnyttja l�nens f�r�fattningssamlingar f�r sina f�rfattningar framg�r av 6, 9 och 10�� lagen (1976:633) om kung�rande av lagar och andra f�rfattningar (omtryckt 1982:1254, �ndrad senast 1985:893).

N�r regeringen v�ren 1988 besl�t utnyttja l�nens f�rfattningssamlingar f�r att f� kungjort 24 regeringsf�rordningar om upph�vande av vissa l�nsstyrelsef�reskrifter (jfr Regeringens f�rordningsmotiv 1988:2), upp�kom emellertid s�dan tveksamhet hos ett stort antal l�nsstyrelser om han�teringen av regeringens uppdrag, att kung�randet av f�rordningama i m�nga fall blev b�de felaktigt och oacceptabelt l�ngdraget. Det kunde allts� konstateras att det p� de flesta h�ll r�dde en f�rv�nansv�rt stor ovisshet om inneb�rden i ett uppdrag till l�nsstyrelsen att kung�ra en annan regelgivares f�rfattning.

Sk�len f�r regeringens bed�mning: Ett genomg�ende drag i inneb�rden av de f�reskrifter om myndighetemas regdgivning som riksdagen och regeringen har beslutat �r att myndighetema �r skyldiga att iaktta str�ng restriktivitet n�r det g�ller att besluta f�reskrifter. L�nsstyrelsemas regd�givning utg�r d�rvid inget undantag. Det �r d�rf�r viktigt att ocks� l�ns�styrelsema �r restriktiva n�r det g�ller att ge ut f�rfattningar. Altemativa styrmedel m�ste f�rst pr�vas, t. ex. information, f�rhandlingsl�sningar, f�r�valtningsbeslut etc, innan en f�rfattning beslutas.

Det stora antal f�rfattningar som l�nsstyrelsema svarar f�r g�r det s�rskilt viktigt att f�lja upp att l�nsstyrelsema i sin regdgivning anpassar sig till den ordning som g�ller.

Det �r med andra ord n�dv�ndigt att l�nsstyrelserna i sin regdgivning
strikt f�ljer vad regeringen har gett uttryck f�r med sina f�reskrifter i verks�
f�rordningen och l�nsstyrelseinstmktionen. Det b�r allts� �ven i l�nsstyrel�
semas regdgivning vara s�, att f�reskrifter beslutas av styrelsen respektive
landsh�vdingen och bara undantagsvis delegeras vidare.�� 86

Ocks� vad g�ller l�nens f�rfattningssamlingar finns f�reskrifter beslutade Prop. 1989/90:100 av riksdag och regering som �r entydiga och klart s�ger ut hur ansvarsf�r- BiL 2 delningen b�r vara mellan den regdgivande och den regelutgivande myn�digheten. Det �r sj�lvfallet angel�get att dessa f�reskrifter f�ljs och att det h�lls i s�r vem som har bemyndigandet att besluta f�reskriften och vem som f�r uppdraget att kung�ra den. Uppdraget att kung�ra en f�rfattning inne�fattar s�lunda ingen befogenhet att p�verka inneh�llet.

LON: s utredning visar att det �r motiverat att LON snarast inom ramen f�r sin verksamhet b�de f�myar sin r�dgivning till l�nsstyrelsema och g�r en utbildningsinsats i fr�ga om f�rfattningshantering.

L�nsf�rvaltningen �r under omdaning och d�rmed �ven dess f�reskrifts�r�tt. Detta kan allts� leda till �ndringar i verksamheten med att besluta och kung�ra f�rfattningar. Inf�r dessa f�r�ndringar �r det s�rskilt viktigt att h�ja kvaliteten p� f�rfattningsarbetet.

Det b�r ocks� i sammanhanget erinras om det arbete som p�g�r inom justitiedepartementet med att utforma en ny ordningslag p� gmndval av bet�nkandet (SOU 1985:24) Ny ordningslag. I det arbetet �r avsikten att pr�va det samband som nu finns mellan kommunal regdgivning p� omr�det och l�nsstyrelsemas pr�vning och kung�rande av dessa regler.

87

Inneh�ll

1    Den oflfentliga verksamheten.......................................................... �� 1

2    Utvecklingsinsatser inom olika omr�den� ........................................... ..... 2

2.1           Allm�nt.............................................................................................. ..... 2

2.2    Tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning mellan offentliga verksamheter�� ................................................................................. 3

2.3    M�l- och resultatorienterad styming............................................. ..... 7

2.4    Decentralisering............................................................................... .... 10

2.5           Verksamhetsformer och arbetss�tt................................................ .... 12

2.6    Statlig personalpolitik...................................................................... .... 17

3� �vergripande utvecklingsfr�gor........................................................... .... 19

3.1           Allm�nt.............................................................................................. .... 19

3.2           Statliga verksamhets- och organisationsformer.......................... .... 19

3.2.1             Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 19

3.2.2    �versyn av stabsmyndigheterna........................................ .... 20

3.2.3    Formema f�r styming av aff�rsverken................................ .... 21

3.2.4    Den statliga f�rvaltningsmyndighetens villkor................ .... 23

3.2.5    �versyn av statlig verksamhet som bedrivs i stiftelse�form �� 27

3.2.6    Vissa bolag utanf�r aflT�rsverkssektom........................... .... 28

3.3�� Kommunerna och landstingen i f�r�ndring................................. .... 29

3.3.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 29

3.3.2     �versyn av statens bidrag till kommunerna..................... .... 29

3.3.3     F�rnyelse av den kommunala sj�lvstyrelsen.................... .... 30

3.3.4     Nya v�gar f�r den kommunala demokratin........................ .... 31

3.3.5     En f�renklad kommunallagstiftning.................................... .... 33

3.3.6     Ett b�ttre resursutnyttjande................................................ .... 34

3.3.7     Forskning om kommunal verksamhet................................. .... 36

3.4�� Personalf�rs�rining i oflfentlig sektor.......................................... ... 37

3.4.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 37

3.4.2     Den statliga sektom.............................................................. .... 39

3.5�� Regelf�renkling och delegering..................................................... .... 41

3.5.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 41

3.5.2     Regelf�renklingsarbetet....................................................... .... 41

3.5.3     Delegeringsarbetet................................................................ .... 48

3.6           Anv�ndning av informationsteknologi........................................ .... 54

3.7           Intemationell utblick........................................................................ .... 59

3.7.1              OECD och omdaningen av den oflfentliga verksamheten.�� 59

3.7.2     Nordiskt och europeiskt samarbete om kommunala

fr�gor....................................................................................... ... 60

3.7.3�� Den nordiska utbytestj�nstg�ringen................................. .... 62

4� Hemst�llan................................................................................................ .... 63

Bilaga 2:1�� Redog�relse f�r regeringens arbete med regelf�renkling

och delegering........................................................................ �� 65

Bilaga 2:2�� L�nsstyrelsernas f�rfattningar m.m...................................... ... 85

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1989

Prop. 1989/90:100 BiL 2

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1990

m

Kungliga hov- och slottsstaterna�� �p-

if�� .�� u�� A.; t� �� 1989/90:100

(lorsta huvudtiteln)�� gjj 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989. F�redragande: statsr�det Johansson

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

A, Kungliga hovstaten

A 1. Hans Majrt Konungens och det Kungliga Husets hovh�llning.

Anslaget �r f�r innevarande budget�r uppf�rt� i� statsbudgeten med 16 750000 kr.

Jag f�rordar att anslaget f�rs upp med 18475 000 kr. i f�rslaget till statsbudget f�r n�sta budget�r. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovh�ll�ning f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ert anslag p� 18475000 kr.

B, Kungliga slottsstaten

B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader

1988/89 Utgift�� 22901467

1989/90 Anslag�� 20015OoO 1990/91 F�rslag�� 21882000

Stockholms slott anv�nds av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. I Stockholms slott finns bl. a. riksinarskalks�mbetet, st�th�llar-�mbetet, husger�dskammaren och Bemadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas �ven f�r allm�nheten. Drottningholms slott anv�nds av kungen och hans familj som bostad och visas f�r allm�nheten. Ulriksdals slott har delvis uppl�tits tiU kansli f�r V�rldsnalurfonden men har �ven �ppnats f�r

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 3

allm�nheten och anv�nds f�r utst�llningsverksamhet. Haga slott anv�nds av regeringen som bostad f�r prominenta g�ster fr�n utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och f�r utst�llning av en del av svenska statens portr�ttsamling. Str�msholms slott visas f�r allm�nheten. F�r anv�nd�ningen av hela Str�msholms kronoegendom finns en samarbetsgmpp, till�kallad av l�nsstyrelsen i V�stmanlands l�n med representanter f�r bl. a. byggnadssstyrdsen, dom�nverket, kommunen och landstinget samt Rid-fr�mjandet. Rosersbergs slott disponeras till st�rre delen av statens r�dd�ningsverk. De tv� �verv�ningama i slottet har dock f�tt beh�lla sin ur�spmngliga karakt�r och visas f�r allm�nheten. Ocks� Tullgarns slott �r upp�l�tet f�r visning.

Under detta anslag avl�nas n�rmare 80 l�negradsplacerade anst�llda, varav ca 25 i park- och tr�dg�rdsv�rd och tolv f�r lokalv�rd. H�rtill kommer ett tjugotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisyssleka�rakt�r. Fr�n anslaget betalas �ven andra driftkostnader f�r de kungliga slotten utom rent fastighetsunderh�ll.

Riksmarskalks�mbetet har - i anslutning till en framst�llning fr�n sl�th�llar�mbetet - hemst�llt aU 22 122000 kr. anvisas f�r driften av de kungliga slotten under n�sta budget�r. Vid ber�kningen av det angivna medelsbehovet har n�gon l�neomr�kning av utgiftsposten l�nekostnader inte gjorts.

En successiv utvidgning av visningsverksamheten vid de kungliga slot�ten har skett under senare �r. Vid Ulriksdals slott kommer ytterligare ett antal mm att st�llas i ordning f�r visning inom slottet, ett skulpturmuseum i det s. k. Orangeriet har �ppnats och en utst�llningslokal f�r drottning Kristinas kr�ningsvagn ber�knas �ppnas v�ren 1990.

I och med att tj�nstebrevsr�tten upph�r kommer ytterligare kostnader f�r porto samt frankeringsmaskiner att uppst�. Installation och underh�ll av larmanl�ggningar medf�r �kade lokalkostnader. Den f�rslagsvis beteck�nade anslagsposten lokalkostnader har regelm�ssigt �verskridits. St�th�l-lar�mbetet anser det rimligt att detta anslag budgeteras p� ett s�tt som motsvarar faktiska behov och faktisk f�rbmkning.

Prop. 1989/90: IOO BiL 3

Sammanst�llning

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa utgifter

Avg�r: Uppb�rdsmedel

Summa anslag

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

14815000

11949000

6265000

-1-1 152000

(+�� 901000)

-1-�� 750000

21080000

-1-1902000

1065000

+�� 35000

20015000

+ 1867000

F�redragandens �verv�ganden�� Prop. 1989/90:100

Ril�� 3 Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r �kade portokostnader med anled-

ning av tj�nstebrevsr�ttens upph�rande samt f�r avgifter till SPV.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f��resl�r riksdagen

att till De kungliga slotten: Driftkostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 21882000 kr.

B 2. Kungliga husger�dskammaren

1988/89 Utgift

6416000

1989/90 Anslag

7625000

1990/91 F�rslag

7459000

Av anslaget f�r innevarande budget�r var 1 150000 kr. eng�ngsanslag f�r anskaflfning av viss utmstning m. m.

Husger�dskammarens uppgift �r att svara f�r underh�ll och v�rd av de konstverk, m�bler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillh�r staten men disponeras av kungen, att vetenskapligt bearbeta samlingama samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingama f�r allm�nhet och forskare. Dessutom f�rvaltar husger�dskammaren de Bema-dotteska familjestiftelsemas best�nd av m�bler, konst och konsthantverk samt administrerar Bemadottebiblioteket. Slutligen bitr�der husger�ds�kammaren vid tillf�llig m�blering f�r representation o. dyl.

Av medel fr�n detta anslag avl�nas ca 30 l�negradsplacerade anst�llda.

I samband med anslagsframst�llningen f�r innevarande budget�r lade husger�dskammaren fram en l�ngtidsplan f�r en uppmstning under peri�oden 1989�1999, som skulle ge kammaren m�jlighet att h�lla en god�tagbar kontroll �ver samlingamas kondition och resurser f�r de mer akuta v�rdinsatsema. Husger�dskammaren fick budget�ret 1989/90 en f�rst�rk�ning med fyra nya tj�nster f�r bl. a. konserverings�ndam�l.

I anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1990/91 beg�r nu husger�ds�kammaren inom ramen f�r l�ngtidsplaneringen medel f�r en tj�nst som f�rest�ndare f�r textilavdelningen, en konservatorstj�nst f�r restaurering av m�lade och f�rgyllda f�rem�l i samlingama, en assistenttj�nst vid fotoarkivet och en halv s�dan tj�nst vid den centrala administrationen. Medel beg�rs vidare till ink�p av tv� persondatorer till den centrala administrationen, bl. a. f�r katalogiseringsarbele, samt f�r kostnader till f�ljd av att tj�nstebrevsr�tten upph�r.

Riksmarskalks�mbelet hemst�ller att husger�dskammarens framst�llan om anslag f�r budget�ret 1990/91-7516000kr. - vilken �verensst�mmer med andra �ret av den framtagna l�ngtidsplanen, m�tte beviljas.

Sammanst�llning

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa utgifter

Avg�r: Uppb�rdsmedel

Summa anslag

Prop. 1989/90:100 Bil. 3

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

7401000*

5771000

320000

-166000 ( + 880000)

7721000

-166000

96000

.-

7625000

-166000

♦ Av angivet belopp utgjorde 1 150000 kr. eng�ngsanvisning.

F�redragandens �verv�ganden

Min bed�mning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen i det f�reg�ende. Ut�ver sedvanlig pris- och l�neomr�kning ber�knarjag medel f�r ers�ttning av bortfallet av tj�nstebrevsr�tten fr. o. m. budget�ret 1990/91 samt f�r en viss f�rst�rkning av personalresurserna f�r v�rden av samlingama och f�r avgifter till SPV. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kungliga husger�dskammaren f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 7 459 000 kr.

Vid bifall till mina f�rslag till medelsber�kning f�r n�sta budget�r kommer f�rsta huvudtitelns slutsumma f�r budget�ret 1990/91 att uppg� till 47 816000 kr. Detta betyder en �kning i j�mf�relse med det av riksdagen f�r budget�ret 1989/90 anvisade beloppet med 3 426 000 kr.

Register

sid.

A. Kungliga horstaten

1�� Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovh�llning

Anslag kr.

18475000

Prop. 1989/90: JOC BiL 3

B. Kungliga sIoKsstaten

1�� De kungliga slotten: Driftkostnader 3�� Kungliga husger�dskammaren

Totalt f5r kungliga hov- och slottsstaterna

21882000 7459000

29341000 47816000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1990

Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)

Prop.

1989/90:100

Bil.4

�VERSIKT

Justitiedepartementet svarar f�r beredning av lagstiftnings�renden p� m�nga omr�den av samh�llslivet.

Till justitiedepartementet h�r �klagarv�sendet, huvudparten av dom�stolsv�sendet, r�ttshj�lpsn�mndema och de allm�nna advokatbyr�erna samt kriminalv�rden. Inom departementets omr�de faller ocks� den verksamhet som ut�vas av justitiekanslem, datainspektionen, brotts�f�rebyggande r�det, bokf�ringsn�mnden och brottsskaden�mnden.

Utgiftema inom justitiedepartementets omr�de ber�knas under budget�ret 1990/91 komma att �ka med 718,2 milj. kr. till 5 804,2 milj. kr.

Budgetf�rslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsom�r�de avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begr�nsade m�jligheter att sj�lva p�verka verksamhe�tens omfattning. Ytterst best�ms denna till stor del av brottsutvecklingen och inom de olika delomr�dena av s�dana faktorer som antalet anm�lda brott, m�ngden m�l och dessas sv�righetsgrad samt inom kriminalv�rden av antalet utd�mda frihetsstraff och strafftidemas l�ngd.

�klagarv�sendet

�klagarv�sendet ing�r i f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar. Enligt tidigare beslut g�rs under perioden s�rskilda satsningar p� ADB och utbildning. F�r alt m�ta framtida stora pensionsavg�ngar tillf�rs �klagarv�sendet s�rskilda resurser.

Domstolsv�sendet

Domstolarna ing�r i f�rs�ksverksamheten med tre�riga budgetramar.

Enligt �rets regeringsf�rklaring skall satsningama p� r�ttsv�sendet forts�tta. �ven domstolama tillf�rs f�rst�rkta resurser bl.a. f�r att snabba p� inf�randet av ADB och �ka utbildningsinsalsema.

I�� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Kriminalv�rden�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 �ren 1987 och 1988 �kade bel�ggningen vid anstalterna med sammanlagt 13 procent och vid h�ktena med sammanlagt 25 procent. Under det f�rsta halv�ret 1989 har bel�ggningen vid s�v�l anstalter som h�kten legat p� samma niv� som under f�rsta halv�ret 1988.

En ny organisation f�r kriminalv�rdsverket f�resl�s g�lla fr.o.m. den 1 januari 1991. Den nya organisationen inneb�r bl.a. att antalet regioner minskas fr�n tolv till sju och att �ven riksanstaltema ing�r i regionema.

En ledande princip i den nya organisationen �r att besluten i st�rsta m�jliga utstr�ckning skall fattas p� lokal niv�.

Antalet klienter inom friv�rden var den f�rsta oktober 1989 12 624 vilket ungef�rligen motsvarar 30 �renden per tj�nsteman.

Under sommaren 1990 ber�knas de nya slutna lokalanslaltema i G�teborg och Halmstad, med vardera 47 platser, kunna �ppnas. Samtidigt l�ggs den nuvarande anstalten i Halmstad ner. Med h�nsyn till det �kande antalet intagna med l�nga strafftider b�r d�remot den slutna kriminalv�rds-anstalten H�rianda finnas kvar tills vidare. Med h�nsyn lill bl.a. till�skottet av nya lokalansiallsplatser b�r den tidigare nedlagda lokal-anstalten Kristianstad, sorn tillf�lligt �ter har tagits i bmk, kunna st�ngas.

Byggstart f�r den beslutade lokalanstallen i V�nersborg ber�knas kunna ske h�sten 1991. Ett nytt h�kte i Nyk�ping med 32 platser ber�knas bli f�rdigst�llt sommaren 1990.

Medel har ber�knats f�r ett ADB-system f�r klieniadministrationen samt f�r kriminalv�rdens arbetsdrift.

Medel har vidare ber�knats f�r en ut�kning av gmndutbildningen av v�rd- och tillsynspersonalen samt f�r personalutbildning inf�r den kommande omorganisationen som bl.a. medf�r nya arbetsuppgifter f�r personalen.

�vrig verksamhet

F�r datainspektionen ber�knas �kade resurser. Ett statligt bidrag f�resl�s utg� till stiftelsen f�r utvecklandet av god redovisningssed.

Sammanfattning

F�r�ndringarna inom justitiedepartementets omr�de i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat

F�rslag

1989/90

1990/91

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

100,0

106,7

B. Vissa tillsynsmyndig-

4,5

5,0

heter m.m.

C. �klagarv�sendet

380,7

421,8

D. Domstolsv�sendet m.m.

1775,1

1941,7

E. Kriminalv�rden

2213,8

2478,4

F. R�ttshj�lp m.m.

438,9

637,0

G. Oviiga myndigheter

27,6

31,6

H. Diverse

145,4

182,0

F�r�ndr.

6,7 0.5

41.1

166,6

264,6

198,1

4,0

36,6

Prop. 1989/90:100 Bil.4

Summa f�r justitiedepar�tementet

5086,0

5804,2

718,2

Justitiedepartementet�� Prop. i989/90:ioo

BiL 4 Utdrag UT protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Freivalds

Anm�lan till budgetpropositionen 1990
1�� Allm�nt

1.1�� M�l f�r verksamheten

Justitiedepartementet bereder lagstiftnings�renden p� m�nga omr�den. F�rst och fr�mst b�r grundlagarna n�mnas. Departementet handl�gger ocks� viktiga delar av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgamas f�rh�llande till staten och andra offentliga organ. Hit h�r bl.a. strafflagstiftningen och reglema om f�rfarandet vid v�ra domstolar. Ett annat betydelsefullt omr�de �r lagregler om enskildas inb�rdes f�rh�llanden, t.ex. inom familjer�tten, k�pr�tten och upphovsr�tten.

Till justitiedepartementets verksamhetsomr�de h�r bl.a. domstolsv�sendet, �klagarna och kriminalv�rden.

Verksamheten p� justitiedepartementets omr�de har central betydelse f�r r�ttss�kerhet och r�ttstrygghet. F�r arbetet p� detta omr�de kommer trygghet och r�ttvisa f�r medborgama, j�mlikhet och solidari�tet samt effektivitet i den offentliga f�rvaltningen s�rskilt i blick�punkten.

Departementets myndigheter och lagstiftning uts�tts fortl�pande f�r en �ppen och genomtr�ngande granskning. Min uppfattning �r att r�ttsv�sendet har klarat sina uppgifter v�l men att det �nd� finns sk�l att p� olika s�tt verka f�r att r�ttssamh�llet ytterligare bef�sts och st�rks.

Det �r angel�get att man tar till vara alla m�jligheter att rationali�sera och effektivisera verksamheten inom r�ttsv�sendet utan att r�ttss�kerheten eller medborgamas anspr�k p� hj�lp fr�n de r�tts�v�rdande myndighetema �sidos�tts.

Det �r av yttersta vikt att vi har domare och �klagare som tillgodo�ser h�gt st�llda krav. Domstolarnas och �klagarmyndighetemas arbetsl�ge �r anstr�ngt, och arbetsvillkoren m�ste f�rb�ttras. Jag har nyligen f�tt regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitt� f�r att se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. �ven f�r �klagarv�sendets del planeras en liknande �versyn.

Brottsbek�mpning �r en central uppgift f�r r�ttsv�sendet men ocks�
f�r andra myndigheter. Till de grundl�ggande m�len h�r tryggheten
f�r liv, h�lsa, integritet och personlig egendom. Av s�rskild betydelse
�r att utveckla insatsema f�r att motverka v�ld och st�dja brottsoffer.
Kampen mot narkotikan och den ekonomiska brottsligheten st�r ocks�
i f�rgrunden.�� 5

Verksamheten inom kriminalv�rden skall bedrivas med h�g s�kerhet,�� Prop. 1989/90:100 samtidigt som �nstaltstiden b�r anv�ndas f�r att p� b�sta s�tt anpassa�� Bil. 4 den d�mde till samh�llet.

Jag vill i sammanhanget ocks� erinra om att en l�ngsiktigt fram�g�ngsrik kriminalpolitik m�ste bygga p� ett v�l utvecklat brotts�f�rebyggande arbete.

Polisen har en central roll inom r�ttsv�sendet. Viktiga uppgifter utf�rs �ven av bl.a. socialtj�nsten och den psykiatriska v�rden. F�reningslivet och frivilliga sammanslutningar utr�ttar ocks� ett v�rdefullt arbete. Fr�gor som r�r dessa omr�den ber�rs av civil�ministem, socialministern och bitr�dande civilministem i deras respektive anm�lningar till budgetpropositionen.

En huvuduppgift under den n�rmaste framtiden �r att �stadkomma ett n�rmare samarbete i Europa fr�mst mellan EFTA-l�nderna och EG. Justitiedepartementet har d�rvid en viktig roll att spela.

1.2�� Lagstiftning som medel i reformarbetet

7.2.7�� Allm�nt

Lagstiftning �r ett viktigt medel i samh�llsbyggandet. Inte minst med h�nsyn till det uttalade �nskem�let att minska regelm�ngden �r det � andra sidan angel�get att man inte �verskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning b�r anv�ndas med urskillning och endast i fall d� den bed�ms som n�dv�ndig eller i varje fall soih det mest verksamma medlet f�r att man skall n� de m�l som har satts upp. N�r det sker, m�ste lagama utformas s� att man s� l�ngt m�jligt kan f�mtse resultatet i till�mpningen och s� att lika fall behandlas lika.

7.2.2�� Uppf�ljning och utv�rdering av lagstiftning

Inom justitiedepartementet genomf�rs sedan n�gra �r systematiska utv�rderingar av lagstiftning som har varit i kraft n�gon tid. Under �r 1989 har s.k. hearings h�llits med f�retr�dare f�r ber�rda myndigheter och organisationer m.fl. f�r att departementet skall f� del av erfa�renhetema av 1987 �rs familjer�ttsreform (se avsnitt 4.1), trafikskade�lagen (se avsnitt 4.4) och avtalslagen (se avsnitt 4.3).

De nya reglema om h�ktning och anh�llande som tr�dde i kraft den 14 april 1988 har utv�rderats av domstolsverket. Verket har ocks� f�ljt upp sina tidigare unders�kningar betr�ffande reglerna om offentlig f�rsvarare (se avsnitt 2.3).

Till�mpningen av de �r 1982 ut�kade m�jlighetema av att avg�ra brottm�l i den tilltalades utevaro har unders�kts genom justitiedepar�tementets f�rsorg. De �r 1988 genomf�rda �ndringarna r�rande tingsr�ttsf�rfarandet har f�ljts upp vid regionala domarm�ten d�r f�retr�dare f�r justitiedepartementet deltagit (se avsnitt 2.3).

Domstolsverket har p� regeringens uppdrag ocks� unders�kt hur de�� Prop. 1989/90:100
nya reglema om val av n�mndem�n falliti ut (se avsnitt 2.1.2)�� Bil.4

Den nya lagstiftningen om bes�ksf�rbud har f�ljts upp av brotts�f�rebyggande r�det (BR�) enligt s�rskilt regeringsuppdrag. BR� har ocks� f�tt i uppdrag att utv�rdera nya regler om �tg�rder betr�ffande de unga lag�vertr�dama och f�rs�ksverksamhet med samh�llstj�nst.

Departementet bearbetar f�r n�rvarande en enk�tunders�kning om erfarenhetema av den �r 1987 inf�rda m�jligheten att f�rverka fordon som anv�nts vid brott enligt trafikbrottslagen (1951:649). En liknande enk�t har gjorts betr�ffande lagen (1985:206) om viten.

7.2.3�� InternationeUt samarbete

Stora delar av lagstiftningen p� centrala r�ttsomr�den, t.ex. inom familjer�tten och p� det k�p- och avtalsr�ttsliga omr�det, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi p� flera omr�den har �verensst�mmande lagregler i de nordiska. l�ndema. Denna r�ttslikhet �r enligt min uppfattning av stort v�rde. Det. finns d�rf�r anledning att vidmakth�lla ett n�ra nordiskt samarbete p� lagstiftningsomr�det.

Det nordiska lagstiftningssamarbetet har under senare �r i �kande utstr�ckning inriktats �ven p� behovet av lagstiftning i ett mer l�ngsiktigt perspektiv. Det g�ller bl.a. de sk�dest�ndsr�ttsliga reglernas framtida funktion p� personskadeomr�det (se avsnitt 4.4) och eventuella lagstiftningsbehov p� aktiebolagsr�ttens omr�de (se avsnitt 4.7).

P� samma s�tt som det nordiska lagstiftningssamarbetet har kommit att bli ett naturligt och sj�lvklart inslag i beredningen av lagstift�nings�renden inom justitiedepartementets ansvarsomr�de har Sveriges medverkan i andra former av intemationellt lagstiftningssamarbete f�tt en �kad betydelse. Det g�ller inte bara samarbetet inom Europar�det utan �ven det arbete p� att �stadkomma enhetlig lagstiftning som sker inom olika organisationer inom FT4-systemet, exempelvis lAEA (atomansvarighet), IMO (sj�r�tt), UNCITRAL (handelsr�tt) och WIPO (immaterialr�tt). S�dant samarbete sker vidare i stor omfattning inom andra mellanstatliga organisationer, s�som. Haagkonferensen f�r inter�nationell privatr�tt, OECD (atomansvarighet m.m.) och Unidroit (civilr�tt).

P� senare tid har justitiedepartementets medverkan i arbetet p� den v�steuropeiska integrationen f�tt en allt st�rre omfattning. En viktig fr�ga under det g�ngna �ret har varit arbetet med institutionella och legala fr�gor som ett led i EG-EITA-�verl�ggningama om ett n�rmare samarbete. Inom ramen f�r samarbetet mellan EG och EFTA har vidare fortsatta �verl�ggningar �gt rum bl.a. r�rande produktansvar (se avsnitt 4.4), handelsagentur (se avsnitt 4.3), bolagsr�tt (se avsnitt 4.7) och �msesidigt skydd f�r kretsm�nster i halvledarprodukter, s.k. datachips (se avsnitt 4.8).

