Regeringens proposition 1989/90:100

med fbrslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91


Prop. 1989/90:100


Regeringen f�rel�gger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 december 1989 f�r de �lg�rder och de �ndam�l som framg�r av f�redragandenas hemst�llan.

P� regeringens v�gnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga �ndam�l

Det i 1990 �rs budgetproposition framlagda f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 visaren omslutning av 408 256 milj. kr. Detta inneb�r en minskning i f�rh�llande till vad som nu ber�knas f�r innevarande budget�r med 3 832 milj. kr. Budgetf�rslaget utvisar ett underskott om 368 milj. kr. Del i 1989 �rs budgetproposition framlagda f�rslaget innebar ett �verskott om 423 milj. kr. f�r innevarande budget�r. Detta �verskoll ber�knas numera lill 18 510 milj. kr.

1 bilagoma 1-20 i budgetpropositionen redovisas regeringens f�rslag till de i statsbudgeten ing�ende inkomst- och utgiftsposterna n�rmare. 1 bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgmnd av den samh�llsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetf�rsla�get.

I bilaga 2 behandlas utvecklingen av offentlig sektor med utg�ngspunkt i dels de fr�gor som bereds inom olika fackdepartemenl dels vissa mer �vergripande utvecklingsfr�gor.

1�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO


 


Prop. 1989/90:100

Statsbudget f�r budget�ret 1990/91

Inkomster:

Skatter������������������������������������������������������������������������������������������� 359164 701000

Inkomster av statens verksamhet��������������������������������������������������������� 38 306 300000

Inkomster av f�rs�ld egendom������������������������������������������������������������������� 26 300 000

�terbetalning av l�n������������������������������������������������������������������������������ 7 307 154 000

Kalkylm�ssiga inkomster����������������������������������������������������������������������� 3083477000

Summa kr.���� 407 887 932 000

Underskott���������������������������������������������������������������������������������������� 368530000

Summa kr.���� 408256462000


 


Prop. 1989/90:100


Ulgiftsanslag:

Kungliga hov- och slottsslatema

J ustitiedepartementet

Utrikesdepartementet

F�rsvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbmksdepartementel

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Milj�- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

R�ntor p� statsskulden m. m.

Of�mtsedda utgifter


47816000

5 804202000

14997 806000

35 453 526000

113858410000

16121722000

26289489000

55 716347000

5196213000

27 284912000

21008 726000

2454669000

15 687491000

1765138000

568995000

56000000000

I OOOOOO

398256462000


 


Ber�knad �vrig medelsf�rbrukning:

Minskning av anslagsbeh�llningar �kad disposition av r�riiga krediter


1 500000000 500000000


2000000000


 


Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto


8000000000������� 10000000000


Summa kr.���� 408 256462000


 


Prop. 1989/90:100.

Specifikation av statsbudgetens inkomster 1990/91

 

1990/91

Tusental kr.

 

1000 Skatter:

 

 

1100 Skatt p� inkomst:

 

 

1110 Fysiska personers inkomst-

 

 

skatt:

 

 

1111 Fysiska personers inkomst-

 

 

skatt

72477000

72477000

1120 Juridiska personers inkomst-

 

 

skatt:

 

 

1121 Juridiska personers inkomst-

 

 

skatt

27641000

27641000

7130 Of�rdelbara inkomstskatter:

 

 

1131 Of�rdelbara inkomstskatter

1100000

1100 000

1140 �vriga inkomstskatter:

 

 

1141 Kupongskatt

270000

 

1142 Utskiftningsskatt och ers�tt-

 

 

ningsskatt

10000

 

1143 Bevillningsavgift

5000

 

1144 Lotteri vinstskall

1467900

1752900������ 102970000

1200 Lagstadgade socialavgifter:

 

 

1211 Folkpensionsavgifl

45137000

 

1221 Sjukf�rs�kringsavgift, netto

-7 743000

 

1231 Bamomsorgsavgift

13203000

 

1241 Vuxenulbildningsavgift

1587000

 

1251 �vriga socialavgifter,netlo

-7494000

 

1271 Inkomster av arbetsgivaravgif-

 

 

ter till arbetarskyddsverkets

 

 

och arbelsmilj�insilulels verk-

 

 

samhet

211000

 

1281 Allm�n l�neavgift

2039000

46 940000������� 46940000

1300 Sk�rt p� egendom:

 

 

1310 Skatt p� fast egendom:

 

 

1311 Skogs v�rdsa vgi fler

440000

 

1312 Fastighetsskart

6050000

6490000

1320 F�rm�genhetsskatt:

 

 

1321 Fysiska personers f�rm�gen-

 

 

hetsskall

3571000

 

1322 Juridiska personers f�rm�gen-

 

 

hetsskatt

70000

3641000

1330 Arvsskall och g�voskall:

 

 

1331 Arvsskart

950000

 

1332 G�voskall

290000

1240000

1340 �vrig skatt p� egendom:

 

 

1341 St�mpelskart

5975000

 

1342 Skatt p� v�rdepapper

5 700000

11675000������� 23046000 4


 


Prop. 1989/90:100

 

1990/91

Fusental kr.

 

1400 Skatt p� varor och tj�nster:

 

 

1410 Allm�nna f�rs�dningsskatter:

 

 

1411 Merv�rdeskatt

115 500000

7755�0

1420, 1430 Skall p� specifika varor:

 

 

1421 Bensinskart

18 700000

 

1422 S�rskilda vamskatter

1154000

 

1423 F�rs�ljningsskatt p� motorfor-

 

 

don

2297000

 

1424 Tobaksskatt

5100000

 

1425 Skatt p� spritdrycker

6050000

 

1426 Skatt p� vin

2630000

 

1427 Skatt p� mall- och l�skedrycker

2280000

 

1428 Energiskatt

. 16220000

 

1429 S�rskild avgift p� svavelhaltigt

 

 

br�nsle

1

 

1431 S�rskild skatt f�r oljeproduk-

 

 

ter m.m.

1430000

 

1432 Kassettskatt

200000

 

1433 Skatt p� videobandspelare

251800

 

1434 Skatt p� viss elektrisk kraft

962000

 

1435 S�rskild skatt mot f�rsuming

102000

57376801

1440 �verskoll vid f�rs�ljning av va-

 

 

ror med statsmonopol:

 

 

1441 AB Vin-& Spritcentralens in-

 

 

levererade �verskott

100000

 

1442 Systembolaget ABs inleverera-

 

 

de �verskott

160000

260000

1450 Skatt p� tj�nster:

 

 

1451 Reseskatt

444000

 

1452 Skatt p� annonser och reklam

1092000

 

1453 Totalisatorskatt

575000

 

1454 Skatt p� spel

80000

2191000

7-60 Skatt p� v�gtrafik:

 

 

1461 Fordonsskatt

4035000

 

1462 Kilometerskatt

3400000

7435 000

1470 Skatt p� import:

 

 

1471 Tullmedel

3 300000

3300000

1480 �vriga skatter p� varor och

 

 

tj�nster:

 

 

1481 �vriga skatter p� varor och

 

 

tj�nster

45000

 

1482 Investeringsavgift

100000

145 000����� 186207801

Summa skatter�� 359164701


 


Prop. 1989/90:100


1990/91


Tusental kr.


2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 R�relse�verskort:


2110 Aff�rsverkens inlevererade

 

�verskott:

 

2111 Postverkets inlevererade �ver-

 

skott

46240

2112 Televerkels inlevererade �ver-

 

skoll

198000

2113 Statens j�mv�gars inleverera-

 

de �verskoll

0

2114 Luftfartsverkets inlevererade

 

�verskott

345000

2115 Aff�rsverket FFVs inleverera-

 

de �verskoll

97200

2116 Statens vattenfallsverks in-

 

levererade utdelning

750000

2117 Dom�nverkets inlevererade

 

�verskott

192000

2118 Sj�fartsverkets inlevererade

 

�verskott

46900

2119 Statens vallenfallsverks in-

 

leverans av motsvarighet till

 

statlig skall

866 600

2120 �vriga myndigheters inlevere-

 

rade �verskott:

 

2123 Inlevererat �verskott av uthyr-

 

ning av ADB-utmstning

145235

2124 Inlevererat �verskoll av riks-

 

g�ldskonlorets garantiverk-

 

samhet

0

2130 Riksbankens inlevererade �ver-

 

skott:

 

2131 Riksbankens inlevererade

 

�verskoll

6600000

2750 �verskott fr�n spelverksamhet:

 

2151 Tipsmedd

1457000

2152 Lotterimedel

1064000


2541940

145235

6600000

2521000������� 11808175


 


2200 �verskott av statens fastig�hetsf�rvaltning:

2270 �verskott av fastighetsf�rvalt�ning:

2211 �verskoll av kriminalv�rds�styrelsens fastighetsf�rvalt�ning

2214    �verskott av byggnadsstyrel�sens verksamhet

2215           �verskott av generaltullstyrel�sens fastighetsf�rvaltning


O

690827

O


690827���������� 690827


 


Prop. 1989/90:100

 

1990/91���������������������������������������������������������������� Tusental kr.

2300 R�nteinkomster:

 

2310, 2320 R�ntor p� n�ringsl�n:

 

2311 R�ntor p� lokaliseringsl�n

120000

2313 R�nteinkomster p� statens av-

 

dikningsl�n

40

2314 R�nteinkomster p� l�n till fis-

 

kerin�ringen

9038

2316 R�nteinkomster p� vallen-

 

kraflsl�n

148

2317 R�nteinkomster p� luftfarts-

 

l�n

10

2318 R�nteinkomster p� statens l�n

 

till den mindre skeppsfarten

6000

2321 R�nteinkomster p�

 

skogsv�gl�n

35

2322 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n.

 

kammarkollegiet

203063

2323 R�ntor p� �vriga n�ringsl�n.

 

lantbmksstyrelsen

2 530

2324 R�ntor p� televerkets statsl�n

250436

2325 R�ntor p� postverkets statsl�n

46240

2326 R�ntor p� affarverkel FFVs

 

statsl�n

16 540

2327 R�ntor p� statens vatten-

 

fallsverks statsl�n

2 205 552���������� 2859632

2330 R�ntor p� bostadsl�n:

 

2331 R�nteinkomster p� egna-

 

hemsl�n

0

2332 R�nteinkomster p� l�n f�r bo-

 

stadsbyggande

6550000

2333 R�nteinkomster p� l�n f�r

 

bostadsf�rs�rjning f�r mindre

 

bemedlade bamrika familjer

180

2334 R�ntor p� �vriga bostadsl�n.

 

bostadsslyrdsen

1000��������� 6551180


 


Prop. 1989/90:100

 

1990/91��� ���������������������������������������������������������Tusental kr.

2340 R�ntor p� studiel�n:

 

 

2341 R�nteinkomster p� statens l�n

 

 

f�r universitetsstudier och ga-

 

 

rantil�n f�r studerande

170

 

2342 R�nteinkomster p� allm�nna

 

 

studiel�n

20500

20670

2350 R�ntor p� energisparl�n:

 

 

2351 R�ntor p� energispari�n

330000

330000

2360 R�ntor p� medel avsatta tid

 

 

pensioner:

 

 

2361 R�ntor p� medd avsalta lill

 

 

folkpensionering

6000

6000

2370 R�ntor p� beredskapslagring:

 

 

2371 R�ntor p� beredskapslagring

 

 

och f�rr�dsanl�ggningar

613123

613123

2380,2390 �vriga r�nteinkomster:

 

 

2381 R�nteinkomster p� l�n till per-

 

 

sonal inom utrikesf�rvaltning-

 

 

en m.m.

0

 

2383 R�nteinkomster p� statens bo-

 

 

s�tlningsl�n

200

 

2384 R�nteinkomster p� l�n f�r

 

 

kommunala markf�rv�rv

0

 

2385 R�nteinkomster p� l�n f�r stu-

 

 

denlk�rlokaler

100

 

2386 R�nteinkomster p� l�n f�r all-

 

 

m�nna samlingslokaler

15000

 

2389 R�nteinkomster p� l�n f�r in-

 

 

ventarier i vissa specialbost�-

 

 

der

124

 

2391 R�nteinkomster p� markf�r-

 

 

v�rv f�r jordbmkets rationali-

 

 

sering

800

 

2392 R�ntor p� intressemedel

10000

 

2394 �vriga r�nteinkomster

70000

 

2395 R�ntor p� s�rskilda r�kningar

 

 

i riksbanken

1600000

 

2396 R�nteinkomster p� det av

 

 

byggnadsstyrelsen f�rvaltade

 

 

kapitalet

1637000

3333224������� 13713829


2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier


712584


712584���������� 712584


 


Prop. 1989/90:100


1990/91


Tusental kr.


2500 Offentligr�ttsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter�������������������������� 643 016

2522    Avgifter f�r granskning av fil�mer och videogram�������� 5000

2523    Avgifter f�r s�rskild pr�vning och fyllnadspr�vning inom

skolv�sendet������������������������������������� 1540

2527    Avgifter f�r statskontroll av krigsmaterieltillverkning�� I

2528    Avgifter vid bergsstalen���������������������� 2130

2529    Avgifter vid patent- och regisl-reringsv�sendet��������� 7 205

 

2531    Avgifter f�r registrering i f�r�enings- m. fl. register������ 34 377

2532    Uts�kningsavgifter�������������������������� 106 590

2534Vissa avgifter f�r registrering

av k�rkort och motorfordon��������������� 185025

2535          Avgifter f�r statliga garantier�������������� 123188

2536          Lotteriavgifter������������������������������������� 2 100

2537          Milj�skyddsavgift������������������������������ 18 550

2538    Milj�avgift p� bek�mpnings�medel och handelsg�dsel174 100

2539          T�ktavgift���������������������������������������� 16600

 

2541           Avgifter vid tullverket���������������������� 118400

2542    Patientavgifter vid tandl�kar�utbildningen 5 100

2543           Skatteulj�mningsavgift������������������� 7746000

2544    Avgifter i �renden om lokala kabels�ndningar 22 334

2545           N�rradioavgifter�������������������������������� 4095

2546    Avgifter vid registrering av fri�tidsb�tar�� 9000

2547    Avgifter f�r statens Ide-n�mnds verksamhet�� 3 721

9228072�������� 9228072

2600 F�rs�ljningsinkomster:

 

 

2611 Inkomster vid kriminalv�rden

175000

 

2612 Inkomster vid statens r�ttske-

 

 

miska laboratorium

10885

 

2619 Inkomster vid riksantikvarie-

 

 

�mbetet

300

 

2624 Inkomster av uppb�rd av fel-

 

 

parkeringsavgifter

90104

 

2625 Utf�rs�ljning av beredskapsla-

 

 

ger

140000

 

2626 Inkomster vid banverket

760000

1176289


 


Prop. 1989/90:100

 

1990/91

Tusental kr.

 

 

2700 B�ter m.m.:

 

 

 

2711���� Restavgifter

2712���� B�lesmedd

2713���� Vattenf�roreningsavgift

436423

270100

1

706524

706524

2800 �vriga inkomster av statens verksamhet:

 

 

 

2811 �vriga inkomster av statens verksamhet

270000

270000

270000

Summa inkomster av statens verksamhet�� 38 306 300

3000 Inkomster av f�rs�ld egendom:

3100 Inkomster av f�rs�lda byggna�der och maskiner m. m.:

i770 Aff�rsverkens inkomster av f�r�s�lda fastigheter och maskiner: 3113 Statens j�mv�gars inkomster av f�rs�lda fastigheter och ma�skiner


3115 Afiarsverket FFVs inkomster av f�rs�lda fastigheter och ma�skiner

i720 Statliga myndigheters inkoms�ter av f�rs�lda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalv�rdsstyrelsens in�komster av f�rs�lda byggnader och maskiner

3124           Statskontorets inkomster av f�rs�lda datorer m. m.

3125           Byggnadsstyrelsens inkomster av f�rs�lda byggnader

3200 �vriga inkomster av markf�r�s�ljning:

3211 �vriga inkomster av markf�r�s�ljning


300

O

3000

1000


3300

7 000


3300

1000


10


 


Prop. 1989/90:100


1990/91


Tusental kr.


 


3300 �vriga inkomster av f�rs�ld egendom:

3311           Inkomster av statens gmv�egendom

3312           �vriga inkomster av f�rs�ld egendom


22000 O

22000

22000

Summa inkomster av f�rs�ld egendom�� 26300


 


4000 �terbetalning av l�n:

 

4100 �terbetalning av n�ringsl�n:

 

-770 �terbetalning av industril�n:

 

4111 �terbetalning av lokaliserings-

 

l�n

IIOOOO

�720 �terbetalning av jordbmksl�n:

 

4122 �terbetalning av statens av-

 

dikningsl�n

5

4123 �terbetalning av l�n till fiske-

 

rin�ringen

38 766

4130 �terbetalning av �vriga n�-

 

ringsl�n:

 

4131 �terbetalning av vattenkrafts-

 

l�n

276

4132 �terbetalning av luflfartsl�n

 

4133 �terbetalning av statens l�n

0

lill den mindre skeppsfarten

20000

4135 �terbetalning av skogsv�gl�n

57

4136 �terbetalning av �vriga n�-

 

ringsl�n. Kammarkollegiet

105000

4137 �terbetalning av �vriga n�-

 

ringsl�n, Lantbmksstyrelsen

1750

4138 �terbetalning av tidigare infri-

 

ade statlig garantier

11500


IIOOOO

38 771

138583���������� 287354


 


4200 �terbetalning av bostadsl�n m.m.:

4211            �terbetalning av l�n lill egna�hem

4212            �terbetalning av l�n f�r bo�stadsbyggande

4213    �terbetalning av l�n f�r bo�stadsf�rs�rjningen f�r mindre bemedlade bamrika familjer

4214    �terbetalning av �vriga bo�stadsl�n, Bostadsslyrdsen


O 4 500000

800 500


4501300�������� 4501300


11


 


Prop. 1989/90:100


1990/91


Tusental kr.


137850


137850


4300 �terbetalning av studiel�n:

150

5 500
2075000
�������� 2080650�������������������� 2080650

4311            �terbetalning av statens l�n f�r universitetsstudier och ga�rantil�n f�r studerande

4312    �terbetalning av allm�nna studiel�n

4313    �terbetalning av studiemedel

4400 �terbetalning av energispar�l�n:

300000���������� 300000���������� 300000

4411 �terbetalning av energisparl�n

4500 �terbetalning av �vriga l�n:

4511 �terbetalning av l�n till perso-

nal inom utrikesf�rvaltningen

 

m.m.

0

4513 �terbetalning av l�n f�r kom-

 

munala markf�rv�rv

0

4514 �terbetalning av l�n f�r stu-

 

dentk�rlokaler

150

4515 �terbetalning av l�n f�r all-

 

m�nna samlingslokaler

6000

4516 �terbetalning av utgivna start-

 

l�n och bidrag

10000

4517 �terbetalning fr�n Portugal-

 

fonden

0

4519 �terbetalning av statens bo-

 

s�ttningsl�n

700

4521 �terbetalning av l�n f�r inven-

 

tarier i vissa specialbost�der

1000

4525 �terbetalning av l�n f�r svens-

 

ka FN-styrkor

75000

4526 �terbetalning av �vriga l�n

45000


Summa �terbetalning av l�n�� 7307154

12


 


Prop. 1989/90:100


1990/91


Tusental kr.


5000 Kalkylm�ssiga inkomster:

5100 Avskrivningar och amortering-

ar:


5770 Aff�rsverkens avskrivningar och amorteringar: 5113 Statens j�rnv�gars avskriv-

ningar

0

 

5115 Aff�rsverket FFVs amorte-

 

 

ringar

50000

 

5116 Statens vattenfallsverks amor-

 

 

teringar

1035000

1085000

5120 A vskrivningar p� fastigheter:

 

 

5121 Avskrivningar p� fastigheter

393000

393000

57.0 Uppdragsmyndigheters kom-

 

 

plementkostnader:

 

 

5131 Uppdragsmyndigheters m. fl.

 

 

komplementkoslnader

130000

130000

57-0 �vriga avskrivningar:

 

 

5143 Avskrivningar p� ADB-utmst-

 

 

ning

393265

 

5144 Avskrivningar p� f�rr�dsan-

 

 

l�ggningar f�r civilt total-

 

 

f�rsvar

45033

438298


2046298


5200 Statliga pensionsavgifter, net�to:

988000

988000

988000

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

5300 Statliga avgifter:

5311 Avgifter f�r f�retagsh�lsov�rd

49179

49179

49179

Summa kalkylm�ssiga inkomster�� 3083477 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER�� 407 887 932


13


 


Prop. 1989/90:100

I. Kungliga hov- och slottstatema

A Kungliga hovstaten

I���� Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets

hovh�llning�������������������������������������������������������������������������������������������� 18475000

18475000

B Kungliga slottsstaten

1         De kungliga slotten: Driftkostnader,./o>j/a.yan5/a������������������������������������������ 21882000

2         Kungliga husger�dskammaren, f�rslagsanslag������������������������������������������������ 7 459 000

__________ 29341000

Summa kr.�� 47816000

14


 


Prop. 1989/90:100


II.Justitiedepartementet

A�� Justitiedepartementet m. m.

1        Statsr�dsberedningen, f�rslagsanslag

2        Justitiedepartementet, f�rslagsanslag

3        Utredningar m. m., reservationsanslag

4        Information om lagstiftning m. m., reser\'ationsanslag

5        Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m. m., reservationsanslag


25091000 45025000 23 665000 1177000 11728000


106686000


B��� Vissa tillsynsmyndigheter m. m.

1        Justitiekanslem, f�rslagsanslag

2        Datainspektionen, f�rslagsanslag


4993000 1000

4994000


 


c��� �klagarv�sendet

1        Riks�klagaren, ramanslag

2        �klagarmyndighetema, ramanslag


17 530000 404269000

421799000


 


D�� Domstolsv�sendet m. m.

1        Domstolsverket, ramanslag

2        Allm�nna domstolarna m. m., ramanslag

3        Allm�nna f�rvaltningsdomstolama, ramanslag

4        F�rs�kringsdomstolama, ramanslag

5        Utmstning till domstolar m. m., reservationsanslag


56222000

1368 779000

416 324000

67 330000

33000000

1941655000


 


E�� Kriminalv�rden

1        Kriminalv�rdsstyrelsen, f�rslagsanslag

2        Kriminalv�rdsanstaltema, f�rslagsanslag

3        Friv�rden, f�rslagsanslag

4        Maskin- och verktygsutmstning m. m., reservationsanslag

5        Eng�ngsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6        Utbildning av personal m.fl., reservationsanslag


105 766000

2021 182000

282459000

19 700000

25 200000

24078000

2478385000


15


 


Prop. 1989/90:100


F��� R�ttshj�lp m. m.

1        R�tlshj�lpskoslnader, f�rslagsanslag

2         R�ttshj�lpsn�mndema, f�rslagsanslag Allm�nna advokatbyr�er:

 

3              Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

4              Driflbidrag, f�rslagsanslag

 

5        Vissa domslolskostnader m.m.,f�rslagsanslag

6        Diverse kostnader f�r r�ttsv�sendet, f�rslagsanslag


1000 4105000


426800000 11119000

4106000

178021000

17000000

637046000


 


G��� �vriga myndigheter

Brottsf�rebyggande r�det:

1              F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2              Utvecklingskostnader, reservationsanslag

3���� Bokf�ringsn�mnden, f�rslagsanslag
Brottsskaden�mnden:

4              F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

5              Ers�ttning f�r skador p� gmnd av brott, f�rslagsanslag


 

�7896000

 

�4647000

12 543000

 

3 562000

3480000

 

12000000

15 480000

 

31585000


 


H��� Diverse

Svensk f�rfattningssamling, f�rslagsanslag

Bidrag till utgivande av litteratur p� f�rvaltningsr�ttens

omr�de, reservationsanslag

Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar m. m.

f�rslagsanslag

St�d till politiska partier, f�rslagsanslag

Allm�nna val, f�rslagsanslag

Bidrag lill stiftelsen f�r utvecklandet av god

redovisningssed, reservationsanslag


11304000

52000

2 596000

132 200000

35 500000

400000 182052000


Summa kr.��� 5804202000

16


 


Prop. 1989/90:100


III. Utrikesdepartementet A��� Utrikesdepartementet m. m.

1        Utrikesf�rvaltningen, f�rslagsanslag

2        Ullandslj�nslem�nnens representation, reservationsanslag

3        Kursdifferenser, f�rslagsanslag

4        Honor�rkonsuler, f�rslagsanslag

5        S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, f�rslagsanslag

6        Nordiskt samarbete, f�rslagsanslag

1��� Utredningar m. m., reservationsanslag

8        Officiella hes�k m.m.,f�rslagsanslag

9        Ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m.m., f�rslagsanslag


I 156255000

18145000

1000

12666000

45407000 1 750000

10161000 9 530000

3 740000


1257655000


B��� Bidrag till vissa internationella organisationer

1        F�renta Nalionema, f�rslagsanslag

2        Nordiska minislerr�del, f�rslagsanslag

3        Europar�det, f�rslagsanslag

4        Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), f�rslagsanslag

5        Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), f�rslags�anslag

6        Organisationer f�r internationell handel och r�vamsamarbete m. m.,f�rslagsanslag

1��� Internationell r�vamlagring, f�rslagsanslag

8��� �vriga internationella organisationer m. m.,f�rslagsanslag


117 806000

240000000

19182000

16 500000

26000000

7 835000 2 500000 4463000

434286000


C��� Internationellt utvecklingssamarbete


Bidrag lill internationella bist�ndsprogram, reservations�anslag

Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag Andra bist�ndsprogram, reservationsanslag Styrelsen f�r inlernalionell utveckling (SIDA), f�rslags�anslag

Styrelsen f�r U-landsulbildning i Sand� (Sand� U-cenlmm), f�rslagsanslag

Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), f�rslagsanslag Nordiska afrikainstitulel, f�rslagsanslag Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), f�rslagsanslag


3566216000 6 787000000 2117000000

246009000

49902000

15448000

5036000

10795000 12797406000


 


2�� Riksdagen 1989/90. 1 .saml Nr IOO


17


Prop. 1989/90:100


D��� Information om Sverige i utlandet, m. m.

1        Svenska institutet, reservationsanslag

2        Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlandet, reservationsanslag

3        �vrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag


59736000

47 743000 15187000


122666000


E��� Utrikeshandel och exportfr�mjande

1        Kommerskollegium, ramanslag

2        Exportfr�mjande verksamhet, reservationsanslag

3        Exportkrediln�mnden, l�ckande av vissa utgifter f�r skadeers�ttningar, f�rslagsanslag

4        Krigsmaterielinspektionen, m.m.,f�rslagsanslag

5        Importkontorel f�r u-landsprodukter, ramanslag

6         Bidrag lill Stiftelsen �slekonomiska Institutet


43874000 254578000

1000

89000

8683000

2080000

309305000


 


F��� Nedrustnings- och s�kerhetspolitiska fr�gor m. m.

1       Utredningar inom det nedmslnings- och s�kerhetspolitiska omr�det, reservationsanslag

2       Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK), f�rslagsanslag

3       Information, studier och forskning om freds- och nedmstningsstr�vanden m.m., reservationsanslag

4       Bidrag till Stockholms intemationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

5       Forskningsverksamhet f�r mstningsbegr�nsning och nedmstning, f�rslagsanslag

6       Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag


4 552000

3432000

26000000

18 266000

16 306000 7932000

76488000


Summa kr.�� 14997806000


 


Prop. 1989/90:100


IV. F�rsvarsdepartementet A��� F�rsvarsdepartementet m. m.

1        F�rsvarsdepartementet, f�rslagsanslag

2        Utredningar m. m., reservationsanslag


41860000 5 500000


47360000


B��� Arm�f�rband

Arm�f�rband:

1        Ledning och f�rbandsverksamhet, f�rslagsanslag

2        Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3        Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag


7 723100000

2 594800000

432000000

10749900000


 


C��� Marinf�rband

Marinf�rband:

1        Ledning och f�rbandsverksamhel, f�rslagsanslag

2        Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3        Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag


2 537 300000

2 333000000

169000000

5039300000


 


D��� Flygvapenf�rband

Flygvapenf�rband:

1        Ledning och f�rbandsverksamhet, f�rslagsanslag

2        Anskaffning av maleriei, f�rslagsanslag

3        Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag


4094800000

5 908 800000

375000000

10378600000


 


E��� Operativ ledning m. m.

Operaliv ledning m. m.:

1        Ledning och f�rbandsverksamhel, f�rslagsanslag

2        Anskaffning av materiel, f�rslagsanslag

3        Anskaffning av anl�ggningar, f�rslagsanslag

4        Forskning och ulveckiing, f�rslagsanslag


880660000 121300000 110650000 115000000

1227610000


19


 


Prop. 1989/90:100


F�� Gemensamma myndigheter m. m. inom f�rsvarsmakten

1    F�rsvarets civiir�rvaltning, f�rslagsanslag

2    F�rsvarels sjukv�rdsstyrelse,f�rslagsanslag

3    Anskaffning av anl�ggningar f�r gemensamma myndigheter, f�rslagsanslag

4    Fortifikationsf�rvaltningen, f�rslagsanslag

5    F�rsvarets materielverk, f�rslagsanslag

6    Anskaffning av anl�ggningar f�r f�rsvarels forskningsanslall, f�rslagsanslag

1F�rsvarels radioanslaM, f�rslagsanslag

8     V�mpliklsverkel, J�rslagsanslag

9     Milit�rh�gskolan, f�rslagsanslag

 

10           F�rsvarels f�rvallningsskola, yors/aMm/a

11  F�rsvarets mediecenter, f�rslagsanslag

12         Yigsarkivel, f�rslagsanslag

13  Statens f�rsvarshistoriska museer, f�rslagsanslag

14  Frivilliga f�rsvarsorganisationer m. m., f�rslagsanslag

15  F�rsvarets dalacenter, f�rslagsanslag

16         Reserv f�r del milit�ra f�rsvaret, f�rslagsanslag


117 330000 37180000

64250000

1000

922 200000

51520000

302 560000

159 350000

62130000

17420000

1000

9070000

18620000

118687000

1000

130000000


2010320000


G�� Gemensamma myndigheter m. m. utanf�r f�rsvarsmakten

1         Gemensam f�rsvarsforskning, yor.y/a5a�.?/a

2         F�rsvarets rationaliseringsinstitut, >i/ag.?an5/a

3        F�rsvarsh�gskolan, f�rslagsanslag

4        Kustbevakningen, f�rslagsanslag

5        Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen,f�rslagsanslag

6        Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra fi�rsvarel,f�rslags�anslag

1��� Reglering av prisstegringar


403180000

24420000

6430000

242 560000 60000000

7 380000 3000000000

3743970000


 


H�� Civil ledning och samordning

1       �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2       Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3       Civilbef�lhavama, f�rslagsanslag

4       Signalskydd, reservationsanslag

5       Vissa Ideanordningar, reservationsanslag


52 520000

82100000

28400000

7 700000

9100000

179820000


20


 


Prop. 1989/90:100


I���� Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst m. m.

1       Befolkningsskydd och r�ddningsli�nsl, f�rslagsanslag

2       Anl�ggningar f�r r�ddningsskoloma m. m.,f�rslagsanslag

3       Skyddsmmm.m., f�rslagsanslag

4       Idenlitelsbrickor, f�rslagsanslag

5       Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m., f�rslagsanslag

6       Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m.,f�rslagsanslag

1��� Vapenfristyrelsen, f�rslagsanslag


604400000

23100000

535 300000

1210000

5000

61550000 148000000


1373565000


J��� Psykologiskt f�rsvar

1���� Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar, f�rslagsanslag

K��� F�rs�rjning med industrivaror

1        Drift av beredskapslager, f�rslagsanslag

2        Beredskapslagring och industriella �tg�rder, reservations�anslag

3        T�ckande av f�rluster lill f�ljd av statliga beredskapsgarantier m. m.,f�rslagsanslag


9200000 9200000

248044000

128 642000

1000 376687000


 


L��� �vriga �ndam�l

1         F�rsvarets forskningsanstalt: Inl�klsfinansierad uppdragsverksamhet,/o'r.s/a5art.s/a

2        Flygtekniska f�rs�ksanstalten, f�rslagsanslag

3        Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst, f�rslagsanslag

4        FN-slyrkors verksamhet utomlands, f�rslagsanslag

5        �vervakningskontingenten i Korea, f�rslagsanslag

6        Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l, reservations�anslag

1��� Vissa n�mnder m. m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de,

f�rslagsanslag 8���� Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Inl�klsfinansierad

uppdrag;sverksamhel, f�rslagsanslag


1000

10960000

38876000

244 540000

4 964000

6954000

10898000

1000 317194000


Summa kr.�� 35 453 526 000

21


 


Prop. 1989/90:100


Socialdepartementet Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet, yo>.s/a.?a�.?/a

Utredningar m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt f�rs�ksverksamhet,

reservationsanslag

Informationsf�rs�rjning, reservationsanslag

Insatser mot aids, reservationsanslag


34671000 32 340000

♦40112000

1270000

193500000

301893000


 


B��� Administration av socialf�rs�kring m. m.

1        Riksf�rs�kringsverket, f�rslagsanslag

2        Allm�nna f�rs�kringskassor, f�rslagsanslag


461421000 567 350000

1028771000


 


C�� Ekonomiskt st�d till barnfamiljer m.m.

1        Allm�nna barnbidrag, f�rslagsanslag

2        Bidrag lill f�r�ldraf�rs�kringen, f�rslagsanslag

3        V�rdbidrag f�r handikappade bam, f�rslagsanslag

4        Bidragsf�rskott, f�rslagsanslag

5        Bampensioner, f�rslagsanslag

6���� S�rskilt bidrag f�r vissa adoplivbam, f�rslagsanslag
1
��� Bidrag till kostnader f�r intemationella adoptioner,

reservationsanslag


12075000000

2435000000

790000000

2055000000

250000000

8200000

8000000 17621200000


 


D�� F�rs�kring vid sjukdom, handikapp och �lderdom m. m.

1       Bidrag till sjukf�rs�kringen, f�rslagsanslag

2       Folkpensioner, f�rslagsanslag

3       Bidrag lill kommunala bostadstill�gg till folkpension, f�rslagsanslag

4       Vissa yrkesskadeers�ttningar m.m.,f�rslagsanslag

5       Bidrag till ers�ttning vid n�rst�endev�rd, f�rslagsanslag


9009000000 61820000000

1300000000 2 800000 5000000

72136800000


 


E�� H�lso- och sjukv�rd m. m.

1     Socialstyrelsen, f�rslagsanslag

2     Statlig kontroll av l�kemedel m. m., f�rslagsanslag

3     Statens r�ltskemiska laboratorium, f�rslagsanslag

4     Statens r�ttsl�karstationer, f�rslagsanslag

5     R�ttspsykiatriska stationer och kliniker, f�rslagsanslag

6     H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, f�rslagsanslag


196144000

1000

26702000

37649000

105 372000

9825000


 


' Ber�knat belopp


22


 


Prop. 1989/90:100


7    WHO-enheten f�r rapportering av l�kemedelsbiverkningar, f�rslagsanslag

8     Statens institut f�r psykosocial milf�medicin, f�rslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium:

9������ Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

10                     Cenlrallaboralorieuppgifter, f�rslagsanslag

11   F�rsvarsmedicinsk verksamhet, f�rslagsanslag

12                     Utmstning, reservationsanslag

 

13  Bidrag till h�lsoupplysning m. m., reservationsanslag

14         Epidemiberedskap m. m.,f�rslagsanslag

15  Bidrag lill Sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationaliseringsinstitut

16  Bidrag till allm�n sjukv�rd m.m.,f�rslagsanslag

17         Specialistutbildning av l�kare m.m., reservationsanslag

18         Beredskapslagring och utbildning m. m. f�r h�lso- och sjukv�rd i krig, reservationsanslag

19         Driftkostnader f�r beredskapslagring m. m.,f�rslagsanslag


1000

47447000

4604000

3 190000


2146000 4374000

55 242000

6 764000

19462000

29925000

4613682000

37089000

62790000 67210000

5274377000


 


F��� Omsorg om barn och ungdom

1        Bidrag lill kommunal barnomsorg, f�rslagsanslag

2        Bidrag lill hemspr�kslr�ning i r�rskolan,f�rslagsanslag

3        BarnmWy�r�dcl, f�rslagsanslag

4        Statens n�mnd f�r intemationella adoplionsfr�gor, f�rslags�anslag


12064000000

39150000

4472000

4688000 12112310000


G��� Omsorg om �ldre och handikappade


8

9

10

ll

12


Bidrag till social hemhj�lp, �lderdomshem m.m.,f�rslags�anslag

Bidrag lill f�rdtj�nst, servicelinjer m. m.,f�rslagsanslag Kostnader f�r viss omsorg om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl., reservationsanslag N�mnden f�r v�rdartj�nst, f�rslagsanslag Ers�ttning till televerket f�r texttelefoner, f�rslagsanslag Ers�ttning till postverket f�r befordran av blindskriftsf�rs�ndelser, yo/-.y/a.ja/j.j/a Kostnader f�r viss verksamhet f�r handikappade, f�rslags�anslag

Statens hundskola, f�rslagsanslag Statens handikappr�d,f�rslagsanslag Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag Bilsl�d lill handikappade, reservationsanslag Omsl�llningsbidrag till hundskolan


3157 821000 640000000

40136000

♦34928000

39100000

58192000

37 533000

1000

5 202000

79075000

214163000

I 300000

4307451000


 


* Ber�knat belopp


23


 


Prop. 1989/90:100


H�� Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1        Centralf�rbundet f�r alkolhol- och narkotikaupplysning, CAN, reservationsanslag

2        Bidrag till missbmkarv�rd och ungdomsv�rd, f�rslagsanslag

3        Bidrag till organisationer, reservationsanslag

4        Utvecklings- och f�rs�ksverksamhet, reservationsanslag


9167000

950000000

59135000

26167000


1044469000


I���� Internationell samverkan

1        Bidrag till V�rldsh�lsoorganisationen samt intemationellt socialpolitiskt samarbete m.m.,f�rslagsanslag

2        Vissa intemationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

3        Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer, reservations�anslag


28600000 1 539000

1000000 31139000


Summa kr.�� 113858410000

24


 


Prop. 1989/90:100


VI. Kommunikationsdepartementet A��� Kommunikationsdepartementet m. m.

1        Kommunikationsdepartementet, f�rslagsanslag

2        Utredningar m. m., reservationsanslag

3        Viss intemationell verksamhet, f�rslagsanslag


26348000 3900000 4450000

34698000


B��� V�gv�sende m.m.


V�gverket: �mbetsverksuppgifter m.m.,f�rslagsanslag Drift av statliga v�gar, reservationsanslag Byggande av riksv�gar, reservationsanslag Byggande av l�nstrafikanl�ggningar, reservationsanslag Bidrag till drift av kommunala v�gar och gator, reservations�anslag

Bidrag lill drift och byggande av enskilda v�gar, reservationsanslag

Tj�nster till utomst�ende, f�rslagsanslag V�gverket: F�rsvarsuppgifler, reservationsanslag V�gverket: S�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder, reservationsanslag


♦11105000

♦5460000000

♦1417900000

♦970000000

♦558100000

♦439000000

♦35 700000

41000000

♦622000000 9554805000


 


C��� Trafiks�kerhet

Trafiks�kerhetsverket:

1             Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant, f�rslagsanslag

2             Bil och k�rkortsregister m. m.,f�rslagsanslag

 

3       Bidrag till nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande

4       Bidrag lill reningsutmstning p� nya lastbilar och bussar, f�rslagsanslag

5       Bidrag lill reningsutmstning p� �ldre personbilar, f�rslags�anslag


1000 1000


2000

30576000

112 500000

50000000 193078000


 


' Ber�knat belopp


25


 


Prop. 1989/90:100


D�� J�rnv�gstrafik

1        Drift och vidmakth�llande av statliga j�mv�gar, reservationsanslag

2        Nyinvesteringar i slomj�mv�gar, reservationsanslag

3        Ers�ttning till banverket f�r vissa kapitalkostnader, f�rslags�anslag

4        S�rskilda nyinvesteringar i slomj�mv�gar, reservations�anslag

5        J�rnv�gsinspeklionen, f�rslagsanslag

6        Banverket: F�rsvarsuppgifter, reservationsanslag

1��� Ers�ttning till statens j�mv�gar f�r ulveckiing av godslrafik,

reservationsanslag 8��� Ers�ttning till statens j�mv�gar i samband med utdelning

fr�n AB Swedcarrier, f�rslagsanslag


♦2 595000000 ♦583 300000

♦94000000

♦65000000 11052000 37600000

445000000

_______ 1000

3830953000


 


E��� Sj�fart

Sj�fartsverket

1        Ers�ttning till sj�fartsverket f�r vissa tf�nsler, f�rslagsanslag

2         Frilidsb�lsregisler, f�rslagsanslag �vriga sj�farts�ndam�l

3        Transportst�d f�r Gotland, f�rslagsanslag

4        Handelsflottans pensionsanslall, f�rslagsanslag

5        Handelsflottans kultur- och fritidsr�d f�rslagsanslag

6���� Ers�ttning till viss kanallrafik m.m,f�rslagsanslag
1��� St�d till svenska rederier, f�rslagsanslag

8���� Bidrag till svenska rederier,f�rslagsanslag


120200000 7900000

46000000

1000

1000

69 780000

20000000

550000000

813882000


 


F�� Luftfart

1       Beredskap f�r civil luftfart, reservationsanslag

2       Ers�ttning f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik p� Golland, f�rslagsanslag

3       Bidrag lill kommunala flygplatser m. m., reservationsanslag

4       Civil Irafikflygamlbildning, reservationsanslag

5       Statens haverikommission, f�rslagsanslag


48 500000

14 500000

14000000

50400000

1000

127401000


 


G��� Postv�sende

1        Ers�ttning till postverket f�r befordran av Ij�nsler�rndelser, f�rslagsanslag

2         Ers�ttning till postverket f�r lidningsdistribution


152 900000 12000000

164900000


 


Ber�knat belopp


26


 


Prop. 1989/90:100


H�� Kollektivtrafik m. m.

1       Transportr�del, f�rslagsanslag

2       Transportst�d f�r Norrland m. m.,f�rslagsanslag

3       Riksf�rdl]�nsl, J�rslagsanslag

4       Ers�ttning lill lokal och regional kollektiv persontrafik, f�rslagsanslag

5       Kostnader f�r visst v�rderingsf�rfarande, f�rslagsanslag

6       K�p av interregional persontrafik p� j�mv�g, reservations�anslag

1��� Ers�ttning lill trafikhuvudm�nnen f�r k�p av viss persontrafik p� j�mv�g, reservationsanslag


23094000

320300000

96 500000

3 200000 1000

618000000

103 500000 1164595000


 


I���� Transportforskning

1        Statens v�g- och trafikinstitut, f�rslagsanslag

2        Bidrag till statens v�g- och trafikinstitut, reservationsanslag

3        Statens v�g- och trafikinstitut: �teranskaffning av viss basutmslning, reservationsanslag

4        Transportforskningsberedningen, reservationsanslag


♦1000 ♦41960000

♦5000000 ♦39220000

86181000


 


J��� �vriga �ndam�l

1        Sveriges meteorologiska och hydrologiska insixlul, f�rslags�anslag

2        Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, reservationsanslag

3        Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utmstning, reservationsanslag

4        Statens geotekniska inslilul, f�rslagsanslag

5        Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag


1000

117 781000

17000000

1000

12 725000

147508000


 


K��� Telekommunikationer

1���� Statens telen�mnd, f�rslagsanslag


3 721000 3721000


Summa kr.�� 16121722000


* Ber�knat belopp


27


 


Prop. 1989/90:100


VII. Finansdepartementet A��� Finansdepartementet m. m.

1        Finansdepartementet, f�rslagsanslag

2        Ekonomiska attach�er, f�rslagsanslag

3        Utredningar m. m., reservationsanslag


83094000

3403000

19000000


105497000


B�� Skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet

1        Riksskatteverket, f�rslagsanslag

2        Regional och lokal skattef�rvaltning, f�rslagsanslag

3        Kronofogdemyndighetema, f�rslagsanslag

4        Sl�mpdkostnader, f�rslagsanslag

5        Kostnader f�r �rlig taxering m. m.,f�rslagsanslag

6        Ers�ttning till postverket m. fl. f�r bestyret med skatteuppb�rd m. m.,f�rslagsanslag


771606000

2 593696000

717 760000

2812000

99925000

52000000 4237799000


 


C��� Statlig lokalf�rs�rjning

1        Byggnadsstyrelsen, f�rslagsanslag

2        Inredning och utmstning m. m., reservationsanslag


1000 23000000

23001000


 


D��� Riksg�ldskontoret och kostnader f�r statsskuldens f�rvaltning

Riksg�ldskonioret:

1             F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2             Kostnader f�r uppl�ning och l�nef�rvaltning, f�rslagsanslag

3             Garantiverksamhet, f�rslagsanslag

4             Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

5             Systemutveckling m.m., reservationsanslag


57 395000

680000000

1000

1000

10397000


747 794000


747794000

28


 


Prop. 1989/90:100


E�� Vissa centrala myndigheter m. m.

Tullverket:

1              F�rvaltn i ngskostnader, f�rslagsanslag

2              Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

 

3        Konjunkturinstitutel, f�rslagsanslag

4        Statens f�rhandlingsn�mnd, f�rslagsanslag

5        Bankinspektionen, reservationsanslag

6        F�rs�kringsinspektionen, reservationsanslag


1021301000 3 500000


1024801000

22257000

2000000

1000

1000

1049060000


 


F��� Bidrag och ers�ttningar till kommunerna

1        Skatteutj�mningsbidrag till kommunema m. m., f�rslags�anslag

2        Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av den kommunala f�relagbeskallningen, f�rslagsanslag

3        Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garanlibeskattningen m. m., f�rslagsanslag


18240000000

879172000

925 246000 20044418000


 


G��� �vriga �ndam�l

1       Bidrag till vissa intemationella byr�er och organisationer m.m., f�rslagsanslag

2       Bidrag lill vissa handikappade �gare av motorfordon, f�rslagsanslag

3       Exportkreditbidrag, f�rslagsanslag

4       Kostnader f�r vissa n�mnder, f�rslagsanslag

5       Sparfr�mjande �tg�rder, reservationsanslag

6       R�nteers�ttningar m.m.,f�rslagsanslag

1���� H�jning av gmndkapilalet i Nordiska investeringsbanken, f�rslagsanslag


250000

15000000

1000

1588000

19 380000 1000

45 700000 81920000


Summa kr.�� 26289489000

29


 


Prop. 1989/90:100


VIII. Utbildningsdepartementet A��� Utbildningsdepartementet m. m.

1       Utbildningsdepartementet, f�rslagsanslag

2       Utredningar m. m., reservationsanslag

3       Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco m. m., f�rslagsanslag


45 325000 23170000

21697000


90192000


B��� Skolv�sendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1     Skol�verstyrelsen, f�rslagsanslag

2     L�nsskoln�mnderna, f�rslagsanslag

3     St�d f�r ulveckiing av skolv�sendet, reservationsanslag

4     Statens institut f�r l�romedel, f�rslagsanslag

5     Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m. m., reservationsanslag

6     St�d f�r produktion av l�romedel, reservationsanslag

F�r skolv�sendet gemensamma fr�gor

1�� Forskning inom skolv�sendel, reservationsanslag

8     Fortbildning m. m., reservationsanslag

9     Nationell utv�rdering och prov, reservationsanslag

10��� S�rskilda insatser inom skolomr�det

Det obligatoriska skolv�sendel m. m.

11  Bidrag till driften av gmndskolor m. m., f�rslagsanslag

12  Bidrag lill svensk undervisning i ullandel m. m.,f�rslags�anslag

13  Sameskolor, f�rslagsanslag Specialskolan m.m.:

 

14                     Utbildningskostnader, f�rslagsanslag

15   Utmstning m. m., reservationsanslag

 

16 Bidrag till driften av s�rskolor m. m., J�rslagsanslag

17        Kostnader f�r viss personal vid statliga realskolor, f�rslags�anslag

Gymnasiala skolor m. m.

18 Bidrag lill driften av gymnasieskolor, f�rslagsanslag

19        Bidrag lill �tg�rder inom kommunernas uppf�ljningsansvar f�r ungdom under 18 �r m. m., f�rslagsanslag

20        Bidrag lill driften av frisl�ende skolor p� gymnasial niv�, f�rslagsanslag

Investeringsbidrag

21�� Bidrag till utmstning f�r gymnasieskolan m.m.,
reservationsanslag

* Ber�knat belopp


259911000 9 533000


149696000

168 553000

53585000

24986000

11248000 4770000

♦20796000

101882000

21009000

349180000

21368 700000

43 979000 19 558000

269444000 918 700000

1000

6 240845000 188056000 119 866000

103295000 30178149000

30


 


Prop. 1989/90:100


C��� Vuxenutbildning

1���� Bidrag till kommunal utbildning f�r vuxna,f�rslagsanslag
Statens skolor f�r vuxna:

2              Utbildningskostnader, f�rslagsanslag

3              Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

 

4       Bidrag fill studief�rbunden m. m.,f�rslagsanslag

5       Undervisning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m., f�rslagsanslag

6����� Bidrag till driften av folkh�gskolor m. m.,f�rslagsanslag
1��� Bidrag till viss central kursverksamhet

8��� Bidrag till kontakttolkutbildning, f�rslagsanslag


1621598000

25 269000 5 827000�� 31096000 1 166633000

♦333 596000

674288000

41400000

4252000

3872863000


D Grundlggande hgskoleutbildning m. m.


10

11


Universitets- och h�gskole�mbetet, f�rslagsanslag Lokalkostnader m. m. vid h�gskoleenheterna,f�rslagsanslag Vissa tandv�rdskostnader, reservationsanslag Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m., f�rslags�anslag

Utbildning f�r tekniska yrken, reservationsanslag Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag Utbildning f�r v�rdyrken, reservationsanslag Utbildning f�r undervisningsyrken, reservationsanslag Utbildning f�r kultur- och informationsyrken, reservations�anslag

Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser, reservationsanslag

Bidrag lill kommunal h�gskoleutbildning m.m., reservationsanslag


114139000

1760445000

59441000

117060000 1214158000

486081000 476040000 859673000

289889000

652204000

214780000 6243910000


 


E��� Forskning och forskarutbildning

1     Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag

2     Teologiska fakulteterna, reservationsanslag

3     Juridiska fakulteterna, reservationsanslag

4     Samh�llsvetenskapliga fakulteterna m. m., reservations�anslag

5     Medicinska fakulteterna, reservationsanslag

6� Odonlologiska fakultetema, reservationsanslag
1
Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag

8     Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema, reservations�anslag

9     Tekniska fakultetema, reservationsanslag

10�� Temaorienterad forskning, reservationsanslag


♦272602000 ♦22758000 ♦27051000

♦326853000

♦662 546000

♦71081000

♦24872000

♦631117000

♦657161000

♦26767000


 


Ber�knat belopp


31


 


11  Konstn�rligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

12           Vissa s�rskilda utgifter f�r forsknings�ndam�l, reservations�anslag

13           prifters�ttning enligt l�kamtbildningsavlal m. m., f�rslags�anslag

14          Forskningsr�dsn�mnden, reservationsanslag

15           Humanistisk-samh�llsvetenskapliga forskningsr�det, reservationsanslag

16          Medicinska forskningsr�det, reservationsanslag

17          Naturvetenskapliga forskningsr�det, reservationsanslag

18          Rymdforskning, reservationsanslag

19          Europeisk forskningssamverkan, f�rslagsanslag

20             Kungl. biblioteket, reservationsanslag Arkivet f�r ljud och bild

 

21                       F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

22                       Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

 

23          Institutet f�r rymdfysik, reservationsanslag

24          Manne Siegbahninslilulet f�r fysik, reservationsanslag

25            Polarforskning, reservationsanslag

26          Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag

27           Samordning m. m. inom biblioteksomr�det, reservations�anslag


Prop. 1989/90:100

♦26996000

♦32091000

♦1020000000 ♦52 738000

♦125054000 ♦250202000 ♦345 655000

♦27 300000 ♦259907000

♦61351000

♦I I 160000 ♦432000

11592000 ♦25 880000 ♦16059000 ♦12639000 ♦16491000

♦12143000 5018906000


 


F��� Studiest�d m. m.

1        Centrala sludiesl�dsn�mnden m. m., ramanslag

2        Ers�ttning till vissa myndigheter f�r deras handl�ggning av sludiesocialt st�d, f�rslagsanslag

3        Studiehj�lp m.m.,f�rslagsanslag

4        Studiemedel m.m., f�rslagsanslag

5        Vuxenstudiest�d m. m., reservationsanslag

6����� Timers�ttning vid vissa vuxenulbiidningar, f�rslagsanslag
1 Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l, reservationsanslag
8���� Utbildningsarvoden till studerande vid vissa

l�ramtbildningar, f�rslagsanslag


116 867000

20076000 2280600000 2 730000000 1465 800000 ♦132 753000

17074000

119 600000 6882770000


 


G�� Kulturverksamhet m. m.

Allm�n kulturverksamhet m. m.

1     Statens kulturr�d, f�rslagsanslag

2     Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m., reservationsanslag

3     Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag Ers�ttningar och bidrag till konstn�rer

4      Visningsers�ttning �t bild- och formkonstn�rer


19 529000

96631000 5429000

39 520000


 


♦ Ber�knat belopp


32


 


Prop. 1989/90:100


5     Bidrag till konstn�rer, reservationsanslag

6     Inkomstgarantier f�r konstn�rer, f�rslagsanslag

1�� Ers�ttning �t f�rfattare m. fl. f�r utl�ning av deras verk genom bibliotek m. m., f�rslagsanslag

8�� Ers�ttning till r�ttighetshavare p� musikomr�del

Teater, dans och musik

9�� Bidrag till Svenska riksteatem, reservationsanslag

10        Bidrag till Operan, reservationsanslag

11 Bidrag till Dramatiska lealem, reservationsanslag

12 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

13 T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter, f�rslagsanslag

14          Bidrag till regional musikverksamhet, >-.y/a.yd:�.?/a

15          Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner, yow/aran/a

16        Bidrag till fria teater-, dans- och musikgmpper m. m., reservationsanslag

11�� Bidrag till Musikaliska akademien

Bibliotek

18�� Bidrag till regional biblioteksverksamhet, f�rslagsanslag

Bildkonst, konsthantverk m. m.

19         Statens konstr�d, f�rslagsanslag

20    F�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m., reservations�anslag

21         Utst�llning av nutida svensk konst i utlandet, reservations�anslag

22           Bidrag till Akademien f�r de fria konslema

Arkiv

23         Riksarkivet och landsarkiven, f�rslagsanslag

24         Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, f�rslagsanslag

25         Svenskt biografiskt lexikon, f�rslagsanslag

26         Stafiiga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m.m., reservationsanslag

Kulturmilj�v�rd

27         Riksantikvarie�mbetet: F�rvaltningskostnader,/ori/aj-anslag

28         Kulturmilj�v�rd, reservationsanslag

29         Riksantikvarie�mbetet: Uppdragsverksamhet, f�rslags�anslag


26002000 12069000

63952000 3120000

171 137000

201464000

117092000

59856000

1000 170500000

308969000

50279000 2 570000

26936000

5439000

27020000

1453000 1461000

�96857000

20582000 2683000

♦6055000

69689000 76415000

1000


 


Ber�knat belopp


33


3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100


Prop. 1989/90:100


Museer och utst�llningar

30             Centrala museer: F�rvaltningskostnader, yo>5/aM/i.y/a

31  Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m.m., reservationsanslag

32           Bidrag till Skansen, f�rslagsanslag

33             Bidrag till vissa museer

34     Bidrag till regionala museer, f�rslagsanslag

35           Riksutst�llningar, reservationsanslag

36             Ink�p av vissa kulturf�rem�l,yo>5/aM�5/a.g

Forskning

37��� Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturomr�det,
reservationsanslag


345937000

34119000 14140000 23957000 50245000 25 833000 100 000

�■5818000


2182860000


H�� Massmedier m. m.

Film m. m.

1     Statens biografbyr�, f�rslagsanslag

2     Filmst�d, reservationsanslag

3     St�d lill fonogram och musikalier, reservationsanslag

Dagspress och tidsskrifter

4     Pressl�dsn�mnden och lallidningn�mnden, f�rslagsanslag

5     St�d till dagspressen, f�rslagsanslag

6     L�n till dagspressen, reservationsanslag

1�� St�d till kulturtidskrifter, reservationsanslag

8     St�d till radio- och kassellidningar, f�rslagsanslag

9     Bidrag till Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag

Litteratur

10         Litteraturst�d, reservationsanslag

11  Kreditgarantier lill bokf�rlag, f�rslagsanslag

12         St�d till bokhandel, reservationsanslag

13  Distributionssl�d lill fackbokhandel m. m., f�rslagsanslag

14           L�n f�r investeringar i bokhandel m. m., reservationsanslag Talboks- och punktskriflsbiblioteket:

 

15   F�rvallningskoslnader, f�rslagsanslag

16                     Produktionskostnader, reservationsanslag

11�� Bidrag lill Svenska spr�kn�mnden m.m., f�rslagsanslag


19 933000 35 738000


♦5 350000 55 739000 10 566000

♦3 960000

♦476 300000

♦25000000

20194000

57991000

7 569000

35715000

1000

2 909000

3499000

2 250000

55 671000 2 476000


 


' Ber�knat belopp


34


 


Prop. 1989/90:100


Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabdn�mnden:

18   F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

19   St�d till lokal programverksamhet, reservationsanslag

 

20         N�rradion�mnden, f�rslagsanslag

21         Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland, f�rslagsanslag

22         Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag


3 539000

1250000��� 4789000 3982000

10822000

2814000 787597000


 


I���� Lokalf�rs�rjning m. m.

1        Ulmstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor,/ow/ai-anslag

2        Inredning och utmstning av lokaler vid h�gskoleenhetema m. m., reservationsanslag


13100000

446000000 459100000


Summa kr.�� 55716347000

35


 


Prop. 1989/90:100


IX. Jordbruksdepartementet A��� Jordbruksdepartementet m. m.

1        Jordbmksdepartementel, f�rslagsanslag

2        Lantbruksr�d, f�rslagsanslag

3        Utredningar m. m., reservationsanslag


23335000

5226000

10349000


38910000


B��� Jordbrukets rationalisering m. m.

1    Lantbmksstyrelsen, ramanslag

2    Lanlbmksn�mnderna, ramanslag

3    Bidrag till jordbmkets rationalisering, m. m., f�rslagsanslag

4    Markf�rv�rv f�r jordbmkets rationalisering, reservations�anslag

5    T�ckande av f�rluster p� gmnd av statlig kreditgaranti, f�rslagsanslag

6    Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m. m., f�rslagsanslag

1�� St�d lill innehavare av Q�ll�genheter m. m., reservations�anslag

8     Fr�mjande av renn�ringen, reservationsanslag

9     Prisst�d till renn�ringen, f�rslagsanslag

 

10         Ers�ttningar p� gmnd av radioaktivt nedfall, f�rslagsanslag

11  Milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbmket, reservationsanslag


83184000

262092 000

40000000

1000

15000000

13000000

1700000

8 593000

19033000

1000

♦80000000

522604000


 


C��� Jordbruksprisreglering

1        Statens jordbmksn�mnd, rama/ji/a.?

2       Lanlbruksekonomiska samarbelsn�mnden, f�rslagsanslag

3       Prisreglerande �tg�rder p� jordbmkets omr�de, f�rslags�anslag

4       Ink�p av livsmedel m. m. f�r beredskapslagring, reservationsanslag

5       Kostnader f�r beredskapslagring av livsmedel m. m., f�rslagsanslag

6���� Prisst�d till jordbmket i norra Sverige, f�rslagsanslag
1��� Statistik p� jordbmkets omr�de, f�rslagsanslag


32974000 3200000

♦1910671000

♦1100000

♦156308000

♦625000000

1000

2729254000


 


' Ber�knat belopp


36


 


Prop. 1989/90:100


D


Skogsbruk

Skogsv�rdsorganisationen, f�rslagsanslag Skogsv�rdsorganisalionen: Myndighetsuppgifter, ramanslag Fr�- och plantverksamhet, f�rslagsanslag 1 nvesteringar, reservationsanslag Bidrag till skogsv�rd m. m.,f�rslagsanslag St�d till byggande av skogsv�gar, j'o>.s/a.?a�.5/a Fr�mjande av skogsv�rd m. m., reservationsanslag Bidrag till irygghelsf�rs�kring f�r skogsbmkare, reservationsanslag


262172000

1000

23 760000


1000

285 933000

239 500000

60000000

♦12 900000

20000000 618334000


 


E�� Fiske

1     Fiskeristyrelsen, f�rslagsanslag

2     Fisken�mnderna,f�rslagsanslag

3     Fr�mjande av fiskerin�ringen, reservationsanslag

4     Isbrytarhj�lp �t fiskarbefolkningen, f�rslagsanslag

5     Bidrag lill fiskets rationalisering m. m., f�rslagsanslag

6     L�n till fiskerin�ringen, reservationsanslag

1T�ckande av f�rluster vid statlig kreditgaranti till fiske,
f�rslagsanslag

8     Prisreglerande �lg�rder p� fiskets omr�de,f�rslagsanslag

9     Ers�ttning f�r intr�ng i enskild fisker�tt m. m.,f�rslags�anslag

10Bidrag lill fiskev�rd m. m., reservationsanslag


43472000 10976000

7 830000 1000

9400000 40000000

1000 1000

1000000 5 324000

118005000


 


F��� Livsmedelskontroll m.m.

1    Statens livsmedelsverk, f�rslagsanslag

2    T�ckande av vissa kostnader f�r k�ttbesiktning m. m., f�rslagsanslag

3    Statens veterin�rmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

4    Bidrag till statens veterin�rmedicinska anstalt, reservations�anslag

5    Statens uts�deskontroll: Uppdragsverksamhet, yo>j/�j-anslag

6�� Bidrag till statens uts�deskontroll, reservationsanslag
1�� Bek�mpande av v�xtsjukdomar och smittsamma

husdjurssjukdomar, yo>-.y/ai-a�i'/a

8     Lantbmkskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

9     Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, f�rslags�anslag

10�� Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag


84335000 1000 1000

57 751000

1000 2 540000

7250000 7484000

1000 6567000


 


' Ber�knat belopp


37


 


11 Statens v�ilsonn�mnd, f�rslagsanslag

12 Lantbmksstyrelsen, djurens h�lso- och sjukv�rd: Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

13 Bidrag till djurens h�lso- och sjukv�rd, reservationsanslag

14       Bidrag till avl�gset boende djur�gare f�r veterin�rv�rd, f�rslagsanslag

15 Bidrag lill djurskyddsfr�mjande �tg�rder, reservationsanslag


Prop. 1989/90:100

422000

1000 6493000

2132000 ♦4169000

179148000


 


G��� Utbildning och forskning

1       Sveriges lantbmksuniversitet, reservationsanslag

2       Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbmksuniversitet, f�rslagsanslag

3       Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m., reservationsanslag

4       Skogs- och jordbmkets forskningsr�d, reservationsanslag

5       St�d till kollektiv forskning, reservationsanslag

6       Bidrag till Skogs- och lanlbmksakademien,_/o>5/a5a�.s/a


♦514097000

♦240006000

♦15400000

♦128234000

♦47600000

♦685000

946022000


 


H�� Diverse

1       Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m., f�rslagsanslag

2       Ers�ttningar f�r viltskador m. m.,f�rslagsanslag


31616000 12 320000

43936000


Summa kr.�� 5196213000


♦ Ber�knat belopp


38


 


Prop. 1989/90:100


X. Arbetsmarknadsdepartementet A��� Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1        Arbetsmarknadsdepartementet, f�rslagsanslag

2        Utredningar m. m., reservationsanslag

3        Intemationellt samarbete, f�rslagsanslag

4        Arbetsmarknadsr�d, f�rslagsanslag


48169000

♦19 380000

19629000

5 337000

92515000


B��� Arbetsmarknad m. m.


9 10 11

12

13


Arbetsmarknadsverkels f�rvaltningskostnader, ramanslag

Arbelsmarknadsservice, f�rslagsanslag

Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildningsbidrag,

f�rslagsanslag

Syssels�ttningsskapande �tg�rder, reservationsanslag

Statsbidrag lill inskolningsplatser, reservationsanslag

AMU-gmppen: Uppdragsverksamhet, yor5/ag5an5/ag Bidrag lill vissa driflulgifler, reservationsanslag Investeringar, f�rslagsanslag

Arbetsdomstolen, f�rslagsanslag

Statens f�riikningsmannaexpedition, f�rslagsanslag

Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar, yo>5/a.?-

anslag

Bidrag till vissa aff�rsverksinvesteringar, yo>5/aMn.?/a.g


 

 

2176239000

 

245 565000

 

2633630000

 

4051575000

 

�1819000000

 

634000000

1000

 

12 300000

 

1000

12302000

 

8 855000

 

1409000

 

73000

 

1000

 

11582649000


 


C

1

2 3

4 5


Arbetslivsfr�gor

Arbelarskyddsstyrdsen och yrkesinspektionen, yori/a5-

anslag

Arbelsmilj�inslilulet, f�rslagsanslag

Arbetsmilj�instilulet: Anskaffning av vetenskaplig

apparatur, reservationsanslag

Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

Yrkesinriktad rehabililering: Uppdragverksamhet,

f�rslagsanslag

S�rskilda �lg�rder f�r arbetsanpassning och syssels�ttning,

f�rslagsanslag

L�nebidrag f�r f�rtidspensionerade, reservationsanslag

Statsbidrag lill skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare,

reservationsanslag

Bidrag lill Stiftelsen Samhail, f�rslagsanslag


318 703000 ♦78036000

♦3628000 690125000

1000

4156125000 288000000

363000000 4023000000

9920618000


 


' Ber�knat belopp


39


 


Prop. 1989/90:100


D��� Regional utveckling

1     Visst regionalpolitiskt st�d, f�rslagsanslag

2     Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag

3     Lokaliseringsl�n, reservationsanslag

4     Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

5     T�ckande av f�riuster p� gmnd av kreditgarantier till f�retag i glesbygder m. m., f�rslagsanslag

6��� Ers�ttning f�r neds�ttning av socialavgifter,f�rslagsanslag
1�� Syssels�tlningsst�d,/�rii/a5an.?/ag

8    Expertgruppen f�r forskning om regional utveckling, reservationsanslag

9    Kapitaltillskott lill en utvecklingsfond f�r V�stnorden, f�rslagsanslag

 

10         Bergslagsdelegalionen, reservationsanslag

11  S�rskilda regionalpolitiska insatser m. m. i V�stemorrlands l�n, reservationsanslag


♦1000 ♦362000000 ♦I 00 000 000 ♦800000000

♦1000 ♦395000000 ♦165000000

♦4414000

♦2400000 ♦3000000

♦65000000 1896816000


 


E��� Invandring m.m.

1        Statens invandrarverks f�rvaltningskostnader, yo>.y/a5-anslag

2        F�rl�ggningskostnader, f�rslagsanslag

3        �tg�rder f�r invandrare, reservationsanslag

4        �verf�ring av flyktingar m. m.,f�rslagsanslag

5        Ers�ttning till kommunema f�r �lg�rder f�r flyktingar m.m., f�rslagsanslag

6        Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen, reservations�anslag

1���� Ombudsmannen mol etnisk diskriminering m. m., f�rslags�anslag


274960000

1515032000

♦16067000

12000000

♦1957 500000

14412000

♦2 343000 3792314000


Summa kr.�� 27284912000


' Ber�knat belopp


40


 


Prop. 1989/90:100


XI. Bostadsdepartementet A��� Bostadsdepartementet m.m.

1         Bostadsdepartementet, f�rslagsanslag

2         Utredningar m. m., reservationsanslag

3         Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m., reservationsanslag


27 600000 7 500000

1327000


36427000

B��� Bostadsf�rs�rjning m. m.


7 8 9 10 ll 12 13 14 15

16

17

18 19 20


Bostadsf�rs�rjning

Plan och bostadsverket, f�rslagsanslag

Vinsbosladsn�mndema, f�rslagsanslag

Vissa l�n till bostadsbyggande, yors/agsai/ag

R�ntebidrag m.m.,f�rslagsanslag

�tg�rder i bostadsomr�den med stor andel oulhyrda

l�genheter m. m., f�rslagsanslag

Till�ggsl�n till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.,

f�rslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., f�rslagsanslag

Viss bostadsf�rb�ttringsverksamhet m.m.,f�rslagsanslag

Bidrag till f�rb�ttring av boendemilj�n,f�rslagsanslag

Bidrag till allm�nna samlingslokaler m. m., f�rslagsanslag

L�n lill allm�nna samlingslokaler, f�rslagsanslag

Byggnadsforskning, reservationsanslag

L�n lill experimenlbyggande, reservationsanslag

Statens institut f�r byggnadsforskning, f�rslagsanslag

Bidrag lill statens institut f�r byggnadsforskning,

reservationsanslag

Statens institut f�r byggnadsforskning: Utmstning,

reservationsanslag

Bidrag till energibesparande �tg�rder inom

bostadsbest�ndet m. m., reservationsanslag

Informaiion och utbildning m. m., reservationsanslag

Bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador, f�rslagsanslag

Statens va-n�mnd, f�rslagsanslag


111350000

♦65 292000

1000000

♦17 700000000

65000000

315000000

1345000000

263000000

12 500000

78000000

5000000

♦136000000

♦20000000

♦1000

♦42993000

♦1000000

1000

10700000

88000000

4343000

20264180000


 


C��� Fastighetsdataverkamheten

1        Centraln�mnden f�r fastighetsdata, f�rslagsanslag

2        Utmstning m.m., reservationsanslag


80277000 1500000

81777000


 


' Ber�knat belopp


41


4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO


Prop.���� 1989/90:100

D�� Lantm�teriet

1        Lantm�teriet, f�rslagsanslag������������������������������������������������������������������������������� 1000

2        Plangenomf�rande, ramanslag���������������������������������������������������������������������� 65 208000

3        Landskapsinformation, rama/i.s/ag��������������������������������������������������������������� 189 851000

4        F�rsvarsberedskap, ramanslag������������������������������������������������������������������������ 3 622 000

5        Mlruslningm.m., reservationsanslag����������������������������������������������������������������� 9160000

267842000

E��� Idrott

1         Sl�d lill idrotten, reservationsanslag���������������������������������������������������������� 352 500000

2         St�d till idrottens forskning och utveckling m. m.,

reservationsanslag����������������������������������������������������������������������������������� 6 000 000

____________ 358500000

Summa kr.�� 21008726000

* Ber�knat belopp

42


 


Prop. 1989/90:100


XII. Industridepartementet

A��� Industridepartementet m. m.

1        Industridepartementet, f�rslagsanslag

2        Industrir�d/industriattach�, f�rslagsanslag

3        Utredningar m. m., reservationsanslag

4        Bidrag till FN:s organ f�r industriell ulveckiing, f�rslags�anslag


29941000 1034000 9000000

6 720000


46695000


B��� Industri m. m.

Statens industriverk:

1           F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

2           Utredningsverksamhet, reservationsanslag

 

3     Spr�ng�mnesinspektionen, f�rslagsanslag

4     �tg�rder f�r att fr�mja industridesign, reservationsanslag

5     Fr�mjande av hemsl�jden, f�rslagsanslag

6�� St�d till turism och rekreation, reservationsanslag
1
Branschfr�mjande �lg�rder, reservationsanslag

8    Sm�f�retagsutveckling, reservationsanslag

9    T�ckande av f�rluster vid viss garantigivning, m. m., f�rslagsanslag

10�� Industripoliliska �tg�rder f�r lekoindustrin, reservations�anslag


♦64740000 ♦5000000


69 740000

1000

♦5000000

8038000

123000000

♦17000000

♦182 500000

10000000

85000000 500279000


 


C��� Exportkrediter m. m.

1        Kostnader f�r slatssl�dd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit, f�rslagsanslag

2        Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.,f�rslagsanslag

3        Ers�ttning f�r extra kostnader f�r f�rm�nlig kreditgivning till u-l�nder, f�rslagsanslag


20000000

20000000

110000000 150000000


 


D��� Mineralf�rs�rjning m. m.

Sveriges geologiska unders�kning:

1              Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2              Utmstning, reservationsanslag

3���� Bergsstaten, f�rslagsanslag
Statens gmvegendom:

4              Prospektering m. m., reservationsanslag

5              Egendomsf�rvaltning m.m.,f�rslagsanslag


99036000 5000000

48817000 6350000


104036000 3 810000

55167000


163013000


* Ber�knat belopp


43


 


Prop. 1989/90:100


Stats�gda f�retag m.m.

R�nta och amortering p� statens skuld till SSAB Svenskt

St�l AB, f�rslagsanslag

R�nta p� statens skuld till Norrbottens J�rnverk AB,

f�rslagsanslag

R�ntest�d m.m. till varvsindustrin,f�rslagsanslag

Uppmstning och driftbidrag till AB G�ta kanalbolag,

reservationsanslag


28663000

1000 160000000

15 560000


204224000

F��� Teknisk utveckling m. m.


9 10 11 12

13

14

15 16 17 18


Styrelsen f�r teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

F�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attach�verksamhet, reservationsanslag Europeiskt rymdsamarbete m. m., f�rslagsanslag Bidrag till Tde-X-projeklet, f�rslagsanslag Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete, reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, y�>5/ag.y-anslag

Bidrag lill statens provningsanstalt, reservationsanslag Statens provningsanstall: Utmstning, reservationsanslag Statens m�t- och provstyrelse, reservationsanslag Bidrag till vissa intemationella organisationer, yow/ag.?-anslag

Bidrag till Ingenj�rsvetenskapsakademien Bidrag till Standardiseringskommissionen Patent- och registreringsverket:

Immaterialr�tt m.m.,f�rslagsanslag

Bolags�renden, f�rslagsanslag Palenlbesv�rsr�llen, f�rslagsanslag Industriell utveckling m. m. inom informalionsleknologiomr�del, reservationsanslag


♦830300000 ♦82963000

913263000

♦27995000

♦276 323000

♦1000

♦37813000

♦16000000

♦1000

♦38075000

♦5000000

♦6667000

3038000

6490000

♦20530000

4000

2000��������������� 6000

9256000

♦30000000

__________ 1390458000

Summa kr.�� 2454669000


 


♦ Ber�knat belopp


44


 


Prop. 1989/90:100


XIII. Civildepartementet A��� Civildepartementet m.m.

1���� Civildepartementet, f�rslagsanslag

Utredningar m. m., reservationsanslag Regeringskansliets f�rvaltningskontor, f�rslagsanslag


55 178000

26261000

352490000


433929000

B��� Utvecklingsfr�gor


8

9

10

II


Vissa utvecklings�tg�rder, reservationsanslag

Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

Riksrevisionsverket, ramanslag

Statens arbetsgivarverk, ramanslag

Statens arbetsmilj�n�mnd,f�rslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet, yo>.?/ag5-

anslag

Statens institut f�r personalutveckling:

Bidrag till myndighetsuppgifter

Uppdragverksamhel, f�rslagsanslag Bidrag till f�mydsefonder p� det statligt reglerade omr�det, reservationsanslag

Bidrag till kompetensutveckling p� del statligt reglerade omr�det, reservationsanslag


14000000 1000


44000000

83 588000

784500000

135405000

48 588000

2154000

1000000

14001000

50000000

300000000 1463236000


C��� Personalpolitik, statistik m. m.


6 7 8 9

10 11 12 13


Statens l�ne- och pensionsverk, f�rslagsanslag Statistiska centralbyr�n:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag L�nekostnader vid viss omskolning och omplacering, f�rslagsanslag

Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m.fl., reservations�anslag

Kammarkollegiet, f�rslagsanslag Bidrag lill Institutet f�r storhush�llens rationalisering Statens person- och adressregislem�mnd, f�rslagsanslag Kostnader f�r vissa n�mnder m. m., f�rslagsanslag Bidrag till Slalsh�lsan, f�rslagsanslag Viss f�rslagsverksamhet m. m., f�rslagsanslag Vissa skadeers�ttningar m. m.,f�rslagsanslag Statlig kreditgaranti f�r bosladsanskaffningsl�n, yo>j/agi-anslag


371238000 1000


1000

.371239000

1000

300000000

15 653000

779000

661000

1125000

340000000

1000

1000

30000


45


 


14       Externa arbetstagarkonsulter, f�rslagsanslag

15 Administration av statens personskadef�rs�kring m. m., f�rslagsanslag

16       T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m., f�rslagsanslag

17       Folk- och bostadsr�kningar, reservationsanslag


Prop. 1989/90:100

7239000

6200000

3000000000 61159000


4104089000


D��� L�nsstyrelserna m. m.

1���� L�nsstyrelserna m.m.,f�rslagsanslag


1361 188000 1361188000


 


E�� Polisv�sendet

1        Rikspolisstyrelsen, f�rslagsanslag

2        S�kerhetspolisen, f�rslagsanslag

3        Statens kriminaltekniska laboratorium, f�rslagsanslag

4        Lokala polisorganisalionen, f�rslagsanslag

5        Utmstning m. m. f�r polisv�sendet, reservationsanslag

6���� Underh�ll och drift av motorfordon m. m.,f�rslagsanslag
1
��� Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

f�rslagsanslag

8�� Diverse ulgifler, f�rslagsanslag


788005000 300000000 30001000 6475 587000 208080000 150636000

1000 6805000

7959115000


 


F�� Pris-, konkurrens- och konsumentfrgor

1        Marknadsdomstolen, f�rslagsanslag

2        N�ringsfrihetsombudsmannen, f�rslagsanslag

3        Statens pris-, konkurrensverk, f�rslagsanslag

4        Konsumentverket, f�rslagsanslag

5        Allm�nna reklamalionsn�mnden, f�rslagsanslag

6        Bidrag till milj�m�rkning av produkter, reservationsanslag


3 371000

8962000

49 804000

70200000

11960000

1OOOOOO

145297000


 


G��� Kyrkliga �ndam�l

1         Vissa ers�ttningar lill kyrkofonden

2         Bidrag lill ekumenisk verksamhet

3        Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

4        Bidrag till restaurering av �ldre domkyrkor m. m., reservationsanslag


38071000

1342000

57736000

1300000 98449000


46


 


H

1

2


Ungdoms- och kvinnoorganisationer m. m.

Statens ungdomsr�d, f�rslagsanslag Bidrag lill central och lokal ungdomsverksamhet m. m., reservationsanslag

St�d till intemationellt ungdomssamarbete, reservations�anslag

Bidrag lill kvinnoorganisationemas centrala verksamhet, f�rslagsanslag

Lotlerin�mnden, f�rslagsanslag St�d till arbelskooperalion m.m., reservationsanslag


Prop. 1989/90:100

5 755000

89 751000

2298000

3154000 1880000 2 500000


105338000


I���� J�mst�lldhetsfr�gor

1        J�mst�lldhetsombudsmannen m.m.,f�rslagsanslag

2        S�rskilda j�mst�lldhets�tg�rder, reservationsanslag


3996000 12 854000

16850000


Summa kr.�� 15687491000

47


 


Prop. 1989/90:100


XIV. Milj�- och energidepartementet A��� Milj�- och energidepartementet m. m.

1        Milj�- och energidepartementet, f�rslagsanslag

2        Utredningar m. m., reservationsanslag


31503000 20000000


51503000


B�� Milj�

1     Statens naturv�rdsverk, ramanslag

2     Bidrag till milj�arbete, reservationsanslag

3     Investeringar inom milj�omr�det, reservationsanslag

4     Milj�v�rdsforskning, reservationsanslag

5     Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, f�rslagsanslag

6     Kemikalieinspektionen, f�rslagsanslag

1 Statens str�lskyddsinslitul: Uppdragsverksamhet, f�rslags�
anslag

8     Bidrag till statens str�lskyddsinstitut, reservationsanslag

9     Bidrag till F�renta Nalionemas milj�fond, f�rslagsanslag

 

10         Visst intemationellt milj�samarbete, f�rslagsanslag

11  Stockholms intemationella milj�institut, reservationsanslag

12  Inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter, reservationsanslag


354516000

167 585000

100 000 000

♦104734000

14253000

1000

1000 29 811000 22000000 10850000 25000000

11400000 840151000


C��� Energi


Statens energiverk:

F�rvaltningskostnader, ramanslag

Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Els�kerhet m. m., reservationsanslag Statens elektriska inspektion, ramanslag T�ckande av f�rluster i anledning av statliga garantier inom energiomr�det, f�rslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag Visst intemationellt energisamarbele, f�rslagsanslag Statens k�mkraflinspeklion:

F�rvaltningskostnader, reservationsanslag

9 10 11

12 13

14

15

K�ms�kerhelsforskning, reservationsanslag Statens k�mbr�nslen�mnd, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB, reservations�anslag

Drift av beredskapslager, f�rslagsanslag Beredskapslagring och industriella �tg�rder, reservations�anslag

S�rskilda kostnader f�r lagring av olja, motorbensin, m. m., f�rslagsanslag �tg�rder inom delfunktionen Elkraft, reservationsanslag

* Ber�knat belopp


 

49 588000

 

15 243000

 

1000

64832000

 

12069000

 

1000

 

♦293 588000

 

18 539000

1000

 

1000

2000

 

1000

 

♦48000000

 

407251000

 

7270000

 

1000

 

21930000

 

873484000

Summa kr.

1765138000

 

48


 


Prop. 1989/90:100


XV. Riksdagen och dess myndigheter m. m.

A�� Riksdagen

1        Ers�ttningar till riksdagens ledam�ter m. m., f�rslagsanslag

2        Riksdagsutskottens resor ulom Sverige, reservationsanslag

3        Bidrag till studieresor,f�rslagsanslag

4        Bidrag till IPU, RIFO m. m.,f�rslagsanslag

5        Bidrag till partigmpper, f�rslagsanslag

6        F�rvaltningskostnader, J�rslagsanslag

1��� Utgivande av otryckta st�ndsprotokoll, reservationsanslag

8��� Riksdagens byggnader, reservationsanslag


230440000

550000

650000

1257000

42 346000

236 965000

380000

4150000

516738000


 


B��� Riksdagens myndigheter

1        Riksdagens ombudsm�n, justitieombudsm�nnen, f�rslags�anslag

2        Riksdagens revisorer och deras kansli, ramanslag

3        Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli: F�rvallningskoslnader, f�rslagsanslag

4        Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemenamma kostnader f�r Nordiska r�del, f�rslagsanslag


23143000 10074000

7291000

11749000 52 257000


Summa kr.�� 568995000

49


 


Prop. 1989/90:100

XVI. R�ntor p� statsskulden m. m.

l���� R�ntor p� statsskulden m.m.,f�rslagsanslag���������������������������������������������� 56000000000

50


 


Prop. 1989/90:100

XVII. Of�rutsedda utgifter

1���� Or�mtsedda utgifter, f�rslagsanslag������������������������������������������������������������� 1000000

51


 


Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989���������� Prop. 1989/90:100

N�rvarande: statsministern Carlsson, ordf�rande, och statsr�den Feldt, Hjelm-Wall�n, G�ransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellstr�m, Johansson, Hulterstr�m, Lindqvist, G. Andersson, L�nnqvist, Thal�n, Nordberg, Engstr�m, Freivalds, L��w, Persson

F�redragande: statsr�den Feldt, Johansson, Freivalds, Hjelm-Wall�n, Gradin, R. Carlsson, Hulterstr�m, Lindqvist, G. Andersson, Engstr�m, G�ransson, Persson, Hellstr�m, Thal�n, L��w, L�nnqvist, Nordberg, Dahl

Proposition med f�rslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91

Statsr�den f�redrar inriktningen av den ekonomiska politiken under n�sta budget�r samt de fr�gor om statens inkomster och utgifter m. m. som skall ing� i regeringens f�rslag lill statsbudget f�r budget�ret 1990/91. Anf�ran�dena och i f�rekommande fall �versikter �ver f�rslagen redovisas i under�prolokollen f�r resp. departement.

Statsr�det Feldt anf�r:

Med beaktande av de f�redragna f�rslagen har ett f�rslag lill statsbudget f�r n�sta budget�r med d�rtill h�rande specifikationer av inkomster och utgifter uppr�ttats.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att ber�kna inkomster och besluta om utgifter f�r staten i enlighet med del uppr�ttade f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91.

Regeringen ansluter sig till f�redragandenas �verv�ganden och beslutar all genom proposition f�rel�gga riksdagen vad f�redragandena har anf�rt f�r de �tg�rder och de �ndam�l som f�redragandena har hemst�llt om.

Regeringen beslutar vidare alt de anf�randen som redovisas i underpro�tokollen j�mte �versikter �ver f�rslagen skall bifogas propositionen enligt f�ljande:

Finansplanen������������������������������������������������������������������� Bilaga 1

Utveckling av offentlig verksamhet � gemensamma fr�gor������� Bilaga 2

Kungliga hov- och slottsslatema

(f�rsta huvudtiteln)����������������������������������������������������������� Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)����������������������������������������������������������� Bilaga 4���������������������������� 2


 


Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln) F�rsvarsdepartementet (Ij�rde huvudtiteln) Socialdepartementet (femle huvudtiteln) Kommunikationsdepartementet (sj�tte huvudtiteln) Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln) Utbildningsdepartementet (�ttonde huvudtiteln) Jordbmksdepartementel (nionde huvudtiteln) Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) Bostadsdepartementet (elfte huvudtiteln) Industridepartementet (tolfte huvudtiteln) Civildepartementet (trettonde huvudtiteln) Milj�- och energidepartementet (fjortonde huvudtiteln) Riksdagen och dess myndigheter (femtonde huvudtiteln) R�ntor p� statsskulden, m. m. (sextonde huvudtiteln) Of�mtsedda utgifter (sjuttonde huvudtiteln) Beredskapsbudget f�r totalf�rsvarets civila del


Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20


Prop. 1989/90:100


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


53


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 1 till budgetpropositionen 1990


Finansplanen


Prop.

1989/90:100 Bil. 1


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Feldt

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 s�vitt avser finansplanen

Finansplan

1 Inledning

Arbete �l alla �r den ekonomiska politikens viktigaste m�l. Del f�ruts�tter i sin tur l�g inflation och god konkurrenskraft. H�g och stabil tillv�xt, inom ramen f�r en god milj�, tillf�r landet nya resurser och utvecklar v�lf�rden. En j�mn och r�ttvis f�rdelning av resurser mellan olika grupper och regioner st�rker viljan att utveckla samh�llet.

Den svenska ekonomin har under 1980-talet utvecklats positivt i flera av dessa avseenden. N�ringslivet har f�rnyats och byggts ul. Syssels�ttningen har �kat kraftigt och arbetsl�sheten har pressats ned lill under 1 1/2%. Balansen i den offentliga sektorns finanser hai- �terst�llts. Den statliga budgetens underskott har eliminerats.

Det finns emellertid ocks� betydande problem:

     Den ih�llande h�gkonjunkturen har efter hand lett till �verhettning. Pris- och kostnads�kningarna �r v�sentligt h�gre �n i v�ra konkurrent�l�nder. De svenska f�retagen har h�jt sina relativpriser och f�riorat marknadsandelar p� b�de export- och hemmamarknaderna.

     Den ekonomiska tillv�xten �r f�rh�llandevis l�g, trots all investerings�niv�n har h�jts p�tagligt sedan b�rjan av 1980-lalel och trots all syssel�s�ttningen i limmar �kat markant. Detta sammanh�nger med all pro�duktiviteten, dvs. produktionen per arbetad timme, enligt tillg�nglig statistik n�stan inte har �kat alls de senaste �ren.

Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 1


� Sparandel i den svenska ekonomin �r otillr�ckligt. F�rb�ttringen av den���� Prop. 1989/90:100 offentliga sektorns sparande har inte kunnat uppv�ga en f�rs�mring'av���� Bil. 1 den privata sektorns sparande. Sammanlaget visar sig del f�rs�mrade sparandel de senaste �ren i ett stigande underskott i bytesbalansen.

Denna ulveckiing inneb�r stora risker f�r framtiden. Forts�tter den kommer syssels�ttningen att hotas. Den ekonomiska politiken b�r d�rf�r inriktas p� all d�mpa �verhettningen och samtidigt f�rb�ttra f�mts�tt�ningarna f�r en gynnsam utveckling p� l�ngre sikt. Den �tstramning stats�makterna beslutade om v�ren 1989 b�r nu f�ljas upp med (1) en fortsatt stram finans- och penningpolitik f�r att d�mpa inflationen, (2) �verl�gg�ningar med arbetsmarknadens parter i syfte att bryta den alltf�r h�ga l�ne�kningstakten och (3) �lg�rder som �kar arbelskraflsulbudet, fr�mjar produktiviteten och stimulerar sparandet.

Det f�rslag till statsbudget som h�r l�ggs fram �r myckel �terh�llsamt. Del har utformats mol bakgmnd av �verhettningen i den svenska ekono�min och med h�nsyn lill att den internationella konjunkturen f�mtses vara relativt stark de n�rmaste tv� �ren. Det inneh�ller f� nya utgifls�taganden. Budgeten �r � liksom det f�rslag till statsbudget som lades fram f�r etl �r sedan - balanserad. Inkomster och utgifter uppg�r lill i stort sett samma belopp.

Kravet p� en stram finanspolitik har vidare medf�rt att inkomstskatte�s�nkningen f�r 1990 finansieras fullt ut. Riktlinjema f�r det andra stegel i skallereformen 1991 �r ocks� s�dana att s�nkningar av inkomstskatter och �kade utgifter f�r barnbidrag m. m. skall ges en ansvarsfull finansiering. De �tg�rder som har varit i kraft under senare tid i syfte att begr�nsa den totala efterfr�gan p� byggande och bereda plats f�r nyproduktion av bost�der forts�tter under 1990.

L�nebildningen har varit ett stort problem under 1980-talet. 1 v�r om�v�rld har l�ne�kningslaklen pressals ned till prisei av en h�g arbetsl�shet. I Sverige har l�ne�kningarna d�remot inte d�mpats n�mnv�rt. Detta problem har accentuerats under senare tid. Det framg�r nu allt klarare att timl�nerna �kar 1989 och 1990 i en omfattning som inte �r f�renlig med samh�llsekonomisk balans.

Regeringen har avvisat arbetsl�shet som medel all f� ned pris- och l�ne�kningarna. Den nuvarande trenden mot allt mer urholkad konkur�renskraft och stigande underskott i bytesbalansen kan emellertid inte l�ngre accepteras. Vi har nu kommit till en kritisk punkt i den ekonomiska utvecklingen. Den n�rmaste tiden kommer att bli avg�rande f�r m�jlighe�ten all f� ned inflationen ulan atl g� den i andra l�nder vanliga v�gen �ver h�g arbetsl�shet.

Regeringen avser att inbjuda arbetsmarknadens parter till �verl�ggning�ar om l�nerna 1990 och 1991. Syftet �r atl skyndsamt n� fram till centrala avtal som bryter den alltf�r h�ga l�ne�kningslakten. �verl�ggningarna skall vara avslutade senast den 15 febmari 1990.

Sedan �verl�ggningarna med arbetsmarknadens parter avslutals kom�mer regeringen att la st�llning lill i vilken utstr�ckning den ekonomiska


 


politiken m�ste sk�rpas ytterligare i syfte att uppn� b�ttre balans i den���� Prop. 1989/90:100
svenska ekonomin.
���������������������������������������������������������������������������� Bil. 1

�tg�rder som st�rker tillv�xten har varit ett v�sentligt inslag i den ekonomiska politiken de senaste �ren. Denna politik drivs nu vidare:

     Skallereformen fullf�ljs. Del ger l�gre skattesatser och bredare skatteba�ser. Beskattningen blir mer neutral och likformig. Reformeringen av f�retagsbeskattningen g�r all f�retagens investeringar mindre kommer alt styras av skatteh�nsyn och mera av kraven p� produktivitet och l�nsamhet. Det nya skattesystemet kommer d�rigenom all leda till en effektivare resursanv�ndning och st�rka tillv�xten. Skattereformen kommer �ven atl leda till att arbelskraflsulbudet �kar. F�r flertalet s�nks marginalskatten p�tagligt, vilket g�r det mer f�rm�nligt all arbeta. Reduktionen av underskottsavdragens v�rde kommer ocks� att minska hush�llens uppl�ning. Detta �kar hush�llens neltosparande.

     Omfattande insatser g�rs f�r all ytterligare �ka arbelskraflsulbudet. Regeringen har nyligen redovisat hur arbetslinjen inom socialf�rs�k�ringen kan st�rkas. F�rslagen inneb�r bl. a. kraftiga rehabiliteringsin�satser f�r alt underl�tta �terg�ng till arbete och en mer flexibel sjukpen�ning, f�rs�ksverksamhet vid vissa st�rre f�relag, inneb�rande att arbets�givaren �vertar utbetalning av sjukers�ttning samt att m�jligheterna all f� f�rtidspension av arbetsmarknadssk�l avskaffas. Regeringen f�resl�r nu ytterligare ell antal �lg�rder, d�ribland ut�kning av arbetsmarknads�utbildningen och s�rskilda insatser f�r att underl�tta flyktingars intr�de p� arbetsmarknaden. Marginalskatten f�resl�s bli s�nkt f�r en stor grupp pension�rer genom att del extra avdrag pension�rer med l�gre inkomster f�r g�ra vid beskattningen fr. o. m. 1990 inte l�ngre reduceras n�r man har arbetsinkomster. Detta kommer all stimulera lill ut�kade arbetsinsatser fr�n de �ldre.

     �lg�rder vidtas f�r all fr�mja effektiviteten i n�ringslivet. Sk�rpt kon�kurrens och mindre regleringar fr�mjar produktiviteten och d�mpar prisstegringarna. Riksdagen kommer under v�ren all f�rel�ggas f�rslag om reformering av jordbmkspolitiken. En �versyn kommer alt g�ras av de regler som styr utbyggnad av industri som anv�nder skogsr�vara. Beslut har fattats om avreglering p� leko-omr�del. Lagstiftningen p� det finansiella omr�det f�r�ndras, s� att konkurrensen och effektiviteten p� finansmarknaderna st�rks. Utredningar har tillsatts f�r all analysera produktivitetsutvecklingen i s�v�l industrin som tj�nsten�ringarna och f�r att l�mna f�rslag till hur konkurrensf�rh�llandena i den svenska ekonomin skall f�rb�ttras.

     Den offentliga sektorn utvecklas. En v�l fungerande offentlig sektor �r grunden f�r v�lf�rdspolitiken. Nya offentliga �taganden m�ste emeller�tid i allt v�sentligt klaras genom ekonomisk tillv�xt, rationaliseringar och omprioriteringar inom den existerande verksamheten. Genom en effektivare anv�ndning av de resurser som avs�tts f�r den offentliga verksamheten kan v�lf�rden st�rkas utan all skattetrycket sk�rps. Kom�munernas �kade ansvar f�r skolan ger b�ttre f�mts�ttningar f�r all effektivt anv�nda skolans resurser. Arbetet med all f�rnya den offentliga


 


sektom - genom bl.a. decentralisering, regelf�renkling och resultat-���� Prop. 1989/90:100
uppf�ljning � drivs vidare p� ett stort antal andra omr�den.
������������������ Bil. 1

Under del senaste �ret har investeringama �kat starkt och exporten utvecklats gynnsamt. Konsumtionslillv�xlen har d�mpats. Den �tstram�ning som riksdagen beslutade om v�ren 1989 och konkretiseringen av skattereformen har bidragit till detta. Hush�llen �kar nu sin uppl�ning i l�gre takt �n tidigare och sparkvoten har d�rigenom h�jts. Trots detta har �verhettningen i den svenska ekonomin best�tt. Underskottet i bytesba�lansen har �kat.

Med den statsbudget och de �tg�rder i �vrigt som nu f�resl�s torde efterfr�gelillv�xten mattas av 1990. D�rmed f�mtses en viss avkylning av ekonomin. BNP-tillv�xten torde begr�nsas till knappt 1 1/2% 1990. Ar�betsl�sheten ber�knas ligga kvar p� en l�g niv�.

2 Den internationella ekonomin

Utvecklingen i OECD-l�nderna

De senaste �rens gynnsamma ekonomiska ulveckiing i induslril�ndema fortsatte under 1989. Tillv�xten var stark och uppgick f�r OECD-l�ndema sammantagna lill ca 3 1/2%. Syssels�ttningen fortsatte atl �ka och arbets�l�sheten minskade till under 7%, den l�gsta niv�n sedan b�rjan av 1980-lalel. V�rldshandeln expanderade starkt och n�ringslivels investeringar l�g p� en mycket h�g niv�.

Inflationen �kade visserligen, men mindre �n som kunde befaras med h�nsyn lill den starka tillv�xten. I genomsnitt f�r OECD-l�nderna steg konsumentpriserna med inte fullt 5% 1989. Anpassningen av de externa obalanserna mellan de st�rsta industril�nderna stannade i det n�rmaste av och r�nteniv�n var �verlag h�g.

Den ekonomiska politiken har i h�g grad varit inriktad p� att bek�mpa inflationen. H�rvid har penningpolitiken kommit till anv�ndning i stor utstr�ckning. Detta har i vissa fall medf�rt en ulveckiing av valutakurser�na som motverkat en utj�mning av de externa obalanserna.

F�mts�ttningarna �r goda f�r en fortsatt relativt stark tillv�xt i industri�l�nderna de n�rmaste �ren. Av stor betydelse �r h�rvid den h�ga investe�ringsniv�n de senaste �ren samt �lg�rder som har vidtagits inom en rad omr�den f�r all f�rb�ttra ekonomiernas funktionss�tt. Det g�ller bl.a. reformering av skattesystemen, liberalisering av kapitalmarknaderna lik�som andra avregleringar, f�rst�rkning av konkurrenspolitiken samt an�str�ngningar all �ka effektiviteten i den offentliga verksamheten. Den potentiella tillv�xten har stigit och i m�nga l�nder torde en s�nkning ha skett av den arbetsl�shetsniv� vid vilken inflationen tenderar att skjuta fart.

F�r de v�steuropeiska l�nderna har arbetet.med all f�rverkliga en enhet�lig marknad inom EG lill 1992 en s�rskild betydelse. Det tycks i h�g grad ha p�verkat n�ringslivels f�rv�ntningar positivt och d�rmed st�rkt inves�teringsviljan.


 


Mot denna bakgmnd framst�r utsikterna f�r de n�rmaste �ren som���� Prop. 1989/90:100 relativt gynnsamma. F�r 1990 och� 1991 bed�ms s�lunda tillv�xten i���� Bil. 1 OECD-l�ndema sammantagna ligga stabilt p� ca 3% med en inflation p� omkring 4 1/2%. Arbetsl�sheten f�mtses komma att ligga kvar p� 1989 �rs niv�. Del kan inte uteslutas att de gynnsamma faktorerna i v�rldsekono�min leder till en �nnu h�gre BNP-tillv�xt.

Vissa risker f�r en s�mre utveckling f�religger dock n�r det g�ller s�v�l tillv�xten som inflationen. I n�gra l�nder � fr�mst Storbritannien och Canada � har den penningpolitiska �tstramningen varit myckel kraftig. En starkare uppbromsning av aktiviteten �n v�ntal kan bli f�ljden av dessa �lg�rder n�r de f�r full effekt. Vidare �r risken betydande f�r en l�nekost-nadsledd uppg�ng i inflationen i l�nder d�r vinstutvecklingen har varit stark under de senaste �ren.

De fortsatt stora exlema obalansema mdlan de tre st�rsta industril�n�derna och de v�xande obalanserna inom V�steuropa utg�r ett annal pro�blem. Visserligen har finansieringen av bylesbalansunderskollen i ber�rda l�nder kunnat ske ulan st�rre problem, men obalanserna bidrar till �kad s�rbarhet p� de intemationella kapitalmarknaderna och till krav p� pro�tektionistiska �lg�rder. Del kan heller inte uteslutas att �lg�rder f�r att d�mpa aktiviteten kommer all vidtas i flera l�nder och atl tillv�xten i induslril�ndema som helhet p�verkas negativt.

En viktig f�mts�ttning f�r att st�vja protektionistiska krav �r ett �ppet och starkt handelssystem. De p�g�ende GATT-f�rhandlingarna �r av av�g�rande betydelse f�r alt v�ma detta m�l. Avsikten �r all d�r komma �verens om ytterligare liberaliseringar av v�rldshandeln, s�rskilt p� jord�bruksomr�det. Man hoppas �ven f� till st�nd regler p� nya omr�den, exempelvis f�r tj�nslehanddn, samt en allm�n f�rst�rkning av GATT:s regelverk.

�steuropa och Sovjetunionen

F�r flertalet av de �steuropeiska l�ndema var 1989 etl politiskt omv�lvan�de �r. De f�r�ndringar som har skett kan v�ntas driva p� arbetet med all reformera �stl�ndernas ekonomier. �ven om takten i reformprocessen skiljer sig �l mellan l�ndema, g�r.utvecklingen i samma riktning, mol; inf�randel av marknadsekonomi.

Alt etablera fungerande marknader efter �rtionden av planekonomi �r f�rknippat med mycket stora sv�righeter. Reformeringen befinner sig i ell skede d�r gamla reglerade strukturer har b�rjat bryta samman, men d�r marknadema �nnu inte styr resursanv�ndningen. Detta har medverkat till ekonomisk slagnation. I vissa fall har del lett lill omfattande vambrisl. , D�rmed har risken �kat f�r en starkt inflalionistisk utveckling. Flera av l�nderna har ackumulerat ansenliga utlandsskulder i v�slvaluta. Generellt sett befinner sig stalshanddsl�nderna i en s�mre ekonomisk situation idag �n under 1970-talet.

Den process som nu inletts i �steuropa �r givelvis f�renad med stor os�kerhet om den framtida utvecklingen. Riskerna f�r bakslag �r p�lagli-


 


ga. En l�ng period av ekonomiska sv�righeter �r att v�nta. M�jlighetema���� Prop. 1989/90:100
all snabbi uppn� ekonomiska framsteg m�ste bed�mas som sm�.
����������������� Bil. 1

De stmkturella f�r�ndringar som planeras kan p� kort sikt komma att medf�ra produktionsbortfall och arbetsl�shet. Den n�dv�ndiga sanering�en av statsfinanserna kan f� liknande konsekvenser. Positiva resultat i form av p�tagligt �kad tillv�xt och v�lf�rd kan knappast vara att v�nta f�rr�n p� l�ngre sikt - ens med en f�rh�llandevis st�rningsfri och gynn�sam ulveckiing.

En rad initiativ f�r all st�dja reformulvecklingen i �steuropa och Sov�jetunionen har tagits fr�n flera v�stl�nder, bl. a. Sverige. En samordning av de v�stliga industril�ndernas insatser �ger mm under ledning av EG-kommissionen. �ven andra internationella samarbelsorgan s�som OECD, IMF och V�rldsbanken utvecklar samarbetet med och st�det till �stl�n�derna.

Utvecklingen i �steuropa kan p� l�ngre sikt f� omfattande konsekvenser f�r Sverige och �vriga l�nder i v�st, s�v�l ekonomiskt som i s�kerhetspoli�tiska och i andra avseenden. M�jligheterna �r goda f�r all utvecklingen skall kunna stimulera ekonomierna i b�de �st och v�st. En friare handel och en utvidgning av de ekonomiska rdalionema i andra h�nseenden kan f�rv�ntas fr�mja tillv�xten i b�da omr�dena. Det �r emellertid sv�rt att bed�ma n�ren s�dan mer gynnsam utveckling kan komma atl realiseras.

Utvecklingsl�nderna

Situationen i ulvecklingsl�ndema har under det senaste �ret pr�glats av en fortsatt svag tillv�xt, men med stora skillnader mellan olika regioner och l�nder. P� �tskilliga h�ll i Asien, framf�r allt i l�nder med en v�xande industrisektor, har expansionen fortsatt i snabb om �n n�got reducerad takt. Dessa l�nders betydelse i v�ridsekonomin har �kat under senare �r. Deras andelar av v�rldshandeln har �kat starkt och v�ntas forts�tta att expandera. Exporten fr�n denna l�ndergmpp kommer dock sannolikt att stiga i l�gre takt framdeles som en f�ljd av appreciering av l�ndemas valutor och begr�nsningar i produktionskapaciteten.

1 andra regioner s�som i de skuldlyngda meddinkomsll�ndema � fr�mst i Latinamerika saml i Afrika s�der om Sahara � har produktions��kningen inte varit tillr�cklig f�r atl h�ja per capita-inkomsten. H�ga r�ntor och l�ga r�vampriser har begr�nsat m�jlighetema all f�ra en till-v�xtorienterad politik. �ven om en ytterligare �kning av den samlade skuldb�rdan har kunnat undvikas och den tidigare kraftiga minskningen av finansiella fl�den lill l�nderna hejdats har skuldproblemen utgjort ett allvarligt hinder f�r �terh�mtning.

Del r�der idag bred enighet bland s�v�l i-l�nder som u-l�nder om atl ekonomisk anpassning i kombination med stmkturella reformer �r en f�mts�ttning f�r en h�llbar tillv�xt samt ekonomisk och social utveckling i u-l�ndema. En mer effektiv mobilisering och anv�ndning av intema resur�ser �r n�dv�ndig.

Det �r emellertid viktigt att den intema anpassningen i u-l�ndema
�tf�ljs av �kad extem finansiering i olika former. �ven om allvarliga
������������������������������������� 6


 


finansieringsproblem i allt v�sentligt kvarst�r, har situationen f�rb�ttrats Prop. 1989/90:100 n�got under 1989. Frivilliga �verenskommelser om skuldminskning har Bil. 1 ing�tts mellan privata banker och vissa meddinkomsll�nder med finansi�ellt st�d fr�n Internationella valutafonden och V�rldsbanken. S�rskilda medel har avsatts inom V�rldsbanksgmppen f�r reduktion av de fattigaste l�ndernas skulder till privata kreditorer. Dessa l�nder kommer vidare att kunna f� f�rm�nliga krediter fr�n Internationella utvecklingsfonden (IDA) f�r all underl�tta betalning av tidigare l�n p� marknadsvillkor. Inom den s. k. Paris-klubben har flera av de fattigaste l�nderna beviljats skuldkonso�lideringar p� s�rskilt f�rm�nliga villkor.

3 Den svenska ekonomin

3.1 Utvecklingen 1989 och 1990

Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin var h�gt under 1989 och f�relagens produktionskapacitet var h�rt anstr�ngd. Ekonomin var �ver�hettad och pris- och kostnads�kningarna var v�sentligt h�gre �n i omv�rl�den. Trots att arbelskraflsutbudel �kade snabbi r�dde brist p� arbetskraft i m�nga sektorer och regioner. Den l�ngsamma produktivitets�kningen be�gr�nsade den ekonomiska tillv�xten. Uppg�ngen i BNP ber�knas ha varit knappt 2%, vilket m�ste betecknas som en relativt l�g tillv�xt, med h�nsyn lill att antalet arbetade timmar ber�knas ha �kat med ca I 1/2 %.

Konjunkturf�rloppel v�ntas bli n�got lugnare 1990. V�rldsmarknads�tillv�xten f�mtses d�mpas n�got, vilket torde f� �terverkningar p� expor�ten. Investeringama v�ntas inte �ka lika mycket som under det senaste �ret. BNP-�kningen kommer sannolikt att stanna vid knappt 1 1/2%. �nd� f�rv�ntas bristen p� arbetskraft och �verhettningen best�.

Tabell 1� F�rs�rjningsbalans

 

 

Miljarder kr..

Procentuell volymf�r�ndring

 

l�pande priser

 

 

 

 

 

1988

1988

1989

1990

1991

Privat konsumtion,

590,9

2,5

0,8

1,3

2,3

OfTentlig konsumtion,

289,1

1,1

1,4

1,7

1,1

Bruttoinvesteringar,

219,1

6,4

6,2

1,7

2,0

Lagerinvesteringa',

-2,0

0,3

0,7

0,0

0,0

Export,

361,9

3,3

3,6

2,9

3,5

Import,

345,0

5,8

6,1

3,5

4,0

BNP

1114,0

2,3

1,8

1,3

1,7

Inhemsk efterfr�gan,

1097,1

2,9

2,2

1,6

1,9

' F�r�ndring i procent av f�reg�ende �rs BNP

Hush�llens k�pkraft steg relativt kraftigt 1989, med inemot 3 1/2%, fr�mst beroende p� h�ga l�ne�kningar. Trots det stannade uppg�ngen i den privata konsumtionen p� knappt I %. Den utl�ningsexpansion som f�ljde p� avregleringen av kredilmarknaden vid mitten av 1980-lalel b�r�jade ebba ul. Sparandel v�nde upp�t efler all gradvis ha fallit sedan 1985. Den privata konsumtionen v�ntas 1990 �ka med knappt 1 1/2%. Flera


 


faktorerverkarbegr�nsandep�konsumtionen, bl. a. det tillf�lliga obligalo-���� Prop. 1989/90:100 riska sparandet och de avdragsbegr�nsningar som skattereformen inneb�r.���� Bil. 1 En fortsalt normalisering av hush�llens.uppl�ning efter de f�rsta �ren med avreglerad kredilmarknad lorde ocks� verka d�mpande.

Den offentliga konsumtionen steg i ganska m�ttlig takt 1989. Den statliga konsumtionen drogs upp av statens ink�p, som �ven del n�rmaste �ret v�ntas �ka n�got. Antalet anst�llda vid de stafiiga myndighetema ber�k�nas forts�tta att minska. Den kommunala konsumtionen f�mtses forts�tta atl v�xa i en takt av ca I 1/2% 1990. Sv�righeter all rekrytera arbetskraft begr�nsar f�r n�rvarande expansionen.

Bruttoinvesteringarna �kade med ca 6% under 1989 och f�r industrin blev siffran ca 10%. H�gt kapacitetsutnyttjande, god l�nsamhet och stark efterfr�gan drev p� utvecklingen. �ven uppg�ngen i byggandet av bosl�der blev kraftig. Byggsektorn var �verhettad. Under 1990 v�ntas utvecklingen g� in i etl n�got lugnare skede, �ven om kapaciteten torde f�rbli h�rt anstr�ngd. N�got d�mpade konjunktumtsikter v�ntas p�verka industrin. Expansionen f�r bostadsbyggandet lorde hejdas. Sammantaget ber�knas �nd� investeringarna stiga med knappt 2% 1990.

Exporten gynnades av stark v�rldsmarknadstillv�xl under 1989. Svens�ka f�retag tappade emdlertid marknadsandelar bl. a. beroende p� bristan�de produktionskapacitet. �ven under 1990 v�ntas marknadstillv�xten bli snabb, om �n inte i niv� med det senaste �rets. Anddsf�rluslerna ber�knas forts�tta till f�ljd b�de av kapacitdsbegr�nsningar och, efterhand i allt st�rre utstr�ckning, av stigande relativpriser. Exporten v�ntas sammanta�get utvecklas n�got mindre gynnsaml�n under 1989.

Importvolymen �kade relativt starkt 1989 som en f�ljd av stigande inhemsk efterfr�gan. Uppg�ngen f�mtses bli mer d�mpad 1990, men �nd� st�rre �n f�r exporten. Utrikeshandeln ber�knas s�ledes.forts�tta alt ge ell negativt bidrag till BNP-tillv�xten.

Handelsbalansen har uppvisat stora �verskoll under flera �r och 1989 utgjorde inget undanlag. En viktig f�rklaring lill den gynnsamma utveck�lingen under senare tid �r atl svenska f�relag kunnat ta bra betalt f�r sina exportvaror, medan importprisema stigit l�ngsammare. Bytesf�rh�llandet har s�ledes f�rb�ttrats. Denna utveckling v�ntas forts�tta det n�rmaste �ret, om �n i mindre omfattning. Handelsbalansen ber�knas d�rigenom forts�tta all ge ett betydande �verskott.

F�r bytesbalansen �r d�remoi trenden starkt negativ. �kade transfere�
ringar saml v�xande underskott i resevalulaposten bidrar lill stigande
underskott i bytesbalansen. Den. viktigaste orsaken till f�rs�mringen �r
emellertid �kade r�ntebetalningar. V�xande direklinvesleringar och aktie�
k�p i utlandet har medf�rt stigande uppl�ning i.utlandet och r�ntebetal�
ningar, som belastar bytesbalansen. Den avkastning som investeringarna
genererar registreras emellertid bara lill en del i bytesbalansen. Uppskatt�
ningar av storleken p� de �terinvesterade vinstmedlen, vilka inte f�r
n�rvarande tas med i bytesbalansen, �r mycket os�kra. Regeringen har
nyligen tillkallat en utredningsman med uppgift att belysa hur �terinveste�
rade vinstmedel b�r beaktas i ell ekonomisk-politiskt perspektiv och f�re�
sl� eventuella f�r�ndringar i den statistiska redovisningen.
������������������������������������������������ 8


 


Tabell 2 Bytesbalans���������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Miljarder kr., l�pande priser������������������������������������������������������������������������������������� gjj�� j

1988���������� 1989��������� 1990��������� 1991

Handelsbalans������������������������������������������� 23,4��������� 20,0��������� 22,4��������� 21,9

Tj�nstebalans��������������������������������������� -� 8,8�������� -10,6���������� -12,4�������� -15,5

Avkastning p� kapital�������������������������� -18,8�������� -25,4���������� -34,0�������� -44,5

Transfereringar������������������������������������� -� 9,9�������� -12,2���������� -13,5�������� -14,5

Bytesbalans�������������������������������������������� -14,1�������� -28,2���������� -37,5�������� -52,6

Procent av BNP����������������������������������� -�� 1,3������� -� 2,3���������� -� 2,8�������� -� 3,7

Den h�ga aktivitetsniv�n i ekonomin, i kombination med den l�ga produktivitelstillv�xlen, har medf�rt en �verefterfr�gan p� arbetskraft. Visserligen har utbudet �kat betydligt, men resultatet har �nd� blivit en �verhettad arbetsmarknad. Bristen p� arbetskraft var stor och arbetsl�she�ten understeg 1 1/2 % 1989. Med vissa undantag redovisades l�ga arbetsl�s�hetstal �ver hela landet. Under det n�rmaste �ret v�ntas en p�taglig d�mp�ning av efterfr�gelillv�xten. BNP ber�knas �ka med knappt 1 1/2% 1990. Trots del v�ntas arbetsmarknadsl�get f�rbli anstr�ngt och arbetsl�sheten ligga kvar p� en l�g niv�.

Bristen p� arbetskraft �r en viktig orsak lill atl l�nekoslnadema stigit snabbt. Dels sluts l�neavtal p� h�ga niv�er, dels driver l�neglidning upp de totala kostnaderna l�ngt �ver avtalen. �r 1989 �versteg liml�ne�kningen 9% f�r ekonomin som hdhet. Motsvarande siffra ber�knas bli �ver 7% 1990, f�mtsatt atl omf�rhandlingar inte leder till l�ne�kningar ut�ver de hittills avtalade. All l�ne�kningarna v�ntas bli l�gre 1990 �n 1989 beror p� all avtalen inte ger lika stora p�slag under 1990. L�ne�kningarna lorde under b�da �ren bli v�sentligt h�gre i Sverige �n i v�ra konkurrentl�nder.

Konsumentpriserna steg under loppet av 1989 med drygt 6 1/2% och med knappt 6 1/2% mellan �rsgenomsnitten. Under 1990 v�ntas en ned�g�ng i inflationstakten exklusive effekterna av skallereformen med n�stan tv� procentenheter, se tabell 3. Finansieringen av f�rsta steget i skattere�formen leder emellertid lill en niv�h�jning av konsumentprisindex med n�stan tre procentenheter. Del �r viktigt all i analysen av inflationen och kostnadsutvecklingen s�rbehandla denna tillf�lliga pris�kning till f�ljd av skallereformen.

Tabell 3 Nyckeltal

Procentuell f�r�ndring respektive niv� i procent

 

 

1988

1989

1990

1991����� ..

Timl�n

7,2

9,5

'7,5

4,0

KPI, dec-dec

6,1

6,7

7,7

6,2

KPI, dec-dec exkl. skattereform

6,1

6,7

4,8

3,7

Hush�llens reala inkomster

0,6

3,3

2,6

3,5

Sparkvot, niv�

-5,3"

-2,7

-1,5

-0,3

Arbetsl�shet, niv�

1,6

1,4

1,5

1,7

Del finansiella sparandel i ekonomin f�rs�mras gradvis, vilket kommer till uttryck i ett allt st�rre underskott i bytesbalansen. Den offentliga sektorns sparande ber�knas vara ungef�r of�r�ndrat 1990. Hush�llssek-


 


lom f�mtses �ka sitt sparande, �ven om sparkvoten torde f�rbli negaliv.���� Prop. 1989/90:100 D�remot v�ntas en f�rsvagning inom f�retagssektom, trots l�gre investe-���� Bil. 1 ringslillv�xt. Det h�ga kostnadsl�gel i kombination med konjunklurd�mp-ningen kan leda lill en press ned�t p� vinsterna i Sverige. D�rtill kommer de �kade r�ntebetalningarna till ullandel som f�ljer av direklinvesleringar och aktiek�p utomlands.

Stigande omv�ridsr�ntor och oro f�r den inhemska ekonomiska utveck�lingen medf�rde att de svenska r�ntoma steg med ungef�r tv� procenten�heter under 1989. Uppg�ngen var s�rskilt stor under h�sten. Penningpoli�tiken har under �ret haft en fortsatt �tstramande inriktning. Som en f�ljd av marknadsr�ntomas uppg�ng h�jdes diskontot tv� g�nger under �ret med sammanlagt tv� procentenheter till 10,5%.

Under 1989 avskaffades i allt v�sentligt kvarvarande delar av valutareg�leringen. Den hade under senare �r spelat ut sin stabiliseringspolitiska roll. Avvecklingen ingick som ett led i anpassningen lill v�steuropeiska f�rh�l�landen. Till f�ljd av avregleringen �kade v�rdepappershandeln med utlan�det kraftigt. Svenska investerare k�pte utl�ndska aktier i stor utstr�ckning, samtidigt som utl�ndska placerare investerade i de f�rh�llandevis h�gav�kastande svenska obligationerna.

R�ntedifferensen gentemot omv�rlden bidrog under 1989 till etl bety�dande valutainfl�de. Avvecklingen av valularegleringen och den svenska kapitalmarknadens �kade intemationella beroende kommer sannolikt att medf�ra betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�ndska placerare �ven den n�rmaste tiden och d�rmed fortsatt stora bmtlofl�den in i och ul ur landet.

Under 1989 fram lill och med augusti steg aktiekurserna p� Stockholms�b�rsen kraftigt, bl. a. till f�ljd av goda f�retagsvinster och h�jda aktieutdel�ningar. Under h�sten f�ll kurserna tillbaka n�got. En lugnare utveckling p� de internationella b�rsema, del�rsrapporter fr�n f�retagen som var svaga�re �n v�nlat, tecken p� en viss avmattning i industrikonjunkluren och den kraftiga r�nteuppg�ngen bidrog lill kursfallet. Under �ret fram till mitten av december begr�nsades d�rigenom uppg�ngen i aktiekurserna till ca 20%.

3.2 Utsikterna f�r 1991

I enlighet med riktlinjerna f�r skattereformen skall det andra och st�rsta steget tas 1991. Skallereformen kommer all f� p�tagliga effekter b�de p� kort och l�ng sikt. Oml�ggningen �r s� omfattande atl os�kerheten emel�lertid �r betydande om effekternas styrka liksom om deras f�ri�ggning i tiden.

Den avsedda finansieringen av inkomslskaltes�nkningen 1991 ber�knas h�ja niv�n p� konsumentprisindex med ca 2 1/2%. Trots detta ber�knas skalleoml�ggningen ge etl kraftigt tillskott till hush�llens disponibla in�komster, ca 2 1/2%, bl.a. till f�ljd av att reformen inte heh finansieras i hush�llsseklorn.

Hur stor den samlade inkomst�kningen i hush�llsseklorn blir beror
d�rut�ver p� utvecklingen av l�ner, syssels�ttning m.m. De ber�kningar
����������������������������� 10


 


som redovisas i den prelimin�ra nationalbudgelen baseras p� tv� altema-���� Prop. 1989/90:100

tiv r�rande timl�ne�kningen 1991,4% respektive 7%. I de tidigare redovi-���� Bil. 1

sade tabellema 1-3 �terges det f�rsta alternativet med 4% timl�ne�kning

1991. Det ger en �kning av hush�llens disponibla inkomster med ca 3

1/2%.

Den privata konsumtionens utveckling kommer d�mt�ver att vara bero�ende av hur sparkvoten f�r�ndras. Sannolikt kommer hush�llen att reage�ra p� begr�nsningen av avdragsm�jligheterna f�r skuldr�ntor och minska sin uppl�ning. D�rmed stiger sparkvoten. Det �r emellertid sv�rt att f�mt�se i vilken omfattning och i vilken takt det kommer att ske. Vid anlagande om en m�ttlig h�jning av sparkvoten ber�knas den privata konsumtionen �ka med ca 2 1/2% 1991.

Det �r vidare rimligt all r�kna med en d�mpning av investerings�konjunkluren 1991 mol bakgmnd av den ekonomiska bild som avtecknar sig i �vrigt. En positiv faktor �r dock att marknadstillv�xten v�ntas ge exporten fortsatt draghj�lp.

Sammantaget v�ntas den inhemska efterfr�gan och BNP komma att v�xa n�got snabbare 1991 �n 1990. �verskottet i handelsbalansen kan komma all krympa n�got. Underskottet i bytesbalansen v�ntas forts�tta att stiga lill drygt 3 1/2% av BNP, varvid poslen avkastning p� kapital ber�knas st� f�r merparten av f�rs�mringen.

3.3 Den ekonomiska tillv�xten under 1990-talet

BNP har under 1980-lalel �kat med drygt 20%, dvs. med i genomsnitt 2% per �r. Tillv�xten har s�ledes varit lika l�g som under 1970-talel, trots att investeringsniv�n under 1980-talet har stigit med ca 40% sedan b�rjan av decenniet och trots all arbetsinsatsen �kat betydligt, se tabell 4.

 

Tabell 4 Arbetsinsats, produktivitet och tillv�xt

Procentuell f�r�ndring

 

 

1970-1980

1980-1990

BNP

Syssels�ttning i timmar

Produktivitet

21,4 -5,1 27,9

21,6

11,0

9,5

Den f�rh�llandevis l�ga tillv�xten utg�r etl avg�rande hinder n�r del g�ller att �ka v�lf�rden. S�rskilt markerad har nedg�ngen i produktivitets�tillv�xt varit. Medan produktiviteten, dvs. produktionen per arbetad tim�me, enligt tillg�nglig statistik �kade med n�rmare 30% under 1970-talet har den �kat med endast knappt 10% under 1980-lalet. Mol denna bak�gmnd har den ekonomiska politiken de senaste �ren inriktats p� stmktu�rella �lg�rder f�r all st�rka produktiviteten.

Avg�rande f�r BNP-tillv�xten �r arbetskraftens och produktivitetens
tillv�xt. Hur arbelskraflsutbudel kommer att utvecklas under 1990-lalet
beror p� flera faktorer, som alla omges av betydande os�kerhet. Andelen
kvinnor i f�rv�rvsarbete f�rv�ntas �ka och ytterligare n�rma sig m�nnens
��������������������������� 11


 


niv�. Ocks� de l�gre marginalskallema bidrar till ett h�gre arbetskraflsut-���� Prop. 1989/90: lOQ bud. 1 motsatt riktning verkar vissa planerade reformer, fr�mst f�rslaget���� Bil. 1 om en sj�tte semestervecka.

En s�rskilt sv�rbed�md faktor �r invandringen. Vid ett antagande alt den kommer att uppg� till den genomsnittliga niv�n under efterkrigstiden bed�ms arbelskraflsutbudel i timmar kunna �ka med drygt 1/2% per �r under 1990-talet.

Av central betydelse f�r tillv�xten �r produktiviteten i n�ringslivet. Del senaste decenniet, s�rskilt slutet av 1980-talet, har pr�glats av en mycket svag produktivitetstillv�xt. Den nedg�ng i produktivitetstillv�xten som b�rjade redan i slutet av 1970-lalet och som �r ett intemationellt fenomen �r sv�r alt ge en utt�mmande f�rklaring. En del av de faktorer som bidragit har varit av tempor�r karakt�r. Del b�r i sig g�ra en viss �terh�mtning av produktiviteten m�jlig. D�ml�ver kommer skattereformen och de �tg�r�der f�r atl st�rka produktiviteten som h�ller p� att genomf�ras alt leda lill en b�ttre produktivitetsutveckling fram�ver. Det b�r d�rf�r, sammanta�get, under 1990-lalet finnas f�mts�ttningar f�r att n� en h�gre produktivi�tetstillv�xt �n vad som varit fallet de senaste �ren.

Mol denna bakgmnd �r det rimligt atl anta att n�ringslivets produktivi�tetstillv�xt under 1990-talet skulle kunna uppg� till ca 2% per �r. Detta svarar mot en produktivitetstillv�xt f�r hela ekonomin p� ca 1 1/2% per �r. Tillsammans med en syssels�ttnings�kning p� ca 1/2% �rligen ger detta en tillv�xtpotential f�r hela ekonomin motsvarande ca 2 % per �r. Detta �r samma relativt l�ga tillv�xt som under de senaste tv� decenniema. Det understryker behovet av att f�ra en ekonomisk politik som ytterligare st�rker tillv�xten del n�rmaste decenniet.

M�jligheterna all �stadkomma en god ekonomisk tillv�xt under 1990-talet kommer ocks� i h�g grad atl vara beroende av f�rm�gan att anpassa v�r pris- och kostnadsutveckling lill omv�rldens. En fortsatt f�rs�mring av konkurrensf�rm�gan medf�r en avsev�rt s�mre utveckling. Under 1990-talel kommer det dessutom att st�llas h�ga krav p� stmkturomvandling, bl. a. som konsekvenser av k�mkraflsavveckling, sk�rpta milj�krav och en �kad grad av internationalisering.

Dessa fr�gor kommer atl behandlas utf�rligt i L�ngtidsutredningen 1990, vilken kommer atl offentligg�ras under v�ren. Regeringen avser att efter utredningens remissbehandling �terkomma lill riksdagen med en proposition om riktlinjerna f�r den ekonomiska politiken p� medell�ng sikt.

4 Den ekonomiska politikens inriktning

4.1 Stabiliseringspolitiken

Det centrala stabiliseringspolitiska problemet idag �r inflationen. Priser
och l�ner forts�tter all �ka betydligt mer �n i konkurrentl�nderna. Denna
utveckling �r oroande p� flera s�tt. L�ne�kningar som inte har sin gmnd i
produktivitetsf�rb�ttringar leder lill inflation. Dessutom inneb�r h�jda
��������������������������������� 12


 


relativa kostnader att industrins konkurrenskraft urholkas. F�retagen ����Prop. 1989/90:100 lappar marknadsandelar p� b�de hemma- och exportmarknaderna, vilket���� Bil. 1 leder till att importen stiger och exporten h�mmas. D�rigenom f�rs�mras bytesbalansen.

H�g inflation leder ocks� lill or�ttvisor och f�rddningspolitiska pro�blem. Inflationen omf�rdelar �rligen v�rden f�r �tskilliga miljarder kronor fr�n sparare lill l�ntagare. Inflationen inneb�r dessutom ett hot mot det viktigaste m�let f�r den ekononomiska politiken, n�mligen den fulla sys�sels�ttningen, och kan p� sikt resultera i omfattande arbetsl�shet med �tf�ljande f�rddningsm�ssiga klyftor s�v�l ekonomiskt som socialt.

Till f�ljd av den gynnsamma internationella utvecklingen har den h�ga svenska inflationen �nnu inte resulterat i en f�rs�mring av handelsbalan�sen. Den snabba marknadstillv�xten f�r svenska varor har � trots andels-f�rlusterna � medf�rt en relativt god exportutveckling. Den starka konjunkturen i omv�rlden har dessutom medverkat lill alt driva upp priserna p� vikliga svenska exportprodukter som massa, papper, st�l, malm och �ven verkstadsprodukter.

Den svenska ekonomins s�rbarhet �r emellertid nu betydande. Om den internationella konjunkturen f�rsvagas kan handels- och bytesbalansen komma atl snabbi f�rs�mras. S�v�l volymer som priser kan d� utvecklas p� ell f�r Sverige of�rm�nligt s�ll. Vid en s�dan ulveckiing skulle ocks� syssels�ttningen p�verkas negativt.

Mot bakgmnd av �verhettningen i den svenska ekonomin fattade riks�dagen i juni 1989 beslut om ett tillf�lligt obligatoriskt sparande under tiden september 1989 �december 1990 samt om en tillf�llig investerings�avgifl i Stockholms- och Uppsalaomr�dena och en tillf�lligt h�jd faslig-helsskall i samma omr�den. Samtidigt beslutades om en tempor�r arbels�milj�avgift, h�jning av energiskatterna samt h�jning av skattema p� tobak och alkoholhaltiga drycker. Dessa �tg�rder har nu b�rjat verka och lorde ha bidragit till all den privata konsumtionens �kningstakt avlar.

F�r all motverka alltf�r snabba pris- och l�nestegringar och en fortsatt f�rs�mring av bytesbalansen m�ste den ekonomiska politiken ha en fort�salt restriktiv inriktning. Samtidigt �r del viktigt att stimulera utbudet av produktiva resurser i ekonomin. Den nu inledda reformeringen av del svenska skattesystemet kommer alt f� en positiv inverkan p� arbetskrafts-utbudet. Del kan emellertid ta flera �r innan reformen f�r full effekt. D�rf�r �r det v�sentligt att skattereformen kompletteras med andra �tg�r�der f�r all �ka arbetskraftsulbudel.

Ell centralt element i stabiliseringspolitiken �r en stram budgetpolitik. Utgiftspr�vningen har i �rets budgetarbete varit str�ng. Den statsbudget som f�resl�s �r, liksom det f�rslag lill statsbudget som lades fram f�r ett �r sedan, balanserad, dvs. inkomster och utgifter uppg�r lill i stort sett samma belopp. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn som andel av BNP v�ntas ligga kvar p� ungef�r of�r�ndrad niv� 1990.

Kravet p� en fortsall stram inriktning av den ekonomiska politiken har
vidare medf�rt att s�nkningen av inkomstskatterna 1990 finansieras fullt
ul. Riktlinjerna f�r det andra steget i skallereformen 1991 inneb�r ocks�
atl inkomstskaltes�nkningar skall ges en ansvarsfull finansiering.
�������������������������������������� 13


 


L�nebildningen har varit ell stort problem i den svenska ekonomin under Prop. 1989/90:100 1980-talel. Medan de nominella l�ne�kningama i OECD-omr�det har d�m- Bil. 1 pats fr�n i storleksordningen 10% per �r i b�rjan av decenniet lill ca 5 % per �r de senaste �ren, har l�ne�kningama i Sverige inte d�mpats n�mnv�rt. Detta problem accentuerades 1989 n�r liml�nerna i Sverige �kade med i genomsnitt �ver 9%. S�vitt nu kan bed�mas kommer timl�nema all �ka med �ver 7% 1990.

Nedpressningen av l�ne�kningslaklen i v�r omv�rld har skett till priset av h�g arbetsl�shet. Regeringen har f�r Sveriges dd avvisat denna v�g att f� ned pris- och l�ne�kningama. Den nuvarande trenden mol allt mer urholkad konkurtenskraft och stigande underskoll i bytesbalansen kan emdlertid inte l�ngre accepteras.

Vi har nu kommit till en kritisk punkt i den ekonomiska utvecklingen d�r del kommer all avg�ras om del finns en m�jlighet all kombinera full syssels�ttning och stabila priser. Den n�rmaste tiden kommer all bli avg��rande f�r om del skall bli m�jligt att f� ned inflationen utan att g� den i andra l�nder vanliga v�gen �ver h�g arbetsl�shet.

�verhettningen i den svenska ekonomin har nu g�tt s� l�ngt och pris-och l�ne�kningslaklen har l�nge legal s� h�gt all en ytterligare �tstramning av den ekonomiska politiken �r motiverad. Innan regeringen vidtar �tg�r�der i detta syfte �r regeringen beredd att tillsammans med arbetsmarkna�dens parter pr�va om del finns n�gon v�g alt genom en kombination av stram ekonomisk politik saml samf�rst�nd och ansvarstagande f� ned inflationen utan h�g arbetsl�shet.

Del r�der bred enighet i v�rt land om att den nuvarande l�nebildnings�processen inte fungerar v�l och all f�r�ndringar �r n�dv�ndiga. Arbets�marknadens parter har sj�lva i olika sammanhang uttryckt sin vilja att reformera f�rhandlingssystemet i olika avseenden.

Regeringen avser d�rf�r att inbjuda arbetsmarknadens parter lill �ver�l�ggningar om l�nerna 1990 och 1991 och om m�jligheterna att bryta den allt f�r h�ga l�ne�kningslaklen.

Regeringen utg�r d�rvid ifr�n alt arbetsmarknadens parter inte kommer all �beropa de pris�kningar som f�ljer av finansieringen av inkomslskalte�s�nkningen som sk�l f�r att f�rhandla fram ytterligare h�jningar av l�ner�na 1990. Det �r en avg�rande f�mls�llning f�r atl komma ned i pris- och l�ne�kningstakt all ytterligare p�sp�dning av l�nerna 1990 undviks. D�r�ut�ver m�ste centrala avtal om l�nerna 1991 slutas snabbi och p� en niv� f�r den totala l�nekoslnadsulvecklingen som �r f�renlig med samh�llseko�nomisk balans.

I detta sammanhang kan statsmakterna beh�va tydligare �n idag i f�rv�g klarg�ra f�mts�ttningarna f�r l�nebildningen och vad som kommer atl ske om l�ne�kningarna �verstiger del samh�llsekonomiska utrymmet. En me�tod �r att statsmakterna beslutar om �tg�rder, riktade mot b�de arbetsgi�vare och l�ntagare, som tr�der ikraft vid en framlida tidpunkt, d�rest l�neutvecklingen inte h�ller sig inom vissa angivna ramar.

Del �r ocks� n�dv�ndigt all se �ver reglerna f�r framtida avtalsf�rhand�lingar och l�nebildning i syfte all strama upp dessa regler. Del g�ller b�de

14


 


f�rhandlingssystem och avtalskonstmktioner, liksom hur samf�rst�nd kan���� Prop. 1989/90:100
skapas om utrymmet f�r l�ne�kningar.
��������������������������������������������������� Bil. 1

Dessa �verl�ggningar skall vara avslutade senast den 15 febmari 1990.

Regeringen fastslog vid riksm�tets �ppnande i h�stas att uppgiften alt f�ra en ansvarsfull ekonomisk politik �verordnas �vriga politiska krav. Reformer kommer bara all kunna genomf�ras om de, ulan skatteh�jning�ar, kan finansieras inom ramen f�r en fortsatt stram finanspolitik. Upp�fylls inte detta villkor kommer reformerna all uppskjutas eller ompr�vas.

Sedan �verl�ggningama med arbetsmarknadens parter avslutals kommer regeringen att ta st�llning till i vilken utstr�ckning den ekonomiska politiken m�ste sk�rpas ytterligare i syfte att uppn� en b�ttre balans i den svenska ekonomin.

Med de f�mts�ttningar som nu g�ller kommer den offentliga sektorns sparande all f�rsvagas n�got 1991. Det �r under alla omst�ndigheter v�sentligt all n�gon s�dan f�rsvagning inte kommer lill st�nd och alt finanspolitiken f�r en restriktiv inriktning �ven 1991.

Sjukf�rs�kringen haren v�sentlig uppgift i ett v�lf�rdssamh�lle genom all den mildrar de ekonomiska p�frestningarna f�r den enskilde vid sjukdom och oh�lsa. Utgiftema f�r sjukf�rs�kringen har emellertid �kat snabbi de senaste �ren. I den m�n missbmk f�rekommer �r del ett allvarligt problem och en yttring av bristande samh�llsmoral och solidaritet. Regeringen avser all senare �terkomma med f�rslag lill f�r�ndringar i sjukf�rs�kring�en i syfte alt minska fr�nvaron och st�vja missbmk.

�verhettningen i byggsektorn �r fortfarande p�taglig. Den leder till kraftiga prisstegringar, som sprider sig till andra delar av ekonomin. �lg�r�der har d�rf�r vidtagits under de senaste �ren f�r all begr�nsa den totala efterfr�gan p� byggande och samtidigt bereda utrymme f�r nyproduktion av bosl�der.

Under 1990 forts�tter denna politik. Ramar f�r statliga l�n lill ombygg�nad av bosl�der beh�lls i hela landet. Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag all begr�nsa �vrigt byggande f�rl�ngs till att g�lla �ven 1990 samt f�r byggnadsverksamheten i Stockholms, G�teborgs och Bohus l�n �ven 1991. Investeringsavgiflen i Stockholm- och Uppsalaomr�dena, vilken inf�rdes v�ren 1989, tas ul �ven under 1990. Frisl�ppet av investeringsfonder har begr�nsats ytterligare. Endast fonder avsatta i bokslut till ledning f�r 1989 . och tidigare �rs taxeringar f�r anv�ndas f�r byggnadsinvesteringar, och d� endast i st�domr�dena saml f�r milj�investeringar.

�verhettningen i ekonomin och f�rs�mringen av bytesbalansen har motiverat all penningpolitiken under 1989 haft en stram inriktning. Efter�som resursutnyttjandet bed�ms bli fortsalt h�gt under de n�rmaste �ren b�r en restriktiv penningpolitik �ven forts�ttningsvis bidra till alt stabili�sera ekonomin.

Skattereformen kommer att medf�ra all hush�llens r�ntek�nslighet �kar
och deras beleende kommer d�rmed i �kad utstr�ckning all p�verkas av
penningpolitikens inriktning. De �kande underskotten i bytesbalansen
medf�r emellertid all penningpolitiken �nyo f�r som huvuduppgift att sl�
vakt om externbalansen och skydda kronan. �ven av denna anledning b�r
penningpolitiken fortsall vara restriktiv.
������������������������������������������������������������������������ 15


 


Normen att staten inte skall nettol�na utomlands ligger fast. F�r all dess Prop. 1989/90:100 inneb�rd inte skall f�r�ndras efter avvecklingen av valutaregleringen be- Bil. 1 h�ver den dock omformuleras till att staten inte skall nettol�na i utl�ndsk valuta. Genom ullandsl�nenormen fastst�lls ell minimikrav p� penning�politiken. Denna b�r vara s� stram att valutafl�dena balanserar. I den utstr�ckning som inhemska h�nsyn motiverar en stramare penningpolitik och st�rre infl�den av valuta uppst�r, skall en d�rtill svarande amortering ske p� statens skuld i utl�ndsk valuta.

4.2 �tg�rder fbr tillv�xt

En h�g och stabil ekonomisk tillv�xt �r ett av de viktigaste m�len f�r den ekonomiska politiken. Del �r endast genom god ekonomisk tillv�xt som det blir m�jligt att h�ja realinkomsterna och bygga ut v�lf�rden. Ekono�misk tillv�xt �r ocks� n�dv�ndig f�r att h�lla nere arbetsl�sheten och bevara stabila offentliga finanser.

Tillv�xten kan emellertid ocks� ge negativa effekter p� v�lf�rden om den kommer till st�nd med metoder som t. ex. sliter p� natur och m�nniskor. Mot denna bakgmnd �r det viktigt b�de hur tillv�xten skapas och hur den anv�nds. Klara gr�nser m�ste s�ltas upp f�r all skydda milj�n i vid bem�rkelse. Regeringen avser all inom kort tills�tta en utredning om hur milj�aspekterna b�ttre skall kunna komma lill ullryck i nationalr�kenska�perna. Detta bidrar till ett b�ttre beslutsunderlag n�r det g�ller atl ge milj�n en st�rre vikt i ekonomiska ber�kningar och bed�mningar.

Den ekonomiska tillv�xten har under de senaste �ren varit f�rh�llande�vis svag. BNP-tillv�xlen har under 1980-talel uppg�tt till ca 2% per �r, vilket �r l�gre �n i OECD-omr�det som helhet. Den relativt sett l�ga tillv�xten har huvudsakligen sin grund i en svag produktivitetstillv�xt. 1 Sverige, liksom i en stor del av v�stv�rlden, avtog produktivitets�kningen vid slutet av 1970-talel. Den svenska produktivitelstillv�xlen har d�refter varit l�gre �n genomsnittet f�r de v�steuropeiska l�nderna. Situationen har inte f�rb�ttrats under senare �r trots en kraftig investeringsuppg�ng.

Utbudsstimulerande �tg�rder m�ste mot denna bakgrund ges h�g priori�tet. Det �r en viktig uppgift f�r den ekonomiska politiken att f�rb�ttra ekonomins funktionss�tt och �ka tillg�ngen p� produktionsresurser.

Den omfattande skallereform vars f�rsta steg riksdagen nyligen beslutat genomf�ra 1990 kommer all ge positiva effekter p� tillv�xten. Skatterefor�men inneb�r l�gre skattesatser och ett mer likformigt och neutralt skattesy�stem. Reformen f�rutses ge stimulans lill tillv�xten s�v�l lill f�ljd av ell �kat arbetskraflsulbud och sparande som genom all en effektivare resurs�anv�ndning kommer till st�nd.

Sedan 1982 har antalet sysselsatta p� den svenska arbetsmarknaden �kat med n�ra 300000 personer. Trots all arbetskraftsulbudel har �kat myckel snabbare �n tidigare har brislen p� arbetskraft f�rst�rkts p� stora delar av arbetsmarknaden. Delta har utgjort en restriktion f�r den ekonomiska tillv�xten. Den bed�mning som nu kan g�ras inneb�r att del finns en risk f�r fortsatt brist p� arbetskraft p� m�nga omr�den in p� 1990-lalet.

�lg�rder har under del senaste �ret vidtagits f�r all underl�tta intr�det����������������������������� 16


 


p� arbetsmarknaden f�r flyktingar och andra invandrare. Vidare har �ka-���� Prop. 1989/90:100 de resurser satts in f�r s�kanderesor och f�rmedlingsverksamhet. �lg�rder��� Bil. 1 har ocks� vidtagits f�r all deltidsarbetande som s� �nskar skall kunna �ka sin arbetstid.

En viktig princip f�r arbetsmarknadspolitiken �r den s. k. arbetslinjen. Denna inneb�r att �tg�rder som leder till arbete p� den �ppna arbetsmark�naden prioriteras framf�r passiva kontantst�d. Denna politik har sedan en tid utvidgats till att g�lla �ven p� andra omr�den, framf�r allt i socialf�r�s�kringen. Avsikten �r att genom f�rebyggande insatser minska utslagning�en fr�n arbetslivet och genom aktiva �tg�rder g�ra det m�jligt f�r dem som f�tt sin arbetsf�rm�ga nedsatt att stanna kvar i eller g� tillbaka lill arbetsli�vet.

Regeringen har inlett en offensiv f�r en f�myelse av arbetslivet och mot de d�liga arbetsmilj�ema. Tills�ttandel av arbetsmilj�kommissionen var f�rsta steget i denna offensiv.

Genom den proposition om insatser f�r aktiv rehabililering och arbels�livsfondens verksamhet m. m. som nyligen f�relades riksdagen tog rege�ringen ytterligare ett steg i en s�dan politik. I propositionen lade regering�en fram riktlinjer f�r hur arbetslivsfonden b�r utnyttjas s� all den skapar f�mts�ttningar f�r en kraftfull insats f�r atl f�mya arbetslivet, f�rb�ttra arbetsmilj�er och ge en yrkesinriktad rehabilitering. Vidare f�reslogs en mer flexibel sjukpenning, f�rs�ksverksamhet med arbetsgivarintr�de i sjukf�rs�kringen vid st�rre f�retag, s�rskilda �tg�rder f�r att underl�tta f�r f�rtidspensionerade att �terg� i arbete samt m�jligheter f�r f�rs�kringskas�soma att aktivt anv�nda medlen i sjukf�rs�kringen till att upphandla direkta rehabiliterande �lg�rder fr�n t.ex. arbetsmarknadsinstituten (Ami). Dessutom f�reslogs att m�jligheterna atl f� f�rtidspension av en�bart arbetsmarknadssk�l avskaffas.

Regeringen avser att senare under 1990 �terkomma med ytterligare f�rslag f�r att bef�sta arbetslinjen i socialf�rs�kringen, sanera d�liga ar�betsmilj�er och f�rhindra all m�nniskor sl�s ut fr�n arbetslivet.

F�r all bl. a. f�rb�ttra produktivilelstillv�xten och utnyttja tillg�ngliga produktionsresurser � arbetskraft, produktionskapacitet, infrastmktur etc. � har en aktiv regionalpolitik bedrivits. De regionalpolitiska insatser som gjorts har bidragit till att d�mpa aktiviteten i bl.a. Stockholmsre�gionen och �ka syssels�ttningen utanf�r storstadsomr�dena.

H�mt�ver b�r ytterligare ell antal �lg�rder vidtas f�r all �ka arbels�kraflsutbudel och underl�tta r�rligheten p� arbetsmarknaden.

Regeringen f�resl�r nu all arbetsmarknadsutbildningen beh�lls p� en fortsall h�g niv� och ges �kad flexibilitet. Arbetsmarknadsutbildningen inom del regulj�ra utbildningsv�sendet f�resl�s under n�sta budget�r be�drivas i samma omfattning som f�r n�rvarande. M�jligheterna atl f� bidrag till s�kanderesor fr�n Danmark och Norge f�resl�s g�lla �ven kommande budget�r. En �versyn av beredskapsarbetenas omfattning och inriktning kommer att g�ras, liksom utredningar om konjunkturanpassad semester och de ekonomiska incitamenten f�r arbete, utbildning och reha�bililering.

Insatserna f�r all underl�tta f�r flyktingar att komma ut p� den svenska��������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 1


arbetsmarknaden ges h�g prioritet. En utredning kommer att g�ras om det���� Prop. 1989/90:100 minskade arbetskraftsdeltagandet bland invandrare. Till�mpningen av���� Bil. 1 reglema f�r arbetskraftsinvandring kommer att ses �ver. Regeringen avser att under v�ren 1990 l�gga fram f�rslag om ett nytt ers�ttningssystem till kommunema f�r flyktingverksamheten.

Del �r v�sentligt atl underl�tta f�r �ldre som s� vill att forts�tta arbeta efler 65 �rs �lder. Riksdagen har tidigare beslutat atl det kommunala bostadstill�gget inte skall reduceras f�r �lderspension�rer, som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster. I dagsl�get �r emellertid marginalef�fekterna fortfarande betydande f�r pension�rer som omfattas av del s. k. extra avdraget vid inkomstbeskattningen genom alt avdraget reduceras n�r man har arbetsinkomster. Regeringen f�resl�r nu alt denna avtrappning slopas n�r del g�ller l�neinkomster f�r �lderspension�rer. D�rigenom s�nks marginalskallen p�tagligt f�r en stor gmpp pension�rer om de vill forts�tta arbeta efter 65 �rs �lder.

Antalet f�rtidspensionerade har stigit anm�rkningsv�rt under senare �r. Samtidigt har antalet arbetsskador �kat avsev�rt liksom sjukfr�nvaron och antalet personer som �r f�rem�l f�r �lg�rder f�r arbetshandikappade. Mot denna bakgmnd har arbelsmilj�kommissionen f�ll i uppdrag att utreda och f�resl� dels �tg�rder mol d�lig arbetsmilj�, dels �tg�rder som skall �ka m�jligheterna atl komma tillbaka till arbetslivet efter arbetsskada eller sjukdom. Arbetsmilj�kommissionen avser att l�mna sina f�rslag v�ren 1990.

En rad �lg�rder har under de senaste �ren vidtagits f�r atl f�rb�ttra produkliviielen. F�r all st�rka konkurrensen har avregleringar genomf�rts p� flera omr�den. Kreditmarknaden har avreglerals och valutaregleringen har i allt v�sentligt avskaffats. Vidare har avregleringar skett p� transport-och telekommunikationsomr�dena. �lg�rder har ocks� vidtagits f�r alt �ka virkesultagel. Utredningar har tillsalls f�r all analysera produktivi�tetsutvecklingen i s�v�l industrin som Ij�nsten�ringarna och f�r att se �ver konkurrensf�rh�llandena i den svenska ekonomin. Politiken f�r att st�rka produktiviteten drivs vidare.

P� jordbmksomr�det v�ntas en inhemsk avreglering kunna leda till effektivare produktion och d�mpade priser. Den parlamentariska arbets�grupp som har gjort en �versyn av livsmeddspolilikens m�l och medel lade i oktober 1989 fram etl bel�nkande. Arbetsgmppen f�reslog all de inhemska regleringama skall avvecklas och att medel skall avs�ttas f�r bl. a. milj�- och regionalpolitiska insatser. En proposition om reformering av jordbrukspolitiken kommer all l�mnas lill riksdagen v�ren 1990. Vida�re kommer en proposition om fiskepolitiken all f�rel�ggas riksdagen mol bakgmnd av en frihandds�verenskommelse i EFTA och den utredning som gjorts om en intern avreglering av fisket.

Skogen har som naturresurs stor betydelse f�r v�r export. Avverkningen
sker nu i �kande omfattning. �ven skogsbmket �r f�rem�l f�r regleringar.
F�r n�rvarande g�rs vissa insatser f�r atl se �ver regleringarna i f�renklan�
de syfte och n�r det g�ller fj�lln�ra skogar. En �versyn skall �ven g�ras av
den lag som styr utbyggnad av industri som anv�nder skogsr�vara (den
s. k. ir�fiberlagen).
���������������������������������������������������������������������������������������������������� 1 g


 


Regleringama p� textil- och konfeklionsomr�det har visat sig ha p�lagli- Prop. 1989/90:100 ga produklivilelsd�mpande och prish�jande effekter. Beslut har tidigare Bil. 1 faltals om all importrestriktionema p� detta omr�de skall avskaffas. De begr�nsningar i handeln med vissa s.k. l�gprisl�nder, som uppr�tth�lls genom bilaterala �verenskommelser inom ramen f�r del intemationella multifiberavialel, kommer s�lunda atl upph�ra n�r den nu g�llande f�r�l�ngningen av delta avtal l�per ul den 31 juli 1991. D�rmed skapas f�mts�ttningar f�r sk�rpt konkurrens, h�gre produktivitet och lugnare prisutveckling p� kl�der och tyger i Sverige.

B�de n�ringspolitiken och regionalpolitiken har stor betydelse f�r pro�duktivitetstillv�xten genom all bidra till alt landets produktionsresurser utnyttjas effektivt. Regeringen avser alt inom kort l�gga fram en n�rings�politisk proposition. Utg�ngspunkten �r kraftigare prioritering av infra�stmktur, bl. a. transporter och kommunikationer, och mindre av st�d lill enskilda f�retag. En regionalpolitisk proposition kommer �ven alt l�ggas fram inom kort.

I ell l�ngre perspektiv �r forskning av h�g klass en viktig f�mts�ttning f�r �kad produktivitet och tillv�xt. Forskningen har under m�nga �r givits h�g prioritet. �ven deltagandel i EG:s olika forsknings- och utbildnings�program �r av v�sentlig betydelse. En s�rskild forskningspolitisk proposi�tion avses bli framlagd under 1990.

Den �kade integrationen i V�steuropa �ppnar m�jlighet lill betydande ekonomiska vinster och Sverige �nskar delta i denna inom de ramar som s�tts av v�r utrikes- och s�kerhetspolitik. Genom den �kade integrationen sk�rps konkurrensen, vilket lorde leda till h�jd produktivitet och �kad tillv�xt. Etl intensivt arbete p�g�r p� m�nga omr�den f�r all f�rbereda det svenska deltagandet i denna integrationsprocess.

I syfte alt f�rb�ttra f�mts�ttningama f�r svenska finansiella f�relag atl effektiviseras och b�ttre kunna konkurrera p� de intemationella markna�derna � inte minsl inom EG-omr�del � �r regelverket f�r de finansiella marknaderna f�rem�l f�r �versyn.

Sverige kommer s�lunda alt fr. o. m. 1992 fullt ul till�mpa internationel�la regler f�r kapilalt�ckning i alla slag av finansinstitut. Enligt en proposi�tion om �gande i finansinstitut, som regeringen inom kort kommer att l�gga fram, skall utl�ndskt �gande till�tas i svenska finansinstitut inklusive banker. P� f�rs�kringsomr�det ges svenska bolag fr.o.m. febmari 1990 m�jlighet att s�lja en ny typ av livf�rs�kring med akliefondanknylning, vilket �kar de svenska bolagens konkurrenskraft. Inom v�rdepappersom�r�det har ett kontobaserat syslem f�r registrering av aktier m. m. introdu�cerats under h�sten 1989, del s. k. VP-systemet. Under 1990 kommer �ver-synsarbetel med den finansiella lagstiftningen att forts�tta i syfte bl. a. alt modernisera r�rdseregler p� bankomr�del och all skapa ell nytt regelverk f�r v�rdepappersmarknaderna.

4.3 Skattereformen

Det svenska skattesystemet har utm�rkts av h�ga skattesatser och en

olikformig behandling av skilda typer av inkomster. F�relagens och hus-���������������������������� 19


 


h�llens ekonomiska beslut har d�rf�r i alltf�r stor utstr�ckning p�verkats���� Prop. 1989/90:100

av skalle�verv�ganden. Detta har skapat inl�sningar och andra typer av���� Bil. 1

snedvridningar. Skatteplanering och l�ntagande har f�ll en alltf�r stor

omfattning, medan arbete och sparande inte uppmuntrats i tillr�cklig

utstr�ckning. Kontanll�n och normall banksparande har beskattats fullt ul

med h�ga skattesatser medan l�nef�rm�ner och kapitalvinster varit l�gt

beskattade.

Den olikformiga beskattningen har varit s�rskilt p�taglig f�r kapitalin�komster. Den l�ga beskattningen av m�nga typer av kapitalinkomster i kombination med den l�ngtg�ende avdragsr�tlen f�r r�nteutgifter har lett lill atl den personliga kapilalinkomslbeskallningen gett etl betydande skal�lebortfall. Den olikformiga beskattningen har dessutom medf�rt or�ttvisor genom att personer med samma faktiska inkomst betalat olika skatt bero�ende p� om inkomster uppkommit som kontanll�n, l�nef�rm�n, l�pande kapitalavkastning eller kapitalvinst.

Den p�g�ende skattereformen syftar lill att reducera dessa brister. M�let �r all utforma skattesystemet s� att skatteb�rdan b�ttre f�rdelas efler b�rkraft, samtidigt som arbete och sparande stimuleras. Skattesystemet b�r i h�gre grad utformas med utg�ngspunkt i de gmndl�ggande uppgifter�na att finansiera den offentliga sektorn och skapa j�mn inkomstf�rdelning, medan andra m�l i f�rsta hand b�r tillgodoses utanf�r skattesystemets ram.

De fyra gmndpdarna f�r del nya skattesystemet �r l�gre skattesatser, bredare skattebaser, mer neutral och likformig beskattning saml enklare regler. Inriktningen p� l�gre skattesatser och �kad likformighet har av flera sk�l ett n�ra samband. En isolerad och l�ngtg�ende s�nkning av marginal�skatterna skulle skapa oacceptabla f�rdelningseffekter. Nuvarande olikfor�migheter har i f�rsta hand utnyttjats av personer med h�ga inkomster. En �verg�ng till mer likformig beskattning av bl. a. l�nef�rm�ner och kapi�talvinster � liksom en begr�nsning av skattel�ttnaden f�r r�nteutgifter � medverkar d�rf�r lill all skaltereformen f�r acceptabla f�rdelningseffekter. �kad likformighet bidrar ocks� till �kad r�ttvisa genom att personer med samma faktiska inkomst i h�gre utstr�ckning betalar samma skatt.

De l�gre skattesatserna finansieras delvis genom bredare skallebaser vid inkomstbeskattningen. De s�nkta inkomstskaltema finansieras d�ml�ver genom en breddad bas f�r merv�rdeskatten, bl. a. genom all energi inord�nas i delta merv�rdeskattesystem p� samma s�ll som i andra l�nder. �ven milj�avgifter bidrar till finansieringen. Skatteuttaget kommer d�rmed i h�gre grad all riktas mot s�dant som b�r d�mpas, n�mligen energif�rbmk�ning och negativ milj�p�verkan, och i mindre grad mol arbete och sparan�de.

En genomgripande skallereform med denna inriktning har inletts genom
s�nkningen av inkomstskatten f�r flertalet hdlidsarbetande med sju pro�
centenheter 1990. Vidare f�resl�s nu alt del extra avdraget f�r �lderspen�
sion�rer inte skall trappas av mol l�neinkomster, vilket s�nker marginalef�
fekten betydligt f�r en stor gmpp pension�rer. S�nkningen av skallesatser�
na finansieras genom �kad beskattning av bl. a. bilf�rm�ner och endags-
Iraklamenlen, genom �kad kapitalbeskattning bl. a. i form av h�jd skalle-
����������������������������� 20


 


pliktig andel f�r kapitalvinster p� aktier, genom h�jd fastighetsskatt och���� Prop. 1989/90:100 minskade r�ntebidrag till bost�der, genom h�jd bensinskatt saml genom���� Bil. 1 alt merv�rdeskatten utvidgas lill all omfatta bl. a. energi.

Regeringen avser all l�gga fram f�rslag i v�r om ell fullf�ljande av skattereformen 1991 i enlighet med den uppg�relse som tr�ffats. Avsikten �r alt den statliga inkomstskallen skall slopas f�r laxerade inkomster upp lill 180000 kr., vilket ger en marginalskall ungef�r motsvarande kommu�nalskatten. Inkomster ut�ver denna gr�ns bel�ggs med en statlig skall p� 20%, vilket ger en marginalskall p� 50% vid 30% kommunalskatt. F�r l�gavl�nade avses en s�rskild skattel�ttnad bli inf�rd i form av ett f�rh�jt gmndavdrag, som uppn�r maximall belopp f�r inkomster strax under 100000 kr.

�ven i detta andra steg skall de s�nkta skattesatserna finansieras genom en mer likformig beskattning av l�nef�rm�ner, kapitalinkomster och kon�sumtion. Som exempel kan n�mnas all l�nef�rm�ner som t. ex. traktamen�ten ut�ver rimliga merkostnader, l�n fr�n arbetsgivaren med l�g r�nta och lunchsubvenlioner beskattas p� samma s�ll som kontanll�n. Ell annat inslag �r alt egenf�retagare i �kad utstr�ckning beskallas p� samma s�tt som l�ntagare genom begr�nsade reserveringsm�jligheter och genom lik�formiga regler f�r f�rdelning av bilkostnader.

En mer likformig kapitalinkomslbeskaltning inf�rs bl. a. genom all kapi�talvinster p� aktier och andelar blir skattepliktiga i sin helhet, att avkast�ningen p� pensionsfonder beskattas samt all gmndavdraget och det extra avdraget avskaffas f�r kapitalinkomster. Skalleplanering f�rebyggs genom restriktiva avdragsregler f�r reaf�rluster och r�nteutgifter. Skalleuppb�r�den och skattekontrollen f�rb�ttras f�r kapitalinkomster genom etl �kat uttag av prelimin�r skatt samt genom �kad uppgiftsskyldighet.

Genom alt merv�rdeskatten utvidgas lill all omfatta �ven bl. a. fris�r-tj�nster, sk�nhetsv�rd, persontransporter och teletj�nster erh�lls en mer likformig beskattning av konsumtion. I detta steg sker finansiering ocks� genom milj�avgifter med utg�ngspunkt i milj�avgiflsutredningens f�rslag.

Reformeringen av f�retagsbeskattningen inleddes redan f�r inkomst�ret 1989 och kommer alt fullf�ljas genom en ytterligare s�nkt skattesats och begr�nsade reserveringsm�jligheter. Denna oml�ggning, liksom basbredd�ningar avseende socialavgifter, ger ocks� ett bidrag till finansieringen av de s�nkta marginalskallema s�rskih i det ur finansieringssynvinkel k�nsliga �verg�ngsskedet.

4.4 F�rdelningspolitiken

En j�mn och r�ttvis f�rdelning av v�lf�rden �r ett viktigt m�l f�r den ekonomiska politiken. Genom full syssels�ttning har vi kunnat undvika del s. k. tv�lredjeddssamh�lle som m�nga andra l�nder har f�ll uppleva under 1980-talel, ell samh�lle d�r del finns m�jligheter till framg�ng och ulveckiing f�r en majoritet av befolkningen, men d�r en betydande mino�ritet har betydligt s�mre villkor.

F�rdelningen av inkomster och f�rm�genheler i Sverige �r j�mn, b�de
sett i ett historiskt perspektiv och j�mf�rt med andra l�nder. Ell socialt�������������������������������� 21


 


skyddsn�t garanterar f�rs�rjningen vid sjukdom, �lderdom och arbetsl�s-���� Prop. 1989/90:100
het.
������������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 1

Krisen i b�rjan av 1980-talet hotade skapa �kade klyftor genom h�g arbetsl�shet, h�g inflation och s�nkta reall�ner. Den hotade ocks� genom stora statliga budgetunderskott del svenska v�lf�rdssystemet.

Den ekonomiska politik som har f�rts sedan dess, har syftat till b�de att �ka den ekonomiska tillv�xten och alt �terst�lla styrkan i den offentliga sektoms finanser. Den ekonomiska �terh�mtningen har p� m�nga s�tt bidragit lill en utj�mning. Den �kade syssels�ttningen har medf�rt alt allt fler har f�ll arbetsinkomster, vilket i sig har verkat utj�mnande p� in�komstf�rdelningen.

Del har ocks� varit m�jligt att genomf�ra ell flertal f�rddningspolitiska reformer. Pensionema har f�rb�ttrats. Bambidragen har h�jts p�tagligt. Sjukf�rs�kringen har f�rst�rkts. F�r�ldraf�rs�kringen har byggts ul med full ers�ttning i tre m�nader i en f�rsta etapp den 1 juli 1989. Den andra etappen med ytterligare tre m�nader �r planerad all genomf�ras den 1 juli 1990. En tredje etapp har aviserats lill den 1 juli 1991, vilket skulle inneb�ra en ers�ttningsperiod p� ett och ett halvt �r.

Samtidigt finns tendenser lill �kade klyftor i samh�llet. L�nespridning�en har �kat och f�rm�genhetsf�rddningen har blivit oj�mnare. Stora budgetunderskott som har f�rskjutit sparandet till den privata sektorn, h�g inflation som omf�rdelat f�rm�genheler och ett skattesystem som gynnat kapitalinkomster och spekulation har bidragit till de �kade skillnaderna.

Inf�r 1990-lalel �r det viktigt all b�de minska gamla or�ttvisor och bek�mpa tendenserna till nya klyftor. Skattereformen utformas s� att den f�r acceptabla f�rdelningseffekter. Beskattning av l�nef�rm�ner och kapi�tal blir r�ttvisare. Skatld�llnaden f�r r�nteutgifter begr�nsas. Utrymmet f�r skatteplanering minskar kraftigt och skattekontrollen f�rb�ttras. S�r�skilda �tg�rder vidtas f�r att skydda l�ginkomsttagare och barnfamiljer. Barnbidragen h�js 1990 med 900 kr. till 6 720 kr. per barn och �r. I samband med skattereformens andra steg 1991 avses barnbidragen h�jas ytteriigare.

Skattereformen l�gger ocks� gmnden till en b�ttre fungerande ekonomi. Den leder till d�mpade l�nekrav, l�gre inflation, mindre skulds�ttning och �kat sparande. I kombination med andra delar av den ekonomiska politi�ken, vilka �r inriktade mol alt d�mpa inflationen och �ka den ekonomiska tillv�xten, ger det f�mts�ttningar f�r ell r�ttvisare 1990-lal.

5 Budgetpolitiken

5.1 Budgetpolitikens inriktning

De offentliga utgifterna motsvarar n�stan 2/3 av BNP. Utgiftsandelen steg
myckel kraftigt under 1970-lalel och b�rjan av 1980-talet - fr�n 48%
1970 till toppniv�n 67% 1982 � men har d�refter kunnat reduceras lill ca
60% 1989. De offentliga utgifterna utg�rs till h�lften av offentlig konsum�
tion och lill h�lften av offentliga transfereringar, varav pensionsulgiflerna
�r den st�rsta enskilda posten.
������������������������������������������������������������������������������������ 22


 


De offentliga utgiftemas ulveckiing best�ms i h�g grad av automatik i Prop. 1989/90:100 utgiflssystemen. Den allra st�rsta delen av statens och socialf�rs�kringens Bil. 1 ulgifler �kar i takt med priser och l�ner. Utgifterna f�r statsskulden �r en funktion av det allm�nna r�ntel�get. Detta g�ller ocks� t. ex. r�ntebidragen inom bostadssektorn. Andra delar av utgifterna p�verkas automatiskt av f�r�ndringar i befolkningens sammans�ttning, konjunktur- och syssels�tt�ningsl�ge, bmttonationalinkomslens storlek etc.

Enligt en bed�mning baserad bl.a. p� underlag fr�n kommun- och landslingsf�rbunden medf�r redan fattade beslut och den automatik som f�ljer av befolkningsf�r�ndringar � med of�r�ndrad ambitionsniv� f�r offentlig verksamhet � en volymtillv�xt av offentlig konsumtion med 1,2% per �r under 1990-talet. Med de bed�mningar av den potentiella BNP-tillv�xlen under 1990-talel som angetts tidigare skulle d�rmed de offenfliga konsumtionsutgiflemas andel av BNP under 1990-lalet kunna bli i stort sett of�r�ndrad.

Utgifterna f�r �lderspensionssyslemen ber�knas med nu g�llande regler v�xa i ungef�r samma takt som BNP under 1990-lalet. Utgifterna f�r de transfereringssystem som har anknytning till rehabilitering, dvs. sjukf�r�s�kring, arbetsskador och f�rtidspension, ber�knas �ka snabbare �n BNP. Den ber�knade uppg�ngen f�r dessa transfereringar medf�r alt transfere�ringarna totalt sett skulle �ka sin andel av BNP n�got under 1990-lalel. Sammanlaget inneb�r detta att nu g�llande regler skulle leda till en viss uppg�ng i de offentliga utgifterna som andel av BNP under 1990-lalel.

Sparandel i den svenska ekonomin �r otillr�ckligt. En viktig orsak �r del l�ga och under senare �r negativa hush�llssparandet. Skaltereformen kom�mer all stimulera del privata sparandet. S� l�nge hush�llssparandet �r l�gt, m�ste sparandet i den offentliga sektorn f�rst�rkas om bytesbalansen skall kunna f�rb�ttras.

Del h�ga svenska skattetrycket skapar problem. Det �r d�rf�r v�sentligt alt skatteuttaget begr�nsas. Om skattekvoten skall kunna h�llas nere sam�tidigt som ett betydande finansiellt sparande i den offentliga sektorn uppr�tth�lls kr�vs en mycket stram budgetpolitik. Del inneb�r fortsalla rationaliseringskrav i den statliga verksamheten, noggranna utgiftspr�v�ningar och ompr�vningar av redan gjorda utgifts�taganden.

Statsbudgeten �r statsmakternas sammanh�llna instrument f�r stabilise�ring av ekonomin, f�r f�rdelning av resurser och f�r avv�gning mellan konsumtion och investeringar. Statsbudgetens f�rb�ttrade saldo under 1980-lalel �r inte bara ett resultat av en stram utgiflspr�vning. Utveckling�en �r ocks� en f�ljd av snabba nominella l�ne�kningar och d�rmed snabbt stigande skatteint�kter och en h�jd skattekvot. Dessa faktorer har en negaliv inverkan p� tillv�xten och p� ekonomins funktionss�tt. Den stra�ma finanspolitiken m�ste d�rf�r framdeles komma lill st�nd genom �lg�r�der p� utgiftssidan.

Riksdagen har vid etl flertal tillf�llen lagt fast principer f�r ulgiflspr�v�
ningen. Dessa inneb�r sammanfattningsvis att reformer skall finansieras,
all ulgiftsautomatiken m�ste begr�nsas, all utgifls�taganden m�ste grans�
kas och ompr�vas saml att effektiviteten m�ste fr�mjas. Mot denna bak�
grund �r en noggrann utgiflspr�vning n�dv�ndig:��������������������������������������������������������� 23


 


-��� Existerande transfereringssystem m�ste granskas och pr�vas vad���� Prop. 1989/90:100
g�ller m�luppfyllelse och tr�ffs�kerhet. I en s�dan pr�vning skall ing� en���� Bil. 1
bed�mning av hur systemen p�verkar viljan till arbete samt f�rm�genhets�
f�rddningen.

� Den offentliga verksamheten m�ste p� liknande s�tt granskas vad
avser produktivitet och m�luppfyllelse. Utgiftsgranskningen m�ste ocks�
inneb�ra en f�mts�ttningsl�s pr�vning av statens engagemang i eller bi�
drag till olika privata verksamheter.

Det f�rslag till statsbudget som nu l�ggs fram �r myckel �terh�llsamt. Utgiftspr�vningen har i �rets budgetarbete varit str�ng. Budgeten inneh�l�ler f� nya utgifts�taganden. �tg�rder som fr�mjar tillv�xt i ekonomin har prioriterats. Regeringen kommer senare i v�r att f�rel�gga riksdagen en n�ringspolitisk proposition med lillv�xtfr�mjande �lg�rder, bl.a. infra�struklurdla investeringar. En regionalpolilisk proposition med liknande inriktning kommer ocks� all f�rel�ggas riksdagen i v�r. Regeringen kom�mer ocks� atl l�gga fram propositioner om livsmeddspoliliken och fiske�politiken. I b�da dessa kommer utg�ngspunkterna all vara avreglering av ber�rda delar av den svenska ekonomin. Vidare har insatser f�r �steuropa prioriterats i �rets budget. Regeringen f�resl�r att 1 miljard kr. satsas p� milj�f�rb�ttringar, utbildning m.m. f�r �steuropeiska l�nder under en tre�rsperiod. Under v�ren �terkommer regeringen med en forskningspoli�tisk proposition.

5.2 Biidgetfbrslaget

I budgetpropositionen i januari 1989 ber�knade regeringen budgel�ver-skotlel f�r budget�ret 1988/89 lill 11,0 miljarder kr. Utfallet blev ett �verskott p� 18,1 miljarder kr. En orsak till att �verskottet blev st�rre �n ber�knat var att inkomsterna �kade, bl. a. som f�ljd av att l�ner och priser steg mer �n vad som ber�knades i januari 1989. Vidare �kade inkomsterna som f�ljd av �kade inleveranser fr�n riksbanken samt aktief�rs�ljning. En annan orsak till �verskottet var all utgifterna blev l�gre �n ber�knat. Detta berodde bl.a. p� att retroaktiva l�neutbetalningar skedde f�rst ijuli 1989 och allts� f�ll p� budget�ret 1989/90.

F�r innevarande budget�r � 1989/90 � ber�knade regeringen i bud�getpropositionen 1989 ell �verskott p� 0,4 miljarder kr. I den av riksdagen fastst�llda statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 ber�knades ell underskoll om 7,7 miljarder kr. Nu ber�knas statsbudgeten f�r innevarande budget�r komma att ge ell �verskott uppg�ende lill 18,5 miljarder kr.

Som framg�r av tabell 5 �r del den kraftiga �kningen av inkomsterna som ger ell b�ttre budgelulfall �n vad som tidigare ber�knats. I likhet med f�rra budget�ret �kar inkomsterna fr�mst som en f�ljd av h�gre nominella l�ne�kningar, s�rskilt under 1990.1 den fastst�llda statsbudgeten f�r bud�get�ret 1989/90 ber�knades l�nesumman �ka med 4,6% under 1990.1 den nu gjorda ber�kningen har l�nesumman antagits �ka med 9,3%.

24


 


Tabell 5 Budgetsaido 1989/90

 

 

 

Prop. 1989/90:100

Miljarder kr.

 

 

 

Bil. 1

 

Budget-

Statsbudget

Nuvarande

 

 

proposition

 

ber�kning

 

Inkomster

374,9

378,6

412,1

 

Utgifter exkl.

 

 

 

 

statsskuldr�ntor

316,5

328,3

333,5

 

Statsskuldr�ntor

58,0

58,0

60,1

 

Redovisat budgetsaido

0,4

- 7,7

18,5

 

Underliggande budgetsaido

-3,0

-13,8

9,1

 

Som en f�ljd av de h�gre pris- och l�ne�kningama stiger �ven statsbud�getens utgifter. Utgiftema �kar dock inte i samma utstr�ckning som in�komstema, varf�r den sammantagna effekten blir en f�rb�ttring av bud�getsaldot. De h�ga l�ne- och pris�kningama inneb�r samtidigt all villko�ren f�r en l�ngsiktigt sund ekonomisk ulveckiing med god konkurrenskraft och stabilitet i statsbudgeten f�rs�mras.

Tabell 6 Budgetsaido f�r budget�ren 1982/83 och 1988/89-1990/91

Miljarder kr. respektive procentandel av BNP

 

 

1982/83

1988/89

1989/90

1990/91

Inkomster Andel av BNP (%)

191,2 28,6,

367,7 31,5

412,1 32,3

407,9 29,6

Utgifter exkl.

statsskuldr�ntor Andel av BNP (%)

229,6 34,4

296,4 25,4

333,5 26,1

352,3 25,6

Statsskuldr�ntor

48,2

53,2

60,1

56,0

Redovisat budgetsaido

Andel av BNP (%)

-86,6

-13,1

18,1

1,6

18,5

1,4

-0,4

-0,0

Underliggande budgetsaido Andel av BNP (%)

 

1,2 0,1

9,1 0,7

-2,5 -0,2

Av tabell 6 framg�r all budgetf�rslaget f�r budget�ret 1990/91 ber�knas visa etl litet underskott. Inkomster och ulgifler ber�knas uppg� lill i stort sett samma belopp. Del budgetf�rslag som l�ggs fram �r d�rmed - i likhet med det budgetf�rslag som f�relades riksdagen f�r etl �r sedan - balans�erat. Detta inneb�r atl statsfinanserna har f�rb�ttrats p� ell anm�rknings�v�rt s�tt sedan b�rjan av 1980-talet, se diagram 1.

Bakom den f�rsvagning av budgetsaldot som sker i f�rh�llande till del ber�knade utfallet innevarande budget�r ligger fr�mst en minskning av statsinkomsterna. De ber�knas minska med 4,2 miljarder kr. nominellt. All inkomsterna minskar beror bl. a. p� all folkpensionsavgiflen s�nks i januari 1990, vilket sl�r igenom fullt ul under budget�ret 1990/91, men belastar budget�ret 1989/90 endast med en halv�rseffekt. En annan orsak �r all de snabbi stigande utgifterna f�r sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen minskar nettoinkomsterna fr�n sjukf�rs�kringsavgiften. Under budget�ret 1990/91 bortfaller dessutom vissa inkomster av eng�ngskarakt�r, vilka ing�r i statsinkomsterna innevarande budget�r.

25


 


Diagram 1 Budgetsaido enligt budgetf�rslagen

Miljarder kr. 20


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


- 100 +


1960/61


1970/71


1980/81


1990/91


Statsutgifterna exklusive slatsskuldr�nlor ber�knas vara realt of�r�ndra�de fr�n innevarande budget�r lill budget�ret 1990/91. Likv�l visar budget�f�rslaget p� en fortsall stark utgifts�kning inom n�gra omr�den. Transfereringarna lill hush�llen har �kat mycket snabbi under 1980-lalel. �ven i �rets budgetf�rslag ber�knas de v�xa kraftigt. De relativt sett st�rsta �kningama ligger p� f�r�ldraf�rs�kringen och sjukf�rs�kringen. En del av utgifts�kningarna beror p� utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen. 1 �vrigl besl�r �kningarna lill �verv�gande del av automatik, dvs. volym-och/dler prisjusteringar inom ramen f�r existerande regelsystem.

R�ntorna p� statsskulden ber�knas uppg� lill 56,0 miljarder kr. budget��ret 1990/91, vilket �r en minskning med 4,1 miljarder kr. j�mf�rt med innevarande budget�r. Minskningen beror framf�r allt p� atl statsskulden har reducerats till f�ljd av budgel�verskollen de senaste �ren.

Statens l�nebehov

Statens l�nebehov har f�r�ndrats kraftigt under de senaste �ren. 1 b�rjan av 1980-lalet uppgick nettouppl�ningen lill 70-80 miljarder kr. per �r. De senaste �ren har ist�llet en viss amortering av statsskulden kunnat ske.

Del minskade l�nebehovet medf�r all slalsskuldpoliliken i �kad ut�str�ckning kan inriktas p� all s�nka statens uppl�ningskoslnader genom en aktiv f�rvaltning av statsskulden. P� grund av all statsskuldens l�plid har f�rkortats under 1980-lalet finns etl betydande bmllouppl�ningsbehov �ven under perioder utan nellouppl�ning. F�r 1990 ber�knas bmltouppl�-ningsbehovet bli omkring 130 miljarder kr.


5.3 Kommunernas ekonomi

Den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting har stor betydel�se f�r samh�llsekonomin. En viktig utg�ngspunkt f�r regeringens ekono-


26


 


miska politik �r all skapa de f�mts�ttningar som kr�vs f�r atl kommuner-���� Prop. 1989/90: 100 na skall kunna fullg�ra sina uppgifter ulan skalleh�jningar. De samh�lls-���� Bil. 1 ekonomiska ramarna kr�ver all den kommunala verksamheten kontinuer�ligt ompr�vas och effektiviseras.

Under 1980-lalel har den kommunala konsumtionen i reala termer �kat med i genomsnitt ca 2% per �r. Det inneb�r atl tillv�xten har varit betydligt h�gre �n den �kning om h�gst 1 % per �r som riksdagen har uttalat sig f�r. Utbyggnaden under senare �r har dock kunnat ske inom ramen f�r ett i stort sett of�r�ndrat skattetryck. Detta har varit m�jligt genom all kommuner och landsting har �kat sin f�rs�ljning av kapitaltill�g�ngar och successivt tagit sitt r�relsekapital i anspr�k. �r 1985 motsvara�de de samlade oms�ttningstillg�ngarna minus kortfristiga skulder ca 15% av sektorns utgifter. Vid utg�ngen av 1989 hade r�relsekapitalet i stort sett f�rbrukats.

Del inneb�r att kommuner och landsting har �kat sina ulgifler och �tagit sig en mer omfattande verksamhet �n de kunnat finansiera med de l�pan�de inkomsterna. �r 1990 ber�knas utgifterna bli ca 14 miljarder kr. h�gre �n inkomsterna. Skillnaden motsvarar ca 4% av utgifterna.

De senaste �rens obalans leder lill alt 41 kommuner och 10 landsting h�jer sin utdebitering 1990, medan endast 6 kommuner s�nker sin utdebi�tering. Tillsammans med en h�jning av kyrkoskatten inneb�r delta en genomsnittlig h�jning p� 0,36 kr/skr. Den genomsnittliga utdebiteringar blir d�rmed 31,16 kr/skr �r 1990. Under de senaste fem �ren har utdebite�ringen �kat med i genomsnitt 0,12 kr/skr per �r.

Kommunernas skatteinkomster under 1991, som baseras p� skatteun-deriagd f�r 1989, kommer alt �ka myckel kraftigt och bidra lill all f�rb�tt�ra de ekonomiska f�mts�ttningarna f�r den kommunala sektorn detta �r. Endast under f�mts�ttning att l�ne�kningarna i kommunerna under 1990 och 1991 kan h�llas p� en rimlig niv�, blir det emellertid m�jligt att uppn� balans f�r den kommunala sektorn som helhet 1991.

F�r att kunna m�ta en �kande efterfr�gan p� bamomsorg, �ldreomsorg och sjukv�rd har kommunf�rbunden bed�mt all en volym�kning p� �ver 2% per �r �r erforderlig f�r den kommunala sektom under de n�rmast kommande �ren. Brist p� personal och ekonomiska resurser, liksom n�d�v�ndigheten atl undvika kommunala skatteh�jningar, begr�nsar dock m�jligheterna att expandera. Kraven p� att ompr�va och omstmkturera befintlig verksamhet kommer s�ledes all vara betydande under �ren fram��ver.

Under de n�rmaste �ren kommer kommuner och landsting atl ber�ras av flera stora f�r�ndringar. Del g�ller framf�r allt inom skolan och �ldre-omsorgen. F�r atl kunna genomf�ra dessa omfattande f�r�ndringar av verksamheten kommer stora krav p� nyt�nkande att st�llas. Regeringens syn p� hur den offentliga sektorn b�r f�myas redovisas i det f�ljande.

Det f�rsta steget i den skattereform som nu p�b�rjas f�r endast en begr�nsad effekt f�r kommunema 1990. N�r det andra steget genomf�rs 1991 kommer kommunsektorn all p�verkas h�gst v�sentligt.

Breddningen av underlaget f�r merv�rdeskatten m. m. 1990 inneb�r f�r
kommunseklom en viss begr�nsad �kning av utgiftema f�r br�nsle, el,�������������������������������� 27


 


vatten, avlopp och renh�llning detta �r. En ytteriigare breddning av basen���� Prop. 1989/90:100 f�r merv�rdeskatten 1991 ber�knas prelimin�rt inneb�ra alt sektorns ut-���� Bil. 1 gifter fr.o.m. 1991 sammanlagt �kar med i storleksordningen 5 miljarder kr.

F�r all komma lill r�tta med brister i konkurrensneutralitet mellan kommunal upphandling och verksamhet i egen regi �r avsikten alt kom�munerna skall medges generell avdragsr�tt f�r all ing�ende merv�rdeskall. N�r en s�dan ordning inf�rs ber�knas utgifterna f�r kommuner och lands�ting minska med sammanlagt 14-15 miljarder kr. Nettoeffekten av aktuali�serade f�r�ndringar i den indirekta beskattningen skulle d�rmed bli en f�rst�rkning av kommunemas ekonomi med inemot 10 miljarder kr. 1991.

�ven reformeringen av inkomstbeskattningen kommer att f� stora effek�ter f�r kommuner och landsting. De f�r�ndringar som genomf�rs 1990 inneb�r all int�kterna via kommunalskallen ber�knas �ka med 3-4 miljar�der kr. Till f�ljd av att staten samlar in komrnunalskatten och betalar ut den med viss eftersl�pning kan kommunerna dock inte tillgodor�kna sig denna inkomst�kning f�rr�n 1992. Effekterna av f�r�ndringar i inkomst�beskattningen 1991 p�verkar kommunernas inkomster f�rst 1993. Hur stora dessa effekter blir kan i nul�get inte ber�knas.

Sammanfattningsvis inneb�r skattereformen atl den kommunala sek�torn fr.o.m. 1991 skulle tillf�ras betydande resurser. Skattereformen b�r dock vara budgetm�ssigl neutral vad g�ller f�rh�llandel mellan stat och kommun. Regeringen avser att senare �terkomma med f�rslag som ger en s�dan neutralitet.

Riktlinjer

Kraven och f�rv�nmingama p� den kommunala sektorn kommer att vara betydande under de n�rmaste �ren. Efterfr�gan p� god barnomsorg, utbild�ning, sjukv�rd och �ldreomsorg �r stor. Samtidigt m�ste kommunema komma tillr�tta med obalansen i den kommunala ekonomin. Allt detta b�r klaras inom ramen f�r ett of�r�ndrat skalleuttag. Del senare �r s�rskilt viktigt de kommande �ren f�r all inte de gynnsamma effekterna av skatte�reformen skall �ventyras.

En stmkturell f�r�ndring av den kommunala verksamheten �r n�dv�n�dig. Arbelet kommer att bli m�dosamt och kr�va en fortsall ompr�vning av den befintliga verksamheten och god framf�rh�llning. F�ljande rikt�linjer b�r g�lla f�r detta arbete.

Med h�nsyn lill bl. a. den begr�nsade tillg�ngen p� arbetskraft b�r vo�lym�kningen begr�nsas lill 1 % per �r f�r sektorn som helhet.

Staten b�r inte under de n�rmaste �ren l�gga n�gra nya kostnadskr�van�de uppgifter p� den kommunala sektorn, utan all samtidigt ge kommuner och landsting m�jlighet all finansiera eventuella nya �taganden med andra medel �n h�jda skatter.

Skattereformen b�r ge ett budgetm�ssigl neutralt ulfall i f�rh�llandel
mellan stat och kommun. Eftersom reformen inte f�r fullt genomslag
f�rr�n 1993 b�r effekterna f�r de n�rmaste �ren neutraliseras med tillf�lli�
ga �lg�rder. Regeringen avser att �terkomma med s�dana f�rslag.
��������������������������������������� 28


 


F�r att statens transfereringar till kommunema skall f� b�sta m�jliga���� Prop. 1989/90:100 effekt b�r en mer genomgripande f�r�ndring av statsbidragssyslemel g�-���� Bil. 1 ras. Regeringen avser all tills�tta en parlamentarisk utredning med upp�drag att se �ver statens bidrag till kommunema. �versynen som ocks� skall omfatta skatteulj�mningssyslemel b�r resultera i att en j�mnare f�rdelning av kommunalskattema kan uppn�s.

F�r att finansiera de automatiskt �kande kostnaderna f�r skatteutj�m�ningsbidragen b�r, i likhet med flera tidigare �r, skatteutj�mningsavgiflen h�jas. H�jningen b�r vara 0,10 kr/skr. Detta inneb�r att kommunemas avgift blir 0,79 kr/skr och landslingens 0,56 kr/skr �r 1991. Regeringen �terkommer senare i denna fr�ga.

5.4 Utvecklingen av den offentliga sektorn

Under efterkrigstiden har den offentliga sektom byggts ut i snabb takt och den utg�r idag en v�sentlig del av det svenska v�lf�rdssamh�llet. J�mf�rt med andra l�nder har Sverige en mycket stor offentlig sektor. V�lf�rden �r ocks� h�gre och j�mnare f�rdelad �n i de flesta andra l�nder, n�got som det offentliga servicesystemet i h�g grad har bidragit till. Utbyggnaden av den offentliga sektorn har betytt myckel f�r j�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n.

F�r n�rvarande p�g�r ett intensivt arbete f�r ulveckiing och f�rnyelse av den offentliga verksamheten. Det har sin gmnd bl. a. i de nya krav som st�lls p� den offentliga sektorn. En del av dem h�rr�r fr�n otillfredsst�llda behov och k�er inom bl.a. bam- och �ldreomsorgen. Andelen mycket gamla m�nniskor kommer all �ka, vilket st�ller ytterligare krav p� sjuk�v�rd m. m.

Vidare v�xer kraven p� god kvalitet, �kad tillg�nglighet och m�ngfald i l.ex. sjukv�rden och skolan. I vissa fall r�der fortfarande stora kvalitets�skillnader mellan olika skolor och sjukhus. Det finns skillnader och or�tt�visor i omsorg och utbildning, som det �r viktigt att minska.

M�jligheterna att tillf�ra den offentliga sektorn �kade resurser �r emel�lertid starkt begr�nsade. Det �r d�rf�r en v�sentlig uppgift och en ulma�ning att �ka utbytet av insalta resurser. Genom omprioriteringar b�r utrymme skapas f�r nya och angel�gna behov. Arbetet b�r inriktas p� alt h�ja produktiviteten och effektiviteten i den offentliga verksamheten.

1 vissa fall kan styrning och organisation av den offentliga verksamheten f�r�ndras. Verksamheterna b�r decentraliseras och ansvar delegeras i st�r�re utstr�ckning �n idag. St�rre frihet b�r l�mnas till ledning och anst�llda n�r det g�ller hur m�len f�r den offentliga verksamheten skall kunna f�rverkligas.

Kraven p� resultatuppf�ljning och utv�rdering m�ste st�llas h�gre. Na�tionellt j�mf�rbar statistik avseende kostnader och resultat b�r las fram. Politiker m�ste i �kad grad ta konsekvenserna av utv�rderingar och g�ra omprioriteringar av resurserna.

En tydligare �tskillnad b�r g�ras mellan produktions- och finansierings�
ansvar. �kad anv�ndning av anbudsf�rfaranden och entreprenader kan ge
ell mer varierat utbud och �kad valfrihet.
����������������������������������������������������������������������� 29


 


Etl arbete med denna inriktning p�g�r. Detaljregleringen fr�n statsmak-���� Prop. 1989/90:100 temas sida minskar samtidigt som kraven p� uppf�ljning och utv�rdering��� Bil. 1 sk�rps. Riktlinjerna f�r f�rnyelsen av den offentliga sektorn har redovisats av regeringen i kompletteringspropositionen v�ren 1989. Detta arbete f�rs nu vidare.

Som ell led i arbelet med att decentralisera den offentliga verksamheten och delegera ansvar och befogenheter p�g�r ett f�r�ndringsarbete betr�f�fande bl. a. skolan, h�lso- och sjukv�rden, kriminalv�rden samt �ldrev�r�den.

Vad avser skolan �r arbetet inriktat p� alt riksdagen och regeringen skall ange m�len f�r verksamheten och att kommunerna skall ha ell samlat ansvar f�r skolans verksamhet. Ett samlat driftsansvar �r en viktig f�mt�s�ttning f�r att uppn� skolans m�l, samtidigt som tillg�ngliga resurser utnyttjas effektivare genom all ansvar och beslut l�ggs p� den verkst�llan�de niv�n. Riksdagens beslut nyligen om atl avveckla den statliga reglering�en av tj�nster inom skolans omr�de utg�r en del av detta arbete.

Landstingsf�rbundet har p�b�rjat en �versyn av h�lso- och sjukv�rdens stmktur. I detta arbete deh�r �ven f�retr�dare f�r socialdepartementet och socialstyrelsen. �versynen omfattar ansvarsf�rdelningen och finansiering�en av prim�rv�rden, l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden. F�rslag ang�ende ell samlat ansvar f�r �ldreomsorgen avses bli framlagt under 1990. S�v�l sjukv�rden som den traditionella �ldreomsorgen ber�rs.

Den oml�ggning av den statliga budgetprocessen, som nu har p�b�rjats, inneb�r all st�rre utrymme �gnas �t verksamhetens resultat. Genom atl ange �nskad inriktning och f�rv�ntat resultat f�r olika statliga verksamhe�ter kommer styrningen all bli mer resultatorienterad. Utg�ngspunkten f�r en s�dan styrning �r den f�rdjupade pr�vning som varje myndighet skall g�ra av hela sin verksamhet vart tredje �r. H�rigenom kan detaljreglering�en av verksamheterna begr�nsas. �versyner p�g�r eller planeras av f�rsva�rets styr- och uppf�ljningssystem, beslutsprocessen f�r bist�ndet till ut�vecklingsl�nder, resultatredovisning inom forskning och h�gre utbildning, strukturella och organisatoriska fr�gor inom polisv�sendet m. m.

P� flera andra omr�den, bl.a. vad g�ller den statliga personalpolitiken och p� omr�det informationsteknologi p�g�r ell utvecklings- och f�rnyel�searbete. Arbetet med att f�renkla regler och all f�rb�ttra samordning och samverkan i den offentliga verksamheten f�rs ocks� vidare. I bilaga 2 lill budgetpropositionen redog�rs n�rmare f�r arbetet med att utveckla den offentliga sektorn.

30


 


Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor������ pop 1989/90:100

1 Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91 1.1 Ber�kningsf�ruts�ttningar

Vid en ber�kning av statsinkomsternas ulveckiing �r de antaganden som g�rs om inkomstutvecklingen i samh�llet av stor betydelse. Riksrevi�sionsverket (RRV) har l�mnat en ber�kning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av ber�kningen bifogas protokollet i detta �rende som bilaga 1.2. De anlaganden som RRV gmndat sina ber�kningar p� framg�r av tabell 1.

Under slutskedet i arbetet med den prelimin�ra nationalbudgelen har bed�mningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning h�rav r�knar jag nu med f�r�ndrade anlaganden, vilka ocks� �terfinns i tabell 1. I bed�mningen av konsumentpriserna och den privata konsum�tionen 1991 ing�r effekten av del skaltef�rslag som regeringen avser atl l�mna lill riksdagen senare denna v�r. 1 �vrigl finns ingen anledning alt avvika fr�n RRV:s ber�kningsf�mts�ttningar.

Tabell 1. Antaganden

Procentuell f�r�ndring

 

 

1989

 

1990

 

1991

 

 

RRV

F�redra�ganden

RRV

F�redra�ganden

RRV

F�redra�ganden

L�nesumma

11,3

11,3

8,4

9,3

4,9

4,5

Konsumentpris,

 

 

 

 

 

 

�rsgenomsnitt

6,5

6,4

8,0

7,9

4,4

6,9

Privat konsumtion.

 

 

 

 

 

 

l�pande priser

7,5

7,2

9,2

9,3

5,7

9,5

1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1989/90

RRV:s senaste ber�kning av budgetutfallel f�r budget�ret 1989/90 utg�rs av verkets budgetprognos nr 2/3 fr�n den 15 december 1989. Ber�kningar�na av inkomsterna f�r budget�ret 1989/90 redovisas ocks� i verkels in�komstber�kning.

Inkomster

I sin inkomstber�kning har RRV f�r budget�ret 1989/90 ber�knat inkoms�terna till 410899 milj. kr.

Med anledning av vad jag ovan anf�rt om l�nesummans utveckling
r�knar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 1094
milj. kr., inkomsttiteln Folkpensioner med 150 milj. kr., inkomsttiteln
SjukJ�rs�kringsavgifter, netto med 73 milj. kr., inkomsttiteln Barnom-
��������������������������������� 31


 


sorgsavgift med 41 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 9 milj. kr., inkomsttiteln �vriga socialavgifter, netto med 15 milj. kr., in�komsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarsskyddsverket och arbelsmilj�institutels verksamhet med I milj. kr. och inkomsttiteln y4//m�n l�neavgift med 6 milj. kr.

I enlighet med vad jag anf�rt om den privata konsumtionens utveckling i l�pande priser, r�knar jag ned inkomstema p� inkomsttiteln Merv�rde�skatt med 200 milj. kr.

Sammantaget medf�r mina justeringar en ber�knad �kning av inkoms�tema med 1 189 milj. kr. j�mf�rt med RRV:s ber�kning. �ndringama framg�r av tabell 2.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


 


Tabell 2. �ndringar i RRV:s ber�kningar av statsbudgetens inkomster budget�ret 1989/90

Tusental kronor

 

 

RRV:s

F�r�ndring

 

ber�kning

enligt f�re�draganden

Inkomsttitel

 

 

1111��� Fysiska personers inkomstskatt

85 503000

-t-1094000

1211��� Folkpensionsavgift

48 823000

4-�� 150000

1221��� Sjukf�rs�kringsavgift, netto

-5482000

+���� 73000

1231��� Barnomsorgsavgift

12465000

-h���� 41000

1241��� Vuxenulbildningsavgift

1480000

-h������ 9000

1251��� �vriga socialavgifter, netto

-5981000

+���� 15000

1271��� Inkomster av arbetsgivaravgifter

 

 

till arbetarskyddsverket och

 

 

arbetsmilj�institutets verksamhet

175000

+������ 1000

1281��� Allm�n l�neavgift

1927000

+������ 6000

1411��� Merv�rdeskatt

98400000

-� 200000

Summa inkomster

410898579

 

Summa f�r�ndringar enligt f�redraganden

 

+ 1189000

RRV:s ber�kningar f�ranleder i �vrigl inte n�gon erinran fr�n min sida. Sammantaget medf�r justeringarna av RRV:s ber�kningar att jag ber�k�nar inkomstema f�r budget�ret 1989/90 tifi 412088 milj. kr.

Utgifter

1 statsbudgeten f�r innevarande �r uppg�r utgifterna lill 386268 milj. kr. RRV har i sin prognos ber�knat de totala utgiftema till 392 509 milj. kr. Verket har beaktat f�rslagen till till�ggsbudget I, d�r utgifterna uppgick lill 2624 milj. kr. Riksdagen har senare faslsl�lll beloppet lill 2 662 milj. kr.

RRV har ber�knat utgifterna f�r slatsskuldr�nlor lill 59,7 miljarder kr. En aktuellare ber�kning ger vid handen att r�nteutgifterna blir n�got h�gre. Jag ber�knar dessa utgifter lill 60,1 miljarder kr.


32


 


Tabell 3. R�ntor p� statsskulden budget�ret 1989/90�������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Miljarder kr.������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� g ji�� i

Budget�r������������������������������������ Statsbudget��������� Nuvarande���������� F�r�ndring

ber�kning

R�ntor p� inhemska l�n

m.m.���������������������������������������� 49,4��������������������� 50,9��������������������� +1,5

R�ntor p� utl�ndska l�n���������������� 8,0����������������������� 8,3��������������������� +0,3

Valutaf�rluster, netto������������������� 0,6���������������������� 0,9���� -��������������� +0,3

Summa���������������������������������������� 58,0�������������������� 60,1���������������������� +2,1

N�r det g�ller den ber�knade belastningen under �vriga anslag, r�knar jag upp Skatteutj�mningsbidrag lill kommunerna m. m. med 38 milj. kr., j�mf�rt med RRV: s ber�kning.

Del nyligen tr�ffade avtalet p� l�raromr�det f�ranleder en uppr�kning av RRV:s ber�kning med sammanlagt 825 milj. kr.

Med anledning av f�rslagen i prop. 1989/90:62, r�knar jag upp L�nebi�drag tdl f�rtidspension�rer med 120 milj. kr.

Vidare r�knar jag med utgifter f�r L�n till kommuner uppg�ende lill 1 500 milj. kr. i enlighet med f�rslag i prop. 1989/90:65.

Med anledning av de f�rslag som framf�rs i prop. 1989/90:66 r�knar jag upp Lokaliseringsbidrag m.m. med 113 milj. kr. och med ulgifler f�r S�rskilda utvecklingsinsatser i Blekinge l�n om 35 milj. kr.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbeh�llningarna p� reservationsan�slag under innevarande budget�r att �ka med 648 milj. kr. f�r att uppg� till 26928 milj. kr. Bed�mningen �r sj�lvfallet os�ker, men jag accepterar tills vidare RRV:s ber�kning som bl.a. baseras p� uppgifter fr�n de ansvariga myndighetema. I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbeh�llningarna mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90.

Tabell 4. Anslagsbeh�llningarna vid utg�ngen av budget�ren 1988/89 och 1989/90

Miljarder kr.

 

Huvudtitel

1988/89

1989/90

Utrikesdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

Milj�- och energidepartementet

�vriga huvudtitlar

Summa

7,7 5,8 6,1 0,9 2,5 3,3

26,3

8,4 6,2 5,5 1,7 2,2 2,9

26,9

Enligt RRV och min egen bed�mning kommer utnyttjandet av r�rliga krediter inte all f�r�ndras under budget�ret 1989/90.

F�r tillkommande utgiftsbehov, netto lar RRV upp 6 miljarder kr. Jag ber�knar behovet lill 4 miljarder kr.

Sammantaget ber�knarjag d�rmed utgifterna under budget�ret 1989/90 till 393 578 milj. kr.

33

3�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga I


Tabell 5. Statsutgifterna budget�ret 1989/90

Milj. kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


 

 

Statsbudget

RRV

F�redraganden

Utgiftsanslag exkl.

 

 

 

statsskuldr�ntor

318768

326809

329478

d�rav:

 

 

 

f�r�ndring i anslags-

 

 

 

beh�llningar

1500

-648

-648

Statsskuldr�ntor

58000

59700

60100

�ndrad disposition av

 

 

 

r�rliga krediter

500

0

0

Ber�knat tillkommande

 

 

 

utgiftsbehov, netto

9000

6000

4000

Summa statsutgifter

386268

392509

393578

Finansfullmakts-

 

 

 

utnyttjande

-

-

-


1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1990/91

Inkomster

RRV ber�knar statsbudgetens totala inkomster lill 404980 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. 1 f�rslaget lill statsbudget f�r n�sta budget�r ing�r ett antal f�rslag som p�verkar statsbudgetens inkomster. I det f�ljande redovi�sas de f�r�ndringar i f�rh�llande till RRV:s ber�kningar som jag funnit n�dv�ndiga.

I enlighet med vad jag anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt med 2 103 milj. kr., inkomsttiteln Folkpensionsavgift med 218 milj. kr., inkomsttiteln Barnom�sorgsavgift med 64 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 32 milj. kr., inkomsttiteln �vriga socialavgifter, netto med 23 milj. kr. och inkomsttiteln Allm�n l�neavgift med 10 milj. kr.

Med anledning av f�rslag som chefen f�r socialdepartementet senare i dag kommer att framf�ra och vad jag tidigare anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Sjukf�rs�kringsavgift, netto med 620 milj. kr.

Till f�ljd av de f�rslag som chefen f�r arbetsmarknadsdepartmenlet senare i dag kommer all framf�ra och av vad jag anf�rt om l�nesummans utveckling r�knar jag upp inkomsttiteln Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsverket och arbelsmilj�institutels verksamhet med 28 milj. kr.

Med anledning av vad jag anf�rt betr�ffande den privata konsumtionens ulveckiing r�knar jag ned inkomsttiteln Merv�rdeskatt med 500 milj. kr.

Till f�ljd av ny informaiion betr�ffande bostadsl�ner�ntan r�knar jag ned inkomsttiteln R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsbyggande med 300 milj. kr. och inkomsttiteln R�ntor p� energisparl�n med 10 milj. kr.

I enlighet med de f�rslag jag senare i dag avser att framf�ra betr�ffande skalteutj�mningsavgiften r�knar jag upp inkomsttiteln Skatteutj�mnings�avgift med 620 milj. kr.

Sammanlagt inneb�r avvikelsema fr�n verkets ber�kningar en uppskriv-


34


 


ning av inkomstema f�r budget�ret 1990/91 med 2908 milj. kr. Jag ber�k�nar s�ledes statsbudgetens inkomster f�r budget�ret 1990/91 till 407 888 milj. kr. F�r�ndringama i f�rh�llande till RRV:s ber�kningar framg�r av tabell 6.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


Tabell 6. �ndringar i RRV:s ber�kningar av statsbudgetens inkomster budget�ret 1990/91

Tusental kronor

 

 

 

RRV:s

F�r�ndring

 

 

ber�kning

enligt f�re�draganden

Inkomsttitel

 

 

lill

Fysiska personers inkomstskatt

70374000

+ 2103000

12II

Folkpensionsavgift

44919000

+ 218000

1221

Sjukf�rs�kringsavgift,

 

 

 

netto

-8363000

+ 620000

1231

Bamomsorgsavgift

13139000

+� 64000

1241

Vuxenulbildningsavgift

1555000

+� 32000

1251

�vriga socialavgifter.

 

 

 

netto

-7517000

+� 23000

1271

Inkomster av arbetsgivar�avgiften till arbetarskydds�verket och arbetsmilj�insti-

 

 

 

tutets verksamhet

183000

+� 28000

1281

Allm�n l�neavgift

2029000

+�� lOOOO

1411

Merv�rdeskatt

116000000

-500000

2332

R�nteinkomster p� l�n

 

 

 

f�r bostadsbyggande

6850000

-300000

2351

R�ntor p� energisparl�n

340000

-�� 10000

2543

Skatteutj�mningsavgift

7126000

+ 620000

Summa inkomster

404979932

 

Summa f�r�ndringar enligt f�redraganden

 

+ 2908000

Avslutningsvis vill jag redovisa f�r�ndringarna i indelningen av stats�budgetens inkomstsida i f�rslaget till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 (tabdl 7).

Tabell 7. F�rslag till f�r�ndringar i uppst�llningen av statsbudgetens inkomster 1990/91


Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp


F�rslag


 


2121��� V�gverkets inlevererade �verskott

2319��� R�nteinkomster p� kraftledningsl�n

3122��� V�gverkets inkomster av f�rs�lda byggnader

och maskiner 4134�� �terbetalning av kraftledningsl�n 5141��� V�gverkets avskrivningar


Upph�r Upph�r

Upph�r Upph�r Upph�r


 


Utgifter

I mitt f�rslag till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 uppg�r utgifterna sammanlagt till 408256 milj. kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldr�ntor sva�rar d� f�r 342 256 milj. kr.

Schablonm�ssigt ber�knas anslagsbeh�llningarna minska med� I 500 milj. kr. under budget�ret 1990/91.


35


 


Budgetutfallet, och d�rmed statens uppl�ningsbehov, p�verkas �ven av�� ��Prop. 1989/90:100 f�r�ndringar i utnyttjandet av r�rliga krediter hos riksg�ldskontoret. S�da-���� Bil. 1 na krediter har enligt riksdagens beslut st�llts till f�rfogande f�r vissa aff�rsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget r�knar jag schablonm�s�sigt med en �kning av utnyttjandet av r�rliga krediter med 500 milj. kr.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att disponera en r�rlig kredit i riksg�ldskontoret uppg�ende till 300 milj. kr., avsedd att st�llas till f�rfo�gande f�r myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet (prop. 1989/90:25, FiU: 11, rskr. 69). F�r vissa av de myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet f�religger behov av ett �kat r�relsekapital. D�ml�ver skall fortifikationsf�rvaltningen forts�ttningsvis finansieras med upp�dragsmedel. Delta inneb�r ett �kat behov av r�relsemedel �ven f�r denna myndighet. Jag anser atl dessa medelsbehov b�r tillgodoses genom att r�rliga krediter st�lls lill resp. myndighets f�rfogande inom ramen f�r ovan n�mnda r�rliga kredit. F�r all s� ska kunna ske f�resl�rjag atl den r�rliga kredit som regeringen disponerar ut�kas till 400 milj. kr.

I syfte att f�rslaget till statsbudget s� l�ngt som m�jligt skall visa en realistisk budgetbdastning, f�rs p� budgetens utgiftssida 8 miljarder kr. upp p� posten Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid ber�kning�en av denna post har en uppskattning oris av s�dana utgifts- och in�komstf�r�ndringar som inte f�rts p� n�got annat st�lle i budgeten. I denna ing�r ocks� de effekter netto som uppst�r till f�ljd av del f�rslag om reformering av skattesystemet som regeringen avser att f�resl� riksdagen under v�ren 1990.

Tabell 8. Statsutgifterna f�r budget�ret 1990/91

Milj. kr.

F�rslag till statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldr�ntor���������������������������������������������� 342256

Statsskuldr�ntor������������������������������������������������������������������������������ 56000

F�r�ndring av anslagsbeh�llningar������������������������������������������������������ 1 500

�ndrad disposition av r�rliga krediter������������������������������������������������� 500

Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto�������������������������������������� 8000

Summa statsutgifter������������������������������������������������������������������������ 408 256

1.4 Statsbudgetenssaldof�rbudget�ren 1989/90 och 1990/91

Med h�nvisning till redovisningen i det f�reg�ende ber�knas utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter f�r innevarande budget�r och f�rsla�get till statsbudget f�r budget�ret 1990/91 s�som framg�r av tabell 9 och tabdl 10.

Sammanfattningsvis ber�knas budgetsaldot lill etl �verskott om 18,5 miljarder kr. f�r 1989/90 och till ell underskott om 0,4 miljarder kronor f�r 1990/91.

36


 


Tabell 9. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budget�ren 1988/89 -1990/91������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Miljarder kr.�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Bjl_ j

 

 

 

 

 

 

 

 

1988/89 Utfall

1989/90

Stats�budget

Ber�knat utfall

1990/91

 

F�rslag till stats�budget

 

enligt RRV

enligt f�redra�ganden

Inkomster Utgifter exkl.

statsskuldr�ntor Statsskuldr�ntor

Saldo

367,7

296,4 53,2

18,1

378,6

328,3 58,0

-7,7

410,9

332,8 59,7

18,4

412,1

333,5 60,1

18,5

407,9

352,3 56,0

-0,4

37


 


■K > .5 u E


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


IOOOoOOfn�� o�� o�� o�� vo�� I-�� w o
o��������������������������������������������� o�������������� ���� oo��� a��� o

-��������������������������������������������������������������������������������������������� -������������������������������� ������� f*������� ������������������������������� .H

si


 


- �., �.,,'&.. �I ■*, f�� �.,


ov���� O��� 't������ ��,�� 'N'*,

r~�� "���������������������� oTfC

Tt���� os����� ����� f�M~

~.� m��� in


 


M

fl

ca

00;=,�� 11

DG


r-OO 0*0 t o �'��� w������������������� rn���� oo��� 00������ 1 O

�o��d-o I-.'������������������������ �-r�� (N�� vo" oT ''o'

oo��������������� �.�_.�������� �� mvoovoo

Os�������������������������������������������� o������������� o���� oo���� ����� 0


 


■�

�� (1) oo

2 a' c 3 c

11�

�:


 

 

�a����� x> il .o

i/Ti/i O O o Os 00 o

r-_

OS_

nn

rj

o oo

I-" ■*" so' Q o' oo' �' �"

oT

Tt'

PO

Tt'

a�

r-T so

■* sooo O <5(N Tt

"O

1

s

ro

t-

OTt

rm M OO � �

ir,

�-i

o

w o 1/1 m

 

 

..

 

f)

so �*

ro � �

("

 

1-

ro

o

Tt


 


.sg

2feS

�o .2 C v. "5 3


�>0OC> i-JCJOs�I����������������� u->���� so���� �

s

■* O so' O O 00 CN CN���������� Tt����� SO���� �'

�1 Os OO ■r> a CN Tt CN������� CN����

fO � CN v-i O �' �' ����������� t-

�CO CN CN ir> fO������������������� OO������������� Os���� CN

fO < ������������������������������ 1��������������� r���� -


�V��� OOO fO���� CS so


 


C

to

■o I-


o 00 0*0 o so r--���������� fo��� �o������ oo�� CO����� O O

so so O �" oooo CN����������������� CO����� os'��������� cn'��� Tt'��� t-��� Cn'-'

v v � �. Oso ro CN������������� �ri����� ���� t--��� v-i��� (N� ��Os CO

���������� �.����� so��������� [��� u-1��� fO��� Tt (

CTtCNOiricO����������������������������� os���������������� OS�/->>noOO

u~> � -������������������������������������� 0\����������������������������� OssO**�'VI


 


SE

■ s -

CS


III

lo


 

: fc** j r; c

tA��� 1>�� c�� W�� lA

g-?lgg

2 5i �22


o

c

E

:c3

c���� g

I i

a� ��� g� j:

c��� J���� g,�� S

:5�� Q�� ��� f2


o

c

II

S�

> >

S 2


38


 


2 Underliggande budgetutveckling������������������������������ Prop. 1989/90:100

Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erh�lls om det redovisade saldot korrigeras f�r effekter som �r av tillf�llig art eller h�nger samman med �ndringar i redovisningsprinciperna. Som bas anv�nds de f�rh�llanden som g�ller f�r budget�ret 1990/91. Det b�r betonas att det ofta �r en bed�mningsfr�ga om en enskild post skall betraktas som en regulj�r inkomst/utgift eller som en extraordin�r effekt. Trots att avgr�ns�ningama i de enskilda fallen inte �r helt sj�lvklara anser jag del �nd� angel�gel att redovisa en ber�kning d�r de effekter som bed�mts som extraordin�ra uteslutits, s� statsbudgetens underliggande utveckling klar�g�rs.

P� inkomstsidan har bl. a. f�ljande effekter betraktats som extraordin�ra:

vissa eng�ngsvisa h�jningar/s�nkningar av skatter eller avgifter

tillf�lliga extra inleveranser fr�n afiarsverk till statsbudgeten

utf�rs�ljning av beredskapslager av olja.

P� utgiftssidan har bl. a. f�ljande effekter beaktats:

valutaf�rluster/vinster som uppst�r vid amortering av statens utlands�l�n

eng�ngsvisa f�r�ndringar av redovisningsprinciperna f�r statsskuldv�x�lar

rena budgetavlastningar, som t.ex. att r�ntekostnaderna f�r studiel�nen fr�n och med �r 1989 inte l�ngre belastar statsbudgeten

vidare atl vissa investeringar finansieras genom l�n p� kreditmarkna�den eller direkt i riksg�ldskonioret i st�llet f�r som tidigare �ver anslag p� statsbudgeten.

Tabell 11 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1988/89-1990/91.

Tabell 11. Underliggande budgetsaido f�r budget�ren 1988/89-1990/91

Miljarder kr., l�pande priser

1988/89����������������� 1989/90����������������� 1990/91

Underliggande budgetsaido�������� 1,2����������������������� 9,1������������������������ -2,5

Andel av BNP�������������������������� 0,1%������������������� 0,7%�������������������� -0,2%

3 Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring

Det �r vid en finansiell analys av intresse att studera hur likviditeten i ekonomin p�verkas av statens inkomster och utgifter. Statens l�nebehov best�ms dels av budgetutfallet och vissa kassam�ssiga korrigeringar av detta, dels av vissa inkomster och utgifter (utanf�r budgeten) p� statsver�kets och riksg�ldskontorets checkr�kningar i riksbanken.

Statsskuldens f�r�ndring best�ms av statens l�nebehov samt av de skulddispositioner som riksg�ldskontoret g�r.

Med del redovisade budgetsaldot som utg�ngspunkt kr�vs s�ledes en del
justeringar f�r att erh�lla statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring. I
������������������������ 39


 


det f�ljande redovisas kortfattat hur dessa begrepp �r relaterade till var�andra.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


Statens l�nebehov

1.Det redovisade budgetsaldot utg�r utg�ngspunkt f�r kalkylen.

2.      Korrigeringar g�rs d� det f�rekommer skillnader mellan n�r transak�tioner bokf�rs i myndighelemas redovisning och n�r de registreras p� statsverkets checkr�kning. S�dana skillnader uppst�r dels genom att in�komster och utgifter bokf�rs vid en annan tidpunkt �n motsvarande betal�ningar, dels genom att vissa transaktioner inte bokf�rs mot budgeten.

3.      Den tillf�lliga arbetsmilj�avgift som inf�rdes september 1989 �ver�f�rs, via en inkomsttitel p� statsbudgeten, omedelbart till riksg�ldskonto�ret. Detta inneb�r att skatten inte p�verkar budgetutfallet. Den medf�r d�remot en tillf�llig minskning av statens l�nebehov. Motsvarande g�ller f�r det tillf�lliga obligatoriska sparande som inf�rdes vid samma tidpunkt.

4.      En del av statens kreditgivning g�r via riksg�ldskontoret och redovi�sas inte p� statsbudgeten. Exempel p� detta �r vissa krediter till de statliga aff�rsverken. Dessa krediter m�ste dock finansieras via statlig uppl�ning.

5.      Genom en saldering av posterna 1 �4 erh�lls statens l�nebehov.

Statsskuldens f�r�ndring ■

Statsskuldens f�r�ndring p�verkas, f�mtom av statens l�nebehov, �ven av transaktioner av disposiliv karakt�r som riksg�ldskontoret g�r.

6.      Skulddispositioner utg�rs t. ex. av uppk�p av statsobligationer, utbe�talningar av f�rskott f�r inl�sen av obligationer, valutaomv�rderingar och premieobligationsvinster saml tillf�lliga bokf�ringstransaktioner som p�verkar statsskuldens storlek.

7.      Genom all ocks� l�gga s�dana skulddispositioner till statens l�nebe�hov erh�lls en mer fullst�ndig bild av statsskuldens f�r�ndring.

Tabell 12. Statens l�nebehov (netto), miljarder kr., budget�ren 1988/89-1990/91


 

 

1988/89

1989/90

1990/91

1.

Budgetsaido

18,1

18,5

-0,4

2.

Kassam�ssiga korrigeringar

-0,1

_

 

3.

Tillf�llig arbetsmilj��avgift, tillf�lligt

 

 

 

 

obligatoriskt sparande

14,5

9,8

4.

Minus: riksg�ldskontorets kredit�givning till vissa aff�rs-

 

 

 

 

verk m.m.

3,4

7,8

7,4

5.

Statens l�nebehov

-14,6

-25,2

-2,0

6.

Skulddispositioner

 

 

 

 

- uppk�p obligationer

1,2

 

- �vrigt

5,7

-4,0

_

7.

Statsskuldens f�r�ndring'

-7,7

-29,2 .

-2,0

Negativa tal anger minskning av statsskulden.


40


 


4 Finansiering och redovisning av vissa����������������������� Prop. 1989/90: lOO

Ril��� 1

investeringar

l 1988 �rs kompletteringsproposilion (prop. 1987/88:150 bil. 1) redovisa�de jag att ett arbete skulle p�b�rjas som syftar till att utforma en ny finansieringsmetod f�r investeringar vid uppdragsmyndigheter och vanli�ga f�rvaltningsmyndigheter. Regeringen l�mnade den 2 mars 1989 etl upp�drag lill riksrevsionsverkel (RRV) atl utreda formerna f�r alt finansiera och redovisa statliga myndigheters investeringar. En f�rsta etapp av uppdraget avrapporterades under v�ren 1989.

Bakgrund

En betydande del av statens medel anv�nds f�r all finansiera investeringar i maskinell utmstning, ADB-system etc. 1 ell historiskt perspektiv h�r olika metoder f�r atl finansiera och redovisa investeringar till�mpats. Genom 1980 �rs budgelreform (prop. 1976/77:130) upph�rde uppdelning�en p� en drift- och kapilalbudget. Dessa budgetar ersattes av en enda statsbudget. Kapilalfondsredovisningen ersattes med en f�rm�genhetsre�dovisning i ber�rda myndigheters balansr�kningar.

ADB-utmstning f�r den civila statsf�rvaltningen utom aflarsverken, universitet och h�gskolor finansieras idag via reservationsanslaget. Anskaff�ning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln. Anslaget disponeras av statskontoret. Vissa andra investeringar i l.ex. telefonv�xlar, arkivu-Iruslning etc. finansieras p� en rad olika s�ll. Del sker t. ex. genom bas�k�ningar p� f�rvaltningskoslnadsanslagen eller eng�ngsanvisningar.

Under senare �r har det utvecklats nya former f�r alt finansiera investe�ringar. AfT�rsverkens investeringar finansieras numera utanf�r statsbudge�ten. Erforderlig uppl�ning sk�ts av riksg�ldskontoret, utom i fr�ga om televerket som l�nar direkt p� den allm�nna kapitalmarknaden. Bostads�l�n finansieras via ett av staten hel�gt bolag. Vidare ombes�rjer riksg�lds-kontoret f�r centrala studiest�dsn�mndens r�kning vid sidan av statsbud�geten uppl�ningen lill studiemedel.

Gemensamt f�r de finansieringsformer som i dag till�mpas vid f�rvalt�ningsmyndigheter �r all man i allt f�r h�g grad koncentrerar intresset mol sj�lva investeringsulgiflen. F�r att del skall vara m�jligt att p� ell relevant s�tt bed�ma en verksamhets resultat och besluta om dess inriktning �r det enligt min mening viktigt atl man beaktar samtliga kostnader f�r verksam�heten. Det �r d�rvid av st�rsta intresse att man ocks� beaktar resursf�r-bmkningen - kostnaden - och inte enbart anskaffningen - utgiften.

Ny finansieringsmetod f�r vissa investeringar

Jag f�resl�r all den typ av investeringar som enligt nuvarande ordning
finansieras �ver myndighetemas f�rvallningskoslnadsanslag eller genom
s�rskilda investeringsl�n p� sikt finansieras vid sidan av statsbudgeten
genom alt myndighetema f�r la upp l�n direkt i riksg�ldskonioret. L�nen
����������������������������� 41

4�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 1


ges lill myndigheterna p� marknadsm�ssiga villkor. Samtidigt utvecklas en���� Prop. 1989/90:100 ny redovisningsmodell som i princip inneb�r all samtliga statsmyndighe-���� Bil. I ler p� sikt l�mnar en fullst�ndig tillg�ngsredovisning.

Som etl f�rsta steg i denna oml�ggning f�resl�rjag att en f�rs�ksverk�samhet p�b�rjas som omfattar investeringar i ADB-utmstning och kom�munikationssystem vid ell mindre antal myndigheter. Om erfarenheterna visar sig goda r�knar jag med all den f�reslagna finansieringsmetoden inf�rs f�r investeringar vid samtliga myndigheter, som inte disponerar s�rskilda invesleringsanslag, i den takt som dessa omfattas av den f�r�nd�rade budgetprocessen (prop. 1988/89:100 bil. 15, underbilaga 1).

Enligt nuvarande ordning anvisas medel f�r denna typ av investeringar i huvudsak fr�n reservationsanslaget. Anskaffning av ADB-utmstning under trettonde huvudtiteln. Anslaget disponeras av statskontoret. Samtidigt an�visas de medel f�r amorteringar och kapitalkostnader som svarar mol dessa investeringar och som myndigheterna betalar lill statskontoret under resp. myndighetsanslag. Amorteringar och kapitalkostnader redovisas sedan av statskontoret mot inkomsttitel. Denna finansieringsmetod leder till att statsbudgetens omslutningblir konstlat h�g lill f�ljd av transaktioner mellan budgetens inkomst- och utgiftssida. Med den nya finansieringsmetod som jag nu f�resl�r anvisas medel f�r de �rliga amorteringarna och r�nteutgif�terna som svarar mot planerade investeringar �ven forts�ttningsvis p� myn�digheternas f�rvaltningskostnadsanslag. D�remoi anvisas inte investering�smedlen �ver statsbudgeten. Behovet av ett s�rskilt invesleringsanslag kom�mer d�rmed p� sikt att upph�ra.

Jag f�resl�r att f�r budget�ret 1990/91 fem myndigheter, flygtekniska f�rs�ksanstalten, byggnadsstyrelsen, riksg�ldskonioret, statens lantm�te�riverk och statistiska centralbyr�n p� f�rs�k finansierar investeringar i ADB-ulmslning och �vriga kommunikationssystem med l�n i riksg�lds-kontoret. Del samlade investeringsbehovet har f�r dessa myndigheter ber�knats lill ca 90 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Hur behovet f�rdelar sig mellan de olika myndigheterna framg�r under resp. myndig�hetsanslag.

I fr�gor som r�r investeringar i ADB-utrustning samt i den kommande redog�relsen f�r vilka konsekvenser en s�dan h�r finansieringsmetod f�r f�r myndigheternas redovisningsmetoder har jag samr�tt med chefen f�r civildepartementet som inom regeringen ansvarar f�r dessa fr�gor. Chefen f�r civildepartementet kommer senare idag �ven att n�rmare redog�ra f�r vilka konsekvenser den f�reslagna oml�ggningen f�r p� sikt f�r det centra�la investeringsanslaget f�r ADB-investeringar. Jag avser att �terkomma med en redovisning av de erfarenheter som nu vinns i den f�reslagna f�rs�ksverksamheten.

Myndigheternas redovisningmetoder

F�ratt samtliga myndigheter p� ett relevant s�tt skall kunna redovisa sina
investeringar i enlighet med den f�reslagna finansieringsmetoden kr�vs
vissa f�r�ndringar i myndighelemas redovisningsmeloder. RRV har under
v�ren 1989 f�tt uppdrag att utreda och l�mna f�rslag till hur det statliga
������������������������������� 42


 


ekonomiadministrativa systemet b�r vara utformat i framtiden. Som ett Prop. 1989/90:100 led i detta arbete utvecklas �ven en ny redovisningsmodell som inneb�r all Bil. 1 stalsmyndighetemas redovisningsmetoder anpassas lill de metoder som �r vedertagna inorn �vriga samh�llssektorer. Detta inneb�r bl.a. alt �ven f�rvaltningsmyndigheter kommer atl l�mna en fullst�ndig tillg�ngsre�dovisning. P� sikt inneb�r detta en f�rb�ttrad kapilalredovisning (prop. 1987/88:150 bil. 1, s. 74). De myndigheter som jag nu f�resl�r skall ing� i f�rs�ksverksamheten, om man undantar riksg�ldskontoret redovisar re�dan i dag sina anl�ggningstillg�ngar i en balansr�kning varf�r inga �nd�ringar i nuvarande redovisningsmetoder beh�vs f�r att kunna genomf�ra f�rs�ksverksamheten. Om myndigheter som idag inte l�mnar n�gon full�st�ndig tillg�ngsredovisning skall till�mpa den nya finansieringsmetoden kr�vs en modifiering av dessa myndigheters redovisningsmeloder i avvak�tan p� den generella oml�ggningen till ny redovisningsmodell. Jag har erfarit all RRV i avvaktan p� detta har vidtagit de �tg�rder som kr�vs f�r all garantera all de myndigheter som blir ber�rda skall kunna f� en s�dan utformning av sina kontoplaner atl redovisningen blir r�ttvisande och tillf�rlitlig ocks� vad g�ller de aktuella tillg�ngarna.

Innan en generell oml�ggning av finansieringsmodellen f�r investeringar kan genomf�ras b�r st�llning tas lill vissa ytterligare fr�gest�llningar. Exempel p� s�dana �r hur investeringar i utvecklings- och utbildningsin�satser skall behandlas samt fr�gan om inv�rdering av redan gjorda investe�ringar.

5 Postgirot och det statliga betalningssystemet

En viktig del i arbetet med alt effektivisera den statliga ekonomiadmini�strationen �r att ytterligare utveckla det statliga betalningssystemet och all f�rb�ttra statens kassah�llning.

Riksrevisionsverket (RRV) har redovisat p�g�ende utvecklingsarbete till regeringen i rapporten Det statliga betalningssystemet (RRV dnr. 1988:239). Rapporten har remissbehandlats. I samband med denna redo�visning f�reslog RRV dels vissa tekniska f�r�ndringar, dels att regeringen skulle pr�va fr�gorna om den framlida utformningen av ers�ttningen till posten f�r arbetet med de statliga betalningarna samt om �kad medverkan fr�n bankerna och bankgirocentralen inom ramen f�r det statliga betal�ningssystemet.

Teknisk oml�ggning

Den tekniska oml�ggningen av betalningssystemet �gde mm i anslutning
till att organisationen med s�rskilda redovisningscentraler vid olika statli�
ga myndigheter som serviceorgan �l en gmpp myndigheter avvecklades
den 30 juni 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 2 och bil. 15, FiU 18, rskr. 155).
Tidigare skedde ut- och inbetalningar fr�n myndighetema fr�n postgiro�
konton som innehades av den redovisningscentral respektive myndighet
sorterade under. I samband med avvecklingen av redovisningscentralerna
�������������������������� 43


 


inf�rdes etl system d�r varje myndighet har egna postgirokonton. Del nya���� Prop. 1989/90:100

systemet bygger p� postgirots s.k. koncernredovisningssystem. I detta���� Bil. 1

system kommer betalningar till och fr�n en myndighet att bokf�ras p�

myndighetens egna postgirokonton. H�rigenom f�rb�ttras m�jligheterna

all ge en samlad informaiion om betalningsstr�mmarna och st�llningen p�

konton som statliga myndigheter innehar.

Ers�ttning till postgirot

Postgirot erh�ller betydande int�kter i samband med sitt arbete med atl f�rmedla statens betalningar genom all f�rr�nta den s. k. float som upp�kommer genom tekniska f�rdr�jningar av betalningarna, vilka var n�dv�ndiga i del tidigare statliga systemet. Dessa f�rdr�jningar �r inte l�ngre tekniskt n�dv�ndiga. De r�nteint�kter som f�rdr�jningarna av be�talningarna ger poslen syftar lill atl l�cka en del av kostnaderna f�r poslens rikst�ckande kontorsn�l. Inom regeringskansliet har p�b�rjats en �versyn av postverket med avseende p� bl. a. ekonomisk styrning och organisation. Fr�gan om alternativa ers�ttningsformer till postverket f�r att f�rmedla statliga betalningar och tillhandah�lla kontorsn�lel utreds i delta samman�hang.

Medverkan fr�n banker och bankgirocentralen

M�jligheterna f�r bankerna all via bankgirocentralen medverka i f�rmed�lingen av statliga betalningar �r i dag begr�nsad. De statliga myndigheter�na �r i princip skyldiga all anv�nda postgirot eller riksbanken f�r in- och utbetalningar. Av fr�mst s�kerhetssk�l och servicesk�l gentemot allm�nhe�ten sker dock redan betydande utbetalningar genom ins�ttning p� konto i bank. Exempel p� s�dana utbetalningar �r pensioner, barnbidrag och sjukpenning. De utbetalda beloppen uppg�r �rligen till ca 150 miljarder kr. �ven vissa typer av inbetalningar sker idag via bank.

Med h�nsyn lill de stora belopp, ca I 200 miljarder kr., som hanleras inom det statliga betalningssystemet �r del utomordentligt viktigt alt sta�tens betalningar hanteras rationellt med avseende p� kontroll, s�kerhet och kassah�llning, oavsett vem som f�rmedlar betalningarna.

Av fr�mst service och konkurrenssk�l b�r del statliga betalningssystemet
i princip vara s� utformat atl del skapas en valfrihet f�r allm�nheten och
myndigheterna att v�lja postgirot eller bankerna som betalningsf�rmedla�
re. Mol bakgrund av all postverket �r �lagd all uppr�tth�lla ell rikst�ckan�
de kontorsn�l kan en s�dan f�r�ndring dock inte genomf�ras ulan en mer
genomgripande analys av postverkets ekonomi och verksamhet i stort.
D�rtill m�ste best�mmelserna f�r postgirots verksamhet ses �ver f�r atl
tillse att f�ruts�ttningar f�r konkurrens p� rimliga villkor mellan postgirot
och bankerna tillskapas. En ytterligare f�ruts�ttning f�r en �kad medver�
kan fr�n bankerna �r atl betalningsstr�mmarna lill och fr�n staten �ven
framgent blir s�kra och �verblickbara saml atl en vidareutveckling av
statens samlade kassah�llning inte f�rhindras eller f�rdr�js. Jag avser att
���������������������������� 44


 


�terkomma lill regeringen om vilka f�r�ndringar som kan bli aktuella och���� Prop. 1989/90:100
om i vilken takt de i s� fall b�r genomf�ras.
��������������������������������������������� Bil. 1

6 Statliga myndigheters �verskottsmateriel

1 f�rslag 1987/88:23 f�rordade riksdagens revisorer bl.a. en �versyn av reglerna f�r myndigheternas f�rs�ljning av �verskottsmateriel. Riksdagen ansl�t sig lill revisorernas bed�mning (l988/89:FiU 2, rskr. 3).

Enligt nuvarande besl�mmelser i kung�relsen (1973:1210) om f�rs�lj�ning av �vertalig eller kasserad materiel och inventarier �r statliga myndig�heter skyldiga att utnyttja FFV Allmalerid AB (FFV/A) vid f�rs�ljning av �verskottsmateriel. Myndigheterna f�r f�r n�rvarande disponera f�rs�lj�ningsinkomsterna upp till ett belopp av 20000 kr.

Enligt finansutskottets mening b�r myndigheternas skyldighet all ut�nyttja FFV/A vid f�rs�ljning upph�ra. Utskottet anger vidare tv� viktiga f�mts�ttningar f�r att myndigheterna i detta sammanhang skall ges en �kad frihet. F�r del f�rsta �tt ing�ngna avtal vid f�rs�ljning m�ste utg� fr�n aff�rsm�ssiga principer och att incitament till �kad aff�rsm�ssighet b�r skapas genom att myndigheten i �kad omfattning f�r beh�lla inkoms�terna vid en f�rs�ljning. F�r del andra all en godtagbar och fungerande inventarieregistrering m�ste finnas vid myndigheten.

Nya regler f�r myndigheternas f�rs�ljning av �verskottsmateriel

En �versyn av reglerna f�r myndigheternas f�rs�ljning har nu genomf�rts i enlighet med riksdagens intentioner. De nya reglerna finns i f�rordningen (1989:1060) om myndigheters f�rs�ljning av �verskottsmateriel och dessa regler inneb�r i huvudsak f�ljande.

Varje myndighet ges ett eget ansvar f�r all f�rs�ljning av s�dan egendom som ej l�ngre beh�vs eller kan anv�ndas i myndighetens verksamhet. Fast egendom eller byggnad omfattas dock inte av dessa regler. Skyldigheten att anlita FFV/A vid f�rs�ljningen upph�r och myndigheten f�r sj�lv v�lja formen f�r f�rs�ljning. Myndigheten f�r sj�lva bed�ma i vilken utstr�ck�ning del finns behov av externt st�d vid f�rs�ljning. F�rs�ljning skall ske p� afP�rsm�ssiga villkor.

Vid f�rs�ljning av anl�ggningstillg�ngar skall f�rs�ljningsinkomslerna redovisas enligt f�rordningen (1982:49) om statliga myndigheters medels�redovisning m. m. vid f�rs�ljning av anl�ggningstillg�ngar.

De �vriga f�rs�ljningsinkomster som del h�r �r fr�ga om �r regelm�ssigt
relativt sm�. F�r atl uppn� maximal effektivitet och aff�rsm�ssighet vid
f�rs�ljningen harjag gjort den bed�mningen all myndigheten sj�lv b�r f�
f�rfoga �ver hda f�rs�ljningsbdoppel i dessa fall. Beloppet skall redovisas
som inkomst under anslag eller i resultatr�kning och beaktas i myndighe�
tens resursanalys i enlighet med de allm�nna reglerna i budgelf�rordning�
en (1989:400) resp. vid ber�kningen av den milit�ra utgiftsramen och
civila planeringsramen. Om, det i n�got undanlagsfall skulle uppst� mer
����������������������������� 45


 


betydande inkomster anser jag all eventuella justeringar i medelstilldel-� ���Prop. 1989/90:100
ningen kan ske i det efterf�ljande budgetarbetet.
������������������������������������� Bil. 1

N�r det g�ller registrering av inventarier kan jag f�rsl� den oro som riksdagens revisorer uttrycker n�r del g�ller den interna kontrollen. Up�penbarligen finns det brister i delta avseende hos vissa myndigheter. Riksrevisionsverket (RRV) har utf�rdat f�reskrifter och allm�nna r�d om registrering av inventarier (Cirkul�r 1986-10-01). Min bed�mning �r atl del av dessa f�reskrifter och allm�nna r�d mycket tydligt framg�r vilka krav som st�lls vid uppr�ttande och f�rande av register �ver innehavda inventarier. Jag delar riksdagens revisorers bed�mning atl en fungerande inventarieregistrering �r en f�mts�ttning f�r. den �kade frihet myndighe�terna ges vid hanteringen av �verskottsmateriel. Jag har erfarit all RRV mot bakgmnd av de �ndrade reglema f�r f�rs�ljning av �verskottsmateriel i s�rskild ordning kommer atl uppm�rksamma myndighetema p� viklen av all dessa f�reskrifter f�ljs och alt den intema kontrollen sker p� etl lillfredst�llande s�tt. Jag vill ocks� peka p� den f�r�ndring i myndigheter�nas redovisning som jag tidigare redogjorde f�r i samband med f�rslag lill en f�r�ndrad finansieringsmetod f�r vissa investeringar. Denna f�r�nd�ring inneb�r all myndigheterna kommer att redovisa ocks� sina anl�gg�ningstillg�ngar i en balansr�kning. I avvaktan p� resultatet av dessa insat�ser finner jag f�r n�rvarande inte sk�l f�r regeringen att vidta ytterligare �tg�rder.

7 Avveckling av tj�nstebrevsr�tten

Tj�nstebrevsr�tlen inneb�r att statliga myndigheter kan skicka f�rs�ndel�ser utan egen kostnad. Postverket ers�tts f�r sina tj�nster via ett s�rskilt anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. F�r budget�ret 1989/90 uppg�r anslaget till 574 milj. kr. Fr�n anslaget betalas ocks� postverkets kostnader f�r den s. k. frankeringsfrihet som regeringen kan medge. Friheten inneb�r atl f�rs�ndelser som �r adresserade lill en tj�nste-brevsber�ttigad f�r l�mnas till postbefordran ofrankerade.

Tj�nslebrevsr�tten kan uppfattas som en fri nyttighet av myndigheter�na. Myndigheterna m�ts idag av en faktisk kostnad n�r andra medier, exempelvis teletekniken, anv�nds i informationshanteringen. F�r att myn�digheterna skall ha ett incitament till all g�ra en riklig prioritering mellan alternativa kommunikationss�tt m�ste den enskilda myndigheten ocks� ha etl egel kostnadsansvar. F�r myndigheter som �r avgiftsfinansierade �r det naturligt all portokoslnaderna, liksom andra kostnader, finansieras genom int�kter fr�n den avgiftsbelagda verksamheten.

En avveckling av tj�nslebrevsr�tten skall genomf�ras f�r samtliga myn�digheter i den takt som �r praktiskt m�jlig (prop. 1987/88:100 bil. 1, s. 56. FiU 20, rskr. 122). Avveckling av tj�nstebrevsr�tlen har hillills genom�f�rts i tv� omg�ngar vilka sammanlagt omfattat n�rmare 200 myndigheter.

F�r att kompensera de anslagsfinansierade myndigheterna f�r de utgif�
ter avsaknaden av ij�nstebrevsr�ll inneb�r kommer varje myndighet all f�
�kade medel f�r f�rvaltningskostnader. F�r myndigheter med verksamhet
��������������������������� 46


 


som finansieras med avgifter skall portokoslnaden l�ckas av inkomsterna���� Prop. 1989/90:100
f�r avgifterna.
����������������������������������������������������������������������������������� Bil. 1

Avvecklingen av tj�nstebrevsr�tlen f�reg�s av m�tningar av myndighe�temas postm�ngder. Den 24 mars 1988 uppdrog regeringen �t postverket atl m�ta postm�ngder f�r de myndigheter d�r m�larbetel inte hade p�b�rjats. Postverket har genomf�rt m�tningar av ber�rda myndigheters poslm�ngder. M�tningarna har ocks� omfattat f�rs�ndelser som medgivits frankeringsfrihet. Arbetet har genomf�rts under perioden maj 19881, o. m. april 1989.

Jag f�resl�r atl tj�nstebrevsr�tlen och frankeringsfriheten upph�r fr.o.m. den I juli 1990 f�r de myndigheter som f�r n�rvarande omfattas av tj�nstebrevsr�tlen resp. har medgivils frankeringsfrihet. H�rigenom kommer tj�nstebrevsr�tlen och frankeringsfriheten all vara avvecklad f�r samtliga myndigheter. Under resp. departementsomr�de redovisas vilka myndigheter som ber�rs av avvecklingen i denna sista omg�ng av avveck�lingen.

8 Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av arbetsmilj�avgiften

Riksdagen beslutade den 7 juni 1989 (FiU:30, rskr. 327) alt samtliga arbetsgivare �r skyldiga all betala en arbetsmilj�vgift f�r perioden septem�ber 1989-december 1990. Avgiftens storlek uppg�r lill l,5%avdel i lagen (1981:691) om socialavgifter stadgade avgiftsunderlaget. Influtna medel f�rs lill arbelslivsfonden f�r alt utg�ra bidrag lill arbetsgivare f�r rehabili�lerings�tg�rder m.m. Enligt f�rslag i proposition 1989/90:62 skall statliga myndigheter f� samma r�ll som �vriga arbetsgivare all s�ka bidrag ur fonden.

Avgifisskyldigheten omfattar alla som betalar arbetsgivaravgifter, s�le�des �ven statliga myndigheter.

Myndigheterna har dock inte kunnat f�mtse denna kostnad i sin budge�tering f�r budget�ret 1989/90 varf�r del �r rimligt atl myndigheterna inte skall beh�va betala in n�gra avgifter under innevarande budget�r. Avgif�terna b�r i st�llet tillf�ras arbetslivsfonden samlat fr�n tillg�ngliga medel p� inkomsllild.

Denna kompensation omfattar dock inte afT�rsverken. M�jlighet all kompensera verksamheter som �r beroende av statsbidrag kommer ocks� all finnas i de fall bidragen huvudsakligen avser l�nemedel.

F�r budget�ret 1990/91 anser jag alt n�gon kompensation inte b�r utg�.

9 Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader

1 budgetpropositionen 1989 redovisade regeringen erfarenheterna av.den
l�neutgiflsram som till�mpats under 1988 (prop. 88/89:100 bil. 1).
Sammantaget innebar till�mpningen av denna att f�rvaltningsanslagens
����������������������������� 47


 


l�nekostnader och statsbidrag i de delar medelsber�kningarna gmndades���� Prop. 1989/90:100 p� avtal inom del statliga omr�det kom alt reduceras med en procent.���� Bil. 1 Myndigheter inom f�rsvarsdepartementets omr�de liksom bl. a. bidrag lill arbetsmarknadspolitiska�� �tg�rder�� undantogs�� fr�n�� till�mpning�� (prop. 1987/88:100 bil. I).

Samtidigt l�mnade regeringen ell f�rslag till riksdagen om alt en ny utgiftsram � i enlighet med de budgelpoliliska riktlinjer som riksdagen st�llt sig bakom � skulle l�ggas fast f�r 1989. I samband med riksdagsbe�handlingen av 1989 �rs budgetproposition avvisade dock riksdagen f�rsla�get. Finansutskottet framh�ll d�remoi f�ljande (FiU 88/89:20):

"Etl syslem ulan i f�rv�g angivna ekonomiska ramar f�r myndigheter�nas verksamhet f�mls�ller all myndighetema i efterhand ges kompensa�tion f�r intr�ffade kostnads�kningar. D�rmed saknas incitament f�r all bringa ned kostnadsutvecklingen. Statsmakterna kan d� tvingas lill korri�gerande �lg�rder f�r att begr�nsa effektema av alltf�r snabba kostnads�k�ningar. Systemet med en utgiftsram f�r l�nekoslnads�kningar har till�m�pats f�r innevarande budget�rs anslag. �ven om man i flera motioner accepterar principen om en utgiftsram f�r l�nekoslnads�kningar framf�rs vissa synpunkter p� hur utgiftsramen b�r till�mpas. Ulskollel kan utifr�n de hillills vunna erfarenheterna och de synpunkter som framf�rts konsta�tera all systemet har vissa f�rdelar. Enligt utskottets mening kan dock l�mpligheten av att avgr�nsa en utgiftsram lill enbart ett resurslag � l�nekostnader - ifr�gas�ttas. Del �r angel�gel all myndighetema ges incitament alt begr�nsa den totala kostnadsutvecklingen. Ett nytt system b�r d�rf�r utvecklas som lar sikte p� atl l�gga fast en ram f�r myndigheter�nas samlade f�rvaltningsutgifter. H�rigenom skulle systemet �ven kunna kopplas lill de tre�riga budgetramar som successivt kommer all inf�ras. Detta ligger ocks� v�l i linje med den nya anslagsformen ramanslag."

Jag anser all n�gon utgiftsram inte b�r l�ggas fast f�r budget�ret 1990/91. Sk�len h�rf�r �r all det nu saknas f�mts�ttningar f�r att uppfylla de krav som riksdagen st�llt p� en utgiftsram. Jag har tidigare i olika sammanhang redovisat det arbete som p�g�r med alt effektivisera budgetprocessen och anslagssyslemet. Fr�n och med budget�ret 1991/92 inf�rs successivt en ny budgelmoddl och en ny anslagsform i enlighet med den redovisning som l�mnades i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15, s. 172-175). Budgelmoddlen medf�r atl l�ngsiktigheten i myndigheternas planeringsf�mls�llningar �kar. Den nya anslagsformen inneb�r att myn�digheterna normalt f�r full frihet all f�rdela tilldelade f�rvaltningsmedel mellan olika resursslag.

Detta system skapar b�ttre m�jligheter all till�mpa ett system med �kat inslag av ekonomisk ramstyming. Del leder vidare enligt min mening till att myndighetema ges en st�rre m�jlighet all effektivisera sin verksamhet och alt incitament ocks� l�ttare kan skapas f�r atl begr�nsa den totala kostnadsutvecklingen.

Jag avser atl �terkomma lill fr�gan om utgiftsram f�r f�rvaltningskost�nader i samband med att'den f�rsta omg�ngen myndigheter budgelbe-handlas enligt den nya budgelmoddlen.

48


 


10 Statliga garantier���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 1 Riksrevisionsverkel (RRV) har redovisat verksamheten med statliga kre�ditgarantier inkl. grundfondsf�rbindelser. Nedan l�mnas en sammanst�ll�ning av och kortfattade kommentarer till myndigheternas uppgifter. Upp�gifterna avser, med undanlag f�r garantiramarna, st�llningen per den 30 juni 1989.

Garantier f�r Forsmarks Kraflgmpp AB redovisas i sin helhet under Vallenfall. Riksbankens garanti p� fem miljarder kr. f�r V�rldsbanken redovisas i �r f�r f�rsta g�ngen bland de statliga kreditgarantierna. Till grundfondsf�rbinddsema har nu �ven f�rts garantierna f�r afT�rsverkens investmentbolag som tidigare ingick i "�vriga garantier".

G�llande, av riksdagen beslutade garantiramar per den I juli 1989, uppg�r till 165,3 miljarder kr. Bland de ramar som �kat under del g�ngna �ret dominerar ramama f�r Stadshypotekskassan och Stockholms Termi�nal AB. En kraftig minskning har skett ifr�ga om ramarna f�r utvinning av olja.

Gjorda garanliulf�stdser uppg�r till 131,2 miljarder kr. St�rre �kningar av utf�stelserna kan noteras f�r Stadshypotekskassan, Stockholms Termi�nal AB och bist�ndsgaranlierna. Minskningar i utf�stelserna f�rekommer bl. a. betr�ffande st�d lill varvsf�relag, exportkreditgaranlier och Nordiska Investeringsbanken.

Den garanterade kapitalskulden var 103,1 miljarder kr. den 30 juni 1989. Gmndfondsf�rbinddser utgjorde 44,5 miljarder kr. Skillnaden mel�lan den garanterade kapitalskulden och gjorda garanliutf�slelser beror lill st�rsta delen p� all exportafiarer med exportkreditgaranlier inte fullf�ljts.

Den garanterade kapitalskulden har �kat med 5,9 miljarder kr. sedan den 30 juni 1988. H�rav svarar valutakursf�r�ndringarna f�r en �kning p� ca 500 milj. kr. Stockholms Terminal AB, exportkredilgarantiema och bi�st�ndsgaranlierna svarar f�r de st�rsta �kningarna av kapitalskulden.

�ven minskningar av den garanterade kapitalskulden f�rekommer. De mest betydelsefulla g�ller st�d lill varvsf�retag och garantier till Nordiska Invesleringsbanken.

�kningen av garantier f�r olika samh�llsomr�den har s�rskilt ber�rt garantier till kommunikationssektorn och till bostadssektom.

Ulgifler lill f�dd av infriade garantier � 1,9 miljarder kr � h�rr�r som framg�r av tabell 1 fr�mst fr�n sl�del lill varvsf�relagen och exportkredil�garantiema. De infriade exportkredilgarantiema f�rdelar sig p� f�ljande s�ll p� l�nder: Brasilien 239 milj. kr., Egypten 143 milj. kr., Libyen 74 milj. kr., Mexico 46 milj. kr., Panama 61 milj. kr. och Pem 65 milj. kr.

Inkomster Jr�n garantiavgifter uppg�r till drygt 500 milj. kr. Inkomster�na utg�rs fr�mst av avgifter i exportkreditgarantisystemet. Garantiavgif�terna har inte �kat sedan f�rra budget�ret. �ven om avgifter nu tas ul i �kad omfattning p� nya garantier f�r del inte n�got st�rre genomslag eftersom stocken av �ldre garantier �r helt dominerande. Den kommer i sin helhet att vara avgiflsbdagd fr. o. m. 1990.

49


 


 

O

o o

1

1

1

fN

o

1

 

in

1

o

8

 

oo

rvi

o

00


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


 


oooooooo

ooooooooo

 

 

oooooooo

ooooooooo

v)rNO'0Or0r-fn(N0 c��/-���

OOr

<.r\OOrnoOO

oorNoo>nTtr--Ttmrsiovr-\)Tt'OnOO

r-Tfr-'Ootoo-r-ioooo

■ooionroo'

OnOOOiOOO-OO

oo ON Tt 00 (N r--

(NO'r--v~iO

/���irso-oioiior- r>)m������� o

_ r* - 1 r-j m

Cs] rsi������ ����������� U-)


 

o O

II

o

 

1

ii

s

O


 


w�� <1>������� cd

a� �� *-��� 1

C S "

c E S

E u JJ

Cra

CS�� ac
a OJ a
u "O a

■o 12 �J

-�� .-i ca

t/3������ _t

����������� OJ

.. -g"

Co o� t


■I� a

S J= -o

5: S ■;� i:

2 5


:0�� o U. 1/3


C

S- E c o J

u t; ■t3 E S S

Ce E &

Oi b�

Era -w 1/1

O* (D ra

S oo-o-tf &.E.2� "S = ? = c2.�

 


OJ�

_ u��� �

�■�5 6 t; >> c

ra c OJ

c� C w

OJ�� �� "U

E e c

o�� W�� (U

BiE

" s

■o "5 D. t' c st

■ --n

2 S

D.� T3�� -OJ�� ert .�� o

OOTS�� (rt�� OJ) ���!� iS�� m

i> O ts .g

"■ - ;ra t*-

cQoSci:a;o


 

 

 

 

u

CS

E

.1 ■g

11

1

 

k.

= ca

��

 

 

 

5

 

u� v.

 

 

 

JS CS

1

 

s

1

 

■S?

.2

5

 

 

> .ti

ij

 

 

CS�� (

 

 

■S ■o

 

 

 

C3

 

 

C

"5'-O

s:

 

-i:

1

c ra

 

 


 


o

Os Os


 

o|��

0 0

00 TT r- 0 0 0 ' r~-r m m ■ ■

f)

Os

Tt *o 0 r f� 0 (N 0 00 m����� f*i 0

00 00

Os 00������� t�� ■ f*

1-


 

0 0 0

0 0 0

0

IT)

fs|

so

00 so rr,

SO

in

 

00


 


 

 

 

 

3

 

 

il

V)

 

 

S

 

 

 

CA

 

 

 

 

 

>�� 5j������� v,

et

 

 

SS2S.S

 

 

a S >� ■=

 

 

CS CS ,5 S

12

 

 

,

kj

 

1- >. c .2

0

 

 

 

 

 

w w Is c�� It:

s

5

E E5g>

a>

C)

tj

0 0 t: jd

.0

f2

-it;

5

ra c/3

�� His = .-<:2


■a

B

3


50


 


Inkomster lid f�ljd av �terbetalning av infriade garantier uppg�r lill���� Prop. 1989/90:100 knappt 500 milj. kr. �ven dessa inkomster kommer fr�mst fr�n exportkre-���� Bil. 1 dilgarantierna. Stora �terbetalningar har bl.a. gjorts fr�n Irak, Brasilien och Nordkorea. Betydande �terbetalningar har �ven gjorts inom varvssek�torn.

Summan av inkomsterna fr�n garantiavgifter och �terbetalningar f�r tidigare infriade garantier har i f�rh�llande lill utgifterna f�r infriade garantier resulterat i ett nettounderskolt p� ca 900 milj. kr.

Garantier i utl�ndska valutor redovisas lill den kurs som g�llde den 30 juni 1989. H�nsyn till senare kursf�r�ndringar har allts� inte lagils.

11 L�neniv�n i anslagsber�kningarna

L�nerna f�r del stora flertalet statstj�nstem�n och f�r vissa andra arbetsta�gare i offentlig verksamhet best�ms genom f�rhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) saml Statsanst�lldas f�rbund, TC0:s slalslj�nste-mannaseklion (TCO-S) och SACO.

Den 27 juni 1989 tr�ffade SAV och de statsanst�lldas huvudorganisatio�ner avtal om generell l�neh�jning f�r �r 1989. SAV tr�ffade ramavtal om l�ner 1989-1990 f�r statstj�nstem�n m.fl. (R�LS 1989-90) med Stats�anst�lldas f�rbund den 29 november 1989, med TCO-S den 1 december

1989           och med SACO den 14 december 1989. Vidare tr�ffade SAV saml Statsanst�lldas f�rbund och TCO-S den 1 december 1989 avtal f�r �ren 1989�1990 om l�ner m.m. f�r l�rare, skolledare och syofunktion�rer. Den 14 december tr�ffade SAV och ber�rda parter avtal f�r �ren 1989 �

1990           om �ndring i avtalet om l�ner m.m. f�r l�rare, skolledare och syofunktion�rer.

Till grund f�r ber�kningen av anslagen till avl�ningar och pensioner liksom f�r anslagen inom utgiftsramen f�r milit�rt f�rsvar saml plane�ringsramen f�r civilt f�rsvar under budget�ret 1990/91 har lagts de l�ne-och pensionsbelopp som g�ller fr.o. m. den 1 januari 1989.

Anslagsber�kningen innefattar etl l�nekoslnadsp�l�gg om 40%. 1 f�r�h�llande lill del l�nel�ge som l�g till grund f�r ber�kningen av l�nekostna�derna i budgetpropositionen 1989 har medr�knats h�jningar av l�neplans-beloppen fr. o. m. den I januari 1989 till f�ljd av det n�mnda avtalet.

De h�jda l�neplansbdoppen innebar en h�jning av l�nerna med i ge�nomsnitt 5,3%.

Avlalel den 27 juni 1989 har bektats i l�neomr�kningen. Vidare har
beaktats dels de h�jningar av chefsl�nerna som skett fr.o.m. den 1 juli
1988 och den 1 januari 1989, dels avtalet om l�ner m. m. f�r vissa statliga
l�kare m.fl. fr. o. m. den I juli 1988. D�rut�ver har beaktats de medel som
avsatts dels enligt 7 � ramavtal om l�ner 1988 f�r statstj�nstem�n m.fl.
(R�LS 1988) f�r f�rhandlingar p. g. a. omlokaliseringar, omorganisationer
m. m., dels 5 � bil. 4 till R�LS 1988 f�r f�rhandlingar r�rande �tg�rder f�r
personal inom kvinnodominerade yrken f�r myndighetsomr�den inom
sektor civil statsf�rvaltning fr.o.m. den 1 juli 1988. Dessutom har de
personliga marknadsl�netill�gg (MLT) som utg�r lill vissa tj�nstem�n vid
�������������������������� 51


 


utg�ngen av budget�ret 1988/89 beaktats. Slutligen har ocks� beaktats de �ndrade best�mmelserna i avlalel den 20 januari 1988 om gemensamma anst�llningsvillkor f�r statliga och vissa andra tj�nstem�n (GEMS) och ber�rda sekloravtal om avl�ning vid sjukledighet i enlighet med vad som framg�r av bilaga 10 lill R�LS 1988.1 l�neomr�kningen har d�remot inte kunnat beaktas h�jningen l�nebeloppen m.m. 1990 till f�ljd av R�LS 1989-90. Inte heller har de lokala potter som avsatts f�r individuella l�neh�jningar f�r 1989 respektive 1990 kunnat beaktas. I anslaget lill grundskolan och s�rskolan har dock dessa avtalskostnader prognostiserats. 1 budgetf�rslaget har kostnadseffekterna p� l�neplansl�nema m. m. be�r�knats utifr�n varje myndighels faktiska l�neprofil. �vriga avtalskompo-nenier har beaktats med de belopp som g�ller f�r resp. myndighet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1


 


12 Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster

Mitt forslag: Arbetsinkomster skall inte reducera det extra avdraget f�r folkpension�rer.

Sk�len fbr mitt fiirslag: Under de senaste �ren har arbetsl�sheten reduce�rats kraftigt. 1 st�llet har brist p� arbetskraft uppst�tt p� stora delar av arbetsmarknaden. Brislen har vuxit till etl allvariigt problem f�r den svenska ekonomin. Detta �r en f�ljd av en allm�nt f�rb�ttrad ekonomi och en kraftigt �kad efterfr�gan p� arbetskraft. Del finns sk�l som talar f�r all en s�dan bristsituation p� arbetsmarknaden riskerar alt bli ett �terkom�mande problem i ell mer l�ngsiktigt perspektiv, eftersom utbudet av arbetskraft av demografiska och andra sk�l framgent kommer all atl v�xa l�ngsammare. Mot den bakgmnden �r del enligt min mening n�dv�ndigt all �verv�ga olika �tg�rder som reducerar de hinder som idag finns f�r ett �kat utbud av arbetskraft. Detta g�ller inte minst de ekonomiska incita�menten f�r f�rv�rvsarbete.

Riksdagen beslutade mot denna bakgrund all det kommunala bostads�till�gget inte skall reduceras f�r �lderspension�rer som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster (prop. 1988/89:46, SkU4, rskr. 64, SFS 1989:1527). I dagsl�get �r emellertid marginalefieklerna fortfarande bety�dande f�r pension�rer som omfattas av avtrappningen av del extra avdra�get. Jag f�resl�r d�rf�r alt denna avtrappning slopas mol l�neinkomster f�r �lderspension�rer. �tg�rden b�r endast g�lla f�r dem som var �lderspen�sion�rer vid utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret. I annal fall uppkommer sl�tande effekter genom all tj�nsteint�kter under vissa f�mts�ttningar blir hell skallebefriade.

Bruttokoslnaden kan ber�knas lill 700 milj. kr. Vid ett anlagande om alt


52


 


f�rslaget skulle inneb�ra en inkomst�kning p� 5% uppg�r nettokostnaden���� Prop. 1989/90:100 lill 380 milj. kr. F�rslaget lorde endast i begr�nsad omfattning p�verka���� Bil. 1 prelimin�rskatteuttagel.

Vad jag nu f�reslagit f�ranleder en �ndring av punkt 2 av anvisningama lill 50 � kommunalskattelagen (1928:370).

De nya best�mmelserna b�r g�lla redan i fr�ga om inkomster som erh�lls under �r 1990.

12.1 Uppr�ttat lagf�rslag

I enlighet med del anf�rda har inom finansdepartementet uppr�ttats f�r�slag lill

lagom �ndring i kommunalskattelagen (1928:370).

F�rslaget b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 1.4.

F�rslaget �r av s�dan beskaffenhet atl lagr�dets h�rande skulle sakna betydelse. Yttrande fr�n lagr�det beh�ver d�rf�r inte inh�mtas.

Till regeringsprolokollet i detta �rende b�r fogas som bilagor: Prenimin�r nationalbudget (Bilaga l.l) Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstber�kning (Bilaga 1.2) Vissa tabeller r�rande den stalsfinansiella utvecklingen (Bilaga 1.3) Lagf�rslag (Bilaga 1.4)

Hemst�llan

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt hemst�ller jag, all regeringen dels f�resl�r riksdagen all

1.�� godk�nna de allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken
som jag har f�rordat i det f�reg�ende,

2.         godk�nna de allm�nna riktlinjer f�r budgetregleringen som jag har f�rordat i det f�reg�ende,

3.         godk�nna de principer som redovisats ang�ende en f�r�ndrad finansieringsmodell f�r vissa investeringar,

4.         bemyndiga regeringen att uppdra �t riksg�ldskontoret att f�r budget�ret 1990/91 la upp l�n f�r investeringar i ADB-ulmslning m. m. intill ell sammanlagt belopp p� 90000000 kr.,

5.         f�r budget�ret 1990/91, i avvaktan p� slutliga f�rslag i kom�pletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har f�rordat i det f�reg�ende,

 

a)  ber�kna statsbudgetens inkomster,

b)    ber�kna f�r�ndringar i anslagsbeh�llningarna,

c)     ber�kna f�r�ndringar i dispositionen av r�rliga krediter,

d) ber�kna Ber�knat tillkommande utgiftsbehov, netto,

6.�� bemyndiga regeringen all f�r myndigheter med uppdragsverk�
samhet disponera en r�rlig kredit i riksg�ldskonioret p� 400000000

kr.,��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 53


 


7.�� anta f�rslaget lill lag om �ndring i kommunalskallelagen���� Prop. 1989/90: 100
(1928:370) (avsnitt 12),
��������������������������������������������������������������� Bil.l

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt om

8.         postgirot och det statliga betalningssystemet (avsnitt 5),

9.         statliga myndigheters f�rs�ljning av �verskottsmateriel (avsnitt 6),

10.�� avvecklingen av tj�nstebrevsr�tten m. m. (avsnitt 7),

11.�� konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av
arbelsmilj�avgifter (avsnitt 8),

12.          utgiftsram f�r f�rvallningskoslnader (avsnitt 9),

13.          statliga garantier (avsnitt 10),

14.          l�neniv�n i anslagsber�kningarna (avsnitt 11).

54


 


Inneh�ll������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

,������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 1

Finansplanen

1    Inledning.................................................................................................... ..... 1

2    Den internalionella ekonomin� ............................................................... ..... 4

3    Den svenska ekonomin�� ........................................................................ ..... 7

 

3.1           Utvecklingen 1989 och 1990 .......................................................... ����� 7

3.2           Utsikterna f�r 1991 .......................................................................... ���� 10

3.3           Den ekonomiska tillv�xten under 1990-lalet�� .............................. ���� 11

4� Den ekonomiska politikens inriktning................................................... ���� 12

4.1           Stabiliseringspoliliken...................................................................... ���� 12

4.2    �tg�rder f�r tillv�xt.......................................................................... ���� 16

4.3           Skattereformen.................................................................................. .... 19

4.4    F�rdelningspolitiken........................................................................ ���� 21

5� Budgetpolitiken........................................................................................ ���� 22

5.1           Budgetpolitikens inriktning............................................................ ���� 22

5.2    Budgetf�rslaget� .............................................................................. ��� 24

5.3           Kommunernas ekonomi................................................................... .... 26

5.4           Utvecklingen av den offentliga sektorn� ..................................... .... 29

Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor

1� Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91�� ............................ .... 31

1.1��� Ber�kningsf�mts�ttningar............................................................. ���� 31

1.2          Statsbudgetens inkomster och ulgifler under budget�ret 1989/90��� �������� 31

1.3          Statsbudgetens inkomster och utgifter under budget�ret 1990/91 ���� �������� 34

1.4          Statsbudgetens saldo f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 ..������ 36

 

2    Underliggande budgelulveckling ....................................................... .... 39

3    Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring� .......................... .... 39

4    Finansiering och redovisning av vissa investeringar...................... .... 41

5    Postgirot och del statliga betalningssystemet ................................. .... 43

6    Statliga myndigheters �verskottsmateriel ......................................... .... 45

7    Avveckling av tj�nslebrevsr�tten ...................................................... .... 46

8    Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randel av arbelsmilj�avgiften��������� ����������� 47

9    Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader�� .............................................. .... 47

 

10        Statliga garantier..................................................................................... .... 49

11 L�neniv�n i anslagsber�kningama...................................................... ���� 51

12        Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster ................... ���� 52

12.1� Uppr�ttat lagf�rslag� ................................................................... ���� 53

Hemst�llan..................................................................................................... .... 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 55


 


 


 


Bilaga 1.1

Preliminr nationalbudget fr 1990


 


 


 


Prelimin�r nationalbudget

F�rord

Den prelimin�ra nationalbudget, som h�rmed l�ggs fram, beskriver den internationella och den svenska ekonomins utveckling t. o. m. 1991.

Nationalbudgelen bygger p� material fr�n fackdepartement och olika verk och institutioner. F�r bed�mning av den internationella utvecklingen har material erh�llits fr�n bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin baseras fr�mst p� material fr�n statistiska centralbyr�n och den prognos f�r 1990 som konjunkturinsliluel publicerade den 14 december 1989. Konjunkturinstitutet presenterade �ven �versiktliga modellkalkyler avseende utvecklingen under 1991. Bed�mningarna av utvecklingen uiider 1990 och 1991 har dock gjorts inom finansdepartementet. Kalkylerna bygger p� de f�rslag avseende 1991 �rs skallereform som statsr�dsbered�ningen och finansdepartementet gemensamt tillk�nnagav den 7 november 1989.

Det ekonomiska r�del och en grupp konjunkturexperter har h�rts, men ber�rda personer b�r inte n�got ansvar f�r de bed�mningar, som g�rs i nationalbudgelen.

Ansvarig f�r den prelimin�ra nationalbudgelen �r statssekreteraren Gunnar Lund. Arbelet har letts av departementsr�det Anders Palmer. Kalkylerna avslutades den 20 december 1989.

Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 1.1


1 Sammanfattning������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 Den svenska ekonomin k�nnetecknades i fjol av ett anstr�ngt resursl�ge.

Trots all utbudet �kade snabbi r�dde del brist p� arbetskraft i m�nga regioner och sektorer. D�rigenom drevs de nominella l�nerna upp kraftigt. Bytesbalansen fortsatte atl uppvisa ell stigande underskott. Den l�ngsam�ma produktivitets�kningen h�ll tillbaka den ekonomiska tillv�xten. Upp�g�ngen i BNP stannade p� knappt 2%.

Konjunkturen v�ntas i �r g� in i ett lugnare skede. V�rldsmarknads-tillv�xten f�rutses d�mpas n�got, vilket f�r �terverkningar p� exporten. Uppg�ngen f�r investeringarna blir inte lika markant. �kningen i BNP ber�knas bli knappt I 1/2%. �nd� tyder det mesta p� att arbetsmarknads�l�get f�rblir anstr�ngt och alt �verhettningen besl�r. Under 1991 kan tillv�xten bli n�got h�gre, eftersom skallereformen f�r en expansiv effekt p� hush�llens ekonomi och dessutom f�rb�ttrar ekonomins funktionss�tt.

Internationella f�ruts�ttningar

Trots atl den ekonomiska politiken hade en i huvudsak restriktiv inrikt�ning inom OECD-omr�det, var aktiviteten h�g under 1989. BNP-tillv�x�ten uppgick prelimin�rt till 3 1/2%. Den fr�msta drivkraften i utveckling�en var de privata investeringarna. V�rldshandeln expanderade starkt, syssels�ttningen �kade och arbetsl�sheten sj�nk. Inflationstakten begr�n�sades lill ca 5%, trots del h�ga resursutnyttjandet.

F�r 1990 och 1991 bed�ms tillv�xten i industril�nderna d�mpas j�mf�rt med de senaste �ren, men �nd� bli inemot 3%. Del �r fr�mst i Nordameri�ka och Storbritannien som en klarare avmattning v�ntas, medan expansio�nen i Japan och Kontinenlaleuropa h�lls v�l uppe. Inflationstakten inom OECD-omr�det antas stabiliseras kring 4 1/2%.

Tabell 1:1� Internationella f�ruts�ttningar

1988�������������� 1989�������������� 1990�������������� 1991

BNP i OECD, %������������������������ 4,3����������������� 3 1/2�������������� 2 3/4�������������� 2 3/4

3,8

5

4 1/2

4 1/4

15,0

18,0

17.0

17,0

6,14

6,45

6,25

6.25

Konsumentpriser i OECD (KPI �rsgenomsnitt), % R�oljepris. dollar per fat Dollarkurs i kr.

K�llor: OECD och fmansdepartmentet.

Trots all den internalionella h�gkonjunkturen har varat ovanligt l�nge �r f�ruts�ttningarna gynnsamma f�r fortsatt god tillv�xt i industril�nder�na. Skattesystemen har reformerats, kapitalmarknaderna liberaliserats, avregleringar genomf�rts och konkurrenspolitiken f�rst�rkts. Till delta skall l�ggas den stimulanselTekt som uppsl�r av f�rverkligandet av EG:s inre marknad.

Det intemationella scenariet �r dock inte hell utan risker. Fortfarande �r de externa obalanserna betydande mdlan de ledande l�nderna, s�rskilt som den tidigare anpassningen nu stannat upp. Utvecklingen av valuta�kurserna under fjol�ret bidrog heller inte till en process mot �kad j�mvikt.


 


Dessutom kan del inte uteslutas att inflalionsoron tilltar i vissa l�nder, med stramare politik och l�gre tillv�xt som f�ljd.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


L�ner och priser

�verhettningen p� den svenska arbetsmarknaden resulterade i en snabb l�nekostnadsstegring under fjol�ret. Avtalen sl�ts p� h�ga niv�er och l�neglidningen drevs upp. Timl�ne�kningen f�r ekonomin som helhet blev ca 9 1/2%, vilket var i del n�rmaste dubbelt s� mycket som i konkur�rentl�ndema. Eftersom avtalen ger l�gre p�slag i �r, ber�knas den genom�snittliga liml�ne�kningen uppg� lill ca 7 1/2 %. En os�ker faktor �r den s. k. omf�rhandlingsklausuleri, som inneb�r r�tt till nya f�rhandlingar f�r l�n�lagarna n�r priserna under �ret har stigit med mer �n 4%. Kalkylen f�r 1991 bygger p� tv� anlaganden f�r timl�ne�kningen, 4% resp. 7%.

Konsumenlprisema ber�knas ha stigit med drygt 6 1/2% under loppet av Qol�ret och med ca 6 1/2% mellan hd�ren 1988 och 1989. Pris�kningen var n�got h�gre �n under 1988, beroende p� en snabbare uppg�ng f�r importpriser och l�nekostnader. Under 1990 och 1991 ber�knas finansi�eringen av skaltereformen, via ett �kat uttag av indirekta skatter, dra upp konsumentprisindex med 21/2 � 3% f�r vart och ett av de b�gge �ren. D�rmed v�ntas prisstegringen bli drygt 71/2% under 1990. Konsument�priserna ber�knas stiga med drygt 6% resp. drygt 7 1/2% 1991 vid de b�gge l�neallernativen.

F�rs�rjningsbalans

BNP v�xte med knappt 2% i fjol. Visserligen verkar produktiviteten �terigen ha stigit efter nedg�ngen 1988, men siffran blir �nd� betydligt l�gre �n genomsnittet f�r 1980-lalel. Merparten av tillv�xten kommer s�ledes fr�n den �kade syssels�ttningen, se diagram 1. Uppg�ngen i BNP blir sannolikt l�g ocks� under de n�rmaste �ren.

Tabell 1:2 F�rs�rjningsbalans

 

 

 

 

 

 

Miljarder

Procentuell volymf�r�nd

ring

 

 

Lt i qrr

 

 

 

 

 

 

Kl��� 1 700

1988

1989

1990

1991

 

 

Alt. 1

Alt.2

BNP

1 114,0

2,3

1,8

1,3

1,7

1,4

Import

345,0

5,8

6,1

3,5

4,0

4,0

Tillg�ng

1459,0

3,2

3,0

1,9

2,3

2,1

Privat konsumtion

590,9

2,5

0,8

1,3

2,3

2,8

Offentlig konsumtion

289,1

1,1

1,4

1,7

1,1

1,1

Stat

81,2

0,2

1,3

2,0

0,0

0,0

Kommuner

207,9

1,5

1,4

1,6

1,5

1,5

Bruttoinvesteringar

219,1

6,4

6,2

1,7

2,0

0,0

Lagerinvesteringar'

-2,0

0,3

0,7

0,0

0,0

0,0

Export

361,9

3,3

3,6

2,9

3,5

3,0

Anv�ndning

1459,0

3,2

3,0

1,9

2,3

2,1

Inhemsk efterfr�gan

1097,1

2,9

2,2

1,6

1,9

1,8

Nettoexport'

16,9

-0,9

-0,9

-0,3

-0,3

-0,4

' F�r�ndring i procent av f�reg�ende �rs BNP.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


 


Diagram 1:1� BNP och produktivitetsutveckling.

Procentuell f�r�ndring fr�n f�reg�ende �r.


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


 


1983���������� 1985���������� 1987���������� 1989���������� 1991

K�lla: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Hush�llens realinkomster �kande relativt myckel under f�rra �ret, med ca 3 1/2%, fr�mst beroende p� de h�ga l�ne�kningarna. Trots detta be�gr�nsades uppg�ngen i den privata konsumtionen till knappt 1 %. Sparan�del b�rjade v�nda upp�t, efler alt gradvis ha fallit sedan 1985. Den stigande trenden v�ntas h�lla i sig under 1990 och 1991. Avdragsbegr�ns�ningarna i inkomstbeskattningen, tillsammans med det h�ga r�ntel�gel, b�r leda till en successivt minskad l�neben�genhel hos hush�llen.

Mol denna bakgrund �kar den privata konsumtionen relativt l�ngsamt ocks� i �r, eller med drygt 1 %. Under 1991 ber�knas hush�llen via skalte�reformen f� ell tillskott lill disponibelinkomslerna av storleksordningen 2 1/2%. D�rmed kan konsumtionen v�ntas ta f�myad fart. Det b�r dock framh�llas all prognosen �r f�rknippad med stor os�kerhet, eftersom skattereformen skapar en helt ny situation f�r hush�llen. Hur snabbi anpassningen sker lill de �ndrade f�mts�ttningarna �r sv�rt all f�rutse.

Den offentliga konsumtionen v�xte under 1989 i ganska m�ttlig takt. Niv�n f�r staten h�jdes av materialink�p, som �ven i �r v�ntas stiga n�got. Syssels�ttningen vid de statliga myndigheterna visar en vikande trend. Den kommunala konsumtionen ber�knas under prognosperioden forts�tta stiga med ca 1 1/2%. Sv�righeter att rekrytera arbetskraft begr�nsar f�r n�rvarande expansionen.

Bruttoinvesteringarna var den mest expansiva faktorn i den svenska ekonomin under fjol�ret. Uppg�ngen blev drygt 6% och f�r industrin blev siffran 10%. H�gt kapacitetsutnyttjande, god l�nsamhet och stark efterfr�gan drev p� utvecklingen. �ven bostadsinvesteringarna �kade, trots att niv�n h�jts kraftigt under senare �r. Byggsektorn var �verhettad, vilket ledde lill snabba pris- och kostnadsh�jningar.


■ BNP

B Produktivitet


 


1 �r v�ntas investeringskonjunkturen inom n�ringslivet mattas n�got. Prop. 1989/90:100 Bostadsinvesleringarna faller lill f�ljd av att �tstramningen inom ombygg- Bil. 1.1 nadsverksamheten f�r st�rre effekt �n under 1989. Nyproduktionen av bost�der planar ul. De totala bmttoinvesleringarna ber�knas v�xa med knappt 2%. D�mpningen v�ntas forts�tta 1991, s�rskilt i alternativet med h�gre l�ne�kningar. Om l�nestegringarna kan reduceras till eller under den niv� som r�der i v�r omv�rld, kan dock investeringsklimatet gradvis komma att p�verkas i positiv riktning.

Den starka tillv�xten i v�rldshandeln gynnade exporten, �ven om en vikande tendens kunde m�rkas under andra halv�ret. Svenska f�retag f�rlorade marknadsandelar, bl. a. beroende p� bristande produktionskapa�citet. Den kraftiga f�rs�mringen av del relativa kostnadsl�get verkar �nnu inte i n�gon h�gre grad ha slagit igenom p� volymutvecklingen. Samman�taget steg exporten med 3 1/2%.

En viss d�mpning av exportmarknadslillv�xlen f�rutses f�r i �r, samti�digt som kostnadsl�get forts�tter att f�rs�mras. Kapacitetsrestriklionen blir dock allt mindre p�taglig. Export�kningen ber�knas bli av storleksord�ningen 3%. Utvecklingen v�ntas bli likartad n�sta �r. I alternativet med h�gre l�nestegringar blir dock marknadsanddsulvecklingen mindre gynn�sam.

Importen drogs under fjol�ret upp av den snabbi v�xande inhemska efterfr�gan. S�rskilt snabbi steg inf�rseln av oljor, fartyg och investerings�varor. Dessutom fortsatte den svenska hemmamarknadsinduslrin alt f�r�lora andelar. Sammanlaget blev import�kningen ca 6%.

I �r d�mpas den inhemska efterfr�gelillv�xten p�tagligt. Detta bidrar till all begr�nsa importuppg�ngen till ca 3 1/2%. F�r 1991 v�ntas n�got h�gre �kningstakt. Dessa kalkyler inneb�r alt nettoexporten ger ett negativt bidrag till BNP-tillv�xten f�r sjunde �ret i rad.

Tabell 1:3 Bidrag till BNP-tillv�xten

Procent av f�reg�ende �rs BNP

 

 

1987

1988

1989

1990

1991

Konsumtion

Privat Offentlig

2,8

2.4 0,4

1,6

1,3 0.3

0,8

0.4 0.4

1,2

0.8 0.5

1,5

1,2 0,3

Kapitalbildning

0.1

0,7

1,0

0,1

0,2

Bruttoinvesteringar

Lagerinvesteringar

Nettoexport

1.4 -0,2 -1,1

1,3

0,3

-0,9

1.3

0,7

-0,9

0,4

0.0

-0,3

0,4

0,1

-0,3

BNP

2,9

2,3

1,8

1,3

1,7

Sammanfattningsvis kan konstaleras all konsumtionen och kapitalbild�ningen b�da i ungef�r lika stor omfattning bidrog lill fjol�rets uppg�ng av BNP. Den kraftiga inveslerings�kningen kompenserade mer �n v�l f�r det negativa bidraget fr�n nelloexporten. F�r 1990 och 1991 v�ntas dock konsumtionen st� f�r n�stan hela tillv�xten.


 


Bytesbalansen�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. l.l

�ven 1989 uppvisade handelsbalansen ett stort �verskott, ca 20 miljarder

kr. Under en l�ng rad av �r har �verskottet legal p� niv�n 2% av BNP eller d�r�ver. En viktig f�rklaring till det gynnsamma f�rioppet under senare lid �r att svenska f�relag kunnat ta bra betalt f�r sina exportvaror, medan importpriserna stigit l�ngsammare. Bytesf�rh�llandet har s�ledes f�rb�tt�rats. Denna ulveckiing v�ntas forts�tta �ven i �r men upph�r sannolikt 1991. Detta inneb�r all �verskottet i handelsbalansen stiger n�got 1990, f�r all sedan stabiliseras p� niv�n drygt 20 miljarder kr.

Tabell 1:4 Bytesbalans

Miljarder kr., l�pande priser

 

 

J988

1989

1990

1991

Export Import Korrigeringspost

304,8 280,5 -0,9

335,7 314,7 -1,0

358,7 335,3 -1.0

383,3 360,4 -1,0

Handelsbalans

23,4

20,0

22,4

21,9

Tj�nslenetlo Avkastning p� kapital Transfereringsnetto

-8,8

-18,8

-9,9

-10,6

-25.4 -12,2

-12,4 -34,0 -13,5

-15,5 -44,5 -14,5

Bytesbalans

-14,1

-28,2

-37,5

-52,6

Andel av BNP

-1,3

-2,3

-2,8

-3,7

Bytesbalansen uppvisar d�remoi en starkt negaliv trend, som v�ntas h�lla i sig under prognosperioden. Tj�nstehandeln f�rs�mras gradvis, fr�mst beroende p� turistnettot. Den viktigaste orsaken till det v�xande underskottet �r emellertid poslen avkastning p� kapital. Den starka expan�sionen av direklinvesleringar och aktiek�p utomlands medf�r stigande uppl�ning i utlandet och r�ntebetalningar som belastar bytesbalansen. Den avkastning som genereras tas endast i ringa omfattning hem till Sverige utan �terinvesteras i st�llet. F�retagens utlandstillg�ngar byggs upp, vilket p� sikt b�r leda till etl valutainfl�de till Sverige. Uppskattning�arna av storleken p� de �terinvesterade vinstmedlen, som allts� f�r n�rva�rande inte omfattas av bylesbalansstatistiken, �r os�kra. Regeringen har nyligen tillkallat en s�rskild utredningsman med uppgift alt v�rdera de ekonomisk-politiska konsekvenserna av det v�xande underskottet i av�kastningsneltot och f�resl� eventuella f�r�ndringar i den statistiska redo�visningen.


 


Diagram 1:2 Handels- och bytesbalans.

Procentandel av BNP.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Bytesbalans |


1970


1974


1978


1982


1986


1990


K�llor: Riksbanken och finansdepartementet.

Finansiellt sparande

Det totala finansiella sparandet i ekonomin har gradvis f�rs�mrats under de senaste �ren, vilket visat sig i del v�xande bytesbalansunderskollel. Del �r fr�mst inom f�retagssektorn som nedg�ngen intr�ffat och minskningen v�ntas forts�tta ocks� under prognosperioden, trots att den inhemska investeringsaklivilelen d�mpas. Hush�llssparandel �r negativt, men en gradvis uppg�ng h�ller p� att ske. Situationen normaliseras efter hand som effekterna av avregleringen p� kredilmarknaden klingar av. Dessutom l�r avdragsbegr�nsningarna i del nya skattesystemet g�ra hush�llen f�rsiktiga�re n�r det g�ller all ta nya l�n.

Tabell 1:5 Finansiellt sparande

Miljarder kr.


1988


1989


1990


1991


 

 

 

 

 

Alt. 1

Alt.2

Offentlig sektor

38,8

60,3

63,0

50,6

57,0

Hush�ll F�retag

-31,0 -21,9

-20,0 -68,5

-12,7 -87,8

-4,8 -98,4

-2,7 -108,3

Bytesbalans

-14,1

-28,2

-37,5

-52,6

-54,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, riksbanken, konjunkturinsitutet och finansdeparte�mentet.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har f�rb�ttrats markant sedan 1982. I Qol uppgick �verskottet till drygt 60 miljarder kr., motsva�rande ca 5% av BNP. Inkomsterna har stigit snabbare �n utgifterna. I �r


 


�kar �verskottet n�got i absoluta lal, men sjunker som andel av BNP.��� Prop. 1989/90:100
Under 1991 v�ntas �verskottet krympa.
������������������������������������������������� Bil. 1.1

Syssels�ttning

Syssels�ttningen expanderade kraftigt under 1989, med 66000 personer. Trots del �kade utbudet fortsatte brislen p� arbetskraft att vara etl av huvudproblemen i den svenska ekonomin. Del �r kombinationen av l�ng�sam produktivitetstillv�xt och h�g efterfr�gan som gett upphov lill denna situation. Arbetsl�sheten hamnade p� en historiskt sett mycket l�g niv�, 1,4%. �verhettningen p� arbetsmarknaden m�rktes i stort sett i hela landet.

Del strama arbetsmarknadsl�get v�ntas i huvudsak besl� under prog�nosperioden. Produktivitetsutvecklingen blir sannolikt fortsalt svag, vilket �kar behovet av ny arbetskraft, trots etl gradvis mer d�mpat konjunkturl�ge. Utbudet kan knappast forts�tta all stiga med rekordlal, �ven om skallereformen l�r f� en gradvis allt starkare positiv effekt. Mol denna bakgmnd v�ntas arbetsl�sheten f�rbli l�g, �ven om en liten uppdragningar trolig under prognosperioden.

Kapitalmarknaden

H�gre r�ntor i omv�rlden och oro f�r den inhemska ekonomiska utveck�lingen medf�rde att de svenska r�ntorna steg med ca tv� procentenheter under 1989. Uppg�ngen var s�rskilt stor under h�sten. Penningpolitiken har under �ret haft en fortsall �tstramande inriktning. Diskontot h�jdes tv� g�nger upp till 10,5%.

Under fjol�ret avskaffades i allt v�sentligt kvarvarande delar av den svenska valularegleringen. Detta medf�rde att v�rdepappershandeln med ullandel �kade kraftigt. Avvecklingen av valutaregleringen och den svens�ka kapitalmarknadens �kade intemationella beroende kommer sannolikt att medf�ra betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�nds�ka placerare �ven den n�rmaste liden och d�rmed stora bmtloinfl�den in i och ul ur landet.


 


2. Den internationella utvecklingen����������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 2.1 Allm�n �versikt

Under den expansionsfas som inleddes 1983 har den genomsnittliga �rliga BNP-�kningen f�r OECD-omr�det som helhet uppg�tt lill omkring 3,5%, vilket ocks� var vad tillv�xten prelimin�rt uppgick lill 1989. F�r 1990 och 1991 bed�ms tillv�xten mattas av n�got j�mf�rt med utvecklingen under de senaste �ren, men den antas likv�l ligga kring 3 procent per �r. Inflatio�nen v�ntas stabiliseras kring 4,5%. Syssels�ttningen har fortsatt all �ka och arbetsl�sheten ligger nu p� knappt 7%, vilket �r den l�gsta siffran sedan 1980.

Trots atl den ekonomiska politiken haft en viss �tstramande effekt under 1989 har allts� den ekonomiska aktiviteten varit fortsatt h�g, driven fr�mst av de privata investeringarna. De totala investeringarna har bidra�git lill BNP-tillv�xten i OECD-omr�det med n�stan en och en halv pro�centenhet i genomsnitt under 1988 och 1989. H�g produktionstillv�xt har k�nnetecknat de flesta regioner. Uppg�ngen har varit fortsalt stark i Nord�amerika, Japan och Kontinentaleuropa, medan tillv�xten d�mpats avse�v�rt i Storbritannien. Tillv�xten i Norden har ocks� legal betydligt under OECDs genomsnitt 1989.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-l�nder

�rlig procentuell f�r�ndring

 

 

Andel av

1988

1989

1990

1991

 

OECD-

 

 

 

 

 

omr�dets

 

 

 

 

 

totala

 

 

 

 

 

BNP i %'

 

 

 

 

De sju stora l�nderna

 

 

 

 

 

F�renta staterna

37,0

4,4

3

2

2

Japan

15,4

5,7

4 3/4

4 1/4

4

F�rbundsrepubliken

 

 

 

 

 

Tyskland

10,1

3,6

4 1/4

3 1/2

3 1/4

Frankrike

8,4

3,5

3 1/4

3

3

Storbritannien

7,1

3,9

2 1/4

1 1/2

1 3/4

Italien

5,9

3,9

3 1/2

3

3

Canada

3,6

5,0

3

2 1/4

2

Norden

 

 

 

 

 

Danmark

0,9

-0,4

1 1/4

1 1/4

2

Finland

0,7

5,2

4

2 1/2

1

Norge

0,8

1,1

2 1/4

2

2 1/2

Sverige

1,6

2,5

1 3/4

1 1/4

I 3/4

Norden

4,0

2,2

2 1/4

1 1/2

1 1/2

OECD-Europa

44,0

3,6

3 1/2

3

2 3/4

OECD-totalt

 

4,3

3 1/2

2 3/4

2 3/4

K�llor: OECD och finansdepartementet

InOationen, som steg fr�n b�rjan av 1988, tycks nu ha stabiliserats. Prisstegringarna uppgick p� tolvm�nadersbasis lill omkring 3 procent under f�rsta halv�ret 1988. De �kade till 4 procent mol slutet av 1988 och uppgick lill 5 procent under f�rsta halv�ret 1989. En successiv �tstramning


 


av penningpolitiken i de st�rsta l�nderna fr�n v�ren 1988, i kombination��� Prop. 1989/90:100 med en gynnsam ulveckiing av olje- och r�vampriserna, har bidragit till att��� Bil. 1.1 d�mpa inflationstakten och den uppg�r f�r n�rvarande lill knappt 5%.

Sedan mitten av 1980-lalel har stora externa obalanser f�r de tre st�rsta industril�nderna varit ell problematiskt inslag i v�rldsekonomin. F�renta statema har haft etl stort underskoll i sin bytesbalans medan F�rbundsre�publiken Tyskland och Japan har haft stora �verskoll. Under det senaste �ret har del amerikanska underskottet minskal n�got och moisvarar nu drygt tv� procent av BNP. Del japanska �verskottet har krympt och uppg�r ocks� lill drygt tv� procent av BNP, medan F�rbundsrepublikens �verskoll �kat och nu moisvarar n�stan fem procent av BNP. Samtidigt har underskollen �kat p�tagligt f�r Canada och Storbritannien.

 

Tabell 2:2 Bytesbalanser i G3-l�nderna

Procent av BNP

 

 

 

 

1985

1986

1987

1988

1989

F�renta staterna Japan

F�rbundsrepubliken Tyskland

-2,9 3,7

2,6

-3,3 4,4

4,4

-3,4 3,6

4,0

-2,8 2,8

4,0

-2,3 2,7

4,8

K�lla: OECD

 

 

 

 

 

Efler flera �r med f�rh�llandevis h�g ekonomisk tillv�xt kan man st�lla fr�gan om v�rldsekonomin n�rmar sig en l�gkonjunktur. Tidigare under efterkrigstiden har cykliska sv�ngningar k�nnetecknat v�rldsekonomin. Om delta m�nster fortfarande g�ller borde vi n�rma oss en konjunktur�svacka. Konjunkturnedg�ngarna har i allm�nhet orsakats av kraftiga pen�ningpoliliska �tstramningar som har syftat lill all bromsa en upp�tg�ende inflalionstrend.

Del har funnits farh�gor f�r all den uppg�ng av inflationen som �gde rum fr�n och med v�ren 1988 skulle leda lill s� omfattande penningpoliti�ska �lg�rder all en kraftig konjunkluravmallning skulle framkallas. Pen�ningpolitiken sk�rptes ocks� i flertalet industril�nder, men �tstramningen tycks inte ha genererat en kraftigare konjunklumedg�ng. Inflationstakten, som tidigare drivits upp av stigande oljepriser och h�jda punktskatter i vissa l�nder, tycks nu ha stabiliserats. R�ntorna har sjunkit i F�renta statema, medan de stigit i V�steuropa och Japan under h�sten.

Finanspolitiken i OECD-l�nderna sammantagna bed�ms f� en svagt konlraktiv effekt p� den ekonomiska aktiviteten i omr�det under prognos�perioden. Eftersom dessutom r�ntoma �r f�rh�llandevis h�ga i flera l�n�der, lorde d�rf�r den ekonomiska politiken i sin helhet f� en eflerfr�ge-d�mpande effekt.

Trots de r�nteh�jningar som �gt mm i V�steuropa v�ntas tillv�xten i
Kontinenlaleuropa forts�tta, om �n i n�got d�mpad takt. Del g�r inte all
sk�nja n�gra klara tecken p� avmattning i exempelvis F�rbundsrepubliken
Tyskland, d�r i motsats till m�nga andra OECD-l�nder finanspolitiken
kan ber�knas f� en expansiv effekt 1990 och, i mindre utstr�ckning, 1991.
1 Storbritannien d�remot har den kraftiga penningpoliliska �tstramning
������������������������������� 10


 


som �gt mm under de senaste �ren lett till en avsev�rd avmattning av den��� Prop. 1989/90:100 ekonomiska aktiviteten 1989, och tillv�xten v�ntas sakta av ytterligare��� Bil. 1.1 1990. De nordiska l�nderna sammantagna v�ntas ha en tillv�xt klart under genomsnittet i OECD ocks� under de n�rmaste tv� �ren.

Den ekonomiska expansionen saktar av i F�renta staterna d�r en av�mattning av den privata konsumtionen v�ntas. Samtidigt bortfaller del positiva bidrag som nelloexporten givit lill den ekonomiska tillv�xten under de senaste �ren. F�r Japan v�ntas endast en mycket m�ttlig d�mp�ning av den ekonomiska tillv�xten. Japan lorde �ven under 1990 och 1991 vara del OECD-land som har den h�gsta tillv�xten. Sammantaget v�ntas BNP-tillv�xten i OECD-omr�det komma all uppg� lill 2 3/4% b�de 1990 och 1991.

En f�rv�ntad lugn ulveckiing p� r�vammarknaden i kombination med alt regeringarna torde f�rbli fortsall vaksamma mol prisstegringar talar f�r atl inflationen kan stabiliseras kring 4 1/2%.

Utvecklingen kan emellertid bli mindre gynnsam �n vad som antagils ovan. De finansiella obalansema f�rblir stora och man kan inte utesluta all problem med finansieringen av underskottet i F�renta staternas bytesba�lans kan komma atl uppst�. Detta kan speciellt bli fallet om underskottet �kar. Dessutom har den tidigare stora r�nledifferensen mellan F�renta staterna och omv�rlden f�rsvunnit. Man kan d�rf�r inte utesluta ett stort dollarfall, som i sin lur skulle kunna leda lill kraftiga r�nteh�jningar i F�renta statema. Detta skulle sedan kunna orsaka en kraftigare konjunk�turnedg�ng.

Man kan inte heller utesluta en �kning av inflationstakten. Aktivitets�niv�n och kapacitelsulnytljandet �r h�gt i m�nga l�nder. Del r�der brist p� arbetskraft p� m�nga marknader vilket skulle kunna medf�ra en l�ndedd inflation. En h�gre inflationstakt skulle kunna f�ranleda en kraftig pen�ningpolitisk �tstramning med �tf�ljande negativa effekter p� tillv�xt och syssels�ttning.

Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-l�nder

�rlig procentuell f�r�ndring av deflatom f�r privat konsumtion


 

1988

1989

1990

1991

De sju stora l�ndema

 

 

 

 

F�renta staterna

3,9

4 1/2

4 1/2

4 1/2

Japan

0,0

2 3/4

2 1/2

2 1/2

F�rbundsrepubliken

 

 

 

 

Tyskland

1,2

3 1/4

3

2 1/2

Frankrike

2,7

3 1/4

3

2 3/4

Storbritannien

5,0

7 1/2

6 1/4

5 3/4

Italien

4,9

6 1/2

5 1/2

5 1/4

Canada

3,7

4 3/4

4 3/4

7

Norden

 

 

 

 

Danmark

4,9

4 3/4

3 1/2

3 1/4

Finland

4,7

6 1/2

6 1/4

5

Norge

6,1

4 1/2

4

4

Sverige

6,0

6 1/2

8

7

Norden

5,5

5 3/4

5 3/4

5 1/4

OECD-Europa

4,2

6

5 1/4

4 3/4

OECD-totalt

3,3

5

4 1/2

4 1/4


11


K�llor OECD och finansdepartementet.


Tabell 2:4 Arbetsl�shet i n�gra OECD-l�nder

Procent av arbetskraften, �rsgenomsnitt, standardiserade definitioner


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

1987

1988

1989

F�renta staterna

6,2

5,5

5 1/4

Japan

2,8

2,5

2 1/4

F�rbundsrepubliken

 

 

 

Tyskland

7,9

"7,9

7 1/4

Frankrike

10,5

10,0

9 1/2

Storbritannien

10,4

8,2

6 1/2

Danmark

7,8

8,6

9 1/2

Finland

5,1

4,6

3 1/2

Norge

2,1

3,2

5

Sverige

1,9

1,6

1 1/2

OECD-Europa

10,7

10,1

9 1/2

OECD-totalt

7,8

7,3

6 3/4

K�llor: OECD och finansdepartementet.


2.2 L�nder�versikter

F�renta staterna

Den ekonomiska aktiviteten �r fortfarande h�g i F�renta staterna. Tillv�x�ten har dock mallals betydligt det senaste �ret och uppgick lill knappt 3% 1989, all j�mf�ra med 4,4% �ret innan. D�mpningen av expansionen v�ntas forts�tta i �r, och f�rst mot slutet av prognosperioden f�mtses en �terh�mtning �ga mm.

Det h�ga efterfr�getrycket i ekonomin, stigande r�vam- och oljepriser samt kapaciletsbrist ledde till en uppg�ng i inflationen under 1988 och f�rsta h�lften av 1989. Sedan i somras har dock prisstegringarna d�mpats, delvis som en effekt av den penningpolitiska �tstramning som �gde mm mellan april 1988 och april 1989.

Anpassningen av underskollen i budgeten och bytesbalansen fortsatte i fjol, om �n i l�ngsammare takt. J�mf�rt med de f�reg�ende �ren har dock f�rb�ttringen av bytesbalansen undc" senare tid i h�gre grad berott p� en gynnsam ulveckiing av bytesf�rh�llandet �n p� en volymm�ssig anpass�ning av handelsstr�mmarna.

De senaste m�nademas konjunkturindikatorer pekar p� en fortsalt d�mpning av den ekonomiska aktiviteten. Industriproduktionen och or�dering�ngen har mattats. Delaljhanddsf�rs�ljningen och konsumentpri�serna �kar l�ngsammare. Dessutom har kapacitetsulnyttjandet sjunkit och syssels�ttningen stiger inte lika snabbi som tidigare.

Finanspolitiken v�ntas �ven forts�ttningsvis ha en viss konlraktiv effekt p� ekonomin. Efter segslitna f�rhandlingar uppn�ddes enighet om en nedsk�rning av budgetunderskottet till n�got under det lagstiftade taket p� 110 miljarder dollar f�r budget�ret 1989/1990. N�sta budget�r kr�ver lagen en begr�nsning av underskottet lill 74 miljarder dollar. Den �tstra�mande effekten uteblir dock delvis d� nedsk�rningarna g�ller prognosen f�r och inte utfallet av budgeten.

Sv�righeterna alt �stadkomma den erforderliga budgetsaneringen har inneburit att penningpolitiken aktiverats desto mer. Den amerikanska


12


 


centralbankens handlingsutrymme begr�nsas dock av � ena sidan alt infla-��� Prop. 1989/90:100 tionen kan la fart igen om man l�ttar f�r snabbt p� penningpolitiken och 堠�� Bil. 1.1 andra sidan risken f�r recession om man stramar �l f�r h�rt.

Exporten v�ntas v�xa i en betydligt m�ttligare takt �n de senaste tre �ren. Dels s�tter kapaciteten gr�nser f�r tillv�xten, dels har v�xelkurs�utvecklingen lett lill atl amerikansk industris myckel goda konkurrens�kraft inte l�ngre f�rb�ttras.

Den privata konsumtionen v�ntas d�mpas n�got j�mf�rt med fjol�ret men forts�tta att vara den fr�msta drivkraften i ekonomin. �kningen av syssels�ttningen och reall�nema pekar p� en fortsatt stark k�pkraft. Hus�h�llens goda f�rm�genhelssiluation saml r�ntenedg�ngen under fjol�ret g�r dessutom en ytterligare uppg�ng i sparkvoten mindre sannolik.

Del f�rs�mrade vinsll�gel, nedg�ngen i kapacitetsulnyttjandet och f�r�v�ntningar om en d�mpning av efterfr�gan talar f�r en l�gre investerings�takt 1990. Ordering�ngen f�r kapitalvaror pekar i samma riktning. Det l�gre r�ntel�get kan dock f� en positiv effekt f�r investeringama p� l�ngre sikt. Det g�ller framf�r allt bostadsbyggandet som minskal under flera �r.

Mot bakgmnd av den fortsall starka inhemska efterfr�gan f�mtsp�s ingen st�rre nedg�ng i importens expansion i �r och n�sta �r. Tillv�xtens sammans�ttning v�ntas d�rmed �ndras s� att del tidigare bidraget fr�n nettoexporten f�rsvinner, vilket �ven inneb�r alt den externa anpassning�en avstannar.

BNP-tillv�xten f�mtses ligga p� omkring 2% 1990 och 1991.

Trots d�mpningen av tillv�xten f�mtses inflationen ligga kvar p� ca 4 1/2% 1990 och 1991. Arbetsl�sheten f�mtsp�s �ka marginellt fr�n nuva�rande niv� p� drygt 5 %.

Japan

Tillv�xten i Japan ber�knas ha uppg�tt lill drygt 4,5% 1989, atl j�mf�ra med 5,7% �ret innan. Den fr�msta drivkraften var de privata investering�arna, som �kade med ca 11 procent. Inf�randet i april 1989 av en 3-procentig konsumlionsskatt ledde lill en d�mpning av den privata kon�sumtionen.

Den starka tillv�xten har lett lill all kapacilelsutnyttjandet stigit lill den h�gsta niv�n sedan 1972, samtidigt som brist p� arbetskraft resulterade i �kade l�ner. I kombination med stigande oljepriser f�rsta halv�ret 1989 och en f�rsvagning av yen-kursen medf�rde detta atl konsumentpriserna steg med n�rmare 3 procent 1989. Drygt 1 procentenhet av denna uppg�ng ber�knas ha berott p� inf�randel av konsumlionsskatten.

�verskottet i bytesbalansen sj�nk med en dryg femtedel 1989, bl.a. beroende p� ett kraftigt f�rs�mrat lurislnello. Alltj�mt uppg�r dock bytes-balans�verskotlet lill ca 60 mdr dollar, eller drygt 2 1/2% av BNP. Utri�keshandelns negativa bidrag lill BNP-tillv�xten uppgick lill knappt 1 % 1989.

Finanspolitiken som under 1989 kan betecknas som neutral, v�ntas
f�rbli s� �ven under 1990 och 1991. Penningpolitiken har stramats �t
under loppet av 1989 och diskontot har h�jts flera g�nger. Diskontoh�j-
����������������������������� '


 


ningarna f�r ses i ljuset av myndigheternas oro f�r den allt svagare yenen��� Prop. 1989/90:100
och �kningen av den inhemska inflationen.
�������������������������������������������� Bil. 1.1

Investeringarna v�ntas �ven under prognosperioden vara den fr�msta drivkraften i ekonomin. Dock �r en d�mpning av tillv�xllaklen trolig allt eftersom nytillkommen produktionskapacitet blir tillg�nglig. Bostadsinve�sleringarna v�ntas �ka endast marginellt under 1990 och 1991. Den priva�ta konsumtionstillv�xten v�ntas �ka under 1990 och 1991 som en f�ljd av stigande syssels�ttning och h�gre l�ner.

D�mpad inhemsk efterfr�gelillv�xl i kombination med en h�gre export�tillv�xl p.g. a. deprecieringen av yenen inneb�r att bylesbalans�verskottel �kar n�got 1990 och 1991.

Sammantaget inneb�r detta en fortsall d�mpning av BNP-tillv�xlen lill ca 4 procent 1990 och 1991.

Inflationen d�mpas till ca 2 1/2 procent 1990 och 1991 p.g.a. dds all den prish�jande eng�ngseffekten av konsumlionsskallen upph�r, dels en f�rv�ntat svagare r�vamprisutveckling.

V�steuropa

BNP-tillv�xten i V�steuropa uppgick lill ca 3,5% 1989. Bakom den goda tillv�xten i de kontinenlaleuropeiska l�nderna l�g en stark �kning i expor�ten och investeringarna. I Storbritannien d�mpades tillv�xten fr�mst som en f�ljd av stigande inflation och en kraftig �tstramning av penningpoliti�ken under loppet av 1988 och 1989.1 V�steuropa �kade inflationen under f�rsta halv�ret 1989 lill f�ljd av h�gre r�varupriser men ocks� p� grund av h�jda indirekta skaller i vissa l�nder. Under senare dden av 1989 tendera�de dock konsumentpriserna alt stabiliseras. De exlema obalanserna har fortsatt att �ka i V�steuropa.

I F�rbundsrepubliken Tyskland uppgick den ekonomiska tillv�xten till drygt 4% 1989. Den h�ga tillv�xten byggde lill stor dd p� en stark expan�sion av exporten baserad p� en allm�nt god inlernalionell konjunktur tillsammans med all D-marken deprecierats realt. �verskottet i bytesba�lansen fortsatte all �ka markant 1989 och uppgick lill n�rmare 5% av BNP.

Kapacitetsulnyttjandet, som nu ligger p� inte fullt 90% har, tillsammans med h�ga vinster i industrin, bidragit lill atl industriinvesteringarna �kat markant under 1989.

Arbetsl�sheten har fortsall alt sjunka och uppgick lill ca 7% av arbets�kraften 1989. En v�sentlig del av syssels�ttnings�kningen, som uppgick till knappt 400000 personer, omfattade immigranter fr�n �steuropa.

Finanspolitikens effekt p� den inhemska efterfr�gan har varit konlraktiv under 1989, bla som en f�ljd av h�jda indirekta skatter. Penningpolitiken har varit myckel stram. De administrativa r�ntorna har under 1989 juste�rats upp fyra g�nger i syfte alt d�mpa inflationen och inflationsf�rv�nt�ningarna.

Konjunklurindikatorerna pekar p� fortsatt god tillv�xt under de n�r�
maste m�naderna. F�retagens f�rv�ntningar har fortsatt all stiga, s�rskilt
���������������������������� 14


 


vad g�ller exporten. En viss avmattning har dock kunnat sk�njas i indu-��� Prop. 1989/90:100 striproduklionen och i ordering�ngen, men �kningstakten ligger fortfaran-��� Bil. 1.1 de kvar p� en h�g niv�. En tilltagande bostadsbrist, bl.a. som en f�ljd av invandringen fr�n �steuropa, v�ntas leda till ell starkt �kat bostadsbyg�gande de n�rmaste �ren.

P� prissidan har b�de r�vam- och producentpriserna d�mpats under den senare delen av 1989. Under f�rsta delen av 1989 �kade konsument�priserna till f�ljd av �kade indirekta skatter, men stabiliserades under senare delen av 1989.

Den ekonomiska tillv�xten ber�knas mot denna bakgrund uppg� till drygt 3,5% 1990. Exporten v�ntas fortsall atl �ka starkt, d� efterfr�gan p� investeringsvaror ber�knas vara fortsatt h�g i Europa. Privat konsumtion kommer under 1990 all �ka markant lill f�ljd av alt del tredje stegel i den p�g�ende skallereformen genomf�rs. I samma riktning verkar dels invand�ringen, dels atl ell gott vinstl�ge i f�relagen b�ddar f�r relativt stora l�ne�kningar under 1990 �rs l�nef�rhandlingar.

Inflationen kan under 1990 v�ntas uppg� lill ca 3%, bl.a. med h�nsyn lill h�gre l�ne�kningar och ell fortsall starkt eflerfr�getryck.

F�r 1991 ber�knas den ekonomiska tillv�xten alt mattas ytterligare och inflationen bli n�got l�gre �n under 1990. �verskottet i bytesbalansen v�ntas uppg� lill motsvarande n�rmare 5% av BNP s�v�l 1990 som 1991.

Den ekonomiska tillv�xten i Frankrike uppgick till ca 3,3% 1989. Den h�ga tillv�xten berodde fr�mst p� en snabb �kning av n�ringslivets inves�teringar och av exporten. Industrins vinster har varit h�ga och inflations�utvecklingen har inte avvikit fr�n den i F�rbundsrepubliken. Den tr�nga sektorn �r bristen p� kvalificerad arbetskraft. Trots alt syssels�ttningen utvecklas positivt, �r arbetsl�sheten alltj�mt h�g, eller ca 10%.

Penningpolitiken har stramats �t under 1989, och finanspolitikens in�riktning har ocks� varit stram.

Under prognosperioden f�rv�ntas den ekonomiska tillv�xten all uppg� lill ca 3%. Den inhemska efterfr�gan h�lls uppe av investeringarna, som forts�tter att stimuleras av ell h�gt kapacitetsutnyttjande och goda vinster i industrin. I takt med all den ekonomiska aktiviteten i Europa avtar, d�mpas ocks� exporten fr�n Frankrike och ekonomin f�rv�ntas all g� in i ell lugnare tempo.

Inflationen ber�knas all �ven under prognosperioden ligga i niv� med den i F�rbundsrepubliken, dvs. omkring 3%.

BNP-tillv�xten i Storbritannien d�mpades kraftigt 1989 och uppgick prelimin�rt till 2 1/4 procent, all j�mf�ra med drygt 4 procent �ret innan. Stigande inflation och ell �kat bytesbalansunderskott, har resulterat i en fortsall penningpolitisk �tstraiTining under 1989. Del h�ga r�ntel�gel har medf�rt �kade boendekostnader, vilket bidragit lill en kraftig d�mpning av den privata konsumtionen. Arbetsl�sheten har fortsall all minska och uppgick lill ca 6% i slutet av 1989.

Finanspolitiken antas bibeh�lla den strama inriktningen under prognos�perioden. Behovet av all kyla ned ekonomin har medf�rt all vissa tidigare utlovade skattel�ttnader har skjutits p� framtiden.

Den senaste statistiken �ver bl.a. detaljhandel, bostadsinvesteringar������������������������������ 15


 


samt orderi�gel inom industrin pekar mol en svag efterfr�gelillv�xl 1990. Prop. 1989/90:100 Dessutom �r n�ringslivet f. n. myckel pessimistiskt om den framtida eko- Bil. 1.1 nomiska utvecklingen. Del h�ga r�ntel�gel sl�r h�rt mol de skuldtyngda hush�llen och f�retagen. Bostadsinvesleringarna f�mtses sjunka ytterliga�re, samtidigt som �vriga investeringar i bl.a. oljeseklom d�mpas. Den d�mpade efterfr�gan 1990 b�r ge utrymme f�r s�nkta r�ntor under loppet av 1990, vilket v�ntas medf�ra en marginell �kning av den inhemska efterfr�gan 1991.

Pundels f�rsvagning, som under 1989 uppg�tt lill ca 10 procent, gynnar exporten. I kombination med d�mpad importlillv�xt medf�r detta all utrikeshandeln kan v�ntas ge ett positivt bidrag till BNP-tillv�xten 1990 och 1991.

Sammantaget bed�ms BNP-tillv�xlen uppg� lill ca 11/2 procent 1990 och 1 3/4 procent 1991. Arbetsl�sheten v�ntas lill f�ljd av den d�mpade ekonomiska tillv�xten �ka n�got under prognosperioden.

Den l�ngsamma expansionen i ekonomin b�r medf�ra att inflationen d�mpas under loppet av 1990 och 1991. Fortsall h�ga l�ne�kningar v�ntas dock tillsammans med �kade importpriser orsakade av del svaga pundet bidra lill atl inflationen h�lls kvar p� en relativt h�g niv�. Sammantaget v�ntas konsumenlprisema �ka med drygt 6 procent 1990 och ca 51/2 procent 1991.

Norden

De nordiska l�nderna uppvisade ocks� det senaste �ret en l�gre tillv�xt �n resten av OECD-l�nderna. BNP-�kningen i Norden ber�knas ha uppg�tt till 21/4% 1989. Finland starka tillv�xt avvek fr�n detta m�nster, men �tstramning och kapacitetsbrist f�rv�ntas leda lill en svagare tillv�xttakt �ven d�r.

Efler tv� �rs slagnation fick Danmark en BNP-tillv�xt p� 1,5% 1989. Tillv�xten var lill stor del exportledd, medan den inhemska efterfr�gan uppvisade en svag �kning efter all sjunkit realt 1988. Exporten fortsatte atl vinna marknadsandelar lack vare en f�rb�ttring av Danmarks konkurrens�kraft. Konsumentpriserna ber�knas ha stigit med 4 3/4% 1989. Den h�gre inflationstakten kan f�rklaras av stigande importpriser. Trots den goda exportutvecklingen f�rb�ttrades inte bytesbalansen p. g. a stigande r�nteut�gifter p� statsskulden. Arbetsl�sheten �kade och uppgick lill 9%.

Exlernbalansen utg�r fortsatt en viktig restriktion f�r den ekonomiska politiken. Finanspolitiken har h�llils stram f�r atl inte f�rv�rra bytesba�lansunderskollel, vilket uppg�r lill 1 3/4 av BNP. Kravet atl inte �ventyra den gynnsamma kostnadsutveckling som uppn�tts genom l�ga l�neavtal verkar likaledes �terh�llande p� politiken.

F�r 1990 ber�knas BNP �ka med 1 1/4%. Den f�mtses i mindre ut�
str�ckning �n under 1989 vara exportledd, ulan del �r n�ringslivets inves�
teringar som v�ntas �ka kraftigt. Arbetsl�sheten bed�ms g� upp lill 9,5%,
bl. a. som en f�ljd av en minskning av antalet anst�llda i den offentliga
sektorn. Fortsall l�ga l�nekoslnads�kningar och gynnsamma importpriser
g�r alt inflationen f�rv�ntas sjunka
lill 3,5% 1990. En viss f�rb�ttring av
���������������������������� 16

bytesbalansen �r sannolik.


 


En fortsall �kning av den inhemska efterfr�gan 1991 v�ntas ge en BNP-��� Prop. 1989/90:100
tillv�xt p� 1,5%. Inflationen bed�ms uppg� lill ca 4%.
������������������������������� Bil. 1.1

I Finland var de privata investeringarna den drivande faktom bakom f�rra �rets starka tillv�xt som uppgick lill ca 5%. Den privata konsumtio�nen v�xte l�ngsammare �n tidigare, bl.a. som en f�ljd av hush�llens stigande utgifter f�r skulder.

Bytesf�rh�llandet f�rb�ttrades �ven under 1989, men p.g.a. kapaci�letsbrist och f�rs�mrad konkurrenskraft �kade inte exportvolymen. D� importen samtidigt �kade med 8% innebar detta etl f�rs�mrat bytesba�lansunderskott som uppgick lill 4% av BNP.

Den h�ga aktivitetsniv�n i ekonomin har s�nkt arbetsl�sheten lill 3,5%, den l�gsta siffran sedan 1975. Fortsalt expansion inom flera branscher h�mmas nu av arbetskraftsbrist. Prisslegringslakten i Finland �r f�r n�rva�rande snabbare �n den internalionella inflationen, i genomsnitt 6,5% f�rra �ret, vilket kan f�rklaras bl.a med h�jda arbetskraftskostnader.

Den ekonomiska politiken i Finland �r inriktad p� all �tg�rda de centra�la problemen i ekonomin, n�mligen inflationen och bylesbalansunderskol�lel. Finanspolitiken hade under 1989 en svagt d�mpande effekt p� ekono�min. Detta �stadkoms bl. a genom h�jningar av vissa indirekta skaller, och budgetutfallel gav ell ansenligt �verskoll i stalsfinansema. Penningpoliti�ken stramades �t f�rra �ret, bl. a genom en h�jning av gmndr�ntan med en procentenhet lill 8,5%. En stram ekonomisk politik med syftet att d�mpa den inhemska efterfr�gan �r att v�nta ocks� under innevarande �r. Rege�ringen har aviserat en finanspolitisk �tstramning i form av h�jningar av skaller och avgifter om l�nerna �kar alltf�r kraftigt.

Flera faktorer bidrar lill all tillv�xllaklen i �r v�ntas halveras j�mf�rt med 1989. Ut�ver �tstramningspolitiken kommer hush�llens fortsatt h�ga skuldb�rda, kapacitetsproblem i produktionen samt f�rs�mrat bytesf�r�h�llande all verka d�mpande p� aktivitetsniv�n. F�r 1991 f�rv�ntas en ytteriigare f�rsvagning av tillv�xttakten lill 2%. Syssels�ttningsl�get l�r bli fortsalt gott fram lill 1991, med h�nsyn till all efterfr�gan p� arbetskraft bed�ms best�. Inflationen v�ntas sjunka endast i begr�nsad omfattning under prognosperioden.

Efter den akuta krisen 1986 �r Norges ekonomi i flera v�sentliga avseen�den �ter i balans. L�ne�kningama, inflationen och r�ntel�get har s�nkts och bytesbalansen visar �ter �verskoll. Arbetsl�sheten �r dock efler norska m�tt fortfarande h�g och uppg�r f. n. till drygt 4%.

Del var framf�r allt oljeverksamheten som bidrog till f�rra �rets tillv�xt p� ca 21/4%. Tillv�xten i fasllandsekonomin ber�knas ha uppg�tt lill endast 1/2%.

Fastlandsaktivitelen har dock b�rjat expandera och industriproduktion�en � i synnerhet den exportinriklade � v�xer �ter. Den privata konsum�tionen �kade ocks� under andra halv�ret 1989, bl.a som en f�ljd av f�rra �rets expansiva finanspolitik.

�ven den budget som lagts f�r 1990 - inneb�rande skattel�ltnader och
�kade �verf�ringar lill hush�llen � �r mycket expansiv. Den finanspoliti�
ska stimulansen f�r 1989 och 1990 ber�knas sammantaget uppg� till ca 4 %
av BNP vilket motsvarar hela �tstramningen under de tre f�reg�ende �ren.�������������������������� ''

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100 Bilaga 1.1


Sammantaget f�rutsp�s BNP-tillv�xten uppg� lill knappt 2% i �r och Prop. 1989/90:100 n�rmare 2 112 % n�sta �r. Exporten av olja s�v�l som av andra varor v�ntas Bil. 1.1 ge ell mindre bidrag lill tillv�xten i �r och n�sta �r. Bytesbalansen f�mtses dock forts�tta alt visa upp �verskott. Konsumtionens betydelse f�r tillv�x�ten �kar. Efter ell fall p� 2% f�rra �ret v�ntas den privata konsumtionen stiga 2% i �r och �nnu mer n�sta �r. Investeringsaktiviteten f�mtses dock f�rbli d�mpad.

Inflationen v�ntas i �r och n�sta �r begr�nsas lill ca 4%, bl.a. beroende p� den fortsatt h�ga arbetsl�sheten och de moderata l�ne�kningarna.

Utvecklingen i �steuropa

Sveriges ekonomiska relationer med �steuropa �r begr�nsade. Av Sveriges totala export gick 1987 endast 1,5% lill �steuropa. Om den begynnande reformprocessen blir framg�ngsrik kan dock �steuropa komma all f� en �kad betydelse f�r Sverige och �vriga OECD-l�nder.

�vedag tycks stalshanddsl�nderna befinna sig i en s�mre ekonomisk situation idag �n under 1970-lalel. Systemen med centraldirigerad plan�ekonomi har visat myckel stora brister, och statistiken antyder att gapet mellan alla �steuropeiska l�nder och V�steuropa idag �r st�rre �n f�r ett tiotal �r sedan.

Trots begr�nsade reformer i vissa l�nder under flera �r, bl. a. i Polen och Ungem, kvarst�r de gmndl�ggande problemen. Dessa besl�r fr�mst i en ineffektiv allokering av resurser och en alltf�r h�g total efterfr�gan till f�ljd av osunda statsfinanser under en l�ng rad av �r.

Problemen har skapat en medvetenhet i �steuropa om behovet av reformer av det ekonomiska systemet. Reformarbetet befinner sig p� olika stadier i olika l�nder, men med f� undanlag genomf�rs f�r�ndringar i hela regionen.

De ekonomiska reformema syftar lill atl successivt inf�ra marknader f�r atl skapa f�mts�ttningar f�r ell effektivare resursutnyttjande och h�gre tillv�xt. Detta �r emellertid en myckel sv�r process och historiska erfaren�heter �ver hur en kommandoekonomi omvandlas lill marknadsekonomi saknas. En nyckelfr�ga �r alt liberalisera priserna, varvid del bl. a. g�ller all kontrollera inflationen medelst en strikt budget- och penningpolitik. Sannolikt medf�r omvandlingen initialt stora kostnader i form av nedl�gg�ningar av ol�nsamma industrier och produktionsbortfall.

Myckel talar f�r all nationalinkomsten i �steuropa som helhet kommer all stagnera eller falla under de n�rmaste �ren. Om och n�r systemskiftet v�l lyckats finns f�ruts�ttningar f�r en gynnsammare ekonomisk utveck�ling i �steuropa �n tidigare, vilken i sin lur skapar en stor potential f�r �kad handel med OECD och Sverige.

18


 


3 Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Marknadstillv�xt

Den fortsall starka konjunkturen i industril�nderna medf�rde att handeln med bearbetade varor steg kraftigt under 1989, dock i n�got l�gre takt �n f�reg�ende �r. Totalt sett �kade importen av bearbetade varor i v�rlden med ca 9 %, men steg betydligt mer i de v�steuroepiska l�ndema saml de nyinduslrialiserade l�nderna i Stillahavsomr�det. Den amerikanska mark�naden v�xte emellertid i l�gre takt, vilket drog ned den totala import�k�ningen. Marknadstillv�xten f�r svensk exportindustri fortsatte att p�ver�kas negativt av den l�ga aktiviteten i Norge och Danmark. Detta har i viss m�n motverkats av den ov�nlat starka expansionen i V�sttyskland, som �r den st�rsta avs�ttningsmarknaden f�r svensk export. Den totala mark�nadstillv�xten f�r svensk industri var 1 1/2% l�gre �n �kningen av v�rlds�handeln, d. v. s. ca 7 1/2%.

Under 1990 och 1991 bed�ms v�rldshandeln �ka n�got l�ngsammare, eller ca 7 1/2 % per �r. Tillv�xten forts�tter all vara starkast i EG-l�nderna samt i de asiatiska s.k. NIE-l�nderna. �ven under de n�rmaste �ren f�rv�ntas tillv�xten i Norge och Danmark, som lar emot �ver 20% av den svenska exporten, bli l�g. F�rmodligen kommer �ven importen i tv� av de st�rsta mollagl�nderna f�r svensk export, Storbritannien och Finland, all �ka i betydligt l�gre takt �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Marknaden f�r svensk exportindustri f�rv�ntas s�ledes forts�tta �ka i betydligt l�gre takt �n v�rldshandeln �ven under prognosperioden, eller med ca 6 �6 1/2% per �r.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Tabell 3:1� Exportmarknadstillv�xt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor

Procentuell f�r�ndring

 

 

1987

1988

1989

1990

1991

Exportmarknadstillv�xt

14 OECD-l�nder Totalt

4,6

4,5

6,9

7,2

7,2 7,5

6,4 6,5

6,3 6,3

Priser

14 OECD-l�nders import-priser, SEK Svenska exportpriser Relativpris

1.6 2,8 1,2

1,9 5,0 3,0

3,6 6,0

2,3

3,6 4,0 0,4

3,5 3.5 0

Marknadsandelar, volym

14 OECD-l�nder Totalt

-0,1 -0,2

-3,6 -2,8

-3,8 -3,7

-3,2 -3,3

-2,4 -2,4

Exportvolym

14 OECD-l�nder Totalt

4,5 4,3

3,0

4,2

3,1

3,5

3,0 3,0

3,7 3,7


.4nm: Exportmarknadstillv�xt avser en sammanv�gning av import�kningen

av bearbetade varor i olika l�nder. Som vikter har anv�nts l�ndernas andelar som

mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD- l�ndernas importpriser

v�gs samman p� motsvarande s�tt.

K�llor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


19


 


Konkurrenskraft������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Under de senaste �ren har timl�nema i den svenska industrin stigit betyd-������� '�� "

ligt snabbare �n i omv�rlden. Mellan 1988 och 1989 uppskattas �kningen i Sverige lill 10%, vilket �r ca 5 procentenheter mer �n genomsnittet bland v�ra viktigaste konkurrentl�nder. Dessutom har produktivitetsutveckling�en i den svenska industrin varit l�gre de senaste �ren, vilket medf�rt all skillnaden m�tt som arbetskraftskostnad per producerad enhet (ULC = Unit Labour Cost) blev �n st�rre, eller ca 7 1/2% i Sverige j�mf�rt med knappt 2% bland v�ra 14 viktigaste konkurrentl�nder. Samtidigt har den svenska kronan apprecierals effektivt med n�rmare 1 % under del senaste �ret, vilket medf�rde att skillnaden i ULC m�tt i gemensam valuta upp�gick till ca 7 %.

De snabbare l�nekostnads�kningama bidrog lill att det svenska relativ�priset p� bearbetade varor fortsatte alt stiga. En viss neddragning av vinstmarginalerna har dock skett i de svenska exportf�retagen, samtidigt som marginalema inom konkurrentl�ndemas industri stigit. Detta har bidragit lill atl relativpris�kningen inskr�nkte sig till 2 1/4% 1989. Under perioden 1983�1989 har det svenska relativpriset p� bearbetade varor stigit med 15%. Under samma period uppgick marknadsddsf�rluslerna i volym ocks� till 15%. Med andra ord s� l�g den svenska industrins marknadsandel, m�tt i l�pande priser, kvar p� 1983 �rs niv�.

Trots den kraftigt f�rs�mrade konkurrenssituationen f�r svensk indu�stri, m�tt fr�n kostnadssidan, �r det fortfarande mindre �n h�lften av f�relagen som anser all det �r efterfr�gel�get som �r fr�msta hindret f�r �kad produktion. Det �r troligt att den starka efterfr�gan p� investerings�varor medf�rt all de svenska pris- och l�ne�kningama inte p�tagligt bidra�git till anddsf�rluslerna under de senaste �ren. Anddsf�rluslema lorde snarast bero p� begr�nsad kapacitet, b�de vad avser arbetskraft och maski�ner.

Under 1990 f�rv�ntas liml�nen i svensk industri �ka med 7%. H�jda indirekta skaller och breddad bas f�r uttaget av arbetsgivaravgifter medf�r atl arbetskraftskostnaden stiger med ca 8%. Produktivitets�kningen inom industrin har skattals till 1,5 � 2%. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet skulle s�ledes stiga med ca 6 � 6,5%, vilket �r 4 � 4,5% h�gre �n den f�rv�ntade �kningen bland v�ra viktigaste konkurrentl�nder. Det svenska exportpriset p� bearbetade varor ber�knas dock inte �ka i samma takt som 1989, eftersom prisutvecklingen p� j�rn- och st�l saml papper d�mpas avsev�rt. Eftersom v�rldsmarknadspriserna f�rv�ntas stiga i ungef�r sam�ma takt som 1989 bed�ms det svenska relativpriset endast �ka med ca 1/2%.

F�r 1991 utg�r kalkylerna fr�n tv� l�neantaganden, 4 resp. 7%. Den
tillf�lliga milj�avgiften p� 1,5 procent upph�r den I januari 1991 samti�
digt som den aviserade basbreddningen av underlaget f�r arbetsgivaravgif�
ter ber�knas h�ja kostnaderna i motsvarande grad. Produktivitets�kning�
en inom industrin har skallals lill 1,5-2%. Arbetskraftskostnaden per
producerad enhet skulle d�rmed endast stiga med 2% i alt.l och 5,5% i
all.2. �ven kostnads�kningen i omv�rlden ber�knas �ka med drygt 2%,
������������������������������ 20

vilket medf�r en viss f�rb�ttring av det svenska relativa kostnadsl�get i


 


alt.l. Det �r dock inte om�jligt att den relativa prisuppg�ngen som drab�bar tj�nstesektorn genom skallereformen medf�r att efterfr�gan p� arbets�kraft d�mpas d�r, vilket kan medf�ra all industrin f�r l�ttare att f� lag i personal. Detta skulle troligen minska industrins flaskhalsproblem och �ka produktiviteten, mer �n vad som antagits i dessa kalkyler.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Marknadsandelar och export

Den svenska exporten av bearbetade varor �kade med 3 1/2% 1989. An�delsf�rlusterna uppgick d�rmed till 3 3/4%. Till v�ra viktigaste avn�mnar-l�nder steg exporten med 3%. Till l�nder med vikande importefterfr�gan, som USA, Norge och Danmark minskade exportleveranserna. Exporten �kade i betydligt h�gre takt lill l�nderomr�den utanf�r OECD- omr�det och d� speciellt till Q�rran �stern och stillahavsomr�det. Den starka inve�steringskonjunkluren i V�steuropa har gynnat den svenska exportindu�strin - som tillverkar en stor andd investeringsvaror - och bidragit till att delar av verkstadsindustrin kunnat �ka exporten kraftigt samtidigt som priserna kunnat h�jas i betydande omfattning. Exporten av papperspro�dukter och j�rn- och st�l �kade dock endast marginellt. Priserna p� dessa vamgmpper steg kraftigt under loppet av 1988 men har legat stilla sedan f�rsta kvartalet 1989.

Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris f�r Sveriges export av bearbetade varor till 14 OECD-l�nder

Index 1980=100

MarknadsQndel~|


1980 1981�� 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

K�llor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

R�vamexporten �kade med 3 1/2% 1989. Om man exkluderar petrole�umexporten, som steg med 11 %, inskr�nktes sig dock �kningen till 1 %. Leveranserna till utlandet av mineraliska produkter, tr�varor samt pap-


21


 


persmassa l�g i stort sett kvar p� f�reg�ende �rs niv� trots atl efterfr�gan��� Prop. 1989/90:100 var god. Under h�sten 1989 mattades dock efterfr�gan p� svensk pappers-��� Bil. 1.1 massa. N�r den amerikanska marknaden f�rsvagades, �kade f�relag fr�n Kanada och USA sina leveranser lill Europa. Detta har �ven medf�rt en press ned�t p� prisema.

Del kraftigt stigande relativpriset p� svensk export av bearbetade varor under de senaste �ren kommer troligen all bidra lill anddsf�riuster, samti�digt som kapacitetsbrist kommer att vara det fr�msta hindret f�r �kad produktion inom delar av industrin �ven 1990. F�rlusten av marknadsan�delar har skattats till drygt 3%, vilket medf�r alt exporten av bearbetade varor skulle �ka med 3 %.

�ven under 1990 f�rv�ntas investeringsaktiviteten vara h�g i V�steuro�pa. Detta b�r medf�ra all exporten av investeringsvaror utvecklas i t�mli�gen h�g takt �ven under 1990. D�remoi kommer sannolikt efterfr�gan p� bilar att mattas av, vilket leder till atl exporten slagnerar. Totalt bed�ms exporten av verksladsvaror �ka med 31/2%. Exporten av papper samt j�rn- och st�l forts�tter all utvecklas svagt �ven 1990. R�varuexporten bed�ms endast �ka med n�gon procent. Samtidigt f�rv�ntas r�varupriser�na stiga i betydligt l�gre takt �n 1989 eftersom pris�kningarna p� pappers�massa och mineraler d�mpas avsev�rt.

Under 1991 f�rv�ntas exportlillv�xten �ter tillta n�got i allernativel med l�ga l�ne�kningar. Den gynnsammare rdativprisulvecklingen ber�k�nas f� en positiv effekt p� exporten. D�rut�ver kommer, som ovan n�mnts, skattereformen sannolikt reducera vissa flaskhalsproblem inom industrin vilket medf�r atl anddsf�rluslerna blir n�got l�gre �n f�reg�ende �r.

Tabell 3:2 Export av varor

 

 

Miljarder kr.

Volymutveckli procent per �r

ng.

Prisutveckling, procent per �r

 

 

1988

1989

1990

1991

1989

1990

1991

Bearbetade varor Fartyg

Petroleumprodukter �vriga r�varor

Summa varor

255,7

3,2

6,0

39,9

304,8

3,5 0

11,0 1,0

3,5

3,0 4,0 1,0

1,5

2,7

3,7 4,0 1,0 2,0

3,3

6,0

5,0

17,0

9,6

6,4

4,0 4,0 0 4,0

4,0

3,5

4,0

-4,0

3,0

3,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2 Importen

Varuimporten �kade med drygt 6% 1989, vilket var betydligt mer �n
under 1988. Den tilltagande �kningstakten berodde i huvudsak p� all
importen av oljor och fartyg steg kraftigt. Bakom den stora �kningen av
oljeimporten lagen uppdragning av den svenska rafTinaderiproduktionen i
fjol samtidigt som oljelagren inte minskade lika mycket som 1988. Impor�
ten av bearbetade varor fortsatte all �ka betydligt snabbare �n den im-
portv�gda efterfr�gan, vilket indikerar fortsalla anddsf�riuster f�r den
�������������������������������� 22


 


svenska hemmamarknadsindustrin. Andelsf�rlusten berodde dels p� den Prop. 1989/90:100 snabba prisuppg�ngen f�r hemmaproduktionen i f�rh�llande lill importen Bil. 1.1 men �ven p� det mycket h�ga kapacitetsulnyttjandet i den svenska indu�strin. Del anstr�ngda resursl�gel p�verkade naturligtvis ocks� hemmapris�s�ttningen men dessutom medf�rde del atl en �kande andel av efterfr�gan m�ste l�ckas av import. Den h�ga investeringsaktiviteten inom n�ringsli�vet medf�rde att importen av investeringsvaror steg kraftigt. Den m�ttliga uppg�ngen av den privata konsumtionen ledde till all importen av kon�sumtionsvaror endast �kade med n�gon procent samt atl importen av personbilar minskade n�got. Importen av varaktiga konsumtionsvaror fortsatte dock �ka i h�g takt medan mindre varaktiga konsumtionsvaror t.ex. tekovaror utvecklades svagt.

Tabell 3:3 Import av varor

 

 

Miljarder kr.

Volymutveckling, procent per �r

Prisutveckling, procent per �r

 

 

1988

1989����� 1990

1991

1989

1990

1991

Bearbetade varor

Fartyg

R�olja

Petroleumprodukter

�vriga r�varor

Summa varor

224,2

2,5

9,5

8,5

35,9

280,5

6,9������� 4,1

60,0�� -10,0

9,0�� - 2,0

-5,0������ 15,0

2,7����� ��0,0

6,3������� 3,5

5,0

0

1,0

1,0

2,0

4,0

4,0

4,0

25,0

17,0

5,0

5,5

3,6 4,0 -6,0 0 2,0

2,9

3,5 4,0 0 -4,0 3,0

3,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under 1990 ber�knas den inhemska efterfr�gan endast v�xa med 1,6%, vilket �r betydligt l�gre �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Detta beror i huvudsak p� alt investerings�kningarna inte blir lika stora n�sta �r. Den l�gre efterfr�ge�kningen ber�knas medf�ra all vamimporten endast stiger med 3,5%. Importen av bearbetade varor ber�knas �ka med drygt 4%, vilket inneb�r fortsatta andelsf�rluster f�r hemmamarknadsindustrin. Trots en kraftig uppg�ng av oljeimporten f�rv�ntas r�vamimporten endast stiga med 3%. Ett anlagande om normallemperatur n�sta �r efter den extremt varma vintern 1989 medf�r en fortsatt kraftig import�kning av oljor. Till delta kommer ett anlagande om all den i �r myckel h�ga elproduktionen vid vattenkraftverken sjunker tillbaka till normal�rspro�duktion. D� kommer den i �r betydande dinsalsen i framf�r allt fj�rrv�r-meproduklionen att beh�va ers�ttas av oljeinsals.

Under 1991 ber�knas den inhemska efterfr�gan v�xa med knappt 2%, d. v. s. n�got mer �n 1990. Detta f�rv�ntas medf�ra en �kning av vamim�porten med 4%. En acceleration av konsumtionsvamimporten bidrar till all importen av bearbetade varor v�ntas stiga med 5 %. En betydligt l�gre import�kning av oljor medf�r all r�vaminf�rsdn endast �kar med ca 1,5%. Ovansl�ende kalkyler medf�r all nettoimporten ger etl negativt bidrag lill BNP-tillv�xlen f�r sjunde �ret i rad.

23


 


Diagram 3:2 Nettoexport. Bidrag till BNP-tillv�xt

5


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


1970����� 1973����� 1976����� 1979����� 1982����� 1985����� 1988����� 1991 K�llor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


3.3 Bytesbalansen

Under 1989 uppvisade handelsbalansen ell �verskoll p� ca 20 miljarder kr. Som andel av BNP uppgick �verskottet i handelsbalansen till drygt 1 1/2%, vilket �r en f�rs�mring med 1,7 procentenhet sedan topparet 1986.1 ett internationellt perspektiv �r dock den svenska handelsbalansen fortfarande myckel stark. Bland OECD- l�nderna �r del endast 3-4 l�nder som har st�rre �verskoll i handelsbalansen, m�tt som andel av BNP.

Det sjunkande �verskottet i handelsbalansen mellan 1988 och 1989 beror p� att vamimporten �kade betydligt mer �n vamexporten. Detta motverkades lill en del av att del svenska bytesf�rh�llandet (terms of trade) fortsatte att f�rb�ttras. Under 1989 var del fr�mst kraftiga export-prish�jningar p� verkstadsvaror som bidrog lill f�rb�ttringen. Exportpri�set p� verksladsvaror steg med drygt 6% medan importprisel endast �kade med 2 %. Importprisel p� r�varor �kade dock mer �n exportpriset trots all exportpriset p� skogsprodukter och j�rnmalm steg kraftigt. Delta motver�kades dock av �nnu st�rre prish�jningar p� r�olja och petroleumproduk�ter. Totalt sett f�rb�ttrades del svenska bytesf�rh�llandet med 1 % 1989. Bland varugmpperna steg �verskottet i handeln med r�varor exkl. oljor vilket motverkades av �kade underskoll i handeln med oljor och fartyg.

Underskottet i tj�nslehanddn �kade med 2 miljarder kr. 1989. F�rs�m�ringen �r i huvudsak h�nf�rlig lill ett �kat underskoll i turislnettot men �ven den trendm�ssiga f�rs�mringen i postema �vriga tj�nster och �vriga transporter fortsatte under 1989. Sedan millen av 1988 har resevalulafl�-del uppvisat en d�mpad �kningstakt, vilket sammanfaller med den all�m�nna uppbromsningen av den privata konsumtionen. Utgifterna �kade med 11 % i l�pande priser 1989 vilket �r n�got l�gre �n inkomst�kningen.


24


 


Trots detta f�rs�mrades nettot med 1,5 miljarder kr. Efler all ha �kat med��� Prop. 1989/90:100 600000 personer mellan 1983 och 1988 minskade antalet charterresen�rer��� Bil. 1.1 som avreste fr�n Sverige n�got under 1989. Den negativa utvecklingen f�r ovan n�mnda poster motverkades delvis av all uppsvinget i sj�farts-konjunkturen under senare �r medf�rt atl �verskottet i sj�fartsnellol �kat kraftigt.

Den stora negativa posten i bytesbalansen- avkastningsneltot- f�rs�mra�des kraftigt under 1989. Den skuldslock som genererar r�ntebetalningar har v�xt snabbi p� grund av ell stort finansieringsbehov. Bylesbalansun�derskott, direklinvesleringar utomlands och stora nettok�p av aktier fr�n utlandet har tvingat fram en nettouppl�ning p� ca 85 miljarder kr. 1989. H�rtill kommer en valulakurseffekt, fr�mst p.g.a. dollarns uppg�ng som ytteriigare �kade finansieringsbehovet f�r 1989. Totalt gav delta upphov till kraftigt �kade r�ntebetalningar utomlands. Samtidigt har avkastningen p� aktier och direklinvesleringar minskat. J�mf�rt med 1988 sj�nk utdel�ningarna med 1,3 miljarder kr. lill 1 miljarder kr. 1989.1 viss utstr�ckning �r detta ett statistiskt fenomen eftersom den successiva valutaavreglering�en har m�jliggjort �kat indirekt �gande i utlandet. Svenska moderbolag �ger allt oftare holdingbolag som i sin lur �ger den utl�ndska koncernde�len. Detta har underl�ttat f�r svenska moderbolag all �terinvestera vinsten i utlandet ulan all f�rst la hem den lill Sverige. En annan effekt av valutaavregleringen �r borttagandet av de s. k. H�gan�svillkoren som be�gr�nsade omfattningen av �terinvesteringar. Till sist genererar ocks� de allt mer omfattande fastighetsinvesteringama utomlands myckel sm� ut�delningar.

Enligt rekommendationer fr�n Internationella valutafonden (IMF) skall avkastningen p� direktinvesleringstillg�ngar i form av �terinvesterade vinstmedel l�pande redovisas som int�kter under poslen avkastning p� kapital i bytesbalansen och som utfl�de av direkta investeringar i kapital-balansen. Den redovisade betalningsbalansslalisliken omfattar idag inte �terinvesterade vinstmedel. F�r 1986 gjordes dock en unders�kning av riksbanken d�r de �terinvesterade vinstmedlen uppskattades lill 3,8 mil�jarder kr. netto. Motsvarande unders�kning avseende 1987 och 1988 genomf�rs nu av riksbanken. Resultatet av denna unders�kning redovisas i januari 1990. P� uppdrag av regeringen utreds nu hur de �terinvesterade vinstmedlen skall behandlas i den svenska betalningsbalansslalisliken.

I uppdraget ing�r �ven all unders�ka vilka realekonomiska effekter de �kade direklinvesteringarna f�r p� den svenska ekonomin fram�ver.

Totalt sett f�rs�mrades avkastningsneltot med n�stan 7 miljarder kr. mellan 1988 och 1989. Underskottet i bytesbalansen uppgick d�rmed till 28 miljarder kr, vilket moisvarar 2,3% av BNP. Grovt sett uppskattas de �terinvesterade vinstmedlen till 14 miljarder kr. 1989. Om dessa inklude�ras i statistiken skulle underskottet endast uppg� till 14 miljarder kr eller drygt 1 % av BNP.

Under 1990 ber�knas �verskottet i handelsbalansen �ka med drygt 2
miljarder kr.
till 22 miljarder kr. F�rb�ttringen kan lill fullo h�nf�ras lill
atl exportpriserna forts�tter stiga i snabbare takt �n importprisema. Under
1990 f�rv�ntas de svenska exportpriserna p� r�varor stiga med 3,5% vilket
��������������������������


 


Diagram 3:3 Svenska direktinvesteringar utomlands

45


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


 


1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�lla: Riksbanken och finansdepartementet.

�r en klar d�mpning av �kningstakten j�mf�rt med 1989. Del �r fr�mst priserna p� pappersmassa och ickej�rnmetaller som planar ut. Fallande oljepriser i kombination med fortsatt l�ga pris�kningar p� livsmedel och jordbmksprodukter medf�r alt importpriserna p� r�varor i genomsnitt ligger stilla mellan hel�ren 1989 och 1990. Exportpriset p� bearbetade varor ber�knas dock endast �ka n�got mer �n importpriserna. Detta beror p� all exportpriset p� pappersprodukter samt j�rn- och st�l inte l�ngre stiger i pris. Underskottet i tj�nste- och transfereringsbalansema forts�tter emellertid att �ka i snabb takt. �ven under 1990 �r del avkastningsneltot som sl�r f�r merparten av f�rs�mringen. Ett fortsatt v�xande finansierigs-behov medf�r att r�ntebetalningarna stiger med �ver 10 miljarder kr. mellan 1989 och 1990. Utdelningarna f�rv�ntas �ka n�got men ligger trots detta kvar p� en l�g niv�. Underskottet i bytesbalansen ber�knas uppg� till 38 miljarder kr., vilket �r en f�rs�mring med 10 miljarder kr. j�mf�rt med f�reg�ende �r.

Under 1991 f�rv�ntas den h�gre inhemska efterfr�ge�kningen medf�ra en viss f�rsvagning av handelsbalansen. Underskottet i tj�nstebalansen ber�knas �ka i snabbare takt �n de n�rmast f�reg�ende �ren. Underskottet i resevalulanettol f�rv�ntas �ka med ca 3 miljarder kr. som f�ljd av s�v�l kraftigt stigande hush�llsinkomsler som en relativprish�jning f�r svenska turisttj�nster. Avkastningsneltot forts�tter atl f�rs�mras i allt h�gre takt, eftersom utlandsskuld och r�ntebetalningar gradvis v�xer. Underskottet i bytesbalansen har ber�knats till 53 mdkr. 1991, vilket motsvarar 3,7% av BNP. I alternativ 2 blir underskottet n�got st�rre.


26


 


Tabell 3:4 Bytesbalans

Miljarder kr.

 

 

 

 

 

Prop. 1989/90:100 Bil. l.l

 

1987

1988

1989

1990

1991

 

Bearbetade varor R�olja 0 petroprod. �vriga r�varor Fartyg Korrigeringspost

32,4

-14,3

4.6

1.3

-1,5

31.5

-12,0

4,0

0.7

-0,9

31,1

-14,7

5,4

-0.8

-1,0

31.5

-14,9

7.1

-0,3

-1,0

30.4

-14,9

7,5

-0,1

-1,0

 

Handelsbalans

22,5

23,4

20,0

22,4

21,9

 

Sj�fartsnetto �vriga transporter Resevaluta �vriga tj�nster

6.3

5,0

-II.1

-4.4

8,0

2,6

-13,6

-5,8

8,5

2,0

-15,1

-6,0

9,0 2,0

-17,2 -6,2

9,5

2,0

-20,3

-6,7

 

Tj�nstebalans

-4,2

-8,8

-10,6

-12,4

-15,5

 

Avkastning p�

kapital

Transfereringar

-16,6 -8,8

-18,8 -9,9

-25,4 -12.2

-34,0 -13,5

-44,5 -14,5

 

Bytesbalans

Andel av BNP

-7,0

-0,7

-14,1

-1,3

-28,2

-2,3

-37,5 -2,8

-52,6

-3,7

 

K�llor: Statistiska centralbyr�n, riksbanken och finansdepartementet.

27


 


4 Industrin

4.1 Produktion

Den uppg�ng i industrikonjunkluren som p�b�rjades under andra kvarta�let 1986 kulminerade i b�rjan av 1989. Under loppet av 1989 blev vissa avmattningslendenser i konjunkturen m�rkbara. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin var drygt 90% under f�rsta kvartalet 1989 men sj�nk d�refter n�got. Det b�r dock p�pekas att kapacitetsutnyttjandet fortfaran�de �r mycket h�gt. J�mf�rt med ell genomsnitt av EG-l�nderna var del svenska kapaciletsutnylljandet ca 3 procentenheter h�gre under andra kvartalet 1989 men skillnaden har succesivt minskat under senaste �ret. �ven ordering�ngen till industrin minskade n�got under senaste �ret, samtidigt som industriproduktionen planade ut efter den kraftiga �kning�en under slutet av 1988 och b�rjan av 1989. Producentpriserna inom industrin stiger nu inte alls i samma takt som tidigare. Exportpriset p� bearbetade varor �kade t. ex. inte under det senaste halv�ret (april 1989 � oktober 1989).

Trots avmattningen �r industrikonjunkluren fortfarande myckel stark. Andel f�relag som i konjunkturbarometem fr�n september 1989 uppgav atl det �r brist p� produktionsfaktorer som begr�nsar produktionen �ver�stiger fortfarande med klar marginal 50%. Enligt en tumregel som anv�n�des p� konjunkturinstitutet �r del h�gkonjunktur n�r �ver h�lften av f�relagen uppger denna brist. Under de senaste femlon �ren �r del endast under de tv� senaste �ren som produktionskapaciteten varit del domine�rande flaskhalsproblemet. Det �r dock betydligt fler f�relag inom Irans�portmedelsinduslrin, kemiska industrin samt pappersindustrin som upple�ver efterfr�gel�get som fr�msta hindret f�r �kad produktion nu �n f�r ett �r sedan.

Tabell 4:1 Industriproduktion

Procentuell volymf�r�ndring


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

1987

1988

1989

1990

1991

Basindustri Vekstadsindustri exkl. varv �vrig industri

Industri, totalt

3,6

1,5

3,5

2,6

0,9

3,7 3,0

3,0

1,5

4,8

1,5

3,0

0,5

2,0 1,9

1,7

2,1

Anm: Basindustri omfattar gruvor, s�gverk, massaindustri, pappersindustri samt j�rn-, st�l- och metallverk.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


Bristen p� arbetskraft, och d� speciellt yrkesarbetare, �r fortfarande mycket stor inom flertalet branscher. Den kraftiga inveslerings�kningen inom industrin under de senaste �ren har medf�rt att en mindre andel av f�retagen upplever maskin- och anl�ggningskapaciteten som ell hinder f�r �kad produktion.

Enligt prelimin�ra skattningar steg industriproduktionen med 3% 1989. Drygt 1/2 procentenhet av uppg�ngen berodde p� all produktionen inom


28


 


stora delar av verkstadsindustrin stoppades under den 3 veckor l�nga arbetsmarknadskonflikten i b�rjan av 1988. Produktionsuppg�ngen under 1989 var i huvudsak h�nf�rlig till �kade exportleveranser saml en lager�uppbyggnad inom industrin. D�remoi steg leveranserna lill hemmamark�naden endast marginellt. En t�mligen svag �kning av efterfr�gan fr�n hemmamarknaden i kombination med fortsalla marknadsanddsf�riuster f�r hemmamarknadsinduslrin bidrog lill delta.

Bland delbranscherna noterades den h�gsta tillv�xten f�r verkstadsindu�strin. En dd av uppg�ngen berodde dock p� det ovan n�mnda produk�tionsbortfallet (arbetsmarknadskonflikten) under 1988. Produktionen inom basindustrin v�xte endast med I 1/2%. Mindre produktions�kningar registrerades f�r samtliga delbranscher, trots att delar av skogsindustrin stoppade produktionen under slutet av �ret f�r att minska utbudet och h�lla priserna uppe.

Under 1990 f�rv�ntas efterfr�ge�kningen p� svenska industriprodukter bli l�gre fr�n s�v�l hemmamarknaden som fr�n exportmarknaderna. Sam�tidigt kommer bristen p� arbetskraft all begr�nsa produktionen inom delar av industrin, trots att f�rsta steget av skattereformen sarnt en l�g efterfr�ge�kning fr�n den svenska hemmamarknaden b�r reducera problemen n�got. Delta ber�knas leda lill all tillv�xten i industriproduktionen halve�ras mdlan 1989 och 1990.

Eftersom �ven industrins kapitalstock endast stiger med n�gon procent kommer kapacitetsutnyttjandet att ligga kvar p� 1989 �rs h�ga niv� trots den l�ga �kningen av industriproduktionen.

Diagram 4:1 Industriproduktion

%-utveckling fr�n f�reg�ende �r


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


1971�� 1973 1975 1977 1979� 1981�� 1983 1985 1987 1989 K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Verksladsproduktionen bed�ms endast stiga med 2%, vilket �r en bety�dande d�mpning j�mf�rt med 1989. Del �r fr�mst den vikande efterfr�gan inom transportmeddsinduslrin som bidrar lill detta. Inom den exportin-


29


 


riktade invesleringsvamindustrin saml elektroindustrin bed�ms dock Prop. 1989/90:100 m�jligheterna alt h�lla uppe produklions�kningstaklen vara t�mligen Bil. 1.1 goda. Inom basindustrin ber�knas produktionen endast �ka med 1/2%. Den svaga tillv�xten f�rklaras av att efterfr�gan f�r massa- och pappersin�dustrin samt j�m- och st�lverken mattades av av under 1989. Denna tendens v�ntas best� under 1990. Samtidigt kan inte Ir�vamindustrin �ka produktionen, p.g.a. kapaciletsbrist, trots all efterfr�gan f�rv�ntas fort�s�tta all vara god under 1990.

Under 1980-lalel ber�knas industriproduktionen ha �kat med i genom�snitt 2,3% per �r, vilket �r n�got mer �n den genomsnittliga BNP-�kning�en som uppgick lill 2%. Industriproduktionens andel av BNP har s�ledes �ter stigit under 1980-talet efter den kraftiga nedg�ngen under 1970-talel. Industrins expansion var mer �n dubbelt s� stor under 1980-talel som under 1970-lalet, d� BNP-tillv�xten i huvudsak berodde p� en kraftig �kning av produktionen inom den offentliga tj�nstesektorn. Under 1950-och 1960-lalen var dock produktions�kningen inom industrin betydligt h�gre.

En b�ttre relativ kostnadsutveckling f�r den svenska industrin i alterna�tivet med l�ga l�ne�kningar saml n�got h�gre efterfr�gan f�rmodas leda lill all produklionsuppg�ngen blir n�got starkare 1991 �n 1990.

Tabell 4:2 BNP och industriproduktion 1950-1990

�rlig procentuell volymf�r�ndring

1950-������������ 1960-������������ 1970-������������ 1980-

1960��������������� 1970��������������� 1980��������������� 1990

BNP������������������������������������������� 3,4����������������� 4,6����������������� 2,0����������������� 2,0

Industriproduktion�������������������� 3,9����������������� 5,8������������������ 1,1����������������� 2,3

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

4.2 L�nsamhet

Efter nedg�ngen under andra h�lften av 1970-talel och b�rjan av 1980-talet har industrins l�nsamhet �ter lyfts lill en h�g och stabil niv� under senare �r. Den reala r�ntabiliteten p� eget kapital har under de senaste �ren pendlat kring 10%. F�r alt �terfinna lika h�ga v�rden m�ste man g� tillbaka till slutet av 1950-lalel, om man bortser fr�n del extremt goda vinst�ret 1974. Den h�ga l�nsamheten har medf�rt atl s�v�l soliditet som likviditet har lyfts v�sentligt under senare �r. Samtidigt har de likvida medlen f�rdubblats sedan 1970-lalet, r�knat i fasta priser. Under 1988 motsvarade de likvida medlen del samlade investeringsbeloppet under de tre �ren 1986-1988.

Bakom de positiva l�nsamhelssiffrorna d�ljer sig en stor spridning.
Andelen f�rlustf�retag har f�rblivit i stort sett densamma under hela 1980-
lalel trots den stora l�nsamhetsuppg�ngen. Det �r �ven stora skillnader
mellan storf�retag och sm�f�relag. Medan de b�rsnoterade f�retagen upp�
visade en soliditet p� 35% under 1988 n�dde familjef�retagen endast upp
lill 24%. Det b�r dock p�pekas att trots den kraftiga f�rb�ttringen av
l�nsamheten under 1980-lalel ligger l�nsamhelsniv�n klart l�gre i Sverige
���������������������������� 30

�n bland ell genomsnitt av OECD-l�nderna.


 


I detta kapitel redovisas ber�kningar av produktionskostnader, pro�duktpriser och marginaler m. m. som ligger lill gmnd f�r kalkyler �ver bmllo�verskollel inom industrin. Vinstutvecklingen m�ts med bmtlo-�verskoliels andel av f�r�dlingsv�rdet. Bmtto�verskollet �r ell nalionalr�-kenskapsbegrepp, som i f�relagsekonomiska termer n�rmast motsvaras av r�relseresultat exkl. lagerprisvinster och f�re kalkylm�ssiga avskrivningar. F�rbmkningen av insalsvaror �r, i enlighet med nationalr�kenskaspemas definitioner, v�rderat till �teranskaffningspriser.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Tabell 4:3 R�rliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad enhet samt brutto�verskottsandel

Procentuell f�r�ndring


1986


1987


1988


1989


1990


 


Insatskostnad L�nekostnad' Summa r�rlig kostnad Produktpris

Marginal

Brutto�verskottsandel-


 

2,3

3,7

6,1

7,8

3,6

6,4

4,6

8,5

7,5

6,0

3,5

4,1

6.9

7,7

4,3

3,8

4,1

6,1

7.6

4,0

0,3

0,0

-0,7

-0,1

-0,3

30,4

30.4

28,6

28,3

27,6


 


' L�nekostnad per producerad enhet.

�Som andel av f�r�dlingsv�rdet.

Anm: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Kostnadsutvecklingen inom industrin tilltog under 1989. Den genom�snittliga prisuppg�ngen f�r insatsvaror uppgick till knappt 8%, bl. a. bero�ende p� kraftiga pris�kningar p� petroleumprodukter. L�nekostnaden per producerad enhet ber�knas ha �kat med 7 1/2% vilket medf�rde att styck�kostnaden inom industrin (exkl. varv och petroleumindustri) steg med drygt 7 1/2%. Eftersom produktpriserna �kade i n�got l�gre takt medf�rde del att vinslmarginalema minskade inom industrin �ven 1989. V�rids�marknadspriserna p� basindustrins produkter fortsatte alt utvecklas gynn�samt varf�r vinstmarginalen steg inom denna del av industrin. F�relagen som producerar bearbetade varor s�nkte sina marginaler ytteriigare p� exportmarknaden, vilket de endast delvis kompenserade p� hemmamark�naden.

Brutto�verskollels andel av f�r�dlingsv�rdet fortsatte all sjunka under 1989. Andelen uppgick till drygt 28%, vilket aren nedg�ng med 4 procent�enheter sedan topparet 1984. Nedg�ngen under mellan 1988 och 1989 �r h�nf�riig till de f�retag som producerar bearbetade varor. Bmtto�verskol�let inom basindustrin och d� speciellt skogsindustrin fortsatte dock att stiga kraftigt. Inom massaindustrin uppgick brutto�verskoltets andel av f�r�dlingsv�rdet lill 65% 1989.

Under 1990 ber�knas l�nekostnaderna per producerad enhet �ka med 6%. Insatsvarornas genomsnittliga pris�kningstakt bed�ms i stort sett halveras. Prisfall f�rutses f�r t. ex. oljeprodukter. F�r hela industrin ber�k�nas den r�rliga slyckkostnaden stiga med drygt 4%. En d�mpad pris�utveckling f�r basindustrins produkter medf�r en s�nkning av vinstmargi�nalerna inom denna del av industrin. �ven vinstmarginalen f�r bearbela-


31


 


de varor ber�knas forts�tta sjunka n�got. Nedg�ngen kommer fr�n b�de hemmamarknaden och exportmarknaderna. Bmtto�verskollsandelen skulle enligt ovansl�ende kalkyler forts�tta minska f�r tredje �ret i f�ljd. Nedg�ngen ber�knas bli st�rst inom basindustrin men �ven de f�retag som producerar bearbetade varor v�ntas f� registrera en viss neddragning.


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


 


Diagram 4:2 Industrins brutto�verskottsandelar

Procent

1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989

Anm: Brutto�verskottsandelen �r drifts�verskott brutto som andel av f�r�dlingsv�r�det. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


32


 


5 Arbetsmarknaden

5.1 Syssels�ttning

Utvecklingen p� arbetsmarknaden karakt�riserades under 1989 av en h�g efterfr�gan p� arbetskraft och l�g arbetsl�shet. Syssels�ttningen expande�rade kraftigt, andelen personer i arbetskraften �kade och arbetsl�sheten reducerades.

Antalet sysselsatta var i genomsnitt ca 66000 fler 1989 �n 1988. Efter�som antalet steg kraftigt �ven 1988 har nu syssels�ttningen �kat med n�stan 130000 personer p� tv� �r. En s�dan stark utveckling av syssels�tt�ningen har inte skett sedan h�gkonjunkturen 1974-75. Uttryckl i antalet limmar �kade syssels�ttningen med 1,6% under 1989. Om h�nsyn tas till kalendariska effekter, dvs korrigering f�r att �ren har olika m�nga arbets�dagar �kade antalet timmar med 2,1 %.

Trots den stora �kningen av syssels�ttning och arbetskraflsulbud har bristen p� arbetskraft fortsatt alt vara ell av huvudproblemen i den svens�ka ekonomin. I konjunkturinstitutels barometrar angav �ver 60% av f�re�lagen inom tillverkningsindustrin brist p� yrkesarbetare. Andelen med brist p� icke yrkesutbildad arbetskraft var ca 30%. Man m�ste g� tillbaka till 1974 f�ratt finna en motsvarighet till dessa bristtal. D�remot �r brislen p� tekniska tj�nstem�n n�got l�gre nu �n den var under mitten av 1980-talel.

Antalet obesatta vakanser, enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik, s�g dock ul all ha minskal n�got under sommaren och h�sten. En slatistikom-l�ggning g�r dock dessa uppgifter os�kra och sv�rtolkade. Arbetskraftsbris�ten ska inte enbart ses som en konsekvens av den l�ga arbetsl�sheten. Strukturella obalanser p� arbetsmarknaden, �kade krav p� utbildning och erfarenhet vid rekrytering av arbetskraft samt den svaga produktivitets�utvecklingen �r ocks� faktorer som g�r brislen p�taglig.

N�ringslivets andel av syssels�ttningen fortsatte att �ka under 1989. Av expansionen i antalet sysselsatta f�ll drygt 80% p� n�ringslivet.

Tabell 5:1 Arbetsmarknad

Tusental personer (i �ldrarna 16 � 64 �r)


Prop.1989/90:100 Bil. l.l


 

 

 

Niv� 1988

F�r�ndring fr�n

f�reg�ende �r

 

 

1987

1988

1989

1990

1991

Syssels�ttning:

 

 

 

 

 

 

Jord- och skogsbruk

168

-1

-3

-8

-3

-4

Industri

1018

5

5

6

0

2

Byggnadsverksamhet

279

15

3

9

0

0

Privata tj�nster

1566

5

42

52

22

25

Kommunal verksamhet

1 174

8

20

9

15

14

Statlig verksamhet

194

4

-7

-2

-1

-1

Totalt

4399

36

60

66

33

36

Arbetskraften

4471

22

49

56

41

43

Arbetsl�shet,

72

-14

-12

-10

8

7

% av arbetskraften

1,6

1,9

1,6

1,4

1,5

1,7


K�llor: Statistiska centralbyr�n (AKU) och finansdepartementet.


33


3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100 Bilaga 1.1


/�(yM5W/75 syssels�ttning har trendm�ssigl stigit sedan 1983. Tillv�xtlak- Prop. 1989/90:100 ten har emellertid varit betydligt l�gre de senaste tre �ren �n den var Bil. l.l perioden 1984�1986. 1989 �kade syssels�ttningen med 6000 personer vilket inneb�r �n expansion p� totalt ca 57000 personer sedan 1983. Produktivitetsutvecklingen i industrin under 1980-lalet har varit gynn�sammare �n i den �vriga ekonomin. �kningen p� drygt 3% per �r �r ungef�r densamma som p� 70-lalel. Under 1989 �kade industriproduk�tionen med ca 3,5% och produktiviteten med 3%. Under 1990 v�ntas konjunkluravmallningen g�ra all tillv�xten i industriproduktionen blir betydligt l�gre. D�rmed stagnerar ocks� syssels�ttningen.

Den starka byggkonjunkturen har lett. lill alt antalet anst�llda inom byggnadsverksamheten stadigt �kat. Efler all syssels�tlningstillv�xten d�mpades 1988 log den ny fart igen under 1989. L�neutvecklingen f�r byggnadsarbetare g�r atl tidigare verksamma i branschen nu �terkommer efter all ha l�mnat yrket under perioden av minskal byggande i Sverige. Trots den stora syssels�ttnings�kningen har brislen p� arbetskraft varit utpr�glad. Konjunkturinstitutets byggbaromeler i september 1989 visade all en stor majoritet av byggnadsf�retagen anger bristen p� arbetskraft som del st�rsta hindret f�r expansion. I prognosen bed�ms syssels�ttningsex�pansionen avstanna 1990. Dels kommer byggnadsverksamheten inte all v�xa i samma takt som de senaste �ren (se kap 8:4), dels inneb�r den nuvarande lillsvidareansl�llningsformen en st�rre f�rsiktighet hos byggf��retagen betr�ffande nyrekryteringar.

Den privata tj�nstesektorns syssels�ttningsexpansion fortsatte �ven un�der 1989. Tillv�xten blev l.o.m. st�rre �n under 1988 och,p� tv� �r har d�rmed �kningen varit drygt 90000 personer. N�ringslivels svaga produk�tivitetstillv�xt under 1980-talel beror n�stan hell p� de l�ga lal som regist�rerats f�r den privata tj�nstesektorn. Fr�n att p� 1970-talet ha varit �ver 3% per �r har produklivilen under 1980-talel �kat med mindre �n 1% �rligen. Produktivitetsutvecklingen under 1989 var speciellt d�lig. Medan produktionen �kade med 2,2% steg syssels�ttningen med 3,2%. Detta inneb�r allts� att produktiviteten f�ll med 1 %. Problemen vid fastst�llan�det av produktiviteten i denna typ av verksamhet �r dock mycket stora. Del �r t. ex. m�jligt all man tenderar atl underskatta f�r�dlingsv�rdet av vissa konsulttj�nster lill industrin.

Produktiviteten v�ntas inte heller �ka under de n�rmaste �ren. Utg�en�de fr�n produktionsutvecklingen v�ntas d� syssels�ttningen �ka med drygt 20000 personer 1990 och 25000 personer 1991, d. v. s. en halverad syssd-s�llningstill v�xt j�mf�rt med �ren 1988 och 1989.

Under andra h�lften av 1980-talel v�xte antalet sysselsatta i den kom�munala sektorn relativt l�ngsamt. Medan syssds�ttngen i genomsnitt steg med 28000 personer per �r under perioden 1980�1985 var motsvarande �kning bara ca 10000 personer under �ren 1986�1989. Med tanke p� kommunemas stora �taganden inom v�rd, barn- och �ldreomsorg saml att arbetsmarknaden blir n�got mindre stram de n�rmaste �ren kommer sys�sels�ttningen atl �ka snabbare under 1990 och 1991 �n under de sista �ren p� 1980-lalel.

34


 


Tabell 5:2 Produktion och syssels�ttning i timmar

�rlig procentuell f�r�ndring


Prop.1989/90:100 Bil. l.l


 


 

1986

1987

1988

1989

1990

1991

N�ringslivet

Produktion

Syssels�ttning

Produktivitet

2,6 1,1 1.5

3,7 1.7 2,0

2.7

3,1

-0,4

2.1 1,8 0,3

1.3 0,7 0.6

1,8 0.7 1,1

Indu.su-i Produktion Syssels�ttning Produktivitet

0,7

-0.8

1,5

2,6 1,5 1,1

3.0 1.5 1,4

3,0 0.5

2,5

1,7 0.0 1,7

2,1 0,0 2,1

Privata tj�nster Produktion Syssels�ttning Produktivitet

3,8 3.0 0,9

5,1 2,8 2,4

3,5 2,8 0,7

1.9

3,2

-1,3

1,4

1,3

-0,1

2,3 1,7 0,6

Offentliga tj�nster

Produktion

1,1

0,8

0,8

1,0

1,3

1,2

Totalt

Produktion

Syssels�ttning

Produktivitet

2,3 0,5 1,8

2,9 1,5 1,5

2,3

2,7

-0,4

1,8 1,6 0,2

1,3 0,9 0,4

1,7 0,9 0,8

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Allm�nt v�ntas arbetsmarknaden bli n�got svalare under loppet av 1990. L�nsarbetsn�mndernas rapporter i september inneh�ll dock bed�m�ningar som lyder p� fortsalt stark efterfr�gan p� arbetskraft under l:a halv�ret 1990. Under h�sten 1990 och och under 1991 kommer emellertid den milda d�mpningen i konjunkturen atl inneb�ra en n�got mindre stram arbetsmarknad. Totalt bed�ms antalet syssels�tta stiga med 33000 perso�ner eller med 0,7% under 1990 och med ca 36000 personer eller 0,8% under 1991.

Antalet arbetade timmar v�ntas b�de 1990 och 1991 �ka med 0,9%. Delta inneb�r atl medelarbetstiden i ekonomin stiger marginellt under s�v�l 1990 som 1991. Bakom den blygsamma �kningen ligger en rad delvis motverkande faktorer. Potenialen f�r de s. k. dynamiska effekterna av marginalskatles�nkningen bed�ms vara relativt stor. Del svagt vikande konjunkturl�get inneb�r dock all efterfr�gan p� arbetskraft utg�r en be�gr�nsning f�r att realisera den m�jliga expansionen i meddarbelslid. Till detta kommer att anpassningen till del nya skattesystemet bed�ms vara utdragen �ver en l�ngre lidsperiod, vilket inneb�r all de dynamiska effek�terna till fullo inte g�r sig g�llande under prognosperioden. Desutom bidrar utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen till att d�mpa �kningen i meddarbelslid. Under 1991 tillkommer ocks� f�rsta steget i lagstiftningen om en sj�tte semeslervecka. F�r 1991 inneb�r delta en utvidgning av den lagstadgade semester med tv� dagar. D�rigenom blir �kningen i meddar�belslid n�got mindre 1991 �n 1990 trots den kraftigare s�nkningen av marginalskatten. 1 prognosen v�ntas den ut�kade semestern i viss m�n bidraga till den n�got f�rb�ttrade produktivitetsutvecklingen i ekonomin under 1991.


35


 


5.2 Utbudet av arbetskraft������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1 Den starka efterfr�gan p� arbetskraft under 1989 tog sig ocks� uttryck i en

snabb tillv�xt av arbetskraftsulbudel. F�rklaringen �r dels en betydande

uppg�ng i arbetskraftsdeltagandet, dels befolkningsm�ssiga faktorer.

Av befolkningen i yrkesaktiva �ldrar (16-64 �r) 1989 deltog 84,5% i arbetskraften, en uppg�ng med 0,5% sedan 1988. Befolkningen i dessa �ldrar �kade ocks� kraftigt under 1989. Uppg�ngen ber�knas ha blivit ca 35000 personer. Merparten av denna �kning kan tillskrivas neltoinvand�ringen. Enligt statistiska centralbyr�ns befolkningsstatistik uppgick nelto�invandringen i Sverige under de tre f�rsta kvartalen till 33000 personer (samtliga �ldrar). Uppskattningsvis �r ca 75% av denna nettoinvandring personer i yrkesakliva �ldrar. Detta �r den klart h�gsta neltoinvandringen under hela 1980-lalel. Man m�ste g� tillbaka till �r 1970 f�r all finna h�gre siffror. Del b�r dock noteras alt del bidrag till arbetskraftens tillv�xt som invandringen ger sprids ut �ver flera �r. En stor andel av invandringen best�r n�mligen av flyktingar som kommer in p� arbetsmarknaden f�rst efter en l�ngre tidsperiod.

�ven f�rskjutningar i befolkningens �ldersm�ssiga sammans�ttning bi�drog positivt till arbetskraftens tillv�xt. Befolkningen �kade i �ldersgmp�per med h�gt arbetskraftsdeltagande och minskade i �ldersgmpper med l�gt dellagande. De befolkningsm�ssiga faktorerna bidrog uppskattnings�vis lill en �kning av arbelskraflsulbudet med totalt 30000 personer.

Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal f�r olika �ldersgrupper

�rsmedeltal 1988 och f�r�ndring i procentenheter

 

 

 

Niv� 1988

F�r�nd]

■ing fr�n f�reg�ende

:�r

 

 

 

1986

1987

1988

1989

1990

1991

16� 19 �r, m�n

45,2

-0,2

-2,6

0,6

2,5

1,0

1,0

kvinnor

49,5

-2,2

-1,1

1,1

2,0

1,0

1.0

20-24 �r, m�n

84,2

-1.3

-1,1

2,3

0,7

0,8

1.0

kvinnor

80,9

-0,1

-1,8

0.9

1,2

0,8

1.0

25-54 �r. m�n

94,7

0,1

-0,1

0,0

0,3

0,0

0.0

kvinnor

90,8

0,9

0,1

0,4

0,1

0,2

0.4

55-64 �r, m�n

74,9

-0,5

1,0

0,0

-0,2

0,5

0.5

kvinnor

64,7

1,5

2,7

0,6

-0,6

0,6

0,4

Totalt

84,0

0,3

0,1

0,6

0,5

0,3

0,4

K�llor: Statistiska centralbyr�n (AKU), konjunkturinstitutet, finansdepartmentet.

Under 1989 �kade arbetskraftsdeltagandet s�rskilt starkt bland ung�
domsgrupperna. F�r den yngsta �ldersgruppen, 16�19 �r, steg arbets�
kraftstalet 1988 efter en l�ng nedg�ngsperiod. 1989 fortsatte denna �kning
i betydligt st�rre utstr�ckning. F�r �ldersgruppen 20 � 24 �r syns en likar�
tad ulveckiing med den skillnaden all uppg�ngen i arbetskraftsdeltagande
inte �r riktigt lika stor 1989 som 1988. Den stora efterfr�gan p� arbetskraft
g�r all flera v�ljer all f�rv�rvsarbeta vid sidan av gymnasie- och h�gskole�
studier. De vuxna kvinnornas arbetskraftsdeltagande har under senare
delen av 1980-talel v�xt i betydligt l�ngsammare takt �n under 1970-talet
och b�rjan p� 1980-talel. De senaste �ren har endast kvinnor �ver 55 �r
������������������������������ 3


 


�kad sill arbetsdeltagande. 1989 utgjorde etl trendbrott �ven i detta avse�ende d� arbetsddlagandet i denna gmpp sj�nk med 0,6 procentenheter.

Under 1990 och 1991 f�mtses arbelskraftdellagandet forts�tta all �ka i ungdomsgmpperna och dessutom bland de vuxna kvinnorna. Invandring�en v�ntas i prognosen ligga p� en fortsatt h�g niv� som dock blir l�gre �n under 1989. Neltoinvandringen r�knat i personer i arbetsf�r �lder ber�k�nas uppg� till ca 20000 personer s�v�l 1990 som 1991. Totalt v�ntas ar�betskraftsulbudel �ka med drygt 40000 personer b�de 1990 och 1991.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


5.3 Arbetsl�shet och arbetsmarknadspolitiska �tg�rder

Under 1989 uppgick arbetsl�sheten prelimin�rt lill 1,4% av arbetskraften eller ca 62000 personer. Nedg�ngen var d�rmed 0,2 procentenheter j�m�f�rt med 1988. 1983 n�ddes en lopp i arbetsl�sheten p� 2,9%. D�refter har allts� arbetsl�sheten mer �n halverats. I diagram 5:1 g�rs en j�mf�relse mellan den svenska arbetsl�sheten och omv�rldens. Man kan notera all ocks� f�r OECD totalt var arbetsl�sheten som st�rst under 1983 medan kurvan f�r OECD-Europa n�dde sin topp 1985.

Diagram 5:1 Arbetsl�shet

Procent, �rsmedelv�rden

13

OECD-Europoni

11 -

Sverig~h


1

t----- T------- r---- i------- 1------ 1------ 1

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�lla: OECD, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Arbetsl�sheten har minskal i hela landet under 1989. En viss regional utj�mning har skett de senaste �ren i den meningen atl arbetsl�sheten minskat relativt sett mer i l�n med h�g arbetsl�shet. Man b�r dock po�ng�tera all �ven om den l�nga h�gkonjunkturen medf�rt s�nkt arbetsl�shet kvarst�r strukturella problemen i flera regioner. Dessa kan komma atl blottl�ggas vid vikande konjunktumtveckling.


37


 


Tabell 5:4 Relativ arbetsl�shet i olika �ldrar

Procentandel av arbetskraften i respektive �ldersgrupp


Prop.1989/90:100 Bil. l.l


 


 

 

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

16-

-19 r

9.2

4,3

4.1

3,6

3,6

3,1

3,2

20-

-24 r

5.7

5.5

5,3

5,1

4,4

3,4

3,0

25-

-54 r

2.2

2.0

1.8

1,7

1,4

1,2

1.0

55-

-64 r

2.4

2,8

2.5

2,1

1,9

1,6

1,2

Totalt

2,9

2,6

2.4

2,2

1,9

1,6

1,4

Anm: Siffrorna f�r �ren 1983-1986 har reviderats med h�nsyn till oml�ggningen av

m�tmetod i AKU.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Del outnyttjade arbetskraftsulbudel har reducerats i en betydligt l�ng�sammare takt �n under 1988. Antalet latent arbetss�kande � dvs. perso�ner som i arbetskraflsunders�kningarna uppger all de kan och vill arbeta men av olika sk�l inte aktivt s�ker arbete och d�rf�r inte r�knas in i arbetskraften som arbetsl�sa - var 1987 ca 50000. 1988 sj�nk siffran lill 35000 medan antalet 1989 var 33000 personer. Antalet personer som �r undersysselsatta av arbelsmarknadssk�l minskade fr�n 180000 1988 lill ca 170000 under �r 1989. 1987 var 220000 personer undersysselsatta av arbetsmarknadssk�l.

Arbetsl�sheten i �ldrarna 20-24 �r har de senaste �ren minskal mar�kant. 1989 var denna 3,0% j�mf�rt med 3,6% 1988 och 5,1% 1986. I den yngsta gmppen 16- 19 �r var arbetsl�sheten lika stor 1989 som 1988. Vid bed�mningen av syssels�ttningsutvecklingen f�r denna gmpp m�ste man beakta all ungdomslagen nu n�stan f�rsvunnit. Reduceringen av arbetsl�s�heten i den stora gruppen, 25 � 54 �r, har varit p�fallande stor under 1989.

Prognoserna f�r utvecklingen av syssels�ttningen och arbelskraflsulbu�det inneb�r all vi f�r r�kna med en n�got stigande arbetsl�shet under prognosperioden. Detta blir en f�ljd av atl arbetskraftsulbudel och medel�arbetstiden �kar samtidigt som konjunkturen mattas n�got. Syssels�tt�ningsexpansionen blir d� inte tillr�cklig f�r att kunna hindra arbetsl�she�ten fr�n all stiga. Under 1990 bed�ms arbetsl�sheten �ka lill 1,5% och under 1991 till 1,7% (�rsgenomsnitt). Detta inneb�r atl i genomsnitt ca 77000 personer ber�knas vara arbetsl�sa under 1991. Fortfarande kom�mer arbetsmarknadsl�gel atl vara stramt inom m�nga sektorer.


38


 


Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska �tg�rder

Tusental, genomsnitt per �r


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 


 

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

Syssels�ttnings-

 

 

 

 

 

 

 

skapande �tg�rder

59

93

67

53

40

29

18

- beredskapsarbete

59

41

24

19

17

14

10

- ungdomslag

31

31

24

18

10

5

- rekryteringsst�d

21

12

10

6

5

3

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

 

 

utbildning (AMU)

38

37

33

34

36

40

37

F�retagsutbildning'

5

2

3

4

3

3

3

�tg�rder f�r arbets-

 

 

 

 

 

 

 

handikappade

66

68

72

79

82

84

86

Totalt

168

200

175

170

161

156

144

' Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m. m.

- Samhall, l�nebidrag, arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och offentligt skyddat

arbete.

K�lla: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).

Under de senaste �ren har en kraftig f�rskjutning av tyngdpunkten i arbetsmarknadspolitiken genomf�rts. Insatserna f�r ulbudsinriktade �l�g�rder har �kat. Detta inneb�r t. ex. �kad omfattning av utbildnings- och rehabiliyeringsinsatser och en f�rst�rkning av platsf�rmedlingen. De sys�sels�ttningsskapande �tg�rderna har samtidigt minskal. 1989 var l.ex. endast IO 000 personer sysselsatta i beredskapsarbete. Totalt sett har anta�let personer i syssels�ttningsskapande �tg�rder reducerats fr�n 93000 lopp�ret 1984 lill ca 18000 1989. Arbetsmarknadsutbildningen �kade under �ren 1985-1988 i omfattning. 1988 gick i genomsnitt drygt 40000 personer i s�dan utbildning. Under 1989 har dock detta antal reducerats till ca 37000. D�remot har antalet personer i speciella program f�r arbets�handikappade fortsall all �ka under 1989. Totalt sett sj�nk antalet perso�ner i arbetsmarknadspoliliska �tg�rder med ca 12000 1989. I dessa finns nu ca 144000 personer j�mf�rt med n�stan 200000 personer fr�n lopp�ret 1984.


39


 


6 L�ner och konsumentpriser

6.1 L�ner

Prelimin�ra bed�mningar av 1989 �rs avtalsr�relse ger vid handen en genomsnittlig avtalsm�ssig niv�h�jning p� drygt 6 1/2% f�r hda arbets�marknaden. Den kostnadsm�ssiga �kningen hamnar p� 6,2%. Skillnaden beror p� all under 1988 utbetalades vissa eng�ngsbelopp som inte �r niv�h�jande.

F�rhandlingama inom den privata sektorn bedrevs centralt och ledde lill Iv��rsuppg�rder f�r de stora kollekliven. Avtalen mellan SAF och LO resp. PTK hamnade p� knappt 5 3/4% 1989 och 2 3/4% 1990. Utfallet f�r Verkstadf�reningen och Metallinduslriarbetarf�rbundet blev n�got l�gre. Inom den statliga sektom sl�ts ett tv��rsavtal f�r 1989 och 1990, f�r sektor skola ber�r avtalet dessutom 1991. Avtalsr�relsen blev inte konfliktfri, bl.a. genomf�rde SACO-anslutna l�rare en t�mligen omfattande strejk under november och december i Ijol. Avlalsutfallet blev totalt sett f�r staten drygt 11 % 1989 och 8% 1990. Det h�ga koslandsutfallet i Qol beror lill viss del p� all avtalet 1988 inf�ll sent under �ret och medf�rde ell betydande �verh�ng lill 1989. F�r n�sta �r g�ller dessutom all sektor skola f�r 3% ut�ver det kommunala avtalet.Inom den kommunala sektorn p�g�r f�rhandlingar f�r innevarande �r. P� de flesta avtalsomr�dena finns �ver�h�ng som p�verkar 1990, dvs. kostnadseffekter 1990 som uppkommit till f�ljd av all avtalade l�ne�kningar 1989 tr�dde i krafl senare under �ret. Samma fenomen uppstod ocks� i fjol.

Del synnerligen strama arbetsmarknadsl�ge som pr�glade 1989 medf�r alt den genomsnittliga l�neglidningen f�r i Qol uppskattas till knappt 3 1/2%. Detta �r en historiskt sett mycket h�g siffra. Man blir tvungen att g� tillbaka lill 1970 f�r att finna h�gre lal.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Tabell 6:1 Timl�ner och arbetskraftskostnader

�rlig procentuell f�r�ndring

 

 

Samtliga l�ntagare

 

Industriarbetare

 

 

 

 

Avtal

L�ne-

Timf�r-

Avtal

L�ne-

Timf�r-

Sociala

Arbets-

 

 

glid-

tj�nst

 

glid-

tj�nst

kost-

krafts-

 

 

ning

 

 

ning

 

nader

kostnader

1980

7,4

1,8

9,2

6,1

3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,2

2,7

8,9

5,9

4,2

10,1

0,5

10,7

1982

4,6

1,7

6,3

4.1

3,5

7,6

0.2

7,8

1983

4,7

1,7

6,4

3,8

2,9

6,7

2,4

9,3

1984

5,7

2,2

7,9

6,2

4,1

10,3

-0,1

10,2

1985

4,2

3,3

7,5

3,8

3,7

7,5

0,2

7,7

1986

6,1

2,5

8,6

3,9

3,5

7,4

0,0

7,4

1987

3,6

2,8

6,4

 

 

6,4

0,6

7,0

1988

4,2

2.3

6,5

3,4

5,0

8,4

0,0

8,4

1989

6,2

3.3

9,5

4,6

5,4

10,0

0,6

10,7

Anm: Uppgifterna f�r samtliga l�ntagare baserar sig p� l�nesummestatistik. Uppgiftema f�r industriarbetare grundar sig p� f�rtj�nststatistik. F�rtj�nststatistiken har i f�rekommande fall kompletterats med eng�ngsbe�lopp, som ej ing�r i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen f�r industriarbetare 1987 om�jligg�r en meningsfull uppdelning p� avtal och l�neglidning. K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutel och finansdepartementet.

40


 


Den totala genomsnittliga l�ne�kningen, dvs. avtalsm�ssig h�jning och��� Prop. 1989/90:100 l�neglidning, mellan hel�ren 1988 och 1989 bed�ms p� dessa gmnder��� Bil. l.l uppg� till 9 1/2%. Till f�ljd av en h�jd ATP-avgift fr.o.m. den 1 januari 1989, en tillf�llig arbelsmilj�avgift den 1 september i fjol saml vissa f�r�ndringar i deavlalade arbetsgivaravgifterna ber�knas den totala tim�kostnaden f�r 1989 ha stigit med ytteriigare 0,5 procentenheter.

Inflationen och framf�r allt arbetsmarknadsl�get �r de viktigaste f�rkla�ringsvariablerna i l�nebildningen p� kort sikt. Under prognosperioden v�ntas utbudet �ka mer �n efterfr�gan p� arbetskraft, vilket leder lill all den i dagsl�gel myckel l�ga arbetsl�sheten �kar n�got och trycket p� den �verhettade arbetsmarknaden f�rsvagas i viss m�n. Med h�nsyn taget till detta samt de tr�ffade avtalen f�r innevarande �r, bed�ms den genomsnitt�liga l�nekoslnadsulvecklingen bli 7 1/2% 1990. Arbetsmilj�avgiften drar upp timkostnaden med ytterligare 0,7 procentenheter i �r, dessutom till�kommer ca 0,3 procentenheter till f�ljd av breddad bas f�r arbetsgivarav�gifter. ATP-avgiften h�js med 2 % under det att folkpensionsavgiflen s�nks lika myckel. En marginell s�nkning av de avtalade arbetsgivaravgiftema sker ocks� 1990.

N�r det g�ller den svenska ekonomins utveckling n�sta �r har prognoser�na gjorts enligt tv� alternativ. Ialternaliv I antas liml�nerna �ka med 4%, dvs. ungef�r samma �kningstakt som i v�ra viktigaste konkurrentl�nder. I det andra (alternativ 2) antas timl�nerna stiga med 7%, dvs. en i stort sett of�r�ndrad �kningstakt j�mf�rt med f�reg�ende �r. Ullaget av avtalsm�s�siga arbetsgivaravgifter antas vara of�r�ndrat 1991 men den tillf�lliga arbetsmilj�avgiften f�rsvinner, vilket minskar timkostnaden med en pro�centenhet. En motverkande effekt erh�lles genom den i skaltef�rslaget aviserade basbreddningen av underlaget f�r arbetsgivaravgifter.

Skallereformens f�rslag om all l�nef�rm�ner skall medr�knas i basen f�r uttaget av kollekliva avgifter antas inte leda lill �kade kostnader f�r f�retagen p� sikt. Basbreddningen kommer alt ha en d�mpande verkan p� l�nebildningen. Dessutom ber�knas v�rdet av vissa f�rm�ner reduceras betydligt i och med all de skattem�ssiga incitamenten f�r b�de arbetsgiva�re och arbetstagare f�rsvinner.

J�mf�rt med f�rh�llandena i omv�rlden stiger de svenska timl�nekost�naderna snabbt, se diagram 6:1.1 diagrammet j�mf�rs liml�neutveckling�en inom industrin i Sverige med de l�nder (exkl. Spanien och Schweiz) som ing�r i den svenska valutakorgen. De s. k. korgl�nderna �r samman�v�gda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige p� v�rlds�marknaden. Timf�rtj�nslen f�r industriarbetare i Sverige bed�ms ha stigit med 10% mdlan 1988 och 1989. Timl�nen f�r industriarbetare i OECD-omr�det uppskattas ha �kat med drygt 5% under samma period. I V�st�tyskland, som �r den svenska industrins viktigaste konkurrentland p� v�rldsmarknaden, bed�ms industriarbetarl�nen stigit med endast 4%. Inget land i OECD-omr�det har en lika h�g eller h�gre liml�ne�kning i industrin som Sverige.

41


 


Diagram 6:1 Nominell timl�n inom industrin

�rlig procentuell f�r�ndring, nationell valuta


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 


6

5

4


15 OECD-lnderl''


1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989

Anm: De 13 OECD-l�nderna �r sammanv�gda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige p� v�rldsmarknaden.

K�llor: OECD, Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet samt finansdeparte�mentet.

6.2 Konsumentpriser


Under loppet av 1989 ber�knas konsumentpriserna (KPI) ha stigit med 6,7%. Mellan hel�ren 1988 och 1989 uppskattas �kningen lill 6,4%. Pri�s�kningen var n�got h�gre �n under 1988, vilket f�rklaras av att importpri�ser och l�nekostnader steg i betydligt snabbare takt. Kraftigt h�jda priser p� r�olja och petroleumprodukter medf�rde att importpriserna �kade med 5,5 % under loppet av 1989. Om man exkluderar oljan steg dock importpri�serna i m�ttlig takt. M�tt enligt nelloprisindex (NPI), d. v.s. KPI-utveck-lingen sedan nettot av indirekta skaller och subventioner r�knats bort, har dock priserna stigit i l�ngsammare takt 1989. Del �r sannolikt all den betydligt l�gre �kningstakten av privat konsumtion medf�rt all s�v�l den hemmamarknadsproducerande industrin som detaljhandeln varit tvungna all dra ned sina vinstmarginaler. Bland vamgrupperna fortsatte priserna p� privata tj�nster stiga kraftigt. F�mtom h�jda l�nekostnader lorde den svaga produktivitetsutvecklingen inom den privata tj�nstesektorn bidragit lill detta.

I b�rjan av 1989 v�rden svenska inflationstakten (KPI-�kningen under de senaste 12 m�naderna) 2% h�gre �n genomsnittet bland OECD-l�nder�na. Under v�ren 1989 minskade dock skillnaden och var som l�gst drygt 1 % i maj. Under h�sten har differensen dock �ter vidgats och var under slutet av 1989 ca I 1/2%. Bland de l�nder som ing�r i valutakorgen var det endast Storbritannien och Finland som hade h�gre inflationstakt �n Sveri�ge 1989.


42


 


Diagram 6:2 Konsumentpriser������������������������������������������������������������������������������������������ PfOp. 1989/90:100

Procentuell �kning mellan �rsgenomsnitten i Sverige och OECD. F�r 1990 och 1991���� Bil. 1.1 har �ven KPI-�kningen exklusive de prish�jande effekterna av skattereformen lagts in.


1980������������� 1982������������� 1984������������� 1986������������� 1988

K�llor: OECD, Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


1990


 


Under 1990 och 1991 ber�knas finansieringen av skallereformen genom bland annal h�jda indirekta skatter medf�ra all konsumentpriserna stiger i snabbare takt �n under 1989. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har uppskattat priseffeklen av skallereformen och �ndrade taxeringsv�rden till 2,9% under loppet av 1990. Mdlan hel�ren 1989 och 1990 blir effekten n�got l�gre, 2,6%, eftersom merv�rdesskallen p� energi tr�der i kraft f�rst i mars. H�jd bensinskatt saml inf�randel av moms p� bensin kommer all medf�ra atl bensinpriset stiger med 33% eller drygt 1,50 kr./l. Importpri�serna ber�knas �ka betydligt l�ngsammare 1990 eftersom oljepriset f�rmo�das sjunka n�got. Om man exkluderar de skatteh�jningar som drabbar boendet f�rv�ntas hyrorna �ka med ca 9% under 1990.1 tabell 6:2 redovi�sas priseffeklen av skattereformen under posten indirekta skaller, vilket medf�r all den totala KPl-effekten via bosladsposlen �r n�got st�rre �n vad som redovisas i tabellen.

De priser som las ul av inhemska producenter, grossister och detaljister ber�knas �ka i l�ngsammare takt �n l�nekostnaderna, vilket inneb�r fort�salla neddragningar av vinstmarginalerna. En l�g efterfr�ge�kning p� kon�sumtionsvaror i kombination med de konkurrensfr�mjande �tg�rder som vidtagits inom bl.a. jordbruks- och texlilseklorn f�rmodas f� en �terh�l�lande effekt p� pris�kningarna. Under loppet av 1990 ber�knas KPI �ka med 7,7%. Inflationstakten f�rv�ntas vara som h�gst i mars 1990, d� KPI-�kningen m�tt �ver de senaste 12 m�naderna ber�knas uppg� lill ca 9%. Mellan hel�ren 1989 och 1990 skallas h�jningen till knappt 8%. Den genomsnittliga pris�kningen bland OECD-l�nderna f�rv�ntas bli ca 3 1/2% l�gre. Om man exkluderar den prish�jande effekten av skalterefor�men reduceras dock skillnaden till 1 %.


43


 


Tabell 6:2 Konsumentpriser

�rlig procentuell f�r�ndring och bidrag d�rtill


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


 


 

 

 

 

1988

1989

1990

1991

 

 

Alt.l

Alt.2

KPI, dec-dec

Importpriser Bost�der Indirekta skatter Inhemska kostnader

KPI, �rsgenomsnitt KPI, exkl. skattereform

6,1

0,6 1.7 0,9 2.9

5,8

6,7

1,1

1,7 0,7 3,2

6,4

7,7 0,6 1,6 2,9 2,6

7,9

5,3

6,2

0,6 1,3

2,5 1,8

6,9 4,1

7,6

0,7 1,4 2,5 3,0

7,8 5,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Under 1991 f�rv�ntas finansieringen av skallereformen dra upp pris�niv�n med ca 2 1/2%, vilket medf�r all effekten mellan hel�ren blir knappt 3%. Den privata konsumtionen bed�ms �ka i betydligt snabbare takt �n under de n�rmast f�reg�ende �ren vilket troligen f�r en prish�jande effekt. Del skulle medf�ra all de pris�kningar som alstras via hemmamarknaden �ter blir h�gre �n l�nekostnads�kningarna, d. v. s. vinslmarginalema stiger f�r den del av n�ringslivet som avs�tter sina varor/tj�nster p� hemma�marknaden. Del finns dock en m�jlighet atl de konkurrensfr�mjande �tg�rder som n�mndes ovan har en mer prisd�mpande effekt �n vad som inkluderats i kalkylerna. Under loppet av 1991 ber�knas KPI stiga med drygt 6% i alternativ 1 och med ca 7 1/2% i altemativ 2. Mellan hel�ren 1990 och 1991 har pris�kningen skallals till knappt 7% respektive knappt 8%. Del �r 2,5 � 3,5% h�gre �n de f�rv�ntade pris�kningarna bland OECD-l�nderna.


44


 


7 Hush�llens ekonomi och privat konsumtion

7.1 Hush�llens disponibla inkomster

Hush�llens realt disponibla inkomster minskade under de f�rsta �ren under 1980-talel lill f�ljd av den allm�nt svaga ekonomiska utvecklingen. �r 1984 b�rjade inkomstema stiga igen och l�g 1986 �ver 1980 �rs niv�. F�rra �ret ber�knas de realt disponibla inkomstema ha �kat med n�ra 3,5%. Bakom den relativt kraftiga uppg�ngen l�g f�mtom �kad reall�n och syssels�ttning f�rb�ttringar av de sociala f�rm�nema. Pension�rerna fick en extra h�jning av pensionerna genom alt basbeloppet h�jdes med 600 kr. ut�ver den normala indexregleringen. Ell nytt studiemedelssystem inf�rdes och studiebidraget h�jdes kraftigt. Del f�rsta steget i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen genomf�rdes. Den statliga inkomstskatten s�nktes med 3 procentenheter.

�r 1990 ber�knas realinkomsterna stiga med ca 2,5%, se tabell 7:1. Skalleoml�ggningen i �r ber�knas vara i stort sett neutral f�r hush�llen. Skallereformen 1991 leder under genomf�rande�rel lill en stark �kning av hush�llens disponibla inkomster, �ven efler de extra pris�kningar som uppkommer till f�ljd av finansieringen av inkomslskaltes�nkningen. De realt disponibla inkomsterna v�ntas �ka med 3,5% i alternativ I och med drygt 4% i alternativ 2.

Tabell 7: t� Hush�llssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr.

 

 

 

Procentuell f�r�ndring

 

 

1988

1989

1990

1991

 

1989

1990

1991

 

 

Alt. 1

Alt.2

Alt.l

Alt.2

L�pande priser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L�ner

475.4

529,2

578,4

604,4

621,7

11,3

9,3

4,5

7,5

F�retagarinkomster

52,7

59,0

62,4

64.9

66,1

12,0

5,8

4,0

6,0

R�ntor och utdelningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

netto

-17,3

-17,7

-20,9

-22,6

-22,5

 

 

 

 

Inkomst�verf�ringar fr�n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

offentlig sektor

227,0

249,5

276,6

305,9

308,2

9,9

10,9

10,6

11,4

�vriga inkomster, netto

81,5

87,8

93,9

97,9

98.8

7,7

7,0

4,3

5.2

Direkta skatter, avgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

258,0

291,3

308,3

294,5

304,1

12,9

5,8

-4,5

-1,4

Disponibel inkomst

561,4

616,3

682,0

756,0

768,2

9,8

10,7

10,9

12,6

Privat konsumtion

590,9

633,2

692,1

758,3

768,4

7,2

9,3

9,6

11,0

1985 �rs pri.ser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Disponibel inkomst

479,5

495,2

507,9

525,6

529,7

3,3

2,6

3,5

4,3

Privat konsumtion

504,7

508,8

515,4

527,2

529,8

0,8

1,3

2,3

2,8

Sparkvot. niv� i %

-5.3

-2.7

-1.5

-0,3

0,0

 

 

 

 

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

45


 


Hush�llens l�neinkomster ber�knas �ka med 9,3% 1990 med de f�mt�s�ttningar ang�ende timl�n och syssels�ttning som redovisats i tidigare kapitel. L�neinkomsterna i �r dras upp av retroaktiva utbetalningar till f�ljd av avlalel f�r 1989 inom del statliga omr�det.

Inkomsl�verf�ringarna fr�n den offentliga sektom ber�knas �ka med n�ra 3% i fasla priser 1990, se tabell 7:2. Barnbidraget h�jdes med 900 kr. per barn och �r fr�n den 1 januari i �r. Den andra etappen i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen sker den 1 juli, varvid ers�ttning p� sjukpenning�niv� erh�lls i ytteriiggare 3 m�nader i st�llet f�r ers�ttning enligt s.k. garantiniv�. F�r all kompensera pension�rer med l�ga inkomster f�r h�jda indirekta skaller m. m. uppjusleras pensionstillskotten och de kommunala bostadstill�gen. Studerande kompenseras genom h�jda studiemedel.