Ocks� i fr�ga om straffr�tten har det intemationella samarbetet varit Prop. 1989/90:100 intensivt under de senaste �ren. Som exempel p� detta vill jag Bil. 4 s�rskilt peka p� str�vandena att motarbeta terrorism i olika former saml kampen mot narkotika och narkotikabrott (se avsnitt 5.3). Och fr�n processr�ttens omr�de kan n�mnas arbetet p� den konvention om domslolsbeh�righet och om verkst�llighet av domar p� privatr�ttens omr�de (Luganokonventionen) som h�sten 1988 antogs av de 18 EG-och EFTA-staterna.

2�� Domstolsv�sendet, �klagaI'�sendet och

processr�tten

2.1�� Domstolsv�sendet

2.7.7�� Allm�nt

Domstolama har under senare �r haft att hantera en v�xande arbetsm�ngd samtidigt som det tidvis har varit sv�rt att rekrytera och beh�lla kvalificerad personal. P� flera omr�den p�g�r lagstiftnings-och utredningsarbete som med stor sannolikhet kommer att f� direkt betydelse f�r arbetet i domstolarna. Mot denna bakgrund p�b�rjades inom ramen f�r justitiedepartementets verksamhetsplanering imder �r 1988 en f�mis�tmingsl�s och framtidsinriktad diskussion om domstolsv�sendet. Som ett led i diskussionen utarbetades pro�memorian (Ds 1989:2) Domstolarna i framtiden - en id�skiss, som i januari 1989 gick ut p� en bred remiss.

En majoritet bland remissinstansema har vitsordat all del finns ell behov av mera l�ngsiktiga och f�mts�ttningsl�sa �verv�ganden av det slag som gjorts i id�skissen. Id�skissens synpunkter om renodling, kvalitet, lekmannamedverkan och lokal f�rankring har f�tt en bred anslutning. P� �tskilliga punkter �r man emellertid oense om hur principema skall oms�ttas i konkreta �tg�rder. Del behov av mer ing�ende �verv�ganden och en f�rdjupad analys som beh�ver g�ras innan mera slutliga st�llningstaganden sker har lett fram lill att jag nyligen f�ll regeringens bemyndigande att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitt� f�r atl se �ver domstolarnas uppgifter, arbelss�tl och organisation (dir. 1989:56).

En viktig uppgift f�r kommitt�n blir att unders�ka vilka uppgifter som b�r handhas av domstolama och vilka som kan f�ras d�rifr�n till olika f�rvaltningsmyndigheter. Utg�ngspunkten b�r vara att dom�stolarna s� l�ngt det �r m�jligt, med beaktande av rationella och ekonomiska sk�l, inte skall handha annal �n r�ttskipningsuppgifter.

En utg�ngspunki f�r utredningsuppdraget �r att de tv� stora domstolsorganisationema, de allm�nna domstolama och de allm�nna f�rvaltningsdomstolama, skall vara kvar. M�lf�rdelningen mellan or�ganisationema skall i princip inte rubbas, men p� ell par punkter skall kommitt�n unders�ka om det inte finns vinster alt h�mta med en

�ndrad� m�lf�rdelning.� Kommitt�n skall� se �ver instansordningen� i�� Prop. 1989/90:100

olika h�nseenden f�r att f� ett b�ttre genomslag f�r principen all�� Bil. 4

r�ttskipningen skall ligga i f�rsta instans. Samtidigt b�r m�len inte

pr�vas i fler instanser �n vad som �r sakligt motiverat. I kommitt�ns

uppgift ing�r ocks� att �verv�ga processr�ttsliga fr�gor, framf�rallt f�r

de allm�nna f�rvaltningsdomstolamas del. Jag �terkommer strax till

det.

Med h�nsyn till de f�r�ndringar i verksamheten som kan bli f�ljden av redan planerade f�rslag och de f�rslag som kommitt�n kan komma atl l�gga fram kan del ocks� visa sig vara n�dv�ndigt med f�r�nd�ringar i domsiolsorganisaiionen. Kommitt�n skall d�rf�r �ven l�mna f�rslag om hur framtiden kan m�tas i organisatoriskt h�nseende. Fr�gan om all integrera f�rs�kringsr�ttema med de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna har sedan en tid legal i st�psleven. Jag har kommit fram lill all del nu b�r fattas ett principbeslut om integrering med kammarr�ttema. Jag �terkommer till den fr�gan under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m.

1987 �rs domamtredning (Ju 1987:03) �verl�mnade i december 1988 sitt bet�nkande (SOU 1988:53) Domarbanan - Utbildning och meritv�rdering. Utredningens f�rslag i fr�ga om meritv�rdering har som utg�ngspimkt att alla ordinarie domartj�nster skall tills�ttas efler en skicklighelsbed�mning. Tj�nslef�rslagsn�mnden f�r domstols�v�sendet skall spela samma roll i tills�ttningsf�rfarandet som i dag. Domamlbildningen skall alltj�mt inneh�lla de tre obligatoriska inslagen aspiranltj�nstg�ring, underr�ttstj�nstg�ring och adjiuik-tionslj�nstg�ring, men utbildningen skall koncentreras s� att den motsvarar minimitiderna f�r varje obligatoriskt moment. Uredningens bel�nkande, som har f�ll ell positivt bem�tande vid remissbehand�lingen, ligger till gmnd f�r den proposition om olika domarfr�gor som jag kommer all anm�la senare denna dag. Propositionen, som n�ra ansluter till bet�nkandet, syftar till att trygga domark�rens h�ga standard �ven i framtiden och att bevara domarbanans attraktionskraft f�r skickliga jurister. Den nya ordningen �r t�nkt alt b�rja till�mpas den 1 juli 1990.

En annan fr�ga som nu �r aktuell f�r domstolama g�ller notarie�meriieringen d�r vissa modemiseringar �r n�dv�ndiga. Jag redovisar under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m. mina n�rmare �verv�ganden r�rande en avkortning av notarieliden och vissa �ndringar i fr�ga om notariernas beh�righet atl sj�lvst�ndigt fatta beslut m.m. Till gmnd f�r mina f�rslag ligger en under �r 1989 remissbehandlad departementspromemoria (Ds Ju 1989:17) Notariemeriieringen.

Domstolsv�sendet deltar nu i f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar. H�rigenom har m�jlighetema lill l�ngsiktig planering och smidigare anv�ndning av anslagsmedlen �kat, n�got som �r s�rskilt betydelsefullt med h�nsyn lill den v�xande arbetsb�rdan. Domstolsverket har i projektet "Kortare v�ntetider i lingsr�ltema" (DV Rapport 1989:8) behandlat m�jligheterna all anv�nda nya planeringsmetoder i domstolsverket (se vidare under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m.).

2.7.2�� Utv�rdering av nya regler om val av n�mndem�n�� Prop. 1989/90:100

Bil.4

Det r�der enighet om atl n�mndemannak�ren i st�rsta m�jliga utstr�ckning b�r vara allsidigt sammansatt. Flera unders�kningar som har f�retagits under 1980-talet har emellertid visat brister i della h�nseende. S� har del l.ex. visat sig atl kvinnor varit imderrepresen-lerade, att n�mndem�nnen genomsnittligt sett varit betydligt �ldre �n befolkningen i �vrigt och atl del varit j�mf�relsevis ovanligt att n�mndem�n rekryterats bland industriarbetare.

I syfte alt fr�mja en mer allsidig rekrytering av n�mndem�n beslutade riksdagen v�ren 1988 (prop.l987/88:138, JuU 38, rskr. 360) om vissa lag�ndringar. Valf�rsamlingama �lades i lag att efterstr�va en allsidig sammans�ttning av n�mndemannak�ren med h�nsyn till �lder, k�n och yrke. Mandatperioden f�r n�mndem�n i allm�nhet f�rkortades fr�n sex lill tre �r. Sjullio�rsgr�nsen f�r valbarhet avskaf�fades, bl.a. f�r att markera valf�rsamlingamas ansvar.

Den nya lagstiftningen tr�dde i krafl den 1 januari 1989. Nyval av samtliga n�mndem�n med till�mpning av de nya best�mmelsema �gde mm under h�sten 1988 av de nyvalda valf�rsamlingama.

Inf�r nyvalet f�retogs ocks� en �versyn i fr�ga om antalet n�mndem�n inom domslolamas domkretsar i syfte all anpassa antalet s� att den �rliga tj�nstg�ringsfrekvensen skulle bli 8-10 dagar per n�mndeman.

Regeringen uppdrog i september 1988 �t domstolsverket att redovisa sammans�ttningen av den nyvalda n�mndemannak�ren, antalet n�mndem�n i olika domkretsar och ber�knat antal tj�nstg�ringsdagar per n�mndeman och �r. Domstolsverket har redovisat resultatet av utv�rderingen i rapporten N�mndemaimak�rens sammans�ttning (DV Rapport 1989:2)

Av domstolsverkets rapport framg�r att det totala antalet n�mn�dem�n nu �r 7 590, vilket inneb�r en minskning med 550 j�mf�rt med �r 1988. Av de nyvalda n�mndem�nnen har endast 18 procent inte tidigare haft n�mndemannauppdrag. Del inneb�r att 82 procent av n�mndem�nnen �r omvalda.

N�gon st�rre f�r�ndring betr�ffande �ldersf�rdelningen har inte skett. Fortfarande �r �ldre n�mndem�n �verrepresenterade i f�rh�l�lande lill hela befolkningen. Bland n�mndem�nnen �r 4 procent �ver 70 �r och 40 procent mellan 60 och 70 �r, medan endast 16 procent av den totala befolkningen �terfinns i den gmppen. Endast 7 procent av n�mndem�nnen �r mellan 20 och 40 �r. Motsvarande siffra f�r to�talbefolkningen �r 39 procent. Ser man enbart till de n�mndem�n som inte tidigare haft uppdrag som n�mndeman �r 23 procent mellan 20 och 40 �r. H�lften av de hell nya n�mndem�nnen �r under 50 �r.

Andelen kvinnor �r of�r�ndrat 43 procent. Stora variationer f�rekommer dock mellan olika domslolstyper. I tingsr�llema �r 50 procent av n�mndem�nnen kvinnor men i f�rs�kringsr�llerna �r bara 23 procent kvinnor.

�ven� n�r� det� g�ller� n�mndem�nnens� yrkesbakgrund� �r� f�r�nd-�� ,q

ringama sm�. Fortfarande �r n�mndem�n med adminstralivi arbete�� Prop. 1989/90:100

�verrepresenterade. Av n�mndem�nnen har 23 procent administrativt�� Bil. 4

arbete medan endast 2 procent av hela befolkningen har s�dant arbete.

Endast 7 procent av n�mndem�nnen har tillverkningsarbete mot 25

procent av befolkningen i �vrigl. Bland n�mndem�nnen �r 55 procent

sysselsatta inom offentlig sektor medan siffran f�r hela befolkningen

�r 37 procent.

Enligt domstolsverkets rapport kan den genomsnittliga tj�nst�g�ringsfrekvensen bland de nyvalda n�mndem�nnen nu uppskattas lill 8-10 dagar per �r och n�mndeman. Variationema mellan olika domstolstyper �r dock mycket stora. En n�mndeman i hovr�tt tj�nstg�r normalt ca 16 dagar per �r medan en n�mndeman i fastighetsdomstol normall har bara tv� tj�nstg�ringsdagar per �r.

F�r egen del vill jag f�rst framh�lla att vi har kompetenta och ansvarsk�nnande n�mndem�n som g�r en god insats i r�ttskipningen. Men jag n�dgas konstatera atl trots att de �tg�rder som vidtagits f�r all n�mndemannak�rens sammans�ttning b�tlre skall �verensst�mma med befolkningens ingen n�mnv�rd f�r�ndring har skett. Del har sagts mig att en f�rklaring till den d�liga genomslagskrafien f�r de nya best�mmelsema kan vara att antalet n�mndemannaplatser minskade samtidigt som de v�ljande organen hade all iaktta de nya reglema om representativitet. Detta f�rklarar dock knappast det f�rh�llandel all n�mndemannak�ren i stort har en �ldersstmktur som s� avsev�rt skiljer sig fr�n den �vriga befolkningens.

N�sta n�mndemannaval �ger mm h�sten 1991. Jag utg�r fr�n att de nominerande och v�ljande organen vid del valet i enlighet med intentionema bakom 1988 �rs lagstiftning forts�tter str�vandena all �stadkomma en allsidigt sammansatt n�mndemannak�r.

2.2�� klagarv�sendet

�klagarv�sendet har en central roll i samh�llets kamp mot brottsligheten. Detta har kommit lill tydligt ullryck i en del lag�stiftnings�renden under de senaste �ren, bl.a. i de nya reglema om anh�llande och h�ktning, om de imga lag�vertr�darna och om bes�ksf�rbud.

�klagarv�sendets organisation har f�r�ndrats under 1980-talel. H�rigenom och genom den f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetra�mar som nu p�g�r hos �klagarmyndighetema har �klagarv�sendet f�ll �kade m�jligheter till l�ngsiktig planering av sin verksamhet. Salsningama p� ADB har intensifierats. P� regeringens uppdrag driver riks�klagaren en f�rs�ksverksamhet med decentraliserat budget- och personalansvar.

Ocks� inom �klagarv�sendet finns sv�righeter alt rekrytera och
beh�lla fr�mst yngre jiu-ister. Riks�klagaren har emellertid under det
g�ngna �ret gjorl stora ansu�ngningar f�r alt f�rb�ttra rekryte�
ringsl�get och har d�rvid bl.a. anlitat utomst�ende konsulthj�lp.�� 11

Efter m�nster av del framtidsinriktade arbete som p�g�r betr�ffande Prop. 1989/90:100 domstolsv�sendet har jag nu inlett en motsvarande verksamhet f�r Bil. 4 �klagarv�sendets del. M�jlighetema att renodla �klagamas arbets�uppgifter kommer att unders�kas, bl.a. f�mts�ttningama f�r att befria �klagama fr�n arbetsuppgifter som kan sk�tas av annan personal eller flyttas n�gon annanstans. Andra vikliga fr�gor r�r ell effektivare f�mnders�kningsf�rfarande, utvidgad anv�ndning av ordningsbot och straff�rel�ggande samt avkriminalisering av vissa f�rseeleser. Arbelet med �versynen skall bedrivas i n�ra samarbete med riks�klagaren och �klagarv�sendet i �vrigl samt med rikspolisstyrelsen.

Fr.o.m. �rsskiftet 1990 ers�tts �klagarinslmklionen (1974:910) av tv� nya f�rordningar, f�rordningen (1989:847) med instmktion f�r riks��klagaren och �klagarf�rordningen (1989:848). Antalet besl�mmelser har minskal betydligt. Beslutander�tt har i m�nga fall delegerats till riks�klagaren och m�jlighet har �ppnats f�r ytterligare decentra�lisering till �klagarmyndigheterna.

2.3�� R�tteg�ngsf�rfarandet

2.5.7�� Allm�nt

Reglema i r�tteg�ngsbalken (RB) om f�rfarandei vid de allm�nna domstolama har under det senaste �rtiondet varit f�rem�l f�r ett omfattande reformarbete. Best�mmelsema om r�tteg�ngen vid tingsr�llema har moderniserats och effektiviserats genom en reform som tr�dde i kraft den 1 januari 1988. Under �r 1989 har reglerna f�r h�gsta domstolens verksamhet reviderats efter f�rslag i prop. 1988/89:78, varigenom h�gsta domstolens roll som prejudikatinslans har st�rkts. Vidare har en hel del �ndringar i f�rfarandereglema f�r hovr�ttema genomf�rts p� grundval av prop. 1988/89:95. Jag avser atl inom kort ta upp fr�gan om en proposition med f�rslag till ytterligare �ndringar i det processuella regelsystemet vilka ber�r huvudsakligen de allm�nna domstolama.

2.3.2�� Erfarenheterna av� 1988 �rs reform r�rande tingsr�tts-

f�rfarandet

Som jag tidigare n�mnde har effekterna av 1988 �rs �ndringar i
f�rfarandereglema f�r tingsr�tterna under h�sten 1989 f�ljts upp vid
regionala domarm�ten d�r representanter f�r justitiedepartementet
varit n�rvarande. En huvudtanke bakom 1988 �rs reform var all
tingsr�tterna skulle f� ett uttryckligt ansvar f�r att m�len snabbt och
effektivt drivs mot ett avg�rande och all domstolama ocks� skulle f�
b�ttre vapen i h�ndema f�r att f�rverkliga denna m�ls�ttning �ven n�r
n�gon av partema f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen. Ett genomg�ende
intryck vid de diskussioner som nu f�rts har varit att principen om
tingsr�ttens�� ansvar�� f�r�� handl�ggningen�� har�� tr�ngt�� igenom�� hos�� 12

domarpersonalen, �ven om m�nga domare menade all denna princip�� Prop. 1989/90:100

f�r deras del inte innebar n�gon nyhet. Det har ocks� �verlag sagts alt�� Bil. 4

flera av de nyheter som 1988 �rs reform inneh�ll har medf�rt att det

blivit l�ttare att handl�gga tvistem�len p� ell effektivt s�tt, �ven om

alla de m�jligheter som lagstifmingen ger �nnu inte slagit igenom

�verallt. N�gra �nskem�l om ytterligare �ndringar i f�rfarandereglema

har knappast alls framf�rts.

F�r egen del kan jag med anledning av del som nu sagts konstatera att f�rfarandereglerna f�r tingsr�llema fr�n domarsynpunkt nu kan anses vara i de flesta h�nseenden v�l avv�gda och anpassade till modema krav. Inte heller fr�n andra som ber�rs av domstolamas verksamhet - fr�mst advokater och �klagare - har n�gra prop�er om mer ingripande �ndringar framf�rts. Jag drar av delta slutsatsen all reglerna f�r handl�ggning av tvistem�l och brottm�l i tingsr�tt nu f�r anses ha i stort funnit sin form f�r �versk�dlig tid fram�ver.

2.3.3�� Delgivning

Etl viktigt undantag fr�n det jag nu sagt g�ller delgivningsverksam-heien. Som jag n�mnde i min anm�lan lill 1989 �rs budgetproposition fungerar delgivningssystemel av flera sk�l mindre bra (jfr 1988/89:JuU9). P� regeringens uppdrag har rikspolisstyrelsen nu genomf�rt en �versyn av sl�mningsmannaverksamhelen. Uppdraget har nyligen redovisats i en rapport, som inneh�ller flera intressanta uppslag till f�rb�ttringar. Rapporten �verv�gs nu inom civildepar�tementet. Vidare har under �r 1989 inom justitiedepartementet utarbetats promemorian (Ds 1989:75) N�gra delgivningsfr�gor, som inneh�ller f�rslag till f�rb�ttringar av de regler som styr delgiv�ningsf�rfarandet. Promemorian g�r i dagama ut p� remiss.

2.3.4�� R�tteg�ngar och offentlighet

Ett annat problemomr�de som under det senaste �ret kommit i
blickpunkten i fr�ga om f�rfarandet vid de allm�nna domstolama
g�ller m�jligheterna till massmediabevakning av uppm�rksanunade
r�tteg�ngar. I den nyligen slutf�rda r�tteg�ngen r�rande mordet p�
statsminister Olof Palme kom s�lunda fr�gan upp om till�tligheten av
direkts�ndning fr�n r�tteg�ngen i radio. �ven fr�gor om m�jlighetema
till bandinspelning vid r�tteg�ngen och om utl�mnande av domstolens
egna bandinspelningar har aktualiserats, inte minst med h�nsyn lill
m�jlighetema att �terge inneh�llet i inspelningama i massmedia. Man
kommer h�r in p� sv�ra avv�gningar mellan � ena sidan den viktiga
principen om offentlighet vid domstol och allm�nhetens intresse av
informaiion om och insyn i domslolamas verksamhet och � andra
sidan intresset av att f� en fullgod utredning i m�len och intresset av
att tillf�rs�kra dem som upptr�der i r�tteg�ngarna ett rimligt m�tt av
integritet. Enligt min mening kr�ver dessa fr�gor en mera samlad�� 13

genomlysning, och p� mitt initiativ p�g�r nu inom jusliliedepartemen-�� Prop. 1989/90:100 tet ett arbete med denna inriktning. Avsikten �r all resultatet skall�� Bil. 4 kunna redovisas inom kort.

2.3.5�� Domslolskommitl�n

Jag vill n�r det g�ller f�rfarandereglema ocks� erinra om den kommitt� f�r att se �ver domstolarnas uppgifter, arbetss�tt och organisation som jag nyss n�mnde (dir. 1989:56). En viktig uppgift f�r den kommitt�n blir alt g�ra en �versyn av f�rvaltningsprocess�lagen (1971:291) som styr f�rfarandet vid de allm�nna f�rvaltnings�domstolama och f�rs�kringsdomstolama. Vidare skall kommitt�n se �ver de f�rfaranderegler f�r de allm�nna domstolarna som inte direkt ang�r tvistem�l och brottm�l. Det g�ller f�r tingsr�llemas del lagen (1946:807) om handl�ggning av domstols�renden och f�r hovr�ltemas och h�gsta domstolens del reglema i RB om besv�r. Ocks� fr�gor om hur �verr�ltemas resurser b�ttre skall kunna koncentreras lill de mera sv�rbed�mda m�len skall �verv�gas av kommitt�n.

2.3.6�� Den summariska processen

Fr�gan om hur f�rfarandet vid betalningsf�rel�ggande, lags�kning och handr�ckning - det som brukar kallas den summariska processen - b�r vara utformat har behandlats i en inom jusiitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds 1988:71). Promemorief�rslagei inneb�r dels att reglerna f�renklas och modemiseras, dels att handl�ggningen flyttas fr�n tingsr�tterna lill kronofogdemyndighetema. Jag avser all inom kort anm�la fr�gan om en lagr�dsremiss i huvudsaklig �verensst�m�melse med promemorief�rslagei.

2.3.7�� De reella tv�ngsmedlen

P� Iv�ngsmedelsomr�dei b�r f�rst och fr�mst n�mnas att nya regler om de s.k. reella tv�ngsmedlen, fr�mst beslag, husrannsakan och hemlig teleavlyssning, tr�tt i kraft den 1 september 1989 (prop. 1988/89:124, JuU 25, rskr. 313, SFS 1989:650-654). I enlighet med vad jag antydde i del lagstiftnings�rendet har jag under h�sten tillkallat en s�rskild utredare f�r att se �ver dala- och teleteknikens konsekvenser f�r regelsystemet p� bl.a. tv�ngsmedelsomr�det.

2.3.8�� Utv�rdering av de nya h�ktningsreglerna

De fr�n i april� 1988 g�llande reglema i fr�ga om anh�llande och
h�kming har under �r 1989 utv�rderats genom bl.a. domstolsverkets
f�rsorg.�� Jag�� skall�� h�r�� i�� korthet� n�mna� n�got�� om�� resultatet�� av
utv�rderingen.
De nya reglema ber�rde s�v�l f�mts�tmingama f�r all f� tillgripa�� 14

anh�llande och h�ktning som lidsfristema f�r domstolspr�vning av�� Prop. 1989/90:100 s�dana frihetsber�vanden. En m�jlighet att h�kta vid en l�gre grad av�� Bil. 4 misstanke om brott, s.k. ulredningsh�klning, inf�rdes.

Av utv�rderingen framg�r att kravet p� snabb domstolspr�vning v�l har uppfyllts genom reformen. Unders�kningsresultatet visar att omkring h�Lften av friheisber�vandena har pr�vats av domstol inom tv� dygn och drygt 90 procent inom tre dygn. Endast i ett f�tal fall har h�ktningsf�rhandlingen h�llits p� fj�rde dygnet efler frihetsber��vandet. �ven andra handl�ggningstider har minskal, l.ex. tiden fr�n anh�llande lill tingsr�ttens dom.

Utredningsh�ktning har f�rekommit i endast tv� procent av fallen. N�r det g�ller de s�rskilda h�ktningsf�mts�ltningarna ger utv�rde�ringen inte vid handen atl h�ktning p� grund av risk f�r fortsatt brottslig verksamhet (recidivfara) skulle f�rekoituna i st�rre utstr�ckning efter reformen �n f�re. D�remot har recidivfara i kombination med annan h�ktningsgmnd �beropats i fler fall �n tidigare.

Kvaliteten p� del skriftliga utredningsmaterialet inf�r h�ktningsf�r�handlingen har enligt en majoritet av de domare och �klagare som tillfr�gats sjunkit. Della lorde dock i allt v�sentligt ha kompenserats genom muntliga redovisningar vid h�kiningsf�rhandlingama.

Antalet h�ktningsframst�llningar har under reformens f�rsta �r �kat med 21 procent och antalet beslut i h�ktningsfr�gor med 29 procent. Samtidigt har under samma period antalet anh�llna minskat med sex procent. Andelen anh�llna som beg�rs h�ktade har �kat fr�n 36 till 46 procent. �ven andelen bifallna h�ktningsframst�llningar har �kat, fr�n 87 procent �r 1987 till 92 procent �r 1989. Det totala antalet h�ktade har allts� �kat kraftigt. De kortare lidsfristema �r den troligaste orsaken lill detta.

�ven antalet h�ktade i �ldem 15-17 �r har �kat, fr�n 52 �r 1987 lill 91 �r 1988. �kningen l�r forts�tta under �r 1989. Trots denna �kning har de ungas andel av det totala antalet h�ktade inte �kat, utan de utg�r fortfarande endast en liten del av samtliga h�ktade. F�r �r 1989 har deras andel angetts till tre procent, vilket skall j�mf�ras med tv� procent �r 1987 och fyra procent �r 1982. Den troligaste f�rklaringen till �kningen av antalet h�ktade unga lag�vertr�dare �r, enligt rapporten, alt de unga inte hinner placeras p� s.k. LVU-hem under anh�llningstiden, n�got som var vanligt f�re h�ktningsreformen. Den tid de unga beh�ver tillbringa i h�kte torde dock vara begr�nsad, eftersom man i allm�nhet ganska snart efler h�ktningsf�rhandlingen l�r kunna ordna placering i LVU-hem.

15

Sammanfattningsvis vill jag f�r egen del dra den slutsatsen av utv�rderingen atl r�ttss�kerheten i den meningen har f�rb�ttrats att en domstol pr�var fr�gan om frihetsber�vandet tidigare �n f�rr men att reformen i �vrigt inte inneburit n�gra st�rre f�r�ndringar i sak. Den s�rskilda beredskapsorganisationen inom de ber�rda myndighetema tycks ha fungerat v�l. Det finns dock anledning alt �ven i forts�tt�ningen uppm�rksamt f�lja utvecklingen p� det h�r omr�det, inte minst n�r det g�ller h�ktning av unga lag�vertr�dare.

2.3.9�� Uppf�ljning�� av�� regler�� om�� huvudf�rhandling�� i�� den�� Prop. 1989/90:100

tilltalades fr�nvaro�� Bil. 4

I enlighet med vad jag f�mtskickade i min anm�lan till 1989 �rs budgetproposition skall jag h�r ocks� n�mna n�got om till�mpningen av en lag�ndring �r 1982 ang�ende m�jlighetema f�r tingsr�llema alt handl�gga brottm�l trots all den tilltalade inte infunnit sig vid f�rhandlingen (prop. 1981/82:105, JuU 45, rskr. 273, SFS 1982:283).

Den f�re �r 1982 g�llande ordningen innebar i huvudsak atl det var m�jligt alt genomf�ra en huvudf�rhandling, trots att den tilltalade underl�tit atl infinna sig, endast under f�mts�ttning alt del inte var aktuellt med n�gon annan p�f�ljd �n b�ter. Genom 1982 �rs lag�ndringar har �ppnats m�jlighet all d�ma �ven lill villkorlig dom eller skyddstillsyn. Under f�mls�iming att den tilltalade tidigare uteblivit fr�n ell r�lteg�ngslillf�lle kan han �ven d�mas lill f�ngelse i h�gst tre m�nader. M�jligheter finns ocks� all meddela f�rordnande enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken, dvs. all tidigare �d�md p�f�ljd skall avse �ven ytterligare brott.

Genom justitiedepartementets f�rsorg har under �r 1989 genomf�rts en unders�kning av hur reglerna har till�mpats. Unders�kningen har skett genom en rundfr�ga till de sex hovr�ttema och 18 tingsr�tter. Av svaren framg�r alt del fortfarande till alldeles �verv�gande delen �r b�iesm�l som avg�rs i den tilltalades fr�nvaro. 1982 �rs regler har dock medf�rt att �ven en del m�l d�r p�f�ljden blivit villkorlig dom avgjorts trots all den tilltalade inte kommit till huvudf�rhandlingen. Det �r d� framf�r allt fr�ga om erk�nda f�rm�genhetsbrott. D�remoi �r det s�llsynt atl en tilltalad som underl�ter all infinna sig d�ms till skyddstillsyn. Sk�let till del torde vara att den tilltalades uppgifter om sina personliga f�rh�llanden i dessa fall ofta �r av s�dan betydelse f�r p�f�ljdsvalet att hans personliga n�rvaro som regel anses p�kallad. Det �r ocks� s�llsynt att f�ngelse �d�ms i den tilltalades fr�nvaro. N�r det sker �r del f�retr�desvis i erk�nda rallfyllerim�l av okomplicerad beskaffenhet.

�ven �verklagande- och �ndringsfrekvensen har unders�kts. Det finns inget som tyder p� alt domar som meddelats efler huvudf�rhand�ling i den tilltalades fr�nvaro �verklagas i st�rre utstr�ckning �n andra domar, inte heller atl �ndringsfrekvensen i hovr�tterna �r h�gre i s�dana m�l.

En mer utf�rlig redog�relse f�r utv�rderingen finns i en promemoria som har uppr�ttats inom justitiedepartementet.

Resultatet av utv�rderingen visar enligt min mening att 1982 �rs regler fungerar bra. Domstolama till�mpar, som f�mtsatt, reglema med f�rsiktighet, och allt lyder p� all problemen med inst�llda f�rhandlingar skulle ha varit betydligt allvarligare, om lag�ndringen inte hade genomf�rts. Del finns allts� inget sk�l att nu �verv�ga n�gon �ndring i reglema.

16

2.3 JO�� Offentliga f�rsvarare�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 �r 1984 inf�rdes nya regler f�r f�rordnande av offentlig f�rsvarare. Domstolsverket har d�refter vid flera tillf�llen utv�rderat den nya lagslifmingen. Redog�relser f�r utv�rderingarna �r 1986 och �r 1988 har l�mnats i 1987 �rs budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 69 f) och i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 77 f). En uppf�ljning av till�mpningen under senare tid som nyligen gjorts av domstolsverket visar inga nya tendenser utan bekr�ftar i stort sett vad som redan tidigare har kommit fram. Det saknas d�rf�r enligt min bed�mning anledning att vidta n�gra �tg�rder p� omr�det.

2.4�� Konkursr�tt och uts�kningsr�tt

Inom insolvensr�lien �r del f�r n�rvarande fr�gan om en m�jlighet lill skuldsanering f�r fysiska personer som fr�mst �r i blickpunkten. Den fr�gan �verv�gs av insolvensutredningen (Ju 1988:02) som ber�knas l�gga fram ell delbet�nkande med f�rslag till lagstiftning ang�ende skuldsanering imder f�rsta halv�ret 1990. Utredningen kommer d�refter att rikta uppm�rksamheten mot fr�gan om alternativ till konkursf�rfarandet f�r att rekonstruera f�retag som �r livskraftiga men som r�kat i betalningssv�righeter.

Uts�kningsbalken utv�rderas f�r n�rvarande genom riksskatteverkets f�rsorg. Utv�rderingen skall enligt planema vara f�rdig under �r 1990.

3�� OffenUig r�tt

3.1�� Grundlagsfr�gor m m

Regeringen besl�t i slutet av �r 1986 en lagr�dsremiss som byggde p� yttrandefrihetsutredningens bet�nkande (SOU 1983:70) V�ma yttran�defriheten. F�rslaget i remissen innebar att i princip samma slags grundlagsskydd som best�mmelsema i tryckfrihetsf�rordningen ger tryckta skrifter skulle inf�ras ocks� f�r yttranden som framf�rs i radio- och TV-program, filmer, videogram och ljudupptagningar. Best�mmelserna skulle las in i tryckfrihetsf�rordningen som en ny andra avdelning.

Eftersom del visade sig au det inte skulle g� att uppn� tillr�cklig politisk enighet om den lagtekniska l�sning f�r ell grundlagsskydd f�r andra medier �n det tryckta ordet som valts i lagr�dsremissen begr�nsades den proposition som p� v�ren 1987 lades fram i �rendet till endast vissa f�rslag till �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen avseende tryckta skrifter.

I samband med den f�rsta behandlingen av f�rslaget i propositionen uttalade riksdagen att beredningen av fr�gan om en grundlagsreglering betr�ffande andra medier �n det tryckta ordet borde forts�tta och ske

2�� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

under parlamentarisk medverkan av representanter f�r de politiska�� Prop. 1989/90:100
partierna i riksdagen (KU 1987/88:36, rskr. 290).�� Bil. 4

Beredningsarbetet, som inleddes �r 1988, fortg�r med inriktning mot en l�sning i enlighet med principema i yllrandefrihetsutredningens f�rslag, dvs. en s�rskild grundlag f�r de nu aktuella mediema. Del �r min f�rhoppning att en bred uppslutning skall kunna n�s i fr�gan och alt en proposition skall kunna �verl�mnas till riksdagen f�r etl f�rsta grundlagsbeslul under innevarande valperiod.

P� gmndval av riksdagens beg�ran i samma grundlagstiftnings�rende tillkallade jag efler regeringens bemyndigande p� h�sten 1988 ocks� en kommitt� (dir. 1988:57) med uppdrag att utreda fr�gan om med�delarfriheten i f�rh�llandet mellan enskilda. Genom till�ggsdirektiv (dir. 1989:03) har kommitt�n f�tt i uppdrag all ocks� �verv�ga justeringar av vissa f�reskrifter i tryckfrihetsf�rordningen bl.a. om tysmadsplikien f�r dem som �r verksamma inom bl.a. tidningsf�retag och nyhetsbyr�er i fr�ga om vem som har l�mnat uppgiften f�r publicering. Arbetet i kommitt�n skall bedrivas skyndsamt och med inriktning p� att en proposition skall kunna f�rel�ggas riksdagen i s�dan lid att ell f�rsta beslut i ocks� den fr�gan skall kunna tas f�re n�sta ordinarie val.

Fr�gor som r�r samemas s�rskilda behov som urbefolkning har behandlats i samer�tlsutredningens huvudbet�nkande (SOU 1989:41) Samer�tl och sameting, som �verl�mnades under f�rsommaren 1989. Utredningen har i bet�nkandet f�reslagit bl.a. att del i regeringsformen skall markeras att samema i egenskap av urbefolkning intar en s�rskild st�llning bland de etniska minorilelema. Jag �terkommer lill f�rslaget under avsnitt 3.4.

Data- och offentlighetskommitt�n har i sitt slutbet�nkande (SOU 1988:64) Integritetsskyddel i informationssamh�llet 5, Offent�lighetsprincipens till�mpning p� upptagningar f�r automatisk databehandling f�reslagit vissa �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen. Jag �terkommer lill f�rslagen under avsnitt 3.2.

3.2�� Offentlighet och sekretess

N�ra samband med yttrandefriheten har principen om allm�nna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begr�nsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag (1980:100) antogs av riksdagen �r 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess f�r allm�nna handlingar och tystnadsplikt f�r offentliga funktion�rer. Lagens till�mpning f�ljs med stor uppm�rksamhet fr�n justitiedepar�tementets sida. F�rslag lill �ndringar i sekretesslagen l�ggs fram fortl�pande i m�n av behov.

Flera �ndringar har tr�tt i krafl under �r 1989. Bl.a. har
sekretessregleringen kompletterats med en best�mmelse som ger vissa
tillsynsmyndigheter m�jligheter att l�mna ut i och f�r sig sek�
retesskyddade uppgifter om etl f�relags aff�rs- eller driftf�rh�llanden
som de f�tt reda p� i� sin tillsynsverksamhet, om uppgifterna har�� 18

s�dant allm�nintresse att de b�r l�mnas ut, t.ex. f�r att informera�� Prop. 1989/90:100

allm�nheten�� om�� d�lig�� livsmedelshygien�� eller�� milj�farliga�� utsl�pp�� Bil. 4

(prop. 1988/89:131, KU 34, rskr. 286).�� Vidare har sekretess inf�rts

bl.a,�� f�r�� uppgifter�� om�� enskildas�� personliga�� f�rh�llanden�� inom

arbetsmarknadsutbildningen� m.m.�� (prop.�� 1988/89:67,� KU� 25,� rskr.

208).

Riksdagen har nyligen fattat beslut om �ndringar i bl.a. sekretesslagen (prop. 1989/90:6, AU 8, rskr. 71) vilka fr.o.m. �r 1990 skall �ka m�jlighetema f�r skyddsombud m.fl. att l�mna sekretess�belagd arbetsmilj�information vidare till de centrala fackliga organisa�tionerna.

Inom justitiedepartementet g�rs med anledning av ett riksdagsbeslut (1988/89:KU14, rskr. 51) en �versyn av m�jligheterna att l�mna sekretessbelagda uppgifter mellan myndighetema inom h�lso- och sjukv�rden samt socialtj�nsten. En departementspromemoria ber�knas bli klar inom kort.

Offentlighetsprincipens till�mpning p� ADB-upptagningar har under senare �r gett upphov till en del s�v�l teoretiska som praktiska problem. Dessa fr�gor har utretts av data- och offentlighetskommitt�n som i januari 1989 avgav sitt slutbet�nkande (SOU 1988:64) Integritetsskyddet i informationssamh�llet 5. Offentlighetsprincipens till�mpning p� upptagningar f�r automatisk databehandling. Kommitt�n har tidigare l�mnat fyra delbet�nkanden under den gemensamma huvudtiteln Integritetsskyddel i informationssamh�llet (SOU 1986:24 och 46, Ds Ju 1987:8 saml SOU 1987:31).

En central fr�ga f�r kommitt�n har varit att unders�ka om det beh�vdes n�gra �ndringar av tryckfrihetsf�rordningens grundbegrepp n�r det g�ller upptagningar f�r ADB. Kommitt�n har funnit att s� inte �r fallet. I slulbel�nkandei f�resl�s enbart n�gra mindre �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen och sekretesslagen.

Bet�nkandet har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande i justitiedepartementet. En proposition p� gmndval av data- och offentlighetskommitt�ns olika bel�nkanden ber�knas konmia att �verl�mnas lill riksdagen under v�ren 1990. Jag �terkommer till del under avsnitt 3.3.

Kommitt�ns f�rslag i det tredje delbet�nkandet (Ds Ju 1987:8) att gallringen av allm�nna handlingar skall f�rankras i tryckfrihets�f�rordningen avses dock inte bli behandlad i propositionen. I st�llet behandlas denna fr�ga i anslutning till ett f�rslag om en ny arkivlag som bereds inom utbildningsdepartementet p� grundval av arkivutred�ningens bet�nkande (SOU 1988:11) �ppenhet och minne.

3.3�� Datafr�gor m.m.

Av data- och offentlighetskommitt�ns f�rslag i dess f�rsta del�
bet�nkande (SOU 1986:24) �terst�r f�r regeringens st�llningstagande
fr�gan om tillg�ngligheten av palientuppgifter i olika ADB-register
inom h�lso- och sjukv�rden.�� 19

Kommitt�n� lade i� sitt andra delbet�nkande� (SOU� 1986:46) fram�� Prop. 1989/90:100 f�rslag�� som�� avser� myndigheters�� f�rs�ljning�� av�� uppgifter� ur� per-�� Bil. 4 sonregister. Syftet med f�rslaget �r att minska riskema f�r otillb�rligt intr�ng i enskildas personliga integritet. Det har n�ra samband med reglerna f�r de s.k. massullagen som jag redan n�mnt.

I sitt fj�rde delbet�nkande (SOU 1987:31) lade kommitt�n fram f�rslag lill �tg�rder f�r all �stadkomma en reglering och begr�nsning av anv�ndningen av personnummer i databaserade personregister.

Samtliga bel�nkanden har remissbehandlats. Som jag redan tidigare n�mnt (avsnitt 3.2) ber�knas en proposition p� grundval av f�rslag fr�n data- och offentlighetskommitt�n bli �verl�mnad till riksdagen under v�ren 1990.

Under sommaren 1989 tillkallade jag efter bemyndigande av regeringen en s�rskild utredare (dir. 1989:26) f�r all g�ra en �versyn av datalagen (1973:289) fr�n s�v�l saklig som lagleknisk synpunkt. Meningen �r att utredaren i ett inledande arbete skall identifiera vilka behov som finns och ange hiu" dessa kan t�nkas bli tillgodosedda. Detta skall resultera i ell underlag f�r n�rmare riktlinjer fr�n regeringens sida f�r ell fortsatt arbete under parlamentarisk med�verkan. Avsikten �r atl en f�rsta del av utredningen skall vara klar vid halv�rsskiftet �r 1990 s� att den kan ligga till gmnd f�r de myn�dighetsspecifika direktiv som skall beslutas inf�r den f�rdjupade anslagsframst�llning som datainspektionen skall avge �r 1992.

Efler regeringens bemyndigande har jag vidare under h�sten tillkallat en s�rskild utredare med uppgift all g�ra en �versyn av data-och teleteknikens konsekvenser f�r straff- och processr�tten (dir. 1989:54). Utredaren skall ocks� se �ver datateknikens konsekvenser f�r skattemyndigheternas kontrollverksamhet. Syftet med �versynen �r att anpassa lagstifmingen till den nya tekniken. Utg�ngspunkten skall emellertid vara att lagstiftningen om m�jligt inte skall knyta an till n�gon viss teknik utan ges en s�dan utformning att den kan till�mpas ocks� vid fortsatta f�r�ndringar av data- och teletekniken.

Jag vill i detta sammanhang ocks� n�mna att en arbetsgmpp inom arbetsmarknadsdepartementet, som behandlat vissa fr�gor om data och integritet i arbetslivet, under v�ren 1989 har avl�mnat en depar�tementspromemoria (Ds 1989:24) Datatekniken och den personliga integriteten i arbetet - en kartl�ggning. Promemorian har remissbe�handlats och �verv�gs nu inom arbetsmarknadsdepartementet.

Integritetsfr�gor med viss anknytning till datalagen har behandlats av utredningen om TV-�vervakning m.m. i bet�nkandet (SOU 1987:74) Oplisk-elektronisk �vervakning. Bel�nkandet har remiss�behandlats och jag r�knar med alt en proposition med f�rslag till ny lagstiftning kommer att kunna �verl�mnas lill riksdagen imder v�ren 1990.

P� det civilr�tlsliga omr�det aktualiserar datorema flera olika sp�rs�
m�l. Som exempel kan jag n�mna de upphovsr�llsliga fr�goma om
skydd f�r material som distribueras i dalakommunikaiionssystem och
om skydd f�r datorprogram och kretsm�nster i halvledarprodukter,�� 20

s.k.� datachips� (se� avsnitt 4.8).� Ett� annat problem� g�ller ansvars-�� Prop. 1989/90:100 f�rh�llanden� i�� samband� med�� s�dana� dalatj�nster� som� avser� l.ex.�� Bil. 4 elektronisk�� betalningsf�rmedling.�� Denna�� fr�ga�� har�� s�rskilt uppm�rksammats av FN:s kommission f�r handelsr�tt (UNCITRAL).

3.4�� F�rvaltningsr�tt

Str�vandena att minska och f�renkla den statliga regdgivningen forts�tter inom regeringskansliet. En samlad redog�relse f�r regelf�renklingen l�mnas under Gemensamma fr�gor, bilaga 2 lill budgetpropositionen.

Den 1 juni 1988 tr�dde lagen (1988:205) om r�ttspr�vning av vissa f�rvaltningsbeslul i kraft (prop. 1987/88:69, KU 38, rskr. 189). Genom lagen har regeringsr�tten f�tt r�ll att i vissa fall undanr�ja ett beslut i ett f�rvaltnings�rende som r�r till�mpningen av civilr�ttsliga normer eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden. En f�mts�ttning �r att den r�ttstill�mpning som ligger till grund f�r beslutet strider mol g�llande r�ttsregler.

I v�ntan p� erfarenheter fr�n till�mpningen har lagen gjorts tidsbegr�nsad. Den skall till�mpas p� beslut som meddelas under tiden den 1 juni 1988 ~ den 31 december 1991. Justitiedepartementet har huvudansvaret f�r atl se hur reformen faller ut i praktiken och f�ljer lagens till�mpning i regeringsr�tten.

Lagen f�ljs ocks� upp genom att inslansordningen i de �ren�degrupper den omfattar ses �ver. Varje departement har h�r ansvaret f�r �versynen av sina f�rfattningar. Detta arbete samordnas av statsr�dsberedningen.

Som jag redan n�mnt (avsnitt 3.1) har samer�ltsulredningen �verl�mnat sitt huvudbet�nkande Samer�tl och sameting. I bet�n�kandet f�resl�s bl.a. en s�rskild samelag, som bl.a. inneb�r att del skall inr�ttas ett folkvalt samiskt organ, ett sameting. Utredningen har tidigare l�mnat ett delbet�nkande (SOU 1986:36) Samemas folk�r�ttsliga st�llning. Dessa tv� bel�nkanden har remissbehandlats och fr�goma bereds nu inom regeringskansliet.

En utv�rdering i form av en enk�t har gjorts betr�ffande lagen (1985:206) om viten med anledning av vad justitieutskottet anf�rt om en kartl�ggning av behovet av en effektivare anv�ndning av vitesinstituiei (JuU 1986/87:4). I enk�ten, som s�ndes ul till ett stort antal domstolar, myndigheter och organisationer, beg�rdes synpunkter p� viteslagstifmingens till�mpning i praktiken och behovet av �ndringar i olika avseenden. Av enk�tsvaren framgick att i stort sett samtliga ans�g all lagslifmingen har fungerat v�l och tillgodosett syftet att g�ra vitesinstituiei mera effektivt och mindre resurs�kr�vande. Min bed�mning �r d�rf�r all det inte finns anledning all nu ta n�gra initiativ lill �ndringar av lagslifmingen.

Med utg�ngspunki i bet�nkandet (SOU 1985:24) Ordningslag och
remissyttrandena �ver della p�g�r arbete inom departementet p� all
modemisera bl.a. del regelsystem som f�r n�rvarande finns i lagstift-�� -.

ningen om� allm�nna sammankomster och allm�nna ordningsstadgan.

3.5�� Tj�nstefel och ers�ttning fr�n det allm�nna�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 Under �r 1989 har riksdagen antagit en proposition om en utvidgning av det straffr�ttsliga ansvaret f�r offentligt anst�llda (prop. 1988/89:113). De nya reglema, som tr�dde i kraft den 1 oktober 1989, inneb�r bl.a. f�ljande. Straff kan utd�mas inte endast f�r g�mingar som innefattar felaktig myndighetsut�vning utan ocks� f�r vissa andra oriktiga handlingar som har n�ra anknyming till myndighetsut�vning. F�r straffansvar kr�vs inte l�ngre all en g�ming har medf�rt f�rf�ng eller otillb�rlig f�rm�n. Ansvarel omfattar dock inte g�mingar som anses ringa. F�r att oaktsamhet skall vara straffbar �r det numera inte n�dv�ndigt att den �r grov. Den tidigare brottsbeleckningen tj�nstefel har �terinf�rts.

Under h�sten 1989 har riksdagen beslutat om vissa �ndringar i reglerna om statens och kommunemas skyldighet att ers�tta skador som orsakas av fel eller f�rsummelse vid myndighetsut�vning. �ndringarna, som tr�der i krafl den 1 januari 1990, inneb�r bl.a. att vissa begr�nsningar i ansvaret las bort. Det finns emellertid anledning atl g�ra en bredare �versyn av de ifr�gavarande reglema. Regeringen besl�t d�rf�r i november 1989 att tills�tta en parlamentarisk kommitt� med uppdrag att g�ra en s�dan �versyn.

4�� Civilr�tt

4.1�� Familjer�tt

Det omfattande reformarbete som sedan l�nge har p�g�tt p� famil�jer�ttens omr�de b�rjar nu n�rma sig sitt slut s�vitt g�ller den intema lagstifmingen.

I fr�ga om �kienskapsr�tten har reformarbetet resulterat i en ny �ktenskapsbalk, viktiga �ndringar i �rvdabalken betr�ffande makars och br�starvingars arvsr�tt och en lag om sambors gemensamma hem. Den nya lagslifmingen u-�dde i krafl den 1 januari 1988. Under h�sten 1989 har del vidare p� gmndval av en utv�rdering gjorts vissa mindre �ndringar i �ktenskapsbalken betr�ffande vederlag vid bodelning och pensionsf�rs�kringars behandling vid bodelning. Vidare har under �r 1989 - i syfte alt f�renkla lagstiftningen - institutet bevakning av testamente avskaffats.

Den 1 juli 1989 tr�dde nya regler i kraft om skyldighet f�r d�dsbon all avveckla innehav av jordbruksfastigheter.

P� f�rmynderskapsr�tiens omr�de tr�dde en betydelsefull reform i
kraft den 1 januari 1989. Institutet omyndigf�rklaring avskaffades d�
och ersattes av en utbyggd form av godmanskap som kallas f�rvaltar-
skap. Del fortsalla reformarbetet p� detta omr�de avser reglema om
f�rvaltning av omyndigas egendom. Etl av f�rmynderskapsutredningen
avl�mnat�� bet�nkande�� (SOU�� 1988:40)�� i�� denna�� fr�ga�� har�� remiss-�� 22

behandlats�� och�� saken�� verv�gs�� f�r�� n�rvarande�� inom�� justitie-�� Prop. 1989/90:100
departementet.�� Bil. 4

Reglerna om f�r�ldrar och bam, som reviderades �r 1983, utv�rderas nu. En departementspromemoria (Ds Ju 1989:52) om v�rdnad och umg�nge med f�rslag till �tg�rder f�r att f�rebygga och lindra konflikter mellan f�r�ldrar i fr�gor r�rande barnet har lagts fram och remissbehandlas f�r n�rvarande.

Ocks� reglema om adoption har setts �ver. Det arbetet har utf�rts av�� f�rmynderskapsutredningen�� som�� i�� dagarna�� l�gger�� fram�� etl bel�nkande i saken.

Reformarbetet p� familjer�ttens omr�de koncentreras nu i �vrigl p� den� internationellt privatr�ltsliga regleringen.

S�lunda har en lag om erk�nnande och verkst�llighet av utl�ndska v�rdnadsavg�randen m.m. och om �verl�mnande av barn tr�tt i krafl fullt ut den 1 juli 1989.

I justitiedepartementet �verv�gs vidare ett utredningsf�rslag om nya internationellt privatr�ttsliga regler om �ktenskap, underh�llsbidrag och arv (SOU 1987:18) tillsammans med ett annat utredningsf�rslag om nya intemationellt privatr�ttsliga regler p� f�rmynderskapsr�tiens omr�de (SOU 1987:73). Som ett f�rsta steg i det reformarbete som �r aktuellt p� detta omr�de kommer en proposition om intemationellt privatr�ltsliga regler r�rande makars f�rm�genhetsf�rh�llanden m.m. all f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. I anslutning h�rtill kan n�mnas att det har inletts ett nordiskt samarbete r�rande en �versyn av den intemordiska regleringen av �ktenskap, v�rdnad, adoption och f�rmynderskap.

4.2�� Konsumentr�tt

Flera vikliga omr�den av betydelse f�r konsumentema regleras genom s�rskild lagstifming. Som exempel kan n�mnas marknadsf�ringslagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentf�rh�llanden, konsumentk�plagen, konsumenlkredillagen, konsumentf�rs�kringslagen, hemf�rs�ljnings�lagen�� och konsumenttj�nstlagen.

Reglerna om konsumentk�p h�ller nu p� att reformeras. Reformar�betet bedrivs i nordiskt samarbete. En proposition om en ny fullst�n�dig konsumentk�plag kommer alt �verl�mnas lill riksdagen inom kort. Avsikten �r alt den nya lagen skall tr�da i krafl samtidigt med en ny allm�n k�plag (se avsnitt 4.3).

Ocks� konsumenlkredillagen ses f�r n�rvarande �ver inom justitiedepartementet. Syftet med den �versynen �r atl st�rka konsumentskyddet bl.a. genom en f�rb�ttrad kreditpr�vning samt att anpassa den svenska lagstiftningen p� detta omr�de till motsvarande regler inom EG.

Betr�ffande konsumentskyddet p� faslighetsomr�det h�nvisas lill avsnitt 4.6.

23

4.3�� Allm�n k�pr�tt, avtalsr�tt m.m.�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 P� den allm�nna k�pr�ttens omr�de har sedan l�nge bedrivits ett omfattande nordiskt lagsliflningssamarbele. Detta arbete har nu b�rjat avs�tta resultat. 1 Finland har en k�plag tr�tt i kraft den 1 januari 1988, och i Norge har en ny k�plag tr�tt i kraft den 1 januari 1989. I Sverige har en proposition om ny k�plag l�mnais till riksdagen under v�ren 1989. �ven i� Danmark p�g�r arbete p� en ny k�plag.

Ocks� s�rskilda lagregler om intemationella k�p �r p� g�ng i de nordiska l�ndema. En s�dan lagstiftning har i Finland, Norge och Sverige tr�tt i krafl den 1 januari 1989 och kan v�ntas bli antagen i Darmiark�� inom kort.

I de nordiska l�ndema p�g�r vidare diskussioner om behovet av en �versyn av avtalslagarna. Justitiedepartementet anordnade under v�ren 1989 en s.k. hearing f�r att f� underlag f�r bed�mningen av om ett s�dant behov f�religger i Sverige. I Finland och i Norge arbetar redan utredningar med att se �ver avtalslagarna. I de �vriga nordiska l�ndema �verv�gs nu fr�gan om att tills�tta s�dana utredningar.

Slutligen f�rbereds i nordiskt samarbete en proposition om handelsagenlur p� grundval av ell bel�nkande av kommissions-lagskonunitt�n (SOU 1984:5). Ett slutbet�nkande av kommitt�n (se SOU 1988:63) om bl.a. fr�gor om kommission�rsbolag har remiss�behandlats och �verv�gs f�r n�rvarande inom justitiedepartementet. Vidare p�g�r inom ramen f�r samarbetet mellan EFTA och EG diskussioner om vissa lagstiftningsfr�gor ang�ende handelsagentur.

En annan utredning �verv�ger fr�gor om leasing av l�s egendom m.m. (se avsnitt 4.6).

4.4�� Ers�ttningsr�tt

P� det skadest�ndsr�ttsliga omr�det p�g�r en utveckling i riktning mol alt ge de skadelidande �kade m�jligheter att f� ers�ttning f�r sina skador. Bl.a. arbetar en kommitt� med all �verv�ga om m�jligheterna till ers�ttning f�r ideell skada kan f�rb�ttras. I kommitt�ns uppdrag ing�r all diskutera bl.a. ers�ttningsniv�n, ers�ttningsprinciper och metoder f�r att best�mma ers�ttningen.

Fr�gan om personskader�ttens framlida funktion och f�rh�llande lill andra ers�ttningsanordningar behandlas vidare av en nordisk ar�betsgmpp. Sedan arbetsgmppen i april 1989 redovisat sina �verv�ganden i en rapport f�rbereds nu ell nordiskt symposium i �mnet. Det skall �ga rum under v�ren 1990.

En arman fr�ga som behandlas i nordiskt samarbete r�r ansvarel f�r
produklskador. Arbetet syftar till alt f�rb�ttra m�jligheterna till
ers�ttning f�r skador som orsakas av felaktiga produkter. En depar�
tementspromemoria med f�rslag till produktskadelag skall remissbe�
handlas under v�ren 1990. Inom ramen f�r samarbetet mellan EG och
EFTA-l�ndema diskuteras samtidigt p�g�ende lagstiftningsarbete i
dessa l�nder om produktansvar.�� 24

Som nyss n�mnts har riksdagen under h�sten 1989 p� regeringens�� Prop. 1989/90:100 f�rslag�� beslutat�� ta�� bort�� vissa�� begr�nsningar�� i�� reglema�� om�� det�� Bil. 4 allm�nnas�� skadest�ndsansvar.�� Vidare�� har�� regeringen�� tillsatt�� en parlamentarisk kommitt� med uppgift att g�ra en allm�n �versyn av reglerna.

Betr�ffande skador som uppkommer vid transport av fariigl gods deltar Sverige i det intemationella arbetet i olika FN-organ f�r all f�rb�ttra de skadelidandes situation vid olyckor av st�rre omfattning. Arbetet har lett till bl.a. all en konvention om ansvar f�r skador i samband med transport av farligt gods p� v�g, j�rnv�g och inre vallenv�gar har utarbetats inom FN:s ekonomiska kommission f�r Europa (ECE). Konventionen �ppnas f�r undertecknande i febmari 1990. Fr�gan om ett svenskt tilltr�de till konventionen bereds f�r n�rvarande inom justitiedepartementet.

Den 1 januari 1989 gjordes en kraftig h�jning av taket f�r ers�ttningsansvaret f�r innehavare av aiomanl�ggningar.

Under v�ren 1989 anordnade justitiedepartementet en s.k. hearing f�r att g�ra en allm�n utv�rdering av trafikskadelagen. De synpunkter som framf�rdes vid hearingen - bl.a. r�rande vissa kollisionsfr�gor och trafikskadelagens preskriptionsregler - �verv�gs nu inom depar�tementet.

P� f�rs�kringsr�ttens omr�de p�g�r sedan l�nge ell omfattande nordiskt reformarbete. Arbetet �r i Sverige n�rmast inriktat p� en ny personf�rs�kringslag p� gmndval av ell f�rslag av f�rs�kringsr�tts-kommitt�n (SOU 1986:56). Kommitt�n har under h�sten 1989 avslutat sill arbete genom all l�gga fram ell f�rslag om en skadef�rs�kringslag (se SOU 1989:88).