Tabell 7:2 Inkomst�verfSringar fr�n offentlig sektor till hush�ll


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr.

 

 

 

Procentuell f�r�i

idring

 

 

l�pande

; priser

 

 

 

1980 �rs

; priser

 

 

 

1988

1989

1990

1991

 

1989

1990

1991

 

 

Alt. 1

Alt.2

Alt.l

Alt.2

Fr�n staten

97,7

104,8

115,6

129,5

129,7

0,9

2,3

4,7

4,0

Barnbidrag

10,3

10,5

12,1

18,0

18,0

-4,4

6,7

39,5

38,3

Folkpension och delpension

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl. KBT

59,5

64,1

68,7

72,5

72,5

1,2

-0,7

-1,2

-2,1

Pensioner till f.d.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anst�llda

2,8

3.0

3,2

3,4

3,4

1,7

-0,3

-1,7

-2,6

Arbetsskadef�rs�kring

6.9

8,9

11.7

14,2

14,2

20,9

22,3

13,5

12,6

�vrigt

18,2

18.4

20,0

21,4

21,6

-5,1

0,6

0,1

0,3

Fr�n kommunerna

20,4

21,7

22,9

25,0

25,1

-0,2

-2,2

2,1

1,8

Bostadsbidrag

2.9

2,8

3.0

3,8

3,8

-lO.I

2,1

17,4

16.5

Pensioner till f.d.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anst�llda

3,5

3,8

3,9

4,1

4,1

3,2

-5,7

-1,7

-2,6

Socialbidrag

4.0

3,6

3,4

3,6

3,7

-14,2��� �

-13,1

0,0

0,0

�vrigt

10,1

11,5

12,6

13,4

13,5

6,9

1,3

0,1

0.0

Fr�n socialf�rs�krings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sektorn

108,9

123,0

138,1

151,5

153,4

6,1

4,0

2,6

3,0

Allm�n till�ggspension

60,6

69.2

77,7

85.9

85,9

7,3

4,1

3,4

2,6

Sjukf�rs�kring m. m.

41,7

47,3

52,7

56,4

58.0

6,7

3,2

0,1

2,2

Arbetsl�shetsf�rs�kring

6,7

6,5

7.7

9,2

9,4

-8,8

9.3

11,6

13,9

Summa inkomst�verloringar

227,0

249,5

276,6

305,9

308,1

3,3

2,8

3,5

3,3

.Anm.: Deflatering �r gjord med konsumentprisindex.

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Utbetalningarna fr�n sjukf�rs�kringen �kade kraftigt 1988 efter all sjuk�f�rs�kringen reformerats. �kningen kom lill uttryck i all del s. k. sjuktalet (antal ersatta dagar per sjukpenningf�rs�krad) steg. F�rra �ret var sjuktalet of�r�ndrat och f�r 1990 v�ntas det ligga kvar p� samma niv�. Utveckling�en under senare �r med myckel kraftigt �kade utbetalningar inom arbets�skadef�rs�kringen v�ntas forts�tta i �r. Inom arbetsl�shetsf�rs�kringen h�js den h�gsta dagpenningen fr.o.m. 1990 �rligen i takt med l�neutveck�lingen f�r industriarbetare.

Hush�llens nettoinkomster av r�ntor och utdelningar f�rs�mrades med 11 miljarder kr. mellan 1986 och 1989 lill f�ljd av alt skulderna �kade mer


46


 


�n de finansiella tillg�ngarna. Del ber�knade fortsalla underskottet i det���� Prop. 1989/90:100 finansiella sparandel leder till en ytteriiggare f�rs�mring av r�ntenettot�� ��Bil. l.l med ca 3 miljarder kr. 1990. Delta illustrerar den belastning p� hush�llens inkomster som l�nefinansieringen av den privata konsumtionen inneb�r.

Den statliga inkomstskatten s�nks 1990 med 7 procentenheter f�r in�komster �ver 75000 kr. och fr�n 5% till 3% f�r beskattningsbara inkoms�ter upp till 75 000 kr. Skattesatserna f�r till�ggsbeloppet kvarst�r of�r�nd�rade. D�rmed s�nks marginalskallen f�r en genomsnittlig l�ntagare fr�n 47% lill 40% och den h�gsta marginalskatten fr�n 72% lill 65% vid en kommunal utdebitering av 30 kr. Underskollsavdragens maximala v�rde reduceras fr�n 47% lill 40%. Skalles�nkningen finansieras lill en del inom inkomstskattesystemet genom sk�rpt beskattning av bilf�rm�ner, trakta�menten, personalkonvertibler och aktier saml genom att avdragsr�tlen f�r pensionsf�rs�kringar begr�nsas. Villabeskallningen justeras som en f�ljd av 1990 �rs allm�nna fastighetstaxering. Schablonint�kten s�nks lill 1,5% av taxeringsv�rdet, men eftersom taxeringsv�rdena h�js blir del �nd� en sk�rpning av villabeskallningen. Sammanlaget inneb�r f�r�ndringarna atl den statliga inkomstskatten minskar med ca 23 miljarder kr. i �r j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skatteregler. Den kommunala utdebite�ringen h�jdes i �r med i genomsnitt 36 �re per skattekrona, vilket motsva�rar en skatte�kning p� ca 2,5 miljarder kr.

F�r 1991 �kar l�nesumman med 4,5% i alternativ 1 och med 7,5% i allenaliv 2 enligt de f�mts�ttningar som gjorts ang�ende liml�n och syssel�s�ttning. De ovan n�mnda retroaktiva l�nerna 1990 verkar neddragande p� �kningstakten av de utbetalda l�nerna n�sta �r eftersom j�mf�relse�niv�n h�js.

Den aviserade skattereformen f�r 1991 ber�knas medf�ra all den statli�ga inkomstskatten minskar med ca 40 miljarder kr., ut�ver 1990 �rs skalleminskning, j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skattesystem. Skattereformen kompletteras med f�rdelningspolitiska �tg�rder som inne�b�r en kraftig �kning av barnbidragen saml h�jningar av bostadsbidragen, bidragsf�rskotten och pensionstillskotten. En fortsall utbyggnad av f�r�ld�raf�rs�kringen sker under 1991.

Reall�nen per timme minskade i b�ijan av 1980-lalet, se diagram 7:1.
�r 1985 b�rjade reall�nen stiga och f�rra �ret l�g real�nen f�re skall h�gre
�n 1980. Efler skatt var dock fortfarande niv�n l�gre �n 1980. I �r medf�r
skatteoml�ggningen alt reall�nen f�re skall �kar endast marginellt medan
reall�nen efter skatt ber�knas �ka med ca 2,5%. D�rmed �r 1980 �rs
reall�neniv� �terst�lld. Skallereformen 1991 v�ntas medf�ra en kraftig
�kning av reall�nen efler skatt. Redan vid en s� relativt l�g l�ne�kning
som 4% erh�lls en real l�ne�kning efler skatt p� ca 3%. Det b�r p�pekas
alt ber�kningarna av den genomsnittliga reall�nen efter skall �r alltid
beh�ftade med os�kerhet. Dels har h�nsyn bara lagils
till prelimin�r A-
skatl, vilken kan skilja sig fr�n den slutliga skatten och dessutom p�verkas
av andra inkomster och avdrag. Dels �r uppdelningen av total prelimin�r
A-skatt p� s�dan som avser l�neinkomster och s�dan som avser annat sv�r
all g�ra b�de principiellt och praktiskt. Os�kerheten avseende 1991 blir
naturligtvis extra stor d� ell nytt skattesystem introduceras.
��������������������������������������������� 47


 


Diagram 7:1� Reall�n per timme t�re och efter skatt

1980 �rs priser, index 1980 = 100

104


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


 


90

--------------- T------------------------------- 1-----------------

1980������������ 1982


-------- i--------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1-------------- 1--------

1984������������ 1986������������ 1988������������ 1990


K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Hush�llen l�neinkomster har under 1980-talel, genom den �kade syssel�s�ttningen, stigit betydligt snabbare �n liml�nen. F�rra �ret var den reala l�nesumman efter skatt ca 10% h�gre �n 1980 trots all den reala liml�nen efter skatt var 2,5% l�gre. I �r ber�knas l�nesumman efter skatt �ka realt med drygt 3 % och n�sta �r med 4-5 %, se tabdl 7:3. L�ntagamas inkoms�ter stiger dessutom genom de f�rb�ttringar av de sociala f�rm�nerna som genomf�rs i �r och n�sta �r.

Tabell 7:3 Realinkomsterna efter skatt


L�nesumma Pensioner

Transfereringar exkl. pensioner

Disponibel inkomst


 

 

 

 

 

Miljarder kr. l�pande priser

 

 

 

Procentuell f�r�ndring 1985 �rs priser

 

1988

1989

1990

1991

 

1989

1990

1991

 

 

Alt. 1

Ah.2

Ah.l

Alt.2

303,1 104,6

334,5 114,2

372.4 126,1

413,2 141,1

421,9 141,1

3,7 2,6

3,2 2,3

3,8 4.7

5,1 3.8

76,9

82,4

92,6

108,3

109,8

0,8

4,1

9,4

10,0

561,4

616,4

682,0

756,0

768,2

3,3

2,6

3,5

4,3


Anm.: L�nesummans f�r�ndring innefattar f�r�ndringar i b�de timl�n och antal arbetade timmar. 1 pensioner ing�r i denna tabell �ven privata tj�nstepensioner. I ber�kningarna av l�nesumma, pensioner och �vriga offentliga transfereringar efter skatt har h�nsyn endast tagits till prelimin�r A-skatt. Deflatering av ovann�mn�da inkomstslag �r gjord med konsumentprisindex. K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Transfereringarna exkl. pensioner fr�n del offentliga, varav en del �r skattefria, v�ntas �ka realt efter skatt med ca 4% i �r och med 9�10% n�sta �r. Den kraftiga �kningen 1991 beror huvudsakligen p� den redan


48


 


f�re skall starka reala �kningen av arbetsskade- och arbetsl�shetsf�rs�k�ringarna samt barnbidrag och bostadsbidrag, som framg�r av tabell 7:2. D�rtill kommer alt skallen minskar p� den skallepliktiga delen av dessa transfereringar, inkl. sjukf�rs�kringen.

Pensionsinkomsterna efler skatt ber�knas stiga realt med ca 2,5% i �r och med drygt 4,5% i alternativ 1 n�sta �r. Den h�gre inflationen i alternativ 2 medf�r en l�gre real uppg�ng av pensionerna. Basbeloppet f�r i �r �r 29 700 kr. och ber�knas till 31 200 kr. n�sta �r. D�rvid har h�nsyn lagils lill all basbeloppet f�r 1991 inte uppr�knas f�r den exraordin�ra pris�kning som orsakas av 1990 �rs skatteoml�ggning. F�r pension�rer med normala inkomster balanseras denna pris�kning av s�nkta inkomst�skatter. Pension�rer med l�g eller utan ATP f�r kompensation via h�jda pensionstillskott och bostadsbidrag.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


7.2 Privat konsumtion och sparande

F�rh�llandet mellan privat konsumtion och real disponibel inkomst var ganska instabil under 1980-lalel, se diagram 7:2. Decenniets inledande tillbakag�ng f�r inkomst och konsumtion v�ndes i en dramatisk �terh�mt�ning 1984- 1985, som 1986-1988 �vergick i en betydligt snabbare expan�sion av konsumtionen �n av den reala disponibla inkomsten. Hush�llens nettosparkvot sj�nk kraftigt b�de i b�rjan och i millen av decenniet. Fr. o. m. 1987 blev nellosparandel negativt, se tabell 7:1 och diagram 7:3. Framf�rallt sj�nk d� det finansiella sparandet. Flera faktorer samverkade till del uppkomna sparandeunderskollel � de positiva framlidsf�rv�nl-

Diagram 7:2 Inkomst- och konsumtionstillv�xt med bidrag fr�n s�llank�psvaror

Procent

■ Total

konsumtion

g D�rav

sllankpsvaror

□ D�rav varaktiga varor

■ Disponibel inkomst


1980


1982


1984


1986


1988


1990


 


K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet. Anm.: S�llank�psvaror utg�rs av varaktiga och delvis varaktiva varor.


49


4�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100 Bilaga 1.1


ningarna, tillf�lliga exlema faktorer, f�rm�genhdsutvecklingen, kredit-��� Prop. 1989/90:100
marknadsavregleringen samt skattesystemet.
����������������������������������������� Bil. 1.1

Diagram 7:3 Hush�llens nettosparkvot

Sparande i procent av disponibel inkomst

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

Anm.: Fr�nr�kning av kapitalf�rslitning i egnahem g�r b�de disponibel inkomst och

sparande till nettostorheter.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


Dessa faktorer har speciell betydelse f�r vissa av den privata konsumtio�nens delkomponenter. Konsumtionsutgifter f�r anskaffning av kapitalva�ror behandlas nalionalr�kenskapsm�ssigl inte som hush�llsinvesleringar, utan sammanr�knas med utgifter f�r omedelbar f�rbrukning. Detta g�ller varaktiga varor s�som bilar, m�bler och hush�llsapparater, och �ven del�vis varaktiga varor, s�som kl�der, skor och husger�d. Ink�pen av hush�ll-skapilalvaror, liksom traditionella investeringar, fluktuerar kraftigt bero�ende p� bl. a. ers�llningsbehov, f�rv�ntningsl�ge och finansieringsm�jlig�heter. Denna investeringskomponent har starkt bidragit till de senaste �rens sv�ngningar i den privata konsumtionen. Diagram 7:2 visar bidraget lill den totala privata konsumtionens tillv�xt fr�n investeringskatagorien i vidaste bem�rkelsen � s�llank�psvaror (varaktiga saml delvis varaktiga varor). Dessa stod f�r n�rmare h�lften av konsumtionslillv�xlen 1986 � 1988, men f�r endast en dryg fj�rdedel avkonsumlionsniv�n. Delposten varaktiga varor stod ensam f�r n�rmare en Ij�rdedd av tillv�xten, men endast ca 10% av konsumlionsniv�n. Utvecklingen i den �vriga delen av konsumtionen har st�mt b�ttre �verens med inkomslutvecklingen.

Hush�llens framtidsf�rv�ntningar steg kraftigt fr�n omkring 1983 efter flera �r av minskad eller uppskjuten konsumtion, se diagram 7:4. Sanno�likt s�nkte detta den uppfattade risken vid all h�lla en l�gre sparkvot. Diagram 7:5 visar utvecklingen i hush�llens bruttosparkvot. Den �r brutto i tv� avseenden: dels inr�knas anskaffningen av varaktiga varor med investeringar i egnahem m.m. i en sammansatt investeringspost, dels


50


 


inr�knas kapitalf�rslitningen p� egnahem m. m. i s�v�l sparandet som den disponibla inkomsten. S�lunda �r bmtlosparandet h�r lika med summan av det traditionella nellosparandel och hush�llens bmtloinvesleringar (realt sparande, bmlto). Differensen mellan kurvorna �r lika med del finansiella sparandet (exkl. hush�llens del av den tillf�lliga f�rm�genhets�skatten p� f�rs�kringsbolagen 1987).


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Diagram 7:4 Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin 12 m�nader fram�t t.o.m. oktober 1989

1973 1975 1977 1979 1981� 1983 1985 1987 1989

Anm.: Disponibel inkomst och sparande ber�knas h�r inkl. kapitalf�rslitning, dvs.,

brutto. Utgifter p� varaktiga varor inr�knas ocks� i sparandet.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


Hush�llens sammanlagda reala bmttosparkvol (invesleringskvol) upp�visar ett utpr�glat procykliskt m�nster som avspeglar den totala och den finansiella sparkvotens nedg�ng under senare h�lften av 1980-talet. Efter�som egnahemsandelen f�rblev ganska stabil under perioden, moisvarar nedg�ngen i den finansiella sparkvoten fr�mst anskaffningen av annal varaktigt hush�llskapital. Detta kontrasteras mot decenniets b�rjan, d� hush�llens finansiella sparande och viss m�n �vrig konsumtion h�lls uppe genom neddragna investeringar i b�de egnahem och varaktiga varor.

Ell relativprisfall p� varaktiga varor med ca 10% 1980-1982 f�rhindra�de sannolikt en st�rre nedg�ng i efterfr�gan. Utgifts�kningen log fart f�rst d�refter, d� relativpriserna f�rblev t�mligen stabila. Fallande energipriser 1986- 1987 bidrog lill expansionen, delvis genom alt stimulera efterfr�gan f�r energiberoende varor s�som bilar. Oljeprisfallel bidrog indirekt genom dess stimulans till den kraftiga stegringen i bosladsefterfr�gan, som i sin lur drog med sig efterfr�gan p� kapitalvaror f�r inredning m. m.

F�rm�genhelsulvecklingen torde ha varit v�sentlig f�r expansionens styrka. Aktie- och fastighetspriserna, som under tidiga 1980-talet stagnera-


51


 


Diagram 7:5 Hush�llens bruttosparkvot inklusive varaktiva varor

Bruttosparande i procent av disponibel inkomst, brutto


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

Anm.: Disponibel inkomst och sparande ber�knas h�r inkl. kapitalf�rslitning, dvs.,

brutto. Utgifter p� varaktiga varor inr�knas ocks� i sparandet.

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


de respektive f�ll relativt den allm�nna prisniv�n, steg mycket kraftigt vid den ekonomiska �terh�mtningen. Mellan �ren 1985 och 1988 steg akti�ekurser och priser p� sm�hus med ca 89% respektive 22% realt. D�rmed uppkom en f�rm�genhets�kning som kunde fortg� trots minskal sparande. Delta s�nker skuldandelen och andelen hush�llskapilal i f�rm�genheten samt f�rb�ttrar bd�ningsm�jlighelerna.

Kredilmarknadsavregleringen var sannolikt avg�rande f�r all konsum�lionsuppg�ngen kom till st�nd, d�rf�r att den m�jliggjorde f�r hush�llen all realisera sin efterfr�gan. F�rmodligen anv�ndes en del av bosladskredi-lerna lill finansiering av ulgifler p� f�retr�desvis varaktiga varor, s�rskilt bilar. Avregleringens st�rsta steg, vid slutet av 1985, sammantr�ffade ocks� med fallande nominella r�ntor. R�ntorna har sedan dess stigit och f�rblivit h�ga. Marginalskallesalsen, d�remot, som f�r de flesta hush�llen minskade under 1980-lalets f�rsta h�lft, b�rjade �terigen stiga, vilket reducerade hush�llens r�nlek�nslighel. All den kraftiga expansionen �gde rum trots en positiv, h�g realr�nta efler skall visar styrkan i dessa samver�kande faktorer. Detta �r ocks� erfarenheten fr�n andra l�nder.

Konsumtionsexpansionen b�ljade redan sakta av 1987 och d�mpningen har fortsatt t. o. m. 1989. De prelimin�ra nationalr�kenskaperna uppm�ter en konsumlions�kning p� endast 0,5 % mellan de f�rsta tre kvartalen 1988 och 1989. F�r �ret 1989 som helhet ber�knas konsumlionsuppg�ngen lill 0,8%, medan inkomsten steg med drygt 3%. D�rmed v�ntas neltosparkvo�len f�rb�ttras med ca 2 1/2 procentenhet lill minus 2,7%. Den drastiska tillv�xld�mpningen beror dock delvis p� en tillf�llig faktor; temperaturen n�dde den h�gsta niv� under de senaste tjugo �ren. Temperaturslegringen mellan 1988 och 1989 ber�knas ha s�nkt husuppv�rmningkoslnaderna


52


 


med motsvarande knappt en halv procentenhet av den totala konsumtio-���� Prop. 1989/90:100
nen.
������������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 1.1

De tv� fr�msta tecknen p� avmattning �r den absoluta minskningen i hush�llens bilink�p med ca 13% januari-november saml den uppbromsa�de utl�nings�kningen till hush�llen. Del lyder p� att skuldandds�kningen och ink�pen av varor som betingar st�rre eng�ngsutgifter avtagit. H�jda r�ntor och vikande b�rskurser under �rets senare del har sannolikt bidragit lill avmattningen. Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin d�m�pades ocks� kraftigt i oktober. D�remoi log f�rs�ljningen av andra s�llan�k�psvaror �n bilar ny fart under h�sten i fjol.

Prognosen f�r 1990, och i synnerhet 1991, �r s�rskild os�ker p.g.a. sv�righeten alt f�mtse takten i hush�llens f�r�ndrade konsumlionsbeleen-de i skallereformens sp�r i ett skedde d�r boomen f�r hush�llskapitalvaror b�rjar kulminera av egen krafl. Skattereformens f�rskjutning fr�n direkt lill indirekt beskattning utg�r i sig en sparstimulans. F�r�ndringama av kapitalbeskattningen �kar hush�llens r�nlek�nslighel och incitamenten till amortering av utest�ende l�n f�rst�rks. Samtidigt antas de nominella r�ntorna f�rbli h�gre �n tidigare. Os�kerhet bland hush�llen om den egna ekonomin vid en svag konjunkluravmallning kan ocks� bidra lill �kat sparande. Detta kan ocks� ske genom att skapa en lugnare fastighets- och aklieprisulveckling.

Rdalivprish�jningen p� tj�nster i f�rh�llande till varor gynnar vamkon-sumlionen, men efterfr�gan p� varaktigare varor bed�ms bli svag. Vidare antas v�dret �terg� lill del normala, vilket h�jer ulgifler f�r husuppv�rm�ning 1990. Av detta sk�l prognosliceras en n�got h�gre konsumtions-tillv�xt mellan 1989 och 1990 med inriktning p� varor med mindre varak�tighet. F�ljden ar en ytterligare sparkvotsf�rb�ttring med en dryg procent�enhet till minus 1,5%. Tillsammans med prognosen f�r sm�husbyggandet (kapitel 8), implicerar detta �ven en f�rb�ttrad finansiell sparkvot.

Neltosparkvolen ber�knas f�rb�llris med ytterligare en dryg procenten�het 1991. Bakom prognosen ligger bed�mningen att skattereformens spa-rincitamenl d� kommer all verka med st�rre genomslagskrafl samtidigt som konsumenternas invesleringsboom mer fullst�ndigt kulminerar. Kon�sumtionen lyfts av den relativt kraftiga stegringen i realinkomslen. Kon-sumlionslillv�xten bed�ms dock bli mindre �n inkomst�kningen s� att sparkvoten f�rb�ttras med ytterligare en dryg procentenhet lill minus 0,3%. Detta beror dels p� en svagare ulveckiing f�r varaktig konsumtion, dels p� alt inkomslslegringen inneh�ller en st�rre tillf�llig komponent, vilken f�ljer av skallereformens ikrafttr�dande. Den snabbare inkomst�k�ningen i h�gl�neallernalivet v�ntas leda till b�de mer konsumtion och en n�got st�rre sparkvot.

53


 


8 Investeringar������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:lOO

Bil. l.l Den starka �kningen av investeringsvolymen som k�nnetecknade 1987 och 1988 fortsatte �ven under 1989. F�r hela ekonomin var investerings-tillv�xten drygt 6%. Delta inneb�r all niv�n p� tre �r stigit med �ver 20%. Maskininvesteringarna steg under 1989 med ca 9% och byggnadsinveste�ringarna, trots kapacitelsrestriktioner inom byggsektorn, med 3,8%. Till skillnad fr�n 1987 och 1988 var det iljol n�ringslivels investeringar som uppvisade de st�rsta tillv�xttalen.

Under 1990 v�ntas investeringskonjunkluren inom n�ringslivet mattas n�got. Investeringarna i bost�der minskar till f�ljd av atl �tstramningen inom ombyggnadsverksamhelen nu f�r st�rre effekt �n under 1989. Samti�digt har nybyggnationen av bosl�der n�tt s� h�ga niv�er all den knappast kan �ka n�mnv�rt under 1990. D�remoi v�ntas de offentliga myndigheter�nas investeringar forts�tta all v�xa. Totalt inneb�r detta all bmttoinvesle�ringarna stiger med knappt 2% under 1990.

Under 1991 antas en fortsall underliggande nedg�ng i investerings�konjunkluren. N�ringslivels investeringar v�ntas dock h�llas uppe i alter�nativet med nedv�xling i l�ne�kningslaklen. I detta alternativ v�xer d�rf�r de totala bmttoinvesleringarna med ca 2%, medan de i alternativet med fortsalt h�g l�ne�kningstakt hell slagnerar.

Tabell 8:1 Bruttoinvesteringar efter n�ringsgren

Miljarder�������� �rlig procentuell volymf�r�ndring

 

 

l�pande

1987

1988

1989

1990

1991

 

priser

 

 

 

 

 

N�ringsliv

Offentliga myndigheter

Bost�der

139,1 26,9 53,1

7.4

1,8

11,9

4,5

8,2

11,4

7,8 1,2 4,4

3,4

6,2

-5,8

2,3

5,3

-1,2

Totalt

219,1

7,6

6,4

6,2

1,7

2,0

d�rav maskiner

98,4

10,1

7.9

9,1

3,1

3,8


K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet

8.1 N�ringslivets investeringar

Efter en tillf�llig f�rsvagning under 1986 har n�ringlivets investeringar utvecklats kraftigt de senaste �ren. 1989 v�xte investeringsvolymen med n�stan 8%. Detta innebar alt investeringsniv�er i n�ringslivet 1989 var hela 20% h�gre �n 1986. Under samma period har tillv�xten i BNP varit 7,5%, vilket medf�rde alt n�ringslivels bmttoinvesteringar som andel av BNP �kat fr�n 12,4% 1986 lill 13,9% 1989. Tyngdpunkten i uppg�ngen l�g p� maskininvesleringarna som v�xte med n�stan 30% medan bygg�nadsin vesteringama steg med ca 7%. Den mest expansiva delen, industri�investeringarna, var 1989 i volym ca 33% st�rre �n 1986 och ungef�r dubbelt s� stora som 1982. Denna starka ulveckiing av industrins investe�ringar g�r all den f�rlust av produktivt industrikapital som intr�ffade under slutet av 1970-talet och b�rjan av 1980-lalet nu har �terh�mtats.


54


 


Industrins kapitalstock lorde nu vara betydligt st�rre �n den var f�re invesleringsnedg�ngen. Den senaste tidens stora arbetskraftsbrist har dock medf�rt att investeringama i h�g grad syftat till rationaliseringar ist�llet f�r till kapaciletsutbyggnad.


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


Diagram 8:1 N�ringslivets investeringar

Procent av BNP. 1985 �rs priser

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Under 1989 har industriinvesteringama stigit med ca 10%. Denna �k�ning faller n�stan helt p� maskinsidan d�r �kningen varit 12%. Byggnads�investeringarna v�xte bara med 1,5%. K�nnetecknande f�r utvecklingen under 1989 var all investeringarna �kade kraftigt i samtliga industrins huvudsektorer. Basindustri, verkstadsindustri saml s.k. �vrig industri uppvisar alla en kraftig expansion. Inom verkstadsindustrin steg investe�ringarna med 12%. Starkaste expansionen skedde d�r inom maskinindust�rin med en 20-procenlig �kning fr�n 1988. �ven Iransportmedelsinduslrin investerade betydligt mer �n 1988, ca 12%. De stora �kningstalen f�rkla�ras delvis med all flera tunga investeringsprojekt framflyttades fr�n slutet av 1988 till b�ljan av 1989.

1988 var det basindustrins investeringar som stod f�r tillv�xten inom industriinvesteringarna. �ven 1989 blev ell starkt investerings�r inom s�v�l skogsindustrin som s. k. �vrig basindustri.

Bland �vrig industri f�ll investeringarna n�got inom den kemiska indu�strin, detta f�r andra �ret i rad. D�remoi fortsatte uppg�ngen i livsmedels�industrin.

Statistiska centralbyr�ns investeringsenk�t i oktober visade p� expansi�va planer �ven f�r 1990. Med h�nsyn tagen till f�relagens normala under�skattning vid denna tidpunkt kommer vi alt f� fortsatt tillv�xt i industri�investeringarna. Planerna pekar i riktning mot en tillv�xt p� 7 � 8%. Troligen kommer den allm�nna avmattningen i konjunkturen att bidra till


55


 


Diagram 8:2 N�ringslivets investeringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser


Prop. 1989/90:100 BiL 1.1


 


100


rigt nringsliv


80 -

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

atl �kningen blir n�got mindre. Den h�ga l�ne�kningstakten med �tf�ljan�de kostnadsproblem verkar ocks� i samma riktning. � andra sidan kan en n�got mindre stram arbetsmarknad g�ra kapaciletsutbyggande investe�ringar mera attraktiva. Den tillv�xt p� ca 3% som ligger i prognosen inneb�r �nd� en fortsatt stark investeringsaktivitet. 1990 v�ntas invesle�rings�kningen i industrin vara relativt j�mnt f�rdelad mellan byggnader och maskiner. Tillv�xten 1990 ligger n�stan hell p� s. k. �vrig industri och d�r fr�mst p� den kemiska industrin.

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i n�ringslivet

 

 

Miljarder

�rlig procentuell

volymf�r�ndring

 

kr. 1988,

 

 

 

 

 

l�pande

1987

1988

1989

1990

 

priser

 

 

 

 

Industri

43,0

13,1

5,4

10,0

3,0

Basindustri

11,2

24

18

10

2

Verkstadsindustri

16,0

13

-6

12

5

�vrig industri

15,8

7

10

8

7

�vrigt n�ringsliv

96,1

5,1

4,0

6,8

3,6

Totalt

139,1

7,4

4,5

7,8

3,4

d�rav byggnader

48,0

3,4

-1,5

4,9

4,0

maskiner

90,3

9.6

7,4

9,5

3,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


1 del �vriga n�ringslivet faller �kningslakten i investeringarna bara marginellt under 1990. Del �r fr�mst inom vamhanddn som investering�arna stiger men ocks� samf�rdseln med bl a annal banverket visar stark investeringsaktivitet. Totalt sett inneb�r detta all n�ringslivels investe�ringar �kar med 3 1/2% 1990.


56


 


1991 blir invesleringsulvecklingen i industrin delvis avh�ngig av l�ne- Prop. 1989/90:100 kostnadsutvecklingen. I alternativet med uppbromsning i l�ne�kningstak- Bil. 1.1 ten f�rv�ntas en lika stor tillv�xt i industriinvesteringarna som 1990, dvs. 3%. I alternativet med fortsatt stora l�ne�kningar stagnerar industriinve�steringar helt. Investeringarna i det �vriga n�ringslivet antas inte vara lika k�nsliga f�r kostnadsutvecklingen. I l�gl�nealtemativel �kar dessa med 2% och i h�gl�neallernalivet med 1 %.

Tabell 8:3 Offentliga investeringar

 

 

Miljarder

�rlig

procentuell volym

f�r�ndring

 

kr. 1988,

 

 

 

 

 

l�pande

1987

1988

1989

1990

 

priser

 

 

 

 

Statliga myndigheter

7,2

19,7

2,2

4,9

7,7

Statliga aff�rsverk

17,3

12,0

-1,6

2,6

2,2

Staten

24,5

14,1

-0,5

3,3

3,8

Kommunala myndig-

 

 

 

 

 

heter

19,7

-4,2

10,7

-0,2

5,5

Kommunala aff�rsverk

4,3

-16,9

0,1

3,7

-1,3

Kommunerna

24,0

-7,0

8,6

0,5

4,2

Totalt

48,5

3,3

3,7

1,9

4,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

8,2 Bostadsinvesteringar

Expansionen av bostadsbyggandet var under 1987 och 1988 den starkast bidragande orsaken till tillv�xten i bruttoinvesteringarna. Under 1989 �kade dock bostadsinvesteringarna n�got l�ngsammare �n investeringarna totalt.

Utvecklingen av nybyggnationen har varit dramatisk den senaste tre�rs�perioden. Investeringsvolymen har f�rdubblats mellan 1986 och 1989. Tillv�xten mdlan 1987 och 1988 var hela 43,6%. Under 1989 steg voly�men med ytterligare ca 13%. M�tt i antal p�b�rjade l�genheter har en �kning skett fr�n ca 30000 1986 lill ca 56000 �r 1989. Bakom detta ligger en kraftig uppg�ng i efterfr�gan p� bost�der som lett lill bostadsbrist i stora delar av landet. Antalet oulhyrda l�genheter var 10 g�nger fler 1983 �n 1989. I mars 1989 fanns mindre �n 4000 l�genheter lediga lill uthyrning. Bostadsbristen har varit mest p�taglig i storst�derna men har de senaste �ren ocks� blivit k�nnbar i de flesta l�n.

Under 1989 var �kningen i antalet p�b�rjade l�genheter i huvudsak koncentrerad till l:a halv�ret. Del k�rva l�gel p� byggmarknaden med �tf�ljande koslnadsstegringar bidrog under sommaren och h�sten lill en viss d�mpning av ig�ngs�ttandet av nya projekt. M�jligen har ocks� bo�stadsbristen i en del l�n minskal n�got det senaste halv�ret.

57


 


Diagram 8:3 Antal outhyrda l�genheter respektive antal p�b�rjade l�genheter

60000


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 


1976


1978


-T-------------- r

1980�� 1982�� 1984�� 1986�� 1988


/Irt/w..'Antalet outhyrda l�genheter avser den 1 mars respektive �r. Antalet p�b�rjade l�genheter omfattar b�de flerfamiljshus och sm�hus. K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

I oktober 1988 f�rdubblades den statligt garanterade r�ntan f�r ombygg�nadsl�n. Samtidigt inf�rdes l�nsvisa ramar f�r omfattningen av ombygg�nadsverksamhelen i hela landet. Tidigare hade s�dana sedan b�rjan av 1987 funnits i storstadsomr�dena. Nedg�ngen i volym f�r ombyggnad�verksamheten blev 1989 ca 8%. Minskningen i antalet p�b�rjade l�genhe�ter har dock varit st�rre, men genomsnittskostnaden per l�genhet har �kat. Det var fr�mst under andra halv�ret som ombyggnadsverksamheten gick ned och antalet ans�kningar om ombyggnadsl�n sj�nk ocks� dramatiskt under h�sten.

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder��������� �rlig procentuell volymf�r�ndring

 

 

l�pande priser

1987

1988

1989

1990

Nybyggnad Flerbostadshus Sm�hus

32,3 16,0 16,3

25,2 29,1 21,6

43,6 43,3 43,8

12,9 18,6

7,2

0,0

5,3 -5,8

Ombyggnad Flerbostadshus Sm�hus

20,7

17,4

3,3

2,5

8,1

-22,1

-16,2

-17,9

-5,8

-8,0 -9,0 -2,6

-16,2 -17,5 -10,5

Totalt

53,1

11,9

11,4

4,4

-5,8

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


Under 1990 v�ntas ombyggnadsverksamheten minska �nnu kraftigare �n under 1989. Restriktionerna f�r d� st�rre effekter. Under 1989 bidrog n�mligen �verg�ngsregler vid inf�randet av begr�nsningarna lill alt ned-


58


 


g�ngen inte blev s� kraftig. Nyproduktionen av bosl�der v�ntas ligga kvar p� ungef�r samma niv� 1990 som 1989. Kommunemas planer f�r 1990 �r myckel omfattande. Emellertid finns signaler som lyder p� all bostadsbris-len i vissa delar av landet avtar. Behovet av nya bost�der i storstadsomr�dena och fr�mst Stockholm �r dock fortsatt akut.

Diagram 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\������ Nybyggnad

i

 

/

/

 

 

/

\������ .-/

 

 

 

 

/\.

-N

 

 

 

 

\

 

 

 

1

 

Ombyggnad

 

 

35

30

25 ]-

20

15

10

5 -

O

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Utvecklingen f�r bostadsbyggandet under �r 1991 �r myckel sv�rbe�d�md. Skattereformen inneb�r en avsev�rd rdativprish�jning f�r bost�der, vilket drar ner efterfr�gan och minskar trycket p� bostadsmarknaden. Samtidigt finns faktorer som pekar p� en fortsalt h�g niv� i nyproduk�tionen. Boverkels l�ngsikliga bed�mning �r att en niv� p� ca 55000 p�b�rjade l�genheter per �r beh�vs f�r atl uppn� balans p� bostadsmark�naden under 1990-talet. Dessutom lorde del allm�nna konjunkturl�get p� byggmarknaden vara mindre stramt och d�rmed ge mer utrymme f�r bostadsbyggandet. Till delta ska l�ggas atl hush�llen genom skallerefor�men f�r ell k�pkraftslillskolt som �ven kan komma att rikta sig mol bost�der.

Sammanfattningsvis inneb�r prognosen f�r 1991 alt nyproduktionen minskar n�got samtidigt som ombyggnadsverksamhelens nedg�ng bryts.


Prop.1989/90:100 Bil. l.l


 


8.3 Byggnadsverksamheten

Byggmarknaden k�nnetecknades �ven 1989 av ett myckel starkt eflerfr�getryck och brist p� produktionsresurser. Byggkonjunkturen har nu varit stark och �verhettad under en ovanligt l�ng period. Kostnadsutvecklingen i byggsektorn har d�rmed blivit etl problem f�r hela samh�llsekonomin. Konjunkturinstitutets byggbaromeler i september visade p� en rekordslor


59


 


andel f�relag som uppgav ell h�gt utnyttjande av produktionsresursema.��� Prop. 1989/90:100
�ven bristen p� byggnadsarbetare var mycket stor.
��������������������������������� Bil. 1.1

Uppg�ngen i byggefterfr�gan b�rjade 1986. Byggnadsinvesleringama i n�ringslivet b�rjade d� stiga samtidigt som behovet av ell kraftigt �kat nybyggande av bost�der accentuerades. Ombyggnadsverksamhelen n�dde sin lopp under 1987. Subventionerna i ROT-sektorn (reparation, om- och tillbyggnad) fr�n 1980-lalets b�ijan gav en snabbi �kande volym i ombygg�naderna t.o.m. 1987. Under 1988 uppvisades en viss nedg�ng i n�ringsli�vets byggnadsinvesteringar medan nybyggandel av bosl�der visade re-kordslora tillv�xttal. 1989 har n�ringslivets investeringar �ter �kat samti�digt som bostadssektorn genom restriktionerna f�r ombyggnader f�ll en betydligt l�gre tillv�xt �n under 1987 och 1988.

Syssels�ttningen i byggsektorn �kade relativt snabbi under 1987. 1988 skedde en uppbromsning av �kningstakten men denna log ny fart igen 1989. Enligt AKU har antalet sysselsatta i byggnadsverksamheten stigit med mer �n 10% sedan 1986, fr�n 257000 personer 1986 till 288000 personer 1989. Tillstr�mningen av medlemmar till byggnadsarbelarf�r-bundel var under 1989 n�stan 4%. Till skillnad fr�n �ren innan har denna fr�mst skett utanf�r storst�derna. Sedan oktober 1988 g�ller nu tillsvidare�anst�llning inom byggsektorn.

�verhettningen p� byggmarknaden de senaste �ren har lett till allt mer omfattande regleringar. Syfte med dessa har dels varit all d�mpa del allm�nna efterfr�getrycket p� byggmarknaden, dels all m�jligg�ra en �kad nyproduktion av bosl�der. F�mtom begr�nsningama av ombyggnadsverk�samhelen har �ven s. k �vrigt byggande reglerats i hela landet under 1989.1 Stockholms l�n och i G�teborgs och Bohusl�n har l�nsarbetsn�mnderna sedan 1987 anv�nt byggnadslillst�ndsgivning i syfte atl begr�nsa den tota�la byggvolymen till 1986 �rs niv�. I Stockholms l�n skulle dessutom annal byggande �n bostadsbyggande begr�nsas till 70 % av 1986 �rs ni v�. I �vriga delar av landet fick arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag all med st�d av f�rordningen om byggnadsstillst�nd under �r 1989 begr�nsa volymen �v�rigt byggande till 95% av I988�rs volym. I maj 1999 inf�rdes en tempor�r investeringsavgifl p� 10% f�r s.k. opriorileral byggande i Stockholm och Uppsalaomr�det. Avgiften galleri.o.m. utg�ngen av 1990.

Medan �tg�rderna mot ombyggnad av bost�der f�tt t�mligen stora effek�ter �r f�ljderna av regleringen av �vrigl byggande mer oklara. AMS bed��mer att byggande f�r c:a 4 miljarder har skjulils fram�t i liden (exklusive Stockholms- och G�teborgsomr�det). I Stockholmsomr�det �r trycket p� byggmarknaden extra h�rt. �vrigl byggande har hillills inte kunnat be�gr�nsas lill 70% av 1986 �rs niv�. Den speciella investeringsavgiflen fick inte under 1989 n�gra st�rre effekter p� aktiviteten i byggandet. Kostnads-slegringama �r s� stora all det knappast l�nar sig all skjuta upp byggpro�jekt lill 1991 i syfte all undvika avgiften.

Under f�mts�ttning att 1989 �rs regleringssystem i princip kommer att
g�lla �ven f�r 1990 v�ntas den totala byggverksamheten v�xa betydligt
l�ngsammare 1990 �n den gjort de senaste �ren. Byggkonjunkturen i
n�ringslivet f�rblir dock stark �ven 1990 med en tillv�xt p� �ver 4%. �ven
de offentliga myndighetema och d� fr�mst prim�rkommunerna v�ntas �ka
��������������������������� 60


 


sina byggnadsinvesteringar, fr�mst p� gmnd av �kat behov av f�ljdinve-steringar lill del stora bostadsbyggandet. Bostadsinvesleringarna minskar m�rkbart lill f�ljd av den fallande ombyggnadsverksamhelen. Denna minskning v�ntas dock ge upphov lill en viss tillv�xt i reparationssektorn. Totalt inneb�r detta en �kning i byggverksamheten med ca 1 % f�r 1990.

Tabell 8:5 Byggnadsverksamhet


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

Miljarder

�rlig procentuell volymf�r�ndring

 

 

kr. 1988,

 

 

 

 

 

 

l�pande

1987

1988

1989

1990

1991

 

pnser

 

 

 

 

 

Byggnadsinvesteringar

119,9

5,2

4,9

3,8

0,4

 

d�rav n�ringsliv

48,0

3,4

-1,5

4,9

4.4

 

myndigheter

18.8

-3,5

5,8

-0,5

7,0

 

bost�der

53,1

11,9

11,4

4,4

-6,2

 

Reperation och

 

 

 

 

 

 

underh�ll

46,1

0,9

2,0

2,0

2,5

 

Summa

166,0

4,1

4,1

3,3

1,0

1,0

K�llor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Bed�mningen av utvecklingen under 1991 �r myckel os�ker. Byggsek�torn p�verkas p� viktiga punkter av skattereformen. F�mtom oml�ggning�en av bostadsfinansieringssyslemel tillkommer ocks� bl. a. den fulla bygg-momsen samt nya regler f�r traktamenten. Prognosen inneb�r en of�r�nd�rad niv� p� volymen av byggnadsinvesteringar och en viss uppg�ng i posten reparationer och underh�ll. Detta inneb�r en total �kning av bygg�nadsverksamheten p� ca I % f�r 1991.

De sm� volym�kningarna av byggnadverksamheten under �ren 1990 och 1991 ber�knas ske utan att syssels�ttngen stiger.


8.4 Lagerinvesteringar

Under perioden 1981 � 1988 drogs lagren ned varje �r.Tolalt sett minska�de lagren med 50 miljarder kr.. Drygt 30 miljarder av neddragningen kan h�nf�ras till industrin med en j�mn f�rdelning p� dess olika lagerslag. Lagerkvoten inom industrin uppgick 1988 till drygt 30%, vilket n�stan �r en halvering j�mf�rt med topparet 1977. Partihandelns lageravveckling uppgick till 17 miljarder kr. d�r en stor del av minskningen berodde p� en neddragning av spannm�lslagren.

F�r f�rsta g�ngen sedan 1980 �kade lagren under 1989. Uppbyggnaden �r i huvudsak h�nf�rlig till industrin och detaljhandeln. Inom industrin var det fr�mst verkstadsindustrin och massa- och pappersindustrin som drog upp lagren. Uppdragningen kan troligen delvis f�rklaras av en vikan�de efterfr�gan men sannolikt �ven av atl lagren inom vissa delbranscher var n�got f�r sm� f�r all produktionen skall kunna fortg� ulan st�rningar. Enligt senaste konjunkturbarometem har andelen f�relag som anser all fardigvamlagren �r f�r stora stigit under senaste �ret. Uppg�ngen �r mest m�rkbar inom massa- och pappersindustrin. J�rn- och st�lverken samt jord- och stenvamindustrin anser dock alt lagren �r f�r sm�. S� gott som


61


 


Diagram 8:5 LagervolymfSr�ndringar

Miljarder kr.. 1985 �rs priser

10


Prop.1989/90:100 Bil. 1.1


O --I

-10


15

1980��������� 1982��������� 1984��������� 1986

K�llor: Statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.


1988


1990


 


hela lagemppbyggnaden inom detaljhandeln kan h�nf�ras lill bilhandeln. Den vikande efterfr�gan p� personbilar har bidragit lill en o�nskat stor lager�kning under �ret.

Under 1990 f�rv�ntas industrins lager�ka i samma takt som produktio�nen, d. v. s. lagerkvolen ligger kvar p� 1989 �rs niv�. En fortsatt �nskan till kapitalralionalisering inom f�relagen talar visserligen f�r en neddragning av lagren. Detta motverkas dock av alt en del branscher kommer all drabbas av en vikande efterfr�gan, vilket b�r leda till en viss lagemppbygg-nad om produktionen skall h�llas uppe. Den l�ga �kningstakten av privat konsumtion kommer troligen att leda lill en mindre uppdragning av lagren inom handeln. Under 1991 f�rv�ntas ber�knas lagren, totalt sett, �ka i ungef�r samma takt som 1990.

Tabell 8:6 Lagervolymf�r�ndringar

Miljarder kr., 1985 �rs priser

 

 

1981-

1988

1989

1990

1991

 

1988

 

 

 

 

Jord- och skogsbruk

-0.5

-0,1

0,4

0

 

Industri

-31,1

-0,4

2,0

2.0

 

El- och vattenverk

-3,4

0,1

-0,1

0

 

Partihandel

-17,3

-5,0

-0,7

0,6

 

Detaljhandel

1,6

1,7

1,0

0,4

 

Totalt

-50,6

-3,8

2,6

3,0

3,0

K�llor: Statistiska centralbyr�n, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.


62


 


9 Den offentliga verksamheten

9.1 Den offentliga sektorn och samh�llekonomin

Den offentlig sektorns finanser har f�rb�ttrats markant sedan 1982 d� det finansiella sparandet visade etl underskoll motsvarande 7% av BNP. Ar 1987 fick den offentliga sektorn ett finansiellt �verskoll efter nio �r i f�ljd av underskoll. F�rra �ret uppgick det finanisdla sparandel i den offentliga sektorn till drygt 60 miljarder kr. motsvarande 5% av BNP. D�rigenom har den offentliga sektorn haft en �tstramande inverkan p� samh�llseko�nomin under de senaste �ren.

Diagram 9:1 Den offentliga sektorns andel av BNP


Prop.1989/90:100 Bil. 1.1


 


1980��� 1981��� 1982��� 1983��� 1984��� 1985��� 1986��� 1987��� 1988��� 1989��� 1990��� 1991 K�lla: Finansdepartementet

F�rb�ttringen av den offentliga sektorns finansiella sparande kan h�nf��ras lill en kraftig �kning av inkomsterna samtidigt som utgifterna �kat relativt sett l�ngsammare, se diagram 9:1. De offentliga utgifterna sj�nk som andd av BNP fr�n 66,5% 1982 lill drygt 60% 1989. Bakom denna ulveckiing ligger minskal st�d till f�relag, l�gre r�nteutgifter sedan 1985, of�r�ndrad investeringsniv� samt en m�ttlig tillv�xt av den offentliga konsumtionen. Tranfereringarna till hush�ll har dock �kat i ungef�r sam�ma takt som inkomsterna. F�r 1990 v�ntas en �kning av utgifternas andel av BNP medan inkomstandelen ber�knas vara i stort sett of�r�ndrad.

Inkomst�kningen har inneburit att skatternas andel av BNP (skattekvo�ten) stigit med knappt 6 procentenheter mellan 1985 och 1989, se tabell 9:1. I �r ber�knas skattekvoten uppg� till drygt 57%. F�r�ndringen av skattekvoten beror dels p� hur skatteunderiagen utvecklas i f�rh�llande till BNP, dels p� f�r�ndringen i skatteuttagen. �ven f�r�ndringar av belal-ningsmtiner och redovisningsprinciper kan p�verka skattekvoten.


63


 


Hush�llens direkta skaller svarade f�r 3 procentenheter av skattekvo�tens �kning mellan 1985 och 1989. Inkomslgr�nsema i den statliga skalle�skalan justerades 1987 och 1988. F�rra �ret s�nktes marginalskatten med 3 procentenheter. Den kraftiga �kningen av skalleunderlaget och h�jd kom�munalskatt har �nd� medf�rt alt skatteuttagel �kat. 1 �r ber�knas hush�l�lens direkta skatter minska med ca 1 % som andel av BNP. Den statliga inkomstskallen s�nks med 7 procentenheter och den kommunala utdebite�ringen h�js med 36 �re.

Den starka uppg�ngen i f�retagens vinster under 1980-lalel har efter�hand medf�rt att f�retagens skatteinbetalningar �kat. Den s�rskilda vinst�skatlen p� 1989 �rs vinster inbetalas lill st�rsta delen i �r.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Tabell 9:1 Skattekvoten

Procentandel av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

1985�� ■

1986

1987

1988

1989

1990

1991

 

 

Ak. 1

Alt.2

Direkta skatter Hush�ll F�retag

21,0

19,4

1,6

21,8

20,0

1,7

23,9 21,2

2,7

24,4

21,8

2,6

25,4

22,5

2,9

24,7

21,7

3,0

22,9

19,5

3,4

23,3

20,0

3,4

Indirekta skatter exkl. arbetsgivaravgifter

Merv�rdesskatt

�vrigt

14,2 7,0

7,2

14,3 7,1 7,2

14,7 7,5 7,3

14,4 7,3 7,1

14.8

7,7 7,1

15,4 8,4 7,0

15,2 8,4 6,8

15.1 8,4 6,7

Arbetsgivaravgifter

15,8

15,7

16,0

15,7

16,6

17,3

17,1

17,3

Skatter och avgifter

51,0

51,7

54,6

54,6

56,8

57,3

55,1

55,8

Anm: Eng�ngsskatten 1987 p� livf�rs�kringsbolagens f�rm�genheter ing�r inte i skattekvoten. K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och finansdepartementet.

Inkomsterna av merv�rdeskatten uppgick till drygt 7,5% som andel av BNP 1989. Del �r en �kning sedan 1987 trots atl den privata konsumtio�nen (det huvudsakliga skatteunderlaget f�r merv�rdeskallen) minskade n�got som andel av BNP. Uppg�ngen beror sannolikt p� f�rskjutningar av inbetalningar och/eller redovisningen av merv�rdeskatten. I �r ber�knas merv�rdeskattens andel av BNP stiga till n�ra 8,5%. S�nkningen av in�komstskatten finansieras huvudsakligen genom all underlaget f�r mer�v�rdeskallen breddas.

�vriga indirekta skatter har som andel av BNP varit drygt 7% sedan 1985. �terkommande h�jningar av skallesatserna p� l.ex. tobak, vin och sprit, bensin och olja har h�llt denna andel relativt stabil. I �r v�ntas andelen av BNP vara i stort sett of�r�ndrad. Fastighetsskatten stiger lill f�ljd av nya taxeringsv�rden. H�jd bensinskatt motverkas delvis av s�nkt punktskatt p� el.

Arbetsgivaravgifternas andel av BNP �kade med knappt 1 procentenhet mellan 1985 och 1989. Avgiftsuttaget steg under samma period med n�s�tan 2 procentenheter. �r 1990 ber�knas arbetsgivaravgifternas andel av BNP �ka lill drygt 17%. En tempor�r arbelsmilj�avgift inf�rdes den 1 september i fjol och underiaget f�r arbetsgivaravgifterna breddas i �r.

64


 


Tabell 9:2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

L�pande priser


Prop.1989/90:100 Bil. 1.1


 

 

 

 

 

 

 

Miljard

er kr.

 

 

 

Procentuell f�r�ndring

 

 

1988

1989

1990

1991

 

1989

1990

1991

 

 

Alt. 1

Ak.2

Ah.l

AU.2

Inkomster

Skatter

Socialf�rs�kringsavgifter �vriga inkomster

706,0

454,1

153,8

98,1

795,3

513,7 177,1 104,5

872,8

568,2 195,8 108,7

894,3

567,0 213,0 114,3

912,5

578,9 218,9 114,7

12,7

13,1

15,1

6,6

9,8

10,6

10,6

4,0

2,5

-0,2

8,8

5,1

4,6.

1,9 11,8

5,5

Utgifter

Transfereringar till

hush�ll R�nteutgifter �vriga transfereringar Konsumtion Investeringar'

667,2

227,0 62,2 62,5

289,1 26,3

735,0

249,5 63,2 68,6

318,6 35,0

809,8

276,6 66,6 73,2

353,8 39,6

843,7

305,9 65,9 78,5

356,8 36,6

855,5

308,1 65,9 79,1

365,3 37,0

10,2

9,9

1,6

9,8

10,2

32,7

10,2

10,9

5,3

6,6

11,0

13,3

10,6 -1,1

7,3 0,9

-7,7

5,6

11,4

-1,1

8,1

3,3

-6,5

Finansiellt sparande

38,8

60,3

63,0

50,6

57,0

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatter och avgifter Utgifter Finansiellt sparande

54,6

59,9

3,5

56,8

60,4

5,0

57,3

60,7

4,7

55,1

59,6

3,6

55,8

59,8

4,0

 

 

 

 

' 1 investeringar ing�r investeringar i personalbost�der, lagerinvesteringar samt nettot av k�p och f�rs�ljning

av fastigheter och mark.

K�llor: Konjukturinstitutet, statistiska centralbyr�n, riksrevisionsverket och finansdepartementet.


�r 1990 ber�knas den offentliga sektorns finansiella sparande uppg� till 63 miljarder kr., motsvarande drygt 4,5% av BNP, se tabell 9:2. Del stabiliseringspoliliska �lg�rdspakel som beslutades av riksdagen i juni 1989 bidrar till den offentliga sektorns sparande med drygt 10 miljarder kr. f�r kalender�ret 1990. I �lslramningspakelel ingick �ven ell tillf�lligt sparande under perioden 1 september 1989 � 31 december 1990. Detta sparande, som ber�knas uppg� till ca 10 miljarder kr. inr�knas emellertid inte i den offentliga sektorns inkomster. S�nkningen av den statliga in�komstskatten 1990 finansieras fullt ut. Finanspolitiken bed�ms vara i stort sett neutral i �r. Om timl�nema stiger mer �n f�mtsatt s� st�rks de offentliga inkomsterna och finanspolitiken blir automatiskt stramare.

�r 1991 ber�knas den offentliga sektorns finansiella sparande minska lill ca 3,5% av BNP i det f�rsta alternativet, vilket indikerar atl finanspoli�tiken med de f�ruts�ttningar som nu g�ller skulle vara n�got expansiv. I del andra alternativet blir del finansiella �verskottet st�rre �n i alternativ 1 till f�ljd av atl de h�gre l�ne- och pris�kningama drar upp skalleunder�lagen. Den aviserade skattereformen v�ntas medf�ra all b�de skalle- och utgiftskvoten g�r ned. St�rre delen av nedg�ngen beror p� att merv�rde�skatten p� de offentliga myndigheternas ink�p av varor och tj�nster f�r lyftas av efter skattereformen. Detta bidrar lill all minska b�de inkomster och utgifter f�r den offentliga sektorn. Skattebortfallet genom s�nkta skat�tesatser ber�knas till 65 miljarder kr. i 1989 �rs prisniv� j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skalleskalor. Skalles�nkningen finansieras genom sk�rpt kapitalbeskattning och breddning av skalleunderlagen. Basbredd-

5��� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100 Bilaga 1.1


65


ningen avser underlagen f�r s�v�l inkomstskatt och arbetsgivaravgifter som merv�rdeskatt. Dessutom v�ntas f�relagens skatteinbetalningar �ka tillf�lligt till f�ljd av att de nya skattereglerna leder lill en uppl�sning av dolda reserver. Samtidigt bortfaller inkomstema av arbelsmilj�avgiften och den tillf�lliga vinstskatlen. R�ntebidragen lill bosl�der dras ned och mj�lksubvenlionema las bort. I f�rslaget till skallereform ligger dessutom en �kning av bambidragen och vissa andra transfereringar till hush�ll.

De offentliga myndigheternas ink�p f�r konsumtion och investeringar sjunker i pris 1991 lill f�ljd av att merv�rdeskallen p� dessa ink�p lyfts av. I volym f�mtses den offentliga konsumtionen �ka med drygt 1 % och investeringarna med 1 %.


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


9.2 Statens finanser

Bakom uppg�ngen av den offentliga sektoms finansiella sparande sedan 1982 ligger huvudsakligen en kraftig f�rb�ttring av den statliga sektorns finanser. Statens finansiella sparande har v�nt fr�n ett underskott p� 58 miljarder kr. 1982 till ell �verskott p� 38,5 miljarder kr. 1989. De f�rb�tt�rade statsfinanserna visar sig ocks� i all statens budgetsaido f�rb�ttrades med 110 miljarder kr. mellan 1982 och 1989. Det goda ekonomiska l�gel under perioden har i h�g grad bidragit lill en snabb inkomst�kning och till att insatserna inom arbetsmarknads- och industripolitiken har kunnat minskas.

�r 1990 p�verkas statens inkomster och utgifter till v�sentlig del av skalleoml�ggningen och de stabiliseringspoliliska �tg�rder som beslutades av riksdagen i juni i fjol. Del finansiella sparandel ber�knas uppg� till ca 34 miljarder kr. i �r, se tabell 9:3.

Tabell 9:3 Statens inkomster och utgifter

L�pande priser. Exkl. statliga aff�rsverk och aktiebolag

 

 

 

 

 

Miljardei 1988

-kr. 1989

1990

Procentuell f�r�ndring

 

1988

1989

1990

Inkomster

Skatter

Socialf�rs�kringsavgifter �vriga inkomster

377,9

283,7

56,9

37,4

429,7

325,4 64,0 40,3

457,4

356,7

60,3

40,5

2,6

7,9

10,4

-30,6

13,7

14,7

12,6

7,6

6,5

9,6

-5,9

0.5

Utgifter

Transfereringar till hush�ll

R�nteutgifter

�vriga transfereringar

Konsumtion

Investeringar'

361,3

97,7

55,9

124,2

77.3

6,1

391,2

104,8 56,2

135,7

84,7

9,8

423,4

115,6 59,1

142,9 94,5 11,3

3,7 9,2

-4,2 3,2 5,4

-9,7

8,3

7,3 0,4 9,3 9,5 60,5

8,2

10,3

5,2

5,3

11,7

14,6

Finansiellt sparande

16,7

38,5

34,0

 

 

 

Utl�ning m.m. Korrigeringspost

-2,5 10,9

-1,0 15,5

 

 

 

 

Budgetsaido

Budgetsaido i % av BNP

8,4

0,8

24,0

2,0

 

 

 

 


' I investeringar ing�r �ven lagerinvesteringar samt nettot av k�p och f�rs�ljning av fastigheter och mark.

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och fi�nansdepartementet.


66


 


Ett f�rsta steg i skallereformen genomf�rs i �r. S�nkningen av den Prop. 1989/90:100 statliga inkomstskallen ber�knas medf�ra ett skattebortfall p� ca 23 mil- Bil. 1.1 jarder kr. j�mf�rt med en till�mpning av 1989 �rs skatteskala. Skatte�minskningen finansieras genom basbreddningar i inkomst av tj�nst och sk�rpt kapitalbeskattning samt genom h�jt uttag av indirekta skatter. Dessutom reduceras r�ntebidragen till bost�der. Som kompensation f�r den prish�jande effekten av skalteoml�ggningn h�js pensionstillskotten och studiemedlen.

Del stabiliseringspolitiska �tg�rdspakelel innefattade en tempor�r ar�belsmilj�avgift p� l,5%av l�nesumman f�r perioden 1 sep. 1989 �30 dec. 1990. Dessutom h�jdes skattema p� tobak och alkohol i juni och energi�skatterna ijuli 1989.1 paketet ingick �ven en h�jning av bambidragen fr�n den 1 jan. i �r. Inkomsterna av arbelsmilj�avgiften fonderas i arbetsmilj��fonden och inr�knas inte i slalbudgeten. Fondens medel skall under en fem�rsperiod, med b�rjan i �r, utg� till att finansiera �tg�rder f�r alt f�rb�ttra arbetsmilj�n.

Statens inkomster av socialf�rs�kringsavgifter minskar i �r till f�ljd av all folkpensionsavgiflen s�nks med 2 procentenheter. Samtidigt h�js ATP-avgiften med lika mycket s� all del samlade uttaget av socialf�rs�kringsav�gifter blir of�r�ndrat.

Tranfereringarna till hush�ll ber�knas �ka med drygt 10% 1990. De ovan n�mnda h�jningama av bambidragen, pensionstillskotten och stu�diebidragen kostar sammantaget ca 2 miljarder kr. F�r utbetalningama fr�n arbetsskadef�rs�kringen v�ntas en fortsall kraftig �kning.

Statens r�nteutgifter ber�knas �ka i �r trots all slatskulden minskal. Del beror p� atl r�nteutgifterna 1988 och 1989 tillf�lligt drogs ned genom en oml�ggning av principerna f�r redovisningen av r�ntor p� stalskuldsv�x-lar.

Den statliga konsumtionen ber�knas �ka i volym med ca 2% 1990. Utvecklingen under 1980-talel med en minskning av antalet anst�llda inom de statliga myndighetema v�ntas forts�tta n�sta �r. Konsumtionen dras upp i �r, liksom i fjol, av en relativt stark �kning av statens ink�p av varor och tj�nster.

9.3 Socialf�rs�kringssektorns finanser

Socialf�r�kringssektorn omfattar allm�n till�ggspensionering (inkl. l�nta�garfonder), allm�n sjukf�rs�kring (inkl. f�r�ldraf�rs�kring) saml arbetsl�s�hetsf�rs�kring. Del finansiella sparandel inom socialf�rs�kringssektorn best�r i stort sett av uppbyggnaden av allm�nna pensionsfonden. De �vriga delarnas sparande �r obetydligt.

Den allm�nna till�ggspensioneringen (ATP) finansieras genom avgifter
och avkastning p� AP-fondernas tillg�ngar, som huvudsakligen utg�rs av
r�nteb�rande tillg�ngar. Sedan 1982 har pensionsulbetalningarna varit
st�rre �n avgiftsinkomsterna och 1989 uppgick underskottet lill ca 10
miljarder kr. Genom AP-fondernas inkomster av r�ntor, utdelningar och
skatter p� ca 42 miljarder kr. visade det finansiella sparande ett �verskott
p� ca 32 miljarder kr. 1989. ATP-avgiften h�jdes den I januari 1990 med 2
���������������������������� 67


 


procentenheter. H�jningen bidrar till atl avgiftsinkomsterna och ulbetal-��� Prop. 1989/90:100 ningarna n�stan kommer all balansera i �r. Det finansiella sparandet��� Bil. l.l ber�knas till drygt 43 miljarder kr. 1990, se tabell 9:4.

Tabell 9:4 Socialf�rs�kringssektorns inkomster och utgifter

L�pande priser

Miljarder kr.�������������������� Procentuell f�r�ndring

 

 

1988

1989

1990

1988

1989

1990

Inkomster

162,0

184,2

212,2

12,7

13,7

15,2

Avgifter

96,9

113,1

135,6

13,1

16,6

19,9

Bidrag fr�n staten

24,9

28,2

30,5

17,1

13,6

8,1

R�nteinkomster m. m.

34,8

36,4

39,2

7,5

4,7

7,5

Skatter

5,3

6,4

6,9

22,6

20,3

7,7

Utgifter

134,0

152,5

169,0

14,1

13,8

10,8

Transfereringar till hush�ll

108,9

123,0

138,1

17,0

12,9

12,3

�vriga transfereringar

21,0

25,2

26,1

2,9

19,3

3,8

Konsumtion m. m.

4,0

4,4

4,8

7,3

10,5

8,9

Finansiellt sparande

28,0

31,6

43,2

 

 

 

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksf�rs�kringsverket, statistiska centralbyr�n finans�departementet.

Sjukf�rs�kringen finansieras genom arbetsgivaravgifter och statsbidrag. Utbetalningarna lill hush�llen har �kat kraftigt sedan 1987 lill f�ljd av sjukf�rs�kringsreformen 1988 och den f�rb�ttring av f�r�ldraf�rs�kringen som p�b�rjades f�rra �ret. Det f�rsta steget av f�rb�ttringen av f�r�ldra�f�rs�kringen inleddes den I juli 1989 och kostar 2,5 miljarder kr. f�r hel�ret 1990. Del andra stegel genomf�rs den 1 juli i �r och kostar ca 0,5 miljarder kr. 1990.1 sjukf�rs�kringens utgifter ing�r �ven bidrag till privat och offentlig sjukv�rd samt l�kemedelssubventioner. Dessa utgifter ber�k�nas uppg� till ca 25 miljarder kr. 1990. De �kade utgifterna inom sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen har inte motsvarats av en lika stark �kning av avgifls-inkomstema. En stigande andd av utgifterna har s�ledes finansierats genom statsbidrag.

Utbetalningarna inom arbetsl�shetsf�rs�kringen finansieras, sedan reg�lema �ndrades 1 juli 1988, i stort sett helt av statsbidrag. De utbetalda arbetsl�shetsers�ttningarna minskade 1988 och 1989 till f�ljd av den sjun�kande arbetsl�sheten. 1 �r v�ntas arbetsl�sheten stiga n�got, vilket medf�r �kade utbetalningar. Fr. o. m. 1990 h�js den h�gsta dagpenningen i arbels-l�shelsf�r�kringen �rligen i takt med l�neutvecklingen f�r industriarbeta�re.

9.4 Kommunernas finanser

Den kommunala sektorn besl�r av prim�r- och landstingskommuner samt
f�rsamlingar och kommunalf�rbund. Sedan 1985 har sektom haft ett
negativt finansiellt sparande. Inkomsterna har dock t�ckt de l�pande
utgiftema medan en del av investeringama finansierats med uppl�ning
eller neddragning av r�relsekapitalet.
�r 1989 var kommunernas finansiella sparandeunderskoll prelimin�rt
��������������������������������� 68


 


ca 10 miljarder kr. D�rvid har �terbetalningar lill kommunerna av felak-���� Prop. 1989/90:100 ligt debiterade arbetsgivaravgifer p� 1,2 miljarder kr. f�rts till 1989. 1 �r���� Bil. l.l v�ntas underskottet stiga lill drygt 14 miljarder kr., se tabell 9:5.

Tabell 9:5 Kommunernas inkomster och utgifter

L�pande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

 

 

Miljarder kr.

 

Procentuell f�r�ndring

 

1988

1989

1990

1988

1989

1990

Inkomster

Skatter

Bidrag fr�n staten och

socialf�rs�kringssektorn �vriga inkomster

269,8

165,1

67,5 37,2

294,4

181,9

74,6 37,9

322,0

204,6

77,0 40,3

6,0

7,7

-1,6 14,1

9,1

10,2

10,7 1,9

9,4

12,5

3,1 6,4

Utgifter

Transfereringar till hush�ll �vriga transfereringar Konsumtion Investeringar'

275,6

20,4

27,2

207,9

20,2

304,2

21,7

27,8

229,6

25,1

336,1

22,9

30,4

254,5

28,3

6,8

10,2 4,3 7,1 3,8

10,4

6,2

2,4

10,5

24,4

10,5

5,5

9,5

10,8

12,8

Finansiellt sparande

-5,9

-9,8

-14,2

 

 

 

' I investeringar m. m. ing�r f�rutom kommunala myndigheters investeringar �ven kommunala aff�rsverks investeringar, investeringar i personalbost�der samt nettot av k�p och f�rs�ljning av fastigheter och mark.

K�llor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n och fi�nansdepartementet.

Skalleinkomsterna ber�knas �ka med 12,5% 1990. Den sammanlagda kommunala utdebiteringen h�js i �r med i genomsnitt 36 �re lill 31,16 kr. per skattekrona. Av h�jningen svarar prim�rkommunema f�r 10 �re, landstingen f�r 22 �re och de kyrkliga kommunerna f�r 4 �re.

Statsbidragen best�r av allm�nna och specialdestinerade bidrag. Skatte�utj�mningsbidraget uppg�r till 10,5 miljarder kr. netto f�r 1990. Skatte�utj�mningsbidragen finansieras delvis genom en avgift, som i tabellen fr�nr�knats statsbidragen. Skatteutj�mningsavgiften f�r 1990 utg�r med 69 �re f�r prim�rkommunerna och 46 �re f�r landslingen. 1 kompensation f�r slopandet av beskattningsr�llen av juridiska personer och slopandet av garanlibeskattningen av fasligheter erh�ller sektorn 1,8 miljarder kr. De specialdestinerade slalbidragen, som ber�knas till 50,4 miljarder kr. f�r 1990, �r kopplade lill vissa verksamheter inom kommunerna. Av bidragen till prim�rkommunema g�r h�lften till skolutbildningen, ca 20% till bamomsorgen och ca 10% till �ldreomsorgen och �vrig social omsorg. De speciella bidragen utvecklas i stort sett i takt med verksamheten i fr�ga. I �r f�r kommunerna en kraftig h�jning av statsbidragen till bamomsor�gen. Bidragen fr�n socialf�rs�kringssektorn utg�r till sjukv�rden och be�r�knas uppg� lill 14,3 miljarder kr. 1990.

De kommunala utgiftema best�r till 3/4 av konsumtion. F�rra �ret
ber�knas konsumtionen ha �kat med knappt 1,5% i volym, vilket var
mindre �n planerat. Den underliggande �kningstakten var dock h�gre,
eftersom omfattningen av beredskapsarbeten och ungdomslag minskade.
Denna neddragande effekt p� den kommunala konsumtionen v�ntas upp�
h�ra i �r. Del fortsatt strama arbetsmarknadsl�get och kommunemas
���������������������������������� 69


 


anstr�ngda finansiella situation v�ntas dock medf�ra all den kommunala��� Prop. 1989/90:100
konsumlions�kningen begr�nsas lill drygt 1,5% i �r.
�������������������������������� Bil. 1.1

De kommunala utgifterna f�r investeringar, som de redovisas i tabellen, drogs ned 1988 genom all f�rs�ljningen av fastigheter uppgick till drygt 4 miljarder kr. F�r 1989 och 1990 ber�knas dessa f�rs�ljningar till 2 miljar�der kr. per �r.

70


 


10 Kapitalmarknaden

10.1 Internationell r�nte- och valutautveckling

Under 1988 steg de internationella r�ntorna. R�nteutvecklingen under 1989 kan karakt�riseras som splittrad. Vid inledningen av 1989 fortsatte de amerikanska r�ntorna alt stiga, d� Federal R�serve f�ref�ll att vara oben�gen atl l�tta p� penningpolitiken. Under v�rvintern �ndrades f�rv�ntningsbilden. R�ntorna f�ll n�r en d�mpning av konjunkturen b�r�jade sk�njas. Under sommaren och h�sten har Federal R�serve tagit intryck av signalerna om en f�rsvagning av konjunkturen och penningpoli�tiken har l�ttats. Ambitionen har varit all f�ra en tillr�ckligt l�tt penning�politik f�r all inte �ventyra en rimlig tillv�xt av ekonomin samtidigt som m�let atl h�lla tillbaka inflationen kvarst�tt. Ur budgetsynpunkl �r det ocks� �nskv�rt med l�gre r�ntor. En recession med l�gre skatteint�kter och h�gre utgifter som f�ljd skulle omintetg�ra anstr�ngningarna alt f� ner budgetunderskottet.

Till skillnad fr�n F�renta staterna har den ekonomiska tillv�xten varit fortsatt h�g i Kontinentaleuropa och Japan. Detta har skapat oro f�r �kad inflation och centralbankerna har f�rt en stram penningpolitik med stigan�de marknadsr�ntor som f�ljd. Den v�sttyska centralbanken har lett r�nte�h�jningarna och bundesbank har i samband h�rmed genomf�rt inte mind�re �n fyra diskonloh�jningar p� sammanlagt 2,5 procentenheter under �ret. 1 Japan har diskontot h�jts flera g�nger, vilket �r de f�rsta h�jningar�na sedan 1980.

Sammantaget har s�lunda r�nteutvecklingen varit olikartad f�r de stora ekonomierna. Den tidigare stora amerikanska r�ntedifferensen, lill f�r�m�n f�r placeringar i dollar m�tt p� sexm�naders europlaceringar, har d�rigenom krympt mol yenplaceringar samtidigt som den har eliminerats hell och h�llet mol D-marks placeringar.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


Diagram 10:1� R�nteutvecklingen p� euromarknaden 6-m�nadersr�ntor

Procent


1985����������������� 1985

K�lla: Riksbanken.


1987


1988


1989


71


 


Efterfr�gan p� amerikanska dollar har trots detta h�llits uppe under st�rre delen av �ret. Under h�sten f�rsvagades emellertid dollarn, i synner�het mol D-marken. I mitten p� december noterades dollarn lill 1,75 DEM vilket �r ungef�r p� samma niv� som vid �rsskiftet 1988/89. Dollams f�rsvagning under h�sten f�rklaras dels av den negativa utvecklingen av den amerikanska r�ntemarginalen och dels p� atl centralbankerna har intervenerat p� valutamarknaderna. D�rtill kommer uppfattningen att anpassningen av de stora obalanserna i handeln har varit otillr�cklig och problemet med USA:s externa underskoll kvarst�r i huvudsak. D-markens styrka i �r j�mf�rt med den japanska yenen, �r bl. a. ell uttryck f�r atl den v�sttyska r�ntan sedan slutet p� 1988 �verstiger den japanska.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.1


10.2 R�ntor och valutafl�den i Sverige

Under slutet av 1988 och b�rjan av 1989 styrdes den svenska r�ntemark�naden av f�rv�ntningarna om valutaregleringens avskaffande. De l�ngre r�ntorna f�ll d� del antogs alt en avreglering skulle inneb�ra en anpassning till den l�gre internationella r�nteniv�n. I febmari sv�ngde investerarnas bed�mning till f�ljd av stigande internationella r�ntor och en �tstramning av den svenska penningpolitiken. Marknadsr�ntorna steg d�rmed till ca 11 % f�r obligationer med fem �rs l�plid och 11,7% f�r statsskuldv�xlar med sex m�naders l�plid. H�jningen av den allm�nna r�nteniv�n konfir�merades av riksbanken i samband med diskontoh�jningen med en pro�centenhet lill 9,5% i slutet av april. Under andra och tredje kvartalet k�nnetecknades penningmarknaden av sm� r�nter�relser. Under denna period noterades de korta r�ntorna h�gre �n de l�nga r�ntorna, d.v.s. avkaslningskurvan hade en negaliv lutning, vilket har varit ett inlematio�ndll fenomen under 1989.

Diagram 10:2 R�nteutvecklingen samt total dagsoms�ttning av statspapper. M�nads-genomsnitt

Procent


15


100


 


Statsobligationer,5-�r


80


 


10


Statsskuldv�xlar,6-m�n


60


40

Dagsoms�ttning,Mdr kr


O

19B7�������������������������� 1988

K�lla: Riksbanken.


- 20

llllimlii-iill ,

1989


72


 


Stigande r�ntor i omv�rlden, en fortsalt stram penningpolitik i kombi�nation med f�rnyad oro �ver inflationsutvecklingen och f�rsvagningen av den externa balansen medf�rde att r�ntoma steg p� nytt under oktober och november. Uppg�ngen var s�rskilt p�taglig f�r obligationsr�ntoma. Under loppet av tv� m�nader steg r�ntan p� en fem�rig statsobligation med ca 2 procentenheter. De korta och de l�nga r�ntorna kom d�mied �terigen p� ungef�r samma niv�. Som en anpassning lill de h�gre marknadsr�ntorna h�jde riksbanken i mitten p� december �nyo diskontot med en procenten-helriil 10,5%.

Den genomsnittliga dagsoms�llningen av statspapper p� penningmark�naden fortsatte all minska under 1989. Den sjunkande oms�ttningen beror dds p� att r�ntel�get har varit stabilt under en l�ng period i �r, dels p� statens minskade l�nebehov, som inneburit all statens andel av emissioner p� obligationsmarknaden fortsatt att minska under 1989 och dels p� den fr�n �rsskiftet 1988/89 inf�rda oms�ttningsskallen p� penningmarknaden.


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


Diagram 10:3 Valutafl�de och kursindex

Procent


15


127


 


10


Valutafl�de


 


5-


R�ntedifferens


Kursindex


-10

1987

K�lla: Riksbanken.


1988


1989


134


 


Den svenska r�ntedifferensen gentemot ullandel, m�tt p� placeringar med sex m�naders l�ptid har fortsatt att vara h�g under 1989. J�mf�rt med ell v�gt genomsnitt av de l�nders r�ntor vars valutor ing�r i valuta�korgen har r�nledifferensen pendlat mellan 1,5 � 2,5 procentenheter. No-terbart �r att marginalen har vidgats mol de amerikanska r�ntorna och krympt mol de japanska och v�steuropeiska r�ntorna. R�ntemarginalen har stimulerat lill ell fortsall betydande valutainfl�de. Fram lill millen p� december registrerades ett infl�de p� 22,5 miljarder kronor, vilket skall j�mf�ras med 16,1 miljarder kronor under 1988. Del stora infl�det, som var s�rskilt p�tagligt under sommaren och h�sten, f�rklaras bl. a. av utl�n�ningars k�p av svenska kronobligationer. Detta blev till�tet efler den I juli, n�r st�rte delen av valularegleringen logs bort. Under perioden juli -november k�pte utl�nningar svenska kronobligationer till ett v�rde av


73


 


32,5 miljarder kronor. Av detta belopp svarade direklemissioner i ullan-��� Prop. 1989/90:100 del, f�retr�desvis bostadsobligalioner i K�penhamn, f�r en tredjedel. Det��� Bil. l.l stora totala infl�det i �r f�rklaras ocks� av ell fortsatt stort intresse f�r kort utlandsuppl�ning f�r atl utnyttja den svenska r�ntemarginalen.

Svenskars k�p av utl�ndska aktier har medf�rt ell valutafl�de i motsatt riktning. Den delen av valutaregleringen, som tidigare hindrade svenskar fr�n att placera i aktier utomlands liberaliserades redan i januari i �r. Under perioden januari t.o. m. november netlok�pte svenskar utl�ndska aktier till ell v�rde av drygt 24 miljarder kronor.

Det stora intresset f�r placeringar i svenska kronpapper kan ocks� utl�sas av kronans st�llning. Kronan har fortsall all vara stark och index har under st�rre delen av �ret legal n�ra den �vre gr�nsen 130. I samband med turbulensen p� penningmarknaden under november f�rsvagades emellertid index lill 131,5.

De senaste �rens successiva l�ttnader i valutaregleringen har skapat en ny situation p� den svenska kapitalmarknaden. Svenska investerare, som tidigare i princip enbart placerat i svenska tillg�ngar, har numera m�jlig�het alt infoga utl�ndska tillg�ngar i sina f�rm�genhelsportf�ljer. Port-f�ljanpassningarna har redan gett utslag i form av betydande k�p av aktier och fastigheter under 1989. Avregleringen och den svenska kapitalmarkna�dens �kade internationella beroende kommer sannolikt all medf�ra fort�satta betydande portf�ljanpassningar hos b�de svenska och utl�ndska pla�cerare med resultatet all bmttofl�dena in och ul ur landet kommer all vara fortsall stora.

10.3 Utl�ningen

Tabell 10:1� Nettoutl�ning i svenska kronor

12-m�naders f�r�ndring Miljarder kr.

1988��������������������� 1989


94,5

47,5

71,1

89,6

8,2

-0,7

Banker

Bostadsinstitut

Finansbolag

Totalt________________________________________ 1733__________ 136,4

Anm: Uppgifter f�r 1989 g�ller t.o. m. november, utom f�r finansbolagen som g�ller t.o. m. oktober. K�lla: Riksbanken.

De senaste �rens kreditexpansion fortsatte under 1989 men i en l�ng�sammare takt �n tidigare.

Fr�n december 1988 1. o. m. november 1989 �kade nettoutl�ningen med
136 miljarder kronor j�mf�rt med 173 miljarder kronor f�r hel�ret 1988.
Bosladsinstitulens nettoutl�ning har dock fortsatt all accelerera under
1989. Finansbolagen och bankema har tappat marknadsandelar. Finans�
bolagen redovisar en minskad nettoutl�ning f�r perioden november 1988
l.o.m. oktober 1989. �kad konkurrens och inf�randel av kassakrav �r
���������������������������������� 74


 


bidragande orsaker till den negativa utvecklingen f�r finansbolagen. En Prop. 1989/90: 100 omfattande strukturomvandling �ger f�r n�rvarande mm inom branschen. Bil. I. I Utl�ningsexpansionen i kronor f�r bankerna f�refaller ha bromsats under 1989. Dessutom har de stigande marknadsr�ntorna under oktober och november f�rs�mrat r�ntenettot f�r bankerna. Sammantaget ber�knas den under senare �r goda vinstutvecklingen f�r bankerna ha brutits under 1989. I geng�ld har utl�ningen i utl�ndsk valuta fortsatt all �ka kraftigt eller med 104 miljarder kronor under den senaste 12-m�nadersperioden l.o.m. november 1989 j�mf�rt med 63,1 miljarder kronor f�r hel�ret 1988. N�rmare 40% eller 304 miljarder kronor av bankernas totala utl�ning p� 769 miljarder kronor �r i utl�ndsk valuta. Utl�ningen i utl�ndsk valuta ger s�mre marginaler f�r bankerna j�mf�rt med utl�ning i svenska kronor.

Kredilexpansionen lill hush�llen har avtagit m�rkbart efter den kraftiga �kningen under senare �r. Hush�llen f�refaller ha anpassat sina l�ne-slockar lill den nya mindre reglerade kreditmarknaden. Tili bilden h�r ocks� den svagare aktiemarknaden och en lugnare prisutveckling p� faslig�heter vilket minskar l�nebehoven.

 

Tabell 10:2 Nettoutl�ning till hush�ll

12-m�naders f�r�ndring Miljarder kr.

i svenska kronor

 

 

 

1987

1988

1989

Banker

Bostadsinstitut

Finansbolag

Totalt

37,6 24,5 13,7

75,7

54.3 33.6

7,5

95,3

14.3

45,7

-13,3

46,7

Anm: Uppgifter f�r 1989g�ller t.o. m. november, utom f�r finansbolagen som g�ller t.o.m. september. K�lla: Riksbanken

Stigande realr�ntor under 1989 i kombination med s�mre avdragsm�j-ligheter f�r r�ntekostnader i samband med skallereformen 1990 � 91 �r ytterligare faktorer som sannolikt redan har p�verkat och i �nnu h�gre grad kommer alt p�verka hush�llens ben�genhet att l�na.

10.4 Aktiemarknaden

Under 1989 har utvecklingen p� de intemationella aktieb�rserna varit
fortsatt positiv. Uppg�ngen av aktieindex p� de viktigaste aktieb�rserna,
New York, Tokyo, London och Frankfurt har varit c:a 25%. Aktiekurser�
na har gynnats av den ov�ntat h�ga aktiviteten i v�rldsekonomin. I synner�
het g�ller detta i Kontinenlaleuropa, d�r m�nga f�relag haft en rekordslor
ordering�ng och h�gt kapacitelsulnyltjande till f�ljd av den omfattande
investeringsaktiviteten inf�r EG:s fria marknad 1992. M�nga f�relag inom
EG har d�rf�r redovisat en myckel god vinstutveckling under �ret. I
samband med detta p�g�r en febril samarbels- och uppk�psaklivitel �ver
gr�nserna, vilket ytterligare h�jer aktiekursema. Inte minst har delta
m�rkts inom sektorn f�r finansiella tj�nster. �ven svenska f�retag deltar i
��������������������������� 75


 


h�g grad aktivt i denna process. Den amerikanska b�rsen har dragit f�rdel av de fallande marknadsr�ntoma.

Med en uppg�ng p� 51 % tillh�rde Stockholmsb�rsen en av de stora vinnarna p� den internationella aktiemarknaden under 1988. Fram till augusti 1989 fortsatte den positiva utvecklingen. Goda f�retagsvinster f�r 1988 i kombination med kraftiga ulddningsh�jningar bidrog lill uppg�ng�en. Optimismen f�rst�rktes av att n�ringslivet redovisade fortsatta vinst��kningar under de f�rsta m�naderna av 1989. Till och med augusti hade b�rsindex stigit med �ver 30%.

Diagram 10:4 Totalindex (VA) och totala oms�ttningen Stockholms Fondb�rs 1987 � 1989


Prop.1989/90:100 Bil. 1.1


Index


Totala oms�tt-


15


 


10

��� Ukimo resp. m�nad. 1972-12-29 = 100. ** Endast b�rsnoterade aktier.

Under h�sten har dock l�get f�r�ndras och b�rsindex har fallit med ca 10% under perioden september l.o.m. millen p� december. Bakom den senaste tidens negativa ulveckiing ligger en allm�n lugnare ulveckiing p� de intemationella b�rsema under h�sten samt s�mre utsikter f�r f�rela�gens framlida vinstutveckling. H�stens del�rsrapporter har varit svagare �n v�ntat och m�nga f�relag rapporterar om en stagnerande ordering�ng och f�rs�mrade vinstmarginaler. Kostnadema inom industrin stiger snab�bare �n ber�knat, bl. a. lill f�ljd av ov�nlat stor l�neglidning, samtidigt som f�relagen f�refaller ha sv�rt alt h�ja prisema. R�nleuppg�ngen p� penningmarknaden har ocks� missgynnat aktiemarknaden, s�tillvida all avkastningskraven p� aktieplaceringar har h�jts. Sammantaget steg b�rsv�rdet till 730 miljarder kronor vid mitten p� december j�mf�rt med 615 miljarder kronor vid �rsskiftet 1988/89. Kursutvecklingen p� Stock�holmsb�rsen under 1989 har d�rmed varit n�got s�mre �n p� flertalet av de internationella b�rsema.


76


 


Inneh�ll����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 1.1

1   Sammanfattning......................................................................................... ����� 2

2    Den internationella utvecklingen� ................................................................. ..... 9

 

2.1          Allm�n �versikt�� ......................................................................... ����� 9

2.2          L�nder�versikter�� ....................................................................... ����� 12

3�� Utrikeshandeln�� ......................................................................................... ����� 19

3.1          Exporten�� ...................................................................................... ����� 19

3.2          Importen� ...................................................................................... ���� 22

3.3          Bytesbalansen�� ........................................................................... ���� 24

4�� Industrin�� .................................................................................................. ���� 28

4.1          Produktion�� .................................................................................. ���� 28

4.2          L�nsamhet..................................................................................... ���� 30

5�� Arbetsmarknaden....................................................................................... ���� 33

5.1         Syssels�ttning.............................................................................. ���� 33

5.2         Utbudet av arbetskraft................................................................. ���� 36

5.3         Arbetsl�shet och arbetsmarknadspoliliska �lg�rder............... ���� 37

6�� L�ner och priser.......................................................................................... ���� 40

6.1          L�ner.............................................................................................. ���� 40

6.2          Konsumentpriser.......................................................................... ���� 42

7�� Hush�llens ekonomi och privat konsumtion� ................................................. ���� 45

7.1          Hush�llens disponibla inkomster�� ........................................... ���� 45

7.2          Privat konsumtion och sparande............................................... ���� 49

8�� Investeringar�� ............................................................................................ ���� 54

8.1          N�ringslivets investeringar........................................................ .... 54

8.2          Bosladsinvesleringar�� ................................................................ .... 57

8.3          Byggnadsverksamhet�� ............................................................... ���� 59

8.4          Lagerinvesteringar� ..................................................................... ����� 61

9�� Den offentliga verksamheten� ............................................................. ���� 63

9.1          Den offentliga sektorn och samh�llsekonomin....................... ���� 63

9.2          Statens finanser� .......................................................................... ���� 66

9.3          Socialf�rs�kringssektorns finanser�� ........................................ ���� 67

9.4          Kommunernas finanser�� ............................................................ .... 68

10 Kapitalmarknaden�� ....................................................................................... ����� 71

10.1          Inlernalionell r�nte- och valutautveckling............................... ..... 71

10.2          R�ntor och valutafl�de i Sverige............................................... ���� 72

10.3          Utl�ningen..................................................................................... ���� 74

10.4          Aktiemarknaden�� ........................................................................ ���� 75

77


 


Tabeller

1:1 Internationella f�mts�ttningar...................................................... ��������� 2

1:2 F�rs�rjningsbalans......................................................................... ......... 3

1:3 Bidrag lill BNP-tillv�xten��� ............................................................ ��������� 5

1:4 Bytesbalans .................................................................................... ��������� 6

1:5 Finansiellt sparande....................................................................... ......... 7

2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-l�nder������������� 9

2:2 Bytesbalanser i G3-l�nderna......................................................... ........ 10

2:3 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-l�nder.............. ......... 11

2:4 Arbetsl�shet i n�gra OECD-l�nder.............................................. ........ 12

3:1 Exportmarknadstillv�xt,�� relativa�� priser,�� marknadsandelar

och export av bearbetade varor�� ................................................ ........ 19

3:2 Export av varor................................................................................ ........ 22

3:3 Import av varor................................................................................ �������� 23

3:4 Bytesbalans� ................................................................................... �������� 27

4:1 Industriproduktion�� ....................................................................... �������� 28

4:2 BNP och industriproduktion 1950-1990....................................... ........ 30

4:3 R�rliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad

enhet saml bmllo�verskottsandd................................................. �������� 31

5:1 Arbetsmarknad�� ............................................................................. �������� 33

5:2 Produktion och syssels�ttning i timmar�� ................................... ........ 35

5:3 Relativa arbetskraftstal f�r olika �ldersgmpper.......................... ........ 36

5:4 Relativ arbetsl�shet i olika �ldrar................................................. ........ 38

5:5 Antal personer i arbetsmarknadspoliliska �lg�rder� ................. ........ 39

6:1 Timl�ner och arbetskraftskostnader............................................ ....... 40

6:2 Konsumentpriser............................................................................ ........ 44

7:1 Hush�llssektorns disponibla inkomster, konsumtion och spa�
rande ...............................................................................................
�������� 45

7:2 Inkomst�verf�ringar fr�n offentlig sektor lill hush�ll................ �������� 46

7:3 Realinkomsterna efler skall� .......................................................... �������� 48

8:1 Bruttoinvesteringar efler n�ringsgren�� ....................................... ........ 54

8:2 Bruttoinvesteringar i n�ringslivet................................................. �������� 56

8:3 Offentliga investeringar� ............................................................... ........ 57

8:4 Bostadsinvesteringar�� .................................................................. �������� 58

8:5 Byggnadsverksamhet�� .................................................................. ........ 61

8:6 Lagervolymf�r�ndringar�� ............................................................. ........ 62

9:1 Skattekvoten� .................................................................................. ........ 64

9:2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter�� .............................. ........ 65

9:3 Statens inkomster och utgifter�� ................................................... ........ 66

9:4 Socialf�rs�kringssektorns inkomster och ulgifler...................... ........ 68

9:5 Kommunernas inkomster och utgifter�� ....................................... �������� 69

10:1 Nettoutl�ning i svenska kronor�� ................................................. �������� 74

10:2 Nettoutl�ning till hush�ll i svenska kronor� ............................... �������� 75


Prop. 1989/90:100 Bil. l.l


78


 


Diagram���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1:1 BNP och produktivitetsutveckling� ............................................ ��������� 4

1:2 Handels- och bytesbalans............................................................ ......... 7

3:1 Marknadsandel och relativpris f�r Sveriges export av bearbe�
tade varor lill 14 OECD-l�nder�� .................................................. ......... 21

3:2 Nelloexport. Bidrag till till BNP-tillv�xt........................................ ........ 24

3:3 Svenska direklinvesleringar utomlands��� ................................... ........ 26

4:1 Industriproduktion�� ...................................................................... ........ 29

4:2 Industrins brutto�verskottsandelar............................................. ........ 32

5:1 Arbetsl�shet�� ................................................................................. ........ 37

6:1 Nominell liml�n inom industrin�� .................................................. ........ 42

6:2 Konsumentpriser............................................................................ ........ 43

7:1 Reall�n per timme f�re och efler skall�� ....................................... ........ 48

7:2 Inkomst- och konsumtionslillv�xl med bidrag fr�n s�llan�
k�psvaror�� .....................................................................................
........ 49

7:3 Hush�llens nettosparkvot............................................................. ........ 50

7:4 Hush�llens f�rv�ntningar om den egna ekonomin 12 m�na�
der fram�t - t. o. m. oktober 1989.................................................
......... 51

7:5 Hush�llens bmttosparkvol inklusive varaktiga varor................ �������� 52

8:1 N�ringslivels investeringar, procent av BNP............................. �������� 55

8:2 N�ringslivets investeringar, miljarder kr., 1985 �rs priser ...... 56
8:3 Antal outhyrda l�genheter respektive antal p�b�rjade l�gen�
heter .......................................................................................................
........ 58

8:4 Bostadsinvesteringar�� .................................................................. ........ 59

8:5 Lagervolumf�r�ndringar�� ............................................................. ........ 62

9:1 Den offentliga sekloms andel av BNP�� ...................................... ........ 63

10:1 R�nteutvecklingen p� euromarknaden 6-m�nadersr�nlor�� ..������������ 71
10:2 R�nteutvecklingen samt total dagsoms�ttning av statspapper.

M�nadsgenomsnitl�� .................................................................... ........ 72

10:3 Valutafl�de och kursindex� .......................................................... ........ 73

10:4 Totalindex (VA) och totala oms�ttningen Stockholms Fond�
b�rs 1987- 1989�� ...........................................................................
........ 76

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 79


 


 


 


Bilaga 1.2

Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberkning


 


 


 


Regeringen������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Finansdepartementet��������������������������������������������������������������������� Bil. 1.2

Riksrevisionsverkets inkomstber�kning f�r budget�ret 1990/91.

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instmktion skall RRV vaije �r till rege�ringen l�mna en ber�kning av statsbudgetens inkomster f�r det kommande budget�ret, avsedd som underlag f�r inkomstber�kning i budgetproposi�tionen.

RRV redovisar i denna skrivelse f�rslag till ber�kning av statsbudgetens inkomster f�r budget�ret 1990/91. Ber�kningama har gjorts f�r varje inkomsttitel f�r sig. I anslutning till ber�kningama har bed�mningar gjorts �ven av det v�ntade utfallet f�r budget�ret 1989/90. Underlag f�r ber�k�ningama har bl. a. h�mtats fr�n ber�rda myndigheter. F�r ber�kningama av inkomstskatterna har dessutom uppgifter fr�n RRVs taxeringsstalistis-ka unders�kning och aktiebolagsenk�t utnyttjats.

H�r presenteras en sammanfattning av ber�kningsresultaten. I den av RRV utgivna publikationen Inkomstber�kningen h�sten 1989 redovisas f�mts�ttningar, antaganden och ber�kningsresultat f�r de olika inkomsl�litlama. F�r att underl�tta en j�mf�relse med prognosema i den prelimi�n�ra nationalbudgelen presenteras i bilaga ber�kningsresultaten kalender��rsvis f�r �ren 1989, 1990 och 1991.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren f�r budget�ret 1989/90 kan an�v�ndas som komplement till RRVs inkomstber�kning. Inkomstliggaren inneh�ller utf�rliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka best�mmelser som g�ller f�r dem.

�verdirekt�r Ame Gadd har beslutat i detta �rende i n�rvaro av direk�t�r Gert J�nsson, revisionsdirekt�r Georg Danielsson, avdelningsdirekt�r Matts Karlson, byr�direkt�r G�ran Isberg, byr�direkt�r Margareta N�jd, f�rste revisor Mats �berg och f�redragande, byr�direkt�r Birgitta Arons�son.

Stockholm den 15 december 1989

P� riksrevisionsverkets v�gnar

Ame Gadd

Birgitta Aronsson

I��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 1.2


I. Sammanfattning�������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 1.2 F�ruts�ttningar

RRVs f�rslag till ber�kning av statsbudgetens inkomster under budget�ret 1990/91 och den nu gjorda prognosen av inkomstema under budget�ret 1989/90 har utf�rts under sedvanligt antagande om of�r�ndrad ekonomisk politik. F�r�ndringar av ekonomiskpolilisk karakt�r har beaktats i de fall del f�religger beslut av statsmaktema eller f�rslag d�rom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda f�re den 23 november 1989. Till gmnd f�r ber�kningen ligger f�ljande propositioner:

-      1989/90:32 om totalisatorskatt

-      1989/90:50 om inkomstskatten f�r �r 1990, m. m.

F�mtom dessa f�mts�ttningar �r bed�mningen av konjunktumtveckling�en betydelsefull f�r ber�kningen av statsbudgetens inkomster. Den bed�m�ning av det ekonomiska l�get som presenterades i konjunkturinstitutets h�strapport 1989 har utgjort det huvudsakliga underlaget f�r antagandena om den samh�llsekonomiska utvecklingen. RRV har ocks� haft kontakter med finansdepartementet under det d�r p�g�ende arbetet med den preli�min�ra nationalbudgelen f�r �r 1990. P� gmndval h�rav har RRV valt att utg� fr�n f�ljande antaganden f�r ber�kningama:

 

 

1989

1990

1991

Utbetald l�nesumma'

11,3

8,4

4,9

Konsumentprisindex, �rsmedeltal'

6,5

8,0

4,4

Privat konsumtion, volym'

1,2

1,3

1,2

Privat konsumtion, pris'

7,5

9,2

5,7

Basbelopp, kr.

27900

29 700

31300

Bostadsl�ner�nta, procent

11,45

12,0

12,0

Statens avkastningsr�nta, procent

11,25

11,25

11,25

' Procentuell f�r�ndring fr�n f�reg�ende �r

En av RRV genomf�rd enk�tunders�kning till n�ra 4000 svenska aktie�bolag, sparbanker och f�rs�kringsbolag ligger �ven till gmnd f�r ber�k�ningen av juridiska personers skatter. I denna enk�t har det bl. a. fram�kommit att skatleunderiaget f�r juridiska personer ber�knas �ka med ca 8% mellan �ren 1988 och 1989.

En specifikation av RRVs ber�kningar av statsbudgetens inkomster under budget�ren 1989/90 och 1990/91 framg�r av tabell 3.

Statsbudgetens totala inkomster budget�ren 1989/90 och 1990/91

Enligt de nu redovisade ber�kningama uppg�r statsbudgetens inkomster budget�ret 1989/90 till 410899 milj. kr. Dd �r 43 191 milj. kr. dier 11,7% mer �n utfallet f�r budget�ret 1988/89.


 


STATSBUDGETENS INKOMSTER�������������������������������������������������� PrOp.� 1989/90: 100

Budgetret 1990/91�������������������������������������������������������������������������������������������� dji�� .�

Fysiska personers
vriga inkomster����������������������������������������������� inkomstskatt

18 3S%

Juridiska personers inkomstskatt

Skall p varor

ocli tjnster exkl.

mervrdeskalt

17.46%

28.64% Mervrrieskall

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas statsbudgetens inkomster till 404980 milj.kr. Minskningen i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 blir 5 919 milj.kr. vilket motsvarar 1,4% i minskningsstakl.

Utveckling av inkomsterna

De ber�knade f�r�ndringarna av inkomstema p� statsbudgeten p� 43 191 milj. kr. resp. 5919 milj. kr. mellan resp. budget�r har delats upp i tabell 1 p� n�gra av de intressantaste inkomsllitlama.

Tabell 1. F�r�ndringar mellan budget�ren 1988/89-1989/90 och 1989/90-1990/91

(milj.kr.)

 

Inkomstgrupp/

1988/89 till

1989/90 till

Inkomsttitel

1989/90

1990/91

1111

Fysiska personers inkomstskatt

-1-11881

-15129

1121

Juridiska personers inkomstskatt

-h� 5439

-� 3 789

1131

Of�rdelbara inkomstskatter

-���� 778

0

1211

Folkpensionsavgift

■+■� 1368

-� 3904

1221

Sjukf�rs�kringsavgift,netto

-1-���� 270

- 2881

1231

Barnomsorgsavgift

-1-�� 1411

-h���� 674

1251

�vriga socialavgifter, netto

- 2094

-�� 1536

1411

Merv�rdeskatt

-hll 763

-1-17600

1421

Bensinskatt

-1-�� 1484

-H�� 1500

1428

Energiskatt

+� 3 523

-�� 1040

1462

Kilometerskatt

-h�� 1032

+���� 100

2000

Inkomster av statens verksamhet

+� 3771

+��� 393

3000

Inkomster av f�rs�ld egendom

-1-���� 926

-� 1109

4000

�terbetalning av l�n

-���� 589

-H�� 1 125

5000

Kalkylm�ssiga inkomster

+ �����83

-1-�������� 1

 

�vrigt, netto

+ 3701

+ 2076

 

Summa f�r�ndringar

-1-43191

- 5919

Hur inkomsterna p� statsbudgeten utvecklas i f�rh�llande till tidigare budget�r framg�r av nedanst�ende diagram


 


STATSBUDGETENS INKOMSTUTVECKLING Utveckling mellan ren


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Procent

83/84����� 84/85���� 85/86���� 86/87���� 87/88����� 88/89���� 89/90����� 90/91

Budgetr

K�lla RRV

Av diagrammet framg�r att utvecklingen av inkomstema under budget��ren 1988/89 och 1989/90 �r relativt h�g. De h�ga utvecklingstalen f�r budget�ren 1983/84-1984/85 f�rklaras till en viss dd av att en rad olika oml�ggningar fick positiva eng�ngseffekler som gynnade inkomstutveck�lingen under dessa budget�r. Budget�ret 1990/91 �r utvecklingen negativ bl. a. beroende p� den f�reslagna skattereformen.

Skattereformen, prop 1989/90:50 , p�verkar ett flertal av de st�rre inkomsllitlama p� statsbudgeten. Nedan redog�rs f�r det huvudsakliga inneh�llet i propositionen.

Vad avser den statliga skatteskalan inneb�r f�rslaget att gmndbdoppet s�nks fr�n 5 till 3 % f�r beskattningsbara inkomster upp till 75 000 kr. samt fr�n 17till 10%f�riiikomster �ver 75000 kr. Skattesatserna f�r till�ggsbe�loppet kvarst�r of�r�ndrade. H�gsta marginalskattesatsen blir 65 % vid en kommunalskattesats om 30 kr. Som en f�ljd av de nya taxeringsv�rdena' f�r sm�hus som skall g�lla fr. o. m. �r 1990 och som ett led i skaltereformen f�resl�s att beskattningen av en- och tv�familjsfastigheter �ndras. Detta sker genom alt den nuvarande progressiva int�ktsschablonen �ndras till att bli proportionell. Denna s�tts till 1,5% av hela taxeringsv�rdet.

Skattepliktsgr�nsen f�r uttag av f�rm�genhetsskatt f�r fysisk person m. fl. h�js fr�n 400000 kr. till 800000 kr. Justeringar g�rs i f�rm�genhets�skatteskalan i �vrigt. F�r att finansiera den f�reslagna statsskattes�nkning�en f�resl�s en rad �tg�rder som samtidigt inneb�r en anpassning till det nya skattesystemet. V�rdet av bilf�rm�n h�js fr�n 22 till 30% av nybilspri�set f�r bil som inte �r �ldre �n tre �r och fr�n 18 till 25% f�r �ldre bilar. Vissa sk�rpningar sker i fr�ga om f�rm�nsbeskattningen av anst�lldas f�rv�rv av s. k. personalkonvertibler. Beskattningen av statliga och kom-


 


munala traktamentsers�ttningar vid tj�nsteresa som inte �r f�renad med��� Prop. 1989/90:100 �vernattning samt resekostnadsers�ttningama �ndras s� alt dessa blir skal-��� Bil. 1.2 leplikliga. Samtidigt slopas avdragsr�tlen f�r �kade levnadskostnader vid endagsf�rr�ttningar. Avdrag f�r kostnad f�r egen bil i tj�nsten f�resl�s f� g�ras med ett schablonbelopp om 11 kr. per mil oavsett k�rstr�cka.

Underlaget vid ber�kning av den statliga fastighetsskatlen f�r hyreshu�senheter f�resl�s h�jt fr�n 55 till 65% av taxeringsv�rdet. P� kapitalbe�skattningens omr�de f�resl�s f�ljande �tg�rder. Den skattepliktiga andelen av reavinst p� �ldre aktier m.m. h�js fr�n 40 till 50%. Samtidigt h�js avdragsr�tten f�r reaf�rluster i samma m�n. Avdraget f�r pensionsf�rs�k�ringspremie reduceras �r 1990 till 75% av premiebeloppet.

Energiomr�det, med undantag f�r flygfotogen och flygbensin, merv�rde�skattebel�ggs den 1 mars 1990. F�r v�rme producerad i fj�rrv�rmeverk tas ingen merv�rdeskatt ul under �r 1990. Punktskallen p� elkraft s�nks generellt med 2 �re per kilowattimme. H�mt�ver s�nks beskattningen av elkraft i vissa kommuner med ytterligare 5 �re per kilowattimme. Skatten p� oblyad bensin h�js den 1 januari 1990 med 34 �re per liter och p� blyad bensin med 38 �re per liter. D�mt�ver inf�rs merv�rdeskatt p� bensin fr.o.m. den I mars 1990. En h�jning av kilometerskatlen f�r personbilar g�rs den 1 mars 1990.

Merv�rdeskatten f�resl�s utvidgad till att omfatta tillhandah�llande av vatten samt tj�nster avseende avloppsrening och soph�mtning. De s�rskil�da reduceringsreglema f�r serverings- och hotelltj�nster slopas.

Best�mmelserna om f�rs�ljningsskatt p� motorfordon f�resl�s �ndrade s� att skattepliktsgr�nsen f�r lastbilar med sk�pkarosseri och bussar h�js fr�n 3 000 kg till 3 500 kg tolalvikt. Viktgr�nsen 3 500 kg f�resl�s till�mpad �ven avseende r�tten till avdrag f�r merv�rdeskatt vid anskaflfning av fordon och d� det g�ller skrotningspremie och skrotningsavgifl enligt bilskrotningslagstiftningen.

P� f�retagsbeskattningsomr�del f�resl�s �ndrade regler i huvudsak re�dan vid 1990 �rs taxering (inkomst�ret 1989). En s�nkning av bolagsskat�ten f�resl�s fr�n nuvarande 52 till 40%. Parallellt med detta slopas r�tten till avdrag f�r avs�ttning till allm�n investeringsfond samtidigt som ut�rymmet f�r lagemedskrivning begr�nsas fr�n 50 till 40%. Den s�rskilda avdragsr�tlen f�r avskrivning p� skeppskontrakl m. m. f�resl�s avskaflFad. Detsamma g�ller r�tlen lill prim�ravdrag p� byggnader. Betr�ffande det tillf�lliga obligatoriska sparandet f�resl�s dels alt sparbdopp f�r 1989 som understiger 300 kr. skall �terbetalas i juni 1990, dels att f�r 1990 skall personer, vars sparbdopp understiger 1000 kr., undantas fr�n sparskyldig�heten.

De nya best�mmelsema, utom vissa av reglerna p� energi- och v�gtrafik�omr�det och f�retagsskatteomr�det samt artistbeskaltningen, f�resl�s g�l�la fr.o.m. den 1 januari 1990.

I del f�ljande redog�rs f�r de st�rre f�r�ndringarna i de ber�knade inkomstema mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90 resp. 1989/90 och 1990/91.

ti�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 1.2


Fysiska personers inkomstskatt���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Fysiska personers inkomstskatt ber�knas �ka med 11 881 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Inkomstema �kar med drygt 13% och utgiftema ber�knas �ka med knappt 13 %. �kningen av inkomstema beror fr�mst p� h�gre inbetalningar av prelimin�r A-skatt. Denna �kning beror i sin lur dels p� en h�gre utbetald l�nesumma mellan �ren. �kningen av utgiftema f�rklaras lill st�rsta delen av h�gre kommunalskatleutbetalning-ar.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas titeln Fysiska personers inkomstskat�ter till 70374 milj. kr., vilket �r en minskning med 15129 milj. kr. Inkomstema p� titeln �kar med 3,0%, medan utgiftema �kar med 10,8%. Den l�gre �kningstakten f�r inkomsterna beror framf�r allt p� den f�re�slagna s�nkningen av den statliga inkomstskatten f�r 1990. Den h�gre �kningslakten f�r utgifterna beror fr�mst p� �kningen av kommunalskat-leulbetalningama. Dessa baseras p� de h�gre ulvecklingslaklema f�r utbe�tald l�nesumma tv� �r tidigare.

I ber�kningama har h�nsyn lagils lill prop. 1989/90:50 om inkomstskat�ten f�r inkomst�ret 1990. Den h�gsta marginalskallesalsen s�nks fr�n 72 % till 65% vid en kommunal utdebitering p� 30 kr. Skalles�nkningen g�ller enbart gmndbdoppet och p�verkar inte till�ggsbeloppet.

Beskattningsbar������������������������������������������ 1989������������������������ 1990

inkomst������������������������������������������������������ Skatt vid���������������� Skatt vid

nedre gr�ns������������ nedre gr�ns

0-75000������������������������������������������������� lOOkr-l-� 5%��������� 100 kr+� 3%

75000-������������������������������������������������������� 3850kr-l-17%������� 2350kr+10%

RRV har ber�knat effekten av skatteskalans f�r�ndring till 28,4 miljar�der kr. f�r inkomst�ret 1990.

F�r inkomst�ret 1990 r�knar RRV med h�jning av den kommunala utdebiteringen med 32 �re.

Juridiska personers inkomstskatt

Nettot p� titeln Juridiska personers inkomstskatt ber�knas �ka med 5 439 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Inkomsterna ber�knas �ka med 7860 milj. kr. och utgiftema ber�knas �ka med 2420 milj. kr. �kningen av inkomstema beror fr�mst p� h�gre inbetalningar av de preli�min�rt debiterade B-skatlema som �r en f�ljd av att den slutliga skallen �r 1989 �kar markant j�mf�rt med �r 1988. �kningen av den slutliga skatten beror till st�rsta delen p� tidigard�ggningen av skattereformen f�r juridis�ka personer samt den tillf�lliga vinstskatlen f�r inkomst�ret 1989. Utgif�terna �kar beroende p� atl omf�ringama och utbetalningama fr�n titeln �kar. Budget�ret 1989/90 omf�rs 1988 �rs skaller och avgifter, bl.a. fastig�hetsskatten, som ber�knas till 3277 milj. kr. Vidare utbetalas vinstdd�ningsskatlen vilken ber�knas lill 6043 milj.kr. Budget�ret 1989/90 ber�k�nas titeln Juridiska personers inkomstskatt till 31430 milj. kr.


 


Mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas titeln p� Juridiska Prop. 1989/90:100 personers inkomstskatt minska med 3 789 milj. kr. Inkomstema minskar Bil. 1.2 med 3 755 milj. kr. Minskningen beror fr�mst p� att del statliga inkomst�skatteunderlaget 1990 ber�knas bli l�gre, till f�ljd av alt de f�reslagna basbreddningama i f�retagsbeskattningen detta �r inte fullt ut kan kom�pensera den s�nkta inkomstskatlesatsen, j�mf�rt med �r 1989. Delta sammanlaget medf�r atl den slutliga skallen ber�knas minska med 8,9% mellan �ren 1989 och 1990. Prelimin�rskatten 1990/91 ber�knas minska med 3137 milj.kr. Fyllnadsinbetalningama 1991 ber�knas minska med 636 milj.kr. Utgiftema p� titeln ber�knas f�r�ndras marginellt mellan budget�ren.

Budget�ret 1990/91 ber�knas titeln Juridiska personers inkomstskatt till 27641 milj.kr.

Lagstadgade socialavgifter

Inkomstema fr�n de lagstadgade socialavgiftema ber�knas �ka med 1,1 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Budget�ret 1989/90 ber�knas inkomstema fr�n lagstadgade socialavgifter till 53407 milj.kr.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas inkomstema fr�n de lagstadgade so�cialavgiftema lill 45945 milj. kr.

Orsaken till alt inkomsterna minskar mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 �r fr�mst �kade utgifter f�r sjukf�rs�kringen, �kade utbetalningar fr�n arbetsskadefonden samt s�nkningen av folkpensionsavgiften med 2 procentenheter (motsvarande h�jning av ATP-avgiften sker med 2 pro-centenheter.denna p�verkar dock ej statsbudgetens saldo).

Avgiftsuttaget f�r de lagstadgade socialavgifterna kommer all �ka med 1,5 procentenheter mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �kningen h�nf�r sig till Arbelsmilj�avgiften som inf�rdes 1 september 1989. Int�k�tema p�verkar inte statsbudgetens saldo d� dessa f�rs till ett konto p� riksg�ldskontoret.

Skattereformen 1990 leder till en breddad bas f�r uttag av socialavgifter p� ca 1 procent. Den breddade basen ger en budgetf�rst�rkning f�r budget��ret 1989/90 p� ca 0,4 miljarder kr. och f�r budget�ret 1990/91 p� ca 1,1 miljard kr.

Under budget�ret 1989/90 kommer kommunema att f� tillbaka en del avgifter avseende �ren 1984-88 som betalats f�r mycket (p.g.a. arbets�givarinlr�det f�r l�rare). Denna �terbetalning minskar socialavgiftema med ca 1,2 miljarder kr. f�r budget�ret 1989/90.

Skatt p� egendom

Fastighetsskatten f�r budget�ret 1989/90 ber�knas till 6,0 miljarder kr., vilket �r en �kning med drygt 200 milj. kr. j�mf�rt med budget�ret 1988/89. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas skatten lill 6,1 miljarder kr. �kningen beror fr�mst p� volymf�r�ndringar och nya taxeringsv�rden p� befintliga fastigheter.


 


Skall p� varor och tj�nster������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Inkomsten av merv�rdeskalt, som netto �r den st�rsta inkomsttiteln p������������ "�� "

statsbudgeten, uppgick till 86 637 milj. kr. budget�ret 1988/89. F�r budget��ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas nu inkomstema lill 98 400milj. kr. resp. 116000milj. kr. Inkomsl�kningama beror bl.a. p� f�rslaget till breddning av merv�rdeskatteunderlaget enl. prop. 1989/90:50. D�r f�re�sl�s bl.a all merv�rdeskalt skall las ut p� energi fr. o. m. den 1 mars 1990. Fr�n den 1 januari 1990 f�resl�s merv�rdeskatt p� tillhandah�llande av vatten samt tj�nster avseende avloppsrening och soph�mtning. Vidare f�resl�s att full merv�rdeskatt tas ut p� hotell- och restaurangtj�nster. Antagandet om utvecklingen av privat konsumtion som ocks� p�verkar beskattningsunderiaget. Som tidigare har n�mnts antar RRV atl den priva�ta konsumtionen i l�pande priser �kar med 7,5% �r 1989, 9,2% �r 1990 och med 5,7% �r 1991.

Inkomsterna av bensinskatt ber�knas �ka med 1 484 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �kningen f�rklaras till st�rsta delen av en f�reslagen skatteh�jning som f�resl�s tr�da i kraft den 1 januari 1990. Bensinf�rbmkningen ber�knas ocks� �ka mellan budget�ren. Mellan bud�get�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema �ka med 1 500 milj. kr. Denna �kning beror ocks� p� den f�reslagna skatteh�jningen (prop. 1989/90:50) saml en ber�knad �kad bensinf�rbmkning. Inkomstema p� titeln Bensinskatt ber�knas till 17200 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90 och till 18700 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Inkomstema av energiskalt uppgick lill 13 737 milj. kr. budget�ret 1988/89. F�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema till 17260 milj. kr. resp. 16220 milj. kr. Inkomstema ber�knas �ka med 3 523 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Denna �kning beror p� skatteh�jningen den 1 juni 1989 p� elkraft med 2 �re per kWh. Mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas inkomstema minska med 1040 milj. kr. vilket beror p� en f�reslagen skattes�nkning p� elkraft med 2 �re per kWh fr. o. m. den 1 mars 1990 (prop. 1989/90:50).

�vriga inkomster

Inkomstgmppen inkomster av statens verksamhet ber�knas �ka med 3,8 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90 samt �ka med 0,4 miljarder kr. mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91.

Inkomstema fr�n �verskott av statens fastighetsf�rvaltning ber�knas �ka med 1,4 miljarder kr. mdlan budget�ren 1988/89 och 1989/90. �k�ningen beror p� att n�got �verskott inte inlevererades 1988/89. Budget�ret 1989/90 ber�knas �verskottet f�r budget�ren 1987/88 och 1988/89 inleve�reras.

R�nteinkomstema ber�knas �ka med 0,7 miljarder kr. mellan budget��ren 1988/89 och 1989/90. �kningen av r�nteinkomstema kan till stor del f�rklaras av �kade int�kter fr�n r�nteinkomster p� statens vattenfallsverks statsl�n samt r�ntor p� s�rskilda r�kningar i riksbanken.

Inkomstema fr�n offenlligr�ttsliga avgifter ber�knas �ka med 1,4 mil-���������������������������������


 


jard kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90 samt med 1,5 miljarder��� Prop. 1989/90:100 kr. mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91. �kningama avser fr�mst��� Bil. 1.2 inkomster fr�n skatteutj�mningsavgifter.

Inkomstgmppen �terbetalningar av l�n ber�knas minska med 589 milj. kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90. Differensen kan till stor dd h�nf�ras till minskade �terbetalningar av n�ringsl�n. Mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas �terbetalningama �ka med 1,1 miljard kr. �kningen f�rklaras till st�rsta dden av �terbetalningar p� l�n f�r bostads�byggande och �terbetalningar av studiemedel.

Inom inkomstgmppen kalkylm�ssiga inkomster ber�knas avskrivningar och amorteringar minska med 0,6 miljarder kr. mellan budget�ren 1988/89 och 1989/90.

K�nslighetskalkyl

Storleken p� f�r�ndringar f�r den totalt utbetalda l�nesumman och den privata konsumtionen har en avg�rande betydelse f�r ber�kningsresulta�ten f�r flera inkomsttitlar. RRV har d�rf�r ulf�rt en lenlativ k�nslighets-kalkyl f�r vissa inkomsttitlar.

Om utvecklingen av privat konsumtion och l�ner f�r�ndras med en procentenhet �n vad som nu ligger som antagande f�r �ren 1990 och 1991 kommer inkomstema p� statsbudgeten alt utvecklas som i nedanst�ende tabl� (miljarder kr.).

Statsbudgeten����������������� 1989/90������������������������� 1990/91

Prognos������������������������ Prognos

Summa inkomster�������������� �1,7���������������������������� �6,5

Inkomsterna kommer enligt denna k�nslighetskalkyl att uppg� till 412,6 miljarder kr. f�r budget�ret 1989/90 och 411,5 miljarder kr. f�r budget�ret 1990/91 om utvecklingen �kar. Till viss del �terspeglar dessa f�r�ndrings�tal alt endast en halv�rseffekt uppkommer f�r budget�ret 1989/90 och att ett niv�lyft intr�ffar som blir utg�ngspunkt f�r budget�ret 1990/91.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

P� de flesta inkomsttitlar p� statsbudgeten redovisas endast inkomster. P� ett mindre antal titlar, men med betydande belopp, redovisas �ven utgif�ter. F�r dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp p� statsbudgetens inkomstsida. I tabell 2 g�rs en samman�st�llning av bmllobeloppen budget�ren 1988/89, 1989/90 och 1990/91. I RRVs prognosarbete ing�r att bed�ma utvecklingen av bmllobeloppen f�r s�v�l inkomster som utgifter. En n�rmare redovisning av dessa belopp fmns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 2 framg�r att bmlloinkomstema f�r budget�ret 1990/91 ber�k�nas uppg� lill 941,7 miljarder kr. vilket �r mer �n dubbelt s� mycket som inkomstema netto p� statsbudgeten. Utgiftema p� inkomsllitlama ber�k�nas till 536,7 miljarder kr. f�r samma budget�r.


 


Den st�rsta differensen mellan bmlto- och nettoredovisningen finns p� Prop. 1989/90:1(X) inkomsttypen 1000 Skaller. Inkomstema p� huvudgmppen 1 100 best�r Bil. 1.2 till st�rsta delen av prdimin�rskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utg�rs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och �verskjutande skatt. F�r huvudgmpp 1 100 ber�knas bmttoinkomster-na �ka med 1,5% mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91. Mellan samma budget�r �kar bmtloutgiftema med 10,2%. Till f�ljd av att utgiftema under huvudgmppen 1 100 �kar snabbare �n inkomstema, minskar nettot p� inkomsthuvudgmppen med 15,8%.

Inkomstema p� huvudgmppen 1200 besl�r i huvudsak av arbetsgivar�avgifter. I bmttosammanst�llningen ing�r s�v�l ATP-avgifler som de �vri�ga arbetsgivaravgifter som �verf�rs lill fonderade medel utanf�r statsbud�geten. Utgiftema utg�rs av utbetalningar till ATP-syslemet och lill olika fonderingar utanf�r statsbudgeten. Vidare utbetalas sjukf�rs�kringsavgif�temas andel av sjukf�rs�kringens kostnader. Bmlloinkomstema f�r huvudgmppen 1 200 ber�knas �ka med 3,7% mellan budget�ren 1989/90 och 1990/91, medan bmtloutgiflema ber�knas �ka med 9,3% mellan samma budget�r.

Bmlloinkomstema p� huvudgmppen I 400 ber�knas till 260,2 miljarder kr. f�r budget�ret 1990/91 och bmttoutgiftema till 73,5 miljarder kr. f�r samma �r. Bmttoutgifterna utg�r �terbetalningar av merv�rdeskatt. Bml�loinkomstema �kar med 9,4% mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91 medan utgiftema ber�knas �ka med 5,3% under samma period.

Omf�ringar mellan huvudgmppema 1200 och 5 200 av de stattiga ar�betsgivaravgifterna liksom omf�ringar mellan huvudgmppema 1100, 1 200 och 1 300 av egenavgifter, f�rm�genhetsskatter etc. �r exkluderade i tabell 2.

10


 


o�� ao o�� >

00��� 00

 

 

in

oo

 

vo

o

 

un

o

"

< 

 

s

ITi

os

 

a

TT

3s

oo

OO

oo

(N

< 

(

V)

 

 

m

"

2;

vo

CO

0

oo

oo

00

■*

oo

m

m

 

o

 

r

 


 

vo p-CN O

m oo o

oo

00

0\

Ov

r-

m

 

5

� ���o

o o o

ov

O r-

�� 1

vo rr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


 


 

>n

m

 

8

in

?;

00

 

00

 


vo���� ov 00���� f*

OO���� VA

��� rr, v,


���� Ov


oo

.H

rn

r

m

OO

H

oo

-

o

OO

OO

m

 

o

a-'

 

m

i


fN���� V)

CTv���� 00

��� rr,

T


 


5

o

oo

g

O in

 

r-~

o


 


 

 

oo

<5

■so r-

ON

TT

oo

 

o

a\

(N O

 

t

 

 

(N

o

m

m

(N

1

 

O

r-

r-

M

ON

i

 

rn

 

rsi

 

-

"O

 

 

 

 

0\

2

u o

3

in

rn

in (N

(N

Ov

tn

2

r--

O

m 00

r--

TT

 

r--

O

_M

n

(N

N

(U

r-

r

O

00

m

u.

m

m

 

(N

 

o

:cd

 

 

 

 

0

Ul

O

r-

On oo

TT

'T

O

t!)

 

o

O OV

m

OS

 

E

O

r-

vo

fs r-

a\

H

in

oo

■o

oo

r-

*s

 

 

rn

 

 

 

o

c

(N

 

 

 

 

00

 


 


ca <=

oo��� ;

.-�������� OO

w����������� >

C3����� cd

.-.���������� v,

(/3��� C

�� .S

O���� (/,

o�� c

fN���� o

���� D.

��������� 4-1

O���������

ea

O

O

o

a a

- e

Vi��� 0)

P 5


 

 

t

C

 

OJ

(U

 

 

 

"S

c

 

&

:nj

{/)

 

'.

> t3

tij M.

E ">.E �o

;.E

c/3� > .= �� to�� 00��� > ��� > i� ��<

o o oo 2 E
oooo ca 3
r����� rr,������ rr tn������ >�����������������


E

o


11


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

Tabell 3 Sammanst�llning av ber�kningsresultatet f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 (tkr.)


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91���������� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall
����������� Statsbudget�� Prognos������� Prognos��������� Belopp������� Procent


 

1000 Skatter:

323894661

332938201

362894801

356566701

- 6328100

-� 1,74

1100 Skatt p� inkomst:

103486495

103193200

119849000

100867900

-18981100

-15,84

1110 FysLska personers in-

 

 

 

 

 

 

komstskatt:

73621500

74528000

85503000

70374000

-15129000

-17,69

1111� Fysiska personers in-

 

 

 

 

 

 

komstskatt

73621500

74528000

85 503000

70374000

-15129000

-17,69

1120 Juridiska personers in-

 

 

 

 

 

 

komstskatt:

25 990976

25550000

31430000

27641000

-� 3 789000

-12.06

1121 Juridiska personers in-

 

 

 

 

 

 

komstskatt

25 990976

25 550000

31430000

27641000

-� 3789000

-12,06

1130 Oj�rdelbara inkomst-

 

 

 

 

 

 

skatter:

1878 715

1100000

1100000

1100000

0

0.00

1131 Of�rdelbara inkomst-

 

 

 

 

 

 

skatter

1878715

1 100000

1 100000

1 100000

0

0,00

1140 �vriga inkomstskatter:

1995304

2015 200

1816000

1752900

63100

- 3.47

1141� Kupongskatt

206621

260000

260000

270000

10000

3,85

1142 Utskiftningsskatt och

 

 

 

 

 

 

ers�ttningsskatt

78951

40000

3 500

10000

6 500

185,71

1143 Bevillningsavgift

3935

5000

5000

5000

0

0,00

1144 Lotterivinstskatt

1 705 797

1710200

1547 500

1467900

-������ 79600

-� 5,14

1200 Lagstadgade socialav-

 

 

 

 

 

 

gifter

52349139

48226000

53407000

45945000

- 7462000

-13,97

1211� Folkpensionsavgift

47454959

46915000

48 823000

44919000

-� 3904000

- 8,00

1221 Sjukf�rs�kringsavgift,

 

 

 

 

 

 

netto

-� 5 751845

-� 5 844000

-� 5482000

-� 8 363000

-� 2881000

52,55

1231 Bamomsorgsavgift

11053511

11766000

12465000

13139000

674000

5,41

1241� Vuxenulbildningsavgift

.��� 1308066

1388000

1 480000

1555 000

75000

5,07

1251 �vriga socialavgifter.

 

 

 

 

 

 

netto

-� 3887174

-� 7994000

-� 5 981000

-� 7517000

-�� 1536000

25,68

1271� Inkomster av arbetsgi-

 

 

 

 

 

 

varavgifter till arbetar-

 

 

 

 

 

 

skyddsverket och ar-

 

 

 

 

 

 

betsmilj�institutets

 

 

 

 

 

 

verksamhet

156047

161000

175000

183000

8000

4,57

1281 Allm�n l�neavgift

2015575

1 834000

1927000

2029000

102000

5,29

1300 Skatt p� egendom:

19384964

19233000

21664000

23046000

1382000

6,38

1310 Skan p� fast egendom:

6150495

5 950000

6408500

6490000

81500

1.27

1311� Skogsv�rdsavgifter

377663

400000

431000

440000

9000

2,09

1312 Fastighetsskatt

5 772832

5 550000

5977 500

6050000

72 500

1,21

1320 F�rm�genhetsskatt:

2233417

2473000

3230500

3641000

410500

12.71

1321 Fysiska personers f�r-

 

 

 

 

 

 

m�genhetsskatt

2183214

2423000

3166000

3 571000

405000

12,79

1322 Juridiska personers f�r-

 

 

 

 

 

 

m�genhetsskatt

50203

50000

64500

70000

5 500

8,53

1330 Arvsskau och g�voskatt:

1106 940

1410000

1175 000

1240000

65 000

5.53

1331� Arvsskatt

849178

1 150000

900000

950000

50000

5,56

1332 G�voskaU

257762

260000

275000

290000

15000

5,45

1340 �vrig skatt p� egendom:

9894112

9400000

10850000

11675 000

825000

7,60

1341� St�mpelskatt

5054634

4625000

5450000

5975000

525000

9,63

1342 Skatt p� v�rdepapper

4839478

4 775000

5400000

5 700000

300000

5,56

12


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91

Utfall����������� Statsbudget�� Prognos������� Prognos


F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp
������� Procent


 


1343 Tillf�llig f�rm�gens�skatt fbr livf�rs�k�ringsbolag, underst�ds�f�reningar och pen�sionsstiftelser

1400 Skatt p� varor och tj�ns�ter:

1410Allm�nna Jors�d
ningsskatter:

1411Merv�rdeskatt
1420.

1430SkaU p� specifika varor:

1421       Bensinskatt

1422       S�rskilda varuskatter

1423       F�rs�ljningsskatt p� motorfordon

1424       Tobaksskatt

1425       Skatt p� spritdrycker

1426       Skatt p� vin

1427       Skatt p� malt-och l�ske�drycker

1428       Energiskatt

1429       S�rskild avgift p� svavelhaltigt br�nsle

1431S�rskild skatt f�r olje�
produkter m.m.

1432Kassettskatt

1433       Skatt p� videobandspe�lare

1434       Skatt p� viss elektrisk kraft

1435       S�rskild skatt mot f�rsuming

 

1440       �verskon vid J�rs�ljning av varor med statsmono�pol:

1441       AB Vin- & Spritcentra�len inlevererade �ver�skott

1442       Systembolaget AB:s inlevererade �verskott

7-50 Skatt p� tj�nster:

1451       Reseskatt

1452       Skatt p� annonser och reklam

1453       Totalisatorskatt

1454       Skatt p� spel

 

1460       Skatt p� v�gtrafik:

1461       Fordonsskatt

1462       Kilometerskatt

 

1470       Skatt p� import:

1471       Tullmedel

 

1480       �vriga skatter p� varor och tj�nster:

1481       �vriga skatter p� varor och tj�nster


 

0

0

0

0

0

0,00

48674063

162286001

167974801

186707801

18733000

11,15

86636895 86636895

92500000 92 500000

98400000 98400000

116000000 116000000

17600000 17600000

17,89 17,89

50809158

15715753

1048 246

56 976001

16100000

1097000

56 706801

17 200000

1 103000

57376801

18 700000

I 154000

670000

1 500000

51000

1,18 8,72 4,62

2178 782 4872285 5946731 2 506636

2198000 5400000 6050000 2 520000

2283000 5 100000 6050000 2600000

2297000 5 100000 6050000 2630000

14000 0 0

30000

0,61 0,00 0,00 1,15

2128330 13736961

2165000 18480000

2250000 17260000

2280000 16220000

30000 -�� 1040000

1,33 - 6,03

1

1

1

1

0

0,00

1231 114 168 909

1454000 181000

1303000 189000

1430000 200000

127000 11000

9,75 5,82

215183

235000

236800

251800

15000

6,33

991433

1010000

1036000

962000

-������ 74000

-� 7,14

68794

86000

96000

102000

6000

6,25

260000

260000

268 793

270000

O������ 0.00

100000

100000

93280

0,00

130000

 

175513

140000

160000

160000

0

0,00

1997165

2030000

2078000

2191000

113000

5.44

421083

438000

435000

444000

9000

2,07

928490

952000

1 OOOOOO

1092000

92000

9,20

543801

565000

565000

575000

10000

1,77

103791

75000

78000

80000

2000

2,56

6082638

7150000

7250000

7435000

185000

2.55

3815097

3950000

3950000

4035000

85000

2,15

2267541

3200000

3 300000

3400000

100000

3,03

2867818

3100000

3035000

3300000

265000

8,73

2867818

3 100000

3035000

3300000

265000

8,73

11596

260000

245000

145000 -

100000

-40,82

11596

60000

45000

45000

0

0,00


13


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91���������� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall
����������� Statsbudget�� Prognos������� Prognos�������� Belopp������� Procent


 


1482 Tillf�llig regional inve�steringsavgift


200000


200000


100000� -���� 100000� -50,00


 

2000 Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

verksamhet

33832419

36881470

37603071

37996300

393229

1,05

2100 R�reUe�verskott:

10479283

10804861

10811764

11808175

996411

9,22

2110 Aff�rsverkens inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade �verskon:

1516 722

1949490

2037252

2541940

504688

24,77

2111 Postverkets inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade �verskott

47518

48290

46750

46240� -

510

-� 1,09

2112 Televerkets inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade �verskott

203 500

206800

199702

198000� -

1702

- 0,85

2113 Statens j�rnv�gars inle-

 

 

 

 

 

 

vererade �verskott

0

0

0

0

0

0,00

2114 Luftfartsverkets inle-

 

 

 

 

 

 

vererade �verskott

196722

286000

325000

345000

20000

6,15

2115 Aff�rsverket FFV:s inle-

 

 

 

 

 

 

vererade �verskott

45406

90000

115 500

97200� -

18 300

-15,84

2116 Statens vattenfallsverks

 

 

 

 

 

 

inlevererade utdelning

763 100

500000

500000

750000

250000

50,00

2117 Dom�nverkets inleve-

 

 

 

 

 

 

rerade �verskott

190126

186000

219000

192000� -

27000

-12,33

2118 Sj�fartsverkets inleve-

 

 

 

 

 

 

rerade �verskott

70350

49000

47900

46900� -

1000

- 2,09

2119 Statens vattenfallsverks

 

 

 

 

 

 

inleverans av mot-

 

 

 

 

 

 

svarighet till statlig skaU

0

583400

583400

866600

283200

48,54

2120 �vriga myndigheters in-

 

 

 

 

 

 

levererade �verskott:

129971

144000

144 760

145235

475

0.33

2121 V�gverkets inlevererade

 

 

 

 

 

 

�verskott

49438

43000

44000

0 -

44000-

-100,00

2122 Sj�fartsverkets inleve-

 

 

 

 

 

 

rerade �verskott

0

0

0

0

0

0,00

2123 Inlevererat �verskott av

 

 

 

 

 

 

uthyrning av

 

 

 

 

 

 

ADB-utrustning

80533

101000

100760

145235

44475

44,14

2124 Inlevererat �verskott av

 

 

 

 

 

 

riksg�ldskontorets

 

 

 

 

 

 

garantiverksamhet

0

0

0

0

0

0,00

2130 Riksbankens inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade �verskott:

6600000

6300000

6200000

6600000

400000

6.45

2131 Riksbankens inlevere-

 

 

 

 

 

 

rade �verskott

6600000

6300000

6200000

6600000

400000

6,45

2150 �verskon fr�n spel verk-

 

 

 

 

 

 

samhet:

2232590

2411371

2429752

2521000

91248

3,76

2151 Tipsmedel

1282010

1434300

1 376000

1457000

81000

5,89

2152 Lotterimedel

950580

977071

1053 752

1064000

10248

0,97


O

2200 �verskott av statens fas�tighets�f�rvaltning:

2210  �verskott av fastighets-Jorvalting:

2211       �verskott av kriminal�v�rdsstyrelsens fastighetsf�rvaltning


O������� 1501330������� 1446894������� 690827� -��� 756067� -52,25

0.������ 1501330������ 1446894��������� 690827 -���� 756067 -52,25

O

O

O

O������ 0,00


14


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91

Utfall����������� Statsbudget��� Prognos������� Prognos


F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp
��������� Procent


 


2214        �verskott av bygg�nadsstyrelsens verksam�het

2215        �verskott av gene�raltullstyrelsens fastighetsf�rvahning

2300 R�nteinkomster:

2310.

2320�� R�ntor p� n�ringsl�n
2311� R�ntor p� lokalise�
ringsl�n

2313        R�nteinkomster p� sta�tens avdikningsl�n

2314        R�nteinkomster p� l�n till fiskerin�ringen

 

2316        R�nteinkomster p� vat�tenkraftsl�n

2317        R�nteinkomster p� luft�fartsl�n

2318        R�nteinkomster p� sta�tens l�n till den mindre skeppsfarten

2319        R�nteinkomster p� kraftledningsl�n

 

2321        R�nteinkomster p� skogsv�gl�n

2322        R�ntor p� �vriga n�ringsl�n. Kammarkollegiet

2323        R�ntor p� �vriga n�ringsl�n. Lantbruksstyrelsen

2324        R�ntor p� televerkets statsl�n

2325        R�ntor p� postverkets statsl�n

2326        R�ntor p� aff�rverkets FFV:s statsl�n

2327        R�ntor p� statens vat�tenfallsverks statsl�n

 

2330  R�ntor p� bostadsl�n:

2331        R�nteinkomster p� egnahemsl�n

2332        R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsbyggande

2333        R�nteinkomster p� l�n f�r bostadsf�rs�ijning f�r mindre bemedlade bamrika familjer

2334        R�ntor p� �vriga bo�stadsl�n. Bostadsstyrelsen

 

2340        R�ntor p� studiel�n:

2341        R�nteinkomster p� sta�tens l�n f�r universitets�studier och garantil�n f�r studerande


 

0

1 501330

1446894

690827� -

756067

-52,25

0

0

 

 

 

 

4661724

14337506

15313015

14023829� -

1289186

- 8,42

1668508

3000056

3030070

2859632 -

170438

- 5.62

166304

130000

130000

120000� -

10000

- 7,69

89

160

60

40� -

20

-33,33

7975

8920

8960

9038

78

0,87

143

159

159

148� -

11

-� 6,92

28

19

19

10� -

9

-47,37

8474

7000

7000

6000 -

1000

-14,29

0

0

0

0

0

0,00

5

36

35

35

0

0,00

226985

123000

210907

203063� -

7844

-� 3,72

2479

2630

2480

2 530

50

2,02

261567

261600

250436

250436

0

0,00

48 293

48290

46240

46240

0

0,00

14545

23200

36660

16 540� -

20120

-54,88

931621 8480931

2 395042 6900680

2337114 6951180

2205 552� -6851180 -

131562 100 000

-����� 5,63

-����� 1,44

0

0

0

0

0

0,00

8477948

6900000

6950000

6850000� -

100000

-�� 1,44

180

180

248

180

O������ 0,00

 

2 735 25270

500 15110

1000 22180

1000 20670 -

0 1510 -

0,00 -� 6,81

186

110

180

170� -

10� -

-� 5,56 15


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91��������� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall
����������� Statsbudget�� Prognos������� Prognos��������� Belopp������� Procent


2342 R�nteinkomster p� all�
m�na studiel�n
������������������������ 25084����������� 15000���������� 22000����������� 20500� -���������� 1500� - 6,82

2350  R�ntor p� energi�sparl�n-��������� 136808�������� 340000��������� 340000��������� 340000������������������� O������ 0,00

2351        R�ntor p� energisparl�n��������� 136808���������� 340000��������� 340000��������� 340000������������������� O����� �0,00

2360�� R�ntor p� medel avsatta

till pensioner:���������������������������� 6823������������ 5000������������� 7000������������ 6000 -����������� 1000 -14,29

2361�� R�ntor p� medel avsatta

till folkpensionering������������������ 6823������������� 5000������������� 7000������������� 6000� -���������� 1000� -14,29

534761��� 613123��� 78362� 14,65 4427824������ 3333224� - 1094600 -24.72

713625�� 600000 3629759������ 3476660

2370  R�ntor p� beredskaps�lagring:713625�������� 600000��������� 534761��������� 613123����������� 78362���� 14.65

2371        R�ntor p� beredskaps�lagring och f�rr�dsan�l�ggningar

2380. ..

2390�vriga r�nteinkomster:
2381 R�nteinkomster p� l�n

O������� O�� 0,00 200 -��� 200 -50,00

O 400

O 100

15000

160

O 400

O 100

15000

124

4 940

121 125

15 846

124

till personal inom utri�kesf�rvaltning m. m.

0,00 0,00

O 100

15000

124

O������ 0,00

2383        R�nteinkomster p� sta�tens bos�ttningsl�n

2384        R�nteinkomster p� l�n f�r kommunala mark�f�rv�rv

2385        R�nteinkomster p� l�n f�r studentk�rlokaler

2386        R�nteinkomster p� l�n f�r allm�nna samlings�lokaler

O������ 0,00

2389 R�nteinkomster p� l�n f�r inventarier i vissa specialbost�der

100

300

10000

-11,11 - 2,91 -12,50

800 10000 70000

900 10300 80000

924

12 786

104 985

1000 15000 80000

2391        R�nteinkomster p� markf�rv�rv f�r jord�brukets rationalisering

2392        R�ntor p� intressemedel

2046814������� 1800000������ 2800000������� 1600000� -�� 1200000� -42,86

2393        �vriga r�nteinkomster

2394        R�ntor p� s�rskilda r�k�ningar i riksbanken

2395        R�nteinkomster p� det av byggnadsstyrelsen

f�rvaltade kapitalet������������� 1447090������ 1565000������ 1521000������ 1637000����������� 116000������ 7,63

2400 Aktieutdelning:������������������������� 704867��������� 640010��������� 709114��������� 712584������������ 3470������ 0,49

2410  Inkomster av statens ak�tier:��� 704867�������� 640010��������� 709114��������� 712584������������ 3470������ 0,49

2411  Inkomster av statens ak�tier��� 704867�������� 640010��������� 709114��������� 712 584������������� 3470������ 0,49

5733866������� 7045639������ 7118025������ 8608072������� 1490047����� 20,93

2500 Offentligr�ttsliga avgif�ter:

2511� Expeditionsavgifter��������������� 580934��������� 548145��������� 632494��������� 643016������������� 10522������� 1,66

2517 Trafiks�kerhetsavgift����������������� 59451������������������ O������������������ O������������������ O������������������ O������ 0,00
2522 Avgifter f�r granskning

av filmer och videogram������������� 5234������������� 4700������������� 4 700������������� 5000���������������� 300������� 6,38


16


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91

Utfall����������� Statsbudget , Prognos������� Prognos


F�r�ndring
1989/90-1990/91
Belopp
������� Procent


 


2523 Avgifter f�r s�rskild pr�vning och fyllnads�pr�vning inom skolv�sendet

2527        Avgifter f�r statskon�troll av krigsmaterieltill�verkning

2528        Avgifter vid bergsstaten

2529        Avgifter vid patent- och registreringsv�sendet

 

2531        Avgifter f�r registrering i f�renings m. fl. register

2532        Uts�kningsavgifter

2533        Avgifter vid statens planverk

, 2534 Vissa avgifter f�r regist�rering av k�rkort och motorfordon

2535        Avgifter f�r statliga ga�rantier

2536        Lotteriavgifter

2537        Milj�skyddsavgift

2538        Milj�avgift p� bek�mp�ningsmedel och han�delsg�dsel

2539        T�ktavgift

 

2541        Avgifter vid tullverket

2542        Patientavgifter vid tandl�karutbildningen

2543        Skatteutj�mningsavgift

2544        Avgifter i �renden om lokala kabels�ndningar

2545        N�rradioavgifter

2546        Avgifter vid registrering av fritidsb�tar

2547        Avgifter f�r statens te-len�mnds verksamhet

2600 F�rs�ljningsinkomster:

2611        Inkomster vid kriminal�v�rden

2612        Inkomster vid statens r�ttskemiska laboratori�um

2619 Inkomster vid riksanti�kvarie�mbetet

2624        Inkomster av uppb�rd av felparkeringsavgifter

2625        Utf�rs�ljning av be�redskapslager

2626        Inkomster vid banver�ket

2700 B�ter m.m.:

2711        Restavgifter

2712        B�tesmedel

2713        Vattenf�roreningsavgift


20

1520

1520

1,32

1526

1540

 

232 2811

1 2470

1 2330

1 2130 -

0 200 -

0,00 - 8,58

35 786

21795

7 540

7205 -

335 -

-� 4,44

30768 01383

33 700 106600

32822 106590

34377 106590

1555 0

4,74 0,00

0,00

154447

J69000

177000

185025

8025������ 4,53

 

139118

2195

19270

17525

3 500

135100

129168

2105

22150

123188 -

2100 -

18 550 -

5980

5

3600

- 4,63

- 0,24
-16,25

166 375

15 988

106377

176500

12600

105000

174100

15600

117610

174100 16600 118400 ■

0

1000

790

0,00 6,41 0,67

7249 4282900

6200 5665000

6600 5 653000

5 100 -7 126000

1500 1473000

-22,73 26,06

10852 3 837

16412 3400

16 574 3900

22334 4095

5 760 195

34,75 5,00

7133

12750

8 500

9000

500

5,88

0

3721

3721

3721

0

0,00

1416294

1554100

1236289

1176289 -

60000

- 4,85

167255

170000

175000

2,94

5000

165000

 

10860

10400

10885

1088S

0

0,00

300

300

300

300

0

0,00

75087

82 300

90104

90104

0

0,00

768 292

506 100

180000

140000 -

40000

-22,22

394500

790000

785000

760000 -

25000

- 3,18

575 363

567024

697970

706524

8554

1,23

322921

252415

27

318423

248600

1

427 869 270100

1

436423

270100

1

8 554 0 0

2,00 0,00 0,00


17


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89���������� 1989/90���������� 1989/90���������� 1990/91���������� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall
����������� Statsbudget ��Prognos������� Prognos��������� Belopp������� Procent


2800 �vriga inkomster av sta�tens verksamhet:

2811 �vriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av f�rs�ld egendom:

3100 Inkomster av f�rs�lda byggnader och maski�ner:

3110 AJf�rsverkens inkomster av jors�lda fastigheter och maskiner

3113 Statens j�mv�gars in�komster av f�rs�lda fastigheter och maskiner

3115        Aff�rsverket FFV:s in�komster av f�rs�lda fas�tigheter och maskiner

3116        Statens vattenfallsverks inkomster av f�rs�lda fastigheter och maskiner

 

3120        Stadiga myndigheters inkomster av f�rs�lda byggnader och maski�ner:

3121        Kriminalv�rdsstyrel�sens inkomster av f�rs�lda byggnader och maskiner

3122        V�gverkets inkomster av f�rs�lda byggnader

261022��������� 431000��������� 270000��������� 270000������������������� O������ 0,00

261022��������� 431000��������� 270000��������� 270000������������������� O������ 0,00

209244����������� 31150������� 1135400����������� 26300 -� 1109100� -97,68

5774

O O O O

5 774

216

4650

O O O

o

4650 300

4900

O O

o o

4900 300

3300� -���������� 1600� -32,65

0

0

0.00

0

0

0,00

0

0

0,00

0

0

0,00

w -

1600

-32,65

)0

0

0,00

0� -

1600-

-100,00

0

0

0,00

3000�������������� �����O������ 0,00

1000� -�������� 2500����� -71,43

1000 -������� 2 500������ -71,43

22000� -� 1105000����� -98,05

3300

 

och maskiner

2 304

1850

1600

3124 Statskontorets inkoms-

 

 

 

ter av f�rs�lda datorer

 

 

 

m.m.

0

0

0

3125 Byggnadsstyrelsens in-

 

 

 

komster av f�rs�lda

 

 

 

byggnader

3254

2 500

3000

3200 �vriga inkomster av

 

 

 

markf�rs�ljning:

17695

1000

3500

3211 �vriga inkomster av

 

 

 

markf�rs�ljning

17695

1000

3 500

3300 �vriga inkomster av f�r-

 

 

 

s�ld egendom:

185775

25500

1127000


3311        Inkomster av statens gruvegendom

3312        �vriga inkomster av f�rs�ld egendom

4000 �terbetalning av l�n:

4100 �terbetalning av n�ringsl�n:


21000

22000

O������ 0,00

22000

22070

O� -�� 1 105000-100,00

4500������� 1105000

163 705 6770959������ 6098565������ 6182340������ 7307154������� 1124814�� ���18,19

2243628��������� 295222��������� 316922��������� 287354 -������ 29568� - 9,33


18


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel


1988/89�������� 1989/90�������� 1989/90�������� 1990/91������� F�r�ndring

1989/90-1990/91
Utfall
������������ Statsbudget�� Prognos������� Prognos������� Belopp������� Procent


 


4110  �terbetalning av indu�stril�n:

4111  �terbetalning av loka�liseringsl�n

4120 �terbetalning av jord�bruksl�n:

4122  �terbetalning av statens avdikningsl�n

4123  �terbetalning av l�n till fiskerin�ringen

 

4130  �terbetalning av �vriga n�ringsl�n:

4131  �terbetalning av vatten�kraftsl�n

4132  �terbetalning av luft�fartsl�n

4133  �terbetalning av statens l�n till den mindre skeppsfarten

4134  �terbetalning av kraft�ledningsl�n

4135  �terbetalning av skogs�v�gl�n

4136  �terbetalning av �vriga n�ringsl�n. Kammarkollegiet

4137  �terbetalning av �vriga n�ringsl�n. Lantbruksstyrelsen

4138  �terbetalning av tidiga�re infriade statliga garantier

4200 �terbetalning av bo�stadsl�n m. m.:

4211  �terbetalning av l�n till egnahem

4212  �terbetalning av l�n f�r bostadsbyggande

4213  �terbetalning av l�n f�r bostadsf�rs�rjningen f�r mindre bemedlade bamrika familjer

4214  �terbetalning av �vriga bostadsl�n, Bostdsstyrelsen

4300 �terbetalning av studie�l�n:

4311  �terbetalning av statens l�n f�r universitets�studier

4312  �terbetalning av all�m�nna studiel�n

4313  �terbetalning av studie�medel


 

442921

120000

120000

IIOOOO -

10000

- 8.33

442921

120000

120000

IIOOOO -

10000

-� 8,33

26 744

35450

37653

38 771

1118

2.97

144

350

15

5 -

10

-66,67

26600

35100

37638

38766

1128

3,00

1773963

139 772

159269

138583 -

20686

-12.99

187

265

265

276

11

4,15

188

197

197

0 -

197-

-100,00

33955

15000

25000

20000 -

5000

-20,00

0

0

0

0

0

0,00

17

67

57

57

0

0,00

148170

121000

IIOOOO

105000 -

5000

- 4,55

1750

1924

1500

1750

O������ 0,00

1589 522������������ 1743����������� 22000���������� 11500�� -������ 10500��� -47,73

2622174�������� 3501300������� 3501300������ 4501300������ 1000000���� 28,56

14������������������ O������������������� O������������������ O������������������ O������ 0,00

2620443������� 3 500000������ 3 500000������ 4500000������ 1000000���� 28,57

264

800

800

800

O������ 0,00

1453����� 500����� 500����� 500������ O� 0,00 1719632�� 1859150�� 1919160�� 2080650��� 161490�� 8,41

223

150

8616

9000

1710793

1 850000

160����� 150 -���� 10 - 6,25

7000���� 5 500 -�� 1500 -21,43

1912000�� 2075000��� 163000�� 8,53


19


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2


Inkomsttitel

4400 �terbetalning av energi�sparl�n:'

4411 �terbetalning av energi�sparl�n

4500 �terbetalning av �vriga l�n:

4511 �terbetalning av l�n till personal inom utrikes�f�rvaltningen m. m.

4513        �terbetalning av l�n f�r kommunala markf�r�v�rv

4514  �terbetalning av l�n f�r studentk�rlokaler

4515        �terbetalning av l�n f�r allm�nna samlingslo�kaler

4516  �terbetalning av utgiv�na startl�n och bidrag

4517        �terbetalning fr�n Por�tugalfonden

4519 �terbetalning av statens bos�ttningsl�n

4521� �terbetalning av l�n f�r inventarier i vissa spe�cialbost�der

4525        �terbetalning av l�n f�r svenska FN-styrkor

4526        �terbetalning av �vriga l�n

5000 Kalkylm�ssiga inkoms�ter:

5100 Avskrivningar och amor�teringar:

5110 Affiirsverkens avskriv�ningar och amortering�ar:

5113 Statens j�rnv�gars av�skrivningar

5115        Aff�rsverket FFV.s amorteringar

5116        Statens vattenfallsverks amorteringar

 

5120  Avskrivningar p� fastig�heter:

5121       Avskrivningar p� fastig�heter

 

5130        Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131        Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkost-riader

 

5140  �vriga avskrivningar

5141        V�gverkets avskrivning-


1989/90

1988/89

1989/90

1990/91

F�r�ndring
1989/90-1990/91
Utfall
����������� Statsbudget�� Prognos������� Prognos��������� Belopp��������� Procent

11928��������� 300000��������� 300000��������� 300000������������������� O������ 0,00

11928���������� 300000��������� 300000��������� 300000������������������ O������ 0,00

173597��������� 142893��������� 144958��������� 137850� -������� 7108� - 4,90

8-100,00

48

468

237

7 739 13212 23922

3202

422 72278 52069

3000116

1680495

528000 128000 O 400000 471854 471854 150837

8

O 150

6000

11500

O

1300

O

O 150

6000 15000 20000

1000

1000 59 743 40000

0,00 0,00

O -

O 150

6000

10000

O

700

O� 0,00 1500 -13,04

600 -46,15

1 000 1000 75000 75000 50000��� 45000

O� 0,00

O� 0,00

5000 -10,00

3083477 2046298

1085000

O

50000

1035000

393000

393000

130000

2643349�� 3082967 2166984�� 2233788

510�� 0,02

187490 - 8,39

785000 O 50000 735000 331500 331500 122000

835000 O 100000 735000 366000 366000 135000

250000���� 29.94

O�� 0,00

50000 -50,00

300000� 40,82

27000������ 7.38

27000�� 7,38

5 000 - 3.70

135000

897 788

526587

150837 529804

243950

130000 438298

122000 928484

565512

5000 - 3,70 459490 -51.18

O -� 526 587 400,00


20


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.2

 

Inkomsttitel

1988/89 Utfall

1989/90 Statsbudget

1989/90 Prognos

1990/91 Prognos

F�r�ndring 1989/90-1990/91 Belopp������� Procent

5143��� Avskrivningar p� ADB-
utrustning

5144��� Avskrivningar p�
f�rr�dsanl�ggningar
f�r civiU totalf�rsvar

237989 47865

311500 51472

317 740 53461

393265 45033

75 525 8428

23,77 -15,76

5200 Stadiga pensionsav�gifter, netto:

1270442

419000

800000

988000

188000

23,50

5211 Statliga pensionsav�gifter, netto

1 270442

419000

800000

988000

188000

23,50

5300 Statliga avgifter:

49179

57365

49179

49179

0

0,00

5311 Avgifter f�r f�retagsh�l�sov�rd

49179

57 365

49179

49179

0

0,00

Summa inkomster

367707399

378592735

410898579

404979932

- 5918647

-� 1,44


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


21


 


 


 


Bilaga 1.3

Vissa tabeller

r�rande den statsfinansiella

utvecklingen m.m.


 


 


 


Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3


5

>r,

(N

(N

 

0 rn

o o

VO

m

tn�� fs

1�� o

t-��� Ov


fN��� Ov

Ifl���� vo

m���� vo

fN��� vO

fn���� fn

fn���� fn

 

vO��� vo vo���� OV

ri�� C3V

fn�� fn�� m

o�� -a-

ov��� ���� fN

>n

■q-��

�2

Ov

90 90

c

fN

o\

t ��

rr, ov

fn

ve

0

r-

S

1

Ov 1

fl iri

ao

v-,

0

vD

 

3;

0

VO

5

 

VO

I�� I

fn���� Ov������� t

ao�� -v���� >r

-��� l����� u-i

Ul��� Wl����� if-l

 

t-

fn vo

Ov VO fS

fn v, vo

00 m

fN

 

?

00

 

r

I�� I

■*��� ���� vo

o����� fN���� TT

■t���� fS���� O

� 5� ?

vo�� rn�����

fn�� oe�����

fs��� 00����� 00

vo� 90����� oo

fn��� fn������ fn

 

vo

■v

1

fn

1

in

s

s

 

so

4-

fS

�S5 2:

r~�� fn�� m

�� fn�� fn


 

 

 

Ov

 

(

Ov

 

t

00

Ov

fvl

as

fN

00

V,

W

r-

0

 

vo

Ov

1

m

 

ao

 

fS

m

-H

1

 

 

 

 

 

TT

fN

fN

fn

fn

vo

00

■*

fn

T

*

00

0

t

tn

t

.4

ao

VO

rr.

C3V

 

vO

 

fs

fN

1

1

t-

ao

 

vn

 

so

fn

rn

u-,

tn

fS

fS

0

-*

Ov

in

>n

t

 

Ov

V)

 

I

 

tn

 

N

fN

+

1

in

vo

00

v

ov

t-

0

in

00

■*

9

■t

0

Ov

fS

fS

vo

 

Ov

fn

ao

fn

 

 

"

fN

+

1

��

fn

TT

ao

vo

TT

00

vo

(

VO

fn

t

fN

vo

OV

=5

 

ao

 

VI

 

 

fn

H

"

fN

1

1

fn����� fs�������� t-

N����� Ov�������� -

������� fN������� Tt

(N��� 1�������

-���� fn������ 00

 

0

in

u->

vo

■*

vo

0

0

30

fn

ao

vo

 

rt

00

 

e

0

m

v-.

 

.-

 

N

~

-h

1

TT

SS

 

VO

v

fn

in

rn

CN

r

ov

vo

m

■*

1-

fn

t

vo

 

m

Ov

Ov

m

 

 


2�

ov X)�� c

-Z=2

t/3 JD


 

ao

 

vo

8

*n

8

ao

vo

fn

g

0

00

Ov

0

 

 

 

0

1

-1-

0

ao

 

+

8 v,

ve

 

00

v

 

 

1

1

0 t-

CN

vo

 

in

 

 

-1-

1

0

m

fv|

 

ve

I�� I

t�� o ���-

�� ao ve

I���� I

VO��� ve�� fN

Ov��� fn���� m

m���� ��� fN

o����� Ov��� r-

ve��� fN��� Ov

fN���� fn


 


I

Ov VC


vo��� o

fn���� Ov

M��� v,

Ov��� ov

fS���� fS


 

1

i-~

ao

ov

m

rn

r-

fN

ao

Ov

VO

fN

r-

fn

ao

>a-

 

0

+�� 1


in���� in����� -et

ve�� vo���

����� fN���� Ov

��� ������ CN

fS��� Ov���� 00

fS��� fN


m�� o

m��� r~

-(-���� I


 


i!


o a

�o�� M

I �

I�� ���� .�=��� o

l5 r�i


.t; "O

73�� CO ����� �� ������ o

3��


T.�������������������� o

a 009- .2

: u .D .g . : .0 .fc 9-

� 12-2 "�� 1,

3 <trs


1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.3


Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3


1����� '- m m�������� o������ oo

O����� IfNtN���������� ������ m fN

t������ oooo���������� 'O��� o*"

t�������������� ������������������ Os���������� OOCTnOO

**����


m \o " ' rt rt ~-*� m fN f TT - r-i

vo oo (N " O f* oo 00 Os vo Tj- n Tf


 


��� ONrsirs������� 0\��������� i o

I/)��� tlt����������������� vo������

w����� ooTt������������� "o����������� r-c\oo

f������ 0\ r rn���������� O������������ TftN

f*)��� O O O���������� f<)������ 001

f


O - 00 O Tf m m in� o " O oo r OO vo fn ' r r o O O� O Ov CS4 awo rt *n rt


 


 

in

Tf oo

-* o o

vo ■* Tj-

vo fN

oo rr, u-, CN m ov

o O

00 00

o

fv)

m

O rn m

ov oo oo

in

fn fn

CN o CN

OO r

rn

oo

1

o vo m 1/-1 w-i O

 

ov m vo

vo v

r fN "

Ov CN

--,

in

fN

oo -"l- fN vo vo TT

fN

m

■* o O r~ vo

;5

m

00 I � � OV OO

m r-- Tt

2

r CN "/

vO Tt CN vo CN Tt

f

n

i

/ vo OO

t Tt m

Ov fN

fn

r VO

OC5 vo


vo r- *N r r oo m fn - in fN fN

�N fn m oo �. o 'O m OO o 'n O O fn oo m TT� in ��

r O r Os so r- so fN Ov O in fn fN r- n �� m oo r- Tf Tt vo r-. rs so r

vo Os vo " vo iri rn fN o fn " O r- in rf o - 'N fN 0 o Os r rsi n vo fn m vo in Tt f Tt -


 

 

"n

a

S

>n

a

 

 

 

o

 

c

■<

J2

Ov

E


 


If)��� in r m���������� in��������������� rn� r

��� r--fNvO���������� so������������ ooso-

��� O"������������������ ri����������� oor-'

>n m m������������������������ i m -

*N���������


o r fN f fN n o oo so vo o Tt Tf o m fn 'n Tt fN r* m fN r-- o o

so


 


o OOO

00 m� rt

00 rt m o\

>n (N r

o m -

O��� OOO

\0���� CA a rn

������� oo o [

tn�� o o

���� OOO

00��� rs m

��� 00 so oo

M���� r o

0\���� Tt m��� 1-
F������� ������� r

���� OOO

f*���������� O oo

"N��� os TT yo

t-��� OO

so��� f O fN

■���� ���� N


o O O oooo

o m - rs fn n fN o r

OM O oo Tt Ov Tf

O O O O o O O Ov r "N� so r-J , , rn \ Tf m in� 1 Ov r� m� fn fN


o

a


 


ao ao

Ov

7 o\ i~

90 1

Ov


o�� o o o

On�� fN o r-

*N��� TT TT '

vj��� O oo O

�������������� OOO

9\���� Os� CTn

��������������� o (j m

rA vo oo NO

f*) r-i r .


o���� OOO

■n-vo so O

r4��� r Tj-

ID��� so >n O

-<���������������� >n TT

���� OOO

����� oo VO

fN��� fN m!os

00��� *n Tt


 


O O O p O O O O o fn t� o r-- oo oo r- * Tt fn o>

Os � oo " oo Tf

Tt�� Tf� (V *~�� .

o o o o oo

oo o " o oo rn rq- Ov n r- t

�' so Tf >�� fN �

Tf m fN "


 


���� OOO��������� ����� OOO

\0����� rvom������������������ osOsO

vo��������� vOfvO���������������������� f*�������������� vOOOOO

0\����������� fN fN TT������������������� 00����������� IIOOOO

1��� m [ ���� *n�� rt m


o oooooo fn - p o n

so oo � oo 00 Ov

VO r Tt OO r-

m fn fN


 


C

W

0

a

 

■o

u

a

-a

.a

c

(fl

ti

C3

a

 

lO

un

 

fN

 

 

j

 

 

i

■j

f2

'i


a >■

E o


W,�� OJ

; a E � o.

i�� "1 .i!

J�� CO�� c

.■5'5;


c ca CO .S ~

cg�� o�� oo 00 iZ ==

tfi --r� c c Tn .ca

c "C "C " -

a>

sr aii s5

■�� (/)�� t/1�� flj�� (/) ,

c 2;=

ca t/1 r"

s:� _


00

c

C 3

B

E o

:ca

[/I

I

ca o

y -2

o u

c/1�� t/1


E.2.

T3-0 C�� C

2eE

-= -

opja

= 75

2 u. 1- "

5i-

=1 i:: c c c .�� ;>�� cn ;ca :ca� cg

OcS

h-O 2 a: a: > i55


 

3S

00

 

c

 

 

E

'C

 

k

tii

T

c

 

ca

 

b.

E

c

 

< 

O


 


Prop. 1989/90:100 Bilaga 1.3


I� I� r 1 I� I

u, c2 -S a t� -ts -o

 

> 

c

 

o

.ca

 

 

TD

m

 

 

 

c

:

 

 

m

J

3

> 

6 -. , S.

C T3 j *

Q.�� OJ .-��� C

,y u 1- rt


infNvooo'0'OOvOvovrj - r oo o o m� fN m in o P- O < >n o Tt r*- vo>n Tf vo fn tooTtmvomfNOv'oom -fNfNTtininvovoinin

Tf oo m m

vo 00

fn son inrrpOvOsmfN O r- O fNm rs) Tf vo oo in (n O

fNOO [*nTtOO'N vo

-fNtVor rOvOooOfn ' msoooomtNifN O

lill��� I:�� l:��� I��� I��� I��� I��� I'


fnTffnTtfNvoovomoor OOfNvovoooo ooinm inovTtTtfNmmov ooeN inoomtoot����� fNn

+ + + + + + + + +�� I��� I��� f

O Tf n�� I� . I O o so�� '

o oo oo

}� }

y -h )

vofnCTvvofSOOoooo

mr(N��-Ov

_iVO(Nsooooo in

fnrTfinoo vooor-oovo

+ + + + + + +��� 1+��� I���� I I���� I���� I���� I���� I'��� I���� I���� I���� I���� I���� I� [


 

c o

■s

:rt

> 

3

a

:0

 

J<

 

 

O

 

 

E o o

m

vo

O

I

ov


 


tn "O

T3 3 CQ


"�� B

.2

> 

� =� ��

*j� :ai

C/3�� cn�� >

I��� C

Ii� C�� u

= �i s r.

�rt 5 *n � u o

J� f/i�� t/i'�� o "O

ill�� OO cn

rt :r: c _ &o Ow :2

c;,-6.S s

_ . .r, u

.ca

= ca2 E oo t/1

!: .o o

u

tJi oo u

S S-2

U�������� c

c- ca 5� 00 (/i

ca . c-

til


0fNnlnoom������������������������������� iinino

fNoooomooTtvo����������������������� I Tfvo

oo oo oo rooTt����������������������� fnfNTf

sofn.fnvo����� fN������������������������������ fn-Tf

Tf fn������ ������������� ������

I I I I

I O O O O O O

I o o O O Ov

r oo o fN so in O

00 O O

n vo oo 00 oo r r

IIIII

I m 00 m o O fn

' in O O '' r Os

m m n vo ■ m

O 'O vo oo vo

(N m Tt

ooroovovoOvvovo oofnoinomovoom (NfnTfsorTtmTtooooofn

'

OvO Tt-OOOTtvOOOvOfNOO

TfinTtfnrOtoosomoo

voooOmooTfso- nTtov fsifNmfnmfnfN

fnwimfnmfnooOOOOO

ii-l__ vOvOfntNrsltNfN- r*

invo

��

OOOiviOOOO 0nori(NrsinTfovOOO

�� CTfNfNOOfNOsvOO

fnvoos-fnsOTtvoinm

� _.-rnlnn

............. 888888

vo O vo vo fn vo r r fN 00 oo m m so r- oo Ov

oo inovTffnfn ooOfnooomfnooovOvos rovootO-ON-fnTtovoo

sOOOO rOOOOOvOOvOTf

��� OOvOOOOOvOinvOCT\ (N

Qj� mooooooorNmin-Tf oo fNOOONvomvoTfOrot--

"O�� inCTvfNfNOsrfNOvvOtOv

3� Ofnovtn-ooonoOOoo ,C)�� rim-mmsoinin

tooovO r-jrnTtmvotoo r--tr-oooooooooooooooooo

Ov Os Ov Os Ov CTv CT Ov CTn Ov CTn Ov


mrmO'fn TfOrrfn vo ['O ooovOfNfnovofnotN fnfNOOrin-tNfntNfn-

fn -

■ fn

+ I + + I�� + I + I + I

I I I t lOOO -O I f I I '-CTvOOOsOCT' r O rs P- Tt m oo Tf m p m + + + I + I +

n in CTv� fN (N

rn CTv ■ 00 0 CTv (N

+ + + + + +

*OOOooOoonfn

■O-OvCTsCTvvOOvOOOOrsl

-OrTtvOTtvominTt

����� t����������������������� m fN����� Tt

l++++++lli+l

TtO fNfN vo oooomrf fNOOvCTvTtfnvo 00nCTv

(Nfnmrim m Tt + + + + + + + +�� 1+�� I��� I

l=S

O r (N O (N so O m r����� fs)

I��� I

I��� I

I��� I

OOOinOOmsoooTfOQ 0>ninfNOO(NCTNCT>Ooootmoooo-rfnom fnm fNfNoofNONfS-m

+ + + + + + + + +�� I��� 1� +

I��� I� ��I��� I��� I��� I

I:

o��������� ,�� _�� _

o�������� ' o o _ _

o����������������� o o r-- m

t���������� in so CTn m

fn�������������������� rs)

+��� + + + +

  ooOfnCTsvomoovfntTf fnmvoCTNSooo-Ttininooo fnTffNO'"nCTNOO OvoONCTNfN-fNrsir--ooin

  ����� inm�������������������������� fN

,+ + + + + +�� 1+�� I��� I��� I��� I

r~oofNOooov fnNomrCTv CTvTfooo fn (NinmtNO ooooooor-somooinfNsoCTN fNfnmotnsovofn-t fNfnmvovoootr-m

+ + + + + + + + + +�� I��� I

:rt�� rooCTvO-fNfnTtmor-oo

.br tr--toooooooooooooooooo

lO�� CTv O O� CT O Ov Os Ov CTv Os CTn

u.------ -------------------------


C�������� O

������� Ov

00

c

I- o. 1 �.|

a a

U� tn

rt� - *-|

"_ o o

Ov CN c ?S� "-O�� "

<��� ca-a

~�� 3 S =

C� ca OO O.

�� � =2

u " 3 v=-0.i t/1 u.�� C�� 1- t

c = g-g

U �-�� 3�� S

.:: C _ -

c�� fl�� c�� u�

ra-o " 2 XI ■= 1) .c

iS " EC

t;� tA� t

u. .i: 00-= ca(2 c.

E-'= = c o u c

"" oo .b o

O

s >r

ca t E m j S

tfl c> v.-'

- s E e 2 c

S�� U Jc!��

oo 00 2

CT3 3 = =�� 31-

i j3 ca ca .ca " >� u


Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990


 


 


 


Lagfrslag


Bilaga 1.4


 


 


 


Bilaga 1.4


Prop. 1989/90:100 Bil. 1.4


F�rslag till

Lag om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370)

H�rigenom f�reskrivs att punkt 2 av anvisningama till 50 � kommunal�skattelagen (1928:370) skall ha f�ljande lydelse.


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


Anvisningar

till 50 �

2.' Vid bed�mningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages f�ljande. Som folkpension r�knas icke barnpension eller v�rdbidrag. Folkpension skall anses utg�ra en icke obe�tydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppg�tt till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanr�knade inkomsten. Som folkpension behandlas �ven till�ggspension i den m�n den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott f�ranlett avr�kning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer fastst�ller n�r�mare f�reskrifter f�r avdragsber�kningen enligt nedan angivna grunder.


Avdraget skall i f�rsta hand be�st�mmas med h�nsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in�komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. �verstiger denna inkomst inte visst h�gsta be�lopp, skall avdraget ber�knas till vad som beh�vs f�r att den skatt�skyldige inte skall p�f�ras n�gon statligt beskattningsbar inkomst. Detta h�gsta inkomstbelopp mot�svarar taxerad inkomst f�r skatt�skyldig som under beskattnings�ret inte haft annan inkomst �n �lders�pension enligt 6 kap. 2 � f�rsta styc�ket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och pensionstillskott en�ligt 2 � lagen om pensionstillskott. F�r gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som till�kommer gift vars make uppb�r folkpension, ber�knas det h�gsta inkomstbeloppet med utg�ngs�punkt fr�n en pension utg�rande 78,5 procent av basbeloppet. F�r �vriga skattskyldiga ber�knas det med utg�ngspunkt fr�n en pension utg�rande 96 procent av basbelop�pet. Sistn�mnda ber�kningsgrund


Avdraget skall i f�rsta hand be�st�mmas med h�nsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade in�komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. F�r den som vid utg�ngen av �ret f�re beskatt�nings�ret var �lderspension�r skad dock vid ber�kningen av den in�komst som skall ligga till gmnd f�r det extra avdraget bortses fr�n s�dan int�kt som avses i 32 � 1 mom. a denna lag samt fr�n kostnadsav�drag h�nf�rliga till denna int�kt. �verstiger denna inkomst inte visst h�gsta belopp, skall avdraget ber�k�nas till vad som beh�vs f�r att den skattskyldige inte skall p�f�ras n�gon statligt beskattningsbar in�komst. Detta h�gsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst f�r skattskyldig som under beskatt�nings�ret inte haft annan inkomst �n �lderspension enligt 6 kap. 2 � f�rsta stycket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och pensionstill�skott enligt 2 � lagen om pensions�tillskott. F�r gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp-


' Senaste lydelse 1989:478.

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 1.4


Nuvarande lyddse�������������������������� F�reslagen lydelse������������������������� Prop. 1989/90:100

g�ller ocks� om gift skattskyldig un- b�r folkpension, ber�knas det h�gs-
der viss del av beskattnings�ret ta inkomstbeloppet med utg�ngs-
uppburit folkpension med belopp punkt fr�n en pension utg�rande
som tillkommer gift vars make upp- 78,5 procent av basbeloppet. F�r
b�r folkpension och under �tersto- �vriga skattskyldiga ber�knas det
den av �ret uppburit folkpension med utg�ngspunkt fr�n en pension
med belopp som tillkommer gift utg�rande 96 procent av basbelop-
vars make saknar folkpension.
���������� pet. Sistn�mnda ber�kningsgrund

g�ller ocks� om gift skattskyldig un�der viss del av beskattnings�ret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make upp�b�r folkpension och under �tersto�den av �ret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst �verstiger det h�gsta in�komstbeloppet enligt f�reg�ende stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket h�gsta extra avdrag utg�r och ett belopp som �r 3 basenheter st�rre, med 40 procent av taxerad inkomst inom ett d�rp� f�ljande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomst d�rut�ver.

Det avdrag som ber�knas med h�nsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst j�mkas med belopp motsvarande 10 procent av v�rdet av skatte�pliktig f�rm�genhet �verstigande 100000 kronor. Fastighet, som avses i 24 � 2 mom., samt s�dan bostadsbyggnad med tillh�rande tomt p� jord�bruksfastighet, som anv�nds som bostad av den skattskyldige, skall inr�k�nas i f�rm�genhetsv�rdet endast till den del skillnaden mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsv�rde �ret f�re taxe�rings�ret och l�nat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostads�byggnaden och tomten �verstiger 400000 kronor. Vid ber�kning av hur stort l�nat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall p� dessa anses bel�pa s� stor del av l�neskulderna i f�rv�rvsk�llan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsv�rde utg�r av det sammanlagda v�rdet av tillg�ngama i f�rv�rvsk�llan inklusive byggnaden och tomtmar�ken. V�rdet av andel i bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag skall inr�k�nas i f�rm�genhetsv�rdet endast till den del v�rdet enligt 4 � tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt �verstiger 400000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera s�dana fastigheter eller an�delar, som avses h�r, f�r best�mmelsema till�mpas p� h�gst tv� av dessa, dock med en sammanlagd neds�ttning p� h�gst 400000 kronor.

H�r ovan angivna gmnder f�r avdragsber�kningen f�r fr�ng�s, n�r s�r�skilda omst�ndigheter f�ranleda det.

Vid ber�kning av avdrag f�r gift skattskyldig iakttages best�mmelsema i 52 � 1 mom. sista stycket.

Denna lag tr�der i kraft fyra veckor efter den dag d� lagen enUgt uppgift p� den utkom fr�n trycket i Svensk f�rfattningssamling och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1991 �rs taxering.


 


ning

'""e//fefitecfc


 


 


 


Inneh�ll������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 1 Finansplanen

1    Inledning................................................................................................... ..... 1

2    Den internationella ekonomin� .............................................................. ����� 4

3    Den svenska ekonomin�� ........................................................................ ..... 7

4    Den ekonomiska politikens inriktning.................................................. .... 12

5    Budgetpolitiken........................................................................................ .... 22

Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor

1   Statsbudgeten budget�ren 1989/90 och 1990/91�� ........................... ..... 31

2   Underiiggande budgetutveckling ....................................................... ���� 39

3   Statens l�nebehov och statsskuldens f�r�ndring ........................... ���� 39

4   Finansiering och redovisning av vissa investeringar...................... ����� 41

5   Postgirot och det statliga betalningssystemet ................................. ���� 43

6   Statliga myndigheters �verskottsmateriel ......................................... ���� 45

7   Avveckling av tj�nstebrevsr�tten ...................................................... ���� 46

8   Konsekvenser f�r de statliga myndigheterna av inf�randet av arbetsmilj�avgiften��������� ����������� 47

9   Utgiftsram f�r f�rvaltningskostnader� ............................................... .... 47

 

10        Statliga garantier.................................................................................... .... 49

11 L�neniv�n i anslagsber�kningarna..................................................... ..... 51

12 Extra avdrag f�r folkpension�rer med arbetsinkomster ................... .... 52

Hemst�llan..................................................................................................... .... 53

Bilagor

Bilaga l.l Prelimin�r nationalbudget

Bilaga 1,2 Utdrag ur RRV:s inkomstber�kning

Bilaga 1.3 Vissa tabeller r�rande den statsfmansiella utvecklingen, m. m.

Bilaga 1.4 Lagf�rslag

Riksdagen 1989/90. I .saml Nr IOO Inneh�ll


 


 


Bilaga 2 till budgetpropositionen 1990


Utveckling av offentlig sektor

Gemensamma fr�gor


Prop.

1989/90:100 Bil. 2


Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Johansson

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 1 Den offentliga verksamheten

En stark och v�l fungerande offentlig sektor utg�r en viktig gmnd f�r v�l�f�rdspolitiken. Det inneb�r att medborgama har tillg�ng till utbildning, en god v�rd och omsorg samt en ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetsl�shet och �lderdom. Den offentliga verksamheten omfattar ocks� gemensamma insatser inom t. ex. forskning och kommunikationer. �ver de offentliga budgetama finansieras ocks� bl. a. r�ttsv�sende och f�rsvar liksom �tg�rder f�r att �stadkomma en b�ttre milj�.

�ven om den offentliga sektorn nu tillgodoser m�nga gmndl�ggande krav och �nskem�l fr�n medborgama finns brister i verksamheten. Behoven �r inte tillgodosedda fullt ut inom alla omr�den. Nya behov uppst�r fortl��pande. Den oflFentliga sektom m�ste kunna tillgodose dessa nya krav p� kapacitet, kvalitet och m�ngfald.

Den oflfentliga sektom har byggts ut i snabb takt under efterkrigstiden. Utbyggnaden har tagit stora resurser i anspr�k. Arbetskraftsbehovet har kunnat tillgodoses under uppbyggnadsfasen. Den ekonomiska tillv�xten har skapat utrymme f�r �kad s�v�l privat som offentlig konsumtion.

Under senare �r har l�get p� arbetsmarknaden f�r�ndrats. De bed�m�ningar som nu kan g�ras av tillg�ngen p� arbetskraft under de n�rmaste decenniema talar f�r att konkurrensen mellan olika arbetsmarknadssekto�rer kommer att vara stor. Den ekonomiska tillv�xten �r nu v�sentligt l�gre �n tidigare. Detta inneb�r att offentlig verksamhet nu m�ste r�kna med begr�nsad tillg�ng p� reala och finansiella resurser. En fortsatt utbyggnad av den offentliga sektom p� samma s�tt och i samma takt som tidigare �r inte heller �ndam�lsenlig f�r att tillgodose de nya krav som st�lls p� verksam�heten.

1�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 2


Arbetet med att omstmkturera den oflfentliga sektom �r d�rf�r av utom-���� Prop. 1989/90:100 ordentlig betydelse f�r att v�lf�rden inte skall urholkas. De resurser som st�r���� Bil. 2 till verksamhetens f�rfogande m�ste anv�ndas effektivt. Utrymme f�r an�gel�gna reformer m�ste i �kad utstr�ckning skapas genom omprioriteringar och genom ett effektivare resursutnyttjande. Samtidigt m�ste kraven p� �kad kvalitet, �kad tillg�nglighet och valfrihet tillgodoses.

Arbete med en s�dan inriktning p�g�r inom ett brett f�lt av den oflfentliga verksamheten. I kommuner och landsting sker en fortl�pande granskning och ompr�vning av inneh�llet i de tj�nster som erbjuds medborgama. Inom det statliga omr�det pr�vas bl. a. inriktning och omfattning av transfere�ringssystemen. Nya utg�ngspunkter f�r f�rvaltningspolitiken l�ggs fast.

F�r att f�rb�ttra underlaget f�r politiska prioriteringar och att �ka fram�f�rh�llningen i det l�ngsiktiga arbetet med att f�mya den oflfentliga verk�samheten har regeringen utvecklat formema f�r sin politiska planering. En verksamhetsplanering genomf�rs d�rf�r vilken bl. a. tj�nar som en f�rbere�delse f�r det traditionella budgetarbetet.

Regeringen l�mnar i denna bilaga till budgetpropositionen en redovisning av det mer l�ngsiktiga arbete som p�g�r bl. a. inom ramen f�r verksamhets�planeringen. I bilagan l�mnas en sammanfattning av utvecklingsinsatser inom olika omr�den. De avser tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kom�muner och landsting, b�ttre samordning mellan oflfentliga verksamheter, m�l- och resultatorienterad styming, decentralisering, verksamhetsformer och arbetss�tt samt statlig personalpolitik (avsnitt 2). Vidare l�mnas en redog�relse f�r vissa �vergripande utvecklingsfr�gor, n�r det g�ller statliga verksamhets- och organisationsformer, kommunema och landstingen i f�r��ndring, personalf�rs�rjning i offentlig sektor, regelf�renkling och delege�ring, anv�ndning av informationsteknologi samt internationellt arbete (av�snitt 3).

2 Utvecklingsinsatser inom olika omr�den

2.1 Allm�nt

I detta avsnitt redovisas ett urval aktuella utvecklingsinsatser inom olika departementsomr�den mot bakgmnd av de utg�ngspunkter f�r f�rnyelsen av den oflfentliga sektorn som lades fast i 1989 �rs kompletteringsproposi�tion (prop. 1988/89:150 bil. 1), n�mligen:

tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning av offentliga verksamheter,

m�l- och resultatorienterad styrning,

�kad decentralisering och delegering,

verksamhetsformer och arbetss�tt,

en god personalpolitik.


 


2.2 Tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning mellan offentliga verksam�heter


Prop. 1989/90:100 BiL 2


1989 �rs kompletteringsproposition

� Inom den oflfentliga sektom b�r ansvarsf�rh�llandena mellan
stat, kommuner och landsting liksom mellan olika myndigheter
vara klara och entydiga.

-��� Inom omr�den d�r det �nd� kan vara �ndam�lsenligt med flera
huvudm�n m�ste s�rskild uppm�rksamhet riktas mot behovet av
samordning och samverkan.

Tydligare ansvarsf�rdelning och en b�ttre samordning �r viktiga utg�ngs�punkter f�r p�g�ende och planerade f�myelseinsatser n�r det g�ller �ld�reomsorgen, milj�politiken, invandrar-och flyktingpolitiken, vuxenutbild�ningen, regionalpolitiken, den regionala statliga f�rvaltningen, investe�ringar p� trafikomr�det och myndighetsuppgifter p� k�mteknikomr�det.

Ansvareif�r omsorgen om �ldre och handikappade delas mellan kommu�ner och landsting. Samh�llets service och v�rd best�r av en rad olika verk�samheter s�som social hemtj�nst, hemsjukv�rd, f�rdtj�nst, �lderdomshem, l�ngtidssjukv�rd, hj�lpmedelsf�rs�rjning och bostadsanpassning. F�r att st�det skall fungera v�l f�r den enskilde kr�vs samordning och samverkan mellan de olika delama.

Samh�llets kostnader f�r service och v�rd till �ldre uppg�r till ca 75 miljarder kr. per �r. Det finns behov av fortsatt utveckling som f�ljd av demografiska f�r�ndringar.

De senaste decenniema har anstr�ngningar gjorts f�r att l�sa samord�ningsproblem mellan kommuner och landsting inom ramen f�r nuvarande uppgiftsf�rdelning. Trots detta kvarst�r betydande problem.

Det politiska ansvaret f�r verksamheten �r otydligt.

Det finns parallella organisationer f�r likartade verksamheter, vilket f�rsv�rar eflfektiv resursanv�ndning.

Ett socialt syns�tt har f�tt st� tillbaka f�r ett sjukv�rdsperspektiv p� omsorgen.

Omst�llningen mot nya och �ppna v�rdformer f�rsv�ras och m�nni�skor f�r v�rd p� fel v�rdniv�.

Problemen i verksamheten �r till men f�r enskilda personer som riskerar att f� en bristf�llig v�rd. 1 juni 1989 lade �ldredelegationen fram sitt f�rslag (Ds 1989:27) till f�r�ndring av uppgifts- och ansvarsf�rdelningen inom �ldreomsorgen. F�rslaget har nyligen remissbehandlats och bereds nu inom regeringskansliet.

Enligt �ldredelegationens bed�mning kr�vs l�ngtg�ende f�r�ndringar p� omr�det. Det traditionella s�ttet att f�rdela ansvar och befogenheter beh��ver f�r�ndras. Ledning och styming av �ldreomsorgen b�r utformas s� att �ven ekonomiska incitament kommer till anv�ndning. �ldredelegationen f�resl�r att ansvaret f�r service och v�rd decentraliseras s� l�ngt m�jligt och samordnas i en organisation � den prim�rkommunala. Enligt f�rslaget


 


b�r organisationen inneh�lla s�v�l sjukv�rdskompetens som socialt kom-���� Prop. 1989/90:100 petent personal. Genom att bryta sektoriseringen skapas f�mts�ttningar f�r��� BiL 2 en praktisk till�mpning av helhetssynen. M�jlighetema att tillgodose den enskildes behov f�rb�ttras och en eflfektiv resursanv�ndning fr�mjas.

�ldredelegationen f�resl�r att kommunema blir ansvariga f�r hemsjuk�v�rd och lokala sjukhem och att ansvaret preciseras i socialtj�nstlagen och h�lso- och sjukv�rdslagen. Kommunema f�resl�s f� ett betalningsansvar f�r s�dan l�ngvarig v�rd som bedrivs av landstingen ellerav privata v�rdgivare. Betalningsansvaret avses enligt delegationen stimulera kommunema att bygga upp altemativa v�rdformer s� att b�ttre omsorg kan erbjudas de m�nniskor som inte l�ngre beh�ver l�nssjukv�rdens resurser. En s�dan f�r��ndring inneb�r samtidigt ett effektivare utnyttjande av de specialiserade sjukv�rdsresursema.

Delegationen anser att enskildas avgifter f�r service och v�rd beh�ver ses �ver. Inriktningen b�r vara att dessa blir enhetliga mellan olika service-och v�rdformer, oberoende av inkomst och inneh�ller ett h�gkostnads�skydd. Avsikten �r att de inte skall styra den enskildes val av omsorg p� ett otillb�rligt s�tt.

Ett genomgripande f�rslag om ett samlat ansvar f�r �ldreomsorgen avses komma att f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. Det kan d� bli aktuellt att pr�va huvudmannaskapet f�r den �vriga delen av den nuvarande prim�r�v�rden.

I regeringens proposition om milj�politiken inf�r 1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) angavs en inriktning av statens naturv�rds�verks arbete som bl. a. inneb�r ett uttalat sektoransvar f�r milj�v�rdsarbe�tet.

De �kade insatsema i det intemationella milj�v�rdsarbetet sker genom en �kad intemationell information, en �kad medverkan i multilaterala gmpper samt genom medverkan i �ststatssamarbetet.

Naturv�rdsverket arbetar p� bred basis f�r att f�rse l�nsstyrelser och kommuner med kunskapsunderlag genom allm�nna r�d, faktablad, utbild�ning m. m. Inom kontrollverksamheten utarbetas bl. a. kontrollprogramr�d och m�tanvisningar. Satsningen p� information har ocks� bl. a. lett till en ut�kning av informationen till skolorna.

I maj 1989 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitt� med upp�drag att g�ra en �versyn av milj�skyddslagstiftningen (ME 1989:04). Kom�mitt�n skall enligt direktiven (Dir. 1989:32) utreda hur de olika lagama som g�ller milj�skydd skall kunna bli effektivare i arbetet f�r en b�ttre milj�. Lagama skall p� ett b�ttre s�tt samordnas och bli l�ttare att �verblicka och till�mpa. Kommitt�n b�r �verv�ga om en �ndrad lagstiftning och all�m�nna effektivitetskrav kan st�lla krav p� �ndrade uppgifter f�r ber�rda myndigheter. N�r det g�ller regeleflfekti viteten �r det ocks� en viktig uppgift f�r kommitt�n att se �ver sanktionsreglema p� milj�omr�det. Kommitt�n skall s�rskilt �verv�ga hur samspelet b�r vara mellan de milj�r�ttsliga reg�lerna och sanktionsreglema f�r att insatsema mot �vertr�delser skall kunna g�ras b�ttre.

Statens invandrarverk (SIV) fick den I juli 1989 en ny organisation. Den
nya organisationen inneb�r en regionalisering i syfte att �stadkomma en������������������������������ 4


 


effektivare handl�ggning av utl�nnings�renden och d�rmed kortare hand-���� Prop. 1989/90:100 l�ggningstider, ett b�ttre flyktingmottagande och f�rb�ttrad samverkan���� BiL 2 mellan verket, andra ber�rda myndigheter och kommunema.

Regeringen har under de senaste �ren vidtagit flera �tg�rder f�r att �ka det kommunala flyktingmottagandet. Bl.a. har SIV getts m�jlighet att ers�tta kommunala kostnader f�r genomg�ngsbost�der och ge bidrag f�r vissa andra �ndam�l till kommuner som �kar sitt flyktingmottagande.

F�r att flyktingama snabbare skall bli sj�lvf�rs�rjande och f� en fast f�rankring i svenskt arbets- och samh�llsliv p�g�r ett reformarbete som best�r av tre huvuddelar:

ett reformerat system f�r svenska f�r invandrare (sfi),

ett nytt system f�r ers�ttning till kommunema f�r �tg�rder f�r flykting�ar, .

�tg�rder i �vrigt f�r att stimulera en lokal samverkan mellan arbetsf�r�medlingen och kommunen och mellan olika kommunala organ.

Arbetet �r inriktat p� att en proposition skall kunna l�ggas fram i febmari 1990.

P� skolomr�det har riksdagen beslutat om en avveckling av den statliga l�neregleringen av l�rartj�nster m. m. (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58).

Regeringen har f�r avsikt att se �ver den samlade vuxenutbildningens struktur och organisation i syfte att under �r 1991 presentera ett program f�r vuxenutbildningen p� kort och l�ng sikt.

Betydande delar av vuxenutbildningen ses f�r n�rvarande �ver.

De f�rslag som kommer att presenteras f�r regeringen inf�r h�sten 1990 kommer att tillsammans med skol�verstyrelsens (S�) f�rdjupade anslagsframst�llning utg�ra underlag f�r regeringens st�llningstaganden. Det �r angel�get att tydligare �n i dag ge de samh�lleliga ulbildnings�anordnama best�mda uppdrag och profiler. En s�dan profilering b�r un�derl�tta en rationell lokal och regional dialog mellan de olika ulbildnings�anordnama och g�ra det m�jligt att samutnyttja materiella och personella resurser b�ttre �n i dag. Samordningsvinster av olika slag b�r allts� kunna g�ras.

B�ttre utv�rderingsinstmment kr�vs bl.a. i form av statistik som visar hur de resurser som staten st�ller till f�rfogande faktiskt utnyttjas som ett led i �verg�ngen till en �ndrad styming av S�. S� har d�rf�r f�tt regering�ens uppdrag att i samarbete med statistiska centralbyr�n och centrala stu�diest�dsn�mnden utarbeta f�rslag till ett l�ngsiktigt, fortl�pande statistik-och informationsunderlag, som ger en kontinuerlig information om hur vuxenutbildningen fungerar och som ger ett antal enkla, stabila och �ver tiden anv�ndbara m�tt som beskriver vuxenutbildningens utveckling, om�fattning, kapacitetsutnyttjande och inneh�ll.

Ett utredningsf�rslag om regionalpolitiken har avl�mnats av 1987 �rs regionalpolitiska kommitt�. Inom regeringskansliet f�rbereds nu en propo�sition till v�rriksdagen om regionalpolitiken d�r kommitt�ns f�rslag �ver�v�gs.

Riksdagen har beslutat om en reform av den regionala statliga f�rvalt�ningen (prop. 1988/89:154, BoU 4 och 9, rskr. 89). Reformen skall ses som


 


en forts�ttning av den partiella omorganisation som genomf�rdes fr�n �r Prop. 1989/90:100 1971. Reformen syftar bl. a. till en b�ttre samordning av ytterligare ett antal Bil. 2 statliga sektorsmyndigheter p� regional niv� samt ett ut�kat f�rtroende-mannainflytande. Det inneb�r att ytterligare ett steg nu tas mot en b�ttre anpassad regional organisation med st�rre m�jligheter att ta emot delege�rade arbetsuppgifter fr�n den centrala niv�n. En f�ljd av detta �r ocks� st�rre m�jligheter att g� vidare med att minska detaljstymingen av prim�rkom�munema i och med att den statliga ansvaret i regionema mer kommer att handla om �vergripande statliga nationella �taganden i form av regional utveckling och hush�llning med naturresurser som tunga inslag.

Fr�gan om att inr�tta en samordnad investeringsplanering f�r trafikom�r�det har varit aktuell sedan slutet av 1970-taIet. I enlighet med vad som anf�rdes i 1986 �rs budgetproposition genomf�rdes en f�rsta samordnad planeringsomg�ng av trafikverken 1986-87, som �ven utv�rderades av transportr�det. I riksdagens trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil. 1, TU 13, rskr. 159) tillstyrktes en fortsatt och vidareutvecklad samordnad investeringsplanering f�r transportsektoms infrastmktur.

Motivet f�r samordnad investeringsplanering �r att ge regering och riksdag ett f�rb�ttrat underlag vid resursf�rdelningen mellan transportsek�torns olika delsektorer. Planeringen ger ocks� ett b�ttre underlag f�r beslut om resurstilldelningen till transportsektom som helhet. D�rf�r �r det angel�get att inte bara skapa en b�ttre �verblick �ver de framtida st�rre investeringama i transportsektoms infrastmktur utan ocks� �ver inrikt�ningen av den samlade resursanv�ndningen inom vaqe delsektor.

Med en tidsm�ssig samordning i planeringen, anv�ndning av ett gemen�samt planeringsunderlag och till�mpning av enhetliga samh�llsekonomis�ka utv�rderingsmetoder �kar m�jlighetema att j�mf�ra de samlade eflfek-tema av investeringar inom olika trafikgrenar. Utvecklingen av metoder f�r samh�llsekonomiska bed�mningar �r s�ledes ett viktigt omr�de.

P� gmndval av riksdagens trafikpolitiska beslut 1988 har regeringen uppdragit �t banverket, luftfartsverket, sj�fartsverket och v�gverket att utarbeta och redovisa l�ngsiktiga investeringsplaner. Uppdraget skall redo�visas senast den 1 januari 1991. Vidare har regeringen l�mnat ett uppdrag �t transportr�det att till gmnd f�r verkens arbete bl. a. utarbeta ett gemensamt planerings- och prognosunderlag. Uppdraget till transportr�det avser ocks� att samlat redovisa en utv�rdering av trafikverkens planer senast den 1 september 1991.

En �versiktlig kartl�ggning av myndighetsuppgifterna inom det k�rntek�niska omr�det har under v�ren 1989 genomf�rts inom milj�- och energide�partementet. Arbetet har i ett f�rsta steg fr�mst inriktats mot myndigheter�nas gransknings- och tillsynsansvar samt forskningsprogram f�r omh�nder�tagande och slutlig f�rvaring av anv�nt k�mbr�nsle och k�mavfall.

Kartl�ggningen visar att ansvars- och kompetensomr�den som regel �r v�l definierade mellan myndighetema men att det i fr�ga om planering och samordning av k�mavfallsforskningen kan vara l�mpligt att g�ra vissa f�r�ndringar.


 


2.3 M�l- och resultatorienterad styming

1989 �rs kompletteringsproposition

� De former f�r m�l- och resultatorienterad styming och den nya budgetprocess som nu successivt inf�rs i den statliga verksamhe�ten bygger i stor utstr�ckning p� f�rb�ttrade former f�r uppf�ljning och utv�rdering av uppn�dda resultat.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


En �verg�ng till mer m�l- och resultatorienterad styming �r en viktig utg�ngspunkt f�r p�g�ende och planerade utvecklingsinsatser inom f�rsva�ret, bist�ndspolitiken, trafiks�kerhetsomr�det, forskningspolitiken, h�g�skolan, polisv�sendet och det statliga st�det till f�reningslivet.

1988 �rs f�rsvarskommitt� har i ett delbet�nkande (SOU 1989:46) sammanfattat sina f�rslag till �tg�rder i 'syfte att f�rb�ttra s�kerheten i totalf�rsvarets planeringssystem. F�rslagen omfattar f�r�ndringar i styr�ningen och uppf�ljningen av totalf�rsvarets verksamhet. Regering och riksdag har st�llt sig bakom dessa f�rslag (prop. 1989/90:9, F�U 3, rskr. 87).

Dessa fr�gor bereds nu vidare inom regeringskansliet. Bl.a. behandlas:

   en ny budgetf�rordning samt en ny budgethandbok som beskriver och ger v�gledning n�r det g�ller styming och budgetprocess inom departe�mentets omr�den,

   en �versyn av planeringssystemet med avsikt att �ka s�kerheten i plane�ringen,

   en utveckling av det framtida informations- och redovisningssystemet. M�let �r att i n�sta f�rsvarsbeslut samlat redovisa hur det framtida styr-

och uppf�ljningssystemet b�r utformas och d�rmed ocks� ansvars- och rollf�rdelningen inom hela verksamhetsomr�det.

Fr�gan om relevant beslutsunderlag i bist�ndspolitiken f�r allt st�rre uppm�rksamhet i utvecklingssamarbetet. F�r att utveckla utv�rdering och l�rande i bist�ndet anm�ldes i budgetpropositionen 1989 att ett s�rskilt analysarbete skulle initieras. Det �vergripande syftet med utredningen �r att �stadkomma en eflfektiv och resultatinriktad beslutsprocess. En pr�vning skall �ven g�ras om det f�religger behov av f�r�ndringar i fr�ga om utv�r�deringsverksamhetens organisation och metoder samt av formema f�r re�sultatuppf�ljning. Arbetet kommer ocks� att f� betydelse f�r bl.a. utform�ningen av de myndighetsspecifika direktiven avseende f�rdjupade anslags�framst�llningar fr�n bist�ndsmyndighetema.

Analysarbetet inleddes under h�sten 1989. Slutsatsema och st�llningsta�gandena fr�n arbetet avses att redovisas i 1991 �rs budgetproposition.

Information �r ett viktigt inslag i trafiks�kerhelsarbetet. Sedan 1982 �r den statligt finansierade informationen uppdelad i s.k. sakinformation resp. s. k. pl�derande information. Trafiks�kerhetsverket (TSV) svarar f�r sakinformationen och Nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande (NTF) f�r den pl�derande informationen.

Regeringen uppdrog i mars 1989 �t riksrevisionsverket (RRV) att utv�r�dera effektema och erfarenhetema av uppdelningen av trafiks�kerhetsin-formationen.


 


RRV har vid sin utv�rdering funnit att den uppdelning som gjorts av Prop. 1989/90:100 informationen inte har fungerat s� att den tar tillvara TSV:s resp. NTF:s Bil. 2 s�rart. Ett av sk�len till uppdelningen av ansvaret f�r trafiks�kerhetsinfor�mationen var att f�rst�rka det regionala och lokala frivilligarbetet p� omr�det. Detta har enligt RRV inte skett. Vidare anser RRV att statens m�jlighet till �verblick �ver resursanv�ndningen har f�rs�mrats. RRV:s rapport remissbehandlas f�r n�rvarande. Denna fr�ga behandlas �ven un�der sj�tte huvudtitelns anslag C 3.

Fr�n och med budget�ret 1989/90 finansieras TSV:s verksamhet helt via avgifter. I samband h�rmed �ndrade regeringen formema f�r stymingen av verksamheten. Den tidigare detaljstymingen har ersatts med en m�l- och resultatorienterad styming. M�len ses fortl�pande �ver f�r att successivt kunna anpassas till omv�rldsf�r�ndringar.

Sverige g�r relativt sett mycket stora insatser inom omr�det forskning och utveckhng (FoU). Kostnadema f�r FoU uppg�r till ca tre procent av bmttonationalprodukten (BNP), vilket �r den h�gsta BNP-andelen av alla l�nder. 60 procent av FoU-insatsema finansieras av det privata n�ringslivet. Huvuddelen h�rav avser utvecklingsarbete.

Av de offentligt, huvudsakligen statligt, finansierade insatserna utf�rs den �verv�gande delen av forskningen inom universitet och h�gskolor.

En gmndprincip i den svenska forskningspolitiken �r att forskning s� l�ngt m�jligt skall utf�ras inom h�gskoleorganisationen. Frist�ende forsk�ningsinstitut har s�ledes inr�ttats endast i undantagsfall. Flera sk�l talar f�r denna inriktning. I ett land som Sverige �r risken f�r sm�driftsnackdelar och olycklig uppsplittring av resursema uppenbar. H�gskolans vetenskap�liga kvalitetskrav skall g�lla all forskning, oavsett finansieringsk�lla.

Den svenska forskningspolitiken har-varit framg�ngsrik. En utv�rde�ring, som f�r n�gra �r sedan gjordes av OECD, konstaterade att svensk forskning utm�rkte sig inte bara kvantitativt utan ocks� kvalitativt. Till motsvarande resultat kommer de utv�rderingar, som i stort antal har gjorts av experter tillkallade av forskningsr�d och andra myndigheter.

Forskningsorganisationen b�r dock kunna fungera �n effektivare. Inte minst viktigt �r att forskamtbildningen f�rb�ttras, s� att studietiderna inte blir orimligt l�nga och s� att examinationsfrekvensen h�js. God tillg�ng p� forskamtbildad personal �r ett livsvillkor f�r en v�l fungerande forskning och ocks� en f�mts�ttning f�r en kvalificerad h�gskoleutbildning liksom f�r en kvalificerad yrkesut�vning inom m�nga samh�llsomr�den.

Regeringen avser att v�ren 1990 l�gga fram en forskningsproposition, i vilken skall behandlas s�v�l en rad principiella och organisatoriska fr�gor, som resursutvecklingen f�r den statligt finansierade forskningen under framf�r allt tre�rsperioden 1990/91 - 1992/93.

Kvaliteten i samh�llsutvecklingen i stort liksom f�myelsearbetet inom den oflfentliga sektom och den konkurrensutsatta sektoms m�jligheter att h�vda sig �r starkt beroende av tillg�ngen p� h�gskoleutbildade. Det �r d�rf�r av stor vikt att resurserna inom h�gskolan utnyttjas eflfektivt. Om�l�ggningen av budgetprocessen inneb�r att �kade krav nu st�lls p� tydlig�het och precisering av riksdagens och regeringens styrning av verksamhetens


 


inriktning, dvs. vilket resultat som f�rv�ntas av de resurser som avs�tts f�r��� Prop. 1989/90:100
verksamheten.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 2

Som en del av f�rberedelserna inf�r oml�ggningen av budgetprocessen har universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) nyligen f�tt regeringens upp�drag att i samr�d med statskontoret och RRV f�rbereda �verg�ngen till ett nytt styr- och anslagssystem f�r h�gskolan. I utvecklingen av styrsystemet b�r s�rskild vikt l�ggas vid det framtida uppf�ljningssystemet. Uppdraget skall genomf�ras i etapper.

Efter ett m�ng�rigt beredningsarbete genomf�rdes fr�mst under �ren 1984 och 1985 en genomgripande reformering av polisv�sendet. Reformen innebar ett f�rst�rkt medborgarinflytande p� lokal niv�, �ndrade arbets�uppgifter f�r rikspolisstyrelsen, en ny regional polisorganisation i vissa l�n, en ny r�ttslig reglering f�r polisen, nya arbetsformer p� lokal och regional niv� samt f�rb�ttrad rekrytering och utbildning. Ett viktigt inslag i polisreformen var att statsmakterna skulle inrikta sig p� m�lstyming av polisverksamheten. Detaljstymingen av resursanv�ndningen skulle f�ras fr�n central niv� ut till den regionala och lokala niv�n.

Polisreformen har inneburit en p�taglig vitalisering av polisv�sendet. Erfarenhetema av reformen har samtidigt visat att det finns omr�den som kan beh�va utvecklas vidare i syfte att rationalisera och effektivisera polis�verksamheten. Oml�ggningen av budgetprocessen g�r det vidare n�dv�n�digt med vissa systemf�r�ndringar p� framf�r allt det administrativa om�r�det.

En samlad redovisning av inriktningen av f�rnyelsearbetet avses att l�mnas i en s�rskild proposition under v�ren 1990. H�rvid kommer bl. a. f�ljande fr�gor att behandlas.

Det �r n�dv�ndigt att i ett l�ngsiktigt perspektiv l�gga fast polisens uppgifter i samh�llet. De �vergripande m�len f�r polisverksamheten m�s�te g�ras tydligare och i h�gre utstr�ckning styra resursutnyttjandet. I sam�manhanget b�r st�llning tas till fr�gan om att avgr�nsa polisens uppgifter. Inriktningen b�r vara att f�ra bort s�dana uppgifter som inte, med h�nsyn till polisens befogenheter och kompetens, n�dv�ndigtvis b�r ligga p� poli�sen.

Det statliga st�det tid folkr�relserna styrs i dag av ett mycket stort antal regler och f�rordningar. De resultat man f�rv�ntar sig av bidragen �r m�nga g�nger oklart formulerade. Det �r sv�rt att utl�sa eflfekterna av bidragsgiv�ningen.

Det statliga st�det till f�reningslivet finns under ett flertal huvudtitlar i budgetpropositionen. Exempel �r st�d till folkbildning, idrott, ungdom, handikapp, humanit�ra �ndam�l, de fria trossamfunden m. fl.

I bet�nkandet (SOU 1988:39) "M�l och resultat" f�resl�s nya principer f�r det staOiga st�det till f�reningar.

En gmnd f�r f�rslagen i bet�nkandet har varit en kartl�ggning gjord av riksrevisionsverket. Med ledning av denna bed�ms det statliga f�renings�bidraget till sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor. D�mt�ver ger staten an�slag i form av uppdragsers�ttningar p� ca 1,6 miljarder, exempelvis till l�nebidragsanst�llda.

Bet�nkandet har varit p� remiss hos ett stort antal organisationer och������������������������������� 9


 


myndigheter som handl�gger olika statliga bidrag. Remissvaren pekar en�tydigt p� att det beh�vs en f�r�ndring av nuvarande bidragssystem.

Principema f�r statens st�d till f�reningslivet b�r ompr�vas. Det finns i dag olika former f�r bidragsgivning. Exempelvis beviljar regeringen bidrag till vissa organisationer direkt, i andra fall s� sker bidragsgivningen via en myndighet. Avsikten med bidragsgivningen b�r vara tydligare och former f�r att bed�ma effekter av st�det b�r tas fram. F�r denna ompr�vning kr�vs ett beslutsunderlag som g�r en samlad bed�mning m�jlig. Olika typer av beslutsunderlag kan dock kr�vas f�r de olika typema av bidragsgivning.

Statskontoret kommer d�rf�r att f� i uppdrag att aktualisera tidigare kart�l�ggningar av det statliga st�det till f�reningslivet samt ta fram ett underlag som g�r det m�jligt att bed�ma i vilka fall det finns behov av en f�rdjupad pr�vning baserad p� uppf�ljning och utv�rdering av st�det. I de fall orga�nisationema som t. ex. Sveriges Riksidrottsf�rbund, sj�lva best�mmer for�mema f�r f�rdelning och uppf�ljning av sitt st�d kommer regeringen att ta upp s�rskilda diskussioner med dessa organisationer.

Huvudansvaret f�r att ta fram ett beslutsunderlag b�r ligga p� respektive bidragsbeviljande myndighet. Vidare b�r det i de fall det bed�ms finnas behov, utvecklas metoder f�r s�v�l beskrivningen av vad man vill n� med bidragen, m�tmetoder och redovisningsformer inom respektive bidragsom�r�de.

Tv� myndigheter, statens ungdomsr�d och skol�verstyrelsen, st�r i tur att g�ra en f�rdjupad anslagsframst�llning vad g�ller st�det till ungdomsorga-nisationema resp. st�det till studief�rbunden. Statskontoret b�r s�rskilt f�lja beredningsarbetet hos dessa myndigheter.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


2.4 Decentralisering

1989 �rs kompletteringsproposition

� Decentralisering och delegering beh�vs d�rf�r att de direkt verk�samma p� ett omr�de vanligen �r b�st skickade att avg�ra hur uppgifterna skall l�sas.


Decentralisering och delegering �r viktiga utg�ngspunkter f�r f�r�nd�ringama inom skolan, h�lso- och sjukv�rden samt kriminalv�rden.

Arbetet med f�r�ndringen av skolan fr�n en regelstyrd skola till en m�lstyrd skola, en utveckling som riksdagen tidigare st�llt sig bakom (prop. 1988/89:4, UbU 7, rskr. 95), har nu intensifierats. Inriktningen f�r arbetet �r att riksdagen och regeringen skall ange m�len f�r skolan och att kommunema skall ha ett samlat driftsansvar. En klarare f�rdelning av ansvaret f�r skolan mellan stat och kommun skall �stadkommas. Beslut och ansvar f�r beslut som direkt r�r verksamheten b�r ligga n�rmare dem som kan p�verka eller p�verkas av besluten. H�rigenom kan verksamheten f�rb�ttras och effektiviseras.

Som ett led i detta arbete har riksdagen som redan n�mnts (2.2) beslutat om att avveckla den statliga regleringen av tj�nsterna som l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer.


10


 


Det fortsatta arbetet ber�r utformning av l�roplaner och andra styrinst-���� Prop. 1989/90:100 mment samt formema f�r statsbidraget till skolverksamheten. Det omfat-���� Bil. 2 tar f�renkling av regelsystemet f�r skolan och metoder f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. F�r�ndringar av den statliga skoladminist�rationen, dvs. av skol�verstyrelsen och l�nsskoln�mndema, kommer att bli aktuella.

N�r det g�ller h�lso- och sjukv�rden ansvarar sjukv�rdshuvudm�nnen f�r planering, organisation, drift och uppf�ljning av den egna verksamheten samt har det dominerande finansieringsansvaret. Riksdag och regering fast�l�gger m�l och �vergripande riktlinjer och har d�mt�ver i samband med ekonomiska uppg�relser med sjukv�rdshuvudm�nnen bidragit till l�s�ningar av aktuella problem.

Landstingsf�rbundet har p�b�oat en �versyn av h�lso- och sjukv�rdens stmktur. Den kommer att omfatta ansvarsf�rdelningen och finansieringen av prim�rv�rden, l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden. I detta arbete deltar �ven f�retr�dare f�r socialdepartementet och socialstyrelsen.

En s�rskild ers�ttning till sjukv�rdshuvudm�nnen p� h�gst 50 milj. kr. har avsatts i den s. k. Dagmar�verenskommelsen f�r �r 1990 f�r olika sti�mulans�tg�rder och f�r att skapa incitament till f�r�ndringar. Dessa medel kan anv�ndas till f�rs�ks- och utvecklingsverksamheter som syftar till att f�rb�ttra tillg�ngligheten och produktiviteten eller att minska k�erna och andelen kvarliggande s. k. klinikfardiga patienter.

Metoden f�r att f�rdela bidrag fr�n sjukf�rs�kringen utvecklas. De f�r�delningskriterier som nu l�ggs till gmnd f�r bidragen �r olikheter i befolk�ningens d�dlighet, sjukfr�nvaro och f�rtidspensionering samt antalet en�samboende �ldre.

Socialstyrelsen omorganiseras och skall fr. o. m. �r 1990 koncentrera de centrala delama av sina insatser till tillsyn i form av utv�rdering och upp�f�ljning samt kunskapsutveckling och kunskapsf�rmedling.

Regionala tillsynsenheter knutna till socialstyrelsen kommer att inr�ttas. Vid enhetema kommer att finnas tillg�ng till kvalificerad medicinsk, odontologisk och juridisk expertis. Enhetema skall bl. a. handl�gga patien�t�renden och ut�va tillsyn, t.ex. genom bes�k i f�rebyggande syfte. De regionala enhetema skall vidare g�ra iakttagelser p� faltet samt sprida kunskaper och erfarenheter. De skall ocks� f�lja och st�dja lokalt utveck�lings- och f�myelsearbete. Tillsynsenhetema kommer att byggas upp suc�cessivt fr�n och med den 1 juli 1990.

Sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationaliseringsinstituts (Spri) insatser skall koncentreras till bl. a. utveckling av metoder f�r upp�f�ljning och utv�rdering av kvalitet, eflfektivitet och produktivitet i v�rden, st�d f�r utveckling av informationssystem och datorisering inom v�rden samt studier avseende h�lso- och sjukv�rdsstmktur och organisation.

Statens beredning f�r utv�rdering av medicinsk metodik (SBU) utv�rde�rar ny och befintlig medicinsk metodik ur medicinska, psyko-sociala, etiska och ekonomiska aspekter. SBU skall �ven utarbeta strategier f�r

11


 


inf�rande och avveckling av medicinska metoder och sprida information om uppn�dda resultat.

Genom att arbetsprogrammen f�r socialstyrelsen, Spri och SBU kom�mer att vara v�l avst�mda sinsemellan kommer en �kad kapacitet att finnas tillg�nglig p� central niv� f�r uppf�ljning och utv�rdering samt som st�d f�r sjukv�rdshuvudm�nnens arbete med egen utveckling, f�myelse och rationalisering.

Informationsstmkturen inom h�lso- och sjukv�rden och tandv�rden utreds f�r n�rvarande (Dir. 1988:28). Direktiven f�r utredningen utg�r fr�n att informationshanteringen skall bygga p� principen att gmnddata insam�las, registreras och till st�rsta delen anv�nds lokalt, dvs. p� kliniker och v�rdcentraler.

Lagen (1980:11) om tillsyn �ver h�lso- och sjukv�rdspersonalen m.fl. ses f�r n�rvarande �ver av en s�rskild utredare (S 1987:03).

Chefen f�r socialdepartementet avser att f�resl� regeringen att i en pro�position till riksdagen i b�rjan av �r 1990 l�gga fram f�rslag om att best�m�melsema i h�lso- och sjukv�rdslagen om medicinskt ledningsansvar �ndras. F�rslaget kommer att inneb�ra att det, n�r det beh�vs med h�nsyn till patientemas s�kerhet, skall finnas en s�rskild l�kare med ett samlat led�ningsansvar vid enheter f�r diagnos eller v�rd och behandling. Detta b�r kunna ge �kade f�mts�ttningar f�r en eflfektiv ledning. F�rslag skall �ven l�ggas fram om att varje patient skall f� en patientansvarig l�kare.

Kriminalv�rdsstyrelsen (KVS) har p� regeringens uppdrag utrett fr�gor om decentralisering inom kriminalv�rden. M�let �r en b�ttre verksamhet ur b�de det allm�nnas och personalens synvinkel. Som en konsekvens av decentraliseringen b�r KVS organisation kunna minskas med 90 tj�nster fr�n den 1 juli 1991. De medel som frig�rs b�r anv�ndas f�r andra �ndam�l inom organisationen.

Inom KVS p�g�r vidare ett arbete som f�rberedelse f�r en �verg�ng till resultatorienterad styming i samband med omorganisationen.

KVS har ocks�, i en utredning som avslutades i september 1989, sett �ver personaldimensionering och resursutnyttjande inom h�ktes- och anstaltsorganisationen. Utredningen l�mnar bl a f�rslag till hur man b�ttre �n hittills kan ta tillvara v�rd- och tillsynspersonalens resurser och under�l�tta dess medverkan i det egentliga v�rdarbetet. F�rslaget remissbehand�las f�r n�rvarande inom KVS.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


2.5 Verksamhetsformer och arbetss�tt

1989 �rs kompletteringsproposilion

� De enskilda medborgamas �nskem�l och behov inneb�r ofta krav p� ett mer varierat utbud och valfrihet. Om den oflfentliga sektom skall kunna m�ta dessa krav �r det n�dv�ndigt med st�rre flexi�bilitet i fr�ga om verksamhetsformer och arbetss�tt.


Exemplen p� f�r�ndrade verksamhetsformer och arbetss�tt inom den


12


 


oflfentliga f�rvaltningen �r m�nga. I det f�ljande redovisas insatser inom���� Prop. 1989/90:100 arbetslinjen,��� skattef�rvaltningen,��� bist�ndspolitiken,��� arm�n,��� tullen.���� Bil. 2 jordbmks- och fiskeripolitiken, bostadspolitiken och den statliga n�rings�politiken.

Arbetslinjen �r en samlande ben�mning p� en rad olika insatser som syftar till att motverka en �kad utslagning i arbetslivet. Rehabiliteringsin�satsema f�r sjuka och arbetsskadade �r d�ligt samordnade och ineffektiva. Alltf�r litet g�rs f�r att undvika f�rtidspensioneringar. Genom att investera i f�rb�ttrad arbetsmilj� och utbyggd och f�rb�ttrad rehabilitering kan m�n�niskors v�lf�rd och arbetsf�rm�ga �ka. P� sikt f�rb�ttrar en s�dan politik ocks� de oflfentliga finansema genom dels minskade kontantutbetalningar fr�n socialf�rs�kringen dels �kad produktion och d�rmed �kad tillv�xt.

En radikal utvidgning beh�vs av aktiva insatser f�r att hj�lpa de l�ng�tidssjukskrivna och f�r att �tg�rda de f�rh�llanden som skapar oh�lsa. Det beh�vs ocks� klart uttalade ansvarsf�rh�llanden och en b�ttre samordning mellan de rehabiliteringsansvariga. Arbetsgivama m�ste �l�ggas ansvar f�r att erforderliga �tg�rder vidtas och att ekonomiska resurser finns tillg�ng�liga.

En tydligare ansvarsf�rdelning och en h�gre eflfektivitet kan uppn�s genom en klarare �tskillnad mellan � ena sidan best�llning och betalning och � andra sidan produktion av rehabiliteringstj�nster.

�ven f�r inblandade myndigheter och andra samh�llsorgan beh�vs kla�rare ansvarsf�rh�llanden. Str�van b�r vara att verksamhetema decentrali�seras och i f�rsta hand hanteras lokalt. V�sentligt �r ocks� att en ing�ende uppf�ljning och utv�rdering sker av rehabiliteringsarbetet.

Ett omfattande arbete har redan p�b�rjats hos olika ansvariga f�r reha�bilitering och arbetsmilj�. Det �r viktigt att detta arbete forts�tter. Det �r v�sentligt att de �tg�rder som vidtas f�r att st�rka arbetslinjen omfattar personer som �r etablerade p� arbetsmarknaden och dem som �nnu inte f�tt fotf�ste i arbetslivet. De senare kan vara m�nniskor med funktionshin-dersom f�rsin f�rs�rjning genom f�rtidspension. F�ratt st�djaoch utveckla det p�b�rjade arbetet har regeringen i december 1989 lagt fram en propo�sition (prop. 1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbetslivs�fondens anv�ndning m. m.

I propositionen finns bl. a. f�rslag om att f�rs�kringskassoma med sjuk�f�rs�kringsmedel skall kunna upphandla rehabiliteringstj�nster fr�n Ami, AMU, rygginstitut, rehabiliteringsorganisationer m. fl. H�rigenom skapas m�jligheter att genom aktiva rehabiliteringsinsatser korta av l�nga och kost�samma sjukskrivningsperioder.

F�r att m�jligg�ra en mjukare �terg�ng till arbete efter en sjukskrivning f�resl�s ocks� m�jlighet till kvarts och trekvarts sjukpenning, ut�ver nuva�rande hel och halv sjukpenning. Propositionen inneh�ller �ven f�rslag om ers�ttning f�r merkostnader f�r arbetsresor som alternativ till sjukpen�ning.

Socialf�rs�kringama �r kollektiva och solidariskt finansierade f�rs�k�
ringar. Det �r viktigt att dessa gmndl�ggande f�mts�ttningar �r v�l k�nda
och att medborgama k�nner respekt och tillit till socialf�rs�kringen. Det �r
d�rf�r viktigt att st�vja missbmk av f�rs�kringen.
����������������������������������������������������������� 13


 


Inriktningen av �vriga f�rslag i propositionen �r att den enskilde i f�rsta Prop. 1989/90:100 hand skall kunna erbjudas arbete p� den �ppna arbetsmarknaden. Endast Bil. 2 n�r den fysiska eller psykiska prestationsf�rm�gan �r s� nedsatt att arbete �r ett orealistiskt altemativ skall f�rtidspensionering kunna tillgripas. Ar�betsl�shet skall s�ledes i sig inte vara ett sk�l f�r f�rtidspensionering. �ven insatser som g�r det m�jligt f�r f�rtidspensionerade att �terg� i arbete f��resl�s.

I propositionen l�mnas ocks� f�rslag till riktlinjer f�r anv�ndningen av de medel som enligt lagen (1989:484) om arbetsmilj�avgift tillf�rs den genom lagen tillskapade arbelslivsfonden. Utg�ngspunkt f�r f�rslagen �r att utslagningen fr�n arbetslivet skall motverkas genom f�rebyggande insat�ser och genom mer aktiva �tg�rder f�r dem som f�tt sin arbetsf�rm�ga nedsatt att stanna kvar i eller att g� tillbaka till arbetslivet.

Arbetslivsfondens medel skall enligt riksdagens beslut (1988/89:FiU 30, rskr. 327) ocks�, inom ramen f�r �ndam�lsbest�mmdsema i lagen, kunna utnyttjas f�r �tg�rder som kan bli aktuella genom arbetsmilj�kommissio�nens arbete. Sammantagna kommer fondens medel att utg�ra en viktig del i finansieringen av de direkta rehabiliteringsinsatsema.

Arbetsmilj�kommissionen tillkallades av regeringen den 24 november 1988 (Dir. 1988:63). Kommissionen, som skall ha avslutat sitt arbete senast den 30 juni 1990, skall l�gga fram f�rslag till �tg�rder som m�jligg�r f�r�ndringar av de arbetsmilj�er som ger skador och oh�lsa. F�rslagen skall ta sikte p� arbetsmilj�n i vid bem�rkelse, t. ex. arbetsorganisationen, de anst�lldas p�verkansm�jligheter och andra f�rh�llanden av betydelse f�r en god arbetsmilj�. Som underlag f�r sina f�rslag skall kommissionen g�ra en kartl�ggning av arbetsmilj�f�rh�llandena med inriktning p� de mest utsatta arbetena.

M�let f�r kommissionens arbete skall vara att minska den arbetsrelate-rade fr�nvaron och utslagningen fr�n arbetet, men �ven att f�rebygga upp�komsten av nya h�lsorisker i arbetsmilj�n.

Kommissionen skall �verv�ga effektiviteten i samordningen mellan oli�ka samh�llsorgan inom arbetsmilj�omr�det. Mot bakgmnd av erfarenhe�tema fr�n sin kartl�ggning skall kommissionen l�mna f�rslag om inriktning och organisation av arbetsmilj�arbetet och samh�llets insatser.

Inom arbetsmarknadspolitiken p�g�r en omfattande f�rnyelse- och f��r�ndringsprocess. F�r�ndringar av insatsemas karakt�r, volym och inrikt�ning sker i takt med f�r�ndrade konjunkturella och stmkturella f�mts�tt�ningar. Nya �tg�rder, exempelvis f�r ungdomar, l�ngtidsarbetsl�sa, in�vandrare och flyktingar, introduceras och andra, som inte l�ngre �r arbets�marknadspolitiskt motiverade, tas bort. Samtidigt p�g�r sedan ett antal �r en genomgripande f�r�ndring av arbetsmarknadsverket (AMV).

Den �vergripande uppgiften f�r arbetsf�rmedlingen �r att h�vda arbets�
linjen. Den inneb�r en str�van efter att i f�rsta hand erbjuda en arbetss��
kande ett arbete eller en utbildning f�r att begr�nsa tiden i arbetsl�shet.
F�rst n�r inga andra �tg�rder finns tillg�ngliga eller �r l�mpliga skall den
s�kande ges arbetsl�shetsunderst�d. I arbetslinjen ing�r ocks� insatser f�r
att arbetsm�ssigt rehabilitera personer som p. g. a. olika funktionsneds�t�
tningar riskerar att sl�s ut fr�n arbetsmarknaden.
������������������������������������������������������������� 14


 


J�msides med den genomgripande f�r�ndringen av skattessystemet som���� Prop. 1989/90:100 nu p�g�r sker ocks� en f�myelse av skattef�rvaltningen, organisation.���� Bil. 2 ledning och styming samt arbetsformer.

Regeringen avser att inom kort l�gga fram f�rslag till en ny taxeringslag. Den nuvarande ordningen med frist�ende taxeringsn�mnder och lekman�nagranskning av vissa deklarationer f�resl�s upph�ra. Myndighetemas beskattningsbeslut skall i vissa fall fattas av en skatten�mnd. Ompr�vning av beslut skall kunna ske under en fem�rsperiod, vilket kommer att leda till s�v�l ett minskat antal processer i domstol som ett enklare och smidigare f�rfarande f�r myndigheter och skattskyldiga.

Samtidigt kommer regeringen att f�resl� att den regionala och lokala organisationen f�r�ndras och att en skattemyndighet inr�ttas i varje l�n. Det operativa arbetet f�r de olika skatteslagen skall integreras och huvud�sakligen bedrivas vid lokala skattekontor. I princip skall varie skattskyldig, oavsett skatteslag, bara ha en kontaktpunkt inom skattef�rvaltningen. ADB-st�det kommer att utvecklas och anpassas till det nya integrerade arbetss�ttet.

Det bilaterala bist�ndet har utvecklats mot att omfatta allt fler l�nder, �ndam�l och arbetsformer. I f�rra �rets budgetproposition framh�lls att Sverige b�r forts�tta att s�ka samarbete inom bist�ndet med ocks� andra u-l�nder �n programl�nder.

Utredningen om organisation och arbetsformer i det bilaterala bist�ndet skall se �ver organisation, fr�mst inom SIDA, BITS och SWEDFUND, och dess arbetsformer i det bilaterala bist�ndet med huvudsaklig inrikt�ning p� bist�ndet utanf�r kretsen av programl�nder. Syftet �r att ange organisatoriska f�mts�ttningar f�r att �stadkomma ett eflfektivt bist�nd som �r anpassat till olika u-I�nders situation och behov.

Utredningsuppdraget genomf�rs av en parlamentariskt sammansatt kommitt�. Kommitt�n har till uppgift att �verv�ga och f�resl� l�mpliga former f�r styming och samordning av organisation och arbetsformer f�r det bilaterala icke-landprogrammerade bist�ndet. �versynen ber�knas vara slutf�rd f�re utg�ngen av januari 1990. Resultat och st�llningstagande kommer att redovisas i 1991 �rsbudgetproposition.

I samband med 1987 �rs f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, F�U 11, rskr. 310) fattade riksdagen beslut om att ytterligare underlag om arm�ns ut�veckling skulle arbetas fram. �verbef�lhavaren och 1988 �rs f�rsvarskom�mitt� fick detta uppdrag och kommitt�n har i ett delbet�nkande l�mnat f�rslag till arm�ns fortsatta utveckling. Regeringen redovisade d�refter i en proposition (1989/90:9, F�U3, rskr. 87) f�rslag till omstmkturering och omorganisation av arm�ns gmndorganisation. Syftet med �tg�rdema �r att �stadkomma b�ttre balans mellan arm�ns uppgifter och resurser samt f�r�b�ttra arm�ns utbildning. N�gra av �tg�rderna i korthet:

   verksamheten vid tre regementen avvecklas

   sju kasernetablissement l�mnas n�r verksamheten avvecklas eller omlo�kaliseras

   organisation och lokalisering av specialtmppslagen �ndras

   arm�ns skolorganisation omstmktureras

   tmpplagscentra bildas med ansvar f�r bl. a. utbildning av bef�l��������������������������������������� 15


 


   antalet milit�romr�desstaber minskas fr�n sex till fem������������������������������ Prop. 1989/90:100

   varie l�n kommer att f� en egen f�rsvarsomr�desmyndighet.�������������������� BiL 2 Regeringen kommer senare att ge ber�rda myndigheter i uppdrag att

genomf�ra riksdagens beslut.

Tullverksamheten befinner sig i en omdaningsprocess som inneb�r att tullverkets import-, export och transitmtiner datoriseras. En av utg�ns-punktema f�r det fortsatta arbetet med datoriseringen �r att r�tt stora personalresurser p� sikt skulle kunna frig�ras. Samtidigt p�g�r en �versyn av tullverkets organisation som inneb�r en anpassning till f�rv�ntade f�r�nd�ringar under 1990-talet. F�mtom datoriseringen handlar det om den fort�satta tillv�xten i utrikeshandeln, f�r�ndrade trafikstr�mmar och den euro�peiska integrationen. D�mt�ver �kar tullen satsningama f�r att minska smugglingen av narkotika.

Inom domstolarna och �klagarv�sendet har f�myelse- och utvecklingsar�betet bl. a. inriktats p�

-     ett f�rst�rkt ADB-st�d,

-     s�rskilda satsningar p� personalutveckling och eftemtbildning,

-     delegering av arbetsuppgifter/beslutsbefogenheter fr�n domarpersonal till kanslipersonal,

-     �tg�rder i syfte att f�rkorta v�ntetiderna f�r allm�nheten i tingsr�tter�na.

Nyligen har en kommitt� tillkallats f�r att se �ver domstolarnas arbets�uppgifter, organisation och arbetss�tt (Dir. 1989:56). En viktig uppgift f�r kommitt�n �r att unders�ka m�jligheterna att flytta ner olika m�lgmpper till handl�ggning i tingsr�tt och l�nsr�tt och p� s� s�tt f�ra r�ttsskipningen n�rmare de m�nniskor som ber�rs. En liknande �versyn f�rbereds f�r �k�lagarv�sendet.

Inom det bostadspolitiska omr�det sker stora f�r�ndringar. Boendekost�naderna �r beroende av skattesystemets utformning, varf�r ett reformerat system f�r bostadsfinansiering i h�g grad p�verkas av det p�g�ende re�formarbetet inom skatteomr�det.

Boendekostnadsutredningen h�ri september �r 1989 l�mnat bet�nkandet (SOU 1989:71) Ny bostadsfinaniering. Utredningens f�rslag inneb�r i kort�het att ett generellt gmndl�ggande investeringsst�d inf�rs, att r�ntebidrag i framtiden begr�nsas och att m�jligheter till r�ntel�n inf�rs.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1987/88:115, BoU 16, rskr. 273) i maj 1988 har Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) fr. o. m. den I juli 1989 tagit �ver uppgiften att betala ut och avisera samtliga l�n f�r bostads�ndam�l, dvs. b�de l�n som finansieras av bolaget och l�n finansie�rade �ver statsbudgeten. F�rvaltningen av l�nen, med undantag f�r ut�betalning och avisering, sk�ts av l�nsbostadsn�mnderna p� uppdrag av SBAB.

I regeringens proposition 1989/90:154 om en ny regional statlig f�r�
valtning f�resl�s att den nya l�nsstyrelsen f�r ansvar f�r vissa fr�gor som i
dag l�nsbostadsn�mnderna ansvarar f�r och som r�r kommunala bostads�
f�rs�rjningsprogram och annan samh�llsplanering. Den del av l�nsbos�
tadsn�mnderna som handhar l�n- och bidragsbeviljande skall inte ing� i
den samlade l�nsf�rvahningen.
����������������������������������������������������������������������������������� 16


 


En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet �r att anpassa organisation och styrformer av plan- och bostadsadministrationen till nya f�mts�tt�ningar.

Under v�ren 1990 avser regeringen att l�gga fram en proposition om en reformerad bostadsfinansiering. Boendekostnadsutredningen har pekat p� att dess f�rslag, om de genomf�rs, kan f�ranleda �verv�ganden vad g�ller bl.a. l�nsbostadn�mndemas arbetsuppgifter och organisation samt rela�tionen till SBAB. Det har dock inte legat inom ramen f�r utredningens uppdrag att l�mna f�rslag och l�sningar vad g�ller de administrativa och organisatoriska konsekvenser f�rslagen kan leda till.

En utredning (Bo 1989:02) om f�renklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. tillsattes efter beslut av regeringen i maj 1989. Utred�ningen har avl�mnat ett bet�nkande (SOU 1989:96) F�renklad handl�gg�ning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. i vilket man bl. a. f�resl�r att det nuvarande tv�beslutsf�rfarandet skall ers�ttas av f�renklat enbeslutsf�rfa-rande. Den nya mtinen kan p� goda enligt utredningen p� goda gmnder antas medf�ra betydande tidsvinster och d�rmed kostnadsbesparingar som kommer b�de hyresg�ster, fastighets�gare och staten till godo. Bet�n�kandet remissbehandlas f�r n�rvarande.

Tillv�xten i samh�llet �r den viktigaste fr�gan f�r den statliga industripo�litiken. Regeringen har d�rf�r tillsatt en delegation (Dir. 1989:19), tillv�xt�delegationen, med uppgift att analysera produktivitetsutvecklingen inom industrin och den privata tj�nstesektorn i det svenska n�ringslivet. Syftet med delegationens arbete �r att ge regeringen underlag f�r �tg�rder som fr�mjar tillv�xten i produktiviteten. Delegationen skall i sitt arbete upp�m�rksamma fem omr�den, n�mligen:

investeringar, teknikspridning och utbildning

arbetsorganisation, arbetsmilj� och medinflytande

n�ringslivets intemationalisering

skatter och regleringar

marknadernas funktionss�tt.

I delegationen ing�r representanter f�r arbetsgivare, fackliga organisa�tioner och myndigheter. Delegationen skall arbeta under tre �r. Material som kommer fram under arbetets g�ng skall fortl�pande publiceras och en slutrapport skall avl�mnas till regeringen vid utg�ngen av �r 1991.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


2.6 Statlig personalpolitik

1989 �rs kompletteringsproposilion

� Personalpolitiken �r av stor betydelse i arbetet med att f�rnya den oflfentliga sektom. Utveckling och goda arbetsresultat m�ste upp�muntras. Personalpolitiken �r viktig f�r m�jligheterna att rekry�tera och beh�lla personal.


Inom en rad statliga verksamhetsomr�den har personalfr�goma f�tt �kad aktualitet under senare tid.


17


2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2


Domstolsv�sendet och �klagarv�sendet har under 1980-talet haft sv�rig-��� Prop. 1989/90:100 heter att rekrytera och beh�lla duktiga jurister, men problemet har under���� Bil. 2 det senaste �ret, i storst�dema, kommit att omfatta ocks� andra personal�kategorier.

Regeringen avser att senare denna dag i en proposition f�resl� att skick�lighetskriteriet - i enlighet med vad som redan f�reskrivs i 4 kap. 3 � tredje stycket lagen (1976:600) om oflfentlig anst�llning - skall v�ga tyngst vid tills�ttningen av alla ordinarie domartj�nster och att domamtbildningen skall f�rkortas och bedrivas mer sammanh�llen. Vidare har en delegering av vissa arbetsuppgifter fr�n domarpersonal till bitr�despersonal (SFS 1989:851) inletts med goda resultat. Utan men f�r r�tts�kerheten har re�sursanv�ndningen f�rb�ttrats samtidigt som arbetsinneh�llet f�r b�da per�sonalkategorierna har vidgats.

Riks�klagaren har under �r 1989 utarbetat ett �tg�rdsprogram f�r att p� kort och l�ng sikt s�kra f�rs�rjningen av �klagare.

�ven inom kriminalv�rden har det under senare �r funnits sv�righeter att rekrytera och beh�lla personal. D�lig arbetsmilj�, fr�mst p� anstaliema har medf�rt h�g personaloms�ttning och h�g sjukfr�nvaro. Regeringen uppdrog d�rf�r i maj 1988 �t KVS att utarbeta och genomf�ra ett �tg�rds�program f�r att f�rb�ttra arbetsmilj�n och effektivisera rehabililerings�t�g�rdema. Programmet genomf�rs f�r n�rvarande i samarbete med bl. a. Statsh�lsan. KVS �gnar ocks� �kad uppm�rksamhet �t personalutbildning och chefsf�rs�rjning.

Personalfr�gor inom f�rsvarsmaktens fredsorganisation har i olika sam�manhang redovisats f�r riksdagen. I detta sammanhang b�r uppm�rksam�mas att statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanst�lldas huvudorgani�sationer tr�ffat ett s�rskilt sektoravtal som g�ller f�rm�ner f�r dem som tvingas flytta p� gmnd av att f�rband l�ggs ned eller att verksamheter om�lokaliseras.

Regeringen har ocks� utsett en s�rskild utredare som skall se �ver upp�l�ggningen och organisationen av personalutbildningen inom totalJ�rsvaret (Dir. 1989:40). Utredaren skall precisera m�l och uppgifter f�r dagens anordnare av utbildning, klarl�gga behov av kvalificerad vidareutbildning f�r personalen inom den civila delen av totalf�rsvaret och kartl�gga vilket utbud av liknande utbildning som finns p� marknaden. Resultatet skall redovisas f�re utg�ngen av april 1990.

F�rs�kringskas.sorna har till stor del genomf�rt en decentralisering av �rendehandl�ggningen fr�n centralkontor till lokalkontor. Fortsatta �tg�r�der vidtas med samma inriktning. F�r�ndringama inneb�r nya arbetsupp�gifter och f�r�ndrade kompetensbehov vid f�rs�kringskassoma.

I samband med 1989 �rs avtalsr�relse tr�ffade de centrala parterna ett s�rskilt sektorsavtal f�r aff�rsverken. Genom afT�rsverksavtalet kan an�st�llningsvillkoren i lokala f�rhandlingar i stor utstr�ckning anknyta till de regler som g�ller f�r konkurrerande verksamheter.

V�gverket har som f�rsta f�rvaltningsmyndighet inf�rt individuell l�ne�
s�ttning och krontalsl�ner. V�gverket har ocks� under innevarande bud�
get�r antagit ett utvecklingsprogram i �tta punkter, bl. a. kompetensf�rs�rj�
ning och kompetensutveckling. Satsningama skall innefatta teoretisk och���������������������������� 18


 


praktisk utbildning, chefsf�rs�rining och ledamtveckling, utveckling av���� Prop. 1989/90:100
styrformer och satsningar p� viktiga specialistgmpper.
����������������������������� Bil. 2

Den planerade omorganisationen av skattef�rvaltningen i kombination med stora f�r�ndringar av det materiella inneh�llet i skattelagstiftningen kommer att st�lla krav p� omfattande utbildningsinsatser av den nuvarande organisationens personal f�r att kunna tillgodose kraven p� en f�r�ndrad beskattningskompetens.

Tullverksamheten befinner sig i en omdaningsprocess som inneb�r att tullverkets import-, export- och transitmtiner datoriseras. I samband med datoriseringen p�g�r en �versyn av tullverkets organisation som kan kom�ma att leda till att betydande personalbesparingar blir m�jliga.

Inom ungdomsskolan kan en l�rarbrist f�mtses i b�ijan p� 1990-talet, och en m�ngd �tg�rder f�r att motverka denna �r planerade. Kraftfulla satsningar p� en fortl�pande kompetensutveckling av l�rama planeras ocks�.

Regeringen fastst�llde i mars 1989 en ny organisation f�r naturv�rdsver�ket. Stor vikt har lagts vid verkets kompetensf�rs�rjning till hela milj�v�rds-sektorn. Verket planerar en aspirantutbildning och arbetar ocks� i n�ra samr�d med UH� i deras utredning om milj�v�rdsutbildningen vid h�g�skoloma.

3 �vergripande utvecklingsfr�gor

3.1�� Allm�nt

I detta avsnitt redovisas en del �vergripande utvecklingsfr�gor.

Under 3.2 redovisas det utvecklingsarbete som planeras f�r att b�ttre anpassa de verkst�llande organens villkor till de nya f�mts�ttningar och krav, som f�ljer av den successiva f�myelsen av f�rvaltningen.

Under 3.3 redovisas vissa fr�gor p� det kommunala omr�det.

Under 3.4 redovisas fr�gor om personalf�rs�rjningen i den oflfentliga sektom.

En redog�relse, som i allt v�sentligt ansluter sig till tidigare �rs redog��relser i bilaga 2 (punkt 1) till budgetpropositionen, l�mnas under 3.5 om arbetet med att f�renkla regler och delegera beslutander�tten i f�rvaltning�s�renden. Samtidigt behandlas n�gra aspekter p� hur det framtida f�renk�lingsarbetet b�r bedrivas.

Under 3.6 redovisas vissa fr�gor om anv�ndningen av informationstek�nologi i den offentliga f�rvaltningen.

Under 3.7 g�rs en inlernalionell utblick.

3.2�� Statliga verksamhets- och organisationsformer
3.2.1 Allm�nna utg�ngspunkter

I 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 12) uttalas bl. a.

f�ljande.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 19


 


"Dagens samh�llsproblem str�cker sig �ver flera statliga f�rvaltnings�omr�den och f�rvaltningsstmkturen anpassas endast p� l�ng sikt till nya f�mts�ttningar.

Som en f�ljd av utvecklingen har flera myndigheter tillkommit under senare �r. Vidare har myndigheter slagits samman och genomg�tt betydan�de organisationsf�r�ndringar. Ansvarsomr�den har f�r�ndrats och sam�banden mellan myndigheter �ndrats. Bolags- och stiftelsesektorer har kom�mit att omfatta en allt st�rre del av den statliga verksamheten.

Om den statliga verksamheten skall kunna anpassas b�ttre till bl.a. medborgamas behov kr�vs verksamhets- och organisationsformer som l�ttare och snabbare kan anpassas till nya f�mts�ttningar."

Inom den statliga sektom sker nu ett successivt f�myelsearbete som bl. a. inneb�r en �kad delegering av ansvar och befogenheter till de verkst�l�lande organen, en �verg�ng till nya arbetsformer och arbetss�tt samt en oml�ggning till en ny budgetprocess med en l�pande f�rdjupad pr�vning av i princip all statlig verksamhet.

I detta avsnitt redovisas det utvecklingsarbete som p�g�r och planeras och som syftar till att b�ttre anpassa statliga verksamhets- och organisa�tionsformer till s�dana nya f�mts�ttningar.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.2.2 �versyn av stabsmyndigheterna

N�gra huvudpunkter

� En �versyn planeras av de s. k. stabsmyndighetema f�r att anpassa deras verksamheter till ett eflfektivt st�d f�r den f�rvaltningspoli�tiska utvecklingen.


F�r att den avsedda eflfektiviseringen, servicef�rb�ttringen, decentrali�seringen och delegeringen inom den statliga verksamheten skall kunna f�rverkligas beh�ver dagens myndighetsorganisation f�r st�d till regering�en och myndighetema pr�vas mot bakgmnd av de nya f�mts�ttningama. Det �r allts� fr�gan om hur den verksamhet som bedrivs av fr�mst de fyra s.k. stabsmyndighetema, dvs. statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV) och statens institut f�r personalutveckling (SIPU), beh�ver anpassas f�r att eflfektivt kunna st�dja den avsedda f�r�valtningspolitiska utvecklingen.

Stabsmyndighetemas uppgifter och roller har i stor utstr�ckning sin gmnd i f�rh�llandet mellan regeringen och f�rvaltningsmyndighetema. N�r nu �kat ansvar f�r resultat och f�myelse samt �kade befogenheter l�ggs p� myndighetema �r det ofr�nkomligt att - i �nnu h�gre grad �n nu - ett eflfektivt och verksamhetsanpassat st�d beh�ver kunna erbjudas de sakan�svariga myndighetema. Det har ocks� visat sig vara n�dv�ndigt med ett v�l utvecklat samarbete mellan stabsmyndighetema bl. a. f�r att kunna erbjuda myndighetema ett samlat st�d inom flera kompetensomr�den.

I kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150 bil. 12) anf�rde civil-minstem att en samlad �versyn av st�dfunktionen f�r myndighetemas kompetensutveckling skulle g�ras. �versynen skulle omfatta funktionens


20


 


inriktning, organisation, finansiering och fr�gorom huvudmannaskap. En s�dan �versyn av st�dfunktionen f�r kompetensutveckling har inletts inom civildepartementet under h�sten 1989. �versynen har visat att det - bl. a. till f�ljd av de f�mts�ttningar som nyss n�mnts - �r l�mpligt att perspektivet i �versynen vidgas till att omfatta den verksamhet som be�drivs av statskontoret, RRV, SAV, SIPU och ytterligare n�gra myndighe�ter En samlad �versyn av st�det till verksamhetsansvariga myndigheter samt till regeringskansliet b�r d�rf�r g�ras.

F�r stabsmyndighetema f�religger det i dag vissa oklarheter n�r det g�ller deras roller och ansvarsf�rh�llanden. Det beror bl.a. p� att uppdrag fr�n s�v�l regeringen som enskilda myndigheter utf�rs parallellt med mer direkta myndighetsuppgifter. Detta leder i en del fall till rollkonflikter som f�rsv�rar resp. stabsmyndighets verksamhet. St�dverksamheten f�rsvagas ocks� av att utvecklings- och utredningsarbetet i v�sentlig m�n nu utf�rs skilt fr�n den mer praktiska konsult- och utbildningsverksamheten. St�dverksamhe�tens anpassning till myndighetemas behov �r ocks� ofullst�ndig och sned�vridningar i konkurrensf�rh�llandena uppkommer i och med att vissa delar anslagsfinansieras medan andra delar av st�dverksamheten finansieras med inkomster. Bl. a. dessa problem beh�ver behandlas. Syftet �r allts� att �ver�synen skall leda till att st�dorganisationen kan utformas s� att den blir effektivare och kan erbjuda ett behovsanpassat och kvalificerat st�d. Det �r d�rvid naturligt att styr- och finansieringsformema utformas s� att de st�der den avsedda inriktningen. Civilministem avser att inom kort �terkomma till regeringen i denna fr�ga.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.2.3 Formerna f�r styrning av aff�rsverken

N�gra huvudpunkter

� Formema f�r stymingen av aff�rsverken b�r vidareutvecklas.


Genom verksledningsreformen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) har riktlinjema lagts fast f�r hur aff�rsverken och deras bolag skall styras.

Enligt reformen skall aflT�rsverken och deras bolag behandlas som en sammanh�llen gmpp av f�retag � en aflT�rsverkskoncem. Detta inneb�r att bl. a. m�len f�r l�nsamhet och soliditet skall l�ggas fast f�r hela koncer�nen. Stymingen av koncemen skall pr�glas av �kad l�ngsiktighet och koncentreras p� fastst�llandet av ekonomiska m�l.

Ett exempel p� en ny styming av aflT�rsverken �r vad som beslutats avseende statens vattenfallsverk (Vattenfall). 1 linje med verksledningsbes�lutet har formema f�r stymingen av Vattenfall preciserats i prop. 1987/88:87 (NU 47, rskr. 376) samt genom s�rskilda beslut av regeringen.

Dessa nya riktlinjer inneb�r i huvudsak att stymingen skall ske fr�n tre huvudprinciper, n�mligen ett effektivt avkastningskrav, �kad offendighet av verksamhetens resultat samt en aktiv uppf�ljning av uppn�dda m�l m. m.

Ett effektivt avkastningskrav inneb�r bl. a. att Vattenfall har �lagts ett l�nsamhetsm�l som �r j�mf�rbart med annan industriell verksamhet med


21


 


motsvarande risk. L�nsamhetsm�let har ber�knats p� ett realt justerat eget Prop. 1989/90:100 kapital, vilket inneb�r att h�nsyn har tagits till alla tillg�ngar �ven de Bil. 2 dolda. Dessa tillg�ngar har genom �ren kommit att uppg� till mycket stora belopp och skall genom det nya l�nsamhetsm�let ge en sk�lig avkastning. Denna har ber�knats till mellan 3 och 4%. Det skall j�mf�ras med b�rsbo�lagens genomsnittliga reala l�nsamhet, som f�r n�rvarande �r ca 10%. D�r�igenom har h�nsyn tagits till den l�ga aff�rsm�ssiga risken i Vattenfalls verksamhet. Vidare har en motsvarighet till statlig f�retagsbeskattning in�f�rts. �ven ett soliditetsm�l har p� motsvarande s�tt fastlagts.

�kad offentlighet har som syfte att �ka insynen och d�rmed effektivite�ten i verksamheten. Regeringen har f�reskrivit en indelning av Vattenfall i tio naturligt avgr�nsade resultatomr�den. Dessa skall offentligt redovisa verksamheten med egna resultat- och balansr�kningar. F�r resultatomr�den skall vidare av Vattenfall fastst�llas separata l�nsamhetskrav, som tar h�nsyn till de olika branschf�mts�ttningama och den d�rmed samman�h�ngande olika risken. Ett av sk�len till indelningen i resultatomr�den �r att Vattenfall �r stort, och inrymmer s� m�nga olika verksamheter, att en eflfektiv uppf�ljning av Vattenfall m�ste ske nedbmtet p� v�l avgr�nsade delomr�den av verksamheten. Genom att resultat- och balansr�kningama ges en oflfentlig spridning finns m�jligheter f�r utomst�ende intressenter att j�mf�ra Vattenfalls verksamhet med annan likv�rdig verksamhet. Ut�g�ngspunkter f�r offentligheten i verksamheten b�r vara vad som minst g�ller f�r b�rsnoterade f�retag. Genom att l�nsamhetskraven ges en bran�schanpassning kommer m�jligheter till en otillb�rlig subvention av kon�kurrensutsatta verksamheter att minska. F�r Vattenfall leder detta till krav p� konkurrensneutralitet och h�gsta m�jliga eflfektivitet inom varje enskilt resultatomr�de.

En aktiv uppf�ljning �r en f�mts�ttning f�r att en eflfektiv �garstyming skall kunna ske. Uppf�ljningen underl�ttas v�sentligt av indelningen i resultatomr�den men m�ste anpassas till verksamhetsomr�denas f�r�n�derliga omv�rld. Uppf�ljningen �r i f�rsta hand �garens ansvar. Det st�ller d�rf�r krav p� att regeringskansliet har god kompetens inom detta omr�de.

Dessa riktlinjer, som g�ller f�r stymingen av Vattenfall, b�r i stort ocks� kunna till�mpas f�r �vriga aff�rsverk. Ett utvecklingsarbete kommer d�r�f�r att inledas vad g�ller formema f�r stymingen av bl.a. SJ, postverket och televerket.

22


 


3.2.4 Den statliga f�rvaltningsmyndighetens villkor

N�gra huvudpunkter

  F�mts�ttningama f�r att renodla de statliga f�rvaltningsmyndig�hetemas uppgifter, roller och finansiering b�r �verv�gas.

  M�jlighetema till samverkan och samordning mellan statliga myndigheter inb�rdes b�r �ka.

 

-       Myndigheters r�tt att ta ut och disponera ers�ttning f�r tj�nster och varor b�r regleras.

-       Formerna f�r resultatstyming b�r utvecklas.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


Allm�nna fr�gor

De statliga f�rvaltningsmyndigheterna hade tidigare som fr�msta uppgift att pr�va fr�gor om medborgarnas f�rm�ner, r�ttigheter och skyldigheter, dvs. att fullg�ra myndighetsut�vning, �ven om de ocks� hade en del servi�ceuppgifter. Nu har m�nga myndigheter som huvuduppgift att tillhanda�h�lla tj�nster till medborgare, kommuner och privata organisationer.

Myndigheternas verksamhet finansieras i dag p� flera olika s�tt, t. ex. med f�rvaltningsmedel via statsbudgeten, obligatoriska avgifter, uppdragsverk�samhet och sm�rre inkomster genom f�rs�ljning av produkter och tj�nster.

Denna blandning av uppgifter, roller och finansieringsformer n�r det g�ller regeringens styming, ledningen av myndighetema, medborgamas r�ttss�kerhet, organisation, m. m. kan i vissa fall ge negativa f�ljder.

Det �r mot denna bakgmnd motiverat att �verv�ga att mer renodla f�r�valtningsmyndighetemas uppgifter, roller och finansiering. P� s� s�tt kan verksamhetema g�ras mer eflfektiva. Detta kommer att utg�ra en viktig gmnd f�r det fortsatta utvecklingsarbetet.


Resultatstyrning m. m.

En viktig del av det p�g�ende utvecklingsarbetet �r en str�van mot resultat�orienterad stymingav den statliga verksamheten. Detta inneb�ren minskad tonvikt p� direkt styming av myndigheterna genom resurstilldelning som delas upp p� en m�ngd utgiftsslag eller �ndam�l. I st�llet st�lls nu �kade krav p� tydlighet och precisering av statsmakternas styrning av verksamhetens inriktning, dvs. vilket resultat som f�rv�ntas av de resurser som avs�tts f�r verksamheten.

Arbetet med att utveckla formerna f�r resultatorienterad styming p�g�r f�r n�rvarande. I detta begrepp ing�r dels m�lstyming dels resultatstyrning. M�lstyrning kommer till uttryck fr�mst i de �vergripande m�l och syften som statsmaktema l�gger fast f�r olika verksamheter. Resultatstyrningen utg�r fr�n den nuvarande verksamhetens resultat och uttrycks, i de fall det �r m�jligt, som konkreta krav eller m�l f�r verksamhetens resultat. Kan en s�dan precisering inte ske med h�nsyn till verksamhetens karakt�r f�r riks�dagens och regeringens styming komma till uttryck genom riktlinjer f�r


23


 


f�r�ndring av verksamhetens inriktning. I b�da fallen b�r dock stymingen���� Prop. 1989/90:100
utformas och uttryckas s� att en uppf�ljning blir m�jlig.
���������������������������� Bil. 2

Stymingen kommer med n�dv�ndighet att bli verksamhetsspecifik men �nd� utg� ifr�n vissa gemensamma principer. F�r de flesta verksamhetsom�r�den har riksdagen och regeringen redan i dag formulerat �vergripande m�l och syften. Inom vissa verksamhetsomr�den finns dessutom f�rs�k att pre�cisera verksamhetens inriktning. Str�van b�r nu vara att klarg�ra de �ver�gripande m�len och att tydligare ange resultatkrav och resultatm�l f�r verk�samheten.

Utvecklingsarbetet m�ste nu inriktas p� att utveckla formema f�r en m�l-och resultatorienterad styming. Vissa utg�ngspunkter har redan lagts fast (prop. 1987/88:150, FiU 30, rskr. 394). Dessa utg�ngspunkter har ut�vecklats n�got och de har redovisats i en av de v�gledningar som har utfor�mats som st�d f�r oml�ggningen av budgetprocessen. En ytterligare kon�kretisering beh�ver nu ske genom att en s�rskild v�gledning utarbetas. 1 denna b�r framg� i vilken form resultatstymingen skall komma till ut�tryck i, eller i anslutning till, regleringsbrevet. Denna styming av verksam�hetens inriktning b�r kunna till�mpas allteftersom myndighetema g�r ige�nom den f�rsta f�rdjupade pr�vningen, dvs. f�rsta g�ngen f�r perioden 1991/92-1993/94.

I detta sammanhang b�r ocks� n�mnas den �versyn som g�rs av budget�propositionens inneh�ll och utformning m. m.

En resultatorienterad styming f�mts�tter en v�l fungerande resultatupp�f�ljning av myndighetemas verksamhet. Ett viktigt inslag i den nya budget�processen �r d�rf�r myndighetemas resultatredovisningar och resultatana�lyser. Det finns mot denna bakgmnd ett stort behov av att bed�ma de uppf�ljningsmetoder som anv�nds inom olika samh�llssektorer. F�r att f� impulser i det fortsatta utvecklingsarbetet kommer d�rf�r statskontoret, i samarbete med RRV, att f� regeringens uppdrag att studera f�rekomst och anv�ndning av resultatm�tt. Uppdraget g�ller fr�mst icke-monet�ra resul�tatm�tt inom s�v�l den oflfentliga som den privata sektom. N�r det g�ller den kommunala verksamheten b�r statskontoret ha kontakt med den ar�betsgmpp f�r uppf�ljning och utv�rdering som har tillsatts av stat-kommunberedningen.

F�r�ndringama i bl. a. budgetprocessen inneb�r ocks� att de administra�tiva informationssystemen beh�ver ses �ver. De datoriserade system som i dag �r i bmk bed�ms inte, med den utformningen de har, kunna tillgodose det st�rre informationsbehovet. Nya och mer verksamhetsanpassade l�s�ningar beh�ver d�rf�r utvecklas. Under v�ren 1990 har regeringen anled�ning att ta st�llning till en utvecklingsplan f�r dessa system, utifr�n det utvecklingsarbete som bl. a. RRV och statskontoret f�r n�rvarande bedri�ver.

En �versyn p�g�r av den statliga redovisningsrevisionen. En viktig ut�g�ngspunkt f�r detta arbete �r den nya budgetprocessen och dess krav p� �rlig resultatredovisning.

24


 


Finansiering av investeringar��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 7 I finansplanen (bil. 1) f�resl�s vissa f�r�ndringar n�r det g�ller s�ttet att

finansiera investeringar. Som ett f�rsta steg ger de vissa myndigheter m�j�ligheter att finansiera investeringar i ADB- och kommunikationssystem ge�nom l�n i riksg�ldskontoret. I detta sammanhang redog�rs ocks� f�r hur de redovisningstekniska konsekvensema av f�r�ndringama b�r l�sas.

En f�r�ndring i myndighetemas s�tt att finansiera investeringar och redovisa tillg�ngar skall ses som en del av den f�r�ndrade stymingen av myndighetema. Detta �r en ytterligare markering av verksledningens drift�ansvar. F�r�ndringen medverkar d�rf�r till en klarare rollf�rdelning mel�lan best�llare - riksdag och regering - och producent, dvs. respektive myndighet.

Ers�ttningf�r vissa tj�nster och varor

Det finns f�r n�rvarande ett antal myndigheter som mot ers�ttning till�handah�ller tj�nster p� en mer eller mindre konkurrensutsatt marknad.

Inom RRV p�g�r ett arbete som syftar till att effektivisera den ekono�miska regleringen av s�dan verksamhet. RRV:s arbete g�ller fr�gor om bl.a. redovisning, kapitalf�rs�rjning, underskott/�verskott och avkast�ningskrav. RRV avser att under innevarande budget�r l�mna f�rslag till regeringen om dels regler f�r den s. k. uppdragsmodellen, dels riktlinjer f�r det fortsatta utvecklingsarbetet.

Kombinationen av myndighetsut�vning, myndighetsuppgifter och mark�nadsorientering inom samma myndighet kan inneb�ra risk f�r oklarheter och m�lkonflikter. Dessa fr�gor samt vilka styr- och organisationsprinciper som b�r g�lla f�r myndigheter som helt eller delvis finansieras med inkoms�ter b�r bli f�rem�l f�r ytteriigare �verv�ganden.

F�reskrifter b�r s� snart som m�jligt meddelas om statliga myndigheters r�tt att ta ut ers�ttning f�r tj�nster och varor. Detta var en av de �tg�rder som angavs i regeringens riktlinjer f�r den fortsatta utvecklingen av stymingen av statlig verksamhet (prop. 1987/88:150 bil. 1 s. 74). Behovet av en samlad reglering av myndighetemas befogenheter inom detta omr�de har blivit p�taglig. En s�dan reglering b�r syfta till att strama upp de regler och den praxis som idag till�mpas ifr�ga om de ers�ttningar som myndigheter tar ut i sin verksamhet.

F�reskriftema b�r inneh�lla regler som ger myndighetema r�tt att utan s�rskilt ytteriigare bemyndigande ta ut och disponera ers�ttning f�r tidskrif�ter, publikationer, f�rs�ljning och uthyming av informations- och kursma�terial, konferenser och kurser, r�dgivningsverksamhet, uthyming av utmst�ning och, efter medgivande av byggnadsstyrelsen, lokaler. F�mts�ttningen b�r vara att verksamheten �r av tillf�llig eller mindre omfattning och ligger inom ramen f�r myndighetens uppgifter.

I det fortsatta beredningsarbetet b�r ocks� kunna pr�vas att ge statliga
myndigheter en mer allm�n m�jlighet att ta ut ers�ttning f�r tj�nster som
utf�rs f�r andra statliga myndigheter. St�rre m�jligheter �n vad som har
funnits hittills skulle d� �ppnas f�r samordning och samverkan mellan myn-������������������������ 25


 


digheter, gmndad p� �verenskommelser mellan ber�rda myndigheter.���� Prop. 1989/90:100 Myndigheten skulle d�rmed kunna avtala om att bist� varandra. M�jlighe-���� Bil. 2 tema �kar ocks� att med gemensam lokal, utmstning eller personal under�l�tta genomf�rande av verksamheten p� en viss ort eller f�r en viss typ av verksamhet.

Den �kade m�jligheten f�r statliga myndigheter att ta ut s�dan ers�ttning avses inte inskr�nka eller avgiftsbel�gga s�dant bist�nd mellan myndigheter som dessa �r �lagda enligt f�reskrifter eller sedv�nja. Det g�ller exempelvis remisser och yttranden som beg�rs av domstolar och liknande organ. Denna och vissa andra fr�gor som behandlas i det f�ljande b�r n�rmare studeras i det fortsatta beredningsarbetet.

R�tt att ta ut ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor enligt de nyss redovi�sade riktlinjema ger myndighetema inkomster som de b�r f� disponera f�r f�rvaltnings�ndam�l. Inkomstema b�r d�rf�r redovisas som inkomst under f�rvaltningsanslaget.

Det b�r i sammanhanget n�mnas att fr�gan om f�rs�ljning av myndig�heters personuppgifter f�r n�rvarande bereds i justitiedepartementet med anledning av data- och offentlighetskommitt�ns bet�nkande (SOU 1986:46) Integritetsskyddet i informationssamh�llet.

Effektivare samverkan

�verg�ngen till en mer m�l- och resultatorinterad styming samt den suc�cessiva delegeringen av ansvar och befogenheter till myndighetema g�r att det �r viktigt att utveckla samspelet och samordningen mellan olika statli�ga myndigheter. �ven samordningen mellan olika huvudm�n inom hela den oflfentliga sektom b�r utvecklas f�r att g�ra f�rvaltningen mer service-inriktad, mindre resurskr�vande och mindre beroende av indelningen i organisatoriska enheter.

Av 7� verksf�rordningen (1987:1100) f�ljer att myndighetema i vissa administrativa avseenden skall samordna sina verksamheter med angr�n�sande verksamheter. Och enligt 6 � f�rvaltningslagen (1986:223) skall varie myndighet l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen f�r den egna verk�samheten.

Initiativ till att ytterligare eflfektivisera den oflfentliga sektom och �ka f�mts�ttningar f�r lokala l�sningar genom olika former av samordning b�r utvecklas och stimuleras. Det kan t. ex. inneb�ra vidgade m�jligheter f�r myndighetema att sk�ta sin f�rvaltning, samordnat myndighetsagerande eller gemensam projektorganisation f�r flera myndigheter. I viss utstr�ck�ning p�g�r redan s�dana samverkansprojekt med olika inriktning och om�fattning.

En allm�n reglering av myndigheters r�tt att utan s�rskilt bemyndigande ta ut ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor i enlighet med vad som redovisats i det f�reg�ende underl�ttar m�jlighetema f�r en konkret sam�verkan mellan olika oflfentliga verksamheter.

Vid samverkan av olika slag �r det dock v�sentligt att var och en av de
ber�rda myndighetema beh�ller sitt sakansvar, sin styr- och ledningsfunk�
tion. Dessutom b�r vid val av samverkanspartner �verv�gas om verksam-
��������������������������� 26


 


hetema �r of�renliga med varandra i n�gon mening. Samverkan f�r inte f�ra med sig att det uppst�r rollkonflikter i myndighetsut�vningen eller att med�borgama upplever att integriteten �r hotad.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


Entreprenader

Som uttalas i 1989 �rs kompletteringsproposition (bil. I s. 32) kan det p� vissa omr�den vara l�mpligt att engagera privata entrepren�rer. Som ett led i arbetet med att �ka effektiviteten hos myndighetema b�r �verv�gas om uppgifter/verksamheter som i dag genomf�rs i egen regi b�ttre eller till en l�gre kostnad kan genomf�ras p� entreprenad. En sj�lvklar f�mts�ttning �r dock att statens behov av styming m. m. kan tillgodoses.

De fr�gor som behandlas i detta avsnitt (3.2.4) b�r utg�ra v�sentliga inslag i den fortsatta utvecklingen av den statliga f�rvaltningsmyndighetens vill�kor, m. m.

3.2.5 �versyn av statlig verksamhet som bedrivs i stiftelseform

N�gra huvudpunkter

  Riktlinjer f�r anv�ndningen m.m. av statliga stiftelser b�r ut�vecklas.

  Inneb�rden av statens ansvar f�r statliga stiftelser n�r det g�ller kunder och personal b�r �verv�gas.

  Utformningen av stadgar m. m. b�r ses �ver.


En stiftelse bildas genom att egendom ansl�s f�r att tj�na ett best�mt �ndam�l. F�r att en stiftelse skall f� st�llning som ett sj�lvst�ndigt r�tts�subjekt med f�rm�ga att f�ra sin egen talan kr�vs att den st�lls under sj�lvst�ndig f�rvaltning, vilket i allm�nhet sker genom att stiftelsen f�rses med en styrelse. Vissa regler om f�rvaltning av stiftelser ges i lagen (1929:116) om tillsyn av stiftelser.

Statliga stiftelser � varmed h�r avses s�dana stiftelser d�r staten har medverkat som stiftare � �r som regel undantagna fr�n tillsynslagen och n�gon generell reglering av denna verksamhetsform finns f�r n�rvarande inte.

De statliga stiftelsema skiljer sig vidare fr�n privata stiftelser bl. a. i det avseendet att f�rm�genhetsdispositionen inte �r den centrala uppgiften. Det v�sentliga �r i st�llet den verksamhet som den statliga stiftelsen skall bedriva eller finansiera.

Stiftelseformen anv�nds i vissa fall som altemativ till myndighetsfor�men, t.ex. i s�dana fall n�r samverkan med icke statliga organ bed�ms vara v�sentlig f�r verksamheten.

Mot bakgmnd av bl.a. de oklarheter vad g�ller villkoren f�r statliga stiftelser avses RRV inom kort f� i uppdrag att g�ra en �versyn av statliga stiftelser. En viktig utg�ngspunkt f�r �versynen �r att stiftelseformen b�r


27


 


anv�ndas endast n�r andra verksamhetsformer inte kan tillgodose beho�ven.

RRV skall bl. a. p� gmndval av kravet p� en restriktiv anv�ndning av stiftelseformen utveckla riktlinjer f�r anv�ndningen av stiftelser f�r statlig verksamhet.

RRV skall vidare �verv�ga vilket ansvar f�r staten som f�ljer av ett huvudmannaskap f�r en stiftelse. Det g�ller t. ex. statens ansvar gentemot avn�mare och personal.

Utformningen av stadgar och eventuella avtal f�r partssamverkan �r av avg�rande betydelse f�r statens m�jligheter att styra och f� insyn i verk�samheten. Eftersom s�dana fr�gor f�r n�rvarande saknar en �vergripande reglering skall RRV �verv�ga och l�mna f�rslag om hur stiftelsestadgar och samverkansavtal b�r utformas f�r att riksdagen och regeringen skall kunna styra och f� insyn i verksamheten p� ett tillfredsst�llande s�tt.

Flera stiftelser �r genom stadgar, avtal eller f�reskrifter �lagda att f�lja budgethandboken vid utformning av framst�llning om statligt bidrag. RRV skall utforma riktlinjer f�r om och n�r en s�dan stiftelse skall f�lja den nya budgetf�rordningen (1989:400). RRV b�r ocks� l�mna f�rslag till i vilken form detta b�r regleras.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.2.6 Vissa bolag utanf�r afi�rsverkssektorn

N�gra huvudpunkter

S�dan statlig konkurrensutsatt aflT�rsverksamhet utanf�r aflT�rs�
verkssektom som �r av st�rre omfattning b�r bedrivas i bolags�
form.

-��� P� myndighetsomr�det, d�r aff�rsverksamheten ofta �r mindre
konkurrensutsatt, mindre omfattande och n�ra kopplad till myn�
dighetsuppgiftema i �vrigt, b�r uppdragsmodellen normalt an�
v�ndas.


RRV har p� regeringens uppdrag kartlagt de s�rskilda krav, vad g�ller statsmaktemas styming och uppf�ljning, som b�r tillgodoses om en myn�dighet f�rvaltar statens aktier i ett bolag. RRV:s rapport (1987:764) Myn�dighetsbolag utanf�r aflT�rsverkssektom har remissbehandlats.

Enligt RRV �r det endast i undantagsfall n�dv�ndigt att bilda ett myn�dighetsbolag utanf�r aflT�rsverkssektom, t. ex. vid viss partssamverkan.

Enligt n�ringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkur�rensverk (SPK) b�r konkurrensutsatt aflT�rsverksamhet bedrivas i bolags�form. Ett viktigt sk�l till denna bed�mning �r att starka krav b�r st�llas p� att s�dan aff�rsverksamhet i fr�ga om bl. a. kostnads- och int�ktsredovis�ning h�lls �tskild fr�n en myndighets �vriga verksamhet f�r att motverka m�jligheter till korssubventionering, m. m.

I princip b�r arten av verksamhet avg�ra i vilken form den skall bedri�vas. F�r konkurrensutsatt verksamhet av st�rre omfattning �r s�ledes bolagsformen v�l avpassad. P� myndighetsomr�det utanf�r aflf�rsverks-


28


 


sektom �r dock aflfarsverksamhetema oftast mindre konkurrensutsatta, av mindre omfattning och n�ra kopplade till myndighetsuppgiftema i �vrigt. I dessa fall b�r d�rf�r uppdragsmodellen normalt anv�ndas.

N�r det g�ller ansvaret f�r f�rvaltningen av statliga bolag saknas det i dag, enligt Stockholms universitet, en n�rmare belysning av den f�rvalt�ningsr�ttsliga problematik som kan uppst� n�r ett myndighetsbolag bildas. Enligt riksdagens revisorer kan det finnas en viss risk f�r en sammanbland�ning av verksamhetema och f�r oklara ekonomiska ansvarsf�rh�llanden, ocks� om en myndighet har ansvaret f�r bolaget. D�rf�r b�r en str�van vara att i st�rsta m�jliga utstr�ckning f�rl�gga f�rvaltningsansvaret f�r bolag vid sidan om f�rvaltningsmyndighetema.

Mot bakgmnd av det som redovisats nyss b�r vissa bolagsfr�gor bli f�rem�l f�r ytterligare �verv�ganden. En kartl�ggning b�r g�ras av konkur�rensutsatt aff�rsverksamhet av st�rre omfattning som bedrivs i myndighets�form. En bed�mning b�r g�ras av dels f�mts�ttningama f�r att bryta ut s�dan verksamhet ur myndighetemas �vriga verksamhet, dels hur f�rvalt�ningsansvaret i s� fall b�r organiseras.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.3 Kommunema och landstingen i f�r�ndring 3.3.1 Allm�na utg�ngspunkter

Ansvaret f�r den oflfentliga sektoms verksamhet har i allt st�rre utstr�ck�ning decentraliserats till kommuner och landsting. Framf�rallt g�ller detta omr�den som �r n�ra de enskilda m�nniskomas vardag s�som bamom�sorg, skola, boende, sjukv�rd och �ldreomsorg.

Av v�rt lands samlade resurser anv�nds mer �n en femtedel f�r kommu�nala angel�genheter. De anst�llda i kommuner och landsting uppg�r till mer �n en miljon och som f�rtroendevalda �r cirka 70000 personer enga�gerade. I det f�ljande redovisas n�gra �vergripande fr�gor som �r aktuella p� det kommunala omr�det. Andra kommunala fr�gor har behandlats i redo�visningen av utvecklingsinsatser inom olika omr�den (avsnitt 2).

3.3.2 �versyn av statens bidrag till kommunerna

N�gra huvudpunkter

� En parlamentarisk utredning avses tills�ttas med uppgift att g�ra en �versyn av statens bidrag till kommunerna. �versynen omfat�tar ocks� skatteutj�mningssystemet.


Fr�n kommunemas och landstingens utg�ngspunkter kan en alltf�r stor omfattning av specialdestinerade statsbidrag med omfattande regleringar och best�mmelser begr�nsa m�jlighetema att v�lja de l�mpligaste s�tten f�r att uppn� �nskade resultat. Mot denna bakgmnd b�r, som uttalades i 1989 �rs kompletteringsproposition, inriktningen vara att f�r kommuner och landsting reducera inslaget av specialdestinerade statsbidrag med om�fattande regleringar och best�mmelser.


29


 


Exempel p� omr�den d�r st�rre f�r�ndringar av statsbidragen f�r n�rva�rande �r aktuella �r �ldreomsorgen och flyktingmottagandet.

F�r att statens transfereringar p� sammanlagt ca 75 miljarder kr. till kommunema skall f� b�sta m�jliga eflfekt b�r en mer genomgripande f�r��ndring g�ras av statsbidragssystemet.

Regeringen avser att tills�tta en parlamentarisk utredning med uppdrag att se �ver statens bidrag till kommunema. �versynen,som ocks� avses omfatta skatteutj�mningssystemet, b�r resultera i att en j�mnare f�rdelning av kommunalskattema kan uppn�s.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


3.3.3 F�rnyelse av den kommunala sj�lvstyrelsen

N�gra huvudpunkter

  Samverkan mellan staten, kommunema och landstingen om f�r�nyelsefr�gor f�rst�rks.

  Arbetet med att f�renkla statliga regler som riktar sig till kommu�ner och landsting intensifieras.

  Nya m�jligheter �ppnas f�r frikommunerna att bedriva f�rs�ks�verksamhet.


Den oflfentliga verksamheten m�ste ses som en helhet d�r staten, kom�munerna och landstingen utg�r delar med delvis olika roller. Staten har det �vergripande ansvaret f�r samh�llsutvecklingen och medborgarnas v�l�f�rd. F�r att den oflfentliga verksamheten som helhet skall fungera effektivt och tj�na medborgarna p� ett bra s�tt kr�vs dock en n�ra samverkan mellan de olika samh�llsorganen och ett v�l fungerande samspel mellan stat och kommun.

I det hittillsvarande f�myelsearbetet har str�van att vidga kommuner�nas och landstingens handlingsfrihet haft en framskjuten plats. F�rslag om generella f�r�ndringar har lagts fram (SOU 1988:25) och i frikommunf�r�s�ket (prop. 1983/84:152, KU 32, rskr. 368) pr�vas fr�gor om �kat kom�munalt ansvar inom olika omr�den. Stal-kommunberedningen (C 1983:02) har i uppdrag att driva detta arbete vidare i n�ra kontakt med kommuner och landsting. En viktig uppgift �r att sprida erfarenheterna av de olika f�rs�ken vidare till alla landets kommuner och landsting. Beredningen skall ocks� vara en kontaktkanal f�r kommunsektorn n�r det g�ller att initiera f�r�ndringar i uppgifts- och arbetsf�rdelningen mellan statlig och kommu�nal verksamhet. Regeringen har beslutat f�rl�nga stat-kommunbered�ningens uppdrag till den 30 juni 1992.

Frikommunf�rs�ket har kommit att spela en viktig roll f�r att finna nya v�gar f�r f�myelse och utveckling av den kommunala sj�lvstyrelsen. Stat-kommunberedningen har i bet�nkandena (SOU 1988:26) Frikommunf�r�s�ket och (Ds 1989:16) Frikommuner visar v�gen l�mnat en utf�rlig redovisning f�r f�rs�ksverksamheten.

Riksdagen beslutade i november 1988 att f�rl�nga f�rs�ksverksamheten till utg�ngen av �r 1991 (1988/89: KU 6, rskr. 13). Samtidigt har ytteriigare


30


 


kommuner och landsting getts m�jlighet att delta i f�rs�ken. Detta har lett till att elva nya frikommuner har utsetts. Sammanlagt deltar f�r n�rvarande 21 kommuner och tre landsting.

Enligt riksdagens �nskem�l har regeringen vid olika tillf�llen redovisat f�r riksdagen de �tg�rder som vidtagits inom ramen f�r frikommunf�rs��ket. Senast har en s�dan redovisning l�mnats i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 16). D�refter har regeringen medgett �kad samverkan mellan landsting och privata v�rdgivare genom m�jlighet att dela tj�nster. Vidare har regeringen �ppnat ytteriigare m�jlighet till f�r�s�ksverksamhet inom skolomr�det. Regeringen har ocks� gett dispens fr�n reglema f�r statsbidrag till hemtj�nsten.

Regeringen har vidare beslutat f�ri�nga giltigheten av sitt tidigare beslut ang�ende f�rs�ksverksamhet med en delegation f�r vissa �renden i lanl�bmksn�mnden i J�mtlands l�n. Samtidigt har regeringen l�mnat ett upp�drag om utv�rdering av denna verksamhet.

F�rs�ksverksamheten har hittills varit inriktad p� att genom dispenser och avsteg fr�n f�reskrifter i olika f�rfattningar vidga kommunernas och landstingens handlingsfrihet. Verksamheten breddas nu till att �ven om�fatta mera generella f�r�ndringsstr�vanden. Det g�ller bl.a. f�renkling av och information om s�v�l statliga som kommunala regler, b�ttre uppf�lj�nings- och utv�rderingssystem, vidgat samarbete mellan kommuner och landsting samt �kat bmkarinflytande.

I stat-kommunberedningens uppdrag ing�r att �verv�ga en rad olika aspekter om relationema mellan staten, kommunema och landstingen. En huvuduppgift �r att se �ver formema f�r samverkan mellan staOig och kommunal verksamhet. �verv�ganden skall g�ras om f�r�ndringar beh�vs i ansvars- och arbetsf�rdelningen mellan olika samh�llsorgan. Som ett led i detta utredningsarbete st�djer beredningen ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen i Lund "Kompetensf�rdelningen stat�kommun. Motiven f�r f�rdelningen av samh�llsuppgifter staten-kommu�nerna-landstingen 1930-1988".


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.3.4 Nya v�gar f�r den kommunala demokratin

N�gra huvudpunkter

  Den kommunala demokratin f�rdjupas genom �kad decentrali�sering.

  F�rs�k med bmkarinflytande i den kommunala verksamheten bedrivs och utvidgas.

  F�rslag l�ggs om att f�rb�ttra de f�rtroendevaldas arbetsvillkor.


Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits om den kommunala de�mokratin. Bel�nkanden fr�n den pariamentariskt sammansatta demokra�tiberedningen har lagts till gmnd f�r regeringsf�rslag till riksdagen (prop. 1986/87:91) om aktivt folkstyre i kommuner och landsting. Den kommu�nala demokratin m�ts dock st�ndigt av nya problem och brister. I en del


31


 


fall utg�r regler i lagar och andra f�rfattningar hinder f�r att driva ett���� Prop. 1989/90:100 f�myelsearbete p� kommunal niv�. Olika initiativ har tagits f�r att under-���� Bil. 2 l�tta medborgamas m�jligheter att ta ansvar f�r och aktivt delta i det kommunala arbetet.�� ,

Genom riksdagens st�llningstagande till den n�mnda propositionen har �kade m�jligheter skapats f�r brukarnas inflytande i kommuner och lands�ting. �ndringar har gjorts i kommunallagen som inneb�r att de kommuna�la n�mndema skall verka f�r att samr�d sker med bmkama. Bmkarinfly-tandet f�rst�rks ocks� genom en annan kommunallags�ndring som ankny�ter till lagens delegeringsregler. Ett delegeringsuppdrag fr�n styrelsen eller en n�mnd till en anst�lld skall i forts�ttningen kunna f�renas med villkor om samr�d med bmkama.

I kooperativa r�dets regi p�g�r ocks� f�rs�k med kooperativa l�sningar f�r att f�mya den oflfentliga sektom. Den snabba framv�xten av f�r�ldra�kooperativa daghem har visat p� hur s�dana lokala l�sningar kan ge h�g kvalitet utan �kade kostnader samtidigt som medborgama f�r b�ttre m�j�ligheter att p�verka och utforma oflfentlig verksamhet. Under 1990 kom�mer kooperativa r�det att belysa kooperativa l�sningar inom �ldre- och handikappomsorg, rehabilitering, psykiatri samt skolomr�det.

Ett �kat bmkarinflytande �ver den kommunala servicen �r en viktig del i det utvecklingsarbete som p�g�r. En arbetsgmpp om bmkamas m�jlighe�ter till inflytande i kommuner och landsting har d�rf�r inr�ttats inom stat-kommunberedningen. Arbetsgmppen skall bl. a. utarbeta och sprida infor�mation om hur samr�d med bmkama kan utformas. I utredningsuppdra�get ing�r ocks� att f�lja och sprida kunskap om p�g�ende f�rs�k med bmkarinflytande i kommuner och landsting. Arbetsgmppen best�r av f�retr�dare f�r regeringskansliet, kommunf�rbunden och de fackliga orga�nisationema.

I m�nga kommuner p�g�r en omfattande decentralisering av beslut och verksamhetsansvar lill lokala organ. Inom "storkommunens" ram vill man f�rs�ka �terskapa den n�rhet mellan medborgare och f�rtroendevalda som tidigare fanns i de m�nga sm�kommunema. F�rs�ken med lokala n�mnder med �vergripande ansvarsomr�den har ocks� till syfte att samordna verk�samheten mellan olika sektorer s�som skola, socialtj�nst, fritid och kultur.

Ett hinder i f�rs�ksverksamheten med lokala organ har varit lagstift�ningen om den speciallagsreglerade n�mndorganisationen. I frikommun�f�rs�ket har de deltagande kommunema f�tt n�stan fullst�ndig frihet att organisera de centrala n�mndema. Det �r endast kommunstyrelsen, val�n�mnden och i f�rekommande fall folkh�gskolestyrelsen som �r obligato�riska. I �vrigt har frikommunema r�tt att l�gga uppgifter som ankommer p� en central n�mnd p� en eller flera andra n�mnder.

�ven i fr�ga om lokala organ har frikommunema f�tt �kad organisa�tionsfrihet. Dessa kan inr�tta institutionsstyrelser inom det specialreglera-de omr�det och l�mna uppgifter till lokala organ �ven om uppgiften inte �r begr�nsad till kommundelen. Frikommunema f�r ocks� inr�tta s�rskilda organ f�r att ta hand om viss f�rvaltning och verkst�llighet under ett lokalt organ, t. ex. f�r en by eller ett bostadsomr�de.

Sedan riksdagen �r 1988 beslutade om f�rl�ngning av frikommunf�rs�-���������������������������� 32


 


ket har regeringen utsett elva nya frikommuner som bl. a. bedriver f�rs�k med f�r�ndringar i n�mndorganisationen. D�nha f�rs�ksverksamhet lik�som den som p�g�r i andra frikommuner f�ljs kontinuerligt av stat-kom�munberedningen (Dir. 1984:28). En s�rskild utv�rdering kommer att g�ras.

I kommunema och landstingen har de f�rtroendevalda viktiga uppgifter. M�nga f�rtroendevalda har dock sv�rt att kombinera kommunala uppdrag med yrkesarbete, familj och fritid. En del l�mnar sina uppdrag under p�g�ende mandatperiod. Det kan ocks� vara sv�rt att rekrytera f�rtroen�devalda till kommunalpolitiskt arbete. De h�r fr�goma har stor betydelse f�r utvecklingen av den kommunala demokratin.

En s�rskild utredare - f�rtr�endeuppdragsutredningen (C 1988:01) -har i uppdrag att utreda de f�rtroendevaldas arbelsf�mts�ttningar. Utred�ningen har presenterat f�rslag som g�ller ers�ttning f�r f�rlorad arbetsf�r�tj�nst (Ds 1988:46), det kommunala partist�det (SOU 1988:47) samt m�jligheten f�r kommuner och landsting att ge st�d till ungdomsorganisa�tioner (SOU 1988:67). I den sistn�mnda fr�gan har riksdagen nyligen beslutat efter f�rslag fr�n regeringen (prop. 1989/90:23, KU 16, rskr. 46). De �vriga utredningsf�rslagen bereds f�r n�rvarande i civildepartementet. Ett slutbet�nkande fr�n utredningen f�rv�ntas inom kort.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.3.5 En f&renklad kommunallagstiftning

N�gra huvudpunkter

-       En pariamentarisk kommitt� utarbetar f�rslag till en ny samlad kommunallag.

-       �kad information ges till kommuner och landsting om det statliga regelsystemet.

-       Utredningsarbete p�g�r om f�renkling av kommunemas och landstingens egna regler.


Den kommunala verksamheten f�r�ndras fortl�pande. Detta inneb�r att �ven kommunallagstiftningen beh�ver anpassas till nya f�rh�llanden. Det g�ller inte minst kommunallagens �vergripande roll. De principer som ligger bakom kommunallagen b�r klarare komma till uttryck i speciallag�stiftningen.

Ett betydande utredningsarbete har gjorts p� kommunallagstiftningens omr�de. En principskiss till en ny kommunallag utarbetades 1985 av demokratiberedningen (SOU 1985:29). Efter en omfattande remissbe�handling har en arbetsgmpp i civildepartementet gjort en juridisk�teknisk �versyn av f�rslaget. Arbetsgmppen har lagt fram bet�nkandet (Ds 1988:52) Ny lag om kommuner och landsting. F�rslag har ocks� lagts fram av stat- kommunberedningen om kommunala f�retag (DsC 1985:13), kom�munal n�ringslivspolitik (DsC 1986:16) och kommunal medverkan i inter�nationella fr�gor (DsC 1986:10).

Under h�sten 1988 beslutade regeringen (Dir. 1988:50) tills�tta en parla�mentariskt sammansatt kommitt� -� 1988 �rs kommunallagskommitt�


33


3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2


(C 1988:03) - med uppdrag att utarbeta ett samlat f�rslag till en ny kom�munallag. F�mtom de fr�gor som behandlas i de n�mnda bet�nkandena skall kommitt�n bl.a. �verv�ga j�vs- och sekretessreglema, direktval av lokala n�mnder samt de mindre partiemas insyn och arbetsf�rh�llanden i kommunalpolitiken. Kommitt�ns arbete skall enligt direktiven bedrivas med sikte p� att ett f�rslag skall kunna presenteras senast den 1 febmari 1990.

Erfarenhetema av frikommunf�rs�ket visar bl. a. att det inom kommu�ner och landsting r�der os�kerhet om det statliga regelsystemet. Ett viktigt inslag i det fortsatta utvecklingsarbetet �r d�rf�r att finna former f�r information och kunskapsuppbyggnad om det statliga regelsystemet och att f�resl� f�r�ndringar n�r s� anses befogat.

En annan erfarenhet fr�n frikommunf�rs�ket �r att det m�nga m�nger har varit egna kommunala regler som uppfattats som hinder f�r en mer eflfektiv verksamhet av b�de kommunema sj�lva, organisationer, f�retag och enskilda medborgare. M�nga av dessa regler riktar sig direkt till allm�n�heten. Ett f�renklingsarbete beh�vs d�rf�r �ven n�r det g�ller de kommu�nala reglema. En arbetsgmpp har tillsatts inom stat-kommunberedningen f�r att behandla dessa fr�gor.

I stat-kommunberedningens uppdrag ing�r att belysa ramlagarnas kon�sekvenser f�r den kommunala sj�lvstyrelsen och ekonomin. Som ett led i detta utredningsarbete st�djer beredningen forskningsprojektet Ramlagar�na i f�rvaltningspolitiken. Huvudsyftet med studien �r att kartl�gga, ana�lysera och sammanst�lla kunskap s� att det blir m�jligt att f�rst� ramlagar�na i ett f�rvaltningspolitiskt totalperspektiv. I unders�kningen ing�r ocks� att belysa vilken betydelse intemationella regleringar av ramlagskarakt�r har f�r svensk del.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


3.3.6 Ett b�ttre resursutnyttjande

N�gra huvudpunkter

  Metoder f�r uppf�ljning och utv�rdering utvecklas. Studier g�rs av servicevariationer.

  Utvecklingsarbetet med sambmk av resurser inom den oflfentliga sektom forts�tter.

  Administrationen av statsbidragen till kommunema och lands�tingen b�r f�renklas.


En stor del av samh�llsekonomins resurser tas i anspr�k av kommuner och landsting. Den kommunala sektom disponerar idag dubbelt s� mycket som den statliga. Fr�gan om hur resursema anv�nds har d�rigenom allt�mer kommit i centmm.

F�r s�v�l staten som kommunema och landstingen har uppf�ljning och utv�rdering av oflfentlig verksamhet f�tt �kad betydelse. Bidragande orsa�ker till detta �r utvecklingen mot minskad statlig detaljreglering av den kommunala sektom samt �kad anv�ndning av ramlagstiftning och m�ls-


34


 


tyming. Metoder beh�ver utvecklas f�r att f� kunskap om hur verksam- Prop. 1989/90:100 hetsm�l uppfylls, vilka problem som orsakar brister i m�luppfyllelsen. Bil. 2 effektiviteten i verksamheten och behovet av f�r�ndringar i t. ex. lagstift�ningen. Inom stat-kommunberedningen har en arbetsgmpp tillsatts f�r att behandla dessa fr�gor. I samarbete med kommunf�rbunden, riksrevi�sionsverket och statskontoret har ett kartl�ggningsarbete inletts. Statskon�toret har nyligen i en rapport (1989:12) redovisat kunskap och erfarenheter om utv�rderingsverksamhet i de nordiska l�ndema och i Storbritannien.

Ett utvecklingsarbete p�g�r med sambruk av resurser mellan statliga myndigheter samt kommuner och landsting. Projektet omfattar orter med olika storlek och ansatser f�r sambmksarbetet. I n�gra fall pr�vas sambmk inom hela l�n och mellan flera kommuner. Ett tiotal sakomr�den ing�r i sambmksverksamhelen. Det g�ller fastighetsf�rvaltning, materielunder-h�ll- verkst�der, transporter och resor, kost, h�lso- och sjukv�rd, fritid och kultur, upphandling av varor och tj�nster, kontorsrationalisering, personal�administration och ADB-resurser. Statskontoret har i uppdrag att genom�f�ra f�rs�ksverksamheten i samr�d med bl.a. stat-kommunberedningen och kommunf�rbunden. Regeringen har nyligen beslutat f�ri�nga f�rs�ks�tiden till den 30 juni 1991.

Inom glesare befolkade omr�den finns sv�righeter att uppr�tth�lla en god oflfentlig serviceniv�. F�r att avhj�lpa detta p�g�r f�rs�k med lokal-och servicekonlor d�r statliga och kommunala funktioner f�rts samman. I stat-kommunberedningen har en s�rskild arbetsgmpp bildats med uppgift att f�lja och utveckla verksamheten.

F�r finansiering av den kommunala verksamheten har statsbidragen stor betydelse. Statskontoret har p� regeringens uppdrag kartlagt de admi�nistrativa kostnadema f�r hanteringen av statsbidrag till kommunema. Kartl�ggningen har omfattat s�v�l statens som kommunemas kostnader. Utredningsarbetet har genomf�rts i samr�d med stat-kommunberedningen och Svenska kommunf�rbundet. Ut�ver ekonomi-administrativa uppgifter som granskning, f�rdelning av medel, utbetalningar och anslagsber�kningar ing�r i begreppet administration information om statsbidragssystemen samt uppf�ljning och utv�rdering.

Unders�kningen visar att statens och kommunemas kostnader f�r den administrativa hanteringen av statsbidrag var ca 90 miljoner kronor �r 1988. Totalt betalades detta �r ca 49 miljarder kr. ut i statsbidrag (driftbidrag och utvecklingsmedel) till kommunema. Administrationskostnadema f�r staten och kommunema uppg�r s�ledes till 0,2 procent. I rapporten (1989:27) Vad kostar ett statsbidrag? konstaterar utredama bl. a. f�ljande:

"Kartl�ggningen har visat att en v�g att minska de administrativa kost�nadema kan vara att ge de specialdestinerade systemen fler generella inslag och att koncentrera de granskande inslagen till enstaka tillf�llen. De cen�trala myndighetema ges h�rvid st�rre m�jligheter att avs�tta mer resurser �t �vergripande fr�gor, uppf�ljning och utv�rdering."

Rapporten bereds f�r n�rvarande i civildepartementet.
I olika studier �gnas fr�gor om servicevariationer stor uppm�rksamhet.
Unders�kningar av skillnader mellan svenska kommuner har initierats av
���������������������������� 35


 


civildepartementet (Ds 1988:36). Inom ramen f�r projektet om kostnader f�r offentliga tj�nster i Norden - det s. k. KRON-projektet - har ett antal rapporter utarbetats. Den f�rsta rapporten kom �r 1983 och belyste kost�nadema f�r vissa offentliga tj�nster i Danmark, Finland, Norge och Sveri�ge. Tv� �r senare gjordes en uppf�ljning av rapporten och �r 1987 redovi�sades studier om bam- och �ldreomsorgen i de nordiska l�nderna. Vid det nordiska kommunministerm�tet �r 1989 uttalades att fortsatta studier b�r g�ras. �verl�ggningar p�g�r nu om utredningsarbetets uppl�ggning mellan statistikcheferna i de nordiska l�ndema.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


3.3.7 Forskning om kommunal verksamhet

N�gra huvudpunkter

Forskning om den kommunala sj�lvstyrelsen utvecklas.

-��� Ett program utarbetas f�r forskning om kommunemas och lands�
tingens verksamhet.

Debatten om f�r�ndringar i statens, landstingens och kommunemas verksamhet handlar i stor utstr�ckning om nya problem och nya fr�gor. F�rtroendevalda och anst�llda m�ste i allt st�rre utstr�ckning ta till vara forskningsresultat n�r det t.ex. g�ller styming, ledning, utveckling och effektivisering av verksamheter. Krav st�lls p� nya kunskaper och �kad kompetens. Till detta kan forskningen ge betydelsefulla bidrag. Detta �r bakgmnden till att regeringen har inr�ttat en delegation (C 1984: A) f�r forskning om den offentliga sektom.

I forskningsdelegationens verksamhet har st�d till forskning om kom�munala fr�gor haft en framskjuten plats. F�r att kunna st�dja eftersatta forskningsomr�den tr�ffades en �verenskommelse mellan regeringen och kommunf�rbunden. F�r tre�rsperioden 1987�1990 har 10 milj. kr. ansla�gits f�r olika forskningsinsatser.

Som exempel p� forskningsomr�den av intresse f�r den kommunala sektom kan n�mnas demokratiskt ledarskap, kommunal sj�lvstyrelse och kommunemas omv�ridsberoende, datateknik i kommunal verksamhet, ekonomisk �tstramning och kommunal f�myelse, myndighetskontakt i medborgarperspekliv, makt och ansvar � en j�mf�relse av decentralisering i kommuner och landsting samt kommunal ekonomi och organisation.

Fr�gan om den kommunala sektoms v�xande kunskaps- och utvecklings�behov kommer att behandlas i 1990 �rs forskningspolitiska proposition.


36


 


3.4 Personalf�rs�rjning i offentlig sektor 3.4.1 Allm�nna utg�ngspunkter


Prop. 1989/90:100 BiL 2


N�gra huvudpunkter

  Den oflfentliga sektom utg�r en stor del av arbetsmarknaden och har i stor utstr�ckning specialiserade och h�gt kvalificerade ar�betsuppgifter.

  Reformer genom omprioriteringar och �vriga �tg�rder f�r att m�ta medborgamas �kade krav p� den oflfentliga sektoms eflfek�tivitet kommer att st�lla medarbetama inf�r nya och delvis �nnu mer kr�vande arbetsuppgifter. Konkurrensen om v�lutbildad personal f�rv�ntas under 1990-talet �ka inom alla sektorer av ekonomin.

  �tg�rder f�r en eflfektiv personalf�rs�rjning �r d�rf�r strategiskt viktiga f�r att s�kerst�lla och utveckla de anst�lldas f�rm�ga att genomf�ra sina uppdrag i samh�llet.


Arbetsuppgiftema inom oflfentlig sektor �r i stor utstr�ckning kvalifice�rade. Under 1990-talet kommer konkurrensen om v�lutbildad personal att �ka. Behovet kommer att vara stort inom alla sektorer av ekonomin.

Den ovanligt l�nga och stabila h�gkonjunkturen har, trots att utbudet av arbetskraft �kat rej�lt, medf�rt en p�taglig konkurrens om arbetskraften inom m�nga sektorer p� arbetsmarknaden. Efterfr�gan p� arbetskraft �r s�rskilt tydlig i storstadsregionema.

Hela arbetsmarknaden syssels�tter i dag n�ra 4,5 miljoner m�nniskor. Arbetsmarknaden har de senaste decennierna genomg�tt och genomg�r fortfarande stora f�r�ndringar. Sedan 1983 har antalet heltidssysselsatta personer �kat med n�ra 400000. Under 1990-talet v�ntas en fortsatt om �n avtagande �kning av antalet sysselsatta samtidigt som det kommer att ske en stark f�rskjutning upp�t av de yrkesverksammas genomsnittliga �lder.

Under 1980-talet har antalet arbetade timmar f�r f�rsta g�ngen p� �rtionden �kat under en l�ngre period. Industrins andel av syssels�ttning�en minskar och �r f�r n�rvarande ca 23%. Tj�nstesektorn, utom sektorn handel och samf�rdsel, �kar och omfattar idag hela 47 % av arbetskraften.

Barnomsorg, �ldreomsorg och handikappomsorg har gjort det m�jligt f�r allt fler kvinnor att f�rv�rvsarbeta. Andelen kvinnor i arbetskraften har de senaste 20 �ren �kat fr�n ca 36 % till ca 47 %.

Den oflfentliga sektorn har till stor del blivit en kvinnornas arbetsplats. Inom den oflfentliga sektom, som i dag syssels�tter ca 36% av arbetskraf�ten, �r nu ca 70% av de anst�llda kvinnor totalt sett. Av de 583000 (avser �r 1988) anst�llda med statligt reglerad l�n �r andelen kvinnor ca 48 %, medan kvinnomas andel av de 993000 anst�llda i kommunal verksamhet �r hela ca 81 %. En stor del av de offentliganst�llda arbetar deltid. Inom statligt reglerad verksamhet arbetar ca 43 % av kvinnorna och ca 14 % av m�nnen deltid. Inom kommunal verksamhet �r motsvarande andelar ca 60 % respektive 20 % i genomsnitt.


37


 


Inom delar av den oflfentliga sektom r�der i dag personalbrist. Det g�ller Prop. 1989/90:100 fr�mst omr�dena v�rd och omsorg men ocks� andra omr�den d�r � ofta Bil. 2 h�gutbildade � offentliganst�llda �r attraktiva p� andra arbetsmarknads�sektorer. Som ett m�tt p� behoven av arbetskraft inom offentlig sektor kan n�mnas att enligt nuvarande prognoser beh�ver antalet anst�llda enbart inom v�rd och omsorg fram till �r 2000 �ka med c:a 20000 personer per �r. Detta motsvarar den st�rsta delen av det under samma tid ber�knade �rliga nettotillskottet av arbetskraft i Sverige. Den statliga sektom f�mt�s�tts inte beh�va �ka antalet anst�llda, men �ven med of�r�ndrad niv� p� verksamheten har staten ett behov av att rekrytera mellan 20000 - 30000 personer per �r f�r att ers�tta sina avg�ngar.

Personalf�rs�rjningen p�verkas av alla f�reteelser som r�r tillg�ng till, efterfr�gan p� och oms�ttning av personal och kompetens. D�rf�r �r regeringens �tg�rder f�r den oflfentliga sektoms personalf�rs�rjning sv�ra att avgr�nsa. De nyss n�mnda �tg�rdema f�r en tydligare ansvarsf�rdel�ning mellan stat och kommun, f�r �kat bmkarinflytande, f�r decentralise�ring och delegering, f�r nya verksamhetsformer och arbetss�tt m. m. p�verkar i h�gsta grad personalf�rs�riningen i den meningen att en effektiv och omv�rldsanpassad verksamhet lockar till sig personal och f�r befintlig personal att stanna.

D�mt�ver kr�vs bl. a. �tg�rder inom en rad omr�den f�r att �ka utbudet av arbetskraft.

En proposition (1989/90:62) har nyligen f�relagts riksdagen med f�rslag bl.a. om anv�ndning av medlen i den genom lagen (1989:484) om arbets�milj�avgift inr�ttade arbetslivsfonden. Arbetsmilj�kommissionens arbete med att identifiera och analysera de 400000 farligaste jobben kommer att vara av stor betydelse i detta sammanhang.

Regionalpolitiken syftar bl.a. till b�ttre balans p� arbetsmarknaden. Regeringen avser att l�mna en ny regionalpolitisk proposition under v�ren 1990. Inf�randet av ett nytt skattesystem �r av utomordentlig betydelse f�r att �ka utbudet av arbetskraft, inte minst f�r deltidsarbetande kvinnor.

Den s. k. arbetslinjen skall fullf�ljas genom �tg�rder f�r att rehabilitera m�nniskor och d�rigenom �ka arbetskraftsutbudet i mer direkt mening. Sjukfr�nvaron m�ste minskas genom b�ttre arbetsmilj�er. Fler deltidsarbe�tande b�r kunna erbjudas �kad arbetstid inte minst inom den oflfentliga sektorn. Insatser kommer att g�ras f�r att underl�tta f�r personer som l�m�nat arbetsmarknaden att �terintr�da i arbetslivet. Andra m�jliga �tg�rder �r att g�ra nuvarande regler f�r arbetskraftsinvandringen mer konjunkturk�n�sliga, att flyktingar slussas in snabbare p� arbetsmarknaden, och att de gmndkunskaper och den yrkesutbildning som invandrare har med sig fr�n sina heml�nder utnyttjas b�ttre.

38


 


3.4.2 Den statliga sektorn

N�gra huvudpunkter

Personalf�rs�riningen inom den statliga sektom b�r fr�mjas genom

en prioritering av fortsatt avreglering, decentralisering och dele�gering,

b�ttre m�jligheter att rekrytera och beh�lla personal bl. a. genom att inf�ra verksamhetsanpassade l�nesystem,

 

-     underl�tta stmkturf�r�ndringar genom bl.a. ett nytt trygghetsav�tal,

-     en effektivare kompetensutveckling genom bl. a. skapandet av ett eflfektivt centralt st�d och goda m�jligheter till utveckling av personalens kunskaper,

������ f�rb�ttrade arbetsformer genom �tg�rder f�r nya medbest�m�
mandeformer, j�mst�lldhet mellan k�nen och en god arbetsmilj�
m. m.,

-�� b�ttre rekrytering, utveckling och r�rlighet bland chefer.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


Regeringen ansvarar f�r att det finns en eflfektiv organisatorisk och finansiell stmktur f�r den personalpolitiska verksamheten i staten. Rege�ringen ansvarar ocks� f�r att det finns en kunnig och rationell f�rhand�lings-, utvecklings-, utbildnings- och r�dgivningsverksamhet. Det �r speci�ellt viktigt att de centrala st�dformema kan utvecklas och f�myas i takt med att stora delar av arbetsgivaransvaret delegeras till myndighetema. Slutligen initierar och finansierar regeringen olika slag av insatser som syftar till en b�ttre personalf�rs�rining eller till en personalpolitisk utveck�ling.

Regeringen och � inom det avtalsreglerade omr�det � statens arbets�givarverk (SAV) bedriver d�rf�r ett aktivt arbete f�r att ge myndighetema �kat ansvar f�r och �kade befogenheter inom de l�ne- och personalpoliti�ska omr�dena. Syftet �r att fr�mja effektiviteten i myndighetemas verk�samhet. Inom l�nepolitiken har det skett en stark decentralisering. En allt st�rre del av l�neutrymmet f�rdelas numera i lokala f�rhandlingar, samti�digt som myndighetema f�tt ett allt st�rre ansvar f�r l�nebildningen i dess helhet. Partema har s�lunda �r 1989 tr�ffat avtal om

s�rskilda aff�rsverks- och bolagsavtal, som bl. a. ger aff�rsverken och bo�lagen b�ttre f�mts�ttningar att konkurrera p� lika villkor som �vriga akt�rer p� marknaden,

ett nytt l�nesystem, som innefattar tariflfl�ner och individuella l�ner,

ett nytt trygghetsavtal, som underl�ttar stmkturf�r�ndringar och r�rlig�het inom statsf�rvaltningen,

kompetensutveckling inom statsf�rvaltningen, d�r partema avs�tter 300 milj. kr. f�r kompetensutvecklings�tg�rder inom sm� och medelstora myndigheter,

utveckla metoder f�r att kunna j�mf�ra arbeten av lika v�rde.


39


 


������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ att f�r�ndra de avtalsbara f�mts�ttningama f�r medbest�mmande och��� Prop. 1989/90: IOO
d�rmed bidra till �kad eflfektivitet i statsf�rvaltningen.
�������������������������� Bil. 2

Inom det f�rfattningsreglerade omr�det har regeringen nyligen tillkallat en utredare (C 1989:07) med uppgift att g�ra en �versyn av lagstiftningen om offentlig anst�llning (Dir. 1989:50). �versynen syftar bl. a. till

att utforma lagstiftningen s� att den s� l�ngt som m�jligt kommer att st�mma �verens med arbetsmarknaden i stort,

att ta bort on�diga regler,

att g�ra lagstiftningen enklare att f�rst�, �verblicka och till�mpa.
Kompetensutvecklingen m�ste bli effektivare. F�r att f�myelsen av verk�
samhetema skall bli framg�ngsrik �r det n�dv�ndigt att det �r balans
mellan verksamhetsutvecklingen och utvecklingen av personalen och dess
kompetens.

Regeringen har tidigare anm�lt (prop. 1988/89:150) att det b�r g�ras en �versyn av st�det f�r myndighetemas kompetensutveckling. Under f�rbe�redelsema inf�r denna �versyn har det visat sig vara n�dv�ndigt att bredda perspektivet till att, f�mtom det st�d som l�mnas av SIPU, ocks� g�lla st�dverksamhetema hos bl. a. statskontoret, RRV och SAV.

Nya och utvecklande arbetsformer �r av avg�rande strategisk betydelse om staten skall kunna forts�tta att locka till sig tillr�ckligt kompetent arbetskraft. F�r att s�dana arbetsformer skall kunna �stadkommas m�ste formema f�r de anst�lldas inflytande underst�dja en s�dan utveckling. I sina myndighetsspecifika direktiv (Ds 1989:67) har regeringen d�rf�r givit SAV i uppdrag att skapa f�mts�ttningar f�r ett praktiskt och f�rdjupat me(i-Z>e.s/�wwa/i(/e f�r de anst�llda inom statsf�rvaltningen. SAV har redan inlett detta arbete. Sedan den I juli 1989 har SAV ansvar f�r att samordna j�m-st�lldhetsfr�goma inom staten och har d�rf�r p�b�rjat ett arbete med att vidareutveckla den statliga arbetsgivarpolitiken inom detta omr�de och SAV f�rdelar �ven projektmedel till f�rs�ksverksamheter. Ocks� fr�gor om arbetsmilj�ns utformning �r av stor betydelse. Ett nytt arbelsmilj�avlal som medger lokala avtal och verksamhetsanpassade l�sningar har tr�ffats under �ret.

Chefsf�rs�rjningen inom f�rvaltningen �r a v central betydelse f�r f�myel�searbetet. Om det skall bli framg�ngsrikt kr�vs det chefer med kompetens och f�rm�ga att utveckla och f�rankra verksamhetsid�er, hantera utveck�lingsprocesser och dra de r�tta organisatoriska konsekvensema.

En fortsatt m�lmedveten satsning kommer d�rf�r att g�ras med inrikt�ning p� att f�rb�ttra chefsrekryteringen, stimulera r�rligheten och st�dja chefsutvecklingen.

Det �r i f�rsta hand myndighetema som skall ta ansvar f�r sin chefsf�r�s�rining. Men m�nga, s�rskilt sm� och medelstora, myndigheter har visat sig beh�va ett direkt st�d f�r att kunna f�rb�ttra sin chefsf�rs�rining. Detta var en av anledningama till att Statens institut f�r ledarskap (Stil) bildades. Stil, som �r en del av SIPU, har bl. a. utarbetat ett arbetsmaterial till st�d f�r myndighetemas chefsf�rs�rining. Stil genomf�r ocks� konsultuppdrag. Stil erbjuder vidare statens managementprogram, som �r ett kvalificerat utveck�lingsprogram f�r chefer p� niv�n under verkschefema.

Gjorda ber�kningar visar att staten till f�ljd av bl. a. stora pensionsav-���������������������������� 40


 


g�ngar under 1990-talet beh�ver rekrytera ca 6000 chefer till niv�n n�r- Prop. 1989/90:100 mast under verkschefema. Dessa rekryteringar b�r m�lmedvetet anv�ndas Bil. 2 som instmment f�r att utveckla och p�skynda arbetet med myndigheter�nas f�myelse. I detta syfte avses d�rf�r SAV och SIPU f� i uppdrag av regeringen att i samverkan genomf�ra seminarier f�r chefer och rekryterings: ansvariga hos myndighetema. Seminarierna b�r leda till f�rb�ttrad syste�matik och kompetens i chefsrekryteringen.

Av de h�gre chefema �r endast ca 10% kvinnor. Regeringen str�var efter att �ka denna andel. Regeringen har bl. a. finansierat programmet "Steget vidare" som har genomf�rts av ett antal myndigheter. Programmet syftar till att inom myndighetema identifiera och ge karri�rst�d till kvinnor som vill bli chefer.

F�r att stimulera chefsr�rlighet och avveckling av chefsskap b�r i fort�s�ttningen � i f�rsta hand vid rekrytering till niv�n n�rmast under verks�chefen m�jligheten regelm�ssigt pr�vas att g�ra chefsuppgiften tidsbegr�n�sad.

3.5 Regelf�renkling och delegering 3.5.1 Allm�nna utg�ngspunkter

I budgetpropositionen 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 2 p. I, KU 7, rskr. 14) l�mnade regeringen p� samma s�tt som under ett par tidigare �r en samlad redog�relse f�r arbetet med att f�renkla statliga regler, avtalsregler p� det statligt reglerade omr�det, kommunala regler samt delegera beslutander�t�ten i f�rvaltnings�renden.

Den redog�relse som regeringen nu l�mnar i denna budgetproposition ansluter i allt v�sentligt till tidigare redog�relser. Samtidigt tar den upp n�gra aspekter p� hur det framtida f�renklingsarbetet b�r bedrivas.

Ocks� i �r har statsr�dsberedningen som ett konkret inslag i redog�rel�sen p� gmndval av uppgifter fr�n departementen gjort en sammanst�llning av resultat som har n�tts och projekt som har inletts efter den f�rra redog�relsen. Sammanst�llningen b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 2:1.

I bilaga 2:2 slutligen behandlas n�gra regelf�renklings- och delegerings�fr�gor som r�r l�nsstyrelsemas f�rfattningar m. m.

3.5.2 Regelf�renklingsarbetet

Det statliga regelbest�ndet

Med hj�lp av viss statistik i anslutning till uppgifter som l�mnats i f�reg�ende �rs redog�relser skall h�r nu �versiktligt redovisas hur regelbe�st�ndet har utvecklats b�de i Svensk f�rfattningssamling (SFS) och hos myndighetema.

D�refter f�ljer en redog�relse f�r regelf�renklingsarbetets bedrivande och
f�r arbetet med att f�renkla avtalsregler allm�nt hos staten.���������������������������������������������� 41


 


Normgivningsbemyndiganden

N�gra huvudpunkter

� Arbetet med att registrera normgivningsbemyndiganden forts�t�ter.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


I budgetpropositionen 1989 redogjordes f�r de register �ver riksdagens olika normgivningsbemyndiganden som statsr�dsberedningen har uppr�t�tat och halv�rsvis l�mnat �ver till konstitutionsutskottet.

Under �r 1989 har statsr�dsberedningen l�mnat tv� s�dana register till konstitutionsutskottet. Det ena registret har behandlats av riksdagen (1988/89:KU30, rskr. 256). Det andra registret har l�mnats till riksdagen den 7 december 1989.

Av konstitutionsutskottets bet�nkande framg�r att registren utnyttjas f�r en granskning av regeringens normgivning inom vissa departements omr�den. Granskningsarbetet avser bl. a. att belysa i vad m�n verkst�llig�hetsf�reskrifter till lagar enligt 8 kap. 13 � f�rsta stycket regeringsformen har beslutats av regeringen, hur den s. k. restkompetensen enligi samma lagmm punkt 2 har anv�nts, om f�reskrifter har beslutats med st�d av �ldre bemyndiganden enligt punkt 6 i �verg�ngsbest�mmelsema till rege�ringsformen samt i vad m�n intemationella �verenskommelser har gjorts till�mpliga i Sverige genom s. k. inkorporering med st�d av bemyndigande i lag.

I statsr�dsberedningen forts�tter arbetet med att registrera normgiv�ningsbemyndiganden.

Lagar och f�rordningar

N�gra huvudpunkter

Antalet lagar och f�rordningar tenderar alltj�mt att minska.

Arbetet med att f�mya de lagar och f�rordningar som beh�vs forts�tter i en h�g takt.


Det siffermaterial om antalet lagar och f�rordningar som redovisats tidigare �r i denna bilaga har kompletterats med 1989 �rs nytillkomna gmndf�rfattningar samtidigt som �ldre, under �r 1989 upph�vda f�rfatt�ningar, har stmkits ur materialet. De nya siffroma �r liksom tidigare h�mtade ur de datoriserade registren �ver de f�rfattningar som ing�r i SFS. Registren f�rs av statsr�dsberedningen och justitiedepartementet. Vissa uppgifter ur dessa register f�rs �ven till register i R�TTSDATA och �r d�r s�kbara f�r ett stort antal anv�ndare inom f�rvaltningen och i n�ringslivet.

Resultatet sammanfattas i f�ljande tabell och diagram �ver antalet f�r�fattningar. I siffroma ing�r ocks� s�dana f�rfattningar som har beslutats av f�valtningsmyndigheter och kungjorts i SFS.


42


 


 

1970 den 31 december

4665

1971 "

4719

1972"

4569

1973"

3690

1974"

3657

1975"

3710

1976 "

3811

1977"

3 808

1978"

3850

1979"

3951

1980"

3979

1981"

4016

1982"

3810

1983"

3 790

1984"

3816

1985"

3858

1986"

3880

1987"

3722

1988"

3695

1989 den 1 december

3 546


Prop. 1989/90:100 BiL 2


Antalet gmndf�rfattningar �r s�ledes det l�gsta p� 20 �r.

F�rfattningsbest�ndet kan med hj�lp av de nyssn�mnda datoriserade SFS-registren delas upp p� lagar och f�rordningar. Vid uppdelningen av f�rfattningsmaterialet har som "lag" definierats s�dana f�reskrifter som bed�mts vara lagar i regeringsformens mening.

Med denna definition av en lag blir f�rdelningen av 1989 �rs g�llande f�rfattningar i SFS ca I 200 lagar och ca 2 300 f�rordningar. Det inneb�r att antalet lagar �r of�r�ndrat, medan antalet f�rordningar har minskat med 200.

REGELBESTNDETI SFS under perioden 1970 -1989


I Frfattnii I 1970-198'


Frordningar 1988-1989


43


Som framg�r av tabellen forts�tter antalet f�rfattningar att minska.������������ Prop. 1989/90:100

I motsvarande redovisning i 1989 �rs budgetproposition (bil. 2 s. 5)���� BiL 2 l�mnades ett m�tt p� modemiseringsarbetet p� f�rfattningsomr�det: un�der �r 1988 hade kungjorts ovanligt m�nga f�rfattningar i SFS.

Under tiden den 1 januari - den 1 december 1989 har 846 titlar kungjorts. Det �r f�rre �n �ret f�re. Minskningen beror till en stor del p� att arbetet med att anpassa myndighetemas instmktioner till verklednings�beslutet (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) och verksf�rordningen (1987:1100) i det v�sentliga avslutades f�re utg�ngen av �r 1988.

Antalet upph�vda gmndf�rfattningar under �r 1989 �r 268. Det antalet �r l�gre �n f�rra �ret. Men ocks� det kan f�rklaras med att f�rnyelsen av myndigheternas instmktioner var s� gott som avslutat f�re utg�ngen av �r 1988.

Sammantaget utg�r s�lunda b�de antalet kungjorda f�rfattningar och antalet upph�vda gmndf�rfattningar under �r 1989 ett tecken p� en fort�satt h�g aktivitet vad g�ller att f�renkla regelverken.

F�rdelningen p� de olika departementen etc. av SFS-f�rfattningarna per den 1 december 1989 �r f�ljande.

Departement etc.���������������������������������������� Antal f�rfattningar i SFS

justitiedepartementet�������������������������������������� 708

utrikesdepartementet������������������������������������� 131

f�rsvarsdepartementet����������������������������������� 146

socialdepartementet��������������������������������������� 311

kommunikationsdepartementet���������������������� 245

finansdepartementet��������������������������������������� 761

utbildningsdepartementet������������������������������� 256

jordbruksdepartementet��������������������������������� 182

arbetsmarknadsdepartementet����������������������� 128

bostadsdepartementet������������������������������������ 130

industridepartementet������������������������������������ 105

civildepartementet������������������������������������������ 327

milj�- och energidepartementet���������������������� 111

riksdagen����������������������������������������������������������� 1

riksbanken��������������������������������������������������������� 4

Summa������������������������������������������������������� 3 546

Det kan noteras att antalet SFS-f�rfattningar p� civildepartementets omr�de har �kat med omkring 50% j�mf�rt med f�rra �rets redovisning. Det h�nger samman med det ut�kade f�rfattningsansvar f�r departemen�tet som �r ett resultat av omorganisationen av arbetet i regeringskansliet per den I januari 1989. �kningen f�r civildepartementet motsvaras s�lun�da av minskningar f�r justitie-, finans-, jordbmks- och arbetsmarknads�departementen.

Det b�r ocks� uppm�rksammas att s�dana SFS-f�rfattningar som utf�r�dats av myndigheter under regeringen och som tidigare redovisats som s�rskilda myndighetsf�rfattningar i denna sammanst�llning i �r redovisas under det departement dit myndigheterna h�r.

44


 


Myndighetsregler

N�gra huvudpunkter

-�� Myndighelsreglema har nu minskat med drygt 4000 regler till ca
15 600 fr�n att ha varit ca 20000 �r 1986.

����� L�nsstyrelsema, som redovisas under civildepartementet, svarar
f�r n�got mer �n h�lften av regelminskningen.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


De regelf�rteckningar som myndighetema l�mnade till regeringen h�s�ten 1989 tillsammans med sina anslagsframst�llningar inneh�ller 15600 mbriker. Det inneb�r en minskning med 1 300 titlar sedan den 1 september 1988.

Antalet regelmbriker per departementsomr�de �r ungef�r f�ljande.

 

Omr�de

Antal titlar, ca

justitiedepartementet

100

utrikesdepartementet

100

f�rsvarsdepartementet

2000

socialdepartementet

600

kommunikationsdepartementet

2000

finansdepartementet

2 500

utbildningsdepartementet

1700

jordbruksdepartementet

800

arbetsmarknadsdepartementet

1200

bostadsdepartementet

400

industridepartementet

200

civildepartementet

3 700

milj�- och energidepartementet

300

Summa

15600

Siffroma i tabellen �r avmndade till n�rmaste hundratal.

Den redovisade minskningen av antalet myndighetsregler h�nf�r sig till justitie-, finans-, jordbmks- och civildepartementen. Utbildningsdeparte�mentet redovisar en mindre �kning.

Regelf�rteckningama utg�r dock fortfarande ett i flera avseenden brist�f�lligt underlag f�r en ber�kning av myndighetemas verkliga regelbest�nd. P� sina h�ll r�der t. ex. fortfarande oklarheter om vilka regler som skall f�rtecknas.

Arbetets bedrivande

N�gra huvudpunkter

-�� Arbetet med att bed�ma reglers konsekvenser, b�de ekonomiska
och andra, intensifieras.

-�� Regelf�renklingsarbetet blir en del av budgetarbetet och en del
av verksamhetsplaneringen, b�de hos myndigheter och i rege�
ringskansliet.


45


 


Redog�relsen i bilaga 2.1 visar p� det arbete som p�g�r p� m�nga h�ll Prop. 1989/90: IOO inom departement och myndigheter med att f�lja upp och f�rb�ttra sam- BiL 2 h�llsregleringama. I �kad utstr�ckning riktas regelf�renklingsstr�vandena mot s�dana regler som beh�ver ses �ver och f�myas - t. ex. den nya in�komstbeskattningen och de omfattande avregleringama p� penning- och valutamarknaden � samtidigt som nya metoder utvecklas f�r att b�ttre kunna h�lla reda p� och f�lja upp effekterna av regleringama. Kostnads-aspektema tillm�ts d�rvid st�rre vikt, b�de f�r dem som skall administrera regleringama och f�r dem som skall f�lja reglema.

Ett regelekonomiprojekt har s�lunda inletts av riksrevisionsverket (RRV). Bakgmnden till detta projekt �r de sk�rpta krav p� myndigheter�nas regdgivning som numera g�ller enligt begr�nsningsf�rordningen (1987:1347). I anslutning till dessa krav fick RRV regeringens uppdrag att utveckla metoder f�r konsekvensutredningar av regler. I uppdraget ingick ocks� att utbilda och informera statliga myndigheter om regelekonomi samt att f�lja till�mpningen och redovisa erfarenheter av f�rordningens f�reskrifter. Utbildningen genomf�rs nu hos statliga myndigheter, hos kommitt�er och i regeringskansliet. Sj�lvfallet �r det inte mindre viktigt att man konsekvensbed�mer och f�ljer upp regler som riksdagen eller reg�eringen beslutar, dvs. lagar och f�rordningar.

Ett annat v�sentligt bidrag i arbetet med regelf�renkling �r regeringens beslut om en i v�sentliga delar ny budgetprocess. Den 1 juli 1989 tr�dde s�lunda budgetf�rordningen (1989:400) i kraft. Som jag har redogjort f�r tidigare i denna bilaga till budgetpropositionen (avsnitt 3.2) inneb�r de nya reglema f�r budgetarbetet hos statsmyndighetema att ett l�ngsiktigt t�nkande inf�rs med tyngdpunkt i tre�riga budgetramar och en skyldighet att l�pande f�lja upp de ramar och andra planer som har st�llts upp f�r verksamheten. Men den nya budgetf�rordningen st�ller ocks� upp krav p� myndighetema som ansvariga f�r administrationen av riksdagens och regeringens regler och som givare av egna regler. De kraven g�ller skyldig�heter att f�lja upp och redovisa konsekvensema av reglema och att l�mna f�rslag till regeringen om enklare och b�ttre regler.

I och med att s�dana skyldigheter nu har f�rts in i det allm�nna arbetet med beredningen av statsmyndigheternas budget kan arbetet med att f� f�rre och enklare regler ocks� inordnas i den allm�nna verksamhetsplane�ringen b�de hos myndighetema och i regeringskansliet.

I h�gre grad �n tidigare f�r regelf�renklingsarbetet ses som en del av verksamhetsplaneringen hos statsmyndighetema. Analyser av sambandet mellan omfattningen och utformningen av regleringama och myndigheter�nas resursbehov f�r att administrera reglema beh�ver i st�rre utstr�ckning bevakas. Och kostnader eller vinster som uppst�r hos dem som reglering�ama avser blir det i framtiden en v�sentliguppgift f�r myndigheterna och f�r regeringen att analysera och dra konsekvenser av. Det arbetet b�r leda till fler och b�ttre f�rslag till avregleringar eller f�rb�ttringar av g�llande regler.

En arbetsm�ssig konsekvens av budgetf�rordningens nya f�reskrifter i
dessa avseende �r att regeringskansliet p� ett annat s�tt �n vad den hittills
anv�nda budgetberedningen ger m�jlighet till m�ste kunna ta emot den
nya information om regleringama och konsekvenserna av dem som nu
�������������������������������� 46


 


skall finnas i myndighetemas anslagsframst�llningar. Regeringskansliet m�ste vara redo att i budgetarbetet ocks� kunna behandla f�rslag till regelf�renklingar. Av det sagda f�ljer att regeringen ocks� kan st�lla krav p� myndighetema att �ndra eller upph�va sina regler.

N�r arbetet med att kompletteringsvis registrera in �ldre f�rfattningar i SFS i databaser nu avslutas, forts�tter arbetet p� regeringsniv� med att utveckla kompetensen i datorst�d i f�rfattningsarbetet. I det arbetet riktas intresset alltmer mot den omfattande regdgivning som statsmyndighetema svarar f�r.

Med undantag f�r n�gra f� st�rre myndigheters regler finns i dag inga databaser med myndighetsregler. Regeringen har beslutat att p� f�rs�k registrera en l�nsstyrelses g�llande f�reskrifter och allm�nna r�d. F�rs�ket skall vara avslutat den 30 juni 1990 och en utv�rdering av f�rs�ket skall kunna redovisas till regeringen senast den 1 september 1990. I bilaga 2.1 redog�rs n�rmare f�r f�rs�ket och avsikten med det.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


Det avtalsreglerade omr�det

N�gra huvudpunkter

-     Ett odelat kommunalt arbetsgivaransvar f�r skolan inneb�r en be�tydlig administrativ f�renkling p� det statligt l�nereglerade omr�-dd.

-     Datatekniken utnyttjas i arbetet med att f�renkla avtalsregler.

Det statligt avtalsreglerade omr�det omfattar i dag f�mtom de drygt 400000 statligt anst�llda �ven inemot 200000 anst�llda hos kommuner, landsting, f�rs�kringkassor m.fl. Den st�rsta gmppen bland dessa anst�ll�da �r l�rare med kommunal anst�llning. Riksdagen har nu i sitt beslut (prop. 1989/90:41, UbU 9, rskr. 58) om kommunalt huvudmannaskap f�r l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer best�mt att den statliga regleringen f�r denna personal skall upph�ra med utg�ngen av �r 1990. F�r det statligt avtalsreglerade omr�det inneb�r beslutet m�jlighe�ter till en omfattande administrativ f�renkling. F�rhandlingsansvaret p� arbetsgivarsidan skall lyftas �ver fr�n statens arbetsgivarverk (SAV) till Svenska kommunf�rbundet.

I f�rra �rets redog�relse behandlades utf�riigt hur datatekniken av SAV tas till hj�lp i arbetet med att f�renkla avtalsregler. Det anf�rdes d� att ytteriigare tv� databaser planerades, n�mligen en med avtal och f�reskrifter i anslutning till avtalen f�r kommunalt anst�llda med statligt l�nereglerade tj�nster och en annan med avtal i urspmngliga lydelser. Den f�rstn�mnda av dessa databaser har den 16 maj 1989 tagits i bmk. Den sistn�mnda d�remot �r inte l�ngre aktuell.


47


 


Kommunernas f�reskrifter

N�gra huvudpunkter

� En arbetsgmpp inom stat-kommunberedningen har b�rjat arbe�ta med att f�ra �ver erfarenheter fr�n regelf�renklingsarbetet hos staten till kommunemas arbete med att f�renkla sina egna regler.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


Vid flera tillf�llen har regeringen under senare �r uttalat att de kommu�nala regelgivarna i sitt f�renklingsarbete borde kunna dra nytta av erfaren�heterna fr�n det statliga regelf�renklingsarbetet. I budgetpropositionen 1988 (prop. 1987/88:100 bil. 2 s. 9, KU 7, rskr. 14) framh�lls s�lunda att det finns starka sk�l f�r en vidgad samverkan och ett erfarenhetsutbyte mellan stat och kommun n�r det g�ller regelf�renkling. I prop. 1988/89:1 (s. 20) om f�rl�ngning och utvidgning av frikommunf�rs�ket (KU6, rskr. 13) behandlades fr�gan om f�renkling av kommunemas regler. Bl. a. framh�lls att stat-kommunberedningen (C 1983:02) inom frikommunf�rs�kets ram borde ta initiativ till ett samarbete med kommuner och landsting om regel�f�renkling.

Stat-kommunberedningen har d�refter gett en s�rskild arbetsgmpp inom beredningen i uppdrag att b�ria ett utredningsarbete i syfte att f�ra �ver erfarenheter fr�n regelf�renklingsarbetet hos staten till det kommunala regelf�renklingsarbetet. En gmnd f�r gmppens arbete finns i en inom be�redningen utarbetad promemoria den 2 september 1988 Samarbete med frikommunema om �versyn av det statliga regelsystemet och f�renkling av kommunala regler. Av promemorian framg�r bl. a. att information och kun�skapsuppbyggnad om det statliga regelsystemet b�r tas upp i det fortsatta frikommunf�rs�ket och likas� f�renkling av kommunemas och landsting�ens egna regler.

Annat underlag f�r gmppens arbete finns i stat-kommunberedningens promemoria (Ds C 1984:6) Avgifter inom kommunal verksamhet och i bet�nkandet (SOU 1985:24) Ny ordningslag. Betr�ffande f�rslagen i det senare bet�nkandet forts�tter beredningsarbetet i justitiedepartementet. Avsikten �r att en proposition skall kunna l�ggas fram f�r riksdagen under �r 1990 med f�rslag som b�r leda till en omfattande regelsanering och regelf�renkling av de nuvarande ordningsf�reskriftema.

3.5.3 Delegeringsarbetet

Bakgrund

N�gra huvudpunkter

� Att delegera regerings�renden har l�nge varit ett viktigt s�tt att rationalisera verksamheten hos regeringen och anpassa den till ti�dens krav och m�nniskomas behov.


Delegeringsarbetet � dvs. arbetet med att befria regeringen fr�n �ren-


48


 


den av l�pande karakt�r - �r ett led i str�vandena att ge regeringen���� Prop. 1989/90:100 m�jlighet att �gna mer tid och krafter �t reformarbete och �t �vergripande���� Bil. 2 planering och prioritering.

Under �ren n�rmast f�re och efter 1950 arbetade en s�rskild utredning, decenlraliseringsutredningen, med dessa fr�gor.

Under 1960-talet kopplades arbetet med att delegera regerings�renden till en organisatorisk �versyn av regeringskansliet. En s�dan �versyn upp�drogs �t departementsulredningen som samtidigt hade till uppgift att l�gga fram f�rslag om delegering av �renden till myndigheter under regeringen.

Departementsutredningens arbete ledde fram till departementsreformen �r 1965 och till ett stort antal delegeringar.

Under �ren 1971 � 1984 fanns det i statsr�dsberedningen en s�rskild sakkunnig f�r delegeringsfr�gor Han hade tidigare arbetat med fr�goma i departementsutredningen och fortsatte i statsr�dsberedningen med att specialbevaka delegeringsaspektema i anslutning till den l�pande granskningen av departementens f�rslag till propositioner, f�rfattningar och kommitt�direktiv.

Den sakkunnige utvecklade ocks� mtiner f�r insamling och samman�st�llning av statistiska uppgifter om de olika departementens f�rvaltnings��renden. Statistiken hade det dubbla syftet att ligga till gmnd f�r hans eget arbete och att ge underlag f�r den rapportering till konstitutionsutskottet som varje �r sker i samband med utskottets granskning av statsr�dens tj�nsteut�vning och regerings�rendenas handl�ggning.

I tv� promemorior om det fortsatta delegeringsarbetet i regeringskan�sliet (Ds SB 1983:1 och 1984:3) lade den sakkunnige fram �tskilliga kon�kreta f�rslag till delegeringar p� olika omr�den. F�rslagen �verl�mnades efter remissbehandling till departementen f�r fortsatta �verv�ganden.

�r 1984 fastst�llde riksdagen riktlinjer f�r en systematisk �versyn av reglema om r�ll all �verklaga �renden lill regeringen. Riktlinjema �r v�gledande ocks� n�r man skall utforma �verklaganderegler i nya �rende�gmpper. De inneb�r att regeringen skall befrias fr�n s�dana �renden som inte kr�ver ett st�llningstagande fr�n regeringen som politiskt organ. Riks�dagen har anvisat flera metoder som skall anv�ndas f�r att n� detta m�l.

F�r en utf�rligare redog�relse f�r riktlinjema h�nvisar jag i f�rsta hand till den sammanfattning som finns i prop. 1983/84:120 (s. 29).

I en promemoria den 25 febmari 1985 l�mnade statsr�dsberedningen rekommendationer om hur arbetet med att f�rverkliga riktlinjema b�r bedrivas i departementen. Samtidigt uppmanades departementen att g�ra en ordentlig genomg�ng av rh�jlighelema att delegera �renden som reger�ingen pr�var som f�rsta och enda instans. �ven n�r det g�ller denna kategori b�r regeringen befrias fr�n s� m�nga f�rvaltnings�renden som m�jligt. Pro�memorian mynnar ut i f�ljande sammanfattande synpunkter.

-�� Arbetet b�r bedrivas genom omr�desvisa �versyner. Departementen
har huvudansvaret f�r att s� sker.

�� Klarg�rande beslutsmotiveringar i f�rvaltnings�renden hos regeringen
kan p� sikt bidra till att �rendena delegeras och b�r av bl.a. det sk�let
efterstr�vas. Detsamma g�ller praxissammanst�llningar och f�rord�
ningsmotiv i vissa fall.
������������������������������������������������������������������������������������������ 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2


����������� I konsekvens med att det �r departementen som har huvudansvaret f�r���� Prop. 1989/90:100
delegeringsarbetet skall departementen svara ocks� f�r �rendestatisti-���� Bil. 2

ken.

����������� Statsr�dsberedningens uppgifter i delegeringsarbetet skall fr�mst vara
att ge r�d och st�d i arbetet, bevaka ddegeringsaspekten vid den l�pan�
de delningsgranskningen, ta upp delegeringsfr�gor vid de kurser som
ordnas f�r kommitt�personal, propositionsskrivare och �rendehandl�g�
gare, ge riktlinjer f�r departementens statistik och sammanst�lla stati�
stiken fr�n departementen till den totalstatistik som l�mnas till konsti�
tutionsutskottet.

I 12 � departementsf�rordningen (1982:1177) finns en best�mmelse som framh�ver den roll som statsr�dsberedningen s�lunda skall ha. Enligt best�mmelsen har r�ttschefen i statsr�dsberedningen till s�rskild uppgift att �gna uppm�rksamhet �t m�jlighetema att delegera �renden till myn�digheter under regeringen.

I den proposition fr�n �r 1986 som ligger till gmnd f�r den nya f�rvalt�ningslagen g�rs vissa principuttalanden om vilka beslut som �ver huvud taget b�r kunna �verklagas (prop. 1985/86:80 s. 51 och 52). Enligt dessa uttalanden b�r man f�r framtiden g� in f�r att slopa m�jligheten att �verklaga tv� typer av beslut som traditionellt har kunnat �verklagas till regeringen, n�mligen dels s. k. partsbesked, dvs. besked som myndigheter l�mnar n�r de f�retr�der staten som part i civilr�ttsliga och liknande f�rh�llanden, dels tj�nstef�rslag.

Genom det f�mt n�mnda verksledningsbeslutet �r 1987 fastst�llde riks�dagen riktlinjer som inneb�r bl. a. att tills�ttningen av vissa chefstj�nster hos myndighetema under regeringen skall delegeras fr�n regeringen till myndighetema.

Med lagen (1988:205) om r�ltspr�vning av vissa f�rvaltningsbeslut in�f�rdes den 1 juli 1988 en ny m�jlighet till domstolspr�vning av vissa beslut som regeringen meddelar i f�rvaltnings�renden. Lagen syftar till att s�ker�st�lla att svensk r�tt motsvarar v�ra �taganden enligt Europakonventio�nen. Den skall f�ljas upp genom �versyner av lagstiftningen p� de omr�den som ber�rs (prop. 1987/88:69 s. 18 och 30). Man skall bl.a. noga unders�ka i vad m�n det �r �ndam�lsenligt att l�ta �verklagande till f�rvaltningsdomstol ers�tta �verklagande till regeringen. �versynema har allts� betydelse ocks� fr�n delegeringssynpunkt.

I en promemoria den 8 september 1988 l�mnade statsr�dsberedningen rekommendationer om hur dessa �versyner b�r l�ggas upp och samordnas med arbetet att anpassa regler om �verklagbarhet och instansordning till 1984 �rs riktlinjer. Rekommendationema g�r bl. a. ut p� f�ljande.

Varje departement ansvarar f�r �versynen av sina f�rfattningar.

Varje departement m�ste kunna �verblicka vilka olika �rendegmpper och f�rfattningar som �versynema g�ller och vilka omr�den som de fr�mst skall inriktas p�. �versynema beh�ver d�rf�r f�reg�s av en inledande kartl�ggning och planering.

�versynema b�r, i varie fall till v�sentlig del, vara slutf�rda vid �rsskiftet 1990-1991.

50


 


Vilka resultat har n�tts genom delegeringar under tidigare �r?

N�gra huvudpunkter

� Antalet handlagda regerings�renden har minskat under senare �r. Utan de delegeringar som skett skulle antalet i st�llet ha �kat.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


De �rliga redog�relser f�r delegeringsarbetet som har l�mnats i tidigare budgetpropositioner ger en �versiktlig bild av vdka �rendegrupper som har delegerats under �ren 1985-1988.

F�ljande tabell belyser i ett n�got l�ngre tidsperspektiv hur ddegeringar-na har p�verkat antalet �renden hos regeringen. Tabellen g�ller regerings��renden som avgjorts under �ren 1964 och 1982-1988. Kolumnen "To�talt" avser samtliga regerings�renden, dvs. ocks� propositioner, f�rfatt�ningar etc. Med "f�rstainstans�renden" menas f�rvaltnings�renden som regleringsbrev, anslags- och bidrags�renden, tj�nste�renden samt dispens-och �vriga parts�renden. Med "�verklaganden" menas f�rvaltnings�ren�den som regeringen pr�var efter �verklagande. Siffroma redovisas avmn�dade till hundratal.


Totalt


F�rstainstans��renden


�verklaganden


 


1964

35200

1982

25100

1983

22200

1984

20700

1985

22000

1986

21700

1987

20700

1988

20300


 

30000

2100

14400

7800

13 300

6200

12 700

5600

13400

6100

12000

6800

12100

5 700

11600

5400


Som framg�r av tabellen har antalet f�rvaltnings�renden hos regeringen minskat. Minskningen under senare �r kan tyckas vara r�tt liten. Men utan de delegeringar som skett hade trenden blivit den motsatta.

Statistiken f�r �r 1988 har kommenterats n�rmare i konstitutionsutskot�tets granskningsbet�nkande 1988/89:KU30 s. 6 f.

Delegeringar under �r 1989

N�gra huvudpunkter

� Regeringen har under det senaste �ret befriats fr�n ytterligare �ren�den.


Under �r 1989 har delegeringsarbetet drivits vidare och resulterat i att regeringen befriats fr�n ytterligare �renden.

S� t. ex. har flera gmpper av �verklaganden f�rts �ver till f�rvaltnings�domstolar, i f�rsta hand kammarr�tter och f�rs�kringsr�tter. Det g�ller �renden om f�rordnande av ordningsvakter, auktorisation av bevaknings�f�retag, godk�nnande f�r anst�llning i s�dana f�retag samt undantag fr�n


51


 


kravet p� viss tids tj�nstg�ring f�r att en sjukgymnast skall f� f�ras upp p� f�rs�kringskassans f�rteckning �ver f�rs�kringsanslutna v�rdgivare.

Vidare har �verklaganden om vapenfri tj�nst f�rts �ver till en nyinr�ttad n�mnd, totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnd. M�jligheten att �verklaga be�slut om statsbidrag till specialpedagogiska insatser f�r f�rskolebam har slopats. �renden om neds�ttning eller eftergift av �verlastavgifter har delegerats till l�nsstyrelser och kammarr�tter. Uppgiften att pr�va �ver�klaganden �ver l�nsstyrelsebeslut om mellanv�gg i taxibilar har f�rts �ver till transportr�det. Samtidigt har m�jligheten att �verklaga till regeringen skurits av i �renden om undantag fr�n kravet att ha taxameter i taxibilar.

Ocks� i vissa g�voskatte�renden har m�jligheten till regeringspr�vning avskaffats. �renden om tillst�nd f�r kronofogdar att vara r�tteg�ngsom�bud har f�rts �ver till riksskatteverket. �renden om tillst�nd f�r juridiska personer att f�rv�rva jordbmksfastigheter har delegerats till lantbmks-n�mnder och lantbmksstyrelsen. �vriga delegeringar under det senaste �ret har g�llt bl. a. l�n f�r bostads�ndam�l och vissa pensionsfr�gor.

H�r b�r vidare n�mnas de �verklagandef�rbud som �r ett resultat av arbetet med att utf�rda nya myndighetsinstmktioner i anslutning till verksledningsbeslutet. Detta arbete har fullf�ljts under �ret. I en del av de nya instmklionema (t. ex. instmklionema f�r televerket och byggnadssty�relsen) har det inf�rts best�mmelser som inneb�r att beslut av typen partsbesked (exempelvis televerkets samtalsdebiteringar och byggnadssty�relsens upps�gningar av hyresavtal) inte l�ngre f�r �verklagas till regering�en. Detta i enlighet med de principuttalanden i �mnet som gjordes i propositionen om ny f�rvaltningslag.

Det resultat som efter redog�relsen i budgetpropositionen 1989 har n�tts i delegeringsarbetet framg�r n�rmare av bilaga 2:1.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


S�rskih om tj�nsletills�ttnings�renden

N�gra huvudpunkter

� Efter verksledningsbeslutet �r 1987 har tills�ttningsansvaret f�r ett drygt tusental tj�nster delegerats till myndigheterna.

De nya myndighetsinstmktionema inneb�r ocks� att en del tj�nstetill�s�ttningar delegeras fr�n regeringen till myndigheterna. Det g�ller byr�chefer och andra chefer som inte �r p� niv�n n�rmast under myndighets�chefen eller motsvarande.

Av det totala antalet regeringstillsatta tj�nster �r 1987, n�mligen 5 820, har tills�ttningsansvaret f�r ett drygt tusental nu delegerats till myndighe�terna.

Fr�gan om att delegera domartills�ttningar (ca 1000) och professorstill�s�ttningar (ca 1 700) har inte pr�vats. Om dessa tj�nster fr�nr�knas, har � av de �terst�ende 3 100 tj�nslema - en tredjedel delegerats.


52


 


F�ljande sammanst�llning visar hur resultatet f�rdelar sig p� departemen�ten. I noter till sammanst�llningen redovisas viktigare f�r�ndringar m. m. i antalet tj�nster.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 

Dep.

Antal

Delegerade

 

�terst�r den 1

 

1987

1988

 

januari 1989

 

 

Antal

%

 

SB

6

0

0

6

Ju

1272

39'

3

1260

UD

240

29

12

211

F�

521

8

2

525

S

183

39"

27

101

K

105

32

30

73

Fi

279

146

53

133

U

1686

55'

3

1685'

Jo

337

83

25

254'

A

164

22

13

142

Bo

75

21

28

54

I

175

84

48

91

C

675

467

68

208*

ME

102

49

48

62

Summa

5820

1074

19

4805�

' Samtidigt har 33 tj�nster f�rts �ver fr�n S.

�D�rav ca 1 000 domartj�nster.

'Samtidigt har 12 nya tj�nster tillkommit.

" D�rut�ver har 10 tj�nster f�rts �ver till U och 33 till Ju.

' Samtidigt har ett antal regeringstillsatta tj�nster bl. a. f�r professorer tillkommit.

' D�rav ca 1 450 professorstj�nster.

' D�rav 148 professorstj�nster.

* D�rav ca 75 p� l�nsstyrelsema.

' Av dessa 4805 utg�r domare och professorer tillsammans ca 2 700.

Denna redovisning skall ses som en l�gesrapport snarare �n som ett slutresultat. M�jlighetema att delegera ytterligare tj�nstetills�ttningar �verv�gs f�r n�rvarande i regeringskansliet.

Det som nu har sagts om delegering av tj�nstetills�ttningar har tagit sikte p� beslutander�tten i f�rsta instans.

N�r det g�ller �verklagande av beslut i tj�nstetills�ttnings�renden har regeringen denna dag f�reskrivit ett par generella begr�nsningar av bety�delse fr�n delegeringssynpunkt: genom en �ndring i anst�llningsf�rord�ningen (1965:601) har m�jligheten att �verklaga tj�nslef�rslag och beslut all inte tills�tta en tj�nst i princip slopats. D�rmed har regeringen ocks� f�ljt den linje belr�flfande tj�nstef�rslags �verklagbarhet som angavs i proposi�tionen om ny f�rvaltningslag Gfr �ven DsC 1985:20 s. 153 f, prop. 1986/87:84 s. 29). �ven h�rvidlag utg�r dock domartj�nster och professurer en undantagsgmpp.

Det fortsatta delegeringsarbetet

N�gra huvudpunkter

� Delegeringsarbetet b�r intensifieras.


Som en f�ljd av bl. a. ddegeringama har antalet �renden hos regeringen av l�pande karakt�r under senare �r minskat sakta men s�kert.


53


 


Samtidigt har kraven �kat allt snabbare n�r det g�ller statsr�dens och departementens insatser f�r planering och ledning av reformarbetet, om�pr�vning av verksamheter och styrmedel och mycket annat som �r avg��rande f�r samh�llsutvecklingen.

Mot denna bakgmnd �r det angel�get att anstr�ngningama att begr�nsa antalet regerings�renden intensifieras. Det b�r vara m�jligt att minska antalet ytteriigare.

Att riksdagen eller regeringen tidigare bed�mt en viss �rendegmpp fr�n delegeringssynpunkt och d� ansett att den skall ligga kvar hos regeringen b�r inte hindra att man p� nytt �verv�ger m�jlighetema att delegera �rendena eller en del av dem. Av intresse �r givetvis i f�rsta hand st�rre �rendegmpper. Men �ven �rendegmpper som var f�r sig har liten betydel�se f�r arbetsbelastningen b�r tas med i delegeringsarbetet enligt principen om "m�nga b�ckar sm�".

Delegeringsprojekt b�r i �kad utstr�ckning f�ras in i regeringens l�ngsik�tiga planering.

I bilaga 2:1 redovisas ett antal projekt eller f�rslag som kan komma att leda till delegeringar. Ett viktigt s�dant �r det p�g�ende arbetet med att se �ver instansordningen i utl�nnings�renden och medborgarskaps�renden.

Bland andra aktuella �tg�rder som redovisas i bilagan m�rks de delege�ringar p� jordbmksdepartementets omr�de som regeringen har f�reslagit i prop. 1989/90:57. Det g�ller bl.a. ett par gmpper av �verklaganden d�r pr�vningen har s�dana inslag av l�mplighetsavv�gning att man tidigare har ansett att den b�r g�ras av regeringen. Dessa �verklaganden skall nu enligt propositionen flyttas �ver till kammarr�tten med h�nsyn till Europakonventionens krav p� tillg�ng till domstolspr�vning och intresset av att befria regeringen fr�n s� m�nga f�rvaltnings�renden som m�jligt.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


3.6 Anv�ndning av informationsteknologi

N�gra huvudpunkter

Sambandet mellan verksamhetens krav och anv�ndningen av in�formationsteknologi i oflfentlig verksamhet b�r st�rkas.

Systemen skall vara utformade s� att de fr�mjar effektiviteten och tillgodoser kraven p� s�kerhet och integritet. De b�r ocks� fr�mja b�ttre arbetsf�rh�llanden och kompetensutveckling f�r de an�st�llda samt bidra till att oflfentliga tj�nster b�ttre anpassas till medborgamas behov.


Informationsteknologin �r ett av flera viktiga instmment i utvecklingen av en effektivare f�rvaltning. Anv�ndningen m�ste ta sin utg�ngspunkt i verksamhetens behov och utformas i samklang med annat f�myelse- och utvecklingsarbete s�som personal- och kompetensf�rs�rjning, stmkturf�r��ndringar och organisationsutveckling.

Den offentliga sektorns kostnader f�r ADB-system (drift, underh�ll och utveckling) uppskattas budget�ret 1988/89 till 7 - 8 miljarder kr. F�r endast


54


 


statsf�rvaltningen ligger kostnadema p� ca 4,5 miljarder kr. �kningstakten���� Prop. 1989/90:100
�r ca 20% per �r.
�������������������������������������������������������������������������������� BiL 2

Inom den statliga f�rvaltningen � exklusive universitet och h�gskolor � fanns i mitten av �r 1989 ca 90000 arbetsplatser utmstade med datorst�d i form av persondatorer eller terminaler. Antalet datorst�dda arbetsplatser �kar f�r n�rvarande med ca 25% om �ret.

Enligt en unders�kning av SCB om datoranv�ndningen 1989 var 1,5 miljoner av totalt 4,5 miljoner sysselsatta i Sverige datoranv�ndare (32%). 56% av antalet sysselsatta hos statliga myndigheter var datoranv�ndare. Motsvarande andelar var f�r aflarsverken 48 %, f�r kommunema 13 % och f�r landstingen 17%.

P� det statliga omr�det var 54% av sysselsatta m�n och 60% av syssel�satta kvinnor datoranv�ndare.

Myndighetemas �rliga kostnader f�r anv�ndningen av informationstek�nologi �kar snabbt. Investeringstakten �r ocks� fortsatt h�g. Trots detta �r produktivitetsutvecklingen d�lig. Cirka 80% av resursema anv�nds f�r att underh�lla och driva befintliga och delvis f�r�ldrade ADB-system. Detta g�r att utrymmet f�r nyutveckling �r begr�nsat.

Flera myndigheter genomg�r f�r�ndringar som bl. a. inneb�r att nuva�rande ADB-verksamhet ompr�vas och f�myas (t.ex. riksskatteverket, riksf�rs�kringsverket, rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminal�v�rdsstyrelsen). �ven de statliga ekonomi- och l�nesystem (system S och SL�R) beh�ver f�myas.

Den datapolitik f�r statsf�rvaltningen som lades fast v�ren 1989 (prop. 1987/88:95, FiU 25, rskr 293) tog fasta p� dessa utg�ngspunkter. Den syftar till att rationalisera befintlig ADB-verksamhet, identifiera och ge�nomf�ra gemensamma insatser som ger billigare l�sningar p� medell�ng sikt samt att bygga upp kompetens som st�rker best�llarrollen och ger . beredskap f�r kommande ompr�vning och f�myelse.

Den tekniska utvecklingen leder till att nya eller f�rb�ttrade data- och telekommunikationstj�nster kan tillhandah�llas f�r kommunikationen b�de intemt i verksamheten och extemt till andra organ eller enskilda. Den p�g�ende avregleringen p� data- och telekommunikationsomr�det inneb�r vidare att antalet leverant�rer av produkter och tj�nster kan v�ntas �ka.

Regeringen gav mot den bakgmnden statskontoret i uppdrag att utreda statsf�rvaltningens behov av datakommunikationstj�nster och bed�ma vilka kommunikationsl�sningar som �r mest kostnadseffektiva. I uppdra�get ingick bl. a. att l�gga fram f�rslag till en kommunikationsstrategi f�r statsf�rvaltningen. I en l�gesrapport har statskontoret l�mnat f�rslag till en datakommunikationsstrategi samt till �tg�rder f�r att effektivisera data�kommunikationen bl. a. ett gemensamt datan�t f�r statsf�rvaltningen.

I l�gesrapporten konstaterar statskontoret bl. a. att v�l fungerande n�t�
tj�nster blir allt viktigare f�r aU verksamheten ska kunna effektiviseras. En
gemensam n�tl�sning, dvs. gemensamma kommunikationstj�nster, ger
enligt statskontoret �kad kvalitet, datakommunikationen blir snabbare
och s�krare. En gemensam n�tl�sning blir enligt statskontoret ocks� v�
sentligt billigare �r nuvarande myndighetsspecifika l�sningar.
������������������������������������������ 55


 


Statskontoret pekar p� sv�righeter f�r myndighetema att skaffa och���� Prop. 1989/90:100 uppr�tth�lla n�dv�ndig kompetens f�r att h�lla och driva egna n�tl�sning-���� Bil. 2 ar.

Regeringen �r inte beredd att enbart p� gmndval av l�gesrapporten ta st�llning till fr�gan om kommunikationsstrategi och gemensamt datan�t. Fr�gan kommer att beredas inom regeringskansliet n�r en slutrapport fr�n statskontoret f�religger. N�gon upphandling b�r d�rf�r inte genomf�ras f�rr�n ett slutligt st�llningstagande har gjorts av regeringen.

En allm�n utg�ngspunkt b�r dock vara att kommunikationsstrategin skall st�dja f�myelsearbetet inom oflfentlig sektor och vara utformad i samver�kan med ber�rda anv�ndarmyndigheter. Den skall vidare svara mot de krav p� integritet, kvalitet och s�kerhet som verksamheten st�ller. Inrikt�ningen b�r vara att staten inte b�r bygga upp och administrera egna data-och telekommunikationsn�t utan i st�llet s� l�ngt m�jligt tillgodose beho�ven genom k�p av n�ttj�nster.

Behovet av f�r statsf�rvaltningen gemensamma normer p� ADB-omr�-det har p� regeringens uppdrag utretts av statkontoret. Arbetet har bedri�vits i n�ra kontakt med anv�ndare i statsf�rvaltningen. Fr�gan bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet och kommer att ytterligare belysas i den s�rskilda rapport statskontoret skall l�mna senast den 1 mars 1990 med anledning av den f�rdjupade anslagsframst�llning som skall utarbetas f�r budget�ren 1991/92 - 1993/94. Regeringen tar d�rf�r inte nu st�llning till den framtida inriktningen och omfattningen av normeringsverksamhe-ten.

Regeringen har utf�rdat en f�rordning (1989:29) om s�kerhetsanalyser av stadiga myndigheters ADB-system. Enligt f�rordningen skall myndighe�tema analysera s�kerheten i de system som �r av v�sentlig betydelse f�r egen eller andras verksamhet. En plan skall utarbetas f�r de s�kerhets-h�jande �tg�rder som kan beh�vas. Myndighetema skall senast �r 1990 redovisa resultat och �tg�rder till statskontoret. F�rsvarets myndigheter redovisar analysema till �verbef�lhavaren.

Enligt f�rordningen skall myndigheter f� st�d i analysarbetet av stats�kontoret. Statskontoret har med anledning d�rav bedrivit en intensiv informations- och utbildningskampanj. Arbetet med s�kerhetsanalyser ge�nomf�rs nu p� bred front inom statsf�rvaltningen.

Regeringen har uppdragit �t statskontoret att, efter samr�d med bl. a. rikspolisstyrelsen, �verbef�lhavaren och riksrevisionsverket, specificera vilka krav som b�r st�llas p� kontroller av beh�righeten atl anv�nda ADB-system. Inom ramen f�r detta arbete kommer statskontoret att ge ut allm�nna r�d som ger myndighetema en b�ttre gmnd att hantera system f�r beh�righetskontroll samt en teknisk kravspecifikation.

Regeringen har vidare uppdragit �t statskontoret att utforma en v�gled�ning f�r systemutveckling vid civila myndigheter. V�gledningen skall ha en stark verksamhets- och resultatinriktning och beskriva arbetsmetoder och tekniker som g�r anv�ndaren till en aktiv part i utvecklingen och tar tillvara anv�ndamas kompetens. I en utvecklingsmodell kommer alla ar�betssteg i systemutvecklingsarbetet att beskrivas.

Som utf�rligare redovisats av chefen f�r finansdepartementet kommer����������������������������� 56


 


en ny beslutsordning f�r ADB-investeringar att inf�ras i takt med att��� Prop. 1989/90:100 myndighetema g�r in i den nya budgetprocessen. Den nya ordningen���� Bil. 2 inneb�r att formema f�r finansiering och redovisning av ADB-investering�ar f�r�ndras.

Ett f�rsta steg tas budget�ret 1990/91. Enligt vad chefen f�r finansdepar�tementet tidigare denna dag f�reslagit b�r f�r budget�ret 1990/91 fem myn�digheter p� f�rs�k finansiera investeringar i ADB- och kommunikations�system genom l�n i riksg�ldskontoret. Om erfarenheterna av denna nya finansieringsform visar sig positiva �ravsikten att �vriga myndigheter ocks� successivt skall �verg� till att finansiera sina framtida investeringar via denna nya l�neform.

Det finns behov av att forts�tta att fr�mja en �ndam�lsenlig anv�ndning av informationsteknologi i oflfentlig verksamhet. Insatsema b�r inriktas p� gemensamma behov hos flera myndigheter och vara mer l�ngsiktiga �n de myndighetsinsatser som verksamheten vid enskilda myndigheter normalt medger.

Regeringen inr�ttade den I september 1988 tempor�rt ett utvecklingsr�d f�r offentlig sektor med uppgift att bl. a. kartl�gga behov av tv�rsektoridla utvecklingsinsatser i statsf�rvaltningen p� medell�ng sikt f�r b�ttre an�v�ndning av informationsteknologi. Utvecklingsr�det har i sitt arbete identifierat ett flertal utvecklingsinsatser av gemensam karakt�r som b�r leda till en b�ttre effektivitet i f�rvaltningen, billigare l�sningar och b�ttre arbetsf�rh�llanden.

Den fortsatta planeringen f�r ett gemensamt mera l�ngsiktigt utveck�lingsarbete i statsf�rvaltningen kommer att samordnas med det �vriga f�myelse- och utvecklingsarbete som jag tidigare har behandlat. Insatserna utg�r en gmnd f�r ett samarbete mellan stat, kommun, landsting och aff�rsverk. Samverkan b�r ske med styrelsen f�r teknisk utveckling (STU) i fr�gor som �r gemensamma f�r oflfentlig och privat sektor.

Sammanfattningsvis skall insatsema leda till l�sningar som fr�mjar eflfektiviteten hos ber�rda myndigheter. En f�mts�ttning f�r detta �r att det finns en stark koppling mellan verksamhetens krav och anv�ndningen av informationsteknologi. Ber�rda myndigheter m�ste utveckla sin kom�petens som kravst�llare och best�llare av goda l�sningar p� sina behov av informationsteknologi.

L�sningama skall ocks� bidra till att data- och kommunikationssyste�men blir s�krare och ger ett b�ttre skydd f�r obeh�rigt intr�ng i de registre�rades integritet. De b�r vidare utformas s� att medborgarnas och konsu�menternas intressen och behov tillgodoses b�ttre i den offentliga tj�ns�teverksamheten.

Arbetsmilj�n vid datorarbetsplatser b�r vara bra. Anv�ndningen av informationsteknologi b�r fr�mja l�rande och utveckling och st�rka de anst�lldas kompetens, ansvar och kvalitetsmedvetande.

Vissa fr�gor om informationsutnyttjande i offentlig sektor �kar i aktuali�tet. F�rslag till lagreglering av myndighetemas f�rs�ljning av uppgifter om enskilda personer har l�mnats av data- och offentlighetskommitt�n (SOU 1986:41 och 1988:64). F�rslagen har remissbehandlats och bereds f�r

57


 


n�rvarande inom regeringskansliet. Fr�gan kommer under v�ren att be-���� Prop. 1989/90:100
handlas i en lagr�dsremiss och en proposition till riksdagen.
��������������������� Bil. 2

Mot denna bakgmnd b�r vissa fr�gor om informationsutnyttjande i offentlig sektor utredas. Det �r bl. a. fr�ga om att skapa regelverk som ger m�jlighet till ett b�ttre informationsutnyttjande och om hur den oflfentliga sektoms databaser b�r stmktureras f�r att bli mera tillg�ngliga f�r externa anv�ndare (enskilda, f�retag och myndigheter).

EG har utarbetat riktlinjer f�r den privata sektorns tillg�ng till och vidaref�rs�ljning av statlig information.

En av de datafr�gor som regeringen l�gger s�rskild vikt vid g�ller s�ker�heten i data- och kommunikationssystemen. Jag skall i det f�ljande redovi�sa det arbete som samr�dsgruppen (C 1986:G) f�r samh�llets s�kerhet inom dalaomr�det (SAMS) genomf�r. SAMS fick till�ggsdirektiv den 13 mars 1989.

Enligt direktiven skall SAMS bl.a. belysa och bed�ma s�kerheten i datahanteringen i betalningsv�sendet. SAMS b�r pr�va i vad m�n betal�ningsv�sendet kan anses tillr�ckligt mstat att m�ta hot av allvarligt art. I en rapport b�r SAMS belysa samh�llsaspekter p� s�kerheten inom betal�ningsv�sendet samt vid behov l�mna f�rslag till s�kerhetsh�jande �tg�r�der. H�r finns ber�ringspunkter med andra systemomr�den d�r elektro�nisk kommunikation och elektroniska dokument ers�tter fysisk kommuni�kation och fysiska dokument.

Enligt direktiven b�r SAMS ocks� klarl�gga vilka s�kerhetsproblem som �r mest kritiska vid datakommunikation och hur de b�r bem�stras. SAMS b�r redovisa starka och svaga sidor i s�kerheten i datakommunikationen samt de olika s�kerhetsniv�er som televerkets kunder kan v�lja bland. SAMS arbete b�r kunna utg�ra underlag f�r avtal mellan televerket och anv�ndare av televerkets kommunikationstj�nster eller f�r utf�stelser fr�n televerkets sida.

En av de s�kerhetsfr�gor som diskuteras ofta �r f�rekomsten av datakri�minalitet och av en brottslighet som �r relaterad till datorer. H�r �r SAMS uppgift att i samarbete med ber�rda organ, t. ex. rikspolisstyrelsen, s�ka att belysa det s. k. m�rkertalet. Det �r de brott d�r den drabbade - ett f�retag eller en myndighet � av olika sk�l inte g�r n�gon polisanm�lan eller inte uppger f�r polisen vem som �r den skyldige. SAMS b�r l�mna en l�gesrapport om datakriminalitet i Sverige. I rapporten b�r �ven vissa samh�llsfr�gor om s. k. datavirus tas upp. 1 olyckliga sammanhang kan s�dana vims �stadkomma v�sentliga skador p� drabbade informationssys�tem samt p� de verksamheter som dessa system betj�nar.

SAMS kommer att l�mna sina rapporter i b�rjan av �r 1990.

58


 


3.7 Internationell utblick

3.7.1 OECD och omdaningen av den offentliga verksamheten


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


N�gra huvudpunkter

� Verksamheten inom OECD i fr�gorom f�myelse inom den offent�liga sektom inneh�ller insatser som �r v�rdefulla f�r det svenska f�rnyelsearbetet.

Inom regeringskanslierna i de flesta med Sverige j�mf�rbara industril�n�der arbetar man f�r n�rvarande med att finna v�gar f�r att omdana den oflfentliga verksamheten. Arbetet bedrivs med skilda f�rtecken. Men ge�mensamt p� de flesta h�ll �r att det ges h�g politisk och praktisk prioritet.

I linje med detta p�g�r sedan n�gra �r inom OECD en omfattande verksamhet i fr�gor som r�r f�myelsearbetet inom den oflfentliga f�rvalt�ningen.

Verksamheten har hittills varit f�rlagd till ett utskott ben�mnt Technical Co-operation Committee (TECO). Kommitt�n har fr�mst byggt sitt arbete p� erfarenhetsutbyte mellan l�ndema, ofta genomf�rd under tv�dagars-m�ten mdlan ett begr�nsat antal experter fr�n regeringskanslierna. Till kommitt�ns f�rfogande st�r ett sekretariat med ett antal anst�llda och konsulter.

Kommitt�n har �rligen � senast f�r �r 1988 � publicerat en �versikt �ver konkreta f�rnyelseinitiativ, Survey of Public Management Initiatives. Till denna �versikt har fogats sammanfattningar �ver den senaste utveck�lingen inom flertalet medlemsl�nder, bland dem Sverige. D�r presenteras land f�r land uppgifter om m�len f�r regeringspolitiken, strategier, genom�f�rda �tg�rder, ansvariga ministerier och andra myndigheter samt referen�ser till aktuellt material i �mnet.

Ett annat exempel p� en publikation som kommitt�n har gett ut �r den tryckta handboken Administration as service � The public as client (1987).

Kommitt�n �r fr�n och med �r 1990 ombildad under namnet Public Management Committee (PUMA).

OECD har nyligen lagt fast mandat (direktiv) f�r PUMA f�r fem�rsperi�oden 1990�1994. Enligt detta skall PUMA utforma ett program med syfte att h�ja kvaliteten och eflfektiviteten i den oflfentliga verksamheten. 1 f�rarbetena pekas p� den privata och den offentliga sektorns �msesidiga beroende. D�r belyses ocks� den betydelse som f�rnyelsearbetet har f�r genomf�randet av ett lands ekonomiska och sociala politik.

I PUMA:s uppdrag ing�r att utveckla metoder f�r

  samordningen inom ett regeringskansli,

  f�rb�ttringar av f�rh�llandet mellan f�rvaltningen och bmkarna,

  b�ttre genomslag f�r politiskt beslutade riktlinjer,

  budgetutveckling,

  personalpolitik, kompetensutveckling och produktivitetsh�jning.


59


 


Inneh�llet i mandatet har till en del utformats p� gmndval av svenska initiativ.

Under �r 1990 skall PUMA enligt sitt arbetsprogram �gna sig �t bl.a. f�ljande aktiviteter.

Management of Policy-Making. Denna aktivitet handlar om stymings-fr�gor och skall engagera fr�mst statsministerkanslier och motsvarande.

Budgeting and Management of Public Expenditures. H�r behandlas fr�gor om budget, offentliga utgifter m. m. Den riktar sig framf�r allt till departement med finansiell styming, budgetbehandling och budgetut�veckling som ansvarsomr�de.

M�rket Mechanisms and Public Services. Under denna mbrik syftar arbetet till att finna metoder f�r kostnadskontroll, f�r h�gre eflfektivitet genom konkurrens och f�r ansvarstagande och tillg�nglighet i syfte att tillgodose konsumentemas intresse av valfrihet och h�g kvalitet p� den oflfentliga tj�nsteproduktionen.

Regulatory Review and Reform. Denna aktivitet avser regelf�renkling och regelekonomi. H�r ges ut en Directory of Regulatory Review and Reform Organisations in OECD Member Countries, dvs. en �rlig katalog �ver medlemsl�ndemas arbete med regelf�renkling o. d.

Management of Human Resources. Programmet tar upp personalfr�gor, inte minst chefsfr�gor och chefsplanering, behovet av flexibla l�nesystem m.m.

Management of Informaiion Technology. Arbetet h�r �gnas fr�gan hur informationsteknologin p� b�sta s�tt kan styras och utnyttjas till st�d f�r f�myelsen av den oflfentliga sektom.

Structural Adjustmenl. Under denna mbrik skall man syssla med stmkturella f�r�ndringar, f�rh�llandet till n�ringslivet, m. m.

Enligt regeringens bed�mning �r det v�rdefullt f�r det p�g�ende f�myel�searbetet i Sverige att regeringen forts�tter att aktivt delta i OECD:s utveck�lingsarbete p� omr�det.


Prop. 1989/90:100 BiL 2


3.7.2 Nordiskt och europeiskt samarbete om kommunala fr�gor

N�gra huvudpunkter

Det nordiska samarbetet om kommunala fr�gor utvecklas.

Den europeiska konventionen om kommunal sj�lvstyrelse har ra�tificerats.

Studier g�rs av hur den offentliga sektorn p�verkas av en �kad intemationalisering.


I Sverige har den kommunala sj�lvstyrelsen en l�ng tradition och en stark f�rankring i samh�llsskicket. M�nga l�nder studerar med stort intres�se de svenska kommunemas utveckling. P� olika s�tt och omr�den deltar Sverige i ett intemationellt samarbete om kommunala fr�gor. Det sker bl.a. mellan de nordiska l�nderna och inom Europar�det.

De nordiska l�nderna har i stor utstr�ckning gemensamma intressen p�


60


 


det kommunala omr�det. Ett konkret resultat av samarbetet �r �verens-���� Prop. 1989/90:100 kommdsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om kommunalt���� BiL 2 samarbete �ver nordiska riksgr�nser. En viktig del �r ocks� utbyte av erfarenheter inom olika kommunala omr�den. Ett exempel p� detta �r det svenska frikommunf�rs�ket som varit f�rebild f�r liknande projekt i Dan�mark, Norge och Finland.

De nordiska kommunministrama m�ts till �verl�ggningar regelbundet. Kommunministerm�tet �r 1989 var f�rlagt till F�r�arna. Bland de fr�gor som d� togs upp till behandling kan n�mnas finansiering av kommunal verksamhet och decentralisering i kommunema.

Inom Europar�det har utarbetats en konvention om kommunal sj�lvsty�relse (The European Charter of Local Self-Government). Initiativet till konventionen togs av Europar�dets kommunalkonferens (CLRAE) d�r de svenska kommunf�rbunden �r representerade. Konventionen antogs av Europar�dets ministerkommitt� i juni 1985. Den undertecknades av Sve�rige den 4 oktober 1988 och under v�ren 1989 beslutade riksdagen att godk�nna konventionen (prop. 1988/89:119, KU 32, rskr. 25). Den har d�refter ratificerats av regeringen. Sveriges tilltr�de till konventionen har inte kr�vt n�gra lag�ndringar.

Konventionens syfte �r att l�gga fast gmndl�ggande principer f�r att trygga den kommunala sj�lvstyrelsen som en av de viktigaste gmndstenar�na i ett demokratiskt styrelseskick. En annan viktig utg�ngspunkt �r den kommunala sj�lvstyrelsens betydelse f�r medborgamas m�jligheter att delta i de oflfentliga angel�genheterna. Konventionen b�r d�rf�r ses som ett viktigt led i str�vandena att st�rka och utveckla den kommunala sj�lvstyrelsen och demokratin i Europa och v�rlden.

Bland �vriga fr�gor som f�r n�rvarande diskuteras inom Europar�det p� det kommunala omr�det kan n�mnas utarbetandet av en konvention om invandramas deltagande p� den kommunala niv�n. Det g�ller bl. a. r�st�r�tten.

Sveriges str�vanden att �stadkomma ett n�rmande till den europeiska gemenskapen (EG) kan komma att p�verka den kommunala verksamheten p� olika s�tt. En fr�ga av betydelse �r den offentliga upphandlingen. Denna fr�ga liksom andra beh�ver uppm�rksammas f�r att f� fram en samlad bild av integrationsarbetets betydelse f�r kommuner och landsting. P� det rent kommunalr�ttsliga omr�det kartl�gger kommunallagskommitt�n harmoni-seringsstr�vandena inom EG.

De internationella fr�gorna har s�ledes �ven ur kommunal synpunkt alltmer kommit i f�rgmnden. Behovet av samarbete och kontakter mellan olika l�nder har tilltagit. Det �r d�rf�r v�sentligt att studera hur den offentliga sektorn i Sverige p�verkas av en �kad intemationalisering. Ett arbete f�r att belysa de h�r fr�gorna har inletts av stat-kommunberedning�en.

61


 


3.7.3 Den nordiska utbytestj�nstg�ringen

N�gra huvudpunkter

� Erfarenheterna av tio �rs verksamhet med nordisk utbytestj�nst�g�ring �r mycket goda. Erfarenhetema b�r tas till vara inom ramen f�r det utvidgade europeiska samarbetet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 2


 


Reglerna f�r Sveriges deltagande i det av Nordiska ministerr�det anord�nade tj�nstemannautbytet finns i f�rordningen (1980:848) om utbytes�tj�nstg�ring i andra nordiska l�nder (omtryckt 1984:32). Information till myndigheter, anst�llda och personalorganisationer om m�jligheten till utbytestj�nstg�ring i Norden l�mnas numera � sedan statens arbetsmark�nadsn�mnd upph�rt vid utg�ngen av juni 1989 � av statens arbetsgi�varverk.

I september 1989 uts�g regeringen bland mer �n 100 s�kande 39 svenska deltagare till utbytestj�nstg�ring under �r 1990. Dessa stipendiater skall f�retr�desvis arbeta inom s�dana omr�den av den offentliga verksamheten som har prioritet i arbetet med f�myelsen av den offentliga sektorn. Flera av stipendiaterna avser s�lunda med sin utbytestj�nstg�ring att skaffa sig erfa�renheter fr�n arbete med EG-fr�gor. F�r Sveriges del �r antalet deltagare sedan man b�ljade med utbytestj�nstg�ringen �r 1979 d�rmed uppe i 220.

Civildepartementet har st�llt samman utdrag ur rapporter som svenska deltagare har l�mnat under senare �r om utbytestj�nstg�ring. Den senaste sammanst�llningen finns i en promemoria (Ds 1989:55) "Nordisk utbytes�tj�nstg�ring: Svenska rapporter 1985-1988". Den visar att en utbytes�tj�nstg�ring i allm�nhet ger erfarenheter som kan utnyttjas p� hemmaplan, b�de i fr�ga om en kompetensutveckling f�r deltagaren och i fr�ga om hemmamyndighetens verksamhet.

Ett stort antal stipendiater fr�n de andra l�ndema har samtidigt tj�nst�gjort i v�r f�rvaltning. Detta framg�r av Nordiska ministerr�dets rapport (NORD 1989:20) "Nordisk utbytestj�nstg�ring - ett praktiskt nordiskt samarbete", som inneh�ller en utv�rdering av g�ngna �rs utbyte. Rappor�ten visar ocks� p� det politiska intresset f�r denna form f�r samarbete �ver gr�nsema och p� de m�jligheter till utveckling av den oflfentliga verksam�heten i Norden som en utbytestj�nstg�ring inrymmer.

Mot bakgmnd av de redovisade erfarenheterna av utbytestj�nstg�ringen som ett bra instmment i ett erfarenhetsutbyte mdlan likartade verksamhe�ter b�r det nu �verv�gas hur dessa erfarenheter kan utnyttjas i ett n�rmare europeiskt samarbete.

Det kan ocks� n�mnas att en viss f�rs�ksverksamhet med nordisk utby�testj�nstg�ring f�r kommunalt anst�llda h�ller p� att komma i g�ng.


62


 


4� Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 2 Jag hemst�ller att regeringen

1.���� f�resl�r riksdagen att godk�nna de riktlinjer som jag (avsnitt
3.2.4) under mbriken Ers�ttning f�r vissa tj�nster och varor har an�
gett f�r myndighetemas r�tt att disponera inkomster fr�n ers�ttning
f�r tj�nster och varor,

2.�� bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag i �vrigt har
anf�rt om

tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och lands�ting samt b�ttre samordning mdlan oflfentliga verksamheter (avsniu 2.2),

m�l- och resultatorienterad styrning (avsnitt 2.3),

decentralisering (avsnitt 2.4),

verksamhetsformer och arbetss�tt (avsnitt 2.5),

statlig personalpolitik (avsnitt 2.6),

statliga verksamhets- och organisationsformer (avsnitt 3.2),

kommunema och landstingen i f�r�ndring (avsnitt 3.3),

personalf�rs�rining i offentlig sektor (avsnitt 3.4),

regelf�renkling och delegering (avsnitt 3.5),

anv�ndning av informationsteknologi (avsnitt 3.6),

internationell utblick (avsnitt 3.7).

63


 


 


 


Bilaga 2:1

Redog�relse for regeringens arbete med regelf�renkling och delegering


 


 


 


Bilaga 2:1���� Prop. 1989/90:100 Bil. 2

Redog�relse f�r regeringens arbete med regelf�renkling och delegering

Justitiedepartementet

1 Regelf�renkling

�klagarinslmklionen har ersatts av tv� f�rordningar, en f�r riks�klagaren och en f�r �klagarmyndigheterna i �vrigt (SFS 1989:847 och 848). D�rvid har best�mmelsema f�renklats i �tskilliga h�nseenden.

Genom en �ndring i �rvdabalken som tr�dde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:88, LU32, rskr. 246, SFS 1989:308) togs institutet bevak�ning av testamente bort. I forts�ttningen beh�ver testamentstagare allts� inte bevaka testamentet vid domstol f�r att ha r�tt till del i den avlidnes kvarl�tenskap i enlighet med testamentet.

Efter f�rslag i prop. 1989/90:42 har reglema om del allm�nnas skade�st�ndsansvar i 3 kap. skadest�ndslagen f�renklats genom att vissa s�rskilda begr�nsningar i ansvaret har tagits bort med verkan fr�n den 1 januari 1990).

I promemorian (Ds 1989:40) Fastighetsdomstolarna m.m. f�resl�s att hyresm�l, bostad.sr�ttsm�l och arrendem�l flyttas �ver fr�n fastighets�domstolarna till de allm�nna domstolarna. Genomf�rs f�rslaget, kommer flera specialregler ibl. a. jordabalken, r�tteg�ngsbalken och handr�cknings�lagen att kunna avskaffas. F�rslaget har remissbehandlats och �verv�gs nu inom departementet.

I promemorian (Ds 1988:71) Ny summarisk process f�reslogs ett mo-demare och betydligt enklare regelsystem n�r det g�ller den summariska processen, dvs. de nuvarande instituten betalningsf�rel�ggande, lags�k�ning och handr�ckning. En lagr�dsremiss i huvudsaklig �verensst�mmelse med promemorief�rslaget ber�knas kunna �verl�mnas inom kort.

Regeringen har tillkallat en s�rskild utredare f�r att g�ra en �versyn av datalagen (1973:289). Enligt direktiven (dir. 1989:26) �r eu av syftena med �versynen att med bibeh�llet gott skydd mot otillb�rliga intr�ng i den personliga integriteten skapa enkla och l�ttfattliga regler.

Den i f�reg�ende �rs budgetproposition aviserade lagtekniska �versynen av vallagen {1912:620) har inletts inom justitiedepartementet.

2 Delegering

Regeringen uppdrog �r 1985 �t kriminalv�rdsstyrelsen att utreda m�jlighe�
terna att genomf�ra decentralisering inom kriminalv�rden. Uppdraget
avs�g s�v�l klientadministration som ekonomi- och personaladministra�
tion. En f�rs�ksverksamhet med decentraliserade beslutsfunktioner inom
kriminalv�rden har bedrivits sedan �r 1986 (jfr prop. 1985/86:147, JuU
13, rskr. 276). Mot bakgmnd av detta arbete har kriminalv�rdsstyrelsen i
enframst�llning till regeringen i juni 1989 l�mnat f�rslag till en permanent
ordning f�r delegering av beslutsfattande. F�rslaget inneb�r att flertalet
����������������������������� 65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2


klientbeslut inom kriminalv�rden i forts�ttningen skall fattas p� lokal���� Prop. 1989/90:100 niv�, dvs. vid kriminalv�rdsanstalter, h�kten och skyddskonsulentdistrikt.���� BiL 2

Den nya instmktionsregleringen f�r �klagarmyndigheterna (SFS 1989:847 och 848) inneb�r att beslutander�tten i ett antal fr�gor delegeras fr�n regeringen till riks�klagaren.

Som justitieministem utvecklar i bil. 4 till budgetpropositionen �r avsik�ten att notarietj�nstg�ringen skall reformeras. Samtidigt skall instansord�ningen i �renden om tills�ttning av notarietj�nster �ndras s� att regeringen inte l�ngre skall ha till uppgift att pr�va �verklaganden i denna typ av �renden.

Regeringen har fr.o.m. �r 1989 utvidgat domstolarnas m�jligheter att bevilja domarpersonal tj�nstledighet f�r olika typer av offentliga uppdrag. Detta har medf�rt att regeringen numera avg�r endast ett litet antal s�dana �renden.

Vissa �ndringar i lagen (1974:191) om bevakningsf�retag och lagen (1980:578) om ordningsvakter tr�dde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:63, NU12, rskr. 113, SFS 1989:148 och 150). �ndringama inne�b�r att �verklagande av beslut i �renden om f�rordnande av ordningsvak�ter, auktorisation av bevakningsf�retag och godk�nnande f�r anst�llning i s�dana f�retag numera pr�vas av kammarr�tten i st�llet f�r somtidigare regeringen.

I b�ljan av �r 1990 ber�knas en proposition bli framlagd som grundas p� bet�nkandet (SOU 1987:74) Optisk-elektronisk �vervakning och remiss�behandlingen av det. F�rslaget inneb�r bl.a. att l�nsstyrelsens beslut om tillst�nd till TV-�vervakning �verklagas hos kammarr�tten i st�llet f�r som nu regeringen.

Genom en �ndring i 8 kap. 7 � sekretesslagen (1980: IOO) kan regeringen f�rv�ntas bli avlastad ett antal dispens�renden som r�r sekretessen f�r uppgifter i milj�- och h�lsoskyddsn�mndens tillsynsverksamhet (prop. 1988/89:131, KU34, rskr. 286, SFS 1989:385). Motsvarande �ndring har gjorts i olika punkter i bilagan till sekretessf�rordningen (1980:657) i fr�ga om uppgifter inom den statliga tillsynsverksamheten, t.ex. hos konsu�mentverket, livsmedelsverket och naturv�rsdsverket (SFS 1989:386).

Utrikesdepartementet

1 Regdj�renkling

Arbetet med utgivningen av f�reskrifter forts�tter enligt det nya regelsys�
tem som f�reslogs i promemorian (Ds UD 1986:7) Utrikesf�rvaltningens
regelsystem � Utredning och f�rslag. Den f�rsta utg�van av publikationen
Utrikesdepartementets f�reskrifter (UF) gavs ut i februari 1988. Under
arbetets g�ng har �tskilliga f�reskrifter kunnat upph�vas. Nya f�reskrifter
ges ut fortl�pande under �ret. Dessa sammanst�lls och ges ut tillsammans
med redan tidigare utgivna f�reskrifter i en bunden upplaga av UF i b�rjan
av varie �r. Publikationeninneh�ller ocks� en f�rteckning �ver utrikes�
f�rvaltningens samlade regelbest�nd.
�������������������������������������������������������������������������� gr


 


2 Delegering����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 2
Fr�gan om delegering har �verv�gts av utredningen om utrikesf�rvalt-
������������� "

ningens inriktning och organisation. �verv�gandena avser fr�mst delege�ring fr�n departementet till utlandsmyndighelema, vilka redan erh�llit st�rre budgetansvar.

F�rsvarsdepartementet

1 Regelf�renkling

F�rslag till en ny lag om skydd f�r samh�llsviktiga anl�ggningar m. m. har l�mnats till riksdagen. Den nya lagen skall ers�tta dels lagen (1940:358) med vissa best�mmelser till skydd f�r f�rsvaret, dels s�dana delar av f�rordningen (1976:935) om skyddsomr�den och kontrollomr�den som b�r ha lagform.

En budgetf�rordning f�r totalf�rsvaret har beslutats (SFS 1989:924). 1 f�rordningen har de f�reskrifter samlats som skall styra budgetprocessen f�r totalf�rsvarets del. Samtidigt har en ny budgethandbok f�r totalf�rsva�ret tagits fram.

F�rfattningsregleringen av f�rsvarels personalk�rer har upph�vts.

En �versyn av reservofficerssyslemet p�g�r och kan v�ntas leda till enkla�re regler.

Ett arbete med att f�renkla administrationen av familjebidrag till v�m�pliktiga p�g�r och kan resultera i f�rslag till riksdagen.

Ett av CFL-utredningen avgivet slutbet�nkande (SOU 1989:42) Det civila f�rsvaret remissbehandlas f�r n�rvarande. I bet�nkandet f�resl�s bl. a. att best�mmelser som nu finns i flera olika lagar skall samlas i en ny lag om civilt f�rsvar.

Den s�rskilde utredare som har till uppgift att se �ver de kr�ngliga och sv�r�versk�dliga best�mmelserna i v�rnpliklslagen (1941:967) och dess f�ljdf�rfattningar (dir. 1988:21) v�ntas vara klar med sitt arbete vid halv�rsskiftet 1990.

2 Ddegering

Ans�kningar om vapenfri tj�nst har tidigare pr�vats i f�rsta instans av vapenfrin�mnden och i andra och sista instans av regeringen. Fr. o. m. den 1 oktober 1989 pr�vas dessa ans�kningar i st�llet i f�rsta instans av en ny myndighet � vapenfristyrelsen � och i andra och sista insatans av en nyinr�ttad n�mnd � totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnd.

Genom �ndringar under �r 1989 i myndighetsinstmktioner har �renden om tills�ttning av ca 190 tj�nster delegerats fr�n regeringen till myndighe�terna.

F�ljdf�rfattningama till lagen om skydd f�r samh�llsviktiga anl�ggning�
ar kan komma att medf�ra att vissa �renden delegeras fr�n regeringen
till
f�rvaltningsmyndigheter eller domstolar.
���������������������������������������������������������������������� 67


 


Socialdepartementet������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I Regelf�renkling������������������������������������������������������������������������������ '-

Inom socialf�rs�kringsomr�det bedrivs sedan flera �r ett l�pande arbete med att utveckla och f�renkla regelsystemet. Arbetet bygger bl. a. p� f�r�slag fr�n de anst�llda i socialf�rs�kringsadministrationen. Enligt uppdrag fr�n regeringen redovisar riksf�rs�kringsverket varie �r en rapport �ver f�r�ndringsarbetet. I fall d� verkets arbete aktualiserar �ndringar som fordrar ett st�llningstagande av regeringen eller riksdagen g�rs s�rskilda framst�llningar till regeringen. I den senaste rapporten (RFV anser 1989:7) redovisar riksf�rs�kringsverket att 25 framst�llningar hittills gjorts till regeringen och att 18 av dessa f�rslag �r genomf�rda helt eller delvis.

Den sjukpenningreform som genomf�rdes den I december 1987 har f�ljts upp i s�rskild ordning (RFV anser 1988:7). Erfarenhetema av refor�men har lett till f�rslag till regeringen om �ndringar i sjukpenningber�k�ningen f�r vissa fall. F�rslagen har genomf�rts den 1 juni och den 1 juli 1989.

P� f�rslag av riksf�rs�kringsverket har det vidare den 1 juli 1989 genom�f�rts en enhetlig reglering av tidpunkten f�r �ndring av kommunalt bos�tadstill�gg till folkpension samt f�renkling av f�rfarandet i vissa arbetsska�de�renden.

Ett nytt system har den I juli 1989 inf�rts f�r reglering av utlandssven�skamas m�jligheter att f� sjukv�rd i Sverige till rimliga avgifter. Fr�gan om utlandssvenskamas sjukv�rdsf�rm�ner reglerasd�rmed inte l�ngre i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring utan genom en �verenskommelse mellan staten och sjukv�rdshuvudm�nnen (prop. 1988/89:111, SfU 16, rskr. 248).

Inom smillskyddsomr�del har en omfattande lag�versyn gjorts. Som en f�ljd av smiUskyddslagen (1988:1472), som tr�dde i kraft den 1 juli 1989, har det inf�rts en ny lag om ers�ttning till smittb�rare och en ny karant�ns�lagstiftning.

Smittb�rarers�ttningen har f�renklats bl. a. genom att den tidigare upp�delningen p� tillf�lliga och kroniska smittb�rare slopats. Samma ers�t�tningsbest�mmelser skall g�lla oavsett smittskyddsingripandets l�ngd. P� samma s�tt som sjukpenning utges ers�ttning enhetligt efter inkomstbort�fallsprincipen. Administrationen, som tidigare var uppdelad mellan f�r�s�kringskassorna och l�nsstyrelserna, har nu sammanf�rts s� att f�rs�k�ringskassorna ensamma skall handl�gga �rendena (prop. 1988/89:112, SfUl6, rskr. 248).

Den nya karant�nslagen (1989:290) inneb�r att karant�nsverksamheten f�renklas och begr�nsas. Reglerna har f�renklats genom en n�rmare kopp�ling till smittskyddslagen och smittskyddsorganisationen (prop. 1988/89:123, SoU25, rskr. 227).

P� h�lso- och sjukv�rdsomr�det har beslut fattats om socialstyrelsens
framtida roll, uppgifter och inriktning (prop. 1988/89:130, SoU24, rskr.
296). I anslutning till att de nya riktlinjerna f�r socialstyrelsens verksam�
het genomf�rs pr�vas successivt m�jligheterna att f�r�ndra ansvaret f�r
���������������������������� g


 


vissa uppgifter. Dessutom �verv�gs m�jlighetema till f�renkladehandl�gg-���� Prop. 1989/90:100
ningsformer och till regelf�renkling.������������������������������������������������������ Bil. 2

Riksdagen har beslutat om nya riktlinjer f�r specialiseringstj�nstg�ring f�r l�kare (prop. 1988/89:138, 1989/90:SoU9, rskr. 16). En detaljerad reglering p� f�rordningsniv� av tj�nstg�ringskraven f�r specialistkompe�tens kommer d�rmed att kunna upph�vas och ers�ttas av m�lbeskrivning�ar som utarbetas av socialstyrelsen.

2 Delegering

Fr�gan om att begr�nsa r�tten att �verklaga till regeringen �verv�gs fortl��pande i f�rfattningsarbetet.

Handl�ggningen av fr�gor enligt f�rordningen (1976:1018) med taxa f�r sjukv�rdande behandling m.m. om undantag fr�n kravet p� viss tids tj�nstg�ring f�r att en sjukgymnast skall f� f�ras upp p� f�rs�kringskassans f�rteckning �ver f�rs�kringsanslutna v�rdgivare har den 1 juli 1989 f�rts �ver fr�n riksf�rs�kringsverket till f�rs�kringskassoma (RFFS 1989:10). Samtidigt har instansordningen i s�dana fr�gor �ndrats s� att �verklagan�den skall pr�vas av f�rs�kringsdomstolama i st�llet f�r som tidigare av regeringen.

I samband med att nya f�reskrifter inf�rs den 1 januari 1990 om statsbi�drag till landstingskommuner och kommuner f�r specialpedagogiska insat�ser f�r vissa f�rskolebarn slopas m�jligheten att �verklaga socialstyrelsens beslut i s�dana fr�gor hos regeringen (SFS 1989:791).

Regeringens befattning med att f�rordna ledam�ter i del alkohol- och narkolikapolitiska r�del � AN-r�det � har upph�rt med utg�ngen av juni 1989. Numera �r det en uppgift f�r socialstyrelsen att tills�tta ett motsva�rande r�dgivande organ inom styrelsen i enlighet med riktlinjerna i prop. 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning.

Arbete p� en ny l�kemeddslagsliflning p�g�r inom socialdepartementet p� gmndval av bet�nkandet (SOU 1987:20) L�kemedel och h�lsa. En fr�ga som �verv�gs �r att f�ra �ver uppgiften att pr�va �verklaganden p� l�kemedelsomr�det fr�n regeringen till f�rvaltningsdomstolarna.

Ocks� n�r det g�ller alkohollagstiftningen ber�knas inom den n�rmaste tiden en pr�vning komma att ske av m�jlighetema att �ndra ordningen f�r �verklagande s� att regeringen avlastas vissa �rendetyper.

Kommunikationsdepartementet

1 Regdj�renkling

Genom �ndringar i lagen (1972:435) om �verlastavgift som tr�der i kraft den 1 april 1990 har reglema f�r avgiftsber�kningen f�renklats avsev�rt.

Genom �ndringar i bilregisterkung�relsen (1972:599) som tr�dde i kraft den I juni 1989 har kravet p� att ans�kan om duplell av konirodm�rke skall vara skriftlig slopats (SFS 1989:212).

Kung�relsen (1958:257) ang�ende mellanv�gg avsplitterfritt glas � vissa
i yrkesm�ssig trafik anv�nda personbilar har upph�vts den 1 juli 1989.�������������������������������� 69


 


F�renklade best�mmelser om mellanv�gg i taxibilar har tagits in i fordons-���� Prop. 1989/90:100
kung�relsen (1972:595).
���������������������������������������������������������������������� BiL 2

F�rordningarna (1979:433) med godstaxa f�r Trafikaktiebolaget Stock-holm-S�dra Liding�n och (1980:361) med bemyndigande f�r l�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n att fastst�lla taxa f�r viss j�rnv�gstrafik har upph�vts den 1 maj 1989 (SFS 1989:110 och 111).

F�rordningen (1988:1378) om avgifter f�r trafik p� statens sp�ranl�gg�ningar har �ndrats s� att en enhetlig sp�ravgift fr.o.m. den 1 september 1989 utg�r f�r Irafikering av statens sp�ranl�ggningar. Tidigare utgick tv� olika avgifter beroende p� banans standard (SFS 1989:678).

Enligt nya, enhetligare regler som g�ller fr. o. m. �r 1990 skall fr�gor om tillst�nd lill �verl�telse av svenskregistrerade skepp lill utl�nningar och dispensfr�gor i samband med uthyrning av skepp lill utl�nningar handl�g�gas av en och samma myndighet � sj�fartsverket.

V�ren 1989 tillkallade regeringen en s�rskild utredare med uppdrag att se �ver formema f�r postverkets och televerkets regleringar av vissa r�ttsf�r�h�llanden med enskilda. Utg�ngspunkten f�r uppdraget �r att i de fall r�ttsf�rh�llandet kan anses vara av privatr�ttslig art det om m�jligt b�r regleras p� annat s�tt �n genom f�reskrifter. Utredningsresultatet, som skall f�religga den I maj 1990, �r t�nkt att ligga till gmnd f�r en motsva�rande �versyn f�r de �vriga aff�rsverken(dir. 1989:18).

Sommaren 1989 tillkallade regeringen en s�rskild utredare med uppdrag att f�mts�ttningsl�st pr�va om huvudmannaskapet p� regional niv� f�r bilregistret och f�r v�glrafikbeskattningen b�r �ndras. Uppdraget, som skall vara slutf�rt senast den 15 augusti 1990, g�r bl.a. ut p� att minska handl�ggningstidema och att �ka kvalitet och serviceniv� gentemot all�m�nheten och �vriga intressenter (dir. 1989:37).

2 Delegering

Genom �ndringar i lagen (1972:435) om �verlastavgift som tr�der i kraft den I april 1990 har den pr�vning av fr�gor om neds�ttning eller eftergift av �verlastavgifter som f�r n�rvarande endast kan g�ras av regeringen delegerats till l�nsstyrelse och kammarr�tt. Med den nya ordningen f�r man ett smidigare och f�r allm�nheten enklare system samtidigt som regeringen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen antagit befrias fr�n en �rendegmpp. Fr�gor om neds�ttning och eftergift kommer med den nya ordningen att kunna pr�vas direkt i samband med beslutet att p�f�ra avgiften eller i samband med �verpr�vning av det beslutet.

Vissa dispens�renden enligt sj�manslagen (1973:282) och m�nstrings-lagen (1983:929), som i dag avg�rs av regeringen, skall i forts�ttningen pr�vas av sj�fartsverket.