Slutligen kan h�r n�mnas alt fr�gan om en obligatorisk ansvarsf�r�s�kring f�r fritidsb�tar �verv�gs i nordiskt samarbete. Fr�gan har diskuterats vid nordiska �verl�ggningar senast i september 1989.

4.5�� Transportr�tt

Sj�lagen ses �ver av sj�lagsutredningen, vars arbete hittills resulterat i lag�ndringar om begr�nsning av redaransvaret och om befordran av passagerare. Av utredningens arbetsuppgifter �terst�r en revision av sj�lagens best�mmelser om godsbefordran. Detta arbete bedrivs i n�ra samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge. Utredningama ber�knas slutf�ra sill arbete under �r 1989.

Fr�n sj�r�ttens omr�de kan vidare n�mnas att en ny konvention om
b�rgning har antagits under v�ren 1989. Inom justitiedepartementet
bereds i nordiskt samarbete fr�gan om Sverige skall underteckna den
nya konventionen. Som angavs i 1989 �rs budgetproposition har
vidare arbetet inom FN:s sj�fartsorganisation, IMO, p� en revision av
ansvarsgr�nserna i 1974 �rs At�nkonveniion om befordran lill sj�ss av
passagerare och deras resgods slutf�rts. Ett utkast lill �ndrings�
protokoll till konventionen skall enligt planema behandlas vid en
diplomatkonferens i slutet av mars� 1990. Bland de fr�gor som f�r�� 25

n�rvarande st�r p� IMO:s arbetsprogram m�rks regler om skadest�nds-�� Prop. 1989/90:100 ansvarel vid sj�transport av farligt gods (jfr avsnitt 4.4). Avsikten �r�� Bil. 4 atl denna fr�ga skall s�rskilt uppm�rksammas under �r 1990.

En annan fr�ga som har stor aktualitet �r ansvaret f�r oljeskador till sj�ss. Som har n�mnts i 1988 �rs budgetproposition p�g�r i justitie�departementet ell arbete p� en departementspromemoria med f�rslag till den lagstiftning som f�ranleds av ett tilltr�de till 1984 �rs �ndringsprotokoll lill det intemationella ers�ttningssystemet p� omr�det (se prop. 1987/88:1(X) bil. 4 s. 16). Avg�rande f�r fr�gan om ell genomf�rande av denna lagstifming �r att protokollen i fr�ga kan f�rv�ntas tr�da i krafl. Som best�mmelsema i protokollen om ikrafttr�dande har utformats �r i princip ett tilltr�de av USA en f�mls�iming f�r att s� skall ske. Under �r 1989 har arbete p�g�tt i den amerikanska kongressen p� lagstifming r�rande bl.a. ansvar f�r oljeskador till sj�ss. Della arbete har emellertid �nnu inte slutf�rts. Det �r ocks� os�kert om lagstifmingen kommer att f� en s�dan utformning alt USA kan tilltr�da 1984 �rs protokoll. Sverige har mot derma bakgrund, liksom de �vriga nordiska l�nderna och ell flertal v�steuropeiska l�nder, vall all avvakta utvecklingen i USA innan lagstiftningsfr�gan aktualiseras.

Ocks� i de luftr�ttsliga reglema om transport av passagerare och gods har genomf�rts �ndringar p� grundval av internationella �verenskommelser, de s.k. Montrealprotokollen nr 3 och nr 4. Tillsammans med Danmark, Norge och Finland har Sverige ratificerat dessa protokoll under v�ren 1988. Protokollen har emellertid �nnu inte tr�tt i kraft. Den lagstiftning som bygger p� dessa �verenskommelser har d�rf�r kunnat s�ttas i krafl endast f�r s�dan trafik som inte omfattas av konventionsregleringen. Det g�ller till en b�rjan inrikes luftfart men ber�r ocks� trafik p� s�dana l�nder som st�r helt utanf�r den intemationella civilr�ttsliga regleringen, det s.k. Warszawa�systemet. I f�rh�llande till denna ttafik tr�dde lagstiftningen i kraft den 1 april�� 1989.

Jag vill vidare n�mna alt anstr�ngningama p� alt f� till st�nd ett s�rskilt f�rs�kringssystem med en obligatorisk passagerarf�rs�kring forts�tter. Genom en s�dan ordning skulle flygpassagerarna kunna tillf�rs�kras fullgod ers�ttning vid s�dana personskador som intr�ffar under lufttransport. Arbelet bedrivs i samverkan med f�rs�krings�branschen och flygf�retagen. Fr�gan behandlas ocks� i nordiskt samarbete.

4.6�� Fastighetsr�tt

P� faslighetsbildningsomr�det har�� ett omfattande reformarbete
bedrivits sedan l�nge. P� grundval�� av ett f�rslag av fastighets�
bildningsutredningen om �ndrade�� ers�imingsregler vid fastig�
hetsbildning (SOU 1983:38) har�� en departementspromemoria
utarbetats i �mnet. Promemorian har�� remissbehandlats och �verv�gs
nu�� i�� justitiedepartementet.�� Detsamma�� g�ller�� fastighetsbild-�� 26

ningsutredningens�� f�rslag�� r�rande�� plangenomf�rande�� genom�� Prop. 1989/90:100

inl�senf�rr�ttning (SOU 1984:72). Utredningens �vriga f�rslag (SOU�� Bil.4

1983:37 och 1986:29) har lett lill lagstiftning som tr�der i kraft den 1

januari�� 1990. Vidare har lantm�teriverket i tv� rapporter f�reslagit

�ndringar�� i�� fastighetsbildningslagstiftningen.�� I�� rapporten�� (1988:9)

Fastighetsbildning�� f�r�� landsbygdens�� behov�� g�rs�� en�� versyn�� av

reglerna�� i�� fastighelsbildningslagen�� med�� anledning�� av�� 1987�� rs

�ndringar i jordf�rv�rvslagen (jfr BoU 1986/87:14). En lagr�dsremiss

p� grundval av rapporten ber�knas kunna avl�mnas i b�rjan av �r

1990. Den andra rapporten (1988:28) Mark�lkomst och ers�ttning har

remissbehandlats och �verv�gs nu i justitiedepartementet.

Under h�sten 1989 har lagts fram en lagr�dsremiss p� grundval av 1983 �rs sm�husk�psutrednings f�rslag lill nya regler om konsumentskyddet vid f�rv�rv av nyproducerade sm�hus (SOU 1986:38) och om fel i fastighet, l.ex. m�gel- och fuktskador, i �ldre sm�hus (SOU 1987:30). En proposition ber�knas kunna avl�mnas inom kort. I propositionen tas ocks� upp den av utredningen i slulbel�nkandei (SOU 1988:66) behandlade fr�gan om konsument�skydd vid f�rv�rv av �ldre hus p� ofri gmnd. De i del bet�nkandet behandlade fr�goma om �verl�lelsef�rbud som k�pevillkor vid fastighetsk�p samt om r�ttsverkningarna av att k�peskillingen angetts felaktigt i k�pehandlingen vid fastighetsk�p �verv�gs nu i jusli�liedepartemenlel.

I justitiedepartementet �verv�gs ocks� byggnadspantutredningens f�rslag till ett registerpantsyslem f�r byggnader p� annans mark (SOU 1984:22) och fr�gan om frik�p vid historiska arrenden (SOU 1986:52 och lagutskottets bel�nkande 1989/90:LU6).

Inom finansmarknaden har under senare lid utvecklats en avtalstyp som kallas fastighelsleasing eller fastighetsrenting. Denna avtalstyp, som bmkar karakteriseras som etl mellanting mellan k�p och hyra, utreds av en s�rskild utredning som ocks� �verv�ger fr�gor om leasing av l�s egendom (se avsnitt 4.3). Utredningen kommer atl avl�mna ett delbet�nkande om fastighetsleasing inom kort.

4.7�� Bolagsr�tt och annan associationsr�tt

Den aktiebolagsr�ttsliga lagstiftningen har tillkommit i nordiskt samarbete under �ren 1973-1978. De nordiska lagarna har d�refter �ndrats vid olika tillf�llen.

I dagarna kommer alt tills�ttas en kommitt� som i samr�d med
motsvarande kommitt�er i �vriga nordiska l�nder skall se �ver
aktiebolagslagen. Kommitt�n skall �verv�ga fr�gor som r�r
aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets
organisation samt minoritetsskyddel. 1 del samnordiska arbetet skall
kommitt�n beakta det resultat som en av nordiska ministerr�det
s�rskilt tillsall utredare kommer fram till vid sin analys av uppn�dda
resultat och p�g�ende arbeten inom EG p� bolagsr�ttens omr�de.�� 27

Av stor praktisk betydelse �r den lagstifming om ell kontobaserat Prop. 1989/90:100 aktiesystem som nyligen har antagils av riksdagen. Den nya Bil. 4 lagstiftningen inneb�r all systemet med akiiebrev avskaffas i alla avst�mningsbolag, dvs. s�dana aktiebolag f�r vilka V�rdepappers�centralen VPC Aktiebolag f�r aktieboken. P� beg�ran av en eminent kan del nya kontobaserade systemet �ven omfatta obligationer och liknande skuldf�rbindelser.

P� handelsbolagsr�ttens omr�de �verv�gs i justitiedepartementet gr�nsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag samt fr�gan om en �ndrad definition av handelsbolaget s� att en enskild person ges m�jlighet att bilda och driva handelsbolag (se SOU 1989:34 och departementspromemoria 1989-10-27 om enmanshandelsbolag).

Fr�gan om en ny stiftelselag �verv�gs nu inom justitiedepartementet p� grundval av en departementspromemoria som har remissbehandlats.

I justitiedepartementet �verv�gs vidare ell f�rslag fr�n kommers�kollegium om all avskaffa kravet p� svenskt medborgarskap f�r styrelseledam�ter m.fl. i aktiebolag och andra f�retagsformer, ett f�rslag om bl.a. vissa regler om personligt betalningsansvar f�r aktiebolags skulder (SOU 1987:59), ett f�rslag om vissa restriktioner n�r del g�ller aktiebolags r�tt att v�lja firma (riksskatteverkets rapport 1987:8) samt ell f�rslag till en s�rskild lag om franchising (SOU 1987:17).

4.8�� Immaterialr�tt

Sedan en lag om skydd f�r kretsm�nster i halvledarprodukter, s.k. datachips, tr�tt i kraft den 1 april 1987 har regeringen utstr�ckt skyddet till att omfatta produkter fr�n USA och Japan. �verl�ggningar om ett �msesidigt skydd mellan EFTA-l�nderna och EG:s med�lemsstater har vidare resulterat i att man fr�n EG beslutat om ell begr�nsat s�dant skydd. EFTA-l�nderna har p� sin sida deklarerat sin avsikt att snarast vidta motsvarande �tg�rd. Sedan riksdagen bemyndigat regeringen att genomf�ra en utstr�ckning av skyddet lill EG- och EFTA-l�ndema har regeringen med verkan fr�n den 1 juni 1989 beslutat om del (prop. 1988/89:73, LU27, rskr. 168, SFS 1989:146 och 147).

En konvention om skydd f�r datachips antogs vid en diplomatkon�ferens i WIPO:s regi under v�ren 1989. Fr�gan om Sveriges anslutning till konventionen �verv�gs f�r n�rvarande i justitie�departementet.

En n�rliggande fr�ga r�r det upphovsr�ttsliga skyddet f�r databaser och datorprogram. �ndringar i upphovsr�llslagen tr�dde i kraft den 1 juli 1989 och inneb�r att lagen i vissa avseenden anpassas till de s�rskilda f�rh�llanden som skyddet f�r datorprogram inneb�r.

Fr�gan om r�ttsskyddet f�r datorprogram har vidare behandlats i
integralionsarbelel EG-EFTA. EFTA-l�ndema har h�r beretts tillf�lle
framf�ra synpunkter p� del direktivutkasl i �mnet som EG-kommis�
sionen lade fram under 1989.�� 28

Upphovsr�ttsutredningen har under �r 1988 avl�mnat ett delbet�n- Prop. 1989/90:100 k�nde om kopiering av upphovsr�ttsligt skyddade verk f�r enskilt Bil. 4 bruk och om myndigheters och institutioners r�ll att kopiera s�dana verk. Bet�nkandet har remissbehandlats och �verv�gs nu inom justitiedepartementet. Utredningen forts�tter sitt arbete med bl.a. fr�gor om inskr�nkningar i upphovsr�tten och om fotografi r�tten. Enligt planema skall ett bet�nkande l�ggas fram under f�rsta halv�ret 1990. Arbetet bedrivs i n�ra samarbete med motsvarande utredningar i de �vriga nordiska l�ndema.

Det intemationella arbetet r�rande �lg�rder f�r atl komma lill r�tta med pirat�tg�rder med immalerialr�ttsligl skyddade produkter har ocks� under �r 1989 varit omfattande. Sverige har tagit aktiv del i de �verl�ggningar i �mnet och om andra immalerialr�llsliga fr�gor som har h�llits inom GATT.

N�r del g�ller att rent allm�nt �stadkomma ett f�rb�ttrat skydd f�r industriprodukter har regeringen under h�sten 1989 tillsatt en utredning med uppgift atl unders�ka behovet av all inf�ra ett immalerialr�ttsligl skydd f�r enklare tekniska id�er. Utredningen skall enligt direktiven bl.a. pr�va m�jlighetema alt inf�ra ett bmks-m�nsterskydd. Fr�gan om att inf�ra ell s�dant skydd �verv�gs f�r n�rvarande i Finland p� grundval av ett kommitl�f�rslag. Vidare �verv�gs i Sverige m�jlighetema all skapa effektivare och enhetliga sanktioner inom omr�det f�r industriellt r�ttsskydd. En depar�tementspromemoria ber�knas kunna l�ggas fram i b�rjan av �r 1990.

Mikrobiologins och s�rskilt genteknikens allt st�rre industriella betydelse har r�nt omfattande uppm�rksamhet b�de i Sverige och p� det intemationella planet. I 1988 �rs budgetproposition har l�mnais en redog�relse f�r beredningen av de fr�gor p� della omr�de som faller under justitiedepartementets ansvar (se prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 20). Detta arbete har fortsatt under �r 1989.

Fr�gan �r h�rut�ver aktuell i det immalerialr�llsliga samarbete som �ger rum inom ramen f�r den v�steuropeiska integrationen. EG-kom�missionen har s�lunda under h�sten 1988 lagt fram ett utkast lill direktiv p� omr�det. Detta direktivutkast har behandlats vid ett m�te i september 1989 mellan EG-kommissionen och f�retr�dare f�r EFTA-l�ndema. I det svenska beredningsarbetet behandlas fr�gan av den arbetsgmpp f�r immaterialr�ttsliga fr�gor som har tillsatts just f�r alt bereda Sveriges agerande i EG-EFTA samarbetet.

Fr�gan behandlas ocks� av en s�rskild arbetsgmpp som tillsatts av Nordiska ministerr�det. En annan arbetsgmpp under ministert�det behandlar bl.a. de eliska aspekter som g�r sig g�llande i samman�hanget. Slutligen kan n�mnas att under �r 1989 ett till�ggsprotokoll lill 1891 �rs Madrid�verenskonmielse om intemationell registrering av varum�rken har antagits. Protokollet har fr�mst till syfte att undanr�ja de hinder i den ursprungliga �verenskommelsen som har hindrat ett flertal l�nder, d�ribland Sverige, att ansluta sig till det intemationella regelsystemet. Fr�gan om ett svenskt tilltr�de till protokollet bereds f�r n�rvarande inom justitiedepartementet.

5�� Brott och p�f�ljder�� Prop. 1989/90:100

Bil.4
5.1�� Brottsutveckling och brottsbek�mpning

Sedan �r 1950 har antalet polisanm�lda brott �kat lill mer �n det femdubbla. �ven om den allm�nna brottsniv�n varit mera stabil under de senaste �ren, �r brottsligheten ett allvarligt samh�llsproblem som fordrar kraftfulla �tg�rder p� s�v�l kort som l�ng sikt, och olika v�gar m�ste pr�vas f�r alt nedbringa brottsligheten.

Grundl�ggande i det sammanhanget �r ett aktivt och offensivt brottsf�rebyggande arbete. �ven om brollsulvecklingen delvis kan f�rklaras av v�lf�rdsutvecklingen, sl�r del klart alt m�jlighetema att motverka brottslighet och social utslagning h�nger n�ra samman med v�r f�rm�ga all bygga ett samh�lle som pr�glas av solidaritet, omtanke och ansvarstagande m�nniskor emellan.

S�rskilt viktigt �r del att skapa goda f�ruis�tmingar f�r bam och ungdom atl v�xa upp och finna en plats i samh�llet. Genom insatser i bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritids�verksamheten kan vi skapa f�ruts�ttningar f�r att ta ett gemensamt ansvar f�r att motverka och hindra s�dana sociala och personliga problem som �r en grogrund f�r brottslighet.

En tyngdpunkt i kampen mol brottsligheten �r enskilda m�nniskors engagemang och deltagande. Statsmakterna och myndighetema har ett ansvar f�r att skapa goda f�ruts�ttningar f�r och ge etl aktivt st�d till del arbetet. I dessa str�vanden �r det n�dv�ndigt all bygga p� samverkan mellan organisationer och allm�nna organ, f�r�ldrar och l�rare,� arbetskamrater, grannar och andra enskilda.

�ven om huvudlinjen i del kriminalpolitiska arbetet best�r i breda sociala insatser och attitydp�verkan, �r det viktigt all framh�lla vikten av �tg�rder inom r�ttsv�sendels ram.

Det finns visserligen anledning atl varna f�r den �verdrivna tilltro som m�nga har till att s�dana �tg�rder skulle vara del enda effektiva medlet mol �kad brottslighet. Del �r emellertid av stor vikt att r�ttsv�sendet organiseras och fungerar p� ell s�ll som g�r att m�nniskor i gemen kan uppfatta del som r�ttvist och rimligt. F�r att enskilda och organisationer skall finna det meningsfullt all engagera sig i kampen mot brottsligheten �r det n�dv�ndigt att m�nniskor har f�rtroende f�r och vet atl de har st�d fr�n r�ttsv�sendet. Samh�lls��tg�rder m�ste vara snabba, begripliga och� lydliga.

Jag vill i del h�r sammanhanget ocks� erinra om att en mycket stor andel av dem som d�ms f�r brott tillh�r socialt utsatta grupper. I bakgrunden finns i regel sv�ra uppv�xtf�rh�llanden, arbetsl�shet och missbruk. Att tillgodose dessa personers behov av st�d och hj�lp ankommer inte fr�mst p� r�ttsv�sendet. Det utesluter dock inte att man b�r pr�va alla rimliga m�jligheter att beakta s�dana intressen �ven i samband med lagf�ring f�r brott - inte minst inom ramen f�r det straffr�ttsliga p�f�ljdssystemet.

Del finns all anledning att sl� vakt om de humanit�ra v�rden som�� .�

pr�glat de senaste decenniemas kriminalpolitiska ulveckiing och kring�� Prop. 1989/90:100 vilka del r�der en bred politisk uppslutning. Det �r ocks� min avsikt�� Bit. 4 att f�rs�ka vidmakth�lla den tradition som har inneburit atl riksdagen fattat viktiga kriminalpoliliska beslut med bred majoritet.

5.2�� Brottsf�rebyggande arbete

Som jag redan sagt �r den centrala kriminalpoliliska uppgiften all f�rebygga brott. Som jag ocks� har varit inne p� �r del brottsf�rebyg�gande arbetet emellertid inte enbart en uppgift f�r kriminalpolitiken i sn�v mening. Intresset all motverka brott g�r sig g�llande p� hela del samh�llspolitiska f�ltet.

Ett framg�ngsrikt brottsf�rebyggande arbete f�mls�ller att kunskaper och erfarenheter p� omr�det utvecklas och sprids. Brottsf�rebyggande r�del (BR�) har en central roll i det sammanhanget. Inom r�det bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. BR� �r ocks� en viktig kunskapsbank bl.a. n�r del g�ller intemationella fr�gor. BR� �r vidare en v�rdefull resurs n�r det g�ller att f�lja upp och utv�rdera olika lagstiftnings�tg�rder. Della har bl.a. g�llt olika fr�gor med anknytning till ekonomisk brottslighet. Jag vill ocks� n�mna de utv�rderingsuppdrag som r�del f�tt i anknytning lill lagslifmingen om bes�ksf�rbud, f�rs�ksverksamheten med snabbare handl�ggning av ungdomsm�l och den nyligen av riksdagen beslutade f�rs�ksverksamheten med samh�llstj�nst.

Ocks� andra centrala myndigheter utf�r viktiga uppgifter p� detta omr�de av det brottsf�rebyggande arbetet. Dit h�r kriminalv�rds�styrelsen och rikspolisstyrelsen. Utanf�r r�ttsv�sendets omr�de kan n�mnas socialstyrelsen och statens ungdomsr�d.

Ell s�rskilt oroande inslag i brollsulvecklingen �r den �kade anv�ndningen av v�ld.

Kampen mot v�ldsbrottsligheten �r d�rf�r ocks� ett prioriterat omr�de inom kriminalpolitiken. Detta har bl.a. manifesterats i den skrivelse (skr. 1986/87:21) om �tg�rder mot v�lds- och egendomsbrott som regeringen �r 1986 �verl�mnade till riksdagen. Inom ramen f�r det program som lades fram d�r har sedan dess en rad �tg�rder vidtagits f�r atl motverka v�ldsbrottsligheten och hindra dess verk�ningar. Insatsema har omfattat f�rebyggande �tg�rder, straffsk�rp�ningar, f�rb�ttringar av det r�ttsliga f�rfarandet och etl b�ttre st�d till brottsoffren.

I syfte att ytterligare samordna och intensifiera arbetet mot v�ldsbrott och att f�rb�ttra st�det till brottsoffer samt alt ta tillvara det breda folkliga engagemanget i dessa fr�gor har jag i november 1989 tillkallat en s�rskild konunission (dir. 1989:57). En viktig uppgift f�r kommissionen kommer all vara att inventera id�er och uppslag till lokala insatser mol v�ldsbrottsligheten och att sprida k�nnedom om dessa och stimulera till nya initiativ och verk�samhetsformer (se vidare avsnitt 5.6).

V�ldsbrott f�r m�nga g�nger s�rskilt allvarliga f�ljder genom att�� 31

knivar och andra fariiga tillbyggen kommer lill anv�ndning. Lagen Prop. 1989/90:100 (1988:254) om f�rbud mol att i vissa fall inneha knivar och andra Bil. 4 fariiga f�rem�l inneb�r att det numera, f�rutom i vissa undantagsfall, �r f�rbjudet atl ha med sig f�rem�l av del h�r slaget vid offentliga tillst�llningar och allm�nna sammankomster. H�rut�ver g�ller ett generellt f�rbud att inneha s�rskilt fariiga f�rem�l, s.k. gatustrids-vapen, p� allm�n plats. Lagen bygger p� ett f�rslag fr�n 1987 �rs vapenulredning. Utredningen �veri�mnade sill slutbet�nkande under �r 1989 vilket inneh�ller bl.a. f�rslag lill �ndringar av vapenlagstifl-ningen. Ett huvudsyfte med utredningens arbete har varit att motverka riskema f�r alt vapen kommer till brottslig anv�ndning. Mot den bakgrunden har utredningen ocks� f�reslagit utvidgningar av f�rbudet alt b�ra kniv samt ett totalf�rbud f�r vissa s�rskilt farliga f�rem�l. Utredningens bet�nkande remissbehandlas f�r n�rvarande. Jag r�knar med all f�rslag p� gmndval av bet�nkandet skall kunna l�mnas lill riksdagen under v�ren.

V�ldsbrott och annan brottslighet f�rekommer inte s�llan i samband med vissa typer av klubbars och n�ringsst�llens verksamhet. Ett inslag i dessa milj�er �r ibland olika former av spelautomater som anv�nds f�r illegalt spel. Den nuvarande lagen om automatspel har i flera sam�manhang visat sig vara otillr�cklig f�r att komma �t s�dant spel. Regeringen har lagt fram en proposition med f�rslag om en effek�tivisering av lagen (prop. 1989/90:46). Det �r min f�rhoppning att f�rslagen inte bara skall kunna bidra lill att stoppa illegalt spel utan ocks� motverka den grogrund f�r brottslighet av annat slag som kan finnas.

5.3�� Strafflagstiftningen

De gmndl�ggande kriminalpoliliska prioriteringarna g�rs n�r det best�ms vad som skall vara straffbart och hur str�nga straff som skall kunna f�lja p� olika brott. Del �r en viktig uppgift att kontinueriigt arbeta f�r en anpassning av strafflagstiftningen lill nutida v�rderingar i dessa� avseenden.

Genom f�ngelsestraffkommitt�ns huvudbet�nkande (SOU 1986:13 -15) P�f�ljd f�r brott och remissyttrandena �ver delta finns ett samlat underlag f�r en omfattande �versyn av straffskaloma inte endast i brottsbalken utan ocks� i viktigare s.k. specialstraffr�ttslig lagstift�ning. Denna fr�ga, som bereds inom departementet, �r en viktig kriminalpolitisk uppgift just nu. F�r att allm�nheten skall ha f�rtroende f�r r�ttsv�sendel �r det n�dv�ndigt att de olika brottens straffskalor och f�rh�llandet mellan dessa framst�r som rimliga och r�ttvisa.

Ocks� n�r del g�ller straffbest�mmelsemas utformning och
avgr�nsning p�g�r arbete av betydelse. Della g�ller bl.a. olika former
av sexuella �vergrepp mot bam. En departementspromemoria (Ds
1989:6) med f�rslag som r�r kriteriema f�r gradindelning av vissa
sexualbrott och som syftar till att markera allvaret n�r s�dana angrepp�� 32

riktas mot bam har nyligen remissbehandlats och bereds i justitie-�� Prop. 1989/90:100
departementet.�� Bil. 4

Sverige har alllid tagit del aktivt i det intemationella arbetet mot terrorism. Under 1988 utarbetades tre nya internationella �verenskom�melser p� det omr�det. Det g�ller etl till�ggsprotokoll till den s.k. Montrealkonventionen i syfte att bek�mpa v�ldshandlingar p� flyg�platser som anv�nds i internationell luftfart samt en konvention och etl till�ggsprotokoll om bek�mpande av brott mol sj�fartens s�kerhet. En departementspromemoria med f�rslag till de �ndringar i brotts�balken som beh�vs f�r att Sverige skall kunna ratificera �verens�kommdsema har nyligen remissbehandlats (Ds 1989:34). Jag r�knar med att regeringen skall kunna �verl�mna etl f�rslag till riksdagen under detta riksm�te.

Kampen mol narkotikabrottsligheten �r en av de mest angel�gna kriminalpolitiska uppgiftema. �ven p� detta omr�de p�g�r det etl viktigt internationellt samarbete. Vid en av FN anordnad diplomatkon�ferens i Wien antogs i december 1988 en ny konvention mol illegal narkotikahandel. Konventionen, som Sverige har undertecknat, inneh�ller viktiga best�mmelser om bl.a. straff f�r befattning med tillg�ngar som h�rt�r fr�n narkotikahandel, om intemationellt samar�bete n�r det g�ller f�rverkande av vinning av narkotikabrott och om internationell r�ttshj�lp.

En ratificering av konventionen f�mts�tter emellertid �ndringar i svensk lagstiftning bl.a. n�r det g�ller "tv�ttning av svarta pengar". Den fr�gan har behandlats i en departementspromemoria med f�rslag till �ndringar av best�mmelsema om h�leri (Ds 1988:27). Pro�memorian var utarbetad bl.a. mol bakgrund av arbetet inom FN p� den nya konventionen mol illegal narkotikahandel. Det blir aktuellt att ta st�llning lill f�rslagen i promemorian i samband med de andra lagstiftningsfr�gor som kan aktualiseras lill f�ljd av konventionen.

Betr�ffande en fr�ga som behandlas i konventionen och som �r av stor betydelse f�r del internalionella samarbetet mot narkotika kommer en lagr�dsremiss med f�rslag till ny lagstiftning alt �verl�mnas till lagr�det inom kort. Det g�ller bl.a. fr�gan om f�rver�kande av vinning av narkotikabrott. Ett ofta �terkommande problem har h�r varit att vinstema f�rts utomlands och d�rigenom blivit o�tkomliga f�r f�rverkande. Genom den lagstiftningen �ppnas f�mts�ttningar f�r ett effektivt internationelll samarbete i dessa fr�gor.

Trafiknykterhetsbrotten utg�r ett allvarligt problem i samh�llet. Under �r 1989 har regeringen lagt fram f�rslag om olika sk�rpningar i lagstiftningen. Del g�ller bl.a. en s�nkning av den nedre promil�legr�nsen, anv�ndning av alkoholutandningsprov som bevismedel, h�rdare regler om k�rkorts�terkallelse och �kade m�jligheter f�r polisen all anv�nda s.k. s�llningsprov (prop. 1988/89:118 och prop. 1989/90:2). Delvis har f�rslagen antagits av riksdagen (JuU 1988/89:27, rskr. 314), medan bl.a. fr�gan om den nedre promil�legr�nsen v�ntas bli f�rem�l f�r riksdagsbeslut i b�rjan av 1990.

Narkotikabrottsligheten� h�r� liksom� trafiknykterhetsbrotten� till�� de�� ,,

3�� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4

dominerande kriminalpoliliska problemen. Trots detta finns straff- Prop. 1989/90:100 best�mmelsema p� dessa omr�den inte i brottsbalken utan i den s.k. Bil. 4 specialslraffr�ttsliga lagstiftningen. �ver huvud taget har samh�lls�utvecklingen medf�rt att specialstraffr�tlen f�tt allt st�rre praktisk betydelse i f�rh�llande till brottsbalken. Liksom narkotikabrotts�ligheten �r �ven t.ex. milj�brollen och den modema ekonomiska kriminaliteten till stor del nya fenomen som regleras utanf�r den centrala strafflagen.

Mot bakgrund av specialstraffr�liens v�xande betydelse finns del anledning all fr�n generella utg�ngspunkter �verv�ga b�de f�rh�l�landet mellan brottsbalken och specialstraffr�tlen och gmndema och principema f�r utformningen av den specialslraffr�ttsliga lagstift�ningen. Systematiska sk�l talar f�r att s�dana brott som har h�gt straffv�rde eller som �r vanligt f�rekommande skall vara samlade i brottsbalken. En s�dan ordning skulle ocks� bl.a. vara �gnad all g�ra relationen mellan straffbest�mmdsema och mellan de olika brottens straffv�rden tydligare vilket i sin lur skulle kunna erbjuda f�rdelar b�de fr�n lagleknisk synpunkt och f�r r�ttstill�mpningen. P� vissa omr�den kan det dock finnas mera praktiskt betingade molsk�l som givetvis ocks� m�ste beaktas. �ven i s�dana fall b�r del emellertid i m�nga fall �verv�gas om det inte �r m�jligt atl uppn� en b�ttre systematik.

Problem av de slag som jag nu ber�rt �r p� intet s�tt unika f�r Sverige. Tv�rtom torde de utg�ra en v�sentlig orsak lill alt del i flera l�nder, bl.a. Finland och Norge, p�g�r omfattande sirafflagprojeki. F�r svenskt vidkommande finns knappast behov all p�b�rja arbete med en total sirafflagreform. Det f�r emellertid anses angel�get all de problem som jag nu har antytt beaktas inom ramen f�r b�de del fortl�pande reformarbetet och den mera l�ngsiktiga planeringen.

Fr�gor om f�rh�llandet mellan brottsbalkens best�mmelser och specialslraffr�ttsliga regler tas upp ocks� i utredningsdirektiven till tv� utredningar som regeringen beslutat om under �r 1989. Den ena r�r en �versyn av milj�skyddslagstifiningen i vilken fr�goma om straffansvaret och dess utformning intar en framtr�dande plats. Den andra g�ller straff- och processr�ttsliga fr�gor med anknytning lill dala- och teleteknikens ulveckiing.

Vikliga fr�gor som r�r b�de brottsbalken och specialstraffr�tten har behandlats i f�ngelsestraffkommitt�ns slutbet�nkande (SOU 1988:7) Frihet fr�n ansvar. Kommitt�n har i bet�nkandet f�reslagit att ett uttryckligt f�rbud mol analogisk till�mpning av slraffbud skall st�llas upp samt att till�mpningen av brottsbalkens medverkansregler inom specialstraffr�tlen skall regleras i lag. N�r det g�ller de allm�nna reglerna om ansvarsfrihet f�resl�r kommitt�n atl s�rskilda best�nunelser om samtycke och r�usvillfarelse skall tas in i lagstifmingen samt att till�mpningsomr�det f�r best�mmelsen om n�d skall utvidgas. Remissbehandlingen av bet�nkandet har avslutats, och fr�goma bereds nu inom departementet.

34

5.4�� P�f�ljdssystemet�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 Har man v�l best�mt sig f�r att straffbel�gga en viss handling m�ste p�f�ljder kunna d�mas ut n�r f�rbudet �vertr�ds. Della �r v�sentligt f�r atl kriminaliseringen p� sikt skall beh�lla sin trov�rdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Del �r ocks� viktigt f�r att r�ttsv�sendets brottsf�rebyggande effekter skall bevaras. Betydelsen av str�nga straff skall inte �verdrivas, men del �r viktigt all straffen i stort �r f�rankrade i det allm�nna r�llsmedveiandei.

En utvecklingslinje inom kriminalpolitiken har varit atl begr�nsa bruket av f�ngelse till de fall en s�dan p�f�ljd beh�vs f�r den allm�nna laglydnaden. Det �r en inriktning som det r�tt en bred politisk uppslutning kring, �ven om meningarna ibland har varit delade om vilka v�gar som b�r v�ljas. En allm�n uppfattning �r ocks� att frihetssttaff inte har n�gra positiva effekter f�r de personer som uts�tts f�r dem.

Sedan slutet av 1970-talet har det gjorts betydande �ndringar av brottsbalkens p�f�ljdssystem. Dessa har genomf�rts av en bred politisk majoritet och i en gemensam str�van atl humanisera systemet. Som exempel kan n�mnas att de tidsobest�mda p�f�ljdema ungdoms�f�ngelse och internering har avskaffats och att skyddslillsynsp�f�ljden p� olika s�tt har f�rst�rkts.

Ett viktigt led i de h�r str�vandena �r den m�jlighet som inf�rdes �r 1988 all d�ma missbmkare och andra v�rdbeh�vande lill s.k. koniraktsv�rd. Avsikten med denna p�f�ljdsvarianl �r all vissa tilltalade som annars skulle ha d�mts till f�ngelse skall kunna undg� del, om de i st�llet frivilligt underkastar sig behandling enligt en fastst�lld plan. F�ljer de inte behandlingsplanen, finns s�rskilda regler om att p�f�ljden skall undanr�jas och ers�ttas med ett f�ngelsestraff.

Det finns anledning att s�ka sig vidare l�ngs denna linje. Rege�ringen �verl�mnade d�rf�r lill riksdagen i b�rjan av detta riksm�te ett f�rslag om en f�rs�ksverksamhet med s.k. samh�llstj�nst enligt vilken vissa kategorier av d�mda kan �l�ggas atl utf�ra etl visst m�tt av obetalt arbete i st�llet f�r att d�mas till f�ngelse (prop. 1989/90:7). Riksdagen har nu beslutat om en tidsbegr�nsad och lokalt avgr�nsad f�rs�ksverksamhet (JuU 1989/90:10, rskr 55, SFS 1989:928). BR� har f�tt i uppdrag alt utv�rdera verksamheten.

Fr�gan om behandlingen av psykiskt st�rda lag�vertr�dare bereds i regeringskansliet tillsammans med fr�gan om en ny lagstifming om psykiatrisk tv�ngsv�rd m.m.

F�r n�rvarande bereds i justitiedepartementet f�rslag till �ndrade best�mmelser om villkorlig frigivning. Denna fr�ga, som har ett n�ra samband med den �versyn av straffskaloma som jag tidigare ber�rt, har ocks� den behandlats i f�ngelsestraffkommitt�ns huvudbet�nkande. Min avsikt �r att f�resl� att den nuvarande huvudregeln om halvtidsfrigivning avskaffas. Den nuvarande relativt stora skillnaden mellan ulm�tt straff och faktisk anstaltstid har otvivelaktigt visat sig

vara sv�rf�rst�elig f�r allm�nheten. Samtidigt vill jag dock framh�lla�� Prop. 1989/90:100

att en m�ls�ttning med del arbete som nu p�g�r �r att det samlade�� Bil. 4

resultatet inte skall leda lill n�gra generella �kningar av d� faktiska

anstaltstiderna. Del �r d�rf�r n�dv�ndigt att fr�gan om den villkorliga

frigivningens framtida utformning �verv�gs i etl st�rre sammanhang

d�r�� ocks堠 bl.a.�� fr�gor�� om�� verkst�ll igheisformer�� men�� ven�� om

altemativ till frihetsstraff �gnas uppm�rksamhet. Inom departementet

p�g�r nu ell beredningsarbete med den inriktningen. Det �r d�rf�r

�nnu f�r tidigt alt uttala sig n�rmare om n�r ett samlat f�rslag kan

�verl�mnas till riksdagen.

Till vissa fr�gor om verkst�llighet av p�f�ljder �terkonmier jag i avsnitt 6.

5.5�� De unga lag�vertr�darna

I 1988 �rs budgetproposition l�mnades en ing�ende redog�relse f�r vilka �lg�rder som vidtagits och planerades mol ungdomsbrotts�ligheten (prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 28 ff.). Genom en lagstiftning som u-�dde i kraft den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:138, JuU 36, rskr 403, SFS 1988:820 ff.) har m�jlighetema lill ett snabbt och effektivl ingripande mol de unga lag�vertr�dama f�rb�ttrats. Samtidigt har regeringen genom en s�rskild f�rordning tagit initiativ till en f�rs�ks�verksamhet med enklare och smidigare samarbetsformer mellan myn�dighetema i �renden som r�r unga lag�vertr�dare (SFS 1988:217). Den nya lagstiftningen och f�rs�ksverksamheten utv�rderas p� regeringens uppdrag av BR�. I en prelimin�r rapport, som nyligen �verl�mnats till regeringen, konstateras bl.a. att handl�ggningstidema i de distrikt som omfattas av f�rs�ksverksamheten �r genomsnittligt sett kortare �n i de kontrolldistriki som valls ul. N�gra best�mda slutsatser kan dock inte dras f�rr�n den slutliga utv�rderingen �r f�rdig i april 1990.

Del �r en b�rande princip i det svenska p�f�ljdssystemet att unga lag�vertr�dare i f�rsta hand skall m�tas med �lg�rder inom social�tj�nsten. Jag vill d�rf�r n�mna all del inom regeringskansliet bedrivs ett arbete med syfte all belysa bl.a. m�jligheterna lill en f�rb�ttrad samverkan mellan socialtj�nsten och r�ttsv�sendet n�r det g�ller unga lag�vertr�dare.

Jag redogjorde nyss f�r mina �verv�ganden r�rande samh�llstj�nst. En s�dan p�f�ljd skulle kunna vara s�rskilt l�mpad f�r s�dana unga personer som med nuvarande regler riskerar att d�mas lill f�ngelse. Jag t�nker h�r i f�rsta hand p� lag�vertr�dare i �ldersgmppen 18-25 �r.

5.6�� Brottsoffren

I 1989 �rs budgetproposition redogjorde jag f�r de �tg�rder som har

vidtagits inom ramen f�r regeringens s�rskilda program fr�n 1988 f�r�� 36

att st�rka brottsoffrens st�llning (prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 32 f.).�� Prop. 1989/90:100

Jag n�mnde d�r atl regeringen gett BR� i uppdrag atl f�lja upp�� Bil. 4

till�mpningen av lagen (1988:688) om bes�ksf�rbud. BR� avl�mnade

sin rapport i juni� 1989 (PM� 1989:2). I promemorian f�reslogs flera

f�rb�ttringar i fr�ga om handl�ggningen av �renden om bes�ksf�rbud.

F�rslagen har bl.a. lett till all riks�klagaren har meddelat f�reskrifter

om till�mpningen av lagen. Dessa inneb�r bl.a. atl beslut i fr�ga om

bes�ksf�rbud�� som� regel�� skall�� fattas� inom�� en� vecka� fr�n� det� att

ans�kan kommit in lill� en �klagarmyndighet eller fr�gan av annan

anledning lagits upp d�r. Regeringen har ocks� beslutat om en �ndring

i f�rordningen (1988:691) om till�mpning av lagen om bes�ksf�rbud.

�ndringen inneb�r att. den �klagare eller domstol som meddelar etl

beslut om bes�ksf�rbud genast skall underr�tta den polismyndighet

inom vars omr�de bes�ksf�rbudet avses g�lla.

Det kan till�ggas att riksdagen med anledning av motionsyrkanden nyligen beslutat om �ndringar i lagen om bes�ksf�rbud av inneb�rd atl maximistraffet h�js till ett �rs f�ngelse och all den s�rskilda regeln om �talspr�vning upph�vs. Riksdagen har ocks� nyligen med anledning av justitieutskottets hemst�llan i bet�nkandet 1989/90:JuU5 beslutat att som sin mening ge regeringen lill k�nna vad i bet�nkandet anf�rs om en utvidgning av r�tten lill m�ls�gandebitr�de.

Arbetet med atl f�rb�ttra brottsoffrens st�llning g�r vidare. F�r all st�dja utbyggnaden av verksamheten vid landets brottsofferjourer har regeringen nyligen beslutat om ett eng�ngsbidrag lill Broitsoffer-jouremas Riksf�rbund. Bidraget, som utbetalas gemensamt av justitiedepartementet och socialdepartementet, skall anv�ndas dels till utvecklingsarbete vid brottsofferjourema, dels till att bygga upp nya brottsofferjourer saml till utbildning av st�dpersoner. S�rskilda medel har �ven l�mnais till kvinnojourerna f�r del angel�gna arbete som dessa bedriver.

Det �r nu angel�get att g�ra en inventering av vad som ytterligare kan g�ras. F�r att �stadkomma ett b�ttre st�d �t brottsoffren och f�r att samordna och intensifiera kampen mot v�ldet har regeringen, som jag tidigare n�mnt, d�rf�r beslutat all tillkalla en s�rskild kommission. I kommissionens uppdrag ligger bl.a. att f�lja upp och utveckla tidigare �rs program f�r brottsoffren och mot v�ldsbrottsligheten. Kommissionen skall ocks� unders�ka m�jlighetema att �ka skyddet f�r gmpper som l�per s�rskild risk att uts�ttas f�r v�ld, all fr�mja �tg�rder som �r �gnade att motverka v�ldet, s�rskilt p� gator och torg, samt att f�rb�ttra m�jlighetema att ingripa mot v�ldsverkare. En s�rskild uppgift f�r kommissionen blir atl �verv�ga hur man kan fr�mja och st�dja framv�xten av brottsofferjourer och andra frivilliga organisationer som arbetar mol v�ldet och f�r brottsoffren. Kommis�sionen skall avge sin sluttapport senast den 15 november 1990.

Vidare har regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom civildepartementet f�r fr�gor som r�r v�ld mol kvinnor. Bakgrunden �r de speciella problem som ofta �r f�rknippade med kvinnomiss�handel och andra �vergrepp mol kvinnor. Arbetsgruppen skall bl.a.

unders�ka hur samh�llets� skydd� och hj�lp� �t utsatta kvinnor kan�� Prop. 1989/90:100 st�rkas och hur samarbetet i dessa fr�gor mellan olika myndigheter�� Bil. 4 och organisationer kan f�rb�ttras. Arbetsgmppen, vars arbete b�r vara slutf�rt f�re utg�ngen av �r 1990, skall samr�da med den s�rskilda kommission som jag nyss har redogjort f�r.

6�� Kriminalv�rden

6.1�� Allm�nna grundsatser

Arbetet inom kriminalv�rden best�r i att verkst�lla f�ngelsestraffen och ansvara f�r �vervakningen av skyddslillsynsd�mda och villkorligt frigivna samt all svara f�r verksamheten vid landels h�kten. Kriminalv�rdslagstifmingen vilar i allt v�sentligt p� de principer som lades fast genom 1973 �rs kriminalv�rdsreform. Dessa principer g�r ul p� all, s� l�ngt det �r m�jligt med h�nsyn lill kravet p� samh�llskydd och differentiering, fr�mja de d�mdas anpassning lill samh�llet och motverka de skadliga f�ljdema av frihetsber�vandet.

Kriminalv�rdens klienter �r till stor del starkt missgynnade b�de socialt och i de flesta andra avseenden. Samtidigt som kriminal�v�rdens ambitionsniv� m�ste vara h�g, b�r man d�rf�r vara medveten om sv�righetema att lyckas med de �tg�rder som vidtas f�r att fr�mja de d�mdas anpassning. Del kr�vs ocks� medverkan fr�n andra samh�llsorgan f�r att ge dem en rimlig social plattform. Kriminal�v�rdens klienter har samma principiella r�tt som andra medborgare till den service och omsorg som samh�llet tillhandah�ller.

6.2�� P�g�ende utvecklingsarbete

Kriminalv�rden har under senare lid varit f�rem�l f�r ell omfattande �versynsarbete. �versynen har r�rt s�v�l kriminalv�rdsverkeis organisation som f�mts�ttningarna f�r straffverkst�lligheten i anstalt i olika avseenden.

En utg�ngspunkt f�r den f�rest�ende omorganisationen av kriminalv�rdsverkel, som jag �terkommer till, �r att ansvaret f�r beslutsbefogenheter och andra arbetsuppgifter b�r decentraliseras till den lokala niv�n i s� stor utstr�ckning som m�jigt. Arbetet vid kri�minalv�rdsstyrelsen och vid den regionala organisationen b�r koncentreras p� �vergripande fr�gor. Inom kriminalv�rdsstyrelsen p�g�r vidare ett arbete med all n�rmare precisera m�len f�r kriminalv�rdens verksamhetsgrenar. Resultatet av detta arbete skall bl.a. ligga till gmnd f�r den �verg�ng till m�lstyrning som avses ske i samband med decentraliseringen och omorganisationen.

Kriminalv�rdsstyrelsen har vidare sett �ver personaldimensionering
och resursutnyttjande inom h�ktes- och ansialtsorganisationen.
Utredningen, som avslutades i september 1989, har f�reslagit bl.a. atl�� 38

resurserna skall f�rdelas om mellan olika anstalter i syfte att Prop. 1989/90:100 �stadkomma en j�mnare personaldimensionering vid likv�rdiga Bil. 4 enheter. D�rvid har beaktats de skillnader i fr�ga om s�kerhetsgrad, verksamhetsinriktning m.m. som f�religger vid olika anstalter och anstaltsavdelningar. Utredningen har ocks� f�rslag till hur man b�ttre �n hittills kan ta till vara v�rd- och tillsynspersonalens resurser och underl�tta dess medverkan i det egentliga v�rdarbetet. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande inom kriminalv�rdsverket. Kriminal�v�rdsstyrelsen avser att redovisa resultatet av �versynen till regeringen i samband med n�sta anslagsframst�llning.

Fr�gan om v�rd- och lillsynspersonalens framlida arbetsuppgifter uppm�rksammas ocks� i det program f�r all f�rb�ttra de anst�lldas arbetsmilj� som genomf�rs av kriminalv�rdsstyrelsen sedan h�sten 1988.

Fr�gan har dessutom behandlats inom ramen f�r den �versyn av kriminalv�rdens inneh�ll och verksamhetsformer som p�b�rjades under h�sten 1988. �versynen, som bedrivs av en arbetsgmpp inom regeringskansliet i samarbete med kriminalv�rdsstyrelsen, har i en f�rsta etapp avsett kriminalv�rden i anstalt och g�ller nu friv�rden (se vidare under E. 3). Under den f�rsta etappen har seminarier h�llils bl.a. r�rande insatser f�r narkotikamissbrukare i anstalt och �lg�rder f�r m�n d�mda f�r kvinnomisshandel och sexualbrott. Vidare har ell seminarium h�llits om behovet av psykiatrisk sjukhusv�rd f�r intagna p� kriminalv�rdsanstaltema.

�versynen har bl.a. resulterat i ell uppdrag till kriminalv�rdssty�relsen betr�ffande lokala handlingsplaner vid kriminalv�rdsanstaltema. Enligt uppdraget skall kriminalv�rdsstyrelsen, inom ramen f�r den verksamhetsplanering som styrelsen bedriver inf�r 1990 och 1991 �rs anslagsframst�llningar, ta initiativ s� att samtliga kriminalv�rdsan�slalter uppr�ttar och genomf�r handlingsplaner f�r verksamhetens inneh�ll enligt vissa riktlinjer. Enligt riktlinjema b�r en utg�ngspimkt vara all verksamheten utformas s� att v�rd- och tillsynspersonalen kan ges mera meningsfulla arbetsuppgifter och st�rre ansvar f�r arbetet med de intagna. Stt�van b�r vidare vara all varje anstalt ulformar m�l och metoder anpassade lill anstaltens s�rskilda f�mts�ttningar bl.a. i fr�ga om klientel och andra lokala f�mts�tmingar. P� anstalter med en h�g andel narkotikamissbrukare b�r inrikmingen vara alt lokala handlingsplaner mot narkotika uppr�ttas och genomf�rs. Uppdraget omfattar allts� inte bara behandlingsinneh�ll ulan ocks� utveckling av personalens roll i anstaltsarbetet.

Avsikten �r att det samlade resultatet av omorganisationen av kriminalv�rdsverket och de �tg�rder som nu �verv�gs inom kri�minalv�rdsstyrelsen skall skapa f�mts�tmingar s�v�l f�r ett b�ttre inneh�ll i straffverkst�lligheten som f�r ett effektivare utnyttjande av kriminalv�rdens samlade resurser.

Utvecklingsarbetets personalpolitiska aspekter b�r framh�llas. Under senare tid har kriminalv�rden, framf�r allt i storstadsomr�dena, haft betydande sv�righeter alt rekrytera och beh�lla personal. Rekryte-

ringsl�gel torde� knappast kunna f�rb�ttras� i� n�mnv�rd utstr�ckning�� Prop. 1989/90:100

under �versk�dlig lid med tanke p� att den arbetskraft som sl�r lill�� Bil. 4

arbetsmarknadens�� f�rfogande�� kommer�� att�� vara�� begr�nsad.�� F�r� atl

kriminalv�rden inte skall komma till korta i konkurrens med andra

arbetsgivare m�ste man enligt min mening kunna erbjuda de anst�llda

ett vidgat ansvarstagande, m�jligheter lill personlig utveckling och

nya arbetsformer.

6.3�� tg�rder mot rymningar

Det �r en viktig uppgift f�r kriminalv�rden atl f�rhindra rymningar fr�n anstalterna. Detta g�ller sj�lvfallet i s�rskilt h�g grad i fr�ga om personer som har d�mts f�r grov brottslighet. Dessa brottslingar placeras ocks� p� anstalter d�r s�kerhetskraven �r h�gt st�llda, dvs. p� de slutna riksanstaltema. Genom de �ndringar i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt, som tr�dde i kraft den 1 juli 1988, har sk�rpningar skett f�r vissa l�nglidsd�mda n�r det g�ller anstalts-placering saml permissioner och andra vistelser utanf�r anstalt (prop. 1987/88:130, JuU 43, rskr. 361). Cirka 220 intagna omfattades h�sten 1989 av dessa sk�rpta regler.

Vidare har kriminalv�rdsstyrelsen sett �ver s�kerheten vid anstalter och h�kten med tyngre klientel. Initiativet till �versynen togs av styrelsen i september 1988 efter en uppm�rksammad rymning fr�n den s.k. specialavdelningen p� kriminalv�rdsanstalten Hall. �versynen, som avslutades i mars 1989, har omfattat bl.a. anstaltemas byggnader och tekniska bevakningssysiem samt mtiner f�r visitationer och andra kontroller av de intagna. Under arbetets g�ng har de ber�rda enhetema utarbetat lokala �tg�rdsprogram med utg�ngspunkt i s�kerhets�versynens �verv�ganden och f�rslag. �tskilliga av dessa har kunnat genomf�ras inom ramen f�r de medel som kriminalv�rds�styrelsen disponerar. Andra kr�ver resurstillskott. Jag �terkommer lill de s�kerhets�tg�rder som enligi min mening b�r genomf�ras under budget�ret 1990/91 och som kr�ver anslagsbeslul av statsmakterna.

Jag vill ocks� n�mna all regeringen i december 1989, efter framst�llning fr�n kriminalv�rdsstyrelsen, beslutade all �ppna en ny specialavdelning med sex platser p� kriminalv�rdsanstalien Tidaholm som ers�ttning f�r specialavdelningen p� kriminalv�rdsanstalien Hall, som bed�ms ha brister fr�n s�kerhetssynpunkt. Enligt min mening kommer den samlade effekten av de �tg�rder som redan har vidtagits och som jag f�resl�r i del f�ljande att leda till en v�sentlig h�jning av s�kerheten vid de slutna riksanstaltema.

40

7�� Lokalf�rs�rjningen�� Prop. 1989/90:100

Bil.4

Myndigheterna inom justitiedepartementets omr�de disponerar knappt en miljon kvadratmeter, varav

Kvadratmeter

Milj.

kr.

�klagarv�sendet

50 000

39

Domstolsv�sendet och

r�ttshj�lpsn�mnderna

358 000

271

Kriminalv�rden

529 000

200

�vriga

3 700

4

F�r n�sta budget�r kommer chefen f�r finansdepartementet att f�resl� investeringar i byggnader i form av en tre�rsplan. N�rmare uppgifter om investeringen f�r kriminalv�rden l�mnas under E. Kriminalv�rden.

8�� Kostnader f�r pensionsadministrationen

Chefen f�r civildepartementet kommer att i budgetf�rslaget f�r statens l�ne - och pensionsverk f�resl� atl kostnadema f�r pensions�administralionen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budgel�rel 1990/91. Jag har d�rf�r i min ber�kning av anslagen under andra huvudtiteln tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

41

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.

Prop. 1989/90:100 Bil.4

A 1. Statsr�dsberedningen

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

24�� 349 760'
21 148 000

25�� 091 000

' Varav f�r extra utgifter 388 955 kr.

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redragande

Personal

Summa

64

-

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Representationsbidrag Summa

21 094 000

(18 121 000)

50 000

21 148 000

+ 3 943 000

(+ 3 660 000)

0

+ 3 943 000

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 25 091 000 kr. Medelsbehovet har ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% p� tre �r med f�rdelningen 2, 2 och 1% f�r f�rsta, andra och tredje budget�ret med b�rjan budget�ret 1989/90. Jag har beaktat all tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r statsr�dsbered�ningen fr.o.m. den 1 juli 1990. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statsr�dsberedningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 25 091 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1988/89 Utgift�� 40 322 558'

1989/90 Anslag�� 41 120 000

1990/91 F�rslag�� 45 025 000

' Varav f�r extra utgifter 993 280 kr.

42

�� Prop. 1989/90:100

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Bil.4

F�redraganden

Personal

Summa

151

+ 1

Anslag

F�rvaltningskostnader

41 120 000

+ 3 905 000

(d�rav l�nekostnader)

34 444 000

(+ 3 208 000)

Summa

41 120 000

+ 3 905 00

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 45 025 000 kr. Medelsbehovet har ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgiftema om 5 % p� tre �r med f�rdelningen 2, 2 och 1 % f�r f�rsta, andra och tredje budgel�rel och med b�rjan budget�ret 1989/90.

F�r handl�ggning av fr�gor r�rande samarbetet mellan EFTA och EG har jag ber�knat en f�rst�rkning med en handl�ggare (330 000 kr.). Jag har vidare beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r juslilie�departemenlel fr.o.m. den 1 juli 1990.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Justitiedepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 45 025 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1988/89 Utgift�� 23 098 798

1989/90 Anslag�� 28 565 000'

1990/91 F�rslag�� 23 665 000
' Till�ggsbudget I 2 900 000 kr.

Reservation 7 987 068

Fem nya kommitt�er har tillsatts under �r 1989, n�mligen kommitt�n f�r alt se �ver reglema om ers�ttning f�r ideell skada, datalagsutredningen, kommitt�n om en ombyggnadsplan f�r Sagerska huset till permanent statsministerbostad, kommitt�n f�r all se �ver reglema om del allm�nnas skadest�ndsansvar och utredningen med uppdrag all g�ra en �versyn av straff- och processr�ttsliga best�mmelser med h�nsyn till data- och teleteknikens ulveckiing m.m. Direktiv har beslutats f�r en utredning ang�ende skydd f�r bmksm�nster och f�r en kommitt� r�rande dom�stolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Vidare har tillkallats en kommission f�r att motverka v�ldet och f�rb�ttra sl�del till brottsoffren.

43

Under �r 1989 har sex kommitt�er avslutat sina uppdrag, n�mligen�� Prop. 1989/90:100 f�rs�kringsr�ttskommilt�n, kommissionslagskommitt�n, utredningen om�� Bil. 4 det of�dda bamet, 1983 �rs sm�husk�psutredning, data- och offentlighet�skommitt�n (D�K) och 1987 �rs vapenutredning.

Med� h�nsyn� till� den� ber�knade� omfattningen� av� utredningsverk�samheten b�r anslaget uppg� till 23 665 000 kr. under n�sta budget�r. Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Utredningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 23 665 000 kr.

A 4. Information om lagstiftning m.m.

1988/89 Utgift�� 808 064�� Reservation 1 936

1989/90 Anslag�� 1 132 000

1990/91 F�rslag�� 1 177 000

Anslagsbeloppel b�r f�r n�sta budget�r uppg� till 1 177 000 kr. Jag har d�rvid under anslaget ber�knat h�gst 250 000 kr. f�r all st�dja or�ganisationer och projekt som syftar till att bek�mpa ekonomiska brott och v�ldsbrollslighel. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 177 000 kr.