De nya best�mmelsema i fordonskung�relsen (1972:595) om mellan�v�gg i taxibilar inneb�r att l�nsstyrelsens beslut fr. o. m. den 1 juli 1989 f�r �verklagas till transportr�det. R�dets beslut f�r inte �verklagas. Tidigare g�llde att l�nsstyrelsens beslut fick �verklagas till regeringen (SFS 1989:72).

L�nsstyrelsen beslutar om undantag fr�n kravet att ha taxameter i����������������������������������� 70


 


laxibil. S�dana beslut kunde tidigare �verklagas till transportr�det och���� Prop. 1989/90:100 regeringen. Genom �ndringar i fordonskung�relsen (1972:595) som tr�tt i���� Bil. 2 kraft den I juli 1989 har m�jligheten att �verklaga till regeringen skurits av (SFS 1989:72).

F�rordningen (1985:447) om handl�ggning av �renden om nedl�ggning av vagnslasltrafik har upph�vts. Den r�tt till regeringspr�vning av en planerad nedl�ggning som fanns enligt f�rordningen har d�rmed avskaf�fats (SFS 1988:799).

Finansdepartementet

/ Regelf�renkling

Regeringen har i en proposition (1989/90:34) om �ndringar i f�rs�krings�r�relselagen (1982:713) f�reslagit bl.a. att best�mmelsema om s�rskild s. k. administration av ett svenskt f�rs�kringsbolag i konkurs eller likvida�tion skall upph�vas.

En lagr�dsremiss p� gmndval av skattef�renklingskommilt�ns slutbe�t�nkande (SOU 1988:21 och 22) Ny taxeringslag � reformerad skaltepro-cess har lagts fram under h�sten 1989. Den planerade lagstiftningen inne�b�r bl. a. att skattemyndighetema kommer att ges �kade m�jligheter att r�tta felaktiga taxeringsbeslut genom ett vidgat ompr�vningsf�rfarande. Detta v�ntas leda till en snabbare handl�ggning av �rendena, vilket b�r f� gynnsamma effekter inte bara f�r de skattskyldiga och skattemyndigheter�na utan �ven f�r domstolama. Syftet �r att f� en enkel, smidig och snabb ordning f�r r�ttelse av felaktiga taxeringsbeslut i f�rh�llande till vad som g�ller idag. All taxering b�r s� l�ngt m�jligt ske hos skattemyndigheterna medan avg�randet av tvistiga �renden b�r ligga hos domstolarna.

Av f�renklingssk�l avses vidare enhetliga regler f�r avrundning av �relal vid utr�kning av alla skatter och avgifter att inf�ras i uppb�rdslagen. De s�rskilda avmndningsreglema i andra lagar kan d�rmed slopas.

P� gmndval av departementspromemorian (Ds 1988:59) F-skattebevis � Nya regler f�r skatteavdrag och socialavgifter p�g�r arbete inom depar�tementet med en �versyn av reglema p� omr�det. Syftet �r att g�ra reglema f�r bl. a. skatteavdrag enklare och klarare. M�let �r att inte n�gon skall beh�va tveka om sin skyldighet att betala arbetsgivaravgifter.

En viktig str�van i det arbete med skallereformen som nu inletts �r att utforma enkla, enhetliga och �versk�dliga regler. Ett m�l �r att n�stan alla som inte �r n�ringsidkare skall kunna deklarera f�renklat samt att den prelimin�ra skatten f�r flertalet skattskyldiga skall �verensst�mma exakt med den slutliga skatten.

2 Delegering

Inom f�retagsskatteomr�det kommer ett genomf�rande av skattereformen
att inneb�ra v�sentliga f�renklingar ocks� vad g�ller �rendehanteringen i
finansdepartementet. Antalet �renden som r�r olika slag av fonder och
reserver har under senare �r uppg�tt till n�rmare I 000 per �r. Om refor�
men genomf�rs kommer flertalet av dessa �renden att p� sikt f�rsvinna.
������������������������������ 71


 


Motsvarande kan s�gas i fr�ga om skattereformens effekter inom kapi-���� Prop. 1989/90: IOO talbeskattningens omr�de. Flertalet av de dispens�renden p� omr�det som���� Bil. 2 nu pr�vas av regeringen f�rsvinner enligt f�rslaget.

Basbreddningen inom de indirekta skatternas omr�de, som ett led i skattereformen, kommer generellt sett att leda till betydande f�renklingar. Ett antal punktskatter kan slopas, vilket ocks� inneb�r f�renklingar och begr�nsningar av antalet f�rvaltnings�renden i finansdepartementet.

I och med att ett nytt dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska l�n�derna tr�der i kraft under �r 1991 kommer vissa g�voskatte�renden, som hittills pr�vats av regeringen, att avg�ras av kammarkollegiet. Det g�ller ett femtiotal �renden �rligen.

Pr�vningen av fr�gor om tillst�nd f�r kronofogde all vara r�lleg�ngsbud har �verf�rts fr�n regeringen till riksskatteverket. Vidare p�g�r arbete med att f�ra �ver �renden om tillst�nd all la del av deklarationsmalerial f�r statistisk bearbetning till skattemyndigheten.

Genom f�rordningen (1989:774) med instmktion f�r byggnadsstyrelsen har vissa tj�nstetills�ttningar delegerats till styrelsen. Vidare har m�jlighe�tema att �verklaga byggnadsstyrelsens beslut begr�nsats. Andra �renden �n personal�renden f�r �verklagas bara om det �r s�rskilt f�reskrivet. D�rigenom har m�jligheten att �verklaga s. k. partsbesked upph�rt.

I prop. 1989/90:50 om inkomstskatten f�r �r 1990, m.m. f�resl�s bl.a. en ddegering fr�n regeringen till riksskatteverket av �renden om befrielse fr�n skyldighet f�r utl�ndska artister att betala avgift enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter f�r s�rskilda f�rm�ner och r�ttigheter. Under f�rsta halv�ret 1989 pr�vade regeringen drygt 600 s�dana �renden.

Utbildningsdepartementet

/ Regelf�renkling

Regeringen utf�rdade den 1 december 1988 en f�rordning om meritv�rde�ring vid tills�ttning av tj�nst som l�rare (S�-FS 1988:163, omtryckt S�-FS 1989:19). F�rordningen omfattar totalt 19 paragrafer och ersatte inte mindre �n 16 �ldre f�rfattningar. Dessa �ldre f�rfattningar upptog sam�manlagt ca 110 trycksidor.

Genom lagen (1989:41) om TV-avgift har uppb�rden av TV-avgifter f�rts �ver fr�n televerket till ett dotterbolag inom Sveriges Radio-koncer�nen, Radiotj�nst i Kimna AB. Den nya lagen inneb�r bl. a. f�renklingar och f�rtydliganden av reglerna om avgiftsskyldighet.

2 Delegering

I en lagr�dsremiss har regeringen f�reslagit en ny lagstiftning om filmcen�sur. F�rslaget inneb�r bl. a. att �verklagandena i censur�renden flyttas fr�n regeringen till kammarr�tten.

72


 


Jordbruksdepartementet��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

/ Regelf�renkling������������������������������������������������������������������������������ ''-

Regelsystemet f�r k�tlkonlroden modemiseras och f�renklas fr. o. m. den 1 juli 1990. Detta som ett resultat av de �ndringar i livsmedelslagstiftningen som har beslutats �r 1989 (prop. 1988/89:68, JoU 14, rskr. 263, SFS 1989:461). �ndringama inneb�r bl.a. att lagen (1959:99) om k�ttbesikt�ning m. m. upph�vs. De f�ljs nu upp genom att livsmedelsverket ser �ver sina f�rfattningar i �mnet. Verkets �versyn omfattar ett 50-tal f�rfattning�ar.

Ocks� reglema om dricksvatten har f�renklats under �ret genom att livsmedelsverket beslutat en ny dricksvattenkung�relse som ers�tter fyra �ldre f�rfattningar.

Arbetet med en �versyn av i f�rsta hand regeringens och myndigheter�nas f�reskrifter p� fiskels omr�de har p�b�rjats inom departementet. Fis�keristyrdsens rapport "F�rre och enklare fiskebest�mmelser" och remiss�yttrandena �ver denna ligger till gmnd f�r arbetet.

Till f�ljd av en �verenskommelse inom EFTA om frihandel betr�ffande fisk och fiskprodukter kommer det nuvarande prisregleringssystemel n�r del g�ller fisk att avvecklas successivt. I ett bet�nkande av 1989 �rs fiskeriulredning (SOU 1989:56) Fiskprisregleringen och fiskeriadministra-tionen f�resl�s ett antal avreglerings�lg�rder. Bet�nkandet remissbehand�las f�r n�rvarande.

Under �r 1989 har en s�rskild arbetsgmpp haft till uppgift att fungera som en livsmeddspolitisk beredning. En utg�ngspunkt f�r arbetet har varit att de interna prisregleringarna p� jordbrukels omr�de skall minskas och i vissa fall avskaffas. Arbetsgmppen har redovisat resultatet av sitt arbete under h�sten 1989. �rendet bereds nu inom departementet.

Arbetet med att se �ver �gofredslagsliftningen p�g�r fortfarande inom departementet. �gofredskommilt�ns bet�nkande (Ds Jo 1984:15) �ver�syn av �gofredslagsliftningen utg�r grunden f�r arbetet. Syftet �r att �stad�komma betydande f�renklingar, bl. a. genom att ett stort antal f�rfattning�ar upph�vs.

Efter ett initiativ fr�n departementet har en genomg�ng gjorts p� flera st�rre myndigheter av t�nkbara andra omr�den d�r regelf�renklingar skul�le kunna genomf�ras. Avsikten �r att ett s�dant arbete skall bedrivas. Departementet avser att f�lja myndigheternas arbete med regelf�renkling.

2 Delegering

Genom en �ndring i jordf�rv�rvsf�rordningen har beslutander�tten i vissa �renden delegerats fr�n regeringen till lantbruksn�mnderna och lantbmks�styrdsen. Det g�ller �renden om tillst�nd f�r juridiska personer all f�rv�rva jordbruksj�stigheler i fall d� egendomens v�rde �verstiger en milj. kr. (SFS 1989:280).

I en ny f�rordning om jordfonden har klargjorts att lantbmksn�mnder-
nas och lantbruksstyrdsens beslut om f�rs�ljning av jordj�ndsjasligheter
inte f�r �verklagas (SFS 1989:281). Tidigare har det r�tt en viss oklarhet
������������������������������ 73


 


p� denna punkt. Detta har medf�rt att regeringen i on�dan m�st behandla���� Prop. 1989/90:100

framst�llningar fr�n konkurrenter till dem som f�tt k�pa s�dana fastighe-���� Bil. 2

ter.

I syfte att minska antalet �verklaganden hos regeringen har ocks� annan lagstiftning inom departementets ansvarsomr�de setts �ver. Vid �versy�nen har s�rskilt beaktats om �verklagande till f�rvaltningsdomstol b�r ers�tta �verklagande till regeringen med h�nsyn till Sveriges �taganden enligt Europakonventionen. Arbetet har nyligen resulterat i f�rslag till riksdagen om �ndrade best�mmelser f�r �verklagande i ett antal lagar (prop. 1989/90:57). Det g�ller lagen (1950:596) om r�tt till fiske, lagen (1952:166) om h�radsallm�nningar, lagen (1952:167) om allm�nnings�skogar i Norrland och Dalarna, lagen (1965:61) om beh�righet att ut�va veterin�ryrket m.m., v�xtskyddslagen (1972:318), bisjukdomslagen (1974:211), lagen (1979:425) om sk�tsel av jordbmksmark, skogsv�rds�lagen (1979:429) och �dell�vskogslagen (1984:119).

De f�reslagna �ndringama inneb�r bl.a. att �renden enligt lagen om h�radsallm�nningar och lagen om allm�nningsskogar i Norrland och Da�larna som regeringen har pr�vat som f�rsta instans i forts�ttningen skall pr�vas av l�nsstyrelsen. Vidare f�resl�s att pr�vningen av �verklaganden enligt dessa b�da lagar samt enligt lagen om sk�tsel av jordbmksmark, skogsv�rdslagen och �dell�vskogslagen flyttas fr�n regeringen till kammar�r�tten. Att pr�vningen i en del av �rendena har inslag av l�mplighetspr�v�ning mot bakgmnd av speciell skoglig och annan sakkunskap har inte ansetts utg�ra hinder f�r en s�dan �verflyttning.

F�rslagen i propositionen inneb�r samtidigt att instansordningarna blir enhetligare i �renden om ers�ttning vid myndighetsingripanden p� djur�h�lsoomr�det och v�xtskyddsomr�del.

Arbetsmarknadsdepartementet

1 Regelf�renkling

P� det arbetsmarknadspoliliska omr�det p�g�r inom departementet ett arbete med att se �ver 1935 �rs arbetsf�rmedlingslag. Syftet �r bl.a. att g�ra lagen klarare och ge den en b�ttre redaktionell utformning. Arbetet har hittills resulterat i en promemoria (Ds 1989:55) Arbetsf�rmedlings�lagen � en �versyn. Promemorian bereds f�r n�rvarande inom departe�mentet.

P� arbelslivsomr�det har en arbetsgmpp f�r �versyn av vissa best�mmel�ser i arbetsmilj�lagen (1977:1160) avgett ett bet�nkande (Ds 1989:48), som bl. a. inneh�ller en �versyn av f�reskriftsbemyndigandena i lagen. Bet�nk�andet remissbehandlas f�r n�rvarande. Arbetsgmppen forts�tter sin �ver�syn av arbetsmilj�lagen i vissa andra delar.

Enligt den �ndring i arbetsmilj�lagen som riksdagen nyligen har beslutat efter f�rslag i prop. 1989/90:19 blir det enklare att utse regionala skydds�ombud fr.o. m. den I januari 1990. Bl.a. avskaffas kravet p� yrkesinspek�tionens medgivande f�r att f� utse regionalt skyddsombud.

Efter f�rslag i en annan proposition (prop. 1989/90:6) har riksdagen�������������������������������� 74


 


vidare beslutat om vissa lag�ndringar som inneb�r att reglerna om fackliga���� Prop. 1989/90:100
f�rtroendem�ns tystnadsplikt blir enhetligare.
����������������������������������������� BiL 2

Inom arbetarskyddsstyrelsen leder omarbetningsprogrammet och ge�nomg�ngen av �ldre regler till en fortg�ende minskning av det totala antalet f�rfattningar. Inom styrelsen f�ljs vidare projektet om utv�rdering och uppf�ljning av styrelsens regler upp med att finna former f�r att utnyttja utv�rderingsmelodema i det l�pande arbetet. Ett flertal f�reskrif�ter har redan utv�rderats.

P� det regionalpoliliska omr�det har 1987 �rs regionalpolitiska kommit�t� nyligen presenterat sitt bet�nkande SOU 1989:55. I detta redovisas f�rslag till f�renklingar av olika regler p� omr�det. Vidare har statens industriverk p� kommitt�ns uppdrag redovisat f�rslag till f�renklingar i fr�ga om det regionalpolitiska st�det. F�rslagen pr�vas i det p�g�ende arbetet p� en proposition om regionalpolitiken.

P� arbetsr�ttens omr�de har regeringen i en proposition lagt fram ett f�rslag som inneb�r vissa f�renklingar i de formf�reskrifter i lagen (1982:80) om anst�llningsskydd som reglerar vad en arbetsgivare skall g�ra d� denne vill avsluta vissa tidsbegr�nsade anl�llningar (prop. 1989/90:6). F�rslaget inneb�r samtidigt en samordning med vissa ledig�hetslagars varseltider.

P� det invandrarpolitiska omr�det har en ny utl�nningslag (1989:589) tr�tt i kraft den I juli 1989. Syftet med lagen �r bl.a. att rationalisera och eflfektivisera handl�ggningen av utl�nnings�renden, fr�mst asyl�renden. Detta nya regelsystem i kombination med en nyligen slutf�rd omor�ganisation av statens invandrarverk v�ntas leda till avsev�rt kortare hand�l�ggningstider och minskade statsutgifter. Den nya lagen inneb�r att regel�systemet p� detta omr�de blivit v�sentligt enklare.

Regler om ers�ttning till kommunema f�r flyktingmottagning ses �ver inom departementet i syfte att eflfektivisera och f�renkla regelverket. Vidare �verarbetas reglerna om svenskundervisning f�r invandrare i samma syfte.

2 Delegering

Regeringen har i september 1989 beslutat att utreda instansordningen i utl�nnings�renden och medborgarskaps�renden (dir. 1989:43). Utg�ngs�punkten �r att om m�jligt befria regeringen fr�n flertalet s�dana �renden. Dessa �renden � ca 4000 per �r � utg�r f�r n�rvarande en stor andel av det totala antalet f�rvaltnings�renden hos regeringen.

I den tidigare omn�mnda promemorian Arbetsf�rmedlingslagen � en �versyn f�resl�s bl.a. att regeringen inte l�ngre skall vara slutinstans i �renden enligt den lagen. I st�llet f�resl�s att �verklaganden skall pr�vas av kammarr�tten.

I arbetet med att utarbeta en proposition om regionalpolitiken pr�vas �ven f�rslag om delegering.

75


 


Bostadsdepartementet����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1�� Regelf�renkling����������������������������������������������������������������������������� ''-

Plan- och bostadsverkets nybyggnadsregler tr�dde i kraft den 1 januari 1989. I f�rh�llande till de �ldre byggnadsbest�mmelsema (Svensk bygg�norm) har regelsystemet f�renklats och omfattningen av regler minskats avsev�rt. En omfattande utbildningsverksamhet kring plan- och bygglagen (1987:10), som tr�dde i kraft den 1 juli 1987, har �gt mm. Den andra etappen av utbildningen inriktas bl.a. p� nybyggnadsreglerna. Reglema kommer att utv�rderas under v�ren 1990, vilket sannolikt leder till vissa justeringar i regelverket.

F�r n�rvarande p�g�r ocks� i verket ett arbete med nya ombyggnadsreg�ler. Arbetet inriktas p� en regdgivning som medger en b�ttre avv�gning mellan f�myelse och varsamhet och som ger ett �kat bmkarinflytande.

2� Delegering

Under h�sten 1989 beslutades en �ndring i reglema om l�n f�r bostads�n�dam�l m. m. som inneb�r att regeringen avlastas �renden i vilka kommu�nal borgen m.m. �r en f�mts�ttning f�r statliga l�n, se SFS 1989:874 � 877.

Industridepartementet

1 Regdj�renkling

Avreglerings- och f�renklingsfr�goma kvarst�r som en permanent uppgift f�r n�ringspolitiken. De �r av stor betydelse f�r att fr�mja eflfektivitet och f�myelse i n�ringslivet.

Regdj�renkling anv�nds som ett sammanfattande uttryck f�r reformar�bete kring lagstiftning och annan regdgivning. Den aspekt som har st�rst betydelse f�r n�ringslivet, och som d�rf�r har varit viktig f�r departemen�tet och normgmppen, utg�r fr�n effektema av reglemas sakinneh�ll. Reg�ler tillkommer i ett visst syfte och fungerar som styrmedel f�r att uppn� detta. Vad man m�ste vara beredd att pr�va �r deras eflfektivitet i relation till syftet med dem. Att �stadkomma �ndam�lsenligt regelsystem och en smidig till�mpning blir det centrala i ett regelf�renklingsarbete med detta perspektiv.

Viktiga fr�gor blir bl. a. om andra styrmedel, t. ex. ekonomiska, kan vara l�mpligare �n tvingande regler i ett visst fall och om det �ver huvud beh�vs styrmedel f�r att uppn� �nskat resultat. Andra centrala fr�gor g�ller analy�ser av reglernas ekonomiska konsekvenser, kontrollen av efterlevnaden och utv�rdering av reglernas effekter.

Den till industridepartementet knutna normgruppen, som bildades ge�
nom regeringsbeslut �r 1984, har haft ett samordnande ansvar i fr�ga om
regelf�renkling gentemot n�ringslivet. Gmppen har fungerat som
sammanh�llande lednings- och utredningsorgan med uppgift att inspirera,
driva p� och f�rmedlaerfarenheter av avreglerings- och regdf�renklingsar-
betet.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 76


 


Normgmppen har sedan den bildades haft en bred kontaktverksamhet.���� Prop. 1989/90:100 Gmppen har ocks� gjort eller initierat utredningar, som i flera fall lett till��� �Bil. 2 regel�ndringar. Gmppen har ocks� �rligen arrangerat seminarier i olika �mnen och gett ut ett antal publikationer.

Normgmppen har numera � som ledningsgmpp � avvecklats. Sekreta�riatet har inordnats i departementets linjeorganisation. Den praktiska verksamheten forts�tter emellertid som tidigare.

F�r att diskutera fr�gor med anknytning till s.k. ramlagstiftning inbj�d normgmppen f�retr�dare f�r regeringskansliet, myndigheter, organisatio�ner och n�ringslivet h�sten 1988 till ett seminarium i �mnet. Diskussionen vid seminariet f�rdes utifr�n ett antal konkreta exempel. Seminariet gav v�rdefulla synpunkter som kan utnyttjas i det fortsatta arbetet med dessa fr�gor. Synpunkiema har redovisats i en publikation med titeln "Hur till�mpas ramlagama?"

Myndigheterna kommer i framtiden � inte minst mot bakgmnd av EG:s beslut att utnyttja gemensamma Europastandarder f�r harmonise�ring av tekniska regler � i st�rre utstr�ckning �n hittills att beh�va utnyttja resultat fr�n internationellt harmoniseringsarbete i sin regdgiv�ning. Detta g�ller i synnerhet om ett n�rmare EG/EFTA-samarbete kom�mer till st�nd. Ay stor betydelse vid en harmonisering med EG:s regelsys�tem �r den nyckelroll standardiseringsorganen f�r f�r specificeringen av tekniska detaljregler. F�r m�ngamyndigheter f�r�ndras f�mts�ttningama f�r deras f�reskrifts verksam het i betydande omfattning.

F�r n�ringslivets del �r det ofta viktigare med enhetliga regler �n deras detaljinneh�ll. Att tillverka produkter i olika utf�randen f�r olika l�nder �r dyrbart. Harmonisering har d�rf�r i sig f�renklingsaspekler. Det �r emel�lertid ett faktum att gemensamma europeiska regler p� vissa omr�den kan inneb�ra att vi i Sverige f�r en mer omfattande reglering �n tidigare. Regelf�renklingsaspekten m�ste d�rf�r h�llas levande �ven i harmonise�ringsarbelet.

Den n�mnda utvecklingen �r bakgmnden till tills�ttandet av utredning�en om statens insatser f�r standardiseringens utveckling � SISU � som i maj 1989 lade fram sitt bet�nkande (SOU 1989:45) Standardiseringens roll i EFTA/EG-samarbetet. I bet�nkandet f�resl�s �tg�rder f�r att m�ta �kade krav p� standardiseringen. Vidare behandlas effektema av den intemationella utvecklingen vad g�ller certifieringsfr�gor. Bet�nkandet har remissbehandlats och f�rslag till riksdagen i dessa fr�gor kan v�ntas under v�ren 1990.

Den intemationella utvecklingen �r ocks� bakgmnd till den nya lagen
om kontroll genom teknisk provning ock om m�tning, som tr�tt i kraft den
1 juh 1989 (SFS 1989:164). Lagen ers�tter lagen (1985:1105) om obligato�
risk kontroll genom teknisk provning m.m. och lagen (1974:897) om
riksm�tplatser m.m. Ett viktigt m�l i arbetet med att avl�gsna tekniska
handelshinder �r att f� till st�nd �msesidiga godtaganden av provnings-
och kontrollresultat, s� att provning och kontroll intebeh�ver upprepas n�r
produktema s�ljs �ver gr�nsema. Genom den nya lagen inf�rs i Sverige ett
system med ackreditering av laboratorier som �r utformat enligt interna�
tionella riktlinjer. Genom detta system f�rb�ttras f�mts�ttningama f�r ett
����������������������������� 77


 


svenskt deltagande i det v�steuropeiska samarbete som h�ller p� att byggas���� Prop. 1989/90:100 upp f�r provnings- och kontrollverksamhet. Ackrediteringen skall handhas���� BiL 2 av statens m�t- och provstyrelse, som omorganiserats f�r att motsvara de nya kraven p� verksamheten.

Den nya f�rordningen om elektrisk materiel (SFS 1989:420) tr�der i kraft den I januari 1990. Den inneb�r ett v�sentligt steg mot avskaflfande av tekniska handelshinder p� elmateridomr�det genom att den obligato�riska typprovningen tas bort f�r de flesta dprodukter och ers�tts av regi�streringsskyldighet.

Regeringen har lagt fram f�rslag (prop. 1988/89:92) om en ny mineral�lag m. m.. F�rslagen inneb�r att den gmvr�ttsliga lagstiftningen blir enhet�lig f�r de mineral den omfattar och att instansordningen f�renklas.

Finansieringsutredningen, som hade till uppgift att utreda inriktningen av det statliga finansiella f�retagsst�det, lade under v�ren 1989 fram sitt bet�nkande (SOU 1989:24) Statligt finansidlt st�d?. Bet�nkandet har remissbehandlats och bereds nu inom industridepartementet.

2 Delegering

Huvuddelen av departementets lagstiftning �r av relativt f�rskt datum eller f�rem�l f�r bearbetningi olika h�nseenden. 1 minerallagsproposi-tionen f�resl�s en �ndring i lagen (1966:314) om kontinentalsockdn som inneb�r att �verklaganden i �renden om �terkallelse av tillst�nd enligt den lagen skall pr�vas av kammarr�tten i st�llet f�r som tidigare av regeringen.

Industridepartementets f�rstainstans�renden g�ller framf�r allt tillst�nd enligt lagen (1982:617) om utl�ndska f�rv�rv av svenska f�relag m.m. 1 departementspromemorian (Ds 1989:57) �ndrade regler om utl�ndska f�retagsf�rv�rv, som g�tt ut p� remiss i oktober 1989, f�resl�s ett v�sent�ligt f�renklat pr�vningsf�rfarande. I promemorian f�resl�s ocks� en �kad delegering av �renden fr�n regeringen till l�nsstyrelsen.

Fr�gorna om regionalpolitiskt st�d har fr.o.m. den I febmari 1989 �verf�rts till arbetsmarknadsdepartementet.

Civildepartementet

1 Regelf�renkling

Fr�n den 1 juli 1989 g�ller nya f�reskrifter f�r den statliga budgetpr�vning�
en. I budgetf�rordningen (1989:400) finns s�lunda regler som f�renklar
budgetprocessen och riktar in den mot analyser av m�luppfyllelse, produk�
tivitet och effektivitet. Successivt och enligt den indelning av myndighe�
terna i budgetcykler som redovisats i f�rra �rets budgetproposition (prop.
1988/89:100 bil. 15 underbilaga 1) kommer samtliga myndigheter, utom
myndigheter under f�rsvarsdepartementet och aff�rsverken, att till�mpa
de nya f�reskrifterna, de f�rsta fr.o.m. budget�ret 1991/92 och de sista
fr.o.m. budget�ret 1993/94. Till ledning f�r till�mpningen av budgetf�r�
ordningen har det getts ut s�rskilda v�gledningar. Budgetf�rordningen och
v�gledningama ers�tter det mesta av inneh�llet i budgethandboken av �r
1982.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 78


 


P� polisomr�det bedrivs sedan ett par �r ett intensifierat arbete med att���� Prop. 1989/90:100 �stadkomma f�renklingar. En f�renkling �r de nya mtiner f�r utf�rdande���� Bil. 2 av tj�nstekort f�r polischefer som nu finns inskrivna i f�rordningen (1958:272) om tj�nstekort.

P� det kommunala omr�det har en s�rskild arbetsgmpp bildats inom stat-kommunberedningen (C 1983:02) f�r att hj�lpa kommunerna i deras arbete med att f�renkla regler.

Genom en �ndring i f�rordningen (1984:644) om f�rs�ksverksamhet med en friare kommunal n�mndorganisation f�r ytterligare ett antal kom�muner delta i f�rs�ksverksamheten.

P� det kyrkliga omr�det har arbetet med en omfattande �versyn av regelverken resulterat i ett 20-tal f�rfattnings�ndringar under det senaste �ret. I det sammanhanget har ocks� �tskilliga �ldre f�rfattningar upph�vts, sebl.a. SFS 1988:1081.

Arbetet forts�tter med att sammanf�ra det fortfarande stora antalet lagar p� omr�det till en ny kyrkolag. �ven begravningslagstiftningen kom�mer att ses �ver.

Den s�rskilda arbetsgmppen inom civildepartementet f�r f�renkling av l�nsstyrelsernas regler � LON-gmppen - forts�tter sitt arbete med att ta fram f�rslag till f�renklings�tg�rder i samarbete med l�nsstyrelsernas orga�nisationsn�mnd (LON) och l�nsstyrelserna. Ett av gmppens projekt �r att f� till st�nd en datorbaserad registrering av reglerna, liknande den som i dag finns f�r f�rfattningarna i SFS. Genom den s. k. stupstocken per den I juli 1986, genom regeringens s.k. solnedg�ngsbeslut v�ren 1988 avseende bl.a. ett stort antal �ldre regler p� sj�trafikomr�det och genom andra �tg�rder f�r att komma till r�tta med f�r�ldrad regdgivning har l�nsstyrel�sernas regler minskats fr�n ca 5000 till ca 3000 titlar. Med en datorba�serad registrering kan det bl. a. bli l�ttare att h�lla reda p� de kvarvarande reglerna och att f�lja upp dem.

F�r att f� underiag f�r en s�krare bed�mning av hur dataregister �ver myndigheters regler l�mpligen b�r l�ggas upp och f�ras har det ansetts klokt att b�rja med en f�rs�ksregistrering hos n�gon l�nsstyrelse. Rege�ringen har d�rf�r den 23 november 1989 p� f�rslag fr�n arbetsgmppen beslutat uppdra �t l�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n att registrera regler med datorst�d. Det g�ller regler som skall finnas upptagna i l�nsstyrelsens regelf�rteckning. Registreringsarbetet skall ha slutf�rts f�re den I juli 1990. En utv�rdering av arbetet skall redovisas till regeringen senast den 1 september 1990.

Avsikten med projektet �r enligt regeringens beslut fr�mst att n� st�rre klarhet i reglernas r�ttsliga karakt�r genom att anknyta registreringen till bemyndigandet bakom regeln samt att f� st�rre enhetlighet i regelf�rteck�ningen. Med ett s�dant register skapas ett betydligt b�ttre underlag f�r att pr�va behovet av de olika reglerna �n vad dagens regelf�rteckningar i allm�nhet erbjuder.

Om utv�rderingen av f�rs�ket visar p� bra erfarenheter, kan metoden anv�ndas ocks� f�r andra myndigheters regler.

En annan arbetsgrupp inom civildepartementet �r arbetsgruppen f�r
enklare regler p� det l�ne- och personalpolitiska omr�det - ALP-gmppen.
���������������������������� 79


 


Den har i uppdrag att f�resl� f�renklingar p� det stadiga arbetsgivaromr�-���� Prop. 1989/90:100 del. I en delrapport i september 1989 "Enklare regler p� det statliga���� Bil. 2 arbetsgivaromr�det � delrapport 1 fr�n ALP-gmppen" har gmppen gjort en genomg�ng av reglerna p� omr�det i SFS. Genomg�ngen ger vid handen att behovet av vissa regler kan ifr�gas�ttas och att en modernisering av �ldre texter beh�vs.

Regeringen har i oktober 1989 beslutat att tillkalla en s�rskild utredare (C 1989:07) med uppdrag att g�ra en �versyn av lagstiftningen om offentlig anst�llning (Dir. 1989:50). Syftet med �versynen �r fr�mst att utforma lagstiftningen s�, att den skapar b�ttre f�mts�ttningar f�r f�myelsen av den offentliga sektorn i linje med den f�r�ndrade synen p� offentlig an�st�llning och offentlig personalpolitik, att utm�nstra icke-gmndl�ggande regler ur lagstiftningen samt att g�ra den enklare att f�rst� och till�mpa.

2 Ddegering

P� polisomr�det har genom en �ndring i polisf�rordningen som tr�tt i kraft den I oktober 1989 uppgiften att tills�tta vissa tj�nster flyttats fr�n rege�ringen till l�nsstyrelserna (SFS 1989:772). Arbetet forts�tter med sikte p� att ytterligare begr�nsa regeringens befattning med tj�nstetills�ttningar. Syftet �r ocks� att skapa ett snabbare tills�ttningsf�rfarande vad g�ller polischefstj�nster. Resultatet av detta arbete avses kunna redovisas f�r riksdagen i en proposition om vissa polisfr�gor under v�ren 1990.

P� det personaladministrativa omr�det har genom en �ndring i anst�ll�ningsf�rordningen (1965:601) m�jligheten att �verklaga tj�nstef�rslag och beslut att inte tills�tta en tj�nst i princip slopats med verkan fr�n den I april 1990 (40 �). Dessutom har det anf�rtrotts myndigheterna att pr�va, om det finns s�rskilda sk�l f�r att tills�tta en tj�nst utan att den kung�rs ledig till ans�kan (9 �).

Genom �ndringar under �r 1988 i myndighetsinstmktionema har vidare till myndigheterna delegerats r�tten att tills�tta tv� tredjedelar av de tidigare regeringstillsatta tj�nsterna p� civildepartementets omr�de.

P� det statliga ij�nslepensionsomr�del har beslutander�tten i vissa pen�sionsfr�gor fr.o.m. den I juli 1989 delegerats till statens l�ne- och pen�sionsverk. Det har skett genom att till�mpningsomr�det f�r f�rordningen (1984:1042) om pensionsvillkor f�r icke-svenska medborgare som �r lo�kalanst�llda vid svenska utlandsmyndigheter har vidgats (SFS 1989:379).

Milj�- och energidepartementet

/ Regelf�renkling

Fr�n den 1 juli 1989 g�ller f�rordningen (1989:598) om avgift f�r myndig�
heters verksamhet enligt milj�skyddslagen (1969:387). Med st�d av f�rord�
ningen finansieras verksamhet enligt milj�skyddslagen hos koncessions�
n�mnden f�r milj�skydd, statens naturv�rdsverk och l�nsstyrelserna. F�r�
ordningen inneh�ller ocks� ett bemyndigande f�r kommunerna att ta ut
avgift f�r milj�- och h�lsoskyddsn�mndernas verksamhet enligt milj�-
�������������������������������� 80


 


skyddslagen. Den nya f�rordningen, som ers�tter f�rordningen (1984:380)���� Prop. 1989/90:100 om avgifter f�rpr�vning och tillsyn enligt milj�skyddslagen, inneb�r en���� BiL 2 betydande f�renkling av avgiftssystemet. F�renklingen best�r fr�mst i att avgiften numera tas ut som en �rlig fast avgift i st�llet f�r som tidigare i form av en tidsbaserad avgift f�r utf�rt tillsynsarbete. Den nya f�rordning�en inneb�r vidare en f�renkling av uppb�rdssystemet.

Som n�mndes i 1988 �rs budgetproposition har ett arbete inletts som syftar till en �versyn av all milj�lagstiftning. Som ett led i arbetet har en parlamentariskt sammansatt kommitt� tillsatts under v�ren 1989 (dir. 1989:32).

11988 �rs budgetproposition n�mndes vidare att en �versyn av dlagslift-ningen har inletts. Avsikten �r att detta arbete skall forts�tta.

2 Delegering

Delegeringsfr�gan uppm�rksammas regelm�ssigt i samband med allt f�r�fattningsarbete inom departementet. Ett aktuellt projekt �r att utredning�en om �versyn av naturv�rdslagen m. m. skall �verv�ga om den nuvarande ordningen vad g�ller pr�vningsf�rfarande och �verklagande enligt natur�v�rdslagen kan f�renklas (dir. 1988:36).

81 6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 2


 


 


Bilaga 2:2

L�nsstyrelsernas forfattningar m.m.


 


 


 


Bilaga 2:2


Prop. 1989/90:100 BiL 2


L�nsstyrelsemas f�rfattningar m. m.

Regeringens bed�mning: I fr�ga om l�nsstyrelsernas f�reskrifter kr�vs f�r framtiden en striktare till�mpning �n hittills av de regler f�r myndigheters beslut om f�reskrifter som riksdagen och regering�en har fastst�llt.

N�r andra myndigheter �n l�nsstyrelserna anv�nder sig av l�nens f�rfattningssamlingar f�r att kung�ra egna f�rfattningar, b�r l�ns�styrelsemas arbete med f�rfattningen i forts�ttningen begr�nsas till sj�lva kung�randet.


Bakgrund: Regeringen besl�t den 17 november 1988 att uppdra �t l�ns�styrelsemas organisationsn�mnd (LON) att dels belysa vilka beslutsniv�er som b�r anv�ndas i fr�ga om de olika typema av f�reskrifter som l�nssty�relsema beslutar, dels se �ver l�nsstyrelsemas arbete med att i l�nens f�rfattningssamlingar kung�ra andra myndigheters f�reskrifter.

Beslutet gmndades p� behovet att f�lja upp verksledningsbeslutets (prop. 1986/87:99 s. 88, KU 29, rskr. 226) intentioner f�r myndighetemas regdgivning. H�nsyn togs ocks� till bl.a. det stora antalet regler som l�nsstyrelsema �rligen beslutar och till vissa erfarenheter fr�n l�nsstyrel�semas arbete med att kung�ra andra myndigheters f�rfattningar i l�nens f�rfattn i ngssam I ing�r.

I en skrivelse till regeringen den 28 juni 1989 har LON med �verl�mnan�det av tv� promemorior, den ena den 27 juni 1989 om beslutsniv�er inom l�nsstyrelsema i fr�ga om f�reskrifter, den andra den 26 juni 1989 om anv�ndningen av l�nens f�rfattningssamlingar redovisat resultatet av sin �versyn. Promemorioma finns tillg�ngliga i civildepartementets �rende (dnrST 1712/89).

LON:s bed�mning: �verensst�mmer i vissa delar med regeringens be�d�mning.

I fr�ga om beslutsniv�er f�resl�r LON dock att beslutander�tten f�r f�reskrifter normalt b�r ligga p� enhetschefsniv�. Av det f�ljer enligt LON att det stora antalet lokala trafikf�reskrifter som i dag beslutas p� en l�gre niv� ocks� b�r ligga p� enhetschefsniv�.

I fr�ga om anv�ndningen av l�nens f�rfattningssamlingar f�resl�r LON dels att det �verv�gs att ta bort skyldigheten att kung�ra vissa beslut, dels att LON skall informera om och ordna utbildning i f�rfattningsskrivning m.m.

Nuvarande f�rh�llanden: I verksledningsbeslutet behandlas den roll i regdgivningen som en styrelse i en myndighet skall ha. Beslut om f�re�skrifter som riktar sig till kommuner, landsting, f�retag och enskilda b�r enligt riksdagen och regeringen beslutas av styrelsen.

Genom 12� l�nsstyrelseinstmktionen (1988:971, �ndrad senast 1988:1411) har verksf�rordningen (1987:1100) gjorts till�mplig p� l�nssty-


85


7�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 2


relsema. Enligt 13 � verksf�rordningen skall styrelsen besluta s�dana f�re- Prop. 1989/90:100 skrifter som riktar sig till enskilda, kommuner eller landsting. Innan en BiL 2 myndighet beslutar en f�reskrift, skall den noga �verv�ga om det �r den mest �ndam�lsenliga �tg�rden (14�). F�reskrifter skall utformas s� att de blir enkla, klara och l�tta att �verblicka. Enligt 15 � skall en myndighet fortl��pande se �ver sina f�reskrifter och pr�va om de beh�vs och om de �r l�mpligt utformade.

I 23 � l�nsstyrelseinstmktionen har r�tten att besluta f�reskrifter tills vi�dare f�rdelats s�, att styrelsen skall besluta s�dana f�reskrifter som �r av principiell inneb�rd eller annars av st�rre vikt. Andra f�reskrifter skall beslutas av landsh�vdingen. Under f�mts�ttning att det finns s�rskilda sk�l f�r en s�dan delegering f�r landsh�vdingen �verl�ta sin beslutander�tt till n�gon annan tj�nsteman.

L�nsstyrelsema har i dag omkring 100 bemyndiganden av regeringen att besluta f�reskrifter. Dessa bemyndiganden har gett upphov till omkring 3 000 av de totalt omkring 15 000 myndighetsregler som den 1 juli 1989 fanns f�rtecknade i de regdgivande myndighetemas regelf�rteckningar.

I l�nens f�rfattningssamlingar kung�rs �rligen ocks� ett antal f�rfatt�ningar som andra myndigheter �n l�nsstyrelsema beslutar eller som kom�muner beslutar. M�jligheten f�r andra regelgivare att utnyttja l�nens f�r�fattningssamlingar f�r sina f�rfattningar framg�r av 6, 9 och 10�� lagen (1976:633) om kung�rande av lagar och andra f�rfattningar (omtryckt 1982:1254, �ndrad senast 1985:893).

N�r regeringen v�ren 1988 besl�t utnyttja l�nens f�rfattningssamlingar f�r att f� kungjort 24 regeringsf�rordningar om upph�vande av vissa l�nsstyrelsef�reskrifter (jfr Regeringens f�rordningsmotiv 1988:2), upp�kom emellertid s�dan tveksamhet hos ett stort antal l�nsstyrelser om han�teringen av regeringens uppdrag, att kung�randet av f�rordningama i m�nga fall blev b�de felaktigt och oacceptabelt l�ngdraget. Det kunde allts� konstateras att det p� de flesta h�ll r�dde en f�rv�nansv�rt stor ovisshet om inneb�rden i ett uppdrag till l�nsstyrelsen att kung�ra en annan regelgivares f�rfattning.

Sk�len f�r regeringens bed�mning: Ett genomg�ende drag i inneb�rden av de f�reskrifter om myndighetemas regdgivning som riksdagen och regeringen har beslutat �r att myndighetema �r skyldiga att iaktta str�ng restriktivitet n�r det g�ller att besluta f�reskrifter. L�nsstyrelsemas regd�givning utg�r d�rvid inget undantag. Det �r d�rf�r viktigt att ocks� l�ns�styrelsema �r restriktiva n�r det g�ller att ge ut f�rfattningar. Altemativa styrmedel m�ste f�rst pr�vas, t. ex. information, f�rhandlingsl�sningar, f�r�valtningsbeslut etc, innan en f�rfattning beslutas.

Det stora antal f�rfattningar som l�nsstyrelsema svarar f�r g�r det s�rskilt viktigt att f�lja upp att l�nsstyrelsema i sin regdgivning anpassar sig till den ordning som g�ller.

Det �r med andra ord n�dv�ndigt att l�nsstyrelserna i sin regdgivning
strikt f�ljer vad regeringen har gett uttryck f�r med sina f�reskrifter i verks�
f�rordningen och l�nsstyrelseinstmktionen. Det b�r allts� �ven i l�nsstyrel�
semas regdgivning vara s�, att f�reskrifter beslutas av styrelsen respektive
landsh�vdingen och bara undantagsvis delegeras vidare.
������������������������������������������������ 86


 


Ocks� vad g�ller l�nens f�rfattningssamlingar finns f�reskrifter beslutade Prop. 1989/90:100 av riksdag och regering som �r entydiga och klart s�ger ut hur ansvarsf�r- BiL 2 delningen b�r vara mellan den regdgivande och den regelutgivande myn�digheten. Det �r sj�lvfallet angel�get att dessa f�reskrifter f�ljs och att det h�lls i s�r vem som har bemyndigandet att besluta f�reskriften och vem som f�r uppdraget att kung�ra den. Uppdraget att kung�ra en f�rfattning inne�fattar s�lunda ingen befogenhet att p�verka inneh�llet.

LON: s utredning visar att det �r motiverat att LON snarast inom ramen f�r sin verksamhet b�de f�myar sin r�dgivning till l�nsstyrelsema och g�r en utbildningsinsats i fr�ga om f�rfattningshantering.

L�nsf�rvaltningen �r under omdaning och d�rmed �ven dess f�reskrifts�r�tt. Detta kan allts� leda till �ndringar i verksamheten med att besluta och kung�ra f�rfattningar. Inf�r dessa f�r�ndringar �r det s�rskilt viktigt att h�ja kvaliteten p� f�rfattningsarbetet.

Det b�r ocks� i sammanhanget erinras om det arbete som p�g�r inom justitiedepartementet med att utforma en ny ordningslag p� gmndval av bet�nkandet (SOU 1985:24) Ny ordningslag. I det arbetet �r avsikten att pr�va det samband som nu finns mellan kommunal regdgivning p� omr�det och l�nsstyrelsemas pr�vning och kung�rande av dessa regler.

87


 


Inneh�ll

1    Den oflfentliga verksamheten.......................................................... ������� 1

2    Utvecklingsinsatser inom olika omr�den� ........................................... ..... 2

 

2.1           Allm�nt.............................................................................................. ..... 2

2.2    Tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, kommuner och landsting samt b�ttre samordning mellan offentliga verksamheter������������� ................................................................................. 3

2.3    M�l- och resultatorienterad styming............................................. ..... 7

2.4    Decentralisering............................................................................... .... 10

2.5           Verksamhetsformer och arbetss�tt................................................ .... 12

2.6    Statlig personalpolitik...................................................................... .... 17

3� �vergripande utvecklingsfr�gor........................................................... .... 19

3.1           Allm�nt.............................................................................................. .... 19

3.2           Statliga verksamhets- och organisationsformer.......................... .... 19

 

3.2.1             Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 19

3.2.2    �versyn av stabsmyndigheterna........................................ .... 20

3.2.3    Formema f�r styming av aff�rsverken................................ .... 21

3.2.4    Den statliga f�rvaltningsmyndighetens villkor................ .... 23

3.2.5    �versyn av statlig verksamhet som bedrivs i stiftelse�form ���� ��������� 27

3.2.6    Vissa bolag utanf�r aflT�rsverkssektom........................... .... 28

3.3��� Kommunerna och landstingen i f�r�ndring................................. .... 29

3.3.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 29

3.3.2     �versyn av statens bidrag till kommunerna..................... .... 29

3.3.3     F�rnyelse av den kommunala sj�lvstyrelsen.................... .... 30

3.3.4     Nya v�gar f�r den kommunala demokratin........................ .... 31

3.3.5     En f�renklad kommunallagstiftning.................................... .... 33

3.3.6     Ett b�ttre resursutnyttjande................................................ .... 34

3.3.7     Forskning om kommunal verksamhet................................. .... 36

3.4�� Personalf�rs�rining i oflfentlig sektor.......................................... ... 37

3.4.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 37

3.4.2     Den statliga sektom.............................................................. .... 39

3.5��� Regelf�renkling och delegering..................................................... .... 41

3.5.1              Allm�nna utg�ngspunkter................................................... .... 41

3.5.2     Regelf�renklingsarbetet....................................................... .... 41

3.5.3     Delegeringsarbetet................................................................ .... 48

 

3.6           Anv�ndning av informationsteknologi........................................ .... 54

3.7           Intemationell utblick........................................................................ .... 59

 

3.7.1              OECD och omdaningen av den oflfentliga verksamheten.�� 59

3.7.2     Nordiskt och europeiskt samarbete om kommunala

fr�gor....................................................................................... ... 60

3.7.3�� Den nordiska utbytestj�nstg�ringen................................. .... 62

4� Hemst�llan................................................................................................ .... 63

Bilaga 2:1��� Redog�relse f�r regeringens arbete med regelf�renkling

och delegering........................................................................ ��� 65

Bilaga 2:2��� L�nsstyrelsernas f�rfattningar m.m...................................... ... 85

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1989


Prop. 1989/90:100 BiL 2


 


Bilaga 3 till budgetpropositionen 1990

m

Kungliga hov- och slottsstaterna��������� �p-

if�� .�� u������ A.; t� ��������������������������������������������������������������������������� 1989/90:100

(lorsta huvudtiteln)����������������������������������������������������� gjj 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989. F�redragande: statsr�det Johansson

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

A, Kungliga hovstaten

A 1. Hans Majrt Konungens och det Kungliga Husets hovh�llning.

Anslaget �r f�r innevarande budget�r uppf�rt� i� statsbudgeten med 16 750000 kr.

Jag f�rordar att anslaget f�rs upp med 18475 000 kr. i f�rslaget till statsbudget f�r n�sta budget�r. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovh�ll�ning f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ert anslag p� 18475000 kr.

B, Kungliga slottsstaten

B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader

1988/89 Utgift��������� 22901467

1989/90 Anslag������� 20015OoO 1990/91 F�rslag������ 21882000

Stockholms slott anv�nds av kungen och inrymmer representationslokaler och kontor. I Stockholms slott finns bl. a. riksinarskalks�mbetet, st�th�llar-�mbetet, husger�dskammaren och Bemadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas �ven f�r allm�nheten. Drottningholms slott anv�nds av kungen och hans familj som bostad och visas f�r allm�nheten. Ulriksdals slott har delvis uppl�tits tiU kansli f�r V�rldsnalurfonden men har �ven �ppnats f�r

1��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 3


allm�nheten och anv�nds f�r utst�llningsverksamhet. Haga slott anv�nds av regeringen som bostad f�r prominenta g�ster fr�n utlandet. Gripsholms slott utnyttjas som museum och f�r utst�llning av en del av svenska statens portr�ttsamling. Str�msholms slott visas f�r allm�nheten. F�r anv�nd�ningen av hela Str�msholms kronoegendom finns en samarbetsgmpp, till�kallad av l�nsstyrelsen i V�stmanlands l�n med representanter f�r bl. a. byggnadssstyrdsen, dom�nverket, kommunen och landstinget samt Rid-fr�mjandet. Rosersbergs slott disponeras till st�rre delen av statens r�dd�ningsverk. De tv� �verv�ningama i slottet har dock f�tt beh�lla sin ur�spmngliga karakt�r och visas f�r allm�nheten. Ocks� Tullgarns slott �r upp�l�tet f�r visning.

Under detta anslag avl�nas n�rmare 80 l�negradsplacerade anst�llda, varav ca 25 i park- och tr�dg�rdsv�rd och tolv f�r lokalv�rd. H�rtill kommer ett tjugotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisyssleka�rakt�r. Fr�n anslaget betalas �ven andra driftkostnader f�r de kungliga slotten utom rent fastighetsunderh�ll.

Riksmarskalks�mbetet har - i anslutning till en framst�llning fr�n sl�th�llar�mbetet - hemst�llt aU 22 122000 kr. anvisas f�r driften av de kungliga slotten under n�sta budget�r. Vid ber�kningen av det angivna medelsbehovet har n�gon l�neomr�kning av utgiftsposten l�nekostnader inte gjorts.

En successiv utvidgning av visningsverksamheten vid de kungliga slot�ten har skett under senare �r. Vid Ulriksdals slott kommer ytterligare ett antal mm att st�llas i ordning f�r visning inom slottet, ett skulpturmuseum i det s. k. Orangeriet har �ppnats och en utst�llningslokal f�r drottning Kristinas kr�ningsvagn ber�knas �ppnas v�ren 1990.

I och med att tj�nstebrevsr�tten upph�r kommer ytterligare kostnader f�r porto samt frankeringsmaskiner att uppst�. Installation och underh�ll av larmanl�ggningar medf�r �kade lokalkostnader. Den f�rslagsvis beteck�nade anslagsposten lokalkostnader har regelm�ssigt �verskridits. St�th�l-lar�mbetet anser det rimligt att detta anslag budgeteras p� ett s�tt som motsvarar faktiska behov och faktisk f�rbmkning.


Prop. 1989/90: IOO BiL 3


Sammanst�llning


Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa utgifter

Avg�r: Uppb�rdsmedel

Summa anslag


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

14815000

11949000

6265000

-1-1 152000

(+�� 901000)

-1-�� 750000

21080000

-1-1902000

1065000

+���� 35000

20015000

+ 1867000


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� 3 Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r �kade portokostnader med anled-

ning av tj�nstebrevsr�ttens upph�rande samt f�r avgifter till SPV.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f��resl�r riksdagen

att till De kungliga slotten: Driftkostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 21882000 kr.

B 2. Kungliga husger�dskammaren

 

1988/89 Utgift

6416000

1989/90 Anslag

7625000

1990/91 F�rslag

7459000

Av anslaget f�r innevarande budget�r var 1 150000 kr. eng�ngsanslag f�r anskaflfning av viss utmstning m. m.

Husger�dskammarens uppgift �r att svara f�r underh�ll och v�rd av de konstverk, m�bler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillh�r staten men disponeras av kungen, att vetenskapligt bearbeta samlingama samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingama f�r allm�nhet och forskare. Dessutom f�rvaltar husger�dskammaren de Bema-dotteska familjestiftelsemas best�nd av m�bler, konst och konsthantverk samt administrerar Bemadottebiblioteket. Slutligen bitr�der husger�ds�kammaren vid tillf�llig m�blering f�r representation o. dyl.

Av medel fr�n detta anslag avl�nas ca 30 l�negradsplacerade anst�llda.

I samband med anslagsframst�llningen f�r innevarande budget�r lade husger�dskammaren fram en l�ngtidsplan f�r en uppmstning under peri�oden 1989�1999, som skulle ge kammaren m�jlighet att h�lla en god�tagbar kontroll �ver samlingamas kondition och resurser f�r de mer akuta v�rdinsatsema. Husger�dskammaren fick budget�ret 1989/90 en f�rst�rk�ning med fyra nya tj�nster f�r bl. a. konserverings�ndam�l.

I anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1990/91 beg�r nu husger�ds�kammaren inom ramen f�r l�ngtidsplaneringen medel f�r en tj�nst som f�rest�ndare f�r textilavdelningen, en konservatorstj�nst f�r restaurering av m�lade och f�rgyllda f�rem�l i samlingama, en assistenttj�nst vid fotoarkivet och en halv s�dan tj�nst vid den centrala administrationen. Medel beg�rs vidare till ink�p av tv� persondatorer till den centrala administrationen, bl. a. f�r katalogiseringsarbele, samt f�r kostnader till f�ljd av att tj�nstebrevsr�tten upph�r.

Riksmarskalks�mbelet hemst�ller att husger�dskammarens framst�llan om anslag f�r budget�ret 1990/91-7516000kr. - vilken �verensst�mmer med andra �ret av den framtagna l�ngtidsplanen, m�tte beviljas.


 


Sammanst�llning

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa utgifter

Avg�r: Uppb�rdsmedel

Summa anslag


 

 

 

 

Prop. 1989/90:100 Bil. 3

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

 

7401000*

5771000

320000

-166000 ( + 880000)

 

7721000

-166000

 

96000

.-

 

7625000

-166000

 


♦ Av angivet belopp utgjorde 1 150000 kr. eng�ngsanvisning.

F�redragandens �verv�ganden

Min bed�mning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen i det f�reg�ende. Ut�ver sedvanlig pris- och l�neomr�kning ber�knarjag medel f�r ers�ttning av bortfallet av tj�nstebrevsr�tten fr. o. m. budget�ret 1990/91 samt f�r en viss f�rst�rkning av personalresurserna f�r v�rden av samlingama och f�r avgifter till SPV. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kungliga husger�dskammaren f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 7 459 000 kr.

Vid bifall till mina f�rslag till medelsber�kning f�r n�sta budget�r kommer f�rsta huvudtitelns slutsumma f�r budget�ret 1990/91 att uppg� till 47 816000 kr. Detta betyder en �kning i j�mf�relse med det av riksdagen f�r budget�ret 1989/90 anvisade beloppet med 3 426 000 kr.


 


Register

sid.

A. Kungliga horstaten

1������� Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovh�llning


Anslag kr.

18475000


Prop. 1989/90: JOC BiL 3


 


B. Kungliga sIoKsstaten

1������ De kungliga slotten: Driftkostnader 3������ Kungliga husger�dskammaren

Totalt f5r kungliga hov- och slottsstaterna


21882000 7459000

29341000 47816000


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 4 till budgetpropositionen 1990


Justitiedepartementet (andra huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100

Bil.4


�VERSIKT

Justitiedepartementet svarar f�r beredning av lagstiftnings�renden p� m�nga omr�den av samh�llslivet.

Till justitiedepartementet h�r �klagarv�sendet, huvudparten av dom�stolsv�sendet, r�ttshj�lpsn�mndema och de allm�nna advokatbyr�erna samt kriminalv�rden. Inom departementets omr�de faller ocks� den verksamhet som ut�vas av justitiekanslem, datainspektionen, brotts�f�rebyggande r�det, bokf�ringsn�mnden och brottsskaden�mnden.

Utgiftema inom justitiedepartementets omr�de ber�knas under budget�ret 1990/91 komma att �ka med 718,2 milj. kr. till 5 804,2 milj. kr.

Budgetf�rslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsom�r�de avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begr�nsade m�jligheter att sj�lva p�verka verksamhe�tens omfattning. Ytterst best�ms denna till stor del av brottsutvecklingen och inom de olika delomr�dena av s�dana faktorer som antalet anm�lda brott, m�ngden m�l och dessas sv�righetsgrad samt inom kriminalv�rden av antalet utd�mda frihetsstraff och strafftidemas l�ngd.

�klagarv�sendet

�klagarv�sendet ing�r i f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar. Enligt tidigare beslut g�rs under perioden s�rskilda satsningar p� ADB och utbildning. F�r alt m�ta framtida stora pensionsavg�ngar tillf�rs �klagarv�sendet s�rskilda resurser.

Domstolsv�sendet

Domstolarna ing�r i f�rs�ksverksamheten med tre�riga budgetramar.

Enligt �rets regeringsf�rklaring skall satsningama p� r�ttsv�sendet forts�tta. �ven domstolama tillf�rs f�rst�rkta resurser bl.a. f�r att snabba p� inf�randet av ADB och �ka utbildningsinsalsema.

I��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


Kriminalv�rden��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4 �ren 1987 och 1988 �kade bel�ggningen vid anstalterna med sammanlagt 13 procent och vid h�ktena med sammanlagt 25 procent. Under det f�rsta halv�ret 1989 har bel�ggningen vid s�v�l anstalter som h�kten legat p� samma niv� som under f�rsta halv�ret 1988.

En ny organisation f�r kriminalv�rdsverket f�resl�s g�lla fr.o.m. den 1 januari 1991. Den nya organisationen inneb�r bl.a. att antalet regioner minskas fr�n tolv till sju och att �ven riksanstaltema ing�r i regionema.

En ledande princip i den nya organisationen �r att besluten i st�rsta m�jliga utstr�ckning skall fattas p� lokal niv�.

Antalet klienter inom friv�rden var den f�rsta oktober 1989 12 624 vilket ungef�rligen motsvarar 30 �renden per tj�nsteman.

Under sommaren 1990 ber�knas de nya slutna lokalanslaltema i G�teborg och Halmstad, med vardera 47 platser, kunna �ppnas. Samtidigt l�ggs den nuvarande anstalten i Halmstad ner. Med h�nsyn till det �kande antalet intagna med l�nga strafftider b�r d�remot den slutna kriminalv�rds-anstalten H�rianda finnas kvar tills vidare. Med h�nsyn lill bl.a. till�skottet av nya lokalansiallsplatser b�r den tidigare nedlagda lokal-anstalten Kristianstad, sorn tillf�lligt �ter har tagits i bmk, kunna st�ngas.

Byggstart f�r den beslutade lokalanstallen i V�nersborg ber�knas kunna ske h�sten 1991. Ett nytt h�kte i Nyk�ping med 32 platser ber�knas bli f�rdigst�llt sommaren 1990.

Medel har ber�knats f�r ett ADB-system f�r klieniadministrationen samt f�r kriminalv�rdens arbetsdrift.

Medel har vidare ber�knats f�r en ut�kning av gmndutbildningen av v�rd- och tillsynspersonalen samt f�r personalutbildning inf�r den kommande omorganisationen som bl.a. medf�r nya arbetsuppgifter f�r personalen.

�vrig verksamhet

F�r datainspektionen ber�knas �kade resurser. Ett statligt bidrag f�resl�s utg� till stiftelsen f�r utvecklandet av god redovisningssed.

Sammanfattning

F�r�ndringarna inom justitiedepartementets omr�de i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning. Beloppen anges i milj. kr.


 


 

 

Anvisat

F�rslag

 

1989/90

1990/91

Andra huvudtiteln

 

 

A. Justitiedepartementet m.m.

100,0

106,7

B. Vissa tillsynsmyndig-

4,5

5,0

heter m.m.

 

 

C. �klagarv�sendet

380,7

421,8

D. Domstolsv�sendet m.m.

1775,1

1941,7

E. Kriminalv�rden

2213,8

2478,4

F. R�ttshj�lp m.m.

438,9

637,0

G. Oviiga myndigheter

27,6

31,6

H. Diverse

145,4

182,0


F�r�ndr.

6,7 0.5

41.1

166,6

264,6

198,1

4,0

36,6


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


Summa f�r justitiedepar�tementet


5086,0


5804,2


718,2


 


 


 


Justitiedepartementet��������������������������������������������������������������������� Prop. i989/90:ioo

BiL 4 Utdrag UT protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Freivalds

Anm�lan till budgetpropositionen 1990
1���������������� Allm�nt

1.1�������������� M�l f�r verksamheten

Justitiedepartementet bereder lagstiftnings�renden p� m�nga omr�den. F�rst och fr�mst b�r grundlagarna n�mnas. Departementet handl�gger ocks� viktiga delar av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgamas f�rh�llande till staten och andra offentliga organ. Hit h�r bl.a. strafflagstiftningen och reglema om f�rfarandet vid v�ra domstolar. Ett annat betydelsefullt omr�de �r lagregler om enskildas inb�rdes f�rh�llanden, t.ex. inom familjer�tten, k�pr�tten och upphovsr�tten.

Till justitiedepartementets verksamhetsomr�de h�r bl.a. domstolsv�sendet, �klagarna och kriminalv�rden.

Verksamheten p� justitiedepartementets omr�de har central betydelse f�r r�ttss�kerhet och r�ttstrygghet. F�r arbetet p� detta omr�de kommer trygghet och r�ttvisa f�r medborgama, j�mlikhet och solidari�tet samt effektivitet i den offentliga f�rvaltningen s�rskilt i blick�punkten.

Departementets myndigheter och lagstiftning uts�tts fortl�pande f�r en �ppen och genomtr�ngande granskning. Min uppfattning �r att r�ttsv�sendet har klarat sina uppgifter v�l men att det �nd� finns sk�l att p� olika s�tt verka f�r att r�ttssamh�llet ytterligare bef�sts och st�rks.

Det �r angel�get att man tar till vara alla m�jligheter att rationali�sera och effektivisera verksamheten inom r�ttsv�sendet utan att r�ttss�kerheten eller medborgamas anspr�k p� hj�lp fr�n de r�tts�v�rdande myndighetema �sidos�tts.

Det �r av yttersta vikt att vi har domare och �klagare som tillgodo�ser h�gt st�llda krav. Domstolarnas och �klagarmyndighetemas arbetsl�ge �r anstr�ngt, och arbetsvillkoren m�ste f�rb�ttras. Jag har nyligen f�tt regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitt� f�r att se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. �ven f�r �klagarv�sendets del planeras en liknande �versyn.

Brottsbek�mpning �r en central uppgift f�r r�ttsv�sendet men ocks�
f�r andra myndigheter. Till de grundl�ggande m�len h�r tryggheten
f�r liv, h�lsa, integritet och personlig egendom. Av s�rskild betydelse
�r att utveckla insatsema f�r att motverka v�ld och st�dja brottsoffer.
Kampen mot narkotikan och den ekonomiska brottsligheten st�r ocks�
i f�rgrunden.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 5


 


Verksamheten inom kriminalv�rden skall bedrivas med h�g s�kerhet,��� Prop. 1989/90:100 samtidigt som �nstaltstiden b�r anv�ndas f�r att p� b�sta s�tt anpassa��� Bil. 4 den d�mde till samh�llet.

Jag vill i sammanhanget ocks� erinra om att en l�ngsiktigt fram�g�ngsrik kriminalpolitik m�ste bygga p� ett v�l utvecklat brotts�f�rebyggande arbete.

Polisen har en central roll inom r�ttsv�sendet. Viktiga uppgifter utf�rs �ven av bl.a. socialtj�nsten och den psykiatriska v�rden. F�reningslivet och frivilliga sammanslutningar utr�ttar ocks� ett v�rdefullt arbete. Fr�gor som r�r dessa omr�den ber�rs av civil�ministem, socialministern och bitr�dande civilministem i deras respektive anm�lningar till budgetpropositionen.

En huvuduppgift under den n�rmaste framtiden �r att �stadkomma ett n�rmare samarbete i Europa fr�mst mellan EFTA-l�nderna och EG. Justitiedepartementet har d�rvid en viktig roll att spela.

1.2������������� Lagstiftning som medel i reformarbetet

7.2.7������������ Allm�nt

Lagstiftning �r ett viktigt medel i samh�llsbyggandet. Inte minst med h�nsyn till det uttalade �nskem�let att minska regelm�ngden �r det � andra sidan angel�get att man inte �verskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning b�r anv�ndas med urskillning och endast i fall d� den bed�ms som n�dv�ndig eller i varje fall soih det mest verksamma medlet f�r att man skall n� de m�l som har satts upp. N�r det sker, m�ste lagama utformas s� att man s� l�ngt m�jligt kan f�mtse resultatet i till�mpningen och s� att lika fall behandlas lika.

7.2.2����������� Uppf�ljning och utv�rdering av lagstiftning

Inom justitiedepartementet genomf�rs sedan n�gra �r systematiska utv�rderingar av lagstiftning som har varit i kraft n�gon tid. Under �r 1989 har s.k. hearings h�llits med f�retr�dare f�r ber�rda myndigheter och organisationer m.fl. f�r att departementet skall f� del av erfa�renhetema av 1987 �rs familjer�ttsreform (se avsnitt 4.1), trafikskade�lagen (se avsnitt 4.4) och avtalslagen (se avsnitt 4.3).

De nya reglema om h�ktning och anh�llande som tr�dde i kraft den 14 april 1988 har utv�rderats av domstolsverket. Verket har ocks� f�ljt upp sina tidigare unders�kningar betr�ffande reglerna om offentlig f�rsvarare (se avsnitt 2.3).

Till�mpningen av de �r 1982 ut�kade m�jlighetema av att avg�ra brottm�l i den tilltalades utevaro har unders�kts genom justitiedepar�tementets f�rsorg. De �r 1988 genomf�rda �ndringarna r�rande tingsr�ttsf�rfarandet har f�ljts upp vid regionala domarm�ten d�r f�retr�dare f�r justitiedepartementet deltagit (se avsnitt 2.3).


 


Domstolsverket har p� regeringens uppdrag ocks� unders�kt hur de��� Prop. 1989/90:100
nya reglema om val av n�mndem�n falliti ut (se avsnitt 2.1.2)
���������������������� Bil.4

Den nya lagstiftningen om bes�ksf�rbud har f�ljts upp av brotts�f�rebyggande r�det (BR�) enligt s�rskilt regeringsuppdrag. BR� har ocks� f�tt i uppdrag att utv�rdera nya regler om �tg�rder betr�ffande de unga lag�vertr�dama och f�rs�ksverksamhet med samh�llstj�nst.

Departementet bearbetar f�r n�rvarande en enk�tunders�kning om erfarenhetema av den �r 1987 inf�rda m�jligheten att f�rverka fordon som anv�nts vid brott enligt trafikbrottslagen (1951:649). En liknande enk�t har gjorts betr�ffande lagen (1985:206) om viten.

7.2.3������������ InternationeUt samarbete

Stora delar av lagstiftningen p� centrala r�ttsomr�den, t.ex. inom familjer�tten och p� det k�p- och avtalsr�ttsliga omr�det, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi p� flera omr�den har �verensst�mmande lagregler i de nordiska. l�ndema. Denna r�ttslikhet �r enligt min uppfattning av stort v�rde. Det. finns d�rf�r anledning att vidmakth�lla ett n�ra nordiskt samarbete p� lagstiftningsomr�det.

Det nordiska lagstiftningssamarbetet har under senare �r i �kande utstr�ckning inriktats �ven p� behovet av lagstiftning i ett mer l�ngsiktigt perspektiv. Det g�ller bl.a. de sk�dest�ndsr�ttsliga reglernas framtida funktion p� personskadeomr�det (se avsnitt 4.4) och eventuella lagstiftningsbehov p� aktiebolagsr�ttens omr�de (se avsnitt 4.7).

P� samma s�tt som det nordiska lagstiftningssamarbetet har kommit att bli ett naturligt och sj�lvklart inslag i beredningen av lagstift�nings�renden inom justitiedepartementets ansvarsomr�de har Sveriges medverkan i andra former av intemationellt lagstiftningssamarbete f�tt en �kad betydelse. Det g�ller inte bara samarbetet inom Europar�det utan �ven det arbete p� att �stadkomma enhetlig lagstiftning som sker inom olika organisationer inom FT4-systemet, exempelvis lAEA (atomansvarighet), IMO (sj�r�tt), UNCITRAL (handelsr�tt) och WIPO (immaterialr�tt). S�dant samarbete sker vidare i stor omfattning inom andra mellanstatliga organisationer, s�som. Haagkonferensen f�r inter�nationell privatr�tt, OECD (atomansvarighet m.m.) och Unidroit (civilr�tt).

P� senare tid har justitiedepartementets medverkan i arbetet p� den v�steuropeiska integrationen f�tt en allt st�rre omfattning. En viktig fr�ga under det g�ngna �ret har varit arbetet med institutionella och legala fr�gor som ett led i EG-EITA-�verl�ggningama om ett n�rmare samarbete. Inom ramen f�r samarbetet mellan EG och EFTA har vidare fortsatta �verl�ggningar �gt rum bl.a. r�rande produktansvar (se avsnitt 4.4), handelsagentur (se avsnitt 4.3), bolagsr�tt (se avsnitt 4.7) och �msesidigt skydd f�r kretsm�nster i halvledarprodukter, s.k. datachips (se avsnitt 4.8).


 


Ocks� i fr�ga om straffr�tten har det intemationella samarbetet varit Prop. 1989/90:100 intensivt under de senaste �ren. Som exempel p� detta vill jag Bil. 4 s�rskilt peka p� str�vandena att motarbeta terrorism i olika former saml kampen mot narkotika och narkotikabrott (se avsnitt 5.3). Och fr�n processr�ttens omr�de kan n�mnas arbetet p� den konvention om domslolsbeh�righet och om verkst�llighet av domar p� privatr�ttens omr�de (Luganokonventionen) som h�sten 1988 antogs av de 18 EG-och EFTA-staterna.

2���������������� Domstolsv�sendet, �klagaI'�sendet och

processr�tten

2.1��������������� Domstolsv�sendet

2.7.7����������� Allm�nt

Domstolama har under senare �r haft att hantera en v�xande arbetsm�ngd samtidigt som det tidvis har varit sv�rt att rekrytera och beh�lla kvalificerad personal. P� flera omr�den p�g�r lagstiftnings-och utredningsarbete som med stor sannolikhet kommer att f� direkt betydelse f�r arbetet i domstolarna. Mot denna bakgrund p�b�rjades inom ramen f�r justitiedepartementets verksamhetsplanering imder �r 1988 en f�mis�tmingsl�s och framtidsinriktad diskussion om domstolsv�sendet. Som ett led i diskussionen utarbetades pro�memorian (Ds 1989:2) Domstolarna i framtiden - en id�skiss, som i januari 1989 gick ut p� en bred remiss.

En majoritet bland remissinstansema har vitsordat all del finns ell behov av mera l�ngsiktiga och f�mts�ttningsl�sa �verv�ganden av det slag som gjorts i id�skissen. Id�skissens synpunkter om renodling, kvalitet, lekmannamedverkan och lokal f�rankring har f�tt en bred anslutning. P� �tskilliga punkter �r man emellertid oense om hur principema skall oms�ttas i konkreta �tg�rder. Del behov av mer ing�ende �verv�ganden och en f�rdjupad analys som beh�ver g�ras innan mera slutliga st�llningstaganden sker har lett fram lill att jag nyligen f�ll regeringens bemyndigande att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitt� f�r atl se �ver domstolarnas uppgifter, arbelss�tl och organisation (dir. 1989:56).

En viktig uppgift f�r kommitt�n blir att unders�ka vilka uppgifter som b�r handhas av domstolama och vilka som kan f�ras d�rifr�n till olika f�rvaltningsmyndigheter. Utg�ngspunkten b�r vara att dom�stolarna s� l�ngt det �r m�jligt, med beaktande av rationella och ekonomiska sk�l, inte skall handha annal �n r�ttskipningsuppgifter.

En utg�ngspunki f�r utredningsuppdraget �r att de tv� stora domstolsorganisationema, de allm�nna domstolama och de allm�nna f�rvaltningsdomstolama, skall vara kvar. M�lf�rdelningen mellan or�ganisationema skall i princip inte rubbas, men p� ell par punkter skall kommitt�n unders�ka om det inte finns vinster alt h�mta med en


 


�ndrad� m�lf�rdelning.� Kommitt�n skall� se �ver instansordningen� i��� Prop. 1989/90:100

olika h�nseenden f�r att f� ett b�ttre genomslag f�r principen all��� Bil. 4

r�ttskipningen skall ligga i f�rsta instans. Samtidigt b�r m�len inte

pr�vas i fler instanser �n vad som �r sakligt motiverat. I kommitt�ns

uppgift ing�r ocks� att �verv�ga processr�ttsliga fr�gor, framf�rallt f�r

de allm�nna f�rvaltningsdomstolamas del. Jag �terkommer strax till

det.

Med h�nsyn till de f�r�ndringar i verksamheten som kan bli f�ljden av redan planerade f�rslag och de f�rslag som kommitt�n kan komma atl l�gga fram kan del ocks� visa sig vara n�dv�ndigt med f�r�nd�ringar i domsiolsorganisaiionen. Kommitt�n skall d�rf�r �ven l�mna f�rslag om hur framtiden kan m�tas i organisatoriskt h�nseende. Fr�gan om all integrera f�rs�kringsr�ttema med de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna har sedan en tid legal i st�psleven. Jag har kommit fram lill all del nu b�r fattas ett principbeslut om integrering med kammarr�ttema. Jag �terkommer till den fr�gan under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m.

1987 �rs domamtredning (Ju 1987:03) �verl�mnade i december 1988 sitt bet�nkande (SOU 1988:53) Domarbanan - Utbildning och meritv�rdering. Utredningens f�rslag i fr�ga om meritv�rdering har som utg�ngspimkt att alla ordinarie domartj�nster skall tills�ttas efler en skicklighelsbed�mning. Tj�nslef�rslagsn�mnden f�r domstols�v�sendet skall spela samma roll i tills�ttningsf�rfarandet som i dag. Domamlbildningen skall alltj�mt inneh�lla de tre obligatoriska inslagen aspiranltj�nstg�ring, underr�ttstj�nstg�ring och adjiuik-tionslj�nstg�ring, men utbildningen skall koncentreras s� att den motsvarar minimitiderna f�r varje obligatoriskt moment. Uredningens bel�nkande, som har f�ll ell positivt bem�tande vid remissbehand�lingen, ligger till gmnd f�r den proposition om olika domarfr�gor som jag kommer all anm�la senare denna dag. Propositionen, som n�ra ansluter till bet�nkandet, syftar till att trygga domark�rens h�ga standard �ven i framtiden och att bevara domarbanans attraktionskraft f�r skickliga jurister. Den nya ordningen �r t�nkt alt b�rja till�mpas den 1 juli 1990.

En annan fr�ga som nu �r aktuell f�r domstolama g�ller notarie�meriieringen d�r vissa modemiseringar �r n�dv�ndiga. Jag redovisar under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m. mina n�rmare �verv�ganden r�rande en avkortning av notarieliden och vissa �ndringar i fr�ga om notariernas beh�righet atl sj�lvst�ndigt fatta beslut m.m. Till gmnd f�r mina f�rslag ligger en under �r 1989 remissbehandlad departementspromemoria (Ds Ju 1989:17) Notariemeriieringen.

Domstolsv�sendet deltar nu i f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar. H�rigenom har m�jlighetema lill l�ngsiktig planering och smidigare anv�ndning av anslagsmedlen �kat, n�got som �r s�rskilt betydelsefullt med h�nsyn lill den v�xande arbetsb�rdan. Domstolsverket har i projektet "Kortare v�ntetider i lingsr�ltema" (DV Rapport 1989:8) behandlat m�jligheterna all anv�nda nya planeringsmetoder i domstolsverket (se vidare under avsnittet D. Domstolsv�sendet m.m.).


 


2.7.2������������ Utv�rdering av nya regler om val av n�mndem�n������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.4

Det r�der enighet om atl n�mndemannak�ren i st�rsta m�jliga utstr�ckning b�r vara allsidigt sammansatt. Flera unders�kningar som har f�retagits under 1980-talet har emellertid visat brister i della h�nseende. S� har del l.ex. visat sig atl kvinnor varit imderrepresen-lerade, att n�mndem�nnen genomsnittligt sett varit betydligt �ldre �n befolkningen i �vrigt och atl del varit j�mf�relsevis ovanligt att n�mndem�n rekryterats bland industriarbetare.

I syfte alt fr�mja en mer allsidig rekrytering av n�mndem�n beslutade riksdagen v�ren 1988 (prop.l987/88:138, JuU 38, rskr. 360) om vissa lag�ndringar. Valf�rsamlingama �lades i lag att efterstr�va en allsidig sammans�ttning av n�mndemannak�ren med h�nsyn till �lder, k�n och yrke. Mandatperioden f�r n�mndem�n i allm�nhet f�rkortades fr�n sex lill tre �r. Sjullio�rsgr�nsen f�r valbarhet avskaf�fades, bl.a. f�r att markera valf�rsamlingamas ansvar.

Den nya lagstiftningen tr�dde i krafl den 1 januari 1989. Nyval av samtliga n�mndem�n med till�mpning av de nya best�mmelsema �gde mm under h�sten 1988 av de nyvalda valf�rsamlingama.

Inf�r nyvalet f�retogs ocks� en �versyn i fr�ga om antalet n�mndem�n inom domslolamas domkretsar i syfte all anpassa antalet s� att den �rliga tj�nstg�ringsfrekvensen skulle bli 8-10 dagar per n�mndeman.

Regeringen uppdrog i september 1988 �t domstolsverket att redovisa sammans�ttningen av den nyvalda n�mndemannak�ren, antalet n�mndem�n i olika domkretsar och ber�knat antal tj�nstg�ringsdagar per n�mndeman och �r. Domstolsverket har redovisat resultatet av utv�rderingen i rapporten N�mndemaimak�rens sammans�ttning (DV Rapport 1989:2)

Av domstolsverkets rapport framg�r att det totala antalet n�mn�dem�n nu �r 7 590, vilket inneb�r en minskning med 550 j�mf�rt med �r 1988. Av de nyvalda n�mndem�nnen har endast 18 procent inte tidigare haft n�mndemannauppdrag. Del inneb�r att 82 procent av n�mndem�nnen �r omvalda.

N�gon st�rre f�r�ndring betr�ffande �ldersf�rdelningen har inte skett. Fortfarande �r �ldre n�mndem�n �verrepresenterade i f�rh�l�lande lill hela befolkningen. Bland n�mndem�nnen �r 4 procent �ver 70 �r och 40 procent mellan 60 och 70 �r, medan endast 16 procent av den totala befolkningen �terfinns i den gmppen. Endast 7 procent av n�mndem�nnen �r mellan 20 och 40 �r. Motsvarande siffra f�r to�talbefolkningen �r 39 procent. Ser man enbart till de n�mndem�n som inte tidigare haft uppdrag som n�mndeman �r 23 procent mellan 20 och 40 �r. H�lften av de hell nya n�mndem�nnen �r under 50 �r.

Andelen kvinnor �r of�r�ndrat 43 procent. Stora variationer f�rekommer dock mellan olika domslolstyper. I tingsr�llema �r 50 procent av n�mndem�nnen kvinnor men i f�rs�kringsr�llerna �r bara 23 procent kvinnor.

�ven� n�r� det� g�ller� n�mndem�nnens� yrkesbakgrund� �r� f�r�nd-�������������������������������� ,q


 


ringama sm�. Fortfarande �r n�mndem�n med adminstralivi arbete��� Prop. 1989/90:100

�verrepresenterade. Av n�mndem�nnen har 23 procent administrativt��� Bil. 4

arbete medan endast 2 procent av hela befolkningen har s�dant arbete.

Endast 7 procent av n�mndem�nnen har tillverkningsarbete mot 25

procent av befolkningen i �vrigl. Bland n�mndem�nnen �r 55 procent

sysselsatta inom offentlig sektor medan siffran f�r hela befolkningen

�r 37 procent.

Enligt domstolsverkets rapport kan den genomsnittliga tj�nst�g�ringsfrekvensen bland de nyvalda n�mndem�nnen nu uppskattas lill 8-10 dagar per �r och n�mndeman. Variationema mellan olika domstolstyper �r dock mycket stora. En n�mndeman i hovr�tt tj�nstg�r normalt ca 16 dagar per �r medan en n�mndeman i fastighetsdomstol normall har bara tv� tj�nstg�ringsdagar per �r.

F�r egen del vill jag f�rst framh�lla att vi har kompetenta och ansvarsk�nnande n�mndem�n som g�r en god insats i r�ttskipningen. Men jag n�dgas konstatera atl trots att de �tg�rder som vidtagits f�r all n�mndemannak�rens sammans�ttning b�tlre skall �verensst�mma med befolkningens ingen n�mnv�rd f�r�ndring har skett. Del har sagts mig att en f�rklaring till den d�liga genomslagskrafien f�r de nya best�mmelsema kan vara att antalet n�mndemannaplatser minskade samtidigt som de v�ljande organen hade all iaktta de nya reglema om representativitet. Detta f�rklarar dock knappast det f�rh�llandel all n�mndemannak�ren i stort har en �ldersstmktur som s� avsev�rt skiljer sig fr�n den �vriga befolkningens.

N�sta n�mndemannaval �ger mm h�sten 1991. Jag utg�r fr�n att de nominerande och v�ljande organen vid del valet i enlighet med intentionema bakom 1988 �rs lagstiftning forts�tter str�vandena all �stadkomma en allsidigt sammansatt n�mndemannak�r.

2.2�������������� �klagarv�sendet

�klagarv�sendet har en central roll i samh�llets kamp mot brottsligheten. Detta har kommit lill tydligt ullryck i en del lag�stiftnings�renden under de senaste �ren, bl.a. i de nya reglema om anh�llande och h�ktning, om de imga lag�vertr�darna och om bes�ksf�rbud.

�klagarv�sendets organisation har f�r�ndrats under 1980-talel. H�rigenom och genom den f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetra�mar som nu p�g�r hos �klagarmyndighetema har �klagarv�sendet f�ll �kade m�jligheter till l�ngsiktig planering av sin verksamhet. Salsningama p� ADB har intensifierats. P� regeringens uppdrag driver riks�klagaren en f�rs�ksverksamhet med decentraliserat budget- och personalansvar.

Ocks� inom �klagarv�sendet finns sv�righeter alt rekrytera och
beh�lla fr�mst yngre jiu-ister. Riks�klagaren har emellertid under det
g�ngna �ret gjorl stora ansu�ngningar f�r alt f�rb�ttra rekryte�
ringsl�get och har d�rvid bl.a. anlitat utomst�ende konsulthj�lp.
���������������������������������������� 11


 


Efter m�nster av del framtidsinriktade arbete som p�g�r betr�ffande Prop. 1989/90:100 domstolsv�sendet har jag nu inlett en motsvarande verksamhet f�r Bil. 4 �klagarv�sendets del. M�jlighetema att renodla �klagamas arbets�uppgifter kommer att unders�kas, bl.a. f�mts�ttningama f�r att befria �klagama fr�n arbetsuppgifter som kan sk�tas av annan personal eller flyttas n�gon annanstans. Andra vikliga fr�gor r�r ell effektivare f�mnders�kningsf�rfarande, utvidgad anv�ndning av ordningsbot och straff�rel�ggande samt avkriminalisering av vissa f�rseeleser. Arbelet med �versynen skall bedrivas i n�ra samarbete med riks�klagaren och �klagarv�sendet i �vrigl samt med rikspolisstyrelsen.

Fr.o.m. �rsskiftet 1990 ers�tts �klagarinslmklionen (1974:910) av tv� nya f�rordningar, f�rordningen (1989:847) med instmktion f�r riks��klagaren och �klagarf�rordningen (1989:848). Antalet besl�mmelser har minskal betydligt. Beslutander�tt har i m�nga fall delegerats till riks�klagaren och m�jlighet har �ppnats f�r ytterligare decentra�lisering till �klagarmyndigheterna.

2.3�������������� R�tteg�ngsf�rfarandet

2.5.7����������� Allm�nt

Reglema i r�tteg�ngsbalken (RB) om f�rfarandei vid de allm�nna domstolama har under det senaste �rtiondet varit f�rem�l f�r ett omfattande reformarbete. Best�mmelsema om r�tteg�ngen vid tingsr�llema har moderniserats och effektiviserats genom en reform som tr�dde i kraft den 1 januari 1988. Under �r 1989 har reglerna f�r h�gsta domstolens verksamhet reviderats efter f�rslag i prop. 1988/89:78, varigenom h�gsta domstolens roll som prejudikatinslans har st�rkts. Vidare har en hel del �ndringar i f�rfarandereglema f�r hovr�ttema genomf�rts p� grundval av prop. 1988/89:95. Jag avser atl inom kort ta upp fr�gan om en proposition med f�rslag till ytterligare �ndringar i det processuella regelsystemet vilka ber�r huvudsakligen de allm�nna domstolama.

2.3.2����������� Erfarenheterna av� 1988 �rs reform r�rande tingsr�tts-

f�rfarandet

Som jag tidigare n�mnde har effekterna av 1988 �rs �ndringar i
f�rfarandereglema f�r tingsr�tterna under h�sten 1989 f�ljts upp vid
regionala domarm�ten d�r representanter f�r justitiedepartementet
varit n�rvarande. En huvudtanke bakom 1988 �rs reform var all
tingsr�tterna skulle f� ett uttryckligt ansvar f�r att m�len snabbt och
effektivt drivs mot ett avg�rande och all domstolama ocks� skulle f�
b�ttre vapen i h�ndema f�r att f�rverkliga denna m�ls�ttning �ven n�r
n�gon av partema f�rs�ker f�rhala r�tteg�ngen. Ett genomg�ende
intryck vid de diskussioner som nu f�rts har varit att principen om
tingsr�ttens�� ansvar�� f�r�� handl�ggningen�� har�� tr�ngt�� igenom�� hos
������������������������������� 12


 


domarpersonalen, �ven om m�nga domare menade all denna princip��� Prop. 1989/90:100

f�r deras del inte innebar n�gon nyhet. Det har ocks� �verlag sagts alt��� Bil. 4

flera av de nyheter som 1988 �rs reform inneh�ll har medf�rt att det

blivit l�ttare att handl�gga tvistem�len p� ell effektivt s�tt, �ven om

alla de m�jligheter som lagstifmingen ger �nnu inte slagit igenom

�verallt. N�gra �nskem�l om ytterligare �ndringar i f�rfarandereglema

har knappast alls framf�rts.

F�r egen del kan jag med anledning av del som nu sagts konstatera att f�rfarandereglerna f�r tingsr�llema fr�n domarsynpunkt nu kan anses vara i de flesta h�nseenden v�l avv�gda och anpassade till modema krav. Inte heller fr�n andra som ber�rs av domstolamas verksamhet - fr�mst advokater och �klagare - har n�gra prop�er om mer ingripande �ndringar framf�rts. Jag drar av delta slutsatsen all reglerna f�r handl�ggning av tvistem�l och brottm�l i tingsr�tt nu f�r anses ha i stort funnit sin form f�r �versk�dlig tid fram�ver.

2.3.3�������������� Delgivning

Etl viktigt undantag fr�n det jag nu sagt g�ller delgivningsverksam-heien. Som jag n�mnde i min anm�lan lill 1989 �rs budgetproposition fungerar delgivningssystemel av flera sk�l mindre bra (jfr 1988/89:JuU9). P� regeringens uppdrag har rikspolisstyrelsen nu genomf�rt en �versyn av sl�mningsmannaverksamhelen. Uppdraget har nyligen redovisats i en rapport, som inneh�ller flera intressanta uppslag till f�rb�ttringar. Rapporten �verv�gs nu inom civildepar�tementet. Vidare har under �r 1989 inom justitiedepartementet utarbetats promemorian (Ds 1989:75) N�gra delgivningsfr�gor, som inneh�ller f�rslag till f�rb�ttringar av de regler som styr delgiv�ningsf�rfarandet. Promemorian g�r i dagama ut p� remiss.

2.3.4�������������� R�tteg�ngar och offentlighet

Ett annat problemomr�de som under det senaste �ret kommit i
blickpunkten i fr�ga om f�rfarandet vid de allm�nna domstolama
g�ller m�jligheterna till massmediabevakning av uppm�rksanunade
r�tteg�ngar. I den nyligen slutf�rda r�tteg�ngen r�rande mordet p�
statsminister Olof Palme kom s�lunda fr�gan upp om till�tligheten av
direkts�ndning fr�n r�tteg�ngen i radio. �ven fr�gor om m�jlighetema
till bandinspelning vid r�tteg�ngen och om utl�mnande av domstolens
egna bandinspelningar har aktualiserats, inte minst med h�nsyn lill
m�jlighetema att �terge inneh�llet i inspelningama i massmedia. Man
kommer h�r in p� sv�ra avv�gningar mellan � ena sidan den viktiga
principen om offentlighet vid domstol och allm�nhetens intresse av
informaiion om och insyn i domslolamas verksamhet och � andra
sidan intresset av att f� en fullgod utredning i m�len och intresset av
att tillf�rs�kra dem som upptr�der i r�tteg�ngarna ett rimligt m�tt av
integritet. Enligt min mening kr�ver dessa fr�gor en mera samlad
���������������������������������������� 13


 


genomlysning, och p� mitt initiativ p�g�r nu inom jusliliedepartemen-��� Prop. 1989/90:100 tet ett arbete med denna inriktning. Avsikten �r all resultatet skall��� Bil. 4 kunna redovisas inom kort.

2.3.5��������������� Domslolskommitl�n

Jag vill n�r det g�ller f�rfarandereglema ocks� erinra om den kommitt� f�r att se �ver domstolarnas uppgifter, arbetss�tt och organisation som jag nyss n�mnde (dir. 1989:56). En viktig uppgift f�r den kommitt�n blir alt g�ra en �versyn av f�rvaltningsprocess�lagen (1971:291) som styr f�rfarandet vid de allm�nna f�rvaltnings�domstolama och f�rs�kringsdomstolama. Vidare skall kommitt�n se �ver de f�rfaranderegler f�r de allm�nna domstolarna som inte direkt ang�r tvistem�l och brottm�l. Det g�ller f�r tingsr�llemas del lagen (1946:807) om handl�ggning av domstols�renden och f�r hovr�ltemas och h�gsta domstolens del reglema i RB om besv�r. Ocks� fr�gor om hur �verr�ltemas resurser b�ttre skall kunna koncentreras lill de mera sv�rbed�mda m�len skall �verv�gas av kommitt�n.

2.3.6��������������� Den summariska processen

Fr�gan om hur f�rfarandet vid betalningsf�rel�ggande, lags�kning och handr�ckning - det som brukar kallas den summariska processen - b�r vara utformat har behandlats i en inom jusiitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds 1988:71). Promemorief�rslagei inneb�r dels att reglerna f�renklas och modemiseras, dels att handl�ggningen flyttas fr�n tingsr�tterna lill kronofogdemyndighetema. Jag avser all inom kort anm�la fr�gan om en lagr�dsremiss i huvudsaklig �verensst�m�melse med promemorief�rslagei.

2.3.7��������������� De reella tv�ngsmedlen

P� Iv�ngsmedelsomr�dei b�r f�rst och fr�mst n�mnas att nya regler om de s.k. reella tv�ngsmedlen, fr�mst beslag, husrannsakan och hemlig teleavlyssning, tr�tt i kraft den 1 september 1989 (prop. 1988/89:124, JuU 25, rskr. 313, SFS 1989:650-654). I enlighet med vad jag antydde i del lagstiftnings�rendet har jag under h�sten tillkallat en s�rskild utredare f�r att se �ver dala- och teleteknikens konsekvenser f�r regelsystemet p� bl.a. tv�ngsmedelsomr�det.

2.3.8����������� Utv�rdering av de nya h�ktningsreglerna

De fr�n i april� 1988 g�llande reglema i fr�ga om anh�llande och
h�kming har under �r 1989 utv�rderats genom bl.a. domstolsverkets
f�rsorg.�� Jag�� skall�� h�r�� i�� korthet� n�mna� n�got�� om�� resultatet�� av
utv�rderingen.
De nya reglema ber�rde s�v�l f�mts�tmingama f�r all f� tillgripa
���������������������������������������� 14


 


anh�llande och h�ktning som lidsfristema f�r domstolspr�vning av��� Prop. 1989/90:100 s�dana frihetsber�vanden. En m�jlighet att h�kta vid en l�gre grad av��� Bil. 4 misstanke om brott, s.k. ulredningsh�klning, inf�rdes.

Av utv�rderingen framg�r att kravet p� snabb domstolspr�vning v�l har uppfyllts genom reformen. Unders�kningsresultatet visar att omkring h�Lften av friheisber�vandena har pr�vats av domstol inom tv� dygn och drygt 90 procent inom tre dygn. Endast i ett f�tal fall har h�ktningsf�rhandlingen h�llits p� fj�rde dygnet efler frihetsber��vandet. �ven andra handl�ggningstider har minskal, l.ex. tiden fr�n anh�llande lill tingsr�ttens dom.

Utredningsh�ktning har f�rekommit i endast tv� procent av fallen. N�r det g�ller de s�rskilda h�ktningsf�mts�ltningarna ger utv�rde�ringen inte vid handen atl h�ktning p� grund av risk f�r fortsatt brottslig verksamhet (recidivfara) skulle f�rekoituna i st�rre utstr�ckning efter reformen �n f�re. D�remot har recidivfara i kombination med annan h�ktningsgmnd �beropats i fler fall �n tidigare.

Kvaliteten p� del skriftliga utredningsmaterialet inf�r h�ktningsf�r�handlingen har enligt en majoritet av de domare och �klagare som tillfr�gats sjunkit. Della lorde dock i allt v�sentligt ha kompenserats genom muntliga redovisningar vid h�kiningsf�rhandlingama.

Antalet h�ktningsframst�llningar har under reformens f�rsta �r �kat med 21 procent och antalet beslut i h�ktningsfr�gor med 29 procent. Samtidigt har under samma period antalet anh�llna minskat med sex procent. Andelen anh�llna som beg�rs h�ktade har �kat fr�n 36 till 46 procent. �ven andelen bifallna h�ktningsframst�llningar har �kat, fr�n 87 procent �r 1987 till 92 procent �r 1989. Det totala antalet h�ktade har allts� �kat kraftigt. De kortare lidsfristema �r den troligaste orsaken lill detta.

�ven antalet h�ktade i �ldem 15-17 �r har �kat, fr�n 52 �r 1987 lill 91 �r 1988. �kningen l�r forts�tta under �r 1989. Trots denna �kning har de ungas andel av det totala antalet h�ktade inte �kat, utan de utg�r fortfarande endast en liten del av samtliga h�ktade. F�r �r 1989 har deras andel angetts till tre procent, vilket skall j�mf�ras med tv� procent �r 1987 och fyra procent �r 1982. Den troligaste f�rklaringen till �kningen av antalet h�ktade unga lag�vertr�dare �r, enligt rapporten, alt de unga inte hinner placeras p� s.k. LVU-hem under anh�llningstiden, n�got som var vanligt f�re h�ktningsreformen. Den tid de unga beh�ver tillbringa i h�kte torde dock vara begr�nsad, eftersom man i allm�nhet ganska snart efler h�ktningsf�rhandlingen l�r kunna ordna placering i LVU-hem.

15

Sammanfattningsvis vill jag f�r egen del dra den slutsatsen av utv�rderingen atl r�ttss�kerheten i den meningen har f�rb�ttrats att en domstol pr�var fr�gan om frihetsber�vandet tidigare �n f�rr men att reformen i �vrigt inte inneburit n�gra st�rre f�r�ndringar i sak. Den s�rskilda beredskapsorganisationen inom de ber�rda myndighetema tycks ha fungerat v�l. Det finns dock anledning alt �ven i forts�tt�ningen uppm�rksamt f�lja utvecklingen p� det h�r omr�det, inte minst n�r det g�ller h�ktning av unga lag�vertr�dare.


 


2.3.9������������ Uppf�ljning�� av�� regler�� om�� huvudf�rhandling�� i�� den��� Prop. 1989/90:100

tilltalades fr�nvaro���������������������������������������������������������� Bil. 4

I enlighet med vad jag f�mtskickade i min anm�lan till 1989 �rs budgetproposition skall jag h�r ocks� n�mna n�got om till�mpningen av en lag�ndring �r 1982 ang�ende m�jlighetema f�r tingsr�llema alt handl�gga brottm�l trots all den tilltalade inte infunnit sig vid f�rhandlingen (prop. 1981/82:105, JuU 45, rskr. 273, SFS 1982:283).

Den f�re �r 1982 g�llande ordningen innebar i huvudsak atl det var m�jligt alt genomf�ra en huvudf�rhandling, trots att den tilltalade underl�tit atl infinna sig, endast under f�mts�ttning alt del inte var aktuellt med n�gon annan p�f�ljd �n b�ter. Genom 1982 �rs lag�ndringar har �ppnats m�jlighet all d�ma �ven lill villkorlig dom eller skyddstillsyn. Under f�mls�iming att den tilltalade tidigare uteblivit fr�n ell r�lteg�ngslillf�lle kan han �ven d�mas lill f�ngelse i h�gst tre m�nader. M�jligheter finns ocks� all meddela f�rordnande enligt 34 kap. 1 � f�rsta stycket 1 brottsbalken, dvs. all tidigare �d�md p�f�ljd skall avse �ven ytterligare brott.

Genom justitiedepartementets f�rsorg har under �r 1989 genomf�rts en unders�kning av hur reglerna har till�mpats. Unders�kningen har skett genom en rundfr�ga till de sex hovr�ttema och 18 tingsr�tter. Av svaren framg�r alt del fortfarande till alldeles �verv�gande delen �r b�iesm�l som avg�rs i den tilltalades fr�nvaro. 1982 �rs regler har dock medf�rt att �ven en del m�l d�r p�f�ljden blivit villkorlig dom avgjorts trots all den tilltalade inte kommit till huvudf�rhandlingen. Det �r d� framf�r allt fr�ga om erk�nda f�rm�genhetsbrott. D�remoi �r det s�llsynt atl en tilltalad som underl�ter all infinna sig d�ms till skyddstillsyn. Sk�let till del torde vara att den tilltalades uppgifter om sina personliga f�rh�llanden i dessa fall ofta �r av s�dan betydelse f�r p�f�ljdsvalet att hans personliga n�rvaro som regel anses p�kallad. Det �r ocks� s�llsynt att f�ngelse �d�ms i den tilltalades fr�nvaro. N�r det sker �r del f�retr�desvis i erk�nda rallfyllerim�l av okomplicerad beskaffenhet.

�ven �verklagande- och �ndringsfrekvensen har unders�kts. Det finns inget som tyder p� alt domar som meddelats efler huvudf�rhand�ling i den tilltalades fr�nvaro �verklagas i st�rre utstr�ckning �n andra domar, inte heller atl �ndringsfrekvensen i hovr�tterna �r h�gre i s�dana m�l.

En mer utf�rlig redog�relse f�r utv�rderingen finns i en promemoria som har uppr�ttats inom justitiedepartementet.

Resultatet av utv�rderingen visar enligt min mening att 1982 �rs regler fungerar bra. Domstolama till�mpar, som f�mtsatt, reglema med f�rsiktighet, och allt lyder p� all problemen med inst�llda f�rhandlingar skulle ha varit betydligt allvarligare, om lag�ndringen inte hade genomf�rts. Del finns allts� inget sk�l att nu �verv�ga n�gon �ndring i reglema.

16


 


2.3 JO���������� Offentliga f�rsvarare������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4 �r 1984 inf�rdes nya regler f�r f�rordnande av offentlig f�rsvarare. Domstolsverket har d�refter vid flera tillf�llen utv�rderat den nya lagslifmingen. Redog�relser f�r utv�rderingarna �r 1986 och �r 1988 har l�mnats i 1987 �rs budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 4 s. 69 f) och i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 77 f). En uppf�ljning av till�mpningen under senare tid som nyligen gjorts av domstolsverket visar inga nya tendenser utan bekr�ftar i stort sett vad som redan tidigare har kommit fram. Det saknas d�rf�r enligt min bed�mning anledning att vidta n�gra �tg�rder p� omr�det.

2.4�������������� Konkursr�tt och uts�kningsr�tt

Inom insolvensr�lien �r del f�r n�rvarande fr�gan om en m�jlighet lill skuldsanering f�r fysiska personer som fr�mst �r i blickpunkten. Den fr�gan �verv�gs av insolvensutredningen (Ju 1988:02) som ber�knas l�gga fram ell delbet�nkande med f�rslag till lagstiftning ang�ende skuldsanering imder f�rsta halv�ret 1990. Utredningen kommer d�refter att rikta uppm�rksamheten mot fr�gan om alternativ till konkursf�rfarandet f�r att rekonstruera f�retag som �r livskraftiga men som r�kat i betalningssv�righeter.

Uts�kningsbalken utv�rderas f�r n�rvarande genom riksskatteverkets f�rsorg. Utv�rderingen skall enligt planema vara f�rdig under �r 1990.

3���������������� OffenUig r�tt

3.1������������� Grundlagsfr�gor m m

Regeringen besl�t i slutet av �r 1986 en lagr�dsremiss som byggde p� yttrandefrihetsutredningens bet�nkande (SOU 1983:70) V�ma yttran�defriheten. F�rslaget i remissen innebar att i princip samma slags grundlagsskydd som best�mmelsema i tryckfrihetsf�rordningen ger tryckta skrifter skulle inf�ras ocks� f�r yttranden som framf�rs i radio- och TV-program, filmer, videogram och ljudupptagningar. Best�mmelserna skulle las in i tryckfrihetsf�rordningen som en ny andra avdelning.

Eftersom del visade sig au det inte skulle g� att uppn� tillr�cklig politisk enighet om den lagtekniska l�sning f�r ell grundlagsskydd f�r andra medier �n det tryckta ordet som valts i lagr�dsremissen begr�nsades den proposition som p� v�ren 1987 lades fram i �rendet till endast vissa f�rslag till �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen avseende tryckta skrifter.

I samband med den f�rsta behandlingen av f�rslaget i propositionen uttalade riksdagen att beredningen av fr�gan om en grundlagsreglering betr�ffande andra medier �n det tryckta ordet borde forts�tta och ske

2��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


under parlamentarisk medverkan av representanter f�r de politiska��� Prop. 1989/90:100
partierna i riksdagen (KU 1987/88:36, rskr. 290).
���������������������������������������� Bil. 4

Beredningsarbetet, som inleddes �r 1988, fortg�r med inriktning mot en l�sning i enlighet med principema i yllrandefrihetsutredningens f�rslag, dvs. en s�rskild grundlag f�r de nu aktuella mediema. Del �r min f�rhoppning att en bred uppslutning skall kunna n�s i fr�gan och alt en proposition skall kunna �verl�mnas till riksdagen f�r etl f�rsta grundlagsbeslul under innevarande valperiod.

P� gmndval av riksdagens beg�ran i samma grundlagstiftnings�rende tillkallade jag efler regeringens bemyndigande p� h�sten 1988 ocks� en kommitt� (dir. 1988:57) med uppdrag att utreda fr�gan om med�delarfriheten i f�rh�llandet mellan enskilda. Genom till�ggsdirektiv (dir. 1989:03) har kommitt�n f�tt i uppdrag all ocks� �verv�ga justeringar av vissa f�reskrifter i tryckfrihetsf�rordningen bl.a. om tysmadsplikien f�r dem som �r verksamma inom bl.a. tidningsf�retag och nyhetsbyr�er i fr�ga om vem som har l�mnat uppgiften f�r publicering. Arbetet i kommitt�n skall bedrivas skyndsamt och med inriktning p� att en proposition skall kunna f�rel�ggas riksdagen i s�dan lid att ell f�rsta beslut i ocks� den fr�gan skall kunna tas f�re n�sta ordinarie val.

Fr�gor som r�r samemas s�rskilda behov som urbefolkning har behandlats i samer�tlsutredningens huvudbet�nkande (SOU 1989:41) Samer�tl och sameting, som �verl�mnades under f�rsommaren 1989. Utredningen har i bet�nkandet f�reslagit bl.a. att del i regeringsformen skall markeras att samema i egenskap av urbefolkning intar en s�rskild st�llning bland de etniska minorilelema. Jag �terkommer lill f�rslaget under avsnitt 3.4.

Data- och offentlighetskommitt�n har i sitt slutbet�nkande (SOU 1988:64) Integritetsskyddel i informationssamh�llet 5, Offent�lighetsprincipens till�mpning p� upptagningar f�r automatisk databehandling f�reslagit vissa �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen. Jag �terkommer lill f�rslagen under avsnitt 3.2.

3.2������������� Offentlighet och sekretess

N�ra samband med yttrandefriheten har principen om allm�nna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begr�nsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag (1980:100) antogs av riksdagen �r 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess f�r allm�nna handlingar och tystnadsplikt f�r offentliga funktion�rer. Lagens till�mpning f�ljs med stor uppm�rksamhet fr�n justitiedepar�tementets sida. F�rslag lill �ndringar i sekretesslagen l�ggs fram fortl�pande i m�n av behov.

Flera �ndringar har tr�tt i krafl under �r 1989. Bl.a. har
sekretessregleringen kompletterats med en best�mmelse som ger vissa
tillsynsmyndigheter m�jligheter att l�mna ut i och f�r sig sek�
retesskyddade uppgifter om etl f�relags aff�rs- eller driftf�rh�llanden
som de f�tt reda p� i� sin tillsynsverksamhet, om uppgifterna har
���������������������������������������� 18


 


s�dant allm�nintresse att de b�r l�mnas ut, t.ex. f�r att informera��� Prop. 1989/90:100

allm�nheten�� om�� d�lig�� livsmedelshygien�� eller�� milj�farliga�� utsl�pp��� Bil. 4

(prop. 1988/89:131, KU 34, rskr. 286).�� Vidare har sekretess inf�rts

bl.a,�� f�r�� uppgifter�� om�� enskildas�� personliga�� f�rh�llanden�� inom

arbetsmarknadsutbildningen� m.m.�� (prop.�� 1988/89:67,� KU� 25,� rskr.

208).

Riksdagen har nyligen fattat beslut om �ndringar i bl.a. sekretesslagen (prop. 1989/90:6, AU 8, rskr. 71) vilka fr.o.m. �r 1990 skall �ka m�jlighetema f�r skyddsombud m.fl. att l�mna sekretess�belagd arbetsmilj�information vidare till de centrala fackliga organisa�tionerna.

Inom justitiedepartementet g�rs med anledning av ett riksdagsbeslut (1988/89:KU14, rskr. 51) en �versyn av m�jligheterna att l�mna sekretessbelagda uppgifter mellan myndighetema inom h�lso- och sjukv�rden samt socialtj�nsten. En departementspromemoria ber�knas bli klar inom kort.

Offentlighetsprincipens till�mpning p� ADB-upptagningar har under senare �r gett upphov till en del s�v�l teoretiska som praktiska problem. Dessa fr�gor har utretts av data- och offentlighetskommitt�n som i januari 1989 avgav sitt slutbet�nkande (SOU 1988:64) Integritetsskyddet i informationssamh�llet 5. Offentlighetsprincipens till�mpning p� upptagningar f�r automatisk databehandling. Kommitt�n har tidigare l�mnat fyra delbet�nkanden under den gemensamma huvudtiteln Integritetsskyddel i informationssamh�llet (SOU 1986:24 och 46, Ds Ju 1987:8 saml SOU 1987:31).

En central fr�ga f�r kommitt�n har varit att unders�ka om det beh�vdes n�gra �ndringar av tryckfrihetsf�rordningens grundbegrepp n�r det g�ller upptagningar f�r ADB. Kommitt�n har funnit att s� inte �r fallet. I slulbel�nkandei f�resl�s enbart n�gra mindre �ndringar i tryckfrihetsf�rordningen och sekretesslagen.

Bet�nkandet har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande i justitiedepartementet. En proposition p� gmndval av data- och offentlighetskommitt�ns olika bel�nkanden ber�knas konmia att �verl�mnas lill riksdagen under v�ren 1990. Jag �terkommer till del under avsnitt 3.3.

Kommitt�ns f�rslag i det tredje delbet�nkandet (Ds Ju 1987:8) att gallringen av allm�nna handlingar skall f�rankras i tryckfrihets�f�rordningen avses dock inte bli behandlad i propositionen. I st�llet behandlas denna fr�ga i anslutning till ett f�rslag om en ny arkivlag som bereds inom utbildningsdepartementet p� grundval av arkivutred�ningens bet�nkande (SOU 1988:11) �ppenhet och minne.

3.3������������� Datafr�gor m.m.

Av data- och offentlighetskommitt�ns f�rslag i dess f�rsta del�
bet�nkande (SOU 1986:24) �terst�r f�r regeringens st�llningstagande
fr�gan om tillg�ngligheten av palientuppgifter i olika ADB-register
inom h�lso- och sjukv�rden.
��������������������������������������������������������������������������������������� 19


 


Kommitt�n� lade i� sitt andra delbet�nkande� (SOU� 1986:46) fram��� Prop. 1989/90:100 f�rslag�� som�� avser� myndigheters�� f�rs�ljning�� av�� uppgifter� ur� per-��� Bil. 4 sonregister. Syftet med f�rslaget �r att minska riskema f�r otillb�rligt intr�ng i enskildas personliga integritet. Det har n�ra samband med reglerna f�r de s.k. massullagen som jag redan n�mnt.

I sitt fj�rde delbet�nkande (SOU 1987:31) lade kommitt�n fram f�rslag lill �tg�rder f�r all �stadkomma en reglering och begr�nsning av anv�ndningen av personnummer i databaserade personregister.

Samtliga bel�nkanden har remissbehandlats. Som jag redan tidigare n�mnt (avsnitt 3.2) ber�knas en proposition p� grundval av f�rslag fr�n data- och offentlighetskommitt�n bli �verl�mnad till riksdagen under v�ren 1990.

Under sommaren 1989 tillkallade jag efter bemyndigande av regeringen en s�rskild utredare (dir. 1989:26) f�r all g�ra en �versyn av datalagen (1973:289) fr�n s�v�l saklig som lagleknisk synpunkt. Meningen �r att utredaren i ett inledande arbete skall identifiera vilka behov som finns och ange hiu" dessa kan t�nkas bli tillgodosedda. Detta skall resultera i ell underlag f�r n�rmare riktlinjer fr�n regeringens sida f�r ell fortsatt arbete under parlamentarisk med�verkan. Avsikten �r atl en f�rsta del av utredningen skall vara klar vid halv�rsskiftet �r 1990 s� att den kan ligga till gmnd f�r de myn�dighetsspecifika direktiv som skall beslutas inf�r den f�rdjupade anslagsframst�llning som datainspektionen skall avge �r 1992.

Efler regeringens bemyndigande har jag vidare under h�sten tillkallat en s�rskild utredare med uppgift all g�ra en �versyn av data-och teleteknikens konsekvenser f�r straff- och processr�tten (dir. 1989:54). Utredaren skall ocks� se �ver datateknikens konsekvenser f�r skattemyndigheternas kontrollverksamhet. Syftet med �versynen �r att anpassa lagstifmingen till den nya tekniken. Utg�ngspunkten skall emellertid vara att lagstiftningen om m�jligt inte skall knyta an till n�gon viss teknik utan ges en s�dan utformning att den kan till�mpas ocks� vid fortsatta f�r�ndringar av data- och teletekniken.

Jag vill i detta sammanhang ocks� n�mna att en arbetsgmpp inom arbetsmarknadsdepartementet, som behandlat vissa fr�gor om data och integritet i arbetslivet, under v�ren 1989 har avl�mnat en depar�tementspromemoria (Ds 1989:24) Datatekniken och den personliga integriteten i arbetet - en kartl�ggning. Promemorian har remissbe�handlats och �verv�gs nu inom arbetsmarknadsdepartementet.

Integritetsfr�gor med viss anknytning till datalagen har behandlats av utredningen om TV-�vervakning m.m. i bet�nkandet (SOU 1987:74) Oplisk-elektronisk �vervakning. Bel�nkandet har remiss�behandlats och jag r�knar med alt en proposition med f�rslag till ny lagstiftning kommer att kunna �verl�mnas lill riksdagen imder v�ren 1990.

P� det civilr�tlsliga omr�det aktualiserar datorema flera olika sp�rs�
m�l. Som exempel kan jag n�mna de upphovsr�llsliga fr�goma om
skydd f�r material som distribueras i dalakommunikaiionssystem och
om skydd f�r datorprogram och kretsm�nster i halvledarprodukter,
������������������������������������ 20


 


s.k.� datachips� (se� avsnitt 4.8).� Ett� annat problem� g�ller ansvars-��� Prop. 1989/90:100 f�rh�llanden� i�� samband� med�� s�dana� dalatj�nster� som� avser� l.ex.��� Bil. 4 elektronisk���� betalningsf�rmedling.���� Denna���� fr�ga���� har���� s�rskilt uppm�rksammats av FN:s kommission f�r handelsr�tt (UNCITRAL).

3.4�������������� F�rvaltningsr�tt

Str�vandena att minska och f�renkla den statliga regdgivningen forts�tter inom regeringskansliet. En samlad redog�relse f�r regelf�renklingen l�mnas under Gemensamma fr�gor, bilaga 2 lill budgetpropositionen.

Den 1 juni 1988 tr�dde lagen (1988:205) om r�ttspr�vning av vissa f�rvaltningsbeslul i kraft (prop. 1987/88:69, KU 38, rskr. 189). Genom lagen har regeringsr�tten f�tt r�ll att i vissa fall undanr�ja ett beslut i ett f�rvaltnings�rende som r�r till�mpningen av civilr�ttsliga normer eller ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden. En f�mts�ttning �r att den r�ttstill�mpning som ligger till grund f�r beslutet strider mol g�llande r�ttsregler.

I v�ntan p� erfarenheter fr�n till�mpningen har lagen gjorts tidsbegr�nsad. Den skall till�mpas p� beslut som meddelas under tiden den 1 juni 1988 ~ den 31 december 1991. Justitiedepartementet har huvudansvaret f�r atl se hur reformen faller ut i praktiken och f�ljer lagens till�mpning i regeringsr�tten.

Lagen f�ljs ocks� upp genom att inslansordningen i de �ren�degrupper den omfattar ses �ver. Varje departement har h�r ansvaret f�r �versynen av sina f�rfattningar. Detta arbete samordnas av statsr�dsberedningen.

Som jag redan n�mnt (avsnitt 3.1) har samer�ltsulredningen �verl�mnat sitt huvudbet�nkande Samer�tl och sameting. I bet�n�kandet f�resl�s bl.a. en s�rskild samelag, som bl.a. inneb�r att del skall inr�ttas ett folkvalt samiskt organ, ett sameting. Utredningen har tidigare l�mnat ett delbet�nkande (SOU 1986:36) Samemas folk�r�ttsliga st�llning. Dessa tv� bel�nkanden har remissbehandlats och fr�goma bereds nu inom regeringskansliet.

En utv�rdering i form av en enk�t har gjorts betr�ffande lagen (1985:206) om viten med anledning av vad justitieutskottet anf�rt om en kartl�ggning av behovet av en effektivare anv�ndning av vitesinstituiei (JuU 1986/87:4). I enk�ten, som s�ndes ul till ett stort antal domstolar, myndigheter och organisationer, beg�rdes synpunkter p� viteslagstifmingens till�mpning i praktiken och behovet av �ndringar i olika avseenden. Av enk�tsvaren framgick att i stort sett samtliga ans�g all lagslifmingen har fungerat v�l och tillgodosett syftet att g�ra vitesinstituiei mera effektivt och mindre resurs�kr�vande. Min bed�mning �r d�rf�r all det inte finns anledning all nu ta n�gra initiativ lill �ndringar av lagslifmingen.

Med utg�ngspunki i bet�nkandet (SOU 1985:24) Ordningslag och
remissyttrandena �ver della p�g�r arbete inom departementet p� all
modemisera bl.a. del regelsystem som f�r n�rvarande finns i lagstift-
��������������������������������� -.

ningen om� allm�nna sammankomster och allm�nna ordningsstadgan.


 


3.5�������������� Tj�nstefel och ers�ttning fr�n det allm�nna�������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4 Under �r 1989 har riksdagen antagit en proposition om en utvidgning av det straffr�ttsliga ansvaret f�r offentligt anst�llda (prop. 1988/89:113). De nya reglema, som tr�dde i kraft den 1 oktober 1989, inneb�r bl.a. f�ljande. Straff kan utd�mas inte endast f�r g�mingar som innefattar felaktig myndighetsut�vning utan ocks� f�r vissa andra oriktiga handlingar som har n�ra anknyming till myndighetsut�vning. F�r straffansvar kr�vs inte l�ngre all en g�ming har medf�rt f�rf�ng eller otillb�rlig f�rm�n. Ansvarel omfattar dock inte g�mingar som anses ringa. F�r att oaktsamhet skall vara straffbar �r det numera inte n�dv�ndigt att den �r grov. Den tidigare brottsbeleckningen tj�nstefel har �terinf�rts.

Under h�sten 1989 har riksdagen beslutat om vissa �ndringar i reglerna om statens och kommunemas skyldighet att ers�tta skador som orsakas av fel eller f�rsummelse vid myndighetsut�vning. �ndringarna, som tr�der i krafl den 1 januari 1990, inneb�r bl.a. att vissa begr�nsningar i ansvaret las bort. Det finns emellertid anledning atl g�ra en bredare �versyn av de ifr�gavarande reglema. Regeringen besl�t d�rf�r i november 1989 att tills�tta en parlamentarisk kommitt� med uppdrag att g�ra en s�dan �versyn.

4���������������� Civilr�tt

4.1�������������� Familjer�tt

Det omfattande reformarbete som sedan l�nge har p�g�tt p� famil�jer�ttens omr�de b�rjar nu n�rma sig sitt slut s�vitt g�ller den intema lagstifmingen.

I fr�ga om �kienskapsr�tten har reformarbetet resulterat i en ny �ktenskapsbalk, viktiga �ndringar i �rvdabalken betr�ffande makars och br�starvingars arvsr�tt och en lag om sambors gemensamma hem. Den nya lagslifmingen u-�dde i krafl den 1 januari 1988. Under h�sten 1989 har del vidare p� gmndval av en utv�rdering gjorts vissa mindre �ndringar i �ktenskapsbalken betr�ffande vederlag vid bodelning och pensionsf�rs�kringars behandling vid bodelning. Vidare har under �r 1989 - i syfte alt f�renkla lagstiftningen - institutet bevakning av testamente avskaffats.

Den 1 juli 1989 tr�dde nya regler i kraft om skyldighet f�r d�dsbon all avveckla innehav av jordbruksfastigheter.

P� f�rmynderskapsr�tiens omr�de tr�dde en betydelsefull reform i
kraft den 1 januari 1989. Institutet omyndigf�rklaring avskaffades d�
och ersattes av en utbyggd form av godmanskap som kallas f�rvaltar-
skap. Del fortsalla reformarbetet p� detta omr�de avser reglema om
f�rvaltning av omyndigas egendom. Etl av f�rmynderskapsutredningen
avl�mnat�� bet�nkande�� (SOU�� 1988:40)�� i�� denna�� fr�ga�� har�� remiss-
������������������������������� 22


 


behandlats��� och��� saken��� �verv�gs�� f�r�� n�rvarande��� inom�� justitie-��� Prop. 1989/90:100
departementet.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Reglerna om f�r�ldrar och bam, som reviderades �r 1983, utv�rderas nu. En departementspromemoria (Ds Ju 1989:52) om v�rdnad och umg�nge med f�rslag till �tg�rder f�r att f�rebygga och lindra konflikter mellan f�r�ldrar i fr�gor r�rande barnet har lagts fram och remissbehandlas f�r n�rvarande.

Ocks� reglema om adoption har setts �ver. Det arbetet har utf�rts av�� f�rmynderskapsutredningen�� som�� i�� dagarna�� l�gger�� fram�� etl bel�nkande i saken.

Reformarbetet p� familjer�ttens omr�de koncentreras nu i �vrigl p� den� internationellt privatr�ltsliga regleringen.

S�lunda har en lag om erk�nnande och verkst�llighet av utl�ndska v�rdnadsavg�randen m.m. och om �verl�mnande av barn tr�tt i krafl fullt ut den 1 juli 1989.

I justitiedepartementet �verv�gs vidare ett utredningsf�rslag om nya internationellt privatr�ttsliga regler om �ktenskap, underh�llsbidrag och arv (SOU 1987:18) tillsammans med ett annat utredningsf�rslag om nya intemationellt privatr�ttsliga regler p� f�rmynderskapsr�tiens omr�de (SOU 1987:73). Som ett f�rsta steg i det reformarbete som �r aktuellt p� detta omr�de kommer en proposition om intemationellt privatr�ltsliga regler r�rande makars f�rm�genhetsf�rh�llanden m.m. all f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. I anslutning h�rtill kan n�mnas att det har inletts ett nordiskt samarbete r�rande en �versyn av den intemordiska regleringen av �ktenskap, v�rdnad, adoption och f�rmynderskap.

4.2�������������� Konsumentr�tt

Flera vikliga omr�den av betydelse f�r konsumentema regleras genom s�rskild lagstifming. Som exempel kan n�mnas marknadsf�ringslagen, lagen om avtalsvillkor i konsumentf�rh�llanden, konsumentk�plagen, konsumenlkredillagen, konsumentf�rs�kringslagen, hemf�rs�ljnings�lagen�� och konsumenttj�nstlagen.

Reglerna om konsumentk�p h�ller nu p� att reformeras. Reformar�betet bedrivs i nordiskt samarbete. En proposition om en ny fullst�n�dig konsumentk�plag kommer alt �verl�mnas lill riksdagen inom kort. Avsikten �r alt den nya lagen skall tr�da i krafl samtidigt med en ny allm�n k�plag (se avsnitt 4.3).

Ocks� konsumenlkredillagen ses f�r n�rvarande �ver inom justitiedepartementet. Syftet med den �versynen �r atl st�rka konsumentskyddet bl.a. genom en f�rb�ttrad kreditpr�vning samt att anpassa den svenska lagstiftningen p� detta omr�de till motsvarande regler inom EG.

Betr�ffande konsumentskyddet p� faslighetsomr�det h�nvisas lill avsnitt 4.6.

23


 


4.3������������������� Allm�n k�pr�tt, avtalsr�tt m.m.������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.4 P� den allm�nna k�pr�ttens omr�de har sedan l�nge bedrivits ett omfattande nordiskt lagsliflningssamarbele. Detta arbete har nu b�rjat avs�tta resultat. 1 Finland har en k�plag tr�tt i kraft den 1 januari 1988, och i Norge har en ny k�plag tr�tt i kraft den 1 januari 1989. I Sverige har en proposition om ny k�plag l�mnais till riksdagen under v�ren 1989. �ven i� Danmark p�g�r arbete p� en ny k�plag.

Ocks� s�rskilda lagregler om intemationella k�p �r p� g�ng i de nordiska l�ndema. En s�dan lagstiftning har i Finland, Norge och Sverige tr�tt i krafl den 1 januari 1989 och kan v�ntas bli antagen i Darmiark�� inom kort.

I de nordiska l�ndema p�g�r vidare diskussioner om behovet av en �versyn av avtalslagarna. Justitiedepartementet anordnade under v�ren 1989 en s.k. hearing f�r att f� underlag f�r bed�mningen av om ett s�dant behov f�religger i Sverige. I Finland och i Norge arbetar redan utredningar med att se �ver avtalslagarna. I de �vriga nordiska l�ndema �verv�gs nu fr�gan om att tills�tta s�dana utredningar.

Slutligen f�rbereds i nordiskt samarbete en proposition om handelsagenlur p� grundval av ell bel�nkande av kommissions-lagskonunitt�n (SOU 1984:5). Ett slutbet�nkande av kommitt�n (se SOU 1988:63) om bl.a. fr�gor om kommission�rsbolag har remiss�behandlats och �verv�gs f�r n�rvarande inom justitiedepartementet. Vidare p�g�r inom ramen f�r samarbetet mellan EFTA och EG diskussioner om vissa lagstiftningsfr�gor ang�ende handelsagentur.

En annan utredning �verv�ger fr�gor om leasing av l�s egendom m.m. (se avsnitt 4.6).

4.4������������������� Ers�ttningsr�tt

P� det skadest�ndsr�ttsliga omr�det p�g�r en utveckling i riktning mol alt ge de skadelidande �kade m�jligheter att f� ers�ttning f�r sina skador. Bl.a. arbetar en kommitt� med all �verv�ga om m�jligheterna till ers�ttning f�r ideell skada kan f�rb�ttras. I kommitt�ns uppdrag ing�r all diskutera bl.a. ers�ttningsniv�n, ers�ttningsprinciper och metoder f�r att best�mma ers�ttningen.

Fr�gan om personskader�ttens framlida funktion och f�rh�llande lill andra ers�ttningsanordningar behandlas vidare av en nordisk ar�betsgmpp. Sedan arbetsgmppen i april 1989 redovisat sina �verv�ganden i en rapport f�rbereds nu ell nordiskt symposium i �mnet. Det skall �ga rum under v�ren 1990.

En arman fr�ga som behandlas i nordiskt samarbete r�r ansvarel f�r
produklskador. Arbetet syftar till alt f�rb�ttra m�jligheterna till
ers�ttning f�r skador som orsakas av felaktiga produkter. En depar�
tementspromemoria med f�rslag till produktskadelag skall remissbe�
handlas under v�ren 1990. Inom ramen f�r samarbetet mellan EG och
EFTA-l�ndema diskuteras samtidigt p�g�ende lagstiftningsarbete i
dessa l�nder om produktansvar.
���������������������������������������������������������������������������������� 24


 


Som nyss n�mnts har riksdagen under h�sten 1989 p� regeringens��� Prop. 1989/90:100 f�rslag�� beslutat�� ta�� bort�� vissa�� begr�nsningar�� i�� reglema�� om�� det��� Bil. 4 allm�nnas��� skadest�ndsansvar.��� Vidare�� har�� regeringen��� tillsatt�� en parlamentarisk kommitt� med uppgift att g�ra en allm�n �versyn av reglerna.

Betr�ffande skador som uppkommer vid transport av fariigl gods deltar Sverige i det intemationella arbetet i olika FN-organ f�r all f�rb�ttra de skadelidandes situation vid olyckor av st�rre omfattning. Arbetet har lett till bl.a. all en konvention om ansvar f�r skador i samband med transport av farligt gods p� v�g, j�rnv�g och inre vallenv�gar har utarbetats inom FN:s ekonomiska kommission f�r Europa (ECE). Konventionen �ppnas f�r undertecknande i febmari 1990. Fr�gan om ett svenskt tilltr�de till konventionen bereds f�r n�rvarande inom justitiedepartementet.

Den 1 januari 1989 gjordes en kraftig h�jning av taket f�r ers�ttningsansvaret f�r innehavare av aiomanl�ggningar.

Under v�ren 1989 anordnade justitiedepartementet en s.k. hearing f�r att g�ra en allm�n utv�rdering av trafikskadelagen. De synpunkter som framf�rdes vid hearingen - bl.a. r�rande vissa kollisionsfr�gor och trafikskadelagens preskriptionsregler - �verv�gs nu inom depar�tementet.

P� f�rs�kringsr�ttens omr�de p�g�r sedan l�nge ell omfattande nordiskt reformarbete. Arbetet �r i Sverige n�rmast inriktat p� en ny personf�rs�kringslag p� gmndval av ell f�rslag av f�rs�kringsr�tts-kommitt�n (SOU 1986:56). Kommitt�n har under h�sten 1989 avslutat sill arbete genom all l�gga fram ell f�rslag om en skadef�rs�kringslag (se SOU 1989:88).

Slutligen kan h�r n�mnas alt fr�gan om en obligatorisk ansvarsf�r�s�kring f�r fritidsb�tar �verv�gs i nordiskt samarbete. Fr�gan har diskuterats vid nordiska �verl�ggningar senast i september 1989.

4.5�������������� Transportr�tt

Sj�lagen ses �ver av sj�lagsutredningen, vars arbete hittills resulterat i lag�ndringar om begr�nsning av redaransvaret och om befordran av passagerare. Av utredningens arbetsuppgifter �terst�r en revision av sj�lagens best�mmelser om godsbefordran. Detta arbete bedrivs i n�ra samarbete med motsvarande utredningar i Danmark, Finland och Norge. Utredningama ber�knas slutf�ra sill arbete under �r 1989.

Fr�n sj�r�ttens omr�de kan vidare n�mnas att en ny konvention om
b�rgning har antagits under v�ren 1989. Inom justitiedepartementet
bereds i nordiskt samarbete fr�gan om Sverige skall underteckna den
nya konventionen. Som angavs i 1989 �rs budgetproposition har
vidare arbetet inom FN:s sj�fartsorganisation, IMO, p� en revision av
ansvarsgr�nserna i 1974 �rs At�nkonveniion om befordran lill sj�ss av
passagerare och deras resgods slutf�rts. Ett utkast lill �ndrings�
protokoll till konventionen skall enligt planema behandlas vid en
diplomatkonferens i slutet av mars� 1990. Bland de fr�gor som f�r
�������������������������������������� 25


 


n�rvarande st�r p� IMO:s arbetsprogram m�rks regler om skadest�nds-��� Prop. 1989/90:100 ansvarel vid sj�transport av farligt gods (jfr avsnitt 4.4). Avsikten �r��� Bil. 4 atl denna fr�ga skall s�rskilt uppm�rksammas under �r 1990.

En annan fr�ga som har stor aktualitet �r ansvaret f�r oljeskador till sj�ss. Som har n�mnts i 1988 �rs budgetproposition p�g�r i justitie�departementet ell arbete p� en departementspromemoria med f�rslag till den lagstiftning som f�ranleds av ett tilltr�de till 1984 �rs �ndringsprotokoll lill det intemationella ers�ttningssystemet p� omr�det (se prop. 1987/88:1(X) bil. 4 s. 16). Avg�rande f�r fr�gan om ell genomf�rande av denna lagstifming �r att protokollen i fr�ga kan f�rv�ntas tr�da i krafl. Som best�mmelsema i protokollen om ikrafttr�dande har utformats �r i princip ett tilltr�de av USA en f�mls�iming f�r att s� skall ske. Under �r 1989 har arbete p�g�tt i den amerikanska kongressen p� lagstifming r�rande bl.a. ansvar f�r oljeskador till sj�ss. Della arbete har emellertid �nnu inte slutf�rts. Det �r ocks� os�kert om lagstifmingen kommer att f� en s�dan utformning alt USA kan tilltr�da 1984 �rs protokoll. Sverige har mot derma bakgrund, liksom de �vriga nordiska l�nderna och ell flertal v�steuropeiska l�nder, vall all avvakta utvecklingen i USA innan lagstiftningsfr�gan aktualiseras.

Ocks� i de luftr�ttsliga reglema om transport av passagerare och gods har genomf�rts �ndringar p� grundval av internationella �verenskommelser, de s.k. Montrealprotokollen nr 3 och nr 4. Tillsammans med Danmark, Norge och Finland har Sverige ratificerat dessa protokoll under v�ren 1988. Protokollen har emellertid �nnu inte tr�tt i kraft. Den lagstiftning som bygger p� dessa �verenskommelser har d�rf�r kunnat s�ttas i krafl endast f�r s�dan trafik som inte omfattas av konventionsregleringen. Det g�ller till en b�rjan inrikes luftfart men ber�r ocks� trafik p� s�dana l�nder som st�r helt utanf�r den intemationella civilr�ttsliga regleringen, det s.k. Warszawa�systemet. I f�rh�llande till denna ttafik tr�dde lagstiftningen i kraft den 1 april�� 1989.

Jag vill vidare n�mna alt anstr�ngningama p� alt f� till st�nd ett s�rskilt f�rs�kringssystem med en obligatorisk passagerarf�rs�kring forts�tter. Genom en s�dan ordning skulle flygpassagerarna kunna tillf�rs�kras fullgod ers�ttning vid s�dana personskador som intr�ffar under lufttransport. Arbelet bedrivs i samverkan med f�rs�krings�branschen och flygf�retagen. Fr�gan behandlas ocks� i nordiskt samarbete.

4.6�������������� Fastighetsr�tt

P� faslighetsbildningsomr�det har���������������� ett omfattande reformarbete
bedrivits sedan l�nge. P� grundval
���������������� av ett f�rslag av fastighets�
bildningsutredningen om �ndrade
������������������ ers�imingsregler vid fastig�
hetsbildning (SOU 1983:38) har
������������������� en departementspromemoria
utarbetats i �mnet. Promemorian har
�������� remissbehandlats och �verv�gs
nu���� i���� justitiedepartementet.���� Detsamma���� g�ller���� fastighetsbild-����������������������������� 26


 


ningsutredningens���� f�rslag���� r�rande���� plangenomf�rande���� genom��� Prop. 1989/90:100

inl�senf�rr�ttning (SOU 1984:72). Utredningens �vriga f�rslag (SOU��� Bil.4

1983:37 och 1986:29) har lett lill lagstiftning som tr�der i kraft den 1

januari�� 1990. Vidare har lantm�teriverket i tv� rapporter f�reslagit

�ndringar�� i�� fastighetsbildningslagstiftningen.�� I�� rapporten�� (1988:9)

Fastighetsbildning�� f�r�� landsbygdens�� behov�� g�rs�� en�� �versyn�� av

reglerna�� i�� fastighelsbildningslagen�� med�� anledning�� av��� 1987�� �rs

�ndringar i jordf�rv�rvslagen (jfr BoU 1986/87:14). En lagr�dsremiss

p� grundval av rapporten ber�knas kunna avl�mnas i b�rjan av �r

1990. Den andra rapporten (1988:28) Mark�lkomst och ers�ttning har

remissbehandlats och �verv�gs nu i justitiedepartementet.

Under h�sten 1989 har lagts fram en lagr�dsremiss p� grundval av 1983 �rs sm�husk�psutrednings f�rslag lill nya regler om konsumentskyddet vid f�rv�rv av nyproducerade sm�hus (SOU 1986:38) och om fel i fastighet, l.ex. m�gel- och fuktskador, i �ldre sm�hus (SOU 1987:30). En proposition ber�knas kunna avl�mnas inom kort. I propositionen tas ocks� upp den av utredningen i slulbel�nkandei (SOU 1988:66) behandlade fr�gan om konsument�skydd vid f�rv�rv av �ldre hus p� ofri gmnd. De i del bet�nkandet behandlade fr�goma om �verl�lelsef�rbud som k�pevillkor vid fastighetsk�p samt om r�ttsverkningarna av att k�peskillingen angetts felaktigt i k�pehandlingen vid fastighetsk�p �verv�gs nu i jusli�liedepartemenlel.

I justitiedepartementet �verv�gs ocks� byggnadspantutredningens f�rslag till ett registerpantsyslem f�r byggnader p� annans mark (SOU 1984:22) och fr�gan om frik�p vid historiska arrenden (SOU 1986:52 och lagutskottets bel�nkande 1989/90:LU6).

Inom finansmarknaden har under senare lid utvecklats en avtalstyp som kallas fastighelsleasing eller fastighetsrenting. Denna avtalstyp, som bmkar karakteriseras som etl mellanting mellan k�p och hyra, utreds av en s�rskild utredning som ocks� �verv�ger fr�gor om leasing av l�s egendom (se avsnitt 4.3). Utredningen kommer atl avl�mna ett delbet�nkande om fastighetsleasing inom kort.

4.7������������� Bolagsr�tt och annan associationsr�tt

Den aktiebolagsr�ttsliga lagstiftningen har tillkommit i nordiskt samarbete under �ren 1973-1978. De nordiska lagarna har d�refter �ndrats vid olika tillf�llen.

I dagarna kommer alt tills�ttas en kommitt� som i samr�d med
motsvarande kommitt�er i �vriga nordiska l�nder skall se �ver
aktiebolagslagen. Kommitt�n skall �verv�ga fr�gor som r�r
aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets
organisation samt minoritetsskyddel. 1 del samnordiska arbetet skall
kommitt�n beakta det resultat som en av nordiska ministerr�det
s�rskilt tillsall utredare kommer fram till vid sin analys av uppn�dda
resultat och p�g�ende arbeten inom EG p� bolagsr�ttens omr�de.
�������������������������������������� 27


 


Av stor praktisk betydelse �r den lagstifming om ell kontobaserat Prop. 1989/90:100 aktiesystem som nyligen har antagils av riksdagen. Den nya Bil. 4 lagstiftningen inneb�r all systemet med akiiebrev avskaffas i alla avst�mningsbolag, dvs. s�dana aktiebolag f�r vilka V�rdepappers�centralen VPC Aktiebolag f�r aktieboken. P� beg�ran av en eminent kan del nya kontobaserade systemet �ven omfatta obligationer och liknande skuldf�rbindelser.

P� handelsbolagsr�ttens omr�de �verv�gs i justitiedepartementet gr�nsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag samt fr�gan om en �ndrad definition av handelsbolaget s� att en enskild person ges m�jlighet att bilda och driva handelsbolag (se SOU 1989:34 och departementspromemoria 1989-10-27 om enmanshandelsbolag).

Fr�gan om en ny stiftelselag �verv�gs nu inom justitiedepartementet p� grundval av en departementspromemoria som har remissbehandlats.

I justitiedepartementet �verv�gs vidare ell f�rslag fr�n kommers�kollegium om all avskaffa kravet p� svenskt medborgarskap f�r styrelseledam�ter m.fl. i aktiebolag och andra f�retagsformer, ett f�rslag om bl.a. vissa regler om personligt betalningsansvar f�r aktiebolags skulder (SOU 1987:59), ett f�rslag om vissa restriktioner n�r del g�ller aktiebolags r�tt att v�lja firma (riksskatteverkets rapport 1987:8) samt ell f�rslag till en s�rskild lag om franchising (SOU 1987:17).

4.8�������������� Immaterialr�tt

Sedan en lag om skydd f�r kretsm�nster i halvledarprodukter, s.k. datachips, tr�tt i kraft den 1 april 1987 har regeringen utstr�ckt skyddet till att omfatta produkter fr�n USA och Japan. �verl�ggningar om ett �msesidigt skydd mellan EFTA-l�nderna och EG:s med�lemsstater har vidare resulterat i att man fr�n EG beslutat om ell begr�nsat s�dant skydd. EFTA-l�nderna har p� sin sida deklarerat sin avsikt att snarast vidta motsvarande �tg�rd. Sedan riksdagen bemyndigat regeringen att genomf�ra en utstr�ckning av skyddet lill EG- och EFTA-l�ndema har regeringen med verkan fr�n den 1 juni 1989 beslutat om del (prop. 1988/89:73, LU27, rskr. 168, SFS 1989:146 och 147).

En konvention om skydd f�r datachips antogs vid en diplomatkon�ferens i WIPO:s regi under v�ren 1989. Fr�gan om Sveriges anslutning till konventionen �verv�gs f�r n�rvarande i justitie�departementet.

En n�rliggande fr�ga r�r det upphovsr�ttsliga skyddet f�r databaser och datorprogram. �ndringar i upphovsr�llslagen tr�dde i kraft den 1 juli 1989 och inneb�r att lagen i vissa avseenden anpassas till de s�rskilda f�rh�llanden som skyddet f�r datorprogram inneb�r.

Fr�gan om r�ttsskyddet f�r datorprogram har vidare behandlats i
integralionsarbelel EG-EFTA. EFTA-l�ndema har h�r beretts tillf�lle
framf�ra synpunkter p� del direktivutkasl i �mnet som EG-kommis�
sionen lade fram under 1989.
�������������������������������������������������������������������������������������� 28


 


Upphovsr�ttsutredningen har under �r 1988 avl�mnat ett delbet�n- Prop. 1989/90:100 k�nde om kopiering av upphovsr�ttsligt skyddade verk f�r enskilt Bil. 4 bruk och om myndigheters och institutioners r�ll att kopiera s�dana verk. Bet�nkandet har remissbehandlats och �verv�gs nu inom justitiedepartementet. Utredningen forts�tter sitt arbete med bl.a. fr�gor om inskr�nkningar i upphovsr�tten och om fotografi r�tten. Enligt planema skall ett bet�nkande l�ggas fram under f�rsta halv�ret 1990. Arbetet bedrivs i n�ra samarbete med motsvarande utredningar i de �vriga nordiska l�ndema.

Det intemationella arbetet r�rande �lg�rder f�r atl komma lill r�tta med pirat�tg�rder med immalerialr�ttsligl skyddade produkter har ocks� under �r 1989 varit omfattande. Sverige har tagit aktiv del i de �verl�ggningar i �mnet och om andra immalerialr�llsliga fr�gor som har h�llits inom GATT.

N�r del g�ller att rent allm�nt �stadkomma ett f�rb�ttrat skydd f�r industriprodukter har regeringen under h�sten 1989 tillsatt en utredning med uppgift atl unders�ka behovet av all inf�ra ett immalerialr�ttsligl skydd f�r enklare tekniska id�er. Utredningen skall enligt direktiven bl.a. pr�va m�jlighetema alt inf�ra ett bmks-m�nsterskydd. Fr�gan om att inf�ra ell s�dant skydd �verv�gs f�r n�rvarande i Finland p� grundval av ett kommitl�f�rslag. Vidare �verv�gs i Sverige m�jlighetema all skapa effektivare och enhetliga sanktioner inom omr�det f�r industriellt r�ttsskydd. En depar�tementspromemoria ber�knas kunna l�ggas fram i b�rjan av �r 1990.

Mikrobiologins och s�rskilt genteknikens allt st�rre industriella betydelse har r�nt omfattande uppm�rksamhet b�de i Sverige och p� det intemationella planet. I 1988 �rs budgetproposition har l�mnais en redog�relse f�r beredningen av de fr�gor p� della omr�de som faller under justitiedepartementets ansvar (se prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 20). Detta arbete har fortsatt under �r 1989.

Fr�gan �r h�rut�ver aktuell i det immalerialr�llsliga samarbete som �ger rum inom ramen f�r den v�steuropeiska integrationen. EG-kom�missionen har s�lunda under h�sten 1988 lagt fram ett utkast lill direktiv p� omr�det. Detta direktivutkast har behandlats vid ett m�te i september 1989 mellan EG-kommissionen och f�retr�dare f�r EFTA-l�ndema. I det svenska beredningsarbetet behandlas fr�gan av den arbetsgmpp f�r immaterialr�ttsliga fr�gor som har tillsatts just f�r alt bereda Sveriges agerande i EG-EFTA samarbetet.

Fr�gan behandlas ocks� av en s�rskild arbetsgmpp som tillsatts av Nordiska ministerr�det. En annan arbetsgmpp under ministert�det behandlar bl.a. de eliska aspekter som g�r sig g�llande i samman�hanget. Slutligen kan n�mnas att under �r 1989 ett till�ggsprotokoll lill 1891 �rs Madrid�verenskonmielse om intemationell registrering av varum�rken har antagits. Protokollet har fr�mst till syfte att undanr�ja de hinder i den ursprungliga �verenskommelsen som har hindrat ett flertal l�nder, d�ribland Sverige, att ansluta sig till det intemationella regelsystemet. Fr�gan om ett svenskt tilltr�de till protokollet bereds f�r n�rvarande inom justitiedepartementet.


 


5���������������� Brott och p�f�ljder���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4
5.1
�������������� Brottsutveckling och brottsbek�mpning

Sedan �r 1950 har antalet polisanm�lda brott �kat lill mer �n det femdubbla. �ven om den allm�nna brottsniv�n varit mera stabil under de senaste �ren, �r brottsligheten ett allvarligt samh�llsproblem som fordrar kraftfulla �tg�rder p� s�v�l kort som l�ng sikt, och olika v�gar m�ste pr�vas f�r alt nedbringa brottsligheten.

Grundl�ggande i det sammanhanget �r ett aktivt och offensivt brottsf�rebyggande arbete. �ven om brollsulvecklingen delvis kan f�rklaras av v�lf�rdsutvecklingen, sl�r del klart alt m�jlighetema att motverka brottslighet och social utslagning h�nger n�ra samman med v�r f�rm�ga all bygga ett samh�lle som pr�glas av solidaritet, omtanke och ansvarstagande m�nniskor emellan.

S�rskilt viktigt �r del att skapa goda f�ruis�tmingar f�r bam och ungdom atl v�xa upp och finna en plats i samh�llet. Genom insatser i bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritids�verksamheten kan vi skapa f�ruts�ttningar f�r att ta ett gemensamt ansvar f�r att motverka och hindra s�dana sociala och personliga problem som �r en grogrund f�r brottslighet.

En tyngdpunkt i kampen mol brottsligheten �r enskilda m�nniskors engagemang och deltagande. Statsmakterna och myndighetema har ett ansvar f�r att skapa goda f�ruts�ttningar f�r och ge etl aktivt st�d till del arbetet. I dessa str�vanden �r det n�dv�ndigt all bygga p� samverkan mellan organisationer och allm�nna organ, f�r�ldrar och l�rare,� arbetskamrater, grannar och andra enskilda.

�ven om huvudlinjen i del kriminalpolitiska arbetet best�r i breda sociala insatser och attitydp�verkan, �r det viktigt all framh�lla vikten av �tg�rder inom r�ttsv�sendels ram.

Det finns visserligen anledning atl varna f�r den �verdrivna tilltro som m�nga har till att s�dana �tg�rder skulle vara del enda effektiva medlet mol �kad brottslighet. Del �r emellertid av stor vikt att r�ttsv�sendet organiseras och fungerar p� ell s�ll som g�r att m�nniskor i gemen kan uppfatta del som r�ttvist och rimligt. F�r att enskilda och organisationer skall finna det meningsfullt all engagera sig i kampen mot brottsligheten �r det n�dv�ndigt att m�nniskor har f�rtroende f�r och vet atl de har st�d fr�n r�ttsv�sendet. Samh�lls��tg�rder m�ste vara snabba, begripliga och� lydliga.

Jag vill i del h�r sammanhanget ocks� erinra om att en mycket stor andel av dem som d�ms f�r brott tillh�r socialt utsatta grupper. I bakgrunden finns i regel sv�ra uppv�xtf�rh�llanden, arbetsl�shet och missbruk. Att tillgodose dessa personers behov av st�d och hj�lp ankommer inte fr�mst p� r�ttsv�sendet. Det utesluter dock inte att man b�r pr�va alla rimliga m�jligheter att beakta s�dana intressen �ven i samband med lagf�ring f�r brott - inte minst inom ramen f�r det straffr�ttsliga p�f�ljdssystemet.

Del finns all anledning att sl� vakt om de humanit�ra v�rden som������������������������������������ .�


 


pr�glat de senaste decenniemas kriminalpolitiska ulveckiing och kring��� Prop. 1989/90:100 vilka del r�der en bred politisk uppslutning. Det �r ocks� min avsikt��� Bit. 4 att f�rs�ka vidmakth�lla den tradition som har inneburit atl riksdagen fattat viktiga kriminalpoliliska beslut med bred majoritet.

5.2�������������� Brottsf�rebyggande arbete

Som jag redan sagt �r den centrala kriminalpoliliska uppgiften all f�rebygga brott. Som jag ocks� har varit inne p� �r del brottsf�rebyg�gande arbetet emellertid inte enbart en uppgift f�r kriminalpolitiken i sn�v mening. Intresset all motverka brott g�r sig g�llande p� hela del samh�llspolitiska f�ltet.

Ett framg�ngsrikt brottsf�rebyggande arbete f�mls�ller att kunskaper och erfarenheter p� omr�det utvecklas och sprids. Brottsf�rebyggande r�del (BR�) har en central roll i det sammanhanget. Inom r�det bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. BR� �r ocks� en viktig kunskapsbank bl.a. n�r del g�ller intemationella fr�gor. BR� �r vidare en v�rdefull resurs n�r det g�ller att f�lja upp och utv�rdera olika lagstiftnings�tg�rder. Della har bl.a. g�llt olika fr�gor med anknytning till ekonomisk brottslighet. Jag vill ocks� n�mna de utv�rderingsuppdrag som r�del f�tt i anknytning lill lagslifmingen om bes�ksf�rbud, f�rs�ksverksamheten med snabbare handl�ggning av ungdomsm�l och den nyligen av riksdagen beslutade f�rs�ksverksamheten med samh�llstj�nst.

Ocks� andra centrala myndigheter utf�r viktiga uppgifter p� detta omr�de av det brottsf�rebyggande arbetet. Dit h�r kriminalv�rds�styrelsen och rikspolisstyrelsen. Utanf�r r�ttsv�sendets omr�de kan n�mnas socialstyrelsen och statens ungdomsr�d.

Ell s�rskilt oroande inslag i brollsulvecklingen �r den �kade anv�ndningen av v�ld.

Kampen mot v�ldsbrottsligheten �r d�rf�r ocks� ett prioriterat omr�de inom kriminalpolitiken. Detta har bl.a. manifesterats i den skrivelse (skr. 1986/87:21) om �tg�rder mot v�lds- och egendomsbrott som regeringen �r 1986 �verl�mnade till riksdagen. Inom ramen f�r det program som lades fram d�r har sedan dess en rad �tg�rder vidtagits f�r atl motverka v�ldsbrottsligheten och hindra dess verk�ningar. Insatsema har omfattat f�rebyggande �tg�rder, straffsk�rp�ningar, f�rb�ttringar av det r�ttsliga f�rfarandet och etl b�ttre st�d till brottsoffren.

I syfte att ytterligare samordna och intensifiera arbetet mot v�ldsbrott och att f�rb�ttra st�det till brottsoffer samt alt ta tillvara det breda folkliga engagemanget i dessa fr�gor har jag i november 1989 tillkallat en s�rskild konunission (dir. 1989:57). En viktig uppgift f�r kommissionen kommer all vara att inventera id�er och uppslag till lokala insatser mol v�ldsbrottsligheten och att sprida k�nnedom om dessa och stimulera till nya initiativ och verk�samhetsformer (se vidare avsnitt 5.6).

V�ldsbrott f�r m�nga g�nger s�rskilt allvarliga f�ljder genom att������������������������������������� 31


 


knivar och andra fariiga tillbyggen kommer lill anv�ndning. Lagen Prop. 1989/90:100 (1988:254) om f�rbud mol att i vissa fall inneha knivar och andra Bil. 4 fariiga f�rem�l inneb�r att det numera, f�rutom i vissa undantagsfall, �r f�rbjudet atl ha med sig f�rem�l av del h�r slaget vid offentliga tillst�llningar och allm�nna sammankomster. H�rut�ver g�ller ett generellt f�rbud att inneha s�rskilt fariiga f�rem�l, s.k. gatustrids-vapen, p� allm�n plats. Lagen bygger p� ett f�rslag fr�n 1987 �rs vapenulredning. Utredningen �veri�mnade sill slutbet�nkande under �r 1989 vilket inneh�ller bl.a. f�rslag lill �ndringar av vapenlagstifl-ningen. Ett huvudsyfte med utredningens arbete har varit att motverka riskema f�r alt vapen kommer till brottslig anv�ndning. Mot den bakgrunden har utredningen ocks� f�reslagit utvidgningar av f�rbudet alt b�ra kniv samt ett totalf�rbud f�r vissa s�rskilt farliga f�rem�l. Utredningens bet�nkande remissbehandlas f�r n�rvarande. Jag r�knar med all f�rslag p� gmndval av bet�nkandet skall kunna l�mnas lill riksdagen under v�ren.

V�ldsbrott och annan brottslighet f�rekommer inte s�llan i samband med vissa typer av klubbars och n�ringsst�llens verksamhet. Ett inslag i dessa milj�er �r ibland olika former av spelautomater som anv�nds f�r illegalt spel. Den nuvarande lagen om automatspel har i flera sam�manhang visat sig vara otillr�cklig f�r att komma �t s�dant spel. Regeringen har lagt fram en proposition med f�rslag om en effek�tivisering av lagen (prop. 1989/90:46). Det �r min f�rhoppning att f�rslagen inte bara skall kunna bidra lill att stoppa illegalt spel utan ocks� motverka den grogrund f�r brottslighet av annat slag som kan finnas.

5.3�������������� Strafflagstiftningen

De gmndl�ggande kriminalpoliliska prioriteringarna g�rs n�r det best�ms vad som skall vara straffbart och hur str�nga straff som skall kunna f�lja p� olika brott. Del �r en viktig uppgift att kontinueriigt arbeta f�r en anpassning av strafflagstiftningen lill nutida v�rderingar i dessa� avseenden.

Genom f�ngelsestraffkommitt�ns huvudbet�nkande (SOU 1986:13 -15) P�f�ljd f�r brott och remissyttrandena �ver delta finns ett samlat underlag f�r en omfattande �versyn av straffskaloma inte endast i brottsbalken utan ocks� i viktigare s.k. specialstraffr�ttslig lagstift�ning. Denna fr�ga, som bereds inom departementet, �r en viktig kriminalpolitisk uppgift just nu. F�r att allm�nheten skall ha f�rtroende f�r r�ttsv�sendel �r det n�dv�ndigt att de olika brottens straffskalor och f�rh�llandet mellan dessa framst�r som rimliga och r�ttvisa.

Ocks� n�r del g�ller straffbest�mmelsemas utformning och
avgr�nsning p�g�r arbete av betydelse. Della g�ller bl.a. olika former
av sexuella �vergrepp mot bam. En departementspromemoria (Ds
1989:6) med f�rslag som r�r kriteriema f�r gradindelning av vissa
sexualbrott och som syftar till att markera allvaret n�r s�dana angrepp
�������������������������������� 32


 


riktas mot bam har nyligen remissbehandlats och bereds i justitie-��� Prop. 1989/90:100
departementet.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Sverige har alllid tagit del aktivt i det intemationella arbetet mot terrorism. Under 1988 utarbetades tre nya internationella �verenskom�melser p� det omr�det. Det g�ller etl till�ggsprotokoll till den s.k. Montrealkonventionen i syfte att bek�mpa v�ldshandlingar p� flyg�platser som anv�nds i internationell luftfart samt en konvention och etl till�ggsprotokoll om bek�mpande av brott mol sj�fartens s�kerhet. En departementspromemoria med f�rslag till de �ndringar i brotts�balken som beh�vs f�r att Sverige skall kunna ratificera �verens�kommdsema har nyligen remissbehandlats (Ds 1989:34). Jag r�knar med att regeringen skall kunna �verl�mna etl f�rslag till riksdagen under detta riksm�te.

Kampen mol narkotikabrottsligheten �r en av de mest angel�gna kriminalpolitiska uppgiftema. �ven p� detta omr�de p�g�r det etl viktigt internationellt samarbete. Vid en av FN anordnad diplomatkon�ferens i Wien antogs i december 1988 en ny konvention mol illegal narkotikahandel. Konventionen, som Sverige har undertecknat, inneh�ller viktiga best�mmelser om bl.a. straff f�r befattning med tillg�ngar som h�rt�r fr�n narkotikahandel, om intemationellt samar�bete n�r det g�ller f�rverkande av vinning av narkotikabrott och om internationell r�ttshj�lp.

En ratificering av konventionen f�mts�tter emellertid �ndringar i svensk lagstiftning bl.a. n�r det g�ller "tv�ttning av svarta pengar". Den fr�gan har behandlats i en departementspromemoria med f�rslag till �ndringar av best�mmelsema om h�leri (Ds 1988:27). Pro�memorian var utarbetad bl.a. mol bakgrund av arbetet inom FN p� den nya konventionen mol illegal narkotikahandel. Det blir aktuellt att ta st�llning lill f�rslagen i promemorian i samband med de andra lagstiftningsfr�gor som kan aktualiseras lill f�ljd av konventionen.

Betr�ffande en fr�ga som behandlas i konventionen och som �r av stor betydelse f�r del internalionella samarbetet mot narkotika kommer en lagr�dsremiss med f�rslag till ny lagstiftning alt �verl�mnas till lagr�det inom kort. Det g�ller bl.a. fr�gan om f�rver�kande av vinning av narkotikabrott. Ett ofta �terkommande problem har h�r varit att vinstema f�rts utomlands och d�rigenom blivit o�tkomliga f�r f�rverkande. Genom den lagstiftningen �ppnas f�mts�ttningar f�r ett effektivt internationelll samarbete i dessa fr�gor.

Trafiknykterhetsbrotten utg�r ett allvarligt problem i samh�llet. Under �r 1989 har regeringen lagt fram f�rslag om olika sk�rpningar i lagstiftningen. Del g�ller bl.a. en s�nkning av den nedre promil�legr�nsen, anv�ndning av alkoholutandningsprov som bevismedel, h�rdare regler om k�rkorts�terkallelse och �kade m�jligheter f�r polisen all anv�nda s.k. s�llningsprov (prop. 1988/89:118 och prop. 1989/90:2). Delvis har f�rslagen antagits av riksdagen (JuU 1988/89:27, rskr. 314), medan bl.a. fr�gan om den nedre promil�legr�nsen v�ntas bli f�rem�l f�r riksdagsbeslut i b�rjan av 1990.

Narkotikabrottsligheten� h�r� liksom� trafiknykterhetsbrotten� till�� de�������������������������������� ,,

3��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4


dominerande kriminalpoliliska problemen. Trots detta finns straff- Prop. 1989/90:100 best�mmelsema p� dessa omr�den inte i brottsbalken utan i den s.k. Bil. 4 specialslraffr�ttsliga lagstiftningen. �ver huvud taget har samh�lls�utvecklingen medf�rt att specialstraffr�tlen f�tt allt st�rre praktisk betydelse i f�rh�llande till brottsbalken. Liksom narkotikabrotts�ligheten �r �ven t.ex. milj�brollen och den modema ekonomiska kriminaliteten till stor del nya fenomen som regleras utanf�r den centrala strafflagen.

Mot bakgrund av specialstraffr�liens v�xande betydelse finns del anledning all fr�n generella utg�ngspunkter �verv�ga b�de f�rh�l�landet mellan brottsbalken och specialstraffr�tlen och gmndema och principema f�r utformningen av den specialslraffr�ttsliga lagstift�ningen. Systematiska sk�l talar f�r att s�dana brott som har h�gt straffv�rde eller som �r vanligt f�rekommande skall vara samlade i brottsbalken. En s�dan ordning skulle ocks� bl.a. vara �gnad all g�ra relationen mellan straffbest�mmdsema och mellan de olika brottens straffv�rden tydligare vilket i sin lur skulle kunna erbjuda f�rdelar b�de fr�n lagleknisk synpunkt och f�r r�ttstill�mpningen. P� vissa omr�den kan det dock finnas mera praktiskt betingade molsk�l som givetvis ocks� m�ste beaktas. �ven i s�dana fall b�r del emellertid i m�nga fall �verv�gas om det inte �r m�jligt atl uppn� en b�ttre systematik.

Problem av de slag som jag nu ber�rt �r p� intet s�tt unika f�r Sverige. Tv�rtom torde de utg�ra en v�sentlig orsak lill alt del i flera l�nder, bl.a. Finland och Norge, p�g�r omfattande sirafflagprojeki. F�r svenskt vidkommande finns knappast behov all p�b�rja arbete med en total sirafflagreform. Det f�r emellertid anses angel�get all de problem som jag nu har antytt beaktas inom ramen f�r b�de del fortl�pande reformarbetet och den mera l�ngsiktiga planeringen.

Fr�gor om f�rh�llandet mellan brottsbalkens best�mmelser och specialslraffr�ttsliga regler tas upp ocks� i utredningsdirektiven till tv� utredningar som regeringen beslutat om under �r 1989. Den ena r�r en �versyn av milj�skyddslagstifiningen i vilken fr�goma om straffansvaret och dess utformning intar en framtr�dande plats. Den andra g�ller straff- och processr�ttsliga fr�gor med anknytning lill dala- och teleteknikens ulveckiing.

Vikliga fr�gor som r�r b�de brottsbalken och specialstraffr�tten har behandlats i f�ngelsestraffkommitt�ns slutbet�nkande (SOU 1988:7) Frihet fr�n ansvar. Kommitt�n har i bet�nkandet f�reslagit att ett uttryckligt f�rbud mol analogisk till�mpning av slraffbud skall st�llas upp samt att till�mpningen av brottsbalkens medverkansregler inom specialstraffr�tlen skall regleras i lag. N�r det g�ller de allm�nna reglerna om ansvarsfrihet f�resl�r kommitt�n atl s�rskilda best�nunelser om samtycke och r�usvillfarelse skall tas in i lagstifmingen samt att till�mpningsomr�det f�r best�mmelsen om n�d skall utvidgas. Remissbehandlingen av bet�nkandet har avslutats, och fr�goma bereds nu inom departementet.

34


 


5.4�������������� P�f�ljdssystemet������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.4 Har man v�l best�mt sig f�r att straffbel�gga en viss handling m�ste p�f�ljder kunna d�mas ut n�r f�rbudet �vertr�ds. Della �r v�sentligt f�r atl kriminaliseringen p� sikt skall beh�lla sin trov�rdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Del �r ocks� viktigt f�r att r�ttsv�sendets brottsf�rebyggande effekter skall bevaras. Betydelsen av str�nga straff skall inte �verdrivas, men del �r viktigt all straffen i stort �r f�rankrade i det allm�nna r�llsmedveiandei.

En utvecklingslinje inom kriminalpolitiken har varit atl begr�nsa bruket av f�ngelse till de fall en s�dan p�f�ljd beh�vs f�r den allm�nna laglydnaden. Det �r en inriktning som det r�tt en bred politisk uppslutning kring, �ven om meningarna ibland har varit delade om vilka v�gar som b�r v�ljas. En allm�n uppfattning �r ocks� att frihetssttaff inte har n�gra positiva effekter f�r de personer som uts�tts f�r dem.

Sedan slutet av 1970-talet har det gjorts betydande �ndringar av brottsbalkens p�f�ljdssystem. Dessa har genomf�rts av en bred politisk majoritet och i en gemensam str�van atl humanisera systemet. Som exempel kan n�mnas att de tidsobest�mda p�f�ljdema ungdoms�f�ngelse och internering har avskaffats och att skyddslillsynsp�f�ljden p� olika s�tt har f�rst�rkts.

Ett viktigt led i de h�r str�vandena �r den m�jlighet som inf�rdes �r 1988 all d�ma missbmkare och andra v�rdbeh�vande lill s.k. koniraktsv�rd. Avsikten med denna p�f�ljdsvarianl �r all vissa tilltalade som annars skulle ha d�mts till f�ngelse skall kunna undg� del, om de i st�llet frivilligt underkastar sig behandling enligt en fastst�lld plan. F�ljer de inte behandlingsplanen, finns s�rskilda regler om att p�f�ljden skall undanr�jas och ers�ttas med ett f�ngelsestraff.

Det finns anledning att s�ka sig vidare l�ngs denna linje. Rege�ringen �verl�mnade d�rf�r lill riksdagen i b�rjan av detta riksm�te ett f�rslag om en f�rs�ksverksamhet med s.k. samh�llstj�nst enligt vilken vissa kategorier av d�mda kan �l�ggas atl utf�ra etl visst m�tt av obetalt arbete i st�llet f�r att d�mas till f�ngelse (prop. 1989/90:7). Riksdagen har nu beslutat om en tidsbegr�nsad och lokalt avgr�nsad f�rs�ksverksamhet (JuU 1989/90:10, rskr 55, SFS 1989:928). BR� har f�tt i uppdrag alt utv�rdera verksamheten.

Fr�gan om behandlingen av psykiskt st�rda lag�vertr�dare bereds i regeringskansliet tillsammans med fr�gan om en ny lagstifming om psykiatrisk tv�ngsv�rd m.m.

F�r n�rvarande bereds i justitiedepartementet f�rslag till �ndrade best�mmelser om villkorlig frigivning. Denna fr�ga, som har ett n�ra samband med den �versyn av straffskaloma som jag tidigare ber�rt, har ocks� den behandlats i f�ngelsestraffkommitt�ns huvudbet�nkande. Min avsikt �r att f�resl� att den nuvarande huvudregeln om halvtidsfrigivning avskaffas. Den nuvarande relativt stora skillnaden mellan ulm�tt straff och faktisk anstaltstid har otvivelaktigt visat sig


 


vara sv�rf�rst�elig f�r allm�nheten. Samtidigt vill jag dock framh�lla��� Prop. 1989/90:100

att en m�ls�ttning med del arbete som nu p�g�r �r att det samlade��� Bil. 4

resultatet inte skall leda lill n�gra generella �kningar av d� faktiska

anstaltstiderna. Del �r d�rf�r n�dv�ndigt att fr�gan om den villkorliga

frigivningens framtida utformning �verv�gs i etl st�rre sammanhang

d�r�� ocks堠 bl.a.�� fr�gor�� om�� verkst�ll igheisformer�� men�� �ven�� om

altemativ till frihetsstraff �gnas uppm�rksamhet. Inom departementet

p�g�r nu ell beredningsarbete med den inriktningen. Det �r d�rf�r

�nnu f�r tidigt alt uttala sig n�rmare om n�r ett samlat f�rslag kan

�verl�mnas till riksdagen.

Till vissa fr�gor om verkst�llighet av p�f�ljder �terkonmier jag i avsnitt 6.

5.5�������������� De unga lag�vertr�darna

I 1988 �rs budgetproposition l�mnades en ing�ende redog�relse f�r vilka �lg�rder som vidtagits och planerades mol ungdomsbrotts�ligheten (prop. 1987/88:100 bil. 4 s. 28 ff.). Genom en lagstiftning som u-�dde i kraft den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:138, JuU 36, rskr 403, SFS 1988:820 ff.) har m�jlighetema lill ett snabbt och effektivl ingripande mol de unga lag�vertr�dama f�rb�ttrats. Samtidigt har regeringen genom en s�rskild f�rordning tagit initiativ till en f�rs�ks�verksamhet med enklare och smidigare samarbetsformer mellan myn�dighetema i �renden som r�r unga lag�vertr�dare (SFS 1988:217). Den nya lagstiftningen och f�rs�ksverksamheten utv�rderas p� regeringens uppdrag av BR�. I en prelimin�r rapport, som nyligen �verl�mnats till regeringen, konstateras bl.a. att handl�ggningstidema i de distrikt som omfattas av f�rs�ksverksamheten �r genomsnittligt sett kortare �n i de kontrolldistriki som valls ul. N�gra best�mda slutsatser kan dock inte dras f�rr�n den slutliga utv�rderingen �r f�rdig i april 1990.

Del �r en b�rande princip i det svenska p�f�ljdssystemet att unga lag�vertr�dare i f�rsta hand skall m�tas med �lg�rder inom social�tj�nsten. Jag vill d�rf�r n�mna all del inom regeringskansliet bedrivs ett arbete med syfte all belysa bl.a. m�jligheterna lill en f�rb�ttrad samverkan mellan socialtj�nsten och r�ttsv�sendet n�r det g�ller unga lag�vertr�dare.

Jag redogjorde nyss f�r mina �verv�ganden r�rande samh�llstj�nst. En s�dan p�f�ljd skulle kunna vara s�rskilt l�mpad f�r s�dana unga personer som med nuvarande regler riskerar att d�mas lill f�ngelse. Jag t�nker h�r i f�rsta hand p� lag�vertr�dare i �ldersgmppen 18-25 �r.

5.6������ Brottsoffren

I 1989 �rs budgetproposition redogjorde jag f�r de �tg�rder som har

vidtagits inom ramen f�r regeringens s�rskilda program fr�n 1988 f�r���������������������������������� 36


 


att st�rka brottsoffrens st�llning (prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 32 f.).��� Prop. 1989/90:100

Jag n�mnde d�r atl regeringen gett BR� i uppdrag atl f�lja upp��� Bil. 4

till�mpningen av lagen (1988:688) om bes�ksf�rbud. BR� avl�mnade

sin rapport i juni� 1989 (PM� 1989:2). I promemorian f�reslogs flera

f�rb�ttringar i fr�ga om handl�ggningen av �renden om bes�ksf�rbud.

F�rslagen har bl.a. lett till all riks�klagaren har meddelat f�reskrifter

om till�mpningen av lagen. Dessa inneb�r bl.a. atl beslut i fr�ga om

bes�ksf�rbud�� som� regel�� skall�� fattas� inom�� en� vecka� fr�n� det� att

ans�kan kommit in lill� en �klagarmyndighet eller fr�gan av annan

anledning lagits upp d�r. Regeringen har ocks� beslutat om en �ndring

i f�rordningen (1988:691) om till�mpning av lagen om bes�ksf�rbud.

�ndringen inneb�r att. den �klagare eller domstol som meddelar etl

beslut om bes�ksf�rbud genast skall underr�tta den polismyndighet

inom vars omr�de bes�ksf�rbudet avses g�lla.

Det kan till�ggas att riksdagen med anledning av motionsyrkanden nyligen beslutat om �ndringar i lagen om bes�ksf�rbud av inneb�rd atl maximistraffet h�js till ett �rs f�ngelse och all den s�rskilda regeln om �talspr�vning upph�vs. Riksdagen har ocks� nyligen med anledning av justitieutskottets hemst�llan i bet�nkandet 1989/90:JuU5 beslutat att som sin mening ge regeringen lill k�nna vad i bet�nkandet anf�rs om en utvidgning av r�tten lill m�ls�gandebitr�de.

Arbetet med atl f�rb�ttra brottsoffrens st�llning g�r vidare. F�r all st�dja utbyggnaden av verksamheten vid landets brottsofferjourer har regeringen nyligen beslutat om ett eng�ngsbidrag lill Broitsoffer-jouremas Riksf�rbund. Bidraget, som utbetalas gemensamt av justitiedepartementet och socialdepartementet, skall anv�ndas dels till utvecklingsarbete vid brottsofferjourema, dels till att bygga upp nya brottsofferjourer saml till utbildning av st�dpersoner. S�rskilda medel har �ven l�mnais till kvinnojourerna f�r del angel�gna arbete som dessa bedriver.

Det �r nu angel�get att g�ra en inventering av vad som ytterligare kan g�ras. F�r att �stadkomma ett b�ttre st�d �t brottsoffren och f�r att samordna och intensifiera kampen mot v�ldet har regeringen, som jag tidigare n�mnt, d�rf�r beslutat all tillkalla en s�rskild kommission. I kommissionens uppdrag ligger bl.a. att f�lja upp och utveckla tidigare �rs program f�r brottsoffren och mot v�ldsbrottsligheten. Kommissionen skall ocks� unders�ka m�jlighetema att �ka skyddet f�r gmpper som l�per s�rskild risk att uts�ttas f�r v�ld, all fr�mja �tg�rder som �r �gnade att motverka v�ldet, s�rskilt p� gator och torg, samt att f�rb�ttra m�jlighetema att ingripa mot v�ldsverkare. En s�rskild uppgift f�r kommissionen blir atl �verv�ga hur man kan fr�mja och st�dja framv�xten av brottsofferjourer och andra frivilliga organisationer som arbetar mol v�ldet och f�r brottsoffren. Kommis�sionen skall avge sin sluttapport senast den 15 november 1990.

Vidare har regeringen nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom civildepartementet f�r fr�gor som r�r v�ld mol kvinnor. Bakgrunden �r de speciella problem som ofta �r f�rknippade med kvinnomiss�handel och andra �vergrepp mol kvinnor. Arbetsgruppen skall bl.a.


 


unders�ka hur samh�llets� skydd� och hj�lp� �t utsatta kvinnor kan��� Prop. 1989/90:100 st�rkas och hur samarbetet i dessa fr�gor mellan olika myndigheter��� Bil. 4 och organisationer kan f�rb�ttras. Arbetsgmppen, vars arbete b�r vara slutf�rt f�re utg�ngen av �r 1990, skall samr�da med den s�rskilda kommission som jag nyss har redogjort f�r.

6���������������� Kriminalv�rden

6.1������������� Allm�nna grundsatser

Arbetet inom kriminalv�rden best�r i att verkst�lla f�ngelsestraffen och ansvara f�r �vervakningen av skyddslillsynsd�mda och villkorligt frigivna samt all svara f�r verksamheten vid landels h�kten. Kriminalv�rdslagstifmingen vilar i allt v�sentligt p� de principer som lades fast genom 1973 �rs kriminalv�rdsreform. Dessa principer g�r ul p� all, s� l�ngt det �r m�jligt med h�nsyn lill kravet p� samh�llskydd och differentiering, fr�mja de d�mdas anpassning lill samh�llet och motverka de skadliga f�ljdema av frihetsber�vandet.

Kriminalv�rdens klienter �r till stor del starkt missgynnade b�de socialt och i de flesta andra avseenden. Samtidigt som kriminal�v�rdens ambitionsniv� m�ste vara h�g, b�r man d�rf�r vara medveten om sv�righetema att lyckas med de �tg�rder som vidtas f�r att fr�mja de d�mdas anpassning. Del kr�vs ocks� medverkan fr�n andra samh�llsorgan f�r att ge dem en rimlig social plattform. Kriminal�v�rdens klienter har samma principiella r�tt som andra medborgare till den service och omsorg som samh�llet tillhandah�ller.

6.2������������� P�g�ende utvecklingsarbete

Kriminalv�rden har under senare lid varit f�rem�l f�r ell omfattande �versynsarbete. �versynen har r�rt s�v�l kriminalv�rdsverkeis organisation som f�mts�ttningarna f�r straffverkst�lligheten i anstalt i olika avseenden.

En utg�ngspunkt f�r den f�rest�ende omorganisationen av kriminalv�rdsverkel, som jag �terkommer till, �r att ansvaret f�r beslutsbefogenheter och andra arbetsuppgifter b�r decentraliseras till den lokala niv�n i s� stor utstr�ckning som m�jigt. Arbetet vid kri�minalv�rdsstyrelsen och vid den regionala organisationen b�r koncentreras p� �vergripande fr�gor. Inom kriminalv�rdsstyrelsen p�g�r vidare ett arbete med all n�rmare precisera m�len f�r kriminalv�rdens verksamhetsgrenar. Resultatet av detta arbete skall bl.a. ligga till gmnd f�r den �verg�ng till m�lstyrning som avses ske i samband med decentraliseringen och omorganisationen.

Kriminalv�rdsstyrelsen har vidare sett �ver personaldimensionering
och resursutnyttjande inom h�ktes- och ansialtsorganisationen.
Utredningen, som avslutades i september 1989, har f�reslagit bl.a. atl
��������������������������������� 38


 


resurserna skall f�rdelas om mellan olika anstalter i syfte att Prop. 1989/90:100 �stadkomma en j�mnare personaldimensionering vid likv�rdiga Bil. 4 enheter. D�rvid har beaktats de skillnader i fr�ga om s�kerhetsgrad, verksamhetsinriktning m.m. som f�religger vid olika anstalter och anstaltsavdelningar. Utredningen har ocks� f�rslag till hur man b�ttre �n hittills kan ta till vara v�rd- och tillsynspersonalens resurser och underl�tta dess medverkan i det egentliga v�rdarbetet. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande inom kriminalv�rdsverket. Kriminal�v�rdsstyrelsen avser att redovisa resultatet av �versynen till regeringen i samband med n�sta anslagsframst�llning.

Fr�gan om v�rd- och lillsynspersonalens framlida arbetsuppgifter uppm�rksammas ocks� i det program f�r all f�rb�ttra de anst�lldas arbetsmilj� som genomf�rs av kriminalv�rdsstyrelsen sedan h�sten 1988.

Fr�gan har dessutom behandlats inom ramen f�r den �versyn av kriminalv�rdens inneh�ll och verksamhetsformer som p�b�rjades under h�sten 1988. �versynen, som bedrivs av en arbetsgmpp inom regeringskansliet i samarbete med kriminalv�rdsstyrelsen, har i en f�rsta etapp avsett kriminalv�rden i anstalt och g�ller nu friv�rden (se vidare under E. 3). Under den f�rsta etappen har seminarier h�llils bl.a. r�rande insatser f�r narkotikamissbrukare i anstalt och �lg�rder f�r m�n d�mda f�r kvinnomisshandel och sexualbrott. Vidare har ell seminarium h�llits om behovet av psykiatrisk sjukhusv�rd f�r intagna p� kriminalv�rdsanstaltema.

�versynen har bl.a. resulterat i ell uppdrag till kriminalv�rdssty�relsen betr�ffande lokala handlingsplaner vid kriminalv�rdsanstaltema. Enligt uppdraget skall kriminalv�rdsstyrelsen, inom ramen f�r den verksamhetsplanering som styrelsen bedriver inf�r 1990 och 1991 �rs anslagsframst�llningar, ta initiativ s� att samtliga kriminalv�rdsan�slalter uppr�ttar och genomf�r handlingsplaner f�r verksamhetens inneh�ll enligt vissa riktlinjer. Enligt riktlinjema b�r en utg�ngspimkt vara all verksamheten utformas s� att v�rd- och tillsynspersonalen kan ges mera meningsfulla arbetsuppgifter och st�rre ansvar f�r arbetet med de intagna. Stt�van b�r vidare vara all varje anstalt ulformar m�l och metoder anpassade lill anstaltens s�rskilda f�mts�ttningar bl.a. i fr�ga om klientel och andra lokala f�mts�tmingar. P� anstalter med en h�g andel narkotikamissbrukare b�r inrikmingen vara alt lokala handlingsplaner mot narkotika uppr�ttas och genomf�rs. Uppdraget omfattar allts� inte bara behandlingsinneh�ll ulan ocks� utveckling av personalens roll i anstaltsarbetet.

Avsikten �r att det samlade resultatet av omorganisationen av kriminalv�rdsverket och de �tg�rder som nu �verv�gs inom kri�minalv�rdsstyrelsen skall skapa f�mts�tmingar s�v�l f�r ett b�ttre inneh�ll i straffverkst�lligheten som f�r ett effektivare utnyttjande av kriminalv�rdens samlade resurser.

Utvecklingsarbetets personalpolitiska aspekter b�r framh�llas. Under senare tid har kriminalv�rden, framf�r allt i storstadsomr�dena, haft betydande sv�righeter alt rekrytera och beh�lla personal. Rekryte-


 


ringsl�gel torde� knappast kunna f�rb�ttras� i� n�mnv�rd utstr�ckning���� Prop. 1989/90:100

under �versk�dlig lid med tanke p� att den arbetskraft som sl�r lill���� Bil. 4

arbetsmarknadens�� f�rfogande�� kommer�� att�� vara�� begr�nsad.�� F�r� atl

kriminalv�rden inte skall komma till korta i konkurrens med andra

arbetsgivare m�ste man enligt min mening kunna erbjuda de anst�llda

ett vidgat ansvarstagande, m�jligheter lill personlig utveckling och

nya arbetsformer.

6.3�������������� �tg�rder mot rymningar

Det �r en viktig uppgift f�r kriminalv�rden atl f�rhindra rymningar fr�n anstalterna. Detta g�ller sj�lvfallet i s�rskilt h�g grad i fr�ga om personer som har d�mts f�r grov brottslighet. Dessa brottslingar placeras ocks� p� anstalter d�r s�kerhetskraven �r h�gt st�llda, dvs. p� de slutna riksanstaltema. Genom de �ndringar i lagen (1974:203) om kriminalv�rd i anstalt, som tr�dde i kraft den 1 juli 1988, har sk�rpningar skett f�r vissa l�nglidsd�mda n�r det g�ller anstalts-placering saml permissioner och andra vistelser utanf�r anstalt (prop. 1987/88:130, JuU 43, rskr. 361). Cirka 220 intagna omfattades h�sten 1989 av dessa sk�rpta regler.

Vidare har kriminalv�rdsstyrelsen sett �ver s�kerheten vid anstalter och h�kten med tyngre klientel. Initiativet till �versynen togs av styrelsen i september 1988 efter en uppm�rksammad rymning fr�n den s.k. specialavdelningen p� kriminalv�rdsanstalten Hall. �versynen, som avslutades i mars 1989, har omfattat bl.a. anstaltemas byggnader och tekniska bevakningssysiem samt mtiner f�r visitationer och andra kontroller av de intagna. Under arbetets g�ng har de ber�rda enhetema utarbetat lokala �tg�rdsprogram med utg�ngspunkt i s�kerhets�versynens �verv�ganden och f�rslag. �tskilliga av dessa har kunnat genomf�ras inom ramen f�r de medel som kriminalv�rds�styrelsen disponerar. Andra kr�ver resurstillskott. Jag �terkommer lill de s�kerhets�tg�rder som enligi min mening b�r genomf�ras under budget�ret 1990/91 och som kr�ver anslagsbeslul av statsmakterna.

Jag vill ocks� n�mna all regeringen i december 1989, efter framst�llning fr�n kriminalv�rdsstyrelsen, beslutade all �ppna en ny specialavdelning med sex platser p� kriminalv�rdsanstalien Tidaholm som ers�ttning f�r specialavdelningen p� kriminalv�rdsanstalien Hall, som bed�ms ha brister fr�n s�kerhetssynpunkt. Enligt min mening kommer den samlade effekten av de �tg�rder som redan har vidtagits och som jag f�resl�r i del f�ljande att leda till en v�sentlig h�jning av s�kerheten vid de slutna riksanstaltema.

40


 


7���������������� Lokalf�rs�rjningen���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4

Myndigheterna inom justitiedepartementets omr�de disponerar knappt en miljon kvadratmeter, varav

 

 

Kvadratmeter

Milj.

kr.

�klagarv�sendet

50 000

39

 

Domstolsv�sendet och

 

 

 

r�ttshj�lpsn�mnderna

358 000

271

 

Kriminalv�rden

529 000

200

 

�vriga

3 700

4

 

F�r n�sta budget�r kommer chefen f�r finansdepartementet att f�resl� investeringar i byggnader i form av en tre�rsplan. N�rmare uppgifter om investeringen f�r kriminalv�rden l�mnas under E. Kriminalv�rden.

8��������������� Kostnader f�r pensionsadministrationen

Chefen f�r civildepartementet kommer att i budgetf�rslaget f�r statens l�ne - och pensionsverk f�resl� atl kostnadema f�r pensions�administralionen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budgel�rel 1990/91. Jag har d�rf�r i min ber�kning av anslagen under andra huvudtiteln tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

41


 


A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


A 1. Statsr�dsberedningen

 

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

24��� 349 760'
21 148 000

25��� 091 000

 

' Varav f�r extra utgifter 388 955 kr.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redragande

Personal

 

 

Summa

64

-

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Representationsbidrag Summa

21 094 000

(18 121 000)

50 000

21 148 000

+ 3 943 000

(+ 3 660 000)

0

+ 3 943 000

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 25 091 000 kr. Medelsbehovet har ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% p� tre �r med f�rdelningen 2, 2 och 1% f�r f�rsta, andra och tredje budget�ret med b�rjan budget�ret 1989/90. Jag har beaktat all tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r statsr�dsbered�ningen fr.o.m. den 1 juli 1990. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statsr�dsberedningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 25 091 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1988/89 Utgift������������������������������� 40 322 558'

1989/90 Anslag������������������������������ 41 120 000

1990/91 F�rslag����������������������������� 45 025 000

' Varav f�r extra utgifter 993 280 kr.


42


 


 

 

 

������ Prop. 1989/90:100

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Bil.4

 

 

F�redraganden

 

Personal

 

 

 

Summa

151

+ 1

 

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnader

41 120 000

+ 3 905 000

 

(d�rav l�nekostnader)

34 444 000

(+ 3 208 000)

 

Summa

41 120 000

+ 3 905 00

 

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 45 025 000 kr. Medelsbehovet har ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgiftema om 5 % p� tre �r med f�rdelningen 2, 2 och 1 % f�r f�rsta, andra och tredje budgel�rel och med b�rjan budget�ret 1989/90.

F�r handl�ggning av fr�gor r�rande samarbetet mellan EFTA och EG har jag ber�knat en f�rst�rkning med en handl�ggare (330 000 kr.). Jag har vidare beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r juslilie�departemenlel fr.o.m. den 1 juli 1990.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Justitiedepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 45 025 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.


1988/89 Utgift������������������������������� 23 098 798

1989/90 Anslag������������������������������ 28 565 000'

1990/91 F�rslag����������������������������� 23 665 000
' Till�ggsbudget I 2 900 000 kr.


Reservation 7 987 068


 


Fem nya kommitt�er har tillsatts under �r 1989, n�mligen kommitt�n f�r alt se �ver reglema om ers�ttning f�r ideell skada, datalagsutredningen, kommitt�n om en ombyggnadsplan f�r Sagerska huset till permanent statsministerbostad, kommitt�n f�r all se �ver reglema om del allm�nnas skadest�ndsansvar och utredningen med uppdrag all g�ra en �versyn av straff- och processr�ttsliga best�mmelser med h�nsyn till data- och teleteknikens ulveckiing m.m. Direktiv har beslutats f�r en utredning ang�ende skydd f�r bmksm�nster och f�r en kommitt� r�rande dom�stolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Vidare har tillkallats en kommission f�r att motverka v�ldet och f�rb�ttra sl�del till brottsoffren.


43


 


Under �r 1989 har sex kommitt�er avslutat sina uppdrag, n�mligen���� Prop. 1989/90:100 f�rs�kringsr�ttskommilt�n, kommissionslagskommitt�n, utredningen om���� Bil. 4 det of�dda bamet, 1983 �rs sm�husk�psutredning, data- och offentlighet�skommitt�n (D�K) och 1987 �rs vapenutredning.

Med� h�nsyn� till� den� ber�knade� omfattningen� av� utredningsverk�samheten b�r anslaget uppg� till 23 665 000 kr. under n�sta budget�r. Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Utredningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 23 665 000 kr.

A 4. Information om lagstiftning m.m.

1988/89 Utgift���������������������������� 808 064������������������� Reservation 1 936

1989/90 Anslag������������������������ 1 132 000

1990/91 F�rslag����������������������� 1 177 000

Anslagsbeloppel b�r f�r n�sta budget�r uppg� till 1 177 000 kr. Jag har d�rvid under anslaget ber�knat h�gst 250 000 kr. f�r all st�dja or�ganisationer och projekt som syftar till att bek�mpa ekonomiska brott och v�ldsbrollslighel. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Information om lagstiftning m.m. f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 177 000 kr.

A 5. Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m.m.

1988/89 Utgift���������������������� 10 300 000��������������������������������������� Reservation O

1989/90 Anslag��������������������� 10 912 000

1990/91 F�rslag��������������������� 11 728 000

Fr�n anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftel�sen Institutet f�r framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse �r utsedd av regeringen, skall enligt sina stadgar bl.a. i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier, l�ngsiktig analys och d�rmed sam�manh�ngande verksamhet f�r att d�rigenom stimulera till en �ppen och bred diskussion om framtida hot och m�jligheter i samh�llsutvecklingen. Stiftelsens verksamhet leds under styrelsen av en chef. 2 milj kr har tidigare avsatts som stiftelsekapital.

Institutet f�r framtidsstudier f�resl�r att bidraget f�r n�sta budget�r b�r uppg� till 11 700 000 kr. exklusive pris- och l�neomr�kning.

Instilutets verksamhet b�rjade i oktober 1987. Under budget�ret
1988/89 har projekten "Folkh�lsan och de framtida folksjukdomarna" och
"Sverige i framtidens Europa" f�rberetts f�r start under budget�ret
1989/90. �vriga planerade forskningsprojekt som beslutades av
institutets styrelse i maj 1988 och som �nnu inte p�b�rjats kommer att
starta under budget�ren 1989/90 - 1990/91. Bland dessa ing�r ett projekt
om information, kunskap och kommunikation i framtidens Sverige.
������������������������������������ 44


 


Institutets seminarie- och symposieverksamhet kommer under Prop. 1989/90:100 budget�ret 1989/90 att f� en niv� som ber�knas bli normal f�r kom- Bil. 4 mande budget�r. Information om forskning av betydelse f�r fram�lidsbed�mningar och popul�r redovisning av framtidsstudierna sker bl.a. genom utgivning av institutets tidskrift Framlider och genom publice�ring av popul�rvetenskapliga b�cker. Under budget�ret 1990/91 kommer informationen till allm�nhet och beslutsfattare atl byggas ut med en allt bredare mediet�ckning. Merkostnaderna f�r denna utbyggnad planeras bli 858 000 kr.

Verksamheten inom institutet baseras i huvudsak p� bidrag i enlighet med institutets bidragsf�rslag. I fr�ga om vissa projekt har institutet s�kt viss extem finansiering. Institutet har emellertid bed�mt det som n�dv�ndigt att begr�nsa s�dan yttre finansiering f�r att kunna bibeh�lla framtidsstudiemas karakt�r av oberoende forskning och d�rmed m�jligg�ra en helt oavh�ngig debatt om de stora framtidsfr�gorna.

Jag f�rordar all anslaget ber�knas till 11 728 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Framtidsstudier, l�ngsiktig analys m.m f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 11 728 000 kr.

45


 


B. VISSA TILLSYNSMYNDIGHETER M.M. B 1. Justitiekanslem


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 

1988/89� Utgift

6 164 900

1989/90� Anslag

4 539 000

1990/91�� F�rslag

4 993 000

Justitiekanslem (JK) �r regeringens juridiske ombudsman, bevakar statens r�tt och har tillsyn �ver dem som ut�var offentlig verksamhet. Han fullg�r ocks� vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsf�rordningen, 8 kap. r�tteg�ngsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-�vervakning.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Summa

11

-

Anslag

 

 

F�rvaltnings-

3 953 000

+ 524 000

kostnader

 

 

(d�rav l�ne-

 

 

kostnader

(3 576 000)

(+ 500 000)

Lokalkostnader

486 000

+ 30 000

Eng�ngsanvisning

100 000

- 100 000

Summa

4 539 000

+ 454 000

JK


JK:s arbelsbelasming �kade under �r 1988, �ven om antalet inkomna �renden var i stort sett of�r�ndrat. JK utg�r fr�n all arbetsuppgiftema under� budget�ret 1990/91 blir i huvudsak of�r�ndrade.

Den eftersl�pning i �rendehanteringen som uppstod till f�ljd av all JK under �r 1988 hade alt fullg�ra en rad synnerligen kr�vande regerings�uppdrag har bl.a. genom s�rskilda resurstillskott numera bem�strats. Balansl�get f�r nu betecknas som lillfredsst�llande. Ett utbyggt datorst�d bl.a. f�r registrering och diarief�ring har under budget�ret 1988/89 effektiviserat och f�renklat JK:s arbete. En f�r arbelsresultatet betydel�sefull h�ndelse var ocks� att JK i september 1988 flyttade till nya, �ndam�lsenliga lokaler.


46


 


Enligt JK kan en till�mpning av huvudf�rslaget inte ske utan att Prop. 1989/90:100 inkr�kta p� JK:s i f�rfatming angivna arbetsuppgifter. En ytterligare Bil. 4 utbyggnad av ADB-st�det �r en f�mts�ttning f�r ell fortsatt ef-fektiviseringsarbete. F�r detta och f�r koniorsteknisk utmstning f�resl�r JK ett eng�ngsbelopp p� 195 000 kr. JK f�resl�r vidare att ytteriigare 185 000 kr. - varav 125 000 kr. som eng�ngsbelopp - tillf�rs f�r �kade kostnader f�r telefon, inventarier m.m.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn till myndighetens ringa storlek b�r huvudf�rslaget inte till�mpas p� JK.

F�r att JK skall kunna anlita extem hj�lp i erforderlig omfattning b�r anslaget tillf�ras 200 000 kr. Med detta tillskott och med den resurs�f�rst�rkning som JK har tillf�rts innevarande budget�r f�r samma �ndam�l b�r JK ha goda f�mts�ttningar f�r sin verksamhet under n�sta budget�r. Bl.a. lorde JK h�rigenom f� st�rre m�jligheter att g�ra inspektioner.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 4 993 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Justitiekanslem f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags anslag p� 4 993 000 kr.

B 2. Datainspektionen

1988/89�� Utgift��������������������������������������� 1 000

1989/90� Anslag��������������������������������������� 1 000

1990/91�� F�rslag������������������������������������� 1 000

Datainspektionen pr�var fr�gor om tillst�nd och ut�var tillsyn enligt datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkas-solagen (1974:182) samt utf�rdar licens enligt datalagen. Inspektionen ut�var dessutom tillsyn enligt lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m.

Inspektionen skall verka f�r all automatisk databehandling av person�uppgifter inte leder till otillb�rligt intr�ng i enskildas personliga integritet och att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverk�samhel.

Chef f�r inspektionen �r en generaldirekt�r. Inom inspektionen finns
tv� sakenheter. Den ena svarar f�r inspektionens uppgifter i fr�ga om
offentlig verksamhet och den andra f�r inspektionens uppgifter i fr�ga
om enskild verksamhet. Dessutom fiims en administrativ enhet.
���������������������������������������� 47


 


-------------------------------------------------------- ���� Prop. 1989/90:100

1988/89���������� 1989/90������� Ber�knad �ndring��������� B''- 4

Utfall�������������������������������������������� 1990/91

F�redraganden

Personal

Summa���������������������������������������������������� 34������������������� -������������������������������ +2

Anslag

Kostnader

Kostnader f�r

datainspektionens

verksamhet�������������������������������� 16 123 000�� 15 336 000���������������� + 1 751 000

Int�kter

Inkomster vid

datainspektionen�������������������� - 17 405 000- 15 335 000������������������ - 1 750 000

Nettoutgift����������������������������������������������� O����������� 1 000��������������������������� 1 000

Datainspektionen

Under budget�ren 1986/87 - 1988/89 har datainspektionen arbetat enligt den tre�riga verksamhetsplan som redovisades i samband med inspek�tionens anslagsframst�llning f�r budget�ret 1987/88. Ett av m�len var atl resursinsatsen f�r att hantera tillsl�nds�renden skulle minskas lill mindre �n h�lften av inspektionens totala resursanv�ndning. En v�sentlig �kning skulle ske av inspektionens lillsynsinsalser liksom av �vrig verksamhet som beror p� inspektionens egel initiativ. Som ekonomiskt m�l st�lldes upp att full avgiftst�ckning skulle ske av inspektionens utgifter. Som medel f�r all n� m�len angavs bl.a. en effektivare hantering av tillst�nds��renden, kompetensuppbyggnad, en rationellare organisation och �kat ADB-st�d.

Datainspektionen har under tre�rsperioden kunnat uppfylla i stort sett
samtliga m�l i planen. Tillst�ndshanteringen utg�r numera drygt 35
procent av inspektionens totala resursanv�ndning, trots atl antalet
tillsl�nds�renden har �kat med i genomsnitt ca 15 procent per �r under
tre�rsperioden. Inspektionens �rendebalanser har minskats betydligt.
Handl�ggningstidema har f�rkortats s� att endast en mindre del av
�rendena numera lar l�ngre tid �n tre m�nader. Tillsynsverksamheten har
�kat v�sentligt liksom regdgivningen. Ett omfattande arbete har lagts ner
f�r all f� in licensavgifter. Som ett led i detta arbete har utredningar
gjorts om regisleransvarel p� olika omr�den. Dessa insatser har samman�
tagna ocks� lett lill all antalet registrerade licenser har f�rdubblats under
tre�rsperioden. Inspektionen har�� under budget�ret 1988/89 f�r f�rsta
�������������������������������� 48


 


g�ngen kunnat t�cka sina kostnader med avgifter i verksamheten och��� Prop. 1989/90:100
dessutom f�tt ett �verskott.
����������������������������������������������������������������� Bil. 4

Datainspektionen har �r 1989 beslutat en ny verksamhetsplan f�r budget�ren 1989/90 - 1991/92. M�len �r att inspektionen genom �kad kompetens p� det r�ttsliga och tekniska omr�det ytterligare skall f�rb�ttra sina m�jligheter att bed�ma och ingripa mol f�rfaranden som kan inneb�ra risker f�r otillb�rliga integritetsinlr�ng som kan uppst� i samband med personregistrering, taxeringsrevision med hj�lp av ADB saml vid inkasso- och kreditupplysningsverksamhel. Inspektionen skall vidare utv�rdera de senare �rens regdgivning och ytterligare �ka informations- och inspektionsverksamheten. Tillsynsarbetet skall utg�ra minst en tredjedel av inspektionens totala resursinsats. F�r att skapa utrymme f�r dessa insatser m�ste datainspektionen ytterligare rationali�sera lillsl�ndshandl�ggningen och hanteringen av klagom�ls�rendena. Arbelet med all f�rm� regisleransvariga all anm�la sig f�r licens ges fortsatt stor uppm�rksamhet.

Inspektionen har under, 1988/89 genomf�rt en verksamheisindelning och lagt om bokf�ringen s� all inspektionens m�jligheter till planering och uppf�ljning f�rb�ttras.

Ell huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 skulle f�rsv�ra f�r inspek�tionen att svara mot de �kade krav p� insatser fr�n inspektionen som omv�rlden st�ller. Dessutom skulle den successiva �kningen av lillsyns-och informationsverksamheten i stor utstr�ckning avstanna.

Inspektionen vill d�rf�r undantas fr�n en till�mpning av huvudf�rsla�get. I st�llet f�resl�r inspektionen att personalen f�r verksamhets�omr�dena regdgivning och extern informaiion m.m. f�rst�rks (-i- 600 000 kr.), att ytterligare medel avs�tts f�r att kunna anlita tillf�llig extern expertis bl.a. i inspektionens tillsynsverksamhet (+ 250 000 kr.), all resurserna f�r information och konferensverksamhet byggs ul (+ 360 000 kr.) och all ytterligare medel tillf�rs f�r vidareutbildning, kompelens-utveckling och resor (-i- 585 000 kr.).

Antalet licenser ber�knas �ka under tre�rsperioden. Hur stor �kningen blir beror bl.a. p� inspektionens m�jligheter att f� registeransvariga alt fullg�ra sin anm�lningsplikt. Datainspektionen kommer atl noga f�lja inkomstutvecklingen men anser all en s�nkning av licensavgiften f�r n�rvarande inte �r aktuell.

F�redragandens �verv�ganden

Det �r mycket gl�djande att den ambiti�sa verksamhetsplan som datainspektionen beslutade �r 1986 har kunnat genomf�ras p� ett s� framg�ngsrikt s�tt. Den nya tre�riga verksamhetsplan som inspektionen har lagt fast �r 1989 motsvarar s�vitt jag kan finna de krav som kommer all st�llas p� inspektionens verksamhet under planperioden.

Del �r angel�get att inspektionen kan forts�tta sitt utvecklingsarbete.
Delta och de �kade kraven p� insatser av inspektionen i en tid d� ADB-
tekniken utvecklas mycket starkt g�r att n�got huvudf�rslag inte b�r
till�mpas p� inspektionen.
����������������������������������������������������������������������������������������� 49

4��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr 100. Bilaga 4


Inspektionen b�r f� f�rsl�rka sina insatser f�r regdgivning och extern��� Prop. 1989/90:100 information. F�r en s�dan f�rst�rkning har jag ber�knat 600 000 kr. Jag��� Bil. 4 utg�r d�rvid fr�n all inspektionens inkomster utvecklas s� all de �ven forts�ttningsvis moisvarar inspektionens utgifter.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och lill sammanst�llningen hemst�ller jag alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Datainspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslags�anslag p� 1 000 kr.

50


 


c. �KLAGARV�SENDET���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:lOO

Bil.4

�klagarv�sendet ing�r fr.o.m. budget�ret 1988/89 i f�rs�ksverksamheten med tre�riga budgetramar. Delta inneb�r alt den allm�nna inriktningen av verksamheten har lagts fast inf�r budgetperioden 1988/89 - 1990/91. F�r budgetperioden finns dels en AU/ADB-plan (administrativ utveck�ling och ADB) f�r riks�klagarens kansli och f�r �klagarmyndighetema, dels en utbildnings- och informationsplan f�r �klagarmyndighetema. Beslutet om resurstilldelning b�r ompr�vas med h�nsyn till de r�dande problemen med personalf�rs�rjningen och till de nya mlinema f�r straff�rel�ggande. Jag �terkommer till detta under anslagen.

�klagarinstruktionen (1974:910) har fr.o.m. den 1 januari 1990 upph�vts och ersatts av f�rordningen (1989:847) med instruktion f�r riks�klagaren och �klagarf�rordningen (1989:848).

Jag vill h�r n�mna all chefen f�r utbildningsdepartementet senare i dag i sin anm�lan av anslagen f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning kommer att f�resl� att det vid universitetet i Ume� fr.o.m. n�sta budget�r �ppnas m�jlighet alt anordna kompletterande utbildning f�r jur.kand.-examen.

C 1. Riks�klagaren

1988/89� Utgift������������������������������� 15 139 000

1989/90� Anslag����������������������������� 16 465 000

1990/91�� F�rslag���������������������������� 17 530 000

Riks�klagaren �r under regeringen h�gste �klagaren och leder �klagarv�sendet i riket. Riks�klagarens kansli �r organiserat p� tv� byr�er, kanslibyr�n och tillsynsbyr�n. H�mt�ver finns personal f�r riks�klagarens �klagarverksamhet i h�gsta domstolen.


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Summa

55

 

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

14 724 000

+ 963 000

(d�rav l�nekostnader)

(11 601 000)

(+� 621 000)

Lokalkostnader

1 741 000

+��� 102 000

Summa

16 465 000

+ 1 065 000


51


 


Riks�klagaren����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 4 Riks�klagaren yrkar medel enligt det f�r budgetperioden� 1988/89 -1990/91�� fastlagda� begr�nsade� huvudf�rslaget� vilket� f�r� budget�ret 1990/91 inneb�r en medelsminskning med 1,5 procent. H�rut�ver yrkas medel enligt den fastlagda AU/ADB-planen.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag redan n�mnt har ell begr�nsat huvudf�rslag lagts fast f�r innevarande tre�rsperiod. F�r riks�klagaren b�r s�ledes medel ber�knas med utg�ngspunkt fr�n en minskning av utgiftema med 1,5 procent. Jag f�resl�r all medel tillf�rs anslaget enligt fastst�lld AU/ADB-plan.

Hemst�llan

Med h�nvisning lill sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Riks�klagaren f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 17 530 000 kr.

C 2. �klagarmyndigheterna

1988/89�� Utgift������������������������ 356 876 000

1989/90� Anslag���������������������� 364 238 000

1990/91�� F�rslag���������������������� 404 269 000

F�r �klagarverksamhelen �r landet indelat i 13 regioner. Flertalet regioner omfattar tv� l�n. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en �ver�klagare, tj�nstg�r stats�klagare och distrikts�klagare som handl�gger vissa typer av m�l, fr�mst s�dana som r�r ekonomisk brottslighet. �ver�klagaren skall handl�gga m�l som �r s�rskilt kr�vande och leder dessutom �klagarverksamhelen inom sin region.

Riket �r indelat i 86 �klagardistrikt. �klagarmyndighetema i 83 av dessa distrikt lyder under region�klagarmyndighetema och leds av chefs�klagare. �klagarmyndighetema i Stockholm, G�teborg och Malm�, som var och en leds av en �ver�klagare, st�r utanf�r den regionala �klagarorganisationen. �ver�klagama i dessa tre distrikt fullg�r i princip samma uppgifter som �ver�klagama vid region�klagarmyndighetema.

H�rut�ver finns en siais�klagarmyndighet f�r speciella m�l som leds av en �ver�klagare. �klagama vid den myndigheten handl�gger m�l i hela riket, i f�rsta hand s�rskilt omfattande m�l eller m�l som ber�r flera regioner.

52


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


Prop. 1989/90:100 Bil.4


F�redraganden


Personal

 

�ver�klagare

17

Stats�klagare

21

Chefs�klagare, kammar-

 

�klagare och

 

distrikts�klagare

486

Assistent�klagare

98

�klagaraspiranter

35

�vrig personal

530


+ 10


 


Summa


1187


 


Anslag

F�rvaltningskost�nader (d�rav l�ne�kostnader) Lokalkostnader Resekostnader Kostnader f�r gemensam kontorsdrift

Summa


318 614 000

(+ 297 470 000)

37 039 000

4 673 000

3 912 000

364 238 000


+ 31 279 000

(+ 26 315 000)

+� 7 668 000

+ 335 000

+ 749 000

+� 40 031 000


 


Riks�klagaren

1.       Enligt 1988 �rs budgetproposition skall n�got huvudf�rslag inte till�mpas p� �klagarmyndigheterna f�r budgetperioden 1988/89 -1990/91.

2.       Medel yrkas enligt fastst�lld utbildningsplan och AU/ADB-plan, f�r att t�cka kostnaderna f�r en ny straff�rel�ggandemtin och f�r kostnader f�r en ut�kad aspirantantagning.

F�redragandens �verv�ganden

Som framg�r av 1988 �rs budgetproposition skall n�got huvudf�rslag inte till�mpas p� �klagarmyndigheterna f�r innevarande tre�rsperiod.

Medd b�r tillf�ras anslaget enligt utbildningsplanen och AU/ADB-planen. Vidare b�r eng�ngsmedel motsvarande 2 000 000 kr. tillf�ras f�r utvecklandet av den nya straff�rel�ggandemlinen. En �kad antagning av


53


 


�klagaraspiranter b�r �ga rum f�r att m�ta ett stort antal pensions- Prop. 1989/90:100 avg�ngar inom de n�rmaste �ren. F�r delta �ndam�l b�r en perma- Bil. 4 nent f�rst�rkning g�ras av anslaget (1 907 000 kr.). F�r att l�cka tempor�rt �kade kontorskostnader f�resl�r jag vidare ett eng�ngsbelopp om 1 100 000 kr. under vart och ett av budget�ren 1990/91 och 1991/92. Jag har i mitt f�rslag beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad fr.o.m. den 1 juli 1990 f�r �klagarmyndigheterna (2 508 000 kr.).

Hemst�llan

Med h�nvisning lill sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

att till �klagarmyndigheterna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 404 269 000 kr.

54


 


D. DOMSTOLSV�SENDET M.M.��������������������������������������������� Pop. i989/90:ioo

Bil.4

1. Domstolarna och domarbanan

I inledningen (avsnitt 2.1) har jag �versiktligt redovisat direktiven till den nyligen tillkallade kommitt�n som skall se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Jag har d�r ocks� redogjort f�r huvuddragen i en tidigare i dag beslutad proposition med f�rslag till ett nytt system f�r meritv�rderingen vid lills�tming av ordinarie domartj�ns�ter och till en snabbare, mer sammanh�llen domarbana.

Som jag n�mnt under avsnittet C. �klagarv�sendet kommer chefen f�r utbildningsdepartementet senare i dag i sin anm�lan av anslagen f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning all f�resl� all del vid universitetet i Ume� fr.o.m. n�sta budget�r �ppnas m�jlighet all anordna komplet�terande juristulbildning.

2. Samordning av f�rs�kringsr�tterna med de allm�nna f�rvaltnings�
domstolarna

Bakgrurui

I samband med att jusliliedepartemenlel tog �ver ansvaret f�r f�rs�k�ringsdomstolama fr�n socialdepartementet anf�rde d�varande jus�titieministem i sin anm�lan lill 1988 �rs budgetproposition alt det fanns anledning all �verv�ga fr�gor om f�rs�kringsdomstolamas arbetsformer, organisation, m.m. (prop 1987/88:100 bil.4, s.79). Bakgrunden var att f�rs�kringsdomstolama i en s�rskild rapport till regeringen inf�r anslags�framst�llningen f�r budget�ren 1988/89-1990/91 hade framh�llit att det i organisationen fanns betydande sv�righeter, bl. a. n�r det g�llde att rekrytera och beh�lla domare och f�redragande. Domstolsverket fick i uppdrag att analysera f�mls�ltningama f�r atl p� sikt samordna f�rs�kringsr�ttema med de allm�nna f�rvaltningsdomstolama och d�rvid belysa de konsekvenser av skilda slag som f�ljer med olika l�sningar. I ansluming till en motion i �nmet uttalade justitieutskottet atl domstols�verket ocks� borde �verv�ga f�rs�krings�verdomsiolens st�llning. Dom�stolsverket redovisade sill uppdrag i rapporten (DV Rapport 1988:5) F�rs�kringsdomslolar och allm�nna f�rvaltningsdomstolar. Fr�gan om f�rs�kringsdomstolamas st�llning togs ocks� upp i justitiedepartementets promemoria (Ds 1989:2) Domstolarna i framliden - en id�skiss. Rapporten och id�skissen har remissbehandlats i ett sammanhang.

Domstolsverkets rapport

Domstolsverket anf�rde i sin rapport att en fullst�ndig integrering av
f�rs�kringsdomstolama och de allm�nna f�rvalmingsdomstolama var
angel�gen men att f�rs�krings�verdomstolen under en �verg�ngsperiod
���������������������������� 55


 


borde vara kvar som slutinstans f�r socialf�rs�kringsm�len. Som sk�l���� Prop. 1989/90:100

angavs att den h�ga �ndringsfrekvensen i f�rs�krings�verdomstolen��� Bil. 4

tydde p� att den h�gsta instansen inom. socialf�rs�kringsomr�det tills

vidare borde beh�lla s�v�l m�jligheten atl bevilja �ndringsdispens som

systemet med lekmannamedverkan. Verket ans�g del uteslutet alt inf�ra

ett f�rfarande� med� �ndringsdispens� i� regeringsr�tten� eller� alt� l�ta

s�rskilda ledam�ter della i avg�randena d�r. Domstolsverket f�reslog att

socialf�rs�kringsm�len under en �verg�ngsperiod skulle pr�vas jurisikol-

legiall i fem l�nsr�tter med f�rs�krings�verdomstolen som �verinstans.

Vid den definitiva integreringen skulle f�rs�krings�verdomstolen ers�ttas

av kammarr�tterna och regeringsr�tten. Inslansordningen f�r socialf�r-

s�kringsm�len skulle s�ledes p� sikt bli densamma som f�r flertalet

andra m�llyper i de allm�nna f�rvalmingsdomstolama.

Justitiedepartementets id�skiss

I justitiedepartementets id�skiss ans�gs goda sk�l f�religga f�r att i f�rsta domstolsinstans f�ra socialf�rs�kringsm�len till kammarr�ttema. Del bed�mdes l�mpligt all �tminstone under en �verg�ngsperiod h�lla samman m�len p� specialavdelningar inom kammarr�ttema. F�r della talade bl.a. personalf�rs�rjningsfr�gor, lokalfr�gor och inte minst de fackliga synpunkter som hade kommit till uttryck under domstolsverkets utredningsarbete. Vidare angavs all man redan fr�n b�rjan borde fr�mja cirkulation mellan kammarr�ttens avdelningar f�r att p� sikt s�kerst�lla en fullst�ndig integrering och underl�tta rekryteringen. Under �verg�ngs�perioden borde man enligt id�skissen avst� fr�n alt sprida socialf�rs�k�ringsm�len till andra orter �n dem d�r del nu finns f�rs�kringsr�tter, dvs. Stockholm (Haninge), J�nk�ping (Huskvarna) och Ume�. N�got f�rslag om atl f�r�ndra f�rs�krings�verdomsiolens st�llning lades inte fram.

Remissbehandlingen

Remissutfallet i stort

omkring trettiofem remissinstanser har yttrat sig �ver rapporten eller promemorian, s� gott som samtliga �ver b�da. F�rslaget om all integrera f�rs�kringsr�ttema och de allm�nna f�rvaltningsdomstolama har f�tt �tl mycket gynnsamt mottagande. D�remoi r�der det delade meningar om f�rs�kringsr�ttema skall samordnas med kammarr�tterna eller med l�nsr�tterna. Domstolsverkets f�rslag att p� sikt avveckla f�rs�krings��verdomstolen f�r ett blandat mottagande av remissinstansema.

S�rskilt om f�rs�kringsr�ttema

En klar majoritet av remissinstansema, bl.a. regeringsr�tten, justitieom�
budsmannen (J�), justitiekanslem (JK), riksf�rs�kringsverket, socialsty-
������������������������������ 56


 


relsen, G�ta hovr�tt, hovr�tten f�r V�stra Sverige, kammarr�tterna i��� Prop. 1989/90:100 Stockholm��� och�� G�teborg,�� flera�� l�nsr�tter.��� Centralorganisationen��� Bil. 4 SACO/SR, Sveriges domaref�rbund och Sveriges advokatsamfimd, till�styrker f�rslaget om en integrering eller l�mnar del utan erinran.

F�rs�krings�verdomstolen f�rklarar att en nackdel med nuvarande ordning med s�rskilda f�rs�kringsdomstolar i mdlaninsiansen �r de sv�righeter som f�rs�kringsr�ttema har att rekrytera dugande jurister. F�rs�kringsr�tternas problem i delta avseende �r st�rre �n hovr�tternas och kammarr�tternas. Del �r ocks� en nackdel att den utbildning som f�rmedlas i f�rs�kringsdomstolama inte leder fram lill generell domar-beh�righet utan endast lill beh�righet f�r tj�nster i f�rs�kringsr�tt. Man har d�rigenom f�tt en sluten domarkarri�r, begr�nsad till dessa domsto�lar, vid sidan av den allm�nna domarkarri�ren. Vid en sammanv�gning av sk�len f�r och emot en integrering av f�rs�kringsr�tterna har �verdomslolen kommit till resultatet att sk�len f�r en integrering v�ger �ver. Genom en s�dan �tg�rd uppn�r man st�rre enhetlighet i domstols-organisationen, vilket kan uppfattas som positivt av den r�us�kande allm�nheten som f�r f�rre instanser att v�nda sig lill. Man f�r ocks� en generell och sammanh�llen domamlbildning och domarkarri�r som b�r p�verka rekryteringsl�get gynnsamt.

F�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige och f�rs�kringsr�tten f�r S�dra Sverige st�ller sig inte avvisande lill en integrering. Domstolama mots�tter sig d�remot all fr�gan om f�rs�kringsr�ttemas framlid skulle avg�ras innan beslut har fattats betr�ffande domsiolsorganisaiionen i stort. F�rs�kringsr�tten f�r Norra Sverige anser att nackdelama med ett smalt m�lomr�de �r s� stora att en f�r�ndring m�ste ske; annars riskerar man en utveckling som kan vara till skada f�r socialf�rs�kringen.

Kammarr�tten i Sundsvall anser d�remoi att myckel talar f�r att f�rs�kringsr�ttema beh�lls. Kammarr�tten anf�r att m�len v�l l�mpar sig f�r den specialisering som ligger i att m�len handl�ggs inom en s�rskild domstolsorganisaiion. De �verv�ganden som l�g bakom tillskapandet av organisationen har enligt kammarr�ttens mening fortfarande b�rkraft. �ven kammarr�tten i J�nk�ping avstyrker en �ndring i f�rs�kringsr�tter�nas organisation. Tj�nstem�nnens Centralorganisation (TCO) anser att socialf�rs�kringsm�len b�r avg�ras i s�rskilda domstolar och inte i samma domstolar som huvudsakligen handl�gger laxeringsm�l. Landsor�ganisationen i Sverige (LO) motsatte sig under domstolsverkets utred�ningsarbete en f�r�ndring av f�rs�kringsdomstolama i den riktning som den rapporten f�rordade.

Vad g�ller fr�gan om f�rs�kringsr�tterna skall samordnas med kammar�tt eller l�nsr�tt - och d�rmed fr�gan om instansordningen ~ r�der betydligt st�rre meningsskiljakligheter mellan remissinstanserna �n betr�ffande samordningsbehovet i sig.

Regeringsr�tten anf�r all en fullst�ndig integrering �r angel�gen och
att socialf�rs�kringsm�len b�r pr�vas i inslansordningen l�nsr�lt-kam-
marr�ll-regeringsr�lien. Regeringsr�tten anser all det i realiteten knappast
inneb�r n�gon f�rl�ngning av instanskedjan eftersom prejudikatfallen
torde bli f�taliga och resningsans�kningarna redan i nul�get pr�vas av
������������������������������ 57

regeringsr�tten.


 


Svea hovr�tt menar att en integrering med kammarr�ttema leder till Prop. 1989/90:100 att kammarr�tternas st�llning som �verinstans f�rsvagas och all en s�dan Bil. 4 utveckling b�r motverkas. Kammarr�tten i Stockholm firmer det vara rationellt och f�rdelaktigt fr�n kostnadssynpunkt om m�len f�rst g�r lill l�nsr�tt. Kammarr�tten anf�r all socialf�rs�kringsm�len skulle utg�ra en mycket stor andel av kammarr�tternas arbetsuppgifter och d�rmed kunna minska dessa domstolars attraktivitet som arbetsplats. �ven riks�klaga�ren, hovr�tten f�r V�stra Sverige, kammarr�ttema i Sundsvall och J�nk�ping, flera l�nsr�tter. Centralorganisationen SACO/SR och Sveriges advokatsamfund menar att socialf�rs�kringsm�len efler en integrering b�r i f�rsta domstolsinstans pr�vas av l�nsr�tt.

Men del finns � andra sidan flera remissinstanser som anser att f�rs�kringsr�ttema b�r integreras med kammarr�tterna.

F�rs�krings�verdomstolen anf�r atl valet i allt v�sentligt blu- beroende av hur man st�ller sig lill f�rs�krings�verdomsiolens fortsatta existens. �r man beredd atl avskaffa �verdomslolen, har man kanske inget annat val �n en fullst�ndig integrering av socialf�rs�kringsm�len s� att m�len �verklagas fr�n f�rs�kringskassa lill l�nsr�tt och d�rifr�n till kammarr�tt. Regeringsr�tten blir en prejudikatinstans �ver kammar�tten. Stannar man d�remot f�r att f�rs�krings�verdomstolen skall finnas kvar och arbeta i samma former som nu, dvs. med s�v�l prejudikat- som �ndringsdispens, talar myckel f�r all integreringen b�r g�ras med kammarr�ttema. Ett tungt sk�l f�r detta �r att man annars �stadkommer en f�rl�ngning av instanskedjan som inte kan anses gagna den enskilde. �verdomstolen ansluter sig ocks� till de sk�l som redovisas i id�skissen.

F�rs�kringsr�ttema framh�ller all r�tterna byggts upp med kam�marr�tterna som f�rebild och har en d�mande verksamhet som moisvarar kammarr�ttemas. Riksf�rs�kringsverket framf�r liknande synpunkter. �ven bl.a. JO, JK, G�ta hovr�tt, kammarr�tten i G�teborg, F�rs�k�ringskassef�rbundet och Malm� allm�nna f�rs�kringskassa anser all f�rs�kringsr�ttema b�r integreras med kammarr�ttema.

S�rskilt om f�rs�krings�verdomstolen

F�rs�krings�verdomstolen anf�r att det som framf�r allt talar f�r att bibeh�lla �verdomstolen �r den annorlunda sammans�ttning som dom�stolen har i j�mf�relse med regeringsr�tten. �verdomstolen betonar det starka inslaget av lekm�n och forts�tter:

"Lekm�nnen har fortl�pande haft ett betydande inflytande p� praxisul-
vecklingen inom socialf�rs�kringsomr�det. Della h�nger samman med
den speciella karakt�r som socialf�rs�kringslagsliflningen har. Knappast
p� n�got annat f�rvaltningsomr�de har man i s� stor utstr�ckning �ver�
l�tit �t r�ttstill�mpningen all fylla ut och dra gr�nser f�r lagstiftningen.
Lagstiftaren har genomg�ende arbetat med en generalklausulsteknik och
med vaga och m�ngtydiga begrepp. �tskillig till�mpning g�rs beroende
p� sk�lighetsbed�mningar. Utrymmet f�r renodlat r�ttsliga tolknings�
fr�gor �r inte s�rskilt stort. Med en lagstifming av denna typ �r del
naturligt all �ven slutinstansen har en sammans�ttning som inrymmer
s�v�l professionella domare som lekmannaledam�ter. �verdomslolen ser
���������������������������� 58


 


inte n�gon anledning all �ndra p� den ordningen. �verdomstolen ansluter��� Prop. 1989/90:100 sig s�ledes till det f�rslag som finns i id�skissen all man har kvar��� Bil. 4 f�rs�krings�verdomstolen som en frist�ende h�gsta instans f�r socialf�r�s�kringsm�len. Detta system b�r uttryckligen permanentas i varje fall s� l�ngt all endast senare uppkomna lunga sk�l kan motivera ell �ndrat st�llningslagande."

�ven f�rs�kringsr�ttema menar att f�rs�krings�verdomstolen b�r beh�llas som en frist�ende fullf�ljdsinstans f�r socialf�rs�kringsm�len. Samma uppfattning redovisar bl.a. TCO.

Ett antal remissinstanser betonar vikten av att den h�gsta instansen inom omr�det �r en prejudikatinslans. Riksf�rs�kringsverket anser att slutinstansen b�r vara en renodlad prejudikatinstans, oavsett svaret p� fr�gan om f�rs�krings�verdomstolen f�r ell tillr�ckligt m�lunderlag f�r all kunna utg�ra en sj�lvst�ndig domstol. �ven f�rs�kringskassef�rbun�det och Malm� allm�nna f�rs�kringskassa menar att den h�gsta instansen skall vara en ren prejudikatinslans.

N�gra remissinstanser anser alt f�rs�krings�verdomstolen b�r ~ direkt eller efler en �verg�ngsperiod - integreras med de allm�nna f�rvalt�ningsdomstolarna. Denna uppfattning redovisas av regeringsr�tten, socialstyrelsen, kammarr�tten i Stockholm, n�gra l�nsr�tter och Sveriges advokatsamfimd.

�vriga fr�gor

N�gra remissinstanser framh�ller �nskv�rdheten av ell tv�partsf�rh�l�lande i socialf�rs�kringsm�len, inte bara i f�rs�krings�verdomstolen ulan ocks� i den f�rsta domslolsinstansen. Kammarr�tten i G�teborg f�rordar att f�rfarandet ges klarare r�llskipningsprofil �n det har idag genom alt en tv�partsprocess inf�rs generellt i socialf�rs�kringsm�len. Ett tv�partsf�rh�llande f�rordas ocks� av bl.a. f�rs�kringsr�ttema och SACO/SR. F�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige bed�mer det inte m�jligt eller ens l�mpligt alt bygga ut riksf�rs�kringsverkets ombudsavdelning i den omfattning som fordras f�r en tv�partsprocess. I st�llet f�resl�r r�tten att f�rs�kringskassan skall g� in som part. Det inneb�r att kassorna regelm�ssigt skulle yttra sig i m�len och i f�rekommande fall kunna delta vid muntliga f�rhandlingar, samtidigt som de skulle kunna �verklaga r�ttens beslut. Enligt f�rs�kringskassef�rbundet innefattar deima fr�ga s� m�nga aspekter att den b�r penetreras ytterligare. Riksf�rs�kringsverket menar alt om �ndringsdispensen avskaffas i slutinstansen, resurser skulle frig�ras som skulle kunna s�llas in f�r ett mer aktivt agerande i m�len hos underinsiansema.

Fr�gan om lekmannamedverkan tas upp av TCO som anser att n�mndem�n b�r delta i avg�randet av samtliga socialf�rs�kringsm�l i den f�rsta domslolsinstansen och all de b�r utses av arbetsmarknadens parter. F�rs�kringskassef�rbundet m. fl. framh�ller att en tillfredst�llande medverkan av lekm�n m�ste garanteras i en ny ordning f�r denna m�llyp.

59


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.4 F�rs�kringsdomstolamas m�l utg�rs av �verklagade beslut i fr�gor som g�ller f�rm�ner inom socialf�rs�kringsomr�det. Socialf�rs�kringen utg�r grundvalen f�r m�nga medborgares ekonomiska trygghet under �tminsto�ne n�got skede av deras levnad. Ers�ttningama fr�n socialf�rs�kringen till hush�llen motsvarar omkring 25 procent av den privata konsumtionen i landet. F�rs�kringsdomstolamas r�ttskipande verksamhet har stor betydelse f�r de enskilda. F�rs�kringsdomstolama garanterar genom sin samlade kunskap och kompetens all de enskilda f�r en sakkunnig bed�mning av m�len.

En ny ordning f�r r�ttskipningen i den h�gsta instansen p� detta omr�de, f�rs�krings�verdomstolen, f�mts�tter st�llningstaganden till flera viktiga fr�gor, t.ex. lekmannamedverkan och dispensreglemas utform�ning. Beredningsl�get �r inte s�dant att fr�gorna kan l�sas nu. De b�r l�mpligen �verv�gas i ett annal sammanhang. Jag �terkommer strax h�rtill. Det b�r samtidigt framh�llas att de problem som finns inom f�rs�kringsdomstolama v�sentligen ligger utanf�r �verdomslolen. Jag konstaterar ocks� atl flertalet av de remissinstanser som uttalat sig om f�rs�krings�verdomstolen stannat f�r all domstolen, i vart fall tills vidare, b�r beh�llas som h�gsta instans inom socialf�rs�kringsomr�det och med motsvarande uppgifter. Jag delar den uppfattnigen.

Personall�get i f�rs�kringsr�ttema �r besv�rligt. Deras sv�righeter att rekrytera dugande jurister �r betydligt st�rre �n hovr�ttemas och kammarr�ttemas. F�r mig �r det uppenbart att anledningen sl�r alt finna i del sn�va m�lomr�det och den relativt slutna och begr�nsade domar�karri�ren. Problemet pockar p� en l�sning, s�rskilt som rekryteringssv�-righetema intr�ffat under en period av kraftigt �kad m�llillstr�mning.

En integrering i n�gon form f�resl�s b�de i justitiedepartementets id�skiss och i domstolsverkets rapport. De allra flesta av remissinstanser�na �r positiva lill en integrering. F�r egen del anser jag att en samord�ning med de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna �r n�dv�ndig f�r att r�da bot p� de problem som nu finns i f�rs�kringsr�ttema och all det finns ocks� andra goda sk�l f�r detta. De allm�nna f�rvaltningsdomstolama skulle f� ett breddat m�lomr�de. Samtidigt �r tidpunkten v�l vald f�r en integrering med h�nsyn till den minskning av antalet skatlem�l som de f�rest�ende taxerings- och skatlereformema antas leda lill.

Den nuvarande utvecklingen mot allt l�ngre handl�ggningstider kan
inte f� forts�tta. Regeringen har under l�pande budget�r f�rst�rkt
anslaget till f�rs�kringsdomstolama avsev�rt f�r all f� ner balansema. En
integrering kommer att verka i samma riktning. Jag vill n�mna att rege�
ringen nyligen har uppdragit �l riksf�rs�kringsverket och domstolsverket
atl utv�rdera de fr.o.m. �r 1988 g�llande reglerna om ompr�vning och
�verklagande av f�rs�kringskassornas beslut. Utv�rderingen skall s�rskilt
la sikte p� reglemas inverkan p� handl�ggningstidema. Verken skall
ocks� �verv�ga om det � f�r alt minska handl�ggningstidema � kan
vara l�mpligt all ocks� inom andra omr�den �n arbelsskadef�rs�kringen
anv�nda sig av ett f�renklat f�rfarande f�r vissa avgr�nsade typer av
�������������������������������� 60


 


�renden. Uppdraget skall redovisas inom kort.����������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Som framh�llits i domstolsverkels rapport finns det i de allm�nna���� Bil. 4 f�rvaltningsdomstolama goda f�mts�ttningar f�r att handl�gga socialf�r�s�kringsm�len med lekmannamedverkan och med den f�rtur som m�lens beskaffenhet kr�ver.

Min slutsats �r att f�rs�kringsr�ttema nu b�r integreras med de allm�nna f�rvaltningsdomstolama.

En samordning f�r inte leda till all det nuvarande lekmannainflytandet begr�nsas. Integreringen m�ste ocks� i �vrigt utformas p� ett s�dant s�tt atl den kompetens som byggts upp i f�rs�kringsr�ttema kan vidmakt�h�llas och om m�jligt f�rb�ttras.

H�refter �verg�r jag lill fr�gan om instansordningen f�r socialf�rs�k�ringsm�len i de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna. Jag kan inledningsvis konstalera att f�mts�ttningarna f�r domstolsverkets bed�mning i denna fr�ga har f�r�ndrats genom mitt st�llningslagande i fr�ga om f�rs�krings��verdomstolen. S� l�nge systemet med �ndringsdispens beh�lls anser jag det inte vara befogat att m�len pr�vas i mer �n en underinstans. En ordning med tv� underinstanser skulle i alltf�r m�nga fall leda till en alltf�r l�ng inslanskedja med f�rl�ngda v�ntetider f�r de f�rs�krade. Valet n�r del g�ller l�nsr�tt och kammarr�tt �r d�rf�r inte b�de och ulan antingen eller.

Flertalet av de remissinstanser som f�rordat l�nsr�tterna f�mtsatte i likhet med domstolsverket all f�rs�krings�verdomstolen skulle avvecklas. Flera av de som utg�tt fr�n all domstolen skall vara kvar har d�remot f�rordat kammarr�ttema. Ocks� enligt min mening talar �verv�gande sk�l f�r all i dag v�lja kammarr�ttema. F�rs�kringsr�ttema har kam�marr�tterna som f�rebild i b�de organisatoriskt och processuellt h�nseende. Jag kan s�rskilt peka p� domf�rhetsreglema, organisationen och tj�nsteslmkturen. Behovet av kvalificerade f�redragande kan tillgodoses b�ttre i kammarr�tterna �n i l�nsr�ttema. En samordning med kammarr�ttema blir i m�nga avseenden mera naturlig och mindre komplicerad. Jag f�rordar en s�dan.

Som jag nyss sagt m�ste kompetensen i socialf�rs�kringsfr�goma vidmakth�llas och utvecklas �ven i en ny organisation. Det kan d�rf�r visa sig l�mpligt all �tminstone �verg�ngsvis h�lla samman socialf�rs�k�ringsm�len p� specialavdelningar i kammarr�ttema. I ett f�rsta skede b�r socialf�rs�kringsm�len f�rdelas p� kammarr�tterna i Stockholm, J�nk��ping och Sundsvall. F�r all underl�tta samordningen, men ocks� av flera andra sk�l, �r det l�mpligt all verksamheten i f�rs�kringsr�tten f�r Norra Sverige f�r vara kvar i Vme� och i organisatoriskt h�nseende bedrivas i form av specialavdelningar lill kanunarr�tten i Sundsvall. F�r all samordningen skall f� avsedd effekt �r det redan fr�n b�rjan n�dv�ndigt med en cirkulation mellan kammarr�ttens avdelningar f�r all p� sikt s�kerst�lla en fullst�ndig integrering och underl�tta rekryteringen.

Den l�sning som jag s�lunda skisserat inneb�r att alla kammarr�tter
utom kammarr�tten i G�teborg kommer att medverka i r�ttskipningen
inom socialf�rs�kringen. Detta �r naturligtvis inte helt lillfredst�llande.
Jag utg�r emellertid fr�n att denna fr�ga kan beaktas i det fortsatta sam-
����������������������������� 61

ordningsarbetet.


 


M�nga remissinstanser f�rordar att en tv�partsprocess inf�rs i samtliga Prop. 1989/90:100 socialf�rs�kringsm�l. Av riksf�rs�kringsverkets och f�rs�kringskassef�r- Bil. 4 bundets remissyttranden kan man emellertid dra slutsatsen atl varken verkets ombudsenhei eller f�rs�kringskassoma har resurser all la p� sig rollen som allm�nt ombud i samtliga m�l. Fr�gan om tv�partsprocess faller inom ramen f�r den �versyn av f�rvaltningsprocesslagen som anf�rtrotts den nyligen tillkallade kommitt�n f�r all se �ver domstolamas uppgifter, arbetss�tt och organisation. Jag utg�r fr�n atl den l�sning som f�rs�kringsr�tten f�r Mellansverige har pekat p� och som �verensst�m�mer med det som har f�reslagits p� skatteomr�det kommer all studeras n�rmare av kommitt�n. Jag tar allts� inte nu upp fr�gan om tv�partspro�cess.

Den omorganisation av f�rs�kringsr�tterna som jag nu har f�rordat f�r naturligtvis konsekvenser f�r personalen i de ber�rda domstolama. En samordning f�r konsekvenser ocks� f�r domslolamas lokalf�rs�rjning. 1 Stockholm och i J�nk�ping m�ste inriktningen vara alt p� sikt skapa lokalgemenskap mellan socialf�rs�kringsavdelningama och kammarr�t�ternas �vriga avdelningar. S�rskilt i J�nk�ping synes f�ruis�tmingama f�r en relativt snar samlokalisering vara goda. Mot bakgmnd av vad jag nyss sagt �r fr�gan inte aktuell f�r kammarr�tten i Sundsvall och specialavdelningama i Ume�.

En samordning i enlighet med del anf�rda kommer sannolikt atl medf�ra n�got �kade lokalkostnader och en del andra kosmader f�r l.ex. utbildning, resor och traktamenten. Samtidigt ger samordningen utrymme f�r rationaliseringar bl. a. inom domstolarnas administrativa enheter. Sammantaget r�knar jag med att reformen inte medf�r �kade kostnader.

Det �r angel�gel all ett principbeslut nu fattas om en integrering av f�rs�kringsr�ttema och kammarr�ttema s� att den ber�rda personalen inte l�ngre skall beh�va v�nta p� ett besked om den framtida or�ganisationen. �ven f�r del fortsatta arbetet med olika organisatoriska fr�gor �r ett snabbt st�llningstagande angel�get. Detta arbete b�r i allt v�sentligt kunna anf�rttos domstolsverket. Jag t�nker bl. a. p� s�dana fr�gor som r�r tj�nster, cirkulationstj�nstg�ring och lokaler. Domstols�verket b�r ocks� kunna ta fram underlag lill de f�rfattnings�ndringar som f�ranleds av samordningen. De fr�gor betr�ffande kammarr�tten i G�teborg som jag nyss n�mnde b�r ocks� kunna tas upp i detta arbete.

Om riksdagen st�ller sig bakom etl principf�rslag fr�n regeringen, �r del min avsikt att h�sten 1990 f�r regeringen anm�la fr�gan om en proposition med n�rmare f�rslag till domsiolsorganisaiionen i f�rsta instans f�r socialf�rs�kringsm�len och erforderliga lagf�rslag. Pxformen skulle i s� fall kunna vara genomf�rd den 1 juli 1991.

P� l�ngre sikt, n�r konsekvensema av det f�rsta samordningssteget
kan �verblickas och n�r mera s�kra prognoser om antalet socialf�rs�k�
ringsm�l och skatlem�l i framtiden kan g�ras, kan del finnas sk�l alt
n�rmare studera resultatet av integreringen och fr�n d� vunna erfaren�
heter �verv�ga fr�gor om bl.a. kammarr�tternas antal, lokalisering och
domkretsar. I ett s�dant sammanhang kan det vara l�mpligt att ocks�
�verv�ga fr�goma om f�rs�krings�verdomsiolens st�llning samt systemet
��������������������������� 52


 


med �ndringsdispens och lekmannamedverkan i den h�gsta instansen.��� Prop. 1989/90:100 Jag betraktar det inte heller som uteslutet att man sedan erfarenhet av���� Bil. 4 socialf�rs�kringsd�mandet spritt sig i f�rvaltningsdomark�ren kan ta upp fr�gan l�nsr�ttspr�vning i socialf�rs�kringsm�len.

3. Notariemeriieringen

Inledning

Besl�mmelser om notarielj�nstg�ring finns i notarief�rordningen (1984:488). Tj�nstg�ringen, som f�mts�tter avlagd jur. kand.- eller juristexamen, kan fullg�ras i tingsr�tt eller l�nsr�tt eller i b�da slagen av domstolar och omfattar en tid av tv� �r och sex m�nader. En del av tj�nstg�ringen - i regel h�gst sex m�nader - kan fullg�ras vid �klagar-, polis- eller kronofogdemyndighet eller vid riksskatteverket. S�dan ut�bytestj�nstg�ring skall i tiden alltid ligga f�re domstolsij�nstg�ringen. Efter s�rskild pr�vning f�r �ven annan tj�nstg�ring av kvalificerad juridisk art som fullgjorts efter juristexamen tillgodor�knas som nota�rielj�nstg�ring. Den l�ngsta tid som d�rvid f�r tillgodor�knas �r sex m�nader.

Den som p� etl tillfredsst�llande s�tt har fullgjort notarietj�nstg�ring har f�rv�rvat notariemeritering. S�dan meritering utg�r ett formellt krav f�r tilltr�de till vissa juristkarri�rer s�som domarbanan, �klagarbanan och kronofogdebanan.

Antagning till notarielj�nstg�ring g�rs centralt f�r hela landet av en s�rskild n�mnd, notarien�mnden (NON). Domstolsverket sk�ter kanslig�rom�len �l n�mnden, som i �vrigl �r frist�ende fr�n verket.

Notarietj�nstg�ringens utformning har �terkommande �verv�gts under 1970- och 1980-talen, senast i 1984 �rs budgetproposition (se prop. 1983/84:100 bil. 4 s. 63-71, JuU 23, rskr. 131).

Fr�gan om notarielj�nslg�ringen togs upp p� nytt inom justitiedepar�tementet v�ren 1989. En �versyn ans�gs p�kallad mot bakgrund av att det under senare �r skett flera f�r�ndringar i bl.a. domstolamas arbete som inverkade p� inneh�llet i notarielj�nslg�ringen. F�r en �versyn talade ocks� all del p� flera omr�den p�g�r lagstifmings- och utred�ningsarbete som kan f� stor betydelse f�r domstolsv�sendet och d�rmed ocks� f�r notarietj�nstg�ringen. Ocks� oroande tecken p� att alltfler notarier slutade sin notarielj�nstg�ring i f�rtid fanns med i bilden. En promemoria (Ds 1989:17) Notariemeriieringen, arbetades d�rf�r fram inom justitiedepartementet och remissbehandlades f�rsta halv�ret 1989.

Justitiedepartementets promemoria om notariemeriteringen

De f�rslag och �verv�ganden som f�rs fram i promemorian kan sammanfallas p� f�ljande s�tt.

- Notarietj�nstg�ringens l�ngd b�r avkortas fr�n nuvarande tv� och etl
halvt �r lill tv� �r.
����������������������������������������������������������������������������������������������������� 63


 


- Etl sk�l f�r denna avkortning �r den utveckling som har skett under���� Prop. 1989/90:100
1980-talet,� bl.a.� inneb�rande delegering av arbetsuppgifter och� be-���� Bil.4
slutsbefogenheler till personal som inte �r lagfaren samt de p�g�ende

str�vandena att avlasta domstolama uppgifter som inte kr�ver domstols�pr�vning. Dessa f�r�ndringar ber�r i h�g grad det traditionella ar�betsomr�det f�r notarier.

-  F�r en avkortning talar ocks� tendenser till atl notarier slutar sin tj�nstg�ring i f�rtid och alt den egentliga domamlbildningen, dvs. tiden fr�n del atl man b�rjar som aspirant i �verr�tt till dess man blir assessor, till f�ljd av domamtredningens f�rslag inte konuner all p�g� l�ngre lid �n omkring tre �r.

-  Utbytestj�nstg�ringen b�r beh�llas �ven om den sammanlagda liden f�r notarielj�nslg�ringen avkortas lill tv� �r. Vidare b�r vid n�gra tingsr�tter en f�rs�ksverksamhet �ga mm som inneb�r all en notarie kan fullg�ra ett �r av notarietj�nstg�ringen vid en �klagarmyndighet.

-  De beh�righetsregler som g�ller i fr�ga om alt f�rordna notarier alt p� eget ansvar utf�ra vissa domarg�rom�l b�r f�renklas. De nuvarande tre beh�righetsgr�nsema b�r ers�ttas med tv�. Den notarie som tj�nst�gjort i ett �r skulle kunna anf�rtros �ven de domarg�rom�l som f�r n�rvarande fordrar en minsta tj�nstg�ringslid om ett och ett halvt �r.

-  Utbildning �r etl moment i notarietj�nstg�ringen som i framtiden b�r ges en mera framtr�dande roll. Under tj�nstg�ringen i domstol b�r nolariema i allm�nhet vara knutna lill en eller flera domarrotlar och d�r tj�nstg�ra som medarbetare till domaren.

-  NON:s nuvarande uppgifter i fr�ga om antagning av notarier och �vriga �renden som n�mnden i dag har all avg�ra b�r �vertas av domstolsverket. Domstolsverkets beslut b�r kunna �verklagas till NON. N�mnden b�r allts� best� men som en ren fullf�ljdsinstans. N�mndens beslut b�r inte kimna �verklagas. NON b�r dessutom ha kvar sina befogenheter att besluta riktlinjer f�r notarietj�nstg�ringen och ha etl allm�nt ansvar f�r atl f�ra ut information om notarielj�nslg�ringen.

Remissbehandlingen

Promemorian om notariemeriieringen har remissbehandlats. Yttranden har kommit in fr�n 33 instanser.

S� gott som alla remissinstanser har inst�mt i vad som s�gs om inneh�llet i notarietj�nstg�ringen. De allra flesta godtar ocks� den f�reslagna f�r�ndringen i beh�righetsreglerna.

Av de remissinstanser som har yttrat sig �ver f�rslaget att domstolsver�ket skall sk�ta antagningen av notarier har alla utom en tillstyrkt.

N�r del g�ller f�rslaget om en avkorming av liden f�r notariemeriie�ringen har remissynpunkterna varit mer blandade. Tretton remissinstanser tillstyrker en avkortning oberoende av �vriga f�r�ndringar. Tv� instanser har helt avstyrkt f�rslaget i denna del.

�vriga remissinstanser - d�ribland de flesta domstolama - har gjort
sina svar beroende av fr�gan om i vilken m�n som arbetsuppgifter
������������������������������������� 64


 


kommer att tas bort fr�n tingsr�llema eller fr�gan om utbytestj�nstg�-��� Prop. 1989/90:100 ringen skall vara kvar. En vanlig st�ndpunkt bland dessa remissinstanser��� Bil. 4 �r att man i varje fall borde v�nta med en avkorming av tj�nstg�rings�tiden lill dess det st�r klart hur domstolsv�sendet i stort kommer att gestalta sig i framliden.

En majoritet bland dem som har yttrat sig s�rskilt om utbytestj�nstg��ringen vill beh�lla den. Andra knyter sina svar till fr�gan om den sammanlagda tj�nstg�ringstidens l�ngd; om deima avkortas lill tv� �r, b�r inte utbytestj�nstg�ring f�rekomma. Drygt h�lften av alla re�missinstansema - en majoritet bland dem som yttrat sig i den h�r delen -tillslyrker en f�rs�ksverksamhet med en ett�rig tj�nstg�ring vid �klagarmyndighet. De som �r kritiska lill del f�rslaget menar all tj�nstg�ringstiden i domstol blir f�r kort, om notarien tj�nstg�r ett �r vid �klagarmyndighet.

F�redragandens �verv�ganden

Utg�ngspunkter och sk�l f�r en f�rkortad notariemeritering

Notarietj�nstg�ringen ger de unga juristema en v�rdefull inskolning i juridiskt arbete. Den utg�r ett viktigt praktiskt komplement lill den utbildning som f�rv�rvats genom universitetsstudierna. Jag vill d�rf�r inledningsvis erinra om vikten av all notarietj�nstg�ringen utformas p� ett s�dant s�tt atl den till sin omfattning och i fr�ga om utbildningens inneh�ll motsvarar h�gt st�llda krav.

Som framh�llits i promemorian har del under senare �r skett flera f�r�ndringar i domstolamas arbete som har inskr�nkt det traditionella arbetsomr�det f�r notarierna. Inom flera omr�den som tidigare var f�rbeh�llna notarierna har arbetsuppgifter och beslutander�tt delegerats till personal som inte �r lagfaren. Som exempel kan n�mnas inskriv�nings�renden, m�l om betalningsf�rel�ggande, f�rmynderskaps�renden samt vissa enklare �renden om bl.a avtr�dande av egendom till f�rvalt�ning av boutredningsman. Denna inriktning av arbetsf�rdelningen kom�mer med s�kerhet att forts�tta och b�r ocks� enligt min mening upp�muntras. Delegering �r ett av flera s�tt att rationalisera domstolsarbetet samtidigt som det �r en personalulvecklande �tg�rd, �gnad att ge alla ber�rda personalgmpper st�rre arbetstillfredsst�llelse. Genom delegering kan juristpersonalen avlastas s�dana g�rom�l som inte kr�ver mer ing�ende juridisk sakkunskap samtidigt som andra personalkategorier f�r mer ansvarsfyllda uppgifter.

Som jag nyss konstaterade medf�r delegeringen ocks� en begr�nsning
av notariemas arbetsuppgifter. I samma riktning verkar str�vandena all
p� sikt flytta �ver uppgifter som inte kr�ver domstolspr�vning lill andra
myndigheter. Ett exempel �r det f�rslag lill ny lagstiftning om den s.k.
den summariska processen (m�l om lags�kning, betalningsf�rel�ggande
och handr�ckning) som enligt planema skall �verl�mnas lill lagr�det
inom kort. Avsikten �r att f�resl� all handl�ggningen skall f�ras �ver
fr�n lingsr�ltema till kronofogdemyndighetema. Den summariska pro-
�������������������������������� 65

5��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4


cessen syssels�tter omkring 75 �rsarbetskrafter f�r notarier i tingsr�t-��� Prop. 1989/90:100
tema.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 4

En �verflyttning av arbetsuppgifter fr�n domstolarna lill andra myndigheter medf�r givetvis ocks� all antalet noiarieplalser m�ste minska. Ett minskat antal noiarieplalser medf�r i sin tur all f�rre av de nyutexaminerade juristerna kan erbjudas den v�rdefulla inskolning i juridiskt arbete som notarielj�nslg�ringen ger. Detta kan emellertid i viss utstr�ckning kompenseras genom en �kad genomstr�mningstakt.

Promemorians argument och vad jag nu har sagt talar enligt min mening f�r atl f�rslaget i promemorian att f�rkorta tj�nstg�ringstiden till tv� �r b�r genomf�ras. Under remissbehandlingen har visserligen farh�gor uttryckts f�r all en avkortning kan f� negativa konsekvenser f�r domstolamas effektivitet samt f�r r�ttss�kerheten och notariemeriie�ringens kvalitet. F�r egen del �r jag emellertid �vertygad om atl notarielj�nslg�ringen - med den inriktning och del inneh�ll som jag menar att den b�r ha - �ven med en n�got f�rkortad tj�nstg�ringstid kommer all kunna motsvara de h�ga krav som st�lls p� tj�nstg�ringen.

Del kan inte heller bortses fr�n att det har f�rekommit all notarier, s�rskilt i storstadsomr�dena, avbmtit sin tj�nstg�ring i f�rtid, innan de f�rv�rvat notariemeritering. Jag lycker mig ha f�rst�tt atl m�nga av dagens unga jurister ser en tj�nstg�ringstid som notarie p� tv� och ett halvt �r som alltf�r l�ng och inte alltid upplever den sista tiden som tillr�ckligt berikande och meningsfull. Jag vill i sammanhanget peka p� all samtliga universitet liksom JUSEK st�llt sig positiva till alt f�rkorta liden. Ett ytterligare sk�l f�r en avkortning utg�r f�rslagen i den i dag beslutade propositionen om domarbanan som inneb�r atl domarutbild�ningen skall koncentreras lill omkring tre �r; det finns enligt min mening visst fog f�r argumentet att del b�r r�da en rimlig proportion mellan l�ngden p� notarietj�nstg�ringen och den mer omfattande domarut�bildningen.

Jag anser i likhet med vad som har anf�rts i promemorian all starka sk�l talar f�r att beh�lla de m�jligheter lill utbytestj�nstg�ring som finns i dag, �ven om den sammanlagda liden f�r notarielj�nslg�ringen f�rkortas lill tv� �r. Jag vill dock stryka under vikten av atl nolariema i denna tj�nstg�ring verkligen erbjuds �ndam�lsenliga arbetsuppgifter som �verensst�mmer med notariemeriieringens syfte.

Tj�nstg�ring som �klagare

Som framh�llits i promemorian har utbytestj�nstg�ringen ocks� v�rde
fr�n rekryteringssynpunkt. Del finns, menar jag, anledning all s�rskilt
beakta den aspeklen n�r det g�ller utbytestj�nstg�ringen vid �klagar�
myndighet. Sv�righeterna atl rekrytera kvalificerade jurister �r s�rskilt
framtr�dande inom �klagarv�sendet. Jag anser all det mol den bakgmn�
den finns sk�l att, s�som f�rordas i promemorian, vid n�gra tingsr�tter
genomf�ra en f�rs�ksverksamhet, i vilken en notarie kan fullg�ra sin
tj�nstg�ring ell �r vid en �klagarmyndighet och ett �r vid en domstol.
�������������������������������� 66


 


Tj�nstg�ring som notarie vid �klagarmyndigheten ger god inblick ocks堠� Prop. 1989/90:100 i domstolsarbetet samtidigt som notarien f�r tillf�lle att f�rdjupa sig i��� Bil. 4 straffr�ttsliga� och�� straffprocessuella� fr�gor.�� Att� tj�nstg�ringen� vid domstol blir relativt kort b�r d�rf�r enligt min mening inte p�verka v�rdet av notariemeriteringen negativt. Det b�r ankomma p� domstols�verket att inom en tre�rsperiod utv�rdera f�rs�ksverksamheten.

Notarietj�nstg�ringens inneh�ll

Jag har tidigare varit inne p� betydelsen av all notarierna s�v�l i domsiolsarbetet som i arbetet vid en utbytesmyndighet ges adekvata och utvecklande arbetsuppgifter. Visserligen kan man inte bortse fr�n att notarien under notariemeriteringen inte bara genomg�r en praktisk utbildning utan ocks� utf�r viktigt arbete f�r den domstol eller den myndighet d�r notarien tj�nstg�r. Jag anser �ndock all det kan finnas sk�l att i framliden ge utbildningsmomentet en mera framtr�dande roll utan att det egentligen b�r medf�ra n�gon nackdel ur effektivitetssyn�punkt. Vad s�rskilt g�ller tj�nstg�ringen i domstol �r det fr�n ut�bildningssynpunkl mest v�rdefulla inslaget den erfarenhet som notarien i arbetet p� en domarrold f�r av hur man bereder och handl�gger m�len, hur man praktiskt l�ser juridiska problem och hur man skriver domar, beslut och protokoll. Tyngdpunkten i notarielj�nslg�ringen b�r d�rf�r ligga p� denna typ av arbete och p� alt p� eget ansvar ulf�ra domarg�ro�m�l. Detta st�ller naturligtvis stora krav p� de domare som arbetar i domstolen. Samtidigt b�r det utbyte som ett n�ra samarbete med yngre jurister ger vara v�rdefullt och verka inspirerande �ven f�r de ordinarie domama.

I anslutning h�rtill vill jag n�got bem�ta de ibland framf�rda p�st�en�dena att notariemeriieringens v�rde minskar om den summariska processen och andra s.k. sidofunktioner - arbetsuppgifter som ofta hittills har utf�rts av notarier - f�rs bort fr�n domstolama. Jag kan inte dela den uppfattningen. Notarietj�nstg�ringen syftar fr�mst till att ge notarien en allm�n tr�ning i r�ttslig analys och metodik och inte lill att ge notarien kunskaper om de r�ttsliga reglema p� ett visst eller vissa omr�den. Ett uttryck f�r detta syns�tt �r alt notariemeritering kan erh�llas s�v�l i tingsr�tt som l�nsr�tt trots all dessa domstolar har skilda verksam�hetsomr�den och i stor utstr�ckning till�mpar olika regelsystem. H�rtill kommer att vi, som jag redan n�mnt, haft en fortl�pande utveckling betr�ffande just sidofunkiionema som inneb�r att det numera i stor utstr�ckning �r bitr�despersonal och inte notarier som beslutar i dessa m�l och �renden. Jag �r f�r egen del �vertygad om att denna utveckling har gynnat b�da dessa personalgmpper och snarast haft en positiv effekt p� notarietj�nstg�ringens utbildningsv�rde.

Beh�righetsrcglema

Fr�n flera remissinstanser har framh�llits betydelsen av att notarierna

f�r verka sj�lvst�ndigt och under egel ansvar. Som framg�r av vad jag������������������������������� 67


 


nyss sagt anser ocks� jag att m�jligheten all p� eget ansvar utf�ra��� Prop. 1989/90:100
domarg�rom�l �r ell v�sentligt inslag i notariemeriteringen.
������������������������ Bil. 4

M�jligheterna h�rtill styrs av olika beh�righetsregler i tingsr�ttsin-siruktionen och l�nsr�llsinstruktionen. Nuvarande beh�righetsregler �r knutna lill tre olika minsta tj�nstg�ringstider, n�mligen sex m�nader, ett �r samt ett och ell halvt �r. Promemorians f�rslag att ers�tta dessa beh�righetsgr�nser med tv� har tillstyrkts av s� gott som alla re�missinstanser. Jag ansluter mig ocks� till den uppfattningen. Med enbart tv� gr�nser kan notariemas arbetsuppgifter b�tlre anpassas till s�v�l deras individuella f�mts�ttningar som arbetsf�rh�llandena i den enskilda domstolen. Jag f�rordar d�rf�r all de tv� f�rsta beh�righetsgr�nsema beh�lls. Den notarie som har tj�nstgjort i ett �r skulle d�rmed kunna anf�rtros s�dana domarg�rom�l som f�r n�rvarande fordrar en minsta tj�nstg�ringstid om ett och ett halvt �r. Jag vill stryka under all domstolen, f�r all f�rordna en notarie att sj�lvst�ndigt ulf�ra domarg�ro�m�l, alltid m�ste bed�ma s�v�l den enskilde notariens l�mplighet f�r uppgiften som sv�righetsgraden p� de m�l och �renden som notarien skall handl�gga. I m�nga fall m�ste detta ansvar ut�vas s� att den ordinarie rolelinnehavaren eller den annars ansvarige domaren bed�mer l�mpligheten av varje enskilt m�l eller �rende f�r sig. F�r att allm�nhe�tens f�moende f�r r�ttskipningen skall kunna uppr�tth�llas �r det av st�rsta vikt alt de notarier som anf�rtros domarg�rom�l �r tillr�ckligt erfama och mogna f�r den �lagda uppgiften.

Notarien�mnden

N�r det g�ller fr�gan om vilken myndighet som b�r anta notarier kan jag lill en b�rjan konstatera att de flesta fr�gor av principiell betydelse r�rande meritv�rdering m.m. numera �r l�sta. De flesta tills�ttnings�ren�den �r s�ledes av relativt enkel beskaffenhet. Ocks� i fr�ga om �vriga �renden som NON handl�gger f�religger i de flesta fall en klar praxis. Jag delar d�rf�r promemorians bed�mning att domstolsverket skall �verta NON:s uppgifter avseende antagning av notarier och �vriga �renden som n�mnden i dag har att avg�ra. NON b�r beh�llas som en ren fullf�ljdsinstans till domstolsverket. N�mndens beslut b�r inte kunna �verklagas. D�rigenom kan regeringen ocks� befrias fr�n f�rvaltnings�renden som r�r notarier. NON b�r vidare ha kvar sina befogenheter alt besluta riktlinjer f�r notarietj�nstg�ringen och ell allm�nt ansvar f�r alt f�ra ul informaiion om denna.

Genomf�rande

Jag avser att senare �terkomma till regeringen med de f�rslag lill
f�rordnings�ndringar som f�ljer av de �verv�ganden jag nu har redogjort
f�r. I fr�ga om n�r f�r�ndringama kan genomf�ras vill jag s�ga f�ljande.
Avkortningen av tiden f�r notarielj�nslg�ringen �r som jag ser det i
inte ov�sentlig grad avh�ngig av f�rslaget r�rande den summariska
processen. En �verflyttning av ber�rda �renden lill kronofogdemyn-
���������������������������������� 68


 


dighetema skall enligt planema ske den 1 januari 1992. Enligt min Prop. 1989/90:100 mening b�r emellertid en avkortning av tiden f�r notarietj�nstg�ringen Bil. 4 kunna ske redan dessf�rinnan. Avkormingen av tj�nstg�ringstiden b�r enligt min mening genomf�ras den 1 januari 1991. De �verg�ngsbe�st�mmelser som blir n�dv�ndiga b�r d�rvid utformas p� ett s�danl s�tt att de inte missgynnar de notarier som har p�b�rjat sin tj�nstg�ring innan den nya ordningen tr�tt i kraft. Men det �r samtidigt viktigt att beakta domslolamas intresse av att �verg�ngen till en kortare notarielid inte f�rsv�rar planeringen av domsiolsarbetet.

�vriga f�r�ndringar som jag har behandlat h�r b�r kunna genomf�ras den 1 juli 1990.

4. Kortare v�ntetider i tingsr�tterna

Domstolsverket inledde under h�sten 1988 ett projekt som kallats Kortare v�ntetider i tingsr�llema m.m. Tv� f�rh�llanden har varit av s�rskild betydelse f�r tillkomsten av projektet. Del �r dels de �ndringar i r�tteg�ngsbalken som tr�dde i kraft den 1 januari 1988 och som bl.a. syftar till att effektivisera ivislem�lsprocessen, dels domstolamas allt mer �kande arbetsb�rda. Arbelet har nu avslutats och resultatet har redovisats i rapporten DV 1989:8. I ett s�rskilt h�fte har de viktigaste avsnitten i rapporten sammanfattats. H�ftet �r avsett som en handledning f�r domstolama i str�vandena all effektivisera verksamheten. Alla domstolar har tillst�llts materialet.

I rapporten redovisas olika v�gar f�r att f�rkorta omloppsiidema i m�l och �renden vid tingsr�llema. S�rskild vikt l�ggs vid planering av och m�ls�iming f�r verksamheten, ledarskapsfr�gor och arbetsf�rdelning.

En del av arbetet har som en f�ljd av all domstolama ing�r i f�rs�ks�verksamhet med tre�riga budgetramar inriktats p� m�jlighetema all anv�nda nya planeringsmetoder i domstolarna. I rapporten ing�r en handledning f�r genomf�rande av en organisations�versyn och exempel p� verksamhetsplanering.

Enligt min mening �r det viktigt att de enskilda domstolama - och d� avser jag alla typer av domstolar - sj�lva ser �ver sin organisation, planerar sin verksamhet och s�tter upp m�l som man gemensamt kan arbeta mol. Del material som domstolsverket tagit fram utg�r en god gmnd f�r ett s�dant arbete.

Vid den kartl�ggning som gjordes i inledningsskedet av projektet
framkom att tingsr�llema normalt prioriterade brottm�len och att
omloppsiidema f�r dessa m�l i allm�nhet kunde betraktas som accep�
tabla. D�remot fann man att handl�ggningstidema f�r disposiliva
tvistem�l ofta blir on�digt l�nga. Del visade sig ocks� att alla de
m�jligheter till en effektivare handl�ggning av tvistem�l som 1988 �rs
�ndringar i r�tteg�ngsbalken ger inte lagits till vara p� alla h�ll.
Eftersom jag ser det som myckel angel�get alt man umyttjar de
m�jligheter till f�rb�ttringar som den nya lagstiftningen erbjuder �r del
min f�rhoppning all ett resultat av domstolsverkels projekt och de
������������������������������������ 69


 


informations�tg�rder som domstolsverket avser att vidta blir atl reglema��� Prop. 1989/90:100
uppm�rksammas mer.
������������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Domstolsverket har under utredningsarbetet utbytt erfarenheter med domslolspersonal som p� skilda h�ll arbetar med andra projekt med liknande inriktning. Som exempel kan n�mnas del s.k. f�mydseprojektet som G�ieborgs tingsr�tt drivit med ekonomiskt st�d fr�n n�mnden f�r statliga f�rnyelsefonder och med hj�lp av ett konsultf�retag. Som en f�ljd av del projektet har regeringen nyligen beslutat om en s�rskild f�rordning om f�rs�ksverksamhet vid G�teborgs tingsr�tt med delegering av vissa arbetsuppgifter. M�jlighet har d�rigenom �ppnats atl �verl�ta beslutander�tten i vissa fr�gor lill erfama och kunniga domslolsbilr�den.

Avsikten �r nu all tingsr�tten praktiskt skall pr�va de nya arbetsmeto�der som man kommit fram till i utredningsarbetet.

�ven hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge har, med ekonomiskt st�d av justitiedepartementet, p�b�rjat ett projekt i syfte all unders�ka m�jlighe�tema att genom �ndrad arbetsf�rdelning och nya arbetsmetoder �stad�komma etl b�ttre resursutnyttjande. En utv�rdering av projektet skall vara klar i juli 1991.

Jag avvaktar med intresse resultaten av de p�g�ende projekten och ser ocks� fram mot att �ven andra domstolar tar initiativ till ett aktivt f�myelsearbete.

5. Tre�riga budgetramar

Domstolsv�sendet ing�r fr.o.m. budgel�rel 1989/90 i f�rs�ket med tre�riga budgettamar. Detta inneb�r all verksamhetens inriktning och medelstilldelningen har lagts fast t.o.m. budget�ret 1991/92. Endast v�sentliga f�r�ndringar i arbetsl�get eller personalsituationen b�r f�ranleda en ompr�vning av verksamheten eller medelstilldelningen. Jag �terkommer till s�dana fr�gor under domstolsanslagen.

6. Lokalf�rs�rjningen inom domstolsv�sendet m.m.

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r domstolsv�sendet och r�ttshj�lps�n�mndema. Lokalytorna uppg�r till ca 358 000 m2. Under innevarande budget�r disponeras ca 271 milj.kr. f�r lokalema. Del motsvarar ca 15 procent av myndighelemas f�rvalmingskosmader.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen

dels f�resl�r riksdagen att godk�nna de riktlinjer f�r en samord�ning av f�rs�kringsr�ttema med vissa kammarr�tter som jag angett i del f�reg�ende (avsnitt 2),

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt i del f�reg�ende om notariemeriteringen (avsnitt 3).

70


 


D 1. Domstolsverket

1988/89� Utgift������������������������������� 51 545 156

1989/90� Anslag����������������������������� 51 433 000

1990/91�� F�rslag���������������������������� 56 222 000

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts 667 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

Domstolsverket �r central f�rvaltningsmyndighet f�r de allm�nna domstolama, de allm�nna f�rvaltningsdomstolama, bostadsdomslolen, arrende- och hyresn�mnderna, f�rs�kringsdomstolama, r�ttshj�lpsn�mn�dema och de allm�nna advokalbyr�ema. Domstolsverket har ocks� lill uppgift all p� det allm�imas v�gnar f�ra talan mol beslut i r�ttshj�lps-fr�gor.

Chef f�r domstolsverket �r en generaldirekt�r. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhel och en juridisk enhet. Dessutom finns ell sekretariat och en personalansvarsn�mnd.

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnadema f�r verksamheten vid notarien�mnden, tj�nslef�rslagsn�mnden f�r domstolsv�sendet och besv�rsn�mnden f�r r�ttshj�lpen.


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Summa

183

-

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

43 233 000'

+4 465 000

(d�rav l�nekostnader)

(27 486 000)'

(+2 919 000)

Blanketter m.m. inom

 

 

domstolsverkets

 

 

verksamhetsomr�de

7 450 000

+ 1 074 000

Eng�ngsanvisning

750 000

./. 750 000

Summa

51 433 000'

+4 789 000

' Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 667 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.


71


 


Domstolsverket��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4

1.� Enligt 1989 �rs budgetproposition skall ett huvudf�rslag till�mpas
p� domstolsverket f�r budgetperioden 1989/90 - 1991/92.

Domstolsverket yrkar all anslaget f�r budget�ret 1990/91 i f�rh�llande lill vad som anvisats i budgetpropositionen 1989 bl.a. r�knas upp enligt p. 2 - 4.

2.      F�r att �ka utbildningsverksamheten och snabba p� ADB-utbyggna-dcn vid domstolama beg�rs 550 000 kr.

3.  F�r f�rst�rkt intern redovisningskoniroll beg�rs 400 000 kr.

4.  F�r vissa administrativa uppgifter som domstolsverket �vertagit fr�n domstolama beg�rs 800 000 kr.

Domstolsverket yrkar i f�rh�llande till det anslag som beg�rs f�r budget�ret 1990/91 of�r�ndrat anslag f�r budget�ret 1991/92.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r all anslaget ber�knas enligt det tre�riga huvudf�rslag som lades fast inf�r budget�ret 1989/90.

F�r vissa administrativa arbetsuppgifter som domstolsverket �vertagit fr�n domstolama b�r en omf�ring med sammanlagt 800 000 kr. ske fr�n domsiolsanslagen till domstolsverket.

Under �terstoden av den tre�riga budgetperioden inneb�r detta atl anslaget - med utg�ngspunki fr�n anslaget f�r budget�ret 1989/90 -uppg�r till f�ljande.

Blidget�ret 1990/91������������������������������ Budget�ret 1991/92

56 222 000 kr.��������������������������������������������� 55 098 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Domstolsverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell ramanslag p� 56 222 000 kr.

D 2. Allm�nna domstolama m.m.

1988/89� Utgift'������������������������� 1 281 807 040

1989/90� Anslag������������������������� 1 254 357 000

1990/91�� F�rslag����������������������� 1 368 779 000

'Anslaget�� D�� 2.�� Allm�nna�� domstolarna�� och�� D�� 4.��� Bostadsdomstolen�� �ch hyresn�mndema m.m.

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts
27 459 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader
f�r l�ner och pensioner m.m.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 72


 


Allm�nna domstolar �r lingsr�ltema, hovr�ttema och h�gsta domsto-��� Prop. 1989/90:100
len.
������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Tingsr�llema �r allm�nna underr�tter. Del finns 97 tingsr�tter.

Hovr�ttema �r �verr�tter i de m�l som �verklagas fr�n tingsr�llema. Del finns 6 hovr�tter, Svea hovr�tt (15 avdelningar, varav 13 f�r allm�nna m�l och 2 f�r vatten- och fastighetsm�l), G�ta hovr�tt (4 avdelningar), hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge (5 avdelningar), hovr�tten f�r V�stra Sverige (6 avdelningar), hovr�tten f�r Nedre Norrland (2 avdelningar) och hovr�tten f�r �vre Norrland (2 avdel�ningar).

H�gsta domstolen �r �verr�tt i de m�l som �verklagas fr�n hovr�ttema. Domstolen �r indelad i tre avdelningar. I domstolen finns tjugofem justitier�d. Fyra av dessa tj�nstg�r f�r n�rvarande i lagr�det. F�r h�gsta domstolen finns ett s�rskilt kansli lill vilket revisionssekreterare �r knutna.

Fr�n anslaget betalas ocks� kosmadema f�r de kanslig�rom�l f�r statens ansvarsn�mnd som fullg�rs av Svea hovr�tt.

Hyresn�mndema har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljen�mnd i hyrestvister saml atl avg�ra vissa typer av s�dana tvister. Arren�den�mndema har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av n�mndema har tv� eller tre l�n som verksamhetsomr�de. Hyresn�mn�dema har gemensamt kansli med arrenden�mndema. S�dana kanslier finns p� tolv orter.

Bostadsdomstolen �r �ver- och slutinstans i de �renden som avg�rs av hyresn�mndema.

73


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


Prop. 1989/90:100 Bil.4


F�redraganden

 

 

Personal

 

H�gsta domstolen

 

Justitier�d, kanslichef

 

och revisionssekreterare

64

�vrig personal

55

Hovr�tterna

 

Domare och hovr�ttsfiskaler

379

�vrig personal

298

Tingsr�tterna

 

Domare

663

Tingsnotarier

610

�vrig personal

2 471

Bostadsdomslolen

 

Domare och f�redragande

13

�vrig personal

8

Hyresn�mnderna

Hyresr�d

30

�vrig personal

91


Summa


4 682


 


Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Reseers�ttningar Lokalkostnader Ers�ttning till n�mndem�n

Summa


998 968 000' (926 056 000)'

11 857 000 203 570 000

39 962 000

1 254 357 000'


+ 154 860 000

(+ 105 208 000)

./. 11 857 000"

+ 11 381 000

./. 39 962 000"

114 422 000


'Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 27 459 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C� 17. T�ckning av� merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m. 'Medel anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

Domstolsverket


Enligt 1989 �rs budgetproposition skall n�gol huvudf�rslag inte till�mpas p� anslaget f�r budget�ret 1990/91.1 st�llet skall anslaget - i f�rh�llande


74


 


lill vad som anvisats f�r budget�ret 1989/90 - tillf�ras 2,4 milj. kr. f�r��� Prop. 1989/90:100
fortsatta satsningar p� ADB och utbildning.
������������������������������������������� Bil. 4

Domstolsverket yrkar att anslaget f�r budgel�rel 1990/91 i f�rh�llande till vad som anvisats i 1989 �rs budgetproposition r�knas upp med sammanlagt 16 milj. kr. f�r personalf�rst�rkningar vid de domstolar d�r arbetsl�get �r s�rskilt besv�rligt, f�r all snabba p� inf�randet av ADB-st�d och f�r all �ka utbildningen.

F�redragandens �verv�ganden

Domstolarnas arbetsl�ge m.m.

De allm�nna domstolama har etl pressat arbetsl�ge, framf�r allt beroende p� volym�kningar. Antalet inkomna brottm�l i tingsr�llema �kade med 5,3 procent under �r 1988. �kningen forts�tter �r 1989. Antalet m�l med h�ktningsf�rhandling �kade �r 1988 med 30 procent.

Tvistem�len har minskat antalsm�ssigt. Detta �r dock en f�ljd av all bestridda konkursans�kningar sedan den 1 januari 1988 handl�ggs som konkurs�renden och inte som tvistem�l. Minskningen av antalet tvistem�l inneb�r s�ledes ingen l�ttnad i domslolamas arbetsb�rda. Brottm�len och tvistem�len har generellt sett blivit sv�rare och mera tidskr�vande all handl�gga. F�rhandlingslidema har �kat.

�ven inom den summariska processen har arbetsm�ngden �kat. Antalet m�l om betalningsf�rel�ggande steg �r 1988 med drygt 4 procent och antalet m�l om lags�kning med 6 procent. N�r det g�ller den frivilliga r�ttsv�rden �r situationen vid m�nga tingsr�tter myckel besv�rlig. V�ntetiden f�r att f� ett inskrivnings�rende avgjort eller en bouppteck�ning inregistrerad �r p� m�nga h�ll oacceptabelt l�ng. Enskilda personer, kreditinr�ttningar m.fl. drabbas av avsev�rda ol�genheter p� grund av dessa f�rseningar.

Antalet m�l i hovr�tterna har �kat kraftigt del senaste �ret. Prognosen f�r �r 1989 visar p� en �kning med 16 procent j�mf�rt med �r 1987. Della har medf�rt snabbt v�xande balanser. F�rhandlingstiden i hovr�ttema i brottm�l �kade s�rskilt markant, med 15,5 procent, under �r 1988. - H�gsta domstolens m�ltillstr�nming �r of�r�ndrad. - �ven hyresn�mndema och bostadsdomslolen kan redovisa ell �kat antal m�l och �renden under �r 1988.

Fastighetsdalareformen har nu genomf�rts vid 57 av landets 93 inskrivningsmyndigheter. Reformen genomf�rs enligt den fem�rsplan som riksdagen beslutade om inf�r budget�ret 1987/88. Chefen f�r bostadsdepartementet kommer senare i dag all f�resl� riksdagen att en avslutande etapp av reformen genomf�rs under perioden 1992/93 -1994/95.

Regeringen har p� grund av del besv�rliga arbetsl�ge som r�der i
framf�rallt hovr�ttema och de stora tingsr�tterna beslutat all f�r
innevarande budget�r medge t�ckning av memtgifter med 8 milj. kr. Del
�r angel�get att kunna beh�lla denna resurs�kning. Ramanslaget f�r
��������������������������������� 75


 


budget�ret 1990/91 b�r d�rf�r h�jas med 16 milj. kr. Tillskottet avses���� Prop. 1989/90:100 m�jligg�ra att behoven av personalf�rsl�rkningar, ADB och utbildning��� Bil. 4 kan tillgodog�ras inom ramen f�r anslaget. Tillskottet f�r ADB �r i huvudsak avsett att t�cka avgifter till statskontoret f�r investeringar som sker via statskontorets anslag.

F�r anv�ndning av telefon i r�tteg�ngsf�rfarande b�r anslaget tillf�ras 650 000 kr. genom omdisponering fr�n anslaget F 5.

F�r vissa administrativa arbetsuppgifter som �vertagits av domstols�verket b�r lill domstolsverkets anslag omf�ras 500 000 kr.

Under �terstoden av den den tre�riga budgetperioden inneb�r della -med utg�ngspunki fr�n anslaget f�r budget�ret 1989/90 - att anslaget b�r uppg� till f�ljande.

Budget�ret 1990/91������������������������������� Budget�ret 1991/92

1 368 779 000 kr.������������������������������������ 1 371 586 000 kr.

Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nstebrevsr�tten fr.o.m. den 1 juli 1990 f�resl�s slopad f�r hovr�ttema och tingsr�llema (34 016 000 kr.) samt f�r hyresn�mndema (685 000 kr.).

Vid ber�kningen av anslaget har jag tagit h�nsyn till all kostnader f�r reseers�ttningar och n�mndemannaers�llningar forts�ttningsvis skall anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskosmader m.m.

Information f�r n�mndem�n

H�sten 1988 anvisade riksdagen (prop.l988/89:25, bil. 1 s.4 f, JuU 10, rskr. 56) fem milj. kr. f�r en bred informationsinsats f�r all ge n�mnde�m�nnen grundl�ggande kunskaper om verksamheten i domstolama och andra gnmdkimskaper f�r alt delta i r�ttskipningsarbetet. En s�rskild informalionsdag f�r n�mndem�n har nu genomf�rts vid i stort sett alla domstolar d�r n�mndem�n medverkar. De enskilda domstolarna och deras personal har st�ll f�r arrangemangen och har lill sin hj�lp haft ett av domstolsverket f�r detta �ndam�l s�rskilt utarbetat informationsma�terial. Informalionsdagama har mottagils myckel positivt av b�de n�mndem�n och domslolspersonal. Deltagarantalet har varit mycket h�gt. Vidare har regionala m�ten f�r n�mndem�n (s.k. l�nsling) med olika f�redragsh�llare hittills anordnats i ca tio l�n. �ven dessa samman�komster har r�nt stor uppskaiming och stort intresse.

Jag anser att del �r mycket gl�djande att den stora satsningen p� information till n�mndem�nnen har genomf�rts p� ell s� ber�mv�rt s�tt av alla som i olika egenskaper har deltagit och att den gett etl s� gott resultat.

76


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 4 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Adm�nna domstolarna m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 1 368 779 000 kr.

D 3. Allm�nna f�rvaltningsdomstolarna

1988/89� Utgift����������������������������� 395 089 952

1989/90� Anslag��������������������������� 388 887 000

1990/91�� F�rslag�������������������������� 416 324 000

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts 8 090 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

Allm�nna f�rvaltningsdomstolar �r l�nsr�tterna, kammarr�ttema och regeringsr�tten.

L�nsr�tterna �r allm�nna f�rvaltningsdomstolar n�rmast under kammar�r�tterna. Del finns 24 l�nsr�tter.

Kammarr�tterna �r �verr�iier i de m�l som �verklagas fr�n bl.a. l�ns�r�tterna. Del finns fyra kammarr�tter, kammarr�tten i Stockholm (sju avdelningar), kammarr�tten i G�teborg (sju avdelningar), kammarr�tten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarr�tten i J�nk�ping (fyra avdel�ningar inkl. en extra avdelning).

Regeringsr�tten �r h�gsta allm�nna f�rvaltningsdomstol. Regerings-r�tlen �r �verr�tl i de m�l som �verklagas fr�n kammarr�tterna och palenlbesv�rsr�llen. Regeringsr�tten avg�r m�l om r�ltspr�vning av vissa f�rvaltningsbeslul. Domstolen �r delad p� tre avdelningar. I domstolen finns 21 regeringsr�d. Tre av dessa tj�nstg�r f�r n�rvarande i lagr�det. F�r regeringsr�tten finns ett kansli till vilket regeringsr�ltssekrelerare �r knutna.

77


 


 

 

 

������ Prop. 1989/90:100

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Bil.4

 

 

F�redraganden

 

Personal

 

 

 

Regeringsr�tten

 

 

 

Regeringsr�d, kanslichef

 

 

 

och regeringsr�tts-

 

 

 

sekreterare

59

-

 

�vrig personal

52

-

 

Kammarr�tterna

 

 

 

Domare och fiskaler

213

-

 

�vrig personal

169

-

 

L�nsr�tterna

 

 

 

Domare

179

-

 

Personal med berednings-

 

 

 

och f�redragandeuppgifter

328

-

 

�vrig personal

331

-

 

Summa

.��� 1 331

-

 

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnader

318 268 000'

+ 40 866 000

 

(d�rav l�nekostnader)

(290 846 000)'

(+ 34 159 000)

 

Reseers�ttningar

4 015 000

./. 4 015 000'

 

Lokalkostnader

54 077 000

+ 3 113 000

 

Ers�ttning till n�mndem�n

12 527 000

./. 12 527 OO�"

 

Summa

388 887 000'

+ 27 437 000

 

'Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 8 090 OtX) kr. av trettonde� huvudtitelns� anslag C�� 17.� T�ckning� av� merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m. 'Medel anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

Domstolsverket


Enligt 1989 �rs budgetproposition skall n�got huvudf�rslag inte till�mpas p� anslaget f�r budget�ret 1990/91.1 st�llet skall anslaget - i f�rh�llande lill vad som anvisats f�r budget�ret 1989/90 - tillf�ras 0,84 milj. kr. f�r fortsatta satsningar p� ABD och utbildning.

Domstolsverket yrkar all anslaget f�r budget�ret 1990/91 i f�rh�llande till vad som anvisats i 1989 �rs budgetproposition r�knas upp med sammanlagt 9 milj. kr. f�r personalf�rst�rkningar f�r atl f�rsl�rka l�nsr�tterna inf�r den f�rest�ende sm�hustaxeringen, f�r alt snabba p� inf�randet av ADB-tekniska hj�lpmedel och f�r atl �ka eftemtbildningen.


78


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4 Antalet inkomna m�l i l�nsr�tterna har minskat under en f�ljd av �r. Minskningen h�nf�r sig emellertid enbart lill skattem�len. �vriga m�llyper har �kat. Bortfallet av skattem�l beror huvudsakligen p� de f�renklingar som genomf�rts i skattelagstiftningen. H�rigenom har �tskilliga enkla m�l fallit bort. De m�l som �r kvar �r genomsnittligt sett sv�rare och mera tidskr�vande �n tidigare. Arbetsb�rdan har s�ledes inte minskat i samma utstr�ckning som antalet m�l.

Riksdagen har lagt fast att omlopptiden f�r skattem�l i l�nsr�ttema inte b�r �verstiga tolv m�nader. Den genomsnittliga omloppstiden f�r skattem�l �r fortfarande oacceptabelt l�ng. Under �r 1988 uppgick den till drygt 20 m�nader. Delta �r en marginell f�rb�ttring i f�rh�llande lill �r 1987. �ldem p� de oavgjorda m�len har dock �kat.

K�rkortsm�len �kade med 9 procent �r 1988. Den totala �kningen av s�dana m�l sedan �r 1982 �r drygt 50 procent. De sociala m�len, som �r de genomsnittligt sett mest resurskr�vande i l�nsr�tternas m�lslock, har blivit allt fler. Som exempel kan n�mnas aU m�l enligt lagen om v�rd av missbrukare under �r 1988 �kade med 20 procent. �kningen h�ller i sig under �r 1989.

Allm�n fastighetstaxering av sm�hus skall genomf�ras �r 1990 och av jordbruksfastigheter �r 1992. Den senaste allm�nna fastighetstaxeringen skedde �r 1981 och omfattade d� alla typer av fastigheter. L�nsr�ttema fick d� in 92 000 m�l om fastighetstaxering, varav de flesta g�llde sm�hus och jordbmksfastigheter. M�ltillslr�mningen f�rv�ntas bli ungef�r densamma nu.

I en nyligen avl�mnad lagr�dsremiss med f�rslag till ny taxeringslag m.m. f�resl�s omfattande f�r�ndringar i taxeringsf�rfarandet, vilka sammantagna ber�knas leda till en kraftig minskning av antalet skattem�l i l�nsr�ttema. De nya reglema skall till�mpas f�rsta g�ngen vid 1991 �rs taxering. Man kan d�rf�r r�kna med att arbetsl�get f�r l�nsr�tterna - med reservation f�r fastighetstaxeringen - kommer atl vara i stort sett of�r�ndrat under de n�rmaste tv� �ren.

Kammarr�ttemas situation �r fortfarande anstr�ngd trots att antalet inkommande m�l minskal n�got till f�ljd av den sjunkande m�lavverk�ningen i l�nsr�tterna. F�r kammarr�tten i J�nk�ping �r arbetsl�get s� anstr�ngt alt regeringen i oktober 1989 beslutat att inr�tta en extra avdelning under tiden den 1 januari - den 30 juni 1990.

I regeringsr�tten har antalet inkommande m�l minskat n�got.

Inf�r den f�rest�ende fastighetstaxeringen b�r anslaget tempor�rt f�rsl�rkas med 3 milj. kr.

F�r vissa adminisuativa arbetsuppgifter som �vertagits av domstols�verket b�r lill domstolsverkets anslag omf�ras 100 000 kr.

Under den tre�riga budgetperioden f�rordar jag d�rf�r att anslaget, med utg�ngspunkt fr�n anslaget f�r budget�ret 1989/90, uppg�r till f�ljande.

79


 


Budget�ret 1990/91��������������������������� Budget�ret 1991/92���������������������� Prop. 1989/90:100

416 324 000 kr.�������������������������������������� 416 324 000 kr.������������������������� Bil. 4

Jag har i mitt f�rslag beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad fr.o.m. den 1 juli 1990 f�r kammarr�ttema (824 000 kr.) och l�nsr�ttema (3 306 000 kr.).

Vid ber�kningen av anslaget har jag tagit h�nsyn till att kostnader f�r reseers�ttningar och n�mndemannaers�llningar forts�ttningsvis skall anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskosmader m.m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Allm�nna f�rvaltningsdomstolarna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 416 324 000 kr.

D 4. F�rs�kringsdomstolama

1988/89 Utgift'������������������������������� 60 782 381

1989/90 Anslag������������������������������ 60 658 000

1990/91 F�rslag������������������������������ 67 330 000

'Anslaget D 5. F�rs�kringsdomstolama.

F�rs�kringsdomslolar �r f�rs�kringsr�ttema och f�rs�krings�verdom�stolen.

F�rs�kringsr�ttema �r tre, en f�r Mellansverige (sex avdelningar inkl. en extra avdelning), en f�r S�dra Sverige (fem avdelningar) och en f�r Norra Sverige (tv� avdelningar).

F�rs�kringsr�ttema pr�var �verklagade �renden fr�n f�rs�krings�kassorna som g�ller socialf�rs�kringen. F�rs�kringsr�tten f�r Mel�lansverige pr�var dessutom ett stort antal �verklagade �renden fr�n riksf�rs�kringsverket.

F�rs�krings�verdomstolen pr�var m�l som �verklagas fr�n f�rs�krings�r�llerna och arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underst�ller domstolens pr�vning. Domstolen har elva lagfama och tio andra ledam�ter.

80


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


Prop. 1989/90:100 Bil.4


F�redraganden


Personal

F�rs�krings�verdomstolen

11 14 14

Domare

F�redragande

�vrig personal

77 31 71

217

F�rs�kringsr�tterna Domare F�redragande �vrig personal

Summa

Anslag

+ 8 462 000

(+ 7 825 000)

./. 505 000'

+ 401 000

52 542 000

(48 617 000)

505 000

5 925 000

F�rvaltningskostnader

1 686 000 60 658 000

./. 1 686 000' + 6 672 000

(d�rav l�nekostnader) Reseers�ttningar Lokalkostnader Ers�ttiiing till n�mndem�n och andra icke lagfama ledam�ter

Summa

'Medel anvisas p� anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. Domstolsverket


Enligt 1989 �rs budgetproposition �r anslaget f�r budget�ret 1990/91 60 658 000 kr.

Domstolsverket yrkar att anslaget f�r budget�ret 1990/91 i f�rh�llande lill vad som anvisats i 1989 �rs budgetproposition r�knas upp med sammanlagt 10 milj. kr. f�r personalf�rst�rkningar, ADB-st�d och eftemtbildning.

F�redragandens �verv�ganden

M�llillsu-�mningen till f�rs�kringsr�ttema �kade under �r 1988 med drygt 50 procent. Prognosen f�r 1989 pekar p� en sammanlagd �kning med 85 procent i f�rh�llande till �r 1987. En viktig anledning till denna m�l�kning torde vara den lag�ndring som tr�dde i kraft 1 januari 1988


81


6��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4


och� som�� inneb�r� all�� socialf�rs�kringsn�mndema� inte� l�ngre�� skall��� Prop. 1989/90:100

ompr�va sina beslut� innan �verklagande� sker lill f�rs�kringsr�tten��� Bil. 4

(prop. 1985/86, SfU12, rskr. 142). I lagstiftnings�rendet ber�knades att

den nya ordningen skulle �ka antalet m�l i f�rs�kringsr�ttema med ca

2 000 m�l om �ret. M�ltillslr�mningen under de f�rsta �tta m�nadema

1989 pekar p� en �rlig m�l�kning p� 4 500 m�l.

�ven antalet inkomna m�l lill f�rs�krings�verdomstolen �kar. M�l�kningen under 1988 var 17 procent och den h�ller sig under �r 1989.

M�l�kningen vid f�rs�kringsr�ttema har orsakat �kade balanser och f�rl�ngda v�ntetider f�r de s�kande.

Regeringen har mol denna bakgrund uppdragit �l riksf�rs�kringsverket och domstolsverket att utv�rdera de nya regler f�r ompr�vning som jag n�mnde nyss. I uppdraget ing�r all l�gga fram f�rslag lill de f�rfatt�nings�ndringar som bed�ms p�kallade. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 1990.

Regeringen har till f�ljd av m�lulvecklingen vid f�rs�kringsdomsto�lama genom medgivande lill t�ckning av merutgifter - beslutat all f�rst�rka anslaget redan f�r innevarande budget�r med 3,5 milj. kr. Regeringen har beslutat alt inr�tta en extra avdelning vid f�rs�krings�r�tten f�r Mellansverige under liden den 1 januari - den 30 juni 1990.

Anslaget b�r ocks� f�r n�sta budget�r f�rst�rkas med 3,5 milj. kr.

F�r vissa administrativa arbetsuppgifter som �vertagits av domstolsver�ket b�r till domstolsverkets anslag omf�ras 200 000 kr.

Under �terstoden av den tre�riga budgetperioden inneb�r della - med utg�ngspunki fr�n anslaget f�r budget�ret 1989/90 - all anslaget uppg�r till f�ljande.

Budget�ret 1990/91������������������������������ Budget�ret 1991/92

67 330 000 kr.��������������������������������������������� 67 330 000 kr.

Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�resl�s slopad fr.o.m. den I juli 1990 f�r f�rs�kringsr�ttema (415 000 kr.).

Vid ber�kningen av anslaget har jag tagit h�nsyn till all kostnader f�r reseers�imingar och n�mndemannaers�llningar forts�ttningsvis skall anvisas under anslaget F 5. Vissa domstolskosmader m.m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rs�kringsdomstolama f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 67 330 000 kr.

82


 


D 5. Utrustning till domstolar m.m.�������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4
1988/89� Utgift'
������������������������������ 16 229 218������������������� Reservation'� 3 335 559

1989/90� Anslag������������������������������ 19 800 000

1990/91�� F�rslag���������������������������� 33 000 000

' Anslaget D 6. Utrustning till domstolar m.m.

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r ink�p av utmstning och inventarier f�r myndigheterna inom domstolsverkets f�rvaltningsomr�de � med undantag av de allm�nna advokalbyr�ema ~, konsulikosmader i samband d�rmed samt kostnader f�r flytming.

Domstolsverket ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 38 400 000 kr., varav 9,5 milj. kr. f�r inredning m.m. i anledning av ombyggnad av Stockholms r�dhus. Totalt ber�knar domstolsverket medelsbehovet f�r detta projekt till 24,6 milj. kr. f�r budget�ren 1989/90 - 1991/92.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar det totala medelsbehovet f�r inredning m.m. i anledning av ombyggnaden av Stockholms r�dhus till 23 milj. kr., varav 4,1 milj. kr. anvisats f�r budget�ret 1989/90 och 9,5 resp. 9,4 milj. kr. ber�knats f�r budget�ren 1990/91-1991/92. Med beaktande av detta ber�knar jag del totala anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 33 000 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utrustning tid domstolar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 33 000 000 kr.

83


 


E. KRIMINALV�RDEN�������������������������������������������������������������� p�p- '989/90:100

Bil.4 Lokalf�rs�rjningen inom kriminalv�rden m.m.

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r h�ktena och kriminalv�rdsanstal�tema samt f�r kriminalv�rdsstyrelsen, regionkansliema och skyddskon�sulentorganisationen. Lokalbest�ndel uppg�r lill ca 529 000 m2. Under innevarande budget�r disponeras ca 200 milj. kr f�r lokalkosmader.

Lokalh�llningsansvaret f�r kriminalv�rdens anstalter �verf�rdes fr�n kriminalv�rdsstyrelsen till byggnadsstyrelsen den 1 juli 1988. Kriminal�v�rdsstyrelsen svarar �ven i forts�ttningen f�r drift och l�pande underh�ll av anstalterna.

Medel f�r investeringar i byggnader f�r kriminalv�rden f�rs upp under sjunde huvudtiteln, anslaget Investeringar m.m.

I g�llande investeringsplan f�r kriminalv�rden har kosmadsramar om 212,7 milj. kr. f�rts upp f�r p�g�ende och redan beslutade objekt.

Kriminalv�rdsstyrelsen anser atl en ny samlad �versyn b�r g�ras av del framlida anstallsbyggandet. I avvaktan p� �versynen f�resl�r styrelsen alt endast de nybyggen sker som avser att l�sa akuta lokal- och behandlingsm�ssiga behov. Styrelsen framh�ller dock atl vissa anstalter �r i s�dant skick alt deras �terst�ende bmkningstid �r mycket kort. Detta g�ller l.ex. lokalanslaltema V�ster�s, Visby, Hudiksvall, Karlskrona och Torhull.

Inom kriminalv�rdsstyrelsen har en arbetsgmpp sett �ver s�kerhets�fr�gor p� tyngre anstalter och h�kten. Styrelsen ber�knar 13,8 milj. kr. f�r byggnads�tg�rder under budget�ret 1990/91 f�r all h�ja s�kerheten vid vissa riksanstalter. Styrelsen ber�knar vidare 87,9 milj. kr. f�r ombyggnadsarbeten vid kriminalv�rdsanstaltema H�rn�sand, M�shult, Skogome och Tygelsj�. F�r mindre byggnadsobjekt vid anstalter ber�knas 25 milj. kr.

I kriminalv�rdsstyrelsens plan f�r lokalf�rs�rjningen under de n�rmaste tre �ren ing�r byggnadsf�relag vid kriminalv�rdsanstaltema Djupvik, Haparanda, Kalmar, Kumla, Norrt�lje, Skenas, Tidaholm och V�ngdalen f�r totalt ca 115 milj.kr. Dessutom ber�knas ytterligare 24 milj. kr. f�r s�kerhetsbefr�mjande byggnadsobjekt vid anstalter.

Byggnadsstyrelsen har i sin lokalf�rs�rjningsplan med h�nsyn lill tillg�ngligt investeringsulrymme redovisat en l�gre investeringsniv� f�r planeringsperioden.

F�r egen del vill jag inledningsvis erinra om, all det i enlighet med riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen 1988 skall uppf�ras en ny lokalanstalt i G�teborg och all de nuvarande lokalanslal�tema i Halmstad och V�nersborg skall bytas ul. Anstalterna i G�teborg och Halmstad ber�knas bli f�rdiga under sommaren 1990. Byggstart f�r V�nersborgsanstalten planeras ske under h�sten 1991.

N�r dessa anstalter �r f�rdiga har den l�ngsiktiga plan f�r anslalts�
byggandet som beslutats genom 1974 �rs kriminalv�rdsreform och
principplanen fr�n �r 1980 i betydande utstr�ckning kunnat genomf�ras.
����������������������������� g4


 


Det r�der f�r n�rvarande stor os�kerhet om den framtida utformningen��� Prop. 1989/90:100 av kriminalv�rdsanslalter s�v�l inom riksansialts- som lokalanslallsor-��� Bil. 4 ganisalionen,� bl.a.� lill� f�ljd av klientelulvecklingen.� Bl.a. kan del diskuteras om inte placeringar i anstalt b�r ske fr�n delvis andra utg�ngspunkter �n hillills och hur detta i s� fall b�r p�verka planeringen av nya anstalter. Del finns fortfarande ett antal �ldre anstalter som fr�n s�v�l byggnads-arbetsmilj�- som effektivitetssynpunkt kan beh�va bytas ul. Del kan emellertid ifr�gas�ttas om de b�r ers�ttas med den typ av lokalanstalt som byggts under de senaste 15 �ren.

Just f�r n�rvarande r�der allm�nt sett en relativ balans mellan platsbehov och plalsiillg�ng i ansialtssyslemel, bl.a. lill f�ljd av de senaste �rens �ier�ppning av sammanlagt 200 slutna anstaltsplatser.

Sammantaget talar dessa f�rh�llanden f�r all man nu b�r g�ra en samlad bed�mning av hur del framtida anstallsbyggandet b�r ske. Fr�gan b�r nu behandlas av en arbetgmpp inom regeringskansliet i samarbete med kriminalv�rdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen. I ett kortare perspektiv finns del, med h�nsyn till ovissheten betr�ffande den fortsatta bel�ggningsutvecklingen vid anstalter och h�kten, ell visst investeringsbehov ber�knat f�r byggnadsobjeki inom kriminalv�rden under den n�rmaste tre�rsperioden ut�ver medel f�r den planerade V�nersborgsanslalten. De byggnads�tg�rder f�r att f�rb�ttra s�kerheten vid kriminalv�rdsanslalter, som kriminalv�rdsstyrelsen f�resl�r f�r budgel�rel 1990/91, b�r kunna genomf�ras inom ramen f�r de medel som ber�knas f�r mindre byggnadsobjekt.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt om lokalf�rs�rjningen inom kriminalv�rden m.m.

Decentralisering och organisationsf�r�ndringar

Bakgrund

Regeringen uppdrog i oktober 1985 �t kriminalv�rdsstyrelsen att unders�ka m�jligheterna all genomf�ra en decentralisering inom kriminalv�rden. Riksdagen beslutade f�ljande �r om lag�ndringar f�r all m�jligg�ra en f�rs�ksverksamhet med decentralisering p� kriminalv�r�dens omr�de Qfr prop. 1985/86:147, JuU 31, rskr. 276). En f�rs�ksverk�samhet har d�refter p�g�tt vid etl flertal myndigheter inom verket. F�rs�ksverksamheten har omfattat s�v�l klient�renden som administra�tiva �renden.

Mol bakgrund av erfarenheter fr�n f�rs�ksverksamheten genomf�rde
kriminalv�rdsstyrelsen �r 1988 en utredning av vilka organisatoriska
f�r�ndringar av kriminalv�rdens linjeorganisation som kunde beh�vas f�r
att m�jligg�ra en vidgad decentralisering av arbetsuppgifter fr�n
styrelsen. Med linjeorganisationen avses regionema samt den lokala
��������������������������������� 85


 


organisationen,� dvs.� kriminalv�rdsanslalter,� h�kten� och�� skyddskon-��� Prop. 1989/90:100 sulentdisirikt. En framst�llning med f�rslag till ny linjeorganisation��� �Bil. 4 �verl�mnades lill regeringen i september 1988.

Kriminalv�rdsstyrelsen har vidare utrett styrelsens egen organisation. I juni 1989 �verl�mnade styrelsen till regeringen en framst�llning med f�rslag lill ny kriminalv�rdsorganisation m.m.

F�rslagen fr�n kriminalv�rdsstyrelsen g�r ut p� all beslutsbefogenheter och andra arbetsuppgifter inom kriminalv�rden b�r f�ras ut till den lokala niv�n i s� stor utstr�ckning som m�jligt. Arbetet vid kriminal�v�rdsstyrelsen och vid den regionala organisationen b�r enligt styrelsen koncentreras p� �vergripande fr�gor. Enligt f�rslagen b�r ocks� f�r�nd�ringar g�ras i fr�ga om kriminalv�rdsstyrelsens organisation och i fr�ga om indelningen i regioner.

Kriminalv�rdsstyrelsens framst�llningar har remissbehandlats. Remiss�yttranden har inkommit fr�n kammarr�tten i J�nk�ping, kriminalv�rds�n�mnden, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens arbetsgivarverk, statskontoret, riksrevisionsverket, rikspolisstyrelsen, riksdagens ombudsm�n (JO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Statsanst�lldas f�rbund, Statslj�nstemannaf�rbundet, F�reningen Sveriges Friv�rdstj�nsteman, Svenska f�ngv�rdss�llskapel samt F�reningen Styresm�n och Assistenter m.fl. vid Kriminalv�rdsanstaltema (SAK). En sammanst�llning av remissyttrandena har gjorts inom justitiedeparte�mentet och finns tillg�nglig i �rendet (88-3113).

Fr�gan om vilka regel�ndringar som beh�ver g�ras f�r att �stadkomma en decentralisering inom kriminalv�rden har behandlats i en skrivelse som kriminalv�rdsstyrelsen i oktober 1989 �verl�mnade lill regeringen. Skrivelsen remissbehandlas f�r n�rvarande.

Jag vill redan nu framh�lla att jag �r positiv lill en decentralisering av verksamheten inom kriminalv�rden. Remissutfallet har ocks� varit positivt utom betr�ffande vissa delfr�gor. Jag kan d�rf�r i v�sentliga delar st�lla mig bakom kriminalv�rdsstyrelsens f�rslag till f�r�ndringar i fr�ga om uppgifter och organisation inom kriminalv�rdsverkel. P� n�gra punkter anser jag dock all man b�r v�lja en annan l�sning �n den som styrelsen har f�reslagit.

I det f�ljande skall jag ta upp de fr�gor om decentralisering och omorganisation inom kriminalv�rden som b�r behandlas i budget-sammanhang. Jag avser att vid etl senare tillf�lle �terkomma lill de f�rfaimings�ndringar som beh�vs f�r atl genomf�ra den nya ordningen.

Decentralisering

Under senare �r har stalsmaktema str�vat efter att f�ra ut arbetsuppgifter
fr�n central niv� till regionala och lokala organ. Ett motiv f�r detta �r
atl de centrala myndigheterna skall kunna anv�nda sina resurser till
�vergripande uppgifter s�som fr�gor om verksamhetens inriktning,
utvecklingsarbete och utbildning. Ett exempel p� en s�dan decentralise�
ringsreform �r de f�r�ndringar i fr�ga om polisen som har genomf�rts
successivt under 1980-talel.
���������������������������������������������������������������������������������������� 86


 


P� kriminalv�rdens omr�de tillkommer beslutsbefogenhetema i m�nga Prop. 1989/90:100 fall prim�rt den centrala myndigheten, kriminalv�rdsstyrelsen. Som jag Bil. 4 redan anf�rt har kriminalv�rdsstyrelsen genomf�rt en f�rs�ksverksamhet med delegering och decentralisering av arbetsuppgifter lill regional och lokal niv�. Vid regionkansliema i Stockholm, G�teborg, Malm� och Uppsala handl�ggs bl.a. �renden om inr�knande i verkst�llighetsliden av tid f�r vistelse utanf�r anstalt och s.k. disciplin�renden (jmfr. 39 och 47 �� KvaL) medan �renden om uppskov av strafflidsverkst�llighet handl�ggs vid samtliga regioner (jmfr. 12 � lagen 1974:202 om ber�kning av strafftid m.m.). Vidare handl�ggs numera vid samtliga lokalanstalter, liksom tidigare vid riksanstaltema, flertalet �renden som frig�ng, korttidspermission och annan vistelse utanf�r anstalt 0'fr 11, 14 och 32 �� KvaL).

N�r del g�ller administrativa fr�gor p�g�r fortfarande f�rs�ksverksamhet med budgetfr�gor, medan bl.a. �renden om ij�nslelills�tmingar har �verg�tt fr�n f�rs�k i n�gra regioner lill atl omfatta samtliga regioner, som en permanent verksamhet.

Kriminalv�rdsstyrelsen har efler utv�rdering funnit all erfarenhetema av den skedda decentraliseringen �r goda. N�r del g�ller klient�renden har utv�rderingen bl.a. visat all �ndringsfrekvensen i �renden som �ver�klagats fr�n regional niv� lill styrelsen varit omkring 10 procent. Vid intern beredning inom kriminalv�rdsverkel av fr�goma om decentralise�ring har ocks� den allm�nna inst�llningen varit positiv. Fr�n m�nga kriminalv�rdsmyndigheter har anf�rts atl fler �renden borde kunna f�ras ul lill lokal niv� �n vad som skett under f�rs�ksverksamheten.

Det f�rtj�nar ocks� atl framh�llas att decentraliserat beslutsfattande redan i stor utstr�ckning till�mpas n�r del g�ller riksanstalter och friv�rdsorganisation.

Kriminalv�rdsstyrelsen f�rordar att beslutander�tten i flertalet typer av klient�renden l�mnas �ver lill lokal niv�. Ocks� administrativa �renden b�r enligt styrelsen kunna f�ras ut i stor utstr�ckning.

Alla remissinstanser som yttrat sig tillslyrker eller l�mnar ulan erinran kriminalv�rdsstyrelsens f�rslag om en omfattande decentralisering till lokal niv�. N�gra instanser framf�r dock synpunkter i fr�ga om vissa slag av �renden.

F�r egen del anser jag att liden nu �r mogen f�r en omfattande decentralisering av beslutsfattandet inom kriminalv�rden. Principen b�r vara all besluten inte fattas p� h�gre niv� �n vad som erfordras med h�nsyn lill ell �rendes beskaffenhet eller andra omst�ndigheter, l.ex. personalens utbildningsniv� och f�rekomsten av ADB-st�d. N�r det g�ller klieni�renden b�r besluten i stor utstr�ckning kunna fattas lokalt. �renden av s�rskilt kvalificerat slag b�r dock �ven i forts�ttningen handl�ggas vid kriminalv�rdsstyrelsen. Ocks� m�nga administrativa fr�gor b�r kunna f�ras ul till regional och lokal niv�.

Del �r givetvis viktigt b�de med h�nsyn till effektiviteten och
r�ttss�kerheten att de som beslutar eller annars handl�gger �rendena har
tillr�ckliga kunskaper p� omr�det. Redan i dag finns i den lokala
organisationen stor erfarenhet av olika klieni�renden eftersom s�dana
������������������������������� 87


 


�renden ofta bereds p� lokal niv� �ven i de fall besluten fattas regionalt��� Prop. 1989/90:100

eller centralt. F�rs�ksverksamheten med delegerat beslutsfattande har��� Bil. 4

gett ytterligare erfarenheter. F�r atl kunna genomf�ra den l�ngtg�ende

decentralisering till lokal niv� som jag h�r har f�rordat beh�vs dock

ytterligare insatser n�r det g�ller personalutbildning (jfr under anslag

E6).

En del arbetsuppgifter kan l�mnas �ver till lokal niv� f�rst sedan ADB-st�det d�r har byggts ul. Det g�ller s�rskilt handl�ggningen av administrativa �renden, men ocks� vissa slag av klient�renden, exempel�vis fr�gor om f�rel�gganden och strafftidsber�kning. Jag behandlar fr�gan om ADB-st�d f�r de lokala kriminalv�rdsmyndighetema under anslag E 2.

En ordning d�r tyngdpunkten i beslutsfattandet ligger p� lokal niv� st�ller delvis nya krav p� st�d och tillsyn fr�n de centrala och regionala organens sida. Enligt min mening b�r del vara en viktig uppgift f�r den regionala organisationen all svara f�r st�d �l och tillsyn �ver de lokala kriminalv�rdsmyndighetema. D�remot b�r l�pande klient�renden handl�ggas p� regional niv� endast om det finns s�rskilda sk�l f�r detta, t.ex. effektivitetssk�l eller alt handl�ggningen f�mts�tter ell ADB-st�d som saknas p� lokal niv�. Jag �terkommer i del f�ljande till de uppgifter som i forts�ttningen b�r ankomma p� kriminalv�rdsstyrelsen och den regionala organisationen.

Regionkansliemas funktion som st�djande organ i f�rh�llande till den lokala organisationen g�r det mindre l�mpligt att lokala beslut �verpr��vas p� regional niv�. De lokala besluten b�r d�rf�r kunna �verklagas direkt lill kriminalv�rdsstyrelsen. Liksom hillills b�r kriminalv�rdsstyrel�sens beslut �verklagas till kammarr�tten eller regeringen beroende p� beslutets art.

I detta sammanhang vill jag erinra om att jag den 30 november 1989 fick regeringens bemyndigande att tills�tta en parlamentarisk kommitt� f�r att se �ver domstolsv�sendets uppgifter, arbetss�tt och organisation. En del av de fr�gor som kommitt�n skall behandla kan ha betydelse ocks� f�r den framlida handl�ggningen av kriminalv�rdsm�l, exempelvis vilken arbetsf�rdelning som b�r g�lla mellan olika domstolsinslanser d� beslut av en f�rvaltningsmyndighet �verklagas lill domstol. Utrednings�uppdraget b�r enligt direktiven vara avslutat f�re utg�ngen av �r 1991.

Organisationsf�r�ndringar m.m.

Den decentralisering av arbetsuppgifter inom kriminalv�rden som jag
nyss f�rordat inneb�r all kriminalv�rdsstyrelsen endast i mindre
utstr�ckning kommer atl handl�gga l�pande klient�renden. Ocks� en del
administrativa arbetsuppgifter kommer att avlastas styrelsen. I st�llet b�r,
som kriminalv�rdsstyrelsen f�reslagit, verksamheten p� den centrala
niv�n inriktas p� �vergripande fr�gor. Hit h�r formulering av m�l och
riktlinjer f�r kriminalv�rden inom ramen f�r de lagar och andra
f�rfattningar som g�ller p� omr�det. Andra vikliga fr�gor f�r kriminal�
v�rdsstyrelsen b�r vara alt ge stalsmaktema underlag f�r utveckling av
������������������������������ 88


 


kriminalpolitiken, att planera och utv�rdera verkets verksamhet samt att��� Prop. 1989/90:100
bedriva central utbildning.
������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Kriminalv�rdsstyrelsens organisation regleras i dag i f�rordningen (1988:931) med instruktion f�r kriminalv�rdsverkel. Vid myndigheten finns, f�rutom bl.a. generaldirekt�r och �verdirekt�r, tio enheter (jfr under anslag E 1). Styrelsen har f�reslagit alt f�reskriftema i instmk�tionen om indelning i enheter upph�vs och att myndigheten sj�lv f�r best�mma om denna fr�ga. Enligt styrelsen b�r det i forts�ttningen finnas f�ljande enheter vid myndigheten, n�mligen ett verkskansli, en behandlingsenhet, en syssels�ttningsenhet, en s�kerhetsenhet, en r�ttsenhel, en f�rvaltningsenhet, en personalenhel, en administrativ utvecklingsenhet, en utbildningsenhet och en informationsenhet. P� sikt b�r antalet enheter enligt styrelsen kunna minskas.

Jag anser f�r min del alt den f�r�ndringsprocess som kriminalv�rdsver�ket nu g�r in i g�r del motiverat all styrelsen f�r en �kad frihet att best�mma om sin egen organisation. Jag �terkommer vid ell senare tillf�lle till regeringen med fr�gan om �ndring av kriminalv�rdsverkeis instmktion.

F�r�ndringama i fr�ga om kriminalv�rdsstyrelsens arbetsuppgifter g�r det m�jligt all minska personalstyrkan vid myndigheten. Jag behandlar detta n�rmare under anslag E 1.

Ocks� n�r det g�ller den regionala organisationen har kriminal�v�rdsstyrelsen f�reslagit f�r�ndringar. I dag finns under kriminalv�rds�styrelsen 12 regioner som var och en leds av en regionchef (kriminal�v�rdsdirekt�r). I regionema ing�r lokalansialier, h�kten och skydds�konsulentdistrikt, medan riksanstaltema faller utanf�r. Regionchefema leder och ansvarar f�r verksamheten vid de underst�llda myndighetema. I praktiken �r verksamheten vid regionkansliema till stor del inriktad p� handl�ggning av l�pande klieni�renden. Enligt kriminalv�rdsstyrelsens f�rslag b�r den regionala verksamheten i st�llet inriktas p� �vergripande fr�gor, s�som att oms�tta m�len f�r verksamheten till en f�r resp. region l�mplig detaljeringsniv� samt att svara f�r utveckling, utbildning och tillsyn. F�r handl�ggning av s�dana uppgifter f�resl�s att regionkanslier�na f�rst�rks med bl.a. olika slag av specialister. Antalet regioner b�r enligt kriminalv�rdsstyrelsen minskas lill sex med kanslier i H�m�sand (med avdelningskansli i Ume�), Stockholm, �rebro, Norrk�ping, G�teborg och Malm�. Vid vart och ett av dessa b�r enligt f�rslaget finnas 17-19 tj�nster, n�mligen regionchef, 2-3 bitr�dande regionchefer, 1-2 socialjurisler, personalkonsulent, ell antal handl�ggare f�r ekonomi�administration, personaladministration, utbildning, fastighetsunderh�ll och arbetsdrift saml expedition.

F�rslaget lill ny regional organisation har tillstyrkts av rikspolisstyrel�
sen, arbetsmarknadsstyrelsen, Statstj�nstemaimaf�rbundel och Svenska
f�ngv�rdss�llskapel. F�reningen Sveriges Friv�rdstj�nsteman anser att de
f�reslagna regionema blir f�r stora, s�rskilt Norrlandsregionen. Ocks�
SAK kritiserar de f�reslagna regionemas storlek. Statskontoret och
riksrevisionsverkel har ifr�gasatt behovet av en regional niv� inom
kriminalv�rden.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� g9


 


F�r egen del anser jag att del �ven i forts�ttningen beh�vs en regional Prop. 1989/90:100 organisation mellan kriminalv�rdsstyrelsen och de lokala kriminalv�rds- Bil. 4 myndighetema, men att de olika niv�emas arbetsuppgifter b�r renodlas b�ttre s� atl dubbelarbete s� vilt m�jligt undviks och arbelsf�redelningen blir tydligare. S�ledes �ndras f�ruts�ltningama f�r de regionala myndighetemas uppgifter och organisation om tyngdpunkten i besluts�fattandet, som f�reslagils, l�ggs ned p� lokal niv�. Jag har i det f�reg�ende f�rordat att regionkansliema i forts�ttningen endast i mindre utstr�ckning skall handl�gga klient�renden. I st�llet b�r verksamheten vid den regionala organisationen inriktas p� mera �vergripande fr�gor. Regionchefema b�r leda och samordna kriminalv�rden inom resp. region med utg�ngspunkt fr�n de riktlinjer som kriminalv�rdsstyrelsen meddelat. Som redan anf�rts b�r del ocks� vara en viktig uppgift f�r den regionala organisationen all l�mna st�d, t.ex. i form av r�d och upplysningar, lill de lokala organen liksom all ut�va tillsyn �ver deras verksamhet. Till arbetsf�ltet b�r ocks� h�ra utvecklingsarbete p� kriminalv�rdens omr�de, utbildning och vissa administrativa fr�gor.

Med h�nsyn till de nya arbetsuppgiftema b�r regionkansliema, som kriminalv�rdsstyrelsen f�reslagit, tillf�ras olika slag av kvalificerade tj�nstem�n. Jag �terkommer lill fr�gan om bemanningen av regionkans�liema under anslag E 2.

Liksom kriminalv�rdsstyrelsen anser jag att man b�r g� �ver till en ordning med f�rre och d�rmed st�rre regioner. D�rigenom skapas underlag f�r den nyss n�mnda f�rst�rkningen av regionkansliema. Dessutom vidgas m�jligheterna all differentiera klientelet p� de olika anstaliema inom resp. region och att bedriva ell utvecklingsarbete p� regional niv�. Antalet regioner b�r enligt min mening vara sju, med kanslier i Ume�, H�rn�sand, Stockholm, �rebro, Norrk�ping, G�teborg och Malm�. Detta inneb�r ett avsteg fr�n vad kriminalv�rdsstyrelsen f�reslagit s�tillvida att den av styrelsen f�rordade Norrlandsregionen, som enligt min mening skulle bli alltf�r stor lill ytan, delas upp i tv� regioner med kanslier i Ume� och H�m�sand. Jag avser alt �terkomma lill regeringen med de f�rslag som en s�dan �ndrad regionorganisation kr�ver.

�m den regionala organisationen f�rst�rks p� det s�ll jag nu har f�rordat, finns det inte l�ngre sk�l all l�ta riksanstaltema st� utanf�r denna organisation. Riksanstaltema b�r visserligen alltj�mt vara en resurs f�r kriminalv�rden som helhet. Organisatoriskt b�r de dock i forts�tmingen ing� i regionerna. D�rigenom minskas antalet enheter som lyder direkt under kriminalv�rdsstyrelsen vilket �r �gnat att effektivisera styrelsens ledningsfunktion. Dessutom skapas f�ruts�ttningar f�r en b�ttre samordning av verksamheten vid riksanstaltema och inom kriminalv�rden i �vrigl. Ocks� i denna fr�ga �lerkonuner jag lill regeringen.

Delegeringen av beslutsbefogenheter till lokal niv� kan f�ra med sig
etl behov av personalf�rst�rkningar vid den lokala organisationen.
Kriminalv�rdsstyrelsen �r f�r n�rvarande i f�rd med att se �ver personal�
dimensionering�� och�� resursumytljande�� inom�� anstaltsorganisationen.
����������������������������� 90


 


Avsikten �r att resultatet av �versynen skall redovisas till regeringen i��� Prop. 1989/90:100
samband med kommande anslagsframst�llning.
��������������������������������������� Bil. 4

Sammanfattningsvis inneb�r de f�r�ndringar som jag h�r har f�rordat alt tyngdpunkten inom kriminalv�rden f�rskjuls ned�t i organisationen. Huvuddelen av klieniarbeiel kommer atl sk�tas lokall vid anstalter, h�kten och skyddskonsulentdistrikt. Den regionala organisationen koncentreras lill kraftfullare enheter och f�rst�rks p� kriminalv�rdsstyrel�sens bekosmad. Den f�r som uppgift bl.a. all leda kriminalv�rden i regionerna enligt styrelsens riktlinjer och att st�dja verksamheten vid de lokala myndighetema. Kriminalv�rdsstyrelsens arbete koncentreras p� �vergripande uppgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle alt ta del av vad jag har anf�rt om decentralisering och organisationsf�r�ndringar inom kriminalv�rden.

E 1. Kriminalv�rdsstyrelsen

1988/89 Utgift�������������������������� 90 737 096

1989/90 Anslag������������������������ 90 175 000

1990/91 F�rslag����������������������� 105 766 000

Kriminalv�rdsstyrelsen �r central f�rvalmingsmyndighet f�r kriminal�v�rden. Styrelsen �r chefsmyndighet f�r regionkansliema, kriminal�v�rdsanstalterna, h�ktena och skyddskonsulentorganisationen. I administrativt h�nseende �r styrelsen huvudman f�r kriminalv�rdsn�mn-den och �vervakningsn�mndema.

Kriminalv�rdsstyrelsen leds av en generaldirekt�r. Vid kriminalv�rds�styrelsen finns ocks� en styrelse. Inom kriminalv�rdsstyrelsen finns tio enheter, n�mligen en tillsynsbyr�, en r�ttsv�rds- och registerbyr�, en produktionsbyr�, en ekonomibyr�, en personalbyr�, en fastighets- och ink�psbyr�, en administrativ utvecklingsbyr�, en utbildnings- och informalionsbyr�, en planerings- och samordningsenhet samt en juridisk sektion.

Fr�n anslaget betalas kostnadema f�r kriminalv�rdsn�mndens verksam�het.

91


 


 

 

 

-����� Prop. 1989/90:100

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Bil.4

 

 

F�redraganden

 

Personal

 

 

 

Summa

332,5

-31,5

 

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnader

77 894 000

+ 16 007 000

 

(d�rav l�nekostnader)

(68 214 000)

(- 184 000)

 

Lokalkostnader

12 281 000

- 416 000

 

Summa

90 175 000

+ 15 591 000

 

Kriminalv�rdsstyrelsen

1.       Anslag budget�ret 1990/91 92 725 000 kr.

2.       Pris- och l�neomr�kning m.m 700 000 kr.

3.������ Ytterligare medd beg�rs f�r partiella ij�nslebefrielser och f�r
utbildningskostnader i samband med omplacering och rehabililering. (+
900 000 kr.).

4.��� Enligt planeringen f�r den f�rsta etappen av kriminalv�rdsverkets
omorganisation skall 27,5 tj�nster f�ras �ver fr�n kriminalv�rdsstyrelsen
lill de nya regionkansliema under budget�ret 1990/91. (- 5 500 000 kr.).

5.              Med anledning av omorganisationen ber�knas medel f�r s.k. omst�llningskostnader (+ 2 450 000 kr.).

6.              Medel yrkas f�r en utbyggnad av den exlema och intema infor�mationsverksamheten (-H 4 000 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Kriminalv�rdsstyrelsens organisation


Jag har i det f�reg�ende f�rordat att verksamheten vid kriminalv�rds�styrelsen koncentreras p� fr�gor av �vergripande slag, medan besluts�fattandet i flertalet slag av klient�renden delegeras till f�retr�desvis lokal niv�. Jag har ocks� f�rordat all styrelsen ges en �kad frihet n�r del g�ller att best�mma sin egen organisation.

F�r�ndringama i fr�ga om arbetsuppgifter medf�r att behovet av personal vid kriminalv�rdsstyrelsen minskar. Antalet tj�nster vid myndigheten uppg�r f�r n�rvarande till 320. Enligt min bed�mning b�r antalet tj�nster vid kriminalv�rdsstyrelsen kunna minskas till 230 lill den 1 juli 1991. P� l�ngre sikt b�r personalstyrkan vid styrelsen kunna minskas ylterligare.Redan till den 1 januari 1991 b�r organisationen


92


 


minskas med 31,5 tj�nster i samband med att regionkansliema f�rst�rks���� Prop. 1989/90:100
med motsvarande antal tj�nster (jfr under anslag E 2).
������������������������������� Bil. 4

Medelsbehovet har ber�knats med utg�ngspunki i en real minskning av utgiftema om 5 % p� tre �r med f�rdelningen 1, 2 och 2 % f�r f�rsta, andra resp. tredje budget�ret.

Insatser mot aids

Sedan budget�ret 1986/87 har s�rskilda medel anvisats f�r bek�mpningen av aids, bl.a. f�r �tg�rder inom kriminalv�rden f�r atl begr�nsa smittspidningen bland narkotikamissbrukare. Medlen disponeras av socialdepartementet. Regeringen beslutar hur medlen skall f�rdelas efter f�rslag fr�n en beredningsgrupp inom regeringens samordningsorgan f�r narkolikafr�gor (S 1984:D). Bidrag har l�mnats bl.a. till projektverksam�het inom friv�rden, p� h�ktena i Stockholm, G�teborg och Malm� samt p� lokalansialier och riksanslalter med en h�g andel narkotikamissbm�kare. Vidare har 13 halvtidstj�nster f�r �versk�ierskor tillf�lligt ut�kats till heltidstj�nster.

Beredningsgruppens arbete avslutas den 1 juli 1990 och dess arbets�uppgifter b�r d�refter �vertas av myndighetema. Under budgel�rel 1990/91 harjag ber�knat 14 milj. kr. f�r fortsatta insatser mot aids inom kriminalv�rden. Chefen f�r socialdepartementet kommer senare i dag all f�resl� att regeringen hos riksdagen beg�r medel f�r insatser mol aids inom andra omr�den, bl.a. f�r samverkan mellan socialtj�nst och kriminalv�rd.

Med h�nvisning lill sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 105 766 000. Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r kriminalv�rdsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�rsl�r riksdagen

atl till Kriminalv�rdsstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 105 766 000 kr.

E 2. Kriminalv�rdsanstaltema

1988/89� Utgift���������������������� 1 872 806 882

1989/90 Anslag�������������������� 1 816 166 000

1990/91�� F�rslag������������������� 2 021 182 000

Den 1 oktober 1989 fanns inom kriminalv�rden 19 riksanstalter med
1 386 slutna och 511 �ppna platser, 60 lokalanstalter med 1 250 slutna
och 1 119 �ppna platser samt 26 h�kten med 1 246 platser. Riksanstal�
tema �r direkt underst�llda kriminalv�rdsstyrelsen medan h�ktena,
lokalanslaltema och skyddskonsulentdistrikten �r organiserade i 12
regioner. I ledningen f�r varje region finns en kriminalv�rdsdireki�r.
���������������������������������� 93


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Styresm�n m.fl.

366

+� 2

L�kare, psykologer

27

-

Sjukv�rdspersonal

94

+ 0,5

Tillsynspersonal

3 119

+ 30

Personal i arbetsdrift

564,5

+� 4

Kontorspersonal

294,5

+� 3,5

Maskinpersonal

73

+�� 1

F�rr�ds- och ekonomipersor

lal�������� �����������391

+� 4

Summa

4 929

+ 45'

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

1 281 498 000

+ 171 728 000

(d�rav l�nekostnader)

(1 205 367 000)

(+ 159 888 000)

Lokalkostnader

162 600 000

-�� 39 600 000

Gemensamma funktioner i

 

 

kvarteret Kronoberg

6 520 000

+��� 1 644 000

V�rdkostnader

208 632 000

+� 51 068 000

Arbets- och studieer-

 

 

s�ttningar

51 743 000

+��� 6 714 000

R�varor m.fl. utgifter

 

 

f�r syssels�ttning av

 

 

de intagna

101 866 000

+�� 13 191 000

Diverse utgifter

3 307 000

+����� 271 000

Summa

1 816 166 000

+ 205 016 000


Prop. 1989/90:100 Bil.4


Int�kter inom arbetsdriften redovisas p� statsbudgetens inkomstsida under F�r�s�ljningsinkomster, Inkomster vid kriminalv�rden.

1 H�rtill kommer 31,5 tj�nster som f�rs �ver till E 1-anslaget till f�ljd av omorganisationen.

Kriminalv�rdsstyrelsen


1.       Anslag budget�ret 1990/91 2 018 392 000 kr.

2.       Pris- och l�neomr�kning m.m. 61 550 000 kr.

3.       Nya lokalansialier i G�teborg och Halmstad med vardera 47 platser samt ett nytt h�kte i Nyk�ping med 32 platser kommer att tas i bruk under sonmiaren 1990. Medel ber�knas f�r sammanlagt 102 tj�nster. (+ 31 317 OOOkr.).

4.   P� gmnd av den h�ga h�ktesbel�ggningen f�resl�r kriminalv�rds�styrelsen� att den� nuvarande kriminalv�rdsanstalten� i� Halmstad� f�r


94


 


anv�ndas som h�kte n�r den nya anstalten har �ppnats. Styrelsen f�resl�r��� Prop. 1989/90:100 vidare� att en h�kiesavdelning med�� 14� platser� inr�ttas� i� polisens��� Bil. 4 artestlokaler i Motala. F�r h�kiesavddningen ber�knas 14,5 tj�nster (+ 3 943 000 kr.).

5.   Medel yrkas f�r �vertid p.g.a. den h�ga bel�ggningen vid anstalter och h�kten, �kad transportverksamhel, �ndrade regler f�r anh�llande och h�kming samt sv�righeter att rekrytera personal. Ytterligare medel ber�knas f�r vikarier vid sjukfr�nvaro samt f�r utbildningskosmader i samband med omplacering och rehabililering. (-1-60 100 000 kr.).

6.        Enligt planeringen f�r den f�rsta etappen av kriminalv�rdsverkeis omorganisation skall 27,5 tj�nster f�ras �ver fr�n kriminalv�rdsstyrelsen lill de nya regionkansliema under budget�ret 1990/91. Medel ber�knas f�r dessa tj�nster sami.f�r s.k. omst�llningskosmader och ij�nstedubble-ringar (+ 10 750 000 kr.).

7.   F�r drift och utveckling av ADB-system ber�knas f�r budget�ret 1990/91 24 014 000 kr.

8.        Medel yrkas f�r 25,5 tj�nster som �versk�terska. Tj�nslema skall anv�ndas f�r att ut�ka deltidstj�nster vid lokalansialier och h�kten till heltidstj�nster (-1-6 314 000 kr.).

9.   Den f�rs�ksverksamhet, som har bedrivits vid anstaliema av f.d. narkotikamissbmkare i samarbete med personal, b�r permanentas. Medel yrkas f�r all verksamheten skall kunna bibeh�llas p� nuvarande niv� (-1-2 500 000 kr.)

10.���� Ytterligare medel ber�knas f�r psykiatrisk och psykologisk
r�dgivning �t intagna. (+ 1 000 000 kr.).

11.� F�r behandling av m�n som har d�mts f�r �vergrepp mot kvinnor
och bam beg�rs 2,5 psykologtj�nster (+ 738 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Regional organisation

I det f�reg�ende har jag f�rordat vissa f�r�ndringar i fr�ga om den regionala organisationen. �ndringarna g�r bl.a. ul p� att antalet regioner minskas till sju och all riksanstaltema f�rs in under regionema i organisatoriskt h�nseende. I varje region kommer d�, f�mtom region�kansli, att ing� alla lokala kriminalv�rdsmyndigheter inom regionen, s�v�l riksanslalter som lokalansialier, h�kten och skyddskonsulentdistrikt. Jag har ocks� f�rordat all regionkansliema tillf�rs specialister och andra befattningshavare f�r handl�ggning av nya arbetsuppgifter av �vergripan�de slag som enligt mitt f�rslag b�r tillf�ras den regionala organisationen. De sju nya regionema b�r f� kansliorter och geografiska omr�den enligt f�ljande:

95


 


Kansliort

Stockholm

�rebro

Norrk�ping

Malm�


Omr�de

Stockholms l�n

Uppsala l�n V�rmlands l�n �rebro l�n V�stmanlands l�n Kopparbergs l�n

S�dermanlands l�n �sterg�tlands l�n KaUnar l�n Gollands l�n

Kronobergs l�n Blekinge l�n Kristianstads l�n Malm�hus l�n


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


G�teborg

H�m�sand


J�nk�pings l�n Hallands l�n

G�ieborgs och Bohus l�n �lvsborgs l�n Skaraborgs l�n

G�vleborgs l�n V�stemorrlands l�n J�mtlands l�n


 


Ume�


V�sterbottens l�n Norrbottens l�n


Den nya regionala organisationen b�r inf�ras den 1 januari 1991. Jag har ber�knat medel f�r f�rst�rkning av regionkansliema fr�n n�mnda tidpunkt med sammanlagt 31,5 tj�nster. Dessa finansieras genom en motsvarande minskning av anslaget lill kriminalv�rdsstyrelsen. Vid regionkansliema kommer d�refter att finnas totalt omkring 110 tj�nster.

Genom organisationsf�r�ndringarna kommer de nuvarande regionkans�liema i G�vle, Uppsala, Nyk�ping, Link�ping, V�xj� och Bor�s att upph�ra.


Utnyttjandet av anstalts- och h�ktesorganisationen m.m.

Antalet verkst�llbara f�ngelsedomar var under �ren 1985-1988 14 977, 15 742, 16 492 resp. 17 343. Antalet f�ngelsed�mda som togs in i anstalt var under samma �r 13 535, 14 188, 14 980 resp. 16 098. Under


96


 


f�rsta halv�ret 1989 registrerades 8 950 verkst�llbara f�ngelsedomar��� Prop. 1989/90:100
j�mf�rt med 9 085 j�mf�rt med motsvarande tid �r 1988.
������������������������������ Bil. 4

�ren 1987 och 1988 �kade bel�ggningen vid anstaliema med samman�lagt 13 % och vid h�ktena med sammanlagt 25 %. Under det f�rsta halv�ret 1989 har bel�ggningen vid s�v�l anstalter som h�kten legat p� sanima niv� som under del f�rsta halv�ret 1988. Vid anstalterna har l�get f�rb�ttrats n�got genom all sammanlagt 200 tidigare sl�ngda platser vid slutna anstalter �ter har tagits i bruk. D�remot �r situationen vid h�ktena alltj�mt myckel besv�rande i flera regioner. Vid h�ktet i Stockholm har man p� grund av sv�righeter all rekrytera personal inte kunnat utnyttja 59 platser sedan v�ren 1989. Av samma sk�l har antalet h�ktesplatser vid h�ktesavdelningen p� �sler�keranstallen tidvis varit reducerat.

Under h�sten ber�knas de nya slutna lokalanslaltema i G�teborg och Halmstad, med vardera 47 platser, kunna �ppnas. Samtidigt l�ggs den nuvarande Halmstadsanstalten med 22 platser ned.

I 1988 �rs budgetproposition har d�varande chefen f�r jusiitiedepar�tementet uttalat (bil. 4, s. 97-98) all den slutna kriminalv�rdsanstalten H�rianda i G�teborg, som togs i bmk �r 1907, borde kunna l�ggas ned n�r de nya anstaliema i G�teborg och Halmstad �ppnas. H�rlandaanslal�ten har 99 lokalanstaltsplater och en psyk- och kroppssjukavddning med 24 platser, som ing�r i riksanstaltsorganisationen. Kriminalv�rdsstyrelsen har i anslagsframst�llningen (s. 37) anf�rt all denna anstalt, med h�nsyn lill det �kande antalet intagna med l�nga strafftider, b�r finnas kvar f�r all med ett n�got minskat plaisanial kunna anv�ndas f�r placering av l�nglidsd�mda.

Jag delar kriminalv�rdsstyrelsens bed�mning all H�rlandaanslalten tills vidare b�r beh�llas. Med h�nsyn lill bel�ggningssituationen och tillskottet av nya lokalansiallsplatser har jag bed�mt att den tidigare nedlagda kriminalv�rdsanstalten i Kristianstad, som f�mt tillf�lligt �ter har lagits i anspr�k, b�r kunna st�ngas.

Ell nytt h�kte i Nyk�ping med 32 platser ber�knas bli f�rdigst�llt 1990. Jag ber�knar medelsbehovet mot bakgrund av det anf�rda.

ADB-st�d f�r ett nytt klienladministrativt system

Kriminalv�rdsstyrelsen har utarbetat en plan f�r ell nytt klient-
administrativt system (KLAS). Enligt planen skall ADB-st�d finnas vid
alla kriminalv�rdsmyndigheter. Datorstrukturen skall enligt planen bygga
p� datorarbetsplatser med egen bearbeiningskapacitel, som vid de flesta
myndigheter kopplas samman i lokala n�tverk med m�jlighet till
gemensam lagring och bearbetning. I del planerade systemet ing�r flera
delsystem som saknar motsvarighet i nuvarande system, bl.a. platsbok-
ningssyslem, system f�r h�kten saml vissa mtiner inom anstalts- och
friv�rdsverksamheten. Planen omfattar ocks� n�gra centralt placerade
datorer f�r vissa rutiner inom r�ttsv�sendets informationssystem (RI-
systemet, jfr f�rordningen 1970:517 om r�ttsv�sendets informationssys-
lem) och datakommunikation mellan de centrala systemen och systemen
����������������������������� 97

7��� Riksdagen 1989/90 1 samt. Nr IOO. Bilaga 4


ute hos kriminalv�rdsmyndighetema. Den f�reslagna datorstrukturen Prop. 1989/90:100 avses �ven omfatta ADB-rutiner f�r ekonomi- och personaladministration Bil. 4 och f�r textbehandling och andra allm�nna koniorsfunktioner. En del av del f�reslagna ADB-systemet f�r kriminalv�rden kommer alt ing� i r�ttsv�sendets informationssystem. Del st�ller krav p� samordning med �vriga ADB-system inom omr�det. Enligt min mening �r del inte m�jligt att i ell sammanhang ta st�llning lill hela den plan f�r etl nytt klientadministralivt system som kriminalv�rdsstyrelsen f�relagt rege�ringen. Kriminalv�rdsstyrelsen b�r nu bygga upp ett delsystem som lar �ver ADB-st�det i det f�r�ldrade KUM/S�K systemet. Delsystemet b�r begr�nsas till kriminalv�rdsstyrelsen, regionkanslierna och anstaliema. Delsystemet skall utformas s� all del kan utg�ra en f�rsta frisl�ende etapp av KLAS. Utformningen skall ske i samr�d med statskontoret och samarbetsorganet f�r r�tlsv�scndeis informationssystem (SARI). Medel har ber�knats under anslaget f�r nu angivet delsystem. Jag avser all �terkomma lill regeringen i f�rslaget till regleringsbrev f�r kriminalv�r�den med de n�rmare f�ruts�ttningarna f�r utvecklingsarbetet.

ADB-st�d tid arbetsdriften

Vidare har medel ber�knats f�r ett ADB-system inom kriminalv�rdens arbetsdrift. Systemet skall enligt planen inf�ras p� samtliga regioner, anstalter, vissa h�kten samt p� kriminalv�rdsstyrelsens produklionsbyr�. Avsikten �r att ADB-st�det skall fr�mja en decentraliserad besluts- och ansvarsordning, ge m�jlighet till b�ttre styming och kontroll samt en rationellare hantering och administration av produktionen.

Klientinriktad verksamhet

Kriminalv�rdsstyrelsen beg�r i anslagsframst�llningen medel f�r atl ut�ka deltidstj�nster som �versk�terska vid lokalanstalter och h�kten till heltidstj�nster. Enligt min bed�mning b�r de f�reslagna heltidstj�nsterna efter hand kunna inr�ttas genom omdisponeringar av tillg�ngliga medd och de resurser som frig�rs vid kriminalv�rdsstyrelsen under budget�ret 1991/92 lill f�ljd av omorganisationen. Jag �r mot den bakgmnden inte beredd att ber�kna medel f�r �ndam�let.

Kriminalv�rdsstyrelsens beg�ran om medel f�r bl.a. 1,5 psykologtj�ns-ler f�r ell planerat behandlingsprogram p� kriminalv�rdsanstalien �ster�ker f�r m�n d�mda f�r sexualbrott r�r fr�gan om vilka insatser som kan g�ras inom kriminalv�rden f�r de grupper av m�n som d�mts f�r olika former av �vergrepp mot kvinnor och bam. Den fr�gan har behandlats inom ramen f�r den �versyn av inneh�llet i straffverkst�llig�heten som p�g�r i regeringskansliet i samarbete med kriminalv�rdsstyrel�sen.

Del kan konstateras atl det inom kriminalv�rdsverkel f�r n�rvarande
bedrivs och planeras en rad verksamheter med olika inriktning f�r m�n
som d�mts f�r brott av del h�r slaget. Kursprogram med inriktning p�
��������������������������������� 98


 


sex- och samlevnadsfr�gor �r under utarbetande f�r att anv�ndas p� flera���� Prop. 1989/90:100 anstalter i landet. P� ell par riksanslalter planerar man att att genomf�ra���� Bil. 4 s�rskilda behandlingsprogram f�r sexualbrottslingar.

Jag bed�mer att del av kriminalv�rdsstyrelsen yrkade beloppet f�r psykologlj�nslerna ryms inom anslaget.

�vriga fr�gor

Den �kade bel�ggningen vid anstalter och h�kten har medf�rt en kraftig �verbelastning av anslaget. Till denna har ocks� bidragit kostnader p� grund av bl.a. sv�righeter all rekrytera personal och �kad sjukfr�nvaro. Jag har d�rf�r ber�knat ytterligare 46 milj. kr. i l�nemedel. Jag har dessutom, ut�ver priskompensaiion, r�knat upp anslagsposterna till v�rdkostnader och syssels�ttning av de intagna med sammanlagt 47,7 milj, kr.

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 2 021 182 000 kr. Jag har i mitt f�rslag beaktat alt tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r kriminal�v�rdsanstaltema fr.o.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Kriminalv�rdsanstalterna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 021 182 000 kr.

E 3, Friv�rden

1988/89� Utgift������������������������ 271 284 363

1989/90� Anslag���������������������� 259 481 000

1990/91� F�rslag���������������������� 282 459 000

Fr�n anslaget betalas kosmadema f�r friv�rdsorganisalionens och �vervakningsn�mndemas verksamhet samt ers�tmingar lill �vervakare.

Friv�rdsorganisaiionen besl�r av 61 skyddskonsulentdistrikt. Antalet �vervakningsn�mnder �r f�r n�rvarande 30.

99


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Personal

 

 

Konsulent- och assistent-

 

 

personal

491

.

L�kare, psykologer

22,5

-

Sjukv�rdspersonal

3

-

Kontorspersonal

219,5

-

Lokalv�rdare

6

-

Personal p� inackorderings-

 

 

hem m.m.

17,5

-

Summa

759,5

-

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

182 891 000

+ 13 571 000

(d�rav l�nekostnader)

(168 220 000)

(+ 11 843 000)

Ers�ttning �t ledam�ter m.fl.

 

 

i �vervakningsn�mndema

4 710 000

-

Lokalkostnader

25 329 000

+�� 1 494 000

V�rdkostnader

34 943 000

+� 6 942 000

Bidrag till enskild friv�rds-

 

 

verksamhet

11 608 000

+���� 971 000

Summa

259 481 000

+ 22 978 000


Prop. 1989/90:100 Bil. 4


Kriminalv�rdsstyrelsen

1.        Anslag budget�ret 1990/91 280 771 000 kr.

2.   Pris- och l�neomr�kning m.m. 16 990 000 kr.

3.����� Ytterligare medel beg�rs f�r partiella ij�nslebefrielser och f�r
utbildningskostnader i samband med omplacering och rehabililering. (-1-
4 300 000 kr.).


F�redragandens �verv�ganden

�versyn av friv�rden

Inom departementet p�g�r sedan h�sten 1989 en �versyn av iimeh�llet i verkst�lligheten av friv�rdsp�f�ljden. �versynen bedrivs av en arbetsgmpp inom regeringskansliet i samarbete med kriminalv�rdsstyrel�sen. Avsikten �r all arbetsgmppens �verv�ganden och f�rslag skall kimna ge underlag f�r st�llningstaganden till friv�rdens framtida roll och arbetsuppgifter.


100


 


Friv�rdens ansvarsomr�de i f�rh�llande lill andra myndigheter utifr�n Prop. 1989/90:100 den s.k. normaliseringsprincipen och m�jlighetema atl renodla friv�rdens Bil. 4 uppgifter �r fr�gor som skall belysas inom ramen f�r �versynen. Andra r�r bl.a. m�l, metoder och prioriteringar i arbetet. Underlag f�r arbetsgmppens �verv�ganden och f�rslag inh�mtas bl.a. genom bes�k p� friv�rdsdistrikt och genom seminarier kring olika teman. Tre seminarier har h�llits f�r atl n�rmare belysa framv�xten och utvecklingen av s.k. drogkurser ("R�ttf�llan") i friv�rden, anv�ndningen av lekmanna�verva�kare samt friv�rdens arbetsmilj�. Friv�rds�versynen ber�knas vara slutf�rd under v�ren 1990.

F�rs�ksverksamhet med samh�llstj�nst

Friv�rden har tillf�rts nya arbetsuppgifter genom den f�rs�ksverksamhet med samh�llstj�nst som med b�rjan den 1 januari 1990 skall bedrivas p� fem platser i landet (prop. 1989/90:7, JuU 10, rskr, 55). De �tta skyddskonsulentdistrikt som omfattas av f�rs�ket b�r under den lid del p�g�r f�rsl�rkas med en projektledare f�r genomf�randet av samh�lls�tj�nsten saml tilldelas medel f�r �kade kostnader f�r resor, utbildning m.m. Den totala kostnaden ber�knas uppg� till 2,4 milj. kr. f�r ell budget�r. F�r budget�ret, 1990/91 ber�knar jag att n�mnda kostnader ryms inom ramen f�r anvisade medel.

Antalet klienter inom friv�rden var den 1 oktober 1989 12 624. Av dessa var enligt kriminalv�rdsstyrelsen omkring 340 d�mda till skyddstillsyn med s.k. koniraktsv�rd.

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt och lill sammanst�llningen ber�knar jag anslaget lill 282 459 000 kr. Jag har i mitt f�rslag beaktat atl tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r friv�rden fr.o.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Friv�rden f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 282 459 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1988/89 Utgift�������������������������������� 13 578 265���� Beh�llning 2 882 913

1989/90 Anslag������������������������������� 10 100 000������������������������ :

1990/91 F�rslag������������������������������ 19 700 000

Kriminalv�rdsstyrelsen yrkar all anslaget f�rs upp med 17 900 000 kr.

Jag ber�knar anslaget till 19 700 000 kr. och hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Maskin- och verktygsutrustning m.m. f�r
budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 19 700 000
�������������������������������� Iqj

kr.


 


E 5. Eng�ngsanskaffning av inventarier m.m.������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 4
1988/89 Utgift�������������������������������� 11154 352�������� Beh�llning 839 500

1989/90 Anslag������������������������������ 20 150 000

1990/91 F�rslag������������������������������ 25 200 000

Kriminalv�rdsstyrelsen yrkar att anslaget f�rs upp med 54 000 000 kr.

Jag ber�knar anslaget till 25 200 000 kr. och hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Eng�ngsanskaffning av inventarier m.m. f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 25 200 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

1988/89� Utgift������������������������������� 17 620 527������ Beh�llning 497 752

1989/90� Anslag������������������������������ 17 760 000

1990/91�� F�rslag���������������������������� 24 078 000

Fr�n anslaget betalas vissa utgifter f�r utbildning av kriminalv�rds-verkets personal, personunders�kare och �vervakare saml ulgifler f�r praktikcentra f�r studerande vid h�gskoleenhet.

Kriminalv�rdsstyrelsen

1.      Anslag budget�ret 1990/91 27 460 000 kr.

2.     En betydande anslagsh�jning beh�vs f�r atl n�dv�ndiga utbildnings�behov inom kriminalv�rdsverket skall kunna tillgodoses. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas medel f�r bl a. insatser f�r all avhj�lpa eftersl�pningen i grundutbildningen av v�rdare och tillsynsm�n samt f�r ulbildningssl�d i samband med kriminalv�rdsverkeis omorganisation. (+ 9 700 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Grundutbildning av v�rd- och lillsynspersonal

V�rd- och lillsynspersonalen p� kriminalv�rdsanslalter och h�kten har av
tradition i bara begr�nsad utstr�ckning tagit del i den klientinriktade
behandlingsverksamheien. Ambitionen �r numera all bredda v�rd- och
lillsynspersonalens yrkesroll och i betydligt st�rre utstr�ckning �n hittills
la till vara dess resurser och erfarenheter bl.a. i arbetet med de intagna.
En s�dan utveckling har redan skett p� vissa anstalter och h�kten och �r
p� g�ng p� andra. Del angel�gna i denna utveckling framh�lls bl.a. i de
utredningar som ligger till grund f�r den f�rest�ende omorganisationen
inom kriminalv�rdsverket och i det regeringsuppdrag som l�mnades till
kriminalv�rdsstyrelsen v�ren 1989.
����������������������������������������������������������������������������� 102


 


Det ligger i sakens natur all v�rd- och tillsynspersonalen m�ste f� st�d Prop. 1989/90:100 i olika former f�r att kunna utf�ra de nya arbetsuppgifter som �l�ggs Bil. 4 dem. Grundutbildningen och olika former av fortbildning spelar h�r en central roll. Under de senaste tv� �ren har den �kade personaloms�tt�ningen resulterat i en eftersl�pning av grundutbildningen av v�rd- och tillsynspersonalen. Del finns behov av en ut�kning av antalet grundkur�ser. Jag har ber�knat drygt 3,5 milj. kr. f�r detta �ndam�l. Jag har vidare ber�knat 5,8 milj. kr. under E2-anslagel f�r de kosmader f�r vikarier som uppkommer till f�ljd av den �kade satsningen p� grundutbildningen.

Utbildning med anledning av omorganisationen

Kriminalv�rdsverkel st�r, som jag tidigare redovisat, inf�r en omor�ganisation som bl.a. inneb�r en omfattande decentralisering av klient-beslut lill de lokala myndighetema. Enligt min mening f�ruts�tter genomf�randel av den nya organisationen att den personal som st�lls inf�r dessa nya arbetsuppgifter f�r den utbildning som kr�vs f�r detta. Kriminalv�rdsstyrelsen har gjort bed�mningen att merkostnaderna f�r denna utbildning uppg�r till 3 milj. kr. f�rdelat p� tv� �r. Jag har ber�knat 1,5 milj. kr. f�r �ndam�let under budget�ret 1990/91.

Jag ber�knar anslaget till 24 078 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Utbildning av personal m.fl. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 24 078 000 kr.

103


 


F. R�TTSHJ�LP M.M.����������������������������������������������������������������� POP� 1989/90:100

BiL 4

F 1. R�ttshj�lpskostnader

1988/89� Utgift����������������������������� 403 384 517

1989/90� Anslag���������������������������� 350 000 000

1990/91�� F�rslag�������������������������� 426 800 000

Fr�n anslaget betalas de kostnader som enligt r�ttshj�lpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487) och lagen (1988:609) om m�ls�gande�bitr�de skall betalas av allm�nna medel. R�ttshj�lp enligt r�ttshj�lpslagen omfattar allm�n r�ttshj�lp, r�ttshj�lp �l misst�nkt i brottm�l (bl.a. offentlig f�rsvarare), r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de samt r�dgiv�ning.

Domstolsverket

Domstolsverket ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 lill 426 800 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Allm�nt

Omfattande �ndringar gjordes i r�ttshj�lpslagen den 1 juli 1988. �nd�ringama innebar bl.a. all r�llshj�lpavsgiftema s�nktes och att inkomst�gr�nsen f�r r�tten att f� allm�n r�ttshj�lp h�jdes. Avsikten var att fler m�nniskor skulle kuima beviljas allm�n r�ttshj�lp och all staten skulle st� f�r en st�rre del av r�ttshj�lpskostnaden. Samtidigt begr�nsades m�jlighetema att f� allm�n r�ttshj�lp i vissa �rendetyper, bl.a. s�dana d�r man kan p�r�kna att behovet av r�ttsligt bist�nd kan tillgodoses med en r�tlsskyddsf�rs�kring.

Samh�llets kostnader f�r den allm�nna r�ttshj�lpen har �kat under budget�ret 1988/89. �kningen beror p� all m�nga �ldre kosmadskr�van-de �renden, av den typ i vilka m�jligheterna att f� r�ttshj�lp nu har begr�nsats, avslutats under �ret. Jag bed�mer d�rf�r att kosmads�kningen i allt v�sentligt �r tillf�llig.

Kostnadema f�r r�ttshj�lp �t misst�nkt i brottm�l och r�ttshj�lp genom offentligt bitr�de har �kat. Kostnadsutvecklingen inom dessa omr�den styrs fr�mst av brottsutvecklingen och antalet asyls�kande. Kostnads�k�ningen f�r r�ttshj�lp �l misst�nkt i brottm�l beror delvis p� de �ndrade regler om anh�llande och h�ktning som tr�dde i krafl i april 1988.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till R�ttshj�lpskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett
f�rslagsanslag p� 426 800 000 kr.
����������������������������������������������������������������������������� 104


 


F 2. R�ttshj�lpsn�mndema������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4

 

1988/89

Utgift

9 677 383

1989/90

Anslag

9 957 000

1990/91

F�rslag

11 119 000

Ut�ver anslaget f�r budget�ret 1989/90 har till domstolsverkets disposition st�llts 90 000 kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

R�llshj�lpsn�nmder finns i Stockholm, G�teborg, Malm� och Sunds�vall. De handl�gger �renden om r�ttshj�lp.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Summa

37

-

Anslag

 

 

F�rvaltningkostnader

8 261 000'

+825 000

(d�rav l�nekostnader)

(6 798 000)'

(+372 000)

Lokalkostnader

1 696 000

+337 000

Summa

9 957 000'

+1 162 000

' Ut�ver angivet belopp har till domstolsverkets disposition st�llts 90 fXX) kr. av trettonde huvudtitelns anslag C 17. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m.m.

Domstolsverket

Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 9 963 000 kr. Domstolsverket beg�r of�r�ndrat anslag f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen har beslutat om all de nuvarande fyra r�llshj�lpsn�mndema
skall sl�s samman lill en r�tlshj�lpsmyndighet (prop 1988/89:117, JuU
19, rskr. 259). Den nya r�ltshj�lpsmyndighelen skall ligga i Sundsvall.
Arbetet vid r�ttshj�lpsmyndigheten skall bedrivas med st�d av ADB-
teknik. Inom domstolsverket p�g�r arbete med utveckling av ett dator�
system f�r verksamheten. Organisalions�ndringarna skall vara genom�
f�rda den 1 januari 1991.
Arbelet vid de nuvarande r�ttshj�lpsn�mndema m�ste kunna bedri-
��������������������������������� 105


 


vas ost�rt under den lid organisationsf�r�ndringen genomf�rs. Jag anser d�rf�r atl en minskning av utgiftem.a b�r ske successivt.

Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad fr.o.m. den 1 juli 1990 f�r r�ttshj�lpsn�mndema (379 000 kr.).


Prop. 1989/90:100 Bil.4


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till R�llshj�lpsn�mndema f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 11 119 000 kr.

F 3. Allm�nna advokatbyr�er: Uppdragsverksamhet

 

1988/89� Utgift 1989/90� Anslag 1990/91�� F�rslag

0 1 000 1 000

1988/89 UtfaU��������������� Ber�knat

1989/90������ 1990/91

 

Domstols-��� Domstols-�� F�re�verket��������� verket��� ������draganden

Resultat

Int�kter������������� 81 809 000 77 000 000 76 400 000 76 400 000 Kostnader������� 76 838 000 72 600 000 70 700 000 70 700 000 Resultat������������ 4 971 000�� 4 400 000�� 5 700 000��� 5 700 000 Driftbidrag������� 2 405 000�� 2 405 000�� 4 170 000�� 4 105 000


De allm�nna advokaibyr�emas fr�msta uppgift �r att l�mna bitr�de och r�dgivning enligt r�llshj�lpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om del kan ske utan hinder f�r den verksamhet som bedrivs enligt r�ttshj�lpslagen skall byr�ema �ven l�nrna annal bitt�de i r�ttsliga angel�genheter. De allm�nna advokatbyr�erna skall i princip vara sj�lvb�rande och konkurtera p� lika villkor med enskilda advokatbyr�er. Del finns 31 allm�nna advokatbyr�er. En av byr�ema har filialkontor p� amian ort. Budget�ret 1988/89 var det genomsnittliga antalet �rsarbets�krafter 196, varav 111 f�r jurister och 85 f�r sekreterare. I j�mf�relse med budget�ret 1987/88 inneb�r detta en minskning med 4 jurister och 5 sekreterare. Regeringen har gett domstolsverket i uppdrag att avveckla verksamheten vid de allm�nna advokalbyr�ema i Karlskrona och V�ners�borg Qfr prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 86). Personalstyrkan vid de all�m�nna byr�ema ber�knas - bl.a. beroende p� avvecklingen av dessa tv� byr�er - successivt minska de n�rmaste tv� budget�ren.

Anslaget Allm�nna advokatbyr�er: Uppdragsverksamhet �r ett f�rslags-


106


 


anslag som las upp med ell formellt belopp p� 1 000 kr. Under anslaget��� Prop. 1989/90:100 redovisas kostnader och int�kter f�r verksamheten vid de allm�nna��� Bil. 4 advokalbyr�ema.� F�r att klara likviditeten� i� uppdragsverksamheten f�rfogar de allm�nna advokalbyr�ema �ver en r�rlig kredit i riksg�lds�kontoret. Den r�rliga krediten f�r disponeras intill 26 milj. kr.

Domstolsverket

De allm�nna advokalbyr�ema uppn�dde sj�lvfinansieringsm�lel f�r f�rsta g�ngen under budget�ret 1987/88. L�nsamheten f�rb�ttrades ytterligare budget�ret 1988/89. Kostnadst�ckningen f�r byr�ema sammantagna blev 106 procent mot 104 procent budget�ret 1987/88. F�rb�ttringen beror enligt domstolsverket p� de rekonso-uktions�tg�rder, b�de av ekonomisk och organisatorisk art, som vidtagits f�r att marknadsanpassa byr�emas verksamhet samt p� det nya bonusl�nesyslemel.

Antalet inkomna �renden har minskat n�got under budget�ret 1988/89. F�rklaringen till detta �r enligt domstolsverket atl f�rre jurister varit verksamma. Under budget�ret har en minskning av organisationen skett bl.a. d�rigenom att verksamheten vid allm�nna advokatbyr�n i Link�ping och filialen i Trollh�ttan lagts ned. Flertalet av de allm�nna byr�ema anv�nder ADB-teknik f�r sin �renderedovisning. Domstolsverket bed��mer alt detta system skall kunna vara inf�rt vid samtliga byr�er inom de n�rmaste 2-3 �ren. N�r det g�ller utbildning avser domstolsverket att forts�tta salsningama p� specialkurser f�r att f�rb�ttra m�jligheterna f�r byr�erna att �ta sig olika typer av uppdrag. Kostnadst�ckningsgraden ber�knas till 106 procent f�r budget�ret 1989/90 och lill 108 procent f�r 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ser med tillfredsst�llelse p� att l�nsamheten vid de allm�nna advo�katbyr�erna under senare �r stadigt har f�rb�ttrats. Byr�er som inte �r l�nsamma har lagts ner, beslut har fattats om avveckling av ytterligare icke l�nsamma byr�er och �tg�rder har vidtagits f�r att f�rb�ttra de �vriga byr�emas m�jligheter att bedriva en effektiv och framg�ngsrik verksamhet. Inf�randet av bonusl�n har f�rb�ttrat de allm�nna byr�ernas m�jligheter att konkurrera med den �vriga juristarbetsmarknaden samti�digt som villkoren f�r att bedriva verksamheten n�rmat sig dem som g�ller p� den privata sidan. Enskilda byr�ers ansvar f�r den egna eko�nomin och m�jlighetema att p�verka denna har �kats genom all varje byr� nu f�r besluta om inr�ttande och tills�ttande av samtliga tj�nster Ulom chefstj�nsten.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Adm�nna advokatbyr�er: Uppdragsverksamhet f�r budget
�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.
����������������������������������������������������� 107


 


F 4. Allm�nna advokatbyr�er: Driftbidrag��������������������������������������� Prop- 1989/90:100

Bil.4

 

1988/89�� Utgift

4 500 968

1989/90 Anslag

2 405 000

1990/91�� F�rslag

4 105 000

Fr�n� anslaget utg�r driflbidrag lill� de allm�nna advokatbyr�erna, framf�r allt f�r vissa prestationer som byr�erna utf�r av sociala sk�l.

Domstolsverket ber�knar� medelsbehovel� f�r budget�ret 1990/91 lill 4 170 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Allm�nna advokatbyr�er: Driftbidrag f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 105 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1988/89�� Utgift����������������� 91 938 555

1989/90� Anslag���������������� 65 500 000

1990/91�� F�rslag�������������� 178 021 000

Fr�n anslaget betalas vissa kostnader f�r r�tteg�ngsv�sendet vid de allm�nna domstolama, bostadsdomslolen, arrende- och hyresn�mndema, de allm�nna f�rvaltningsdomstolama och f�rs�kringsdomstolama. Bland dessa kostnader kan n�mnas ers�ttning f�r resekostnader och ers�ttning lill n�mndem�n, vittnen, sakkunniga, m�ls�gande, tolkar, personunder�s�kare och konkursf�rvaltare.

Domstolsverket

Domstolsverket ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 lill 94 800 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ingen erinran mot domstolsverkets bed�mning av medelsbeho�vel men beaktar i milt f�rslag ocks� all kostnader f�r reseers�ttningar och ers�ttningar lill n�mndem�n forts�ttningsvis skall anvisas under detta anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all till Vissa domstolskostnader m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 178 021 000 kr.

108


 


F 6. Diverse kostnader f�r r�ttsv�sendet������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 4

1988/89 Utgift��������������������� 16 999 736

1989/90 Anslag�������������������� 11 000 000

1990/91 F�rslag������������������� 17 000 000

Fr�n anslaget betalas en rad kostnader f�r r�tteg�ngsv�sendet i den m�n de inte h�r under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa fall betalas fr�n anslaget utgifter f�r r�tteg�ngar d�r staten �r part.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Diverse kostnader f�r r�ttsv�sendet f�r budget�ret

1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 17 000 000 kr.

109


 


G. �VRIGA MYNDIGHETER������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4

G 1. Brottsf�rebyggande r�det: F�rvaltningskostnader

1988/89� Utgift���������������������������������������� 7 903 531

1989/90� Anslag�������������������������������������� 7 896 000

1990/91�� F�rslag������������������������������������ 7 896 000

Fr�gan om medel under anslaget f�r n�sta budget�r b�r behandlas i 1990 �rs forskningsproposition (FoU 90).

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� den s�rskilda forskningspropositionen, till Brottsf�rebyggande r�det: F�rvaltningskostruider f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 7 896 000 kr.

G 2. Brottsf�rebyggande r�det: Utvecklingskostnader

1988/89�� Utgift�������������������������������������� 3 424 988����� Reservation��� 770 399

1989/90� Anslag�������������������������������������� 4 647 000

1990/91�� F�rslag������������������������������������ 4 647 000

Fr�gan om medel under anslaget f�r n�sta budget�r b�r behandlas i 1990 �rs forskningsproposition (FoU 90).

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� den s�rskilda forskningspropositionen, lill Brottsf�rebyggande r�det: Utvecklingskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 4 647 000 kr.

G 3. Bokf�ringsn�mnden

 

1988/89

Utgift

2 534 040

1989/90

Anslag

3 217 000

1990/91

F�rslag

3 562 000

Bokf�ringsn�mnden har till uppgift att fr�mja utvecklingen av god redovisningssed i f�retagens bokf�ring och offentliga redovisning.

N�mnden besl�r av en ordf�rande och tio andra letdam�ter. Hos
n�mnden finns ell kansli med en chef.
������������������������������������������������������������������������� 110


 


 

 

 

����� Prop. 1989/90:100

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Bil.4

 

 

F�redraganden

 

Personal

 

 

 

Summa

5

-

 

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnad

2 964 000

+ 339 000

 

(d�rav l�nekostnader

(1 450 000)

(+ 198 000)

 

Lokalkostnader

253 000

+ 6 000

 

Summa

3 217 000

+ 345 000

 

Bokf�ringsn�mnden

Bokf�ringsn�mnden har under budget�ret 1988/89 tillsammans med F�reningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges Industrif�rbund bildat en stiftelse f�r utvecklandet av god redovisningssed f�r b�rsf�re�lag och andra st�rre bolag (publika f�retag). Stiftelsen, vars verksamhet med god redovisningssed skall handhas av ett redovisningsr�d, ber�knas p�b�rja sitt arbete vid �rsskiftet 1989/90.

Bokf�ringsn�mnden f�resl�r i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91�� of�r�ndrade resurser.

F�redragandens �verv�ganden

Bokf�ringsn�mndens verksamhet p� redovisningsomr�det f�r b�rsbolag och andra st�rre bolag kommer genom tillkomsten av stiftelsen f�r utvecklandet av god redovisningssed och det till stiftelsen knutna redovisningsr�det att �ndra karakt�r. Volymm�ssigt blir det dock ingen f�r�ndring av n�mndens arbete p� della omr�de.

N�mnden b�r med h�nsyn lill sin ringa storlek undantas fr�n en till�mpning fr�n huvudf�rslaget.

Hemst�llan

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bokf�ringsn�mnden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett
f�rslagsanslag p� 3 562 000 kr.
���������������������������������������������������������������������������� Ill


 


G 4. Brottsskaden�mnden: F�rvaltningskostnader


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


1988/89� Utgift 1989/90� Anslag 1990/91�� F�rslag


3 490 794 3 306 000 3 480 000


Brottsskaden�mnden har till uppgift all pr�va �renden enligt brollsskadelagen (1978:413) om ers�tming f�r skador p� grund av brott. N�mnden besl�r av en ordf�rande, tv� vice ordf�rande och tre andra ledam�ter. N�mnden bitr�ds av ell kansli.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

Personal

 

 

Summa

10

-

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

2 878 000

+ 150 000

(d�rav l�nekostnader)

(2 018 000)

(+ 103 000)

Lokalkostnader

428 000

+� 24 000

Summa

3 306 000

+ 174 000

Brottsskaden�mnden

1.        Anslag budget�ret 1990/91 4 090 000 kr.

2.        Pris- och l�neomr�kning m.m 164 000 kr.

6. Tv� tj�nster som handl�ggare yrkas p.g.a. �kad �rendetillstr�mning och l�ngiidsfr�nvaro (+ 500 000 kr.).

4. Ytterligare medel ber�knas f�r ADB-st�d �l n�mndens handl�ggare och kansli (-1- 120 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden


Under det g�ngna budget�ret har arbetsbelastningen �kat kraftigt vid n�mnden till f�ljd av en �kad tillstr�mning av framf�r allt personskade��renden. N�mnden har mot den bakgrunden beg�rt ytterligare medel f�r tj�nster som handl�ggare.

N�mnden har, med anledning av den �kade �rendevolymen, medgivits all anst�lla en extra f�redragande samt en ers�ttare f�r en l�ngtidssjuk handl�ggare.


112


 


. Jag kommer senare alt f�resl� regeringen att en �versyn g�rs av Prop. 1989/90:100 brottsskaden�nmdens organisation och arbetsformer bl.a. i syfte att Bil. 4 unders�ka m�jlighetema alt rationalisera �rendehandl�ggningen. Avsikten �r att �versynen skall g�ras under v�ren 1990 och att rege�ringens st�llningstagande i �rendet skall redovisas i n�sta �rs budgetproposition. I v�ntan p� �versynen ber�knar jag inte medel f�r ADB-st�d.

Med h�nvisning� till�� sammanst�llningen� ber�knar jag� anslaget� lill 3 480 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Brottsskaden�mnden: F�rvaltningskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 480 000 kr.

G 5. Brottsskaden�mnden: Ers�ttning f�r skador p� grund av brott

1988/89� Utgift�������������������������������������� 9 900 358

1989/90� Anslag������������������������������������� 8 500 000

1990/91�� F�rslag��������������������������������� 12 000 000

Fr�n anslaget betalas ers�ttning av statsmedel enligt brollsskadelagen (1978:413) f�r skador p� grund av brott. Brottsskaden�mnden yrkar en h�jning av anslaget med 3,5 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Med� h�nsyn� till� �rende-� och utgiftsutvecklingen� under budget�ret 1988/89 b�r anslaget f�r n�sta budget�r f�ras upp med 12 000 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Brottsskaden�mnden: Ers�ttning f�r skador p� grund av brott f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 12 000 000 kr.

113

8��� Riksdagen 1989/90 1 saml. Nr IOO. Bilaga 4


H. DIVERSE������������������������������������������������������������������������������������� Prop- 1989/90:100

BiL 4

H 1. Svensk f�rfattningssamling

 

1988/89

Utgift

9 934 908

1989/90

Anslag

8 525 000

1990/91

F�rslag

11 304 000

Under� budget�ret�� 1988/89� och� under� innevarande� budget�r har utgivningen av Svensk f�rfattningssamling varit mycket omfattande. Under n�sta budget�r b�r anslaget med h�nsyn till den ber�knade ulgivningsvolymen uppg� lill 11 304 000 kr. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Svensk f�rfattningssamling f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 11 304 000 kr.

H 2. Bidrag tiU utgivande av litteratur p� f�rvaltningsr�ttens omr�de

1988/89� Utgift���������������������������������������������� o������������������ Reservation 304 134

1989/90� Anslag������������������������������������ 50 000

1990/91�� F�rslag���������������������������������� 52 000

Fr�n anslaget betalas bidrag lill n�mnden f�r utgivande av f�rvaltnings-r�ttsliga publikationer. N�mnden skall enligt sin instruktion (1988:1115) fr�mja tillkomsten av f�rfatmingskommentarer och annan v�gledande litteratur p� f�rvaltningsr�ttens omr�de. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag fr�n detta anslag, avr�knas fr�n anslaget.

N�mnden f�r utgivande av f�rvaltningsr�tlsliga publikationer be�r�knar medelsbehovet till 65 000 kr.

Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av n�mndens verksamhet b�r anslagsbeloppet under n�sta budget�r r�knas upp. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Bidrag till utgivande av litteratur p� f�rvaltningsr�ttens omr�de f�r�� budget�ret�� 1990/91�� anvisa ell reservationsanslag p� 52 000 kr.

H 3. Bidrag tiU vissa intemationella sammanslutningar m.m.

 

1988/89

Utgift

2 004 918

1989/90

Anslag

2 496 000

1990/91

F�rslag

2 596 000

114


 


Fr�n anslaget utg�r bidrag till V�rldsorganisationen f�r den intellek-��� Prop. 1989/90:100 tuella �gander�tten, lill intemationella institutet i Rom f�r unifiering av��� Bil. 4 privatr�tten och till permanenta byr�n f�r Haagkonferensen f�r inter�nationell privatr�tt. Fr�n anslaget betalas �ven Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Fr�n anslaget utg�r vidare medel till Sveriges bidrag lill kostnadema f�r Nordiska samarbetsr�det f�r krimmologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknuma kriminalpolitiska institutet i Helsingfors (HEUNI) och till vissa andra internalionella sammanslutningar med anknyming till Justitiedepartementets ansvarsomr�de.

Anslagsbeloppet b�r under n�sta budget�r ber�knas till 2 596 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidrag tdl vissa internationella sammanslutningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 596 000 kr.

H 4. St�d till politiska partier

1988/89� Utgift������������������������ 113 918 170������� '

1989/90� Anslag����������������������� 132 200 000

1990/91� F�rslag����������������������� 132 200 000

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt st�d till politiska partier.��� Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till St�d tid politiska partier f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 132 200 000 kr.

H 5. Allm�ima val

1988/89 Utgift��������������������� 112 977 583

1989/90� Anslag������������������������ 1 757 000

1990/91� F�rslag����������������������� 35 500 000

Fr�n anslaget betalas statsverkets del av kostnadema f�r valsedlar, valkuvert och andra valtillbeh�r samt betalas ers�ttning till vissa myndigheter och verk f�r bitr�de i samband med allm�nna val.

Riksskatteverket, som �r central valmyndighet, f�resl�r att anslaget f�r budget�ret 1990/91 tas upp med 35 500 000 kr. Beloppet avser kostnader f�r bl.a. planering, ink�p av valmaterial och utbildning inf�r 1991 �rs allm�nna val.

Jag f�resl�r att anslaget ber�knas lill 35 500 000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Allm�nna val f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags anslag p� 35 500 000 kr.

115


 


H 6. Bidrag till Stiftelsen f�r utvecklandet av god����������������������������� Prop. 1989/90:100

redovisningssed'�������������������������������������������������������������������� ''-

1988/89 Utgift������������������������������������������������ -�������������������������������������������������������� .

1989/90 Anslag����������������������������������� 400 000

1990/91 F�rslag����������������������������������� 400 000

' Tidigare anslaget�� H 6. Bidrag till en stiftelse f�r utvecklandet av god redovis�
ningssed.

Fr�n anslaget betalas bidrag till Stiftelsen f�r utvecklandet av god redovisningssed. Stiftelsen bildades under h�sten 1989 gemensamt av staten genom bokf�ringsn�mnden (jfr under anslaget G3. Bokf�rings�n�mnden), F�reningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges Industrif�rbund. Stiftelsekapitalet uppg�r till 150 000 kr. och har betalats med en ttedjedd av varje stiftare. Stiftelsen har till �ndam�l att fr�mja god redovisningssed. Stiftelsens styrelse, som best�r av representanter f�r de tre stiftarna, har utsett ordf�rande och �tta �vriga ledam�ter i ett s�rskilt r�d (redovisningsr�det). Detta skall utg�ra ett expertorgan med huvudsaklig uppgift att utarbeta och utf�rda rekommendationer om god redovisningssed i b�rsf�relag och andra st�rre bolag, s.k. publika f�retag. R�dets verksamhet ber�knas b�rja vid �rsskiftet 1989/90.

Statligt bidrag lill stiftelsens verksamhet har f�r budget�ret 1989/90 anvisats med 400 000 kr. (prop. 1988/89:150, bilaga 3. LU36, rskr. 278). FAR och Sveriges Industrif�rbund kommer vardera att l�mna bidrag med samma belopp.

Det statliga bidraget b�r f�r budget�ret 1990/91, d� stiftelsens verksamhet planeras f� sin fulla omfatming, ber�knas lill of�r�ndrat belopp. Jag f�mts�tter d�rvid atl de tv� �vriga stiftarna bidrar vardera med samma belopp, 400 000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Stiftelsen f�r utvecklandet av god redovisningssed f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 400 000 kr.

116


 


Underbilaga 4.1��������������������������������������������������������������������������������� Prop; 1989/90:100

Bil.4

Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom �klagarmyndigheterna, de all�m�nna domstolarna och kriminalv�rden m.m.

1 Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens k�nne�dom har �kat under hela efterkrigstiden. �r 1979 uppgick antalet brott mot brottsbalken till drygt 698 000 medan antalet �r 1988 uppgick till drygt 955 000, d.v.s. en �kning med 37 procent under tio�rsperioden. Antalet anm�lda brott mot annan lagstiftning har ocks� �kat under st�rre delen av denna lid. Av brotten �r 1988 mot annan lagstiftning svarar trafik- och narkotikabrotten f�r cirka tre fj�rdedelar eller drygt 96 000.

�r��������������� Antal anm�lda�� .��� Antal anm�lda brott

brottsbalksbrott������ mot annan lagstiftning.

 

1975

643 405

112 000

1976

683 279

115 949

1977

716 367

127 993

1978

683 646

119 629

1979

698 171

117 937

1980

760 911

167 366

1981

760 614

175 211

1982

805 569 .

178 189

1983

799 457

159 670

1984

845 706

137 469

1985

894 396

123 953

1986

960 080

135 277

1987

950 367

143 050

1988

955 043

131 168

1989'

985 335

114 550

' V�rdena f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1989

Brott mol brottsbalken har under den senaste tio�rsperioden �kat
med i genomsnitt 3,7 procent per �r medan brott mot annan lagstift�
ning �kat med omkring 1,1 procent per �r. F�r antalet registrerade
brott mol lagstiftning utanf�r brottsbalken kan mycket starka varia�
tioner iakttas mellan olika �r.
������������������������������������������������������������������������������������� 117


 


Den genomsnittliga �rliga f�r�ndringen i antalet aiun�lda brott mot��� Prop. 1989/90:100
brottsbalken under perioden 1979 - 1988 resp. 1984 - 1988 �r
����������������������� BiL 4

 

 

1979-

1984-

 

1988

1988

V�ldsbrott

+� 5.1 %

+� 5,2 %

d�rav misshandel

+� 5,2%

+� 5,1 %

d�rav r�n

+ 2.1 %

+� 3,8 %

TillgreppsbroU

+ 2,7 %

+� 3,5 %

d�rav inbrottsst�ld

- 0,9 %

-� 1.1 %

d�rav bostadsinbrott

+ 0.1 %

-� 3,2 %

d�rav inbrott i vind, k�llare

+�� 1,1%

+�� 1,4%

d�rav motorfordonstillgrepp

+� 2,8%

+� 9,0 %

Checkbedr�geri

+ 13,2 %

+� 8.1 %

�vriga bedr�geribrott

+� 8,4%

+� 3,2 %

�vriga brottsbalksbrott

+� 3,0%

+� 3.6 %

d�rav skadeg�relsebrott

+� 3,5 %

+� 4,8 %

Forskningsenheten inom brottsf�rebyggande r�det (BR�) har utar�betat en rapport �ver brottsutvecklingen 1988 (BR�-rapport 1989:3). I denna rapport ges bl.a. en �versikt �ver utvecklingen under senare �r i fr�ga om olika brott som har kommit till polisens k�nnedom. Rappor�ten inneh�ller d�remot inte n�gra prognoser �ver antalet brott som kan v�ntas komma till polisens k�nnedom under de n�rmaste �ren. H�nsyn har lagits till denna rapport i den f�ljande redog�relsen.

Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet f�ljer utvecklingstendenserna vad g�ller brottm�lsprocessen i vid mening. Resultaten av denna uppf�ljning har beaktats i framst�llningen.

I det f�ljande kommenteras utvecklingen f�r olika gmpper av brott, bl.a. brottsbalksbrott och narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om brott anm�lda �r 1975 och senare. Siffroma f�r perioden 1975 -1988 �r tagna direkt ur statistiska centralbyr�ns (SCB:s) definitiva �rsstatistik. De siffror som anges f�r �r 1989 �r prelimin�ra ber�k�ningar som bygger p� statistik f�r tiden januari - oktober 1989.

118


 


1.1 Vldsbrott

 

 

Prop. 1989/90:100

 

 

 

 

BiL 4

r

Totalt

Drav rn

Drav misshandel

 

1975

55 127

2 336

21 509

 

1976

55 248

2 697

21 378

 

1977

59 047

3 374

23 596

 

1978

60 158

3 461

22 868

 

1979

61 170

3 075

23 171

 

1980

64 733

3 427

24 668

 

1981

65 986

3 228

24 314

 

1982

74 724

3 530

28 200

 

1983

76 487

3 473

29 220

 

1984

81 407

3 681

30 785

 

1985

82 803

3 851

31 996

 

1986

85 384

3 806

32 805

 

1987

90 788

3 939

34 757

 

1988

98 194

4 177

37 511

 

1989'

101 360

5 090

38 374

 

' V�rdena f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1989

Begreppet v�ldsbrott anv�nds h�r i en vid bem�rkelse. Till v�lds�brott r�knas, som i den officiella statistiken, brott mot liv och h�lsa samt andra g�rningar som inneb�r direkt fara f�r individen. I dessa brott inr�knas, f�mtom fullbordade g�mingar, �ven f�rs�k och f�rbe�redelser.

V�ldsbrotten har uppvisat en relativt j�mn �kningstakt under �ren 1975 till 1988. �r 1988 utgjorde dessa drygt en tiondel av de registre�rade brottsbalksbrotten.

S�rskilt om r�n

Antalet r�n utg�r knappt en halv procent av samtliga anm�lda brotts�balksbrott. Under 1980-talet har antalet r�n �kat fr�n 3 427 (1980) till 4 177 (1988).

Drygt 85 procent av r�nen �r riktade mot privatpersoner. Gatur�n �r den dominerande formen av r�n. Andelen r�n med skjutvapen har legat p� omkring 10 procent under de senaste tio �ren.

Bank- och postr�nen �r f� i f�rh�llande till �vriga r�n. Under �r 1988 var dessa 154, inbegripet f�rs�k och f�rberedelse. De f�rorsakar ofta mycket stora f�rluster och �r �ven i �vrigt allvarliga eftersom de ofta beg�s med hj�lp av skjutvapen.

119


 


S�rskilt om misshandel

Antalet misshandelsbrotl har �kat under 1980-lalet. Sedan �r 1983 uppg�r den genomsnittliga �kningen till drygt 5 procent per �r.

Antalet fall av misshandel utomhus d�r offret inte tidigare har tr�ffat eller p� annal s�tt k�nt den som utf�rde misshandeln har ocks� �kat kraftigt under senare �r.

Antalet fall av misshandel utomhus d�r g�mingsmannen �r ok�nd f�r offret �r h�gst i storstadsregionema Stockholm, G�teborg och Malm�.


Prop. 1989/90:100 Bil.4


1.2 Tillgreppsbrott

 

�r

Totalt

D�rav in-

 

 

 

 

 

brotts-

Inbrott i

Inbrott i

Motorfor-

 

 

st�ld

l�genhet

vind eller

dons-

 

 

 

eller villa

k�llare

tillgrepp

1975

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

1976

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

1977

528 900

155 863�� .

22 247

31 017

62 703

1978

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

1979

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

1980

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914

1981

522 407

137 168'

20 014

22 845

46 672

1982

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

1983

551 510

139 789

24 160.

22 931

47 036

1984

585 537

142 555� .

24 939

25 716

49 486

1985

624 997

145 244

24 535

28 129

55 611

1986

677 562

152 566

23 459

27 625

67 047

1987

658 157

142 999

20 574

28 443

69 130

1988

651 363

131 602

20 373

23 938

71729

1989'

692 963

135 484

21 060

21 640

81 934

' V�rdena f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1989

Tillgreppsbrotten utg�r knappt 70 procent av samtliga polisanm�lda brottsbalksbrott. F�mtom de i tabellen, redovisade brottsgmppenia ing�r en m�ngd olika former av si�ldbrott som inte mbriceras som inbrott, t.ex. snatteri.

S�rskdt om inbrott


Inbrotten uppg�r lill knappt en sjundedel� av samtliga registrerade brottsbalksbrott. F�mtom villa- och l�genhetsinbrott och inbrott i vind


120


 


eller k�llare ing�r i h�r redovisade siffror �ven inbrollsst�ld i butiker,��� Prop. 1989/90:100
kiosker och skolor m.m.
���������������������������������������������������������������������� Bil. 4

Antalet inbrotisst�lder under 1970-talet uppvisar stora sv�ngningar men har under �ren 1978 - 1987 legat p� en niv� runt 140 000, bortsett fr�n en topp �r 1986. F�r �r 1988 var antalet inbrotisst�lder nere p� en niv� mnt 130 000. Minskningen beror fr�mst p� alt antalet anm�lda inbrott i kiosk, automat och skyltsk�p saml i viss m�n k�llare- och vindsinbroit minskat j�mf�rt med f�reg�ende �r.

S�rskilt om motorfordonstillgrepp

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullf�ljt tillgrepp av personbilar eller f�rs�k h�rtill.

Under �r 1986, 1987 och 1988 anm�ldes cirka 67 000. 69 000 respektive n�ra 72 000 motorfordonslillgrepp, vilket visar p� en kraftig �kning j�mf�rt med �r 1985.

Antalet motorfordonslillgrepp har tidigare under 1980-talet legat p� en niv� strax under 50 000. Antalet tillgrepp r�knat per 10 000 registrerade motorfordon sj�nk n�got under de f�rsta �ren av 1980-ta�let, men har �kat kraftigt sedan 1985.

1.3 Bedr�geribrott

�r��������� Totalt�������� d�rav check-���������� d�rav konto- och

bedr�geri�������������� kreditkort

 

1975

50 999

7 069

 

1976

53 343

8 279

 

1977

57 904

9 228

 

1978

52 869

5 667

 

1979

71 993

6 394

7 427

1980

103 778

10 687

14 619

1981

99 973

10 685

18 705

1982

98 570

10 117

21638

1983

93 548

11 680

16 717

1984

97 588

13 369

13 960

1985

103 331

13 036

22 241

1986

107 223

15 195

22 051

1987

110 948

15 757

19 681

1988

112 575

17 063

20 312

1989'

99 294

11 390

16 205

' V�rdena f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1989

Av bedr�geribrotien svarar checkbedr�gerierna idag f�r omkring 15
procent.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 121

9��� Riksdagen 1989/90 I saml. Nr IOO. Bilaga 4


S�rskilt intresse tilldrar sig bedr�gerier som beg�s med hj�lp av��� Prop. 1989/90:100 konto- och kreditkort. Fr.o.m. �r 1979 s�rredovisas dessa i statistiken.��� Bil. 4 Dessa bedr�geribrott tredubblades fr�n �r 1979 lill �r 1982 och utg�r numera den st�rsta enskilda gruppen bland bedr�geribrotien (18 %). Antalet kredit- och koniokortsbedr�gerier �r 1988 var 20 312. Del �r en marginell �kning j�mf�rt med f�reg�ende �r.

1.4 �vriga brottsbalksbrott

�r������������ �vriga brotts-���������� D�rav skadeg�relse-

balksbrott���������������� brott

 

1975

63 942

54 760

1976

63 492

54 901

1977

70 516

62 330

1978

69 569

61 305

1979

69 536

60 877

1980

68 087

59 057

1981

72 248

62 873

1982

78 530

68 278

1983

77 912

67 955

1984

81 174

71 999

1985

83 265

74 008

1986

89 911

80 104

1987

90 478

82 221

1988

92 911

85 731

1989'

99 414

92 260

'V�rdena f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1989

Till �vriga brottsbalksbrott r�knas f�rutom skadeg�relsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom n�gon av de tidigare ber�rda kalegoriema.

S�rskdt om skadeg�relse

Skadeg�relsebroiien �r den brottskategori, som f�mtom r�n, uppvisar den kraftigaste �kningstakten av samtliga brottsbalksbrott. En mycket stor andel av dem som d�ms f�r skadeg�relsebrott �r ton�ringar.

36 procent av skadeg�relsebroiien avser skadeg�relse p� motorfor�don,

14 procent av de registrerade skadeg�relsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadeg�relser orsakar samh�llet betydande kostnader.

122


 


1.5 Narkotikabrott

 

Prop. 1989/90:100

 

 

 

 

Bil. 4

�r

Antal

Antal personer

D�rav antal som

 

 

anm�lda

som lagforts

godk�nt s�aff-

 

 

narkotika-

f�r narkotika-

f�rel�ggande

 

 

brott

brott

eller d�mts

 

1975

22 015

4 368

2 601

 

1976

18 846

4 457

2 688

 

1977

22 127

4 750

2 994

 

1978

21763

4 957

3 166

 

1979

23 956

4 517

3 315

 

1980

62 011

6 420

5 219

 

1981

69 923

8 196

6 838

 

1982

70 612

8 173

6 926

 

1983

50 018

7 074

5 991

 

1984

40 130

6 149

5 341

 

1985

37 568

6 067

5 246

 

1986

39 536

6 401

5 685

 

1987

43 725

6 208

5 517

 

1988

30 647

6 850

6 028

 

1989'

31 362

 

 

 

'V�rdet f�r 1989 har ber�knats p� grundval av utvecklingen t.o.rn. oktober 1989


Tabellen avser brott mol narkotikastraffiagen (1968:64), narkotika-f�rordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt vamsmugglings�lagen (1960:418).

Antalet anm�lda narkotikabrott har legat p� en relativt stabil niv� under hela 1970-talel. �r 1980 �kade antalet anm�lda brott kraftigt. Enligt BR� tycks riks�klagarens anvisningar f�r anv�ndning av �talsunderl�telser vid narkotikabrott samt den �kade serieuppklaringen (antal brott per misst�nkt) vara de faktorer som spelat en avg�rande roll f�r denna �kning. En annan f�rklaring lill �kningen �r troligen polisens insatser mot den s.k. galulangningen under �ren 1981 och 1982.

Under 1986 och 1987 har antalet registrerade narkotikabrott �ter �kat efler all ha minskal under �ren 1983 - 1985. D�remoi har narko�tikabrotten under 1988 minskat med 30 % j�mf�rt med 1987. Vad som ligger bakom nedg�ngen �r oklart. Minskningen �r dock mer markant f�r �verl�telser �n f�r innehav.

I BR�s rapport menar man all den starka �kningen av antalet anm�lda brott mellan �ren 1980 och 1982 knappast betyder all narko�tikasituationen f�rv�rrades d�. Uppgiftema visar snarare all de r�lls�v�rdande myndighetema sk�rpt sin uppm�rksamhet och h�llning. P� samma s�tt beh�ver nedg�ngen efter �r 1982 inte heller betyda att narkolikasiiuationen f�rb�ttrats. Om myndighetema sk�rper sin upp�m�rksamhet, �r det rimligt att anta att de som �r involverade i narko-


123


 


likatransaklioner anpassar sig lill de nya f�rh�llandena och f�rs�ker��� Prop. 1989/90:100
sk�ta narkotikahanteringen mindre �ppet.
���������������������������������������������� Bil. 4

1.6 Ekonomisk brottslighet

N�r det g�ller den ekonomiska brottsligheten f�religger inte n�gon statistik. BR� har dock behandlat denna brottslighet i tv� rapporter, n�mligen Kampen mol eko-brotten, del I Polisen (BR� forskning 1986:3) saml Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar (BR� forskning 1988:3).

2 Verksamheten inom r�ttsv�sendet

I del f�ljande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och ar�belsbelasming inom r�ttsv�sendet. Uppgiftema h�rr�r i huvudsak fr�n de analyser som regelbundet g�rs i jusliliedepartemenlel. Siffroma tas d�rvid i stor utstr�ckning fr�n system i r�ttsv�sendets informations�system (BROTTSRI). Vissa siffror �r tagna direkt ur myndighelemas anslagsframst�llningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom r�ttsv�sendet h�nger mycket intimt samman. I huvudsak g�r kedjan fr�n polis, via �klagare och domstolar till kriminalv�rd.

Antalet brott som anm�ls lill polisen �r drygt 1 milj. per �r. Den siffran omfattar inte brott f�r vilka polisen direkt utf�rdar ordnings�f�rel�gganden. Antalet s�dana f�rel�gganden utgjorde knappt 195 000 �r 1988.

Endast en del av de brott som anm�ls lill polisen klaras upp eller omkring 350 000. F�r dessa fall svarar omkring 90 000 misst�nkta personer. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper. Uppklaringen v�xlar �ven mellan skilda delar av landet. F�r misshan�del och andra v�ldsbrott uppg�r andelen uppklarade fall till knappt 50 procent, medan endast 10 procent ay inbrottsst�ldema klaras upp. Ungef�r vart femte r�n och tre av fyra bedr�geribroil blir uppklarade.

Antalet uppklarade brottsbalksbrott har �kat fr�n drygt 160 000 �r 1974 lill �ver 240 000 �r 1988. Antalet uppklarade brott mol s�v�l brottsbalken som specialstraffr�ttslig lagstiftning har �kat fr�n runt 250 000 till cirka 350 000. Det �r en �kning med 40 procent.

�klagarna fattar beslut om �tal mot drygt 80 000 personer �rligen. Till detta kommer cirka 75 000 personer f�r vilka �klagare meddelar straff�rel�gganden. �klagama beslutar om �talsunderl�telser i cirka 20 000 fall per �r. Antalet avskrivna och nedlagda m�l �r omkring 50 000 per �r.

Allm�n domstol d�mer �rligen cirka 18 000 personer till frihets�
ber�vande p�f�ljd, varav h�lften omfattar h�gst tv� m�nader. Antalet
personer som d�ms till b�ter �r cirka 30 000. Andelen frihetssttaff
varierar starkt mellan olika brottstyper. Ungef�r h�lften av dem som
���������������������������������� 124


 


d�mdes till f�ngelse d�mdes f�r brott mot brottsbalken. St�ldbrolten utg�r merparten. Relativt sett d�mdes dock en stor andel f�r misshan�del. Del enskilda brott som dominerar �r rattfylleri.

1988 var den genomsnittliga l�ngden av �d�mda frihetsstraff i f�rsta instans omkring fem m�nader. Variationerna �r dock avsev�rda mellan olika slag av brott. De flesta korta f�ngelsestraff g�ller trafikbrott, f�retr�desvis rattfylleri. 75 % av dem som d�mdes tilL f�ngelse f�r trafikbrott �d�mdes f�ngelsestraff p� h�gst en m�nad. 4 % av dem som under 1988 d�mdes till f�ngelse �d�mdes en strafftid p� tv� �r eller l�ngre. Av dessa dominerar de som d�mdes f�r narkotikabrotts�lighet, antingen mol narkotikasttaffiagen eller vamsmugglingslagen.


Prop. 1989/90:100 Bil.4


2.1 �klagarna

Arbeisbelasmingen vid �klagarmyndigheterna och de allm�nna dom�stolama p�verkas av antalet anm�lda brott och andelen d�rav som klaras upp. Den �r vidare beroende av bl.a. f�r�ndringar i lagstift�ningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos �klagama anges i f�ljande tabell antalet misst�nkta personer i m�l hos �klagare under de senaste �ren.

 

Period

Antal personer

i

Antal m�l

1 i utg�ende balans

 

M�l om brott

�vriga

Totalt

D�rav m�l om

 

p� vilket

m�l

 

brott p� vil-

 

f�ngelse

 

 

ket f�ngelse

 

kan f�lja

 

 

kan f�lja

1982

172 100

118 000

64 600

48 600

1983

169 800

114 400

59 400

43 700

1984

167 498

101 700

35 208

28 087

1985

170 699

96 200

53 082

41 027

1986

172 938

90 700

55 943

43 129

1987

170 538

92 800

56 931

44 222

1988

177 032

92 108

58 659

47 047

1988"

88 553

46 303

 

 

1989'

91 973

44 953

 

 

'F�rsta halv�ret

 

 

 


Som framg�r av tabellen har antalet �vriga m�l hos �klagama minskat under de senaste �ren. Detta kan delvis f�rklaras av att polisen medger fler rapporteflergifter �n tidigare, vilket inneb�r all f�rre �renden l�mnas �ver till �klagama.


125


 


2.2 Domstolsv�sendet������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

-,. , r.��������������� ,��������������� L.��� ,-������������������������������������������������������������������������������������� Bil.4

2.2./ Domstolarnas arbetsl�ge

(I uppgiftema om tingsr�llema och l�nsr�ttema �r antal �ver 1 000 avrundade till j�mna hundratal)


 

1986

1987

1988

88-01-01 89-01-01

 

 

 

 

-06-30

-06-30

Allm�nna domstolarna

 

 

 

 

H�gsta domstolen

 

 

 

 

 

Inkomna m�l'

3 694

3 715

3 736

2 011

1 792

Avgjorda m�P

3 923

4 097

3 833

1 991

2 117

Utg�ende balans

1 781

1 386

1 272

1 391

936

Hovr�tterna

 

 

 

 

 

Inkomna m�l

17 317

17 985

19 269

9 764

10 671

Avgjorda m�l

17 501

17 544

18 211

9 353

9 800

Utg�ende balans

6 003

6 507

7 528

6 848

8 334

Tingsr�tterna

 

 

 

 

 

Inkomna tvistem�l

 

 

 

 

 

och brottm�l

142 400

141200

135 600

68 800

69 200

Avgjorda tvistem�l

 

 

 

 

 

och brottm�l

139 600

140 300

133 900

70 300

69 200

Utg�ende balans

 

 

 

 

 

tvistem�l och

 

 

 

 

 

brotun�l

60 400

60 500

60 900

58 200

60 700

Inkomna faslig-

 

 

 

 

 

helsm�l

8 300

8 000

7 600

3 700

3 500

Avgjorda fastig-

 

 

 

 

 

hetsm�l

8 200

8 000

7 900

4 200

3 800

Utg�ende balans

 

 

 

 

 

fastighetsm�l

6 200

6 100

5 900

5 600

5 500

Inkomna m�l om

 

 

 

 

 

lags�kning

106 600

108 800

115 300

58 000

53 900

Inkomna m�l om

 

 

 

 

 

betalningsf�re-

 

 

 

 

 

l�ggande

395 900

428 800

447 100

218 900

233 200

Inkomna domstols-

 

 

 

 

 

�renden

21 100

21 500

22 200

10 800

12 200

Avgjorda domstols-

 

 

 

 

 

�renden

20 200

19 800

21 200

11 400

12 400

Utg�ende balans

 

 

 

 

 

domstols�renden

11 600

13 100

.��� 14 000

12 400

12 600

Inskrivnings-

 

 

 

 

 

�renden

2 685 000

2 046 300

2 139 100

986 900

1 092 100

Gravations- och

 

 

 

 

 

�gander�tts-

 

 

 

 

 

bevis

600 000

463 000

493 600

240 900

241 800

'inkl. skrifter���� utom skrifter


126


 


1986����������� 1987������������� 1988�������������� 88-01-0189-01-01

�06-30 �06-30

Allm�nna r�rvaltningsdomstolarna

 

Regeringsr�tten

 

 

 

 

 

Inkomna m�l

6 198

5 761

5 622

3 074

2 808

Avgjorda m�l

6 296

6 054

6 170

3 564

3 009

Utg�ende balans

4 540

4 255

3 701

3 756

3 547

Kammarr�tterna

 

 

 

 

 

Inkomna m�l

28 815

25 932

25 657

13 543

12 256

Avgjorda m�l

30 129

29 255

26 390

13 910

13 001

Utg�ende balans

24 255

21 008

20 316

20 698

19 600

L�nsr�tterna

 

 

 

 

 

Inkomna m�l

142 700

131 000

124 800

81 800

88 200

Avgjorda m�l

160 000

146 800

139 800

71 500

70 500

Utg�ende balans

159 900

144 400

128 800

154 700

146 400

 

1986

1987

1988

88-01-0189-01-01

 

 

 

 

�06-30

�06-30

Bostadsdomstolen och hyresn�mnderna m.m.

 

Bostadsdomstolen

 

 

 

 

 

Inkomna m�l

607

751

754

421

418

Avgjorda m�l

641

680

762

424

379

Utg�ende balans

278

349

341

346

380

Hyresn�mnderna

 

 

 

 

 

Inkomna �renden

38 103

40 358

43 597

23 005

28 509

Avgjorda �renden

37 225

40 676

42 958

20 398

21 497

Utg�ende balans

12 146

11 825

12 464

14 432

19 476

Arrenden�mnderna

 

 

 

 

 

Inkomna �renden

3 197

1 992

1 681

1 012

902

Avgjorda �renden

3 483

2 087

1 426

711

847

Utg�ende balans

524

429

684

730

739������ .


Prop. 1989/90:100 Bil.4

127


 


1986��������� 1987��������� 1988���������� 88-01-0189-01-01

�06-30 �06-30


Prop. Bil.4


1989/90:100


 


F�rs�krings�verdomstolen och f�rs�kringsr�tterna

 

F�rs�krings�verdomstolen

 

 

 

 

Inkomna m�l����������� 2 201

1 846

2 158

1 109

1 420

Avgjorda m�l���������� 2 211

2 179

2 222

1 008

1075

Utg�ende balans������ 3 596

3 263

3 199

3 364

3 544

F�rs�kringsr�llerna

 

 

 

 

Inkomna m�l����������� 6 466

5 176

7 825

3 776

4 742

Avgjorda m�l���������� 7 907

7 643

7 735

4 063

4 148

Utg�ende balans����� 11 649

9 183

9 273

8 904

9 865

2.2.2 S�rskilt om brottm�len

 

Period

Tingsr�tterna

 

 

 

Antal brott-

Inkomna

d�rav m�l som

 

m�l i balans

brottm�l

enligt tingsr�tts-instruktionen (1979:572) kan hand l�ggas av notarie

1982

28 501

83 927

13 220

1983

26 400

79 036

13 684

1984

23 951

72 702

12 450

1985

23 976

68 700

10 212

1986

25 456

69 847

11 118

1987

24 679

67 856

10 173

1988

24 984

70 798

10 113

1988 f�rsta

23 491

36 151

4 954

1989 halv�ret

23 828

36 181

4 482

Av tabellen framg�r att minskningen av antalet inkomna brottm�l vid lingsr�ltema har f�rbylls i en �kning under 1988. Statistiken f�r f�rsta halv�ret 1989 lyder p� en fortsatt �kning. Antalet brottm�l som kan handl�ggas av tingsnotarie har d�remot minskat sedan 1983, med undantag f�r �r 1986 d� en liten �kning kan noteras. Antalet brottm�l som fullf�ljs lill hovr�tt minskade under �ren 1984-1986 men visar en �kning under �ren 1987 och 1988.


128


 


�r

Hovrattenia

Antal brotun�l i

----- �������� Prop. 1989/90:100

 

Inkomna brottm�l

balans

Bil. 4

1982

6 996

2 387

 

1983

7 252

2 504

 

1984

7 103

2 541

 

1985

6 838

2 520

 

1986

6 690

2 491

 

1987

7 326

2 904

 

1988

7 745

3 687

 

1988 f�rsta

4 143

3 095

 

1989 halv�ret

4 103

3 417

 

2.3� Kriminalv�rden

 

�r

Kriminalv�rdsanstalter

H�kten

Friv�rd

 

 

 

H�gsta

Antal klienter

 

Nyintagna

H�gsta

bel�ggning

den 1 okt.

 

under �ret

bel�ggning

 

 

1982

13 835

3 783

1 108

17 767

1983

15 177

4 137

1 102

14 092

1984

14 647

3 669

916

12 200

1985

13 535

3 655

981

11 677���� .

1986

14 188

3 655

1 026

11 933

1987

14 980

3 744

1 086

12 334

1988

16 098

4 049

1200

12 369

1989

 

3 904

1 131

12 624

Under �ren 1980 - 1983 har intagningarna i kriminalv�rdsanstaltema �kat kraftigt. K�problem har uppst�tt under vissa perioder d� antalet tillg�ngliga platser inte har r�ckt lill. Den 1 juli 1983 genomf�rdes den s.k. halvtidsfrigivningen. Medelbel�ggningen minskade d�rmed med ca 350 platser under budget�ret 1983/84 j�mf�rt med f�reg�ende budget�r.

3� R�ttsv�sendets resurser f�r �tg�rder mot brott


3.1 Olika typer av �tg�rder

Samh�llets �tg�rder mol brott kan indelas p� olika s�tt beroende p� syftet med indelningen. F�r en beskrivning av hur resursema f�rdelas mellan olika �ndam�l kan en gmppering g�ras p� f�ljande s�ll.

F�rebyggande �tg�rder riktade mot personer som inte �r f�rem�l f�r r�ttsv�sendets �tg�rder p� grund av brott. Det �r h�r fr�ga �ven om


129


 


s�dana �tg�rder som �r avsedda atl f�rb�ltta milj�n i� samh�llet i��� Prop. 1989/90:100 f�rebyggande syfte. �tg�rder av detta slag ankommer fr�mst p� andra��� Bil. 4 �n r�ttsv�sendets myndigheter, bl.a. skolv�sendet och socialtj�nst- och arbetsmarknadsmyndighetema.

�vervakning av regelefterlevnaden. Den syftar lill att dels f�rhindra brott, dels uppt�cka brott. Hit h�r polisens �vervakande verksamhet. Gmppen omfattar �ven exempelvis tull- och beskattnings-myndighelemas kontroll av all straffsanktionerade best�mmelser inom deras resp. verksamhetsomr�den efterlevs.

Brottsutredning och andra �tg�rder i brottm�lsf�rfarandet som kr�vs f�r atl fatta beslut om reaktion mot brott.

Verkst�llandet av p�f�ljder. �tg�rder av della slag h�r hemma i kriminalv�rden. �ven andra organ har uppgifter p� omr�det, t.ex. exekutionsv�sendet i fr�ga om b�ter.

Rehabiliterande �tg�rder. H�rmed avses �tg�rder som syftar till all ge personer som har beg�tt brott b�ttre f�mts�ttningar f�r anpassning i samh�llet. �lg�rder av detta slag vidtas av kriminalv�rdsmyndig�hetema och av organ inom socialv�rds-, arbetsmarknads- och ut�bildningsomr�dena.

Utvecklingsarbete som �r direkt m�linriktat mol problem som r�r �tg�rder mot brott.

Samh�llet satsar stora belopp p� �tg�rder mot brott. Det �r dock inte m�jligt atl presentera en fullst�ndig ber�kning av kostnadema f�r �tg�rder av della slag. F�mtom inom justitiedepartementets omr�de satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, �tminstone delvis, har till syfte att f�rebygga och bek�mpa brott. �ven polisv�sendet, kommuner, landsting och n�ringsliv l�gger ut avsev�rda belopp �rligen f�r �ndam�let.

Kostnadema f�r �tg�rder mot brott inom r�ttsv�sendet, dvs. i f�rsta hand inom polis- och �klagarv�sendet, de allm�nna domstolama och kriminalv�rden, har emellertid kunnat ber�knas.

De har f�rdelats p� de tidigare ber�rda �tg�rdsgruppema. I vissa fall har schabloner anv�nts eftersom ber�kningsunderlaget �r os�kert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillst�ndsgiv�ning, pass�renden och andra uppgifter av servicekaraki�r kan ses som ett led i samh�llets �tg�rder mot brott. Hit h�r ocks� �klagarv�sendets och kriminalv�rdens funktioner liksom den del av domstolsv�sendets verksamhet som r�r brottm�l. Den del av anslagen inom r�ttsv�sendet som �r avsedd f�r �tg�rder mol brott uppg�r till 8,9 miljarder kr. f�r budget�ret 1989/90. I figuren �r delta belopp f�rdelat p� �ig�rds-gmpper. Beloppet omfattar inte medel som f�rbrukas inom departe�mentet och statliga kommitt�er.

Som framg�r av figuren uppg�r kostnadema f�r f�rebyggande
�tg�rder lill cirka 89 milj. kr. St�rsta posten utg�r kostnadema f�r
polisens undervisning i skoloma i lag och r�tt saml i trafik. Hit h�r
ocks� BR�:s verksamhet ulom den rena forskningen och utveck�
lingen. I detta sammanhang b�r framh�llas att kostnadema f�r brotts�
skaden�mnden inte lill n�gon del har medr�knats.
��������������������������������������������������������� 130


 


�vervakningen av regeleflerlevnaden avser polisens �vervaknings�verksamhet och ber�knas kosta 3 600 milj. kr.

Det redovisade beloppet f�r brottsutredning och andra �tg�rder i brottm�lsf�rfarandel omfattar �tg�rder inom polis- och �klagarv�sen�det samt domstolama. Av beloppet 3 026 milj. kr. faller 2 076 milj. kr p� polisv�sendet, 364 milj. kr. p� �klagarv�sendet och 586 milj. kr p� domstolsv�sendet, inklusive r�tlshj�lpskoslnader.

Kriminalv�rden svarar f�r de kostnader som i figuren har redovisats som verkst�llandet av p�f�ljder. Denna gmpp av kostnader ber�knas till 2 164 milj. kr.

Del utvecklingsarbete inom departementets omr�de som lar sikte p� �lg�rder mot brott ber�knas till sammanlagt 18 milj. kr., varav om�kring 10 milj. kr avser anslag till brottsf�rebyggande r�dets (BR�:s) verksamhet. I beloppet ing�r inte den forskning eller annal utveck�lingsarbete som bedrivs i departementels kommitt�er.

I j�mf�relse med f�reg�ende �r har det totala beloppet f�r r�ttsv�sendets �tg�rder mot brott �kat med 7 procent.


Prop. 1989/90:100 Bil.4


Utvecklings�arbete 18 milj. kr.

F�rebyggande �tg�rder 88 milj. kr.

Brottsutredning och andra �tgCird�r i brottm�lsf�rfarandet 3 026 milj. kr.


Kostnader fr tgrder mot brott inom polisvsendet och inom justitiedepartementets omrde budgetaret 1989/90


131


 


3.2 Personalresurserna����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.4 Antalet anst�llda inom �klagarv�sendet har �kat i begr�nsad utstr�ck�ning efler f�rstatligandet �r 1965. Antalet tj�nster �r nu drygt 1 300, varav ca 650 �r �klagartj�nster.

N�r det g�ller de allm�nna domstolama saknas en l�pande redovis�ning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspr�k f�r brottm�len. Stickprovsunders�kningar har emellertid lett fram till att denna andel �r omkring 35 procent. �ven om uppgifter saknas om hur andelen har f�r�ndrats under de senaste tio �ren �r det sannolikt att variationerna inte har varit s�rskilt stora. Antalet anst�llda (inklusive deltidsanst�llda) vid de allm�nna domstolama �r nu om�kring 5 000, varav omkring 670 ordinarie domare.

Kriminalv�rden har nu drygt 6 000 tj�nster. Av dessa �r 4 930 placerade vid kriminalv�rdsanstaltema och 760 inom friv�rden. Antalet lekmaima�vervakare inom friv�rden uppg�r f�r n�rvarande till omkring 6 300.

132


 


Register

Prop. 1989/90:100

 

Bil.4

Sid.

 

1���� �versikt

ANDRA HUVUDTITELN

5���� 1

Allm�nt

5���� 1.1

M�l f�r verksamheten

6���� 1.2

Lagstiftning som medel i reformarbetet

6���� 1.2.1

Allm�nt

6���� 1.2.2

Uppf�ljning och utv�rdering av lagstiftning

7���� 1.2.3

Internationellt samarbete

8���� 2

Domstolsv�sendet, �klagarv�sendet och processr�tten

8���� 2.1

Domstolsv�sendet

8���� 2.1.1

Allm�nt

10��� 2.1.2

Utv�rdering av nya regler om val av n�mndem�n

11���� 2.2

�klagarv�sendet

12��� 2.3

R�tteg�ngsf�rfarandet

12���� 2.3.1

Allm�nt

12���� 2.3.2

Erfarenheterna av 1988 �rs reform r�rande tingsr�ttsf�rfarandet

13���� 2.3.3

Delgivning

13��� 2.3.4

R�tteg�ngar och offentlighet

14��� 2.3.5

Domstolskommitt�n

14��� 2.3.6

Den summariska processen

14��� 2.3.7

De reella tv�ngsmedlen

14��� 2.3.8

Utv�rdering av de nya h�ktningsreglerna

16���� 2.3.9

Uppf�ljning av regler om huvudf�rhandling i den tilltalades

 

fr�nvaro

17���� 2.3.10

Offentliga f�rsvarare

17���� 2.4

Konkursr�tt och uts�kningsr�tt

17���� 3

Offentlig r�tt

17���� 3.1

Grundlagsfr�gor m.m.

18��� 3.2

Offentlighet och sekretess

19���� 3.3

Datafr�gor m.m.

21���� 3.4

F�rvaltningsr�tt

22���� 3.5

Tj�nstefel och ers�ttning fr�n det allm�nna

22��� 4

Civilr�tt

22��� 4.1

Familjer�tt

23���� 4.2

Konsumentr�tt

24��� 4.3

Allm�n k�pr�tt, avtalsr�tt m.m.

24��� 4.4

Ers�ttningsr�tt

25���� 4.5

Transportr�tt

26��� 4.6

Fastighetsr�tt

27���� 4.7

Bolagsr�tt och annan associationsr�tt

28���� 4.8

Immaterialr�tt

133


 


Sid.��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 4

30

5

Brott och p�f�ljder

30

5.1

Brottsutveckling och brottsbek�mpning

31

5.2

Brottsf�rebyggande arbete

32

5.3

Strafflagstiftning

35

5.4

P�f�ljdssystemet

36

5.5

De unga lag�vertr�darna

36

5.6

Brottsoffren

38

6

Kriminalv�rden

38

6.1

Allm�nna grundsatser

38

6.2

P�g�ende utvecklingsarbete

40

6.3

�tg�rder mot rymningar

41

7

Lokalf�rs�rjningen

41

8

Kostnader f�r pensionsadministrationen

Anslag kr.


A. Justitiedepartementet m.m.

42��� Statsr�dsberedningen

42                Justitiedepartementet

43                Utredningar m.m.

44                Information om lagstiftning m.m.

44��� Framlidsstudier, l�ngsiktig analys m.m.

Summa

B. Vissa tillsynsmyndigheter m.m.

46                Justitiekanslem

47                Datainspektionen

Summa

C.�� �klagarv�sendet

51  Riks�klagaren

52                �klagarmyndigheterna

Summa


 

25 091 000

45 025 000

23 665 000

1 177 000

11 728 000

106 686 000

4 993 000

1 000

4 994 000

17 530 000

404 269 000

421 799 000


134


 


Sid.

D. Domstolsv�sendet m.m.

55������ 1 Domstolarna och domarbanan

55����� 2 Samordning av f�rs�kringsr�tterna med

de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna 63������ 3 Notariemeriteringen

69                     4 Kortare v�ntetider i tingsr�tterna

70                     5 Tre�riga budgetramar

70�� 6 Lokalf�rs�rjningen�� inom�� domstolsv�
sendet m.m.

71  Domstolsverket

72          Allm�nna domstolarna m.m.

77�� Allm�nna f�rvaltningsdomstolarna

80�� F�rs�kringsdomstolarna

83�� Utrustning till domstolar m.m.


Summa


56 222 000

1 368 779 000

416 324 000

67 330 000

33 000 000

1 941 655 000


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


E. Kriminalv�rden

84                     Lokalf�rs�rjningen inom kriminalv�rden m.m.

85                     Decentralisering och organisationsf�r�nd�ringar

91�� Kriminalv�rdsstyrelsen 93�� Kriminalv�rdsanstalterna 99�� Friv�rden

101          Maskin- och verktygsutmstning m.m.

102          Eng�ngsanskaffning av inventarier m.m. 102�� Utbildning av personal m.fl.


Summa


105 766 000

2 021 182 000

282 459 000

19 700 000

25 200 000

24 078 000

2 478 385 000


 


F. R�ttshj�lp m.m.

104         R�ttshj�lpskostnader

105         R�ttshj�lpsn�mnderna

106         Allm�nna advokatbyr�er; Uppdragsverksam�het

108�� Allm�nna advokatbyr�er: Driftbidrag

108         Vissa domstolskostnader m.m.

109         Diverse kostnader f�r r�ttsv�sendet


Summa


426 800 000 II 119 000

1 000

4 105 000

178 021 000

17 000 000

637 046 000


135


 


Sid.

G. vriga myndigheter

110 Brottsf�rebyggande r�det: F�rvaltningskost�nader

110 Brottsf�rebyggande r�det: Utvecklingskost�nader

110�� Bokf�ringsn�mnden

112          Brottsskaden�mnden: F�rvaltningskostnader

113          Brottsskaden�mnden: Ers�ttning f�r skador p� grund av brott


Summa


7 896 000

4 647 000 3 562 000 3 480 000

12 000 000 31 585 000


Prop. 1989/90:100 Bil.4


 


114 114

114

115 115 116

117


H. Diverse

Svensk f�rfattningssamling������������������������������������������������������������� 11 304 000

Bidrag till utgivande av litteratur p� f�rvalt�
ningsr�ttens omr�de
������������������������������������������������������������������������������� 52 000
Bidrag till vissa internationella sammanslut�
ningar m.m. 2 596 000
-St�d till politiska partier 132 200 000
Allm�nna val 35 500 000
Bidrag till Stiftelsen f�r utvecklandet av god

redovisningssed������������������������������������������������������������������������������������ 400 000

Summa��������������� 182 052 000

Summa f�r justitiedepartementet��������� 5 804 202 000

Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom �klagarmyndig�heterna, de allm�nna domstolarna och krimi�nalv�rden m.m.


136


 


Bilaga 5 till budgetpropositionen 1990

 


Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 5


�versikt

Utrikesdepartementets verksamhetsomr�de omfattar �renden som r�r f�r�h�llandet till och �verenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfr�mjande, Sveriges deltagande i F�renta nationerna (FN) och and�ra intemationella organisationer, svenska insatser i det intemationella utvecklingssamarbetet, nedmstningsfr�gor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utf�rsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kultumlbyle samt skydd av svenska medborgares intressen i fr�mmande l�nder. Dessa �renden sp�nner �ver �mnesomr�den av all�m�npolitisk, handelspolitisk, bisl�ndspolitisk, ekonomisk, kommersiell, r�ttslig, social, humanit�r och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet h�r utrikesrepresentationen med 115 l�nade utlandsmyndigheter, s. k. karri�rmyndigheter med Wien-konventionens terminologi (ambassader, delegationer, konsulat och informationskontor), och 425 honor�rkonsulal. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen f�r intemationell utveckling (SIDA), styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), beredningen f�r intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Sand� U-cenlmm, nordiska afrikainstitutet, UNICEF-kommitl�n, im�portkontoret f�r u-landsprodukter (IMPOD), kommerskollegium (KK), exportkreditn�mnden (EKN), Sveriges Exportr�d (SE) och handelssekrete�rarna samt Svenska institutet (SI). Statsunderst�dda organ s�som Stock�holms intemationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Utrikespolitiska In�stitutet (Ul) och Sveriges Radio AB erh�ller ocks� anslag under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet) f�r sin programverksamhet i ullandel.

Utrikespolitik m. m.

De ekonomiska och pohtiska reformstr�vandena i Sovjetunionen har fort�satt med allt st�rre intensitet. Samtidigt har problemens allvar och vidd kommit att framst� allt tydligare. Ocks� i de flesta l�nderna i Central- och �steuropa forts�tter liberaliseringssprocessen i allt snabbare takt. Symbo�len f�r det kalla kriget. Berlinmuren, har med fredliga medel genombrutits, i Polen har kommunistpartiet tvingats tr�da tillbaka och en demokratise�ring p�g�r �ven i Bulgarien, DDR, Tjeckoslovakien och Ungern.

Som en f�ljd d�rav har de �st-v�stliga kontaktytorna �kat. D�rmed har ocks� den ekonomiska dimensionen i �st-v�slf�rbindelserna f�tt st�rre betydelse.

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


Sverige ser med tillfredsst�llelse att f�rbindelserna med grannama ut-�� Prop. 1989/90:100 med �stersj�n, och d� inte minst med Baltikum, breddas och f�rdjupas.����� Bil. 5

Mot bakgmnd av den historiska h�ndelseutvecklingen i �steuropa f�re�sl�r regeringen att etl utrymme om 1000 milj. kr. under en tre�rsperiod tillskapas f�r insatser inom omr�det.

F�rbindelserna mellan Sovjetunionen och F�renta Staterna har fortsalt att k�nnetecknas av dialog och vilja till samarbete, s�rskilt p� nedmsl�ningsomr�det. De parallella Wien-f�rhandUngarna inom ramen f�r ESK om konventionella styrkor i Europa och om f�rtroende- och s�kerhelsska�pande �tg�rder har f�tt allt st�rre betydelse.

EG-slaterna har g�tt vidare i arbetet att skapa en inre marknad f�re utg�ngen av �r 1992. Dialogen mellan EFTA och EG har under �r 1989 utvecklats snabbt och befinner sig nu i ett intensivt skede.

Ett f�rb�ttrat internationellt klimat har lett till framsteg i flera regionala konflikter.

I Mellan�stern kvarst�r djupa mots�ttningar, men samtidigt har situatio�nen f�r�ndrats framf�r allt i och med att USA och PLO inlett en dialog.

Eldupph�r r�der sedan ett drygt �r i konflikten mellan Iran och Irak.

I Afghanistan har de sovjetiska trupperna under FN:s �verinseende l�mnat landet. Inb�rdeskrig r�der dock och de stora flyklingproblemen best�r.

I Sydafrika forts�tter apartheidpolitiken i allt v�sentligt. Emellertid har m�jligheterna alt inleda en demokratiseringsprocess st�rkts.

I Namibia genomf�rs FN:s plan f�r landets sj�lvst�ndighet under �r 1990.

I Centralamerika forts�tter konflikterna samtidigt som fredsanslr�ng-ningarna kunnat utvecklas.

Milj�hoten blir allt allvarligare. L�sningar av b�de nationella och regio�nala milj�problem m�ste i allt h�gre grad s�kas i ett mellanstatligt samar�bete.

Terrorism och narkotikahandel forts�tter alt utg�ra sv�ra internationella problem, vilka kr�ver �kat samarbete �ver gr�nsema.

K�rnvapenfr�gorna intar en central plats i v�r nedrustningspolitik. �ven inom konventionell rustningsbegr�nsning och arbetet p� totalf�rbud mot kemiska vapen g�r Sverige aktiva insatser.

St�det lill och samarbetet inom FN f�rblir en h�rnsten i svensk utrikes�politik.

Sveriges s�kerhet �r i h�g grad beroende av utvecklingen s�v�l i v�rt n�romr�de som i Europa i stort. Del nordeuropeiska och nordallantiska omr�dets strategiska betydelse sammanh�nger i v�sentlig grad med den milit�rtekniska utvecklingen och dess konsekvenser f�r den globala k�rn�vapenbalansen, liksom f�r stormakternas marinstralegiska och luflopera�liva �verv�ganden.

Sveriges neutralitetspolitik st�ds av ett starkt och allsidigt totalf�rsvar. Den bidrar till stabilitet och avsp�nning i v�r del av v�rlden, och den �r samtidigt grunden f�r v�rt internationella arbete f�r samf�rst�nd och soli�daritet.

Folkr�tten har en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom deparlemen-����������������������������� 2


 


tet handl�ggs en stor m�ngd fr�gor p� detta omr�de, s�som m�nskliga Prop. 1989/90:100 r�ttigheter, havsr�lt, milj�r�tt, rymdr�tt och humanit�r r�tt. F�rhandlingar Bil. 5 f�rs och avtal ing�s s�v�l med enskilda l�nder som multilateralt (t. ex. inom FN och Europar�det). Fr�gorna om m�nskliga r�ttigheter f�r �kad bety�delse, och Sverige st�der aktivt del arbete som bedrivs p� detta omr�de, bl. a. av flera ideella organisationer. Sveriges medlemskap i FN:s kommis�sion f�r de m�nskliga r�ttigheterna kr�ver s�rskilda insatser fr�n svensk sida.

Omfattande uppgifter vilar p� departementet i fr�ga om internationell r�ttshj�lp s�som utl�mning och annat bitr�de �t myndigheter i brottm�l. �renden r�rande bist�nd till svenska medborgare, som hamnat i en n�dsi�tuation utomlands, har varit ungef�r lika m�nga under de senaste fem budget�ren men blir allt mera komplicerade. De kr�ver betydande resurser b�de vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Detsamma g�ller �renden r�rande utl�nningar, s�som viseringar, uppeh�lls- och arbetstill�st�nd saml utredningar i flykting�renden. Dessa arbetsuppgifter har p� senare �r �kat p�tagligt i omfattning. Handl�ggningen av utl�nnings�ren�den utg�r en av de mest expanderande verksamheterna inom utrikesf�r�valtningen.

Internationellt utvecklingssamarbete

Del finns ett stort internationellt samf�rst�nd om vikten av ett �kat bist�nd lill u-l�nderna. Trots detta ligger industril�ndernas bist�nd kvar p� en relativt l�g niv�. Endast Sverige, Norge, Danmark och Nederl�nderna uppfyller FN:s utbetalningsm�l om 0,7 % av BNI.

Sveriges m�l om en procent av BNI till inlemalionelll utvecklingssamar�bete ligger fast.

Ekonomisk kris och lunga skuldb�rdor utg�r ett allvarligt hinder f�r m�nga u-l�nders utveckling. S�rskilt h�rt sl�r skuldkrisen mot de fattigaste l�nderna i Afrika. Vid sidan om st�det till ekonomisk �terh�mtning m�ste inriktningen p� u-l�ndernas m�jligheter till l�ngsiktig utveckling f�rst�r�kas.

Handelspolitik

Sverige �r starkt beroende av utrikeshandel, och d�rmed ocks� av etl �ppet och respekterat multilateralt handelssystem. Sverige arbetar aktivt inom internalionella organisationer som Allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT), Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och F�renta nationernas konferens f�r handel och ulveckiing (UNCTAD) f�r att motverka proleklionism. Inom OECD har Sverige tagit initiativ till en systematisk genomg�ng av sambandet mellan handelspolitik och milj�fr�gor.

Den svenska handelsbalansen har visat �verskott vaije �r sedan �r 1983
och ligger nu p� en historiskt sett mycket h�g niv�. �verskottet f�r �r 1989
ber�knas uppg� till ca 20 miljarder kronor. Trots detta har bytesbalansun�
derskottet �kat fr�n f�reg�ende �r till f�ljd av fortsatt f�rsvagning av��������������������������������� 3


 


tj�nste- och transfereringsbalansema. Fortsatta insatser f�r fr�mjande av��� Prop. 1989/90: 100
svensk export �r d�rf�r av stor betydelse.
���������������������������������������������� Bil. 5

GATT-f�rhandlingama inom den s.k. Umguaymndan p�b�riades �r 1986 och skall avslutas i december 1990. F�rhandlingama omfattar, f�r�utom regelverket f�r vamhanddn, nya omr�den som jordbmk, tj�nslehan�dd och immaterialr�tt. F�rhandlingsresultatet l�gger gmnden f�r det mul�tilaterala samarbetet p� handelsomr�det f�r 1990-talet och sannolikt ocks� f�r b�rian av 2000-talet.

Under �r 1990 kommer Sverige, tillsammans med �vriga medlemsl�n�der i EFTA, att inleda realf�rhandlingar med EG om ett brett upplagt samarbelsavtal. Siktet �r inst�llt p� ett Europeiskt ekonomiskt samarbets�omr�de, EES, med fri r�rlighet f�r varor, tj�nster, kapital och m�nniskor samt samarbete inom omr�den som forskning, utbildning, milj�politik och den sociala dimensionen.

Den reformprocess som �ger mm p� m�nga h�ll i �steuropa skapar f�rhoppningar om ett �kat ekonomiskt, politiskt och socialt samarbete mellan alla Europas l�nder. Ett �kat handelsutbyte �r h�rvid v�rdefullt i sig sj�lvt, samtidigt som det skapar f�mts�ttningar f�r n�rmare kontakter �ven p� andra omr�den. Under �r 1989 har beslutats om en st�rkt samord�ning inom regeringskansliet av det ekonomiska samarbetet med �steuro�pa. En s�rskild koordinator med placering vid utrikesdepartementets handelsavdelning har utsetts. Under denne finns en s�rskild samordnings�gmpp.

Sverige-information och kulturatbyte

F�r information om Sverige i utlandet och f�r kultumlbyle anvisas medel f�r verksamhet som bedrivs av utrikesdepartementet. Svenska institutet' och Sveriges Riksradios utlandss�ndningar (Radio Sweden). En �versyn av de statliga insatsema inom det svenska informations- och kukumlbytel med utlandet avslutades i maj 1988 och har utmynnat i bet�nkandet (SOU 1988:9) Sverige-information och kuUursamarbete. Dess f�rslag behandlas tillsammans med �vriga �versyner av utrikesf�rvaltningen inom verksam�hetsplaneringens ram.

Utrikesf�rvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare �r har understmkit Sveri�ges beroende av omv�rlden. 1 delta l�ge st�lls allt st�rre anspr�k p� utrikesf�rvaltningen. F�r alt m�ta dessa krav sker l�pande en omfattande omprioriering av resurserna i departementet och vid utlandsmyndigheter�na. Ytterligare rationalisering kommer all ske kommande budget�r f�r atl skapa utrymme f�r f�rst�rkningar.

Inom ramen f�r regeringskansliets verksamhetsplanering har under �r 1989 framlagts etl bet�nkande om utrikesf�rvaltningens inriktning och organisation (UD 87). Bet�nkandet har remissbehandlats och f�rslagen kommer atl utmynna i �tg�rder de n�rmaste �ren.

Under �r 1989 har generalkonsulalel i Minneapolis lagts ned och ersatts


 


med ett honor�rkonsulal. I Milano har ett l�nat generalkonsulat upprat-��� Prop. 1989/90:100 lats. Ytterligare f�r�ndringar av utlandsmyndigheter ber�knas ske under��� Bil. 5 budget�ret 1990/91.

Verksamhetsomr�den som kommer att f�rst�rkas under budget�ret �r bl.a. utl�nnings�renden och Europasamarbelet. F�rst�rkningar kommer ocks� alt ske av utlandsrepresentationen i bl. a. Namibia och Sovjetunio�nen inklusive Baltikum.

Sammanst�llning

F�r�ndringama inom utrikesdepartementets verksamhetsomr�de i f�rh�l�lande till statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sam�manst�llning. Beloppen har avmndats och anges i milj. kr.

 

 

Anvisat

Frslag

 

 

1989/90

1990/91

Frndring

A. Utrikesdepartementet m.m.

1 149,9

1 257,6

-����� 107,7

B. Bidrag till vissa

378,6

434,3

-h�� 55,7

, internationella

 

 

 

organisationer

 

 

 

c. Internationellt ut-

11 467,3

12 797,4(1)

-1- 1 330,1

vecklingssamarbete

 

 

 

D. Information om Sverige

116,8

122,7

+��� 5,9

i utlandet m.m.

 

 

 

E. Utrikeshandel och

319,9(2)

309,3

10,6

exportfrmjande

 

 

 

F. Nedrustnings- och

65,6(3)

76,5

+�������� 10,9

skerhetspol i tiska

 

 

 

frgor m.m.

 

 

 

Totalt fr utrikes-

13 498,1

14 997,8

+ 1 499,7

departementet

 

 

 

(1) Exklusive avrkningar (202,6 milj.kr.) fr budgetret 1990/91
fr bistndsndaml under andra anslag

(2)         Exklusive tillggsbudget (39,5 milj.kr.)

(3)         Exklusive tillggsbudget ( 7,5 milj.kr.)


 


.,�������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Utrikesdepartementet������������������������������������������������ Bil. 5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Hjelm-Wall�n i fr�gorna under littera A punkter�na I - 5, 7 - 9, B punktema 1, 3 och 8, C, D och F; statsr�det Hellstr�m i fr�gor under littera A punkt 6 och B punkt 2;

statsr�det Gradin i fr�gor under littera B punktema 4 � 7 och E.

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

Utrikespolitik

Under �r 1989 har de ekonomiska och politiska reformslr�vandena i Sovjetunionen fortsatt med allt st�rre intensitet. Samtidigt har proble�mens allvar och vidd kommit att framst� allt tydligare. Den positiva och l�ftesrika utveckling som med f�rv�nansv�rd snabbhet skett under de senaste �ren har under 1980-talets sista �r accelererat genom en rad drama�tiska f�r�ndringar i Central- och �steuropa: symbolen f�r del kalla kriget. Berlinmuren, har med fredliga medel genombmtils, i Polen har kommu�nistpartiet tvingats tr�da tillbaka och en demokratisering p�g�r �ven i Bulgarien, DDR, Tjeckoslovakien och Ungem.

Som en f�ljd av reformstr�vandena s�v�l i Sovjetunionen som i det �vriga �steuropa har de �st-v�stliga kontaktytorna blivit allt fler och st�rre samtidigt som den ekonomiska dimensionen i �st-v�slf�rbindelser�na i Europa f�tt �kad betydelse. Relationema mellan de b�da alliansema i Europa kan p� sikt f� en mindre milit�r och mer politisk pr�gel.

Rdalionema mellan Sovjetunionen och F�renta Statema forts�tter att f�rb�ttras. Delta markeras bl.a.av de t�ta personliga kontakterna p� h�g niv� och samarbete i allt fler fr�gor. P� en rad viktiga omr�den har konfrontation och misstro ersatts av dialog och framv�xande samarbete.

Nedmstningsf�rhandlingama har tagit ny fart. En princip��verenskommelse om en halvering av de strategiska k�mvapenslyrkoma f�religger. De parallella Wien-f�rhandlingama inom ramen f�r konferen�sen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) om konventionella styrkor i Europa och om f�rtroende- och s�kerhelsskapande �tg�rder har inletts i en positiv anda. J�msides med denna utveckling har till�mpningen av Stockholmsdokumentet bidragit till att �ka f�rtroendet p� del milit�ra omr�det.

Samtidigt med omdaningsprocessen i Sovjetunionen och �vriga �st�europa fortg�r integrationsstr�vandena i V�steuropa. EG-statema har g�tt vidare i skapandet av en inre marknad f�re utg�ngen av �r 1992, med fri r�rlighet f�r varor, tj�nster, kapital och m�nniskor. Arbetet inom gemen-


 


skapen har ocks� tagit fastare former p� andra omr�den, s�som forskning��� Prop. 1989/90:100 och utveckling, milj�v�rd och kultur. Del politiska samarbetet har f�r-��� Bil. 5 st�rkts. Samr�d sker nu i de flesta utrikespolitiska fr�gor. F�rsvarspoliti�ken h�lls dock alltj�mt utanf�r. F�rslag har framlagts om konkreta �lg�r�der i riktning mot en monet�r union.

Dialogen mellan EFTA och EG har under �r 1989 utvecklats snabbt och befinner sig nu i ett intensivt skede. Sverige str�var efler att f�rdjupa och bredda samarbetet med EG p� alla samh�llsomr�den s� l�ngt delta �r f�renligt med neutralietetspolitiken. Regeringschefsm�tet i Oslo i mars 1989 gav ett klart besked om EFTA-l�ndernas vilja alt finna gemensamma l�sningar f�r samarbetet med EG. Dessa diskuterades vid ett gemensamt ministerm�te mellan EFTA- och EG-l�nderna den 19 december 1989. D�r�vid besl�ts att under �r 1990 inleda f�rhandlingar om en ny struktur f�r samarbetet som medger deltagande i den inre marknaden och angr�nsande omr�den s�som forskning, utbildning, milj�politik och sociala fr�gor.

Sveriges medlemskap i Europar�det �r en bekr�ftelse p� v�r f�rankring i v�sterl�ndsk demokrati och v�rt intresse f�r den m�ngskiftande verksam�het som bedrivs inom denna organisation. Under det senaste �ret har Europar�det inlett mera omfattande kontakter med �steuropa.

Sveriges medlemskap i FN:s kommission f�r de m�nskliga r�ttigheterna under perioden 1989-91 har f�rb�ttrat v�ra m�jligheter att verka f�r �kad respekt f�r dessa r�ttigheter i v�rlden. Under �r 1989 har Sverige aklivi verkat f�r en konvention om barnets r�ttigheter och ett frivilligt protokoll om d�dsstraffets avskaffande vilka antogs av FN i slutet av �ret. Vidare har Sverige under �r 1989 medverkat till atl FN har p�talat kr�nkningar av de m�nskliga r�ttigheterna i ett antal l�nder.

Den senaste tidens f�rb�ttrade internalionella klimat har lett till framsteg i fr�ga om en rad regionala konflikter. F�renta Staterna och Sovjetunionen har, vid de m�ten p� h�g politisk niv� som nu regelbundet �ger rum, markerat sitt gemensamma intresse av all s�ka undanr�ja eller �tminstone begr�nsa s�dana konflikter som riskerar att f� allvarliga effekter �ven f�r omv�rlden. En f�rsv�rande omst�ndighet har traditionellt varit stormak�ternas ben�genhet att se regionala konflikter i ell maktpolitiskt �st-v�st perspektiv. Den nu r�dande avsp�nningen, i f�rening med en tendens till nedtoning av de ideologiska elementen i rivaliteten mellan de b�da super�makterna, har bidragit till att minska riskerna f�r en utvidgning av m�nga regionala konflikter.

I Mellan�stern kvarst�r djupa mots�ttningar som har sina r�tter l�ngt tillbaka i liden. Men samtidigt har situationen f�r�ndrats framf�r allt i och med att F�renta Staterna och PLO inlett en dialog och PLO accepterat principen om en tv�slalsl�sning. Emellertid uts�tts PLO:s moderata poli�tik f�r stark kritik inom de egna leden samtidigt som stora och betydelse�fulla gmpper inom Israel med kraft mots�tter sig varje dialog med PLO och territoriella kompromisser. Risken f�r bakslag i fredsprocessen �r s�ledes uppenbar.

En komplicerande faktor �r den intensiva utvecklingen p� vapenomr�
det, �ven g�llande massf�rsl�relsevapen i regionen, och en alltmer omfat�
tande tillg�ng till vapenb�rarsyslem med l�ng r�ckvidd.
���������������������������������������������������� 7


 


Eldupph�r r�der sedan ett drygt �r i konflikten mellan Iran och Irak.��� Prop. 1989/90:100 FN:s generalsekreterare och hans personlige representant forts�tter an-��� Bil. 5 slr�ngningama att f�rm� parterna att genomf�ra s�kerhetsr�dets resolu�tion 598 och d�rmed bil�gga en av efterkrigstidens blodigaste konflikter.

I Afghanistan har en l�ngvarig och bmtal intervention bmtits. De sovje�tiska tmpperna har under FN:s �verinseende l�mnat landet. N�gon poli�tisk l�sning har dock �nnu inte kunnat uppn�s, inb�rdeskrig r�der, vapen tillf�rs b�da sidor utifr�n och de stora flyklingproblemen kvarst�r.

I Sydafrika best�r apartheidpoliliken i allt v�sentligt. Emellertid har m�jligheterna alt inleda en dialog f�r en demokratiseringsprocess i landet st�rkts. Den nya regeringen har utsatts f�r h�rd internationell press och ett mera samlat inre motst�nd. Den f�refaller beredd alt pr�va en dialog med motst�ndsr�relserna.

I Namibia har en fredsprocess, st�dd av de tv� ledande stormakterna, medf�rt alt den plan f�r landets sj�lvst�ndighet under �r 1990 som beslu�tals av FN nu h�ller p� att genomf�ras under FN:s �verinseende.

I Centralamerika �terfinns konflikternas r�tter i de l�ngvariga och djupa ekonomiska och sociala klyftorna i l�nderna, liksom i den yttre inbland�ning de utsatts f�r. De centralamerikanska presidenterna kom i augusti 1987 �verens om en gemensam plan f�r fred i regionen. Trots sv�righeter och avsev�rda f�rseningar har fredsanstr�ngningarna kunnat forts�tta.

Trots allvarliga f�rs�k under det g�ngna �ret atl l�sa konflikten i Kam�bodja har situationen i landet blivit mera orov�ckande. Strider p�g�r mellan motst�ndskoalitionen och Phnom Penh-regeringens styrkor. St�d genom vapenleveranser utifr�n f�rekommer. Internationella och regionala anstr�ngningar att n� en fredlig l�sning forts�tter emellertid.

Rustningssituationen i tredje v�rlden inneh�ller orov�ckande inslag. Takten i vapenf�rs�ljningen till den tredje v�rldens l�nder d�mpades n�got under 1980-talels b�rian, men den tycks under decenniets senare del ha stabiliserats p� en h�g niv�. Till bilden h�r �ven alt det finns l�nder i tredje v�rlden som disponerar kemiska stridsmedel. Ett snabbt v�xande problem fr�n mstningsbegr�nsningssynpunkl �r ocks� spridningen av missiler med f�rh�llandevis l�ng r�ckvidd, vilka kan utrustas med alla typer av strids�spetsar.

Resursfl�dena till u-l�nderna sj�nk drastiskt under 1980-lalel. De samla�de resurser som stod tredje v�rlden till buds f�r att finansiera en n�dv�ndig utveckling �r uppenbart otillr�ckliga. Dialogen mellan i- och u-l�nder har �r 1989 alltmer kommit att domineras av fr�gan hur de fattiga och fattigaste l�ndernas skulder till i-v�rlden skall kunna regleras.

Delvis som ett resultat av den �kande fattigdomen och av v�pnade konflikter har under �ret flyktingstr�mmarna tenderat att �ka p� olika h�ll i tredje v�rlden.

De v�xande - och alltmer uppm�rksammade - holen mot milj�n utg�r
direkta hot mot m�nsklig fortlevnad. Ekologiska flyktingar har blivit ett
begrepp. Del visar sig allt tydligare att l�sningar av b�de nationella och
regionala milj�problem i allt h�gre grad m�ste s�kas i ett mellanstatligt
samarbete. Det �r d�rf�r gl�djande alt regeringens initiativ lill en FN-kon�
ferens �r 1992 om utveckling och milj� med st�rsta sannolikhet kommer atl��������������������������� 8
f�rverkligas.


 


Terrorismen forts�tter alt utg�ra ett sv�rhanterligt internationellt pro-��� Prop. 1989/90:100
blem, vars l�sning kr�ver �kat samarbete �ver gr�nsema.
������������������������� BiL 5

Narkotikahandelns allt vidare spridning och f�r�dande konsekvenser har under det senaste �ret kommit atl tilldra sig v�xande uppm�rksamhet. Ocks� p� detta omr�de fordras vidgat inlemalionelll samarbete. Sverige har i FN f�reslagit alt ett globalt handlingsprogram mot narkotikan utarbe�tas.

F�r Sverige f�rblir v�rt medlemskap i FN, och de f�rpliktelser som �l�ggs medlemsstater enligt FN-stadgan, h�rnstenar i utrikespolitiken.

Sverige f�ster stor vikt vid att FN f�r st�rre m�jligheter att fullg�ra sina huvuduppgifter att uppr�tth�lla intemationell fred och s�kerhet samt alt fr�mja inlemationdll samarbete. D�rf�r medverkar Sverige aktivt i FN:s nedmslningsarbele, fredsbevarande operationer, bist�ndsverksamhet och dess anstr�ngningar atl l�sa intemationella problem som de globala milj��hoten, narkotikahandeln m. m. Likas� utg�r v�rt arbete f�r att fr�mja de m�nskliga r�ttighetema, liksom v�rt agerande mot kr�nkningar av FN-sladgans principer, ett led i dessa str�vanden.

De senaste �rens f�rb�ttring av f�rh�llandet mellan supermakterna har �kat FN:s m�jligheter att medla i regionala konflikter. Namibia, Iran/Irak och Afghanistan �r exempel p� krisomr�den d�r FN har m�jligheter att agera som "fredsstiftare" f�r att �verbrygga mots�ttningar och finna l�s�ningar p� v�pnade konflikter, n�r de politiska f�ruts�ttningarna i �vrigl �r gynnsamma.

Under �ren har FN ocks� genomf�rt en rad fredsbevarande operationer som �verlag visat sig vara effektiva, n�r det g�llt att d�mpa konflikter och hindra deras fortsatta spridning.

Sveriges s�kerhet �r i h�g grad beroende av utvecklingen i v�rt n�romr�de. De strategiska intressen som inverkar p� det nordiska omr�det �r emellertid n�ra kopplade lill utvecklingen i Europa i stort. De nordiska l�ndernas s�kerhetspolitik �r sedan l�nge v�l etablerad som en integrerad del av den europeiska efterkrigsordningen och kan d�rf�r inte betraktas som n�got isolerat fr�n Europa som helhet. Utvecklingen i Norden har, �ven n�r �st-v�stkUmatet i Europa v�xlat mellan perioder av sp�nning och avsp�nning, genomg�ende pr�glats av stor stabilitet.

Det nordeuropeiska och nordallantiska omr�dets strategiska betydelse sammanh�nger i v�sentlig grad med den milit�rtekniska utvecklingen och dess konsekvenser f�r den globala k�rnvapenbalansen liksom f�r stormak�ternas marinstrategiska och lufloperaliva �verv�ganden.

I samband med den spanings-, �vervaknings- och underr�ttelseverk�samhet, som de b�da blocken bedriver i norra Europa med kringliggande havsomr�den, har s�v�l det svenska luftrummet som svenskt sj�territo�rium utsatts f�r kr�nkningar. Det �r regeringens best�mda f�resals att s�dana kr�nkningar skall f�rhindras.

M�let f�r Sveriges s�kerhetspolitik �r alt i alla l�gen och i former som vi
sj�lva v�ljer trygga en nationell handlingsfrihet, att inom v�ra gr�nser
bevara och utveckla v�rt samh�lle politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt
och i varje annat h�nseende efter v�ra egna v�rderingar samt i samband
d�rmed ut�t verka f�r internationell avsp�nning och en fredlig utveckling.
��������������������������� 9


 


D�rvid blir m�let att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i v�r dd av v�riden��� Prop. 1989/90:100
av s�rskild vikt.�������������������������������������������������������������������������������� BiL 5

Sveriges neutralitetspolitik �r av avg�rande betydelse f�r v�rt lands fred och oberoende. Den bidrar till stabilitet och avsp�nning i v�r del av v�rlden, och den �r samtidigt grunden f�r v�rt internalionella arbete f�r samf�rst�nd och solidaritet. Denna politik kommer atl fullf�ljas med krafl och konsekvens.

Neutralitetspoliliken st�ds av ett starkt och allsidigt totalf�rsvar som redan i fredstid skapar f�rtroende f�r viljan och f�rm�gan att v�rna v�rt oberoende.

En grundl�ggande f�mts�ttning f�r Sveriges aktiva utrikespolitik �r atl vi har goda kunskaper om den intemationella utvecklingen, kapacitet alt analysera inkommande information samt att vi uppr�tth�ller en h�g diplo�matisk kompetens.

Den snabba utvecklingen i Sovjetunionen har �ppnat m�jligheter till vidgade kontakter med framf�r allt de omr�den som gr�nsar till �stersj�n. B�de fr�n Sverige och Baltikum efterfr�gas �kad svensk n�rvaro i de baltiska republikerna. Denna beh�vs inte bara f�r atl ge en b�ttre service i konsul�ra �renden, fr�mst viseringar, men ocks� f�r rapportering och fr�mjande av handel och kullumtbyte. Detta f�ranleder en f�rst�rkning av generalkonsulatet i Leningrad samt uppr�ttandet av avdelningskontor i Tallinn och Riga.

Sverige ser med tillfredsst�llelse alt f�rbindelserna med grannarna ut�med �stersj�n, och d� inte minst med Baltikum, breddas och f�rdjupas.

F�r alt st�dja demokratiserings- och reformprocessen f�resl�r regering�en att ett utrymme om 1 000 milj. kr. under en tre�rsperiod skapas f�r insatser i �steuropa. I beloppet ing�r det tidigare annonserade bist�ndet lill Polen.

Diskussionerna om etl n�rmare samarbete mellan EFTA och EG kom�mer under �r 1990 att intr�da i ett avg�rande skede. F�r att bedriva detta utomordentligt viktiga arbete beg�rs ytterligare resurser.

Enligt FN-planen skall Namibia bli sj�lvst�ndigt under �r 1990 efter en l�ng frig�relsekamp, som Sverige aktivt st�tt i F�renta nationerna och p� andra s�tt. Snarast efter sj�lvsl�ndighelsdagen b�r en l�nad utlandsmyn�dighet inr�ttas i landets huvudstad Windhoek.

Under de senaste �ren har ett vidgat ansvar lagts p� FN:s fredsbevaran�de verksamhet och v�rldsorganisationen har f�tt �kade m�jligheter att medverka vid l�sningen av internationella konflikter. Detta avspeglas i en �kning av FN:s budget. Bidragen till v�rldsorganisationen kommer h�rige�nom atl stiga v�sentligt.

10


 


Nedrustningspolitik����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 5

Sveriges deltagande i det intemationella nedmstningsarbetel syftar ytterst

till att �ka v�rt lands s�kerhet genom minskad sp�nning i v�rlden och reducerat milit�rt hot mot v�rt nationella oberoende.

Denna str�van utg�r ifr�n en syn p� s�kerhet och samarbete, som�� � betonar det gemensamma intresset f�r fred och m�nsklig �verlevnad saml ekonomisk och social utveckling.

Sverige har genom sitt l�ngvariga engagemang i intemationella nedmst�ningsf�rhandlingar goda f�mts�ttningar att spela en aktiv och konslmktiv roll. V�rt lands alliansfria st�llning, i f�rening med teknisk kunskap och f�rhandlingskompetens, ger oss s�rskilda m�jligheter till insatser.

K�mvapenfr�goma �r centrala i v�r nedmslningspolitik. Sverige har lagt fram �tskilliga f�rslag f�r all hejda k�mvapenkappmstning - �ven i rymden och lill havs � och k�mvapenspridning saml f�r att �stadkomma nedmstning p� dessa omr�den. Sverige verkar ocks� f�r etl totalf�rbud mot kemiska vapen.

Regeringen avser alt forts�tta detta arbete, varvid s�rskild vikt kommer att l�ggas vid fr�gan om ett avtal om fullst�ndigt k�mvapenprovstopp och m�jligheterna atl �vervaka efterlevnaden av ett s�dant avtal.

Under �r 1989 har Sverige fortsall anstr�ngningama f�r att p�skynda f�rhandlingama om etl totalf�rbud mot kemiska vapen.

Sverige arbetar i FN och i nedmslningskonferensen i Geneve (CD) f�r att f� till st�nd �tg�rder som skulle kunna f�rhindra en hotande kappmsl-ning i rymden. S�rskilda anstr�ngningar g�rs ocks� f�r all motverka mari�na rustningar och f�r atl bygga ul f�rtroende- och s�kerhelsskapande �t�g�rder lill havs.

F�rhandlingar i konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) har sedan Hdsingfors-avlalet 1975 bedrivits i form av uppf�ljningsm�ten, som det i mars 1989 avslutade m�tet i Wien, och s�rskilda m�ten, s�som Stockholmskonferensen 1984-86. I Wien p�g�r parallella f�rhandlingar inom ramen f�r ESK om konventionella styrkor i Europa och om f�rtroen�de- och s�kerhelsskapande �tg�rder. F�mts�itningama synes b�ttre �n p� l�nge f�r �verenskommelser som kan leda till en betydande s�nkning av mslningsniv�n i Europa.

Sverige verkar f�r en k�mvapenfri zon i Norden och deltar aklivi i den nordiska �mbetsmannagmpp, som studerar f�mts�ttningarna f�ren s�dan zon.

Nedmslningspoliliken som en del av v�r utrikespolitik gmndar sig p� bed�mningar av Sveriges l�ngsiktiga s�kerhetsinlressen. Etl systematiskt samr�d mellan olika myndigheter spelar en central roll vid nedmstnings-polilikens utformning. Verksamhetsprogrammen vid f�rsvarels forsk�ningsanstalt (FOA) syftar till att st�dja utrikesdepartementets arbete i intemationella nedmstningsf�rhandlingar.

De svenska str�vandena r�rande freds- och nedmstningsfr�gor �tnjuter
ell starkt folkligt st�d i v�rt land. De undersl�ds av fredsorganisalioner,
kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer, som spelar en viktig
opinionsbildande roll.
����������������������������������������������������������������������������������������������� 11


 


R�ttsfr�gor������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

BiL 5

Folkr�tten, dess till�mpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i

svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag p� detta omr�de g�ller skyddet f�r de m�nskliga r�ttigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora f�r atl f�rst�rka det internationella skyddet f�r m�nskliga r�ttigheter och verkar f�r atl d�dsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa str�van�den �r alt utarbeta och f�lja upp efterlevnaden av internalionella normer f�r individens skydd.

Det finns f�r n�rvarande fem FN-konventioner med tillh�rande �ver�vakningsmekanismer inom omr�det f�r m�nskliga r�ttigheter. FN har nyli�gen antagit en konvention om barnets r�ttigheter, men den har �nnu inte tr�tt i kraft. Dessutom �r en konvention om migrerande arbetares r�ttighe�ter under utarbetande. Ut�ver detta finns den europeiska konventionen om skydd f�r de m�nskliga r�ttighelerna och de gmndl�ggande friheterna, som gradvis har ut�kats med skydd f�r nya r�ttigheter. Europar�det har dessutom antagit en konvention mot tortyr som inneb�r l�ngre g�ende f�rpliktelser �n som f�ljer av den konvention i samma �mne som antogs av FN:s generalf�rsamling h�sten 1984.

F�r alt st�rka den folkr�ttsliga kompetensen i Sverige vad avser m�nsk�liga r�ttigheter f�resl�s en viss f�rst�rkning av Raoul Wallenberg-instilulet i Lund.

Andra viktiga folkr�ttsliga �mnen �r havsr�tten med tillh�rande avgr�ns�ningsfr�gor, milj�r�tten och rymdr�tten. Fr�gor r�rande polaromr�dena har kommit atl inta en alltmer framtr�dande plats i departementets arbete. Arbetet med all tr�ffa invesleringsskyddsavtal med andra l�nder kommer alt intensifieras. Fr�n och med den I juli 1989 har departementet medel f�r stipendier f�r folkr�ttslig forskning av s�rskild relevans f�r utrikesf�rvalt�ningens verksamhet och kunskapsbehov. F�r n�rvarande st�r medel till f�rfogande f�r stipendier till fyra doktorander i fyra �r. Allm�nt sett fungerar den p� r�ttsavdelningen stationerade folkr�ttsr�dgivaren som en l�nk mellan utrikesdepartementet och universiteten. En mera utf�rlig framst�llning om folkr�ttens st�llning finns i prop. 1988/89: 100 bil. 5 s. 14.

Sverige ing�r �rligen ett antal avtal, f�rdrag och intemationella konven�
tioner med fr�mmande makter. F�rhandlingsarbetet kr�ver i betydande
omfattning en traktatr�ttslig medverkan. Inom ramen f�r det internationel�
la samarbetet p� det straffr�ttsliga omr�det visar Sverige ocks� ett stort
engagemang. Del r�r sig h�r om utl�mningsfr�gor och annat bitr�de �l
dom.slolen och andra myndigheter i brottm�l. Stora insatser g�rs f�r att
svenskar som har d�mts lill f�ngelsestraff utomlands skall kunna tas hem
f�r atl avtj�na straffet i Sverige. Genom utredningar om utl�ndsk r�tt och
genom bist�nd i bl. a. underh�lls�renden f�r svenska rredborgare st�d att
h�vda sin r�tt i utlandet. Utrikesf�rvaltningen bist�r �ven svenskar som
hamnat i n�dsituationer utomlands, t. ex. sedan de r�kat ut f�r olycksfall,
sjukdom eller frihetsber�vanden. Dessa fr�gor har blivit alltmera kompli�
cerade i och med atl svenska medborgare numera i st�rre utstr�ckning
f�rl�gger sina utlandsresor utanf�r de traditionella turistm�len. En f�rsv�
rande omst�ndighet �r �ven att huvuddelen av de frihetsber�vade ankla-���������������������������� J2
gals f�r narkotikabrott.


 


Handl�ggningen av �renden som r�r utl�nningar �r resurskr�vande. Prop. 1989/90: IOO Kalender�ret 1988 mottog utlandsmyndigheterna n�ra 30 000 (f�reg�ende Bil. 5 �r 27 000) ans�kningar om uppeh�lls-och arbetstillst�nd saml 180 000 (f�reg�ende �r 145 000) ans�kningar om visering. De �kade utresem�jlig-heterna f�r medborgare i �steuropa och Sovjetunionen har lett till fortsatta �kningar av viserings�renden under �r 1989. Den omfattande flyk�tinginvandringen medf�r fortsatt stor arbetsbelastning f�r vissa utlands�myndigheter.

Internationellt utvecklingssamarbete

Enprocentm�lel f�r del svenska utvecklingssamarbetet ligger fast. F�r budget�ret 1990/91 inneb�r det all det svenska bist�ndet �kar med 1 339 milj. kr. och d�rmed uppg�r till 13 miljarder kr. Beloppet motsvarar en procent av den ber�knade bmltonalionalinkomslen (BNI) f�r kalender�ret 1990.

Det intemationella samf�rst�ndet om vikten av ett �kat bist�nd lill de fattigaste u-l�nderna �r stort. Trots detta ligger industril�ndemas bist�nd kvar p� i stort sett of�r�ndrad andel av BNI. Del �r fortfarande bara fyra l�nder � Danmark, Nederl�ndema, Norge och Sverige � som uppn�r FN:s utbetalningsm�l om 0,7 % av BNI.

Det allm�nna m�let f�r svenskt bist�nd �r all h�ja de fattiga folkens levnadsniv�. F�r bist�ndets inriktning och utformning finns fem m�l. Bist�ndet skall bidra till resurstillv�xt, ekonomisk och social utj�mning, ekonomisk och politisk sj�lvst�ndighet, en demokratisk samh�llsutveck�ling saml en framsynt hush�llning med naturresurser och omsorg om milj�n i mottagarl�ndema.

Det sistn�mnda milj�m�let fastst�lldes av v�rriksdagen 1988. M�let skall f�rverkligas i f�rsta hand genom atl h�nsyn till milj� integreras i samtliga delar av bist�ndet. Ut�ver de milj�satsningar som p� detta s�tt ryms inom de regulj�ra bist�ndsprogrammen har s�rskilda medel avsatts f�r milj�insatser i u-l�nderna.

Sverige forts�tter att avs�tta stora belopp f�r det multilaterala utveck�lingssamarbetet. De svenska multilaterala bidragen uppg�r till mer �n 35 % av bist�ndsanslaget. �kningar f�resl�s bl. a. f�r bidragen till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond UNICEF, flyktingbist�nd genom FN samt f�r narkotikabek�mpning genom fr�mst FN:s fond f�r kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC). Sveriges bidrag till den Interamerikanska utvecklingsbanken redovisas fr.o. m.i �r under bist�ndsanslagen.

V�xande skuldb�rdor har under �ttiotalet undergr�vt utvecklingen i m�nga u-l�nder. Skuldkrisen utg�r etl allvarligt hinder f�r l�ndemas l�ng�sikliga ekonomiska och sociala utveckling. Medel har avsatts f�r insatser inom ramen f�r intemationellt samordnade skuldl�llnadsaklioner till f�r�m�n f�r de fattigaste g�lden�rsl�ndema. I propositionen betonas ocks� viklen av att vid sidan av st�det f�r ekonomisk �terh�mtning f�rst�rka inriktningen p� l�ngsiktig utveckling i de fattiga l�ndema.

I propositionen redovisas den l�ftesrika utveckling som p� m�nga h�ll���������������������������� 13


 


kan sk�njas mol fred, demokrati och l�sningar av politiska konflikter.��� Prop. 1989/90:100 Inom bisl�ndsbudgelen har medel avsatts f�r att finansiera �lemppbygg-��� Bil. 5 nadsinsatser liksom f�r att fr�mja demokratisk utveckling och m�nskliga r�ttigheter. Regeringen har beslutat att planera f�r ett sammanlagt st�d f�r �steuropa om totalt I 000 milj. kr. under tre �r.

Inom det bilaterala utvecklingssamarbetet genom SIDA ligger tyngd�punkten p� l�ngsiktigt utvecklingssamarbete. Den starka inriktningen av bist�ndet p� s�dra Afrika forts�tter. Mer �n 50 % av det bilaterala bist�n�det genom SIDA g�r till denna region.

Ell omfattande utvecklings- och analysarbete p�g�r inom centrala del�omr�den av del svenska utvecklingssamarbetet. Aktuella st�rre projekt �r en utredning om organisation och arbetsformer i del bilaterala utveck�lingssamarbetet, utv�rdering och l�rande i bist�ndet, FN i utvecklingssam�arbetet samt en parlamentarisk �versyn av det multilaterala bist�ndet. �versynen av bist�ndet till Afrika p� 1990-talel, som redovisades i f�rra budgetpropositionen, har f�ljts upp under �ret.

I ber�kningen av f�rvaltningsanslagen f�r de olika bist�ndsmyndigheler-na har vissa krav p� rationaliseringar beaktats. �kad verksamhelsvolym och insatser p� s�rskilt prioriterade omr�den har motiverat vissa uppr�k�ningar.

Handelspolitik

Sverige �r starkt beroende av utrikeshandel, och d�rmed ocks� av ett �ppet och respekterat multilalerah handelssystem. Sverige arbetar aktivt inom internalionella organisationer som Allm�nna tull- och handelsavtalet (GATT), Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och ulveckiing (OECD) och F�renta nationernas konferens f�r handel och utveckling (UNCTAD) f�r att motverka proleklionism. Inom OECD har Sverige tagit initiativ lill en systematisk genomg�ng av sambandet mellan handelspoli�tik och milj�fr�gor.

Den svenska handelsbalansen har visat �verskott varie �r sedan �r 1983 och ligger nu p� en historiskt sett myckel h�g niv�. �verskottet f�r�r 1989 ber�knas uppg� lill ca 20 miljarder kronor. Trots detta har bylesbalansun-derskottet �kat fr�n f�reg�ende �r till f�ljd av fortsatt f�rsvagning av tj�nste- och transfereringsbalansema. Fortsatta insatser f�r fr�mjande av svensk export �r d�rf�r av stor betydelse.

GATT-f�rhandlingama inom den s.k. Umguaymndan p�b�rjades �r 1986 och skall avslutas i december 1990. F�rhandlingama omfattar, f�r�utom regelverket f�r vamhanddn, nya omr�den som jordbmk, tj�nstehan�del och immaterialr�tt. F�rhandlingsresultatet l�gger gmnden f�r det mul�tilaterala samarbetet p� handelsomr�det f�r 1990-talel och sannolikt ocks� f�r b�rian av 2000-lalet.

Under �r 1990 kommer Sverige, tillsammans med �vriga medlemsl�n�
der i EFTA, att inleda realf�rhandlingar med EG om ett brett upplagt
samarbetsavtal. Siktet �r inst�llt p� ell Europeiskt ekonomiskt samarbets�
omr�de, EES, med fri r�rlighet f�r varor, tj�nster, kapital och m�nniskor
samt samarbete inom omr�den som forskning, utbildning, milj�politik
���������������������������������� 14

och den sociala dimensionen.


 


Den reformprocess som �ger mm p� m�nga h�ll i �steuropa skapar Prop. 1989/90:100 f�rhoppningar om ett �kat ekonomiskt, politiskt och socialt samarbete Bil. 5 mellan alla Europas l�nder. Ett �kat handelsutbyte �r h�rvid v�rdefullt i sig sj�lvt, samtidigt som det skapar f�mts�ttningar f�r n�rmare kontakter �ven p� andra omr�den. Under �r 1989 har beslutats om en st�rkt samord�ning inom regeringskansliet av det ekonomiska samarbetet med �steuro�pa. En s�rskild koordinator med placering vid utrikesdepartementets han�delsavdelning har utsetts. Under denne finns en s�rskild samordnings�grupp.

Sverige-information och kulturutbyte

De internationella kontakterna �r vikliga f�r det svenska samh�llslivet. Detta g�ller inte minst kulturlivet och forskningen som beh�ver impulser utifr�n f�r att inte stagnera. Staten kan med olika medel fr�mja ett aktivt svenskt dellagande i utbyte med andra l�nder och kulturer. Det f�rh�llan�det att Sverige tillh�r ett litet spr�komr�de inneb�r s�rskilda sv�righeter. Utbytet b�r ske i enlighet med deltagamas egna prioriteringar och �nske�m�l. De statliga insatsema b�r d�rf�r i huvudsak inskr�nkas till ekono�miskt st�d och, vid behov, till kontaktf�rmedling och praktiskt bist�nd.

Den statligt finansierade Sverige-informationen skall syfta till att sprida k�nnedom om del svenska samh�llet samt v�cka intresse och f�rst�else f�r Sveriges syn p� olika samh�llsfr�gor. D�rmed underl�ttas Sveriges delta�gande i del internationella utbytet. Det �r ocks� etl utrikespolitiskt intresse att svenska synpunkter f�r geh�r i utlandet. Sverige-informationen kan vidare ha betydelse f�r v�ra ekonomiska f�rbindelser och fr�mja s�v�l export som turism.

Avsikten med den statliga Sverige-informationen skall inte vara atl f�rmedla en tillr�ttalagd och gl�ttad bild av v�rt land. Sverige-bilden utomlands best�ms i f�rsta hand av faktiska f�rh�llanden hos oss. Men den intemationella nyhetsf�rmedlingen uppm�rksammar ofta enstaka h�ndelser och utvecklingsdrag. De statliga informationsinsatsema b�r d�r�f�r, enligt min mening, s�ka komplettera bilden genom att s�rskilt lyfta fram drag i den svenska samh�llsutvecklingen som annars kan hamna i skymundan � neutralitetspolitiken, v�ra milj�satsningar, den ekonomis�ka utvecklingen, kulturlivets variationsrikedom m. m.

Betr�ffande den geografiska inriktningen av de statliga insatserna p� informations-, kultur- och forskningsomr�det motiverar den snabba om�vandlingen i s�v�l V�st- som Central- och �steuropa all della omr�de prioriteras.

1 maj 1988 framlades bet�nkandet (SOU 1988:9) Sverige-information
och kultursamarbete av utredningen om de statliga insatserna inom Sveri�
ge-information och kultumtbytet med utlandet (IKU-utredningen). I ut�
redningen g�rs en kartl�ggning av det allm�nna informations- och kultur�
utbytet med utlandet samt l�mnas f�rslag till en effektivare resursanv�nd�
ning genom omprioriteringar och omdisponeringar av tillg�ngliga resurser.
Utredningen har remissbehandlats. En annan utredning som har ber�ring
med IKU-utredningen och som ing�r i regeringskansliets verksamhelspla-��������������������������� 15


 


nering �r utredningen om presstj�nstens st�llning och uppgifter inom Prop. 1989/90:100 utrikesf�rvaltningen (Presslj�nslulredningen) och som presenterade sitt Bil. 5 bet�nkande (SOU 1989:8) om UD:s presstj�nst i febmari 1989. En sam�manst�llning av remissyttrandena �ver presstj�nstutredningens f�rslag har presenterats under h�sten 1989. Till vissa av IKU-ulredningens f�rslag har st�llning tagits i samband med den l�pande verksamheten. Till andra f�rslag finns det anledning all �terkomma i samband med att departemen�tet pr�var f�rslagen fr�n presslj�nslulredningen och om utrikesf�rvalt�ningens inriktning och organisation (UD 87), som avgivet bet�nkandet (SOU 1988:58) Utrikesf�rvaltningens inriktning och organisation. Jag har i denna fr�ga samr�tt med cheferna f�r utbildnings- resp. industrideparte�mentet.

Utrikesf�rvaltningen

Krav p� f�myelse och effektivisering av den offentliga sektorn har vuxit sig allt starkare under 80-talet. Regeringen har p� olika s�tl informerat om all detta krav skall beaktas inom hela f�rvaltningen, inklusive utrikesf�r�valtningen.

Den offentliga sektorns andel av ekonomin kan inte l�ngre �ka p� samma s�tt som tidigare. F�mts�ttningar m�ste skapas f�r all i budgetpro�cessen och i andra sammanhang fortl�pande kunna omf�rdela resurser fr�n redan existerande verksamheter som inte l�ngre bed�ms vara lika vikliga till andra mer prioriterade.

Utrikesf�rvaltningens verksamhet sammanh�nger med de st�ndiga f�r��ndringama i de internationella relationerna. Under de n�rmaste �ren kommer detta sannolikt all medf�ra en intensifierad verksamhet inom bl. a. f�ljande omr�den:

Sovjetunionen och �steuropa

utvecklingen inom EFTA/EG

Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK)

utvecklingen i tredje v�rlden mot bakgmnd av avsp�nningen i de inter�nationella relationerna

fredsbevarande styrkor och observalionsverksamhet genom FN

leknologifr�gor

internationella milj�fr�gor

fr�mjande av m�nskliga r�ttigheter

folkr�tten i allm�nhet

utl�nningslagstiftningen

den konsul�ra verksamheten

informationsverksamheten

M�jligheten att erh�lla nya resurser f�r �kade �taganden kommer samti�digt framgent alt minska. F�r att m�ta 90-talels krav kommer utrikesde�partementet f�ljaktligen all tvingas f�reta omprioriteringar inom en given resursram.

F�r att i god tid m�jligg�ra en planering av utrikesf�rvaltningens verk�
samhet under 90-talet har utrikesdepartementet nyligen l�tit utf�ra ett
antal utredningar. Dessa, Utrikesf�rvaltningens inriktning och organisa-
����������������������������� 16


 


tion (UD 87), De statliga insatsema inom Sverige-informationen och kul- Prop. 1989/90: IOO tumtbytel med utlandet (IKU-utredningen) samt UD:s presstj�nsl (Press- BiL 5 tj�nstulredningen), har samtliga numera avl�mnat sina bel�nkanden. H�r�ut�ver har en s�rskild �versyn genomf�rts av vissa personalpolitiska fr�gor. Beredning av dessa p�g�r inom departementet, men vissa slutsatser har redan kunnat dras. Det kan f�r �vrigl framh�llas, att ingen av utred�ningarna kommer att f�ranleda n�gon s�rskild proposition, utan f�r�nd�ringar kommer att genomf�ras successivt.

I utredningen UD 87 h�ller sig f�rslagen inom etl of�r�ndrat kostnads�utrymme. Reformer inom utrikesf�rvaltningens omr�de skall f�ljaktligen finansieras genom besparingar inom p�g�ende verksamhet. Ompriorite�ringar kommer s�ledes �ven i forts�ttningen alt ske inom s�dana verksam�heter som direkt styrs av UD. Vidare kan ytterligare indragningar av utlandsmyndigheter bli aktuella eftersom personalminskning vid best�en�de myndigheter endast undantagsvis kan komma i fr�ga. Nedl�ggningar av utlandsmyndigheter �r dock alltid utrikespolitiskt en mycket k�nslig fr�ga.

Ett antal organisatoriska f�r�ndringar som f�reslagits i UD-87 har redan vidtagits. Som exempel kan n�mnas, att handelsavdelningens ansvar f�r fr�gor r�rande konsolidering av utl�ndska skulder, d�r bilaterala skuldf�r�handlingar utg�r dd, �verg�tt till finansdepartementet, att administrativa avdelningens tj�nster minskal med n�rmare tio procent, att flera verksam�hetsgrenar �verf�rts fr�n departementet lill regeringskansliets f�rvalt�ningskontor, all handelsavdelningen tillf�rts ett antal nya tj�nster med anledning av integrationsprocessen mellan EFTA-l�nderna och EG samt regeringens satsning p� Central- och �steuropa, all ett �kat nordiskt sam�arbete bl. a. p� del konsul�ra omr�det inletts saml att ytterligare delegering till utlandsmyndigheterna av tidigare centralstyrd administrativ verksam�het skett.

Principbeslut har dessutom fallats om uppdelning av en av departemen�tels politiska enheter, om ut�kning av departementets kapacitet f�r s�ker�hetspolitisk analys, om avslutande av f�rs�ksverksamheten med s� kallade koordinat�rer vid departementets handelsavdelning, om f�rst�rkning av departementets personalenhet samt om departementets fortsatta befatt�ning med arvs�renden s� l�nge inkomstema f�r verksamheten l�cker dess kostnader.

Vidare har, som f�rberedelser f�r 90-talets organisation av utrikesf�r�valtningen, inletts dels en �versyn av departementets ADB-organisalion, dels �verl�ggningar med byggnadsstyrelsen om �verf�ring till departemen�tet av hanteringen av inventarier och utmstning vid utlandsmyndigheter�na, dds �verl�ggningar med specialattach�ernas huvudm�n syftande bl.a. till revidering av kostnadsf�rdelningen mellan �vriga departement och utrikesdepartementet.

Som en f�ljd av utredningens f�rslag kommer bl. a. f�ljande fr�gor att ytteriigare utredas inom departementet.

indrivning av underh�llsbidrag �verf�rs lill Stockholms l�ns allm�nna f�rs�kringskassa

infogande i linjeorganisationen av tj�nstem�n som handl�gger skydds-makts�renden saml av verksamhet som bedrivs av l.ex. ESK-gmppen������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 1 och rapportsekrelariatet

2�� Riksdagen 1989/90. 1 samt Nr 100. Bilaga 5


-     den framtida utformningen av kansliet f�r de Stockholmsbaserade am-��� Prop. 1989/90:100 bassad�rema��� Bil. 5

-     tidsbest�mda f�rordnanden f�r vissa chefer

-     indraganing av vissa myndigheter f�r atl finansiera prioriterad verksam�het.

P� grundval av remissyttranden och redan f�rda diskussioner inom utrikesdepartementet kan en del av f�rslagen i utredningen UD 87 tills vidare avf�ras fr�n vidare behandling. Detta g�ller bl. a., att departemen�tets tre statssekreterare gemensamt skall leda arbetet i departementet, att kabinellssekrelerartileln skall avskaffas, att expeditionschefen skall be�n�mnas f�rvaltningsdirekt�r, att inspekt�ren organisatoriskt skall ing� i administrativa avdelningen, alt handdsavddnihgens r�ttschef skall �ver�f�ras till r�llsavddningen, att regionambassader skall inr�ttas saml atl utlandsmyndigheter skall kunna sl�ngas i semestertider.

I anslutning till bet�nkandet fr�n UD 87-utredningen har en s�rskild �versyn gjorts av vissa personalpolitiska fr�gor. �versynen har fr�mst syftat till alt utreda de s�rskilda problemen kring chefsutveckling, perso�nalutveckling och kompetensf�rs�rining. Beslut har redan fattats att vidta en rad av i �versynen f�reslagna �tg�rder. S�lunda kommer departemen�tets personalenhet atl utvidgas och tillf�ras ytterligare personaladministra-tiv kompetens. Ett f�rslag till meritv�rderingssystem kommer inom kort alt framl�ggas. Utbildningsverksamheten inom departementet, inte minsl avseende chefer, kommer atl utvidgas och f�rdjupas. �tg�rder kommer att vidtas f�r att i �kad utstr�ckning f� till st�nd planeringssamtal mellan chefer och medarbetare. Assistenternas arbetssituation kommer alt bli f�rem�l f�r en s�rskild �versyn.

I �versynen framf�rs flera andra f�rslag, som syftar till att s�kerst�lla departementels kompetensf�rs�rining. Bl. a. f�respr�kas �kad extern r�r�lighet p� alla niv�er samt en utvidgning av f�rflyttningsskyldigheten till alt omfatta i stort sett samtliga anst�llda i f�rvaltningen. Dessa f�rslag kom�mer all �verv�gas n�rmare. Samtidigt �r det departementets str�van att f�rb�ttra villkoren f�r medf�ljande till anst�llda i utrikesf�rvaltningen. Likas� kommer ytterligare anstr�ngningar att g�ras f�r att n� de m�l som �r uppst�llda i regeringskansliels handlingsprogram f�r j�mst�lldhet.

Vad g�ller IKU-utredningen �r en av dess viktigaste slutsatser att den p�g�ende utvecklingen i Europa kr�ver s�rskilda insatser inom informa�tions- och kulturomr�det. Bl. a. f�resl�r utredningen alt en kulturattach�-tj�nst inr�ttas vid ambassaden i Moskva. Detta f�rslag �r under genomf��rande. �vriga f�rslag lill omdisponeringar av personalbehovet i Nordame�rika och Europa sker inom ramen f�r tillg�ngliga resurser och i samband med den l�pande budget- och verksamhetsplaneringen. Samtidigt har det ej befunnits l�mpligt alt vidta de f�r�ndringar i organisationen i Nordame�rika som utredningen f�reslagit.

Efter del alt IKU-utredningen har slutf�rt sitt arbete har s�rskilda sats�ningar gjorts i de baltiska republikerna. Dessutom har den senaste tidens snabba f�r�ndringar i �steuropa f�r�ndrat f�ruts�ttningarna f�r det euro�peiska kultursamarbetet.

Betr�ffande IKU-utredningens f�rslag om v�sentligt st�rre resurser f�r��������������������������� 18


 


intemationellt kulturutbyte f�resl�rjag atl dessa delvis genomf�rs budget-��� Prop. 1989/90:100
�ret 1990/91.
������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 5

Presslj�nslulredningen framf�r olika f�rslag f�r all ge press- och infor�mationsenheten f�rb�ttrade m�jligheter att ge olika former av service till utlandsmyndigheter, massmedia och andra intressenter. Bl. a. framf�rs f�rslag om omdisponering av resurser f�r �kad samordning, analytisk kompetens och datorisering inom hemmaorganisationen. Vad personalre�surserna p� utlandsmyndigheterna betr�ffar f�resl�s en koncentration av dessa lill de st�rre nyhelshuvudsl�derna. Departementet kommer succes�sivt atl bed�ma f�mts�ttningarna h�rf�r inom ramen f�r den l�pande verksamhetsplaneringen. �ven utredningens f�rslag om f�rb�ttrad utbild�ning f�r all UD-personal i press- och mediafr�gor beaktas nu i den l�pande utbildningsverksamheten inom departementet.

19


 


A. Utrikesdepartementet m. m. A 1, Utrikesf�rvaltningen


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 

1988/89

Utgift

1 056 404 591

1989/90

Anslag

1 044 435 000

1990/91

Frslag

1 156 255 000(1

(1) Fr.o.m. budgetret 1990/91 ingr anslaget A 3. Inventarier fr beskickningar, delegationer och konsulat samt delar av anslaget A 8 Vissa nmnder m.m. i anslaget A 1. Utrikesfrvaltningen.

Sveriges l�nade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar f�r de Slock�holmsbaserade ambassad�rerna redovisas i en f�rteckning som fogas till protokollet i detta �rende som bil. 5.2.


1989/90


Berknad ndring 1990/91


 


Personal

Anslag

Frvaltningskostnader (drav lnekostnader) Lokalkostnader

Summa


2 455(1)

772 496 000 (424 930 000) 271 939 000

1 044 435 000


81 668 000 ( -I-� 44 447 000) +��� 30 153 000

-I- 111 820 000


(DAntalet anstllda inom utrikesfrvaltningen uppgick den 1 juli 1989 till 2 455 anstllda. Antalet tjnster var 2 157 medan antalet rsarbetskrafter uppgick till 2 122. Av de anstllda tjnstgjorde 1 017 i Sverige (varav 542 hade handlggande uppgifter och 475 bitrdande uppgifter) och 1 438 utomlands (varav 394 utsnda hand�lggare, 193 utsnda bitrden och 851 lokalanstllda).


Utrikesf�rvaltningens uppgift �r att oms�tta de politiska krav och m�l som statsmakterna beslutat. Utrikesf�rvaltningen skall vidare svara mot �lagda service- och informationsbehov.

Utrikesf�rvaltningens verksamhet sammanh�nger med f�r�ndringarna i de internationella relationerna. Den l�ftesrika omdaning som inletts i Sov�jetunionen och andra �steuropeiska l�nder och det v�steuropeiska integra�tionsarbetet st�ller �kade krav p� svensk utrikespolitik och d�rmed p� utrikesf�rvaltningen. Med h�nsyn till tyngdpunktsf�rskjutningarna i de internalionella relationerna sker l�pande omprioriteringar av resurserna i departementet och vid utlandsmyndigheterna. Ytterligare rationalisering kommer att ske kommande budget�r f�r att skapa utrymme f�r f�rst�rk�ningar. H�mt�ver kommer det att bli n�dv�ndigt att l�gga ner ytteriigare en utlandsmyndighet.

Den snabba utvecklingen i Sovjetunionen har �ppnat m�jligheter lill vidgade kontakter med framf�r allt de omr�den som gr�nsar till �stersj�n. Detta f�ranleder en f�rst�rkning av generalkonsulatet i Leningrad samt uppr�ttandel av avdelningskontor i Tallinn och Riga.

Sverige har f�tt uppdraget att fr�n och med h�sten 1990 inneha posten


20


 


som bitr�dande exekutivdirekl�r i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB).��� Prop. 1989/90:100 Enligt hittillsvarande praxis finansieras tj�nsten av det s�ndande landet.��� Bil. 5 Tj�nsten �r knuten till ambassaden i Abidjan. Mandatperioden �r p� tre �r.

Viseringsverksamhelen vid utlandsmyndigheterna har �kat starkt det senaste �ret. S�rskilt har detta varit m�rkbart vid ambassaderna i Bukarest och Sofia samt vid generalkonsulatet i Leningrad. Med anledning h�rav f�resl�s resursf�rst�rkning vid dessa uUandsmyndigheter.

Diskussionerna om ett n�rmare samarbete mellan EFTA och EG kom�mer under �r 1990 att intr�da i ett avg�rande skede med en omfattande f�rhandlingsverksamhet som f�ljd. F�r alt fullf�lja detta utomordentligt viktiga arbete f�resl�s f�rst�rkningar lill denna verksamhet, huvudsakligen i departementet.

Som en konsekvens av del intensifierade Europa-samarbetet f�resl�s i enlighet med f�rslag i utredningen UD 87 att en ny enhet inr�ttas p� den politiska avdelningen med ansvarsomr�de f�r enbart V�steuropa.

Regeringen har beslutat att de snabbt v�xande kontakterna med Ost�europa och Jugoslavien skall samordnas mer systematiskt �n hittills. Jag f�resl�r d�rf�r att ytterligare personalresurser tillf�rs f�r detta �ndam�l.

Under �ret har en �versyn av vissa personalpolitiska fr�gor genomf�rts inom utrikef�rvaltningen. Jag f�resl�r i enlighet med utredningens f�rslag atl personalenheten skall f�rsl�rkas.

Kravet p� s�kerhet i utrikesf�rvaltningens dalasystem m�ste st�llas mycket h�gt. Utvecklingen inom ADB-s�kerhetsomr�det g�r fort och kr�ver aktiv medverkan i syfte att f�r utrikesf�rvaltningen �stadkomma kvali�ficerade och r�tt avv�gda s�kerhetssystem. D�rtill kommer uppf�ljning och utbildning inom detta omr�de. Del �r d�rf�r n�dv�ndigt att inr�tta ett par specialisttj�nster inom ADB-s�kerhetsomr�det.

Utrikesf�rvaltningens verksamhet �r beroende av den skiftande interna�tionella utvecklingen. Utrikespolitiska h�ndelser kan kr�va snabba �tg�r�der som inte �r m�jliga atl f�rutse i budgetarbetet. F�r alt ytteriigare f�rb�ttra flexibiliteten i utnyttjandet av tillg�ngliga resurser f�resl�s att utrikesf�rvaltningen ges m�jlighet att vid behov omdisponera 5 milj. kr. mellan vissa anslag som ber�r ulrikesf�rvahningen. Aktuella anslag �r A 1. Utrikesf�rvaltningen, A 2. Utlandstj�nstem�nnens representation, A 5. Honor�rkonsuler samt D 3. �vrig information om Sverige i utlandet. Riks�dagen b�r i efterhand i l�mpligt sammanhang informeras om genomf�rda omdisponeringar i budgetpropositionen �ret d�rp�.

Vid ber�kningen av anslaget till utrikesf�rvaltningen harjag beaktat dels atl tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad fr.o.m.den I juli 1990, dels att kostnader f�r pensionsadministration skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91.

Utrikesf�rvaltningens organisation

Under budget�ret 1989/90 har generalkonsulalel i Minneapolis lagts ned
och ersatts med ett honor�rkonsulal. I Milano harett l�nat generalkonsulat
uppr�ttats.
Tv� utlandsmyndigheter �r f�r n�rvarande under avveckling. Ambas-
�������������������������������� 21


 


sadkansliet i Liberias huvudstad Monrovia, som leds av en charge d'affai-�� Prop. 1989/90:100 res, kommer alt upph�ra med sin verksamhet i mars 1990. En av de�� Bil. 5 Stockholmsbaserade ambassad�rema forts�tter att vara ackrediterad i Monrovia. Vidare kommer det l�nade konsulatet i Palma de Mallorca att omvandlas till ett honor�rkonsulal underst�llt generalkonsiilatet i Barce�lona.

Under budget�ret 1990/91 avses vidare det l�nade konsulatet i Vancou�ver att omvandlas till ett honor�rt generalkonsulal.

Jag hade tillf�lle all ber�ra den gl�djande utvecklingen mot sj�lvst�ndig�het i Namibia i f�rra �rets budgetproposition. Den beredskap f�r att inr�tta en l�nad myndighet i huvudstaden Windhoek som d� angavs har nu om�satts i fasta planer. Om inga bakslag i sj�lvst�ndighelsprocessen intr�ffar kommer en ambassad att uppr�ttas i Windhoek under v�ren 1990, dvs. i omedelbar anslutning till utropandet av ett sj�lvst�ndigt Namibia.

Somjag redan ber�rt har tre utredningar av olika delar av utrikesf�rvalt�ningens verksamhetsomr�den nyligen genomf�rts. Ett bet�nkande, (SOU 1988:58) Utrikesf�rvaltningens inriktning och organisation, �veri�mnades i b�rjan av �r 1989. Remissbehandlingen har nyligen avslutats. �ven den s.k.presstj�nslutredningen blev f�rdig i b�rian av �r 1989. Bel�nkandet, (SOU 1989:8) UD:s presstj�nst, har ocks� remissbehandlats under �r 1989. I maj 1988 slutligen avgav den s. k. IKU-utredningen sitt bet�nkande (SOU 1988:9) Sverige-information och kultursamarbete.

F�mtom vad jag redovisat ovan kommer f�rslagen i bet�nkandena att beredas ytterligare i departementet. N�gra av f�rslagen, t. ex. nedl�ggning av de l�nade myndigheterna i Minneapolis, Palma de Mallorca och Rio de Janeiro, har redan genomf�rts eller beslutats.

Informationshantering

Arbetet med att utnyttja modern informationsteknologi f�r alt rationalisera verksamheten inom utrikesf�rvaltningen forts�tter i enlighet med uppgjor�da planer.

Ett 60-tal uUandsmyndigheter har hittills erh�llit st�rre ADB-system. Samtliga 115 myndigheter har minst en persondator till sitt f�rfogande avsedd fr�mst f�r den datoriserade redovisningen (REDUM), som under budget�ret 1990/91 kommer all inf�ras p� samtliga myndigheter vars bokf��ring skall datoriseras. Samtidigt bedriver departementet en omfattande utbildning inom ADB-omr�det. Behovet av f�rdjupad fortbildning �kar i takt med att allt fler anv�ndare st�ller krav p� mer avancerat datorst�d.

Inom kommunikationsomr�det forts�tter ocks� arbelet med att inf�ra och la till vara m�jligheterna hos den nya tekniken. H�rvidlag har bl.a. datakommunikation (X.25-protokollet) medf�rt rationaliseringar. Anv�nd�ningen av kryplofax och andra rutiner f�r att automatisera �verf�randet av meddelanden mellan departementet och utlandsmyndigheterna inneb�r ocks� substantiella rationaliseringsm�jligheter.

Inom ADB-omr�det kommer verksamheten allt mer att inriktas mot
applikationsutveckling och annan administrativ utveckling. Det handlar
d�rvid om att ta till vara de rationaliseringseffekter, som gjorts m�jliga�������������������������������� 22


 


tack vare den �kade datoriseringsgraden. I det sammanhanget spelar den��� Prop. 1989/90:100 �vergripande informationsstrategin en vital roll. Arbetet med denna har��� Bil. 5 inletts. Det ber�knas vara genomf�rt under f�rsta halv�ret 1991.

Det p�g�r arbete f�r att utveckla olika typer av ADB-system. En del utg�rs av specialanpassal st�d till verksamheten inom olika avdelningar vid departementet, t. ex. vid r�ttsavdelningen. Andra system som utveck�las �r av mer generell karakt�r f�r att anv�ndas vid utlandsmyndigheterna. F�rs�ksverksamheten inom ramen f�r arkivdatabasprojeklel har gett m�nga erfarenheter, vilka kommer att tas till vara i del fortsatta utveck�lingsarbetet.

F�rs�ken med datakommunikation mellan departementet och utlands�myndigheterna utv�rderas och kommer att l�ggas lill grund f�r det fortsat�ta arbelet med atl rationalisera informationsf�rmedlingen inom utrikesf�r�valtningen.

Arbetet med ADB-s�kerhetsfr�gor kommer att forts�tta under budget��ret 1990/91. Det inneb�r b�de att ny utrustning kommer att installeras, och att nya rutiner inf�rs.

Lokalf�rs�rjning

Den statliga lokalf�rs�riningen inom utrikesdepartementets omr�de om�fattar i huvudsak utrikes- och bist�ndsf�rvaltningarna. Investeringar m. m. redovisas fr�n och med budget�ret 1988/89 i form av en Ire�rsplan. Medel f�r investeringar ber�knas numera under ett gemensamt anslag. Investeringar m.m., under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet).

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r utrikesf�rvaltningen. Lokalbe�st�ndel uppg�r lill ca 287 000 m Utrikesf�rvaltningen disponerar under innevarande �r ca 272 milj. kr. f�r lokalkostnader i utlandet, vilket mot�svarar drygt 26 procent av f�rvaltningsanslaget. Lokalkoslnadema i Sveri�ge redovisas under trettonde huvudtiteln (civildepartementet).

Under f�reg�ende budget�r har beslutats om ink�p av en kanslifastighet i Havanna, vidare chefsbosl�der i Ath�n, Kuala Lumpur, Pretoria, Tel Aviv och Windhoek samt personalbost�der i Dublin, Pretoria och Wind�hoek. K�pen har avslutats innevarande budget�r.

Om- och tillbyggnadsarbeten av ambassadanl�ggningen i New Delhi har slutf�rts.

F�r n�rvarande p�g�r nybyggnad av kanslilokaler i Mapulo samt av ambassadanl�ggningen i Tokyo. Dessutom p�g�r om- och tillbyggnadsar�beten av chefsbostaden i Washington och av kanslilokalerna i Warszawa.

F�r kommande tre�rsperiod finns medel avsatta f�r bl. a. nybyggnad av kansli och bost�der i Washington, dito av kansli i Bonn samt ink�p av tomt och uppf�rande av kansli i New York. F�r andra mindre objekt finns vissa medd reserverade under sjunde huvudtiteln.

Sammantaget representerar de redovisade projekten en fortsatt ambi�tion atl genom �kade investeringar finna mer rationella och p� l�ngre sikt mer stabila och mindre kostnadskr�vande former f�r utrikesf�rvalt�ningens lokalf�rs�rjning utomlands.

23


 


statlig kreditgaranti����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 5

I enlighet med riksdagens beslut har f�r utrikesf�rvaltningen beviljats en

engagemangsram om 50 milj. kr. Kreditgarantin avser l�n till utrikes�f�rvaltningens personal i samband med omslalionering. Det f�mts�tts att tj�nstem�nnens behov av kredit i samband med omslalionering skall kunna tillgodoses genom l�n.

Till och med budget�ret 1988/89 har ca 16 milj. kr. tagits av engage�mangsramen. Under �ret har inga f�rluster uppkommit.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.godk�nna vad som anf�rs om omdisponering av medel mellan
anslagen Al. Utrikesf�rvaltningen, A2. Utlandstj�nstem�nnens re�
presentation, A5. Honor�rkonsuler och D3. �vrig information om
Sverige i utlandet

2.till Utrikesf�rvaltningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�
slagsanslag p� 1 156 255 000 kr.

A 2. Utlandstj�nstem�nnens representation

 

1988/89

Utgift

16 851 134

Reservation

2 492 617

1989/90

Anslag

16 647 000

 

 

1990/91

Frslag

18 145 000

 

 

Fr�n anslaget betalas kostnadema f�r den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tj�nstem�n i utrikesf�rvaltningen och av tj�nstem�n i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspr�k f�r tj�nstg�ring utomlands. Jag ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 18 145 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att� till�� Udandslj�nstem�nnens� representation� f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 18 145 000 kr.

A 3. Kursdifferenser

 

1988/89

Utgift

1 261 222

1989/90

Anslag

1 000

1990/91

Frslag

1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaf�rs�rining uppkommer kursf�rluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget b�r f�ras upp med etl formellt belopp p� 1000 kr.

24


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kursdifferenser f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 1 000 kr.

A 4. Honor�rkonsuler

 

1988/89

Utgift

9 160 021

1989/90

Anslag

11 620 000

1990/91

Frslag

12 666 000

Anslaget anv�nds f�r s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa honor�ra konsu�ler samt f�r anskaffning av utmstning som enligt f�rfattningar och praxis skall finnas p� svenska ol�nade konsulat. Fr�n anslaget betalas �ven s. k. tj�nsteutgifter som honor�rkonsulema har i fullg�randet av sina uppgifter samt kostnader f�r konsulskonferenser. Anslaget b�r r�knas upp med I 046 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Honor�rkonsuler f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 12 666 000 kr.

A 5. S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

 

1988/89

Utgift

45

521

574

1989/90

Anslag

38

885

000

1990/91

Frslag

45

407

000

Anslaget anv�nds f�r att betala kostnader f�r f�rhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internalionella konferenser och m�ten. Anslaget administreras och disponeras av utrikesdepartementet f�r hela regeringskansliets r�kning. Jag har ber�knat en �kning av anslaget med 6 522 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom interna-tioned organisation f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 45 407 000 kr.

25


 


\ 6. Nordiskt samarbete���������������������������������������������������������������� POP- 1989/90:100

Bil. 5

L988/89

Utgift

2 139

394

1989/90

Anslag

1 588

000

1990/91

Frslag

1 750

000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r Sveriges dellagande i samarbetet inom ramen f�r Nordiska ministerr�det (samarbetsministrama) och Nordiska ministerr�dets sl�llf�retr�darkommitt� m. fl. samarbetsorgan samt f�r del�tagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, d�ribland det svensk�norska samarbetet. Jag ber�knar medelsbehovet f�r n�sta budget�r till 1 750 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Nordiskt samarbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 1 750 000 kr.

A 7. Utredningar m. m.

 

1988/89

Utgift

5 498 718

Reservation

783 888

1989/90

Anslag

6 260 000

 

 

1990/91

Frslag

10 161 000

 

 

Under detta anslag finns bl. a. medel avsatta f�r forskning och utvecklings�arbete inom utrikesdepartmentels verksamhetsomr�de. F�r att under bud�get�ret kunna �tg�rda snabbt uppkomna behov f�resl�s att 5 000 000 kr. tillf�rs anslaget f�r n�mnda �ndam�l. Jag ber�knar medelsbehovet f�r n�sta budget�r lill 10 161 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 10 161 000 kr.

A 8. Officiella bes�k m. m.

 

1988/89

Utgift

6 336 206

1989/90

Anslag

8 743 000

1990/91

Frslag

9 530 000


Anslaget utnyttjas f�retr�desvis f�r kostnader i samband med bes�k i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som b�r visas uppm�rksamhet och g�stfrihet fr�n officiellt svenskt h�ll. Anslaget anv�nds �ven i samband med motsvarande svenska officiella bes�k i utlandet och i samband med representation med svenskt deltagande i vissa f�rhandlingar utomlands. Jag f�resl�r att anslaget f�rs upp med 9 530 000 kr.


26


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 5 Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Officiella bes�k m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett

f�rslagsanslag p� 9 530 000 kr.

A 9. Ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m.m.

1988/89 Utgift 2 400 307 1989/90 Anslag 3 740 000 1990/91��� Frslag���� 3 740 000

Anslaget anv�nds huvudsakligen f�r periodiskt underst�d till vissa i utlan�det, fr�mst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. D�rut�ver betalas fr�n anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar f�r utgivet tillf�l�ligt ekonomiskt bist�nd �l n�dst�llda samt f�r bist�nd i brottm�l och kostnader vid d�dsfall.

I anslaget finns en medelsram p� 50 000 kr. f�r s�rskilda informationsin�satser riktade lill ullandsresen�rer, fr�mst ungdomar, f�r att belastningen p� utrikesf�rvaltningens konsul�ra resurser inte skall �ka.

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnader f�r expertgmppen f�r identifi�ering av kalaslroffall utomlands samt kostnader i sj�fartsfr�gor.

Jag f�resl�r alt anslaget blir of�r�ndrat under n�sta budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Ekonomiskt bist�nd tid svenska medborgare i ullandel m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 740 000 kr.

27


 


B. Bidrag till vissa internationella organisationer������ p�p- 1989/90: lOO B 1. F�renta nationerna

 

1988/89

Utgift

110

192 932

1989/90

Anslag

91

163 000

1990/91

Frslag

117

806 000

F�renta nationernas regulj�ra budget f�r kalender�ren 1988�89 uppgick, efler revidering, till I 788 746 300 dollar. Sveriges bidrag uppgick till 55,2 milj. kr. kalender�ret 1989 - budget�ret 1988/89. Generalsekreteraren har f�r tv��rsperioden 1990/91 lagt fram ell budgetf�rslag p� I 983 863 400 dollar. F�rslaget inneb�r en uppr�kning av den tidigare tv��rsbudgeten (som baserade sig p� 1988 �rs kostnadsl�ge) till det ber�knade kostnadsl�get f�r 1990/91. Med utg�ngspunki fr�n f�religgande f�rslag och med en svensk bidragsandel om 1,21 % kan det svenska bidraget f�r kalender�ret 1990 - budget�ret 1989/90 - uppg� till 79,8 milj. kr. F�r kalender�ret 1991 - budget�ret 1990/91 - kan det svenska bidraget ber�k�nas uppg� till samma belopp, dvs. 79,8 milj. kr.

FN:s generalf�rsamling antog h�sten 1989 konventionen om bamets r�ttigheter. Konventionen skall finansieras fr�n FN:s regulj�ra budget. Hur stora kostnaderna kommer atl bli kan inte f�mts�gas f�r n�rvarande. M�let �r att Sverige skall ratificiera konventionen under f�rsta halv�ret 1990. Ikrafttr�dande kan ske under budget�ret 1990/91.

Kostnaderna f�r den vaktstyrka i Mellersta �stem (UNDOF), som p� beslut av FN:s s�kerhetsr�d uppr�ttades �r 1973, har ber�knats till 40,4 milj. dollar f�r kalender�ret 1990. Under samma f�ruts�ttningar kom�mer det svenska bidraget f�r kalender�ret 1991 - budget�ret 1990/91 - atl ber�knas lill 1,21 % av 40,4 milj. dollar eller ca 3,3 milj. kr.

�r 1978 beslutade FN:s s�kerhetsr�d alt s�nda en fredsstyrka till s�dra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har f�r �r 1990 ber�knats lill ca 144,0 milj. dollar. Under f�mts�ttning alt styrkans mandat forts�tter att f�rl�ngas kan Sveriges bidrag f�r budget�ret 1990/91 ber�knas till 1,21 % av 144,0 milj. dollar eller ca 11,6 milj. kr.

Ar 1988 beslutade FN:s s�kerhetsr�d atl s�nda en observai�rsstyrka lill Iran-Irak (UNIIMOG). Kostnaden f�r en tolvm�nadersperiod har prelimi�n�rt ber�knats till ca 84,8 milj. dollar. Under f�ruts�ttning all styrkans mandat forts�tter alt f�rl�ngas kan Sveriges bidrag f�r kalender�ret 1991 � budget�ret 1990/91 - ber�knas uppg� till 1,21 % av n�mnda belopp eller ca 6,6 milj. kr.

Den 20 december 1988 besl�t s�kerhetsr�det atl uppr�tta en observa�
t�rsstyrka i Angola f�r att �vervaka det kubanska Imppbortdragandel.
Styrkan fick namnet United Nations Angola Verification Mission
(UNAVEM). Generalf�rsamlingen besl�t den 16 febmari 1989 (resolution
43/231) att FN:s kostnader f�r UNAVEM skall betalas fr�n en s�rskild
budget och att den redan fastlagda bidragsskalan som g�ller f�r fredsbeva�
rande operationer skall till�mpas vid uttaxeringen av medlemsstaternas
respektive andelar av den totala kostnaden. UNAVEM:s mandat omfattar
31 m�nader fr. o. m. den 3 januari 1989. I resolution 43/231 besl�t f�rsam-
���������������������������� 28


 


lingen att ett nettobelopp om n�rmare 9 milj. dollar skulle avs�ttas f�r en��� Prop. 1989/90:100 f�rsta tolvm�nadersperiod t.o. m. den 2 januari 1990. Sveriges andel om��� Bil. 5 1,21 % av detta belopp uppg�r till ca 109 000 dollar eller ca 724 000 kr. F�r budget�ret 1990/91 kan Sveriges bidrag till UNAVEM ber�knas till 422 000 kr. f�r sju m�nader, 3 januari-31 juli 1991.

�verg�ngsperioden till sj�lvst�ndighet f�r Namibia inleddes den 1 april 1989, d� FN-planen (s�kerhetsr�dels resolution 435) sattes i verket och FN:s Namibiak�r (UNTAG) b�rjade sin verksamhet. Enligt planen skall �verg�ngsperiodens l�ngd vara ett �r, varefter UNTAG skall avvecklas. Om s� sker, blir del inte aktuellt med n�got ytterligare svenskt bidrag lill UNTAG ut�ver de 32,0 milj. kr. som utbetalades under budget�ret 1988/89. Om emellertid utvecklingen i Namibia blir s�dan att UNTAG-in�salsen f�rl�ngs efter den I april 1990, kan nya kostnader komma alt upp�st�. Hur stora de i s� fall skulle bli kan dock inte f�rutses f�r n�rvarande.

S�kerhetsr�det beslutade den 21 november 1989 att uppr�lta en observa�t�rsstyrka f�r Centralamerika (ONUCA). Budgeten omsluter 40,8 milj. dollar. Med en bidragsandd om 1,21 % ber�knas det svenska bidraget uppg� till ca 3,2 milj. kr.

Det f�rb�ttrade internationella klimat, som intr�tt sedan n�gon tid tillba�ka, har skapat f�ruts�ttningar f�r l�sningar av flera av de regionala krish�r�dar, som dominerat scenen under det senaste decenniet. I m�nga fall kan del bli aktuellt f�r FN att medverka till en l�sning av konflikterna, varvid etl v�senUigt element ofta �r fredsbevarande styrkor eller observat�rer. Med h�nsyn till atl dessa ofta m�ste organiseras med kort varsel �r det angel�get att ha en budget�r beredskap f�r detta �ndam�l. Mot bakgrund h�rav f�resl�s all etl belopp p� 11,7 milj. kr. avs�tts i anslaget f�r budget��ret 1990/91 f�r nya fredsbevarande operationer, som kan bli aktuella under denna period och f�r att �ven t�cka en eventuell f�rl�ngning av UNTAG-insatsen.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande styrka p� Cypern (UNFICYP) sker med frivilliga bidrag. Finanseringen �r sedan l�nge otillfredsst�llande och FN har ett v�xande underskoll f�r denna verksamhet. Den totala kostnaden f�r �r 1990 har ber�knats till omkring IOO milj. dollar. F�r kalender�ret 1991 - budget�ret 1990/91 � r�knar Sverige med att l�mna ett of�r�ndrat bidrag p� 0,45 milj. dollar motsvarande ca 3 milj. kr. Efter hemtagningen av den svenska bataljonen p� Cypern h�sten 1987 utnyttjas del svenska frivilliga bidraget till UNFICYP uteslutande f�r avr�kning mol Sveriges utest�ende krav gentemot FN f�r kostnader avseende den svens�ka tmppkontingenlen.

Fr�n och med budget�ret 1984/85 har inom anslaget avsatts en medels�ram att anv�ndas f�r v�rdefulla insatser till st�d f�r det allm�nna FN-arbe-tel, som bedrivs av enskilda organisationer, l�roanstalter m.fl. Dessa insatser kan g�lla omr�den som bek�mpande av apartheid, det internatio�nella milj�samarbetet, m�nskliga r�llighetsfr�gor i ett FN-perspektiv, na�tionella f�rberedelser och bidrag till genomf�rande av seminarier, utred�ningar m. m.

Mot bakgrund av vad som ovan anf�rts f�resl�s alt en medelsram om
585 000 kr. avs�tts f�r n�mnda verksamhet. I denna ram ing�r 80 000 kr.
������������������������������ 29


 


f�r t�ckande av resekostnader f�r stipendiater fr�n Sverige som utses av��� Prop. 1989/90: 100
F�renta nationerna i Geneve och New York.
������������������������������������������� Bil. 5

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill F�renta nationerna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 117 806 000 kr.

B 2. Nordiska ministerr�det

 

1988/89

Utgift

205

298

284

1989/90

Anslag

220

000

000

1990/91

Frslag

240

000

000


Fr�n anslaget betalas kostnader f�r Sveriges andel lill Nordiska ministerr�dets budget inklusive bidraget till Nordiska h�lsov�rdsh�gskolan.

Nordiska ministerr�dets budget�r sammanfaller med kalender�ret.

Efter behandling i Nordiska r�dets organ fastst�llde Nordiska minister�r�det i november 1989 Nordiska ministerr�dels budget f�r �r 1990. Budge�ten uppg�r till totalt 677 952 000 danska kronor. H�mt�ver tillkommer anslaget till Nordiska h�lsov�rdsh�gskolan, som uppg�r lill 31 543 000 kr. Sveriges andel av Nordiska ministerr�dets budget f�r verksamhets�ret 1990 ber�knas till 37,1 % enligt den f�rdelningsnyckel som till�mpas. Den svenska andelen av 1990 �rs budget uppg�r till ca 225 000 000 kr. H�rut��ver tillkommer det svenska bidraget till Nordiska h�lsov�rdsh�gskolan, som uppg�r till ca 13 000 000 kr.

Nordiska ministerr�dets budget f�r �r 1991 kommer att fastst�llas f�rst i november 1990.

Bl. a. mot bakgrund av den ber�knade anslagsbelastningen f�r verksam�hets�ret 1990 b�r anslaget uppg� till 240 000 000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Nordiska ministerrr�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 240 000 000 kr.

B 3. Europar�det

1988/89������� Utgift������������� 15 472� 714

1989/90������� Anslag������������ 17 349 000(1)

1990/91������� F�rslag������������ 19 182 000

(1)� Varav 350 000 kr.�� avser eng�ngsanvisning till Europar�dets sjunde MR-kollokviura v�ren 1990.

Det svenska bidraget lill Europar�dets ordinarie budget kan ber�knas till ca 16,2 milj.kr. f�r budget�ret 1990/91. Sveriges andel av den ordinarie budgeten �r 3,11 %.


30


 


F�rutom bidrag till Europar�dels ordinarie budget tillkommer kostnader Prop. 1989/90:100 p� ca 3 milj. kr. f�r pensionsbudgeten, f�r amortering av byggnadsl�n. Bil. 5 obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det euro�peiska farmakop�samarbetet, administrativa kostnader f�r Sveriges della�gande i s�rskilda avtal inom h�lsov�rdskommilt�ns ansvarsomr�de, �rli�gen l�pande kostnader f�r deltagande i fonden f�r social utveckling samt f�r bidrag till den s. k. Pompidougmppen f�r narkotikabek�mpning.

Jag ber�knar medelsbehovel f�r n�sta budget�r lill 19 182 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Europar�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsan�slag p� 19 182 000 kr.

B 4. Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

 

1988/89

Utgift

13

635

197

1989/90

Anslag

16

000

000

1990/91

Frslag

16

500

000

Huvuddelen av Organisationens f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) budget avser kostnaderna f�r sekretariatet och verksamheten i dess olika kommitt�er, s�som kommitt�n f�r ekonomisk politik, handels�kommitt�n, milj�kommitt�n, industrikommitl�n och jordbrukskommitt�n. Samtliga medlemsl�nder bidrar till finansiering av denna del efter en skala framr�knad p� basis av bl. a. BNP under f�reg�ende tre�rsperiod. OECD:s budget�r l�per per kalender�r, och f�r �r 1989 var den svenska andelen 1,44%.

Resterande del av OECD-budgelen g�ller frivilligt samarbete inom till OECD anslutna samarbelsorgan som det internalionella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergior�ganet (NEA) saml dess programbibliotek och centmm f�r sammanst�llnig av neutrondata, centmm f�r utbildningsforskning (CERI) och europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, s�som det speciella programmet f�r kemikaliekontroll, st�lprogrammet, program�met f�r lokala syssels�ttningsinitiativ samt v�gforskningsprogrammet. Be�roende bl. a. p� antalet deltagande l�nder varierade Sveriges andel av bidragen till dessa organ under OECD:s budget�r 1989 mellan 1,43% och 3,14%.

Anslagsbelastningen budget�ret 1988/89 var 13 635 197 kr. Sveriges to�tala bidrag under budget�ret 1989/90 uppskattas till 14,5 milj.kr. D� budge�ten f�r OECD:s verksamhets�r 1991 fastst�lls f�rst i december 1990, �r ber�kningsgrunden oviss vad g�ller bidragets storlek f�r budget�ret 1990/91. Med ledning av tillg�ngligt ber�kningsunderlag torde dock ansla�get f�r budget�ret 1990/91 ber�knas till 16,5 milj. kr.

31


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil 5 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) ��f�r�� budget�ret�� 1990/91�� anvisa�� ett�� f�rslagsanslag�� p�

16 500 000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

 

1988/89

Utgift

16

810 465

1989/90

Anslag

21

000 000

1990/91

Frslag

26

000 000

Sveriges bidrag till EFTA:s budget f�r innevarande budget�r har fastst�llts till 4 917 350 schweiziska francs (ca 20,2 miljoner kronor), vilket enligt g�llande bidragsskala moisvarar 24,62% av EFTA:s totala budget.

Organisationens budget f�r budget�ret 1990/91 fastst�lls i juni 1990. Med ledning av tillg�ngligt ber�kningsunderlag fmner jag all anslaget b�r r�knas upp med 5 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91, dvs. till 26 milj. kr. Detta motiveras av kraftigt �kade insatser f�r EFTA i del v�steuropeiska inie�gralionsarbelet med anledning av de f�rhandlingar om en ny samarbels�form mellan EFTA-l�nderna och EG vilka f�rv�ntas inledas under �r 1990.

�kningen med 5 milj. kr. finansieras genom omf�rdelning inom huvudti�teln.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Europeiska frihanddssammanslutningen (EFTA) budget��ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 26 000 000 kronor.

B 6. Organisationer f�r internationell handel och r�varusamarbete m. m.

 

1988/89

Utgift

6 779 700

1989/90

Anslag

7 012 000

1990/91

Frslag

7 835 000

Fr�n anslaget bestrids utgifter f�r Sveriges deltagande i vissa internationel�la organ. F�r budget�ret 1990/91 torde medel ber�knas enligt f�ljande.

32


 


1.    GATT-organisationen

2.    Internationella r�det f�r saraarbete p� tullomr�det

3. Internationella tulltariffbyrn

4. Internationella kaffeorganisa�tionen (ICO) (prop. 1982/83:142)

5.        Internationella kakaoorganisa�tionen (ICCO) (prop. 1986/87:41)

6.        Internationella juteorganisa�tionen (IJO) (prop. 1982/83:106)

7. Internationella organisationen fr tropiskt timraer (ITTO) (prop. 1983/84:121)

8.        Internationella naturgummi-organisationen (INRO) (prop. 1988/89:19)

9.        Internationella rdgivande bonullskommittn (ICAC) (prop. 1951:47)

 

10.         Internationella gumraistudle-gruppen (IRSG) (prop. 1966:1 bil. 12 s. 168)

11.         Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG) (prop. 1960: 1 bil. 12 s. 284)

12.         Internationella nickelstudie�gruppen (INSG) (prop. 1985/86:100, bil. 5 s. 31)

13.         Internationella kopparstudie�gruppen (ICSG) (prop. 1986/87:100, bil. 5 s. 34)

14.         Internationella tennstudie�gruppen (ITSG) (prop. 1986/87:100, bil. 5 s. 34)

15.         Internationella byrn i Paris fr utstllningar (prop. 1947:1 bil. 12 s. 156)

16.         vrigt Summa


 

 

Berknad ndring

1989/90

1990/91

5 000 000

+680 000

635 000

of

220 000

of

460 000

of

of

86 000

- 5 000

25 000

+ 28 000

100 000

of

30 000

of

77 000

of

105 000

+� 20 000

115 000

of

50 000

+ 30 000

+ 70 000


50 000

of

49 000

of

-1-823 000

10 000 7 012 000


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


I budgetpropositionen f�r 1987/88 (prop. 1986/87: IOO) anm�ldes prelimi�n�rt alt Studiegrupper skulle kunna komma att uppr�ttas f�r tenn resp. koppar. F�rhandlingarna om mandaten f�r dessa studiegrupper fullf�ljdes under budget�ret 1988/89. F�rutsatt att tillr�ckligt antal l�nder beslutar om ratifikation planeras lennstudiegruppen tr�da i kraft den I januari 1990 och


33


3�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 5


kopparstudiegruppen den 1 juli 1990. F�r n�rvarande �verv�gs svenskt��� Prop. 1989/90:100
deltagande i dessa b�da gmpper.
��������������������������������������������������������� Bil. 5

Hemst�llan

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�re�sl�r riksdagen

att till Organisationer f�r internationell handel och r�varusamar�bete m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 7 835 000 kr.

B 7. Internationell r�varulagring

 

1988/89

Utgift

835

066

1989/90

Anslag

2 500

000

1990/91

Frslag

2 500

000

Kostnader avseende 1987 �rs internationella naturgummiavtal och del sj�tte intemationella tennavtalet f�mtses belasta anslaget.

Del f�rsta nalurgummiavtalet, 1979 �rs internalionella naturgummiav�tal, tr�dde definitivt i kraft den 15 april 1982 (prop. 1979/80: 107, NU 40, rskr. 273). Avtalet skulle ha l�pt ul �r 1985, men f�rl�ngdes med tv� �r till oktober 1987.

Etl nytt avtal, 1987 �rs internationella naturgummiavtal (prop. 1988/89:19, NU 4, rskr. 72), framf�rhandlades inom UNCTAD:s ram v�ren 1987. Sammanlagt har Sverige hittills bidragit med ca 8,4 milj. kr. till buffertlagerkonlol enligt 1979 �rs och 1987 �rs avtal, varav 420 000 kr. som inilialbidrag lill det sistn�mnda. P� grund av prisutvecklingen f�r natur-gummi har bufferllagrel kunnat avvecklas och den �verv�gande delen av medlemsl�ndernas bidrag �terbetalas. Om prisutvecklingen ger anledning h�rtill kan bidragsinbetalningar till del nya avtalets buffertlager komma att aktualiseras. Sveriges bidragsandel f�r budget�ret 1990/91 kan ber�knas uppg� till 2 milj. kr. f�r del nya buffertlagret.

Det sj�tte internationella tennavtalet (prop. 1981/82:117, NU 32, rskr. 247) l�pte� � efler f�rl�ngning � ut den 30 juni 1989.

I enlighet med avtalet har 3,4 milj. kr. inbetalats till buffertlagerkonlol fram till �r 1984. Medel har varit anslagna men inte utnyttjats budget�ren 1984/85 och 1985/86 (1,25 milj. kr. resp. 1,7 milj. kr.). F�r budget�ret 1986/87 var 1,7 milj. kr. budgeterade och f�r budget�ren 1987/88 samt 1988/89 vardera 1 milj. kr. F�r budget�ret 1989/90 �r 500 000 kr. budgete�rade.

Internationella tennr�dets (ITC) buffertlageroperalioner inst�lldes den
24 oktober 1985 p� grund av otillr�ckliga resurser att h�lla tennpriset inom
en av medlemsl�nderna best�md ram. Tennorganisationens bufferllager �r
till f�ljd h�rav numera avvecklat. Medlemmarna i tennr�det har beslutat
att n�got nytt avtal med ekonomiska artiklar inte �r aktuellt. Den r�ttsliga
pr�vning som p�kallats av vissa banker och m�klare i samband med
avvecklingen av bufferllagrel har kr�vt bitr�de av engelska advokater.
Under budget�ren 1986/87 t. o. m. 1988/89 har sammanlagt I 353 681 kr.
������������������������������� 34


 


utbetalats. Samtidigt har sonderingar mellan medlemsl�nderna och ber�r-��� Prop. 1989/90: 100 da banker och m�klare p�g�tt under en l�ngre lid. Dessa v�ntas leda lill en��� BiL 5 uppg�relse mellan parterna. Jag f�resl�r alt 500 000 kr. avs�tts f�r de r�ttsliga fr�gor som kan kvarst� under budget�ret 1990/91 och som kr�ver bitr�de av engelska advokater.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Internationell r�varulagring f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 500 000 kr.

B 8. �vriga internationella organisationer m. m.

 

1988/89

Utgift

1 491 545

1989/90

Anslag

3 543 000

1990/91

Frslag

4 463 000

Under detta anslag ber�knas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karakt�r.

Bidrag l�mnas till organisationer och institutioner som i sin ordinarie verksamhet eller genom olika specialaktiviteter verkar f�r att fr�mja de m�nskliga r�ttigheterna, s�som del internationella institutet f�r m�nskliga r�ttigheter i Strasbourg (Fondation Ren� Cassin) och den internationella juristkommissionen i Geneve. Fr�n detta anslag l�mnas ocks� bidrag till den�� verksamhet�� som�� bedrivs�� av�� FN:s�� tortyrkommitt�.�� Medel�� -

1  500 000 kr. - ansl�s ocks� till Raoul Wallenberg-instilulet i Lund i enlighet med vad som har sagts i den allm�nna motiveringen. Detta inneb�r en �kning med 500 000 kr. j�mf�rt med f�reg�ende budget�r. Ramen f�r �vriga bidrag till organisastioner och institutioner f�resl�s �ka med 220 000 kr. f�r budget�ret 1990/91 varf�r det totala beloppet f�r bidrag till ovan�� n�mnda�� organisationer�� och�� institutioner�� ber�knas�� uppg堠 till

2  460 000 kr.

H�rut�ver ber�knas bidrag till den Permanenta skiljedomstolens inter�nationella byr� i Haag och Haag-akademien f�r internationell r�tt samt det intemationella institutet f�r humanit�r r�tt i San Remo. Dessa tre bidrag kan ber�knas till 90 000 kr.

Sverige deltar tillsammans med EG och sex andra v�steuropeiska l�nder i COST-samarbetel p� det tekniskt-velenskapliga omr�det. Sveriges delta�gande i COST �r exempel p� samarbete med EG �ven p� omr�den utanf�r frihandelsavtalet. En tredje COST-fond om 50 milj. belgiska francs mot�svarande ca 7,5 milj. kr. uppr�ttades �r 1984 f�r verksamheten. Sveriges totala bidrag lill fonden har ber�knats till 1 695 000 belgiska francs eller ca 280 000 kr., som skall f�rdelas p� fem inbetalningar. Ett nytt bidrag ber�k�nas utg� budget�ret 1990/91 med 62 000 kr.

Del europeiska forskningssamarbetet EUREKA omfattar 19 europeiska
l�nder saml EG-kommissionen. Det syftar till att h�ja Europas teknologi�
ska niv� och �ka industrins internalionella konkurrenskraft. Under �r 1986
etablerades ett permanent EUREKA-sekretariat i Bryssel. Vae med-����������������������������������� 35


 


lemsland bidrar till sekretariatet enligt BNP-nyckeln, som f�r svenskt��� Prop. 1989/90:100 vidkommande betyder 3,07% av EUREKA-sekrelariatets totala budget.��� Bil. 5 Det svenska bidraget f�r denna verksamhet ber�knas till 312 000 kr. bud�get�ret 1990/91.

Till chef f�r EUREKA-sekretariatel i Bryssel har en svensk utsetts f�r perioden I juli 1989 - 30 juni 1992. Enligt statuterna erl�ggs kostnaderna f�r chefsskapet av det land som s�nder representanten. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas denna kostnad lill 786 000 kr.

Sedan budget�ret 1977/78 har �ver detta anslag �ven anvisats medel att anv�ndas f�r ekonomiskt st�d till vissa internationella, icke-slatliga orga�nisationer (NGO) saml forsknings- och studiegmpper m. m. (jfr prop. 1976/77:100 bil. 6, s. 14). St�det g�r i f�rsta hand till enskilda organisatio�ner och r�relser som f�retr�desvis verkar f�r m�nskliga r�ttigheter, fred, nedmstning och andra humanit�ra fr�gor. Jag f�rordar en �kning av me�delsramen med 97000 kr. till 653 000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Fr�n och med budget�ret 1989/90 skall kostnader som uppsl�r f�r skat�tejustering av pensioner redovisas under detta anslag. Justeringen sker i enlighet med det pensionssystem som uppr�ttats f�r personalen inom de s.k.koordinerade organisationerna (t.ex. OECD, Europar�det). Normer�na f�r denna justering �r konkret anpassade till skattesystemet i det land d�r pension�ren �r bosatt (artikel 42). Skaltejusteringsbeloppel betalas ut av den organisation som betalar pensionen men �terkr�vs sedan fr�n bos�llningslandel.

F�r n�rvarande har Sverige endast en pensionerad tj�nsteman som ber�rs av skallejusleringen. Skallejusleringsbidragel f�r budget�ret 1990/91 ber�knas uppg� till 100 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till �vriga internationella organisationer m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 463 000 kr.

36


 


c. Internationellt utvecklingssamarbete������������������������ pop- '989/90: lOO

U-l�nderna i v�rlden

Under 1980-talet har skillnaderna mellan olika regioner och l�ndergrupper i u-v�rlden blivit allt st�rre. Medan framf�r allt m�nga asiatiska l�nder har gjort betydande framsteg, har inkomsterna minskal drastiskt f�r m�nni�skorna i stora delar av Afrika och Latinamerika. I dessa regioner har den ekonomiska krisen inneburit sv�righeter att uppr�tth�lla verksamheter inom t. ex. undervisning och h�lsov�rd, vilket ytterligare f�rsv�rat situa�tionen f�r de faltiga befolkningsmajoriteterna. Tunga skuldb�rdor har ut�gjort sv�r�verkomliga hinder f�r l�ndernas anstr�ngningar att �stadkomma ekonomisk �terh�mtning. F�r m�nga l�nder har en �temppr�ttad tillv�xt kommit all bli ett huvudm�l. Samtidigt har insikten vuxit v�rlden �ver om milj�- och naturresursfr�gornas betydelse.

Behoven i u-l�nderna och det �kade �msesidiga beroendet mellan v�rl�dens l�nder har inneburit nya och st�rre krav p� det internationella utveck�lingssamarbetet. Vid 1980-talets b�rian ledde emellertid de stora sp�nning�arna mellan stormakterna och den djupa nedg�ngen i v�rldsekonomin till att nord/syd-samarbetet stagnerade och f�rsv�rades. Vid ing�ngen av 1990-lalet finns f�rhoppningar om alt etl b�ttre samarbete skall kunna bli verklighet. Avsp�nningen mellan stormakterna har bidragit till att en ut�veckling mol fred och demokrati �gt rum i olika delar av v�rlden. Om den utvecklingen uppr�tth�lls kan resurser i s�v�l i- som u-l�nder frig�ras f�r andra �ndam�l �n konflikt och f�rtryck och ett mer konstruktivt klimat f�r utvecklingsanstr�ngningar komma till st�nd. Detta st�ller stora krav p� de multilaterala organisationerna, fr�mst FN-systemet, och det internationel�la bist�ndet.

Ekonomisk utveckling i olika delar av u-v�rlden V�rldsekonomin

Den internationella ekonomiska omgivning som u-l�nderna m�ter har stor betydelse f�r deras utsikter till ekonomisk utveckling. I-i�ndernas ekono�miska politik och tillv�xt p�verkar u-l�ndernas m�jlighet att dra nytta av v�ridshanddn och de internationella finansiella fl�dena. Den nu �ver sju �r l�nga perioden av stadig tillv�xt i i-l�nderna har d�rf�r varit viktig. V�rlds�handelns snabba tillv�xt - en volym�kning med 9 % �r 1988 - har f�r m�nga u-l�nder inneburit snabbt �kad export. Skillnadema mdlan olika grupper av l�nder �r dock stor och v�xande. M�nga l�nder i Latinamerika och Afrika har inte kunnat dra nytta av den snabba uppg�ngen i v�rldshan�deln.

Ett oroande inslag �r att det internationella r�ntel�get �r relativt h�gt,
vilket varit lill nackdel f�r u-l�nderna, s�rskilt f�r m�nga skuldtyngda
medelinkomstl�nder. En bidragande orsak
till det h�ga r�ntel�get har varit
den ekonomiska politik som vissa st�rre i-l�nder f�rt f�r att m�ta egna
������������������������������� 37


 


ekonomiska sv�righeter. S�rskilt g�ller detta F�renta Staterna som inte�� Prop. 1989/90:100
kommit lill r�tta med sina stora budget- och bylesbalansunderskott.
����������� Bil. 5

Den best�ende obalansen i handeln mellan de stora i-l�nderna inneb�r ett hot mot stabiliteten i v�ridsekonomin. En �kad efterfr�gan fr�n u-l�n�derna skulle underl�tta s�rskilt f�r F�renta Staterna att minska underskol-tet i bytesbalansen utan o�nskat negativa effekter p� v�rldsekonomin. Det �r d�rf�r viktigt ocks� ur ett v�ridsekonomiskt perspektiv att skuldkrisen �vervinnes och att protektionistiska tendenser motverkas. Under �r 1989 vann id�er om skuldminskning �ven f�r meddinkomsll�nder bredare ge�h�r. Under �ret gjordes ocks� framsteg i f�rhandlingarna i den s. k. Um�guay-mndan om minskade handelshinder. Hur dessa f�rhandlingar fullf�ljs under �r 1990, liksom hur skuldminskningarna konkret lar form och skuldkrisen bem�ts, �r v�sentligt f�r v�rldsekonomins utveckling under 1990-talet.

Asien

Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under 1980-talet varit dynamisk. 1 m�nga l�nder har inkomster och investeringar �kat snabbt. Samtidigt lever omkring h�lften av v�rldens fattiga i Asien. I m�nga l�nder �r milj��problemen �verh�ngande. Stora anstr�ngningar kommer att kr�vas av de asiatiska l�nderna om de ekonomiska, sociala och milj�m�ssiga problemen skall �vervinnas.

En h�g investeringsniv� och en snabb �kning av industrivaruexporten har i m�nga l�nder bidragit lill en h�g, p� flera h�ll en mycket h�g, tillv�xttakt. L�nderna har oftast f�rt en ekonomisk politik som m�jliggjort att allvariiga makroekonomiska obalanser undvikits och att l�ndernas om�vandling och integrering i v�rldsekonomin underl�ttats. Republiken Ko�rea, Malaysia och Thailand hade under �r 1988 en tillv�xt p� omkring 10 %. I Indonesien och �ven i Filippinerna har ekonomiska reformprogram hj�lpt l�nderna att m�ta sv�ra strukturella problem och att �ka tillv�xten. Inte minst Japans v�xande import och investeringar har varit en drivkraft f�r den dynamiska utvecklingen i regionen.

Den snabba utvecklingen i Indien och Kina fortsatte under �r 1988 och �ven �r 1989. Ekonomiska reformprogram och h�ga investeringsniv�er har bidragit till en mycket stark tillv�xt under st�rre delen av 1980-talet. Dessa b�da l�nder, med tillsammans n�rmare h�lften av u-v�rldens befolkning, har d�rmed haft en utveckling som kontrasterar mot utvecklingen i de flesta andra fattiga l�nder under det g�ngna �rtiondet. Emellertid har b�da l�nderna under senare tid av olika sk�l utsatts f�r allvarliga makroekono�miska p�frestningar. Efter den politiska h�ndelseutvecklingen i Kina under f�rsommaren 1989, d� kraven p� demokrati m�ttes med brutalt v�ld, har landets ekonomiska utsikter blivit mer os�kra, bl. a. som en f�ljd av mins�kad tillg�ng till bist�nd och krediter.

Ocks� i n�gra andra av v�rldsdelens l�ginkomstl�nder, i t.ex. Nepal,
Pakistan och Vietnam, har tillv�xttakten under �ren 1988 och 1989 varit
h�g, medan den p� andra h�ll, i t.ex. Bangladesh, Laos och Sri L�nka,
knappast varit i niv� med befolkningstillv�xten. Flera av dessa l�nder har
���������������������������� 38


 


inlett omfattande ekonomiska reformprogram. P� olika h�ll har utveckling-��� Prop. 1989/90:100
en emellertid f�rsv�rats av politiska konflikter och naturkatastrofer.����������� Bil. 5

Den h�ga tillv�xten i m�nga asiatiska l�nder har f�rb�ttrat levnadsvillko�ren f�r m�nga m�nniskor. En stor del av befolkningen i dessa l�nder lever dock i fortsalt djup fattigdom. Det totala antalet �r omkring 500 miljoner, mer �n h�lften av den cirka en miljard m�nniskor som i olika sammanhang brukar definieras som jordens fatliga. De flesta av dessa �r bosatta p� landsbygden, men allt fler lever ocks� i Asiens snabbi v�xande st�der. Sv�ra sociala problem, skev inkomstf�rdelning, undersyssels�ttning och allvarliga milj�hot pr�glar de faltigas verklighet. Stora insatser och inves�teringar beh�vs f�r atl Asiens snabba ekonomiska ulveckiing skall n� ocks� de fattigaste och bli socialt och milj�m�ssigt h�llbar.

Afrika

Krisen i de afrikanska l�ndernas utveckling har inneburit snabbi sjunkande inkomster under st�rre delen av 1980-talel. BNP per capita ber�knas vara 15 % l�gre �n vid decenniets b�rian. De fattigas antal har �kat och uppg�r idag till n�rmare 300 miljoner, tv� tredjedelar av de ca 450 miljoner inv�narna i de afrikanska l�nderna s�der om Sahara. I genomsnitt har mer �n IOO miljoner m�nniskor inte s�krad tillg�ng till nog med mat. Den ekono�miska krisen och den snabba befolkningsutvecklingen har inneburit att undervisning, h�lsov�rd och andra sociala tj�nster allvarligt f�rs�mrats. Utvecklingen har inneburit en �nnu mer anstr�ngd situation f�r redan sv�rt utsatta m�nniskor. De l�ngsiktiga konsekvenserna av detta f�r Afrikas utveckling hotar atl bli djupg�ende.

De flesta afrikanska l�nder har m�tt den omedelbara krisen med omfat�tande ekonomiska �terh�mtningsprogram. Oftast utformade med st�d av V�rldsbanken och Intemationella valutafonden har dessa s. k. strukturan�passningsprogram syftat lill att �stadkomma makroekonomisk balans och till att skapa b�ttre ekonomiska f�mts�ttningar f�r en h�jning av produk�tionen. Till st�d f�r programmen har det internationella bist�ndet till Afrika �kat. De afrikanska l�nderna har ocks� under de senaste tv� �ren kunnat tillgodog�ra sig s�rskilda skuldl�ttnads�tg�rder.

M�nga afrikanska l�nder inledde de ekonomiska �terh�mtningsprogram�
men under andra h�lften av 1980-talet. Ett f�rst�rkt internationellt samar�
bete lill st�d f�r dessa tog fart f�rst under �r 1988. Det �r �nnu f�r tidigt att
s�ga vilka effekterna kommer all bli, men det kan konstateras att de f�rsta
erfarenheterna pekar p� en hoppingivande utveckling. Tillv�xten i flera
sv�rt krisdrabbade l�nder,
t.ex. Ghana, Kenya, Mo9ambique, Tanzania
och Uganda, l�nder som alla erh�ller svenskt betalningsbalansst�d, upp�
gick under perioden 1987-1989 sannolikt till �ver 4 % per �r, visseriigen
bara n�got snabbare �n befolkningstillv�xten men betydligt h�gre �n under
f�rsta h�lften av 1980-talel. Ocks� andra uppgifter pekar p� att en �ter�
h�mtning kan vara p� v�g. Exempelvis har FN:s livsmedels- och jord�
bruksorganisation (FAO) rapporterat att jordbmksproduklionen i Afrika
s�der om Sahara under perioden 1985-1988 vuxit med 4 % per �r. En mer
�n femton�rig trend med sjunkande jordbruksproduktion per inv�nare kan
�������������������������� 39


 


d�rmed ha bmtits. F�r Afrikas jordbmksberoende ekonomier �r detta en�� Prop. 1989/90:100 mycket betydelsefull utveckling med direkta konsekvenser f�r de fattigas�� Bil. 5 f�rs�rining.

Trots uppg�ngen �verstiger den genomsnittliga ekonomiska tillv�xten i l�nderna s�der om Sahara �nnu inte befolkningstillv�xten som uppg�r lill ca 3,1 % per �r. Under perioden 1985-1988 v�xte regionens BNP med ca 2,6 % per �r. Liksom i andra regioner i v�rlden uppvisar ocks� de afrikan�ska l�nderna olika erfarenheter. I s�dra Afrika har Sydafrikas deslabilise�ring varit det fr�msta hindret f�r utveckling. I Afrikas horn har v�ldsamma konflikter tvingat miljontals m�nniskor fr�n sina hem. I Sabel och p� andra h�ll har ogynnsamma v�derf�rh�llanden f�rsv�rat jordbrukets utveckling. M�nga l�nder har drabbats av pl�tsliga f�r�ndringar i den internalionella ekonomiska milj�n, framf�r allt i de viktiga r�vampriserna. F�r att de afrikanska l�nderna skall kunna uppn� en best�ende tillv�xt och b�ttre kunna integreras i den snabba v�rldsekonomiska utvecklingen kr�vs myc�ket stora anstr�ngningar av l�nderna, liksom ocks� av bist�ndsgivarna och de multilaterala organisationema.

Latinamerika

Ocks� i Latinamerika har den ekonomiska krisen varit djup under 1980-ta-let. Inkomsterna per inv�nare �r l�gre �n de var vid decenniets b�rian. Under �ren 1988 och 1989 f�ll regionens BNP per capita ytterligare. I h�g grad beror detta p� den negativa utvecklingen i Argentina, Brasilien och Venezuela. �ven i flera av regionens fattigare l�nder sj�nk inkomsterna. Samtidigt �gde en betydande �terh�mtning mm i bl.a. Bolivia, Chile, Colombia och Costa Rica.

Tillv�xten har varit l�ngsam trots alt regionens exportinkomster n�tt rekordniv�er. Exportinkomsterna har �kat s�v�l beroende p� h�ga r�va�mpriser som �kade exportvolymer. M�nga l�nder har emellertid haft sv�rt alt omvandla dessa inkomster i en �kad nationalinkomst, beroende b�de p� de h�ga r�ntebetalningarna p� utlandsskulden och p� bristande f�rtro�ende f�r ekonomin. P� m�nga h�ll steg inflationen till mycket h�ga niv�er, fr�mst som en f�ljd av svag finanspolitik. Kapitalflykten ber�knas ha minskat i f�rh�llande till de mycket h�ga niv�erna under 1980-talets b�r�jan, men uppskattas av OECD fortfarande uppg� till ca 5 miljarder US dollar per �r.

Skuldlj�nslen till utlandet �versteg under �r 1988 �verskottet i handels�balansen och de nya l�n som l�nderna kunnat f�. Den fortsatta skuldkrisen utg�r ett stort utvecklingshinder. �kad produktion kr�ver nya resurser f�r �kade investeringar. Den interna mobiliseringen av resurser och de hittills�varande internationella �tg�rderna har inte varit tillr�ckliga.

De latinamerikanska l�ndernas anstr�ngningar f�r ekonomisk anpass�
ning och �terh�mtning �ger rum mot en bakgrund av frustrerade sociala
f�rv�ntningar. Inkomstskillnaderna �r mycket stora i de flesta l�nderna. P�
landsbygden och i de v�xande slumomr�dena lever m�nga m�nniskor i
sv�r fattigdom och i en omgivning d�r milj�problemen ofta �r stora. Djup�
g�ende samh�llsreformer �r p� m�nga h�ll en f�mts�ttning f�r att de
���������������������������������� 40


 


allvariiga fattigdoms-och milj�problemen skall kunna bek�mpas.� De��� Prop. 1989/90:100

n�dv�ndiga ekonomisk-politiska reformerna �r inte tillr�ckliga i della av-��� Bil. 5

seende.

Trots de ekonomiska sv�righeterna har Latinamerika gjort betydande framsteg i demokratisk riktning. Val har �gt mm i en l�ng rad l�nder. Under �r 1989 har en v�xling vid makten �gt mm under demokratiska former i bl. a. Argentina, Bolivia, Chile, Jamaica och Uruguay. Den demo�kratiska utvecklingen i v�rldsdelen har st�rkt f�mts�ttningarna f�r l�nder�na att f�ra en framg�ngsrik utvecklingspolitik.

Resurser f�r utveckling

Med ell b�ttre samarbetsklimat mellan v�rldens l�nder och med en b�ttre utvecklingspolitik i m�nga u-l�nder finns f�ruts�ttningar f�r atl de externa resurserna f�r utveckling i u-l�ndema skall kunna �ka. Viktigast f�r u-l�n�derna �r st�rre handelsinkomster, men �kad finansiering f�r utveckling -inkluderande direktinvesteringar, kapitalfl�den och bist�nd - �r likaledes n�dv�ndig. Skuldkrisen �r del tydliga uttrycket f�r bristerna i dessa re�sursfl�den. �tg�rder i b�de i- och u-l�nder kr�vs f�r att fl�dena �ter skall kunna �ka och f�r att utvecklingen skall f�rb�ttra de faltigas levnadsvill�kor. Inte minst kr�vs ett �kat internationelll bist�nd.

Handel och r�varupriser

V�ridshandelns snabba �kning sedan �r 1983 har gynnat u-l�nderna. �k�ningen med 9 % under �r 1988 var snabbare �n n�gon g�ng tidigare under �rtiondet. Tillv�xten i u-l�ndernas handel var �n st�rre. Under perioden 1983-1989 �kade u-l�ndernas export volym med 6,5 % per �r, j�mf�rt med 3,5 % under 1970-talet. De l�nder som fr�mst kunnat dra nytta av denna expansion �r induslrivaruexport�rerna, framf�r allt de �stasiatiska medel�inkomstl�nderna. Japan �kade sin importvolym under �r 1988 med 17 %, vilket innebar en betydelsefull stimulans i �stasien d�r den inomregionala handeln �kade med n�rmare 30 %.

De r�vamexporterande u-l�nderna har haft stora sv�righeter under 1980-talet. R�varupriserna har sjunkit och tv�ra kast i prisutvecklingen, kanske framf�r allt i oljepriset, har ytteriigare f�rsv�rat l�ndernas ekono�miska planering. De reala prisema p� andra r�varor �n olja sj�nk under perioden fram lill �ren 1986-1987 till de l�gsta niv�ema sedan 1930-ialet. Oljepriset n�dde under �r 1988 sin l�gsta niv� sedan liden f�re de f�rsta kraftiga oljeprish�jningarna �r 1973. D�refter har priserna p� flera r�varor stigit n�got igen, men ligger �veriag betydligt under tidigare niv�er. M�nga av de fattigaste u-l�nderna i Afrika har drabbats h�rt av en fortsatt kraftig nedg�ng i priserna p� kaffe och kakao. Sammanfattningsvis kan konstale�ras atl bytesf�rh�llandena (terms of trade) f�r de r�vamproducerande l�nderna har fallit med ca 20 % under 1980-talet.

Sv�righeterna f�r m�nga u-l�nder att �ka sin exports k�pkraft har lett till
sv�righeter att �ka investeringarna, eftersom dessa ofta best�r av kapi�
talvaror som m�ste importeras. Investeringarnas andel av BNP sj�nk���������������������������������� 41


 


under �r 1988 i alla l�nderkategorier ulom i �stasien. I Afrika och Latin- Prop. 1989/90: 100 amerika ligger investeringsniv�n p� ca 15 % - mindre �n h�lften av niv�n i Bil. 5 �stasien - vilket �r ett allvarligt hinder f�r l�ndernas m�jligheter att ta sig ur den ekonomiska krisen. M�nga l�nder beh�ver g�ra mer f�r att fr�mja exportproduktion, inte minst produktionen av icke-traditionella exportva�ror. Den handelspolitik som m�nga u-l�nder f�rt har missgynnat export�producenterna och bl.a. lett till alt handeln mellan u-l�nderna �kat alltf�r l�ngsamt.

I-l�ndernas handelshinder har ocks� skapat stora sv�righeter f�r u-l�n�derna. F�r industrivaror har andra handelshinder �n tullar vuxit snabbt under 1980-talet. De s. k. mullifiberavtalen har minskat u-l�ndernas m�jlig�heter att exportera p� en marknad d�r de ofta �r s�rskilt konkurrenskrafti�ga. I-l�ndernas skydd och subventionering av jordbruket har bidragit lill de senaste �rens l�ga v�rldsmarknadspriser p� jordbmksvaror. En V�rlds�banksrapport har nyligen uppskattat atl i-l�ndernas proteklioriism minskat u-l�ndernas nationalinkomst med ett belopp motsvarande omkring dubbla del internationella bist�ndet. Ett framg�ngsrikt fullf�ljande av de p�g�ende GATT-f�rhandlingarna, den s. k. Uruguay-rundan, skulle d�rf�r vara av stor betydelse f�r u-l�nderna.

Resursfl�den och skuldl�ttnads�tg�rder

F�r att u-l�ndernas investeringar och tillv�xt skal' �ka kr�vs inte bara att handdsinkomslerna �kar utan ocks� att l�ndernas tillg�ng till nytt kapital f�rb�ttras. Den kraftiga minskningen av resursfl�dena, framf�r allt av l�n och direklinvesleringar fr�n privata k�llor, har under 1980-talet lett till att u-l�nderna kommit att betala mer till utlandet i form av amorteringar och framf�r allt r�nta �n de f�tt in i form av nya l�n. Dessa s. k. netlotransfere-ringar har varit negativa sedan �r 1984. Utfl�det ber�knas under �r 1988 ha �kat till 43 miljarder US dollar. Bist�nd och direktinvesteringar uppg�r till ett st�rre belopp, men bilden av kraftigt fallande resursfl�den under 1980-lalet har inte f�r�ndrats.

U-l�ndernas totala skuld uppgick vid utg�ngen av �r 1988 till ca 1300 miljarder US dollar. Vissa �stasiatiska l�nders �terbetalning bidrog sannolikt under �r 1989 till att u-l�ndernas totala skuld minskade n�got. Skulds�ttningen ser olika ul i olika l�nder. I analyser skiljs vanligtvis p� de sv�rt skuldsatta meddinkomsfl�nderna (huvudsakligen latinamerikanska l�nder) och l�nderna i Afrika s�der om Sahara. �lg�rder f�r skuldl�ttnad m�ste d�rf�r ocks� se olika ut i dessa b�da gmpper.

De 17 mest skuldsatta medelinkomstl�nderna hade vid utg�ngen av �r
1988 en utest�ende skuld p� ca 530 miljarder US dollar, huvudsakligen till
kommersiella banker i utlandet. Neltolransfereringarna fr�n denna grupp
l�nder ber�knas under �r 1988 ha uppg�tt lill 31 miljarder US dollar. De
amorteringar och r�ntor som betalades uppgick till ca 36 % av exporten.
De l�ga andrahandsv�rdena p� l�ndernas skulder ger en indikation om
l�ndernas sv�righet atl klara skuldtj�nsten. Under �r 1989 uppn�ddes ett
genombrott vad g�ller m�jligheter till skuldminskning f�r dessa l�nder.
������������������������������� 42


 


Enighet n�ddes om att de dittillsvarande skuldl�ttnads�lg�rderna inte varit Prop. 1989/90: 100 tillr�ckliga, utan att nya metoder att minska u-l�ndernas bankskulder och Bil. 5 skuldlj�nsl skulle utarbetas. Mexico blev det f�rsta land som kunde ge�nomf�ra en omf�rhandling med de kommersiella bankerna p� grundval av denna f�rst�rkta skuldslralegi. F�r m�nga skuldsatta l�nder f�rblir dock sv�righeten all dra lill sig nytt kapital f�r nya investeringar etl �verh�ngan�de problem.

De 34 fattigaste l�nderna i Afrika hade vid utg�ngen av �r 1988 en sammanlagd skuld p� ca 70 miljarder US dollar, huvudsakligen lill offentli�ga fordrings�gare. Skulden �r betydligt mindre �n den latinamerikanska men �r avsev�rt mer betungande, vilket illustreras av att den �r ungef�r lika stor som dessa l�nders sammanlagda BNI och motsvarar fem g�nger v�rdet av deras export. Medan l�nderna hade en konlraktsenlig skuldtj�nst p� ca 50 % av exporten, var de faktiska betalningarna i genomsnitt mindre �n h�lften.

F�r de fattigaste l�nderna har det varit l�ttare att f� till st�nd skuldl�tt�nads�tg�rder. Sverige har i detta arbete varit p�drivande. Redan �r 1978 skrev Sverige av bist�ndskrediterna till dessa l�nder, n�got som flera stora i-l�nder uflovat f�rst under �r 1989. Sverige har ocks� verkat f�r mjukare villkor vid dessa l�nders omf�rhandlingar i den s. k. Paris-klubben, d�r huvudsakligen slalsgaranlerade exportkrediter tas upp. Ett genombrott uppn�ddes i denna fr�ga �r 1988. �ven n�r det g�ller dessa l�nders skuld till kommersiella l�ngivare har framsteg gjorts, framf�r allt genom s. k. skuld�lerk�p, som inneb�r alt andrahandsmarknadens mycket l�ga v�rdering av fordringarna utnyttjas. Genom ett svenskt f�rslag har ocks� en betydelsefull l�ttnad �stadkommits n�r det g�ller viss V�rldsbanks�skuld.

Avg�rande f�r att olika typer av skuldl�ttnads�tg�rder skall kunna bidra till en best�ende �terh�mtning �r att de bygger p� en stark nationell ekonomisk politik. F�r att de �lerh�mtningsprogram som m�nga av de fattigaste l�nderna �r engagerade i skall lyckas kr�vs ocks� ett �kat re�sursfl�de. I dessa anstr�ngningar har V�rldsbanken och Internationella valutafonden kommit att spela viktiga roller. Innan de krisdrabbade l�n�derna har �tervunnit sin kreditv�rdighei �r det de multilaterala organisatio�nerna och bist�ndsgivarna som �r l�ndernas huvudsakliga k�lla till nya resurser. Ett �kat internationellt bist�nd och samarbete �r avg�rande f�r dessa l�nders utveckling.

Det internationella bist�ndet

De minskade totala resursfl�dena till u-l�nderna har inneburit alt bist�ndet
kommit att utg�ra en allt st�rre andel, 50 % av de totala fl�dena �r 1988
j�mf�rt med 30 % tio �r tidigare. V�rldens bist�nd har stagnerat under
1980-lalel p� en niv� av ca 50 miljarder US dollar (m�tt i 1987 �rs priser
och v�xelkurser). Sedan �r 1985 har det totala bist�ndet till och med
minskat n�got varie �r. OECD-l�ndernas bist�nd har dock �kat under
�rtiondet f�r att i dag utg�ra �ver 85 % av del totala bist�ndet.
������������������������������������������ 43


 


 

 

Tabell 1. Bistndsutbetalningar r 1988

 

 

 

Prop. 1989/90:100

 

 

 

 

 

Bil. 5

 

Bistndets

Bistndets

 

 

andel

av

storlek

 

 

BNI (%)

(milj. USD)

 

 

1988

1987

1988

 

DAC-lnder totalt(1)

0,36

0,34

48

094

 

Norge

1,10

1,09

 

985

 

Nederlnderna

0,98

0,98

2

231

 

Danmark

0,89

0,88

 

922

 

Sverige

0,87

0,88

1

529

 

Finland

0,59

0,49

 

608

 

Frankrike(2)

0,50

0,51

4

777

 

Canada

0,49

0,47

2

342

 

Australien

0,47

0,34

1

101

 

Belgien

0,40

0,48

 

597

 

Frbundsrep. Tyskland

0,39

0,39

4

731

 

Italien

0,39

0,35

3

183

 

Japan

0,32

0,31

9

134

 

Schweiz

0,32

0,31

 

617

 

Storbritannien

0,32

0,28

2

645

 

Nya Zeeland

0,27

0,26

 

105

 

sterrike

0,24

0,17

 

302

 

Frenta Staterna

0,21

0,20

10

141

 

Irland

0,20

0,19

 

57

 

vriga OECD-lnder

0,08

0,06

 

380

 

Arabiska lnder

0,86

1,23

2

357

 

Andra u-lnder

-

-

 

418

 

Sovjetunionen och steuropa

 

 

4

692

 

Vrldens totala bistnd

55

941

 

(1)  DAC (Development Assistance Committee) r OECD:s bistndskommitt. Medlemslnderna r de som anges i tabellen.

(2)  Exklusive Frankrikes bistnd till departement och territorier utanfr landets grnser (s.k. DOM/TOM). Det bistndet ingr dock i totalbeloppet fr DAC-lnderna.

(Klla: OECD:s bistndskommitt DAC 1989)


Bist�ndet fr�n de i-l�nder som �r medlemmar i OECD:s bist�ndskom�mitt� (Development Assistance Committee, DAC) uppgick �r 1988 till 48 miljarder US dollar. Detta innebar en betydande �kning i f�rh�llande till �r 1987, ell �r d� bist�ndets reala v�rde minskade. DAC-l�ndernas bist�nd har under �rtiondet �kat med i genomsnitt ca 3 % per �r, vilket ungef�r motsvarat l�ndernas ekonomiska tillv�xt. Den genomsnittliga bist�nds�niv�n har d�rf�r inte �kat. Bist�ndets andel av l�ndernas samlade BNI uppg�r idag till 0,36 %, ungef�r samma niv� som tidigare under 1980-talet.

�r 1970 antogs i samband med deklarationen om FN:s andra utveck�lings�rtionde 0,7-procentm�let f�r utbetalningar av offentligt bist�nd. Sve�rige uppn�dde delta redan �r 1974. �nnu i dag har endast tre andra l�nder - Norge, Nederi�nderna och Danmark - uppn�tt delta m�l. Goda utsikter finns alt Finland inom kort kommer alt s�lla sig till denna skara.


44


 


Finland och Italien �r de l�nder som under perioden 1982-1988 �kat sitt Prop. 1989/90:100 bist�nd snabbast. En s�rst�llning intar ocks� Japan, vars bist�nd �r 1988 Bil. 5 �versteg 9 miljarder US dollar. Japan n�rmar sig d�rmed F�renta Staterna som st�rsta bist�ndsgivare i absoluta tal r�knat. Genom det �kade bist�n�det, liksom genom f�r�ndringarna i dess inriktning som t.ex. en viss avbindning och en vidare geografisk spridning, har Japan kommit atl bli en allt viktigare partner i det internationella utvecklingssamarbetet. Japans m�ls�ttning �r alt till �r 1992 n� upp till DAC-l�ndernas genomsnittliga bisl�ndsniv�.

�tta av DAC:s 18 medlemsl�nder har under perioden 1982-1988 mins�kat sina bist�ndsanstr�ngningar. Minskningarna i bist�ndet fr�n tre av dessa l�nder - F�rbundsrepubliken Tyskland, F�renta Staterna och Stor�britannien - har varit s�rskilt allvarliga p� grund av storleken i dessa l�nders bist�nd. F�r n�gra av l�nderna har en viss uppg�ng �gt rum under �r 1988.

Bland givarl�nder utanf�r OECD-omr�det har bist�ndet fr�n arabiska l�nder, fr�mst Saudiarabien, varit betydelsefullt och i f�rh�llande lill BNI motsvarat avsev�rda bist�ndsanstr�ngningar. I takt med �kande ekono�miska sv�righeter har emellertid dessa l�nders bist�nd minskat i volym under hela �ttiotalet. Merparten av detta bist�nd g�r till arabiska l�nder. N�gra u-l�nder, t. ex. Republiken Korea, har ocks� inlett ett bist�nd som kan komma alt bli av betydelse. Bist�ndet fr�n Sovjetunionen och de �steuropeiska l�nderna har avstannat p� en l�g niv�.

OECD:s nuvarande bed�mningar tyder p� atl DAC-l�ndernas bist�nd skulle komma alt �ka med ca 2 % i reala termer under de kommande �ren. Detta skulle sannolikt inte vara i niv� med tillv�xten i givarl�ndernas ekonomier. D�rmed skulle givarl�nderna komma �n l�ngre fr�n FN:s 0,7-procentm�l. I DAC har bist�ndet inf�r 1990-talet diskuterats. Sverige har i detta sammanhang tillsammans med de �vriga nordiska l�nderna, Nederl�nderna och Frankrike tagit upp fr�gan om en �kad bist�ndsvolym och f�reslagit att givarl�nderna g�r konkreta utf�stelser om att uppn� en �kad bisl�ndsniv� under 1990-talets f�rsta �r.

Behoven av bist�ndsinsatser har �kat. Till detta bidrar i dag s�rskilt den best�ende fattigdomen, den fortsatta skuldkrisen och de allt mer angel�gna milj�fr�gorna, liksom de behov av s�rskilda insatser f�r �teruppbyggnad och ulveckiing som de minskade konflikterna i olika delar av v�rlden skapat. Avsp�nningen mellan stormakterna och den djupare f�rst�elsen f�r de �msesidiga ekonomiska och ekologiska beroendena talar f�r att etl �kat internationellt utvecklingssamarbete kan komma till st�nd under 1990-talet.

Bist�nd f�r ekonomisk �terh�mtning och l�ngsiktig utveckling

M�let f�r det svenska bist�ndet, som det m�nga g�nger formulerats av

riksdagen, �r att "h�ja de fatliga folkens levnadsniv�". Det decennium

som nu ligger bakom oss har sett b�de framg�ngar och motg�ngar i kampen

mot fattigdomen. En allm�n slutsats �r dock alt de fatliga m�nniskornas����������������������������� 45

antal p� de flesta h�ll har stigit. I stora delar av u-v�rlden, fr�mst i Afrika


 


och Latinamerika, har levnadsstandarden sjunkit f�r i stort sett hela be-�� Prop. 1989/90: 100 folkningarna. Den ekonomiska krisen har slagit h�rt mol den sociala ut-��� Bil. 5 vecklingen. M�nga l�nder har kommit allt l�ngre ifr�n den efterstr�vade sj�lvtilliien.

Om de krisdrabbade l�ndema skall kunna �terh�mta de m�nga �rens tillbakag�ng m�ste den ekonomiska tillv�xten �temppr�ttas. Bara d� kan de fatligas inkomster �ter �ka och gmnderna f�r en social utveckling l�ggas. 1 m�nga l�nder beh�vs en b�tlre utvecklingspolitik, vilket fr�mst inneb�r ekonomisk-politiska reformer f�r att skapa en mer stabil och gynnsam milj� f�r produktion, s�rskilt f�r jordbruket.

�tg�rder inriktade p� en snar �terh�mtning i tillv�xten m�ste emellertid , kompletteras med andra, l�ngsiktigt orienterade insatser f�r att de samlade utvecklingsanstr�ngningarna skall vara h�llbara och ge framg�ng i kampen mot fattigdom. Kort och l�ng sikt m�ste komplettera varandra. Bist�ndet har i denna process en betydelsefull roll alt spela, framf�r allt i de fattigaste l�ndema. Ekonomisk �terh�mtning kr�ver resurser. Det g�r ocks� de l�ngsikliga investeringarna, i infrastruktur, i milj�h�nsyn, i social utveck�ling.

Jag vill s�rskilt framh�lla betydelsen av investeringar i social utveckling. Investeringar inom undervisning, h�lsov�rd och vattenf�rs�rjning �r avg��rande f�r de fatligas levnadsvillkor - och framf�r allt f�r att de fattiga sj�lva skall kunna driva utvecklingen fram�t. Insatser p� dessa omr�den �r vidare en f�ruts�ttning f�r all komma till r�tta med befolkningsfr�gorna. Det �r oftast kvinnornas situation som h�r �r nyckeln till framsteg, liksom deras arbete �r det inom jordbmk och markv�rd. Att st�rka kvinnornas st�llning �r en f�ruts�ttning f�r att n� varaktiga resultat i kampen mot fattigdom. Social ulveckiing och en f�rst�rkt roll f�r kvinnor reser m�nga sv�ra utvecklingsfr�gor, inte minst kulturella och politiska, som g�r ut�ver fr�gorna om ekonomisk tillv�xt och externa resurser.

Behovet av �terh�mtning

Afrika s�der om Sahara har under en f�ljd av �r genomg�tt en sv�r utvecklingskris. Antalet m�nniskor i djup fattigdom har �kat och utg�r nu tv� tredjedelar av dessa l�nders 450 miljoner inv�nare. Den sjunkande levnadsstandarden har f�rsv�rat anstr�ngningarna f�r framtida utveckling. �ven om f�r�ndringar i en mer positiv riktning har kunnat noteras p� flera h�ll under den allra senaste tiden best�r bilden av armod och kris.

Nationalinkomsten per inv�nare i Afrika har sjunkit kraftigt under st�rre delen av �ttiotalet. Sett �ver perioden 1960-1987 har den genomsnittliga ekonomiska tillv�xten bara lyckats h�lla j�mna steg med befolkningstill�v�xten. Exportvolymen �r knappast st�rre �n den var �r 1970 och Afrika har f�rlorat betydande marknadsandelar i v�rldshandeln. De l�ga exportin�komsterna har gjort det �n sv�rare att klara den tunga skuldb�rdan. Skuldkrisen har t�rt djupt p� de tillg�ngliga resurserna f�r utveckling.

Den l�ga jordbruksproduktionen har kanske varit det allvarligaste i den
ekonomiska krisen. Jordbruket �r inte bara ryggraden i de flesta afrikanska
l�nders ekonomier, det �r ocks� av direkt betydelse f�r de fattigas f�rs�rj-
��������������������������� 46


 


ning. De fattigas minskade m�jligheter atl antingen odla eller k�pa sin egen�� Prop. 1989/90:100

mat har lett till att allt fler - mer �n 100 miljoner m�nniskor - inte f�r�� Bil. 5

tillr�ckligt att �ta. Detta �r en f�ljd av alt den ekonomiska krisen inte

kunnat �vervinnas. En huvudorsak i m�nga l�nder har varit allvarliga

brister i jordbmkspolitiken, men m�nga andra faktorer spelar ocks� en

viktig roll.

De som far mest illa �r kvinnor och barn. Siffror f�r barna- och m�dra�d�dlighet �r fortsatt myckel h�ga i Afrika. De tidigare p�tagliga f�rb�tt�ringarna har stannat av. P� olika h�ll och i olika befolkningsgrupper har t. o. m. f�rs�mringar �gt rum. Offentliga utgifter inom de sociala sektorer�na, fr�mst h�lsov�rd och undervisning, har minskat i f�rh�llande till de snabbt v�xande behoven som en �kande befolkning inneb�r. Tillbakag�ng�en p� de sociala omr�dena g�r det �n sv�rare atl komma lill r�tta med den snabba befolknings�kningen. D�rmed st�lls ocks� �kade krav p� tillv�xt -och inte minst p� den mark och de naturresurser som s�rskilt jordbmket f�ruts�tter.

Afrikas ekonomiska och sociala kris - behovet av �terh�mtning - �r en huvudfr�ga i den svenska bist�ndspolitiken liksom f�r det internationella givarsamfundet. Ell mycket omfattande analysarbete inom SIDA och utri�kesdepartementet har genomf�rts under de senaste �ren. Regeringens slutsatser fr�n arbetet redovisade jag utf�riigt i f�rra �rets budgetproposi�tion. Jag framh�ll d�, atl huvudm�let f�r svenskt utvecklingssamarbete med Afrika under 1990-talet �r att fr�mja en l�ngsiktig utveckling som f�rm�r h�ja de fattiga folkens levnadsniv�. Jag angav d� ocks� fem huvud�element i en s�dan utvecklingsstrategi:

-    en utvecklingsfr�mjande ekonomisk politik,.

-    b�ttre hush�llning med naturresurserna,

-    h�jd social standard,

-    rehabilitering av infrastmkturen,

-    institutionell kapacitelsf�rst�rkning och kunskapsutveckling.

Till detta kommer behovet av fortsatt st�d till kampen f�r ett Sydafrika fritt fr�n apartheid. Riksdagen st�llde sig bakom dessa rikthnjer. SIDA har i sin anslagsframst�llning f�ljt upp riktlinjerna och pekat p� vad man menar b�r vara v�gledande i det fortsatta utvecklingssamarbetet. 1 det f�ljande redovisar jag mina �verv�ganden.

Internationellt samarbete f�r �terh�mtning

Sveriges engagemang f�r Afrikas �terh�mtning �r en del av etl gemensamt ansvar hos de krisdrabbade l�nderna, de internationella organisationerna och bist�ndsgivarna. L�nderna m�ste f�ra en socialt, ekonomiskt och ekologiskt b�rkraftig utvecklingspolitik och givarna bidra med det n�dv�n�diga och kompletterande st�det. Detta �msesidiga ansvar har kanske tydli�gast kommit till uttryck i FN:s aktionsprogram f�r Afrika, som antogs vid den s�rskilda generalf�rsamlingen i maj 1986 och som bekr�ftades under generalf�rsamlingen h�sten 1988.

Grunden f�r ett internationellt samarbete f�r �terh�mtning �r den ut�
vecklingspolitik som ett land f�r.� De afrikanska l�nderna har under����������������������������������� 47


 


1980-talet f�rst�rkt sina anstr�ngningar alt m�ta krisen. M�nga har inlett�� Prop. 1989/90:100 ekonomiska �lerh�mtningsprogram. Huvuddragen i den ekonomiska poli-��� Bil. 5 tiken har i de allra flesta fall kommit till st�nd i samarbete med Internatio�nella valutafonden och V�rldsbanken. Dessa b�da institutioner har under �rtiondet snabbi �kat sin l�ngivning till st�d f�r ekonomiska �terh�mt�ningsprogram.

Mer �n ett tjugotal afrikanska l�nder �r p� detta s�tt inbegripna i vad som kommit atl kallas stmkturanpassning. Kraftiga �lg�rder har vidtagits f�r alt uppn� mer realistiska v�xelkurser och r�ntor, minskade och mer h�llbart finansierade budgetunderskott, liksom b�ttre villkor f�r jordbru�ket och annan inhemsk produktion. Reformerna har varit kr�vande, men �ven om vissa resultat uppn�tts kvarst�r obalanser och strukturella pro�blem. I de flesta fall kommer ett fortsatt kraftfullt reformarbete att kr�vas. Inte desto mindre kan konstateras att de afrikanska l�ndernas anstr�ng�ningar all f�ra en p� sikt h�llbar ekonomisk politik avsev�rt har st�rkts under andra h�lften av 1980-talet.

I de internationella organisationema har Sverige varit p�drivande f�r ett �kat st�d till de afrikanska l�ndernas �terh�mtning, liksom f�r atl f� till st�nd olika former av skuldl�ttnad. Bland de internationella organisatio�nerna har s�rskilt V�rldsbanken kommit att �ka sin aktivitet i Afrika. Utl�ningen till Afrika fr�n Internationella utvecklingsfonden (IDA) har f�rdubblats under 1980-talel, s� alt h�lften av IDA:s resurser i dag g�r till Afrika. �ven givarl�ndema har �kat sitt bist�nd lill Afrika. Under peri�oden 1984-1987 �kade bist�ndet till Afrika med 9 % per �r. Till de l�nder som genomf�r stmkturanpassningsprogram - till dem h�r flera av de svenska mottagarl�nderna - har bist�ndet �kat dubbelt s� snabbt. Afri�kanska l�nder har blivit f�rem�l ocks� f�r olika skuldl�ttnads�tg�rder. Under de senaste �ren har flera genombrott �gt rum p� detta omr�de, d�r inte minst Sverige varit p�drivande. Trots att andra resursfl�den, s�rskilt de fr�n kommersiella k�llor, kraftigt minskal och legat kvar p� mycket l�ga niv�er har �kat bist�nd och skuldl�ttnad inneburit att resursfl�det till de afrikanska l�nderna �kat n�got under andra h�lften av 1980-talet.

Genom sitt s�rskilda program f�r Afrika (SPA) har V�rldsbanken tagit initiativ till en bred givarsamordning i syfte att uppfylla resurs�tagandet gentemot de afrikanska l�nder som vidtar anpassnings�tg�rder. D�rigenom har trycket �kat p� givarl�nderna atl �ka sitt bist�nd och att ge det i b�ttre former, t. ex. att minska bindningen till upphandling i givarlandet. Jag vill s�rskilt framh�lla betydelsen av att Sverige i detta sammanhang kunnat della med stora insatser f�r de afrikanska l�nderna, s�v�l genom varubi�st�ndet inom landramarna som genom s�rskilda insatser. Sverige tog ocks� initiativet lill alt olika typer av skuldl�ttnads�tg�rder kommit atl inklude�ras i programmet.

Del �r �nnu f�r tidigt att med s�kerhet uttala sig om vilka resultat de
afrikanska l�ndernas och del intemationella givarsamfundets anstr�ng�
ningar har gett. Den prelimin�ra statistiken f�r de ca 20 l�nder f�r vilka
st�d redovisas inom SPA visar vissa betydelsefulla f�rb�ttringar. BNP
ber�knas under �ren 1988 och 1989 �ka med omkring 4 % per �r, vilket inte
�r myckel �ver befolkningstillv�xten men klart mer �n tidigare under
����������������������������������� 48


 


1980-lalet. B�de export och import ber�knas �ka med 4-7 %, ocks� del en��� Prop. 1989/90:100 klar f�rb�ttring. De st�rsta f�rb�ttringarna har �gt rum inom jordbmkssek-��� Bil. 5 torn, d�r en l�ng period med minskad produktion per inv�nare nu synes ha brutits. Detta har lett till att de afrikanska l�nderna f�r flera exportvaror har kunnat �terer�vra f�rlorade andelar av v�rldsmarknaden. Den �kade jordbruksproduktionen �r s�rskilt viktig f�r de fattigas f�rs�rining.

Jag konstaterar s�ledes att det internationella samarbetet f�r alt �stad�komma en �terh�mtning i de krisdrabbade afrikanska l�nderna har f�r�st�rkts och att anstr�ngningarna hos ett v�xande antal l�nder har b�riat ge resultat i form av �kad ekonomisk tillv�xt. De ekonomisk-politiska refor�merna �r en n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r en b�rkraftig utveckling. Refor�merna �r emellertid inte tillr�ckliga vare sig f�r att s�kra tillv�xten p� l�ng sikt eller f�r alt �stadkomma en ur andra aspekter gynnsam utveck�ling. Jag syftar s�rskilt p� de sociala och milj�m�ssiga f�rh�llandena.

I �verv�gandena under detta avsnitt harjag huvudsakligen refererat till afrikanska l�nders erfarenheter. Det �r emellertid viktigt att understryka att det internationella samarbetet �r lika betydelsefullt f�r andra krisdrab�bade l�nder som s�ker �teruppr�tta den ekonomiska tillv�xten. Bland de svenska mottagarl�nderna g�ller detta t.ex. Nicaragua och Vietnam som aktivt s�kt f� ta del av internationellt st�d, men som p� grund av stormakt-politiskt inflytande beklagliglvis inte erh�llit den hj�lp och de samordnade insatser de �nskat fr�n IMF, V�rldsbanken och bist�ndsgivarna. Ocks� f�r m�nga andra u-l�nders utveckling �r vad jag ovan framh�llit relevant, �ven om de av olika sk�l inte genomg�r den djupa kris som varit den gemensam�ma erfarenheten hos m�nga afrikanska l�nder.

Behovet av l�ngsiktighet

En strategi f�r en h�llbar ulveckiing under 1990-talet m�ste vara l�ngsiktigt inriktad. En utvecklingsfr�mjande milj�, fysiska och sociala investeringar, milj�h�nsyn och institutionell utveckling �r omr�den som m�ste omfattas. Det �r min avsikt alt anl�gga detta l�ngsiktiga perspektiv inte bara i v�rt bilaterala bist�nd, utan �ven i v�rt bidrag till det internationella samarbe�tet.

M�nga har kritiserat vad man upplevt som V�rldsbankens och Interna�
tionella valutafondens (IMF:s) ensidiga betoning av och f�rv�ntningar p�
kortsiktiga ekonomisk-politiska anpassnings�tg�rder. Kritiken har formu�
lerats bl. a. av FN:s ekonomiska kommission f�r Afrika (ECA). FN:s
barnfond (UNICEF) har skarpt kritiserat den bristande h�nsyn som �gnats
utvecklingen p� de sociala omr�dena under anstr�ngningarna att komma ur
den ekonomiska krisen. Sverige har ocks� under l�ng tid drivit dessa
fr�gor, t. ex. i V�rldsbankens styrelse. Del �r min uppfattning att V�rlds�
banken och IMF tagit intryck av denna kritik och g�r anstr�ngningar f�r att
anl�gga ett mer l�ngsiktigt perspektiv. Den studie som V�ridsbanken lade
fram under den g�ngna h�sten, och som av banken betecknas som en
l�ngsiktig perspektivstudie f�r Afrika, presenterade i m�nga stycken lik�
nande slutsatser som dem jag redovisade i f�rra �rets budgetproposition
och som riksdagen st�llde sig bakom.
�������������������������������������������������������������������������� 49

4�� -Riksdagen 1989/90. I .saml Nr 100. Bilaga 5


Den internationella ekonomiska milj� som u-l�nderna m�ter �r av utom- Prop. 1989/90:100 ordentligt stor betydelse. I-l�ndernas tillv�xt, u-l�ndernas tillg�ng till i-l�n- Bil. 5 dernas marknader, det internationella r�ntel�get, internationella r�varu-�verenskommdser m. m. �r exempel p� omr�den d�r i-l�ndernas agerande kan f� avg�rande konsekvenser f�r u-l�nderna. Dessa fr�gor g�r i stora stycken ut�ver bist�ndspolitiken, men jag vill i detta sammanhang konsta�tera att en l�ngsiktigt h�llbar utveckling i u-l�ndema kr�ver en framsynt och utvecklingsinriktad intemationell ekonomisk politik �ven i i-l�nderna.

En l�ngsiktig bist�ndspolitik syftar framf�r allt till atl skapa en ulveck�lingsfr�mjande milj� och till att st�dja kunskapsutveckling. Jag vill i det f�ljande understryka n�gra viktiga aspekter av detta.

Investeringar och sparande

En mer ulvecklingsfr�mjande milj� �r ett av huvudsyftena med de ekono�miska �terh�mtningsprogrammen. �ven i ett l�ngsiktigt perspektiv spelar den ekonomiska politiken en avg�rande roll. Skall ekonomisk-politiska reformer f� �nskad effekt kr�vs dessutom rehabilitering av produktions�apparaten och infrastmkturen.

Behovet av rehabilitering och nyinvesteringar �r �verh�ngande i de flesta afrikanska l�nder. Den ofta f�rfallna infrastrukturen utg�r en flask�hals f�r �kad produktion. Utrymmet f�r samh�llsekonomiskt l�nsamma investeringar i v�gar, hamnar, j�rnv�gar, kraftverk, kraft�verf�ring och telekommunikationer �r stort. Bist�ndsgivare kan naturligen spela en vik�tig roll i detta sammanhang.

�kade externa resurser beh�vs, men f�r atl klara de n�dv�ndiga investe�ringarna, s�rskilt inom jordbruket, kr�vs i f�rsta hand en b�ttre inhemsk resursmobilisering. B�ttre sparformer och effektivare kapitalf�rmedling �r viktiga f�r sm�b�nder och sm�f�retagare, vars verksamhet �r av stor betydelse f�r de fattigare befolkningsgruppernas syssels�ttning och in�komster.

De ekonomiska �terh�mlningsprogrammen har �nnu varken inneburit avsev�rt �kat sparande eller �kade investeringar. Jag avser att verka f�r atl de aspekter jag nu n�mnt och som bidrar lill en mer ulvecklingsfr�mjan�de milj� ges �kad uppm�rksamhet i det svenska och det internationella bist�ndssamarbetet, vid sidan av behoven av alt st�dja anpassningspro�grammen.

Sociala sektorer

F�r att bek�mpa fattigdom kr�vs atl f�rm�gan f�rst�rks hos fatliga m�nni�skor att sj�lva producera. Jag har i det f�reg�ende ber�rt flera av de ekonomiska f�ruts�ttningarna f�r detta. Jag vill dock betona att de sociala f�mts�ttningarna �r av minst lika stor betydelse. All f�rsl�rka m�nniskors kunskap och f�rm�ga kr�ver l�ngsiktiga satsningar p� h�lsov�rd, utbild�ning, tillg�ng till rent vatten och en god n�rmilj� och annal som ing�r i begreppet social utveckling.

50


 


Krisen i den sociala utvecklingen illustreras tydligt av de fallande offent- Prop. 1989/90: 100 liga utgifterna f�r utbildning och h�lsov�rd r�knat per barn. Som jag Bil. 5 tidigare framh�llit finns det tecken p� att f�rb�ttringarna i h�lsoslandard stannat upp och p� olika h�ll t. o. m. g�tt tillbaka. Andelen barn i skol�lder som g�r i skola har sjunkit under 1980-talet - detta trots att de flesta afrikanska l�nder har lyckats uppr�tth�lla undervisningens och h�lsov�r�dens andelar av budgeten. Utgifternas reala v�rde har dock minskat kraf�tigt. I m�nga u-l�nder kan l�rare och sjukv�rdspersonal i dag s�llan f�rs�r�ja sina familjer enbart p� sina l�ner. En allvarlig brist p� l�rob�cker, mediciner och resurser f�r andra l�pande utgifter r�der. S�rskilt h�rt har detta slagit mol prim�rh�lsov�rd och prim�rskoleundervisning, som �r av st�rst betydelse f�r de faltiga.

Denna nedsl�ende utveckling m�ste v�ndas. F�r att delta skall kunna ske m�ste tillv�xten �teruppr�ttas, b�de f�r att m�nniskor skall ha r�d och m�jlighet atl utnyttja prim�rh�lsov�rd och utbildning och f�r att staten genom �kade inkomster skall kunna �ka sina insatser p� dessa omr�den. En ompr�vning av s�tten alt arbeta inom dessa sektorer �r emellertid ocks� n�dv�ndig. I m�nga fall �r det inte de mest kostnadskr�vande delarna av verksamheten som n�r den fatliga befolkningsmajoriteten. Fi�nansieringss�tt och organisationsformer som n�rmare bygger p� del lokala samh�llets vilja till sj�lvhj�lp kan ofta vara mer realistiska och effektiva och b�r pr�vas i �kad utstr�ckning.

UNICEF har �gnat dessa fr�gor stor uppm�rksamhet. Inom h�lsov�rden har effektiva metoder all lill l�g kostnad r�dda barns liv och ulveckiing tagils fram. Del beh�vs en bredare medvetenhet om dessa m�jligheter. UNICEF har bl.a.utvecklat olika sociala indikatorer f�r att f�lja l�nder�nas utveckling. Det s. k. U5MR-m�ttet, en f�rkortning av engelskans "un�der five mortality r�te", m�ter antalet barn per tusen f�dda som d�r f�re fem �rs �lder. Genom alt utnyttja detta och andra sociala indikatorer vid sidan av BNP-m�ltet och annan ekonomisk statistik kan behovet av att �ka de sociala insatserna tydligg�ras.

�ven V�rldsbanken har �gnat dessa fr�gor �kad uppm�rksamhet. V�rldsbanken har t.ex. lanserat ett st�rre projekt i samarbete med FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) i syfte att b�ttre kunna f�lja, f�rst� och st�dja den sociala utvecklingen under de ekonomiska anpassningsprogrammen i ett stort antal afrikanska l�nder. Projektet, som kallas sociala dimensioner av anpassning, erh�ller svenskt st�d. I samband med V�rldsbankens l�ngivning f�r strukturan�passning har banken ocks� utvecklat l�neprogram som �r inriktade p� s�rskilt utsatta grupper.

Det �r min �vertygelse att satsningarna p� de sociala sektorema m�ste
v�xa. Sverige har alltid f�st stort avseende vid detta bist�ndssamarbete
och har i m�nga fall varit en f�reg�ngare som bist�ndsgivare. Genom den
l�nga svenska erfarenheten kan vi driva dessa fr�gor med s�rskild tyngd,
inte minst inom V�rldsbanken. Jag anser all dessa anstr�ngningar m�ste
forts�tta, s�v�l i det bilaterala som i det multilaterala samarbetet. Jag
kommer att s�rskilt uppm�rksamma undervisningsfr�gorna under det in�
ternationella l�skunnighels�r som inleddes i december 1989. En rad FN-or-
�������������������������� 51


 


gan anordnar en v�rldskonferens om l�skunnighet i Bangkok i mars 1990��� Prop. 1989/90:100
som ytterligare kommer att framh�va dessa fr�gor.
���������������������������������� Bil. 5

Befolkningsfr�gor

Framg�ngar i arbetet inom de sociala sektorerna �r n�dv�ndiga om u-l�n�derna skall komma lill r�tta med befolkningsfr�gorna. U-l�ndernas befolk�ningstillv�xt har f�rdubblats under loppet av en generation. Den �rliga befolknings�kningen i v�rlden kommer vid sekelskiftet atl r�ra sig om n�rmare 100 miljoner m�nniskor, varav �ver 90 % �ger mm i u-l�nder. De m�nga gravidileterna t�r h�rt p� kvinnors h�lsa och m�jlighet att delta i utvecklingen. Den snabba, oplanerade urbaniseringen �r ett v�xande pro�blem. Den sociala och fysiska infrastrukturen hinner inte byggas ul i takt med befolknings�kningen. �n st�rre krav st�lls d�rmed p� ekonomisk tillv�xt. Del allt intensivare jordbruket uts�tter naturens b�rkraft f�r sv�ra p�frestningar.

Sedan v�rldsbefolkningskonferenserna �ren 1974 och 1984 har ett idogt nationellt och internationellt arbete lett till alt m�nga l�nder har formulerat en befolkningspolitik med st�d till familjeplanering och upplysningsverk�samhet. Sverige har sedan �rtionden p� olika s�tt drivit dessa fr�gor. FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Internationella familjeplaneringsfedera�tionen (IPPF) bedriver ett viktigt arbete p� omr�det. Jag avser alt verka f�r etl fortsalt svenskt st�d och �kade insatser b�de bilateralt och multilateralt f�r att driva fr�gorna vidare.

Kvinnor och utveckling

Jag har i tidigare �rs budgetpropositioner understmkit vikten av att �gna fr�gan om kvinnor och utveckling tillr�cklig uppm�rksamhet. Det �r lika viktigt i detta sammanhang n�r betydelsen av l�ngsiktighet i utvecklings�anstr�ngningarna betonas.

Kvinnor spelar en nyckelroll inom de sociala sektorerna och befolk�ningsomr�det. Det �r emellertid viktigt att till fullo inse att de ocks� �r av avg�rande betydelse f�r ekonomisk �terh�mtning. En �teruppr�ttad till�v�xt bygger p� ett f�rst�rkt jordbruk. 1 de allra flesta afrikanska samh�llen �r del kvinnorna som b�r den tyngsta arbetsb�rdan i jordbmket. Detta g�ller ocks� milj�fr�goma, d� det oftast �r kvinnorna som h�mtar vatten och br�nnved, planterar tr�d och svarar f�r markv�rden. Det �r ocks� s�rskilt viktigt att kvinnor f�r tillg�ng lill utbildning. �kade kunskaper leder till alt kvinnor f�r st�rre m�jligheter att sj�lva besluta om n�r och hur m�nga barn de �nskar, atl f� tilltr�de till arbetsmarknaden, liksom att f� inflytande i samh�llsprocessen och kunna della i en demokratisk utveck�ling.

Insikten om della �r viktig f�r alla beslutsfattare i utvecklings- och
bist�ndsarbetet. Den m�ste omvandlas till aktivt arbete f�r att g�ra kvin�
nors behov och potential s� synliga att kvinnor verkligen kommer med p�
alla niv�er i utvecklingsprogram, ocks� i beslutsprocesser. Det �r viktigt
att multilaterala bist�ndsorgan tar st�rre h�nsyn till att kvinnor integreras i
projekt- och programverksamheten.
����������������������������������������������������������������������������� 52


 


SIDA:s handlingsprogram f�r kvinnoinriktal bist�nd �r en god utg�ngs- Prop. 1989/90:100 punkt f�r de svenska insatserna p� detta omr�de. Jag v�lkomnar ocks� de Bil. 5 utbildningsinsatser som SIDA p�b�rial f�r alt h�ja kompetensen p� omr�det ocks� inom den egna organisationen. F�r att f�rst�rka det kvinnoinrik�tade bist�ndet inom de svenska bist�ndsmyndighetema kommer jag att l�ta g�ra en s�rskild �versyn. Syftet �r all analysera del bilaterala bist�ndet ur kvinnosynpunkt och l�gga f�rslag om vad som ytterligare kan g�ras.

Utveckling av f�rvaltning och samh�llsinstitutioner

Jag har i det f�reg�ende understmkit behovet av en l�ngsiktigt h�llbar Ulveckiing. Endast i en samh�llelig omgivning d�r inte bara behoven av en gynnsam ekonomisk politik utan ocks� behoven av investeringar i infra�stmktur och sociala sektorer �r b�ttre tillfredsst�llda kan m�nniskors kunskaper och f�rm�ga komma lill sin r�tt. Sv�righeterna all �stadkomma en s�dan omgivning besl�r inte alllid av bristande ekonomiska resurser, utan ofta av bristande erfarenhet och kapacitet i f�rvaltningen och andra samh�llsinstitutioner.

Behovet av f�rvaltnings- och inslitutionsulveckling har l�nge varit le�dande f�r en stor del av bist�ndsarbetet. I f�rvallningsbist�ndet har en s�rskild form f�r st�d lill de centrala offentliga institutionerna kommit till st�nd, men �ven i del �vriga bist�ndet ing�r som regel en h�g grad av inslitutionsulveckling, inom t. ex.jordbruket och industrin. Del �r min uppfattning att detta ocks� i framtiden m�ste vara fallet. Sv�righeterna alt framg�ngsrikt genomf�ra ekonomiska �lerh�mtningsprogram bottnar bl. a. i svag institutionell kapacitet.

Jag kan ocks� konstatera atl tilltron lill alltf�r centraliserade ekonomis�ka styrinstmment minskat i u-l�nderna, vilket lett till ett �kat intresse f�r svenska erfarenheter p� olika ekonomisk-politiska omr�den. En politik f�r en mer �ppen och decentraliserad ekonomi kombinerad med ett st�rkt socialt ansvar har blivit ett alternativ som m�nga u-l�nder vill till�mpa i sin fortsatta utvecklingsprocess. Bist�ndet kan fr�mja en s�dan utvecklings�politik bl. a. genom att st�dja utvecklingen av olika samh�llsinstitutioner.

Sammanfattning

Jag har i del f�reg�ende tagit upp olika aspekter p� en utvecklingsstrategi f�r ekonomisk �terh�mtning och l�ngsiktig utveckling i de fattigaste l�n�derna. Bist�ndet kan spela en betydelsefull roll i att hj�lpa l�nderna i deras anstr�ngningar. Framg�ng �r n�dv�ndig om levnadsvillkoren skall f�rb�tt�ras f�r de fattiga befolkningsmajoriteterna. D�rf�r �r det min f�rhoppning att det internationella samarbetet under 1990-talet kan f�rst�rkas s� all en avg�rande v�ndning i kampen mot fattigdomen kan �ga rum.

Jag har understrukit alt det i denna kamp inte finns n�gra enkla l�sning�
ar. F�rst�rkt ekonomisk tillv�xt kr�ver f�r�ndringar p� m�nga samh�lls�
omr�den och �r i sig ingen garanti f�r f�rb�ttrade livsvillkor f�r de fattiga.
Ekonomisk �terh�mtning och en r�ttvisare inkomstf�rdelning f�ruts�tter
en utvecklingspolitik som i h�gre grad �n hittills bygger p� de fattigas
������������������������������� 53


 


dehagande i samh�llsomvandlingen. H�llbara l�sningar p� de ekonomiska��� Prop. 1989/90:100 och sociala utvecklingsfr�gorna �r beroende av en demokratisk samh�lls-��� Bil. 5 utveckling. Bist�ndet kan i detta avseende vara av betydelse, inte minst genom t.ex. folkr�relsernas och de enskilda organisationernas engage�mang.� Avg�rande �r emellertid anstr�ngningarna i u-landssamh�llena sj�lva.

Bist�nd i processer mot fred och demokrati

Under slutet av 1980-talet har fredsprocesser inletts f�r flera av de utdrag�na regionala konflikterna i tredje v�rlden. M�nga l�nder som l�nge pr�glats av diktatur eller centralstyrning har utvecklats mot demokrati och �kad �ppenhet.

I stor utstr�ckning �r dessa f�r�ndringar en f�ljd av avsp�nningen mellan �st och v�st. Den dynamiska utveckling som nu pr�glar Sovjetunionen och �steuropa p�verkar hela den politiska v�rldskartan. �ven m�nga u-l�nder befinner sig i en dynamisk brytningstid. I flera l�nder genomf�rs omfattan�de ekonomisk stmkturomvandling, samtidigt som de politiska systemen pr�glas av stelhet. H�r kr�vs i m�nga fall �ven politiska reformer f�r atl f�ra utvecklingen fram�t. Brist p� samklang mellan ekonomisk och politisk utveckling skapar sp�nningar och h�mmar framsteg. I m�nga u-l�nder finns en insikt om detta, varf�r demokrati och samh�lldlig m�ngfald givits �kat utrymme.

Aktiva fredsprocesser har under de senaste �ren p�g�tt r�rande Afgha�nistan, Angola/Namibia, Centralamerika, Iran/Irak, Kambodja, Mellan�s�tern och V�stra Sahara. FN har kunnat spela en konslmktiv roll i flera av dessa. Viktiga framsteg kan noteras under det senaste �ret: i Namibia �r frihet och sj�lvst�ndighet snart ett faktum; de utl�ndska trupperna har l�mnat Afghanistan och Kambodja; de centralamerikanska presidenterna har lagt fast en plan f�r demobilisering av contras under �vervakning av FN. Samtidigt pr�glas konfliktomr�dena i m�nga fall fortfarande av myc�ket komplicerade politiska problem och m�nskligt lidande.

Som inledning till en ny politisk epok har historiska val h�llits i l�nder som Chile, Namibia och Polen. Chile kan efter sexton �r av diktatur p�b�ria �teruppbyggnaden av demokratin. Efter fria och demokratiska val kommer nationell sj�lvst�ndighet att inom kort uppn�s i Namibia. I Polen liksom p� andra h�ll i �steuropa har en ny period av ekonomisk och politisk �ppenhet inletts.

Svenskt bist�nd l�mnas i m�nga former i oUka skeden i de politiska och ekonomiska processerna fr�n krig till fred och fr�n diktatur till demokrati. Bist�ndet pr�glas av flexibilitet, vilket kan g�ra del lill etl effektivl instru�ment i olika politiska utvecklingsskeden. Bist�nd f�r social uppbyggnad spelar en stabiliserande roll i m�nga samarbetsl�nder. Ett l�ngsiktigt bila�teralt och multilateralt samarbete kan motverka ekonomiska och sociala or�ttvisor och konfliklframkallande beroendef�rh�llanden.

Ett s�tl atl lindra och f�rebygga konflikter �r att bidra till utvecklings�
anstr�ngningar med inriktning p� fattigdomsproblemen. St�d till fattiga������������������������������ 54


 


m�nniskors utbildning och utveckling �r en l�ngsiktig investering i demo-��� Prop. 1989/90:100
krati och j�mlikhet.
���������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

1 situationer av krig, konflikter och politiskt f�rtryck ges redan omfat�tande st�d till flyktingar, heml�sa och politiskt f�rf�ljda samt till krafter som verkar f�r fred och demokrati. I �verg�ngsskeden kan dessa bist�nds�former kombineras med exempelvis st�d till insatser i samverkan med FN eller med regionala samarbelsstr�vanden. Planering av framtida utveck�lingssamarbete kan inledas f�r att snabbt kunna verka f�r �temppbyggnad, stabilisering och st�d till en demokratisk utveckling.

Utformningen av delta bist�nd m�ste diskuteras utifr�n l�ndernas egna behov liksom utifr�n kunskap och resurser hos bist�ndsgivare och -motta�gare. I inledningsskedet av stabilare f�rh�llanden, som uppr�ttandet av demokrati och sj�lvst�ndighet, kan under en �verg�ngsperiod behov finnas av st�d lill flyktingar som �terv�nt och politiska f�ngar som frigetts. I processer fr�n krig lill fred och fr�n diktatur till demokrati har omfattande bist�nd l�mnats, fr�mst fr�n anslagsposterna f�r kalastrofer och humani�t�rt bist�nd. N�r ett flertal l�nder nu inleder en ny utvecklingsfas, finner jag det �ndam�lsenligt med samarbete i andra former. Tre exempel p� hur m�jligheterna utnyttjats att flexibelt anpassa bist�ndsformerna lill de poli�tiska skeendena �r Namibia, Chile och Centralamerika.

Under en f�ljd av �r har omfattande humanit�rt bist�nd l�mnats lill offer f�r apartheid och kolonialism i Namibia. Huvuddelen har l�mnais genom den namibiska befrielser�relsen SWAPO lill de namibiska flyktingarna i Angola och Zambia. Under �verg�ngsskedet inf�r sj�lvst�ndigheten har Sverige bidragit till repalrieringen och rehabiliteringen av dessa flyktingar, s�v�l genom FN-systemet som genom enskilda organisationer. Sverige har ocks� genom civilpoliser och val�vervakare deltagit i FN:s Namibiak�r (UNTAG), vars syfte �r alt �vervaka avkoloniseringsprocessen intill sj�lv�st�ndigheten. I och med alt landet blir fritt och sj�lvst�ndigt f�resl�rjag alt samarbetet �verg�r lill ett mer l�ngsiktigt st�d f�r utveckling och att Namibia blir samarbetsland f�r svenskt bist�nd.

Del bilaterala samarbetet med Chile i b�rian av 1970-talet avbr�ts till f�ljd av milit�rkuppen �r 1973. I st�llet inleddes etl humanit�rt bist�nd till offren f�r f�rtrycket och till flyktingar undan politisk f�rf�ljelse. Denna bist�ndsform kom under sjuttiotalet att utvidgas till i stort sett hela Latin�amerika. Delsamma g�ller st�d genom styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC) till uppr�tth�llandet av samh�llsvetenskaplig forskning, trots en omgivning av f�rtryck. Det humanit�ra st�det till Chile har varit omfattan�de och har riktats till offer f�r f�rtryck och till de demokratiska krafter som verkat f�r den f�r�ndring som nu intr�ffat. Breda kontakter mellan det svenska och det chilenska folket har byggts upp under dessa �r, inte minst tack vare enskilda organisationers engagemang.

I Latinamerika �r den chilenska diktaturen en av de sista atl avvecklas.
Det �r enligt min mening naturligt all v�rt m�ng�riga st�d lill de demokra�
tiska krafterna nu omvandlas lill ett st�d i bilaterala former. I �lemppbygg-
nadsskedet av demokratin i Chile, f�resl�r jag d�rf�r all projektbisl�nd
l�mnas, fr�mst till uppbyggnad p� det sociala omr�det. Jag f�rordar fort�
satt st�d genom enskilda organisationer och bist�nd genom�������������������������������������������� 55
SAREC.


 


Centralamerika har under en f�ljd av �r pr�glats av konflikter inom och Prop. 1989/90: 100 mellan l�nderna. Den fredsplan, Esquipulas II, som utarbetades av de Bil. 5 centralamerikanska presidenterna �r 1987, har, trots fortsatta problem, startat en process mot fred och f�rsoning i regionen. En f�ljd av detta har varit etl �kande internationellt engagemang, bl.a. i form av bist�nd lill regionen. Detta har l�mnats b�de genom FN och i bilaterala former. FN har ocks� tagit p� sig uppgifter f�r gr�ns- och val�vervakning saml �ver�vakning av tillbakadragandet av trupper.

Sverige har, genom enskilda organisationer och FN-systemel, l�mnat omfattande st�d till flyktingar, heml�sa och andra offer f�r krig och f�rf�l�jelse i Centralamerika. Genom detta humanit�ra bist�nd har breda kontakt�ytor byggts upp med folkliga organisationer och krafter som verkar f�r fred, f�rsoning och demokrati. Den internationella n�rvaro som bist�ndet inneb�r har utgjort en stabiliserande faktor i regionen. De svenska erfaren�heterna och kontakterna har varit v�rdefulla n�r bist�nd till regionala insatser har utarbetats. Del �kande samarbetet �ver gr�nserna bidrar till ett �kande f�rtroende l�ndema emellan och bidrar d�rmed lill fredsproces�sen. Del svenska st�det till s�dana insatser inleddes redan innan fredspla�nen presenterades och har �kat kraftigt under senare �r.

En fortsatt h�g beredskap �r enligt min mening befogad vad betr�ffar humanit�rt bist�nd lill Centralamerika. Samtidigt kan svenskt bist�nd spe�la en fortsatt viktig roll i anstr�ngningarna att st�rka inhemska initiativ till fred och utveckling. Jag finner atl det �r v�l motiverat med en kraftig �kning av anslagsposten f�r regionala insatser i Centralamerika.

Trots tillbakadragandet av utl�ndska tmpper fr�n Afghanistan och Kam�bodja har en verklig l�sning av konflikterna ej kommit till st�nd. 1 den konfliktsituation som alltj�mt r�der i dessa b�da l�nder och p� bl. a. de av Israel ockuperade omr�dena Gaza och V�stbanken kan det internationella givarsamfundet trots allt bidra till viss stabilisering genom humanit�r hj�lp och fysisk n�rvaro. Sverige st�djer d�rf�r i Afghanistan FN:s samordnade bist�ndsinsatser j�mte Svenska Afghanistankommitt�n och andra enskilda organisationer som bedriver humanit�r hj�lp och �teruppbyggnadsinsat�ser, bl. a. rehabililering av jordbmket. P� motsvarande s�tt l�mnas st�d till insatser i Kambodja. Sverige bidrar via UNRWA:s (United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East) verksamhet med st�d till palestinaflyktingar bl. a. p� V�stbanken och Gaza. Den svens�ka hj�lporganisationen Diakonia, med st�d fr�n bist�ndsbudgeten, bygger f�r n�rvarande ut och ulmstar en klinik f�r rehabilitering av ungdomar som skadats i samband med upproret p� de ockuperade omr�dena, den s. k. Intifadan. Jag anser att det �r angel�get alt det finns beredskap att st�dja mer omfattande �teruppbyggnadsinsatser n�r f�rh�llandena s� medger i dessa och andra omr�den som drabbats av interna konflikter eller krig.

Inom det bilaterala samarbetet l�mnar Sverige ocks� ett omfattande st�d
till enskilda u-l�nder som befinner sig i politisk och ekonomisk omvand�
ling. St�d till demokrati och m�nskliga r�ttigheter integreras i en rad
sektorer och landprogram. M�nga av Sveriges samarbetsl�nder har uttalat
ett starkt intresse f�r svenska erfarenheter av samh�llsplanering, demokra�
tiska beslutsprocesser och biandekonomi. I landprogrammen sker ell v�x-
����������������������������


 


ande erfarenhetsutbyte kring dessa omr�den. En mycket stor del av de�� Prop. 1989/90:100

bilaterala insatserna bidrar till en ulveckiing i demokratisk riktning. Det�� Bil. 5

g�ller omr�den som utbildning, kvinnoinsatser, st�d till massmedia och

kultur,� f�rvaltningsbist�nd,�� landsbygdsutveckling,�� humanit�rt�� bist�nd

m.m.

M�nga insatser med ett annat omedelbart bist�ndsm�l genomf�rs p� etl s�dant s�tt att arbetsmetoden �r en del av demokratim�let. Jag anser dock att det finns ett fortsatt behov av all komplettera dessa insatser med etl �kande st�d fr�n anslagsposten S�rskilda program, delposten Fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter. H�r kan st�d ges - ut�ver andra anslagsformer - till insatser som bed�ms ha en nyckelfunktion f�r �kad politisk och ekonomisk m�ngfald och etl �kande inflytande f�r den enskil�da p� sin egen situation och omgivning. Hit h�r erfarenhetsutbyte om samh�llsplanering, ekonomisk och social politik, program inriktade p� demokratiska beslutsformer och decentralisering inom offentlig f�rvalt�ning, tekniskt st�d vid allm�nna och kommunala val, st�d lill insatser som v�rnar om m�nskliga r�ttigheter, st�d till organisationer som verkar f�r barns och minoriteters r�ttigheter samt st�d till l�nders str�vanden atl reformera r�ttsv�sendet och st�rka r�ttss�kerheten.

Organisationer som arbetar f�r f�rsvaret av m�nskliga r�ttigheter f�r f�r n�rvarande ett omfattande st�d fr�n delposten f�r fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter. Till dem h�r m�nniskor�ttsorganisalioner i Bangladesh och Filippinerna samt etl flertal internalionella och regionala organisationer som bl. a. International Alert, Index on Censorship, Minori�ty Rights Group och Raoul Wallenberginslitutet. Det st�rsta bidraget l�m�nas till den Internationella juristkommissionen (ICJ) som har program i Afrika, Asien och Latinamerika. ICJ arbetar fr�mst med program f�r st�d till m�nskliga r�ttigheter f�r landsbygdens fattiga, bl.a.genom s.k. bar-fotajurisler samt program f�r st�d lill r�ttsv�sendets oberoende i flera u-l�nder. Det n�ra samarbetet rned ICJ har utvecklats s� all SIDA kan anv�nda organisationen som resursbas vid genomf�randet av insatser f�r m�nskliga r�ttigheter och st�rkande av r�ttssystemet i enskilda u-l�nder. Vad betr�ffar s�dra Afrika och Latinamerika ges st�d lill m�nskliga r�ttig�heter p� grund av de politiska f�rh�llandena i huvudsak fr�n anslagsposter�na f�r humanit�rt bist�nd.

Till f�ljd av det fortsatt stora behovet att fr�mja demokrati och m�nskli�ga r�ttigheter samt det h�ga medelsutnyttjandet hittills f�resl�r jag en kraftig h�jning av delposten Fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttig�heter.

Milj� och utveckling

Inom det �vergripande bist�ndsm�let att h�ja de fattiga folkens levnads�
niv� spelar milj�m�let en kompletterande och f�rst�rkande roll i f�rh�llan�
de till de �vriga m�len f�r del svenska utvecklingssamarbetet. Delta syn�
s�tt inneb�r att milj�bist�ndet s�tts in i ett brett ekonomiskt och socialt������������������������������ 57


 


utvecklingsperspektiv. Jag menar samtidigt att milj�h�nsyn och hush�ll-�� Prop. 1989/90: 100
ning med naturresurser utg�r gmnden f�r en h�llbar ulveckiing.
���������������� Bil. 5

Den p�g�ende globala utvecklingen hotar leda till en utarmning av de naturresurser och den milj� som �r f�ruts�ttningen f�r all ekonomisk utveckling. I-l�nderna har de ekonomiska och tekniska f�ruts�ttningarna f�r atl v�nda denna ulveckiing medan u-l�nderna har sv�rt alt satsa till�r�ckliga resurser p� alt integrera ett l�ngsiktigt milj�beaklande i sina utvecklingsstr�vanden. Fattigdomen i sig utg�r s�lunda det st�rsta milj��hotet i u-l�nderna.

�kenspridning, skogssk�vling, vattenbrist saml en alltf�r snabb befolk�nings�kning hotar utvecklingen i en stor del av tredje v�rlden. S�rskilt destruktiva uttryck tar sig sambanden mellan fattigdom och milj�f�rst�ring i Afrika s�der om Sahara, d�r flera l�nder har negativ ekonomisk utveck�ling och otillr�cklig livsmedelsproduktion.

Mer �n tre miljarder hektar betesmark och �kermark - s� gott som en fj�rdedel av jordens hela landareal - �r f�rem�l f�r n�gon form av �ken�spridning. En viktig orsak till detta �r alt den br�nnved som svarar f�r energibehovet f�r omkring I 500 miljoner m�nniskor avverkas, ulan att tillr�ckliga resurser tillf�rs f�r f�ryngring och plantering av ny skog.

Milj�n �r ocks� hotad av en h�rd exploatering av naturresurserna. U-l�ndernas behov av inkomster och industriell ulveckiing kan ibland utnyttjas av f�relag som bedriver milj�farlig produktion med allvarliga milj�skador som f�ljd. Rovdrift f�rekommer vid skogsavverkning. Dump�ning av milj�farligt avfall fr�n i-l�nderna f�rekommer ocks�.

Sk�vlingen av de tropiska regnskogarna �r ofta en f�ljd av kommersiell exploatering. Men den orsakas framf�r allt av fattiga m�nniskors behov av jordbmksmark. F�r alt f� mal f�r dagen tvingas fattiga m�nniskor att svedja mark som ofta ger en hygglig jordbruksavkastning under bara n�gra f� �r.

Urbanisering och befolkningstillv�xt g�r hand i hand. Koncentration av m�nniskor i oplanerat v�xande st�der i resurssvaga l�nder skapar stora problem. Hit h�r milj�problemen och stadsfatligdomen, men ocks� de ekonomiska skadeverkningarna av ineffektiv infrastruktur.

Det �r de fattigaste som drabbas h�rdast av oh�lsosam omgivning lill f�ljd av bristf�llig vallenf�rs�rjning, f�rgiftade vattendrag och f�rorenat grundvatten, ol�sta avloppsfr�gor, d�liga bosl�der m. m. Kvinnor och barn utg�r en stor del av st�dernas faltiga.

Milj�hoten kr�ver bist�ndsinsatser s�rskilt i de fattigaste u-l�nderna. En �kad resurs- och teknik�verf�ring �r en f�ruts�ttning f�r att dessa l�nder skall kunna vidta n�dv�ndiga �lg�rder f�r en h�llbar utveckling. En annan f�ruts�ttning �r alt s�dana �tg�rder kompletteras med en f�r u-l�nderna icke-diskriminerande handel.

Det �msesidiga beroendet mellan i- och u-l�nder har blivit alltmer up�
penbart. I-l�ndernas stora utsl�pp av klimatp�verkande gaser kan leda
till
globala klimatf�r�ndringar med s�rskilt allvarliga konsekvenser f�r m�nga
u-l�nder. I sp�ren av den �kade fattigdomen i u-l�nderna f�ljer en s�
omfattande milj�f�rst�ring all �ven utvecklingen i den industrialiserade
v�rlden hotas. Exempelvis kan skogssk�vling och �kenutbredning i u-l�n-
�������������������������� 58


 


derna bidra till omfattande globala klimatf�r�ndringar. I-l�nderna har etl�� Prop. 1989/90:100 ansvar all tillsammans med u-l�nderna skapa f�ruts�ttningar f�r en h�llbar�� Bil. 5 utveckling och d�rmed avv�ria dessa allvarliga hot.

Med st�rsta sannolikhet kommer en FN-konferens om milj� och utveck�ling alt �ga rum under �r 1992, 20 �r efler Stockholms-konferensen om den m�nskliga milj�n. 1992 �rs konferens b�r fokuseras p� de globala milj�fr�gorna utifr�n etl brett utvecklingsperspektiv. Sverige verkar f�r att konfe�rensen skall bli handlingsinriktad och atl konkreta aktionsplaner och kon�ventioner inom centrala problemomr�den antas. Behovet av addilionell resurs- och teknik�verf�ring till u-l�nder f�r att genomf�ra s�dana ak�tionsplaner b�r bli ett centralt tema. Ett omfattande f�rberedelsearbete inf�r 1992 �rs konferens kommer att �ga rum i en s�rskild f�rberedande kommitt�, men �ven i andra former, t. ex. genom samarbete med FN:s olika fackorgan saml i enskilda l�nder. Inf�r konferensen har FN identifi�erat ett antal prioriterade omr�den. Dessa �r giftiga kemikalier, biotekno�logi, fattiga m�nniskors n�rmilj�, atmosf�rfr�gor (klimatf�r�ndring, ozon�skiktet och sur nederb�rd), vattenfr�gor (tillg�ng och kvalitet) och marina fr�gor (f�rorening, f�rvaltning av kustomr�den). Jag anser atl Sverige b�r spela en aktiv roll i f�rberedelsearbetet inf�r konferensen och avser ocks� all verka f�r etl brett u-landsddlagande.

F�r innevarande budget�r har riksdagen beviljat v�sentligt ut�kade an�slag f�r specifika multilaterala och bilaterala �tg�rder p� milj�omr�det. Medlen under posterna skall ge f�mts�ttningar f�r en ytterligare f�rst�rk�ning av milj�satsningarna i bist�ndssamarbetet.

Alltsedan Brundllandrapportens rekommendationer fick etl globall er�k�nnande �r 1987, har Sverige verkat f�r att de skall f� genomslag i de internationella organisationerna. Flera internationella organisationer har, till f�ljd av bl. a. svenska och nordiska initiativ, gjort betydande institutio�nella f�rst�rkningar f�r atl integrera milj�h�nsyn inom sina respektive verksamhetsomr�den. Mycket �terst�r dock att g�ra. Jag anser d�rf�r att del kr�vs fortsatta svenska insatser f�r all f�rst�rka milj�arbetet inom det multilaterala systemet. Sverige kan p�skynda detta arbete bl. a. genom ett aktivt deltagande i FN:s generalf�rsamling, fackorganens styrelser och andra internationella organ.

De f�rst�rkningar av kapaciteten som nu p�g�r inom de multilaterala organisationerna syftar till konkreta �tg�rder f�r en framsynt och h�llbar hush�llning med naturresurser. F�r alt uppn� detta kr�vs betydande resur�ser ut�ver nuvarande bist�ndsfl�den. F�ruts�ttningarna f�r atl under 1990-lalel f� till st�nd en s�dan resursmobilisering �r f�r dagen os�kra. Det �r d�rf�r n�dv�ndigt all Sverige med krafl verkar f�r all denna fr�ga hamnar h�gt p� den internationella dagordningen.

SIDA har i det bilaterala bist�ndssamarbetet under l�ng lid arbetat med
ell �kat h�nsynslagande till milj�n. Som exempel kan n�mnas insatserna
mol �kenspridning i fr�mst Sahd-regionen, markv�rdsprogrammen i Ke�
nya, Etiopien och Tunisien saml skogsprogrammen i Indien. Genom mark�
v�rdsprogrammen f�rb�ttras inte bara milj�n genom minskad jorderosion
- m�nniskornas levnadsvillkor f�rb�ttras ocks� genom en h�gre produk�
tion av jordbmksprodukter. Ut�ver tillg�ngliga medel inom landprogram-��������������������������� 59


 


men, katastrofbist�ndet och st�det genom enskilda organisationer har��� Prop. 1989/90:100

regeringen under innevarande budget�r beslutat om anv�ndningen av 225��� Bil. 5

milj. kr. under anslagsposten S�rskilda milj�insatser. Tyngdpunkten har

lagts p� mark- och skogsv�rd, d�r ett betydande svenskt kunnande byggts

upp. Medel har �ven avsatts f�r insatser r�rande den moderna sektorns

milj�problem, valtenresursplanering, marin milj�v�rd och �tg�rder f�r atl

bevara den biologiska m�ngfalden.

Det svenska bilaterala milj�bisl�ndel b�r vara handlingsinriktat med tonvikt p� insatser inom omr�den d�r den svenska kompetensen �r stark. Ny kunskap m�ste ocks� utvecklas och spridas, s�v�l i mottagarl�nderna som i Sverige. H�nsyn b�r las lill hur v�ra komparativa f�rdelar utnyttjas i f�rh�llande till framf�r allt andra bist�ndsgivares insatser. En fortsalt uppf�ljning av SIDA:s handlingsplan p� milj�omr�det b�r ske. Jag vill s�rskilt framh�lla vikten av st�d till utarbetande av milj�- och naturre-sursslrategier samt av atl �ndam�lsenliga milj�konsekvensbed�mningar g�rs vid beredning av bist�ndsinsatser.

M�ngfalden �r betydelsefull i bist�ndet. Folkr�relser och enskilda orga�nisationer har genom sin l�nga erfarenhet av u-l�nder och utvecklingssam�arbete en viktig roll atl spela i utformning och genomf�rande av det svenska utvecklingsbist�ndet. En �kande del av det svenska bist�ndet g�r via svenska folkr�relser och enskilda organisationer till projekt och insat�ser i u-l�nderna.

Organisationema har genom n�ra kontakter med beh�vande m�nniskor gjort stora insatser f�r all fr�mja social och ekonomisk ulveckiing och en demokratisk samh�llsutveckling. De utg�r en viktig kanal ocks� f�r insat�ser i kalastrofhj�lpsarbetet. Jag menar atl organisationerna p� motsvaran�de s�tt har en viktig uppgift n�r det g�ller all uppfylla m�let om h�nsyn lill milj�n. Del �r angel�get att enskilda organisationer kan forts�tta och vidareutveckla insatserna p� milj�omr�det och i samarbete med u-l�nder�nas egna organisationer f� �kad medvetenhet om betydelsen av milj�fr�gorna.

Milj�bisl�ndel engagerar ocks� flera av bist�ndsmyndighetema. Jag f�s-ler s�rskild vikt vid myndigheternas arbete med kunskaps- och kapacitets-h�jande insatser. Inom del s�rskilda forskningsprogrammet om skog och milj�, som administreras av styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), �r ett viktigt syfte all st�rka den inhemska forskningskapaciteten i u-l�nderna. Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) ger milj�m�let och hush�llning med naturresurser stor uppm�rksamhet vid bed�mningen av insatser. �kad tonvikt kommer atl l�ggas p� projekt vars huvudsyfte �r all fr�mja milj�m�let och en v�xande andel av verksamheten avser st�d lill milj�projekt. Vid nordiska afrikainstitulel bedrivs omfattan�de forskning om problemen i torromr�den.

Trots behovet av �kad resurs�verf�ring till u-l�nderna har bist�ndet till
dessa stagnerat under senare �r. OECD-l�ndernas bist�nd ligger sedan �r
1970 kvar p� en niv� motsvarande endast h�lften av FN:s 0,7-procentsm�l.
Under det g�ngna �ret har de nordiska l�nderna, Frankrike och Nederl�n�
derna drivit bisl�ndsvolymfr�gan i en s�rskild aktion f�r att f�rm� OECD-
l�nderna att g�ra ett konkret �tagande inf�r 1990-talet. Jag avser att,���������������������������������� 60


 


tillsammans med kolleger i andra intresserade givarl�nder inlensiflera ar-��� Prop. 1989/90:100
betet f�r alt �ka det internalionella bist�ndet, s�rskih p� milj�omr�det.
�������� Bil. 5

Utvecklingssamarbete i f�r�ndring

Utrikesdepartementets avdelning f�r internationellt utvecklingssamarbete har under de senaste �ren genomf�rt ett omfattande utrednings- och ana�lysarbete inom centrala delomr�den av det svenska utvecklingssamarbe�tet. Syftet �r alt se hur inriktning, organisation och arbetss�tt inom bist�n-del kan utvecklas och effektiviseras f�r atl la tillvara m�jligheter i utveck�lingssamarbetet och m�ta nya krav. Vissa av projekten har ing�tt som delprojekt i den s.k.verksamhetsplanering som regeringen p�b�riade �r 1987. Aktuella st�rre projekt �r bist�ndet lill Afrika p� 1990-talet, organisa�tion och arbetsfomjer i det bilaterala bist�ndet, utv�rdering och l�rande i bist�ndet, FN i utvecklingssamarbetet samt en parlamentarisk �versyn av det multilaterala bist�ndet.

Bist�ndet till Afrika p� 1990-talet

Slutsatserna fr�n det omfattande projektet om bist�nd lill Afrika p� 1990-lalel redovisade jag i f�rra �rets budgetproposition. Jag har ocks� i det f�reg�ende belyst projektet d� jag i avsnittet om ekonomisk �terh�mt�ning och l�ngsiktig utveckling konstaterat att utvecklingssamarbetet sker i samklang med slutsatserna fr�n projektet. En omfattande dokumentation finns fr�n analysarbetet, bl. a. den sammanfattande skriften, "Recovery in Africa".

Under �ret har projektet f�ljts upp p� olika s�tt, b�de internationellt och inom Sverige. Riktlinjerna f�r bist�ndet lill Afrika p� 1990-talet har presen�terats i samtliga afrikanska programl�nder, i alla viktigare givarl�nder, f�r ber�rda internationella organisationer samt vid olika internationella m��ten. Konkreta exempel d�r riktlinjerna spelat en roll �r vid utformandet av V�rldsbankens l�ngsiktiga perspektivstudie f�r Afrika och i arbetet med DAC:s riktlinjer f�r bist�ndet p� 1990-talet. Vidare tj�nar riktlinjerna nu som underiag vid utformandet av utvecklingssamarbetet med programl�n�derna i Afrika liksom i den direkta dialogen med dessa. D�rtill har artiklar skrivits och ett antal m�ten arrangerats med olika intressegrupper f�r att informera om och diskutera kring projektets slutsatser och rekommenda�tioner.

Organisation och arbetsformer i det bilaterala bist�ndet

I f�rra �rets budgetproposition redovisade jag det bilaterala bist�ndets utveckling mot att omfatta allt fler l�nder, �ndam�l och samarbetsformer. Jag konstaterade att Sverige b�r forts�tta att s�ka samarbete inom bist�n�det ocks� med andra u-l�nder �n programl�nderna.

Utredningen om organisation och arbetsformer i det bilaterala bist�ndet
skall se �ver organisationen, fr�mst SIDA, BITS och SWEDFUND, och������������������������������ 61


 


arbetsformerna med huvudsaklig inriktning p� det bilaterala bist�ndet��� Prop. 1989/90:100 utanf�r kretsen av programl�nder. Syftet �r atl ange organisatoriska f�rut-��� Bil. 5 s�ttningar f�r att �stadkomma ett effektivt bist�nd som �r anpassat till olika u-l�nders situation och behov.

Utredningsuppdraget genomf�rs av en parlamentariskt sammansatt kommitt�. Kommitt�n har till uppgift att �verv�ga och f�resl� l�mpliga former f�r styrning och samordning av organisation och arbetsformer f�r det bilaterala bist�ndet utanf�r programlandskretsen. Utredningen har till sig knutit expertis inom organisationsteori och n�ringslivsulveckling. Jag ber�knar att �versynen skall vara slutf�rd f�re utg�ngen av januari 1990. Jag avser �terkomma lill riksdagen med f�rslag i fr�gan.

Utv�rdering och l�rande i bist�ndet

Fr�gan om relevant beslutsunderlag f�r bist�ndet f�r allt st�rre uppm�rk�samhet i utvecklingssamarbetet. Behovet av att �gna effektivitetsfr�gor �kat intresse har f�rst�rkts av den p�g�ende f�rnyelsen av budgetproces�sen. I syfte att ytteriigare studera utv�rdering och l�rande i bist�ndet anm�lde jag i f�rra �rets budgetproposition att ett s�rskilt analysarbete om effektivitetsfr�gorna i bist�ndet skulle initieras.

Det �vergripande syftet med utredningen �r att i ett fram�tblickande perspektiv identifiera f�mts�ttningarna f�r en effektiv och resultatinriktad beslutsprocess. Analysarbetet syftar till alt pr�va om det f�religger behov av f�r�ndringar i fr�ga om utv�rderingsverksamhetens organisation och metoder samt av formerna f�r resultatuppf�ljning. Arbetet skall utmynna i bl. a. myndighelsspecifika direktiv avseende f�rdjupade anslagsframst�ll�ningar.

Analysarbetet, som inleddes under h�sten 1989, kommer alt genomf�ras i form av tre delstudier. Den f�rsta delstudien inriktas p� att identifiera de behov som f�religger, pr�va de krav som b�r st�llas samt testa vilken ulv�rderingsmelodik som �r till�mpbar f�r atl pr�va, redovisa och f�lja upp effektivitet och m�luppfyllelse i bist�ndet p� olika aggregeringsniv�er. En andra delstudie inriktas p� framtagandet av regeringens direktiv f�r bisl�ndsmyndighelemas f�rdjupade anslagsframst�llningar. I ljuset av slutsatserna fr�n dessa tv� delstudier b�r den tredje delstudien inriktas p� alt pr�va lillr�cklighelen och �ndam�lsenligheten av utv�rderingsverksam�hetens nuvarande organisation och arbetsformer. Jag avser atl �terkomma lill slutsatserna och rekommendationerna fr�n analysarbetet i n�sta �rs budgetproposition.

FN i utvecklingssamarbetet

I f�rra �rets budgetproposition redovisade jag bakgmnden till och inrikt�
ningen p� det nordiska projektet FN i utvecklingssamarbetet. Delta pro�
jekt, som genomf�rs av etl frisl�ende sekretariat i Stockholm och finansi�
eras av regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, inleddes
sommaren 1988 och skall p�g� lill sommaren 1991.
Projektet har som huvuduppgift atl genom studier, seminarier och kon-
������������������������������� 62


 


ferenser bidra lill all FN:s komparativa f�rdelar p� utvecklingsomr�det��� Prop. 1989/90:100 identifieras. Arbetet syftar s�ledes under den f�rsta tiden till att beskriva�� Bil. 5 olika delar av FN:s arbete och d�rvid �ven peka p� brister och svagheter, b�de i fr�ga om arbetsformer, organisation och inriktning. Konkreta f�r�slag skall ges i projektels senare fas.

Hittills har bl. a. fallstudier om FN:s roll i �tta u-l�nder genomf�rts. Under �r 1990 kommer dessa studier atl presenteras i samlad form och diskuteras vid ett seminarium. Vidare har en deskriptiv studie om FN:s arbete p� energiomr�det genomf�rts.

Under det kommande �ret kommer bl.a. ytterligare aspekter p� FN:s roll inom det breda omr�det milj� och utveckling att belysas, liksom FN:s olika fackorgans roll samt formerna f�r finansiering av FN-organens verk�samhet.

Det multilaterala bist�ndet

Riksdagen har funnit del motiverat atl regeringen n�got n�rmare belyser det multilaterala bist�ndet. Med anledning av riksdagens beslut v�ren 1989 har jag tillkallat en parlamentarisk kommitt� med uppgift alt g�ra en �versyn av det multilaterala bist�ndet och bed�ma p� vilka s�tt del bidrar till alt uppfylla Sveriges bist�ndspoliliska m�l.

Utredningen skall studera s�dana internationella organisationer och pro�gram som f�r bidrag fr�n det svenska bist�ndet. En samlad bed�mning av hur hela del multilaterala bist�ndet uppfyller de svenska bist�ndspoliliska m�len skall g�ras. Olika metoder alt fr�mja dessa m�l p� det multilaterala omr�det kommer atl analyseras liksom �ven det nordiska samarbetets roll. Det multilaterala systemet producerar en stor m�ngd utredningar, inte minst i samordnings- och effektivitetsfr�gor. M�jlighetema att b�ttre ut�nyttja delta kunskapsmaterial kommer att pr�vas.

Inledningsvis kommer etl antal delstudier att utf�ras, bl. a. en historik �ver svenskt multilateralt samarbete, olika statistiska unders�kningar, samt analyser av de multilaterala organens verksamhet. Ett n�ra samarbe�te med det nordiska FN-projektet f�rutses. Utredningen skall vara avslu�tad i b�rian av �r 1991.

U-lands- och bist�ndsinformation

K�nnetecknande f�r det svenska utvecklingsbist�ndet �r all s�v�l bi�st�ndsmyndigheler som folkr�relser och organisationer med verksamhet p� bist�ndsomr�det aklivi �gnar sig �l informaiion och opinionsbildning i Sverige. Informationsarbetet har bidragit lill alt skapa f�rst�else och enga�gemang i Sverige f�r u-l�ndernas situation och del svenska bist�ndsarbe�tet.

De grundl�ggande m�len och principerna f�r den statligt finansierade
u-landsinformationen har k�nnetecknats av stor kontinuitet. I f�rra �rets
budgetproposition redovisade jag mina �verv�ganden med anledning av
f�rslagen fr�n utredningen om den statligt finansierade u-lands- och bi-����������������������������� 63


 


st�ndsinformationen, avseende s�v�l organisationemas som myndigheter-�� Prop. 1989/90:100 nas verksamheter. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens f�rslag. ���Bil. 5

Det gmndl�ggande motivet f�r den statligt finansierade informations�verksamheten st�r kvar. �ven i framtiden skall en bred information om s�v�l u-l�ndemas situation som om det svenska bist�ndet ges. En viktig del i de riktlinjer som f�rra �ret drogs upp f�r informationsarbetet �r att den statligt finansierade bist�ndsinformationen skall ge en bred bild av det samlade svenska bist�ndet. F�r m�nga svenskar har del svenska u-lands-bist�ndet framf�r allt k�nnetecknats av kunskap om SIDA:s verksamhet. Det omfattande svenska bist�ndssamarbetet genom FN och andra multila�terala organisationer har inte varit allm�nt k�nt. Detsamma g�ller bist�nds�verksamhet genom de bist�ndsmyndigheler som under 1970- och 1980-la�let vuxit fram som nya instrument i det svenska bist�ndet. I riktlinjerna f�r informationsverksamheten fastslogs att den skall ge denna breda bild av verksamheten samt att de myndigheter som genomf�r olika bist�ndsinsat�ser ocks� har ansvaret f�r informationen om insatserna.

De nya riktlinjerna har inneburit alt bist�ndsmyndigheler som SAREC och BITS har lagt �kad vikt vid arbetet med alt f�rb�ttra informationen om sina insatser. S�dan informaiion finansieras genom att myndigheterna i enlighet med regeringens och riksdagens anvisningar avs�tter medel inom sina verksamhelsanslag. N�r det g�ller den multilaterala bist�ndsverksam�heten har utrikesdepartementets avdelning f�r inlemalionelll utvecklings�samarbete avsatt �kade resurser f�r sina egna informationssatsningar men ocks� f�r samarbete med bl. a. Svenska FN-f�rbundet.

Utrikesdepartementet har �ven startat utgivningen av en ny informa�tionsskrift som skall behandla angel�gna fr�gor i bist�ndsarbetet p� etl mer utf�rligt s�tt �n vad korta informationsbroschyrer vanligtvis g�r. Den nya skriften heter "Aktuellt i bist�ndspolitiken" och har i sina f�rsta nummer behandlat dels milj�fr�gorna, dels demokrati och m�nskliga r�ttigheter.

Folkr�relser och enskilda organisationer har alllid spelat en central roll i informationsarbetet. Denna roll har de kunnat spela bl. a. lack vare f�rh�l�landevis stora statliga bidrag. Del �r enligt min mening angel�get all staten �ven i framtiden ger s�dana bidrag till organisationerna. F�r innevarande �r har SIDA beslutat om �kade bidrag till organisationerna i enlighet med de nya riktlinjerna. Organisationema kan i m�nga fall ha f�rdelar j�mf�rt med de statliga myndigheterna n�r det g�ller alt ta upp kontroversiella fr�gor och d�rigenom ge en allsidig bild av f�rh�llandena i u-l�nderna och av behovet av solidaritet och bist�nd.

N�r det g�ller uppgiften att ge en samlad bild av del totala svenska bist�ndet - del statliga s�v�l som organisationernas - har utrikesdeparte�mentet i samarbete med bist�ndsmyndighetema och folkr�relserna anord�nat s�rskilda informations- och debatldagar. Dessa kallas "Bist�ndet Be�h�vs" och har h�llils tv� g�nger, i Stockholm och i-Ume�. Ell tredje genomf�rande av Bist�ndet Beh�vs kommer att arrangeras i J�nk�ping i mars 1990.

F�r alt uppn� en likartad anslagskonstruktion f�r samtliga bist�ndsmyn�
digheler f�resl�rjag en mindre anslagsf�r�ndring. Medel som t. o. m. inne�
varande budget�r anvisas under anslaget C 9. Information b�r fr�n och������������������������������ 64


 


med budget�ret 1990/91 anvisas under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete Prop. 1989/90:100 genom SIDA. Den del av medlen som avser organisationernas informa- Bil. 5 tionsverksamhet kommer alt redovisas under anslagsposten Bist�nd ge�nom folkr�relser och andra enskilda organisationer. Medlen lill SIDA:s egen informationsverksamhet anvisas under en ny anslagspost Information genom SIDA. Den nya anslagskonstruktionen redovisas n�rmare under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att godk�nna de rikUinjer f�r internationellt utvecklingsarbete som jag f�rordat under mbrikerna Bist�nd f�r ekonomisk �terh�mt�ning och l�ngsiktig utveckling. Bist�nd i processer mot fred och demokrati. Milj� och utveckling. Utvecklingssamarbete i f�r�ndring och U-lands- och bist�ndsinformalion.

Bist�ndsanslagen m. m.

Enprocentm�lel f�r bist�ndet st�r fast. Jag f�resl�r alt bist�ndsramen f�r budget�ret 1990/91 fastst�lls till 13 miljarder kronor, vilket motsvarar en procent av den ber�knade bmltonalionalinkomslen f�r kalender�ret 1990. Beloppet utg�r en �kning med 1 339 milj. kr., i j�mf�relse med innevaran�de budget�r.

�kningen av ramen kommer fr�mst alt utnyttjas f�r anslagen C 1. Bidrag till internalionella bist�ndsprogram, C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA och C 3. Andra bist�ndsprogram. Vid pr�vningen av de administra�tiva anslagen har vissa rationaliseringslcrav st�llts p� myndigheterna. �kad verksamhelsvolym och nya prioriterade omr�den har samtidigt motiverat viss uppr�kning.

Mot bakgrund av den historiska h�ndelseutvecklingen i �steuropa har regeringen tidigare tillk�nnagivit sin avsikt att skapa ett utrymme om 1 miljard kronor under en tre�rsperiod f�r insatser i �steuropa. Av denna miljard redovisas 900 milj. kr. under bisl�ndsbudgelen. 100 milj. kr. under tre �r f�resl�s bli finansierade �ver andra anslag. Under bisl�ndsbudgelen redovisas medlen f�r �sleuropabist�nd under anslagen C 1. Bidrag till internationella bist�ndsprogram, anslagsposten V�rldsbanksgmppen, och C 3. Andra bist�ndsprogram, anslagsposten Projektbist�nd till vissa l�n�der. Reformer av budget- och ulbelalningsteknik f�resl�s som inneb�r atl bist�ndet till �steuropa kan inrymmas i bist�ndsbudgeten samtidigt som Sveriges �taganden gentemot u-l�nderna fullf�ljs och �kar.

De multilaterala bidragen under anslaget C I. Bidrag till intemationella
bist�ndsprogram f�resl�s �ka med 232,7 milj. kr. till 3 566,2 milj. kr. vilket
motsvarar 27,4 % av bist�ndsramen. Det totala multilaterala bist�ndet �r
dock avsev�rt st�rre eftersom stora bidrag till internationella organisatio�
ner ges �ven �ver andra anslag inom bist�ndsramen. Sammantaget uppg�r������������������������� 65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


det svenska bist�ndet genom muhilaterala bist�ndsorganisationer till ca��� Prop. 1989/90:100
35 % av bist�ndsramen.
��������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Inom anslaget anv�nds �kningen fr�mst f�r FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF) saml f�r flyktingbist�nd genom FN. En st�rre relativ �kning f�resl�s f�r narkolikabek�mpning, fr�mst genom FN:s narkotikafond (UNFDAC).

Under anslaget f�resl�s ocks� en ny anslagspost f�r den Interamerikan�ska utvecklingsbanken (IDB).

Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA ber�knas sammanlagt till 6 787 milj. kr. vilket inneb�r en �kning med 597 milj. kr. j�mf�rt med innevarande budget�r.

En ny anslagspost f�r Namibia f�resl�s under anslaget. Dessutom f�re�sl�s anslaget C 9. Informaiion upph�ra; medel f�r information f�resl�s i st�llet anvisas �ver anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, an�slagsposterna Bist�nd genom folkr�relser och andra enskilda organisatio�ner saml Informaiion genom SIDA. Anslagsmedlen f�r bist�nd genom folkr�relser och enskilda organisationer r�knas upp kraftigt liksom medlen f�r S�rskilda program, delposten f�r fr�mjande av demokrati och m�nskli�ga r�ttigheter. �kningar redovisas ocks� bl.a.f�r Angola, Mozambique och Nicaragua. Anslagsposten Katastrofer, st�d till �teruppbyggnad m. m. f�resl�s uppdelas p� anslagsposterna Katastrofbist�nd m. m. och St�d till �teruppbyggnad.

En viss f�rskjutning av medlen inom bist�ndsramen har skett mot ansla�get C 3. Andra bist�ndsprogram. Inom detta anslag �r det framf�r allt anslagsposten Projektbisl�nd till vissa l�nder som har r�knats upp. Bud�get�ret 1990/91 ber�knas 390 milj. kr. f�r Projektbist�nd till vissa l�nder, en �kning med 320 milj. kr. j�mf�rt med innevarande budget�r. Inom anslagsposten har medel ber�knats f�r milj�- och utbildningsinsatser i Polen och i andra l�nder i �steuropa. Samarbetet med Uganda f�rs lill anslagsposten och insatser i ett demokratiskt Chile planeras. Inom ansla�get ber�knas vidare st�rre �kningar f�r tekniskt samarbete genom BITS och f�r forskningsst�d genom SAREC.

Inom anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram, anslagsposterna Projektbi�st�nd till vissa l�nder och S�rkilda insatser i skuldtyngda l�nder f�resl�s ett bemyndigande om att f� h�ja utf�stelserna fr�n en lill tre g�nger anslagets storiek. Anslagsposten Projektbist�nd till vissa l�nder �r avsedd f�r tek�niskt samarbete av olika slag och f�r l�ngsiktiga insatser p� bl. a. milj�om�r�det. Utbetalningarna �r sv�ra att ber�kna d� mycket ny planering f�re�sl�r. Under n�got enstaka budget�r kan det inneb�ra att anslagsposten beh�ver �verskridas.

Vissa utgifter f�r bist�ndsverksamhet som i statsbudgeten belastar andra anslag �n bist�ndsanslagen b�r liksom tidigare budget�r r�knas av mol bist�ndsramen. F�r budget�ret 1990/91 uppg�r dessa avr�kningar till 202,6 milj. kr.

Planeringsramarna f�r utvecklingssamarbete under budget�ren 1991/92 och 1992/93 b�r i f�rh�llande till budget�ret 1990/91 utg�ra of�r�ndrade andelar av bmltonalionalinkomslen.

Anslagsbelopp�� och�� anslagsben�mningar�� framg�r�� av�� nedanst�ende������������������������� 66

sammanfattande tabell.


 


Tabell 2. Bist�ndsanslagen 1987/88-1990/91 (miy. kr.)������������������������� Prop. 1989/90:100

-------------------------------------------------------------------------------------------------- �BiL 5

Anvisat� Anvisat Anvisat Frslag Frndring 1987/88� 1988/89 1989/90 1990/91 89/90-90/91

c 1. Bidrag till interna�tionella bistndsprogram� 2 815,0� 2 960,0� 3 333,5 3 566,2� + 232,7

C 2. Utvecklingssamarbete

genom SIDA������������������������������� 5 146,3� 5 572,8� 6 190,0 6 787,0� + 597,0

c 3. Andra bistnds- (1)

program������������������������������������ 1 452,1� 1 364,2� 1 647,3 2 117,0� + 469,7

C 4. Styrelsen fr interna�tionell utveckling (SIDA)�� 201,8��� 212,9��� 222,0�� 246,0� +� 24,0

C 5. Styrelsen fr u-lands�
utbildning i Sand

(Sand U-centrum)������������������������ 21,1���� 21,2���� 21,8��� 49,9� +� 28,1

c 6. Styrelsen fr u-lands�
forskning (SAREC)
�������������������������� 9,4���� 10,3���� 11,1�� �15,4� +�� 4,3

C 7. Nordiska afrika�
institutet
�������������������������������������� 3,8���� 3,8���� 4,4��� 5,0� +�� 0,6

4,5

5,6

6,7

10,8

4,1

27,2

28,6

30,4

_��������� _

30,4

C 8. Beredningen fr inter�nationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

C 9. Information (2)

Bistndskostnader som finan�sieras ver andra huvud�titlar eller anslag������� 189,7��� 171,5��� 193,6�� 202,6� +�� 9,0

SUMMA:������������������������������������� 9 870,9 10 350,9 11 661,0 13 000,0 +1 339,0


(1)� Anslaget C 3. Andra bistndsprogram r ett nytt anslag fr.o.m.
budget
ret 1988/89. Det innehller delar av det tidigare anslaget
C 8.
vriga u-landspolitiska insatser m.m. samt medel fr SAREC:s
programverksamhet, tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen
f
r u-landsforskning (SAREC).

(2)� Medel under anslaget C 9. Information fresls anvisas ver
anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposterna Bist
nd
genom folkr
relser och andra enskilda organisationer samt Information
genom SIDA.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att godk�nna vad jag f�rordat under rubriken Bist�ndsanslagen


67


 


c 1. Bidrag till intemationella bist�ndsprogram�������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5

1988/89������� Utgift������������� 2 697 032 718�������� Reservation�������������� 415 682 000(1)"����� "

Utest�ende

skuldsedlar������������� 3 830 343 000

1989/90������� Anslag������������ 3 333 505 000

1990/91������� F�rslag����������� 3 566 216 000

(1)� Vid 1988/89 �rs utg�ng var 390 milj.� kr.�� av reservationen intecknad genom gjorda �taganden.

En fortsatt stor andel av det svenska bist�ndet, ca 35 %, kanaliseras genom intemationella organisationer. I detta procenttal inr�knas s�v�l de regulj�ra bidragen till olika organisationer fr�n anslaget C 1. Bidrag lill internationella bist�ndsprogram, som olika bidrag fr�n anslagen C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA och C 3. Andra bist�ndsprogram. Detta �r b�de en �terspegling av Sveriges starka tilltro lill FN och det internationella samarbetet och till de samordnings- och slordriflsf�rdelar som sl�r alt vinna genom anlitande av de internationella organen.

Denna internationellt sett h�ga multilaterala andel av utvecklingssamar�betet b�r bibeh�llas. Jag �mnar p� olika s�tt verka f�r att �ven andra givarl�nder �n de nordiska l�mnar st�rre bidrag till de internalionella organisationernas bist�nd. Del �r viktigt f�r det internalionella samarbetet all alla efler f�rm�ga lar sitt ekonomiska ansvar.

Internationellt st�d till �steuropa

Under avsnittet Bist�ndsanslagen m. m. redovisade jag ett f�rslag om svenskt st�d lill �steuropa. Internationellt p�g�r omfattande diskussioner och samr�d om multilateralt st�d f�r den samh�llsomdaning som inletts i �steuropa. Jag f�rordar att ett utrymme f�r svenskt deltagande i s�dana initiativ skapas under delta anslag, anslagsposten V�rldsbanksgruppen.

Bist�nd planeras i de flesta v�steuropeiska l�nder f�r att st�dja f�r�nd�ringsprocessen i �steuropa. En grupp av 24 nationer m�ts regelbundet f�r alt s�ka samordna st�det. Sverige deltar i detta arbete, som hittills fr�mst inriktats p� Polen och Ungern. Ell antal f�rslag till st�d�tg�rder p� det multilaterala omr�det har presenterats, t.ex. en stabiliseringsfond f�r Po�len och en europeisk utvecklingsbank f�r l�nder i �steuropa.

Inom ramen f�r EFTA:s medlemsl�nders fortsatta och utvidgade samar�bete med �steuropa har diskussioner f�rts under �r 1989 om uppr�ttande av en utvecklingsfond f�r Jugoslavien. Fondens kapital skall uppg� till 100 miljoner US dollar och l�nen �terbetalas p� 25 �r och �s�ttas l�g r�nta. Den svenska andelen ber�knas uppg� lill ca 35 milj. kr. per �r under en fem�rs�period. Om fortsatta diskussioner inom EFTA och mellan EFTA och Jugoslavien leder fram till beslut om uppr�ttande av en utvecklingsfond f�r Jugoslavien b�r den svenska andelen finansieras under detta anslag.

Inom ramen f�r det nordiska samarbetet har de nordiska milj�ministrar�
na enats om ett f�rslag atl inr�tta ell samnordiskt risk-kapitalbolag. Bola�
get, i form av ett aktiebolag, f�resl�s all med aktiekapital eller riskl�n della���������������������������� 68


 


i finansieringen av samriskf�relag och andra samarbetsbolag som tillverkar�� Prop. 1989/90: IOO

milj�utrustning och tillhandah�ller milj�lj�nster i de �steuropeiska l�nder-�� Bil. 5

na. Bolaget f�resl�s administrativt sk�tas av Nordiska Investeringsbanken

och byggas upp under en sex�rsperiod. De nordiska l�ndernas bidrag lill

bolaget har i utredningsarbetet ber�knats till etl totalt belopp om 36 milj.

SDR som skall f�rdelas �ver sex �r. F�r Sveriges del inneb�r detta, med en

f�rdelning enligt den nordiska f�rdelningsnyckeln, ca 18,4 milj. kr. per �r.

�versyn av det multilaterala bist�ndet

Som jag redovisat i avsnittet om utvecklingssamarbete i f�r�ndring har regeringen under �r 1989 som ett led i Sveriges anstr�ngningar att st�rka f�mts�ttningarna f�r etl aktivt deltagande i de internationella organens bist�ndsverksamhet tillsatt en parlamentarisk kommitt� f�r �versyn av svenskt multilateralt utvecklingssamarbete. Syftet med �versynen �r att g�ra en bed�mning av p� vilka s�tt del multilaterala bist�ndet bidrar till att uppfylla Sveriges bist�ndspolitiska m�l. Utredningen skall studera s�dana internationella organisationer och program som f�r betydande svenska bidrag. Arbetet skall vara slutf�rt i b�rian av �r 1991.

FN i utvecklingssamarbetet

De nordiska l�ndema tillh�r tradilionellt de starkaste f�respr�karna av FN-samarbetet. F�r sm� nationer med starkt internationellt beroende �r FN:s arbete av s�rskilt stor betydelse. De nordiska l�ndernas st�d yttrar sig b�de politiskt och genom stora frivilliga bidrag lill bist�ndsverksamhe�ten. Det bygger ocks� p� en stark folklig f�rankring och p� engagemang i folkr�relser och enskilda organisationer.

F�r att Sverige konstruktivt skall kunna della i arbetet alt effektivisera FN p� det ekonomiska och sociala omr�det kr�vs f�rdjupad insikt om de m�nga samband som r�der. Det �r viktigt att gmndligt studera vilket utbyte olika u-l�nder har av FN-systemets olika verksamheter i dag och vilka f�rb�ttringar som skulle beh�va g�ras f�r att de begr�nsade resurser�na skall anv�ndas s� effektivt som m�jligt. Enligt min mening b�r v�r utg�ngspunki i delta sammanhang vara alt rika och fatliga l�nder �r �mse�sidigt beroende av varandra och alt l�nderna endast kan l�sa sina problem genom samarbete. I denna samarbetsprocess b�r FN ha en naturlig roll.

Som jag tidigare n�mnt har de nordiska l�nderna inlett ett s�rskilt nor�diskt FN-projekt under �r 1988. Projektet, som kallas FN i utvecklings�samarbetet och har sitt sekretariat vid Institutet f�r framlidsstudier i Stockholm, har under �r 1989 fortsalt sill arbete. Det syftar till atl genom bl. a. forskningsrapporter och seminarieserier producera id�er och f�rslag lill hur de nordiska l�nderna individuellt eller i gmpp skall kunna l�mna konstmktiva bidrag till FN:s reformprocess och till en politisk diskussion om FN:s framlida verksamhet.

Projektet leds av en styrgmpp besl�ende av statssekreterarna f�r bi�
st�ndsfr�gor i Danmark, Finland, Norge och Sverige. P� svensk sida har
en referensgrupp tillsatts f�r att ge r�d och synpunkter p� projektets
�������������������������������� 69


 


arbete. I gruppen ing�r bl. a. f�retr�dare f�r riksdagen. Projektet skall�� Prop. 1989/90:100 enligt direktiven avsluta sitt arbete vid halv�rsskiftet 1991. Del nordiska�� Bil. 5 FN-projektet finansieras gemensamt av de fyra medverkande l�nderna. Medel f�r projektet belastar anslagsposten Andra multilaterala bidrag.

Utvecklingsbankernas roll i bist�ndet

Under 1980-talet har utvecklingsbankerna, fr�mst V�rldsbanken, f�tt allt st�rre betydelse i del internationella samarbetet. Detta har fr�mst skett genom �kad utl�ning och r�dgivning lill st�d f�r ekonomiska reformer. Men del har ocks� skett genom mobilisering och samordning av givar-landsinsatser f�r att hj�lpa de krisdrabbade u-l�nderna att v�nda den ekonomiska nedg�ngen och f� lill st�nd en mer l�ngsiktig utveckling.

De multilaterala utvecklingsbankerna svarar f�r en stor del av del inter�nationella finansieringsfl�det till u-l�nderna. Utl�ningen fr�n V�rlds�banksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna uppg�r f�r n�rvaran�de till mer �n 25 miljarder US dollar per �r. Ser man p� nettofl�dena blir emellertid bilden en annan. �terbetalningar p� l�n fr�n utvecklingsbanker�na i form av r�ntor och amorteringar har �kat kraftigt p� senare �r, framf�r allt fr�n de rikare u-l�nderna i Asien och Latinamerika, vilket lett till etl nettofl�de fr�n u-l�nderna till bankerna. Detta g�ller emellertid inte de fattigaste u-l�nderna i Asien och Afrika s�der om Sahara som mottar ell betydande resursfl�de netto fr�n bankernas utvecklingsfonder.

Sverige koncentrerar traditionellt sina bist�ndsinsatser lill utvecklings�fonderna, vilka har en mer utpr�glad fattigdomsinriktning �n bankerna. IDA - V�rldsbanksgmppens fond f�r utl�ning p� mjuka villkor - �r den st�rsta enskilda k�llan f�r l�ngivning till de fattigaste u-l�nderna och spelar d�rf�r en central roll i det internationella bist�ndet. Av det svenska bist�n�det g�r ca 10 % till IDA och de regionala utvecklingsbankerna och fonder�na i Afrika, Asien och Latinamerika.

Sverige s�ker aklivi p�verka utvecklingen i bankerna genom v�r repre�sentation i bankernas styrelser. Sverige arbetar aktivt f�r alt g�ra banker�na mer lyh�rda f�r u-l�ndernas behov och �nskem�l.

Jag ser positivt p� de f�r�ndringar som �gt rum p� senare �r och som
inneb�r en �kad betoning p� bankernas roll som ulvecklingsinslitulioner i
f�rh�llande lill den mera allm�nna rollen som finansieringsorgan. Studier
om bankernas framlida roll har gjorts av alla de regionala ulvecklingsban�
kema under del senaste �ret. Dessa studier har lett till likartade slutsatser
om de regionala bankernas framtida inriktning som �r mer i linje med
svenska bisl�ndspriorileringar. I V�rldsbanken diskuteras ocks� bankens
roll p� 1990-talel. Parallellt med en fortsatt h�g anpassningsl�ngivning
planeras en �kad satsning p� alt angripa fatligdomsfr�gorna och stimulera
social utveckling i fr�ga om t. ex. utbildning, h�lsov�rd, befolkningsinsat�
ser och kvinnors integrering i utvecklingsprojekt och -program. Milj�pro�
blemen uppm�rksammas ocks� alltmer i bankerna liksom st�d f�r admi�
nistrativ kapacitetsf�rst�rkning och kunskapsutveckling i mottagarl�nder�
na. Del senare sker framf�r allt genom �kade resurser, inklusive g�vome�
del, f�r tekniskt bist�nd. Samtidigt �terst�r myckel all g�ra f�r atl f�rverk-
���������������������������� 70


 


liga intentionerna och genomf�ra det arbete som inletts. Del g�ller f�r Prop. 1989/90:100 bankema atl kritiskt bed�ma och f�rb�ttra sina f�ruts�ttningar alt g� in p� Bil. 5 omr�den d�r del kr�vs en st�rre erfarenhet och kunskap �n de hittills haft. Jag anser all det �r n�dv�ndigt med fortsatta svenska initiativ f�r atl f�rst�rka delta arbete. Jag avser alt verka f�r etl fortsatt och �kat geh�r f�r svenska erfarenheter och prioriteringar i samarbetet med utvecklingsban�kerna.

Som jag tidigare framh�llit har skuldkrisen och behovet av ekonomisk anpassning i m�nga u-l�nder f�tt till f�ljd all bankerna kommit all �gna en �kad del av sin utl�ning �t s. k. strukluranpassningsl�n som ges med snabb utbetalningstakl och till st�d f�r n�dv�ndiga ekonomiska reformer. I V�rldsbanken/IDA g�r numera 25 % av resurserna till den typen av utl�ning, i Afrikabanken ocks� ca 25 % och i Asienbanken ca 15 %. Bankerna har som en f�ljd av detta f�tt en allt viktigare roll som r�dgivare �t l�ntagarl�nderna i �vergripande ekonomiska fr�gor och fungerar ocks� som katalysatorer f�r andra resurser, b�de bilateralt bist�nd och kommer�siella krediter. De har p� senare �r blivit alltmer aktiva i atl mobilisera och samordna internalionella bist�ndsinsatser. Detta har t. ex. varit fallet med V�rldsbankens s�rskilda program f�r Afrika. Sverige har deltagit myckel aktivt i detta samarbete och direkt kunnat p�verka de insatser som gjorts. V�rldsbankens l�ngsiktiga perspeklivsludie f�r Afrika inneh�ller ocks� p� m�nga s�tl liknande slutsatser som vi dragit p� svensk sida om utveck�hngssamarbetet i Afrika p� 1990-talet.

Under �r 1989 har p� svensk sida en �vergripande utv�rderingsstudie av Afrikanska utvecklingsbanken f�retagils. Jag ser detta som etl led i Sveri�ges �nskan att aktivt verka f�r en f�rst�rkning av bankens kapacitet som den kanske viktigaste ulvecklingsinstitutionen i Afrika. Studien pekar p� brister i bankens administration och personalresurser, som m�ste st�rkas f�r att kvaliteten p� bankens ull�ningsprogram skall f�rb�ttras.

Utvecklingsbankernas roll i det internalionella utvecklingssamarbetet har �kat samtidigt som st�det och uppm�rksamheten f�r FN och dess olika organ f�rsvagats. Medan de stora industril�nderna visat minskal intresse f�r FN p� det ekonomiska omr�det har bankerna f�ll �kad prioritet och utvecklat en mer integrerad utvecklingsorienlerad syn. Som jag tidigare framh�llit engagerar sig Sverige aklivi f�r en f�rst�rkning av FN:s opera�tiva verksamhet. Detta arbete b�r ocks� innefatta fr�gan om hur ett n�rma�re samarbete mellan FN och utvecklingsbankerna skall utvecklas inom de omr�den d�r FN tradilionellt har haft b�ttre f�ruts�ttningar och st�rre kunskap och erfarenheter �n bankerna.

71


 


Tabell 3. Bidrag till internationella bist�ndsprogram budget�ren 1989/90 och��� Prop. 1989/90:100
1990/91 f�rdelat p� organisationer (milj. kr.)�������������������������������������������������� Bil. 5


Anslag 1989/90


Frslag 1990/91


Frnd�ring


 


+����� 10,5

+����� 49,0

+������� 7,0

+����� 17,0

+���� 25,0

+����� 45,0

+����� 45,0

+����� 94,0

FN: S OPERATIVA VERKSAMHET

FN:s Utvecklingsprogram (IJISDP)����� 710,0����� 770,0����� + 60,0 varav

-   ordinarie bidrag����������������������������������� 575,0���� 625,0���� + 50,0

-   UNDP: s verksamhet i de

minst utvecklade lnderna������� 60,0����� 65,0���� +� 5,0

-   Sahelkontoret (UNSO)������������������������������ 25,0����� 25,0������� of

-   FN:s kapitalutvecklingsfond

(UNCDF)����������������������������������������������������� 50,0������ 55,0����� +� 5,0

FN:s befolkningsfond (UNFPA)������� 115,0����� 125,0����� + 10,0
FN:s barnfond (UNICEF)
���������������������������� 290,0����� 340,0����� +50,0

+ 120,0

1 115,0�� 1 235,0

INTERNATIONELLA FINANSIERINGSORGAN

+ 32,4

Vrldsbanksgruppen����������������������������������� 810,6���� 843,0

varav

+

42,4

-

10,0

+

3,0

 

of

-

0,8

-

17,7

 

of

+

21,5

-   Internationella utvecklings�fonden (IDA) 800,6���� 843,0

-   Internationella finansierings�bolaget (IFC)��������� 10,0

Regionala utvecklingsbanker������� 379,1����� 382,2 varav

-   Afrikanska utvecklings�banken (AfDB)����� 15,0����� 15,0

-   Afrikanska utvecklingsfonden

(AfDF)����������������������������������������������������� 255,0����� 254,2

- Asiatiska utvecklingsbanken

(ASDB)������������������������������������������������������ 17,7

- Asiatiska utvecklingsfonden

(ASDF)������������������������������������������������������ 91,4������ 91,4

- Interamerikanska utveck�
lingsbanken (IDB) (1)
��������������������������������������������������������� 21,5

25,0

vrigt samarbete med ut�
vecklingsbanker
���������������������������������������� 25,0������ -

1 214,7��� 1 225,2 INTERNATIONELLT LIVSMEDELSBISTND (XH JORDBRUKSOTVECKLING

215,0����� 264,0

Internationellt livsmedelsbistnd varav

122,0 57,0 85,0 70,0

70,0 334,0

115,0 40,0 60,0 25,0

25,0 240,0

-   Vrldslivsmedelsprogrammet (WFP)

-   Livsmedelshjlps�konventionen (FAC)

-   Internationella katastroflagret fr livsmedel (lEFR)

Jordbruksutveckling

varav

- Internationella jordbruks-
utvecklingsfonden (IFAD)


72


 


FLYKTINGBISTND

Flyktingbistnd genom FN varav

-   FN:s hjlporganisation fr palestinaflyktingar (UNRWA)

-   FN: s flyktingkommissarie (UNHCR)


 

 

 

 

 

Prop. 1989/90:100

245,0

320,0

+

75,0

Bil. 5

100,0

130,0

+

30,0

 

145,0

190,0

+

45,0

 

245,0

320,0

+

75,0

 


 


VRIGT

vriga organisationer

varav

-   Internationella familje�planeringsfederationen (IPPF)

-   UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

-   FN:s narkotikafond (UNFDAC) och annan narkotikabekrapning

-   Internationella sjfarts�universitetet

Andra multilaterala bidrag

varav

-   Miljinsatser

-   vriga insatser

SUMMA


135,0

174,0

+� 39,0

 

75,0

85,0

+

10,0

20,0

22,0

+

2,0

25,0

50,0

+

25,0

15,0

17,0

+

2,0

383,8

278,1

-

105,7

125,0

125,0

 

of

258,8

153,1

-

105,7

518,8

452,1

-

66,7

333,5

3� 566,2

+

232,7


(1) Finansieras t.o.m. innevarande budgetr ver anslaget E 5.Interamerikanska utvecklingsbanken.


FNrs utvecklingsprogram (UNDP)

Budgetret 1989/90

Budgetret 1990/91

varav

Ordinarie bidrag

UNDP:s verksamhet

i de minst utvecklade u-lnderna

Sahelkontoret (UNSO)

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)


710 000 000 770 000 000

625 000 000

65 000 000 25 000 000 55 000 000


 


Ordinarie bidrag

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) �r FN-systemets centrala organ f�r finansiering av tekniskt bist�nd. UNDP har �ven ett ansvar f�r atl FN-sy�stemets samlade verksamhet inom detta omr�de samordnas i mottagarl�n�derna. UNDP har etl v�rldsomfattande program i omkring 150 l�nder och territorier. Dess resurser �r emellertid blygsamma j�mf�rt med m�nga andra bist�ndsorgans. De motsvarar ungef�r Sveriges bilaterala bist�nd i 17 programl�nder. Behovet av ell FN-organ som bist�r u-l�nderna med atl f� en �verblick �ver sill totala bisl�ndsbehov f�rbhr stort. UNDP har h�r en v�sentlig roll. Det �r ocks� viktigt att FN-systemets bist�ndsorgan samarbetar med varandra och alt splittring undviks. De urspmngliga inten�tionerna med UNDP som samordnare av FN-systemets tekniska bist�nd


73


 


har dock inte helt kunnat genomf�ras. En stor del av detta bist�nd finansi-�� Prop. 1989/90:100 eras inte av UNDP utan direkt genom fackorganen. Totalt �r FN-syste-��� Bil- 5 mets bist�ndsmedel relativt sm�. Splittring av dess begr�nsade resurser leder ofta lill mindre effektiv resursanv�ndning. Dessa problem har ofta f�rsvagat FN-bist�ndets roll i u-l�nderna.

F�r att komma till r�tta med problemen beh�ver UNDP en solid resurs�bas. Den b�r byggas upp genom �kade bidrag fr�n allt fler givarl�nder. De nordiska l�nderna svarar f�r n�rvarande f�r n�rmare en tredjedel av bidra�gen till UNDP. Det �r enligt min mening angel�get med en rimligare bidragsf�rdelning och jag kommer d�rf�r att verka f�r etl st�rre och bredare ansvarslagande bland givarna f�r tilldelning av resurser till UNDP.

F�rhandhngarna om resurstilldelning och -f�rdelning under UNDP:s femle programperiod inleds under �r 1990. Dessa kommer atl f� stor betydelse f�r den framlida inriktningen av UNDP:s arbete. Enligt min mening b�r huvuddelen av UNDP:s bist�ndsinsatser �ven i forts�ttningen g� till de fattigaste u-l�nderna.

En �versyn p�g�r nu av systemet f�r hur UNDP ers�tter �vriga FN-or�gan som utf�r UNDP-finansierade projekt. De f�rhandlingar som kommer att f�lja p� �versynen ber�r samverkan och samordningen inom hela FN-systemets bist�ndsverksamhet. Fortsatta diskussioner om "UNDP:s roll p� 90-talet" kommer ocks� alt �ga rum. Jag anser del v�sentligt att samarbetet mellan FN-organen p� bist�ndsomr�det f�rb�ttras och att splittring undviks.

Sverige b�r intill dess atl dessa utredningsresultat och f�rhandlingar �r klara ha en viss flexibilitet att med extra bidrag p�verka UNDP:s framlida inriktning. Mol denna bakgmnd anser jag att Sveriges bidrag b�r uppg� lill 575 milj. kr. och alt d�ml�ver 50 milj. kr. avs�tts f�r insatser som syftar till alt ytterligare fr�mja en effektiv verksamhet inom UNDP i linje med de svenska bist�ndspoliliska m�len.

UNDP:s verksamhet i de minst utvecklade l�nderna

UNDP spelar en viktig roll f�r uppf�ljningen av FN:s konferens om de minsl utvecklade l�nderna som h�lls i Paris �r 1981. UNDP medverkar till atl f� lill st�nd etl �kat och samordnat bist�nd lill de minsl utvecklade l�nderna genom atl anordna s. k. mndabordskonferenser. Vidare skall UNDP bist� de minsl utvecklade l�ndema i deras f�rberedelser f�r den nya FN-konferens om de minsl utvecklade l�nderna som skall �ga mm i Paris i september 1990. Jag f�resl�r att bidraget lill verksamheten �kas med 5 milj. kr. lill 65 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Sahelkontoret (UNSO)

F�r all underst�dja UNDP:s handlingsprogram f�r torkdrabbade l�nder i
Afrika b�r Sverige f�r budget�ret 1990/91 l�mna etl bidrag p� 25 milj. kr.
lill FN:s Sahdkonlor (UNSO). Sverige �r en av de st�rre bidragsgivarna
lill kontoret som ocks� erh�ller svenska bidrag �ver anslaget C 2. Utveck�
lingssamarbete genom SIDA, anslagsposten S�rskilda milj�insatser.
���������������������������������� 74


 


FN.S kapitalutvecklingsfond (UNCDF)������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Ril�� 5 FN:s kapitalulvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bist�nd

till sm�skaliga investeringsprojekt som gynnar den lokala f�retagsamheten

i de minst utvecklade l�ndema. Fondens verksamhet har visat sig vara ett

v�rdefullt komplement till UNDP:s tekniska bist�nd och till de st�rre

projekt som utvecklingsbankerna st�djer. Jag f�resl�r ell bidrag p� 55 milj.

kr. f�r budget�ret 1990/91, en �kning med 5 milj. kr.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Budgetret 1989/90������������������������������� 115 000 000

Budgetret 1990/91������������������������������� 125 000 000

FN:s befolkningsfond (UNFPA) �r det centrala finansieringsorganel inom FN-syslemet f�r bist�nd p� befolkningsomr�det. Dess verksamhetsomr�den �r familjeplanering, befolkningsstatistik, syslem f�r folkbokf�ring och folkr�kning saml utbildning och forskning.

Jag anser att Sverige b�r forts�tta alt verka f�r �kade internationella insatser f�r befolkningsfr�gor i u-l�nder. Del svenska bist�ndet p� della omr�de l�mnas dels som en integrerad del av bilaterala program fr�mst inom h�lsosektorn, dels genom internationella program som UNFPA och Internationella familjeplaneringsfederalionen (IPPF).

Gemensamt f�r dessa program �r en allt tydligare identifiering av hur olika insatser p� omr�det kan p�verka m�drars och barns �verlevnad och h�lsa och kvinnornas delaktighet i utvecklingen. En snabb befolkningstill�v�xt utg�r ofta ett hinder f�r ulvecklingsanstr�ngningarna. En okontrol�lerad urbanisering liksom en h�rd belastning p� milj�n och den ekonomis�ka och sociala infrastrukturen motverkar utveckling. Detta har ocks� lett till en stigande efterfr�gan p� befolkningsbisl�nd.

Afrikas ekonomiska �terh�mtning och utveckling f�ruts�tter att stor vikt l�ggs vid de afrikanska l�ndernas �lg�rder p� befolkningsomr�del. UNFPA har under senare �r fortsatt att �ka sina insatser i regionen. Enligt min uppfattning �r UNFPA;s roll betydelsefull s�rskilt i l�ginkomstl�nder d�r sambanden mellan resursutnyttjande och befolkningsfr�gor �r uppen�bara. Del �r ocks� s�rskilt i Afrika som omfattande insatser kr�vs p� olika omr�den som t. ex. utbildning och h�lsov�rd inklusive familjeplanering f�r att s�ka lindra kvinnornas arbetsb�rda, utsatthet och h�ga d�dlighet och skador p� gmnd av alltf�r m�nga och riskfyllda graviditeter.

UNFPA har f�r n�rvarande stora inlecknade reservationer. Della �r en f�ljd bl. a. av atl fonden allt mer arbetar f�r att bygga upp l�ndernas egen f�rm�ga att genomf�ra befolkningsinsatser, vilket medf�r atl de stora kostnaderna kommer i ett senare skede av programmen. F�rra �ret �kade det svenska bidraget till UNFPA med 35 %. Jag f�resl�r att det svenska bidraget lill UNFPA nu �kas med 10,0 milj. kr. till 125,0 milj. kr.

75


 


FN:s barnfond (UNICEF)������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Budgetret 1989/90������������������� 290 000 000���������������������������������������������� B"- 5

Budgetret 1990/91������������������� 340 000 000

UNICEF har ber�knat att n�ra 40 000 barn i �ldrarna under fem �r d�r i u-l�nderna varie dag. �tminstone h�lften av d�dsfallen skulle med enkla medel kunna undvikas.

UNICEF:s programverksamhet, som till �verv�gande del �r f�rlagd till de fattigaste l�nderna, bedrivs inom ramen f�r fler�riga landprogram. Programmen omfattar fr�mst h�lso- och sjukv�rd, nutrition, vattenf�rs�ri�ning och olika former av utbildning s�rskilt f�r barn och m�drar.

UNICEF forts�tter atl med framg�ng engagera b�de i- och u-l�nder liksom andra FN-organ, V�rldsbanken och enskilda organisationer i kam�pen f�r barns �verlevnad och utveckling. Barnfonden har p� senare �r �gnat �kad uppm�rksamhet �l barn i s�rskilt sv�ra omst�ndigheter. Ett led i detta arbete �r en ing�ende rapportering om hur bamen i Sydafrika och frontslalerna drabbas av apartheid. Hit h�r ocks� bist�ndet lill barn i andra v�pnade konflikter, kalaslrofdrabbade omr�den, gatubarn och barn som �r offer f�r exploatering och �vergrepp. Jag utg�r ifr�n alt detta arbete intensifieras i enlighet med FN:s konvention om barnets r�ttigheter som antagits av generalf�rsamlingen h�sten 1989. Jag vill ocks� framh�lla UNI�CEF: s roll i bevakningen av de sociala aspeklema i slmkluranpassnings�processen i skuldtyngda l�nder.

Barnfondens regulj�ra verksamhet kompletteras av de s�rskilda insatser som UNICEF genomf�r med hj�lp av till�ggsbidrag. Inom ramen f�r m�nga omfattande gemensamma FN-insalser av kalaslrofkarakl�r, liksom i olika rehabiliterings- och �teruppbyggnadsprogram deltar UNICEF ak�tivt. Jag �r positiv lill alt denna kompletterande verksamhet f�r fortsalt st�d inom bl. a. ramen f�r svenska bilaterala landprogram och genom ka�tastrofinsatser.

Sverige, som finansierar cirka tio procent av UNICEF:s budget, har under m�nga �r varit barnfondens st�rsta eller n�st st�rsta bidragsgivare. Jag anser del angel�get atl UNICEF:s arbete f�r barns �verlevnad och utveckling f�r etl fortsatt starkt svenskt st�d samtidigt som Sverige b�r forts�tta att arbeta f�r att organisationens medlemskrets h�jer sin bidrags�niv� generellt. Jag f�resl�r att Sveriges bidrag lill fondens allm�nna medel f�r budget�ret 1990/91 h�js fr�n 290 milj. kr. till 340 milj. kr. varav 20 milj. kr. avs�tts f�r insatser varom UNICEF g�r s�rskild framst�llning och som inte finansieras �ver andra anslagsposter.

V�rldsbanksgruppen

Budgetret 1989/90������������������� 810 595 000

Budgetret 1990/91������������������� 843 000 000

varav

Internationella utvecklings�
fonden (IDA)
��������������������������������� 843 000 000(1)
Internationella finansierings�
bolaget (IFC)
������������������������������� 000


(1) Lggs som skuldsedlar. Disponibla medel under anslaget kan komma att utnyttjas fr std till steuropa.


76


 


V�rldsbanken (IBRD)������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 V�rldsbanksgruppen som besl�r av V�rldsbanken (IBRD), Internationella

utvecklingsfonden (IDA), Internalionella finansieringsbolagel (IFC) och Multilaterala investeringsgarantiorganel (MIGA) har l�nge varit en av de viktigaste finansieringsk�llorna f�r u-l�nderna. Till f�ljd av 1980-talets skuldkris med v�xande sv�righeter f�r u-l�nderna att erh�lla kommersiella l�n har V�rldsbanken kommit alt f� en �n st�rre betydelse. Denna manifes�teras dels i en kraftigt �kad utl�ning, men ocks� i en omfattande r�dgivning i samband med ekonomiska reformer i l�ntagarl�nderna. Denna ulveckiing och bankens centrala roll f�r mobilisering och samordning av finansiellt bist�nd har medf�rt ett n�rmare samarbete mellan banken och svenska bist�ndsorgan, s�rskilt i Afrika.

IBRD f�r sitt kapital genom att samtliga medlemsl�nder, efter ekono�misk styrka, tecknar andelar i bankens kapital. Banken l�nar sedan medel p� kapitalmarknaderna f�r att finansiera sin egen utl�ning. D�rigenom kan utl�ning lill u-l�nder ske p� f�rm�nligare villkor �n vad annars vore m�j�ligt.

V�ren 1988 besl�t bankens medlemmar att �ka kapitalet fr�n n�ra 95 miljarder US dollar till drygt 171 miljarder US dollar. Banken r�knar med alt genom denna kapitalh�jning kunna �ka sin utl�ning fr�n 15,5 mil�jarder US dollar budget�ret 1987/88 till ca 24 miljarder US dollar budget��ret 1992/93.

IBRD l�nar ut pengar p� marknadsm�ssiga villkor till s. k. meddin�komsll�nder som t. ex. Indonesien, Mexico och Turkiet, men ocks� till kreditv�rdiga l�ginkomstl�nder som t. ex. Indien.

Sverige har bibeh�llit sin tidigare andd i banken genom att vid 1988 �rs kapitalh�jning teckna 1,06 % av andelarna till ett v�rde av ca 793 miljoner US dollar, vilket i augusti 1988 motsvarade drygt 5 miljarder kronor. Av dessa medel inbetalas endast 3 % - ca 154 milj. kr. enligt v�xelkursen i augusti 1988 � medan �terstoden har formen av garanti�taganden.

Sveriges medverkan i V�rldsbankens kapitalh�jning finansieras av riks�banken.

Internalionella utvecklingsfonden (IDA)

IDA �r V�rldsbanksgmppens fond f�r utl�ning p� s�rskilt f�rm�nliga vill�kor lill de fattigaste u-l�nderna. Budget�ret 1988/89 uppgick IDA:s nya utl�nings�taganden till ett belopp motsvarande ca 30 miljarder kronor. Utl�ningen finansieras genom bidrag fr�n ett drygt trettiotal l�nder, i f�rsta hand i-l�nder.

Som jag redovisat i budgetpropositionen 1987 sl�ts �verenskommelse
om den �ttonde p�fyllnaden av IDA:s resurser (IDA 8) i december 1986
vilken omfattar perioden 1987/88-1989/90. P�fyllnaden uppg�r totalt till
12,4 miljarder US dollar. Sveriges andel uppg�r till 2,62 % vilket motsva�
rar 2 151 milj. kr. F�rhandlingarna om en ny IDA-p�fyllnad slutf�rdes
under �r 1989. Uppg�relsen resulterade i en p�fyllnad om 11,7 miljarder
SDR (s�rskilda dragningsr�tter), vilket i december �r 1989 motsvarade ca
���������������������������� 77


 


15,2 miljarder US dollar. Sveriges andel av p�fyllnaden �r �ven nu 2,62 %.��� Prop. 1989/90: 100 Bidraget motsvarar 2 528 milj. kr. alt utbetalas under tre �r med b�rian��� Bil. 5 fr�n budget�ret 1990/91 d� ett bidrag om 843 milj. kr. utg�r.

Mer �n 90 % av IDA-ull�ningen g�r lill de fattigaste l�nderna med en BNP per capita under 400 US dollar. Utl�ningen �r inriktad p� landsbygds�utveckling, utbildning, h�lsov�rd, vattenf�rs�rjning och st�d f�r ekono�miska reformer som syftar till effektivare resursutnyttjande (s. k. slruklur�anpassningsprogram). IDA-ull�ningen st�mmer v�l �verens med svenska bist�ndspolitiska m�l.

IDA:s �taganden gentemot u-l�nderna g�rs p� gmndval av skuldsedlar som garanterar givarl�ndernas bidrag. Dragning p� skuldsedlarna sker f�rst d� IDA:s styrelse godk�nt projekten och de genomf�rs. Detta inneb�r atl skuldsedlarna f�rbhr outnyttjade under en f�ljd av �r vilket har lett lill att relativt stora inlecknade reservationer, och d�rmed h�g likviditet har byggts upp under anslaget. Genom �ndring av utbelalningstekniken kan reservationerna dras ner ulan atl IDA:s m�jligheter till utf�stelser gent�emot u-l�nderna p�verkas. Jag f�rordar en s�dan f�r�ndring. Detta inneb�r ocks� att ett utrymme kan skapas f�r finansiering av svenskt dellagande i multilaterala arrangemang som diskuteras f�r omv�rldens st�d f�r re�formprocessen i �steuropa. Jag bed�mer att ell belopp �ver tre �r om sammanlagt 375 milj. kr. kan inrymmas under anslaget.

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

IFC:s syfte �r att fr�mja ekonomisk utveckhng i u-l�nder genom atl under�st�dja privata investeringar i industriell verksamhet. Det sista av fem lika stora svenska �rsbidrag om ca 10 milj. kr. under den senaste kapitalh�j�ningen fr�n �r 1985 inbetalades under budget�ret 1989/90. N�got s�dant bidrag till IFC �r inte aktuellt under budget�ret 1990/91.


Regionala utvecklingsbanker

Budget�ret 1989/90 Budget�ret 1990/91 varav

Afrikanska utvecklingsbanken� (AfDB) Afrikanska utvecklingsfonden� (AfDF) Asiatiska utvecklingsbanken� (AsDB) Asiatiska utvecklingsfonden� (AsDF) Interamerikanska utveck�lingsbanken� (IDB)


 

379

112

895

382

159

539

15

000

000

254

246

644 000

91

412

895

21

500

000


Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)

F�rhandlingarna om den Q�rde allm�nna kapital�kningen i Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB) slutf�rdes i november 1986 och �verenskom�
melsen d�rom tr�dde i krafl i juni 1987. Beslutet inneb�r att bankens
kapital tredubblas under fem�rsperioden 1987-1991 till ca 19,5 miljarder
US dollar. Till banken skall ca 1,2 miljarder US dollar inbetalas, �tersto-
������������������������������� 78


 


den utg�r garanti�taganden. Sveriges andel av kapitalel �r 1,3 %. De tre��� Prop. 1989/90:100 f�rsta betalningarna f�r den Q�rde allm�nna kapital�kningen om vardera�� Bil. 5 drygt 14 milj. kr. gjordes under budget�ren 1987/88-1989/90. F�r den fj�rde utbetalningen som skall verkst�llas under budget�ret 1990/91 ber�k�narjag medelsbehovet lill 15 milj. kr.

Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)

F�rhandlingarna om den femle p�fyllnaden av Afrikanska utvecklingsfon�dens (AfDF) resurser slutf�rdes i november 1987. Givarl�nderna skall bidra med 2,66 miljarder US dollar under tre�rsperioden 1988-1990, vilket i reala termer inneb�r en �kning med 25 % j�mf�rt med f�reg�ende p�fyll�nad. Sveriges bidrag uppg�r till 764,2 milj. kr. vilket inneb�r en �kning med 73 milj. kr. per �r under tre�rsperioden. Det svenska bidraget moisvarar 4,5 % av den totala p�fyllnaden. Det kraftiga st�det till AfDF motiveras av de stora behoven av ulvecklingskrediler p� f�rm�nliga villkor hos m�nga afrikanska l�nder. De tv� f�rsta utbetalningarna under innevarande p�fyll�nad om vardera 255 milj. kr. gjordes under budget�ren 1988/89 och 1989/90. F�r den tredje och sista utbetalningen som skall verkst�llas under budget�ret 1990/91 �r medelsbehovel 254,2 milj. kr.

F�rhandlingar om den sj�tte p�fyllnaden av fondens resurser kan kom�ma alt inledas under �r 1990.

Asiatiska utveckUngsbanken (AsDB)

Tre allm�nna kapital�kningar har genomf�rts i Asiatiska utvecklingsban�ken (AsDB), varav den tredje inbetalades under budget�ren 1983/84-1987/88. Bankens kapital uppg�r f�r n�rvarande till ca 22,8 miljarder US dollar varav 2,8 miljarder US dollar har inbetalats och �terstoden utg�r garanti�taganden. Eftersom Sverige inte deltog i den f�rsta kapital�kning�en �r 1971 sj�nk Sveriges andel av kapitalet fr�n ursprungliga 0,41 % till 0,15 %. I september 1988 beslutade AsDB om en s�rskild svensk kapital��kning p� omkring 28 milj. kr. f�r att den svenska kapitalandelen �ter skulle komma i niv� med den ursprungliga andelen. Avs�ttningar f�r den s�rskilda kapital�kningen gjordes budget�ren 1983/84 och 1989/90 med

10.3�� resp. 17,7 milj. kr. F�r budget�ret 1990/91 f�religger inget medelsbe�
hov vad g�ller AsDB.

Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)

�verenskommelse om den Q�rde p�fyllnaden av Asiatiska utvecklingsfon�dens (AsDF) resurser sl�ts i april 1986. P�fyllnaden som avser perioden 1987-1990 uppg�r till 3,6 miljarder US dollar. Sveriges bidrag om 365,7 milj. kr., vilket motsvarar 1,37% av p�fyllnaden, skall inbetalas i fyra �rsbidrag. De f�rsta tre utbetalningarna om vardera 91,4 milj. kr. gjordes under budget�ren 1987/88-1989/90. F�r den Q�rde och sista utbetalningen som skall verkst�llas under budget�ret 1990/91 �r medelsbehovet likas�

91.4�� milj. kr.������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 79


 


En f�rberedande diskussion om en ny femte p�fyllnad av AsDF kommer��� Prop. 1989/90:100
att inledas under �r 1990.
������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Sverige intr�dde som medlem i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) �r 1977 f�r att svenska f�retag skulle f� beh�righet alt delta i IDB:s upphandling. Huvudvikten vid �verv�gandena om medlemskap lades p� de handelsfr�mjande argumenten och Sveriges bidrag till IDB kom d�rvid alt finansieras �ver anslaget E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken.

Vid lidpunkten f�r Sveriges intr�de regerades m�nga l�nder i regionen av milit�rdiktaturer. Under del senaste �rtiondet har l�gel f�r�ndrats. Demokratiskt valda regeringar har avl�st diktaturerna. I och med valen i Chile i december 1989 har ytterligare ell viktigt steg mot demokrati i Latinamerika lagils och �nnu ett hinder f�r �kat engagemang i regionen f�rsvunnit.

Banken utg�r en allt viktigare kanal f�r st�d lill projekt som ber�r milj�n, kvinnans roll i utvecklingen och andra fr�gor d�r Sverige och de nordiska l�nderna positivt s�ker p�verka arbetet. Skuldproblemet har givh banken en st�rre roll i alt slussa n�dv�ndigt kapital lill regionens utveck�ling.

Mot denna bakgmnd finner jag del motiverat att det svenska bidraget till IDB �verf�rs lill bisl�ndsbudgelen med verkan fr�n budget�ret 1990/91 och atl banken i utrikesdepartementets handl�ggning f�r samma st�llning som de andra tv� regionala utvecklingsbankerna, den afrikanska och den asiatiska.

IDB:s ordinarie kapital uppg�r till 34 miljarder US dollar. F�rhandling�arna om en sjunde allm�n kapilalp�fyllnad, som p�b�riades �r 1986, kunde slutf�ras i mars 1989. �verenskommelse n�ddes om en p�fyllnad som ger banken m�jlighet till �kad utl�ning under de n�rmaste fyra �ren med sammanlagt 22,5 miljarder US dollar. Fonden f�r s�rskild utl�ning p� mjukare villkor (FSO), som utg�r IDB:s motsvarighet till IDA inom V�rldsbanksgruppen och som beviljar utvecklingskrediter p� mycket f�r�delaktiga villkor, �kas med 200 miljoner US dollar f�r fyra�rsperioden. Hittills har drygt 8 miljarder US dollar betalats in till fonden.

Fram till slutet av den p�g�ende sj�tte kapilalp�fyllnaden kommer Sveri�ge all ha bidragit till IDB med totalt ca 32 miljoner US dollar. Utbetalning�arna till denna p�fyllnad ber�knas f�r Sveriges del vara avslutade under budget�ret 1993/94.

Avsikten �r atl Sverige skall delta i den under �r 1989 slutf�rhandlade sjunde kapilalp�fyllnaden. Sveriges andel uppg�r lill 0,17 % av kapitalet, vilket moisvarar ca 43 miljoner US dollar. Av detta ska endast 2,5 % eller ca 1,1 miljoner US dollar betalas in f�rdelat p� fyra �r med b�rian i oktober 1990.

Ut�ver del nya bidraget till del ordinarie kapitalet kommer Sveriges bidrag till FSO med n�got mindre �n 8 milj. kr. som skall betalas med en Q�rdedel per �r med b�rian i oktober 1990.

P� basis av tidigare gjorda �taganden gentemot banken och med h�nsyn������������������������ 80


 


till Sveriges bidrag till den sjunde kapilalp�fyllnaden ber�knarjag medels-��� Prop. 1989/90:100
behovet f�r budget�ret 1990/91 till 21,5 milj. kr.
��������������������������������������� Bil. 5

�vrigt samarbete med utvecklingsbanker

Budgetret 1989/90����������������������������������������������� 25 000 000

Budgetret 1990/91������������������������������������������������������������ 000

Budget�ret 1989/90 anslogs 25 milj. kr. under anslagsposten �vrigt samar�bete med utvecklingsbanker. D� anslagna medel t�cker ber�knade utgifter �ven under budget�ret 1990/91 f�resl�rjag inga nya budgetmedel f�r bud�get�ret.

Internationellt livsmedelsbist�nd

Budgetret 1989/90������������������������������������������������� 215 000 000

Budgetret 1990/91������������������������������������������������� 264 000 000

varav

V�rldslivsmedelsprogrammet� (WFP)��������������������� 122 000 000

Livsmedelshj�lpskonventionen� (FAC)�������������������� 57 000 000

Internationella katastroflagret

f�r livsmedel�� (lEFR)���������������������������������������������� 85 000 000

V�rldslivsmedelsprogrammet (WFP)

Sverige verkar f�r alt en st�rre andel av v�rldens sammanlagda livsmedels�bist�nd skall g� genom WFP och f�r atl WFP skall spela en aktiv roll f�r alt lindra verkningarna av kalastrofer av olika slag. WFP utf�r etl effektivt bist�ndsarbete och har en betydelsefull roll vid samordning av livsmedels�leveranser i internationella hj�lpprogram.

Tv� tredjedelar av det ordinarie bidraget lill WFP �r bundet lill upphand�ling av livsmedel i u-l�nder med exportproduktion eller i Sverige. Ut�ver det ordinarie bidraget st�djer Sverige WFP genom all l�mna annal multila�teralt livsmedelsbist�nd och katastrofhj�lp genom WFP.

WFP:s bidragsm�l f�r Iv��rsperioden 1991-1992 �r I 500 miljoner US dollar.

WFP:s mottagarl�nder skall normalt svara f�r kostnader f�r lagring, transporter och �vrig utmstning i anslutning till projektverksamheten. Enligt WFP:s regler f�r dessa kostnader inte finansieras med regulj�ra bidrag. I s�dana fall m�ste d�rf�r WFP f�rlita sig p� s�rskilda bidrag. Sverige har sedan budget�ret 1982/83 anslagit medel f�r dessa �ndam�l. Medlen som huvudsakligen anv�nts till ink�p av transportmedel till WFP:s verksamhet i n�gra av de fattigaste l�nderna har enligt samst�mmiga rap�porter gjorl stor nytta.

Jag f�resl�r of�r�ndrade bidrag lill dessa s�rskilda �ndam�l, 22 milj. kr., samt ett bidrag till WFPs ordinarie resurser om 100 milj. kr.

Livsmedelshj�lpskonventionen (FAC)

Under 1986 �rs livsmedelshj�lpskonvention har medlemsl�nderna �tagh

sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannm�l per����������������������� 81

6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr IOO. Bilaga 5


�r. Konventionen �r tre�rig. Det svenska �rsbidraget motsvarar 40 000 lon��� Prop. 1989/90:100
vete.
���������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Medelsbehovel f�r del svenska bidraget f�r budget�ret 1990/91 som l�mnas genom WFP och �ven innefattar frakt- och administrationskostna�der ber�knarjag till 57 milj. kr.

Internationella katastroflagret f�r livsmedel (lEFR)

Intemationella katastroflagret f�r livsmedel (lEFR) skapades f�r att snabbt och effektivt kunna ge bist�nd i samband med pl�tsligt uppkomna katastrofsituationer. Sverige har bidragit till lagret, som administreras av WFP, alltsedan dess tillkomst �r 1975. lEFR-lagret anv�nds f�r alt tillhan�dah�lla livsmedel till s�rskilt utsatta grupper i akuta n�dsituationer och inte f�r utvecklingsinsatser. F�r atl f�rb�ttra WFP:s m�jligheter atl koppla utvecklingsinsatser lill utdragna katastrof- och flyktingsituationer har WFP nyligen uppr�ttat en s�rskild fond f�r detta �ndam�l inom sitt regulj�ra program f�r �r 1990.

Enligt WFP kommer den nyinr�ttade fonden alt v�sentligt f�rb�ttra organisationens m�jligheter all koppla utvecklingsinsatser lill s�dana kata�strof- och flyktingsituationer som kommit atl anta en permanent karakt�r.

F�r att kunna bidra lill fonden f�resl�r jag en beredskap motsvarande 25 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Jag f�resl�r vidare att 60 milj. kr. ansl�s f�r lEFR. Det svenska bidraget till lEFR och WFP:s fond f�r utdragna katastrofinsatser moisvarar 40 000 ton spannm�l och 2 500 ton vegetabilisk olja. Sverige l�mnar WFP ers�ttning �ven f�r fraktkostnader.

F�r de bidrag som ges inom ramen f�r FAC, lEFR och WFP:s nya fond f�r utdragna katastrofsituationer, b�r WFP f�retr�desvis v�lja att g�ra uppk�p av livsmedel i u-l�nder med exportproduktion. Om uppk�p inte kan g�ras i u-l�nder, skall WFP g�ra uppk�p av svenska livsmedel till v�rldsmarknadspris.

H�jda v�rldsmarknadspriser f�r spannm�l, dyrare transporter samt det f�rh�llandet all anslagen under tidigare budget�r har anpassats till existe�rande reservationer �r orsaker lill de f�reslagna h�jningarna under delpos�ten.

Jag avser atl s�rskilt f�lja utvecklingen av den verksamhet som avses finansieras fr�n WFP:s s�rskilda fond f�r utdragna katastrofinsatser. Skul�le extra bidrag vara p�kallade b�r de las ur reserverade medel under anslagsposten Andra multilaterala bidrag.

Jordbruksutveckling

Budgetret 1989/90������������������������������� 25 000 000

Budgetret 1990/91������������������������������� 70 000 000

varav

Internationella jordbruks�
utvecklingsfonden (IFAD)
��������������������� 70 000 000��������������������������������������������������������������������������������������� 82


 


Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)�������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil 5 �verenskommelsen om den tredje p�fyllnaden av IFAD:s finansiella re�surser f�r tv��rsperioden 1990-1992 n�ddes i juni 1989. Den uppg�r lill 562 miljoner US dollar varav OECD-l�nderna svarar f�r 375 miljoner US dollar, OPEC-l�nderna f�r 124 miljoner US dollar och de l�nlagande u-l�n�derna f�r 63 miljoner US dollar. P�fyllnaden bygger p� dels traditionell b�rdef�rdelning mellan OECD-l�nderna och OPEC-l�nderna enligt for�meln 60 % f�r de f�rra och 40 % f�r de senare, dels p� ett nytt element d�r OECD-l�nderna som grupp matchar u-l�ndernas bidrag enligt formeln 3x1. D�rmed har b�rdef�rdelningen mellan de tv� traditionella givarkategorier�na i praktiken f�r�ndrats i �n h�gre grad �n vid de tidigare p�fyllnaderna. Vissa omf�rdelningar av OECD-l�ndernas bidrag har gjorts, vilket resul�terat i att Sveriges andel har �kat lill 3,9 % av den totala p�fyllnaden, vilket motsvarar ca 140 milj. kr. De sv�ra p�fyllnadsf�rhandlingarna om IFAD:s finansiering har lett till att diskussioner p�b�rials om vilken finan�sieringsmodell som b�st kan tillf�ra IFAD medel.

Riksdagen har f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 anvisat sammanlagt 70 milj. kr. f�r Sveriges bidrag till den tredje p�fyllnaden. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jag att 70 milj. kr. ansl�s f�r den �terst�ende delen av Sveriges bidrag till den tredje p�fyllnaden.

Flyktingbist�nd genom FN

Budgetret 1989/90������������������������������������������������� 245 000 000

Budgetret 1990/91������������������������������������������������� 320 000 000

varav

FN:s hj�lporganisation

f�r palestinaflyktingar�� (UNRWA)����������������������� 130 000 000

FN:s flyktingkommissarie�� (UNHCR)�������������������� 190 000 000

FN.S hj�lporganisation f�r palestinaflyktingar (UNRWA)

Situationen i Mellan�stern, framf�r allt i de av Israel ockuperade omr�de�na, har medf�rt behov av ytterligare resurser f�r de palestinska flyktingar�na i regionen. UNRWA ber�knar medelsbehovel f�r verksamhets�ret 1990 till 242 miljoner US dollar, vilket skall j�mf�ras med 1989 �rs budget p� 227 miljoner US dollar.

Sveriges bidrag till UNRWA �kade budget�ret 1989/90 (verksamhets�ret 1989) med 18 milj. kr. lill IOO milj. kr.

�kad belastning p� UNRWA:s h�lso- och sjukv�rdsprogram, behov av fler skolor saml allm�nna kostnads�kningar har rnedf�rt atl UNRWA:s totala utgifter och behov av ytterligare resurser har �kat.

Jag f�resl�r en �kning av det svenska bidraget till UNRWA med 30 milj.
kr. till 130 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. H�rav avser 35 milj. kr.
huvudsakligen UNRWA:s s�rskilda program p� V�stbanken och i Gaza�
omr�det. Totalbeloppet avses t�cka �ven s�dana extrainsatser som tidiga�
re har belastat anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten �vriga
insatser.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 83


 


FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil�� 5

Flyktingproblemen har under den senaste tio�rsperioden n�tt en mycket

stor omfattning. Flertalet flyktingar finns i u-l�nder. Sverige skall forts�tta st�dja det viktiga humanit�ra arbelet all hj�lpa v�rldens flyktingar. UNHCR:s fr�msta uppgift �r atl ge r�ttsligt skydd �t flyktingar samt alt l�mna materiellt bist�nd. Alltmer uppm�rksamhet �gnas �t den s�rskilt utsatta gmppen av flyktingbarn och flyktingkvinnor.

UNHCR: s budget f�r 1989 �rs regulj�ra program uppg�r till 389 miljoner US dollar. Med anledning av UNHCR:s finansiella kris och dess budgetun�derskott �r 1989 har exekutivkommitt�n inte fastst�llt en sluUig budget f�r hela verksamhets�ret 1990. En tempor�rt inr�ttad arbetsgrupp skall grans�ka UNHCR: s regulj�ra program och verksamhet varefter vid etl extra ordinarie exekutivkommitt�m�te v�ren 1990 budgeten f�r hela verksam�hets�ret 1990 skall fastst�llas.

Budget�ret 1989/90 uppg�r del regulj�ra bidraget till UNHCR till 145 milj. kr. D�ml�ver utg�r bidrag via anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, lill bl. a. UNHCR:s verksamhet i Afrika och Centralameri�ka.

Behoven �r l�ngt ifr�n t�ckta i de u-l�nder som tagit emot ett stort antal flyktingar. Del �r ocks� angel�get atl st�dja UNHCR: s verksamhet f�r fr�mjande och vidmakth�llande av flyktingarnas r�ttsskydd. D�rf�r f�re�sl�rjag en h�jning av det regulj�ra bidraget med 45 milj. kr. till 190 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91, varav 35 milj. kr. reserveras f�r riktade insatser p� grundval av under �ret inkommande appeller f�r st�d till s�rskilt utsatta flyklinggmpper. Totalbeloppet avses l�cka �ven s�dana extrainsatser som tidigare har belastat anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten �vriga insatser.

�vriga organisationer

Budget�ret 1989/90������������������������������� 135 000 000

Budget�ret 1990/91������������������������������� 174 000 000

varav

Internationella familjeplanerings�
federationen� (IPPF)
�������������������������������� 85 000 000
UNCTAD/GATT:s� internationella
handelscentrum� (ITC)�������������������������������� 22 000 000
FN:s narkotikafond�� (UNFDAC)

och annan narkotikabek�mpning������������� 50 000 000

Internationella sj�farts�
universitetet
�������������������������������������������� 17 000 000

Internationdla familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Sverige h�r till de l�nder som bidragit l�ngst och mest till lPPF:s verksam�het. Anv�ndningen av bidragen regleras i �rliga avtal mellan IPPF och SIDA. F�r innevarande budget�r har avtal ing�tts om etl bidrag p� 75 milj. kr.

IPPF:s karakt�r av samarbelsorgan f�r nationella familjeplaneringsorga�
nisationer inneb�r all verksamheten kan bedrivas med aktivt lokalt delta�
gande. Efterfr�gan p� IPPF:s insatser �kar. Den svenska andelen av����������������������������������� 84


 


IPPF:s finansiering �r h�g. Prioriteringen av befolkningsfr�gor f�ranleder��� Prop. 1989/90:100 mig likv�l att f�resl� fortsatt starkt svenskt st�d lill IPPF. Jag f�resl�r f�r��� Bil. 5 budget�ret 1990/91 ett belopp om 85 milj. kr., en �kning med 10 milj. kr.

UNCTADIGATT.s internationella handelscentrum (ITC)

ITC har till uppgift att st�dja u-l�ndema p� utrikeshandelns omr�de och har d�rigenom uppgifter som f�r svensk del delvis handhas av importkon�toret f�r u-landsprodukter (IMPOD). P� gmnd av del n�ra sambandet har IMPOD getts det samordnande ansvaret f�r beredning och uppf�ljning av de medel som Sverige �rligen bidrar med lill ITC-projekt.

Sveriges bidrag till ITC uppg�r under innevarande budget�r till 20 milj. kr., varav 2 milj. kr. till ITC:s r�vamprogram. Projekt som genomf�rs av ITC st�ds ocks� av Sverige genom bidrag fr�n andra anslag. I Angola, Indien, Mosambique och Tanzania har ITC anlitats f�r att genomf�ra handelsfr�mjande projekt inom ramen f�r samarbelsavtalen med dessa l�nder. Finansiering av ITC-insalser �verv�gs �ven som en del av samar�betet mellan Norden och SADCC-l�nderna. U-l�ndernas betalningsbalans-problem g�r bist�nd p� handelns omr�de s�rskilt angel�get.

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�rjag en h�jning av bidraget lill 22 milj. kr., varav 2 milj. kr. till ITC:s r�vamprogram.

FN:s narkotikafond (UNFDAC) och annan narkotikabek�mpning

UNFDAC bedriver sin verksamhet i narkotikaproducerande l�nder, fr�mst i Asien samt Latinamerika och Karibien, men �ven i Afrika och Mellan�stern. I samarbete med mottagarl�ndernas regeringar s�ker fonden bek�mpa den illegala odHngen, produktionen, handeln och konsumtionen av narkotiska och psykotropa droger. Bl.a. s�ker man �stadkomma en �verg�ng fr�n odling av narkotiska v�xter till andra gr�dor. F�mtom bist�nd till landsbygdsutvecklingsprojekt l�mnar UNFDAC st�d till f�re�byggande verksamhet, v�rd av missbmkare och till uppbyggnad av r�tts�v�sendet.

Fonden finansieras p� frivillig v�g. Sverige har st�tt UNFDAC med medel ur bist�ndsbudgeten sedan �r 1977 och �r en av de st�rre bidragsgi�varna. De svenska bidragen har fr�mst avsett jordbmksprojekt, d�r nya gr�dor introducerats som alternativ till odling av opiumvallmo och koka�buskar.

Vid FN:s konferens om narkotikafr�gor, som �gde mm i Wien somma�ren 1987, gjorde Sverige en tre�rig utf�stelse om 70 milj. kr. till fondens verksamhet. Av beloppet har en del avsatts f�r svenska enskilda organisa�tioners medverkan i UNFDAC-projekt. Budget�ret 1989/90 utbetalades 25 milj. kr. till fonden.

Jag f�resl�r att bidraget till narkotikabek�mpning f�r budget�ret 1990/91
h�js kraftigt till 50 milj. kr. Anslaget b�r f�rdelas s� alt 30 milj. kr. utg�r ett
regulj�rt bidrag till UNFDAC:s verksamhet och resterande 20 milj. kr.��������������������������������� 85


 


kanaliseras via UNFDAC eller genom andra internationella program. H�r-��� Prop. 1989/90: 100 igenom m�jligg�rs en ut�kning av de insatser Sverige �nskar st�dja genom��� Bil. 5 fonden. Vidare ger det oss m�jlighet att aktivt delta i etl planerat, globalt program f�r narkotikabek�mpning i FN:s regi.

Internationella sj�farlsuniversiletet

Internationella sj�fartsuniversitetet som �r bel�get i Malm� drivs i den internationella sj�fartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger h�gre utbildning p� sj�fartsomr�del till personer som i sina heml�nder �r syssel�satta inom sj�fart och hamnadminislration. Dessa verksamheter k�nne�tecknas av en alltmer avancerad teknisk utveckling.

Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som finns i en rad u-l�nder. Hittills har ca 400 studeranden utexaminerats. Sverige �r en av universitetets st�rsta bidragsgivare. Medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 ber�knas till 17 milj. kr.

Andra multilaterala bidrag

Budgetret 1989/90��������������������������������� 383 797 105

Budgetret 1990/91��������������������������������� 278 056 461

varav

Milj�insatser����������������������������������������� 125 000 000

�vriga insatser�������������������������������������� 153 056 461

Milj�insatser

Svenska bist�ndsmyndigheler s�som SIDA, SAREC och BITS har som tidigare framg�tt inom ramen f�r det bilaterala utvecklingssamarbetet vid�tagit en rad �lg�rder f�r att i �kad utstr�ckning bidra till en milj�m�ssigt h�llbar utveckling i u-l�nderna.

De multilaterala organisationerna har unika f�ruts�ttningar att ta sig an gr�ns�verskridande milj�problem samt att p� bred front st�rka u-l�ndernas egen kapacitet att g�ra n�dv�ndiga milj�- och naturresursbed�mningar.

Jag konstaterade i 1989 �rs budgetproposition att f�r att �stadkomma
delta kr�vs en f�rst�rkning av de internationella organisationernas resur�
ser p� omr�det. Jag f�reslog d�rf�r alt medel skulle avs�ttas f�r att st�dja
kompetensuppbyggnad och andra �tg�rder f�r att stimulera en s�dan pro�
cess. Under budget�ret 1989/90 har bidrag utg�tt bl.a. f�r alt f�rst�rka
FN:s organisation f�r industriell ulveckiing (UNIDO), som utarbetat ett
program f�r en integrering av milj�h�nsyn i induslrialiseringsprojekl i
u-l�nder. Bidrag har ocks� l�mnats f�r milj�fr�mjande insatser genom
FN:s organ avseende transnationella f�retag (UNCTC). Vidare har bidrag
utg�tt till internalionella frivilligorganisalioner, bl. a. internationella na�
turv�rdsunionen (lUCN) f�r milj�insatser i u-l�nder. Jag vill dessutom
erinra om det svenska bidraget om 25 milj. kr. under anslagsposten FN:s
UtveckUngsprogram (UNDP) till FN:s Sahdkonlor (UNSO) f�r ett hand�
lingsprogram f�r torkdrabbade l�nder i Afrika. Ett omfattande berednings-
och f�rhandlingsarbete har lagts ned f�r att tillsammans med olika interna-
�������������������������� 86


 


liondla organisationer identifiera och utforma ytterligare insatser. Under��� Prop. 1989/90:100 budget�ret 1990/91 kommer detta arbete alt resultera i en rad riktade��� Bil. 5 bidrag till olika internationella organisationer.

Jag f�rutser behov av finansiering av experthj�lp i samband med utform�ning av nationella milj�strategier inom ramen f�r s�v�l V�rldsbankens som de regionala utvecklingsbankernas verksamhet. Dessutom f�mtser jag st�d lill finansiering av s�dana kostnader som kan uppkomma i enskilda projekt i samband med en ut�kad milj�konsekvensbed�mning.

Extra bidrag kommer atl utg� till flera av de fackorgan och program inom FN som uppr�ttat s�rskilda milj�handlingsprogram inom sina respek�tive verksamhetsomr�den. Ytterligare bidrag kommer atl ges f�r st�d lill milj�programmet inom UNIDO. Vidare f�mtser jag extra bidrag till FN:s milj�program (UNEP), dels att anv�ndas f�r insatser f�r all f�rsl�rka u-l�ndernas kapacitet atl beakta milj�h�nsyn i utvecklingsplaneringen, dels f�r alt st�dja u-landsdeltagande n�r det g�ller det internationella konventionsarbelel p� milj�omr�det. Dessutom kommer vissa internatio�nella frivilligorganisalioner, bl. a. del Internationella institutet f�r milj� och utveckling (IIED), att f� fortsalla bidrag till u-landsinriklat milj�arbete.

Ell intensifierat st�d genom olika internationella organisationer st�ller st�rre krav p� svensk multilateral beredningskapacitel. SIDA f�rv�ntas i della sammanhang f� en �kad roll.

Flera internationella organisationer har, som en f�ljd av gjorda f�rst�rk�ningar och omprioriteringar, f�tt en f�rb�ttrad institutionell kapacitet. Delta inneb�r all de inom sina respektive verksamhetsomr�den har goda f�mts�ttningar atl utveckla omfattande och h�gkvalitaliva milj�program. Detta g�ller t. ex. handlingsplaner f�r att f�rhindra sk�vling av tropisk regnskog och �tg�rder f�r atl f�rhindra �kenspridning och markf�rst�rel�se.

F�r atl genomf�ra s�dana program kr�vs emellertid resurser ut�ver nuvarande bidrag. Jag avser atl verka f�r atl givarsamfundel tar sill ge�mensamma ansvar och mobiliserar s�dana additionella medel till de inter�nationella organisationerna.

Under de n�rmaste �ren kommer en rad f�rhandlingar att inledas som syftar till att skapa framtida milj�konventioner f�r atl begr�nsa olika former av milj�farlig verksamhet, t. ex. utsl�pp av klimatp�verkande ga�ser. I denna process, som nu kommer all inledas bl.a.inom ramen f�r UNEP, �r det angel�get med ett aktivt u-landsddlagande. Jag anser alt svenskt st�d b�r bidra lill alt m�jligg�ra della.

Sverige f�reslog i september 1987 atl en FN-konferens om milj� och
ulveckiing skulle h�llas �r 1992. F�r n�rvarande p�g�r f�rhandlingar i FN
om den n�rmare utformningen av konferensen. Den svenska utg�ngspunk�
ten �r alt konferensen m�ste bli handlingsinriktad och medf�ra konkreta
internationella �taganden f�r att fr�mja en h�llbar ulveckiing i u-l�nderna.
Del �r f�ljaktligen viktigt alt del f�rberedelsearbete som nu p�b�rials inf�r
konferensen, bl.a.de regionala konferenserna om milj� och utveckling,
inbegriper ell aktivt u-landsddlagande. Sverige b�r d�rf�r, liksom tidiga�
re, bist� de u-l�nder som saknar egna resurser att aktivt della i della
f�rberedelsearbete.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 87


 


F�r alt m�ta de ovan redovisade behoven av insatser inom multilateralt�� Prop. 1989/90:100 milj�bist�nd f�resl�r jag ett j�mf�rt med f�rra �ret of�r�ndrat anslag om�� Bil. 5 125 milj. kr. f�r Milj�insatser.

�vriga insatser

Under delposten �vriga insatser finansieras bidrag till ett stort antal orga�nisationer, program, seminarier och andra internalionella aktiviteter f�r fr�mjandet av internationell samverkan. Extra insatser genom internatio�nella organisationer kan ocks� aktualiseras under p�g�ende budget�r.

Under andra anslagsposter redovisas ber�knade anslag f�r vissa organi�sationer. Ibland kan det av f�rhandlingstekniska sk�l vara sv�rt att f�mtse svenska bidrag. I andra situationer r�der os�kerhet om storlek och tid�punkt f�r kommande svenska bidrag. I s�dana fall kan delposten �vriga insatser utnyttjas.

�terkommande bidrag utg�r under denna delpost till vissa internationel�la organisationer som bedriver en angel�gen verksamhet men d�r beloppen �r relativt blygsamma. Under budget�ret 1990/91 r�knar jag med bidrag lill bl. a. f�ljande organisationer.

Internationella r�dakorskommitt�n (ICRC) arbetar efter de principer som nedlagts i Gen�ve-konventionema. ICRC:s arbete omfattar skydd och bist�nd till krigsf�ngar och civila intemerade, efterforskning av saknade personer, f�rmedling av familjemeddelanden saml informationsspridning om Gen�ve-konventionema och numera ocks� materiellt bist�nd till n�dli�dande.

Genom FN:s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT) ges st�d till teknisk bist�ndsverksamhet i u-l�nder. Verksamheten skall medverka till f�rb�ttrad mobilisering av u-l�ndernas egna resurser till boende- och be�byggelse�tg�rder och till fr�mjande av en allm�n f�rb�ttring av boende�milj�n.

FN:s utvecklingsfond f�r kvinnor (UNIFEM) bedriver sitt arbete genom alt ge kvinnor tillg�ng lill utbildning, krediter, marknader, informaiion och teknologi, som syftar lill atl f�rb�ttra u-landskvinnornas livsvillkor. Bud�get�ret 1989/90 �kade bidraget till UNIFEM fr�n 1,8 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Budgel�rel 1989/90 gavs ett f�rsta bidrag om 500 000 kr. lill Intematio�nella forsknings- och utbildningsinstitutet f�r kvinnors utveckling (IN�STRAW). Institutets framtagande av k�nsuppdelad statistik �r en viktig verksamhet.

FN:s informations- och forskningscenter f�r transnationella f�retag (UNCTC) erh�ller bidrag till det tekniska bist�ndsprogrammet.

Stiftelsen Svenska UNICEF-kommitl�n har till uppgift alt informera om UNICEF och om barnens situation i v�rlden, alt vara r�dgivande i det svenska samarbetet med UNICEF och atl insamla och f�rmedla privata bidrag lill bamfonden. Kommitt�ns verksamhet har m�ngdubblats de se�naste �ren.

IPDC �r UNESCO:s bist�ndsprogram f�r kommunikalionsutveckling.
Del har som huvuduppgift all genom mediautveckling i u-l�ndema fr�mja
���������������������������� 88


 


l�skunnighet, vetenskapligt och kulturellt informationsutbyte samt kun-�� Prop. 1989/90:100
skaps�verf�ring.
����������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

FN:s center f�r vetenskap och teknologi f�r utveckling (UNCSTD) �r ett organ som bl. a. har uppgiften att bitr�da u-l�nderna med alt bygga upp kapaciteten f�r att kunna handskas med s�dan avancerad vetenskap och teknologi som beh�vs f�r l�ndemas utveckling.

Under budget�ret 1990/91 ber�knas vidare medel f�r intemationellt han-dikappbisl�nd utbetalas. Tidigare budget�r har drygt 4 milj. kr. belastat denna delpost f�r handikappinsatser genom UNDP och FN:s center f�r social ulveckiing och humanit�ra fr�gor i Wien.

En beredskap b�r finnas f�r svenskt st�d till FN-insatser efter Namibias sj�lvst�ndighet. I linje med Sveriges tidigare starka st�d f�r ett fritt Nami�bia har medel f�r en insats reserverats under denna delpost.

Riksdagen har tidigare (prop. 1987/88: 100, bil. 5, UU 20, rskr. 226 och prop. 1988/89: 35, UU 12, rskr. 21) beslutat om svenskt deltagande i en nordisk fond f�r f�rm�nlig kreditgivning lill u-l�nder. Det svenska �tagan�det uppg�r med dagens v�xelkurser totalt till ca 310 milj. kr. under fem �r. Den f�rsta inbetalningen om ca 62 milj. kr. till fonden gjordes budget�ret 1988/89. Jag ber�knar �ven inbetalningen f�r budgel�rel 1989/90 till ca 62 milj. kr. Ett ungef�r lika stort medelsbehov kommer att uppsl� budget�ret 1990/91.

Genom tekniskt bist�nd fr�n bl. a. UNCTAD har u-l�ndernas deltagande i de multilaterala handelsf�rhandlingarna, den s.k. Umguaymndan inom GATT, underl�ttats. Vissa produktinriklade organisationer arbetar med att st�dja u-l�ndernas anstr�ngningar atl f� �kad avs�ttning f�r sin produk�tion. Dessa och vissa andra handelsrdaterade �tg�rder belastar delposten.

Extra bidrag lill studier och utredningar som bedrivs i internationella organisationer och som bed�ms som angel�gna finansieras �ver delposten. St�d till olika organisationer och fonder som verkar f�r f�rb�ttrat intema�tionellt samarbete ansl�s ocks� under denna delpost. Bl. a. l�mnas bidrag till Society for International Development, Intemational Foundation for Development Alternatives och stiftelsen Dag Hammarskj�lds Minnes�fond.

Nordiska afrikainstitutet forts�tter sitt arbete med s�rskilda forsknings�program avseende Afrika med inriktning p� bl. a. S�dra Afrika, utveckhng och f�r�ndring av Afrikas landsbygd samt m�nniskors situation och �ver�levnadsm�jligheter i omr�den som drabbats av torkkalastrofer. Program�men kommer atl f� �kat st�d fr�n de nordiska l�nderna och del svenska bidraget skall finansieras under denna delpost. �ven medel f�r del av de gemensamt nordiskt finansierade Q�nsterna belastar delposten. Jag har ocks� under delposten ber�knat medel f�r del av institutets verksamhet s�som publikafionsverksamhel, seminarier och reseslipendieprogram. De medel som SAREC �rligen anvisat institutet f�r g�stforskare fr�n Afrika b�r i framliden anvisas direkt lill institutet �ver denna delpost. Inslilulel finansieras ocks� med medel under anslaget C 7. Nordiska afrikainstitulel.

Svenska institutet kommer under delposten all erh�lla medel f�r perso�
nal- och administrationskostnader i samband med mottagandet i Sverige av
FN-slipendialer.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� 89


 


Fr�n delposten kommer �ven bidrag atl ges lill Svenska FN-f�rbundets��� Prop. 1989/90:100
information om del multilaterala utvecklingssamarbetet.
��������������������������� Bil. 5

Mot bakgrund av vad jag ovan redovisat ber�knar jag medelsbehovet under delposten �vriga insatser till 153,1 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen alt

1.     godk�nna de riktlinjer f�r multilateralt utvecklingssamarbete, somjag har f�rordat i det f�reg�ende,

2.     godk�nna de gjorda utf�stelser somjag angivit i det f�reg�ende,

3.     bemyndiga regeringen atl g�ra de utf�stelser, �taganden och utbetalningar somjag h�mt�ver har f�reslagit i del f�reg�ende,

4.     till Bidrag till internationella bist�ndsprogram f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservafionsanslag p� 3 566 216 000 kr.

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA

1988/89� Utgift� 5 710 674 944���� Reservation 1 799 000 739(1) 1989/90� Anslag� 6 190 000 000 1990/91� Frslag 6 787 000 000

(1) Vid 1988/89 rs utgng var 1 592 milj. kr. av reservationen intecknad genom gjorda taganden.

SIDA

SIDA ber�knar de totala bist�ndsanslagen f�r budget�ret 1990/91 till 12 747 milj. kr. SIDA:s andel av anslaget uppg�r under budget�ret 1989/90 lill 53 %. Med of�r�ndrad andel kommer enligt SIDA:s f�rslag under budget�ret 1990/91 6 756 milj. kr. att kanaliseras via SIDA vilket inneb�r en �kning med 566 milj. kr. eller ca 9,2 %.

SIDA anf�r i anslagsframst�llningen.bl.a.att ekonomisk kris och struk�turanpassning forts�tter all vara dominerande inslag i den milj� som omger bist�ndsverksamheten. Samtidigt konstateras att utvecklingen i flera l�n�der i Afrika s�der om Sahara varit mer positiv de senaste �ren �n under b�rian av 1980-talet. Helhetsbilden f�rblir dock m�rk. I brist p� kommer�siella krediter har bist�ndet f�tt en allt viktigare roll f�r de skuldtyngda l�nderna. I en situation med akut valutabrisl i m�nga mottagarl�nder anv�nds bist�ndet f�r alt finansiera import av n�dv�ndiga insatsvaror f�r jordbmk och industri, reservdelar, papper till undervisningsseklom, medi�ciner till h�lsov�rden m. m. Detta g�ller i flera av de afrikanska mottagar�l�nderna, liksom i Nicaragua och Vietnam.

SIDA anf�r vidare att mer omfattande och l�ngsiktiga l�sningar kr�vs
f�r alt v�nda utvecklingen i de h�rdast drabbade l�nderna. Den process av
stmkturanpassning som m�nga av de svenska samarbetsl�nderna f�r n�r-
��������������������������� 90


 


varande genomg�r �r n�dv�ndig men inte tillr�cklig f�r att f� ig�ng en��� Prop. 1989/90: IOO
b�rkraftig utveckling.
������������������������������������������������������������������������ Bil. 5

SIDA framh�ller atl det �r viktigt atl Sverige forts�tter atl spela en aktiv roll i utformningen av anpassningsprogrammen och utnyttjar sitt inflytande f�r att f�rb�ttra dialogen mellan mottagarl�nderna � ena sidan och givar�l�ndernas samordnande organ", IMF och V�rldsbanken, � den andra. De sociala aspekterna av strukturanpassningen m�ste ges �kad uppm�rksam�het och s�rskilda �lg�rder vidtas f�r att skydda redan h�rt drabbade befolkningsgrupper fr�n �kad mis�r. F�r att bevara de l�ngsiktiga f�rut�s�ttningarna f�r utveckling �r det av st�rsta vikt att de sociala sektorerna inte urholkas.

I anslagsframst�llningen noterar SIDA att verksamheten f�rsv�ras av att huvuddelen av det svenska bist�ndet riktar sig till de fattigaste l�nderna och syftar till att n� breda folklager. SIDA:s erfarenhet visar att just sociala program som riktar sig till utsatta grupper, t. ex. h�lsov�rdspro-gram och prim�rundervisning p� landsbygden liksom landsbygdsutveck�ling i avl�gsna lands�ndar, m�ter s�rskilt stora sv�righeter. Bl. a. beror della p� att dessa verksamheter inte prioriteras i tillr�ckligt h�g grad av mottagarl�ndernas regeringar. Retoriken och inneh�llet i v�lformulerade utvecklingsplaner motsvaras inte alltid av prioriteringar i det praktiska handlandet. SIDA anf�r alt bist�ndsorganisationerna i denna situation tenderar all la �ver ansvarel f�r "sina" projekt vilket leder till alt motta�garlandets f�rvaltning och f�rm�ga att driva utvecklingen p� egen hand f�rsvagas. D�rf�r m�ste enligt SIDA mottagarnas egna anstr�ngningar �terigen s�ltas i centrum och bist�ndet fram�ver utformas med s�rskild h�nsyn lill �nskem�let all minska ell skadligt bist�ndsberoende. Vidare anf�rs att SIDA:s roll gentemot olika uppdragsgivare m�ste definieras klarare och begr�nsas till de f�r bisl�ndsmyndighelen strategiska momen�ten. Metodiken i bist�ndsarbetet b�r ytterligare f�renklas.

Den f�reslagna �kningen med 566 milj. kr. �terspeglar styrelsens bed�m�ning av vad som f�r n�rvarande �r m�jligt att genomf�ra inom ramen f�r respektive program, utan att �sidos�tta kvalitetsaspekterna. P� l�ngre sikt bed�mer dock SIDA atl man inom ramen f�r fortsatt begr�nsade personal�resurser f�r sv�righeter all p� ett tillfredsst�llande s�tt hantera kontinuerli�ga volym�kningar av denna storlek. En ompr�vning av medelsf�rdelning�en mellan olika bist�ndsanslag kan d� bli aktuell. Eftersom dessa fr�gor nu �r f�rem�l f�r �versyn anf�r SIDA att konkreta f�rslag tills vidare f�r anst�.

SIDA konstaterar atl man har sv�righeter alt hantera alltmer varierande beredningsformer i det bilaterala bist�ndet och uttalar att klarheten i detta system b�r �ka och m�jligheterna till insyn f�rb�ttras. SIDA f�resl�r att insatsema i Costa Rica, Namibia och Uganda finansieras via en samman�h�llen anslagspost f�r �vriga samarbetsl�nder.

Betydande h�jningar av medelsramarna f�resl�s f�r Angola, Moeam�
bique och Nicaragua samt f�r anslagsposten Bist�nd genom folkr�relser
och andra enskilda organisationer. Vidare f�resl�s en f�rh�llandevis kraf�
tig �kning av det humanit�ra sl�del lill Latinamerika. SIDA f�resl�r ocks�
atl medlen f�r enskilda organisationers informafion under anslaget C 9.������������������������������� 91


 


Information anvisas �ver anslagsposten Bist�nd genom folkr�relser och��� Prop. 1989/90:100 andra enskilda organisafioner under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete��� Bil. 5 genom SIDA.

F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�rjag att 6 787 milj. kr. st�lls fill f�rfogande f�r utvecklingssamarbete genom SIDA. Della inneb�r en anslags�kning med 597 milj. kr. i f�rh�llande till budget�ret 1989/90. Bist�ndet genom SIDA uppg�r d�rmed till 52 % av bist�ndsramen.

Generella fr�gor

Jag har t�mligen utf�rligt i de inledande avsnitten behandlat flera av de omr�den som SIDA har tagit upp i sin anslagsframst�llning. Jag finner alt styrelsens analys i allt v�sentligt �verensst�mmer med de �verv�ganden och slutsatser jag presenterat. Jag har ocks� med intresse tagit dd av de slutsatser som SIDA dragit av internutredningen om myndighetens roll i bist�ndssamarbetet. Jag delar SIDA:s uppfattning atl mollagari�nderna sj�lva b�r la ett ut�kat och mer akfivt ansvar f�r sina utvecklingsprogram och utvecklingsprojekt.

Sverige har under m�nga �r st�tt Namibias befrielsekamp. N�r nu fria och r�ttvisa val genomf�rts och landet inom kort vinner sin sj�lvst�ndighet finner jag det l�mpligt att bist�ndet till Namibia finansieras �ver en s�rskild anslagspost inom det bilaterala utvecklingssamarbetet. St�det fill Uganda och delar av st�det till Costa Rica kan under del kommande budget�ret finansieras �ver anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram, anslagsposten Projektbist�nd till vissa l�nder. Jag finner del d�rmed ej befogal att inr�tta en ny anslagspost f�r �vriga samarbetsl�nder.

Som en f�ljd av den politiska utvecklingen p� olika h�ll i v�rlden ser jag sk�l alt st�dja utvecklingsinsatser i flera av de l�nder som genomg�tt eller genomg�r demokratiseringsprocesser. Mot denna bakgrund harjag skapat s�rskilt utrymme f�r �ndam�let under anslaget C 3. Andra bist�ndspro�gram, anslagsposten Projektbisl�nd till vissa l�nder.

Anslagsposten Katastrofer, st�d till �teruppbyggnad m. m. b�r fr. o. m. budget�ret 1990/91 delas upp i anslagsposterna Katastrofbist�nd m. m. och St�d till �temppbyggnad.

Uppdelningen av anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA framg�r av tabell 4.

92


 


Tabell 4. Utvecklingssamarbete genom SIDA budget�ren 1989/90-1990/91 (mHj. kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


 

 

 

Anslag

Frslag

Fr-

 

1989/90

1990/91

ndring

AFRIKA

 

 

 

Angola

170

200

+ 30

Botswana

95

95

of

Etiopien

145

145

of

Guinea-Bissau

80

90

+ 10

Kap Verde

65

70

+ 5

Kenya

140

150

+ 10

Lesotho

35

35

of

Mogambique

395

445

+ 50

Namibia

 

100

+ 100(1)

Tanzania

540

550

+ 10

Zambia

240

240

of

Zimbabwe

180

200

+ 20

Regionala insatser

 

 

 

i Afrika

235

255

+ 20

Humanitrt bistnd i

 

 

 

sdra Afrika

350

310

- 40(1)

ASIEN

 

 

 

Bangladesh

135

145

+ 10

Indien

380

400

+ 20

Laos

85

100

+ 15

Sri Lnka

70

70

of

Vietnam

300

300

of

Regionala insatser

 

 

 

i Asien

15

25

+ 10

LATINAMERIKA

 

 

 

Nicaragua

230

270

+ 40

Regionala insatser

 

 

 

i Centralamerika

55

90

+ 35

Humanitrt bistnd.

 

 

 

i Latinamerika

190

190

of

VRICT

 

 

 

Katastrofbistnd m. m.�� 1 Std till teruppbyggnad J

800(2)

597�� I 250�� 1

+ 47(2)

 

 

Bistnd genom folkrrelser

 

 

 

och andra enskilda

 

 

 

organisationer(3)

575

675

+ 100

Srskilda miljinsatser

225

225

of

Srskilda program

328

408

+ 80

Rekrytering och utbild-

 

 

 

ning av fltpersonal

81

88

+� 7

Vissa landprogram-

 

 

 

kostnader

51

55

+ 4

Information genom SIDA(3)

 

14

+ 14

SUMMA

6 190

6 787

+ 597

(1)          Ny anslagskonstruktion.

(2) T.o.m. innevarande budgetr redovisas medlen fr katastrofer, std till teruppbyggnad m.m. under en anslagspost.

(3) Medel fr information genom folkrrelser, andra enskilda organisationer och SIDA anvisas t. o. m. budgetret 1989/90 ver anslaget C 9. Information.


93


 


Afrika�������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Angola������������������������������������������������������������������������������������������� ''- 5

Sydafrikas destabiliseringspolitik, rebellr�relsen UNITA:s verksamhet med utl�ndskt st�d och bl. a. stagnerande oljepriser under 1980-talel har inneburit stora p�frestningar p� Angolas ekonomi och allvarligt hindrat landets ulveckiing. F�r atl m�ta problemen har Angola inlett etl ekono�miskt reformprogram. Den angolanska regeringen har ocks� akfivt bidragit fill f�rhandlingsprocessen mot ett sj�lvst�ndigt Namibia och en fredspro�cess inne i Angola. Angola har s�kt och erh�llit medlemsskap i IMF och V�rldsbanken, bl.a.i syfte alt erh�lla ett effektivt st�d i den n�dv�ndiga strukturanpassningsprocessen. I reformprogrammet ing�r bl.a. avregle�ring av priser och ett �kat utrymme f�r enskilda initiativ, s�rskilt inom jordbruket.

L�gel avseende m�nskliga r�ttigheter �r inte tillfredsst�llande. Kriget �r en orsak h�rtill. Dock sker en gradvis f�r�ndring lill del b�ttre. Bl. a. inom r�ttsv�sendet p�g�r etl reformarbete i riktning mol st�rre r�ttss�kerhet.

Bist�ndet utg�r till bl. a. fiskerin�ringen och h�lsosektorn. Som etl led i str�vandena att motverka den ekonomiska krisen har varubist�ndet under senare �r f�tt �kad vikt. St�det till milj�insatser i Luanda i form av renh�llning m. m. b�r forts�tta. Med h�nsyn till Angolas sv�ra ekonomiska situation och landets utsatta l�ge i s�dra Afrika, utl�ndsk deslabilisering samt den p�g�ende fredsprocessen finner jag, i likhet med SIDA, det motiverat atl �ka medelsramen med 30 milj. kr. lill 200 milj. kr.

Botswana

Utvecklingssamarbetet med Botswana motiveras bl. a. av landets utsatta l�ge i f�rh�llande lill Sydafrika. Bist�ndet syftar till ekonomisk och social ulveckiing med s�rskilt beaktande av sj�lvst�ndighets- och uQ�mningsm�-len. Insatsema inom dricksvallenf�rs�rining, undervisning och distrikts-utveckling b�r forts�tta. Jag finner det angel�gel att f�rebygga markf�r�st�ring genom insatser f�r milj�- och markv�rd. Vidare b�r s�rskilda an�str�ngningar g�ras i syfte att vidareutveckla etl bredare samarbete med insatser som f�rmedlas av BITS, SWEDFUND och IMPOD. Jag anser atl personal- och konsullfonden b�r kunna anv�ndas f�r exempelvis f�rstu�dier genom n�mnda bist�ndsorgan eller f�r studier som kan leda till insat�ser genom dessa. Sedan sm�induslriinsalsen avslutats kan nya f�rslag avseende exempelvis utbildning av f�retagare och samverkan mellan bolswanska och svenska f�retag bli aktuella f�r svenskt st�d. Landet har en pariamentarisk styrelseform med flera partier. M�nskliga och demokra�tiska r�ttigheter respekteras. Det svenska bist�ndet anv�nds effektivt. Jag f�resl�r i likhet med SIDA en of�r�ndrad medelsram om 95 milj. kr.

Etiopien

Etiopien �r ett av v�rldens fattigaste l�nder. Den politiska situafionen i

landet �r mycket komplicerad och oklar. En stor del av den etiopiska���������������������������������� 94


 


befolkningen har under de senaste �ren f�tt lida sv�rt av krigshandlingar Prop. 1989/90: 100 och andra umb�randen. Allvarliga brott mot m�nskliga r�ttigheter f�re- Bil. 5 kommer. Kriget binder stora resurser och f�rsv�rar eller om�jligg�r ange�l�gna utvecklingsinsatser. Det svenska bist�ndsprogrammet har p�verkals av situationen. Vissa insatsavlal har endast kunnat f�rl�ngas med ett �r samtidigt som omfattningen av programmen reducerats och avtalen utfor�mats s� atl st�rsta m�jliga flexibilitet kan ges. Sverige har ocks� avbmtit st�det till jordbmksseklorn eftersom den eliopiska jordbmkspolitiken en�ligt v�r mening inte �r ulvecklingsbefr�mjande. En del av landramsmedlen har reserverats f�r kalaslroff�rebyggande insatser via enskilda organisa�tioner. Jag f�rutser dock alt vissa utvecklingsinsatser kan forts�tta �ven under del kommande budget�ret.

Etiopien sl�r �ter inf�r en sv�r f�rs�riningssiluafion. Detta medf�r all en betydande del av bist�ndsramen till Etiopien b�r reserveras f�r katastrof�hj�lp under det kommande �ret. S�dant bist�nd kan med f�rdel f�rmedlas via enskilda hj�lporganisationer och FN.

Under h�sten har fredssamtal inletts mellan regeringen och olika mot-sl�ndsgmpper. Det �r min f�rhoppning att samtalen kan leda till f�rhand�lingsl�sningar av konflikterna. Svenskt bist�nd skulle i en s�dan situation kunna utnyttjas f�r �teruppbyggnadsinsalser.

Mot bakgmnd av de myckel stora behoven av bist�nd lill den etiopiska befolkningen, den sv�ra situationen och den p�g�ende fredsprocessen finner jag del n�dv�ndigt att formerna f�r bist�ndet medger st�rsta m�jliga flexibilitet. Jag f�resl�r atl 145 milj. kr. avs�tts f�r insatser i Etiopien. Beroende p� utvecklingen och sv�righeterna atl bedriva ett regulj�rt ut�vecklingssamarbete kan en betydande del komma att beh�va anv�ndas f�r katastrof- och �temppbyggnadsinsatser via FN och enskilda organisatio�ner.

Guinea-Bissau

Guinea-Bissau har en av v�ridens l�gsta inkomster per capita. Respekten f�r m�nskliga r�ttigheter har tidvis varit bristf�llig. Landet �r med de flesta m�tt m�tt ett av v�rldens mest skuldsatta. Guinea-Bissau genomf�r sedan n�gra �r ett ekonomiskt slrukluranpassningsprogram. Detta har p� m�nga omr�den varit framg�ngsrikt. H�gre producentpriser, liberaliseringen av handeln och gynnsamma v�derf�rh�llanden har bidragit till att jordbruks�produktionen nu �kar. Sverige b�r forts�tta att st�dja Guinea-Bissaus anstr�ngningar all genomf�ra anpassningsprogrammet f�r alt landet skall f� en �kad ekonomisk tillv�xt. Ett fortsatt st�d till de sociala sektorerna, s�rskilt utbildning, �r av stor betydelse. Inom utvecklingssamarbetet finns ocks� m�jligheter att s�rskilt st�dja kvinnoinriktade aktiviteter och milj�. Jag finner i likhet med SIDA det motiverat med en �kning av medelsramen med 10 milj. kr. till 90 milj. kr.

95


 


Kap Verde��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 5 Kap Verde �r f�r sin f�rs�rining starkt beroende av livsmedelsimport.

Landets exportinkomster t�cker endast en liten del av importen. Det intemationella bist�ndet anses d�rf�r vara av st�rsta vikt f�r landets �ver�levnad. Med hj�lp av bist�ndet har betalningsbalansen under �ttiotalet varit stabil, samtidigt som utlandsskulden vuxit myckel snabbi. Bristen p� syssels�ttning utg�r ett stort problem i Kap Verde. Regeringen planerar d�rf�r att de n�rmaste �ren s�ka reducera den h�ga befolkningsfillv�xten. Situationen avseende m�nskliga r�ttigheter �r relativt sett lillfredsst�llan�de.

Del svenska bist�ndet till Kap Verde b�r �ven i forts�ttningen inriktas p� insatser f�r all minska del stora beroendet av livsmedelsimport. Det system som har utvecklats f�r vambist�ndet fungerar v�l. Int�kterna fr�n f�rs�lda varor tillf�rs en nationell utveckHngsfond, som anv�nds f�r all finansiera markarbeten, bevattningsanl�ggningar och v�gbyggen. Jag f�re�sl�r i likhet med SIDA en �kning av medelsramen med 5 milj. kr. till 70 milj. kr.

Kenya

Tillv�xten i den kenyanska ekonomin har de senaste �ren varit god. Samti�digt har bl. a. l�ga kaffepriser lett till en f�rs�mring av betalningsbalansen. Den snabba befolkningstillv�xten med dess konsekvenser f�r syssels�tt�ning och milj� framst�r som del centrala utvecklingsproblemet i Kenya inf�r 1990-talel. L�get avseende m�nskliga r�ttigheter har varierat under 1980-lalel. En f�rs�mring inom vissa omr�den har dock konstaterats under senare �r.

Bist�ndet fill Kenya syftar huvudsakligen fill atl f�rb�ttra f�rs�riningen f�r faltiga p� landsbygden. Jag anser atl bist�ndet �ven i forts�ttningen b�r inriktas p� landsbygdsutveckling med koncentration p� milj�- och mark�v�rd, vattenf�rs�rining och h�lsov�rd med familjeplanering.

Meddsramen f�r utvecklingssamarbetet med Kenya har varit of�r�nd�rad i tre �r. Under flera �r har utbelalningstakten varit l�g med betydande reservationer som f�ljd. Under budget�ret 1988/89 minskade dessa radikalt genom f�rb�ttrad planering och �kad effektivitet inom motlagariandels f�rvaltning, inte minsl inom vatten- och h�lsosektorerna. Jag f�resl�r en �kning av meddsramen med 10 milj. kr. lill 150 milj. kr, dvs. 10 milj. kr. mer �n vad SIDA f�reslagit.

Lesotho

Bist�ndet till Lesotho syftar till atl sl� vakt om landets sj�lvst�ndighets-
str�vanden och att minska s�rbarheten gentemot Sydafrika. Ell stort antal
lesolhier arbetar i Sydafrika. Beroendet vad avser transporter och kommu�
nikationer �r i det n�rmaste totalt. Dessa ekonomiska realiteter begr�nsar
starkt Lesolhos handlingsutrymme. L�get vad g�ller m�nskliga r�ttigheter
inger stor oro, bl. a. har milit�rr�det f�rbjudit partipolitisk verksamhet.�������������������������������� 96


 


Lesolhos regering har uttryckt en str�van efter att sl� vakt om den natio-��� Prop. 1989/90:100 nella sj�lvst�ndigheten, men har samtidigt i stigande grad givit efter f�r��� Bil. 5 trycket fr�n och �kat samarbetet med Sydafrika.

Bist�ndet b�r koncentreras till omr�den inom vilka produktionen inom landet l�ngsiktigt kan �ka. S�rskild inriktning p� markv�rd �r angel�gen f�r all hejda jorderosion. Program f�r arbelsinlensiv teknik i syfte alt skapa fler arbetstillf�llen i Lesotho �r ocks� angel�gna. Fortsalt st�d b�r �ven ges i form av f�rvahningsbist�nd. Reservationen f�r budget�ret 1988/89 uppgick till 13 milj. kr. Genomf�randel av markv�rdsprogrammet ber�knas ta mer medel i anspr�k. Inf�r n�sta avtalsperiod b�r utvecklingen i Lesotho underkastas en s�rskild analys som underlag f�r beslut om det svenska engagemanget i landet. I avvaktan h�rp� ansluter jag mig till SIDA:s f�rslag om en of�r�ndrad medelsram om 35 milj. kr.

logambique

Mogambique har under m�nga �r utsatts f�r Sydafrikas destabiliseringspo�litik. Den fr�n sydafrikanskt territorium st�dda rebellr�relsens h�nsynsl��sa �vergrepp har medf�rt ofattbara lidanden f�r civilbefolkningen som utsatts f�r stora grymheter. H�lften av landets redan otillr�ckliga skolor liksom dess sjukstugor har f�rst�rts. N�stan en miljon mogambikier lever som flyktingar i grannl�nderna. Ytterligare fem miljoner �r helt beroende av hj�lp utifr�n f�r all �verleva. Trots sitt sv�ra l�ge visar Mogambique �kad respekt f�r gmndl�ggande m�nskliga r�ttigheter. �r 1987 p�b�riades ett ekonomiskt rehabiliteringsprogram som bl. a. inneb�r en avreglering av priser och devalvering av valutan. Programmet har f�tt omfattande inter�nationellt st�d. Det har redan b�riat ge positiva resultat med tillv�xt i ekonomin.

Det svenska bist�ndet anpassas kontinuerligt till det besv�rliga l�get i landet bl. a. genom kompletterande betalningsbalansst�d. Katastrofbi�st�nd kan �ven i forts�ttningen komma ifr�ga f�r speciellt akuta behov. Bist�ndet b�r utg�ra en kombination av insatser f�r atl lindra den akuta krisen och fr�mja l�ngsikliga utvecklingsinsatser inom jordbruk, energi och industrirehabililering. Sl�del till sociala sektorer, fr�mst inom under�visning, b�r �ka successivt. En fortsalt gradvis anpassning av bist�ndet till s�v�l s�kerhetsl�get som det ekonomiska rehabiliteringsprogrammet �r n�dv�ndig. Jag finner det i likhet med SIDA och med h�nsyn till det sv�ra katastrofl�get motiverat med en �kning av st�det med 50 milj. kr. till 445 milj. kr. H�rut�ver kan ytterligare skuldl�ttnads�tg�rder komma i fr�ga.

Namibia

I Namibia inleddes under �r 1989 en avkoloniseringsprocess under FN:s
�verinseende och kontroll, syftande till etl fritt och sj�lvst�ndigt Namibia.
Fria och r�ttvisa val �gde mm i november 1989 och landet f�mtses bli
sj�lvst�ndigt i b�rjan av �r 1990. Sverige har aktivt givit sitt st�d till den
namibiska sj�lvst�ndighets- och demokratiseringsprocessen b�de med hu�
manit�ra insatser och genom st�d till FN:s Namibiak�r, UNTAG. Bi-
������������������������������������������������������� 97

7�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


sl�ndsbehoven i ett sj�lvst�ndigt Namibia f�rutses bli omfattande, s�rskilt��� Prop. 1989/90:100 i inledningsskedet. Ett tidigt bist�nd till Namibia efter sj�lvst�ndigheten �r��� Bil. 5 av stor betydelse f�r alt trygga en ulveckiing f�r nationellt oberoende och demokrati, liksom f�r att h�ja levnadsniv�n f�r de fattigaste.

�rtionden av apartheid har lett till att den stora namibiska befolknings�majorileten lever i djup fattigdom, vilket bl. a. framg�r av h�g barnad�dlig-hel och utbredd analfabetism. Mol denna bakgmnd finns anledning att ge h�g prioritet �t insatser inom h�lsov�rds- och utbildningsomr�dena. Ris�ken f�r alt Sydafrika drar tillbaka det finansiella st�det till Namibia kan komma att leda till behov av insatser f�r att st�dja den namibiska admini�strationen. Etl fungerande finansv�sende kommer vidare atl vara centralt f�r ell framtida sj�lvst�ndigt Namibia.

FN och ett stort antal andra internationella organisationer och l�nder har f�rberett ell framtida bist�nd fill landet. Sverige har ullsammans med �vriga nordiska l�nder tagit initiativ till f�rberedande studier och samarbe�te inf�r framtida bist�ndsinsatser i Namibia. Sverige har d�rvid �gnat s�rskild uppm�rksamhet �t sektorerna transport och kommunikation, ut�bildning samt utvecklande av ett finansv�sende. Det svenska utvecklings�samarbetet med ett fritt och sj�lvst�ndigt Namibia f�r lill sill inneh�ll och sin utformning n�rmare avg�ras efter f�rhandlingar med en folkvald nami-bisk regering. Jag f�rv�ntar mig atl ett fritt Namibia kommer att sl� vakt om sin sj�lvst�ndighet, v�ma om de m�nskliga r�ttighetema och str�va efler etl minskal beroende av Sydafrika. Mot bakgrund av de stora medels-behoven omedelbart efter sj�lvst�ndigheten f�resl�rjag en medelsram till Namibia om 100 milj. kr. dvs. 20 milj. kr. mer �n vad SIDA f�reslagit. Under anslaget C 4. Styrelsen f�r internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) f�resl�s att resurser avs�tts f�r inr�ttandet av ett bist�ndskontor i Windhoek.

Tanzania

Det �r angel�gel all Tanzania ges st�d till det p�g�ende ekonomiska reformprogrammet, som �r en f�ruts�ttning f�r en positiv ekonomisk ut�veckling i landet. Vissa framsteg har gjorts, bl. a. har BNP per capita �kat under de senaste tre �ren. Ett fortsatt omfattande internationellt bist�nd, som ocks� inkluderar skuldl�ltnader, �r n�dv�ndigt f�r alt stabil ekono�misk tillv�xt i landet skall komma till st�nd. L�get betr�ffande m�nskliga r�ttigheter i Tanzania �r relativt gott. Regeringen har alltsedan sj�lvst�n�digheten str�vat efler j�mn f�rdelning av resursema. Den bedriver en gener�s flyktingpolitik.

P�g�ende eller f�reslagna insatser inom landsbygdsutvecklingsprogram�
met kan aktivt bidra till �kad social utj�mning samt till decentralisering och
folkligt deltagande. Jag vill ocks� framh�lla de vikliga insatser som omfat�
tas av kvinnoprogrammel. Anpassningen av det svenska bist�ndet till det
ekonomiska reformprogrammet har medf�rt vissa omprioriteringar. Jag
anser att ett fortsatt omfattande vambist�nd till Tanzania �r n�dv�ndigt f�r
landels ekonomiska tillv�xt. Jag f�resl�r i likhet med SIDA en �kning av
landramen med 10 milj. kr. fill 550 milj. kr. Dessutom kan fortsatt betal-��������������������������������� 98

ningsbalansst�d komma atl �verv�gas.


 


Zambia������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 Den ekonomiska situationen �r fortsatt sv�r och del ensidiga beroendet av��� ""� -

kopparn besl�r. Dialogen med V�rldsbanken och IMF har �tempptagils och under �r 1989 kan noteras atl �verenskommelse uppn�tts om ett genomgripande ekonomiskt anpassningsprogram. I linje med detta pro�gram har en rad ekonomisk-politiska �tg�rder vidtagits s�som kraftiga devalveringar och avskaffande av priskontroll. Det �r dock �nnu f�r tidigt att dra n�gra slutsatser om b�rkrafligheten av det nu inledda reformarbe�tet.

I den r�dande situationen b�r st�d i olika former f�r att m�jligg�ra anpassningsprogrammets genomf�rande prioriteras. Della g�ller finansiellt st�d i form av snabbuibelalbart varubist�nd. F�rvallningsbist�ndet b�r syfta till att st�rka Zambias kapacitet atl genomf�ra anpassningsprogram�met och r�dgivning i makroekonomiska fr�gor. D�rtill kommer medverkan till att st�rka landels anstr�ngningar all minska beroendet av Sydafrika. L�get avseende m�nskliga r�ttigheter i Zambia �r relativt gott. Landet f�r en gener�s flyklingpolifik.

Den nuvarande seklorinriktningen p� jordbruk, h�lsa och undervisning b�r bibeh�llas. Tyngdpunkten b�r �ven forts�ttningsvis ligga p� jordbruket med h�nsyn till den huvudroll f�r Zambias framtida utveckling och ekono�miska diversifiering som denna sektor spelar. Sektorst�den till undervis�ning och h�lsa b�r inriktas p� att skydda de svaga grupperna i samh�llet.

Jag f�resl�r i likhet med SIDA en of�r�ndrad medelsram om 240 milj. kr. Vid ett fortsatt genomf�rande av del ekonomiska anpassningsprogrammel i Zambia b�r dock ytterligare medel st�llas lill f�rfogande fr�n anslagspos�ten S�rskilda insatser i skuldtyngda l�nder under anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram.

Zimbabwe

Den zimbabwiska ekonomin har vuxit med 0,7 % per capita under de senaste �ren. Jordbruket forts�tter att producera ett �verskott som expor�teras. Bristen p� ufi�ndsk valuta l�gger dock en sv�r h�msko p� produktio�nen och bromsar investeringsniv�n. Zimbabwes regering har f�reslagit en liberalisering av ekonomin och inlett ett eget strukturanpassningsprogram. Landet har f�rh�llandevis liten skuldb�rda.

L�get avseende m�nskliga r�ttigheter har totalt sett f�rb�ttrats under �ttiotalet. Regeringen har dock nyligen g�tt h�rt fram mot demonstrerande studenter, fackf�reningsledare och mot etl nybildat oppositionsparti.

Det svenska bist�ndet lill Zimbabwe syftar fr�mst till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna i landet samt till minskat beroende av Sydafrika. St�d ges till h�lsov�rd, undervisning, f�rvaltningsutveckling och transportsektorn. Avsikten �r alt n� de mest eftersatta grupperna p� landsbygden, inklusive lantarbetarna och deras familjer. Vambist�ndet �r ett st�d lill Zimbabwes anstr�ngningar att �stadkomma ett bredare han�delsutbyte.

Medelsutnyttjandel inom bist�ndet har f�rb�ttrats. Jag f�resl�r en �k�
ning av ramen med 20 milj. kr. fill 200 milj. kr., vilket ocks� SIDA har
���������������������������������� 99
f�rordat.


 


Regionala insatser i Afrika������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 5

Huvuddelen av medlen fr�n anslagsposten g�r fill regionala projekt i s�dra Afrika genom samarbetsorganisafionen Southern African Development Coordination Conference (SADCC). Posten anv�nds �ven f�r st�d till �slafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och fill Intergovernmenlal Au�thority on Drought and Development (IGADD).

Det svenska samarbetet med SADCC syftar lill alt st�dja medlemsl�n�dernas sj�lvst�ndighet och ekonomiska tillv�xt. Bist�ndet b�r �ven i fort�s�ttningen koncentreras fill fr�mst transporter, kommunikationer och energif�rs�rjning. Upprustning, drift, underh�ll och utbildning b�r spela en �kad roll f�r att vidmakth�lla gjorda investeringar. Del bredare ekono�miska och kulturella samarbetet mellan Norden och SADCC-l�nderna b�r drivas vidare.

I februari 1989 i Luanda ingick de nordiska l�nderna en �verenskommel�se med SADCC om atl s�lta upp en fond f�r l�n i ufi�ndsk valuta lill gemensamma f�relag i SADCC-regionen. "The NORSAD Fund" - NOR�SAD-fonden - avses f� ett revolverande kapital p� 180 milj. kr. L�n erbjuds f�retag som bed�ms ha m�jligheter att inom fem �r tj�na in ut�l�ndsk valuta. Prioritet skall ges nya sam�gda f�relag eller andra former f�r �verf�ring av teknologi och kunnande. F�relag med sydafrikanska intressen kan ej komma ifr�ga.

L�nen avser i f�rsta hand import av insalsvaror, maskiner, reservdelar, licenser och k�p av kvalificerade Q�nster.

NORSAD-fonden kompletterar andra finansiella instrument som bidrar till �kade investeringar av nordisk industri i SADCC-l�nderna.

Fonden leds av en styrelse, d�r varie medlemsland har en plats. Styrel�sen fastst�ller riktlinjer f�r verksamheten och utser direkt�r f�r NORSAD-fondens sekretariat - NORSAD Agency - som placeras i en huvudstad i SADCC-regionen. NORSAD Agency granskar och beslutar om projekt�f�rslag i enlighet med givna riktlinjer samt verkst�ller utbetalningar och f�rvallar fondens medel. De nordiska industriutvecklingsfonderna, inkl. SWEDFUND i Sverige, kommer att arbeta aktivt med NORSAD-fonden f�r att fr�mja samarbete mdlan f�retag och institutioner i Norden och SADCC. Det svenska bidraget till NORSAD-fonden utg�r enligt nordisk f�rdelningsnyckel 37,5 % av 200 milj. DKR, ca 68 milj. kr.

Jag har f�r innevarande budget�r avsatt medel f�r NORSAD-fonden under anslagsposten Regionala insatser i Afrika, delposten Regionala in�satser i s�dra Afrika (Norden/SADCC). Jag f�resl�r att regeringen beg�r riksdagens bemyndigande om godk�nnande om en svensk anslutning till fonden. F�r budget�ret 1989/90 kommer d� 24 milj. kr. att utbetalas och f�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag ytteriigare ett svenskt bidrag p� 24 milj. kr.

En f�ri�ngning av avtalet med �stafrikanska utvecklingsbanken �r un�der beredning. F�r samarbetsorganisafionen f�r l�nderna p� Afrikas horn, IGADD, uppg�r det �riiga st�det till 4,5 milj. kr. Jag ser i della st�d en m�jlighet att bidra till och fr�mja det regionala samarbetet p� Afrikas horn.

100

Den fem�riga planeringsramen har givit ett �kat medelsutrymme som kan fyllas med nya �taganden, vilket kommer att leda till en minskad


 


reservafion. Jag f�resl�r atl anslagsposten Regionala insatser i Afrika��� Prop. 1989/90:100 uppf�rs med 255 milj. kr, vilket �r en uppr�kning med 20 milj. kr. i enlighet��� Bil. 5 med SIDA:s f�rslag. H�rav avser 230 milj. kr. st�d lill regionala insatser inom SADCC.

Humanit�rt bist�nd i s�dra Afrika

Apartheidsyslemet i Sydafrika besl�r och d�rmed f�rtrycket mot befolk�ningsmajorileten. Trots den senaste lidens politiska f�r�ndringar och vissa reformer forts�tter f�rf�ljelsen mot apartheidmotst�ndare lika h�rt som tidigare. Insikten om behovet av en f�r�ndring kan sk�njas hos ett v�xande antal vila, liksom m�jligheter till dialog avseende ett framlida demokratiskt Sydafrika. N�gra fundamentala f�r�ndringar av apartheidsystemets grund�valar och till�mpning har dock hittills inte �gt mm.

Genom anslagsposten Humanit�rt bist�nd i s�dra Afrika f�r r�relser och m�nniskor som �r motst�ndare fill eller offer f�r apartheidsystemet ekono�miskt, moraliskt och politiskt st�d fr�n Sverige. Utformningen av det humanit�ra bist�ndet syftar �ven fill alt st�dja uppbyggnaden av etl demo�kratiskt och icke-rasisliskl Sydafrika.

Bist�ndet omfattar st�d lill f�rs�rining av flykfingar, r�ttshj�lp, upp�byggnad av demokrafiska organisationer, studiest�d, facklig utbildning, bidrag lill f�rs�rining av politiska f�ngar och deras familjer saml informa�tion och forskning om apartheidsyslemet och dess f�ljder.

En stor del av bist�ndet f�resl�s �ven i forts�ttningen ges i form av st�d till humanit�r verksamhet inom befrielser�relsen African National Con�gress (ANC). S�rskild h�nsyn skall d�rvid tas lill behovet av st�d till utbildning och planering inf�r framtida majorilelsstyre i Sydafrika. Jag finner atl situafionen i s�dra Afrika ger anledning lill en medelsram f�r del humanit�ra bist�ndet om 310 milj. kr. Eftersom del humanit�ra bist�ndet via SWAPO upph�r, inneb�r den f�reslagna anslagsvolymen etl �kat ut�rymme f�r andra humanit�ra insatser i s�dra Afrika.

Asien

M�nga l�nder i Asien genomg�r en snabb och dynamisk ulveckiing. Eko�nomisk tillv�xt och inf�randel av mer demokrafiska f�rh�llanden i dessa l�nder k�nnetecknar n�gra av f�r�ndringarna. I Laos och Vietnam sker en successiv oml�ggning av den ekonomiska politiken, man s�ker sig bort fr�n planhush�llning och centralstyrning och �verg�r till mer marknads-orienterade system.

Utvecklingen i flera l�nder har nu n�tt en s�dan niv� atl intresse finns f�r ell bredare samarbete med Sverige. �ven om utvecklingen i m�nga l�nder varit positiv, har antalet fatliga m�nniskor i regionen �kat. Det finns d�rf�r sk�l atl s�rskilt inom del landprogrammerade bist�ndet bibeh�lla ett faltig-domsinriktat bist�nd. Jag anser vidare all insatser inom milj�omr�det l�mpar sig v�l f�r etl �kat svenskt st�d.

Det svenska st�det lill Asien karakt�riseras av m�ngfald s�v�l vad g�ller
inneh�ll som form f�r bist�ndet. Jag f�mtser ell omfattande bist�nd till������������������������������ 101

regionen.


 


Bangladesh������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Fattigdomen i Bangladesh f�rbhr myckel stor. Mer �n h�lften av befolk-

ningen lever under den s. k. falligdomsgr�nsen. De senaste �ren har landet drabbats av sv�ra �versv�mningar och cykloner. Dessa f�ljdes av torka under �r 1989 vilket resulterat i minskad jordbruksproduktion. F�r n�rva�rande bereds internationelll samordnade aktioner f�r att s�ka f�rebygga �versv�mningskalastrofer. Inrikespolitiskt har situafionen stabiliserats, vilket medf�r vissa f�rb�ttringar vad g�ller m�nskliga r�ttigheter.

Del svenska bist�ndet inriktas fr�mst p� all genom syssels�ttningsska�pande projekt f�rb�ttra levnadsf�rh�llandena f�r fattiga p� landsbygden. Sv�righeten att n� de sociala m�len �r dock alkj�ml betydande. Bist�ndet domineras av landsbygdsutveckling, h�lsosl�d och undervisning, medan vambist�ndet avvecklas. Beredskap b�r finnas f�r insatser i avsikt atl minska risken f�r �versv�mningar. Jag f�rordar, i enlighet med SIDA:s f�rslag, en �kning av medelsramen med 10 milj. kr. lill 145 milj. kr.

Indien

Indien har under 1980-talel haft en gynnsam ekonomisk tillv�xt. �r 1988 k�nnetecknades av en rekordstor jordbmksprodukfion och betydande till�v�xt �ven inom industrisektorn. Den �kade v�lf�rden har dock f�rdelats oj�mnt. Enligt officiella uppgifter har andelen faltiga sjunkit samtidigt som antalet fattiga �kar. Indien �r en demokrati som ger utrymme f�r fri debatt vilket dock inte hindrar alt de fattigas medborgerliga r�ttigheter ofta kr�nks p� del lokala planet.

Ulvecklingspolifiken syftar till alt effektivisera industrin och sfimulera jordbmket f�r att p� sikt kunna minska fattigdomen. Stora budgetunder�skott �r etl allvarligt problem i ekonomin.

Del svenska bist�ndet lill Indien inriktas sedan flera �r tillbaka p� skogsbmk med markv�rd, h�lsov�rd, dricksvatten p� landsbygden och energi. De falfigdoms- och milj�inriktade insatserna f�r en allt st�rre om�fattning och fungerar v�l. Undervisning f�r en �kad roll i det framtida samarbetet. St�det till vatlenkraftprojektet Uri har medf�rt att den tidigare stora reservationen inom landramen tagits i anspr�k.

Den v�xande industrisektorn och de snabbt expanderande st�derna medf�r milj�hot av f�r Indien nytt slag. Under �r 1988 inleddes diskussio�ner om ett l�ngsiktigt samarbete p� milj�omr�det. F�rutom utvidgningar av milj�v�rdsakliviteler inom skogs- och dricksvalieninsalserna planeras ell samarbete med inriktning p� luft- och vattenf�roreningar.

Jag anser alt planeringen av det framtida bist�ndet till Indien fr�mst skall inriktas p� insatser som syftar till all st�rka de falligas st�llning. Jag f�resl�r, i likhet med SIDA, en �kning av medelsramen med 20 milj. kr. lill 400 milj. kr.

Laos

En str�van alt �ppna Laos i s�v�l politiskt som ekonomiskt avseende kan noteras. Statsf�rvaltningens roll har minskat. L�get betr�ffande m�nskliga


 


r�ttigheter har f�rb�ttrats. Utvecklingssamarbetet med Laos �r koncenlre- Prop. 1989/90:100 rat till skogs-, transport- och dkraflsseklorerna. Landet har brist p� perso- Bil. 5 ner med kunskaper om ekonomisk politik och f�retagsledning. St�rre vikt b�r enligt min mening i forts�ttningen l�ggas vid �verf�ring av kunskaper, s�rskilt avseende f�relagssk�lsel och offentlig f�rvaltning. Samarbetet syftar �ven fill atl bryta landets isolering. Jag anser att milj�insatser b�r f� �kat utrymme inom ramen f�r st�det till skogssektorn, och v�lkomnar att en h�lsov�rdsinsats �r under beredning. Sverige st�der genom FN:s narko-fikafond (UNFDAC) en insats f�r bek�mpning av opiumodling. Den tidiga�re stora reservationen f�rsvinner i samband med utbyggnaden av vatten�kraftverket Xeset. P� det ekonomiska omr�det har p� senare tid en liberali�sering skett. Jag f�resl�r, i likhet med SIDA, en �kning av medelsramen med 15 milj. kr. till 100 milj. kr.

Sri L�nka

Konflikten i landet har medf�rt alt v�ld och kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter har fortsatt och �kat i omfattning. F�rklaringen h�rtill st�r mera atl finna i regeringens brist p� kontroll �ver h�ndelseutvecklingen �n i den f�rda politiken. Stora delar av samh�llslivet har lamslagits och den materi�ella f�rst�relsen har negativt p�verkat den ekonomiska utvecklingen vilket ocks� hotar de stora landvinningar som gjorts inom utbildning och h�l�sov�rd. Ett ekonomiskt reformprogram har inletts f�r bl. a. �kad effektivi�sering av n�ringslivet. Trots den labila situationen har val lill de nya provinsr�den, parlamentet och presidentposten kunnat h�llas.

Det svenska bist�ndet utg�r en kombinafion av insatser f�r atl fr�mja l�ngsiktig utveckling inom undervisning, landsbygdsutveckling och h�l�sov�rd och f�r atl lindra akuta kriser. Reservationen har �kat kraftigt som f�ljd av s�kerhetslaget och �tf�ljande sv�righeter att genomf�ra insatsema som planerat. Jag f�rordar en ett�rig f�rl�ngning av samarbetsprogrammet och en of�r�ndrad medelsram om 70 milj. kr. Av de tillg�ngliga medlen b�r dock en betydande del anv�ndas f�r speciellt akuta behov hos de som drabbats av konflikten och som st�d till internationellt samordnade ak-fioner. S�dant st�d kan med f�rdel l�mnas via FN och enskilda organisa�tioner. Jag f�mtser �ven atl medel kan komma alt utnyttjas f�r st�d till �temppbyggnad.

Vietnam

1 Vietnam har under de senaste �ren skett en f�r�ndring i riktning mot ell mer �ppet ekonomiskt syslem. Utvecklingen avseende m�nskliga r�ttighe�ter har under senare lid g�ll i positiv riktning. Den p�g�ende ekonomiska liberaliseringen ger st�rre utrymme f�r enskilda initiativ.

Det svenska bist�ndet lill Vietnam.koncentreras till pappersindustri,
skogsbmk, h�lsov�rd, industrirehabililering och vambist�nd. Inom dessa
sektorer har samarbetet gradvis anpassats till Vietnams behov av
bl.a.
milj�v�rd, prim�rh�lsov�rd och f�retagsledning. Avtalet om pappersbm-
ket i Bai B�ng l�per ut under �r 1990; eventuellt kan visst konsultst�d vara
������������������������ 103


 


p�kallat f�r den fortsatta driften. Landets stora brist p� utl�ndsk valuta Prop. 1989/90:100 p�verkar givetvis bist�ndets utformning. Vietnam har enligt tillg�ngliga Bil. 5 uppgifter i september 1989 dragit tillbaka sina tmpper fr�n Kambodja. Jag anser d�rmed atl f�mts�ttningar finns f�r ett fortsatt svensk-vietnamesiskt bist�ndssamarbete. Della samarbete kommer huvudsakligen att omfatta st�d inom omr�dena milj�, mark- och skogsv�rd, h�lsosl�d samt industri�rehabilitering.

Vietnams politiska isolering och vissa stora industril�nders blockering av internationella finansiella sl�dgmppsinsalser har bidragit fill att f�rv�r�ra landets ekonomiska situation. Mot bakgmnd av trupptillbakadragandel fr�n Kambodja, etl nyligen inlett ekonomiskt anpassningsprogram och den sv�ra skuldsiluationen s�ker Sverige i olika fora verka f�r all blockeringen av Vietnam h�vs.

Jag f�resl�r, i likhet med SIDA, en of�r�ndrad medelsram om 300 milj. kr. vilken tillsammans med den ing�ende reservationen ger utrymme ocks� f�r nya insatser. Med h�nvisning till den ovan beskrivna situationen skulle h�mt�ver skuldl�ttnads�tg�rder lill Vietnam kunna komma ifr�ga.

Regionala insatser i Asien

Fr�n anslagsposten utg�r st�d till Mekongkommill�n. Det gradvis �kande svenska st�det kommer all inriktas p� regionala milj�v�rdsinsatser. Hanlverksfiske i Bengaliska viken st�ds genom FAO under ell avtal som l�per ut �r 1991. Mot bakgmnd av de goda erfarenheterna av det regionala samarbetet och den politiska utveckUngen i Sydostasien f�rutser jag behov av ytterligare medel f�r angel�gna insatser, och f�resl�r i likhet med SIDA, att anslagsposten Regionala insatser i Asien ber�knas till 25 milj. kr.

Latinamerika

Skuldkrisen forts�tter all pr�gla situationen f�r ett stort antal l�nder i Latinamerika. Under �tfiotalet har inkomster, investeringar och import minskat kraftigt i de mest skuldlyngda l�nderna. Trots en �kad export under �r 1988 minskade per capita-tillv�xten f�r kontinenten som helhet. N�gra l�nder har dock lyckats h�va en tidigare negafiv utveckling, bland dem Bolivia, Costa Rica och Umguay. Den l�ngvariga ekonomiska krisen uts�tter l�ndema f�r sv�ra sociala p�frestningar. P� det politiska planet har utvecklingen under �ttiotalet i stort varit positiv.

Del svenska bist�ndet till Lafinamerika har �kat snabbi under senare �r. Utbetalningarna uppg�r f�r n�rvarande lill ca 500 milj. kr. per �r.

Det svenska bist�ndets m�ngfald har visat sig vara �ndam�lsenligt i det skede av stora f�r�ndringar som �ttiotalet inneburit i Latinamerika. Det bist�nd som f�rmedlas genom enskilda organisationer �r relativt sett mer omfattande i Latinamerika �n p� andra kontinenter.

Nicaragua

Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, fr�mst fill f�ljd av

m�nga �r av v�pnad aggression, sanktioner och felslagen ekonomisk poli-������������������������� 104


 


tik. Det svenska bist�ndet �r inriktat p� att uppr�tth�lla produktionen inom��� Prop. 1989/90: 100 industri och jordbruk samtidigt som en ekonomisk utveckling p� medell�ng��� Bil. 5 sikt underst�ds. St�d ges ocks� fill kultursamarbete samt demokrati- och kvinnoinsatser.

Samarbetet b�r forts�tta inom sektorerna mineralutvinning, skogsbmk och energiproduktion med h�ga krav p� ekonomisk avkastning och an�passning till reformpolitiken. Ett stort varubist�nd b�r enligt min mening �ven i forts�ttningen vara ett viktigt instrument f�r att st�dja anstr�ngning�arna att komma ur den ekonomiska krisen. Som svar p� nicaraguanska �nskem�l f�rordar jag ocks� att fortsatt st�d l�mnas f�r ekonomisk r�dgiv�ning p� nationell niv�. Den p�g�ende demokrafiseringsprocessen har bi�dragit lill att f�rb�ttra l�gel avseende m�nskliga r�ttigheter. I avsikt alt bidra till att f�rdjupa demokratin har svenskt st�d l�mnais till genomf�ran�det av de allm�nna valen �r 1990. Nicaraguas kapacitet att ta emot bist�nd �r god. Jag fmner, i likhet med SIDA, det motiverat med en �kning av st�det med 40 milj. kr. till 270 milj. kr.

Regionala insatser i Centralamerika

Sveriges bidrag till regionala insatser i Centralamerika syftar till att fr�mja fredsstr�vandena i regionen och anstr�ngningarna att �ka samarbetet mel�lan l�ndema. En varaktig stabilisering f�mts�tter ekonomisk �terh�mt�ning, vilket i sin lur kr�ver ett omfattande internationellt st�d. Verksamhe�ten b�r i f�rsta hand fr�mja personkontakter och kunskapsutveckling inom skilda omr�den t. ex. h�lsov�rd, milj�v�rd och utbildning. I valet av insat�ser b�r s�rskilt beaktas m�jligheterna att fr�mja och bef�sta en demokra�tisk ulveckiing och atl bidra till �kad respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. En beredskap b�r ocks� finnas att l�mna st�d lill program som av de central�amerikanska l�nderna prioriteras f�r internationell finansiering. Medelsul�nylljandet �r h�gt. Jag finner del d�rf�r i likhet med SIDA mofiverat med en �kning av anslagsposten fr�n 55 milj. kr. till 90 milj. kr.

Humanit�rt bist�nd i Latinamerika

N�r del humanit�ra bist�ndet i Latinamerika inleddes under sjuttiotalet
pr�glades kontinenten i stort sett av diktatur. Denna bild har f�r�ndrats
under �ttiotalet. De flesta diktaturer har ersatts av civila och demokratiskt
valda regeringar. Trots della kvarst�r bilden av en kontinent med politiskt
v�ld och kr�nkningar av de m�nskliga r�ttigheterna. S�rskilt utvecklingen i
Centralamerika st�ller krav p� fortsatta n�dhj�lpsinsatser f�r ett stort antal
flyktingar och heml�sa. Efter antagandel av den centralamerikanska
fredsplanen har nya behov av insatser f�r �terflyttning av flyktingar fr�n
Honduras och Mexico till heml�nderna i El Salvador, Guatemala och
Nicaragua uppst�tt. I Sydamerika finns behov av fortsatt st�d f�r alt
fr�mja demokratislr�vanden och respekten f�r m�nskliga r�ttigheter samt
f�r att bist� ekonomiskt och socialt eftersatta grupper, som ofta saknar
f�ruts�ttningar all delta i den polifiska processen. Delta g�ller bl. a. kvin-
��������������������������� 105


 


nor och barn. St�d b�r ocks� kunna ges f�r �teruppbyggnad och f�rst�rk-��� Prop. 1989/90:100
ning av demokratifr�mjande institufioner.
���������������������������������������������� Bil. 5

Bist�ndet utg�r huvudsakligen som bidrag till enskilda svenska och intemationella organisationer som Diakonia, R�dda barnen. R�da korset. Kyrkornas V�rldsr�d och Worid University Service och till enskilda gmp�per och organisationer i mottagarl�nderna.

I Chile och Paraguay-har en demokraliseringsprocess inletts vilket inger hopp inf�r framliden. S�rskilda bist�ndsinsatser f�r att st�dja demokratin i Chile under de f�rsta �ren planeras. Del g�ller fr�mst st�d fill de mest utsatta gmpperna i landet, st�d till kvinno- och kultursamarbete, visst st�d fill utvecklingsarbete p� arbetsmarknadsomr�det samt forskningssamarbe�te. Del �r viktigt alt de erfarenheter som byggts upp i samarbete mellan svenska och chilenska folkr�relser under diklalur�ren ges en m�jlighet att utvecklas. Jag f�mtser d�rf�r en �kning av samarbetet med Chile inom ramen f�r bist�nd genom enskilda organisationer. Samtidigt b�r del huma�nit�ra st�det till Chile gradvis minska. Jag har ocks� avsatt utrymme f�r UtveckUngssamarbete med Chile under anslaget C 3. Andra bist�ndspro�gram.

Jag finner att situationen i Latinamerika motiverar fortsatta och bety�dande humanit�ra bist�ndsinsatser. Medelsutnylljandet �r mycket h�gt. Insatser av ulvecklingskarakl�r fr�mst i Bolivia och Costa Rica kommer forts�ttningsvis atl belasta anslagsposten Projektbisl�nd lill vissa l�nder och ger d�rmed �kat utrymme f�r nya insatser i beh�vande l�nder. An�slagsposten Humanit�rt bist�nd i Latinamerika kan d�rmed �ven f�r det kommande �ret ber�knas till 190 milj. kr.

�vrigt

Kalastrof�ist�nd m.m.

Katastrofbist�nd l�mnas i f�rsta hand som hj�lp �l m�nniskor i u-l�nder
som drabbats av naturkatastrofer eller v�pnade och politiska konflikter.
Katastrofmedel kan �ven anv�ndas som extra bist�nd till l�nder som
erh�ller svenskt utvecklingsbist�nd och vilkas f�rs�rining och utveckling
hotas av of�mtsedda h�ndelser. Ett tredje anv�ndningsomr�de utg�rs av
�tg�rder f�r att f�rb�ttra katastrofberedskapen och f�rebygga katastrofer.
Under det g�ngna �ret har f�rs�riningssitualionen �ter varit myckel an�
str�ngd i flera afrikanska l�nder. Den sv�ra situationen i bl. a. Angola,
Etiopien, Mogambique och Sudan har tvingat flera miljoner m�nniskor p�
flykt i s�kandet efter mal eller f�r att r�dda sig undan �vergrepp och terror.
Redan faltiga l�nder f�r h�rmed la emot stora flyktingstr�mmar, som utg�r
en extra belastning p� deras redan h�rtlanstr�ngda resurser. Genom gene�
r�sa bidrag till insatser bland flyktingar kan denna b�rda minskas. Behov
av betydande kataslrofhj�lpsinsatser kan f�rutses i bl.a.ovan n�mnda
l�nder och i andra l�nder och regioner som drabbas av �terkommande och
omfattande naturkatastrofer. Jag f�resl�r alt 597 milj. kr. avs�tts f�r ka�
tastrofbist�nd m. m. vilket inneb�r en substanfidl �kning f�r kataslrof�
hj�lpsinsatser mol bakgmnd av uppdelningen av anslagsposten.
�������������������������������������� 106


 


St�d till �teruppbyggnad������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril 5 I f�rra �rets budgetproposition pekade jag p� behoven av bist�nd i proces�sen mellan krig och fred. Som en konsekvens d�rav ber�knade jag alt en del av anslagsposten Katastrofer, st�d till �temppbyggnad m.m. skulle las i anspr�k f�r �temppbyggnad. Jag har i inledningsavsnillet under rubriken Bist�nd i processer mot fred och demokrafi redovisat bist�ndets viktiga roll i della sammanhang. Erfarenheten visar all insatser av �lemppbygg-nadskarakl�r i krigsdrabbade omr�den f�r en allt st�rre betydelse. P� flera h�ll i tredje v�rlden p�g�r en process som kan leda till fred och l�sningar av politiska konflikter. Jag syftar i f�rsta hand p� bl. a. Afghanistan, Kam�bodja och V�stra Sahara. FN spelar h�r en viktig roll f�r att f�ra fredsarbe�tet fram�t. Ell gener�st och flexibelt bist�nd till krigsdrabbade l�nder och regioner kan bidra till all skapa framtidstro och d�rmed underl�tta freds�processen. Innevarande budget�r finansieras bist�ndet fill Uganda fr�n anslagsposten Kalastrofer, st�d till �teruppbyggnad m. m. St�det till Uganda har nu kommit att inriktas p� bist�ndsinsatser av mer l�ngsiktig karakt�r som exempelvis st�d till kooperationen och valteninsatser. Bi�st�ndet till Uganda b�r d�rf�r finansieras under annan anslagspost och jag har f�r �ndam�let skapat s�rskilt utrymme inom ramen f�r anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram, anslagsposten Projektbisl�nd till vissa l�n�der.

Jag ber�knar alt 250 milj. kr. kommer att utnyttjas f�r St�d lill �tempp�byggnad.

Bist�nd genom folkr�relser och andra enskilda organisationer

Jag har tidigare redovisat att bist�nd genom folkr�relser och andra enskil�da organisafioner b�r spela en viktig roll inom bist�ndsverksamheten. Den kunskap om bist�nd och u-l�nder som finns hos organisationerna �r en betydelsefull bas f�r det svenska bist�ndet. Genom folkr�relserna engage�ras m�nga m�nniskor i Sverige akfivt i utvecklingssamarbetet. Folkr�rel�serna har i ett l�ngt och brett perspektiv varit b�rare av demokratiska ideal i v�rt egel land. De har goda m�jligheter att med sina kunskaper och erfarenheter st�dja framv�xten av folkliga r�relser i u-l�nderna och d�r�med fr�mja en demokratisk samh�llsutveckling.

Sammanlagt kanaliseras upp emot 20 % av det totala bilaterala bist�ndet genom folkr�relser och andra enskilda organisationer. Jag anser att folkr��relser och andra enskilda organisationer b�r spela en fortsatt viktig roll i bist�ndet. D�rf�r f�rutskickar jag �rliga �kningar av denna anslagspost med ungef�r den �kningslakt som skett under senare �r. Detta ger SIDA m�jlighet att fillsammans med folkr�relser och andra enskilda organisatio�ner planera en �kning av verksamheten.

Somjag tidigare n�mnt f�rutser jag en �kning av samarbetet med Chile.
Jag utg�r ocks� fr�n att milj�fr�gor kommer att spela en st�rre roll inom
enskilda organisationers bist�nd. Jag f�resl�r att anslagsposten Bist�nd
genom folkr�relser och andra enskilda organisationer h�js med 100 milj.
kr. - dvs. 25 milj. kr. mer �n vad SIDA f�reslagit - fill 675 milj. kr. 1
beloppet ing�r medel f�r folkr�relsernas informationsverksamhet som tidi-
������������������������� 107


 


gare anvisats under anslaget C 9. Information. �verflyttningen till anslaget Prop. 1989/90:100 C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA f�resl�r jag i enlighet med SI- Bil. 5 DA:s f�rslag. Genom denna f�r�ndring b�r administrationen av SIDA:s samarbete med folkr�relserna kunna f�renklas och effektiviseras, bl.a. m�jligg�rs en samlad bed�mning av olika former av st�d lill organisatio�nerna. Medel avseende samordning, informaiion och erfarenhetsutbyte i anslutning till organisationernas informationsinsatser samt kostnader f�r organisafionernas del av st�rre informafionsinsatser skall bestridas fr�n anslagsposten.

S�rskilda milj�insatser

Uppfyllandet av milj�m�let f�mts�tter alt milj�aspekterna integreras i allt utvecklingsarbete som p�verkar milj�n. D�rf�r m�ste milj�h�nsyn f� bety�dande utrymme inom det landprogrammerade utvecklingssamarbetet. I syfte atl intensifiera bilaterala och regionala milj�insatser har den nyinr�t�tade anslagsposten f�r S�rskilda milj�insatser visat sig vara myckel v�rde�full. Etl stort antal angel�gna milj�insatser har beslutats inom ramen f�r delta anslag. Tyngdpunkten bland de s�rskilda milj�insatserna har legat inom mark- och byskogsomr�del, d�r behoven �r omfattande samfidigt som den svenska kompetensen och u-landserfarenheten d�r �r st�rst. Den st�rsta enskilda insatsen p� detta omr�de �r markv�rdsprogrammel i Sa-hd-l�nderna Burkina-Faso, Niger och Senegal. Fortsatt st�d utg�r fill del regionala markv�rdsprogrammet i �stafrika.

Andra angel�gna omr�den avser marin milj�v�rd och vattenv�rd. H�r utg�r bl.a.st�d fill ett milj�v�rdsprogram f�r Bengaliska buklen och till kapaciletsh�jande �lg�rder f�r alt f�rb�ttra vattenkvaliteten i Mekongflo-dens nedre vattenomr�de. Arbetet med industriell milj�v�rd utvidgas med insatser i bl. a. Tanzania och Vietnam. Insatser f�r bevarande av biolgisk m�ngfald har p�b�gats avseende bl. a. karll�ggning av Kenyas natur�skogar och uppbyggnad av nalurv�rdsinstitut i Costa Rica f�r karfl�ggning av de tropiska skogarnas naturresurser och deras potentiella anv�ndning.

Ett brett utvecklingsperspektiv m�ste ligga till grund f�r milj�bist�ndet. Insatserna b�r i f�rsta hand koncentreras lill omr�den d�r vi har ett svenskt kunnande, samtidigt som vi ocks� beaktar internationella organi�sationers och andra l�nders kompetens och m�jligheter.

F�r att kunna anpassa milj�bist�ndet fill f�r�ndrade situationer m�ste vi ocks� bygga upp ett svenskt kunnande inom nya angel�gna omr�den. Jag vill i detta sammanhang betona vikten av all i bist�ndssamarbetet ocks� ta tillvara den kunskap och erfarenhet som samarbetsl�nderna har.

Det s�rskilda milj�bisl�ndel b�r anv�ndas strategiskt och koncentreras, b�de geografiskt och inneh�llsm�ssigt. I f�rsta hand b�r vi prioritera insatser tillsammans med organisationer som vi redan samarbetar med och insatser i programl�nderna, som komplement till de milj�insatser som redan p�g�r inom landprogrammen.

Ett framg�ngsrikt milj�bist�nd kr�ver ocks� st�d lill forskning och ut�
bildning f�r att st�rka milj�kunnandel och milj�medvetandet i samarbels-��������������������������� 108


 


l�nderna. I de flesta u-l�nder kr�vs dessutom en f�rst�rkning av admini-��� Prop. 1989/90:100
stration och institutioner p� milj�omr�det.
������������������������������������������������������������������ Bil. 5

Folkligt deltagande och m�nniskors m�jligheter fill inflytande i den pohtiska beslutsprocessen betyder mycket f�r etl framg�ngsrikt milj�arbe�te.

Enligt min mening b�r fortsatta insatser g�ras inom markv�rds- och byskogsomr�dena, med en klar fatligdomsinriklning, i f�rsta hand p� landsbygden. Del �r d�rvid viktigt att ocks� st�dja produktiv verksamhet som samfidigt f�rb�ttrar milj�situationen t.ex. kombinerat jord-och skogsbmk, samt br�nnvedsproduktion. �kad uppm�rksamhet b�r ges �l den f�r u-l�nderna aUl viktigare vallenresursplaneringen liksom �l den modema sektorns milj�problem, bl. a. avseende utveckhng och spridning av milj�v�nlig teknik, f�rnyelsebara energik�llor och industriell milj�v�rd. Vidare kr�vs insatser inom den marina milj�v�rden och f�r alt skydda den biologiska m�ngfalden.

Mol bakgmnd av den kraftiga anslags�kningen f�r innevarande budget�r och behovet av atl fr�mja kvalitet och effektivitet f�resl�rjag en of�r�nd�rad medelsram om 225 milj. kr. f�r s�rskilda milj�insatser under komman�de budget�r.

S�rskilda program

Anslagsposten S�rskilda program �r avsedd alt vara ett komplement till i f�rsta hand del �vriga bist�ndet genom SIDA. Syftet �r dels all skapa f�mts�ttningar f�r atl s�rskilt uppm�rksamma �mnesomr�den d�r initiativ och ut�kade insatser �r speciellt angel�gna, dels att fr�mja metodutveck�ling f�r bist�ndsverksamheten. Fr�n anslagsposten finansieras �ven insats-f�rberedelser och resultalv�rdering. Medlen b�r kunna anv�ndas f�r s�r�skilda initiativ s�v�l i enskilda l�nder som i regioner och i internationella sammanhang.

F�ljande omr�den b�r ing� som delposter under S�rskilda program: energi, h�lsov�rd, AIDS-bek�mpning, befolkningsfr�gor, kvinnofr�gor, kultur och massmedia, fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter, f�rs�ksverksamhet och metodutveckling, samt insatsf�rberedelser och re�sultalv�rdering.

Verksamheten inom de �mnesinriktade delposterna b�r omfatta insatser med anknytning till det l�ngsiktiga utvecklingssamarbetet, s�v�l bilateralt som multilateralt. Delposter som jag f�resl�r b�r prioriteras �r AIDS-be�k�mpning, Kultur och massmedia och Fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter. I likhet med innevarande budget�r f�rutser jag v�xande behov av insatser under delposterna Befolknings- och Kvinnofr�gor.

Under delposten AIDS-bek�mpning avs�tts medel f�r kampen mot
AIDS dels globalt genom WHO, dels genom bilateralt samarbete och
enskilda organisationer. Regeringen har f�r budget�ren 1988/89-1990/91
utf�st 60 milj. kr. f�r forskning om AIDS och tropiska sjukdomar. F�r
innevarande budget�r har 20 milj. kr. anvisats. Medlen disponeras av
������������������������������������������������������ 109


 


SAREC. Forskningsprogrammet skall genomf�ras i intemationell samver-��� Prop. 1989/90:100
kan.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

M�nga u-l�nder befinner sig i dynamisk f�r�ndring i fr�ga om s�v�l ekonomiska reformer som politisk ulveckiing. Behov och ett uttalat intres�se fmns hos flera av dessa f�r ell ut�kat erfarenhetsutbyte med Sverige p� nyckelomr�den f�r demokratisering. Insatser f�r m�nskliga r�ttigheter kan ocks�, enligt min mening, ha en h�vst�ngseffekt f�r en utveckling i demo�kratisk riktning. F�r att f� en samlad beredning, f�rordar jag att insatser med denna inriktning gradvis f�rs samman i delposten Fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter. Jag avser att �terkomma till denna fr�ga i n�sta �rs budgetproposition. Under innevarande budget�r avser jag vidare se �ver f�rdelningen av insatser f�r m�nskliga r�ttigheter mellan de humanit�ra anslagen och delposten f�r fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter. De fortsatt stora behoven av s�rskilda insatser f�r demokrati och m�nskliga r�ttigheter yttrar sig bl. a. i ett h�gt medelsutnytt�jande under delposten. Som jag redan framh�llit i det inledande avsnittet om bist�nd i processer mot fred och demokrati, f�resl�r jag mot denna bakgmnd alt 50 milj. kr. avs�tts f�r delposten Fr�mjande av demokrafi och m�nskliga r�ttigheter. Jag vill i detta sammanhang ocks� peka p� st�det till kuUur och massmedia som ell viktigt till�gg till de direkta insatserna f�r fr�mjande av demokrati och m�nskliga r�ttigheter.

St�d fr�n delposten F�rs�ksverksamhet och metodutveckling b�r i f�rs�ta hand ges f�r insatser i programl�nder. Anknytning till sektorer d�r SIDA har betydande aktiviteter och behov b�r efterstr�vas. Jag vill i samman�hanget uppm�rksamma SIDA:s st�d till etl multilateralt program som behandlar de sociala dimensionerna i utvecklingsarbetet i Afrika. Jag note�rar all SIDA finner atl f�rst�rkningen av den svenska resursbasen �r en viktig komponent i arbetet.

Jag v�lkomnar den rationalisering av verksamheten som SIDA efter�str�var bl. a. genom all verksamheten koncentreras till st�rre sammanh�ll�na program. 1 verksamheten kr�vs ett n�ra samarbete med SAREC och BITS eftersom insatserna ibland gr�nsar mol forskning och utbildning. Ett betydande antal av p�g�ende projekt sker i samarbete med olika FN-or�gan. Mot bakgrund av Sveriges aktiva engagemang f�r f�rb�ttringar av de internationella organisationernas verksamhet inom och utom FN-systemet finner jag del mofiverat alt insatser genom olika FN-organ bed�ms �ven i detta perspektiv. Denna aspekt b�r bevakas i samr�d med utrikesdeparte�mentet.

Jag ber�knar medelsbehovel under S�rskilda program till 408 milj. kr. budget�ret 1990/91.

Rekrytering och utbildning av f�ltpersonal

Anslagsposten utnyttjas f�r rekrytering och utbildning av bitr�dande ex�
perter, volonl�rer och Junior Professional Officers inom FN-systemet, f�r
rekrytering av bitr�dande experter inom de bilaterala programmen, f�r
aktivering av den svenska resursbasen, f�r s. k. mindre f�ltstudier samt f�r
rekrytering och utbildning av f�ltpersonal. Det �r angel�get att l�mpliga���������������������������� 110


 


personer rekryteras f�r dellagande i f�ltarbetet och f�r olika uppgifter i Prop. 1989/90: IOO FN-organen och att de f�r en adekvat utbildning. Det g�ller inte minst den Bil. 5 v�xande kategori av personal, som �r anst�lld av konsultf�retag och som kontrakteras av SIDA i bist�ndssamarbetet. Jag v�lkomnar att SIDA pla�nerar atl successivt �ka rekryteringen av bitr�dande experter och Junior Professional Officers. H�rigenom vidgas den svenska resursbasen och det multilaterala samarbetet st�rks. Jag f�rordar att 88 milj. kr. avs�tts f�r anslagsposten Rekrytering och utbildning av f�ltpersonal.

Vissa landprogramkostnader

Denna anslagspost upptar skatter och sociala avgifter f�r f�ltpersonal som erl�ggs i Sverige samt kostnader f�r f�rs�kringsavgifter vid vams�ndning-ar. Mol bakgrund av det f�rs�mrade s�kerhetsl�get i mottagarl�nderna, framf�r allt i s�dra Afrika, f�r �ven vissa personalkostnader redovisade i SIDA:s anslagsframst�llning avseende handl�ggning av s�kerhetsfr�gor finansieras fr�n anslagsposten. F�rs�ksvis f�r kostnader vid bist�ndskon�toren f�r viss service �t f�llpersonal ocks� bestridas fr�n denna post. Del totala medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 ber�knas d�rmed till 55 milj. kr.

Information genom SIDA

Jag har tidigare redovisat den vikt jag l�gger vid informationsinsatser i anslutning till del internationella utvecklingssamarbetet.

SIDA:s informationsverksamhet b�r fr�mst avse informaiion om svenskt utvecklingssamarbete men informafion b�r ocks� ges om f�rh�l�landena i u-l�ndema.

Jag vill understryka vikten av atl SIDA, folkr�relser, enskilda organisa�tioner och andra akt�rer p� informationsomr�det utbyter erfarenheter och fortl�pande samr�der om sina informationsverksamheter. Mina �verv�ganden om medel f�r organisationernas informationsverksamhet har jag redovisat under anslagsposten f�r st�d till folkr�relser och andra enskilda organisationer under della anslag.

SIDA b�r i sitt informationsarbete forts�tta atl prioritera angel�gna omr�den som information kring milj�fr�gor, demokrati och m�nskliga r�ttigheter samt kvinnans roll i utvecklingen. Situationen i s�dra Afrika �r ell annat angel�get omr�de f�r fortsatta informationsinsatser.

Jag finner del angel�get att medel finns tillg�ngliga ocks� f�r informa-fionssalsningar av det slag som informafions- och debatidagarna Bist�ndet Beh�vs utg�r. Vissa kostnader f�r organisationernas deltagande i s�dana satsningar b�r dock bestridas fr�n anslagsposten f�r st�d via folkr�relser och andra enskilda organisationer.

Jag f�rordar all 14 milj. kr. avs�tts f�r anslagsposten Information genom SIDA.

111


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1. godk�nna de riktlinjer och bidrag f�r utvecklingssamarbete ge�
nom SIDA somjag i det f�reg�ende f�rordat,

2.    bemyndiga regeringen att godk�nna en svensk anslutning lill NORSAD-fonden ("The NORSAD Fund"),

3.    bemyndiga regeringen att g�ra de utf�stelser och �taganden somjag f�reslagit i del f�reg�ende,

4.    lill Utvecklingssamarbete genom SIDA f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 6 787 000 000 kr.

C 3. Andra bist�ndsprogram

1988/89����� Utgift����� 1 340 603 035����������� Reservation��� 1 566 452 912(1)

1989/90����� Anslag����� 1 647 334 000 1990/91����� F�rslag��� 2 117 000 000

(1)� vid 1988/89 �rs utg�ng var 1 096 milj.�� kr.�� av reservationen intecknad genom gjorda �taganden.� Av tillg�ngliga medel har bl.a.�� 550 milj.� kr.�� av�seende vattenkraftverket Uri utbetalats under h�sten 1989. Disponibla medel vid budget�rsskiftet fanns framf�r allt under anslags�posterna f�r u-krediter och skuldl�ttnads�tg�rder.� Medlen m�jligg�r utf�stel�ser avseende nya u-krediter samt �kade insatser f�r u-l�nder med stora skuldproblem.

Under anslaget anvisas medel f�r u-landsforskning genom styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediler genom be�redningen f�r inlemalionelll tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), g�st�stipendieprogram genom Svenska institutet, fr�mjande av u-l�nders export genom importkontoret f�r u-landsprodukter (IMPOD), industriellt samar�bete genom fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder (SWED�FUND), projektbisl�nd till vissa l�nder, s�rskilda insatser i skuldtyngda u-l�nder samt utredningar m. m.

112


 


Tabell 5. Andra bist�ndsprogram budget�ren 1989/90-1990/91 (mUj. kr.)������ Prop. 1989/90:100

Bil. 5

 

Anslag 1989/90

Frslag 1990/91

Frndring

u-landsforskning

315,0

360,0

+ 45,0

BITS verksamhet, drav Tekniskt samarbete U-krediter

(610,0) 210,0 400,0

(700,0) 300,0 400,0

(+ 90,0) + 90,0 of

Gststipendieprogram

4,5

5,0

+� 0,5

IMPOD:s verksamhet

3,8

14,0(1)

+ 10,2

Industriellt samarbete

(25,0) (2)

 

 

Projektbistnd till vissa lnder

70,0

390,0

+ 320,0

Srskilda insatser i skuldtyngda lnder

640,0

640,0

of

Utredningar m. m.

4,0

8,0

+� 4,0 "

SUMMA

1647,3

2117,0

+ 469,7

(1) Drutver fresls att 8,7 milj.kr. anvisas ver anslaget E 5. Importkontoret fr u-landsprodukter.

(2) Kapitaltillskott finansierat med reservationsmedel under u-krediter. Medel fr del av SWEDFUND:s verksamhet (framfrallt utbildningsstd) fresls under budgetret 1990/91 anvisas under BITS tekniska samarbete.

U-landsforskning

SAREC

SAREC :s verksamhet innefattar st�d till forskning i och forskningssamar�bete med l�nder i Afrika, Asien och Latinamerika, bidrag lill internationel�la forskningsprogram saml st�d lill svensk u-landsforskning. Ett centralt m�l �r att st�rka nationell forskningskapacitet i u-l�nder.

SAREC f�resl�r atl 375 milj. kr. anvisas f�r verksamheten. SAREC vill �ven i forts�ttningen prioritera det bilaterala forskningsst�det till ett antal, fr�mst afrikanska, l�nder. Detta st�d ges f�r att p� l�ngre sikt bygga upp forskningskapacitet. SAREC st�der ocks� samarbete med n�gra l�nder som besitter en starkare bas f�r forskning �n de fattigaste u-l�nderna. I dessa fall koncentreras samarbetet lill omr�den d�r forskningsresultat av mer generellt u-landsintresse kan n�s och d�r Sverige kan bidra med relevant forskningskompetens. Utbetalningarna f�r de bilaterala och regio�nala programmen ber�knas under innevarande budget�r f�r f�rsta g�ngen bli st�rre �n f�r de internalionella programmen.

SAREC menar dock alt de internationella forskningsprogrammen har en
viktig roll i forskningen om utvecklingsproblem. SAREC har aktivt verkat
f�r att fr�mja kontakter mdlan nationella institutioner i samarbetsl�nderna
och de internationella forskningsinstitut som SAREC st�der.������������������������������������������� 113

8�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 5


Under innevarande budget�r g�r SAREC en �versyn av institutionssam-��� Prop. 1989/90:100 arbetet som metod i forskningsbisl�ndel. Inslilulionssamarbelet inneb�r��� Bil. 5 all inhemska forskare vid u-landsinstitutioner skall formulera och genom�f�ra projekt, och f� st�d i della genom samverkan med svensk vetenskap�lig institution. Erfarenheterna fr�n denna typ av samarbete �r i huvudsak goda och antalet samarbelsavtal med institutioner har �kat till 140 stycken.

Forskarutbildning �r ett �kande inslag inom det bilaterala samarbetet. SAREC menar atl utbildningen helst b�r �ga rum inom ramen f�r ett v�l fungerande l�ngsiktigt institutionssamarbete. SAREC avser ocks� �ka sl��del lill nationella forskamlbildningsprogram i u-l�nder.

Som komplement till del ordinarie internafionella och bilaterala sl�del lar SAREC initiativ till forskningsst�d inom n�gra omr�den som SAREC bed�mer som s�rskilt angel�gna. Dessa inkluderar milj� och utveckling, marin forskning, AIDS, demokratisk samh�llsutveckling och m�nskliga r�ttigheter, energiforskning i �stafrika och s�dra Afrika, forskning i Cen�tralamerika, h�gre utbildning och universitetens infrastruktur, saml svensk u-landsforskning.

Utanf�r de ordinarie bilaterala samarbelsprogrammen har SAREC ut�format s�rskilda st�dformer f�r samh�llsvetenskaplig forskning i Latin�amerika och Afrika. SAREC f�resl�r atl st�det lill den samh�llsvetenskap�liga forskningen skall ut�kas lill atl omfatta �ven Asien med inriktning p� alt belysa och granska utvecklingsprocesser i denna region. SAREC finner det angel�get all stimulera forskningspluralism f�r att ge utrymme f�r skilda vetenskapliga syns�tt och f�r att underst�dja en vetenskaplig och samh�llelig debatt. Av stor vikt �r ocks� att st�dja forskning som ber�r demokrati och m�nskliga r�ttigheter. St�d inom detta insatsomr�de plane�ras i f�rsta hand i Afrika, men �ven i Asien och Latinamerika.

SAREC ser det som en viktig uppgift att samordna och skapa en l�mplig balans mellan de olika st�dformerna till svensk u-landsforskning. Under innevarande budget�r forts�tter SAREC med projektst�d och st�d lill ytterligare n�gra forskningsmilj�er saml med tills�ttning av h�gre forskar�tj�nster. SAREC avser atl under budget�ret 1990/91 inleda en f�rs�ksverk�samhet med st�d lill ett doktorandprogram omfattande h�gst tio dokto�randbidrag per �r under tre �r. SAREC skall definiera aktuella forsknings�omr�den medan universiteten skall administrera tj�nsterna. SAREC ge�nomf�r vidare en granskning av del l�ngsiktiga st�det lill svenska forsk�ningsmilj�er.

Under innevarande budget�r g�rs en utredning av verksamheten p� SAREC:s regionkontor f�r forskningssamarbete i s�dra Afrika. Slutsatser�na i utredningen skall, enligt SAREC, ligga till grund f�r �verv�ganden om f�ltrepresentation i �vrigt f�r SAREC.

Vad g�ller sektorf�rdelning g�r merparten av SAREC:s samlade st�d till jordbruks-, skogsbruks- och milj�forskning. N�rmare en tredjedel av st��det g�r till h�lsoforskning. Samh�llsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk forskning erh�ller ocks� st�d fr�n SAREC. Budget�ret 1988/89 gick 58 % av del bilaterala och regionala st�det till Afrika s�der om Sahara, 29 % lill Latinamerika och 13 % lill Asien.

114


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet �r av stor betydelse f�r

u-l�ndemas m�jligheter alt l�sa grundl�ggande utvecklingsproblem. En central uppgift f�r SAREC �r all bidra till att bygga upp och st�rka forskningskapaciteten i enskilda u-l�nder, vilket sker bl.a.genom samar�bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och institufioner i u-l�nder. Genom att bidra till alt st�rka forskningsmilj�er i u-l�ndema och till utbild�ning p� akademisk niv� kan forskarflykt motverkas och u-l�ndernas f�rm�ga att l�sa problem i utvecklingen �ka.

SAREC :s verksamhet �r desto viktigare d� den ekonomiska krisen har drabbat forskningen i m�nga u-l�nder h�rt. Akuta problem har i m�nga fall tvingat l�nder att koncentrera sina begr�nsade resurser p� mera omedelba�ra behov, vilket f�rt med sig alt forskningens bas har f�rsvagats. Forsk�ningens kapacilelskris �r s�rskilt framtr�dande i Afrika. Del �r d�rf�r naturligt all SAREC, liksom �vriga bist�ndsmyndigheler, ger Afrika fort�satt h�g prioritet i sin verksamhet. Jag finner de �kade satsningarna p� forskarutbildning v�l motiverade och ser positivt p� SAREC:s str�vanden att fr�mja kontakter mellan nationella institutioner och internafionella insfitul liksom mellan u-landsinslitutioner.

De fattigaste u-l�nderna utg�r SAREC:s fr�msta verksamhetsomr�de. Del kan dock �ven i forts�ttningen vara motiverat att bedriva visst forsk�ningssamarbete med u-l�nder som har en starkare bas f�r forskning.

Jag uppskattar SAREC:s nya satsning p� st�d till samh�llsvetenskaplig forskning i Asien. I den ekonomiska krisens sp�r f�r satsningen p� sam�h�llsvetenskaplig forskning i allm�nhet och ekonomisk forskning i synner�het en allt st�rre betydelse. I Asien finns stora falligdomsproblem men ocks� positiva erfarenheter vad g�ller ekonomiska framsteg att dra l�rdom av. Jag vill ocks� s�rskilt peka p� den vikt jag f�ster vid SAREC:s st�d fill ekonomisk forskning i Afrika inom ramen f�r det intemationella konsortiet African Economic Research Consortium (AERC). Fokuseringen p� �mnen av direkt relevans f�r alt st�rka kapaciteten p� det ekonomisk-politiska omr�det �r v�sentlig.

SAREC :s st�d lill forskning om demokrati och m�nskliga r�tfigheter �r ett gott komplement lill �vriga insatser som g�rs p� omr�det. Jag vill h�nvisa fill vad jag tidigare anf�rt bl. a. om bist�nd i processer mot fred och demokrati.

Forskning p� jordbrukels, skogsbrukets och milj�ns omr�den �r angel�gen. Fr�gor r�rande milj�f�rst�ring, avskogning och �kenspridning �r komplicerade. U-l�ndernas egna resurser att bedriva milj�forskning �r blygsamma, varf�r ett l�ngsiktigt och metodiskt engagemang kr�vs.

Jag vill i detta sammanhang n�mna atl det forskningsprogram om skog och milj� som SAREC sedan budget�ret 1986/87 har ansvaret f�r l�per ut i och med utg�ngen av budget�ret 1990/91. Programmet har inriktats dels p� uppbyggande av forskningskapacitet i u-l�nder s�rskilt i Afrika, dels p� mer resultalinriklade forskningsprojekt inom h�gt prioriterade omr�den. St�det har haft tv� �mnesm�ssiga huvudinriktningar: ett program f�r torra omr�den (�kenspridning) och ett program f�r sluten skog (avskogning).


 


Hittills vunna erfarenheter av programmet har visat alt goda utvecklings-��� Prop. 1989/90:100 m�jligheter finns. All bygga upp inhemsk forskningskapacitet �r emellertid��� Bil. 5 etl l�ngsiktigt �tagande varf�r jag anser alt satsningar inom skogs-, mark�v�rds-, jordbmks- och milj�forskning b�r ges fortsalt h�g prioritet.

Jag noterar atl SAREC �mnar genomf�ra en utredning om verksamheten p� SAREC :s regionkontor i Afrika. Resultatet av utredningen blir v�gle�dande f�r min inst�llning lill st�d f�r SAREC:s fortsalla f�ltrepresentation.

Jag noterar med tillfredsst�llelse SIDA:s och SAREC:s v�xande samar�bete avseende forskning och �vrigl utvecklingssamarbete. Sl�del lill svensk u-landsforskning b�r forts�tta i syfte atl genom forskning i Sverige bidra fill f�rst�elsen av u-l�ndernas problem och f�r Sveriges roll i ett internationellt utbyte med bl.a.u-l�nder. U-landsforskningen i Sverige �r vikfig f�r utvecklingen av resursbasen f�r utvecklingssamarbetet. Jag v�l�komnar SAREC :s f�rslag lill f�rs�ksprogram f�r doktorander som f�r�st�rkning inom della omr�de. Som en s�rskild insats f�r svensk u-lands�forskning har regeringen p� f�rslag fr�n SAREC i enlighet med 1987 �rs forskningspolifiska beslut (prop. 1986/87:80, bil. 2, UU 16, rskr. 285), utsett innehavare lill de f�rsta av de sex professurema som inr�ttats inom omr�dena utvecklingsekonomi, statskunskap och milj�. Atl visst st�d lill u-landsforskning i Sverige ing�r i SAREC :s uppgifter f�r dock inte undan�skymma alt SAREC i f�rsta hand �r en bist�ndsmyndighet med uppgift alt fr�mja forskning som kan underl�tta f�r u-l�nderna atl utvecklas mot �kat sj�lvbest�mmande och mot ekonomisk och social r�ttvisa. Jag avser �ter�komma i denna fr�ga i samband med 1990 �rs proposition om forskning.

Som jag fidigare redovisat ansvarar SAREC f�r ett tre�rigt forsknings�program om AIDS och tropiska sjukdomar finansierat �ver anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten S�rskilda pro�gram.

Anslagen f�r u-landsforskning har �kat starkt under en f�ljd av �r och anslagsutnyttjandet �r h�gt. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jag alt 360 milj. kr. anvisas f�r u-landsforskning. Av beloppet avser 20 milj. kr. del s�rskilda forskningsprogrammet om skog och milj�.

Medel f�r SAREC:s f�rvaltningskostnader tas upp under anslaget C 6. Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC).

Tekniskt samarbete och u-krediter BITS

BITS f�resl�r att 300 milj. kr. anvisas f�r tekniskt samarbete inklusive internationella kurser f�r budgel�rel 1990/91. Beloppet f�rdelas med 225 milj. kr. f�r del tekniska samarbetet, 71 milj. kr. f�r internationella kurser saml 4 milj. kr. f�r det av Svenska institutet administrerade expertutby�tesprogrammet. Beredningen beg�r vidare bemyndigande om all ocks� under budget�ret 1990/91 f� l�mna utf�stelser om bidrag inom del tekniska samarbetet motsvarande tv� g�nger medelsramen.

H�jningen av medelsramen motiveras fr�mst av att BITS r�knar med att
utrymmet f�r nya �taganden snabbi kommer att krympa till f�ljd av v�xan-������������������������ 116


 


de utbetalningar f�r gjorda utf�stelser samtidigt som det genom att u-lands-��� Prop. 1989/90:100 intresset �r stort finns goda m�jligheter atl utveckla det tekniska samarbe-��� Bil. 5 tet. Beredningen avser atl i �kad utstr�ckning inrikta verksamheten p� insatser som �ven fr�mjar andra bisl�ndsm�l �n tillv�xlm�let.