A 5. Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m.m.

1988/89 Utgift�� 10 300 000�� Reservation O

1989/90 Anslag�� 10 912 000

1990/91 F�rslag�� 11 728 000

Fr�n anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftel�sen Institutet f�r framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse �r utsedd av regeringen, skall enligt sina stadgar bl.a. i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, l�ngsiktig analys och d�rmed sam�manh�ngande verksamhet f�r att d�rigenom stimulera till en �ppen och bred diskussion om framtida hot och m�jligheter i samh�llsutvecklingen. Stiftelsens verksamhet leds under styrelsen av en chef. 2 milj kr har tidigare avsatts som stiftelsekapital.

Institutet f�r framtidsstudier f�resl�r att bidraget f�r n�sta budget�r b�r uppg� till 11 700 000 kr. exklusive pris- och l�neomr�kning.

Instilutets verksamhet b�rjade i oktober 1987. Under budget�ret
1988/89 har projekten "Folkh�lsan och de framtida folksjukdomarna" och
"Sverige i framtidens Europa" f�rberetts f�r start under budget�ret
1989/90. �vriga planerade forskningsprojekt som beslutades av
institutets styrelse i maj 1988 och som �nnu inte p�b�rjats kommer att
starta under budget�ren 1989/90 - 1990/91. Bland dessa ing�r ett projekt
om information, kunskap och kommunikation i framtidens Sverige.�� 44

Institutets seminarie- och symposieverksamhet kommer under Prop. 1989/90:100 budget�ret 1989/90 att f� en niv� som ber�knas bli normal f�r kom- Bil. 4 mande budget�r. Information om forskning av betydelse f�r fram�lidsbed�mningar och popul�r redovisning av framtidsstudierna sker bl.a. genom utgivning av institutets tidskrift Framlider och genom publice�ring av popul�rvetenskapliga b�cker. Under budget�ret 1990/91 kommer informationen till allm�nhet och beslutsfattare atl byggas ut med en allt bredare mediet�ckning. Merkostnaderna f�r denna utbyggnad planeras bli 858 000 kr.

Verksamheten inom institutet baseras i huvudsak p� bidrag i enlighet med institutets bidragsf�rslag. I fr�ga om vissa projekt har institutet s�kt viss extem finansiering. Institutet har emellertid bed�mt det som n�dv�ndigt att begr�nsa s�dan yttre finansiering f�r att kunna bibeh�lla framtidsstudiemas karakt�r av oberoende forskning och d�rmed m�jligg�ra en helt oavh�ngig debatt om de stora framtidsfr�gorna.

Jag f�rordar all anslaget ber�knas till 11 728 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m.m f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 11 728 000 kr.

45

B. VISSA TILLSYNSMYNDIGHETER M.M. B 1. Justitiekanslem

Prop. 1989/90:100 Bil.4

1988/89� Utgift

6 164 900

1989/90� Anslag

4 539 000

1990/91�� F�rslag

4 993 000

Justitiekanslem (JK) �r regeringens juridiske ombudsman, bevakar statens r�tt och har tillsyn �ver dem som ut�var offentlig verksamhet. Han fullg�r ocks� vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsf�rordningen, 8 kap. r�tteg�ngsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-�vervakning.

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Personal

Summa

11

-

Anslag

F�rvaltnings-

3 953 000

+ 524 000

kostnader

(d�rav l�ne-

kostnader

(3 576 000)

(+ 500 000)

Lokalkostnader

486 000

+ 30 000

Eng�ngsanvisning

100 000

- 100 000

Summa

4 539 000

+ 454 000

JK

JK:s arbelsbelasming �kade under �r 1988, �ven om antalet inkomna �renden var i stort sett of�r�ndrat. JK utg�r fr�n all arbetsuppgiftema under� budget�ret 1990/91 blir i huvudsak of�r�ndrade.

Den eftersl�pning i �rendehanteringen som uppstod till f�ljd av all JK under �r 1988 hade alt fullg�ra en rad synnerligen kr�vande regerings�uppdrag har bl.a. genom s�rskilda resurstillskott numera bem�strats. Balansl�get f�r nu betecknas som lillfredsst�llande. Ett utbyggt datorst�d bl.a. f�r registrering och diarief�ring har under budget�ret 1988/89 effektiviserat och f�renklat JK:s arbete. En f�r arbelsresultatet betydel�sefull h�ndelse var ocks� att JK i september 1988 flyttade till nya, �ndam�lsenliga lokaler.

46

Enligt JK kan en till�mpning av huvudf�rslaget inte ske utan att Prop. 1989/90:100 inkr�kta p� JK:s i f�rfatming angivna arbetsuppgifter. En ytterligare Bil. 4 utbyggnad av ADB-st�det �r en f�mts�ttning f�r ell fortsatt ef-fektiviseringsarbete. F�r detta och f�r koniorsteknisk utmstning f�resl�r JK ett eng�ngsbelopp p� 195 000 kr. JK f�resl�r vidare att ytteriigare 185 000 kr. - varav 125 000 kr. som eng�ngsbelopp - tillf�rs f�r �kade kostnader f�r telefon, inventarier m.m.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn till myndighetens ringa storlek b�r huvudf�rslaget inte till�mpas p� JK.

F�r att JK skall kunna anlita extem hj�lp i erforderlig omfattning b�r anslaget tillf�ras 200 000 kr. Med detta tillskott och med den resurs�f�rst�rkning som JK har tillf�rts innevarande budget�r f�r samma �ndam�l b�r JK ha goda f�mts�ttningar f�r sin verksamhet under n�sta budget�r. Bl.a. lorde JK h�rigenom f� st�rre m�jligheter att g�ra inspektioner.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 4 993 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Justitiekanslem f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags anslag p� 4 993 000 kr.

B 2. Datainspektionen

1988/89�� Utgift�� 1 000

1989/90� Anslag�� 1 000

1990/91�� F�rslag�� 1 000

Datainspektionen pr�var fr�gor om tillst�nd och ut�var tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkas-solagen (1974:182) samt utf�rdar licens enligt datalagen. Inspektionen ut�var dessutom tillsyn enligt lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m.

Inspektionen skall verka f�r all automatisk databehandling av person�uppgifter inte leder till otillb�rligt intr�ng i enskildas personliga integritet och att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverk�samhel.

Chef f�r inspektionen �r en generaldirekt�r. Inom inspektionen finns
tv� sakenheter. Den ena svarar f�r inspektionens uppgifter i fr�ga om
offentlig verksamhet och den andra f�r inspektionens uppgifter i fr�ga
om enskild verksamhet. Dessutom fiims en administrativ enhet.�� 47

-------------------------------------------------------- �� Prop. 1989/90:100

1988/89�� 1989/90�� Ber�knad �ndring�� B''- 4

Utfall�� 1990/91

F�redraganden

Personal

Summa�� 34�� -�� +2

Anslag

Kostnader

Kostnader f�r

datainspektionens

verksamhet�� 16 123 000�� 15 336 000�� + 1 751 000

Int�kter

Inkomster vid

datainspektionen�� - 17 405 000- 15 335 000�� - 1 750 000

Nettoutgift�� O�� 1 000�� 1 000

Datainspektionen

Under budget�ren 1986/87 - 1988/89 har datainspektionen arbetat enligt den tre�riga verksamhetsplan som redovisades i samband med inspek�tionens anslagsframst�llning f�r budget�ret 1987/88. Ett av m�len var atl resursinsatsen f�r att hantera tillsl�nds�renden skulle minskas lill mindre �n h�lften av inspektionens totala resursanv�ndning. En v�sentlig �kning skulle ske av inspektionens lillsynsinsalser liksom av �vrig verksamhet som beror p� inspektionens egel initiativ. Som ekonomiskt m�l st�lldes upp att full avgiftst�ckning skulle ske av inspektionens utgifter. Som medel f�r all n� m�len angavs bl.a. en effektivare hantering av tillst�nds��renden, kompetensuppbyggnad, en rationellare organisation och �kat ADB-st�d.

Datainspektionen har under tre�rsperioden kunnat uppfylla i stort sett
samtliga m�l i planen. Tillst�ndshanteringen utg�r numera drygt 35
procent av inspektionens totala resursanv�ndning, trots atl antalet
tillsl�nds�renden har �kat med i genomsnitt ca 15 procent per �r under
tre�rsperioden. Inspektionens �rendebalanser har minskats betydligt.
Handl�ggningstidema har f�rkortats s� att endast en mindre del av
�rendena numera lar l�ngre tid �n tre m�nader. Tillsynsverksamheten har
�kat v�sentligt liksom regdgivningen. Ett omfattande arbete har lagts ner
f�r all f� in licensavgifter. Som ett led i detta arbete har utredningar
gjorts om regisleransvarel p� olika omr�den. Dessa insatser har samman�
tagna ocks� lett lill all antalet registrerade licenser har f�rdubblats under
tre�rsperioden. Inspektionen har�� under budget�ret 1988/89 f�r f�rsta�� 48

g�ngen kunnat t�cka sina kostnader med avgifter i verksamheten och�� Prop. 1989/90:100
dessutom f�tt ett �verskott.�� Bil. 4

Datainspektionen har �r 1989 beslutat en ny verksamhetsplan f�r budget�ren 1989/90 - 1991/92. M�len �r att inspektionen genom �kad kompetens p� det r�ttsliga och tekniska omr�det ytterligare skall f�rb�ttra sina m�jligheter att bed�ma och ingripa mol f�rfaranden som kan inneb�ra risker f�r otillb�rliga integritetsinlr�ng som kan uppst� i samband med personregistrering, taxeringsrevision med hj�lp av ADB saml vid inkasso- och kreditupplysningsverksamhel. Inspektionen skall vidare utv�rdera de senare �rens regdgivning och ytterligare �ka informations- och inspektionsverksamheten. Tillsynsarbetet skall utg�ra minst en tredjedel av inspektionens totala resursinsats. F�r att skapa utrymme f�r dessa insatser m�ste datainspektionen ytterligare rationali�sera lillsl�ndshandl�ggningen och hanteringen av klagom�ls�rendena. Arbelet med all f�rm� regisleransvariga all anm�la sig f�r licens ges fortsatt stor uppm�rksamhet.

Inspektionen har under, 1988/89 genomf�rt en verksamheisindelning och lagt om bokf�ringen s� all inspektionens m�jligheter till planering och uppf�ljning f�rb�ttras.

Ell huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 skulle f�rsv�ra f�r inspek�tionen att svara mot de �kade krav p� insatser fr�n inspektionen som omv�rlden st�ller. Dessutom skulle den successiva �kningen av lillsyns-och informationsverksamheten i stor utstr�ckning avstanna.

Inspektionen vill d�rf�r undantas fr�n en till�mpning av huvudf�rsla�get. I st�llet f�resl�r inspektionen att personalen f�r verksamhets�omr�dena regdgivning och extern informaiion m.m. f�rst�rks (-i- 600 000 kr.), att ytterligare medel avs�tts f�r att kunna anlita tillf�llig extern expertis bl.a. i inspektionens tillsynsverksamhet (+ 250 000 kr.), all resurserna f�r information och konferensverksamhet byggs ul (+ 360 000 kr.) och all ytterligare medel tillf�rs f�r vidareutbildning, kompelens-utveckling och resor (-i- 585 000 kr.).

Antalet licenser ber�knas �ka under tre�rsperioden. Hur stor �kningen blir beror bl.a. p� inspektionens m�jligheter att f� registeransvariga alt fullg�ra sin anm�lningsplikt. Datainspektionen kommer atl noga f�lja inkomstutvecklingen men anser all en s�nkning av licensavgiften f�r n�rvarande inte �r aktuell.

F�redragandens �verv�ganden

Det �r mycket gl�djande att den ambiti�sa verksamhetsplan som datainspektionen beslutade �r 1986 har kunnat genomf�ras p� ett s� framg�ngsrikt s�tt. Den nya tre�riga verksamhetsplan som inspektionen har lagt fast �r 1989 motsvarar s�vitt jag kan finna de krav som kommer all st�llas p� inspektionens verksamhet under planperioden.

Del �r angel�get att inspektionen kan forts�tta sitt utvecklingsarbete.
Delta och de �kade kraven p� insatser av inspektionen i en tid d� ADB-
tekniken utvecklas mycket starkt g�r att n�got huvudf�rslag inte b�r
till�mpas p� inspektionen.�� 49

4�� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Inspektionen b�r f� f�rsl�rka sina insatser f�r regdgivning och extern�� Prop. 1989/90:100 information. F�r en s�dan f�rst�rkning har jag ber�knat 600 000 kr. Jag�� Bil. 4 utg�r d�rvid fr�n all inspektionens inkomster utvecklas s� all de �ven forts�ttningsvis moisvarar inspektionens utgifter.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och lill sammanst�llningen hemst�ller jag alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Datainspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslags�anslag p� 1 000 kr.

50

c. �KLAGARV�SENDET�� Prop. 1989/90:lOO

Bil.4

�klagarv�sendet ing�r fr.o.m. budget�ret 1988/89 i f�rs�ksverksamheten med tre�riga budgetramar. Delta inneb�r alt den allm�nna inriktningen av verksamheten har lagts fast inf�r budgetperioden 1988/89 - 1990/91. F�r budgetperioden finns dels en AU/ADB-plan (administrativ utveck�ling och ADB) f�r riks�klagarens kansli och f�r �klagarmyndighetema, dels en utbildnings- och informationsplan f�r �klagarmyndighetema. Beslutet om resurstilldelning b�r ompr�vas med h�nsyn till de r�dande problemen med personalf�rs�rjningen och till de nya mlinema f�r straff�rel�ggande. Jag �terkommer till detta under anslagen.

�klagarinstruktionen (1974:910) har fr.o.m. den 1 januari 1990 upph�vts och ersatts av f�rordningen (1989:847) med instruktion f�r riks�klagaren och �klagarf�rordningen (1989:848).

Jag vill h�r n�mna all chefen f�r utbildningsdepartementet senare i dag i sin anm�lan av anslagen f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning kommer att f�resl� att det vid universitetet i Ume� fr.o.m. n�sta budget�r �ppnas m�jlighet alt anordna kompletterande utbildning f�r jur.kand.-examen.

C 1. Riks�klagaren

1988/89� Utgift�� 15 139 000

1989/90� Anslag�� 16 465 000

1990/91�� F�rslag�� 17 530 000

Riks�klagaren �r under regeringen h�gste �klagaren och leder �klagarv�sendet i riket. Riks�klagarens kansli �r organiserat p� tv� byr�er, kanslibyr�n och tillsynsbyr�n. H�mt�ver finns personal f�r riks�klagarens �klagarverksamhet i h�gsta domstolen.

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Personal

Summa

55

Anslag

F�rvaltningskostnader

14 724 000

+ 963 000

(d�rav l�nekostnader)

(11 601 000)

(+� 621 000)

Lokalkostnader

1 741 000

+�� 102 000

Summa

16 465 000

+ 1 065 000

51

Riks�klagaren�� Prop. 1989/90:100

Bil. 4 Riks�klagaren yrkar medel enligt det f�r budgetperioden� 1988/89 -1990/91�� fastlagda� begr�nsade� huvudf�rslaget� vilket� f�r� budget�ret 1990/91 inneb�r en medelsminskning med 1,5 procent. H�rut�ver yrkas medel enligt den fastlagda AU/ADB-planen.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag redan n�mnt har ell begr�nsat huvudf�rslag lagts fast f�r innevarande tre�rsperiod. F�r riks�klagaren b�r s�ledes medel ber�knas med utg�ngspunkt fr�n en minskning av utgiftema med 1,5 procent. Jag f�resl�r all medel tillf�rs anslaget enligt fastst�lld AU/ADB-plan.

Hemst�llan

Med h�nvisning lill sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Riks�klagaren f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 17 530 000 kr.

C 2. �klagarmyndigheterna

1988/89�� Utgift�� 356 876 000

1989/90� Anslag�� 364 238 000

1990/91�� F�rslag�� 404 269 000

F�r �klagarverksamhelen �r landet indelat i 13 regioner. Flertalet regioner omfattar tv� l�n. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en �ver�klagare, tj�nstg�r stats�klagare och distrikts�klagare som handl�gger vissa typer av m�l, fr�mst s�dana som r�r ekonomisk brottslighet. �ver�klagaren skall handl�gga m�l som �r s�rskilt kr�vande och leder dessutom �klagarverksamhelen inom sin region.

Riket �r indelat i 86 �klagardistrikt. �klagarmyndighetema i 83 av dessa distrikt lyder under region�klagarmyndighetema och leds av chefs�klagare. �klagarmyndighetema i Stockholm, G�teborg och Malm�, som var och en leds av en �ver�klagare, st�r utanf�r den regionala �klagarorganisationen. �ver�klagama i dessa tre distrikt fullg�r i princip samma uppgifter som �ver�klagama vid region�klagarmyndighetema.

H�rut�ver finns en siais�klagarmyndighet f�r speciella m�l som leds av en �ver�klagare. �klagama vid den myndigheten handl�gger m�l i hela riket, i f�rsta hand s�rskilt omfattande m�l eller m�l som ber�r flera regioner.

52

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil.4

F�redraganden

Personal

�ver�klagare

17

Stats�klagare

21

Chefs�klagare, kammar-

�klagare och

distrikts�klagare

486

Assistent�klagare

98

�klagaraspiranter

35

�vrig personal

530

+ 10

Summa

1187

Anslag

F�rvaltningskost�nader (d�rav l�ne�kostnader) Lokalkostnader Resekostnader Kostnader f�r gemensam kontorsdrift

Summa

318 614 000

(+ 297 470 000)

37 039 000

4 673 000

3 912 000

364 238 000

+ 31 279 000

(+ 26 315 000)

+� 7 668 000

+ 335 000

+ 749 000

+� 40 031 000

Riks�klagaren

1.       Enligt 1988 �rs budgetproposition skall n�got huvudf�rslag inte till�mpas p� �klagarmyndigheterna f�r budgetperioden 1988/89 -1990/91.

2.       Medel yrkas enligt fastst�lld utbildningsplan och AU/ADB-plan, f�r att t�cka kostnaderna f�r en ny straff�rel�ggandemtin och f�r kostnader f�r en ut�kad aspirantantagning.

F�redragandens �verv�ganden

Som framg�r av 1988 �rs budgetproposition skall n�got huvudf�rslag inte till�mpas p� �klagarmyndigheterna f�r innevarande tre�rsperiod.

Medd b�r tillf�ras anslaget enligt utbildningsplanen och AU/ADB-planen. Vidare b�r eng�ngsmedel motsvarande 2 000 000 kr. tillf�ras f�r utvecklandet av den nya straff�rel�ggandemlinen. En �kad antagning av

53

�klagaraspiranter b�r �ga rum f�r att m�ta ett stort antal pensions- Prop. 1989/90:100 avg�ngar inom de n�rmaste �ren. F�r delta �ndam�l b�r en perma- Bil. 4 nent f�rst�rkning g�ras av anslaget (1 907 000 kr.). F�r att l�cka tempor�rt �kade kontorskostnader f�resl�r jag vidare ett eng�ngsbelopp om 1 100 000 kr. under vart och ett av budget�ren 1990/91 och 1991/92. Jag har i mitt f�rslag beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad fr.o.m. den 1 juli 1990 f�r �klagarmyndigheterna (2 508 000 kr.).

Hemst�llan

Med h�nvisning lill sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

att till �klagarmyndigheterna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 404 269 000 kr.

54

D. DOMSTOLSV�SENDET M.M.�� Pop. i989/90:ioo

Bil.4

1. Domstolarna och domarbanan

I inledningen (avsnitt 2.1) har jag �versiktligt redovisat direktiven till den nyligen tillkallade kommitt�n som skall se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Jag har d�r ocks� redogjort f�r huvuddragen i en tidigare i dag beslutad proposition med f�rslag till ett nytt system f�r meritv�rderingen vid lills�tming av ordinarie domartj�ns�ter och till en snabbare, mer sammanh�llen domarbana.

Som jag n�mnt under avsnittet C. �klagarv�sendet kommer chefen f�r utbildningsdepartementet senare i dag i sin anm�lan av anslagen f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning all f�resl� all del vid universitetet i Ume� fr.o.m. n�sta budget�r �ppnas m�jlighet all anordna komplet�terande juristulbildning.

2. Samordning av f�rs�kringsr�tterna med de allm�nna f�rvaltnings�
domstolarna

Bakgrurui

I samband med att jusliliedepartemenlel tog �ver ansvaret f�r f�rs�k�ringsdomstolama fr�n socialdepartementet anf�rde d�varande jus�titieministem i sin anm�lan lill 1988 �rs budgetproposition alt det fanns anledning all �verv�ga fr�gor om f�rs�kringsdomstolamas arbetsformer, organisation, m.m. (prop 1987/88:100 bil.4, s.79). Bakgrunden var att f�rs�kringsdomstolama i en s�rskild rapport till regeringen inf�r anslags�framst�llningen f�r budget�ren 1988/89-1990/91 hade framh�llit att det i organisationen fanns betydande sv�righeter, bl. a. n�r det g�llde att rekrytera och beh�lla domare och f�redragande. Domstolsverket fick i uppdrag att analysera f�mls�ltningama f�r atl p� sikt samordna f�rs�kringsr�ttema med de allm�nna f�rvaltningsdomstolama och d�rvid belysa de konsekvenser av skilda slag som f�ljer med olika l�sningar. I ansluming till en motion i �nmet uttalade justitieutskottet atl domstols�verket ocks� borde �verv�ga f�rs�krings�verdomsiolens st�llning. Dom�stolsverket redovisade sill uppdrag i rapporten (DV Rapport 1988:5) F�rs�kringsdomslolar och allm�nna f�rvaltningsdomstolar. Fr�gan om f�rs�kringsdomstolamas st�llning togs ocks� upp i justitiedepartementets promemoria (Ds 1989:2) Domstolarna i framliden - en id�skiss. Rapporten och id�skissen har remissbehandlats i ett sammanhang.

Domstolsverkets rapport

Domstolsverket anf�rde i sin rapport att en fullst�ndig integrering av
f�rs�kringsdomstolama och de allm�nna f�rvalmingsdomstolama var
angel�gen men att f�rs�krings�verdomstolen under en �verg�ngsperiod�� 55

borde vara kvar som slutinstans f�r socialf�rs�kringsm�len. Som sk�l�� Prop. 1989/90:100

angavs att den h�ga �ndringsfrekvensen i f�rs�krings�verdomstolen�� Bil. 4

tydde p� att den h�gsta instansen inom. socialf�rs�kringsomr�det tills

vidare borde beh�lla s�v�l m�jligheten atl bevilja �ndringsdispens som

systemet med lekmannamedverkan. Verket ans�g del uteslutet alt inf�ra

ett f�rfarande� med� �ndringsdispens� i� regeringsr�tten� eller� alt� l�ta

s�rskilda ledam�ter della i avg�randena d�r. Domstolsverket f�reslog att

socialf�rs�kringsm�len under en �verg�ngsperiod skulle pr�vas jurisikol-

legiall i fem l�nsr�tter med f�rs�krings�verdomstolen som �verinstans.

Vid den definitiva integreringen skulle f�rs�krings�verdomstolen ers�ttas

av kammarr�tterna och regeringsr�tten. Inslansordningen f�r socialf�r-

s�kringsm�len skulle s�ledes p� sikt bli densamma som f�r flertalet

andra m�llyper i de allm�nna f�rvalmingsdomstolama.

Justitiedepartementets id�skiss

I justitiedepartementets id�skiss ans�gs goda sk�l f�religga f�r att i f�rsta domstolsinstans f�ra socialf�rs�kringsm�len till kammarr�ttema. Del bed�mdes l�mpligt all �tminstone under en �verg�ngsperiod h�lla samman m�len p� specialavdelningar inom kammarr�ttema. F�r della talade bl.a. personalf�rs�rjningsfr�gor, lokalfr�gor och inte minst de fackliga synpunkter som hade kommit till uttryck under domstolsverkets utredningsarbete. Vidare angavs all man redan fr�n b�rjan borde fr�mja cirkulation mellan kammarr�ttens avdelningar f�r att p� sikt s�kerst�lla en fullst�ndig integrering och underl�tta rekryteringen. Under �verg�ngs�perioden borde man enligt id�skissen avst� fr�n alt sprida socialf�rs�k�ringsm�len till andra orter �n dem d�r del nu finns f�rs�kringsr�tter, dvs. Stockholm (Haninge), J�nk�ping (Huskvarna) och Ume�. N�got f�rslag om atl f�r�ndra f�rs�krings�verdomsiolens st�llning lades inte fram.

Remissbehandlingen

Remissutfallet i stort

omkring trettiofem remissinstanser har yttrat sig �ver rapporten eller promemorian, s� gott som samtliga �ver b�da. F�rslaget om all integrera f�rs�kringsr�ttema och de allm�nna f�rvaltningsdomstolama har f�tt �tl mycket gynnsamt mottagande. D�remoi r�der det delade meningar om f�rs�kringsr�ttema skall samordnas med kammarr�tterna eller med l�nsr�tterna. Domstolsverkets f�rslag att p� sikt avveckla f�rs�krings��verdomstolen f�r ett blandat mottagande av remissinstansema.

S�rskilt om f�rs�kringsr�ttema

En klar majoritet av remissinstansema, bl.a. regeringsr�tten, justitieom�
budsmannen (J�), justitiekanslem (JK), riksf�rs�kringsverket, socialsty-�� 56

relsen, G�ta hovr�tt, hovr�tten f�r V�stra Sverige, kammarr�tterna i�� Prop. 1989/90:100 Stockholm�� och�� G�teborg,�� flera�� l�nsr�tter.�� Centralorganisationen�� Bil. 4 SACO/SR, Sveriges domaref�rbund och Sveriges advokatsamfimd, till�styrker f�rslaget om en integrering eller l�mnar del utan erinran.

F�rs�krings�verdomstolen f�rklarar att en nackdel med nuvarande ordning med s�rskilda f�rs�kringsdomstolar i mdlaninsiansen �r de sv�righeter som f�rs�kringsr�ttema har att rekrytera dugande jurister. F�rs�kringsr�tternas problem i delta avseende �r st�rre �n hovr�tternas och kammarr�tternas. Del �r ocks� en nackdel att den utbildning som f�rmedlas i f�rs�kringsdomstolama inte leder fram lill generell domar-beh�righet utan endast lill beh�righet f�r tj�nster i f�rs�kringsr�tt. Man har d�rigenom f�tt en sluten domarkarri�r, begr�nsad till dessa domsto�lar, vid sidan av den allm�nna domarkarri�ren. Vid en sammanv�gning av sk�len f�r och emot en integrering av f�rs�kringsr�tterna har �verdomslolen kommit till resultatet att sk�len f�r en integrering v�ger �ver. Genom en s�dan �tg�rd uppn�r man st�rre enhetlighet i domstols-organisationen, vilket kan uppfattas som positivt av den r�us�kande allm�nheten som f�r f�rre instanser att v�nda sig lill. Man f�r ocks� en generell och sammanh�llen domamlbildning och domarkarri�r som b�r p�verka rekryteringsl�get gynnsamt.

F�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige och f�rs�kringsr�tten f�r S�dra Sverige st�ller sig inte avvisande lill en integrering. Domstolama mots�tter sig d�remot all fr�gan om f�rs�kringsr�ttemas framlid skulle avg�ras innan beslut har fattats betr�ffande domsiolsorganisaiionen i stort. F�rs�kringsr�tten f�r Norra Sverige anser att nackdelama med ett smalt m�lomr�de �r s� stora att en f�r�ndring m�ste ske; annars riskerar man en utveckling som kan vara till skada f�r socialf�rs�kringen.

Kammarr�tten i Sundsvall anser d�remoi att myckel talar f�r att f�rs�kringsr�ttema beh�lls. Kammarr�tten anf�r att m�len v�l l�mpar sig f�r den specialisering som ligger i att m�len handl�ggs inom en s�rskild domstolsorganisaiion. De �verv�ganden som l�g bakom tillskapandet av organisationen har enligt kammarr�ttens mening fortfarande b�rkraft. �ven kammarr�tten i J�nk�ping avstyrker en �ndring i f�rs�kringsr�tter�nas organisation. Tj�nstem�nnens Centralorganisation (TCO) anser att socialf�rs�kringsm�len b�r avg�ras i s�rskilda domstolar och inte i samma domstolar som huvudsakligen handl�gger laxeringsm�l. Landsor�ganisationen i Sverige (LO) motsatte sig under domstolsverkets utred�ningsarbete en f�r�ndring av f�rs�kringsdomstolama i den riktning som den rapporten f�rordade.

Vad g�ller fr�gan om f�rs�kringsr�tterna skall samordnas med kammar�tt eller l�nsr�tt - och d�rmed fr�gan om instansordningen ~ r�der betydligt st�rre meningsskiljakligheter mellan remissinstanserna �n betr�ffande samordningsbehovet i sig.