F�rslaget om �kat anslag baseras bl.a. p� atl det tekniska samarbetet med Bolivia, Ecuador, Filippinerna, Jamaica och Pakistan f�mtses �ka i omfattning. Samtidigt ber�knas insatserna i Algeriet, Costa Rica, Cuba, Egypten, Malaysia och Tunisien bh fortsall stora. Inom milj�omr�det r�knar beredningen med att �ka sina insatser bl. a. i samarbete med V�rlds�banken, som genom BITS �nskar engagera svensk expertis p� omr�det. Med medel fr�n anslagsposten f�r tekniskt samarbete avser BITS d�rtill finansiera konsultmedverkan f�r granskning och utv�rdering av projekt�f�rslag, f�r utveckling av administrativa syslem saml f�r informaiion till allm�nheten om verksamheten.

Medelsbehovet f�r genomf�randet av del internationella kursprogram�met baseras p� en ambifion all utvidga kursutbudet med fyra nya kurser samfidigt som huvuddelen av de nuvarande kurserna bibeh�lls. En aktiv insats gjordes under budget�ret 1988/89 f�r atl inkludera milj�aspekter i s� m�nga moment som m�jligt inom alla kurser. Denna str�van forts�tter under innevarande budget�r och �terspeglas i introduktionen av nya kur�ser. F�r budget�ret 1989/90 f�rbereds t. ex. en kurs i fj�rranalys med s�r�skild betoning p� anv�ndningsomr�den som naturresursplanering och markv�rd. Vidare planeras en kurs i milj�v�nlig teknik inom pappers- och massainduslrin. Nya kurser som planeras f�r budget�ret 1990/91 �r inrikta�de p� vatten- och avl�ppsrening, faktas�kning och k�llkrifik f�r journalis�ter, effektivare upphandlingsmtiner saml effektiv mobilisering av in�hemskt sparande.

F�r g�vodemenl i u-krediter f�resl�r BITS en of�r�ndrad medelsram p� 400 milj. kr. Ett medelslillskolt p� 400 milj. kr. ger, tillsammans med den befintliga reservafionen av medel f�r u-krediler, utrymme f�r att finansiera den f�rutsedda kreditgivningen under budget�ret 1990/91. Vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 uppgick reservationen under anslagsposten u-krediler till 871 milj. kr. Tillsammans med anslaget f�r budget�ret 1989/90 innebar detta alt de tillg�ngliga medlen den 1 juli 1989 uppgick lill 1 271 milj. kr. Av dessa tas medel i anspr�k f�r Uri-kraflverkel i Indien. Beredningen anser att den �terst�ende reservationen �r rimlig och n�dv�ndig f�r att t�cka utest�ende utf�stelser och f�r atl ha som buffert mol of�ruts�gbara sv�ng�ningar i medelsbehovet.

BITS f�mtser att de l�nder som fr�mst kommer att aktualiseras f�r en fortsatt kreditgivning �r Indien, Kenya, Pakistan, Thailand, Tunisien och Zimbabwe. Skulle kreditgivning till Kina �ter aktualiseras bed�mer BITS att anslagsbehovet under budget�ret kommer atl �versliga 400 milj. kr. BITS r�knar med alt i s� fall �terkomma lill regeringen med ett s�rskilt f�rslag.

BITS har sedan budget�ret 1988/89 haft m�jlighet att l�mna u-krediler lill utvecklingsbanker i u-l�nder. Hittills har avtal tecknats om en u-kredit till en utvecklingsbank i Indien. Genom denna form f�r kreditgivning

117


 


f�rb�ttras m�jligheterna att ge u-krediter till mindre och medelstora indu-��� Prop. 1989/90: 100 slrier. BITS r�knar med att teckna liknande avtal under innevarande��� Bil. 5 budget�r med utvecklingsbanker i Pakistan och Thailand.

Genom s. k. bist�ndsgaranlier f�rs�kras u-krediter mot eventuella f�r�luster n�r l�ntagare eller k�pare inte fullg�r sina f�rpliktelser. En s�ker�hetsreserv har byggts upp genom s�rskilda avs�ttningar fr�n bisl�ndsan�slagen och erlagda premier. S�kerhetsreserven �kade under budget�ret 1988/89 med 46 milj. kr. till totalt 316 milj. kr., vilket motsvarade 9 % av garantif�rbindelserna f�r gjorda �taganden. Skadefallen i u-kreditsystemet har hittills varit f�rh�llandevis begr�nsade. BITS anser d�rf�r att det inte finns n�got behov att under budget�ret 1990/91 ta medel fr�n u-kreditansla-gel fill s�kerhetsreserven.

Garantigivningen i u-kreditsystemet �r uppbyggd p� regelsystemet f�r statliga exportkreditgaranfier via exportkreditn�mnden (EKN). BITS skall i sina beslut om garantierna v�gledas av de yttranden och f�rslag som EKN l�mnar. Premierna som tas ut f�r bist�ndsgaranlierna f�ljer i stort EKN:s ordinarie premiesystem. BITS anm�ler att man under budget�ret 1989/90 avser all g�ra en �versyn av garantiordningen i u-kreditsystemet i syfte atl �stadkomma en b�ttre anpassning ur bisl�ndssynpunkt.

F�redragandens �verv�ganden

BITS uppgift �r alt fr�mja ekonomisk och social utveckling i vissa u-l�nder samt atl utvidga och st�rka Sveriges f�rbindelser med dessa l�nder. Verk�samheten omfattar bidrag lill tekniskt samarbete inklusive internationella kurser i Sverige och u-kreditfinansiering av investeringsprojekt i u-l�nder. BITS insatser f�ruts�tter att samarbetsl�nderna har god kapacitet att pla�nera och genomf�ra projekt som erh�ller st�d, att projekten �r prioriterade i l�ndernas utvecklingsplaner och att en kostnadsdelning sker mellan par�terna.

Det tekniska samarbetet genom BITS �r ett flexibelt instmment som m�jligg�r insatser i olika former som kan anpassas fill mottagarl�ndernas behov och utvecklingsniv�. I kretsen av etl tjugotal samarbetsl�nder ing�r fr�mst l�nder med vilka Sverige ing�tt samarbetsavtal, men ocks� n�gra tidigare programl�nder f�r SIDA och l�nder som av statsmakterna be�d�mts som l�mpliga f�r samarbete genom BITS. Mer regulj�rt samarbete i olika former genom BITS omfattar bl. a. Algeriet, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippi�nema, Ghana, Jamaica, Jordanien, Kina, Malaysia, Maurilius, Mexico, Nigeria, Pakistan, Pem, Somalia, Sudan, Thailand, Tunisien och Uruguay. BITS kan besluta om enstaka insatser ocks� i andra l�nder.

BITS tekniska samarbete utg�r en viktig kanal f�r �verf�ring av svenskt
kunnande till u-l�nderna. Jag delar BITS uppfattning all del finns anled�
ning all �ka sl�del lill denna verksamhet. En anslagsh�jning motiveras av
etl starkt intresse hos samarbetsl�nderna f�r tekniskt samarbete med Sve�
rige. De enskilda projektf�rslagen tenderar ocks� atl bli st�rre i takt med
att kunskaperna om den svenska resursbasen �kar i samarbetsl�nderna.
���������������������������� 118


 


Under senare �r har BITS insatser inom det tekniska samarbetet breddats Prop. 1989/90: 100 t. ex. genom all verksamheter med f�rvaltningsinriktat inneh�ll inklude- Bil. 5 r�ts. Samtidigt har milj�- och naturresursfr�gor tillm�tts en allt st�rre vikt. Delta har g�llt s�v�l de internalionella kurserna som �vrigt tekniskt samar�bete. Denna utveckling kan f�rv�ntas accentueras ytterligare under bud�get�ret 1990/91. Jag v�lkomnar en s�dan utveckling och utg�r ifr�n att breddningen kan ske med till�mpning av i huvudsak nuvarande samarbets-inslrument t. ex. kontrakisfinansiering.

BITS aviserar ett ut�kat samarbete med V�ridsbanken. Jag anser alt V�rldsbanken �r en viktig kanal f�r atl f�ra ul svenskt kunnande bl. a. p� milj�omr�det till angel�gna projekt i u-l�nderna. Samtidigt tj�nar samarbe�tet till att bryta det f�retr�de som vissa st�rre industril�nder de facto haft n�r del g�ller de internationella organisationernas upphandling, inte minst av konsulttj�nster, f�r verksamheten.

BITS har sedan budget�ret 1981/82 haft i uppdrag att l�mna bidrag till utbildningsinsatser i anslutning till SWEDFUND-projekt. F�r budget�ret 1989/90 har BITS bemyndigats att utnyttja 20 milj. kr. av reservationen f�r u-krediter f�r denna verksamhet. Jag f�rordar all BITS fr�n medelsramen f�r det tekniska samarbetet till utbildnings- och f�retagsledningsinsatser inom SWEDFUND:s verksamhetsomr�de f�r budget�ret 1990/91, avs�tter ett belopp som tillsammans med den outnyttjade delen av ovan n�mnda bemyndigande f�r budget�ret 1989/90 motsvarar 20 milj. kr.

Insatserna inom del tekniska samarbetet har utvecklats i riktning mot st�rre och mer komplexa projekt, som kr�ver l�ngre planerings- och genomf�randetid. F�r del kommande �ret kompliceras planeringsl�get ocks� av den os�kra situationen vad g�ller det framtida samarbetet med Kina. I enlighet med riksdagens bemyndigande f�r BITS utf�sta tv� g�nger anslaget f�r ett budget�r f�r tekniskt samarbete (prop 1987/88: IOO, bil. 5, UU 20, rskr. 226). Jag f�rordar en medelsram f�r tekniskt samarbete inklusive intemationella kurser p� 300 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. F�r atl �ka allm�nhetens k�nnedom om BITS verksamhet b�r medel under det tekniska samarbetet ocks� tas i anspr�k f�r informafion. BITS b�r �ven f� bemyndigande att under budget�ret 1990/91 utnyttja 20 milj. kr. i enlighet med vad jag ovan framf�rt f�r utbildnings- och f�retagsledningsinsalser inom SWEDFUND:s verksamhet.

Inom ramen f�r tekniskt samarbete har BITS r�knat in medel f�r expert�utbyte genom Svenska institutet. Expertulbylesprogrammet �r ell flexibelt komplement till de internationella kurserna. Ett �kat personutbyte mellan Sverige och u-l�nderna vidgar m�jligheterna fill framtida samarbete inom olika omr�den p� ett v�rdefullt s�tt och �r viktigt inte minst som inslag i insatser f�r all fr�mja demokrati. Jag ber�knar medelsbehovel f�r denna verksamhet till 4 milj. kr.

Regeringen har givit BITS i uppdrag atl svara f�r huvuddelen av del av
regeringen beslutade bist�ndet till Polen. Medel f�r detta anvisas under
anslagsposten Projektbisl�nd fill vissa l�nder. Bidrag lill folkr�relser och
enskilda organisafioner f�r insatser i Polen administreras av SIDA. Jag
f�mtser atl BITS under budgel�rel 1990/91 kommer atl utveckla ett bi�
st�ndssamarbete med Chile. Jag har ocks� givit BITS i uppdrag alt bereda
������������������������� 119


 


och genomf�ra bist�ndsinsatser i Pakistan, f�retr�desvis inom milj�omr�-��� Prop. 1989/90:100 det, infrastmktur och f�rvaltning samt inom omr�den som fr�mjar den��� Bil. 5 sociala sektorns ulveckiing.

Genom u-krediter �verf�rs finansiella resurser p� koncessiondla villkor f�r att finansiera svenska varor och tj�nster i projekt som prioriteras av l�nlagarlandet och som av BITS bed�ms f� betydande utvecklingseffekter f�r landet. Efler att projektet granskats av BITS l�mnas utf�stelse om u-kredil. Krediten kan utnyttjas f�rst n�r ett kontrakt har vunnits i interna�tionell konkurrens.

Som en f�ljd av den ekonomiska krisen har investeringsverksamheten i u-l�nderna under senare �r i stora grupper u-l�nder varit l�g. Tecken tyder nu p� att investeringsben�genheten �ter �kar i vissa l�nder och atl ans�k�ningarna om u-krediler blir fler. F�r u-kredilverksamheten kan delta ge utslag i form av �kat medelsbehov. Vad g�ller inriktningen p� u-kreditgiv�ningen finner jag det v�rdefullt alt BITS s�ker samarbete med utvecklings�banker i mollagari�nderna och att samfinansiering med V�rldsbanksgrup�pen och regionala utvecklingsbanker fr�mjas i former som s�kerst�ller konkurrens i projektupphandlingen.

Inom OECD p�g�r diskussioner om de intemationella reglerna f�r an�v�ndningen av u-krediter. Sverige tar akfiv del i detta arbete med syfte att skapa ett system d�r utvecklingsm�l s�tts i f�rgrunden och som motverkar att givarl�ndema anv�nder blandade krediter som medd i en osund export�konkurrens.

Reservationen under u-kreditposlen har kraftigt f�r�ndrats under senare �r. Vid ing�ngen av budget�ret 1988/89 uppgick reservationen lill 1 022 milj. kr. Den 1 juli 1989 var motsvarande belopp 871 milj. kr. Kreditgiv�ningen under innevarande �r kommer bl. a. till f�ljd av Uri-projeklel, som belastar anslaget med 550 milj. kr., att v�sentligt �verstiga anslaget och reducera reservationen och d�rmed de tillg�ngliga medlen f�r nya �tagan�den. Jag delar BITS uppfattning alt den �terst�ende reservationen kan anses rimlig och n�dv�ndig f�r alt m�ta of�rutsedda sv�ngningar i anslags�belastningen. Jag vill i sammanhanget understryka atl ett eventuellt �ter�upptagande av u-kreditgivningen lill Kina skulle medf�ra all anslagsbeho�vet f�r budget�ret 1990/91 skulle �versliga f�reslagna 400 milj. kr. F�r att tj�na som buffert mol en �kad anslagsbelastning till f�ljd av eventuella krediter till Kina och fortsatt efterfr�ge�kning fr�n andra l�nder f�rordar jag att regeringen beg�r riksdagens bemyndigande alt till�ta BITS att under budget�ret 1990/91 g�ra utf�stelse om bisl�ndsmedd f�r u-krediter med etl belopp om h�gst tre g�nger de vid varie fillf�lle tillg�ngliga medlen. F�r n�rvarande har BITS m�jlighet alt g�ra s�dana utf�stelser upp till tv� g�nger n�mnda belopp.

Jag har noterat beredningens avsikt alt utreda fr�gor som r�r garantiord�
ningen i u-kreditsystemet. Resultatet av detta kan leda lill f�rslag om en,
fr�n bisl�ndsm�ssiga utg�ngspunkter, b�tlre anpassad garantiordning. Jag
v�lkomnar beredningens iniliafiv och vill anf�ra att bibeh�llen anknytning
till EKN t. ex. f�r riskpr�vning och administration har stora f�rdelar. Sam�
tidigt �r det angel�get alt garantiordningen utformas med h�nsyn lill att
u-krediterna �r en form av bist�ndsfinansiering, d�r projekten granskas����������������������������� 120


 


fr�n utg�ngspunkten all de �r angel�gna satsningar f�r utvecklingen och att��� Prop. 1989/90:100
de skall vara samh�llsekonomiskt effektiva.������������������������������������������� Bil. 5

Med h�nsyn lagen till vad jag ovan framf�rt f�resl�rjag atl 400 milj. kr. anvisas f�r g�voelement i u-krediter under budgel�rel 1990/91. Vidare f�resl�rjag alt regeringen beg�r riksdagens bemyndigande att fill�la BITS all g�ra utf�stelser om bist�ndsmedel f�r u-krediter med belopp om h�gst tre g�nger de vid varie fillf�lle tillg�ngliga medlen.

Medel f�r BITS f�rvaltningskostnader las upp under anslaget C 8. Be�redningen f�r intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

G�ststipendieprogram

F�redragandens �verv�ganden

En del av Svenska institutets g�stsfipendier finansieras med medel fr�n della anslag. F�r innevarande budget�r har �ver bisl�ndsbudgelen 4,5 milj. kr. anvisats f�r dessa stipendier. Jag f�resl�r att st�det r�knas upp med 0,5 milj. kr. lill 5,0 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Svenska institutets verksamhet behandlas under anslaget D 1. Svenska insfilulet.

IMPOD:s verksamhet

F�redragandens �verv�ganden

IMPOD:s verksamhet behandlas under anslaget E 5. Importkontorel f�r u-landsprodukter. F�r budget�ret 1989/90 har fr�n del anslaget 17,7 milj. kr. anvisats f�r verksamheten. D�rut�ver har 3,8 milj. kr. st�llts till rege�ringens disposition under anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram f�r alt t�cka eventuellt tillkommande medelsbehov under innevarande budget�r. IMPOD har ocks� tilldelats s�rskilda medel fr�n anslaget C 2. Utveck�lingssamarbete genom SIDA f�r satsningar i s�dra Afrika. Omkring h�lften av IMPOD:s landsamarbete sker med SADCC-l�nderna.

De svenska anslagen till UNCTAD/GATT:s internalionella handelscen�tmm (ITC) administreras av IMPOD. Medlen belastar anslaget C 1. Bidrag fill internalionella bist�ndsprogram, anslagsposten �vriga organisafioner.

IMPOD:s verksamhet befinner sig i ett expansivt skede. Bl.a. bygger IMPOD upp verksariiheten avseende produktutveckling av u-landsproduk�ter och koslnadsddning med svenska import�rer f�r marknadsf�ring av u-landsprodukter. Vidare f�rv�ntas �kade insatser p� informationsomr�det. F�r m�nga u-l�nder �r m�jligheterna alt �ka exporten av central betydelse f�r utvecklingen. Inte minst de fattigaste u-l�nderna beh�ver st�d f�r sina exportanstr�ngningar och jag ser d�rf�r positivt p� att IM-POD:s engagemang v�xer och finner att s�rskilda medel f�r SADCC-samarbetet b�r anvisas �ver anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA �ven f�r budget�ret 1990/91.

Jag f�resl�r efter samr�d med statsr�det Gradin en budgetleknisk f�r�
�ndring som inneb�r att enbart f�rvaltningskostnaderna f�r IMPOD:s
verksamhet redovisas under anslaget E 5. Importkontoret f�r u-landspro-
�������������������������� 121


 


dukter och att de kostnader som l�cker IMPOD:s verksamhet anvisas��� Prop. 1989/90:100 under anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram. Mol denna bakgmnd f�resl�r��� Bil. 5 jag all 14 milj. kr. fr�n denna anslagspost anvisas f�r IMPOD:s verksam�het. Under anslaget E 5. Importkontorel f�r u-landsprodukter f�resl�s 8 683 000 kr. anvisas f�r f�rvaltningen av IMPOD.

Industriellt samarbete

SWEDFUND

SWEDFUND �r enligt stadgarna en sj�lvst�ndig statlig stiftelse. Fonden skall f�rmedla kontakter, medverka till och finansiera f�rinvesleringsslu�dier och deltaga i l�ngsiktiga samverkansprojekl i u-l�nder. Verksamheten skall bidra lill industriell ulveckiing i mottagarlandet. Fondens uppgift �r att genom en relativt begr�nsad insats med statliga medel stimulera svens�ka f�relag lill l�ngsiktigt samarbete i u-l�nder och atl satsa egna resurser i samarbetet. En huvudform f�r samarbetet �r del�garskap genom s. k.joint ventures eller samriskf�relag. Insatserna skall s�rskilt inriktas p� etable�ring i u-l�nder som tidigare endast i begr�nsad utstr�ckning dragit till sig svenska f�retags intresse.

Fondens grundkapital, ursprungligen IOO milj. kr., har enligt riksdagsbe�slut (prop. 1984/85: IOO, bil. 5, UU 12, rskr. 225) steg f�r steg h�jts lill 250 milj. kr. Fonden har bemyndigats alt med slatsgaranti l�na upp medel inom en ram motsvarande h�gst tre g�nger det vid varie tillf�lle inbetalda kapita�lel.

Under budget�ret 1988/89 har en viss �kning i efterfr�gan p� SWED-FUND:s invesleringsmedverkan kunnat noteras. Fonden gjorde under budget�ret 1988/89 utf�stelser om �taganden lill ett belopp om 21,9 milj. kr. (7,7 milj. kr. under budget�ret 1987/88) till sju nya f�retag. Fem av dessa �terfmns i Afrika och tv� i Asien. SWEDFUND:s totala konlraklerade �taganden uppgick den 30 juni 1989 fill 194 milj. kr. Utbetalningarna upp�gick vid samma lidpunkt lill 154 milj. kr. Fondens r�relseresultat var f�r budget�ret 1988/89 plus 2,5 milj. kr. Efter av- och nedskrivningar visade �rsbokslutet en f�riust p� 9 milj. kr.

SWEDFUND hemst�ller alt regeringen anvisar 20 milj. kr. f�r st�d fill f�relagslednings- och utbildningsinsatser under budget�ret 1990/91. Fon�den mofiverar sin hemst�llan med att den ram p� 20 milj. kr. som anvisats f�r budgel�rel 1989/90 ej kommer att r�cka f�r att t�cka kostnaderna ocks� under budgel�rel 1990/91. SWEDFUND ber�knar utbetalningarna f�r bud�gel�rel 1989/90 till 19,3 milj. kr. Av det ber�knade medelsbehovel avser 8,9 milj. kr. insatser f�r vilka beslut redan fatlats. Del gentemot fidigare �r kraftigt �kade medelsbehovet f�r budget�ret 1989/90 f�rklaras av en �kad efterfr�gan p� SWEDFUND:s investeringsmedel fr�mst fr�n f�retag med intresse atl investera i Afrika. Dessutom har behoven av f�relagslednings-och utbildningsinsatser i n�gra ig�ngvarande projekt tidigare underskat�tats.

122


 


F�redragandens �verv�ganden��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 SWEDFUND:s uppgift �r att fr�mja industriell utveckhng i u-l�nderna.

Atl bidra lill kunskaps�verf�ring �r ett viktigt instmment f�r detta. En central faktor f�r bed�mningen av fondens verksamhet och n�dv�ndiga instrument �r efterfr�gan p� de tj�nster fonden har att erbjuda. Sedan fonden etablerades �r 1978 har del ekonomiska l�get i m�nga u-l�nder starkt f�rs�mrats. F�ruts�ttningarna f�r fondens verksamhet har d�rmed p�verkats i negativ riktning. Jag noterar med tillfredst�llelse att efterfr�gan p� SWEDFUND:s projeklmedverkan synes ha v�nt upp�t under budget��ret 1988/89. Jag bed�mer all denna positiva utveckhng kommer all besl� ocks� under innevarande budget�r. Grunden f�r min bed�mning �r bl. a. de tecken p� ekonomisk �terh�mtning som under �r 1989 b�riat synas i vissa u-l�nder. Dessutom inneb�r de flexiblare samarbetsformer, som introduce�rats under innevarande budget�r, ut�kade m�jligheter f�r fondens verk�samhet.

Utbildnings- och ig�ngs�tlningskostnader �r lunga komponenter vid f��relagselablering i u-l�ndema. Samtidigt som det �r viktigt att SWED-FUND:s samarbetsprojekt bed�ms utifr�n sina aff�rsm�ssiga f�mts�tt�ningar �r det, enligt min mening, v�sentligt atl bist�ndsmedel kan anv�n�das f�r all l�cka utbildnings- och ig�ngs�tlningskostnader som �r n�dv�n�diga och s�rskilt stora i u-landsmilj�n. Kostnader f�r f�retagsledning m. m. som kr�vs f�r etl f�retags l�ngsiktiga drift skall inte subventioneras. F�r budget�ret 1989/90 avsattes 20 milj. kr. f�r utbildnings- och f�retags�ledningsinsalser fr�n reservafionen under anslagsposten u-krediler. Jag f�resl�r atl regeringen beg�r riksdagens bemyndigande att till�ta BITS att fr�n anslaget f�r tekniskt samarbete f�r budget�ret 1990/91 avs�tta ett belopp som tillsammans med �terst�ende medel fr�n avs�ttningen f�r budget�ret 1989/90 uppg�r fill 20 milj. kr. St�det b�r i huvudsak ges vid nyetableringar. Jag anser dock all det, i s�rskilda fall, skall kunna komma ifr�ga ocks� vid rekonstruktioner som genom sin omfattning kan j�mst�llas med nyetableringar.

Projektbisl�nd tid vissa l�nder

F�redragandens �verv�ganden

V�ren 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88: 100, bil. 5, UU 20, rskr. 226) om inr�ttande av anslagsposten Projektbisl�nd lill vissa u-l�nder. Den positiva utveckling mol fred och demokrati som nu p�g�r i flera l�nder och regioner g�r atl jag f�mtser ell starkt �kat medelsbehov under budget�ret 1990/91. D�rtill f�ranleder den dynamiska utvecklingen i �steuropa s�r�skilda st�d�tg�rder.

I flera l�nder som pr�glats av krig, konflikter och diktatur har Sverige
st�tt bakom str�vanden mot fred och demokrati. S�dant st�d har l�mnats
huvudsakligen �ver anslagsposterna f�r katastrofer och humanit�rt bi�
st�nd. Flera av dessa l�nder har nu inlett nya utvecklingsfaser mot demo�
krati och �kad �ppenhet. I della l�ge finner jag del naturligt att erbjuda
bist�ndssamarbete i andra former. Genom projektbisl�nd kan Sverige
������������������������������������������������������ 123


 


verksamt bidra fill alt fr�mja en utveckling mot demokrati och �kad �ppen-��� Prop. 1989/90:100
hel.������������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 5

Svenskt bist�nd till Uganda kanaliseras av SIDA fr�mst via FN och enskilda organisationer. Bist�ndet har finansierats huvudsakligen �ver anslagsposten Katastrofer, st�d till �temppbyggnad m. m. under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Landets regering har prioriterat f�rsoning och �teruppbyggnad av landels ekonomi och sociala infrastruk�tur. I j�mf�relse med tidigare har l�gel vad g�ller m�nskliga r�ttigheter f�rb�ttrats. Jag ber�knar bist�ndet till Uganda fill 90 milj. kr. alt finansi�eras �ver anslagsposten Projektbist�nd till vissa l�nder budget�ret 1990/91. Costa Rica, som spelar en central roll i fredsstr�vandena i Centralameri�ka, befinner sig i ekonomiska sv�righeter. Landet l�gger stor vikt vid mark- och milj�v�rd. Sverige har bidragit till insatser inom detta omr�de. Vidare st�der Sverige etl projekt som avser sj�lvbyggeri f�r atl f�rb�ttra bostadssituationen f�r de fattiga gmpperna. D�rtill har medel anvisats f�r en forskningsinsats genom SAREC samt f�r exporlfr�mjande verksamhet och turism genom IMPOD. Jag f�mtser fortsatta insatser i Costa Rica under budget�ret 1990/91. Insatserna b�r finansieras �ver anslagsposten Projektbist�nd lill vissa l�nder.

Ocks� i Filippinerna finansieras bist�ndsinsatser med medel fr�n denna anslagspost. F�retr�desvis har insatser gjorts inom omr�dena skog, milj�, energi, gmvor, telekommunikation, offentlig f�rvaltning saml utbytes- och stipendieprogram. Hittills har det g�llt mindre insatser. Jag f�rutser ett fortsatt st�d finansierat �ver denna anslagspost bl.a. genom del uppdrag som IMPOD och BITS f�tt atl bereda insatser i Filippinerna.

I Bolivia st�djer Sverige den sociala n�dhj�lpsfonden vars syfte �r alt mildra de sociala effekterna av det stabiliseringsprogram som sedan �r 1985 genomf�rs i landet. Det svenska sl�del har under innevarande budget�r anvisats �ver anslagsposten f�r humanit�rt bist�nd i Latinameri�ka. Jag anser att st�det under budget�ret 1990/91 b�r belasta anslagsposten Projektbisl�nd till vissa l�nder.

Genom den fortl�pande demokratiseringsprocessen i Chile har ett ut�vecklingssamarbete aktualiserats. Regeringen har givit SIDA, SAREC, BITS och SWEDFUND i uppdrag att f�rbereda insatser i landet. Ett begr�nsat st�d lill landet kommer alt beh�vas under denna �verg�ngsperi�od. Jag avser alt finansiera utvecklingssamarbetet med Chile �ver denna anslagspost.

I Pakistan finner jag atl f�mts�ttningar skapats f�r etl breddat och f�rdjupat samarbete. Delta sedan den pakistanska regeringen i sin utveck�lingsplan prioriterat den sociala sektorn och insatser f�r falliga grupper. Anslagsposten b�r utnyttjas f�r alt finansiera etl ut�kat samarbete med Pakistan vid sidan av de insatser som BITS redan genomf�r.

Den senaste utvecklingen i �steuropa �r historisk. Omvandlingen mol �ppnare samh�llen och de ekonomiska och politiska reformerna �r en stor utmaning f�r �steuropas folk. Omv�rlden m�ste vara beredd till snabba insatser f�r alt st�dja den p�g�ende f�r�ndringsprocessen. Mot denna bakgmnd presenterade regeringen under h�sten 1989 planer p� bist�nd till

124


 


Polen om sammanlagt 300 milj. kr. under tre �r. Samarbetet har inletts Prop. 1989/90: 100 under budget�ret 1989/90 bl. a. genom planering av st�d till milj�- och Bil. 5 utbildningsinsatser liksom f�r projekt och humanit�ra insatser genom folk�r�relser. Utbetalningar kan under innevarande budget�r finansieras fr�n outnyttjade reservationer under anslagen C 2. Utvecklingssamarbete ge�nom SIDA och C 3. Andra bist�ndsprogram. Under de kommande budget��ren b�r dessa Polen-insatser fr�mst finansieras fr�n anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram, anslagsposten Projektbist�nd till vissa l�nder. Genom den snabba h�ndelseutvecklingen i �steuropa beh�vs insatser f�r utbild�ning, erfarenhetsutbyte och milj� i flera av l�nderna i regionen. Jag har under avsnittet Bisl�ndsanslagen m. m. redogjort f�r regeringens avsikt att skapa ett meddsulrymme om en miljard kronor under tre �r f�r insatser i �steuropa. Fr�n t. ex. sovjetisk sida har intresse visats f�r atl ta del av svenska erfarenheter inom bl.a.ekonomi och arbetsmarknadspolitik. Ett projekt som syftar till kurser i Sverige f�r sovjetiska beslutsfattare inom f�rvaltning och n�ringsliv �r under planering. F�r all m�ta del s�rskilda intresse som visats f�r alt utvidga kontakterna med del sovjefiska �sler-sj�-omr�del, inte minsl de baltiska republikerna, skall en betydande del av kursutbudet avse deltagare fr�n detta omr�de. Under anslagsposten ber�k�narjag ett behov av 75 milj. kr. per �r under de tre n�rmaste budget�ren f�r insatser i �steuropa.

Mol bakgrund av vad jag ovan anf�rt f�resl�rjag att 390 milj. kr. anvisas f�r Projektbist�nd fill vissa l�nder under budget�ret 1990/91. En del av insatserna som finansieras under anslagsposten �r av fler�rig karakt�r. Jag f�resl�r alt regeringen beg�r riksdagens bemyndigande att f� g�ra utf�stel�ser om h�gst tre g�nger anslagsbeloppet. Sv�righeter att f�rutse niv� och lidpunkt f�r utbetalningarna g�r att �verskridande av anslagsposten kan intr�ffa under enstaka budget�r.

S�rskilda insatser i skuldtyngda l�nder

F�redragandens �verv�ganden

V�xande skuldb�rdor har under �ttiotalet undergr�vt utvecklingen i m�nga u-l�nder. Skuldkrisen utg�r ell allvarligt hinder f�r l�ndernas m�jligheter att mobilisera de resurser som beh�vs f�r atl de skall kunna �stadkomma en ekonomisk och social �terh�mtning och l�gga grunden f�r en l�ngsiktigt h�llbar utveckling. S�rskilt utsatta �r de fattigaste, skuldtyngda l�nderna i Afrika, men ocks� f�r m�nga medelinkomstl�nder, fr�mst i Latinamerika, utg�r skuldkrisen ett allvarligt ulvecklingshinder.

F�r st�d fill ekonomisk �terh�mtning i de skuldtyngda u-l�nderna kr�vs s�v�l �kade nya resursfl�den som s�rskilda �tg�rder f�r skuldl�ttnad. F�r all skuldl�tlnads�tg�rderna skall kunna bidra lill atl l�nderna p� sikt �ter�vinner kreditv�rdighei, kr�vs alt de utformas med h�nsyn lill situationen i olika l�nder, till att olika typer av skuld m�ste behandlas olika och till alt en rimlig b�rdef�rdelning �sladkommes mellan de inblandade parterna.

Under de senaste �ren har framsteg gjorts med att �stadkomma s�dana

125


 


skuldl�ttnads�tg�rder. Sverige har spelat en aktiv roll i att driva dessa��� Prop. 1989/90:100

fr�gor vad g�ller de fattigaste och mest skuldtyngda l�nderna. Genom att��� Bil. 5

s�rskilda medel avsatts i bist�ndsbudgeten har Sverige kunnat bidra till att

samordnade aktioner kommit Ull st�nd. Delta har varit ett betydelsefullt

st�d lill u-l�ndernas anstr�ngningar, men ytteriigare �tg�rder kommer att

bli n�dv�ndiga under m�nga �r fram�ver.

Innan betalningsbalansst�det inf�rdes under budget�ret 1985/86 hade Sverige redan �r 1978, i enlighet med en resolution i UNCTAD, avskrivit de minst utvecklade l�ndernas skulder till Sverige vilka h�rr�rde fr�n det tidigare systemet med bist�ndskrediter. �r 1986 gjordes motsvarande f�r Zambia. Totalt har p� detta s�tt fordringar p� n�rmare 1,2 miljarder kronor avskrivits. Under de senaste �ren och s�rskilt under �r 1989 har flera andra i-l�nder beslutat all vidta liknande �tg�rder.

Under loppet av �tliotalel har bist�ndet till de skuldkrisdrabbade l�nder�na kontinueriigt f�r�ndrats i syfte atl utg�ra ett b�ttre st�d. Bist�ndet genom landramarna - varubist�ndet liksom sektor- och projektst�den -har anpassats till skiftande behov i programl�nderna. Jag vill framh�lla att betalningsbalanssl�det utg�r ett komplement, om �n ett viktigt komple�ment, lill delta l�ngsiktiga st�d.

Belalningsbalansst�del har anv�nts i internationelll samordnade ak�tioner till st�d f�r l�nder som tillh�r de fattigaste och mest skuldtyngda och som inlett och genomf�r ekonomiska �lerh�mtningsprogram. De s�rskilda insatserna best�r antingen av ett resurstillskott, oftast i form av obundet vambist�nd, eller av mer direkta skuldl�ttnads�tg�rder. Huvuddelen av belalningsbalansst�del har best�tt av finansiering a\ angel�gen import.

St�d till �terh�mtningsprogram, huvudsakligen i form av varubist�nd, har l�mnats sedan �r 1986. F�r programl�nderna har s�dant bist�nd oftast varit av samma slag som varubist�ndet inom landramarna. Detta �r fallet �ven n�r det svenska bist�ndet l�mnas samordnat med st�d fr�n V�rlds�banken, i form av s. k. parallellfinansiering. I andra fall, s�rskilt i andra l�nder �n programl�nder, har insatsen best�tt av samflnansiering med V�rldsbanken, �ven d� oftast i form av obundet varubist�nd. Vid samfi�nansiering svarar V�ridsbanken f�r administrationen av de svenska bidra�gen. SIDA har haft regeringens uppdrag alt utforma detta st�d.

V�ridsbanken har kommit att spela en viktig roll i atl st�dja utformning�en och finansieringen av m�nga skuldlyngda l�nders ekonomiska �ter�h�mtningsprogram. Under slutet av �r 1987 tog V�rldsbanken initiativ till atl �ka och f�rb�ttra bisl�ndsfl�del lill st�d f�r de fattigaste afrikanska l�ndernas strukturanpassning. Del resulterade i det tidigare omn�mnda s�rskilda programmet f�r Afrika (SPA). Programmets syfte �r atl mobilise�ra �kade resursfl�den f�r att hj�lpa l�nderna uppn� den n�dv�ndiga im�port�kning som slmkluranpassningsprogrammen f�ruts�tter. Programmet omfattar �kade resurser fr�n V�rldsbanken, bilaterala givare och Interna�fionella valutafonden (IMF), saml olika typer av skuldl�tlnad. D�rvid l�ggs stor vikt vid att de bilaterala givama �kar sitt betalningsbalansst�d, vid minskad bindningsgrad i bist�ndet och vid tidiga utbetalningar.

Sverige har i denna samordnade internationella aktion bidragit med
s�v�l vambist�nd inom landramarna som s�rskilda insatser under den nu
��������������������������� 126


 


behandlade anslagsposten. Beslut om s�dana s�rskilda insatser har inom Prop. 1989/90:100 ramen f�r det s�rskilda programmet f�r Afrika fattats vid tre tillf�llen: Bil. 5 under budget�ret 1987/88 med 150 milj. kr., 1988/89 med 225 milj. kr. och 1989/90 med 265 milj. kr. Medlen har anv�nts f�r varubist�nd till st�d f�r de ber�rda l�ndernas ekonomiska �terh�mtning, samt som bidrag lill �ter�betalning av viss V�rldsbanksskuld. De afrikanska l�nder som t.o.m. budget�ret 1989/90 p� detta s�tt f�tt st�d �r, i storleksordning, Tanzania, Mozambique, Uganda, Guinea-Bissau, Ghana, Kenya och S�o Tom� och Principe. Ett nytt SPA-samarbete f�rbereds f�r perioden 1991-1993. Re�geringen har uppdragit �t SIDA att inf�r delta g�ra en �versyn �ver det hittillsvarande st�det.

I detta sammanhang skall ocks� n�mnas den insats om 65 milj. kr. som gjorts till st�d f�r Nicaraguas �lerh�mtningsprogram. Sverige stod i maj 1989 v�rd f�r ell intemationdlt m�te d�r en gmpp l�nder utf�ste �kat bist�nd lill programmet som utarbetats bl.a.med hj�lp av studier och r�dgivning som finansierats genom svenskt bist�nd.

Ut�ver vambist�nd kr�vs ofta olika former av skuldl�ttnad. Till skillnad fr�n andra skulder kan inte skulderna fill de internationella finansiella insfitutionerna omf�rhandlas. Ell viktigt sk�l till detta �r att f�rluster f�r dem g�r ut �ver andra medlemsl�nder. N�r etl u-land inte f�rm�r sk�ta sina betalningar lill t.ex. V�rldsbanken och IMF stoppas enligt stadgarna utbetalningarna under alla l�n. Det �r d�rf�r angel�gel f�r u-l�nderna att l�pande kunna betala r�ntor och amorteringar p� dessa l�n. F�r att under�l�tta de falliga l�ndernas �terbetalning av viss V�rldsbanksskuld log Sveri�ge under �r 1987 etl s�rskilt initiativ i V�rldsbanken. Det g�ller den ofta betungande skuld som de l�nder som i dag endast kan l�na till V�rldsban�kens mjuka villkor, s. k. IDA-villkor, har som en f�ljd av tidigare l�n p� V�rldsbankens marknadsm�ssiga villkor, s. k. IBRD-villkor. Under �r 1988 fattade V�rldsbanken beslut om all anv�nda en del av IDA:s resurser f�r all underl�tta betalningen av dessa l�nders IBRD-l�n. Dessa resurser r�cker emellertid inte till f�r att klara den skuldb�rdan. F�r de afrikanska l�nderna har Sverige d�rf�r bidragit med s�rskilda insatser inom ramen f�r det ovan redovisade SPA-programmet. Under budget�ret 1988/89 utf�ste Sverige motsvarande insats ocks� f�r tre andra l�nder, Bangladesh, Bo-hvia och Sri L�nka.

Internationella valutafonden spelar en viktig roll i utformandet av struk�turanpassningsprogrammen. Fondens resurser besl�r av delar av med�lemsl�ndernas valutareserver. F�r att kunna hj�lpa de fattigaste l�ndema p� mjukare villkor �n annars vore m�jligt inr�ttades �r 1987 den s�rskilda s.k. utvidgade fonden f�r strukturanpassning (ESAF). Denna specialfond finansieras i huvudsak genom g�vobidrag och l�n p� f�rm�nliga villkor. Sverige bidrar med 150 milj. kr. per �r under perioden 1988-1991 till ESAF f�r subventioner av kreditvillkoren. Tv� utbetalningar har gjorts.

I den s. k. Paris-klubben omf�rhandlas de u-landsskulder som �r offentli�
ga eller offentligt garanterade ocks� i l�ngivari�nderna, fr�mst bist�nds-
och exportkrediter. Sedan Sverige skrivit av de tidigare bist�ndskrediterna
till de fattigaste l�nderna �r det i dag huvudsakligen exportkrediter p�
kommersiella villkor och u-krediler som kommer upp lill omf�rhandling.
������������������������������ 127


 


Dessa krediter har garanterats av exportkreditn�mnden (EKN) respektive Prop. 1989/90:100 BITS. Skillnaden mellan u-krediler och de tidigare bisl�ndskredilerna �r Bil. 5 alt bist�ndskrediterna i sin helhet var anslagsfinansierade medan u-kredi�terna besl�r dels av en anslagsfinansierad g�va, dels av en kredit fr�n marknaden. Innan omf�rhandUngar i Paris-klubben kom till st�nd f�r de fattigaste l�nderna anv�ndes belalningsbalansst�del f�r alt betala kapital-och r�nlef�rfall p� Sveriges offentligt garanterade fordringar p� ett antal av de fattigaste l�nderna. D�refter har bist�ndet i n�gra fall - i Gui-nuea-Bissau, Mogambique och Tanzania - anv�nts f�r alt under en viss period erl�gga l�ndernas r�ntekostnader i samband med bilaterala skuld�konsolideringsavtal som slutils inom ramen f�r Parisklubben. Ell viktigt genombrott uppn�ddes i skuldstralegin f�r de fattigaste l�nderna i Afrika sedan samtliga l�ngivarl�nder i Paris-klubben under �r 1988 accepterat all ge mjuka konsolideringsvillkor, n�got som Sverige l�nge har verkat f�r.

Sverige har drivit skuldl�ttnadsfr�gor ocks� n�r del g�ller de fattigaste u-l�ndernas skulder fill privata kreditorer, s. k. kommersiell skuld. S�dana fordringar s�ljs idag p� andrahandsmarknader till priser l�ngt under skuld�sedlarnas nominella v�rden. Olika metoder pr�vas nu f�r all hj�lpa u-l�n�derna all tillgodog�ra sig marknadens nedskrivning av skuldernas v�rde. Det handlar om olika former av �terk�p och byten av fordringar ("debt buy-backs" och "debi swaps"). Avsikten �r att p�skynda �teruppr�ttan�det av normala relationer mellan l�ntagare och kommersiella l�ngivare, vilket �r s�rskilt betyddsefuUt f�r u-l�ndernas handel.

Sverige har st�tt s�dan marknadsbaserad skuldl�ttnad, bl. a. genom alt i en internationell insats avseende Bolivia bidra med sammanlagt 20 milj. kr., vilket lett lill alt landels statsskuld till privata l�ngivare kraftigt mins�kats till en kostnad av cirka en tiondel av skuldernas nominella v�rde. Liknande operationer f�rbereds ocks� f�r andra l�nder. Sverige har p� olika s�tl verkat f�r della, vilket bidragit till att V�rldsbanken under �r 1989 beslutade att avs�tta IOO miljoner US dollar av sin nettoinkomst till skuld�lerk�p. P� bl. a. svenskt initiativ har en m�jlighet inr�ttats inom SPA f�r bilaterala givare atl samfinansiera s�dana skuld�terk�p.

Sverige har i olika internationella sammanhang understrukit skuldkri�sens allvar och s�kt fr�mja internationellt samordnade aktioner f�r de fattigaste l�nderna. V�ra m�jligheter all sj�lva utf�sta bidrag har varit viktiga f�r atl f� s�dana akfioner till st�nd. Jag finner det angel�get atl Sverige forts�tter att vara p�drivande i detta arbete.

1 dag har formerna f�r s�rskilda insatser utvecklats, liksom m�jligheter�na atl utnyttja de medel som anvisats f�r belalningsbalanssl�d. Anv�nd�ningen av medlen �r beroende av de enskilda l�ndernas utveckling och av hur det internalionella samarbetet utformas. Nu f�rbereds t. ex. en fler�rig f�rl�ngning av SPA-samarbetet. En betydande grad av flexibilitet beh�vs. Jag f�resl�r mol denna bakgrund att regeringen f�r m�jlighet att g�ra utf�stelser upp till ett belopp motsvarande tre g�nger beloppet under anslagsposten.

Huvuddelen av anslagsposten anv�nds i dag lill s�rskilda insatser i pro�
graml�nder eller andra l�nder, med vilka Sverige bedriver annat utveck�
lingssamarbete. Det �r viktigt att de olika st�dformerna �r v�l samordnade.������������������������ 128


 


S�rskilt g�ller detta vambist�ndet inom landramarna och del additionella��� Prop. 1989/90:100 vambist�ndet inom belalningsbalansst�del. Beredning av s�rskilda insat-��� Bil. 5 ser i skuldlyngda l�nder m�ste d�rf�r ske i n�ra samr�d mellan utrikesde�partementet och SIDA.

Jag f�resl�r atl 640 milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91 f�r s�rskilda insatser i skuldlyngda l�nder.

Utredningar m.m.

F�redragandens �verv�ganden

F�r utredningar m. m. ber�knar jag 8 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Av dessa medel ber�knarjag 1 milj. kr. f�r utvecklandet av ell slafisfik-program p� bist�ndsomr�det. Arbetet skall ske i samarbete med stafisfiska centralbyr�n (SCB), bist�ndsmyndighetema och avdelningen f�r interna�tionelll utvecklingssamarbete.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen atl

1. godk�nna de riktlinjer och bidrag jag f�rordat i del f�reg�ende
under mbriken Andra bist�ndsprogram,

2.     bemyndiga regeringen att g�ra de utf�stelser och �taganden somjag f�reslagit i del f�reg�ende,

3.     till Andra bist�ndsprogram f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2 117 000 000 kr.

C 4. Styrelsen f�r intemationell utveckling (SIDA)

 

1988/89��� Utgift

217 045 000

 

1989/90�� Anslag

222 041 000

 

1990/91�� Frslag

246 009 000

 

 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

Anslag

 

 

Frvaltningskostnader

157 247 000

+15 402 000

(varav lnekostnader)

(103 919 000)

(+9 376 000)

Lokalkostnader

 

 

hemmamyndigheten

16 355 000

+ 981 000

Lokalkostnader

 

 

bistndskontoren

20 494 000

+1 200 000

Utlandstillgg m. m.

27 645 000

+ 885 000

Engngsanvisning

300 000

+5 500 000

 

222 041 000

+ 23 968 000

SIDA

SIDA framh�ller i sin anslagsframst�llning att nya bisl�ndsm�l och v�xan�
de anslag ocks� b�r �tf�ljas av administrativa resurser. F�r att klara de
senaste �rens snabba anslags�kningar har myndigheten redan genomf�rt������������������������ 129

9�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 5


en betydande omf�rdelning av personal fr�n de administrativa funktioner-��� Prop. 1989/90:100
na till de direkt bist�ndsoperafiva enhetema.
������������������������������������������ Bil. 5

SIDA f�resl�r all en ny utbildningsenhet inr�ttas och �skar d�rf�r medel f�r tre handl�ggartj�nster och en assislenttj�nst samt medel f�r ulveckiing av ulbildningsmetodik och utbildningssystem. SIDA vill ocks� inr�tta en ny regionavdelning f�r Latinamerika.

SIDA �skar vidare medel f�r �kade ulgifler f�r reparation och underh�ll av lokall f�rhyrda bosl�der liksom f�r utbyggnad av telefonv�xeln p� SIDA och f�r en ny telefonv�xel lill bisl�ndskonlorel i Dar es Salaam.

Inf�r den f�rest�ende sj�lvst�ndigheten framf�r SIDA f�rslag om all ell bisl�ndskontor skall inr�ttas i Windhoek.

SIDA f�resl�r ocks� alt kostnader f�r service �t f�ltpersonal vid bi�st�ndskonloren f�r belasta reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbe�te genom SIDA.

F�redragandens �verv�ganden

F�r alt hanlera de senaste �rens stora volym�kningar har h�ga krav st�llts p� flexibilitet och kompetens inom SIDA. Stora anstr�ngningar har gjorts f�r att m�ta kraven med rationaliseringar och koncentration.

Jag v�lkomnar SIDA:s f�rslag att utveckla ulbildningsfunklionen, som �r viktig bl.a.f�r att fr�mja ett arbetss�tt i enlighet med den �versyn av roller i bist�ndet som genomf�rts. Vid ber�kningen av l�nemedel harjag tagit h�nsyn fill SIDA:s �nskem�l.

I enlighet med vad jag fidigare anf�rt om Namibia delar jag SIDA:s uppfattning atl ell bist�ndskontor b�r inr�ttas i Windhoek. Jag har vid ber�kningen av s�v�l l�nemedel som av �vriga f�rvaltningskostnader tagit h�nsyn till detta.

Del �r angel�gel att SIDA:s v�xel f�r n�dv�ndig utbyggnad och alt bist�ndskonlorel i Dar es Salaam f�r ny v�xel. Jag har ber�knat vardera 1 000 000 kr. som eng�ngsanvisning.

Jag v�lkomnar SIDA:s arbete med all rationalisera den service �t f�lt�personal som bist�ndskonloren svarar f�r. Rationaliseringar p� detta om�r�de ger utrymme f�r f�rst�rkningar av angel�gna myndighetsuppgifter inom f�rvaltningsanslaget.

I avvaktan p� �versynen av organisation och arbetsformer i del bilatera�la bist�ndet �r jag inte beredd att bitr�da SIDA:s f�rslag om inr�ttande av en ny regionavdelning f�r Latinamerika.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Styrelsen f�r internationell utveckling (SIDA) f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 246 009 000 kr.

130


 


c 5. Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand������������������������������������� Prop- 1989/90:100

(Sand�-U-centrum)��������������������������������������������������������������������� -

 

 

1988/89��� Utgift

21

032 000

 

 

1989/90��� Anslag

21

830 000

 

 

1990/91��� Frslag

49

902 000

 

 

 

 

1989/90

 

Berknad ndring 1990/91

Anslag

 

 

 

Frvaltningskostnader

 

9 246

000

+ 1 007 000

(varav lnekostnader)

 

(7 292

000)

(+� 394 000)

Lokalkostnader

 

7 140

000

+ 1 065 000

Elevfrmner

 

2 444

000

-

Utbildningsbidrag

 

3 000

000

+ 1 000 000

Till regeringens

 

 

 

 

disposition

 

-

t

+25 000 000

 

 

21 830

000

+28 072 000

Sand� U-centrum

Sand� U-centrum redovisar i sin anslagsframst�llning alt myndigheten har arbetat vidare p� de omr�den som prioriterades i handlingsprogrammet och som �vilar Sand� U-centrum enligt myndighetens instruktion. I enlig�het med del uppdrag som gavs i f�rra �rets budgetproposition har Sand� i en s�rskild skrivelse redovisat �verenskommelsen om en ny budgelerings-och betalningsmodell f�r samarbetet mellan r�ddningsskolan i Sand� och Sand� U-centrum.

Styrelsen �skar, liksom tidigare �r, medel f�r alt kunna t�cka kostnader�na f�r del av de mindre enskilda organisationernas utbildningsbehov.

Styrelsen �nskar dessutom r�tt all f� �verf�ra medel mellan tv� budget��r.

F�redragandens �verv�ganden

Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� �r med i den f�rsta gmppen myn�digheter som i samband med den statliga budgetreformen skall g� in i en tre�rig budgetcykel fr. o. m. budget�ret 1991/92.

Styrelsen har i sitt bokslut f�r budget�ret 1988/89 redovisat att den inl�klsfinansierade dden av styrelsens verksamhet har fortsatt att �ka.

Byggnadsstyrelsen har p� regeringens uppdrag utarbetat ett byggnads�program f�r om- och tillbyggnad av f�rl�ggnings- och kurslokaler p� Sand�. Den totala kostnaden f�r projektet, inkl. inventarier, ber�knas av byggnadsstyrelsen till omkring 60 milj. kr. Jag avser f�resl� regeringen all i b�rian av �r 1990 ge byggnadsstyrelsen ett projekteringsuppdrag f�r alt vidare utr�na f�mts�ttningarna och tekniska l�sningar f�r en framlida byggnation. F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag kostnaderna f�r om- och tillbyggnad till 25 milj. kr.

F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat 8 205 000 kr. under anslagspos-
len Lokalkostnader. Beloppet har r�knats fram enligt den nya betalnings-��� '����������������������� 131


 


modellen mellan r�ddningsskolan och Sand� U-centrum. H�nsyn har ock-�� Prop. 1989/90: 100 s� tagits till atl Sand�, p� denna anslagspost, bokf�r inkomsterna f�r kost�� Bil. 5 och logi inom den inl�klsfinansierade dden av verksamheten.

Folkr�relser och andra enskilda organisationer spelar en viktig roll i bist�ndsverksamheten. Jag finner det angel�get atl Sand� kan m�ta den stora efterfr�gan p� utbildning fr�n mindre enskilda organisationer och har d�rf�r h�jt anslagsposten Utbildningsbidrag med I 000 000 kr.

D� Sand� skall g� in i en tre�rig budgetcykel fr. o. m. budget�ret 1991/92 �r jag inte beredd alt tillm�tesg� Sand�s beg�ran atl f� �verf�ra medel mellan tv� budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen�������� s

all lill Styrdsenf�r u-landsulbildning i Sand� (Sand� U-cenirum) f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 49 902 000 kr. varav 25 000 000 kr. till regeringens f�rfogande.

C 6. Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC)

 

1988/89

Utgift

9

972 240

1989/90

Anslag

11

140 000

1990/91

Frslag

15

448 000

1989/90����������������� Berknad ndring 1990/91
Anslag

Frvaltningskostnader������ 9 794 000����� + 3 887 000

(varav lnekostnader)����� (6 944 000)������������� (+� 822 000)
Lokalkostnader������������ 1 346 000����� +� 421 000

11 140 000����� + 4 308 000

SAREC

SAREC framh�ller atl ambitionen finns atl forts�tta att rationalisera och effektivisera verksamheten. I det syftet har styrelsen inlett en intern �ver�syn av administrafionen. En f�ruts�ttning f�r �kad rationalisering och effektivisering �r enligt SAREC atl tillr�ckliga medd, framf�r allt f�r ADB-utrustning och utbildning, st�lls till f�rfogande. I samband med inf��randet av SIDA/SAREC:s nya ekonomi-administrativa system anses della behov �n mer p�kallat. D�rf�r �skar SAREC sammanlagt 957 000 kr. f�r t�ckande av ADB-koslnader. SAREC �skar en f�rst�rkning p� personalsi�dan med tre handl�ggartj�nster och en assistenttj�nst. SAREC anm�ler ocks� ett akut behov av st�rre lokaler.

F�redragandens �verv�ganden

Genom de senaste �rens expansion av verksamheten beh�ver SAREC

�kade resurser f�r ADB-investeringar och personal f�r ADB-ulveckling.��������������������������� 132


 


Medel f�r anskaffning av ADB-utrustning har ber�knats under trettonde��� Prop. 1989/90: 100 huvudtitelns reservationsanslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. Jag��� Bil. 5 har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r civildepartementet.

Jag f�resl�r att SAREC tillf�rs 4 308 000 kr. f�r �kade f�rvaltnings- och lokalkostnader. Av �kningen f�resl�s 822 000 kr. avs�ttas f�r �kade l�ne�kostnader vilket m�jligg�r en viss f�rst�rkning p� personalsidan.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC) f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 15 448 000 kronor.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1988/89��� Utgift����� 5 618 000(1) 1989/90��� Anslag���� 4 439 000 1990/91��� Frslag��� 5 036 000

(11 Inkl. nordiska bidrag och andra extra projektbidrag.

1989/90������ Berknad ndring 1990/91

Anslag

Frvaltningskostnader������ 3������� 829 000��������� + 700 000

(varav lnekostnader)������ (2����� 293 000)���������� (+ 450 000)

Lokalkostnader�������������������������������� 610 000��������� - 103 000

4439 000��������� + 597 000

Institutet

Styrelsen f�r nordiska afrikainstitulel har under de senaste �ren genomf�rt en omfattande �versyn av institutets forsknings- och programverksamhet. Denna �versyn har resulterat i �kat nordiskt st�d. Styrelsen framh�ller vikten av ytterligare svenskt st�d till de delar som bygger p� svensk finansiering. Institutet anser del ytterst angel�get att institutets st�llning som nordiskt centrum f�r dokumentation, information och forskning om Afrika inte f�rsvagas utan st�rks. Nordiska bist�ndssalsningar och ett �kat samarbete med olika afrikanska stater kr�ver �kad kunskap om olika aspekter av kontinentens ulveckiing.

Styrelsen f�resl�r fortsatt upprustning av biblioteket, b�de personellt och tekniskt. Vidare �skar styrelsen �kade resurser till publikationslryck, seminarier och resestipendier. Dessutom �nskar institutet medel f�r nya insatser fr�mst f�r forskarutbyte mellan Afrika och Norden.

F�redragandens �verv�ganden

Den f�rdjupning av institutets verksamhet som skett de senaste �ren har

lagt gmnden lill ett v�l fungerande institut p� forskningsomr�det som lever������������������������ 133


 


upp till h�gt st�llda krav i en lid d� Afrikas problem och m�jligheter sl�r i�� Prop. 1989/90:100 centrum, inte minst f�r utvecklingssamarbetet. Jag finner del d�rf�r ange-�� Bil. 5 l�get all forts�tta st�dja den ulveckiing som har p�b�rials. Institutets administration b�r konsolideras och biblioteket f�rst�rkas bl. a. med medel f�r teknisk rationalisering.

Jag har tidigare under anslaget C 1. Bidrag lill intemationella bist�nds�program, anslagsposten Andra muhilaterala bidrag redogjort f�r Sveriges bidrag till de gemensamt nordiskt finansierade forskningsprogrammen och viss del av verksamheten inkl. medel f�r g�stforskarprogrammet som tidi�gare erh�llits fr�n SAREC.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Nordiska afrikainstitulel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 5 036 000 kr.

C 8. Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

 

 

 

1988/89 1989/90 1990/91

Utgift Anslag Frslag

5

6

10

986 175 708 000 795 000

 

 

 

 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

Anslag

 

 

Frvaltningskostnader (varav lnekostnader) Lokalkostnader

 

6 236 000

(4 445 000)

472 000

6 708 000

+ 3 200 000

(+1 749 000)

+ 887 000

+ 4 087 000

BITS

BITS verksamhet har under den senaste fem�rsperioden �kat kraftigt och blivit allt mer diversifierad. F�r b�de del tekniska samarbetet och u-kredi�terna g�ller atl antalet p�g�ende insatser v�xer. Samfidigt medf�r det st�rre antalet genomf�rda insatser alt behovet av resurser f�r uppf�ljning och utv�rdering �kar. Behovet av alt informera allm�nheten om utveck�lingssamarbetet genom BITS �kar ocks�.

Enligt BITS �r de administrativa resurserna inte tillr�ckliga f�r att klara verksamheten p� ett tillfredsst�llande s�tt. Med verksamhetens nuvarande och framtida omfattning i �tanke �skar d�rf�r BITS medel f�r bl. a. tre avddningsdirekl�rslj�nster. Vidare f�resl�s alt kansliet f�r f�rst�rkas med en assislenttj�nst.

BITS har dessutom i s�rskild skrivelse till regeringen redogjort f�r
behovet av en f�rnyelse av beredningens datautrustning.
���������������������������������������������� 134


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 BITS verksamhet har under en f�ljd av �r blivit mer och mer omfattande,

s�v�l inom det tekniska samarbetet som u-kreditgivningen. �kade insatser f�r att f�lja upp verksamheten kr�vs. Jag anser d�rf�r alt BITS b�r erh�lla etl tillskott om 3,2 milj. kr. f�r all t�cka l�nekostnader och andra f�rvall�ningskoslnader och f�r all m�jligg�ra ut�kning av personalen f�r bl.a. uppf�ljning och administration samt f�r beredning av insatser i Polen. Jag har vid ber�kningen av medelsbehovet beaktat viss rationalisering.

Vid ber�kningen av BITS f�rvaltningsanslag harjag beaktat beredning�ens behov av utrikes resor saml inkluderat extra medel f�r datorisering. Medel f�r anskaffning av ADB-utrustning har ber�knats under trettonde huvudtitelns reservationsanslag B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r civildepartementet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Beredningen f�r intemationdlt tekniskt-ekonomiskt samar�bete (BITS) f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 10 795 000 kr.

135


 


D. Information om Sverige i utlandet m. m.���������������� Pop-1989/90: lOO

Bil. 5 D 1. Svenska institutet

 

1988/89

Utgift

47 456 701

Reservation

272 865

1989/90

Anslag

54 551 000

 

 

1990/91

Frslag

59 736 000

 

 

Svenska institutet �r en statligt finansierad sfiftelse med uppgift att fr�mja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra l�nder, all f�rmedla kunskap om svenskt samh�lls- och kulturliv genom informationsverksamhet i utlandet samt att svara f�r verksamheten vid del svenska kulturhuset i Paris (Cent�re Culturel Su�dois).

Institutet bidrar lill informationen om det svenska samh�llet genom publikationer, filmer och utst�llningar saml genom dokumentationstj�nst och bes�ksservice i Sverige. Kultumtbytet fr�mjas genom publikationer, filmvisningar, utst�llningar, seminarier och personutbyte. Studier och forskning st�ds genom stipendier, personutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utl�ndska l�roanslaler. Institu�tet f�r inom sitt verksamhetsomr�de mol ers�ttning utf�ra uppdrag och tillhandah�lla produkter och tj�nster. Institutet har f�tt ansvar f�r program som syftar till atl �ka kontakterna mellan del svenska samh�llet och l�nderna i tredje v�rlden genom person- och erfarenhetsutbyte saml kul�tumlbyle.

Institutet leds av en styrelse best�ende av insfilulets direkt�r och elva ledam�ter, som utses av regeringen. F�r kontakt med samh�llsinstitu�tioner och andra organ, som har ber�ring med instilutets verksamhet, finns r�dgivande referensgrupper som tills�tts av styrelsen.

 

 

 

 

Anslag 1989/90

 

Berknad ndring 1990/91

 

Fredragande

personal

 

107(1)

 

0

Anslag

Frvaltningskostnader (2) (drav lnekostnader) Lokalkostnader

47 004

16 979

7 547

000 000 000

+ (+ +

4 711 000 990 000) 474 000

Summa

54 551

000

+

5 185 000

(1) Inkluderar ven anstllda vid det svenska kulturhuset i Paris.

(2)         Inklusive informationsverksamhet.

Svenska institutet

Svenska institutet beg�r under anslaget D l.f�r budget�ret 1990/91 ett
anslag p� 64 051 000 kr. (-1- 9 500 000) exklusive pris- och l�neomr�kning.
D�rut�ver beg�rs 5 820 000 kr. under littera C. Internationellt utveck-
�������������������������������� 136


 


hngssamarbete saml 12 901000 kr. under �ttonde huvudtiteln (utbild-��� Prop. 1989/90:100
ningsdepartementet).
������������������������������������������������������������������������ Bil. 5

Institutet beg�r f�ljande h�jningar under anslaget Dl.:

1.         �kade insatser i Europa, det s. k. Europa-f�rslaget��������������� 9200000

2.         �kade insatser i Nordamerika��������������������������������������������� 300000

F�redragandens �verv�ganden

Avsp�nningen mellan �st och v�st sammanfaller med ett starkt �kat intres�se i Sverige f�r Europa i dess helhet, bl. a. Baltikum. I syfte atl fillvarata de m�jligheter som erbjuds i flertalet europeiska l�nder villjag liksom institu�tet f�rorda en s�rskild satsning p� Europa. Jag �r dock inte beredd alt g� lika l�ngt som insfilulet men vill likv�l f�rorda all det s. k. Europa-f�rsla�get filif�rs I 400 000 kr. I geng�ld f�resl�rjag all institutet genom rationali�seringar avs�tter ytterligare I 080 000 kr. Europa-f�rslaget tillf�rs d�rmed sammanlagt 2 480 000 kr.

I anslutning till den nyligen remissbehandlade s. k. IKU-utredningen om Sverige-information i ufiandet vill jag f�resl� alt Svenska institutet f�r i uppdrag alt l�pande handha utlandsmyndigheternas s. k. B-anslag f�r in�formationsverksamhet och atl utrikesdepartementet placerar en handl�g�gare vid inslilulel.

Vid ber�kningen av anslaget har jag tagit h�nsyn till att kostnader f�r pensionsadministralion skall l�ckas med avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Svenska institutet f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ell reserva�tionsanslag p� 59 736 000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlandet

 

1988/89

Utgift

43 104 000

Reservation

18 414 540

1989/90

Anslag

42 491 000

 

 

1990/91

Frslag

47 743 000

 

 

Radio Sweden (f. d. Utiandsprogrammet) �r den enhet inom Sveriges Riks�radio AB som svarar f�r programverksamheten f�r utlandet. Radio Swe�den skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB s�nda ljudradioprogram avsedda f�r mottagning i utlandet. Programmen skall ge utl�ndsk publik och s�rskilt utlandssvenskar m�jlighet att f� information om och uppr�tth�lla kontakt med Sverige. Radions s�ndningar till utlandet sker f�r n�rvarande p� nio spr�k och riktar sig till alla v�rldsdelar.

137


 


Berknad ndr.ng��� Prop. 1989/90: 100
1990/91(2)
��������������������� Bil. 5

Anslag (1)

1989/90����� Fredraganden

1. Programverksamhet och���������������������������� 27 431 000 (3) + 2 952 000 (4)

driftskostnader

 

2. Kompensation fr prisutveckling

3 160 000

0

3. Televerkets kostnader

11 900 000

+� 2 300 000

Summa

42 491 000

+ 5 252 000

(1)  Avser kalenderret 1990.

(2)  Avser kalenderret 1991. Fr Sveriges Radio-koncernen och tele�verket sammanfaller rkenskapsr med kalenderr.

(3)  I 1987/88 rs prislge.

(4)  I 1988/89 rs prislge.

Sveriges Radio AB och televerket

Sveriges Radio AB beg�r f�r kalender�ret 1991 ett anslag, exklusive pris-kompensation, p� 29 381 000 kr., alternativt 29 781 000 kr., f�r program�verksamhet f�r ullandel. Televerket beg�r ers�ttning med 14 200 000 kr. f�r s�ndningskostnader. Televerket beg�r d�ml�ver medel f�r f�rberedan�de arbeten inf�r s�ndarbylen. De tre nya s�ndarna, som avses installeras under �ren 1991-1994, ber�knas kosta sammanlagt 45 000 000 kr.

De beg�rda �kningarna i f�rh�llande till kalender�ret 1990 avser f�ljan�de.

Sveriges Radio AB

1. Permanentning av sndningar p����������������������������������������������������� 1 300 000 estniska och lettiska

2. Infrande av sndningar p litauiska���������������������������������������������� 650 000

3. Tillggsalternativ avseende������������������������������������������������������������� 400 000 telefonservice till Afrika

Televerket

1. Frberedande arbeten infr���������������� sndarbyten (1)����������� 1 000 000

2. Drift av kortvgssndare������������������������������������������������������������������� 500 000

3. Kapitalkostnad������������������������������������������������������������������������������������ 800 000

(1)� Eng�ngsanvisning

F�redragandens �verv�ganden

Trots del k�rva ekonomiska l�get anser jag del vara angel�get att forts�tta s�ndningama p� estniska och lelfiska. F�r detta ber�knarjag ett anslag p� 700 000 kr. Della �r visserligen endast drygt h�lften av vad som beg�rts f�r �ndam�let, men i geng�ld till�mpas betr�ffande Radio Sweden inte n�got huvudf�rslag, som f�r Radio Sweden ber�knas till 600 000 kr.

Radio Sweden bedriver sedan �r 1985 s�ndningar till norra Europa fr�n
en mdlanv�gss�ndare i S�lvesborg. Programmen har m�tt avsev�rt intres�
se i flera l�nder, vilket lill en del torde bero p� all mdlanv�gslekniken g�r
det m�jligt atl uppn� b�ttre h�rbarhet �n vid kortv�gss�ndningar.
������������������������������������ 138


 


Som f�ljd av nya tekniska upplysningar och j�mf�rande in vesieringsana- Prop. 1989/90:100 lyser villjag f�rorda investering i nya kortv�gss�ndare f�r Sveriges Riksra- Bil. 5 dios s�ndningar till utlandet. Korlv�gss�ndaren i Karlsborg och de b�da s�ndarna i H�rby skulle d�rmed successivt komma atl ers�ttas under �ren 1991-1994. Enligt televerkels utredning skulle de sammanlagda kostna�derna f�r ink�p av tre nya kortv�gss�ndare uppg� till 45 000 000 kr. Dessa kostnader b�r belasta anslagsposten D 2.3 fr. o. m. budget�ret 1990/91 (te�leverkets budget�r 1991).

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlandet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 47 743 000 kr.

D 3. �vrig information om Sverige i utlandet

 

1988/89

Utgift

15 145 869

 

Reservation

557 173

1989/90

Anslag

14 904 000

(1)

 

 

1990/91

Frslag

15 187 000

 

 

 

(1)� Varav 817 000 kr.�� i eng�ngsanvisning.

Fr�n anslaget finansieras s�dant informations- och erfarenhetsutbyte som samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet (an�slagsposten I. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-Internafiondla Pressbyr�n (SIP) och Ingenj�rsvetenskapsakade�mien (IVA).

Berknad ndring 1990/91

Anslag������� ----------------

1989/90������������� F�redraganden

1.    Samordnad� informationsverksamhet������� 11� 319 000� (1)� -��� 10 000

2.    Bidrag till� Svensk-������������������������������������ 2 261� 000������� +��� 90 000 Internationella Pressbyr�n

3.    Bidrag till� Ingenj�rsvetenskaps-��������������� 1� 324 000������� + 203 000 akademien

Summa����������������������������������������������������������� 14 904 000������� + 283 000

(1) varav 817 000 kr.�� i eng�ngsanvisning.

Inom press- och informationsenheten f�rdelar informationsbyr�n medel
fr�n della anslag fr�mst till de svenska utlandsmyndigheterna f�r informa�
tionsinsatser och kultumlbyle, s�som personulbyle, seminarier, lokala
kostnader i samband med film- och utst�llningsverksamhet m. m. Vidare
finns medel bl.a. f�r regionala insatser, utl�ndska journalislbes�k, infor�
mafions- och kulturinsatser i anslutning lill konferensen om s�kerhet och
samarbete i Europa (ESK) samt st�d fill fidskrifterna AMBIO och Voice of�������������������������� 139


 


Scandinavia. Medel st�lls �ven till Svenska institutets f�rfogande f�r s�r-��� Prop. 1989/90:100 skilda uppdrag av intresse f�r utrikesdepartementet. Informalionsbyr�n��� Bil. 5 svarar h�rut�ver f�r information om utrikespolitiska fr�gor genom trycksa�ker, f�redrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhelsbulletiner till ca 7 000 mottagare inom massme�diesektorn i 150 l�nder. Bulletinerna inneh�ller dels nyheter inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter om svenska politiska, samh�lleliga och ekonomiska fr�gor. Vidare produ�ceras s�rskilt material p� engelska och tyska f�r specialiserad fackpress, forskningsinstitutioner, branschf�reningar etc. SIP beg�r f�r budget�ret 1990/91 ett bidrag pa 2 480 000 kr.

IVA beg�r ett bidrag p� 1 820 000 kr. f�r avtalsbundet teknisk-veten�skapligt samarbete, fr�mst forskamlbyte, mellan IVA och teknisk-veten�skapliga organisationer i bl.a. �steuropeiska l�nder. Utbytet syftar bl.a. till alt initiera direkt och l�ngsiktigt samarbete mellan ber�rda forskare och institutioner. Avtalet med Sovjetunionen administreras gemensamt av IVA och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

F�redragandens �verv�ganden

Det r�der bred enighet om behovet av intensifierade kontakter med s�v�l V�st- som �steuropa. Informationsverksamhet och kulturutbyte har d�r�vid en v�sentlig roll att spela. Bl. a. m�rks en �kad efterfr�gan p� kulturut�byte med �steuropa, inte minst med Baltikum. En s�rskild arbetsgmpp inom utrikesdepartementet utreder f�r n�rvarande m�jligheterna till �kat kultur- och erfarenhetsutbyte med Europa. Gruppen kommer med all san�nolikhet atl f�resl� �kade insatser i v�rt utbyte med europeiska l�nder. Jag f�rordar alt s�rskilda insatser i Europa av i f�rsta hand samh�llsinformativ art, t. ex. seminarieserier om svenskt arbetsliv, prioriteras inom ramen f�r givna resurser. F�r alt m�jligg�ra ett �kat samarbete med tekniskt-velen�skapliga organisationer i �steuropeiska l�nder f�resl�r jag en �kning av IVA:s bidrag med 203 000 kr. till 1 527 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all lill �vrig information om Sverige i utlandet f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 15 187 000 kr.

140


 


E. Utrikeshandel och exportfr�mjande��������������������� [�p- '-

Inledning

Den handelspolitiska utvecklingen

Under �r 1988 har v�rldsekonomin, totalt sett, fortsatt atl utvecklas posi�tivt. Detta har givelvis haft gynnsamma effekter �ven p� del handelspoli�tiska klimatet. Samtidigt kvarst�r vikliga ekonomiska obalanser mellan framf�r allt F�renta staterna � ena sidan saml Japan och vissa nyinduslria�liserade l�nder i Sydostasien � den andra. Dessa obalanser, liksom de s�rskilda problemen vad g�ller handeln med jordbmksvaror saml vad g�ller handelspolifiska aspekter p� immateriellt r�ttsskydd, forts�tter atl leda till handelspolitiska konflikter. Obalanserna riskerar dessutom atl f�rsl�rkas fill f�ljd av alt dollarn stigit i v�rde under �r 1989.

Det internafionella handelssystemet har under det g�ngna �ret uppvisat betydande motst�ndskraft mot p�frestningar av olika slag. Frihandelsprin�cipen utg�r en fast f�rankrad del av OECD-l�ndernas ekonomiska politik. I den p�g�ende GATT-rundan (den s.k. Uruguay-rundan) har de dellagan�de staterna f�rbundit sig all f�rhandla om fortsatt liberalisering och om utvidgad GATT-disciplin till nya omr�den.

F�rhandlingarna inom Uruguay-mndan utg�r en betydelsefull motvikt mol tendenser till bilateralisering och proleklionism. De �r vidare av v�sentlig betydelse f�r atl undanr�ja riskerna f�r negativa effekter p� tredje land av regionala inlegrafionsstr�vanden.

P� m�nga h�ll finns en fortsatt os�kerhet r�rande till�mpningen av den nya amerikanska handelslagen i vad avser unilalerala �tg�rder riktade mot andra l�nder. Det finns ocks� en viss oro f�r alt den v�steuropeiska ekonomiska integrationen skall komma alt ta sig former som skulle betyda en f�rs�mrad handelspolitisk situation f�r utanf�rst�ende l�nder.

Arbetet med f�rdjupad ekonomisk integration i V�steuropa f�rv�ntas leda lill avg�rande framsteg vad g�ller fri r�rlighet mdlan de dellagande staterna av varor, tj�nster, m�nniskor och kapital. Detta inneb�r alt V�st�europa g�r snabbare fram p� det regionala planet �n gentemot omv�riden n�r det g�ller alt oms�tta frihandelns principer i praktisk verklighet. Den v�steuropeiska integrationen och motsvarande regionala sammanslutning�ar p� andra h�ll kan f�rsl�rka snarare �n sl� i mots�ttning till anstr�ngning�arna atl ut�ka den globala frihandeln.

�r 1990 kommer mol denna bakgrund alt bli ett utomordentligt viktigt �r i handelspolitiken. Enligt g�llande tidplan skall Uruguay-mndan avslutas vid ett ministerm�le i slutet av �ret. F�rhandlingarna g�r nu d�rf�r in i ett avg�rande skede. Vid minislerm�lel i Bryssel mellan EFTA och EG den 19 december 1989 besl�ts all inleda f�rhandlingar om ett brett upplagt samarbetsavtal omfattande den inre marknadens s. k. fyra friheter samt angr�nsande f�ll.

141


 


Svensk utrikeshandel��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 V�rldshandeln med bearbetade varor ber�knas �r 1989 ha �kat med 9 % i

volym. F�r �r 1990 f�mtses en �kning p� 7 %.

Den svenska vamexporten �kade �r 1989 med ca 3,5 % i volym medan import�kningen uppgick lill 6 %. Trots della l�g �verskottet i handelsba�lansen kvar p� samma niv� som f�reg�ende �r, dvs. p� ca 20 miljarder kronor �r 1989. F�rklaringen �r givetvis att bytesf�rh�llandet har utveck�lats i f�r Sverige gynnsam riktning � prisema p� v�r export har �kat snabbare �n p� de varor och tj�nster d�r vi f�retr�desvis �r import�rer.

Handelsbalansen har visat ell �verskott varie �r fr.o.m. �r 1983 och ligger nu p� en historiskt sett mycket h�g niv�, oavsett om man m�ter i l�pande priser eller som andel av BNP. Trots detta har bylesbalansunder�skollel �kat fr�n f�reg�ende �r till f�ljd av fortsatt f�rsvagning av tj�nsle-och transfereringsbalanserna. Det �r fr�mst kostnaderna f�r resevaluta och f�r r�ntor p� den svenska utlandsskulden som �kat, i det senare fallet p.g.a.del h�ga intemationella r�ntel�get.

M�nga svenska f�relag arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande. Samti�digt har priserna p� svenska produkter i m�nga fall stigit snabbare �n v�rldsmarknadspriserna. Sammantaget har detta lett till att svensk indu�stri f�rlorat marknadsandelar b�de p� hemmamarknaden och utomlands.

Svensk ekonomi beh�ver en kraftigt positiv handelsbalans som kan motverka de negativa faktorerna p� bytesbalansen. Endast della kan till�f�rs�kra oss en l�ngsiktig balans i v�ra ekonomiska relationer till omv�rl�den. Della perspektiv understryker dels viklen av �tg�rder f�r att fr�mja svensk konkurrenskraft och begr�nsa pris- och kostnadsutvecklingen, dels viklen av att exportanstr�ngningama inte f�rsvagas. Vi m�ste forts�tta att p� alla de olika v�gar som sl�r lill buds f�rs�ka f�rst�rka den framg�ngsri�ka utveckling f�r svensk export som inleddes med devalveringen �r 1982.

F�r �r 1990 f�rv�ntas export�kningen bli 2,7 % medan import�kningen f�rv�ntas g� ned j�mf�rt med �r 1989 lill 3,5 %. Trots atl handelsbalansen d�rigenom forts�tter att f�rb�ttras v�ntas bylesbalansunderskollel �ka ytterligare.

De �vriga v�stliga industril�ndernas andel av svensk utrikeshandel har stigit under senare �r. Dessa l�nders andel av den svenska exporten har �kat fr�n 83,5 % �r 1983 lill ca 88 % �r 1988. U-l�ndernas och slatshan�ddsl�ndemas andelar har samtidigt g�tt ned fr�n 13,5 resp. 6,5 % lill ca 9,5 resp. 2,6 %. Betr�ffande v�r import �r bilden likartad � av importen �r 1988 h�rr�r ca 88,3% fr�n andra industril�nder. Ca 73% av v�r utrikeshandel sker med del �vriga V�steuropa.

Denna ulveckiing h�nger givetvis samman med den gynnsamma ekono�miska utvecklingen i OECD-l�nderna under 1980-talel, samt med skuld�krisen och den ekonomiska krisen i m�nga u-l�nder och i �steuropa.

Betalningsproblem i dessa l�nder f�rsv�rar eller om�jligg�r finansiering av ny export. Stmkturella reformer �r ofta n�dv�ndiga f�r all kreditv�r�digheten skall f�rst�rkas och f�r atl dynamiska utvecklingsprocesser skall inledas. Delta �r i sin tur n�dv�ndiga f�mts�ttningar f�r en l�ngsiktigt

ut�kad utrikeshandel.

142


 


Genom Sveriges under l�ng lid bedrivna frihanddspolifik, och genom Prop. 1989/90:100 v�r begr�nsade hemmamarknad, har svenskt n�ringslivs anpassning lill Bil. 5 �ppen internationell konkurrens g�tt l�ngt. Svenska f�retag har d�rigenom i h�g grad kunnat utnyttja de m�jligheter som en �ppen inlernalionell ekonomi erbjuder. Specialiserings- och anpassningsprocessen i det svens�ka n�ringslivet sker under starkt inflytande av ett antal alltmer intematio�naliserade storkoncemer, vilka aktivt deltar i den internationella struktur�omvandlingen.

Tjugo storkoncerner svarar f�r ungef�r h�lften av svensk export. De vikfigaste exportf�retagen s�ljer �ver 80 % av sin produkfion till utlandet, samtidigt som de i stor omfattning har producerande anl�ggningar i andra l�nder.

De stora svenska f�retagens beslut vad g�ller investeringar, f�rs�ljnings�strategier och FoU-satsningar �r mot denna bakgmnd av stor betydelse f�r syssels�ttning, tillv�xt och konkurrenskraft i den svenska ekonomin. Den allm�nna ekonomiska politiken i Sverige, inkl. industri- och forskningspo�litiken, �r sannolikt den viktigaste faktorn ur f�retagens synvinkel. De p�verkas naturligtvis ocks� av geografiska och befolkningsm�ssiga f�rh�l�landen som knappast kan �ndras genom politiska beslut. Men d�rut�ver �r sj�lvklart v�r handelspolitiska strategi och v�r f�rm�ga alt n� v�ra m�l av stor betydelse f�r f�retagens agerande i en allt �ppnare v�ridsekonomi.

Nordiskt samarbete

Del nordiska samarbetet �r f�r n�rvarande fr�mst inriktat p� fr�gor som r�r den v�steuropeiska integrationen, den ekonomiska utvecklingen och milj�n. Del nordiska samarbetet skall intensifieras. Ell viktigt m�l f�r Nordens f�rh�llande fill �vriga V�steuropa �r, atl samarbetet i Norden skall utvecklas i minsl samma takt som integrationen i V�steuropa.

Efter behandling vid Nordiska r�dels session �r 1989 fastst�llde de nordiska finansministrarna en ny ekonomisk handlingsplan. Den omfattar perioden 1989-1992, och syftar till att st�rka den ekonomiska utveckling�en i Norden, att utveckla den nordiska hemmamarknaden samt att f�rb�tt�ra f�mts�ttningarna f�r deltagandet i del v�steuropeiska integrafionsarbe-tel. Planen inneh�ller en rad konkreta �tg�rder f�r att uppn� dessa m�l. Huvuddelen av �tg�rderna �terfinns inom omr�dena avveckling av han�delshinder, effektivisering av kapitalmarknaden, utnyttjande av transport�systemet, satsningar p� industriell utveckling och p� milj�omr�det.

Under �r 1989 har Nordiska ministerr�det fortsalt arbetet med alt utreda hur det nordiska samarbetet skall kunna p�verka och anpassas till utveck�lingen av EG:s inre marknad. I juni 1989 antog ministerr�det ett s�rskilt program f�r det fortsatta arbetet under perioden 1989-1992.

Arbetsprogrammet syftar till att st�rka det nordiska samarbetet genom
en vidareutveckling av den nordiska hemmamarknaden, den nordiska
transportmarknaden, den nordiska kultur- och utbildningsgemenskapen
saml de enskilda medborgarnas r�ttigheter vid vistelse i annat nordiskt
land �n hemlandet. Arbetsprogrammet syftar �ven till att st�rka de nordis�
ka l�ndernas inflytande p� den europeiska integrationsprocessen, s�rskilt
������������������������� 143


 


p� s�dana omr�den d�r de nordiska l�nderna har en h�g standard. Det�� Prop. 1989/90:100
g�ller fr�mst milj�n, arbetsmilj�n och konsumenlfr�goma.
������������������������� Bil. 5

Programmet "Norden i Europa" �verl�mnades till Nordiska r�det och var f�rem�l f�r behandling vid dess extra session i november 1989. Nordis�ka r�det ansl�t sig i huvudsak till �tg�rderna i arbetsprogrammet. En uppdatering av programmet gjordes i december 1989.

Vid de nordiska ulrikeshanddsminislramas m�te i december 1989 ena�des man om att ytterligare intensifiera arbetet med all avveckla handels�hinder.

Andra vikliga samarbetsfr�gor �r f�r n�rvarande genomf�randet av handlingsplanerna p� kulturomr�det, j�mst�lldhelsomr�del f�r bioleknolo-giskt samarbete och f�r uppbyggnaden av ell industriellt centmm i Oslo.

En utf�rlig redog�relse f�r det nordiska samarbetet har l�mnats i den ber�ttelse som Nordiska ministerr�det �verl�mnat lill Nordiska r�det i december 1989 (Nordiska r�dets dokument C I 1990).

V�steuropa

Ekonomiskt �r Sverige i h�g grad integrerat med �vriga V�steuropa. S�som medlem i EFTA och genom frihandelsavtalet med EG tillh�r Sveri�ge etl frihanddsomr�de f�r industrivaror som omfattar 18 l�nder och 350 miljoner m�nniskor. Drygt h�lften av v�r utrikeshandel sker med EG och ytterligare en femtedel med de �vriga EFTA-l�nderna. �r 1988 var Sverige EG:s Q�rde st�rsta exportmarknad. EFTA-omr�det som helhet �r EG:s st�rsta exportmarknad.

De senaste �ren har EG arbetat intensivt och framg�ngsrikt med alt f�rverkliga den inre marknaden f�re utg�ngen av �r 1992. Ocks� arbetet p� de s. k. angr�nsande omr�dena � exempelvis den sociala dimensionen, milj�fr�gorna och regionalpolitiken - har drivits kraftigt fram�t.

EFTA-l�nderna, d�ribland inte minst Sverige, har tagit initiativ till alt n�rma sig och delta i detta inlegrationsarbete.

Samarbetsprocessen EFTA/EG har intensifierats ytterligare som en f�ljd av det tal som EG-kommissionens president Jacques Delors h�ll inf�r Europaparlamentet den 17 januari 1989.1 talet framlades etl f�rslag om en fastare stmktur f�r samarbetet mellan EFTA-l�nderna och EG. Iniliafivel v�lkomnades av EFTA-l�ndernas statsministrar vid deras m�te i Oslo den 14-15 mars 1989. Vid ett gemensamt ministerm�le EFTA/EG i Bryssel den 20 mars beslutade man att inleda samtal f�r att unders�ka f�mts�tt�ningarna f�r all f� fill st�nd ett n�rmare samarbete enligt Delors id�er och deklarationen fr�n Oslo-m�tet.

Parallellt h�rmed forts�tter det sektors visa arbetet med att f�lja upp 1984 �rs Luxemburgdeklarafion. Till skillnad fr�n detta arbete har utg�ngspunk�ten f�r kartl�ggningen enligt den s. k. Oslo/Brysselprocessen varit att EFTA-l�nderna skulle della p� lika villkor p� den interna marknadens alla omr�den.

Kartl�ggningsarbetet delades upp i tv� faser. Under den f�rsta fasen,
som p�gick under perioden maj-juli 1989, utforskade b�da sidorna gemen�
samt samarbetets l�nkbara omfattning i sak. Genomg�ngen gjordes inom
��������������������������� 144


 


ramen f�r fyra arbetsgrupper, en f�r varor, en f�r tj�nster och kapital, en��� Prop. 1989/90: IOO f�r personers r�rlighet samt en f�r angr�nsande omr�den som milj�, forsk-��� Bil. 5 ning och den sociala dimensionen.

Efler denna genomg�ng konstaterade s�v�l EFTA-l�nderna som EG-kommissionen att det f�rel�g goda f�mts�ttningar atl med utg�ngspunkt fr�n EG:s regelverk f� till st�nd ett brett upplagt samarbete omfattande de fyra friheterna och angr�nsande omr�den. EFTA-l�nderna markerade h�r�vid sin vilja att sl� vakt om v�sentliga nafionella s�kerhets- och milj�nor�mer.

Under den andra fasen, som p�gick under perioden september-oktober 1989, unders�ktes i en femte arbetsgmpp de legala och institutionella f�mts�ttningarna f�r etl n�rmare samarbete.

Under november uppr�ttade EG-kommissionen en delegation i Stock�holm, som leds av en ambassad�r.

Vid EFTA:s ministerm�te i Geneve den 11-12 december 1989 framh�ll ministrarna att del hittills utf�rda kartl�ggningsarbelel visat alt del f�relig�ger tillr�ckligt av gemensam syn mellan EG-kommissionen och EFTA-l�n�derna f�r atl g� vidare med processen. EFTA-ministrarna uttalade f�r�hoppningen all huvudpunkterna i ett avtal skall vara klara lill halv�rsskif�tet 1990 med sikte p� att avsluta f�rhandlingarna f�re �rets slut. Avtalet skulle h�rmed kunna tr�da i krafl samtidigt som EG:s inre marknad f�r�verkligas.

Minislerm�lel f�mts�g att f�rhandlingama leder till ett mera stmktu�reral samarbete med gemensamt beslutsfattande och gemensamma admi�nistrativa organ. Minsterm�let understr�k att en mekanism f�r reellt och gemensamt beslutsfattande s�v�l i form som i substans utg�r en gmndl�g�gande f�mts�ttning f�r att ett avtal skall vara politiskt godtagbart.

Vad g�ller EFTA:s egen roll i ett framtida samarbete med EG kom minislrama �verens om att st�rka EFTA-slmklurema i enlighet med de gemensamma EFTAyEG-l�sningar som utvecklas i den nya samarbetspro�cessen. En omfattande f�rst�rkning har �gt mm av EFTA-sekretariatets resurser.

Vid del gemensamma EFTA/EG minislerm�lel, som �gde mm i Bryssel den 19 december antogs en deklaration, vari EG:s och EFTA:s ministrar inledningsvis lyfte fram de utomordenfiigl n�ra f�rbindelserna som r�der mellan de v�steuropeiska l�nderna och som bygger p� gemensamma v�r�deringar och principer. Minislrama kom �verens all inleda f�rhandlingar under f�rsta halv�ret 1990 f�r alt gemensamt s�ka f� lill st�nd en mera stmkturerad ram f�r samarbetet mellan EG och EFTA. Minislrama fram�h�ll alt samarbeisavtalel b�r p� basis av relevanta EG-regler och under h�nsynslagande till partemas gmndl�ggande intressen omfatta den inre marknadens fyra friheter samt angr�nsande f�lt. Lika konkurrensregler b�r r�da. Vidare b�r ekonomiska och sociala skillnader mellan regionema minska.

Under perioden den 1 januari-den 30juni 1990 �r Sverige ordf�rande i EFTA:s r�d.

Ocks� p� del nationella planet har Sverige bedrivit integralionsarbelel
med stor intensitet.
������������������������������������������������������������������������������������������������� 145

10�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Informafionsaktiviteterna har ut�kats och arbetet i det samr�ds- och��� Prop. 1989/90: IOO
utredningsmaskineri som etablerades under v�ren 1988 forts�tter.
�������������� Bil. 5

M�ten i statsr�dsgruppen f�r Europafr�gor liksom i slatssekreterargmp-pen har �gt rum med j�mna mellanrum. R�det f�r Europafr�gor under statsministerns ledning och med representanter f�r olika samh�llsintres�sen, har hittills m�tts minsl en g�ng i kvartalet.

Riksdagen beslutade i juni 1989 att utvidga sin EFTA-delegation f�r att d�rigenom m�jligg�ra en breddad informaiion lill riksdagspartierna om integrationsarbetet. Utrikeshanddsminislern har d�refter sammantr�ffat med den s�lunda utvidgade EFTA-delegationen omkring en g�ng i m�na�den f�r information och samr�d om regerinskansliels arbete med den v�steuropeiska integrationen.

Inom regeringskansliet har ber�rda departement uppmanats att s� l�ngt m�jligt fastl�gga en handlings- och tidsplan f�r det fortsatta integrationsar�betel. Det inneb�r att departementen analyserar behovet av harmonisering och p� de omr�den d�r s� beh�vs f�rbereder ny lagstiftning som skall m�jligg�ra f�r Sverige all medverka i ett utvidgat europeiskt ekonomiskt samarbetsomr�de - ett EES - omfattande s�v�l EFTA-l�nderna som EG. M�ls�ttningen �r atl �stadkomma en likabehandling f�r svenska medborga�re, f�retag och institutioner med EG:s p� en v�steuropeisk marknad.

De informella samtal mellan EG och EFTA-l�nderna som har f�rts under �r 1989 i syfte att kartl�gga f�mts�ttningarna f�r ett mer utbyggt samarbete har i och med minislerm�lel i Bryssel den 19 december �verg�tt i etl f�rhandlingsskede. D�rmed �r det �n mer angel�get atl s�ria f�r all goda f�mts�ttningar f�r etl svenskt deltagande i en gemensam inre mark�nad �r f�r handen vid utg�ngen av �r 1992.

Den satsning som regeringen g�r p� det v�steuropeiska integralionsarbe�lel och �vrigl v�steuropeiskt samarbete kr�ver �kade resurser. F�r det kommande budget�ret f�resl�s nu en �kning av medlen h�rf�r med ca 30 milj. kr. Huvuddelen av �kningen �r reserverad f�r svenskt deltagande i vissa utbildningsprogram som har initierats av EG. Vidare avser regering�en alt i den forskningspolifiska proposition som f�rutses bli �verl�mnad lill riksdagen under v�ren 1990 f�resl� �kade anslag till forskningssamarbetet med EG.

Osteuropa

Parallellt med del p�g�ende integrationsarbetel i V�steuropa �r det ett svenskt intresse atl �ven aktivt bidra till den p�g�ende omvandlingsproces�sen i �steuropa. Det �r regeringens str�van att fr�mja etl brett europeiskt samarbete och �ka utbytet mellan �st och v�st.

Sverige deltar i detta syfte i arbetet inom FN:s ekonomiska kommission
f�r Europa (ECE) som omfattar V�st- och �steuropa saml Canada och
USA. D�r behandlas fr�gor om handel, ekonomiska prognoser, statistik,
energi, olika industribranscher, milj�v�rd, byggnadsfr�gor och transport�
fr�gor. Kommissionen utg�r i praktiken del enda permanenta forum som
finns f�r multilateralt samarbete och dialog i ekonomiska fr�gor mellan �st
och V�st. ECE har d�rtill en exekutiv roll n�r det g�ller all verkst�lla
����������������������������������� 146


 


besluten i ESK-processens s.k.andra korg om handd och industriellt��� Prop. 1989/90:100
samarbete m. m.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Vid ESK:s uppf�ljningsm�te i Wien, som avslutades i januari 1989, besl�t de deltagande l�nderna all sammankalla en konferens om ekono�miskt samarbete i Europa i Bonn v�ren 1990. F�r n�rvarande p�g�r f�rbe�redelsearbetet f�r Sveriges deltagande i denna konferens, som b�r kunna ge ytterligare konkreta bidrag lill arbelet med atl st�rka det ekonomiska och industriella samarbetet mellan �st och V�st i Europa.

Den reformprocess som idag �ger mm p� m�nga h�ll i �steuropa skapar f�rhoppningar om ett �kat ekonomiskt, polifiskt och socialt samarbete mellan alla Europas l�nder. Ell �kat handelsutbyte �r v�rdefullt i sig sj�lvt och kan skapa f�mts�ttningar f�r n�rmare kontakter �ven p� andra omr�den.

Anstr�ngningama all utveckla Sveriges handel med �steuropa har fort�salt. En rad faktorer, s�v�l strukturella som konjunkturm�ssiga, har dock inneburit atl importen fr�n Sverige, liksom fr�n �vriga OECD-l�nder, fortsalt �r av relativt liten betydelse i de �steuropeiska ekonomierna.

�steuropas andel av Sveriges utrikeshandel har under �r 1989 varit i stort sett of�r�ndrad p� niv�n 2,6 %. Andelen i totalimporten har minskat n�got. �ven det svenska underskottet i handeln med dessa l�nder har sjunkit.

Den p�g�ende ekonomiska reformverksamheten i flera av de �steuro�peiska l�nderna inkl. Sovjetunionen, samt fortsatta satsningar p� l�ngsikti�ga samarbelsprojekl b�r p� sikt kunna inneb�ra f�rb�ttrade m�jligheter till ekonomiskt samarbete och d�rmed ge svenska exportf�retag en starkare st�llning p� de �steuropeiska marknadema.

Under �r 1989 har blandkommissionsm�ten h�lhts med stalshanddsl�n�derna i �steuropa. De ekonomiska och politiska reformer som f�r n�rva�rande genomf�rs i ett flertal l�nder i �steuropa tillf�r ocks� nya dimensio�ner i Sveriges kontakter med dessa l�nder.

Med utg�ngspunki i den �verenskommelse som tr�ffades mellan statsmi�nistern och den sovjetiske regeringschefen Nikolaj Ryzjkov vid dennes bes�k i Sverige �r 1988 har erfarenhetsutbytet mellan Sverige och Sovjet�unionen om ekonomiska och sociala fr�gor utvecklats ytterligare. En av formerna f�r detta erfarenhetsutbyte �r de rundabordskonferenser om bl. a. ekonomisk politik som genomf�rts vid tv� tillf�llen, i Stockholm 1988 och i Moskva 1989. Avsikten �r att forts�tta och ytterligare vidga dessa l�pande kontakter. Vi har erfarit ell betydande intresse fr�n sovjetisk sida f�r ell s�dant utvidgat samarbete och har ocks� anledning att f�r egen del k�nna stor tillfredsst�llelse �ver all l�pande kunna f�ra en dialog med den krets av beslutsfattare som nu ansvarar f�r den ekonomiska reformproces�sen i Sovjetunionen.

F�r att ytterligare m�ta detta positiva intresse har ell f�rslag �verl�m�
nats om kurser i Sverige f�r sovjetiska beslutsfattare inom f�rvaltning och
n�ringsliv. Syftet fr�n svensk sida �r atl d�rmed ytterligare bredda den
kontaktyta som skapats genom mndabordskonferenserna saml att efter
m�ttet av v�r f�rm�ga ge dellagarna del av svenska erfarenheter som kan
ge ytterligare impulser f�r den fortsatta utvecklingen av perestrojkan i
������������������������������ 147

Sovjetunionen.


 


Fr�n �mse h�ll har s�rskilt intresse visats f�r att utvidga kontaklema�� Prop. 1989/90:100 mellan Sverige och det sovjetiska �stersj�-omr�det, d�ribland de baltiska�� Bil. 5 republikema. Mot denna bakgmnd har f�reslagits att h�lften av de utbild�ningsplatser som kan st�llas till f�rfogande skall avs�ttas f�r deltagare fr�n detta omr�de.

Regeringen har under �ret beslutat om en st�rkt samordning inom regeringskansliet av det ekonomiska samarbetet med �steuropa. En s�r�skild koordinalor med placering vid utrikesdepartementets handelsavdel�ning har utsetts. Under denne finns en s�rskild samordningsgmpp.

Regeringen har beslutat atl planera f�r ett bist�nd till �steuropa om sammanlagt 1 000 milj. kr. under en tre�rsperiod. I delta belopp ing�r 300 milj. kr. f�r Polen med s�rskild inriktning p� milj� och utbildning. Medel har �ven ber�knats f�r ekonomiskt erfarenhetsutbyte med Sovjet�unionen. Under littera C har statsr�det Hjelm-Wall�n n�rmare redogjort f�r denna planering.

Regeringen har under �ret tr�ffat avtal med ett antal intressenter i n�ringslivet om bildandet av Stiftelsen �slekonomiska Institutet, som har till syfte att fr�mja kunnandet i Sverige om de ekonomiska f�rh�llandena i Sovjetunionen och �vriga �steuropa (Prop. 1988/89:100, bil. 5, rskr. 114). Verksamheten vid �stekonomiska Institutet har ig�ngsatts och befinner sig f�r n�rvarande under uppbyggnad. Staten och n�ringslivet har i Institu�tet ett mycket v�rdefullt instmment f�r bevakning och analys av det p�g�ende skeendet i de �steuropeiska ekonomiema.

USA och Japan

USA �r en av Sveriges viktigaste enskilda exportmarknader. Sveriges handel med USA uppvisar en stabil, positiv balans. Importen fr�n USA av bl. a. teknologi �r av stor betydelse f�r svensk industri. Den amerikanska handelslagen fr�n �r 1988, the Omnibus Trade and Compefitiveness Act of 1988, tr�der successivt i kraft p� olika omr�den. Lagen inneh�ller s�v�l handelspolifiska best�mmelser som best�mmelser r�rande arbetsmark�nadspolifik, ekonomisk politik och exportkontrollpolitik, och syftar lill all st�rka den amerikanska industrins konkurrenssituation. Denna nya lag ger samtidigt den amerikanska administrationen vittomfattande m�jligheter att ingripa mol "ojusta handelsmetoder" fr�n andra l�nders sida. Sverige f�ljer noggrannt till�mpningen av lagen, s�rskilt p� de omr�den som �r av speciellt svenskt intresse.

USA:s president log ijuli 1989 initiativ till etl program f�r friare handel med st�l med �ppnare marknader, fortsatt omstrukturering av st�lindustrin och f�rhandlingar om ett intemationellt samf�rst�nd om dessa fr�gor. De kvoter och extralullar som r�tt f�r amerikansk import av vissa special-st�lkvaliteler har upph�rt under h�sten 1989. Sverige har under �r 1989 tagit upp ett amerikanskt antidumpningbeslut p� specialst�lomr�del till pr�vning i GATT.

Handeln med Japan karakt�riseras alltj�mt av betydande svenska under�
skott. Det �r dock gl�djande alt notera alt den svenska exporten under �r
1988 �kade med hela 33 % j�mf�rt med f�reg�ende �r. Japanska Uberalise-������������������������� 148


 


ring�tg�rder och yenens uppg�ng p� senare �r b�r kunna bidra ytterligare�� Prop. 1989/90:100

fill en f�r svenskt vidkommande positiv utveckling. Bl.a. f�r att minska��� Bil. 5

det svenska underskottet �r en �kad satsning p� Japan angel�gen. Den

oerh�rt h�rda konkurrens som r�der i Japan kr�ver goda kunskaper och

l�ngsiklighet av export�rerna. De f�retag som insett vikten av alt satsa p�

den japanska marknaden har efter h�rt arbete n�tt avsev�rda framg�ngar.

Atl svensk industri finns representerad i Japan �r ocks� en f�ruts�ttning

f�r att kunna ta del av den japanska industrins imponerande framg�ngar.

Regeringen avser atl i den forskningspoliliska proposition som v�ntas bli f�relagd riksdagen under v�ren 1990 f�resl� all staten bidrar till inr�ttandet av etl forskningsinstitut med speciell inriktning p� Japan.

Utvecklingsl�nder

Bilaterala kontakter p� det handelspolitiska, ekonomiska och kommersiel�la omr�det spelar en viktig roll i Sveriges relationer lill en rad u-l�nder. Del r�der i m�nga av dessa l�nder ell starkt samband mellan � ena sidan handelspolifiska och ekonomiska kontakter p� regeringsplanet och � andra sidan de kommersiella f�rbindelserna. Sverige har ing�tt bilaterala han�dels- och samarbelsavtal med etl tjugotal u-l�nder. Dessa avtal medf�r officiella minister- och delegationsbes�k och spelar ibland en v�sentlig roll i handelsfr�mjandet. Under �r 1989 har blandkommissionsm�ten �gt rum med Libyen, Malaysia, Sydkorea, Irak, Brasilien och Mexico.

En rad u-l�nder representerar vikfiga avs�ttningsmarknader f�r svensk exportindustri. Del �r av flera sk�l angel�get alt s�ka utveckla de kommer�siella och ekonomiska f�rbindelser som Sverige har med denna del av v�rlden. Under �r 1988 uppgick den svenska exporten till u-l�nderna till 28,8 miljarder kr. eller 9,5 % av den totala exporten, vilket �r en liten minskning j�mf�rt med �r 1987 d� motsvarande siffror var 28,3 miljarder kr. och 10,1 %.

Multilaterala handelsfr�gor

Budget�ret 1990/91 blir viktigt f�r det mulfilaterala handelssystemets fram�lid. Det har f�reg�tts av en ekonomisk och politisk utveckling som inte varit entydig. Ekonomiskt har de internationella tillv�xttalen f�r produk�tionen varit goda. Samtidigt har v�rldshandeln vuxit i avsev�rt h�gre takt �n produktionen vilket indikerar tilltagande internationell specialisering.

Politiskt har dock protektionistiska tendenser m�rkts. Uni- och bilatera-lism har vunnit terr�ng p� multilateralismens bekostnad. �ven om dessa tendenser i varie fall �nnu inte haft avg�rande effekt p� handdstillv�xlen totalt sett, har de sannolikt haft etl negativt inflytande p� utvecklingen i enskilda l�nder och f�r handeln med vissa varugrupper.

� ena sidan fullg�r s�ledes det multilaterala handelssystemet fortfarande sin tillv�xtfr�mjande roll. � andra sidan hotar det att undergr�vas av, till synes, v�xande protektionistiska intressen, som i sin lur kan h�mta n�ring ur negativa handelsbalanser och under- eller �verv�rderade v�xelkurser.

Oavsett om den positiva eller den negativa bed�mningen v�ljs som������������������������������� 149


 


utg�ngspunkt framst�r de p�g�ende handelsf�rhandlingarna inom GATT:s Prop. 1989/90: 100 ram, den s. k. Uruguay-rundan, som mycket betydelsefulla f�r det mulfila- Bil. 5 terala handelssystemels framtid. Framg�ng i Uruguay-rundan �r av avg��rande betydelse f�r alt st�rka r�dande regler och st�vja spirande proleklio�nism. F�rhandlingarna kommer alt l�gga grunden f�r det multilaterala samarbetet p� handelsomr�det f�r 1990-talet, och sannolikt �ven f�r b�rian av 2000-lalel.

Uruguay-mndan inleddes �r 1986. Sedan dess har f�rhandlingsarbetet undan f�r undan trappats upp, b�de vad g�ller omfattning och takt. Sv�ra f�rhandlingar �terst�r. N�rmare hundra stater ska g�ra upp i femton f�r�handlingsgrupper som sp�nner �ver hda det handelspolitiska f�ltet. Ka�rakt�ren p� fr�gorna varierar, liksom de f�rhandlande staternas intressen.

Efler etl ministerm�le i Montreal i december 1988 och ett m�te p� h�g tj�nstemannaniv� i Geneve i april 1989 kunde uppg�relser n�s om de fortsatta f�rhandlingarnas uppl�ggning. Della skedde dock inte utan pro�blem. S�rskilt sv�rl�sta omr�den var jordbmk, handelsrdaterade aspekter av immaterialr�tt, handel med lekovaror saml fr�gor som r�r GATT:s s.k. skyddsklausul.

Sedan det d�dl�ge som r�dde i b�rian av �r 1989 bmtits �terupptogs f�rhandlingsarbetet i mndans samfiiga gmpper. Ett stort antal f�rhand�lingsf�rslag presenterades under h�sten 1989. �r 1990 �r avsett all bli mndans slutar.

F�rsta halv�ret avses utnyttjas f�r realf�rhandlingar, med sikte p� atl f�rhandlingsgmppernas arbete formellt slutf�rs i juli/augusti. Den �terst�ende liden fram till slulm�lel kommer alt �gnas �t alt l�sa eventuellt kvarvarande tvistefr�gor i syfte alt n� etl balanserat "paket" inneh�llande samtliga delfr�gor.

Enligt planen skall detta kunna antas vid rundans slulm�te, som �r utsatt lill den 26 november - den 7 december, och som �ger rum i Bryssel.

Umguay-mndan har tre �vergripande m�ls�ttningar: att st�rka GATT-systemet, alt ytterligare liberalisera v�rldshandeln saml atl utvidga de internationella handelsreglerna inom GATT till att omfatta nya och expan�derande omr�den. P� samtliga tre omr�den �terst�r de stora och vikliga fr�gorna alt l�sa under mndans sista �r. Viktiga framsteg har dock redan gjorts betr�ffande de tv� f�rstn�mnda m�len.

En viktig fr�ga som ber�r st�rkandet av GATT-syslemet och som �ter�st�r all l�sa �r under vilka villkor l�nderna skall f� tillgripa handelspolifis�ka skydds�tg�rder. M�ls�ttningen �r h�r att komma lill r�tta med den v�xande floran av s.k.gr�zons�tg�rder, dvs. skydds�tg�rder som vidtas utanf�r GATT:s regelverk. Beslut om regelbundna �versyner av enskilda GATT-signat�rers handelspolitik �r ell redan uppn�tt resultat. USA h�rde lill de l�nder som granskades under h�sten 1989. Sverige st�r p� tur f�r granskning under v�ren 1990.

�ven betr�ffande liberaliseringsm�let har viktiga delresultat n�tts.
Bl. a. har handelshinder s�nkts f�r vissa tropiska produkter. Till fram�
stegen h�r ocks� det historiska beslutet vid ovann�mnda m�te i Geneve i
april 1989 om en frysning av st�d lill, och skydd f�r, jordbruksomr�det.
�ven f�r forts�ttningen av Uruguay-mndan blir jordbruksf�rhandlingarna,
������������������������ 150


 


d�r del redan �verenskomna l�ngsikliga m�let �r atl uppn� en substantiell��� Prop. 1989/90:100 och gradvis s�nkning av st�d och skydd, av stor vikt. Av stor betydelse f�r��� Bil. 5 hberaliseringen blir ocks� fr�goma om ytterligare tulls�nkningar och f�rs��ken alt minska s. k. icke-lariff�ra handelshinder.

Str�van att utvidga GATT har i Umguay-mndan g�llt tre omr�den, n�mligen tj�nslehandd, normer och efterlevnad p� del immaterialr�ttsliga omr�det, samt de handelspolitiska villkor som ofta omg�rdar investeringar i andra l�nder. Samtliga fr�gor �r av stor vikt f�r framliden.

Del multilaterala handelssystemets styrka och fortlevnad �r av avg�ran�de betydelse f�r alla l�nder. F�r ell litet, utrikeshandelsberoende land som Sverige �r det multilaterala regelverket etl s�rskilt viktigt skydd mot pro�tektionistiska �lg�rder i andra l�nder.

Sverige kommer f�ljakfiigen alt verka myckel aktivt i Umguay-mndans slutskede, dels f�r all tillvarata viktiga intressen i specifika fr�gor, dels f�r alt verka som brobyggare i syfte atl f� till st�nd en generellt acceptabel slutuppg�relse.

OECD:s handelspolitiska arbete utg�r ett viktigt komplement lill an�str�ngningama inom GATT:s Umguay-mnda. P� flera av rundans centrala f�rhandlingsomr�den, s�som tj�nslehandd, immalerialr�lten och jord�bmk, utf�rs ell v�rdefullt analysarbete inom OECD.

I OECD:s handdskommill� sl�r sedan l�nge fr�gan om u-l�nders inte�gration i del internationella handelspolitiska samarbetet p� dagordningen. En fortl�pande dialog mellan OECD och ell antal industrielll utvecklade ekonomier i Asien p�g�r.

Fr�gan om tekniskt bidrag lill det ekonomiska reformarbetet i �steuropa diskuteras f�r n�rvarande inom OECD.

Sverige har i OECD:s handdskommill� tagit initiativ till en systematisk genomg�ng av sambandet mellan handelspolitik och milj�polifik. F�rslaget har m�tt starkt gensvar fr�n �vriga OECD-l�nder.

Det enh�lligt antagna slutdokumentet fr�n den sjunde sessionen med F�renta nationernas konferens f�r handel och utveckling (UNCTAD VII) sommaren 1987 inneh�ller betydelsefulla m�ls�ttningar och handlingslinjer p� handels- och utvecklingsomr�det f�r de kommande �ren. Dokumentet omfattar fr�gor som faller inom s�v�l UNCTAD:s som ett antal andra internalionella organisationers verksamhetsomr�den.

Det �r viktigt att kontinuerlig uppf�jning sker i de ansvariga organen. Umguay-rundan i GATT �r en s�dan l�nk. Vissa konkreta framsteg har n�tts s�v�l i Internationella valutafonden och V�rldsbanken som inom ramen f�r den s. k. Paris-klubben. Beslut har fattats som kommer alt lindra de fattigaste l�ndernas skuldb�rda. De minst utvecklade l�ndernas pro�blem hade en framskjuten st�llning vid UNCTAD Vll-konferensen. En st�rre uppf�ljning av dessa l�nders problem kommer att �ga rum under �r 1990, d� FN:s andra konferens om de minsl utvecklade l�nderna skall h�llas.

Det internationella samarbetet p� det f�r UNCTAD s� centrala r�vam�
omr�det ter sig fortsall inte s�rskilt lyckosamt. Detta �r att beklaga d�
stabila r�varumarknader fortsatt �r av stor betydelse f�r m�nga u-l�nder
som ofta �r starkt skuldtyngda. Det prisslabiliserande avtalet f�r kakao
������������������������������ 151


 


fungerar d�ligt. Samarbetet f�r nalurgummi har � andra sidan varit fram-��� Prop. 1989/90:100 g�ngsrikl och vunnit bred anslutning genom 1987 �rs internationella natur-��� Bil. 5 gummiavlal som tr�dde i krafl den 3 april 1989.

Utsiktema f�r nya prisslabiliserande avtal �r inte gynnsamma. Ell tec�ken h�rp� �r atl ett knappt �rs f�rhandhngar om etl nytt prisslabiliserande avtal f�r kaffe ej lyckades l�sa fundamentala meningsskiljakligheter mellan ledande konsument- och producenll�nder. Hittillsvarande avtal har d�rf�r f�rl�ngts tv� �r fr. o. m. den 1 oktober 1989. Under denna lid �r det prissla-biUserande exportkvotsystemel ej i kraft. Avlalel har d�rf�r n�rmast ka�rakt�ren av en sludiegmpp.

Anstr�ngningarna b�r dock forts�tta all i l�mpliga former s�ka ell multi�lateralt samarbete p� r�vamomr�det. Delta har gett resultat ifr�ga om avtalen f�r jute och tropiskt timmer.

1982�� �rs intemafionellayw/eavfa/ �r ell s.k. ulvecklingsavtal utan pris-
stabiliserande funkfioner. Del l�per ul den 8 januari 1991, efler tv� �rs
f�rl�ngning. Del senaste �rets f�rhandlingar om ett nytt avtal har gett
posifivl resultat. Efler del avslutande f�rhandUngsm�tet i b�rian av no�
vember 1989 �r del nya avtalet tillg�ngligt f�r ratifikation under loppet av
�r 1990.

Det nya avtalet, som avses tr�da i krafl den 1 januari 1991, �r i allt v�sentligt hkt del nu g�llande och inneh�ller inga nya f�rpliktelser. Avlalel gynnar prim�rt de juleproducerande l�nderna, fr�mst Bangladesh, Nepal och Indien. Del ligger v�l i linje med Sveriges traditionella r�vampolitik atl godk�nna ocks� detta nya juteavlal.

1983�� �rs internationella avtal om tropiskt timmer, som ocks� �r ell
s. k. ulvecklingsavtal, skulle l�pa ut den 31 mars 1990. Det har nu f�rl�ngts
med tv� �r. Under denna fid kommer troligen f�rhandlingar all inledas om
ett nytt liknande avtal.

F�rhandlingama om studiegmpper f�r tenn och koppar har lett fram till �verenskommelser om deras mandat. B�da gmpperna avses starta sin verksamhet under �r 1990.

Den s. k. Gemensamma Fonden p� r�varuomr�det tr�dde i kraft den 19 juni 1989. Fonden, vars huvudsyfte �r att st�dja prisslabiliserande r�vam-avtal, kommer i nuvarande l�ge, efler uppbyggnad, att f� som sin fr�msta uppgift att st�dja r�varors konkurrenskraft.

Exportfr�mjande insatser

Den svenska exporten har under senare �r utvecklats p� ell f�rh�llandevis gynnsamt s�ll. Trots de positiva siffrorna m�ste dock konstateras alt svenska f�retag f�rlorar marknadsandelar s�v�l i Sverige som p� utlands�marknaderna. Det �r d�rf�r viktigt att industrins internationella konkur�renskraft nu kan bibeh�llas och st�rkas. Detta �r s�rskilt angel�get p� den f�r svenska exportf�retag dominerande v�steuropeiska marknaden, men �r betydelsefullt ocks� p� de allt viktigare amerikanska och japanska marknaderna.

Exportanslr�ngningarna m�ste, mol denna bakgmnd, forts�tta och d�r�
med bidra lill alt skapa balans i Sveriges ekonomi. Det finns starka sk�l f�r
�������������������������� 152


 


staten att, tillsammans med n�ringslivet, verka f�r alt det exportfr�mjande��� Prop. 1989/90:100
arbetet intensifieras och anpassas till nya konkurrensf�ruts�ttningar.
��������� Bil. 5

Exportr�det driver ett s�rskilt program med omfattande satsningar p� information, r�dgivning och andra praktiskt inriktade tj�nster riktade mot svenska f�retags intr�de p� den v�steuropeiska marknaden. Europamark�nadsservice. Vidare har Frankrike utsetts till "�rets utlandsmarknad" 1989/90 med s�rskilda exportfr�mjande insatser. En motsvarande stor exportsatsning avseende Storbritannien kan f�mtses f�r 1990/91.

Regeringen har tillkallat en s�rskild utredare med uppgift att g�ra en f�mts�ttningsl�s �versyn av statens roll i det exportfr�mjande arbete som drivs genom Sveriges Exportr�d (dir. 1989: 38). �versynen skall vara klar h�sten 1990.

Informationsverksamheten i Sverige om del v�steuropeiska integra-fionsarbelet intensifieras. En omfattande och viktig del av detta informa�tionsarbete syftar lill atl st�dja svenska f�retags anstr�ngningar all etable�ra sig p� en framtida integrerad marknad i V�steuropa. Inte minsl f�r de mindre och medelstora f�relagens exportm�jligheler torde detta vara bely-ddsefuHt.

Riksdagen godk�nde under h�sten 1989 medel f�r svenskt dellagande i v�ridsutsl�llningen i Sevilla �r 1992 (EXPO 92) (prop. 1989/90: 25, NU 16, rskr. 94). F�rberedelserna f�r deltagande i v�rldsutst�llningen kommer att intensifieras under budget�ret. En s�rskild generalkommmissarie har ut�setts f�r �ndam�let.

Exportfinansiering

Kapitalvaror och projekt utg�r en stor del av den svenska exporten. Efterfr�gan �r dock fortsatt l�g p� dessa omr�den. Ett sk�l �r all m�nga u-l�nder och ell antal slalshanddsl�nder har mer eller mindre akuta betal�ningsproblem och d�rf�r har tvingats h�lla tillbaka sin import. P� de kreditv�rdiga marknaderna har konkurrensen sk�rpts.

Finansiering av exporten �r ett myckel viktigt konkurrensmedel. Fr�n svensk sida l�ggs stor vikt vid de anstr�ngningar som g�rs i olika fora f�r atl st�vja en osund ulveckiing av den internationella kredilkonkurrensen.

Belalningsproblemen har lett lill alt exportkreditn�mnden (EKN) tving�ats betala ut betydande belopp i skadeers�ttningar. Bl.a. f�r att undvika negativa effekter p� den intemationella handeln �r del viktigt atl �verens�kommelser n�s om skuldkonsolideringar som kan bidra lill alt �terst�lla skuldl�ndernas betalningsf�rm�ga.

Regeringen f�relade under h�sten 1989 riksdagen f�rslag om delvis nya riktlinjer f�r exportkreditgarantigivningen (prop. 1989/90:44). Under f�mt�s�ttning att riksdagen beslutar i enlighet h�rmed b�r fram�ver en mer omfattande pr�vning av garanfier f�r l�nga krediter komma att g�ras av EKN. Samtidigt skulle EKN ges �kade m�jligheter till flexibilitet n�r det g�ller all anpassa garantigivningen till f�r�ndringar i efterfr�gan p� garanti�er.

153


 


Interamerikanska utvecklingsbanken������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 5 Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) �r en regional utvecklings-��� '"- -"

bank, vars m�ls�ttning �r all bidra till l�nlagari�ndemas sociala och eko�nomiska utveckling.

Fr. o. m. budget�ret 1990/91 redovisas Sveriges st�d lill IDB under lill. C. Inlemalionelll utvecklingssamarbete i st�llet f�r som tidigare under lill. E. D�rigenom har utrymme skapats f�r vissa omprioriteringar inom huvudtitelns ram.

Tullfr�gor, handelsprocedurer m. m.

Sverige deltar i del internationella samarbetet p� tullomr�det, fr�mst inom ramen f�r Tullsamarbetsr�det (Customs Coop�ration Council - CCC) i Bryssel. R�det har till uppgift att studera fr�gor av tullteknisk och tullad-ministraliv natur och all utarbeta konventioner och rekommendationer i syfte atl,harmonisera medlemsl�ndernas tullprocedurer.

�verl�ggningar p�g�r om ett samarbete mellan EG och EFTA-l�nderna n�r del g�ller alt bek�mpa handeln med varum�rkesf�rfalskade varor.

Tillsammans med EG arbetar EFTA-l�nderna p� att finna gemensamma l�sningar p� de fr�gor som aktualiseras genom datorisering av tull- och handelsprocedurer. Inom ramen f�r detta arbete diskuteras f�r n�rvarande en datoriserad version av del enhethga tulldokument som nu anv�nds i handeln inom hela V�steuropa samt en kommande datorisering av transite-ringsmtinerna. Bilaterala avtal om EFTA-l�ndernas deltagande i EG.s daiasamarbetsprogram TEDIS (Trade Electronic Data Interchange Sy�stems) har undertecknats och godk�nts av riksdagen (prop. 1989/90:24, SkU 18, rskr. 80).

Sverige har de senaste �ren ing�tt ett betydande antal tullsamarbetsav�tal. Dessa fyller en viktig funkfion f�r att ge tullen m�jlighet att effektivt bek�mpa bl. a. narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet. Avtal med de nordiska l�nderna, V�sttyskland, Storbritannien, Frankrike, Nederl�n�dema, USA och Spanien �r i kraft. �verl�ggningar kommer inom kort att upptas med Italien, �sterrike och EG.

Med Sovjetunionen avses f�rhandlingar inledas p� regeringsniv� om ett avtal om administrativt samarbete p� tullomr�det f�r att bek�mpa smugg-hng av narkotika och psykotropa �mnen.

Avvecklingen av exportrestriktionerna f�r icke j�rnhaltigl metallskrot har den I januari 1990 inletts i enlighet med den �verenskommelse som i januari 1989 tr�ffades mellan EFTA-l�nderna och EG (prop. 1989/90: 10, rskr. 1989/90:77). F�r Sveriges del inneb�r detta alt restriktioner nu �ter�st�r endast f�r aska med �terstoder av koppar och f�r kopparskrot. Dessa kvarvarande exportrestriktioner kommer alt avvecklas den I januari 1991, resp. den 1 januari 1992.

Regeringen uppdrog i januari 1989 �l kommerskollegium att genomf�ra en dumpningsunders�kning betr�ffande importen av h�rda tr�fiberskivor (hardboard) fr�n Polen och Sovjetunionen. En provisorisk antidumpnings-tull har g�llt under fiden den 1 augusti-den 30 november 1989.

Efter framst�llningar fr�n de svenska tillverkarna har dumpningsunder-��������������������������� 154

s�kningar inletts i juli 1989 betr�ffande importen av markavloppsr�r av


 


styv PVC fr�n Polen och Tjeckoslovakien och betr�ffande importen av��� Prop. 1989/90:100
vissa g�dselmedel fr�n Tyska demokratiska republiken och Rum�nien.
������� Bil. 5

Utredningen om svensk utrikeshandel i krisl�gen (dir. 1987:39) avser l�mna sin rapport i januari 1990.

De nya tullsatserna f�r �pplen och p�ron har reglerats i tuUtaxdagen (prop. 1989/90:24, SkU 18, rskr. 1989/90:80, SFS 1989:987).

Skyddssystemet p� bekl�dnadsomr�det

Regeringen har i proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-polifiska �tg�rder m. m. uttalat all en fullst�ndig avreglering av lekoreslriklionerna b�r genomf�ras. F�r atl ge tekobranschen m�jlighet att anpassa sig till den nya situationen upph�r de kvantitativa restriktionerna p� lekoomr�del alt g�lla f�rst den 31 juli 1991. Det �r vid denna tidpunkt som den nuvarande f�rl�ngningen av GATT:s ramavtal f�r den internationella lexfilhanddn, det s. k. multifiberavialel, MFA IV, l�per ul.

Sverige har slutit 15 bilaterala lextilbegr�nsningsavlal under den lid som MFA IV har varit i kraft. Dessa medger, j�mf�rt med tidigare avtal, �kade avs�ttningsm�jligheter f�r tekovaror p� den svenska marknaden fr�n samt�liga ber�rda u-l�nder.

Den svenska begr�nsningspoliliken har g�tt ut p� att ge tekoindustrin ett skydd som �r avpassat efter skyddsbehovet f�r ohka varor. Samtidigt har dock en gradvis nedtrappning av de handelspolitiska skydds�tg�rderna genomf�rts, syftande fill en siluafion d�r restriktionerna hell kan avskaf�fas.

Sista fasen i nedlrappningen har nu inletts i och med alt samtliga ber�rda l�nder under h�sten 1989 nolifierades om hur vi p� svensk sida tekniskt avser g� lill v�ga f�r alt uppn� en smidig �verg�ng till en fullst�ndig avreglering, samtidigt som begr�nsningarna bibeh�lls lill den 31 juli 1991 f�r alt underl�tta industrins omst�llning.

Krigsmaterielkontroll

Vid �rsskiftet 1988/89 hade 149 enskilda tillverkare regeringens tillst�nd att tillverka krigsmateriel. Tillverkningsv�rdet f�r �r 1988 var 8 303 milj.kr. j�mf�rt med 6 967 milj.kr. �r 1987.

Under �r 1989 har ca 2300 ans�kningar om utf�rsel behandlats. V�rdet f�r de under �ret beviljade utf�rseltillsl�nden, som i vissa fall ocks� avser export under flera f�ljande �r, uppgick fill ca 7000 milj. kr. (�r 1988 6400 milj. kr.)

J�mf�rt med �r 1987 �kade krigsmaleridexportens andel av Sverige totala export under �r 1988 fr�n 1,57 % fill 2,02 %.

Den parlamentariskt sammansatta r�dgivande n�mnden f�r krigsmate�rielexportfr�gor har under �r 1989 sammantr�tt tio g�nger. Del tekniskt-ve�lenskapliga r�del som bisl�r krigsmateridinspeklionen vid bed�mningen av fr�gor om avgr�nsning mellan civil och milit�r materiel har sammantr�tt fem g�nger.

Genom en �ndring i lagen (1983:1034) om kontroll �ver tillverkningen av������������������������� 155


 


krigsmateriel m.m. (SFS 1989:566) omfattas sedan den I juli 1989 �ven��� Prop. 1989/90:100 statliga myndigheter som �r aff�rsverk av tillverkningslagen. Vidare har��� Bil. 5 krigsmateridinspekfionen ytterligare f�rst�rkts under �r 1989.

Utredningen om krigsmateridbegreppet avl�mnade sitt bel�nkande den 19 oktober 1989 (SOU 1989:66). I januari 1990 v�ntas utredningen om krigsmateridexporten (Dir. 1988:41) l�gga fram sitt slutbet�nkande.

En skrivelse med redog�relse f�r den svenska krigsmateridexporten under �r 1988 (Reg. skr. 1988/89:147) �veri�mnades till riksdagen den 27 april 1989. En motsvarande skrivelse avseende �r 1989 kommer atl l�mnas i b�rjan av �r 1990.

E 1. Kommerskollegium

 

1988/89

Utgift

41 423 817

Anslagssparande 2 012 000

1989/90

Anslag

40 667 000

 

1990/91

Frslag

43 874 000

 

Kommerskollegium �r central f�rvaltningsmyndighet med uppgift atl handl�gga fr�gor om handelspolitik och utrikeshandel saml vissa fr�gor i samband med n�ringsr�llsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiets generaldirekt�r �r chef f�r myndigheten och ordf�rande i dess styrelse. Kommerskollegium har ca 135 anst�llda.

Till kollegiet �r knutet ett handelspolitiskt r�d, ell krishanddsr�d, en CECA-n�mnd och r�dgivande n�mnder f�r revisorsfr�gor resp. tolk- och �vers�llarfr�gor.

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas p� statsbudgetens in�komstsida under inkomsttitel, ber�knas lill sammanlagt ca 11,5 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 (1988/89 10,6 milj. kr.).

Kommerskollegium

Kollegiet har i en s�rskild rapport den 26 mars 1987 l�mnat prelimin�rt budgetf�rslag inf�r f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar. F�r budget�ret 1990/91, som utg�r del sista �ret i f�rs�ksverksamheten, har kollegiet l�mnat en f�renklad anslagsframst�llning och en verksam�hetsplan.

I kollegiets verksamhetsplan redovisas vissa justeringar i f�rh�llande till den urspmngliga tre�rsplanen vad g�ller resursf�rdelningen mellan olika verksamheter. �kade resurser planeras framf�r allt inom den v�steurope�iska funktionen f�r att m�ta f�rv�ntade krav som en f�ljd av de kommande f�rhandlingarna mellan EG och EFTA. Viss �kad satsning planeras �ven n�r del g�ller verksamhet avseende handelspolitiska konsekvenser av ut�vecklingen i �steuropa. P� �vriga omr�den f�ljer planeringen i stort den ursprungliga ire�rsplanen. F�r regleringsfunkfionen redovisas dock en stor personaloms�ttning som en f�ljd av beslutet all lekorestriktionerna skall avvecklas den 31 juli 1991.

Kollegiet hemst�ller om ell anslag uppg�ende till 41 134 000 kr. j�mte
pris-och l�neomr�kning.������������������������������������������������������������������������������������������� 156


 


Ut�ver tidigare ber�knad anslagsram f�r budget�ret 1990/91 hemst�ller Prop. 1989/90: 100 kollegiet om resurstillskott med sammanlagt I 280 000 kr. Av beloppet Bil. 5 avser 460 000 kr. l�nemedel f�r en redan inr�ttad avdelningschefstj�nsl och 675 000 kr. medel f�r tre tj�nster f�r �kade och tillkommande uppgifter inom del v�steuropeiska inlegrafionsarbelel. Vidare hemst�ller kollegiet om en �terf�ring av 145 000 kr. som budget�ret 1989/90 har bidragit till finansiering av viss vamslalislik.

Slutligen f�resl�r kollegiet att portokoslnader, som h�nf�rs lill avgiftsbe-lagd verksamhet och f�r vilka kompensation inte har ber�knats under anslaget, f�r tillgodor�knas som memtgift fr�n int�kterna i verksamheten.

1989/90��������� Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Ramanslag����������������������������� 40 667 000��������� + 3���� 207 000
varav

F�rvaltningskostnader������� 34 987 000��������� + 2���� 875 000

(d�rav l�nekostnader)������� (31 547 000)�������� (+ 2�� 692 000)

Lokalkostnader�������������������� 5 680 000��������� +������� 332 000

F�redragandens �verv�ganden

Kommerskollegium ing�r i f�rs�ksverksamhet med tre�riga budgetramar fr. o. m. budget�ret 1988/89. I budgetproposition 1987/88:100 bil. 5 harjag bl.a. redogjort f�r den inriktning av kollegiets verksamhet som b�r g�lla under tre�rsperioden. Vidare har i budgetproposition 1988/89:100 bil. 5 anslaget f�r budget�ret 1990/91 ber�knats fill 39 854 000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag pris- och l�neomr�kningen till sam�manlagt 2 814 000 kr. Enligt huvudf�rslaget skall utgifterna minskas med 5 % under tre�rsperioden (I %, 2 % resp. 2 %), vilket f�r budget�ret 1990/91 inneb�r 869 000 kr. (2 %).

Del fortsatta arbetet r�rande v�steuropeiska integrationsfr�gor kommer att medf�ra omfattande och �kade insatser av kollegiet. Jag f�rordar d�rf�r en resursf�rst�rkning och har r�knat upp anslaget med 675 000 kr. motsva�rande tre tj�nster. Beloppet finansieras genom omf�rdelning inom huvudti�teln.

Vidare har jag r�knat upp anslaget med 430 000 kr. f�r en av regeringen tidigare inr�ttad avdelningschefstj�nsl vid kollegiet.

Lokalkostnaderna under anslaget har ber�knats i enlighet med av bygg�nadsstyrelsen aviserad kostnad.

Tj�nstebrevsr�tlen avvecklades f�r kollegiets del den 1 juli 1988. Den kompensation som d�rvid ber�knats under anslaget innefattar inte porto�kostnader i den avgiftsbelagda verksamheten. Kollegiet b�r tills vidare f� tillgodor�kna sig denna merkostnad fr�n int�kterna i verksamheten.

Under budget�ret 1989/90 har kollegiet bidragit till finansiering av den av
statistiska centralbyr�n framtagna vamslalistiken genom atl 145 000 kr.����������������������������� 157


 


f�rts �ver lill trettonde huvudtiteln, anslaget B 6. Stafistiska centralbyr�n:��� Prop. 1989/90:100 statistik, register och prognoser. Under budget�ret 1990/91 b�r beloppet��� Bil. 5 finansieras genom omf�rdelning inom huvudtiteln. Jag har d�rf�r r�knat upp kollegiets anslag med motsvarande belopp. Denna fr�ga b�r pr�vas p� nytt inf�r budget�ret 1991/92.

Med ovan angivna ber�kningsgrunder b�r ramen f�r del �terst�ende budget�ret i tre�rsperioden ber�knas lill 43 874 000 kr. Kollegiet skall under v�ren 1990 presentera en s�rskild rapport inf�r tre�rsperioden 1991/92-1993/94.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till kommerskollegium f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ram�anslag av 43 874 000 kr.

E 2. Exportfr�mjande verksamhet

1988/89��� Utgift���� 242 014 913���� Reservation 65 423 693(1) 1989/90��� Anslag���� 238 024 000 1990/91��� Frslag��� 254 578 000

(1)Varav ca 45 milj. kr. r disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under detta anslag ber�knas medel f�r den exportfr�mjande verksamhet som Sveriges exportr�d antingen sj�lv ut�var eller planerar och leder inom handdssekrelerarorganisationen och utrikesrepresentationen.

Etl antal myndigheter och organisationer inom andra departements verksamhetsomr�den bedriver ocks� verksamheter med inslag av export�fr�mjande karakt�r, ofta i samarbete med Sveriges exportr�d. Som exem�pel kan n�mnas Sveriges turistr�d, industripoliliska �tg�rder f�r tekoin�dustrin, branschfr�mjande �tg�rder samt sm�f�retagsutveckling � statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna. Exportkreditgarantier genom exportkreditn�mnden och exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit kan ocks� r�knas hit.

Organisation

Sveriges exportr�d inr�ttades den I juli 1972 genom avtal mellan svenska
staten och Sveriges allm�nna exportf�rening. Inom exportr�det �r tillsalt
en s�rskild n�mnd med uppgift alt besluta om st�d till svensk projektex�
port. Exportr�dets uppgift �r alt som centralt organ planera, samordna,
marknadsf�ra och genomf�ra �tg�rder f�r atl fr�mja svensk export. Sveri�
ges exportr�d planerar och leder den exportfr�mjande verksamheten dels
via den specialiserade kommersiella ullandsrepresenlationen, dvs. han�
ddssekrelerarna, dels inom utrikesrepresentationen. Sveriges exportr�d
����������������������������� 158


 


har slutit samarbetsavtal med vissa handelskammare i ullandel, n�mligen��� Prop. 1989/90:100
den i Sao Paulo, New York, Lissabon, Madrid och i Ziirich.
����������������������� Bil. 5

Det finns f�r n�rvarande 19 handelssekreterartj�nsler inr�ttade, n�mli�gen i Chicago, Toronto, Bryssel, Budapest, Diissddorf, Haag, Helsing�fors, K�penhamn, Lissabon, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien, Sydney, Tokyo och i Jeddah. Filialkontor finns i Allania, Barcelo�na, Detroit, Hamburg, Los Angeles, Montreal, New York, Stuttgart och Vancouver. Ett antal ambassader och konsulat i l�nder med s�rskilt intres�santa marknader har givils en s�rskild kommersiell kompetens och tar -liksom handdssekrelerarna - betalt f�r vissa av sina exportfr�mjande tj�nster. Samtliga ambassader, liksom �ven vissa konsulat, ger allm�n exportfr�mjande service.

Verksamheten och dess. finansiering

Sveriges exportr�ds och handelssekreterarnas verksamhet drivs i form av projekt. Projekten planeras och f�ljs upp i huvudsak per marknad och per bransch/aff�rsomr�de. Ett projekt kan besl� av exportservice, exportak�tioner eller exportuppdrag. Med exporiservice avses s�dana tj�nster som inte f�ranleder debitering, t. ex. mindre omfattande marknadsinformation, inledande r�dgivning lill f�relag och enklare vamf�rfr�gningar liksom viss upps�kande och initiativtagande verksamhet. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller lemabundna kollekliva aktiviteter som st�djer f�reta�gens exportanslr�ngningar. I exportakfioner ing�r ocks� bl. a. �tg�rder som s�rskilt st�djer sm� och medelstora f�relag i deras exportarbete. Uppdragsverksamheten omfattar tj�nster som utf�rs p� s�rskild best�ll�ning och mol s�rskilt arvode f�r enskild uppdragsgivare.

Verksamhetens finansiering �r delad mellan staten och n�ringslivet. Staten bidrar enligt det nu g�llande avtalet om Sveriges exportr�d (prop. 1979/80:16, NU 20, rskr. 95) lill exportr�dets finansiering med ett bidrag till r�dels kostnader f�r exportservice till f�retag med export av mindre omfattning. Vidare st�ller staten enligt n�mnda avtal medel till f�rfogande f�r r�dets uppgift att planera och leda handdssekrelerarnas verksamhet och exportfr�mjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Handels�sekreterarnas exportservice finansieras med stafiiga medel. Flertalet f�r stal och n�ringsliv gemensamma exportaklioner finansieras i regel efter f�rdelningen 40/60%.

N�ringslivet deltar i finansieringen av Sveriges exportr�d med bl.a. abonnemangsavgifter. Abonnemang �r en f�ruts�ttning f�r all f� stadigva�rande tillg�ng till Sveriges exportr�ds, handelssekreterarnas och utrikes�represenlalionens tj�nster. Detsamma g�ller handelskammare i utlandet som har slutit samarbelsavtal med exportr�det. R�det kan l�mna vissa inledande tj�nster till andra �n abonnenter. N�ringslivels medverkan i finansieringen utg�rs ocks� av gemensamma exportaklioner enligt vad som nyss sagts samt av uppdrag mol s�rskild avgift i Sverige eller i Utlandet.

Vissa medel under anslaget �r avsedda f�r all fr�mja svensk projektex�
port (prop. 1978/79:123 bil. 2, NU 59, rskr. 415) saml f�r statligt st�d till
������������������������������ 159
konsultf�retag (prop. 1984/85: 110, NU 33, rskr. 358).


 


Sveriges exportr�d

Medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Verksamhet


1988/89


1989/90


Berknad ndring


 


budget�� utfall


budget


Export-�� Fredra-rdet��� ganden


 


206 880 182 000

25 000

6 144

Export-frmjande tgrder -Anslag -vriga intkter

std tili svensk pro-jektexport m.m. -Anslag

Till rege�ringens dis�position -Anslag

Summa

medelsbehov -Anslag(4) -vriga intkter

Garantiramar Svensk pro�jektexport

Konsultstdet


197 290� 197 460(1) 158 257� 164 000

25 000� 17 151(2)

4 454� 27 404(3)

226 744 242 015(5)� 238 024 158 257� 164 000���� 182 000

35 000

35 000

8 000

8 000


+ 27 120 + 15 055 + 18 000 + 12 000

5 000 - 5 000

144 + 6 499

+ 21 976 + 16 554 + 18 000 + 12 000

of

of

of

of


(l)Vai-av 10,5 milj. kr. frn budgetret 1987/88. Hrtill kommer

8.2milj. kr. fr vilka Sveriges exportrd har fattat beslut raen
inte lyft frn anslaget.

(2)Varav ca 4,2 milj.kr. frn budgetret 1987/88. Hrtill kommer ca

6.3milj. kr. fr vilka Sveriges exportrd har haft kostnader men
inte lyft frn anslaget.

(3)Frn budgeterat belopp har 150 000 kr. dragits av avseende

realtillvxten i den nordiska budgeten. Exportrdet har genom

srskilda beslut ftt disponera ca 0,9 milj.kr. frn denna

anslagspost och ca 16,2 milj.kr. frn under anslaget reserverade

medel. 1,5 milj.kr. har anvnts fr informationsverksamhet om det

vsteuropeiska integrationsarbetet.

(4)Hrtill kommer 5 milj. kr. frn annan huvudtitel 1988/89 samt

3 milj. kr. 1989/90.

(5)Sveriges exportrd har fr handelssekreterarna redovisat inte

utnyttjat anslag om 2 100 216 kr. samt underskott ora samma belopp.


Sveriges exportr�d l�mnar i sin anslagsframst�llning budgetf�rslag f�r budget�ret 1990/91 och en plan f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93. Ex�portr�det framh�ller all den tidigare preciserade m�ls�ttningen med verk�samheten ligger fast. Tv� gmndf�mts�llningar f�r ett effektivt export�fr�mjande betonas s�rskilt. F�r del f�rsta anf�rs all det �r i goda tider gmnden f�r en l�ngsiktig effektiv svensk export skall l�ggas. Det �r d�rf�r


160


 


angel�get att exportr�det har s�dana resurser atl kapacitet och kompetens��� Prop. 1989/90:100 bibeh�lls. F�r det andra uttalas all den statliga finansieringen �r och b�r��� Bil. 5 vara l�ngsiktig och ses som grundstenen b�de f�r basservicen inom ex�portfr�mjandet och som utg�ngspunkt f�r, ofta unika, projekt fill fr�mjan�de av svensk export.

Exportr�dets prioriteringar anges vara n�stan uteslutande etl uttryck f�r f�retagens direkta efterfr�gan. Prioriteringarna styrs i stort av faktorer som f�relags exportpolential, andelen f�retagsfinansiering i olika projekt, anpassningen till EG:s inre marknad samt sm� f�retags s�rskilda behov av allm�n exportservice.

En bed�mning av senare �rs efterfr�gan p� exportr�dets tj�nster visar alt f�relagens efterfr�gan �r stark i deras inledande skede av marknadsf��ringsprocessen men ocks� stark i vissa nischer och specialiteter som finns inom exportr�det. D�remoi har efterfr�gan sviktat inom vissa traditionella verksamhetsomr�den som t.ex. m�ssor. Eftersom en stor dd av s�dana tj�nster utf�rs hos handelssekreterarna har denna utveckling lett lill en neddragning av f�ltorganisationen. Exportr�dets verksamhet pr�glas av en fortsalt inriktning p� unika tj�nster.

Vad g�ller marknadsprioriteringar kommer V�steuropa av naturliga sk�l alt �gnas fortsall stor uppm�rksamhet, inte minst Spanien och Portugal. Ut�ver V�steuropa prioriteras liksom hillills �vriga OECD-l�nder, framf�r allt USA och Japan men �ven Canada. Australien och Nya Zeeland kan enligt exportr�det erbjuda intressanta aff�rsm�jligheter.

Denna satsning p� V�steuropa f�r enligt exportr�det inte undantr�nga uppgiften att stimulera en l�ngsiktig och m�lmed\'eten satsning p� andra lovande marknader. L�nder som Turkiet, Kina, Indien, Sydkorea, Sovjet�unionen, Polen och Bulgarien n�mns i detta sammanhang.

Utlandsorganisaiionen m�ste st�ndigt anpassas lill f�r�ndringarna i marknadsbild och f�relagseflerfr�gan. Handelssekrelerartj�nslen i Ziirich har dragits in. D�rvarande svensk-schweiziska handelskammaren svarar f�r exportserviceverksamhelen. Ett kontor inr�ttas p� f�rs�k under 1989/90 i Istanbul f�r all b�ttre fillvarata den turkiska marknadens poten�tial.

Exportr�det f�r �ter fram f�rslag om atl inr�lta s�rskilda handelskontor i Seoul och Moskva. Om den exportfr�mjande verksamheten i Sofia och Warszawa utvecklas lika lovande som hillills �nskar exportr�det la upp en diskussion all etablera s�dana kontor �ven p� dessa marknader.

Bland de olika tj�nster som exportr�det tillhandah�ller framh�ller r�det s�rskilt sm�f�relagsprogrammet. Vidare n�mns s�dana omr�den som milj�teknik, livsmedel (Food from Sweden), offentlig upphandling, det multilaterala bist�ndet och exportteknik.

Exportr�det bedriver sedan budgel�rel 1988/89 projektet Europamark�
nadsservice. Projektet inneh�ller informations-, r�dgivnings- och utbild�
ningsverksamhet med sikte p� EG:s interna marknad 1992. Under �r
1990/91 kommer projektet att inriktas p� en utveckling av nu existerande
utbildnings- och r�dgivningstj�nster. En allt starkare integration skall ske
mellan tj�nsterna i Sverige och utomlands. Tj�nster f�r underleverant�rer
fill st�rre f�relag och f�r elableringstj�nsler i vid bem�rkelse skall erbjudas
������������������������� 161

11�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


liksom branschsludier. Projektet inriktas ocks� p� utbyggnad av EG:s��� Prop. 1989/90:100 datorbaserade system f�r utbyte av information och samarbete mellan��� Bil. 5 f�relag i V�steuropa. Verksamheten har delvis finansierats med statliga medel i s�rskild ordning. Exportr�det ber�knar ett anslagsbehov om 5 milj. kr. i extra anslag f�r budget�ret 1990/91.

V�sttyskland uts�gs till �rets Ufiandsmarknad budget�ret 1988/89. Un�der innevarande budget�r har Frankrike utsetts till �rets Utlandsmarknad. Syftet �r att genom samordnade insatser fr�n f�retag, organisationer och myndigheter skapa intresse f�r Sverige som aff�rspart men ocks� atl f�rmedla en genomtr�ngande information om marknaden ifr�ga bland svenska f�relag. De tv� n�mnda satsningarna har delvis finansierats med statliga medel i s�rskild ordning. Exportr�det f�rbereder en likartad sats�ning i Storbritannien budget�ret 1990/91 och ber�knar ell anslagsbehov om 6,8 milj. kr. i extra anslag.

Anslagsuppr�kningen utg�r fr�n anslagsniv�n f�r budget�ret 1989/90 f�r anslaget Exportfr�mjande verksamhet. Exportr�dels beg�ran om medel grundar sig p� en uppr�kning som endast syftar fill atl bibeh�lla en realt of�r�ndrad niv�. Prisomr�kning ber�knas efler 1% och huvudf�rslaget utg�r 2%. D�mt�ver beg�rs 5 milj. kr. f�r Europamarknadsserviceprojek-tet och 6,8 milj. kr. f�r Storbritannien som �rets Utlandsmarknad.

Anslagsposten f�r St�d till svensk projektexport m.m. har inte utnyttjats helt under senare �r. Sk�let h�rf�r anges bl.a.vara all behovet av alt betala ut medel till f�retag f�rskjuts fram�t i fiden och en i viss m�n minskande marknad f�r stora projekt. Exportr�det f�resl�r mol denna bakgmnd att 5 milj. kr. f�rs fr�n anslagsposten St�d fill svensk projeklex�port m.m.fill anslagsposten Exportfr�mjande �lg�rder. Exportr�dels be�g�ran om medel f�r svensk projektexport och f�r konsultst�det om 20 milj. kr. gmndar sig p� en uppskattning av anslagsbehov f�r atl infria gjorda �taganden. Exportr�det f�resl�r of�r�ndrade garantiramar om 35 resp. 8 milj.kr.

F�redraganden

Handelsbalansen har under senare �r gett betydande �verskott. Bytesba�lansen d�remot utvecklas i negaliv riktning med betydande underskott. Det finns en rad faktorer som kan p�verka �ven handelsbalansen i negaliv riktning. Bland dessa kan n�mnas pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige med �tf�ljande f�rsvagning i svenskt n�ringslivs internationella konkur�renskraft.

Del finns d�rf�r anledning att � som ett komplement till den nationella ekonomiska politiken och f�retagens egna exportanslr�ngningar � �ven i forts�ttningen m�jligg�ra ett kraftfullt exportfr�mjande arbete via den centrala organisationen p� della omr�de, n�mligen Sveriges exportr�d. Detta arbete b�r enligt min mening ske i etl l�ngsiktigt perspektiv.

En s�rskild utredare har tillkallats av regeringen med uppgift atl g�ra en
f�mts�ttningsl�s �versyn av statens roll i det exportfr�mjande arbete som
drivs genom Sveriges exportr�d inkl. dess utlandsorganisation (Dir.
1989:38). Utredaren skall behandla fr�gor som m�l och motiv f�r ell
����������������������������������� 162


 


statlig engagemang, effekter av hittillsvarande verksamhet, relationer till��� Prop. 1989/90:100 andra organ med inslag av exportfr�mjande verksamhet samt ge underlag��� Bil. 5 f�r framtiden, exempelvis i form av tre�rsbudgetering. Utredningsarbetet skall presenteras mot slutet av �r 1990.

Exportr�det har angett vissa prioriterade marknader och tj�nster. Jag delar i stort exportr�dets bed�mningar i dessa fr�gor, �ven om bed�mning�en av potentialen hos enskilda marknader givelvis kan variera. F�retagens efterfr�gan p� tj�nster och intresse f�r marknader har stor betydelse f�r exportr�dets inriktning av sin verksamhet. OECD-omr�det �r v�r st�rsta handelspartner och b�r prioriteras, men vissa mer avl�gset bel�gna mark�nader har ocks� betydelse. Insatsema m�ste g�ras i ett l�ngsiktigt perspek�tiv och i samspel med andra aktiviteter som kan p�verka exportan�slr�ngningarna. Vidare b�r f�rsiktighet givetvis iakttas n�r del g�ller sats�ningar p� marknader som inte �r kredilv�rdiga.

Utlandsorganisationen m�ste givelvis st�ndigt anpassas lill f�r�ndringar i marknadsbilden och f�retags efterfr�gan p� tj�nster. Handelskontoret i Zurich har som n�mnts till viss del ersatts av en svensk-schweizisk handelskammare. Vidare har till generalkonsulalel i Istanbul knutils per�sonal f�r exportfr�mjande arbete i Turkiel. Jag delar exportr�dets bed�m�ning atl Sydkorea och Sovjetunionen utg�r intressanta marknader f�r svensk export. Verksamheten b�r enligt min mening �ven forts�ttningsvis drivas inom utrikesrepresenlalionens ram. Ambassaden i Seoul har f�r�st�rkts under senare tid p� det exportfr�mjande omr�det.

Riksdagen uttalade v�ren 1989 alt det �r angel�get att regeringen pr�var f�mts�ttningarna f�r att inr�tta ett frist�ende handelskontor i Moskva (NU 1988/89:19). Fr�gan har noga �verv�gts inom regeringskansliet efter samr�d med ber�rda parter. Dessa �verv�ganden har lett till slutsatsen atl en f�rst�rkning b�r g�ras av den exportfr�mjande kapaciteten inom am�bassaden med s�rskild kommersiellt inriktad expertis. Del �r min uppfatt�ning alt del exportfr�mjande arbelet i Sovjetunionen inom �versk�dlig framtid b�st drivs inom ambassadens ram.

Verksamheten �rets Utlandsmarknad, dvs. att genomf�ra s�rskilda samlade exportfr�mjande insatser p� en marknad, �r enligt min mening v�rdefull. Del �r viktigt med en uppf�ljning av redan gjorda insatser i V�sttyskland. Frankrike �r �rets Utlandsmarknad delta budget�r. Valet av Storbritannien f�r n�sta budget�r f�refaller v�l avv�gt. N�r det g�ller verksamheten Europamarknadsservice �r jag positiv till de olika insatser som g�rs i informations-, r�dgivnings- och ulbildningsh�nseende f�r att underl�tta f�r svenska f�retag atl komma in p� den v�steuropeiska mark�naden. Jag �r dock inte beredd att f�resl� en h�jning av anslaget f�r dessa tv� verksamheter. I den m�n exportr�det anser all ytterligare medel be�h�vs f�r en omprioritering liksom hittills ske inom tillg�ngliga medel under anslaget.

Pris- och l�neomr�kning minskat med huvudf�rslagets 2% uppg�r till
10 354 000 kr. budget�ret 1990/91. Jag delar exportr�dets bed�mning att
ell belopp om 5 milj. kr. b�r f�ras fr�n anslagsposten St�d lill svensk
projektexport m. m. lill anslagsposten Exportfr�mjande �tg�rder. Tillg�ng�
liga medel kan d�rmed utnyttjas mer effektivl.
��������������������������������������������������������������� 163


 


I f�rra �rets budgetproposition angavs atl verksamheten svensk bygg-��� Prop. 1989/90:100 och energiexport (Swebex) hade utv�rderats av riksrevisionsverkel. D�r-��� Bil. 5 vid konstaterades all verksamheten fungerat v�l och atl Swebex fr. o. m. budget�ret 1989/90 borde upph�ra som en egen organisation och integreras i exportr�dels verksamhet.

De erfarenheter som Swebex tillgodogjort sig b�r vara en utg�ngspunkt f�r aff�rsomr�det bygg och energi. Swebex verksamhet p� bygg- och energisidan har varit v�rdefull. Den utvidgning av Swebex verksamhets�omr�de till att omfatta �ven milj�omr�det som skett under senare �r har ocks� varit v�rdefull. Mot bakgmnd av atl Swebex numera utg�r en del av r�dels aff�rsomr�desorganisation b�r de statliga medel som beh�vs f�r verksamheten i forts�ttnigen belasta exportr�dets anslag. I denna fr�ga har jag samr�tt med chefen f�r bostadsdepartementet och chefen f�r milj�- och energidepartementet.

Jag ber�knar behovet av anslagsmedel lill svensk projektexport lill 16 milj. kr. Utbetalningar under budget�ret 1990/91 avser �taganden under det budget�ret och tidigare budget�r. Garantiramen b�r enligt min mening uppg� till of�r�ndrat 35 milj. kr.

Jag ber�knar behovet av anslagsmedel till konsultst�det till 4 milj.kr. Utbetalningar under budget�ret 1990/91 avser �taganden under del budget��ret och tidigare budget�r. Garantiramen b�r uppg� lill of�r�ndrat 8 milj.kr.

Jag har ber�knat vissa medel till regeringens disposition f�r s�rskilda exportfr�mjande insatser av olika slag. Som exempel p� s�dana insatser kan n�mnas s�rskilda exportaktioner, information och f�rst�rkt kommersi�ell represenlafion i ullandel saml st�d till export av tj�nster fr�n statliga myndigheter.

Vidare skall medlen anv�ndas f�r atl betala kostnader f�r departemen�tets informationsverksamhet i Sverige om del v�steuropeiska integrations�arbetel. Verksamheten avser en bred informationsspridning, bl.a.i form av regelbundna nyhelspublikationer, �versiktliga och specialinriklade in-formafionsskrifter, medel f�r �vers�ttning av centrala dokument r�rande integrafionen i V�steuropa inkl. EES-rdevant gemenskapsr�tt saml semi�narier och liknande. Jag ber�knar ett belopp om 7,8 milj. kr. f�r detta �ndam�l, vilket inneb�r en �kning med 5,8 milj. kr.

I beloppet som sl�r till regeringens disposition ing�r ocks� en �verf�ring fr�n anslaget A 8. Vissa n�mnder m.m.avseende statens bidrag lill han-ddsprocedurr�det. I avvaktan p� alt f�rhandlingar mellan staten och n�ringslivet slutf�rs om ett eventuellt nytt avtal fr�n den 1 juli 1990 f�rs etl of�r�ndrat belopp upp om 400 000 kr. Jag avser alt �terkomma till rege�ringen i denna fr�ga under v�ren 1990.

Jag ber�knar etl medelsbehov om totalt 12 643 000 kr. f�r att m�jligg�ra genomf�randel av n�mnda �tg�rder. Till detta kan l�ggas att medel ur den ointecknade reservationen under anslaget ocks� kan anv�ndas f�r konkre�ta insatser efter s�rskild pr�vning fr�n regeringens sida.

F�r� budget�ret�� 1990/91�� ber�knar jag�� ett�� medelsbehov�� om�� totalt

254 578 000 kr.

164


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

l.lill Exportfr�mjande verksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa

etl reservationsanslag p� 254 578 000 kr.,

2.     bemyndiga regeringen atl medge alt utf�stelser om st�d lill svensk projektexport f�r l�mnas till etl belopp p� h�gst 35 000 000 kr.,

3.     bemyndiga regeringen atl medge att utf�stelser om st�d till konsultexport f�r l�mnas till etl belopp p� h�gst 8 000 000 kr.

E 3. Exportkreditn�mnden, t�ckande av vissa utgifter f�r skadeers�ttningar

 

1988/89

Utgift

183 976 011(1

1989/90

Anslag

1 000

1990/91

Frslag

1 000

(1)24 803 861 kr. avser utgifter under budgetret 1987/88.

78 840 759 kr. som hnfr sig till budgetret 1988/89 kommer att

belasta anslaget 1989/90. Av tidigare iansprktagna medel

terbetalade exportkreditnmnden 103 577 341 kr. under budgetret

1988/89. Hrav avsg 17 462 803 kr. medel hnfrliga till budgetret

1986/87.

Exportkrediln�mnden (EKN) har till uppgift att bereda svenska f�retag m�jlighet att mot premie f�rs�kra sig mot vissa typer av f�rluster vid export av varor och tj�nster. Garantigivningen bedrivs inom tv� syslem: normalgaranfisystemet (n-systemet) och det s. k. s-systemet, i vilket h�n�syn tas till svenska samh�llsintressen.

EKN:$ skrivelse om verksamheten m. m.

EKN har med skrivelse av den 12 oktober 1989 till regeringen inkommit med underlag f�r en bed�mning av verksamhetens omfattning och inrikt�ning. Dessutom l�mnas en redog�relse f�r verksamhetens ulveckiing j�mte en bed�mning av det aktuella riskl�gel och prognoser f�r det ekonomiska utfallet. M�jligheten all l�mna garanfier f�r valulakursf�r�ndringar f�re�sl�s bli avskaffad eftersom efterfr�gan p� denna garanliform varit ytterst begr�nsad. Sedan garantiformen inf�rdes �r 1976 har endast en kursriskga-ranfi utf�rdats. I �vrigt inneh�ller skrivelsen inga synpunkter p� g�llande riktlinjer f�r verksamhetens bedrivande. Kommentarer lill dessa har l�m�nats i EKN:s remissyttrande �ver den i oktober 1988 presenterade ex�portkreditutredningen (SOU 1988: 42) Statens roll vid finansiering av ex�port.

Den totala ramen f�r exportkreditgarantigivningen uppg�r fill 70 000 milj.kr., varav 32 000 milj. kr. reserverats f�r s.k.s-garantier. EKN:s bed�mning �r all de av riksdagen fastst�llda rambeloppen f�r verksamheten ska t�cka behoven fram t.o.m.den 30juni 1991, �ven i h�ndelse av extraordin�ra garantianspr�k och valutakursh�jningar.

Enligt EKN har n-garanti�lagandena fortsatt att minska under verksam-�������������������������� 165


 


hels�ret 1988/89, samtidigt som s-garantierna �kat. Per den 30 juni 1989 Prop. 1989/90:100 uppgick utest�ende garantif�rbindelser och garanliutf�slelser fill Bil. 5 10 707 milj. kr. resp. 8 467 milj. kr. inom n-systemet, och lill 17 167 milj. kr. resp. 10 282 milj. kr. inom s-systemet. Vid avr�kning mol ovann�mn�da rambdopp upptas garantiulf�stdser till 40 % och f�rhandsbesked lill 20 % av resp. belopp. En sammanr�kning p� dessa gmnder resulterar i ett ramulnytljande om ca 14 000 milj. kr. och ca 21 300 milj. kr. f�r n- resp. s-systemet. EKN f�mtser atl efterfr�gan p� n-garanlier �nyo kan komma att �ka till f�ljd av nyligen vidtagna �ndringar i premiesystemet. Den �versyn som g�rs av registreringen av garanti�tagandena v�ntas f�ranleda ett f�rslag lill regeringen om �ndrade avr�kningsregler.

Den s�rskilda ramen om 1 000 milj. kr. f�r invesleringsgaranfier har hittills utnyttjats i begr�nsad omfattning. Etl �kat intresse f�r garanlifor�men noteras av EKN, som dock anser atl en �ndring av rambeloppel f�r n�rvarande inte �r erforderlig. D�remoi f�resl�s den s�rskilda ramen om 2 000 milj. kr. f�r kursgarantier bli avvecklad, i �verensst�mmelse med tidigare redovisad hemst�llan om atl avskaffa m�jligheten all l�mna s�r�skilda garantier f�r valutakursf�r�ndringar.

Under 1987/88 och 1988/89 resulterade EKN:s verksamhet i ett under�skott om 450 milj. kr. resp. 287 milj.kr. I den s.k.normalprognoseti f�r verksamhets�ren 1989/90 och 1990/91 f�mtses ett �rligt underskott om 200-250 milj. kr., medan ett nollresultat eller sm�rre �verskoll antas vara m�jligt under 1991/92. I EKN:s s.k.optimisfiska och pessimisfiska pro-gnosalternafiv ber�knas verksamheten resultera i etl �verskott om 1 200 milj. kr. resp. underskott om 3 800 milj. kr. under samma tre�rsperi�od.

I EKN:s skrivelse har �ven redovisats prognoser betr�ffande behovet av utbetalningar fr�n statskassan f�r l�ckande av vissa uppl�ningskoslnader. Utg�ende fr�n normalprognosen ber�knas dessa uppg� till 200-300 milj.kr. f�r vart och ett av budget�ren 1989/90, 1990/91 och 1991/92. Under samma period ber�knas 100-200 milj. kr. �rligen kunna �terbetalas till staten till f�ljd av r�nte�iervinning p� skadereglerade garanlibdopp d�r uppl�ningskoslnaderna belastat statskassan.

Ramen f�r EKN:s r�riiga kredit hos riksg�ldskontoret uppg�r sedan verksamhets�ret 1987/88 till 3 700 milj.kr., varav drygt 2 300 milj.kr. ut�nyttjats per den 30 juni 1989. EKN har ber�knat det kommande kreditbe�hovet utifr�n normalprognosen, enligt vilken verksamheten f�rutses resul�tera i ett sammanlagt underskoll om ca 450 milj. kr. under 1989/90 och 1990/91. Eftersom den garantigivning som sker i ufi�ndsk valuta v�ntas l�mna etl visst �verskott under samma period, skulle garantigivningen i svenska kronor egentligen uppvisa etl st�rre underskott �n vad som nyss n�mnts. Trots detta, och �ven med h�nsyn fill risken f�r en s�mre resulta�tutveckling �n enligt normalprognosen, menar EKN att det f�r n�rvarande saknas anledning att h�ja den r�riiga krediten. Om skadeutvecklingen skulle bli extremt negaliv f�rutskickas dock all behov kan uppkomma av dragningar fr�n statsanslag.

Sedan �r 1987 kan EKN utf�rda garantier i ufi�ndsk valuta. Vid skade�
reglering av dessa garantier har EKN r�tt att vid behov l�na upp utl�ndsk�������������������������� 166


 


valuta. Hittills har ingen s�dan uppl�ning varit erforderlig, och behovet��� Prop. 1989/90:100

bed�ms bli begr�nsat under budget�ret 1990/91. Garanti�tagandena i ut-��� Bil. 5

l�ndsk valuta kan dock snabbi komma atl �ka, och EKN anser del vara

n�dv�ndigt atl ha en beredskap f�r alt kunna fillgodose de behov som

eventuellt uppkommer ay atl finansiera skadeers�ttningar i s�dana valutor.

EKN f�resl�r d�rf�r alt man medges fortsall r�ll atl uppta l�n i utl�ndsk

valuta lill ett belopp motsvarande h�gst 500 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

EKN:s garantiverksamhet har stor betydelse f�r svensk export. Della g�ller framf�r allt vid export av st�rre projekt och systemleveranser lill u- och �stl�nder. Del �r mol denna bakgrund angel�gel alt EKN �ven forts�ttningsvis ges m�jlighet atl l�mna garanfier i betydande omfattning f�r s�dan export.

I den s�rskilda proposifion (1989/90:44) om statlig medverkan vid finan�siering av export som f�relades riksdagen under h�sten 1989 har regering�en redovisat resultatet av en tidigare gjord �versyn (SOU 1988:42) av dessa fr�gor och f�reslagit vissa �ndringar av rikfiinjerna f�r verksamhe�ten.

EKN:s verksamhet har under flera �r resulterat i stora underskott. Del ackumulerade underskottet uppgick fill 2 129 milj. kr. per den 30 juni 1989. Enligt EKN:s normalprognos kan ett underskoll visserligen f�rv�n�tas �ven under de n�rmaste �ren, men under 1991/92 f�refaller en ungef�r�lig balans eller ett sm�rre �verskoll kunna uppn�s i garantigivningen. Del �r min f�rhoppning atl denna positiva resultatutveckling ska visa sig besl�ende.

Resultatf�rb�ttringen v�ntas uppst� till f�ljd av kraftigt minskade skade�regleringar, fr�n en �rlig niv� sedan 1986/87 om ca 1 000 milj. kr. till 600 milj. kr. samt en f�rdubbling av �tervinningarna till ca 650-700 milj.kr. EKN har under �ret f�retagit revidering av premiesystemet med syfte atl differentiera detta s� att premierna b�tlre speglar risken i varie enskilt fall. �versynen har bl. a. resulterat i en viss s�nkning av premieniv�n f�r goda risker. Mot bakgmnd av en trolig fortsall begr�nsad efterfr�gan p� risk-t�ckning f�r l�ngre projektaff�rer p� u- och �stl�nder r�knar EKN med atl premieint�kterna forts�tter alt sjunka.

Fr�n svensk sida har f�respr�kats en intemationellt samordnad hante�ring av skuldkrisen. St�d har givils f�r �tg�rder syftande till all fr�mja skuldl�ndemas str�vanden all �terst�lla kredilv�rdigheten och l�gga gmn�den f�r en l�ngsiktig ekonomisk tillv�xt. Inom ramen f�r den s.k. Paris�klubben f�r offenfliga kreditorer har Sverige verkat f�r en b�tlre anpass�ning av skuldkonsolideringarna fill ber�rda l�nders betalningsf�rm�ga. Sedan �r 1988 har Parisklubben ocks� m�jlighet atl erbjuda s�rskilda skuldl�ltnader f�r de fattigaste och mest skuldtyngda l�nderna.

Jag delar EKN:s uppfattning om atl s�v�l rambeloppen f�r garantigiv�
ning inom n- och s-systemen som storleken p� den r�rliga krediten hos
riksg�ldskonioret kan kvarst� of�r�ndrade. Jag anser vidare alt EKN �ven
forts�ttningsvis b�r ha r�tt alt uppta l�n i ufi�ndsk valuta till ell belopp����������������������������� 167


 


motsvarande h�gst 500 milj.kr. F�r investeringsgaranlier har EKN f�re-� ��Prop. 1989/90:100 slagit en of�r�ndrad ram om 1 000 milj. kr., vilket jag inst�mmer i. Jag har��� Bil. 5 ingen erinran mot f�rslaget om all p� av EKN anf�rda grunder avskaffa m�jligheten att utst�lla s�rskilda garantier f�r valulakursf�r�ndringar.

Under de senaste �ren har jag hemst�llt all regeringen skulle f�resl� riksdagen all godk�nna betalningsansvar n�r del g�ller rambelopp f�r s�v�l exportkreditgaranfier som investeringsgaranlier �ven om n�gon �ndring inte varit akutell. P� liknande s�tl har hemst�llan formulerats n�r del g�ller EKN:s r�tt alt l�na i riksg�ldskonioret resp. ta upp l�n i utl�ndsk valuta. Del ligger emellertid i verksamhetens natur atl del betalningsansvar som riksdagen beslutar om n�r del g�ller garantier resp. den uppl�ningsr�tt som medges i syfte att finansiera underskott, automatiskt forts�tter all g�lla f�r de �taganden som EKN redan gjorl och de nya �taganden som kan bli aktuella inom ramen f�r de bemyndiganden som medgivils. De garanti�ramar resp. den uppl�ningsr�lt som riksdagen beslutade om f�reg�ende �r (prop. 1988/89: 100, NU 19, rskr. 180) g�ller s�ledes lill dess behov av �ndring uppst�r.

I f�rslaget till statsbudget f�r n�sta budget�r b�r finnas etl anslag under vilket vissa utgifter i samband med EKN:s verksamhet kan bokf�ras. Anslaget b�r i likhet med tidigare f�ras upp med ell formellt belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.godk�nna f�rslaget om avskaffande av kursgaranlier,

2.     bemyndiga regeringen att medge alt EKN tills vidare of�r�ndrat f�r uppta l�n i utl�ndsk valuta lill ell motv�rde av h�gst 500 000 000 kr.,

3.     lill Exportkreditn�mnden, t�ckande av vissa ulgifler f�r skade�ers�ttningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

E 4. Krigsmaterielinspektionen m. m.

 

1988/89

Utgift

1 000

1989/90

Anslag

1 000

1990/91

Frslag

89 000

Krigsmaterielinspektionen

Krigsmaterielinspektionen ut�var kontroll �ver fillverkningen av krigsma�teriel och handl�gger �renden r�rande tillst�nd fill export och viss import av s�dan materiel.

Kostnaderna f�r kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter fr�n tillverkare av krigsmateriel saml genom expeditionsavgifter f�r tillst�nd alt ulf�ra krigsmateriel fr�n riket.

Under �ret har krigsmaterielinspektionens resurser f�rst�rkts. Inspek�
tionen ut�kades med ytterligare en assislentj�nst vid budget�rets b�rian.
�������������������������� 168


 


Under innevarande budget�r kommer krigsmateridinspektionens resurser att tillf�lligtvis f�rst�rkas avseende ink�p av nya inventarier och medel f�r en viss ut�kad reseverksamhet. Dessutom kommer vissa systemjusteringar att �ga mm. Detta inneb�r att KMI under innevarande budget�r kommer att disponera 3 451 000 kr. H�mt�ver kommer en �versyn att genomf�ras av existerande datasystem.

(Beloppen anges i 1 OOO-tal kronor)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 

 

 

 

Berknad ndring

 

1989/90

1990/91

 

Fredraganden

Frvaltnings-

 

 

kostnader

2 878

+ 429

(drav lne-

 

 

kostnader)

(2 380)

(+ 176)

Lokalkostnader

283

of

Summa

3 161

+ 429

Krigsmaterielinspektionens n�mnder

Anslaget anv�nds f�r att betala kostnaderna f�r det tekniskt-velenskapliga r�det f�r klassificeringsfr�gor som st�llts till krigsmaterielinspektionens f�rfogande samt den r�dgivande n�mnden i krigsmaterielexportfr�gor. Det tekniskt vetenskapliga r�det tillsattes av regeringen �r 1984 f�r att ge krigsmaterielinspekt�ren r�d i fr�gor om gr�nsdragning mellan civil och milit�r materiel. R�det best�r av sex frist�ende experter med erfarenhet fr�n skilda tekniska omr�den och tr�ffas sex g�nger per �r under ledning av krigsmaterielinspekt�ren. Den r�dgivande n�mnden tillsattes av riksdagen �r 1984 f�r att verka f�r �kad insyn och samr�d i fr�gor som r�r krigsmate-ridexport. N�mnden har sex ledam�ter, tillsatt p� parlamentarisk gmnd, som tr�ffas en g�ng i m�naden under ledning av krigsmaterielinspekt�ren. Dessa kostnader har under budget�ret 1989/90 belastat anslaget A. 8 Vissa n�mnder m.m. Jag f�resl�r alt fr.o.m. budget�ret 1990/91 dessa medel �verf�rs till littera E och bokf�rs under anslaget E. 4 samt prisomr�knas.

(Beloppen anges i 1 OOO-tal kronor)


1989/90


Berknad ndring 1990/91


Fredraganden


KMIs nmnder


79


+ 10


169


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Krigsmaterielinspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett

f�rslagsanslag p� 89 000 kr.

E 5. Importkontoret f�r u-landsprodukter

 

1988/89

Utgift

1 000

Anslagssparande 1 080 671

1989/90

Anslag

17 665 000

 

1990/91

Frslag

8 683 000

 

Importkontorel f�r u-landsprodukter (IMPOD) har fill uppgift alt fr�mja import till Sverige fr�n u-l�nderna och d�rigenom bidra lill dessa l�nders ulveckiing (SFS 1988:364). Verksamheten finansieras med medel fr�n bist�ndsramen. Kontoret har m�jlighet atl bedriva viss uppdragsverksam�het. Importkontorel har antagit ben�mningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).


Importkontoret f�r u-landsprodukter

IMPOD omfattas fr. o. m. budget�ret 1988/89 av systemet med tre�riga budgetramar. I budgetpropositionen f�r tv� �r sedan angavs verksamhe�tens inriktning under den kommande perioden. IMPOD har mol denna bakgmnd inl�mnat en kortfattad anslagsframst�llning.

F�r budget�ret 1990/91 beg�r IMPOD medel enligt huvudf�rslaget, dvs. 17 312 000 kr. plus pris- och l�neomr�kning. F�r budget�ret 1989/90 har regeringen st�llt 3 834 000 kr. (fr�n reservationsanslaget C 3. Andra bi�st�ndsprogram) till IMPOD:s f�rfogande f�r t�ckande av eventuella ytterli�gare kostnader i verksamheten. IMPOD har planerat sin verksamhet f�r innevarande budget�r liksom f�r budget�ret 1990/91 utifr�n alt kontoret kan disponera s�v�l medel under anslaget E 6. Importkontorel f�r u-lands�produkter som anslagna medel under C 3. Andra bist�ndsprogram. Mol den bakgrunden f�resl�r IMPOD att beloppet 3 834 000 kr. ber�knas under ramanslaget E 6. och prisomr�knas p� traditionellt s�tt.

Under senare �r har IMPOD genomf�rt vissa insatser gentemot SADCC-l�nderna. Denna verksamhet har belastat reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. IMPOD f�resl�r alt beloppet 5 milj. kr. ber�knas under ramanslaget E 6.

Av planerade aktiviteter under budget�ret 1990/91 pekar IMPOD s�rskilt p� den �kade satsningen p� information, bl. a. om den egna verksamheten utanf�r den direkta m�lgruppen svenska import�rer. Landsamarbetet f�r�utses �ka i omfattning, inte minsl avseende behovet av produktutveckling av u-landsexport�rers produkter. Ut�kade insatser planeras f�r alt g�ra det svenska GSP-syslemet mer k�nt hos u-l�nderna.

IMPOD vill s�rskilt understryka �nskem�let om atl ett s�rskilt f�rslags�anslag inr�ttas f�r alt l�cka kostnader f�renade med verksamheten avseen�de kostnadsdelning med svenska import�rer f�r marknadsf�ring av u-lan�dsprodukter, den s.k. IMPOD-garantin. Ramen f�r utf�stelser b�r enligt IMPOD h�jas fr�n nuvarande 4 milj. kr. till 10 milj. kr.


170


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

____________________________________________ ����������������������� Bil. 5

Berknad ndring 1989/90���� Fredraganden

Ramanslag������������������������������ 17 665 000������������� -8 982 000

varav

Frvaltningskostnader��������� 16 793 000������������� -9 125 000

(drav lnekostnader)��������� (4 449 000)������������� (+ 297 000)

Lokalkostnader����������� 872 000���������������������� + 143 000

IMPOD bist�r u-l�ndema med insatser f�r att �ka deras exportinkomster och bidrar d�rmed till deras ulveckiing.

IMPOD:s verksamhet avser u-I�nder och finansieras �ver bisl�ndsbud�gelen. Efter samr�d med statsr�det Hjelm-Wall�n f�resl�rjag att en bud�getleknisk f�r�ndring genomf�rs som inneb�r att 10 030 000 kr. f�rs �ver fr�n anslaget E 5. till anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram. F�r�ndringen inneb�r atl enbart f�rvaltningskostnadema f�r IMPOD:s verksamhet re�dovisas under anslaget E 5. och att kostnadema f�r IMPOD:s verksamhet anvisas under anslaget C 3. F�r�ndringen motiveras av atl ramanslags-konslmktionen uteslutande �r anpassad f�r f�rvaltningskostnader f�r vil�ka anslagskredit resp. anslagssparande �r till�mplig. Mot denna bakgmnd f�resl�rjag alt 8 683 000 kr. anvisas IMPOD under detta anslag f�r konto�rets f�rvaltningskostnader. F�r IMPOD:s verksamhet f�resl�s dessutom 14 milj. kr. anvisas under anslaget C 3.

Genom den f�reslagna medeltilldelningen ges IMPOD m�jlighet all satsa mer p� informationsinsatser, landsamarbete samt insatser avseende det svenska GSP-systemet. Vidare kan verksamhetema avseende produkt�utveckling av u-landsprodukter och kostnadsdelning med svenska impor�t�rer vid marknadsf�ring av u-landsprodukter i Sverige forts�tta och ut�vecklas. Ramen f�r utf�stelser b�r enligt min mening �ven n�sta budget�r uppg� till 4 milj. kr. Jag finner inte anledning atl nu f�resl� att ett s�rskilt f�rslagsanslag inr�ttas i enlighet med IMPOD:s f�rslag.

IMPOD har sedan budget�ret 1986/87 tilldelats s�rskilda medel f�r satsningar i s�dra Afrika (SADCC) fr�n anslaget C 2. Utvecklingssamarbe�te genom SIDA. Detta b�r vara fallet �ven under del kommande budget��ret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.till Importkontoret f�r u-landsprodukter f�r budget�ret 1990/91
anvisa ett ramanslag p� 8 683 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att utf�stelser om st�d till
marknadsf�ring f�r l�mnas till ett belopp p� h�gst 4 000 000 kr.

171


 


E 6. Bidrag till Stiftelsen Ostekonomiska Institutet�������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril 5

1989/90��� Anslag����� 2 000 000�������������������������������������������������������������������������������� "" "

1990/91��� Frslag��� 2 080 000

Stiftelsen �slekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan avtal tr�ffats mellan staten och ett antal intressenter fr�n n�ringslivet. Stiftelsen har som syfte alt fr�mja kunnandet i Sverige om de ekonomiska f�rh�llan�dena i Sovjetunionen och �vriga �steuropa.

I samband med atl Stiftelsen �slekonomiska Inslilulel bildades godk�n�de regeringen uppl�sning av den tidigare Stiftelsen �st Ekonomiska Byr�n varvid det tidigare avtalet mellan staten och Stiftelsen �st Ekonomiska Byr�n upph�rt alt g�lla fr�n utg�ngen av juni 1989.

Verksamheten vid Stiftelsen �slekonomiska Institutet har ig�ngsatts och befinner sig f�r n�rvarande i ett uppbyggnadsskede.

F�redragandens �verv�ganden

Genom del n�mnda avtalet �lar sig staten och �vriga stiftare atl under en fem�rsperiod l�mna �rliga bidrag lill t�ckande av stiftelsens kostnader. D�rmed ges garanti f�r stabilitet och l�ngsiklighet i verksamheten. Bidra�gen skall uppg� fill 2 milj.kr. �rligen fr�n vardera staten � ena sidan och �vriga intressenter (n�ringshvel) � den andra sidan. Beloppen skall r�knas upp med h�nsyn lill pris- och l�neutvecklingen.

Jag f�resl�r atl statens andel av utgifterna f�r �stekonomiska Insfilulets verksamhet i enlighet med avlalel f�r budget�ret 1990/91 r�knas upp med 4%, vilket moisvarar del av regeringen fastst�llda omr�kningstalet f�r bidragsuppr�kning. I enlighet med avlalel mellan staten och �vriga intres�senter skall d�rvid n�ringslivels bidrag uppr�knas med samma omr�k�ningstal.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Stiftelsen �stekonomiska Institutet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell anslag p� 2 080 000 kr.

172


 


F. Nedrustnings- och s�kerhetspolitiska fr�gor m.m.


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och s�kerhetspolitiska omr�det

 

1988/89

Utgift

4 064 012

Reservation

521 599

1989/90

Anslag

4 435 000

 

 

1990/91

Frslag

4 552 000

 

 

Anslaget anv�nds f�r alt betala kostnader f�r nedmslningsddegafionen, beredningsgmppen f�r informaiion om freds- och nedrustningsslr�vanden, utredningar och andra insatser inom nedruslningsomr�del samt forsk�ningsverksamhet av s�rskild utrikes- och s�kerhetspolitisk betydelse. Jag ber�knar del sammanlagda medelsbehovet fill 4 552 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Utredningar inom det nedrustnings- och s�kerhetspolitiska omr�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 4 552 000 kr.

F 2. Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK)


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91��� Frslag


1 784 512 3 432 000 3 432 000


 


Den europeiska s�kerhets- och samarbetskonferensens f�rhandlingar har efter Hdsingforsavlalet 1975 bedrivits i form av uppf�ljningsm�ten, som del i mars 1989 avslutade m�tet i Wien, och s�rskilda m�ten, s�som Slockholmskonferensen 1984-86. I mars 1989 p�b�riades en uppf�ljning av denna senare konferens. Samtidigt inleddes en n�ra relaterad f�rhand�ling mellan de tv� allianserna om styrkeredukfioner i Europa.

ESK-stalerna har i det s. k. Stockholmsdokumentet, enats om olika f�rtroende- och s�kerhelsskapande �lg�rder. Dessa inneb�r bl. a. att de dellagande staterna �tagit sig att inbjuda utl�ndska observat�rer att f�lja milit�ra �vningar ovanf�r en viss niv�, samt att vara beredda ta emot inspekfion f�r kontroll av efterlevnaden av de olika �tagandena i dokumen�tet. De kostnader som dessa �taganden medf�r f�r Sverige, och som �r en f�mts�ttning f�r en korrekt till�mpning av dokumentet, b�r belasta tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet).

Jag ber�knar det sammanlagda medelsbehovet fill 3 432 000 kr.


173


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5

Jag hemst�ller �tt regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 432 000 kr.

F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustningsstr�vanden m. m.

Reservation������� 590 848

1988/89

Utgift

19

722

166

1989/90

Anslag

25

000

000

1990/91

Frslag

26

000

000

Utrikesdepartementet beviljar, efter ans�kan, dels gmndbidrag lill enskil�da svenska organisationer som bedriver informations- och opinionsbildan�de verksamhet inom omr�det mdlanfolkligt samarbete, nedmstnings�str�vanden och andra utrikespolitiska fr�gor och dels projektbidrag f�r informationsverksamhet, studier och forskning om freds- och nedrustningsslr�vanden. Medel till projektst�det tillf�rs �ven fr�n nettot av det s. k. fredslolleriel, som senast �gde mm �r 1986.

Fredsr�relsen har under 1980-talet vuxit sig allt starkare i Sverige. Dess opinionsbildande verksamhet har kommit alt utvidgas i takt med atl man funnit nya arbetsformer.

Sambandet mellan en bred och stark fredsopinion och utsikterna till framg�ng i det internalionella nedmstningsarbetel har allt mer kommit atl uppm�rksammas. Kunskapsuppbyggnad och informationsinsatser i freds-och nedmstningsfr�gor spelar d�rf�r en viktig politisk roll.

�versiktstabell f�r anslagsframst�llningar och f�reslagna f�r�ndringstal.


 

 

Anslag

Berknad ndring 1990/91

 

Anslagsfram-

Fredraganden

 

1989/90

stllning

 

 

Arbetarrrelsens

700

+

400

+

150

fredsforum

 

 

 

 

 

Arbetsgruppen fr svensk

375

+

233

-

375 (1)

folkriksdag fr nedrustning

 

 

 

 

 

Internationella kvinno-

200

+

250

+

50

frbundet fr fred och

 

 

 

 

 

frihet, Svenska sektionen

 

 

 

 

 

Kristna fredsrrelsen

500

+

500

+

150

Kvinnor fr fred

200

+

200

+

50

Liv och fred-institutet

(1 300) (2)

( +

1 100)(3)

( +

400)(4)

Myrdalsstiftelsen

(� 700)(2)

( +

0) (3)

(

0) (4)

Samarbete fr fred

225

+

475

+

125

Svenska FN-frbundet

3 500(5)

+

1 400(6)

+

400(7)

Svenska fredskommittn

225

+

302

+

75

Svenska freds- och

700

+

950

+

150

ski1j edomsfreningen

 

 

 

 

 

Svenska lkare mot

700

+

600

+

150

mot krnvapen

 

 

 

 

 

Sveriges fredsrd

375

+

295

+

325(1)

Centerns fredsrd

0

+

400

+

200


174


 


Berknad ndring 1990/91

Anslag���� Anslagsfram- Fredraganden 1989/90���� stllning


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


Dag Hammarskjlds-�������������������������������� 0+275������������������������ O

biblioteket

Folkkampanjen mot��������������������������������� O���� +� 470���� +� 200

0

+

150

 

0

0

+

600

+

200

0

+

250

+

200

0

+

80

 

0

0

(+

783)(3)

( +

400)(4)

krnkraft/krnvapen Stiftelsen fredshgskolan stiftelsen yrkesgrupper mot krnvapen

Svenska ekumeniska nmndens fredskoramitt

Sveriges vrldsfederalister Transnationella stiftelsen fr freds- och framtls�forskning

Ungdomens- och studenternas����� O���� +� 250������������������������������������� O

FN-frbund

Studier och forskning������� 2 000(2)�� + 1 883(3)�� +� 800(4)
Projektst
d����������������������������������� 15 300������������������������� -���� - 1 850

SUMMA�������������������������������������������� 25 000����� + 9 963����� +1 000


(1)         P grund av omorganisation av Arbetsgruppen fr svensk folkriksdag fr nedrustning har dess anslagsframstllning behandlats i anslutning till Sveriges fredsrds anslagsframstllning.

(2)         Av bidragsposten Studier och forskning gr 1 300 000 kr. till Liv och fred-institutet och 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen.

(3)         Ur bidragsposten Studier och forskning skas 2 400 000 kr. av Liv och fred-institutet, 700 000 kr. av Myrdalsstiftelsen och 783 000 kr. av Transnationella Stiftelsen fr freds- och framtidsforskning.

(4)         Av bidragsposten Studier och forskning fresls 1 700 000 kr gtill Liv och Fred-institutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen och 400 000 kr. till Transnationella Stiftelsen fr Freds- och Framtids�forskning.

(5)         Inklusive engngsanslag p 200 000 kr.

(6)         Inklusive engngsanslag p 500 000 kr.

(7)         Inklusive engngsanslag p 200 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r en h�jning av della anslag i syfte atl st�rka m�jligheterna till informaiion, studier och forskning r�rande freds- och nedrustnings�slr�vanden m. m. Den grundl�ggande tanken �r, atl st�det skall utg�ra hj�lp till sj�lvhj�lp.

I f�rslaget fullf�ljs d�rf�r genom en fortsatt �kning innevarande budget��rs uppr�kning av grundbidragen. D�rigenom underl�ttas organisationer�nas l�ngsiktiga planering av arbetet. Vidare b�r det s�rskilda anslaget f�r studier och forskning v�senfiigt f�rsl�rkas med tanke p� behovet av f�rdju�pad kunskap p� della omr�de.

F�r projektst�d finns liksom tidigare ett st�rre belopp reserverat, fr�n vilket folkr�relser och andra ideella organisationer kan erh�lla bidrag f�r projekt inom freds- och nedruslningsomr�del.

J�mf�rt med del totala anslagsbeloppet f�r budget�ret 1989/90 f�resl�r
jag, all anslaget f�r budget�ret 1990/91 h�js med 1 000 000 kr.������������������������������������������� 175


 


Den f�reslagna �kningen b�r f�rdelas p� f�ljande s�tt:������������������������� Prop. 1989/90:100

F�renta nationerna har inte minsl under de senaste �ren f�tt en st�rre Bil. 5 plats i det allm�nna medvetandet, vilket �kar efterfr�gan p� informaiion. Svenska FN-f�rbundet f�resl�s d�rf�r f� en h�jning med 400 000 kr. f�r atl kunna intensifiera sin betydelsefulla informationsverksamhet om FN och dess fredsstr�vanden. Av den f�reslagna �kningen avser 200 000 kr. inves�teringsbidrag av eng�ngskarakt�r lill bl. a. datorisering. Bidrag fill Svenska FN-f�rbundets u-landsinformafion anvisas under littera C. Internationellt utvecklingssamarbete.

Det folkliga engagemanget i freds- och nedmstningsfr�gor har vuxit kraftigt under 1980-talet. Det har visat sig bl. a. genom fillv�xlen av nya organisafioner och en nyorientering inom �ldre folkr�relser samt inte minst genom en omfattande utbyggnad av internationella kontakter. Denna "medborgardiplomati" �r tillsammans med ett akfivt folkligt st�d f�r ned�mstningsstr�vanden nu liksom fidigare viktiga f�mts�ttningar f�r effekfiva svenska insatser vid internafionella f�rhandlingar.

Jag f�resl�r d�rf�r alt bidraget lill Arbetarr�relsens fredsfomm �kas med 150 000 kr., till Kristna fredsr�relsen med 150 000 kr., fill Intemafio�nella kvinnof�rbundet f�r fred och frihet med 50 000 kr., till Kvinnor f�r fred med 50 000 kr., fill Samarbete f�r fred med 125 000 kr., till Svenska Fredskommilt�n med 75 000 kr., till Svenska freds- och skiljedomsf�re�ningen med 150 000 kr. och lill Svenska l�kare mol k�rnvapen med 150 000 kr.

Med h�nsyn fill alt Sveriges fredsr�d p� grund av en omorganisation av Arbetsgmppen f�r svensk folkriksdag f�r nedmstning �vertar st�rre delen av arbetsgruppens uppgifter f�resl�s alt bidraget till Sveriges fredsr�d �kas med 325 000 kr.

Ut�ver dessa f�resl�s Centerns fredsr�d. Folkkampanjen mot k�rnkraft-k�rnvapen. Stiftelsen yrkesgrupper mol k�rnvapen och Svenska ekume�niska n�mndens fredskommilt�, vilka p� olika s�tl n�r betydande grupper med sill arbete i freds- och nedmstningsfr�gor, vardera f� 200 000 kr.

Bidragsposten Studier och forskning b�r f� en kraftig f�rst�rkning med h�nsyn lill folkr�relsernas behov och m�jligheter att bygga upp en kvalifi�cerad kunskap p� freds- och nedruslningsomr�del. Jag f�resl�r en �kning med 800 000 kr. lill 2 800 000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Av dessa medel f�resl�s 1 700 000 kr. g� lill del internationellt inriktade Liv och fred-institutet, som arbetar med fredsforskning. Myrdalssliftdsen, som fr�mst �gnar sig �t dokumentation och pedagogisk metodutveckling, f�resl�s f� 700 000 kr. Transnationella stiftelsen f�r freds- och framtids�forskning, som utifr�n en humanistisk profil forskar i freds- och framlids�fr�gor, f�resl�s f� 400 000 kr.

I fr�ga om anslagsposten Projektst�d, som under innevarande budget�r
uppg�r fill 15 300 000 kr., kan jag konstatera, alt dessa medel nu liksom
tidigare r�nt en stor efterfr�gan hos folkr�relser och andra ideella organisa�
tioner. Pr�vningen av ans�kningar avseende bidrag lill fredsprojekt g�llan�
de informafion, studier och forskning sker tv� g�nger �rligen inom en
s�rskilt tillkallad beredningsgrupp. Med prioritering av �kade grundbidrag
f�resl�s en minskning av projektst�det med 1 850 000 kr.
������������������������������������������������� 176


 


�vriga ans�kningar som inkommit b�r anses behandlade genom de��� Prop. 1989/90:100
f�rslag jag nu lagt fram.
���������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Information, studier och forskning om freds- och nedrust�ningsstr�vanden m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reserva�tionsanslag av 26 000 000 kr.

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

 

1988/89

Utgift

15 940 000

Reservation

105 000

1989/90

Anslag

17 070 000

 

 

1990/91

Frslag

18 266 000

 

 

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) �r en stiftelse f�r vilken regeringen fastst�llt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till �ndam�l att i enlighet med de gmnder f�r bidrag som riksdagen godk�nt (prop. 1966:76, SU 88, rskr. 203, prop. 1979/80:106, UU 21, SKU 48, rskr. 304) bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfr�gor av betydelse f�r internationell fred och s�kerhet i syfte att ge bidrag lill f�rst�else av betingelserna f�r fredliga l�sningar av mellanstatliga konflikter och f�r en stabil fred.

Stiftelsen leds av en intemationell styrelse, som har sitt s�te i Stock�holm. Hos stiftelsen finns en inslitulionsdirekt�r, som �r instilutets chef, och en bitr�dande direkt�r. Hos stiftelsen finns i �vrigt personal enligt s�rskilda f�reskrifter eller andra beslut, som regeringen meddelar, samt forskare och annan personal i m�n av behov och tillg�ng p� medel.

Stockholms internationella fredsforskninginstitut (SIPRI)

Kostnader enligt anslagsframst�llningen:

 

 

1989/90(1)

1990/91(2)

Lner

12 852 000

13 623 000

vriga personalkostnader

1 381 000

1 450 000

Projektkostnader

1 296 000

2 639 000

Hyreskostnader

1 546 000

1 843 000

Administrativa kostnader

2 269 000

2 473 000

Summa

19 344 000

22 028 000

(1)        Enligt internbudget

(2)        SIPRI:s framstllning fr budgetret 1990/91

177

12��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


F�rv�ntade inkomster under budget�ret 1990/91 vid sidan av statsbidra-�� Prop. 1989/90:100
get enligt anslagsframst�llningen:
�������������������������������������������������������� Bil. 5

Bidrag frn utomstende kllor���������������������������������������� 350 000

Royalties��������������������������������������������������������������������������� 200 000

vriga Inkomster���������������������������������������������������������������� 200 000

Summa������������������������������������������������������������������������������������ 750 000

I sin anslagsframst�llning framh�ller SIPRI bl. a. att fundamentala f�r�nd�ringar i v�rldspolitiken avsev�rt har �kat m�jlighetema f�r och behoven av forskning p� mslningskontrollomr�det. Vidare framh�lles att institutet b�r s�kras en solid, inflalionsskyddad basfinansiering. SIPRI betonar att det drabbas av v�sentliga merkostnader till f�ljd av att del �r beroende av den internationella l�neutvecklingen f�r forskare.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r ber�knarjag anslaget till 18 266 000 kr. I avvaktan p� en allm�n genomg�ng av SlPRI:s ekonomiska l�ge har SIPRI m�jlighet att ans�ka om ett s�rskilt eng�ngsbidrag p� h�gst 500 000 kr. under annal anslag under tredje huvudtiteln.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid Stockholms internationella fredsforskningeinsti-tul (SIPRI) f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 18 266 000 kr.

F 5. Forskningsverksamhet f�r rustningsbegr�nsning och nedrustning.

 

1988/89

Utgift

20 968 699

1989/90

Anslag

20 998 000 (1)(2)

1990/91

Frslag

16 306 000

(1)         Inklusive tillggsbudget p 7 500 000 kr. fr uppbyggnad av en internationell seismisk datacentral (IIX;)

(2)         Exklusive engngsbidrag p 300 000 kr. fr utbyte av detektorer fr analys av luftburen radioaktivitet samt p 1 100 000 kr. fr verifikationsstudier inom C-vapenomrdet.

Anslaget bekostar etl verksamhetsprogram vid f�rsvarels forskningsanstalt (FOA) som syftar lill att st�dja utrikesdepartementets arbete i internatio�nella f�rhandlingar f�r mstningsbegr�nsning och nedmstning. Personal�insats i befintlig organisation f�r budget�ret 1988/89 som finansieras �ver anslaget var ca 26 personer. D�rtill kommer anslagets andel i FOA:s gemensamma funktioner f�r ledning och administration m. m.

178


 


 

 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

Prop. Bil. 5

1989/90:

Frvaltningskostnader drav lnekostnader Lokalkostnader Engngsanvisning

11 647 000

( 8 007 000

1 851 000

7 500 000

+ 1 384 000 +� 629 000) +� 124 000 - 6 200 000

 

Summa

20 998 000

4 692

 

 

Av f�ljande tabdl framg�r f�rdelning av anslaget p� olika programdelar f�rbudget�rd 1989/90.

 

1.

Krnvapenomrdet varav

 

 

10 168 000

 

1.1 Seismologisk multipelstation

7

293 000

 

 

och internationell datacentral

 

 

 

 

1.2 Insamling och analys av

2

175 000

 

 

luftburen radioaktivitet

 

 

 

 

(varav engngsbidrag)

(

300 000)

 

 

1.3 Krnvapen och krnteknik

 

700 000

 

2.

B- och C-vapenorardet

 

 

2 215 000

 

(varav engngsbidrag)

(1

100 000)

 

3.

Europeisk skerhet

 

 

1 515 000

4.

Byradomrdet Summa

 

 

1 000 000 14 898 000(1)

(1) Inklusive engngsbidrag p 300 000 kr. fr utbyte av detektorer fr analys av luftburen radioaktivitet samt p 1 100 000 kr. fr verifikationsstudier inom C-vapenomrdet.

Vidare har anslaget i till�ggsbudget I till statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 f�reslagits tillf�ras ytteriigare 7 500 000 kr. f�r den fortsatta upp�byggnaden av en intemationell seismisk datacentral f�r verifikation av k�mvapenprovstopp.

F�rsvarets forskningsanstalt

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r f�rsvarels forskningsanstalt (FOA) i sin anslagsframst�llning att anbefallda nedsk�mingar tas inom omr�dena eu�ropeisk s�kerhet saml insamling och analys av luftburen radioaktivitet. FOA hemst�ller dock att omr�det europeisk s�kerhet genom till�ggsanslag vidgas till mer tekniskt orienterade forskningsinsatser r�rande europeisk verifikalionsregim.

1 f�rsvarskommitt�ns nedmstningsbel�nkande har framh�llits vikten av
att ut�kade forskningsinsatser g�rs f�r att m�ta de �kande behoven av
tekniskt vetenskapligt underiag p� eU antal aktuella nedmslnings- och
ruslningsbegr�nsningsomr�den. FOA finner det bl. a. mot denna bakgmnd
angel�get att liksom i f�reg�ende anslagsframst�llning f�ra fram f�rslag lill
ytteriigare forskningsinsatser ut�ver anbefalld ram, vilka enligt forsknings�
anstaltens bed�mning skulle utg�ra ell v�rdefullt st�d till svenskt agerande
i aktudla nedmstningsfr�gor.������������������������������������������������������������������������������������ 179


 


Dessa insatser faller i huvudsak inom fyra delomr�den och inneb�r�� Prop. 1989/90:100 insatser av eng�ngskarakt�r, utom vad avser delomr�det europeisk verifi-�� Bil. 5 kalionsregim.

Vad g�ller �vervakning av k�mvapenprov f�mts�tts att det svenska �ta�gandet att etablera ett experimentellt intemationellt datacenter (IDC) fullf�ljs. �terst�ende projektkostnader fram till fullf�ljandet �r 1991 be�r�knas till ca 22 milj.kr., varav ca 5 milj. kr. kan t�ckas med omf�rdel�ningar av tidigare anvisade medel.

Betr�flFande kemiska vapen f�resl�r FOA en forts�ttning av de till�mpa�de studier som p�b�rjats f�r att h�ja den svenska beredskapen att aktivt delta i intemationell kontroll av ett avtal p� detta omr�de.

Inom rymdomr�det finns f�r n�rvarande tre svenska projekt av aktuali�tet i nedmslningssammanhang: en �vervakningssatellit, ett satellitsystem f�r utbyte av verifikationsdata samt ett markbaserat system f�r �vervak�ning av aktiviteter i rymden. FOA f�resl�r ytterligare studier f�r att vidareutveckla dessa projekt.

Vidare f�resl�r FOA atl forskningsinsatser initieras g�llande de tek�niskt-velenskapliga aspektema av verifikationsregimer r�rande begr�ns�ningar och reduktioner av konventionella stridskrafter i Europa.

F�redragandens �verv�ganden

FOA har aviserat behov av vissa omf�rdelningar inom anslaget F 5. f�r budget�ret 1989/90 i syfte att frig�ra medel f�r uppbyggnaden av den intemationella seismiska dalacentralen f�r verifiering av k�mvapenprov�stopp. Jag har i till�ggsbudget I till statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 f�rordat att s�dana omf�rdelningar genomf�rs och tagit dessa i beaktande vid ber�kningen av meddsbehovel f�r budget�ret 1990/91. Samtidigt har jag hemst�lU om 7 500 000 kr. f�r IDC-projektet f�r budget�ret 1989/90. Jag ber�knar medelsbehovet till 16 306 000 kr. H�ri ing�r kompensation f�r pris- och l�ne�kningar med 1008000 kr. Samtidigt har anslaget redu�cerats med ell rationaliseringsultag p� 290000 kr. Anslaget har h�mt�ver h�jts med 2090000 kr. varav 790000 kr. anvisas f�rstudier inom omr�det europeisk s�kerhet. Resterande 1 300000 kr. utg�r ell eng�ngsbelopp varav 1 OOOOOO kr. f�r expertst�d lill f�rhandlingama om en konvention med totalf�rbud f�r kemiska vapen saml 300 000 kr. f�r rymdomr�del.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Forskningsverksamhet f�r ruslningsbegr�nsning och nedrustning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 16 306 000 kr.

180


 


F 6. Utrikespolitiska Institutet (Ul)

 

1988/89

Utgift

2 091 000

1989/90

Anslag

2 175 000

1990/91

Frslag

7 932 000(1)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


(1) Fr.o.m. budgetret 1990/91 sammanfrs anslagen D 4. Utrikes�politiska Institutet och F 6. Forskningsverksamhet vid Utrikes politiska Institutet till anslaget F 6. Utrikespolitiska Institutet.

Utrikespolitiska Institutet erh�ller sedan budget�ret 1987/88 bidrag under anslaget D 4. f�r f�rvaltningskostnader och informationsverksamhet. Forskningsverksamheten finansieras via anslaget F 6. Departementet f�re�sl�r att anslaget D 4. sammansl�s med anslaget F 6. fr. o. m. budget�ret 1990/91.

Utrikespolitiska Institutet, som drivs av Utrikespolitiska samfundet, har enligt stadgama till uppgift att fr�mja intresset f�r intemationella fr�gor samt att vidga kunskapema och st�dja forskning h�rom. Detta sker genom att Ul publicerar lidskrifter, b�cker, skrifter och broschyrer om aktuella utrikespolitiska fr�gor, anordnar seminarier och f�rel�sningar samt f�rser massmedia med informaiion och dokumentation om intema�tionella fr�gor.

Vidare bedriver Ul kvalificerad forskning i intemationell politik. Den�na, som utf�rs av fast anst�llda forskare med docent- eller professorskom�petens samt ell varierande antal av Ul oavl�nade g�stforskare, prioriterar programomr�dena strategiska studier, ekonomisk s�kerhet, Europa-stu�dier samt regionala konflikter.

Utrikespolitiska Institutet v�nder sig till en vid m�lgmpp, fr�n specialis�ter till allm�nhet. Publikationer och programverksamhet sprids via biblio�tek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar, bild�ningsf�rbund samt enskilda prenumeranter. I n�ra anslutning till forsk�ningsverksamheten arbetar studiegmpper med atl genomf�ra kortsiktiga projekt kring avgr�nsade temata. Seminarie- och konferensverksamheten spelar en viktig roll inom ramen f�r UI:s forskningsverksamhet. Den samordnas ocks� med den �vriga program- och f�rel�sningsverksamheten. Institutet bedriver vidare en omfattande intemationell kontaktverk�samhet.


Utrikespolitiska Institutet

Utrikespolitiska Institutet framh�ller i sin anslagsframst�llning atl det har som medveten str�van att integrera information och forskning. Detta har konkret tagit sig uttryck bl. a. i det omfattande studiegmppsprogram som inleddes under v�ren 1989. Institutets ut�triktade verksamhet torde aldrig tidigare ha varit s� intensiv och omfattat s� m�nga arrangemang som under budget�ret 1988/89. H�rvid har institutets folkbildande verksamhet starkt understmkits.

UI:s lokaler med deras centrala geografiska l�ge har varit av avg�rande betydelse f�r den ut�triktade verksamheten. UI:s hyreskostnader har emel�lertid p� gmnd av omf�rhandlingar av hyreskontraktet �kat v�sentligt


181


 


samtidigt som man ansett sig f�ranl�ten all f�rhyra en mindre yta �n�� Prop. 1989/90:100 tidigare. Altemativet att flytta och f�rhyra andra lokaler befanns inte vara�� Bil. 5 etl b�ttre altemativ. Institutet menar all hyresfr�gan endast kan l�sas genom en h�jning av statsanslaget.

Utrikespolitiska Institutet �skar d�ml�ver ut�kade medel f�r forskning och studier. D�rvid framh�lls att forskningverksamheten under flera �rs tid kunnat h�llas p� en h�g niv� genom f�rbmkning av fonderade medel, reserver som under budget�ret 1989/90 kommer att ta slut. Vidare �nskar Ul all de bidrag som med varierande belopp normalt erh�lls fr�n utrikes�departementels speciella forskningsanslag ansl�s direkt till anlaget F 6.

Utrikespolitiska Institutet framh�ller att del senaste �rtiondet pr�glats av ekonom isk �tstramning och alt antalet anst�llda under perioden 1980 � 89 g�tt ned med cirka en fj�rdedel.

F�redragandens �verv�ganden

De intentioner Utrikespolitiska Institutet redovisat i tidigare anslagsfram�st�llningar, inneb�rande bl.a.en �kad integrering av informations-och forskningsverksamheten saml en �kning av programverksamheten, syns vara p� v�g atl fullf�ljas med gott resultat. En v�sentlig f�mts�ttning f�r all della arbete skall kunna f�ras vidare �r dock att lokalfr�gan ges en l�ngsiktig l�sning. Jag f�resl�r d�rf�r att Ul erh�ller 625 000 kr. som kom�pensation f�r sin hyresh�jning. Jag ber�knar anslaget till 7 932 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utrikespolitiska Institutet r�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett reservationsanslag om 7 932 000 kr.

182


 


FAKTA OM SVERIGES BIST�ND

-    Statliga myndigheter och organ f�r Sveriges bist�nd

-    Internalionella utvecklingsprogram

-    Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA

-    Andra bist�ndsprogram

-    Bist�ndet f�rdelat p� enskilda l�nder

-    Nordiskt bist�ndssamarbete

-    Vissa f�rkortningar


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

183


 


INNEH�LLSF�RTECKNING����������������������������������������� ''P; '-

Bil, 5

Statliga myndigheter och organ f�r Sveriges bist�nd

UD:s avdelning f�r internationelll utvecklingssamarbete...................... 195

Styrelsen f�r internationell utveckling (SIDA) ....................................... 195

Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC)................................................. . 195

Beredningen�� f�r�� internationellt�� tekniskt-ekonomiskt�� samarbete

(BITS)�� .......................................................................................................... . 196

Importkontorel f�r u-landsprodukter (IMPOD) ...................................... . 196

Fonden f�r industrielll samarbete med u-l�nder (SWEDFUND)� ____ 197

Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� (Sand� U-cenlmm)� ............... . 197

Nordiska afrikainstitulel.............................................................................. . 198

Internationella Utvecklingsprogram

Bist�nd genom FN-systemet

FN:s operativa verksamhet (bist�ndsverksamhet)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)............................................................. 202

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF).................................................... . 205

FN:s fackorgan�� .......................................................................................... . 205

FN:s befolkningsfond (UNFPA)................................................................ . 208

FN:s barnfond (UNICEF)� .......................................................................... . 209

Internationella finansieringsorgan

V�rldsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika

och Asien�� ................................................................................................... 211

Internationella finansieringsbolaget (IFC)................................................ . 219

Multilaterala invesleringsgaranliorganet (MIGA)�� ................................ . 220

Internalionella jordbmksulvecklingsfonden (IFAD) .............................. . 220

Internationellt livsmedelsbist�nd

FN:s/FAO:s v�ridslivsmeddsprogram (WFP) ........................................ . 223

Internationella katastroflagret f�r livsmedel (lEFR) ................................ 224

1986 �rs livsmedelshj�lpskonvenlion (FAC) .......................................... . 225

�vriga organisationer

FN;s flyktingkommissarie (UNHCR)�� ...................................................... . 226

FN:s hj�lporganisation f�r palestinaflyklingar (UNRWA).................... . 227

FN:s fond f�r kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC)����� 228

Internationdla familjeplaneringsfederationen (IPPF)�� ........................... 229

UNCTAD/GATTS:s internationella handdscenlrum (ITC).................... . 230

184


 


Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA������������������� p�p- 1989/90: lOO

Bist�ndet till enskilda programl�nder

Angola .......................................................................................................... 232

Bangladesh� ................................................................................................. 236

Botswana...................................................................................................... 242

Etiopien......................................................................................................... . 246

Guinea Bissau............................................................................................... 250

Indien............................................................................................................. 254

Kap Verde..................................................................................................... 259

Kenya�� ......................................................................................................... 263

Laos .............................................................................................................. . 267

Lesotho ........................................................................................................ . 271

Mozambique................................................................................................. . 275

Nicaragua� .................................................................................................... . 280

Sri L�nka....................................................................................................... 284

Tanzania� ...................................................................................................... 288

Vietnam ........................................................................................................ . 293

Zambia........................................................................................................... . 298

Zimbabwe� .................................................................................................... 302

Bilateralt bist�nd till icke-programl�nder Andra anslagsposter

Regionalt ekonomiskt samarbete i s�dra Afrika (SADCC)�� ................. 320

Regionala insatser i Asien�� ....................................................................... 321

Regionala insatser i Centralamerika.......................................................... 321

Humanit�rt bist�nd i s�dra Afrika�� .......................................................... 322

Humanit�rt bist�nd i Latinamerika............................................................. 324

Kalastrofer, st�d lill �teruppbyggnad m.m............................................. 325

Bist�nd genom folkr�relser och andra enskilda organisationer........... 327

S�rskilda milj�insatser� ............................................................................... . 329

S�rskilda program m.m................................................................................ 330

Andra bist�ndsprogram

U-tandsforskning ........................................................................................ 335

Tekniskt sarnarbete och u-krediler............................................................ 335

Industriellt samarbete med u-l�nder.......................................................... . 338

Projektbisl�nd lill vissa u-l�nder................................................................ . 339

S�rskilda insatser i skuldtyngda l�nder� .................................................. 340

185


 


Bist�ndet f�rdelat p� enskilda l�nder� ................................. �346 ��Prop. 1989/90:100

Bil. 5
Nordiskt bist�ndssamarbete ............................................... �352

Vissa f�rkortningar ............................................................ �353

186


 


STATLIGA MYNDIGHETER OCH ORGAN������������ giM '''

F�R SVERIGES BIST�ND

UD:s avdelning f�r internationellt utvecklingssamarbete

Utrikesdepartementets avdelning f�r internationellt utvecklingssamarbete, i dagligt lal "u-avddningen", ansvarar inom regeringskansliet f�r det svenska utvecklingssamarbetet.

Avdelningen �r organiserad i tre enheter (f�rsta enheten ansvarar f�r det multilaterala bist�ndet, andra enheten f�r del bilaterala bist�ndet genom SIDA och tredje enheten ansvarar f�r budgetfr�gor, allm�n u-landsekono-misk bevakning samt andra bist�ndsprogram). Avdelningen har totalt om�kring 60 tj�nstem�n och leds av etl statsr�d och en statssekreterare.

Styrelsen f�r intemationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inr�ttades �r 1965, �r etl centralt �mbetsverk under regeringen. SIDA har lill uppgift att planera, genomf�ra och administrera del direkta utvecklingssamarbetet med u-l�nderna. Della bist�nd omfattar dels samar�betet med 17 huvudmotlagarl�nder, dels andra typer av bist�nd, l.ex. katastrofinsatser, bidrag lill utvecklingsprojekt via enskilda svenska orga�nisationer, bist�nd till flyktingar och befrielser�relser, rekrytering av bi�st�ndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den besl�r av SIDA:s generaldirekt�r, som �r ordf�rande, och elva andra ledam�ter, varav fyra representerar riksdagspartier.

SIDA �r organiserat p� tre avdelningar med regionall ansvar, en avdel�ning f�r seklorbyr�erna och en administrativ avdelning. D�rut�ver finns ett planeringssekretariat och ett informationssekretariat som �r direkt underst�llda verksledningen. SIDA har bisl�ndskontor, som �r knutna lill svenska ambassader, i 16 mottagarl�nder. P� SIDA fmns ca 550 anst�llda, varav drygt 90 vid bist�ndskontoren.

Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC)

Beredningen f�r u-landsforskning som inr�ttades �r 1975 ombildades �r 1979 till en sj�lvst�ndig myndighet - styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC).

SAREC har lill uppgift alt fr�mja forskning som kan underl�tta f�r u-l�nderna alt utvecklas mot �kat sj�lvbest�mmande och mot ekonomisk och social r�ttvisa. Del �ligger SAREC all

-    fr�mja forskning och bevaka forskningsfr�gor inom omr�den som �r betydelsefulla f�r u-l�nderna och f�r utvecklingssamarbetet,

-    handl�gga fr�gor r�rande samarbete med och bisl�ndsfinansieral st�d till u-l�nderna p� forskningens omr�de saml st�d till u-landsinriktade inter�nalionella forskningsprogram,

-    f�rdela anslag f�r u-landsforskning i Sverige, och

-    ta initiativ till forskningsinsatser inom omr�den f�r u-landsforskning.�������������������������� 187


 


SAREC har ocks� sedan �r 1986 del administrativa ansvaret f�r ett�� Prop. 1989/90:100 fem�rigi forskningsprogram om skog och milj� i u-l�nder. Vidare admini-��� Bil. 5 strerar SAREC fr. o. m. budget�ret 1988/89 ell s�rskilt st�d till forskning om AIDS och tropiska sjukdomar.

I SAREC:s styrelse, som har 11 ledam�ter f�mtom ordf�rande, ing�r f�retr�dare f�r olika forskningsomr�den, riksdagen och bist�ndsadmini-slrationen.

Vid SAREC:s kansli finns drygt 30 anst�llda.

Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Beredningen f�r tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) inr�ttades �r 1975 under namnet ulbildningsberedningen och fick �r 1979 st�llning som sj�lv�st�ndig myndighet under utrikesdepartementet.

Beredningen har som uppgift all inom ramen f�r den svenska bi�st�ndsverksamheten fr�mja ekonomisk och social utveckling i enskilda utvecklingsl�nder saml utvidga och st�rka Sveriges relationer med dessa l�nder genom insatser i samarbete med svenska institutioner och f�retag. BITS medverkar i planering och finansiering av olika projekt. Verksamhe�ten omfattar tekniskt samarbete, genom bl. a. konsultinsatser och interna�lionella kurser i Sverige samt u-krediter.

Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med u-l�nder utanf�r kretsen av programl�nder f�r del bilaterala bist�ndet. Del syftar i f�rsta hand lill teknologi�verf�ring inom omr�den d�r Sverige har s�rskilda f�r�uts�ttningar i fr�ga om kunnande och kapacitet.

U-krediter kan beviljas kredilv�rdiga l�nder bland programl�nderna f�r svenskt bilateralt bist�nd, u-l�nder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete eller andra l�nder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska bist�ndspoliliska m�len.

U-krediterna anv�nds lill finansiering av svenska varor och tj�nster i projekt som har ulvecklingsfr�mjande effekt i u-l�nderna.

BITS leds av en styrelse som utses av regeringen. Bland dess 11 ledam��ter ing�r bl. a. tv� f�retr�dare f�r riksdagspartier.

Vid BITS finns ca 20 anst�llda.

Importkontoret f�r u-landsprodukter (IMPOD)

Importkontorel f�r u-landsprodukter (IMPOD) tillkom �r 1975. Kontorets verksamhet �r i linje med principerna f�r den svenska bist�ndspolitiken. IMPOD samarbetar med l�g- och mdlaninkomstl�nder enligt V�rldsban�kens definition.

Kontoret har lill uppgift att ge export�rer i u-l�nder hj�lp med alt avs�tta
sina varor i Sverige. Det sker genom informaiion och handledning om
avs�ttningsm�jligheter och marknadsf�rh�llanden i Sverige. Importkonto�
rel f�rmedlar �ven kontakter mellan u-landsexport�rer och f�retag i Sveri�
ge och deltar ocks� i konkreta marknadsf�ringsprojekt. En begr�nsad
krets u-l�nder f�r st�d s�rskilt f�r sitt exportfr�mjande.
��������������������������������������������������� 188


 


IMPOD har dessutom till uppgift all vara svensk kontaktpunkt f�r��� Prop. 1989/90:100 UNCTAD/GATT:s internationella handelscentmm (ITC) i konkreta fr�gor��� Bil. 5 som r�r avs�ttning av u-landsprodukter p� den svenska marknaden.

Importkontorel leds av en styrelse, som utses av regeringen. Kontoret har ca 15 anst�llda.

IMPOD sorlerar under UD:s handdsavddning (ramanslaget E 6. Im�portkontorel f�r u-landsprodukter) och finansieras med medel under ansla�get C 3. Andra bist�ndsprogram.

Fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder (SWEDFUND)

Fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder (SWEDFUND) �r en statlig stiftelse som inr�ttades �r 1978. Fondens huvuduppgifter �r alt p� industriomr�det f�rmedla kontakter mellan intressenter i u-l�nder och svenska f�retag, bidra lill f�rinvesleringssludier och medverka i etablering av sam�gda f�relag, s. k. joint ventures, genom insatser i form av aktieka�pital, l�n- och garantigivning.

Fondens gmndkapilal, urspmngligen 100 milj. kr., har successivt h�jts till 250 milj. kr. Fonden har r�tt att ta upp l�n eller utf�rda l�negarantier till ett belopp som motsvarar h�gst tre g�nger gmndkapilalet.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns ca 20 anst�llda.

Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� (Sand� U-centrum)

Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� fick sin nuvarande inriktning i juli 1987 d� namnet �ndrades fr�n n�mnden f�r u-landsutbildning. Sand� U-cenlmm har till huvuduppgift atl vid Sand�skolan i Kramfors bedriva utbildning i spr�k och u-landsulbildning som f�rberedelse f�r uppdrag i u-land. Styrelsen skall bl.a. samarbeta med myndigheter, organisationer och f�retag n�r del g�ller f�rbereddseulbildning f�r u-landsuppdrag. Styrelsen skall

-    anordna allm�nna enlerminskurser i u-landskunskap,

-    ge f�rberedelseutbildning f�r volonl�rer,

-    anordna spr�kutbildning som f�rberedelse f�r uppdrag i u-l�nder,

-    anordna speciella kurser i u-landsfr�gor och spr�k,

-    i samarbete med SIDA bist� myndigheter och andra med information och r�dgivning om f�rberedelse- och spr�kutbildning inf�r uppdrag i u-l�nder.

Enlerminskursen som Sand� U-cenlmm erbjuder �r avgiftsfri. �vrig utbildning �r avgiflsbdagd.

Sand� U-cenlmm �r med i den f�rsta gruppen myndigheter som i sam�band med den statliga budgetreformen skall g� in i en tre�rig budgetcykel fr, o. m. budget�ret 1991/92.

Sand� U-centrum leds av en styrelse, som utses av regeringen. En
rektor �r chef f�r skolan som har drygt 60 anst�llda.
������������������������������������������������������ 189


 


Nordiska afrikainstitutet���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Nordiska afrikainstitulel tillkom �r 1962 p� initiativ av Nordiska r�det.

Institutet har till uppgift att i Norden fr�mja studier av afrikanska f�rh�l�landen genom alt:

-    fr�mja och driva vetenskaplig forskning om Afrika,

-    fr�mja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska fors�kare,

-    utg�ra ett dokumenlationscentmm f�r forskning och studier om Afri�ka,

-�� informera om afrikaforskning och aktuella afrikanska f�rh�llanden.
Verksamheten leds av en styrelse samt etl program- och forskningsr�d,

som utses av regeringen. I program- och forskningsr�det ing�r represen�tanter f�r de �vriga nordiska l�nderna. Vid institutet finns ert trettiotal anst�llda, varav 13 tj�nster finansieras �ver bist�ndsanslagen.

190


 


INTERNATIONELLA���������������������������������������������� 7, '''''''■'��

UTVECKLINGSPROGRAM������������������������������������� '

Bist�nd genom FN-systemet

FN-systemet innefattar en rik flora av institutioner med varierande status och skilda verksamhetsomr�den. P� det ekonomiska och sociala omr�det som behandlas i denna faktabilaga f�rekommer b�de en betydande f�r�handlingsverksamhel och ell vittomfattande bist�nd. S�v�l della bist�nd som den normativa verksamheten behandlas i FN:s ekonomiska och soci�ala r�d, ECOSOC, samt i FN-systemets centrala organ, generalf�rsamling�en.

Inom bist�ndsverksamheten har UNDP en central st�llning som samord�nare och kanal f�r en stor del av FN:s tekniska bist�nd. I samarbete med v�rdlandet utarbetar UNDP landprogram som l�per p� mellan tre och fem �r. P� f�ltet genomf�rs bist�ndsprojekten dock oftast av olika fack- eller specialorgan och i �kande utstr�ckning av mottagarl�ndernas regeringar. En av FN utsedd lokal samordnare - oftast UNDP:s representant -ansvarar f�r sammanh�llningen av FN-bist�ndel. D� det g�ller krediter f�r utvecklingsprojekt �r V�rldsbanksgruppen viktigast. V�rldsbankens netto-�verf�ringar blir negativa p� grund av r�ntor och amorteringar fr�n tidigare l�n till meddinkomsll�nder. Till Afrika g�r dock ell stort nettofl�de. Den internalionella utvecklingsfonden, IDA, som l�nar ut pengar p� s�rskilt f�rm�nliga villkor lill de fattigaste u-l�nderna, �r kanalen f�r stora belopp bist�ndsmedel.

Vidst�ende organogram ger en �versiktlig bild av FN-systemel. De organ som i st�rre omfattning �r verksamma p� bist�ndsomr�det �r marke�rade med asterisk. Tabell I sammanfattar FN-systemets bist�ndsverksam�het.

191


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

FN-SYSTEMET

 

Huvud-

 

J-

kommitfer ��

 

f

Permanenta� -

1���� Frvaltar-���� 1

1��� Skerhets

kommitter

1��� skapsrdet��� 1

1������� rdet

Andra #

 

\________ .

bitrdande

��� *V

--%/--------------

organ

**-������� y

 

General frsamlingen


Internationella domstolen


Sekretariat


 


Ekonomiska

och sociala

rdet

Regionala

kommissioner'

mbets-

kommissioner

Andra

kommitter

UNRWA* -

UNCTAD UNICEF* UNHCR * WFP* UNITAR UNDP* UNEP* UNU FN:s specialfonder * Vrldslivsmedelsrdet HABITAT * UNFPA *

Q FNs huvudorgan

Andra FN-organ

Specialorgan och andra sjlvstndiga organisationer inom systemet


-O lAEA'

O ILO* O FAO* O UNESCO' O WHO'

IDA* IBRD'

h-O IMF

-O

-O IFC

h-O ICAO

\-0 UPU

|O ITU -O WMO O IMO

O WIPO

o IFAD * O UNIDO

'--O GATT


192


 


Tabell 1: FN-systemets och V�rldsbanksgruppens bist�ndsutbetalningar������������������� Prop. 1989/90: 100

�r 1988 enligt FN:s statistik (miljoner US dollar)��������������������������������������������������� Bil. 5

FT>l-organen

FN-organens regulj�ra budgetar������������������������������������������� 271,9

Frivilliga bidrag via

FN-organen

 

712,7

UNDP

 

917,5

UNFPA

 

129,9

UNICEF

 

399,5

WFP

 

878,0

Humanitrt, flykting-

 

 

och katastrofbistnd

 

777,7 4 087,2

Vr1dsbanksgruppen

 

 

Vrldsbanken (nettoverfringar)

-4 580,3

varav

 

 

Vrldsbankens tekniska bistnd

 

(konsulter, utbildning)

 

1 097,9

IDA (nettoverfringar)

 

3 506,4

IFC (nettoutbetalningar)

 

361,3 385,3

IFAD

 

184,5

Totalt

 

4 657,0

FN:s olika organ och �vriga organisationer inom FN-systemel bedriver en omfattande bist�ndsverksamhet. Denna finansieras fr�n organisationernas regulj�ra budgetar, UNDP, V�rldsbanken saml medlemsl�ndernas frivilli�ga direkta bidrag. F�r Sveriges del h�rr�r de frivilliga direkta bidragen dels fr�n anslagsposten Andra multilaterala bidrag, dels fr�n styrelsen f�r inler�nalionell ulveckiing (SIDA) och styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC).

193 13�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


FN:s operativa verksamhet (bist�ndsverksamhet)����� op-1989/90: lOO

Till FN:s frivilligt finansierade operativa verksamhet r�knas i f�rsta hand UNDP, UNFPA och UNICEF. Nedan redovisas f�rst FN:s samordnande organ inom tekniskt bist�nd, UNDP, saml de fackorgan som oftast genom�f�r UNDP:s program. D�refter redovisas UNFPA och UNICEF som efter UNDP �r de viktigaste bist�ndsfonderna inom FN-systemet. �vriga st�rre frivilligt finansierade FN-organ s�som WFP och UNHCR presenteras l�ngre fram i denna faktabilaga.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades �r 1966 d� tv� mindre bist�ndsfonder slogs samman, har som m�l all vara FN-systemets centrala fond f�r finansiering av tekniskt bist�nd. Projekten genomf�rs fr�mst av FN:s fackorgan (ILO, WHO, FAO, UNESCO, m.fl.). UNDP har ocks� ansvar f�r att FN:s samlade bist�ndsverksamhet samordnas i samverkan med mollagari�nderna.

Verksamhet

UNDP:s uppgift �r alt fr�mja mottagarl�ndernas ulveckiing genom olika former av kunskaps�verf�ring och f�rinvesleringssludier. Della s.k. tek�niska bist�nd sker i huvudsak i form av expertr�dgivning, stipendier, mindre utmstningsleveranser och konsulttj�nster. P� senare �r har �ven f�rvallningsbisl�nd blivit alh viktigare. Experlbisl�ndel dominerar. Verk�samheten omfattar f�r n�rvarande omkring 5 900 projekt i 152 l�nder och omr�den.

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak p� landprogrammering. Denna inneb�r atl man f�r varje mottagarland fastst�ller hur myckel bist�nd fr�n UNDP landet kan r�kna med under en fem�rsperiod. I samarbete mellan mottagarlandet och UNDP:s f�ltkonlorschef utarbetas sedan ell landpro�gram f�r hur medlen skall utnyttjas. Della program fastst�lls av UNDP:s styrelse.

Storleken p� varie mottagarlands program best�ms fr�mst av bruttona�tionalinkomsten per capita och befolkningens storlek. Vart femte �r fast�st�lls f�rdelningen f�r n�stkommande programperiod ("fem�rsplan").

De fattigaste u-l�nderna - med en bruttonationalinkomst per capita p� h�gst 750 US dollar i 1983 �rs siffror - kommer under programperioden 1987-1991 art f� 80 % av UNDP:s l�nderf�rdelade resurser.

Rikare u-l�nder, med en per capita-inkomst �ver 3 000 US dollar, �r
�terbelalningsskyldiga f�r de tj�nster de f�r och l�nder med en per capita-
inkomst mellan I 500-3 000 US dollar �r det i viss utstr�ckning. UNDP�� -���������������������������� 194


 


fullf�ljer d�rmed den omf�rdelning lill f�rm�n f�r de fattigaste u-l�nderna��� Prop. 1989/90:100
som g�llt under programperioden 1982-1986.
������������������������������������������ Bil. 5

En mindre del (20 %) av UNDP:s resurser anv�nds f�r program som ber�r flera u-l�nder - regionala, interregionala och globala program.

UNDP har sedan �r 1972 ell s�rskilt program f�r de 42 minst utvecklade l�nderna. Under �r 1988 uppgick bidragen lill della s�rskilda program lill 15,9 miljoner US dollar. Utbetalningarna fr�n UNDP:s allm�nna resurser till dessa l�nder var �r 1987 ca 210 miljoner US dollar.

Organisation

UNDP:s h�gsta beslutande organ �r styrelsen (Goveming Council), som har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-l�nder, 17 v�stliga i-l�nder och 4 socialistiska i-l�nder. Sverige �r medlem i styrelsen (perioden 1989-1991). Styrelsen best�mmer bl.a.f�rdelningen av UNDP:s resurser och fastst�ller landprogrammen.

UNDP:s styrelse �r ocks� beslutande organ f�r FN-sekretariatets tek�niska bist�ndsprogram (Department of Technical Coop�ration for Deve�lopment, DTCD), FN:s kapitalulvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s Sahd-kontor (UNSO), FN:s kvinnofond, FN:s fond f�r vetenskap och teknik, FN:s nalurresursfond saml en rad andra specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har f�r n�rvarande omkring 610 fast anst�llda. Del leds av adminislralorn William Dr�per III fr�n USA.

Under 1970-lalet �gde en omfattande decentralisering av UNDP:s verk�samhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med atl f�rbereda och genomf�ra landprogrammen f�rlades till 115 � nu 112 � f�ltkontor med f�r n�rvaran�de omkring 3 500 anst�llda. F�ltkontoren leds av s. k. resident representa�tives (f�llkontorschefer), som �ven har till uppgift alt samordna andra FN-organs bist�ndsverksamhet i landet. De �r oftast ocks� FN:s fasta representant i respektive land och fungerar som FN:s "ambassad�r" i landet.

Finansiering

UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick �r 1972 lill 268 miljoner US dollar, �r 1975 lill 419 miljoner US dollar och �r 1980 till 693 miljoner US dollar, �kningen var s�ledes ganska snabb. F�r programperioden 1982-1986 f�rutsattes UNDP:s resurser ocks� �ka med 14 % per �r och sammanlagt n� upp lill 6,7 miljarder US dollar. Stagneran�de bidrag och stigande dollarkurs innebar emellertid alt resurserna minska�de under b�rian av 1980-talel s� atl del blev n�dv�ndigt atl sk�ra ner verksamheten till 55 % av den urspmngligen planerade. Denna utveckling har sv�ngt under 1980-talels senare h�lft genom alt dollarkursen nu �r l�gre.

UNDP:s verksamhet f�rsv�ras av atl programmet i praktiken g�r fem�
�riga bisl�ndsutf�sldser gentemot mottagarl�nderna medan givarl�nderna,
med f� undantag, endast l�mnar ett�riga bidragsulf�sldser. Sverige har����������������������������� 195


 


d�rf�r sedan l�nge verkat f�r att alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall��� Prop. 1989/90:100
l�mna fler�riga utf�stelser.
������������������������������������������������������������������ Bil. 5

De st�rsta enskilda bidragsgivarna lill UNDP �r f�r n�rvarande USA, Sverige, Nederl�nderna och Japan. Danmark, Norge och F�rbundsrepu�bliken Tyskland ger ocks� stora bidrag. De nordiska l�nderna svarade �r 1988 gemensamt f�r ca 30 % av de ordinarie bidragen till UNDP.

Sverige har budget�ret 1989/90 l�mnat etl ordinarie bidrag p� 575 milj. kr. till UNDP. Det svenska bidraget under budget�ret 1989/90 utgjorde knappt 9 % av UNDP:s resurser. Ut�ver del ordinarie bidraget gav Sverige budget�ret 1989/90 60 milj. kr. till UNDP:s s�rskilda program f�r de minsl utvecklade u-l�ndema. Vidare har Sverige under budget�ret 1989/90 l�mnat ert bidrag p� 25 milj. kr. till FN:s Sahd-kontor (UNSO). UNSO:s uppgift �r all bist� l�nderna i Sahelomr�det i Afrika all genomf�ra olika projekt f�r all minska effekterna av �kenutbredning och f�rebygga riskerna f�r kommande torkkalastrofer.

Samordning

Fr�n alt ha finansierat knappt tv� tredjedelar av FN-systemets tekniska bist�nd i b�rian av 1970-lalel svarar UNDP numera endast f�r cirka en tredjedel. F�rklaringen �r atl del s. k. mullibi-bist�ndet, dvs. bist�ndsin�satser som genomf�rs av FN:s fackorgan med hj�lp av �ronm�rkla exlra-bidrag fr�n olika givarl�nder har �kat myckel snabbi, liksom fackorganens egna bist�ndsprogram.

UNDP:s styrelse har med tilltagande oro sett denna �kade uppsplittring av FN:s bist�ndsverksamhet, som i viss m�n inneb�r ett underk�nnande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har d�rf�r vid flera tillf�llen betonat alt den FN-resolulion fr�n �r 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s bist�ndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekrelarialel har ocks� f�reslagit att UNDP skall ta �ver det administrativa ansvarel f�r olika s�rfonder inom FN-syslemet. Della skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som del skulle kunna ge givar- och mottagarl�nder en b�ttre �verblick �ver FN-bist�ndel. Sverige st�djer dessa tankar som i viss m�n b�riat f�rverkligas i och med alt FN:s kvinno�fond anslutits till UNDP �r 1985.

UNDP har �ven en annan samordningsfunktion n�r del g�ller bist�ndet till fattigare u-l�nder, n�mligen som sammankallande till s. k. mndabords�m�len med givarkretsen (h�r sker en arbetsf�rdelning med V�rldsbanken som organiserar s. k. konsortiem�ten f�r st�rre u-l�nder).

196


 


/5>i��������������������������������������������������������������������������������������������� P�P- 1989/90:100

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapitalulvecklingsfond tillkom �r 1966 med uppgift atl ge g�vobi�st�nd eller l�n p� f�rm�nliga villkor lill sm�skaliga investeringsprojekt i u-l�nderna.

H�sten 1973 besl�t generalf�rsamlingen att kapilalulvecklingsfonden i forts�ttningen endast skulle finansiera projekt i de minst utvecklade u-l�n�derna, inriktade p� folkflertalets basbehov (bostad, kl�der, mat, undervis�ning och gmndl�ggande h�lsov�rd). �r 1985 best�mdes atl fonden skulle b�ria anv�nda sina m�jligheter atl ge l�n p� f�rm�nliga villkor, en m�jlig�het som dittills inte utnytljats.

Verksamhet

Fondens projekt skall enligt m�ls�ttningen n� de fattigaste m�nniskorna i de minsl utvecklade l�nderna. Projekten skall utformas s� alt befolkningen aktivt deltar i deras genomf�rande. Fonden kan la hand om projekt som andra givare bed�mer vara f�r sm�. Den har ell tak p� 5 miljoner US dollar f�r enskilda projekt. Fonden finansierar f�r n�rvarande omkring 245 pro�jekt i 47 l�nder. Under fondens 20 f�rsta verksamhets�r har de viktigaste omr�dena varit jordbmk, vallen, transporter och bevattning, men man har ocks� �gnat sig �t sm�industrier, h�lso- och sjukv�rd, energi, bost�der och utbildning.

Organisation

Fonden �r underst�lld UNDP:s styrelse och arbetar i huvudsak genom UNDP:s f�ltorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen f�r �r 1989 ber�knas till ca 38,2 miljoner US dollar j�mf�rt med drygt 28 miljoner US dollar under �r 1980. De st�rsta bidragsgivarna �r n�gra mindre industril�nder, men 16 av de 31 l�nder som bidrog �r 1987 var u-l�nder. Sveriges bidrag under budget�ret 1989/90 uppg�r till 50 milj. kr. Sverige och Nederl�nder�na �r de st�rsta bidragsgivarna.

FN:s fackorgan

Gmndprincipen f�r FN:s tekniska bist�nd �r s�ledes all delta skall samlas
till och samordnas av UNDP, som ocks� ska sl� f�r f�ltn�rvaron och
garantera all u-l�ndernas egna prioriteringar s�tts i fr�msta rummet.
UNDP ska i genomf�randet av landprogrammen fr�mst utnyttja fackor-
����������������������������� 197


 


ganen som genomf�rare av projekt inom sina resp. kompetensomr�den. Prop. 1989/90:100 Samtidigt ges emellertid tekniskt bist�nd i fackorganens egen regi. Fackor- Bil- 5 ganen �r n�mligen inte bara sektoransvariga inom UNDP-.s bist�nd ulan �ven sj�lvst�ndiga FN-organ inom resp. ansvarsomr�de med egna styrel�ser, �rskonferenser etc. Delta har gjorl arbetsf�rdelningen inom FN-sysle�met n�got oklar. Fr�gan studeras f�r n�rvarande p� flera h�ll, bl. a. inom ramen f�r del nordiska FN-projektet. Nedan presenteras i korthet de st�rsta fackorganens verksamhet.

Intemationella arbetsorganisationen (ILO)

ILO, som �r en av de �ldsta medlemmarna i FN-familjen, har som �vergri�pande m�ls�ttning atl verka f�r varaktig fred gmndad p� social r�ttvisa. ILO skiljer sig fr�n �vriga FN-organ genom sin trepartsslmklur - s�v�l regeringar som arbetsgivare och arbetstagare �r representerade. ILO har 150 medlemmar. ILO:s generaldirekt�r �r sedan mars 1989 Michel Han-senne, Belgien. ILO:s bist�ndsverksamhet �r i huvudsak inriktad p� ut�veckling och utbildning av arbetskraft. Afrika �r huvudmoltagare. Fr�n svensk sida ges f�rutom del regulj�ra bidraget �ven frivilliga bidrag. Dessa �r i f�rsta hand koncentrerade lill tre regionala projekt i Afrika saml projektet "Se om ditt f�relag", ett av Sveriges Arbetsgivaref�rening (SAF) utarbetat ulbildningspakel som �terfinns i �stafrika, Indien och p� Cypern. Arbetsmarknadsdepartementet har inom regeringskansliet huvud�ansvaret f�r Sveriges medlemsskap i ILO.

FN:s organisation f�r utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO)

UNESCO bildades �r 1945 och syftet med dess verksamhet �r art bidra lill fred och s�kerhet genom all fr�mja samarbete mellan nationerna p� de kulturella, utbildningsm�ssiga och vetenskapliga omr�dena. Man vill �ka respekten f�r m�nskliga r�ttigheter och allm�n r�ttvisa oberoende av ras, k�n, spr�k eller religion. UNESCO har som str�van atl med sitt bist�nd fr�mja dessa m�l. Del svenska bist�ndet lill UNESCO besl�r dels av ell regulj�rt bidrag, dels av frivilliga bidrag bl. a. i form av st�d till ett interna�tionellt program f�r kommunikalionsutveckling (IPDC) och lill UNESCO:s institut f�r utbildningsplanering. UNESCO genomgick en f�rtroendekris i b�rian av 1980-lalel, bl. a. p� grund av olika f�rslag p� massmediaomr�del. F�r n�rvarande �r UNESCO aktivt engagerat (till�sammans med UNICEF, UNDP och V�rldsbanken) i f�rberedelserna f�r en v�rldsomfattande l�skunnighelskampanj. USA och Storbritannien l�m�nade organisationen �r 1981 p� grund av missn�je med dess inriktning. UNESCO:s generaldirekt�r �r sedan �r 1987 Frederico Mayor, Spanien. Utbildningsdepartementet har huvudansvaret f�r Sveriges medlemsskap i UNESCO. UNESCO har 158 medlemmar.

FN:s livsmedels- och jordbmksorganisation (FAO)

FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation bildades �r 1945 och �r

FN:s st�rsta fackorgan. FAO �r FN-systemets fackorgan f�r del interna-���������������������������� 198


 


tionella samarbetet inom jordbruks-, skogsbmks- och fiskesektorerna. Inom organisationen finns en omfattande statistik- och databas inom dessa omr�den. Del b�r noteras all Sovjetunionen och n�gra andra �ststater inte tillh�r de 158 medlemmarna av FAO. Generaldirekt�ren f�r FAO �r sedan �r 1976 Edouard Saouma, Libanon.

FAO har ut�ver sill regulj�ra program etl faltprogram huvudsakligen f�riagl till u-l�nderna. F�llprogrammel syftar framf�r allt lill atl genom tekniskt bist�nd inom FAO:s verksamhetsomr�de f�rb�ttra f�mts�ttning�arna f�r livsmedelsproduktionen inom u-l�nderna. Sverige har gett visst st�d till fallprogrammet genom SIDA, fr�mst d� del g�ller projekt av f�rs�ks- och metodutvecklingskarakt�r. Under senare �r har Sverige och flera andra l�nder riklat omfattande kriiik mol FAO:s ledning samtidigt som organisationens tekniska kompelens delvis ifr�gasatts. Jordbmksde�partementel har huvudansvaret f�r Sveriges medlemsskap i FAO.


Prop. Bil. 5


1989/90:100


V�rldsh�lsoorganisationen (WHO)

V�rldsh�lsoorganisationen grundades �r 1946. Idag �r 166 l�nder medlem�mar i WHO och generalsekreterare �r sedan �r 1988 N. Nakajima, Japan. Organisationens huvudm�ls�ttning �r atl genom normativt arbete och bi�st�nd �ka m�jligheterna till b�ttre h�lsa.

Den normativa verksamheten p�verkar h�lso- och sjukv�rdens villkor inom ett brett spektrum fr�n h�lsoupplysning lill sofistikerad diagnoslik och behandling.

WHO:s bist�ndsinriktade verksamhet bygger p� begreppet prim�rh�l�sov�rd. Strategin all genom fr�mst prim�rh�lsov�rden uppn� m�let h�lsa f�r alla �r 2000 formulerades f�rst i Alma Ata �r 1978.

Sverige har genom �ren initierat och varit en av de st�rsta bidragsgivar�na lill vissa av WHO:s bist�ndsprogram som sl�r de svenska bist�ndspoli�liska m�len n�ra.

Socialdepartementet har huvudansvar f�r det svenska medlemsskapet i WHO. SIDA, SAREC och UD samarbetar n�ra med WHO i bist�ndsfr�gor.

I tabell 2 redovisas de svenska frivilliga bidragen till FN-organ, vilka inte redovisas under anslaget C 1.

Tabell 2: Bidrag �r 1988 tiJI vissa FN-organs bist�ndsbudget enligt FN:s statistik (miljoner US dollar)


 

Samtliga 1

n-

 

Sveriges fri-

Sveriges bidrag

 

ders frivi

lli

ga

villiga bidrag

via den regul-

 

bidrag

 

 

 

jra budgeten

ILO

33,2

 

 

2,8

0,16

FAO

127,6

 

 

1,1

1,08

UNESCO

17,7

 

 

1,4

0,17

WHO

146,2

 

 

30,3

2,55

vriga

105,5

 

 

4,8

0,79


199


 


i<������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslut av generalf�rsamlingen inr�ttades �r 1967 en s�rskild fond f�r FN:s insatser p� befolkningsomr�det. Fondens operativa verksamhet har p�g�tt sedan �r 1969.

Verksamhet

Fondens funktion var till en b�rian n�stan uteslutande finansiell och r�dgi�vande. Sedan �r 1973 �r fondens �vergripande uppgift alt leda och samord�na FN-systemets insatser p� befolkningsomr�del.

Centrala verksamhetsomr�den �r familjeplanering, befolkningsstatislik, folkbokf�ringssystem, utbildning, forskning och informaiion. Fonden sam�arbetar n�ra med FN-sekrelariatet och FN:s fackorgan b�de i policyfr�gor t. ex. inom WHO:s globala AIDS-program och i genomf�randet av pro�gram. En v�xande andel av projekten genomf�rs av mottagarl�nderna sj�lva och av fonden.

Drygt 77 % av programresurserna avsattes �r 1988 f�r projekt i 56 prioriterade l�nder. Av dessa l�nder ligger 31 i Afrika. Familjeplanerings�insatser forts�tter atl vara fondens mest centrala omr�de. Befolkningsfr�gornas direkta samband med milj�n pr�glar alltmer fondens policy och verksamhetsprofil. Sambanden i arbetet f�r en h�llbar ulveckiing mdlan � ena sidan befolkningsfr�gorna och � den andra kvinnors villkor, status och delaktighet i samh�llslivet genomsyrar allt mera fondens arbete.

Organisation

Fonden �r underst�lld UNDP:s styrelse, som godk�nner del l�ngsikliga arbetsprogrammet, budget och finansplan saml landprogram. Chef f�r UNFPA �r sedan april 1987 Nafis Sadik, Pakistan. Fondens huvudkontor ligger i New York. P� ett femtiotal av UNDP:s landkonlor leds UNFPA-arbelel av en f�ltrepresentant f�r fonden.

Finansiering

UNFPA:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. F�r �r 1988
uppgick regeringsbidragen fr�n 100 l�nder till 167,3 miljoner US dollar
eller 12 % mera �n f�reg�ende �r. De st�rsta bidragsgivarna var Japan,
F�rbundsrepubliken Tyskland, Nederl�nderna, Norge och Sverige. USA,
som l�nge svarade f�r cirka en fj�rdedel av UNFPA:s finansiella resurser,
har sedan �r 1986 helt dragit in sitt bidrag med h�nvisning lill fondens
insatser i Kinas befolkningsprogram, vilket USA uppfattar som ett st�d lill
abort som p�tvingat preventivmedel.
UNFPA:s innevarande tv��rsbudget �r baserad p� en inkomst om
������������������������������������ 200


 


178 miljoner US dollar �r 1988 och 190 miljoner US dollar �r 1989. Tidiga-��� Prop. 1989/90:100 re underbudgelering och v�xande reservationer har kritiserats, men b�r��� Bil. 5 ocks� ses i ljuset av os�kerhet betr�ffande bidragen och en p� sikt positiv �kning av programl�ndemas delaktighet i projekten.

Det svenska bidraget under budget�ret 1989/90 uppg�r lill 115 milj. kr., en �kning om 35 % sedan f�reg�ende budget�r.

FN:s barnfond (UNICEF)

UNICEF uppr�ttades av FN:s generalf�rsamling �r 1946. Fondens uppgift var d� all l�mna katastrofhj�lp lill barn och m�drar i det krigsh�riade Europa. Mandatet �ndrades senare till all fr�mst omfatta l�ngsiktig ut�vecklingshj�lp lill barn och m�drar i u-l�nder. UNICEF arbetar idag i 121 l�nder, fr�mst genom fler�riga landprogram. De ekonomiskt h�rdast drab�bade och minsl utvecklade l�nderna �r prioriterade. Urvalet av l�nder styrs av d�dligheten bland barn under fem �r, barnl�lhel och antal f�dda barn samt BNP per capita. UNICEF arbetar f�r all sociala indikatorer skall vara v�gledande f�r uppf�ljning av utvecklingen.

Verksamhet

UNICEF bygger sin verksamhet p� en stark f�ltorganisation och politisk mobilisering till aklivi deltagande. UNICEF spelar fortfarande en viktig roll som f�rmedlare av katastrofbist�nd men f�rskjutningen av tyngd�punkten i fondens verksamhet mol l�ngsikliga bist�ndsprogram har �kat UNICEF:s engagemang i fundamentala fr�gor om strukturanpassning, utbildning, vattenf�rs�rining, AIDS-bek�mpning etc. UNICEF forts�tter atl f�rsl�rka sin kapacitet i Afrika med viss beredskap alt �ka insatserna i t.ex. Latinamerikas slumomr�den.

Fonden samarbetar s�v�l p� central som lokal niv� med andra FN-organ saml med frivilligorganisalioner. UNICEF samarbetar n�ra med v�rlds�h�lsoorganisationen, WHO, f�r atl bygga ut prim�rh�lsov�rden, med UNESCO f�r s�rskilt flickors och kvinnors funktionella l�skunnighet, med UNFPA inom familjeplanering etc. Inom ramen f�r FN:s samordnade katastrofinsatser ansvarar UNICEF tillsammans med WHO l.ex. f�r h�l�sov�rd och vattenf�rs�rining. UNICEF:s program f�r Afghanistans barn ing�r i den s�rskilda FN-koordinatorns samordnade verksamhet. UNICEF:s exekutivdirekl�r har representerat FN:s generalsekreterare i och varit koordinalor av FN:s "Operation Lifdine Sudan" fram lill den 1 oktober 1989. UNICEF;s insatser fr�mst tillsammans med UNHCR i Namibia �r betydande. I Kambodja har UNICEF:s program h�rt lill de f� bist�ndsprogram som fortsatt under �ren trots den politiska situationen i landet.

En viktig uppgift f�r UNICEF �r alt finna nya v�gar f�r alt tillg�ngliga '��������������������������� 201


 


resurser skall komma n�dlidande barn runt om i v�rlden till godo. Ell Prop. 1989/90:100 arbetss�tt �r all f�ra fram enkla och billiga metoder f�r alt radikalt minska Bil. 5 d�dligheten i barnsjukdomar och diarr�. Inom UNICEF:s strategi f�r barns �verlevnad och ulveckiing �r m�let all halvera barnad�dligheten och d�rmed ocks� p� sikt medverka lill en begr�nsning av f�delsetalen. Ell m�l som salts upp av v�rldsh�lsof�rsamlingen och FN:s generalf�rsamling all till �r 1990 vaccinera alla barn mot de sex vanligaste infektionssjukdomar�na har ytterligare aktiverat UNICEF:s insatser. De l�ngsiktiga insatserna inom h�lso- och sjukv�rd, vattenf�rs�rjning, n�ringsstandard, familjepla�nering och utbildning kompletteras med kampanjer. Hj�lp till barn i s�r�skilt sv�ra omst�ndigheter; barn i v�pnade konflikter s�rskilt i Mellan�s�tern och s�dra Afrika, barn som uts�tts f�r �vergrepp och gatubarn �r v�xande verksamheter. Den nyligen antagna FN-konventionen om barnets r�tt kommer troligen atl inneb�ra �kade insatser fr�n UNICEF:s sida f�r att g�ra del m�jligt f�r u-l�nder alt leva upp lill konventionen.

Organisation

UNICEF:s styrelse best�r av representanter f�r 41 stater med en majoritet f�r u-l�nder. Styrelsen sammantr�der �rligen i april. Den granskar och drar upp riktlinjer f�r verksamheten och f�rdelar medel till fondens program. Sverige �r �ter medlem i styrelsen f�r en tre�rsperiod sedan �r 1988. Under verksamhets�ret 1989/90 �r Svenska UNICEF-kommitt�ns ordf�rande Lisbet Palme f�rsta vice ordf�rande i styrelsen.

James Grant, USA, �r utsedd till exekutivdirekl�r f�r en tredje �mbets-period lill �r 1995. UNICEF:s huvudkontor �r f�riagl lill New York, ell Europa-kontor till Geneve och UNICEF:s leveranscenlral, UNIPAC, lill K�penhamn. Drygt 80% av personalen arbetar vid sex regionalkontor och ell �ttiotal l�nderkontor.

Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen fr�n regeringar. De sammanlagda inkomsterna f�r �r 1988 uppgick till 709 miljoner US dollar, en �kning med 133 miljoner US dollar sedan f�reg�ende �r. Regeringsbidragen moisvarar ca 70 % av fondens resurser. Nationalkommitt�er och andra enskilda bidragsgivare svarar f�r �tersto�den. Bidragen fr�n nationalkommitt�er finansieras fr�mst genom f�rs�lj�ningen av UNICEF-kort. Svenska UNICEF-kommhl�ns bidrag �r 1989 var rekordh�gt (drygt 15 milj.kr). Den regulj�ra landprogramverksamhe�ten (ca 62 %) finansieras med ordinarie bidrag. UNICEF:s s�rskilda insat�ser, b�de katastrofhj�lp och vissa l�ngsiktiga projekt finansieras genom till�ggsbidrag.

Del svenska ordinarie bidraget f�r budget�ret 1989/90 uppg�r lill
290 milj. kr. Via SIDA l�mnas d�mt�ver bidrag f�r s�rskilda insatser och
katastrofhj�lp. F�r insatser p�b�riade under den senaste fem�rsperioden
har sammanlagt ca 850 milj.kr.tillf�rts UNICEF genom SIDA. Sverige
st�r f�r ca 10 % av UNICEF:s totala budget. Andra stora givare �r USA,
���������������������������� 202

Italien, Norge och Canada.


 


Internationella finansieringsorgan


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


V�rldsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika, Asien och Latinamerika

De intemationella utvecklingsbankerna och -fonderna l�mnar finansiellt bist�nd fr�mst i form av f�rm�nliga l�n. Dessutom l�mnar de tekniskt bist�nd. Den �ldsta och st�rsta utvecklingsbanken �r V�ridsbanken (IBRD), som �ven utgjort modell f�r uppbyggnaden av �vriga utvecklings�banker. Medan V�rldsbanken �r verksam i alla v�ridsdelar verkar Afrikan�ska utvecklingsbanken (AfDB) i Afrika inkl. Nordafrika, Asiatiska utveck�Ungsbanken (AsDB) i Asien och Oceanien saml Interamerikanska utveck�lingsbanken (IDB) i Latinamerika och Karibien. Totalt uppg�r utl�ningen fr�n utvecklingsbankerna och deras fonder f�r n�rvarande lill ca 23 miljar�der US dollar per �r.

Tabell 3: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna


 

Tillkom r

Antal med�lemslnder

Antal anstllda

Huvudkontor

Vrldsbanken (IBRD)

1946

151

6 002

Washington

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

1960

135

 

 

Afrikanska ut�veckl ingsbanken (AfDB)

1963

75

1 082

Abidjan

Afrikanska ut�veckl ingsfonden (AfDF)

1972

75

 

 

Asiatiska ut�veckl ingsbanken (ASDB)

1966

47

1 642

Manila

Asiatiska ut�vecklingsfonden (ASDF)

1974

47

 

 

I nter ainer i kanska utvecklingsbanken (IDB)

1959

44

1 713

Washington

Fonden f�r� sr�skild verksamhet (FSO)

1959

44

 

 


203


 


Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internalionel-��� Prop. 1989/90:100 la kapitalmarknaden och u-l�nderna. Bankerna kan, genom den s�kerhet��� Bil. 5 medlemsl�nderna st�ller upp med, l�na upp och vidaref�rmedia l�n p� villkor, som �r f�rm�nligare �n vad de allra flesta u-l�nder p� andra s�tl skulle kunna f�. Detta beror p� all medlemsl�nderna fungerai: som garanter f�r utvecklingsbankernas eget kapital.

M�nga av de fattigare u-l�nderna saknar emellertid den n�dv�ndiga �terbetalningsf�rm�gan �ven n�r del g�ller utvecklingsbankernas relativt f�rm�nliga l�n. F�r alt kunna bist� ocks� dessa l�nder har som etl komple�ment till bankl�nen krediter fr�n utvecklingsfonderna lillkommil. Fonder�na l�mnar l�n p� mycket f�rm�nliga villkor. Krediterna l�per utan r�nta och har en l�ng l�ptid med en avsev�rd amorteringsfri period. G�voele-menlet blir h�rigenom ca 75 %. Bidragen till utvecklingsfonderna, IDA, AfDF och AsDF har hittills belastat bist�ndsbudgeten och s� f�rv�ntas ocks� ske med IDB:s FSO fr. o. m. budget�ret 1990/91.

Organisation

Bankernas/fondernas h�gsta beslutande organ �r guvern�rsslyrdsen (Board of Governors). Den �r sammansatt av regeringsrepresentanter f�r samtliga medlemsl�nder. Styrelsen m�ts en g�ng per �r. D�remellan hand�has del l�pande arbetet av en direkl�rsslyrdse (Board of Directors) som m�ts en eller flera g�nger i veckan. Eftersom antalet medlemsl�nder �ver�stiger antalet platser i direkl�rsstyrdsen har de f�tt g� samman i r�stgmp-per. En direkt�r representerar s�ledes i regel flera l�nder.

De nordiska l�nderna ing�r i samma r�stgrupp (Island �r inte medlem i AfDB/AfDF, AsDB/AsDF eller IDB/FSO). De bildar i V�rldsbanksgrup�pen en egen r�stgrupp men �r i AfDB/AfDF sammanf�rda med Schweiz och Indien, i AsDB/AsDF med Canada och Nederl�nderna och i IDB/FSO med Belgien, Italien, Nederl�nderna, Storbritannien och F�rbundsrepubli�ken Tyskland.

I V�rldsbanksgmppen �r f�r n�rvarande en isl�nning nordisk direkt�r. Vid hans kontor tj�nstg�r en svensk som teknisk assistent. I AfDB/AfDF f�retr�ds r�slgmppen f�r n�rvarande av Norge. R�slgmppen i AsDB/AsDF f�retr�ds av en kanadensisk direkt�r som bland sin personal har en norsk medhj�lpare. I IDB/FSO �r en engelsman f�r n�rvarande direkt�r i r�stgruppen.

R�str�tten �r i princip v�gd i f�rh�llande till andel tecknat kapital resp. l�mnade bidrag. F�r all ge de m�nga sm� och falliga l�nderna ett st�rre inflytande tilldelas varje medlemsland ocks� etl visst antal r�ster, oberoen�de av landets kapital- och bidragsandelar. Del senare g�ller dock inte IDB/ FSO. De svenska andelarna framg�r av tabellerna 5 och 6.

U-l�nderna har st�rst r�ststyrka i AfDB och AfDF - 58 % resp. 50 % och i IDB/FSD - 54 %. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF ligger motsvarande siffror f�r u-l�nderna i intervallet 32-45 %.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i V�ridsbanken
alltid tillfallit en amerikan, i AfDB en afrikan, i AsDB alltid en japan, och i
IDB en latinamerikan. Barber Conable �r chef f�r V�rldsbanken sedan �r���������������������������� 204


 


1986, Babacar N'Diaye fr�n Senegal �r AfDB:s president sedan �r 1985��� Prop. 1989/90:100 och Kimimasa Tammizu tilltr�dde chefsposten i AsDB i slutet av �r 1989.���� Bil. 5 Enrique Iglesias, Uruguay blev president i IDB �r 1988.

Finansiering och l�nevillkor

Utvecklingsbankernas utl�ningsverksamhel sker till hell �verv�gande del med medel uppl�nade p� den internationella kapitalmarknaden. Av med�lemsl�ndernas kapitalinsatser inbetalas endast en mindre del medan reste�rande andel utst�lls som garanti f�r utvecklingsbankernas uppl�ning. Ut�vecklingsbankernas ud�ningsvillkor best�ms i huvudsak av de uppl�nings�villkor de kan uppn�.

Tabell 4: Utvecklingsbankernas utl�ningsvillkor

Bank������������������������������ L�ptid�������������������������� R�nta per 1 juli 1989

IBRD����������������������������� 15-20 �r������������������������������������� 7,76�� %

AfDB���������������������������� 12-20 �r������������������������������������� 7,45�� %

AsDB����������������������������� 10-25 �r������������������������������������� 6,37�� %

IDB������������������������������� 15-30 �r������������������������������������� 8,10�� %

Skillnaden i l�ptid f�r enskilda l�n beror p� olikheter betr�ffande l�nlagar�i�ndemas utvecklingsniv� och/eller projektets karakt�r.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utest�ende uppl�ning per den 31 december 1988

IBRD (1)��� AfDB����� AsDB������ IDB

Tecknat kapital (miljoner US dollar)���� 107 076���� 13 385���� 21 664��� 34 082

Inbetald andel

(procent)�������������������������������� 5,0(2)����� 14,8����� 12������� 7,4

Utestende medel- och lngfristig upplning (miljoner US dollar)��� 75 084���� 3 044���� 7 346���� 14 119

Sveriges andel av

tecknade kapitalet

(procent)��������������������������������� 1,11������ 2,04����� 0,15����� 0,17

Sveriges rstandel

(procent)��������������������������������� 1,09������ 2,08����� 0,55����� 0,17

' avser per den 30 juni 1989.

'� vid kapitalkningen r 1988 snktes den inbetalade andelen

frn i genomsnitt 8,5 % till 3 %.

205


 


Till skillnad fr�n bankerna finansieras fondernas verksamhet genom g�vo- Prop. 1989/90:100 bidrag fr�n i f�rsta hand i-l�ndernas regeringar. Sedan mitten av 1970-talel Bil. 5 har ocks� vissa OPEC-l�nder och andra rikare u-l�nder lillkommil som bidragsgivare. Bidragens storiek fastst�lls i samband med s.k. p�fyllnads-f�rhandlingar. En p�fyllnad sker genom en inlernalionell �verenskommel�se, d�r bidragsgivarna g�r en utf�stelse f�r tre eller fyra �r. IDA har vidare under en rad �r tillf�rts en del av IBRD:s vinst. AfDB l�mnar bidrag lill AfDF i samband med resursp�fyllnader.

Ufl�ningen fr�n fonderna sker p� mycket f�rm�nliga villkor. IDA l�mnar ulvecklingskrediler med en l�ptid p� 35 eller 40 �r. I och med den �ttonde p�fyllnaden av IDA (IDA 8) differentierades l�ptiderna s� all de f�r de fattigaste u-l�nderna, h�r definierat som de minst utvecklade l�nderna (MUL) plus de l�nder som enbart erh�ller krediter fr�n IDA och ej l�n fr�n V�rldsbanken s�nktes fr�n 50 �r lill 40 �r och f�r �vriga l�nder lill 35 �r. IDA:s krediter �r liksom tidigare r�ntefria med en administralionsavgifl p� 0,75 %. AfDF l�mnar r�ntefria ulvecklingskrediler med en l�plid p� 50 �r med en administralionsavgifl p� 0,75 %. AsDF:s Ukas� r�ntefria ulveck�lingskrediler har hittills l�pt p� 40 �r f�r alla l�nlagari�nder med en avgift p� 1 %, men i och med alt en �versyn av kreditvillkoren f�retogs i ljuset av IDA 8-�verenskommelsen g�ller fortsalt 35 �r f�r de l�nder som f�r l�na b�de fr�n AsDB och AsDF. De tio f�rsta �ren �r amorteringsfria vid l�n fr�n IDA, AfDF och AsDF. Vid utl�ning fr�n IDB:s fond f�r s�rskild verksamhet g�ller en r�nta p� 1-4%, en administralionsavgifl p� 0,5%, 20-40 �rs l�plid och en amorteringsfri period p� 5-10 �r.

Tabell 6: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per den 31 december 1988

IDA�� (1)���������� AfDF������������� AsDF�������������� FSO

Totalt inbetalda bidrag
(miljoner US dollar)
���������������� 54 061����������� 5 339������������ 11 019����������� 8 458

Sveriges samlade bidrag������� 1 431����������������� 284�������������� 92������������������� 29

(miljoner US dollar)

Sveriges bidragsandel��������������� 2,62��������������� 5,53������������� 0,84��������������� 0,34

(procent)

Sveriges r�standel�������������������� 2,21��������������� 2,72������������� 0,55��������������� 0,17

(procent)

' Avser per den 30 juni 1989.

Utl�ningsvolym

Storieken av det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar deras utl�ningskapaci�tet.

206


 


Tabell 7: Utvecklingsbankernas och -fondernas uti�ningsvolym������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 5

 

Total utlning t.

0. m.

utlning r 1988

 

31 1

ecember

1988

 

(miljoner US dollar)

 

(miljoner US dollar)

 

 

IBRD

171

500(1)

 

 

16

400(1)

IDA

52

700(1)

 

 

4

900(1)

IBRD/IDA

234

200(1)

 

 

21

300(1)

AfDB

7

977

 

 

1

410

AfDF

5

538

 

 

 

763

AfDB/AfDF

13

515

 

 

2

173

AsDB

16

755

 

 

2

062

AsDF

8

218

 

 

1

083

AsDB/AsDF

24

973

 

 

3

145

IDB

28

466

 

 

1

474

FSO

9

733

 

 

 

154

IDB/FSO

38

199

 

 

1

628


Avser per den 30 juni 1989.

F�rdelning av utl�ningen p� l�nder

Ulvecklingsbankema och -fonderna riktar sig lill mottagari�nder som har olika UlveckUngsniv� och varierande kreditv�rdighet. Del finns dock en str�van att bist� de fattigare l�nderna, dvs. de med en l�gre bruttonational�inkomst per capita, vilket s�rskih utm�rker utvecklingsfonderna. S�lunda g�r drygt 90 % av IDA:s utl�ning lill l�nder med en BNI per capita under 425 US dollar (1984 �rs v�xelkurser och penningv�rde). �ven IBRD:s utl�ning till denna grupp har blivit relativt sett st�rre under del senaste �rtiondet.

F�r alt f�rsl�rka resursbasen f�r V�ridsbanksgruppens utl�ning lill de fattigaste l�nderna i Afrika s�der om Sahara uppr�ttades under perioden 1985-1987 V�rldsbankens s�rskilda Afrikafacilitel. Till denna fond, som administrerats av IDA, bidrog ett antal givari�nder med totalt 1,5 miljarder US dollar (motsvarande omkring 10 miljarder kronor). Sverige utf�ste ett bidrag p� 440 milj.kr. H�sten 1987 log V�rldsbanken initiativ till ett s�r�skilt handlingsprogram f�r vilket man s�kt givarnas st�d f�r de stmkturan�passningsprogram som nu p�g�r i ert drygt tjugotal skuldtyngda l�nder i Afrika s�der om Sahara. Sverige har l�mnat bidrag till detta program.

De fem st�rsta l�nlagari�ndemas andel av bankernas och fondernas totala utl�ning t. o. m. �r 1988 (som framg�r i tabell 7) redovisas i tabell 8:


207


 


Tabell 8: Utvecklingsbankemas och -fondernas fem st�rsta l�ntagarl�nder per den 31 december 1988 (miljarder US dollar)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


Dessa l�nders pro�centuella andel av totala utl�ningen


IBRD(l)

IDA(l)

AfDB

AfDF

AsDB

AsDF

IDB

FSO


 

Indien

14

515

 

Brasilien

12

462

 

Indonesien

11

705

ca 40 %

Mexico

11

287

 

Turkiet

8

554

 

Indien

16

096

 

Bangladesh

4

665

 

Kina

3

446

 

Pakistan

2

981

ca 50 %

Tanzania

1

203

 

Marocko

1

005

 

Egypten

 

733

 

Tunisien

 

637

43,8 %

Nigeria

 

595

 

Cote d'Ivoire

 

527

 

Etiopien

 

369

 

Mali

 

282

 

Zaire

 

253

27 %

Sudan

 

253

 

Tanzania

 

241

 

Indonesien

3

992

 

Filippinerna

1

862

 

Pakistan

1

638

79 %

Indien

1

141

 

Sydkorea

1

095

 

Bangladesh

2

465

 

Pakistan

2

448

 

Sri Lnka

 

768

84 %

Nepal

 

757

 

Burma

 

519

 

Brasilien

4

991

 

Mexico

4

497

 

Argentina

3

735

67 %

Colombia

3

166

 

Chile

2

779

 

Brasilien

1

195

 

Ecuador

 

794

 

Bolivia

 

671

40 %

Colombia

 

662

 

Honduras

 

616

 


Avser per 30 juni 1989.


F�rdelning av utl�ningen p� sektorer

Utvecklingsbankernas och -fondemas totala utl�ning f�rdelad p� olika sektorer framg�r av tabell 9. �ven h�r kan konstateras att utvecklingsfon�dema har en klarare fatligdomsinriktad profil p� sin utl�ning. De har


208


 


str�vat efter alt utl�ningen i f�rsta hand skall g� lill s�dana samh�llsseklo-��� Prop. 1989/90:100 rer d�r resursema mera direkt kommer de fattigaste befolkningsgmpperna��� Bil. 5 till godo. Delta har skett genom satsning p� jordbmks- och landsbygds�utveckling saml socialt inriktade projekt inom utbildning, h�lsov�rd, be�folkning, stadsutveckling och vattenf�rs�rining.

Satsningen p� jordbruks- och landsbygdsutveckling och p� socialt inrik�tade projekt gmndas p� insikten om dessa sektorers betydelse f�r utveck�lingen och atl del inte f�religger en mots�ttning mellan satsningen p� basbehov, som i h�g grad tillfredsl�lls genom sociala projekt, och ekono�misk tillv�xt.

F�r en allsidig utveckling kr�vs emellertid �ven en satsning p� ekono�misk och samh�llelig infrastmktur s�som energi, transport, kommunika�tion och industri. Utvecklingsbankernas utl�ning har koncentrerats lill dessa sektorer.

TraditioneUl har den hell �verv�gande delen av IBRD:s/IDA:s utl�ning inriktats p� enskilda projekt. F�r att bist� u-l�nder vid genomf�randet av n�dv�ndiga ekonomisk-politiska reformprogram har s�v�l IBRD som IDA under de senaste �ren dock starkt �kat l�ngivningen till s.k. struktur- och sekloranpassning. Anpassningsl�nen svarade under verksamhets�ret 1988/89 f�r drygt 25 % av IBRD:s/IDA:s totala l�ngivning. �ven i AfDB/AfDF uppgick denna typ av utl�ning under �ret till ca 25 % medan den i AsDB/AsDF begr�nsades till under 15 %. Under �r 1989 har �ven IDB b�riat avs�lla medel f�r sekloranpassningsl�n. Denna utl�ning sker under de tv� inledande �ren i samarbete med IBRD. Struktur- och seklor�anpassningsl�n �r inte knutna till specifika projekt utan utformas s� atl de kan st�dja l�ntagarlandels ekonomisk-politiska �lg�rder inom ramen f�r etl avtalat ekonomiskt program som syftar till atl �stadkomma ekonomisk �terh�mtning och tillv�xt.

Utvecklingsbankerna har under senare delen av 1980-lalel �gnat milj��fr�gor en allt st�rre uppm�rksamhet. Bankerna f�rs�ker i sitt forskningsar�bete utarbeta analyser och f�rslag p� milj�omr�det och inom V�rldsban�ken har ett sjuttiotal landspecifika milj�studier gjorts. Samtliga l�n som f�rv�ntas ha effekter p� milj�n - �ven stmkturanpassningsl�n - behand�las av bankens milj�avdelningar innan f�rslagen f�rel�ggs styrelsen.

V�rldsbanken har spelat en central roll f�r alt, i samr�d med enskilda u-l�nder, uppr�lta gmpper f�r bisl�ndssamverkan, s. k. konsortier och konsultativa gmpper. F�r n�rvarande finns ett tjugotal s�dana grupper under ordf�randeskap av representanter f�r V�rldsbanken. Sverige �r medlem i de gmpper som ber�r l�nder som mottar svenskt bilateralt bist�nd. (Jfr ovan UNDP:s mndabordsm�len.) V�rldsbanken leder ocks� den konsultativa gmppen f�r inlernalionell jordbmksforskning (CGIAR).

209

14�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100 Bilaga 5


Tabell 9: Den procentuella f�rdelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utl�ning p� sektorer per den den 31 december 1988


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Sektor


IBRD(l)


 


Jordbruks- och landsbygdsutveckling

Sociala sektorer(2)

Ekonomisk infrastruktur (Energi, transporter, tele inkl. turism och tekniskt bistnd)

Industri och nationella utvecklingsbolag

Ln som omfattar flera sektorer

vrigt


19 20

23 20

16


' Siffrorna avser per den 30 juni 1989.

'� Avser hr utbildning, hlsovrd, befolkning, stadsutveckling

och vattenfrsrjning.


Sektor


AfDB


AfDF�� AsDB��� AsDF��� IDB/FSO


 


Jordbruk

25

38

20

50

21

Utbildning, hlsovrd och (milj-IDB/FSO)

Summa

4 29

14 52

9 29

8 58

15 36

Transport

18

21

19

10

13

offentliga nyttigheter (inkl. vattenfrsrjning, energi och telekom�munikationer)

27

18

35

21

31

industri

21

3

17

11

15

vrigt

5

6

 

 

5

Summa

71

48

71

42

64

Totalt

100

100

100

100

100


210


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

Intemationella finansieringsbolaget (IFC)

Intemationella finansieringsbolaget, som uppr�ttades �r 1956, �r medlem i V�rldsbanksgruppen. IFC:s syfte �r att fr�mja ekonomisk ulveckiing i u-l�nder genom att med privat kapital medverka till uppr�ttande av privata f�retag och fr�mjandet av produktiva investeringar i u-l�nder.

F�r medlemskap i IFC kr�vs att man �r medlem i V�rldsbanken (IBRD). IFC har 132 medlemsl�nder. Guvern�rs- och direkl�rsstyrdserna �r orga�niserade p� samma s�tt f�r IFC som f�r V�rldsbanken. V�rldsbankens chef fungerar som ordf�rande ocks� i IFC:s direkl�rsslyrdse. Verksamhe�ten leds av en verkst�llande vice-presidenl, f�r n�rvarande Sir William Ryrie, Storbritannien. Antalet anst�llda uppg�r till n�ra 500. R�str�tten �r liksom i V�rldsbanken v�gd i f�rh�llande lill andelen tecknat kapital.

Efter beslut i december 1985 om en f�rdubbling av IFC:s kapital lill 1,3 miljarder US dollar uppg�r det av medlemsl�nderna tecknade kapitalet till 722 miljoner US dollar. Tidsfristen f�r tecknande av kapital utl�per �r 1990. Sveriges kapitalandel utg�r 1,42 % och uppg�r till 10,2 miljoner US dollar. F�mtom av kapitalel finansieras IFC:s verksamhet genom ackumu�lerade vinster och genom l�n fr�n IBRD.

IFC:s investeringar sker i allm�nhet i form av en kombination av aktie�teckning och l�ngfristiga l�n. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata f�relag. Statligt del�gande utesluts inte men f�retagel skall drivas aff�rsm�ssigt och inte vara regeringskonlrolleral. Varie investering m�ste uppfylla de tv� grundl�ggande kraven alt bidra till utvecklingen av ekono�min i mottagarlandet och atl med h�g sannolikhet vara vinstgivande.

IFC godk�nde sammanlagt 90 investeringar under verksamhets�ret 1988/89 lill ett v�rde av 1,7 miljarder US dollar (motsvarande ca 11 miljar�der kronor). Detta belopp utgjorde ca 30 % av de totala kostnaderna f�r de investeringar i vilka IFC dellog. Resterande medel kom fr�n andra finansi�eringsk�llor, i f�rsta hand privata banker.

IFC:s totala investeringar t. o. m. verksamhets�ret 1988/89 uppg�r lill ca 10,1 miljarder US dollar. Under budget�ret 1988/89 har investeringsl�nen koncentrerats till Latinamerika och Afrika. Investeringsobjekten �terfinns inom snart sagt alla produktiva sektorer. IFC arbetar f�r �vrigl aktivt med alt s�ka uppn� en h�g grad av diversifiering s�v�l vad g�ller land- som seklorf�rdelning.

N�gon motsvarighet lill IFC finns inte i Afrikanska resp. Asiatiska
utvecklingsbanken. AsDB kan emellertid i begr�nsad omfattning medver�
ka i investeringar med riskvilligt kapital inom ramen f�r den ordinarie
utl�ningen. F�mtom denna verksamhet f�r att st�dja den privata sektorn
inom bankens ram ing�r AsDB som st�rre aktie�gare i Asian Finance and
Investment Corporation (AFIC) som uppr�ttades i september 1989. AFIC
�gs i �vrigt av etl konsortium av privata aff�rsbanker fr�n Japan, Korea,
Taiwan, USA, Frankrike, Nederl�nderna m. fl.��������������������������������������������������������������� 211


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA)

Det multilaterala investeringsgarantiorganel (MIGA) inledde sin verksam�het under �r 1988. MIGA �r medlem i V�ridsbanksgmppen. Guvern�rs-och direkl�rsstyrdserna �r organiserade p� samma s�tt f�r MIGA som f�r V�rldsbanken och IDA. V�rldsbankens chef fungerar som ordf�rande ocks� i MIGA:s styrelse.

MIGA:s totala aktiekapital skall uppg� till 1,082 miljarder US dollar. Den svenska kapitalandelen �r 11,35 miljoner US dollar, varav enligt stad�garna 10 % har inbetalats och 10 % lagts i ett skuldbevis utf�rdat av riksg�ldskonioret p� MIGA. �terstoden av kapitalandelen �r en garanlidd som utbetalas endast om s� beh�vs f�r art MIGA skall kunna uppfylla sina f�rpliktelser.

MIGA:s uppgift �r alt utf�rda garantier mol icke-kommersidla risker f�r investering i u-l�nder och d�rigenom stimulera fl�det av resurser f�r pro�duktiva �ndam�l lill dessa l�nder.


JL


INTERNATIONAL FUND FOR AGRICULTURAL DEVELOPMENT


Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internalionella jordbruksulvecklingsfonden (IFAD) �r etl FN-organ och uppr�ttades �r 1977 efler en rekommendation anlagen av v�rldslivsme-delskonferensen �r 1974. IFAD:s uppgift �r all st�dja projekt och utveck�lingsprogram f�r livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-l�nder�na. I synnerhet uppm�rksammas de fattigaste u-l�nderna med livsmedels�brist och u-l�nder med goda f�ruts�ttningar att �ka livsmedelsproduk�tionen. S�rskild vikt skall l�ggas vid n�ringsstandard och livsvillkor f�r de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under �ren 1978-1988 beviljade IFAD 245 l�n lill 91 l�nder p� sammanlagt
omkring 2 238 miljoner SDR (s�rskilda dragningsr�tter). Av dessa l�n gavs
64 % p� mycket mjuka villkor lill de fattigaste u-l�nderna. R�ntan p� dessa
l�n �r I % och amorteringstiden femtio �r, varav de f�rsta tio �ren �r
amorteringsfria. Av de l�n som har givits p� de mest gynnsamma villkoren
har huvuddelen g�tt
lill l�nder med en per capita-inkomst p� 300 US dollar
eller mindre i 1976 �rs priser. Omkring 37 % av IFAD:s resurser gick till
kategorin minsl utvecklade l�nder. Av de totala resurserna har ungef�r
39 % g�tt till asiatiska u-l�nder, 30 % lill afrikanska, 14 % lill latinameri�
kanska l�nder och 17 % till l�nder i Mellan�stern och Nordafrika. Under
���������������������������� 212


 


det s�rskilda Afrikaprogrammet, som inleddes �r 1986, har IFAD hiuills��� Prop. 1989/90:100

beviljat l�n och bidrag om sammanlagt 120 milj. SDR lill 16 l�nder. Ut�ver��� Bil. 5

l�n l�mnar IFAD �ven tekniskt bist�nd som hittills uppg�tt till ca

115 milj. SDR. Av IFAD:s projekt har 61 % utarbetats av fonden, medan

�vriga utarbetats i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan,

fr�mst Internationella utvecklingsfonden IDA.

Organisation

IFAD:s medlemsl�nder - f�r n�rvarande 143 - �r indelade i tre kategori�er: OECD-l�nder, OPEC-l�nder och mottagarl�nder. Samtliga l�nder ing�r i en styrande f�rsamling. Varie kategori har 600 r�ster. Inom de bidrags�givande kategorierna f�rdelas r�str�tten i huvudsak i relation lill bidrags�andel.

IFAD:s styrelse besl�r av 18 medlemmar, 6 fr�n varie kategori. Styrel�sen v�ljs f�r tre �r. Norge �r fr. o. m. �r 1990 ordinarie styrelsemedlem f�r de nordiska l�nderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anst�llda, leds sedan �r 1984 av Idriss Jazairy, Algeriet.

Finansiering

Fonden hade f�r sin f�rsta verksamhetsperiod (1977�1981) 1 061 miljoner US dollar till sitt f�rfogande, varav 57 % kom fr�n OECD-l�nderna och 43 % fr�n OPEC-l�nderna. Sveriges bidrag under perioden uppgick till sammanlagt 115 milj. kr. Della utgjorde 2,5 % av den totala summan.

Den f�rsta p�fyllnaden om 1 100 miljoner US dollar omfattade tre�rspe�rioden 1981-1983. OECD-l�ndernas bidrag under p�fyllnaden var 620 mil�joner US dollar, OPEC-l�ndernas 450 miljoner US dollar medan �vriga u-l�nder p� frivillig basis svarade f�r 30 miljoner US dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj.kr. vilket var 3,1 % av del totala p�fyll-nadsbeloppet. Inbetalningen till den f�rsta p�fyllnaden gick l�ngsammare �n v�ntat och IFAD har d�rf�r tvingats alt sk�ra ned utl�ningen alltsedan �r 1981.

Den andra p�fyllnaden f�r perioden 1985-1987 innebar all b�rdef�rdel�ningen f�r�ndrades mellan de b�da bidragsgivande kategorierna fr�n 58-42 % lill 60-40 %.

Som en f�ljd av Afrikas sv�ra situation utarbetade IFAD �r 1986 ell s�rskilt program f�r l�nder i Afrika s�der om Sahara, vilka drabbats av torka och �kenutbredning. Programmet syftar lill all f�rb�ttra jordbruks�produktionen genom att fr�mja traditionella gr�dpr, f�rb�ttra sm�skaliga bevattningsanl�ggningar och vidta milj�v�rdande �lg�rder. Drygt 300 mil�joner US dollar inbetalades f�r perioden 1986-1988. Sveriges bidrag upp�gick till 131,7 milj. kr. f�r hela perioden.

�verenskommelse om den tredje p�fyllnaden av IFAD:s finansiella re�
surser f�r Iv��rsperioden 1990-1992 n�ddes i juni 1989. Den uppg�r lill
562 miljoner US dollar varav OECD-l�nderna svarar f�r 375 miljoner US
dollar, OPEC-l�nderna f�r endast 124 miljoner US dollar och, som en
nyhet denna g�ng, u-l�nderna f�r 63 miljoner US dollar. D�rmed har
��������������������������������� 213


 


b�rdef�rdelningen mellan de tv� traditionella givarkalegorierna i praktiken��� Prop. 1989/90:100 f�r�ndrats i �n h�gre grad �n vid de tidigare p�fyllnadema. De sv�ra��� Bil. 5 p�fyllnadsf�rhandlingama om IFAD:s finansiering har lett till alt diskus�sioner p�b�rials om vilken finansieringsmodell som b�st kan tillf�ra IFAD medel.

Sveriges andel �kade till 3,9 % av den totala p�fyllnaden. Den uppg�r d�rmed lill 143,9 milj. kr.

214


 


Internationellt livsmedelsbist�nd


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


FN:s/FAO:s v�rldslivsmedelsprogram (WFP)

Under �rtiondena efter andra v�rldskriget anv�nde vissa l�nder, fr�mst USA, sina stora spannm�ls�verskott f�r bilateral livsmedelshj�lp i vida st�rre omfattning �n f�r n�rvarande. Efterhand v�xte krav fram p� ett intemationellt komplement till den bilaterala hj�lpen. �r 1963 inr�ttades WFP som en multilateral kanal f�r livsmedelshj�lp, underst�lld FN och FAO.

Verksamhet

WFP l�mnar bist�nd i form av livsmedel fr�mst till jordbmksutvecklings-' projekt, d�r matransoner delas ut till de anst�llda vid anl�ggningsarbeten, s. k. Food-for-Work-projekt. WFP ger ocks� hj�lp till fr�n n�ringssyn-punkl s�rskilt beh�vande gmpper, t. ex. kvinnor, sp�dbarn, skolbarn och flyktingar. Vidare anv�nds ungef�r en tredjedel av WFP:s totala resurser f�r katastrofbist�nd.

Verksamheten �r inriktad p� de fattigaste u-l�nderna, som mottar drygt 80 % av WFP:s utvecklingshj�lp.

Organisation

WFP:s styrande organ Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA) besl�r av 30 medlemsl�nder, varav h�lften u-l�nder. Kommitt�n sammantr�der tv� g�nger per �r i Rom, d�r WFP har sitt h�gkvarter. CFA skall, ut�ver sin slyrdsefunktion f�r WFP, vara ett forum f�r debatt och ge rekommendationer om bisl�ndsmeloder och bist�ndspolitik p� livsmedels�omr�det. I 85 mottagarl�nder finns omkring 200 WFP-handl�ggare och drygt 800 lokalt anst�llda. Vid huvudkontoret i Rom arbetar sammanlagt omkring 380 personer. Chef f�r programmet �r James C. Ingram, Australi�en.


Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form av konlanlbidrag avsedda all t�cka kostnader f�r administration, frakter och f�rs�kringar.

Bidragsm�let f�r WFP:s regulj�ra resurser �r I 500 miljoner US dollar f�r iv��rsperioden 1991-1992.

D�rtill kommer bidragen, vilka redovisas n�rmare nedan, lill del Inter�nationella kalaslroflagret f�r livsmedel, International Emergency Food R�serve (lEFR). Slutligen kanaliseras en mindre del av de spannm�lsg�vor


215


 


som omfattas av livsmedelshj�lpskonventionen Food Aid Convention��� Prop. 1989/90:100
(FAC) genom WFP.
�������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

WFP f�rmedlar ocks� alltmer livsmedelshj�lp fr�n bilaterala givare. Inte minsl utnyttjas WFP i s. k. triangelaff�rer, d�r ett givarland beg�r WFP:s hj�lp att k�pa upp livsmedel i ett u-land f�r g�va lill ell annal, ofta n�rbel�get, moliagariand. �r 1988 f�rmedlade WFP 972 000 lon bilateral livsmedelshj�lp till ell v�rde av 240 miljoner US dollar.

WFP har sedan �r 1982 �rligen levererat ca 2 miljoner lon livsmedel, dvs. mellan 20 och 25 % av den globala livsmedelshj�lpen. �r 1988 omfat�tade dock WFP:s totala leveranser 3,1 miljoner lon, en �kning med 28 % j�mf�rt med �r 1987, som ocks� var ett rekord�r. Av dessa 3,1 miljoner ton gick omkring 2,3 miljoner ton lill utvecklingsbist�nd. Resterande 0,8 mil�joner ton gick lill katastrofinsatser, vilket �r i stort sett of�r�ndrat j�mf�rt med �r 1987.

�r 1988 uppgick konlantbidragen lill 214 miljoner US dollar. Huvudde�len av dessa medel f�rbrukades f�r transportkostnader.

Under budget�ren 1988/89 och 1989/90 har Sverige l�mnat eU �rligt regulj�rt bidrag p� 93 milj.kr. Den svenska andelen av de regulj�ra WFP-medlen uppg�r till ca 3 %. De st�rsta bidragsgivarna �r USA och Canada. Det svenska bidraget har till tv� tredjedelar givits f�r upphand�ling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP p� senare �r n�stan uteslutande vall leveranser av vegetabilisk olja. D�rut�ver har Sverige under de senaste budget�ren st�llt medel lill WFP:s f�rfogande (22 milj. kr. budget�ret 1989/90) f�r all l�cka vissa andra kostnader i samband med WFP-projekt. Dessa bidrag har till st�rsta delen anv�nts f�r upphandling av transportmedel i Sverige.

T'

Internationella katastroflagret f�r livsmedel (lEFR)

FN:s generalf�rsamlings sjunde extra m�te �r 1975 antog en resolution, vari medlemsl�nderna uppmanas all st�lla finansiella medel eller livsmedel lill WFP:s f�rfogande f�r alt anv�ndas lill katastrofinsatser i u-l�nder. M�let sattes vid en reserv p� minst 500 000 lon spannm�l. Det internalio�nella kalaslroflagret (lEFR) uppr�ttades �r 1976. Sedan �r 1978 har kala�slroflagret en mera permanent karakt�r med �rliga p�fyllnader.

Finansiering

Utf�stelserna till lEFR �r frivilliga. Enskilda l�nder �tar sig all l�mna
bidrag motsvarande en viss kvantitet livsmedel som med kort varsel kan
anv�ndas i katastrofinsatser. �r 1988 uppgick bidragen till lEFR till
828 000 lon livsmedel, vilket motsvarade etl ber�knat v�rde av 254 miljo�
ner US dollar.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 216


 


Sverige var en av initiativtagama lill lEFR och har st�tt lagret sedan Prop. 1989/90:100 dess tillkomst. Det svenska �tagandet utgjordes budget�ret 1989/90 av Bil. 5 40 000 ton vete eller vetemj�l, 2 500 ton matolja, saml medel f�r alt t�cka fraktkostnader. Fr. o. m. buget�ret 1989/90 st�lls medel till WFP;s f�rfo�gande, vilka i f�rsta hand skall anv�ndas f�r uppk�p av spannm�l regionalt i u-l�nder med exportproduktion. I andra hand skall ink�p i Sverige ske, och om WFP s� �nskar, med assistans av SIDA.

WFP-slyrdsen, CFA, har �r 1989 ullalat sig till f�rm�n f�r ett f�rslag om nya procedurer f�r stora delar av den livsmedelshj�lp som i dag omfattas av lEFR. Enligt f�rslaget skall WFP anv�nda dessa medel f�r hj�lp i l�ngvariga flyktingsituationer.

1986 �rs livsmedelshj�lpskonvention (FAC)

Livsmedelshj�lpskonventionen Food Aid Convention (FAC) �r en del av del g�llande internalionella veteavtalel. Konventionen tillkom f�r att kom�plettera detta avtal med etl bidrag till u-l�ndernas livsmeddslrygghel ge�nom en s�rskild bist�ndskonvenlion med �taganden om livsmedelshj�lp.

Den tidigare �verenskommelsen fr�n �r 1980 f�rl�ngdes i flera omg�ng�ar, men har nu ersatts av 1986 �rs konvention som efler f�rl�ngning l�per fram lill �r 1991.

Syftet med 1986 �rs konvention �r liksom tidigare atl bidra lill alt n� del m�l p� 10 miljoner lon spannm�lsbist�nd per �r, som uppst�lldes av 1974 �rs v�rldslivsmeddskonferens.

Finansiering

De elva medlemmarna, varav EG �r en, har �tagit sig atl under 1986 �rs konvention g�ra utf�stelser motsvarande minsl 7,5 miljoner lon per �r. De st�rsta andelarna faller p� USA, EG, Canada, Australien och Japan vilka tillsammans svarar f�r n�ra tre fj�rdedelar av de totala �tagandena. Sverige har utf�st ett �rligt bidrag motsvarande 40 000 lon.

Bidragen utg�r i form av livsmedelsleveranser, fr�mst spannm�l eller konlanlbidrag, omr�knade efter v�rldsmarknadspris. Leveranserna sker som g�va eller med f�rm�nliga l�nevillkor, bilateralt eller multilateralt enligt givarens best�mmande.

Det svenska bidraget kanaliseras i sin helhet genom WFP (som �ven f�r etl fraklbidrag) enligt samma principer som f�r lEFR enligt ovan, del vill s�ga konlanlbidrag f�r uppk�p f�retr�desvis i u-l�nder med exportproduk�tion.

Styrande organ

Del Internationella veter�dets sekretariat och en under konventionen upp�
r�ttad kommitt� f�r livsmedelshj�lp (Food Aid Committee) �r ansvariga
f�r konventionens till�mpning. Alla elva medlemmar/givare ing�r i kom-
���������������������������� 217

mitten.


 


Bil. 5

�vriga organisationer������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO


FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FN:s flyktingkommissarie inledde sin verksamhet �r 1951. UNHCR: s upp�gift �r alt ge r�ttsligt skydd och bist�nd �t flyktingar enligt FN:s flykting�konvention av 1951 och 1967 �rs till�ggsprotokoll. En viktig del av UNHCR: s arbete �r inriktat p� att genom internationella avtal och natio�nell lagstiftning fr�mja flyktingars r�ttigheter, samt alt �vervaka alt dessa till�mpas av de enskilda staterna. Enligt FN:s uppgifter finns idag ca 15 miljoner flyktingar varav 2 miljoner under FN:s hj�lporganisations f�r palestinaflyklingar (UNRWA) mandat.

Som en f�ljd av kraftigt �kade flyktingstr�mmar v�rlden mnt sedan mitten av 1970-talet, i synnerhet mellan u-l�nder, har UNHCR:s verksam�het haft en mycket snabb tillv�xt och kommit alt domineras av stora bist�ndsprogram.

I en akut massflyktingsituation s�ker UNHCR i f�rsta hand tillhandah�l�la hj�lp f�r �verlevnad, ofta i form av livsmedel, t�lt och filtar. Hj�lpen kan d�refter komma att utvidgas lill att omfatta i f�rsta hand bost�der, vatten�f�rs�rining, h�lsov�rd och utbildning. Redan p� ell tidigt stadium s�ker UNHCR finna varaktiga l�sningar f�r flyktingarna. Frivillig repatriering till hemlandet �r den b�sta l�sningen. Alternalivt kan lokal integration i regionen och omplacering i tredje land komma ifr�ga. Under 1980-talel har flyktingsituationer p� m�nga h�ll kommit atl permanentas och d�rmed tagit i anspr�k en stor del av UNHCR:s resurser f�r bist�nd. Ut�ver sitt regulj�ra program bist�r UNHCR, p� generalf�rsamlingens uppdrag, flyktingar efter �terkomsten till hemlandet eller hj�lper m�nniskor som av skilda orsaker �r heml�sa i sill egel land. UNHCR forts�tter alt bist� ett stort antal heml�sa i torkdrabbade l�nder, bl. a. p� Afrikas Horn.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en r�dgivande kommitt�, den s. k. exekutivkommitt�n. Kommitt�n har 43 medlemmar. Sverige �r medlem sedan �r 1958.

Kommitt�n sammantr�der en g�ng per �r i Geneve d�r flyktingkommis�sarien har sitt s�te. D�rut�ver �ger informella m�ten med den r�dgivande kommitt�n mm tv� g�nger per �r. Fr.o.m. �r 1990 �r Thorvald Stohen�berg, Norge flyklingkommissarie.


218


 


Finansiering������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Ril�� S Flykfingkommissariens verksamhet finansieras n�stan hell genom frivilliga

bidrag. Endast ca 4-5 % av budgeten finansieras �ver FN:s regulj�ra

budget.

UNHCR:s budget f�r 1989 �rs regulj�ra program uppg�r till 389 miljoner US dollar. UNHCR:s uppskattade behov f�r de s�rskilda programmen uppg�r lill 221 miljoner US dollar.

Med anledning av UNHCR: s finansiella kris och dess budgetunderskott �r 1989 fastst�llde exekutivkommitt�n inte en budget f�r �r 1990. I st�llet fastst�lldes en budget f�r f�rsta halv�ret 1990 till h�gst 190 miljoner US dollar, vari h�lften av del �verf�rda underskottet fr�n 1989 �rs budget (totalt h�gst 40 miljoner US dollar) skulle ing�. Exekutivkommitt�n besl�t atl inr�lta en tempor�r arbetsgmpp, best�ende av exekutivkommitt�ns medlemsstater, observat�rer och UNHCR, f�r atl granska UNHCR:s regulj�ra program �r 1990 i syfte alt uppn� bl. a. ett effektivt utnyttjande av bidragen. Vid ett extra ordinarie exekutivkommitt�m�te i slutet av maj/ b�rian juni 1990 skall budgeten f�r hela verksamhets�ret 1990 fastst�llas till en realistisk niv� med h�nsyn lagen till f�rv�ntade bidrag.

De st�rsta bidragsgivarna �r 1988 var USA, Japan, EG, F�rbundsrepu�bliken Tyskland, Storbritannien, Italien och Sverige. Sveriges regulj�ra bidrag under budget�ret 1988/89 (verksamhets�ret 1989) uppgick till 120 milj.kr. D�rut�ver gavs extra bidrag fr�n bl.a.anslagsposten Kata�strofer, st�d lill �teruppbyggnad m. m. Sveriges regulj�ra bidrag f�r bud�get�ret 1989/90 (verksamhets�ret 1990) uppg�r fill 145 milj. kr.

FN:s hj�lporganisation f�r palestinaflyktingar (UNRWA)

FN:s hj�lporganisation f�r palestinaflyklingar inledde sin verksamhet �r 1950. UNRWA bist�r de flyktingar som �r 1948 l�mnade Palestina vid staten Israels tillkomst samt de som blev flyktingar efler junikriget �r 1967. I dag �r ca 2,2 miljoner palestinier registrerade hos UNRWA i Jordanien, Libanon, Syrien samt i Gazaomr�det och p� V�stbanken. Ungef�r en tredjedel av dessa befinner sig i l�ger.

Verksamhet

Programmet f�r palestinaflyktingar omfattar utbildning, h�lsov�rd och livsmedelshj�lp. Genom utbildningsprogrammet, vilket omfattar drygt h�lften av budgeten, utbildas drygt 350 000 palestinska barn i 635 skolor. Omkring 10 000 l�rare, n�stan samtliga palestinska flyktingar, arbetar inom utbildningsprogrammet.

219


 


Organisation����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil��� UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar till generalf�r-

samhngen om organisafionens verksamhet. I november 1985 tilltr�dde Giorgio Giacomelli, Italien, som generalkommissarie. En r�dgivande kom�mitt� best�ende av representanter f�r tio medlemsl�nder finns f�r plane�ring av organisationens verksamhet.

Finansiering

1989 �rs utgifter ber�knas till ca 227 miljoner US dollar. �r 1986 inf�rde UNRWA etl nytt budgetsystem med mllande tre�rsplanering som inneb�r alt det belopp som budgeteras �r ett absolut minimum f�r genomf�rande av planerade insatser. Nedsk�rningar i denna budget skulle leda lill allvarliga konsekvenser f�r UNRWA:s program och flyktingarnas undervisning, h�lsov�rd m. m.

De st�rsta bidragsgivarna till UNRWA �r USA, EG, Italien, Sverige och Japan. Del svenska bidraget f�r budget�ret 1989/90 (verksamhets�ret 1989) uppgick till 100 milj.kr.

FN:s fond f�r kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC)

FN:s fond f�r kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC) bilda�des �r 1971. Bakgrunden var den kraftiga �kningen av narkotikamissbruk i v�riden i slutet av 1960-lalet.

M�let f�r fondens verksamhet �r all angripa narkotikaproblemet genom alt minska tillg�ng och efterfr�gan p� illegal narkotika och bek�mpa den illegala handeln. De viktigaste arbetsomr�dena �r kontrollinsatser, bist�nd till jordbrukare som frivilligt �verg�r Ull all odla annat �n narkotikagr�dor, behandling, rehabilitering och social �teranpassning av missbmkare, ut�bildning och information om de skadliga verkningarna av narkotikamiss�bmk, utbildning i till�mpning av narkoUkalagar, laboralorieulbildning f�r narkofikaanalyser samt forskning.

Fram lill b�rian av 1980-talel arbetade fonden med s. k. pilotprojekt, som syftade till att tj�na som katalysatorer f�r framtida projekt i st�rre skala. Sedan �r 1983 har ambitionsniv�n stigit och fonden utarbetar mer �vergripande landplaner, s.k.maslerplans i ett antal l�nder. Den f�rsta medelfristiga planen i fondens historia �r under utarbetande och kommer art avse �ren 1989-1993.

Fondens projekt genomf�rs av UNDP, FN:s narkolikadivision, fackor�
gan som FAO, WHO, ILO och UNESCO, av enskilda organisationer saml
av moUagari�nderna sj�lva.������������������������������������������������������������������������������������� 220


 


Organisation���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

UNFDAC har ingen styrelse. De st�rsta givarl�ndema, dit Sverige h�r. Bil. 5 samlas tv� g�nger �rligen tillsammans med ledningen f�r fonden till infor�mella m�ten f�r diskussioner kring verksamheten, nya projekt etc. Fonden leds sedan �r 1982 av exekulivdirekt�ren Giuseppe di Gennaro, Italien. Den �vergripande kontrollen �ver och administrationen av fonden vilar hos FN:s generalsekreterare.

Finansiering

UNFDAC:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. Hittills har 89 l�nder l�mnat bidrag. Programverksamhet p�g�r i drygt 40 l�nder. Fonden har �r 1989 en budget p� 62,5 miljoner US dollar. Sverige gjorde i samband med den f�rsta v�rldskonferensen om narkolikafr�gor i Wien i juni 1987 en utf�stelse om bidrag fill fonden om 70 milj. kr. Budget�ret 1989/90 utbeta�lades 25 milj. kr. till fonden.

amww

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Familjeplanering har i m�nga l�nder startals genom initiativ av frivilliga organisafioner. IPPF, den internalionella familjeplaneringsfederationen l�nkar samman 133 lokala organisationer i olika l�nder.

Verksamhet

Del �vergripande m�let f�r IPPF:s verksamhet �r alt fr�mja familjeplane�ring och ansvarsfullt f�r�ldraskap, dvs. m�nniskors r�tt att sj�lva besluta om hur m�nga barn de vill ha och n�r. Federationen verkar f�r atl �ka medvetenheten om befolkningsfr�gans betydelse och f�r atl den beaktas i nafionella och internationella utveckhngsplaner. 1 u-l�nderna satsar IPPF p� atl utveckla och f�rb�ttra tillg�ngen till familjeplaneringsservice. S�r�skilda anstr�ngningar g�rs f�r alt f�r�ndra attityderna hos m�nnen. Genom atl vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda s�v�l som olika FN-organ, s�ker IPPF skapa en bredare f�rankring av sin verksamhet. Federationen samarbetar n�ra med WHO och UNFPA i fr�gor som r�r sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice och med UNICEF i program som l�nkar familjeplanering lill UNICEF:s barn�verlevnadsprogram. Safe Motherhood-inilialivel, i vilket federatio�nen engagerar sig tillsammans med dessa organ och V�rldsbanken �r ytterligare ett exempel p� insatser f�r kvinnors och barns h�lsa och ut�veckling.

Organisation

I federationen finns 107 organisafioner. Representanter f�r samtliga med-�������������������������� 221


 


lemsorganisationer sammankallas vart tredje �r lill medlemsf�rsamlingen.��� Prop. 1989/90:100 D� fastst�lls en arbetsplan f�r tre �r fram�t. Verksamheten leds i �vrigl av��� Bil. 5 styrelsen. Central Council, som besl�r av representanter f�r medlemsorga�nisationema, s. k. volonl�rer, valda p� regional basis. Representanter f�r bidragsgivande l�nder deltar i �rliga �verl�ggningar med sekretariatet.

Generalsekreterare �r sedan april 1989 Halfdan Mahler, Danmark tidiga�re generaldirekt�r f�r WHO. Federationens sekretariat finns i London.

Finansiering

IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag fr�n regeringar (93 %), organisafioner och privata bidragsgivare. D�rtill kommer s. k. lo�kala inkomster fr�n medlemsavgifter, f�rs�ljning av prevenfivmedd och bidrag fr�n statliga och privata k�llor vilka direkt tillfaller medlemsorgani�sationerna.

Efterfr�gan p� IPPF:s insatser �kar samtidigt som den statliga bidrags�kretsen forts�tter att omfatta endast 11 l�nder. Japan, Sverige, Storbritan�nien, Canada och Norge �r st�rsta bidragsgivare och svarar tillsammans f�r drygt 70 % av federationens inkomster. USA besl�t �r 1985 att inte ge fortsatt bidrag till IPPF. Den amerikanska uppfattningen �r att federauo-nen f�respr�kar aborter som en familjeplaneringsmelod. IPPF har � sin sida beslutat alt medlemsorganisationema sj�lva avg�r m�jligheterna all st�dja laglig abortrdaterad verksamhet.

Det svenska bidraget f�r budget�ret 1989/90 uppg�r Ull 75 milj. kr. Det motsvarar knappt 18 % av organisafionens totala inkomster.

UNCTAD/GATT: s intemationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentmm (ITC) bildades �r 1964. Dess syfte �r bl. a. atl fr�mja u-l�ndernas export genom medverkan i mark�nadsunders�kningar, utveckling av nya produkter, marknadsf�ring och uppbyggnad av nya institufioner f�r export. �ven importrdaterade projekt f�rekommer. I enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i �kande grad uppm�rksammat de minst utvecklade l�nderna, SADCC-regionen samt r�vamseklorn.

Organisation

Rikfiinjerna f�r ITC:s verksamhet fastst�lls av de beslutande organen i UNCTAD och GATT p� gmndval av rekommendationer fr�n en r�dgivan�de gmpp, Joint Advisory Group on ITC, i vilken representanter f�r alla FN:s och GATT:s medlemsl�nder kan della.

F�r den l�pande verksamheten svarar etl sekretariat i Geneve med ca
250 anst�llda, vartill kommer ca 800 expertkonsultuppdrag i ITC:s samar-
��������������������������� 222


 


betsl�nder. Sedan 1981 �r G�ran Engblom, Sverige exekutivdirekl�r f�r��� Prop. 1989/90:100
ITC.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Finansiering

ITC:s sammanlagda utbetalningar f�r verksamhets�ret 1987 uppgick lill 36,8 miljoner US dollar och f�r verksamhets�ret 1988 uppskaitningvis 45,8 miljoner US dollar. ITC:s tekniska samarbetsprogram finansieras ge�nom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige �r st�rsta enskilda bi�dragsgivare. Det svenska bidraget uppg�r budget�ret 1989/90 till 20 milj. kr,, varav 2 milj. kr. till ITC:s r�vamprogram. Dessutom samarbe�tar Sverige med ITC inom ramen f�r det bilaterala utvecklingssamarbetet.

223


 


BILATERALT UTVECKLINGSSAMARBETE GENOM SIDA

Bist�ndet till enskilda programl�nder ANGOLA


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


 

BOTSWANA����� ZIMBABWE

 

Befolkning

9 milj.

(1988)

Befolkningstillvxt/r

2,8 %

(1988)

BNP/invnare

540 US dollar

(1988)

offentligt nettobistnd/person

 

 

- totalt (exkl. stlnder)

95 kr.

(1988)

- Sverige

28 kr.

(1988)


224


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Angolas ekonomiska och sociala situation har f�rs�mrats lill f�ljd av krig,

finansiell kris och varubrist. Sydafrikas tidigare ockupation av landets

s�dra delar samt rebellr�relsen UNITA:s akfivileler �r fr�msta orsaken till

den sv�ra situationen. Transport- och kommunikationsleder har f�rst�rts

och produktion och distribution inom jordbmk och industri f�rsv�rats.

Omkring 60 000 m�nniskor har d�dats i kriget och mer �n 50 000 ber�knas

ha invalidiserats. Ca 750 000 angolaner lever som flyktingar i sitt eget land.

V�rst drabbade �r kvinnor och barn.

Landels ekonomi och relativt goda kreditv�rdighet har f�rs�mrats. Den ekonomiska krisen har framtvingat en h�rd finansiell �lslramningspolilik med importrestriktioner, som har lett fill stor brist p� insats- och r�varor inom industri och jordbruk. Ufiandsskulden har �kat drastiskt, skuld�lj�nslkvoten uppg�r lill 70 %.

Den angolanska regeringen beslutade �r 1987 att genomf�ra ett ekono�miskt reformprogram som i stora drag f�ljer de anpassningsprogram som Internalionella valutafonden (IMF) och V�rldsbanken har utarbetat i grannl�nderna. Angola har under �r 1989 erh�llit medlemskap i IMF och V�rldsbanken. Landet orienterar sig mot marknadsekonomi, och enskilda initiativ ges st�d inom t. ex.jordbruket. Den kraftigt �verv�rderade valu�tan utg�r dock ell fortsatt stort problem.

Angola f�r betydande st�d fr�n �stl�nder och Cuba men str�var efler alt vidga sina samarbetskonlakler med olika v�stliga i-l�nder och �vriga Afri�ka. Nya vikliga bist�ndsgivare �r Italien och EG. Kriget och det sv�ra s�kerhetslaget i landet har begr�nsat m�jligheterna lill samarbete med ohka bist�ndsgivare. Om fredsprocessen fortskrider b�r del finnas goda m�jligheter till �kat bist�nd.

Angola �r en enpartistat. Privat �gander�tt �r garanterad i landels kon-sfilulion. D�dsstraff kan utm�tas, men praktiseras i mycket begr�nsad omfattning. R�ttss�kerheten kan inte anses vara god, men etl reformarbete har inletts i syfte alt f�rb�ttra situationen. Kriget har gjort all rapportering om m�nskliga r�ttigheter, �ven fr�n oberoende organisationer, �r knapp�h�ndig. Fr�n UNITA-kontrollerade omr�den finns rapporter om utbredd anv�ndning av trampminor, f�rst�relse av bost�der och gr�dor och andra attacker mot civila m�l.

Sveriges bist�nd

Svenskt st�d till befrielser�relsen MPLA inleddes �r 1971. Efter Angolas
sj�lvst�ndighet �r 1975 l�mnades st�d fr�n Sverige i form av kataslrofli-
st�nd. Del l�ngsiktiga utvecklingssamarbetet inleddes �r 1979. Inklusive
st�det till MPLA under tiden f�re sj�lvst�ndigheten uppg�r de svenska
bist�ndsutbelalningarna till Angola t. o. m. budget�ret 1988/89 lill
1 234 milj.kr. Det nuvarande avtalet om utvecklingssamarbete omfattar
kalender�ren 1989 och 1990. Medelsramen f�r denna period �r 340 milj. kr.
Sverige �r j�mte Italien en av de st�rsta bilaterala bist�ndsgivarna. FN,
EG och Internationella r�da korset �r andra stora givare.
������������������������������������������������ 225

15�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


Bist�ndet �r p� grund av det besv�rliga s�kerhetslaget geografiskt kon- Prop. 1989/90:100 centrerat lill omr�det kring Luanda och kusten norr d�rom. I avvaktan p� Bil. 5 en fredsl�sning g�ller restriktioner f�r en utvidgning av utvecklingssamar�betet till andra delar av landet. Beredskap finns till ut�kade insatser. Dessa kommer d� all koncentreras lill de tidigare samarbetsomr�dena: fiske, h�lsov�rd, transporter, telekommunikationer samt vambist�nd. Brislen p� utbildad och erfaren personal �r stor, fr�mst inom tekniska omr�den. Detta har lett till omfattande personalbisl�ndsinsatser inom ramen f�r det svens�ka bist�ndet.

Genom del svenska samarbetet fr�mjas i f�rsta hand de bist�ndspolifi-ska m�len resurstillv�xt och �kad ekonomisk sj�lvst�ndighet. H�lsost�del bidrar fill alt motverka en ytterligare f�rs�mring av befolkningens sociala villkor. Fr�gor r�rande demokrati och m�nskliga r�ttigheter har givits �kad uppm�rksamhet inom samarbetsprogrammet.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell:

 

Disponibelt

1988/89

1989/90

Anslag

150,0

170,0

Ingende reservation

68,6

5,3

Summa

218,6

175,3

Frdelning

utbetalt

Planerat

 

1988/89

1989/90

Varubistnd

109,7

56,6

Fiskeriunderskningar inkl. koordinator������ 11,65

9,5

Kustnra fiske

15,5

15,5

Fiskeskola

22,11

20,1 ■

Hlsovrd

29,4

36,6

Importutbildning (ITC)

2,9

3,4

Personal- och konsultfond

8,6

6,6

Fltarbetarbostder

7,0

19,0

Telesektorn

7,2

8,4

vrigt

-

-

Summa

214,0

175,7

Utgende reservation

5,3

0,35

Vambist�nd och st�d tid landsbygdseleklrifiering

Varubist�ndet utg�r den st�rsta komponenten i bist�ndet. Det �r inriktat p� ink�p av reservdelar f�r lastbilar, dmalerid och r�varor f�r industrin samt papper. En del av varubist�ndet har tillsammans med katastrofbi�st�nd anv�nts f�r ink�p av uts�de och jordbmksutmslning till sm�bmkare i s�dra Angola. Ett visst st�d har ocks� givits f�r milj�insatser inom renh�llningsomr�del.

Kust n�ra fiske och fiskeriunders�kningar

St�det till del kusin�ra fisket syftar lill alt utveckla hanlverksfisket norr
om Luanda. Del omfattar bl.a. utbildning, ink�p av b�tar och utrustning
till fiskef�reningar, organisation och underh�ll. Genom st�det har fiskeko-
������������������������� 226


 


operafionens och fiskarf�reningarnas st�llning st�rkts. Vidare st�ds fiske-��� Prop. 1989/90:100 riunders�kningar, som syftar till all f�rb�ttra kunskaperna om fiskelill-��� Bil. 5 g�ngen i Angolas vatten. Verksamheten �r v�senfiig f�r den l�ngsiktiga planeringen av fiskeseklorn. I insatsen ing�r unders�kningar med forsk�ningsfartyget Goa. Sverige bidrar med bes�ttning fill fartyget, forsknings�r�dgivare och utrustning.

Fiskeskola

Sl�del till en fiskeskola i Cacuaco, norr om Luanda, syftar fill all utbilda angolansk personal f�r den moderna fiskeflottan. Det svenska st�det om�fattar byggnader, personalbist�nd och utmstning.

H�lsov�rd

St�det lill h�lsosektorn avser sjuksk�terskeutbildning, leveranser av l�ke�medel och planering. St�d l�mnas lill h�lsoupplysning och program f�r bek�mpning av s�mnsjuka, malaria, tuberkulos och lepra. Vidare ing�r konsulfinsalser f�r AIDS-bek�mpning. Genom UNICEF drivs ocks� ell vaccinationsprogram.

Bist�nd utanf�r landramen

Katastrofbist�nd har l�mnats f�r att lindra n�den i landet. Det har omfattat leveranser av jordbruksredskap, uts�de, matolja, mediciner och sjukv�rds�material. Sverige var under �r 1988 en av de st�rsta givarna n�r del g�ller Internafionalla r�da korsets verksamhet p� den angolanska h�gplat�n. Svenska r�da korset st�der prolesverksl�der i Luanda och Huambo. Un�der budget�ret 1988/89 uppgick katastrofbist�ndet till ca 63 milj. kr. Under innevarande budget�r har hitfills ca 35 milj. kr. anslagits fill katastrofbi�st�nd i Angola.

Bist�nd genom folkr�relser och enskilda organisationer har under de senaste �ren �kat vad g�ller Angola. Bland organisationer verksamma i landet fmns bl. a. Svenska Kyrkans Mission, Caritas i Sverige, Afrikagrup�pernas Rekryteringsorganisalion (ARO), Kontaktn�tet och Landsr�det f�r Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU).

Angola har fidigare erh�llit svenska u-krediler. Den aktuella ekonomiska situationen g�r dock all landet f�r n�rvarande inte anses kreditv�rdigt. I takt med atl det ekonomiska reformprogrammet genomf�rs finns dock f�rhoppningar om atl kreditv�rdigheten skall kunna �terst�llas.

227


 


BANGLADESH


 

 

'v;

TfT

.BHiftN ;.4'

7

■■'":. :■■;__________ .-:_rA;3,-/--'

 

■-> '>v

 

 

 

}s

1

'"\

,(,

("■■

-'�� -V,

y

/

 

 

 

 

.■

 

....._,

 

.

 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


m-3 Ib


O'-�� ■ .


-�� ,'.' '� ', . jlpigaliskd bukten J. ; : '.IOO-'-'.; ■ ■ '200 : ■-r-:m : � ':.,.

Ii� ,�� ■ irnvag

km


 

BURMA

-./hl

/\


 


Befolkning

BefolkningstilIvxt/r BNP/invnare


106 milj.������ (1987)

2,8 %���������������������� (1980-1987)

160 US dollar�� (1987)


 


Offentligt nettobistnd/person

-   totalt (exkl. stlnder)����������������������� 98 kr.

-   Sverige������������������������������������������������ 2,50 kr.


(1987) (1987)


228


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Det st�rsta problem Bangladesh har all brottas med �r den stora fattigdo�men, som �r en effekt av ett flertal faktorer. Till dessa h�r inte minsl den kraftiga befolknings�kningen. �ver h�lften av landels befolkning lever under den s.k.fattigdomsgr�nsen. Reall�nerna f�r lantarbetarna har �ter sjunkit, sp�dbarnsd�dligheten f�rblir mycket h�g och l�skunnigheten stag�nerar eller g�r rentav tillbaka. Spannm�lsproduktionen har dock kunnat h�lla j�mna steg med befolknings�kningen. Sj�lvf�rs�riningsgraden ligger kvar vid ungef�r samma niv� som vid liden f�r sj�lvst�ndigheten �r 1971. Den ekonomiska tillv�xten under 1980-talel var relativt lillfredsst�llande fram lill �r 1987. Under della och n�stf�ljande �r intr�ffade dock omfattan�de �versv�mningar. I f�rening med starka cykloner och perioder av sv�r torka, s�rskilt v�ren 1989, medf�rde dessa en sv�r p�frestning p� ekono�min. Investeringarna (som aldrig varit s�rskilt omfattande) och produktio�nen sj�nk. Den ekonomiska tillv�xten f�r �r 1988 stannade vid drygt 2 %.

Omedelbart efler �versv�mningarna �ren 1987 och 1988 inledde rege�ringen snabbi ett hj�lp- och �lemppbyggnadsprogram. F�rb�ttrad bered�skap f�r hvsmeddsf�rs�rjning och -distribution vid naturkatastrofer bi�drog fill atl avv�ria en sv�ltsituation. Produkfionen �terh�mtade sig i snabbare takt �n vad som urspmngligen ans�gs m�jligt. Skuldsiluationen kunde h�llas under kontroll. Omprioriteringar till rehabiliterings- och �ler-uppbyggnadsinsatser innebar dock ell avbr�ck f�r landels normala, l�ng�siktiga utvecklingsprogram.

Under f�mls�llning atl landet inte drabbas av nya omfattande naturka�tastrofer och alt rehabiliteringsprogrammet kan genomf�ras som planerat ber�knar regeringen en snabbare tillv�xt�kning f�r budget�ret 1989/90. F�r alt mobilisera lokala resurser har skaltereformer inf�rts och subventioner fill stafiiga f�relag stegvis dragils in och avgifter f�r bl. a. energi �kat. F�r att en fillfredsst�llande tillv�xt skall uppn�s kr�vs dock avsev�rt h�gre investeringsniv� och en markant mobilisering av landels egna resurser.

Jordbruket �r nyckdseklorn i Bangladeshs ekonomi. Del svarar f�r drygt h�lften av BNP, mer �n tre fj�rdedelar av syssels�ttningen och en dominerande andel av exporten. Jordinnehavet har stor betydelse f�r samh�llsst�llning och ekonomisk ulveckiing, men jordf�rdelningen �r mycket skev. Den stagnation som har r�tt inom jordbmket de senaste �ren inger bekymmer. �kade insatser s�som f�rb�ttrad kreditgivning lill lanl-bmkama, investeringar i bevattningsanl�ggningar saml en f�r producen�terna f�rm�nligare prispolilik p� inhemska baslivsmedel �r n�dv�ndiga f�r atl �terf� dynamiken i produktionen. Eftersom spannm�lsproduktionen �nnu inte n�tt full sj�lvf�rs�riningsgrad m�ste ca 20 % av behovet importe�ras.

�ven industrin, som svarar f�r ca 10 % av BNP, har l�nge befunnit sig i stagnation. F�rs�k har gjorts alt stimulera privat f�retagsamhet och atl �verf�ra f�rstatligade f�relag i privat �go. Tillv�xttakten har dock varit l�ngsam och kapacitetsutnyttjandel l�gt. Den �kade tillv�xt som skett under senare �r har framf�r allt �gt rum i den sm�skaliga industrin.

Exporten har tidigare dominerats av jute och juteprodukter. Under de�� �������������������������� .,-�


 


senaste �ren har exporten av andra varor, i f�rsta hand konfektion och��� Prop. 1989/90:100 skaldjur, �kat markant och svarar nu f�r h�lften av den samlade varuex-��� Bil. 5 porten. Transfereringar fr�n i ullandel verksamma bangladeshiska med�borgare har �ter �kat. Valutareserven har f�rb�ttrats och moisvarar ca 3,5 m�naders import.

Bangladeshs befolkning �kar med ca 2,5 miljoner per �r. �r 2000 ber�k�nas befolkningen uppg� lill minst 140 miljoner. Det redan starka och st�n�digt �kade befolkningstrycket st�ller stora krav p� livsmeddsf�rs�rining, syssels�ttning och samh�llsservice, och leder till stora milj�problem. Allt fler blir jordl�sa och arbetsl�sheten f�rv�rras. Under m�nga �r f�ll realin�komsterna f�r de fattigare befolkningsgrupperna, vilket bl. a. yttrade sig i en �kad undern�ring. Vissa uppgifter tyder dock p� alt ell trendbrott har intr�ffat i b�rjan av 1980-talel, delvis till f�ljd av omfattande n�dhj�lpsar-belen p� landsbygden med syfte atl minska undersyssels�ttningen under l�gs�songen. En aktiv politik f�r familjeplanering bedrivs men f�r all denna skall bli mer effektiv kr�vs b�ttre integrering i de allm�nna h�lso�v�rdsprogrammen.

Sparandel i Bangladesh �r mycket l�gt och moisvarar endast ca 3 % av BNP. Bist�ndet �r den viktigaste finansieringsk�llan lill statsbudgeten och finansierar n�stan hela ulvecklingsbudgeten. Bist�ndet svarar f�r h�lften av importen. Bisl�ndsvolymen som uppg�r fill ca IOO kronor per �r och person �r j�mf�rbar med vad m�nga andra lika fatliga l�nder erh�ller. Bangladesh �r inte mer bist�ndsberoende �n ett genomsnilfiigt afrikanskt land.

Den inrikespolitiska situationen har stabiliserats under del g�ngna �ret. Denna stabilisering har gynnsamt p�verkat situationen avseende m�nskli�ga r�ttigheter. En svag administration har dock sv�rt att kontrollera all de lagar efterf�ljs som ger skydd f�r m�nskliga r�ttigheter. F�rs�k till decent�ralisering f�r �kat lokall inflytande �t etniska minoriteter inleddes v�ren 1989. Del �r f�r tidigt alt nu s�ka bed�ma hur v�l de kan komma atl lyckas. Yttrande- och mediafrihelen har sina begr�nsningar, vilket dock inte hind�rar alt den fr�n regeringen frisl�ende pressen i sak kan ge uttryck f�r kriiik. Flera oberoende organisationer f�r m�nskliga r�ttigheter �r verksamma i landet.

Bist�nd genom enskilda organisafioner spelar en viktig roll i Bangladesh. Ett par hundra utl�ndska och flera inhemska enskilda organisationer ver�kar i landet. Organisationerna s�ker genom olika insatser fylla bristerna i stafiiga program vad g�ller alfabetisering, prim�rh�lsov�rd, kalaslroff�re�byggande verksamhet m. m. I syfte alt �ka insynen i de frivilliga organisa�tionemas verksamhet har myndighetema inf�rt nya regler. De problem som h�rigenom skapats med bl.a.f�rseningar i projeklgodk�nnande har p�talats av givarna.

Bangladesh erh�ller bist�nd fr�n flertalet internationella givare. Bisl�n-del utg�r ca lO % av BNP. De st�rsta givarna �r V�rldsbanken, ADB och Japan, f�ljt av USA och Canada. Sverige svarar f�r endast ca 1 % av bist�ndet lill landet.

230


 


Sveriges bist�nd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av etl samarbels�avtal f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 omfattande 135 milj.kr. per �r. Sedan del svenska bist�ndssamarbetet med Bangladesh inleddes �r 1971 har ca 2,3 miljarder kronor utbetalats.

Bist�ndet till Bangladesh har successivt anpassats till f�rh�llandena i landet och �r framf�r allt inriktat p� den fattigaste delen av befolkningen inom omr�dena syssels�ttning, h�lsov�rd och undervisning. Under senare �r har den andel av bist�ndet som g�r till projekt inom dessa sektorer �kat snabbt p� varubist�ndels bekostnad. Kvaliteten i projekten har f�rb�ttrats, men sv�righeterna kommer atl kunna �vervinnas endast p� sikt.

Meddsf�rddningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning

Landsbygdsutveckling

Hlsovrd

Undervisning

Konsultfond

Varubistnd,

Summa

Utgende reservation


 

1988/89

1989/90

135,0

135,0

42,4

58,9

177,5

193,9

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

54,5

113,5

16,7

57,0

12,9

5,0

2,0

1,0

?.2,4

17,4

118,5

193,9

58,9


Utnyttjandet av projektmedel har f�rb�ttrats, och reservationen har sjun�kit under de senaste �ren. Reservationen h�nf�r sig alhj�mt fr�mst lill det bundna varubist�ndet. Under budget�ret 1989/90 f�rv�ntas hela det till�g�ngliga beloppet bli utbetalat.


Landsbygdsutveckling

Landsbygdsutveckling med inriktning p� all ge m�nniskor l�nearbete �r den st�rsta samarbelsseklorn. Sverige har st�tt projekt inom denna sektor sedan bist�ndssamarbetet inleddes med d�varande �stpakislan.

St�d har sedan �r 1986 utg�tt lill Rural Employment Sector Programme, som utg�r en vidareutveckling av tidigare projekt. Mol bakgmnd av gjorda erfarenheter har projektet f�tt en mer begr�nsad geografisk spridning och den tekniska och ekonomiska uppf�ljningen har f�rst�rkts. Projektet, som �ven st�ds av Norge, omfattar f�rb�ttringar av infrastmktur p� landsbyg�den, instilulionsbyggande, och f�rs�k att organisera gmpper av falliga d�r modeller f�r kreditgivning, service och r�dgivning utformats. Organisation av och aktiviteter f�r kvinnor ges s�rskild uppm�rksamhet.

Sverige st�der tillsammans med Nederl�nderna projektet Early Imple-


231


 


mentation Programme som syftar lill �kad jordbruksproduktion genom��� Prop. 1989/90: 100 invallning och vallenreglering. Stor vikt l�ggs vid atl sociala aspekter��� Bil. 5 beaktas i programmet och atl del skapar l�ngsiktiga f�rb�ttringar f�r de falliga.

Tillsammans med Norge, Canada och IFAD st�der Sverige Grameen Bank, som ger krediter till landsbygdens fatliga. Syftet �r atl dessa genom egen verksamhet skall kunna �ka sina inkomster. Banken har �ver en halv miljon l�ntagare varav 80 % �r kvinnor. Verksamheten �r myckel fram�g�ngsrik och allt lyder p� all l�nlagarna f�tt s�krare inkomster, b�tlre h�lsoslandard och ett f�rb�ttrat egeninflylande �ver sin siluafion och framfid.

H�lsov�rd

Sl�del �r fr�mst inriktat p� prim�rh�lsov�rden. Tillsammans med UNICEF bekostar Sverige ett projekt f�r ink�p och distribution av bas�l�kemedel och A-vitaminkapslar lill sjukhus och h�lsocentraler i landet. Tillsammans med Danmark st�der Sverige ett projekt som syftar fill alt utveckla en modell f�r l�kemeddsf�rs�rining som skall kunna genomf�ras i nafionell skala.

Sverige st�der ett immuniseringsprogram som samordnas av UNICEF. Programmets m�l �r att ge 85 % av landels sp�dbarn skydd mol de vanli�gaste infektionssjukdomarna och atl kvinnor i fertil �lder skall erh�lla skydd mot stelkramp. Hillills har 20 % av den aktuella m�lgmppen erh�lht skydd.

Efler de sv�ra �versv�mningarna �r 1988 utgick omfattande st�d till svenska och bangladeshiska enskilda organisationer f�r distribution av vattenreningstabletler, livsmedelshj�lp och till olika rehabililerings�tg�r�der.

Undervisning

Sverige st�der i samfinansiering med V�rldsbanken ett projekt f�r all �ka intagningen fill och h�ja kvaliteten i prim�rskolan med s�rskild inriktning p� att �ka flickornas deltagande. Bist�ndet inom denna sektor omfattar bl. a. utveckling av l�romedel, fortbildning av l�rare och underh�ll av ut�mstning och byggnader.

Varubist�nd

En stor del av vambist�ndet har anv�nts f�r upphandling av vete i sam�
band med �versv�mningskataslrofen �r 1988. I �vrigl har st�det anv�nts
f�r upphandling av navigationsulmslning, cement, pappersmassa, kabel
och metaller. I och med all oml�ggningen av bist�ndet lill insatser inom
koncentrationsomr�dena landsbygdsutveckling/syssels�ttning, h�lsov�rd
och undervisning genomf�rs �r del naturligt all avsluta varubist�ndet.
Under budget�ret 1988/89 har utnyttjandet av varubist�ndet �ter f�rs�m�
rats.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 232


 


Bist�nd utanf�r landramen������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Utanf�r landramen l�mnas bidrag till svenska enskilda organisationer f�r��� "� ■ �'

egen verksamhet i landet och - i v�xande utstr�ckning - f�r samarbete med lokala organisationer som bedriver faltigdomsbek�mpande insatser och kvinnoprogram. St�det omfattar bl. a. m�dra- och barnav�rd, familje�planering och yrkesutbildning. St�d l�mnas direkt till bangladeshiska orga�nisafioner som arbetar f�r att f�rb�ttra kvinnornas situation. St�d utg�r �ven lill andra enskilda bangladeshiska organisationer f�r insatser i anslut�ning lill de landramsfinansierade projekten. St�d har l�mnats lill en insats f�r r�ttshj�lp och m�nskliga r�tfigheter.

Under budget�ret 1988/89 uppgick det svenska katastrofbist�ndet via enskilda organisationer i Bangladesh till ca 25 milj. kr.

SAREC st�der ell internationellt forskningscentrum f�r diarr�sjuk�domar i Bangladesh. SWEDFUND ing�r som del�gare i ett l�ndslicksf�re�lag.

233


 


BOTSWANA

 

 

ANGOLA����������� ,"-V;S,"'""X����� f*"8IA

r

\

1��������������� '■■■.�������������������������� 'i-'--'������� ���������������������������S.

\.

: !������������ v..������������������������������������������� Ii

v������������������������������ \.,-,

l��������������������� ■;���� Vi, l,..--,:..■■������������������������������������������������� \\

1

' ■��� ■��� ��.��� I������������ ■-,'-■ ■; "■■ ■■"■���� '����������������������� jv

\������������ '

-.:■' y-]���� v-.-?v

1\���� \/'(-

.■'.!������������������������������������ ,',,,��������������������������������� -,����� 'v

'*��������� v.-.-'����� r

:.. :. �;|����� ■■....■--............................... -:.... ....,:,;;:■--i��� X

.;;.;■!���������������������������� :�� -.yy-A.''/ "-.,��� |j zhvibabwe

'NAMIBIA-��� .!���������������������������������������������� ii,r�� ■- ■■>riicistowaf \

V- ■_._..._.[ .......... '■���������������� A7T..-r>

 

.i'���������������������������������������� '��������������������������������������������� -.���������������� ..������� SeiOWi.!.��� J-'���������������������������� (f

■ :������ : h����������� KaUhaHokncn��������������� BOTSWANA����������������������� -1-'-� il'

-■!������ --v�� ■■'-■■........................................... ,///������� y--

,��� '.� .j������������������������� '-������������� ■'.■, ■���� .�� .��� GABORgN..-f������������������ v/'"

■■.��� :r\������������������ \������ ,._��������� ''1l\/��� SYOAFBIlJNSKA

,.;. ■ :' /..\������� �����'■■ / ■.�� '''■■'--.~--A'"'""'\ ■'���� /pfETowA...................................

. i������ /����������������� /■����� ----------- "'g������� ���� /]/ ������ 0��������� tO������� 20i3 '"" 300

i'.. 1 y.___________ r .����� - '"'""' "sf�������� 1------------------- ■■�� - =-------- 1 \

: ��� j���� .v���������� . ��������� ,------- larnvag����� i������������ ,���������������������� km������������� -�������� \

:■[..*■■■������������������������������������������ 1������ .��������� ■� '� '�������������������� Kafla Sliq SoD.-iind *S!DA


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillvxt/r

BNP/invnare


1,1 milj.������ (1987)
3,4 %���������������������� (1980-1987)

1 050 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-   totalt (exkl. stlnder)������� 889 kr.

-   Sverige���������������������������������������������������� 82 kr.


(1987) (1987)


234


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Den bolswanska ekonomin v�xer i snabb takt. S�rskilt diamantexporten

har bidragit till att skapa en valutareserv, som moisvarar mer �n tv� �rs import. Skuldtj�nsten �r l�g. Botswana har problem med vattenbrist, �ver�betning och en stor livsmedelsimport. Arbetsl�sheten, som �r 1986 utgjor�de 18%, kan bidra lill social oro p� sikt. I den moderna sektorn var 150 000 anst�llda �r 1987.

Den bolswanska ekonomin �r n�ra f�rbunden med Sydafrikas, inte minsl inom gruvindustrin. Livsmedel och f�rdigvaror importeras i stor omfattning fr�n Sydafrika.

Regionalt samarbetar Botswana inom SADCC med grannl�ndema f�r att minska beroendet av Sydafrika. Botswana har fr�n Zimbabwe �vertagit �gande och drift av j�rnv�gen genom landet.

Botswana har etl f�r Afrika unikt flerpartisyslem och omfattande fri- och r�ttigheter som ocks� fungerar i praktiken. Det demokratiska politiska systemet har hittills h�llit f�r p�frestningarna av de st�ndiga holen fr�n Sydafrika. Vid parlamentsvalen i oktober 1989 �kade regerings�partiets majoritet utom i huvudstaden Gaborone.

St�rsta bist�ndsgivare �r Sverige, F�rbundsrepubliken Tyskland, Norge, USA, Storbritannien, Canada och Danmark samt EG och FN:s livsmedelsprogram.

Sveriges bist�nd

Sedan bist�ndssamarbetet inleddes �r 1966 har knappt 1 miljard kr. utbeta�lats. Nu g�llande samarbelsavtal avser budget�ren 1988/89 och 1989/90 och omfattar 190 milj. kr.

Del svenska bist�ndet syftar fr�mst till att minska Botswanas beroende av Sydafrika saml fill ekonomisk och social ulveckiing och fill utj�mning. Del �r koncentrerat p� landsbygdens behov genom insatser f�r dricksval�lenf�rs�rining, utbildning, dislriktsutveckling och sm�industri. Personalbi�st�ndet omfattar f�r n�rvarande ett femtiotal personer. Direklsamarbele mellan bolswanska och svenska institutioner och organisationer har vuxit fram samtidigt som samarbetsrelationerna breddas utanf�r g�vobist�ndets ram.

Det svenska bist�ndet inriktas p� bredare samarbete samt kunskaps-och kompetensutveckling. S�rskilda anstr�ngningar g�rs p� milj�omr�det och f�r alt n� kvinnor.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

235


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning


 

1988/89

1989/90

95 95

95

21

116

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


17

Undervisning

Vattenfrsrj ning

Distriktsutveckling

Smindustri

Personal- och konsultfond

Jrnvg

Summa

Utgende reservation


 

23

22

15

25

17

25

1

2

18

20

-

5

74

99

21


Undervisning

Huvudm�let f�r svenskt st�d fill undervisningssektorn �r atl ge basutbild�ning f�r barn och vuxna. St�det utformas s� alt del n�r s�rskilt utsatta grupper. Ett fyra�rigt avtal ingicks �r 1988 med inriktning p� all h�ja kvaliteten i undervisningen. Della sker genom kunskapsutveckhng och inslitutionsuppbyggnad. St�d f�r byggnation och driftskostnader avveck�las. Utbildningsradion och Folkens museum deltar i samarbetet. En under�s�kning p�g�r om m�jligheten atl �ka deltagandet i prim�rskoleutbildning�en fill att omfatta alla barn. Ell f�rs�ksprogram f�r utbildning av falliga kvinnor i gr�nsaksodling har givit goda resultat. Grundl�ggande arbets�marknadsutbildning ing�r �ven i programmet, liksom fortsalt st�d lill alfa-beliseringsprogrammel.

Vattenf�rs�rjning

Del svenska bist�ndet har bidragit lill atl 290 byar f�ll f�rb�ttrad f�rs�ri�ning med dricksvatten. Samtliga byar planeras f� vatten inom g�ngavst�nd senast under �r 1990. En unders�kning av de underiordiska vattenresurser�na g�rs inom ramen f�r en "National Water Master Plan". En utv�rdering av det svenska st�det till sektorn har utf�rts. I programmet ing�r ett stort personalbist�nd och bundet bist�nd till ett v�rde av minst 10 milj. kr. per �r. I september 1989 undertecknades etl avtal om fortsall st�d under tre �r med 68 milj.kr. Denna insats �r inriktad p� alternativ teknologi, utbild�ning, underh�ll av fordon och borrutmstning, gmndvattenunders�kningar och kontroll av f�roreningar.


Distriktsutveckling

Programmet avser st�rka de kommunala myndigheternas kompetens och kapacitet alt �verta ett st�rre ansvar fr�n centrala instanser. Sl�del �r i f�rsta hand inriktat p� utbildning av tj�nstem�n p� olika niv�er. Andra


236


 


delinsatser �r st�d lill arbetsintensiva verksamheter p� landsbygden och��� Prop. 1989/90: 100 uppbyggnad av underh�llsenheter f�r valtenanl�ggningar i distrikten. En��� Bil. 5 insats avser st�d lill fysisk planering p� dislriklsniv�.

Sm�industri

Insatsen syftar lill att utveckla producerande f�relag och skapa syssels�tt�ning. �r 1988 gjordes en utv�rdering av st�det lill sm�industrin. Slutsatser�na var kritiska mot programmets effektivitet, b�de vad g�ller utvecklings�effekter och kostnader f�r r�dgivning. Mot denna bakgmnd kommer det svenska st�det all avvecklas och ers�ttas av visst samarbete inom industri�sektorn i andra former.

Personal- och konsullfonden

Personalbist�ndet omfattar f�r n�rvarande ca 30 kontraktsanst�llda och ca 10 personer anst�llda av Botswana med l�nef�rsl�rkning fr�n Sverige. Konsultfonden har anv�nts bl. a. f�r fortsatt st�d lill ett trafiks�kerhets�program, ett j�rnv�gsprojekt, en studie av flygledning och lill insatser som kan bana v�g f�r etl bredare samarbete. SIDA planerar atl p� sikt �ka antalet direktrekryterade personer.

Bist�nd utanf�r landramen

Utanf�r landramen utg�r svenska bidrag lill regionalt samarbete inom SADCC f�r atl modernisera j�rnv�gens signal- och telesystem. 20 milj. kr. har utbetalats fr�n kalastrofanslaget som delfinansiering av reparationer av v�gen lill Zambia.

SAREC har utvidgat samarbetet p� forskningsomr�det lill atl bl. a. om-falla forskamtbildning inom milj�- och vallenomr�dena. St�d utg�r �ven till enskilda organisationer, flyktingar, kvinnor och kultursamarbete. Inom milj�- och markv�rdsomr�det bidrar Sverige lill studier i fysisk planering f�r Gaborone-regionen och Ngamiland. F�rslaget till en nationell natur-v�rdsslrategi har utarbetats med svenskt st�d genom Internationella natur�v�rdsunionen (lUCN).

237


 


■����� ll v .■� .,� .�� "fe-;

V\

ETIOPIEN

3:

4


I


SAUDI-ARABIEN���������� .

/ <

r-.-.��� ■ V;-/���� NORD-������� /�������������� S


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 

(�� SYDJEMEN

'\���������� '■'���.�� ).){ritre

y--:r =.::X.j---...

?��� Bw-u-.*.,�j, ?/....i.5f .■��������������� ,..-'X�� '■;\����� ci������ y7

/rr�-.4=-'.'" . .-V��� v-������ ..■�■���� ■■ V:-�'�X&A..'-'�� ■ �d...,.

.��� ( Gondef'';" -f-.A ■��� ...■�■■"'��� ': '■:; 'Afek''

i .f::s' X,�� k .�� \ Wello � '//�� Mmn \,

suDAN%/";:'m...-6 ip-ftv( "ri

.\��� - :iff/'-f\ X.:.


-i... Ilubabor

 


■f \'Hrsi/f.


Ocadni


/SOMALIA


Befolkning

Befolkningstillvxt/r BNP/invnare


44,8 milj.������ (1987)
2,4 %���������������������� (1980-1987)

130 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-    totalt (exkl. stlnder)����������������������� 90 kr.

-    Sverige����������������������������������������������������� 5 kr.


(1987) (1986)


238


 


Ekonomisk och social utveckling���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Etiopien �r etl av v�rldens allra fattigaste l�nder. BNP per inv�nare ber�k�nas lill 130 US dollar. Tillv�xten i ekonomin var endast 0,8 % under perioden 1980-1986, vilket huvudsakligen f�rklaras av all produktionen inom jordbmket, den inom ekonomin hell dominerande sektorn, minskade med i genomsnitt 3,9 % per �r under samma period. Orsakerna till den ogynnsamma utvecklingen inom jordbruket kan tillskrivas den f�rda politi�ken med prioritering av ineffekfiva produktionsformer, otillr�ckliga incita�ment till brukarna, samt p�tvingad bybildning och andra omv�lvningar p� landsbygden. Samtidigt �gnas �ver h�lften av statsbudgeten �l f�rsvaret vilket reducerar utrymmet f�r utvecklingsarbetet. Eftersom m�jligheter lill �kade skatteinkomster i stort sett saknas i den stagnerande ekonomin m�ste del �kande budgetunderskottet finansieras genom uppl�ning. Skuld�lj�nslen som �kat snabbt under senare �r uppgick budget�ret 1987/88 till knappt 40 % av exporten. Valulan �r kraftigt �verv�rderad, och ansatser fill aktiv valutapolifik saknas.

Den politiska situafionen i Etiopien �r myckel komplicerad. Efler ett f�rs�k fill statskupp i maj 1989 och brist p� framg�ngar i kriget i norr har situationen f�r regimen f�rs�mrats och MR-situalionen i landet successivt f�rv�rrats. Den milit�ra mobiliseringen f�r kriget i norr och bybildnings-programmet genomf�rs ulan etl rimligt iakttagande av m�nskliga r�ttighe�ter. Opposition och fri debatt i v�sterl�ndsk bem�rkelse f�rekommer inte i Etiopien. Det finns en utbredd krigstr�tthet bland befolkningen och mot�st�ndsr�relserna har visat sig beredda lill dialog med den etiopiska rege�ringen. Det eliopiska parlamentet - Shengon � presenterade den 5 juni etl fredsinitialiv vilket resuherade i all en f�rhandlingsprocess kunde inledas under h�sten 1989. Etl antal polifiska f�ngar sl�pptes under h�sten 1989. Den eliopiska regeringen har under 1989 lidit en rad sv�ra milit�ra nederlag och stora delar av norra Etiopien kontrolleras av befrielser�relserna EPLF och TPLF. Regeringen har anbefallt "total mobilisering" av landels resur�ser i kampen mot gerillan. Samtidigt har dock f�rberedande fredssamtal inletts med b�de den eritreanska befridser�rdsen, EPLF och med den tigreanska r�relsen TPLF.

Trots sin fattigdom h�r Etiopien till de u-l�nder sorn mottar minst bist�nd. St�rst bilateral givare �r Italien, medan V�rldsbanksgruppen och EG �r st�rst bland de multilaterala organisationema.

Sveriges bist�nd

Svenskt bilateralt bist�nd har l�mnais till Efiopien sedan mitten av 1950-la-let. D�rmed �r landet v�rt �ldsta programland. I huvudsak har det svenska utvecklingsbist�ndet varit koncentrerat till sektorerna jordbmk, h�lsa och utbildning.

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av etl tv��rigt avtal f�r
budget�ren 1988/89 och 1989/90. Ramen f�r tv��rsavtalel �r 290 milj.kr.
Sedan det svenska bist�ndet inleddes - fram till innevarande budget�r -
har ca 2,4 miljarder kronor utbetalats.
������������������������������������������������������������������������� 239


 


Det svenska bist�ndet �r inriktat p� f�ljande omr�den:����������������������������������� Prop. 1989/90: 100

-    skogsbmk.������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

-    vattenf�rs�rining,

-    utbildning och kunskapsutveckling,

-    h�lsov�rd,

-    humanit�rt motiverade insatser.

En �kad betoning p� sociala och humanit�ra insatser �r betecknande f�r de svenska bist�ndsanslr�ngningarna. Fr�gor r�rande demokrati och m�nskliga r�tfigheter har kommit att spela en allt viktigare roll i dialogen med den efiopiska regeringen.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

 

Disponibelt

1988/89

1989/90

Anslag

145

145

Ingende reservation

29

-

Summa

174

145

Frdelning

Utbetalt

Planerat

 

1988/89

1989/90

Lantbruk

21

3

Welo

22

26

Skogsbruk

36

23

Undervisning

45

35

Hlsovrd

10

13

Vattenfrsrj ning

27

12

vrigt (personal och konsultfond m. m.)

13

15

Bistnd via enskilda organisationer

-

10

Summa

174

137

Utgende reservation

-

8

Welo-projektet

Under h�sten 1987 inleddes st�d lill del s. k. Welo-projektet som bl. a. om�fattar milj�undervisning, byggande av n�dhj�lpslager f�r spannm�l, f�r�b�ttring av vissa v�gar och andra �tg�rder f�r katastrofberedskap i ett omr�de som i huvudsak omfattar sydv�stra delen av Welo-regionen.

Skogsbruk

Skogsprogrammet utg�r en del av de anstr�ngningar som g�rs f�r alt skydda milj�n och bevara marken f�r framtida produktion. Det svenska sl�del avser utbildning och insatser f�r f�rb�ttrad statskogsf�rvaltning.

Undervisning

En stor del av landets skolor har byggts med delfinansiering fr�n Sverige.
Del fortsatta sl�del kommer att koncentreras lill byggande och m�blering
av prim�rskolor, skolboksproduktion, l�rarfortbildning, vuxenutbildning
och planering/ulbildningsstalislik.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 240


 


Bil. 5

H�lsov�rd��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

St�det lill h�lsosektorn omfattar utbildning, m�dra- och barnav�rd inklusi�ve familjeplanering, omgivningshygien saml administrafion.

Vattenf�rs�rjning

Programmet som har en katastroff�rebyggande inriktning, genomf�rs i den torkdrabbade regionen Hararghe. Genom programmet har stora delar av befolkningen f�tt tillg�ng till dricksvatten inom rimligt avst�nd. �kad tonvikt kommer att l�ggas p� underh�ll genom folkligt deltagande.

�vrigt

Personal- och konsultfonden har i stor utstr�ckning utnyttjats f�r f�rvalt�ningsulbildning.

Bist�nd utanf�r landramen

SAREC bedriver forskningssamarbete med det efiopiska forskningsr�det Efiopian Science and Technology Commission, ESTC. Sedan �r 1979 har sammanlagt 52 milj. kr. utg�tt i st�d. Forskningen �r bl. a. inriktad p� jord�bmk, hydrologi och medicin.

Det totala svenska bist�ndet fill Etiopien uppgick under budget�ret 1988/89 till omkring 350 milj. kr., varav 145 milj. kr. fr�n landramen, ca 50 milj. kr. katastrofmedel, ca 10 milj. kr. bidrag genom enskilda organisa�fioner och ca 8 milj.kr.forskningsst�d via SAREC. Dessutom l�mnades st�d via BITS fill projekt med ca 15,8 milj. kr. under �ret.

241 16�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 5


GUINEA-BISSAU


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


/"

-"V.-

'\

v

-_

V-;

i?

\ ■l

 

Karia- Slty SotfertirKj. ■t-SiDA

 

Befolkning

0,9 milj.

(1987)

Befolkningstillvxt/r

1,9 %

(1980-1987

BNP/invnare

160 US dollar

(1988)

Offentligt nettobistnd/person

 

 

- totalt (exkl. stlnder)

720 kr.

(1987)

- Sverige

88 kr.

(1987)


242


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Med en BNP per capita p� 160 US dollar �r Guinea-Bissau ell av v�rldens

fattigaste l�nder. Jordbmksseklom svarar f�r drygt h�lften av BNP och f�r 90 % av syssels�ttningen. En stor del av befolkningen lever p� sj�lvhus�h�llning. �garf�rdelningen av jorden �r j�mn, vilket medf�r atl inkomst�skillnaderna p� landsbygden inte �r s�rskih stora.

Guinea-Bissau befinner sig f�r n�rvarande i en ekonomisk konsolide�ringsperiod sedan regeringen �r 1987 accepterade ell stmkturanpassnings�program f�r landels ekonomi i samverkan med Internationella valutafon�den (IMF) och V�rldsbanken. Programmets andra fas som avser perioden 1989-1991, har bl. a. som m�l all �stadkomma en �rlig tillv�xt om 4,7 %; art minska inflafionen fr�n ca 80 % �r 1988 till 8 % �r 1991 och aU ned�bringa underskottet i betalningsbalansen till en acceptabel niv� �r 1991. Programmet har hitills st�ttats genom en l�nefacililet om 45 miljoner US dollar som V�rldsbanken tillsammans med en gmpp andra givare beviljat. Sveriges bidrag var 20 milj.kr. F�r den andra fasen har V�rldsbanken godk�nt ytterligare en kredit om 23 miljoner US dollar. Sverige har vidare beslutat all bidra med 20 milj. kr. fill V�rldsbankens sociala och infrastmk�turella bist�ndsprogram (SIRP). Syftet med programmet �r atl tillf�ra Guinea-Bissau resurser f�r alt m�ta de negativa effekterna av stmkturan�passningen bland vissa sociala gmpper.

Kraftiga devalveringar av den guineanska peson har lett lill alt den officiella kursen har n�rmat sig parallellmarknadens kurs. Detaljhandeln har privafiserats och prisregleringar har i princip sl�ppts. Producentpriser�na f�r lantbmksprodukter och fisk har h�jts. Programmet har dock med�f�rt en sfigande arbetsl�shet i landet.

Under 1980-talets b�rian v�xte statens utlandsskulder mycket snabbt och uppg�r idag lill drygt 420 miljoner US dollar (eller ca 300 % av BNP). Skuldtj�nsten efler skuldomf�rhandhngar - f�mtom �terbetalningar lill IMF - ber�knades �r 1988 uppg� lill ca 12 miljoner US dollar, vilket motsvarade 42 % av exportv�rdet.

Guinea-Bissau �r en enpartistat. Staten och partiet kontrollerar press och radio. Brott mot m�nskliga r�tfigheter har f�rekommit vid utrensning�ar i statsf�rvaltningen, bl. a. i samband med f�rs�k till en statskupp.

Guinea-Bissau erh�ller-etl omfattande internafionelU bist�nd. �r 1987 uppgick del lill ca 105 miljoner US dollar, av vilket 35 % var krediter och resten g�vor. Denna siffra kan j�mf�ras med del samlade officiella ex�portv�rdet, som samma �r utgjorde 24 miljoner US dollar. EG �r tillsam�mans med Sverige och Nederl�ndema landels st�rsta bist�ndsgivare.

Sveriges bist�nd

Sedan utvecklingssamarbetet inleddes �r 1975 har 834 milj.kr. utbetalats t. o. m. utg�ngen av �r 1988.

Det nuvarande samarbeisavtalel avser kalender�ren 1988 och 1989 och omfattar - efler landramsh�jning och ing�ende reservation - totalt 173 milj.kr. Ett nytt samarbelsavtal f�r budget�ret 1990/91 omfattande 160 milj. kr. undertecknades under �r 1989.

243


 


M�ls�ttningen f�r del svenska bist�ndet �r fr�mst all s�ka bidra lill all ge��� Prop. 1989/90:100 landet en b�tlre resurstillv�xt, b�de vad g�ller ekonomisk utveckling och��� Bil. 5 materiella och m�nskliga resurser.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

Disponibelt��������������������������������������������������������� 1988/89��� 1989/90


Anslag

Ingende reservation

Summa

F�rdelning

Landsbygdsutveckling

Sm�industri

Hantverksfiske

Te 1 ekommuni kat i oner

Varubist�nd

�vrigt

Summa

Utg�ende reservation


 

75

80

3

2

78

82

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

20

21

19

21

6

7

10

1

3

9

11

17

69

76


 


Landsbygdsutveckling

Under 1980-talet har hitfills 160 milj.kr.av landramsmedel utnytfiats f�r etl landsbygdsutvecklingsprojekl i landets norra delar. Programmet omfat�tar bl. a. f�rs�ksodling, vattenf�rs�rining, r�dgivningsverksamhet, bash�l�sov�rd och krediter f�r ink�p av redskap. Tonvikten i programmet ligger p� produktionsh�jande �lg�rder. S�rskild uppm�rksamhet �gnas �l kvin�nomas situation saml milj�bevarande �tg�rder.

Sm�industri

SIDA och Guinea-Bissau har under det g�ngna �ret enats om en gradvis kursoml�ggning av industrist�det. Denna kursoml�ggning inneb�r en minskning av det direkta projektst�det till enskilda f�retag och en �kad satsning p� �lg�rder avsedda alt f�rb�ttra de allm�nna f�ruts�ltningama f�r induslriulveckling i Guinea-Bissau. Som ell led i f�r�ndringen av induslriprogrammel ing�r �kade satsningar p� ledarskaps- och ekonomiul-bildning. F�mts�tlningarna f�r etablerandet av en industriutvecklingsfond utreds. Sl�del till fan�rf�retagel FOLBI, fordonsverkstaden CMV, tr�in-dustrif�relagel SOCOTRAM saml ett hantverksprojekt kommer succes�sivt alt upph�ra. Produktion och l�nsamhet vid reparalionsvarvel Gui-nave, gjuteriet Fundicao och vid ell legdbmk har utvecklats i posifiv riktning. Verkstadsf�relaget Guimetal dras �nnu med sv�ra lednings- och l�nsamhetsproblem. Sedan telesektorn i sin helhet �verg�tt fr�n stalhg fill privat regi beslutade Sverige i �r atl st�det till telesektorn skall upph�ra �r 1989.


244


 


Fiske��������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5

Hanlverksfiskeprojektet i Bijagos-arkipdagen har p�g�tt i fio �r. Omr�dets fiskare levererar ungef�r ett tusen lon fisk per �r fill huvudstaden. De slafiigt reglerade priserna p� fisk har varit ell hinder f�r den kommersiella delen av projektet. En avveckling av denna del planeras. I forts�ttningen planeras bl. a. ett inslilufiondU st�d fill den ansvariga myndigheten p� nationell niv�.


Varubist�nd

Vambist�ndet omfattar bl. a. t�ndstickor, fotogenlampor, kormgerad tak-pl�t f�r bosl�der samt torrballerier.

Ovrigl

St�det lill undervisningsseklom �r under utbyggnad. H�lsosektorn st�ds bl.a.genom ett h�lsolaboratorium, som karfi�gger och diagnostiserar fr�mst tropiska sjukdomar. Personal- och konsullfonden finansierar exper�ter som staten rekryterar lill sin f�rvaltning.

Bist�nd utanf�r landramen

Belalningsbalanssl�d om 20 milj.kr. har l�mnais lill Guinea-Bissau inom ramen f�r V�rldsbankens s�rskilda program f�r Afrika. En utf�stelse om 20 milj.kr.lill V�rldsbankens sociala och infrastmkturella bist�ndspro�gram (SIRP) har l�mnais. Tidigare har 12 milj. kr. i bist�ndsmedel anv�nts f�r betalning av vissa guineanska skulder garanterade av EKN.

Afrikagmppernas rekryteringsorganisalion (ARO) �r verksamma i Guinea-Bissau. Ett tiotal ARO-volonl�rer �r aktiva inom olika sektorer i landet. Enskilda organisationer �r verksamma inom olika omr�den, l.ex. genom alt bygga ul en f�rskola i Bissau.


245


 


INDIEN

(

v.

AFGHANISTAN f����������������� i..

KINA

./�������������������������������������������������������������� \ ■■■�■■■■�■■�-. v

.���■■���� /��� Kaii;!jr MatJhya Pr.idftsh

PAKISTAN������� -������ ' *�' '��� '*"'

 

flajasthan

V-�t-r..........

S���������� Giijaraf

lvna(l?liad..'

■■��.\Bcn

, i BAN&LAOESH'

....■*est<������ �� <->i %<,.

 

"V

BURMA

\����������� Mahurashtra

fBoriibay���������� :

Arabiska, ■ ■ havet " ; . ■

� lackaiilvBma .-

'INDISKA f

I m�loW�rna

'.OCEANEN:� I'� !�� *�� :�� : 'n�f�.SUaSftd�flind.isSlbA' ' ' ' INPONtSl"BI-.p>


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningsti11vxt/r

BNP/invnare


797,5 milj.������ (1987)
2,1 %���������������������� (1980-1987)

300 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-   totalt������������������������������������������������������� 15 kr.

-   Sverige������������������������������������������������ 0,35 kr.


(1987) (1987)


246


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Jordbruket �r den dominerande sektorn i Indiens ekonomi med ca 30 % av

BNP och 60 % av syssels�ttningen. Den stora och v�xande befolkningen

utg�r etl h�rt tryck p� naturresurserna och skapar p� sina h�ll allvarliga

milj�problem. Normala �r �r Indien sj�lvf�rs�riande p� livsmedel. M�nga

av Indiens fatliga kan emdlerfid inte tillgodog�ra sig den �kande tillg�ngen

p� mal p� grund av bristande k�pkraft.

Industrisektorn har expanderat starkt under senare �r och svarar f�r 30 % av BNP. Indien �r d�rmed ett av v�rldens 15 st�rsta industril�nder. Tillv�xten i industrin har varit stabil och h�g under 1980-lalel, men den har inte varit tillr�cklig stark f�r atl kunna ge syssels�ttning �l den snabbi v�xande arbetskraften. D�ligt utnyttjande av gjorda investeringar och ett l�ngt drivet plan- och regelsystem har tidigare h�llit nere tillv�xten. Bety�dande l�ttnader har dock inf�rts under 1980-lalel och den privata sektorn har tillm�tts �kad vikt.

Indien har under 1980-talel p�tagligt �kat sin tillv�xt, fr�n 3 % fill i genomsnitt 5,4 % f�r de senaste fyra �ren. Efler tork- och �versv�mnings-�ret 1987, som den indiska ekonomin klarade f�rv�nansv�rt bra, innebar 1988 �rs ovanligt rikliga monsun en snabb �terh�mtning och rekordslor produktion. En betydande tillv�xt skedde ocks� inom industrisektorn. De fillskapade resurserna har emellertid f�rdelals oj�mnt. Regeringen s�ker genom en f�rsiktig liberalisering och en utbyggd infrastmktur effektivisera industrin och sfimulera jordbruket. En intensifierad falligdomsbek�mp-ning p� landsbygden har annonserats med bl. a. syssels�ttningsskapande program i de 120 mest eftersatta distrikten.

Indien har genom �ren f�rt en relativt f�rsiktig och balanserad makro�ekonomisk politik. Trots olika �lg�rder f�r all h�ja inkomsterna har de statliga utgifterna stigit snabbare. P� senare �r har budgetunderskottet vuxit lill n�stan 9 % av BNP. Skuldlj�nslkvoten uppg�r lill ca 19 % och statsskulden, som moisvarar �ver 40 miljarder US dollar, f�rv�ntas stiga ytterligare. Det inhemska sparandel �r dock h�gt med en sparkvot p� ca 25%.

Indiens nya, mer liberala ekonomiska politik f�mts�tter �kad import f�r all m�jligg�ra snabbare inhemsk tillv�xt och �kad konkurrens p� den hittills alltf�r skyddade marknaden. Som en effekt s�v�l av en gradvis devalvering som av den mer exportinriklade politiken, har Indiens export �kat snabbi sedan mitten av 1980-lalet. Volym�kningen har legat kring 10 % per �r men med v�xande import har underskottet i handelsbalansen �kat.

Indien �r en demokrafi med stor yttrandefrihet, ett oberoende r�ttsv�
sende och med en lagsfiflning som uppfyller de flesta krav. P� del lokala
planet �r det emellertid ibland sv�rt f�r de faltiga all skydda sig mol lokala
makthavare som inte s�llan anv�nder v�ld. Polisen st�r oftast p� de starka-
res sida. Antalet d�dade av mer eller mindre politiska sk�l �r stort. Indien
�r ett synnerligen hierarkiskt samh�lle genom del djupt rotade kastsyste�
met. Kvinnans st�llning �r svag. Sydasien �r den enda region i v�rlden d�r
kvinnor har kortare livsl�ngd �n m�n.������������������������������������������������������������������������� .,.-


 


Indien, som har en av v�rldens l�gsta inkomster per inv�nare, erh�ller��� Prop. 1989/90:100 f�rh�llandevis lite utvecklingsbist�nd per inv�nare. Sverige st�r endast f�r��� Bil. 5 en ringa del. De multilaterala organisationerna �r de st�rsta givarna. Under 1980-talet har bist�ndsfl�det minskal i reala termer. Indien har d�rf�r i �kad utstr�ckning tvingats lita till kommersiell uppl�ning, vilket lett lill all skuldlj�nslkvoten gradvis �kat.

Sveriges bist�nd

Sveriges utvecklingssamarbete med Indien regleras av ett tv��rsavtal f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91. Landramen f�r budget�ret 1989/90 �r 380 milj. kr. Sedan bist�ndssamarbetet inleddes �r 1953 har sammanlagt ca 4,9 miljarder kronor utbetalats.

I Indien finns, trots en stadig tillv�xt, en stor andel av v�rldens fatliga. Tv� tredjedelar av bist�ndet anv�nds d�rf�r fill insatser f�r fattiga befolk�ningsgmpper, s�rskilt p� landsbygden. Indien beh�ver �ven st�d f�r till�v�xt och modernisering. I delta syfte inleddes samarbete p� energiomr�det, d�r Sverige besitter stort kunnande. Milj�fr�gorna har f�tt allt st�rre aktualitet i Indien. Fr�mst g�ller det de milj�skador som fattigdomen v�llar. Byskogsbruk �r en verksam metod atl motarbeta avskogning och jorderosion. Etl samarbete kring milj�v�rd inom den moderna sektorn planeras med inriktning p� luft- och vattenf�roreningar. Demokrafin i Indi�en befr�mjas b�st genom att st�rka de falligas st�llning, vilket �r m�let f�r flertalet bist�ndsinsatser. S�rskilt kan pekas p� del st�d lill indiska kvin-norganisationer som utg�r via SIDA.

Indien �r etl myckel stort land med stark men tung byr�krati. Projekt lar d�rf�r l�ng tid atl bereda, men de blir � andra sidan v�l genomarbetade och genomf�rda. Den l�nga beredningstiden har medf�rt stora reservationer n�r bist�ndet f�r�ndrats fr�n vambist�nd lill projekt.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabdl (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning


 

1988/89

1989/90

380 417 797

380 430 810

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90


 


Skogsbruk med markvrd

Hlsovrd

Dricksvatten

Eliergi samarbete

Varubistnd

Exportfrmj ande

Undervisning

Konsultfond

Summa


 

144

110

54

126

40

65

16

465

96

_

10

10

5

10

2

4

367

790


 


Utgende reservation������������������������������������ 430


248


 


Reservationen, som �kade n�got under budget�ret 1988/89, har flera orsa-��� Prop. 1989/90:100 ker. Energisamarbelet, som st�r f�r en stor andd av reservafionen, har��� Bil. 5 inf�r avg�randet om Uri-projeklel st�tt stilla. Genom alt avtal ing�tts om vattenkraftverket Uri har hela energireservalionen kunnat utnyttjas. Re-servationema f�r budget�ret 1989/90 ber�knas d�rmed kunna minska radi�kalt.

Skogs- och markv�rd

Samarbetet avser fr�mst st�d fill byskogsbmk i delstaterna Bihar, Orissa och Tamil Nadu. Projekten, som inriktas p� den lokala befolkningens behov, f�mts�tter dess aktiva deltagande. Syftet �r atl �ka fillg�ngen p� br�nnved, virke och foder saml alt fr�mja markv�rd. Verksamheten skapar myckel syssels�ttning p� landsbygden. Avtal har ing�tts f�r nya faser av de tre insatserna hksom f�r st�d lill etl institut f�r skoglig utbild�ning. Ytterligare insatser f�r alt st�rka byskogsprojeklens milj�komponen-ler diskuteras.

H�lsov�rd

St�det till h�lsov�rden forts�tter genom insatser via WHO och UNICEF fill de nationella programmen f�r bek�mpning av lepra, malaria, och tuber�kulos. En utvidgning av lepraprogrammel med rehabilitering �r under beredning. Avtal har nyligen slutits r�rande det l�nge planerade m�dra-och bamh�lsov�rdsprogrammel i Tamil Nadu. Ytterligare insatser med denna inriktning diskuteras.

Dricksvattenf�rs�rjning p� landsbygden

Genom UNICEF ges l�ngsiktigt st�d lill det landsomfattande indiska pro�grammet f�r dricksvatten och sanitet. St�d l�mnas lill ell dricksvalten-och sanilelsprogram och lill etl integrerat projekt i delstaten Rajasthan f�r bek�mpning av vattenbuma sjukdomar. Rajasthanprojeklel har bildal mo�dell f�r liknande projekt i andra delstater.

Energisamarbete

Brislen p� elkraft �r ell allvarligt hinder f�r ekonomisk utveckling i Indien. Energisektorn har d�rf�r kraftigt prioriterats och i g�llande fem�rsplan svarar energisektorn f�r �ver 30 % av investeringarna. Med h�nsyn lill atl Sverige besitter omfattande kunnande inom energiomr�det har insatser inom delta omr�de bed�mts l�mpligt. Samarbetet har hitfills mest omfattat kraft�verf�ring, medan p�g�ende mindre projekt r�r bl. a. energisparande, driflsledning m. m.

De sonderingar som under �r 1988 utf�rdes om m�jligheter och villkor
f�r atl utnyttja svenska bisl�ndsmedd vid byggandet av vattenkraftverket
Uri, ett slr�mkraflverk p� 480 MW i Kashmir, har nu resulterat i ell avtal.
Beredningen har visat all projektet �r tekniskt, ekonomiskt och milj�m�s-�������������������������� 249


 


sigt f�rsvarligt och f�retagsgmppen URICO med Sk�nska, NCC, ABB,��� Prop. 1989/90:100 SWECO och Kvaerner-Boving har f�ll uppdraget atl genomf�ra projektet.��� Bil. 5 Den�� svenska�� finansieringen�� innefattar� �landramsmedel�� med�� totalt 700 milj.kr., en mjuk kredit motsvarande 1 400 milj.kr.saml en export�kredit motsvarande 1 300 milj.kr.

Undervisning

Inom undervisning l�mnas st�d till bl. a. ett projekt i Rajasthan f�r prim�r�undervisning, framf�r allt f�r flickor p� landsbygden. Denna gmpp n�s ofta inte av det allm�nna skolv�sendet. Hittillsvarande resultat �r lovande. Undervisning avses f� en �kad roll i det framlida samarbetet.

Varubist�nd

Vambist�ndet har fr�n budget�ret 1989/90 avslutats.

�vrigl

Utanf�r koncenlralionsseklorerna g�r bl. a. st�d via ITC lill exportfr�m�jande projekt med speciell betoning p� traditionella, arbetsintensiva meto�der. I delstaterna Kerala och Tamil Nadu har st�d givits lill grundvaltenun�ders�kningar och ett valtenleknologicenler. Insatserna utv�rderas under �ret.

Bist�nd utanf�r landramen

Indien �r ett av de st�rsta mottagarna av u-krediler. BITS medverkan i Uri-projkelel inneb�r all ytterligare 1 400 milj. kr. st�lls till f�rfogande. Under �ret har dessutom avtalats om 10 miljoner US dollar f�r finansiering av kapitalvaror, maskiner och fi�nsler med svenskt ursprung f�r projekt genomf�rda av indiska industrier.

SAREC st�der tv� forskningsprogram inom oljev�xtproduktion och nu-tritionsloxikologi. Samarbetet sker i form av inslilulionssamarbete mellan svenska och indiska forskare. Under �r 1989 har ett avtal ing�tts f�r samarbete r�rande br�nsleceller f�r elprodukfion p� landsbygden.

Svenska enskilda organisationer erh�ller st�d om ca 20 milj.kr.per �r f�r sin verksamhet i Indien, i huvudsak inom undervisning, h�lsov�rd och utbildning. Vid sidan h�rav erh�ll under budget�ret 1986/87 ell fyrtiotal indiska kvinnoorganisationer sammanlagt �ver 5 milj. kr. f�r i huvudsak inkomstskapande insatser. Direkt st�d l�mnas vidare lill vissa indiska enskilda organisationer, f�r insatser inom de landramsfinansierade projek�ten, fr�mst dricksvallenf�rs�rining och byskogsbruk.

250


 


KAP VERDE


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


-wia


50; '.


:.10O


': Santo Afit�o

,;.,r��i

 


 


: ", '�'-AmHcar' .-..Llv/Cabrai. :


 

1- >

/;■:\fAl'A:rIif■:"}f

 

 

 

 

 

■ ''■■■■ '.// \

"-', ', ■■'■ -'.suintA-S,,--■:■■-■�� , .BSu - %

 

. : ■� - '� - ■; '. * ■ ■;

.Ti-


I Mal�'

■�� ', '■ - ' '.. '. ■'■ ■ ; 1 - � ■ ■■■ ' '.S�oTiago/�� ■''V- < ' ■ ' V������ i"""" ' ' ', ". - ■' ' *,"


; ■. "- ■;.■; ■>.Bnvkkj " ', 'S-:/ ;:".

�Ksrts: Slitiadaetli�ia.�SIO


Befolkning

Befolkningstillvxt/r BNP/invnare


0,34 milj.������ (1987)
2,7 %��������������������� (1980-1987)

500 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

 

 

- totalt (exkl. stlnder)

1 607 kr.

(1987)

- Sverige

147 kr.

(1986/87


251


 


. ,����� u������ � 1�� .����� 11-��������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ekonomisk och social utveckling���������������������������������������������������� �., *1

till. j Kap Verde �r starkt beroende av livsmedelsimport, som svarar f�r ca 80 % av konsumtionen. Landets exportinkomster t�cker endast en liten del av importen. Underskottet i handelsbalansen finansieras genom betalningar fr�n medborgare som arbetar utomlands, g�vobist�nd eller u-krediler.

Ett stort problem f�r landet �r brislen p� syssels�ttning. Endast en tredjedel av inv�narna i arbetsf�r �lder �r fullt sysselsatta. N�rmare h�lf�ten �r s�songsvis sysselsatt, medan de �vriga helt saknar arbete. De �r f�r sitt upph�lle beroende av st�d fr�n familjemedlemmar, hemma eller i ullandel. Del �r huvudsakligen kvinnor som �r undersysselsatta eller ar�betsl�sa. Ca 40 % av arbetskraften �r tempor�rt sysselsatt inom jordbmks�seklorn. En stor del av dessa arbetar med bist�ndsfinansierade milj�v�r�dande insatser, som beskogning, terrassering etc.

Trots alt ca 15 % av befolkningen har utvandrat under de senaste 20 �ren s� �r befolkningstillv�xten f�r n�rvarande 2,7 %. Regeringen planerar alt s�ka reducera tillv�xten lill 1,1 % kr 2000. UNFPA har inlett eU omfauan�de program i landet.

Kap Verdes utlandskuld har under �ttiotalet v�xt myckel snabbi och uppgick �r 1988 fill 131 miljoner US dollar. Omfattande investeringar i infrastmktur och ell �kat beroende av kommersiella l�n till f�ljd av mins�kat bist�nd �r huvudf�rklaringen lill denna ulveckiing. Skuldfi�nstkvolen ber�knas f�r n�rvarande ligga p� ca 22 %. Kap Verdes bytesbalans �r k�nslig f�r internafionella prisf�r�ndringar inom energi- och livsmedds-sektorema. Tack vare h�ga transfereringar har dock betalningsbalansen under �ttiotalet varit stabil. Landels valutareserv har stadigt f�rb�ttrats och t�ckte �r 1988 tio m�naders import.

Det politiska livet i Kap Verde domineras av ell parti, PAICV. Partiets politiska monopol �r inskrivet i konsthulionen. Trots de begr�nsningar av de politiska fri- och r�ttighetema som finns uppges problem inom omr�det m�nskliga r�ttigheter inte f�rekomma. D�dsstraffet har avskaffats i Kap Verde.

Det internationella bist�ndet till Kap Verde �r av st�rsta vikt f�r landels �verlevnad. Livsmedelbist�ndel utg�r n�ra en fi�rdedd av del totala bi�st�ndet. EG och dess medlemsstater spelar en avg�rande roll i bist�ndet inom jordbmksseklom. Andra givare, som USA och Japan, st�djer enskil�da investeringar. Sverige �r en av de st�rre bilaterala bist�ndsgivama. FN-organ, V�rldsbanksgmppen, och Afrikanska utvecklingsbanken ger ocks� betydande bist�nd.

Sveriges bist�nd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde inleddes �r 1975.
Fram t. o. m. budget�ret 1988/89 har totalt 496 milj. kr. utbetalats. F�r n�r�
varande g�ller ell tre�rsavtal f�r �ren 1989 och 1991 som omfattar totalt
120 milj.kr. Samarbetet �r inriktat p� alt trygga den kapverdiska befolk�
ningens �verievnad. Bist�ndsmedlen har utnytljats fill n�rmare 100 % och
vambist�nd �r etl dominerande inslag.
������������������������������������������������������������������������� 252

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


 


------ -------------------------------------------------------------------------- Prop. 1989/90:100

1988/89

1989/90

60 19 79

65 13

V8

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90

Disponibelt��������������������������������������������������������� 1988/89��� 1989/90������� Bil. 5

Anslag

Ingende reservation

Summa

F�rdelning

37

40

27

30

2

8

66

78

Vcirubist�nd,� obundet Varubist�nd,� bundet Konsulttj�nster

Summa

Utg�ende reservation�������������������������������������������������� 13

Varubist�nd

Del obundna vambist�ndet har under �r 1988 anv�nts f�r upphandling av cement, tr�varor och annat byggnadsmaterial. Varorna s�ljs lokall och motv�rdet tillf�rs den nationella utvecklingsfonden, som st�der olika ar�betsintensiva utvecklingsprojekt, fr�mst markv�rd och bevattningsanl�gg�ningar.

Det bundna varubist�ndet har fr�mst utnyttjats f�r ink�p av lastbilar, bussar, brandfordon, kompressorer, reservdelar, papper och matolja.

Av landramen har drygt en fj�rdedel anv�nts f�r atl finansiera ink�p av svenska varor och tj�nster.

Konsulttj�nster

Konsullfonden har utnyttjals f�r studier inf�r den statliga fem�rsplanen, f�r en studie om tillverkning av matolja samt f�r utarbetande av kursplaner f�r lantm�teritekniker. Vidare har en studie gjorts om konstbevattning via tegelr�r samt f�r lokal tillverkning av s�dana r�r.

Bist�nd utanf�r landramen

SAREC har ing�tt �verenskommelse om forskningssamarbete med Kap Verdes nafionella forskningsr�d, f�r perioden 1988/89-1989/90. Hydro-geologiska unders�kningar har lett lill all ett nationellt gmndvattenpro-gram har utformats. Etl syslem f�r �leranv�ndning av renat avloppsvatten �r under utformande. SAREC har �ven byggt ul en experimentanl�ggning f�r akvakulturdl odling. En �ppen fond har inr�ttats f�r st�d lill kapverdi�ska forskare.

R�dda Barnen bedriver sedan �r 1977 bl. a. ett m�dra- och barnav�rds-projekt. Slumsanering och utbildning av ungdom p�g�r p� �n Sao Vincen-te, d�r Afrikagmppernas rekryteringsorganisalion (ARO) �r aktiva med ett antal volonl�rer.

SWEDFUND har tillsammans med etl kapverdiskl och ett svenskt
f�retag gmndat ett f�relag (Metalcave) som tillverkar hush�llsutrustning.
�������������������������� 253


 


Kvinnoorganisationen i Kap Verde har erh�llit st�d f�r atl l�ra vuxna��� Prop. 1989/90: 100 kvinnor alt l�sa och skriva. Kursddlagandet har varit omfattande och��� Bil. 5 resultat gott.

254


 


KENYA


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


■7� !,


SUOAN


�''■V�� '\


 


ETIOPIEN


 


M

UGANDA


■ ■"■■■'\ hr

k : ■

v < \


 


,// //

.v

■V


 


KENYA

'�■''■� '■*■...*��.����� f

�"-f������ "i�� yl--t:, Nanvukj.s;.,

 


I�� <

!��� E I��� o

I

"��� i��� i i i i


; La!)


Maliiiri


INDISKA i


 

//■. i- ■

OCEANEN: m


Befolkning

22,1 milj.

(1987)

Befolkningstillvxt/r

4,1 %

(1980-

BNP/invnare

330 US dollar

(1987)

offentligt nettobistnd/person

 

 

- totalt (exkl. stlnder)

162 kr.

(1987)

- Sverige

8 kr.

(1987)


255


 


Ekonomisk och social utveckling���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5

Kenyas BNP �kade under aren 1986 och 1987 �rligen med �ver 5 %, dvs.

mer �n befolkningstillv�xten. Ekonomin har s�ledes �terh�mtat sig n�got efter de sv�ra �ren i b�rian p� �ttiotalet. Goda v�derleksf�rh�llanden med rekordstor sk�rd, h�ga kaffepriser, l�ga oljepriser p� v�rldsmarknaden, �kade luristinkomster och en v�l genomf�rd ekonomisk politik bidrog lill det goda resultatet. Exlernbalansen �r dock mycket s�rbar f�r sv�ngningar i v�rldsmarknadspriset p� kaffe, vilket under �r 1989 �ter har fallit kraftigt. Under 1980-talel har skuldproblemen vuxit snabbi och n�rmat sig gr�nsen f�r vad landet klarar av. Skuldlj�nslen uppg�r idag till ca 30 %.

Kenyas st�rsta problem p� sikt utg�rs av av den extremt h�ga befolk�nings�kningen och p�frestningarna p� milj�n som f�ljer av denna. Av befolkningen lever 85 % p� landsbygden medan endast omkring en Q�rde�del av landets yta �r odlingsbar. En fortsalt befolknings�kning i nuvarande omfattning inneb�r en f�rdubblad folkm�ngd fram lill �r 2000. Arbetsl�she�ten �r redan ett stort problem, och om den inte skall �ka ytterligare beh�vs en f�rdubbling av antalet arbetstillf�llen inom 15 �r.

Kenya �r sedan �r 1982 en enpartistat. Allvarlig kriiik, s�v�l inom som utanf�r landet, har riktals mot genomf�randet av parlamentsvalen v�ren 1988. D� till�mpades f�r f�rsta g�ngen del s. k. k�systemet, som avskaffar valhemligheten, vid nomineringen av kandidater lill val p� lokal niv�. H�gsta Domstolens ledam�ters st�llning har f�rsvagats genom en konstilu-lions�ndring 1988. Polisen fick samtidigt ut�kade m�jligheter atl i h�kte h�lla kvar personer som anklagals f�r allvarliga brott. MR-l�get kan dock i m�nga h�nseenden beskrivas som b�tlre �n i flertalet andra l�nder i regio�nen. Inga politiska mord, avr�ttningar eller f�rsvinnanden har rapporterats p� senare �r. Under �r 1989 sl�pptes samtliga 7 personer som sulfit anh�ll�na f�r hot mol rikels s�kerhet. Anklagelserna om tortyr har minskal. Yttrande- och mediafrihelen �r, med vissa begr�nsningar, relativt omfat�tande i Kenya.

De st�rsta bist�ndsgivarna lill Kenya �r V�rldsbanken, USA, Japan, Storbritannien, F�rbundsrepubliken Tyskland, Nederl�nderna och Norge. Det svenska bist�ndet utg�r numera mindre �n 5 % av det totala bist�ndet.

Sveriges bist�nd

Utvecklingssamarbetet med Kenya regleras av ett tv��rigt avtal f�r bud�get�ren 1987/88 och 1988/89 som f�ri�ngts lill att omfatta �ven budget�ret 1989/90. Medelsramen f�r budget�ret 1989/90 uppg�r lill 140 milj.kr. Se�dan del svenska bist�ndet inleddes �r 1965 har 1,8 miljarder kronor utbeta�lats.

Samarbetet �r koncentrerat till landsbygdsutveckling inom sektorerna
markv�rd, vattenf�rs�rining och h�lsov�rd med familjeplanering. Vidare
ges st�d till en landsbygdsulvecklingsfond, lill distriklsv�gar, lantbruks�
byggnader och husdjursf�r�dling (artificiell insemination). I programmet
ing�r vidare varubist�nd saml en personal- och konsullfond. Kvinnans
situation saml milj�n �r omr�den som prioriteras inom del svenska bisl�n-
del till Kenya.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 256

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


 


 

Disponibelt

1988/89

1989/90

Anslag

140

140

Ingende reservation

69

5

Summa

209

145

Frdelning

Utbetalt

Planerat

 

1988/89

1989/90

Markvrd/j ordbruk

23

27

Landsbygdsutvecklingsfond

15

18

Vattenfrsrj ning

49

40

Hlsovrd och familjeplanering

50

45

Varubistnd, bundet

18

2

Landsbygdsvgar

16

18

vrigt

18

19

Summa

189

169

Utgende reservation

5

-


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


Reservationen minskade under budget�ret 1988/89 fr�n 69,4 milj.kr. fill 18,4 milj. kr.

Markv�rd m.m.

Den snabba befolknings�kningen har leu till atl utnyttjandet av odlingsbar jord och betesmark �kat markant. Omfattande terrasseringsarbeten kr�vs f�r all minska erosioner. Ca 700 000 sm�jordbmk har hittills omfattats av markv�rdsprogram. Sverige har st�tt det nationella markv�rdsprogrammet sedan 1974. Huvuddelen av markv�rdsinsatserna genomf�rs av b�nderna sj�lva. Insatserna omfattar �ven jordbmksst�d i form av ett intensivod-Hngsprogram f�r sm�jordbrukare saml uppf�rande av sm� lagringsbyggna�der p� landsbygden. Intensivodlingsprogrammet har betydelse f�r b�de livsmedels- och energif�rs�rjning. St�d l�mnas lill jordbmksminisleriels markv�rdsenhel och till utbildning av f�llpersonal, lill Ke-nya-Non-Governmenlal Organisation (KENGO) och fill ett nationellt forskningsprogram om markv�rd.

Genom st�det lill landsbygdsutvecklingsfonden finansieras projekt f�r sj�lvhj�lp och syssels�ttning p� by- eller dislriklsniv�.

Vattenf�rs�rjning

St�det till landsbygdens vaUenf�rs�rining syftar till art ge 800 000 m�nni�skor tillg�ng lill rent vallen. Vattenprojekten har under 1980-lalel gradvis lagts om fr�n stora tekniskt kr�vande anl�ggningar fill enkel leknik, d�r befolkningen medverkar. Det svenska st�det �r inriktat p� drift och under�h�ll saml upprustning av befintliga anl�ggningar.


H�lsov�rd

Kenyas befolkning �kar med omkring 4 % per �r. I takt med aU befolk�ningen �kar kan en f�rs�mrad h�lsoslandard befaras. M�let f�r det svens-


257


17�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 5


ka sl�del till h�lsosektorn �r alt ge landsbygden b�ttre tillg�ng lill fr�mst��� Prop. 1989/90: 100 den preventiva v�rd som �r inriktad p� barn- och m�drah�lsov�rd saml��� Bil. 5 familjeplanering.

I h�lsov�rdsprogrammel finns flera komponenter, s�som underh�ll av byggnader och utmstning, ett basl�kemedelsprogram, familjeplanering, fortbildning av h�lsopersonal med st�d lill f�rebyggande �lg�rder mot AIDS saml f�rebyggande h�lsov�rd.

Personal- och konsultfond

Personalfonden anv�nds lill st�rsta delen f�r st�d fill datorisering i Cen�tralbanken. Andra exempel p� anv�ndning av fonden �r personalbist�nd f�r bl. a. skuldhantering.

Varubist�nd

Varubist�ndet har anv�nts f�r upphandling i Sverige av bl. a. utrustning f�r elektrifiering av landsbygden, reservdelar lill j�rnv�gsvagnar och idekom-munikafionsulrusining.

Bist�nd utanf�r landramen

Flera enskilda organisationer �r verksamma i Kenya, fr�mst inom koope�ration, h�lsov�rd och skog.

Sverige har genom BITS st�llt tre u-krediler om sammanlagt 444 milj. kr. lill Kenyas f�rfogande. Totalt har drygt 100 kenyaner deltagit i internalionella kurser ordnade genom BITS.

IMPOD har genomf�rt en studie av poienlidla exportf�relag, huvudsak�ligen inom livsmedels-, texfil-, konfektion- och hantverksomr�dena. Etl visst st�d har �ven givits till ink�psresor och marknadsf�ring av hant�verksprodukter.

Genom SAREC l�mnas st�d fill forskningssamarbete inom skog och milj� med 1,2 milj.kr.

Tv� ILO-program st�ds via anslagsposten S�rskilda program, delposten F�rs�ksverksamhet och metodutveckling. Via S�rskilda program har �ven direkt st�d l�mnais till olika kvinnoorganisationer i landet.

258


 


LAOS


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


♦BANGKOK


7 ■ /Oa Nfig V.

i-.M�� ..(���������� '\

--���� ■�������������������������� ■������������� -'\ '.-a''ii, \��� \��������������������������� (../■ ■'■

,/���������������������������������������� /iL '"> / '�� ■������ - ■

/�������������������� KAMPUCHEA r������� Ti /����������������� I.

)i

/

.i;!:!.


 


Befolkning Befolkningstillvxt BNP/invnare


3,8 milj. 2,4 % 170 kr.


(1987) (1980-1987)


 


Offentligt nettobistnd/person

-   Totalt (exklusive stlnder)����� 98 kr.

-   Sverige���������������������������������������������������� 21 kr.


(1987) (1987)


259


 


Ekonomisk och social utveckling���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 Laos �r ett litet, kusll�sl och glesbefolkat land med en av de l�gsta

inkomsterna i v�rlden per inv�nare. Den helt �verv�gande delen av befolk�ningen �r sysselsatt i sj�lvhush�llningsjordbmk. Landels moderna sektor �r liten, f�rvaltningen svag och brislen p� utbildad arbetskraft stor. De besv�rliga kommunikalionema isolerar landets olika delar fr�n varandra. De naturliga f�rbindelserna g�r ofta till Thailand. Laos har efter hand anpassat sin politik efter dessa faktorer.

Laos geografiska bel�genhet och kulturella stmktur s�tter sn�va ramar f�r den ekonomiska polifiken. Landets �ppna gr�nser ledde lill alt mer �n en fiondel av befolkningen, oftast de med b�st utbildning, flydde under �ren efler maktskiftet �r 1975.

Laos stora strukturella problem - bristf�llig infrastruktur, brist p� ar�betskraft, liten hemmamarknad m.m. - f�rv�rrades tidigare av en f�ga b�rkraftig ekonomisk politik med inriktning p� centraliserad socialism och planhush�llning. Laos ekonomiska politik har under 1980-talel kraftigt f�r�ndrats i liberal riktning. Str�van efler en �kad marknadsanpassning av ekonomin forts�tter, men stegel fr�n en polifisk viljeyttring lill en konkret politik �r l�ngt.

Dock har BNP �kat med 7�8 % per �r. Den privata sektorn expanderar. Aff�rslivet har blomstrat upp, fr�mst i huvudstaden. Stora delar av Laos �r emellertid fortfarande ober�rda av f�r�ndringarna, vilket t. ex. avspeglas i h�g sp�dbarnsd�dlighet. Utvecklingen har fr�mst gynnat huvudsladsomr�-det och s�dra Laos utmed gr�nsen lill Thailand.

Svedjebmk �r alUj�ml vanligt, inte bara i avl�gsna bergstrakter utan �ver hela landet. Svedjebruk �r del stora milj�hotet i Laos. Del �r emeller�tid n�ra f�rbundet med levnadss�ttet, s�rskilt f�r minorilelsfolken, vilket g�r del sv�rt alt minska omfattningen.

Intresset f�r utbyte med andra l�nder och deras erfarenheter v�xer st�ndigt. S�rskilt Sverige tycks d�rvid ha blivit en f�rebild. F�r n�rvarande diskuteras m�jliga svenska insatser inom omr�den som ekonomisk politik, f�relagsledning och administration.

Den ekonomiska liberaliseringen har bidragit lill alt del polifiska klima�tet f�rb�ttrats. Flyktingstr�mmen till Thailand har minskat. Allm�nt sett har l�gel betr�ffande de m�nskliga r�ttigheterna f�rb�ttrats. S�lunda har under det senaste �ret ell stort antal personer �terv�nt fr�n "omskolnings�l�ger" i norr. Flera av dessa har beviljats utresetillst�nd och anslutit sig lill sina familjer utomlands. Alltj�mt finns dock ett knappt fyrtiotal personer kvar i dessa l�ger.

Parlamentsval h�lls i mars 1989 och en av parlamentets viktigaste upp�gifter �r all besluta om konstitution saml stifta formella lagar. Brister i r�llssystemel bidrar till os�kerhet om vilka r�ttigheter och skyldigheter medborgarna har.

260

Laos ekonomiska beroende av Thailand �r betydande; d�rtill sl�r landet n�ra Thailand i kulturellt h�nseende. De politiska relationerna har f�rb�tt�rats betydligt i och med den �kande kommersiella verksamheten mellan l�nderna. Antalet vietnamesiska milit�rer i Laos har minskat lill knappt 2 500 (mol f�rra �rets knappt 10 000).


 


Laos m�ste importera praktiskt tagel alla industrivaror. Exporten be�gr�nsas lill elkraft, tr� och andra r�varor. Laos har stora naturfillg�ngar, vilka p� sikt och i bearbetad form borde kunna bidra lill en st�rre export. Exportutvecklingen �r emellertid alltj�mt myckel svag. Bist�ndsberoendet �r stort och bisl�ndsfinansiering m�jligg�r del stora och v�xande import��verskottet. Bilaterala bist�ndsgivare �r, f�mtom Sverige, bl.a. Japan, Australien, Frankrike och �ststaterna. V�rldsbanken och IMF har beslutat om ett slmkturanpassningssl�d. �ven Asiatiska utvecklingsbanken �r en betydande bist�ndsgivare.


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


Sveriges bist�nd

Inledningsvis inriktades bist�ndet lill Laos fr�mst p� tillv�xt och oberoen�de genom vambist�nd och st�d lill infrastruktur och f�relag. St�d fill infrastmkturen och exporten - genom kraftverk - �r fortfarande mycket viktigt f�r Laos.

Bist�ndssamarbetet med Laos k�nnetecknades tidigare av stora pro�blem. En svag f�rvaltning, kombinerad med orealisfiska f�rv�ntningar p� b�da sidor, fick f�ljder f�r bist�ndels effektivitet. Del svenska bist�ndet syftar numera lill alt bygga upp och konsolidera inslilulioner och f�relag som skall utveckla skogssektorn, rusta upp och underh�lla v�gar samt underh�lla fordon. Inom samfiiga tre omr�den utg�r kunskapsutveckling etl centralt inslag.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning

Skogssektorn

Vgsektom

Xeset m. m.

Hlsosektorn

Varubistnd

Konsultfond

Summa


 

1988/89

1989/90

70,0

85,0

47,0

0,1

117,0

85,1

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

20,0

17,5

25,6

28,0

57,9

43,0

0,1

2,0

9,4

5,0

3,9

4,0

116,9

99,5


 


Utgende reservation


0,1


 


Skogsbruk

Inom skogssektorn st�ds b�de lokala skogsf�retag och den centrala myn�digheten, skogsstyrelsen. Bist�ndet lill denna sektor har p�g�tt i mer �n tio �r och omfattar ca 25 milj.kr. �rligen. Utbildning �r huvudkomponent i st�det. Det svenska bist�ndet har p� etl betydande s�ll bidragit lill all effekfivisera skogssektorn i Laos.


261


 


M///���������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 5 Milj�aspekterna har f�U en �kad betydelse och s�rskilda milj�projekt

st�ds bl. a. i form av eU direkt samarbete med lUCN samt inom skogssek�torn, betr�ffande svedjejordbmket.

V�gar och underh�ll

Inom v�gsektom har Sverige levererat utmstning f�r �ver lOOmilj.kr., fr�mst broar. Programmet syftar nu lill alt �ka Laos kapacitet atl bygga och underh�lla v�gar. En s�rskild insats, med tonvikten lagd p� personal�utbildning, avser uppmstning av riksv�gen s�derut fr�n Vientiane.

En verkstad har byggts upp f�r aU underh�lla och reparera fordon, framf�r allt s�dana som levererats f�r bist�ndsmedel fr�n Sverige. Verk�samheten har inte fungerat helt tillfredsst�llande men genom olika �tg�rder f�r effektivisering, utbildning m.m., har f�ruts�Uningarna �kat f�r all st�det skall f� avsedd effekt.

Energi

Sverige st�der vallenkraftverket Xesel.

Personal- och konsullfond

Fonden anv�nds bl. a. f�r personulbyle och utbildningsinsatser i syfte att bidra fill alt effektivisera f�rvaltning och f�relag. Verksamheten avses expandera.

H�lsov�rd

Under budget�ret 1988/89 inleddes eU st�d, genom UNICEF, fill en insats f�r m�dra- och barnh�lsov�rd. Denna insats kommer all forts�tta.

Varubist�nd

Vambist�ndet omfattar varor som asfalt, borrar, lakpl�t och jutes�ckar. En stor del av dessa importeras numera �ver Da Nang i Vietnam ist�llet f�r genom Thailand, vilket lill of�r�ndrade kostnader medf�rt snabbare leve�ranser.

Bist�nd utanf�r landramen

Laos f�r del av det svenska st�det fill Mekong-kommitt�n.

Del svenska bist�ndet har utvecklats v�l under senare �r. De n�rmaste �rens landramar �r myckel v�l inteckande.

Den utg�ende reservationen fr�n budget�ret 1988/89 uppgick till endast 100 000 kr.

262


 


LESOTHO


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


'iJi'"% ■■

j��� !/.''-7"�� ■ -■■■'S-il '■■ ■■■�■■���� "

(-AV ■■■■■■� --.v:

Moktuitloiiofc-"'.�� ■■'

 

 

 

'r


Befolkning

Befolkningstillvxt/r BNP/invnare


1.6        milj.����� (1987)

2.6        %��������������������� (1980-1987) 370 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-   totalt (exkl. stlnder)������� 430 kr.

-   Sverige���������������������������������������������������� 32 kr.


(1987) (1987)


263


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Lesotho �r helt omslutet av Sydafrika och i de flesta avseenden beroende

av detta land. Inkomster fr�n tullunionen med Sydafrika utg�r den st�rsta inkomstk�llan. Prakfiskl taget all import kommer fr�n Sydafrika. Arbets�l�shet och undersyssds�llning utg�r stora problem. H�lften av alla l�ne�r-betande m�n arbetar i Sydafrika. Bl.a. som f�ljd av migranlarbele �r jordbmket myckel eftersatt och l�gproduktivl. Den odlingsbara arealen �r liten och minskar bl. a. genom en omfattande jorderosion.

Den nuvarande regimen f�r en politik d�r politiska mots�ttningar gent�emot Sydafrika tonas ned och gemensamma intressen lyfts fram. Ett belysande exempel p� denna polifik utg�rs av samarbetet r�rande High-land Water Scheme. Projektet inneb�r atl vatten leds fr�n dammar i Leso�tho och s�ljs till Sydafrika. En kraftverksulbyggnad i anslutning till projek�tet kommer atl g�ra Lesotho sj�lvf�rs�riande p� energi.

Lesotho styrs sedan �r 1986 av etl milil�rr�d och partipolitisk verksam�het �r f�rbjuden. Samtidigt kan noteras alt inga lesolhier l�ngre l�mnar sitt land p� gmnd av polifisk f�rf�ljelse. Amnesti har utf�rdats f�r anh�ngare fill oppositionspartiet Basutoland Congress Party. BCP:s ledare har �ter�v�nt till Lesotho. Det finns ocks� vissa ansatser till en demokratisk ut�veckling p� del lokala planet. Regeringen har inlett en administrativ reform f�r alt �ka det folkliga deltagandet p� lokalplanet i utvecklingsarbetet. Lesolhos roll som fristad f�r flyktingar fr�n Sydafrika har kraftigt in�skr�nkts. De numera mycket f� flykfingar som kommer fr�n Sydafrika s�nds s� snabbt som m�jligt vidare lill tredje land. Del styrande milil�rr�-dels anseende har ytterligare f�rs�mrats sedan r�dels ordf�rande erk�nt sin inblandning i mordel p� en ung student.

USA �r den st�rsta bilaterala bist�ndsgivaren. D�refter kommer Sveri�ge, F�rbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Canada och Danmark. V�ridsbanken (IDA), V�rldslivsmeddsprogrammel (WFP) och EG �r st�rst inom det multilaterala bist�ndet.

Sveriges bist�nd

Det svenska bist�ndet fill Lesotho inleddes �r 1967, �ret efler landels sj�lvst�ndighet. T. o. m. budget�ret 1987/88 har ca 300 milj. kr. utbetalats. Nu g�llande samarbelsavtal avser perioden 1989/90-1990/91 och omfattar 70 milj. kr. Del svenska bist�ndet till Lesotho har v�xt fram och utg�r idag en del av det �kade engagemanget i s�dra Afrika. Det syftar i f�rsta hand till alt st�dja landet atl bevara sin sj�lvst�ndighet. Utvecklingssamarbetet �r koncentrerat till f�rvaltningsutveckling, markv�rd och syssels�ttnings�skapande �lg�rder. Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

264


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning


 

1988/89

1989/90

35 23 58

35 13 48

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Frvaltningsbistnd Markvrd/Skogsutbildning Sysselsttningsskapande tgrder Personal- och konsultfond Civil luftfart teruppbyggnad av vgar och broar Kvinnoprogram

Summa

Utgende reservation


 

17

15

10

11

7

6

1

2

7

7

3

6

-

1

45

48

13

_


 


Av reservafionen las 9 milj. kr. i anspr�k som katastrofinsats f�r rehabilite�ring av v�gar och broar som f�rst�rts vid �versv�mningar �r 1988.

F�rvaltningsbist�nd

F�rvallningsbist�ndet syftar till alt h�ja kompetensniv�n i den centrala statsf�rvaltningen. Verksamheten �r inriktad p� utbildning och metodul-veckhng. Den svenska insatsen besl�r av organisations- och lednings�utveckling samt finansf�rvaltning f�r all f�rb�ttra planering, styrning och kontroll av statliga resurser. Vidare ges st�d f�r r�dgivning och utbildning i slatislikprodukfion. Insatser f�r effektivare fysisk planering omfattar r�d�givning lill plankontoret samt genomf�randet av olika planeringsuppdrag. Flertalet insatser sker med medverkan av svenska institutioner. Ell insats�avlal f�r tre �r och 40 milj kr. undertecknades i april 1989.

Markv�rd, markanv�ndning och skogsutbildning

Bist�ndet p� markv�rdsomr�det har fungerai v�l. Del har lett till utarbe�tande av former f�r atl f� byborna engagerade i milj�v�rd som bygger p� gemensamma bybeslut, b�ndernas egen leknik och arbetsintensiva meto�der. Produktionen av s�d, gr�nsaker och fmkt har �kat i projektomr�det. Sammanlagt medverkar 63 byar i n�gon form av markplanering.

Systematisk tr�dplantering i del n�stan tr�dl�sa Lesotho b�riade f�rst �r 1973. Totalt har utbildats 12 j�gm�stare, 35 skogslekniker och 6 skogsf�r�m�n. Dessutom har 70 jordbmksr�dgivare nu ocks� skoglig utbildning. Ca 20 % av de utexaminerade �r kvinnor. De tre insatsema har samlats i etl gemensamt sektorsavtal f�r perioden 1989/90-1991/92.


265


 


Arbetsintensiva metoder�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil��� Programmet f�r syssds�ttningsfr�mjande �tg�rder ger arbete fill i medeltal

2 000 personer per �r, framf�r allt vid v�gbyggen p� landsbygden. Det har

dock varit sv�rare atl skapa syssels�ttning inom andra sektorer. Det vidare

syftet �r all ge migranlarbelare i Sydafrika m�jligheter till arbete i sill egel

land.

C/v/7 luftfart

Sverige har sedan �r 1985 st�tt civilflygel i Lesotho. St�det omfattar konsulttj�nster, utbildningsinsatser och reservdelar f�r etl flygplan inom ramen f�r SADCC-samarbelel. Flygplanet flyger numera till tv� SADCC-l�nder, Botswana och Zimbabwe. Den avslutande fasen omfattar fortsall st�d till utbildning av piloter och mekaniker under budget�ret 1989/90.

�vrigl

Under budget�ret 1988/89 bereddes en insats f�r alt �ka del kvinnoinrikta�de bist�ndet genom kvinnobyr�n. Etl nytt tre�rigt avtal omfattar st�d lill en l�nefond, ett utbildningsprogram f�r kvinnor samt f�r ledningsulbild-ning.

Bist�nd utanf�r landramen

Utanf�r landramen utg�r st�d till SADDC:s markv�rdssekretarial i Mase�rn. Tyngdpunkten i programmet ligger p� utbildning.

266


 


MOCAMBIQUE


r ~.. s-.:-.'|. I

V]'

TANZANIA

ZAMBIA-■■■: .�� -/�� 'Cg�� \;it-V■■�� >-..'*'-

■���� (■� /..'�"■■■":"f'f�� '��������������� 7��� .������� '

-.SC: t-l����� ■-■-�� ■■■■����������������������������������������������������������������������������������������������� /--■.'■ ■

/-.'������� v .;-S��� ... ,'■.:-■������ , - \:.'~

>■'■'��� .-

J������������� ;;,'/ ■♦4K...li:0N;;wf ../���� \\\t.����� .-���� ..- , ■.■■

■■■ ■-%-tN V���� ■����� ■�� ■ ■� ;


W�cal�


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


■'.: ■� >■- r.j j��� ■����� 1)

f%A:'f.., ,

l�� ZlljliBABWE

..■,,' M�rni.iula� 7' ~. -� ', '.


..K..,.


. � �:'. INDISKA : �


 


.

/ ■.

■.■\

■ \ ''.■■.■�. .�� \"-

;- SYD-;;\ 1

AFRIKANSKA� " \

■ .■�������� � ■ .��� � !����������������������������������������������������������� \x.,_

■■■���� ■ ■ .i��� '' '


■ i�rw�g �__ -,.'

:: o - : i(X) - 'soos�� 300 ..

; \ OCE�.NFN \


.>tf.B.m�v-''


SWAZttWD

Karta: Stig S�dedint}, *SiDA \

:wD./.j�-f"- -.:: � '.'X-' ':■.'■� - '.:':V' - � .'.k.


Befolkning

14,6 milj.

(1987)

Befolkningstillvxt/r

2,7 %

(1980-1987)

BNP/invnare

170 US dollar

(1987)

Offentligt bistnd/person

 

 

- totalt

282 kr.

(1987)

- Sverige

24 kr.

(1987)


267


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5

Mogambiques utveckhng �r n�ra knuten lill del pohtiska skeendet i Syd�afrika. Landet �r h�rt utsatt f�r den destabiliseringspolifik som Sydafrika bedriver mol grannl�nderna. Produktion och distribution inom jordbruk, industri och handel har f�rsv�rats, och inom vissa omr�den helt lamslagits av de sabolageakfioner och den v�pnade terror som utf�rs av rebellr�rel�sen, RNM, som har st�d inne i Sydafrika. Del m�nskliga lidandel har f�ll oerh�rda dimensioner. Kriget har direkt eller indirekt sk�rdat 900 000 d�dsoffer, varav n�rmare 500 000 barn, och f�rorsakat sv�ll p� landsbyg�den i stor omfattning. Enligt uppskattningar av UNICEF uppg�r undern�ringen bland barn till 35% som genomsnitt med upp lill 50% i vissa distrikt. En tredjedel av landels befolkning �r beroende av livsmedelsbi�st�nd f�r alt �verleva. Inom landet uppg�r antalet flyktingar lill 1,7 miljo�ner och antalet m�nniskor som flytt ur landet ber�knas fill en miljon.

Under �r 1989 har indirekta f�rmedlingskontakler lagils mellan regering�en och RNM genom f�rmedling av kyrkliga f�retr�dare. M�ten har �gt rum i Nairobi under medverkan av Kenyas och Zimbabwes presidenter.

Mogambique �r en enpartistat, d�r del slatsb�rande partiet Frelimo l�gger fast den politiska inriktningen. Trots h�rda pr�vningar bedriver Mozambique omfattande reformprogram. Vid Frelimos partikongress ijuli 1989 antogs resolufioner om en f�r�ndring av partiels ideologiska program i demokrafisk riktning. I takt med �kad tonvikt p� pragmatism och ekono�misk liberalisering har partiets ledning upprepade g�nger betonat respek�ten f�r m�nskliga r�ttigheter. Detta har ocks� tagit sig konkreta uttryck i lagstiftning, r�ttsv�sende och utbildning. Omfattande brott mol m�nskliga r�ttigheter har konstaterats n�r del g�ller rebellr�relsen RNM.

Del ekonomiska rehabiliteringsprogrammet PRE, som p�b�riades �r 1987, inneb�r en orientering mot �kad marknadsekonomi med bl. a. krafti�ga devalveringar, h�jda jordbrukspriser samt �kad tillg�ng p� insats- och konsumfionsvaror till sm�brukare. Programmet har utarbetats av Mogam�bique i samarbete med IMF och V�rldsbanken och det har erh�llit omfat�tande internationellt st�d. Planerade m�l har uppn�tts och fr�n en tidigare negativ fillv�xl har BNP �kat med 4 % per �r. Exporten liksom varuutbu�det har �kat. Samfidigt st�r del klart all vissa gmpper drabbas h�rt genom indragningar av statliga subventioner.

Skuldlj�nslkvoten ber�knas 1989 uppg� till 182 %. Det sl�r klart aU skuldfr�gan, trots omf�rhandlingar av utlandsskulden, kommer all vara ell stort problem f�r l�ng lid fram�t. Likas� kommer behovet av katastrofbi�st�nd all vara stort.

Mogambique erh�ller bist�nd fr�n etl stort antal l�nder i b�de �st och v�st, utvecklingsbanker och enskilda organisationer. G�vobist�ndet �r 1989 uppg�r till ca 500 miljoner US dollar. St�rsta bist�ndsgivare �r Sveri�ge, Italien, Nederi�nderna, EG, Norge, USA och utvecklingsbankerna.

268


 


Sveriges bist�nd

Bist�ndssamarbetet med Mogambique regleras av ett tv��rigt avtal f�r budget�ren 1989/90-1990/91 p� sammanlagt 790 milj. kr. Totalt har 2 900 milj. kr. utbetalats i landramsbist�nd sedan det f�rsta avtalet budget��ret 1975/76.

Utvecklingssamarbetet med Mogambique �r i f�rsta hand inriktat p� att �stadkomma ekonomisk utveckling och resurstillv�xt samt alt minska landels beroende av Sydafrika. Bist�ndet har successivt anpassats lill det besv�rliga l�gel i landet. Detta inneb�r alt utformningen av p�g�ende insatser har p�verkals av s�v�l krigssituationen som av den ekonomiska krisen och slmkluranpassningsprogrammet. Den nuvarande utformningen �r en avv�gning mellan projektbist�nd, som g�r atl genomf�ra under nuva�rande omst�ndigheter, och belalningsbalanssl�d. Kunskaps�verf�ring, personalbist�nd och �kad inriktning p� sociala sektorer utg�r strategiska komponenter i det nya avlalel. Den f�rdjupade krisen har gjort atl bist�n�det i h�g grad har f�ll inriktas mol �verlevnadsinsalser.

Medelsutnyttjandel har fram lill budget�ret 1985/86 varit h�gt. Under budget�ret 1988/89 uppg�r reservationen fill 73 milj. kr. Den st�rsta ande�len utbetalningar faller p� varubist�ndet, som utg�r ett direkt st�d lill slmkluranpassningsprogrammet, men som ocks� inneh�ller st�d lill ka�tastrofinsatser.

Det svenska bist�ndet �r koncentrerat lill jordbmksseklorn, undervis�ning, industriuppruslning och energi. H�rtill kommer insatser av mer be�gr�nsad karakt�r avseende skogsindustri, telekommunikationer och f�r�valtning. Med den djupa krisen i landels ekonomi har tillskott till betal�ningsbalansen blivit allt viktigare.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation Summa

Frdelning

Varubistnd

MONAP/Lantbruk

AGRICOM/marknadsfring

Fiske

Skogsindustri

Energi

Telekommunikationer

Rehabilitering av industrier

Utbildning

Konsultfond

Personalfond

Importutbildning (ITC)

Frvaltningsstd

ofrdelat

Summa

Utgende reservation


1988/89

1989/90

 

355,0

395

78,0

93,0

433,0

488,0

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

163,6

234,0

18,0

35,5

1,1

18,1

0,0

-

12,4

8,7

35,5

50,8

12,3

20,2

25,3

24,2

23,2

36,2

14,2

6,7

30,8

35,0

3,6

_

-

18,5

340,0

487,9

93,0

0,1


269


 


Varubist�nd������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� S En �kande andel av det bist�nd som har utbetalats �ver landramen utg�rs

av vambist�nd. Under budget�ret 1989/90 uppg�r vambist�ndet lill 187 milj. kr., dvs. knappt h�lften av landramen. Vambist�ndet �r ett viktigt bidrag lill alt h�lla delar av industriproduktionen och transportapparaten ig�ng. Sl�del koncentreras till papper, mediciner, reservdelar och vissa r�varor lill industrin. Upphandlingen g�rs huvudsakligen genom Mogam�bique.

Jordbrukssektorn

Det svenska st�det lill jordbmksseklorn har starkt p�verkals av kriget p� landsbygden. Det nordiska MONAP-programmel kommer fr�n �r 1990 alt �verg� till bilaterala program. Antalet projekt har reducerats och inriktas fr�mst p� sm�jordbrukens problem. Insfilufiondlt samarbete avser st�d lill jordbmkets planeringsenhet och till lantm�teri. F�r sl�del lill marknadsf��retaget AGRICOM har ell sista nordiskt avtal f�rberetts. St�det lill AGRI�COM utvecklas lill ell st�d fill marknadsf�ring av jordbmksprodukter, vilket �ven inkluderar privata sektorn.

Del tv��riga nordiska projektet f�r st�d till hanlverksfiske har avslutats och utv�rderats.

Industrisektorn

Sl�del omfattar uppf�rande och drift av en fabrik f�r tillverkning av s�gade tr�varor och sp�nskivor i provinsen Manica. Projektet har p�verkals myc�ket negativt av det f�rs�mrade s�kerhetsl�get i omr�det. Ett avslutande tv��rigt st�d g�r till arbetet med omstmkturering av f�retaget och andra f�r�ndringar f�r att skapa l�nsamhet i f�relaget.

Olika insatser genomf�rs f�r att i samarbete mellan svenska och mogam-bikiska syslerf�relag rusta upp industrianl�ggningar. Industrist�det har i etl nytt tre�rsavtal f�tt en �kad inriktning mol sm�industri och industriell ulveckiing. Kunskaps�verf�ring �r h�r en viktig komponent.

Energi

Sl�del lill energiomr�det �r koncentrerat till projekt avseende transmis�sion och distribution av elenergi. Samarbetet har �kat i omfattning och inkluderar ohka slags konsultinsatser och personalbist�nd till drift och underh�ll av h�gsp�nningsn�l, utbildning av krafttekniker samt lill en fi�rrkontrollslalion f�r Mapulo.

Telekommunikationer

Inom telesektorn utg�r konsult- och ulbildningssl�d i samband med upp�rustning och utbyggnad av landets telen�t.

270


 


Undervisning���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Ril�� S Sl�del lill undervisningsseklom �kar under de kommande �ren. Samarbe-

tet kommer atl ha samma inriktning som tidigare, varvid produkfion och distribution av l�romedel och skolmateriel f�r prim�rskolan utg�r en viktig komponent. Det ut�kade st�det g�r �ven till alt h�ja kapaciteten f�r planering och administration. Yrkesutbildning, alfabetisering och vuxenut�bildning �r andra samarbetsomr�den.

Personalfond

Brislen p� utbildad personal �r akut inom m�nga omr�den. Fonden har d�rf�r stor betydelse f�r landels m�jligheter atl rekrytera kunnig utl�ndsk personal lill prioriterade sektorer.

F�rvallningsst�d

F�rvallningssl�del syftar lill alt bygga upp och st�rka landels statsf�rvalt�ning. Sl�del innefattar utbildning av h�gre statstj�nstem�n, direkt st�d lill vissa departement och samarbete mellan st�derna G�teborg och Beira.

Bist�nd utanf�r landramen

Del svenska st�det lill Mogambique omfattar betydande insatser utanf�r landramen. Insatsen inom del regionala samarbetet med SADCC utg�r etl viktigt komplement med betydande insatser inom de strategiska trans�port- och energisektorerna. Under budget�ret 1988/89 utbetalades ca 105 milj.kr. fill regionala projekt i Mogambique. En fortsall h�g niv� p� del regionala bist�ndet f�rv�ntas.

Mogambique har beviljats s�rskilt belalningsbalanssl�d f�r del ekono�miska rehabiliteringsprogrammet. Under budget�ret 1988/89 utbetalades 102 milj.kr.

Katastrofbist�ndet har �kat kraftigt och uppgick budget�ret 1988/89 till ca 200 milj.kr varav ca 60 % bilateralt och resterande via FN-organ och enskilda organisationer. St�det �r inriktat p� de genom kriget och torkan mest utsatta grupperna och besl�r av l�kemedel och medicinsk utrustning, livsmedel samt konsumtions- och insalsvaror lill sm�brukare. En �kad koncentration av katastrofbist�ndet till transportsektorn f�mtses d� delta �r av strategisk betydelse f�r all n�dhj�lpss�ndningar skall n� fram lill de beh�vande.

St�d via enskilda organisationer utg�r en viktig del av del totala bisl�n-del, d�r Afrikagruppernas rekryteringsorganisalion, ARO, utg�r den st�rs�ta. En betydande dd av kataslrofbisl�ndei kanaliseras genom enskilda organisationer. Del regulj�ra st�det g�r framf�r allt till h�lsosektorn men �ven insamling och distribution av kl�der �r en viktig del.

SAREC l�mnar st�d till forskningsverksamheten vid universitet i Mapu�
lo med m�let alt vidmakth�lla och f�rst�rka forskningskapaciteten inom
f�r landet viktiga omr�den, 1. ex. marinbiologi och samh�llsvetenskaplig
forskning.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 2''


 


NICARAGUA

 

 

 

 

l.��� i

 

 

 

/

:

- ■

 

'■"'■

/'''\

v,, '-;

 

 

■ ■ ■-/

 

 

1� \ 1�� ./

\� i

 

 

'-■■'-..'■

s

EGUCtGALPA


V-

->'-

HONDURAS���� I


'\'-

 

X-

 

k-Puerto Ciibgzas/'". .


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


.r r


'■ , i ~ ■■ \,'. f\ ...)Cf>;aanapcia .,..-'' 1.. � ����.,- -������� , . ■�� ''

■-\-:l-V.''~&~;*''C.u4:'��� "�� NICARAGUA

SFI 11 4'��� ■ '' '�� "■"■~ '-��� "-.;": -J��� ■■����������������������������������������������������������� ' ■'..,■.,.'■

■■':>"''��� .'.'■���� ■"�� MANAGUAJ-.-''-,.��� '■■♦'iiK'i)lp;i������������������������������������������������������� ,"-■'■


vi������������� i�� '.�������� ■

�.���������������������������������� >�� ■■::{■■

■;����� 5!���� c .

i��� 'll "*"� -

;#-

rtpl Mi/


':'■'� HAVET ■■,'■�■:


'■~ permanentad vg ~ ■■-r-grusvg , ', > \ , . ■


*����� ,.�������������� *"'��� ■■.!�� *,'���� "��� O'���������������������������� ■����� '■��� ','\


 


' ■. ■; "o- :' -iW : -iSO ':.:":"* '-. "Jy\��� 'j"'':i

COSTA RICA'~'''V1 ■; "

 

Befolkning

3,5 milj.

(1987)

Befolkningstillvxt/r

3,4 %

(1980-1987

BNP/invnare

830 US dollar

(1987)

offentligt bistnd/person

 

 

- totalt (exkl. stlnder)

255 kr.

(1987)

- Sverige

11 kr.

(1987)


272


 


Ekonomisk och social utveckling���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, efler m�nga �r av

v�pnad aggression utifr�n och ekonomiska sanktioner saml en alltf�r svag ekonomisk politik. Levnadsstandarden har sjunkit till 1940-lalels niv�. Nicaragua �r ell av de mest skuldsalla l�nderna i v�rlden per inv�nare. De reformprogram som inleddes under �r 1988 med devalveringar, nedsk�r�ningar av den offentliga sektorn samt mindre priskontroller har lett fill minskad inflation och f�rb�ttrad prisslmklur. Under �r 1989 har ytteriigare �tstramningar genomf�rts f�r alt f� ned inflationen fill hanterliga niv�er. F�r alt reformprogrammet skall lyckas, och bl. a. leda fill �kad produktion, kr�vs alt landets egna anstr�ngningar undersl�ds med betydande interna�tionellt bist�nd till bl. a. valutaf�rs�rining och sociala program.

I enlighet med �verenskommelsen mellan de centralamerikanska presi�denterna i El Salvador i febmari 1989 genomf�rde den nicaraguanska regeringen v�ren 1989 ytterligare �lg�rder i syfte alt bidra fill nationell f�rsoning. St�rkta garantier gavs f�r en demokratisk ulveckiing och utvid�gad press- och yttrandefrihet. I millen av mars frigavs drygt I 800 f.d. nalionalgardister. Den betydelsefulla �verenskommelsen mellan den nica�raguanska regeringen och oppositionen i augusti 1989 visade p� en betydel�sefull samsyn vad g�ller uppl�sandel av de irregulj�ra "conlras"-slyrkor-na i Honduras och villkoren och formerna f�r den fortsalla valprocessen i Nicaragua. Vid presidenternas toppm�te i Honduras den 5�7 augusti antogs en gemensam plan f�r "contras" fredliga avveckling. FN och OAS ombads vidare all medverka i den fortsalla fredsprocessen som freds�ver�vakare och valobserval�rer.

Sveriges bist�nd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras av ett tv��rsavtal f�r bud�get�ren 1988/89-1989/90. Sedan del svenska bist�ndet inleddes �r 1979 har totalt I 241 milj. kr. utbetalats t. o. m. budget�ret 1988/89.

Bist�ndet �r utformat som ett st�d f�r ekonomisk tillv�xt p� kort och medell�ng sikt. Drygt h�lften utg�rs av varubist�nd lill industri och jord�bmk. St�d l�mnas �ven till insatser inom mineralutvinning, skogsbruk och energiprodukfion. Investeringar inom dessa sektorer har som syfte atl bygga upp produktionsenheter som �ven p� kort sikt kan ge exportinkoms�ter.

Samarbetet mellan Sverige och Nicaragua p� makroekonomins omr�de ledde fill all Sverige p� Nicaraguas beg�ran stod som v�rd f�r en interna�tionell konferens om Nicaraguas ekonomi, reformprogrammet och beho�vet av internationellt st�d i maj 1989. Etl femlontal l�nder och internalio�nella organisafioner deltog och uttryckte st�d f�r Nicaraguas ekonomiska anpassningsprogram. Flera av l�nderna, fr�mst Italien, Spanien saml de nordiska l�nderna, gjorde utf�stelser om belalningsbalanssl�d, varav 65 milj. kr. fr�n Sverige.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):��������������������������������������������� 273

18�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning

Mineralsektorn

Skogssektorn

Energisektorn

Personal- och konsultfond

Varubistnd

Lantbrukskooperation

Kultursamarbete

Kvinnoprojekt

Summa

Utgende reservation


1988/89

1989/90

 

190,0

230,0

21,1

15,7

211,1

245,7

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

40,7

42,0

37,3

24,0

18,6

43,0

4,5

5,0

78,5

98,4

14,6

30,0

0,9

1,8

0,3

1,5

195,4

245,7

15,7


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


Mineralsektorn

Insatserna inom mineralsektom har omfattat mineralprospektering, upp�mstning av tv� guldgruvor, r�dgivning f�r anrikningsverk saml upprust�ning och uppbyggande av etl minerallaboralorium. Bist�ndet syftar till kunskaps�verf�ring och uppbyggnad av en livskraftig och sj�lvg�ende gruvdrift. Totah har ca 270 milj. kr. tillf�rts gruvsektorn genom det svens�ka st�det.

Skogsbruk

Bist�ndet syftar lill atl bidra till ett effektivt skogsbruk och �ka produktio�nen av skogsprodukter. Insatserna har bl. a. omfattat en grundl�ggande studie av landets skogsresurser, inr�ttandet av landels f�rsta teknikersko�la, en rationellare planering och administrafion liksom fungerande enheter f�r skogsinvenlering, skogssk�tselplaner och ir�analys. Totalt har 185 milj. kr. utbetalats lill sektorn.

Energisektorn

Samarbetet med energisektorn inleddes �ren 1982-1983 och har omfattat studier och detaljplanering p� vatlenkraftssidan. �r 1986 tecknades etl tv��rigt avtal med inriktning p� mini- och micro-kraflverk saml ett mindre projekt f�r bio-energiutveckling. Totalt har 45 milj.kr.avtalats f�r dessa insatser. Ell avtal om rehabilitering av landels st�rsta oljekraftverk Planta Nicaragua om totalt 36 milj. kr ingicks v�ren 1989.


Varubist�nd

I takt med del f�rs�mrade ekonomiska l�gel har vambist�ndet blivit en allt viktigare komponent inom bist�ndet. Bist�ndet har anv�nts f�r import av


274


 


insalsvaror fill industrin och jordbmket, t.ex.djurfetl, kraflpapper och��� Prop. 1989/90: 100 uts�de. En mindre del har utnyttjats f�r ink�p av reservdelar till transport-��� Bil. 5 och energisektorn. Efler orkanen Joans h�riningar avsattes 8 milj. kr. f�r upprustning av s�gverk p� Allanlkuslen.

Lantbrukskooperalionen

Sl�del lill lantbrukskooperalionen inom landramen inleddes �r 1987. F�r perioden 1987/88-1989/90 har totalt 64 milj. kr. anvisats under landramen, saml 26 milj. kr. som katastrofbist�nd. Insatsen genomf�rs genom Swedish Co-operative Centre (SCC). Insatsen syftar fr�mst lill att st�dja etablering�en av en kooperativ organisation (ECODEPA) p� aff�rsm�ssig och demo�kratisk grund f�r f�rb�ttrad f�rs�rjning av insats- och konsumtionsvaror fill sm� och mellanstora b�nder saml upphandling och marknadsf�ring av deras produkter. Fr�msta samarbetspartner �r den bondefackliga organisa-fionen UNAG.

Kultursamarbete

Kultursamarbetet inom landramen inleddes budget�ret 1987/88 med totalt 4,9 milj.kr.under tre �r. Samarbetet omfattar tre delsektorer. Museiv�sendet st�ds genom utbildningsinsatser, f�rb�ttrade lokaler, utsl�llningsar-bele och omfattande renovering av en historisk kloslerbyggnad. P� biblio-lekssidan ges st�d lill projektering av ell nytt nationalbibliotek, boksam�lingar och utbildning. P� leatersidan har landets nationalteater renoverats och f�ljs av insatser f�r tealerproduklion och publikarbele. Samarbetet har byggt p� omfattande delegering av insatsansvarel lill svenska institutioner och organisationer, bl.a. statens historiska museer, kungliga biblioteket och organisationen T�ltprojeklel. Hitfills har knappt h�lften av medlen utbetalats.

Bist�nd utanf�r landramen

Inom forskningssamarbetet med SAREC ges st�d lill forskning, som �r relaterad fill del �vriga samarbetet inom gruv-, skogs- och energisektorer�na saml p� jordbruksomr�det kring v�xtodling. Samarbetet med SAREC inleddes �r 1981 och regleras av ell tv��rigt avtal f�r budget�ren 1989/90-1990/91, omfauande 23 milj. kr.

Ett stort antal svenska enskilda organisationer genomf�r insatser i Nica�ragua om totalt 26 milj. kr. avseende budget�ret 1988/89. De st�rsta bidra�gen har g�tt lill SCC, Arbetarr�relsens internationella centrum (AIC), Utbildning f�r bist�ndsverksamhet (UBV), Svensk volonl�rsamverkan (SVS) och Diakonia.

Katastrofbist�nd har under budget�ret 1988/89 utg�tt med n�rmare
39 milj.kr., varav 8 milj.kr.avser st�det lill lantbrukskooperalionen
(UNAG) och ca 31 milj.kr. st�d efter orkanen Joan. Vidare har ca
17 milj. kr. i humanit�rt bist�nd l�mnats till miskilobefolkningen p� Allanl�
kuslen.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 275


 


SRI L�NKA

.-fe2


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


"■ i, ? ' ' j. s '■ '�� ■� ■.* '���� 1 - ' '���� , s " ' * J bistridsprojektet'Kotmal

""�� 1 ■■-■'■; ■' ' t,� * ' :" " '�� ' ; '" vg" ;: ' ■./■/'.'■, ' ■' I ',��� � ' ',. - '■� " '■ **'"','.' ■ -r- jfnvg'��� ' ;. ". .'■ ■■ * ..'. -


',� l'D'■'■-.'.

-iajd?%v


O


50 . � t , .100 :

i.m . ■ ■'� ■ ■ '. .


 


r

'ifl. '■ � :: "� � ; ,*� 7���� Q''' -; �::: ■■' '-

 

m-/

■'M.r:!V,N


 


:■■'�■; htiktm :/''■■ \


 


h

■ \ .-.. Afitnnafiiki"

 


\,.

 


V-:

Trincotnlee :


 


 

m:


�s':


yir


■- t\

j

 

'■i!*.-'"


SRILANKA

10.

-■�* * ti�� ,�:--■■ .r-'� /�� :�� --f-�� :

:■■'�� ti-*'


Karla: Slia Sugeflin,'gSIOA


.INDISKA OCEANEM


 


Befolkning

Befolkningstillvxt/r

BNP/invnare


16,4 milj.������ (1987)
1,5 %����������������������� (1980-1987)

400 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-   totalt (exkl. stlnder)������� 194 kr.

-   Sverige����������������������������������������������������� 8 kr.


(1987) (1987)


276


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

Ekonomisk och social utveckling

Utvecklingen i Sri L�nka pr�glas fortfarande av den allvarliga v�pnade konflikten mellan olika politiska och etniska fraktioner och regeringen. Den �verenskommelse som tr�ffades i juh 1987 mellan Sri L�nka och Indien har visat sig bristf�llig. N�rvaron av starka indiska arm�styrkor i den nordv�stra provinsen har v�ckt starkt motst�nd bland tamilska extre�mister och den singalesiska oppositionen. Fredsavtalet kom att utl�sa en v�g av terrord�d, d�r framf�r allt regeringspartiet UNP drabbats. Rege�ringen har svarat med all s�tta in h�rdf�ra polisstyrkor.

Strider i norr och �ster har f�rekommit mellan indiska s�kerhetstmpper och militanta lamilgmpper. Den singalesiska extremisfiska nalionalistr�-relsen Folkels Befrielsefront, JVP, med sina starkaste f�slen i s�der, har sedan fredsuppg�relsen bedrivit en upptrappad v�ldskampanj mot rege�ringen. Utbredda strejker, st�ngda skolor och sjukhus, massmord av mot�st�ndare och terroraktioner mol civilbefolkningen har m�tts med repressa�lier fr�n s�kerhelstmpperna. Brott mot m�nskliga r�ttigheter har f�ljt i sp�ren p� de myckel sv�ra oroligheterna. V�ldet �r fr�n alla sidor omfat�tande och ofta mycket groteskt.

Enligt etl nyligen ing�tt avtal skall de indiska tmpperna vara ute ur Sri L�nka vid �rets slut. Detta betraktas som etl framsteg f�r regeringspartiet. Direkta samtal har inletts mellan den lankesiska regeringen och den domi�nerande lamilska separafistorganisafionen. Trots v�ldet kunde provins-r�dsvalel genomf�ras i november, presidentvalet i december och parla�mentsvalet i februari. De nationella valen vanns av det regerande United Nafional Party, UNF. Valdeltagandet, som vanligtvis bmkar ligga kring 80 %, samlade endast 55 % resp. 64 % r�stande.

Den nya regering som kom fill maklen �r 1989 st�r nu inf�r ulmaningen atl f� lill st�nd fred, stabilisera ekonomin och forts�tta med reformarbetet som fick etl avbr�ck �r 1988. Ell slrukluranpassningsprogram inleddes �r 1986 med st�d av IMF. Ekonomin, som under b�rian av 1980-talet visade en bra tillv�xt p� 5 % har drabbats negativt av orolighetema. Tillv�xten minskade fill 2,7 % f�r �r 1988 och inflafionen �kade till 14 %. Arbetsl�s�heten �versfiger i m�nga omr�den 30 %. M�nga v�lbest�llda l�mnar landet och kapitalflykten filltar. Trots sin relafiva litenhet, endast ca 15 % av BNP, bed�ms tillverkningsindustrin ha den st�rsta potentialen f�r atl generera tillv�xt, export och syssels�ttning. Regeringen har inf�rt ekono�miska l�ttnader f�r f�retag i syfte atl �ka produktionen. Texiilexporten har kommit all spela en allt viktigare roll och det traditionella beroendet av export av te, gummi och kokos har minskal. Regeringen �r fast besluten all f�rs�ka vidmakth�lla de landvinningar som gjorts inom sociala omr�den som h�lsov�rd och utbildning. Ell omfattande program f�r all f�rb�ttra situationen f�r de fattigaste gmppema har p�b�rials.

Bist�ndet spelar en viktig roll f�r Sri L�nkas ulveckiing. V�rldsbanken
och Asiatiska utvecklingsbanken har vid sidan av flera givarl�nder utf�st
bist�nd lill Sri L�nka f�r �temppbyggnad i landels konflikldrabbade delar.
De ledande givarna �r Japan, USA, Storbritannien, F�rbundsrepubliken
Tyskland, Canada saml V�rldsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken.�������������������������� 277


 


Sveriges bist�nd

Utvecklingssamarbete med Sri L�nka regleras av ell tv��rigt samarbelsav�tal f�r perioden 1988/89-1989/90 och omfattar totalt 120 milj.kr. Sedan bist�ndssamarbetet med Sri L�nka inleddes �r 1958 har ca 1,8 miljarder kronor utbetalats.

Sverige har finansierat en stor del av valtenkraflprojeklel i Kolmale, ett av tre stora kraftverk inom Mahaweliprogrammet. Det svenska sl�del lill Kolmale uppg�r till 1 395 milj. kr. och den sista utbetalningen gjordes bud�get�ret 1987/88. Av sl�del har 85 % varit bundet fill upphandling i Sverige. Elproduktionen har varit i g�ng sedan december 1987. Under del senaste �ret har insatsen utv�rderats vad g�ller teknisk-ekonomiska och sociala aspekter. Kraftverksbygget har genomf�rts p� etl effektivl och professio�nellt s�tt. Vissa st�dinsatser bereds f�r de familjer som riskerar alt drabbas av ras i omr�det.

Sedan Kotmale-projektel har avslutats koncentreras del svenska bist�n-del p� landsbygdsutveckling, h�lsov�rd och utbildning. Reservationen har �kat under senare �r fr�mst beroende p� det starkt f�rs�mrade s�kerhetsl�gel.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Prop.

Bil. 5


1989/90:100


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning

Landsbygdsutveckling

Undervisning

Immunisering

Konsultfond

Signalutrustning

Flyktingstd

Summa

Utgende reservation


1988/89

1989/90

 

50,0

70,0

34,1

53,7

84,1

123,7

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

7,1

12,0

13,2

12,0

7,3

5,0

2,8

1,0

-

3,0

-

3,0

30,4

36,0

53,7


 


Landsbygdsutveckling

Det svenska sl�del lill integrerad landsbygdsutveckling som avser tv� distrikt p�b�riades �r 1979 och har under senare �r pr�glats av en mer medveten str�van all n� fatliga befolkningsgmpper. St�det i Malara-di-striktet inriktas p� tre huvudomr�den: integrerad byutveckling med ell stort m�tt av folkligt dellagande, �lg�rder f�r atl skapa arbetstillf�llen och social infrastmktur. Sverige st�der ocks� h�lso- och undervisningsinsatser inom ett liknande landsbygdsuivecklingsprogram i h�glandsdislriklel Ba�dulla. Del riktar sig i f�rsta hand lill planlagearbetarbefolkningen i eftersat�ta landsbygdsomr�den. I projekten ing�r integrerad byutveckling, bl. a. med tonvikt p� markv�rdsinsalser bland svedjebmkare.


278


 


Undervisning���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil 5 Sl�del lill undervisningsseklom syftar i f�rsta hand till all h�ja undervis�ningens kvalitet i planlageskolor och eftersatta prim�rskolor p� landsbyg�den. St�det innefattar ocks� distansundervisning av l�rare och specialun�dervisning f�r handikappade barn. KonsuUst�det f�r uppbyggnad av en teknisk l�rarh�gskola avlutades under budget�ret 1988/89.

Immunisering

�r 1987 ingicks ett avtal med UNICEF och den lankesiska regeringen om st�d till landels immuniseringsprogram, som syftar till alt ge samtliga barn upp lill tre �rs �lder ell fullgott skydd mol epidemiska sjukdomar saml alt vaccinera kvinnor i fertil �lder mol stelkramp. Trots all s�kerhetslaget g�r det sv�rt alt n� vissa delar av landet har programmet redan n�tt en t�ckningsgrad p� ca 80 %.

Bist�nd utanf�r landramen

Sammanlagt 9 milj. kr. har under budget�ren 1987/88 och 1988/89 utg�tt som katastrofbist�nd lill repatirering av flyktingar. Ytterligare 6 milj. kr har anslagits budget�ret 1989/90 varav h�lften finansierats fr�n landramen. Anslag har g�tt fill Diakonia och Ungdomens Nykterhetsf�rbund f�r deras arbete i de krigsdrabbade norra och �stra delarna av landet.

Ett tiotal svenska enskilda organisafioner erh�ller st�d fr�n SIDA f�r sin verksamhet i landet. D�mt�ver ges direktst�d till olika lankesiska kvinno�organisationer.

SAREC har sedan �r 1976 st�tt forskning i Sri L�nka med totalt 15,2 milj. kr. M�let �r alt vidmakth�lla och st�rka forskningskapaciteten i landet. Ungef�r h�lften av st�det har kanaliserats genom forskningsr�det NARESA. Verksamheten avser bl. a. forskning om vallenbufflar, marin forskning och jordbmk.

279


 


TANZANIA

T.J'

■ K�f?Ml'

 


o�� '��� 100����� 2(����� 300


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


,��;/BwKDA >■.���� /l>'■ .'■ :.f}J-���� ��-■■.��� ■■ >■��� Al-,

\

",->� BlMtUMOI-., .. /.���

Jll ■-■■�� .'

,->� BWtUMOI'--.,../.�� ■■-�� ■���� f\�� ■;

 


/


v. ''(j-lNBISm

TANZAI�IA���� ■���� ■■�� \7;'.'"i

K,3rt3 Sug Scdetiinri. SIDA����� ...■'■■'-■��� |������ . /"..t" /.[f-,����� J''-����� P


Befolkning

Befolkningstillvxt/r

BNP/invnare

offentligt nettobistnd/person

-   totalt (exkl. stlnder)

-   Sverige


23,9 milj.������ (1987)
3,5 %���������������������� (1980-1987)

180 US dollar�� (1987)

(1987) (1987)

234 kr. 20 kr.


280


 


�,����������� . ,����� .������� . ,�� ,����� , ,.��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� �.. %.

Jordbruk och boskapssk�tsel syssels�tter ca 85 % av befolkningen och utg�r d�rmed de dominerande sektorerna i Tanzanias ekonomi. Industri�utvecklingen har g�tt l�ngsamt och m�nga f�relag arbetar idag l�ngt under sin kapacitet. Den svaga infrastrukturen p� alla omr�den har bidragit lill alt alla reformf�rs�k g�r l�ngsamt. Den ekonomiska krisen har inneburit en f�rs�mring inom de sociala sektorerna, fr�mst utbildning och h�lsov�rd. Utlandsskulden �r mycket h�g, med en skuldtj�nslkvol f�r n�rvarande om ca 65 %.

Tanzania har under de tre senaste �ren genomf�rt ell ekonomiskt stmk�turanpassningsprogram i huvudsaklig �verensst�mmelse med de policy-rikthnjer som f�rordas av Internalionella valutafonden (IMF). De vikligas-te inslagen i reformpolitiken har varit en kraftig nedskrivning av valutan, betydande nedsk�rningar av de statliga utgifterna, minskad uppl�ning inom bankv�sendet, uppjustering av r�nteniv�n, effektivisering av den statliga verksamheten saml �kade producentpriser f�r jordbmksproduk�ter. Det ekonomiska reformprogrammet planeras f�rl�ngas och �ven utvid�gas med etl socialt utvecklingsprogram. Till stor del har Tanzania vidtagit de n�dv�ndiga �tg�rderna i den takt som �verenskommits med IMF. F�r atl kunna fullf�lja programmet �r Tanzania beroende av atl bisl�ndsfl�del uppr�tth�lls p� en fortsatt h�g niv�.

Den ekonomiska utvecklingen har varit mer positiv �n tidigare, med en tillv�xt �verstigande befolknings�kningen och �kade exportinkomster. Den ekonomiska krisen har dock �nnu inte kunnat �vervinnas, della har bl. a. lett till negativa effekter inom de sociala sektorerna, t. ex. h�lsov�rd och utbildning, d�r en kraftig standards�nkning �gt mm. Grundskola och l�karbes�k har avgiftsbdagts. L�nerna inom offentliga sektorn har urhol�kats kraftigt vilket medf�rt s�nkt kvalitet inom social service.

Tanzania �r en enpartistat, och partiet �r �verordnat parlamentet. Val till parlamentet pr�glas dock i praktiken av viss pluralism inom enpartisys�temets ram. L�gel avseende m�nskliga r�ttigheter �r relativt gott. Str�van efter j�mhkhet och m�nniskov�rde har varit ett av regeringens uttalade m�l alltsedan sj�lvst�ndigheten och stora satsningar har gjorts inom t. ex. un�dervisning och h�lsov�rd. Amnesty International till�ts verka i landet. Tanzania har l�nge aktivt arbetat mot rasdiskriminering i internalionella sammanhang och bedriver en gener�s flyktingpolitik. F�r n�rvarande har ca 240 000 m�nniskor erbjudits en fristad i landet.

Sverige �r f�r n�rvarande det st�rsta bilaterala givariandet. Andra stora givare �r Nederl�nderna, Canada, F�rbundsrepubliken Tyskland, Dan�mark, Norge, Storbritannien och EG.

Sveriges bist�nd

Utvecklingssamarbetet med Tanzania regleras av ell tv��rigt avtal f�r
budget�ren 1989/90-1990/91, omfattande totalt I 080 milj. kr. Sedan del
svenska bist�ndet inleddes �r 1964 har t. o. m. budget�ret 1988/89 samman�
lagt mer �n 5,5 miljarder kronor utbetalats. Huvudm�ls�ttningen f�r det����������������������������� 281


 


svenska bist�ndet under de senaste �ren har varit all medverka lill stmk-turanpassnings�lg�rder som bidrar till ekonomisk �terh�mtning och till�v�xt. Genom bist�ndssamarbetet skapas ocks� f�ruts�ttningar f�r all upp�r�tth�lla standarden inom de sociala sektorerna, t. ex. i fr�ga om h�lsov�rd och undervisning. En betydande dd av bist�ndet anv�nds f�r rehabilile�ring, konsolidering och drift av existerande anl�ggningar samt social ser�vice. Vidare tillgodoses genom bist�ndet s�rskilt angel�gen import, huvud�sakligen f�r industri, jordbruk och kommunikationer. Inom bist�ndet ges �kad vikt �l �lg�rder som fr�mjar decentralisering och �kat folkligt delta�gande samt insatser som v�rnar om milj�n.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.);


Prop. Bil. 5


1989/90:100


 


Disponibelt

Landram

Ingende reservation

Summa

Frdelning

Frvaltningsutveckling

Energi, Mtera

Te 1 ekommun i kat i oner

Vatten, sanitet, hlsa

Nordiska kooperativa projektet

Kooperation, Morogoro

Skogs- och markvrd

Industrisektorn, inkl Mufindi

Undervisning

Hlsosektorn

Kvinnostd

Konsultfond

Varubistnd

Hamnen, Dar es Salaam

vrigt

Summa

Utgende reservation


 

1988/89

1989/90

520,0

540,0

158,6

193,7

678,6

733,7

Utbetalt

Planerat

1988/89

1989/90

(prel)

 

20,9

30,0

13,4

3,0

13,2

13,7

38,5

40.0

15,1

15,0

-

2,0

19,9

30,0

112,9

129,4

51,5

71.2

6,2

17,2

4,7

10,0

2,0

4,0

183,5

200,0

-

20,0

-

2,0

481,8

587,5

193,7

_


 


Industri

Rehabiliteringsinsatser har givils ett �kat utrymme och omfattar f�r n�rva�rande cementindustri, produktion av jordbruksredskap saml tryckeri- och f�rpackningsindustri. St�d ges till driften av pappers- och massafabriken i Mufindi, vilken bl.a. Sverige har finansierat. Inom sm�industriprogram-mel har 29 f�retag med totalt �ver 700 anst�llda etablerats med st�d fr�n svenska syslerf�relag. St�d ges �ven till exportfr�mjande insatser. Bidra�gen lill serviceinstitutioner f�r industrin har fasats ut, d� dessa institutio�ner numera fungerar v�l p� egen hand. En successiv minskning av st�det lill tryckeri- och f�rpackningsindustrin kommer ocks� all �ga rum.


282


 


Undervisning��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Ril�� S Den ekonomiska krisen har lett lill en f�rs�mring av utbildningskvaliteten.

Bist�ndet lill undervisning syftar lill alt motverka denna f�rs�mring bl. a.

genom produkfion av l�rob�cker och undervisningsmaterial, rehabiUtering

av skolbyggnader och utbildning av l�rare. Prakfisk utbildning inom olika

yrken st�ds genom den svenskfinansierade skolan f�r yrkesutbildning i

Moshi.

Landsbygdsutveckling

Svenskt bist�nd utnyttjas f�r alt i de tre regionerna vid Victoriasj�n s�ker�st�lla att installerade vattenf�rs�riningsanl�ggningar fungerar. I della pro�gram integreras vatten-, sanitets- och h�lsov�rdsaspekler. I programmet till�mpas en enkel teknologi, bl.a.i syfte all fr�mja befolkningens och s�rskilt kvinnornas dellagande.

H�lsost�del i samarbetsprogrammet avser f�rdigst�llande av h�lsocen�traler och st�d till etl nulrilionsinsfilul, saml �lg�rder f�r all f�rebygga AIDS.

Svenskt bist�nd anv�nds lill atl p� nytt bygga upp den kooperafiva r�relsen i landet. Samarbete bedrivs ocks� inom ell byskogsprogram med tonvikt p� enkel teknologi, folkligt dellagande och markv�rd.

F�rvaltning

Bist�ndet fill ulveckiing av f�rvaltningen avser fr�mst �tg�rder f�r all bist� finans- och planeringsminisleriel bl.a. i fr�ga om skuldhanlering, f�rvalt�ning, beskattning, statistik och revision.

Varubist�nd

Sverige och Tanzania har avtalat alt en betydande del av bist�ndssamarbe�tet tills vidare skall utg�ras av import av varor f�r all s�kerst�lla priorite�rad produktion och underl�tta den ekonomiska �terh�mtningen. Varubi�st�ndels andel av utbetalningarna har under de senaste �ren uppg�tt lill en tredjedel. Dessa bisl�ndsmedd anv�nds huvudsakligen f�r jordbmket, transportv�sendet och industrin. Varubist�ndet har utnytfiats bl.a.f�r att tillgodose behov f�r sammans�ttning och reparation av lastbilar och har �ven omfattat handelsg�dsel. I syfte atl anpassa varubist�ndet lill Tanzani�as ekonomiska �terh�mtning planeras det p� sikt l�mnas som fri utl�ndsk valuta.

Bist�nd utanf�r landramen

Svenska enskilda organisationer �r engagerade i ett trettiotal projekt,
bl. a. inom h�lsov�rd, undervisning och landsbygdsutveckling. F�r n�rva�
rande �r 22 volonl�rer fr�n Svensk volonl�rsamverkan verksamma i Tan�
zania. Utanf�r landramen ges �ven st�d lill kvinnoprojekt.
��������������������������������������������� 283


 


Genom SAREC ges st�d till tanzaniska forskningsinstitutioner, huvud-��� Prop. 1989/90:100
sakligen f�r forskning inom medicin, jord- och skogsbmk.
������������������������� Bil. 5

Inom SADCC-samarbetet p�g�r tre projekt avseende en mikrov�gsl�nk mellan Tanzania och Malawi, rehabililering av Dar es Salaams hamn och uppmstning av TAZARA-j�rnv�gen.

Under budget�ret 1988/89 har Sverige givit s�rskilt betalningsbalansst�d till Tanzania om totalt 113 milj. kr. Della har anv�nts fill �terbetalning av tanzaniska skulder till V�rldsbanken samt fill rehabilitering av hamnen i Dar es Salaam.

284


 


VIETNAM


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillvxt/r BNP/invnare

Offentligt nettobistnd/person

-    Totalt�� (exkl.�� �stl�iider)

-    Sverige


 

65 milj.

(1987)

2.6 %

(1980-1987

11 kr.

(1987)

4 kr.

(1987)


285


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� �P; ' -'

Bu. j

Vietnams ekonomi domineras av jordbruket. Sett �ver flera �r har produk�tions�kningen stagnerat och del r�der brist p� riktiga insatsvaror s�som exempelvis konstg�dning och bevattningspumpar. Jordbmket har emdler�tid gradvis avreglerats och b�nderna f�r allt st�rre frihet att sj�lva avg�ra vad som skall odlas och var produktionen skall s�ljas.

Vietnam �r myckel t�ttbefolkat, s�rskilt i de b�rdiga sl�ltomr�dena. Befolkningstillv�xten utg�r etl stort problem. Milj�n uts�tts f�r sv�ra p�frestningar p� grund av svedjebruk och skogsavverkning, fr�mst f�r br�nnved. Insatser avseende "social forestry" och �terbeskogning �r an�gel�gna. De infrastruklurdla effekterna av kriget �r alltj�mt stora, s�rskilt i delar av s�dra Vietnam.

Industrisektorn �r alUj�mt inne i en kris, liksom hela den statliga sektorn av ekonomin.

I praktiken har nu delar av ekonomin liberaliserats. Samtidigt har den statliga sektorn betydande sv�righeter. Skillnadema mellan norra och s�d�ra Vietnam �kar p�tagligt. Priser och l�ner saknar relation med verklighe�ten. Infrastrukturen �r myckel eftersatt. Landet saknar erfarenhet av modern ekonomi, f�relagsledning m. m.

Vietnam befinner sig emellertid sedan �r 1986 i en l�ngtg�ende och komplicerad omvandlingsprocess. Produktionen skall i �kad utstr�ckning styras av marknadens krav. Den statliga f�rvaltningens roll skall begr�nsas och ufl�ndska investeringar v�lkomnas. Genom en stramare penningpoli�tik och etl minskal budgetunderskott har den tidigare mycket h�ga infla�tionstakten kunnat s�nkas till mindre �n 5 % per m�nad. Genom en serie devalveringar har skillnaden mdlan den officiella v�xelkursen och paral�lellkursen n�st intill eliminerats.

Redan i dagsl�get har Vietnam ing�tt avtal om ett femtiotal utl�ndska investeringar inklusive ytterligare n�gra avtal om oljeutvinning. Mycket talar f�r alt Vietnam inom n�gra �r kommer atl p�tagligt ha utvecklat sina kommersiella relationer, i synnerhet med Thailand.

Inslag av kritik och sj�lvkritik f�rekommer numera p� olika niv�er i administrationen. Antalet kritiska reportage i tidningar, radio och TV har �kat. Tillg�ngen p� utl�ndsk litteratur i �vers�ttning har �kat och vietna�mesisk litteratur ges ul i st�rre upplagor �n tidigare. Flera, med vietname�siska m�tt m�tt, samh�llskritiska filmer och teaterpj�ser har producerats under de senaste �ren. Del �r nu mycket l�ttare f�r privatpersoner all resa fr�n och lill Vietnam; h�rut�ver kan en �kad �ppenhet gentemot utl�nning�ar m�rkas.

Samtidigt med den ekonomiska reformpolitiken finns tecken p� en �kad politisk �ppenhet. Hur djupg�ende dessa f�r�ndringar �r liksom hur best�ende de blir, �terst�r emellertid alt se. F�r n�rvarande lyder �tskilligt p� att den ekonomiska liberaliseringen inte �tf�ljs av n�gon verklig och varak- � tig liberalisering p� del icke-materidla planet.

Av de ca 100000 med Saigon-regeringen associerade vietnameser som
saltes i omskolningsl�ger efler �r 1975 har nu - enligt officiella uppgifter -
samtliga, med undanlag av ca 250, frigivils. Till della kommer ell antal�������������������������������� 286


 


s. k. samvetsf�ngar, ofta arresterade p� grund av religi�s eller journalistisk Prop. 1989/90: 100 verksamhet. Amnesty International �r kritisk mol domstolsv�sendet i Bil. 5 Vietnam, men har under senare �r konstaterat f�rb�ttringar. Str�mmen av b�tflyklingar fr�n Vietnam har ocks� under �r 1989 varit omfattande. Andelen ekonomiska flyktingar �r stor. Ulresorna under FN:s flykting-kommissaries �verinseende har �kat stadigt. N�gra av b�lflyktingarna, om �n etl litet f�tal, har friviUigt �terv�nt lill Vietnam.

Vietnam �r mycket bist�ndsberoende. Den hell dominerande delen av bist�ndet erh�lls fr�n �ststaterna, varf�r det �r sv�rt alt uppskatta bist�n�dets omfattning. I �vrigt erh�lls bist�nd fr�mst fr�n FN, Sverige, Finland och Indien.

Diskussionerna med IMF har f�rts fram�t. Vietnam har b�riat reglera sina betalningsefiersl�pningar lill fonden och man har i princip kommit' �verens om etl slrukluranpassningsprogram. Delta m�ste emellertid f�re�g�s av ett st�dprogram f�r att reglera �terst�ende skulder lill fonden. Flera givarl�nder har uttryckt prelimin�rt intresse av att delta och Frankrike f�refaller berett atl leda en st�dgrupp. Om ett slrukluranpassningsprogram f�r Vietnam blir aktuellt, b�r landet ocks� kunna kvalificera sig f�r belal�ningsbalanssl�d.

Sveriges bist�nd

Bist�ndssamarbetet med Vietnam regleras i etl ett�rigt samarbetsavtal f�r budget�ret 1989/90. Bist�ndssamarbetet inleddes budget�ret 1970/71. Till och med budget�ret 1988/89 ber�knas ca 5,3 miljarder kronor ha utbeta�lats.

Sveriges bist�ndssamarbete med Vietnam har hittills fr�mst inriktats p� tillv�xt och oberoende. Bist�ndet har gradvis f�r�ndrats mot bakgrund av all Vietnam �r ett mycket isolerat land med n�stan total brist p� utl�ndsk valuta och med endast f� kontakter med l�nder utanf�r �stblocket. Indu�strirehabiliteringar har med sm� medel kunnat ge v�sentliga bidrag till uppbyggandet av den vietnamesiska ekonomin. Personutbytet och d�rmed ett utbyte av erfarenheter har efter hand blivit allt livligare, b�de inom ramen f�r olika projekt och p� ett mera allm�nt plan.

Det nuvarande bist�ndet omfattar fr�mst st�d till skogsindustri, h�l�sov�rd och industrirehabililering saml vambist�nd.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

287


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa


1988/89

300,0

46,9

346,9


1989/90

300,0

80,3

380,3


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Frdelning


Utbetalt 1988/89


Planerat 1989/90


 


Vinh Phu-projektet m.m.

Plantering o markvrd

Transportproj ekt

Yrkesskola

Bostadsomrde

Cogido/Cogivina

Energi

Thu Due

Industrirehabilitering

Hlsosektorn

Varubistnd

Konsultfond

Summa

utgende reservation


 

79,4

102,0

4,4

14,0

8,8

16,0

3,6

7,0

8,8

5,0

15,7

13,0

3,7

30,0

2,7

5,0

14,3

19,0

46,6

63,0

77,6

61,0

1,0

3,0

!66,6

338,0

80,3


 


Den i det svensk-vietnamesiska samarbetet tidigare dominerande Vinh Phu-insatsen n�rmar sig en avslutning. Avtalet l�per ul den I juli 1990. Problem med tillf�rseln av vedr�vara kan komma all begr�nsa produktio�nen tills inlensivplanteringarna av eucalyptus kan b�ria avverkas vid mit�ten av 1990-lalel. Under �r 1989 har fabriken haft tekniska problem och driftst�rningar varf�r �rsproduktionen ber�knas stanna vid 24 000 lon, motsvarande ca 45 % av kapacitetsmaximum. Detta sammanh�nger med den sv�ra �verg�ngen lill etl de facto fullst�ndigt vietnamesiskt ansvar f�r produktionen och de krav p� planering och effektivitet som den p�g�ende reformpolitiken i Vietnam medf�r f�r fabriken. F�r att finansiera import av reservdelar och r�varor lill fabriken m�ste man exportera papper och ans�ka om bist�ndsmedel.

Samarbetet inom skogssektorn har f�ll �kad vikt s�v�l inom som utom Vinh Phu-projektet. St�d lill uppmstning av industrier och ulveckiing av elenergi har vuxit fram under 1980-lalet och b�r f�rbli viktiga samarbets�omr�den. Inom h�lsosektorn st�ds l�kemeddslillverkning och prim�rh�l�sov�rd. Ett begr�nsat f�rvallningsbisl�nd med inriktning p� management�utveckling har inletts. Varubist�ndet har minskat i omfattning men f�rblir h�gt prioriterat.

■ Intresset �r p�tagligt f�r all anv�nda svenskt kunnande i ett skede d�r den nya ekonomiska politiken skall konkretiseras. Experter p� bank- och skattev�sende har under v�ren 1989 bes�kt Vietnam och insatser inom omr�dena ekonomisk f�rvaltning, f�relagsledning och administrafion pla�neras. Beredningen av en ny fas av skogs- och markv�rdsinsatser p�g�r, baserad p� vunna erfarenheter; beredningen avslutas under �r 1990.1 en av provinserna planeras, p� f�rs�k, ett mer generellt st�d lill den provinsiella utvecklingen.


288


 


Sl�del lill h�lsosektorn kommer �ven forts�ttningsvis atl utg�ra en��� Prop. 1989/90:100 viktig best�ndsdel av det svenska bist�ndet. Della st�d besl�r av tre st�rre��� Bil. 5 komponenter: prim�rh�lsov�rd, driftst�d lill de tv� svenskfinansierade sjukhusen saml ett l�kemeddssl�d. Planer finns p� all under budget�ret 1989/90 inleda ett kulturbist�nd/utbyte och ett samarbete mellan det svens�ka och det vietnamesiska advokatsamfundet.

I enhghel med regeringens beslut fr�n mars 1987 om beredningen av del framfida utvecklingssamarbetet med Vietnam har inga bisl�ndsutf�sldser gjorts f�r perioden efter juni 1990. Vid utg�ngen av budget�ret 1989/90 lorde ca 42 milj. kr. finnas kvar som en intecknad utg�ende reservation f�r utnyttjande under budget�ret 1990/91. Av dess medel avser ca 30 milj. kr. Vinh Phu. Medlen utg�r en besparing som byggts upp i syfte alt underl�tta avvecklingen av det svenska sl�del.

De reserverade medlen g�r del m�jligt alt, om s� skulle bli aktuellt, avsluta de svenska insatserna i ordnade former. Mol bakgrund av den poshiva utveckling som f�r n�rvarande �ger mm vad g�ller Vietnams trupper i Kambodja utg�r SIDA emellertid fr�n all utvecklingssamarbetet kan forts�tta under 1990-lalel. SIDA har d�rf�r, i enlighet med regerings�beslutet fr�n mars 1987, planerat f�r en forts�ttning inom de ovan redovi�sade omr�dena. Ell v�xande internationellt utvecklingssamarbete utg�r en f�mts�ttning f�r Vietnams m�jligheter atl lyckas i reformanstr�ngningar�na. Det v�l etablerade svensk-vietnamesiska samarbetet g�r alt Sverige tillm�ts en viktig roll i denna process.

Bist�nd utanf�r landramen

Under budget�ret 1988/89 beviljades Vietnam 17,5 milj. kr. i kalastrof-bist�nd. Medlen har anv�nts f�r insatsvaror f�r jordbruket j�mte st�d lill UNICEF:s program f�r barn.

Del svensk-vietnamesiska forskningssamarbetet via SAREC har p�g�tt sedan �r 1977. F�r budget�ret 1989/90 uppg�r detta samarbete till 6 milj.kr. De vikfigaste samarbetsomr�dena �r medicin, jord- och skogs�bruk, geoteknik och kvinnoforskning.

289

19�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


ZAMBIA


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Befolkning

Befolkningstillvxt/r BNP/invnare


7,2 milj.������ (1987)

3,6 %���������������������� (1980-1987)

250 US dollar�� (1987)


 


offentligt nettobistnd/person

-    totalt����������������������������������������������������� 378 kr.

-    Sverige���������������������������������������������������� 22 kr.


(1987) (1987)


290


 


I,,����������� . ,����� .������� . ,�� ,����� , ,.������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� �., ,

Trots positiva inslag i den zambiska ekonomin, s�som en f�rdubbling av kopparprisema sedan �r 1986 och en rekordsk�rd �r 1988, �r den ekono�miska situationen fortsatt sv�r. De gmndl�ggande obalanserna i ekonomin best�r med en kraftig inflation, en i reala termer �verv�rderad v�xelkurs och en fortsall l�g investeringsniv�. Tillv�xten under �r 1988 ber�knas fill 6,7 %.

Under �r 1989 har en intensiv dialog, som uppmuntrats av de st�rre givarna, f�rts med IMF och V�rldsbanken. Sverige har h�rvid givit st�d �l genomf�randet av tv� strategiska makroekonomiska studier avseende lan�dets v�xelkurs- och skuldpolifik. En rad ekonomiska �lg�rder har vidtagits s�som tv� devalveringar av valulan med sammanlagt 60 % och samtliga priser, f�mtom n�r det g�ller basf�dan majs, har sl�ppts fria. Under senare delen av �r 1989 antog Zambia och V�rldsbanken ell Policy Framework Paper inneb�rande etl anpassningsprogram med l�ngtg�ende f�rslag till �lg�rder. Vidtar Zambia �tg�rder f�r ell genomf�rande av anpassnings�programmel �ppnas m�jligheter lill skuldavskrivningar och d�rmed en reducering av skuldfi�nstkvolen som under 1989 ber�knas uppg� lill 82 %. F�mts�ttningar ges d� �ven f�r additionellt bist�nd. Det sv�raste finansi-eringsproblemel f�r den n�rmaste framliden �r alt s�ka l�sa de omfattande beialningseftersl�pningarna till V�rldsbanken och IMF.

Det hillills vidtagna och n�dv�ndiga ekonomiska �tg�rdema har ound�vikligen drabbat vissa utsatta gmpper i st�derna, bl. a. genom h�gre priser p� livsmedel. Samtidigt har den f�r�ndrade politiken klart gynnat breda lager p� landsbygden. De sociala sektorerna har drabbats av nedsk�rningar i statens budget och insatser p� dessa omr�den kommer sannolikt all kr�vas fr�n de stora givarnas sida.

Zambia �r en enpartistat med stor makt samlad hos presidenten. Gene�rellt visas respekt f�r personlig r�ttss�kerhet och frihet. Presidenten har dock enligt lag befogenhet att h�lla personer misst�nkta f�r ekonomiska brott eller polifiskt omst�rtande verksamhet i f�rvar. Inga rapporter f�re�kommer om mord, avr�ttningar eller f�rsvinnanden p� politiska grunder. Yttrandefriheten �r f�rh�llandevis omfattande. I media f�rekommer kriiik mot partiet och regeringen. Zambia f�r en gener�s flyktingpolitik.

Sverige svarar f�r ca 10 % av det samlade bist�ndet till Zambia. Andra stora bist�ndsgivare �r USA, Japan, Italien, F�rbundsrepubliken Tyskland och EG.

Sveriges bist�nd

Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av etl tv��rigt avtal f�r �ren
1988-1989 omfauande 460 milj.kr. Samarbetet p�b�riades �r 1965 efter
sj�lvst�ndigheten. Huvudomr�den f�r det landramsfinansierade bist�ndet
�r, sedan slutet av 1970-talel seklorst�den till jordbruk, undervisning och
h�lsov�rd. H�rtill kommer ett vambist�nd samt en personal- och konsult�
fond. Varubist�ndet �kade mellan �ren 1980-1988 men sj�nk kraftigt
under �r 1989 lill f�ljd av landets ekonomiska politik. En tillf�llig rehabili-
��������������������������� 291


 


teringsinsals f�r vattenkraftverket Kafue Gorge tillkom under �r 1989 som ett nytt inslag i samarbetet. Fr�n �r 1965 lill budget�ret 1988/89 har sam�manlagt ca 2,1 miljarder kronor utbetalats inom ramen f�r det bilaterala bist�ndssamarbetet. Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning


 

1988/89

1989/90

240 92 332,0

240

127,3

362,3

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90


 


Jordbruk

Importstd

Undervisning

Hlsovrd

Personal- och

konsultfond

Rehab Kafue Ctorge


Summa


 

88,5

97

45,1

75

32,4

38

25,3

34

3,8

25

9,6

60

204,7

329


 


Utg�ende reservation


127,3


38,3


Jordbruk

Ett tre�rigt avtal om st�d lill jordbmksseklorn har ing�tts f�r perioden 1988-1990 omfattande 90 milj. kr. per �r. De st�rsta insatserna avser inte�grerad landsbygdsutveckling, kooperation saml ett uts�des- och forsk�ningsprogram. Insatser f�r sm�b�nder och kvinnor p� landsbygden �r en viktig komponent i jordbmkssl�del. Zambia har idag genom svenska insat�ser en fungerande produktion av h�gkvalilalivt uts�de vilken dessutom ger ett visst export�verskoll. I det nya st�det lill jordbrukssektorn ing�r en insats f�r milj�- och markv�rd.

H�lsov�rd

Ett tre�rigt avtal om st�d fill h�lsosektom har ing�tts f�r perioden 1989-1991 omfattande ca 35 milj.kr.per �r. Samarbetet omfattar insatser f�r l�kemeddsdislribulion lill landsbygden, utbildning av personal inom pri�m�rh�lsov�rden, ett program f�r �vervakning av kost- och n�ringsfr�gor, st�d till ministeriets Iransportfunklioner saml st�d lill Zambias AIDS-plan. L�kemedelsprogrammet har i flera avseenden varit framg�ngsrikt. Ell omfattande byggnadsprogram f�r h�lsov�rdscentraler har avslutats och inriktningen �r nu i f�rsta hand p� underh�ll och rehabililering.


Undervisning

St�rre delen av st�det g�r lill produktion av skolm�bler och l�romedel f�r


292


 


prim�rskolorna, l�ramtbildning i praktiskt inriktade �mnen, utbildnings- Prop. 1989/90:100 planering, handikapputbildning samt st�d lill universitetets institutioner Bil. 5 f�r lantm�teri och elektronik. Den helt dominerande delen av den zambi�ska undervisningsbudgelen g�r till atl betala l�rari�ner, vilket lett lill st�rre enskilt ansvar. Ett vikfigt led i krisanpassningen har varit st�d till olika sj�lvhj�lpsprogram s�som byggande av prim�rskolor. Trots den st�rre ekonomiska uppoffringen har deltagandet i prim�rskolan i stort kunnat uppr�tth�llas.

Varubist�nd

Etl ett�rigt avtal om varubist�nd ingicks under �r 1989. Avtalet indikerar en kraffig ompr�vning av varubist�ndsprogrammet. Mol bakgmnd av den ogynnsamma makroekonomiska milj�n har st�det skrivits ned fr�n ca 90 milj. kr. per �r lill 45 milj. kr. Vambist�ndet koncentreras lill varor f�r underh�ll av landels l�ngsiktiga infrastmktur inom energi- och transport�sektorerna. En kommande �kning av vambist�ndet har �ter blivit aktuell efter de av Zambia vidtagna ekonomiska �tg�rderna i enlighet med rekom�mendationema i anpassningsprogrammel.

Personal- och konsultfond

PK-fonden finansierar fortsatt personalst�d lill vattenkraftverket Kafue Gorge och vissa nyckeltj�nster i den zambiska f�rvaltningen samt makro�ekonomisk r�dgivning.

Bist�nd utanf�r landramen

Utanf�r landramen ber�rs Zambia av del svenska SADCC-samarbelel, fr�mst omfattande insatser l�ngs Tazara-j�rnv�gen. Sverige l�mnar �ven omfattande humanit�rt bist�nd till flyktingar i landet.

293


 


ZIMBABWE


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


 

■-


fBJ��NSKA��� >-.� \ XV REPUBLIKEN \�� \ V


 


Befolkning

BefolkningstilIvxt/r BNP/invnare

Offentligt nettobistnd/person

-  totalt (exkl. stlnder)

-  Sverige


9 milj.������������������ (1987)

3,7 %����������������������� (1980-1987)

580 US dollar������������ (1987)

(1987) (1987)

208 kr. 23 kr.


294


 


Ekonomisk och social utveckling��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5 Den zimbabwiska ekonomin brottas med djupg�ende stmkturella problem.

Tillv�xten f�r budget�ret 1989/90 v�ntas, trots del, bh ca 5 %. Fr�mst beror delta p� produktions�kningar i jordbmket och lill viss del �ven inom tillverkningsindustrin och gmvn�ringen. Budgelunderskottet moisvarar 9 % av BNP. Skuldtj�nsfen uppg�r till knappt 30 % och Zimbabwe har sk�tt sina utlandsl�n ulan anm�rkning. Pris- och l�nestopp har upph�vts och regeringen har lagt fram f�rslag till ytteriigare avreglering av ekono�min, inklusive ett f�r�ndrat system f�r tilldelning av valuta. Den redan stora arbetsl�sheten v�xer och utg�r ett allt sv�rare politiskt och socialt problem.

P� grund av sitt geopolitiska l�ge uppr�tth�ller Zimbabwe ekonomiska f�rbindelser med Sydafrika. I enlighet med regeringens strategi har expor�ten fill Sydafrika reducerats. Sydafrikanska intressen har dock fortfarande ett stort inflytande i Zimbabwes n�ringsliv.

Zimbabwe �r enligt konstitutionen en flerpartistat. Efter beslutet om sammanslagning av de tv� st�rsta partierna, ZANU och ZAPU, i slutet av �r 1987, har ZANU:s dominerande st�llning ytteriigare st�rkts. I regering�en ing�r flera f. d. ZAPU-polifiker. Ett oppositionsparti - Zimbabwe Uni: ly Movement (ZUM) - har bildats som bl. a. anklagat regeringen f�r kormption. Efter offentliga f�rh�r i en oberoende jurislkommission om oegentligheter i bilaff�rer har flera ministrar avg�tt under �r 1989. I okto�ber 1989 st�ngde regeringen under en begr�nsad tid universitetet efter konflikter med studentk�ren om m�tesfrihet. Val ska h�llas i miuen av �r 1990. S�kerhetsl�get i landet har p�verkats positivt av partisammanslag�ningen och amnestin fill dissidenterna. Undantagsfillst�ndel f�ri�ngs dock regelbundet.

De st�rsta bist�ndsgivarna lill Zimbabwe �r vid sidan om Sverige, F�r�bundsrepubliken Tyskland, Nederl�ndema, Storbritannien, Canada, Norge och V�ridsbanken. USA har �lempplagit ell mindre bilateralt bi�st�nd efler n�gra �rs avbrott av politiska sk�l.

Sveriges bist�nd

Det humanit�ra svenska st�det till befrielser�relserna ZANU och ZAPU �vergick efler sj�lvst�ndigheten �r 1980 i �teruppbyggnads- och utveck�lingsbist�nd fill Zimbabwe. Totalt har l.o.m. budget�ret 1988/89 1 040 milj.kr.utbetalats inom ramen f�r del bilaterala utvecklingssamar�betet. Samarbetsavtalet f�rl�ngdes i juni 1989 med ell �r lill ell belopp av 180 milj. kr.

Zimbabwes mottagningskapacitet �r god.

Huvudm�len f�r bist�ndssamarbetet �r alt underst�dja Zimbabwes str�
van till social och ekonomisk ufi�mning samt att minska del ekonomiska
beroendet av Sydafrika. Sektorst�den avseende undervisning, h�lsov�rd,
f�rvaltningsutveckling och transport inriktas p� landsbygdsutveckling. Va�
mbist�ndet och personal- och konsultfonden svarar fr�mst mot bist�nds�
m�len oberoende och tillv�xt.����������������������������������������������������������������������������������� 295


 


Svenskt st�d ges fill demokraliseringsreformer inom f�rvaltningen och fill insatser med folkligt deltagande p� lokal niv�. I flera insatser utg�r kvinnor m�lgmppen. F�r den utsatta gruppen lantarbetare och deras fa�miljer g�rs speciella satsningar inom undervisning och h�lsov�rd.

Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Disponibelt

Anslag

Ingende reservation

Summa

Frdelning


 

1988/89

1989/90

160

21

181

180

25

205

Utbetalt 1988/89

Planerat 1989/90


 


Hlsovrd

Undervisning

Frvaltningsbistnd

Personal- och konsultfond

Transport

Varubist�nd

Summa

Utg�ende reservation


 

16

27

45

58

23

30

4

7

29

39

38

44

.55

205

25


 


H�lsov�rd

Stora framsteg har gjorts inom prim�rh�lsov�rden i Zimbabwe med st�d fr�n bl.a. Sverige. Den nationella vaccinationskampanjen har f�rb�ttrat h�lsol�get hos barn s�rskilt vad g�ller m�ssling och polio. Samarbetet med h�lsoministeriet har efler en �versyn givits mer stadga. I sektorprogram-mel ing�r f�rvaltningsulbildning och byggande av en v�rdskola. Delinsals�er g�rs f�r vatten och sanitet i Manicaland, nutrition, personalutbildning och handikapprehabililering. S�rskilt st�d g�r lill det nationella program�met f�r bek�mpande av AIDS. Ell tv��rsavtal omfattande 40 milj. kr. l�per fill juni 1990.

Undervisning

Undervisningssektorn har under l�ng tid f�tt stora svenska bidrag. Sl�del har g�tt till all bygga och utrusta prim�rskolor p� landsbygden. F�r sekun�d�rskolan har lokall anpassade l�romedel utvecklats och l�rarna har utbil�dats i tekniska �mnen. Ell av de st�rsta projekten �r byggande av prim�r�skolor i eftersatta omr�den, d�r f�r�ldrar deltar i arbetet p� sj�lvhj�lpsba�sis. I stort sett alla barn g�r nu i prim�rskola j�mf�rt med h�lften f�re sj�lvst�ndigheten. G�llande sektoravtal l�per till juni 1991 och omfattar 200 milj. kr.


296


 


F�rvallningsbisl�nd�������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� S F�rvaltningssektorn har fr�n budget�ret 1985/86 gjorts till en separat sam-

arbelsseklor. St�det avser organisationsutveckling, f�rvaltningsulbildning och slalistiksamarbete. Insatser g�rs bl. a. f�r att st�rka folkligt deltagande p� lokal niv� och kvinnoinriktade verksamheter. Svenska insfitutioner har engagerats akfivt i genomf�randet av olika delprogram bl.a. statens insti�tut f�r personalutveckling, statistiska centralbyr�n, statens planverk och Kommunf�rbundet. St�d g�r till f�rberedelser och genomf�rande av kom�munreformer och till fysisk planering. Sverige deltar �ven i en �versyn av statsf�rvaltningen. Sekloravtalel utg�r i juni 1990 och uppg�r lill 75 milj. kr.

Personal- och konsultfond

Tidigare har insatser inom transportomr�det dominerat. V�gingenj�rer och bilinspekt�rer har f�rst�rkt den zimbabwiska v�gf�rvallningen. Flygledare har arbetat inom civilflyget. Tre stora konsullsludier har utf�rts om det nationella transportv�sendet, persontrafiken i st�derna och utbyggnad av v�gar p� landsbygden. Sedan dessa insatser �verf�rts till transportst�det avser merparten av PK-fondens utbetalningar l�nep�slag f�r svensk perso�nal som rekryteras av Zimbabwe, s.k.direktanst�llning. Ett avtal om direktrekrytering undertecknades i september 1989.

Transporter

Transportst�det utg�r i stor utstr�ckning genom svenska insfitutioner och transportf�retag. Del omfattar tekniskt bist�nd f�r v�gunderh�ll, utbild�ning och bilbesiktning saml �vervakning/kontroll av v�gbyggen. En dehn-sats avser byggande av landsbygdsv�gar med arbetsintensiva metoder.

Varubist�nd

St�dformen motiveras av Zimbabwes stora brist p� utl�ndsk valuta och landels ekonomiska beroende av Sydafrika. Av varorna lill den offentliga respektive privata sektorn upphandlas tre fj�rdedelar i Sverige. Inom del offentliga st�det har Zimbabwe prioriterat lastbilar, vattenborrar, Iryckeri-utmstning, papper och kullager. F�r den privata sektorn har inf�rsel skett av st�l, papper och kemiska produkter. Beslut har �ven faltals om import av utrustning f�r landsbygdselektrifiering. En studie har ulf�rts som bely�ser varubist�ndels makro- och mikroekonomiska effekter. Hanteringen av st�det har f�renklats.

Bist�nd utanf�r landramen

Ett betydande bist�nd g�r till Zimbabwe utanf�r landramen, s�som SADCC-insatser, forskningsst�d, flyktingbist�nd, st�d lill kvinno- och kulturpro�jekt samt via enskilda organisafioner. Inom det regionala SADCC-st�det �r


 


insatsema avseende den s. k. Beira-korridoren av betydande zimbabwiskt��� Prop. 1989/90:100 intresse. S�v�l BITS som SWEDFUND och IMPOD �r engagerade i��� Bil. 5 projekt i Zimbabwe. IMPOD har fillsammans med de nordiska importkon�toren etablerat ell kontor f�r SADCC-regionen i Harare. BITS finansierar ett stort projekt f�r strategisk oljelagring, d�r underjordsarbelen utf�rs av ett svenskt byggnadsf�relag.

298


 


Bil. 5

Bilateralt bist�nd till icke-programl�nder����������������� '�p- -

En v�xande andel av del bilaterala bist�ndet g�r lill l�nder utanf�r kretsen av de 17 programl�nderna. Formerna f�r delta bist�nd varierar. Bist�nd ges via t. ex. katastrofinsatser eller utvecklingsorienterade enskilda organi�sationer. Men bilateralt bist�nd kanaliseras �ven genom andra bist�ndsor�gan �n SIDA, fr�mst BITS, SWEDFUND, IMPOD och SAREC. Della bist�nd utanf�r programlandskrelsen g�r f�r n�rvarande till ell sextiotal l�nder och omr�den.

Nedan ges en sammanfattning av n�gra av de st�rte insatserna i l�nder som inte �r programl�nder, men som �nd� erh�ller bilateralt bist�nd. F�r varie land ges en kort beskrivning av de ohka insatserna.

Avgr�nsningar

I sammanst�llningen som f�ljer ing�r insatser kanaliserade genom SAREC, BITS, IMPOD och SWEDFUND. Vidare ing�r belalningsbalans�sl�d, katastrofbist�nd, livsmedelsbist�nd saml st�d via enskilda organisa�tioner.

I flertalet fall redovisas inte regionala insatser. Del inneb�r t.ex. all medel fr�n anslagsposterna S�rskilda program m. m., endast las upp d� de klart kan h�nf�ras fill enskilda l�nder. De angivna beloppen avser utbetal�ningar.

Del livsmedelsbist�nd som redovisas har normall kanaliserats via olika multilaterala program. Trots detta redovisas bist�ndet som bilaterala insat�ser, eftersom del har varit m�jligt att knyta de olika bidragen lili respektive l�nder. Under enskilda organisationer presenteras endast verksamheter som ges st�d fr�n SIDA.

Den sammanfattning som f�ljer �r inte helt�ckande. Endast inriktningen i vissa projekt redovisas.

F�r en komplett sammanfattning h�nvisas till tabellen Bist�ndet f�rdelat p� enskilda l�nder d�r samtliga insatser och l�nder redovisas. F�ljande l�nder och omr�den har medtagits i redog�relsen nedan:

AFRIKA

Algeriet, Burkina Faso, Egypten, Ghana, Malawi, Marocko, Rwanda, Somalia, Sudan, Tunisien, Uganda, Zaire.

ASIEN

Afghanistan, Filippinerna, Gaza och V�stbanken, Iran och Irak, Jorda�nien, Kambodja, Kina, Libanon, Malaysia, Pakistan, Thailand, Arabrepu�bliken Yemen, Demokratiska Folkrepubliken Yemen.

LATINAMERIKA

Bolivia, Costa Rica, Cuba, Pem, Uruguay.�������������������������������������������������������������������� 299


 


AFRIKA������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 5

Algeriet

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:146,5 milj. kr.

Algeriet var samarbetsland f�r n�mnden f�r internationellt bist�nd (NIB) p� 1960-lalel, och �r i dag ell av BITS �ldsta samarbetsl�nder. Inom ramen f�r del tekniska samarbetet bidrar Sverige med en del av kostnader�na i ufiandsvaluta lill en konsultinsats i Algeriets st�rsta st�lverk. Sverige och Algeriet planerar ocks� samarbete kring utbildning r�rande drift och underh�ll av digitala telefonstationer.

Flera projekt som finansieras med u-krediler har genomf�rts eller kom�mer all genomf�ras. Den beviljade aktuella kredilvolymen lill landet upp�g�r lill ca I 100 milj. kr., vilket g�r Algeriet till del tredje st�rsta mottagar�landet av u-krediter. D�rtill har ca 35 milj. kr. utbetalats inom del tekniska samarbetet genom BITS.

�ven IMPOD �r verksamt i Algeriet. Under �ret arrangerade IMPOD ell marknadsseminarium i Stockholm f�r f�retagare fr�n Algeriet.

R�dda barnen arbetar sedan �r 1975 med st�d f�r de v�slsahariska flyktingarna i landet. Tillsammans med R�da korset har man bl. a. finansi�erat ett socialt center i landet. De stafiiga bidragen f�r R�dda barnens katastrofinsatser till v�slsahariska flyktingar uppgick under det senaste �ret till ca 20 milj. kr.

Sverige bidrog h�rut�ver via FN med ca 2,2 milj. kr. i livsmedelsbist�nd fill Algeriet.

Burkina Faso

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:19,3 milj. kr.

Sverige samarbetar med UNSO (United Nations Sudano-Sahdian Of�fice) i ett markv�rdsprojekt som fill viss del omfattar Burkina Faso.

Flera svenska enskilda organisafioner �r verksamma i Burkina Faso, bl.a. Diakonia, Pingstmissionens u-landshj�lp (PMU) och Sjunde-dags-advenlistsamfundet. Diakonia arbetar t. ex. med byutveckling och st�d fill olika bygmpper. Under budget�ret 1988/89 bidrog Sverige ocks� med livsmedelsbist�nd om ca 3,5 milj. kr.

Egypten

Tolak utbetalat under budget�ret 1988/89:11,1 milj. kr.

BITS har bedrivit tekniskt samarbete med Egypten inom energisektorn i drygt tio �r. N�rmare 45 milj.kr.har hitfills utbetalats lill etl fyrtiotal insatser. I samarbetet har fr�mst ing�tt konsultinsatser f�r rehabiUtering och utbyggnad av h�gsp�nningsn�tet j�mte utveckling av vattenkraften. Insatser inriktade p� energibesparing har ocks� erh�llit st�d.

Egypten har erh�llit u-krediler fill etl totalt belopp om ca 429 milj. kr.
F�r n�rvarande �r inga nya projekt med u-kreditfinansiering aktuella.
D�remot �r flera projekt genomf�rda eller under genomf�rande. V�rldens
st�rsta sammanh�ngande navigationssystem har installerats i Suezbukten
������������������������� 300


 


med u-kredilfinansiering. I samband med atl Egypten inf�rde lagar som Prop. 1989/90: 100 f�rbj�d anv�ndning av b�rdig och h�rt ulnyifiad lera fr�n Nilen f�r tegel- Bil. 5 tillverkning, beslutade del egyptiska bostadsminisleriet atl uppf�ra 12 nya produkfionslinjer f�r l�ttbetong. U-kreditfinansiering beviljades f�r fyra av dessa. Sverige finansierar �ven en genomgripande renovering och uppmst�ning av ell �ngkraftverk. En milj�studie av avfallshanteringen vid sju livsmedelsfabriker, som syftar till all minska avfallsm�ngder och rena utsl�ppen i Nilen fr�n fabrikerna har utf�rts.

SWEDFUND medverkar i tre projekt i Egypten avseende tillverkning av l�dningselekiroder, rostfria vaskar och diskb�nkar samt framst�llning av aluminiumfosfal.

�ven IMPOD har haft ohka aktiviteter i landet.

R�dda barnen arbetar i Egypten med projekt mol kvinnlig omsk�relse, och Svenska Alliansmissionen st�djer bl. a. ett utvecklingsprogram f�r etl slumomr�de i Kairo.

Genom WFP har under budget�ret 1988/89 ca 6 milj. kr. i livsmedelsbi�st�nd utbetalats.

Ghana

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:16,4 milj. kr.

BITS bedriver samarbete med Ghana sedan �r 1986. Ell fortsalt tekniskt samarbete inom skogssektorn planeras. En u-kredit om 26 milj.kr. har beviljats f�r processulmslning lill ell gmvprojekl i sydv�stra Ghana. Vida�re l�mnas st�d lill en studie f�r lokal tillverkning av handpumpar saml till planering av eldistribution fill 44 st�der och byar i landels centrala delar.

Genom WFP bidrog Sverige budget�ret 1988/89 med ca 2,1 milj.kr. i livsmedelsbist�nd till Ghana.

IMPOD f�retog under perioden en f�rsta kontakt- och sonderingsresa till Ghana. Bl. a. studerades f�mts�ttningar f�r export av tr� och tr�pro-dukler, fisk och skaldjur saml f�rsk fmkt.

Inom ramen f�r V�rldsbankens s�rskilda program f�r falliga och skuld�tyngda l�nder i Afrika bidrog Sverige under perioden med 10 milj. kr. i belalningsbalanssl�d. Tidigare har Sverige bidragit med 20 milj. kr. i belal�ningsbalanssl�d fill programmet.

Sverige l�mnade ocks� visst bist�nd via LO/TCO:s bist�ndsn�mnd och Svenska Missionsr�det.

Malawi

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:10,7 milj. kr.

Malawi erh�ll under perioden ca 10 milj. kr. i livsmedelsbist�nd.

IMPOD har genomf�rt en marknadsstudie avseende v�skimport till Sve�rige.

R�da korset st�der insatser lill f�rm�n f�r flykfingar fr�n Mogambique.

301


 


Marocko����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:46,0 milj. kr.������������������������������ ''-

Under budget�ret 1988/89 l�mnades en f�rsta u-kredil om 100 milj.kr. till Marocko f�r finansiering av etl st�rre telekommunikationsprojekl.

Genom WFP bidrog Sverige under perioden med ca 7 milj. kr. i livsme�delsbist�nd till Marocko.

Rwanda

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:10,2 milj. kr.

Via u-krediter finansierar Sverige ett fabriksprojekl f�r t�ndslickslill-verkning i Rwanda. Det fill V�rldsbanken knutna International Finance Corporation (IFC), deltar ocks� i projektet och garanterar u-krediten.

SWEDFUND samarbetar med ett t�ndsficksf�relag i landet.

Drygt h�lften av Sveriges bist�nd lill Rwanda kanaliseras genom enskil�da organisationer. PMU �r st�rst i landet, och organisationen arbetar med grundskolor.

Somalia

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:16,4 milj. kr.

Somaha samarbetar med bl.a. BITS. Tillsammans med V�rldsbanken finansierar BITS en uppbyggnad av en statistisk centralbyr� i landet.

Sverige ger ocks� st�d fill ell fiskeb�tsprojekt d�r SWEDFUND �r del�gare.

SAREC inledde ett forskningssamarbete med Somalia �r 1980. Tillsam�mans med Somalias vetenskapsakademi ger SAREC st�d till forskning om kamdsk�lsd, medicinsk forskning om bl. a. prim�rh�lsov�rd, jordbruks�forskning, arkeologi, saml fill forskning kring somaliska kvinnors situation och villkor.

Somalia fick ocks� livsmedelsbist�nd p� ca 2 milj.kr., saml etl kata�strofbist�nd p� drygt 1 milj. kr., i f�rsta hand avsett f�r flyktingar.

Svensk-somaliska f�reningen arbetar med ett sjukhusprojekl i landet.. Evangeliska Fosterlandssliflelsen (EFS) erh�ller st�d f�r arbete med flyk�fingar.

Sudan

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:51,7 milj. kr.

BITS har sedan �r 1979 bidragit fill etl tjugotal insatser inom del tekniska samarbetet med Sudan, huvudsakligen inom energi- och h�lsosektorerna. F�r n�rvarande p�g�r tv� insatser p� h�lsoomr�det.

SWEDFUND st�djer ett mejeriprojekl i Khartoum sedan �r 1982. �ven BITS har �taganden i projektet. BITS har dessutom sedan n�gra �r tillbaka etl samarbete med Sudan inom barnh�lsov�rden.

Sudan har tidigare beviljats ell belalningsbalanssl�d p� 114 milj. kr., f�r

betalning av vissa skulder till svenska staten.

302


 


Katastrofbist�nd och livsmedelsbist�nd har givits bl.a.i samband med��� Prop. 1989/90:100 n�dsituationen under de l�nga och ih�llande regnen. Livsmedelsbist�ndet��� Bil. 5 uppgick�� fill�� drygt�� 16 milj. kr. och�� katastrofbist�ndet�� till�� sammanlagt 29 milj. kr.

En rad olika enskilda organisafioner arbetar i Sudan. Evangeliska Fos-terlandssfiftdsen (EFS) ger bist�nd lill flyktingar. Lulherhj�lpen arbetar med program f�r landsbygsutveckling saml med uppmstning av ell sjuk�hus. Svensk-sudanesiska f�reningen arbetar i etl byprojekl. PMU finns ocks� i landet.

Tunisien

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:22,7 milj. kr.

Tunisien �r ell av BITS �ldsta samarbetsl�nder. Genom del tekniska samarbetet har bidrag l�mnats om 30 milj. kr. och u-krediter om samman�lagt ca 440 milj. kr. har beviljats. Huvuddelen av samarbetet avser telesek�torn d�r fyra u-krediler l�mnais f�r finansiering av teleutrustning. Inom del tekniska samarbetet ligger tonvikten p� konsulfinsalser och p� utbildning f�r vallenrening och idekommunikafion. P� milj�omr�det har del tekniska samarbetet bl. a. bidragit lill planering av reningsverk i fem tunisiska st�der.

SWEDFUND deltar i ett fabriksprojekt f�r produktion av bildelar och slangkl�mmor.

En ddegalionsresa till Tunisien f�r svenska import�rer �gde mm under del g�ngna �ret. Aktuella produkter f�r export lill Sverige var bl. a. lexlil-och konfeklionprodukler saml f�r f�rsk frukt/f�rska gr�nsaker.

Livsmedelsbist�ndet via WFP till Tunisien budget�ret 1988/89 uppgick lill drygt 15 milj.kr.

Uganda

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89: 30,5 milj. kr.

Uganda erh�ll betalningsbalansst�d p� 30 milj. kr. under perioden.

Bland organisationer som arbetar i landet finns Swedish Cooperative Centre (SCC) som ger st�d till landets transportsektor, saml medverkar i en uppbyggnad av kooperationen i Luwero. Lulherhj�lpen arbetar med vattenf�rs�rining i en av provinserna. PMU arbetar med rehabilitering av flyktingar. Sverige ger bidrag lill UNHCR f�r st�d till �terv�ndande fr�n Sudan samt bidrag till UNICEF:s h�lso- och valtenprogram i landet.

Sverige st�der fyra insatser f�r AIDS-kontroll i Uganda. Bidrag har �ven l�mnats till �stafrikanska utvecklingsbanken f�r st�d lill Ugandas industri.

Uganda erh�ll under perioden 9,4 milj. kr i katastrofbist�nd samt 2,6 milj. kr. i livsmedelsbist�nd.

303


 


Zaire���������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:32,1 milj. kr.������������������������������ "-

En rad enskilda organisationer arbetar sedan l�ng lid i landet. Via dessa fick Zaire st�d fr�n Sverige p� drygt 32 milj. kr. under budget�ret 1988/89. Medlen har kanaliserats t. ex. genom Diakonia, PMU saml Svenska Mis�sionsr�det (SMR).

PMU medverkar i skolbyggnadsprojekt, etl markv�rdsprogram saml f�r upprustning av sjukhus. Diakonia arbetar med byutveckling. Genom SMR l�mnas st�d lill Svenska Baptistsamfundet (SB) och Svenska Missionsf�r�bundet (SMF). Missionsorganisationerna arbetar inom undervisnings-, h�lso- och landsbygdseklorerna, bl. a. genom ell fyrtiotal svenska volont�-

ASIEN

Afghanistan

TolaU utbetalat under budget�ret 1988/89:144,4 milj. kr.

Behovet av �lerbyggnadsarbete i Afghanistan �r mycket omfattande. H�lften av jordbmket �r f�rst�rt, bevattningsanl�ggningar ligger �de, v�gar och broar har raserats etc. Under perioden har sammanlagt 144 milj.kr.i katastrofbist�nd utbetalats till Afghanistan/Pakistan. Bidra�get har bl. a. g�tt lill FN:s hj�lpverksamhet till f�rm�n f�r Afghanistan.

Omfattande st�d har �ven kanaliserats via Svenska Afghanislankommit-t�n, som arbetar med h�lso- och sjukv�rd saml livsmeddsdistribulion. Kommitt�n ger st�d bl. a. lill ell femtiotal sjukstugor i landet. R�da korset och Lulherhj�lpen har ocks� bedrivit hj�lparbete i Afghanistan/Pakistan under perioden.

Filippinerna

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:16,7 milj. kr.

Del tekniska samarbetet som inleddes budget�ret 1986/87 �r under upp�byggnad. Hitfills har ca 22 milj.kr. utbetalats f�r insatser fr�mst inom energi- och milj�seklorerna. I samarbete med V�rldsbanken har Sverige via BITS l�mnat st�d lill kartering av naturresurser och milj�p�verkan med hj�lp av satellitbilder. Sverige st�der �ven utveckling av dkrafl�ver-f�ringssyslemel i landet.

IMPOD har under de senaste tv� �ren arrangerat olika delegationsresor fill Filippinema f�r svenska import�rer. Under perioden genomf�rdes en st�rre marknadskampanj f�r filippinsk mango. Ett utvecklingsprojekt f�r den filippinska m�belindustrin �r under genomf�rande.

Bland de enskilda organisafioner som arbetar i landet kan n�mnas Dia�
konia, R�da korset, LO-TCO:s bisl�ndsn�mnd och flera svenska missions-
organisationer. Diakonia arbetar bl.a.med jordbruks-och h�lsov�rds-
projekt. LO-TCO:s bisl�ndsn�mnd arbetar med facklig utbildning. Drygt
6 milj. kr. i katastrofbist�nd kanaliserades genom R�da korset f�r �tempp�
byggnad efler en tyfon.
������������������������������������������������������������������������������������������� 304


 


GazalV�stbanken������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Totah utbetalat under budget�ret 1988/89:17,8 milj. kr.����������������������������� ''-

Sverige �r den tredje st�rsta bidragsgivaren i Gaza/V�slbanken.

FN:s hj�lporganisation f�r palestinaflyklingar (UNRWA) f�r stora re�gulj�ra svenska bidrag j�mte st�d bl. a. f�r en upprustning av skolbyggna�der i Gaza. Via enskilda organisafioner kanaliserades 6 milj. kr. i bist�nds�medel till V�stbanken/Gaza. Paleslinagmpperna st�der en l�karstation f�r upps�kande verksamhet p� V�stbanken. Diakonia medverkar i en f�rsko�leverksamhet i Gaza och i ett byutvecklingsprojekl p� V�stbanken saml inreder och ulmstar ett medicinskt rehabiliteringscenler p� V�stbanken. Sverige ger ocks� st�d lill Intemationella r�da korsels arbete i omr�det. R�dda Barnen ger st�d via UNRWA.

Iran och Irak

TotaU utbetalat under budget�ret 1988/89:14,0 milj. kr.

Sedan b�rjan av 1980-lalet har Sverige l�mnat st�d lill Internalionella r�da korskommitl�ns humanit�ra hj�lpverksamhet till f�rm�n f�r n�dli�dande i Iran/Irak-konflikten. Bist�nd i form av livsmedel och medicin l�mnas ocks� liU den kurdiska befolkningen i Iran, Irak och Turkiet.

Sverige har p� olika s�tt l�mnat st�d lill dem som drabbats av anv�ndan�det av kemiska vapen i konflikten.

Jordanien

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:8,8 milj. kr.

Jordanien har sedan �r 1984 erh�llit u-krediter och st�d lill tekniskt samarbete genom BITS. U-krediler om ca 150 milj. kr. har hitfills l�mnats. En kredit har avsett utrustning f�r en driftsledningscenlral f�r dkraftmyn-dighelen i landet. En u-kredit har l�mnats f�r en omfattande konsullf�r-sl�rkning av del nationeUa telebolaget. Detta projekt har dock avbmtits p� gmnd av de akuta ekonomiska sv�righeter som drabbat Jordanien.

Jordanien mottog under perioden etl livsmedelsbist�nd p� mnt 6,3 milj. kr. fr�n Sverige.

R�dda barnen arbetar i landet, bl.a.med st�d till handikappade. Via Svenska Missionsr�det har st�d l�mnats till en handikapporganisation i Amman.


Kambodja

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:13,9 milj. kr.

Sverige har l�mnat bist�nd till Kampuchea sedan �r 1979, dvs. lika l�nge som FN har haft en samordnad verksamhet s�v�l bland flyktingarna som inne i landet. Kampuchea har via FN beviljats 15 milj. kr. i katastrofbi�st�nd under �r 1988.

Bist�ndet har fr�mst kanaliserats via FN:s barnfond (UNICEF), f�r st�d till landels prim�rskolor, h�lsov�rd och dricksvallenf�rs�rining. Diakonia


305


20�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 5


har bidragit med jordbmksinsalser efter torkkalastrofer. R�da korset har��� Prop. 1989/90:100
l�mnat st�d tiU ett provinssjukhus.
������������������������������������������������������ Bil. 5

Kina

TolaU utbetalat under budget�ret 1988/89: 304,1 milj. kr.

Efler h�ndelserna i Kina i juni 1989 besl�t regeringen alt ej avlalsbundna bist�ndsprojekt tills vidare l�ggs p� is samtidigt som ing�ngna avtal hono�reras.

Del tekniska samarbetet med Kina inleddes �r 1979 och u-krediter om sammanlagt 2,3 miljarder kronor har l�mnais sedan �r 1983. Under �ret utbetalades 270 milj.kr.som i form av g�vodemenl i u-krediier saml 29 milj. kr. f�r tekniskt samarbete. Kina �r dessutom del land som genom �ren deltagit med flest deltagare i BITS internalionella kurser. Under �ret deltog 38 personer i dessa kurser. BITS fattar f�r n�rvarande inga beslut om nya �taganden gentemot projekt i Kina.

F�r n�rvarande �r 37 projekt under genomf�rande med u-kredilfinansi�ering om sammanlagt I 400 milj. kr. Det �r framf�r allt pappers- och mas�sainduslrin, skogsindustrin, livsmedelsindustrin, Idekommunikafioner saml energif�rs�rining som har prioriterats. N�rmare h�lften av u-krediter�na anv�nds till olika projekt f�r idekommunikafion.

Via BITS har Sverige bl. a. l�mnat st�d lill ell projekt som syftar till atl integrera milj�h�nsyn i planering och ulveckiing av staden Tianjin. Vidare ges st�d lill utbildning av flygledare och flygtekniker.

SWEDFUND deltar i tv� fabriksprojekt i landet, avseende l�kemedel och framst�llning av v�rmelr�d.

IMPOD l�mnade under perioden st�d lill kinesiskt deltagande i tv� m�ssor i Sverige. P� grund av den politiska situationen har flera planerade aktiviteter tills vidare skjutits upp.

Svenska kyrkans mission (SKM) st�djer ombyggnaden av ell service�centmm.

Kina har dessutom erh�llit hvsmeddsbisl�nd.

Libanon

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:19,8 milj. kr.

Libanon erh�ll drygt 16 milj. kr. i katastrofbist�nd, i f�rsta hand via FN, under perioden. Bist�ndet avser fr�mst livsmedel, sjukv�rd och viss ut�bildning.

Ocks� R�da korset. R�dda barnen och Diakonia arbetar i landet.

Malaysia

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:7,7 milj. kr.

Samarbetet med Malaysia, som p�b�riades �r 1985, har �kat i omfatt�
ning de senaste �ren. Totalt har 120 milj.kr. beviljats i u-krediier och
12 milj. kr. utbetalats inom del tekniska samarbetet. Flertalet av insatsema
avser energisektorn. Dessutom p�g�r samarbete inom omr�dena valtenre-��� '
���������������������� 306

ning, milj� och f�rvaltning.


 


IMPOD har kartlagt den malaysiska fruklmarknaden, och ocks� �rran-��� Prop. 1989/90: 100 gerat kampanjer f�r viss frukt. Under perioden har fmktimporlen fr�n��� Bil. 5 Malaysia n�ra femdubblats.

En rad olika organisationer �r verksamma i landet, bl. a. Svenska kyr�kans mission (SKM), Amningshj�lpen och LO-TCO:s bist�ndsn�mnd. SKM medverkar i ett projekt f�r vattenf�rs�rining. LO-TCO:s bist�nds�n�mnd arbetar med facklig utbildning.

Pakistan

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:65,3 milj. kr.

Pakistan erh�ller st�d fr�mst genom olika BITS-insalser.

BITS tekniska samarbete med Pakistan inleddes �r 1983 och har i huvud�sak koncentrerats fill transportsektorn. Svenska experter har bl. a. med�verkat till all bygga ut busstrafiken i staden Lahore. Sverige st�der ocks� en utbyggnad av flygtrafikledningen i landet. J�rnv�gsf�rvallningens skola i Lahore, och den s�rskilda linjen f�r utbildning av signal- och telekommu�nikationstekniker, ing�r i samarbetet.

Den st�rsta u-krediten (91,8 milj. kr.) avser ell telekommunikations-projekt. Projektet omfattar v�xelstalionsulruslning om 48 000 linjer till st�derna Lahore och Rawalpindi. Totalt har Pakistan deltagit med 102 personer i BITS internafionella kurser.

SWEDFUND inledde under perioden ell samarbete med en fabrik f�r framst�llande av infusionsl�sningar. Del svenska aktiekapitalet uppg�r lill ca4 milj.kr.

Genom SAREC ger Sverige st�d lill ell samarbelsprojekl mellan institu�tionen f�r pediatrik vid King Edward Medical College i Lahore och olika sjukhus och insfitutioner i Sverige. Projektet som p�g�tt sedan �r 1981, omfattar forskning kring infekfionssjukdomar och n�ringsproblem hos m�drar och barn.

IMPOD genomf�rde under perioden en delegationsresa till Pakistan f�r svenska distribut�rer av tropisk frukt. Bristande kylhanlering i Pakistan f�rsv�rar f�r n�rvarande k�p av st�rre kvantiteter.

PMU arbetar bl.a. med utbildningsprojekt f�r barn i Pakistan, och LO-TCO:s bisl�ndsn�mnd driver facklig utbildning. Bl.a. Lulherhj�lpen och R�dda barnen st�djer insatser f�r afghaner. Genom Svenska Missions�r�det har st�d l�mnais lill ett sjukhus.

Thailand

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:11,4 milj. kr.

BITS har bedrivU tekniskt samarbete med Thailand sedan �r 1984. De totala utbetalningarna uppg�r fill drygt 9 milj. kr. och g�ller energiutveck�ling och energibesparing bl.a.ell projekt med vedddade kraftverk. Sam�manlagt har 169 personer under �rens lopp deltagit i de internationella kurserna.

Ocks� IMPOD samarbetar med Thailand inom en rad olika projekt.
IMPOD har t. ex. kartlagt exportm�jlighelema f�r tre thail�ndska produk-������������������������� ' 307


 


ler, n�mligen leksaker, billillbeh�r samt induslrigummi.������������������������������ Prop. 1989/90:100

Genom� Diakonia l�mnas� st�d �ver kalatrofanslaget� fill flyktingar.��� Bil. 5 Svenska Baptistsamfundet arbetar bl. a. med by- och h�lsov�rdsprojekl, och KFUK-KFUM driver ert socialt verksamhetscenter. Via Svenska Missionsr�det kanaliseras bisl�ndsmedd till olika landsbygdsprojekl i lan�det.

Arabrepubliken Yemen

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:10,3 milj. kr.

BITS har l�mnat en u-kredit p� 90 milj. kr. lill landsbygdselektrifiering i samfinansiering med V�ridsbanken och Arabfonden f�r ekonomisk och social utveckling.

Genom Vallenfall har BITS �ven genomf�rt en organisationssludie r��rande det nationella elbolaget.

Under perioden fick Arabrepubliken Yemen livsmedelsbist�nd p� om�kring 7,6 milj.kr.

R�dda barnen arbetar sedan m�nga �r i landet. �ven PMU finns p� plats.

Demokratiska Folkrepubliken Yemen

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:12,9 milj. kr.

Demokrafiska Folkrepubliken Yemen erh�ll livsmedelsbist�nd p� 12,7 milj. kr. fr�n Sverige via WFP.

R�dda barnen bedriver etl omfattande arbete inom bl. a. familjeplanering och barnh�lsov�rd.

LATINAMERIKA

Bolivia

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:9,6 milj. kr.

Bolivia har ett tekniskt samarbete med BITS inom framf�r allt energi�sektorn. Sedan �r 1983 f�r landet bist�nd fr�mst till det statliga eleklrici-lelsbolaget.

Bolivia erh�ll under perioden 5 milj. kr. i belalningsbalanssl�d f�r �ter�betalning av vissa V�ridsbanksl�n. Bolivia har tidigare erh�llit belalnings�balanssl�d om 10 milj. kr. Sl�del, som l�mnades inom ramen f�r en av IMF samordnad internationell skuldl�rtnadsaklion, avs�g �terk�p av bo�liviansk statsskuld till kommersiella l�ngivare i ullandel lill etl starkt reducerat pris.

IMPOD har under perioden gjort vissa mindre insatser p� turistomr�det.

Via enskilda organisafioner ger Sverige bist�nd till en l�ng rad olika projekt avseende bl.a.undervisning och h�lsov�rd. Pingstmissionens u-landshj�lp �r verksam med projekt inom b�de undervisning och h�l�sov�rd. Vikingaskolans bist�ndsprojekt satsar i etl skolbygge i landet. Diakonia st�der ett kvinnocentmm. Utbildning f�r bist�ndsverksamhet

Jyjo


 


(UBV) och Svalorna �r ytterligare n�gra organisationer som har verksam-��� Prop. 1989/90:100 het i Bolivia. R�da Korset st�djer uppbyggnaden av R�da korset i Bolivia.���� Bil. 5

Genom FN:s barnfond UNICEF har Sverige givit bidrag lill ett vatten-program.

Beslut har fallats om att st�dja den s. k. Sociala n�dhj�lpsfonden, vars syfte �r att minska de sociala konsekvenserna av Bolivias stmkturanpass�ningsprogram. St�det �r tv��rigt och uppg�r till 24,8 milj. kr.

Costa Rica

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:46,1 milj. kr.

BITS inledde tekniskt samarbete med Costa Rica �r 1982. En rad olika projekt har genomf�rts under �ren. Samarbetet sker numera inom ramen f�r regeringens beslut atl ansl� 80 milj. kr. f�r utvecklingssamarbete med landet under budget�ren 1988/89-1898/90. F�r n�rvarande hgger tonvikten p� insatser som r�r energi, telekommunikationer, bostadsbyggande, mark och milj�v�rd saml skogsbmk och skogsindustri. BITS ger bl.a.st�d lill landets el- och tdemyndighet f�r utveckling, drift och underh�ll av kraft�n�tet. F�r n�rvarande genomf�rs en insats avseende rehabililering och utbyggnad av vattenkraftverket Bel�n.

BITS utbildar ocks� costaricansk personal, som i sin lur skall leda den regionala utbildning som landets telef�rvaltning kommer atl erbjuda perso�nal fr�n de centralamerikanska telef�rvaltningarna.

BITS har ocks� levererat mejeriulmstning till ett livsmedelscenter som skaU ge utbildning och tekniskt st�d till mindre och svagare jordbmksko-operaliv.

SIDA st�der ett bostadsprogram, d�r befolkningen aklivi deltar i bygg�nadsarbetena. Dessutom f�rb�ttras infrastmkturen i slumomr�den genom krediter och ett brett folkligt deltagande. SIDA st�der ocks� en milj�v�rds�insats som innefattar inr�ttandet av en nationalpark och bevarande av tropisk torrskog.

I samband med en kartl�ggning av den svenska marknaden, genomf�rde IMPOD en fact-finding mission till Costa Rica f�r blommor, gr�na v�xter, fmkt och gr�nsaker. IMPOD har ocks� l�mnat st�d till uppr�ttandet av en costaricansk marknadsf�ring�organisalion. Vidare bidrog IMPOD till Cos�ta Ricas deltagande i en svensk luristm�ssa.

SWEDFUND st�djer ett m�belfabrikprojekt i Costa Rica.

SAREC har nyligen inlett etl bilateralt program med Costa Rica. Forsk�ningssamarbetet �r koncentrerat tiU medicinska och veterin�rmedicinska insatser. Det fortsatta forskningssamarbetet kommer �ven all ber�ra lanl-bmks- och milj�forskning.

Svenska Naturskyddsf�reningen (SNF) och Diakonia kan ocks� n�mnas bland de enskilda organisationer som arbetar i Costa Rica. Diakonia arbe�tar med milj�v�rd och SNF i en nafionalpark i landet.

Under perioden l�mnades drygt 2 milj. kr. i katastrofhj�lp f�r uppbygg�nad av bost�der som f�rst�rts efter en orkan.

Genom SCC bidrog Sverige under �ret med drygt 3 milj. kr. f�r st�d lill
konsumentkooperationen i landet.����������������������������������������������������������������������������� 309


 


Cuba����������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:22,4 milj. kr.������������������������������ ''-

Cuba erh�ller bilateralt st�d fr�mst via BITS. BITS inledde sill samarbe�te med landet redan �r 1980, samma �r som Cuba upph�rde all vara svenskt programland. Tonvikten i samarbetet har legal p� st�d till bl. a. sockerindustrin, livsmedelsindustrin och pappersindustrin. St�det utg�r i form av tekniskt samarbete och kubanskt deUagande i inlernalioneUa kurser.

Inom sockerindustrin har Cuba bl. a. f�tt st�d f�r ink�p av reservdelar fill den utmstning som upphandlades i Sverige under 1970-talet. Sverige medverkar �ven lill uppmstning av ell mejeri som sedan skall sl� modell f�r andra mejerier. Cuba har vidare erh�lht konsulthj�lp f�r rening av utsl�pp fr�n pappersindustrin saml f�r studier r�rande energibesparing och kemikalie�tervinning.

SAREC har sedan �r 1978 medverkat lill forskningssamarbete mellan Sverige och Cuba. Idag omfattar della bl. a. milj�v�rd, medicin, jordbruks�forskning och mikrobiologisk behandhng av sockerr�rsavfall. Under bud�get�ret 1988/89 p�b�riades ett institutionellt samarbete r�rande epidemisk hj�rnhinneinflammation.

Cuba mottog under budget�ret 1,8 milj. kr. i livsmedelsbist�nd.

Peru

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:10,8 milj. kr.

I Peru ligger tonvikten p� BITS insatser inom transportomr�det. Landet f�r st�d fill kollekliva transporter saml fill renh�llningen av huvudstaden. Pem har dessutom tidigare erh�llit u-krediter.

SWEDFUND har st�tt ell mejeri sedan �r 1984. Produktionen startade i september 1987.

Peru har med bidrag fr�n IMPOD l�mnat turistinformation lill olika researrang�rer i Sverige. Bidrag l�mnades f�r etl peruanskt dellagande i en svensk modem�ssa. Aktiviteten var s�rskilt inriktad p� all introducera etl inhemskt fibermaterial och dess produkter.

En l�ng rad enskilda organisationer �r verksamma i Pem. Diakonia har l.ex. engagerat sig i sociala aktiviteter i Limas slumomr�den och i viss landsbyggdsulveckling. R�dda barnen arbetar bl. a. med insatser f�r gatu�barn och med h�lsov�rd. Minority Interest Group arbetar i ell hantverks-kooperativ f�r Huahuapuqio-indianer.

Umguay

Totalt utbetalat under budget�ret 1988/89:12,3 milj. kr.

BITS inledde samarbete med Umguay �r 1986. St�d har bl.a.l�mnats till vallen- och energimyndigheterna i landet. BITS har ocks� bidragit till en studie avseende landels st�lindustri och fill bes�k i Sverige av en pariamenlarikerddegation fr�n Uruguay.

SAREC st�djer sedan n�gra �r forskningssamarbete inom bl.a. jord-������������������������������� 310


 


bmksforskning, veterin�rmedicin, bioteknik och ekonomi samt teknik-��� Prop. 1989/90:100
utveckling.
�������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Via svenska enskilda organisafioner kanaliserades under perioden drygt 6 milj. kr. till Umguay. Genom Svenska Missionsr�det l�mnas st�d till ett barndaghem, en f�rskola och ett prim�rh�lsov�rdsprojekl i Montevideo saml en internatskola f�r pojkar. SIDA bidrog vidare med ca 2 milj. kr. i humanit�rt bist�nd.

311


 


Andra anslagsposter����������������������������������������������������� PJop- 189/90: lOO

Regionalt ekonomiskt samarbete i s�dra Afrika (SADCC)

Under anslagsposten har under budget�ret 1988/89 utbetalats 195 milj. kr.

Southem African Development Coordination Conference (SADCC) bil�dades �r 1980 f�r all minska beroendet av Sydafrika och fr�mja ekonomisk tillv�xt och samarbete i regionen. Medlemmarna i SADCC - Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mogambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe � har satt som fr�msta prioritet alt st�rka transporter och kommunikafioner mellan l�nderna. Sverige har tillsammans med de nor�diska l�nderna i �vrigt engagerat sig s�rskilt starkt i denna sektor. D�mt��ver ges bist�nd inom fr�mst energiseklom.

F�r all st�rka SADCC:s f�rm�ga atl bereda och genomf�ra projekt har st�d givits i form av finansiering av personal och annat tekniskt bist�nd lill transport- och kommunikationskommissionen i Maputo, lill industri- och handelssekrelariatel i Dar es Salaam och till milj�- och markv�rdssekreta-riatel i Masem. En konsullfond har knutits till SADCC-sekretariatet i Gaborone. Svensk-finskt st�d lill gmvsekretariatet i Lusaka �r under beredning.

Inom telekommunikalionsomr�del deltar Sverige fillsammans med Norge i finansieringen av tre mikrov�gsl�nkar mellan Botswana, Zambia och Zimbabwe; mellan Malawi, Mogambique och Zimbabwe samt mellan Malawi och Tanzania. Ytterligare st�d ges f�r installation av en inlernalio�nell telev�xel i Mogambique. Teletrafiken i regionen har inneburit ett stort steg mot oberoende fr�n Sydafrika.

Inom v�gsektom har en v�g fr�n Swaziland lill den mogambikiska gr�n�sen f�rdigbyggts. Reparationsarbeten p� bron �ver Malola i Mogambique har genomf�rts.

P� j�rnv�gsomr�det levereras Ide- och signalulruslning lill j�mv�gen i Botswana. F�r TAZARA-j�rnv�gen har j�rnv�gsvagnar best�llts fr�n tv� f�retag i Zimbabwe. I Beira-korridoren och i hamnen i Beira p�g�r stora arbeten f�r upprustning, liksom i Dar es Salaams hamn. Arbetena omfattar reparation av hamnanl�ggningar, banvallar, sp�r och v�gar. I samband med SADCC-konferensen i Luanda i januari 1989 ordnade SADCC och Angola en s�rskild teknisk konferens f�r rehabililering av Lobilo-korrido-ren. Fr�n flera h�ll, bl. a. EG och Norden, ufiovades bidrag.

P� energiomr�det har studier gjorts om kraft�verf�ring fr�n Mogam�bique till Malawi och om underh�ll av kraftverk.

SADCC arbetar p� ett pragmatiskt s�tt som �r v�l anpassat fill den r�dande situationen i s�dra Afrika och som har vunnit respekt inom del internafionella samfundet. I f�rsta hand inriktas verksamheten p� upprust�ning och/eller utbyggnad av befintliga anl�ggningar. Utbildning saml drift-och underh�llsfr�gor f�r en allt viktigare roll i samarbetet.

Inom det regionala sl�del ges �ven bidrag lill ILO:s regionala syssds�tl-ningsorgan SATEP.

Nya former f�r nordisk samverkan har pr�vats inom ramen f�r S ADCC-bist�ndel. Betydande resursbesparingar och b�ttre utbud har d�rmed ska�pats.


 


De nordiska l�nderna svarar f�r en tredjedel av del bilaterala bist�ndet Prop. 1989/90:100 till SADCC-omr�det. Sverige �r den st�rsta givaren. Andra stora givare �r Bfi. 5 EG, Canada, USA, F�rbundsrepubliken Tyskland och Nederl�nderna. Ell visst samarbete har kommit ig�ng med FN-organen, V�rldsbanken och �ststater. Den alliansfria r�relsens Afrikafond mobiliserar resurser f�r SADCC-l�nderna och befrielser�relserna i Namibia och Sydafrika. Svens�ka bidrag till fonden avser finansiering av j�rnv�gsvagnar lill TAZARA-j�rnv�gen och transporter inom ramen f�r projektet TRANSCARGA i Mogambique.

Del bredare samarbetet mellan Norden och SADCC fasfiades i den s. k. Harare-deklarationen �r 1986. Syftet �r atl finna nya samarbelsomr�den som komplement fill del regulj�ra bist�ndet, s�rskilt inom handel, investe�ringar och kultur. Efter etl omfattande inventerings- och studiearbete har flera insatser tagit form. Avtal har tecknats f�r molk�psaff�rer mellan Norden och SADCC och inom SADCC-regionen. �kade anstr�ngningar g�rs f�r all fr�mja export fr�n SADCC-l�nderna genom IMPOD. En revol�verande fond f�r alt st�dja joint venlures mellan f�retag i Norden och SADCC-regionen planeras. Nordiskt st�d utg�r f�r uppr�ttande av en genbank i SADCC-omr�det. Tidskriften Southern African Economist b�r�jade ges ul �r 1988 och har f�ll etl posifivl mottagande. Sverige fungerar som nordisk samordnare f�r del nordiska inifiativet under en tv��rsperiod fram till SADCC-konferensen i Lusaka m�nadsskiftet januari/febmari 1990. En �versyn av Norden/SADCC initiativet utf�rs av Chr. Michdsen Insfilulet i Norge under h�sten 1989. Ell flertal organisafioner och insfitu�tioner har dragUs in i del bredare samarbetet s�som banker, standardise-ringsinslilulioner, ungdomsorganisationer, induslriinslitutioner m. fl.

Regionala insatser i Asien

Sverige st�djer sedan �r 1979 via FAO ett regionalt program f�r ulveckiing av hantverksfiske i l�ndema kring Bengaliska bukten. Programmet omfat�tar Bangladesh, Indien, Indonesien, Malaysia, Maldiverna, Sri L�nka och Thailand. Nu g�llande avtal avser perioden 1987-1991. Sl�del uppg�r fill 6 milj.kr. per �r. Danmark och mottagarl�nderna sj�lva deltar i finansi�eringen.

Svenskt st�d utg�r sedan �r 1981 till Mekongkommill�n, som verkar f�r regionalt samarbete meUan Laos, Thailand och Vietnam avseende utnytt�jandet av Mekongfloden. Sverige finansierar ett vattenkvalitetsprojekt, konsullsludier samt tj�nster vid kommitt�n till en kostnad av n�ra 8 milj.kr. per �r.

Regionala insatser i Centralamerika

Medel f�r regionala insatser i Centralamerika anvisades f�rsta g�ngen f�r
budget�ret 1986/87. F�r budget�ret 1989/90 anslogs 55 milj. kr. f�r �ndam�
let. Syftet med anslaget �r atl fr�mja fredsstr�vandena i regionen och
st�dja anstr�ngningarna atl �ka samarbetet mellan l�ndema. De central�
amerikanska l�nderna har, i samarbete med FN, utarbetat en s�rskild plan
�������������������������� 313


 


f�r regionens �terh�mtning d�r man gemensamt s�ker angripa centrala Prop. 1989/90:100 utvecklingsfr�gor och sociala problem. Inom ramen f�r denna har l�nderna Bil. 5 bl.a. s�kt finna gemensamma l�sningar p� flyklingproblematiken i regio�nen. I juli 1989 �gde en f�rsta givarkonferens f�r Centralamerika rum i FN:s regi. Den s. k. Sanfordkommissionens uppm�rksammade arbete har ytterligare markerat behovet av fred, demokrati och utveckling som odel�bara komponenter f�r f�rb�ttrade levnadsf�rh�llanden f�r det stora flerta�let i Centralamerika.

Medlen har utnyttjats f�r st�d lill sociala program s�som prim�rh�l�sov�rd och malariaf�rebyggande �lg�rder genom den allamerikanska h�l�sov�rdsorganisationen (PAHO) och vattenf�rs�rining genom UNICEF. Fortsall st�d har utg�tt lill den centralamerikanska kooperativa konfedera�tionen (CCC-CA), lill den centralamerikanska universiletskonfederalionen (CSUCA) och insatser p� milj�v�rdsomr�det bl. a. genom utbildningsceni-rel f�r tropiskt jordbruk (CATIE). St�d har ocks� utg�tt till Interamerikan�ska institutet f�r m�nskliga r�ttigheter (IIDH) och f�r regional samordning mellan kvinnoorganisationer. Etl samarbete med Interamerikanska insfilu�let f�r jordbmkssamarbete har inletts liksom med den Centralamerikanska banken f�r ekonomisk integration (CABEI). St�det till Aktionskommitl�n f�r st�d lill Centralamerika (CADESCA) har fortsatt. Sedan budget�ret 1986/87 har beslut om �ver 30 insatser, p� totalt 185 milj.kr., fattats. Planeringsulrymmel l.o.m. budget�ret 1990/91 (enligt 1988/89 �rs anslag) kommer all vara inlecknal. St�det kanaliseras genom ell femlontal organi�sationer, en stor del genom svenska inslilulioner och organisationer. Inom Norden �ger ell kontinuerligt samr�d rum. Flera av insatserna finansieras och f�ljs upp gemensamt.

Humanit�rt bist�nd i s�dra Afrika

Under 1980-lalel har apartheidsyslemels fortsatta strikta till�mpning inne�burit atl mots�ttningama i Sydafrika f�rdjupats. Den sydafrikanska rege�ringen har inte vidtagit n�gra �tg�rder syftande lill all avskaffa apartheid�syslemet. Genom nya lagar, en ny konsfilution och fortsatta folkomflytt�ningar har systemet snarare bef�sts. Undantagstillst�nd med l�ngtg�ende informalionskonlroll och censur inf�rdes i hela landet i juni 1986. Sedan dess har mer �n 30 000 m�nniskor f�ngslats. Sedan b�rian av �r 1988 har 32 organisafioner f�rbjudits, d�ribland United Democrafic Front (UDF). �ndringar i arbelsmarknadslagstiflningen har f�reslagils inneb�rande kraf-figl f�rs�mrade m�jligheter f�r fackf�reningsr�relsen all verka. Genom en ny lag om finansiella bidrag fr�n ufiandet har inf�rts ell kontrollsystem som kan komma alt h�rt drabba antiapartheidorganisafionerna. Lagen och dess till�mpning har v�ckt starka reaktioner b�de fr�n den sydafrikanska oppositionen och intemationellt. Trots den fortsalt starka repressionen i Sydafrika har antiapartheidorganisafionerna inne i landet �ndock lyckats st�rka sina organisationer och forts�tta sin verksamhet.

I Namibia p�b�riades genomf�randel av FN:s plan f�r Namibias sj�lv�
st�ndighet den I april 1989, efter avtal mellan Sydafrika, Angola och Cuba.
������������������������� 314


 


Planen syftar till att FN:s Namibiak�r (UNTAG) skall bist� FN:s general-��� Prop. 1989/90:100 sekreterares representant i dennes uppgift atl tillf�rs�kra Namibia etl snart��� Bil. 5 oberoende genom fria och r�ttvisa val under FN:s �verinseende och kon�troll. Formellt administreras Namibia av den sydafrikanske generaladmi-nislralorn fram lill valet.

Del humanit�ra bist�ndet i s�dra Afrika utg�r ell st�d lill offer f�r och motst�ndare lill apartheidsyslemet. Syftet �r all st�dja en ulveckiing mol ell fritt, icke-rasisliskl och demokratiskt Sydafrika saml Namibias sj�lv-si�ndighelsslr�vanden genom humanit�rt bist�nd under den namibiska sj�lvst�ndighelsprocessen. Bist�ndet omfattar bl. a. st�d lill uppbyggnad av folkliga organisationer s�som fackf�reningar och kyrkor, r�ttshj�lp och f�rs�riningsbidrag lill f�ngslade apartheidmotsl�ndare och deras familjer, flykfinghj�lp, stipendier, utbildningsinsatser samt information och forsk�ning. Bidragen l�mnas dels som direkta bidrag till den humanit�ra verk�samheten inom South West Africa People's Organisation (SWAPO) och African Nafional Congress (ANC), dels till FN samt svenska och interna�tionella enskilda organisationer.

Del svenska bist�ndet till Namibia har under budget�ret 1988/89 omfat�tat humanit�rt st�d fill SWAPO samt FN och del namibiska kyrkor�det, CSN:s repatrierings- och rehabiliteringsinsatser f�r de drygt 40 000 �ter�v�ndande namibiska flyktingarna. Vidare har st�d givits FN:s Namibia-fond och enskilda organisationers humanit�ra insatser i Namibia. St�det lill SWAPO uppgick under budget�ret 1988/90 lill 73 milj. kr. Huvuddelen av bist�ndet har anv�nts f�r dagliga f�rn�denheter som kl�der, livsmedel och mediciner till de ca 45 000 flyktingarna som funnits i Angola och Zambia. St�d har �ven givils lill vissa projekt fr�mst utbildnings-, h�lso-och jordbruksomr�dena. Ell antal namibier har �ven f�ll yrkesinriktad utbildning i Sverige. Del humanit�ra bist�ndet lill SWAPO g�ller infill Namibias sj�lvst�ndighet. F�rutom del humanit�ra sl�del lill SWAPO har svenskt bist�nd fill Namibias sj�lvst�ndighetsprocess l�mnais via UNHCR, UNICEF saml med personal till UNTAG:s civila polisstyrka (75 personer) och fill FN:s val�vervakningsgrupp (40 personer). Det totala svenska bist�ndet lill sj�lvst�ndighelsprocessen ber�knas till ca 80-90 milj. kr. under budget�ret 1988/89.

Ell sj�lvst�ndigt Namiba kan f�rutses bli ell svenskt samarbetsland f�r bist�ndssamarbete. Former f�r nordiskt bist�ndssamarbete med etl fritt Namibia har utretts av en s�rskild arbetsgmpp inom den nordiska �mbets-mannakommill�n f�r bist�ndsfr�gor. Ell f�rberedande arbete f�r bist�nd till Namibia p�g�r i s�v�l Sverige som i �vriga nordiska l�nder saml i FN. Sverige har enligt en nordisk f�rdelning inriktat framlidsplaneringen p� omr�dena finansv�sende, transport- och kommunikation saml utbildning.

Bist�ndssamarbetet med ANC har p�g�tt sedan budget�ret 1972/73 och n�rmare 430 milj. kr. har hittills utbetalats. F�r budget�ret 1989/90 har 85 milj. kr. anvisats. Det humanit�ra bist�ndet till ANC anv�nds fr�mst f�r ink�p av dagliga f�rn�denheter f�r f�rs�rining av sydafrikanska flyktingar. En viss projektverksamhet p�g�r fr�mst inom jordbrukssektorn i anslut�ning till l�ger i Tanzania och Zambia. Bist�ndet innefattar bidrag fill

315


 


administration, information och transporter. St�d ges ocks� f�r yrkesinrik-��� Prop. 1989/90:100
tad utbildning i Sverige.
��������������������������������������������������������������������� Bil. 5

Del �vriga humanit�ra bist�ndet lill Sydafrika r�r insatser f�r offren f�r och motst�ndare lill apartheidsyslemet, f�rmedlat av olika enskilda organi�sationer. En stor del av delta bist�nd avser insatser f�r slipendieverksam-het och utbildning. Huvuddelen anv�nds f�r flyktingsfipendier, bl. a. ge�nom World University Service (WUS), African Educational Trust (AET) och FN:s utbildningsprogram f�r s�dra Afrika (UNETPSA).

De sydafrikanska kyrkorna har en stark st�llning i Sydafrika och inom apartheidmolsl�ndet. St�d ges lill olika kyrkliga aktivUeter, bl. a. genom Diakonia, Frikyrkan hj�lper. Lutherhj�lpen, Svenska ekumeniska n�mn�den och Svenska kyrkans mission.

Det sydafrikanska f�rtrycket har medf�rt ett �kat antal polifiska f�ngar. F�r att hj�lpa dessa ges bidrag till advokathj�lp och st�d till de drabbade familjernas f�rs�rining, bl. a. genom International Defence and Aid Fund (IDAF) och FN:s f�rvaltningsfond f�r apartheidpolilikens offer (UNTF). Fackf�reningsr�relsen blir �ven en allt viktigare faktor i anliaparlheidr�-relsen. Spridning av information och forskningsresultat om situationen i Sydafrika �r betydelsefull f�r all �ka medvetenheten om apartheidsysle�met. D�rf�r st�ds informationsverksamhet s�v�l i som utanf�r Sydafrika.

Humanit�rt bist�nd i Latinamerika

Under anslagsposten Humanit�ra insatser i Latinamerika utbetalades 190 milj. kr. under budget�ret 1988/89.

Det humanit�ra bist�ndet i Lafinamerika inleddes efter milit�rkuppen i Chile �r 1973, i form av katastrofbist�nd till flyktingar och offer f�r f�rtryc�ket i Chile. Fr�n budget�ret 1976/77 inr�ttades en s�rskild anslagspost. Bist�ndet har d�refter vidgats lill st�d f�r f�rsvar av m�nskliga r�ttigheter och st�d lill l�ngsiktig demokrafisk ulveckiing i flertalet l�nder i Latiname�rika, saml fill utvecklingsinsatser med inriktning p� de mest utsatta gmp�perna i de fattigaste l�nderna. Under 1980-lalel har humanit�rt bist�nd i v�xande utstr�ckning l�mnais fill Centralamerika.

Bist�nd utg�r lill insatser f�r ulveckiing av demokratiska strukturer, t. ex. genom bidrag lill folkbildningsverksamhet och kooperafion. N�dhj�lp till heml�sa och flyktingar samt juridisk hj�lp �r vanligt f�rekom�mande i Centralamerika. Likas� utg�r st�d fill s�rskiU utsatta gmpper, t.ex. kvinnor och s.k.gatubarn. Bidrag har ocks� utg�tt lill f�rsvar av m�nskliga r�ttigheter och fill syssels�ltningsprojekl i form av verksl�der och daghem f�r krigsdrabbade barn. Vidare har under senare �r st�d utg�tt fill flykfingar som �terv�nt fill hemlandet.

Bist�ndet f�rmedlas av svenska folkr�relser och andra svenska och internalionella enskilda organisationer. Bland dessa organisationer kan n�mnas Arbetarr�relsens internafioneUa centrum. Diakonia, Kyrkornas v�rldsr�d, LO/TCO:s bist�ndsn�mnd, Lulherhj�lpen, R�dda barnen. Svenska r�da korset. Svenska kyrkans mission och World University Service. St�d har �ven f�rmedlats via multilaterala organisationer s�som

316


 


Internafionella utvecklingsfonden (IDA), FN:s barnfond (UNICEF) och��� Prop. 1989/90:100
FN:s flykfingkommissarie (UNHCR).
����������������������������������������������������� Bil. 5

Katastrofer, st�d till �teruppbyggnad m. m.

Anslagsposten Kalastrofer, st�d lill �teruppbyggnad m. m. uppgick under budget�ret 1988/89 liU 615 milj. kr.j�mte reservation fr�n f�reg�ende bud�get�r.

�ver h�lften eller ca 60 % av anslagsposten har utnyttjats f�r katastrof�hj�lp i 13 afrikanska l�nder. Insatserna har f�retr�desvis avsett hj�lp lill myckel fattiga m�nniskor som drabbats av i f�rsta hand v�pnade konflikter och felslagna sk�rdar. Den sv�ra situafionen i Mogambique har motiverat betydande katastrofbist�nd. Stora bidrag har ocks� utg�tt till Angola, Etiopien, Sudan och Uganda.

Omkring en tredjedel av anslagsposten har utnytfiats f�r insatser i Asien f�r humanit�r hj�lp bl. a. �l flykfingar och konflikldrabbade fr�n Afghani�stan, Iran, Irak, Libanon, V�stbanken och Gaza. I Lafinamerika har kata�strofbist�nd utg�tt till sju l�nder, d�ribland Nicaragua efler den sv�ra orkanen h�sten 1988.

H�lften av tillg�ngliga medel har anv�nts f�r insatser f�rmedlade av svenska enskilda organisationer, medan cirka en fi�rdedd har utgjort st�d lill FN:s katastrofinsatser. Resterande Q�rdedel avser direkt bilateralt st�d fill mottagarlandet.

317


 


Destination


Beslutade insatser (milj. kr.)

Budgetret 1988/89


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


AFRIKA Algeriet Angola Etiopien Mauretanien Mogambique Namibia Rwanda

Sao Tom o. Principe Somalia Sudan Tchad Uganda Zimbabwe

vriga regionala insatser Summa


21,1 63,8 49,1

4,8

204,3

18,0

2,5

O

1 42

O 43

O

19

471


 


ASIEN/MELLANOSTERN

Afghanistan/Paki stan Bangladesh Filippinerna Iran/Irak Israel Kambodj a Libanon Sovjetunionen Sri Lnka Turkiet Vietnam

vriga regionala insatser Summa

LATINAMERIKA Argentina Bolivia Colombia Costa Rica Haiti Jamaica Nicaragua

Summa


159,4

24,0 2,1

14,4 7,5 2,6

19,1 5,0 4,5 6,7

19,0

4,9

269,2

0,2 0,5 0,8 3,8 1,6 2,0 38,5 47,4


 


OVRICTT

Smrre katastrofer m. m.

TOTALT


7,4 795,3


318


 


 

 

 

 

Prop. 1989/90:100 Bil. 5

Frmedlande

1988/89

organisationer

milj. kr.

ENSKILDA ORGANISATIONER

 

 

Adventistsamfundet

0,3

 

African Medical and Research Foundation

(AMREF)���� 0,4

 

Afrikagruppernas Rekryterings-

10,3

 

organisation (ARO)

 

 

Caritas Sverige

0,3

 

Diakonia

26,9

 

Eramaus

24,5

 

Erikshjlpen

1,1

 

BVangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS)

12,6

 

Fribaptisterna

3,5

 

Hoppets Stjrna

8,2

 

Individuell Mnniskohjlp

1.5

 

Lutherhj alpen

21,4

 

Namuno-kommi ttn

3,0

 

palestinagrupperna i Sverige

0,5

 

pingstmissionens u-landshjlp (PMU)

14,8

 

Bdda barnen

55,9

 

Sjukvrdsgruppen fr Eritrea

0,5

 

Skandinaviska Barnmissionen

1,1

 

Svalorna

3,3

 

Svenska Afghanistankommittn

44,2

 

Swedish Co-operative Centre (SCC)

25,1

 

Svenska rda korset

134,0

 

U-landshjlp frn Folk till Folk (UFF)

7,8

 

Vnortsfr. Bangladesh-Jnkping

0,1

 

Vstmanlands FN-distrikt

0,3

 

vriga

0,1

 

Summa

401,7

 

IfERNATIONF,I,A ORGANISATIONER

 

 

FN:S AFC31-00RDINAT0R

80,0

 

FAO

5,0

 

UNDRO

5,2

 

UNHCR

31,5

 

UNICEF

35,6

 

WFP

3,2

 

Vrldsbanken

11,0

 

Summa

171,5

 

TOTALT

573,2

 

Bist�nd genom folkr�relser och andra enskilda organisationer

Anslagsposten f�r st�det lill folkr�relsers och andra enskilda organisatio�ners Utvecklingsprojekt har flerdubblats sedan budget�ret 1974/75. F�r budget�ret 1989/90 anvisades 575 milj. kr., en �kning med 130 % i f�rh�l�lande fill budget�ret 1984/85.

Under 1988/89 utbetalades sammanlagt 529 milj. kr. av totalt tillg�ngliga 579 milj.kr. S� gott som hela reservationen �r dock intecknad genom beslut.

Bidrag utgick budget�ret 1988/89 f�r projekt i ca 80 u-l�nder, inkl. programl�nderna f�r bilateralt bist�nd. De tio st�rsta mollagari�nderna och storleken av bidragen till dem framg�r av f�ljande uppst�llning:

319


 


1988/89 milj. kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Tanzania

Zaire

Indien

Nicaragua

Etiopien

Bangladesh

Kenya

Zimbabwe

Uganda

Brasilien


39 32 28 23 22 20 19 16 9


 


De kristna organisationema mottog den st�rsta delen av bidragen, 228 milj. kr., motsvarande 43 % av utbetalade medel. Bidragen till fackliga resp. kooperafiva insatser var 30 resp. 40 milj. kr.

Liksom tidigare �r har st�det i huvudsak anv�nts fill h�lsov�rds-, utbild�nings- och landsbygdsutveckhngsprojekt. Bidragen avser investeringar-, drifts- och underh�llskostnader i lokal valuta.

Under �ren har stora summor avsatts f�r kapitalkr�vande byggnads�verksamhet och investeringar. En viss �ndrad inriktning kan sk�njas mol mindre byggande �n tidigare. Etl sk�l h�rtill �r de sv�righeter som har uppst�tt vid del successiva avvecklandet av del egna sl�del och �verl�m�nande av driftsansvaret tiU lokala samarbetspartners. Insatserna idag base�ras d�rf�r mer p� lokala behov och st�rre h�nsyn las fill f�ruts�ltningama atl uppn� varaktiga resuUat. S�dana insatser �r ofta sv�ra atl planera och genomf�ra, samtidigt som de normall �r mindre kostnadskr�vande. En effekt av detta p� l�ngre sikt kan bli all utbelalningstakten kommer all bli l�ngsammare.

Bland de enskilda organisafionerna har kunnat sp�ras tendenser fiU alt fillg�ngliga medel inte kan utnyttjas fulU ul. P� flera h�ll vittnas om kapacitetsproblem b�de f�r planering och genomf�rande av insatser. Hos samarbelsorganisafionerna i u-l�nderna har ocks� kunnat f�rm�rkas be�gr�nsningar i mottagningskapaciteten.

Art d�ma av ans�kningarna f�r budget�ret 1989/90, f�refaller de flesta ramorganisalionerna dock vara p� v�g all p� nytt utvidga sin verksamhet och d�rmed storleken p� ans�kta rambelopp. Samma tendens g�ller "icke-ramorganisalioner".

Bist�ndet genom enskilda organisationer f�rmedlas �ven inom ramen f�r anslagen f�r u-landsinformation, katastrofhj�lp och humanit�rt bist�nd. De sammanlagda bidragen till bist�nd genom folkr�relser och andra enskilda organisationer under budget�ret 1988/89 �versteg 1,1 miljarder kronor.

Genom del av regeringen under h�sten 1986 fiUkallade s�rskilda folkr��relser�det har etl instrument skapats f�r f�rdjupat samr�d, erfarenhetsut�byte och diskussion kring organisationernas egna bist�ndsprojekt, samti�digt som organisationerna kan l�mna synpunkter p� det totala svenska bist�ndels inneh�ll och utformning. Ert ing�ende samr�d och erfarenhets�utbyte �ger ocks� rum mellan SIDA och organisationerna. Del sker vid �rsgenomg�ngar, konferenser och seminarier, gemensamma f�llbes�k, uppf�ljningar och utv�rderingar.


320


 


Ramavtal����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� S Ramavtal om bist�ndsinsatser har ing�tts mellan SIDA och f�ljande elva

organisationer, som tillsammans representerar ell �ttiotal medlemsorgani�sationer: Afrikagmppernas rekryteringsorganisalion (ARO), Arbetarr�rel�sens internationella centrum (AIC), Diakonia, LO/TCO, Handikappr�rel�sens internafionella bist�ndsstiftelse (SHIA), Pingstmissionens u-lands�hj�lp (PMU), R�dda barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svens�ka missionsr�det (SMR), Svensk volonl�rsamverkan (SVS) saml Utbild�ning f�r volont�rverksamhel (UBV). Av medlen under anslagsposten g�r omkring 85 % till dessa organisationer. Samarbetet med ramorganisalio�nerna regleras av avtal som l�per p� fem �r. Rambidragen beviljas dock p� basis av ett�riga framst�llningar, medan indikafiva rambelopp fastst�lls f�r ytterligare tv� �r f�r all underl�tta organisationernas planering.

Volonl�rbidrag

Genom st�det lill volonl�rer, som arbetar f�r enskilda organisationer, f�r etl stort antal svenskar m�jlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Antalet volonl�rer med SIDA-bidrag under budget�ret 1988/89 var ca 700. F�r varie volont�r utg�r etl schablonm�ssigt best�mt bidrag. Fr. o. m.i budget�ret 1989/90 �r bidraget 130 000 kr. per �r. Volonl�rbidragen svarar f�r ca 17 % av anslagsposten. Bidragen uppg�r lill �ver 90 milj. kr.

Direktst�d lill organisationer i mottagarl�nderna

St�d har l�mnats direkt lill kvinnoorganisafioner i u-l�nder. Under budget��ret 1988/89 uppgick detta st�d lill 14 milj. kr. f�rdelade p� 140 organisatio�ner i 15 av de 17 programl�nderna. �r 1982 reviderades rikfiinjerna f�r delta st�d, s� atl bist�ndet begr�nsas lill programl�nderna. Bist�ndskonto�ren ansvarar f�r beredning och uppf�ljning av insatserna.

Sedan budget�ret 1985/86 l�mnas �ven direkt st�d till enskilda organisa�tioner i u-l�nder f�r projektverksamhet i anslutning till landramsfinansiera�de program. Organisationer i Bangladesh och Indien har f�ll direktst�d. Verksamheten har uppvisat goda resultat under �ret. Budget�ret 1988/89 uppgick st�det fill 8,5 milj. kr.

Internationella enskilda organisationer

Tre intemationella enskilda organisationer � Kyrkomas v�rldsr�d, Inter�nafionella kooperativa alliansen och Disabled People's International - f�r bidrag fr�n anslagsposten f�r sin verksamhet.

S�rskilda milj�insatser

I syfte all ge f�ruts�ttningar f�r ett effektivt genomf�rande av milj�m�let i
det bilaterala och regionala bist�ndssamarbetet inr�ttades under budget�
�ret 1989/90 en s�rskild anslagspost ben�mnd S�rskilda milj�insatser. F�r
denna anslagspost har anvisats 225 milj. kr.
Gmndl�ggande f�r SIDA:s arbete med milj�v�rdande insatser �r att
���������������������������������� 321

21��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 5


dessa b�r ha anknytning till del regulj�ra utvecklingssamarbetet med u-l�n-��� Prop. 1989/90:100 derna och stimulera till vikliga milj�befr�mjande och nalurresursbevaran-��� Bil. 5 de �lg�rder.

Regeringen har beslutat om anv�ndningen av de 225 milj. kr., som riksdagen anvisat f�r s�rskilda milj�insatser. En stor dd av della belopp las i anspr�k f�r byskogsbruk, markv�rd och �lg�rder mol �kenspridning. �vriga insatser omfattar bl. a. marin milj�v�rd, planering och ulveckiing av infrastruktur och industriell milj�v�rd. Insatsema l�gger �ven vikt vid kunskaps�verf�ring och st�rkande av den institutionella resursbasen p� milj�omr�det.

S�rskilda program m. m.

Under budget�ret 1988/89 innefattar anslagsposten S�rskilda program m.m.delposterna milj�- och markv�rd, energi, h�lsov�rd, AIDS-bek�mp�ning, befolkningsfr�gor, kvinnofr�gor, kultur och massmedia, fr�mjande av m�nskliga r�ttigheter och demokratisk ulveckiing, f�rs�ksverksamhet och metodutveckling samt insalsf�rbereddser och resultalv�rdering. Fr.o.m. budget�ret 1989/90 redovisas insatser inom milj�- och markv�rd under en egen anslagspost. S�rskilda milj�insatser. Avsikten med verk�samheten under de �mnesinriktade delposterna �r all tillgodose behov i u-l�nderna inom s�rskilt prioriterade omr�den samt att utveckla nya an�greppss�tt och metoder. Insatserna b�r fr�mst ha anknytning fill det re�gulj�ra utvecklingssamarbetet med programl�nderna, men kan ocks� om�fatta verksamhet i andra utvecklingsl�nder. Insatserna genomf�rs i flera fall i samarbete med FN-organ eller andra internalionella organisationer. Medelsf�rdelningen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr.):

 

Delpost

Anvisat 1988/89

Anvisat 1989/90

Milj- och markvrd

79,0

(1)

Energi

16,8

19,0

Hlsovrd

11,5

15,0

AIDS-bekmpning(2)

140,0

100,0

Befolkningsfrgor

6,5

9,0

Kvinnofrgor

11,1

12,0

Kultur och massmedia

18,0

22,0

Mnskliga rttigheter och demokratisk utveckling

13,5

15,5

Frsksverksamhet och metodutveckling

66,4

95,5

322


 


,������������������������������� ��������■,����������� ;;�;������������������ Prop. 1989/90:100

1988/89����������������� 1989/90����������������������������� Bil. 5

Insatsf�rberedelser och

resultatv�rdering������������������������������������� 36,0�������������������������������������������������������������������� 40,p

Summa S�rskilda program m. m.��������������� 398,8��������������������������������������������������������� 328,0(1)

�Milj�- och markv�rd redovisas fr.�� o.� m.� budget�ret����������������������������� 1989/90 under anslags�
posten S�rskilda milj�insatser.

2 Varav 20 milj.kr.�� till forskning om AIDS och tropiska sjukdomar att administreras av SAREC.

Milj�- och markv�rd

Gmndl�ggande f�r SIDA:s arbete med milj�- och markv�rd under S�rskil�da program har varit behovet av utveckling av metoder f�r planering och produkfion som tar h�nsyn fill de ekologiska begr�nsningar naturen ger. F�rs�ksverksamhet och metodutveckling p� omr�det skall fi�na som kata�lysator f�r alt �ka f�rst�elsen f�r milj�fr�gor som en integrerad del i utvecklingsarbetet. Insatserna l�gger ocks� stor vikt vid kunskaps�verf��ring och st�rkande av den institutionella resursbasen p� milj�omr�det. St�rre milj�insatser som finansieras �ver delposten �r t. ex. ett projekt mol �kenspridning i Sahd-omr�det, markv�rdsprogram i �stafrika, naturre-sursstrategiarbete, byskogsprogram, utbildningsprogram inom marin milj�v�rd samt st�d till naturv�rd. Verksamheten under denna delpost redovisas fr. o. m. budget�ret 1989/90 under anslagsposten S�rskilda milj��insatser.

Energi

Verksamheten syftar bl. a. fill att fr�mja till�mpning och spridning av nya metoder och ny teknik. Etl annal syfte �r att st�dja introdukfion av etablerad kunskap och teknologi som bed�ms ha stor potential i u-l�nder.

Medlen kan vidare utnyrtjas f�r st�d till internationella organisationers energiprogram, s�rskilt i de fall de bidrar lill energiutvecklingen i de svenska mottagarl�ndema. Till omr�den som prioriteras h�r energiplane�ring (bl. a. st�rkande av nafionella energiinsfilufioner) och st�d fill projekt och kunskaps�verf�ring inom omr�den d�r det finns en god svensk resurs�bas, t. ex. inom energihush�llning, milj�skyddsteknik, sm�skalig vallen�kraft saml viss bioenergileknik.

Som exempel p� verksamheten under delposten kan n�mnas st�d till UNDP:s och V�rldsbankens gemensamma energiprogram f�r �lg�rder r��rande angel�gna energiinvesteringar och administrafiva behov p� ener�giomr�det i u-l�nder, vedbr�nsle i t�torter samt fi�rranalys av skogsresur�ser.

H�lsov�rd

H�lsov�rdsinsatserna �r fr�mst inriktade p� prim�rh�lsov�rdens behov.

De syftar till l�pande metodutveckling och spridning av resultat genom���������������������������� 323


 


regionala seminarier, kurser, utbildningsmaterial etc, och �r komplement��� Prop. 1989/90:100 till insatser inom landramarna. En stor del av insatserna avser st�d lill��� Bil. 5 WHO:s program f�r prim�rh�lsov�rd, tv�rsekloridlt samarbete f�r f�r�b�ttrad h�lsa saml f�r atl utveckla metoder f�r atl st�dja bybaserad rehabi�litering av handikappade.

AIDS-bek�mpning

Syftet med satsningen p� AIDS-omr�del �r atl bek�mpa AIDS och dess konsekvenser i framf�r allt Afrika. Medlen anv�nds f�r atl st�dja angel�g�na initiativ som las av olika organisationer eller grupper i fr�ga om forsk�ning, planering och genomf�rande av AIDS-bek�mpande insatser. Merpar�ten av de anvisade medlen f�r budget�ret 1988/89 gavs lill WHO:s globala AIDS-program. St�d ges ocks� lill bl. a. bilaterala sektorinsalser och en�skilda organisationer. Ell resultat �r all kunskap och informafion om AIDS sprids lill stora gmpper genom andra kanaler �n de traditionella, t. ex. ge�nom teaterpj�ser och musik om AIDS.

Sommaren 1988 beslutade regeringen alt sammanlagt 60 milj. kr. under en tre�rsperiod skulle anvisas f�r forskning om AIDS och tropiska sjuk�domar. Dessa medel administreras av SAREC.

Befolkningsfr�gor

Insatserna syftar lill alt sprida kunskap och medvetenhet om befolknings-och familjeplaneringsfr�gor. Insatserna kan avse land- resp. regionaklivi-teler, liksom verksamheter utan specifik geografisk avgr�nsning. Bl. a. ges st�d lill etl flertal organisationer f�r seminarie- och konferensverksamhet med s�rskild inriktning p� behoven i Afrika.

Kvinnofr�gor

SIDA arbetar f�r art integrera kvinnoaspekterna i del landprogrammerade bist�ndet inom i f�rsta hand sektorerna h�lsa, undervisning, landsbygds�utveckling och industri. F�r alt kunna n� uppst�llda m�l kompletteras insatser p� dessa omr�den med medd fr�n delposten kvinnofr�gor. Insat�serna kan genom alt vara innovativa fr�mja kvinnors tillg�ng fill och kontroll �ver ekonomiska resurser. De kan ocks� medverka till all g�ra kvinnors betydelse f�r och delaktighet i samh�llet mer synliga. Verksam�heten besl�r bl. a. av st�d lill insfilulionell uppbyggnad, kvinnobyr�ers och kvinnoministeriers arbete p� policyniv�, opinionsbildning genom massme�dia, kredilprojekt samt dalainsamling och statistik.

Dessutom omfattar programmen bl.a. st�d till ett regionalt kvinnokon-lor f�r Afrika och avtal med Svenska Sparbanksf�reningen om ett spar-och kredilprojekt i Machakosdislriktel i Kenya. Genom lUCN fr�mjas etl inifialiv kring kvinnor och milj�.

324


 


Kuhur och massmedia����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil 5 Syftet med kultursamarbetet �r all bidra till alt mottagarl�nderna kan

fillvarata och utveckla sitt kulturarv. Del skall ocks� fr�mja ell samarbete och utbyte p� j�mb�rdig niv� mellan l�nder eller gmpper av l�nder. Samar�betet best�r dels av kulturutbyte, dels av kullursl�d.

Kullumtbylel syftar till att fr�mja kontakterna mellan kulturinstitufioner och kulturarbetare i Sverige och syslerinsfilufioner och kolleger i u-l�nder till �msesidig gagn f�r b�da parter.

De flesta kullursl�dsinsatser har ocks� svensk medverkan och d�rmed inslag av kultumlbyle. P� motsvarande s�tt kr�ver mestadels kuUumtby-tesprojekl med ett u-land ell inslag av svenskt st�d f�r all u-landet skall kunna delta p� j�mst�lld bas i utbytet.

St�det fill massmedia skall ses som bidrag fill uppbyggandet och utveck�lingen av fr�mst press och radio men �ven nyhetsbyr�er i u-l�nder. Insat�serna utg�rs bl.a.av programsl�d till Inter Press Service (IPS), tredje v�rldens nyhetsbyr� och African Council on Communicafion Educafion (ACCE), en afrikansk mediaorganisation.

Tonvikten p� kullursl�del ligger p� insatser i SADCC-regionen �ven om �stafrika och Latinamerika ocks� erh�ller st�d.

M�nskliga r�ttigheter och demokratisk utveckhng

Demokratim�let betonas starkt i bist�ndet som helhet. Ett integrerat syn�s�tt pr�glar arbetet inom olika sektorer och landprogram. H�r utg�r arbets�metoden i m�nga fall en del av m�let. F�r alt kunna l�mna etl s� brett st�d som m�jligt, kompletteras verksamheten inom landramarna med �kande insatser inom S�rskilda program f�r fr�mjande av m�nskliga r�ttigheter och demokrafisk ulveckiing. Till de omr�den som f�r st�d inom delposten h�r organisationer som verkar f�r m�nskliga r�ttigheter, st�rkande av r�ttsv�sende och r�ttss�kerhet, demokrafislr�vanden och decentralisering inom offentlig f�rvaltning, procedurer vid allm�nna och kommunala val, verksamhet f�r och informaiion kring f�rf�ljda minoriteter saml insatser f�r art fr�mja barns r�uigheler.

Ett relafivt omfattande st�d ges till den Internationella Jurislkommis�sionen (ICJ). Bl. a. till program f�r m�nskliga r�ttigheter f�r landsbygdens falliga saml fill utbildning av advokater och domare. Planerat st�d fiU r�ttsv�sendet i Guinea-Bissau, Uganda, Vietnam och Nicaragua �r andra exempel p� insatser under delposten.

F�rs�ksverksamhet och metodutveckling

F�rs�ksverksamhet och metodutveckhng (FoM) �r inriktad p� experimen�tell och nyskapande verksamhet p� omr�den som �r s�rskilt angel�gna i utvecklingssamarbetet. Insatserna syftar till atl finna metoder f�r att angri�pa olika utvecklingsproblem f�r atl p� sikt f�rb�ttra situationen f�r den fattigare delen av befolkningen. D�rigenom st�djer och kompletterar insat�serna den landprogrammerade bilaterala verksamheten. Samarbete be-


 


drivs med FN-organ, andra mellanslafiiga organ saml institutioner och�� Prop. 1989/90: 100
f�retag i Sverige.
������������������������������������������������������������������������������ Bil. 5

Inom FoM ges medd f�r bl. a. planering av �tg�rder f�r alt underl�tta arbets- och levnadsf�rh�llanden f�r m�nniskor sysselsatta i svensksl�dda ' projekt i skogssektorn, utveckling av sm�industri i Afrika, integrering av industriell milj�v�rd i industriprojekl, insatser som syftar till all utveckla och systematisera utbildningsmetoder inom centrala omr�den i del bilate�rala samarbetet, st�d lill mottagarl�ndernas administrativa reformarbete, studier f�r analys av olika u-l�nders utvecklingsm�jligheter saml etl mulfi�lateralt program kring metoder f�r atl �ka h�nsynen till de sociala aspek�terna vid utformningen av ekonomiska �terh�mlnings�tg�rder i Afrika.

Insatsf�rberedelser och resultalv�rdering

Under delposten Insatsf�rberedelser och resultalv�rdering (IRV) finns medel f�r f�rberedelse, uppf�ljning och utv�rdering av projekt, program och andra aktiviteter som finansierats med svenska bist�ndsmedel.

Fr�mst anv�nds medlen till unders�kningar och utredningar som skall ligga fill gmnd f�r den svenska beslutsprocessen eller ge informafion fill SIDA, statsmakterna och allm�nheten om bist�ndsmedlens anv�ndning. F�r utredningarna anlitas specialister inom olika omr�den, s�som industri�ell teknik, energi, undervisningsplanering, medicin, jordbmks- och vat�tenfr�gor. Utv�rderingar av aUm�nl intresse publiceras i serien "Bist�nd utv�rderat".

326


 


ANDRA BIST�NDSPROGRAM����������������������������� 1'�: ''-

Bil. 5 U-landsforskning

En huvudinriktning f�r SAREC:s verksamhet �r alt st�dja u-l�nders str�vanden atl bygga upp och st�rka egen kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik. Verksamheten kan uppdelas enligt f�ljande:

-     st�d lill internationella forskningsprogram - bl. a. inom v�rldsh�lso�organisationen (WHO), den konsultafiva gmppen f�r jordbmksforsk�ning (CGIAR) och den intemationella stiftelsen f�r vetenskap (IFS),

-     direkt st�d lill regionalt forskningssamarbete och liU enskilda u-l�nder och

-     st�d lill svensk u-landsforskning.

Sl�del till internalionella forskningsprogram har tidigare utgjort SAREC:s st�rsta enskilda anslagspost. De bilaterala och regionala forsk�ningsprogrammens sammanlagda andel v�xer dock och f�r budget�ret 1989/90 kommer dessa program beloppsm�ssigt all �versliga sl�del till de internalionella programmen.

�r 1986 anvisade regeringen 100 milj. kr. genom SAREC f�r etl fem�rigi forskningsprogram om skog och milj� i u-l�nder. SAREC fick vidare sommaren 1988 i uppdrag all utforma ell s�rskilt st�d lill forskning om AIDS och tropiska sjukdomar. F�r denna forskning anslog regeringen 60 milj. kr. f�r en tre�rsperiod med b�rian budget�ret 1988/89.

F�r budget�ret 1989/90 anvisades under anslaget C 3. Andra bist�nds�program 315 milj.kr.f�r u-landsforskning. Dessutom anvisades SAREC 23 milj.kr. under anslaget C 2.UtveckUngssamarbete genom SIDA bl.a. f�r st�d fill forskning om AIDS. Anslaget C 6. Styrelsen f�r u-landsforsk�ning (SAREC) f�r SAREC:s administration uppg�r fill 11,1 milj. kr. under budget�ret 1989/90.

Under budget�ret 1988/89 uppgick de totala utbetalningarna fr�n SAREC lill 272 milj.kr.motsvarande en �kning om 12 % j�mf�rt med f�reg�ende �r. Den ing�ende reservationen 1989/90 uppgick lill 100,5 milj. kr. varav 94,2 milj. kr. var inlecknade f�r avtalade insatser.

Tekniskt samarbete och u-krediter

BITS uppgift �r att inom ramen f�r den svenska bist�ndsverksamheten fr�mja ekonomisk och social utveckling i u-l�nder saml all utvidga och st�rka Sveriges rdafioner med dessa l�nder genom insatser i samarbete med svenska institufioner och f�relag.

Verksamheten omfattar bidrag till tekniskt samarbete med u-l�nder inkl. internafionella kurser i Sverige saml u-kreditfinansiering av utvecklings�projekt i u-l�nder. BITS insatser f�mts�tter atl samarbetsl�ndema har kapacitet all planera och ansvara f�r genomf�randel av de projekt som erh�ller st�d, atl projekten �r prioriterade i l�ndernas utvecklingsplaner

327


 


saml all en koslnadsddning sker mellan parterna. Huvuddelen av BITS��� Prop. 1989/90:100 verksamhet �r inriktad p� energif�rs�rjning, transporter, kommunikatio-��� Bil. 5 ner och industri. Under senare �r har ocks� insatser f�r milj�skydd �kat markant.

BITS samarbetar med l�g- och medelinkomstl�nder. En stor del av verksamheten avser l�ginkomsfi�nder med en BNP per capita kring 480 US dollar. N�rmare 60 % av BITS l�mnade utf�stelser om bist�nd i u-krediter avser denna kategori. Inom det tekniska samarbetet ligger tyngdpunkten p� l�gre meddinkomsll�nder.

BITS verksamhet har expanderat kraftigt under 1980-lalel. Under bud�get�ret 1988/89 �kade verksamhetens finansiella omfattning med 40 % j�mf�rt med �ret innan. Totalt utbetalades 695 milj. kr., varav 194 milj. kr. f�r tekniskt samarbete och 501 milj.kr.f�r u-krediler. Den ackumulerade reservafionen f�r u-krediler vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 uppgick lill 871 milj. kr., varav 527 milj. kr. var inlecknade f�r utest�ende utf�stel�ser. Av del senare beloppet avser drygt h�lften "frysta" utf�stelser f�r projekt i Kina.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbetet syftar lill all �verf�ra kunnande fr�n Sverige lill samarbetsl�nderna. Delta inbegriper skapandet av kontakter, planering av projekt saml utbildning inom omr�den d�r Sverige har god kompetens och kapacitet. BITS medverkan i del tekniska samarbetet utg�rs av bidrag lill konsultinsatser, utbildning f�r personer fr�n enskilda l�nder, inslilulions�samarbete, finansiellt st�d, f�rs�ksutmslning och internationella kurser. Vidare ing�r ell samarbete med Svenska institutet som avser person- och expertulbyle. BITS samarbetar ocks� med SWEDFUND genom insatser f�r utbildning och driflledning i industriprojekl d�r SWEDFUND medver�kar.

Del tekniska samarbetet sker fr�mst inom sektorerna industri och ener�gi. Flera av de intemafionella kurserna behandlar dessa sektorer. En vidgning av kursutbudet mot t. ex. mer allm�nt f�rvaltningskunnande p�g�r. St�d fill konsulfinsalser, som �r den st�rsta verksamhetsformen, har i v�xande utstr�ckning avsett insatser f�r atl effektivisera ulnytfiandel av befintlig industri och infrastmktur, t. ex. genom energisparande �lg�rder. Begr�nsat finansiellt st�d p� g�vobasis, f�r ink�p av utmstning, kan ges som komplement fill det tekniska samarbetet i l�nder med betalningsba�lansproblem och till l�nder som inte kan komma ifr�ga f�r u-krediler. St�d ges fr�mst f�r underh�Us- och rehabihleringsinsalser.

Tekniskt samarbete bedrivs med drygt 20 u-l�nder och ing�r bl. a. som en dd i genomf�randel.avde samarbelsavtal som Sverige ing�tt med vissa u-l�nder. Samarbete sker �ven med f�mtvarande programl�nder. I l�n-derkretsen ing�r bl.a. Algeriet, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinema, Ghana, Ja�maica, Jordanien, Kina, Malaysia, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru, So�malia, Sudan, Thailand, Tunisien och Umguay.

328


 


V-krediter���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 5 U-krediler �r statsst�dda krediter som med hj�lp av bisl�ndsmedd kan ges

p� f�rm�nliga villkor f�r atl finansiera svenska varor och tj�nster i projekt

som fr�mjar u-l�ndernas ekonomiska och sociala utveckling. U-krediter

kan beviljas u-l�nder vilkas utvecklingspolitik �r f�renlig med m�len f�r

svenskt bist�nd och vilka bed�ms ha en tillfredsst�llande kreditv�rdighei.

U-kreditgivningen har till �verv�gande dd inriktats p� programl�nder f�r svenskt bist�nd och de u-l�nder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete. De beviljade och aktuella krediterna f�rdelar sig p� 27 l�nder med tyngdpunkt p� Algeriet, Indien och Kina. Andra st�rre mottagarl�n�der �r Angola, Egypten, Jordanien, Kenya, Pakistan, Tunisien och Zim�babwe. Samtliga utom Algeriet, Jordanien och Malaysia �r l�g- eller l�gre medelinkomstl�nder. F�r m�nga u-l�nder begr�nsas m�jligheterna atl till�godog�ra sig u-krediter av skuldproblem och �tf�ljande brist p� kreditv�r�dighei.

Kreditgivningen har fr�mst inriktats p� projekt inom sektorerna energi, transport och telekommunikationer saml industri. N�rmare h�lften av den beviljade kredilvolymen avser energisektorn. Under budget�ret 1988/89 har avtal f�r f�rsta g�ngen tecknats om en u-kredit fill en utvecklingsbank.

I vissa programl�nder ges u-krediler lill projekt i samarbete med SIDA. Exempel p� detta �r etl st�rre eleklrifieringsprojekl i Angola, ell projekt f�r kraft�verf�ring i Indien och senast Uri-kraflverkel i Indien.

BITS har i flera fall av parallellfinansiering medverkat med u-krediter i projekt d�r V�rldsbanken eller en regional utvecklingsbank �r huvudfinan�si�r. U-krediter har �ven beviljats projekt d�r Nordiska investeringsban�ken eller arabiska utvecklingsfonder �r engagerade i finansieringen.

I enlighet med en internationell �verenskommelse inom OECD, som Sverige bitr�tt, ges u-krediter sedan juli 1988 med en f�rm�nlighelsgrad p� 35 % resp. 50 %. Del h�gre g�vodemenlet g�ller f�r de s. k. minsl utveck�lade l�nderna.

U-krediter ges normalt i en integrerad transaktion d�r bist�ndsmedlen anv�nds f�r atl subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, fr�mst lill de minst utvecklade l�nderna, kan s. k.kombinationskrediler l�mnas. Dessa besl�r dels av en g�va, dels av en exportkredit.

F�r all tillgodose all priserna blir s� f�rm�nliga som m�jligt f�r motta�garl�nderna erfordras som regel i u-kreditsystemet att upphandling sker i internafiondl konkurrens.

Den totala kredilvolymen f�r beviljade och aktuella krediter uppgick vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 lill 8 100 milj.kr.med en ber�knad bi�st�ndsdel p� 2 600 milj. kr. A v de 131 krediter som var aktuella vid budget-�rsskiftet hade 114 krediter lett fill �taganden med en total l�nevolym p� 6 600 milj. kr. Av detta h�nf�rdes 2 000 milj. kr tUl bist�ndet.

I del modifierade u-kreditsystemet som inf�rdes �r 1985 garanteras samtliga u-krediter �ver bisl�ndsanslagen. Del totala garantiengagemanget under s. k. bist�ndsgarantier uppgick den 30 juni 1989 lill 3 665 milj. kr.

En s�kerhetsreserv som uppb�r garantipremier f�r u-krediterna har upp�r�ttats. Till reserven har tidigare �ven f�rts medel fr�n bist�ndsanslaget.

329


 


Reserven ut�kades under budget�ret 1988/89 med 46 milj. kr.tiU tolaU��� Prop. 1989/90:100

316 milj. kr. Delta motsvarade 9 % av utest�ende garantiengagemang. Vid��� Bil. 5

skadefall under l�mnade u-krediler ulnylfias reserven. Under budget�ret

1988/89 uppgick utbetalningarna f�r skadefall lill 27 milj. kr. �tervinningar

under samma period uppgick till 3 milj. kr. Skadereserven administreras

av EKN.

Exporteffekter

Genom all anslagsmedlen f�r BITS verksamhet anv�nds f�r upphandling av svenska varor och fi�nsler erh�lls en direkt effekt p� svensk export. Genom atl kunskaperna om och erfarenheterna av de svenska resurserna �kar uppn�s ocks� en indirekt exporteffekt t. ex. genom det tekniska sam�arbetet.

Den totala export som bist�ndet genom BITS direkt medverkar liU kan uppskattas till ungef�r tre g�nger utbetalningarna.

Internationella riktlinjer f�r blandade krediter

S. k. blandade krediter och bisl�ndskrediter utg�r ofta konkurrensmedel p� en rad utlandsmarknader. Risken f�r kappl�pning med subventioner och urgr�pning av bist�ndets kvalitet har lett lill atl anv�ndningen av blandade krediter �gnats stor uppm�rksamhet i internalionella fora. OECD:s bist�ndskommul� (DAC) antog �r 1987 reviderade rikfiinjer f�r utnyttjande av offentligt bist�nd i kombination med exportkreditgivning och reviderade riktlinjer f�r annat bundet bist�nd. Rikfiinjerna syftar bl. a. fill att sk�rpa bist�ndskrilerierna och begr�nsa den kommersiellt motivera�de konkurrensen med s�dan kreditgivning.

Reglerna f�r blandade krediter sk�rptes vidare genom en �verenskom�melse inom OECD, som ingicks v�ren 1987 och som Sverige bitr�tt, om en h�jning av den l�gsta, till�tna f�rm�nlighetsgraden i blandade krediter. �ven om det �r f�r tidigt all v�rdera erfarenheterna fr�n delta arrange�mang lyder mycket p� all kreditv�rdiga u-l�nder i dag lyckas finansiera en stor del av sina investeringsprojekt med blandade krediter och all dessa forts�tter alt vara ett konkurrensmedel.

Industriellt samarbete med u-l�nder

SWEDFUND:s verksamhet skall bidra tiU industrieU utveckling i u-l�nder. Fondens uppgift �r alt genom en relativt begr�nsad insats med statliga medel stimulera svenska f�retag till l�ngsiktigt samarbete i u-l�nder och alt satsa egna resurser i samarbetet. SWEDFUND s�ker inrikta sig p� f�retag i l�g- och l�gre medelinkomstl�nder vilka tidigare endast i begr�nsad utstr�ckning engagerat svenska f�relag i induslrisatsningar.

SWEDFUND �r enligt stadgarna en sj�lvst�ndig statlig stiftelse. Fonden
skall f�rmedla kontakter, medverka till och finansiera invesleringsstudier
och medverka i l�ngsikliga samverkansprojekl. En huvudform f�r detta �r
akfiesatsningar saml l�n och garantier.������������������������������������������������������������������������ 330


 


Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr., har enligt riksdagsbe- Prop. 1989/90:100 slut (prop. 1984/85:12, UU 22, rskr. 33) steg f�r steg h�jts till 250 milj. kr. Bil. 5 Fonden har bemyndigats all med slatsgaranti l�na upp medel inom en ram motsvarande h�gst tre g�nger det vid varie tillf�lle inbetalda kapitalel. De totala utesl�ende konlraklerade �tagandena f�r aktiesalsningar, l�negaran-tigivning och f�rstudier uppgick den 30 juni 1989 till 194 milj. kr. Utbetal�ningarna uppgick vid samma tidpunkt fill ca 154 milj. kr. Fondens l�pande kostnader t�cktes t. o. m. budget�ret 1984/85 i huvudsak av avkastning fr�n det egna grundkapitalet och vissa administrativa bidrag fr�n statsbudgeten under verksamhetens tre f�rsta �r. Sedan budget�ret 1985/86 redovisar fonden etl underskott. Detta sammanh�nger med atl det f�rs�mrade eko�nomiska l�get i m�nga u-l�nder haft en ogynnsam inverkan p� fondens verksamhet. Driflssv�righeter i mindre projekt som f�ljd av t. ex. oerfaren f�retagsledning f�rekommer ocks�. Fondens arbetsinsatser och behovet av s�rskilda st�d�tg�rder i projektens inledande fas har blivit st�rre �n som kunde f�rutses n�r fonden etablerades. Vidare har fonden tvingats till att aktivt medverka i rekonstmklion av ell flertal f�relag. En f�ljd har varit betydande av- och nedskrivningar i investeringsportf�ljen. Budget�ret 1988/89 var fondens r�relseresultat f�re av- och nedskrivningar i aktieport�f�ljen plus 2,5 milj. kr. (minus 2,6 milj. kr. budget�ret 1987/88). Av- och nedskrivningar medf�rde all �rsbokslutet �nd� visade en f�rlust p� 9 milj. kr. (minus 10 milj. kr. budget�ret 1987/88).

SWEDFUND medverkade finansiellt per 30 juni 1989 i sammanlagt 52 projekt inkl. f�rstudier i 26 u-l�nder. Projekten finns i nuvarande eller fidigare programl�nder samt i u-l�nder med vilka Sverige �nskar utveckla ett bredare samarbete.

Del totala v�rdet av investeringarna i de p�g�ende projekten ber�knas fill ca 2 000 milj. kr. SWEDFUND:s totala finansiella �tagande i dessa projekt uppg�r fill 194 milj. kr. �vriga finansi�rer �r projektens svenska och lokala intressenter, nationella och regionala ulvecklingsinstilulioner, exportkredilorgan, aff�rsbanker m. fl.

Verksamheten inriktas p� projekt d�r tillverkningen baseras p� lokala r�varor och resurser. Anstr�ngningar g�rs f�r atl utveckla projekt med en produktionsteknik som kan fungera i l�nder med svagt utvecklad infra�stmktur och med liten tillg�ng lill service- och underh�llsfi�nster. Samti�digt uppm�rksammas projekt som medf�r att ny och n�got mer avancerad teknik �n vad som tidigare funnits, introduceras i landet.

B�de stora och sm� f�retag, stafiiga, kooperativa och privata f�rekom�mer som svenska parter i samarbetet genom SWEDFUND. De svenska f�relagens intresse �r ofta knutet fill m�jligheterna till en �kad export fr�n Sverige. Andra incitament avser ulnyHjandet av en befintlig materiell eller personell �verkapacUet, marknadsf�ring av en ny intressant produkt samt ulveckiing av ny leknik.

Projektbist�nd till vissa u-l�nder

Budget�ret 1988/89 anvisades 50 milj. kr. under anslaget C 3. Andra bi�
st�ndsprogram under en ny anslagspost Projektbisl�nd till vissa u-l�nder.
������������������������ 331


 


Anslagsposten motiveras med atl det kan finnas behov av all fr�n svensk Prop. 1989/90:100 sida g� in med s�rskilda insatser i vissa u-l�nder f�r att markera v�rt st�d Bil- 5 lill etl land i ell kritiskt skede d�r utg�ngen kan bli avg�rande f�r framtida utvecklingsm�jligheter. Svenska insatser kan l.ex.verksamt bidra till alt fr�mja en ulveckiing i demokratisk riktning. Hitfills har beslut fatlats om st�d lill milj�- och markv�rdsprogram i Costa Rica, bidrag lill �stafrikan�ska utvecklingsbanken (EADB) i Uganda, st�d till forskningssamarbete med Costa Rica, bidrag till IMPOD:s verksamhet i Filippinerna och Costa Rica saml bidrag f�r beredning av BITS-insalser i Filippinerna. Del totala v�rdet av dessa insatser har uppg�tt till 42 milj. kr.

S�rskilda insatser i skuldtyngda l�nder

Anslagspostens utnyttjande

Budget�ret 1985/86 inr�ttades en anslagspost f�r s�rskilda insatser i skuld�lyngda l�nder, d� kallad Belalningsbalanssl�d. Budget�ret 1989/90 anvisa�des 640 milj. kr. under anslagsposten S�rskilda insatser i skuldlyngda l�n�der under anslaget C 3. Andra bist�ndsprogram. Totalt under de fyra f�reg�ende budget�ren hade 1 730 milj. kr. anvisats.

Behovet av s�rskilda bist�ndsinsatser till st�d f�r ekonomisk �terh�mt�ning och f�r att l�tta u-l�ndernas skuldb�rda har vuxit under 1980-lalel i takt med alt den ekonomiska krisen f�rv�rrats i m�nga l�nder. Bist�ndet har f�retr�desvis givits inom ramen f�r intemationellt samordnade insatser till st�d f�r ett lands anstr�ngningar att genomf�ra ekonomiska �terh�mt�ningsprogram. H�rigenom uppn�s ett starkare st�d f�r ekonomisk-polifi�ska reformer i syfte all �ka landels tillv�xt och �teruppr�tta dess kreditv�r�dighet. �terh�mlningsprogrammen utarbetas oftast i samarbete med V�rldsbanken och Internationella valutafonden (IMF). En f�mts�ttning f�r att reformanslr�ngningarna skall vara h�llbara �r att ett tillr�ckligt externt resursfl�de kommer till st�nd. Atl med bist�ndet delta i internafio�nelU samordnade akfioner har ocks� lill syfte atl p�verka andra givare alt ge �kat bist�nd och ytterligare skuldl�tlnad.

Behovet av s�rskilda insatser framstod klart redan i mitten av 1980-lalet,. d� emellertid formerna f�r alt hanlera skuldkrisen endast var svagt utveck�lade. Inr�ttandet av en anslagspost �kade m�jligheterna f�r Sverige alt agera intemationdlt f�r att fr�mja nya och mer effektiva former f�r s�dant st�d. Anslagsposten anv�ndes inledningsvis enbart f�r all reglera vissa u-l�nders skuldfi�nsl lill svenska staten. N�r del internationella samarbe�tet utvecklades, bl.a.genom svenska iniliafiv, utf�stes medel fr�n delta anslag f�r olika inlernationdll samordnade insatser.

I vidst�ende tabell redovisas anslagspostens anv�ndning under budget��ren 1985/86-1988/89. Insatsema redovisas under det �r d� beslut fattats.

332


 


Tabell: S�rskilda insatser i skuldtyngda l�nder: anslagspostens anv�ndning under budget�ren 1985/86-1988/89 (i milj. kr.).


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Budgetr


Anslag� Beslutat

belopp� ndaml


1985/86���� 400�� 365,8�� Betalning av skuld till svenska staten: Tanzania (165,4)

Mogambique (134,1), Zambia (45,9) Nicaragua (18,2) och Vietnam (2,2).

1986/87����� 400��� 62,4

varav. 50,0 Std till terhmtningsprogram: Tanzania

12,4 Betalning av skuld till svenska staten; Guinea-Bissau.

1987/88����� 460�� 627,6

varav:

117,4 Betalning av skuld till svenska staten: Sudan.

200,0 Std till terhmtningsprogram: Mogambique (100), Tanzania (90), Uganda (10).

0,2 Reglering av viss del av Guinea-Bissaus skuld till Sverige.

150,0 Std till terhmtningsprogram (i anslutning till det srskilda programmet fr Afrika, SPA 1988): Tanzania (48), Mogambique (42), Ghana (20), Guinea-Bissau (20), Uganda (20).

150,0 IMF: Rntesubventioner till den utvidgade strukturanpassnings-faciliteten ESAF.

10,0 Skuldterkp: Bolivia.

1988/89��� 470���� 471,4

varav;

225,0 Std till terhmtningsprogram (i anslutning till det srskilda programmet fr Afrika, SPA 1989):

120 milj.kr. fr samfinansiering i Mogambique (60), Uganda (30), Guinea-Bissau (20) och So Tom och Principe (lOi;

105 milj.kr. fr att underltta betalning av vissa

Vrldsbanksskulder som innehas av Tanzania (65),

Uganda (15) och Ghana (10), samt fr samma ndaml

utanfr Afrika, Bangladesh (5), Bolivia (5) och Sri Lnka (5).

6,4 Std till Guyanas terhmtningsprogram.

150,0 IMF: Rntesubventioner till den utvidgade strukturanpassnings-faciliteten ESAF.

65,0 Std till Nicaraguas terhmtningsprogram.

25,0 Reglering av viss del av Mogambiques skuld till Sverige.


Summa


1� 730������� 1 527,2��� Ej� utf�sta medel per den 30 juni 1989:�� 202,8 milj.kr.


333


 


St�d liU ekonomiska �terh�mtningsprogram���������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil ��S Den �verv�gande delen av belalningsbalansst�del utges som vambist�nd

som st�d tdl �terh�mtningsprogram. Den f�rsta insatsen av detta slag gjordes budget�ret 1986/87 n�r Tanzania just hade antagit ett ekonomiskt �lerh�mtningsprogram och slutit ell avtal med IMF. Det svenska st�det uppgick d� tiU 50 milj. kr. Under f�ljande budget�r fattades beslut om ytterligare sammanlagt 200 milj. kr. lill Mogambique, Tanzania och Ugan�da, �ven det i samband med internalionella aktioner f�r all st�dja �ler�h�mtningsprogram .

Sedan de muhilaterala formema utvecklats f�r denna typ av st�d har regeringen gjort ytterligare insatser. Under �ren 1987 och 1988 har Sverige l�mnat st�d inom ramen f�r V�rldsbankens s�rskilda program f�r Afrika (Special Program of Assistance, SPA). Detta program har organiserats av V�rldsbanken i syfte atl mobilisera mer bist�nd fr�n givarl�nderna lill st�d f�r de fattiga och skuldlyngda afrikanska l�ndernas �terh�mtning. Vid den f�rsta givarkonferens i december 1987, utf�ste Sverige bidrag p� 150 milj. kr. Under �r 1988 beslutade regeringen om 225 milj kr. i st�d. De l�nder som erh�lht st�d och de aktuella beloppen framg�r av tabellen. Bidragen l�mnas oftast i sam- eller parallellfinansiering med V�rldsban�ken. Av de 225 milj.kr. utgick 120 milj.kr. i denna form. Bidragen kan finansiera angel�gen import generellt, men kan ocks� knytas lill s�rskilda rehabiliteringsprogram f�r t. ex. industrisektorn, infrastmktur eller sociala �ndam�l.

Av de ovann�mnda 225 milj. kr. har 105 milj. kr. anv�nts f�r all under�l�tta �terbetalning av viss V�rldsbanksskuld. En stor del av de fattigaste u-l�ndemas skuldb�rda besl�r av r�ntor p� l�n lill V�rldsbanken. Dessa skulder �r s. k. prioriterade skulder, vilket inneb�r atl de inte kan bli f�rem�l f�r omf�rhandling. F�r all V�rldsbanken skall forts�tta all kunna l�na ul lill u-l�nderna kr�vs alt dessa l�nder fullf�ljer sina �terbetalningar. I annal fall tvingas banken st�lla in s�v�l planerad som p�g�ende utl�ning. D�rmed skulle l�ndernas �lerh�mtningsprogram sannolikt inte kunna fuU-f�ljas och m�jligheterna alt f� additiondlt bist�nd fr�n bilaterala givare minska. F�r u-l�ndernas del �r det d�rf�r av stor vikt all betalningarna till V�rldsbanken sk�ts. Tidigare har de flesta av dessa l�nder kunnat ta l�n fr�n V�rldsbanken b�de p� dess marknadsm�ssiga villkor, s. k. IBRD-l�n, och p� dess mjuka, av bist�ndsgivare subventionerade, villkor s.k. IDA-l�n. Sedan det ekonomiska l�get f�rs�mrats kan m�nga av l�nderna nu enbart ta IDA-l�n. �terbetalningarna p� IBRD-l�nen utg�r dock en stor del av l�ndernas skuldfi�nsl. F�r all underl�tta dessa betalningar har V�rldsbanken beslutat att en del av de �terbetalningar som varie �r g�rs p� tidigare IDA-l�n fr�n och med budget�ret 1988/89 skall l�nas ut till dessa s. k. IDA-only l�nder i proportion till deras utesl�ende skuldlj�nsl avseen�de IBRD-l�nen. Bidraget fr�n IDA-�lerfl�del �r emellertid inte tillr�ckligt f�r alt klara av l�ndernas betalningsf�rpliktelser p� IBRD-l�n. De nordiska l�nderna har d�rf�r ocks� f�reslagit atl bist�ndsgivare skall st�lla ytterliga�re medel lill f�rfogande i della syfte. Efler en �verenskommelse mellan

givarl�nderna finns nu s�dana bidragsm�jligheter som en del av V�rldsban-

334


 


kens s�rskilda program f�r Afrika. Det svenska bidraget fiU detta �ndam�l��� Prop. 1989/90:100 var budget�ret� 1988/89 sammanlagt� 105 milj. kr. (f�r landf�rdelning se��� Bil. 5 tabellen). I del bidraget ing�r �ven st�d till tre l�nder utanf�r Afrika.

Intemationella valutafondens resurser spelar en viktig roll i de skuld�tyngda l�ndernas �lerh�mtningsprogram. Dessa l�mnas utan annan bind�ning �n atl �verenskomna reformer genomf�rs. F�r all st�dja fatliga l�n�ders stmkturanpassning har en s�rskild facilitet, dvs. en s�rskild m�jlighet att f� tillf�llig tillg�ng lill resurser fr�n fonden, inr�ttats, IMF:s s. k. utvid�gade strukluranpassningsfacilitet (Enhanced Structural Adjustmenl Faci�lity, ESAF). Denna har �kat fondens m�jligheter att ge l�n p� mjuka villkor. F�r all uppr�lta fonden har flera l�nder bidragit med kapital eller r�ntesubventioner. Riksdagen har godk�nt ell svenskt bidrag lill ESAF p� sammanlagt 600 milj.kr. under �ren 1988-1991 atl anv�ndas liH r�nte�subventioner. Tv� utbetalningar om 150 milj. kr. vardera har verkst�llts.

Ett antal l�nder har stora betalningsefiersl�pningar till IMF, V�rldsban�ken eller regionala utvecklingsbanker. Detta har utgjort allvarliga problem f�r s�v�l l�nderna som institutionerna. Bland de 13 l�nder som under �r 1989 l�g l�ngt efter med sina betalningar m�rks Guyana, Nicaragua, Viet�nam och Zambia. F�r l�nderna inneb�r della en sv�r situation, eftersom de d�rmed �r uteslutna fr�n tillg�ng lill nya resurser fr�n institutionerna. S�rskilda insatser m�ste fill vad g�ller eftersl�pningarna f�r att hj�lpa de l�nder som �nskar fortsatt st�d fr�n inslitulionema f�r sina �lerh�mtnings�program. Under �r 1989 bildades en f�rsta s. k. st�dgmpp f�r atl bist� Guyanas reformprogram och f�r all l�sa landets skulder lill intemationella finansiella institutioner. Sverige bidrog med 1 miljoner US dollar som obundet varubist�nd. Ell arbete med all finna former f�r att hj�lpa ocks� andra l�nder i liknande situationer p�g�r.

Nicaragua inledde under �r 1988 ett omfattande ekonomiskt �lerh�mt�ningsprogram. Sverige har st�tt utarbetandet av reformprogrammet bl.a. genom alt finansiera studier och r�dgivning. I maj 1989 h�lls i Stockholm ett internationellt givarm�te vid vilket ett antal l�nder utf�ste st�d tiU programmet. Sverige beslutade om etl bidrag om 65 milj. kr. f�r obundet importsl�d.

Hanteringen av u-l�nders skuld till svenska staten

En stor del av de fattigaste l�ndernas skuld g�ller i l�ngivarlandet offentlig eller offentligt garanterad skuld, fr�mst bist�nds- och exportkrediter. I enlighet med en resolufion i UNCTAD, skrev Sverige �r 1978 av de bisl�ndskrediter som under 1960- och 1970-talen gavs fiU de fattigaste l�ndema. �r 1986 gjordes samma sak f�r Zambia. Totalt avskrevs ca I 185 milj. kr. Detta har inte belastat belalningsbalansst�del.

De fordringar som svenska staten i dag har p� u-l�nder �r fr�mst ex�
portkrediter och u-krediter. Av belalningsbalansst�del har sammanlagt
496 milj.kr.anv�nts f�r betalning av skuld till svenska staten enligt den
modell som beslutades �r 1986. Sju l�nder - Guinea-Bissau, Mozambique,
Nicaragua, Sudan, Tanzania, Vietnam och Zambia - har p� detta s�tt f�tt
f�rfallna skulder fill svenska staten reglerade fram fill ett visst datum.
�������������������������������� 335


 


Beloppen f�r de enskilda l�nderna framg�r av tabellen. De reglerade skul-��� Prop. 1989/90: 100 derna har uppkommit genom skadereglering hos exportkrediln�mnden��� Bil. 5 (EKN) eller SWEDFUND (endast mindre belopp: f�r Guinea-Bissau 5 milj. kr. och f�r Sudan 3,8 milj. kr.). Skuldema omfattar s�v�l kapilalf�r-fall som ursprunglig l�ner�nta.

Sedan Sverige tog del f�rsta beslutet om betalning av skuld till svenska staten har de multilaterala formerna f�r reglering av denna typ av skuld utvecklats. Det �r inom den s.k. Paris-klubben som skuldlyngda l�nder kan omf�rhandla betalningsf�rpliktelser som f�ljer av i l�ngivarl�nderna offentlig eller offentligt garanterad skuld. Efler all ha uppn�tt en princip��verenskommelse i Paris-klubben ing�r skuldlandet bilaterala avtal med l�ngivarl�nderna. �ven betalning av den omf�rhandlade skuldlj�nslen �r emellertid en alltf�r tung b�rda f�r m�nga u-l�nder. Sverige har d�rf�r i tre fall (f�r Guinea-Bissau, Mogambique och Tanzania) anv�nt belalningsba�lanssl�d f�r all l�cka de r�ntekostnader som uppst�r under en viss period som en f�ljd av skuldkonsolideringsavtalen. Detta har i praktiken givit l�nderna noll-r�nta p� s�dan skuld till Sverige.

Svensk uppfattning har varit alt omf�rhandlingsviUkoren p� denna typ av skuld borde vara mjukare f�r de fattigaste l�nderna. Vid de sju stora induslril�ndemas m�te i Toronto �r 1988 uppn�ddes ett viktigt genombrott i denna fr�ga. Denna s.k. Toronlo-�verenskommelse ger tre m�jligheter till koncessiondla, dvs. mjuka, villkor f�r de fattigaste l�nderna: avskrivning av en del av kapilalf�rfallen, f�rl�ngd �terbelalningstid och s�nkt konsoli-deringsr�nla.

St�d f�r reglering av u-l�nders kommersiella skuld

Ut�ver skuld lill internationdla finansiella institufioner och skuld lill bila�terala offenfiiga l�ngivare har u-l�nderna en betydande skuld lill privata l�ngivare i andra l�nder. Detta �r skuld som inte �r offentligt garanterad i l�ngivarlandet. Eftersom de mest skuldtyngda u-l�nderna har sv�rt att betala r�ntor och amorteringar p� denna skuld, s�ljs s�dana skuldsedlar i dag meUan fordrings�gare p� en andrahandsmarknad till priser som ofta ligger p� en niv� l�ngt under skuldsedlarnas nominella v�rden, f�r vissa l�nder s� l�gt som 5�20% av det nominella v�rdet. Olika metoder har till�mpats f�r all hj�lpa u-l�nderna alt tillgodog�ra sig marknadens diskon�tering av fordringamas v�rde.

Sverige har fr�mjat s�dan marknadsbaserad skuldl�tlnad p� olika s�tt.
Om skuldsedlar k�ps upp p� andrahandsmarknaden av tredje part och
�verl�mnas lill skuldlandet uppst�r ett s.k. skuld�terk�p (eng.debt
buy-back). Under budget�ret 1987/88 anv�ndes 10 milj. kr. f�r ett s�dant
arrangemang fiU Bolivias f�rm�n. I etl f�rsta brett internationellt organise�
rat skuld�terk�p bidrog ell antal bist�ndsgivare tiU en fond f�r uppk�p av
Bolivias skulder fill privata l�ngivare. Fonden administrerades av IMF.
Till etl pris av 11 % av skuldernas nominella v�rde kunde h�lften av
Bolivias skuld av detta slag �terk�pas och annulleras. Under �r 1989
bidrog Sverige med ytterligare 10 milj. kr. �ven andra �lerk�psoperationer
har f�rberetts.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 336


 


Om skuldsedlar k�ps upp p� andrahandsmarknaden och �verl�mnas tiU Prop. 1989/90:100 skuldlandel i utbyte mot n�gonting, t. ex. lokalvalula f�r ell bisl�ndspro- Bil. 5 jekt, uppsl�r s. k. skuldbyten (�ven kallade skuldomvandlingar eller skuld-konverteringar, eng. debt swaps). Sverige genomf�rde etl s�dant skuldby�te fill f�rm�n f�r Costa Rica under budget�ret 1988/89. D� anv�ndes 21 milj. kr. (fr�n andra anslagsposter) som var avsedda f�r lokalkoslnadsfi-nansiering i etl naturv�rdsprojekl i landet. Costaricanska fordringar k�ptes d� upp tiU i genomsnitt 13,6% av det nominella v�rdet. Skuldsedlarna �verl�mnades fill Costa Rica i utbyte mol alt landet st�llde lokalvalula fill f�rfogande f�r naturv�rdsprojeklel. D�rigenom fick projektet mer lokalva�luta �n del skulle ha f�tt om den ufl�ndska valulan hade v�xlats p� normall s�tt i bank. Till skiUnad fr�n skuld�terk�pen �kar skuldbylen oftast belast�ningen p� landels budget och kan d�rmed vara inflationsdrivande.

--.-����� .��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ■'■■■;���� ;■-:'■■:''337.

.;21� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilagas�������������������������������������������� .:�� ,���� .� -.'�� .';-;.';�


BIST�NDET F�RDELAT P� ENSKILDA�������������� Pp. 1989/90: lOO

L�NDER����������������������������������������������������������������� '

Den f�ljande stafistiken avser de utbetalningar som gjorts budget�ret 1988/89 av bist�ndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och SWED�FUND. Utbetalningar som inte kunnat l�nderf�rdelas har f�rts till de regionala posterna eller �vrigposten. Visst forskningsbist�nd och humani�t�rt bist�nd redovisas ocks� p� det s�ttet. Utbetalningarna f�r u-krediter avser avr�kningar mot bist�ndsanslaget f�r g�voelement f�r kreditf�rbin�delser som utf�rdats under 1988/89. Utgifterna f�r den centrala bist�ndsad-ministrafionen har utel�mnats. Med h�nsyn fill IMPOD:s arbetss�tt ing�r dock i dess utbetalningar l�nekostnader f�r personal med undantag av chefen f�r kontoret samt viss administrativ personal. Det mulfilaterala bist�ndet (under anslaget C 1) ing�r inte i stafistiken emedan det inte visat sig m�jligt att p� ett r�ttvisande s�tt f�rdela det bist�ndet p� enskilda l�nder.

338


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


HU


■ r (N On���� �o (N o � 00 r-

Tj-mf�.��� ~\o o rt \o m����� m


■n Tt ■� ■� ����������������� vo��� 1 � �. (N 00


 


I2i|


��������������������������� C


O


10

,d2


8


 

Tt Ov

r~

 

OV Tt

ov

r

Tt

 

 


 


II

Ii


m o 00 n


Tt (Nrs

(N -H 00 00 Tt-� VO K->


Tt���� � U-1

Ov�� On VO

VO����� O CS

Tt������ rn f*


 



00 CT)


.��������� 00


IS

< 2 c gQ.as>2 =

< E a M oa j< J


 


rvj o

(N m fN tN


 

00

7,

 

r~ oo Tt oo

r-

(N (

vo 00

m

-

 

vO 1

o


 


�m

I Ml


Ov

5


(N������� �.

����� m


 


u o S E

Is

2&

"O� . � = *- *� !3 c


3 o o 00���������� (N vo � m (N W-l

Tt � 5, vo���������������� Ov �.■*�.■* �

(NmTtW���������������������� V0�O

rvj rn������������ ov������ 00 - 00 (N

OOr~ ������ Tt

rvi ■* � rvi ov

Tt Ov Tt����������� ir>

Tt � m������������ (N

������� m

��������� �.


o����������� vo �-i vo �

(N��������� 00 o vo �

o����������� t � m Tt

Tt��������� m m � Tt

00 r*

tN


(N rn o O 00 to (N�� � m


00

(N ��

VO

Tt Tt


 


 

M���� .2

3� 3

moQ

oaco

 


<<


v

ea BQ oa BQ


-��� a-i

.2=��� SS - = * o 2 =9 u u j= o o 3 OOUCJOU


c

3� C


i

1 = sg-g|g

wuuaiu


339


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


3� OO Ja:

3 t: O L� -� a � d


 

un

Wl 00

O� Tt�� C>� m� Tf

VO Tt OV r- Tt

o TJ- - o rn

fN ' O

(N m vo

(N o

o in o

 

vo� Tt TT

ir> i

in����� Tt m

m���� '

-������������ ,00


� r- (N (N � m �
�o oo o P- fn IO
fn r-- ov (N Tt �<
Tt oo
������ fn Tt vo Tt

-- r-. m o fN fn


TiS-O

QQ uz

tn u.

oo � vo O


O O O O


O O O


O O

o


O O O O


 


�'������� fn


vo fn oo o or-


O � O � t fN

 


O or- O

ov �I fn vo

ov r -

(N m


(N ov �.

Tt m o fn � fn � Tt


3 C t;5 X2S


I N

t/] a " .E

111

 

Il iSiS J..E "O�� . i -- *� S


(N vo "O vo vo vo �' Tt ov

 

' o

■o vo

VO

Tt

VO O (N vO Tt

r- "O r- O -t O Ov vo vo m o fN �����r-j

2686

1031

66

r- Tt

oov

fn 00

00

fN

vO

o >o

Tt� t

fN r-.

 

4901

19 346

1331

VO

 

Tt

1

Tt

r-

r-

vo

m o

(N

 

*o

VO

2!'~"

(N

fN

O ov

fn

vo Ov VO vo fN VO Tt VO O


 


c

D. ._�� D.

■■5= iZiZ


ra oa ■2 E "

X)�� g�� U�� K

E ra .S

Ul�� 00

ra c

OOOOO xxd:


Irt

c c .H o

T3 -o

c c


s

ra k.


ra

u

_ c

ra

EP

ra O


 

c

rt

T3

 

 

E

O

 

 

 

a>

X)

> 

ra

 

E

c

a

c

ra

cg

c

ra

CJ

 

yltiti


340


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


r-��� mor-o����������������������������������� r-oo'(NOfSTt

in��� 0**00��������������������������������� r--vo

VD���� mmooo�������������������� vovo'On������� OnOOO

Tt�� ov . ov-��������������� or-����� n����� (N �� O

vO ��������� '�������������� Tt��������������������� vo


vO 00 Tt O f

Tt r- ' 00 Ov

On n 00 (N

.����� oo (1


 

QQ

vO TT����� ����� i r-
m 00����� fN����� r------------ 1


a\


o

o o

(N


ov r-

Ov o

00 oo

 


iS

< c


<-,= O g

- v: CQ j< i ■;;


o vo

m m in rn


 

fN

Tt

r-

Oi

o

r- "O

OV

Tt

fn

vo

Ov ov

m o

'

Ov

vo

o

■j BB


2 E-5 !;

I rij


rg vo

VD

m o


 


Ov Ov OO������� t���� Ov O

vo������������������� f r

in m m����������� m in ��

m (N�����������������


Tf o�������� O

oo oo��������� r- oo ov��������� o

oo Tt��������� Ov r " (N��������� r-

r-���������� - m�������������������� vo


 


2E

-a�� . , = - " = =

Jill Ull


Tt o

vo W-)

�� Tt


 

r-

ov O

8

O

o

ov

m

00

Tf

 

 

Ov

fn O

 

fn o

Q

 

t


 


O 00

c o 1


"! o � E

2 ?! J3� ra O). .-H


c�������� ii

|.���� .1

Q�� t-�� u- .�� cd
------------- :C33xcj

rarararararatuo

ra ra .


ra������

■�_�� .S I 2 ra b ti

5 u.a.sp.sf zzzzz


341


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


O >n r- �������� O

00 r r-��������� Tt

r- Tt r-�������������� (N

O����� O


nvornninr-'�� in-

OvOVJfvimOOv��� *������������������������ VOVO

rvimrvivOTtoor-vo�� osTtTtr-

00����� ,<������ o

������

rsj-Mtnvor-'no "H Tt m


 


T3� S-O


o


a

Vi k.


O O


m�� Ov����� r-�� m���� r-

�'���� ��������� (N


 


.51

s c��� < .� 2 E

5.2� OS.2� o� o

< c 'z: VI CQ i 'C


m �� m r-

00


 

lo r~ Ov m 1 u-1

vo voov

00 rn

Ul

VO

m

ov

(N

OV

Tt

00

fN c

-

w-1

Tt

-*

fN

fN fN VO 00 u-1 rr\

 

vo 00

>o

 

 

r~ Ov o o fN

10

 

fn

 

 

��fn

fN

m

 

5!

00

 

 

 

 

 

Tt

 

 

 


Ov����� m>n(N������������������ vo>oov���� 0000

Ov������ VOO���������������� ��

Ov������� fNO��������������� TtrnmtN���� TTrov

(N vo������� m�������������� m -H�� rvi

 

vo VO

fN

0

OV VO

Ul

-

Tt fN

 

fN

fn


O i/ m

00 �� Tt

t�� Tt� VD


OfOOvOtN o

inovinov(Nfsvo

r-(N m oon(N

* m m r- Tt f


Ov CN t--in 00 *nv 00

in r-Ov Ov fs ov�� Tt

Tt Tt vo Ov ���������� r .

Ov������� vo������� �������� 00 vo

m


 


3 E

!Sl lo KcJ..S ■o�� ■ 2 - b = =

.allilSsiS


o G

n o

(S vo

-N m r-�������������� CN fS

� Tt� 00

*N

Tt Tt

O


Tt

0\


 


rt

3 ra������ ra�� 5

a"2 Seg

cuZ euo. Dh�� oi


ra u

EV-:MJ|������ g

H " t c >v 5

o.5c>vE|:-of


rt

._ _ c c c o -i ra-aJS -K.H N n .' o �� J c j: ra a c u ra o JS o 3 3

hhhphh


ra rt

c 00 ra 3 00 u :33


342


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


.■SS

(2325

111

6a

E/l U.


 

OV 00 1-

f- r~ t~

Tt ■*

Tt

fn

u fN

Ov

fN m vo ( o

O fN fN

�� Tt 00

fn r- vo

vo oo

 

ov fN

vo OV

E

fn

O

fN

fN OV f

fn OO

fN -H

I------ i-~

vo vo u

Tt

ov

O

OV oo

IT)

p-

oo

 

 

Tt o

r- Tt

u-1 u-1

vo o

fN fn

u-1 Tt Ov fN fN Tt

 

 

 

V)

fn i


 


Q O


(N in�� � Os

ov Tt���� o fN

(N��� r* Tt

�� fN


O���� r<

vo��� Ov

��� n

fN���� m


 


U

.51


Ov�� t-

00�� m

m� o

o��

voOv


 


 


������������������������ t


 

������������������� 00 r-

n�� o r-

�(N������� m r

m��� o oo

Tt��

t-' n��� o

�� o

r (N������ oo

rs (N���� r-

o

fN

fN����������������������

Tt

fn


8

_���� fN

Tt������

o


O����������������������� VI

fN���������������������� fS

vo����� e

Ov��������� vo

r-

m so r-


s

&

I

Q

2 D


 


Ilas


ov Tt r����� O

r Ul 1������������������������ Ul

O Tt��������������� r

� Tt������������ fN

8


oo �������������������������� �� Tt oo��������������� Tt

r-- ���� vo ������

n (N����� m vo (N������� r-

������������������������������������������������� t r- m��������������� Tt

(N - oo������������������������������������������ Ov oo�������������� oo

vo� t� v���������������������� -� '������ t~'

o r fO���������������� in oo������ Tt

(N Tt vo�������������������������������������������� vo -���������������� --

rn������� ����������������������������������������������� (N

m Ov o Ov Ov n

Ov 00 vo

ov tn fN r oo


"i

OOO u� 3


 


E"

E

ra X) ■ ra

- E E ra ra .3 NNN

�S! C - S

■� .-�� 4)�� 3�� c

c "d�� n�� in�� I-

J3ll5i


Tt

VO

a>

ja

N�� JS�� S

>>> 


E ti

&� c

t���� .�� OJ

g E E

g u u


Tt Ov��������������� OO

fn����������������������� -

vo fn��� r--

Tt vo����� 00

O u-1����� o

_ra

■O

fN ����

" a

;�� ra�� �� TO� ; 1 r� rt ._ T-

.1:2.

 

(!?<< Ji�� Otio MfO


c� B v ra

g?E < E

t-�� 3

o "

oa< .

*


343


 


NORDISKT BIST�NDSSAMARBETE������������������ l' '''- '

De nordiska l�nderna har sedan b�rjan av 1960-talel samarbetat p� bi�st�ndsomr�det. Formerna f�r samarbetet regleras genom en konvention som undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall �renden av principiell karakt�r, s�som utvidgning, f�rl�ngning och revision av insatserna, beslu�tas av det Nordiska ministerr�det som �ven fastst�ller de ekonomiska ramarna. Den l�pande granskningen av bist�ndsprojekten sker genom en s.k. �mbelsmannakommitl� f�r bist�ndsfr�gor (EKB) besl�ende av de ansvariga �mbetsm�nnen i de nordiska bist�ndsadminislralionerna. Ge�nom konventionen uppr�ttades �ven en r�dgivande kommitt� f�r lekman-narepresenlafion (RKB).

Inom EKB bereds gemensamma nordiska projekt, samt diskuteras bi�st�ndsfr�gor av nordiskt intresse. Kommitt�n �r ell viktigt forum f�r viktigt forum f�r bl. a. diskussioner om samordnade st�llningstaganden i olika inlernalioneUa organisationer. Arbetsgrupper av ad-hoc karakt�r till�s�tts f�r all diskutera och bereda aktuella fr�gor.

Del nordiska samarbetet i bisl�nds�renden omfattar ocks� informella �verl�ggningar, t. ex. i anslutning till internationella m�ten, d�r de nordis�ka l�nderna ofta upptr�der som en enhet. De nordiska l�nderna har �ven en gemensam representation i V�rldsbanken, de regionala utvecklingsban�kerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

Tyngdpunkten i del nordiska samarbetet har successivt kommit atl f�rskjutas fr�n de traditionella samfinansierade projekten mol samarbete pr�glat av stor flexibilitet s�v�l lill formen som i valet av samarbelsobjekl. Etl nytt inslag i del nordiska samarbetet �r beslutet om atl en nordisk fond f�r kreditgivning p� koncessiondla villkor skall inr�ttas. De nordiska l�nderna har under �r 1988 antagit ell program f�r nordiskt samarbete p� bist�ndsomr�det.

344


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


VISSA F�RKORTNINGAR

ACCE

African Council on Communica

 

Education

AfDB

African Development Bank

AfDF

African Development Fund

AFIC

Asian Finance and Investment

 

Corporation

AIC

International Centre of

 

the Swedish Labour Movement

ANC

African National Congress

ARO

Africa Groups of Sweden,

 

Recruitment Organization

AsDB

Asian Development Bank

AsDF

Asian Development Fund

BITS

Swedish Agency for

 

Intemational Technical and

 

Economic Co-operafion

CDB

Caribbean Development Bank

CGIAR

Consultative Group on

 

International Agricultural

 

Research

CILSS������������ Committee Inter-Elats de

Lutte contre la S�cheress au Sahel

 

CTC

United Nations Centre for

 

Transnational Corporations

DAC

Development Assistance

 

Committee

DTCD

Department of Technical Coop�ration

 

for Development

EADB

East African Development Bank

ECOSOC

Economic and Social Council

 

of the United Nations

EG

European Community

EKN

Swedish Export Credit

Guaranlee Board


Afrikanska r�det f�r massmedieutbildning

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarr�relsens Internationella Centrum

Afrikanska nationalkongressen

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

Asiafiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen f�r internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Karibiska utvecklingsbanken

Konsultativa gruppen f�r

internationell

jordbruksforskning

Koordinerande kommitt�n f�r utveckling i Sahelomr�det

FN:s center f�r transnationella f�retag

OECD.s kommitt� f�r bist�ndsfr�gor

FN-sekretariatets tekniska bist�nds�program

�stafrikanska utvecklingsbanken

FN:s ekonomiska och sociala r�d

De europeiska gemenskaperna

1

Exportkrediln�mnden


 


23�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 5


345


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 

ESAF

Enhanced Structural-Adjust-

 

ment Facility

FAC

Food Aid Convention

FAO

Food and Agricultural

 

Organization

GATT

General Agreement on Tariffs

 

and Trade

HABITAT

United Nations Center for

 

Human Settlements

lAEA

International Atomic Energy

 

Agency

IBRD

Intemational Bank for

 

Reconslruclion and Development

ICA

International Co-operative

 

Alliance

ICJ

Intemational Commission

 

of Jurists

ICRC

International Committee of

 

the Red Cross

IDA

International Development

 

Association

IDB

Inler-American Development

 

Bank

lEA

Inlernafional Energy Agency

lEFR

International Emergency Food

 

R�serve

IFAD

International Fund for

 

Agricultural Development

IFC

International Finance

 

Corporafion

IFS

International Foundation for Science

IGADD

Intergovernmenlal Authority

on Drought and Development

IIED

International Institute for Environment and Development


Utvidgade strukturanpassnings-facilileten

Livsmedelshj�lps�konventionen

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Allm�nna tull- och handelsavtalet

FN:s boende- och bebyggelsecenter

Internationella atomenergiorganel

V�rldsbanken

Internationella kooperafiva alliansen (IKA)

Internalionella Jurislkommissionen

Internafionella r�dakorskommitt�n

Internafionella utvecklingsfonden

Interamerikanska utvecklingsbanken

Internalionella energimyndigheten

Internafionella kalaslroflagret f�r livsmedel

Internationella jordbruksulvecklingsfonden

Internationella finansieringsbolagel

Internafionella stiftelsen f�r vetenskap

Mellanstatliga myndigheten f�r torka och ulveckiing

Internationella institutet f�r milj� och utveckling

346


 


 

 

Prop. 1989/90:100

 

 

Bil. 5

ILO

International Labour

Internationella

 

Organization

arbetsorganisationen

IMF

International Monetary Fund

Intemationella valutafonden

IMO

International Marifime

Internationella

 

Organization

sj�fartsorganisationen

IMPOD

Import Promotion Office for

Importkontorel f�r

 

Products from Developing

u-landsprodukter

 

Countries

 

INSTRAW

United Nations International

Internationdla forsknings- och utbild-

 

Research and Training Insfitute for the

ningsinstitutet f�r kvinnors ulveckiing

 

Advancement of Women

 

IPDC

International Programme for the

Intemationella program f�r kommuni-

 

Development of Communicafion

kalionsutveckling

IPPF

International Planned

Internafionella

 

Parenlhood Federation

familjeplaneringsfederationen

IPS

Inter Press Service

 

ISO

International Standardization

Internationella

 

Organizafion

standardiseringsorganisationen

ITC

International Trade Centre

UNCTAD/GATT: s internationella handelscentmm

lUCN

International Union for the

Internationella Naturv�rds-

 

Conservalion of Nature and

unionen

 

Natural Resources

 

MIGA

Mulfilaleral Investment

Mulfilaterala investerings-

 

Guaranlee Agency

garantiorganel

MONAP

Mozambique Nordic

Del nordiska

 

Agricultural Programme

jordbmksprogrammet f�r Mozambique

NDF

Nordic Development Fund

Nordiska utvecklingsfonden

NIB

Nordic Investment Bank

Nordiska investeringsbanken

OECD

Organization for Economic

Organisafionen f�r ekonomiskt

 

Co-operation and Development

samarbete och ulveckiing

OPEC

Organization of Petroleum

De oljeexporterande l�ndernas

 

Exporting Countries

organisation

SADCC

Southern African Development

Konferensen f�r samordnad

 

Coordination Conference

utveckling i s�dra Afrika

SAREC

Swedish Agency for Research

Styrelsen f�r

u-landsforskning

347

Co-operation with Developing Countries


 


SATCC����������� Southem African Transport

and Communications Commission

SDR��������������� Special Drawing Rights

SEK��������������� Swedish Export Credit

Corporation

SHIA������������� Swedish Organization of the

Handicapped Intemational Aid Foundation

SIDA�������������� Swedish Inlernafional

Development Authority

SLU��������������� Swedish University of

Agricultural Siences

SPA��������������� Worid Bank Special Program

of Assistance

SWAPO���������� South West Africa People's

Organization

SWEDFUND�� Swedish Fund for Industrial Co-operation with Developing Countries

SVS���������������� Swedish Volunteer Service

TIB���������������� Tanzania Industrial Bank

UBV��������������� Training for Development

Assistance

UNCDF���������� United Nafions Capital

Development Fund

UNCSTD�������� United Nations Centre for

Science and Technology for Development

UNCTC���������� United Nafions Commission for

Transnational Corporations

UNCTAD������� United Nations Conference on

Trade and Development

UNDP������������ United Nations Development

Programme

UNDRO���������� Office of the United Nafions

Disasler Relief Co-ordinator


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

Kommissionen f�r transporter och kommunikationer i s�dra Afrika

S�rskilda dragningsr�tter

AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisa�tionernas internafionella bist�ndssfiflelse

Styreisen f�r intemationell utveckling

Sveriges lantbmksuniversitet

V�rldsbankens s�rskilda program f�r Afrika

Sydv�stafrikanska folkorganisa�tionen

Fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder

Svensk Volonl�rsamverkan

Tanzanias Industriutvecklingsbank

Utbildning f�r bist�ndsverksamhet

FN:s kapitalulvecklingsfond

FN:s center f�r vetenskap och teknologi f�r utveckling

FN:s kommission f�r mulfinalionella f�retag

FN:s konferens f�r handel och ulveckiing

FN:s utvecklingsprogram FN:s kataslrofhj�lpskontor


348


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


UNEP

United Nations Environment

 

Programme

UNESCO

United Nafion Educational,

 

Scientific and Cultural

 

Organization

UNFDAC

United Nations Fund for Dmg

 

Abuse Control

i UNFPA

United Nations

1

Population Fund

UNHCR

United Nations High

 

Commissioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's

 

Fund

UNIDO

United Nations Industrial

 

Development Organization

UNIFEM

United Nations Development

 

Fund for Women

UNITA

Uniao National para la

 

Independencia Total de

 

Angola/National Union for the

 

total Liberation of Angola

UNITAR

United Nations Institute for

 

Training and Research

UNRWA

United Nations Relief and

 

Works Agency for Palestine

 

Refugees in the Near East

UNSO

United Nations Sudano-

 

Sahdian Office

UNV

United Nations Volunteers

 

Programme

WCC

Worid Council of Churches

WEP

Worid Employment Programme

WFP������������� World Food Programme

WHO������������� Worid Health Organization

WIPO������������� Worid Intellectual Property

Organization


FN:s milj�program

FN:s organisation f�r utbildning, vetenskap och kultur

FN:s fond f�r kontroll av beroendeframkallande medd

FN:s befolkningsfond

FN:s flykfingkommissarie

FN:s bamfond

FN:s organisation f�r industriell utveckling

FN:s utvecklingsfond f�r kvinnor

FN:s utbildnings- och forskningsinsfitut

FN:s hj�lporganisation f�r palestinaflykfingar

FN:s Sudano-Sahelkontor

FN:s volont�rprogram

Kyrkomas v�rldsr�d

ILO:s v�rldssyssds�ttnings-program

V�rldslivsmedelsprogrammet

V�rldsh�lsoorganisationen

V�rldsorganisationen f�r den intellektuella �gander�tten


349


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 5

WMU������������� World Maritime University������������������� Intemationella sj�farts-

universitetet

ZANU����������� Zimbabwe African National Union��������� Zimbabwes afrikanska nafionella

union

ZAPU������������� Zimbabwe African Peoples Union���������� Zimbabwes afrikanska folkunion

ZUM�������������� Zimbabwes Unity Movement���������������� Zimbabwes enighetsr�relse

350


 


Bilaga 5.2

F�rteckning �ver Sveriges l�nade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar f�r de Stockholmsbaserade ambassad�rema per den 1 januari 1990.

L Beskickningar

(sidoackrediteringsorter inom parentes)


Prop. 1989/90:100 Bil. 5


 


Abidjan

(Lom, Ouagadougou, Porto Novo) Abu DhabiC) Addis Abeba

(Djibouti) Alger Aninian Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Rangoon, Vientiane) Beirut (��) Belgrad

(Tirana) Berlin Bern

Bissau(*) Bogot

(Panama) Bonn Brasilia Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires

(Asuncion, Montevideo) Bukarest Canberra

(Honiara, Port Moresby, Port

Vila) Caracas

(Bridgetown, Port of Spain) ColomboC) Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin Gaborone

(Maseru) Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare Havanna Helsingfors Islamabad

(Mal) Jakarta Kairo

(Khartoum) KinshasaC) Kuala Lumpur Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manarna)


Kpenhamn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tom) Lusaka

(Lilongwe) Madrid Managua

(San Jos) Manila Maputo

(Mbabane) MaseruC) Mexico MonroviaC) MontevideoC) Moskva

(Ulan Bator) MuscatC) Nairobi

(Bujumbura, Kampala,

Kigali) New Delhi

(Colombo, Kathmandu, Thimpu)■ Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Peking

(Pyongyang) Prag

Pretoria PyongyangC) Quito Kabat Reykjavik Riyadh

(Muscat, Sna) Rom

Santiago de Chile (*) Seoul Singapore

(Bandar Seri Begawan) Sofia Teheran Tel Aviv

(Nicosia) Tokyo Tripoli


351


 


Tunis���������������������������������������������� Wellington����������������������������������� Prop. 1989/90:100

Vlentiane(*)���������������������������������������������� (Apia, Nukualofa, Suva)������� gj] 5

Warszawa��������������������������������������������������� Wien

Washington

C) beskickningen frests av en t.f. charge daffaires (��) beskickningen stngd tills vidare

IL Delegationer

Sveriges st�ndiga representation vid F�renta nationerna i New York Sveriges st�ndiga delegation vid de internationella organisationema i Ge�neve

Sveriges nedmstningsdelegation i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskapema (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europar�det i Strasbourg Sveriges delegation vid de milit�ra f�rhandlingama inom ramen f�r konfe�rensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) i Wien

in. L�nade konsulat

a) Generalkonsulat��������������������� b) Konsulat

Barcelona��������������������������������� Jeddah

Beriin�������������������������������������� Las Palmas

Chicago����������������������������������� Mariehamn

Frankfurt am Main��������������������� Palma de Mallorca

Hamburg���������������������������������� Szczecin

Hongkong�������������������������������� Vancouver

Istanbul

Leningrad

Los Angeles

Malaga

Marseille

Milano

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

Stockholmsbaserade ambassad�rer

De fem s�ndebuden har f�ljande ackrediteringar: 1. Bamako (Mali),
Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Free-
town (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott
(Mauretanien).
������������������������������������������������������������������������������������������������������� 352


 


2.� Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kings-�� Prop. 1989/90:100
ton (Jamaica), Param�ribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Do-�� Bil. 5

mingo (Dominikanska Republiken) och St George's (Grenada).

3.      Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Antananarivo (Mada�gaskar), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorema), Port Louis (Mauri�lius) och Victoria (Seychellerna).

4.      Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea) och Yaound� (Kamemn).

5.Hdiga Stolen(*), San Marino, Valletta (Malta).
(*)Ambassad�ren �r resident i Rom

353


 


Anslagsf�rteckning����������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 5

A.� Utrikesdepartementet m. m.

Al. Utrikesf�rvaltningen, yori/agranx/ag����������������������������� 1156 255 000
A 2. Ullandslj�nslem�nnens representation, reserva�
tionsanslag
��������������������������������������������������������������������� 18 145 000
A 3. YursdiSerenser,f�rslagsanslag��������������������������������������������� 1 000
A 4. Ylonorara konsuler, f�rslagsanslag�������������������������������� 12 666 000
A 5.�� S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation, f�rslagsanslag���������������������������� 45 407 000
A 6. Gordiskt samarbete, f�rslagsanslag���������������������������������� 1750 000
A 7. Utredningar m. m., reservationsanslag���������������������������� 10 161 000
A 8. OSiciellabes�k m.m,f�rslagsanslag���������������������������������� 9 530 000
A 9. Ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i ut�
landet m. m. f�rslagsanslag
�������������������������������������������������� 3 740 000

1 257 655 000

B.� Bidrag till vissa intemationella organisationer

B l.��� F�renta nalionema, f�rslagsanslag������������������������������ 111 806 000

B 2.��� Nordiska ministerr�det,w/agiani/ag����������������������������� 240 000 000

B 3.��� Furopar�del,f�rslagsanslag���������������������������������������� 19 182 000

B 4. Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och ut�
veckling (OECD), f�rslagsanslag��������������������������������� 16 500 000

B 5.�� Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

f�rslagsanslag��������������������������������������������������������� 26 000 000

B 6. Organisationer f�r intemationell handel och r�va�
msamarbete m. m., f�rslagsanslag
��������������������������������� 1 835 000

B 7.��� Intemationell r�vamlagring,yo�/ag.?a�5/ag��������������������� 2 500 000

B 8. �vriga intemationella organisationer m.m., f�r�
slagsanslag
�������������������������������������������������������������� 4 463 000

434 286 000

C.� Internationellt utvecklingssamarbete

C I. Bidrag lill internationella bist�ndsprogram, reserva�
tionsanslag������������������������������������������������������ 3 566 216 000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservations�
anslag������������������������������������������������������������� 6 787 000 000

C 3.�� Andra bist�ndsprogram, reservationsanslag������������� 2 117 000 000

C 4. Styrelsen f�r internationell utveckling (SIDA), f�r�
slagsanslag��������������������������������������������������������� 246'-009 000-

C 5.�� Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� (Sand�

U-centrum), f�rslagsanslag�������������������������������������� 49 902 000

C 6. Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC), f�rslags�
anslag����������������������������������������������������������������� 15 448 000

C 7.��� Nordiska afrikainstitulel,f�rslagsanslag������������������������� 5 036 000

C 8. Beredningen f�r intemationellt tekniskt-ekono�
miskt samarbete (BITS), f�rslagsanslag
���������������������� 10.'795 000 ■

12 797 406 000

354


 


D.����� Information om Sverige i utlandet m. m.�������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil 5
Dl.�� Svenska ir\slitulel, reservationsanslag
�������������������������� 59 736 000

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlan�
det, reservationsanslag
������������������������������������������� 47 743 000

D 3. �vrig information om Sverige i utlandet, reserva�
tionsanslag����������������������������������������������������������� 15 187 000

122 666 000

E.����� Utrikeshandel och exportfr�mjande

E I.��� Kommerskollegium, ramanslag������������������������������������� 43 874 000

E 2.��� Exportfr�mjande verksamhet, reservationsanslag����������� 254 578 000
E 3.��� Exportkreditn�mnden, l�ckande av vissa utgifter

f�r skadeers�ttningar, f�rslagsanslag������������������������������������������� 1 000
E4.��� Ksigsmaterielinspeklionen m.m.,f�rslagsanslag��������������������� 89 000
E 5.��� Importkontoret f�r u-landsprodukter, ramanslag��������������� 8 683 000
E 6.��� Bidrag till Stiftelsen �stekonomiska Institutet, an�
slag
�������������������������������������������������������������������������������� 2 080 000

309 305 000

F.����� Nedrustnings- och s�kerhetspolitiska
fr�gor m.m.

F I. Utredningar inom det nedmslnings- och s�kerhets�
politiska omr�det, reservationsanslag
�������������������������� 4 552 000

F 2.��� Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa

(ESK), f�rslagsanslag����������������������������������������������� 3 432 000

F 3.��� Informaiion, studier och forskning om freds- och

nedmstningsstr�vanden m. m. reservationsanslag�������� 26 000 000

F 4. Bidrag lill Stockholms intemationella fredsforsk�
ningsinstitul (SIPRI), reservationsanslag��������������������� 18 266 000

F 5.��� Forskningsverksamhet�� f�r�� mstningsbegr�nsning

och nedrustning,f�rslagsanslag�������������������������������� 16 306 000

F 6. Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska Institu�
tet, reservationsanslag��������������������������������������������� 1 932 000

76 488 000

Summa kr.���� 14 997 806 000

355


 


Inneh�llsf�rteckning���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 5
�versikt�� ...................................................................................................... ������I

Utrikesdepartementet

Inledning....................................................................................................... ������ 6

A.Utrikesdepartementet m. m

A 1.�� Utrikesf�rvaltningen�� ...................................................................... ..... 20

A 2.�� Utlandstj�nstem�nnens representation� ....................................... ..... 24

A 3.�� KursdiflFerenser�� ............................................................................. ..... 24

A 4.�� Honor�rkonsuler� .............................................................................. ..... 25

A 5.�� S�rskilda f�rhandlingar med annan stat eller inom intematio�
nell organisation�� ............................................................................
..... 25

A 6.�� Nordiskt samarbete�� ......................................................................... ����� 26

A 7.�� Utredningar m.m................................................................................. ..... 26

A 8.�� OfiTicidla bes�k m. m........................................................................ ����� 26

A 9.�� Ekonomiskt bist�nd till svenska medborgare i utlandet m. m���������� 27

B.Bidrag till vissa intemationella organisationer

B 1.��� F�renta nationerna�� ......................................................................... ..... 28

B 2.��� Nordiska ministerr�det�� ................................................................... ..... 30

B 3.�� Europar�det......................................................................................... ..... 30

B 4.�� Organisationen� f�r ekonomiskt� samarbete� och� utveckling

(OECD)............................................................................................... ..... 31

B 5.��� Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)�� ..................... ..... 32

B 6.��� Organisationer f�r intemationell handel och r�vamsamarbete

m.m...................................................................................................... ..... 32

B 7.��� Intemationell r�vamlagring� ............................................................. ..... 34

B 8.�� �vriga intemationella organisationer m.m...................................... ..... 35

C.Intemationellt utvecklingssamarbete

U-l�nderna i v�rlden......................................................................... ..... 37

Ekonomisk utveckling i olika delar av u-v�rlden�� ................... ..... 37

Resurser f�r utveckling............................................................... ..... 41

Bist�nd f�r ekonomisk �terh�mtning och l�ngsiktig utveckling����� 45

Bist�nd i processer mot fred och demokrati�� .............................. ..... 54

Milj� och utveckling........................................................................ ���� 57

Utvecklingssamarbete if�r�ndring................................................. ..... 61

U-lands- och bist�ndsinformation�� .............................................. ���� 63

Bist�ndsanslagen m.m...................................................................... ���� 65

C I.�� Bidrag till intemationella bist�ndsprogram ..................................... ���� 68

C 2.�� Utvecklingssamarbete genom SIDA�� ............................................. ���� 90

C 3.�� Andra bist�ndsprogram�� .................................................................. ��� 112

C 4.�� Styrelsen f�r intemationell utveckling (SIDA)............................... ��� 129

C 5.�� Styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand� (Sand� U-centmm) ..������� 131

C 6.�� Styrelsen f�r u-landsforskning (SAREC)� ...................................... ��� 132

C 7.�� Nordiska afrikainstitutet�� ................................................................. 133���� '���������������������� 356


 


C 8.�� Beredningen f�r intemationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete����������� Prop, 1989/90:100

(BITS) ................................................................................................ ��134�� Bil. 5

D. Information om Sverige i utlandet m.m.

D I.�� Svenska institutet............................................................................... 136

D 2.�� Sveriges Riksradios programverksamhet f�r utlandet�� ............... . 137

D 3.�� �vrig informaiion om Sverige i utlandet......................................... 139

E.� Utrikeshandel och exportfr�mjande

Inledning............................................................................................ 141

Den handelspolitiska utvecklingen�� ........................................ 141

Svensk utrikeshandel�� ................................................................ 142

Nordiskt samarbete...................................................................... . 143

V�steuropa.................................................................................... . 144

�steuropa...................................................................................... . 146

USA och Japan............................................................................. . 148

Utvecklingsl�nder........................................................................ . 149

Multilaterala handelsfr�gor........................................................ . 149

Exportfr�mjande insatser�� .......................................................... . 152

Exportfinansiering�� ..................................................................... . 153

Interamerikanska utvecklingsbanken........................................ . 154

Tullfr�gor, handelsprocedurer m. m........................................... . 154

Skyddssystemet p� bekl�dnadsomr�det.................................. . 155

Krigsmaterielkontroll� .................................................................. . 155

E 1.��� Kommerskollegium�� ......................................................................... . 156

E 2.��� Exportfr�mjande verksamhet� .......................................................... . 158

E 3. Exportkreditn�mnden, t�ckande av vissa utgifter f�r skadeer�
s�ttningar ..........................................................................................
165

E 4.��� Krigsmaterielinspektionen m. m....................................................... 168

E 5.��� Importkontoret f�r u-landsprodukter�� ........................................... 170

E 6.��� Bidrag till Stiftelsen �stekonomiska Institutet�� ........................... . 172

F.� Nedmstnings- och s�kerhetspolitiska fr�gor m. m.

F I.��� Utredningar inom� det� nedmstnings- och� s�kerhetspolitiska

omr�det.............................................................................................. . 173

F 2.��� Konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) ....������ 173

F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedmstnings�
str�vanden m.m.................................................................................
. 174

F 4.��� Bidrag lill Stockholms intemationella fredsforskningsinstitul

(SIPRI)�� .............................................................................................. 177

F 5. Forskningsverksamhet f�r mstningsbegr�nsning och nedmst�
ning ....................................................................................................
178

F 6.��� Utrikespolitiska Institutet (Ul)......................................................... 181

Bilaga 5.1 Fakta om Sveriges bist�nd

Statliga myndigheter oeh organ f�r Sveriges bist�nd�� ......................... 187

FN:s operativa verksamhet (bist�ndsverksamhet)................................. . 194

Intemationella finansieringsorgan�� .......................................................... . 203

Intemationellt livsmedelsbist�nd� ............................................................. 215�������������������������� 357


 


�vriga organisationer�� ............................................................................... . 218��� Prop. 1989/90:100

Bist�ndet till enskilda programl�nder........................................................ 224��� Bil. 5

Bilateralt bist�nd till icke-programl�nder� ................................................ 299

Andra anslagsposter................................................................................... 312

Andra bist�ndsprogram� ............................................................................ . 327

Bist�ndet f�rdelat p� enskilda l�nder� ...................................................... . 338

Nordiskt bist�ndssamarbete....................................................................... 344

Vissa f�rkortningar� �.................................................................................... 345

Bilaga 5.2 F�rteckning �ver Sveriges l�nade utlandsmyndigheter saml ackrediteringar f�r de Stockholmsbaserade ambassad�rerna per den 1

januari 1990�� ................................................................................................. . 351

Anslagsf�rteckning..................................................................................... . 354

Inneh�llsf�rteckning�� ................................................................................. . 356


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


358


 


Bilaga 6 till budgetpropositionen 1990


F�rsvarsdepartementet

(Q�rde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 6


�versikt

F�rsvarsdepartementet har till uppgift att bereda regerings�renden som inneb�r ett samlat ansvar f�r de �lg�rder som kr�vs f�r alt f�rbereda landet f�r att motst� v�pnad eller annan yttre aggression och f�r att st�lla om samh�llet till kris- och krigsf�rh�llanden. Totalf�rsvaret besl�r av en milit�r del och en civil del.

Totalf�rsvarets milit�ra del omfattar arm�n, marinen och flygvapnet samt den operativa ledningen. Dessa delar ben�mns ocks� huvudprogram I, 2, 3 resp. 4. Vidare ing�r ett antal myndigheter som ben�mns gemen�samma myndigheter.

Totalf�rsvarets civila del utg�rs av ett antal samh�llssektorer ben�mnda funktioner. F�rsvarsdepartementet ansvarar h�rvid f�r funktionerna Civil ledning och samordning. Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst. Psykolo�giskt f�rsvar. F�rs�rjning med industrivaror utom livsmedelsf�rs�rjning och energif�rs�rjning samt Kyrklig beredskap. F�rsvarsdepartementet an�svarar vidare f�r samordningen inom regeringskansliet av samtliga funk�tioner inom totalf�rsvarets civila del samt f�r r�ddningstj�nsten i fred.

I propositionen anf�rs att den genomgripande f�rb�ttringen i relationer�na mellan F�renta staterna och Sovjetunionen och de snabba samh�llsf�r��ndringama i �steuropa skapar f�mts�ttningar f�r utvidgat samarbete och minskningar i de milit�ra styrkorna. Men os�kerheten om den fortsalla processen �r stor och bakslag kan inte uteslutas. Del �r d�rf�r viktigt att del nordiska omr�det f�rblir stabilt och att v�r s�kerhetspolitik ligger fast.

Del framlagda budgetf�rslaget utg�r fr�n att innevarande f�rsvarsbe-slulsperiod avkortas med etl �r och atl budget�ret 1990/91 d�rf�r utg�r sista �ret i perioden. F�rslagen pr�glas av en str�van all inom vikliga omr�den beh�lla handlingsfriheten f�r totalf�rsvarets fortsalla ulveckiing till n�sta f�rsvarsbeslut. S�lunda avdelas i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat (prop 1988/89:80, F�U 14, rskr. 294) s�rskilda medel om 200 milj. kr. f�r repetitionsulbildning och 425 milj. kr. f�r studier och utveckling av ny materiel (prisl�get febmari 1988).

Betr�iTande JAS 39-projektel framh�lls att det inte avbryts nu. Projek�tets fortsalla inriktning avg�rs i samband med 1991 �rs f�rsvarsbeslut. F�rsvarets materielverk forts�tter f�rberedelsema f�r anskaffning av del�serie tv� av JAS. Beslut om anskaffning fattas senast den I juli 1991.

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


 


I propositionen f�resl�s f�rb�ttringar av v�rnpliktsf�rm�nerna med to�talt ca 70 milj. kr. F�rb�ttringarna b�r i till�mpliga delar ocks� g�lla vapenfria Ij�nslepliktiga.

F�rs�k med f�rkortad gmndutbildning f�resl�s ske inom arm�n, ma�rinen och flygvapnet.

Civilbef�lhavarens kansli i det nya Mellersta civilomr�det f�resl�s loka�liseras till �rebro den Ijuli 1991.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Ekonomisk sammanfattning

De ekonomiska f�r�ndringama inom f�rsvarsdepartementets verksam�hetsomr�de i f�rh�llande till statsbudgeten f�r 1989/90 framg�r av f�ljan�de sammanst�llning.


Anslagsllttera


Anvisat

1989/90

(milj. kr.)


F�rslag

1990/91

(milj. kr.)


F�r�ndring (milj. kr.)


 


A.F�rsvarsdepartementet

B.�� Arm�f�rband

C.�� Marinf�rband

D.Flygvapenf�rband

E.�� Operativ ledning m.m.

F.�� Gemensamma myndigheter m.m.
inom f�rsvarsmakten

  Anslagen F 1. � F 15.

  Anslaget F 16. Reserv f�r det mili�t�ra f�rsvaret

G.Gemensamma myndigheter m. m.
utanf�r f�rsvarsmakten'

  Anslaget G 1. � G 6.

  Anslaget G 7. Reglering av prissteg�ringar (fd. anslaget F 22.)

Summa B �G (totalf�rsvarets milit�ra del)

H. Civil ledninp och samordning 1.�� Befolkningsskydd och

r�ddningstj�nst' J.�� Psykologiskt f�rsvar' K. F�rs�rjning med industrivaror

(utom livsmedelsf�rs�rjning och

energif�rs�rjning)'

Summa H �K

(f�rsvarsdepartementets andel av total�f�rsvarets civila del)

L.� �vriga �ndam�l'

Summa f�r fj�rde huvudtiteln


 

47,0 9965,0 4742,0 9402,0

1 262,7

47,4 10749,9

5039,3 10378,6

1227,6

0,4

784,9

297,3

976,6

- 35,1

1870,7

I 880,3

9,6

136,2

130,0

-6,2

692,4

744,0

51,6

2 800,0

3000,0

200,0

30871,0

33 149,7

2 278,7

166,5

179,8

13,3

1291,7 8,8

1373,6 9,2

81,9 0,4

329,1

376,7

47,6

1796,1

1 939,3

143,2

297,5

317,1

19,6

33011,5

35453,5

2442,0


' Ingick 1989/90 under F-littera (se avsnitten 1 Huvudtitelns utformning och 3.2

Anslagsstrukturen).

' Anslagsllttera H, 1, J, K. och L ben�mndes 1989/90 G, H, I, J resp. K (se avsnitten

1 Huvudtitelns utformning och 3.2 Anslagsstrukturen).


 


F�rdelning av medel inom totalf�rsvarets milit�ra dd och civila del��� Prop. 1989/90:100
framg�r av f�ljande diagram.
��������������������������������������������������������������� Bil. 6


Totalf�rsvarets milit�ra del

33 Mdr


Totalf�rsvarets civila del

1.9 Mdr


 


(33%)

Personal, v�rnpliktiga,���� (61%) utbildning m. m.

Materiel


�verstyrelsen f�r civil beredskap

Statens r�ddningsverk


(26%)

(60%)


 


Mark och byggnader������� (4 %)


Civilbef�lhavarna


(1%)


 


Forskning


(2%)


Frivilligorganisalioner


(3%)


Vapenfristyrelsen���������������� (8 %)

Psykologiska f�rsvaret��������� (1%)


�vrigl


(1%)


 


F�rsvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det R. Carlsson


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Anm�lan till budgetpropositionen 1990

1 Huvudtitelns utformning

Inledningsvis behandlas 1987 �rs f�rsvarsbeslut samt arbelet med atl la fram underiag inf�r ett nytt f�rsvarsbeslut �r 1991. D�refter f�ljer avsnitt om s�kerhetspolitiken, vissa f�r totalf�rsvaret gemensamma fr�gor, forsk�ning, ekonomi och planeringsramar samt verksamheten inom totalf�rsva�rets milit�ra del och totalf�rsvarets civila del. Bilagan avslutas med ett avsnitt inneh�llande anslagsfr�gor.

Sedan f�reg�ende budget�r har f�ljande f�r�ndringar genomf�rts i an-slagsstmkturen.


Littera, anslag

F.� Gemensamma myndigheter
m. m. inom f�rsvarsmakten
F 3. Anskaffning av anl�ggningar f�r
gemensamma myndigheter
F 4. Fortifikalionsf�rvaltningen
F 5. F�rsvarets materielverk
F 9. Milit�rh�gskolan
F 10. F�rsvarets f�rvallningsskola
Fil. F�rsvarets mediecenter

F 12. Krigsarkivet

F 13. Statens f�rsvarshistoriska

museer

F��� 14.��� Frivilliga��� f�rsvarsorganisationer

m.m.

F 15. F�rsvarets datacenler

G.� Gemensamma myndigheter
m. m. utanf�r f�rsvarsmakten
G 1. Gemensam f�rsvarsforskning
G 2. F�rsvarets rationaliseringsinstitut
G 3. F�rsvarsh�gskolan
G 4. Kustbevakningen


F�r�ndring

Ny ben�mning p� littera F

Nytt anslag

Ben�mndes tidigare F 3. Ben�mndes tidigare F 4. Ben�mndes tidigare Fil. Ben�mndes tidigare F 12. Ben�mndes tidigare F 13. F�rsvarets l�romeddscentral Ben�mndes tidigare F 14. Ben�mndes tidigare F 15.

Ben�mndes tidigare F 16. Ben�mndes tidigare F 17. F�rsvarets datacentral Ny lilleragmpp

Ben�mndes tidigare F 5. Ben�mndes tidigare F 9. Ben�mndes tidigare F 10. Ben�mndes tidigare F 18.


 


Littera, anslag��������������������������������������������������������� F�r�ndring

G 5. Anskaffning av materiel f�r kustbevak�ningen

G 6. Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra f�rsvaret G 7. Reglering av prisstegringar

H. Civil ledning och samordning

H I. �verstyrelsen f�r civil

beredskap: F�rvaltningskostnader

H 2. Civil ledning och samordning

H 3. Civilbef�lhavarna

H 4. Signalskydd

H 5. Vissa tdeanordningar

I. Befolkningsskydd och

r�ddningstj�nst m. m.

I 1. Befolkningsskydd och

r�ddningstj�nst

I 2. Anl�ggningar f�r

r�ddningsskolorna, m. m.

I 3. Skyddsmm, m. m.

I 4. Idenlitelsbrickor

I 5. Ers�ttning f�r verksamhet

vid r�ddningstj�nst m.m.

I 6. Frivilligorganisationer inom den

civila delen av totalf�rsvaret m. m.

I 7. Vapenfristyrelsen

J. Psykologiskt f�rsvar

J I. Styrelsen f�r psykologiskt

f�rsvar

K. F�rs�rjning med industrivaror

K I. Drift av beredskapslager

K 2. Beredskapslagring och

industriella �tg�rder

K 3. T�ckande av f�riuster lill

f�ljd av statliga beredskapsgarantier

m.m.

L. �vriga �ndam�l

L 1. F�rsvarels forskningsanstalt:

Inl�ktsfinasierad uppdragsverksamhet

L 2. Flygtekniska f�rs�ksanstalten

L 3. Beredskapsslyrka f�r

FN-tj�nst


Ben�mndes tidigare F 19. Ben�mndes tidigare F 20.

Ben�mndes tidigare F 22.

Reglering av prisstegringar f�r

det

milit�ra f�rsvaret

Ben�mndes tidigare littera G

Ben�mndes tidigare G 1.

Ben�mndes tidigare G 2. Ben�mndes tidigare G 3. Ben�mndes tidigare G 4. Ben�mndes tidigare G 5. Ben�mndes tidigare littera H

Ben�mndes tidigare H 1.

Ben�mndes tidigare H 2. Anl�ggningar f�r fredsorganisationen Ben�mndes tidigare H 3. Ben�mndes tidigare H 4. Ben�mndes tidigare H 5.

Nytt avslag

Nytt anslag

Ben�mndes tidigare littera I

Ben�mndes tidigare I I.

Ben�mndes tidigare littera J Ben�mndes tidigare J I. Ben�mndes tidigare J 2.

Ben�mndes tidigare J 3.

Ben�mndes tidigare littera K Ben�mndes tidigare K 1.

Ben�mndes tidigare K 2. Ben�mndes tidigare K 3.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


Littera, anslag

L 4. FN-slyrkors verksamhet utomlands

L 5. �vervakningskonlingenten i Korea

L 6. Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l L 7. Vissa n�mnder m. m. inom f�rsvarsdepartemenels omr�de L 8. Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Inl�klsfinansierad uppdragsverk�samhet


F�r�ndring

Ben�mndes tidigare K 4. Ben�mndes tidigare K 5. Ben�mndes tidigare K 6. Ben�mndes tidigare K 8. Ben�mndes tidigare K 9.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


2 1987 �rs f�rsvarsbeslut samt arbetet med att������������ Prop. 1989/90:100

f�rbereda ett nytt f�rsvarsbeslut �r 1991��������������������� ''

1987 �rs f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, F�U 11, rskr. 30) avs�g peri�oden 1987/88-1991/92. Det visade sig emellertid snart all f�mts�ttning�arna f�r all genomf�ra beslutet hade f�r�ndrats i f�rh�llande till underta�get f�r beslutet.

Regeringen tillsatte d�rf�r i december 1988 en parlamentariskt sammansatt kommitt� (dir. 1988:87) med uppgift all f�rbereda ell nytt f�rsvarsbeslut v�ren 1991, avseende tiden efter budget�ret 1990/91.

Kommitt�n, som tagit namnet 1988 �rs f�rsvarskommitt� (FK 88), skulle med f�rtur behandla vissa fr�gor r�rande arm�ns utveckling och f�rsvarets planeringssystem. Dess �verv�ganden och f�rslag i de delama redovisades under v�ren 1989 i bel�nkandet (SOU 1989:46) Arm�ns utveckling och f�rsvarets planeringssystem. Riksdagen (prop. 1989/90:9, F�U 3, rskr. 87) besl�t i dessa fr�gor i december 1989.

�verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap har p� regering�ens uppdrag redovisat perspektivplaner resp. perspeklivsludier f�r utveck�lingen av det milit�ra resp. civila f�rsvaret efter budget�ret 1990/91. Dessa dokument har �verl�mnats till f�rsvarskommitl�n, som inom kort skall redovisa �verv�ganden och f�rslag om s�kerhets- och f�rsvarspolitikens inriktning m.m. Jag r�knar med all d�refter �terkomma lill regeringen med f�rslag lill anvisningar f�r myndighelemas programplanering f�r perioden 1991/92�1995/96 och anslagsframst�llningar f�r budget�ret 1991/92.

Del budgetf�rslag f�r budget�ret 1990/91 som jag redovisar i del f�ljan�de syftar till atl dels s� l�ngt m�jligt fullf�lja 1987 �rs f�rsvarsbeslut, dels bevara en rimlig grad av handlingsfrihet f�r stalsmaktema inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl la del av vad jag har anf�rt om 1987 �rs f�rsvarsbeslut saml arbetet med all f�rbereda ell nytt f�rsvarsbeslut �r 1991.


 


3 S�kerhetspolitiska �verv�ganden����������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6 Sveriges s�kerhetspolitik syftar ytterst till atl bevara v�rt lands oberoende.

V�rt s�kerhetspolitiska m�l �r all i alla l�gen och i former som vi sj�lva v�ljer trygga en nationell handlingsfrihet. Denna skall g�ra det m�jligt f�r oss all inom v�ra gr�nser bevara och utveckla v�rt samh�lle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat h�nseende efter v�ra egna v�rderingar samt i samband d�rmed ut�t verka f�r intemationell avsp�n�ning och en fredlig ulveckiing. Ett viktigt led i dessa str�vanden �r att bidra till fortsatt lugn oeh stabilitet i Norden och att minska riskema f�r alt Sverige dras in i krig eller konflikter.

I str�vandena att s�kerst�lla dessa m�l utformas Sveriges s�kerhetspoli�tik v�sentligen i ett samspel mellan utrikes- och f�rsvarspolitiken. Huvud�linjen i denna politik �r neutralitetspolitiken, alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Neutralitetspolitiken �r den fr�msta garanten f�r v�r fred och v�rt oberoende. Sverige kommer att ombbligt fullf�lja en allians�fri politik syftande lill neutralitet i krig. Denna politik �r fast f�rankrad hos det svenska folket.

Den svenska neutralitetspolitiken f�mls�ller all omv�rlden kan hysa f�rtroende och respekt f�r v�r vilja och f�rm�ga att ombbligt h�lla fast vid den valda s�kerhetspolitiska linjen. Della f�rtroende gmndl�ggs genom v�rt agerande i fred. En fast och konsekvent alliansfri utrikespolitik, som understryker v�r beslutsamhet all st� obundna, �r gmndl�ggande f�r den svenska s�kerhetspolitiken. Till denna h�r ocks� en aktiv intemationell politik syftande lill avsp�nning, internationell nedmstning och fredlig utveckling liksom lill internationell solidaritet och r�ttvisa.

Neutralitetspolitiken f�mts�tter vidare en fast och konsekvent f�rsvars�politik, som redan i fred skapar f�rtroende i omv�rlden f�r v�r vilja och f�rm�ga all f�rsvara oss. Ell starkt och allsidigt totalf�rsvar �r �gnat all g�ra s�kerhetspolitiken trov�rdig.

Sveriges s�kerhet �r i h�g grad beroende av den internationella utveck�lingen i stort, s�rskilt av relationema mellan stormaktsblocken och i v�rt egel n�romr�de.

F�rh�llandet mellan Sovjetunionen och F�renta staterna har sedan mit�ten av 1980-lalel underg�tt en genomgripande f�rb�ttring. Mots�ttningar�na har tonats ner och den nya avsp�nningen har gett konkreta resultat, bland annat p� nedmslningsomr�det. Genom all supermakterna minskat sill engagemang i regionala konflikter och genom en �kad roll f�r FN har dessa kunnat begr�nsas och steg har i m�nga fall tagils mot en fredlig l�sning.

I Sovjetunionen och �vriga �steuropa p�g�r dramatiska f�r�ndringar. I Sovjetunionen har de ekonomiska och politiska reformslr�vandena fort�satt med allt st�rre intensitet. I flertalet andra l�nder har ett uppd�mt missn�je med hittillsvarande regimer tagit sig uttryck i omfattande de�monstrationer, som banal v�gen f�r nya politiska krafter. Den fortsatta utvecklingen �r �nnu beh�ftad med betydande os�kerheter.

Samtidigt med omdaningsprocessen i Sovjetunionen och �vriga �st�
europa fortg�r integrationsstr�vandena i V�steuropa. Dialogen mellan��������������������������������� g


 


EFTA och EG utvecklas snabbt. Sverige str�var efler alt f�rdjupa och��� Prop. 1989/90:100 bredda samarbetet med EG p� alla samh�llsomr�den, d�r detta g�r alt��� Bil. 6 f�rena med neutralitetspolitiken.

D�mpningen av hotet �slerifr�n ger f�myad aktualitet inom NATO �t avv�gningen mellan milit�r avskr�ckning och samarbete �stemt. Tysk�landsfr�gan kan d�rvid till f�ljd av utvecklingen i DDR komma att f� en nyckelroll.

Den milit�ra situationen i Europa �r en konsekvens av de l�ngvariga mots�ttningama och misst�nksamheten mellan maktblocken. B�da sidor har sedan den hittillsvarande politiska och milit�ra stmkturen i Europa gmndlades byggt upp mycket stora insatsberedda milit�ra styrkor i Euro�pa. Betydande k�rnvapenresurser liksom mycket omfattande konventio�nella stridskrafter st�r fortfarande mol varandra i Centraleuropa.

Den milil�rpolitiska situationen mellan �st och v�st i Europa har under l�ng tid k�nnetecknats av betydande stabilitet. Os�kerheten om utfallet av ett konventionellt krig i Europa och insikten om de katastrofala konse�kvenserna av ell k�rnvapenkrig har f�rt med sig mycket stark �terh�llsam�het i agerandet. Trots mots�ttningarna mellan maktblocken har del be�d�mts som osannolikt atl n�gondera parten genom �verlagda beslut skulle s�tta ig�ng etl krig i Europa i syfte att �ndra de r�dande maktf�rh�llandena lill sin f�rdel. Krigsriskerna har i st�llet bed�mts vara f�rknippade fr�mst med supermakternas engagemang i olika regionala konflikter och d�rmed risken f�r upplrappning av dessa. Det �r �nnu os�kert hur p�g�ende ulveckiing kommer all p�verka stabiliteten i Europa.

De av Sovjetunionen tillk�nnagivna besluten om ensidiga styrkereduk-lionerna under 1989 och 1990 har b�rjat genomf�ras i Centraleuropa. Dessa reduktioner kan ocks� komma all ber�ra del nordeuropeiska omr�det.

De parallella f�rhandlingarna i Wien om konventionella styrkor i Euro�pa och om f�rtroende- och s�kerhelsskapande �lg�rder inom ramen f�r konferensen om s�kerhet och samarbete i Europa (ESK) har inletts i en positiv anda. F�rhandlingama avser bl. a. all s�ka reducera de konventio�nella styrkorna och ge dessa en mera defensiv karakt�r. Regeringen f�ljer noggrant f�rhandlingarna om konventionella mslningar mellan de 23 al�liansanslutna ESK-stalerna.

Del nordeuropeiska och nordatlantiska omr�dets strategiska betydelse sammanh�nger i v�sentlig grad med de milil�rtekniska f�rh�llandena och dessas konsekvenser f�r den globala k�rnvapenbalansen liksom f�r stor�makternas marinslrategiska och lufloperaliva intressen.

Nordeuropa karakteriseras samtidigt av en gmndl�ggande stabilitet i vad avser den politiska situationen och den s�kerhetspolitik som f�rs av de nordiska l�nderna. De nordiska l�nderna har i m�nga avseenden samman�fallande intressen. Trots skillnader i s�kerhetspolitisk orientering har de kunnat verka gemensamt, bland annat inom F�renta Nationerna och andra internalionella organisationer. En f�ruts�ttning f�r detta samarbete �r de nordiska l�ndernas gmndl�ggande respekt f�r varandras s�kerhets�politiska l�sningar och politiska st�llningstaganden.

Jag vill d� det g�ller bed�mningen av den intemationella utvecklingen������������������������������ 9


 


ocks� h�nvisa lill vad som tidigare i dag anf�rts av chefen f�r ulrikesdepar-��� Prop. 1989/90:100
tementel.
����������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

Jag vill dessutom erinra om atl 1988 �rs f�rsvarskommitt� inom kort kommer att presentera sill s�kerhetspolitiska bet�nkande. Mol denna bakgmnd harjag funnit del l�mpligt att h�r behandla de s�kerhetspolitiska fr�gorna relativt �versiktligt.

Sveriges totalf�rsvar skall i f�rsta hand verka fredsbevarande genom atl ha s�dan styrka, sammans�ttning, ledning och beredskap att en angripares f�rluster och andra uppoffringar i samband med ett f�rs�k att utnyttja v�rt land inte ler sig rimliga i f�rh�llande till f�rdelarna. Ett s� utformat totalf�rsvar utg�r ett v�sentligt bidrag till lugn, stabilitet och en begr�nsad slormaklsn�rvaro i det nordiska omr�det i fred och i intemationella kriser. Ett starkt totalf�rsvar �r d�rtill en f�mts�ttning f�r atl svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i v�rt n�romr�de.

Etl milit�rt angrepp mol Sverige skall kunna m�tas varifr�n det �n kommer. V�ra stridskrafter skall i det l�ngsta kunna f�rhindra att angripa�ren f�r fast fot p� svensk mark. Skulle angriparen likv�l lyckas tr�nga in p� v�rt territorium skall ell effektivt och uth�lligt motst�nd genomf�ras i varje del av landet. Befolkning och egendom skall skyddas och den livs�n�dv�ndiga f�rs�rjningen tryggas. Samh�llets v�sentligaste funktioner skall s�kerst�llas.

Totalf�rsvaret skall �ven inriktas p� att m�ta konsekvenser av andra s�kerhetspolitiska hot �n v�pnat angrepp. Del �r s�lunda v�sentligt f�r v�r s�kerhetspolitiska trov�rdighet och f�r v�rt totalf�rsvars styrka i krig att vi kan m�ta f�rs�k till p�tryckningar och handelsrestriktioner.

Respekten f�r v�r territoriella integritet skall tryggas genom f�rm�ga att ingripa mot varje form av kr�nkning av v�rt territorium s�v�l i fred som under neutralitet vid krig i omv�rlden.

Det �r en s�kerhetspolitisk tillg�ng att v�rt behov av materiel till f�rsvarsmakten till stor-del kan tillgodoses av svensk industri. En egen livskraftig f�rsvarsindustri och f�rsvarsforskning bidrar till respekten F�r Sveriges vilja och f�rm�ga att f�ra en fast och konsekvent neutralitetspoli�tik och �kar v�ra m�jligheter alt motst� p�tryckningar av olika slag.

Bed�mningar av den fortsatta utvecklingen inom och mellan stor�maktsblocken �r f�r n�rvarande f�rknippade med avsev�rda os�kerheter. Den p�g�ende avsp�nningsprocessen kan leda lill fortsatt utvidgat �st-v�sl-samarbele, ytterligare minskningar i de milit�ra styrkoma och en mera defensiv inriktning av dessa. En s�dan process torde komma att p�g� under l�ng tid. Det kan dock inte helt uteslutas att avsp�nningsprocessen drabbas av bakslag och att mots�ttningarna mellan slormaktsblocken d�r�med �ter sk�rps.

S� l�nge supermaklema bedriver seri�sa och konstmktiva f�rhandlingar �kar rimligtvis s�kerheten �ven f�r oss. S�rskilt i en period av snabba omdaningar i Europa �r det viktigt att det nordiska omr�det f�rblir stabilt och all v�r s�kerhetspolitik ligger fast.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

alt la del av vad jag har anf�rt om s�kerhetspolitiken.


10


 


4 Vissa f�r totalf�rsvaret gemensamma fr�gor������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 6 4.1 Ledningsfr�gor

Till f�ljd av kommunemas �vertagande av civilf�rsvarsverksamhelen p� lokal niv� genomf�rdes vissa �ndringar i civilf�rsvarslagen (1960:74) och i lagen (1964:63) om kommunal beredskap i december 1984 (prop. 1984/85:49, F�U 5, rskr. 93). I propositionen anf�rdes bl.a. att det var n�dv�ndigt med en genomgripande �versyn av de f�rfattningar som ber�r�des av f�rslagen. V�ren 1985 tillkallades d�rf�r en s�rskild utredare att se �ver civilf�rsvarslagstiflningen (CFL-utredningen).

Genom till�ggsdirektiv fick utredningen i uppdrag atl �verv�ga en ny terminologi inom vad som i dag ben�mns civilf�rsvar, se �ver lagen (1960:513) om beredskapstillsl�nd och de andra f�rfattningar som ber�rs d�rav samt �verv�ga behovet av ytterligare lednings- och samordningsbe�st�mmelser f�r totalf�rsvarets civila del.

Bel�nkandet (SOU 1989:42) Del civila f�rsvaret inneh�ller dels ell f�rslag till en ny lag om beredskapsh�jningar, dels ett f�rslag lill en ny lag om civilt f�rsvar, vari bl. a. ledningsf�rh�llandena inom det civila f�rsva�ret och samverkan med f�rsvarsmakten redovisas. CFL-ulredningens f�r�slag har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande i regeringskansliet. Jag avser alt senare �terkomma till regeringen i fr�ga om den f�rfattnings�m�ssiga regleringen p� detta omr�de.

CFL-ulredningens f�rslag har ett n�ra samband med de ledningsfr�gor som jag lar upp i det f�ljande.

Regeringen uppdrog i mars 1988 �l �verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap att gemensamt l�mna f�rslag till principorganisation m.m. f�r ledningen inom totalf�rsvaret p� skilda niv�er. Ansvars- och organisalionsfr�goma inom Norrbottens l�n och G�teborgsomr�det skulle h�rvid behandlas s�rskilt.

�verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap l�mnade den 8 juni 1989 rapporten Totalf�rsvarets ledning under kriser och i krig.

�verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap framh�ller i rapporten den 8 juni 1989 att f�ljande krav b�r st�Uas p� totalf�rsvarets ledningssystem.

Ledningssystemet m�ste medge ledning �ver hela landet och p�verkan p� all f�r totalf�rsvaret viktig verksamhet.

Ansvarsf�rh�llanden, samverkan-, lednings- och rapporteringslinjer samt arbetsmtiner skall i st�rsta m�jliga utstr�ckning sammanfalla i fred, under kriser och i krig.

Samverkansbehoven mellan del milit�ra och det civila f�rsvaret, s�v�l i �vergripande fr�gor som inom vissa f�r det milit�ra f�rsvaret s�rskilt viktiga funktioner, m�ste tillgodoses p� alla niv�er och under alla faser fr�n fredslillsl�nd lill totalt krig.

P� alla ledningsniv�er inom totalf�rsvaret m�ste �vergripande bed�m�ningar kontinuerligt kunna g�ras av hot, l�gel i stort, h�ndelseutveckling och egna handlingsm�jligheter och leda till beslut i stort som kan ligga till

grund f�r verksamheten inom de olika lotalf�rsvarsfunktionema.

11


 


Chefer och myndigheter p� l�gre niv�er m�ste, inom ramen f�r �vergri-��� Prop. 1989/90:100 pande beslut och inriktning, sj�lvst�ndigt kunna samverka och fatta��� Bil. 6 n�dv�ndiga beslut samt genomf�ra dessa.

Det milit�ra f�rsvarets krav p� st�d fr�n samh�llets civila delar m�ste kunna tillgodoses redan vid m�ttliga beredskapsh�jningar.

Ledning och samverkan m�ste kunna ske redan fr�n fredsuppeh�lls-plats. Ledningssystemets beredskap och kapacitet samt ledningsorganens befogenheter m�ste smidigt och p� etl balanserat och flexibelt s�tt kunna anpassas lill h�ndelseutvecklingens krav.

Ledningssystemets motst�ndskraft mol olika former av sabotage och bek�mpning m�ste st�rkas genom decentralisering, alternativa lednings-m�jligheter och �kad s�kerhet (skydd, r�rlighet, flexibilitet).

Uppgifter och verksamhet i krig skall f�r f�rsvarsmakten vara gmnden f�r ledningsorganisationen i fred. F�r utformningen av ledningssystemet inom totalf�rsvarets civila del �r d�remot de ansvars- och ledningsf�rh�l�landen som g�ller i samh�llet i fred styrande. Del fredstida ledningssyste�met kan emellertid beh�va �ndras eller kompletteras med h�nsyn lill de s�rskilda krav som kriget st�ller.

Milit�r- och civilbef�lhavama b�r ges stor frihet att inom vissa ramar utforma ledningsorganisationen efler de regionala f�mts�ttningama och behoven. �ven p� den l�gre regionala niv�n b�r myndigheterna f� stor handlingsfrihet alt anpassa organisationen till de regionala f�mts�ttning�ama.

�verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap redovisar �ven vissa principer n�r det g�ller dels ledning inom f�rsvarsmakten och inom totalf�rsvarets civila del, dels ledning och samverkan p� central niv�, h�gre och l�gre regional niv� saml lokal niv�. Dessa principer sammanfal�ler i stort med nuvarande ordning och jag kan i huvudsak st�lla mig bakom dem och de krav p� totalf�rsvarets ledningssystem under kriser och i krig som jag h�r har redogjort f�r. I den del f�rslagen har f�rfattningsm�ssiga konsekvenser, avser jag atl �terkomma till regeringen i samband med behandlingen av f�rslagen fr�n CFL-utredningen. Regeringens slutliga st�llningstagande n�r del g�ller totalf�rsvarets ledning i de h�nseenden som jag h�r har tagit upp kommer d�rf�r all ske vid det tillf�llet.

Jag vill h�mt�ver ta upp vissa f�rslag som myndighetema l�mnat p� s�rskilda omr�den.

Genom all huvuddelen av l�nsstyrelseorgan isalionen i framliden skall verka fr�n sin fredsuppeh�llsplats f�resl�r �verbef�lhavaren och �versty�relsen f�r civil beredskap att en gmpp inom l�nsstyrelsen samlokaliseras med representanter f�r landstinget och vissa andra civila totalf�rsvars-funktioner samt med f�rsvarsomr�desbef�lhavaren p� gemensam stabs�plats. H�rigenom ges st�rre m�jligheter till flexibilitet i ledningssystemet.

Vidare f�rordar �verbef�lhavaren och �verstyrelsen f�r civil beredskap atl samverkan b�r underl�ttas mellan kommunstyrelsen och del milit�ra f�rsvaret genom att kommunen skall kunna samverka med en lokal chef ur f�rsvarsmakten.

Jag har f�r egen del ingen erinran mot vad som f�reslagils p� dessa
omr�den.
���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12


 


Vad g�ller ansvars- och organisalionsfr�goma inom Norrbollens l�n b�r��� Prop. 1989/90: IOO enligt min mening samma principer till�mpas som i �vriga civilomr�den.��� Bil. 6 dvs. regeringen skall utse en av landsh�vdingama i civilomr�del till civil-befalhavare.

Regeringen uppdrog i mars 1988 �l �verstyrelsen f�r civil beredskap all i samr�d med funktionsansvariga myndigheter genomf�ra f�rdjupade stu�dier av f�rh�llandena inom de olika funktionema och av samspelet mellan den operativa ledningen och funktionsledningen inom totalf�rsvarets civi�la del. Ansvarsf�rdelningen mellan operativa ledningsorgan och funktions-ledningsorgan p� olika niv�er skulle klarl�ggas och ansvarsf�rdelningen mellan olika niv�er inom funktionema preciseras.

�CB har den 1 november 1989 lill regeringen l�mnat rapporten "Led�ningen av totalf�rsvarets civila del under kriser och i krig" med �verv�gan�den och f�rslag p� de omr�den jag h�r har n�mnt. F�rslagen avser v�sentli�gen s�dana �tg�rder som myndigheterna inom ramen f�r sina befogenheter sj�lva kan vidta. I vissa fall kr�vs emellertid regeringens st�llningslagande. Jag �terkommer vid ell senare tillf�lle lill regeringen om della. I de fall f�rslagen inneb�r f�rfattnings�ndringar p� omr�den som �ven CFL-utred�ningen har tagit upp avser jag behandla dessa fr�gor i ell sammanhang.

Det �r enligt min mening angel�gel att �lg�rder snarast vidtas f�r alt f�rb�ttra ledningen inom totalf�rsvarets civila del under beredskap och i krig. Jag anser all de principer f�r ledning som redovisats i �verstyrelsens rapport redan nu kan utg�ra en allm�n gmnd f�r myndighelemas fortsatta arbete.

4.2 Anslagsstrukturen

I det f�ljande redovisar jag f�rslag lill f�r�ndringar i anslagsstmkturen som ber�r

nuvarande littera F

nuvarande anslaget E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anl�gg�ningar

kustbevakningens lokalf�rs�rjning

vapenfristyrelsen

frivilligorganisationema inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m. En del av de myndigheter som i dag har anslag inom littera F ing�r i

f�rsvarsmakten. Andra myndigheter vars verksamhet finansieras inom utgiftsramen f�r milit�rt f�rsvar, sl�r av olika sk�l utanf�r f�rsvarsmak�ten. F�r att b�ttre tydligg�ra skillnaden b�r enligt min mening anslagen f�r de gemensamma myndighetema m. m. inom f�rsvarsmakten utg�ra en ny lilleragmpp (F) och anslagen f�r de gemensamma myndighetema m. m. utanf�r f�rsvarsmakten utg�ra en annan lilleragmpp (G). F�r�ndringama inom nuvarande littera F framg�r mera i detalj under avsnittet 1 Huvudti�telns utformning.

Jag anser vidare att samtliga investeringar, som tillh�r de gemensamma
myndighetema, b�r lyftas ur anslaget E 3. Operativ ledning m.m.:. An�
skaffning av anl�ggningar. Detta anslag t�cker i dag byggnadsinvesteringar
f�r hela huvudprogrammet 4. Operativ ledning m.m. samt f�r de gemen-������������������������������ 13


 


samma myndigheterna m.m. Dessa investeringar b�r enligt min mening��� Prop. 1989/90:100 ing� i den tidigare f�reslagna lilleragmppen f�r myndigheter m. m. inom��� Bil. 6 f�rsvarsmakten.

Kustbevakningens lokalf�rs�rjning anser jag b�r ing� i del nya anslaget f�r byggnadsinvesteringar f�r gemensamma myndigheter. Byggnadsstyrel�sens nuvarande ansvar f�r kustbevakningens lokalf�rs�rjning upph�r vid utg�ngen av budget�ret 1989/90 enligt riksdagsbeslut (prop. 1988/89:80, F�U 14,rskr. 294).

Regeringen har i f�rordning (1986:294) om ledning och samordning inom totalf�rsvarets civila del angett all myndigheternas verksamhet i totalf�rsvaret h�nf�rs lill olika funktioner. Vapenfriutbildning h�nf�rs d�r lill funktionen Arbetskraft. Vapenfristyrelsens verksamhet b�r d�rmed finansieras inom den ekonomiska planeringsramen f�r totalf�rsvarets civi�la del.

De frivilliga f�rsvarsorganisationema f�r f�r n�rvarande bidrag via oli�ka huvudtitlar. F�mtom via fi�rde huvudtiteln l�mnas �ven bidrag �ver femte och tionde huvudtitlarna. Denna uppdelning har f�rsv�rat m�jlighe�terna av 'att f� en helhetsbild b�de �ver hur del totala bidraget lill varje organisation har ber�knats och hur det anv�nds av organisationen. F�r att f� en effektivare handl�ggning av bidragen och verksamheten f�rordar jag att ber�rt anslag fr�n arbetsmarknadsdepartementet f�rs �ver till f�rsvars�departementet. Inom den ekonomiska planeringsramen f�r totalf�rsvarets civila del inr�ttas ell anslag f�r frivilligorganisationer med verksamhet inom den civila delen av totalf�rsvaret m.m. Det nuvarande anslaget f�r frivilligorganisationer inom den milit�ra utgiftsramen f�r�ndras inte. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all la del av vad jag har anf�rt om vissa f�r totalf�rsvaret gemen�samma fr�gor.

14


 


5� Forskning������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 6 Forskning bidrar lill att uppr�tth�lla nationellt oberoende s�v�l i fred som

i kris-/krigssituationer. H�rigenom utg�r den ell betydelsefullt st�d f�r v�r s�kerhetspolitik. Forskningen �r en viktig f�mts�ttning f�r att vi skall kunna tillgodog�ra oss den milit�rtekniska utvecklingen. Genom den till�tagande intemationella integrationen, det �kade beroendef�rh�llandet mellan olika vitala delar i samh�llet och den �kade s�rbarheten har forsk�ning och forskningskompetens f�r den civila delen av totalf�rsvaret blivit allt v�sentligare.

Huvuddelen av totalf�rsvarets anslag f�r forskning och ulveckiing an�v�nds f�r uppdrag lill f�rsvarsindustrin och syftar lill framlagning av materiel f�r f�rsvarsmakten. Den f�r totalf�rsvaret gemensamma forsk�ningen bedrivs i huvudsak vid f�rsvarels forskningsanslall (FOA). �ver�styrelsen f�r civil beredskap (�CB) har ell samordningansvar f�r fr�gor om gemensam f�rsvarsforskning s�vitt g�ller totalf�rsvarets civila del.

�verbef�lhavaren (�B) f�rordar i sitt f�rslag till plan f�r 1990/91 atl forskningsverksamheten liksom hittills inriktas lill dels s�dana teknikom�r�den d�r utvecklingen g�r s�rskilt snabbi, dels s�dana omr�den som �r av stor betydelse f�r totalf�rsvarets utveckling.

Forskningen under innevarande f�rsvarsbeslutsperiod b�r enligt �B koncentreras till bl.a.

Telekrigf�ring � s�rskilt leknik och melodutvecklingsfr�gor.

Luftf�rsvar efter �r 2000 - s�rskilt teknikutvecklingens betydelse f�r framtida hot och handlingsalternativ.

Ledningssystem � s�rskilt ny teknik f�r ledningssystem och metoder att st�ra dessa.

P�frestningar p� samh�llet i kris och krig och deras konsekvenser f�r totalf�rsvarets funktion.

Inom FOA p�g�ende s.k. huvudprojekt inom ub�tsskydd och pansar�v�rn avses avslutas under 1989/90. Enligt plan forts�tter huvudprojektet inom telekrigf�ring. Tv� nya huvudprojekt � Ledningssystem och Luft�f�rsvar avses p�b�rjas 1990/91.

I fr�ga om den forskningsn�ra verksamheten, som �verbef�lhavaren programm�ssigt leder, f�rordas bl.a. en successivt �kad satsning p� am-, munitionsteknik, materialteknik och f�rberedelser f�r utveckling av ett taktiskt signalspaningssystem.

�CB anf�r i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 all styrel�sen avser ta initiativ till ell st�rre forskningsprogram (ramforskningspro�gram) inom universitets- och h�gskolesektorn f�r att bygga upp forsknings�kompetens f�r det civila f�rsvarets behov. Vissa medel f�r detta har ber�knats inom den ekonomiska planeringsramen f�r totalf�rsvarets civila dd.

Jag avser �terkomma till denna fr�ga i den forskningspoliliska proposi�tionen som regeringen avser f�rel�gga riksdagen v�ren 1990.

Delegationen f�r icke milit�rt motst�nd har i anslagsframst�llningen f�r
budget�ret 1990/91 anm�lt behov av forskning om befolkningens reak�
tioner i h�ndelse av ockupation. FOA har p� initiativ av delegationen�������������������������������� 15


 


genomf�rt en f�rstudie inom forskningsomr�det. Under innevarande bud-��� Prop. 1989/90:100 get�r kommer studierna om f�mts�ttningarna f�r icke-milit�rt motst�nd��� Bil. 6 atl forts�tta.

Jag vill understryka betydelsen av att det svenska totalf�rsvaret kan utformas med egna v�rderingar och egel kunnande som gmnd. Forskning�en f�r totalf�rsvaret skall i linje h�rmed st�dja utvecklingen genom att tidigt uppt�cka, identifiera och analysera s�dana f�r�ndringar dels i v�r omv�rld, dels inom landet, vilka har betydelse f�r v�ra f�rsvarsanstr�ng�ningar. Forskningen kan ocks� bidra till att identifiera problem i genomf��randet av beslut om totalf�rsvarets utveckling.

Jag vill till�gga att det �r en l�ngsiktig uppgift att finna de l�mpliga formerna f�r att hantera fr�gan om s�rbarhet och beredskapsh�nsyn i samh�llsutvecklingen s�v�l i den fredslida samh�llsutvecklingen som vid milit�rt angrepp. En s�dan uppbyggnad f�mts�tter en kvalitativt och kvantitativt betydande kompetensuppbyggnad.

�B:s perspektivplan samt FOA:s och �CB:s perspeklivsludier har �ver�l�mnats lill f�rsvarskommitl�n f�r atl utg�ra ett underiag inf�r 1991 �rs totalf�rsvarsbeslul.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att la dd av vad jag har anf�rt om forskning inom totalf�rsvaret.

16


 


6. Ekonomi och planermgsramar������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 6 6.1 Den milit�ra delen av totalf�rsvaret

6.1.1 Det ekonomiska utfallet f�r budget�ret 1989/90

Utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret uppgick f�r budget�ret 1988/89 till 26 363 900000 kr. i pris- och l�nel�get febmari 1987. Regeringen bemyndi�gades att justera utgiftsramen f�r budget�ret 1988/89 med h�nsyn till pris-och l�neutvecklingen enligt f�rsvarsprisindex efter febmari 1987 (prop. 1987/88:100bil. 6, F�U II, rskr. 346).

Efter kompensation f�r pris- och l�ne�kningen enligt vad som n�mnts uppgick den milit�ra utgiftsramen f�r budget�ret 1988/89 till 28 778 833 00 kr. Denna ram har justeras enligt f�ljande.

Tillkommer:

-� Underutnyttjande av utgiftsramen f�r budget�ret 1987/88

(prop. 1987/88:100 bil. 6, F�Ull, rskr. 346)������������������������������� + 139345000 kr.

-    Lokaliseringsinvesteringar inom kustbevakningen������������������� +� 13 350000 kr.

-    Lxiner till personal med s. k. NOM-garanti

vid f�rsvarets materielverk��������������������������������������������� +����� 600000 kr.

Summa korrigering��������������������������������������������������������� + 153 295 000 kr.

Den tillg�ngliga utgiftsramen f�r del milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1988/89 blev d�rmed 28 932 128000 kr. Enligt riksrevisionsverkets bud�getredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspr�kstagana prisregleringsmedel till 28 792 805000 kr. Utgifterna var allts� 139 323 000 kr. l�gre �n utgiftsramen. Regeringen kommer med st�d av riksdagens bemyndigande (prop. 1988/89:80, F�U 14, rskr. 294) att beakta undemlnyttjandet budget�ret 1988/89 n�r utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret budget�ret 1989/90 justeras med h�nsyn lill prisutveck�lingen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om del ekonomiska utfallet f�r del milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1988/89.

6.1.2 Utgiftsram f�r det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91

Planeringsramen f�r det milit�ra f�rsvaret har f�r budget�ret 1990/91 angetts till 28258 500000 kr. i pris- och l�nd�get febmari 1988 (prop. 1988/89:80, F�U 14, rskr. 294).

I enlighet med g�llande metod f�r ramber�kning har jag ber�knat ut�giftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 enligt vad som i del f�ljande framg�r till 30 149700000 kr. i pris- och l�nel�get febmari 1989.

17

2�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr IOO. Bilaga 6


 


Planeringsram (prisl�get februari 1988)

Tillkommer/Avg�r:

Prisomr�kning februari 1988 �februari 1989

Avveckling av tj�nstebrevsr�tten

�verf�ring av tj�nst till f�rsvarets forskningsanstalt fr�n kommerskollegium (tredje huvudtiteln)

Avveckling av vapenfrin�mnden

�verf�ring av medel till anslaget K 6. Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l i samband med att det nuvarande anslaget F 3. Fortifikationsf�rvaltningen �verg�r till att bli ett s. k. 1 000 kr. anslag

�verf�ring till den civila ramen f�r h�jning av f�rm�ner f�r vapenfria tj�nstepliktiga m. m.

�verf�ring fr�n �ttonde huvudtiteln f�r kostnader f�r DAFA Data AB

Kostnader f�r sj�m�tningspersonal som �verg�r fr�n marinen till sj�fartsverket

�verf�ring fr�n trettonde huvudtiteln f�r k�p av tj�ns�ter fr�n statens l�ne- och pensionsverk

Utgiftsram f�r budget�ret 1990/91 (prisl�get februari 1989)

Ber�knad priskompensation februari 1989-medelpris-l�get 1990/91

Ber�knat utfall den 30 juni 1991


28 258 500000 kr.��� Prop. 1989/90:100 BiL 6

-I-1865060000 kr.

+���� 48 100 000 kr. ■+-������� 360000 kr.

-���� 10040000 kr. 880000 kr.

1 400000 kr. +������ 1 600000 kr.

- 16000000 kr. + 4400000 kr. 30149700000 kr.

3000000000 kr. 33 149700000 kr.


 


I anslutning till ramber�kningen villjag anf�ra f�ljande.

Hela verksamheten inom statens l�ne- och pensionsverk kommer all bli avgiftsfinansierad fr.o.m. budget�ret 1990/91. Med anledning h�rav har en �verf�ring av anslagsmedel gjorts fr�n trettonde huvudtiteln lill den milit�ra utgiftsramen f�r k�p av tj�nster fr�n statens l�ne- och pen�sionsverk. Jag har vid min medelsber�kning f�r respektive myndighetsan�slag tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

Jag f�rordar dessutom att regeringen i likhet med f�reg�ende �r beg�r bemyndiganden av riksdagen att

����������� justera utgiftsramen med h�nsyn till prisutvecklingen enligt f�rsvars�
prisindex,

����������� justera de besl�llningsbemyndiganden som har l�mnats med h�nsyn lill
prisutvecklingen enligt nelloprisindex efler febmari 1989,

justera utgiftsramen f�r del milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 p� gmnd av �ver- eller undemlnyttjande av ramen f�r budget�ret 1989/90 samt

medge �verskridande av utgiftsramen f�rdel milit�ra f�rsvaret samt av l�mnade besl�llningsbemyndiganden om beredskapsbudgelen f�r total�f�rsvaret s�tts i krafl, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar ocks� beredskaps�tg�rder i andra situationer �n direkt krigsfa�ra eller krig. H�rmed avses s�dana �lg�rder som all v�rnpliktiga av beredsskapssk�l kallas in till krigsf�rbands�vning eller beredskaps�v�ning eller all andra s�rskilda �lg�rder m�ste vidtas av samma sk�l.


18


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

att regeringen f�resl�r riksdagen all

1.      fastst�lla utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 till 30149 700000 kr. i prisl�get febmari 1989,

2.      bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen f�r del milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 med h�nsyn lill prisutvecklingen efter febmari 1989 enligt f�rsvarsprisindex,

3.      bemyndiga regeringen att justera l�mnade besl�llningsbemyn�diganden enligt nelloprisindex,

4.      bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 p� gmnd av �ver- eller undeml�nyttjande av utgiftsramen f�r budget�ret 1989/90,

5.      bemyndiga regeringen att under budget�ret 1990/91 medge �verskridande av utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret samt av l�mnade besl�llningsbemyndiganden, om det beh�vs av bered�skapssk�l.

6.2 Den civila delen av totalf�rsvaret

6.2.1 Det ekonomiska utfallet f�r budget�ret 1988/89

Den ekonomiska planeringsramen f�r totalf�rsvarets civila del f�r budget��ret 1988/89 fastst�lldes till 1645 300000 kr. i ber�knat genomf�rande�prisl�ge 1988/89.

�verstyrelsen f�r civil beredskap har i en skrivelse till regeringen den 13 oktober 1989 l�mnat en redovisning av del ekonomiska utfallet under anslag inom den ekonomiska planeringsramen f�r budget�ret 1988/89.

Planeringsramen f�r totalf�rsvarets civila del inneh�ller s�v�l f�rslags-som reservationsanslag. Utg�ende reservationer p� reservationsanslag av�seende budget�ret 1988/89 uppg�r lill 728,9 milj. kr. och disponeras av myndigheterna under det kommande budget�ret.

Av reservationerna h�nf�r sig knappt 360 milj. kr. lill h�lso- och sjuk�v�rdens omr�de f�r anskaffning av utmstning och sjukv�rdsmalerid. Medlen har inte utnyttjats fr�mst lill f�ljd av all utredningen om f�rs�rj�ningsberedskapen, vilken bereder fr�gor om hur den i 1987 �rs f�rsvars�beslut f�mts�tta f�rst�rkningen av beredskapen skall genomf�ras, inte har slutf�rt sill arbete. Drygt 245 milj. kr. h�nf�r sig till beredskapslagring och industriella �lg�rder inom omr�det f�rs�rjning med industrivaror. St�rre delen av beloppet �r bundna reservationer lill f�ljd av ing�ngna avtal och beslut om bl. a. avtal om beredskapsl�n. Resterande del avses utnyttjas f�r avtal inom dektronikomr�del, funktionss�kerhetsavtal, forsknings- och utvecklingsinsatser p� kemiomr�det m. m.

Utfallet under f�rslagsanslag visar att dessa sammantaget har undemt-nylljals med 15,3 milj. kr.

19


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att la del av vad jag anf�rt om del ekonomiska utfallet f�r den civila delen av totalf�rsvaret f�r budget�ret 1988/89.

6.2.2 Ekonomiska resurser for den civila delen av totalf�rsvaret under budget�ret 1990/91

6.2.2.1Finansiering

I enlighet med 1987 �rs f�rsvarsbeslut till�mpas nya principer f�r finansi�ering av beredskaps�lg�rder inom totalf�rsvarets civila del. Dessa inneb�r f�r budget�ret 1990/91 alt f�ljande funktioner tilldelas medel ur den gemensamma ekonomiska planeringsramen, n�mligen Civil ledning och samordning. Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst, Psykologiskt f�rsvar. Livsmedelsf�rs�rjning m. m.. Transporter, Socialf�rs�kring m. m.. Arbets�kraft, Energif�rs�rjning, F�rs�rjning med industrivaror och Kyrklig be�redskap.

Beredskapsf�rberedelser inom aff�rsverkens ansvarsomr�de finansieras med egna medel. Undanlag h�rifr�n utg�rs av statens j�rnv�gar och luft�fartsverket som finansierar sina beredskaps�tg�rder med s�v�l egna medel som anslagsmedel.

Beredskapsf�rberedelser inom �vriga funktioner finansieras inom ra�men f�r myndighelemas ordinarie f�rvaltningsanslag.

Ut�ver den verksamhet som bekostas av statliga verk och myndigheter betalas �ven beredskapsf�rberedelser av kommuner och landsting samt av n�ringslivet.

6.2.2.2Ekonomisk ram f�r budget�ret 1990/91

De utgifter �ver statsbudgeten f�r beredskaps�lg�rder som f�r de n�mnda funktionerna finansieras med den ekonomiska planeringsramen �r inves�teringar och driftkostnader (exkl. f�r oljdagring) samt f�rvaltningskostna�der vid �verstyrelsen f�r civil beredskap, statens r�ddningsverk, styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar och civilbef�lhavama. Kapitalkostnader f�r be�redskapslagring omfattas inte av ramen.

�CB har i programplan f�r del civila f�rsvaret 1990/91 l�mnat f�rslag lill f�rdelning budget�ret 1990/91 av den ekonomiska planeringsramen. Enligt f�rslaget i denna borde ramen totalt uppg� till drygt 2 119,8 milj. kr. enligt tabellen nedan (1 OOO-tal kr.)

20


 


Funktion

Ramf�rdelning

Budgetteknisk

Till�ggsyrkande

Prop. 1989/90:100

 

90/91

justering

 

BiL 6

Civil�� ledning� och� sam-

 

 

 

 

ordning

144840

 

 

 

Befolkningsskydd������ och

 

 

 

 

r�ddningstj�nst

1 140200

 

160000

 

Psykologiskt f�rsvar

8 760

 

 

 

Socialf�rs�kring

500

 

 

 

H�lso-���� och���� sjukv�rd

 

 

 

 

m.m.

80000

 

 

 

Transporter

137000

 

 

 

Skatte- och uppb�rdsv�-

 

 

 

 

sende

1025

 

 

 

Livsmedelsf�rs�rjning

 

 

 

 

m.m.

32000

22600

20800

 

Arbetskraft

21060

340

 

 

Energif�rs�rjning

27 300

 

 

 

�vriga varuf�rs�rjning

186615

 

136800

 

Summa:

1779 300

22940

317600

 

�CB har vidare hemst�llt i skrivelse den 13 oktober 1989 all planerings�ramen f�r budget�ret 1990/91 skall tillgodor�knas underskridandet av ramen f�r budget�ret 1988/89 med 15,3 milj. kr.

Jag ber�knar den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarels civila del f�r budget�ret 1990/91 enligt vad som i del f�ljande framg�r till 2037 300000 kr. i ber�knat genomf�randeprisl�ge 1990/91.


Ekonomisk ram (genomf�randeprisl�get 1989/90)

Tillkommer/Avg�r: Prisomr�kning

(genomf�randeprisl�get 1989/90-genomf�randeprisl�get 1990/91)

Avveckling av tj�nstebrevsr�tten

Vapenfristyrelsen

Justering f�r �verskridande budget�ret 1989/90

�verf�ring till statistiska centralbyr�n

�verf�ring fr�n trettonde huvudtiteln f�r k�p av tj�nster fr�n statens l�ne- och pensionsverk

Ekonomisk ram (genomf�randeprisl�get 1990/91)


1779300000 kr.

+ 108 500000 kr.

-h��� 2 100000 kr.

+ 148000000 kr.

-������ 200000 kr.

500000 kr.

+������ 100000 kr. 2037 300000 kr.


 


I anslutning lill ramber�kningen vill jag anf�ra f�ljande.

Uppr�kning av den ekonomiska ramen fr�n genomf�randeprisl�get 1989/90 lill genomf�randeprisl�get 1990/91 har gjorts genom anv�ndning av etl uppr�kningstal som uttrycker den historiska prisf�r�ndringen under perioden juli 1988-juli 1989. H�rvid har v�gts samman f�r�ndringar i nettopris- och SAV-index, vilka under perioden �kat med 6,0% resp. 6,6%. Viktema uppg�rlill 82,4 resp. 17,6. Uppr�kningstalet f�r ber�kning av den ekonomiska ramen i genomf�randeprisl�get 1990/91 blir d�rmed 6,1%.

Hela verksamheten inom statens l�ne- och pensionsverk kommer att bli avgiftsfinansierad fr.o.m. budget�ret 1990/91. Med anledning h�rav har en �verf�ring av betalningsmedel gjorts fr�n trettonde huvudtiteln lill den


21


 


ekonomiska ramen f�r den civila delen av totalf�rsvaret f�r k�p av tj�nster fr�n statens l�ne- och pensionsverk. Jag har vid min medelsber�kning f�r respektive myndighetsanslag tagit h�nsyn till dessa avgifter.

F�r finansiering av �verstyrelsens f�r civil beredskap avtal med Bergvik Kemi AB tillf�rs den ekonomiska ramen 5,7 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Jag f�rordar dessutom all regeringen i likhet med f�reg�ende �r beg�r bemyndiganden av riksdagen all

justera anslagsbeloppet under anslaget I 3. Skyddsmm, m.m. f�r bud�get�ret 1990/91 p� gmnd av �ver- eller undemlnyttjande av anslagsbe�loppel f�r budget�ret 1989/90,

justera de besl�llningsbemyndiganden som har l�mnats med h�nsyn till prisutvecklingen enligt nelloprisindex efler juli 1989,

medge �verskridande av f�rslagsanslagen inom den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del samt av l�mnade besl�llningsbemyndigan�den om beredskapsbudgelen f�r totalf�rsvarets civila del s�tts i krafl, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar ocks� beredskaps��lg�rder i andra situationer �n direkt krigsfara eller krig.

Anslagsfr�gor f�r totalf�rsvarets civila del avseende budget�ret 1990/91 under samtliga ber�rda huvudtitlar anm�ls i dag, f�mtom av mig, av chefema f�r �vriga ber�rda departement. Jag redovisar h�r en samman�st�llning av dessa anslag. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas s�lunda ett totalt medelsbehov �ver statsbudgeten p� ca 3267,5 milj. kr. f�r verksam�heten inom totalf�rsvarets civila del. I driftkostnaderna inr�knas r�nte�kostnader och �vriga kapitalkostnader f�r beredskapslagringen p� ca 686,6 milj. kr. Den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del ber�knas, i avvaktan p� den kommande jordbmkspolitiska propositionen, till 2040,4 milj. kr. Under f�rsvarsdepartementets huvudtitel ber�knas 1 715,8 milj. kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Anslag budget�ret 1990/91 (1000-tal kr.)

 

Departe-

Anslagsrubrik

Budgeterat

Kapital-

�vriga

Totalt

ment

 

inom ramen

kostnader

kostnader

 

Littera

 

 

 

 

 

UD� E 1

Kommerskollegium (del)

_

_

122

122

F���� H 1

�verstyrelsen f�r civil beredskap:

 

 

 

 

 

F�rvaltningskostnader

52 520

-

-

52 520

H2

Civil ledning och samordning

82 100

_

_

82 100

H3

Civilbef�lhavama

28400

_

_

28400

H4

Signalskydd

7 700

7 700

H5

Vissa tdeanordningar

9100

_

_

9 100

1 1

Befolkningsskydd�� och�� r�ddnings-

 

 

 

 

 

tj�nst

604400

_

604400

12

Anl�ggningar f�r r�ddningsskolorna,

 

 

 

 

 

m.m.

23100

_

_

23 100

13

Skyddsrum, m.m.

535 300

_

_

535 300

14

Identitetsbrickor

1210

_

_

1210

15

Ers�ttning f�r verksamhet vid

 

 

 

 

 

r�ddningstj�nst m. m.

_

5

5

16

Frivilligorganisationer inom den

 

 

 

 

 

civila delen av totalf�rsvaret m. m.

61550

_

_

61550

22


 


 

 

 

 

 

Prop.

1989/90:100

 

 

 

 

 

Bil. 6

 

Departe-

Anslagsrubrik

Budgeterat

Kapital-

�vriga

Totalt

ment

i

nom ramen

kostnader

kostnader

 

Littera

 

 

 

 

 

 

17

Vapenfristyrelsen

148000

 

 

148000

 

J 1

Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar

9200

9200

 

K 1

Drift av beredskapslager

24 578

223466

248044

 

K2

Beredskapslagring och industriella

 

 

 

 

 

 

�tg�rder

128 642

128 642

 

K3

T�ckande av f�rluster till f�ljd av statliga beredskapsgarantier m. m.

 

 

1

1

s

B 1

Riksf�rs�kringsverket (del)

500

500

 

El

Socialstyrelsen (del)

-

7 290

7 290

 

E 11

Statens bakteriologiska

 

 

 

 

 

 

laboratorium:

_

4604

4604

 

E 18

Beredskapslagring och utbildning m. m. f�r h�lso- och sjukv�rd

 

 

 

 

 

 

i krig

62 790

62 790

 

E19

Driftkostnader�� f�r�� beredskapslag-

 

 

 

 

 

 

ring m.m.

67210

-

67210

K

B8

V�gverket:

 

 

 

 

 

 

F�rsvarsuppgifter

41000

41000

 

D6

Banverket: F�rsvarsuppgifter

37 600

-

37 600

 

Fl

Beredskap f�r civil luftfart

48 500

_

_

48 500

 

H 1

Transportr�det (del)

3400

3400

Fi

D 1

Tullverket:���� F�rvaltningskostnader

 

 

 

 

 

 

(del)

-

-

50

50

 

D6

F�rs�kringsinspektionen (del)

100

100

 

D 12

Statens��������� krigsf�rs�kringsn�mnd

 

 

 

 

 

 

m.m.

_

_

100

100

Jo

B 1

Lantbruksstyrelsen (del)

134

134

 

B2

Lantbruksn�mnderna (del)

427

427

 

C 1

Statens jordbruksn�mnd (del)

-

-

3140

3140

 

C4

Ink�p av livsmedel m.m. f�r bered-

 

 

 

 

 

 

skapslagring

1 100

_

1 100

 

C5

Kostnader f�r beredskapslagring av

 

 

 

 

 

 

livsmedel m.m.

30483

125825

_

156 308

 

F 1

Statens livsmedelsverk (del)

550

-

-

550

 

F 13

Bidrag till djurens h�lso- och sjuk-

 

 

 

 

 

 

v�rd (del)

315

-

93

408

A

B 1

Arbetsmarknadsverket (del)

2000

-

19 800

21800

 

D 1

Statens invandrarverk

800

800

Bo

D4

Lantm�teriet: F�rsvarsberedskap

_

_

3622

3622

C

D 1

E2

L�nsstyrelsen m.m. (del) Polisverksamheten� ��r�rande��� brott

-

-

124000

124000

 

 

mot rikets s�kerhet m. m.

_

_

300000

300000

 

F3

Statens�� pris-�� och�� konkurrensverk

 

 

 

 

 

 

(del)

20

20

ME

Cl

Statens energiverk (del)

-

6207

6 207

 

�12

Drift av beredskapslager

-

337 266

69985

407 251

 

CI3

Beredskapslagring� och�� industriella

 

 

 

 

 

 

�tg�rder

7 270

_

7 270

 

C 14

S�rskilda kostnader f�r lagring av olja. motorbensin m.m.

 

 

1

1

 

C 15

�tg�rder inom delfunktionen

 

 

 

 

 

 

Elkraft

21930

-

-

21930

 

 

 

2040448'

686557

540501

3267506

' Differensen till tidigare angiven ekonomisk ram f�rklaras av att dels anslagen C 4 och C 5 inom jordbruksde�partementets verksamhetsomr�de f�rts upp med of�r�ndrade belopp i avvaktan p� den kommande jordbruks�politiska propositionen, dels av att 5,7 milj. kr. till Bergvik Kemi AB ing�r i h�r angivet belopp.

23


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller��������������������������������������������������������������������������������� ''-

all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� fastst�lla alt anslagen p� statsbudgeten inom den ekonomiska
ramen f�r totalf�rsvarets civila del f�r budget�ret 1990/91 f�rs upp
med sammanlagt 2040448000 kr. ber�knat i genomf�randeprisl�
get 1990/91,

2.       bemyndiga regeringen atl f�r budget�ret 1990/91 justera l�m�nade bemyndiganden med h�nsyn till prisutvecklingen enligt nello�prisindex efter juli 1989,

3.       bemyndiga regeringen att justera anslagsbeloppet under ansla�get I 3. Skyddsmm, m. m. f�r budget�ret 1990/91 p� gmnd av �ver-dier undemlnyttjande av anslagsbeloppet f�r budget�ret 1989/90,

4.       bemyndiga regeringen alt under budget�ret 1990/91 medge �verskridande av f�rslagsanslagen inom den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del samt av l�mnade bemyndiganden om det beh�vs av beredskapssk�l.

Jag hemst�ller vidare alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag i �vrigt har anf�rt om ekonomiska resurser f�r totalf�rsvarets civila del.

6.3 S�kerhet i planeringen

S�kerheten i planeringen f�r det milit�ra f�rsvaret under budget�ret 1990/91 har bed�mts av �verbef�lhavaren. F�r egen del konstaterar jag att planeringen f�r budget�ret 1990/91, i likhet med planeringen f�r budget��ret 1989/90, pr�glas av en �kad ambition alt planera p� ett ekonomiskt realistiskt s�ll samtidigt som stmkturella f�r�ndringar planeras in. Dessa omst�ndigheter talar samtidigt f�r b�de en �kad resp. en minskad s�kerhet i planeringen.

I likhet med under de senaste budget�ren f�resl�rjag att det f�r budget��ret 1990/91 ber�knas medel under ett s�rskilt anslag f�r att kunna m�ta os�kerheter i planeringen saml f�r atl i �vrigl t�cka of�mtsedda medelsbe�hov inom det milit�ra f�rsvaret.

Jag har tidigare framf�rt vikten av en �kad s�kerhet i planeringen. I direktiven till 1988 �rs f�rsvarskommitt� ing�r atl tidigt granska total�f�rsvarels planeringssystem och l�mna f�rslag till f�r�ndringar i dess ut�formning samt �ven f�resl� andra �lg�rder som beh�vs f�r all �ka s�kerhe�ten och stabiliteten i planeringen.

Jag har i regeringens proposition 1989/90:9 om arm�ns ulveckiing och totalf�rsvarets planeringssystem, m. m. redovisat min bed�mning av kom�mitt�ns granskning av planeringssystemet.

Enligt direktiven b�r 1988 �rs f�rsvarskommitt� �ven kostnadsber�kna sina f�rslag. Jag vill i delta sammanhang p�minna om att jag i propositio�nen (prop. 1988/89:80, s. 21) om verksamhet och anslag f�r del milit�ra f�rsvaret m. m. under budget�ret 1989/90 framh�llit att jag f�mts�tter alt

kommitt�n i sitt fortsatta arbete g�r en egen bed�mning av den faktiskt

24


 


uppn�dda s�kerheten i planeringen inf�r n�sta f�rsvarsbeslut och l�ter den��� Prop. 1989/90:100 bed�mningen p�verka sina f�rslag till st�llningstaganden till planeringen.���� Bil. 6

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om s�kerhet i planeringen.

25


 


7. Totalf�rsvarets milit�ra del������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 6 7.1 Tillst�ndet inom f�rsvarsmakten �r 1989 samt

handlingsfriheten inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut

�verbef�lhavaren redovisar i sin plan f�r budget�ret 1990/91 atl utveck�lingen under senare �r har k�nnetecknats dels av f�rs�mrad krigsduglighel hos m�nga av v�ra f�rband, dels av minskad tillg�nglighet f�r viss materi�el. Detta har enligt �verbef�lhavarens uppfattning allvarligt f�rs�mrat m�jligheterna att n� m�len enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut f�r f�rsvarsmak-len. Delar av anskaffningen av materiel har senarelagts eller utg�tt. Della har ocks� medf�rt konsekvenser f�r f�rsvarsindustrin. �verbef�lhavaren redovisar vidare all del inom alla huvudprogram f�r n�rvarande r�der obalans mellan uppgifter och resurser.

Jag �terkommer med en n�rmare redovisning av tillst�ndet inom re�spektive f�rsvarsgren och den operativa ledningen.

Ett nytt f�rsvarsbeslut avses fattas �r 1991. Det r�der d�rf�r os�kerhet om planeringsulrymmel efter budget�ret 1990/91. Jag vill i delta samman�hang ocks� erinra om vad chefen f�r finansdepartementet tidigare denna dag har redovisat betr�ffande den fortsalla budgetpolitiken i samband med sin anm�lan av finansplanen. 1 avvaktan p� n�sta f�rsvarsbeslut b�r rege�ringen vid sina st�llningstaganden till del milit�ra f�rsvarets planering, f�mts�tta en inriktning i enlighet med intentionerna i 1987 �rs f�rsvars�beslut. Della leder naturligen lill vissa finansiella bindningar �ven f�r n�sta f�rsvarsbeslutsperiod. Dessa motiveras dock av en str�van alt s� l�ngt m�jligt fullf�lja nu g�llande f�rsvarsbeslut i dess mest prioriterade delar. Om f�r�ndringar skall g�ras av intentionema i 1987 �rs f�rsvarsbe�slut och som en f�ljd d�rav andra prioriteringar g�ras av t. ex. materialan�skaffningar, b�r della ske vid n�sta f�rsvarsbeslut. Regeringen b�r emeller�tid inte f�mts�tta st�rre resurser �n vad som nu disponeras och inte nu besluta om ytterligare �taganden med s� l�ngsikliga konsekvenser att statsmaktema binds till att g�ra ell ramp�slag i samband med n�sta f�rsvarsbeslut. Del �r viktigt atl planeringen och verksamheten genomf�rs s� all riksdagen inf�r della beslut har en rimlig grad av handlingsfrihet.

Jag p�minner om all riksdagen tidigare har beslutat (prop. 1988/89: 80, F�U 14, rskr. 294) atl anvisa s�rskilda medel f�r att beh�lla handlingsfri�heten inom vissa utpekade omr�den. Del g�ller f�r budget�ret 1990/91 totalt 625 milj. kr. i prisl�gel febmari 1988. H�rav avses f�r repetions�v-ningar 150 milj. kr. inom arm�n och 50 milj. kr. inom marinen samt f�r utvecklingsuppdrag 195 milj. kr. f�r arm�n, 130 milj. kr. f�r marinen och IOO milj. kr. f�r flygvapnet.

Den inriktning som �verbef�lhavaren f�resl�r i sin plan f�r budget�ret 1990/91 inneb�r, enligt �verbef�lhavaren, handlingsfrihet att efler delta budget�r fullf�lja den utveckling av f�rsvarsmakten som �verbef�lhavaren f�rordar i sin perspektivplan (FM 90), dvs. en ulveckiing mot den s. k. niv� A. F�r egen del anser jag all de ekonomiska f�mts�ttningar som �verbef�l�havaren lagt till gmnd f�r niv� A inte nu kan las till utg�ngspunkt f�r

planeringen.

26


 


Med h�nsyn lill vad jag h�r har framh�llit om behovet av handlingsfri-��� Prop. 1989/90:100 hel inf�r n�sta f�rsvarsbeslut �r jag nu inte beredd atl f�resl� regeringen��� Bil. 6 all fullt ut godta den planering f�r budget�ret 1990/91 som �verbef�lhava�ren f�resl�r. Vissa reservationer m�ste enligt min mening g�ras till en del planlagd verksamhet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all ta del av vad jag har anf�rt dels om all i avvaktan p� 1991 �rs f�rsvarsbeslut genomf�ra verksamheten enligt intentionerna i 1987 �rs f�rsvarsbeslut, dels om all skapa en rimlig grad av handlingsfri�het inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut.

7.2 Arm�stridskrafterna

Den av �verbef�lhavaren f�reslagna planeringen inneb�r atl 21 brigader (inklusive Gollandsbrigaden) och all ell mot dessa avv�gt antal sl�df�r-band beh�lls lill och med �r 1991. Brigaderna har en materiell kvalitet som i huvudsak �r godtagbar i en bed�md krigsmilj� fram lill mitten av 1990-lalel. Vissa brister f�religger dock fr�mst avseende sam�vning i h�gre f�rband, mobiliseringsberedskap och uth�llighet. Reduktioner i gmndor-ganisationen f�mts�tts genomf�ras som en f�ljd av riksdagsbeslut med anledning av f�rslagen (prop. 1989/90:9) om arm�ns utveckling och total�f�rsvarets planeringssystem.

�verbef�lhavaren prioriterar under budget�ret 1990/91 verksamhet f�r alt vidmakth�lla och om m�jligt all �ka krigsdugligheten vid de viktigaste krigsf�rbanden.

Oberoende av kommande st�llningstagande till krigsorganisationens storlek och �vriga stmkturf�r�ndringar skall, enligt �verbef�lhavaren, pla�neringen inriktas s� atl huvuddelen av krigsf�rbanden kan omorganiseras under den kommande tio�rsperioden. H�rvid avses huvuddelen av territo�rialf�rsvaret omorganiseras redan budget�ren 1990/91 � 1992/93. Jag de�lar p� denna punkt �verbef�lhavarens uppfattning. Enligt direktiven an�kommer del p� 1988 �rs f�rsvarskommitt� (dir. 1988:67) att n�rmare f�resl� inriktning och antal av de olika f�rbanden.

Som jag nyss har framh�llit �r det viktigt all planeringen f�r budget�ret 1990/91 skapar handlingsfrihet inf�r 1991 �rs f�rvarsbeslut. Den framlida kvalitativa och kvantitativa utvecklingen av arm�stridskraftema kommer i h�g grad att p�verkas av detta beslut. En inriktning av krigsorganisa�tionen b�r d� l�ggas fast och st�llning tas lill bl.a. luftv�ms- och stridsvagnsfunklionemas framlida utformning.

Del kan inte uteslutas alt vissa materidobjekl inom arm�n endast �ter�
finns i de av �verbef�lhavaren f�reslagna h�gsta ekonomiska niv�ema. Jag
�r d�rf�r inte beredd alt godta materielplaneringen i sin helhet och �ter�
kommer senare med mina f�rslag. Jag f�mts�tter atl �verbef�lhavaren och
chefen f�r arm�n i den fortsalla planeringen noga pr�var och prioriterar
inriktningen av arm�ns materidanskaffning. Det ankommer p� regeringen
���������������������������� 27

att besluta om den fortsatta inriktningen f�r anskaffning av arm�materiel.


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Jag hemst�ller atl regeringen bereder riksdagen tillf�lle������������������������������� "� "

atl la del av vad jag har anf�rt om inriktning av arm�slridskrafler-

na.


7.3 Marinstridskraftema

�verbef�lhavaren anm�ler i sin plan f�r budget�ret 1990/91 all marinf�r�banden i stort har god eller godtagbar f�rm�ga att l�sa sina huvuduppgif�ter. Ub�lsskyddsf�rm�gan �kar successivt. Fartyg och annan materiel tillf�rs och f�rb�ttras. Ell undanlag �r minr�jningsf�rbanden som inled�ningsvis inte har en godtagbar f�rm�ga att l�sa sina uppgifter. Brister i �vrigl finns fr�mst inom omr�dena samlr�ning av f�rband och malerid-f�rs�rjning.

�verbef�lhavaren f�resl�r f�r budget�ret 1990/91 en inriktning som dels skall leda till en b�ttre balans mellan uppgifter och resurser, dels ge en tillr�cklig handlingsfrihet inf�r f�rsvarsbeslutet 1991. �lg�rder avses vid�tas f�r all minska avg�ngarna bland yrkesofficerare och yrkesofficersaspi-ranter. Den f�reslagna inriktningen inneb�r att ub�tsskyddel prioriteras samt att utbildningen f�rb�ttras och i h�gre grad �n tidigare sker vid krigsf�rbanden.

Jag vill i della sammanhang erinra om att min f�retr�dare har anm�lt (prop. 1984/85:100) all regeringen under en �verg�ngsperiod medgivit �verbef�lhavaren att ge avkall p� de �tg�rder inom marinen som syftar till att uppr�tth�lla den l�ngsiktiga beredskapen inom invasionsf�rsvarel. Jag anser atl det nu �r angel�get all verksamhet som f�r de marina stridskraf�terna �r v�sentlig f�r invasionsf�rsvarel snarast m�jligt �terf�r en normal omfattning.

Som jag har framh�llit �r det viktigt alt planeringen inf�r budget�ret 1990/91 har en h�g grad av handlingsfrihet inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut. Den framlida kvalitativa och kvantitativa utvecklingen av marinstrids�kraftema kommer i h�g grad all bli beroende av della beslut.

N�r del g�ller utvecklingen av ytstridsfartygen unders�ker �verbef�l�havaren m�jlighetema atl modifiera robotb�t typ Norrk�ping f�r all ge fartygsklassen en ub�tsjaktkapacilet. Fr�gan om en oms�ttning m.m. av �vriga delar av ytstridsfartygen b�r enligt min mening h�nskjutas till 1991 �rs f�rsvarsbeslut.

Jag anser vidare att minr�jningsf�rbanden b�r ges godtagbar f�rm�ga all l�sa sina huvuduppgifter och utg�r fr�n att detta uppm�rksammas i den fortsatta planeringen.

Jag kan i �vrigl i huvudsak godta den av �verbef�lhavaren redovisade planeringen. Jag erinrar h�rvid om att regeringen nyligen har fattat beslut om anskaffning av etl f�rsta tungt kustrobolbatteri. I enlighet med inten�tionema i 1987 �rs f�rsvarsbeslut b�r enligt min mening ocks� �lg�rder vidtas f�r atl m�jligg�ra livstidsf�rl�ngning av tv� ub�tar av typ Sj�or�men. Jag f�mts�tter all �verbef�lhavaren och chefen f�r marinen beaktar della i den fortsatta planeringen.


28


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 6 Jag hemst�ller alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om inriktningen av marinstrids�kraftema.

7.4 Flygstridskrafter

�verbef�lhavaren anm�ler i sin plan f�r budget�ret 1990/91 all flygvapen�f�rbanden har god eller godtagbar f�rm�ga att l�sa sina huvuduppgifter. Ett undantag �r dock de l�tta attackflygdivisionerna som bed�ms ha be�gr�nsad f�rm�ga atl l�sa sina uppgifter.

Det finns enligt �verbef�lhavaren vissa begr�nsningar i uth�lligheten. Dessa har fr�mst sin gmnd i personella vakanser, i tillg�ngen p� modema jaktrobotar och reservmaterid samt i den f�rsenade basutbyggnaden. Jag �terkommer i det f�ljande (avnitt 7.6.3) med en s�rskild redovisning av tillg�ngen p� flygf�rare.

�verbef�lhavaren f�resl�r f�r budget�ret 1990/91 en inriktning som ger handlingsfrihet att i 1991 �rs f�rsvarsbeslut v�lja utvecklingsv�g f�r flyg-stridskraflema enligt de alternativ som framg�r av perspektivplanen (FM 90). S�lunda b�r krigsorganisationen vidmakth�llas p� nuvarande kvanti�tativa niv� och med m�jlighet att organisera en Q�rde division J 35. Rekrytering och utbildning prioriteras men utan all incidenlberedskapen begr�nsas under nuvarande niv�. F�rm�gan till h�g initialeffekt skall �tertas och uth�lligheten f�rb�ttras.

�verbef�lhavaren uppger att JAS-projektet har drabbats av f�rseningar och f�rdyringar. I den plan som nu f�resl�s av �verbef�lhavaren ing�r JAS 39-projektel enligt de f�mts�ttningar och med den ram som har beslutals av riksdagen och regeringen �r 1982 och 1983. Kostnaderna f�r projektet ing�r i flygvapnets ram till och med budget�ret 1990/91.��� '

1 �verbef�lhavarens programplan f�r �ren 1988�1992 hade anskaffning av den tv�sitsiga versionen av JAS (JAS 39 B) utg�tt. Kostnaderna har d�refter f�r�ndrats varf�r �verbef�lhavaren nu �ter inf�rt JAS 39 B i planeringen. Ell slutligt st�llningstagande f�mts�tts ing� i f�rsvarsbeslutet �r 1991.

Jag �terkommer med en n�rmare redovisning av JAS-projektet (avsnitt 7.10).

�verbef�lhavaren f�mts�tter vidare i sin planering all IR-jaklrobotar kan anskaffas och modifieras i huvudsak enligt tidigare planering. Under�lag f�r beslut om anskaffning av nya radarjaktrobotar skall f�religga inf�r f�rsvarsbeslutet 1991.

N�r det g�ller utbyggnaden av bassyslemet (Bas 90) anm�ler �verbef�l�havaren att sluttidpunkten m�ste senarel�ggas ytterligare.

Den framlida kvalitativa och kvantitativa utvecklingen av flygstrids�krafterna kommer i h�g grad att p�verkas av 1991 �rs f�rsvarsbeslut. St�llning m�ste d� t.ex. tas till fortsatt inriktning av JAS-programmet, i vilket ocks� bev�pningen ing�r, samt till den flygbuma radarn PS 890. En inriktning f�r krigsorganisationen beh�ver l�ggas fast.


 


Jag kan i huvudsak godta den av �verbef�lhavaren redovisade plane-��� Prop. 1989/90:100
ringen f�r budget�ret 1990/91.
������������������������������������������������������������� Bil. 6

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl ta del av vad jag har anf�rt om inriktningen av flygslridskraf-terna.

7.5 Operativ ledning m. m.

�verbef�lhavaren anm�ler i sin plan f�r budget�ret 1990/91 alt den opera-liva planl�ggningen i huvudsak �r v�l genomarbetad. Brister finns dock i planeringen f�r all m�ta etl angrepp med kort milit�r f�rvarning och f�r all f�ra en s. k. f�rsv�randeoperation. Den tekniska f�rnyelsen �r eftersatt och brister finns p� m�nga krigsuppeh�llsplatser. Utbyggnaden av tmpp-bef�slningar har inte genomf�rts i planerad omfattning och underh�lls�t�g�rder av ell stort antal fastigheter och anl�ggningar har skjutils p� framli�den. �verbef�lhavaren uppger ocks� att brister finns inom underr�tlelse-och s�kerhetsorganisationen och atl f�rm�gan att m�ta sabotagehol �r otillr�cklig.

�verbef�lhavaren f�resl�r f�r budget�ret 1990/91 f�ljande huvudsakliga inriktning f�r den operativa ledningen.

En omfattande delegering av ansvar lill bl.a. krigsf�rbandscheferna skall genomf�ras. Den centrala och h�gre regionala ledningen skall minskas och personal f�ras �ver till l�gre niv�er.

I den operativa planl�ggningen skall s�rskilt beaktas m�jligheterna f�r en angripare all inleda etl angrepp med kort milit�r f�rvarning. �kad uppm�rksamhet skall �gnas �t planl�ggningen av f�rsvaret mol strate�giskt �verfall.

Beredskapssystemel skall vidareutvecklas liksom datorst�det f�r den operativa ledningen och en s�rskild satsning skall ske inom Idekrigom-r�det.

P� den centrala niv�n b�r f�rsvarsstabens nya organisation vara inlagen den Ijuli 1991.

H�gkvartersorganisalionen skall f�rsl�rkas f�r alt kunna svara f�r den centrala ledningen i krig av v�ra flygslridskrafter med sina st�dfunk�tioner. Sektorcheferna (flygkommandona) �vertar f�rsta flygeskaderns ledningsuppgifter senast �r 1996 varvid f�rsta flygeskadern avvecklas.

Som en f�ljd av tidigare riksdagsbeslut minskas antalet milit�romr�den till fem.

Milil�romr�desslabernas kapacitet f�r all i fred kontinuerligt bearbeta och f�lja upp verksamhet inom underr�ttelse- och s�kerhetsomr�det skall succesivt f�rb�ttras.

Materiel- och verkstadsf�rvaltningarna i �vre och Nedre Norrlands milit�romr�den (milo �N och milo NN) skall i gmndorganisalionen i fred p� samma s�tl som i krigsorganisationen sl�s samman lill en underh�llsledning i vardera milit�romr�det.��������� 30


 


Jag kan i stort godta �verbef�lhavarens f�rslag lill inriktning av den��� Prop. 1989/90:100 operativa ledningen. Jag bed�mer atl den b�r ge den efterstr�vande hand-��� Bil. 6 lingsfrihelen inf�r f�rsvarsbeslutet 1991. Jag anser d�remot inte alt st�ll�ning nu beh�ver las lill den av �verbef�lhavaren f�reslagna f�r�ndringen av den framtida ledningen av flygstridskraftema.

D� fr�gan om milit�romr�desunderh�llsledning f�r n�rvarande bereds i regeringskansliet �r jag inte heller h�r beredd all ta st�llning till att organi�sera milil�romr�desunderh�llsledningar i milo �N och NN.

Vad avser de f�reslagna f�r�ndringama p� h�gre regional niv� h�nvisar jag till riksdagens beslut (prop. 1988/89:80 F�U 14, rskr. 294) samt (prop. 1989/90:9, F�U 3, rskr. 87).

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all ta del av vad jag har anf�rt om inriktningen av huvudprogram�met Operativ ledning m. m.

7.6 Anst�lld personal 7.6.1 Allm�nt

�verbef�lhavaren har i sin perspektivplan redovisat behovet av anst�lld personal i de olika planeringsniv�erna. Della underlag har av regeringen �veri�mnats till f�rsvarskommitt�n. Jag tar d�rf�r h�r inte upp det l�ng�sikliga behovet av anst�lld personal. Antalet anst�llda under budget�ret 1988/89 redovisas under respektive anslag.

I del f�ljande kommer jag all redovisa hur de lokala myndigheternas personalvolym styrs inom de olika huvudprogrammen. Jag ber�r vidare utvecklingen vad g�ller flygf�rare och kvinnliga yrkesofficerare samt lar ocks� upp vissa fr�gor om reservofficerssyslemet och f�rsvarels forsk�ningsanstalts studier om avg�ngsben�genheten hos den anst�llda persona�len.

7.6.2 Styrning av personalvolymen

I f�rsvarsbeslutsproposilionen (prop. 1986/87:95) framh�ll jag att den strikta personalramslyrning som sedan f�reg�ende f�rsvarsbeslut har till-l�mpats gentemot de lokala myndigheterna har f�ll negativa konsekven�ser. 1 de senaste budget�rens regleringsbrev har regeringen i st�llet angett ett personalm�l f�r f�rsvarsmakten vid slutet av f�rsvarsbeslutsperioden.

�verbef�lhavaren har p� regeringens uppdrag redovisat hur denna f�r��ndrade styrmetod har till�mpats och avses till�mpas p� lokal niv� samt de erfarenheter som hittills vunnits.

Av redovisningen framg�r att endast arm�n anpassat sig till regeringens f�r�ndrade styrmetod.

I chefen f�r arm�ns budgeldialog fastst�lls det antal person�r, som �r n�dv�ndiga och realistiska med h�nsyn till myndigheternas m�l f�r verk-


 


samheten. I samband med all myndighetema tilldelas ekonomiska resur-��� Prop. 1989/90:100 ser anges personalkostnademas storiek. I chefen f�r arm�ns produk-��� Bil. 6 tionsplan anges myndighetsvisa personalm�l som skall ha n�tts vid utg�ng�en av budget�ret 1991/92. Erfarenhetema av detta s�tt alt styra perso-nalvolymema �r goda.

Inom �vriga huvudprogram styrs myndighetema med �rsvisa personal�ramar.

Chefen f�r arm�n �verv�ger alt framdeles upph�ra med all ange perso�nalkostnademas storlek d� myndigheterna tilldelas ekonomiska resurser. Chefen f�r marinen avser alt f�rs�ksvis pr�va ekonomisk ramstyming under budget�ren 1989/90 och 1990/91. Chefen f�r flygvapnet avser alt inf�ra en styrning gmndad p� ett kortsiktigt personalm�l och en inriktning p� l�ngre sikt. Inom huvudprogrammet operativ ledning m.m. avses en �verg�ng lill ekonomisk ramstyming ske n�r p�g�ende omorganisation av f�rsvarsstab, milostaber och milof�rvaltningar slutf�rts och ell l�ngsiktigt personalm�l ligger fast.

Jag avser att f�lja fr�gan om hur personalvolymen inom f�rsvaret skall styras i samband med den fortsalla utvecklingen av produktionslednings-systemet.

7.6.3 Pilotfr�gan

Jag kan konstatera att del avtal som v�ren 1986 sl�ts mellan statens arbetsgivarverk och personalorganisalionema om l�ne- och andra anst�ll�ningsvillkor f�r flygf�rare har givit resultat. De stora avg�ngarna av flygf��rare till de civila flygbolagen som tidigare drabbat flygvapnet har minskat och behovet av flygf�rare bed�ms vara t�ckt i b�rjan av 1990-talel.

Huvuddelen av flygf�ramas enskilda avtal upph�r dock atl g�lla �r 1996. Enligt kollektivavtalet g�ller vidare all fr�n och med �r 1991 har flygf�rare m�jlighet att frivilligt avg� med tj�nstepension vid 55 �rs �lder under f�mts�ttning att flygf�raren uppn�tt minst 25 flyglj�nst�r inom f�rsvarsmakten. Jag avser all s�rskilt f�lja fr�gan om avg�ngsben�genhe-len bland dessa flygf�rare.

Flygbolagens behov av piloter tillgodoses delvis genom rekrytering av elever som utexamineras fr�n den statliga civila trafikflygarh�gskolan (TFHS) i Ljungbyhed. Utbildningen vid TFHS �r nu utbyggd och har n�tt den dimensionerade kapaciteten 60 svenska elever per �r.

Utbildningen av norska elever vid trafikflygarh�gskolan p�g�r i enlighet med �verenskommelsen med de norska myndighetema och planeras under 1990/91 uppg� till 40 elever per �r.

7.6.4 Kvinnliga yrkesofficerare

Jag vill inledningsvis erinra om all riksdagen i febmari 1989 antog rege�
ringens proposition 1988/89:52 om vissa personalfr�gor inom f�rsvaret
m. m. (F�U 1988/89:10, rskr. 99) I propositionen redovisade jag regering�
ens avsikt att �ppna samtliga milit�ra yrkesomr�den f�r kvinnor. Riksda�
gen hade inget atl erinra mot delta.
������������������������������������������������������������������������������ 32


 


F�rordningen (FES 1989:10) om kvinnor som yrkesofficerare tr�dde i krafl den 1 juni 1989.

I september 1988 l�mnade �verbef�lhavaren en redovisning lill rege�ringen ang�ende erfarenheter och �lg�rder i fr�ga om utbildning och anst�llning av kvinnor som yrkesofficerare. Eftersom jag i den tidigare n�mnda propositionen redogjorde f�r de kvantitativa och kvalitativa erfa�renhetema som fanns vid den aktuella tidpunkten i fr�ga om kvinnliga yrkesofficerare avser jag att h�r i huvudsak endast redovisa de resultat som tillkommit d�refter. Det �r �nnu f�r tidigt att utv�rdera erfarenheterna inom de nya yrkesomr�den som nu �ppnats f�r kvinnor.

I f�ljande sammanst�llning summeras de kvantitativa erfarenhetema l.o.m. verksamhets�ret 1988/89 av kvinnors utbildning och anst�llning inom det milit�ra f�rsvaret.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Rekrytering av kvinnor till milit�ra yrken

 

Period

1983/84-1988/89

1980/81-

 

 

 

1988/89

 

Arm�n

Marinen

Flygvapnet

Antal s�kande

876

1976

2058

P�b�rjat grundutbildning

182

179

232

Genomf�rt grundutbildning

128

143

192

S�kt tilltr�de till

 

 

 

officersh�gskola

86

128

160

P�b�rjat officersh�gskola

51

80

118

Genomf�rt officersh�gskola

26

46

90

Antal anst�llda

 

 

 

kvinnliga officerare

28 f�nrikar

33 f�nrikar

52 f�nrikar

 

4 l�jtnanter

4 l�jtnanter

22 l�jtnanter 11 kaptener

 

(4 reserv-

(1 reserv-

(21 reserv-

 

officerare)

officer)

officerare)


Gmndutbildning av kvinnor inom arm�n och marinen p�b�rjades verk�samhets�ret 1983/84. Antalet ans�kningar har sedan del f�rsta �ret succes�sivt minskat medan antalet ullagna de senaste �ren varit relativt konstant. Inledningsvis uppgick avg�ngarna inom arm�n lill ca 50% men har under de senaste utbildnings�ren varit f�. Ocks� inom marinen �r avg�ngarna numera f�rre �n i inledningen d� de uppgick lill ca 15 � 20%. Inom flygvapnet p�b�rjades gmndutbildning av kvinnor �r 1980. Antalet s�kan�de har varierat under �ren medan avg�ngsfrekvensen legal p� en genom�snittligt l�gre niv� �n i de andra tv� f�rsvarsgrenarna.

Betr�ffande de mer kvalitativa erfarenhetema av kvinnor som yrkesoffi�cerare s� har jag tidigare utf�rligt redogjort f�r de i huvudsak myckel positiva erfarenheterna man har inom samtliga tre f�rsvarsgrenar (prop. 1988/89:52).

De n�rmaste �ren �r det enligt min mening tv� huvudfr�gor som f�rsva�ret m�ste arbeta vidare med n�r det g�ller kvinnors intr�de i befalsyrket. Den ena fr�gan g�ller hur rekryteringen av kvinnor skall �kas och den andra hur avg�ngarna bland de kvinnor som redan s�kt sig till f�rsvaret ytteriigare skall minskas.

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


33


 


Jag har tidigare, i likhet med �verbef�lhavaren, betonat viklen av perso-��� Prop. 1989/90:100 nalulvecklande �lg�rder i syfte alt f�r�ndra attityder och v�rderingar f�r��� Bil. 6 atl�� d�rigenom�� minska�� avg�ngama�� bland�� kvinnliga�� yrkesofficerare (prop. 1988/89:52). Omfattningen och kvalit�n p� den informaiion som ges om officersyrkel i olika sammanhang �r ocks� av vital betydelse om antalet avg�ngar skall kunna minskas och rekryteringen f�rb�ttras.

Jag vill i det h�r sammanhanget framh�lla att vissa �tg�rder i syfte all f�r�ndra attityder inte enbart b�r inriktas p� den fast anst�llda personalen utan �ven p� de v�rnpliktiga. P� �lvsborgs regemente har man t. ex. tagit initiativ lill en f�rs�ksverksamhet med utbildning av v�rnpliktiga i j�m�st�lldhets- och samlevnadsfr�gor. Utv�rderingen av utbildningen visar p� myckel positiva resultat och jag anser det d�rf�r angel�gel all initiativ lill denna typ av verksamhet tas vid flera f�rband och all f�rsvarsgrenschefer�na uppmuntrar och st�djer s�dana initiativ.

Samtliga f�rsvarsgrenar har p� senare lid varit aktiva p� informations�omr�det. Delta g�ller b�de den informaiion som sker i rekryteringssyfle och den som kvinnorna f�r i samband med all de s�ker lill f�rsvaret. Chefen f�r flygvapnet avser atl ge kvinnliga s�kanden lill pilotyrket s�r�skild information om de medicinska os�kerheterna i samband med gravi�ditet och h�gpreslandaflygning. Chefen f�r flygvapnet avser ocks� atl initiera forskning inom n�mnda omr�de vilken ber�knas ta sin b�rjan �r 1990.

Jag anordnade i samarbete med statsr�det Wallstr�m en konferens i november 1989 lill vilken samtliga kvinnliga yrkesofficerare och kadeller var inbjudna. Syftet med konferensen var dels atl diskutera de tidigare n�mnda fr�gorna om rekrytering och avg�ngar, dels att ge de kvinnliga officerarna m�jlighet att tr�ffas och utbyta erfarenheter. Enligt min be�d�mning kommer de diskussioner som f�rdes och del material som produ�cerades under konferensen all p� ell positivt s�tl f� genomslag vad g�ller ulvecklingsm�jlighelema f�r kvinnliga yrkesofficerare.

Jag avser all �ven forts�ttningsvis mycket noggrant f�lja utvecklingen inom omr�det.

7.6.5 Reservofficerssystemet

Regeringen gav i juli 1987 generaldirekt�ren Alf Resare i uppdrag att se �ver del nuvarande reservofficerssyslemet. Utredaren skulle �verv�ga och f�resl� syslem f�r etl flexiblare och effektivare utnyttjande av reservoffice�rarnas tj�nstg�ringstid, �verv�ga altemativa former f�r anst�llning och ers�ttning samt l�mna f�rslag lill erforderliga f�rfattnings�ndringar.

Utredarens uppdrag slutf�rdes den 31 mars 1989.

I rapporten, (Ds 1989:15) �versyn av reservofficerssystemet, sl�r utre�daren fast att reservofficerama anst�lls, utbildas och �vas f�r uppgifter i krig. Styrande f�r reservofficeramas tj�nstg�ring i fred b�r liksom f�r n�rvarande vara behovet av utbildning och �vning f�r normerade uppgif�ter i krigsorganisationen p� niv� 5 (kompanicheO eller niv� 4 (bataljon-

cheO.

34


 


Utredaren f�resl�r ett syslem f�r all effektivt och flexibelt anpassa Prop. 1989/90:100 reservofficerarnas anst�llnings- och tj�nstg�ringsf�rh�llanden till beho- Bil. 6 ven. Reservofficerama anst�lls f�r etl antal efter varandra f�ljande ansl�ll-ningsperioder. F�r vaije anst�llningsperiod best�ms en tj�nstg�ringsskyl�dighet och en �ldersgr�ns d� anst�llningsperiodens tj�nstg�ring senast skall vara fullgjord. Tj�nstg�ringstiden f�r varje anst�llningsperiod be�st�ms f�r varje reservofficer med h�nsyn till hans planerade anv�ndning och �nskem�l om kompetens. Tiden anges i avtal mellan reservofficeren och ansl�llningsmyndighelen.

Utredaren f�rsl�r vidare all alla personalgmpper som ber�rdes av �ver�synen � reservofficerare, officerare p� reservstat, reservsjuksk�terskor och vissa arvodesanst�llda l�kare � inordnas i ell och samma reservoffi-cerssyslem. Han f�resl�r s�lunda all f�rsvarets reservstater avvecklas.

F�rm�nsfr�gor f�r reservofficerare regleras genom kollektivavtal varf�r utredaren endast anger n�gra principer f�r f�rm�nssystemets utformning.

I rapporten konstaterar utredaren att bristen p� reservofficerare har minskal. Jag anser del tillfredsst�llande atl en �terh�mtning nu sker p� reservofficerssidan och atl vakansema i krigsorganisationen efter hand minskar.

Rapporten har remissbehandlats. �rendet bereds nu inom regerings�kansliet.

7.6.6 Studie om avg�ngsben�genheten

I propositionen 1988/89:80 om verksamhet och anslag f�r det milit�ra f�rsvaret m. m. under budget�ret 1989/90 anm�lde jag arbetsl�get r�rande den studie om orsakema lill avg�ngsben�genhelen hos den anst�llda perso�nalen som f�rsvarets forskningsanstalt genomf�r p� regeringens uppdrag.

Forskningsanstalten har nu ocks� kartlagt sk�len lill alt yrkersofficerare v�ljer atl stanna kvar i sill fredslida arbete. Studiema �r d�rmed slutf�rda.

I sin rapport konstaterar forskningsanstalten all det som g�r att officera�re vill arbeta i sitt yrke best�ms av arbetets inriktning, hur arbetet �r organiserat, vilket inflytande man har, den sociala milj�n och slutligen vilket utbyte man f�r av arbetet. Beroende p� om man �r chef, stabsofficer eller Imppofficer �r det olika aspekter av dessa fem faktorer som utg�r arbetets k�ma. Alla officersgmpper �r eniga om att omv�xlande arbets�uppgifter, handlingsfrihet och kamratskap �r utm�rkande drag i yrket som bidrar lill all man vill stanna kvar.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

alt ta del av vad jag har anf�rt om anst�lld personal.

35


 


7.7 Vissa fr�gor r�rande v�rnpliktiga��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 6 7.7.1 F�rs�k med f�rkortad grundutbildning

Chefen f�r arm�n har i en skrivelse den 15 september 1989 hos regeringen hemst�llt om att f�rs�ken med f�rkortad gmndutbildning av v�rnpliktiga skall omfatta �ven utbildnings�ren 1991/92 och 1992/93. I hemst�llan f�resl�s ocks� att bef�lsv�mpliktiga skall ing� i f�rs�ken saml att ell st�rre antal v�mpliktiga �n hittills skall omfattas av f�rs�ken. �verbef�lhavaren har f�rklarat att han inte har n�got all erinra mot denna ut�kning av f�rs�ken.

Fr�gan om arm�ns utbildningssystem behandlas av 1988 �rs f�rsvars�kommitt�. I avvaktan p� kommande f�rsvarsbeslut f�rordar jag dock, av planeringsm�ssiga sk�l samt f�r att undanr�ja alltf�r sena besked till ber�rda v�rnpliktiga, en ut�kning av f�rs�ken med f�rkortad gmndutbild�ning i enlighet med chefen f�r arm�ns hemst�llan.

Syftet med att bef�lsuttagna v�rnpliktiga omfattas av f�rs�ken �r bl.a. all anpassa utbildningstiden i f�rh�llande till de meniga v�rnpliktiga och lill vad som kr�vs f�r lerrilorialf�rbandens uppgifter.

Chefen f�r flygvapnet har i en skrivelse den 24 oktober 1988 hemst�llt om att gmndutbildningstiden f�r gmppbef�l i flygbasj�garf�rband f�rkor�tas med ca en m�nad. 1 avvaktan p� kommande f�rsvarsbeslut anser jag att f�rs�k b�r g�ras med f�rkortad gmndutbildning �ven av denna kategori.

Vad jag nu har f�rordat kr�ver �ndring i lagen (1989:402) om f�rs�k med f�rkortad gmndutbildning av v�mpliktiga.

F�rslag till lag om �ndring i n�mnda lag har uppr�ttats inom f�rsvarsde�partementet och b�r fogas lill protokollet i detta �rende som bilaga 1. Enligt f�rslaget f�r f�rs�ken omfatta h�gst 11000 v�rnpliktiga vid arm�n och h�gst 500 v�rnpliktiga vid marinen f�r varje utbildnings�r. F�rs�ken f�r enligt f�rslaget omfatta inte bara meniga utan �ven v�rnpliktiga som uttagits lill kompanibef�l eller gmppbef�l vid arm�n eller till gmppbef�l i flygbasj�garf�rband vid flygvapnet. F�rs�ken inneb�r en f�rkortning av utbildningstiden f�r kompanibef�l med ca 90 dagar, f�r gmppbef�l med ca 70 dagar och f�r gmppbef�l i flygbasj�garf�rband med ca 30 dagar.

F�r meniga kategori E vid arm�n medf�r f�rs�ken en n�got l�ngre utbildningslid �n vad som var fallet i de urspmngliga f�rs�ken.

Del b�r ankomma p� regeringen atl ange de n�rmare villkoren f�r f�rs�ken.

7.7.2 Anst�nd med v�rnpliktsutbildningen i vissa fall

I 1987 �rs lolalf�rsvarsproposilion (prop. 1986/87:95 bil. I s. 76) anm�lde
jag, att jag avs�g att inom ramen f�r v�rnpliktslagens (1 941:967) besl�m�
melser f�resl� �lg�rder i syfte atl m�jligg�ra fullst�ndig f�rstegsutbildning
f�r v�mpliktiga som �r uttagna lill bef�l. F�rstegsutbildningen inneb�r att
dessa v�rnpliktiga rycker in f�re huvuddelen av de v�mpliktiga i f�rbandet
och ges en gmndl�ggande befattnings- och ledarskapsutbildning. Detta
�kar det v�rnpliktiga bef�lets kompelens och mtin i sina krigsbefaltningar.
De f�rslegsulbildade v�rnpliktiga kan vidare inom ramen f�r sin utbild-
������������������������������� 36


 


ning bitr�da del anst�llda bef�let vid utbildningen av de �vriga v�mplikti-��� Prop. 1989/90:100
ga och vid f�rbandens samlr�ning.
������������������������������������������������������� Bil. 6

Jag anf�rde vidare atl f�rslegsulbildningen kan inneb�ra alt v�mplikts-utbildningens anpassning till civila studier f�rs�mras f�r vissa befalsuttag�na v�rnpliktiga. Jag f�mtsatte att gmndutbildningen f�r dessa v�mpliktiga s� l�ngt det �r m�jligt f�rl�ggs s� atl den v�rnpliktige inte f�rdr�js med sin examen eller motsvarande n�gon l�ngre tid ut�ver sj�lva tj�nstg�ringsti�den. Jag anf�rde ocks� att detta b�r beaktas i samband med den v�rnplik�tiges uttagning. Slutligen f�rklarade jag min avsikt att inom ramen f�r v�rnpliklslagens best�mmelser f�resl� �tg�rder i syfte atl m�jligg�ra full�st�ndig f�rslegsulbildning.

Riksdagen (F�U II, rskr. 310) hade inte n�got att erinra mol detta.

I 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 s. 48) anm�lde jag atl �verbef�lhavaren genom en �ndring i v�rnpliktsutbildningsf�rord-ningen (1980:1035) har f�tt befogenhet alt efler h�rande av f�rsvarsgrens�cheferna f�reskriva om gmndutbildningens f�rl�ggning under �ret. �nd�ringen m�jligg�r all fullst�ndig f�rslegsulbildning genomf�rs.

Riksdagen (F�U 11, rskr. 346) hade inte n�got att erinra.

Fullst�ndig f�rslegsulbildning har nu inf�rts vid arm�ns utbildningsf�r�band. Enligt vad jag har erfarit har det d�rvid uppst�tt en viss tvekan betr�ffande hur anst�ndsbeslammelsema skall till�mpas betr�ffande v�rn�pliktiga som uttagits lill f�rslegsulbildning.

Anst�nd med gmndutbildningen p� gmnd av studier beviljas i regel i de fall d�r den v�rnpliktige kan visa atl tj�nstg�ringen medf�r en f�rsening av studierna med mer �n tv� terminer. F�r v�rnpliktiga som genomg�r f�r�slegsulbildning kommer f�rseningen av studierna i flertalet fall all bli tre terminer och i vissa fall fyra terminer. Som jag framh�ll i 1987 �rs lolalf�rsvarsproposilion, b�r f�rstegsulbildningens konsekvenser f�r den v�rnpliktiges civila studier beaktas vid hans uttagning. Eftersom systemet med f�rslegsulbildning i m�nga fall m�ste medf�ra en f�rs�mring av anpassningen mellan v�rnpliktsutbildningen och civil utbildning, skulle emellertid ett alltf�r stort h�nsynslagande lill dessa nackdelar f�r den enskilde vid pr�vningen av ans�kningar om anst�nd kunna medf�ra att den fullst�ndiga f�rstegsutbildningen inte kan genomf�ras enligt riksda�gens och regeringens intentioner. All bevilja en v�mpliktig som skall genomg� f�rslegsulbildning anst�nd enbart av del sk�let alt tj�nstg�ringen kommer att medf�ra en f�rsening av hans studier med mer �n tv� terminer f�r d�rf�r anses strida mol grundtankarna bakom reformen.

7.7.3 U-landsutbildningen fiir vapenfria

I b�rjan p� 1970-lalel �ppnades en m�jlighet f�r b�de v�rnpliktiga och
vapenfria Ij�nslepliktiga att inom ramen f�r v�rnplikten och den vapenfria
tj�nsten fullg�ra en del av sin tj�nstg�ring som bist�nds- och katastrofut�
bildning. Syftet med utbildningen var att skapa en reserv f�r rekrytering av
personal f�r utvecklingssamarbete med andra l�nder samt f�r katastrof�
hj�lp. Utbildningen ledde lill krigsplacering inom totalf�rsvaret, f�retr�
desvis civilf�rsvaret.
������������������������������������������������������������������������������������������������ 37


 


Bist�nds- och kataslrofutbildningen upph�rde vid utg�ngen av �r 1981. Prop. 1989/90:100 Emellertid fick den allm�nna u-landskursen, som anordnades p� Sand�- Bil. 6 skolan av styrelsen f�r u-landsulbildning i Sand�, under en f�rs�ksperiod av fem �r utg�ra ett Ij�nslg�ringsalternativ f�r dem som f�ll tillst�nd lill vapenfri tj�nst. Samtidigt inf�rdes en best�mmelse i 7 a � lagen (I 966:413) om vapenfri tj�nst om all den som har tj�nstgjort i bist�ndsarbete utom�lands efler medgivande av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer f�r tillgodor�kna sig den tj�nstg�ringen som fullgjord del av den vapenfria gmndutbildningen. Som f�mts�ttning f�r tillgodor�knande angavs (prop. 1980/81:117) all bist�ndsarbetet som regel b�r omfatta tv� �r och p�b�rjas normall inom ett �r efter avslutad u-landskurs. Vidare framh�lls att del b�r vara fr�ga om anst�llning i u-land som fredsk�rsddta-gare, volont�r eller motsvarande. N�r f�rs�ksperioden avslutats skulle en utv�rdering g�ras av u-landsutbildningen f�r vapenfria Ij�nslepliktiga.

I bet�nkandet (SOU 1986:30) Vapenfriutbildningen i framliden f�reslog 1983 �rs v�mpliktsutbildningskommill� all u-landsutbildningen skulle slopas som ell tj�nstg�ringsallernaliv f�r vapenfria Ij�nslepliktiga. Med . anledning av f�rslaget betonade jag i prop. 1987/88:81 vikten av alt den f�rs�ksverksamhet som p�gick med u-landsutbildningen utv�rderades in�nan slutlig st�llning togs i fr�gan. En s�dan utv�rdering har nu redovisats av d�varande n�mnden f�r vapenfriulbildning i samr�d med styrelsen f�r u-landsutbildning i Sand�.

Av redovisningen framg�r atl Ij�nstg�ringsalternativel anv�nts i myckel begr�nsad omfattning sedan �r 1982 d� f�rs�ksverksamheten inleddes. Fram lill �r 1988 har s�ledes endast ell fyrtiotal vapenfria Ij�nslepliktiga genomg�tt utbildningen som etl led i vapenfriulbildningen. Av dessa har drygt h�lften tj�nstgjort i bist�ndsarbete utomlands, huvudsakligen i den missionsverksamhet som bedrivs av vissa kyrkliga organisationer. F�r etl tiotal av dem som hittills fullgjort bist�ndsarbete har regeringen medgett all tj�nstg�ringen f�r tillgodor�knas som en del av den vapenfria gmndut�bildningen. Efler avslutad u-landsutbildning har den vapenfrie i n�stan samtliga fall tillf�rts civilf�rsvaret, oavsett om utbildningen f�ljts av bi�st�ndsarbete utomlands eller inte. N�gon efterf�ljande befallningsutbild�ning i syfte atl ge den vapenfrie kunskaper och f�rdigheter f�r en best�md krigsuppgift har dock i stort sett inte f�rekommit.

Jag anf�rde i sist n�mnda proposition all jag delade v�rnpliktsutbild-ningskommitt�ns principiella uppfattning all del inte b�r f�rekomma tj�nstg�ringsallernaliv med ell inneh�ll som inte leder till en adekvat krigsplacering eller som inte inneb�r ett effektivt utnyttjande av utbild�ningstiden. Jag framh�ll ocks� betydelsen av att ge de vapenfria Ij�nsle�pliktiga en basutbildning som �r lika f�r alla. Ett av syftena med en s�dan utbildning �r alt fr�mja m�jligheterna alt �ka den enskildes anv�ndbarhet inom hela del vapenfria tj�nstg�ringsomr�det. F�r n�rvarande ges vapen�fria ullagna till kommunlj�nsl p� f�rs�k en basutbildning p� ca tre veckor som en inledande del av gmndutbildningen. 1 redovisningen f�resl�s alt vapenfria uttagna f�r u-landsutbildning i anslutning till den allm�nna u-landskursen i Sand� ocks� f�r genomg� basutbildningen.

Enligt min mening kan f�mts�ttningama f�r krigsplacering b�ttre tillgo-���������������������������� 38


 


doses genom att ij�nslg�ringsallemativet kompletteras med den f�reslagna Prop. 1989/90:100 basutbildningen. Men det �r ocks� angel�gel atl den �terst�ende tj�nstg�- Bil. 6 ringsskyldigheten f�r dem som fullgjort u-landskursen och basutbildning�en utnyttjas f�r att ge den vapenfrie en l�mplig krigsplacering. �ven i forts�ttningen kommer flertalet av dessa vapenfria alt placeras i civil�f�rsvarsorganisationen. Del m�ste d�rf�r st�llas som krav att �verf�ringen dit regelm�ssigt f�ljs upp med inkallelse till den ytterligare utbildning som beh�vs f�r avsedd krigsbefattning.

Av redovisningen framg�r alt de vapenfria efter u-landskursen i m�nga fall inte f�r tillf�lle att p�b�rja n�gon tj�nstg�ring utomlands. Det b�r enligt min mening vara m�jligt all hitta former f�r en samordning mellan organisationerna och myndighetema som inneb�r alt denna fr�ga kan l�sas.

Som v�mpliktsutbildningskommitt�n p�pekat inneh�ller tj�nstg�rings-aUernalivel delar somi inte i alla avseenden �r till direkt nytta f�r det krigsorganiserade samh�llet. Flera remissinstanser som uttalat sig s�rskilt �ver v�mpliktsulbildningskommill�ns bet�nkande i denna fr�ga har emel�lertid funnit det angel�get fr�n andra utg�ngspunkter all beh�lla Ij�nstg��ringsalternativel inom ramen f�r vapenfriulbildningen.

F�r egen del konstaterar jag alt Ij�nslg�ringsallemativet anv�nds i myc�ket begr�nsad omfattning och all del finns f�mts�ttningar atl ge dessa vapenfria en anv�ndbarhet i krigsorganisationen.

Jag st�ller mig d�rf�r bakom uppfattningen alt u-landsutbildningen �ven i forts�ttningen f�r vara ell tj�nstg�ringsallemativ f�r utbildning av vapenfria. Det ankommer p� myndigheterna atl vidta de �lg�rder av administrativ karakt�r som beh�vs f�r all effektivisera verksamheten i de avseenden jag nu ber�rt.

7.7.4 V�rnpliktsf�rm�ner

Nuvarande vampliktsf�rm�nssystem har vuxit fram genom successiva f�r�ndringar och f�rb�ttringar under efterkrigstiden. Under I 970-talel och f�rsta h�lften av 1980-talet har f�rb�ttringar gjorts som har lett lill avsev�rda kostnads�kningar. Under 1988/89 uppgick kostnaderna f�r de v�rnpliktigas f�rm�ner till ca 1,5 miljarder kr., varav ca 900 milj. kr. f�r allm�nna kontantf�rm�ner, ca 245 milj. kr. f�r behovspr�vade kontantf�r�m�ner, ca 340 milj. kr. f�r resef�rm�ner och ca 15 milj. kr. f�r �vriga f�rm�ner.

Ocks� i relation till �vriga f�rsvarsutgifter har de totala kostnaderna f�r v�rnpliklsf�rm�nssystemet �kat under senare �r. Jag anser det d�rf�r angel�get att st�llning tas i f�rsvarsbeslutet �r 1991 om f�rm�nernas fram�tida ulveckiing. �ven de v�rnpliktiga har under senare �r framf�rt �nske�m�l om en total �versyn av v�rnpliktsf�rm�nema.

Regeringen uppdrog �r 1988 �t en s�rskild utredare atl l�mna f�rslag i
fr�ga om vissa behovspr�vade v�mpliktsf�rm�ner som regleras i familje�
bidragslagen (1978:520). Uppdraget utvidgades i juni 1989 till att omfatta
en �versyn av v�rnpliklsf�rm�nssystemet i dess helhet. �ven de v�mplik-
ligas f�rs�kringsskydd vid personskador omfattas av uppdraget. Utreda-��������������������������� 39


 


ren har l�mnat vissa f�rslag r�rande n�ringsbidrag, vilka f�r n�rvarande��� Prop. 1989/90:100 remissbehandlas. Utredningens f�rslag i �vrigt skall redovisas till regering-��� Bil. 6 en den 15 januari 1990.

Jag har dock ber�knat medd f�r en h�jning av v�mpliklsf�rm�nema �ven budget�ret 1990/91. Jag r�knar med att en h�jning av de v�rnplikti�gas f�rm�ner med totalt ca 70 milj. kr. inneb�r att dessa kommer att bibeh�lla en of�r�ndrad andel av den milit�ra utgiftsramen.

Inom ramen f�r detta utrymme anser jag all den behovspr�vade familje�penningens maximibelopp b�r h�jas med 295 kr. per m�nad f�r huslm och med 90 kr. per m�nad f�r bam lill 2930 resp. I 465 kr.

Vidare b�r medel avs�ttas f�r att finansiera �kade kostnader f�r bo�stadsbidrag lill f�ljd av hyresh�jningar m. m. H�jningama av familjepen�ningen saml de �kade kostnadema f�r bostadsbidrag ber�knas kosta ca 10 milj. kr.

Det resterande utrymmet b�r avs�ttas f�r f�rb�ttringar avseende f�r-pl�gnadsers�tlningen. I dag f�r de v�mpliktiga ingen ers�ttning f�r mat�kostnader i samband med all de utnyttjar sin r�tt till fria hemresor p� helgema. Jag anser all viss f�rpl�gnadsers�ttning b�r utbetalas p� helgerna i dessa fall.

Del �terst�ende ekonomiska utrymmet p� ca 60 milj. kr. medger en f�rpl�gnadsers�ttning p� totalt 50 kr. per helg och v�mpliktig.

De f�rb�ttringar av f�rm�nema till de v�mpliktiga som jag f�rordar b�r genomf�ras den 1 juli 1990.

I till�mpliga delar b�r f�rb�ttringama ocks� g�lla andra som uppb�r ers�ttning enligt samma gmnder som v�mpliktiga, t. ex. vapenfria Ij�ns�lepliktiga.

H�jningen av familjepenningen kr�ver �ndringar i familjebidragslagen (I 978:520). F�rslag lill lag om �ndring i familjebidragslagen har uppr�t�tats inom f�rsvarsdepartementet och b�r fogas lill protokollet i detta �rende som bilaga 2.

7.7.5 Lagr�dets h�rande

�ndringama i lagen (1989:402) om f�rs�k med f�rkortad gmndutbildning av v�rnpliktiga och familjebidragslagen (1978:520) �r av s�dan beskaffen�het att lagr�dels h�rande skulle sakna betydelse.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen

dels f�resl�r riksdagen att anta f�rslagen till

1.      lag om �ndring i lagen (1989:402) om f�rs�k med f�rkortad gmndutbildning av v�rnpliktiga,

2.      lag om �ndring i familjebidragslagen (1978:520),

dels bereder riksdagen tillf�lle att la del av vad jag i �vrigt har anf�rt om v�rnpliktiga och �vriga ij�nslepliktiga.

40


 


7.8�� Rationalisering������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 6

�verbef�lhavaren redovisar i sin planering f�r budget�ret 1990/91 en

omr�kning av m�len f�r rationaliseringsverksamheten f�ranledd av den avkortade programplaneperioden. Omr�kningen inneb�r ingen ny inrikt�ning av rationaliseringskravet. �verbef�lhavaren konstaterar atl ralionali-seringsplanen f�refaller ha funnit en rimlig och i huvudsak accepterad modell som b�r pr�vas ytterligare. Han konstaterar vidare all rationalise�ringarna hittills har inriktats mot st�dproduktionen till f�rm�n f�r prim�r-produklionen. Rationaliseringarna under en f�ljd av �r har varit s� stora all de nu b�rjar p�verka priin�rproduktionen i negaliv riktning.

F�rsvarets rationaliseringsinstitut anm�ler i F�rsvarets rationaliserings-plan 1989, FRP 89, att rationaliseringsplanema f�r de olika huvudpro�grammen �r v�l genomarbetade och f�rankrade. De av �verbef�lhavaren uppst�llda m�len bed�ms av rationaliseringsinstitutet kunna n�s.

Jag kan konstatera atl �verbef�lhavarens �tg�rder inom rationaliserings-verksamheten har f�rb�ttrat kvaliteten i planeringen �ven om vissa os�kerheter fortfarande f�religger. F�r alt i kommande f�rsvarsbeslut kunna fastst�lla kvantitativa och kvalitativa m�l f�r rationaliseringsverksamhe�ten, �r det angel�get att de hillills under programplaneperioden genomf�r�da ralionaliserings�tg�rdema noggrant utv�rderas och j�mf�rs med m�l�s�ttningen.

Jag vill i della sammanhang ocks� p�minna om den rationaliserings-verksamhet som p�g�r i projektform i statskontorets regi under ben�m�ningen SAMBRUK. Jag utg�r fr�n all �verbef�lhavaren tar lill vara de erfarenheter som framkommer i projektet och verkar f�r all f�rsvarets myndigheter tillsammans med andra myndigheter inom den offentliga sektom lar lill vara dessa m�jligheter till besparingar.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om rationalisering.

7.9�� F�rsvarsindustri

I 1987 �rs totalf�rsvarsbeslul framh�lls bl.a. att industrins f�rm�ga att h�lla samman utveckling och tillverkning av kvalificerad f�rsvarsmateriel s� l�ngt m�jligt b�r bevaras. Det kan �nd� inte undvikas all ink�p fr�n utlandet av tekniskt kunnande, komponenter och delsystem kommer atl best� och �ven �ka i omfattning. Ett samarbete med utl�ndsk industri bygger p� f�mts�ttningen alt en h�g teknisk och industriell kompetens �ven forts�ttningsvis kan uppr�tth�llas inom svensk f�rsvarsindustri.

F�rsvarsindustrins f�rm�ga och m�jligheter att bevara sin kompetens,
kapacitet och konkurrensf�rm�ga �r ocks� beroende av m�jlighetema lill
export. Att enbart lila till svenska f�rsvarets planerade best�llningar av
ulveckiing och produktion ger inte tillr�cklig bel�ggning vid industrin f�r
en produktion till rimliga kostnader med bibeh�llande av en h�g teknisk
������������������������������ 4j

niv�.


 


�verbef�lhavaren anf�r i sin plan f�r budget�ret 1990/91 all del �r Prop. 1989/90: 100 n�dv�ndigt atl utforma f�rband och syslem utg�ende fr�n v�ra speciella Bil. 6 geografiska f�rsvarsbelingdser och v�rt v�mpliktssystem. Della kan ge en svensk profil som minskar effekten av de stridsmedel och motmedd som de b�da slormaktsblocken utvecklar mol varandra. F�r all uppr�tth�lla denna profil till en rimlig kostnad erfordras st�d enligt �verbef�lhavaren av en inhemsk f�rsvarsindustri. En s�dan ger ocks� en kunskapsbas f�r de moderniseringar som efterhand �r n�dv�ndiga f�r all de kvalificerade systemen skall n� �nskv�rd livsl�ngd. En inhemsk industri har dessutom de kunskaper om levererade system som erfordras om det visar sig n�d�v�ndigt all laktikanpassa systemen med ledning av de erfarenheter som efterhand vinns. Att ha kunskapema inom landet ger ocks� ell effektivare och s�krare underh�ll.

Den svenska f�rsvarsindustrin utvecklar och producerar f�r n�rvarande huvuddelen av v�r f�rsvarsmateriel. Del �r d�rf�r n�dv�ndigt atl fram till f�rsvarsbeslutet �r 1991 uppr�tth�lla erforderiig utvecklingskapacitet inom denna industrisektor. Med hj�lp av de extra medel stalsmaktema tillskjulit f�r budget�ret 1989/90 och planerat tillskjuta f�r budget�ret 1990/91 kan enligt �verbef�lhavaren en s�dan handlingsfrihet i huvudsak bibeh�llas.

Jag kan konstatera all den f�reslagna planeringen av inhemsk materid-f�rnydse inneb�r en l�g bel�ggning i n�rtid f�r studier och utveckling av nya syslem. F�r vapen-, ammunitions- och robolinduslrin medf�r detta en avveckling av viktig kompelens. Avsaknad av medel f�r utvecklingspro�jekt kan p� l�ngre sikt ocks� leda lill en avveckling av inhemska industrire�surser och medf�ra ett �kat utlandsberoende. Atl la tillbaka f�riorad kompetens tar l�ng lid och �r kostsam att �ter bygga upp.

I 1987 �rs f�rsvarsbeslut betonades vikten av att en inhemsk industri och kompetens om m�jligt borde beh�llas inom alla betydande materid-omr�den, men all kapaciteten beh�vde anpassas. Jag anser alt f�rsvarsbe�slutets slutsatser i allt v�sentligt fortfarande g�ller. Jag anf�rde i prop. 1988/89:80 all brislen p� tillg�ngliga medel f�r maleridf�mydse skulle f�r f�rsvarsindustrin inneb�ra anpassnings�lg�rder som i vissa fall �ven skulle komma att kr�va strukturf�r�ndringar.

Nedg�ngen i best�llningar som inom m�nga omr�den blivit p�taglig har inneburit all en omstmkturering p�b�rjats inom varvs- och elektronikin�dustrin. Enligt min uppfattning kan det bli aktuellt med ytterligare om�stmktureringar och samordning.

Jag vill erinra om vad jag anf�rde i prop. 1988/89:80 om verksamhet
och anslag f�r det milit�ra f�rsvaret under budget�ret 1989/90 betr�ffande
f�rsvarsindustrin. Jag pekade d� bl.a. p� att 1988 �rs f�rsvarskommitt�
har till uppgift all �verv�ga och l�mna f�rslag betr�ffande ambitionsniv�n
f�r framtida tillg�ng till inhemsk kapacietel f�r forskning, studier, utveck�
ling och produktion f�r totalf�rsvarets r�kning. Den mycket begr�nsade
satsningen p� utveckling inneb�r all industrins tekniska kompetens snabbi
kan komma alt reduceras. Enligt min uppfattning m�ste d�rf�r fortsalla
�lg�rder vidtas som bibeh�ller utvecklingskompetensen inom svensk
f�rsvarsindustri inom v�sentliga omr�den fram till n�sta tolalf�rsvarsbe-
���������������������������� 42


 


slut. Jag f�rordade d� att den milit�ra utgiftsramen under budget�ret��� Prop. 1989/90:100 1989/90 skulle tillf�ras 380 milj. kr. f�r utvecklingsuppdrag vid svensk��� Bil. 6 f�rsvarsindustri. Riksdagen hade intet atl erinra h�remot (F�U 14, rskr. 294).

F�r att bibeh�lla handlingsfrihet fram till n�sta f�rsvarsbeslut f�rordar jag alt 425 milj. kr. tillf�rs den milit�ra utgiftsramen f�r studier och ulveckiing av ny materiel �ven under budget�ret 1990/91.

Jag f�rordar vidare all dessa medel i likhet med innevarande budget�r b�r avs�ttas f�r utveckling av bl. a. vapen och ammunition, robotsystem, stridsfordon och elektronik. Jag har n�rmare kommenterat detta under resp. f�rsvarsgrens maleridanslag (avsnitt 9).

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all ta del av vad jag har anf�rt om vissa fr�gor r�rande f�rsvarsin�dustrin.

7.10 Redovisning av JAS 39-projektet 7.10.1 Bakgrund

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, F�U 18, rskr. 374) i juni 1982 om riktlinjer f�r utveckling och anskaffning av JAS-syslemel skall regeringen �rligen orientera riksdagen om l�get inom JAS 39-projektel. Gmnden f�r JAS-projektels v�rdering �r riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:119, F�U 9, rskr. 271) om riktlinjer f�r JAS-projektet fram till �r 2000. I propositionen (prop. 1988/89:80, F�U 14, rskr. 294) om totalf�rsvarets fortsalla ulveckiing redovisades senast l�get inom JAS-projektet. �verbef�lhavaren och f�rsvarets materielverk har l�mnat flera rapporter lill regeringen om l�get inom JAS-projektet under �r 1989. Jag redovisar dessa i del f�ljande (avsnittet 7.10.4).

F�rsvarets materielverk har under �r 1989 liksom under f�reg�ende �r anm�lt atl Industrigruppen JAS AB (IG JAS) inte offererat delserie tv� enligt gmndkonlraklets villkor. Enligt f�rsvarels materielverk avviker de redovisade kostnaderna och villkoren i �vrigl avsev�rt fr�n kontraktet. Dessa f�rh�llanden har f�ranlett s�rskilda utredningar om m�jligheterna all genomf�ra JAS-projektet eller ers�tta det med etl utl�ndskt alternativ. Det f�rsta provflygplanet havererade den 2 febmari 1989. Ett avtalsf�rslag f�r delserie tv� har l�mnats av IG JAS till f�rsvarels materielverk i juni 1989. Avtalsf�rslaget och konsekvenserna av det intr�ffade haveriet be�handlas i del f�ljande.

7.10.2 Teknisk v�rdering av projektet den 1 juli 1989

Med anledning av haveriet med det f�rsta provflygplanel och regeringens uppdrag till f�rsvarets materielverk om en utredning av haveriets konse�kvenser har en s�rskild teknisk v�rdering gjorts av JAS-projektet. Denna

43


 


v�rdering har redovisats f�r regeringen i juni 1989. Haverikommissionens Prop. 1989/90:100 slutrapport har ocks� redovisats vid samma tidpunkt. Av materielverkets Bil. 6 utredning fr�n juni 1989 framg�r att f�rseningama i typarbetet har fortsatt all �ka. Den genomsnittliga f�rseningen av lyparbelel uppgick i juni till 22 m�nader. Av dessa bed�mdes sex m�nader vara f�ranledda av haveriet. F�rsta serieleverans bed�ms nu kunna ske under v�ren 1993 vilket �r en f�rsening med drygt ett �r i f�rh�llande till den urspmngliga serideve-ransplanen. F�rsvarets materielverk bed�mer alt flygutprovningen beh��ver f�rl�ngas och p�g� l.o.m. �r 1994. De f�rsta serieflygplanen beh�ver efter leveransen till flygvapnet modifieras f�r att uppn� avtalsenlig status. Denna modifiering kommer all f� st�rre omfattning �n vad som f�mts�gs i den urspmngliga planen. Kostnaderna f�r denna modifiering ing�r i gmndkonlraktet.

F�rsvarels materielverks tekniska v�rdering i juni 1989 av projektet efler haveriet visar att serieflygplanens prestanda i allt v�sentligt kommer all n� specificerade tekniska v�rden. Haveriet orsakades av tekniska bris-ler i styrsystemet och p� del s�tl som den inledande ulprovningen genom�f�rdes. �ndringar har nu inf�rts i styrsystemets slyrlagar och slulkontroll av systemet p�g�r. De tekniska omr�den som fortfarande anses v�sentliga f�r den fortsalla tekniska bed�mningen av projektet �r, ut�ver styrsyste�met, motorns (RM 12) dragkrafl och underh�llskostnader.

Markutprovning p�g�r med tre av de totalt fem planerade provflygpla�nen. Leverans av det f�rsta serieflygplanel har tidigardagls och flygplanet kommer all utnyttjas som provflygplan under senare delen av ulprov-ningsprogrammel.

Flygplanets konfiguration och aerodynamiska egenskaper har efter haveriet ifr�gasatts av vissa bed�mare. F�rsvarels materielverk har d�rf�r l�tit oberoende experter granska del aerodynamiska underlaget. P� gmnd�val av bland annat denna utredning och resultaten fr�n de sex f�rsta flygningarna bed�mer f�rsvarets materielverk all del inte finns anledning all ompr�va projektet fr�n aerodynamiska synpunkter.

F�rsvarets materielverk har varit kritiskt till IG JAS' s�tt att leda projek�tet. Enligt materielverket har bland annat behovet av resursinsatser felbe-d�mls och industrins underleverant�rer har inte h�llit avtalade tidsplaner och �taganden. Arbelet med all f�rb�ttra ledningen av projektet inom IG JAS har p�b�rjats men m�ste enligt f�rsvarets materielverk forts�tta f�r all uppn� f�rb�ttrad projekts�kerhel b�de vad avser tidsplaner och kostna�der.

Jag konstaterar, med st�d av del g�ngna �rets redovisningar, alt JAS-
projektet i stort bed�ms kunna uppn� specificerade prestanda. Detta f�r�
uts�tter dock att IG JAS sl�r f�r sina tekniska �taganden �ven om ytterli�
gare problem dyker upp under ulprovningens g�ng. De anstr�ngningar
som gjorts f�r att �terta f�rseningarna har under del g�ngna �ret inte givit
f�rv�ntat resultat. Jag finner, i likhet med f�reg�ende �r, all industrin
inom v�sentliga omr�den har underskattat arbetsvolymen och komplexite�
ten inom projektet. Della medf�r �kade kostnader fr�mst f�r IG JAS men
�ven f�r andra leverant�rer av materiel lill projektet. IG JAS har dock
redovisat f�r f�rsvarels materielverk att man avser all sl� fast vid sill
���������������������������������� 44


 


�tagande i gmndkonlraktet vad avser lyparbelel och den f�rsta delserien��� Prop. 1989/90:100
om 30 flygplan.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

Ett intensivt utprovningsprogram skall nu genomf�ras fram till och med �r 1994. Tidpunkten f�r leverans av operativt anv�ndbara flygplan kom�mer att f�rskjutas med mer �n ett �r. Jag f�mts�tter, om acceptabla villkor och priser kan uppn�s i del fortsatta f�rhandlingsarbetet, atl industrin i samverkan med myndigheterna forts�tter all pr�va varje m�jlig �tg�rd f�r atl f�rhindra ytterligare f�rseningar och all s� l�ngt m�jligt �terta f�rlorad tid. Della f�r dock inte ske s� atl riskniv�n �kas i projektet. Jag vill s�rskilt understryka att industrin m�ste skapa en ledning av projektet s� alt f�rtro�endet kan �temppr�ttas f�r de l�ngsiktiga utf�stelserna som gjordes av de ber�rda svenska industrikoncernema i samband med JAS-avtalel �r 1982.

7.10.3 De ekonomiska foruts�ttningarna f�r projektet

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, F�U 9, rskr. 271) v�ren 1983 �r planeringsramen fram till �r 2000 f�r projektet 24,9 miljar�der kronor i prisl�get febmari 1981. JAS-projektet f�ljer samma regler f�r priskompensation som �vrig materiel inom f�rsvarsmakten. Riksdagens beslut (prop. 1983/84:112, F�U 20, rskr. 348) under v�ren 1984 om det milit�ra f�rsvarels fortsalla utveckling m.m. innebar vissa f�r�ndringar f�r JAS-projektet, fr�mst reglerna f�r att kompensera f�rsvarskoslnader-nas utlandsberoende. F�rsvarsbeslutet �r 1987 tillf�rde JAS-projektet yt�teriigare 1,8 miljarder kronor i prisl�gel febmari 1986 under budget�ren 1987/88-1996/97 f�r komplettering av motmeddssystemel saml f�r en eventuell ut�kning av antalet flygplan efter n�sta f�rsvarsbeslut. JAS-projektels planeringsram f�r budget�ren 1982/83-1999/2000 var i

1982           �rs riksdagsbeslut i prisl�gel febmari 1981 25,7 miljarder kronor.

1983           �rs riksdagsbeslut innebar f�r JAS-projektet alt planeringsramen skulle minskas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i �verbef�l�havarens rapport redovisade kostnaderna utg�r fortfarande fr�n den h�gre planeringsramen fr�n 1982 �rs f�rsvarsbeslut. �verbef�lhavaren har vid tidigare redovisningar anm�lt atl en reducering till 1983 �rs planerings�niv� inte b�r g�ras f�rr�n en �kad s�kerhet erh�lls i projektet. Denna inriktning har regeringen tills vidare godtagit. Riksdagen har inte haft n�got att erinra h�remot.

Av �verbef�lhavarens �rliga rapport i oktober 1989 framg�r vidare atl �terst�ende planeringsram f�r JAS-projektet exkl. prisreserver enligt g�l�lande ber�kningsmetoder uppg�r till 33,2 miljarder kronor i prisl�get februari 1989. JAS-projektels kostnader ber�knas under motsvarande tid uppg� till 33,8 miljarder kronor i samma prisl�ge.

F�rdyringarna f�r flygplanen i delserie tv� och den tv�sitsiga versionen
av JAS (JAS 39B) medf�r enligt �verbef�lhavarens rapport alt det kr�vs
ytteriigare resurser f�r alt fullf�lja JAS-projektet med den urspmngliga
m�ls�ttningen. �verbef�lhavaren har efler analys av lolalkostnadema f�r
alternativa utbildningssystem nu �nyo inplanerat anskaffning av JAS 39B.
Begr�nsat tekniskt utvecklingsarbete f�r JAS 39B genomf�rs fram lill
f�rsvarsbeslutet �r 1991 f�r all g�ra det m�jligt att i detta slutligt kunna ta
�������������������������� 45

st�llning lill JAS 39B.


 


Jag konstaterar atl JAS-projektet f�r de f�rsta 30 flygplanen f�ljer de��� Prop. 1989/90:100 kostnadsramar som f�mtsattes i gmndbeslutel. F�r delserie tv�, JAS 39B��� Bil. 6 och tungt styrt attackvapen har avsev�rda kostnads�kningar uppst�tt.

7.10.4 L�get i projektet inf�r �r 1990

F�rsvarets materielverk har sedan f�reg�ende rapportering till riksdagen vid flera tillfallen p� uppdrag av regeringen redovisat l�gel inom JAS-projektet. �ven �verbef�lhavaren har l�mnat redovisningar under del g�ngna �ret. Del som har redovisats och regeringens beslut med anledning h�rav kan sammanfattas enligt f�ljande.

�verbef�lhavaren redovisade som svar p� en fr�ga fr�n f�rsvarsdeparte�mentet den 25 januari 1989 bl.a. sin syn p� utl�ndska altemativ lill en svensk anskaffning av stridsflygplan. Av �verbef�lhavarens svar framg�r alt utl�ndska alternativ inte bed�mdes ha avg�rande ekonomiska f�rdelar �ven i j�mf�relse med de redovisade koslnads�kningama f�r del svenska JAS-projektet.

Regeringen uppdrog den 16 febmari 1989 �l f�rsvarets materielverk att belysa de ekonomiska, tekniska och tidsm�ssiga konsekvenserna av have�riet med det f�rsta provflygplanel. Vidare skulle f�rsvarets materielverk redovisa de ramvillkor inom vilka IG JAS �tog sig all att avge en slutlig offert f�r delserie tv� den 1 oktober 1990 samt konsekvensema av att flytta best�llningstidpunkten f�r ddserie tv� lill den I juli 1991. F�rsvarels materielverk redovisade den 30 juni 1989 sill svar p� regeringens uppdrag. Av redovisningen framg�r att haveriet f�rorsakar en f�rsening p� ytterliga�re minsl sex m�nader i gmndlyparbetel. De tekniska fr�goma r�rande haveriorsaken bed�mdes vara identifierade och en �ndring av styrsyste�met hade genomf�rts. Flygutprovningen bed�mdes av IG JAS vid den tidpunkten kunna �tempptas under �r 1989. Del var inte m�jligt alt vid lidpunkten f�r rapporten slutligt fastst�lla de ekonomiska konsekvensema av haveriet. Vidare framgick av materielverkets redovisning att ett nytt kontraktsf�rslag f�r delserie tv� hade l�mnats av IG JAS med en prisniv� som kraftigt �versteg gmndavtalels lakpris saml all best�llningstidpunk�ten f�r delserie tv� enligt regeringens �nskem�l kunde flyttas lill �r 1991 p� vissa villkor.

Regeringen uppdrog den 24 augusti 1989 �t f�rsvarels materielverk all
forts�tta att klarl�gga kostnaderna f�r haveriet och delserie tv� saml alt
samordna hittillsvarande f�rhandlingar med de p�g�ende f�rhandlingarna
om ett statligt villkorsl�n f�r Saab Scania AB's civila flygplansprojekt Saab
2000. F�rsvarels materielverk redovisade detta uppdrag den 2 oktober
1989. Av redovisningen framg�r all kostnaderna f�r haveriet uppg�r lill
drygt en miljard kronor. Kostnaderna f�r de 110 flygplanen i delserie tv�
inklusive anskaffning av 39B, st�dsystem och typservice, har totalt �kat
med 7 300 miljoner kronor och en f�rskjutning har skett av leveransen av
det sista flygplanet i delserie tv� till �r 2001 fr�n tidigare ber�knat �r 2000.
Det avtalsf�rslag som IG JAS l�mnat under juni �r 1989
till f�rsvarets
materielverk hade ytterligare analyserats och f�rsvarets materielverk anser
all om staten �r beredd all fr�ng� det g�llande avtalet f�r delserie tv� �r del
�������������������������� 46


 


nya avtalsf�rslaget rimligt. Ut�ver dessa kostnads�kningar har ocks� en��� Prop. 1989/90:100 planerad utveckling och anskaffning av ell tungt styrt atlackvapen �kat��� Bil. 6 med I 300 milj. kr. i f�rh�llande till inom JAS-ramen befintliga medel.

F�rsvarets materielverk har den 24 oktober 1989 hemst�llt till regering�en om all f� tr�ffa avtal med IG JAS om ett till�gg lill gmndavtalet som avser reglering av kostnadema f�r haveriet. Regeringen medgav den 30 november 1989 alt f�rsvarets materielverk f�r tr�ffa del beg�rda avlalel med IG JAS. Kostnaderna f�r haveriet, som uppg�r lill drygt en miljard kronor, t�cks av de reserver som avdelats i det urspmngliga JAS-beslutel.

Regeringen har d�refter den 13 december 1989 beslutat all JAS-projek�tet inte skall avbrytas nu saml givit f�rsvarets materielverk i uppdrag att f�rbereda en anskaffning av delserie tv� och beg�ra en slutlig offert fr�n IG JAS under h�sten 1990 f�r delserie tv�. Mol bakgmnd av de genomf�rda utredningarna b�r den fortsatta inriktningen av JAS-projektet pr�vas av riksdagen i samband med en total avv�gning av dels flygstridskraftemas sammans�ttning och bev�pning dels ett i sin helhet balanserat f�rsvar inom ramen f�r del planerade f�rsvarsbelutet �r 1991.

F�r flygplanets vapenprogram har redovisats olika alternativ och utred�ningar om olika vapenaltemaliv p�g�r. Del b�r ankomma p� regeringen alt avg�ra den framtida inriktningen av JAS-flygplanets bev�pning.

Jag konstaterar all JAS-projektels ulveckiing under del senaste �ret inte har varit helt tillfredsst�llande i tekniska, ekonomiska och tidsm�ssiga avseenden. De redan under �r 1988 aviserade koslnads�kningama har slutligt bekr�ftats genom IG JAS' avtalsf�rslag i juni �r 1989 och uppg�r lill betydande belopp. En tidsm�ssig f�rskjutning av den f�rsta serieleve�ransen har ocks� bekr�ftats i avtalsf�rslaget. Haveriet den 2 febmari 1989 har visat p� brister i styrsystemet och p� del s�tt ulprovningen genomf�r�des. De tekniska problemen i styrsystemet har enligt materielverkets be�d�mning l�sts. Samtidigt har tekniska problem avseende moloms drag�kraft anm�lts av materielverket. Jag delar dock materielverkets bed�m�ning atl de tekniska m�len b�r kunna uppn�s trots de problem som idag finns.

JAS-projektet �r den hittills st�rsta statliga satsningen p� ell enskilt projekt. All avbryta della nu skulle f� sv�ra konsekvenser f�r v�r s�ker�hetspolitiska trov�rdighet och ocks� medf�ra induslrikonsekvenser. S� skulle l.ex. den civila delen av flyginduslrin f� sv�rt alt fullf�lja sina planer med de civila flygplansprojeklen Saab 340 och Saab 2000. Jag kan dock inte utesluta att ytterligare tekniska problem och ekonomiska f�rdy�ringar kan inneb�ra all ell fullf�ljande av JAS-projektet m�ste omv�rde�ras. Min samlade bed�mning idag �r dock atl JAS-projektet inte nu b�r l�ggas ned utan den fortsatta inriktningen b�r pr�vas av riksdagen i samband med del planerade f�rsvarsbeslutet �r 1991. Jag avser all fortl��pande h�lla f�rsvarsulskollel och 1988 �rs f�rsvarskommitt� orienterade om utvecklingen av projektet.

47


 


7.10.5 Vissa industripolitiska aspekter p� projektet����������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6

I samband med all JAS-konlraklel sl�ts �r 1982 l�mnade IG JAS vissa utf�stelser betr�ffande syssels�ttningsskapande �lg�rder och teknolo�gi�verf�ring, som skulle genomf�ras under en fem�rsperiod, saml indu�striellt samarbete mellan deras utl�ndska underleverant�rer och svensk industri i vissa fall �nda fram till �r 2002.

I 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 6 s. 38) redogjorde jag f�r del slutliga utfallet av de syssels�ttningsskapande �tg�rdema och teknologi�verf�ringen.

F�r den fortsalla uppf�ljningen av IG JAS industripoliliska utf�stelser finns sedan �r 1986 en s�rskild arbetsgmpp vid industridepartementet. 1 min redovisning av JAS-projektet i febmari 1989 (prop. 1988/89:80 s. 50) redovisade jag vad arbetsgmppen kunnat godk�nna som genomf�rd in�dustrisamverkan under perioden den I juli 1982 lill den 30 juni 1988. Sammanlaget uppgick den godk�nda genomf�rda industrisamverkan till ell v�rde av �ver 2 220 milj. kr. i l�pande priser.

Hittills har drygt 20 utl�ndska underieveranl�rer �tagit sig industriell samverkan med svensk industri l.o.m. �r 1990 f�r ca 2600 milj. kr. och totalt fram lill �r 2002 om drygt 5 150 milj. kr.

Jag har av chefen f�r industridepartementet erfarit atl han den 11 december 1989 fr�n IG JAS har erh�llit en rapport om hittills uppn�dda resultat.

I rapporten, som inte �r heh komplett, har IG JAS f�r perioden den I juli 1988 lill den 30 juni 1989 rapporterat all industriell samverkan mellan IG JAS utl�ndska leverant�rer och svensk industri uppg�ende till 176 milj. kr., i 1982 �rs prisniv�, har genomf�rts. Delta moisvarar 287 milj. kr. i dagens prisniv�. Av det redovisade beloppet p� 176 milj. kr. uppges det. amerikanska f�retagel GE (General Electric) ha svarat f�r 129 milj. kr. Dessutom har enligt IG JAS olika svenska f�retag offererat licenslillverk-ning resp. tillverkning av komponenter f�r flygplan JAS 39 men de har inte varit tillr�ckligt konkurrenskraftiga. D� rapporten nyligen inkommit till industridepartementet har den ovan n�mnda arbetsgmppen �nnu inte haft tillf�lle all granska underlaget.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

alt ta del av vad jag har anf�rt om JAS 39-projeklel.

48


 


8 Totalf�rsvarets civila del�������������������������������������������� Prop-1989/90: lOO

Bil. 6 8.1� Inledning

Mot bakgmnd av all lidpunkten f�r n�sta f�rsvarsbeslut tidigardagls ell �r till v�ren 1991 minskade regeringen i sina anvisningar kravet p� redovis�ning av programplaneringen. Programplanen skall endast omfatta budget��ret 1990/91. �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB) har i enlighet d�r�med l�mnat "Programplan f�r det civila f�rsvaret 1990/91". Programpla�nen har utarbetats i samr�d med �vriga fiinklionsansvariga myndigheter.

�CB framh�ller i programplanen all utg�ngspunkten f�r planeringen har varit den inriktning i stort och de prioriteringar som l�g lill gmnd f�r f�reg�ende programplan ("Programplan f�r del civila f�rsvaret 89 � 94") saml slalsmaklemas st�llningstagande h�rtill. �CB framh�ller i detta sam�manhang bl.a. atl del milit�ra angreppet som syftar lill att utnyttja v�rt territorium �r del allvarligaste hotet mol v�r nationella s�kerhet. Del utg�r d�rmed den viktigaste gmnden f�r inriktningen av totalf�rsvarets plane�ring.

Inom del civila f�rsvaret m�ste, enligt �CB, �ven andra skeden av ell kris eller krigsf�rlopp beaktas i planeringen. Kraven p� funktioner med verksamhet av s�rskild vikt i ell krigsskede m�ste dock tillgodoses i f�rsta hand i en priorileringssituation. F�rst d�refter b�r kraven tillgodoses f�r ett f�rkrigsskede.

Den n�mnda inriktningen har utgjort gmnd f�r �CB:s programplane�ring. �CB framh�ller bl. a. all en str�van har varit att f�rdela ramen s� all avdelade medel f�r skilda funktioner anv�nds i sin helhet f�r konkreta beredskaps�lg�rder 1990/91 och att d�nned st�rsta m�jliga beredskaps-h�jande effekt n�s.

Jag kan f�r egen del i allt v�sentligt st�lla mig bakom den inriktning av planeringen som �CB har f�reslagit f�r del sista �ret i lotalf�rsvarsbesluls-perioden. Medelstilldelningen till funktionen. Dock b�r medelstilldelning�en till funktionen H�lso- och sjukv�rd m. m. motsvara medelstilldelningen under innevarande budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl la del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen av totalf�rsvarets civila del.

8.2 Funktionsvis inriktning

Av f�rordningen (1986:294, �ndrad senast 1989:627) om ledning och samordning inom totalf�rsvarets civila del framg�r n�rmare vilka uppgif�ter som ankommer p� �CB och �vriga s. k. funklionsansvariga myndighe�ter samt de �vriga myndigheter som har uppgifter inom en funktion.

49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


8.2.1 Civil ledning och samordning����������������������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

Funktionen Civil ledning och samordning omfattar �vergripande ledning��� ""� " och samordning av totalf�rsvarets civila del p� central, h�gre och l�gre regional samt lokal niv�. Funktionsansvarig myndighet �r �CB. �vriga myndigheter med uppgifter inom funktionen �r civilbefalhavare, l�nssty�relser och kommunstyrelser.

�verstyrelsen f�r civd beredskap

Som ansvarig myndighet p� central niv� f�r funktionen Civil ledning och samordning skall �CB inrikta och st�dja uppbyggnaden av en effektiv ledningsorganisation f�r kriser och krig f�r myndigheter inom funktionen. �CB skall vidare samordna �vriga funklionsansvariga myndigheters be�redskapsf�rberedelser s� att dessa genomf�rs med en enhetlig inriktning och blir v�l balanserade. �CB skall �ven bl.a. samordna studie- och planeringsverksamheten inom totalf�rsvarets civila del.

Civdbef�lhavarna

Civilbef�lhavama verkar p� h�gre regional niv� och samverkar h�rvid med milit�rbef�lhavarna. Civilbef�lhavama skall inom civilomr�det i fred verka f�r all civila myndigheters och andra organs beredskapsf�rberedel�ser bedrivs med en enhetlig inriktning s� all verksamheten vid krigsfara och i krig genomf�rs p� ell s�dant s�tt att st�rsta m�jliga f�rsvarseffekt uppn�s.

Regeringen har i propositionen 1988/89:80 om verksamhet och anslag f�r del milit�ra f�rsvaret m.m. under budget�ret 1989/90 f�reslagit all antalet civil- och milit�romr�den fr�n och med den I juli 1991 skall minskas fr�n sex till fem, varvid Bergslagens civil- respektive milit�romr�de och �stra civil- respektive milit�romr�det sl�s samman och bildar de nya Mellersta civil- och milit�romr�dena. Riksdagen bif�ll f�rslaget (F�U 1988/89:14, rskr. 294).

Jag �terkommer i del f�ljande till fr�gan om lokalisering av civilbef�l�havarens kansli i Mellersta civilomr�del.

L�nsstyrelserna

L�nsstyrelserna verkar p� den l�gre regionala niv�n och samverkar h�rvid med f�rsvarsomr�desbef�lhavama. L�nsstyrelserna skall bl. a. genom r�d och rekommendationer verka f�r all civila myndigheter och f�retag inom l�net medverkar i beredskapsf�rbereddserna och all dessa genomf�rs med en enhetlig inriktning. L�nsstyrelserna skall verka f�r all beredskapsh�n�syn las i den fortl�pande samh�llsplaneringen.

L�nsstyrelsema skall ocks� bitr�da kommunerna med den ulbildnings-och �vningsverksamhet som bedrivs i kommunerna med anledning av dessas roll i totalf�rsvaret.

50


 


Kommunal beredskap������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

I totalf�rsvarsplaneringen �r kommunstyrelsen den h�gsta civila myndig-heten p� lokal niv�. Genom all kommunstyrelsen ocks� �r h�gsta beredan�de instans i kommunen �r f�mts�ttningama goda f�r att en effektiv led�ning under kriser och i krig skall kunna uppn�s. Sedan del omfattande beredskapsplanl�ggningsarbetel i stort har avslutals kommer �vnings- och utbildningsverksamheten enligt min mening all vara av st�rsta betydelse f�r all vidmakth�lla en god beredskap och f�r att realiserbarheten i uppr�t�tade planer skall kunna pr�vas.

I fr�ga om den kommunaltekniska f�rs�rjningen, dvs. f�rs�rjningen med el, gas, v�rme saml vatten och avlopp, �r del angel�gel att en tillfreds�st�llande drifts�kerhet kan �stadkommas ocks� mot fredstida st�mingar. Del ankommer p� kommunerna atl sj�lva vidta n�dv�ndiga �tg�rder mot s�dana st�rningar. F�r �tg�rder som h�mt�ver kr�vs f�r alt motverka krigslida st�rningar har avsatts s�rskilda resurser, inom ramen f�r den f�rs�ksverksamhet som �CB bedriver med st�d av regeringens beslut i februari 1988, f�r bl. a. finansiering av reservanordningar och �lg�rder som m�jligg�r start och drift av separata delsystem.

Regeringen har den 5 oktober 1989 beslutat att f�rs�ksverksamheten som bedrivs av �CB i samverkan med bl.a. statens energiverk, statens vatlenfallsverk, socialstyrelsen. Svenska kommunf�rbundet och Lands�tingsf�rbundet f�r forts�tta till och med den 30 juni 1991 i m�n av resurser. Erfarenheterna av f�rs�ksverksamheten skall redovisas lill rege�ringen h�sten 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt la del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Civil ledning och samordning.

8.2.2 Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst

8.2.2.1 Inledning

Med begreppet befolkningsskydd avses de f�rebyggande �lg�rder som vidtas f�r atl f�rhindra olyckor och f�r all begr�nsa skadan vid en olycka. Med r�ddningstj�nst avses de r�ddningsinsatser som staten eller kommu�nerna skall svara f�r vid olycksh�ndelser och �verh�ngande fara f�r olycksh�ndelser f�r all hindra och begr�nsa skador p� m�nniskor eller egendom eller i milj�n. Befolkningsskyddet och r�ddningstj�nsten i freds�tid har samlats i uttrycket fredsr�ddningstj�nst. Motsvarande verksamhet under civilf�rsvarsberedskap kallas i dag civilf�rsvarsverksamhel.

Statens r�ddningsverk �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om befolkningsskydd, inkl. fr�gor om landtransporter av farligt gods, och r�ddningstj�nst. R�ddningsverket skall samordna samh�llets verksamhet inom befolkningsskyddet och r�ddningstj�nsten.

51


 


Utredningen (F� 1987:01) om k�rnkraftsberedskapen har i november��� Prop. 1989/90: 100 1989 lagt fram bet�nkandet (SOU 1989:86) Samh�llets �lg�rder mot all-��� Bil. 6 varliga olyckor. Bet�nkandet remissbehandlas f�r n�rvarande.

Jag �terkommer under avsnitt 8.3 S�rskilda fr�gor till den vidare be�handlingen av 1988 �rs befolkningsskyddskommilt�s bel�nkande (SOU 1989:17) Risker och skydd f�r befolkningen och lill fr�gor om unders�k�ning av allvariiga olycksh�ndelser.

R�ddningsverket har genomf�rt en analys om de m�l som sattes upp i riksdagsbeslutet om bildandel av verket har uppn�tts och om verksamhe�ten bedrivs rationellt. Analysen har redan lett lill flera organisatoriska f�r�ndringar. R�ddningsverket kommer atl forts�tta arbelet med rationa�liserings- och effektiviserings�tg�rder, bl. a. utvecklingen av datorst�det.

Inom fredsr�ddningslj�nslomr�det p�g�r ett betydande intemationellt samarbete. Bl. a. f�rekommer samverkan i fr�ga om �lg�rder mot f�rore�ning av den marina milj�n. Vidare p�g�r ell samarbete med �vriga nordis�ka stater som syftar lill att underl�tta och �ka r�ddningstj�nstsamverkan �ver riksgr�nserna. Arbetet med fr�gor om industri- eller kemikalieolyckor p�g�r bl. a. inom ramen f�r ECE, OECD och Nordiska ministerr�det.

Inom f�rsvarsdepartementet har uppr�ttats en promemoria om Sveriges tilltr�de lill konventionen om bist�nd i h�ndelse av en k�mleknisk olycka eller etl n�dl�ge med radioaktiva �mnen och till avtalet mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om samarbete �ver territorialgr�nserna i syfte all vid olycksh�ndelser hindra eller begr�nsa skador p� m�nniskor eller egendom eller i milj�n. Promemorian har remissbehandlats och en propo�sition planeras inom kort all l�mnas lill riksdagen sedan yttrande fr�n lagr�det inh�mtats �ver f�rslag lill erforderlig lag�ndring.

8.2.2.2 Inriktningen av befolkningsskyddet

Del fredslida samh�llet och dess utformning har, som r�ddningsverket framh�ller i sin programplan, stor betydelse f�r de risker befolkningen kan uts�ttas f�r samtidigt som del utg�r grunden f�r befolkningens skyddsm�j-ligheler. Jag anser all befolkningsskyddels och r�ddningstj�nstens erfaren�heter och s�kerhetssynpunkter b�r tas lill vara i de processer som formar utvecklingen av v�rt samh�lle. Det �r en myckel viktig uppgift f�r r�dd�ningsverket all aktivt f�rs�ka p�verka utvecklingen f�r att �stadkomma ell mindre s�rbart samh�lle i fred och krig. Atl la tillvara befolkningsskyddels och r�ddningstj�nstens erfarenheter och s�kerhetssynpunkter b�r utg�ra ell naturligt inslag i samh�llsulvecklingsprocessen.

Av betydelse blir d�rf�r enligt min mening den rapport med r�d och exempel p� hur risk- och beredskapsh�nsyn skall kunna tas i fysisk plane�ring som r�ddningsverket avser alt ge ut tillsammans med plan- och bostadsverket. I samma riktning verkar r�ddningsverkets r�d och kom�mentarer om till�mpningen av 43 � r�ddningstj�nstlagen (1986:1102), dvs. om bl. a. f�rebyggande �tg�rder vid anl�ggningar d�r verksamheten inne�b�r fara f�r att en olycksh�ndelse skall orsaka allvarliga skador p� m�nni�skor eller i milj�n.

52


 


Enligt min mening ger utvecklingen av de f�rebyggande �tg�rdema med��� Prop. 1989/90:100 h�nsyn till de fredstida olycksriskema en f�rb�ttrad beredskap �ven f�r��� Bil. 6 krigssituationen. Omv�nt har de �tg�rder som vidtas f�r krigssituationen utformats s� att de bidrar till att f�rhindra olyckor och skador i fred. Jag f�rordar denna utveckling och en fortsatt integrering av befolkningsskyd�det f�r fred och krig.

Som r�ddningsverket framh�ller �r ett av de viktigaste m�len f�r verkets verksamhet att �ka den enskilda m�nniskans f�rm�ga att ta ansvar f�r den egna s�kerheten. R�ddningsverket bedriver d�rf�r en till allm�nheten riktad upplysningsverksamhet i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Jag bitr�der r�ddningsverkets prioritering av delta omr�de.

R�ddningsverket genomf�r studier av systemen f�r vaming av allm�n�heten i fred och krig. Dessa fr�gor kommer att las upp vid behandlingen av utredningens om k�rnkraftberedskapen och 1988 �rs befolkningsskydds�kommilt�s f�rslag saml i arbetet inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut.

N�r del g�ller s�kerheten i samband med transport av fariigl gods b�r, enligt r�ddningsverkets programplan, insatsema samordnas med det inom r�ddningsverket p�g�ende arbetet med ett program f�r skydd och skade-avhj�lpande verksamhet avseende hotet fr�n kemikalieolyckor i samh�llet. Som st�d vid till�mpningen b�rjar nu r�ddningsverkets datoriserade infor-malionsbank (RIB) att las i bmk. Som r�ddningsverket framh�ller fordras fortsatta insatser f�r att f� en �ndam�lsenlig v�gvalsslyming i landet och f�r atl h�ja kompetensen genom utbildning. F�r att f� en b�ttre efterlev�nad av regelsystemet b�r r�ddningsverket forts�tta all verka f�r en b�ttre fungerande tillsynsverksamhet.

Inriktningen av verksamheten n�r del g�ller skyddet av befolkningen i krig �r beroende av ett slutligt st�llningslagande lill 1988 �rs befolknings-skyddskommitt�s f�rslag. Jag anser alt verksamheten i avvaktan p� dessa b�r ske enligt den allm�nna inriktning som angavs i 1987 �rs f�rsvarsbe�slut.

R�ddningsverket har i programplanen redovisat ytterligare �tg�rder f�r ulveckiing av befolkningsskyddet i fred och krig. Jag f�rordar all befolk�ningsskyddet f�r den inriktning som jag nu har angett och som i �vrigl anges i programplanen.

8.2.2.3 Inriktningen av r�ddningstj�nsten

R�ddningsverkets samordningsuppgifter syftar till att �stadkomma etl b�ttre resursutnyttjande och en h�gre funktionss�kerhel och effektivitel inom hela samh�llets r�ddningstj�nst. Samordningen g�ller inte endast statliga myndigheter och organ ulan ocks� den kommunala r�ddnings�tj�nsten samt andra samh�llsresurser t.ex. sjukv�rden och f�rsvarsmak-len.

Enligt min mening �r del �ven viktigt all r�ddningsverket g�r s�rskilda
insatser f�r atl utveckla samverkansformerna i de kommunala r�ddnings�
tj�nstregionerna i syfte all m�jligg�ra kraftsamling av resurser och etl
rationellt utnyttjande av dessa. R�ddningsverket b�r genom informaiion,���������������������������� 53


 


utbildning och r�dgivning verka f�r enhetlighet och f�r all praktisk sam-��� Prop. 1989/90:100 verkan kommer till st�nd. �ven p� regional niv� fordras, som r�ddnings-��� Bil. 6 verket framh�ller, s�rskilda insatser f�r all utveckla samverkansformema.