Regeringsr�tten anf�r all en fullst�ndig integrering �r angel�gen och
att socialf�rs�kringsm�len b�r pr�vas i inslansordningen l�nsr�lt-kam-
marr�ll-regeringsr�lien. Regeringsr�tten anser all det i realiteten knappast
inneb�r n�gon f�rl�ngning av instanskedjan eftersom prejudikatfallen
torde bli f�taliga och resningsans�kningarna redan i nul�get pr�vas av�� 57

regeringsr�tten.

Svea hovr�tt menar att en integrering med kammarr�ttema leder till Prop. 1989/90:100 att kammarr�tternas st�llning som �verinstans f�rsvagas och all en s�dan Bil. 4 utveckling b�r motverkas. Kammarr�tten i Stockholm firmer det vara rationellt och f�rdelaktigt fr�n kostnadssynpunkt om m�len f�rst g�r lill l�nsr�tt. Kammarr�tten anf�r all socialf�rs�kringsm�len skulle utg�ra en mycket stor andel av kammarr�tternas arbetsuppgifter och d�rmed kunna minska dessa domstolars attraktivitet som arbetsplats. �ven riks�klaga�ren, hovr�tten f�r V�stra Sverige, kammarr�ttema i Sundsvall och J�nk�ping, flera l�nsr�tter. Centralorganisationen SACO/SR och Sveriges advokatsamfund menar att socialf�rs�kringsm�len efler en integrering b�r i f�rsta domstolsinstans pr�vas av l�nsr�tt.

Men del finns � andra sidan flera remissinstanser som anser att f�rs�kringsr�ttema b�r integreras med kammarr�tterna.

F�rs�krings�verdomstolen anf�r atl valet i allt v�sentligt blu- beroende av hur man st�ller sig lill f�rs�krings�verdomsiolens fortsatta existens. �r man beredd atl avskaffa �verdomslolen, har man kanske inget annat val �n en fullst�ndig integrering av socialf�rs�kringsm�len s� att m�len �verklagas fr�n f�rs�kringskassa lill l�nsr�tt och d�rifr�n till kammarr�tt. Regeringsr�tten blir en prejudikatinstans �ver kammar�tten. Stannar man d�remot f�r att f�rs�krings�verdomstolen skall finnas kvar och arbeta i samma former som nu, dvs. med s�v�l prejudikat- som �ndringsdispens, talar myckel f�r all integreringen b�r g�ras med kammarr�ttema. Ett tungt sk�l f�r detta �r att man annars �stadkommer en f�rl�ngning av instanskedjan som inte kan anses gagna den enskilde. �verdomstolen ansluter sig ocks� till de sk�l som redovisas i id�skissen.

F�rs�kringsr�ttema framh�ller all r�tterna byggts upp med kam�marr�tterna som f�rebild och har en d�mande verksamhet som moisvarar kammarr�ttemas. Riksf�rs�kringsverket framf�r liknande synpunkter. �ven bl.a. JO, JK, G�ta hovr�tt, kammarr�tten i G�teborg, F�rs�k�ringskassef�rbundet och Malm� allm�nna f�rs�kringskassa anser all f�rs�kringsr�ttema b�r integreras med kammarr�ttema.

S�rskilt om f�rs�krings�verdomstolen

F�rs�krings�verdomstolen anf�r att det som framf�r allt talar f�r att bibeh�lla �verdomstolen �r den annorlunda sammans�ttning som dom�stolen har i j�mf�relse med regeringsr�tten. �verdomstolen betonar det starka inslaget av lekm�n och forts�tter:

"Lekm�nnen har fortl�pande haft ett betydande inflytande p� praxisul-
vecklingen inom socialf�rs�kringsomr�det. Della h�nger samman med
den speciella karakt�r som socialf�rs�kringslagsliflningen har. Knappast
p� n�got annat f�rvaltningsomr�de har man i s� stor utstr�ckning �ver�
l�tit �t r�ttstill�mpningen all fylla ut och dra gr�nser f�r lagstiftningen.
Lagstiftaren har genomg�ende arbetat med en generalklausulsteknik och
med vaga och m�ngtydiga begrepp. �tskillig till�mpning g�rs beroende
p� sk�lighetsbed�mningar. Utrymmet f�r renodlat r�ttsliga tolknings�
fr�gor �r inte s�rskilt stort. Med en lagstifming av denna typ �r del
naturligt all �ven slutinstansen har en sammans�ttning som inrymmer
s�v�l professionella domare som lekmannaledam�ter. �verdomslolen ser�� 58

inte n�gon anledning all �ndra p� den ordningen. �verdomstolen ansluter�� Prop. 1989/90:100 sig s�ledes till det f�rslag som finns i id�skissen all man har kvar�� Bil. 4 f�rs�krings�verdomstolen som en frist�ende h�gsta instans f�r socialf�r�s�kringsm�len. Detta system b�r uttryckligen permanentas i varje fall s� l�ngt all endast senare uppkomna lunga sk�l kan motivera ell �ndrat st�llningslagande."

�ven f�rs�kringsr�ttema menar att f�rs�krings�verdomstolen b�r beh�llas som en frist�ende fullf�ljdsinstans f�r socialf�rs�kringsm�len. Samma uppfattning redovisar bl.a. TCO.

Ett antal remissinstanser betonar vikten av att den h�gsta instansen inom omr�det �r en prejudikatinslans. Riksf�rs�kringsverket anser att slutinstansen b�r vara en renodlad prejudikatinstans, oavsett svaret p� fr�gan om f�rs�krings�verdomstolen f�r ell tillr�ckligt m�lunderlag f�r all kunna utg�ra en sj�lvst�ndig domstol. �ven f�rs�kringskassef�rbun�det och Malm� allm�nna f�rs�kringskassa menar att den h�gsta instansen skall vara en ren prejudikatinslans.

N�gra remissinstanser anser alt f�rs�krings�verdomstolen b�r ~ direkt eller efler en �verg�ngsperiod - integreras med de allm�nna f�rvalt�ningsdomstolarna. Denna uppfattning redovisas av regeringsr�tten, socialstyrelsen, kammarr�tten i Stockholm, n�gra l�nsr�tter och Sveriges advokatsamfimd.

�vriga fr�gor

N�gra remissinstanser framh�ller �nskv�rdheten av ell tv�partsf�rh�l�lande i socialf�rs�kringsm�len, inte bara i f�rs�krings�verdomstolen ulan ocks� i den f�rsta domslolsinstansen. Kammarr�tten i G�teborg f�rordar att f�rfarandet ges klarare r�llskipningsprofil �n det har idag genom alt en tv�partsprocess inf�rs generellt i socialf�rs�kringsm�len. Ett tv�partsf�rh�llande f�rordas ocks� av bl.a. f�rs�kringsr�ttema och SACO/SR. F�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige bed�mer det inte m�jligt eller ens l�mpligt alt bygga ut riksf�rs�kringsverkets ombudsavdelning i den omfattning som fordras f�r en tv�partsprocess. I st�llet f�resl�r r�tten att f�rs�kringskassan skall g� in som part. Det inneb�r att kassorna regelm�ssigt skulle yttra sig i m�len och i f�rekommande fall kunna delta vid muntliga f�rhandlingar, samtidigt som de skulle kunna �verklaga r�ttens beslut. Enligt f�rs�kringskassef�rbundet innefattar deima fr�ga s� m�nga aspekter att den b�r penetreras ytterligare. Riksf�rs�kringsverket menar alt om �ndringsdispensen avskaffas i slutinstansen, resurser skulle frig�ras som skulle kunna s�llas in f�r ett mer aktivt agerande i m�len hos underinsiansema.

Fr�gan om lekmannamedverkan tas upp av TCO som anser att n�mndem�n b�r delta i avg�randet av samtliga socialf�rs�kringsm�l i den f�rsta domslolsinstansen och all de b�r utses av arbetsmarknadens parter. F�rs�kringskassef�rbundet m. fl. framh�ller att en tillfredst�llande medverkan av lekm�n m�ste garanteras i en ny ordning f�r denna m�llyp.

59

F�redragandens �verv�ganden�� Prop. 1989/90:100

Bil.4 F�rs�kringsdomstolamas m�l utg�rs av �verklagade beslut i fr�gor som g�ller f�rm�ner inom socialf�rs�kringsomr�det. Socialf�rs�kringen utg�r grundvalen f�r m�nga medborgares ekonomiska trygghet under �tminsto�ne n�got skede av deras levnad. Ers�ttningama fr�n socialf�rs�kringen till hush�llen motsvarar omkring 25 procent av den privata konsumtionen i landet. F�rs�kringsdomstolamas r�ttskipande verksamhet har stor betydelse f�r de enskilda. F�rs�kringsdomstolama garanterar genom sin samlade kunskap och kompetens all de enskilda f�r en sakkunnig bed�mning av m�len.

En ny ordning f�r r�ttskipningen i den h�gsta instansen p� detta omr�de, f�rs�krings�verdomstolen, f�mts�tter st�llningstaganden till flera viktiga fr�gor, t.ex. lekmannamedverkan och dispensreglemas utform�ning. Beredningsl�get �r inte s�dant att fr�gorna kan l�sas nu. De b�r l�mpligen �verv�gas i ett annal sammanhang. Jag �terkommer strax h�rtill. Det b�r samtidigt framh�llas att de problem som finns inom f�rs�kringsdomstolama v�sentligen ligger utanf�r �verdomslolen. Jag konstaterar ocks� atl flertalet av de remissinstanser som uttalat sig om f�rs�krings�verdomstolen stannat f�r all domstolen, i vart fall tills vidare, b�r beh�llas som h�gsta instans inom socialf�rs�kringsomr�det och med motsvarande uppgifter. Jag delar den uppfattnigen.

Personall�get i f�rs�kringsr�ttema �r besv�rligt. Deras sv�righeter att rekrytera dugande jurister �r betydligt st�rre �n hovr�ttemas och kammarr�ttemas. F�r mig �r det uppenbart att anledningen sl�r alt finna i del sn�va m�lomr�det och den relativt slutna och begr�nsade domar�karri�ren. Problemet pockar p� en l�sning, s�rskilt som rekryteringssv�-righetema intr�ffat under en period av kraftigt �kad m�llillstr�mning.

En integrering i n�gon form f�resl�s b�de i justitiedepartementets id�skiss och i domstolsverkets rapport. De allra flesta av remissinstanser�na �r positiva lill en integrering. F�r egen del anser jag att en samord�ning med de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna �r n�dv�ndig f�r att r�da bot p� de problem som nu finns i f�rs�kringsr�ttema och all det finns ocks� andra goda sk�l f�r detta. De allm�nna f�rvaltningsdomstolama skulle f� ett breddat m�lomr�de. Samtidigt �r tidpunkten v�l vald f�r en integrering med h�nsyn till den minskning av antalet skatlem�l som de f�rest�ende taxerings- och skatlereformema antas leda lill.

Den nuvarande utvecklingen mot allt l�ngre handl�ggningstider kan
inte f� forts�tta. Regeringen har under l�pande budget�r f�rst�rkt
anslaget till f�rs�kringsdomstolama avsev�rt f�r all f� ner balansema. En
integrering kommer att verka i samma riktning. Jag vill n�mna att rege�
ringen nyligen har uppdragit �l riksf�rs�kringsverket och domstolsverket
atl utv�rdera de fr.o.m. �r 1988 g�llande reglerna om ompr�vning och
�verklagande av f�rs�kringskassornas beslut. Utv�rderingen skall s�rskilt
la sikte p� reglemas inverkan p� handl�ggningstidema. Verken skall
ocks� �verv�ga om det � f�r alt minska handl�ggningstidema � kan
vara l�mpligt all ocks� inom andra omr�den �n arbelsskadef�rs�kringen
anv�nda sig av ett f�renklat f�rfarande f�r vissa avgr�nsade typer av�� 60

�renden. Uppdraget skall redovisas inom kort.�� Prop. 1989/90:100

Som framh�llits i domstolsverkels rapport finns det i de allm�nna�� Bil. 4 f�rvaltningsdomstolama goda f�mts�ttningar f�r att handl�gga socialf�r�s�kringsm�len med lekmannamedverkan och med den f�rtur som m�lens beskaffenhet kr�ver.

Min slutsats �r att f�rs�kringsr�ttema nu b�r integreras med de allm�nna f�rvaltningsdomstolama.

En samordning f�r inte leda till all det nuvarande lekmannainflytandet begr�nsas. Integreringen m�ste ocks� i �vrigt utformas p� ett s�dant s�tt atl den kompetens som byggts upp i f�rs�kringsr�ttema kan vidmakt�h�llas och om m�jligt f�rb�ttras.

H�refter �verg�r jag lill fr�gan om instansordningen f�r socialf�rs�k�ringsm�len i de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna. Jag kan inledningsvis konstalera att f�mts�ttningarna f�r domstolsverkets bed�mning i denna fr�ga har f�r�ndrats genom mitt st�llningslagande i fr�ga om f�rs�krings��verdomstolen. S� l�nge systemet med �ndringsdispens beh�lls anser jag det inte vara befogat att m�len pr�vas i mer �n en underinstans. En ordning med tv� underinstanser skulle i alltf�r m�nga fall leda till en alltf�r l�ng inslanskedja med f�rl�ngda v�ntetider f�r de f�rs�krade. Valet n�r del g�ller l�nsr�tt och kammarr�tt �r d�rf�r inte b�de och ulan antingen eller.

Flertalet av de remissinstanser som f�rordat l�nsr�tterna f�mtsatte i likhet med domstolsverket all f�rs�krings�verdomstolen skulle avvecklas. Flera av de som utg�tt fr�n all domstolen skall vara kvar har d�remot f�rordat kammarr�ttema. Ocks� enligt min mening talar �verv�gande sk�l f�r all i dag v�lja kammarr�ttema. F�rs�kringsr�ttema har kam�marr�tterna som f�rebild i b�de organisatoriskt och processuellt h�nseende. Jag kan s�rskilt peka p� domf�rhetsreglema, organisationen och tj�nsteslmkturen. Behovet av kvalificerade f�redragande kan tillgodoses b�ttre i kammarr�tterna �n i l�nsr�ttema. En samordning med kammarr�ttema blir i m�nga avseenden mera naturlig och mindre komplicerad. Jag f�rordar en s�dan.

Som jag nyss sagt m�ste kompetensen i socialf�rs�kringsfr�goma vidmakth�llas och utvecklas �ven i en ny organisation. Det kan d�rf�r visa sig l�mpligt all �tminstone �verg�ngsvis h�lla samman socialf�rs�k�ringsm�len p� specialavdelningar i kammarr�ttema. I ett f�rsta skede b�r socialf�rs�kringsm�len f�rdelas p� kammarr�tterna i Stockholm, J�nk��ping och Sundsvall. F�r all underl�tta samordningen, men ocks� av flera andra sk�l, �r det l�mpligt all verksamheten i f�rs�kringsr�tten f�r Norra Sverige f�r vara kvar i Vme� och i organisatoriskt h�nseende bedrivas i form av specialavdelningar lill kanunarr�tten i Sundsvall. F�r all samordningen skall f� avsedd effekt �r det redan fr�n b�rjan n�dv�ndigt med en cirkulation mellan kammarr�ttens avdelningar f�r all p� sikt s�kerst�lla en fullst�ndig integrering och underl�tta rekryteringen.

Den l�sning som jag s�lunda skisserat inneb�r att alla kammarr�tter
utom kammarr�tten i G�teborg kommer att medverka i r�ttskipningen
inom socialf�rs�kringen. Detta �r naturligtvis inte helt lillfredst�llande.
Jag utg�r emellertid fr�n att denna fr�ga kan beaktas i det fortsatta sam-�� 61

ordningsarbetet.

M�nga remissinstanser f�rordar att en tv�partsprocess inf�rs i samtliga Prop. 1989/90:100 socialf�rs�kringsm�l. Av riksf�rs�kringsverkets och f�rs�kringskassef�r- Bil. 4 bundets remissyttranden kan man emellertid dra slutsatsen atl varken verkets ombudsenhei eller f�rs�kringskassoma har resurser all la p� sig rollen som allm�nt ombud i samtliga m�l. Fr�gan om tv�partsprocess faller inom ramen f�r den �versyn av f�rvaltningsprocesslagen som anf�rtrotts den nyligen tillkallade kommitt�n f�r all se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Jag utg�r fr�n atl den l�sning som f�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige har pekat p� och som �verensst�m�mer med det som har f�reslagits p� skatteomr�det kommer all studeras n�rmare av kommitt�n. Jag tar allts� inte nu upp fr�gan om tv�partspro�cess.

Den omorganisation av f�rs�kringsr�tterna som jag nu har f�rordat f�r naturligtvis konsekvenser f�r personalen i de ber�rda domstolama. En samordning f�r konsekvenser ocks� f�r domslolamas lokalf�rs�rjning. 1 Stockholm och i J�nk�ping m�ste inriktningen vara alt p� sikt skapa lokalgemenskap mellan socialf�rs�kringsavdelningama och kammarr�t�ternas �vriga avdelningar. S�rskilt i J�nk�ping synes f�ruis�tmingama f�r en relativt snar samlokalisering vara goda. Mot bakgmnd av vad jag nyss sagt �r fr�gan inte aktuell f�r kammarr�tten i Sundsvall och specialavdelningama i Ume�.

En samordning i enlighet med del anf�rda kommer sannolikt atl medf�ra n�got �kade lokalkostnader och en del andra kosmader f�r l.ex. utbildning, resor och traktamenten. Samtidigt ger samordningen utrymme f�r rationaliseringar bl. a. inom domstolarnas administrativa enheter. Sammantaget r�knar jag med att reformen inte medf�r �kade kostnader.

Det �r angel�gel all ett principbeslut nu fattas om en integrering av f�rs�kringsr�ttema och kammarr�ttema s� att den ber�rda personalen inte l�ngre skall beh�va v�nta p� ett besked om den framtida or�ganisationen. �ven f�r del fortsatta arbetet med olika organisatoriska fr�gor �r ett snabbt st�llningstagande angel�get. Detta arbete b�r i allt v�sentligt kunna anf�rttos domstolsverket. Jag t�nker bl. a. p� s�dana fr�gor som r�r tj�nster, cirkulationstj�nstg�ring och lokaler. Domstols�verket b�r ocks� kunna ta fram underlag lill de f�rfattnings�ndringar som f�ranleds av samordningen. De fr�gor betr�ffande kammarr�tten i G�teborg som jag nyss n�mnde b�r ocks� kunna tas upp i detta arbete.

Om riksdagen st�ller sig bakom etl principf�rslag fr�n regeringen, �r del min avsikt att h�sten 1990 f�r regeringen anm�la fr�gan om en proposition med n�rmare f�rslag till domsiolsorganisaiionen i f�rsta instans f�r socialf�rs�kringsm�len och erforderliga lagf�rslag. Pxformen skulle i s� fall kunna vara genomf�rd den 1 juli 1991.

P� l�ngre sikt, n�r konsekvensema av det f�rsta samordningssteget
kan �verblickas och n�r mera s�kra prognoser om antalet socialf�rs�k�
ringsm�l och skatlem�l i framtiden kan g�ras, kan del finnas sk�l alt
n�rmare studera resultatet av integreringen och fr�n d� vunna erfaren�
heter �verv�ga fr�gor om bl.a. kammarr�tternas antal, lokalisering och
domkretsar. I ett s�dant sammanhang kan det vara l�mpligt att ocks�
�verv�ga fr�goma om f�rs�krings�verdomsiolens st�llning samt systemet�� 52

med �ndringsdispens och lekmannamedverkan i den h�gsta instansen.�� Prop. 1989/90:100 Jag betraktar det inte heller som uteslutet att man sedan erfarenhet av�� Bil. 4 socialf�rs�kringsd�mandet spritt sig i f�rvaltningsdomark�ren kan ta upp fr�gan l�nsr�ttspr�vning i socialf�rs�kringsm�len.

3. Notariemeriieringen

Inledning

Besl�mmelser om notarielj�nstg�ring finns i notarief�rordningen (1984:488). Tj�nstg�ringen, som f�mts�tter avlagd jur. kand.- eller juristexamen, kan fullg�ras i tingsr�tt eller l�nsr�tt eller i b�da slagen av domstolar och omfattar en tid av tv� �r och sex m�nader. En del av tj�nstg�ringen - i regel h�gst sex m�nader - kan fullg�ras vid �klagar-, polis- eller kronofogdemyndighet eller vid riksskatteverket. S�dan ut�bytestj�nstg�ring skall i tiden alltid ligga f�re domstolsij�nstg�ringen. Efter s�rskild pr�vning f�r �ven annan tj�nstg�ring av kvalificerad juridisk art som fullgjorts efter juristexamen tillgodor�knas som nota�rielj�nstg�ring. Den l�ngsta tid som d�rvid f�r tillgodor�knas �r sex m�nader.

Den som p� etl tillfredsst�llande s�tt har fullgjort notarietj�nstg�ring har f�rv�rvat notariemeritering. S�dan meritering utg�r ett formellt krav f�r tilltr�de till vissa juristkarri�rer s�som domarbanan, �klagarbanan och kronofogdebanan.

Antagning till notarielj�nstg�ring g�rs centralt f�r hela landet av en s�rskild n�mnd, notarien�mnden (NON). Domstolsverket sk�ter kanslig�rom�len �l n�mnden, som i �vrigl �r frist�ende fr�n verket.

Notarietj�nstg�ringens utformning har �terkommande �verv�gts under 1970- och 1980-talen, senast i 1984 �rs budgetproposition (se prop. 1983/84:100 bil. 4 s. 63-71, JuU 23, rskr. 131).

Fr�gan om notarielj�nslg�ringen togs upp p� nytt inom justitiedepar�tementet v�ren 1989. En �versyn ans�gs p�kallad mot bakgrund av att det under senare �r skett flera f�r�ndringar i bl.a. domstolamas arbete som inverkade p� inneh�llet i notarielj�nslg�ringen. F�r en �versyn talade ocks� all del p� flera omr�den p�g�r lagstifmings- och utred�ningsarbete som kan f� stor betydelse f�r domstolsv�sendet och d�rmed ocks� f�r notarietj�nstg�ringen. Ocks� oroande tecken p� att alltfler notarier slutade sin notarielj�nstg�ring i f�rtid fanns med i bilden. En promemoria (Ds 1989:17) Notariemeriieringen, arbetades d�rf�r fram inom justitiedepartementet och remissbehandlades f�rsta halv�ret 1989.

Justitiedepartementets promemoria om notariemeriteringen

De f�rslag och �verv�ganden som f�rs fram i promemorian kan sammanfallas p� f�ljande s�tt.

- Notarietj�nstg�ringens l�ngd b�r avkortas fr�n nuvarande tv� och etl
halvt �r lill tv� �r.�� 63

- Etl sk�l f�r denna avkortning �r den utveckling som har skett under�� Prop. 1989/90:100
1980-talet,� bl.a.� inneb�rande delegering av arbetsuppgifter och� be-�� Bil.4
slutsbefogenheler till personal som inte �r lagfaren samt de p�g�ende

str�vandena att avlasta domstolama uppgifter som inte kr�ver domstols�pr�vning. Dessa f�r�ndringar ber�r i h�g grad det traditionella ar�betsomr�det f�r notarier.

- F�r en avkortning talar ocks� tendenser till atl notarier slutar sin tj�nstg�ring i f�rtid och alt den egentliga domamlbildningen, dvs. tiden fr�n del atl man b�rjar som aspirant i �verr�tt till dess man blir assessor, till f�ljd av domamtredningens f�rslag inte konuner all p�g� l�ngre lid �n omkring tre �r.

- Utbytestj�nstg�ringen b�r beh�llas �ven om den sammanlagda liden f�r notarielj�nslg�ringen avkortas lill tv� �r. Vidare b�r vid n�gra tingsr�tter en f�rs�ksverksamhet �ga mm som inneb�r all en notarie kan fullg�ra ett �r av notarietj�nstg�ringen vid en �klagarmyndighet.

- De beh�righetsregler som g�ller i fr�ga om alt f�rordna notarier alt p� eget ansvar utf�ra vissa domarg�rom�l b�r f�renklas. De nuvarande tre beh�righetsgr�nsema b�r ers�ttas med tv�. Den notarie som tj�nst�gjort i ett �r skulle kunna anf�rtros �ven de domarg�rom�l som f�r n�rvarande fordrar en minsta tj�nstg�ringslid om ett och ett halvt �r.

- Utbildning �r etl moment i notarietj�nstg�ringen som i framtiden b�r ges en mera framtr�dande roll. Under tj�nstg�ringen i domstol b�r nolariema i allm�nhet vara knutna lill en eller flera domarrotlar och d�r tj�nstg�ra som medarbetare till domaren.

- NON:s nuvarande uppgifter i fr�ga om antagning av notarier och �vriga �renden som n�mnden i dag har all avg�ra b�r �vertas av domstolsverket. Domstolsverkets beslut b�r kunna �verklagas till NON. N�mnden b�r allts� best� men som en ren fullf�ljdsinstans. N�mndens beslut b�r inte kimna �verklagas. NON b�r dessutom ha kvar sina befogenheter att besluta riktlinjer f�r notarietj�nstg�ringen och ha etl allm�nt ansvar f�r atl f�ra ut information om notarielj�nslg�ringen.

Remissbehandlingen

Promemorian om notariemeriieringen har remissbehandlats. Yttranden har kommit in fr�n 33 instanser.

S� gott som alla remissinstanser har inst�mt i vad som s�gs om inneh�llet i notarietj�nstg�ringen. De allra flesta godtar ocks� den f�reslagna f�r�ndringen i beh�righetsreglerna.

Av de remissinstanser som har yttrat sig �ver f�rslaget att domstolsver�ket skall sk�ta antagningen av notarier har alla utom en tillstyrkt.

N�r del g�ller f�rslaget om en avkorming av liden f�r notariemeriie�ringen har remissynpunkterna varit mer blandade. Tretton remissinstanser tillstyrker en avkortning oberoende av �vriga f�r�ndringar. Tv� instanser har helt avstyrkt f�rslaget i denna del.

�vriga remissinstanser - d�ribland de flesta domstolama - har gjort
sina svar beroende av fr�gan om i vilken m�n som arbetsuppgifter�� 64

kommer att tas bort fr�n tingsr�llema eller fr�gan om utbytestj�nstg�-�� Prop. 1989/90:100 ringen skall vara kvar. En vanlig st�ndpunkt bland dessa remissinstanser�� Bil. 4 �r att man i varje fall borde v�nta med en avkorming av tj�nstg�rings�tiden lill dess det st�r klart hur domstolsv�sendet i stort kommer att gestalta sig i framliden.

En majoritet bland dem som har yttrat sig s�rskilt om utbytestj�nstg��ringen vill beh�lla den. Andra knyter sina svar till fr�gan om den sammanlagda tj�nstg�ringstidens l�ngd; om deima avkortas lill tv� �r, b�r inte utbytestj�nstg�ring f�rekomma. Drygt h�lften av alla re�missinstansema - en majoritet bland dem som yttrat sig i den h�r delen -tillslyrker en f�rs�ksverksamhet med en ett�rig tj�nstg�ring vid �klagarmyndighet. De som �r kritiska lill del f�rslaget menar all tj�nstg�ringstiden i domstol blir f�r kort, om notarien tj�nstg�r ett �r vid �klagarmyndighet.

F�redragandens �verv�ganden

Utg�ngspunkter och sk�l f�r en f�rkortad notariemeritering

Notarietj�nstg�ringen ger de unga juristema en v�rdefull inskolning i juridiskt arbete. Den utg�r ett viktigt praktiskt komplement lill den utbildning som f�rv�rvats genom universitetsstudierna. Jag vill d�rf�r inledningsvis erinra om vikten av all notarietj�nstg�ringen utformas p� ett s�dant s�tt atl den till sin omfattning och i fr�ga om utbildningens inneh�ll motsvarar h�gt st�llda krav.

Som framh�llits i promemorian har del under senare �r skett flera f�r�ndringar i domstolamas arbete som har inskr�nkt det traditionella arbetsomr�det f�r notarierna. Inom flera omr�den som tidigare var f�rbeh�llna notarierna har arbetsuppgifter och beslutander�tt delegerats till personal som inte �r lagfaren. Som exempel kan n�mnas inskriv�nings�renden, m�l om betalningsf�rel�ggande, f�rmynderskaps�renden samt vissa enklare �renden om bl.a avtr�dande av egendom till f�rvalt�ning av boutredningsman. Denna inriktning av arbetsf�rdelningen kom�mer med s�kerhet att forts�tta och b�r ocks� enligt min mening upp�muntras. Delegering �r ett av flera s�tt att rationalisera domstolsarbetet samtidigt som det �r en personalulvecklande �tg�rd, �gnad att ge alla ber�rda personalgmpper st�rre arbetstillfredsst�llelse. Genom delegering kan juristpersonalen avlastas s�dana g�rom�l som inte kr�ver mer ing�ende juridisk sakkunskap samtidigt som andra personalkategorier f�r mer ansvarsfyllda uppgifter.