N�r det g�ller kemikalieolyckoma deltar Sverige intemationdlt inom ramen f�r OECD, Nordiska minislerr�del och de olika �verenskommelser som g�ller bek�mpningsinsalser till sj�ss. �ven inom ESK och ECE har dessa fr�gor aktualiserats. R�ddningsverket har givit ut ell allm�nt r�d f�r s. k. 43 �-anl�ggningar som anknyter lill EG-l�nderaas s. k. Seveso-direk-liv. N�r del g�ller dessas best�mmelser om arbetsmilj�n, har arbelar�skyddsstyrdsen meddelat f�reskrifter. Inom r�ddningsverket p�g�r arbete med en inriktning f�r bek�mpningen av kemikalieolyckor p� land och lill sj�ss. Detta gmndas bl. a. p� ministerr�dets forsknings- och utvecklingsar�bete inom omr�det. �ven andra �tg�rder genomf�rs f�r all f�rb�ttra beredskapen inf�r s�dana olyckor. Jag ser det som v�sentligt all �lg�rder vidtas f�r all �ka s�kerheten och uppn� en tillfredsst�llande beredskap i dessa sammanhang.

M�ls�ttningen f�r olje- och kemikaliebek�mpningen b�r, som r�dd�ningsverket framh�ller, vara all vidmakth�lla en h�g niv� p� beredskapen och efterstr�va en h�jning av niv�n genom forskning, ulveckiing, anskaff�ning, utbildning och information. Jag ser det som betydelsefullt alt r�dd�ningsverket, i samr�d med bl. a. kustbevakningen, avser att genomf�ra en �versyn av den nuvarande dimensionerande hotbilden. Denna b�r kunna l�ggas lill gmnd f�r f�rslag till inriktning f�r b�rjan av 2000-talet.

R�ddningssverkel redovisade i augusti 1988 p� regeringens uppdrag genomf�rda studier av den kommunala r�ddningsledningen i krig och de krav som st�lls p� ledningsplatsemas utformning. R�ddningsverket l�m�nade ocks� i augusti 1988 p� regeringens uppdrag det underlag som beh�vs f�r ett slutligt st�llningstagande lill SOS-cenlralemas verksamhet i krig. 1 1988/89 �rs budgetproposition behandlades fr�gor som h�nger samman med inriktningen av verksamheten f�r den �terst�ende delen av f�rsvars�beslutsperioden (prop. 1988/89:100, bil. 6, F�U 12, rskr. 149). D�r fram�h�lls bl.a. all nyproduktionen av ledningsplalser skulle i f�rsta hand prioriteras lill de mest angel�gna ortema och ske i anslutning lill kommu�nernas planerade byggnation av anl�ggningar som �r l�mpliga f�r all rymma ledningsplatser.

Jag vill i detta sammanhang n�mna att i den rapport om ledningen av totalf�rsvarets civila del, som �CB i november 1989 l�mnade lill regering�en och som jag i det f�reg�ende kort har redogjort f�r, redovisas vissa allm�nna principer som b�r g�lla vid utbyggnaden av kommunala led�ningsplalser i allm�nhet, dvs. �ven f�r andra funktioner �n r�ddnings�tj�nst.

R�ddningsverket framh�ller i sin programplan att alarmeringspersona-
len efler decentralisering b�r ing� i civilf�rsvarsstabema och delta i r�dd�
ningsverkels ordinarie utbildnings- och �vningsverksamhet f�r civil�
f�rsvarspersonal. De utrymmen som tillkommer i de skyddade lednings-
plalsema finansieras p� samma s�tt som ledningsplalsema i �vrigl. Jag
kan ansluta mig till denna princip och f�rslaget all SOS Alarmering AB
bestrider de kostnader som avser den egna alarmeringsulmstningen, me-
���������������������������� 54


 


dan televerket svarar f�r den stationsplacerade utmstningen. Jag f�rordar��� Prop. 1989/90: 100 vidare r�ddningsverkels f�rslag all televerket bekostar omdirigeringen av��� Bil. 6 den erforderliga teletrafiken.

Jag vill ansluta mig lill r�ddningsverkets syn p� r�ddningstj�nsten och, ut�ver vad jag nu har angett, i allt v�sentligt f�rorda den inriktning som anges i programplanen.

8.2.2.4 Svensk beredskap f�r r�ddningsinsatser i andra l�nder

Statens r�ddningsverk har p� regeringens uppdrag l�mnat f�rslag till for�mer f�r framlida katastrofhj�lp utomlands. F�rslaget har utarbetats mol bakgmnd av erfarenhetema fr�n insatsen vid jordb�vningskatastrofen i Sovjetrepubliken Armenien. F�rslaget omfattar katastrofartade olycks�h�ndelser med en i liden utdragen r�ddningsinsats. Det omfattar inte insatser vid sv�ll, epidemier och liknande katastrofer, f�r vilka det finns andra svenska hj�lporgan, eller insatser enligt g�llande internationella �verenskommelser vid utsl�pp i havet av olja eller annal skadligt �mne f�r vilka kustbevakningen svarar.

Enligt f�rslaget b�r planeringen f�r r�ddningsinsatserna medge en flexi�bel organisation och ske med de resurser som har byggts upp f�r befolk�ningsskydd och r�ddningstj�nst i Sverige. R�ddningsverket b�r enligt f�r�slaget vara verkst�llande myndighet.

Med h�nsyn till atl genomf�randet av r�ddningsinsatser utomlands med svensk personal och materiel i allm�nhet har verkningar f�r bl. a. v�r egen beredskap och medf�r avsev�rda ekonomiska konsekvenser f�resl�s all regeringen skall besluta om dem. R�ddningsverket f�resl�r vidare all verket skall f� besluta om bist�nd med materiel upp till en kostnad p� 5 milj. kr. f�r vatje insats. Vissa medel b�r enligt f�rslaget avs�ttas under f�rsta verksamhets�ret f�r planering, anpassning av f�rr�dsh�llning, en viss utbildning av nyckelpersoner, information, m. m.

R�ddningsverkets f�rslag har remissbehandlats. Remissinstanserna �r positiva till f�rslaget. Betydelsen av att insatsema kompletteras med en h�lso- och sjukv�rdsenhet understryks, liksom att planeringen av insatser�na samordnas med motsvarande �tg�rder i andra l�nder och intemationel�la organ. I �vrigt framf�rs synpunkter som i allt v�sentligt g�ller genomf��randel av f�rslaget.

F�r egen del vill jag framh�lla betydelsen av alt det finns en svensk beredskap f�r r�ddningsinsatser vid katastrofer i andra l�nder. En s�dan beredskap b�r skapas f�r situationer d�r insatser inte genomf�rs i enlighet med g�llande internationella �verenskommelser eller i redan etablerade former. R�ddningsverket b�r ha ett sammanh�llande ansvar f�r insatsbe�redskapen. De planerings- och f�rberedelse�tg�rder som fordras b�r ge�nomf�ras i samarbete med ber�rda myndigheter och organisationer samt internationella organ. Dessa �tg�rder b�r kunna genomf�ras inom ramen f�r verkets ordinarie verksamhet.

Del b�r dock vara regeringen f�rbeh�llet att fatta beslut om varje insats och de medel som kan erfordras h�rf�r.

55


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100


Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all ta del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst.

8.2.3 Psykologiskt f�rsvar

Huvudinriktningen f�r del psykologiska f�rsvaret lades fast i 1982 �rs f�rsvarsbeslut. Denna inriktning inneb�r atl fri opinionsbildning och de�batt skall utg�ra gmnden f�r verksamheten b�de i krig och fred. Vid krigsfara och krig skall v�r f�rsvarsvilja och motst�ndsanda bevaras och st�rkas av del psykologiska f�rsvaret.

Ansvarig f�r samordningen inom funktionen Psykologiskt f�rsvar �r styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar (SPF). Inom funktionen har �ven te�leverket uppgifter. Sveriges Radio AB ansvarar f�r Sveriges Radiokoncer�nens kris- och krigsplanl�ggning men SPF har ell n�ra samarbete med f�retaget inom informationsomr�det.


Bil. 6


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all ta del av vad jag har anf�rt om den fortsalla utvecklingen inom funktionen Psykologiskt f�rsvar.

8.2.4 H�lso- och sjukv�rd m.m.

Funktionen h�lso- och sjukv�rd m.m. omfattar civil h�lso- och sjukv�rd, socialtj�nst saml milj�- och h�lsoskydd. Socialstyrelsen �r funklionsansva-rig myndighet. D�mt�ver har f�rsvarsmakten en egen organisation f�r h�lso- och sjukv�rd m. m.

Den prioritering och inriktning f�r funktionen som angavs i 1987 �rs f�rsvarsbeslut b�r enligt min mening alltj�mt g�lla.

Utredningen (S 1987:05) om sjukv�rdens f�rs�rjningsberedskap har i uppgift att med ber�rda parter klarg�ra och l�gga fast de �tg�rder som beh�vs f�r all f�rsl�rka den civila h�lso- och sjukv�rden i krig vad avser lokaler, utmstning och sjukv�rdsmalerid av f�rbmkningskarakt�r. Resul�tatet av detta utredningsarbete har legat till gmnd f�r regeringens uppdrag under 1989 lill �CB all under de n�rmaste �ren svara f�r lagring och oms�ttning av sjukv�rdsmalerid av f�rbmkningskarakt�r. Vidare har sta�tens f�rhandlingsn�mnd f�tt i uppdrag att f�rhandla med sjukv�rdshuvud�m�nnen om ytterligare oms�ttningslagring f�r statens r�kning ut�ver den �verlagring f�r beredskaps�ndam�l som redan sker hos dessa som en f�ljd av 1982 �rs f�rsvarsbeslut. I avvaktan p� utredningens f�rslag i fr�ga om de sjukhosresurser som skall tillkomma i krig, f�rordar jag efler samr�d med chefen f�r socialdepartementet och i enlighet med �CB:s f�rslag i


56


 


programplanen att behovet i �vre Norrland och p� Gotland av varaktig��� Prop. 1989/90:100
utmstning s�kerst�lls.
������������������������������������������������������������������������ Bil. 6

Chefen f�r socialdepartementet kommer senare denna dag att redog�ra f�r etl f�rslag till l�sning av fr�gan om akuta sjuktransporter med helikop�ter.

Chefen f�r socialdepartementet kommer vidare att efter samr�d med mig f�resl� att 130,0 milj. kr. anvisas fr�n den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del f�r beredskapen inom funktionen H�lso- och sjukv�rd m. m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om funktionen H�lso- och sjukv�rd m.m.

8.2.5 Telekommunikationer

Funktionen Telekommunikationer omfattar de f�r totalf�rsvaret gemen�samma telekommunikationer som tillhandah�lls genom televerkets f�r�sorg. Televerket �r funktionsansvarig myndighet.

I 1987 �rs f�rsvarsbeslut betonades all telekommunikationemas funk�tionss�kerhel �r av gmndl�ggande betydelse f�r totalf�rsvaret under kriser och i krig. Planeringen inriktas mol det �vergripande m�let all under st�rda f�rh�llanden uppr�tth�lla telekommunikationer f�r vikliga sam�h�llsfunktioner. Behovet i �vre Norrland uppm�rksammas s�rskilt. Plan�l�ggningen skall genomf�ras och revideras med h�nsyn lill hot fr�n sabota�gef�rband, risk f�r angrepp med kort milit�r f�rvarning och kravet p� alternativ i planl�ggningen samt omedelbar tillg�nglighet i fr�ga om perso�nal, materiel och ledningsplatser.

Enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut skall televerket svara f�r finansieringen av samtliga sina beredskaps�tg�rder. De krigsskydds�tg�rder som televerket kommer all vidta uppg�r under kalender�ret 1990 lill ca 91 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Telekommunikationer.

8.2.6 Transporter

Funktionen omfattar delfunktionerna Transportsamordning, J�rnv�gs�
transporter, Landsv�gstransporter, V�gh�llning, Flyglransporter och Sj��
transporter. Transportr�det �r ansvarig myndighet f�r funktionen Trans�
porter och delfunktionerna Tr�n sport sam ord ning och Landsv�gstranspor�
ter medan statens j�mv�gar, banverket, v�gverket, luftfartsverket och
sj�fartsverket svarar f�r beredskapsplaneringen inom resp. delfunktion.
����������������������������� 57


 


Det �vergripande m�let f�r Iransportfunklionen �r att tillgodose total-��� Prop. 1989/90:100 f�rsvarels transportbehov under kriser och i krig. Under neutralitet och i��� Bil. 6 krig skall transporter inom samtliga irafiks�tt kunna genomf�ras trots omfattande elavbrott. Transportverksamhelen skall kunna ledas och trans�porter kunna genomf�ras trots bek�mpning och sabotage.

Jag har inget all erinra mot den av �CB i programplanen f�r del civila f�rsvaret 1990/91 f�reslagna inriktningen av verksamheten inom funktio�nen Transporter f�r budget�ret 1990/91.

Efler samr�d med mig kommer chefen f�r kommunikationsdepartemen�tet senare denna dag att f�rorda att 130,5 milj. kr. anvisas fr�n den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarels civila del f�r beredskapen inom funktionen Transporter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen

att ta del av vad jag har anf�rt om den fortsalla utvecklingen inom funktionen Transporter.

8.2.7 Livsmedelsf�rs�rjning m. m.

Funktionen Livsmedelsf�rs�rjning m. m. omfattar f�rs�rjningen med livs�medel inkl. vatten, reglerings- och ransonerings�lg�rder avseende livsme�del, livsmedelshygien och civil velerin�rverksamhel.

Med livsmedelsf�rs�rjning avses h�rvid all verksamhet fr�n producent till konsument.

Statens jordbmksn�mnd (JN) �r funklionsansvarig myndighet. Vidare har lantbmksslyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturv�rdsverk uppgifter inom funktionen.

1987 �rs f�rsvarsbeslut innebar bl.a. alt den regionala f�rs�rjningsf�r�m�gan i krig skulle �gnas s�rskild uppm�rksamhet och all utf�rs�ljning av vissa insatsvaror i jordbmksproduklionen skulle ske.

I prop. 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska �tg�rder konstaterade regeringen all den nuvarande jordbrukspolitiken k�nnetecknas av en l�g grad av m�luppfyllelse och all en reformering d�rf�r kr�vs.

Mol denna bakgmnd lillkallade.regeringen h�sten 1988 en parlamenta�risk arbetsgrupp med uppgift all utforma f�rslag till en ny livsmedelspoli�lik. Arbetsgruppen �verl�mnade i oktober till regeringen rapporten (Ds Jo 1989:63) En ny livsmedelspolitik. Den f�r�ndring av produktionskapacite�ten inom olika omr�den som den av arbetsgmppen f�rordade avreglering�en kan ge upphov lill kan inneb�ra �ndrade f�mts�ttningar f�r bered�skapsplaneringen. Chefen f�r jordbmksdepartementel kommer senare all l�mna f�rslag r�rande inriktningen av livsmeddspoliliken och om bered�skapsplaneringen p� della omr�de.

Jag vill erinra om att 1988 �rs f�rsvarskommitt� enligt sina direktiv s�rskilt b�r studera bl.a. livsmedelsf�rs�rjningen.

�CB framh�ller i sin programplan att de v�sentligaste utg�ngspunkterna
f�r planeringen liksom tidigare utg�rs av antaganden om en kriskost���������������������������������� 58


 


molvarande 2900 kcal/dygn och alt en omst�llning av jordbmksproduk-��� Prop. 1989/90:100 tionen b�r vara den gmndl�ggande beredskaps�tg�rden f�r all m�ta utri-��� Bil. 6 keshanddssl�rningar. De f�r�ndringar i beredskapslagringen som genom�f�rs mot bakgmnd av 1987 �rs f�rsvarsbeslut kommer all vara fullf�ljda vid f�rsvarsbeslutsperiodens slut.

Efter samr�d med mig kommer chefen f�r jordbmksdepartementel se�nare denna dag all i avvaktan p� senare f�rslag p� detta omr�de f�rorda all of�r�ndrat 32 milj. kr. anvisas fr�n den ekonomiska ramen f�r totalf�rsva�rets civila dd f�r funktionen Livsmedelsf�rs�rjning m. m. under budget��ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

alt la del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Livsmedelsf�rs�rjning m. m.

8.2.8 Energif�rs�rjning

Verksamheten inom funktionen syftar lill att tillgodose samh�llets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen �r uppdelad i delfunktioner�na Br�nslen och drivmedel samt Elkraft.

Statens energiverk �r ansvarig myndighet f�r funktionen. Statens vat�tenfallsverk, statens k�rnkraftinspektion och transportr�del har uppgifter inom funktionen.

Delfunktionen Br�nslen och drivmedel

Delfunktionen omfattar fr�gor om f�rs�rjningen med br�nslen och driv�medel saml sm�rjmedel. Statens energiverk har delfunktionsansvar.

P�g�ende minskning och omstmkturering av de totala beredskapslagren i enlighet med 1987 �rs f�rsvarsbeslut ber�knas avslutas under innevaran�de budget�r. N�got omedelbart behov av nya investeringar i produkter och anl�ggningar f�religger inte.

Efler samr�d med mig kommer chefen f�r milj�- och energidepartemen�tet senare denna dag att f�resl� att 7270000 kr. anvisas fr�n den ekono�miska ramen f�r totalf�rsvarets civila del f�r beredskapslagring och f�r industriella �lg�rder. H�ri ing�r ocks� medel f�r att st�rka handlingsbered�skapen bl. a. vad betr�ffar utveckling av ransoneringssyslemen och �vning av kris- och krigsorganisationer.

Delfunktionen Elkraft

Delfunktionen omfattar fr�gor om f�rs�rjningen med elektrisk energi. Statens vatlenfallsverk har delfunktionsansvar.

I uppgiften ing�r att verka f�r atl erforderliga beredskaps�tg�rder vidtas vid kommunala och enskilda kraflf�retag.

Enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut skall elf�rs�rjningen ges h�g prioritet i����������������������������� 59


 


beredskapsplaneringen. P�b�rjade �tg�rder i syfte att skapa �kad flexibili-��� Prop. 1989/90:100
let och minskad s�rbarhet kommer alt forts�tta.
��������������������������������������� Bil. 6

Jag har i �vrigt behandlat fr�gan om den kommunallekniska f�rs�rj�ningen, dvs. f�rs�rjningen med el, gas, v�rme saml vatten och avlopp, under avsnittet Kommunal beredskap, funktionen Civil ledning och sam�ordning.

Efter samr�d med mig kommer chefen f�r milj�- och energidepartemen�tet senare denna dag atl f�resl� alt 21 930000 kr. anvisas fr�n den ekono�miska ramen f�r totalf�rsvarets civila del f�r �lg�rder inom delfunktionen Elkraft under budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl ta del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen Energif�rs�rjning.

8.2.9 F�rs�rjning med industrivaror

Funktionen F�rs�rjning med industrivaror (utom energif�rs�rjning och livsmedelsf�rs�rjning) omfattar delfunktionerna Bekl�dnad m.m.. Kemi�ska produkter m. m. saml Metaller och verksladsprodukter m. m. �versty�relsen f�r civil beredskap (�CB) �r funktionsansvarig myndighet.

Jag f�mts�tter att verksamheten inom funktionen � och d�rmed del�funktionerna � kommer att bedrivas med i huvudsak den inriktning som angavs i budgetpropositionen f�r innevarande budget�r. Delta inneb�r bl. a. all �CB kommer all n�ra samarbeta med den svenska industrin f�r atl f�rb�ttra f�rs�rjningsberedskapen och finna l�sningar p� olika bered�skapsproblem. En s�dan l�sning �r en ny typ av avtal med industrin, s. k. funktionss�kerhelsavtal, innefattande �taganden om bl. a. produktionska�pacitet, viss beredskapslagring m. m. Utf�rs�ljningen av vissa beredskaps�lager kommer ocks� atl forts�tta.

Jag kommer all ber�kna medel f�r �CB:s uppgifter under denna funk�tion p� anslagen H 1. �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvallningskosl�nader, K 1. Drift av beredskapslager, K 2. Beredskapslagring och industri�ella �tg�rder och K 3. T�ckande av f�rluster lill f�ljd av statliga bered�skapsgarantier m. m.

Delfunktionen Bekl�dnad m. m.

�CB f�resl�r all f�r budget�ret 1990/91 avs�tts totalt ca 44,8 milj. kr. f�r bekl�dnadsomr�det fr�mst f�r olika slag av industriella �tg�rder. Av della belopp avses 38 milj. kr. finansieras genom utf�rs�ljning av beredskapsla�ger.

Jag anser att den av �CB f�rordade inriktningen av beredskaps�tg�rder�na inom delfunktionen �r l�mplig.

Jag kommer i det f�ljande alt f�r budget�ret 1990/91 ber�kna atl 44,8
milj. kr. ur den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del avs�tts f�r
���������������������������� 60


 


beredskapslagring och industriella �tg�rder fr�mst inom den gmndlexlila�� Prop. 1989/90:100 industrin. H�rav finansieras 38 milj. kr. genom utf�rs�ljning av bered-��� Bil. 6 skapslager. Jag kommer vidare atl f�rorda en bemyndiganderam f�r bered�skapsl�n p� 20 milj. kr.

Delfunktionen Kemiska produkter m. m.

�CB f�resl�r all f�r budget�ret 1990/91 totalt ca 72,9 milj. kr. ansl�s f�r delfunktionen. Bl. a. avses funktionss�kerhelsavtal ing�s f�r alt tillgodose behovet av s. k. specialkemikalier m. m. i en krissituation.

Jag anser atl den av �CB f�rordade inriktningen av beredskaps�tg�rder�na inom delfunktionen �r l�mplig.

Jag kommer i det f�ljande att f�r budget�ret 1990/91 f�rorda en bemyn�diganderam f�r beredskapsl�n om 30 milj. kr. Jag kommer vidare all ber�kna all 72,9 milj. kr. ur den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del utnyttjas f�r bl. a. beredskapsl�n, beredskapslagring och industri�ella �tg�rder.

Delfunktion,: Metaller och verksladsprodukter m. m.

�CB framh�ller i programplanen alt medlen inom givna ekonomiska ramar endast r�ckir till all l�cka behoven f�r neutralitets- och krigsskedet. Som en f�ljd av att beredskaps�tg�rder f�r f�rkrigsskedet inte ryms inom den givna ekonomiska ramen kommer behoven av lagring all styras mot mera kompletta produkter och d�rmed produkter med h�gre f�r�dlings�v�rde och h�gre oms�llningskrav. Lagringen skall i forts�ttningen ocks� omfatta elektronikprodukter. �CB f�resl�r att f�r budget�ret 1990/91 avs�tts totalt ca 54,7 milj. kr. f�r delfunktionen. Av delta belopp finansi�eras 12 milj. kr. genom utf�rs�ljning av beredskapslager. Liksom p� ke�miomr�det avses funktionss�kerhelsavtal ing�s med f�retag. En stor del av resursema avses utnyttjas f�r all �stadkomma en beredskap p� elektronik-omr�det.

Jag kommer i del f�ljande all f�r budget�ret 1990/91 f�rorda en bemyn�diganderam f�r beredskapsl�n om 30 milj. kr. Jag kommer vidare alt ber�kna atl 61,0 milj. kr. ur den ekonomiska ramen f�r totalf�rsvarets civila del avs�tts f�r beredskapsl�n, beredskapslagring och industriella �tg�rder. H�rav finansieras 12 milj. kr. genom utf�rs�ljning av bered�skapslager.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all la del av vad jag har anf�rt om den fortsatta utvecklingen inom funktionen F�rs�rjning med industrivaror.

61


 


8.2.10 Socialf�rs�kring m. m.���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Funktionen omfattar administrationen av socialf�rs�kringssystemet, ar-belsl�shels- saml tj�nstegrupplivf�rs�kring.

Riksf�rs�kringsverket �r ansvarig myndighet f�r funktionen.

Enligt �CB:s programplan kommer den gmndl�ggande beredskapspla�neringen atl inriktas p� att fredslida socialf�rs�kringsf�rm�ner � anpassa�de efter r�dande f�rh�llanden � i huvudsak skall bibeh�llas �ven under beredskap och krig.

Chefen f�r socialdepartementet kommer senare denna dag all f�resl� alt 500000 kr. skall ansl�s f�r all f�rb�ttra skyddet mol krigshandlingar vid riksf�rs�kringsverkels datacentral i Sundsvall.

Jag finner efler samr�d med chefen f�r socialdepartementet, att de �tg�rder som f�resl�s i programplanen ger uttryck f�r en l�mplig inriktning av verksamheten.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

all ta del av vad jag har anf�rt under funktionen Socialf�rs�kring m.m.

8.2.11 Arbetskraft

Funktionen omfattar fr�gor om totalf�rsvarets f�rs�rjning med civil ar�betskraft, vapenfriulbildning, arbetarskydd, arbetsmarknadsutbildning och arbelsmarknadslvister.

Arbetsmarknadsstyrelsen �r ansvarig myndighet f�r funktionen.

�tg�rdema inom arbelskraftsfunktionen skall enligt �CB:s program�plan koncentreras lill vad som �r viktigt vid krigsorganisering och i krig. Nya metoder f�r personalutveckling skall utvecklas s� att planl�ggningen kan g�ras mer fullst�ndig inom h�gprioriterade verksamheter och mer �versiktlig inom �vriga verksamheter. Gmnd- och repetitionsulbildningen av frivilliga inom arbetsmarknadsverkels ansvarsomr�de avses �ka n�got j�mf�rt med f�reg�ende programplaneperiod.

Efter samr�d med mig kommer chefen f�r arbetsmarknadsdepartemen�tet senare denna dag att f�resl� att fr�n den ekonomiska planeringsramen f�r totalf�rsvarets civila del 2 milj. kr. anvisas f�r kostnader vid personal�planl�ggning m. m. inom funktionen.

Jag finner efter samr�d med chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet, att de �tg�rder som f�resl�s i programplanen ger ullryck f�r en l�mplig inriktning av verksamheten.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att la del av vad jag har anf�rt om den fortsalla utvecklingen

inom funktionen Arbetskraft.

62


 


8.2.12 �vriga viktiga samh�llsfunktioner������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� 6

�CB anf�r i sin programplan f�r del civila f�rsvaret 1990/91 all verksam�heten inom delfunktioner som inte erh�ller medel fr�n den ekonomiska planeringsramen, n�mligen funktionerna Domstolsv�sende m.m.. Ord�ning och s�kerhet m.m.. Kriminalv�rd, Utrikeshandel, Postbefordran, F�rs�kringar ulom Socialf�rs�kring m.m.. Skalle- och uppb�rdsv�sende. Prisreglering, Skolv�sende, Flyklingverksamhel och Landskapsinforma�tion under 1990/91 kommer all bedrivas i stort med den inriktning som framg�r av �CB:s "Programplan 1989/90-1993/94 f�r det civila f�rsva�ret".

Bl.a. inneb�r della atl �tg�rder planeras f�r att bibeh�lla eller �ka handlingsberedskapen genom utbildning, �vning och information.

Jag finner, efler samr�d med chefema f�r justitie-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads- och civildepartementen samt statsr�den Gradin och L��w, alt de �lg�rder som f�resl�s i program-planen ger uttryck f�r en l�mplig inriktning av verksamheten.

Kyrklig beredskap

Funktionen omfattar s�v�l svenska kyrkans som de fria trossamfundens verksamhet. �CB �r ansvarig myndighet f�r funktionen.

Med h�nsyn till att en ny stiftsorganisalion har b�rjat g�lla fr�n den 1 juli 1989 beh�ver en �versyn av den kyrkliga beredskapsplanl�ggningen genomf�ras. S�rskilt b�r uppm�rksammas begravningsv�sendet och krigsgravlj�nslen.

Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r civildepartementet.

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om den fortsalla ulvecklir inom �vriga vikliga samh�llsfunktioner.

8.3 S�rskilda fr�gor

8.3.1 Lokalisering ar cinlbef�lhavarens kansli i Mellersta civilomr�det

Riksdagen beslutade v�ren 1989 (prop. 1988/89:80, F�U 14, rskr. 294) alt antalet civil- och milit�romr�den fr�n och med den 1 juli 1991 skall minskas fr�n sex lill fem. Mot bakgmnd av regeringens f�rslag i fr�gan erh�ll �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB) v�ren 1989 i uppdrag att med st�d av f�rsvarets rationaliserinsinstitut f�resl� organisation och lo�kalisering av civilbef�lhavarens (CB) kansli i det Mellersta civilomr�del. I della arbete skulle �CB samr�da med �verbef�lhavaren (�B).

�CB har i skrivelse den 28 augusti 1989 till regeringen f�reslagit att CB:s
kansli i det Mellersta civilomr�del lokaliseras lill Stockholm men atl andra
l�sningar �n nuvarande kanslilokaler f�r CB i �stra civilomr�det lokal�
m�ssigt b�r �verv�gas.��������������������������������������������������������������������������������������������� 63


 


�CB har inh�mtat synpunkter fr�n �B, statens r�ddningsverk (SRV)��� Prop. 1989/90:100 och CB i Bergslagens och �stra civilomr�dena (CB B och CB �). �B har��� Bil. 6 f�rordat Stockholm eller-Str�ngn�s, SRV i f�rsta hand Stockholm och i andra hand Karlstad, CB � Stockholm medan CB B f�rordar att l�mpliga platser inom Bergslagens civilomr�de b�r utv�rderas med h�nsyn till s�r�barhet och m�jlighet till ledning �ver ytan i ett inledande krigsskede.

CB skall i fred bl.a. verka f�r all totalf�rsvaret inom civilomr�det planl�ggs s� att det i krig och vid krigsfara kan f�ras med en enhetlig inriktning, samordna planl�ggningen mellan de civila myndigheterna och organen inb�rdes och mellan dessa och de milit�ra myndigheterna inom civilomr�det samt verka f�r all personal hos de civila myndighetema inom civilomr�det utbildas f�r sina uppgifter i krig samt sj�lv anordna s�dan utbildning.

I krig skall CB inom civilomr�del verka f�r alt st�rsta m�jliga f�rsvars-effekt uppn�s bl. a. genom atl dels verka f�r att civila myndigheters och andra civila organs verksamhet bedrivs med en enhetlig inriktning, dels samordna de civila f�rsvars�tg�rderna med del milit�ra f�rsvarels verk�samhet.

Det nya Mellersta civilomr�det omfattar nio l�n och str�cker sig fr�n V�rmlands l�n i v�ster lill Gollands l�n i �ster samt fr�n �sterg�tlands l�n i s�der till Kopparbergs l�n i norr. I syfte att skapa en effektiv krigsorgani�sation under CB:s ledning anser jag det n�dv�ndigt atl de nio l�nens och d�ri befintliga myndigheters och n�ringslivs personella resurser tillvaratas p� etl effektivt s�tt. Av s�rskild betydelse vid val av lokalisering av fredskansliel blir d�rf�r del behov av kontakter med civila myndigheter � inte minsl p� regional niv� � och andra civila organ, t. ex. n�ringslivet, som CB:s verksamhet kr�ver. Behovet av samverkan med milit�rbef�l�havaren i Mellersta milit�romr�det b�r ocks� beaktas.

Fr�gan om samlokalisering i fred av CB:s fredskansli och milil�romr�-desslaben har tidigare diskuterats i riksdagen. I ell yttrande �ver en motion �r 1974 anf�rde f�rsvarsutskottet (F�U 1974:ly) bl.a. atl det skulle vara lill f�rdel f�r samverkan i fred om stationeringsorten vore gemensam men fr�gan om fredskansliels slalioneringsort kunde inte bed��mas endast med h�nsyn till behovet av samverkan med milit�rbef�lhava�ren och staben. F�r att kunna l�sa sina uppgifter ans�gs CB i allm�nhet vara mera beroende av en lokalisering i n�ra anslutning till de myndigheter och andra organ, vilkas f�rsvarsplanl�ggning det i f�rsta hand g�llde all planera.

CB:s krigsorganisation b�r d�rf�r planl�ggas s� atl organisationen i personellt h�nseende tillgodoser m�jligheten all bl.a. samordna de civila f�rsvars�tg�rderna inom hela det nya civilomr�det.

Jag vill vidare betona vikten av alt ledningsorganen i en uppv�xande kris, s� l�nge som del �r m�jligt, �r kvar p� fredsuppeh�llsplatsen. Delta inneb�r alt s�rbarhelsaspekten b�r tillm�tas betydelse, men ocks� all tillg�ngliga kommunikationer skall m�jligg�ra ledning och samordning inom hela civilomr�det.

Med h�nsyn till de faktorer, som enligt min mening b�r tillm�tas bety�
delse vid val av lokalisering av det nya Mellersta civilomr�dets kansli, b�r
�������������������������� 64
en annan plats �n i Stockholmsomr�det komma i fr�ga.


 


Jag f�rordar d�rf�r att civilbef�lhavarens kansli i Mellersta civilomr�det��� Prop. 1989/90:100
fr�n och med den I juli 1991 lokaliseras till �rebro.
���������������������������������� Bil. 6

Del ankommer p� regeringen all besluta om ledning och organisation av den nya myndigheten.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt om lokalisering av civilbef�lhava�rens kansli i det Mellersta civilomr�det.

8.3.2Storst�dernas f�rs�rjning

Regeringen uppdrog i mars 1987 �l �CB att i samr�d med �B och ber�rda funklionsansvariga myndigheter redovisa �tg�rder och f�rslag i syfte att f�rb�ttra f�rs�rjningsl�get i Norrland, p� Gotland och i storstadsomr�de�na under kriser och i krig.

�CB har den 7 september 1989 till regeringen �veri�mnat rapporten Storstadsprojeklet; f�rslag till �lg�rder f�r all f�rb�ttra storsl�demas f�r�s�rjning i kris och krig. I rapporten, som har utarbetats av en s�rskild arbetsgmpp med representanter f�r �CB och n�rmast ber�rda myndighe�ter, behandlas fr�gan om storst�dernas f�rs�rjning. F�rslag lill �lg�rder f�r atl f�rb�ttra f�rs�rjningen i Norriand och p� Gotland kommer �CB att redovisa senare.

I rapporten konstaleras bl.a. alt vatten-, el- och v�rmef�rs�rjningen �r mycket s�rbar och all den utg�r den svagaste l�nken i storst�dernas f�r�s�rjningsberedskap. En rad �tg�rder avseende bl.a. fysiskt skydd och reservanordningar f�resl�s f�r att f�rb�ttra beredskapen p� dessa omr�den.

�CB, som inte tar slutlig st�llning lill arbetsgmppens f�rslag, f�resl�r dels all regeringen ger ber�rda civilbefalhavare och l�nsstyrelser i uppdrag att utf�ra en mer detaljerad kartl�ggning �ver respektive regioners f�rs�rj�ningsproblem, dels att �CB f�r i uppdrag alt tills�tta etl tillf�lligt vatten-program i syfte att f�rb�ttra beredskapen p� vattenomr�det.

Enligt min mening �r del angel�gel alt analysera de s�rskilda s�rbar-helsproblem som befolkningskoncenlralionen i samh�llet har f�rt med sig. Den rapport som �CB har redovisat utg�r h�r en f�rsta gmnd. Jag �ter�kommer lill regeringen i denna fr�ga i samband med de anvisningar f�r programplaneringen f�r perioden 1991/92�1995/96 som kommer atl ut�f�rdas v�ren 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl ta del av vad jag har anf�rt om storst�dernas f�rs�rjning.

8.3.3Grundsyn f�r m�l- och riskanalyser, m.m.

Regeringen beslutade den 5 mars 1987 att �B och �CB gemensamt skulle
se �ver de regionala m�l- och riskanalyser som anv�nds i den nuvarande
planeringen. �B och �CB redovisade sitt uppdrag den I september 1988 i
en slutrapport om regionala m�l- och riskanalyser.
���������������������������������������������������������� 65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6


 


F�r att f� en samlad syn p� befolkningens behov av skydd i krig besluta-��� Prop. 1989/90:100 de regeringen den 5 mars 1987 alt uppdra �t statens r�ddningsverk all��� Bil. 6 genomf�ra studier om befolkningens behov av skydd i krig.

Regeringen beslutade vidare den 10 december 1987 atl statens r�dd�ningsverk, inom ramen f�r verkets studier om befolkningens behov av skydd i krig, skulle la fram f�rslag till olika skyddsniv�er, som �r anpassa�de till grundsynens riskniv�er.

R�ddningsverket redovisade sitt uppdrag den I september 1988.

Regeringen bemyndigade den 22 juni 1988 chefen f�r f�rsvarsdeparte�mentet atl tillkalla en pariamentariskt sammansatt kommitt� (F� 1988:03) med uppdrag all granska, �verv�ga och l�mna f�rslag till gmndsyn f�r de regionala m�l- och riskanalyser som b�r styra planeringen inom total�f�rsvaret m. m. och f�rslag till en samlad syn p� befolkningens behov av skydd i krig. Kommitt�n (1988 �rs befolkningsskyddskommitt�) avl�mna�de i mars 1989 bel�nkandet (SOU 1989:17) Risker och skydd f�r befolk�ningen. Bet�nkandet har remissbehandlats. Regeringen uppdrog i ett be�slut den 24 augusti 1989 �t �B och �CB att i enlighet med kommitt�ns f�rslag utarbeta riktlinjer f�r det fortsatta arbetet med de regionala m�l-och riskanalyserna. Uppdraget avrapporterades till regeringen den 16 ok�tober 1989.

Regeringen uppdrog i samma beslut �l civilbef�lhavama alt i samr�d med respektive milit�rbef�lhavare, i enlighet med riktlinjema, genomf�ra och senast den 31 december 1989, efter samr�d med �CB fastst�lla de regionala m�l- och riskanalyserna. �CB skall senast den I febmari 1990 l�mna en rapport till regeringen om resultatet av analysema.

Genom beslut den 13 december 1989 uppdrog regeringen �t statens r�ddningsverk att forts�tta arbetet med skydd f�r befolkningen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen bereder riksdagen tillf�lle

atl la del av vad jag har anf�rt om gmndsyn f�r m�l- och riskana�lyser, m.m.

8.3.4 Unders�kning av allvarliga olycksh�ndelser

Med syfte att f�lja upp intr�ffade allvarliga olycksh�ndelser och tillbud till s�dana h�ndelser bemyndigade regeringen �r 1981 chefen f�r d�varande kommundepartemenlet all tillkalla en kommitt� (Kn 1981:02) f�r alt g�ra kompletterande unders�kningar betr�ffande s�kerhets�tg�rder och r�dd�ningsinsatser vid allvariiga olycksh�nddser.Kommilt�n avl�mnade i juni 1986 bet�nkandet (Ds F� 1986:3) Statens kataslrofkommission. Bet�nkan-del har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet varvid en samordning mellan kommitt�ns verksamhet och statens haverikommis�sion �verv�gs. Inriktningen p� arbetet �r all ett f�rslag skall kunna f�rel�g�gas riksdagen under v�ren 1990. Chefen f�r kommunikationsdepartemen�tet kommer senare denna dag att behandla denna fr�ga.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle��������������������������������������������������� 66

all ta del av vad jag har anf�rt om unders�kning av allvarliga olycksh�ndelser.


 


9 Anslagsfr�gor f�r budget�ret 1990/91���������������������� Pp. 1989/90: lOO

Bil. 6 Fj�rde huvudtiteln

A. F�rsvarsdepartementet m. m.

A 1. F�rsvarsdepartementet

1988/89 Utgift��������� 39691662'

1989/90 Anslag 39010000 1990/91 F�rslag 41860000 ' I beloppet ing�r reservationsanslag A 3. med 766977 kr.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m.m.��������������������������������������������� 1989/90������������ Ber�knad

f�r�ndring 1990/91

F�rvaltningskostnader������������������������������������� 39010������������� -1-2850

d�rav personalkostnader�������������������������������� 31723������������� -H2985

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 41 860000 kr. Vid min bed�mning av f�rsvarsdepartementels medelsbe�hov harjag tagit h�nsyn till den reducering av anslaget som en till�mpning av rationaliseringskravet medf�r, att tj�nstebrevsr�tlen upph�r f�r depar�tementet fr. o. m. den 1 juli 1990 och att statens l�ne- och pensionsverk blir /nt�ktsfinansierad myndighet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till F�rsvarsdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 41 860000 kr.

A 2. Utredningar m. m.

1988/89 Utgift����������� 7 497 211�������������� reservation�������������� 4914775

1989/90 Anslag��������� 8000000

1990/91 F�rslag�������� 5 500000

Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av utredningsverksamhe�ten b�r anslaget f�r n�sta budget�r uppg� till 5,5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reser�
vationsanslag p� 5 500 000 kr.
���������������������������������������������������������������������������� 67


 


B. Arm�f�rband

Chefen f�r arm�n �r programmyndighet f�r huvudprogrammet Arm�f�r�band.

Verksamheten finansieras fr�n f�ljande anslag. B 1. Arm�f�rband: Ledning och f�rbandsverksamhet B 2. Arm�f�rband: Anskaffning av materiel B 3. Arm�f�rband: Anskaffning av anl�ggningar


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


B 1. Arm�f�rband: Ledning och f�rbandsverksamhet


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


7510120547 7 353000000 7 723 100000


 


Verksamheten under anslaget besl�r av utbildning f�r och vidmakth�l�lande av arm�ns krigsf�rband samt uppr�tth�llande av insats- och mobili�seringsberedskap m. m.

Antalet anst�llda inom arm�n, omr�knat lill person�r, uppgick budget��ret 1988/89 lill 15645, varav 8 552 yrkesofficerare (varav 275 frivilligt anst�llda), 1017 yrkesofficersaspiranler och 6076 civila (exkl. l�nebi�dragsanst�llda och beredskapsarbetare).

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1988/89

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r arm�n

Antal utexaminerade

 

 

 

 

yrkesofficerare

1050

992

1017

1046

Grundutbildning av v�rn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

35000

35000

35000

35000

Antal tj�nstg�ringsdagar

 

 

 

 

(1 OOO-tal dagar)

9267

9017

9259

9230

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

40500

36 850

51200

46 500

Antal tj�nstg�ringsdagar

 

 

 

 

(1 OOO-tal dagar)

492

450

720

704


68


 


 

 

 

 

Prop.

1989/90:100

 

 

 

 

Bil. 6

 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r arm�n

F�redra�ganden

Arm�f�rband:

 

 

 

 

 

Allm�n ledning och f�r-

 

 

 

 

 

bandsverksamhel

2085 800

2335900

2081400

2 233 100

2167 200

Operativ och krigsorga-

 

 

 

 

 

nisatorisk verksamhet

452400

486 300

446600

457000

457000

Utbildning till och av

 

 

 

 

 

fast anst�lld personal

 

 

 

 

 

m.fl.

845 300

845000

931700

959 200

959200

Grundutbildning av

 

 

 

 

 

v�rnpliktiga

2906900

3081600

2935 600

3 120200

3 120200

Repetitionsutbildning

560700

550900

749 300

804300

804300

Allm�n ledning och f�r-

 

 

 

 

 

bandsverksamhet f�r

 

 

 

 

 

delprogrammet Hem-

 

 

 

 

 

v�met

203900

201 500

208400

215200

215200

Kostnader

7055000

7510200

7 353000

7 789000

7723100

Tillkommer/avg�r:

 

 

 

 

 

Medgiven prisreglering

674400

-

-

-

-

Medelsbehov

7 729400

7510200

7 353000

7 789000

7723100

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r arm�n

Chefens f�r arm�n planering bygger p� resultatet av utredningarna om arm�ns krigsorganisation, gmndorganisation och utbildningssystem och kan komma att f�r�ndras beroende p� vilka beslut som stalsmaktema fattar.

Enligt inriktningen i 1987 �rs f�rsvarsbeslut prioriteras �ven i forts�tt�ningen personal�tg�rder och gmndutbildning. Detta inneb�r atl det blir m�jligt atl uppn� m�len f�r gmndutbildningen, dvs. godk�nd f�rm�ga att l�sa huvuduppgiften, och att medel har avsatts f�r en fortsatt h�g rekryte�ring. Medel har avsatts f�r personalbefr�mjande �lg�rder inf�r den f�re�slagna omstmktureringen av arm�n f�r all s� l�ngt m�jligt kunna beh�lla personalen. Repetitionsutbildningen har planerats p� samma niv� som budget�ret 1989/90.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r alt kostnadema �kar med 546 milj. kr.


C. Uppgiftsf�r�ndringar

Inom den ram som �verbef�lhavaren har anvisat f�r huvudprogrammet Arm�f�rband har chefen f�r arm�n planerat vissa uppgiftsf�r�ndringar


69


 


och d�rav f�ljande kostnadsminskningar om totalt 59 milj. kr. i huvudsak��� Prop. 1989/90: 100
enligt f�ljande.
��������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

1.      Volym�ndringar (exkl. rationaliseringar) minskar kostnadema med 34 milj. kr.

2.      Rationaliseringar minskar kostnaderna med 25 milj. kr. 1 rationalise�ringarna ing�r fortsalla effekliviseringar inom malerielunderh�llsomr�del (projekt FUKA) och faslighetsdriften (FF-90) saml b�ttre anskaffningspla�nering och effektivare ink�psverksamhet mot bakgmnd av projektet IKA, ink�pskostnadsanalys.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren f�resl�r en ramanpassning om 2,4 milj. kr och atl 53 milj. kr. omf�rdelas lill anslaget B 3. �verbef�lhavaren tillstyrker i �vrigl planeringen.

F�redragandens �verv�ganden

Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framg�r av avsnittet om totalf�rsvarets milit�ra dd.

Jag kan i huvudsak godta chefens f�r arm�n f�rslag lill uppgifter f�r budget�ret 1989/90. Vid min ber�kning av kostnader f�r uppdragen och medelsbehov f�r anslaget harjag ber�knat kostnader, f�r byggverksamhet med anledning av f�rslagen i prop 89/90:9.

Min ber�kning av det totala medelsbehovel framg�r av sammanst�ll�ningen

�ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�n�syn till att tj�nstebrevsr�tten upph�r f�r arm�ns myndigheter fr.o.m. den Ijuli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Arm�f�rband: Ledning och f�rbandsverksamhel f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag av 1123 100000 kr.

B 2. Arm�f�rband: Anskaffning av materiel

1988/89 Utgift 2 501534330' 1989/90 Anslag 2409000000 1990/91 F�rslag 2 594800000 ' Varav 220,0 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels maleridunderh�ll, som inte
�r en direkt f�ljd av materielens f�rr�dsh�llning eller utbildning och �v�
ning vid f�rbanden, dels anskaffning av materiel f�r krigsorganisationen
och av viss materiel f�r fredsbmk samt dels ulveckiing av materiel f�r
arm�n. Verksamheten inriktas genom tilldelning av best�llningsbemyndi-
���������������������������� 0


 


ganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakt best�ms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1989 8 870 527 092 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ett best�ll-ningsbemyndigande om 2 812,4 milj. kr. och anvisat etl anslag av 2409 milj. kr.

Den ber�knade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1990 blird�rmed (9 161 886000-f- 2812400000- 2409000000)9565 286000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Prim�ruppdrag

1989/90

 

1990/91

 

 

 

 

Chefen f�r

arm�n

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Arm�f�rband: Anskaffning av materiel m. m. f�r del-

 

 

 

 

 

 

programmen

1.1-1.99

�teranskaff-

2181000

3123600

5086400

3 322 700

5086400

3199 500

ningav viss materiel

289000

_

_

_

_

Kostnader

2470000

3123600

5086400

3322700

5086400

3199500

Prisreglering Justering p� grund av

-��� betalningsf�rskjutningar

-��� inkomster

-1-742400 - 400000

-314600 -400000

-1-1323400 -435000

-169 700 -435000

-f-1 127600 -435000

-169 700 -435000

Medelsbehov

2409000

-

2718000

-

-

2594800

Bemyndigande-behov

2812400

-

5974800

-

5779000

-

Budget�ret 1990/91


Chefen f�r arm�n

Anslaget b�r f�ras upp med 2 718 milj. kr. och ett best�llningsbemyndigan-de om 5974,8 milj. kr. inh�mtas.

Under budget�ret koncentreras verksamheten till de nedan redovisade planerade objekten. D�mt�ver �r nybesl�llningsverksamhelen begr�nsad. Allt st�rre andel av resursema m�ste avdelas f�r akuta vidmakth�llande�t-g�rder f�r f�r�ldrad materiel. Modifierings�tg�rder p� haubits 15.5 F m�ste sannolikt vidtagas redan budget�ret 1990/91, vilket �r tidigare �n planerat. Eventuellt kan kompletterande anskaffning av pansarskoll bli n�dv�ndig.

Viktigare planerade best�llningar under �ret �r seriebest�llning av


71


 


stridsfordon 90 grundversion, direklriktningssikte f�r luflv�rnsaulomal-��� Prop. 1989/90:100 kanoner och fortsalt utveckling av stridsfordon 90 specialversioner samt��� Bil. 6 20 mm allm�lsgranal f�r pansarbandvagnar.

F�rdelningen av de best�llningsbemyndiganden som beg�rs f�r budget��ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning (prisl�ge febmari 1989; 1 OOO-tal kr.).

Objekt����������������������������������� Bemyndigande

Stegobjekt���������������������������������������� 3600000

�vriga objekt_________________ 1486400_____________________________

D�mt�ver har bemyndiganden om I 323,4 milj. kr. beg�rts f�r prisregle�ring.

�verbef�lhavarens yttrande

I sitt yttrande �ver myndighelemas anslagsframst�llningar f�resl�r �verbe�f�lhavaren att anslaget f�rs upp med 2718OOOOOO kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framg�r av sammanst�llningen �ver best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel. 1 prop. 1988/89:80 redovisade jag min syn p� behovet att bibeh�lla handlingsfriheten inom angel�gna industrisektorer fram till n�sta f�rsvarsbeslut. Mot denna bakgmnd har jag som f�rst�rkning f�r studier och utveckling av ny materiel ber�knat 195 milj. kr. i prisl�ge februari 1988.

Med utnyttjande av de belopp som har lagits upp i sammanst�llningen bUr bemyndigandeskulden den 30juni 1991 (9 565 286000 + 5 779000000 - 2 594800000) 12 749486000 kr. Della bdopp b�r emel�lertid justeras med h�nsyn lill den ber�knade f�rdelningen av prisregle�ringsmedel f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�knade bemyndi�gandeskulden den 30juni 1991 blird�rmed ca 12500 milj. kr.

Liksom tidigare b�r det ankomma p� regeringen att la st�llning till vilka anskaffningar m. m. som b�r ske inom ramen f�r del best�llningsbemyndi-gande som riksdagen kan komma att l�mna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.� bemyndiga regeringen alt medge att best�llningar av materiel
m. m. och utvecklingsarbete f�r arm�f�rband f�r l�ggas ut inom en
kostnadsram av 5 779000000 kr.,

2.��� till Arm�f�rband: Anskaffning av materiel f�r budget�ret
1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 2 594 800000 kr.

72


 


B 3. Arm�f�rband: Anskaffning av anl�ggningar

177 686107 203000000 432000000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 BiL 6


 


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underh�lls�tg�rder i lokaler m. m., bef�stning�ar och ammunitionsf�rr�d f�r arm�n samt markf�rv�rv f�r dessa �ndam�l och f�r �vnings- och skjulf�ll m. m.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag m.m.

1989/90 Planerat

1990/91

 

 

Chefen f�r�arm�n

F�re�draganden

Arm�f�rband:

Markanskaffning f�r delpro�grammet

 

2200

2 200

Nybyggnad m. m. f�r delpro�grammet

216300

397200

397200

Utrednings- och projekte�ringskostnader

__

20000

20000

�verf�ring fr�n f. d. anslaget F 4. Fortifikationsf�rvaltningen

-

69000

69000

Summa

216300

488400

488400

Inkomster fr�n bost�der, f�rs�ljning av mark och byggnader samt vissa r�n�teinkomster

-13000

-12000

-12000

�verplanering

-��� 300

-44400

-44400

Ber�knat medelsbehov

203000

432000'

432000

' Varav 53000 milj. kr. som till�ggs�skande.

Budgd�ret 1990/91

Chefen f�r arm�n

Medelsbehovet ber�knas lill 432 milj. kr. enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna f�r prim�mppdragen ber�knas lill totalt 488,4 milj. kr., varav f�r ny- och ombyggnad 417,2 milj. kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r all anslaget f�rs upp med 432000000 kr.


73


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� 6

Jag har i min ber�kning av medelsbehovet tagit h�nsyn lill de investeringar

m.m. som f�ranleds av inriktningen i propositionen (1989/90:9) om ar�m�ns framtida utveckling. Medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Arm�f�rband: Anskaffning av anl�ggningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 432000000 kr.

74


 


c. Marinf�rband

Chefen f�r marinen �r programmyndighel f�r huvudprogrammet Marin-f�rband. Verksamheten finansieras fr�n f�ljande anslag. C 1. Marinf�rband: Ledning och f�rbandsverksamhet C 2. Marinf�rband: Anskaffning av materiel C 3. Marinf�rband: Anskaffning av anl�ggningar


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


C 1. Marinf�rband: Ledning och f�rbandsverksamhet


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


2 501497287 2 363000000 2 537 300000


 


Verksamheten under anslaget best�r av utbildning f�r och vidmakth�l�lande av marinens krigsf�rband samt uppr�tth�llande av insats- och mobi�liseringsberedskap m. m.

Antalet anst�llda, omr�knat lill person�r, uppgick budget�ret 1988/89 till 6190, varav 3079 yrkesofficerare, 409 yrkesofficersaspiranler och 2 702 civila (exkl. l�nebidragsanst�llda).

Verksamhetens omfattning

 

Verksamhet

1988/89

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r marinen

Antal utexaminerade yrkes-

 

 

 

 

officerare

175

195

210

205

Grundutbildning av v�rn-

 

 

 

 

pliktiga

 

 

 

 

Antal man

5900

6000

6000

5 700

Antal tj�nstg�ringsdagar

 

 

 

 

(1 OOO-tal dagar)

1850

1896

1835

1830

Repetitionsutbildning

 

 

 

 

Antal man

5 900

4000

7400

6000

Antal tj�nstg�ringsdagar

 

 

 

 

(1000-tal dagar)

58

42

85

60


75


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 6

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m.m.��������������������������������� 1988/89

 

1989/90

1990/91

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r marinen

F�redra�ganden


Marinf�rbund:

 

 

Ledning och f�r-

 

 

bandsverksamhet

 

 

Kostnader

2 221000

2 501497

.4vg�r: Int�kter

 

 

av isbrytar- och

 

 

sj�m�tarverksamhet

-26000

-

�vriga int�kter/ut-

 

 

gifter m.m.

-

-

�verplanering, reser-

 

 

ver m. m.

20700

_

Medgiven prisreglering

250800

-

Medelsbehov

2465700

2501497


2 385000������� 2 571000������� 2 575 300

-44000

-28000�������� -44000

-I- 6000�������� +� 6000������� +� 6000

2363000������� 2 533000������� 2 537300


 


Budget�ret 1990/91

Chefen f�r marinen

Ledningsslmkturen inom marinen ses �ver. Den p�b�ijade omorganisa�tionen av ledningsf�rbanden fullf�ljs i och med att marinkommandon organiseras inom s�dra och �stra milit�romr�dena. Samtidigt p�g�r en modernisering av materiel och fastigheter.

Marinens helikoptrar genomg�r en livstidsf�ri�ngning i syfte att kvarst� i organisationen mol �r 2 000.

Inom ytstridsf�rbanden p�b�rjas halvtidsmodemisering av patmllb�lar-na.

Ub�tarna kommer att ges en �kad f�rm�ga lill spaning och vapeninsats.

Minr�jningsfartyg skall ges f�rm�ga att ing� s�v�l i ub�lsskyddsstyrka som i minr�jningsflollilj.

Kuslartillerif�rbandens, fasta och r�rliga, materiel modemiseras. F�r�bandens f�rm�ga all ing� i ub�tsskyddet skall f�rb�ttras.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnaderna �kar med 149,0 milj. kr.

B.� Justering

I enlighet med avtalet mellan chefen f�r marinen och sj�fartsverket ang�ende �verf�ring av kostnader f�r sj�m�tpersonal till sj�fartsverket har anslagsbeloppet minskats med 16 milj. kr.


76


 


c. Uppgiftsf�r�ndringar���������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�rst�rkningen av skyddet mol fr�mmande undervattensverksamhet en-��� ""� " ligt prop. 1987/88:150 inneb�r all kostnadema inom anslaget �kar med 16 milj. kr., fr�mst f�r underh�ll, drift och personal. Chefen f�r marinen f�resl�r all anslaget f�rs upp med 2 533 milj. kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker, med vissa inom anslaget gjorda justeringar, chefens f�r marinen planering och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 2533 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Inriktningen av verksamheten under budget�ret framg�r av avsnittet om totalf�rsvarels milit�ra del.

Jag kan efler vissa justeringar godta vad chefen f�r marinen har anf�rt om verksamheten under budget�ret 1990/91. Jag konstaterar alt repeti�tionsulbildningen har planerats p� samma niv� som budget�ret 1989/90.

Min ber�kning av del totala meddsbehovel framg�r av sammanst�ll�ningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�nsyn lill all tj�nstebrevsr�tlen upph�r f�r marinens myndigheter fr.o.m. den Ijuli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill MarinJ�rband: Ledning och f�rbandsverksamhel f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 2 537 300000 kr.

C 2. Marinf�rband: AnskaflFning av materiel

1988/89 Utgift 2071056955' 1989/90 Anslag 2240000000 1990/91 F�rslag 2 333000000 ' Varav 147,6 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels �versyner av stridsfartyg och �tg�rder p� gmnd av haverier m.m., dels maleridunderh�ll som inte �r en direkt f�ljd av materielens f�rr�dsh�llning eller utbildning och �v�ning vid f�rbanden, dels anskaffning av materiel f�r krigsorganisationen och av viss materiel f�r fredsbmk samt dels utveckling av materiel f�r marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av besl�llningsbemyn�diganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakl best�ms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1989
4 031 189 838 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ell best�ll-
����������������������������� 77


 


ningsbemyndigande om� 2293000000 kr.� och� anvisat ett anslag av��� Prop. 1989/90:100
2240000000 kr.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1990 blir d�rmed (4031 189 838 -I- 2293000000 - 2240000000) 4084 189838 kr.

Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

Prim�ruppdrag��������������������������� 1989/90���������������������������� 1990/91

m.m.���������������������������������������������������������������������������������� -----------------------------------------------------------

F�redraganden

Chefen f�r marinen

Bemynd.����� Anslagsm.��� Bemynd.����� Anslagsm.��� Bemynd.����� Anslagsm.


1805000���� 2427000���� 5 779800���� 2 741700���� 4330800���� 2 585 700


30000������������������ -���������������� _����������������� _

-����� +� 20000����������������� -��� +� 20000

1835000������ 2447000����� 5779800����� 2761700

+ 460000������������������ -+1 115400

-          -212700 40000���� - 40000

-          2509000'

6 855 200'


Marinf�rband: Anskaffning av materiel m. m. f�r delprogram�men 2.1-2.99 �teranskaff�ning av viss materiel Reserv

Kostnader

Prisreglering Justering p� grund av

-    betalningsf�rskjutningar

-    inkomster

Medelsbehov

Bemyndigande-behov


-          -205000 -��� 2000���� -��� 2000

-          2240000

2293000


4330800������ 2585700

+ 781200

-          -212700 -� 40000������� - 40000

-          2333000

-����� 5072000


 


' Varav 251 milj. kr. som till�ggs�skande. ' Varav 1 636 milj. kr. som till�ggs�skande.

Budget�rd 1990/91

Chefen f�r marinen

Anslaget b�r f�ras upp med 2 509 milj. kr. och ett best�llningsbemyndigan-de om 6855,2 milj. kr. inh�mtas.

Best�llningsbemyndigandena �r avsedda bl.a. f�r av kustkorvelter, tunga kuslrobotar och ub�tar saml livstidsf�rl�ngningar och modemise�ring av ub�tar. Dessutom avses anskaffas sambands- och stridslednings-malerid saml ub�lsskyddsmaleriel.

F�rdelningen p� funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som beg�rs f�r budget�ret 1990/91 samt de viktigare objekt som avses best�llas framg�r av f�ljande sammanst�llning (prisl�ge febmari 1989; I OOO-tal kr.).


78


 


Objekt������������������������������������������������������������������������ Bemyndigande����������������������� Prop. 1989/90: 100

7-------- ',----- Z~,------------------------------------------------------------------------------ �� Bi'-6

Systemplaneobjekt Ub�t 90

Stegobjekt

Marint stridsledningssystem����������������������������������� \ 3 163 500

Nytt radiosystem

Modernisering av patrullb�tar

Torped 62

�vriga regeringsobjekt Livstidsf�rl�ngning ub�t typ Sj�ormen Mina FSO

�vriga objekt��������������������������������������������������������������� 1 167 300

�vrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakth�llande

Till�ggs�skande������������������������������������������������������������ 1499000

Kustkorvett G�teborg

Tung kustrobot

Amfibieb�tar

Ub�t 90

D�mt�ver har bemyndiganden om I 115,4 milj. kr. beg�rts f�r prisregle�ring.

�verbef�lhavarens yttrande

1 sitt yttrande �ver myndigheternas anslagsframst�llningar f�resl�r �verbe�f�lhavaren alt anslaget reduceras med chefens f�r marinen till�ggs�skande p� 251 milj. kr. p� grund av likviditelssk�l och atl del f�rs upp med

2 258000000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framg�r av sammanst�llningen �ver best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har vidare tagit h�nsyn lill den inriktning som jag har f�rordat i avsnittet om totalf�rsvarets milit�ra del. 1 prop. 1988/89:80 redovisade jag min syn p� behovet av all bibeh�lla handlingsfriheten inom angel�gna industrisektorer fram till n�sta f�rsvarsbeslut. Mol denna bak�grund har jag som f�rst�rkning f�r studier och utveckling av ny materiel ber�knat 130 milj. kr. i prisl�ge feb. 1988.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanst�llning�en blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1991 (4084189838 + 5072000000 - 2 333000000) 6823 189838 kr. Ddta belopp b�r emdler�tid justeras med h�nsyn lill den ber�knade f�rdelningen av prisreglerings�medel f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�knade bemyndigan�deskulden den 30juni 1991 blird�rmed ca 6500milj. kr.

Liksom tidigare b�r del ankomma p� regeringen atl la st�llning lill vilka anskaffningar m. m. som b�r ske inom ramen f�r del best�llningsbemyndi-gande som riksdagen kan komma att l�mna.

79


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.bemyndiga regeringen all medge alt best�llningar av materiel
m. m. och utvecklingsarbete f�r marinf�rband f�r l�ggas ut inom en
kostnadsram av 5072000000 kr.,

2.�� till Marinf�rband: Anskaffning av materiel f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 333000000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 6


C 3. Marinf�rband: Anskaffning av anl�ggningar


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


128408 573 139000000 169000000


 


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underh�lls�tg�rder i lokaler m. m., bef�stning�ar och ammunitionsf�rr�d f�r flottan och kustartilleriet saml markf�rv�rv f�r dessa �ndam�l och f�r �vnings- och skjulf�lt m. m.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Chefen f�r

F�re-

 

 

marinen

draganden

Marinf�rband:

 

 

 

Markanskaffning f�r delpro-

 

 

 

grammen

-

500

500

Nybyggnad m. m. f�r del-

 

 

 

programmet

145400

154 300

146 300

Utrednings- och projekterings-

 

 

 

.. kostnader

10000

10000

�verf�ring fr�n {. d. anslag F 4.

23000

23000

Fortifikationsf�rvaltningen

 

 

 

Summa kostnader

155400

187800

179800

Inkomster

-� 3400

-3900

-3 900

�verplanering reserver m. m.

-13000

-6900

-6900

Ber�knat medelsbehov

139000

177000

169000

Budget�rd 1990/91

Chefen f�r marinen

Medelsbehovet ber�knas till 177 milj. kr. enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Kostnaderna f�r uppdragen ber�knas till totalt 187,8 milj. kr., varav f�r ny- och ombyggnad 154,3 milj. kr.


80


 


�verbef�lhavarens yttrande��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r att anslaget f�rs

�verbef�lhavaren tillstyrl upp med 170012000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har i min ber�kning av meddsbehovel tagit h�nsyn till de investerings�behov om 20 milj. kr. som f�ranleds av inriktningen i propositionen (1989/90:9) om arm�ns framtida utveckling. Medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Marinf�rband: Anskaffning av anl�ggningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 169000000 kr.

6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


 


D. Flygvapenf�rband

Chefen�� f�r� flygvapnet� �r� programmyndighel� f�r� huvudprogrammet Flygvapenf�rband. Verksamheten finansieras fr�n f�ljande anslag. D I. Flygvapenf�rband: Ledning och f�rbandsverksamhel D 2. Flygvapenf�rband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenf�rband: Anskaffning av anl�ggningar


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


D 1. Flygvapenf�rband: Ledning och f�rbandsverksamhet


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


3 964 802000 3742000000 4094 800000


Verksamheten under anslaget best�r av utbildning f�r och vidmakth�l�lande av flygvapnets krigsf�rband saml uppr�tth�llande av insats- och mobiliseringsberedskap m. m.

Antalet anst�llda inom flygvapnet, omr�knat till person�r, uppgick bud�get�ret 1988/89 till 7 385, varav 3480 yrkesofficerare, 435 yrkesofficers�aspiranler och 3470 civil personal (exkl. l�nebidragsanst�llda).

 

Verksamhetens omfattning

 

 

 

Verksamhet

1988/89

1989/90

1990/91

 

Planerat

Utfall

Planerat�� Chefen f�r flygvapnet


Antal utexaminerade yrkes�officerare

Grundutbildning av v�rn�pliktiga

Antal man

Antal tj�nstg�ringsdagar

(1000-tal dagar)

Repetitionsutbildning Antal man

Antal tj�nstg�ringsdagar

(1 OOO-tal dagar)

Antal flygtimmar


200

220

240

210

 

4 700

4 500

4 700

4 800

1540

1546

1540

1570

7 800

6000

9100

8000

80,0 92 300

60,0 85000

94,6 89000

85,0 91000


82


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r flyg�vapnet

F�redra�ganden

Flygvapenf�rband: F�r flera delprogram

 

 

 

 

 

gemensamma lednings-och strilf�rband

430000

460392

440000

 

 

Jaktf�rband

367000

492 536

490000

 

 

Attackf�rband

306000

303 704

310000

 

 

Spaningsf�rband Transport flygf�rband Basf�rband

161000 135000 876000

189 276

146211

1092085

168000 135000 950000

"�� 4185000

' 4184800

Gemensamma produk�tionsresurser

1 170600

1399 569

1272000

 

 

Kostnader

3445600

4083773

3765000

4185000

4184800

Tillkommer/avg�r:

 

 

 

 

 

Int�kter

-23000

-118970

-23000

-90000

-90000

�verplanering,

-

-

-

-

-

reserver m. m.

 

 

 

 

 

Medgiven prisreg�lering

472400

_

Medelsbehov

3895000

3964803

3742000

4095000

4094800

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r flygvapnet

Grundorganisationens personella vakanser skall s� l�ngt m�jligt vara upp�fyllda och f�rtidsavg�ngna flygf�rare i krigsorganisationen i huvudsak ersatta.

Jaklflygf�rbanden med JA 37 och J 35, attackflygf�rbanden med AJ 37 och SK 60 samt spaningsflygf�rbanden med S 37 skall vidmakth�llas och stridsf�rm�gan s� l�ngt m�jligt f�rb�ttras. Transportflygf�rbanden skall vidmakth�llas.

Planeringen f�r atl b�rja inf�ra JAS 39 i krigsorganisationen under 1990-talet ligger fast.

Strilsystemet skall vidareutvecklas. Utredningen om den framtida orga�nisationen f�r ledning av flygstridskrafter i fred, kris och krig skall forts�t�ta.

Gmndorganisalionen skall producera och vidmakth�lla krigsf�rband som �r anv�ndbara f�r sina huvuduppgifter direkt efter en snabbi genom�f�rd mobilisering.

Framtida utbildningssystem f�r flygf�rare skall studeras. �vningsverk-samhelen p� krigsbaser skall ut�kas.

F�r�ndringama i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiverar chefen f�r flygvapnet p� f�ljande s�tt:

83


 


A. Pris- och l�neomr�kning����������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r alt kostnaderna �kar med 271,1 milj.��� ""■ " kr.

B. Uppgiftsf�r�ndringar m. m.

1. Personalkostnaderna �kar med 56,4 milj. kr. p� gmnd av gynnsammare personalutveckling �n ber�knat.

2.      En �kning av antalet flygtimmar medf�r all maleridunderh�llskost-naderna �kar med 11 milj. kr. saml drivmedelskostnaderna med 18 milj. kr.

3.      �vriga kostnader och en anpassning till faktiskl utfall �kar utgifterna med 16,5 milj. kr.

�verbej�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 4095 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Inriktningen av verksamheten framg�r av avsnittet om totalf�rsvarets milit�ra del.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen f�r flygvapnet har anf�rt om verksamheten.

Min ber�kning av del totala medelsbehovel framg�r av sammanst�ll�ningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�nsyn till att tj�nstebrevsr�tten upph�r f�r flygvapnets myndigheter fr.o.m. den I juh 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill FlygvapenJ�rband: Ledning och f�rbandsverksamhel f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 4094800000 kr.

D 2. Flygvapenf�rband: Anskaffning av materiel

1988/89 Utgift 5463032234' 1989/90 Anslag 5 304000000 1990/91 F�rslag 5908 800000 ' Varav 279,6 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels maleridunderh�ll, som inte
�r en direkt f�ljd av maleridens f�rr�dsh�llning eller utbildning och �v�
ning vid f�rbanden, dels anskaffning av materiel f�r krigsorganisationen
och av viss materiel f�r fredsbmk saml dels utveckling av materiel f�r
��������������������������������� 84


 


flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av best�llningsbe�myndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningslakl best�ms av anslagstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1989 21 331 357 915 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ett best�ll-ningsbemyndigande om 12982 700000 kr. och anvisat ell anslag av 5 304000000 kr.

Den ber�knade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1990 blir d�rmed (21331357915 + 12982700000 - 5304000000) 29010057915 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Prim�ruppdrag

1989/90

 

1990/91

 

 

 

rti. m.

Chefen f�r flygvapnet

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Flygvapenf�rband:

 

 

 

 

 

 

Anskaffning av materiel

 

 

 

 

 

 

f�r delprogrammen

 

 

 

 

 

 

3.1-3.99

10097 700

5675000

7094500

6234100

5915900

6172900

�teranskaffning av viss

 

 

 

 

 

 

materiel

5000

-

-

-

-

-

Kostnader

10102700

5675000

7094500

6234100

5915900

6172900

Prisreglering

+ 2930000

+ 2 977 300

_

+ 2454800

_

Justering p� grund av

 

 

 

 

 

 

- betalningsf�rskjutningar

-321000

-

-214100

-

-214100

� inkomster

-50000

-� 50000

-50000

-� 50000

- 50000

-� 50000

Medelsbehov

-

5304000

-

5970000

-

5908800

Bemyndigandebehov

12982 700

-

10021800

-

8 320700

-

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r flygvapnet

Anslaget b�r f�ras upp med 5 970 milj. kr. och ett best�llningsbemyndigan-deom 10021 800 milj. kr. inh�mtas.

Best�llningsbemyndigandena �r bl.a. avsedda f�r syslem JAS 39 och flygburen spaningsradar saml stridsledningsanl�ggningar.

Bemyndigandena �r ocks� avsedda f�r fortsalla typf�rb�tlringar av mo�torn f�r flygplan JA 37 och g�ngtidsf�ri�ngning av flygplanen 35 och 60.

Vidare beh�vs bemyndiganden f�r bl. a. fortsalt utbyggnad av bas-90 saml f�r specialfordon.

Bemyndigandena �r ocks� avsedda f�r forskning och f�rs�k saml drift av f�rs�ksplatser.

Best�llningsbemyndiganden beh�vs �ven f�r anskaffning av bekl�d�nads-, verkstads-, f�rpl�gnads- och sjukv�rdsmalerid saml f�r centralt vidtaget maleridunderh�ll.

85


 


F�rdelningen av de best�llningsbemyndiganden som beg�rs f�r budget-��� Prop. 1989/90: 100 �ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning (prisl�ge febmari 1989;��� Bil. 6 1000tal kr.)

Objekt������������������������������������������������������������������������� Bemyndigande

Systemplaneobjekt������������������������������������������������ j

Flygplan JAS 39���������������������������������������������������� I

Flygburen spaningsradar���������������������������������������� (�� 4638 800

Stegobjekt

Radiosystem f�r flygplan JA 37

�vriga objekt��������������������������������������������������������������� 2455 700

�vrig materielutveckling, materielanskaffning och centralt vidmakth�llande

D�mt�ver har bemyndiganden om 2 977,3 milj. kr. beg�rts f�r prisregle�ring.

�verbef�lhavarens yttrande

I sill yttrande �ver myndigheternas anslagsframst�llningar f�resl�r �verbe�f�lhavaren att anslaget f�rs upp med 5 956922000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under anslaget framg�r av sammanst�llningen �ver best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel. I prop. 1988/89:80 redovisade jag min syn p� behovet att bibeh�lla handlingsfriheten inom angel�gna industrisektorer fram till n�sta f�rsvarsbeslut. Mot denna bakgrund har jag som f�rst�rkning f�r studier och utveckling av ny materiel ber�knat IOO milj. kr. i prisl�ge feb. 1988.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanst�llningen blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30juni 1991 (29010057915 + 8 320700000- 5908800000) 31421 957915 kr. Della belopp b�r emellertid justeras med h�nsyn lill den ber�knade f�rdelningen av prisregleringsmedel f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�kna�de bemyndigandeskulden den 30juni 1991 blir d�rmed ca 30900 milj. kr.

Liksom tidigare b�r del ankomma p� regeringen att la st�llning lill vilka anskaffningar m. m. och vilket utvecklingsarbete som b�r ske inom ramen f�r det best�llningsbemyndigande som riksdagen kan komma att l�mna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regerigen f�resl�r riskdagen alt

1.       bemyndiga regeringen att medge all best�llningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete f�r flygvapenf�rband f�r l�ggas ul inom en kostnadsram av 8 320700000 kr.,

2.       till Flygvapenf�rband: Anskaffning av materiel f�r budget�ret��������������������������� 86 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 5 908 800000 kr.


 


D 3. Flygvapenf�rband: AnskaflFning av anl�ggningar

437426 866 356000000 375000000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad, ombyggnads- och underh�lls�tg�rder i bef�stningar, flygf�lt och ammunitionsf�rr�d f�r flyg�vapnet samt markf�rv�rv f�r dessa �ndam�l saml f�r �vnings- och skjul�f�lt. Verksamheten omfattar vidare kompletleringsarbelen m. m. p� eller i anslutning lill befintliga flygbaser, anl�ggningar f�r el- och Ideulmstning vid baserna samt inl�sen av flygbullerst�rda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90

1990/91

 

 

Chefen f�r

F�re-

 

 

flygvapnet

draganden

Flygvapenf�rband:

 

 

 

Markanskaffning f�r delpro-

 

 

 

grammen

 

 

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

resurser

1000

1000

 

Nybyggnad m.m. och centralt

 

 

 

beslutade ombyggnads- och

 

 

 

underh�lls�tg�rder f�r

 

 

 

delprogrammen

_

 

F�r flera delprogram gemen-

 

 

� 448 900

samma lednings- och stril-

 

 

 

f�rband

61000

70000

 

Basf�rband

255400

203 700

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

resurser

106000

140200

 

Utrednings- och

 

 

 

projekteringskostnader

32000

34000

 

Summa

455400

448900

448900

Inkomster

3000

3000

3000

Reducering p� grund av

 

 

 

.. �verplanering

84 500

56900

56900

�verf�ringar

11900

14000

14000

Ber�knat medelsbehov

356000

375000

375000

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r flygvapnet

Medelsbehovet ber�knas till 375 milj. kr. enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Kostnaderna f�r uppdragen ber�knas till totalt 448,9 milj. kr.


�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och chefens f�r flygvapnet an�slags�skande.


87


 


F�redragandens �verv�ganden���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Flygvapenf�rband: Anskaffning av anl�ggningar f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 375000000 kr.


 


E. Operativ ledning m. m

�verbef�lhavaren �r programmyndighel f�r huvudprogrammet Operativ

ledning m. m. Verksamheten finansieras fr�n f�ljande anslag.

E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och f�rbandsverksamhet

E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

E 3. Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av anl�ggningar

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling


Prop. 1989/90:100 BiL 6


E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och f�rbandsverksamhet

1988/89 Utgift 926618453 1989/90 Anslag 826400000 1990/91 F�rslag���� 880660000

Under anslaget bedrivs allm�n ledning och f�rbandsverksamhet samt operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Antalet anst�llda, omr�knat till person�r, var 3 620 under budget�ret 1988/89.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

�verbef�l-havaren-

F�redra�ganden

Operativ ledning m. m.:

97 975

103 576

105215

97479

 

Beredskap m.m.

142 171

187083

143 503

171672

 

Krigsorganisation av

 

 

 

 

 

centrala och h�gre

-

880660

regionala staber m. m.

201447

221064

210935

214740

 

Gemensamma produktions-

 

 

 

 

 

resurser'

357 409

408 907

366747

390409

 

Kostnader

799000

920630

826400

874300

880660

Tillkommer

 

 

 

 

 

�verplanering,

 

 

 

 

 

reserver m.m.

-

+ 5988

-

-

-

Medelsbehov

799000

926618

826400

874300

880660

' Under uppdraget har ber�knats kostnader f�r bidrag till soldathemsverksamhet, tidningen V�rnpliktsnytt och medel f�r Sveriges centrala v�rnpliktsr�ds verksamhet.

Inom myndigheten �verbef�lhavaren finansieras verksamheten vid del milit�ra servicekontoret (MSK) med int�kter. Budgeten omsluter 206 milj. kr.

89


 


Budget�ret 1990/91��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 6

�verbef�lha v�ren

F�r den operativa planl�ggningen g�ller inriktningen i �B:s operativa verk.

Beredskapssystemel skall vidareutvecklas och beredskapen i �kad grad kontrolleras.

En s�rskild satsning p� sambandet till och inom vissa milit�romr�den ska g�ras i samverkan med chefen f�r flygvapnet.

En fortsatt ulveckiing av datorst�det och en viss personell och materiell f�rst�rkning ska ske inom underr�tlelselj�nsten och Idekrigomr�del.

F�r�ndringar i f�rh�llande till budget�ret I 889/90 motiverar �verbef�l�havaren p� f�ljande s�tt:

A.Pris- och l�neomr�kning
Kostnaderna �kar med 54,5 milj. kr.

B.� Uppgiflsf�r�ndringar

Verksamhetsf�r�ndringar minskar kostnaderna med 6,6 milj. kr.

F�rsvarets underr�lldsen�mnd

F�rsvarels underr�ttelsen�mnd tillstyrker anslagsframst�llningen i fr�ga om den s�rskilda verksamheten inom anslaget E 1. Operativ ledning m. m.

F�redragandens �verv�ganden

Inriktningen av verksamheten framg�r av avsnittet om totalf�rsvarets milit�ra del.

Upplysningarom uppdraget Beredskap m.m.: S�rskild verksamhet har l�mnais till riksdagens f�rsvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta �verbef�lhavarens f�rslag lill uppgifter under budget�ret 1990/91.

Min ber�kning av del totala medelsbehovet framg�r av sammanst�ll�ningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�nsyn till all tj�nstebrevsr�tlen upph�r f�r myndighetema inom del�programmet Operativ ledning m.m. fr.o.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all till Operativ ledning m. m.: Ledning och f�rbandsverksamhel f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 880660000 kr.

90


 


E 2. Operativ ledning m. m.: Anskaflfning av materiel

251538557' 181500000 121300000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


' Varav 39,0 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar bl.a. anskaffning av idemaleriel f�r f�rsvarets telen�t och f�r f�rsvarets gemensamma slabsplalser samt uppbyggnad av signalf�rbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldel�ning av best�llningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an�skaffningslakl best�ms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1989 299 308 645 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ell best�llningsbemyndi�gande om 151,8 milj. kr. och anvisat ell anslag om 181,5 milj. kr.

Den ber�knade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1990 blir d�rmed (299 308 645 + 151800000- 181 500000) 269608645 kr.

Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Prim�ruppdrag

1989/90

 

1990/91

 

 

 

 

�verbef�lha

ivaren

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Operativ ledning m. m.:

 

 

 

 

 

 

Anskaffning av materiel

 

 

 

 

 

 

f�r delprogrammet

 

 

 

 

 

 

4.1 - 4.99

138 900

224700

111500

203400

111 500

177 700

Kostnader

138900

224 700

111 500

203400

111 500

177 700

Prisreglering

+ 12900

+ 26 300

+ 21500

Justering p� grund av

 

 

 

 

 

 

betalningsf�rskjut-

 

 

 

 

 

 

nmgar m.m.

-43200

-56400

-56400

Medelsbehov

181500

147 000

_

121300

Bemyndigandebehov

151800

-

137 800

-

133000

-

Budget�ret 1990/91

�verbef�lhavaren

�verbef�lhavaren har som programansvarig myndighet f�r huvudprogram 4 anf�rt att anslaget b�r f�ras upp med 147 milj. kr. och att ell best�ll�ningsbemyndigande om 137,8 milj. kr. inh�mtas.

Verksamheten inriktas fr�mst mot en fortsatt anskaffning och installa�tion av sambandsmalerid f�r utbyggnad och komplettering av f�rsvarels telen�t och f�r f�rsvarsmaktens gemensamma staber.


F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala bemyndigande- och meddsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver besl�llningsbemyndiganden och anslagsmedel.


91


 


Jag har d�rvid tagit h�nsyn lill den inriktning som jag har f�rordat i avsnittet om det milit�ra f�rsvarels fortsatta utveckling. Jag har vidare ber�knat atl anslagsbehovet minskar beroende p� att leveranserna av kommunikationssystemet DISA kommer att f�rsenas.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanst�llningen bhr bemyndigandeskulden den 30juni 1991 (269608645 + 133000000-121300000) 281308 645 kr. Detta belopp b�r emellertid justeras med h�nsyn till den ber�knade f�rdelningen av prisreglerigsmedd f�r budget��ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�knade bemyndigandeskulden den 30 juni 1991 blir d�rmed ca 270 milj. kr.

Liksom tidigare b�r det ankomma p� regeringen att ta st�llning till vilka anskaffningar m. m. som b�r ske inom ramen f�r det best�llningsbemyndi�gande som riksdagen kan komma atl l�mna.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.bemyndiga regeringen alt medge att best�llningar av materiel
m. m. f�r operativ ledning m. m. f�r l�ggas ut inom en kostnadsram
av 133000000 kr.,

2.lill Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel f�r budget�
�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 121 300000 kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaflfning av anl�ggningar


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


127867 846 152800000 110650000


 


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underh�lls�tg�rder i lokaler m. m. och bef�st�ningar f�r huvudprogrammet Operativ ledning samt markf�rv�rv f�r des�sa �ndam�l.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

Planerat

�verbef�l-

F�re-

 

 

havaren

draganden

Markanskaffning

107 700

400

400

Nybyggnad m.m.

38400

96000

96000

Projekteringskostnader

8 200

20300

20300

Summa

154300

116 700

116 700

Inkomster

-1500

-1500

-1500

Overplanering

-4550

-4550

Ber�knat medelsbehov

152800

110650

110650


92


 


Budgd�rd 1990/91��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6

�verbef�lhavaren

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 110,65 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. F�r anskaffning av anl�ggningar f�r huvud�programmet Gemensamma myndigheter m.m. har ett nytt anslag, F3. Anskaffning av anl�ggningar f�r gemensamma myndigheter uppr�ttats. Jag har d�rf�r f�rt �ver medel till della anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Operaliv ledning m. m.: Anskaffning av anl�ggningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 110650000 kr.

E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling

1988/89 Utgift��������� 96023923

1989/90 Anslag������ 102000000 1990/91 F�rslag����� 115000000

Verksamheten under anslaget besl�r dels av olika nationella program, dels av f�r f�rsvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl.a. inledande syslem- och maleridarbele saml bevakning och ulveckiing av intressanta teknikomr�den. Verksamheten inriktas genom tilldelning av best�llningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaff�ningslakl best�ms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1989 196 743 648 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ett best�llningsbemyndi�gande om 70,2 milj. kr. och anvisat ett anslag av 102 milj. kr.

Den ber�knade bemyndigandeskulden under anslaget den 30juni 1990 blir d�rmed (196 743 648+ 70200000 - 102000000) 164 943 648 kr.

93


 


Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 

 

Prim�ruppdrag m.m.

1989/90

 

1990/91

 

 

 

 

 

�verbef�lhavaren

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Operativ ledning

 

 

 

 

 

 

m.m.:

 

 

 

 

 

 

Utvecklingsarbete

 

 

 

 

 

 

f�r delprogrammet

 

 

 

 

 

 

4.99

55000

108423

115000

125430

115000

122400

Kostnader

55000

108423

115000

125430

115000

122400

Prisreglering

+ 15200

-

+ 21730

+ 17 500

Justering p�

 

 

 

 

 

 

grund av betal-

 

 

 

 

 

 

ningsf�rskjut-

 

 

 

 

 

 

ningar m.m.

-6423

-7430

-7400

Medelsbehov

102000

_

118000'

115000

Bemyndigande-

 

 

 

 

 

 

behov

70200

-

136730'

-

132 500

-

' �verbelalhavaren har dessutom redovisat ett till�ggs�skande inneb�rande 164950000 f�r best�llningsbemyndigande och 148000000 f�r anslagsmedel.

Budget�ret 1990/91

�verbef�lhavaren

�verbef�lhavaren har som programansvarig myndighet f�r huvudprogram 4 anf�rt att anslaget b�r f�ras upp med 148 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala bemyndigande- och medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel.

Med ulylljande av de belopp som har tagils upp i sammanst�llningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1991 (164943 648 + 132 500000-115000000) 182443 648 kr. Detta belopp b�r emdlertid justeras med h�nsyn lill den ber�knade f�rdelningen av prisregleringsmedel f�r budget��ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�knade bemyndigandeskulden den 30juni 1990 blir d�rmed ca 170 milj. kr.

Liksom tidigare b�r del ankomma p� regeringen atl la st�llning till vilket utvecklingsarbete som b�r ske inom ramen f�r det best�llningsbemyndi�gande som riksdagen kan komma att l�mna.


Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.      bemyndiga regeringen all medge att utvecklingsarbete f�r ope�raliv ledning m.m. f�r l�ggas ut inom en kostnadsram av 132 500000 kr.,

2.      lill Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 115000000 kr.


94


 


F. Gemensamma myndigheter m. m. inom f�rsvarsmakten

F 1. F�rsvarets civilf�rvaltning


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


119958000 114850000 117330000


F�rsvarets civilf�rvaltnings ansvar omfattar f�rm�ner till v�mpliktiga och deras anh�riga, f�rm�ner lill personal i FN-tj�nst, ulveckiing och anv�ndning av personal- och ekonomiadministraliva syslem och mtiner, personal och ekonomiadminislrativt st�d i �vrigt till myndigheter inom f�rsvarsdepartementets verksamhetsomr�de, r�ttsliga angel�genheter, ska�dereglering, indrivning av statens fordringar, bevakning av statens r�tt i �vrigl, patentfr�gor och �vriga immaterialr�ttsliga fr�gor samt fackuppgif-ler inom sakomr�det kameraltj�nst.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget F�rsvarels civilf�rvalt�ning. Som int�kter redovisas bl. a. ers�ttningar f�r datorkostnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem saml inkomster av viss avl�ningsut�r�kning och andra tj�nster som civilf�rvaltningen utf�r.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat till person�r, var 144 under budget�ret 1988/89.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets civilf�r�valtning

F�redra�ganden

F�rsvarets civil�f�rvaltning Kostnader

Tillkommer/avg�r:

Int�kter

Medgiven prisreglering

Medelsbehov

120570

- 11090

+ 11410

120890

142 842

-22884 119958

132470

-17620 114850

141990

-19485 122 505

136060

-18 730 117330

Budgd�ret 1990/91

F�rsvarels civilf�rvaltning

F�r�ndringarna i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiveras p� f�ljan�de s�tt.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r alt kostnadema �kar med 7 925000 kr.

95


 


B. Uppgiftsf�r�ndringar��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.Kostnadema f�r verksamheten ber�knas �ka med 485 000 kr.��������������� ""� "

2.� Int�kterna ber�knas �ka med 755000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r atl anslaget f�rs upp med 122 505000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilf�rvaltningen har anf�rt betr�ffande behov av medel f�r budget�ret 1990/91. Jag har dock inte ber�knat n�gon �kning av kostnaderna f�r skaders�ttningar m. m. samt minskal anslagsbe�loppet motsvarande huvudf�rslaget. Ber�kningama i �vrigl framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarets civilf�rvaltning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 117 330000 kr.

F2. F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse

1988/89 Utgift��������� 36354489

1989/90 Anslag������� 34070000 1990/91� F�rslag������� 37 180000

F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse har fackuppgifler och tillsynsansvar f�r f�rsvarsmaktens h�lso- och sjukv�rd, milj�- och h�lsoskydd, djurh�l�sov�rd, utbildning i sjukv�rdsslabstj�nst och krigsplacering f�r viss perso�nal. Styrelsen har vidare produklionsansvar f�r anskaffning av sjukv�rds�f�rn�denheter f�r f�rsvaret.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslagen F�rsvarels sjukv�rds�styrelse och FN-slyrkors verksamhet utomlands.

Antalet anst�llda, omr�knat lill person�r, var 65 under budget�ret 1988/89.

96


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Prop. Bil. 6

1989/90:100

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets sjukv�rds�styrelse

F�redra�ganden

F�rsvarets sjukv�rds�styrelse:

Ledning och f�r�bandsverksamhet Kostnader

Tillkom mer/a vg�r. Medgiven prisreglering Medelsbehov

32450 32450

+ 4120 36570

36 354 36 354

36354

34070 34070

34070

38482 38482

38 482

37180 37 180

37180

Budget�rd 1990/91

F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiveras p� f�ljan�de s�ll.

A.Pris- och l�neomr�kning
Kostnaderna �kar med 2 687000 kr.

B.�vriga f�r�ndringar

Sjukv�rdsstyrelsen beg�r 650000 kr. f�r att t�cka kostnadema f�r en elev ur medicinalk�ren som skall kommenderas lill milit�rh�gskolans ett�riga h�gre kurs.

�verbej�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren bejakar behovet av att personal ur medicinalk�ren deltar i milit�rh�gskolans kurser men anser all finansieringen skall ske �ver anslaget E I p� likartal s�ll som f�r �vriga elever ur gemensamma personalk�rer.. �verbef�lhavaren f�resl�r att anslaget f�rs upp med 37 192000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid till�mpat huvudf�rslaget och beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�r f�rsvarets sjukv�rdsstyrelse f�resl�s bli slopad den I juli 1990.

97

7�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Ril��� f\

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen��������������������������������������� "''� "

all till F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 37 180000 kr.

F 3. Anskaffning av anl�ggningar f�r gemensamma myndigheter

1990/91 Nytt anslag (f�rslag)� 64250000

Verksamheten under anslaget har lidigarebudgeterals under anslaget E 3. Operaliv ledning m. m.: anskaffning av anl�ggningar omfattar nybygg�nad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underh�lls�tg�rder, lokaler och m.m. f�r huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. samt markf�rv�rv f�r dessa �ndam�l.

Kostnader och medelbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1989/90

1990/91

 

 

Planerat'

�verbef�l-

F�redra-

 

 

havaren

ganden

Markanskaffning

200

200

200

Nybyggnad m. m.

56 550

62 750

62 750

Projekteringskostnader

5000

4300

4 300

Summa

61750

67 250

67250

�verf�ring

-9400

-3000

-3000

Ber�knat medelsbehov

52 350

64250

64250

' Tidigare under anslaget E 3.

Budget�ret 1990/91

�verbef�lhavaren

�verbef�lhavaren tillslyrker planeringen och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 64,25 milj. kr.

I ell kompletterande underiag anges medelsbehovet f�r kustbevak�ningens lokalf�rs�ijninglill 37 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Jag har d�rvid inte ber�knat n�gra medel f�r del nybyggnadsbehov som har uppst�tt hos kustbevakningen som en f�ljd av omorganisationen. Medel f�r detta �ndam�l kommer att tilf�ras detta anslag i samband med att regeringen beslutar om de enskilda byggnadsprojekten.

98


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill Gemensamma myndigheter m. m. Anskaffning av anl�ggning�ar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 64 250000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


F 4. Fortifikationsf�rvaltningen


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


204699030

187 540000

1000


Fortifikationsf�rvaltningen �r produktionsmyndighel f�r f�rsvarsmak-len inom huvudproduktionsomr�del Anskaffning av anl�ggningar, och har fackuppgifter inom sakomr�det fastighetsf�rvaltning.

Antalet anst�llda, omr�knat till person�r, var 763 under budget�ret 1988/89.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Fortifika�tionsf�r�valtningen

F�redra�ganden

Fortifikationsf�rvaltningen:

 

 

 

 

 

Allm�n ledning och

 

 

 

 

 

f�rbands verksam het

181710

 

184840

 

 

Centralt vidtagen mate-

 

 

 

 

 

rielanskaffning m. m.

1700

 

1700

 

 

F�rs�k med bevaknings-

 

 

 

■ 219540

■ 219540

teknisk utrustning

1000

� 209170

1000

 

 

Int�ktsfinansierad

 

 

 

 

 

verksamhet

5 790

 

6000

 

 

Kostnader

190200

209170

193 540

219540

219540

Tillkommer/avg�r.

 

 

 

 

 

Int�kter

-6000

-4471

-6000

-219539

-219539

Medelsbehov

184200

204699

187 540

1

1

Budget�ret 1990/91

Fortifikationsf�rvaltningen

Fortifkationsf�rvaltningens� verksamhet� �r fr�n� och� med� budget�ret 1990/91 inl�klsfinansierad, varf�r man beg�r ett anslag om I 000 kr.

�verf�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker fortifikalionsf�rvaltningens planering och f��resl�r att anslaget f�rs upp med 1000 kr.

99


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsf�rvaltningen har anf�rt om verksamheten. Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�ll�ningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid mina ber�kningar ocks� tagit h�nsyn till all tj�nstebrevsr�tlen upph�r fr.o.m. den I juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Forliftkalionsf�rvallningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

F 5. F�rsvarets materielverk

1988/89 Utgift 882020105 1989/90 Anslag 842 660000 1990/91 F�rslag����� 922 200000

F�rsvarels materielverk har produktionsansvar f�r materidanskaffning-en inom f�rsvarsmakten ulom i fr�ga om viss sjukv�rdsmalerid och forti-fikatorisk materiel. Materielverket har �ven produktionsansvar f�r mer�parten av kustbevakningens materielanskaffning samt st�rre underh�lls-och reparationsarbeten p� f�rsvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakomr�dena F�rpl�gnad, F�rr�dsverksamhet, Materidunderh�ll och Verkstadsdrifl. Verket svarar vidare f�r f�rdelningen i krig av landels samlade fordonsresurser och f�r reparationen av dessa. Verksamheten under delprogrammet F�rsvarels materielverk budgeteras p� Allm�n led�ning och f�rbandsverksamhel.

Antalet anst�llda omr�knat lill person�r, var 2 925 under budget�ret 1988/89, varav 63 �r inl�klsfinansierade. Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget F�rsvarels materielverk.

IOO


 


 

 

 

 

Prop.

1989/90:100

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Bil. 6

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets materiel�verk

F�redra�ganden

F�rsvarets materielverk:

 

 

 

 

 

Allm�n ledning och

 

 

 

 

 

f�rbandsverksamhet

788 290

915640

875 360

959 795

956 375

Till regeringens

 

 

 

 

 

disposition

5900

Kostnader

794190

915640

875 360

959795

956 375

Tillkommer/avg�r.

 

 

 

 

 

Int�kter av extern

 

 

 

 

 

provning

-5490

-5 100

-5 560

-5965

-5 965

Int�kter av f�rvalt-

 

 

 

 

 

ningskontoret

-22035

-22637

-23315

-24255

-24255

�vriga int�kter

-145

-5 823

-3825

-4255

-4255

Kapitalkostnader f�r

 

 

 

 

 

anl�ggningar

-4820

-

-

Medgiven prisreglering

+ 115160

-

-

Medelsbehov

876860

882020

842660

925 320

922200

' F�rsvarets materielverk beg�r d�rut�ver 631 000 kr. f�r anst�llda med s. k. NOM-garanti.

Budget�ret 1990/91

F�rsvarets materielverk

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar f�rsvarets materielverk p� f�ljande s�ll.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnadema �kar med 62 560000 kr.

B.F�r�ndringar enligt regeringens beslut

I. F�r atl d�mpa takten i minskningen av personal vid verket under de n�rmaste �ren erfordras f�r budget�ret 15097000 kr., vilket m�jligg�r vissa konsullavl�sningar samt ger visst rekryteringsulrymme f�r kompe�tensuppbyggnad.

C.� Uppgiftsf�r�ndringar

1. F�r avveckling av tj�nstebrevsr�tten erfordras 5 milj. kr.


�verbef�lhavarens yttrande

I sitt yttrande �ver myndigheternas anslagsframst�llningar avstyrker �ver�bef�lhavaren medd f�r avveckling av tj�nstebrevsr�tlen med 5 milj. kr.


101


 


F�r k�p av tj�nsten fr�n fortifikationsf�rvaltningen, som �verg�r till alt bli��� Prop. 1989/90:100 int�klsfinsierad myndighet, �kas ramen med 0,1 milj. kr. �verbdalhava-�� Bil. 6 ren tillstyrker i �vrigt planeringen samt f�resl�r atl anslaget f�rs upp med 920420000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av del totala medelsbehovet framg�r av sammanst�llning�en �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid i likhet med �verbef�l�havaren godtagit den av materielverket angivna personalramen som gmnd f�r ber�kning av l�nemedel. Jag har vid mina ber�kningar tagit h�nsyn till att tj�nstebrevsr�tten uppb�rden I juli 1990.

Jag delar materielverkets uppfattning att personalminskningen nu b�r upph�ra under n�gra �r f�r all ge verket utrymme f�r viss konsultavl�s�ning, fortsall kompetensutveckling samt �tertagande av vissa uppgifter fr�n industrin.

1 likhet med materielverket anser jag att det erfordras en r�rlig kredit fr�n riksg�ldskonioret p� 20 resp. 30 milj. kr. f�r reservmaterid och verkstadsdrifl f�r all underi�tta tillf�lliga belalningsf�rskjutningar mellan utgifter och inkomster.

Verket ser �ver sitt intema ledningssystem och skall d�rvid forts�tta utvecklingen mot ett decentraliserat kostnadsansvar. Utvecklingen skall successivt bedrivas s� atl verket vid mitten av 1990-talet kan tillhandah�l�la beslutsunderlag f�r kostnads- eller effektstyming av materielomr�det oavsett finansieringsform.

Liksom f�reg�ende budget�r b�r regeringen inh�mta riksdagens bemyn�digande all medge att best�llningar av f�m�denheter f�r fredsutbildningen inom del milit�ra f�rsvaret f�r l�ggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen all

1. bemyndiga regeringen alt medge att f�r budget�ret 1990/91 f�rn�denheter f�r fredsulbildningen f�r best�llas s� all vid varje tillf�lle uldiggande skuld inte �verstiger 700000000 kr.,

2.        lill F�rsvarets materielverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 922200000 kr.

102


 


F 6. Anskaflfning av anl�ggningar f�r f�rsvaret forskningsanstalt


Prop. 1989/90:100 BiL 6


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


5 605137 82 520000 51520000


Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. f�r f�rsvarets forskningsanstalt.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets forsknings�anstalt

F�redra�ganden

Gemensam f�rsvarsforskning

 

 

 

 

 

Nybyggnad m. m.

 

 

 

 

 

Grindsj�projektet

1250

959

-

Ursviksprojektet

39200

2046

80000

26441

49000

Sm�rre objekt

2400

2600

2 520

-

2 520

Medelsbehov

42 850

5605

82 520

26441

51520

Budget�ret 1990/91

F�rsvarets forskningsanstah

Medelsbehovet ber�knas till 26441000 kr. enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

�verbef�lhavarens yttrande

I sill yttrande �ver myndighelemas anslagsframst�llningar f�resl�r �verbef�lhavaren att anslaget f�rs upp med 26441 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovel under anslaget framg�r av sammanst�ll�ningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har ber�knat medel f�r forskningsanstaltens lokalisering s� atl ekonomiska f�mts�ttningar skall finnas att genomf�ra den enligt nu g�llande inriktning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen alt

lill Anskaffning av anl�ggningar f�r J�rsvarels forskningsanstah f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 51 520000 kr.

103


 


F 7. F�rsvarets radioanstalt

1988/89 Utgift 297 260733 1989/90 Anslag 278 500000 1990/91 F�rslag����� 302 560000


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


F�rsvarets radioanstalt svarar f�r signalspaning inom totalf�rsvaret. Verk�samheten �r av s�dan natur all n�rmare redog�relse i �vrigl inte b�r l�mnas lill regeringsprolokollet. Ytteriigare upplysningar kommer alt ges lill riksdagens f�rsvarsutskott.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets radioanstalt

F�redra�ganden

F�rsvarets radioanstalt: Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet Centralt vidtagen ma�terielanskaffning m.m. Kostnader

Tillkommer/avg�r. �verplanering m.m. Medgiven prisreglering Medelsbehov

185060

84 300' 269 360

-2060

27040

294340'

199 550

97711 297261

297261

188107

90393 278 500

278 500

205 690

95465 301 155

8 580 309 735

206915

95 645 302 560

302 560

I summan ing�r medel f�r ub�tsskyddsverksamhet. ■ Till�ggs�skande om 8 580000.

Budget�ret 1990/91

F 7. F�rsvarets radioanstalt

F�r�ndringar i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiverar f�rsvarets radioanstalt p� f�ljande s�ll.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r all kostnadema �kar med 20683000 kr.

Radioanstalten� har� h�rtill� inkommit� med� ett� till�ggs�skande� om 8 580000 kr

�verbef�lhavarens yttrande

I sitt yttrande �ver myndighetemas anslagsframst�llningar tillslyrker �verbef�lhavaren radioanstaltens anslagsframst�llning i stort och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 301 855000 kr.

104


 


F�rsvarets underr�ltelsen�mnds yttrande���������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� f\

F�rsvarets underr�lldsen�mnd tillstyrker anslagsframst�llningen inom den av �verbef�lhavaren angivna ramen.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag avstyrker radioanstaltens lill�ggs�skande.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarels radioanstalt f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 302 560000 kr.

F 8. V�rnpliktsverket

1988/89 Utgift 133 937218 1989/90 Anslag 125000000 1990/91 F�rslag����� 159 350000

V�mpliklsverkels ansvar omfattar inskrivning ?.v personal enligt v�rn�pliktslagen, uttagning, f�rdelning och inkallelse av v�rnpliktiga samt redo�visning och medverkan vid krigsplacering av f�rsvarsmaktens personal. I nul�get uppm�rksammar verket s�rskilt st�d och service �l lokala myndig�heter och krigsf�rbandschefer.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat lill person�r, var 357 under budget�ret 1988/89, varav 96 yrkesofficerare och 261 civila.

Kostnaderna f�r verksamheten under delprogrammet V�mpliklsverkel budgeteras p� uppdraget Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget V�mpliklsverkel.

105


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 6

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m.m.��������������������������������� 1988/89

 

1989/90

1990/91

 

Planerat

Utfall

Planerat

V�rnplikts�verket

F�redra�ganden


V�rnpliktsverket: Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet

119000

Till regeringens

disposition

Kostnader

119000

Tillkommer/avg�r:

 

Medgiven prisreglering Medelsbehov

+ 14930 133 930


133937

133937

133937


125000 125000

125000


173578 173 578

173578


149 350

10000 159350

159 350


 


Budget�ret 1990/91

V�mpliklsverkel

F�r�ndringarna i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiverar v�rnplikts-verket p� f�ljande s�tt.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnaderna �kar med 11099000 kr.

B. Uppgiftsf�r�ndringar

1.      Medel f�r ny datomtmstning har ber�knats till 14870000 kr.

2.      Kostnader f�r �vervakning av VPV/LOKAL �kar med 400000 kr.

3.      Flyttning av �stra v�rnpliktskontoret och v�rnpliktskontoret f�r ma�rinen, enligt den s. k. Stockholmshypotesen, till N�sby Park har ber�knats till 4,5 milj. kr.

4.      Utveckling av inskrivningssystemet �kar kostnaderna med I 630000 kr.

5.      Modemisering av huvudkontorets datorhall m. m. medf�r att kostna�derna �kar med I 200000 kr.

6.      Uppbyggnad av kontorsinformalionssystem inom v�mpliklsverkel �kar kostnaderna med 820000 kr.

7.      Avvecklingen av tj�nstebrevsr�tlen �kar kostnaderna med 12 milj. kr.

8.      K�p av tj�nster vid fortifikationsf�rvaltningen �kar kostnaderna med 0,5 milj. kr.

9.      Ink�p av container f�r f�rvaring av datomtmstning ber�knas till 1,5 milj. kr.


106


 


�verbef�lhavarens yttrande��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

�verbef�lhavaren avstyrker att medel tillf�rs f�r nyinvesteringar i datorer����� ' ' och medel f�r flyttning av �stra v�rnpliktskontoret och v�mpliktskonloret f�r marinen lill N�sby Park.

�verbef�lhavaren avstyrker vidare att medel tillf�rs f�r �vervakning av VPV/LOKAL, utveckling av inskrivningssystemet och f�r utbyggnad av kontorsinformalionssystem.

�verbef�lhavaren tillslyrker all 0,3 milj. kr. tillf�rs f�r ink�p av kringut-rustning till datorer, 1,5 milj. kr. tillf�rs f�r ink�p av container f�r f�rva�ring av dator, 1,2 milj. kr. tillf�rs f�r modernisering av datorhall i Karlstad saml all 0,5 milj. kr. tillf�rs f�r k�p av tj�nster vid fortifikationsf�rvah-ningen.

�verbef�lhavaren tillslyrker i �vrigt planeringen och f�resl�r all ansla�get f�rs upp med 141 658000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta vad v�mpliklsverkel har anf�rt betr�ffande behov av medel f�r budget�ret 1990/91.

Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r bl.a. ny datomtmstning, container f�r f�rvaring av datomtmstning, utveckling av inskrivningssy-stemel, modernisering av huvudkontorets datorhall samt k�p av tj�nster vid fortifikationsf�rvaltningen. Jag har dock ej ber�knat medel f�r bl. a. �vervakning av VPV/LOKAL, flyttning till N�sby Park, och uppbyggnad av kontorsinformalionssystem. Ber�kningarna i �vrigl framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Jag har i mitt f�rslag vidare beaktat att tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r v�rnpliktsverkel fr.o. m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill V�mpliklsverkel f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ell f�rslags�anslag p� 159350000 kr.

107


 


60397 598 54940000 62130000

F 9. Milit�rh�gskolan

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Milit�rh�gskolan h�rtill uppgift atl utbilda yrkesofficerare och reservof�ficerare f�r kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisalionen. Milit�rh�gskolan svarar ocks� f�r den milit�rhistoriska forskningen inom f�rsvarsmakten.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat till person�r, uppgick budget�rd 1988/89 till 117.

Kostnaderna f�r verksamheten under delprogrammet Milit�rh�gskolan budgeteras p� de tv� uppdragen Utbildning till och av fast anst�lld perso�nal m. fl. saml Gmndforskning.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget Milit�rh�gskolan.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Milit�r�h�gskolan

F�redra�ganden

Milit�rh�gskolan;

 

 

 

 

 

Utbildning till och

 

 

 

 

 

av fast anst�lld per-

 

 

 

 

 

sonal m. fl.

46 550

57977

50340

65904

57 730

Grundforskning

2200

2420

2400

2400

2400

Varav delegationen

 

 

 

 

 

f�r milit�rhistorisk

 

 

 

 

 

forskning

(500)

(500)

(500)

(500)

(500)

Till regeringens

 

 

 

 

 

disposition

 

 

2400

 

2000

Summa kostnader

51 150

60397

54940

68 304

62130

Tillkom mer/a vg�r:

 

 

 

 

 

Medgiven prisreglering m. m.

+ 8240

_

_

__

_

Medelsbehov

59 390

60397

54940

68304

62130

Budget�ret 1990/91

Milit�rh�gskolan

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar milit�r�h�gskolan p� f�ljande s�tl.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnaderna �kar med 4017 000 kr.

108


 


B. Uppgiftsf�r�ndringar�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.Skolan vill �ka antalet anst�llda med fyra personer. Detta medf�r att
personalkostnaderna �kar med 1 350000 kr.

2.      F�rs�k med h�gre lednings- och informationskurs inneb�r �kade kostnader med 1050000 kr.

3.      �kat antal elevdagar medf�r �kade kostnader med 0,8 milj. kr.

4.      �kat personaluttag bl. a. med �vertid f�r l�rare medf�r �kade kostna�der med 0,5 milj.kr.

 

5.      Subventionerad kronportion inneb�r �kat medelsbehov med 0,2 milj.kr.

6.      Avveckling av tj�nstebrevsr�tlen inneb�r �kade kostnader med 150000 kr.

7.      Ink�p av offselmaskin medf�r en kostnads�kning med 1 milj.kr. Om anskaffning av offselmaskin ej medges medf�r det �kade driftskostnader med 355000kr. f�r befintlig �ldre utmstning.

 

8.           Oms�ttning av kontorsmaskiner medf�r �kade kostnader med 0,2 milj. kr.

9.           F�rb�ttrat s�kerhetsskydd medf�r ell �kat medelsbehov med 390000 kr.

 

10.      K�p av tj�nster vid fortifikationsf�rvaltningen �kar kostnadema med 0,1 milj.kr.

11.      Intem l�ramtbildning medf�r �kade kostnader med 220000 kr.

12.      Fortsall utbyggnad av datorst�d f�r utbildnings- och �vningsverk-samhelen inneb�ren kostnads�kning med 5 305000 kr.

Delegationen f�r milit�rhistorisk forskning

Delegationen anf�r atl redan initierade forskningsprojekt t�ren stor del av tilldelade resurser i anspr�k och att �ven annan angel�gen milit�rhistorisk forskning �r lill stor del avh�ngig av delegationens st�d. Delegationen g�r ingen hemst�llan om ut�kat medelsbehov.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker �kat antal anst�llda med tv� personer vilket inneb�r �kade kostnader med 650000kr. �verbef�lhavaren tillstyrker vi�dare ell �kat medelsbehov med O, I milj. kr. f�r k�p av tj�nster vid fortifi�kationsf�rvaltningen. Betr�ffande �vriga �skanden anser �verbef�lhava�ren alt de antingen redan lillgodosetts inom tilldelad ram eller atl de ej kan tillstyrkas. �verbef�lhavaren f�resl�r att milit�rh�gskolans anslag f�rs upp med 61 179000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta vad milit�rh�gskolan har anf�rt betr�ffande behov av medd f�r budget�ret 1990/91.

Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r bl. a. viss �kad personalstyrka�������������������������� .qq

(driflschef och rektor), �kat personaluttag, subenlionerad kronportion.


 


f�rhyrning av offselmaskin, f�rb�ttrat s�kerhetsskydd, k�p av tj�nster vid��� Prop. 1989/90:100

fortifikationsf�rvaltningen saml f�r fortsatt utbyggnad av datorst�d f�r��� Bil. 6

utbildnings- och �vningsverksamheten. Jag har dock ej ber�knat medel f�r

bl. a. h�gre lednings- och informationskurs (medel har tidigare tilldelats),

�kat antal elevdagar, ink�p av offsetmaskin och inlem l�ramtbildning.

Ber�kningama i �vrigt framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och

medelsbehov.

Jag har i mitt f�rslag vidare beaktat atl tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r milit�rh�gskolan fr.o. m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Mdit�rh�gskolan f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 62 130000 kr.

F 10. F�rsvarets f�rvaltningsskola

1988/89 Utgift���������� 16553777

1989/90 Anslag�������� 15270000

1990/91 F�rslag������� 17420000

F�rsvarets f�rvallningsskola har lill uppgift all utbilda fr�mst f�rsvars�anst�lld personal f�r befattningar i krig och fred inom allm�n administra�tion, personaladministration, kameraltj�nst, f�rpl�gnad, f�rr�dsverksam�het, maleridunderh�ll och verkstadsdrift.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat till person�r, uppgick budget�ret 1988/89 lill 39,5.

Kostnaderna f�r verksamheten under delprogrammet F�rsvarets f�rvahningsskola budgeteras p� uppdraget Utbildning till och av fast an�st�lld personal m.fl. Elevberoende kostnader budgeteras p� sekund�r�uppdrag.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget F�rsvarets f�rvaltnings�skola samt fr�n sekund�mppdrag fr�n �verbef�lhavaren och f�rsvars�grenscheferna m.fl.

110


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


Uppdrag m. m.


1988/89


1989/90


1990/91


Planerat��������� Utfall������������ Planerat��������� F�rsvarets����� F�redra-

f�rvaltnings-�� ganden skola


F�rsvarets f�rvaltnings-skola: Utbildning till och av fast anst�lld personal m. fl.

13120

Tillkommer/a vg�r:

 

Medgiven prisreglering

m.m.

Medelsbehov

+ 4860 17980


16 554

16554


15270������������� 17236������������� 17420

15270������������ 17236������������� 17420


Budget�ret 1990/91

F�rsvarels f�rvallningsskola

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar f�rsvarets f�rvallningsskola p� f�ljande s�tt.

A.Pris-och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnadema �kar med 1461000 kr.

B.�� Uppgiftsf�r�ndringar

1.     �kade devkoslnader med anledning av personalchefskursen medf�r ett �kat medelsbehov med 512 000 kr.

2.     Analys och utredning av distansundervisning medf�r �kade kostnader med 0,2 milj.kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r att anslaget f�rs upp med 17 236000 kr.


F�redragandens �verv�ganden

lag kan godta vad f�rsvarets f�rvaltningsskola har anf�rt betr�ffande behov av medel f�r budget�ret 1990/91.

Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r �kade elevkostnader och f�r analys och utredning av distansundervisning.

Jag har i mitt f�rslag vidare beaktat all tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r f�rsvarets f�rvaltningsskola fr. o. m. den I juli 1990.

Ber�kningama i �vrigt framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.


Ill


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarets f�rvallningsskola f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 17420000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Fil. F�rsvarets mediecenter'

1988/89 Utgift����������������� 1000

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Tidigare ben�mning f�rsvarets l�romedelscentral

F�rsvarels mediecenler har lill uppgift att framst�lla publikationer och l�romedel �t myndigheter inom i f�rsta hand f�rsvarsdepartementels verk�samhetsomr�de. Mediecentrels verksamhet skall i sin helhet int�ktsfinan-sieras.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Uppdrag m.m.


1988/89


1989/90


1990/91


 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets mediecenter

F�redra�ganden

F�rsvarets mediecenter: Ledning och f�rbandsverksamhet

55000

69 300

60000

70000

70000

Summa kostnader

55000

69 300

60000

70000

70000

Tillkommer/avg�r: Int�kter av uppdrags�verksamhet Medelsbehov

-54 999

1

-69299'

1

-59999

1

-69999

1

-69999 1

' �verskottet skall enligt regeringsbeslut den 9 juni 1988 balanseras till budget�ret 1989/90.

Budget�ret 1990/91

F�rsvarets mediecenter

Verksamheten kommer att ha ungef�r samma omfattning som under bud�get�ret 1989/90.

Mediecentret beg�r f�r budget�ret 1990/91 ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

I sill yttrande �ver myndighetemas anslagsframst�llningar f�resl�r �verbe�f�lhavaren atl mediecentrel tilldelas ett 1000-kronorsanslag.

112


 


F�redragandens �verv�ganden

Verksamheten vid mediecentret f�mts�tter en fullst�ndig int�ktsfinansie�ring. Det ankommer p� regeringen att fastst�lla omfattningen av medie�centrets r�rliga kredit.

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.


Prop. 1989/90: IOO Bil. 6


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarets mediecenter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

F 12. Krigsarkivet

1988/89 Utgift���������� 9555147

1989/90 Anslag�������� 8130000

1990/91 F�rslag�������� 9070000

Krigsarkivet har inom f�rsvarsdepartementets verksamhetsomr�de pro�duktionsansvar f�r dep�tj�nsten och forskarservicen i Stockholm och f�r arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet �r arkivmyndighet enligt allm�nna arkivstadgan (1961:590).

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras p� ett uppdrag Ledning och f�rbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget Krigsarkivet. Som int�k�ter redovisas ers�ttning f�r kopieringsuppdrag.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat lill person�r, uppgick budget�ret 1988/89 till 28 (exkl. l�nebidragsanst�llda).

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Uppdrag m. m.


1988/89


1989/90


1990/91


 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Krigs�arkivet

F�redra�ganden

Krigsarkivet: Ledning och f�rbands�verksamhet Kostnader

9020 9020

9839 9839

8215 8215

9279 9 279

9160 9 160

Tillkommer/avg�r:

 

 

 

 

 

Int�kter

Medgiven prisreglering

-80 + 990

-284

-85

-90

-90

Medelsbehov

9930

9 555

8130

9189

9070

113

8�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


 


Budgd�ret 1990/91���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6

Krigsarkivet

F�r�ndringarna i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiverar krigsar�kivet p� f�ljande s�tt

A, Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r atl kostnaderna �kar med 809000 kr.

B.� Uppgiflsf�r�ndringar

Krigsarkivet beg�r 250000 kr. f�r atl kunna sl� som v�rd f�r 14:de inter�nationella kartografikongressen.

�verbef�lhavarens yttrande

I sill yttrande �ver myndigheternas anslagsframst�llningar tillslyrker �ver�bef�lhavaren medelsbehov f�r 14:de internationella kartografikongressen och f�resl�r atl anslaget f�rs upp med 9 175000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av krigsarkivets medelsbehov framg�r av sammanst�llning�en �ver kostnader och medelsbehov .Jag har d�rvid beaktat atl tj�nste�brevsr�tten f�r krigsarkivet f�resl�s bli slopad den I juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Krigsarkivet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 9070000 kr.

F 13. Statens f�rsvarshistoriska museer

1988/89 Utgift��������� 17 508412

1989/90 Anslag������� 16420000

1990/91 F�rslag������ 18620000

Statens f�rsvarshistoriska museer omfattar Arm�museum, Marinmu�seum och Flygvapenmuseum och har bl. a. lill uppgift att bevara f�rem�l av betydelse f�r kunskapen om det svenska f�rsvarels verksamhet och ulveckiing genom tiderna, att verka f�r information h�rom saml all fr�mja studier och forskning i �mnen inom sill omr�de.

Verksamheten under delprogrammet Statens f�rsvarshistoriska museer budgeteras p� ett uppdrag Ledning och f�rbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget Statens f�rsvarshistori�ska museer. Som int�kter redovisas intr�desavgifter.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat i person�r, var 50 under���������������������������� ...

budget�ret 1988/89, exkl. l�nebidragsanst�llda.


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


Uppdrag m.m.


1988/89


1989/90


1990/91


 


Planerat������ Utfall


Planerat


Statens f�rsvars�historiska museer


F�redra�ganden


 


Statens f�rsvarshisto�riska museer: Allm�n ledning och f�rbands�verksamhet

15015

17653

Tillkommer/avg�r:

Intr�desavgifter Medgiven prisreglering

-145 + 2310

-145

Medelsbehov

17180

17508


21985

18765

16565

-145���������� -145���������������� -145

16420���������� 21840��������������� 18620


Budget�ret 1990/91

Statens f�rsvarshistoriska museer

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar statens f�rsvarshistoriska museer p� f�ljande s�tt.

A.Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r all kostnadema �kar med I 218000 kr.

B.� Uppgiftsf�r�ndringar

1.� Ut�kat antal tj�nster (+ 1 282000 kr.)

2.      Basdatorsystem (+ 1 275000 kr.)

3.      �vriga �tg�rder (+ 2 145 000 kr.)

�verbef�lhavarens yttrande

I sill yttrande �ver myndighelemas anslagsframst�llningar avstyrker �verbef�lhavaren de f�reslagna f�r�ndringama utom vad avser medd f�r en f�rr�dsm�stare vid Arm�museum (+ 184000 kr.), magasinsinredning�ar (+ 400000 kr.), och �kade lokalkostnader (+ 70000 kr.) �verbef�l�havaren f�resl�r att anslaget f�rs upp med 17 992 000 kr.


F�redragandens �verv�ganden

Jag godtar i huvudsak �verbef�lhavarens bed�mning av verksamheten men anser atl utbyggnaden av Flygvapenmuseum motiverar anst�llning av en museivakl. Vissa f�reslagna f�r�ndringar b�r kunna finansieras genom en h�jning av entr�avgifterna. Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid


115


 


beaktat all tj�nslebrevsr�tten f�r statens f�rsvarshistoriska museer f�resl�s��� Prop. 1989/90:100
bli slopad den I juli 1990.
�������������������������������������������������������������������� Bil. 6

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens f�rsvarshistoriska museer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 18 620000 kr.

F 14. Frivilliga f�rsvarsorganisationer m.m.


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


125 770000 110840000 118687000


De frivilliga f�rsvarsorganisationema kompletterar de statliga f�rsvars��tg�rderna. Organisationema skall informera, rekrytera och utbilda frivil�liga f�r krigsorganisationen saml vidareutbilda lill totalf�rsvaret uttagen personal.

 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m.m.��������������������������������� 1988/89

 

1989/90

1990/91

 

Planerat

Utfall

Planerat

�verbe�f�lhavaren

F�redra�ganden


Frivilliga f�rsvars-

 

organisationer m.m.:

 

Allm�n ledning och

 

f�rbandsverksamhet

27 685

Utbildning till och

 

av fast anst�lld per-

 

sonal m.fl.

77915

Kostnader

105 600

Tillkommer:

 

Medgiven prisreglering

+ 20170

Medelsbehov

125 770


125 770

125770


29000

81840 110840

110840


33036

94 834 127 870

127 870


30 687

88000 118687

118687


Budget�ret 1990/91

�verbef�lhavarens yttrande

1� sill yttrande f�resl�r �verbef�lhavaren att anslaget f�rs upp med 127 870000 kr.


F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid ber�knat ytterligare medel f�r f�rm�ner till frivilligpersonal med 500000 kr. och f�r bidrag till vissa andra organisationers verksamhet med I 280000 kr.


116


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Frividiga f�rsvarsorganisationer m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 118687000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 6


F 15. F�rsvarets datacenter'

1988/89 Utgift���������������� 1000

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Tidigare ben�mning f�rsvarets datacentral

F�rsvarels datacenter skall p� uppdrag ulf�ra databehandling �l myn�digheter inom f�rsvarsdepartementets omr�de samt medverka vid utveck�ling, modifiering och ADB-teknisk f�rvaltning av datorbaserade informa�tionssystem.

Verksamheten inom delprogrammet F�rsvarets datacenter budgeteras p� etl uppdrag Ledning och f�rbandsverksamhel.

Verksamheten redovisas som sj�lvb�rande.

Antalet anst�llda vid myndigheten, omr�knat till person�r, uppgick budget�ret 1988/89 rill 280.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets datacenter

F�redra�ganden

F�rsvarets datacenter: Ledning och f�rbands-verksamhet Kostnader

Tillkommer/avg�r:

Int�kter

Medelsbehov

185 363 185 363

-185363

1

182181 182181

-182180 1

218611 218611

-218610 1

229001 229001

-229000

1

229001 229001

-229000

1

Budget�ret 1990/91 F�rsvarets dalacenter

 

 

 

 

 

F�rsvarets datacenlers verksamhet �r inl�klsfinansierad, varf�r man beg�r ett anslag om I 000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker f�rsvarets datacenters planering och f�resl�r alt anslaget f�rs upp med I 000 kr.

117


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag kan i huvudsak godta vad f�rsvarels datacenler har anf�rt om verk-samhelen.

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarels dalacenter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

F 16.Reserv f�r det milit�ra f�rsvaret

1988/89 Utgift 79613000 kr. 1989/90 Anslag 136 208000 kr. 1990/91� F�rslag 130 000 000 kr.

Jag har ber�knat medel under anslaget f�r all kunna m�ta os�kerheter inom planeringen saml f�r all i �vrigl t�cka of�mtsedda medelsbehov inom det milit�ra f�rsvaret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Reserv f�r det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 130000000 kr.

118


 


G. Gemensamma myndigheter m. m. utanf�r f�rsvarsmakten

G 1. Gemensam f�rsvarsforskning

1988/89 Utgift������� 408 579 940 1989/90 Anslag����� 375 820000* 1990/91 F�rslag���� 403180000 * F 5. Gemensam f�rsvarsforskning

Delprogrammet Gemensam f�rsvarsforskning omfattar till�mpad forsk�ning och gmndforskning f�r lotalf�rsvars�ndam�l fr�mst inom de natur�vetenskapliga, tekniskt-velenskapliga, medicinska och beteendevetenskap�liga forskningsgrenarna.

F�rsvarels forskningsanstalt har programansvar f�r delprogrammet saml produklionsansvar f�r huvuddelen av den forskning som bedrivs inom

delprogrammet. Fortifikationsf�rvaltningen har produktionsansvar f�r den fortifikatoriska forskningen och f�rsvarets materielverk har motsva�rande ansvar inom programdemenlel �vrig f�rsvarsleknisk forskning.

Antalet anst�llda, omr�knat till person�r, var 942 under budget�ret 1988/89, varav 22 person�r f�r fortifikatorisk forskning.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget Gemensam f�rsvars�forskning.

Under mbriken L 1. F�rsvarets forskningsanstalt beskrivs den inl�klsfi�nansierade verksamheten vid anstalten.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets forsknings�anstalt

F�redra�ganden

Gemensam f�rsvarsforskning:

 

 

 

 

 

Forskning vid

 

 

 

 

 

f�rsvarets forsk-

 

 

 

 

 

ningsanstalt

347 740

384287

356325

386830

382815

Forskning vid fortifikations-

 

 

 

 

 

f�rvaltningen

6290

7136

6295

6 540

6 540

Forskning vid f�rsvarets

 

 

 

 

 

materielverk

12 500

17157

13 200

13 825

13 825

Kostnader

366 580

408 580

375 820

407195

403 180

Tillkommer/avg�r.

 

 

 

 

 

Medgiven prisreglering

+ 32 960

-

-

-

-

Medelsbehov

399 540

408 580

375 820

407 195

403180

119


 


Budgd�rd 1990/91���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 6

F�rsvarets forskningsanstalt

F�r�ndringama i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 motiverar f�rsvarets forskningsanstalt p� f�ljande s�tt.

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris-�� och�� l�neomr�kningen�� inneb�r�� atl�� kostnadema�� �kar�� med 27155000 kr.

B. Uppgiftsf�r�ndringar

F�rsvarets forskningsanstalt har f�reslagit f�ljande uppgiflsf�r�ndringar ut�ver den av �verbef�lhavaren anvisade planeringsramen.

1.��� Det� nationella� informationsteknologiprogrammet� upph�r� vilket
minskar kostnadema med 5000000 kr.

2.      Utbyte av telefonv�xel i Link�ping har ber�knats till 2 650000 kr. som ell eng�ngsbelopp.

3.      �verf�ring av medel f�r sm�rre byggnads�tg�rder �kar kostnaderna med 2670000 kr.

4.      Kostnadema ber�knas �ka med 30(K)000 kr. som en f�ljd av l�mnad int�ktsgaranti till QZ UniversitetsData AB.

5.      Kompensation f�r f�rlust av tj�nstebrevsr�tlen �kar kostnadema med 1000000 kr.

6.      �verf�rande av en tj�nst fr�n kommerskollegium �kar kostnaderna med 360000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

I sitt yttrande �ver myndighetemas anslagsframst�llningar konstaterar �verbef�lhavaren att forskningsanstaltens �skanden �verstiger �verbef�l�havarens anvisade planeringsram med 4360000kr. �verbef�lhavaren till�styrker s�v�l medelsbehovel f�r garanti�tagandet gentemot QZ som medel f�r personalr�rlighet under f�mts�ttning atl kostnaderna l�cks genom all motsvarande medel tillf�rs planeringsramen. Forskningsanstaltens �skan�de om 1 milj. kr. f�r f�rlust av tj�nstebrevsr�tten avstyrks. �verbef�lhava�ren tillstyrker i �vrigl forskningsanstaltens planering och f�resl�r all ansla�get f�rs upp med 403 195 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta vad f�rsvarets forskningsanstalt har anf�rt om verksamheten f�r budget�ret 1990/91.

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver
kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid ber�knat medel f�r anskaff�
ning av en ny telefonv�xel. I mina ber�kningar ing�r ocks� �verf�rande av
medel fr�n �ttende huvudtiteln som kompensation f�r erlagd merv�rdes-
��������������������������� '20

skatt till och vissa lokalkostnader f�r Q Z. Efter samr�d med chefen f�r


 


utrikesdepartementet �verf�rs medel fr�n det under tredje huvudtiteln��� Prop. 1989/90:100 uppf�rda anslaget kommerskollegium lill gemensam f�rsvarsforskning.� ��Bil. 6 Jag har vid mina ber�kningar tagit h�nsyn lill att tj�nstebrevsr�tten upp�h�r den I juh 1990.

Regeringen b�r inh�mta riksdagens bemyndigande att medge best�ll�ningar av materiel f�r forsknings�ndam�l f�r l�ggas ut inom en kostnads�ram om 11 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt

1.      bemyndiga regeringen alt under budget�ret 1990/91 medge atl materiel f�r forsknings�ndam�l f�r best�llas inom en kostnadsram av 11 000000 kr.,

2.      lill Gemensam f�rsvarsforskning r�r budgetaret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 403 180000 kr.

G 2. F�rsvarets rationaliseringsinstitut

1988/89 Utgift��������� 24993 372

1989/90 Anslag������� 23040000* 1990/91 F�rslag������ 24420000 * F 9. F�rsvarets rationaliseringsinstitut

F�rsvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar f�r rationaliserings-verksamheten inom f�rsvarsdepartementets omr�de samt ansvar f�r viss produktion.

Verksamheten under delprogrammet F�rsvarets rationaliseringsinstitut budgeteras p� etl uppdrag inom huvudproduktionsomr�del Ledning och f�rbandsverksamhel.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget F�rsvarets rationalise�ringsinstitut.

Antalet anst�llda, omr�knat till person�r, var 56 under budget�ret 1988/89.

121


 


 

 

 

 

Prop.

1989/90:

100

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Bil. 6

 

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvarets rationali�serings�institut

F�redra�ganden

 

F�rsvarets rationa�liseringsinstitut: Ledning och f�rbandsverksamhet Kostnader

23555 23 555

26234 26234

23040 23040

25136 25136

24420 24420

 

Tillkommer/avg�r.

 

 

 

 

 

 

Int�kter Anslag

-1000

22555

-1241 24993

23040

25 136

24420

 

Budget�ret 1990/91

F�rsvarets rationaliseringsinstitut

A. Pris- och l�neomr�kning

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnaderna �kar med 2096000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker planeringen och f�resl�r alt anslaget f�rs upp med 25 136000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarets rationaliseringsinstitut f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 24420000 kr.

G 3. F�rsvarsh�gskolan

1988/89 Utgift��������� 5 867424

1989/90 Anslag������� 5 550000*

1990/91 F�rslag������ 6430000 * F 10. F�rsvarsh�gskolan


F�rsvarsh�gskolans uppgift �r atl bedriva utbildning av personal fr�n myndigheter, organisationer och f�retag f�r ledande befallningar inom


122


 


totalf�rsvaret. F�rsvarsh�gskolan skall ocks� i syfte att f� underlag f�r undervisningen studera fr�gor som r�r totalf�rsvaret.

F�r �vrig information om myndighetens verksamhet h�nvisas till f�r�ordningen (1988:550) med instmktion f�r f�rsvarsh�gskolan.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget F�rsvarsh�gskolan.

Antal anst�llda vid skolan omr�knat i person�r �r 11,6 varav 6 avser milit�r personal.


Prop. 1989/90:100 BiL 6


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kronor)

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

F�rsvars�h�gskolan

F�redra�ganden

F�rsvarsh�gskolan: Utbildning Summa kostnader

5 220 5 220

5 867 5 867

5 550 5 550

6212 6212

6430 6430

Tillkommer/avg�r:

 

 

 

 

 

Medgiven prisreglering Medelsbehov

+ 850 6070

5 867

5 550

6212

6430

Budget�ret 1990/91

 

 

 

 

 

F�rsvarsh�gskolan

 

 

 

 

 

A. Pris- och l�neomr�kning

 

 

 

 

 

Pris- och l�neomr�kningen inneb�r att kostnadema �kar med 614000 kr.

B. Uppgiflsf�r�ndringar

F�r�ndringar i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 beror enligt f�rsvars�h�gskolan p� bl.a. f�ljande:

Viss marknadsanpassning av g�slf�rd�samas arvoden, kostnader som uppsl�r i samband med bes�k fr�n utl�ndska f�rsvarsh�gskolor samt en �kning av kursutbudet under budget�ret med en orienterande kurs.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker av f�rsvarsh�gskolan ut�ver ramen �skade medel f�r orienterande kurs och f�resl�r all anslaget f�rs upp med 6092000 kr.


F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta vad f�rsvarsh�gskolan anf�rt om verksamhetens inriktning vid skolan.

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�nsyn till


123


 


atl tj�nstebrevsr�tten upph�r f�r f�rsvarsh�gskolan fr.o.m. den I juli 1990.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rsvarsh�gskolan f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 6430000 kr.

G 4. Kustbevakningen

1988/89 Utgifter�� 238049928 1989/90 Anslag���� 214940000* 1990/91 F�rslag��� 242 560000 * F18. Kustbevakningen

Kustbevakningen �r sedan den 1 juli 1988 en civil myndighet med uppgift all svara f�r sj��vervakning och sj�r�ddningstj�nst enligt s�rskilda besl�mmelser.

F�r �vrig information om myndighetens verksamhet h�nvisas lill f�r�ordningen (1988:256) med instmktion f�r kustbevakningen.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslagen G 4. Kustbevakningen och G 5. Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen inom den milit�ra utgiftsramen.

Antalet anst�llda omr�knat lill person�r uppg�r lill 591.

Kustbevakningen har utarbetat en s�rskild programplan f�r �ren 1990/91 - 1991 /92 och med inriktning t. o. m. 1996/97.

 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Kustbevak�ningen

F�redra�ganden

Kustbevakningen: Ledning, drift

Medelsbehov:

199000 199000

238050 238050

214940 214940

263665 263665

242 560 242 560


Kustbevakningen

Kustbevakningens verksamhet under budget�ret 1990/91 kommer inom ramen f�r tilldelade resurser atl inriktas p� en successivt �kad n�rvaro till sj�ss i sj��vervakningen, f�rb�ttrad beredskap f�r sj�r�ddning, minst bibeh�llen niv� betr�ffande �vrig serviceverksamhet samt en fortsall ut�byggnad av s�v�l resurser som administrativa system och mtiner p� cen�tral och regional niv�.

Kustbevakningens verksamhet under dess f�rsta verksamhets�r har kun�nat bedrivas inom anvisade medelsramar. Verksamhets�ret har k�nne-


124


 


tecknats av ell omfattande arbete med att bygga upp de personella och Prop. 1989/90:100 materiella resurserna inom s�v�l den centrala ledningen som regionled- Bil. 6 ningarna. �ven lokaliseringsfr�gorna har hell naturligt initierat stora re�sursinsatser. De ekonomiska konsekvenserna av detta arbete har emeller�tid f�rst under budget�rets senare del p�verkat driflanslagel fullt ut. Det kan d�rmed konstateras atl budget�ret ifr�ga fr�n ekonomiska utg�ngs�punkter inte kan betraktas som ell normalt verksamhets�r.

Kustbevakningen anser det d�rf�r angel�get, av sk�l som n�rmare ut�vecklas i programplanen, all myndigheten f�r budget�ret 1990/91 under driflanslagel tillf�rs resurser motsvarande ell normalt verksamhets�r.

Anskaffning av lokaler f�r regionledningamas samlokalisering med ma�rinen p�g�r f. n. i samarbete med bl. a. byggnadsstyrelsen, fortifikations�f�rvaltningen och marinen. Uppkommande lokalkostnads�kningar �r inte m�jliga all nu precisera. Kustbevakningen f�mls�ller all medel f�r upp�kommande kostnads�kningar senare anvisas myndigheten efter d�rom gjord framst�llning. S�lunda avses regionledning Nord bli samlokaliserad med Norrlandskustens marinkommando i H�m�sand under innevarande budget�r medan regionledningama i Syd och V�st planeras erh�lla en motsvarande samlokalisering med marinkommandona i Karlskrona re�spektive G�teborg under budget�ret 1990/91.

Omlokaliseringen av den centrala ledningen lill Karlskrona medf�r kost�nads�kningar vad betr�ffar bl. a. resor, traktamenten, utbildning, telefon o.dyl. De regionala ledningamas planerade omlokalisering kommer p� motsvarande s�ll all f�ranleda merkostnader av skilda slag. N�mnda merkostnader kan inte nu storleksm�ssigt ber�knas. Kustbevakningen av�ser all i s�rskild ordning beg�ra medel f�r dessa kostnader.

�verbef�lhavarens yttrande

�verbef�lhavaren tillstyrker hela kustbevakningens �skande om 263,7 milj. kr. under f�mts�ttning att 37,7 milj. kr. d�rav tillf�rs utanf�r den milit�ra ramen.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar i allt v�sentligt den inriktning av kustbevakningens verksam�het som anges i myndighetens egen programplan. Det �r nu s�rskilt angel�get atl en �versyn g�rs av den lokala organisationen s� alt f�mts�ttningar f�r en �kad n�rvaro till sj�ss skapas.

Jag avser att �gna kustbevakningen s�rskild uppm�rksamhet med h�n�syn till atl kustbevakningen �r en nybildad civil myndighet som ing�r i den milit�ra utgiftsramen.

Jag avser att senare �terkomma lill regeringen med f�rslag med anled�ning av kustbevakningskommitt�ns bel�nkande (SOU 1989:26) "Kust�bevakningens roll i den framtida sj��vervakningen".

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver
kostnads- och medelsbehov. Jag har vid denna ber�kning tagit h�nsyn till
att tj�nstebrevsr�tlen upph�r f�r kustbevakningen fr. o.m. den Ijuli 1990.�������������������������� 125


 


Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Kustbevakningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 242 560000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


G 5. Anskaifning av materiel f�r kustbevakningen

1988/89 Utgift��� 34045 654 kr.

1989/90 Anslag�� 56000000 kr.*

1990/91� F�rslag� 60000000 kr.

* F 19. Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen

Verksamheten omfattar bl.a.ulveckiing, anskaffning och vidmakth�l�lande av fartyg, b�tar, elektronisk utmstning och annan materiel f�r sj���vervakning och f�r olje-och kemikaliebek�mpning till sj�ss.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1989 86 800000 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat etl best�ll�ningsbemyndigande om 37850000kr. och anvisat ell anslag av 56milj.kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1990 blir d�rmed (86800000 + 37850000 - 56000000) 68 650000kr.

Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Uppdrag m.m.

1989/90

 

1990/91

 

 

 

 

Kustbevaki

lingen

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Bemynd.

Anslagsm.

Anskaffning av

 

 

 

 

 

 

materiel m. m.

37850

56000

146 800

60200

30900

60000

Kostnader

37 800

56000

146 800

60200

30900

60000

Prisreglering

-

21900

-

8 300

-

Justering p.g.a.

 

 

 

 

 

 

betalningsf�r-

 

 

 

 

 

 

skjutningar

+ 29 800

-

-

Medelsbehov

56000

90000

60000

Bemyndigandebehov

37 850

-

168 700

-

39 200

-

Budget�ret 199091

Kustbevakningen

Sammanlagt b�r 90,0milj.kr. i betalningsmedel f�ras upp och bemyndi�ganden om 168,7 milj.kr. erh�llas.

Verksamheten inriktas p� ers�ttningsanskaffning och modifiering av fartyg, b�tar och flygplan. Dessutom m�ste tidigare eftersl�pningar p� maleridsidan elimineras.

Anskaffningen av ub�lsskyddsmaleriel slutf�rs.


�verbef�lhavaren

�verbef�lhavaren tillslyrker planeringen och f�resl�r atl anslaget f�rs upp med 90milj. kr. om medel tillf�rs ut�ver den milit�ra planeringsramen.


126


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Mina ber�kningar av del totala bemyndigande-och medelsbehovet fram-����� * " g�r av sammanst�llningen.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanst�llningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1991 (68650000 kr.+ 39200000 kr. - 60000000 kr.) 47 850000 kr. Della bdopp b�r emdlertid justeras med h�nsyn till den ber�knade f�rdelningen av prisregleringsmedel f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91. Den ber�knade bemyndigandeskulden den 30juni 1991 blird�rmed ca 40 milj. kr.

Liksom tidigare b�r del ankomma p� regeringen all ta st�llning lill vilka anskaffningar m. m. som b�r ske inom ramen f�r del best�llningsbemyndi�gande som riksdagen kan komma att l�mna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

1.    bemyndiga regeringen att medge atl best�llningar av materiel f�r kustbevakningen f�r l�ggas ut inom en kostnadsram av 39200000 kr.,

2.    till Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 60000000 kr.

G 6. Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra f�rsvaret

1988/89 Utgift��������� 15034626

1989/90 Anslag������� 17000000*

1990/91 F�rslag��������� 7 380000

* F 20. Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra f�rsvaret

Anslaget finansierar verksamheten inom totalf�rsvarets tj�nsteplikts�n�mnd, f�rsvarels fastighetsn�mnd, f�rsvarets personaln�mnd, riksv�rde-ringsn�mnden, de lokala v�rderingsn�mnderna, f�rsvarels skaderegle�ringsn�mnd, f�rsvarets personalv�rdsn�mnd, fiskeskyddsn�mnder inom f�rsvarsdepartementels verksamhetsomr�de, f�rsvarsmaktens flygf�rar-n�mnd, f�rsvarets underr�lldsen�mnd, milit�rledningens r�dgivande n�mnd samt f�rsvarets centrala f�rslagskommill�.

127


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 

uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

N�mnderna

F�redra�ganden

Vapenfrin�mnden

10425

9668

10586'

_

_

V�rnpliktsn�mnden

2 745

2 566

2 836'

_

_

Totalf�rsvarets tj�nste-

 

 

 

 

 

pliktsn�mnd

_i

4028

4280

F�rsvarets fastighets-

 

 

 

 

 

n�mnd

670

212

682

700

_

F�rsvarets personal-

 

 

 

 

 

n�mnd

1900

2098

2366

2494

2 530

�vriga n�mnder

530

461

530

565

570

Summa kostnader

16270

15035

17000

7 787

7 380

Tillkommer/a vg�r:

 

 

 

 

 

Medgiven prisreglering

-270

-

-

-

-

Medelsbehov

16000

15035

17000

7 787

7 380

' Vapenfrin�mnden och v�rnpliktsn�mnden upph�rde den 30 september 1989 och ersattes till viss del av totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnd fr.o.m. den 1 oktober 1990. Del av vapenfrin�mndens och v�rnplikts-n�mndens anslagsposter har st�llts till totalf�rsvarets tj�nstepliktsn�mnds f�rfogande. Resterande del kvarst�r till regeringens disposition.

Budget�ret 1990/91

F�r�ndringarna i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar n�mnder�na p� f�ljande s�ll.

Totalf�rsvarels Ij�nslepliklsn�mnd

Pris- och l�neomr�kningen �kar kostnaderna med 459000 kr.

F�rsvarets fastighetsn�mnd

Pris- och l�neomr�kningen �kar kostnaderna med 18000 kr.

F�rsvarets personaln�mnd

Pris- och l�neomr�kningen samt ut�kade arbetsuppgifter med anledning av f�rsvarsmaktsulredning 1988 (FU88) och 1988 �rs f�rsvarskommitt� (FK88) medf�r all kostnaderna �kar med 128000 kr.

�verbef�lhavarens yttrande

Som en f�ljd av all vissa n�mnder �r under omorganistion f�resl�r �verbe�f�lhavaren of�r�ndrad anslagsram uppr�knad lill prisl�ge februari 1989. �verbef�lhavaren f�resl�r alt anslaget f�rs upp med 17 863000 kr.

128


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag kan i huvudsak godta vad n�mndema har anf�rt om verksamheten f�r������� � budget�rd 1990/91.

Utredningen om statens f�rhandlingsn�mnd har i bet�nkandet SOU 1989:91 Statligt f�rhandlingsarbete f�reslagit atl f�rsvarels fastighets�n�mnd avvecklas vid utg�ngen av juni 1990.

Jag delar utredningens f�rslag och f�resl�r all n�mnden avvecklas vid f�reslagen tidpunkt.

Min ber�kning av meddsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Vidare har jag f�r f�rsvarels personaln�mnd och f�rsvarels personal�v�rdsn�mnd tagit h�nsyn till all tj�nstebrevsr�tlen dras in fr. o. m. den 1 juli 1990 och avsatt medel f�r detta.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

dels besluta att f�rsvarets fastighetsn�mnd avvecklas vid utg�ng�en av juni 1990,

dels lill Vissa n�mnder m. m. inom det milit�ra f�rsvaret f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 7 380000kr.

G 7. Reglering av prisstegringar

1989/90 Anslag��� 2 800000000 kr.*

1990/91 F�rslag�� 3000000000 kr.

* I 22. Reglering av prisstegringar f�r det milit�ra f�rsvaret

Anslagen inom utgiftsramen f�r del milit�ra f�rsvaret �r f�r budget�ret 1990/91 ber�knade i pris- och l�nel�gel febmari 1989. Anslaget Reglering av prisstegringar �r avsett att t�cka s�dana pris- och l�ne�kningar som intr�ffar fr�n febmari 1989 lill del genomsnittliga prisl�gel budget�ret 1990/91. Anslaget �r ett s. k. l�ckningsanslag som inte skall belastas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Reglering av prisstegringar f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 3000000000 kr.

129

9�� Riksdagen 1989/90. 1 sami Nr IOO. Bilaga 6


 


H. Civil ledning och samordning�������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 6

�verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB) �r central f�rvaltningsmyndighet med uppgift atl i fred leda och samordna beredskapsf�rbereddsema vid �vriga funklionsansvariga myndigheter och all vara ansvarig myndighet f�r funktionema Civil ledning och samordning, F�rs�ijning med industri�varor samt Kyrklig beredskap. Vidare �r �CB uppdragsmyndighet f�r andra myndigheter med ansvar f�r den statliga beredskapslagringen och andra beredskaps�lg�rder.

�CB utf�r vissa lagringsuppgifter p� uppdrag av statens jordbmks�n�mnd och socialstyrelsen n�r det g�ller beredskapslagring av g�dsel- och bek�mpningsmedel, l�kemedel och sjukv�rdsmalerid.

F�r �vrig information om myndighetens verksamhet h�nvisas till f�r�ordningen (1988:1122) med instmktion f�r �verstyrelsen f�r civil bered�skap saml lill f�rordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalf�rsvarets civila del (�ndrad senast 1989:267).

�verstyrelsen f�r civd beredskap

�CB redovisar i anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1990/91 och i kom�pletterande skrivelse den 21 september 1989 ett budgetf�rslag som anslu�ter till den f�rdelning av den av regeringen anvisade ekonomiska plane�ringsramen som f�resl�s i programplanen (A-alternativ). F�r funktionen F�rs�rjning med industrivaror, anslaget J 2. Beredskapslagring och indu�striella �lg�rder, redovisar �CB dessutom ett egel budgetf�rslag (B-alter-naliv).

�CB beg�r i anslagsframst�llningen medd f�r f�ljande anslag p� f�r�svarsdepartementets huvudtitel (G 2. utg�r B-altemaliv).

f�rslagsanslaget G 1. �verstyrelsen f�r civil���������������������� 52 500000 beredskap: F�rvaltningskostnader

reservationsanslaget G2. Civil ledning och������������������������ 82 143000 samordning

f�rslagsanslaget J I. Drift av beredskapslager������������������ 241 738000

reservationsanslaget J2. Beredskapslagring��������������������� 265 166000 och industriella �lg�rder

f�rslagsanslaget J 3. T�ckande av f�rluster������������������������������ I 000 till f�ljd av statliga beredskapsgarantier m.m.

Jag kommer i del f�ljande all ber�kna medel lill �CB under anslagen H 1. �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvaltningskostnader H2. Civil ledning och samordning Kl. Drift av beredskapslager K 2. Beredskapslagring och industriella �lg�rder K 3. T�ckande av f�rluster till f�ljd av statliga beredskapsgarantier m. m.

Regeringen har m�jlighet att g�ra omf�rdelningar av anslagna medel mellan olika funktioner och delfunktioner.

Jag kan i huvudsak ansluta mig lill den inriktning av verksamheten som������������������������� . ,�

myndigheten givit tillk�nna f�r de n�rmaste verksamhets�ren.


 


H 1. �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift��������� 47137 685

1989/90 Anslag������� 50 500000*

1990/91� F�rslag������� 52 520000

*G 1. �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvaltningskostnader

Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader och upptar fr�mst kostnader f�r personal, resor, ADB-drifl, lokaler och �vriga expenser.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

�CB

F�re�draganden

Ledning och samordning F�rs�rjning med industrivaror Central administration

Medelsbehov

11573 11 142 27 785

50500

12 600 11550 28 350

52 500

12 600 11550 28 370

52 520

�verstyrelsen f�r civd beredskap

�CB framh�ller i sin anslagsframst�llning bl. a.

1.�� all de betydande utrednings- och studieuppgifter som �lagts �CB har
medf�rt all huvudf�rslaget inte kunnat till�mpas p� anslaget. �CB menar
emellertid att f�r anslagen H
I. och K 1. Drift av beredskapslager motsva�
rar de budgeterade kostnaderna tillsammans kraven enligt huvudf�rslaget,

2.atl en kvalitativ f�rst�rkning b�r �stadkommas genom en h�jning av
l�neniv�n i syfte all kunna beh�lla och rekrytera personal med erforderlig
kompetens. En kvantitativ f�rst�rkning kr�vs inom omr�det information,
f�r elektronikberedskapen samt inom lednings- och samordningsfunk�
tionen.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat medel f�r�CB:s verksamhet med utg�ngspunkt i rationa�liseringskravet. Jag har h�rvid ber�knat pris- och l�neomr�kningen lill 3 757000 kr.

Jag har vidare ber�knat medel f�r den arvodestj�nst som enligt regering�ens beslut den 18 maj 1989 f�r finnas inr�ttad l�ngst t.o.m. den 30 juni 1991 hos civilbef�lhavaren i �stra civilomr�det. Kostnadema f�r tj�nsten skall enligt beslutet belasta anslaget G 1., som budget�ret 1990/91 f�resl�s f� ben�mningen H I.


131


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all lill �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvallningskoslnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 52 520000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


H2. Civil ledning och samordning

1988/89 Utgift��������� 38022 222������������� Reservarion

1989/90 Anslag������� 70000000* 1990/91 F�rslag����� ��82100000 * G 2. Civil ledning och samordning


49695493


 


�CB �r ansvarig myndighet f�r funktionen Civil ledning och samord�ning. Vid �CB finns ett r�d f�r kommunal beredskap och ett utbildnings-r�d.

Fr�n anslaget utbetalas ers�ttning lill kommuner f�r den planl�ggning som kommunerna �lagts att genomf�ra enligt 10 b � civilf�rsvarslagen (1960:74) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommu�ner f�r den planl�ggning, utbildning och �vning saml de andra f�rberedel�ser som de enligt l�nsstyrelsens f�rordnande enligt 6 och 7�� lagen (1964:63) om kommunal beredskap �lagts att genomf�ra.

Besl�mmelser om ers�ttning f�r planl�ggningskostnadema finns i 90 � civilf�rsvarskung�relsen (1960:377, omtryckt 1986:1046).

Fr�n anslaget betalas ocks� utgifter f�r �vriga beredskaps�tg�rder inom funktionen Civil ledning och samordning.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

F�r 1990/91 ber�knar

 

Planerat

�CB

F�re�draganden

Kommunal beredskaps-

 

 

 

planl�ggning

14640

14638

14 640

Utbildnings- och �vnings-

 

 

 

verksamhet p� lokal niv�

6 200

4200

4200

Studier och utredningar

 

 

 

om ledningsniv�er samt

 

 

 

utbildning och �vriga

 

 

 

beredskaps�tg�rder

11660

12 822

12 800

Kommunalteknisk f�rs�rjning

21600

20000

20000

Teleanordningar f�r den regio-

 

 

 

nala civila f�rsvarsberedskapen

10600

25 553

25 530

Extem information

2 500

2430

2430

Utveckling av ADB-s�kerheten

2 500

2 500

2 500

Kostnader

70000

82143

82100

Medelsbehov

70000

82143

82100


132


 


�verstyrelsen f�r civd beredskap��������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6

1. Ers�ttning enligt 90� civilf�rsvarskung�relsen (1960:377, omtryckt 1986:1046) f�r att h�lla de kommunala beredskapsplanerna aktuella upp�g�r f�r budget�ret 1990/91 till 14638000 kr.

2.     F�r gmndutbildning och �vningverksamhel i landels kommuner saml f�r all �ka f�rm�gan till ledning och samverkan med andra delar av del civila f�rsvaret och med f�rsvarsmakten erfordras under budget�ret 1990/91 4200000 kr.

3.     F�r all genomf�ra �vergripande studier och utredningar av den civila beredskapen och ledningsfunktionen samt f�r tolalf�rsvarsulbildning och �vriga beredskaps�lg�rder ber�knas kostnadema f�r budget�ret 1990/91 uppg� till 12 822000 kr.

4.     F�r fortsalla �lg�rder inom del kommunaltekniska f�rs�rjningsomr�det inom ramen f�r KRAS-projektet (Kommunal riskanalys fred-kris-krig) erfordras under budget�ret 1990/91 20000000 kr.

5.En fortsalt sambandsulveckling av teleanordningar f�r den civila
regionala f�rsvarsberedskapen genomf�rs. Sambandet f�rb�ttras bl. a. ge�
nom anslutning av regionala fredsarbetsplatser med ahemaliva f�rbindel�
ser i televerkets n�t saml kompletteringar av befintliga sambandsutmsl-
ningar. F�r budget�ret 1990/91 har behovet av anslagsmedel ber�knats till
25 553000 kr.

H�mt�ver beh�vs besl�llningsbemyndiganden dels f�r fortsall anslut�ning till f�rsvarets telen�t f�r civilbef�lhavama och l�nsstyrelserna, dels f�r fortsalt installation av lexlsyslem f�r MILTEX hos vissa centrala och regionala myndigheter. Bemyndigandebehovet uppg�r till 25000000 kr.

6.      F�r alt skapa opinion f�r och aktivera till �kad beredskapsh�nsyn i samh�llet samt f�r fortsatt information till centrala myndigheter, kommu�ner och n�ringsliv erfordras en of�rminskad extern information. Kostna�derna f�r extem informaiion ber�knas under budget�ret 1990/91 uppg� lill 2430000 kr.

7.      F�r alt kunna fullf�lja statsmaktemas beslut om datapolitik f�r stats�f�rvaltningen (prop. 1987/88:95, FiU 25, rskr.293) erfordras under bud�get�ret 1990/91 2 500 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat ca 14,6 milj. kr. att utbetalas lill kommunema f�r att deras beredskapsplaner skall h�llas aktuella i enlighet med 1987 �rs f�rsvarsbeslut.

I och med att kommunemas planl�ggning i stort har slutf�rts �r det n�dv�ndigt all realiserbarheten av uppr�ttade planer pr�vas. Jag anser all della b�r ske kontinuerligt. Della b�r praktiskt komma lill uttryck i �terkommande lednings�vningar f�r totalf�rsvaret p� lokal niv� antingen genom all l�nsstyrelserna �var kommunemas ledningsorgan eller genom att kommunema bereds m�jlighet alt delta i av civilbef�lhavama anordna�de lednings�vningar d� ocks� l�nsstyrelsema �var. H�mt�ver kr�vs en fortl�pande utbildning av f�rtroendevalda och tj�nstem�n som ing�r i

133


 


kommunens ledningsorganisation. Jag har ber�knat kostnaderna f�r ut-��� Prop. 1989/90:100
bildnings- och �vningsverksamheten p� lokal niv� till 4,2 milj. kr.
���������������� Bil. 6

I 1987 �rs f�rsvarsbeslut underslr�ks bl. a. vikten av all reducera risker�na f�r st�rningar i de tekniska f�rs�ijningssystemen f�r all d�rigenom minska samh�llets s�rbarhet.

Som jag tidigare har anf�rt anser jag att en fortsatt satsning beh�ver g�ras p� detta omr�de och har f�r budget�ret 1990/91 ber�knat medelsbe�hovet till 20 milj. kr.

Erfarenhetema fr�n projektet om integrerad kommunal riskanalys fred�kris-krig som �verstyrelsen bedrivit med ber�rda myndigheter och intres�seorganisationer skall redovisas i samband med den programplan som l�mnas lill regeringen h�sten 1990.

Jag tillstyrker �verstyrelsens f�rslag till fortsatt uppbyggnad av tele�anordningar f�r den regionala civila f�rsvarsberedskapen. Jag har ber�k�nat kostnadema h�rf�r till 25,5 milj. kr.

�verstyrelsen anf�r alt f�r �vergripande studier och utredningar av den civila beredskapen och ledningsfunktionen samt f�r totalf�rsvarsutbild�ning av centrala och regionala myndigheters personal samt f�r �vriga beredskaps�tg�rder erfordras under budget�ret 1990/91 12,8 milj. kr. Jag delar denna uppfattning och har budgeterat medel h�rf�r.

F�r atl �stadkomma en �vergripande planering f�r landets ADB-beroen-de vid krigsfara och i krig harjag f�r budget�ret 1990/91 ber�knat medels�behovet till 2,5 milj. kr.

En viktig f�mls�llning f�r all m�jligg�ra beredskapsh�nsyn i samh�lls�planeringen �r opinionsbildning och information till centrala myndighe�ter, kommuner och n�ringsliv. Jag har f�r delta �ndam�l avdelat ca 2,4 milj. kr.

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.bemyndiga regeringen att medge all best�llningar av teleanord�
ningar f�r den regionala civila f�rsvarsberedskapen f�r l�ggas ut
inom en kostnadsram av 25000000 kr.

2.� till Civil ledning och samordning f�r budget�ret 1989/90 anvisa
etl reservationsanslag p� 82 100 000 kr.

Civilbef�lhavarna

Civilbef�lhavarna skall, f�mtom uppgiften all samordna viss planl�gg�ning, leda �vningar, utbilda och verka f�r utbildning av viss personal f�r uppgifter i krig saml planera f�r den egna verksamheten i krig och vid krigsfara. Civilbefalhavaren f�r meddela l�nsstyrelserna de f�reskrifter som beh�vs f�r planl�ggningen av totalf�rsvaret inom civilomr�det och f�r ocks� meddela vissa andra myndigheter f�reskrifter om inriktningen av de

beredskapsf�rberedelser som ber�r civilomr�del.

134


 


F�r dessa uppgifter bitr�ds civilbefalhavaren av ett kansli, vilket i vissa administrativa avseenden replierar p� en l�nsstyrelse.

F�r �vrig information om civilbefalhavarnas verksamhet h�nvisas till f�rordningen (1988:1121) med instmktion f�r civilbef�lhavama.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


H 3. Civilbef�lhavarna

1988/89 Utgift��������� 24000000

1989/90 Anslag������� 26000000* 1990/91 F�rslag������ 28400000 * G 3. Civilbef�lhavarna

Civilbefalhavarnas anslagsframst�llningar

Civilbefalhavarnas anslagsframst�llningar f�r budget�ret 1990/91 re�dovisar inom av �CB tilldelad ram en �kning med 2017000 kr. j�mf�rt med innevarande �r. 1 denna �kning ing�r f�rslag fr�n civilbef�lhavarna om f�rst�rkning av organisationen med fem tj�nster f�r f�rb�ttring av kansliernas teknikst�d.

Vid civilbef�lhavarkanslierna finns 56,20 �rsarbetskrafter under budget��ret 1989/90.

Sammanst�llning av anslagsber�kningarna (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag m.m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

Civilbef�l�havama

F�re�draganden

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och

�vningsverksamhet Till regeringens

disposition

Medelsbehov

15909 1860

7 564

667 25904

18052 2451

7514 28017

17641 2454

7515

790 28400


F�redragandens �verv�ganden

Enligt min mening b�r de f�reslagna fem nya tj�nsterna inplaneras f�r civilbef�lhavarna fr.o. m. budget�ret 1990/91. Tj�nsterna tillf�r den h�gre regionala niv�n personal med kvalificerat kunnande om informations��verf�ring.

Jag har i mitt f�rslag tagit h�nsyn till all tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad fr.o. m. den I juli 1990.

Jag har ber�knat medel f�r civilbefalhavarnas verksamhet med utg�ngs�punkt i rationaliseringskravet. Med h�nvisning lill sammanst�llningen f�rordar jag ell anslag lill civilbef�lhavarna med 28,4 milj. kr.

Jag �verg�r nu lill att redovisa det ber�knade medelsbehovel f�r resp. civilbef�lhavare.


135


 


 

Civilbef�lhavaren i S�dra

civilomr�det

 

 

Prop. 1989/90:100

Uppdrag m. m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

Bil. 6

 

Myndig�heten

F�re�draganden

 

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov

2918 289

2118 5325

3 538 315

1617 5470

3 388

315

1617 5320

 

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovel till 5 320000 kr.

 

 

Civilbefalhavaren i V�stra civilomr�det

 

Uppdrag m.m.����������������������������������� 1989/90

Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

Myndig-��������������� F�re-heten������������������� draganden


F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov


2007 150

860 3017


2410 160

1000 3570


2 395 160

1000 3555


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovet lill 3 555000 kr.

 

 

Civilbef�lhavaren i �stra civilomr�det

 

Uppdrag m.m.����������������������������������� 1989/90

Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

Myndig-��������������� F�re-heten������������������� draganden


F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov


3833 491

1812 6136


4209 930

1915 7054


3 855 930

1915 6700


 


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning lill sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovet till 6 700000 kr.


136


 


Civilbefalhavaren i Bergslagens civilomr�de

 

 

Uppdrag m.m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

Myndig�heten

F�re�draganden

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov

2043 356

900 3299

2291 370

399 3060

2128 373

399 2900


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovet lill 2900000 kr.

Civdbef�lhavaren i Nedre Norrlands civilomr�de

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

Myndig�heten

F�re�draganden

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov

2205 147

800 3152

2661 215

775 3651

2 545 215

775 3535

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovet til 3 535000 kr.

Civdbef�lhavaren i �vre Norrlands civilomr�de

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90 Anslag

For 1990/91 ber�knar

 

Myndig�heten

F�re�draganden

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Utbildnings- och �vningsverksamhet

Medelsbehov

2903

427

1074 4404

3 339 461

1808 5608

3331 461

1808 5600

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag medelsbehovel till 5600000 kr.


137


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen������������������������������������������

att till Civdbefdlhavarna 1990/91� anvisa ett f�rslagsanslag p� 28400000 kr.

H 4. Signalsskydd

1988/89 Utgift���������� 1699713�������������� Reservation�������������� 4586859

1989/90 Anslag�������� 6000000*

1990/91 F�rslag�������� 7 700000
* G 4. Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten f�r elever vid totalf�rsvarets signalskyddsskola samt an�skaffning och underh�ll av s�rskild signalskyddsmalerid f�r totalf�rsva�rets civila del.

Verksamheten budgeteras p� tre uppdrag inom produktionsomr�dena Allm�n ledning och f�rbandsverksamhel. Centralt vidtaget maleridunder�h�ll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Verksamheten inriktas bl. a. genom tilldelning av besl�llningsbemyndiganden medan an�skaffningstidpunkt och anskaffningslakl best�ms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget v�rden 30 juni 1989 2278000 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ell best�llningsbemyndigan�de p� 9 300000 kr. och anvisat ell anslag p� 3 700000 kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1990 blir d�rmed (2 278000 + 9300000 - 3 700000) 7 878000 kr.

Verksamheten finansieras fr�n reservationsanslaget H 4. Signalskydd. Verksamhetens utformning och inriktning �r av s�dan natur all en n�rma�re redog�relse inte b�r l�mnas till regeringsprolokollet. Ytterligare upplys�ningar kommer att l�mnas till riksdagens f�rsvarsutskott.

138


 


 

 

Signalskydd

 

 

 

 

Prop.

1989/90:100

Best�llningsbemyndiganden

1 och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

Bil. 6

 

Uppdrag m.m.

1989/90

 

F�r 1990/91 ber�knar

 

 

 

�verbef�lhavaren

F�redraganden

 

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Signalskydd:

 

 

 

 

 

 

Allm�n ledning och

 

 

 

 

 

 

f�rbandsverksamhet

2 380

2 780

2 780

Centralt vidtaget mate-

 

 

 

 

 

 

rielunderh�ll m. m.

400

400

420

420

420

420

Centralt vidtagen mate-

 

 

 

 

 

 

rielanskaffning m. m.

8900

3 300

-

4500

4 500

Kostnader = medels-

 

 

 

 

 

 

behov

6080

7700

7700

Bemyndigande-

 

 

 

 

 

 

behov

9300

420

420

�verbelalhavaren

Anslaget b�r r�knas upp med I 700000 kr. till 7 700000 kr. och ell best�ll�ningsbemyndigande om 420000 kr. inh�mtas.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av det totala meddsbehovel framg�r av sammanst�llning�en �ver best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.� bemyndiga regeringen atl medge att best�llningar av signals-
skyddsmalerid f�r l�ggas ul inom en kostnadsram av 420000 kr.

2.� till Signalsskydd r�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservations�
anslag p� 7 700000 kr.


H 5. Vissa teleanordningar

1988/89 Utgift��������������������� O

1989/90 Anslag������� 14000000*

1990/91 F�rslag�������� 9100000

* G 5. Vissa teleanordningar


Reservation


14960000


 


Verksamheten finansieras fr�n reservationsanslaget H5. Vissa tele�anordningar.

Anskaffningen av teleteknisk utmstning f�r vissa statliga myndigheter �r av s�dan natur atl en n�rmare redog�relse inte b�r l�mnas till regerings�prolokollet. Ytterligare upplysningar kommer all l�mnas lill riksdagens f�rsvarsutskott.


139


 


 

 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.).

 

Uppdrag��������������������������������������������� 1989/90

Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

Tele-��������������������� F�re�verket������������������ draganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


vissa teleanordningar: Centralt vidtagen mate�rielanskaffning m. m.

Medelsbehov


14000 14000


19 500 19500


9 100 9100


 


F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Vissa teleanordningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 9 100 000 kr.


140


 


I. Befolkningsskydd och r�ddningtj�nst m. m.������������ pp- 1989/90: lOO

Statens r�ddningsverk �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om befolkningsskydd, inkl. fr�gor om landtransporter av farligt gods, och r�ddningstj�nst. Verket har programansvar f�r huvudprogrammet Befolk�ningsskydd och r�ddningstj�nst. Huvudprogrammet indelas i delprogram�men Befolkningsskydd, R�ddningstj�nst och Central f�rvaltning m.m.

F�r �vrig informaiion om myndighetens verksamhet h�nvisas till f�r�ordningen (1988:1040) med instmktion f�r statens r�ddningsverk.

R�ddningsverkets centrala del �r lokaliserad lill Karlstad och dess skolor till Revinge, Sk�vde, Rosersberg och Sand�.

Statens r�ddningsverks verksamhet budgeteras p� etl antal uppdrag (=produklionsomr�den), n�mligen Central f�rvaltning. Utbildning och �vning. Extern information. Underh�ll och f�rr�dsverksamhet, Materiel�anskaffning, Ledningsplatser, Anl�ggningar f�r r�ddningsskoloma. Skyddsrum, Forskning och utveckling saml Ers�ttning till kommuner m.m.

Under littera I. Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst m. m. t�cks ocks� kostnaderna f�r framst�llning och distribution av identitetsbrickor m.m. som kostnadsfritt tilldelas nyf�dda och bam till invandrare eller lill sj�lv�kostnadspris tillhandah�lls andra personer. L�nsskaltemyndigheten i Kris�tianstads l�n svarar f�r denna verksamhet. Vidare har fr. o. m. budget�ret 1990/91 under littera I. f�rts upp anslagen I 6. Frivilligorganisalioner inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m. och I 7. Vapenfristyrelsen.

Vidare budgeteras under detta littera ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m.m.

Verksamheten finansieras fr�n f�ljande anslag. I I.�� Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst I 2. ��Anl�ggningar f�r r�ddningsskolorna, m. m. I 3.�� Skyddsmm, m. m. 14.�� Idenlitelsbrickor 1 5.��� Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m.

R�ddningsverket redovisar f�r budget�ret 1990/91 ell budgetf�rslag inom den planeringsram som �verstyrelsen f�r civil beredskap enligt rege�ringens anvisningar f�r programplanering och anslagsframst�llning och i samr�d med verket anvisat f�r denna verksamhet. Verket redovisar h�rut��ver etl till�ggsyrkande. Verket ber�knar personalbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 718,5 person�r.

I 1. Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst

1988/89 Utgift������� 597 361775 1989/90 Anslag����� 610900000* 1990/91 F�rslag���� 604400000 * H 1. Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst

141


 


Bemyndigandeskulden f�r anskaffning av materiel v�rden 30 juni 1989 265 253000 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ell bemyndi�gande om 142 200000 kr. Ell anslag har anvisats om 186348000 kr. Den ber�knade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir d�rmed (265253000 + 142200000 - 186 348000)221 105000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Produktionsomr�de

1989/90

 

F�r 1990/91 ber�knar

 

 

 

Statens

 

F�redraganden'

 

 

 

r�ddnings\

'erk'

 

 

 

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Befolkningsskydd

 

 

 

 

 

 

och r�ddningstj�nst:

 

 

 

 

 

 

Central f�rvaltning

 

80615

 

83000

 

87654

Utbildning och �vning

 

282 198

 

280700

 

294112

Extern information

 

39200

 

43800

 

6628

Underh�ll och f�rr�ds-

 

 

 

 

 

 

verksamhet

 

62273

 

65000

 

72448

Materielanskaffning

152900

200769

293480-'

197 230

297 880'

204 806

Forskning och

 

 

 

 

 

 

utveckling

 

9105

 

10000

 

9645

Ers�ttning till

 

 

 

 

 

 

kommuner

 

10421

 

10421

 

11040

Kostnader

152900

684581

293480

690151

297880

686333

Tillkommer/avg�r:

 

 

 

 

 

 

Reducering p� grund

 

 

 

 

 

 

av �verplanering

 

-� 3721

 

- 6551

 

-� 6551

Int�kter m.m.

-10700

-69 960

-10530

-69400

-10530

-75382

Medelsbehov

 

610900

 

614200

 

604400

Bemyndigandebehov

142 200

 

282950

 

287350

 

' Exkl. pris- och l�neomr�kning.

' Inkl. pris- och l�neomr�kning.

' Varav 12 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

'' Varav 19,3 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Statens r�ddningsverk

Medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 ber�knas lill 614 200000 kr. F�r materidanskaflTning beh�vs ell bemyndigande om 282 950000 kr.

Nedan redovisas verkels bed�mning av medelsbehovel brutto exkl. pris-och l�neomr�kning f�r varje produktionsomr�de.

Central f�rvaltning 83000000 kr.


Inom produktionsomr�det Central f�rvaltning har budgeterats en �kning med 2,4 milj. kr. i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 avseende bl.a. nya tj�nster f�r ulveckiing av r�ddningsverkels informalionsbank och utveck�ling av syslem f�r utbildning av f�rare av transport av farligt gods.


142


 


Utbildning och �vning���������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

280700000 kr.����������������������������������������������������������������������������������� �'-

F�r utbildning och �vning etc. beg�rs medel motsvarande en minskning i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 med 1,5 milj. kr. F�r�ndringen avser i huvudsak f�ljande.

F�r genomf�rande av verksamheten vid r�ddningsskoloma och f�r f�r�b�ttrad utbildningsservice m.m. f�resl�s all 5 nya tj�nster inr�ttas, (1,2 milj. kr.), 1,3 milj. kr. tillkommer f�r korrigering av l�neanslaget med h�nsyn lill den faktiska l�nekostnaden.

R�ddningsverket har ber�knat att dagkostnaderna �kar fr�n 350 kr./ elevdag lill 388 kr./elevdag i genomsnitt. Med h�nsyn tagen ocks� till f�r�ndrade volymer och produktionens sammans�ttning inneb�r detta en �kning av medelsbehovet med 0,5 milj. kr.

Anskaffningen av speciell ulbildningsmalerid, dvs. brandfordon m. m., redovisas fr.o.m. 1990/91 under produktionsomr�de 5 Materielanskaff�ning ( � 5,3 milj. kr.).

F�r ers�ttning lill chefen f�r flygvapnet f�r merkostnader i samband med utbildning m.m. inom varningsfunktionen avdelas 2,6 milj. kr., en minskning med 1,1 milj. kr.

Bidraget lill Svenska Bmkshundklubben f�resl�s uppr�knat fr�n 1,2 milj. kr. till 1,5 milj. kr. och bidraget lill Frivilliga Flygk�ren fr�n 1,8 milj. kr. till 3,1 milj.kr.

H�mt�ver upptas 23 milj. kr. som till�ggs�skande ut�ver den plane�ringsram som r�ddningsverket tilldelats av �CB. Beloppet avser ut�kad �vningsverksamhet f�r f�rb�ttring av unds�llningsplutonemas f�rm�ga all verka i C-bdagd milj� (14 milj. kr.), ut�kad utbildnings- och �vnings-verksamhet f�r atl h�ja AC-enheternas kompelens (6 milj. kr.) samt snab�bare uppbyggnad av ammunitionsr�jningsenheler (3 milj. kr.).

Extern information 43800000 kr.

Under produktionsomr�det Extern information har budgeterats en �kiiing med 4,6 milj. kr. i f�rh�llande till budget�ret 1989/90. F�r Rikskommill�n f�r sj�lvskydd har 19,9 milj. kr. avdelats vilket inneb�r en �kning med 1,6 milj. kr. Sveriges civilf�rsvarsf�rbund f�resl�s f� etl �kat bidrag fr�n nuvarande 14,7 milj. kr till 17,2 milj. kr. f�r administration och rekryte�ring och utbildning av hemskyddsombud.

R�ddningsverket beg�r d�ml�ver ett till�ggsyrkande p� 5 milj. kr. f�r bl.a. ytterligare informationsinsatser lill allm�nheten samt f�r �kade bi�drag till Rikskommill�n f�r sj�lvskydd och Sveriges civilf�rsvarsf�rbund.

143


 


Underh�d och f�rr�dsverksamhet�������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


65000000 kr.

Under produktionsomr�det Underh�ll- och f�rr�dsverksamhet f�resl�s en anslags�kning med 2,7 milj. kr. i f�rh�llande till budget�ret 1989/90.

Kostnader f�r drift och underh�ll av nya alarmeringsaggregat ber�knas lill 1,6 milj. kr. Kostnader f�r besiktningar, driflprov och h�jt abonne�mang f�r man�verledningar �kar med 1,4 milj. kr.

R�ddningsverket f�resl�r att kommunema skall �verta telefonabonne�mangen m. m. i de kommunala ledningscenlralema, vilket minskar verkets kostnader med 3,0 milj. kr. per �r.

1,7 milj. kr. f�resl�s avs�ttas f�r �kat underh�ll av mobiliserings- och sambandsmalerid och 1,9 milj. kr. f�r uppmstning av f�rr�d.

Materielanskaffning 190679000 kr.

R�ddningsverket hemst�ller om bemyndiganden p� 293,5 milj. kr. och anslagsmedel p� 190,7 milj. kr. f�r materidanskaifning.

F�rdelningen p� materielslag framg�r av f�ljande sammanst�llning (1 OOO-tal kr.).


BiL 6


 


Materielslag

1989/90

1990/91

 

Budget

F�rslag

1. Varningssystem

8 350

13080

2. Andningsskydd

85400

81900

3. Bekl�dnadsmateriel

5 900

19 500

4. Brand- och r�ddningsmateriel

25 800

19 500

5. Amr�jutrustning

4400

8000

6. AC-materiel

10000

17 700

7. Olje- och kemikalie-

 

 

bek�mpningsmateriel

2 100

2 100

8. Fordon

5 200

6200

9. Sambandssystem

21000

6000

10. Sjukv�rdsmateriel

9 300

8000

11. S�rskild materielutveckling

4 550

9150

12. Datorutrustning

6 500

5000

13. �vrigt

12269

1 100

Planeringsram

200769

197 230

�verplanering

-3721

-6551

Samma kostnader

197048

190679

Som lill�ggs�skande under delta produktionsomr�de har r�ddningsver�ket beg�rt ytterligare 15 milj. kr. f�r �kad oms�ttning av v�sentlig utrust�ning f�r r�ddningstj�nsten. F�r forcerad utveckling och framlagning av relevant materiel f�r unds�ttning i C-belagd milj� har 10 milj. kr. beg�rts som till�gg och f�r snabbare uppbyggnad av ammunitionsr�jningsenheler 7 milj. kr.


144


 


Forskning och utveckling������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

10000000 kr.������������������������������������������������������������������������������������ -

En �kning med 0,9 milj. kr. beg�rs f�r en satsning inom omr�dena riskana�lys, f�rebyggande brand, transport av farligt gods, bek�mpning av kemika�lieolyckor och utbildning. Inriktningen av verksamheten framg�r av den s�rskilda studie- och forskningsplanen.

Ers�ttning tdl kommuner m. m. 10421000 kr.

F�r produktionsomr�det beg�rs ett of�r�ndrat anslag j�mf�rt med inneva�rande budget�r.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har tidigare i samband med mina st�llningstaganden lill programpla�nen f�r statens r�ddningsverk redogjort f�r de riktlinjer som verksamheten b�r utvecklas efter i forts�ttningen. Betr�ffande kostnadema f�r budget��ret 1990/91 och de bemyndiganden som beh�vs f�r verksamheten villjag anf�ra f�ljande.

Under produktionsomr�det Central f�rvaltning ber�knarjag kostnader�na lill 87,7 milj. kr.

Jag har under produktionsomr�det Utbildning och �vning uppskattat den regulj�ra verksamheten till cirka 275000 elevdagar.

R�ddningsverket har vid sin planering av utbildningsverksamheten str�vat efler all finna en balans mellan �tg�rder inom fredsr�ddningslj�ns-ten och civilf�rsvaret. Della har bl.a. inneburit en fortsatt satsning p� �lg�rder i syfte all bedriva en effektiv utbildning av personal inom freds-r�ddningstj�nsten samtidigt som ekonomiskt utrymme avdelas f�r utbild�ning och �vning av civilf�rsvarspersonalen. Jag tillstyrker f�rslaget till �lg�rder.

Bidragen lill Svenska bmkshundklubben och Frivilliga flygk�ren anvisas i forts�ttningen under anslaget I 6. Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret. Medelsbehovet f�r utbildning och �vning uppg�r d�refter lill 294,1 milj. kr.

�ven bidragen lill Sveriges civilf�rsvarsf�rbund och Rikskommill�n f�r sj�lvskydd �verf�rs lill anslaget I 6. Produktionsomr�det Extem informa�tion omfattar d�rf�r nu endast r�ddningsverkets egen information till allm�nheten, myndigheter och organisationer. Jag ber�knar kostnadema lill 6,6 milj. kr.

Under produktionsomr�det Underh�ll och f�rr�dsverksamhet har jag
utg�tt fr�n en of�r�ndrad kostnadsf�rdelning mellan staten och kommu�
nerna n�r det g�ller abonnemang och underh�ll av tdeanl�ggningar i
ledningscenlralema. Kostnaden f�r produktionsomr�det ber�knar jag lill
72,4 milj. kr. och kostnaden f�r produktionsomr�det Materielanskaffning
��������������������������� j

till 204,8 milj. kr.

10�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 6


 


Jag f�resl�r alt 9,6 milj. kr. anvisas f�r forskning och ulveckiing och 11,0 milj. kr. f�r produktionsomr�det Ers�ttning till kommuner m. m.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag att r�ddningsverket f�r materiel�anskaffning beh�ver disponera ell bemyndigande om 287 350000 kr. Be�hovet av anslagsmedel ber�knarjag lill 187 725000 kr. Vid bifall lill vad jag har f�rordat kommer bemyndigandeskulden f�r maleridbest�llningar den 30 juni 1991 att uppg� rill 320730000 kr.

Jag har i mitt f�rslag tagit h�nsyn lill alt r�ddningsverkets Ij�nstebrevs�r�ll upph�r fr.o. m. den 1 juli 1990.

Min ber�kning av bemyndigande- och anslagsmedelsbehov framg�r av sammanst�llningen �ver bemyndiganden och anslagsmedel.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� bemyndiga regeringen all medge atl materiel best�lls inom en
kostnadsram av 287 350000 kr.

2.��� lill�� Befolkningsskydd� och�� r�ddningstj�nst� f�r� budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 604400000 kr.

I 2. Anl�ggningar f�r r�ddningsskoloma, m. m.

1988/89 Utgift��������� 23207065

1989/90 Anslag������ �21400000* 1990/91 F�rslag������ 23100000 * H 2. Anl�ggningar f�r fredsorganisationen

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, utbild�ningsanordningar m. m. vid statens r�ddningsverks skolor och nybyggnad av vissa f�rr�d f�r civilf�rsvarels mobiliseringsmalerid.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag m.m.

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

Statens

F�re-

 

 

r�ddnings-

draganden'

 

 

verk

 

Anl�ggningar f�r r�ddnings-

 

 

 

skolorna, m.m.:

 

 

 

Nybyggnad m. m. f�r del-

 

 

 

programmet

 

 

 

Central f�rvaltning m. m.

23182

23100

25410

Summa

23182

23100

25410

Reducering p� grund av �ver-

 

 

 

planering

-1782

-2100

-2310

Medelsbehov

21400

21000

23100


Exkl. pris- och l�neomr�kning. ■ Inkl. pris- och l�neomr�kning.


146


 


Statens r�ddningsverk����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

R�ddningsverket f�resl�r all anslaget forts�ttningsvis ben�mns Anl�gg�ningar f�r r�ddningsskoloma. Verket ber�knar ett medelsbehov p� 21 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. F�r objekt som har p�b�rjats eller avses p�b�rjas f�re den 1 juli 1990 ber�knas ca 18 milj. kr. �terst�ende medels�behov h�nf�r sig lill de nya objekt som avses p�b�rjas under budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Mol bakgmnd av den integrerade verksamheten vid skolorna b�r enligt min mening anslagels ben�mning �ndras lill Anl�ggningar f�r r�ddnings�skoloma, m. m. Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av samman�st�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Del b�r f� ankomma p� regeringen alt besluta om de redovisade byggnads�tg�rderna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all till Anl�ggningar f�r r�ddningsskolorna, m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 23 100000 kr.

I 3. Skyddsrum, m.m.

1988/89 Utgift������� 422 598 689 1989/90 Anslag������ 525 370000* 1990/91 F�rslag����� 535 300000 * H 3. Skyddsrum, m. m.

Verksamheten under anslaget omfattar dels utbetalning av ers�ttning m.m. f�r produktion av ledningsplatser m.m., dels utbetalning av ers�tt�ning m. m. f�r alt anordna skydd f�r befolkningen.

Ut�ver anslaget bed�ms f�r budget�ret 1989/90 (22,47 -1- 20,15) 42,62 milj. kr. och f�r budget�ret 1990/91 60 milj. kr. komma att beh�va utnytt�jas fr�n �verf�rda outnyttjade anslagsmedel.

Bemyndigandeskulden f�r produktion av ledningsplalser var den 30 juni

1989��� 66179436 kr. F�r budget�ret 1989/90 har riksdagen l�mnat ett
bemyndigande om 64,4 milj. kr. och anvisat ett anslag p� 60,99 milj. kr.
Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni

1990�� (66 179436 + 64400000 - 60990000) 69 589436 kr.
Bemyndigandeskulden f�r skyddsmmsbyggandet var den 30 juni 1989,

I 540661960 kr. Beloppet korrigeras med - 1 513 520 kr. F�r budget�ret
1989/90 har riksdagen l�mnat ett bemyndigande om 534,4 milj. kr. och
anvisat ett anslag p� 464,38 milj. kr. H�mt�ver ber�knas 42,62 milj. kr.
beh�va las i anspr�k av outnyttjade anslagsmedel �verf�rda fr�n budget�
�ret 1988/89. Den ber�knade bemyndigandeskulden den 30 juni 1990 blir
��������������������������� .,.,


 


d�rmed� (1539148440�� -I-�� 534400000�� -�� 464 380000�� -�� 42620000)�� Prop. 1989/90:100
1566 548440 kr.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil. 6

Best�llningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90

 

F�r 1990/91 ber�knar

 

 

 

Statens r�ddningsverk'

F�redraganden'

 

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Bemynd.

Anslags�medel

Lednings-pjatserm.m. �verplanering Prisreglering

56000 -f-� 8400

64628 -� 3 638

158 800 +� 8970

85 100 -15100

158 800 -1-13700

90206 -16006

Summa

64400

60990

167770

70000

172500

74200

Skyddsrum

403000

486850

417000

495000

431200

524 700

�verf�rda outnyttjade

anslagsmedel Prisreglering

+ 131400

-22470

-H 80 000

-60000

4-120000

-63600

Summa

534400

464380

497000

435000

551 200

461100

Bemyndigande- och medelsbehov

598800

525370

664770

505000

723500

535300

' Exkl. pris- och l�neomr�kning. ' Inkl. pris- och l�neomr�kning.

Statens r�ddningsverk

Ledningsplalser m. m.*

* Tidigare: Anl�ggningar f�r krigsorganisationen.

Produktionsomr�det Anl�ggningar f�r krigsorganisationen b�r framdeles ben�mnas Ledningsplalser m. m.

F�r att kunna producera ledningsplatser i samband med l�mpligt byg�gande i kommunerna beh�vs f�r budget�ret 1990/91 bemyndiganden om 167,77 milj. kr. och anslagsmedel lill ett belopp av 70 milj. kr.

F�rdelningen p� objektgmpper av de bemyndiganden som beg�rs f�r budget�ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning (genomf�ran�depris 1989/90; 1 OOO-tal kr.).


Objektgrupp


Bemyndigande


 


Produktion av r�ddningscentraler �vrigt

Tillkommer Prisreglering Summa


148000 10800

-H8970 167770


148


 


Skyddsmm�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

Ril�� f\ Genom det f�rb�ttrade datorbaserade redovisningssystemet har konslale-

r�ls att bemyndigandeskulden �r angiven till etl f�r h�gt belopp. Den

redovisade skulden b�r d�rf�r minskas med I 513 520 kr.

Bemyndiganderamen har r�knats upp till genomf�randeprisl�get 1989/90. P� gmnd av sv�righeten alt f�mts�ga anslagsmedelsulfallet b�r m�jligheten all �verf�ra outnyttjade anslagsmedel fr�n ett budget�r till n�sta bibeh�llas.

F�r budget�ret 1990/91 beh�vs bemyndiganden om 497 milj. kr. och anslagsmedel till ett belopp av 435 milj. kr. H�mt�ver ber�knas 60 milj. kr. av �verf�rda outnyttjade anslagsmedel komma att beh�va utnyttjas under budget�ret.

F�rdelningen p� objektgmpper av de bemyndiganden som beg�rs f�r budget�ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning (genomf�ran�depris 1989/90; I OOO-tal kr.).

Objektgrupp��������������������������������������������������������� Bemyndigande

 

Nybehovsproduktion

260000

Bristt�ckningsproduktion

93000

Underh�llsbesiktning av skyddsrum

 

samt tillr�ttande av fel och brister, m. m.

29000

Utnyttjande av tunnlar och bergrum, m. m.

25000

Skyddade utrymmen

10000

Tillkommer

 

Prisreglering

4-80000

Summa

497000

F�r att kunna genomf�ra intentionerna i 1987 �rs f�rsvarsbeslut och l�cka bristerna p� skyddsmmsplalser inom �versk�dlig lid beh�vs ytterii�gare IOO milj. kr. i bemyndiganden och anslagsmedel.

F�redragandens �verv�ganden

Under avsnitt 6.2.2 Ekonomiska resurser f�r den civila delen av total�f�rsvaret under budget�ret 1990/91 har jag f�rordat alt anslagsbeloppel under anslaget I 3. Skyddsmm m. m. f�r budget�ret 1990/91 f�r justeras p� grund av �ver- eller undemlnyttjande av anslagsbeloppel f�r budget�ret 1989/90.

Ledningsplalser m. m.*

* Tidigare: Anl�ggningar f�r krigsorganisationen

Mol bakgmnd av str�van till integrering av verksamheten i fred och i krig b�r produktionsomr�det i forts�ttningen ben�mnas Ledningsplalser m. m. Min ber�kning av bemyndigande- och medelsbehov framg�r av samman�st�llningen �ver besl�llningsbemyndiganden och anslagsmedel.

149


 


Skyddsmm�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Min ber�kning av bemyndigande- och medelsbehov framg�r av samman-��� ''"� " st�llningen �ver bemyndiganden och anslagsmedel. Min ber�kning av bemyndiganderamen gmndar sig d�rvid p� den faktiska prisutvecklingen.

Som r�ddningsverket f�resl�r b�r bemyndigandeskulden minskas med 1513 520 kr. per den 30 juni 1989.

1988 �rs befolkningsskyddskommitt� �verl�mnade sitt bet�nkande (SOU 1989:17) Risker och skydd f�r befolkningen till regeringen i mars 1989.1 avvaktan p� regeringens slutliga st�llningstagande till kommitt�ns f�rslag b�r resurserna f�r skyddsmmsbyggandet anv�ndas fr�mst f�r nybe�hovsproduktion av skyddsmm i skyddmmsortemas riskomr�den.

Jag bed�mer att de bemyndiganden som jag har ber�knat �r tillr�ckliga f�r nybehovsproduklionen av skyddsmm i skyddsmmsortemas riskomr�den och f�r viss bristt�ckningsproduktion i fr�mst de st�rsta st�demas inneromr�den.

Med utnyttjande av de redovisade beloppen blir bemyndigandeskulden f�r ledningsplatser m.m. och f�r skyddsmmsbyggandet den 30 juni 1991 ca 168 milj. kr. resp. ca 1 593 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen alt medge att ers�ttning utg�r f�r pro�duktion av ledningsplalser m.m. inom en kostnadsram p� 172 500000 kr.,

2.       bemyndiga regeringen att medge att ers�ttning utg�r f�r an�skaffning av skyddsmm f�r befolkningen inom en kostnadsram p� 551200000 kr.,

3.       lill Skyddsrum, m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 535 300000 kr.

I 4. Identitetsbrickor

1988/89 Utgift���������� 626 509

1989/90 Anslag�������� 1025000*

1990/91 F�rslag��������� 1210000
* H 4. Identitetsbrickor

L�nsskaltemyndigheten i Kristianstads l�n svarar f�r framst�llning och distribution av idenlitelsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyf�dda och barn till invandrare eller till sj�lvkostnadspris tillhandah�lls andra personer, allt enligt riktlinjer som godk�nts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13, SU 11, rskr. 11).

Fr�n och med den 1 juli 1989 har verksamheten ut�kats med pr�glings�uppdrag f�r v�rnpliktsverket i Karlstad.

Verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget Idenlitelsbrickor.

150


 


 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Prop. 1989/90:100

Uppdrag m.m.������������� 1988/89���������� 1989/90 Anslag����������� Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

Bil. 6

Riksskatte�verket

F�re�draganden

 

Identitets�brickor����������������������� 935���������������� 1025

Medelsbehov�������������� 935���������������� 1025

1223 1223

1210 1210

 

Budget�ret 1988/89

Under budget�ret 1988/89 har 139000 identitetsbrickor tillverkats f�r nyf�dda och invandrarbam. L�nsskaltemyndigheten i Kristianstads l�n har tillhandah�llit 8 000 brickor till sj�lvkostnadspris.

Budget�ret 1989/90

Verksamheten bed�ms f� i stort sett of�r�ndrad omfattning.

Budget�ret 1990/91

Riksskatteverket

Pris- och l�neomr�kning ber�knas till 185000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Identitetsbrickor f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 1210000 kr.

I 5. Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m.

1988/89 Utgift��������� 61532 513

1989/90 Anslag�������������� 4000*

1990/91 F�rslag�������������� 5000

* H 5. Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m.m.

Enligt 36 � r�ddningstj�nstlagen (1986:1102) �r en kommun ber�ttigad till ers�ttning f�r kommunal r�ddningstj�nst med anledning av oljeulfl�de till havs eller i vissa inre farvatten.

Kommunen har vidare enligt 37 � r�ddningstj�nsllagen r�tt till ers�tt�
ning av staten om en r�ddningsinsats i kommunal r�ddningstj�nst har
������������������������������ 151
medf�rt betydande kostnader.


 


Om en kommun haft kostnader f�r sanering med anledning av s�dant��� Prop. 1989/90:100 oljeulfl�de som avses i 36 � r�ddningstj�nstlagen har kommunen r�tt lill��� Bil. 6 ers�ttning enligt 65 � r�ddningstj�nstf�rordningen (1986:1107).

Kustbevakningen svarar enligt 27 � r�ddningstj�nstlagen f�r r�ddnings�tj�nsten n�r olja eller andra skadliga �mnen har kommit ut i vattnet inom Sveriges sj�territorium med undanlag f�r vattendrag, kanaler, hamnar samt andra insj�ar �n V�nem, V�ttem och M�laren. Enligt 43 � r�ddnings-Ij�nslf�rordningen svarar kustbevakningen �ven f�r denna r�ddnings-tj�nstinsals utanf�r Sveriges sj�territorium i de delar av havet d�r uppgif�ter enligt intemationella �verenskommelser ankommer p� svenska myn�digheter. Fr�n anslaget betalas kostnadema f�r bek�mpningsoperationer�na inkl. ers�ttningar till utomst�ende, som deltar i r�ddningstj�nsten.

Vidare betalas kostnader i samband med bist�ndsinsatser enligt g�llande intemationella �verenskommelser och vid hj�lpinsatser utomlands som regeringen beslutar om.

F�rskottsmedel och annan �terbetalning tas upp som uppb�rd under anslaget.

Uppdrag m.m.(l OOO-tal kr.)������������������������������������������ 1989/90����������� 1990/91

F�redraganden

Ers�ttning enligt

36    � r�ddningstj�nslagen�������������������������������������������� 1������������������� 1

37    � r�ddningstj�nstlagen������������������������������������������� 1������������������� 1 65 � r�ddningstj�nstf�rordningen�������������� 1���� 1 Kostnader f�r bek�mpningsoperationer till sj�ss�������������������� 1��� 1 Bist�nd enl. internationella �verenskommelser och

hj�lpinsatser utomlands���������������������������������������� ����������������� 1

Medelsbehov������������������������������������������������������������� 4������������������� 5

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 5 000 kr.

I 6. Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m.

1990/91 Nytt anslag (f�rslag) ��61550000

Verksamheten omfattar information saml rekrytering och utbildning av frivillig personal f�r krigsorganisationen inom totalf�rsvarets civila del.

Somjag anf�rt i del f�reg�ende finansierades verksamheten tidigare dels under denna huvudtitel �ver anslaget H 1. Befolkningsskydd och r�dd�ningstj�nst, dels under tionde huvudtiteln �ver anslaget B 8. Statsbidrag till frivilliga f�rsvarsorganisationer.

152


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)����������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

------------------------------------------------------------------------------------------------- ��� Bil. 6

Uppdrag m.m.����������������������������������� 1989/90������������� F�r 1990/91 ber�knat

Anslag

Statens����������������� F�re-

r�ddningsverk������ draganden

och arbets�marknads�styrelsen


Statsbidrag till frivilliga f�rsvars�organisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret m. m.:

Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst

Arbetskraft

Medelsbehov


 

41674

42850

19400

18 700

61074

61550


Budgd�rd 1990/91

Statens r�ddningsverk har f�reslagit all 17,2 milj. kr. avdelas inom funk�tionen befolkningsskydd och r�ddningstj�nst till Sveriges civilf�rsvarsf�r�bund f�r bl. a. fortsatt uppbyggnad av hemskyddsorganisalionen.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid ber�knat bidrag lill Sveriges civilf�rsvarsf�rbund med 19600000 kr.. Frivilliga flygk�ren med 1 900000 kr.. Svenska bmkshundklubben med I 500000 kr. och Rikskom�mitt�n f�r sj�lvskydd med 19 650000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all till Frivilliga f�rsvarsorganisationer inom den civila dden av totalJ�rsvaret m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 61 550000 kr.


I 7. Vapenfristyrelsen

1990/91 Nytt anslag (f�rslag)��� 148000000

Vapenfristyrelsen (VfriS) som inr�ttades den 1 oktober 1989 (prop. 1988/89:110, F�U 13, rskr. 241) har till uppgift att pr�va �renden om tillst�nd till vapenfri tj�nst samt svara f�r uttagning till tj�nstg�ring, registrering och redovisning av vapenfria Ij�nslepliktiga. 1 samband med inr�ttandet av vapenfristyrelsen upph�rde de b�da myndighetema n�mn�den f�r vapenfriulbildning och vapenfrin�mnden.

Utgiftema f�r verksamheten finansieras fr�n f�rslagsanslaget 1 7. Va�penfrislyrdsen. Fr�n anslaget finansieras ocks� kostnadema f�r de vapen-


153


 


frias ekonomiska och sociala f�rm�ner saml vissa utbildningskostnader��� Prop. 1989/90:100 m. m. i samband med deras tj�nstg�ring vid aflarsdrivande verk, kommu-��� Bil. 6 ner och organisationer. Antalet anst�llda omr�knat till person�r uppg�r till 41.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

Uppdrag rn. m.

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

VfriS

F�re�draganden

Vapenfristyrelsen: Administration Vapenfria tj�nstepliktiga

Kostnader = medelsbehov

17 527 126066

143593"

15 949 127423

143372

16940 131060

148000

' Avser n�mnden f�r vapenfriutbildning och vapenfrin�mnden 1 juli-30 sept. 1989 samt vapenfristyrelsen 1 okt. 1989-30 juni 1990.

Budget�ret 1990/91

Vapenfristyrelsen

Det innevarande budget�ret, som s�ledes �r myndighetens f�rsta verksam�hets�r, kommer atl pr�glas av personell och kompelensm�ssig uppbyggnad av organisationen.

F�r�ndringar i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar vapenfri-styrelsen p� f�ljande s�ll.

Administration

Kostnader f�r arvoden i samband med frilansutredningar minskar med 281000 kr. eftersom de fasla utredningssekrelerama avses kunna utnyttjas effektivare. Sammanslagningen av myndighetema inneb�r ocks� i �vrigl vissa kostnadsminskningar.

Vapenfria ij�nslepliktiga

Behovet av tj�nstg�ringsdagar ber�knas till 530000. Meddsbehovel ber�k�nas till 127423000 kr. I beloppet ing�r ber�knade kostnads�kningar p� 717 000 kr. f�r de vapenfrias f�ri�ggning. 1 beloppet har dock inte beaktats n�gra h�jningar av konlantf�rm�nema och inte heller �kade kostnader f�r de vapenfrias resor. Ers�ttning lill bidragsber�ttigade utbildningsanordna�re f�r gmndutbildning av vapenfria kostar 4075 000 kr. I beloppet ing�r en h�jning av statsbidraget till kommuner och organisationer fr�n 3000 kr./vapenfri till 4000 kr./vapenfri som kompensation f�r att de �lagts fler administrativa uppgifter. Kostnadema f�r medinflytandeverksamheten ber�knas uppg� till 305000 kr.

154


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver������������� '

kostnader och medelsbehov.

Vid min ber�kning av medelsbehovel har jag beaktat h�jningen av f�rm�nerna f�r de vapenfria Ij�nslepliktiga (jfr. avsnitt 7.7.4). Jag har �ven beaktat kostnaderna f�r en h�jning av statsbidraget till kommuner och organisationer samt ber�knat kostnader f�r medinflytandeverksamhe�ten. Jag har i mitt f�rslag vidare beaktat de minskade kostnadema f�r arvoden lill frilansutredare.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Vapenfristyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 148000000 kr.

155


 


J. Psykologiskt f�rsvar���������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 6 J 1. Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar

1988/89 Utgift����������� 8059000

1989/90 Anslag��������� 8760000*

1990/91 F�rslag��������� 9 200000

* 11. Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar.

Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar �r central f�rvaltningsmyndighet f�r del psykologiska f�rsvaret med uppgift att leda och samordna planl�gg�ningen av rikets psykologiska f�rsvar, all sprida kunskap om s�kerhetspo�litiken och totalf�rsvaret samt all fr�mja och samordna andra myndighe�ters information. I krig har myndigheten dessutom till uppgift all st�rka befolkningens f�rsvarsvilja och molsl�ndsanda.

F�r �vrig information om myndighetens verksamhet h�nvisas till f�r�ordningen (1988:853) med instruktion f�r styrelsen f�r psykologiskt f�r�svar.


Kostnader och medelbehov (1 OOO-tal kr.)

Uppdrag m. m.

 

 

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

Anslag

 

 

 

Styrelsen�������������� F�re-

 

f�r psyko-������������ draganden

 

logiskt

 

f�rsvar


Medelsbehov������������������������������������ 8760��������������� 8760�������������������� 9200

Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar

Styrelsen framh�ller i sin anslagsframst�llning att ell fortl�pande planl�gg�nings- och �versynsarbete av krigsorganisationen kr�vs s� all den redan i fred �r s� v�l f�rberedd att den snabbi och effektivt kan verka i h�ndelse av kris eller krig. Del �r d�rf�r ytterst angel�gel all den krigsplacerade perso�nalen kontinuerligt utbildas och �vas i sina uppgifter. Den intensifierade utbildning av krigsorganisationens skilda avdelningar, som p�b�rjades budget�ret 1988/89, planerar styrelsen atl slutf�ra budget�ret 1992/93 med en �vning f�r hela krigsorganisationen. Den s.k. f�rst�rkningsperso�nalen kommer �ven budget�ret 1990/91 att della i det fredslida planl�gg-ningsarbdet under 1 �2 dagar.

Arbelet med forskning och studier �gnas tre huvudomr�den � opinions�forskning, forskning kring propagandametoder, desinformation och ryk�tesspridning saml kris- och kalastrofforskning. Den tv�rvetenskapliga in�riktningen av styrelsens f�r psykologiskt f�rsvar forskningsarbete utveck�las vidare.

156


 


Styrelsens �rliga opinionsunders�kningar har de senaste �ren visat en��� Prop. 1989/90:100 h�g f�rsvarsvilja. D�remot har en majoritet av de tillfr�gade bristande��� Bil. 6 f�rtroende f�r Sveriges f�mts�ttningar att effektivt f�rsvara sig. Bl. a. mot denna bakgmnd genomf�r styrelsen informationsinsatser.

Verksamheten f�r atl h�ja myndigheternas informationsberedskap fort�s�tter.

En l�pande revidering av beredskapsplanerna f�r dagspressens verksam�het i krig g�rs.

F�redragandens �verv�ganden

Jag anser all den av styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar f�reslagna inrikt�ningen av verksamheten �r l�mplig.

Medel f�r styrelsen har ber�knats med utg�ngspunkt i rationaliserings�kravet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 9200000 kr.

157


 


K. F�rs�rjning med industrivaror

Verksamheten inom funktionen F�rs�ijning med industrivaror besl�r huvudsakligen av f�rs�rjningsanalyser, �lg�rder f�r all h�ja handlingsbe�redskapen, f�rberedelser f�r reglering, ransonering och annan planl�gg�ning, anskaffning av materiel, tryggande av f�rs�ijningsviktig inhemsk produktion, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


K 1. Drift av beredskapslager

1988/89 Utgift������� 209567135 1989/90 Anslag����� 227 733000* 1990/91 F�rslag� ���248044000 * J 1. Drift av beredskapslager

Anslaget omfattar drift- och f�rvaltningskostnader f�r beredskapslag�ring, exkl. inlagringskoslnader och centrala myndighetskoslnader.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

Uppdrag m. m.

 

1989/90 Anslag

F�r 1990/91 ber�knar

 

�CB

F�re�draganden

Kapitalkostnader Drift- och f�rvaltnings�kostnader (varav eng�ngsanvisning)

Medelsbehov

191083

36900 (250)

227733

223466 18272

241738

223466 24 578

248044

�verstyrelsen J�r civd beredskap

�verstyrelsen f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. att 15 milj. kr. �ver�f�rs fr�n drift- och f�rvallningskoslnader lill anslaget K 2. Beredskapslag�ring och industriella �lg�rder.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r b�r medel f�r �CB:s verksamhet ber�knas med ut�g�ngspunkt i rationaliseringskravet. 15 milj. kr. �verf�rs fr�n anslaget K 1. lill anslaget K 2. Ut�ver della har till anslaget �verf�rts 4634000 kr fr�n anslaget K 2. Beredskapslagring och industriella �lg�rder.

F�r budget�ret 1989/90 ber�knarjag kapitalkostnaderna till 223,5 milj. kr. d�rav f�r avskrivning av anl�ggningar 2 514000 kr. och f�r r�ntekost�nader 220953000 kr.


158


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Drift av beredskapslager f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 248044000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


K 2. Beredskapslagring och industriella �tg�rder

1988/89 Utgift��������� 72 770016������������� Reservation���������� 246 544835

1989/90 Anslag������ 101370000*

1990/91 F�rslag����� 128642000

* J 2. Beredskapslagring och industriella �tg�rder

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostna�der samt olika former av industriella �lg�rder. Under anslaget ber�knas ocks� medel f�r investeringar i f�rr�d samt f�r �vriga beredskaps�lg�rder.

Kostnader och medelsbehov 1 OOO-tal kr.

 

 

Uppdrag m. m.

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

 

Anslag

 

 

 

 

 

 

 

�CB

F�re�draganden

Bekl�dnad m. m.

44170

44792

44792

Kemiska prod. m.m.

74 770

72 887

72887

Metaller och verkstads-

 

 

 

produkter m. m.

29210

54729

60963

Funktionsgemensamma fr�gor

1000

984

 

Central administration

2 220

3650

 

Infosekretariat

-

1400

 

Summa kostnader

151370

178442

178642

Int�kter fr�n utf�rs�ljning

 

 

 

av beredskapslager och

 

 

 

buffertlager

50000

50000

50000

Medelsbehov

101370

128442

128642

�verstyrelsen f�r civil beredskap

�CB har presenterat tv� f�rslag, all. A som ryms inom anvisad ram och alt. B som gmndas p� ett medelsbehov ut�ver anvisad ram.

�CB hemst�llerom bemyndigande atl ing� avtal om beredskapsl�n med betalningsutfall under senare budget�r inom en ram av h�gst 80 milj. kr.


F�redragandens �verv�ganden

Till anslaget �verf�rs 15 milj. kr. f�r f�rr�dsoms�ltningsavtal fr�n anslaget K 1. Drift av beredskapslager. Vidare harjag f�rt 4634000 kr till anslaget Kl. Drift av beredskapslager.

Riksdagen har f�r innevarande budget�r beviljat en bemyndiganderam f�r beredskapsl�n p� 50 milj. kr. Jag f�resl�r all bemyndiganderamen f�r budgd�ret 1990/91 utg�r 80 milj. kr.


159


 


Jag kommer i del f�ljande att redovisa medelsbehovel uppdelat f�r��� Prop. 1989/90:100 delfunktionerna Bekl�dnad m. m., Kemiska produkter m. m., samt Metal-��� Bil. 6 ler och verksladsprodukter m. m.

F�r delfunktionen Bekl�dnad m. m. ber�knar jag f�r kostnader under della anslag 44 792000 kr. Int�kter fr�n utf�rs�ljning av buffertlager be�r�knas lill 38000000 kr.

I fr�ga om delfunktionen Kemiska produkter m. m. ber�knarjag kostna�der under detta anslag till 72 887000 kr.

F�r delfunktionen Metaller och verksladsprodukter m.m. ber�knarjag kostnader under della anslag till 60963000 kr. Int�kter f�r lagemtf�rs�lj-ning ber�knas till 12000000 kr.

Fr�n anslaget �verf�rs 520000 kr. till anslaget B 6. Statistiska centralby�r�n: Statistik, register och prognoser under civildepartementets verksam�hetsomr�de.

Jag f�resl�r ocks� en nedskrivning av verkskapitalel med 14 170000 kr. f�r uppkomna lagringsf�rlusler under budget�ret 1988/89.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.� bemyndiga regeringen atl inom en kostnadsram av 80000000
kr. medge avtal om nya beredskapsl�n som medf�r utbetalningar
under senare budget�r,

2.��� bemyndiga regeringen alt s�lta ned verkskapitalel med
14 170000 kr. f�r under budget�ret 1988/89 uppkomna lagringsf�r�
lusler,

3.till Beredskapslagring och industriella �lg�rder f�r budget�ret
1990/91 anvisa etl reservationsanslag av 128 642 000 kr.

K 3. T�ckande av f�rluster till f�ljd av statliga beredskapsgarantier m.m.

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag��������������� 1000*

1990/91 F�rslag��������������� 1000

* J 3. T�ckande av f�rluster till f�ljd av statliga beredskapsgarantier m. m.

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r infriande av statlig beredskapsgaranti enligt f�rordningen (1982:517) om beredskapsl�n och beredskapsgaranti samt statlig garanti enligt brev den 15 december 1972.

�verstyrelsen f�r civd beredskap

�CB hemst�ller att beredskapsgarantier f�r l�mnas inom en engagemangs�ram om 50 milj. kr.

160


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1 enlighet med riksdagens beslut (prop. 1988/89:100, bil. 6, F�U 12, rskr.�� ''-� 149) har f�r beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 73 milj. kr. att g�lla f�r budget�ret 1989/90.

F�r beredskapsgarantier b�r ber�knas en engagemangsram p� 73 milj. kr. Anslaget b�r tas upp med ell formellt bdopp av 1000 kr. �ven f�rluster p� s�dana garantier som har l�mnats t.o.m. budget�ret 1988/89 g�llande den tidigare ramen om 73 milj. kr. b�r belasta anslaget.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till T�ckande av f�rluster tdlJoljd av statliga beredskapsgaran�tier m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

161

11�� Riksdagen 1989/90. 1 sami Nr IOO. Bilaga 6


 


L. �vriga �ndam�l

L 1. F�rsvarets forskningsanstalt: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet

1989/90 Anslag�������������� 1000*

1990/91 F�rslag�������������� 1000

* K 1. F�rsvarels forskningsanstalt: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet

F�rsvarets forskningsanstalt utf�r inl�klsfinansierade forsknings-, ut�rednings- och utvecklingsuppgifter p� uppdrag av myndighetema inom f�rsvarsmakten, �vriga myndigheter inom totalf�rsvaret, myndigheter utanf�r totalf�rsvaret, forskningsr�d och f�retag. Ungef�r tv� tredjedelar av uppdragsvolymen utg�rs av insatser f�r totalf�rsvaret, fr�mst f�rsvarels materielverk. Den �terst�ende delen domineras av uppdrag fr�n den of�fentliga sektom, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan.

Huvuddelen av forskningen m.m. vid f�rsvarets forskningsanstalt fi�nansieras fr�n fj�rde huvudtitelns anslag GI. Gemensam f�rsvarsforsk�ning. En mindre del finansieras fr�n tredje huvudtitelns anslag F 5. Forsk�ningsverksamhet f�r mstningsbegr�nsning oeh nedmstning.

Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forsknings�anstalten som bedrivs genom inl�klsfinansierade uppdrag skall vara eko�nomiskt sj�lvb�rande och finansieras fr.o.m. budget�ret 1983/84 �ver f�rslagsanslaget L 1. F�rsvarets forskningsanstalt: Int�ktsfinansierad upp�dragsverksamhet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1989/90'

1990/91

 

 

Planerat

F�rsvarets

F�re-

 

 

forsknings-

draganden

 

 

anstalt

 

F�rsvarets forskningsanstalt:

 

 

 

Kostnader f�r forskning och

 

 

 

utvecklingsarbete

75 501

80301

80301

Avg�r:

 

 

 

Int�kter av uppdrags-

 

 

 

verksamhet

-75 500

-80300

-80300

Medelsbehov

1

1

1

Medelprisl�ge f�r budget�ret 1989/90. � Medelprisl�ge f�r budget�ret 1990/91.


Budget�ret 1990/91 F�rsvarets forskningsanstalt

Insatserna f�r ett utvidgat forskningssamarbete �ver myndighets- och sek�torsgr�nser forts�tter. Resultaten av fortsatta marknadsanalyser och kund�kontakter f�ljs upp. Kompetensprofil och uppdragsslmktur anpassas lill �nskv�rda marknader, under f�mts�ttning all den inl�klsfinansierade verksamheten samtidigt kan komplettera och st�dja forskningen f�r total�f�rsvaret.


162


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag kan i huvudsak godta vad f�rsvarets forskningsanstalt har anf�rt om ' ' den inl�klsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inrikt�ning under budget�ret 1990/91. Denna verksamhet har betydelse framf�r allt f�r alt vidmakth�lla och vidareutveckla kompetensen inom s�dana vetenskaps- oeh teknikomr�den som �r betydelsefulla f�r totalf�rsvaret och/eller samverkan mellan olika samh�llssektorer.

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill F�rsvarets forskningsanstalt: Int�ktsfinansierad uppdragsverk�samhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

L 2. Flygtekniska f�rs�ksanstalten

1988/89 Utgift���������� 8 837000

1989/90 Anslag������� 10240000*

1990/91 F�rslag������� 10960000 * K 2. Flygtekniska f�rs�ksanstalten

Flygtekniska f�rs�ksanstalten (FFA) har till uppgift att fr�mja utveck�lingen av flygtekniken inom landet. F�mtom den s. k. uppdragsforskning�en bedriver f�rs�ksanstalten egen, fr�mst kunskapsuppbyggande forskning av allm�n flygteknisk karakt�r.

Verksamheten vid flygtekniska f�rs�ksanstalten budgeteras p� uppdra�gen f�r Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet, till�mpad forskning och uppdragsverksamhet. Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet och till�m�pad forskning finansieras fr�n f�rslagsanslaget L 2. Flygtekniska f�rs�ks�anstalten. Uppdragsverksamheten skall vara sj�lvb�rande och finansieras fr.o.m. budget�ret 1989/90 �ver f�rslagsanslaget K9 (numera L 8). Flyg�tekniska f�rs�ksanstalten: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet.

163


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

Flyg-tekniska f�rs�ks�anstalten

F�redra�ganden

Flygtekniska f�rs�ksanstalten:

 

 

 

 

 

Allm�n ledning och

 

 

 

 

 

f�rbandsverksamhet

1689

1689

1810

1960

1990

Utvecklingsarbete

 

 

 

 

 

(uppdragsverksamhet)

108 865

104 507

_i

_ j

_i

Till�mpad forskning

6713

6713

7430

13000

7970

Bidrag till utrustning

2065'

2065'

1000

10000

1000

Kostnader

119332

114974

10240

24960

10960

Avg�r:

 

 

 

 

 

Int�kter av uppdragsverksamhet

-108 865

-102517

■_ 1

_i

_ 1

Balanserat �ver/underskott

-

-1990

_ 1

-'

_ 1

Medelsbehov

10467

10467

10240

24960

10960

' Den int�ktsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas under anslaget L 8. Flygtekniska f�rs�ksanstalten:

Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet.

�Flygtekniska f�rs�ksanstalten har redovisat ett till�ggsf�rslag som inneb�r en under perioden 1990/91 �

1992/93 stegvis �kad forskning. Medelsbehovet f�r detta alternativ �r 24960 tkr. f�r budget�ret 1990/91. F�r

grundf�rslaget �r medelsbehovet 20023 tkr. f�r budget�ret 1990/91. F�r perioden 1990/91 -1992/93 inneb�r

till�ggsf�rslaget ett medelsbehov om 87 615 tkr.

' Varav 1 630 finansierat �ver annat anslag.

Under perioden 1990/91 till 1992/93 skall verksamheten enligt flygtek�niska f�rs�ksanstalten inriktas p� att st�dja dels ulveckiing och genomf�rande av f�rsvarets materidplaner dels den svenska flyginduslrins f�rm�ga att utveckla och tillverka flygplan- och robotsystem.

FFA:s verksamhet kommer atl p�verkas av den inhemska utvecklingen av civila flygplan och Sveriges deltagande i det europeiska rymdprogram�met. Inom det senare medverkar FFA vid utvecklingen av rymdfarkosten Hermes. De internationella forskningsbehoven m. m. inom det flygtekni�ska omr�det bed�ms ytterligare �ka efterfr�gan p� FFA:s tj�nster.

Budget�ret 1989/90

Omstmkturering av verksamheten forts�tter som f�ljd av �ndrade best�ll�ningar fr�n f�rsvarels materielverk och Saab-Scania AB och tillkommande experimentella resurser.

FFA kommer atl �ka den analytiska och ber�kn i ngsm�ssiga delen inom aerodynamiken samt komposittill�mpningar inom h�llfaslhelsomr�det. H�rtill kommer ocks� ny verksamhet inom det akustiska omr�det. Rymd-och robotfr�gorna �kar i betydelse.

Den till�mpade forskningen kommer att koncentreras till viss l�ngsiktig forskning och internationella samarbetsprojekt.

164


 


Budget�ret 1990/91��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Flygtekniska f�rs�ksanstalten������������������������������������������������������������� ""� "

Verksamhetens inriktning och omfattning under budget�ret 1990/91 be�st�ms fr�mst av arbelet f�r de milit�ra och civila forskningsprogrammen. Den p�b�rjade verksamheten inom akustikomr�det forts�tter och den till�mpade forskningen kommer atl koncentreras p� viss l�ngsiktig forsk�ning samt intemationella samarbelsprojekl. F�r de experimentella resurs�omr�dena bed�ms marknadsf�ringen kunna ge �kad bel�ggning.

F�rs�ksanstalten f�resl�r en uppr�kning av medel f�r till�mpad forsk�ning fr. o. m. budget�ret 1990/91.

F�r�ndringama i f�rh�llande lill budget�ret 1989/90 motiverar flygtek�niska f�rs�ksanstalten p� f�ljande s�tt.

A. Pris- och l�neomr�kning f�r prim�mppdragen

Pris- och l�neomr�kningen �kar kostnadema med 790000 kr., varav 150000 kr. f�r allm�n ledning och f�rbandsverksamhet och 640000 kr. f�r till�mpad forskning.

B.� Uppgiflsf�r�ndringar

Anstalten hemst�ller f�r budget�ret 1990/91 om utmstningsbidrag f�r uppmstning av vindtunnlar med 10 milj. kr.

F�r ut�kad omfattning av den till�mpade forskningen anser anslahen att bidraget lill den verksamheten b�r �kas med 5 milj. kr.

F�r budget�ret 1991/92-1992/93 anger f�rs�ksanstalten dt meddbe-hov f�r superdator om 15 milj. kr.

F�r investeringar avseende ADB och kommunikationssystem beh�vs etl l�neutrymme om 2,5 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska f�rs�ksanstaUen f�reslagna inriktningen. Jag har inte ber�knat ut�kade medel f�r till�mpad forskning och bidrag till utmstning p� s�tt som f�reslagits av anstalten. Min ber�k�ning av det totala medelsbehovet f�r allm�n ledning och f�rbandsverksam�hel, till�mpad forskning och bidrag till utmstning framg�r av samman�st�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

Chefen f�r finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en f�rs�ksverksamhet som inneb�r atl en ny beslutsordning och en f�r�ndrad finansieringsmodell f�r investeringar i viss ADB- och kommunikationsul-mstning skall pr�vas. Flygtekniska f�rs�ksanstalten omfattas av denna verksamhet. F�r investeringar i ADB-ulmslning ber�knas anstalten f� la upp ell l�n i riksg�ldskontoret p� 2,5 milj. kr.

165


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

till Flygtekniska f�rs�ksanstalten f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 10960000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 6


FN-styrkor m.m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. re�krytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan f�r FN-tj�nst. Insatsema sker med st�d av regeringsformens tionde kapitel, � 9. Gmndema f�r verksamheten anges i Lag om beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst, SFS 1974:614. N�rmare best�mmelser framg�r av F�rordning om beredskapsstyrkan f�r FN-tj�nst, SFS 1984:309. Verksamheten under delprogrammet leds av chefen f�r arm�n.

L 3. Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst

1988/89 Utgift��������� 37105819

1989/90 Anslag������� 34285000* 1990/91 F�rslag����� ��38 876000 ♦ K 3. Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst

Denna verksamhet budgeteras p� ett uppdrag inom Allm�n ledning och f�rbandsverksamhel och finansieras fr�n f�rslagsanslaget Beredskapsslyr�ka f�r FN-tj�nst.

 

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

 

 

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r arm�n

F�redra�ganden

Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst: Allm�n ledning och f�rbandsverksamhet

Medelsbehov

34200 34200

37106 37106

34285 34285

39834 39834

38 876 38876


Budgd�ret 1988/89

Chefen f�r arm�n

Arm�slabens FN-avddning har rekryterat personal f�r FN-tj�nst. Utbild�ningen av dem som rekryterats har huvudsakligen skett vid f�rsvarets FN-skola i Almn�s, S�dert�lje.

Tv� kontingenter om sammanlagt ca I 300 man har under budget�ret 1988/89 utbildats f�r tj�nstg�ring i s�dra Libanon. Huvuddelen av kon-tingenlema utg�rs av personal vid underh�llsbataljonen d�r. Ungef�r 40


166


 


man har utbildats f�r tj�nstg�ring vid den svenska kontingenten p� Cy-��� Prop. 1989/90:100

pern. 50 man har utbildats f�r all ing� i FN:s observal�rsmissioner.��� Bil. 6

Ungefar 160 kvinnor har givits f�rberedande milit�r utbildning f�r att

senare kunna della i den allm�nna FN-utbildningen. Till specialenhelen

f�r katastrofhj�lp har 20 personer rekryterats och utbildats. Sju man har

utbildats f�r att ing� i �vervakningskontingenten i Korea.

F�r tj�nstg�ring i FN:s avkoloniseringsinsats i Namibia har, inom ra�men f�r utbildning av beredskapsf�rband, rekryterats, organiserats och utbildats ca 400 man som f�rberedelse f�r del sedermera inst�llda svenska deltagandel. 30 civila poliser har i samverkan med rikspolisstyrelsen rekry�terats, utbildats och ulmstats f�r tj�nstg�ring i Namibia. Kostnadema f�r Namibiaengagemanget belastar inte anslaget L 3, men har f�rskotterats av chefen f�r arm�n.

Anslaget har �verskridits med ca 2,9 miljoner kronor. �verskridandel h�nf�r sig bl.a. lill den icke budgeterade kursen f�r observat�rer till Iran/Irak, h�jda traktamenten, f�rb�ttrade resef�rm�ner f�r kommen�derad personal och �kade kostnader f�r den milit�re r�dgivaren vid den svenska FN-delegationen i New York.

Budgd�rd 1989/90

Chefen f�r arm�n

Chefen f�r arm�n har f�r att m�ta den nedsk�ming av anslaget med 580000 kr. som skett genom till�mpning av del s.k. huvudf�rslaget redu�cerat vissa delar av utbildningen i Sverige. Vidare har studier inletts f�r atl f�rbereda den planerade flyttningen av arm�stabens FN-avddning, f�rsva�rels FN-skola m.m. till Svea Livgardes omr�de i Kungs�ngen. Det av riksdagen beslutade minnesm�rket �ver svenskar som stupat i FN-tj�nst projekteras under �ret.

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r arm�n

Den inriktning och omfattning som verksamheten har under 1989/90 bed�ms i huvudsak best�. Verksamheten som budgeteras inom anslaget �r starkt beroende av f�rh�llandena i de olika fredsbevarande operationer d�r Sverige deltar eller kan komma att delta. L�ner och traktamenten har r�knats upp lill niv�n f�r augusti 1989. Chefen f�r arm�n planerar f�r ell svenskt dellagande i Nordic UN Seminar i Danmark v�ren 1991. Han �skar vidare medel f�r en n�got ut�kad uppf�ljningsverksamhet vid uteva-rande f�rband och f�r f�rberedelser inf�r flyttningen av verksamheten till Kungs�ngen. Chefen f�r arm�n f�resl�r �ven att anslaget justeras till f�ljd av felaktigheter i budgderingsbasen f�r anslaget. De f�reslagna juste�ringama utg�rs fr�mst av kostnader i samband med utbildningen av ob�servat�rer i Iran/Irak och �kade kostnader f�r den milit�re r�dgivaren vid FN-delegationen i New York.

167


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� fi

Jag kan i huvudsak godta vad chefen f�r arm�n har anf�rt om verksamhe�ten budget�ret 1990/91. Jag har i mitt f�rslag ber�knat medel f�r bl.a. �kade utbildningskostnader och �kade resef�rm�ner. Jag har �ven tagit h�nsyn lill all statens l�ne- och pensionsverk blir int�ktsfinansierad myn�dighet. Jag f�resl�r att medel inte avdelas f�r flyttningen av FN-skolan m.m. till Kungs�ngen. Kostnader f�r omlokaliseringar inom arm�ns gmndorganisation b�r planeras och ledas inom ramen f�r den verksamhet som budgeteras inom anslaget B I. Min ber�kning av medelsbehovel fram�g�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Medlen inom anslaget b�r liksom tidigare anvisas utanf�r utgiftsramen f�r del milit�ra f�rsvaret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Beredskapsslyrka f�r FN-tj�nst f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 38 876 000 kr.

L 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

1988/89 Utgift������� 212 718067 1989/90 Anslag������ 230475000* 1990/91 �F�rslag����� 244 540000 * K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m. m. omfattar bl. a. FN-styrkors tj�nstg�ring utomlands. Denna verksamhet budgeteras p� ett uppdrag inom Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet. Finansiering sker fr�n f�rslaganslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Medel f�r en svensk milit�r styrka i FN-tj�nst anvisades f�rsta g�ngen p� lill�ggsslat till riksstaten f�r budget�ret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr. 539). D�refter har �rligen ytterligare medel anvisats f�r svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budget�ret 1965/66 har anvisats medd f�r FN-slyrkomas verk�samhet ulom Sverige under anslaget Kostnader f�r svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budget�ret 1972/73 ben�mnt FN-styrkors verksamhet ut�omlands.

Sammanlagt har f�r den svenska verksamheten utomlands t. o. m. bud�gd�rd 1989/90 anvisats 2 709 750000 kr.

Del av ifr�gavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den I september 1989 har fr�n FN �terbetalats 884391 198 kr. Vid den tidpunk�ten uppgick Sveriges �terst�ende fordran hos FN enligt dittills framlagda krav lill 329223 537 kr. Ers�ttningar fr�n FN tillgodog�rs statsbudgetens inkomsttitel �terbetalning av l�n f�r svenska FN-styrkor.

168


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

 

Planerat

Utfall

■Planerat

Chefen f�r arm�n

F�redra�ganden

FN-styrkors verksamhet utomlands: operativ och krigsorganisatorisk

verksamhet

Medelsbehov

210760 210760

212718 212718

230475 230475

249877 249877

249670 244540

Budget�ret 1988/89

Chefen f�r arm�n

Fr�n augusti 1988 deltar Sverige med 15 observat�rer i United Nations Iran-Iraq Military Observer Group (UNIIMOG). Sverige har under �ret �ven deltagit i f�ljande milit�ra FN-operalioner.

���������� UNGOMAP (United Nations Good Offices Mission in Afghanistan
and Pakistan) med h�gst sju officerare, varav huvuddelen omgmppera-
de fr�n Mellersta �stem.

~ UNTSO (United Nations Tmce Supervision Organization) i Mellersta �stern med 36 observat�rer (varav tidvis n�gra tj�nstgjort i UNGO�MAP)

~ UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Pakistan) i Kashmir med �tta observat�rer

���������� UNFICYP (United Nations Force in Cypms) med 15 civilpoliser, tre
milit�rpoliser och fyra befattningshavare i styrkans h�gkvarter.

���������� UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) med en kon�
tingent besl�ende av en underh�llsbataljon, en milil�rpolisgmpp och
befattningshavare i styrkans h�gkvarter, sammanlagt ca. 650 man.

Budget�ret 1989/90

Chefen f�r arm�n

Inga f�r�ndringar avseende uppgifter eller inriktning har planerats.

Budget�ret 1990/91

Chefen f�r arm�n

Inga f�r�ndringar avseende uppgifter eller inriktning av verksamheten f�mtses. Tj�nslebrevsr�tten upph�r den I juli 1990. Att ers�tta milit�r�breven ber�knas kosta 407000 kr. under budget�ret. Vidare �skas 200000 kr. f�r inspelning av en informations- och rekryteringsfilm om svenskar i FN-tj�nst.

169

12�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 6


 


F�redragandens �verv�ganden

Jag godtar i huvudsak vad chefen f�r arm�n har anf�rt om verksamheten under budget�ret 1990/91. Under anslaget disponeras 425000 kr. av f�r�svarels sjukv�rdsstyrelse f�r anskaifning av sjukv�rdsmalerid och uttag�ning av medicinalpersonal f�r sjukhuskompaniet inom UNIFIL. Den mindre omf�rdelning av befallningar (4 man) fr�n s�dra Libanon till Cypern som regeringen besl�t om i augusti 1989 bed�ms best�.

Jag har i mitt f�rslag beaktat atl tj�nstebrevsr�tlen avvecklas fr. o. m. den Ijuli 1990.

Min ber�kning av medelsbehovel framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Medlen inom anslaget b�r liksom tidigare anvisas utanf�r den milit�ra ramen.


Prop. 1989/90:100 BiL 6


Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till FN-slyrkors verksamhet utomlands f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 244 540000 kr.

L 5. �vervakningskontingenten i Korea

1988/89 Utgift����������� 3 781087

1989/90 Anslag��������� 3965000*

1990/91 F�rslag��������� 4964000

* K 5. �vervakningskontingenten i Korea

Medel f�r �vervaknings- och repatrieringskonlingenlen i Korea anvisa�des f�rsta g�ngen p� lill�ggsslat till riksstalen f�r budget�ret 1953/54 (prop. 1953:234, SU 196, rskr. 431). Den svenska repatrieringskonlingen�len uppl�stes efler slutf�rt uppdrag �r 1954 men �vervakningskonlingen-lens uppgift st�r alltj�mt kvar.

F�r �vervakningskontingenlens fortsatta verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska �vervakningskonlingenten i Korea, fr. o. m. bud�get�ret 1972/73 ben�mnt �vervakningskonlingenten i Korea.

Sammanlagt har f�r den svenska verksamheten i Korea t. o. m. budget��ret 1989/90 anvisats 62 745 000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1988/89

 

1989/90

F�r 1990/91 ber�knar

 

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen f�r arm�n

F�redra�ganden

�vervakningskontingenten i Korea: operativ och krigs�organisatorisk verksamhet

Medelsbehov

3 500 3500

3781 3781

3 965 3965

4870 4870

4964 4964

170


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� ft

Genom beslut i maj 1984 f�reskrev regeringen all det i den svenska �vervakningskontingenten i Korea f�r finnas h�gst h�gst tio personer. Jag kan f�r n�rvarande inte bed�ma hur l�nge kontingenten beh�ver forts�tta sin verksamhet. Medel f�r verksamheten b�r emellertid anvisas f�r bud�get�ret 1990/91.

I mitt f�rslag ing�r en f�rb�ttring av familjef�rm�nerna s� alt dessa �verensst�mmer med dem som g�ller i �vrigt f�r milit�ra observat�rer och deras familjer.

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Medlen b�r liksom tidigare anvisas utanf�r utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all lill �vervakningskontingenten i Korea f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 4964000 kr.

L 6. Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l

1988/89 Utgift���������� 14029135������������� Reservation�������������� 3900497

1989/90 Anslag��������� 6 720000*

1990/91 F�rslag�������� 6954000

* K 6. Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l

Verksamheten under delprogrammet Anl�ggningar m. m. f�r vissa mili�t�ra �ndam�l omfattar s�dana �ndam�l som bekostas av medel utanf�r utgiftsramen f�r det milit�ra f�rsvaret. I verksamheten ing�r f�r budget��ret 1990/91 den projeklilr�jning som enligt avtal ankommer p� staten inom de delar av J�rvaf�ltel som har �verl�tits lill Stockholms m.fl. kommuner, saml ombyggnad av diverse bef�slningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projeklilr�jningen p� ett uppdrag Centralt vidtagen malerielanskaflFning m.m., markanskaflf-ningen p� ett uppdrag Markanskaffning samt ombyggnaden av bef�st�ningsobjekt p� etl uppdrag Centralt beslutade ombyggnads- och under�h�lls�tg�rder.

Verksamheten finansieras fr�n reservationsanslaget Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l.

171


 


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m. m.

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

�verbef�l-

F�re-

 

 

havaren

draganden

Anl�ggningar m. m. f�r

 

 

 

vissa milit�ra �ndam�l:

 

 

 

Centralt vidtagen materiel-

 

 

 

anskaffning m.m.

4900

4 500

 

Markanskaffning

 

 

 

Nybyggnad m. m.

1000

6954

[� 6954

Centralt beslutade ombyggnads-

 

 

 

och underh�lls�tg�rder

3400

4500

 

FortFkostnader f�r egen regi

 

880�������������� J

 

Medelsbehov

9300

9880

6954


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


Budget�ret 1990/91

�verbef�lhavaren

Medelsbehovet ber�knas lill 9 880000 kr. enligt vad som framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har vid mina ber�kningar tagit h�nsyn till atl ett projekt, uppg�ende till 1600000 kr., skall finansieras �ver anslaget E3. Operaliv ledning m. m.: Anskaflfnig av anl�ggningar.

Jag kan i �vrigt godta vad �verbef�lhavaren har anf�rt om verksamhe�ten under budget�ret 1990/91. Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag f�rordar att medel anvisas enligt f�ljande anslagsber�kning.

Anslagsber�kning (1 OOO-tal kr.)

 

Medelstillg�ng

 

Ber�knad medelsf�rbrukning

 

Reservation 1989-07-01 Anslag f�r 1989/90 Anslag f�r 1990/91 (f�rslag)

Summa

3906 6 720

6954 17580

1989/90

1990/91

Ber�knad reservation

1990-06-30

9300 8 280

0 17580

Hemst�llan

 

 

 

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all till Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l f�r budget��ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 69540(X) kr.


172


 


L 7. Vissa n�mnder m. m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de

1988/89 Utgift����������� 8006700

1989/90 Anslag�������� 11770000*

1990/91 F�rslag������� 10898000

* K 8. Vissa n�mnder m. m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de

�ver anslaget finansieras utgifterna f�r totalf�rsvarets chefsn�mnd, de�legationen f�r planl�ggning av efterforskningsbyr�ns verksamhet, delega�tionen f�r icke-milit�rt motst�nd m. m. Dessutom l�mnas bidrag till Cen�tralf�rbundet Folk och F�rsvar saml Stiftelsen G�ll�fsla Kurscenlmm.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1988/89

 

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Utfall

Planerat

N�mndema

F�redra�ganden

Anslagsposten

 

 

 

 

 

1. Totalf�rsvarets chefsn�mnd

470

453

536

560

560

2. �vriga n�mnder m.m.

 

 

 

 

 

Bidrag till

1070

1019

3 266

2 850

2655

3. Centralf�rbundet

 

 

 

 

 

Folk och F�rsvar

2 750

2 750

2 858

3000

2970

4. Stiftelsen G�ll�fsta

 

 

 

 

 

Kurscentrum

3 785

3 785

3960

4 520

4120

Till regeringens disposition

265

 

1 150

 

593

Medelsbehov

8340

8007

11770

10930

10898�� .

Budget�ret 1990/91

/. N�mnderna

Pris- och l�neomr�kning samt vissa volymf�r�ndringar inom n�mndema medf�r all kostnaderna minskar med 392000 kr.

2. Bidrag

Centralf�rbundet Folk och F�rsvar och Stiftelsen G�ll�fsla Kurscenlmm beg�r 702000 kr. mer i bidrag f�r verksamheten.

F�redragandens �verv�ganden

Min ber�kning av medelsbehovet framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov. Jag har d�rvid tagit h�nsyn lill att statens l�ne- och pensionsverk blir int�ktsfinansierad myndighet.

173


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Vissa n�mnder rn. m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 10898000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


L 8. Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet

1989/90 Anslag��������������� 1000*

1990/91 F�rslag�������������� 1000

* K 9. Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Uppdragsverksamheten vid flygtekniska f�rs�ksanstalten har fr.o.m. 1989/90 budgeterats under anslaget K 9 (numera L 8). Flygtekniska f�r�s�ksanstalten: Int�ktsfinansierad uppdragsverksamhet. Denna verksam�het skall vara sj�lvb�rande och redovisningen av kostnader och int�kter f�r denna verksamhet redovisas p� ett eget anslag under statsbudgeten.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

 

Uppdrag m.m.

1989/90

1990/91

 

 

Planerat

Flygtekniska

F�re-

 

 

f�rs�ks-

draganden

 

 

anstalten

 

Flygtekniska f�rs�ksanstalten:

 

 

 

Utvecklingsarbete

 

 

 

(uppdragsverksamhet)

 

 

 

Kostnader

106690

107 740

107 740

Avg�r:

 

 

 

Int�kter av uppdragsverksamhet

-105 664

-105430

-105430

Balanserat �ver/underskott

-���� 1025

-��� 2 309

-��� 2 309'

Medelsbehov

1

1

1

Det ber�knade underskottet skall balanseras mot r�relsekapitalet.


F�redragandens �verv�ganden

Jag �r angel�gen om all s�v�l kostnader som int�kter f�r uppdragsverk�samheten h�lls �tskiljda fr�n den rent anslagsfinansierade till�mpade forskning som bedrivs vid f�rs�ksanstalten. D�rf�r anvisas ell anslag p� 1000 kr. f�r �ndam�let.

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet har behov av en r�rlig kredit. Med h�nsyn lill Flygtekniska f�rs�ksanstaltens oms�ttning inom uppdragsverksamheten b�r kreditens belopp �ven budget�ret 1990/91 uppg� till 12 milj. kr.

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska f�rs�ksanstalten f�reslag�na inriktningen av uppdragsverksamheten. Min ber�kning av medelsbe�hovet f�r uppdragsverksamheten framg�r av sammanst�llningen �ver kostnader och medelsbehov.


174


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Ril��
Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all������������������������������������� "■ "

till Flygtekniska f�rs�ksanstalten: Int�ktsfinansierad uppdrags�verksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1000 kr.

175


 


Bilaga 1

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1989:402) om f�rs�k med f�rkortad

grundutbildning av v�mpliktiga

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om lagen (1989:402) om f�rs�k med f�rkor�tad gmndutbildning av v�rnpliktiga', som g�ller till utg�ngen av augusti 1991,

dels all lagen skall forts�tta all g�lla till utg�ngen av augusti 1993,

dds all lagen skall ha f�ljande lyddse.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


Nuvarande lydelse

Utan hinder av 27 � 1 mom. v�rnpliklslagen (1941:967) f�r f�r�s�ksvis grundutbildningen f�r vissa v�rnpliktiga som �r inkallade eller skall kallas in lill gmndutbildning med fastst�lld utryckning senast den 31 augusti 1991 omfatta minsl 150 dagar och h�gst 227 dagar f�r meniga kategori G, F och E vid ar�m�n och kategori G och F vid ma�rinen.

F�reslagen lydelse

Utan hinder av 27 � I mom. v�rnpliklslagen (1941:967) f�r f�r�s�ksvis gmndutbildningen f�r vissa v�rnpliktiga som �r inkallade eller skall kallas in lill gmndutbildning med fastst�lld utryckning senast den 31 augusti 1993 omfatta

-        minsl 325 och h�gst 360 dagar f�r kompanibef�l vid arm�n,

-        minsl 220 och h�gst 245 dagar f�r gruppbef�l och meniga kate�gori E vid arm�n,

-        minsl 290 och h�gst 315 dagar f�r gruppbef�l i flygbasj�garf�r�band vid flygvapnet saml

F�rs�ken f�r omfatta h�gst 5500 v�rnpliktiga vid arm�n och h�gst 500 v�mpliktiga vid marinen f�r varje utbildnings�r.

-� minst 150 och h�gst 165 dagar
f�r meniga kategori G och F vid
arm�n och marinen.
F�rs�ken��� f�r��� omfatta��� h�gst

11000 v�rnpliktiga vid arm�n och h�gst 500 v�rnpliktiga vid marinen f�r varje utbildnings�r.

V�rnpliktiga som omfattas av f�rs�ken med f�rkortad gmndutbildning och tj�nstg�r kortare lid �n 180 dagar skall ha r�tt lill familjepenning eller bostadsbidrag enligt best�mmelserna i 16 � familjebidragslagen (1978:520). D�rvid skall vad som i dessa besl�mmelser s�gs om 180 dagar i st�llet avse 135 dagar.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990. F�r v�mpliktiga, som omfattas av f�rs�ken med f�rkortad gmndutbildning och har inkallals eller p�b�rjat sin gmndutbildning f�re lagens ikrafttr�dande, g�ller dock lagen i sin �ldre lydelse.


Senaste lydelse 1989:1065.


176


 


Bilaga 2

F�rslag till

Lag om �ndring i familjebidragslagen (1978:520)

H�rigenom f�reskrivs all 9� familjebidragslagen (1978:520) skall ha f�l�jande lydelse.


Prop. 1989/90:100 Bil. 6


 


9'

Nuvarande lydelse

Familjepenning ber�knas f�r m�nad lill h�gst / 375 kronor f�r barn och till h�gst 2635 kronor f�r an�nan person. Familjepenning f�r den som uppb�r ers�ttning f�r v�rd som avses i 7 � 7 eller f�r den som har r�tt till underh�llsbidrag, som tj�nstepliktig �r skyldig att utge, f�r dock inte �verstiga ers�ttningens eller bidragels belopp f�r m�nad.


F�reslagen lydelse

Familjepenning ber�knas f�r m�nad till h�gst 1465 kronor f�r barn och till h�gst 2930 kronor f�r an�nan person. Familjepenning f�r den som uppb�r ers�ttning f�r v�rd som avses i 7 � 7 eller f�r den som har r�tt till underh�llsbidrag, som tj�nstepliktig �r skyldig all utge, f�r dock inte �versliga ers�ttningens eller bidragels belopp f�r m�nad.


Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.


' Senaste Ivdelse 1989:401.


177


 


Inneh�llsf�rteckning����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

�versikt

1   Huvudtitelns utformning............................................................................... ..... 4

2   1987 �rs f�rsvarsbeslut samt arbetet med att f�rbereda ett nytt f�rsvarsbeslut �r 1991������� ����������� 7

3   S�kerhetspolitiska �verv�ganden.................................................................. ..... 8

4    Vissa f�r totalf�rsvaret gemensamma fr�gor..................................................... ����� 11

 

4.1                  Ledningsfr�gor�� ........................................................................... ..... 11

4.2        Anslagsstmkturen�� ...................................................................... ����� 13

 

5   Forskning�� .................................................................................................. ���� 15

6    Ekonomi och planeringsramar......................................................................... ����� 17

6.1����� Den milit�ra delen av totalf�rsvaret............................................ ����� 17

6.1.1                     Del ekonomiska utfallet f�r budget�ret 1989/90�� ...�������� 17

6.1.2        Utgiftsram f�r det milit�ra f�rsvaret under budget�ret 1990/91�� �������� ����������� 17

6.2����� Den civila delen av totalf�rsvaret............................................... ���� 19

6.2.1                     Del ekonomiska utfallet f�r budget�ret 1988/89�� ...�������� 19

6.2.2        Ekonomiska resurser f�r den civila delen av total�f�rsvaret under budget�ret 1990/91 :�������������� ����������� 20

 

6.2.2.1     Finansiering........................................................ ���� 20

6.2.2.2     Ekonomisk ram f�r budget�ret 1990/91_____ ���� 20

6.3����� S�kerhet i planeringen� ................................................................. ���� 24

7� Totalf�rsvarets milit�ra del� ............................................................................. .... 26

7.1                 Tillst�ndet inom f�rsvarsmakten �r 1989 saml handlingsfri�heten inf�r 1991 �rs f�rsvarsbeslut�������������� ����������� 26

7.2                 Arm�stridskraftema....................................................................... ���� 27

7.3                 Marinstridskraftema�� ................................................................... .... 28

7.4                 Flygstridskraftema......................................................................... .... 29

7.5                 Operativ ledning m.m.................................................................... .... 30

7.6                 Anst�lld personal.......................................................................... ..... 31

 

7.6.1                     Allm�nt�� ........................................................................... ..... 31

7.6.2        Styming av personalvolymen�� ...................................... ..... 31

7.6.3        Pilolfr�gan......................................................................... .... 32

7.6.4        Kvinnliga yrkesofficerare�� ............................................. .... 32

7.6.5        Reservofficerssyslemet�� ................................................ .... 34

7.6.6        Studie om avg�ngsben�genhelen ................................. ���� 35

7.7���� Vissa fr�gor r�rande v�rnpliktiga ............................................... .... 36

7.7.1                     F�rs�k med f�rkortad gmndutbildning� ....................... .... 36

7.7.2        Anst�nd med v�rnpliktsulbildningen i vissa fall ....�������� 36

7.7.3        U-landsutbildningen f�r vapenfria�� ............................. ���� 37

7.7.4        V�mpliktsf�rm�ner�� ......................................................... ���� 39

7.7.5        Lagr�dels h�rande�� ......................................................... ��� 40

 

7.8                 Rationalisering�� ............................................................................ .... 41

7.9                 F�rsvarsindustri�� ......................................................................... .... 41

7.10    Redovisning av JAS 39-projektel� .............................................. ���� 43

 

7.10.1               Bakgrund� .......................................................................... ���� 43

7.10.2     Teknisk v�rdering av projektet den I juli 1989�� ....���������� 43

7.10.3     De ekonomiska f�mts�ttningarna f�rprojektet�� ....��������� 45

7.10.4     L�gel i projektet inf�r �r 1990.......................................... 46���������������������������� 178

7.10.5     Vissa industripolitiska aspekter p� projektet�� ............. .... 48


 


8� Totalf�rsvarets civila del� ............................................................................... ... 49��� Prop. 1989/90:100

8.1                 Inledning......................................................................................... ... 49��� Bil. 6

8.2                 Funktionsvis inriktning�� ............................................................. ... 49

 

8.2.1                    Civil ledning och samordning� ....................................... ... 50

8.2.2        Befolkningsskydd Och r�ddningstj�nst....................... ... 51

 

8.2.2.1     Inledning............................................................. ... 51

8.2.2.2     Inriktningen av befolkningsskyddet............... ... 52

8.2.2.3     Inriktningen av r�ddningstj�nsten.................. ... 53

8.2.2.4     Svensk beredskap f�r r�ddningsinsatser i and�ra l�nder�� � ����������� 55

 

8.2.3        Psykologiskt f�rsvar........................................................ ... 56

8.2.4        H�lso- och sjukv�rd m. m................................................ ... 56

8.2.5        Telekommunikationer....................................................... ... 57

8.2.6        Transporter�� ..................................................................... ... 57

8.2.7        Livsmedelsf�rs�rjning m.m............................................. ��� 58

8.2.8        Energif�rs�rjning� ............................................................ ... 59

8.2.9        F�rs�rjning med industrivaror�� ..................................... ... 60

8.2.10     Socialf�rs�kring m. m....................................................... ��� 62

8.2.11               Arbetskraft........................................................................ ��� 62

8.2.12     �vriga vikliga samh�llsfunktioner................................. ��� 63

8.3�� S�rskilda fr�gor................................................................................ ��� 63

8.3.1������ Lokalisering av civilbef�lhavarens kansli i Mellersta

civilomr�det....................................................................... ��� 63

8.3.2        Storst�dernas f�rs�rjning�� .............................................. ... 65

8.3.3        Gmndsyn f�r m�l- och riskanalyser................................. ... 65

8.3.4        Unders�kning av allvarliga olycksh�ndelser�� .............. ... 66

9� Anslagsfr�gor f�r budget�ret 1990/91

Fj�rde huvudtiteln................................................................................... ... 67

A� F�rsvarsdepartementet m.m........................................................................... ... 67

1    F�rsvarsdepartementet�� ................................................................. ... 67

2    Utredningar m. m............................................................................... ... 67

B� Arm�f�rband............................................................................................ �� 68

1    Ledning och f�rbandsverksamhet�� ............................................... ... 68

2    Anskaifning av materiel.................................................................... ... 70

3    Anskaffning av anl�ggningar�� ....................................................... ... 73

C� Marinf�rband�� .............................................................................................. ... 75

1   Ledning och f�rbandsverksamhel�� ................................................ ... 75

2   Anskaffning av materiel.................................................................... ... 77

3   Anskaffning av anl�ggningar�� ....................................................... ��� 80

D Flygvapenf�rband�� ....................................................................................... ... 82

1   Ledning och f�rbandsverksamhet�� ................................................ ��� 82

2   Anskaffning av materiel.................................................................... ��� 84

3   Anskaffning av anl�ggningar�� ....................................................... ��� 87

E Operativ ledning m.m............................................................................... ��� 89

1    Ledning och f�rbandsverksamhet�� ................................................ ��� 89

2    Anskaffning av materiel.................................................................... ��� 91

3    Anskaffning av anl�ggningar�� ....................................................... ��� 92

4    Forskning och utveckling................................................................. ��� 93������������������������� 179


 


F� Gemensamma myndigheter m.m. inom f�rsvarsmakten...................................... 95��� Prop. 1989/90:100

1    F�rsvarels civilf�rvaltning............................................................. 95��� Bil. 6

2    F�rsvarels sjukv�rdsstyrelse......................................................... . 96

3    Anskaffning av anl�ggningar f�r gemensamma myndigheter� .98

4    Fortifikationsf�rvaltningen�� ......................................................... 99

5    F�rsvarets materielverk................................................................... 100

6    Anskaffning av anl�ggningar f�r f�rsvarels forskningsanstalt103

7    F�rsvarels radioanstalt�� ................................................................ . 104

8    V�rnpliktsverkel� ............................................................................. 105

9    Milit�rh�gskolan.............................................................................. 108

 

10        F�rsvarels f�rvaltningsskola�� ...................................................... 110

11 F�rsvarels mediecenler� ................................................................. 112

12        Krigsarkivet�� ................................................................................... 113

13        Statens f�rsvarshistoriska museer................................................ 114

14 Frivilliga f�rsvarsorganisationer m. m.......................................... 116

15 F�rsvarels dalacenter�� ................................................................... . 117

16 Reserv f�r del milit�ra f�rsvaret�� .................................................. . 118

G Gemensamma myndigheter m. m. utanHir fiirsvarsmakten�� ................................. . 119

1    Gemensam f�rsvarsforskning........................................................... 119

2    F�rsvarets rationaliseringsinstitut�� ............................................... . 121

3    F�rsvarsh�gskolan............................................................................ . 122

4    Kustbevakningen��� ........................................................................... . 124

5    Anskaffning av materiel f�r kustbevakningen.............................. . 126

6    Vissa n�mnder m. m. inom del milit�ra f�rsvaret............................ . 127

7    Reglering av prisstegringar�� ........................................................... . 129

H Civil ledning och samordning................................................................ . 130

1    �verstyrelsen f�r civil beredskap: F�rvallningskoslnader ....������ 131

2    Civil ledning och samordning�� ....................................................... . 132

3    Civilbef�lhavama� .............................................................................. . 135

4    Signalskydd........................................................................................ . 138

5    Vissa teleanordningar�� ..................................................................... . 139

I�� Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst m.m....................................... 141

1    Befolkningsskydd och r�ddningstj�nst�� ...................................... . 141

2    Anl�ggningar f�r r�ddningsskoloma, m. m.................................... . 146

3    Skyddsmm, m.m.................................................................................. . 147

4    Idenlitelsbrickor� ................................................................................ 150

5    Ers�ttning f�r verksamhet vid r�ddningstj�nst m. m.................... . 151

6    Frivilligorganisationer inom den civila delen av totalf�rsvaret m.m� ����������� 152

7    Vapenfrislyrdsen�� ............................................................................. . 153

J�� Psykologiskt fiirsvar�� ............................................................................. . 156

I� Styrelsen f�r psykologiskt f�rsvar.................................................. 156

K� F�rs�rjning med industrivaror�� ....................................................................... 158

1    Drift av beredskapslager�� ................................................................ 158

2    Beredskapslagring och industriella �tg�rder�� ............................... 159

3    T�ckande av f�rluster lill f�ljd av statliga beredskapsgarantier

m. m............................................................................................................ 160

180


 


L� �vriga �ndam�l............................................................................................. . 162��� Prop. 1989/90:100

1    F�rsvarels forskningsanstalt: Int�ktsfinansierad uppdragsverk-Bil. 6 samhet�� ��������� ����������� 162

2    Flygtekniska f�rs�ksanstalten......................................................... . 163

3    Beredskapsstyrka f�r FN-tj�nst�� .................................................... . 166

4    FN-styrkors verksamhet utomlands ............................................... . 168

5    �vervakningskonlingenten i Korea�� ............................................. . 170

6    Anl�ggningar m. m. f�r vissa milit�ra �ndam�l.............................. . 171

7    Vissa n�mnder m.m. inom f�rsvarsdepartementets omr�de� ..����� 173

8    Flygtekniska�� f�rs�ksanstalten:�� Int�ktsfinansierad�� uppdrags�verksamhet ����������� 174

Bilaga 1������� Lag om �ndring i lagen (1989:402) om f�rs�k med f�r�
kortad grundutbildning av v�rnpliktiga............................ �� 176

Bilaga 2������ Lag om �ndring i familjebidragslagen (1978:520)�� ....�� 177

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 181


 


 


 


 


 


Totala statliga utgifter inom den sociala sektorn (milj. kr.)

 

 

 

Ber�knade

 

F�r�ndring

 

utgifter

 

-

 

 

1989/90

1990/91

 

Totala utgifter

 

 

 

 

d�rav

255 106

278 315

+

23 209

ATP

73 370

82 011

+

8 641

Folkpensioner

 

 

 

 

inkl. KBT

59 420

63 120

+

3 700

Delpension

1610

1 800

+

190

Sjukf�rs�kring inkl.

 

 

 

 

n�rst�endev�rd

56 092

60 090

+

3 998

Arbetsskadef�rs�kring

10 300

12 100

+

1 800

Ekonomiskt st�d till

 

 

 

 

barnfamiljer inkl.

 

 

 

 

f�r�ldraf�rs�kring

28 897

31419

+

2 522

Socialf�rs�kringsadmini-

 

 

 

 

stration

4 239

4 705

-1-

466

Bidrag till barnomsorg

10 330

12 064

+

1 734

H�lso- och sjukv�rd

5 293

5 274

-

19

�ldre- och handikappomsorg

4 161

4 307

+

146

Socialt behandlingsarbete,

 

 

 

 

alkohol- och narkotika-

 

 

 

 

politik

995

1 044

+

49

�vrigt

399

381

-

18


Prop. 1989/90:100 Bil.7


Under de kommande �ren f�rutses en �kning av de sociala utgifterna bl. a. till f�ljd av kraftigt �kade utgifter inom fr�mst socialf�rs�kringen.

En faktor som p� flera s�tt p�verkar verksamhetsomr�det med dess stora transfereringssystem �r befolkningsutvecklingen. Antalet barn som f�ds �kar, vilket inneb�r �kade krav p� fr�mst f�r�ldraf�rs�kring och barnom�sorg. Bland de yrkesverksamma �kar andelen f�r gruppen 50-64 �r, vilket inverkar p� bl. a. behoven av h�lso- och sjukv�rd och sjukpenning. Antalet �ldre �ver 80 �r �kar, vilket bidrar till �kade anspr�k p� h�lso- och sjukv�rd, omsorg, social service och pensioner. Dessa volym�kningar har en omedel�bar och kraftig inverkan p� kostnadsutvecklingen inom verksamhetsomr�det.

Utvecklingen inom vissa av socialf�rs�kringens delomr�den med utbygg�naden av f�r�ldraf�rs�kringen samt �ndrad praxis inom arbetsskadef�rs�k�ringen ligger ocks� bakom kostnads�kningarna.

Arbetsmarknadsl�gel har stor betydelse inom den personalintensiva v�rd-och servicesektorn. I den p�g�ende h�gkonjunkturen med en stark efterfr�gan fr�n n�ringslivet �r denna sektor utsatt f�r en sv�r och �kande konkur�rens om arbetskraften. Detta medf�r sv�righeter att uppr�tth�lla en kvanti�tativt och kvalitativt h�g rjiv� i verksamheten.

Budgetf�rslagens huvudinriktning

F�r�ldraf�rs�kringen f�resl�s utbyggd i en andra etapp d� de nuvarande 90 dagarna med ers�ttning enligt garantiniv�n omvandlas lill ers�ttning enligt sjukpenningniv�n den 1 juli 1990. F�rs�kringen omfattar d�rmed 15 m�na�der med full ers�ttning.

Inom de prioriterade omr�dena v�rd och omsorg fullf�ljs inriktningen p�


 


att b�tlre tillgodose patienternas �nskem�l och krav p� b�ttre service, st�rre��� Prop. 1989/90:100 valfrihet och tillg�nglighet i v�rden. De �ldre m�ste garanteras en trygg och��� Bil. 7 v�rdig �lderdom. Ett omfattande arbete har inletts som syftar till att anpassa v�rd- och omsorgsstrukluren till kommande behov och f�ruts�ttningar.

Ett omfattande utvecklingsarbete p�g�r ocks� inom socialf�rs�kringen. En �kning har under senare �r skett vad g�ller b�de l�nga sjukskrivningar och f�rtidspensioneringar. F�r all bryta denna utveckhng kr�vs en satsning p� aktiv rehabililering och f�rb�ttringar i arbetsmilj�n. Regeringen har nyh�gen i en proposition lagt fram f�rslag som utg�r ett f�rsta steg i en s�dan satsning. �tg�rder vidtas f�r att de m�nniskor som �r i behov d�rav skall kunna f� tillg�ng till l�mpliga yrkesinriktade rehabiliterings�tg�rder. En ak�tiv rehabiliteringspolitik �r ocks� av stor betydelse f�r m�jligheterna atl bryta den ogynnsamma kostnadsutvecklingen inom socialf�rs�kringen b�de genom att behovet av ers�ttningar fr�n f�rs�kringen kan minskas och genom alt samh�llets produktionsbas f�rst�rks. Insatser f�resl�s nu f�r atl f�rst�rka och effektivisera socialf�rs�kringens administration och roll i della arbete. Regeringen avser atl senare �terkomma med mer omfattande och genomgri�pande f�rslag i dessa fr�gor.

F�rutom vad g�ller f�r�ldraf�rs�kringen har reformf�rslagen finansierats genom omprioriteringar inom socialdepartementets huvudtitel.

Ekonomiskt st�d till barnfamiljerna

Samh�llets ekonomiska st�d till barnfamiljerna syftar till att utj�mna skillna�der i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer utan barn saml till att skapa en r�ttvis f�rdelning mellan olika typer av barnfamiljer.

Barnbidrag, som utges med samma belopp f�r alla barn under 16 �rs �lder, betalas ut lill ca en miljon familjer med sammanlagt ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn f�r dessutom flerbarnstill�gg.

Bambidragen h�js den 1 januari 1990 med 900 kr. per barn och �r. Barnbi�draget utg�r d�rmed inkl. flerbarnstill�gg med f�ljande belopp:


Antal barn������������� Kr per �r������������� Kr. per m�nad

-

6 720

560

13 440

1 120

23 520

1 960

43 008

3 584

65 856

5 488

2 3 4 5

Bostadsbidrag utges till ca 230 000 familjer med ca 465 000 barn.

F�r�ldraf�rs�kringen ger f�r�ldrarna m�jlighet alt vara hemma hos bar�net under sammanlagt 450 dagar, varav 360 dagar med ers�ttning motsva�rande sjukpenningniv�n. Riksdagen har beslutat om det f�rsta steget i ut�byggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen. Samtidigt godk�nde riksdagen de an�givna riktlinjerna f�r den fortsalla utbyggnaden fram lill 18 m�naders ers�tt�ning enligt sjukpenningniv�n. Nu l�ggs f�rslag fram om del andra steget i utbyggnaden, som inneb�r alt ers�ttning p� sjukpenningniv�n fr. o. m. den 1 juli 1990 utges under 15 m�nader.


 


Den tillf�lliga f�r�ldrapenningen l�mnas f�r h�gst 60 dagar under ett �r till f�r�ldrar som avst�r fr�n f�rv�rvsarbete bl. a. f�r v�rd av sjukt barn. Er�s�ttning kan l�mnas till dess barnet fyller 12 �r eller i vissa fall till dess barnet fyller 16 �r. I vissa fall, n�r barnets sjukdom motiverar del, kan ers�ttning l�mnas f�r ytterligare 30 dagar per �r. Ers�ttningsr�tten i dessa fall f�resl�s nu utvidgas med 30 dagar per �r, dvs. till sammanlagt 120 dagar per barn och �r.

V�rdbidrag l�mnas till f�r�ldrar med handikappat barn som beh�ver s�r�skild tillsyn och v�rd. Bidraget kan numera ocks� bibeh�llas under en om�st�llningsperiod om barnet avlider.

Genom bidragsf�rskott ger samh�llet ett ekonomiskt grundskydd f�r barn vars f�r�ldrar lever �tskilda. Bidragsf�rskott betalas ut f�r ca 270 000 barn, i de flesta fall med 40 % av basbeloppet.

Det sammanlagda statliga st�det lill barnfamiljerna �r 1990 ber�knas till 46 260 milj. kr. med f�ljande f�rdelning.


Prop. 1989/90:100 Bil.7


STATENS�� ST�D�� TILL�� BARNFAMILJERNA�� 1990� (MKR)

 

Barnbidrag,

12.075

Bostadsbidrag,� 1.345

Frldrafrs

.,�� 15.050

 

Vrdbidrag,

675

D

Bidragsfrskott,�� 1.990

e

Barnpension

780

m

Studiehjlp,

2.280

m

Statsbldr.barnoms.,�� 12.065

F�rs�kring vid sjukdom, handikapp och �ldrande

Genom socialf�rs�kringssystemet garanteras medborgarna en allm�n eko�nomisk trygghet vid �lderdom och ers�ttning f�r inkomstbortfall vid sjuk�dom och handikapp.

Socialf�rs�kringen omfattar sjukf�rs�kring (inkl. tandv�rdsf�rs�kring), f�r�ldraf�rs�kring, folkpension med pensionstillskott, allm�n till�ggspen�sion, arbetsskadef�rs�kring och delpensionsf�rs�kring.

De ers�ttningar som utges fr�n socialf�rs�kringen har en myckel stor f�r�delningspolitisk betydelse. Omkring 26,5 % av den totala privata konsum�tionen i landet sker med hj�lp av de ers�ttningar som efler skatteavdrag be�talas ul fr�n socialf�rs�kringen och vissa andra st�dsystem. Det �r av central betydelse atl trygga finansieringen av socialf�rs�kringen f�r all under �ren fram�ver ocks� kunna bevara den ekonomiska trygghet som byggts upp f�r de grupper som har sv�rt att klara sin f�rs�rjning genom egna f�rv�rvsin�komster.

Pensionerna v�rdes�kras genom all basbeloppet ber�knas utifr�n utveck-


 


lingen av konsumentprisindex. Genom den till�mpade v�rdes�kringsmeto-��� Prop. 1989/90:100 den f�r pension�rerna full kompensation f�r intr�ffade prisf�r�ndringar un-��� Bil. 7 der perioden november 1988 till november 1989.

Fr.o.m. den 1 januari 1990 h�js pensionstillskottet f�r att kompensera de s�mst st�llda pension�rerna f�r de prish�jningar under �r 1990 som blir en f�ljd av finansieringen av del f�rsta stegel i skattereformen. Av samina sk�l sker en h�jning med 200 kr. per m�nad av den �vre hyresgr�nsen f�r kom-munah bostadstill�gg. Vidare g�ller att denna s�rskilda prish�jning inte beaktas n�r basbeloppet fastst�lls f�r �r 1991 och fram�t.

Den 1 januari 1990 tr�der nya regler f�r efterlevandepensioneringen i kraft. De nya reglerna, som �r f�rsedda med omfattande �verg�ngsbest�m�melser, beslutades under stor enighet i riksdagen �r 1988.

Inom sjukf�rs�kringen har en fortsatt �kning skett av framf�r allt de l�ng�variga sjukfallen. En viss �kning har kunnat f�rm�rkas �ven av korttidsfr�n�varon.

F�rslag har nyligen lagts fram ang�ende vissa �tg�rder som inneb�r ett f�rsta steg mot effektivare rehabiUtering samt �kade m�jligheter f�r f�rs�k�ringskassorna att verka i s�dant syfte. Regeringen avser att senare �ter�komma med mer omfattande och genomgripande f�rslag i dessa fr�gor. �ven vissa f�rslag till �tg�rder mot missbruk av f�rs�kringen har nyligen lagts fram.

Tandv�rdsf�rs�kringen kommer atl ses �ver s� att del f�rebyggande tand-v�rdsarbetel ges en starkare st�llning.

Insatser f�resl�s f�r att f�rst�rka och effektivisera socialf�rs�kringsadmi�nistrationen. Bl. a. ges s�rskilda tillskott f�r att m�jligg�ra en f�rs�ksverk�samhet med f�rst�rkt rehabiliteringsarbete vid tv� f�rs�kringskassor och en f�rst�rkt kontroll av hur sjukf�rs�kringen utnyttjas. Riktlinjer ges ocks� f�r det framtida datorst�det inom f�rs�kringsadministrationen.

H�lso- och sjukv�rd

De totala kostnaderna f�r h�lso- och sjukv�rden ber�knas under �r 1989 till drygt 90 000 milj. kr. I detta belopp �r inkluderat tandv�rdens kostnader, patienternas egna avgifter m. m., medan kostnaderna f�r sjukf�rs�kringen �r exkluderade. Beloppet moisvarar ca 9 % av bruttonationalprodukten. Staten bidrar med n�rmare en fj�rdedel av kostnaderna genom bl. a. bidrag fr�n den allm�nna sjukf�rs�kringen och andra typer av bidrag. Bland de sist�n�mnda utg�r skatteutj�mningsbidragen till sjukv�rdshuvudm�nnen och l�kemedelsrabatten i �ppen v�rd betydande inslag.

Den allm�nna sjukv�rdsers�ttningen ber�knas till 12 778 milj. kr. f�r �r 1990. D�rtill kommer bl. a. bidrag f�r avinstilulionalisering, f�rebyggande �tg�rder, handikapphj�lpmedel, �kad tillg�nglighet och kapacitet i v�rden samt psykoterapeutisk verksamhet. Sammantaget ber�knas ers�ttningarna enligt den s. k. Dagmar-�verenskommelsen till 14 786 milj. kr f�r �r 1990.

Under perioden 1970-1988 har antalet anst�llda inom h�lso- och sjukv�rd samt tandv�rd mer �n f�rdubblats till ca 450 000 personer Antalet v�rdplat�ser har successivt minskat i takt med atl medelv�rdtiderna kunnat reduceras genom effektivare behandlingsinsatser och genom atl allt mer v�rd kan ges i �ppna former och i patientens eget hem.


 


Trots betydande framsteg och trots att h�lso- och sjukv�rden nu har fler��� Prop. 1989/90:100 anst�llda �n n�gonsin finns p� sina h�ll brister i v�rdens lillg�nghghet och��� Bil. 7 service. Resurserna utnyttjas inte alllid optimalt. Skillnaderna i v�rdresurser och v�rdutnyttjande �r betydande. T. ex. varierar kostnaderna f�r h�lso- och sjukv�rd inkl. landv�rd fr�n 8 000 kr. lill n�ra 12 000 kr. per inv�nare och �r mellan olika delar av landet.

Betydande regionala och lokala skillnader i tillg�ng p� resurser och skill�nader i h�lsol�ge eller sjuklighet kan iakttas ulan all n�got s�kerst�llt posi�tivt samband g�r atl utl�sa. Relativt betydande �lg�rder f�r att h�ja effekti�viteten b�r d�rf�r kunna g�ras inom tillg�ngliga ramar.

Arbetet inom h�lso- och sjukv�rden m�ste inriktas p� att ge patienterna b�tlre tillg�nglighet till en h�lso- och sjukv�rd av god kvalitet oavsett var de bor i landet. M�jligheterna atl v�lja var man vill bli behandlad b�r �kas. Personalen m�ste ges �kad arbetstillfredsst�llelse och b�tlre utbyte av sina insatser. Ansvar och befogenheter m�ste f�ras ned i organisationen och friare former skapas f�r verksamheten. System m�ste skapas f�r all kunna uppt�cka och avl�gsna "flaskhalsar". Den samh�llsekonomiska effektivite�ten inom den samlade v�rd- och socialf�rs�kringssektorn m�ste �kas bl. a. genom en b�ttre samordning av insatser f�r v�rd och rehabilitering. Detta �r avg�rande n�r det g�ller att f�rkorta lidandet f�r den enskilde och �ka hans f�ruts�ttningar atl komma tillbaka lill etl aktivt socialt liv och yrkesliv.

Ansvarel f�r de �lg�rder som kr�vs vilar i f�rsta hand p� sjukv�rdens hu�vudm�n, landslingen. Statsmakterna har emellertid ett �vergripande ansvar f�r m�l och riktlinjer f�r verksamheten och bidrar lill l�sandet av aktuella problem. Exempel p� deita �r del �rliga bidraget om 140 milj. kr f�r all l�sa vissa k�problem och bidraget om 50 milj. kr f�r �r 1990 f�r all �stadkomma f�r�ndringar som skall �ka tillg�ngligheten till och produktiviteten i v�rden.

Den till h�lso- och sjukv�rdsberedningen knutna folkh�lsogmppen, som bildades �r 1988, har under �ret utarbetat riktlinjer f�r folkh�lsoarbelel. Dessa syftar bl. a. till att minska skillnaderna i oh�lsa mellan olika befolk�ningsgrupper. Arbetet med alt la fram en nationell strategi f�r folkh�lsoar�belel p�b�rjas under �r 1990.

En utredning skall se �ver och l�mna f�rslag till en f�rb�ttrad informa�tionsstruktur f�r h�lso- och sjukv�rden. Arbetet skall i en f�rsta etapp redo�visas under �r 1990.

Socialstyrelsen omorganiseras fr. o. m. den 1 januari 1990 och skall i fort�s�ttningen koncentrera sin verksamhet kring tillsyn och uppf�ljning samt ut�veckling och f�rmedling av kunskaper Bildandel av regionala tillsynsenhe�ter kommer all p�b�rjas under �ret. Dessa skall bl. a. ut�va tillsyn saml f�lja och st�dja lokalt utvecklings- och f�rnyelsearbete. F�rslag kommer senare alt f�rel�ggas riksdagen alt l�kemedelsavdelningen fr o. m. den 1 juli 1990 skall ing� i en ny myndighet f�r l�kemedelskontroll m. m.

Arbetsprogrammen f�r socialstyrelsen, sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) och statens beredning f�r ut�v�rdering av medicinsk metodik (SBU) har st�mts av i syfte atl �ka den sam�manlagda kapaciteten f�r central uppf�ljning och utv�rdering saml ge st�d f�r utvecklingen p� f�ltet.


 


H�lso-och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, HSAN, har varit f�rem�l f�r �ver-��� Prop. 1989/90:100 syn och f�r fr. o. m. den 1 juh 1990 f�rb�ttrade m�jligheter att minska de��� Bil. 7 l�nga handl�ggningstidema och avarbeta �rendebalansen.

Aidsbek�mpningen

Aids utg�r ett allvarligt hot mot folkh�lsan. Informaiion lill befolkningen �r fortfarande den mest verksamma �tg�rden f�r att minska smittspridningen. Fortsatta f�rebyggande �tg�rder kr�vs l�ngt fram�t i tiden.

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�s alt staten avs�tter 215 milj. kr. till aids-arbetet. Av detta avses 120 milj. kr. utg� till de tre storstadsomr�dena och drygt 56 milj. kr till socialstyrelsens arbete med aids-fr�gan. Ca 39 milj. kr disponeras av regeringen f�r insatser inom kriminalv�rden samt f�r forsk�ning m. m.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samh�llets service lill barnfamiljerna.

Barnomsorgen syftar till att ge barnen omv�rdnad och utvecklingsfr�m�jande stimulans. Den skall st�dja f�r�ldrarna i f�r�ldrarollen och f�rbereda barnen f�r ett vuxenhv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen g�r det ocks� m�jligt f�r b�da f�r�ldrarna att f�rv�rvsarbeta eller studera. D�rige�nom fr�mjas j�mst�lldheten mellan kvinnor och m�n.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former F�r f�rskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och �ppna f�rskolor. F�r skol�barnen finns fritidshem, �ppen fritidsverksamhet och familjedaghem.

Huvuddelen av den statsbidragsber�ttigade barnomsorgen drivs i direkt kommunal regi. �ven till alternativa barnomsorgsformer, t. ex. f�r�ldrakoo�perativa daghem, utg�r statsbidrag om verksamheten ing�r i den kommunala barnomsorgsplanen.

Utbyggnaden av barnomsorgen forts�tter i enlighet med riksdagens beslut h�sten 1985. F�r atl underl�tta kommunernas m�jligheter att uppfylla ut�byggnadsm�let h�js statsbidragen fr. o. m. den 1 januari 1990 med samman�lagt drygt 900 mil j. kr.

Genom riksdagsbeslutet h�sten 1985 lades principerna fast f�r att f�rverk�liga en r�tt f�r alla barn att della i barnomsorgsverksamhet fr�n ett och ett halvt �rs �lder lill dess de b�rjar skolan. Barn vars v�rdnadshavare f�rv�rvs�arbetar eller studerar skall erbjudas plats i kommunalt daghem, f�r�ldrakoo�perativ eller familjedaghem. F�r barn som �r i familjedaghem eller vars f�r��ldrar �r hemarbetande avses deltagande i �ppen f�rskola eller plats i del�tidsgrupp.

Den angivna m�ls�ttningen skall uppfyllas genom en planm�ssig utbygg�nad som inneb�r att barnomsorgen f�r alla barn i �ldern 1 1/2-7 �r skall t�cka efterfr�gan senast vid utg�ngen av �r 1991.

FN:s generalf�rsamling antog den 20 november 1989 en konvention om barnels r�ttigheter. Konventionen kommer alt �ppnas f�r undertecknande i januari 1990. Regeringen har den 30 november 1989 beslutat att under�teckna konventionen s� snart detta blir m�jligt. Genom konventionen kom-


 


mer skyddet f�r v�rldens barn att st�rkas p� m�nga viktiga punkter. Sverige��� Prop. 1989/90:100 har aktivt deltagit i utarbetandet av konventionen och har i FN verkat f�r att��� Bil. 7 den skulle antas under �r 1989. Arbetet p� en svensk ratificering av konven�tionen kommer att bedrivas skyndsamt med inriktningen att en proposition skall kunna f�rel�ggas riksdagen v�ren 1990.

Regeringen har samma dag beslutat f�resl� riksdagen att godk�nna Inter�nationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om minimi�lder f�r till�tr�de till arbete. ILO-konventionen mot barnarbete �r ett annat bidrag till str�van att f�rb�ttra barnens situation i v�rlden och att garantera deras r�tt att vara barn.

�ldre- och handikappomsorg

I Sverige finns f�r n�rvarande ca 1,5 milj. m�nniskor som �r 65 �r och �ldre, vilket motsvarar ca 18 % av befolkningen. Denna andel ber�knas vara unge�f�r lika stor �r 2000. D�remoi kommer antalet �ldre �ver 80 �r att �ka med ca 100 000 personer fram till �r 2000.

Utbyggnaden av samh�llets �ldre- och handikappomsorg har varit kraftig under 1980-lalel. �r 1988 fick 317 000 personer hemhj�lp. Personer med omfattande behov av insatser har i allt h�gre utstr�ckning kunnat f� hj�lp i hemmet. Del har ocks� skett en kraftig utbyggnad av jourverksamhet, trygg�hetslarm samt kv�lls- och nattpatruller. �r 1985 fanns ca 22 100 trygghetste�lefoner i bost�der f�r �ldre och handikappade, och kv�lls- och nattpatmller var verksamma i n�stan alla kommuner Samtliga kommuner i landet har nu�mera dagcentraler och omr�deslokaler f�r �ldre.

Cirka 95 % av befolkningen �ver 65 �r bor i egen bostad. Denna niv� har i stort sett varit of�r�ndrad sedan �r 1970. �r 1987 bodde ca 87 000 �ldre i �lderdomshem eller servicebostad/servicehus. Samtidigt bodde ca 500 perso�ner i s�rskilda gruppboenden f�r �ldre med demens. Utbyggnaden av denna form f�r boende och v�rd sker sedan n�gra �r tillbaka mycket snabbt. Under �ren 1988 och 1989 har antalet s�dana bost�der enligt prehmin�ra uppgifter fr�n socialstyrelsen mer �n tredubblats.

�ldreomsorgen m�ste �ven i forts�ttningen ges h�g prioritet. I den av riks�dagen antagna propositionen (1987/88:176,1988/89:SoU6, rskr 55) om �ld�reomsorgen inf�r 90-talet anges m�l och riktlinjer f�r den fortsatta utveck�lingen av �ldreomsorgen.

Fr�gan om en b�ttre samordning av samh�llets insatser �r av utomordent�ligt stor betydelse f�r m�jligheterna att utveckla en verksamhet som �r effek�tiv och v�l fungerande fr�n den enskildes synpunkt. Den av regeringen till-salta �ldredelegationen har i sin rapport (Ds 1989:27) Ansvarsf�rdelningen inom �ldreomsorgen presenterat etl omfattande f�rslag till l�sning p� de problem som finns med den nuvarande oklara ansvarsf�rdelningen mellan huvudm�nnen. Delegationens rapport har remissbehandlats och fr�gan be�reds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. En proposition avses alt f�rel�g�gas riksdagen under v�ren 1990.

�tg�rderna f�r handikappade har h�g prioritet i regeringens politik. M�
let �r all samh�llet skall bli tillg�ngligt f�r alla m�nniskor och att uppn� full
delaktighet och j�mlikhet.�������������������������������������������������������������������������������������������� g


 


Den s�rskilda kommitt�n (Dir 1988:53) om samh�llets st�d till m�nniskor��� Prop. 1989/90:100 med funktionshinder har under �r 1989 l�mnat ett delbet�nkande om r�rd-��� Bil. 7 sehindrade elevers gymnasiestudier. En proposition i fr�gan avses att f�re�l�ggas riksdagen under v�ren 1990.

Hj�lpmedelsutredningen (Dir 1986:31) har avgivit sitt slutbet�nkande, vilket nyligen har remissbehandlats. Beredning av fr�gan p�g�r inom rege�ringskansliet.

Sverige f�rbereder ett f�rslag till konvention om handikappades r�ttighe�ter. Konventionen skall utg�ra ett komplement p� handikappomr�det till de allm�nna deklarationer om m�nskliga r�ttigheter som FN antagit.

En uppr�kning av st�det lill handikapporganisationerna f�resl�s med n�s�tan 8,5 milj. kr. St�det, som d�rmed kommer atl uppg� lill drygt 79 milj. kr., avser bl. a. atl kompensera organisationerna f�r n�dv�ndiga anpassnings�t�g�rder och alt integrera sm� handikappgrupper i verksamheten.

Resursf�rst�rkningar l�mnas till h�rselleknisk forskning och handikapp�forskningen i G�teborg samtidigt som anslagen f�resl�s �verflyttas lill ut�bildningsdepartementets huvudtitel.

F�rslag l�mnas om att statsbidrag skall kunna utg� lill s. k. servicelinjer p� samma villkor som till f�rdtj�nst under f�mts�ttning att servicelinjen ut�g�r etl reellt alternativ f�r f�rdlj�nstber�ltigade personer.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Stora anstr�ngningar g�rs f�r atl f� till st�nd en effektivisering och en f�r�b�ttring av missbmkarv�rden. En v�sentlig utbyggnad av institutionsv�rden har skett. �ppenv�rdsinsatserna f�r narkotikamissbrukare har intensifie�rats.

En oroande tendens har varit de �kande sv�righeterna atl finna l�mpliga v�rdalternativ f�r de mest utsatta ungdomarna och missbrukarna. I den upp�g�relse om statsbidrag lill missbrukarv�rd och ungdomsv�rd som tr�ffals mellan staten och de b�da kommunf�rbunden har den tyngsta v�rden priori�terats. S�lunda �kas statsbidraget till slutna instilulionsplatser s�v�l inom ungdomsv�rden som inom v�rden av vuxna missbrukare. Vidare inneb�r �verenskommelsen att en l�ns�vergripande planering av institutionsv�rden skall initieras. Detta kommer all ge m�jligheter till en �kad differentiering och en utbyggnad av institutionsv�rden f�r de tyngsta grupperna.

Regeringen har f�reslagit en ny lagstiftning n�r det g�ller v�rden av unga (LVU). Genom denna lagstiftning ges kommunerna m�jlighet att ingripa p� ett tidigare stadium n�r del g�ller ungdomar som genom sill beleende riske�rar sin h�lsa eller utveckhng.

V�ldet och dess verkningar har kommit atl uppm�rksammas allt mer. Inte
minsl g�ller detta v�ld bland personer med en n�ra relation till varandra.
Antalet polisanm�lningar om kvinnomisshandel �kar Kvinnojourer ger ett
viktigt st�d till de kvinnor som utsatts f�r v�ld. Regeringen har gett socialsty�
relsen i uppdrag atl g�ra en utredning om kvinnojourerna. Vidare har brotts�
f�rebyggande r�del f�tt i uppgift atl bl. a. kartl�gga omfattningen av sexuella
�vergrepp mot barn. Ytterligare 1 milj. kr. f�resl�s f�r utvecklings- och f�r�
s�ksverksamhet f�r att f�rb�ttra samh�llets insatser f�r de barn som uts�tts
�����������������������


 


f�r sexuella �vergrepp. Vidare f�resl�r regeringen att de organisationer som��� Prop. 1989/90:100
arbetar f�r barn i utsatta situationer skall f� ett �kat st�d.
������������������������� Bil. 7

Flyktingbarn �r en grupp som ofta beh�ver s�rskilt st�d fr�n samh�llets sida. �ven invandrarungdomar som inte �r flyktingar m�ts ofta av stora sv�righeter. Regeringen f�resl�r all ytterligare 2 milj. kr. avs�tts f�r f�rs�ks-och utvecklingsverksamhet n�r det g�ller barn och ungdomar vilkas f�r�ld�rar �r flyktingar eller invandrare. Vidare har regeringen uppdragit �t social�styrelsen all n�rmare f�lja utvecklingen f�r flyktingbarn och -ungdomar.

Trots en mycket l�g arbetsl�shet ligger fortfarande socialbidragen p� en h�g niv�. En av f�rklaringarna lill delta �r att flyktingar - beroende bl. a. p� spr�ksv�righeter - har sv�rt atl komma in p� arbetsmarknaden. H�r p�g�r ett �versynsarbete inom arbetsmarknadsdepartementet. Vidare har social�styrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen getts i uppdrag atl ta initiativ till att st�rka och utveckla samarbetet mellan socialtj�nsten och arbetsf�rmedling�arna bl. a. n�r del g�ller ungdomsgrupperna. Ett annat problem bakom hus�h�llens socialbidragsberoende �r en stor skulds�ttning. Socialstyrelsen och konsumentverket har regeringens uppdrag att gemensamt utveckla kommu�nernas insatser med budget- och skuldr�dgivning.

Sverige har st�llt sig bakom WHO:s h�lsopoliliska strategi d�r bl. a. m�let atl minska alkoholkonsumtionen med 25 % under perioden 1980-2000 ing�r. Socialstyrelsen v�ntas i b�rjan av �r 1990 ta sluthg st�llning till etl inom sty�relsen utarbetat id�program f�r hur WHO:s m�l skall kunna uppn�s.

Konsumtionen av alkohol har under de senaste �ren tenderat att �ka. S�r�skilt g�ller delta stark�let. Ohka unders�kningar tyder p� en kraftig �kning av alkoholkonsumtionen i ungdomsgrupperna.

Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att �verv�ga m�jliga �tg�r�der f�r all minska alkoholens tillg�nglighet i ungdomsgmpperna.

Genom folkr�relsernas och f�reningslivets f�rsorg bedrivs etl viktigt drog�f�rebyggande arbete. Lokal och central information och andra opinionsbil�dande insatser liksom st�d lill lokalt f�rankrade drogf�rebyggande verksam�heter �r av stor betydelse.

Den landsomfattande Aktion mot droger som startades under �r 1989 forts�tter Aktionen leds av en arbetsgrupp (ATHENA-gmppen) med re�presentanter f�r folkr�relser och myndigheter som arbetar med drogfr�gor.

En �kning av statsbidragen till organisationer som arbetar med rehabilite�ring av missbrukare f�resl�s. Det sammanlagda bidraget till organisationer�nas insatser inom drogomr�det f�resl�s bli 59 milj. kr.

En stor satsning mot narkotika har genomf�rts under senare �r. Narkoti�kamissbruket har ocks� pressals tillbaka. Under det senaste decenniet har haschr�kningen bland ungdom minskal kraftigt. Samtidigt har nyrekryte�ringen lill intraven�st missbmk bland unga g�tt ned. Trots detta �r proble�men fortfarande avsev�rda.

Regeringen tog under h�sten 1989 initiativ till en ny offensiv f�r att st�rka
den nationella kampen mot narkotikan. En aktionsgrupp mot narkotika in�
r�ttades best�ende av cheferna f�r ber�rda myndigheter, f�retr�dare
f�r kommun- och landslingsf�rbunden och ordf�randena f�r den s. k.
ATHENA-gruppen och statens ungdomsr�d saml f�r regeringens samord�
ningsorgan f�r narkotikafr�gor (SAMNARK).
���������������������������������������������������������������� "


 


Gruppen skall ta initiativ f�r att st�rka det arbete mot narkotika som be- Prop. 1989/90:100 drivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och olika organisationer Bil. 7 H�gsta prioritet skall ges �t preventiva �tg�rder inom olika omr�den. Insat�ser mot kokain och andra nya preparat liksom insatser mot narkotikahante�ringen p� gatuniv� skall uppm�rksammas s�rskilt. Gmppen skall ocks� ini�tiera analyser av hur samh�llets samlade resurser anv�nds i kampen mot nar�kotika.

Den internationella narkotikasituationen �r fortsalt allvarlig. Den inter�nationella narkotikahandeln uts�tter ocks� Sverige f�r ett v�xande tryck. Sverige �r p� det intemationella planet aktivt i m�nga h�nseenden. Ett nor�diskt ministerm�te om narkotika kommer att �ga rum i januari 1990. Inom den s. k. Pompidougmppen, som �r en arbetsgrupp f�r narkotikafr�gor i Europar�det, genomf�rs ett europeiskt samarbetsprogram. Sverige har f�re�slagit att FN utvecklar ett globalt aktionsprogram mol narkotika. Det svenska f�rslaget kommer att behandlas vid ett s�rskilt m�te om narkotika�fr�gor som FN:s generalf�rsamling skall ha i februari 1990.

Sverige tillh�r de l�nder som ger de st�rsta frivilliga bidragen till FN:s ar�bete mot narkotika.

Spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare st�ller narko�manv�rden inf�r nya problem. En medelsram f�resl�s bli st�lld till regering�ens f�rfogande f�r ett samlat handlingsprogram f�r den fortsatta kampen mol HIV/aids. En del av dessa resurser b�r anv�ndas f�r fortsatt utveckling av en offensiv narkomanv�rd. H�rvid b�r bl. a. samarbetet mellan psykiatrin och socialtj�nsten s�rskilt uppm�rksammas. Fortsatt h�g prioritet b�r vidare ges �t alt utveckla effektiva samarbetsformer mellan kriminalv�rd och nar�komanv�rd.

Budgetomslutning

Socialdepartementets andel av statsbudgetens utgiftssida ber�knas f�r bud�get�ret 1990/91 till sammanlagt 113 858 milj. kr. Det �r en �kning med 8 485 milj. kr. j�mf�rt med innevarande budget�r. De totala utgifterna p� stats�budgeten (inkl. inkomstsidan) ber�knas �ka med 18 995 milj. kr. lill 194 504 milj. kr. Till dessa belopp skall l�ggas den del av socialf�rs�kringen som lig�ger utanf�r statsbudgeten, dvs. utgifterna f�r ATP- och delpensioner. Den totala utgiftssumman blir d� 278 315 milj. kr. och �kningen 27 826 milj. kr. Uttryckt som andel av BNP utg�r utgiftema inom socialdepartementets om�r�de 21 % f�r budget�ret 1990/91.

11


 


Sammanfattning av budgetf�rslagen������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.7

Sammanlaget inneb�r f�rslagen att anslagen under femte huvudtiteln �kar

med 8 484,9 milj. kr enligt f�ljande sammanst�llning (milj. kr).

 

 

Statsbudget 1989/90

F�rslag 1990/91

F�r�ndring

Femte huvudtiteln

 

 

 

 

A. Socialdepartementet m.m.

328,2

301,9

-

26,3

B. Administration av socialf�rs�kring m.m.

913,7

1028,7

+

115,0

C. Ekonomiskt st�d till barnfamiljer m.m.

16 153,1

17 621,2

-1-

1468,1

D. F�rs�kring vid sjuk�dom, handikapp och �lderdom

67 128,0

72 136,8

-t-

5 008,8

E.� H�lso- och sjukv�rd m.m.

5 293,5"

5 274,4

-

19,1

F.�� Omsorg om barn och ungdom

10 372,5

12 112,3

+

1 739,8

G. Omsorg om �ldre och handikappade

4 160,9

4 307,5

+

146,6

H. Socialt behandlings�arbete, alkohol- och narkotikapolitik

995,1

1044,5

+

49,4

1.�� Internationell sam�verkan

28,5

31,1

-1-

2,6

TotaU f�r socialdeparte�mentet

105 373,5

113 858,4

+

8 484,9

' Varav 15,3 milj. kr. anvisats p� till�ggsbudget 1 1989/90� Varav 40 milj. kr. anvisats p� till�ggsbudget 11989/90

12


 


Socialdepartementet���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Hulterstr�m, s�vitt avser fr�gor under httera Al-2, A4-5, B, C3, C5, Dl-4, E, H och I; statsr�det Lindqvist s�vitt avser fr�gor under littera A3, Cl-2, C4, C6-7, D5, F, och G

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

(Femte huvudtiteln)

A. Socialdepartementet m.m. A 1. Socialdepartementet

 

1988/89

Utgift

31 673 432

 

1989/90

Anslag

29 131 000

 

1990/91

F�rslag

34 671 000

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Eng�ngsanvisning

27 131 000

(23 445 000)

2000 000

-t- 7 540 000 (-1- 5 6fl O��) - 2000000

Summa

 

29 131 000

+ 5540 000

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 34 671 (XK) kr. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�k�ning tagit h�nsyn till dessa avgifter Jag har vidare tagit h�nsyn till att tj�nsle�brevsr�tten slopas fro.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Socialdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 34 671 000 kr.

13


 


A 2. Utredningar m.m.������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril�� 7

1988/89�������� Utgift��������� 33 533 477������� Reservation��������� 4 982 327

1989/90�������� Anslag������� 28 660 000

1990/91�������� F�rslag������� 32 340 000

Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av utredningsverksamheten b�r anslaget uppg� till 32 340 000 kr under n�sta budget�r

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reserva�tionsanslag p� 32 340 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt f�rs�ksverk�samhet

1 regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framlida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte p� att en propo�sition i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

I awaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag att anslaget f�rs upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Forsknings- och utvecklingsarbete samt f�rs�ksverksamhet f�r budget�ret 1990/91 be�r�kna etl reservationsanslag p� 40 112 000 kr

A 4. Informationsf�rs�rjning

1989/90�������� Anslag��������� 1 270 000

1990/91�������� F�rslag��������� 1 270 000

Socialdepartementet har ett budgetm�ssigt ansvar f�r statligt finansierad statistik inom det sociala omr�det, oavsett om den produceras av statistiska centralbyr�n (SCB) eller av annan myndighet. Behov av och medel f�r statis�tik- och informationsinsatser tas i stor utstr�ckning upp under de skilda sak�anslagen p� femte huvudtiteln. Medel f�r statistik tas ocks� upp under SCB:s anslag p� trettonde huvudtiteln.

Under detta anslag ber�knas medel dds f�r insatser f�r f�rb�ttringar n�r det g�ller samordning och utnyttjande av statistik m.m., dels f�r tillf�lliga insatser.

Anslagsbeloppel b�r under n�sta �r vara of�r�ndrat.

14


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Informationsf�rs�rjning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett re�servationsanslag p� 1 270 000 kr.

A 5. Insatser mot aids

 

1988/89

Utgift

207 428 136

Reservation

33 835 485

1989/90

Anslag

226 000 000

 

 

1990/91

F�rslag

193 500 000

 

 


Fr�n anslaget bekostas s�rskilda insatser f�r att bek�mpa spridningen av det virus. Humant Immunbrist Virus (HIV), som kan leda till sjukdomstill�st�ndet Acquired Immune Deficiency Syndrome - f�rv�rvad immunbrist -(aids). Ett handlingsprogram f�r den fortsatta bek�mpningen av HIV/aids har senast antagits av riksdagen p� grundval av prop. 1987/88:79 om �tg�rder mol aids (SoUlO, rskr. 165). Handlingsprogrammet innefattar information till allm�nheten och s�rskilda grupper med s. k. riskbeteende. Det omfattar vidare st�d till f�rebyggande insatser inom narkomanv�rd, kriminalv�rd, psykosocial st�dverksamhet samt lill medicinsk och samh�llsvetenskapligt orienterad forskning.

Fr�n anslaget utg�r ocks� ett extra bidrag till Stockholms l�ns landsting, Stockholms kommun, G�teborgs kommun, Malm� kommun och Malm�hus l�ns landsting. Genom bidraget, som avses utg� under en �verg�ngslid, ges st�d till smittskyddsarbetel inom de landsting och kommuner d�r HlV-smil-tan �r s�rskilt utbredd. F�r �r 1990 f�resl�s etl of�r�ndrat st�d till storstads�omr�dena.

Sjukdomstillst�ndet aids utg�r ett allvarligt hot mot folkh�lsan. Infektion av HIV, som kan leda till aids, h�nf�rs enligt den nya smitlskyddslagen (1988:1472) lill de anm�lningspliktiga sjukdomar som �r samh�llsfarliga.

Det svenska samh�llet har mobiliserats i HIV/aids-bek�mpningen. Lands�ting, kommuner och myndigheter bedriver en bred verksamhet f�r att f�r�hindra smittspridningen. M�nga frivilliga organisationer har gjorl betydande insatser. Dessa spelar fortfarande en viktig roll i det smittf�rebyggande arbe�tet.

Sverige deltar �ven i det internalionella arbetet med atl bek�mpa aids.

WHO utvecklar inom ramen f�r ett s�rskilt aids-program viktiga interna�tionella verksamheter Europar�det har ut�kat sitt engagemang i denna fr�ga. En s�rskild nordisk arbetsgrupp f�r aids-fr�gor har inr�ttats under Nordiska ministerr�det.

En uppbyggnad och stabilisering av test- och rapporteringssystemet f�r HIV har pr�glat det epidemiologiska arbetet under de tv� senaste �ren.

HIV kommer att finnas kvar i v�rt samh�lle under mycket l�ng tid, kanske i flera generationer Delta m�ste vara utg�ngspunkten f�r det framtida f�re�byggande arbelet. HIV kommer d�rmed ocks� st�ndigt att utg�ra etl poten�tiellt hot. Inga forskningsrapporter f�religger om l�kemedel eller vaccin som radikalt f�r�ndrar hotbilden inom de n�rmaste 5-10 �ren.


15


 


Fortsatta informationsinsatser �r d�rf�r n�dv�ndiga och dessa m�ste inrik- Prop. 1989/90:100 tas p� att l�ngsiktigt motverka en framtida �kad smittspridning. Centralt ini- Bil. 7 lierade informationsinsatser �r n�dv�ndiga. Genom kampanjer i massmedia kan allm�nheten, ungdomar samt speciellt riskulsatta grupper kontinuerligt p�minnas om HIV/aids-hotet. Masskommunikationen har �ven de n�rmaste �ren en viktig funktion men beh�ver inte vara lika omfattande som under den inledande perioden. Massmediakampanjer fungerar �ven som ell viktigt st�d till det lokala och regionala informationsarbete som m�ste uppr�tth�l�las.

Den st�rsta delen av de centralt initierade informationsinsatserna skall syfta till att st�dja och stimulera lokala aktiviteter.

Invandrare och ungdomar tillh�r de mest prioriterade m�lgmpperna f�r riktade insatser. Ett omfattande projektarbete har inletts f�r att f�rst�rka insatserna riktade till invandrare och asyls�kande. Skolan har ett ansvar att inom ramen f�r den obligatoriska sexual- och samlevnadsundervisningen ge ungdomar kunskaper om sexuellt �verf�rbara sjukdomar, preventivmedel etc. Information om HIV b�r snarast m�jligt integreras i denna undervis�ning. St�d har utg�tt fr�n aids-anslagel till bl.a. fortbildningsinsatser riktade till skolpersonal.

Skol�verstyrelsen har f�tt i uppdrag att g�ra en uppf�ljning och utv�rde�ring av de informationsinsatser som bedrivits om HIV/aids i landets gymna�sieskolor samt grundskolans h�gstadium fram till och med v�rterminen 1990. Regeringen avser att awakta resultatet av denna utv�rdering innan even�tuella ytterligare st�dinsatser s�tts in. En v�sentlig del av de centralt initie�rade informationsinsatsema under budget�ret 1990/91 skall riktas till ungdo�mar, vilket kommer att inneb�ra ett st�d till informationsarbetet p� skolans omr�de.

Sambandet mellan sexuellt riskbeteende, missbmk av narkotika samt of�rsiktig alkoholkonsumtion m�ste ytterligare uppm�rksammas.

M�nga intresseorganisationer g�r mycket betydelsefulla insatser St�det till organisationernas arbete b�r forts�tta under budget�ret 1990/91.

Spridningen av HIV bland injektionsmissbrukare har m�tts med en kraft�full f�rst�rkning av insatsema inom narkomanv�rden. �ppenv�rden f�r nar�kotikamissbmkare, institutions- och familjev�rden samt kriminalv�rdens in�satser har utvecklats snabbt. Tv�ngsv�rden f�r missbrukare har ut�kats. De frivilliga organisationerna har f�tt �kat st�d f�r v�rdinsatser

Fortsatt st�d m�ste utg� till en offensiv narkomanv�rd. Centrala initiativ beh�vs f�r att utveckla den l�ngsiktiga v�rden av tunga narkotikamissbm�kare. Drygt 200 nya platser i behandlingshem har inr�ttats. Fler v�rdplatser beh�vs. Huvudm�nnen b�r ges st�d f�r fortbildnings- och handledningsin�satser. Socialstyrelsen har efter uppdrag fr�n regeringen utarbetat en plan f�r dessa insatser. �ppenv�rdens arbetsformer b�r utvecklas. Vidare b�r in�satser riktas till s�rskilda �ppenv�rdsprogram f�r HIV-positiva och aids-sjuka missbrukare.

Socialstyrelsen har p� uppdrag av regeringen utarbetat en rapport om v�r�
den av missbrukare med grava psykiska st�rningar. Socialstyrdsen.pekar p�
allvarliga brister inom s�v�l psykiatrin som inom socialtj�nsten. S�rskilda
medel b�r avs�ttas f�r att utveckla samarbetet mellan socialtj�nsten och psy-���������������������� 1

kiatrin.

goUb�� 99423, Stockholm 1990


Eftersom de tyngst belastade narkotikamissbrukarna i mycket h�g ul- Prop. 1989/90:100 str�ckning �terfinns inom kriminalv�rden b�r fortsatt prioritet ges �t att ut- Bil. 7 veckla effektiva samarbetsformer mellan kriminalv�rd och narkomanv�rd. Fortsalt st�d b�r utg� dels f�r alt vidareutveckla samverkansprojekt, dels f�r all utveckla formerna f�r omh�ndertagande av HIV-positiva missbrukare och missbrukare med aids inom kriminalv�rden. F�r detta �ndam�l f�resl�r jag att 14 milj. kr �verf�rs till justitiedepartementet.

Medel till HlV/aids-relaterad forskning redovisas i den kommande s�r�skilda forskningspropositionen.

Ett s�kerhelslaboratorium vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL) stod f�rdigbyggt i b�rjan av budget�ret 1988/89. Vissa byggnadslek�niska brister har f�rsenat ianspr�ktagandet till i april 1989. Socialdeparte�mentet har tidigare tillerk�nt SBL bidrag fr�n de s�rskilda aidsmedlen dels f�r planerings- och f�rberedelsearbete, dels f�r produktionsverksamhet. S�kerhetslaboratoriet utg�r ett v�rdefullt st�d till den egna forskningen vid SBL om HIV/aids. SBL �r ett viktigt centrum f�r denna forskning i Sverige. F�r ett fortsalt st�d till s�kerhetslaboraloriets drift och produktion har 3,5 milj. kr �verf�rts lill SBL.

Socialstyrelsen �vertar successivt en allt st�rre del av ansvaret f�r de cen�tralt initierade HIV-f�rebyggande aktiviteterna. Socialstyrelsen disponerar under innevarande budget�r medel ur del s�rskilda aids-anslagel f�r preven�tivt arbete riktal lill ungdomar och invandrare, olika utbildningsinsatser, st�d till f�rebyggande arbete inom narkomanv�rden, st�d till intresseorgani�sationers informationsarbete och psykosocial st�dverksamhet m.m. Social�styrelsen f�resl�s under budget�ret 1990/91 f� ett ut�kat ansvar Socialstyrel�sen har nyligen genomf�rt en omfattande omorganisation. Arbetet med HIV/aids kommer att ges h�g prioritet inom socialstyrelsen. M�ls�ttningen m�ste vara att socialstyrelsen under innevarande budget�r skall ha fullf�ljt uppbyggnaden av sin organisation och d�rmed f�rst�rkt och effektiviserat sin roll i aidsbek�mpningen. Under socialstyrelsens anslag, El., harjag be�r�knat ca 8,7 milj.kr f�r den s�rskilda projektorganisation som skapats lill f�revarande �ndam�l.

J�mf�rt med budget�ret 1989/90 f�resl�r jag att anslaget minskar fr�n 226 milj. kr till 193,5 milj.kr. I minskningen ligger att jag f�resl�r dels att 21,5 milj.kr �verf�rs lill andra anslag, dels att jag f�resl�r att en besparing om 11 milj.kr. g�rs p� anslaget. De �verf�rda medlen f�rdelar sig med 14 milj.kr till kriminalv�rden, 3 milj.kr till forskning inom utbildningsdeparte�mentets omr�de, 3,5 milj.kr till SBL:s s�kerhetslaboratorium och 1 milj.kr till A 3. Forskning och utvecklingsarbete samt f�rs�ksverksamhet.

Jag ber�knar anslaget till sammanlagt 193 500 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Insatser mot aids f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reserva�tionsanslag p� 193 500 000 kr.

17

2 Riksdagen 1989190. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


 


B. Administration av socialf�rs�kring m.m.

Riksf�rs�kringsverket (RFV) och de allm�nna f�rs�kringskassorna svarar f�r administrationen av huvuddelen av samh�llets ekonomiska trygghetssys�tem.

Den ekonomiska omfattningen av det socialf�rs�krings- och bidragssys�tem som handhas av denna administration framg�r av f�ljande sammanst�ll�ning.


Prop. 1989/90:100 Bil.7


Ber�knade utbetalningar budget�ret 1989/90 (milj. kr)

Allm�nna barnbidrag����������������������������������������������������������� 11 150

F�r�ldraf�rs�kring���������������������������������������������������������������� 13 880

V�rdbidrag f�r handikappade barn������������������������������������������� 755

Bidragsf�rskott (brutto)�������������������������������������������������������� 2 845

Barnpensioner, exkl. ATP������������������������������������������������������� 230

Bidrag f�r vissa adoptivbarn������������������������������������������������������� 7

Bidrag till kostnader f�r internationella adoptioner������������������� 30

Sjukf�rs�kring���������������������������������������������������������������������� 56 060

Folkpension och pensionstillskott�������������������������������������� 58 190

Allm�n till�ggspension (ATP)��������������������������������������������� 73 370

Kommunalt bostadstill�gg���������������������������������������������������� 1 230

Delpension���������������������������������������������������������������������������� 1 610

Arbetsskade- och yrkesskadeers�ttning������������������������������ 10 300

Ers�ttning vid n�rst�endev�rd��������������������������������������������������� 32

Bilst�d till handikappade�������������������������������������������������������� 375

Kontant arbetsmarknadsst�d, utbildningsbidrag������������������ 4 040

Dagpenning till v�rnpliktiga mm.�������������������������������������������� 275

Summa (avrundat)����������������������������������������������������������� 234 400

De olika st�dformerna redovisas under C-, D-, och G-avsnitten. De er�s�ttningsformer som ing�r i de tv� sista punkterna redovisas under arbets�marknads- och f�rsvarsdepartementens resp. huvudtitel.

De h�r n�mnda ekonomiska trygghetssystemens kostnadsutveckling i mil�jarder kr och relativa andel av samh�llsekonomin framg�r av f�ljande sam�manst�llning.


 

1970

1980

1985

1988

De sociala st�dformernas

 

 

 

 

ekonomiska omfattning

19,5

97,9

164,6

225,1

BNP till marknadspris

172,2

525,1

862,5

1 093,8

St�dformernas andel av BNP i %

11.3

18,6

19,1

20,6

Transfereringar fr�n social-

 

 

 

 

f�rs�kring m.m. till hus-

 

 

 

 

h�llen (efter skatteavdrag)'

14.0

68.0

110.0

151,0

Total privat konsumtion

92.0

270.0

438.6

569,7

Transfereringar i % av

 

 

 

 

privat konsumtion'

15,0

25,0

25,0

26,5

' �r 1970 uppskattade v�rden

De ers�ttningar som efter skatteavdrag utg�r fr�n socialf�rs�kringen m.m. motsvarar 26,5 % av den totala privata konsumtionen i landet och har s�le�des stor betydelse ur f�rdelningspolitisk synvinkel. De inneb�r en betydande omf�rdelning av utrymmet f�r privat konsumtion till f�rm�n f�r de ekono�miskt s�mre st�llda grupperna i samh�llet. Det ekonomiska trygghetssyste�met omfattar hela befolkningen och �r till st�rre delen samordnat i lagen


18


 


(1962:381) om allm�n f�rs�kring, som omfattar sjukf�rs�kring (inkl. tand-��� Prop. 1989/90:100
v�rdsf�rs�kring och f�r�ldraf�rs�kring), folkpensionering och ATP.
��������������������������� Bil. 7

Inom socialf�rs�kringsadministrationen p�g�r ett omfattande utvecklings�arbete. Bl.a. p�g�r en decentralisering med m�let atl i princip all individin-riklad handl�ggning av f�rs�krings�renden skall f�rl�ggas till f�rs�krings�kassornas lokalkontor M�let �r alt denna decentralisering i huvudsak b�r vara genomf�rd under budget�ret 1991/92. Organisation och arbetss�tt f�r��ndras bl.a. h�rigenom i riktning mol st�rre ansvar och befogenheter f�r en�skilda handl�ggare.

RFV och f�rs�kringskassorna ing�r i den f�rsta gruppen myndigheter s�vitt avser de nya tre�riga budgetcyklarna som planeras f�r tid fro.m. budget��ret 1991/92. I regeringens direktiv inf�r en f�rdjupad anslagsframst�llning prioriteras det framtida arbetet med att tidigt uppt�cka och vidta �tg�rder f�r alt reducera antalet sjukskrivningar, f�rtidspensioner och arbetsskador En viktig del i detta arbete �r en effektivare rehabilitering.

Regeringen har nyligen i proposition (1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabililering och arbetslivsfondens utveckling, m.m. lagt fram f�rslag om vissa �tg�rder f�r att bl.a. f�rb�ttra f�rs�kringskassornas m�jligheter atl be�driva en effektiv rehabililering. Regeringen avser all vid etl senare tillf�lle �terkomma med mer omfattande och genomgripande f�rslag med samma syfte.

Ett av f�rslagen inneb�r att f�rs�kringskassorna ges m�jlighet att k�pa re�habiliteringstj�nster inom en ram p� h�gst 500 milj. kr Det �r s�dana tj�ns�ter som bed�ms erforderliga f�r att �terf�ra en f�rs�krad i arbete, dvs. reha�bilitering som �r av yrkesinriktad karakt�r. Det kan vara fr�ga om tj�nster som k�ps fr�n t.ex. arbetsmarknadsinstituten (Ami) och AMU-gruppen.

Vidare har regeringen f�reslagit atl en f�rs�ksverksamhet genomf�rs vid tv� f�rs�kringskassor i syfte all utveckla arbetsmetoder och samarbetsfor�mer som fr�mjar en effektiv rehabililering och att pr�va nya verksamhets�id�er inom rehabiliteringsomr�det.

F�rs�kringskassornas centrala roll i den administrativa samordningen av rehabiliteringsarbetet understryks av att stora delar av de ers�ttningar som �r aktuella beslutas och betalas ut av f�rs�kringskassorna. L�mpliga organ f�r samordningen �r de centrala och lokala rehabiliteringsgrupperna. Ett syfte med den utvidgade f�rs�ksverksamheten b�r d�rf�r vara all utveckla det samarbetsinstrument som dessa utg�r

F�rs�ksverksamheten b�r p�g� under tv� �r De tv� f�rs�kskassorna f�r ocks� disponera medel motsvarande 10 milj. kr per �r f�r k�p av rehabilite�ringsinsatser d�r n�gon ansvarig f�r kostnaderna inte har kunnat anges. Jag �terkommer senare under anslaget B 2. Allm�nna f�rs�kringskassor till de s�rskilda personalresurser som beh�vs f�r f�rs�ksverksamheten.

1 propositionen har ocks� f�reslagils en f�rs�ksverksamhet med f�renk�
lade rutiner f�r ber�kning av sjukpenning m.m. under de f�rsta 14 dagarna
av en sjukperiod i samband med arbetsgivarintr�de inom det privata omr�
det. Genom ett s�dant system kan ers�ttningen vid sjukfr�nvaro g�ras mera
korrekt i f�rh�llande till den ber�knade arbetsinkomsten. Dessutom inneb�r
f�rslaget att besparingar kan g�ras i f�rs�kringskassornas administrativa ar�
bete med korta sjukfall. Detta utrymme skulle �verslagsvis motsvara 30 �rs-
������������������������������������������� 1"


 


arbetare per hundratusen f�rs�krade som omfattas av arbetsgivarintr�de.���� Prop. 1989/90:100 Ett system med arbetsgivarintr�de skulle ocks� f�renkla och f�rb�ttra f�r-��� Bil. 7 s�kringskassans m�jlighet att kontrollera utbetald sjukpenning.

Unders�kningar gjorda vid ett antal f�rs�kringskassor pekar p� atl miss�bruk av sjukf�rs�kringen f�rekommer i en omfattning som inte g�r att bortse ifr�n. Inom f�rs�kringsadministrationen p�g�r redan ett arbete med att la fram riktlinjer f�r hur omfattande f�rs�kringskassornas kontrollverksamhet b�r vara i syfte atl st�vja och f�rebygga missbruk. Fr�gan har ocks� behand�lats i propositionen om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet, m.m. Jag �terkommer senare under anslaget B 2. Allm�nna f�rs�kringskassor till fr�gan om en resursf�rst�rkning till f�rs�kringskas�sorna f�r att ytterligare �ka insatserna inom kontrollverksamheten.

I f�reg�ende �rs budgetproposition anf�rde d�varande chefen f�r social�departementet att ett fortsatt utvecklingsarbete borde bedrivas med inrikt�ning mot en struktur d�r i enlighet med FAS 90-f�rslaget registerhanteringen inom sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen f�rl�ggs lokalt. Utbyggnaden av det nya ADB-st�det borde s� l�ngt m�jligt ske successivt och p� ett s�tt som m�jlig�g�r en bibeh�llen flexibilitet och en anpassning till kommande ny teknik. Ar�kitekturen borde vara �ppen i tekniskt avseende samt s� l�ngt m�jligt bygga p� standardisering av programvara fr�n central till lokal dator

I de tidigare n�mnda s�rskilda direktiven till RFV inf�r en f�rdjupad an�slagsframst�llning f�r budget�ren 1991/92 -1993/94 har regeringen som m�l�s�ttning angett att lokala sjukf�rs�kringsregister b�r ha uppr�ttats vid samt�liga f�rs�kringskassor budget�ret 1991/92. Denna m�ls�ttning skall ses mot bakgrund av vad jag tidigare anf�rt om bl.a. rehabiliteringsarbetet.

Till f�ljd av kraven i f�reg�ende �rs budgetproposition samt n�mnda di�rektiv har RFV inriktat det fortsatta utvecklingsarbetet mot lokala sjukf�r�s�kringsregister 1 anslagsframst�llningen f�r n�sta budget�r f�resl�r RFV att uppbyggnaden av lokala sjukf�rs�kringsregister, s.k. elektroniska sjuk�kort, skall genomf�ras i tre steg.

Det f�rsta steget i utvecklingen b�r enligt RFV omfatta budget�ren 1990/91 - 1991/92 och omfatta uppbyggnad av register �ver sjukfall med upp�gifter om sjukskrivningsdiagnoser, arbetsgivare samt arbetsuppgifter m.m.

Under innevarande budget�r �r avsikten att utveckla och installera syste�met vid fem lokalkontor F�r att f� en god spridning och kunskap om det nya systemet anser verket att under budget�ret 1990/91 ett lokalkontor per f�rs�kringskassa b�r delta i f�rs�ksdriften. Under budget�ret 1991/92 plane�ras systemet installeras successivt vid �vriga lokalkontor

RFV planerar vidare utveckling av regionala och riksomfattande statistik�register, informations- och statistiksystem f�r sjukv�rden samt registersam�verkan med bl.a. yrkesinspektionen.

Jag delar i princip RFV:s uppfattning i fr�ga om inriktningen vid uppbygg�naden av datoriserade lokala sjukf�rs�kringsregister Genom etl elektro�niskt sjukkort ges m�jlighet till s�v�l rationell �rendehandl�ggning som tidig bevakning och uppf�ljning av sjukfall. F�ruts�ttningar skapas ocks� f�r att mera systematiskt �n hittills sammanst�lla information om sjukfr�nvaron och dess orsaker. H�rigenom ges grundl�ggande f�ruts�ttningar f�r ett ak�tivt rehabiliteringsarbete. Detta ger i sin tur ocks� �kade m�jligheter att

20


 


komma till r�tta med de allt mer �kande utgifterna f�r sjukfr�nvaron.����������� Prop. 1989/90:100

En investeringskalkyl av mer omfattande slag saknas f�r n�rvarande. Jag Bil. 7 vill understryka vikten av alt RFV som planerat redovisar en genomarbetad investeringskalkyl till den f�rdjupade anslagsframst�llningen h�sten 1990. I de tidigare n�mnda s�rskilda direktiven �l�ggs RFV att redovisa en s�dan kalkyl omfattande dels tekniska och organisatoriska konsekvenser, dels upp�gifter om kostnader och finansiering. Jag vill �ven framh�lla att en investe�ring i ett elektroniskt sjukkort inte bara skall ses som en administrativ ratio�nalisering utan ocks� som ett v�sentligt hj�lpmedel i arbetet med att minska sjukfr�nvaron, atl minska antalet arbetsskador samt att f�rb�ttra rehabilite�ringsarbetet. Det �r viktigt att analysera effekterna p� dessa omr�den och v�ga in detta i investeringskalkylen.

Jag finner att under budget�ret 1990/91 b�r utvecklingsarbete och f�rs�ks�verksamhet genomf�ras i enlighet med vad RFV f�reslagit.

Jag �terkommer senare under anslagen B 1. Riksf�rs�kringsverket och B 2. Allm�nna f�rs�kringskassor till de n�rmare st�llningstaganden som er�fordras f�r utformningen av det framtida ADB-st�det f�r socialf�rs�krings�administrationen.

B 1. Riksf�rs�kringsverket

 

1988/89

Utgift

387 701 736

1989/90

Anslag

400 724 000

1990/91

F�rslag

461 421 000

Riksf�rs�kringsverket (RFV) �r central f�rvaltningsmyndighet f�r social�f�rs�kringen och anslutande bidragssystem - dvs. sjukf�rs�kring inkl. f�r��ldraf�rs�kring och tandv�rdsf�rs�kring, folkpensionering, till�ggspensio�nering - samt delpensionsf�rs�kring och arbetsskadef�rs�kring, allm�nna barnbidrag och bidragsf�rskott, bilst�d till handikappade, ers�ttning f�r v�rd av n�rst�ende samt f�r �renden som r�r utbetalning av utbildningsbi�drag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa v�rnpliktiga.

1 verkets uppgifter ing�r bl.a. att svara f�r den centrala ledningen och f�r tillsynen av de allm�nna f�rs�kringskassornas verksamhet. RFV svarar f�r utbetalningen av huvuddelen av f�rm�nerna genom ADB-avdelningen i Sundsvall. Verket handl�gger ocks� �renden enligt lagen (1954:243) om yr�kesskadef�rs�kring m.fl. �ldre f�rfattningar inom motsvarande omr�de. Hos verket handl�ggs �ven �renden ang�ende debitering och uppb�rd av ar�betsgivaravgifter som avser tid f�re �r 1985. F�r bevakning av r�ttspraxis inom socialf�rs�kringsomr�det finns en ombudsavdelning som fullg�r ver�kels uppgift att intr�da som part i f�rs�kringsdomstolarna.

RFV:s styrelse best�r av h�gst nio ledam�ter, generaldirekt�ren medr�k�nad. Verket �r organiserat p� en administrativ avdelning, en f�rs�kringsav�delning, en utv�rderingsavdelning, en ombudsavdelning och en ADB-avdel-ning. Dessutom finns tv� frist�ende enheter, stabsenheten f�r lagfr�gor samt yrkesskade- och avgiftsenheten. ADB-avdelningen �r placerad i Sundsvall.

21


 


Riksf�rs�kringsverket�������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7 RFV f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

1.      Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 - 3 705 000 kr. Utgiftsminskningen f�ljer det tv��riga huvudf�rslaget som lades fast inf�r budget�ret 1989/90. Minskningen ber�knas genomf�ras bl.a. genom avveckling av avgiftshante�ringen.

2.  Efterlevandepensionsreformen har visat sig kr�va ett mer omfattande utvecklingsarbete �n tidigare ber�knats. De nya reglernas omfattning och komplexitet medf�r att ett delvis nytt ADB-st�d m�ste utvecklas. Detta in�neb�r att tv� parallella system m�ste uppr�tth�llas under f�rh�llandevis l�ng tid. Vidare blir till�mpningsprogrammen mycket komplexa att f�rvalta. Dessa f�rh�llanden kr�ver ytterligare resurser F�r utvecklingskostnader be�h�vs under budget�ret 1990/91 2,5 milj. kr Vidare beh�vs medd f�r den l��pande f�rvaltningen motsvarande tv� tj�nster (-1- 500 000 kr).

3.  Den s.k. timsjukpenningreformen och det �kade antalet sjukfall har in�neburit en omfattande volym�kning vid ADB-avdelningen. F�r all klara av att trycka och distribuera de �kade volymerna kr�vs f�rst�rkning med tv� �rsarbetare (-1- 400 000 kr).

4.  Utbyte och f�rt�tning av terminaler vid f�rs�kringskassorna och RFV inneb�r en kostnads�kning p� anslagsposten f�r ADB-utrustning �ven f�r budget�ret 1990/91. Vidare beh�vs f�r att klara det �kade antalet transaktio�ner en ny kraftfull centraldator i utbyte mot tre �ldre datorer. Datorbylel �r �ven av betydelse f�r ett inf�rande av ett lokalt sjukf�rs�kringsregister Det �kade antalet terminaler j�mte tyngre transaktioner medf�r behov av ut��kad kapacitet i terminaln�tet. Medelsbehovet f�r ADB-driften �kar med ca 28 milj. kn

5.  F�r atl s�kerst�lla datorst�det vid ett eventuellt avbrott i dkraflf�rs�rj-ningen i ett kris- eller krigsskede fordras vissa insatser F�r projektering av tv� reservkraftaggregat och tillbyggnad av den ena av de tv� datorhallarna beh�vs 500 000 kr RFV har h�rvid samr�tt med �verstyrelsen f�r civil be�redskap.

6.  Sedan RFV genomf�rt en utredning avseende den l�ngsiktiga inrikt�ningen av ADB-verksamheten p� socialf�rs�kringsomr�det - den s.k. FAS 90-utredningen - angavs i 1989 �rs budgetproposition vissa riktlinjer f�r ett fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete. Enligt dessa riktlinjer avses den framtida registerhanteringen inom sjuk- och f�r�ldraf�rs�kringen f�rl�ggas lokalt. Enligt RFV b�r i ell f�rsta utvecklingssteg lokala sjukf�rs�kringsre�gister byggas upp inneh�llande uppgifter om bl.a. sjukskrivningsdiagnoser, arbetsgivare och arbetsuppgifter. En s�dan registeruppbyggnad �r ett viktigt instrument i rehabiliteringsarbetet. F�r den fortsatta f�rs�ksverksamheten p� ADB-omr�det i form av utvecklingsarbete j�mte maskinell ulrusining be�h�vs under budget�ret 1990/91 resursf�rst�rkning med 25,7 milj. kr

22


 


 

1989/90

Ber�knad �ndring

Prop. 1989/90:100

 

 

1990/91 F�redraganden

Bil.7

Personal

860

-

 

Anslag Utgifter F�rvaltningskostnader

186 210 000

-h� 14 388 000

 

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

(169 367 000) 33 300 000

(+� 13 121 000) -t-� 10 683 000

 

Kostnader f�r drift av

 

 

 

datamaskinanl�ggning m.m.

158 394 000

+ 40 518 000

 

(d�rav eng�ngsanvisning) F�rs�ksverksamhet p� ADB-omr�det

16 700 000

(-� 10 590 000) -1- 25 700 000

 

Ers�ttning till postverket mm. Eng�ngsanvisning

212 291 000 5 900 000

-1- 22 265 000 -��� 5 900 000

 

Summa utgifter

612 795 000

+107 654 000

 

Inkomster

 

 

 

F�rs�ljning av publikationer mm. Ers�ttning fr�n allm�nna pensionsfonden

20 000 61 108 000

-1-��������� 5 000

 

Ers�ttning fr�n de allm�nna f�rs�kringskassorna

141 895 000

-h 50 000 000

 

Ers�ttning fr�n statens l�ne- och pensionsverk f�r datadrift m.m.

6 048 000

-�� 6 048 000

 

Ers�ttning fr�n de aff�rsdrivande verken

3 000 000

-F��� 3 000 000

 

Nettoutgift

400 724 000

-1- 60 697 000

 


F�redragandens �verv�ganden

RFV har anm�lt alt �kade arbetsinsatser kr�vs f�r atl klara eflerlevandepen-sionsreformen, som tr�der i krafl den 1 januari 1990. Det har enligt RFV visat sig vara mer arbetskr�vande �n vad tidigare ber�knats att utveckla och underh�lla ett tillfredsst�llande ADB-st�d. Vidare har arbetsvolymen �kat p� sjukf�rs�kringsomr�det. Denna arbetssituation g�r att jag vid min ber�k�ning av resurser till RFV f�r budget�ret 1990/91 f�resl�r att huvudf�rslag inte skall till�mpas p� verket.

En f�rst�rkning av datorst�det p�g�r inom socialf�rs�kringsomr�det. Vid f�rs�kringskassorna har antalet terminaler ut�kats fr�n 1 500 till ca 3 000. Till f�ljd av �kade transaktionsvolymer beh�vs en f�rst�rkning av den cen�trala produktionskapaciteten. Jag ber�knar medel f�r utbyte av tre �ldre da�torer mot en ny kraftfullare centraldator �ven n�r det g�ller kommunika�tionsn�tet beh�vs �kad kapacitet. F�r n�rvarande utreder statskontoret m�jligheterna till gemensamma kommunikationsl�sningar inom statsf�r�valtningen. 1 avvaktan p� utredningsresultatet ber�knar jag medel f�r hyres�kostnader f�r viss n�tutrustning. Sammanlagt ber�knar jag ytterligare medel f�r ADB-driften med ca 30 milj. kr, varav omkring 10 milj. kr som en�g�ngsanvisning.

RFV �r funktionsansvarig myndighet f�r totalf�rsvarsfunktionen Social�f�rs�kring m.m. F�r att s�kerst�lla datorst�det vid ett eventuellt avbrott i elkraftf�rs�rjningen i ett kris- eller krigsskede beh�vs s�rskilda insatser Jag ber�knar 500 000 kr som eng�ngsanvisning f�r projektering av reservkraft�aggregat och viss tillbyggnad.

Utvecklingen av ADB-st�det �r av stor betydelse p� socialf�rs�kringsom�r�det. 1 enlighet med de riktlinjer som angavs i f�rra �rets budgetproposition p�g�r vid RFV och f�rs�kringskassorna ett utvecklingsarbete i syfte att


23


 


bygga upp lokala sjukf�rs�kringsregister Jag har i inledningen till B-avsnit-���� Prop. 1989/90:100
tet n�rmare redogjort f�r de planerade utvecklingsinsatserna.
�������������������������������������� Bil. 7

Under budget�ret 1990/91 b�r utvecklingsarbete och f�rs�ksverksamhet genomf�ras i enlighet med vad RFV f�reslagit. F�rs�ksverksamheten plane�ras s�ledes i princip omfatta ett lokalkontor per f�rs�kringskassa. Det �r v�sentligt att analysera konsekvenserna f�r personalen och hur arbetsorganisa�tion och arbetsinneh�ll kan p�verkas. For fortsatt utredningsarbete och f�r�s�ksverksamhet j�mte anskaffning av viss maskinell utrustning samt f�r ut�bildning av RFV:s personal har jag f�r budget�ret 1990/91 ber�knat etl �kat anslagsbehov om 25,7 milj. kr

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r alt kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fro.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r detta anslag tagit h�nsyn till dessa avgifter

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 461 421 OOOkr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Riksf�rs�kringsverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 461 421 000 kr.

B 2. Allm�nna f�rs�kringskassor

 

1988/89

Utgift

496 464 993

1989/90

Anslag

513 000 000

1990/91

F�rslag

567 350 000

F�rs�kringskassorna handl�gger enskilda �renden inom socialf�rs�krings-och bidragssysteiuen p� regional och lokal niv�. Kassorna tar emot ans�k�ningar och pr�var r�tten till ers�ttning samt fattar beslut i de enskilda �ren�dena.

Det finns 26 allm�nna f�rs�kringskassor i landet, en i varje landstingskom�mun och i kommun som inte tillh�r landstingskommun. I f�rs�kringskassan finns en styrelse d�r ordf�rande och vice ordf�rande utses av regeringen. Huvuddelen av den verksamhet som inneb�r kontakt med de f�rs�krade sker vid lokalkontoren som uppg�r till ca 420. I varje kommun finns minst ett lokalkontor. H�rtill kommer ca 40 filialexpeditioner/servicekontor

Beslut i vissa socialf�rs�kringsfr�gor fattas av socialf�rs�kringsn�mnden som �r f�rtroendevald. Det finns 167 socialf�rs�kringsn�mnder i landet.

Hos f�rs�kringskassorna finns f�r n�rvarande omkring 14 900 �rsarbe�tare, varav ca 11 100 �rsarbetare p� lokalkontor

Best�mmelserna om allm�nna f�rs�kringskassor finns i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Fr�n anslaget finansieras 15 % av kostnaderna f�r f�rs�kringskassornas
administration. Resterande 85 % finansieras med arbetsgivaravgifter och
egenavgifter fr�n inkomsttitel p� statsbudgeten. Anvisade medel f�rdelas av
��������������������������������������������� 24


 


riksf�rs�kringsverket mellan de olika f�rs�kringskassorna efter samr�d med���� Prop. 1989/90:100
F�rs�kringskassef�rbundet.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 7

Riksf�rs�kringsverket

Riksf�rs�kringsverkets (RFV) f�rslag kan sammanfattas enligt f�ljande.

1 enlighet med givna direktiv har RFV lagt fram ett huvudf�rslag som in�neb�r en minskning av utgifterna med 1,6 % f�r budget�ret 1990/91. RFV framh�ller emellertid alt det inte finns n�gra m�jligheter att genomf�ra det fastlagda utvecklingsprogrammet och d�rmed ej heller decentraliseringen om resurserna minskar Alternativt m�ste l�ngtg�ende ingrepp g�ras inom flera f�rs�kringsomr�den. Besparingskravet enligt huvudf�rslaget motsva�rar en minskning med ca 280 heltidsanst�llda tj�nstem�n f�r budget�ret 1990/91. F�r att kunna fullf�lja utvecklings- och f�r�ndringsarbetet f�rordar RFV att medel tilldelas enligt ett s.k. till�ggsf�rslag.

Till�ggsf�rslaget inneb�r i huvudsak of�r�ndrade resurser med till�gg f�r s�rskilda resursbehov. RFV:s anslagsfratnst�ltning inneb�r i huvudsak f�l�jande.

1.      Ett fortsatt utvecklings- och f�r�ndringsarbete i enlighet med socialf�r�s�kringsadministrationens m�l och handlingslinjer �r huvudinriktningen f�r verksamheten under de n�rmaste �ren. RFV hemst�ller att utvecklingspro�grammet finansieras genom att de resurser som frig�rs genom rationali�seringar under perioden 1990/91 - 1991/92 f�r anv�ndas f�r personalutveck�lande �tg�rder

2.  Arbetsvolymen har successivt �kat inom vissa f�rs�kringsslag. F�r vo�lym�kningar under budget�ret 1988/89 fr�mst inom sjukf�rs�kringen beh��ver kassorna - ut�ver resursbehoven f�r handl�ggning av arbetsskadorna -tillf�ras medel f�r ytterligare 390 �rsarbetare motsvarande 72,1 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

3.  F�r de �kade arbetsvolymer som f�ljer av dels den utbyggda f�r�ldra�f�rs�kringen, dels de nya efterlevandef�rm�nerna beg�r RFV sammanlagt 10,5 milj. kr F�r budget�ret 1990/91 bortfaller det eng�ngsvisa belopp som anvisades f�r budget�ret 1989/90 till utbildning och administration vid ge�nomf�rande av de nya reglerna f�r eflerlevandepensionering.

4.  RFV konstaterar att antalet arbetsskade�renden forts�tter att �ka men att �kningstakten har minskat under de senaste kvartalen. �ven med en l�gre �kningstakt erfordras ytterligare resurstillskott f�r att �rendebalan�serna inte skall �ka. F�r budget�ret 1990/91 yrkas ett resurstillskott p� 57 milj. kr motsvarande 300 �rsarbetare.

5.  F�r fortsatt projekt- och f�rs�ksverksamhet ber�knar RFV 10 milj. kr f�r budget�ret 1990/91.

6.  Behov av utbyte av telefonv�xlar f�religger till f�ljd av dels att telever�ket avser att inte f�rnya serviceavtal p� vissa �ldre typer av v�xlar, dels vo�lym�kningar som �kar samtalsbelastningen. RFV beg�r medel eng�ngsvis f�r budget�ret 1990/91 f�r en investering p� 28 milj. kr

7.  Decentraliseringen till lokalkontoren kommer att p�verka lokalbeho�vet. RFV ber�knar i sitt till�ggsf�rslag det �kade resursbehovet till 64,8

milj. kr f�r budget�ret 1990/91.������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 25


 


1989/90


Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil.7


Anslag Utgifter

F�rvaltningskostnader������������������������������������������� 3 255 452 000����������� 4-370 175 000

(d�rav l�nekostnader)�������������������������������������� (2 820 022 000)�������� (-1-244 783 000)

F�rs�ksverksamhet����������������������������������������������������������������� -����������� -h�� 18 500 000

Lokalkostnader�������������������������������������������������������� 433 198 000��������� + 38 761 000

Pensionskostnader����������������������������������������������������� 78 100 000������������ 4-��� 6 300 000

Ers�ttning till postverket������������������������������������������� 73 000 000���������� - 29 252 000

Summa utgifter, kr.������������������������������������������������ 3 839 750 000���������� -h 404 484 000
Inkomster

Ers�ttning fr�n allm�nna pensionsfonden���������������� 209 535 000�������� -f 24 465 000

Ers�ttning f�r extern verksamhet��������������������������������� 2 400 000������������ -I-������ 500 000

Ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen������������������ 209 000 000�������� +� 16 000 000

Arbetsgivaravgifter m.m.��������������������������������������� 2 905 815 000���������� -1-309 169 000

Summa inliomster, kr.�������������������������������������������� 3 326 750 000����������� -F350 134 000

Nettoutgift��������������������������������������������������������������� 513 000 000��������� + 54 350 000


F�redragandens �verv�ganden

F�rs�kringskassoma ing�r i den grupp av myndigheter som �r med i f�rsta omg�ngen av de nya tre�riga budgelcyklarna med start budget�ret 1991/92.

Jag har i min ber�kning av resurser till f�rs�kringskassorna f�r budget�ret 1990/91 utg�tt ifr�n att huvudf�rslag inte skall till�mpas f�r f�rs�kringskas�sorna. Jag anser att med denna resurstilldelning som grund kan programmet f�r utbildning och personalutvecklingsinsatser genomf�ras p� det s�tt och i den omfattning som RFV har f�reslagit. Det ger enligt min mening ocks� utrymme f�r att genomf�ra de ytterligare utbildningsinsatser som f�ljer av det fortsatta arbetet med att utveckla det elektroniska sjukkortet. Ut�ver detta b�r dock vissa f�rst�rkningar av f�rs�kringskassornas resurser g�ras.

F�r f�rs�kringskassornas personalkostnader ber�knar jag f�r n�sta bud�get�r drygt 3 miljarder kr Ut�ver of�r�ndrade resurser inneb�r detta ett till�skott med drygt 92 milj. kr Vid min ber�kning av resurstilldelningen har jag tagit h�nsyn till �kad arbetsbelastning till f�ljd av s�v�l intr�ffade volym�k�ningar som nya regler f�r eflerlevandepensionering och fortsatt utbyggnad av f�r�ldraf�rs�kringen etapp tv�. I beloppet ing�r �ven 18,5 milj. kr till �kade insatser i kontrollverksamheten.

Liksom tidigare anser jag alt den nuvarande f�rs�ksverksamheten med f�r�ndrings- och utvecklingsarbete b�r forts�tta. Jag f�resl�r att 10 milj. kr liksom tidigare avs�tts �ven f�r n�sta budget�r f�r s�rskild projektverksam�het.

H�rut�ver f�resl�r jag att medel anvisas eng�ngsvis i syfte att under tv� �r i en samlad f�rs�ksverksamhet vidareutveckla kassans roll i rehabiliterings�arbetet (se prop. 1989/90:62 om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbets�livsfondens verksamhet, m.m.). F�rs�ket b�r omfatta tv� f�rs�kringskassor F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jag att 18,5 milj. kr anvisas till s�rskilda per�sonalinsatser m.m. f�r denna f�rs�ksverksamhet.

F�rslaget om atl tj�nstebrevsr�tlen skall avvecklas helt fro.m. den 1 juli 1990 f�r som konsekvens att ett belopp motsvarande 32,6 milj. kr omf�rs fr�n anslagsposten ers�ttning till postverket till �vriga f�rvaltningskostnader under anslagsposten f�rvaltningskostnader


26


 


I anslagsposten �vriga f�rvaltningskostnader har jag ber�knat medel mot-���� Prop. 1989/90:100
svarande 28 milj. kr f�r investering i nya telefonv�xlar������������������������������ Bil. 7

I ber�kningen av kostnader f�r lokaler har jag tagit h�nsyn till intr�ffade kostnads�kningar fr�mst till f�ljd av decentraliseringen av �rendehandl�gg�ningen.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag det totala medelsbe�hovel f�r de allm�nna f�rs�kringskassornas f�rvaltningsutgifter under n�sta budget�r till 567 350 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Allm�nna f�rs�kringskassor f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 567 350 000 kr

27


 


c. Ekonomiskt st�d till barnfamiljer m.m.������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7 Samh�llets direkta ekonomiska st�d till barnfamiljerna utg�rs fr�mst av all�m�nna barnbidrag inkl. flerbarnstill�gg, bostadsbidrag, f�r�ldraf�rs�kring, bidragsf�rskott, barnpensioner samt v�rdbidrag f�r handikappat barn. Vi�dare finns etl s�rskilt st�d motsvarande bidragsf�rskott till ensamst�ende adoptivf�r�ldrar och ett bidrag till kostnader f�r att adoptera barn fr�n ut�landet.

F�ljande sammanst�llning visar omfattningen och utvecklingen av sam�h�llets direkta ekonomiska st�d till barnfamiljerna (milj. kr).

 

r

Barn-

Bostads-

Frldra-

Vrd-

Bidrags-

Barn-

Summa

 

bidrag

bidrag

frsk�ring

bidrag

frskott

pension

 

1980

4 995

2 210

3 539

300

815

425

12 284

1983

6 088

2 765

4 734

375

1 257

559

15 778

1985

8 289

2 865

6 144

427

1 518

574

19 817

1986

8 284

2 745

7 215

483

1680

595

21 002

1987

10 099

2 634

8 294

525

1 704

605

23 861

1988

10 315

2 750

10 032

596

1 786

636

26 115

1989'

10 540

2 690

12 416

685

1 935

682

28 948

1990'

12 070

2 690

15 051

757

1 995

713

33 276


' Ber�knat

Om man till dessa belopp l�gger studiehj�lpen och vissa skattef�rm�ner kan samh�llets direkta st�d till barnfamiljerna �r 1990 ber�knas till 36 miljar�der kr Till detta kommer statens bidrag till barnomsorgen med 12,1 miljar�der kn

Genom de allm�nna barnbidragen tillf�rs�kras alla familjer med barn ett grundl�ggande ekonomiskt st�d.

Fr�n den 1 januari 1990 h�js barnbidragen med 900 kr per barn och �r Av f�ljande tabell framg�r beloppen vid olika barnantal:

Antal barn����������������� Kr. per �r����������������� Kr per m�nad

6 720

560

13 440

1 120

23 520

1 960

43 008

3 584

65 856

5 488

1

2 3 4

5__________________________________________________

F�r elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 �r utg�r f�rl�ngt barnbidrag. Bidraget utg�r med samma belopp per m�nad som det allm�nna barnbidraget.

Som st�d till barnfamiljernas bostadskonsumtion l�mnas inkomstpr�vade bostadsbidrag. Bostadsbidrag l�mnas till ca 230 000 familjer med ca 465 000 barn.

Genom f�r�ldraf�rs�kringen har f�r�ldrarna r�tt till ers�ttning och genom f�r�ldraledighetslagen r�tt till ledighet f�r att v�rda barn. Fr�n anslaget till f�r�ldraf�rs�kringen betalas kostnaderna f�r f�r�ldrapenning, tillf�llig f�r��ldrapenning och havandeskapspenning.

Riksdagen besl�t efter f�rslag av regeringen i proposition 1988/89:69 om
utbyggnad av f�r�ldraf�rs�kringen och f�rst�rkt f�r�ldraledighet (SfU12,
������������������������������������������������� 28


 


rskr 137), om f�rsta etappen i en utbyggnad av f�r�ldraf�rs�kringen till att���� Prop. 1989/90:100 omfatta 18 m�nader med ers�ttning p� sjukpenningniv�n. Denna f�rsta���� Bil. 7 etapp, som genomf�rdes den 1 juli 1989, innebar en utbyggnad av f�rs�k�ringen med 90 dagar med ers�ttning enligt inkomstbortfallsprincipen. Riks�dagen godk�nde samtidigt de riktlinjer f�r en fortsatt utbyggnad av f�r�ldra�f�rs�kringen som angavs i propositionen.

F�r�ldrapenning i samband med barns f�delse eller adoptivbarns ankomst utbetalas s�ledes under 450 dagar. F�r 360 av de 450 ers�ttningsdagarna be�talas f�r�ldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen till den av f�r�ldrarna som stannar hemma och v�rdar barnet, dock l�gst 60 kr per dag, det s.k. garantibeloppet. Under resterande 90 dagar f�r alla garantibeloppet. F�r�ldrapenning f�r tas ut l�ngst till dess barnet fyller �tta �r.

Jag kommer i det f�ljande att f�resl� att den andra etappen i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen genomf�rs fr.o.m. den 1 juli 1990. Denna etapp in�neb�r att de nuvarande 90 dagarna med ers�ttning p� garantiniv�n omvand�las till ers�ttning p� f�r�lderns sjukpenningniv�. Garantiniv�n skall dock fin�nas kvar f�r de f�r�ldrar vars sjukpenning understiger den nuvarande garan�tiniv�n.

Jag avser ocks� att f�resl� att ytterligare medel avs�tts f�r informationsin�satser i syfte att �ka pappornas uttag av f�r�ldrapenning.

En f�r�lder som beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda barn un�der 12 �rs �lder har r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning under h�gst 60 (i vissa fall 90) dagar per barn och �r De nuvarande reglerna kan vara otillr�ckliga f�r f�r�ldrar till barn som drabbas av allvarliga sjukdomar Av den anled�ningen kommer jag i det f�ljande att f�resl� att tillf�llig f�r�ldrapenning skall kunna utbetalas under h�gst 120 dagar per barn och �r. Vid s�rskilda behov kan tillf�llig f�r�ldrapenning utges �ven f�r barn mellan 12 och 16 �r Ers�ttningen utges med samma belopp som sjukpenningen.

Tillf�llig f�r�ldrapenning kan l�mnas vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie v�rdare samt n�r en f�r�lder beh�ver f�lja med barnet till barna�v�rdscentral m.m. H�rut�ver har fadern r�tt till tillf�llig f�r�ldrapenning i samband med barns f�delse eller adoption. Antalet s�dana ers�ttningsdagar �r 10 f�r varje nyf�tt eller adopterat barn.

Inorn den tillf�lliga f�r�ldrapenningen har f�r�ldrarna ut�ver de nu n�mnda ers�ttningarna m�jlighet att varje �r disponera tv� s�rskilda dagar (kontaktdagar) f�r varje barn som har fyllt 4 men inte 12 �r Dagarna �r bl.a. avsedda f�r bes�k i och kontakt med barnens vardagliga milj�, t.ex. barnom�sorg och skola.

Blivande m�drar, som under graviditetens senare del p� grund av arbetets art inte kan forts�tta i sitt vanliga arbete och inte kan omplaceras, har r�tt till havandeskapspenning. Denna utges tidigast fro.m. den 60:e dagen f�re den ber�knade f�rlossningen och l�ngst t.o.m. den ll:e dagen f�re denna tidpunkt, dvs. under h�gst 50 dagar. Havandeskapspenning utges med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avst�ngd fr�n sitt ar�bete d�rf�r att arbetsmilj�n kan medf�ra risk f�r fosterskador utges ers�tt�ning redan fro.m. dagen f�r avst�ngningen.

Avsikten �r att kvinnor som p� grund av sitt havandeskap inte kan fort�
s�tta sitt vanliga arbete skall omplaceras till mindre anstr�ngande arbete och
�������������������������������������������� 29


 


allts� f�rst om detta inte �r m�jligt f� ers�ttning i form av havandeskapspen-���� Prop. 1989/90:100 ning. Jag anser d�rf�r att arbetsmarknadens parter m�ste intensifiera sina���� Bil. 7 anstr�ngningar att skapa m�jligheter lill omplacering av dessa kvinnor och p� s� s�tt minska behovet av ers�ttning fr�n socialf�rs�kringen.

Ut�ver f�r�ldrarnas r�tt till ledighet fr�n anst�llningen under tid d� f�r��ldrapenning utges finns en frist�ende r�tt till ledighet f�r v�rd av barn utan ekonomisk ers�ttning f�r f�r�ldrar som vill vara helt lediga s� l�nge de v�r�dar barn som �r yngre �n ett och ett halvt �r F�r�ldrarna har ocks� m�jlighet att f�rkorta arbetstiden till tre fj�rdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller �tta �r eller till den senare tidpunkt d� barnet har avslutat sitt f�rsta skol�r

F�r�ldrar med ett sjukt eller handikappat barn som beh�ver s�rskild till�syn och v�rd i hemmet kan f� v�rdbidrag med samma belopp som folkpensio�nen j�mte pensionstillskott f�r en f�rtidspension�r V�rdbidraget utges med helt, halvt eller fj�rdedels bidrag (196, 98 resp. 49 % av basbeloppet fro.m. 1 januari 1990). Omkring 16 300 v�rdbidrag per m�nad ber�knas utges �r 1990. Vid bed�mning av r�tt till v�rdbidrag beaktas �ven merkostnader p� grund av barnets sjukdom eller handikapp. Bidraget beskattas som inkomst av tj�nst. En viss del av v�rdbidraget kan dock best�mmas som ers�ttning f�r merkostnader. Denna del �r skattefri. F�r barn som v�rdas p� institution kan s.k. feriev�rdbidrag l�mnas n�r barnet vistas i f�r�ldrahemmet.

Genom bidragsf�rskotten ger samh�llet ett ekonomiskt grundskydd f�r barn vars f�r�ldrar lever �tskilda. Bidragsf�rskott utg�r vanligen med 40 % av basbeloppet Antalet barn f�r vilka bidragsf�rskott utg�r kan ber�knas till drygt 270 000.

Underh�llsbidragskommitt�n arbetar med att se �ver reglerna om under�h�llsbidrag, bidragsf�rskott och andra system som p�verkar s�rlevande f�r��ldrars ekonomi. Utredningen kommer inom kort att �verl�mna ett bet�n�kande.

Nya regler f�r efterlevandepensioneringen, vilka inneb�r f�rb�ttrade f�r�m�ner inom barnpensioneringen, g�ller fro.m. januari 1990. 1 fr�ga om barnpension skall nya �ldersgr�nser och pensionsniv�er m.m. g�lla ocks� f�r barn som beviljats barnpension f�re ikrafttr�dandet.

Cl. Allm�nna barnbidrag

1988/89��������� Utgift���������� 10 398 182 322

1989/90��������� Anslag������ 11148 000 000

1990/91��������� F�rslag����� 12 075 000 000

Det allm�nna barnbidraget h�js fro.m. den 1 januari 1990 med 900 kr till
6 720 kr per �r och barn under 16 �rs �lder D�rut�ver l�mnas flerbarnstill-
l�gg med belopp som per �r r�knat motsvarar ett halvt barnbidrag f�r det
tredje barnet, 190 % av ett helt barnbidrag f�r det fj�rde barnet, 240 % av
ett helt barnbidrag f�r det femte barnet samt 160 % av ett helt barnbidrag till
det sj�tte barnet och varje ytterligare barn. �ven 16-19-�ringar som studerar
medr�knas vid bed�mningen av r�tt till flerbarnstill�gg. Barnbidragsh�j�
ningen svarar f�r merparten av anslagets �kning.
���������������������������������������������������������������������������������������� 30


 


Barnbidraget betalas ut fro.m. m�naden efter barnets f�delse. Motsva-��� Prop. 1989/90:100 rande g�ller n�r r�tten till barnbidrag intr�der av annat sk�l �n f�delse. Bi-��� Bil. 7 draget utges t.o.m. kvartalet d� barnet fyller 16 �r

F�rl�ngt barnbidrag utg�r med samma belopp som det allm�nna barnbi�draget fro.m. kvartalet efter det barnet har fyllt 16 �r, n�r barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan motsvarande utbildning.

Kostnaderna t�cks helt av medel fr�n statsbudgeten. Administrationen av barnbidragen handhas av riksf�rs�kringsverket och f�rs�kringskassorna.

Riksf�rs�kringsverket

Verket ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 12 065 milj. kr Ber�kningarna grundas p� statistiska centralbyr�ns befolkningsprognos f�r riket fr�n �r 1989. Med ledning h�rav ber�knas antalet bidragsber�ttigade barn vara ca 1 623 000 vid utg�ngen av �r 1989. Antalet familjer med fler�barnstill�gg ber�knas till 161 000. Antalet mottagare av f�rl�ngt barnbidrag ber�knas till ca 36 000.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn tagen till att barnbidragen h�js den 1 januari 1990 och att an�talet f�dda barn under �r 1989 ber�knas �verstiga de antaganden som gjorts av statistiska centralbyr�n ber�knar jag anslaget f�r budget�ret 1990/91 till 12 075 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Allm�nna barnbidrag f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 12 075 000 000 kr

C 2. Bidrag till f�r�ldraf�rs�kringen

1988/89��������� Utgift���������� 1 632 225 269

1989/90��������� Anslag������ 2 004 000 000

1990/91��������� F�rslag����� 2 435 000 000

Fr�n anslaget bekostas statsbidrag till kostnaderna f�r f�r�ldrapenning, tillf�llig f�r�ldrapenning samt havandeskapspenning.

F�r�ldraf�rs�kringen �r en integrerad del av sjukf�rs�kringssystemet vad g�ller s�v�l finansieringen som administrationen av f�rs�kringen. Kostna�derna f�r f�r�ldrapenningen, den tillf�lliga f�r�ldrapenningen och havande�skapspenningen finansieras s�ledes till 15 % genom statsbidrag p� utgiftsan�slag och till 85 % genom socialavgifter fr�n arbetsgivare och egenf�retagare p� inkomsttitel.

31


 


Riksf�rs�kringsverket��������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

Ber�kningarna av totala antalet ersatta dagar �r 1990 grundas p� statistiska

centralbyr�ns befolkningsprognos �ver antalet levande f�dda barn. Dess�utom har h�nsyn tagits till effekterna av att den f�rsta etappen av utbyggna�den av f�r�ldraf�rs�kringen genomf�rts den 1 juli 1989.

Med h�nsyn h�rtill och med beaktande av k�nda l�ne�kningar ber�knar riksf�rs�kringsverket de totala kostnaderna f�r f�r�ldraf�rs�kringen till 14 082 milj. kr respektive 15 480 milj. kr f�r �ren 1990 och 1991. Anslags�behovet f�r budget�ret 1990/91 ber�knas d�rmed till ca 2 230 milj. kr.

Verkets ber�kningar av kostnadsutvecklingen f�r de olika f�rm�nsslagen framg�r av f�ljande tabell (milj. kr avrundat).

 

F�r�ldraf�rs�kring

i 988

1989

1990

1991

F�r�ldrapenning

Tillf�llig f�r�ldrapenning

Havandeskapspenning

Avdrag fr�n f�r�ldrapenning vid

f�rlossningsv�rd

7 260

2 538

256

-23

8 980

2 735

305

-28

10 955

2 845

307

-25

12 345

2 860

300

-25

Summa

10 032

11992

14 082

15 480

Statsbidrag 15 %

1 .505

1 800

2 110

2 320


F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen har efter f�rslag av regeringen i proposition 1988/89:69 om ut�byggnad av f�r�ldraf�rs�kringen och f�rst�rkt f�r�ldraledighet beslutat om etl genomf�rande av den f�rsta etappen i en utbyggnad av f�r�ldraf�rs�k�ringen till att omfatta 18 m�nader med f�r�ldrapenning p� f�r�lderns sjuk�penningniv� (SfU12, rskr 137). Den f�rsta etappen i utbyggnaden omfat�tade ers�ttning under ytterligare tre m�nader till 12 m�nader med bdopp som motsvarar f�r�lderns sjukpenning. Denna etapp i utbyggnaden tr�dde i kraft den Ijuli 1989.

I samband med beslutet om genomf�randet av den f�rsta etappen god�k�nde riksdagen ocks� de riktlinjer f�r en fortsatt utbyggnad av f�rs�kringen som angavs i propositionen.

Etapp tv� i den planerade utbyggnaden av f�rs�kringen inneb�r att de nu�varande 90 dagarna med ers�ttning p� garantiniv�n (60 kr per dag) byts ut mot ers�ttning p� sjukpenningniv�n. Jag f�resl�r mot bakgrund av riksda�gens ovan angivna beslut och med de motiveringar f�r en utbyggnad av f�r�s�kringen som anges i den angivna propositionen alt etappen tv� i utbyggna�den genomf�rs den 1 juli 1990. D�rmed omfattas f�r�ldraf�rs�kringen 15 m�naders ers�ttning p� sjukpenningniv�n.

Den andra etappen i utbyggnaden b�r f�rses med �verg�ngsregler av mot�svarande slag som vid genomf�randet av den f�rsta etappen. Detta inneb�r att f�r barn f�dda i oktober 1989 eller senare b�r samtliga den 1 juli 1990 �terst�ende dagar med ers�ttning p� garantiniv�n bytas ut mot dagar med ers�ttning p� sjukpenningniv�n. F�r barn f�dda i september 1989 f�r h�gst 60 �terst�ende dagar bytas ut och f�r barn f�dda i augusti 1989 f�r bytet om-


32


 


fatta h�gst 30 dagar. Ers�ttning p� garanfiniv�n skall dock alltid utbetalas till��� Prop. 1989/90:100
den som har en sjukpenning om h�gst 60 kr. per dag.
�������������������������������������������������� Bil. 7

F�rslaget f�ranleder en �ndring i 4 kap. 6 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

R�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning utvidgades den 1 juli 1988 till att i vissa situationer g�lla under 90 dagar per barn och �r Utvidgningen hade stor be�tydelse f�r f�r�ldrar till barn som ofta �r sjuka eller drabbas av en allvarlig sjukdom under en begr�nsad tid. De erfarenheter som gjorts av denna ut�byggnad visar emellertid att utbyggnaden varit otillr�cklig f�r en liten grupp f�r�ldrar vars barn �r ovanligt h�rt drabbade i det h�r avseendet. Mol denna bakgrund f�resl�r jag att r�tten till tillf�llig f�r�ldrapenning f�r fr�mst v�rd av sjukt barn ut�kas till 120 dagar. Utvidgningen av f�rm�nen b�r dock inte omfatta r�tten till ers�ttning p� grund av ordinarie v�rdares sjukdom.

F�rslaget f�ranleder en �ndring i 4 kap. 12 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Ett f�r denna �ndring och f�r den nyssn�mnda �ndringen betr�ffande f�r��ldrapenning med anledning av bams f�delse gemensamt f�rslag till lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring har uppr�ttals inom social�departementet och b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 7.1.

Genomf�randet av den andra etappen av utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�k�ringen ber�knas medf�ra en �kning av f�rs�kringens kostnader med 1 300 milj. kr f�r budget�ret 1990/91. Den utbyggnad av r�tten till fillf�llig f�r�ld�rapenning som jag f�resl�r inneb�r en kostnads�kning p� ca 0,5 milj. kr

I samband med genomf�randet av den f�rsta etappen i utbyggnaden av f�r�ldraf�rs�kringen avsattes s�rskilda medel f�r informationsinsatser i syfte att �ka pappornas uttag av f�r�ldrapenning. S�dana insatser avser i f�rsta hand attitydp�verkan och beh�vs �ven under det kommande budget�ret. Jag f�resl�r d�rf�r att 3 milj. kr avs�tts f�r informationsinsatser i detta syfte un�der budget�ret 1990/91.

Jag kommer senare under avsnitt D. att f�resl� en h�jning av det s.k. sjuk�husv�rdsavdraget fr�n 55 till 65 kr per v�rddag. Detta p�verkar �ven det avdrag som g�rs p� f�r�ldrapenningen vid f�rlossningsv�rd.

P� grundval av riksf�rs�kringsverkets ber�kningar och mot bakgrund av det redovisade ber�knar jag med beaktande av �ven l�neutvecklingens in�verkan p� de olika f�rm�nerna inom f�r�ldraf�rs�kringen de totala kostna�derna f�r f�r�ldraf�rs�kringen under n�sta budget�r till 16 233 milj. kr Statsbidragskostnaderna uppg�r d�rmed till 2 435 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1.�� att anta f�rslaget till lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n
f�rs�kring,

2.�� att lill Bidrag till f�r�ldraf�rs�kringen f�r budget�ret 1990/91 an�
visa ett f�rslagsanslag p� 2 435 000 000 kr

33

3 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7


c 3. V�rdbidrag f�r handikappade barn�������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

1988/89

Utgift

625 219 412

1989/90

Anslag

750 000 000

1990/91

F�rslag

790 000 000

Fr�n anslaget bekostas v�rdbidrag till f�r�lder som v�rdar barn under 16 �rs �lder som beh�ver s�rskild tillsyn och v�rd p� grund av sjukdom eller handikapp.

Riksf�rs�kringsverket

Riksf�rs�kringsverket ber�knar anslagsbehovet f�r v�rdbidrag under bud�get�ret 1990/91 till 740 milj. kr, utg�ende fr�n ett antaget basbelopp om 28 650 kr Antalet v�rdbidrag ber�knas uppg� fill 16 300 varav 7 500 hela, 6 400 halva och 2 400 fj�rdedels bidrag i genomsnitt under budget�ret. Vi�dare har en uppr�kning gjorts till f�ljd av retroaktiva utbetalningar och ferie�v�rdbidrag.

F�redragandens �verv�ganden

Mot bakgrund av riksf�rs�kringsverkets ber�kningar och med h�nsyn till ut�vecklingen av basbeloppet ber�knar jag de totala kostnaderna f�r v�rdbi�drag f�r handikappade barn under n�sta budget�r till 790 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till V�rdbidrag f�r handikappade barn f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 790 000 000 kr

C 4. Bidragsf�rskott

1988/89��������� Utgift���������� 1 880 788 294

1989/90��������� Anslag������ 1 984 000 000

1990/91��������� F�rslag����� 2 055 000 000

Bidragsf�rskott l�mnas f�r barn som endast en av f�r�ldrarna har v�rdna�den om eller som st�r under v�rdnad av annan �n f�r�ldrarna. Bidragsf�r�skott kan ocks� l�mnas n�r f�r�ldrarna har gemensam v�rdnad men bor �t�skilda. Den allm�nna �ldersgr�nsen f�r bidragsf�rskott �r 18 �r Bidragsf�r�skott l�mnas emellertid ocks� f�r barn som studerar i �ldern 18-20 �r De bidragsber�ttigade barnen garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 40 % av basbeloppet.

Riksf�rs�kringsverket

Riksf�rs�kringsverket ber�knar vid ett antaget basbelopp om 28 650 kr

kostnaderna f�r bidragsf�rskott under budget�ret 1990/91 till 1 930 milj. kr�������������������������������������������� 34


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.7 Antalet barn f�r vilka bidragsf�rskott utg�r kan f�r budget�ret 1990/91 be�r�knas lill ca 270 000. Bidragsf�rskottet utg�r vid.basbeloppet 29 700 kr, 11 880 kr per barn och �r

P� grundval av riksf�rs�kringsverkets ber�kningar och prisutvecklingen ber�knar jag anslagsbehovet f�r n�sta budget�r till 2 055 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidragsf�rskott f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�slag p� 2 055 000 000 kr

C 5. Barnpensioner

1988/89�������� Utgift�������� 221 509 443

1989/90�������� Anslag������ 230 000 000

1990/91�������� F�rslag������� 250 000 000

Fr�n della anslag bekostas barnpension fr�n folkpensioneringen. Barn�pension utges till barn som �r under 18 �rs �lder och vars far eller mor eller b�da f�r�ldrar har avlidit.

De nya reglerna f�r efterlevandepension som tr�der i kraft den 1 januari 1990 inneb�r atl barnpensionen kan utges �ven efter 18 �rs �lder om barnet bedriver gymnasiestudier eller annan grundutbildning. Pension kan dock ut�ges l�ngst t.o.m. f�rsta halv�ret det �r d� barnet fyller 20 �r

Barnpension fr�n folkpensioneringen utges fro.m. den 1 januari 1990 med 40 % av basbeloppet. Pensionen minskar om det �ven utges barnpen�sion fr�n ATP men skall alltid utges med minst 25 % av basbeloppet.

Barnpension fr�n till�ggspensioneringen, som �r knuten till den avlidna f�r�lderns arbetsinkomst, finansieras direkt genom ATP-avgiften och utgif�terna redovisas inte �ver statsbudgeten.

Riksf�rs�kringsverket

Antalet barnpensioner fr�n folkpensioneringen har minskat markant under senare �r I december 1979 uppgick antalet till ca 41 000 och ber�knas i de�cember 1990 uppg� lill ca 29 900. Barnpensionens medelbelopp ber�knas i december 1990 uppg� lill 26,5 % av basbeloppet.

Riksf�rs�kringsverket ber�knar kostnaderna f�r barnpensioner fr�n folk�pensioneringen under budget�ret 1990/91 till 235 milj. kr utg�ende fr�n ett basbelopp av 28 650 kr

F�redragandens �verv�ganden

P� grundval av riksf�rs�kringsverkels ber�kningar och med beaktande av

basbeloppets utveckling ber�knar jag anslagsbehovet f�r n�sta budget�r till����������������������� 35

250 milj. kr


 


Prop. 1989/90:100
Hemst�llan
���������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 7

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Barnpensioner f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsan�slag p� 250 000 000 kr

C 6. S�rskilt bidrag f�r vissa adoptivbarn

 

1988/89

Utgift

6 336 611

1989/90

Anslag

7 100 000

1990/91

F�rslag

8 200 000

Ett s�rskilt bidrag l�mnas till s�dana barn som �r adopterade av endast en person. Reglerna f�r bidraget moisvarar i huvudsak dem som g�ller f�r bidragsf�rskott. Bidraget l�mnas s�ledes i normalfallet med 40 % av basbe�loppet per �r f�r bam under 18 �r och f�r barn som studerar i �ldern 18-20 �r

Riksf�rs�kringsverket

Antalet bidragsber�ttigade barn ber�knas till 650 under budget�ret 1990/91. Riksf�rs�kringsverket ber�knar kostnaderna till 7 450 000 kr utg�ende fr�n ell basbelopp av 28 650 kr

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn lill utvecklingen av basbeloppet ber�knar jag kostnaderna f�r bidraget lill 8.2 milj. kr f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill S�rskilt bidrag f�r vissa adoptivbarn f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 8 200 000 kr

C 7. Bidrag till kostnader f�r internationella adoptioner

Reservation������� 22 238 000

1988/89

Utgift

7 762 000

1989/90

Anslag

30 000 000

1990/91

F�rslag

8 000 000


Enligt beslut av riksdagen (prop. 1988/89:3, SoU8, rskr 53) l�mnas fr�n den 1 januari 1989 under vissa f�ruts�ttningar ett bidrag till f�r�ldrar som adopterar barn fr�n ufiandet. Bidrag l�mnas med 50 % av kostnaderna en�ligt schabloner f�r olika l�nder, dock h�gst 20 000 kr per barn. Bidraget ad�ministreras av riksf�rs�kringsverket och f�rs�kringskassorna.


36


 


Riksf�rs�kringsverket����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 RFV har mot bakgrund av reservationen ber�knat anslagsbehovet fill

7 610 000 kr

F�redragandens �verv�ganden

Bidrag l�mnas f�r adoptivbarn som anl�nder fill Sverige efter den 30 juni 1988. Bidrag utbetalas dock f�rst sedan adoptionen blivit gilfig eller genom�f�rts i Sverige. Detta f�rh�llande �r huvudorsaken till att en reservation upp�st�tt p� anslaget. Jag ber�knar medelsbehovet f�r n�sta budget�r fill of�r��ndrat ca 30 milj. kr Med h�nsyn till reservationen b�r anslaget d�rf�r f�ras upp med 8 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Bidrag tid kostnader f�r internationella adoptioner f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 8 000 000 kr

37


 


D. F�rs�kring vi(J sjukdom, handikapp och���������������� Prop. 1989/90:100

�lderdom������������������������������������������������������������������� -

Under detta avsnitt redovisas huvuddelen av den allm�nna f�rs�kringen, n�mligen sjukf�rs�kring (inkl. tandv�rdsf�rs�kring), folkpensionering och allm�n till�ggspension (ATP). H�r redovisas ocks� de kompletterande f�r�m�nerna hustrutill�gg och kommunalt bostadstill�gg saml arbelsskadef�r�s�kring och delpensionsf�rs�kring. (F�r�ldraf�rs�kringen, v�rdbidrag f�r handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Dessa ers�ttningssystem utg�r grundstenarna f�r den sociala tryggheten och det skydd mot inkomstbortfall alla beh�ver vid sjukdom, handikapp och �lderdom. Utbyggnaden och effektiviseringen av delta ekonomiska trygg�hetssystem , som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier Det �r viktigt att sl� vakt om detta grundl�ggande v�lf�rdssystem och att trygga finansieringen av detsamma.

ATP-systeinet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga ut�formning varit i kraft i �ver 25 �r En parlamentarisk utredning, pensionsbe�redningen (S 1984:03), har till uppgift att g�ra en �versyn av del allm�nna pensionssystemet. N�gra av de fr�gor som kommitt�n enligt direktiven skulle behandla �r ATP:s framtida finansiering, reglerna f�r v�rdes�kring av pensionerna, reglerna f�r intj�nande av ATP och utformningen av efterle�vandepensioneringen. Med utg�ngspunkt fr�n f�rslag fr�n beredningen har f�r�ndrade regler inom delpensionsf�rs�kringen tr�tt i kraft den 1 juli 1987. Samtidigt h�jdes kompensationsgraden inom delpensioneringen fr�n 50 lill 65 % av inkomstbortfallet. Under v�ren 1988 fattade riksdagen, med ut�g�ngspunkt fr�n pensionsberedningens bet�nkande (SOU 1987:55) Efterie�vandepension, beslut om nya regler f�r efterlevandepensioneringen (prop. 1987/88:171, SfU29, rskr 401). De nya reglerna tr�der i kraft den 1 januari 1990 och inneb�r i huvudsak att den nuvarande �nkepensionen ers�tts med omst�llningspension och s�rskild efterlevandepension, med lika regler f�r m�n och kvinnor samt att barnpensionerna f�rb�ttras. Genom l�ngtg�ende �verg�ngsregler kommer den nuvarande �nkepensioneringen dock att finnas kvar under l�ng tid fram�ver

Rehabiliteringsberedningen (S 1985:02) som haft i uppgift att se �ver vissa grundl�ggande regler, bl.a. inom sjukf�rs�kringen, som kan utg�ra ett hin�der i rehabiliteringsarbetet, avl�mnade h�sten 1988 sitt bel�nkande (SOU 1988:41) Tidig och samordnad rehabilitering. I bet�nkandet har bered�ningen lagt fram f�rslag vad avser sjukf�rs�kringens ers�ttningsregler i sam�band med rehabilitering och sjukdomsf�rebyggande �lg�rder Vidare l�ggs fram f�rslag avseende vissa resurs-, ansvars- och samordningsfr�gor i syfte att ge sjukf�rs�kringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och n�r det g�ller sjukdomsf�rebyggande insatser Bel�nkandet har remissbehandlats.

Regeringen har i prop. 1989/90:62 om insatser f�r aktiv rehabililering och
arbetslivsfondens verksamhet, m.m. lagt fram vissa f�rslag som inneb�r etl
f�rsta steg mot en effektivare rehabilitering och �kade m�jligheter f�r f�r�
s�kringskassorna att verka i detta syfte. F�rslagen inneb�r bl.a. att f�rs�k�
ringskassorna skall kunna k�pa rehabiliteringstj�nster i syfte att korta ned
sjukperioden och �terf�ra m�nniskor i arbete. Vidare skall en utvidgad f�r-
����������������������������������������������� 38


 


s�ksverksamhet i syfte att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer som���� Prop. 1989/90:100
fr�mjar en effektiv rehabilitering genomf�ras vid tv� f�rs�kringskassor.
����������������������� Bil.7

F�rs�kringens omfattning

Ers�ttningarna fr�n den allm�nna f�rs�kringen �r v�rdes�krade genom an�knytning till basbeloppet som fastst�lls f�r varje �r p� grundval av den all�m�nna prisutvecklingen under f�reg�ende �r Basbeloppet har f�r �r 1990 fastst�llts till 29 700 kr

Sjukf�rs�kringen

Sjukf�rs�kringssystemet omfattar hela befolkningen. F�rs�kringen ger r�tt lill sjukpenning vid sjukdom med i regel 90 % av arbetsinkomster upp till 7,5 g�nger basbeloppet (222 700 kr �r 1990).

Sjukf�rs�kringen svarar vidare f�r kostnader i samband med l�karv�rd och annan sjukv�rdande behandling, l�kemedelsink�p, tandv�rd, sjukhus�v�rd samt sjukresor Vid vissa sjukdomar har den sjuke r�tt till kostnadsfria l�kemedel och f�rbrukningsartiklar

Ers�ttningar till sjukv�rdshuvudm�nnen

Systemet f�r ers�ttning fill sjukv�rdshuvudm�nnen avseende �ppen och slu�ten v�rd �ndras fro.m. �r 1990 p� ett par v�sentliga punkter till f�ljd av den �verenskommelse som under v�ren 1989 tr�ffades med sjukv�rdshuvudm�n�nen f�r �r 1990. Regeringen har genom skrivelse 1988/89:153 berett riksda�gen tillf�lle att ta del av �verenskommelsen (1989/90:SfU5, rskr 43).

Bl.a. skall den behovsbaserade f�rdelning av den allm�nna sjukv�rdser-s�ttningen som inf�rdes fro.m. �r 1988 bli fullt genomf�rd under �r 1990. Denna modell tar h�nsyn till d�dlighet, sjukfr�nvaro och f�rtidspensione�ring samt andelen ensamboende �ldre. Andra viktiga f�r�ndringar f�r �r 1990 �r inf�randet av dels en s�rskild ers�ttning p� h�gst 50 milj. kr f�r en gemensam kraftsamling f�r �kad tillg�nglighet och kapacitet i h�lso- och sjukv�rden, dels en s�rskild ers�ttning p� totalt h�gst 19 milj. kr f�ratt m�j�ligg�ra f�r sjukv�rdshuvudm�nnen att �ka tillg�ngen p� psykoterapeutiska behandlingsresurser Dessutom inf�rs f�r de sjukv�rdshuvudm�n som f�r nationella eller regionala register f�r kvalitetskontroll av vissa produkter och behandlings�tg�rder en s�rskild ers�ttning med sammanlagt h�gst 2 milj. kr per �r

F�r att fastst�lla ers�ttningarna till sjukv�rdshuvudm�nnen fr.o.m. �r 1991 kommer �verl�ggningar att �ga rum med sikte p� att en proposition om er�s�ttningar fr�n sjukf�rs�kringen till sjukv�rdshuvudm�nnen skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.


Patientavgifter i �ppen v�rd

Sjukf�rs�kringens ers�ttningsregler f�r �ppen sjukv�rd inneb�r att patien�ten vid l�karbes�k under �r 1990 betalar en enhetlig avgift p� h�gst 60 kr per


39


 


bes�k i offentlig v�rd och vanligen 70 kr per bes�k hos privatpraktiserande���� Prop. 1989/90:100 l�kare. F�r r�dgivning per telefon �r avgiften h�gst 25 kr inom offentlig v�rd���� Bil. 7 och h�gst 30 kr om r�dgivningen l�mnas av privatpraktiserande l�kare. F�r�s�kringsers�ttning utges i form av allm�n sjukv�rdsers�ttning till sjukv�rds�huvudm�nnen och enligt s�rskild taxa lill privatpraktiserande l�kare.

Motsvarande ers�ttningsregler g�ller �ven f�r sjukv�rdande behandling som utf�rs av annan personal �n l�kare. Patientavgiften �r d�r h�gst 35 kr. per bes�k eller behandling i offentlig v�rd och i regel 45 kr per bes�k eller behandling hos privatpraktiserande sjukgymnast.

L�kemedelsf�rm�ner och h�gkostnadsskydd

Till l�kemedelsf�rm�nerna r�knas prisnedsatta eller kostnadsfria l�keme�del, kostnadsfria f�rbrukningsartiklar vid sjukdom samt prisnedsatta livsme�del vid vissa sjukdomar f�r barn under 16 �r Vid ink�p av prisnedsatta l�ke�medel och livsmedel betalar patienten den faktiska kostnaden, dock h�gst 65 kr vid varje ink�pstillf�lle. Kostnaderna d�rut�ver betalas av sjukf�rs�k�ringen.

F�r personer med stort behov av sjukv�rd och l�kemedel finns ett h�g�kostnadsskydd. Skyddet omfattar ink�p av lakar- och tandl�karordinerade l�kemedel samt l�karv�rd och sjukv�rdande behandling i privat och offentlig regi. Det inneb�r i princip att en person blir befriad fr�n ytterligare kostna�der f�r l�kemedel och v�rdbes�k n�r han betalat avgift f�r sammanlagt 15 ink�p och v�rdbes�k. Befrielsen g�ller under en 12-m�nadersperiod r�knat fr�n f�rsta ink�pet eller bes�ket. F�r barnfamiljer g�ller att ink�p eller v�rd�bes�k f�r samtliga barn under 16 �r i en familj f�r l�ggas samman.

Sjukf�rs�kringens utgifter f�r l�kemedelsf�rm�nerna forts�tter att �ka kraftigt. Till stor del beror detta p� prisutvecklingen, men �ven utvecklingen mot nya och dyrare l�kemedel samt l�karnas f�rskrivningsvanor och terapi-traditioner bidrar till detta. De olika utredningar som har genomf�rts p� l�kemedelsomr�det under de senaste �ren har resulterat i ett betydande antal f�rslag till regeringen att ta st�llning till. Efter sedvanlig remissbehandling bereds dessa f�r n�rvarande och jag avser att under �r 1990 f�resl� rege�ringen att f�rel�gga riksdagen f�rslag till olika �tg�rder som bl.a. syftar till att motverka denna kostnadsutveckling. I avvaktan p� att dessa �tg�rder kan genomf�ras f�rordar jag med h�nsyn fill den allm�nna kostnadsutvecklingen en h�jning av patientavgiften fill h�gst 75 kr. f�r varje ink�pstillf�lle fr.o.m. den 1 juli 1990. F�rslaget f�ranleder �ndring i 3 och 7 �� lagen (1981:49) om begr�nsning av l�kemedelskostnader m.m.

Jag vill i detta sammanhang ocks� n�mna alt regeringen beslutat att fro.m. �r 1990 undanta l�kemedel mot manligt h�ravfall fr�n prisneds�tt�ning enligt lagen om begr�nsning av l�kemedelskostnader m.m. F�r n�rva�rande finns ett s�dant l�kemedel registrerat under varum�rket "Regaine".

Dessa ovan n�mnda �tg�rder ber�knas sammantaget medf�ra minskade f�rs�kringsutgifter p� ca 135 milj. kr r�knat per �r

I fjol�rets budgetproposition redovisade min f�retr�dare ett �versiktligt f�rslag till olika f�r�ndringar i systemet f�r l�kemedelsf�rm�ner F�rm�nerna med kostnadsfria l�kemedel och f�rbrukningsartiklar skulle enligt f�r-


 


slaget ers�ttas av ell enhetligt system f�r begr�nsning av den enskildes lake- Prop. 1989/90:100 medelskostnader och denna l�kemeddsrabattering skulle �ven till�mpas p� Bil. 7 produkter f�r vilka den enskilde nu helt f�r st� f�r kostnaderna, t.ex. mjuk�g�rande salvor till psoriatiker samt salivers�ttnings- och salivstimulerande medel till muntorra. �ldersgr�nsen p� 16 �r f�r prisneds�ttning av special�livsmedel skulle enligt f�rslaget avskaffas s� att f�rm�nen kunde erh�llas oavsett �lder. F�rslaget inneh�ll �ven andra �tg�rder inom socialf�rs�krings�omr�det i form av inf�rande av ett s�rskilt h�gkostnadsskydd f�r sjukresor och en ny och l�gre niv� inom handikappers�ttningen. Samtidigt angavs alt ett avskaffande av den m�jlighet som nu finns till avdrag f�r sjukdomskost�nader i taxeringen ocks� borde �verv�gas. Sammanfattningsvis konstatera�des att de f�reslagna �tg�rderna delvis skulle medf�ra en viss omf�rdelning fr�n grupper som har en total befrielse fr�n kostnader f�r l�kemedel och f�r�brukningsartiklar, men att effekterna i h�g grad skulle begr�nsas av h�gkost-nadsskyddel. Det redovisades dessutom atl de f�reslagna �tg�rderna totalt sett skulle inneb�ra betydande merutgifter f�r f�rs�kringen, men att denna reform var angel�gen fr�n b�de r�ttvise- och trygghelssynpunkt.

F�rslaget har helt nyligen behandlats i riksdagens socialf�rs�kringsut�skott. Utskottet har d�rvid uttalat atl riksdagen p� f�rslag av ett enigt utskott beg�rt en f�ruts�ttningsl�s utredning om hur del samlade f�rm�nssystemet skulle kunna reformeras f�r att skapa b�ttre r�ttvisa mellan olika grupper f�rs�krade som har kostnader f�r sjukdom och handikapp (1989/90:SfU5). Utskottet anser att de vedertagna principerna om kostnadsfria l�kemedel skall bibeh�llas, med den begr�nsning som detta kan inneb�ra i utredningens direktiv. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med utskottets f�rslag (rskr 43). Jag har f�r avsikt alt inom kort �terkomma till regeringen ang�ende en s�dan utredning.

Sjukhusv�rd m.m.

F�r varje dag som en f�rs�krad v�rdas p� sjukhus g�rs avdrag fr�n hans sjuk�penning med 55 kr Avdraget f�r dock utg�ra h�gst en tredjedel av den sjuk�penning som utges f�re skatt.

Enligt beslut av riksdagen avskaffades det avgiftsfria �ret f�r pension�rer
vid sjukhusv�rd fro.m. �r 1989. Pension�rer som har hel f�rlidspension fick
dock beh�lla denna f�rm�n. Beslutet innebar ocks� att ett nytt avgiftssystem
samtidigt inf�rdes vid sjukhusv�rd f�r �lderspension�rer och de f�rtidspen�
sion�rer som f�rbrukat ett s.k. fritt �r Det nya systemet motsvarar i stort
sett det som g�ller vid sjukhusv�rd f�r sjukpenningf�rs�krade. Avgiften ut�
g�r per v�rddag en tredjedel av summan av utbetalda pensionsf�rm�ner fr�n
den allm�nna f�rs�kringen f�re skatt, dock h�gst 55 kr Med pensionsf�rm�
ner avses �lderspension och f�rtidspension i form av folkpension och till-
l�ggspension (ATP) saml pensionstillskott. Avgiftssystemet har dessutom
genom beslut av riksdagen kompletterats med best�mmelser om individuell
neds�ttning av avgiften i s�rskilda fall. H�rmed avses att pension�ren efter
ans�kan kan befrias fr�n avgiften helt eller delvis efter individuell pr�vning
med h�nsyn till pension�rens ekonomiska f�rh�llanden och behov av medel
f�r att betala egen bostad eller f�r s�rskilda rehabiliteringsinsatser
������������������������������������������������������������� '*


 


Det nya avgiftssystemet inneb�r ocks� alt v�rdavgifterna tas ut genom av-��� Prop. 1989/90:100 drag vid utbetalning av n�mnda pensionsf�rm�ner ca en och en halv m�nad��� Bil. 7 efter det att v�rden �gt rum. Administrationen av systemet handhas av riks�f�rs�kringsverket och de allm�nna f�rs�kringskassorna.

Avgiftssystemet leder till att flertalet f�rtidspension�rer och �lderspensio�n�rer som f�rbrukat ett avgiftsfritt �r har f�tt en betydande avgiflsminskning fro.m. �r 1989, eftersom de flesta tidigare har betalat 55 kr per v�rddag.

Del sjukpenningavdrag p� h�gst 55 kr per v�rddag som g�rs f�r sjukpen�ningf�rs�krade vid sjukhusv�rd har g�llt sedan den 1 januari 1986. Med h�n�syn till kostnadsutvecklingen h�refter �r det enligt min bed�mning rimligt atl detta avdrag h�js med 10 kr till h�gst 65 kr per v�rddag fro.m. den 1 juli 1990. Detta ber�knas minska f�rs�kringsutgiflerna med ca 35 milj. kr per �r. Mitt f�rslag f�ranleder �ndring i 3 kap. 4� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Konvalescentv�rd

Enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring l�mnar f�rs�kringskassan er�s�ttning med tre fj�rdedelar av f�rs�krads utgifter f�r v�rd vid ett konvale�scenthem som finns upptaget i en av riksf�rs�kringsverket fastst�lld f�rteck�ning. Som villkor f�r ers�ttning kr�vs ocks� att konvalescenthemsvistdsen �r f�ranledd av sjukdom och har ordinerats av l�kare. Ers�ttningsbeloppet per v�rddag kan inte �verstiga 45 kr och f�r utges under h�gst 60 dagar per v�rdperiod. Den del av kostnaden som den f�rs�krade skall svara f�r skall, om han �r sjukpenningf�rs�krad, motsvara l�gst det belopp som hans sjuk�penning skulle ha minskats med vid sjukhusv�rd, dvs. i regel 55 kr per v�rd�dag.

Denna ers�ttningsform tillkom under den erk�nda sjukf�rs�kringens tid, d� f�rs�kringskassan engagerade sig i den direkta driften av konvalescent�hemmen. 1 dag anlitar sjukv�rdshuvudm�nnen i varierande utstr�ckning en�skilda v�rdhem f�r konvalescentv�rd. Huvudm�nnen bidrar d�rvid ocks� i regel med st�rre delen av driftkostnaderna vid dessa hem. Riksf�rs�krings�verkets f�rteckning upptar f.n. 43 s�dana enskilda v�rdhem och det av kas�sorna utbetalade f�rs�kringsbeloppet uppg�r till ca 11 milj. kr per �r

Riksf�rs�kringsverket har i sina tv� senaste rapporter till regeringen an�g�ende regelutvecklingsarbetet f�reslagit att de s�rskilda ers�ttningsreg�lerna f�r konvalescenthemsv�rd slopas och att sjukv�rdshuvudm�nnen b�r ansvara f�r denna v�rdform.

Den ursprungliga konvalescentv�rdens karakt�r har successivt f�r�ndrats och verksamheten har vid m�nga av dessa v�rdinr�ttningar f�tt ett helt annat inneh�ll och andra kategorier patienter �n vad som tidigare varit fallet. Ett �kat inslag av f�rebyggande insatser och �ldringsv�rd har bl.a. kunnat kon�stateras. Som tidigare n�mnts m�ste v�rden vara f�ranledd av sjukdom f�r att kunna ers�ttas. Inte s�llan uppst�r betydande tveksamhet om detta. Det �r ocks� sv�rt f�r f�rs�kringskassan att la st�llning till om den f�rs�krade har r�tt att i f�rekommande fall uppb�ra sjukpenning under vistelsen p� konva�lescenthemmet. Dessutom kr�vs att f�rs�kringskassan liksom riksf�rs�k�ringsverket kontinuerligt f�ljer upp om f�ruts�ttningarna f�r dessa hem att kvarst� p� f�rteckningen �r uppfyllda.


 


Mot denna bakgrund har jag gjort den bed�mningen att denna ofidsenliga Prop. 1989/90:100 och administrativt kr�vande ers�ttningsform b�r avskaffas fro.m. den 1 juli Bil. 7 1990. Detta f�r�ndrar givetvis inte sjukv�rdshuvudm�nnens m�jligheter atl �ven i forts�ttningen utnyttja dessa konvalescenthem som ett komplement fill de egna v�rdresurserna. R�tten till ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen f�r resekostnader i samband med v�rd vid dessa f�rtecknade konvalescenlhem b�r dock bibeh�llas. Mitt f�rslag f�ranleder �ndring i 2 kap. 4 och 6 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.

Tandv�rd

Sjukf�rs�kringen innefattar ocks� den allm�nna tandv�rdsf�rs�kringen. Den omfattar alla f�rs�krade fro.m. 20 �rs �lder Barn och ungdomar under 20 �rs �lder har r�tt till avgiftsfri tandv�rd genom landslingens folktandv�rd. Tandv�rdsf�rs�kringen ers�tter kostnaderna f�r de vuxnas tandv�rd enligt tandv�rdstaxan med 40 % upp till 3 000 kr och med 75 % f�r kostnader d�r��ver

Under de senaste �ren har flera omfattande �ndringar gjorts i tandv�rds�taxan. Den 1 februari 1987 blev taxan i m�nga avseenden f�renklad och f�r v�rdgivarna bmttoinl�ktsneutral. Den 1 november 1988 inf�rdes nya regler i tandv�rdstaxan avseende debitering av k�kbensf�rankrade broar ad modum Br�nemark.

Fro.m. �r 1990 inf�rs i tandv�rdstaxan m�jlighet f�r en tandl�kare alt f� tillgodor�kna sig arvode med etl s�rskilt belopp f�r vissa tandtekniska arbe�ten som utf�rs i annat material �n �delmetall. Det g�ller kronor och broar i Iitan och f�r de ovann�mnda k�kbensf�rankrade broarna, f�rutom i filan, �ven konstruktioner i koboltkrom och l�g�dla legeringar N�r del g�ller de senare konstruktionerna anv�nds f�r n�rvarande i huvudsak h�g�delt guld vid framst�llning av den s.k. metalldelen i den fasta proteliken. Med h�nsyn till den fortsatta tekniska utvecklingen p� detta omr�de har jag f�r avsikt att f�resl� regeringen att f�rs�kringens ers�ttning fro.m. den 1 juli 1990 begr�n�sas till den kostnad som g�ller f�r annat material �n �delmetall i dessa kon�struktioner

De redovisade f�r�ndringarna i taxan ber�knas leda till vissa utgiftsminsk�ningar f�r s�v�l f�rs�kring som patienter P� basis av riksf�rs�kringsverkets uppgifter har jag r�knat med en minskning i f�rs�kringsutgifterna p� ca 20 milj. kr f�r budget�ret 1990/91. F�r patienternas vidkommande ber�knas kostnadsminskningen till ca 10 milj. kr under samma tid.

Riksf�rs�kringsverket har tidigare p� regeringens uppdrag redovisat kon�sekvenserna av atl g�ra om tandv�rdstaxan s� att den bl.a. ges en mer profy-laklisk inriktning. Verkets rapport h�rom har beretts inom regeringskansliet och arbetet har lett fram till f�ljande bed�mning och st�llningstagande.

N�r tandv�rdsf�rs�kringen inf�rdes �r 1974 var syftet med reformen i
f�rsta hand att g�ra det ekonomiskt m�jligt f�r de stora delarna av befolk�
ningen atl efterfr�ga tandv�rd. Det var mol den bakgrunden ganska natur-
hgl all ers�ttningsbest�mmelserna baserades p� principerna om ers�ttning
per utf�rd prestation och en neutral taxa s� att v�rdgivarna i genomsnitt
skulle erh�lla samma ers�ttning per tidsenhet oavsett utf�rd behandlings�t-������������������������ -


 


g�rd. En s�dan taxekonstruktion stimulerar v�rdgivarna till en h�g v�rdpro-���� Prop. 1989/90:100 duktion men styr h�rigenom ocks� i h�g grad mot en reparativ och rehabili-���� Bil. 7 letande tandv�rd.

En v�rdinriklning av n�mnda slag svarar dock inte mot intentionerna i tandv�rdslagen, enligt vilken s�rskild vikt skall l�ggas vid de f�rebyggande �tg�rderna. Det har ocks� under de senaste �ren konstaterats att tandh�lsan blivit allt b�ttre f�r st�rre delen av befolkningen och atl denna utveckling kommer att forts�tta. Trots denna positiva h�lsoutveckling forts�tter dock f�rs�kringens utgifter f�r tandv�rd att �ka p� ett omotiverat s�tt. Orsakerna till detta �r fiera, men mycket pekar p� att det prestationsinriktade ers�tt�ningssystemet har bidragit starkt till detta. Det finns ocks� anledning anta att antalet av f�rs�kringen ersatta s.k. �verbehandlingar av olika slag successivt �kar

Del som sagts visar, enligt min uppfattning, p� behovet av en snabb refor�mering av tandv�rdsf�rs�kringen s� att den b�ttre svarar mot dagens och morgondagens f�ruts�ttningar och behov. En s�dan f�r�ndring �r ocks� an�gel�gen fr�n samh�llsekonomisk synpunkt d� den p� sikt b�r leda till s�nkta tandv�rdsutgifter, n�got som skapar utrymme f�r resursf�rst�rkningar inom andra v�rdomr�den.

Jag avser d�rf�r att snarast f�resl� regeringen att ge riksf�rs�kringsverket i uppdrag att utarbeta ett f�rslag till �ndrad tandv�rdsf�rs�kring med ut�g�ngspunkt fr�n att den b�r ges en mer profylaktisk inriktning. Detta syftar bl.a. till inf�rande av s.k. bastandv�rdspakel, som avses omfatta unders�k�ning, r�ntgen och f�rebyggande �tg�rder till en fast och f�rh�llandevis l�g avgift f�r patienten och en fast och schabloniserad ers�ttning till v�rdgiva�ren, oberoende av om delar av �tg�rdspaketet utf�rs av annan personalkate�gori �n landl�kare. Detta �tg�rdspaket skall erbjudas alla f�rs�krade med viss regelbundenhet. F�r all �vrig tandv�rd b�r i princip nuvarande taxe�konstruktion bibeh�llas, men det �r angel�get att verket g�r en bed�mning av behovet av �ndringar �ven i dessa delar En viktig utg�ngspunkt f�r ut�formningen av de avsedda ers�ttningsbest�mmelserna �r att de endast skall omfatta s�dana behandlingar och �tg�rder som �r motiverade fr�n odontolo�gisk synpunkt f�r att ett funktionellt och utseendem�ssigt godtagbart resultat skall n�s. Inneb�rden h�rav �r att �verbehandlingar och behandlingar d�r estefisk indikation �r huvudsk�l helt f�r betalas av patienten. Det �r angel�get att detta anges tydligt inte bara i taxan ulan �ven i de av riksf�rs�krings�verket utf�rdade anvisningarna till denna.

En viktig f�ruts�ttning f�r riksf�rs�kringsverkets arbete �r att redovisade f�rslag m�ste rymmas inom nuvarande utgiftsram f�r tandv�rdsf�rs�k�ringen.

Riksf�rs�kringsverket b�r redovisa sitt utredningsuppdrag till regeringen senast under augusti 1990 och m�ls�ttningen �r att en proposition om en �nd�rad tandv�rdsf�rs�kring skall kunna f�rel�ggas riksdagen under slutet av det �ret.

44


 


Sjukresor���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 7 Regelsystemet f�r ers�ttning vid sjukresa �ndrades senast den 1 maj 1987,

d� sjukresef�rordningen (1975:974) ersattes av f�rordningen (1987:82) om

ers�ttning vid sjukresa.

Vid en sjukresa betalar den f�rs�krade ett karensbelopp f�r varje enkel resa. �vriga kostnader f�r resan ers�tter f�rs�kringen. Karensbeloppet �r 20 kr f�r resa med egen bil eller taxi och 15 kr f�r resa med allm�nna f�rd�medel.

Den 1 juli 1987 inf�rdes en m�jlighet f�r f�rs�kringskassan att efter �ver�enskommelse l�mna ers�ttning enligt en schabloniserad modell till kommu�ner och landsting f�r sjukresor som sker med f�rdtj�nst. Avsikten var inte bara att en s�dan ers�ttningsmodell skulle inneb�ra administrativa bespa�ringar f�r kassan utan �ven att kassan skulle kunna f� del av de sam�knings-vinster som f�rutsattes uppst� inom f�rdlj�nstorganisationen hos kommu�nerna.

De vidtagna �tg�rderna i syfte atl bryta den otillfredsst�llande utgiftsut�vecklingen och f�rb�ttra samordningen av transporterna av �ldre, sjuka och handikappade har inte visat sig ha avsedd effekt. F�rs�kringsutgifterna f�r sjukresor har fortsatt att �ka i snabb takt, vilket kan f�rklaras b�de av en �kad volym ersatta sjukresor och kraftiga h�jningar av f�rdkostnaderna f�r fr�mst taxiresor under senare �r F�r att kunna bryta denna utveckling kr�vs, enligt min bed�mning, dels en mer aktiv planering och samordning av sjuk�resorna, dds en b�ttre samordning av sjukresorna med �vriga samh�llsbe-talda transporter, framf�r allt den kommunala f�rdtj�nsten. De allm�nna f�rs�kringskassorna saknar m�jligheter att inom ramen f�r nuvarande er�s�ttningsregler och ansvarsf�rdelning p� olika huvudm�n samt med h�nsyn till tillg�ngliga resurser bedriva en s�dan planering och samordning av sjuk�resorna som enligt min uppfattning skulle erfordras.

Mol denna bakgrund finner jag det naturligt att f�rorda en �verflyttning av huvudmannaskapet f�r sjukreseadministrationen fr�n f�rs�kringskas�sorna till sjukv�rdshuvudm�nnen. H�rigenom skapas f�ruts�ttningar f�r att inf�ra ett nytt syslem f�r sjukreseers�ttning som �r b�ttre anpassat till de skiftande lokala f�ruts�ttningarna vad g�ller t.ex. geografiska f�rh�llanden, transportsystem och sjukv�rdens geografiska organisation.

Det �r d�rf�r angel�gel att de �verl�ggningar som p�g�r mellan f�retr�dare f�r staten och sjukv�rdshuvudm�nnen kan resultera i en �verenskom�melse om ett �verf�rande av sjukreseadministrationen till sjukv�rdshuvud�m�nnen senast fr.o.m. �r 1992. En s�dan f�r�ndring kr�ver �ndringar i bl.a. lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Jag avser d�rf�r under f�ruts�ttning alt en �verenskommelse kan tr�ffas under f�rsta halv�ret 1990, atl f�resl� regeringen att f�rel�gga riksdagen en s�rskild proposition i enlighet med de �verv�ganden jag nu har redovisat.