Som jag nyss konstaterade medf�r delegeringen ocks� en begr�nsning
av notariemas arbetsuppgifter. I samma riktning verkar str�vandena all
p� sikt flytta �ver uppgifter som inte kr�ver domstolspr�vning lill andra
myndigheter. Ett exempel �r det f�rslag lill ny lagstiftning om den s.k.
den summariska processen (m�l om lags�kning, betalningsf�rel�ggande
och handr�ckning) som enligt planema skall �verl�mnas lill lagr�det
inom kort. Avsikten �r att f�resl� all handl�ggningen skall f�ras �ver
fr�n lingsr�ltema till kronofogdemyndighetema. Den summariska pro-�� 65

5�� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4

cessen syssels�tter omkring 75 �rsarbetskrafter f�r notarier i tingsr�t-�� Prop. 1989/90:100
tema.�� Bil. 4

En �verflyttning av arbetsuppgifter fr�n domstolarna lill andra myndigheter medf�r givetvis ocks� all antalet noiarieplalser m�ste minska. Ett minskat antal noiarieplalser medf�r i sin tur all f�rre av de nyutexaminerade juristerna kan erbjudas den v�rdefulla inskolning i juridiskt arbete som notarielj�nslg�ringen ger. Detta kan emellertid i viss utstr�ckning kompenseras genom en �kad genomstr�mningstakt.

Promemorians argument och vad jag nu har sagt talar enligt min mening f�r atl f�rslaget i promemorian att f�rkorta tj�nstg�ringstiden till tv� �r b�r genomf�ras. Under remissbehandlingen har visserligen farh�gor uttryckts f�r all en avkortning kan f� negativa konsekvenser f�r domstolamas effektivitet samt f�r r�ttss�kerheten och notariemeriie�ringens kvalitet. F�r egen del �r jag emellertid �vertygad om atl notarielj�nslg�ringen - med den inriktning och del inneh�ll som jag menar att den b�r ha - �ven med en n�got f�rkortad tj�nstg�ringstid kommer all kunna motsvara de h�ga krav som st�lls p� tj�nstg�ringen.

Del kan inte heller bortses fr�n att det har f�rekommit all notarier, s�rskilt i storstadsomr�dena, avbmtit sin tj�nstg�ring i f�rtid, innan de f�rv�rvat notariemeritering. Jag lycker mig ha f�rst�tt atl m�nga av dagens unga jurister ser en tj�nstg�ringstid som notarie p� tv� och ett halvt �r som alltf�r l�ng och inte alltid upplever den sista tiden som tillr�ckligt berikande och meningsfull. Jag vill i sammanhanget peka p� all samtliga universitet liksom JUSEK st�llt sig positiva till alt f�rkorta liden. Ett ytterligare sk�l f�r en avkortning utg�r f�rslagen i den i dag beslutade propositionen om domarbanan som inneb�r atl domarutbild�ningen skall koncentreras lill omkring tre �r; det finns enligt min mening visst fog f�r argumentet att del b�r r�da en rimlig proportion mellan l�ngden p� notarietj�nstg�ringen och den mer omfattande domarut�bildningen.

Jag anser i likhet med vad som har anf�rts i promemorian all starka sk�l talar f�r att beh�lla de m�jligheter lill utbytestj�nstg�ring som finns i dag, �ven om den sammanlagda liden f�r notarielj�nslg�ringen f�rkortas lill tv� �r. Jag vill dock stryka under vikten av atl nolariema i denna tj�nstg�ring verkligen erbjuds �ndam�lsenliga arbetsuppgifter som �verensst�mmer med notariemeriieringens syfte.

Tj�nstg�ring som �klagare

Som framh�llits i promemorian har utbytestj�nstg�ringen ocks� v�rde
fr�n rekryteringssynpunkt. Del finns, menar jag, anledning all s�rskilt
beakta den aspeklen n�r det g�ller utbytestj�nstg�ringen vid �klagar�
myndighet. Sv�righeterna atl rekrytera kvalificerade jurister �r s�rskilt
framtr�dande inom �klagarv�sendet. Jag anser all det mol den bakgmn�
den finns sk�l att, s�som f�rordas i promemorian, vid n�gra tingsr�tter
genomf�ra en f�rs�ksverksamhet, i vilken en notarie kan fullg�ra sin
tj�nstg�ring ell �r vid en �klagarmyndighet och ett �r vid en domstol.�� 66

Tj�nstg�ring som notarie vid �klagarmyndigheten ger god inblick ocks堠� Prop. 1989/90:100 i domstolsarbetet samtidigt som notarien f�r tillf�lle att f�rdjupa sig i�� Bil. 4 straffr�ttsliga� och�� straffprocessuella� fr�gor.�� Att� tj�nstg�ringen� vid domstol blir relativt kort b�r d�rf�r enligt min mening inte p�verka v�rdet av notariemeriteringen negativt. Det b�r ankomma p� domstols�verket att inom en tre�rsperiod utv�rdera f�rs�ksverksamheten.

Notarietj�nstg�ringens inneh�ll

Jag har tidigare varit inne p� betydelsen av all notarierna s�v�l i domsiolsarbetet som i arbetet vid en utbytesmyndighet ges adekvata och utvecklande arbetsuppgifter. Visserligen kan man inte bortse fr�n att notarien under notariemeriteringen inte bara genomg�r en praktisk utbildning utan ocks� utf�r viktigt arbete f�r den domstol eller den myndighet d�r notarien tj�nstg�r. Jag anser �ndock all det kan finnas sk�l att i framliden ge utbildningsmomentet en mera framtr�dande roll utan att det egentligen b�r medf�ra n�gon nackdel ur effektivitetssyn�punkt. Vad s�rskilt g�ller tj�nstg�ringen i domstol �r det fr�n ut�bildningssynpunkl mest v�rdefulla inslaget den erfarenhet som notarien i arbetet p� en domarrold f�r av hur man bereder och handl�gger m�len, hur man praktiskt l�ser juridiska problem och hur man skriver domar, beslut och protokoll. Tyngdpunkten i notarielj�nslg�ringen b�r d�rf�r ligga p� denna typ av arbete och p� alt p� eget ansvar ulf�ra domarg�ro�m�l. Detta st�ller naturligtvis stora krav p� de domare som arbetar i domstolen. Samtidigt b�r det utbyte som ett n�ra samarbete med yngre jurister ger vara v�rdefullt och verka inspirerande �ven f�r de ordinarie domama.

I anslutning h�rtill vill jag n�got bem�ta de ibland framf�rda p�st�en�dena att notariemeriieringens v�rde minskar om den summariska processen och andra s.k. sidofunktioner - arbetsuppgifter som ofta hittills har utf�rts av notarier - f�rs bort fr�n domstolama. Jag kan inte dela den uppfattningen. Notarietj�nstg�ringen syftar fr�mst till att ge notarien en allm�n tr�ning i r�ttslig analys och metodik och inte lill att ge notarien kunskaper om de r�ttsliga reglema p� ett visst eller vissa omr�den. Ett uttryck f�r detta syns�tt �r alt notariemeritering kan erh�llas s�v�l i tingsr�tt som l�nsr�tt trots all dessa domstolar har skilda verksam�hetsomr�den och i stor utstr�ckning till�mpar olika regelsystem. H�rtill kommer att vi, som jag redan n�mnt, haft en fortl�pande utveckling betr�ffande just sidofunkiionema som inneb�r att det numera i stor utstr�ckning �r bitr�despersonal och inte notarier som beslutar i dessa m�l och �renden. Jag �r f�r egen del �vertygad om att denna utveckling har gynnat b�da dessa personalgmpper och snarast haft en positiv effekt p� notarietj�nstg�ringens utbildningsv�rde.

Beh�righetsrcglema

Fr�n flera remissinstanser har framh�llits betydelsen av att notarierna

f�r verka sj�lvst�ndigt och under egel ansvar. Som framg�r av vad jag�� 67

nyss sagt anser ocks� jag att m�jligheten all p� eget ansvar utf�ra�� Prop. 1989/90:100
domarg�rom�l �r ell v�sentligt inslag i notariemeriteringen.�� Bil. 4

M�jligheterna h�rtill styrs av olika beh�righetsregler i tingsr�ttsin-siruktionen och l�nsr�llsinstruktionen. Nuvarande beh�righetsregler �r knutna lill tre olika minsta tj�nstg�ringstider, n�mligen sex m�nader, ett �r samt ett och ell halvt �r. Promemorians f�rslag att ers�tta dessa beh�righetsgr�nser med tv� har tillstyrkts av s� gott som alla re�missinstanser. Jag ansluter mig ocks� till den uppfattningen. Med enbart tv� gr�nser kan notariemas arbetsuppgifter b�tlre anpassas till s�v�l deras individuella f�mts�ttningar som arbetsf�rh�llandena i den enskilda domstolen. Jag f�rordar d�rf�r all de tv� f�rsta beh�righetsgr�nsema beh�lls. Den notarie som har tj�nstgjort i ett �r skulle d�rmed kunna anf�rtros s�dana domarg�rom�l som f�r n�rvarande fordrar en minsta tj�nstg�ringstid om ett och ett halvt �r. Jag vill stryka under all domstolen, f�r all f�rordna en notarie att sj�lvst�ndigt ulf�ra domarg�ro�m�l, alltid m�ste bed�ma s�v�l den enskilde notariens l�mplighet f�r uppgiften som sv�righetsgraden p� de m�l och �renden som notarien skall handl�gga. I m�nga fall m�ste detta ansvar ut�vas s� att den ordinarie rolelinnehavaren eller den annars ansvarige domaren bed�mer l�mpligheten av varje enskilt m�l eller �rende f�r sig. F�r att allm�nhe�tens f�moende f�r r�ttskipningen skall kunna uppr�tth�llas �r det av st�rsta vikt alt de notarier som anf�rtros domarg�rom�l �r tillr�ckligt erfama och mogna f�r den �lagda uppgiften.

Notarien�mnden

N�r det g�ller fr�gan om vilken myndighet som b�r anta notarier kan jag lill en b�rjan konstatera att de flesta fr�gor av principiell betydelse r�rande meritv�rdering m.m. numera �r l�sta. De flesta tills�ttnings�ren�den �r s�ledes av relativt enkel beskaffenhet. Ocks� i fr�ga om �vriga �renden som NON handl�gger f�religger i de flesta fall en klar praxis. Jag delar d�rf�r promemorians bed�mning att domstolsverket skall �verta NON:s uppgifter avseende antagning av notarier och �vriga �renden som n�mnden i dag har att avg�ra. NON b�r beh�llas som en ren fullf�ljdsinstans till domstolsverket. N�mndens beslut b�r inte kunna �verklagas. D�rigenom kan regeringen ocks� befrias fr�n f�rvaltnings�renden som r�r notarier. NON b�r vidare ha kvar sina befogenheter alt besluta riktlinjer f�r notarietj�nstg�ringen och ell allm�nt ansvar f�r alt f�ra ul informaiion om denna.

Genomf�rande

Jag avser att senare �terkomma till regeringen med de f�rslag lill
f�rordnings�ndringar som f�ljer av de �verv�ganden jag nu har redogjort
f�r. I fr�ga om n�r f�r�ndringama kan genomf�ras vill jag s�ga f�ljande.
Avkortningen av tiden f�r notarielj�nslg�ringen �r som jag ser det i
inte ov�sentlig grad avh�ngig av f�rslaget r�rande den summariska
processen. En �verflyttning av ber�rda �renden lill kronofogdemyn-�� 68

dighetema skall enligt planema ske den 1 januari 1992. Enligt min Prop. 1989/90:100 mening b�r emellertid en avkortning av tiden f�r notarietj�nstg�ringen Bil. 4 kunna ske redan dessf�rinnan. Avkormingen av tj�nstg�ringstiden b�r enligt min mening genomf�ras den 1 januari 1991. De �verg�ngsbe�st�mmelser som blir n�dv�ndiga b�r d�rvid utformas p� ett s�danl s�tt att de inte missgynnar de notarier som har p�b�rjat sin tj�nstg�ring innan den nya ordningen tr�tt i kraft. Men det �r samtidigt viktigt att beakta domslolamas intresse av att �verg�ngen till en kortare notarielid inte f�rsv�rar planeringen av domsiolsarbetet.

�vriga f�r�ndringar som jag har behandlat h�r b�r kunna genomf�ras den 1 juli 1990.

4. Kortare v�ntetider i tingsr�tterna

Domstolsverket inledde under h�sten 1988 ett projekt som kallats Kortare v�ntetider i tingsr�llema m.m. Tv� f�rh�llanden har varit av s�rskild betydelse f�r tillkomsten av projektet. Del �r dels de �ndringar i r�tteg�ngsbalken som tr�dde i kraft den 1 januari 1988 och som bl.a. syftar till att effektivisera ivislem�lsprocessen, dels domstolamas allt mer �kande arbetsb�rda. Arbelet har nu avslutats och resultatet har redovisats i rapporten DV 1989:8. I ett s�rskilt h�fte har de viktigaste avsnitten i rapporten sammanfattats. H�ftet �r avsett som en handledning f�r domstolama i str�vandena all effektivisera verksamheten. Alla domstolar har tillst�llts materialet.

I rapporten redovisas olika v�gar f�r att f�rkorta omloppsiidema i m�l och �renden vid tingsr�llema. S�rskild vikt l�ggs vid planering av och m�ls�iming f�r verksamheten, ledarskapsfr�gor och arbetsf�rdelning.

En del av arbetet har som en f�ljd av all domstolama ing�r i f�rs�ks�verksamhet med tre�riga budgetramar inriktats p� m�jlighetema all anv�nda nya planeringsmetoder i domstolarna. I rapporten ing�r en handledning f�r genomf�rande av en organisations�versyn och exempel p� verksamhetsplanering.

Enligt min mening �r det viktigt att de enskilda domstolama - och d� avser jag alla typer av domstolar - sj�lva ser �ver sin organisation, planerar sin verksamhet och s�tter upp m�l som man gemensamt kan arbeta mol. Del material som domstolsverket tagit fram utg�r en god gmnd f�r ett s�dant arbete.

Vid den kartl�ggning som gjordes i inledningsskedet av projektet
framkom att tingsr�llema normalt prioriterade brottm�len och att
omloppsiidema f�r dessa m�l i allm�nhet kunde betraktas som accep�
tabla. D�remot fann man att handl�ggningstidema f�r disposiliva
tvistem�l ofta blir on�digt l�nga. Del visade sig ocks� att alla de
m�jligheter till en effektivare handl�ggning av tvistem�l som 1988 �rs
�ndringar i r�tteg�ngsbalken ger inte lagits till vara p� alla h�ll.
Eftersom jag ser det som myckel angel�get alt man umyttjar de
m�jligheter till f�rb�ttringar som den nya lagstiftningen erbjuder �r del
min f�rhoppning all ett resultat av domstolsverkels projekt och de�� 69

informations�tg�rder som domstolsverket avser att vidta blir atl reglema�� Prop. 1989/90:100
uppm�rksammas mer.�� Bil. 4

Domstolsverket har under utredningsarbetet utbytt erfarenheter med domslolspersonal som p� skilda h�ll arbetar med andra projekt med liknande inriktning. Som exempel kan n�mnas del s.k. f�mydseprojektet som G�ieborgs tingsr�tt drivit med ekonomiskt st�d fr�n n�mnden f�r statliga f�rnyelsefonder och med hj�lp av ett konsultf�retag. Som en f�ljd av del projektet har regeringen nyligen beslutat om en s�rskild f�rordning om f�rs�ksverksamhet vid G�teborgs tingsr�tt med delegering av vissa arbetsuppgifter. M�jlighet har d�rigenom �ppnats atl �verl�ta beslutander�tten i vissa fr�gor lill erfama och kunniga domslolsbilr�den.

Avsikten �r nu all tingsr�tten praktiskt skall pr�va de nya arbetsmeto�der som man kommit fram till i utredningsarbetet.

�ven hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge har, med ekonomiskt st�d av justitiedepartementet, p�b�rjat ett projekt i syfte all unders�ka m�jlighe�tema att genom �ndrad arbetsf�rdelning och nya arbetsmetoder �stad�komma etl b�ttre resursutnyttjande. En utv�rdering av projektet skall vara klar i juli 1991.

Jag avvaktar med intresse resultaten av de p�g�ende projekten och ser ocks� fram mot att �ven andra domstolar tar initiativ till ett aktivt f�myelsearbete.

5. Tre�riga budgetramar

Domstolsv�sendet ing�r fr.o.m. budgel�rel 1989/90 i f�rs�ket med tre�riga budgettamar. Detta inneb�r all verksamhetens inriktning och medelstilldelningen har lagts fast t.o.m. budget�ret 1991/92. Endast v�sentliga f�r�ndringar i arbetsl�get eller personalsituationen b�r f�ranleda en ompr�vning av verksamheten eller medelstilldelningen. Jag �terkommer till s�dana fr�gor under domstolsanslagen.

6. Lokalf�rs�rjningen inom domstolsv�sendet m.m.

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r domstolsv�sendet och r�ttshj�lps�n�mndema. Lokalytorna uppg�r till ca 358 000 m2. Under innevarande budget�r disponeras ca 271 milj.kr. f�r lokalema. Del motsvarar ca 15 procent av myndighelemas f�rvalmingskosmader.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen

dels f�resl�r riksdagen att godk�nna de riktlinjer f�r en samord�ning av f�rs�kringsr�ttema med vissa kammarr�tter som jag angett i del f�reg�ende (avsnitt 2),

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt i del f�reg�ende om notariemeriteringen (avsnitt 3).

70

D 1. Domstolsverket

1988/89� Utgift�� 51 545 156

1989/90� Anslag�� 51 433 000

1990/91�� F�rslag�� 56 222 000

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts 667 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

Domstolsverket �r central f�rvaltningsmyndighet f�r de allm�nna domstolama, de allm�nna f�rvaltningsdomstolama, bostadsdomslolen, arrende- och hyresn�mnderna, f�rs�kringsdomstolama, r�ttshj�lpsn�mn�dema och de allm�nna advokalbyr�ema. Domstolsverket har ocks� lill uppgift all p� det allm�imas v�gnar f�ra talan mol beslut i r�ttshj�lps-fr�gor.

Chef f�r domstolsverket �r en generaldirekt�r. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhel och en juridisk enhet. Dessutom finns ell sekretariat och en personalansvarsn�mnd.

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnadema f�r verksamheten vid notarien�mnden, tj�nslef�rslagsn�mnden f�r domstolsv�sendet och besv�rsn�mnden f�r r�ttshj�lpen.

Prop. 1989/90:100 Bil.4

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Personal

Summa

183

-

Anslag

F�rvaltningskostnader

43 233 000'

+4 465 000

(d�rav l�nekostnader)

(27 486 000)'

(+2 919 000)

Blanketter m.m. inom

domstolsverkets

verksamhetsomr�de

7 450 000

+ 1 074 000

Eng�ngsanvisning

750 000

./. 750 000

Summa

51 433 000'

+4 789 000

' Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 667 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

71

Domstolsverket�� Prop. 1989/90:100

Bil.4

1.� Enligt 1989 �rs budgetproposition skall ett huvudf�rslag till�mpas
p� domstolsverket f�r budgetperioden 1989/90 - 1991/92.

Domstolsverket yrkar all anslaget f�r budget�ret 1990/91 i f�rh�llande lill vad som anvisats i budgetpropositionen 1989 bl.a. r�knas upp enligt p. 2 - 4.

2.      F�r att �ka utbildningsverksamheten och snabba p� ADB-utbyggna-dcn vid domstolama beg�rs 550 000 kr.

3. F�r f�rst�rkt intern redovisningskoniroll beg�rs 400 000 kr.

4. F�r vissa administrativa uppgifter som domstolsverket �vertagit fr�n domstolama beg�rs 800 000 kr.

Domstolsverket yrkar i f�rh�llande till det anslag som beg�rs f�r budget�ret 1990/91 of�r�ndrat anslag f�r budget�ret 1991/92.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r all anslaget ber�knas enligt det tre�riga huvudf�rslag som lades fast inf�r budget�ret 1989/90.

F�r vissa administrativa arbetsuppgifter som domstolsverket �vertagit fr�n domstolama b�r en omf�ring med sammanlagt 800 000 kr. ske fr�n domsiolsanslagen till domstolsverket.

Under �terstoden av den tre�riga budgetperioden inneb�r detta atl anslaget - med utg�ngspunki fr�n anslaget f�r budget�ret 1989/90 -uppg�r till f�ljande.

Blidget�ret 1990/91�� Budget�ret 1991/92

56 222 000 kr.�� 55 098 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Domstolsverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell ramanslag p� 56 222 000 kr.

D 2. Allm�nna domstolama m.m.

1988/89� Utgift'�� 1 281 807 040

1989/90� Anslag�� 1 254 357 000

1990/91�� F�rslag�� 1 368 779 000

'Anslaget�� D�� 2.�� Allm�nna�� domstolarna�� och�� D�� 4.�� Bostadsdomstolen�� ch hyresn�mndema m.m.

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts
27 459 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader
f�r l�ner och pensioner m.m.�� 72

Allm�nna domstolar �r lingsr�ltema, hovr�ttema och h�gsta domsto-�� Prop. 1989/90:100
len.�� Bil. 4

Tingsr�llema �r allm�nna underr�tter. Del finns 97 tingsr�tter.

Hovr�ttema �r �verr�tter i de m�l som �verklagas fr�n tingsr�llema. Del finns 6 hovr�tter, Svea hovr�tt (15 avdelningar, varav 13 f�r allm�nna m�l och 2 f�r vatten- och fastighetsm�l), G�ta hovr�tt (4 avdelningar), hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge (5 avdelningar), hovr�tten f�r V�stra Sverige (6 avdelningar), hovr�tten f�r Nedre Norrland (2 avdelningar) och hovr�tten f�r �vre Norrland (2 avdel�ningar).

H�gsta domstolen �r �verr�tt i de m�l som �verklagas fr�n hovr�ttema. Domstolen �r indelad i tre avdelningar. I domstolen finns tjugofem justitier�d. Fyra av dessa tj�nstg�r f�r n�rvarande i lagr�det. F�r h�gsta domstolen finns ett s�rskilt kansli lill vilket revisionssekreterare �r knutna.

Fr�n anslaget betalas ocks� kosmadema f�r de kanslig�rom�l f�r statens ansvarsn�mnd som fullg�rs av Svea hovr�tt.

Hyresn�mndema har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljen�mnd i hyrestvister saml atl avg�ra vissa typer av s�dana tvister. Arren�den�mndema har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av n�mndema har tv� eller tre l�n som verksamhetsomr�de. Hyresn�mn�dema har gemensamt kansli med arrenden�mndema. S�dana kanslier finns p� tolv orter.

Bostadsdomstolen �r �ver- och slutinstans i de �renden som avg�rs av hyresn�mndema.

73

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil.4

F�redraganden

Personal

H�gsta domstolen

Justitier�d, kanslichef

och revisionssekreterare

64

�vrig personal

55

Hovr�tterna

Domare och hovr�ttsfiskaler

379

�vrig personal

298

Tingsr�tterna

Domare

663

Tingsnotarier

610

�vrig personal

2 471

Bostadsdomslolen

Domare och f�redragande

13

�vrig personal

8

Hyresn�mnderna

Hyresr�d

30

�vrig personal

91

Summa

4 682

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Reseers�ttningar Lokalkostnader Ers�ttning till n�mndem�n

Summa

998 968 000' (926 056 000)'

11 857 000 203 570 000

39 962 000

1 254 357 000'

+ 154 860 000

(+ 105 208 000)

./. 11 857 000"

+ 11 381 000

./. 39 962 000"

114 422 000

'Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 27 459 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C� 17. T�ckning av� merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m. 'Medel anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

Domstolsverket

Enligt 1989 �rs budgetproposition skall n�gol huvudf�rslag inte till�mpas p� anslaget f�r budget�ret 1990/91.1 st�llet skall anslaget - i f�rh�llande

74

lill vad som anvisats f�r budget�ret 1989/90 - tillf�ras 2,4 milj. kr. f�r�� Prop. 1989/90:100
fortsatta satsningar p� ADB och utbildning.�� Bil. 4

Domstolsverket yrkar att anslaget f�r budgel�rel 1990/91 i f�rh�llande till vad som anvisats i 1989 �rs budgetproposition r�knas upp med sammanlagt 16 milj. kr. f�r personalf�rst�rkningar vid de domstolar d�r arbetsl�get �r s�rskilt besv�rligt, f�r all snabba p� inf�randet av ADB-st�d och f�r all �ka utbildningen.

1970 den 31 december	4665
1971 "	4719
1972"	4569
1973"	3690
1974"	3657
1975"	3710
1976 "	3811
1977"	3 808
1978"	3850
1979"	3951
1980"	3979
1981"	4016
1982"	3810
1983"	3 790
1984"	3816
1985"	3858
1986"	3880
1987"	3722
1988"	3695
1989 den 1 december	3 546

Omr�de	Antal titlar, ca
justitiedepartementet	100
utrikesdepartementet	100
f�rsvarsdepartementet	2000
socialdepartementet	600
kommunikationsdepartementet	2000
finansdepartementet	2 500
utbildningsdepartementet	1700
jordbruksdepartementet	800
arbetsmarknadsdepartementet	1200
bostadsdepartementet	400
industridepartementet	200
civildepartementet	3 700
milj�- och energidepartementet	300
Summa	15600

1964	35200
1982	25100
1983	22200
1984	20700
1985	22000
1986	21700
1987	20700
1988	20300

30000	2100
14400	7800
13 300	6200
12 700	5600
13400	6100
12000	6800
12100	5 700
11600	5400

Dep.	Antal	Delegerade		�terst�r den 1
	1987	1988		januari 1989
		Antal	%
SB	6	0	0	6
Ju	1272	39'	3	1260
UD	240	29	12	211
F�	521	8	2	525
S	183	39"	27	101
K	105	32	30	73
Fi	279	146	53	133
U	1686	55'	3	1685'
Jo	337	83	25	254'
A	164	22	13	142
Bo	75	21	28	54
I	175	84	48	91
C	675	467	68	208*
ME	102	49	48	62
Summa	5820	1074	19	4805�

1989/90	Ber�knad �ndring 1990/91
	F�redraganden
14815000 11949000 6265000	-1-1 152000 (+�� 901000) -1-�� 750000
21080000	-1-1902000
1065000	+�� 35000
20015000	+ 1867000

1988/89 Utgift	6416000
1989/90 Anslag	7625000
1990/91 F�rslag	7459000

		Prop. 1989/90:100 Bil. 3
1989/90	Ber�knad �ndring 1990/91	Prop. 1989/90:100 Bil. 3
	F�redraganden
7401000* 5771000 320000	-166000 ( + 880000)
7721000	-166000
96000	.-
7625000	-166000

	Anvisat	F�rslag
	1989/90	1990/91
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m.m.	100,0	106,7
B. Vissa tillsynsmyndig-	4,5	5,0
heter m.m.
C. �klagarv�sendet	380,7	421,8
D. Domstolsv�sendet m.m.	1775,1	1941,7
E. Kriminalv�rden	2213,8	2478,4
F. R�ttshj�lp m.m.	438,9	637,0
G. Oviiga myndigheter	27,6	31,6
H. Diverse	145,4	182,0

	Kvadratmeter	Milj.	kr.
�klagarv�sendet	50 000	39
Domstolsv�sendet och
r�ttshj�lpsn�mnderna	358 000	271
Kriminalv�rden	529 000	200
�vriga	3 700	4

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag	24�� 349 760' 21 148 000 25�� 091 000
' Varav f�r extra utgifter 388 955 kr.
	1989/90	Ber�knad �ndring 1990/91
		F�redragande
Personal
Summa	64	-
Anslag F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Representationsbidrag Summa	21 094 000 (18 121 000) 50 000 21 148 000	+ 3 943 000 (+ 3 660 000) 0 + 3 943 000

			�� Prop. 1989/90:100
	1989/90	Ber�knad �ndring 1990/91	Bil.4
		F�redraganden
Personal
Summa	151	+ 1
Anslag
F�rvaltningskostnader	41 120 000	+ 3 905 000
(d�rav l�nekostnader)	34 444 000	(+ 3 208 000)
Summa	41 120 000	+ 3 905 00

1988/89� Utgift	6 164 900
1989/90� Anslag	4 539 000
1990/91�� F�rslag	4 993 000

Personal
�ver�klagare	17
Stats�klagare	21
Chefs�klagare, kammar-
�klagare och
distrikts�klagare	486
Assistent�klagare	98
�klagaraspiranter	35
�vrig personal	530

Personal
H�gsta domstolen
Justitier�d, kanslichef
och revisionssekreterare	64
�vrig personal	55
Hovr�tterna
Domare och hovr�ttsfiskaler	379
�vrig personal	298
Tingsr�tterna
Domare	663
Tingsnotarier	610
�vrig personal	2 471
Bostadsdomslolen
Domare och f�redragande	13
�vrig personal	8
Hyresn�mnderna	8
Hyresr�d	30
�vrig personal	91