Den 1 juli 1990 avregleras taxin�ringen enligt ett tidigare riksdagsbeslut.
F�r att f� en uppfattning om behovet av olika �tg�rder som h�rigenom kan
bli n�dv�ndiga att vidta fr�n f�rs�kringssynpunkt, har riksf�rs�kringsverket
p� regeringens uppdrag l�mnat en redovisning av bl.a. t�nkbara effekter av
avregleringen samt f�rslag till �tg�rder som verket och f�rs�kringskassorna
�������������������� i-


 


avser att f�reta. Verket har ocks� redovisat behovet av ett antal f�rfattnings��ndringar till f�ljd av dessa effekter

Riksf�rs�kringsverkets rapport bereds f�r n�rvarande i socialdepartemen�tet och jag avser atl �terkomma lill regeringen i b�rjan av �r 1990 med f�r�slag till erforderliga f�rfattnings�ndringar i regelsystemet f�r sjukreseers�tt�ning.


Prop. 1989/90:100 Bil.7


Sjukf�rs�kringskoslnader

Kostnaderna f�r sjukf�rs�kringen (exkl. f�r�ldraf�rs�kringen) ber�knas f�r �r 1990 till 58 697 milj. kr Kostnadsutvecklingen framg�r av f�ljande sam�manst�llning (milj. kr).

 

�r

Sjuk-

�ppen

Tandv�rd

L�ke-

�vriga

Summa

 

penning

sjukv�rdn'

 

medeln'

sjukv�rds�utgifter

 

1970

2 683

584

15

516

313

4 111

1975

8 024

1 181

989

1 276

461

11 931

1980

12 635

3 739

2 174

2 326

1721

22 595

1985

17 925

5 388

3 369

3 830

3 337

33 849

1986

20 212

4 316

3 114

4 199

3 351

35 192

1987

23 111

7 823

2 905

4 763

706

39 308

1988

31 088

8 298

3 206

4 449

795

47 836

1989'

34 540

8 579

3 410

6 200

896

53 625

1990'

37 940

9 089

3 693

6 969

1 006

58 697

' Ber�knat.

- Fro.m. 1987 ing�r all sjukv�rdsers�ttning som utbetalas till sjukv�rdshuvudm�nnen exkl. tandv�rd. Avdragen f�r sjukhusv�rd avseende f�rv�rvsarbetande och pension�rer (fr.o.m. �r 1989) har fr�nr�knats kostnaderna, 'inkl. prisnedsatta livsmedel och kostnadsfria f�rbrukningsartiklar.

Sjukf�rs�kringen finansieras fill 15 % av statsbidrag och till 85 % av so�cialavgifter fr�n arbetsgivare och egenf�retagare. Avgiften fill sjukf�rs�k�ringen Utg�r fro.m. �r 1988 10,1 % av avgiftsunderlaget f�r arbetsgivare och 9,6 % av avgiftsunderlaget f�r egenf�retagare.

I f�ljande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrekvens m.m.

 

�r

Ersatta

sjukdagar

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt

 

per f�rs�krad

Antal fall per

antal dagar per

 

 

 

f�rs�krad

fall

1965

15,7

 

0,66

23,9

1970

19,8

 

1,09

18,2

1975

22,0

 

1.37

15,6

1978

22,8

 

1,52

15,2

1980

21,2

 

1,49

14,9

1983

18,4

 

1,46

12,5

1985

20,9

 

1,68

11,8

1986

21,5

 

1,66

12,2

1987

23,1

 

1,75

12,3

1988'

25,3

 

2,23

10,4

1989

26,2

 

 

 


' Ej j�mf�rbart med tidigare p.g.a. �ndrad ber�kning av ersatta dagar efter timsjuk�penningreformen -Ber�knat


46


 


Av tabellen framg�r att antalet ersatta dagar minskat fr�n i genomsnitt 22,8 �r 1978 till 18,4 �r 1983, varefter en �kning har skett. �kningen var s�rskilt kraftig under �r 1985 och har fortsatt �ven under �ren d�refter �k�ningen h�nf�r sig framf�r allt till sjukfall som varar l�ngre �n 180 dagar En f�r�ndring av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag mot�svarar en kostnadsf�r�ndring f�r sjukf�rs�kringen med totalt drygt 1 300 milj. kr per �r

Av f�ljande tabell framg�r hur andelen sjukdagar resp. sjukfall f�rdelar sig p� sjukfall av olika l�ngd f�r �ren 1970-1987.


Prop. 1989/90:100 Bil. 7


 

Sjukfallets varaktigh

et

 

 

 

 

 

 

r

1-6

dagar

 

 

7-89

dagar

 

90 dagar e

ller mer

 

Andel av

Andel

av

Andel av

Andel av

Andel av

Andel av

 

sjul

fallen

sjukdE

1-

sjukfallen

sjukda-

sjukfallen

sjukda-

 

%

 

garna

%

%

 

garna %

%

garna %

1970

64

 

11

 

33

 

45

3

44

1974

69

 

12

 

28

 

43

3

45

1978

70

 

13

 

27

 

41

3

46

1980

72

 

13

 

25

 

39

3

47

1983

74

 

16

 

24

 

42

2

42

1985

77

 

18

 

21

 

38

2

44

1986

77

 

17

 

21

 

38

2

45

1987

77

 

17

 

21

 

37

2

46

1988'

. 81

 

22

 

17

 

32

2

46

' Ej j�mf�rbart med tidigare �r p.g.a. �ndrad ber�kning av ersatta dagar efter timsjuk�penningreformen.

Folkpensioner

Antalet folkpension�rer och utgifterna f�r folkpensionerna framg�r av f�l�jande sammanst�llning. V�rdbidrag och barnpension redovisas under av�snitt C.

Antalet folkpensionsf�rm�ner


I slutet av �r


�lders�pension


Fortids�pension


Hustru�till�gg


Anke�pension


Handi�kapper�s�ttning


Barn�till�gg


Summa


Komm.

bost.

till�gg


 

1965

851 400

150 900

41 100

85 100

11 300

11 100

1 150 900

580 000

1970

966 300

189 500

52 800

101 600

14 600

12 000

1 336 800

654 500

1975

1 082 300

284 200

67 400

104 200

21 900

16 000

1 576 000

754 100

1980

1 381 000

291 400

53 600

81 500

38 200

32 000

1 877 700

779 900

1985

1 480 100

322 700

37 700

72 400

42 200

34 400

1 989 500

596 200

1988'

1 531 900

346 900

21 400

64 200

47 000

38 800

2 050 200

567 800

1989'

1 544 000

356 000

18 200

62 300

48 600

40 700

2 069 800

561 000

1990

1 554 000

364 000

16 000

60 000

49 900

36 000

2 079 900

547 000

' Ber�knat.

47


 


Folkpensionsutgifter, milj. kr


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 

�r

�lders-

F�rtids-

�nkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

 

pension

pension

sion

till�gg

kapp�ers�ttning

till�gg

 

st�d till pension�rer

1965

3 146

577

302

88

20

13

4 146

449

1970

5 180

1 040

537

170

33

14

6 974

849

1975

9 945

2 660

910

450

66

19

14 050

1 663

1980

21 940

5 200

1 148

675

242

50

29 255

3 512

1985

33 295

8 000

1 385

600

430

68

43 778

4 167

1988��� ■

39 510

9 840

1434

414

570

92

51 860

5 330

1989'

42 630

10 820

1 490

385

640

103

56 068

5 680

1990'

45 295

11 720

1 530

355

705

100

59 705

6 030

' Ber�knat.

Den f�rsta tabellen visar all antalet personer med �lders- och f�rtidspen�sion har �kat successivt under de senaste 20 �ren. �kningen av antalet �l�derspension�rer avspeglar sj�lvfallet �kningen av antalet �ldre i befolk�ningen. Andelen personer �ver 65 �r av hela befolkningen var 12,7 % �r 1965 och har d�refter successivt �kat och �r f.n. ca 18 %.

Den ekonomiska tryggheten �r av avg�rande betydelse f�r de �ldres v�l�f�rd. Reformerna inom folkpensioneringen var omfattande under 1960- och 1970-talen. Tillsammans med det �kade antalet �ldre personer har delta medf�rt kraftigt �kade pensionskostnader Kostnads�kningen orsakas ocks� av f�rm�nernas anknytning till basbeloppet och d�rmed anpassning fill f�r��ndringarna av penningv�rdet. Vidare har de standardf�rb�ttringar som skett i form av h�jda pensionstillskott medf�rt en �kad kostnad. Av det to�tala antalet folkpension�rer i december 1990 ber�knas 625 000 eller 32 % ha hell eller reducerat pensionstillskott.

Med anledning av regeringens proposition 1989/90:52 om h�jt pensions�tillskott och f�rb�ttringar i de kommunala bostadstill�ggen, m.m. har riksda�gen beslutat att h�ja pensionstillskottet till folkpension i form av �lderspen�sion fr�n 48 till 50 % av basbeloppet. Pensionstillskottet till folkpension i form av f�rlidspension h�js fr�n 96 till 100 % av basbeloppet. De nya reg�lerna tr�der i kraft den 1 januari 1990.

Fro.m. januari 1990 kommer s�ledes folkpensionens �rsbelopp - inkl. helt pensionstillskott men exkl. kommunalt bostadstill�gg - alt uppg� till 43 362 kr f�r ensam �lderspension�r och till 76 330 kr f�r ett pension�rspar Motsvarande �rsbelopp f�r en ensam f�rtidspension�r uppg�r lill 58 212 kr

Anslagsbehovet f�r folkpensioner under budget�ret 1990/91 ber�knas till 61 820 milj. kr

Folkpensionerna finansieras �ver statsbudgeten som filif�rs en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenf�retagare. Denna folkpensionsavgift �r fro.m. �r 1990 7,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften ber�knas vid n�mnda avgiftsuttag t�cka ca 75 % av statens utgifter f�r folkpensioneringen �r 1990.

48


 


Bostadsst�d till pension�rer����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 De kommunala bostadstill�ggen (KBT) �r obligatoriska f�r kommunerna.

Regeringen har nyligen efler riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90:52 om h�jt pensionslillskott och f�rb�ttringar i de kommunala bo-siadsfill�ggen m.m. (SfU8, rskr 100) beslutat om en �ndring i statsbidrags�reglerna f�r KBT. De nya reglerna inneb�r alt KBT skall svara f�r minst 80 % av varje del av den m�natliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr och 1 700 kr f�r ogift pension�r saml mellan 80 kr och 1 850 kr f�r ma�kar Kommunen f�r statsbidrag med 25 % av sina KBT-kostnader i dessa in�tervall.

Kommunerna best�mmer sj�lva vilka grunder som skall g�lla, men bo-stadsfill�ggel m�ste minst t�cka den bostadskostnad som ligger till grund f�r statsbidraget.

Inkomstpr�vningsreglerna �r fastlagda i lag. KBT administreras av riks�f�rs�kringsverket och f�rs�kringskassorna och betalas ut samtidigt med folk�pension. KBT utg�r f�r n�rvarande fill ca 560 000 pension�rer

Riksdagen har med anledning av den nyss n�mnda propositionen 1989/90:52 beslutat om vissa f�r�ndringar avseende ber�kningen av inkomst vid pr�vningen av r�tt fill KBT (SfU8, rskr 100). Fro.m. den 1 januari 1991 kommer f�rm�genhet upp till 800 000 kr. som nedlagts i boende all undantas vid ber�kningen av f�rm�genhelsavkastningen.

De totala KBT-kostnaderna har f�r budget�ret 1990/91 ber�knats fill 5 960 milj. kr och statsbidraget till 1 300 milj. kr Kostnaderna f�r KBT �kar genom den allm�nna hyreskoslnadsslegringen men samfidigt har den fort�g�ende �kningen av antalet pension�rer med ATP en �terh�llande effekt p� kostnadsutvecklingen.

Allm�n till�ggspension

Antalet ATP-pension�rer och utgiftsutvecklingen framg�r av f�ljande sam�manst�llningar Barnpension redovisas under avsnitt C.

Antalet ATP-pensioner

 

I slutet

lders-

Frtids-

nke-

Barn-

Summa

av r

pension

pension

pension

pension

 

1965

76 500

22 900

24 700

14 800

138 900

1970

257 700

77 500

76 700

30 200

442 100

1975

455 300

176 500

148 500

39 500

819 100

1980

792 400

212 200

230 300

43 000

1 277 900

1985

994 000

261 100

306 800

37 100

1 599 000

1988

1 104 000

293 700

343 300

33 800

1 775 400

1989'

1 138 000

305 000

354 000

33 100

1 830 100

1990'

1 172 000

315 000

365 000

29 900

1 881 900

' Ber�knat.

49

4 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


 


Utgifterna f�r ATP, milj. kr

 

r

lders-

Frtids-

nke-

Barn-

Summa

 

pension

pension

pension

pension

 

1965

57

47

48

16

168

1970

560

359

195

52

1 166

1975

2 450

1 830

610

116

5 006

1980

12 350

4 640

1 780

258

19 028

1985

28 840

8 950

3 955

371

42 116

1988'

42 320

12 220

5 598

420

60 558

1989'

48 430

14 000

6 395

455

69 280

' Ber�knat.

ATP:s �lderspension utg�r 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, r�knat p� medeltalet av den f�rs�krades 15 b�sta inkomst�r i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst ber�knades f�rsta g�ngen f�r �r 1960. Enligt huvudregeln kr�vs 30 �rs f�rv�rvsarbete f�r full pension. Den �rliga pen�sionsgrundande inkomsten ber�knas p� inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-po�ng f�r �r 1990 ber�knas s�ledes p� inkomster mellan 29 700 kr och 222 700 kr Reglerna f�r pensions�lder m.m. �verensst�mmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanst�llningarna framg�r alt ATP-f�rm�nerna suc�cessivt f�tt �kad betydelse. Andelen ATP-pension�rer utgjorde �r 1970 30 % av samtliga pension�rer med motsvarande f�rm�ner fr�n folk�pensioneringen. Denna andel uppg�r nu fill ca 75 %. Av de f�r n�rvarande drygt 1,5 milj. �lderspension�rerna och ca 350 000 f�rtidspension�rerna med folkpension har ca 1,1 milj. (73 %) resp. 300 000 (86 %) ocks� ATP-pen-sion. �kningen av antalet och andelen ATP-pension�rer forts�tter Det sker ocks� en markant �kning av den genomsnittliga ATP-pensionens storiek ge�nom att de nytillkommande pension�rerna vanligen har en h�gre ATP-po�ng.

ATP finansieras genom avgifter fr�n arbetsgivare och egenf�retagare. ATP-avgiften som h�js fr�n den 1 januari 1990 med tv� procentenheter utg�r f�r �r 1990 13,00 % av avgiftsunderlaget.

ATP-avgiften betalas in till allm�nna pensionsfonden (AP-fonden). Fond�f�rvaltningen �r uppdelad p� tio styrelser. F�rsta - tredje fondstyrelserna f�rvaltar var sin del av influtna medel fr�n avgifter till till�ggspensione�ringen, medan fj�rde och femle fondstyrelsen f�rvaltar en avgr�nsad del av dessa medel genom placering i aktier m.m. De fem l�ntagarfondstyrdserna skall f�rvalla de medel som inflyter dels fr�n vinstdelningsskall och vinst-skatt, dels fr�n en s�rskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiften. L�nla-garfondslyrelserna skall �rligen �verf�ra en real kapitalavkastning p� minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel.

AP-fonden uppgick �r 1965 lill 7 300 milj. kr och �kade till 31 343 milj. kr �r 1970 samt 148 312 milj. kr �r 1980.1 januari 1990 ber�knas AP-fonden uppg� till 380 000 milj. kr


Prop. 1989/90:100 Bil.7


50


 


Ddpensionsf�rs�kring��������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

u������ .���������������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 7

F�rv�rvsarbetande i �ldern 60-65 ar har m�jlighet att minska arbetsinsatsen

genom att �verg� till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpen�sionen fyller d� ut en viss andel av det inkomstbortfall som f�ljer av arbels-lidsminskningen. F�r att delpension skall kunna utges kr�vs bl.a. alt den f�r�s�krade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 �r fro.m. 45 �rs �lder och alt vederb�rande under de senaste tolv m�naderna f�re arbetslidsminskningen f�rv�rvsarbetat under minst fem m�nader

F�r anst�llda g�ller att arbetstiden m�ste minskas med minst fem fimmar i veckan och efter minskningen uppg� till minst 17 timmar i veckan. Egna f�retagare m�ste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst h�lften och d�refter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Kompensationsniv�n inom delpensionsf�rs�kringen �r 65 % av inkomstbortfallet. Inkomsten be�r�knas med utg�ngspunkt fr�n pensionspo�ngen f�r de sista fem �ren f�re arbetstidsminskningen. De tv� s�msta po�ng�ren elimineras och d�refter be�r�knas inkomsten f�re arbetslidsminskningen till den inkomst som motsva�rar den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten f�r de �terst�ende tre �ren. Den genomsnittliga inkomsten r�knas upp med aktuellt basbelopp. Delpensionen �r knuten till basbeloppet och �r pensionsgrundande f�r ATP.

Av f�ljande sammanst�llning framg�r hur antalet delpension�rer och kostnaderna har utvecklats sedan pensionsformen inf�rdes �r 1976. Under perioden 1981 - 1 juli 1987 ersattes den tidigare �kningen av en klar minsk�ning av antalet personer med delpension eftersom kompensafionsniv�n inom f�rs�kringen s�nktes fr�n 65 till 50 % av inkomstbortfallet. Sedan kompensationsniv�n numera �terst�llts �kar antalet delpension�rer �ter

Antalet delpension�rer och utgifterna

1 slutet av �r������������������������ Antalet delpension�rer�������� Utgifter per �r, milj. kr

1978

41 900

1980

67 800

1982

61 700

1984

47 200

1986

32 200

1988

38 500

1989'

40 000

' Berknat.

 

687 1 239 1 457 1 135

764 1 402 1 520

Delpensionsf�rs�kringen finansieras genom en socialavgift om 0,50 % av avgiftsunderlaget fr�n arbetsgivare och egenf�retagare. Avgiften f�rs lill en s�rskild fond.

Den allm�nna pensioneringens kostnader

Sammanfattningsvis kan konstateras atl utbetalningarna fr�n de allm�nna
pensionssystemen uppg�r till mycket stora belopp. Statens kostnader under
folkpensionsanslaget uppg�r s�ledes till 61 820 milj. kr under n�sta bud�
get�r. H�rtill skall laggas statens och kommunernas kostnader, 5 960 milj.
������������������������������������������������ 51


 


kr f�r kommunala bostadstill�gg. Vidare tillkommer delpensions-och ATP-��� Prop. 1989/90:100 utbetalningarna, som f�r del kommande budget�ret ber�knas lill 1 800 resp.���� Bil. 7 82 011 milj. kr Totalt kommer utgifterna f�r f�rm�nerna fr�n den allm�nna pensioneringen inkl. bostadstill�gg d�rmed alt uppg� till ca 151 600 milj. kr vilket inneb�r en �kning med ca 13 miljarder kr i f�rh�llande till motsva�rande ber�kningar f�r innevarande budget�r

Arbetsskadef�rs�kringen

Arbetsskadef�rs�kringen omfattar anst�llda, uppdragstagare och egenf�re�tagare. Den ger i princip full ers�ttning f�r inkomstbortfall till den som drab�bas av skada i sill arbete.

Arbetsskadef�rs�kringen anknyter till de principer som g�ller f�r invalidi-lelsbed�mning inom den allm�nna f�rs�kringen. Del �r d�rigenom den fak�tiska neds�ttningen i den f�rs�krades f�rm�ga atl skaffa sig inkomst genom f�rv�rvsarbete som best�mmer ers�ttningens storlek. Ers�ttning f�r arbets�skada utges vid best�ende neds�ttning av arbetsf�rm�gan i form av en liv�r�nta, som i princip skall utg�ra skillnaden mellan den inkomst som den f�r�s�krade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan ber�knas f�.

Arbetsskadef�rs�kringen �r samordnad med den allm�nna sjukf�rs�k�ringen p� s� s�tt att ers�ttning utges fr�n sjukf�rs�kringen f�r de f�rsta 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Fr�n arbetsskadef�r�s�kringen utg�r efter samordningslidens slut ers�ttning f�r sjukv�rdskostna�der inkl. resor och andra kostnader Vidare utges sjukpenning och - som fidi�gare n�mnts - livr�nta. Livr�nta kan ocks� utges lill efterlevande anh�rig. Den ers�tter �rlig inkomstf�rlust upp lill samma inkomsllak som g�ller f�r ATP, dvs. 7,5 g�nger basbeloppet, vilket f�r �r 1990 moisvarar 222 700 kr

Antalet arbelsskade�renden har �kat mycket snabbi. �r 1984 var antalet �renden som skulle pr�vas hos f�rs�kringskassorna drygt 54 000. F�r �r 1989 ber�knas motsvarande antal �renden vara drygt 119 000. F�rs�kringens kostnader har under samma period �kat fr�n 1 600 milj. kr till ber�knade 8 800 milj. kr F�r n�rvarande tillkommer ca 1 000 nya livr�ntetagare netto varje m�nad. Tillv�xten av livr�ntorna medf�r h�ga kostnader f�r f�rs�k�ringen under l�ng lid.

Arbetsskadef�rs�kringens utgifter, milj.kr

�r����������������������� Sjukpenning�������� Livr�nta�������������� Summa


1980

 

 

1 115

1981

468

884

1 352

1982

462

876

1 338

1983

603

948

1551

1984

608

992

1 600

1985

707

1 106

1 813

1986

1 645

1 267

2 912

1987

2 851

1586

4 437

1988

4 681

2 212

6 893

1989'

5 700

3 100

8 800

' Berknat.

 

 

 


52


 


Del �r framf�r allt antalet godk�nda arbelsjukdomar som �kar i antal. Prop. 1989/90:100 Den dominerande gruppen d�ri utg�rs av muskuloskdetala sjukdomar, eller Bil. 7 vad som ofta brukar ben�mnas belastningsskador Kunskapsunderlaget inom arbelsskadef�rs�kringens omr�de �r inte fillfredsst�llande. D�rf�r �r det i dagsl�get inte m�jligt att p� ett snabbt s�tt dra slutsatser om orsakerna fill utvecklingen inom arbetsskadef�rs�kringen. Arbetsmilj�kommissionen (Dir 1988:63) har som en viktig uppgift att komplettera kunskaperna om arbetsf�rh�llanden som ger upphov till skador och sjukdomar

Det �kande antalet arbetsskade�renden har ocks� medf�rt ett betydande problem f�r f�rs�kringskassorna all med rimliga handl�ggningsfider hantera de inkommande �rendena. Trots att ett betydande arbete har genomf�rts f�r all f�renkla handl�ggningen och att s�rskilda tillskott f�r administrationsre�surser har givils �r handl�ggningsfiderna fortfarande l�nga och balanserna otillfredsst�llande stora. Jag har beaktat dessa f�rh�llanden i min behandling av resursbehovet lill f�rs�kringskassorna under anslaget B 2. F�rs�krings�kassor

Enligt best�mmelser i 3 kap. 4 � lagen (1976:380) om arbelsskadef�rs�k�ringen (LAF) ers�tter arbetsskadef�rs�kringen efler samordningsfidens slut bl.a. n�dv�ndiga kostnader f�r konvalescenlv�rd. En f�ruts�ttning �r att v�rden ordinerats av l�kare och l�mnas i konvalescenlhem som lagits upp i en s�rskild f�rteckning.

Jag har fidigare under avsnittet "Konvalescenlv�rd" inom den allm�nna sjukf�rs�kringen f�reslagit att ers�ttningen fr�n sjukf�rs�kringen f�r s�dan v�rd avskaffas fro.m. den 1 juli 1990. R�tten till ers�ttning f�r resor i sam�band med s�dan v�rd f�resl�s dock bibeh�llas. Betr�ffande motiveringen f�r de f�reslagna �tg�rderna h�nvisar jag till n�mnda avsnitt. Best�mmelserna i LAF korresponderar med motsvarande best�mmelser i AFL.

Mot denna bakgrund f�resl�r jag att ers�ttning f�r konvalescentv�rd av�skaffas fro.m. den 1 juli 1990 �ven vad avser LAF. R�tten till ers�ttning f�r resor i samband med konvalescentv�rd b�r dock bibeh�llas p� samma s�ll som f�resl�s inom den allm�nna sjukf�rs�kringen. Milt f�rslag f�ranleder �ndring i 3 kap. 4, 8 och 10 �� lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring, och ell inom departementet uppr�ttat f�rslag fill lag om �ndring i denna lag b�r fogas till protokollet i �rendet som bilaga 7.4.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt anta f�rslaget till lag om �ndring i lagen (1976:380) om arbets�skadef�rs�kring.

D 1. Bidrag till sjukf�rs�kringen

 

1988/89

Utgift

7 759 644 424

1989/90

Anslag

7 811 OOOOOO

1990/91

F�rslag

9 009 000 000

Fr�n anslaget utg�r statsbidrag till f�rs�kringskassornas utgifter f�r sjuk-���������������������� 53

f�rs�kringsf�rm�ner (utom f�r�ldraf�rs�kringen, som redovisas under an-


 


slaget C 2). Statsbidrag utg�r med 15 % av kostnaderna f�r den obligalo-��� Prop. 1989/90:100 riska f�rs�kringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter fr�n ar-��� Bil. 7 betsgivare och egenf�retagare. Avgiften �r fro.m. �r 1988 10,1 % av av�giftsunderlaget f�r arbetsgivare och 9,6 % f�r egenf�retagare.

De grundl�ggande best�mmelserna finns i lagen (1962:381) om allm�n f�r�s�kring (omtryckt 1982:120) och lagen (1981:49) om begr�nsning av l�keme�delskostnader m.m.

Riksf�rs�kringsverket

Riksf�rs�kringsverkets kostnadsber�kningar f�r n�sta budget�r utg�r fr�n det f�rv�ntade utfallet f�r budget�ret 1988/89. Timsjukpenningreformen har medf�rt att sjuktalsber�kningarna f�r �r 1988 inte �r j�mf�rbara med tidi�gare �r bl.a. beroende p� att insjuknandedagen ers�tts enligt de nya reglerna som tr�dde i kraft den 1 december 1987. Verket kan dock konstatera en fort�satt �kning av antalet ersatta dagar i l�nga sjukfall vilket �kar kostnaderna f�r f�rs�kringen. N�r det g�ller sjukv�rdsf�rm�nerna har verket utg�tt fr�n de ers�ttningsbelopp som g�ller f�r �r 1990.

F�rdelning av de ber�knade kostnaderna p� f�rm�nsslag under dessa f�rut�s�ttningar framg�r av f�ljande sammanst�llning (milj. kr).

 

F�rm�nsslag

Utgifter

Ber�knade utgifter

 

 

1988

1989

1990

1991

Sjukpenning

31 068

35 640

38 110

38 520

Frivillig sjukpenningf�rs�kring

20

22

24

26

Allm�n sjukv�rdsers�ttning'

6 380

6 825 2

7 125

7 100

Avinstitutionalisering

799

804

807

810

F�rebyggande h�lso- och sjukv�rd

404

406

408

409

Hj�lpmedel till handikappade

715

719

722

725

�kad tillg�nglighet och kapacitet i v�rden

-

-

50

50

Psykoterapeutisk verksamhet

.-

-

19

19

Register f�r produktkontroll

-

-

2

2

Resor

737

840

860

880

Tandv�rd

3 206

3 410

3 460

3 450

Ers�ttning f�r f�retagsh�lsov�rd

5

1

-

-

f�re 1986

 

 

 

 

Sjukhusv�rd enl. rfv:s f�r-

35

33

40

47

teckning m.m.

 

 

 

 

L�kemedel

4 449

6 200

6 650

6 650

Konvalescentv�rd m.m.

18

20

22

24

Totalt

47 836

54 920

58 299

58 712

' Efter sjukhusv�rdsavdrag.

-1 beloppet ing�r ett s�rskilt bidrag �r 1989 p� 10 milj. kr. till Malm� kommun.

Utifr�n n�mnda f�ruts�ttningar ber�knar riksf�rs�kringsverket anslags�behovet under budget�ret 1990/91 till 8 785 milj. kr


F�redragandens �verv�ganden

Vid min ber�kning av de sammanlagda sjukf�rs�kringskostnaderna har jag utg�tt ifr�n riksf�rs�kringsverkels kostnadsber�kningar Samtidigt har jag


54


 


beaktat en viss l�ne- och prisutveckling samt vissa volymf�r�ndringar N�r Prop. 1989/90:100 det g�ller ers�ttningarna till sjukv�rdshuvudm�nnen f�r �r 1991 har jag ut- Bil. 7 g�tt fr�n de belopp som enligt en tr�ffad �verenskommelse g�ller f�r �r 1990. Jag har ocks� tagit h�nsyn till de tidigare redovisade �ndringarna i ers�tt�ningsreglerna f�r l�kemedel, sjukhusv�rd, tandv�rd och konvalescenlv�rd. Jag har vidare tagit h�nsyn fill den kostnadsminskning p� 127 milj. kr som f�ljer av de f�rslag ang�ende flexibel sjukpenning och m�jligheten att er-s�lla merkostnader f�r resor i st�llet f�r atl utge sjukpenning som regeringen beslutat f�rel�gga riksdagen i prop. 1989/90:62 om insatser f�r akfiv rehabili�tering och arbetslivsfondens verksamhet, m.m. Jag ber�knar med dessa f�r�uts�ttningar de sammanlagda sjukf�rs�kringskostnaderna (exkl. f�r�ldra�f�rs�kringen) till 60 057 milj. kr f�r n�sta budget�r

Inom socialdepartementet uppr�ttade f�rslag fill dels lag om �ndring i la�gen (1981:49) om begr�nsning av l�kemedelskostnader, m.m., dels lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring b�r fogas till protokollet i �rendet som bilaga 7.2 resp. 7.3.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

1.         all anta f�rslaget lill lag om �ndring i lagen (1981:49) om be�gr�nsning av l�kemedelskostnader m.m.,

2.         atl anta f�rslaget till lagom �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring,

3.         atl lill Bidrag tid sjukf�rs�kringen f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 9 009 000 000 kr.

D 2. Folkpensioner

 

Utgift

53 985 935 459

Anslag

58 080 000 000

F�rslag

61 820 000 000

Fr�n detta anslag bekostas folkpension som utges i form av �lderspension, f�rtidspension och �nkepension samt hustrutill�gg och barntill�gg lill den som uppb�r �lders-eller f�rfidspension. H�rifr�n bekostas ocks� handikapp�ers�ttning.

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. �lderspension utg�r fr�n 65 �rs �lder Den enskilde har dock m�jlighet atl mellan 60 och 70 �rs �lder sj�lv best�mma tidpunkten f�r sin pensionering. Vid uttag av �lders�pension f�re 65 �rs �lder reduceras den utg�ende pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efler 65 �rs �lder sker i st�llet en h�jning. Del �r �ven m�jligt att ta ul halv �lderspension.

F�rlidspension utges till den som f�tt sin arbetsf�rm�ga varaktigt nedsatt med minst h�lften. �nkepension utges fill �nka fram fill den allm�nna pen�sions�ldern. Hustrulill�gg, som �r inkomstpr�val, kan utges till gift kvinna mellan 60 och 65 �rs �lder vars make har �lders- eller f�rfidspension.

De nya reglerna f�r eflerlevandepensionering inneb�r alt den nuvarande������������������������� 55


 


�nkepensionen ersatts med omst�llningspension och s�rskild efterlevande-���� Prop. 1989/90:100 pension med lika regler f�r m�n och kvinnor De nya reglerna �r f�rsedda��� Bil. 7 med omfattande �verg�ngsbest�mmelser.

Folkpensionsf�rm�nerna �r indexreglerade, vilket inneb�r atl pensionsbe�loppen automatiskt �ndras i takt med basbeloppets ulveckiing.

�lderspension liksom hel f�rtidspension eller �nkepension utges f�r �r r�knat med 96 % av fastst�llt basbelopp f�r ensam pension�r och med sam�manlagt 157 % f�r tv� pensionsber�ttigade makar F�r den som inte har ATP eller har l�gt ATP-bdopp komjletteras folkpensionen med pensions�lillskott, som fr.o.m. 1990 utges med 50 % av basbeloppet f�r ensam �lders�pension�r och med 100 % f�r makar gemensamt. F�r en f�rtidspension�r utges pensionstillskott med 100 % av basbeloppet. Pensionsfillskoltet avr�k�nas krona f�r krona mot utg�ende ATP-pension. D�remot g�rs ingen avr�k�ning mot annan pension eller annat slag av inkomst.

Best�mmelsema om folkpensionsf�rm�nerna finns i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrulill�gg och kommunalt bostadstill�gg till folkpension (omtryckt 1976:1014) saml la�gen (1969:205) om pensionsfillskott.

Fr�n anslaget bekostas �ven vissa l�karunders�kningar m.m. f�r den all�m�nna f�rs�kringens behov fr�mst vid riksf�rs�kringsverkets sjukhus i Ny�n�shamn och Tran�s.

Riksf�rs�kringsverket

Vid ber�kningen av folkpensionskoslnaderna f�r budget�ret 1990/91 har riksf�rs�kringsverket utg�tt fr�n ett uppskattat antal utbetalda pensioner och utbetalt medelbelopp i december 1990. Verket har d�rvid gjort f�ljande uppskattning betr�ffande antalet pension�rer med olika slag av pensionsf�r�m�ner.

 

Pensionsf�rm�n

Uppskattat antal pensioner med regulj�r

 

utbetalning

 

 

 

Dec 1989

Dec 1990

F�r�ndring

 

(1989/90)

(1990/91)

under 1990

�lderspension

1 544 000

1 554 000

-f- 10 000

F�rtidspension

356 000

364 000

-H�� 8 000

Hustrutill�gg

18 200

16 000

-�� 2 200

Ankepension

62 300

60 000

-�� 2 300

Handikappers�ttning

48 600

49 900

-1-�� 1 300

Barntill�gg (antal barn)

40 700

36 000

-�� 4 700

Omst�llningspension

-

2 600

-1-�� 2 600

Summa

2 069 800

2 082 500

+ 12 700

D�rav med pensionstillskott

647 000

615 000

- 32 000

Med utg�ngspunkt fr�n uppskattningar f�r december 1990 och med basbe�loppet 28 650 kr ber�knar riksf�rs�kringsverket anslagsbehovet f�r h�r ak�tuella pensionsf�rm�ner till 57 650 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

56


 


F�redragandens �verv�ganden��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Folkpensionernas grundbelopp kommer fro.m. den 1 januari 1990 och vid

basbeloppet 29 700 kr alt uppg� fill 28 512 kr per �r f�r en ensam pension�r

och 46 629 kr f�r ell pension�rspar F�r den som saknar ATP eller har l�gt

ATP-bdopp kompletteras folkpensionen med etl pensionstillskott som kan

uppg� till 14 850 kr f�r en �lderspension�r H�rfill kommer ett kommunalt

bostadstill�gg.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag de sammanlagda kostnaderna under

detta anslag fill 61 820 milj. kr Det inneb�r en �kning med 3 740 milj. kr i

f�rh�llande fill nuvarande budget�r

Utgifterna f�r de olika pensionsf�rm�nerna framg�r av f�ljande samman�st�llning.

Pensionsf�rm�n����������������������������������������������������� Ber�knade utgifter milj. kr

1990/91���������������� F�r�ndring

fr�n 1989/90

46 725

+ 2 885

12 190

+�� 7.50

345

-���� 75

1 535

+���� 15

740

-1-���� 80

95

-���� 10

110

-1-���� 95

�lderspension

F�rtidspension

Hustrutill�gg

�nkepension

Handikappers�ttning

Barntill�gg

Omst�llningspension

61740����������������� -1-3 740

Vissa unders�kningar m.m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Folkpensioner f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsan�slag p� 61 820 000 000 kr

D 3. Bidrag till kommunala bostadstill�gg till folkpension

 

1988/89

Utgift

1 197 255 760

1989/90

Anslag

1 230 000 000

1990/91

F�rslag

1 300 000 000


Fr�n delta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader f�r kommunala bostadstill�gg till folkpension (KBT). KBT skall enligt de nya statsbidragsregler som tr�der i kraft den 1 januari 1990 f�re avdrag p� grund av inkomst t�cka minst 80 % av varje del av den m�natliga bostadskostna�den som �verstiger 80 kr men inte 1 700 kr f�r ogift pension�r och 1 850 kr f�r makar Kommuner erh�ller statsbidrag med 25 % av sina bidragsber�tti�gande kostnader f�r KBT.

Best�mmelserna om statsbidrag till kommunala bostadstill�gg till folkpen�sion finns i lagen (1962:392) om hustrutill�gg och kommunalt bostadstill�gg till folkpension och f�rordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstill�gg lill folkpension.


57


 


Riksf�rs�kringsverket����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Med utg�ngspunkt fr�n g�llande lagstiftning och ett anlagande om of�r�nd�rad hyresniv� efter 1989 har riksf�rs�kringsverket ber�knat anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 fill 1 225 milj. kr

F�redragandens �verv�ganden

Mol bakgrund av riksf�rs�kringsverkets anslagsframst�llning och med beak�tande av de f�rslag till f�r�ndringar avseende statsbidrag till KBT som jag tidigare har tagit upp ber�knar jag utgifterna under detta anslag till 1 300 000 000 kr f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Bidrag tdl kommunala bostadstill�gg tiU folkpension f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 300 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeers�ttningar m.m.

 

1988/89

Utgift

2 971 030

1989/90

Anslag

2 500 000

1990/91

F�rslag

2 800 000

Fr�n anslaget bekostas till�gg p� vissa �ldre livr�ntor samt ers�ttning i an�ledning av skadefall, d�r ers�ttningen p� grund av speciella f�rfattningar el�ler s�rskilda beslut helt eller delvis utg�r av statsmedel.

Riksf�rs�kringsverket

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas medelsbehovet f�r �ldre skadefall till 1,6 milj. kr, varav 0,4 milj. kr f�r uppr�kning av vissa �ldre livr�ntor fr�n ar�betsskade- resp. fiskarf�rs�kringsfonden. F�r nyare skadefall ber�knas me�delsbehovet till 1,1 milj. kr Riksf�rs�kringsverket f�resl�r att anslaget f�rs upp med 2,7 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har med utg�ngspunkt i riksf�rs�kringsverkets kostnadsber�kningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under �ren 1990 och 1991 ber�knat kostnaderna under anslaget till 2 800 000 kr


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Vissa yrkesskadeers�ttningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 800 000 kr


58


 


D 5. Bidrag till ers�ttning vid n�rst�endev�rd����������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

1989/90��������� Anslag�������������� 4 500 000

1990/91��������� F�rslag������������� 5 000 000

Fro.m. den 1 juli 1989 g�ller r�tt till ers�ttning vid n�rst�ende v�rd (prop. 1987/88:176, 1988/89:SoU6, rskr55)

De nya reglerna inneb�r all en n�rst�ende som v�rdar en sv�rt sjuk person i hemmet f�r r�tt fill ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen och ledighet fr�n sin anst�llning under h�gst 30 hela arbetsdagar. Dagantalet r�knas f�r den per�son som v�rdas. Best�mmelserna finns i lag (1988:1465) om ers�ttning och ledighet f�r n�rst�endev�rd.

Ers�ttningen utges med belopp motsvarande v�rdarens sjukpenningniv� och kan tas ut i form av hel, halv eller fj�rdedels dagers�ttning.

Kostnaderna f�r ers�ttningen vid n�rst�endev�rd finansieras enligt samma regler som g�ller f�r sjukf�rs�kringen, dvs. till 15 % med statsbidrag och fill 85 % genom socialavgifter fr�n arbetsgivare och egenf�retagare. Statsbidra�get lill ers�ttningen vid n�rst�endev�rd finansieras fr�n detta anslag.

Riksf�rs�kringsverket

I avvaktan p� hur de nya ers�ttningsm�jligheterna kommer att utnyttjas, ut�g�r riksf�rs�kringsverket fr�n ber�kningarna i propositionen (1987/88:176) uppr�knat med l�ne�kningen under �ren 1989 och 1990. Kostnaden f�r bud�get�ret 1989/90 ber�knas till 32 milj. kr och statsbidragskostnaden'till 4,8 milj. kr F�r budget�ret 1990/91 ber�knas kostnaden uppg� lill 33 milj. kr och statsbidragskostnaden till 5 milj. kr

F�redragandens �verv�ganden

Anslagsbehovet b�r ber�knas till 5 000 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till� Bidrag till ers�ttning vid n�rst�endev�rd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 5 000 000 kr

59


 


E. H�lso- och sjukv�rd m.m.�������������������������������������� Prop. i989/90:ioo

Bil. 7

Utveckling och f�rnyelse inom h�lso- och sjukv�rden

M�let f�r h�lso- och sjukv�rden i Sverige �r en god h�lsa och en v�rd p� lika villkor f�r hela befolkningen.

Den svenska h�lso- och sjukv�rden h�ller en h�g standard. Personalens kunnighet, tj�nstvillighet, varsamhet och omtanke omn�mns ofta i posifiva termer

Generdh sett har h�lsol�get i befolkningen f�rb�ttrats. M�nga m�nniskor kan nu njuta av ett l�ngre liv och en b�tlre livskvalitet bl.a. p� grund av de insatser som gjorts och g�rs inom h�lso- och sjukv�rden.

Trots betydande framsteg och trots alt h�lso- och sjukv�rden nu har fler anst�llda �n n�gonsin fidigare f�rekommer visst missn�je med v�rden, vilket ocks� kommit till uttryck i massmedierna. Krifiken riktar sig emellertid inte prim�rt mot den medicinska behandlingen utan i huvudsak mot bristande service och tillg�nglighet inom sjukv�rden.

Det �r i h�g grad angel�gel alt h�lso- och sjukv�rden successivt utvecklas och f�rnyas.

Ansvarel f�r f�rnyelsen av denna del av den offentliga sektorn faller i allt v�sentligt p� huvudm�nnen f�r h�lso- och sjukv�rden. Huvudm�nnen an�svarar f�r planering, organisation, drift och uppf�ljning av denna verksam�het och har del dominerande finansieringsansvaret. De svarar f�r mellan 75 och 80 procent av kostnaderna. Staten fastl�gger m�l och �vergripande rikt�hnjer och bidrar d�rut�ver, i samband med ekonomiska uppg�relser med sjukv�rdshuvudm�nnen, till l�sningar av aktuella problem. Ansvarel f�r f�r�nyelsearbetet kan d�rf�r s�gas vara delat.

N�gra exempel p� insatser som vidtagits fr�n statsmakternas sida f�r att l�sa vissa problem inom h�lso- och sjukv�rden och som �r av betydelse �ven f�r den framtida strukturen av h�lso- och sjukv�rden �r f�ljande.

��� Etl �rligt bidrag om 140 milj. kr har fro.m. den 1 juh 1987 avsatts till
sjukv�rdshuvudm�nnen med syftet att bidra till alt l�sa k�problemen i
fr�ga om operationer av gr�starr, h�ftleder och kransk�rl.

���� En s�rskild ers�ttning till sjukv�rdshuvudm�nnen - h�gst 50 milj. kr - har
� avsatts i 1990 �rs s.k. Dagmar�verenskommdse f�r olika stimulans�tg�r�
der och f�r incitament lill f�r�ndringsarbete, bl. a. genom att lyfta fram
goda exempel p� l�sningar Medlen, som skall f�rdelas efter ans�kan fr�n
sjukv�rdshuvudm�nnen, kan anv�ndas till f�rs�ks- och utvecklingsverk�
samhet som syftar till atl f�rb�ttra fillg�nglighelen och produktiviteten el�
ler atl minska k�erna och andelen kvariiggande s.k. klinikf�rdiga patien�
ter

��� Som jag n�mnt i inledningen lill avsnittet D. F�rs�kring vid sjukdom, han�
dikapp och �lderdom skall bl. a. den behovsbaserade f�rdelningen av den
allm�nna sjukv�rdsers�ttningen som inf�rdes fro.m. �r 1988 bli fullt ge�
nomf�rd under �r 1990. Metoder f�r behovsbaserad resursf�rdelning ut�
vecklas f�r kommande f�rdelning av statliga bidrag till sjukv�rdshuvd-

m�nnen. S�dana metoder f�ruts�tts bli utvecklade �ven inom respekfive����������������������������������������������� q

sjukv�rdsomr�de.


 


Jag avser att i b�rjan av �r 1990 f�resl� regeringen att l�gga fram en propo- Prop. 1989/90:100 sition till riksdagen om �ndringar i best�mmelserna om ledningsansvar i h�l- Bil. 7 so- och sjukv�rdslagen. Enligt den avsedda nya regleringen skall det, n�r det beh�vs med h�nsyn till patienternas s�kerhet vid en enhet f�r diagnos eller v�rd och behandling, finnas en s�rskild l�kare med ett samlat administrativt och medicinskt ledningsansvar Denne avses alt f� ett ansvar f�r verksamhe�tens resultat ur olika aspekter, vilket kommer all ge f�ruts�ttningar f�r en effektiv ledning. Dessutom �r avsikten att f�resl� all del f�r varje patient vid en s�dan enhet skall utses en s�rskilt ansvarig l�kare.

En �versyn har p�b�rjats av Landstingsf�rbundet n�r del g�ller h�lso- och sjukv�rdens struktur Utredningen kommer alt omfatta ansvarsf�rdelningen och finansieringen av prim�rv�rden, l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden. I della arbete deltar �ven f�retr�dare f�r socialdepartementet och socialsty�relsen.

F�r atl p�skynda arbelet med att skapa b�ttre m�jligheter alt f�rb�ttra befolkningens h�lsa och minska r�dande skillnader i h�lsotillst�ndet mellan olika grupper i samh�llet inr�ttade regeringen �r 1988 en s�rskild gmpp, kal�lad folkh�lsogmppen. Denna skall dels vara r�dgivande organ �l h�lso- och sjukv�rdsberedningen, dds p� ell konkret och aktivt s�ll verka f�r alt f�r�b�ttra folkh�lsan. Folkh�lsogruppen har till uppgift att arbeta tv�rsektoriellt och har d�rf�r en mycket bred sammans�ttning.

Under det f�rsta �ret har Folkh�lsogruppen lagt ner ett omfattande arbete p� att la fram konkreta f�rslag fill �tg�rder, till�mpbara inom olika samh�lls�sektorer, f�r att f�rebygga hj�rt- och k�rlsjukdomar samt cancer I en nyli�gen publicerad rapport om sambandet mellan kost och h�lsa presenterar gruppen olika �tg�rder som kan minska risken f�r cancer och hj�rt- och k�rl�sjukdomar

Chefen f�r jordbruksdepartementet avser atl senare under dagen f�resl� atl regeringen hos riksdagen hemst�ller om att sammanlagt 7 milj. kr under tv� �r anvisas livsmedelsverket fill ett projekt f�r kost- och h�lsoupplysning. Samarbete har ocks� etablerats med arbetsmilj�kommissionen kring arbets�milj� och sjukf�rs�kringsfr�gor Enligt planerna kommer n�rmast att penet�reras hur handlingsprogrammet f�r r�relseorganens sjukdomar skall f�ras vidare samt vad som kan g�ras f�r atl minska psykisk oh�lsa och f�rb�ttra barns levnads- och h�lsovillkor Arbetet med all ta fram en nationell strategi f�r folkh�lsoarbetet kommer att p�b�rjas under �r 1990.

Informationsstrukturen inom h�lso- och sjukv�rden och tandv�rden ut�reds f�r n�rvarande (Dir 1988:28). Direktiven f�r utredningen utg�r fr�n att informationshanteringen skall bygga p� principen alt grunddata insamlas, registreras och lill st�rsta delen anv�nds lokall, dvs. p� kliniker och v�rd�centraler Vissa av dessa dala b�r kunna sammanst�llas f�r olika v�rdomr�den eller patientgrupper m.m. f�r all tillgodose informationsbehoven p� re�gional och nationell niv�. F�rslag skall l�mnas om enhetliga beskrivningss�tt och definitioner Vidare skall �verv�gas hur j�mf�relser skall kunna g�ras mellan bl.a. olika basenheter

I delta sammanhang b�r n�mnas alt regeringen den 5 maj 1989 beslutat
atl en utredning om service, st�d och v�rd till psykiskt st�rda skall bl.a. karl-
l�gga situationen inom psykiatrin och utv�rdera effekterna av den f�r�nd-�������������������������� 1


 


ring fr�n slutna till �ppna v�rdformer som skett under 1980-talet. Utred-���� Prop. 1989/90:100 ningen skall �verv�ga och f�resl� olika �tg�rder f�r all uppn� en f�rb�ttrad���� Bil. 7 och effektivare service och v�rd lill psykiskt st�rda.

Vissa problem inom sjukv�rden

Den svenska h�lso- och sjukv�rden har sedan l�nge utgjort en expanderande sektor i samh�llet. Detta g�ller s�v�l i ekonomiska termer som n�r det g�ller antal anst�llda samt antal bes�k och intagningar m.m. D�remot har antalet v�rddagar sjunkit, liksom antalet v�rdplatser Detta �r bl.a. en f�ljd av den minskade medelv�rdtid som m�jliggjorts av den medicinska utvecklingen. Dessa f�rh�llanden �sk�dligg�rs i f�ljande tabell.

F�r�ndring av antal v�rdplatser, intagningar, v�rddagar samt medelv�rdtid 1972-1988, inom ofTentlig v�rd

 

V�rdform/�r������������� V�rd-

Intagningar

V�rddagar

Medelv�rdtid

platser

(tusental)

(tusental)

dagar

index

Somatisk korttidsv�rd

 

 

 

 

1972��������������������������� 42 767

1 187

11 994

10,1

116

1980�������������������������� 40 241

1293

11 312

8,7

100

1988�������������������������� 34 680

1 438

9 987

7,0

80

Somatisk l�ngtidsv�rd

 

 

 

 

1972��������������������������� 34 839

62,4

10 759

172

70

1980�������������������������� 44 859

61,7

15 142

245

100

1988�������������������������� 49 039

111,0

16 650

150

62

Psykiatrisk v�rd

 

 

 

 

1972�������������������������� 33 961

119.5

11 372

95

145

1980�������������������������� 26 962

129,5

8 477

65

100

1988��������������������������� 16 844

113,7

5 173

45

69

K�lla: AHS samt LKELP

�ven om kostnaderna f�r h�lso- och sjukv�rden realt har fortsatt att �ka �ven under 1980-talet med 2 % per �r tar denna verksamhet nu en l�gre an�del av BNP �n f�r tio �r sedan. H�lso- och sjukv�rden syssels�tter omkring 450 000 personer eller omkring 10 % av samtliga yrkesverksamma i landet.

Skillnaderna i h�lsol�ge mellan olika socioekonomiska grupper �r fortfa�rande alltf�r stora. Skillnaderna i v�rdresurser och v�rdkonsumtion mellan olika delar av landet och mellan olika delar av befolkningen �r betydande.

F�ljande diagram �ver kostnaderna per inv�nare och huvudman f�r h�lso-och sjukv�rd samt tandv�rd �r 1988 visar att dessa kostnader varierar starkt mellan landets sjukv�rdshuvudm�n fr�n ca 8 000 till ca 11 800 kr per inv�nare. Dessa skillnader f�rklaras inte av motsvarande skillnader i h�lsol�get.

62


 


Kostnader per inv�nare och huvudman f�r h�lso- och sjukv�rd samt tandv�rd 1988 exkl. kapitaltj�nstkostnader.


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 

 

NorrboiMn

 

QStetxirg

 

Malmfl

 

VAsiamorrlaml

 

VSstwbotton

 

VAmiland

 

JAnitlfliKl

 

BtoUnga

 

Oibra

 

 

 

GvMioig

 

KronobsTQ

 

Kalmar

 

StocKhohn

 

lvsborg

 

Skaraborg

 

Bohus

 

OnMping

 

Qodand

 

Malmhus

 

Krlsiianstad

 

VBtni anlnd

 

OsiergAHand

 

Hanand

 

Sdrrrland

 

Uppsala

C

 

2000�������� 4 000�������� 6 000��������� 8 000������� 10000���� 12 000�� 1

 

Kronor� 1


Vissa uppf�ljande studier och analyser tyder p� att den interna f�rdel�ningen av v�rdens resurser inte alltid svarar mot den aktuella v�rdefterfr�gan. Bel�ggningen och medelv�rdfiden varierar p�tagligt mellan olika klini�ker Detsamma g�ller andelen patienter som med en och samma diagnos be�handlas i �ppen v�rd resp. l�ggs in f�r sluten v�rd.

Man kan konstatera alt h�lsoklyftorna v�xer mellan olika sociala grupper, att v�rden utnyttjas oj�mlikt och att det ibland finns brister n�r det g�ller v�rdens fillg�nglighet. Det sistn�mnda tar sig bl.a. uttryck i en p� vissa h�ll besv�rande k�situation och en h�g andel p� sjukhusen kvarliggande s.k. kli�nikf�rdiga patienter Ett hinder f�r etl rationellt utnyttjande av tillg�nglig kapacitet �r naturligtvis bl.a. den p� vissa kliniker h�ga andelen f�rdigbe-handlade patienter F�r n�rvarande bel�gger dessa patienter ca 15 % av samtliga tillg�ngliga platser inom den somatiska korttidsv�rden enligt en stu�die som Landstingsf�rbundet nyligen publicerat.

Det f�religger s�ledes i flera avseenden obalans n�r det g�ller tillg�ngen p� resurser och hur dessa utnyttjas liksom n�r det g�ller efterfr�gan p� och behov av v�rd.

Det finns ocks� strukturella problem inom den svenska h�lso- och sjukv�r-


63


 


den. Det dubbla huvudmannaskapet n�r det g�ller �ldreomsorgen �r ett ex- Prop. 1989/90:100 empel. Det �r angel�get att prim�rv�rden inriktas mot etl mer f�rebyggande Bil. 7 arbetss�tt och byggs ut i de omr�den som fortfarande sl�par efler Det finns obalans inom l�nssjukv�rden n�r det g�ller tillg�ng och efterfr�gan p� v�rd inom skilda specialiteter Det finns vidare obalans n�r del g�ller fillg�ng p� l�kare och annan personal mellan olika regioner och specialiteter Den h�g-specialiserade v�rdens organisation och omfattning �r inte problemfri.

Sv�righeter atl rekrytera och beh�lla personal i tillr�cklig omfattning har accentuerats p� senare fid, s�rskilt i storst�derna genom den �kande konkur�rensen om arbetskraften som den r�dande h�gkonjunkturen d�r medf�rt.

Det f�rtj�nar dock i detta sammanhang alt p�pekas alt personaloms�tt�ningen - dvs. andelen anst�llda som l�mnar v�rdomr�det under ett �r - gene�rellt sett �r j�mf�relsevis l�g inom den offentliga h�lso- och sjukv�rden, ca 6-10 % inom flertalet sjukv�rdsomr�den. Andelen varierar beroende p� per�sonalkategori. �ven om personalen stannar inom v�rden �r emellertid om�flyttningen mellan olika v�rdenheter och avdelningar stor, vilket �r en av f�r�klaringarna till att del kan uppsl� en bristande kontinuitet i v�rden av patien�ten. En av orsakerna till rekryteringsbehoven inom h�lso- och sjukv�rden �r v�rdpersonalens h�ga antal sjukskrivningsdagar, ca 35 dagar/person. Om antalet sjukskrivningsdagar kunde minskas lill genomsnittet f�r hela den ar�betande befolkningen, ca 25 dagar/person, skulle dagens rekryteringsbehov lill stora delar vara l�ckta. Det finns emdlerfid regionala variafioner vad g�l�ler dessa problem.

En �kande efterfr�gan p� insatser fr�n h�lso- och sjukv�rden f�ranleds av �kningen av antalet �ldre och de allt st�rre m�jligheter till framg�ngsrik v�rd och behandling som den medicinska och medicinlekniska utvecklingen ger, inte minsl n�r del g�ller v�rd av patienter h�gt upp i �ldrarna. Inom den slutna sjukv�rden har andelen v�rddagar f�r patienter �ver 65 �r under de senaste 18 �ren �kat fr�n 53 % till ca 75 %.

I den sjukv�rdspolitiska debatten har det av bl.a. denna anledning fram�f�rts krav p� v�senlHgt ut�kade resurser till h�lso- och sjukv�rden och d� inte minst till den specialiserade l�ns- och regionsjukv�rden.

�nskem�l om ut�kade resurser fill h�lso- och sjukv�rd m�ste emellertid enligt min mening - mot bakgrund av r�dande arbetsmarknadssituation och samh�llsekonomi - m�tas med krav p� att nuvarande resurser tas till vara s� effektivt som m�jligt. Detta kan bl. a. ske genom en v�sentligt �kad flexibih-tel i h�lso- och sjukv�rdens s�tt all m�ta m�nniskornas behov och genom en ut�kad samverkan s�v�l inom denna v�rd mellan dess skilda delar som mel�lan h�lso- och sjukv�rden och andra n�rliggande verksamheter De som sva�rar f�r v�rden b�r sfimuleras all s�ka efler l�sningar som �r mindre.konven-fiondla. Stor uppm�rksamhet b�r �gnas �t etl aktivt arbete med alt �tg�rda befintliga "flaskhalsar" i syfte atl uppn� en mer effektiv h�lso- och sjukv�rd vilket skulle gynna alla ber�rda parter

Enligt vad jag anser mig ha kunnat iaktta har sjukv�rdshuvudm�nnen haft
sv�rt att vidta mer omfattande f�r�ndringar i den specialiserade v�rdens or�
ganisation. Det saknas vidare i betydande utstr�ckning ett kvalitetss�krings-
syslem, som skulle kunna leda lill en h�gre kvalitetsniv� och ell effektivare
utnyttjande av resurserna. Vissa radikala f�rs�k n�r det g�ller atl f�r�ndra�������������������������� 64


 


budgetstyrningen och finansieringen internt inom landstingen har emellertid��� Prop. 1989/90:100
gjorts p� n�gra h�ll.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 7

Sv�righeterna atl g�ra f�r�ndringar i v�rdens organisation i erforderlig ut�str�ckning kan bl. a. f�rklaras av att den nuvarande systemuppbyggnaden �r s� komplex. Enskilda initiativ till f�r�ndringar misslyckas l�tt. Inbyggda incitament f�r att befr�mja f�r�ndringsarbetet �r ocks� ofta otillr�ckliga.

N�dv�ndigt f�r�ndringsarbete

De regionala och lokala skillnader i v�rdresurser och v�rdutnyttjande som ber�rts indikerar att det b�r finnas m�jligheter till relativt betydande effekli-vitetsh�jande �tg�rder inom tillg�ngliga ramar ulan att d�rf�r avkall beh��ver g�ras p� den medicinska eller omv�rdnadsm�ssiga kvaliteten.

Av bl.a. arbetskraftsm�ssiga sk�l fordras f�r en n�dv�ndig utbyggnad av prim�rv�rd och �ldreomsorg en fortsatt effektivisering av den slutna akut�sjukv�rden. I f�reg�ende �rs budgetproposition framf�rdes bl. a. det ange�l�gna i att f� till st�nd en �ndrad inriktning av akutv�rdsorganisationen vid vissa sjukhus. H�rmed avs�gs t. ex. ett ut�kat utnyttjande av gemensam pri�m�rjour, samordning av intilliggande sjukhus under obekv�m tid, inf�rande av allv�rdsavdelningar m. m. En specialisering mellan olika sjukhus f�r delar av den planerbara v�rden - s�rskilt operativ s�dan - fanns ocks� med i bilden f�r att man effektivare skall kunna ta tillvara kapaciteten vid bl. a. l�nsdels-sjukhusen. Det senare g�ller inte minst i situationer med k�er eller andra tillg�nglighetsproblem. Andra angel�gna �tg�rder �r att erbjuda patienter en st�rre frihet n�r det g�ller att v�lja klinik eller v�rdcentral f�r v�rd och behandling. Detta b�r �ven g�lla f�r v�rd vid enhet utanf�r det egna sjuk�v�rdsomr�det.

Jag vill i detta sammanhang med sk�rpa framh�lla att h�lso- och sjukv�r�den utg�r en av de mest fundamentala byggstenarna i den svenska v�lf�rds�politiken och att den �ven i forts�ttningen i huvudsak m�ste finansieras ge�nom allm�nna medel och v�sentligen drivas i offentlig regi. Samtidigt st�r det klart att den privata v�rden utg�r ett bra komplement till den offentliga v�rden.

F�rslag om �tg�rder

Riksdagen har med bred majoritet st�llt ett antal krav p� h�lso- och sjukv�r�den. De grundl�ggande kraven p� h�lso- och sjukv�rden uttrycks i h�lso- och sjukv�rdslagen.

M�let f�r h�lso- och sjukv�rden �r att uppn� en god h�lsa och v�rd p� lika villkor f�r hela befolkningen. Delta g�ller s�ledes f�r alla, oavsett �lder och k�n, sociala f�rh�llanden, inkomst samt bostadsort.

Avsikten �r att prim�rv�rden skall utg�ra basen i h�lso- och sjukv�rdsor�ganisationen och ha ett huvudansvar f�r befolkningens h�lsotillst�nd. Det b�r i sammanhanget n�mnas att den �ppna prim�rv�rdens andel av sjuk�v�rdskostnaderna har �kat successivt fr�n 6 till 17 % under perioden �r 1970 till �r 1988.

Jag anser att en strategi f�r att uppn� en god h�lsa inom befolkningen b�r�������������������������������������������� 65

5 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7


 


uppst�llas. Det �r viktigt att statsmakterna tar sitt ansvar f�r att genomdriva���� Prop. 1989/90:100 den. Som ett led i detta arbete har folkh�lsogruppen initierat ett samlat tv�r-��� Bil. 7 sektoriellt strategiskt projekt, vilket planeras bli slutf�rt under �r 1991.

F�r alt man skall kunna komma till r�tta med n�gra av de problem som jag ber�rt i det f�reg�ende m�ste arbetet inom h�lso- och sjukv�rden enligt min mening inriktas p� f�ljande, n�mligen

    att ge patienterna, oavsett var de bor, b�ttre tillg�nglighet till en h�lso-och sjukv�rd av god kvalitet och ut�kade m�jligheter att v�lja var de vill bli behandlade,

    att utveckla h�lsofr�mjande och f�rebyggande insatser, riktade mot de stora folksjukdomarna, s�som hj�rt- och k�rlsjukdomar och cancer

    att ge personalen en god arbetstillfredsst�llelse och etl gott utbyte av de insatser den g�r f�r att svara upp mot patienternas behov och �nskem�l,

    att skapa incitament f�r ett effektivt utnyttjande av tillg�ngliga ekono�miska och personella resurser,

    att skapa ett system f�r kontinuerlig granskning av v�rdorganisationen f�r att kunna uppt�cka och avl�gsna on�diga hindrande faktorer som stoppar upp v�rdprocessen, s.k. flaskhalsar,

    att ge goda f�ruts�ttningar f�r en samordning av samh�llets insatser f�r v�rd och rehabilitering,

    att skapa goda f�ruts�ttningar f�r en effektivitet inom v�rd- och socialf�r�s�kringssektorn som resulterar i en god samh�llsekonomi,

    att utveckla m�l- och resultatstyrning med krav p� uppf�ljning och utv�r�dering,

    att decentralisera ansvar och befogenheter genom minskad detaljregle�ring och inf�rande av friare former f�r verksamheten p� basenhetsniv�.

Som jag n�mnt vilar huvudansvaret f�r genomf�randet av m�nga av de �tg�rder som kr�vs p� sjukv�rdens huvudm�n - landstingen. M�nga lands�ting och klinikledningar har ocks� vidtagit �tg�rder f�r att f�rb�ttra servicen och tillg�ngligheten.

F�r vissa strukturella �tg�rder kr�vs emellertid beslut av riksdag och rege�ring. Fr�mst g�ller det fr�gor som r�r ansvarsf�rdelningen mellan staten, landstingen och kommunerna.

�tg�rder p� nationell niv�

Socialstyrelsen skall fr o. m. den 1 januari 1990 koncentrera de centrala de�larna av verkets insatser kring tillsyn och uppf�ljning samt kunskapsutveck�ling och kunskapsf�rmedling. Socialstyrelsens grundl�ggande uppgift �r att f�lja och v�rdera kommunernas och landstingens verksamhet och utveckling samt att d�rvid bed�ma hur de m�l som finns uppfylls, vilka problem som orsakar eventuella brister i m�luppfyllelsen och hur effektiv verksamheten �r Denna aktiva tillsyn skall givetvis underst�dja och driva p� den n�dv�n�diga f�rnyelsen och omst�llningen av h�lso- och sjukv�rden.

Insatserna fr�n sjukv�rdens och socialv�rdens planerings- och rationalise�
ringsinstitut (Spri) kommer att koncentreras till bl.a. att utveckla metoder
f�r uppf�ljning och utv�rdering av kvalitet, effektivitet och produktivitet i
����������������������������������������������� gg


 


v�rden, atl ge st�d �t uppbyggnad av informationssystem och datorisering��� Prop. 1989/90:100 inom v�rden samt att arbeta med fr�gor r�rande h�lso- och sjukv�rdsstruk-��� Bil. 7 tur och organisation, v�rdens inre organisation, personalstruktur, f�rebyg�gande arbete och medicinteknisk utrustning i v�rden.

Statens beredning f�r utv�rdering av medicinsk metodik (SBU) utv�rde�
rar ny och befintlig medicinsk metodik ur medicinska, psyko-sociala, etiska
och ekonomiska aspekter Beredningen skall �ven utarbeta strategier f�r in�
f�rande och avveckling av medicinska metoder och sprida information om
uppn�dda resultat.
������������������������������������������������������������������������������������ '

Genom att de olika arbetsprogrammen f�r socialstyrelsen, Spri och SBU kommer atl vara v�l avst�mda sinsemellan, kommer en �kad kapacitet att finnas tillg�nglig p� central niv� f�r uppf�ljning och utv�rdering samt som st�d f�r sjukv�rdshuvudm�nnens arbete med egen utveckling, f�rnyelse och rationalisering.

J�mf�rande studier av produktion och effekter i relation till insatta resur�ser har ett betydande v�rde n�r det g�ller att h�ja kvaliteten, kostnadsmed�vetenheten och effektiviteten inom enskilda landsting eller sjukv�rdsenhe�ter S�dana studier b�r kontinuerligt genomf�ras av socialstyrelsen och Spri.

Regeringen har som n�mnts avsatt ett bidrag om 140 milj. kr �rligen till sjukv�rdshuvudm�nnen f�r att medverka till att l�sa k�problemen vad g�ller gr�starrsoperationer, h�ftledsoperalioner och kransk�rlsingrepp. Detta �r ett exempel p� statsmakternas m�jligheter att genom stimulansbidrag p�verka h�lso- och sjukv�rden. Jag vill n�mna, att antalet gr�starrsoperationer har �kat fr�n ca 8 000 till ca 25 200 mellan �ren 1980 och 1988. H�filedsope-rationerna har �kat fr�n ca 6 000 till ca 10 000 under samma period. Kransk�rlsingreppen har �kat fr�n ca 500 till ca 4 200 under perioden.

Den f�r�ndring av ansvarsf�rdelningen n�r det g�ller �ldreomsorgen som riksdagen i princip redan tagit st�llning till �r v�sentlig f�r att �stadkomma en b�ttre samordning av tillg�ngliga kommunala och landstingskommunala resurser och ett b�ttre omh�ndertagande ur den enskilde patientens synvin�kel. �ven ansvarsf�rdelningen och finansieringen n�r det g�ller s�v�l pri�m�rv�rden i �vrigt som l�nssjukv�rden och regionsjukv�rden beh�ver ses �ver En �versyn av strukturfr�gorna inom h�lso- och sjukv�rden har, som jag n�mnt inledningsvis, nyligen p�b�rjats p� initiativ av Landstingsf�rbun�det och med deltagande fr�n socialdepartementet och socialstyrelsen.

Det �r v�sentligt att tillg�ngliga resurser omf�rdelas till de omr�den och verksamheter d�r nyttan och v�lf�rdsutbytet blir st�rst. Jag vill i detta sam�manhang peka p� att de stora vinsterna - humanit�rt och ekonomiskt - san�nolikt inte kan uppn�s enbart genom rationaliseringar inom ramen f�r ett strikt sjukv�rdsperspektiv. H�rf�r kr�vs ocks� en strukturell f�r�ndring, varigenom h�lso- och sjukv�rd, sjukf�rs�kring och rehabilitering kan bringas att fungera i ett sammanhang. Avsikten �r att p� grundval av rehabi�literingsberedningens bet�nkande (SOU 1988:41) Tidig och samordnad re�habilitering och remissyttrandena �ver bet�nkandet f�resl� regeringen att framl�gga en proposition till riksdagen i hith�rande fr�gor under �r 1990.

En viktig f�ruts�ttning f�r att skapa likv�rdiga villkor f�r olika landsting i
fr�ga om att uppr�tth�lla en god kvalitet i sjukv�rdsservicen �r att resurserna
�r f�rdelade �ver landet efter v�rdbehov hos befolkningen. Som jag n�mnt
������������������������������������������������ 67

utvecklas nu irietoder f�r behovsbaserad resursf�rdelning f�r f�rdelningen


 


av statliga bidrag mellan landstingen. De f�rdelningskriterier som lagts till���� Prop. 1989/90:100 grund f�r bidragskonstruktionen �r olikheter i befolkningens d�dlighet.���� Bil. 7 sjukfr�nvaro och f�rtidspensionering samt antalet ensamboende �ldre. Me�toder f�r behovsbaserad resursf�rdelning f�ruts�tts komma atl utvecklas �ven inom landstingen.

�tg�rder p� lokal niv�

�tg�rder som kan f�rb�ttra tillg�ngligheten, minska k�erna och minska an�talet kvarliggande klinikf�rdiga patienter m�ste s�ttas in med h�g prioritet. Ansvaret h�rf�r vilar p� landstingen i egenskap av huvudm�n f�r h�lso- och sjukv�rden, men ocks� p� sjukhusledningar, klinikledningar och prim�r�v�rdsledningar I det �tg�rdsprogram som regeringen kommit �verens med Landstingsf�rbundet om och som beskrivits i del f�reg�ende ing�r emeller�tid att expertgrupper med s�rskild erfarenhet och kompetens n�r det g�ller att �ka tillg�ngligheten, f�rb�ttra effektiviteten och minska k�erna inom h�lso- och sjukv�rden st�lls till huvudm�nnens f�rfogande i den m�n proble�men inte kan l�sas genom den kompetens som finns lokalt.

F�rnyelsen av den offentliga sektorn bygger p� att ansvaret f�r olika verk�samheter decentraliseras till kommuner och landsting, som skall ha stor fri�het att sj�lva v�lja hur de vill n� uppst�llda m�l och utforma sin verksamhet. �ven inom kommuner och landsting f�ruts�tts en decentralisering ske. H�r�igenom kan kreativitet och nyt�nkande stimuleras hos alla anst�llda. En sti�mulerande arbetsmilj� �r en n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r alt kunna rekrytera och beh�lla personal inom h�lso- och sjukv�rden i framliden. P� s� s�tt kan resurserna utnyttjas b�ttre och medborgarna f� st�rre valfrihet och b�ttre m�jligheter alt direkt p�verka sin v�rd och service.

Decentralisering f�ruts�tter f�r att nationella intressen av en likv�rdig standard och r�ttvist f�rdelad samh�llsservice skall tillgodoses, att statsmak�terna anger �vergripande m�l och ekonomiska och andra ramar och villkor f�r verksamheten och vidare att en uppf�ljning sker

Uppf�ljningen av h�lso- och sjukv�rden skall bland annat avse s�v�l kvali�teten i v�rden och f�rdelningen av v�rdutbud mellan olika befolkningsgrup�per som hush�llningen med resurser. I uppf�ljningen ing�r �ven sjukv�rds�huvudm�nnens sj�lvklara ansvar f�r produktionsuppf�ljning/kvalitets�kontroll mot lokalt fastlagda m�l och krav.

Stora krav m�ste st�llas p� att den aktuella organisationen och befintliga administrativa och medicinska rutiner �r �ndam�lsenliga. Hit h�r ocks� att aktuella uppgifter utf�rs p� r�tt niv� i organisationen och av personal med r�tt kompetens. En f�ruts�ttning f�r att dessa rutiner skall fungera v�l �r en genomt�nkt strategi f�r delegering av uppgifter och ansvar

Jag vill h�r betona att kontinuerligt underh�ll och upprustning av befint�liga lokaler �r v�sentligt s�v�l f�r personalens som f�r patienternas v�lbefin�nande och trivsel, vilket i sin tur minskar personaloms�ttningen och medver�kar till patienternas tillfrisknande.

Personalf�rs�rjningsfr�gorna rymmer en rad problem av vilka n�gra m�ste l�sas p� lokal niv� eller efter f�rhandling, t. ex. n�r det g�ller arbets-milj�f�rh�llanden, schemal�ggning och l�ner, medan andra kr�ver insatser


 


fr�n statsmakternas sida. Eftersom nytillskottet till arbetskraften blir f�rh�l-���� Prop. 1989/90:100 landevis litet och utsatt f�r stor efterfr�gan m�ste ett �kat intresse �gnas �t-��� Bil. 7 g�rder som b�ttre tillvaratar och utvecklar resurserna hos redan anst�lld per�sonal.

De satsningar som satnh�llet genomf�rt f�r att tillgodose h�lso- och sjuk�v�rdens krav p� en kompetent och �ndam�lsenligt utbildad personal ger f�r�uts�ttningar att nu se �ver arbets- och uppgiftsf�rdelningen mellan olika per�sonalgrupper i syfte atl ta till vara den samlade kompetensen s� v�l som m�j�ligt. Baskompetensen har generellt h�jts inom v�rden genom att andelen vi�dareutbildade l�kare och andelen sjuksk�terskor och undersk�terskor �kat medan andelen personal med mycket kort eller ingen v�rdutbildning sjunkit. Uppgifter b�r i �kad utstr�ckning delegeras fr�n personal med l�ng vidareut�bildning s�som l�kare och tandl�kare till annan personal s�som sjuksk�ter�skor och fr�n dessa till t. ex. undersk�terskor

Vidare b�r det vara m�jligt att p� flertalet h�ll l�ta l�kare med specialist�kompetens eller annan l�ngvarig v�rderfarenhet ansvara f�r det akuta om�h�ndertagandet av patienten. L�kare under utbildning, s�rskilt AT-l�kare, b�r i huvudsak tj�nstg�ra under handledning och assistera erfaren l�kare, f�retr�desvis under h�gfrekvent tid.

Planerade �tg�rder

Socialstyrelsen m.m.

Mycket av det som n�mnts tidigare st�ller krav p� v�l utvecklade informa�tionssystem. Den informationsstrukturutredning som tillsatts av regeringen kommer under �r 1990 alt i en f�rsta etapp l�gga fram vissa f�rslag vad g�ller h�lso- och sjukv�rden.

Socialstyrelsens verksamhet skall koncentreras kring tillsyn och uppf�lj�ning samt kunskapsutveckling och kunskapsf�rmedling. Socialstyrelsens grundl�ggande uppgift �r att f�lja och v�rdera kommunernas och landsting�ens verksamhet och utveckling f�r att bed�ma hur de m�l som finns uppfylls och vilka problem som orsakar brister i m�luppfyllelsen samt f�r att belysa effektiviteten i verksamheten. Socialstyrelsens nya organisation, som beslu�tats i enlighet med vad som angetts i prop. 1988/89:130 om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning, b�rjar g�lla den 1 januari 1990.

Regionala tillsynsenheter knutna till socialstyrelsen kommer att inr�ttas. Vid enheterna kommer att finnas tillg�ng till kvalificerad medicinsk, odonto�logisk och juridisk expertis. Dessa enheter skall bl.a. handl�gga patient�ren�den och ut�va tillsyn, t. ex. genom bes�k i f�rebyggande syfte. De regionala enheterna skall vidare g�ra iakttagelser p� f�ltet samt sprida kunskaper och erfarenheter De skall ocks� f�lja och st�dja lokalt utvecklings- och f�rnyel�searbete. Tillsynsenhetema kommer att byggas upp successivt fro.m. den 1 juli 1990.

' F�r att renodla socialstyrelsens uppgifter och samtidigt effektivisera den
statliga l�kemedelskonlrollen skall socialstyrelsens l�kemedelsavdelning av�
skiljas och ing� i en ny myndighet f�r l�kemedelskontroll m.m. Jag avser att
f�resl� regeringen alt under v�ren 1990 l�gga fram en proposition till riksda-
�������������������������������������������� 69

gen om en s�dan ny myndighet.


 


H�lso-och sjukv�rdens ansvarsn�mnd�������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

Staten ut�var tillsyn �ver h�lso- och sjukv�rden genom socialstyrelsen, som

bl. a. har r�tt att f�reta inspektioner H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (HSAN) kan besluta om disciplinp�f�ljd m.m. n�r det g�ller h�lso- och sjuk�v�rdspersonalen. Tillsynsutredningen har i september 1989 �verl�mnat del�bet�nkandet (SOU 1989:80) F�renklad handl�ggning hos HSAN m.m. Ut�redningen f�resl�r att socialstyrelsen inte l�ngre skall tillhandah�lla f�redra�gande �t HSAN. 1 st�llet b�r HSAN f� egna medel f�r att sj�lv kunna upp�handla erforderlig medicinsk expertis. F�rslag om detta l�ggs fram i det f�l�jande under anslaget till HSAN. Utredningen f�resl�r ocks� att en tj�nst in�r�ttas vid HSAN f�r en medicinskt sakkunnig, som kan granska och priori�tera inkommande �renden. I den delen f�resl�s medel till s�rskild l�karex�pertis. Vidare f�resl�s att HSAN f�r en f�rst�rkning p� handl�ggarsidan f�r att den uppkomna �rendebalansen skall kunna arbetas av.

Ledningsansvaret inom h�lso- och sjukv�rden

Som jag tidigare har n�mnt avser jag att f�resl� regeringen att i en proposi�tion till riksdagen i b�rjan av �r 1990 l�gga fram f�rslag om att best�mmel�serna i h�lso- och sjukv�rdslagen om medicinskt ledningsansvar �ndras. F�r�slaget kommer att inneb�ra att det, n�r det beh�vs med h�nsyn till patienter�nas s�kerhet, skall finnas en s�rskild l�kare med ett samlat ledningsansvar vid enheter f�r diagnos eller v�rd och behandling. Detta b�r kunna ge �kade f�ruts�ttningar f�r en effektiv ledning. F�rslag skall �ven l�ggas fram om att varje patient vid en s�dan enhet skall f� en patientansvarig l�kare.

A'>' l�kemedelslagstiftning m.m.

Ny l�kemedelslagstiftning bereds mot bakgrund av l�kemedelsutredningens bet�nkande (SOU 1987:20) L�kemedel och h�lsa. Avsikten �r att regeringen skall kunna l�gga fram ett f�rslag om ny l�kemedelslag m.m. till riksdagen h�sten 1990.

Jag vill n�mna att i anslutning h�rtill en s�rskild promemoria (Ds 1989:60) har utarbetats om m�jligheterna atl via �ndrad lagstiftning och andra �tg�r�der komma till r�tta med det utbredda bruket av dopingpreparat. Promemo�rian remissbehandlas f�r n�rvarande.

Etik

Under senare �r har de etiska fr�gorna inom h�lso- och sjukv�rden f�tt en �kad aktualitet. Den snabba utvecklingen p� t. ex. genteknikens omr�de ger nya m�jligheter att bl.a. diagnostisera �rftliga sjukdomar Samfidigt upp�kommer en rad problem av etisk natur Jag avser att f�resl� regeringen att i en proposition till riksdagen under v�ren 1990 l�gga fram f�rslag till lagstift�ning om anv�ndning av genteknik p� m�nniska m.m.

Utredningen om det of�dda barnet har under h�sten 1989 avl�mnat bet�n�
kandet (SOU 1989:51) Den gravida kvinnan och fostret - tv� individer som
���������������������������������������������� 70
f�r� n�rvarande�� remissbehandlas.�� Transplantationsutredningen�� kommer
inom kort att avl�mna ett delbet�nkande.


 


Altemativ medicin�������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

Under senare �r har den alternativa medicinen tilldragit sig stort intresse hos

m�nga m�nniskor

Alternativmedicinkommitt�n har nu avslutat sitt arbete och dess bet�n�kande (SOU 1989:60) Huvudbet�nkande fr�n alternativmedicinkommitt�n har s�nts ut p� en bred remiss. Bet�nkandet innefattar en �versyn av den s.k. kvacksalverilagen och f�rslag om en ny lag p� omr�det.

Bek�mpning av H IVI aids

Sjukdomstillst�ndet aids (Acquired Immune Deficiency Syndrome) utg�r ett allvarligt hot mot folkh�lsan. Vid infektion av HIV (Humant Immunbrist Virus), som kan leda till aids, uppkommer risk f�r smitta p� samma s�tt som vid de veneriska sjukdomarna. HlV-smittan sprids f�r n�rvarande �ver hela v�rlden. D�dligheten hos de smittade som utvecklar aids �r mycket h�g. Ett vaccin eller ett verksamt botemedel finns inte. D�remot utvecklas l�kemedel som f�rdr�jer sjukdomsf�rloppet. Varje person m�ste genom sitt beteende sj�lv skydda sig fr�n smitta. F�r detta kr�vs kunskap om vilka �tg�rder som har effekt. Information och andra liknande insatser som riktas till befolk�ningen i dessa fr�gor �r fortfarande de mest verksamma �tg�rderna f�r att minska smittspridning.

Det svenska samh�llet har engagerats i stor utstr�ckning i HIV/aids-be�k�mpningen och bedriver en bred verksamhet f�r att f�rhindra smittsprid�ningen och l�mna st�d till dem som smittats. Frivilliga organisationer spelar en vikfig roll i arbetet. Det samf�llda arbetet har h�jt allm�nhetens kunska�per och riskmedvetande. Varje �r debuterar emellertid nya ungdomar sexu�ellt. Dessa har innan sin debut inte k�nt sig ha behov att tillgodog�ra sig den information som finns i samh�llet om aids. Fortsatta f�rebyggande insatser fr�n samh�llet kr�vs d�rf�r �ven l�ngt fram�t i tiden.

Sverige deltar �ven i det internationella arbetet med att bek�mpa aids. Detta �r ytterst viktigt, eftersom smittspridningen i en del l�nder utg�r ett �n st�rre problem �n vad som f�r n�rvarande �r fallet i Sverige.

Medicinteknisk s�kerhet m.m.

F�r att �ka s�kerheten vid anv�ndningen av medicintekniska produkter och
dentala material har jag f�r avsikt att f�resl� regeringen att f�rel�gga riksda�
gen en proposition i �mnet senast under �r 1991. Propositionen bereds mot
bakgrund av f�rslagen i bet�nkandet (SOU 1987:23) Medicinteknisk s�ker�
het och rapporten (Ds S 1986:2) Kontroll och tillsyn av dentala material samt
remissbehandlingen av dessa. En s�rskild arbetsgrupp arbetar med fr�gor
som r�r kontroll av medicintekniska produkter i ett EFIA- och EG-perspek-
liv. Den arbetsgrupp som inr�ttats f�r ombildning av socialstyrelsens l�ke�
medelsavdelning till en frist�ende myndighet har f�tt i till�ggsuppdrag att
l�mna f�rslag till hur myndighetens organisation kan utformas f�r att dess
uppgifter skall kunna innefatta �ven en kontroll av vissa andra produkter �n
l�kemedel inom h�lso- och sjukv�rden och landv�rden.
������������������������������������������������������������������������������ 71


 


Insatser mot tobaksr�kning������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril 7 Levnadsvanorna har stor betydelse f�r risken att drabbas av hj�rt- och k�rl�sjukdomar samt cancer. Tobaksr�kning framst�r som en av de viktigaste riskfaktorerna f�r dessa sjukdomsgrupper och har �ven betydelse f�r m�nga andra sjukdomar WHO har slagit fast att ingen annan f�rebyggande �tg�rd i i-l�nderna kan bidra mer till en f�rb�ttrad h�lsa �n minskad tobaksr�kning. F�r att utreda vilka �tg�rder som kan vidtas f�r att minska tobaksbruket till�kallade regeringen �r 1988 en s�rskild utredare. Ett bet�nkande fr�n utred�ningen ber�knas avl�mnas i b�rjan av �r 1990. Detta kommer att behandla fr�gor om r�kfria milj�er, reklam, priss�ttningens effekter, produktkontroll m.m.

Socialstyrelsen och folkh�lsogruppen arbetar ocks� mycket aktivt med to�baksfr�gorna.

Allergifr�gor

Allergi och annan �verk�nslighet har blivit en av v�r tids folksjukdomar Minst vart tredje barn �r drabbat. Allergiutredningen har nyligen avl�mnat sitt bet�nkande (SOU 1989:76) Att f�rebygga ALLERGl/�verk�nslighet. Orsaken till den stora frekvensen av allergier �r enligt utredningen milj��f�roreningar, framf�r allt d�lig luft inomhus. Utredningen f�resl�r �tg�rder inom en rad omr�den, bl.a. n�r det g�ller inomhusmilj�n, utomhusmilj�n, arbetsmilj�n, keiuiska produkter, l�kemedel, konsumentprodukter, livsme�del, tobaksr�k, samt forskning, information och utbildning. Bel�nkandet kommer att remissbehandlas.

Sjuktransport med helikopter

Enligt HSL skall sjukv�rdshuvudm�nnen svara f�r att det finns en �ndam�ls�enlig organisation f�r att till och fr�n sjukhus eller l�kare transportera perso�ner, vilkas tillst�nd kr�ver att transporten utf�rs med fordon som �r s�rskilt inr�ttade f�r �ndam�let. De sjuktransporter som avses i lagen �r de v�g-bundna, dvs. ambulansverksamheten. Rikspolisstyrelsen har enligt ett rege�ringsbeslut fr�n �r 1969 ansvaret f�r akuta sjuktransporter med helikoptrar och flygplan. Sjukv�rdshuvudm�nnen b�r tilldelas ett enhetligt ansvar f�r sjuktransporter inom h�lso- och sjukv�rden. Jag �terkommer med ett f�rslag om detta i det f�ljande.

Tandv�rdens utveckling

Tandh�lsan har f�rb�ttrats h�gst v�sentligt f�r barn, ungdomar och vuxna.
Det finns dock stora skillnader i h�lsol�ge och resurskonsumtion inom och
mellan olika landstingsomr�den. Andelen kariesfria tolv�ringar varierar
t.ex. mellan 13 % och 46 %. Det finns fortfarande �ven grupper i befolk�
ningen som har s�mre tandh�lsa. Som ett exempel kan n�mnas att vissa klini�
ker inom Stockholiris barn- och ungdomstandv�rd, som ligger i invandrar�
t�ta omr�den, redovisar h�ga kariesv�rden.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 72
Trots att tandh�lsan f�rb�ttrats, �kar de reala utgifterna inom tandv�rden.


 


Olika �tg�rder m�ste vidtas f�r att vinsterna i fr�ga om tandh�lsan ocks� i���� Prop. 1989/90:100 rimlig grad skall kunna komma samh�llet till godo. En samlad strategi inom���� Bil. 7 tandv�rden b�r avse s�v�l inriktning och dimensionering av olika tandv�rds�utbildningar som finansieringssystemet, olika formella regelsystem, tand�v�rdsorganisationen och informationsstrukturen inom tandv�rden.

Tandv�rdsorganisationen b�r utvecklas f�r att ge en �nnu st�rre tyngd �t f�rebyggande �tg�rder En viktigt m�l f�r organisationsutvecklingen �r att f�rs�ka b�ttre tillvarata personalens reella kompetens och m�jligheter Ge�nom att f�ruts�ttningarna skiljer sig mellan olika landsfing n�r det g�ller be�folkningsstruktur (glesbygd/t�tort) och rekryteringsl�ge m�ste emellertid organisationsl�sningarna variera mellan olika landsting. En konsekvens av detta �r att behovet av olika personalkategorier kommer att variera.

Chefen f�r utbildningsdepartementet kommer att senare denna dag vid sin anm�lan av utbildningshuvudtiteln bl.a. konstatera att en f�rs�ksverksam�het med en tv��rig h�gskoleutbildning p�g�r sedan h�stterminen 1988 p� tandhygienistlinjen. Han avvaktar utv�rderingen av f�rs�ksverksamheten som universitets- och h�gskole�mbetet f�tt i uppdrag att redovisa under v�ren 1990. F�r n�rvarande remissbehandlas f�rslag om en f�r�ndrad gymna�sieskola, d�r bl.a. tandsk�terskor och tandtekniker ing�r Han avser att �ter�komma till regeringen med f�rslag om eventuella f�r�ndringar vad g�ller tandsk�terskeutbildningen och tandteknikerutbildningen i detta samman�hang.

Inom socialdepartementet bereds f�rslag fr�n utredningen f�r �versyn av vissa ansvarsfr�gor inom h�lso- och sjukv�rden. F�rslagen har presenterats i bet�nkandet (Ds S 1986:10) Beh�righetsregleringen f�r assisterande tand�v�rdspersonal och inneb�r att delegeringen fill andra personalgrupper �n tandl�kare skall underl�ttas. Avsikten �r att f�rslag i �mnet skall l�ggas fram f�r riksdagen i en proposition under �r 1990.

Ny lagstiftning om psykiatrisk tv�ngsv�rd, m.m.

I regeringskansliet bereds fr�gan om en ny lagstiftning om psykiatrisk tv�ngsv�rd och behandlingen av psykiskt st�rda lag�vertr�dare m.m.

E 1. Socialstyrelsen

 

1988/89

Utgift

175 739 417

1989/90

Anslag

180 970 000

1990/91

F�rslag

196 144 000

Socialstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r verksamhet som r�r socialtj�nst, h�lso- och sjukv�rd, tandv�rd, l�kemedelsf�rs�rjning, h�lso�skydd, smittskydd, s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda samt fr�gor som r�r alkohol och andra missbruksmedel, s�vitt det inte �r en upp�gift f�r n�gon annan statlig myndighet.

Socialstyrelsens arbetsuppgifter och organisation regleras i f�rordningen (1988:1236) med instruktion f�r socialstyrelsen.

Socialstyrelsens nya organisation tr�der i kraft den 1 januari 1990.�������������������������������������������������������� 73

L�kemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av l�kemedel m.m.


 


Socialstyrelsen

Socialstyrelsen f�resl�r i sin anslagsframst�llning ut�kning av resurserna f�r bl.a.:

1.         Personalutveckling och avvecklings�tg�rder (sammanlagt 8,5 milj. kr).

2.         Personalslrukturf�r�ndringar (3,06 milj. kr).

3.         Expertis (1,5 milj. kr).

4.         Investering i� teknikst�d� (1� milj.� kr) samt �kade driftkostnader (1 milj. kr).

5.         �kade informationsinsatser (1 milj. kr).

6.         Omkostnader (0,5 milj. kr).

7.         Databas f�r forsknings- och utvecklingsarbete inom socialtj�nsten: SocBas (0,15 milj. kr).

8.         Abortf�rebyggande insatser (1,5 milj. kr).

9.         Uppdatering av h�lso- och sjukv�rdens personalregister (1 milj. kr).


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

Centrala verket

 

 

 

F�rvaltningskostnader

155 531 000'

-

11 284 0002

(d�rav l�nekostnader)

(116 517 000)

(-

13 190 000)

Lokalkostnader

23 725 000

+

1 101 000

Publikationer och tidskrifter

1 000

-

1 000

Eng�ngsanvisning

2 900 000

+

1 800 000

Psykiatriska n�mnden

 

 

 

och r�ttsliga r�det m.m.

329 000

.-h

1 822 000'

Viss administrativ service m.m.

0

 

 

Regionala organisationen

 

 

 

F�rvaltningskostnader

-

+

16 025 000

(d�rav l�nekostnader)

-

( +

13 200 000)

Lokalkostnader

-

-1-

1 000 000

Eng�ngsanvisning

-

-1-

3 195 000

Summa utgifter

182 486 000

-1-

13 658 000

Inkomster

 

 

 

F�rs�ljning av publikationer

1 516 000

-

1 516 000

Summa inkomster

1 516 000

-

1 516 000

Nettoutgift

180 970 000

+

15 174 000

' inkl. r�ttsliga r�det -exkl. r�ttsliga r�det


F�redragandens �verv�ganden

Det centrala verket

Riksdagen har med anledning av propositionen (1988/89:130) om socialsty�relsens framtida roll, uppgifter och inriktning beslutat om socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter och verksamhetsinriktning (SoU24, rskr 296).


74


 


Enligt detta beslut skall socialstyrelsen i f�rsta hand inrikta sitt arbete p� Prop. 1989/90:100 tillsyn i form av uppf�ljning och utv�rdering av den verksamhet som kom- Bil. 7 muner, landsting och andra organ bedriver inom socialsektorns omr�de. 1 sin egenskap av expertmyndighet skall socialstyrelsen kunna tillhandah�lla kunskapsunderlag som kan beh�vas av regering, landsting och kommuner inf�r olika st�llningstaganden. En viktig uppgift f�r socialstyrelsen blir d�r�f�r att utarbeta kunskapsunderlag f�r dem som �r verksamma inom omr�det.

Under anslaget E 2. Statlig l�kemedelskontroll �terkommer jag fill fr�gan om att f�rel�gga riksdagen en proposition om att ombilda socialstyrelsens l�kemedelsavdelning fill en s�rskild myndighet.

�renden om tillst�nd och godk�nnande r�rande teknisk sprit och alkohol�haltiga preparat avses �verf�ras till den nya kontrollmyndigheten fro.m. den 1 juli 1990. Jag har ber�knat ett minskat medelsbehov med 660 000 kr Dessa medel skall �verf�ras till anslaget E 2.

Besv�ispr�vningen hos socialstyrelsen i �renden om handel med drycker avses �verf�ras fill kammarr�tterna fro.m. den 1 juli 1990. Betr�ffande s.k. automatspels�renden ber�knas motsvarande f�r�ndring ske den 1 april 1990. Socialstyrelsens medelsbehov ber�knas minska med 325 000 kr under budget�ret 1990/91. Medel kommer i st�llet att ber�knas under andra huvud�titelns anslag D 3.

Myndighetsansvaret f�r de trafikmedicinska fr�gorna �verf�rs fr.o.m. den 1 januari 1990 fr�n socialstyrelsen till trafiks�kerhetsverket. Jag har ber�k�nat att socialstyrelsens medelsbehov till f�ljd av f�r�ndringen minskar med 550 000 kr f�r budget�ret 1990/91.

Medel f�r f�redragandeservice till h�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd kommer fro.m. budget�ret 1990/91 att �verf�ras till anslaget E 6. H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (HSAN) (900 000 kr).

Jag har r�knat med vissa besparingar som en effekt av rationaliseringar vid det centrala verket. Jag har �ven r�knat med vissa medelslillskolt f�r f�r�st�rkning av expertisen (1 500 000 kr) samt strukturella f�r�ndringar av per�sonalsammans�ttningen (1 000 000 kr). Medel f�r �kade informationsinsat�ser har ber�knats (1 000 000 kr) samt f�r databasen SocBas (150 000 kr).

Med den f�r�ndrade verksamhetsinriktningen kommer olika vidareutbild�ningsinsatser att beh�va genomf�ras. Vidare beh�ver vissa �verg�ngsvisa avvecklings�tg�rder s�ttas in. Jag har f�r budget�ret 1990/91 ber�knat medel vid det centrala verket f�r s�dana insatser med sammanlagt 3 700 000 kr

Teknikst�det vid det centrala verket b�r byggas ut ytterligare f�r att kunna utveckla uppf�ljnings- och utv�rderingsverksamheten och f�r att kunna ra�tionalisera handl�ggningsrutiner m.m. Jag har ber�knat medel f�r en extra satsning p� teknikst�det f�r budget�ret 1990/91 med 1 000 000 kr

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fro.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r detta anslag tagit h�nsyn till dessa avgifter

Vissa tekniska justeringar har gjorts av anslagsposterna. Samtliga int�kter och utgifter f�r publikationer och tidskrifter redovisas fram�ver under en anslagspost Publikationer och tidskrifter.


 


Riksdagen har fidigare uttalat att kostnaderna f�r r�det f�r vissa r�ttsliga Prop. 1989/90:100 sociala och medicinska fr�gor b�r s�rredovisas. Det s.k. r�ttsliga r�det har Bil. 7 tillkommit i f�rsta hand av r�ttss�kerhetssk�l och har en domstolsliknande sammans�ttning. Endast �renden som kominer fr�n domstol, �klagar- eller polismyndighet behandlas i princip i r�det. R�det regleras s�rskilt i socialsty�relsens instruktion. Kostnaderna f�r r�det har f�rts �ver till anslagsposten Psykiatriska n�mnden.

Den regionala organisationen

Enligt propositionen om socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inrikt�ning b�r, i syfte att f�rst�rka socialstyrelsens tillsyn inom h�lso- och sjukv�r�den, inr�ttas regionala tillsynsenheter p� h�gst sex orter i landet. Dessa en�heter skall utg�ra en del av socialstyrelsen.

Enheterna skall enligt propositionen f� det prim�ra ansvaret f�r handl�gg�ning av socialstyrelsens patient�renden, anm�lnings�renden och andra �ren�den av rutinkarakt�r inom h�lso- och sjukv�rden och tandv�rden. Enheterna skall �ven f�lja sjukv�rds- och tandv�rdsorganisationens utveckling och verka f�r att h�lso- och sjukv�rden samt tandv�rden inom respektive region utvecklas i enlighet med statsmakternas v�rdpolitiska st�llningstaganden. Enheterna skall s�lunda f�lja och st�dja det lokala utvecklings- och f�rnyel�searbetet. Enheterna skall �ven svara f�r den kontrollerande delen av tillsy�nen i form av inspektioner samt ut�va tillsyn �ver den v�rd som har enskild huvudman. Enheterna skall kunna svara f�r tillsyn av f�rskrivning av l�ke�medel i syfte att uppm�rksamma och f�rhindra missbruk.

Socialstyrelsen har till regeringen den 29 september 1989 avl�mnat rap�porten Regional organisation vid socialstyrelsen - Uppgifter, lokalisering, resursdimensionering m.m..

Socialstyrelsen har f�reslagit att respektive enhet f�rutom sin regulj�ra tillsynsverksamhet ocks� skall ha ett nationellt utvecklingsansvar f�r ett visst omr�de. S�dana �mnesomr�den �r legitimationer, andra kompetensbevis och personalregistret, tillsynen �ver anv�ndningen av medicinteknisk utrust�ning samt visst arbete med underlag f�r en gemensam praxis. I det senare fallet konstaterar socialstyrelsen att det �r verksledningen som ansvarar f�r policy och samordning av tillsynsverksamheten men att en av enheterna b�r f� ansvaret f�r att inh�mta och systematisera beslut fr�n bl.a. HSAN och de allm�nna f�rvaltningsdomstolarna samt att t.ex. i samband med gemen�samma konferenser svara f�r �terf�ringen inom hela organisationen.

Jag vill erinra oiri att det �r socialstyrelsen som i sin interna arbetsordning
slutligt avg�r arbetsf�rdelningen mellan det centrala verket och de regionala
enheterna. Jag delar dock i huvudsak socialstyrelsens bed�mning av vilka
uppgifter som �r l�mpliga att �verf�ra till de regionala enheterna. N�r det
g�ller tillsynen �ver anv�ndningen av medicinteknisk utrustning har jag f�r
avsikt att �terkomma till fr�gan om ansvarsf�rdelningen mellan den nya
kontrolliTiyndigheten och socialstyrelsen i den av mig under inledningsav�
snittet aviserade propositionen om medicinteknisk s�kerhet. Jag har i min
ber�kning av medelsbehovet f�r de regionala enheterna utg�tt fr�n socialsty�
relsens f�rslag till �verf�ring av arbetsuppgifter.
������������������������������������������������������������������������������������������� "


 


Socialstyrelsen har f�reslagit att de regionala enheterna skall vara fem till Prop. 1989/90:100 antalet. Den faktor som i f�rsta hand har varit utslagsgivande vid denna be- Bil. 7 d�mning har varit h�nsyn till att enheterna b�r bli tillr�ckligt stora. Enhe�terna b�r ha en tillr�cklig �rendevolym och personalstorlek f�r att inte bli f�r s�rbara, s�rskilt i samband med vakanser Alltf�r sm� enheter kan inneb�ra sv�righeter att rekrytera den kompetens som �r n�dv�ndig. Andra faktorer av betydelse har varit befolkningsunderlaget, antalet tillsynsobjekt och det geografiska m�nstret f�r anm�lningar

Socialstyrelsen har vidare f�reslagit att enheterna lokaliseras till Ume�, Uppsala, Stockholm, G�teborg och Malm�. Socialstyrelsen h�ri detta sam�manhang bl.a. beaktat rekryteringsbasen, dvs. tillg�ngen p� olika typer av expertis (bl.a. medicinsk och odontologisk kompetens), kontakterna med samverkansn�mnderna, n�rheten till tillsynsobjekten och kommunikatio�nerna.

Jag delar socialstyrelsens bed�mning av att antalet enheter b�r vara fem f�r att varje enhet skall uppn� en rimlig storlek. Jag har vid min medelsbe�r�kning f�r de regionala enheterna utg�tt fr�n fem enheter

N�r det g�ller beslut om lokaliseringen av enheterna ankommer detta p� regeringen. Jag vill dock i detta sammanhang framf�ra alt jag delar socialsty�relsens syn p� lokalisering av enheterna med undantag av f�rslaget till place�ring av enheten inom Uppsal�/�rebroregionen. Fr�gan om lokaliseringen av den regionala enheten i regionen har behandlats av samverkansn�mnden. N�mnden har enh�lligt f�reslagit att enheten f�rl�ggs till �rebro. Sk�len till detta har bl.a. varit att �rebro geografiskt och kommunikationsm�ssigt lig�ger centralt i f�rh�llande till de sju landstingsom ing�r i regionen. Vidare har en lokalisering till �rebro fr�n syssels�ttningssynpunkt bed�mts ha st�rre betydelse f�r �rebro �n f�r Uppsala. Jag anser f�r egen del att enheten i Uppsala/�rebroregionen b�r f�rl�ggas fill �rebro. Jag bed�mer kostna�derna i b�da alternativen som likv�rdiga.

N�r det g�ller respektive enhets geografiska ansvarsomr�de �r det social�styrelsens uppgift att avg�ra detta.

Eftersom verksamheten vid de olika enheterna kommer att p�b�rjas suc�cessivt under budget�ret 1990/91 har jag r�knat medel f�r ett halvt �r Re�sursbehovet f�r den regionala organisationen har delvis tillgodosetts genom en �verf�ring av medel fr�n det centrala verket, delvis genom ett tillskott av resurser Avsikten �r att medel f�r en fullt utbyggd regional organisation skall finnas tillg�ngliga fro.m. den 1 juli 1991.

Jag har ber�knat medel f�r teknikst�d samt vissa investeringar i den regio�nala organisationen, bl.a. inredning, baslitteratur, kopiatorer, teleanslutning m.m. Jag har �ven ber�knat medel f�r vissa genomf�randekostnader som ers�ttning till medflyttande, utbildning f�r nyrekryterad personal, rekryte�ringskostnader, marknadsf�ring m.m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Socialstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�
slag p� 196 144 000 kr
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ''


 


E 2. Statlig kontroll av l�kemedel m.m.�������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7

1988/89��������� Utgift������������������������������ O

1989/90��������� Anslag���������������������� 1 000

1990/91��������� F�rslag��������������������� 1 000

En farmacevtisk specialitet f�r i regel inte s�ljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortl��pande kontrolleras genom styrelsens f�rsorg. Inom socialstyrelsen finns en s�rskild l�kemedelsavdelning (SLA) som svarar f�r granskning och analys av l�kemedel m.m. L�kemedelsavdelningen ut�var ocks� kontroll av fa�brikssteriliserade eng�ngsartiklar f�r h�lso- och sjukv�rds�ndam�l, radioak�tiva l�kemedel, naturmedel, diabetestest, allergenprodukter, vissa foderme�del m.m.

L�kemedelsavdelningen �r lokaliserad till Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1989 ca 185 tj�nster

Samtliga kostnader f�r kontrollen av l�kemedel m.m. skall t�ckas med av�gifter.

Verksamheten omfattar f�ljande tre huvudprogram.

Program 1. L�kemedel f�re registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger f�re en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. H�ri ing�r arbetet med an�s�kningar om f�rskrivning av oregistrerade preparat p� licens, anm�lningar om klinisk pr�vning av l�kemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och allergenpreparat samt godk�nnande av ny indikation f�r s�dan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats f�r viss indikation.

Program 2. L�kemedel i anv�ndning

Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifr�n medicinska, biolo�giska och farmacevtiska krav. I programmet ing�r vidare den inspektions�verksamhet som omfattar bl.a. tillverkare, partihandel och apotek. Pro�grammet innesluter �ven biverkningskontroll, tillsynsverksamhet samt kon�sumtionsstudier och de informationsinsatser som i f�rsta hand riktar sig till h�lso- och sjukv�rdspersonal samt farmacevtisk personal.

Program 3. Kontroll av andra produkter �n l�kemedel

Prograiumet omfattar kontroll av andra produkter �n l�kemedel s�som bl.a. fabrikssteriliserade eng�ngsartiklar naturmedel, naturmedel f�r injektion, kosmetiska och hygieniska medel, preventivmedel samt diabetestester.

Fr�gan om att inr�tta en frist�ende myndighet f�r l�kemedelskontroll m.m. togs upp i budgetpropositionen (1988/89:100, bilaga 7) f�r budget�ret

1989/90. 1 propositionen angav f�redraganden att hon avs�g att �terkomma

78


 


till regeringen med f�rslag i en s�rskild proposition om alt inr�tta en frisl�-��� Prop. 1989/90:100
ende l�kemedelsmyndighet.
��������������������������������������������������������������� Bil. 7

Regeringen besl�t den 19 januari 1989 tillkalla en s�rskild arbetsgrupp med uppgift att l�mna f�rslag om den n�rmare utformningen av kontroll�myndighetens organisation samt i �vrigt l�mna f�rslag om andra �tg�rder som kan erfordras f�r att inr�tta myndigheten. Den s�rskilda arbetsgruppen avser att senast i februari 1990 l�mna ett f�rslag till regeringen om organisa�tion samt finansiering av den nya myndigheten.

Arbetsgruppen fick den 31 augusti 1989 ett till�ggsuppdrag fr�n rege�ringen avseende kontroll av vissa andra produkter �n l�kemedel inom h�lso-och sjukv�rden och tandv�rden. �ven della uppdrag kommer alt avrappor�teras senast i februari 1990.

Socialstyrelsen

Med anledning av den p�g�ende omstruktureringen av socialstyrelsens l�ke�medelsavdelning till en frist�ende myndighet har socialstyrelsen inte precise�rat f�rslag till ekonomisk ram f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Fr�gan om en frist�ende myndighet f�r kontroll av l�kemedel m.m. bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. Jag avser all senare under inneva�rande budget�r �terkomma till regeringen med f�rslag om en s�rskild propo�sition i �mnet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statlig kontroll av l�kemedel m.m. f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

E 3. Statens r�ttskemiska laboratorium

 

1988/89

Utgift

24 238 939

1989/90

Anslag

25 403 000

1990/91

F�rslag

26 702 000

Statens r�ttskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att ulf�ra under�s�kningar av r�tlskemisk och blodgruppsserologisk art samt alt bedriva an�nan hith�rande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Labora�toriet �r uppdelat p� en toxikologisk-kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning. Laboratoriets uppgifter och organisation framg�r av f�rord�ningen (1988:1237) med instruktion f�r statens r�ttskemiska laboratorium.

79


 


Socialstyrelsen

B�de antalet toxikologiska d�dsfallsutredningar och antalet trafiknykter-hets�renden vid kemiska avdelningen har �kat n�got mellan �ren 1987 och 1988.

Verksamheten med faderskapsunders�kningar vid blodgruppsserologiska avdelningen har en relativt konstant omfattning. Vid avdelningen har p�b�r�jats ett l�ngvarigt och kostnadskr�vande utvecklingsarbete med DNA-tek-nik f�r framtida anv�ndning inom faderskapsdiagnostiken.

Kemiska avdelningen bedriver dessutom en av kriminalv�rdsstyrelsen be�kostad uppdragsverksamhet med kontroll av narkotika och l�kemedel i urin�prov fr�n personer intagna p� kriminalv�rdsanstalter Dessa �renden har ti�digare visat en snabb �kning (fr�n drygt 6 000 �r 1979 till drygt 56 000 �r 1988). Denna trend torde emellertid inte komma att forts�tta, d� kriminal�v�rdsanstalterna fram�ver delvis kommer att utf�ra dessa analyser sj�lva. Dessutom p�g�r vid blodgruppsserologiska avdelningen en successivt ut��kad uppdragsverksamhet med analyser �t sjukhuskliniker i samband med transplantalioner m.m.

Socialstyrelsen redovisar i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.         Det f�reskrivna huvudf�rslaget inneb�r en reduktion med 508 000 kr.

2.    S�rskild eng�ngsanvisning b�r g�ras f�r alt t�cka kostnaderna f�r ut�rustning f�r anv�ndning av DNA-teknik vid faderskapsunders�kningar (2 600 000 kr).

3.    Medel f�r milj�f�rb�ttrande �tg�rder b�r anvisas ut�ver huvudf�rsla�get (284 000 kr).

4.    Medel b�r anvisas f�r bidrag till finansiering av Centrum f�r forensisk vetenskap vid universitetet i Link�ping (60 000 kr.).


Prop. Bil.7


1989/90:100


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redragande


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet

Summa

Inkomster vid laboratoriet som redovisas p� budgetens inkomstsida


80'

 

21 235 000

(16 280 000)

4 167 000

1 000

+ 1 047 000

(+ 823 000)

+ 252 000

25 403 000

+ :

1 299 000

10 885 000

 

+ -0


 


' Hel�rsarbetskraft

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r har endast en del av huvudf�rslaget tagits ut. Genom om�prioritering m�jligg�rs p� s� vis att 90 000 kr avs�tts f�r milj�f�rb�ttrande �tg�rder


80


 


Fr�gan om det framtida huvudmannaskapet f�r statens r�ttskemiska labo-���� Prop. 1989/90:100
ratorium bereds f�r n�rvarande.����������������������������������������������������������� Bil. 7

Vid blodgruppsserologiska avdelningen har ett utvecklingsarbete p�b�r�jats med anv�ndning av DNA-teknik f�r fastst�llande av faderskap. F�r fa�derskapsdiagnostikens fortsatta utveckling fordras en ny typ av utrustning som kr�ver en investering p� 2,6 milj.kr P� sikt ber�knas inf�rande av DNA-teknik inneb�ra vissa besparingar avseende personalkostnader Fi�nansieringen av dessa investeringar f�resl�s ske genom en �kning av taxan f�r blodunders�kningar i faderskaps�renden.

Under anslagsposten uppdragsverksamhet b�r forts�ttningsvis �ven f�ras s�dana uppdrag inom kemiska avdelningen som utf�rs �t sjukhus och social�n�mnder

Med h�nvisning till sammanst�llningen f�resl�r jag att anslaget tas upp med 26 702 000 kr Av anslaget avser 90 000 kr medel f�r milj�f�rb�tlrade �tg�rder.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens r�ltskemiska laboratorium f�r budget�ret 1990/91 an�visa etl f�rslagsanslag p� 26 702 000 kr

E 4. Statens r�ttsl�karstationer

1988/89�������� Utgift��������� 31 981 399

1989/90�������� Anslag������� 34 268 000

1990/91�������� F�rslag������� 37 649 000

Statens r�ttsl�karstationer har till huvudsaklig uppgift att ulf�ra r�ttsmedicinska unders�kningar av olika slag s�som obduktioner, unders�k�ningar av misshandlade eller f�r brott misst�nkta personer samt laborato�rieunders�kningar R�ltsl�karstationerna �r underst�llda socialstyrelsen.

R�ttsl�karstationer finns i Stockholm, Uppsala, Link�ping, Lund, G�te�borg och Ume�.

Antalet r�ttsmedicinska unders�kningar har �kat med ca 6 % under den senaste fem�rsperioden. K�nnetecknande f�r verksamheten �r atl antalet sv�ra fall �kar.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen redovisar i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1. Bl.a. med h�nsyn lill r�ttsmedicinens karakt�r- framf�r allt alt verk�
samheten styrs av f�rr�ttningar beg�rda av andra myndigheter - finns ingen
m�jlighet att uppfylla kravet p� en minskning av anslaget med 2 % �rligen.
F�r att kunna utf�ra de r�ttsmedicinska unders�kningar som r�ttsl�karna
enligt instruktionen f�r statens r�ttsl�karstationer har att verkst�lla hemst�l�
ler socialstyrelsen att undantag f�r ske fr�n g�llande huvudalternativ f�r
budget�ret 1990/91.������������������������������������������������������������������������������������������������� 81

6 Riksdagen 1989190. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


 


2.  Vid vissa stationer b�r ytterligare l�kartj�nster tillf�ras (-1- 3 000 000 kr).

3.  Medel b�r anvisas f�r fortsatta unders�kningar av f�rekomsten av HIV i det r�ttsmedicinska unders�kningsmaterialet (+ 300 000 kr).

4.      Medel b�r ansl�s f�r ers�ttningsinvesteringar av f�rsliten utrustning samt komplettering av datorutrustning, (-t- 4 262 000 kr.).


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) utrustning lokalkostnader

Summa


78'

26 061 000

(22 202 000)

500 000

7 707 000

34 268 000


+ 1 553 000 (+ 1 386 000)

1 828 000 3 381 000


 


' Helarsarbetskraft.

F�redragandens �verv�ganden

Ut�ver f�rslag i f�reg�ende �rs budgetproposition erh�ll r�ttsl�karstatio�nerna 4,9 milj. kr enligt riksdagens beslut. En ny omst�ndighet vid bed�m�ningen av r�ttsl�karstationernas resursbehov �r den �verenskommelse mel�lan staten och sjukv�rdshuvudm�nnen som tr�ffats ang�ende s.k. enkla d�dsorsaksunders�kningar. Fr.o.m. den 1 januari 1990 skall s�ledes sjuk�v�rdshuvudm�nnen ta ett st�rre ansvar f�r utf�rdande av d�dsbevis i de fall d�dsfallet intr�ffat i hemmet eller inom �ldrev�rdsinstitution. Genom �nd�ring av allm�nna l�karinstruktionen ( 1963:341) har f�ruts�ttningar skapats att begr�nsa antalet enkla d�dsorsaksunders�kningar vid r�ttsl�karstatio�nerna. F�r att snabbt n� effekt p�g�r inom socialstyrelsen - i direkt samar�bete med Landstingsf�rbundet och i samverkan med rikspolisstyrelsen - ett arbete med revision av styrelsens d�dsbeviskung�relse. M�let �r att minska antalet enkla d�dsorsaksunders�kningar med 3-4000. Detta inneb�r en stor omst�llning j�mf�rt med nuvarande rutiner f�r utf�rdande av d�dsbevis. Re�geringen f�ruts�tter alt socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen och sjukv�rdshu�vudm�nnen p� olika s�tt aktivt verkar f�r att nya rutiner etableras s� att m�let kan n�s successivt. Jag g�r bed�mningen att det extra tillskott som riksda�gen medgav i kombination med en f�rv�ntad minskning av verksamhetsvoly�men skall ge erforderligt utrymme f�r s�v�l viss f�rnyelse inom verksamhe�ten som en viss rationalisering. Avsikten �r vidare alt ge myndigheten m�j�ligheter att p� ett friare s�tt disponera anslaget.

Med h�nvisning till sammanst�llningen f�resl�r jag att anslaget tas upp med 37 649 000 kr Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�re�sl�s slopad f�r statens r�ttsl�karstationer fro.m. den 1 juli 1990.

Fr�gan om det framtida huvudmannaskapet f�r statens r�ttsl�karstationer bereds f�r n�rvarande i regeringskansliet.


82


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens r�ttsl�karstationer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett

f�rslagsanslag p� 37 649 000 kr

E 5. R�ttspsykiatriska stationer och kliniker

1988/89�������� Utgift������������ 105 733 109

1989/90��������� Anslag������������ 97 955 000

1990/91�������� F�rslag������� 105 372 000

Fr�n anslaget bekostas verksamheten vid r�ttspsykiatriska stationer och kliniker

De r�ttspsykiatriska stationernas och klinikernas huvuduppgift �r att ut�f�ra r�ttspsykiatriska unders�kningar enligt lagen (1966:301) om r�ttspsy-kiatrisk unders�kning i brottm�l. D�rut�ver utf�rs ett betydande antal s.k. �7-unders�kningar, dvs. l�karunders�kningar enligt lagen (1964:542) om personunders�kning i brottm�l av h�ktade och icke h�ktade personer miss�t�nkta f�r brott. Vidare bedrivs viss v�rd saml r�ttspsykiatrisk forskning och utbildning.

Den r�ttspsykiatriska unders�kningsverksamheten har socialstyrelsen som chefsmyndighet. Arbetsuppgifter och organisation framg�r av f�rord�ningen (1988:1239) med instruktion f�r statens r�tlspsykialriska kliniker och stationer

R�tlspsykialriska stationer finns i Link�ping och Ume�. R�tlspsykialriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och G�teborg.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen framh�ller att om huvudf�rslaget, inneb�rande en besparing med 2 % f�r budget�ret 1990/91, genomf�rs blir det n�dv�ndigt att hyra ut en avdelning p� Stockholmskliniken enligt den modell som g�ller f�r G�le-borgskliniken. Alternativt m�ste en avdelning st�ngas. Dessa �tg�rder kan f� konsekvenser i form av risk f�r �kad k�bildning p� h�ktena och f�rl�ngda unders�kningstider

Styrelsen f�resl�r att drygt 520 000 kr tillf�rs anslaget f�r fortbildningsin�satser och handledning.

Styrelsen f�resl�r vidare att 7,9 milj. kr tillf�rs anslaget f�r s�kerhets- och arbetsmilj��tg�rder samt teknikst�d. Enligt f�rslaget skulle medlen f�rdelas ined 4,5 milj. kr. lill nya larmsystem i G�teborg, Lund och Uppsala, 2,4 milj. kr till nya man�verpaneler f�r d�rrar m.m samt 1 milj. kr till tek�nikst�d.

83


 


 

1989/90

Ber�knad

Prop. 1989/90:100

 

 

�ndring 1990/91

Bil.7

 

 

F�redraganden

 

Personal

296

-

 

A nslag

 

 

 

Ulgifler

 

 

 

F�rvaltningskostnader

78 547 000

+ 4 881 000

 

(d�rav l�nekostnader)

(61 402 000)

(+4 034 000)

 

Lokalkostnader

13 621 000

+ 1 657 000

 

V�rdverksamhet (l�ner)

5 847 000

+��� 384 000

 

Eng�ngsanvisning (teknikst�d)

-

+��� 500 000

 

Summa� utgifter

98 015 000

+ 7 422 000

 

Inkomster

 

 

 

Uppb�rdsmedel

60 000

+������� 5 000

 

Nettoutgifter

97 955 000

+ 7 417 000

 


F�redragandens �verv�ganden

En arbetsgrupp inom socialstyrelsen utarbetade �r 1981 ett planeringsunder�lag, "F�rslag till r�ttspsykiatrisk regionv�rd". Underlaget har �verl�mnats lill socialdepartementet. I planeringsunderlaget redovisas etl f�rslag till en ny organisation av den r�ttspsykiatriska unders�kningsverksamheten. En av huvudpunkterna i f�rslaget �r att ansvarel f�r genomf�randet av de r�tlspsy�kialriska unders�kningarna b�r samordnas med v�rdansvaret f�r motsva�rande patientkategorier inom allm�npsykiatrin.

Regeringen gav �r 1985 statens f�rhandlingsn�mnd i uppdrag alt tr�ffa av�tal med ber�rda landsting och G�teborgs kommun om ett �verf�rande av den r�ttspsykiatriska verksamheten till dem. Landstingsf�rbundet har emel�lertid i skrivelse den 10 november 1988 till statens f�rhandlingsn�mnd anf�rt att f�rbundets styrelse beslutat avbryta f�rhandlingarna. Bakgrunden anges vara att parternas st�ndpunkter i f�rhandlingarna �r s� skiljaktiga att f�rut�s�ttningar f�r fortsatta f�rhandlingar inte f�religger. F�rbundet anger dock att man inte utesluter att den enskilde huvudmannen inom ramen f�r nuva�rande ansvarsf�rh�llanden �tar sig att f�r statens r�kning utf�ra visst antal unders�kningar

Regeringen gav den 21 december 1989 departementsr�det Thomas Luttropp i uppdrag att tr�ffa avtal om att �verf�ra driften av den r�ttspsykia�triska unders�kningsverksamheten till sjukv�rdshuvudm�nnen. F�rhand�lingar p�g�r

Verksamhetssitualionen inom den nuvarande r�tlspsykialriska unders�k�ningsorganisationen har under en f�ljd av �r varit problematisk. Ett stort antal unders�kningar har inte genoinf�rts inom den lagstadgade maximiti�den om sex veckor och v�ntetiderna inf�r unders�kning av h�ktade har tidvis varit alldeles f�r l�nga. Med h�nsyn till att delta inte g�rna kan accepteras har regeringen vidtagit olika �tg�rder f�r alt skapa f�ruts�ttningar f�r en f�r�b�ttring av f�rh�llandena.

Ett exempel h�rp� �r att statens f�rhandlingsn�mnd p� regeringens upp�drag tr�ffat avtal med vissa landsting om att utf�ra r�ttspsykiatriska under�s�kningar p� h�ktade. Under �r 1988 har s�lunda totalt 26 unders�kningar


84


 


genomf�rts i samarbete med �sterg�tlands och V�sterbottens l�ns landsting Prop. 1989/90:100 i syfte att minska k�n av h�ktade unders�kningsfall. Vidare har regeringen Bil. 7 den 1 december 1988 gett statskontoret i uppdrag att i samarbete med social�styrelsen genomf�ra en �versyn av de administrativa rutinerna m.m. inom de r�ttspsykiatriska stationerna och klinikerna i syfte att l�mna f�rslag till �tg�rder som leder till att till�tna maximala unders�kningstider ej �ver�skrids och att arbetet inom r�ttspsykiatrin effektiviseras. En rapport fr�n statskontoret �verl�mnades till regeringen i februari 1989. I rapporten f�re�slog statskontoret bl.a. ett �kat teknikst�d.

�verenskommelse har tr�ffats med �sterg�tlands och V�sterbottens l�ns landsting om att ulf�ra ytterligare 38 unders�kningar p� h�ktade intill ut�g�ngen av 1989. Avtal har ocks� tr�ffats med Stockholms l�ns landsting om uthyrning av tv� v�rdavdelningar som inte �r i drift vid Stockholmskliniken. Detta kommer att f�rb�ttra det ekonomiska l�get f�r den r�ttspsykiatriska verksamheten och b�r inneb�ra en minskning av antalet patienter som v�n�tar p� placering sedan ett ull�lande har avgetts till domstolen. Jag har ocks� noterat att l�get f�r verksamheten under �r 1989 har f�rb�ttrats avsev�rt. Det har varit f�rre v�ntande och kortare utredningstider j�mf�rt med de n�r�mast f�reg�ende �ren.

Enligt min bed�mning skulle en organisationsf�r�ndring med en n�rmare samordning av v�rden och unders�kningarna tillsammans med planerad ny lagstiftning om r�ttspsykiatriska unders�kningar, som verkar i samma rikt�ning, ge avsev�rt f�rb�ttrade f�ruts�ttningar f�r s�v�l unders�kningsverk�samhet som v�rd. Della �r ocks� statskontorets mening. Ett f�rslag till ny lagstiftning som ansluter till del jag sagt h�r bereds i regeringskansliet.

Med h�nsyn lill vad socialstyrelsen anf�rt b�r statens r�tlspsykialriska sta�tioner och kliniker undantas fr�n till�mpningen av huvudf�rslaget.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 105 372 000 kr Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r r�ttspsykiatriska stationer och kliniker fro.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att� till�� R�ttspsykiatriska stationer och� kliniker f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 105 372 000 kr.

E 6. H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd

 

1988/89

Utgift

6 247 172

1989/90

Anslag

6 940 000

1990/91

F�rslag

9 825 000

H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd har till uppgift att pr�va fr�gor om disciplinansvar och om beh�righet f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal m.m. enligt lagen (1980:11) om tillsyn �ver h�lso- och sjukv�rdspersonalen m.fl. (tillsynslagen).

85


 


N�mndens arbetsuppgifter och organisafion framg�r av lagen samt av f�r-���� Prop. 1989/90:100 ordningen (1988:1240) med instruktion f�r h�lso- och sjukv�rdens ansvars-���� Bil. 7 n�mnd.

H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd

Verksamhetens omfattning beror p� antalet anm�lningar till n�mnden. An�talet avgjorda �renden har �kat fr�n 982 under budget�ret 1986/87 till 1 167 under budget�ret 1988/89. Under sistn�mnda budget�r inkom emellertid

1 228 anm�lningar Antalet inte avgjorda �renden har �kat starkt och hand�
l�ggningstiderna har f�rl�ngts. I juni 1989 var den genomsnittliga handl�gg�
ningstiden 19,5 m�nader, vilket var en �kning med 3 m�nader i f�rh�llande
fill �r 1988.

Statskontoret har i rapporten (1988:41) HSAN -88, Handl�ggning-admi�nistration - organisation - samverkan - teknikst�d m. m. vid HSAN, l�mnat f�rslag om bl. a. en rationalisering av det interna arbetet vid HSAN samt en omdisponering av funktioner och resurser mellan HSAN och socialstyrelsen.

P� grundval av statskontorets f�rslag har HSAN fr o. m. budget�ret 1989/90 erh�llit �kat teknikst�d. Vidare har handl�ggningen vid HSAN f�r�enklats fr o m. den 1 juli 1989 genom en �ndring i tillsynslagen. �ndringen inneb�r att n�mndens ordf�rande kan avg�ra disciplin�renden, n�r det �r uppenbart alt �rendet inte kan leda lill disciplinp�f�ljd (prop. 1988/89:84, SoU22, rskr 216).

Statskontorets f�rslag inneb�r vidare bl. a. att HSAN sj�lv skall kunna anlita beh�vlig medicinsk expertis f�r f�redragning i �renden m. m. i st�llet f�ratt, som nu �r f�rh�llandet, socialstyrelsen skall tillhandah�lla den. Stats�kontoret har vidare f�reslagit att s�dana s. k. Lex Maria-�renden, d�r fel eller f�rsummelse kan bed�mas f�religga, skall anm�las till HSAN och inte som nu till socialstyrelsen.

Regeringen uppdrog i april 1989 �t utredningen om �versyn av best�m�melserna om tillsyn �ver h�lso-och sjukv�rdspersonalen, m.m. (S 1987:03)-tillsynsutredningen - att med f�rtur behandla fr�gor som r�rde HS�N:s or�ganisation och rutiner samt �verv�ga olika modeller f�r en f�renklad hand-� ' l�ggning av Lex Maria-�rendena.

1.� N�mnden anf�r att, om ett huvudf�rslag genomf�rs, detta b�r ske med

2 %, 1 % resp. 2 % under budget�ren 1990/91,1991/92 och 1992/93. Bespa�
ring b�r i s� fall g�ras med 139 000 kr under budget�ret 1990/91. En konse�
kvens blir emellertid enligt n�mnden l�ngre handl�ggningstider och �kad
�rendebalans. Huvudf�rslaget st�r i strid med statskontorets f�rslag om �t�
g�rder f�r att f� till st�nd en snabbare handl�ggning och en minskning av
�rendebalansen. Med h�nsyn h�rtill f�resl�s att n�mnden undantas fr�n till�
l�mpningen av huvudf�rslaget.

2.  N�mnden f�resl�r att medel ber�knas till vissa arvoden, till �kade lokal�kostnader och till kostnader med anledning av att tj�nstebrevsr�tten upph�r den Ijuli 1990 (+802 000 kr).

3.  Till det ut�kade teknikst�del beh�ver ytterligare medel st�llas till f�rfo�gande (+ 184 000 kr).

86


 


3. Statskontoret har i sin rapport lagt fram f�rslag bl.a. om att HSAN skall f� dels medel f�r att medicinsk expertis skall kunna upphandlas, dels viss f�rst�rkning f�r att �rendebalansen skall kunna avarbetas, dels �kade resur�ser om HSAN �vertar Lex Maria-�renden fr�n socialstyrelsen. N�mnden f��resl�r p� grundval av statskontorets f�rslag f�ljande.

3.1  F�r arvoden till medicinskt sakkunniga b�r 1,7 milj. kr ber�knas (+1 700 000 kr).

3.2  N�r det g�ller att avarbeta balansen f�resl�s att tre tj�nster f�r hand�l�ggare inr�ttas. Till detta kommer vissa merkostnader f�r inredning av nya arbetsplatser Visst arvode f�r utlagda uppdrag kan emellertid fr�nr�knas (+741 OOOkr).

3.3  Om HSAN skall �verta Lex Maria-�renden fr�n socialstyrelsen beh��ver ytterligare tj�nster inr�ttas f�r tre handl�ggare och tv� assistenter. Mer�kostnader f�r rum m.m. tillkommer (+ 1 328 000 kr).


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal


16


 


Anslag F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Teknikst�d Eng�ngsanvisning

Summa


 

5 756 000

+ 2 317 000

(4 628 000)

(+ 2 175 000)

584 000

+ 350 000

600 000

+ 120 000

-

+� 98 000

6 940 000

+ 2 885 000


 


F�redragandens �verv�ganden

De grundl�ggande uppgifterna f�r h�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (HSAN) framg�r av lagen (1980:11) om tillsyn �ver h�lso-och sjukv�rdsper�sonalen m.fl. Fr�gor om disciplinansvar f�r s�dan personal skall pr�vas av HSAN efter anm�lan av pafient, en n�ra anh�rig om patienten inte kan g�ra anm�lan, socialstyrelsen, JO eller JK. Vidare pr�var HSAN fr�gor om be�gr�nsning av legitimerade yrkesut�vares beh�righet, s�som t.ex. �terkal�lande av legitimation. Socialstyrelsen skall underr�ttas om viktigare anm�l�ningar och HSAN:s beslut.

Regeringen uppdrog i april 1988 �t statskontoret att se �ver verksamheten vid h�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd (HSAN) och l�gga fram f�rslag om hur arbetet skall kunna bedrivas effektivare. Bakgrunden till regeringens uppdrag var de alltf�r l�nga handl�ggningstiderna vid HSAN, som lett till en v�xande �rendebalans.

Statskontoret l�mnade i sin rapport (1988:41) HSAN -88, Handl�ggning-administration - organisation - samverkan - teknikst�d m. m. vid HSAN, f�rslag bl. a. om en rationalisering av det interna arbelet vid HSAN samt en omdisponering av funktioner och resurser mellan HSAN och socialstyrelsen. Rapporten och remissyttrandena �ver den �verl�mnades i b�rjan av �r 1989


87


 


till tillsynsutredningen, som ocks� erh�ll regeringens uppdrag alt med f�rtur Prop. 1989/90:100 behandla fr�gor, som r�r HSAN:s organisation och rutiner samt f�rfarandet Bil. 7 vid anm�lan enligt f�rordningen (1982:772) om skyldighet f�r landstings�kommuner att anm�la till socialstyrelsen vissa skador och sjukdomar som intr�ffat i h�lso- och sjukv�rden - den s. k. Lex Maria. I den delen innebar statskontorets f�rslag att s�dan anm�lan skulle inges till HSAN i st�llet f�r som nu lill socialstyrelsen.

Tillsynsutredningen �verl�mnade i september 1989 delbet�nkandet (SOU 1989:80) F�renklad handl�ggning hos HSAN m.m.

Utredningen f�resl�r att HSAN tilldelas medel f�r upphandling av egen expertis. Best�mmelsen i3� f�rsta stycket f�rordningen (1988:1240) med in�struktion f�r h�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, som f�reskriver att so�cialstyrelsen skall p� beg�ran tillhandah�lla f�redragande �t HSAN, b�r d�r�vid utg�. Utredningen vill med f�rslaget betona HSAN:s sj�lvst�ndighet. Vid upphandling av expertis skall HSAN inte vara bunden till den expert-krets som socialstyrelsen f�rfogar �ver Utredningen utg�r emellertid fr�n att socialstyrelsen �r n�mnden behj�lplig att anskaffa beh�vliga specialister

Vidare f�resl�s att en l�kartj�nst inr�ttas vid HSAN. L�karen skall bi�tr�da n�mndens tj�nstem�n med en medicinsk bed�mning av fr�gor som r�r prioritering av inkomna anm�lningar och f�resl� ett l�mpligt utredningsf�r�farande i komplicerade �renden. L�karen b�r vidare kunna f�redra �renden f�r ordf�randen och i n�mnden.

�renden skall enligt tillsynsutredningens f�rslag f�redras i n�mnden av specialf�redragande, d� det enskilda �rendets medicinska sakfr�ga kr�ver det.

F�r atl underl�tta att uppgift genast l�mnas om vad saken g�ller, vem som anm�ls och vem som �r anm�lare b�r HSAN enligt utredningen tillhanda�h�lla blanketter f�r anm�lan och informera allm�nheten om HSAN:s verk�samhet.

1 fr�gan om Lex Maria-f�rfarandet anser lillsynsutredningen att intentio�nerna bakom Lex Maria b�st fr�mjas genom att anm�lningarna inges till so�cialstyrelsen. En Lex Maria-anm�lan avser inte en viss person eller n�got fel eller missf�rh�llande utan �r en anm�lan om att ett visst fall av allvarlig skada eller sjukdom intr�ffat eller att risk f�r s�dan f�relegat och att orsaken m�ste utredas. Socialstyrelsen b�r utreda det intr�ffade f�r att kunna vidta �tg�rder till f�rebyggande av alt det upprepas. Vidare skulle det strida mot HSAN:s domstolsliknande karakt�r om anm�lningarna skulle inges till HSAN. Om uppenbara fel i h�lso- och sjukv�rdspersonalens yrkesut�vning uppdagas genom socialstyrelsens utredning, skall detta givetvis inte undg� pr�vning i HSAN.

N�r det g�ller rationaliseringen av det interna arbetet har HSAN erh�llit �kat teknikst�d fro.m. budget�ret 1989/90 enligt statskontorets f�rslag. Vi�dare har en f�r�ndring av beslutsniv�n f�r viss �rendegrupp skett genom en �ndring i lagen om tillsyn �ver h�lso- och sjukv�rdspersonalen m. fl. N�mn�dens ordf�rande f�r numera besluta i �renden d�r det ar uppenbart att disci�plinp�f�ljd inte kan bli aktuell.

Jag anser att HSAN b�r fro.m. budget�ret 1990/91 f� upphandla den me�
dicinska expertis som beh�vs. Jag har under f�rslagsanslaget E 1. Socialsty-
����������������������������������������������


 


relsen f�reslagit att medlen f�r att tillhandah�lla medicinsk expertis �t��� Prop. 1989/90:100 HSAN �verf�rs till f�revarande anslag. Dessa medel uppg�r fill 900 000 kr���� Bil. 7 F�r att HSAN skall kunna knyta till sig s�rskild l�karexpertis i enlighet med tillsynsutredningens f�rslag r�knar jag upp medlen med kostnaden f�r detta.

Jag ber�knar medel lill ytterligare tv� handl�ggartj�nster, f�r att det skall bli m�jligt f�r HSAN att arbeta bort den stora �rendebalansen. D�rvid har jag tagit h�nsyn till viss besparing n�r det g�ller att l�gga ut handl�ggarupp-drag. Jag avser att f�ranstalta om viss utv�rdering, som skall f�religga f�rdig h�sten 1992. En pr�vning av HSAN:s arbetssituation och behov av handl�g�gartj�nster b�r ske p� grundval av utv�rderingen inf�r f�rslagen i budgetpro�positionen till budget�ret 1993/94.

Jag har ber�knat medel till viss utrustning och inredning lill tv� rum f�r handl�ggarna och vidare medel till viss avskrivning av ADB-utrustning un�der en s�rskild anslagspost s�som en eng�ngsanvisning.

Med h�nsyn till de sk�l som HSAN har anf�rt b�r n�mnden undantas fr�n till�mpningen av huvudf�rslaget.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 9 825 000 kr Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r HSAN fro.m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl fill H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 9 825 000 kr

E 7. WHO-enheten f�r rapportering av l�kemedelsbiverkningar.

1988/89�������� Utgift����������� 1 857 321��������������� '

1989/90�������� Anslag��������� 2 019 000

1990/91�������� F�rslag��������� 2 146 000

Fr�n anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid v�rldsh�lsoorganisationens enhet f�r l�kemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fro.m. den 1 januari 1978 har f�rts �ver till Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten be�drivs i stiftelseform.

Styrelsen f�r stiftelsen

Under budget�ret 1988/89 har ca 160 000 biverkningsrapporter bearbetats. Databasen inneh�ll den 30 juni 1989 ca 730 000 rapporter med medicinsk information r�rande iakttagna l�kemedelsbiverkningar.

Styrelsen framf�r i sin anslagsframst�llning bl.a. all de ekonomiska ra�
marna inte �r tillr�ckliga, och att medelstilldelningen �r otillr�cklig f�r verk�
samheten, som fullg�rs enligt avtal med WHO. Sveriges f�rpliktelser b�r
fullg�ras. Det f�reskrivna huvudf�rslaget b�r d�rf�r inte till�mpas.������������������������������������ 89


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa


1� 892 000
(1 019 000)

127 000

2 019 000


+ 117 000

(+�� 56 000)

+�� 10 000

+ 127 000


 


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn till de sk�l som WHO-enheten anf�rt b�r enheten undantas fr�n till�mpningen av huvudf�rslaget.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 2 146 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

atl till WHO-enheten f�r rapportering av l�kemeddsbiverkningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 146 000 kr

E 8. Statens institut f�r psykosocial milj�medicin

 

1988/89

Utgift

3 630 138

1989/90

Anslag

3 800 000

1990/91

F�rslag

4 374 000

Statens institut f�r psykosocial milj�medicin (fPM) har till uppgift att ut�veckla, v�rdera och f�rmedla kunskaper om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner Verksamheten omfattar m�linriktad forsk�ning samt utbildning, dokumentation och information.

Institutets arbetsuppgifter och organisation regleras i f�rordningen (1988:1242) med instruktion f�r statens institut f�r psykosocial milj�medi-

Statens institut f�r psykosocial milj�medicin

Institutet f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.      Att till�mpa huvudf�rslaget �r inte f�renligt med statsmakternas egna skrivningar r�rande h�lso- och sjukv�rden samt forskningspolitiken. Huvud�f�rslag b�r d�rf�r ej ifr�gakomma.

2.  F�rst�rkning av l�nekostnadsanslaget med 733 000 kr (en forskare, en forskningsassistent och en seki-eterare samt �kad l�neresurs).


90


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


Personal

Anslag F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa


 

2 966 000

(2 311 000)

834 000

+ 524 000

(+ 483 000)

+ 50 000

3 800 000

+ 574 000


F�redragandens �verv�ganden

Jag anser atl det �r angel�get att lPM:s verksamhet kan bedrivas s� effekfivl som m�jligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutels tillkomst. Jag f�resl�r d�rf�r att myndighetens anslag f�rst�rks med medel motsvarande en forskare och d�rut�ver en �kad l�neresurs om 150 000 kr

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fro.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r detta anslag tagit h�nsyn till dessa avgifter

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 4 374 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens institut f�r psykosocial milj�medicin f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 374 000 kr

E 9-12. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) �r i samverkan med socialstyrel�sen landets centrala organ f�r epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess hu�vudsakliga uppgift best�r i att f�rebygga infektionssjukdomar, speciellt epi-deiTiiska. Laboratoriet utf�r diagnostik, framst�ller bakteriologiska preparat och ut�var epidemiologisk �vervakning. En speciell gren av verksamheten �r uppr�tth�llandet av civil och milit�r beredskap mot epidemier

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framg�r av f�rordningen (1988:1241) med instruktion f�r statens bakteriologiska laboratorium.


Program

SBL till�mpar programbudgelering. F�ljande programindelning g�ller f�r n�rvarande.

1. Programmet Diagnostiska unders�kningar omfattar diagnostiska un�ders�kningar av prov fr�n m�nniska samt fr�n l�kemedel, livsmedel, vatten eller annat material.


91


 


2.� Programmet Preparatf�rs�rjning innefattar tillhandah�llande av bakte-��� Prop. 1989/90:100
riologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m.fl.) och vissa hj�lppro-��� Bil. 7

dukter f�r laboratoriearbete genom egen produktion eller ink�p fr�n annan tillverkare. I programmet ing�r �ven leveranser lill civila och milit�ra bered�skapslager

3.� Programmet Centrallaboratorieuppgifter omfattar funktioner f�r be�
k�mpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemiska.
1 uppgifterna ing�r verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser; s.k.
fagtypningar f�r att sp�ra smittk�llor; introduktion, standardisering och ul�
provning av nya metoder; framst�llning och standardisering av laboratorie�
reagens; konferenser f�r att fr�mja enhetlighet i teknik och tolkning av diag�
nostiska unders�kningar och f�r att ge en avancerad fortbildning. Program�
met omfattar �ven genomf�randet av olika �tg�rder, som �r �gnade atl mot�
verka spridningen av HIV/aids, s�som utveckling av rapporteringssystem,
speciell analys av epidemiologiska data, screening med antikroppslesler, s�r�
skild diagnostik av HIV, medverkan i informationsinsatser samt medverkan i
internationelll samarbete f�r att bek�mpa aids. Programmet omfattar vidare
vattenunders�kningar, sterilitetsunders�kningar av medicinska eng�ngsar�
tiklar, internationell referensverksamhet och bek�mpning av sjukhusinfek�
tioner.

Centrallaboratorieuppgifterna utg�r grunden f�r SBL:s viktigaste funk�tion, n�mligen att fr�n centralt h�ll delta i bek�mpningen av infektionssjuk�domar, speciellt epidemiska, och att h�lla beredskap mot dessa sjukdomar Uppgifterna ber�r f�ljande arbetsomr�den, n�mligen mikroorganismer, re�laterade till sjukdomar som i smittskyddslagen karakt�riseras som samh�lls�farliga sjukdomar, potentiellt samh�llsfarliga mikroorganismer med epide�misk utbredning, mikroorganismer i sjukhusmilj� av potentiellt epidemiolo�giskt intresse, mikroorganismer av betydelse f�r vattenburna infektioner med epidemisk spridning samt mikroorganismer, vars diagnostik kr�ver na�tionell samordning.

4.�� Programmet F�rsvarsmedicinsk verksamhet omfattar utveckling av
diagnostiska metoder och tillverkning av vacciner av betydelse f�r totalf�r�
svaret.

5.      Programmet Epidemiologisk verksamhet omfattar bevakning av epide�mil�get i Sverige och utomlands, informations- och r�dgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiskt f�ltarbete vid utbrutna epidemier samt unders�kningar f�r att f�lja befolkningens immunitet mol vissa sjukdomar

6.  Under programmet S�kerhelslaboratorium redovisas kostnader f�r ett s�kerhetslaboratorium f�r HIV-antigenproduktion.

7.  Programmet Service till utomst�ende omfattar service fr�mst till karo�linska institutets institution f�r virologi vad avser lokaler, substrat, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av v�rme och varmvatten till polish�gskolan i Solna och viss destruktion av avfall �t externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmet Diagnostiska un�ders�kningar tar bl.a. sikte p� att f�rb�ttra diagnostiska metoder f�r identi�fiering av infektionssjukdomar Det syftar ocks� till att �ka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling.

92


 


N�r det g�ller programmet Preparatf�rs�rjning syftar forsknings- och ut-���� Prop. 1989/90:100 vecklingsverksamheten till kvalitetsf�rb�ttring av nuvarande vaccinsorti-���� Bil. 7 ment samt till utveckling av nya produkter

Anslag

Medel f�r laboratoriets verksamhet anvisas under f�ljande anslag:

E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

Ell. Statens bakteriologiska laboratorium: F�rsvarsmedicinsk verksam�het

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

E 14. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

SBL:s verksamhet ber�rs vidare av f�ljande anslag f�r statens insatser inom den sjukdomsf�rebyggande verksamheten.

E 2. Statlig kontroll av l�kemedel m.m. (f�r viss kontroll av fabrikssterili�serade eng�ngsartiklar)

E 18. Beredskapslagring och utbildning m.m. f�r h�lso-och sjukv�rd i krig

E 19. Driftkostnader f�r beredskapslagring m.m.

F�rslagsanslaget till uppdragsverksamhet tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr Under anslaget redovisas kostnader och int�kter f�r program�men 1, 2 och 7 och lill viss del �ven program 3. Anslaget f�r i princip inte belastas. Regeringen har dock medgett att anslaget f�r belastas med vissa merkostnader f�r l�ner till arbetshandikappade. F�r att l�sa tillf�lliga eller s�songsm�ssiga likviditetsproblem f�r uppdragsverksamheten samt f�r att tills vidare tillgodose behovet av r�relsekapital disponerar SBL en r�rlig kre�dit i riksg�ldskonioret p� 18 milj. kr

E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

 

1988/89

Utgift

2 955 459

1989/90

Anslag

1 000

1990/91

F�rslag

1 000

Uppdragsverksamheten omfattar tj�nster och tillhandah�llande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. F�r unders�kningar och preparat uppb�r SBL ers�ttning enligt en taxa, som SBL fastst�ller efter visst samr�d med riksrevisionsverket. Verksamheten inom de program, som ing�r i upp�dragsverksamheten, skall enligt regeringens beslut uppvisa full kostnads�t�ckning. SBL skall vidare enligt regeringens beslut per program f�resl� re�geringen hur �verskott skall disponeras eller hur underskott skall �tg�rdas.

93


 


SBL������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

Program 1. Diagnostiska unders�kningar

Antalet debiterade unders�kningar framg�r av f�ljande tabell.

Antal debiterade����������������������������������� 1987/88����� 1988/89����� 1989/90���� 1990/91

unders�kningar������������������������������������� Utfall������� Utfall������� Budget����� Budget

 

Bakteriologisk diagnostik Vivologisk diagnostik Immunologisk diagnostik Parasitologisk diagnostik

Summa program 1

105 484 44 031 48 519 19 258

217 292

101 858 40 343 43 430 17 574

203 205

96 356 41 580 43 890 17 235

199 061

94 700 40 000 43 400 16 735

194 835

SBL:s bakteriologiska diagnoslik har minskal kraftigt under den senaste 10-�rsperioden. Samtidigt har unders�kningarna blivit mer arbetskr�vande.

Program 2. Preparatf�rs�rjning

Programmet �r framf�r allt inriktat p� alt f�rse den svenska f�rebyggande sjukv�rden med erforderliga vacciner och immunglobuliner. Export sker ocks� till fr�mst �vriga nordiska l�nder SBL:s sortiment domineras av pre�parat som ing�r i de officiellt rekommenderade och av samh�llet finansie�rade vaccinationsprogrammen.

F�rutvarande tillverkning av poliovaccin har kr�vt tillg�ng p� apor En modernare tillverkningsmetodik med cdlkullurer kommer att leda till ett kraftigt minskat behov av apor Det nya poliovaccinet avses ers�tta det nuva�rande vaccinet i slutet av �r 1991.

Etl nytt vaccin mot kolera har tagits fram genom ett internationellt samar�bete. Arbete p�g�r att utveckla vaccinet vidare. Stort intresse f�r della SBL-vaccin har noterats fr�n bl.a. internafionella organisafioner, inriktade p� nya, effektiva barnvacciner

SBL:s exportint�kter av vacciner under budget�ret 1988/89 uppgick till ca 21,2 milj. kr

94


 


Resultatutveckling

Resultatutvecklingen f�r program 1-6 framg�r av f�ljande tabell (tkr).


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


 

1986/87

1987/88

1988/89

/. Diagnostiska unders�kningar

 

 

 

Int�kter

59 068

61 954

61 704

Kostnader

58 205

68 145

67 746

Resultat

863

-� 6 191

-� 6 042

2. Preparatf�rs�rjning

 

 

 

Int�kter

146 135

145 322

172 203

Kostnader

146 440

133 129

162 131

Resultat

-��� 105

+ 12 193

+ 10 072

3. Centrallaboratorieuppgifter

 

 

 

Int�kter

23 731

23 532

23 853

Kostnader

23 731

23 532

23 853

Resultat

0

0

0

4. F�rsvarsmedicinsk verksamhet

 

 

 

Int�kter

4 232

4 270

4 362

Kostnader

4 232

4 270

4 362

Resultat

0

0

0

5. Epidemiologisk verksamhet

 

 

 

Int�kter

24 779

6 199

6 536

Kostnader

24 779

6 199

6 536

Resultat

0

0

0

6. Bek�mpning av AIDS

 

 

 

Int�kter

-

20 589

15 886

Kostnader

-

22 854

15 886

Resultat

-

-2 265

0

7. S�kerhetslaboratorium

 

 

 

Int�kter

-

5 184

7 348

Kostnader

-

5 609

7 400

Resultat

-

-�� 425

-����� 52

8. Service till utomst�ende

 

 

 

Int�kter

6 865

6 731

11 649

Kostnader

6 890

6 731

11 649

Resultat

-���� 25

0

0

Summa int�kter

265 010

273 781

303 541

Summa kostnader

264 277

270 469

299 563

R�relseresultat

+���� 733

+� 3 312

+� 3 978

 

1986/87

1987/88

1988/89

Personal

571

560

587

F�redragandens �verv�ganden

Vid SBL genomf�rs f�r n�rvarande en omorganisation. Varje enhet kommer genom den att f� dels eget kostnads- och int�ktsansvar med m�jlighet atl f�lja sin ekonomiska situation, dels visst personalansvar Jag f�resl�r att anslaget tas upp med ett formellt belopp om 1 000 kr


95


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

 

1988/89

Utgift

23 310 000

1989/90 ■

Anslag

41 763 000

1990/91

F�rslag

,.�� 47 447 000

Delta anslag finansierar program 3. Cenlrallaboralorieuppgifter

SBL

SBL f�resl�r i sin anslagsframst�llning f�ljande:

1.      Om ett huvudf�rslag genomf�rs, b�r detta i s� fall genomf�ras med 1 %, 2 % resp. 2 % under budget�ren 1990/91, 1991/92 och 1992/93. SBL l�mnar ett huvudf�rslag, som inneb�r en besparing med 418 000 kr., vilket motsvarar en minskning med 1 % av anslaget.

2.      F�r att SBL skall kunna fylla sina uppgifter m�ste SBL kunna vidmakt�h�lla en differenfierad kompelens inom medicinsk mikrobiologi. I och med alt vissa diagnostikint�kter, som tidigare har finansierat basresurser vid de diagnostiska avdelningarna, har fallit bort, kr�vs ett tillskott av anslagsmedel f�r att SBL skall kunna bibeh�lla erforderlig kompelens f�r att kunna utf�ra centrallaboratoriefunktionerna. SBL f�resl�r atl anslaget uppr�knas med 3 milj. kr

F�redragandens �verv�ganden

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kost�naderna f�r pensionsadministrationen skall l�ckas med avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter, som ber�knas uppg� till 73 000 kr n�sta budget�r

Jag ber�knar ocks� 3 500 000 kr f�r driften av del s�kerhetslaboratorium f�r produktion av HIV-antigen som uppf�rts vid SBL under budget�ret 1990/91. Hittills har bidrag till dessa driftkostnader betalats ut fr�n reserva�tionsanslaget A 5. Insatser mol aids. Verksamheten kan emellertid betraktas som regulj�r vid SBL sedan vissa initialsv�righeter nu har �vervunnits.

Jag ber�knar anslaget till sammanlagt 47 447 000 kr Huvudf�rslaget ge�nomf�rs d�rvid med en minskning av utgifterna om 1 % f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med SBL:s f�rslag.

96


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieupp�gifter f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 47 447 000 kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: F�rsvarsmedicinsk verksamhet

 

1988/89

Utgift

4 312 000

1989/90

Anslag

4 346 000

1990/91

F�rslag

4 604 000

Detta anslag finansierar program 4. F�rsvarsmedicinsk verksamhet.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

SBL f�resl�r bl.a. atl medel anvisas f�r alt genomf�ra ett program f�r art utveckla humana monoklonala antikroppar f�r befolkningsskydd m.m. F�r budget�ret 1990/91 f�rsl�s etl anslag p� 5 346 000 kr H�rvid har en bespa�ring p� 1 % genomf�rts.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar anslaget lill 4 604 000 kr Huvudf�rslaget genomf�rs, enligt vad SBL f�rordat, med en minskning av anslaget med 1 % f�r budget�ret 1990/91.

Vad avser SBL:s f�rslag atl genomf�ra ett program f�r att utveckla mono�klonala antikroppar avser jag atl �terkomma i denna fr�ga under anslaget E19. Driftkostnader f�r beredskapslagring m.m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: F�rsvarsmedicinsk verksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 4 604 000 kr.


E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1988/89

Utgift

3 810 533

1989/90

Anslag

3 190 000

1990/91

F�rslag

3 190 000

Reservation�������������� 3 729 721


SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dds genom utnyttjande av detta reservationsanslag f�r anskaffning av utrustningsobjekt, vars v�rde en�ligt f�r n�rvarande g�llande besl�mmelser �verstiger 10 000 kr och har en


97


7 Riksdagen 1989190. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


livsl�ngd �verstigande tre �r, dels genom anlitande av medel under resp. pro-���� Prop. 1989/90:100 gram f�r utrustningsobjekt, vars v�rde inte uppg�r till ifr�gavarande belopp.���� Bil. 7 Medel motsvarande avskrivning och f�rr�ntning av utrustningskapitalet tas upp i SBL:s budget och inlevereras till staten under inkomsttitel.

SBL

SBL ber�knar investeringsbehovet betr�ffande utrustning under budget�ret 1990/91 till 4 615 000 kr.

Behovet av ers�ttning av f�rsliten utrustning har �kat. De nya verksamhe�terna - aidsbek�inpningen och HIV-produktionen vid s�kerhetslaborato�riet - st�ller ocks� krav p� utrustning.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar f�r budget�ret 1990/91 ett medelsbehov av 3 190 000 kr f�r utrustningsanskaffning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservafionsanslag p� 3 190 000 kr

E 13. Bidrag till h�lsoupplysning, m.m.

 

1988/89

Utgift

3 000 000

1989/90

Anslag

3 620 000

1990/91

F�rslag

6 764 000

Fr�n f�revarande anslag bekostas upplysningsverksamhet genom vissa or�ganisationer, bl.a. Nationalf�reningen f�r upplysning om tobakens skade�verkningar (NTS) och Riksf�rbundet f�r sexuell upplysning (RFSU).

Socialstyrelsen

Anslaget f�rdelas till organisationer som arbetar f�r alt f�rb�ttra folkh�lsan och d�rvid bedriver h�lsoupplysning till angel�gna m�lgrupper

Folkr�relsernas medverkan i h�lsoarbetet i dag �r n�rmast oundg�nglig. Genom organisationerna kan fakta och expertkunnande konkrefiseras och f�ras ut till olika m�lgrupper Kunskaperna bland allm�nheten om h�lsa och h�lsorisker har ocks� �kat och attityderna har f�r�ndrats hos breda grupper


 

1989/90

Ber�knad �nd

Social�styrelsen

Iring 1990/91

F�redra�ganden

Bidrag till organisationer

3 620 000

+ 280 000

+ 3 144 000


98


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.7 Folkr�relser och organisationer har en viktig uppgift i arbetet med h�lsoupp�lysning. Det �r enligt min mening viktigt att se h�lsoupplysningen som en del av etl folkbildningsarbete som syftar till att f�rdjupa befolkningens kunska�per om h�lsorisker och bredda intresset f�r h�lsofr�mjande verksamhet. Det �r d�rf�r av avg�rande betydelse att samh�llets insatser inom h�lsoupp�lysningen bedrivs i samarbete med folkr�relser och organisationer H�rige�nom �kar f�ruts�ttningarna f�r en mer nyanserad debatt och opinionsbild�ning i h�lsopoliliska fr�gor, som kan bli en viktig motvikt lill den ur etl h�lso-poliliskt perspektiv ofta ofullst�ndiga och f�renklade m�nniskosyn som pr�glar vissa delar av t.ex. den kommersiella reklamen och massmediautbu-del, vars genomslagskraft �r stor hos bl.a. barn och ungdom.

H�lsoupplysning b�r �ven omfatta information om cancer Fr�n och med budget�ret 1990/91 kommer s�dan information atl bekostas fr�n anslaget f�r bidrag lill h�lsoupplysning, m.m. Medel f�r detta �verf�rs fr�n utbildnings�departementet.

Jag ber�knar anslaget f�r n�sta budget�r till 6 764 000 kr Regeringen be�slutar efter f�rslag av socialstyrelsen om den n�rmare f�rdelningen av fill�g�ngliga medel under anslaget.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidrag tdl h�lsoupplysning m.m. f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett reservationsanslag p� 6 764 000 kr

E 14. Epidemiberedskap m.m.

 

1988/89

Utgift

30 642 727

1989/90

Anslag

15 574 000

1990/91

F�rslag

19 462 000

Anslaget kan beskrivas som ett allm�nt beredskapsanslag f�r h�lso- och sjukv�rden s�vitt avser smittsamma sjukdomar

Fr�n anslaget utg�r ers�ttning f�r vissa kostnader och f�rluster som upp�kommit p� grund av myndighets ingripande f�r att f�rhindra spridning av smittsam sjukdom. Best�mmelserna i �mnet finns bl. a. i kung�relsen (1956:296) om ers�ttning av statsmedel i vissa fall vid ingripanden i h�lsov�r�dens intresse och lagen (1989:225) om ers�ttning lill smittb�rare. Fr�n ansla�get bekostas ocks� planl�ggning av epidemiberedskap inom riket och me�dicinsk katastrofberedskap m.m.

Fr�n anslaget bekostas �ven den epidemiologiska verksamhet, som be�drivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

99


 


Socialstyrelsen, riksf�rs�kringsverket och SBL������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.7

Ber�knat medelsbehov f�r verksamheten under budget�ret 1990/91 �r f�l�jande.

/. Socialstyrelsen

Planl�ggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk kata�
strofberedskap samt diverse kostnader, fr�mst f�r epidemif�re�
byggande �tg�rder med avseende p� den internationella trafiken������������� 500 000

Kostnader f�r patientf�rs�kring och ers�ttningar f�r vissa skador

enligt socialdepartementets beslut��������������������������������������������������������� 1 254 000

2.� Riksf�rs�kringsverket

Ers�ttning till smittb�rare������������������������������������������������������������������������� 10 ,5(10 000

3.� SBL

Epidemiologisk verksamhet����������������������������������������������������������������������� 5 234 000

Immunitetsanalyser����������������������������������������������������������������������������������� I 485 000

Civil beredskapslagring�������������������������������������������������������������������������������� 273 000

Summa������������������������������������������������������������������������������������������������������� 19 246 000

1.      Inom ramen f�r sin planl�ggning av epidemiberedskapen i riket avser socialstyrelsen att f�lja upp de f�rebyggande �tg�rderna mot sexuellt �ver�f�rbara sjukdomar (STD). vilka �kat kraftigt under de senaste �ren, och till�s�tta en arbetsgrupp f�r utredning av STD. Socialstyrelsen medverkar �ven till en samordnad planering av den medicinska katastrofberedskapen. Medel erfordras vidare till viss sanit�r kontroll av den internationella trafiken och f�rhindrande av karant�nssjukdomars inf�rande i riket m. m.

2.  Enligt lagen (1989:225) om ers�ttning till smittb�rare, som g�ller fro.m. den 1 juli 1989, handhas samtliga s�dana ers�ttnings�renden av f�rs�krings�kassorna, som s�ledes skall utbetala smittb�rarpenning �ven till kroniska smittb�rare. Riksf�rs�kringsverket ber�knar kostnaderna f�r budget�ret 1989/90 till 10 milj. kr och f�r budget�ret 1990/91 till 10.5 milj. kr Vid ber�k�ningen har h�nsyn tagits till ber�knad l�neutveckling 1989 och 1990 enligt den reviderade finansplanen 1989.

3.  Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibek�mp�ning, rapportering saml r�dgivning och information. Anslagsposten �r av�sedd all t�cka utgifterna f�r den epidemiologiska basorganisalionen vid SBL. Anslaget har under budget�ret 1988/89 belastats med vissa extraordi�n�ra utgifter lill f�ljd av insatser f�r akut epidemibek�mpning. Relativt om�fattande immunitetsstudier har p�b�rjats och b�r forts�tta. SBL h�ller vissa bakteriologiska preparat i lager s�som en civil beredskap. Om de inte kom�mer till anv�ndning kan de beh�va kasseras. SBL ber�knar visst behov av medel f�r s�dan kassation.

100


 


F�redragandens �verv�ganden��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7 Jag ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 f�r ers�ttning till smitt�b�rare m.m. i enlighet med riksf�rs�kringsverkets f�rslag till 10 500 000 kr och f�r socialstyrelsens planeringsverksamhet till 275 000 kr.

Anslagsbehovet f�r den l�pande epidemiologiska verksamheten vid sta�tens bakteriologiska laboratorium (SBL) ber�knar jag till 5 657 000 kr H�r�till kommer 276 000 kr f�r civil beredskapslagring vid SBL.

Socialstyrelsen har lagt fram ett f�rslag om seroepidemiologiska studier f�r en uppf�ljning av immunitetsl�get hos befolkningen vilken kan ligga till grund f�r en fortl�pande ompr�vning av det allm�nna vaccinationsprogram�met. Ett program f�r en s�dan uppf�ljning har tagits fram vid SBL. Jag anser att det �r angel�get att arbetet med dessa immunitetsanalyser som p�b�rjats innevarande budget�r, kan forts�tta. Jag ber�knar d�rf�r en ram f�r budget��ret 1990/91 av of�r�ndrat 1,5 milj. kr f�r denna uppf�ljning av immunitets�l�get hos befolkningen.

Till kostnader f�r patientf�rs�kring och ers�ttningar f�r vissa skador enligt socialdepartementets beslut ber�knar jag of�r�ndrat 1 254 000 kr.

Anslaget f�r n�sta budget�r b�r tas upp med sammanlagt 19 462 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Epidemiberedskap m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 19 462 000 kr

E 15. Bidrag till Sjukv�rdens och socialv�rdens planerings-och rationaliseringsinstitut

1988/89��������� Utgift������������� 16 575 000

1989/90��������� Anslag����������� 26 200 000'

1990/91��������� F�rslag���������� 29 925 000

' Varav 15 300 000 kr. anvisats p� till�ggsbudget I 1989/90.

Fr�n anslaget utg�r statens bidrag till Sjukv�rdens och socialv�rdens pla�nerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att fr�mja, samordna och medverka i huvudm�nnens planerings- och rationali�seringsverksamhet inom h�lso- och sjukv�rden samt socialv�rden. Huvud�m�n f�r institutet �r staten och Landstingsf�rbundet (prop. 1967:68, SU105, rskr 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU25, rskr 200).

Staten och Landstingsf�rbundet har den 15 juni 1989 tr�ffat ett nytt avtal om Spri f�r perioden 1990 - 1995. Vidare har staten och Landstingsf�rbun�det tr�ffat en �verenskommelse om finansieringen av Spri under �ren 1990-1992. Bidragen fr�n staten och Landstingsf�rbundet l�mnas till en fond som anv�nds till Spri:s verksamhet. �v �verenskommelsen framg�r att staten och Landstingsf�rbundet f�r finansieringsperioden sammanlagt skall tillskjuta 175 100 000 kr till fonden. �v detta belopp skall staten enligt �verenskom�melsen svara f�r halva beloppet.

������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 101


 


Vidare skall enligt �verenskommelsen staten och Landstingsf�rbundet��� Prop. 1989/90:100 tillskjuta medel f�r standardiseringsuppgifter till Spri:s fond under �r 1990.��� Bil- 7 Enligt �verenskommelsen skall staten och Landstingsf�rbundet f�re den 1 juli 1990 ta st�llning till om Spri skall beh�lla standardiseringsuppgiflerna fr�n och med �r 1991 och hur verksamheten i s� fall skall finansieras.

F�redragandens �verv�ganden

Enligt �verenskommelsen om finansieringen av Spri skall staten f�r �r 1990 tillskjuta 28 milj. kr samt f�r �r 1991 29,25 milj. kr Vidare skall staten f�r �r 1990 tillskjuta 2,6 milj. kr. f�r standardiseringsuppgifter Jag f�resl�r alt Spri f�r sin verksamhet under budget�ret 1990/91 tillf�rs medel med sam�manlagt 29 925 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att fill Bidrag till Sjukv�rdens- och socialv�rdens planerings- och ra�tionaliseringsinstitut f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 29 925 000 kr.

E 16. Bidrag till allm�n sjukv�rd m.m.

 

1988/89

Utgift

4 492 826 548

1989/90

Anslag

4 556 682 000

1990/91

F�rslag

4 613 682 000

Fr�n anslaget utg�r dels det s�rskilda statsbidrag till den allm�nna sjuk�v�rdsers�ttningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 utg�r till sjukv�rdshuvud�m�nnen fr�n den allm�nna f�rs�kringen, dels ett bidrag till sjukv�rdshuvud�m�nnen enligt �verenskommelse med Landstingsf�rbundet om �ndring i 1966 �rs avtal om den psykiatriska v�rden m.m. (prop. 1983/84:190, SfU31, rskr 393 och prop. 1985/86:167, SfUl, rskr 9).

Fr�n anslaget utg�r �ven ers�ttning till landstingen och Gotlands kommun enligt �verenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras �ver�tagande av statens ansvar f�r provinsiall�karnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 17. rskr 169). Staten ers�tter huvudm�nnen f�r deras �tagan�den genom utbetalning av dels ett eng�ngsbelopp motsvarande pensions�skulderna, dels �rliga bidrag.

Vidare b�r vissa �verg�ngsbidrag till Uppsala l�ns landsting enligt uppg��relsen om �ndrat huvudmannaskap f�r Akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1981/82:145, SoU40, rskr 267) i forts�ttningen betalas ut fr�n ansla�get.

Riksf�rs�kringsverket

I enlighet med tr�ffad �verenskommelse om vissa ers�ttningar till sjuk�
v�rdshuvudm�nnen m. m. f�r �r 1990 (regeringens skrivdse 1988/89:153) ul-
������������������������������������������ 102


 


g�r det s�rskilda statsbidraget till den allm�nna sjukv�rdsers�ttningen med��� Prop. 1989/90:100 4 300 milj. kr f�r �r 1990. Tills vidare utg�r verket fr�n ett of�r�ndrat belopp��� oU. 1 �ven f�r �r 1991 och f�resl�r att 4 300 milj. kr, ber�knas f�r �ndam�let f�r budget�ret 1990/91.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ber�knar medelsbehovet f�r pensioner till provinsiall�karna f�r budget�ret 1990/91 till 15 025 000 kr

Enligt �verenskommelse skall staten till sjukv�rdshuvudm�nnen utge ett s�rskilt bidrag till den psykiatriska v�rden fro.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget f�r �r 1990 har fastst�llts till 176 000 000 kr N�gon �verenskommelse om det s�rskilda bidraget f�r psykiatrisk v�rd f�r �r 1991 har �nnu inte tr�ffats. Prelimin�rt ber�knas samma belopp som f�r �r 1990. Socialstyielsen ber�k�nar vidare 70 657 000 kr till pensionskostnader enligt �verenskommelsen.

F�redragandens �verv�ganden

I avvaktan p� att en �verenskommelse om statsbidragen och ers�ttning�arna f�r �r 1991 kan tr�ffas utg�r jag fr�n en of�r�ndrad niv� f�r dessa f�r f�rsta halv�ret 1991.

Ett belopp p� 2 milj. kr b�r liksom f�r innevarande �r st�llas till regering�ens disposition f�r att m�jligg�ra s�rskilda statliga utrednings- och utveck�lingsinsatser inom h�lso- och sjukv�rden.

De �verg�ngsbidrag, soiu staten betalar till Uppsala l�ns landsting enligt uppg�relsen om �ndrat huvudmannaskap f�r Akademiska sjukhuset i Upp�sala (prop. 1981/82:145, SoU40, rskr 267) �r angivna i prisl�get juli 1981. N�mnden f�r undervisningssjukhusens utbyggande har, med beaktande av indexutvecklingen d�refter, ber�knat att medelsbehovet f�r �ndam�let upp�g�r till 50 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. �verg�ngsbidragen minskar suc�cessivt. Den sista utbetalningen skall ske i oktober 1992.

F�r n�rvarande betalas dessa �verg�ngsbidrag ut fr�n f�rslagsanslaget In�vesteringsers�ttningar enligt l�karutbildningsavtal m. m. Jag anser emeller�tid att bidragen snarast �r att betrakta som ett bidrag till landstingens sjuk�v�rdskostnader under en �verg�ngsperiod. Jag f�resl�r d�rf�r att �verg�ngs�bidragen fr o. m. budget�ret 1990/91 betalas ut fr�n f�revarande anslag.

Jag vill i detta sammanhang f�resl� - efter samr�d med chefen f�r utbild�ningsdepartementet - att ers�ttningar enligt avtal om samarbete om l�karut�bildning och forskning m. m. och om tandl�karutbildning m. m. fr o. in. budget�ret 1990/91 betalas med anlitande av anslag under �ttonde huvudti�teln f�r att �stadkomma b�ttre f�ruts�ttningar f�r den samlade resursan�v�ndningen f�r h�gskolan och forskningen. D�rvid kan hittillsvarande f�r�slagsanslag till investeringsers�ttningar enligt l�karutbildningsavtal m. m. som tagits upp under femte huvudtiteln upph�ra.

Jag vill vidare n�mna att ett avtal tr�ffats om samarbete om l�karutbild�ning och forskning vid f�rhandlingar den 19 deceinber 1989 mellan f�retr�dare f�r staten och f�r vissa landsting och kommuner Avtalet skall g�lla

103 fro.m. den 1 december 1989 och ers�tta tidigare samarbetsavtal i �mnet. Av-


 


talets best�mmelser om statliga investeringsers�ttningar till�mpas i avvaktan��� Prop. 1989/90:100
p� regeringens slutliga beslut i �rendet.
������������������������������������������������ Bil. 7

Jag ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 lill 4 613 682 000 kr Av detta anslag f�resl�s riksf�rs�kringsverket disponera 4 300 000 000 kr sotn statsbidrag till den allm�nna sjukv�rdsers�tlningen. Socialstyrelsen f��resl�s disponera dels 261 682 000 kr till det s�rskilda bidraget till den psykia�triska v�rden, vissa pensionskostnader och provinsiall�karpensioner, dels 50 000 000 kr f�r �verg�ngsbidrag enligt uppg�relsen om �ndrat huvudman�naskap f�r Akademiska sjukhuset i Uppsala. Som jag nyss n�mnde b�r rege�ringen disponera 2 000 000 kr till s�rskilda insatser

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag till allm�n sjukv�rd m.m. f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 4 613 682 000 kr

E 17. Specialistutbildning av l�kare m.m.

 

1988/89

Utgift

33 214 648

Reservation

5 371 672

1989/90

Anslag

34 990 000

 

 

1990/91

F�rslag

37 089 000

 

 

Fr�n anslaget bekostas olika utbildnings- och informationsinsatser, som socialstyrelsen svarar f�r. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av l�kare lill specialistkompetens, viss vidareutbildning av landl�kare, viss efterutbild�ning av l�kare m. fl., kompletteringsutbildning f�r h�lso- och sjukv�rdsper�sonal med utl�ndsk utbildning saml konferenser m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

P� grundval av bet�nkandet (SOU 1987:53) Kompetensutvecklingen efter l�karexamen, j�mte en huvudbilaga (SOU 1987:54) M�lbeskrivningar, vil�ket remissbehandlats har regeringen under v�ren 1989 lagt fram vissa f�rslag i proposition (1988/89:138) om riktlinjer f�r specialiseringslj�nstg�ring f�r l�kare m. m. Ett nytt utbildningssystem, som utg�r fr�n m�lbeskrivningar f�r respektive specialitet, f�resl�s bli inf�rt fr o. m. �r 1992. Eftersom en �verg�ng till ett nytt specialistutbildningssystem inte kommer att ske f�rr�n vid ing�ngen till �r 1992 och s�ledes efter budget�ret 1990/91 utg�r socialsty�relsen i sin anslagsframst�llning fr�n g�llande ordning.

Antalet �rligen avlagda examina f�r l�kare ber�knas uppg� till omkring 850 under de n�rmaste �ren. Dessutom tillkommer ca 200 l�kare med ut�l�ndska examina varje �r

Socialstyrelsen upplyser om att styrelsen f�reslagit att h�lso- och sjuk�
v�rdsberedningen skall i sitt l�karf�rdelningsprogram fastst�lla 990 block f�r
fortsatt vidareutbildning f�r �r 1990. Ett blockf�rordnande f�r l�kare under
vidareutbildning omfattar alla de tj�nstg�ringsavsnitl som beh�vs f�r att l�-����������������������� 104


 


karen skall uppn� specialistkompetens. Blocken f�rdelar sig �r 1989 med 369��� Prop. 1989/90:100 inom allm�nmedicin, 109 inom psykiatri, 76 inom l�ngv�rd och medicinsk��� Bil. 7 rehabililering samt 450 inom �vrig somatisk v�rd. Enligt g�llande vidareut�bildningsbest�mmelser kr�vs f�r specialistkompetens, f�rutom praktisk l�-kartj�nstg�ring, att sex kurser genomg�s.

Socialstyrelsen anser att det f�r budget�ret 1990/91 b�r, f�r att svara upp mot det �rliga behovet, anordnas ca 260 specialistutbildningskurser f�r l�kare om vardera en vecka med i genomsnitt 25 deltagare i varje kurs. Varje kurs ber�knas kosta ca 132 000 kr F�r 260 kurser blir kostnaden d�rf�r 34 320 000 kr.

Efterfr�gan p� kursplatser har emellertid inte kunnat tillgodoses inom vissa specialiteter under en f�ljd av �r L�karna har i vissa fall f�tt sv�righeter att hinna genomg� f�reskrivna kurser innan den erforderliga tj�nstg�ringen under vidareutbildningen genomf�rts. Det finns en efterfr�gan p� kurser inom ett antal specialiteter, som �verstiger tillg�ngen. Socialstyrelsen f�re�sl�r d�rf�r att medel ocks� anvisas till 20 extra kurser under budget�ret 1990/91. Kostnaden f�r dessa kurser ber�knas bli 5 280 000 kr.

F�r vidareutbildningen av l�kare till specialistkompetens under budget��ret 1990/91 ber�knar socialstyrelsen f�r omkostnader 837 000 kr - varav 500 000 kr till f�rberedelser f�r att inf�ra ett nytt specialistutbildningssys-lem - f�r prov under allm�ntj�nstg�ringen 1 103 000 kr och f�r sekretariat hos regionkommitt�erna 900 000 kr

Antalet s.k. �T-prov i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall avsluta allm�ntj�nstg�ringen (AT) f�r landl�kare, ber�knas under budget��ret 1990/91 bli ca 235. Material till provet j�mte en utv�rdering av erfaren�heterna m.m. ber�knas kosta 329 000 kr

Det sammanlagda medelsbehovet f�r vidareutbildning av l�kare och tand�l�kare ber�knar socialstyrelsen allts� till 42 769 000 kr

Till efterutbildningskurser f�r allm�nl�kare m.fl. ber�knar socialstyrelsen att 3 408 000 kr erfordras. I beloppet ing�r 1,4 milj. kr f�r utbildning i mammografi enligt en modell, som f�ruts�tter att staten bidrar fill kostna�derna f�r utbildningen av r�ntgenl�kare och r�ntgenassistenter vid ett antal screeningcentra under 3 - 4 �r D�refter skall utbildningen bedrivas i huvud�m�nnens egen regi. F�reslagna medel avser driftkostnaderna vid fyra scree�ningcentra.

Kurser m.tu. f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal med utl�ndsk utbildning syftar till att skapa f�ruts�ttningar f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal med ut�l�ndsk utbildning att ut�va olika v�rdyrken i Sverige. Till detta �ndam�l f��resl�s 3 410 000 kr

Genom konferenser och seminarier kan socialstyrelsen bidra till att sprida kunskaper och erfarenheter, samtidigt som styrelsen f�r tillf�lle att f�lja ut�vecklingen inom v�rdomr�det. Verksamheten �r ett betydelsefullt led i sty�relsens tillsyn och planering. Styrelsen f�resl�r att 725 000 kr anvisas f�r detta �ndam�l.

105


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


( +

+

+ +

1.Vidareutbildning av l�kare och tandl�kare
(d�rav kostnader f�r systematisk undervis�
ning med kunskapsprov)

2.     Efterutbildningskurser f�r allm�nl�kare m.fl.

3.     Kurser m.m. f�r h�lso- och sjukv�rdsperso�nal med utl�ndsk utbildning

4.     Konferenser m.m.


29 071 000

(26 510 000) 2 596 000

2 688 000 635 000

34 990 000


+ 1 003 000

810 000) 132 000

926 000 38 000

+ 2 099 000


 


F�redragandens �verv�ganden

Ett nytt utbildningssystem f�r specialistutbildningen av l�kare avses inf�ras den 1 januari 1992. Under n�sta budget�r kommer emellertid atl g�lla hit�tillsvarande ordning f�r specialistutbildningen av l�kare.

Jag anser emellertid att rese- och traktamentsers�ttningarna till kursdelta�garna b�r kunna begr�nsas genom en avtrappning, som inneb�r att de f�r n�sta budget�r minskas med en tredjedel av vad som eljest med ett of�r�nd�rat ers�ttningssystem skulle ha utg�tt. Ers�ttningarna utg�r en v�sentlig del av kurskostnaderna. Erfarenhetsm�ssigt bel�per sig numera n�stan 49 % av kostnaden f�r att anordna en vidareutbildningskurs p� dessa ers�ttningar Jag r�knar med att socialstyrelsen b�r kunna anordna ca 260 kurser under n�sta budget�r inom ramen f�r de medel som jag ber�knar f�r �ndam�let.

Staten har under ett antal �r bidragit till kostnaderna f�r utbildningen av r�ntgenl�kare och r�ntgenassistenter i mammografi vid fyra screening�centra. Jag anser att staten nu b�r avveckla sitt st�d till denna verksamhet, som forts�ttningsvis b�r bedrivas i huvudm�nnens egen regi. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn h�rtill.

H�lso- och sjukv�rdspersonal med utl�ndsk utbildning b�r ges m�jlighet att ut�va sitt v�rdyrke i Sverige. F�ruts�ttningen �r att erforderliga kurser anordnas med inslag av kompetensh�jande �tg�rder och kunskapspr�vning. Jag godtar socialstyrelsens f�rslag i denna del och r�knar upp anslagsposten f�r �ndam�let med 926000 kr

Med h�nvisning till sammanst�llningen f�resl�r jag atl anslaget tas upp med 37 089 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Specialistutbildning av l�kare m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 37 089 000 kr


106


 


E 18. Beredskapslagring och utbildning m.m. f�r h�lso- och����� Prop. 1989/90:100
sjukv�rd i krig
�������������������������������������������������������������������������������� Bi'- 7

1988/89��������� Utgift������������������������������ -������ Reservation������� 357 162 749

1989/90�������� Anslag������������ 65 865 000

1990/91��������� F�rslag����������� 62 790 000

Fr�n anslaget bekostas utgifter f�r investeringar i beredskapslager m.m. avseende den civila h�lso- och sjukv�rden i krig samt f�r utbildning av perso�nal som skall tj�nstg�ra inom den civila h�lso- och sjukv�rdens krigsorgani�sation. Anslaget ing�r tillsammans med anslaget E 19. i planeringsramen f�r totalf�rsvarsfunktionen H�lso- och sjukv�rd m.m.

Socialstyrelsen

Planeringen f�r h�lso- och sjukv�rden, socialtj�nsten samt h�lsoskyddet i krig utg�r dels fr�n den inriktning som anges i 1987 �rs f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bil. 4, F�Ull, rskr 310), dels fr�n regeringens anvisningar,, 1989-03-09, vilket har redovisats i programplan f�r perioden 1990/91 f�r h�l�so- och sjukv�rden m.m. inom den civila delen av totalf�rsvaret. Socialsty�relsens f�rslag utg�r fr�n den ekonomiska ram som �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB) har anvisat f�r budget�ret 1990/91.

Socialstyrelsen f�resl�r bl.a. f�ljande:

1.      Medel f�r anskaffning av s.k. varaktig sjukv�rdsutrustning f�r i krig till�kommande behov av kirurgisk kapacitet samt anskaffning av skyddsmaterial mot A-, B- och C-stridsmedel och konventionsskydd ( 2,0 milj. kr).

2.  Medel att anv�ndas f�r ny- och oms�ttningsanskaffning av s�v�l l�ke�medel som bakteriologiska preparat m.m. (23,0 milj. kr). Socialstyrelsen hemst�ller om ett best�llningsbemyndigande om 20 milj. kr

3.  Fortsatt uppbyggnad erfordras f�r att uppn� de m�l som 1987 �rs f�r�svarsbeslut har angett f�r beredskapslagringen av f�rbrukningsmaterial (24,2 milj. kr.). Socialstyrelsen hemst�ller om ett best�llningsbemyndigande om 10,0 milj. kr.

4.  Utbildningsverksamheten budget�ret 1990/91 kommer i stort att �ver�ensst�mma med den utbildning som framg�r av socialstyrelsens utbildnings�katalog f�r 1989/90. H�rut�ver kommer utbildningsmateriel att produceras f�r att underl�tta f�r sjukv�rdshuvudm�nnens egen fortbildningsverksamhet inoin beredskapsoiTir�det (7,0 milj. kr).

5.  Grundl�ggande f�r den civila h�lso- och sjukv�rdens krigsorganisation �r m�jligheterna att utnyttja de fredstida sjukv�rdsanl�ggningarna. De f�r�beredelser i fred som erfordras f�r dess lokaler �r att s�kerst�lla den tekniska f�rs�rjningen avseende el. vatten, v�rme m.m. (30,0 milj.kr.). Socialstyrel�sen hemst�ller vidare om ett best�llningsbemyndigande oin 15,0 milj. kr

6.  Socialstyrelsen har den 1 juli 1986 �vertagit programansvaret f�r frist�ende sjukv�rdsplutoner och sjuktransportavdelningar fr�n civilf�rsvaret. Medlen anv�nds f�r uppbyggnaden av 130 sjukv�rdsenheter som enligt plan skall vara avslutad budget�ret 1991/92 (19.0 milj.kr).

7.      F�r ledning av h�lso- och sjukv�rden kr�vs ett sambandssystem med stor tillg�nglighet och stor uth�llighet. Socialstyrelsen har tagit fram f�rslag


 


till sambandssystem. Medel ber�knas f�r kompletteringar av sjukv�rds�huvudm�nnens fredssambandssystem till behovet f�r krigsorganisafionen (6,5 milj. kr). Socialstyrelsen hemst�ller vidare om ett best�llningsbemyndi�gande om 5,0 milj. kr

8.  Socialstyrelsen �r utbildnings- och krigsplacerande myndighet f�r va�penfria tj�nstepliktiga inom h�lso- och sjukv�rdsomr�det. Utbildning och tj�nstg�ring prioriteras inom specialomr�den, t.ex. teknisk f�rs�rjning, sjuktransporter, sanering och hemsjukv�rd (2,0 milj. kr.).

9.  Svenska r�da korset utbildar civilsamariter f�r placering inom den civila sjukv�rdens krigsorganisation i f�rsta hand inom hemsjukv�rden samt per�sonal f�r krigsblodcentraler. Sveriges kvinnliga bilk�rers riksf�rbund utbil�dar bilf�rare f�r sjuktransporter Socialstyrelsen hemst�ller ocks� om bidrag f�r utbildning av frivillig sambandspersonal (7,0 milj. kr).


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redragande


 


Utgifter

1.     Anskaffning av utrustning m.m.

2.  Beredskapslagring av l�kemedel, bakterio�logiska preparat m.m.

3.  Beredskapslagring av f�rbrukningsmateriel

4.  Utbildning av personal f�r den civila h�lso-och sjukv�rdens krigsorganisation

5.  H�lso- och sjukv�rdens s�kerhet m.m.

6.  Sjukv�rdsenheter

7.  Samband

8.  Vapenfri utbildning

9.  Bidrag till Svenska r�da korset och Sveriges kvinnliga bilk�rers riksf�rbund m.m.

10.� Helikoptrar f�r sjuktransporter

Summa utgifter

Inkomster

11.� �CB

NeUoutgift


18 000 000

23 365 000 23 210 000

20 000 000

47 365 000 49 000 000

5  UOO 000�� + 2 000 000 20 500 000���� +������������� 8 000 000 17 000 000������������ +������������� 2 000 000

6  500 000

1 500 000-��� 1 500 000

-��� 7 000 000
+ 50 000 000

-�� 11 075 000

7 000 000

173 865 000

8 000 000 3 075 000

108 000 000 65 865 000


 


F�redragandens �verv�ganden

H�lso och sjukv�rdens beredskap f�rb�ttras successivt. Genom det under�lagsmaterial som utredningen ( S 1987:05 ) om sjukv�rdens f�rs�rjningsbe�redskap redovisat och de beslut som regeringen tagit r�knar jag med att be�redskapen avseende sjukv�rdsmateriel kommer att n� upp till intentionerna i 1987 �rs f�rsvarsbeslut. Regeringen har i beslut den 26 januari och den 21 december 1989 uppdragit �t �CB att p� uppdrag av socialstyrelsen svara f�r upphandling, lagring och oms�ttning av sjukv�rdsmateriel av f�rbruknings�karakt�r enligt utredningens f�reslag. D�rigenom blir det m�jligt att lagra och oms�tta materiel i st�rre kvantiteter �n vad den enskilde sjukv�rdshu�vudmannen har m�jlighet att klara samtidigt som lagringen b�ttre kan an�passas ur f�rsvarssynpunkt. D� det g�ller s.k. varaktig sjukv�rdsutrustning genomf�r utredningen i samf�rst�nd med �verbef�lhavaren, civilbef�lha-


108


 


varna och sjukv�rdshuvudm�nnen en inventering som syftar till att bed�ma��� Prop. 1989/90:100 om sjukv�rdens resurser beh�ver kompletteras vad avser lokaler och utrust-��� Bil. 7 ning f�r h�lso- och sjukv�rden i krig. En prelimin�r bed�mning fr�n utred�ningens sida visar att behoven sannolikt kan tillgodoses genom omdispone�ringar av befintlig utrustning och endast i mindre utstr�ckning genom nyan�skaffningar.

Vad g�ller personalf�rs�rjningen �r tillg�ngen p� h�lso- och sjukv�rdsper�sonal i krig tillr�cklig under f�ruts�ttning av atl en optimal f�rdelning av per�sonalen civilt och milit�rt genomf�rs. En s�dan har hittills inte kunnat ske i avsaknad p� ett fungerande personalregister Jag r�knar med att denna brist kommer att vara avhj�lpt under budget�ret 1990/91 d� personalregistret 'Tn-teger" tas i drift. Mot bakgrund av vad jag h�r har redovisat �r min bed�m�ning att den civila h�lso- och sjukv�rdens beredskap f�r kriser och krig kom�mer att vara relativt god efter att h�r redovisade �tg�rder har genomf�rts. Jag �terkommer l�ngre fram till mina anslagsber�kningar f�r budget�ret 1990/91.

Ansvaret f�r sjuktransporter i fred och i krig.

Den i fred g�llande h�lso- och sjukv�rdslagstiftningen utg�r grunden f�r h�l�so- och sjukv�rden i krig. Enligt 1 � f�rsta stycket h�lso- och sjukv�rdslagen (1982:763, HSL) avses med h�lso- och sjukv�rd �tg�rder f�r alt medicinskt f�rebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador 1 sammma stycke s�gs det vidare atl sjuktransporter h�r till h�lso- och sjukv�rden. N�r lagen antogs (prop. 1981/82:97, SoU51, rskr381) p�gick en utredning om huvud�mannaskapet f�r sjuktransporter Det gjorde att best�mmelserna om sjuk�transporter i den d� g�llande sjukv�rdslagen (1962:242) i princip f�rdes �ver of�r�ndrade. Landstingens och de landstingsfria kommunernas (sjukv�rds�huvudm�nnens) ansvar f�r sjuktransporlv�sendel begr�nsades d�rf�r of�r��ndrat fill v�gbundna sjuktransporter

Sjukv�rdshuvudm�nnen har enligt HSL huvudansvaret f�r all h�lso- och sjukv�rd. De skall enligt HSL planera h�lso- och sjukv�rden med utg�ngs�punkt i befolkningens behov av v�rd. Verksamheten skall vidare samordnas med kommuner, enskilda v�rdgivare samt �ven med andra sjukv�rdshuvud�m�n f�r att �stadkomma ett samlat utbud av v�rd.

Enligt HSL skall sjukv�rdshuvudm�nnen svara f�r att det finns en �nda�m�lsenlig organisation f�r att till och fr�n sjukhus transportera personer, vil�kas tillst�nd kr�ver att transporten utf�rs med fordon som �r s�rskilt inr�t�tade f�r �ndam�let.

Rikspolisstyrelsen (RPS) har enligt regeringsbeslut den 29 maj 1969 i upp�drag alt leda och samordna den med statsmedel bekostade ambulansflyg-tj�nsten, dvs. akuta ambulansflygningar med helikoptrar eller flygplan.

Sjuktransporter utanf�r HSL:s best�mmelser tas inte upp i detta samman�hang.

Under de senaste decennierna har huvudmannaskapet s�v�l i fred som i krig f�r olika delar av den offentliga h�lso- och sjukv�rden f�rts �ver till sjukv�rdshuvudm�nnen. Jag anser nu tiden mogen att dessa f�r ett inom h�l�so- och sjukv�rden enhetligt ansvar f�r sjuktransporter Rikspolisstyrelsens ansvar f�r luftburna akuta sjuktransporter b�r d�rmed upph�ra.


 


Ansvaret f�r v�gbundna sjuktransporter har sedan l�ng tid tillbaka legat���� Prop. 1989/90:100 p� sjukv�rdshuvudm�nnen trots att de i m�nga fall inte sj�lva haft egen am-���� Bil. 7 bulansverksamhet. En kartl�ggning av ambulansverksamheten �r 1988 som genoinf�rts av socialstyrelsen visade att 48 % av ambulanserna fanns i sjuk�v�rdshuvudm�nnens organisation, 41 % drevs av den kommunala r�dd�ningstj�nsten och 11 % av privata trafikf�retag.

Det ansvar jag anser att sjukv�rdshuvudmannen skall ha f�r sjuktranspor�ter b�r vara ett fullst�ndigt huvudansvar Det inneb�r att landstingen skall bed�ma behovet av alla olika slags sjuktransporter inom sitt sjukv�rdsom�r�de, �verv�ga hur tillg�ngliga sjuktransportresurser b�st kan anv�ndas och planera de organisatoriska �tg�rder, bl.a. samverkan med den kommunala r�ddningstj�nsten, som fordras f�r att tillgodose befolkningens behov av en . god h�lso- och sjukv�rd. Str�vandena m�ste vara att v�rdinsatsen skall kunna p�b�rjas redan n�r den skadade h�mtas p� olycks- eller insjuknan-deplatsen med t.ex. en helikopter Sjukv�rdshuvudm�nnen har d�rf�r ocks� ett ansvar b�de f�r att adekvat medicinsk utrustning finns tillg�nglig och f�r att �ndam�lsenligt utbildad personal finns att tillg� �ven n�r sjukv�rdshu�vudmannen sj�lv inte ombes�rjer sjuktransporten.

Jag �verg�r nu till fr�gan om att �ka tillg�ngen till helikoptrar f�r akuta sjuktransporter Enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, bil.4, F�Ull, rskr310) borde sjuktransportkapaciteten med helikoptrar �ka f�r att behoven i krig skulle kunna tillgodoses. Enligt f�rsvarsbeslutet borde detta ske s� att �ven fredsm�ssiga behov kunde tillgodoses. Statliga medel borde avs�ttas f�r att f�rb�ttra sjukv�rdskapaciteten med helikoptrar s�v�l i fred som i krig under f�ruts�ttning att sjukv�rdshuvudm�nnen var beredda att medverka i motsvarande omfattning. Enligt f�rsvarsbeslutet borde an�svaret f�r civila sjuktransporter, med vissa undantag enligt r�ddningstj�nst�lagen, vila p� sjukv�rdshuvudm�nnen.

En departemental arbetsgrupp har i rapporten (Ds 1988:9) Helikoptrar f�r sjuktransporter redovisat m�jligheterna att f�rverkliga intentionerna i f�rsvarsbeslutet vad avser helikoptrar f�r sjuktransporter. Rapporten visar bl.a. p� ett varierande intresse bland sjukv�rdshuvudm�nnen f�r en ut�kad verksamhet med ambulanshelikoptrar F�r att komma fram till en l�sning av denna fr�ga har jag med regeringens bemyndigande den 13 december 1989 tillkallat en s�rskild f�rhandlingsdelegation med uppgift bl.a. att tr�ffa erfor�derliga avtal i fr�ga om helikoptrar f�r sjuktransporter Jag r�knar f�r sta�tens del med ett eng�ngsbelopp p� h�gst 75 milj. kr f�r att f� till st�nd ett system med helikoptrar f�r sjuktransporter enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut. Jag �terkommer senare till de medel som jag har ber�knat f�r �ndam�let.

�tt utvidga sjukv�rdshuvudm�nnens ansvar f�r sjuktransporter ser jag
som en utg�ngspunkt f�r att finna en l�sning p� fr�gan att �ka tillg�ngen p�
helikoptrar f�r sjuktransporter Genom att sjukv�rdshuvudm�nnen har ett
ansvar endast f�r v�gbunda sjuktransporter medan RPS svarar f�r de luft-
burna akuta sjuktransporterna har ett rationellt utnyttjande av sjuktran�
sportresurserna inte alltid kunnat ske. Med ett samlat ansvar hos sjukv�rds�
huvudm�nnen tror jag all denna brist kan avhj�lpas. Jag vill ocks� betona
att de resurser som idag anv�nds f�r detta �ndam�l hos t.ex. polisen, f�r�
svarsmakten och de privata helikopterf�retagen naturligtvis b�r utnyttjas
����������������������������������������������


 


�ven i forts�ttningen. Jag f�ruts�tter att en �kad samverkan kommer till���� Prop. 1989/90:100
st�nd mellan ber�rda myndigheter och organisationer.
�������������������������������������������������� Bil. 7

Jag har i denna fr�ga samr�tt med cheferna f�r f�rsvars- och civildeparte�menten.

Den avsedda ordningen f�ruts�tter en �ndring i 6 � h�lso-och sjukv�rdsla�gen. Jag avser alt �terkomma till riksdagen med f�rslag i denna fr�ga s� att en lag�ndring kan tr�da i kraft senast den 1 juli 1991.

Anslagsber�kningar

Mina ber�kningar av anslagsbehovet f�r n�sta budget�r utg�r fr�n de princi�per som lagts fast i 1987 �rs f�rsvarsbeslut.

Som en f�ljd av vad jag har anf�rt om helikoptrar f�r sjuktransporter har en ny anslagspost f�r detta �ndam�l f�rts upp. Skulle ytterligare medel er�fordras f�r den ram p� 75 milj. kr som jag tidigare har angett f�r statens del f�r detta t�ckas med reserverade medel. Genom de uppdrag som regeringen under �r 1989 gett �CB vad avser sjukv�rdsmateriel av f�rbrukningskarak�t�r tillsammans med de medel som kan komma i fr�ga betr�ffande helikopt�rar f�r sjuktransporter r�knar jag med atl den reservation som f�religger un�der anslaget kommer att f�rbrukas.

Med h�nsyn lill l�nga projekteringstider vad avser skyddet av sjukv�rds�anl�ggningar m.m. b�r regeringen inh�mta riksdagens bemyndigande atl f�r ifr�gavarande �ndam�l f� vidta �tg�rder inom en kostnadsram av 15 milj. kr.

P� f�rslag av riksrevisionsverket ber�knar jag medel f�r anslagposlerna 8 och 9 under anslaget E 19.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 62 790 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.      bemyndiga regeringen alt medge att �tg�rder f�r sjukv�rdens s�kerhet f�r vidtas inom en kostnadsram p� 15 000 000 kr,

2.      till Beredskapslagring och utbildning m.m. f�r h�lso- och sjuk�v�rd i krig f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 62 790 000 kr.

E 19. Driftkostnader f�r beredskapslagring m.m.��������������������������

1988/89��������� Utgift������������� 50 677 162

1989/90��������� Anslag������������ 56 935 000

1990/91��������� F�rslag����������� 67 210 000

Fr�n anslaget bekostas f�rvaring och underh�ll av beredskapsutrustning samt drift av beredskapslager av l�kemedel m.m. f�r den civila h�lso- och sjukv�rdens krigsorganisation.

111


 


Socialstyrelsen

Socialstyrelsen f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.      Driftkostnaderna f�r s.k. varaktig sjukv�rdsutrustning best�r huvud�sakligen av hyror och underh�ll av f�rr�dslokaler frakter, l�ner Anslags�posten belastas ocks� med kostnader f�r databaserad materielredovisning (10 milj. kr).

2.  Driftkostnader f�r beredskapslagring av l�kemedel m.m. utg�rs av bl.a. hyres- och oms�ttningskostnader Driftkostnader f�r sera och vaccinlagring vid SBL ing�r ocks� i delposten (9,6 milj. kr).

3.  Socialstyrelsen har ber�knat driftkostnaderna f�r beredskapslagring av f�rbrukningsmateriel enligt hittills g�llande ansvarsf�rh�llanden (12 milj. kr).

4.  Medlen avser ers�ttning till sjukv�rdshuvudm�nnen f�r s.k. administra�tiva kostnader (planl�ggning, utbildning och �vning) inom h�lso- och sjuk�v�rden (26 milj. kr).

5.  Enligt avtal i juni 1988 mellan staten och Landstingsf�rbundet skall ett register f�r h�lso- och sjukv�rdspersonal i krig (Integer) kunna tas i drift �r 1990! Medel beh�vs f�r ADB-drifl och systemf�rvaltning ( 1,1 milj. kr)


Prop. 1989/90:100 Bil.7


 


 

 

1989/90

Be

r�knad

 

 

 

�ndring 1990/91

 

 

 

F�redraganden

1.

F�rvaring och underh�ll av utrustning

 

 

 

 

m.m.

9 500 000

+

400 000

2.

L�kemedel m.m.

9 100 000

 

-

3.

F�rbrukningsmateriel

11 500 000

+

400 000

4,

Ers�ttning till sjukv�rdshuvudm�nnen

26 000 000

 

-

5.

Personalf�rs�rjning

225 000

+

775 000

6.

Vapenfri utbildning

-

+

1 600 000

7.

Ers�ttning till Svenska r�da korset och

 

 

 

 

Sveriges kvinnliga bilk�rers riksf�rbund

-

+

7 000 000

8.

Viss utredningsverksamhet m.m.

610 000

+

100 000

 

Summa

56 935 000

+

10 275 000

F�redragandens �verv�ganden

Driftkostnaderna f�r h�lso- och sjukv�rdens beredskap �r i huvudsak be�roende av de investeringar som g�rs under det f�reg�ende anslaget. Medel f�r utbildning av vapenfria tj�nstepliktiga samt ers�ttningar f�r utbildnings�verksamhet, som vissa frivilligorganisalioner genomf�r p� uppdrag av social�styrelsen, har jag fro.m. budget�ret 1990/91 ber�knat under detta anslag. Jag har �ven ber�knat 1 milj. kr f�r att vid statens bakteriologiska laborato�rium kunna genomf�ra ett program f�r att utveckla monoklonala antikrop�par som p� sikt kan leda till minskade lagringsbehov av l�kemedel m.m.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 67 210 000 kr


112


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� POP- 1989/90:100

Bil. 7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Driftkostnader f�r beredskapslagring m. in. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 67 210 000 kr

kr

113 ! Riksdagen 1989190. I saml. Nr 100. Bilaga 7


F. Omsorg om barn och ungdom������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil.7

Barnomsorgen �r en kommunal uppgift. Den intar en central plats i samh�l�lets service till barnfamiljerna. Senast �r 1991 skall alla barn �ver 1 1/2 �rs �lder f� delta i en organiserad f�rskoleverksamhet.

F�r barn vars v�rdnadshavare f�rv�rvsarbetar eller studerar skall plats an�visas i kommunalt eller annat statsbidragsber�ttigat daghem eller familje�daghem. F�r barn som �r i familjedaghem eller vars f�r�ldrar �r hemarbe�tande g�ller det deltagande i �ppen f�rskola eller plats i deltidsgrupp.

F�rskolan �r av stor betydelse f�r de yngre barnen. F�rskoleverksamhe�terna i form av omsorg i daghem eller familjedaghem �r ocks� viktiga f�r f�r�ldrarnas m�jligheter att f�rena f�rv�rvsarbete eller studier med v�rd och ansvar f�r barn.

Under de senaste �ren har det skett en kraftig utbyggnad av den kommu�nala barnomsorgen. Mellan �ren 1980 och 1988 �kade antalet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem med ca 185 000 eller drygt 60 %. Svensk barnomsorg befinner sig s�ledes i ett dynamiskt utvecklingsskede. Utbygg�naden forts�tter f�r att i enlighet med riksdagens beslut n� full behovst�ck�ning vid utg�ngen av �r 1991.

�v barnomsorgsunders�kningen �r 1989 framg�r att det �ret stod 58 000 barn i k�, varav ca h�lften var under 18 m�nader Barnomsorgsunders�k-ningen visar ocks� att f�r 87 % av de barn som st�r i k� �nskas plats i kom�munalt daghem. I k� f�r plats i alternativ barnomsorg fanns ca 4 000 barn.

F�ljande sammanst�llning visar utvecklingen av antalet barn i barnomsor�gen fr�n �r 1960 till �r 1990,

 

r

Antal barn

 

 

 

 

(31 dec.)

 

 

 

 

 

 

 

daghem

familjedi

mhem

fritids-

sammanlagt

antal barn i

 

 

0-6 r

7-12 r

hem

antal barn

deltidsgrupp

1960

10 300

4 000

 

2 400

16 700

38 400

197(1

33 000

32 000

 

6.500

71 .500

82 900

1980

129 100

90 200

35 300

48 800

303 400

104 700

1985

184 400

113.500

48 900

7. 800

420 600

78 000

1987

204 200

118 700

53 400

88 200

464 500

73 200

1988

217 400

120 000

53 000

98 400

488 800

69 300

1989'

240 000

124 900

52 900

93 930

511 730

83 200

1990'

260 200

128 500

53 100

99 900

.541 700

83 200

' Enligt barnomsorgsplanerna

Statsbidragen till kommunal barnomsorg h�js fro.m. den 1 januari 1990 med drygt 900 milj. kr Huvuddelen av h�jningen �r av generell natur men s�rskilda bidrag inf�rs f�r daghemsavdelningar med f�rl�ngt �ppeth�llande samt f�r avdelningar som �r �ppna under l�rdagar och s�ndagar

Enligt det nu g�llande statsbidragssystemet utg�r statsbidrag per varje feintontal barn som �r inskrivna i daghem, fritidshem eller deltidsgrupp. Bi�drag utg�r ocks� f�r �ppen f�rskola. Statsbidrag till familjedaghem utg�r per inskrivet barn. I statsbidraget till daghem och fritidshem har inr�knats dels ett belopp f�r insatser f�r barn med behov av s�rskilt st�d, dels ett belopp f�r fortbildningsinsatser f�r personalen inom barnomsorgen.

Statsbidrag l�mnas till kommunema �ven f�r alternativa barnomsorgsfor-�������������������������������������������� j


 


mer under f�ruts�ttning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgs-��� Prop. 1989/90:100 plan och att den som driver s�dant daghem eller fritidshem �r en samman-��� Bil. 7 slutning av f�r�ldrar som gemensamt tar ansvaret f�r sina egna barn (f�r�ld�rakooperativ), en sammanslutning som har anknytning till en ideell organi�sation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar p� andra lik�nande ideella grunder

Regeringen har nyligen uppdragit �t socialstyrelsen att utarbeta ett s�rskilt informationsmaterial om vilka regler och villkor som g�ller n�r man startar alternativ barnomsorg.

Statsbidraget till barnomsorgen finansieras �ver statsbudgeten som tillf�rs en s�rskild socialavgift fr�n arbetsgivare och egenf�retagare. Avgiften upp�g�r till 2,2 % av avgiftsunderlaget.

I samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om f�rskola f�r alla barn slog riksdagen fast vissa grundl�ggande principer f�r verksam�heten i f�rskolor (daghem, deltidsgrupp och �ppen f�rskola) och familjedag�hem.

Socialstyrelsen har p� regeringens uppdrag utarbetat ett pedagogiskt pro�gram f�r f�rskolan. Socialstyrelsen arbetar f�r n�rvarande med att utforma ett kompletterande material till det pedagogiska programmet f�r f�rskolan f�r de �ldre f�rskolebarnen med st�d av en forskargrupp och en expert�grupp. Arbetet skall vara avslutat under v�ren 1990.

Utbyggnaden av den �ppna f�rskolan har fortsatt. Enligt barnomsorgsun�ders�kningen hade 163 000 barn bes�kt n�gon av de ca 1 300 �ppna f�rsko�lorna vid n�got tillf�lle i januari 1989.

Riksdagens beslut om f�rskola f�r alla barn inneb�r att den �ppna f�rsko�lan f�r en alltmer betydelsefull roll som ett led i att ge f�rskolebarn i familje�daghem eller barn som �r hemma hos en f�r�lder tillg�ng till en pedagogiskt inriktad verksamhet. Den �ppna f�rskolan har visat sig spela en v�sentlig roll i str�vandena att skapa sociala kontakter mellan m�nniskor i bostadsom�r�dena. Den utg�r ofta en bas f�r arbetet med f�r�ldrasamverkan och f�r��ldrautbildning och �r ett st�d f�r dagbarnv�rdarna i deras arbete.

En kontinuerlig fortbildning f�r personalen �r inte bara ett s�tt att ut�veckla den enskilde individen eller verksamheten. Fortbildningen har ocks� stor betydelse f�r att klarg�ra och utveckla verksamhetens m�l och inneh�ll samt att skapa trivsel, omv�xling och f�rnyelse i arbetet. Riksdagen har nyli�gen hemst�llt hos regeringen om en uppf�ljning av kommunernas anv�nd�ning av de s�rskilda fortbildningsmedel som avdelats inom statsbidragets ram och vilka �tg�rder som erfordras (1988/89:SoU18, rskr 166).

Fr�gan bereds f�r n�rvarande i socialdepartementet i samverkan med Svenska kommunf�rbundet. Regeringen har den 17 augusti 1989 beviljat kommunf�rbundet s�rskilda medel f�r att genom enk�ter och riktade konfe�renser belysa de hittillsvarande fortbildningsinsatserna i kommunerna. Ar�betet kommer att p�g� under �r 1990.

Etl s�rskilt statsbidrag utg�r till kommunerna f�r hemspr�kslr�ning f�r in�
vandrarbarn. Bidraget utg�r f�r barn i �ldern 0-6 �r som f�r sin hemspr�ks�
tr�ning i sammansatta grupper eller genom alternerande hemspr�kstr�nare.
F�r varje bidragsber�ttigat barn som f�r hemspr�kstr�ning minst fyra tim�
mar per vecka l�mnas bidrag med 3 375 kr per �r
��������������������������������������������������������������������������������� -'


 


Barnmilj�r�det har till uppgift att samordna fr�gor som r�r barns milj� och s�kerhet. R�det har bl.a. bildat en referensgrupp f�r barns�kerhetsfr�gor och en f�r barnmilj�fr�gor f�r att samordna insatserna inom barns�kerhets-resp. barnmilj�omr�det.

Bammilj�r�det har i en skrivelse i anslutning till sin anslagsframst�llning-bl.a. mot bakgrund av f�rslag fr�n arbetsgruppen BUS (Barn-Ungdom-Samordning) - f�reslagit att en s�rskild barnombudsmannafunktion knyts till barnmilj�r�det.

Jag anser att fr�gan om en eventuell barnombudsmannafunktion beh�ver belysas ytterligare. Ett s�dant arbete p�g�r inom socialdepartementet.

Statens n�mnd f�r internalionella adoptionsfr�gor (NIA) har till uppgift att underl�tta adoption i Sverige av utl�ndska barn, att informera i fr�gor som r�r s�dana adoptioner samt att auktorisera ideella organisationer som l�m�nar adoptionshj�lp och ut�var tillsyn �ver verksamheten. Vidare pr�var och godk�nner n�mnden utl�ndska beslut om adoption. NIA beslutar ocks� om f�rdelningen av statsbidraget till de auktoriserade organisationerna.

Sedan b�rjan av 1970-talet har det anl�nt ca 30 000 barn fr�n ett 30-tal olika l�nder utanf�r Norden till Sverige f�r adoption. De flesta barnen har kommit fr�n Asien och Latinamerika. Under de senaste �ren har omkring 1 500 barn anl�nt till Sverige varje �r


Prop. 1989/90:100 Bil.7


F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

 

1988/89

Utgift

9 701 446 235

1989/90

Anslag

10 330 000 000

1990/91

F�rslag

12 064 000 000

Statsbidrag f�r barnomsorg l�mnas enligt f�rordningen (1987:860) om stats�bidrag till kommunerna f�r barnomsorg (�ndrad senast 1989:679) f�r in�skrivna barn i f�ljande omsorgsformer och fro.m. �r 1990 med f�ljande be�lopp.

Bidrag kr.

per �r


Daghem

F�r varje femtontal inskrivna barn

-    varav f�r barn med behov av s�rskilt st�d

-    varav f�r fortbildning av anst�llda i:

 

*  daghem

*  familjedaghem

*  deltidsf�rskola/�ppen f�rskola D�rut�ver f�r varje natt�ppen avdelning D�rut�ver f�r varje avdelning med f�rl�ngt �ppeth�llande


 

475 000

20 000

15 000

10 000

5 000

150 000

75 000


116


 


Fritidshem

F�r varje femtontal inskrivna barn

-   varav f�r �ppen fritidsverksamhet

-    varav f�r barn med behov av s�rskilt st�d

-    varav f�r fortbildning av anst�llda i fritidshem/�ppet fritidshem

Deltidsgrupp

F�r varje femtontal inskrivna barn

�ppen f�rskola

F�r varje enhet som h�lls �ppen minst

tre dagar per vecka

Familjedaghem

F�r barn inskrivna minst 7 lim./dag

F�r barn inskrivna mindre �n 7 tim./dag


Prop. 1989/90:100 210 000��� Bil.7

25 000

20 000 10 000

50 000

50 000

18 000 8 000


 


Statsbidragen till alternativa daghem och fritidshem ber�knas enligt samma regler som f�r kommunalt driven verksamhet. De delar som avser insatser f�r barn med behov av s�rskilt st�d resp. fortbildning f�rmedlas av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den m�n denne har kostnader f�r den verksamhet som avses.

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. F�rskott l�mnas med 75 % av statsbidraget f�r �ret f�re bidrags�ret. F�rskottet betalas ut med en fj�rdedel i vardera april, juli och oktober under bidrags�ret samt i januari �ret efter bidrags�ret. Slutavr�kning sker i april �ret efter bidrags��ret.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ber�knar medelsbehovet utifr�n styrelsens statistik �ver ut�betalda statsbidrag, kommunernas barnomsorgsplaner och SCB:s barnom�sorgsunders�kningar f�r �ren 1988 och 1989.

Socialstyrelsen f�resl�r att bidragen f�r fortbildningsinsatser h�js fr�n 2,5 milj. kr till 3,5 milj. kr

Socialstyrelsen ber�knar det totala medelsbehovet f�r statsbidragen till barnomsorgen f�r budget�ret 1990/91 till 12 060 milj. kr

F�redragandens �verv�ganden

Utbyggnaden av bamomsorgen sker i enlighet med riksdagens beslut. Senast vid utg�ngen av �r 1991 ska alla f�rskolebarn fr�n ett och ett halvt �rs �lder f� delta i n�gon form av f�rskoleverksamhet. Deltagandet inneb�r att plats erbjuds i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller att barnen erbjuds att


117


 


delta i �ppen f�rskoleverksamhet beroende p� f�r�ldrarnas f�rv�rvsarbete���� Prop. 1989/90:100
eller studier och barnens behov.
������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 7

F�r att underl�tta f�r kommunerna att bygga ut barnomsorgen i erforder�lig omfattning h�js statsbidragen den 1 januari 1990 med drygt 900 milj. kr

Jag har under anslaget ber�knat of�r�ndrat 2,5 milj. kr till socialstyrelsen f�r fortbildningsinsatser Jag har vidare ber�knat medel f�r utvecklings- och f�rnyelsearbete inom barnomsorgen samt f�r en ny barnomsorgsunders�k�ning �r 1991. Det totala anslagsbehovet ber�knar jag till 12 064 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag till kommunal barnomsorg f�r budget�ret 1990/91 be�r�kna ett f�rslagsanslag p� 12 064 000 000 kr

F 2. Bidrag till hemspr�kstr�ning i f�rskolan

1988/89��������� Utgift������������� 34 722 046

1989/90��������� Anslag������������ 34 000 000

1990/91�������� F�rslag����������� 39 150 000

Fr�n anslaget utg�r statsbidrag till kostnaderna f�r hemspr�kstr�ning f�r barn i f�rskole�ldrarna med annat hemspr�k �n svenska. Som f�ruts�ttning g�ller vidare att barnen f�r sin hemspr�kstr�ning i sammansatta grupper el�ler genom ambulerande hemspr�kstr�nare. Statsbidraget har fastst�llts till 3 375 kr. per barn och �r. Bidragsbest�mmelserna �terfinns i f�rordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspr�kstr�ning i f�rskolan (�ndrad senast 1988:226).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen ber�knar medelsbehovel utifr�n antalet barn i f�rskolan med behov av hemspr�ksst�d.

Under de senaste �ren har antalet inskrivna barn i f�rskolan med annat hemspr�k �n svenska �kat med ca 1 000 barn per �r En bidragande orsak �r att allt fler flyktingbarn kommit in i barnomsorgen.

Det totala medelsbehovet ber�knas av socialstyrelsen till 39 150 000 kr f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

M�let f�r hemspr�kstr�ningen i f�rskolan �r som �ven anges f�r skolans hemspr�kstr�ning, att fr�mja en aktiv tv�spr�kighet och att st�dja barnets spr�kutveckling med f�rankring i det egna spr�ket.

F�ruts�ttningen f�r att ett bam skall kunna f� hemspr�kstr�ning i f�rsko�
lan �r att barnet i hemmet har ett annat dagligt umg�ngesspr�k �n svenska
����������������������������������������������� 118


 


med minst en f�r�lder/v�rdnadshavare. Detta krav g�ller dock inte f�r sa-���� Prop. 1989/90:100 miska, zigenska oCh tornedalsfinska barn och inte heller f�r vissa utl�ndska���� Bil. 7 adoptivbarn som har ett etablerat spr�k n�r de kommer till Sverige och som har behov av spr�kst�d i f�rskolan. Jag ber�knar anslagsbehovet f�r n�sta budget�r till 39 150 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lill hemspr�kslr�ning i f�rskolan f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 39 150 000 kr

F 3. Barnmilj�r�det

 

1988/89

Utgift

3 875 909

1989/90

Anslag

4 173 000

1990/91

F�rslag

4 472 000

Barnmilj�r�det �r en central f�rvaltningsmyndighet med uppgift att hand�l�gga fr�gor r�rande barns milj� och barns s�kerhet. Instruktion f�r barn-milj�r�det framg�r av s�rskild f�rordning (1988:1127).

Bammilj�r�det leds av en styrelse best�ende av ordf�rande och tio �vriga ledam�ter. I styrelsen, som utses av regeringen, ing�r ledam�ter med an�knytning bl.a. till socialstyrelsen, skol�verstyrelsen, konsumentverket, plan-och bostadsverket och statens trafiks�kerhetsverk.

Barnmilj�r�dets verksamhet omfattar olika samordningsprojekt inom barns�kerhets- och barnmilj�omr�det. Vidare arbetar r�det med s�rskild in�formation inom dessa omr�den genom skrifter, konferenser, utst�llningar, seminarier m.m.

Barnmilj�r�det

F�r att p� ett tillfredsst�llande s�tt kunna svara mot de krav som st�lls p� r�det anser r�det att dess l�neanslag b�r f�rst�rkas. R�det framh�ller bl.a. att barns livsvillkor har f�r�ndrats p�tagligt under de senaste �ren b�de fr�n barns�kerhets- och barnmilj�synpunkt. Ett.�kande fysiskt v�ld i samh�llet visar sig bl.a. genom att barnolyckorna i skol�ldrarna har �ndrat karakt�r Detta st�ller �kade krav p� f�rebyggande insatser fr�n barnmilj�r�dets sida. Barnmilj�r�det f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.�tt r�det slipper genomf�ra en minskning p� 5 % enligt huvudalternati�
vet. �tt genom produktivitets- och effektivitetsf�rb�ttringar g�ra bespa�
ringar i denna storleksordning �r inte m�jligt utan att verksamheten avsev�rt
p�verkas negativt.

2.�� Medel beg�rs f�r en ny tj�nst som handl�ggare av barnmilj�fr�gor
(+ 235 000 kr) samt f�r en tj�nst som vaktm�stare/kontorist (+ 177 000
kr), f�r �vertidstill�gg (+ 15 000 kr), som kompensation f�r avtalsm�ssiga
h�jningar i tj�nstetidsklasser (+ 120 000 kr), f�r effekfivisering av verksam�
heten genom dalaanskaffning (+ 75 000 kr) och f�r portokostnader som ej
������������������������� j jo
kompenserats vid tj�nstebrevsr�ttens upph�rande (+ 75 000 kr).


 


1989/90


Ber�knad �ndring
1990/91________

F�redraganden


Prop. Bil.7


1989/90:100


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning

Summa


O

11

 

3 678 000

(2 147 000)

465 000

30 000

+ 273 000

(+142 000)

+�� 26 000

4 173 000

+ 299 000


F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 delar jag i huvudsak barnmilj�r�dets bed�mning av effekterna av en resursf�rdelning enligt huvudf�rslaget. Jag f�resl�r att r�det undantas fr�n huvudf�rslaget.

Med�� h�nvisning�� till�� sammanst�llningen�� ber�knar�� jag�� anslaget�� till 4 472 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Barnmilj�r�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�slag p� 4 472 000 kr

F 4. Statens n�mnd f�r internationella adoptionsfr�gor

 

1988/89

Utgift

4 201 046

1989/90

Anslag

4 290 000

1990/91

F�rslag

4 688 000


Statens n�mnd f�r internationella adoptionsfr�gor (NIA) �r en central f�r�valtningsmyndighet med ansvar f�r information, tillsyn och kontroll i fr�gor r�rande internationella adoptioner Instruktion f�r NIA framg�r av s�rskild f�rordning (1988:1128).

Socialn�mnderna skall enligt socialtj�nstlagen (1980:620) inh�mta ett ytt�rande fr�n NIA om tillf�riitligheten i ett f�rmedlings�rende n�r det �r fr�ga om adoption av utl�ndskt barn utan medverkan av auktoriserad organisa�tion.

N�mnden ansvarar vidare f�r fr�gor enligt f�rordningen (1976:834) om pr�vning av utl�ndska beslut om adoption (�ndrad 1981:674) samt fr�gor om auktorisation av organisationer enligt lagen (1979:552) om internationell ad�optionshj�lp (�ndrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ans�kan och s�rskild pr�vning kan NIA ge auktorisation till ideella organisationer som avser ar�beta med internationell adopfionshj�lp. NIA beslutar ocks� om f�rdel�ningen av statsbidrag till s�dana organisationer samt fastst�ller �rligen ge�nomsnittskostnader att ligga till grund f�r ber�kning av bidrag vid adoption av utl�ndska barn.


120


 


N�mnden best�r av elva ledam�ter, som f�rordnas av regeringen.__________ Prop. 1989/90:100
_______________________________________________________________ ��� Bil. 7

1989/90���������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

Personal�������������������������������������������������������������� 12��������������������������������� O

A nslag

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Bidrag till auktoriserade organisationer

Summa

F�rvaltningskostnader

2 710 000 (2 009 000) 322 000

+ 175 000

(+ 133 000)

+ 18 000

1 258 000

+ 205 000

4 290 000

+ 398 000


Statens n�mnd f�r internationella adoptionsfr�gor

NIA f�resl�r alt myndigheten kompenseras f�r de nedsk�rningar som f�ljer av huvudf�rslaget saml d�rut�ver tilldelas vissa resurser, v�sentliga f�r atl NIA skall kunna utf�ra sina av regering och riksdag �lagda uppgifter NIA f�resl�r ocks� att statsbidraget till de auktoriserade organisationerna r�knas upp med 1 milj. kr. NIA f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.      Pris- och l�neomr�kning.

2.  Att 227 000 kr ansl�s f�r inr�ttande av en ny tj�nst. F�r bl.a. f�rst�rkt informationsverksamhet och utbildning �nskas extra medel (+ 70 000 kr).

F�redragandens �verv�ganden

Jag delar i huvudsak NIA:s bed�mning av effekterna av en resursf�rdelning enligt huvudf�rslaget f�r budget�ret 1990/91. Jag f�resl�r att n�mnden un�dantas fr�n huvudf�rslaget.

Enligt beslut i n�mnden har reglerna f�r statsbidrag fill de auktoriserade Organisationerna �ndrats s� att bidrag ges f�r vissa basresurser hos alla be�r�rda organisationer. F�r att undvika att omf�rdelningen ger s�nkt bidrag f�r n�gon organisation f�resl�r jag att statsbidragen r�knas upp med 155 000 kr mer �n vad som f�ljer av sedvanhg priskompensation.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag meddsbehovel f�r n�sta budget�r f�r n�mndens verksamhet och f�r bidrag till auktoriserade organisationer f�r internationell adoptionshj�lp till 4 688 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens n�mnd f�r internationdla adoplionsfr�gor f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 688 000 kr


121


 


G. Omsorg om �ldre och handikappade���������������������������� Prop. 1989/90:lOO

Bil. 7 M�l och utveckling inom �ldreomsorgen

1 propositionen (1987/88:176) om �ldreoinsorgen inf�r 90-talet angavs m�l och riktlinjer f�r den fortsatta utvecklingen inom �ldreomsorgen. Samh�l�lets �ldreomsorg skall f�rst�rka �ldres delaktighet i samh�llsgemenskapen och s�kerst�lla tillg�ngen till boende, service och v�rd av god kvalitet. �ld�reomsorgen skall byggas ut i syfte att skapa trygghet, sj�lvbest�mmande och valfrihet f�r �ldre. Ett mer sammanh�llet ansvar f�r samh�llets insatser f�r �ldre b�r �stadkommas. Regeringens arbete forts�tter i enlighet med de m�l som lagts fast i denna proposition och som riksdagen antagit (1988/89:SoU6, rskr 55). En snabb utveckling av �ldreomsorgen p�g�r Framf�r allt sker stora satsningar f�r att l�sa omsorgen om de �ldersdementa och f�r att ut�veckla det personalpolitiska arbetet.

1 propositionen (1987/88:176) ber�rdes ocks� fr�gan om behovet av s�r�skilt forsknings- och utvecklingsarbete kring �ldrefr�gorna. �kade kunska�per beh�vs f�r att utveckla �ldreomsorgen. Delegationen f�r social forsk�ning och forskningsr�dsn�mnden fick v�ren 1988 ett regeringsuppdrag att kartl�gga nuvarande forskningsverksamhet och att l�mna f�rslag till �tg�r�der. Rapporten (Rapport 89:5) "Forskning om �ldre" har avl�mnats till rege�ringen och i den f�resl�s bl.a. inr�ttande av specialdiscipliner med inriktning mot �ldre, st�d till olika �ldreforskningsprojekt och till internationellt er�k�nda forskningsomr�den. En utveckling av forskningen inom �ldreomr�det m�ste anses mycket angel�gen. En fortsatt kunskapsuppbyggnad om �ldran�det och �ldre m�nniskors f�rh�llanden med longitudinella metoder liksom forskning om utv�rdering �r bland annat angel�get. Jag avser atl �terkomma till denna fr�ga i den forskningspolitiska proposition som regeringen avser att l�gga fram v�ren 1990.

Pension�rsorganisationerna utf�r ett mycket viktigt arbete och kan visa en �kning av medlemsantalet liksom ett �kat intresse f�r olika aktiviteter inom bl.a. studie-, kultur- och friskv�rdsomr�dena. En �kning av det statliga bi�draget f�resl�s b�de i syfte att st�rka organisationerna och f�r att uppn� en s� r�ttvis f�rdelning som m�jligt mellan de olika organisationerna.

I propositionen anf�rdes bl a att en av de viktigaste fr�gorna f�r den fram�tida utvecklingen inom �ldreomsorgen �r ansvars- och uppgiftsf�rdelningen mellan prim�r- och landstingskommuner Regeringen beslutade den 11 maj 1988 att inr�lta en delegation (S 1988:�) under mitt ordf�randeskap f�r be�redning av fr�gan oin f�r�ndring av huvudmannaskap m.m. inom samh�llets �ldreomsorg. I delegationen har f�retr�dare f�r de b�da kommunf�rbunden ing�tt. �ldredelegalionen �verl�mnade i maj 1989 sin rapport (Ds 1989:27) "Ansvaret f�r �ldreomsorgen".

�ldredelegationens f�rslag syftar till att skapa en �ndam�lsenlig uppgifts�f�rdelning mellan landsting och kommuner, s� att goda f�ruts�ttningar ska�pas f�r ett f�rverkligande av samh�llets rn�l f�r �ldre- och handikappomsor�gen. Det inneb�r att kommunerna skall f� ansvaret f�r insatser som i h�g grad samspelar med och kompletterar varandra i service- och v�rdarbete.


 


�ldredelegationen f�resl�r att prim�rkommunerna f�r ett lagstadgat an- Prop. 1989/90:100 svar f�r s�rskilda boendeformer f�r service och omv�rdnad, bland annat Bil. 7 gruppboende. De lokala sjukhemmen f�resl�s �verf�ras till kommunerna, som ocks� f�resl�s bli ansvariga f�r medicinska insatser som kan tillgodoses i enskilt hem, i s�rskilda boendeformer f�r service och omv�rdnad samt i dagverksamheter f�r dem som inte enbart beh�ver tillf�llig v�rd och behand�ling. Undantag g�rs f�r insatser som utf�rs av l�kare. Prim�rkommunerna f�resl�s �ven f� ett betalningsansvar f�r l�ngvarig v�rd och f�r medicinskt f�rdigbehandlade inom landstingets l�nssjukv�rd. Syftet med detta �r att un�derl�tta en utveckling och omst�llning inom v�rdsektorn och att stimulera effektiv resursanv�ndning samt att f�r huvudm�n, personal och enskilda tyd�ligg�ra ansvarsf�rh�llandena.

Delegationens rapport samt remissvaren bereds nu inom regeringskans�liet. Jag har f�r avsikt att f�resl� regeringen att l�gga fram en proposition i fr�gan under v�ren 1990.

En fortsatt mycket angel�gen fr�ga �r m�jligheterna att �ka �ldres valfri�het. Detta b�r ske genom att samh�llet tillhandah�ller ett varierat utbud av olika boende- och v�rdformer men ocks� genom att m�jligheterna att flytta mellan kommuner och mellan landsting f�rb�ttras. Landstingsf�rbundet har i november 1988 och Svenska kommunf�rbundet i maj 1989 rekommenderat sina medlemmar att inf�ra s�dana best�mmelser att den enskilde ges m�jlig�het att v�lja boendeort.

F�r att uppn� m�len om en utbyggd �ldreomsorg m�ste tillg�ngen till per�sonal s�kerst�llas. Fortsatta insatser f�r atl utveckla personalens kompetens, arbetstillfredsst�llelse och goda villkor i arbetsmilj�n m�ste ske. F�r�ndring av arbetsorganisation mot ett mer sj�lvst�ndigt ansvar f�r olika yrkesgrup�per b�r enligt min mening ge en �kad arbetstillfredsst�llelse och d�rmed en kvalitativt b�ttre och tryggare �ldreomsorg. B�de kommuner och landsting �r v�l medvetna om vikten av personalutveckling och organisationsutveck�ling och en m�ngd projekt p�g�r i landet.

Socialstyrelsen redovisade v�ren 1988 ett regeringsuppdrag avseende si�tuationen inom hemtj�nsten och l�mnade ocks� ett antal f�rslag till �tg�rder i syfte att s�kra den framtida personalf�rs�rjningen. En uppf�ljning och ut�v�rdering av utvecklingen p� personalomr�det m�ste nu anses mycket ange�l�gen och regeringen har d�rf�r uppdragit �t socialstyrelsen att redovisa en s�dan och en bed�mning av den utveckling som kan f�rutses under de n�r�mast f�ljande �ren. Detta uppdrag skall redovisas senast den 1 januari 1991.

1 syfte att st�dja kommunerna har regeringen ocks� gett socialstyrelsen i uppdrag att samla in och sprida erfarenheter och id�er p� det personalpoli�tiska omr�det. Detta arbete kommer att p�g� t.o.m. �r 1991.

Socialstyrelsen och bostadsstyrelsen redovisade �r 1988 ett regerings�
uppdrag om Boende f�r gamla, handikappade och l�ngvarigt sjuka. Delre�
dovisningar om �ldres boende, om den kommunala bostadsf�rs�rjningen
och om boendet f�r personer med funktionshinder gjordes ocks� vid detta
tillf�lle. I materialet finns bl a uppgifter om utvecklingen av gruppboendel
f�r �ldersdementa. H�sten 1987 fanns 64 gruppboendeenheter f�r �ldersde�
menta och ytterligare 184 enheter planerades t.o.m. �r 1989. Prelimin�ra
uppgifter fr�n en enk�t v�ren 1989 visar atl den planerade utbyggnaden i
����������������������������������������������� -123


 


stort sett f�ljts. Gruppboendet har vuxit fram som alternativ till institutions-���� Prop. 1989/90:100

boende f�r m�nniskor med omfattande behov av trygghet, omsorg och till-���� Bil. 7

syn. Gruppboende �r dock inget enhetligt begrepp och boendestandard och

utformning varierar mycket.' 1 regeringens �ldreproposition anm�ldes att

gruppboendet b�r bli f�rem�l f�r en noggrann uppf�ljning och systematisk

utv�rdering b�de avseende m�lgrupp, utformning och samh�llsekonomiska

kostnader.

1 maj 1989 gav regeringen ett s�dant uppdrag till socialstyrelsen i samver�kan med plan- och bostadsverket. Uppdraget skall vara avslutat senast den 1 september 1990.

Enligt min bed�mning �r det mycket angel�get att utbyggnaden av alter�nativa boende- och v�rdformer f�r �ldersdementa p�skyndas. Jag avser att i samband med de ekonomiska �verv�gandena i den kommande propositio�nen om ansvarsf�rdelningen inom �ldreomsorgen �terkomma till bl.a. fr�gan om utvecklingen av gruppboendet.

M�l och reformer inom handikappomr�det

Staten, landstingen och kommunerna ansvarar tillsammans f�r att m�nni�skor med funktionshinder skall f� m�jlighet till ett liv p� samma villkor som �vriga medborgare. M�let f�r handikappolitiken �r att tillf�rs�kra varje m�nniska ekonomisk trygghet och inflytande �ver sin egen situation samt att utforma samh�llet s� att det, i vid bem�rkelse, blir tillg�ngligt f�r alla.

Inom handikappomr�det p�g�r b�de utredningsarbete och beredning av bel�nkanden som l�mnats till socialdepartementet under �r 1989.

1989 �rs handikapputredning har till huvuduppgift att kartl�gga och analy�sera de insatser f�r funktionshindrade som g�rs inom socialtj�nsten samt inom habilileringen och rehabiliteringen. Utredningen skall belysa situatio�nen f�r barn. ungdomar och vuxna med omfattande funktionshinder, f�r sm� och mindre k�nda handikappgrupper samt personer med invandrarbak�grund som har omfattande funktionshinder Syftet �r att finna former f�r hur personer med omfattande funktionshinder skall kunna tillf�rs�kras ett v�l fungerande samh�llsst�d. Utredningen skall bl.a. �ven behandla funktions-hindrades m�jligheter till en god fritid och rekreation, samverkansformerna mellan ansvariga huvudm�n och handikapporganisationer samt fr�gan om behovet av en s�rskild funktion som handikappombudsman och lagstiftning som motverkar diskriminering av handikappade.

I juni 1989 l�mnade handikapputredningen efler till�ggsdirektiv ett delbe�t�nkande (SOU 1989:54) R�tt till gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehind�rade ungdomar med f�rslag om gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehind�rade ungdomar och om social omv�rdnad och habilitering i anslutning till utbildningen.

Delbet�nkandet remissbehandlades under sommaren och h�sten 1989. Fr�gan om sv�rt r�relsehindrade ungdomars gymnasieutbildning bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. Jag avser att i b�rjan av �r 1990 f�resl� regeringen att f�rel�gga riksdagen en s�rskild proposition i �mnet. Vad g�l�ler kostnaden f�r social omv�rdnad och habilitering �r min inriktning att f�lja utredningens f�rslag.


 


Hj�lpmedelsutredningen (S 1986:31) har redovisat sina �verv�ganden och Prop. 1989/90:100 f�rslag om hj�lpmedelsverksamhetens utveckling i ett bet�nkande (SOU Bil. 7 1989:39). Utredaren f�resl�r bland annat �ndrat huvudmannaskap f�r vissa hj�lpmedel, att socialstyrelsen skall f� i uppdrag att bedriva en f�rst�rkt till�syn �ver hj�lpmedelsverksamheten, att resurserna till handikappinstitutets st�d f�r utveckling och produktion av nya hj�lpmedel skall f�rst�rkas, att nya former f�r distribution av enkla hj�lpmedel pr�vas samt att h�lso- och sjukv�rdshuvudm�nnen anger tydliga m�l och riktlinjer f�r hj�lpmedels�verksamheten. Bet�nkandet har nyligen remissbehandlats.

�ven den s� kallade h�rselv�rdsutredningen har �verl�mnat sin slutrap�port till socialdepartementet. Utredningen har bedrivits av d�v- och h�rsel�organisationerna och har syftat till all kartl�gga samh�llets insatser f�r d�va och h�rselskadade samt vid behov f�resl� �tg�rder f�r ett b�ttre utnyttjande av h�rselv�rdens resurser Slutrapporten har remissbehandlats.

P� regeringens v�gnar har jag, i FN:s generalf�rsamlings tredje utskott, framf�rt att det �r Sveriges avsikt att ta initiativ till etl arbete p� en konven�tion om handikappades r�ttigheter. Konventionen b�r avse �tg�rder f�r att s�kerst�lla handikappades r�ttigheter och inneh�lla �taganden om hur dessa r�ttigheter skall tillgodoses i praktiken.

Jag har tidigare sagt att jag avser att f�resl� regeringen att under v�ren 1990 l�gga fram en proposition med anledning av �ldredelegationens rapport Ansvaret f�r �ldreomsorgen. Den framtida ansvarsf�rdelningen mellan landsting och prim�rkommuner kommer �ven att f� en mycket stor bety�delse f�r insatserna f�r yngre m�nniskor med funktionshinder.

Insatserna f�r handikappade har h�g prioritet i regeringens politik. I fjol��rets budgetproposition skapades utrymme f�r reforminsatser inom handi�kappomr�det. Bilst�det f�rst�rktes till att �ven g�lla familjer med hemma-boende vuxna barn med v�sentliga f�rflyttningssv�righeter Statsbidraget till handikapporganisationerna f�rst�rktes, vilket bl.a. innebar att fyra nya or�ganisationer kunde erh�lla statligt st�d f�r sin verksamhet. Medel f�r fort�bildningsinsatser i teckenspr�k f�r l�rare inom specialskolan anvisades, lik�som f�r utbyggnad av teckenspr�ksutbildning f�r l�rare och tolkar Ett s�r�skilt sludiesocialt st�d inr�ttades f�r teckenspr�ksundervisning f�r h�rande f�r�ldrar till d�va barn.

�ven i �rets budgetproposition f�resl�s vissa insatser i f�rsta hand inom social- och utbildningsdepartementens omr�den.

Synskadades Riksf�rbund f�resl�s f� resursf�rst�rkningar f�r dep�verk-samheten f�r synskadade hantverkare och F�reningen Sveriges d�vblinda f�r sin nyhetsinformation via TeleNuet. Ut�kade anslag f�resl�s �ven till den h�rseltekniska forskningen samt till handikappforskningen i G�teborg. Samtidigt f�resl�s att dessa tv� anslag �verflyttas till utbildningsdepartemen�tets huvudtitel. Anledningen �r att verksamheten b�r inordnas i den fasta forskningsorganisationen.

En uppr�kning av st�det till handikapporganisationerna med n�stan
8,5 milj. kr f�resl�s och anslaget kommer d�rmed att totalt uppg� fill drygt
79 milj. kr. Det �kade st�det avser bl.a. att kompensera organisationerna
f�r de merkostnader organisationerna har f�r att anpassa verksamheten till
funktionshindrades behov samt f�r att st�dja organisationerna i deras arbete
������������������������������������������ 5

att integrera nya handikappgrupper i verksamheten.


 


M�nga f�r�ldrar som avst�tt fr�n f�rv�rvsarbete f�r att v�rda sina sjuka���� Prop. 1989/90:100 och handikappade barn har inte f�tt tillr�cklig ekonomisk ers�ttning f�r sin���� Bil. 7 v�rdinsats. Ett f�rslag om ett s�rskilt till�gg till folkpensionen till dessa f�r��ldrar som kompensation f�r mistad ATP har utarbetats inom socialdeparte�mentet. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande.

Vidare f�resl�s under anslaget C 2. Bidrag till f�r�ldraf�rs�kringen alt det h�gsta antalet dagar f�r den tillf�lliga f�r�ldrapenningen, till f�r�ldrar som v�rdar sina sjuka barn, skall �ka fr�n nuvarande 90 till 120 dagar Syftet �r att ge ut�kat st�d lill f�r�ldrar med barn som p� grund av handikapp eller sjukdom s�rskilt ofta har behov av f�r�ldrarnas v�rd och omsorg.

Flera kommuner har startat s.k. servicelinjer som ett komplement till f�rdtj�nsten och som ett led i str�van att underl�tta f�r �ldre och handikap�pade att leva ett aktivt och mer oberoende liv. Jag f�resl�r att statsbidrag ska kunna utg� till s�dana servicelinjer p� samma villkor som till f�rdtj�nst un�der f�ruts�ttning av alt servicelinjen utg�r ett reellt alternativ f�r f�rdtj�nst-ber�ttigade personer.

Regeringen har nyligen i en proposition om aktiv rehabilitering och ar�betslivsfondens verksamhet m.m. (1989/90:62) bland annat l�mnat f�rslag om ytterligare niv�er i sjukf�rs�kringen f�r att m�jligg�ra en smidigare �ter�g�ng till arbete efter l�ng sjukskrivning. Ut�ver hel och halv ers�ttning inf�rs en fj�rdedels respektive trefj�rdedels sjukpenning. F�rslag framf�rs ocks� om att f�rs�kringskassan skall ges m�jlighet att k�pa vissa rehabiliterings�tj�nster samt att nytt l�nebidrag inf�rs f�r arbetsgivare som anst�ller f�rtids�pensionerade. Dessa skall kunna erh�lla l�nebidrag om h�gst 50 % av den totala l�nesumman f�r den anst�llde. Det f�resl�s �ven att m�jhgheten till s� kallad vilande f�rtidspension skall utstr�ckas fr�n tv� till fem �r

Inom utbildningsdepartementets omr�de f�resl�s bland annat medel till en tolktj�nst vid Sveriges d�vas riksf�rbunds videoavdelning liksom inr�t�tande av en central utskrivningstj�nst f�r d�vblinda vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Inom specialskolans omr�de f�resl�s resurser till skolbussar med lift, utbildning av vissa utvecklingsst�rda vid Ekeskolan samt utveckling av metodik och pedagogik vid anv�ndning av datorbaserade hj�lpmedel i undervisningen av handikappade elever. Vidare f�resl�s att den regionala verksamheten f�r pedagogiskt st�d �t handikappade elever ut�kas med tv� konsulenter f�r r�relsehindrade elever samt en halv tj�nst som kon�sulent f�r d�vblinda vuxna. En ut�kning f�resl�s �ven av tolkutbildningen och teckenspr�ksl�rarutbildningen vid folkh�gskolor Dessutom f�resl�r ut�bildningsministern, i samr�d med mig, att medel nu tillskjuts s� att minst 50 dagstidningar kan komma ut som taltidningar

Omsorger om utvecklingsst�rda

Lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl. ger psykiskt utvecklingsst�rda och vissa andra grupper r�tt till de s�r�skilda omsorger som de beh�ver p� grund av sitt handikapp. Verksamhetens m�l �r att ge personer som ing�r i lagens personkrets m�jlighet att leva som andra och i gemenskap med andra.


 


Andelen utvecklingsst�rda barn och ungdomar som bor p� v�rdhem mins-��� Prop. 1989/90:100 kar kraftigt medan allt fler barn och ungdomar v�xer upp hos sina f�r�ldrar��� Bil. 7 eller i familjehem. Ett tillfredsst�llande samh�llsst�d �r avg�rande f�r all familjen skall kunna leva ett aktivt, tryggt och gott liv.

Ocks� antalet vuxna utvecklingsst�rda personer som bor p� v�rdhem minskar Avvecklingen av v�rdhemmen �r beroende av utbyggnaden av gruppbost�der, daglig verksamhet och service i samh�llet. Landstingen g�r betydande satsningar f�r att bygga ut och f�r�ndra verksamheten.

Omsorgslagen ger ett landsting m�jlighet att, efter regeringens medgi�vande, �verl�ta uppgifter enligt lagen fill kommunen. Flera landsting f�rbe�reder i samr�d med ber�rda kommuner s�dan huvudmannaskapsf�r�ndring.

Allm�nna arvsfonden

Allm�nna arvsfonden, som tillkom �r 1929, har till �ndam�l att fr�mja v�rd och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Genom st�d ur fonden kan varje �r betydelsefullt utvecklingsarbete genomf�ras s�v�l inom barn- och ungdomsomr�del som inom handikappomr�det. Vidare utg�r st�d till ungdomslokaler och rekreationsani�ggningar samt till infor�mationsinsatser Under budget�ret 1988/89 har omkring 600 ans�kningar be�viljats med sammanlagt ca 135 milj. kr

�v dessa medel har ca 60 milj. kr f�rdelats fill projekt f�r barn och ungdo�mar H�r kan n�mnas st�d till ensamf�r�ldrar lill invandrar- och flykting�barn och till skilsm�ssobarn samt projekt med syfte att f�rhindra r�kdebut och drogmissbruk hos barn och ungdom, kamratsl�djande verksamhet, tra�fikfostran, barn och leksaker, barn och kultur m.m. 30 milj. kr av medlen har f�rdelats genom barn- och ungdomsdelegationen.

St�d fill omsorger om handikappade har utg�tt med sammanlagt 75 milj. kr varav ca 60 milj. kr till f�rs�ks- och utvecklingsverksamhet. Som exem�pel kan n�mnas utveckling av arbetskooperativ, datorteknik f�r handikap�pade, verksamhet f�r d�vblinda och h�rselskadade, lek och kommunikation f�r gravt utvecklingsst�rda flerhandikappade, verksamhet f�r psykiskt sjuka m.m. F�r vissa av dessa insatser har medel �verf�rts fill bl.a. socialstyrelsen och handikappinstitutet med uppdrag alt handl�gga och besluta om projek�tans�kningar

Ca 15 milj. kr har f�rdelats till handikapporganisationernas informations�verksamhet, t.ex. framtagande av informationsmaterial, kurser och konfe�renser, om- och tillbyggnad av rekreationsanl�ggningar m.m.

St�d ur allm�nna arvsfonden har framf�r allt g�tt till organisationer och f�reningar

En n�rmare redovisning av medlens f�rdelning under budget�ret 1988/89 uppr�ttas f�r n�rvarande inom socialdepartementet. Jag har f�r avsikt atl f�resl� regeringen att �verl�mna redovisningen till riksdagen. Avsikten �r atl en s�dan redovisning skall g�ras �rligen.

127


 


G 1. Bidrag till social hemhj�lp, �lderdomshem, m.m.������������������������ Prop. 1989/90:100

1988/89�������� Utgift������� 2 669 609 258'������������������������������������������������������ ' '

1989/90�������� Anslag������ 3 062 850 000'

1990/91�������� F�rslag����� 3 157 821 000

' Anslaget Bidrag fill social hemhj�lp

�ndringar i statsbidraget till den sociala hemhj�lpen genomf�rdes fro.m. den 1 januari 1989. �ndringarna inneb�r att bidraget gjorts likv�rdigt oav�sett omsorgsform. Statsbidraget utges med 34 000 kr per �rsarbetare inom hemtj�nsten och med ell halvt �rsarbetarbidrag per �lderdomshemsplals. Vissa �verg�ngsregler g�ller under �ren 1989 och 1990. De kommuner som f�rlorar p� oml�ggningen garanteras samma bidrag som de skulle ha f�tt en�ligt de tidigare reglerna. F�r de kommuner som vinner p� oml�ggningen skall bidraget �r 1990 �ka med tv� tredjedelar av skillnaden. Ut�ver statsbi�draget f�r st�d och hj�lp i boendet utg�r 100 milj. kr f�r �r 1990 f�r persona�lutvecklande �tg�rder inom �ldreomsorgen.

Statsbidraget till social hemhj�lp och �lderdomshem betalas fr�n della an�slag. Bidraget betalas f�r kalender�r i efterskott. Anslaget f�r budget�ret 1990/91 avser s�ledes bidrag f�r verksamhets�ret �r 1990. Socialstyrelsen ut�betalar statsbidraget.

Under anslaget anvisas dessutom s�rskilda medel f�r utvecklings- och f�r�nyelsearbete. Vidare anvisas under detta anslag bidrag till pension�rsorgani�sationer I socialutskottets bel�nkande (SoU 1986/87:29) ber�rdes fr�gan om f�rdelning av bidraget till organisationerna. Utskottet anf�rde d�r alt man utg�r fr�n att samtliga pension�rsorganisationer som kommer i fr�ga f�r bi�drag kommer att f� en likv�rdig behandling.

Socialstyrelsen

Antalet �lderspension�rer uppg�r f�r n�rvarande till ca 1,5 milj. motsva�rande 18 % av befolkningen. B�de antalet och andelen personer som �r 65 �r och �ldre f�rblir i stort sett konstant fram till sekelskiftet. Andelen perso�ner som �r 80 �r och �ldre kommer att �ka kraftigt. De allra flesta av dessa kommer att vara ensamboende, vilket ytteriigare bidrar fill att �ka behovet av social hemhj�lp och andra st�dformer i boendet. Unders�kningar visar att en allt st�rre andel av de personer som f�r social hemhj�lp f�r allt mer hj�lp. Antalet personer som beh�ver st�d och hj�lp av den sociala hemhj�l�pen kommer alt �ka mer �n vad befolkningsutvecklingen visar p� grund av den p�g�ende minskningen av insfitufionsplalser

Socialstyrelsen f�resl�r att statsbidraget kompletteras med ett �rsarbetar�bidrag f�r arbetsledare inom hemtj�nsten. Socialstyrelsen anser vidare att statsbidragsreglema till den sociala hemhj�lpen b�r ses �ver s� att de stimu�lerar en utbyggnad av dygnet-mnt-service. D�rut�ver f�resl�r socialstyrel�sen alt statsbidrag till hemhj�lp �ven skall kunna utg� till personal i lands�tingskommunala gruppbost�der f�r utvecklingsst�rda.

128


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7 En str�van inom omsorgerna om �ldre och handikappade �r atl del skall vara

m�jligt f�r den som s� �nskar att bo kvar i den egna bostaden och d�r f� den service och v�rd som beh�vs. Kommunernas hemtj�nst �r liksom sjukv�rds�insatser fr�n prim�rv�rden en f�ruts�ttning f�r att della skall kunna uppn�s. F�r att valfrihet i boendet skall kunna uppn�s m�ste ocks� ett varierat utbud av olika s�rskilda boende- och v�rdformer finnas f�r de m�nniskor som be�h�ver detta. De nya stalsbidragsbesl�mmdsema fr.o.m. den 1 januari 1989 inneb�r att statsbidrag utges �ven f�r personalinsatser vid �lderdomshem.

De f�r�ndringar som �ldredelegationen f�resl�r och som beskrivits i det f�reg�ende, har betydelse f�r utformningen av statsbidragssystemet. En �versyn av statsbidraget kommer d�rf�r atl ske i anslutning fill �verv�gan�den om den framtida ansvarsf�rdelningen inom samh�llets �ldreomsorg. Jag �r d�rf�r inte beredd att nu f�resl� n�gra f�r�ndringar av statsbidraget.

Medelsbehovet f�r statsbidraget f�r verksamhets�ret 1990 beror p� om�fattningen av de kommunala insatserna. Medelsbehovel best�ms ocks� av den �verg�ngsreglering som g�ller f�r �r 1990 och av det bidrag som skall utges f�r personalutvecklande �tg�rder inom �ldreomsorgen.

Jag ber�knar atl medelsbehovel f�r statsbidraget i denna del kommer atl �ka med 104 404 000 kr

Medel b�r ocks� ansl�s f�r n�sta budget�r f�r atl stimulera utveckhngen och f�rnyelsen av �ldreomsorgen. Under budget�ret 1989/90 ber�knas 5 milj. kr av medlen anv�ndas till projekt som f�reslagils av boendeservice�delegationen. Delegationen kommer vid halv�rsskiftet 1990 atl upph�ra med den del av arbetet som inneb�r att st�dja och initiera lokala projekt. Enligt min mening b�r medel, ungef�r motsvarande den summa som hitfills anv�nts f�r av boendeserviceddegafionen f�reslagna projekt, fro.m. bud�get�ret 1990/91 i st�llet anv�ndas till atl intensifiera forskningen inom �ld�reomr�det. Jag �terkommer fill detta i regeringens forskningspolitiska pro�position. Medelsbehovet f�r ulveckiing och f�rnyelsearbete ber�knar jag nu till 14,5 milj. kr f�r budget�ret 1990/91.

Vidare utges fr�n detta anslag bidrag till vissa pension�rsorganisafioner En justering av reglerna f�r bidrag lill organisationerna f�resl�s i syfte atl g�ra f�rdelningen mellan organisationerna mer r�ttvis och hkv�rdig. Social�utskottet uttalade sig ocks� i denna riktning i sitt bet�nkande (1988/89:SoU19, rskr 217) med anledning av budgetpropositionen f�r 1988/89. Utskottet s�ger d�r att man utg�r fr�n all regeringen noga f�ljer f�rdelningen av bidraget och f�resl�r de �ndringar som kan beh�vas f�r atl en s� r�ttvis f�rdelning som m�jligt skall kunna uppn�s.

Jag vill nu f�resl� en justering av bidragskonstruktionen, som inneb�r all
konstruktionen med ett r�rligt bidrag och ell grundbidrag bibeh�lls. Grund�
bidraget best�ms emellertid i f�rv�g och utg�r med helt eller halvt bidrag.
Det r�rliga bidraget blir beroende av antalet medlemmar och tillg�ngen p�
medel och r�knas per medlem fr�n f�rsta medlemmen. Del f�reslagna be�
r�kningss�ttet inneb�r en st�rre r�ttvisa mellan de olika organisationerna i
s� m�tto att ber�rda organisationer dels f�r samma hela eller halva grundbi-�������������������������� '

drag, dels f�r ett bidrag per medlem som, oavsett organisationens totala���������������������������� 29

medlemsantal, �r lika stort per medlem r�knat.

9 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


Jag ber�knar medelsbehovet f�r n�sta budget�r till 2 262 000 kr Det in- Prop. 1989/90:100 neb�r en �kning med 567 000 kr av vilka 500 000 kr. syftar dels till att skapa Bil. 7 st�rre r�ttvisa mellan organisationerna dels till ett f�rb�ttrat sf�d. Aktivite�ten i de olika organisationerna kan uppvisa en stark �kning, t.ex. n�r det g�ller m�tesverksamhet, studier friskv�rd, kontaktskapande verksamhet och samverkan �ver generationsgr�nserna. Pension�rsorganisationerna har en stor betydelse p� informationsomr�det och f�rv�ntas ocks� i �kad ut�str�ckning delta i planeringsarbete tillsammans med kommuner och lands�ting. Jag anser d�rf�r alt starka sk�l f�religger f�r den av mig f�reslagna f�r�b�ttringen av statsbidraget till pension�rsorganisationerna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lill social hemhj�lp, �lderdomshem m.m. f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 157 821 000 kr

G 2. Bidrag till f�rdtj�nst, servicelinjer m.m.

1988/89�������� Utgift������ 519 097 452 '

1989/90�������� Anslag������ 566 000 000'

1990/91�������� F�rslag����� 640 000 000

' Anslaget Bidrag till f�rdtj�nst

Fr�n anslaget betalas statsbidrag till landstingskommuner och kommuner f�r f�rdtj�nst. Bidraget utg�r 35 % av bruttodriftskoslnaderna. Det f�r dock inte �ka med mer �n ett belopp som sl�r i visst f�rh�llande till antalet perso�ner som �r 65 �r och �ldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bi�dragsbest�mmelserna finns i kung�relsen (1974:840) om statsbidrag till f�rd�tj�nst. Bidraget betalas f�r kalender�r i efterskott. Anslaget f�r budget�ret 1990/91 avser s�ledes bidrag f�r verksamheten under �r 1990.

Socialstyrelsen

Statsbidraget har en avg�rande betydelse f�r kommunernas m�jligheter atl
utveckla f�rdtj�nsten-. F�rdtj�nsten har i praktiskt tagel samfiiga kommuner
vuxit i omfattning och kostnader l�ngt mera �n ber�knat. P� olika s�tl f�rs��
ker kommunerna minska sina kostnader och begr�nsa tillv�xttakten bl.a. ge�
nom att f�r�ndra f�rdtj�nstens organisafion och serviceniv�, men ocks� ge�
nom f�r�ndring av egenavgifterna och kriterierna f�r vem som �r f�rdtj�nst-
ber�ttigad. Vid sidan av detta arbete har olika f�rs�k inletts med atl finna
nya former f�r att tillgodose transportbehovet f�r m�nniskor med olika slag
av funktionsneds�ttningar som alternativ till den traditionella f�rdtj�nsten.
Nuvarande statsbidragskonstruktion bidrar enligt socialstyrelsen fill stora
skillnader mellan kommunerna n�r det g�ller utbyggnad, tillg�nglighet, av�
gifter och regler f�r att utnyttja f�rdtj�nsten. Socialstyrelsen f�resl�r vissa
f�r�ndringar av statsbidragskonstruklionen i syfte fr�mst atl utj�mna de
kommunala skillnaderna men ocks� f�r att m�jligg�ra en l�mplig avv�gning����������������������� 130


 


mellan f�rdtj�nst, servicelinjer och andra alternafiv fill den traditionella���� Prop. 1989/90:100
f�rdtj�nsten.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 7

Riksrevisionsverket tog ocks� upp dessa fr�gor i sin revisionsrapport 1987:101 som �verl�mnades lill regeringen den 14 oktober 1987. Av rappor�ten framg�r bl.a. atl nuvarande regler motverkar alternativ till f�rdtj�nsten och snarare uppmuntrar till att ers�tta handikappanpassad kollektivtrafik med kommunal f�rdtj�nst. I rapporten aktualiseras ocks� fr�gan om en om�pr�vning av statsbidragskonstruktionen.

F�redragandens �verv�ganden

Det finns enligt min mening f�r n�rvarande inte tillr�ckligt underlag f�r all bed�ma och ta st�llning till en genomgripande f�r�ndring av statsbidragets utformning och konstruktion. F�r�ndringar av konstmkfionen i den riktning socialstyrelsen f�reslagit kan t.ex. komma all f� betydande konsekvenser f�r bidragels storiek till vissa kommuner Jag �r d�rf�r inte beredd alt nu f�resl� n�gra f�r�ndringar n�r det g�ller statsbidragskonstruklionen i dess helhet.

En normalisering av resm�jligheterna f�r �ldre och handikappade skulle emellertid underl�ttas om kollektivtrafiken i h�gre grad anpassades lill �ld�res och handikappades behov. Nya trafikformer inom kollektivtrafiken har visat sig vara bra ahernativ f�r m�nniskor med funkfionshinder Statsbidrag l�mnas redan i dag f�r �lg�rder som underl�ttar f�r handikappade alt an�v�nda kollektiva trafikmedel, bl.a. till handikappanpassning av ohka slags fordon, byggnader och h�llplatser (SFS 1988:932). Jag anser all vissa f�r�nd�ringar d�rut�ver b�r g�ras i syfte att stimulera utvecklingen av servicelinjer och andra alternativa l�sningar H�rigenom skulle ocks� resurser i kommu�nerna kunna frig�ras f�r att utveckla f�rdtj�nsten f�r dem som f�r sin f�r�flyttning �r helt beroende av f�rdtj�nst. F�r aft underl�tta fillkomsten av al�ternafiv b�r statsbidragssystemet till den kommunala f�rdtj�nsten �ven in�rymma driftsbidrag lill servicelinjer och motsvarande l�sningar

Jag f�rordar mot bakgrund av det ovan sagda att statsbidragsreglerna till f�rdtj�nsten f�r�ndras s� att �ven alternafiv fill tradifionell f�rdtj�nst blir statsbidragsber�ttigade. Jag t�nker speciellt p� servicelinjerna som visat sig fungera v�l som alternativ till den traditionella f�rdtj�nsten. Jag vill dock betona alt utvidgningen av m�jligheterna all f� statsbidrag b�r avse s�dana s�rskilt anpassade transportformer som inneb�r ett reellt alternafiv f�r per�soner som enligt nuvarande kriterier �r ber�ttigade till f�rdtj�nst. Bidrag skall inte l�mnas fill s�dan regulj�r kollekfivtrafik som �r anpassad enligt la�gen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. Enligt mitt f�rslag b�r s�ledes statsbidrag utg� dels lill regulj�r f�rdtj�nst enligt nuvarande reg�ler, dels till kommuns eller landstingskommuns kostnad f�r servicelinjer och motsvarande trafikformer Bidrag lill det senare b�r utg� till den andel av driftskostnaderna som motsvarar den f�rv�ntade andelen f�rdlj�nstber�lti�gade resen�rer De nya reglerna f�r statsbidrag lill f�rdtj�nst, servicelinjer m.m. avses tr�da i kraft den 1 juli 1990.

131


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1.� att godk�nna de riktlinjer f�r Statsbidrag till servicelinjer m.m.
som jag f�rordat,

2.� atl till Bidrag tiU f�rdtj�nst, servicelinjer m.m. f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 640 000 000 kr

G 3. Kostnader f�r viss omsorg om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl.

 

9

Utgifter

43 319 888

0

Anslag

37 513 000

1

F�rslag

40 136 000

Psykiskt utvecklingsst�rda och barndomspsykotiska barn har enligt lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl. r�tt till r�dgivning och personligt st�d av olika specialister Landstingskommu�nerna och de kommuner som inte ing�r i landstingskommun har t.o.m. bud�get�ret 1988/89 erh�llit statsbidrag till l�nekostnader f�r vissa f�rskolekon�sulenter och talpedagoger som arbetar med utvecklingsst�rda f�rskolebarn. Fro.m. den 1 januari 1990 kommer statsbidrag att utg� f�r specialpedago�giska insatser som g�rs f�r f�rskolebarn som tillh�r eller kan antas komma alt tillh�ra den personkrets som omfattas av omsorgslagen. De specialpeda�gogiska insatserna skall kunna ges av f�rskolekonsulenter, talpedagoger lo�gopeder eller andra liknande yrkesut�vare inom omsorgsverksamheten eller den samordnade barnhabiliteringen. Bidraget betalas ut i efterskott f�r ka�lender�r Bidragsreglerna finns i f�rordningen (1989:791) om statsbidrag till specialpedagogiska insatser f�r vissa f�rskolebarn.

Socialstyrelsen erh�ller medel f�r viss kurs- och konferensverksamhet f�r personal inom verksamheten med omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda. Syftet �r bl.a. att fr�mja utvecklingen och ge tillf�lle till erfarenhetsutbyte inom verksamhetsomr�det.

Socialstyrelsen

Den nya bidragskonstruklionen inneb�r en friare anv�ndning av de special�pedagogiska resurserna som d�rmed kan anpassas till de olika individuella behoven av insatser Med ett ber�knat antal av 2 200 f�rskolebarn inom om�sorgslagens personkrets och ett bidrag av 180 000 kr per vart tionde barn uppg�r anslagsbehovet f�r �r 1990 till 39 600 000 kr Socialstyrelsen ber�k�nar medelsbehovet f�r konferenser till 241 000 kr

F�redragandens �verv�ganden

Ansvaret f�r barnomsorgen f�r psykiskt utvecklingsst�rda f�rskolebarn lig�
ger enligt socialtj�nstlagen p� prim�rkommunerna. De psykiskt utvecklings�
st�rda f�rskolebarnen beh�ver emellertid s�rskilt pedagogiskt st�d. Detta
����������������������������������������������� 2-52


 


behov tillgodoses genom att landstingskommunerna sl�r f�r specialpedago-��� Prop. 1989/90:100 giska och r�dgivande insatser �t det enskilda barnet och dess familj. Den nya��� Bil. 7 statsbidragskonstruktionen m�jligg�r en b�ttre anpassning efter individuella behov �n tidigare och bidrar till en j�mnare kvalitet landstingskommunerna emellan. Jag f�ruts�tter att socialstyrelsen noga f�ljer till�mpningen av de nya statsbidragsreglerna.

Statsbidraget f�r specialpedagogiska insatser ber�knar jag till 39 935 000 kr F�r socialstyrelsens kurs- och konferensverksamhet f�r personal inom omsorgsverksamheten f�r psykiskt utvecklingsst�rda ber�knar jag 201 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kostnader f�r viss omsorg om psykiskt utvecklingsst�rda m.fl. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 40 136 000 kr.

G 4. N�mnden f�r v�rdartj�nst

N�mnden f�r v�rdartj�nst har till uppgift att organisera verksamheten med v�rdartj�nst saml atl administrera det statliga bidraget till denna. N�mnden administrerar ocks� f�rs�ksverksamheten med omv�rdnad f�r sv�rt r�relse�hindrade elever vid Sk�rholmens gymnasium. Fr�n anslaget betalas v�rdar�tj�nst �t sv�rt r�relsehindrade elever som studerar i eftergymnasial utbild�ning eller vid folkh�gskola. Kostnaderna f�r f�rs�ksverksamheten vid Sk�r�holmens gymnasium t�cks av avgifter som n�mnden debiterar ber�rda lands�tingskommuner och kommuner f�r omv�rdnad och d�rmed sammanh�ng�ande verksamhet. Fr�n anslaget betalas vidare kostnader f�r n�mndens kansli samt viss utvecklingsverksamhet.

N�mndens arbetsuppgifter och organisation framg�r av f�rordningen (1988:1126) med instruktion f�r n�mnden f�r v�rdartj�nst.

Genom till�ggsdirektiv den 1 december 1988 (dir 1988:65) har 1989 �rs handikapputredning (S 1988:03, dir. 1988:53) f�tt i uppdrag att utreda fr�gan om sv�rt r�relsehindrade ungdomars gymnasiestudier Kommitt�n �verl�m�nade i juni 1989 delbet�nkandet (SOU 1989:54) R�tt till gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar

N�mnden f�r v�rdartj�nst

1. V�rdartj�nst har under l�s�ret 1988/89 beviljats 20 elever vid h�gskolor
och universitet samt omkring 190 elever vid folkh�gskolornas l�nga kurser
Dessutom tillhandah�lls 2 336 elevveckor vid folkh�gskolornas korta kurser
och �vrig eftergymnasial utbildning. Utvecklingen under de senare �ren vi�
sar att m�nniskor med stora funktionsneds�ttningar nu f�tt v�sentligt �kade
m�jligheter att studera vid folkh�gskolor Vissa skolor anordnar s�rskilda
introduktionskurser och flera skolor har datakurser och kurser inriktade p�
kommunikation. N�mnden r�knar med en fortsatt efterfr�gan p� v�rdar-
������������������������������������������������� ,-,

tj�nst vid framf�r allt folkh�gskolorna.


 


2.� F�rs�ksverksamheten med omv�rdnad f�r sv�rt r�relsehindrade elever��� Prop. 1989/90:100
vid� Sk�rholmens gymnasium i Stockholm omfattade 50 elever l�s�ret���� Bil. 7

1989/90. Av dessa bor 20 i elevhemmet d�r de f�r personlig service dygnet runt. N�mnden ber�knar of�r�ndrad omfattning budget�ret 1990/91. N�mn�den hemst�ller ocks� om medel f�r anskaffning av teknisk utrustning och medel f�r ulvecklingsbefr�mjande �tg�rder inom verksamheten.

3.� N�mnden f�resl�r medel till l�nekostnader m. m. f�r en tj�nst som da�
tatekniker vid n�mndens kansli samt s�rskilda medel f�r ett f�rs�k med s k
preparand�r f�r r�relsehindrade ungdomar som beh�ver f�rbereda sig f�r
studier vid universitet och h�gskolor Vidare anger n�mnden att det �r sv�rt
atl genomf�ra den besparing som huvudallemativet inneb�r.

1989 �rs handikapputredning

I 1989 �rs handikapputrednings delbet�nkande om gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�resl�s sammanfattningsvis att r�tt till gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar b�r inskrivas i lag, atl etl specialanpassal gymnasium f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar b�r inr�ttas i Ume� samt att kostnaden f�r omv�rdnad vid de specialanpassade gymnasierna b�r t�ckas av statsbidrag.

F�redragandens �verv�ganden

Liksom n�mnden r�knar jag med en fortsatt �kad efterfr�gan p� v�rdar�tj�nst.

Fr�gan om gymnasieutbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar be�reds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. Jag avser att i b�rjan av �r 1990 �terkomma till regeringen med f�rslag om en s�rskild proposition i �mnet. Vad g�ller kostnaden f�r social omv�rdnad och habilitering �r min inriktning att f�lja utredningens f�rslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att. i avvaktan p� en s�rskild proposition i �mnet, till N�mnden f�r v�rdartj�nst f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 34 928 000 kr

G 5. Ers�ttning till televerket f�r texttelefoner

 

1988/89

Utgift

30 024 338

1989/90

Anslag

33 000 000

1990/91

F�rslag

39 100 000

Fr�n anslaget ers�tts televerket dels f�r texttelefoner, som l�mnas �t d�va,
gravt h�rselskadade, d�vblinda och talskadade, dels f�r f�rmedlingstj�nst
f�r samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner Ers�ttningen betalas
budget�rsvis i efterskott och innefattar �ven r�nta p� nedlagt kapital.
������������������������������������������������������ 134


 


Socialstyrelsen�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Under budget�ret 1988/89 har, enligt socialstyrelsen, 487 texttelefoner ordi�nerats inom den ber�ttigade personkretsen. Socialstyrelsen uppskattar att omkring 500 texttelefoner kommer att ordineras under det innevarande bud�get�ret. �kade kostnader ber�knas f�r f�rmedlingstj�nsten avseende byte av terminaler i hela landet samt viss trafik�kning. Det sammanlagda medels�behovet uppg�r enligt socialstyrelsen till 39 100 000 kr

F�redragandens �verv�ganden

Min bed�mning �r att 450 texttelefoner kommer att ordineras under budget��ret 1989/90. F�r eng�ngsavgifter ber�knar jag d�rmed sammanlagt 8,4 milj. kr. medan servicekostnaderna uppskattas till 0,7 milj. kr. I likhet med so�cialstyrelsen anser jag vidare att en viss volym�kning av f�rmedlingstj�nsten �r att v�nta. Kostnaderna f�r f�rmedlingstj�nsten ber�knar jag till 28 milj. kr Medelsbehovet f�r ers�ttning till televerket f�r texttelefonverksamheten utg�r d�rmed 37 100 000 kr H�rtill kommer r�nta p� grund av aft ers�tt�ningen till televerket betalas i efterskott. Anslaget f�r n�sta budget�r b�r tas upp med 39 100 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�nning till televerket f�r texttelefoner f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 39 100 000 kr

G 6. Ers�ttning till postverket f�r befordran av blindskriftsf�rs�ndelser

 

1988/89

Utgift

44 401 000

1989/90

Anslag

48 918 000

1990/91

F�rslag

58 192 000

Fr�n anslaget ers�tts postverket f�r befordran av portofria blindskriftsf�r�s�ndelser Ers�ttningen erh�lls halvs�rsvis i efterskott.

Socialstyrelsen

Medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 anges av socialstyrelsen till 50 423 000 kr �kningen i f�rh�llande till f�reg�ende budget�r beror p� att antalet talboks- och punktskriftsf�rs�ndelser �kat.

F�redragandens �verv�ganden

De portoh�jningar som skett under �r 1989 samt �kade kostnader f�r ex�
pressutdelningar kommer enligt min bed�mning att medf�ra �kade kostna�
der f�r tyngre f�rs�ndelser samt f�r expressutdelning. Medelsbehovet f�r
���������������������������������������������� 235
budget�ret 1990/91 b�r d�rf�r ber�knas till 58 192 000 kr


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 7 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning till postverket f�r befordran av blindskriftsf�rs�n�delser f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 58 192 000 kr.

G 7. Kostnader f�r viss verksamhet f�r handikappade

 

1988/89

Utgift

32 716 000

1989/90

Anslag

38 977 000

1990/91

F�rslag

37 533 000

Fr�n anslaget f�r Synskadades riksf�rbund (SRF) bidrag fill SRF Hant�verk AB, dep�verksamheten, till verksamheten med ledarhundar samt fill viss �vrig verksamhet. F�reningen Sveriges d�vblinda (FSDB) erh�ller bi�drag f�r tidningsutgivning f�r d�vblinda och Sveriges d�vas riksf�rbund (SDR) f�r sin leckenspr�ksavdelning. Under anslaget utges vidare bidrag till rikslolktj�nsl, h�rselleknisk forskning, handikappforskningen i G�teborg, palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet. De handikappa�des riksf�rbunds och Synskadades riksf�rbunds rekreationsani�ggningar samt till F�reningen Rekryteringsgruppen.

Synskadades riksf�rbund (SRF)

1.       Kostnaderna f�r dep�verksamhelen ber�knas av SRF till 6 675 000 kr D�rut�ver har SRF beg�rt till�ggsanslag med 2 250 000 kr f�r t�ckande av de faktiska kostnaderna f�r dep�verksamhelen f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90.

2.       Medelsbehovet f�r verksamheten med ledarhundar anges av SRF till 13 790 000 kr

3.       Under anslaget utges bidrag till SRF f�r viss �vrig verksamhet. Medlen avser utgivning av ers�ttningstidningar f�r synskadade, individinriktad verk�samhet f�r synskadade med ytterligare funktionshinder, st�d f�r synskada�des syssels�ttning samt punktskriftprojekt. Kostnaden f�r denna verksamhet ber�knas f�r budget�ret 1990/91 till 11 607 000 kr

F�reningen Sveriges D�vblinda (FSDB)

4. FSDB pekar p� behovet av en fortsatt utgivning av tidningen Nuet samt utveckling av Tele-Nuet. Medelsbehovet f�r 1990/91 anges fill 4 140 000 kr.

Sveriges d�vas riksf�rbund (SDR)

5. SDR konstaterar att bidraget till teckenspr�ksavdelningen har stor be�tydelse f�r utvecklingen av d�vas tv�spr�kighet. Kostnaderna f�r verksam�heten under 1990/91 ber�knas av SDR till 2 343 000 kr

136


 


Handikappinstitutet����������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

6.  Rikstolktj�nslen har till uppgift alt bekosta tolklj�nst som f�rtroende�valda i handikappades organisationer beh�ver n�r de utf�r uppdrag av riks��vergripande karakt�r Handikappinstitutet ber�knar medelsbehovel under del kommande budget�ret till 2 816 000 kr.

7.  Sverige har en avancerad h�rselteknisk forskning som bedrivs vid flera institutioner Den har till syfte alt f�rb�ttra s�v�l h�rseltekniska hj�lpmedel som rehabililering av h�rselskadade. Medelsbehovel under budget�ret 1990/91 anges av Handikappinstitutet till 3 930 000 kr

Handikappforskningen i G�teborg

8. Bidraget avser huvudsakligen l�ner Institutionen f�r handikappforsk�ning beg�r f�r 1990/91 ett of�r�ndrat anslag uppr�knat med h�nsyn till l�ne�koslnads�kningar

Naturhistoriska riksmuseet

9.� Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet m�ter och
rapporterar om pollenhalten i luften. Rapportering sker regelbundet till ra�
dio, texl-TV, dagstidningar och allergif�reningar Kostnaderna f�r verksam�
heten anges till 503 000 kr

De handikappades riksf�rbund (DHR) och Synskadades riksf�rbund (SRF)

10.� DHR hemst�ller om bidrag p� 10 000 000 kr till sina rekreationsan�
l�ggningar f�r budget�ret 1990/91. �v beloppet avser 5 000 000 kr kapital�
kostnader och 5 000 000 kr t�ckande av merkostnader f�r personal. F�r Al-
m�sa semesterhem och kursg�rd beg�r SRF f�r det kommande budget�ret

1 500 000 kr Det beg�rda beloppet avser s�rskilt tillr�ttalagd service saml
insatser f�r �kad tillg�nglighet och anpassning av verksamheten.

F�reningen Rekryteringsgruppen (RG)

11.� RG bedriver tr�nings- och rehabiliteringsverksamhet med s�rskild in�
riktning p� nyhandikappade. Medelsbehovet f�r 1990/91 anges av RG till

2 200 000 kr

137


 


1.      SRF Hantverk, dep�verksamheten

2.  SRF f�r ledarhundar

3.  SRF f�r viss �vrig verksamhet

4.  FSDB f�r tidningsutgivning

5.  SDR f�r teckenspr�ksavdelning

6.  Rikstolktj�nst

7.  H�rselteknisk forskning

8.  Handikappforskningen i G�teborg

9.  Palynologiska laboratoriet

 

10.     Bidrag till rekreationsanl�ggningar

11.     Bidrag till rekryteringsgruppen

Summa utgifter


 

1989/90

Berknad ndring

Prop. 1989/90:100

 

1990/91

Bil. 7

 

Fredraganden

 

5 406 000

+

878 000

 

9 662 000

+

884 000

 

7 814 000

+

546 000

 

3 847 000

+

293 000

 

1 837 000

+

128 000

 

2 438 000

+

292 000

 

2 738 000

-

3 630 000

 

810 000

-

1 024 000

 

449 000

+

31 000

 

2 270 000

+

90 000

 

1 706 000

+

68 000

 

38 977 000

_

1 444 000

 


Anslaget under 7. �r uppr�knat med 892 000 kr och under 8. med 214 000 kr. B�da anslagen f�resl�s bli �verflyttade till utbildningsdepartementels huvudtitel.


F�redragandens �verv�ganden

1.      Pris- och l�neomr�kningen f�r dep�verksamheten ber�knar jag fill 378 000 kr Dep�verksamheten bedrivs av SRF, i bolagsform. Staten ger �r�liga bidrag till l�ner och omkostnader SRF har i sin anslagsframst�llning an�f�rt att det nuvarande statliga bidraget inte t�cker verksamhetens faktiska kostnader f�r l�ner och omkostnader. Under innevarande budget�r kommer verksamhetsformer samt formerna f�r det statliga st�det att ses �ver I av�vaktan p� resultatet av denna �versyn f�resl�r jag ett ut�kat st�d till SRF med 500 000 kr. ut�ver pris- och l�neomr�kning. F�r �ndam�let b�r d�rmed 6 284 000 kr. anvisas.

2.  F�r ledarhundsverksamheten uppg�r pris- och l�neomr�kningen fill 884 000 kr, varf�r ett belopp p� 10 546 000 kr b�r anvisas.

3.  Under detta anslag erh�ller SRF statsbidrag till viss �vrig verksamhet som till sin utformning utg�r v�sentliga komplement till samh�llets insatser p� omr�det. Verksamheten avser produktion av ers�ttningstidningar till syn�skadade, individinriktade insatser f�r synskadade med flera funktionshin�der, st�d f�r synskadades syssels�ttning samt ett s�rskilt punktskriftsprojekt. Jag f�resl�r fortsatt st�d till ovan n�mnda verksamhet. Sammanlagt 8 360 000 kr. b�r anvisas till SRF f�r viss �vrig verksamhet.

4.  FSDB bedriver nyhetsf�rmedling f�r d�vblinda genom utgivning av tid�ningen Nuet och nyhetsinformation via TeleNuet. Denna verksamhet �r av avg�rande betydelse f�r d�vblindas m�jligheter till nyheter och annan infor�mation. Jag finner, i likhet med FSDB, att nyhetsf�rmedlingen b�r forts�tta att utvecklas. Statsbidraget till FSDB f�resl�s uppr�knat med 293 000 kr varav 24 000 kr avser utveckling av TeleNuet. F�r �ndam�let b�r d�rmed 4 140 000 kr anvisas.

5.  SDR bedriver, vid sin teckenspr�ksavdelning, utveckling av teckenspr�ket. En fortl�pande utveckling av teckenspr�ket �r en f�ruts�ttning f�r d��vas kommunikation och delaktighet i samh�llet. Jag ber�knar pris- och l�ne�omr�kningen f�r teckenspr�ksavdelningen till 128 000 kr Totalt b�r 1 965 000 kr anvisas f�r budget�ret 1990/91.


138


 


6. Medlen till rikstolktj�nst avser bidrag till tolktj�nst som f�rtroende-���� Prop. 1989/90:100 valda i handikapporganisationerna beh�ver f�r att kunna utf�ra uppdrag av���� Bil. 7 riks�vergripande� karakt�r.� Jag� ber�knar� pris-� och� l�neomr�kning till 292 000 kr., varf�r totalt 2 730 000 kr b�r anvisas f�r verksamheten under budget�ret 1990/91.

7-8. Forskningsr�dsn�mnden (FRN) har p� uppdrag av regeringen utarbe�tat ett f�rslag om �verf�ring av medel f�r h�rselteknisk forskning och handi�kappforskning i G�teborg fr�n socialdepartementets anslag fill anslag hos utbildningsdepartementet f�r vissa h�gskoleenheters verksamhet inom om�r�det. FRN anser att den h�rseltekniska forskningen och handikappforsk�ningen i G�teborg b�r inordnas i h�gskolornas fasta organisation. Avsikten �r bland annat att uppn� en f�rb�ttrad kontinuitet inom forskningen samt att underl�tta en vetenskaplig bed�mning av forskningsprojekten. Jag delar FRN:s uppfattning och f�resl�r att de b�da anslagsposterna med viss f�r�st�rkning �verf�rs till utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag har vid be�r�kning av anslaget tagit h�nsyn h�rtill.

9.� Till naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium ber�knar
jag ett anslag p� 480 000 kr

10.      Bidraget till DHR f�r merkostnader f�r verksamheten vid organisatio�nens rekreafionsanl�ggningar b�r f�r budget�ret 1990/91 fastst�llas fill 1 721 000 kr Till SRF f�r merkostnader vid Alm�sa semesterhem och kurs�g�rd b�r 639 000 kr anvisas.

11.      Rekryteringsgruppen har genom sina tr�nings- och rehabiliteringsl�ger erbjudit nyhandikappade �kade m�jligheter till ett aktivt och sj�lvst�n�digt liv. Jag f�resl�r fortsatt st�d till denna verksamhet. Sammanlagt 1 774 000 kr b�r anvisas till F�reningen Rekryteringsgruppen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kostnader f�r viss verksamhet f�r handikappade f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 37 533 000 kr

G 8. Statens hundskola

1988/89��������� Utgift������������������������ 1000

1989/90��������� Anslag����������������������� 1000

1990/91��������� F�rslag���������������������� 1000

Enligt riksdagsbeslut (1987/88:SoU24, rskr 303) har riksdagen godk�nt propositionen (1987/88:126) om inriktningen av verksamheten vid statens hundskola m.m. Statens hundskola �r d�rmed en renodlad uppdragsmyndig�het med uppgift att mot ers�ttning tillhandah�lla polis- och ledarhundar Kostnaderna f�r skolan skall t�ckas av int�kter fr�n f�rs�ljningen av produk�ter och tj�nster Hundskolans arbetsuppgifter och organisation framg�r av f�rordningen (1988:654) med instruktion f�r statens hundskola.

139


 


Statens hundskola�������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� 7 Statens hundskola ber�knar anslagsbehovet till 1 000 kr f�r verksamheten.

F�redragandens �verv�ganden

Inriktningen av verksamheten vid statens hundskola framg�r av propositio�nen 1987/88:126. Regeringen uppdrog i juni 1988 �t statens f�rhandlings�n�mnd att med olika intressenter f�rhandla om etl �vertagande av djursjuk�huset vid statens hundskola. F�rhandlingarna har slutf�rts och Sollefte� kommun kommer att �verta huvudmannaskapet f�r djursjukhuset fro.m. den 1 januari 1990.

Med h�nvisning till vad jag tidigare anf�rt om att hundskolans kostnader skall t�ckas av avgifter fr�n verksamheten f�rordar jag �tt anslaget f�rs upp med 1000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens hundskola f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl f�r�slagsanslag p� 1 000 kr

G 9. Statens handikappr�d

 

1988/89

Utgift

4 553 258

1989/90

Anslag

4 351 000

1990/91

F�rslag

5 202 000

Statens handikappr�d skall verka f�r f�rb�ttrade levnadsf�rh�llanden f�r handikappade och fr�mja samarbetet i handikappfr�gor mellan samh�llsor�ganen samt mellan dem och handikapporganisationerna. Regler om r�dels organisation finns i f�rordningen (1988:1094) med instruktion f�r statens handikappr�d.

Statens handikappr�d

Statens handikappr�d hemst�ller om dels l�ne- och prisomr�knade medel, dels �kade medel om 260 000 kr f�r �vriga f�rvaltningskostnader. En reduk�tion enligt huvudf�rslaget skulle, enligt r�det, minska m�jligheterna till kon�takt med handikappr�relsen.

1989/90���������������� Ber�knad �ndnng

1990/91

F�redraganden


Personal�������������������������������������������������������������� 13

Anslag

3 583 000

+ 229 000

(2 754 000)

(+ 158 000)

768 000

+ 622 000

4 351 000

+ 851 000

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader)
Lokalkostnader
����������������������������������������������������� 768 000�������������� + 622 000�������������������������������������������� 140

Summa


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 7 Statens handikappr�d skall, enligt sin instruktion, bedriva verksamhet som

i f�rsta hand inriktas p� handikappfr�gor som ber�r flera samh�llsomr�den. Till statens handikappr�ds uppgifter h�r bl.a. alt fr�mja samordning och samarbete inom handikappomr�det. S�rskild uppm�rksamhet har under se�nare �r �gnats fr�gor om insatser f�r flerhandikappade. S�dana fr�gor f�rut�s�tter en samordnad verksamhet mellan m�nga organ i samh�llet. Denna in�riktning av handikappr�dets arbete b�r enligt min mening forts�tta.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fro.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r detta anslag tagit h�nsyn till dessa avgifter

Jag har funnit att den planenliga utgiftsminskningen f�r budget�ret 1990/91 enligt det tre�riga huvudf�rslag som fastlades budget�ret 1987/88 b�r begr�nsas till 27 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Statens handikappr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 5 202 000 kr

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

 

1988/89

Utgift

62 134 000

1989/90

Anslag

70 619 000

1990/91

F�rslag

79 075 000


Fr�n anslaget erh�ller handikapporganisationerna bidrag till sin verksam�het. Regeringen beslutar om f�rdelningen av anslagsbeloppel mellan organi�sationema efter f�rslag av statens handikappr�d. F�ljande 33 organisationer har f�tt bidrag under innevarande budget�r:

Afasif�rbundet i Sverige, Br�stcancerf�reningarnas riksorganisation. De handikappades riksf�rbund. Handikappf�rbundens centralkommitt�. F�r�bundet bl�darsjuka i Sverige, F�reningen f�r de neurosedynskadade. F�re�ningen Sveriges d�vblinda. H�rselskadades riksf�rbund, ILCO- Svenskt f�r�bund f�r stomiopererade, Laryngf�rbundet, Neurologiskt handikappades riksf�rbund. Riksf�rbundet f�r blodsjuka. Riksf�rbundet f�r dementas r�t�tigheter. Riksf�rbundet f�r d�va, h�rselskadade och spr�kst�rda barn. Riks�f�rbundet f�r hj�rt- och lungsjuka. Riksf�rbundet f�r mag- och larmsjuka. Riksf�rbundet f�r njursjuka. Riksf�rbundet f�r r�relsehindrade barn och ungdomar. Riksf�rbundet f�r social och mental h�lsa. Riksf�rbundet f�r tra�fik- och polioskadade. Riksf�rbundet f�r utvecklingsst�rda barn, ungdomar och vuxna. Riksf�rbundet mot astma/allergi. Riksf�rbundet mot reumatism. Riksf�reningen f�r cystisk fibros. Riksf�reningen f�r psykotiska barn, STROKE-Riksf�rbundet mot hj�rnans k�rlsjukdomar. Svenska celiakif�r-bundet. Svenska diabetesf�rbundel. Svenska epilepsif�rbundet. Svenska psoriasisf�rbundet, Sveriges d�vas riksf�rbund, Sveriges stamningsf�re�ningars riksf�rbund. Synskadades Riksf�rbund.


141


 


F�redragandens �verv�ganden�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7 Handikapporganisationernas verksamhet fullf�ljer en folkr�relsetradition.

Deras insatser har haft och har alltj�mt en avg�rande betydelse f�r utveck�lingen av synen p� handikapp och handikappfr�gor.

Statsbidraget till handikappr�relsens riksorganisationer utg�r inneva�rande budget�r 70 619 000 kr. Handikapporganisationerna har i flera sam�manhang betonat vikten av att statsbidraget till dem forts�tter att utvecklas. Jag bed�mer det viktigt att s� sker och kan ocks� konstatera att statsbidraget f�rb�ttrats betydligt under en f�ljd av �r, vilket bl.a. inneburit att organisa�tionerna erh�llit avsev�rt mer �n full kompensation f�r den allm�nna prisut�vecklingen. Enligt min bed�mning b�r bidraget till handikapporganisatio�nerna �ven inf�r det kommande budget�ret vara ett prioriterat omr�de.

Eu starkt sk�l �r att handikapporganisationerna har h�ga merkostnader f�r den verksamhet som man bedriver F�rbunden organiserar personer med olika slag av funkfionshinder. I m�nga fall r�r det sig om omfattande funk�tionshinder Av detta f�ljer att verksamheten m�ste ha en h�g grad av an�passning. Del handlar bl.a. om att m�teshandlingar och annan information m�ste anpassas efter de speciella krav som st�lls, t. ex. att information f�r synskadade finns i punktskrift eller p� kassett eller alt psykiskt utvecklings�st�rda kan erh�lla information i l�ttl�st form. F�r att d�va och d�vblinda skall kunna bedriva och delta i verksamhet fordras tillg�ng till tolkar N�r r�relsehindrade och andra personer med fysiska eller medicinska funktions�hinder har sammankomster kr�vs att lokalerna �r v�l anpassade. I m�nga fall st�lls det ocks� krav p� att personliga assistenter finns att tillg�. Detta inneb�r atl kostnaderna f�r organisationernas verksamhet blir h�ga.

Den f�reslagna ut�kningen med n�stan 8,5 milj. kr f�r budget�ret 1990/91 utg�r kompensation f�r anpassningskostnader i organisationernas verksamhet samt f�r de �kade kostnader f�r utbildnings- och konferensverk�samhet som �r all v�nta. F�rst�rkningen syftar �ven till att ge organisatio�nerna m�jligheter att genom t.ex. upps�kande verksamhet s�ka integrera nya handikappgrupper i den ordinarie verksamheten.

Med h�nvisning till vad jag nu sagt anser jag att statsbidraget f�r budget��ret 1990/91 b�r ut�kas med 8 456 000 kr, vilket inneb�r att totalt 79 075 000 kr b�r anvisas f�r �ndam�let.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag till handikapporganisationer f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 79 075 000 kr

G 11. Bilst�d till handikappade

1988/89��������� Utgift����������� 277 727 614������ Reservation������������� 153 072 386

1989/90��������� Anslag���������� 262 127 000

1990/91��������� F�rslag������� 214 163 000

142


 


Fr�n detta anslag betalas bilst�d till handikappade och f�r�ldrar till handi- Prop. 1989/90:100 kappade barn f�r anskaffning och anpassning av motorfordon m.m. Bilst�- Bil. 7 det kan l�mnas till fem olika grupper och omfattar grundbidrag, anskaff�ningsbidrag och anpassningsbidrag. St�det administreras av riksf�rs�krings�verket och de allm�nna f�rs�kringskassorna. Best�mmelser om bilst�det finns i lagen (1988:360) om handl�ggning av �renden om bilst�d till handi�kappade och i f�rordningen (1988:890) om bilst�d till handikappade.

Riksf�rs�kringsverket

Riksf�rs�kringsverket (RFV) ber�knar medelsbehovet under budget�ret 1990/91 till 115 milj. kr RFV utg�r i sin ber�kning fr�n att den del av per�sonkretsen som �nnu inte ans�kt om bilst�d f�rdelas j�mnt under den �ter�st�ende delen av sju�rsperioden.

F�redragandens �verv�ganden

Bilst�det som tr�dde i kraft den 1 oktober 1988 har f�tt stor betydelse f�r m�nga f�rflyttningshandikappade. Anknytningen till arbetslivet �r inte l�ngre ett villkor f�r bilst�d. St�d f�r ink�p av bil kan �ven l�mnas till handi�kappade f�r�ldrar med barn under 18 �r eller till f�r�ldrar med handikap�pade barn under f�ruts�ttning av att f�r�ldern sammanbor med barnet och har behov av fordon f�r f�rflyttning tillsammans med barnet.

Bilst�d kan utg� vart sjunde �r. Reformens f�rsta �r har uppvisat en an�hopning av ans�kningar Av den ber�knade totala personkretsen p� ca 14 000 personer har ca 7 000 erh�llit bilst�d under det f�rsta �ret, enligt upp�gift fr�n RFV.

Jag bed�mer, i likhet med RFV, att andelen �terst�ende bilst�d som kan komma att beviljas samt visst nytillskott inom personkretsen, kommer att f�rdelas mer j�mnt �ver de �terst�ende �ren av sju�rsperioden. Jag anser dock atl del r�der en viss os�kerhet vad g�ller den f�rv�ntade nedg�ngen av antalet beviljade st�d under �r tv� och tre. Jag ber�knar d�rf�r medelsbeho�vet f�r budget�ret 1990/91 till 214 163 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bilst�d till handikappade f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 214 163 000 kr.

G 12. Omst�llningsbidrag till hundskolan

1988/89��������� Utgift��������������� 2 600 000

1989/90��������� Anslag�������������� 1 600 000

1990/91��������� F�rslag�������������� 1 300 000

Enligt riksdagens beslut (prop. 1987/88:126, SoU24, rskr 303) �r statens hundskola numera en renodlad uppdragsmyndighet med uppgift att mot er�s�ttning tillhandah�lla polis- och ledarhundar


 


I syfte atl underi�tta �verg�ngen fr�n aft vara en myndighet med �riiga��� Prop. 1989/90:100 driftbidrag till all vara en renodlad uppdragsmyndighet, f�reslogs i proposi-��� Bil. 7 tionen att ett stegvis minskande omst�llningsbidrag skulle utg� �ver stats�budgeten f�r budget�ren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 med 4 140 000 kr, 2 600 000 kr, resp. 1 300 000 kr

Statens hundskola

Hundskolan hemst�ller atl omsl�llningsbidrag anvisas med 2,6 milj. kr

F�redragandens �verv�ganden

I �verensst�mmelse med tidigare beslut ber�knar jag medelsbehovet f�r om�sl�llningsbidrag lill hundskolan f�r budget�ret 1990/91 till 1,3 milj kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Omsl�llningsbidrag till hundskolan f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 1 300 000 kr

144


 


H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och����������������� Prop. i989/90:ioo

narkotikapolitik��������������������������������������������������������� Bil. 7

Allm�nt

Samtidigt som levnadsf�rh�llandena f�r stora grupper i befolkningen f�r�b�ttras, riskerar vissa mindre grupper att mer permanent bli kvar i en utsatt situation. Det g�ller inte minst ungdomar med bristande anknytning till ar�betsmarknaden.

En oroande tendens �r �ven att utslagningen av tunga missbrukare har �kat. Detsamma g�ller grupper av ungdomar med en h�g grad av kriminali�tet och �kade v�ldstendenser Ofta �r dessa ungdomar psykiskt sv�rt st�rda.

V�rd- och behandlingsresurserna f�r dessa grupper �r otillr�ckliga. Det kr�vs en metodutveckling s�v�l inom den �ppna v�rdens individ- och famil�jebehandling som inom familjehems- och institutionsv�rden. Det �r angel�get att utv�rdera samh�llets insatser f�r v�rd och behandling av de mest ut�satta grupperna.

Regeringen har uppdragit �t socialstyrelsen att genomf�ra en utv�rdering av socialtj�nstlagen (1980:620). Utv�rderingsuppdraget avser bl.a. social�tj�nstlagens praktiska till�mpning betr�ffande barn och ungdom, fr�mst ut�satta grupper Vidare skall utv�rderingen omfatta familjehemmens st�llning och socialtj�nstens insatser f�r vissa grupper med socialbidragsberoende. Socialstyrelsen kommer att slutredovisa uppdraget i b�rjan av �r 1990.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet med f�retr�dare f�r social-, ju�stitie- och civildepartementen har till uppgift att n�rmare studera hur social�tj�nstens och r�ttsv�sendets insatser n�r det g�ller unga lag�vertr�dare kan samordnas.

Socialdatautredningens bet�nkande (Ds S 1986:5) Gallra och bevara som l�mnades i april 1986 har varit f�rem�l f�r remissbehandling. Bet�nkandet behandlar bl.a. fr�gan om gallring av socialn�mndernas personregister Be�redningsarbetet samordnas bl.a. med behandlingen av f�rslag i bet�nkandet (SOU 1987:38) Arkiv f�r individ och milj�, varvid �verv�gandena sker mot bakgrund av f�religgande f�rslag till en allm�n arkivlag. Proposition ber�k�nas f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

I mars 1987 redovisade en arbetsgrupp inom socialdepartementet rappor�ten (Ds S 1987:2) Om socialbidrag - analyser av utvecklingen under 1980-talet. Enligt arbetsgruppen var arbetsl�shet en viktig orsak till det �kade so�cialbidragsberoendet under 1980-talet, �ven om m�nga andra faktorer ocks� spelade in. De senare �rens f�rb�ttrade arbetsmarknad har emellertid inte f�tt f�rv�ntade effekter p� socialbidragen. Trots en mycket l�g arbetsl�shet ligger socialbidragen fortfarande p� en h�g niv�.

En av f�rklaringarna till detta �r att flyktingar och invandrare har sv�rt alt komma in p� arbetsmarknaden bl.a. beroende p� bristande spr�kkunskaper Inom arbetsmarknadsdepartementet p�g�r en �versyn av reglerna f�r sta�tens ers�ttning till kommunerna f�r flyktingar och f�r det statliga bidraget till kommunernas svenskundervisning. Syftet med �versynen �r att i ett nytt system skapa incitament f�r kommunerna att mer aktivt arbeta f�r att flyk�tingar snabbt kan komma ut p� arbetsmarknaden. D�rmed minskar socialbi�dragskostnaderna.

10 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 7


En annan grupp som haft stora sv�righeter att etablera sig p� arbetsmark-��� Prop. 1989/90:100 n�den �r ungdomar Regeringen har uppdragit �t socialstyrelsen och arbets-��� Bil. 7 marknadsstyrelsen att gemensamt ta initiativ f�r att st�rka och utveckla sam�arbetet mellan socialtj�nsten och arbetsf�rmedlingarna. Uppdraget kommer att redovisas till regeringen i b�rjan av �r 1990.

Ell av problemen bakom hush�llens socialbidragsberoende �r en stor skulds�ttning. Hush�llsekonomisk r�dgivning har i m�nga fall visat sig vara ett effektivt s�tt att f�rb�ttra hush�llens situation. Regeringen har uppdragit �t socialstyrelsen och konsumentverket att gemensamt utveckla kommuner�nas insatser med budget- och skuldr�dgivning.

Socialberedningen avgav i februari 1986 bet�nkandet (SOU 1986:19) Ak�tuella socialtj�nstfr�gor Bet�nkandet, som har remissbehandlats, behandlar bl.a. vissa fr�gor r�rande en vistelsekommuns ansvar f�r dem som vistas i kommunen samt klagom�jligheterna enligt socialtj�nstlagen. Bet�nkandet och remissyttrandena i fr�ga om klagom�jligheterna enligt socialtj�nstlagen har �verl�mnats till handikapputredningen (utredningen om samh�llets st�d lill m�nniskor med funktionshinder, S 1988:03). D� det g�ller vistelsekom�munens ansvar p�g�r beredning inom socialdepartementet med inriktning p� att f�rel�gga riksdagen en proposition under v�ren 1990.

Regeringen har f�relagt riksdagen en proposition (1989/90:28) om v�rd i vissa fall av barn och ungdomar. 1 propositionen f�resl�s att en ny lag ers�tter lagen (1980:621) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga, LVU. I den nya lagen g�rs preciseringar av grunderna f�r att bereda barn och ungdomar v�rd. N�r del g�ller ungdomar som genom sitt beteende riskerar sin h�lsa eller utveckling inneb�r f�rslaget att det blir m�jligt f�r samh�llets organ att ingripa i etl tidigare skede �n vad som nu �r fallet. Den nya lagstiftningen f�resl�s tr�da i kraft den 1 juli 1990.

P� regeringens uppdrag genomf�r socialstyrelsen i samr�d med SCB, Svenska kommunf�rbundet och statskontoret en utredning om en f�r staten och kommunerna gemensam informationsstruktur f�r socialtj�nsten. Denna skall tillgodose kraven p� underlag f�r bl.a. kommunernas planering och ledning av verksamheterna och f�r statens uppf�ljning och utv�rdering.

V�ldet och dess verkningar har kommit att uppm�rksammas alltmer Del g�ller b�de det s.k. gatuv�ldet och det v�ld som utspelas mellan m�nniskor som st�r i en n�ra relation till varandra. Antalet polisanm�lningar om kvin�nomisshandel tenderar att �ka. De kvinnojourer som �r verksamma i landet utg�r etl viktigt st�d f�r de kvinnor som drabbas av detta v�ld. F�r n�rva�rande finns drygt 100 s�dana jourer med bort�t 10 000 medlemmar

Regeringen har uppdragit �t socialstyrelsen att kartl�gga vilket st�d som f�r n�rvarande utg�r till de olika kvinnojourerna och mansjourerna samt vilka insatser som planeras f�r framtiden. Av kartl�ggningen skall �ven framg� vilken verksamhet som bedrivs och vilket samarbete som finns med socialtj�nsten. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juni 1990.

Under senare �r har mansjourer och kriscentra f�r m�n startats p� flera
orter Dessa har som syfte att ge r�d och st�d till m�n som befinner sig i en
sv�r livssituation. Socialstyrelsen disponerar medel f�r utvecklings- och f�r�
s�ksverksamhet inom dessa omr�den.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������� 4"


 


Regeringen har beviljat medel till ett projekt som bl.a. skall kartl�gga om- Prop. 1989/90:100
fattningen av sexuella �vergrepp mot barn. Projektet drivs av en arbets- Bil. 7
grupp inom brottsf�rebyggande r�det. Gruppen behandlar �ven fr�gan om
den information som beh�ver ges till vissa yrkesgrupper f�r att dessa skall
kunna uppt�cka sexuella �vergrepp, om hur dessa problem handl�ggs av
myndigheterna och om hur alternativa behandlingsmetoder skall kunna ut�
vecklas. Socialstyrelsen avser att ge ut allm�nna r�d om handl�ggningen av
�renden r�rande sexuella �vergrepp mot barn.
���������������������������������������������������������������������������� ,

Det finns etl stort behov av att bl.a. f�lja upp arbetsgruppens resultat i ett utvecklingsarbete inom omr�det. F�r att stimulera ett s�dant utvecklingsar�bete f�resl�s 2 milj. kr, vilket inneb�r en uppr�kning med 1 milj. kr

De organisationer som bedriver arbete f�r barn i utsatta situationer har stor betydelse. De ideella organisationerna har medverkat till atl dra fram problem som barnmisshandel och sexuella �vergrepp mot barn i ljuset. �ven de f�reningar som organiserar familjehemsf�r�ldrar bedriver en i samman�hanget viktig verksamhet.

Organisationerna erh�ller st�d p� lokal basis f�r den lokala verksamhe�ten. De �r dock beroende av en fungerande central organisation bl.a. f�r utvecklingsarbete i olika avseenden. F�r bidrag till dessa organisationer f��resl�s en �kning med 1 milj. kr till drygt 2 milj. kr

Ett omfattande utvecklingsarbete p�g�r inom socialtj�nstens individ- och familjeomsorg. Staten l�mnar olika former av st�d och sfimulans till s�dana utvecklingsinsatser Totalt ber�knas ca 23 milj. kr f�r utveckling av det so�ciala arbetet bland barn och ungdom, krisproblematik i familjerna, missbru�karv�rd och socialbyr�ernas arbete.

Socialstyrelsen har att svara f�r viss utbildning och fortbildning av familje�pedagoger och annan personal inom socialtj�nsten som arbetar med flyk�tingar

Det har framkommit, inte minst genom den utredning om flyktingbarns behov av st�d och hj�lp som socialstyrelsen genomf�rt p� uppdrag av rege�ringen, att det finns behov av att utveckla nya metoder inom socialtj�nsten f�r st�d och hj�lp till utsatta flyktingbarn och flyktingungdomar Vidare f��religger ett stort behov av att f�rst�rka samarbetet mellan olika myndighe�ter F�r dessa �ndam�l disponerar socialstyrelsen f�r n�rvarande 2 milj. kr

Under senare tid har det framkommit att problemen �r betydande �ven f�r invandrarungdomar som inte �r flyktingar Arbetsl�sheten �r betydligt h�gre bland invandrarungdomar �n bland svenska ungdomar �ndra genera�tionens invandrare �r �verrepresenterade bland de ungdomar som �r intagna p� landets ungdomsv�rdsinstitutioner Signaler kommer om ett �kat miss�bruk bland invandrarungdomar Sammantaget visar dessa uppgifter att det finns anledning fill oro �ver hur ungdomar med invandrarbakgrund har det i v�rt land. Mot bakgrund h�rav f�resl�r jag att ytterligare 2 milj. kr st�lls fill socialstyrelsens f�rfogande f�r f�rs�ks- och utvecklingsverksamhet n�r det g�ller barn och ungdomar, vars f�r�ldrar �r flyktingar eller invandrare. S�rskild uppm�rksamhet b�r i sammanhanget riktas mot att utveckla det upps�kande och f�rebyggande arbetet bland invandrarungdomar

Den senaste tidens kraftiga �kning av antalet asyls�kande har st�llt flyk-
fingmottagandet inf�r avsev�rda sv�righeter. Mot bakgrund h�rav och mot
��������������������������������������������� 147


 


bakgrund av de problem som socialstyrelsen tidigare beskrivit i sin utredning Prop. 1989/90:100 av flyktingbarnens behov finner regeringen behov av aktuell kunskap p� om- Bil. 7 r�det. Regeringen har d�rf�r uppdragit �t socialstyrelsen att under �r 1990 n�nnare f�lja utvecklingen av det psykiska och fysiska h�lsol�get hos landets flyktingbarn och flyktingungdomar. Styrelsen skall �ven samla in informa�tion om f�rl�ggningars, kommuners, landstings och organisationers verk�samheter i fr�ga om dessa barn och ungdomar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1991.

Som en f�ljd av riksdagens beslut med anledning av regeringens proposi�tion om de homosexuellas situation i samh�llet (prop. 1986/87:124, SoU31, rskr. 351) har regeringen gett socialstyrelsen i uppdrag att f�lja utvecklingen vad betr�ffar f�rekomsten av diskriminering av homosexuella. Styrelsen skall fortl�pande redovisa sina erfarenheter

Alkoholpolitik

Sverige har st�llt sig bakom WHO:s h�lsopoliliska strategi d�r bl.a. m�let atl minska alkoholkonsumtionen med 25 % under perioden 1980-2000 ing�r Socialstyrelsen v�ntas i b�rjan av �r 1990 ta slutlig st�llning till ett inom sty�relsen utarbetat id�program f�r hur WHO:s m�l skall kunna uppn�s.

F�rs�ljningen av alkoholdrycker i Sverige minskade med drygt 20 % un�der tio�rsperioden 1976-1985. D�refter har emellerfid den genomsnittliga alkoholkonsumtionen tenderat att �ka n�got p� nytt. �r 1988 �kade f�rs�lj�ningen av alkoholdrycker j�mf�rt med �r 1987 fr�n 6,21 liter till 6,40 liter alkohol 100 % per inv�nare 15 �r och �ldre. Under de senaste �ren har s�r�skilt stark�lsf�rs�ljningen �kat. Cirka en tredjedel av all f�rs�ljning av stark�l sker p� restauranger

Olika unders�kningar tyder p� en kraftig �kning av alkoholkonsumtionen i ungdomsgrupperna. Det g�ller s�rskilt stark�lskonsumtionen.

Regeringen har uppdragit �t socialstyrelsen att �verv�ga m�jliga �tg�rder i syfte att minska alkoholens tillg�nglighet i ungdomsgrupperna. Fr�gan om en b�ttre efterlevnad av g�llande �ldersgr�nser vid f�rs�ljning av alkohol�drycker b�r uppm�rksammas s�rskilt. Vidare b�r socialstyrelsen enligt upp�draget �ven �verv�ga f�rst�rkta insatser mot langning av alkohol till ungdo�mar och uppm�rksamma de problem som �r f�rknippade med det �kade an�talet serveringsst�llen vilka fr�mst riktar sig till en ungdomlig publik. Styrel�sen b�r i detta sammanhang �ven �verv�ga behovet av mer aktiva tillsynsin�satser fr�n ber�rda myndigheters sida. Uppdraget kommer att redovisas i b�rjan av �r 1990.

Regeringen har ocks� uppdragit �t socialstyrelsen att �verv�ga �tg�rder f�r att minska missbruket av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. So�cialstyrelsen har i anledning av uppdraget tr�ffat en �verenskommelse med branschorganisationerna p� omr�det om att de mest missbrukade alkohol�haltiga preparaten i forts�ttningen skall s�ljas �ver disk. Vidare f�resl�r sty�relsen i en rapport vissa f�r�ndringar av lagen (1961:181) om f�rs�ljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LFTA). F�rslagen bereds f�r n�r�varande inom socialdepartementet.

148


 


Tendensen till en p� nytt �kande alkoholkonsumtion, s�rskilt i ungdoms- Prop. 1989/90:100 grupperna, inger allvarlig oro. Jag delar helt den uppfattning som riksdagens Bil. 7 socialutskott nyligen uttalat (1989/90:SoU2, rskr. 13), n�mligen att vi m�ste finna konkreta �tg�rder som leder till en varaktig s�nkning av alkoholkon�sumtionen. Alla medel som kan leda till en minskning av alkoholskadorna m�ste enligt utskottet �verv�gas, s�v�l �tg�rder som begr�nsar tillg�nglighe�ten av alkohol som �tg�rder f�r att minska efterfr�gan. Riksdagens uttalan�den och socialstyrelsens handlingsprogram f�r en s�nkt alkoholkonsumtion kommer att l�ggas till grund f�r regeringens fortsatta �verv�ganden inom det alkoholpolitiska omr�det.

Socialstyrelsen har det samlade ansvaret f�r den statliga droginformatio�nen. Styrelsen har utarbetat en l�ngsiktig strategi f�r droginformation.

Under �ren 1989 och 1990 genomf�rs en landsomfattande aktion mot al�kohol och andra droger Aktionen leds av en arbetsgrupp, i vilken ing�r re�presentanter f�r folkr�relser och myndigheter som arbetar med drogfr�gan. Arbetsgruppen, som kallar sig ATHENA-gruppen, initierar olika drogf�re�byggande verksamheter och opinionsbildande insatser. Gruppen disponerar ca 10 miljoner kronor per �r

Alkohol- och narkotikapolitiska r�det (AN-r�det) har i enlighet med riks�dagens beslut fro.m. den 1 juli 1989 inordnats i socialstyrelsen som ett r�dgi�vande organ �t styrelsen i alkohol- och narkotikafr�gor R�det skall fungera som ett forum f�r �msesidig information om p�g�ende och planerad verk�samhet inom drogomr�det samt f�r diskussion om behov av �tg�rder.

1 enlighet med riksdagens beslut p� grundval av propositionen 1988/89:130 om socialstyrelsens organisation f�r Centralf�rbundet f�r alkohol- och nar�kotikaupplysning (CAN) fro.m. den 1 juli 1990 en frist�ende st�llning i f�r�h�llande till socialstyrelsen. I forts�ttningen erh�ller CAN statsbidrag som frist�ende folkr�relseorgan f�r att fullf�lja de arbetsuppgifter och den inrikt�ning som riksdagen f�rutsatte �r 1984.

Statsbidrag utg�r till folkr�relserna och andra organisationer dels i form av centralt organisationsst�d, dels som projektmedel till verksamheter med drogf�rebyggande syfte.

Nykterhetsorganisationerna och vissa andra organisationer f�r omfat�tande bidrag f�r sin centrala verksamhet. Socialstyrelsen f�rdelar medel till f�reningslivet f�r informationsinsatser och annan drogf�rebyggande verk�samhet. S�rskilda medel utg�r f�r insatser inom omr�det Alkohol och ar�betsliv.

Socialstyrelsen f�rdelar ocks� bidrag till organisationerna f�r deras insat�ser i samband med rehabilitering av missbrukare. Under senaste �ren har antalet l�nk- och klientorganisationer �kat. Deras aktiviteter och �taganden har ocks� vidgats, inte minst med anledning av behovet att hindra sprid�ningen av HIV/aids. Statsbidraget till dessa organisationer f�resl�s �ka med drygt 3 milj. kr

F�r bidrag lill organisationernas insatser inom drogomr�det ber�knar jag f�r n�sta budget�r ca 59 milj. kr

149


 


Narkotikapolifik������������������������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 7 En stor satsning mot narkotika har genomf�rts under senare �r Narkotika�missbruket har ocks� pressats tillbaka. Under det senaste decenniet har haschr�kningen bland ungdom minskat kraftigt. Samtidigt har nyrekryte�ringen till intraven�st missbruk bland unga g�tt ned.

Trots detta �r problemen fortfarande avsev�rda. Smuggling och annan il�legal hantering av narkotika �r omfattande. Detaljhandeln f�r m�nga g�nger p�g� ost�rd. Fortfarande finns det missbrukare som inte f�r den v�rd de be�h�ver Vissa rapporter tyder p� att den positiva utveckling som skett n�r det g�ller ungdomars kontakter med och inst�llning till narkotika kan vara p� v�g att v�ndas till sin motsats. Riskerna �r ocks� stora f�r ett �kat missbruk 'av kokain och andra nya preparat.

Den internationella narkotikasituationen �r allvarlig. Tillg�ngen p� nar�kotika har aldrig varit st�rre �n i dag. I m�nga l�nder �kar nu missbruket. Den internationella narkotikahandeln uts�tter ocks� Sverige f�r ett v�xande tryck.

Regeringen har under h�sten 1989 tagit initiativ till en ny offensiv f�r att st�rka den nationella kampen mot narkotikan. En aktionsgrupp mot narko�tika inr�ttades best�ende av cheferna f�r ber�rda myndigheter, f�retr�dare f�r kommun- och landstingsf�rbunden och ordf�randena f�r den s.k. ATHENA-gruppen, statens ungdomsr�d och f�r regeringens samordnings�organ f�r narkotikafr�gor (SAMNARK).

Gruppen skall ta initiativ f�r att st�rka det arbete mot narkotika som be�drivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting och olika organisationer H�gsta prioritet skall ges �t preventiva �tg�rder inom olika omr�den. Insat�ser mot kokain och andra nya preparat liksom insatser mot narkotikahante�ringen p� gatuniv� skall uppm�rksammas s�rskilt. Gruppen skall ocks� ana�lysera hur samh�llets samlade resurser anv�nds i kampen mot narkotika.

Regeringens samordningsorgan f�r narkotikafr�gor har under �ret tagit initiativ som r�r bl.a. samordning av insatser mellan polis, kriminalv�rd och socialtj�nst. S�rskilda aktiviteter har genomf�rts kring fr�gan om polisens insatser mot detaljhandeln med narkotika. Samordningsorganet har ocks� berett fr�gor som r�r det internationella narkotikaarbetet.

Inom ramen f�r det nordiska narkotikasamarbetet har en rad aktiviteter genomf�rts som ber�r polis- och tullomr�det liksom preventions-, v�rd- och forskningsfr�gor Problemet med spridning av HIV/aids bland intraven�sa narkotikamissbrukare har givits h�g prioritet i det nordiska samarbetet. Ett nordiskt ministerm�te om narkotika kommer atl �ga rum i januari 1990.

Inom den s.k. Pompidougruppen, som aren arbetsgrupp f�r narkotikafr�
gor inom Europar�det, genomf�rs ett europeiskt samarbelsprogram. Sve�
rige arbetar vidare aktivt f�r ett �kat engagemang f�r narkofik�fr�gorna
inom FN. Sverige har under 1989 �rs generalf�rsamling f�reslagit att FN ut�
vecklar ett globalt aktionsprogram mot narkotika. Enligt f�rslaget b�r FN
ut�ka sina insatser f�r att i �kad utstr�ckning st�dja l�nderna i deras an�
str�ngningaratt utveckla effektiva insatser mot narkotikaproduktion, narko�
tikahandel och narkotikamissbruk. Det svenska f�rslaget kommer att be�
handlas vid ett s�rskilt m�te om narkotikafr�gan som FN:s generalf�rsam-
���������������������������������������������� I q
ling skall ha i februari 1990.


 


Sverige tillh�r de l�nder som ger de st�rsta frivilliga bidragen till FN:s ar- Prop. 1989/90:100 bete mol narkofika. Regeringen fattade i oktober 1989 beslut att under inne- Bil. 7 varande budget�r bidra med 25 milj. kr till FN;s narkotikafond. I november besl�t regeringen om ytterligare 15 milj. kr f�r ut�kade insatser i f�rsta hand i Colombia. Sverige l�mnar ocks� ett �rligt bidrag fill narkofikafondens allm�nna verksamhet. Under anslaget I 1. ber�knas 375 000 kr f�r detta �n�dam�l. Vidare ber�knas 500 000 kr som ett s�rskilt st�d f�r utvecklingsl�n�dernas kamp mot missbruket m.m.

V�rden av missbrukare

En �verenskommelse mellan representanter f�r staten. Svenska kommun�f�rbundet och Landstingsf�rbundet har n�tts om ett nytt statsbidragssystem f�r �ren 1990-1992 f�r missbrukarv�rden och ungdomsv�rden. Riksdagen har bemyndigat regeringen att godk�nna �verenskommelsen (prop. 1989/90:25, SoU14, rskr 91).

Statsbidraget f�r �r 1990 r�knas upp med 90 milj. kr till totalt 950 milj. kr och utg�r i form av platsbidrag, utvecklingsbidrag och kom�munbidrag.

En s�rskild satsning g�rs f�r v�rden av de mest utsatta grupperna. S�lunda �kas statsbidragen till slutna avdelningar f�r s�v�l ungdomar som vuxna missbrukare. Vidare vidtas s�rskilda �tg�rder f�r att f� till st�nd en l�ns��vergripande planering av v�rdresurserna.

Fortsatt st�d b�r ges lill utvecklingsinsatser inom narkomanv�rden. Jag ber�knar 5,7 milj. kr f�r detta �ndam�l n�sta budget�r

Spridningen av HIV-smitta bland narkotikamissbrukare har st�llt narko�manv�rden inf�r nya problem. Den 1 november 1989 fanns rapporterade 522 HIV-positiva missbrukare och �tta missbrukare med diagnosen aids. Huvuddelen av de smittade och sjuka missbrukarna finns i Stocksholmsre-gionen. �kningstakten har varit relativt konstant de senaste tv� �ren. Mel�lan tv� och fem nyuppt�ckta HIV-positiva missbrukare rapporteras varje m�nad.

F�r att bek�mpa spridningen av HIV bland missbrukare m�ste narkoman�v�rden f�rst�rkas. Under fyra �r - innevarande budget�r inr�knat - har up�pemot 300 milj. kr satsats p� att utveckla narkomanv�rden.

Ett sextiotal �ppenv�rdsenheter f�r vuxna narkotikamissbrukare har kommit ig�ng. Sjukv�rdshuvudm�nnen, som har ansvaret f�r avgiftnings-v�rden f�r v�rds�kande narkotikamissbrukare har ut�kat sina insatser Ett ljugotal regionala projekt f�r en utveckling av narkomanv�rden har inifie-rals. Genom den statliga satsningen har vidare lillkommil drygt tv�hundra nya platser vid behandlingshem f�r narkotikamissbrukare. Ytterligare minst etl hundratal kommer atl starta under innevarande budget�r. Vidare har bi�drag getts f�r all inr�tta ett drygt hundratal nya familjev�rdsenheter

En vikfig del av utvecklingsarbetet har varit att f�rst�rka insatserna f�r
narkotikamissbrukare inom kriminalv�rden. Ett hundratal projekt har ini�
tierats f�r samverkan mellan narkomanv�rd och kriminalv�rd. Vidare har
st�d utg�tt till i f�rsta hand storstadskommunerna f�r s�rskilda insatser mot
prostitution bland kvinnliga missbrukare. Bidragen till frivilliga organisatio-
������������������������������������������ 151


 


ner verksamma inom v�rdomr�det har �kats v�sentligt.������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag har tidigare f�reslagit att en medelsrani om 193,5 milj. kr. st�lls till Bil. 7 regeringens f�rfogande f�r fortsatta insatser mot HIV/aids. Del av dessa re�surser b�r anv�ndas f�r fortsatt utveckling av en offensiv narkomanv�rd. Det statliga st�det b�r nu i �kande utstr�ckning inriktas p� att konsolidera den verksamhet som kommit ig�ng genom bl.a. utbildnings- och dokumenta�tionsinsatser

Vidare b�r st�d ges till en fortsatt utveckling av �ppenv�rden. St�d till missbrukare med invandrarbakgrund b�r prioriteras liksom st�d till �ppen�v�rdsprojekt f�r HIV-positiva missbrukare och missbrukare med diagnosen aids.

Fortsatt centralt st�d kr�vs �ven f�r att starta behandlingshem f�r grava missbrukare.

Socialstyrelsen har efter uppdrag fr�n regeringen utarbetat en plan f�r fortbildnings-, handlednings- och evalueringsinsatser inom missbrukarv�r�den. I planen redovisas f�rslag till regionala fortbildningsinsatser Vidare f��resl�s att ett system f�r evaluering av v�rdinsatserna utvecklas. Ett stiftelse-drivet utbildningsinstitut f�resl�s inr�ttat.

P� anslaget f�r insatser mot aids b�r medel ber�knas f�r socialstyrelsens fortsatta arbete med att st�dja huvudm�nnen i deras arbete med fortbildning och utv�rdering.

Inom s�v�l den s�rskilda narkomanv�rden som den psykiatriska v�rden har sedan flera �r uppin�rksamniats ett v�xande antal missbrukare med all�varliga psykiska st�rningar V�rden av dessa kr�ver s�v�l psykiatrisk kompe�tens som narkomanv�rdskompetens. Denna dubbla kompetens saknas i stort inom b�de socialtj�nst och psykiatri.

Socialstyrelsen har p� uppdrag av regeringen analyserat problemets om�fattning och karakt�r. I sin rapport framh�ller styrelsen att m�nga missbru�kare med sv�r psykisk st�rning far illa inom den traditionella missbrukarv�r�den. Vidare konstateras att det inom psykiatrin i stor utstr�ckning saknas resurser f�r l�ngvarig v�rd och rehabilitering av missbrukare.

Psykiatrin och d�rmed sjukv�rdshuvudm�nnen har ett sj�lvklart v�rdan�svar f�r patienter, d�r narkotikamissbruket �r en del av en tyngre psykiatrisk problematik. Psykiatrin m�ste d�rf�r ta ett st�rre ansvar och utveckla s�r�skilda v�rdinsatser f�r denna grupp. D�rtill kr�vs att samarbetet mellan den psykiatriska v�rden och socialtj�nsten utvecklas.

Del av anslaget f�r att motverka spridningen av HIV/aids b�r anv�ndas f�r att utveckla samarbetet mellan socialtj�nsten och psykiatrin. Socialsty�relsen b�r f� medel f�r att initiera s�rskilda samordningsprojekt mellan psy�kiatrins och narkomanv�rdens �ppenv�rd. Anslaget b�r ocks� anv�ndas f�r att arrangera lokala och regionala konferenser d�r samarbetsfr�gor diskute�ras. Vidare b�r olika utbildningsmaterial produceras och utbildningsinsatser initieras. Anslaget b�r �ven anv�ndas f�r projektering av nya behandlings�hem f�r missbrukare med grava psykiska st�rningar.

Fortsatt h�g prioritet b�r vidare ges �t att utveckla effektiva samarbetsfor�mer mellan kriminalv�rd och narkomanv�rd.

Tidigare i dag har chefen f�r justitiedepartementet f�reslagit att
14 milj. kr reserveras f�r insatser f�r att motverka spridningen av HIV/aids
��������������������������������������������� 12


 


bland missbrukare inom kriminalv�rden. Del av anslaget f�r insatser mot��� Prop. 1989/90:100 HIV/aids b�r �ven anv�ndas f�r att ge st�d �t s�dana insatser inom social-��� Bil. 7 tj�nsten som riktas mot kriminalv�rden.

H 1. Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkotikaupplysning, CAN

-157 732

1988/89

Utgift

8 155 851

Reservation

1989/90

Anslag

7 814 000

 

1990/91

F�rslag

9 167 000

 

Anslaget avser verksamhet och personalkostnader vid Centralf�rbundet f�r alkohol- och narokotikaupplysning (CAN). Anslaget har f�r inneva�rande budget�r uppg�tt till 7 814 000 kr, varav 4 155 000 kr utg�r verk�samhetsmedel och 3 659 000 kr l�nekostnader

Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

CAN hemst�ller om reservationsanslag p� 12 156 000 kr varav 6 136 000 kr avser verksamheten och 6 020 000 kr l�nemedel.

Beg�ran om f�rst�rkning motiveras med behov av �kat informationsar�bete i samverkan med organisationslivet. Basfaktaf�rmedling, informations�verksamhet och opinionsbildning ses som viktiga inslag i det f�rebyggande arbetet.

Ut�ver �kade insatser i den direkta verksamheten yrkar CAN p� medel f�r ytterligare tre tj�nster.

C�N:s nya st�llning som frist�ende organisation medf�r ocks� vissa kost�nads�kningar

F�redragandens �verv�ganden

F�r CAN:s verksamhet har jag f�r budget�ret 1990/91 ber�knat totalt 9 167 000 kr Bidraget avser l�nekostnader samt �vrig verksamhet, inklu�sive arbetet att f�lja och sprida information om f�r�ndringar p� drogomr�det.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkolikaupplysning, CAN, f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 9 167 000 kr


H 2. Bidrag till missbrukarv�rd och ungdomsv�rd

1988/89��������� Utgift���������� 821 843 401

1989/90��������� Anslag������ 900 000 000'

1988/89��������� F�rslag������ 950 000 000

' Inklusive 40 milj. kr som anvisats p� till�ggsbudget I 1989/90.


153


 


En �verenskommelse om ett nytt statsbidragssystem har den 20 juni 1989��� Prop. 1989/90:100 tr�ffats�� mellan�� statens�� f�rhandlingsn�mnd.�� Landstingsf�rbundet�� och��� Bil. 7 Svenska Kommunf�rbundet.

Riksdagen har beslutat bemyndiga regeringen att godk�nna �verenskom�melsen (prop. 1989/90:25, SoU14, rskr 91). Bidragssystemet skall g�lla t.o.m. �r 1992. F�r �r 1990 har bidraget fastst�llts fill 950 milj. kr

Statsbidraget utg�r i form av kommunbidrag, platsbidrag och utvecklings�bidrag.

Kommunbidraget utg�r fill kommunerna for olika typer av insatser f�r missbrukare och vissa ungdomar och f�rdelas i huvudsak ufifr�n det genom�snittliga antalet v�rddagar som varje kommun har utnyttjat vid statsbidrags�ber�ttigade institutioner under �ren 1986 och 1987.

Plalsbidrag utg�r till huvudm�nnen f�r platser som ordnats enligt 12 � la�gen (1980:620) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga (LVU) eller 23 � lagen (1988:870) om v�rd av missbrukare i vissa fall (LVM). Bidrag ut�g�r med ett best�mt belopp per plats.

Utvecklingsbidrag beslutas av socialstyrelsen och kan ges till utvecklings-, etablerings- eller initialkostnader f�r nya enheter eller andra s�rskilda �lg�r�der som syftar lill alt f�rb�ttra missbrukarv�rden m.m.

I syfte att s�kerst�lla att erforderliga v�rdresurser kommer fill st�nd skall en l�ns�vergripande planering genomf�ras.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen f�resl�r alt bidrag skall utg� i enlighet med �verenskommel�sen mellan statens f�rhandlingsn�mnd och de b�da kommunf�rbunden.

F�redragandens �verv�ganden

Statsbidrag till missbrukarv�rd och ungdomsv�rd b�r ges i enlighet med den �verenskommelse som den 20 juni 1989 tr�ffats mellan statens f�rhandlings�n�mnd. Landstingsf�rbundet och Svenska kommunf�rbundet. �verens�kommelsen inneb�r att bidrag skall utges med 950 milj. kr f�r �r 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Bidrag liU missbrukarv�rd och ungdomsv�rd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 950 000 000 kr

H 3. Bidrag till organisationer

1988/89��������� Utgift������������� 49 154 922������� Reservation������������������ 498 093

1989/90��������� Anslag������������ 55 015 000

1990/91��������� F�rslag����������� 59 135 000

Fr�n anslaget utg�r bidrag till organisationer enligt vad som redovisas i
sammanfattning nedan.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 154


 


Socialstyrelsen������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7

Socialstyrelsen har en central uppgift n�r det g�ller alt st�dja och utveckla

den drogf�rebyggande verksamheten genom organisationslivet och i kom�munerna.

De kamratsl�djande insatser som g�rs inom arbetslivet b�r �ven forts�tt�ningsvis st�djas. Styrelsen f�resl�r att anslaget Ull arbetsmarknadens organi�sationer �kas med 277 000 kr

Bidrag till drogf�rebyggande verksamhet genom organisationslivet b�r �kas till 10 milj. kr Styrelsen anser det viktigt att anslaget f�r beh�lla karak�t�ren av stimulansbidrag och inte �verg� till att bli ett organisationsanslag.

De frivilliga organisationer och f�reningar som arbetar med rehabilite�rings- och st�dinsatser inom missbruksomr�det fyller sedan l�nge en vikfig uppgift. Under de senaste �ren har bl.a. som en f�ljd av HIV/aids-epidemin bland intraven�sa narkotikamissbrukare trycket �kat p� insatser fr�n de fri�villiga organisafionernas sida. Detta g�ller s�v�l professionella behandlings�insatser som vardagligt st�d. Socialstyrelsen finner med tanke p� att antalet l�nk- och klientorganisationer har �kat och framf�r allt p� att verksamheten inom de befintliga f�reningarna har utvidgats att medelstilldelningen h�rf�r b�r �ka till 16 milj. kr

Socialstyrelsen anser att det beh�vs en intensifiering av de lokala insat�serna f�r att stimulera socialtj�nstens f�rebyggande arbete med betoning p� utvecklingsinsatser i de lokala samarbelsorganen. Styrelsen f�resl�r ett nytt anslag f�r kommunernas drogf�rebyggande verksamhet p� 2 milj. kr. Vi�dare f�resl�r styrelsen ett nytt anslag p� 2 223 000 kr f�r bidrag till n�jesak�tiviteter i alkoholfri milj�.

Vissa ideella organisationer bedriver verksamhet som inriktar sig p� ut�satta barn och familjer Exempel p� s�dana f�reningar �r Barnens r�tt i sam�h�llet (BRIS), Familjehemmens riksf�rbund och Hassela solidaritet. Styrel�sen f�resl�r 1,2 milj. kr f�r organisafionsst�d.

Vidare f�resl�r styrelsen att bidraget till de homosexuellas organisationer f�r deras arbete p� riksplanet skall r�knas upp till 1,5 milj. kr

Statens ungdomsr�d

F�r att kompensera det senaste �rets kostnads�kning f�resl�r r�det att bi�draget h�js med 1 milj. kr

Samarbelsn�mnden f�r f�rdelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

Samarbelsn�mnden �skar anslag med 25 milj. kr.

KALV-organisationerna

Organisationerna anh�ller om att bidraget �kas till 6 milj. kr.

155


 


Sammanfattning

Anslag

1.      Bidrag f�r insatser inom omr�det Alkohol och arbetsliv

2.      Bidrag till drogf�rebyggande verk�samhet genom organisationslivet

3.      Bidrag till ungdomsorganisationernas droginformation

4.      Bidrag till sammanslutningar av

f.d. alkoholmissbrukare, sammanslut�ningar f�r st�d och hj�lp �t narkotika�missbrukare samt organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete

5.Organisationsst�d till vissa nykter�
hetsorganisationer m.fl. - Samarbets-
n�innden f�r f�rdelning av statsbidrag
till��� vissa��� nvkterhetsorganisationer

m.n.

- Nykterhetsr�relsens landsf�rbund

6.      Bidrag till KALV-organisationerna (L�nkens kamratf�rbund, Alkohol-problematikers riksorganisation, L�n�karnas riksf�rbund och Nykterhetsor�ganisationen Verdandi)

7.      Bidrag till organisationer som arbetar f�r utsatta barn och familjer

8.      Bidrag till de homosexuellas organisa�tion

Summa utgifter


1989/90����� Ber�knad �ndring 1990/91

Mynd. * F�redraganden

4 408 000��� +���� 277 000���� +��� 176 000

7 896 000��� +2 104 000��� +�� 316 000

4 928 000��� +� 1 000 000���� +��� 197 000

14 512 000��� +1488 000����� +3 580 000

15 533 000��� + 9 084 000�� +�� 622 000

383 000�� +������ 15 000�� +���� 15 000 3 355 000�� + 2 645 000�� +�� 134 000

1 000 000�� +���� 200 000�� +1 040 000 1 000 000�� +���� 500 000�� +���� 40 000

53 015 000�� +17 298 000�� +6 120 000


Prop. 1989/90:100 Bil.7


' Punkterna 1-2,4 och 7-8 socialstyrelsen, punkt 3 statens ungdomsr�d, punkt 5 samar�belsn�mnden f�r f�rdelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl., punkt 6 KALV-organisationerna.


F�redragandens �verv�ganden

De frivilliga organisationerna utg�r en viktig resurs i samh�llets drogf�re�byggande arbete.

Som tidigare n�mnts har regeringen beslutat att intensifiera det drogf�re�byggande arbetet genom en s�rskild aktion mot droger (ATHENA-grup�pen). Att ytterligare engagera folkr�relser av olika slag i det drogf�rebyg�gande arbetet �r ett centralt syfte f�r aktionen. Men dessutom deltar ansva�riga lokala och centrala myndigheter i arbetet.

Genom en prioritering av de bidrag som f�rdelas av socialstyrelsen och statens ungdomsr�d till verksamheter som fr�mst �r inriktade p� ungdomar skapas f�ruts�ttningar f�r en b�ttre samordning och kraftsamling av resur�serna.

De omr�den som s�rskilt b�r uppm�rksammas �r: -Arbetslivet, genom bl.a. arbetsmarknadens organisationer och f�retags�h�lsov�rden.

-    Skolomr�det, s�v�l vid h�gstadier, gymnasier och folkh�gskolor som vid universitet och h�gskolor

-    Socialtj�nsten, bl.a. f�r att informera om droger, lagstiftning och hj�lpm�j�ligheter, att bidra fill att utveckla drogfria n�jesaktiviteter och metoder f�r att n� och st�dja ungdomar som �r p� v�g in i ett missbruk.


156


 


- Fritidssektorn, genom bl.a. utveckling av drogfria n�jesalternativ f�r ung-���� Prop. 1989/90:100

domar �ver 15 �r, aktiviteter som bidrar till gemenskap i bostadsomr�den��� Bil. 7

och andra fritidsaktiviteter.

Socialstyrelsen f�rdelar medel till arbetsmarknadens organisationer som bedriver ett viktigt drogf�rebyggande arbete inom arbetslivet. Jag ber�knar f�r den verksamheten 4 584 000 kr

Vidare f�rdelar socialstyrelsen medel till f�rebyggande projekt till �vriga riksorganisationer och till kommuner som genomf�r lokala projekt. Jag be�r�knar f�r den verksamheten 8 212 000 kr

Statens ungdomsr�d f�rdelar medel f�r drogf�rebyggande insatser genom ungdomsorganisationerna. Jag ber�knar f�r den verksamheten 5 125 000 kr

F�r bidrag till sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslut�ningar f�r st�d och hj�lp �t narkotikamissbrukare samt vissa organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete inom missbruksomr�det ber�knar jag f�r n�sta budget�r 18 092 000 kr., vilket inneb�r en uppr�kning med drygt 3 milj. kr

Organisationsst�det till nykterhetsorganisationerna b�r f�r n�sta bud�get�r r�knas upp med sammanlagt 637 000 kr F�r samarbelsn�mndens f�r�delning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer har jag ber�knat 16 155 000 kr och f�r Nykterhetsr�relsens Landsf�rbund 398 000 kr F�r KALV-organisationerna b�r ber�knas 3 489 000 kr.

Jag delar socialstyrelsens uppfattning att organisationer som inriktar sitt arbete p� utsatta barn och familjer g�r betydelsefulla insatser f�r dessa barn. F�reningar som Barnens r�tt i samh�llet (BRIS), Hassela solidaritet och fa�miljehemmens organisationer svarar f�r opinionsbildning, egna insatser och en metodutveckling inom sina omr�den. Jag ber�knar drygt 2 milj. kr. f�r organisationsst�d till dessa organisationer

De homosexuellas organisationer bedriver en omfattande informations-och r�dgivningsverksamhet. F�r st�d fill dessa organisationers arbete p� riksplanet ber�knar jag drygt 1 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag till organisationer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 59 135 000 kr.

H 4. Utvecklings- och f�rs�ksverksamhet

Reservation������������ 10 544 353

1988/89

Utgift

30 537 067

1989/90

Anslag

32 276 000

1990/91

F�rslag

26 167 000

F�r innevarande budget�r disponerar socialstyrelsen 14 776 000 kr f�r ut�
vecklings- och f�rs�ksverksamhet inom den �ppna missbrukarv�rden, soci�
albyr�ernas arbete med barn och ungdomar och socialtj�nsten i �vrigt, in�
klusive kurs- och konferensverksamhet, utbildning av handl�ggare av alko�
hol�renden hos l�nsstyrelserna, kvinnojourer, inansjourer samt socialt ar-
����������������������������������������������� 157
bete bland zigenare.


 


Av medlen skall minst 2 milj. kr. anv�ndas f�r utvecklingsarbete f�r flyk-���� Prop. 1989/90:100
tingbarn och -ungdomar.�������������������������������������������������������������������� Bil. 7

Vidare skall minst 1 milj. kr anv�ndas f�r att stimulera utvecklingsarbete i kommuner och organisationer r�rande barn som utsatts f�r sexuella �ver�grepp.

Styrelsen disponerar �ven 5,5 milj. kr lill utvecklingsinsatser inom narko�manv�rdsomr�det.

Socialdepartementet disponerar 2 milj. kr f�r utvecklingsarbete inom so�cialtj�nstens individ- och familjeomsorgsarbete m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen f�resl�r en �kning av medlen f�r kurs- och konferensverk�samheter f�r att bl.a. �ka samarbetet med l�nsstyrelserna. Vidare f�resl�s ytterligare medel f�r utvecklingsarbete r�rande barn som utsatts f�r sexuella �vergrepp.

Styrelsen anser alt nuvarande bidrag till f�rs�ksverksamheter med kvin�nojourer b�r omvandlas till ett organisationsbidrag. Styrelsen finner all be�hovet av utveckling av metoder inom missbrukarv�rden och socialtj�nsten i �vrigl �r stort �ven p� sikt och pekar p� en rad olika omr�den med s�rskilda behov av utvecklingsinsatser

F�redragandens �verv�ganden

Inom missbrukarv�rden och socialtj�nstens individ- och familjeomsorg i �v�rigt p�g�r en omfattande utvecklings- och f�rs�ksverksamhet. Jag delar soci�alstyrelsens uppfattning om vikten av att utvecklingen av nya arbetsmetoder m.m. forts�tter

Inom socialtj�nstens och h�lso- och sjukv�rdens arbete med barn som ut�satts f�r sexuella �vergrepp finns bristande kunskaper och otillr�ckligt ut�vecklade utrednings- och behandlingsmetoder Jag f�resl�r ytterligare 1 milj. kr till utvecklingsarbete inom detta omr�de.

Inom m�nga omr�den finns en s�rskild flykting- och invandrarproblema�tik. Inte minst g�ller detta barn och ungdomar I olika sammanhang har kun�nat konstaleras alt kunskaperna om dessa barn och ungdomar �r otillr�ck�liga. Det finns behov av all utveckla kulturkompetensen bland de personal�grupper som arbetar med barn till invandrare och flyktingar Vidare f�relig�ger ett stort behov av alt utveckla metoder f�r arbetet bland dessa barn och ungdomar Jag f�resl�r all ytterligare 2 milj. kr avs�tts f�r utvecklings- och f�rs�ksverksamhet bland barn och ungdomar i flykting- och invandrarfamil�jer

F�r atl stimulera utvecklingsarbetet inom narkomanv�rden ber�knar jag 5,7 milj. kr

F�r socialbyr�ernas arbete med barn och unga, nya behandlingsmetoder och f�rb�ttrad utbildning inom missbrukarv�rden, socialt arbete bland zige�nare, utvecklingsarbete inom omr�det v�rdnad och umg�nge, metodutveck�ling inom socialbidragsomr�del samt inom familjehems- och institutionsom-r�del har jag ber�knat ca 14,7 milj. kr I detta ing�r �ven kurs- och konfe-


 


rensverksamhel samt konferenser f�r handl�ggare av alkohol�renden vid��� Prop. 1989/90:100 l�nsstyrelserna. Jag har h�rvid ber�knat atl kvinnojourerna och mansjou-��� Bil. 7 rerna �ven forts�ttningsvis f�r st�d f�r utvecklings- och f�rs�ksverksamhet fr�n detta anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Utvecklings- och f�rs�ksverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 26 167 000 kr

159


 


I. Internationell samverkan�������������������������������������������� Prop. 1989/90:lOO

Bil� 7

Samarbetet med V�rldsh�lsoorganisationen (WHO) �r den mest omfattande

delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Sverige �r under perioden 1987-1990 representerat i WHO:s styrelse. Genom stora extra bi�drag st�der Sverige fr�mst programomr�den som �r av s�rskilt intresse f�r utvecklingsl�nderna, t.ex. infektionssjukdomar, tropiska sjukdomar, diar�r�sjukdomar hos barn. m�dra- och barnav�rd, n�ringsfr�gor och amnings-problemalik samt familjeplanering och d�rtill relaterad forskning. Andra omr�den som prioriteras �r prim�rv�rdens utveckling inom ramen f�r strate�gin H�lsa f�r alla �r 2000 samt l�kemedelsfr�gor

Sverige har vidare spelat en framtr�dande roll f�r att snabbt f� ig�ng inter�nationella insatser i kampen mot aids, bl.a. genom att ge stora ekonomiska bidrag till WHO:s globala aids-program.

Under �r 1989 initierade Sverige den resolution om �kade insatser f�r han�dikappade personer som antogs av V�rldsh�lsof�rsamlingen (WH�) i maj samma �r

En deklaration om h�lsa och milj� antogs av en europeisk WHO-konfe-rens p� ministerniv� i december 1989. Sverige kommer �r 1991 att vara v�rd�land f�r en global konferens om h�lsa och milj�.

Arbetet inom WHO har betydelse ocks� f�r svensk h�lsopolitik. De av WHO:s europaregion antagna 38 h�lsopoliliska m�len inom ramen f�r H�lsa f�r alla- strategin �r ett exempel p� detta. Socialstyrelsens folkh�lsorappor-tering kan ses som ett led i uppf�ljningen av denna strategi. Under �r 1989 har Sverige bl.a. aktualiserat behovet av j�mf�rande analyser av effektivi�tets- och kostnadsutveckling inom h�lso- och sjukv�rden.

Samarbetet inom F�renta nationerna (FN) g�ller organisationens sociala verksamhet, s�rskilt handikapp-, narkofika- och alkoholfr�gor Sverige har under den nyligen h�llna 44:e generalf�rsamlingen bl.a. f�rt fram f�rslag av�seende en konvention om handikappades r�ttigheter samt ett globalt ak�tionsprogram mot narkotika. Generalf�rsamligen har antagit en konvention om barnets r�ttigheter, vilken kommer atl f�rel�ggas riksdagen. Fr.o.m. �r 1990 �r Sverige �ter medlem i FN:s ekonomiska och sociala r�d (ECOSOC) och i FN:s narkotikakommission.

�ven inom Europar�det, Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och h�lsov�rdspolitiskt samarbete i vilket Sverige del�tar Europar�det arrangerade i april 1989 en ministerkonferens om socialf�r�s�kringsfr�gor och i september 1989 en familjeministerkonferens. I oktober 1990 anordnas organisationens fj�rde h�lsov�rdsminislerkonferens. H�sten 1990 ber�knas Sverige vara v�rd f�r ett m�te p� h�g niv� om handikappfr�gor inom OECD:s ram.

S�vitt avser �verenskommelser inom Europar�det har Sverige under �r
1989 ratificerat ett till�ggsprotokoll till sociala stadgan (prop. 1988/89:106,
AU17, rskr 192). Vidare har Sverige undertecknat en konvention mot do�
ping saml ett protokoll till farmakop�konventionen (S� 1975:22) som g�r
det m�jligt f�r de europeiska gemenskaperna (EG) att ansluta sig till kon�
ventionen.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� IgQ


 


:� Sverige har sedan �r 1986 i viss utstr�ckning genom observat�rer deltagit��� Prop. 1989/90:100'
i EG:s aktionsprogram "Europ� Against Cancer". H�rvid har Cancerfonden���� Bil.- 7
medverkat. Sverige har beg�rt att f� ansluta sig till programmet f�r dess
��������������������������

andra etapp �ren 1990-1994.

Det nordiska regeringssarharbetet p� social- och h�lsov�rdsomr�det har sin utg�ngspunkt i Nordiska ministerr�det och dess �mbelsmannakommitl� f�r socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommitt�n. Till grund f�r verksamheten ligger det reviderade samarbetsprogram som fastst�lldes av social- och h�lsov�rdsministrarna vid 1988 �rs nordiska socialpolitiska minis�terr�dsm�te i Sverige. Vid 1989 �rs m�te i Norge fastst�lldes den nordiska handlingsplanen mot cancer Planen, som g�ller f�r perioden 1989-1992, skall vara en utbyggnad av existerande internationella initiativ s�som EG:s handlingsplan mot cancer och WHO:s slrategiprogram H�lsa f�r alla �r 2000.

Under �r 1989 har Sverige och F�rbundsrepubliken Tyskland underteck�nat ett till�ggsavtal till den svensk-tyska socialf�rs�kringskonventionen. F�r�handlingar har genomf�rts med Grekland och Jugoslavien om revision av g�llande avtal. �verenskommelser med Polen och Australien om sjukv�rds�f�rm�ner f�r tillf�lliga bes�kare har tr�tt i kraft under �ret. Med Australien har �ven slutits en �verenskommelse om samarbete p� l�kemedelsomr�det.

I 1. Bidrag till V�rldsh�lsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m.m.

 

1988/89

Utgift

28 044 614

1989/90

Anslag

26 812 000

1990/91

F�rslag

28 600 000

Fr�n anslaget bekostas bl.a. dellagande i F�renta nationernas (FN) och V�rldsh�lsoorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete p� so�cial- och h�lsov�rdsomr�det, internafionellt - s�rskilt nordiskt - socialpoli�tiskt samarbete samt riksf�rs�kringsverkels medlemskap i International So�cial Security Association (ISSA). Fr�n posten 5 bekostas �ven socialdeparte�mentets andel f�r finansiering av realfillv�xten p� nordiska ministerr�dels budget f�r �r 1990.

161

11 Riksdagen 1989190. I saml. Nr IOO. Bilaga 7


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 7


 


1.� Utgifter l�r svenskt deltagande i regulj�ra
mellanstatliga sammankomster (FN.
UNICEF WHO)

2.  Bidrag till internationella organisationer (V/UO. ISSA)

3.  Bidrag till FN:s fond f�r kontroll av be�roendeframkallande medel

4.  St�d till narkotikabek�mpning i utveck�lingsl�nderna samt till svenska organisa�tioners insatser inom det internationella narkotikaarbetet

5.  Nordiskt och bilateralt samarbete p� social- och h�lsov�rdsomr�det

6.  �vrigt

Summa utgifter


 

334 000

+�� 3 000

22 594 000

+ 1 923 000

361 000

+� 14 000

500 000

 

2 05.5000

-� 162 000

968 000

+� 10 000

26 812 000

+ 1 788 000


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag det sammanlagda an�slagsbehovet till 28 600 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag till v�rldsh�lsoorganisationen samt internationelll so�cialpolitiskt samarbete m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 28 600 000 kr


I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1 024 000 723 000 1 539 000

1988/89��������� Utgift

1989/90��������� Anslag

1990/91��������� F�rslag

Reservafion ������15 839


F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r f�r n�sta budget�r tas upp med 1 539 000 kr H�rvid ber�knas 800 000 kr som bidrag till WHO:s v�rldsh�lsokonferens om milj� och h�lsa som �ger rum i Sundsvall i juni 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Vissa internationdla kongresser i Sverige f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 539 000 kr


162


 


13. Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer���������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7
1989/90��������� Anslag�������������� 1 000 000

1990/91��������� F�rslag�������������� 1 000 000

Fr�n detta anslag bekostas medverkan i Europeiska gemenskapernas (EG) aktionsprogram mot cancer "Europ� Against Cancer".

F�redragandens �verv�ganden

Mot bakgrund av riksdagens beslut att avs�tta 1 milj. kr f�r budget�ret 1989/90 har kontakter etablerats med EG-kommissionen i syfte att bredda Sveriges engagemang. Ett positivt gensvar har d�rvid erh�llits f�r ett avtal om svensk anslutning till handlingsprogrammet. Diskussioner har ocks� f�rts med f�retr�dare f�r Riksf�reningen mot cancer i avsikt att tillvarata riksf�reningens redan p�g�ende medverkan i programmet. Regeringen kommer att n�rmare pr�va formerna f�r hur denna samverkan skall ske.

Jag anser att ell fortsatt och mer formaliserat svenskt engagemang �r v�sentligt och vill f�resl� att anslaget f�r n�sta budget�r tas upp med 1 000 000 kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Medverkan i EG:s aktionsprogram mot cancer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 000 000 kr

163


 


F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring

H�rigenom f�reskrivs att 4 kap. 6 och 12 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring' skall ha f�ljande lydelse.


Prop. 1989/90:100' Bil. 7 , Bilaga 7.1


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


4 kap.

ef

Hel f�r�ldrapenning utg�r l�gst 60 kronor om dagen (garantiniv�).

F�r�ldrapenning f�r de f�rsta 180 dagarna utges med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, om f�r�ldern under minst 240 dagar i f�ljd f�re barnets f�delse eller den ber�knade tidpunkten h�rf�r har varit f�rs�krad f�r en sjukpenning �ver garantiniv�n.


Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r varje barn f�r 180 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpen�ning, ber�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med bdopp enligt ga�rantiniv�n.

Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldra�penning enligt 3 � andra stycket/�r 90 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantiniv�n.


Ut�ver vad som anges i andra stycket utges f�r�ldrapenning f�r varje barn f�r 270 dagar med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpen�ning, ber�knad enligt femte stycket.

Vid flerbarnsb�rd utges f�r�ldra�penning enligt 3 � andra stycket med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, ber�knad enligt femte stycket.


N�r f�r�ldrapenning enligt andra - fj�rde styckena skall utges med belopp motsvarande f�r�lderns sjukpenning, skall ber�kningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 � fj�rde och femte styckena samt 10 a och 10 b ��.

Utan hinder av vad som f�reskrivs i andra - fj�rde styckena skall, om f�r��lderns sjukpenninggrundande inkomst har s�nkts enligt 3 kap. 5 � tredje stycket 5, f�r�ldrapenningen till dess barnet fyller tv� �r ber�knas l�gst p� grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som g�llde innan s�nk�ningen skedde eller den h�gre inkomst som l�neutvecklingen inom yrkesom�r�det d�refter f�ranleder, om f�r�ldern avst�r fr�n f�rv�rvsarbete f�r v�rd av barn. �r kvinnan gravid p� nytt vid utg�ngen av denna tid och ber�knas barnets f�delse ske inom sex m�nader eller f�ds barnet inom n�mnda tid, skall hennes f�r�ldrapenning �ven forts�ttningsvis ber�knas p� motsvarande s�ll.

12 �5


Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � f�rsta stycket och 11 � utges un�der h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som an-


Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � f�rsta stycket och 11 � utges un�der h�gst 60 dagar f�r varje barn och �r Om f�r�ldern beh�ver avst� fr�n f�rv�rvsarbete av sk�l som an-


 


' Lagen omtryckt 1982:120. 'Senaste lydelse 1989:100. -'Senaste lydelse 1988:130.


164


 


Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse����������������������������� Prop. 1989/90:100

ges i 10 � f�rsta stycket 1,3 och 4 ut-ges i 10 � f�rsta stycket 1, 3 och 4 ut-� ���Bil. 7

ges tillf�llig f�r�ldrapenning under���� ges tillf�llig f�r�ldrapenning under

ytteriigare h�gst 30 dagar f�r varje���� ytterligare h�gst 60 dagar f�r varje

barn och �r����������������������������������� barn och �r

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � tredje stycket utges under h�gst tv� dagar per barn och �r

Tillf�llig f�r�ldrapenning enligt 10 � fj�rde stycket utges under h�gst tio dagar per barn. S�dan tillf�llig f�r�ldrapenning utges inte f�r tid efter sex-fionde dagen efter barnets hemkomst efter f�rlossningen. Vid adoption r�k�nas liden fr�n den lidpunkt f�r�ldrarna f�tt barnet i sin v�rd.

Uppb�r en f�r�lder oavkortade l�nef�rm�ner under tid d� han bedriver studier, j�mst�lls avst�ende fr�n studier med avst�ende fr�n f�rv�rvsarbete vid fill�mpning av best�mmelserna om tillf�llig f�r�ldrapenning, i den m�n f�r�ldern g�r miste orn l�nef�rm�nerna.

1.       Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.

2.       1 fr�ga om f�r�ldrapenning f�r v�rd av barn som �r f�tt f�re oktober 1989 g�ller fortfarande �ldre f�reskrifter i 4 kap. 6 �, dock med de avvikelser som anges 13.

3.       Vid till�mpning av 4 kap. 6 � tredje och fj�rde styckena i deras �ldre lydelse skall f�r�ldrapenning, som annars skulle ha utgetts med belopp mot�svarande garanliniv�n, i st�llet utges

 

a)       f�r ytterligare h�gst 30 dagar med belopp som motsvarar f�r�lderns sjukpenning, om barnet �r f�tt under augusti 1989, och

b)      f�r ytterligare h�gst 60 dagar med belopp som motsvarar f�r�lderns sjukpenning, om barnet �r f�tt under september 1989.

165


 


F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1981:49) om begr�nsning av l�keme�delskostnader, m.m.

H�rigenom f�reskrivs att 3 och 7 �� lagen (1981:49) om begr�nsning av l�kemedelskostnader m.m. skall ha f�ljande lydelse.


Prop. 1989/90:100 Bil.7 Bilaga 7.2 .


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


3'


I andra fall �n som avses i 2 � skall det fastst�llda priset f�r samtidigt p� grund av sjukdom f�rskrivna och in�k�pta l�kemedel s�ttas ned med hela det belopp som �verstiger 65 kronor Om en f�rskrivning �r av�sedd all expedieras mer �n en g�ng, g�ller neds�ttningen k�pesumman vid varje avsett expeditionstillf�lle. Vid ber�kning av prisneds�ttningen beaktas inte den avgift som kan ha uttagits f�r expedition av telefonf�r-skrivna l�kemedel.


I andra fall �n som avses i 2 � skall del fastst�llda priset f�r samtidigt p� grund av sjukdom f�rskrivna och in�k�pta l�kemedel s�ltas ned med hela det belopp som �verstiger 75 kronor Om en f�rskrivning �r av�sedd att expedieras mer �n en g�ng, g�ller neds�ttningen k�pesumman vid varje avsett expeditionstillf�lle. Vid ber�kning av prisneds�ttningen beaktas inte den avgift som kan ha uttagits f�r expedition av tdefonf�r-skrivna l�kemedel.


Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas �ven n�r skyddsl�kemedel i an�nat fall �n som avses i 2 � andra stycket f�rskrivs till havande eller ammande kvinna eller till barn.

Fr�n prisneds�ttning enligt denna paragraf kan regeringen undanta ett visst l�kemedel eller en viss grupp av l�kemedel som avses i f�rsta stycket.

7'

Visar n�gon att han i den omfattning som anges i andra stycket har k�pt prisnedsatta eller andra l�kemedel som avses i 3 � eller har erlagt patientav�gift f�r l�karv�rd eller annan sjukv�rdande behandling som avses i 2 kap. 2 och 5 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller f�r motsvarande v�rd eller behandling som erh�llits inom f�retagsh�lsov�rd, f�r vilken bidrag l�m�nas efter beslut av yrkesinspektionen, �r han befriad fr�n att d�refter betala f�r utskrivna l�kemedel. Befrielsen g�ller under den tid som �terst�r av etl �r, r�knat fr�n det f�rsta v�rdtillf�llet, behandlingstillf�llet eller l�kemedels�ink�pet.


F�r kostnadsbefrielse enligt f�rsta stycket fordras att prisnedsatta l�ke�medel har ink�pts eller patientavgif�ter f�r l�karbes�k erlagts vid sam�manlagt minst 15 tillf�llen. Med ett s�dant tillf�lle likst�lls dels ett k�p av l�kemedel som avses i 3 � f�r ett belopp som �verstiger 30 men inte


F�r kostnadsbefrielse enligt f�rsta stycket fordras att prisnedsatta l�ke�medel har ink�pts eller patientavgif�ter f�r l�karbes�k erlagts vid sam�manlagt minst 15 tillf�llen. Med ett s�dant tillf�lle likst�lls dels etl k�p av l�kemedel som avses i 3 � f�r ett belopp som �verstiger 30 men inte


 


'Senaste lydelse 1988:275, Senaste lydelse 1988:275.


166


 


Nuvarande lyddse�������������������������� F�reslagen lydelse���������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 7
65 kronor, dels tv� tillf�llen d� pa-�������� 75 kronor, dels tv� tillf�llen d� pa�
tientavgift h�r erlagts f�r bes�k f�r���� tientavgift har erlagts f�r bes�k f�r
sjukv�rdande behandlingar eller f�r��� sjukv�rdande behandlingar eller f�r
telefonr�dfr�gningar som har skett����� telefonr�dfr�gningar som har skett
hos l�kare eller privatpraktiserande���� hos l�kare eller privatpraktiserande
sjukgymnast.������������������������������������������������������������� sjukgymnast.

Har en f�r�lder eller f�r�ldrar gemensamt flera barn under 16 �r i sin v�rd, f�r barnen gemensamt kostnadsbefrielse n�r antalet v�rdtillf�llen, be�handlingstillf�llen och l�kemedelsink�p f�r barnen sammanlagt uppg�r till vad som s�gs i andra stycket.

Kostnadsbefrielse g�ller under den tid som avses i f�rsta stycket �ven f�r barn som under denna lid fyller 16 �r.

Med f�r�lder avses �ven fosterf�r�lder Som f�r�lder r�knas �ven den med vilken en f�r�lder stadigvarande sammanbor och som �r eller har varit gift eller har eller har haft barn med f�r�ldern.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.

167


 


F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring

H�rigenom f�reskrivs att 2 kap.� 4 och 6 �� samt 3 kap. 4 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring' skall ha f�ljande lydelse.


Prop. 1989/90:100

Bil.7

Bilaga 7.3


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


2 kap.

4 �2

Ers�ttningf�r sjukhusv�rd, som p� grund av sjukdom eller f�rlossning varit erforderlig, utges enligt grunder som fastst�lls av regeringen.

Med sjukhusv�rd avses v�rd p� sjukhus som l�mnas d�r inlagen f�rs�krad.

Regeringen meddelar f�reskrifter om vad som skall r�knas som sjukhus enligt denna lag.

F�r utgifter f�r konvalescentv�rd utges ers�ttning enligt grunder som regeringen fastst�ller.

6f


Har en f�rs�krad med anledning av sjukdom erh�llit l�karv�rd eller annan sjukv�rdande behandling, som avses i 2 eller 5 �, eller sjukhus�v�rd eller konvalescentv�rd enligt 4 �, utges ers�ttning f�r resekost�nader i samband med v�rden enligt grunder som regeringen fastst�ller. Detsamma g�ller resekostnader i samband med

1.       tillhandah�llande av hj�lpmedel

2.   tandv�rd som avses i 3 �,

3.   bes�k med anledning av sjuk�dom hos l�kare eller sjukgymnast inom f�retagsh�lsov�rd, f�r.vilken bidrag l�mnas efter beslut av yrkes�inspektionen, eller

4.   bes�k med anledning av sjuk�dom hos l�kare inom studerandeor-ganisalionernas h�lsov�rd, f�r vil�ken statsbidrag utbetalas av h�gsko�lestyrelse.


Har en f�rs�krad med anledning av sjukdom erh�llit l�karv�rd eller annan sjukv�rdande behandling, som avses i 2 eller 5 �, eller sjukhus�v�rd enligt 4 �, utges ers�ttning f�r resekostnader i samband med v�rden enligt grunder som rege�ringen fastst�ller. Detsamma g�ller resekostnader i samband med

�t handikappad,

3.        bes�k med anledning av sjuk�dom hos l�kare eller sjukgymnast inom f�relagsh�lsov�rd, f�r vilken bidrag l�mnas efter beslut av yrkes�inspektionen,

4.   bes�k med anledning av sjuk�dom hos l�kare inom sluderandeor-ganisalionernas h�lsov�rd, f�r vil�ken statsbidrag utbetalas av h�gsko�lestyrelse, eller


 


I Lagen omtryckt 1982:120. - Senaste lydelse 1984:686. -■' Senaste lydelse 1987:265.


168


 


Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lyddse������������������������� Prop. 1989/90:100

5. konvalescenlv�rd som l�mnas i ■konvalescenthem som har lagils upp p� f�rteckning som fastst�lls av rege�ringen eller myndighet som rege�ringen best�mmer

Ers�ttning f�r sjuktransporter utges enligt grunder som regeringen fast�st�ller.

En allm�n f�rs�kringskassa f�r tr�ffa �verenskommelse med en kommun eller en landstingskommun om gottg�relse f�r kommunens kostnader f�r �t�g�rder som kan ber�knas leda till all kassans utgifter f�r resekoslnadsers�tt-ning minskar En s�dan �verenskommelse skall f�r att g�lla godk�nnas av riksf�rs�kringsverket.

3 kap.

4�''

Om inte annat f�ljer av 10-10 b �� utg�r hel sjukpenning f�r dag 90 pro�cent av den fastst�llda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till n�rmaste hela krontal.

F�r varje dag d� den f�rs�krade�������� F�r varje dag d� den f�rs�krade

f�r sjukhusv�rd skall sjukpenning����� f�r sjukhusv�rd skall sjukpenning

enligt denna lag minskas med 55����� enligt denna lag minskas med 65������� .

kronor, dock med h�gst en tredjedel�� kronor, dock med h�gst en tredjedel

av sjukpenningens belopp. D�rvid���� av sjukpenningens belopp. D�rvid

skall det belopp varmed minskning��� skall det belopp varmed minskning

sker avrundas till n�rmast l�gre hela�� sker avrundas lill n�rmast l�gre hela

krontal.��������������������������������������� krontal.

Andra stycket g�ller inte i fr�ga om sjukpenning f�r tid d� den f�rs�krade uppb�r hel �lderspension enligt denna lag.

1.      Denna lag tr�der i krafl den 1 juli 1990.

2.      �ldre f�reskrifter i 2 kap. 4 � skall fortfarande g�lla betr�ffande konva�lescentv�rd som har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

3.      �ldre f�reskrifter i 3 kap. 4 � skall fortfarande g�lla i fr�ga om sjukpen�ning som avser tid f�re ikrafttr�dandet.

■�Senaste lydelse 1988:1543.������������������������������������������������������������������������������������������� 169


 


F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring

H�rigenom f�reskrivs att 3 kap. 4, 8 och 10 �� lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring' skall ha f�ljande lydelse.


Prop. 1989/90:100

Bil.7

Bilaga 7.4


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lyddse


3 kap. 4�


Arbetsskadef�rs�kringen ers�tter n�dv�ndiga kostnader efler samord�ningsfidens slut f�r

1.       l�karv�rd,

2.   tandv�rd,

3.   sjukv�rdande behandling,

4.   sjukhusv�rd,

5.   konvalescentv�rd,

6.       l�kemedel,

7.       s�rskilda hj�lpmedel.

Sjukv�rdande behandling och konvalescenlv�rd bekostas av ar�betsskadef�rs�kringen under f�rut�s�ttning att behandlingen eller v�r�den har ordinerats av l�kare och, s�vitt g�ller konvalescentv�rd, l�mnas i konvalescenthem som har tagits upp p� f�rteckning som fastsl�lles av re�geringen eller myndighet som rege�ringen best�mmer


5.       l�kemedel,

6.       s�rskilda hj�lpmedel.

Sjukv�rdande behandling bekos�tas av arbetsskadef�rs�kringen un�der f�ruts�ttning atl behandlingen har ordinerats av l�kare.


 


F�r dag d� den f�rs�krade erh�l-���������������� F�r dag d� den f�rs�krade erh�l-

ler sjukhusv�rd eller konvalescent-v�rd minskas sjukpenningen med belopp som framg�r av 3 kap. 4 � andra stycket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.


ler sjukhusv�rd minskas sjukpen�ningen med belopp som framg�r av 3 kap. 4 � andra stycket lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.


Best�mmelserna i 3 kap. 14 och 15 �� lagen om allm�n f�rs�kring skall till�mpas �ven betr�ffande sjukpenning som utges fr�n arbetsskadef�rs�k�ringen.


'Lagen omtryckt 1977:264. -Senaste lydelse 1987:225.


170


 


' Nuvarande lydelse������������������������������������� F�reslagen lydelse������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.7 10 �

I kostnad f�r v�rd m.m. enligt 3 eller 4 � inr�knas n�dv�ndiga utgifter f�r resor.

�r den skadade inte sjukf�rs�krad enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring har han r�tt till ers�ttning fr�n arbetsskadef�rs�kringen f�r re�sekostnader i samband med konva�lescentv�rd i enlighet med vad som skulle ha utgetts om 2 kap. 6 � lagen om allm�n f�rs�kring hade varit till�l�mplig p� honom.

1.      Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.

2.  �ldre f�reskrifter i 3 kap. 4 � g�ller fortfarande om konvalescenlv�rden har p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

3.  �ldre f�reskrifter 13 kap. 8 � g�ller fortfarande dels i fr�ga om sjukpen�ning som avser tid f�re ikrafttr�dandet, dels i fr�ga om sjukpenning som av�ser fid efler ikrafttr�dandet om konvalescentv�rden bekostas av arbets�skadef�rs�kringen p� grund av �verg�ngsbest�mmelsen i 2.

171


 


Register����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.7
Sid
������������������������������������������������������������������������������������������������������ Kronor

1��� �versikt

13��� Femte huvudtiteln

13��� A.���� Socialdepartementet m.m.

13���� 1.���� Socialdepartementet, f�rslagsanslag���������������������������������� 34 671000

14��� 2.����� Utredningar m.m., reservafionsanslag������������������������������� 32 340 000
14
��� 3.����� Forsknings- och utvecklingsarbete samt f�r�
s�ksverksamhet, reservationsanslag
����������������������������������������������� 40 112 000*

14               4.���� Informationsf�rs�rjning, reservationsanslag����������������������� 1 270 000

15               5.���� Ifisatser mot aids, reservationsanslag����������������������������� 193 500 000

301 893 000

18��� B.��� Administration av socialf�rs�kring m.m.

Inledning
21���� 1.���� Riksf�rs�kringsverket, f�rslagsanslag
��������������������������� 461421000

24��� 2.���� Allm�nna f�rs�kringskassor, f�rslagsanslag������������������� 567 350 000

1 028 771 000

28��� C.��� Ekonomiskt st�d till barnfamiljer m.m.

Inledning

30       1.���� Allm�nna barnbidrag, f�rslagsanslag������������������������� 12 075 000 000

31                2.���� Bidrag till f�r�ldraf�rs�kringen, f�rslagsan-

slag������������������������������������������������������������������������������������������������ 2 435 000 000
34��� 3.���� V�rdbidragf�r handikappade barn, f�rslags�
anslag
����������������������������������������������������������������������������������������������� 790 000 000

34       4.���� Bidragsf�rskott, f�rslagsanslag������������������������������������ 2 055 000 000

35       5.���� Barnpensioner, f�rslagsanslag����������������������������������������� 250 000 000

36       6.���� S�rskilt bidrag f�r vissa adoptivbarn, f�r-

slagsanslag������������������������������������������������������������������������� 8 200 000

36��� 7.���� Bidrag till kostnader f�r internationella

adoptioner, reservationsanslag������������������������������������������ 8 000 000

17 621 200 000

38��� D.��� F�rs�kring vid sjukdom, handikapp och �l�derdom m.m.

Inledning
53��� 1.���� Bidrag lill sjukf�rs�kringen, f�rslagsanslag������� 9 009 000 000
55��� 2.���� Folkpensioner f�rslagsanslag
������������������������������������ 61 820 000 000

57��� 3.���� Bidrag� till�� kommunala� bostadstill�gg� till

folkpension, f�rslagsanslag���������������������������������������� 1 300 000 000

* Ber�knat belopp

172


 


58-�� 4.���� Vissa�� yrkesskadeers�ttningar�� m.m.,�� f�r-���������������������������� Prop. 1989/90:100

slagsanslag���������������������������������������������������� 2 800 000���� Bil. 7

59��� 5.���� Bidrag fill ers�ttning vid n�rsl�endev�rd,

f�rslagsanslag������������������������������������������������ 5 000 000

72 136 800 000


60��� E.��� H�lso- och sjukv�rd m.m.

Inledning 73����� 1.�� Socialstyrelsen, f�rslagsanslag

78������ 2.�� Statlig kontroll av l�kemedel m.m., f�rslags-

anslag

79������ 3.�� Statens r�ltskemiska laboratorium, f�rslags-

anslag 81����� 4.�� Statens r�ttsl�karstationer, f�rslagsanslag 83����� 5.�� R�ltspsykiatriska stationer och kliniker, f�r�slagsanslag 85����� 6.�� H�lso- och sjukv�rdens ansvarsn�mnd, f�r�slagsanslag

89������� 7.�� WHO-enheten f�r rapportering av l�keme-

delsbiverkningar, f�rslagsanslag

90������� 8.�� Statens institut f�r psykosocial milj�medi-

cin, f�rslagsanslag

91������������� Statens bakteriologiska laboratorium:
93����� 9.�� Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag

96                  10.�� Cenlrallaboratorieuppgifler, f�rslagsanslag

97                  11.�� F�rsvarsmedicinsk verksamhet, f�rslagsan-

slag

97                 12.�� Ulrusining, reservationsanslag

98                 13.�� Bidrag till h�lsoupplysning m.m., reserva-

tionsanslag

99����� 14.�� Epidemiberedskap m.m., f�rslagsanslag

101������ 15.�� Bidrag till Sjukv�rdens och socialv�rdens

planerings- och rationaliseringsinstitut

102����� 16.�� Bidrag lill allm�n sjukv�rd m.m., f�rslagsan-

slag

104 17. Specialistutbildning av l�kare m.m., reserva�tionsanslag

107 18. Beredskapslagring och utbildning m.m. f�r h�lso- och sjukv�rd i krig, reservationsanslag

111 19. Driftkostnader f�r beredskapslagring m.m., f�rslagsanslag


 

196 144 000

1 000

26 702 000

37 649 000

105 372 000

9 825 000

2 146 000

4 374 000

1000

47 447 000

4 604 000

3 190 000

6 764 000

19 462 000

29 925 000

4 613 682 000

37 089 000

62 790 000

67 210 000

5 274 377 000


173


 


114��� F.���� Omsorg om barn och ungdom������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 7 Inledning

116���� 1.���� Bidrag till kommunal barnomsorg, f�rslags�
anslag
����������������������������������������������������������������������� 12 064 000 000

118����� 2.���� Bidrag� till" hemspr�kslr�ning i� f�rskolan,

f�rslagsanslag������������������������������������������������������������������ 39 150 000

119                 3.���� Barnmilj�r�det, f�rslagsanslag������������������������������������������� 4 472 000

120                 4.���� Statens n�mnd f�r internationella adoptions-

fr�gor, f�rslagsanslag�������������������������������������������������������� 4 688 000

12 112 310 000


122��� G.��� Omsorg om �ldre och handikappade

Inledning

128 1. Bidrag till social hemhj�lp, �lderdomshem m.m., f�rslagsanslag

130 2. Bidrag till f�rdtj�nst, servicelinjer m.m., f�r�slagsanslag

132������� 3.�� Kostnader f�r viss omsorg om psykiskt ut-

vecklingsst�rda m.fl., reservationsanslag

133                       4.�� N�mnden f�r v�rdartj�nst, f�rslagsanslag

134                       5.�� Ers�ttning lill televerket f�r texttelefoner,

f�rslagsanslag

135������� 6.�� Ers�ttning till postverket f�r befordran av

blindskriftsf�rs�ndelser, f�rslagsanslag

136������ 7.�� Kostnader f�r viss verksamhet f�r handikap-

pade, f�rslagsanslag

139                       8.�� Statens hundskola, f�rslagsanslag

140                       9.�� Statens handikappr�d, f�rslagsanslag

141����� 10.�� Bidrag till handikapporganisationer, reser-

vationsanslag

142����� 11.�� Bilsl�d till� handikappade,� reservationsan-

slag

143����� 12.�� Omst�llningsbidrag till hundskolan


 

3 157 821 000

640 000 000

40 136 000

34 928 000

39 100 000

58 192 000

37 533 000

1 000

5 202 000

79 075 000

214 163 000

1 300 000

4 307 451 000


145��� H.��� Socialt behandlingsarbete, alkohol- och nar�kotikapolitik

Inledning 153 ���1.���� Centralf�rbundet f�r alkohol- och narkofi-

kaupplysning, CAN, reservafionsanslag�������������������������� 9 167 000

153����� 2.���� Bidrag till missbrukarv�rd och ungdoms-

v�rd, f�rslagsanslag������������������������������������������������������ 950 000 000

154����� 3.���� Bidrag till organisafioner, reservationsanslag���������������� 59 135 000
157��� 4.���� Utvecklings- och f�rs�ksverksamhet, reser�
vationsanslag
����������������������������������������������������������������������������������� 26 167 000������������������������������������� 174

1 044 469 000

* Ber�knat belopp


160����� I.���� Internationell samverkan����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

T 1� ����������������������������������������������������������������������������� Bil. 7

Inledning

161������ 1.���� Bidrag till V�rldsh�lsoorganisationen samt

inlernafionellt��� socialpolitiskt��� samarbete

m.m., f�rslagsanslag��������������������������������������� 28 600 000

162����� 2.���� Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag������������������������������������������ 1 539 000

163����� 3.���� Medverkan i EG:s akfionsprogram mot can-

cer, reservationsanslag������������������������������������� 1 000 000

31139 000
Totalt f�r socialdepartementet
�������������������������������� 113 858 410 000

164����� Lagf�rslag

175


 


'm 1989

gotab� 9936,,S,ockhol,


 


Bilaga 8 till budgetpropositionen 1990


 


 


Kommunikationsdepartementet

(sj�tte huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 8


�versikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsomr�de

Kommunikationsdepartementets verksamhetsomr�de omfattar v�g-, j�rn�v�gs-, sj�- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafiks�kerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet p� transportomr�det. Till kommunikationsdepartementet h�r ocks� bl. a. Sveriges meteorologi�ska och hydrologiska institut (SMHI) och statens geotekniska institut (SGI).

Det ungef�rliga antalet anst�llda vid myndighetema under kommunika�tionsdepartementet framg�r av nedanst�ende sammanst�llning.

 

Myndighet

Antal

Myndighet

Antal

 

anst�llda*

 

anst�llda*

 

1989

 

1989

V�gverket

8 300

Postverket

67000

Trafiks�kerhetsverket

675

Televerket

41900

Statens j�mv�gar

26 300

Transportr�del

60

Banverket

6700

Sveriges meteorologiska och

 

Sj�fartsverket

1400

hydrologiska institut

800

Handelsflottans pensions-

 

Statens v�g- och trafik-

 

anstalt

5

institut

200

Handelsflottans kultur- och

 

Statens geotekniska institut

77

fritidsr�d

37

Transportforsk-

 

Luftfartsverket

3400

ningsberedningen

14

Statens haverikommission

8

Statens telen�mnd

6

* Exkl. de anst�llda vid statliga bolag.

Inriktning

Riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 �r utg�ngspunkten for regering�ens fortl�pande arbete inom transportsektorn. Riksdagsbeslutet omfattar inriktningen av trafikpolitiken infor 1990-talet samt ett flertal �tg�rder inom transportsektom. Det p�g�ende genomf�randet av trafikpolitiken kommer att vara en huvuduppgift �ven under kommande budget�r. Sam�tidigt kr�vs ocks� en vidareutveckling av trafikpolitiken.

Riksdagens trafikpolitiska m�l och riktlinjer kommer framdeles ocks� atl inneb�ra en fortsatt intensiv och kontinuerlig uppf�ljning av utveck-

1��� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 8


lingen inom transportsektorn och kommer att kr�va beslut om �tg�rder p堠�� Prop. 1989/90:100
m�nga omr�den under de kommande �ren.
���������������������������������������������� Bil. 8

En viktig fr�ga g�ller att komma till r�tta med trafikens allvarliga milj��problem inte minst i storst�dema. Den negativa olycksutvecklingen inom v�gtrafiken m�ste v�ndas.

En fortsatt utveckling av den samordnade l�ngsiktiga investeringsplane�ringen inom transportsektom �r ett viktigt instmment f�r alt efTektivl f�rdela resursema. Inom ramen f�r det nordiska samarbetet har beslut fattats om en nordisk handlingsplan f�r infrastmkturinsatser. Arbelet f�r att Sverige skall kunna fungera som en naturiig dd av en gemensam europeisk transportmarknad skall forts�tta i enlighet med riksdagens be�slut.

Vad g�ller anslagen till underh�ll resp. byggande av l�nstrafikanl�gg�ningar, v�gar och j�mv�gar, kommer regeringen senare i v�r att �terkomma i en s�rskild proposition.

Utvecklingen inom transportomr�det

Persontrafiken har totalt sett �kat kraftigt under efterkrigstiden (Fig. 1). Enbart sedan �r 1970 har trafiken �kat med 40%. Resandet m�tt i antal mil per person och �r har �kat fr�n ca 800 mil �r 1970 till ca I 300 mil �r 1988.

Privatbilismen har �kat snabbt under hela efterkrigstiden, bortsett fr�n en stagnationsperiod under 1970-lalet. Persontransportarbdet har �kat fr�n 55 miljarder personkilometer �r 1970 lill 82 miljarder personkilome�ter �r 1988. Personbilens andel av det totala personlransportarbetet har dock inte �kat utan h�ller sig omkring 75 %.

Personbilstrafiken dominerar dels i medelstora t�torter, dels vid regio�nala resor samt f�r relativt korta interregionala resor. �ven p� s� l�nga avst�nd som IOO mil svarar dock personbilen f�r 40 % av trafikarbetet. Endast en tredjedel av de totala bilresorna �r arbets- och tj�nsteresor � �ver h�lften �r fritidsresor. Kollektivtrafiken spelar en roll f�r lokalresor framf�r allt i t�torter med fler �n 25 000 inv�nare. F�r de regionala resorna varierar kolleklivtrafikandelen fr�mst beroende p� standard och Irafikun-derlag. N�r det g�ller de interregionala resorna �kar de kollektiva trans�portmedlen sina andelar med �kat resavsl�nd.

J�rnv�gens transportarbete �kade fr�n 4,6 miljarder personkilomeler �r 1970 till 6,1 miljarder �r 1988.1 den regionala t�gtrafiken, som ofta utf�rs som entreprenadtrafik �l Irafikhuvudmannen, har en betydande �kning skett under 1980-talel. F�r den interregionala trafiken har emellertid se�dan �r 1980 m�rkts en viss nedg�ng, men den befinner sig fortfarande p� en h�gre niv� �n under 1970-lalel. Inrikesflygel har d�remoi �kat kontinu�erligt och dess persontransportarbete har femfaldigats under perioden 1970-1988.

Antalet resor i utrikes trafik �kade fr�n 47 milj. �r 1970 till 81 milj. �r 1985. Den �verv�gande delen av resorna f�relogs med bil. Bilresorna har ocks� svarat f�r huvuddelen av �kningen under perioden. �ven busstrafik och flygtrafik har �kat kraftigt, medan det utrikes resandet p� j�rnv�g har haft en lugnare utveckling.


 


Figur 1. Persond-ansporter 1950-1988

personkilometer miljarder

100

80

60

40

20

120

 

 

-

 

 

/

 

 

y

/

/

-

/

'T

J

- )\

0

r*

 

/j

f

1

ft

1

I


totalt

bil

kollektivt

gang/cykel


Prop. 1989/90:100 BiL 8


 


1950���������� 1960

(K�lla: Transportr�det)


1970


1980


1990


Transportarbetets utveckling �r f�r godstrafiken liksom f�r persontrafi�ken n�ra f�rknippad med den ekonomiska utvecklingen i samh�llet. Efler en kraftig uppg�ng under 1960-talel stagnerade utvecklingen efler �r 1974 och har sedan dess fluktuerat mer �n tidigare (Fig. 2). Den transporterade godsm�ngden n�dde �r 1970 sitt maximum p� 513 milj. lon och har sedan dess minskal lill 410 milj. ton �r 1988. De l�ngv�ga transporternas andel har dock �kat under perioden.


 


Figur 2. Godstransporter inom Sverige 1960�1988


Prop. 1989/90:100 BiL 8


1960��������������������� 1970����������������������� 1980���������������������� 1990�������������������� 2000

(Klla: Transportrdel)

Lastbilstrafikens totala transportarbete �kade fr�n ca 3 miljarder lonki-lometer �r 1960 till 25 miljarder �r 1988. S�rskilt de l�ngv�ga transporter�na �kade snabbt fr�n drygt en miljard tonkilomeler i b�rjan av 1950-talel lill drygt 18 miljarder tonkilomeler �r 1988. De kortv�ga lastbilstranspor-tema �kade under perioden 1950�1988 fr�n 1,5 till 6,6 miljarder tonkilo�meler. Under 1980-talet har lastbilstrafikens transportarbete varit relativt konstant.

Utrikes transporter med lastbil har utvecklats snabbt, fr�n 0,2 milj. lon �r 1950 lill ca 15 milj. ton �r 1987. Transportarbetet f�r ulrikestransporter inom Sverige �r f�r n�rvarande ca 20% av laslbilslrafikens totala trans�portarbete i landet.

J�rnv�gens transportarbete har mer �n f�rdubblats fr�n 8 miljarder tonkilomeler �r 1950 till drygt 18 miljarder tonkilomeler �r 1988. Utveck�lingen var kraftigast under 1960-lalet d� malm- och utlandstransportema �kade snabbi. �kningen fortsatte lill �r 1974 men stagnerade under 1970-talet som helhet. Bortfallet kan lill stor del h�nf�ras till minskad efterfr�gan p� produkter fr�n basindustrierna, fr�mst malm saml st�l- och skogs�produkter. F�r j�mv�gen utg�r de l�ngv�ga transporterna den helt domi�nerande delen av transportarbetet.

Utrikestransportema med j�mv�g Irefaldigades under perioden 1950- 1980, fr�n 9 milj. ton lill 28 milj. ton. Denna godsm�ngd varar 1988 drygt 22 milj. lon. Malmlransporterna svarade f�r 61 % av den totala utrikes godsm�ngden med j�m v�g �r 1988. Transportarbetet f�r utrikes transporter inom Sverige utgjorde �r 1987 cirka en tredjedel av j�mv�gens totala trans�portarbete i landet.

Sj�fartens inrikes transportarbete var under 1950-lalet och halva 1960-lalet konstant, ca 2,5 miljarder tonkilomeler. Under andra h�lften av


 


1960-lalel samt under 1970-talet expanderade sj�farten och Iransportarbe-���� Prop. 1989/90:100

tet uppgick �r 1988 till knappt 8 miljarder tonkilomeler. Denna tillv�xt���� Bil. 8

beror p� en �kning av oljetransportema som f�ljd av en omstmkturering

av transportema fr�n utrikes sj�fart till inrikes i samband med �verg�ng

lill inhemsk raffinering. Mellan �ren 1980 och 1985 har sj�fartens inrikes

transportarbete legat p� en relativt konstant niv�.

Sj�farten svarar f�r den dominerande delen av utrikestransportema och godsm�ngden n�stan tredubblades under efterkrigstiden fr�n 28 milj. ton �r 1950 till drygt 74 milj. ton �r 1988. Sj�fartens andel av den utrikes transporterade godsm�ngden minskade emellertid under samma period fr�n 75 till 68 %. Transportarbetet f�r utrikes sj�fart utmed svenska kusten uppgick �r 1988 till 22 miljarder tonkilometer. Det �r s�ledes n�stan tre g�nger s� stort som det inrikes transportarbetet med sj�fart. Transportar�betet i utrikes sj�fart utmed svenska kusten minskade emdlertid succes�sivt mellan �ren 1974 och 1982, bl. a. som f�ljd av en omf�rdelning mellan utrikes och inrikes transporter och fr�n hamnar p� �stkusten till hamnar p� v�stkusten. Fr�n �r 1982 har dock transportarbetet �kat.

Inrikes godstransporter med flyg utvecklades snabbi under 1950- och 1960-talen medan niv�n har varit relativt konstant under 1970-talel. Un�der 1980-talet har dock en kraftig �kning skett. �r 1988 transporterades drygt 16000 ton gods med flyg exkl. post. Utrikes flygfrakl har liksom inrikes utvecklats snabbt under 1950- och 1960-taIen och l�g under 1970-talet p� en niv� omkring 55000 ton. �r 1988 transporterades knappt 76000 ton, vilket inneb�r en �kning med ca 40% j�mf�rt med 1970-talets niv�.

De ofiFentliga investeringarna i infrastrukturen (Fig. 3) f�r transporter uppgick underf�rst� h�lften av 1980-lalel till i genomsnitt ca 8,4 miljarder kronor per �r i 1988 �rs penningv�rde. Staten svarade d�rvid f�r drygt 4,5 miljarder kronor. Under perioden 1985�1988 uppgick investeringama till 6,3 miljarder kronor per �r i 1988 �rs penningv�rde. I j�mf�relse med 1970-talel har investeringama minskat r�knat i fasta priser. Under peri�oden 1970�1979 investerades i genomsnitt 11 miljarder kronor per �r i 1988 �rs penningv�rde.

Del �r framf�r allt statliga och kommunala investeringar i v�gar och gator som minskat. Inom v�g- och gatuh�llningen har emellertid samtidigt en lyngdpunktsf�rskjutning skett fr�n investeringar lill underh�ll.

Under senare delen av 1980-talet har investeringama i j�mv�gar varit t�mligen konstanta realt. Fr�nsett vissa speciella utbyggnadsobjekt, fr�mst i Stockholmsregionen, avser emellertid j�mv�gsinvesleringama endast i mindre utstr�ckning ny- eller ombyggnad av banor utan innefattar i hu�vudsak sp�mppmstning. Investeringama i j�mv�gama moisvarar d�rmed till viss del underh�llsinsatsema inom v�g- och gatuh�llningen.

Investeringarna i sj�fart � fr�mst hamnar och farleder � har under 1980-lalet minskat och �r f�r n�rvarande i storleksordningen 400 � 500 milj. kr. per �r. Merparten utg�rs av kommunala investeringar i hamnar.

Investeringama i luftfart � fr�mst flygplatser � varierar kraftigt bero�
ende p� f�rekomsten av stora enskilda projekt. Under perioden 1970�
1988 har den undre niv�n legat p� 200-300 milj. kr. per �r i 1988 �rs
��������������������������������������� 5


 


penningv�rde. Vid mitten av 1970-talet uppn�ddes ell maximum med 1,2 miljarder kronor under ell �r i samband med utbyggnaden av Arlanda flygplats. St�rre delen av infraslmkturinvesteringama inom luftfarten �r statliga.


Prop. 1989/90: IOO Bil. 8


Figur 3. Investeringar i infrastruktur. Genomsnitt per �r. Milj. kr. i 1988 �rs priser

■1����� sjfart

I��� :.;i luftfart

��������� jrnvgar

�������� vgar

6 000

4 000

2 000


1970-1979

(K�lla: Transportr�del)


1980-1988


V�gv�sende

Det svenska v�g- och gatun�tet uppg�r till ca 420000 km. V�gn�tet best�r av allm�nna och enskilda v�gar samt t�torternas galor. Det allm�nna v�gn�tet omfattar omkring 104300 km. Av dessa svarar staten genom v�gverket f�r v�gh�llningen p� ca 98 500 km. F�r de resterande 5 800 km � de s. k. statskommunv�gama � svarar de kommuner som f�rordnats lill egna v�gh�llare f�r v�gh�llningen. F�r n�rvarande har 110 kommuner s�dana f�rordnanden.

V�gverket har p� regeringens uppdrag gjort en �versyn av v�gh�llnings�ansvaret mdlan stat och kommun. Utg�ngspunkten f�r �versynen har varit atl staten skall vara v�gh�llare f�r de allm�nna v�gama p� landsbyg�den samt f�r de �vergripande v�gama, fr�mst riksv�gar och prim�ra


 


l�nsv�gar i t�lortema. Kommunema b�r vara v�gh�llare f�r �vriga all-���� Prop. 1989/90:100 manna v�gar i t�torter. �versynen inneb�r all 88 nya kommuner f�resl�s���� Bil. 8 bli v�gh�llare senast den I januari 1991.

I 1988 �rs trafikpolitiska beslut anges all samh�llets trafikpolitik har som sill yttersta syfte att bidra till att bibeh�lla och utveckla v�lf�rden. Del �vergripande m�let f�r samh�llets trafikpolitik �r att "erbjuda med�borgama och n�ringslivet i landets olika delar en tillfredsst�llande, s�ker och milj�v�nlig trafikf�rs�rjning till l�gsta m�jliga samh�llsekonomiska kostnad". V�gpolitiken skall i sin tur syfta till alt f�rverkliga delta m�l. F�r att m�jligg�ra detta har sex delm�l lagts fast

ansvaret f�r v�gh�llningen skall vara l�mpligt avgr�nsat

v�gkapitalet m�ste s�kras

en god milj� skall �stadkommas

trafiks�kerheten m�ste f�rb�ttras

v�gn�tet skall bidra lill dt effektivt resursutnyttjande

en tillfredsst�llande v�gstandard skall s�kerst�llas p� hela v�gn�tet F�r verksamhets�ret 1988 har 7 804,7 milj. kr. anvisats lill v�gv�sendet.

V�gverket redovisade i 1988 �rs verksamhetsber�ttelse effektema av under �r 1988 genomf�rda v�gh�llningsinsatser samt f�rdelningen mellan olika �tg�rder. Av denna framg�r att bl. a. bel�ggningsunderh�ll och vinlerv�g�h�llning varit prioriterade omr�den. Dessutom forts�tter arbelet inom det s�rskilda programmet f�r b�righetsh�jande �tg�rder. Syftet med program�met �r att anpassa delar av v�gn�tet lill de b�righelsnormer som g�ller inom EG.

1 sin anslagsframst�llning pekar v�gverket p� betydande behov av medel vad g�ller driften och underh�llet av de statliga v�gama. Riksdagen har f�r �r 1990 anslagit 5 460 milj. kr. f�r �ndam�let. V�gverket beg�r 7 700 milj. kr. f�r�r 1991.

Fr.o. m. den 1 april 1990 uppl�ts betydande delar av v�gn�tet i skogsl�nen och huvudv�garna i �vrigt f�r 10 tons axel- och 16 lons boggietryck saml 56 tons bmttovikt. Detta �r ell led i det av riksdagen beslutade s�rskilda programmet f�r b�righetsh�jande �lg�rder (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235).

F�r den regionala utvecklingen och f�myelsen �r en utbyggnad av s�v�l v�gn�tet som kolleklivlrafikanl�ggningar av stor betydelse.

Vad g�ller anslagen till underh�ll resp. byggande av l�nstrafikanl�gg�ningar, v�gar och j�mv�gar, kommer som tidigare n�mndes regeringen sen�are i v�r all �terkomma i en s�rskild proposition.

Trafiks�kerhet

Riksdagen fastst�llde �r 1988 de �vergripande m�len f�r trafiks�kerhelsar�betet inf�r 1990-talet. M�len inneb�r all trafiken skall g�ras s�krare s� att risken att skadas eller d�das i trafiken minskar. Della g�ller i s�rskilt h�g grad de oskyddade trafikanterna.

Bl.a. mot denna bakgmnd genomf�rdes under sommaren 1989 ett f�r�
s�k med s�nkning av hastigheten p� 110-v�gar. Resultatet av s�nkningen
blev - j�mf�rt med samma period �r 1988 - att hastigheten p� motorv�-
��������������������������������� 7


 


gar s�nktes med 14,5 km/h och p� Iv�f�lliga v�gar med 11 km/h. �ven p堠�� Prop. 1989/90:100 90- och 70-v�gar s�nktes hastigheten. Personskadeolyckoma sj�nk under���� Bil. 8 samma period med 17% p� tidigare 1 lO-v�gar.

Unga f�rares inblandning i olyckor �r orov�ckande h�g. Riksdagen har d�rf�r beslutat att nyblivna k�rkortshavare f�r sitt k�rkort p� prov under tv� �r. Om k�rkortshavaren �r inblandad i n�gon gr�vre regd�vertr�ddse under den perioden m�ste vederb�rande genomf�ra ett nytt f�rarprov.

I 65% av alla olyckor som intr�flfar �r f�raren ensam orsak till den. Det �r bl. a. mot denna bakgmnd som regeringen nyligen tillkallat en kommitt� f�r atl g�ra en �versyn av f�ramtbildningen och f�rfattningama r�rande k�rkort.

Dagens f�ramtbildning vilar i allt v�sentligt p� ett beslut fr�n slutet av 1960-talet. Sedan dess har bl. a. trafikintensilelen �kat och hastigheterna f�r�ndrats.

J�rnv�gar

J�rnv�gsomr�det k�nnetecknas av en ny dynamik. Med 1988 �rs trafikpo�litiska beslut har staten genom banverket tagit ett betydande ansvar f�r j�mv�gens infrastmktur. De banavgifter som staten enligt den s.k. v�gtra�fikmodellen samtidigt lar in t�cker endast en mindre del av kostnaden f�r banh�llning. F�r SJ g�ller att en ekonomisk rekonstmklion har p�b�rjats d�r SJ av egen kraft skall f�rb�ttra sitt resultat fram till �r 1992 med minst 1 miljard kronor. Detta skall ske genom bl. a. rationaliseringar och f�rs�lj�ningar av fastigheter och dotterbolag inom SJ-koncernen. F�r att m�jligg��ra rekonstmklionen har SJ f�tt en l�ng rad befogenheter vilka normalt inte g�ller f�r aff�rsverk. Bl. a. har SJ f�tt befogenhet alt inom en ram p� 2 700 milj. kr. s�lja fast egendom samt inom en ram p� 2 000 milj. kr. f�tt tillst�nd att f�rv�rva, f�rvalta och avyttra aktier. Vidare har staten avst�tt fr�n alla krav p� inleveranser fr�n SJ t.o.m. �r 1992. Avsikten med att ge SJ dessa m�jligheter har varit all verket genom alt s�lja ut fastigheter och bolag skall kunna konsolidera sig samtidigt som ulryihme skapas f�r alt genomf�ra n�dv�ndiga investeringar s� alt j�rnv�gstrafiken kan utvecklas.

Resultat av den nya j�mv�gspoliliken kan ses genom att nya banor planeras och byggs. P� godsomr�det sker en snabb stmkturomvandling som resulterar i att SJ nu �tertar f�rlorade marknadsandelar och f�rb�ttrar sitt resultat. Det p�g�r en snabb uppmstning av persontrafiken med nyan�skaffning och utveckling av nya tj�nster f�r all m�ta resen�rernas krav p� service, p�litlighet, bekv�mlighet och snabbhet.

P� den regionala niv�n har l�nen visat sig tro p� j�rnv�gen f�r framli�den. Uttryck f�r detta �r satsningen p� fortsatt och utbyggd j�mv�gstrafik p� merparten av l�nsj�mv�garna. Synen p� j�mv�gen som ett milj�v�nligt och effektivt f�rdmedel �terspeglas ocks� n�r l�nen med den nya decentra�liserade investeringsplaneringen i flera l�n prioriterat j�rnv�gen. F�r mer�parten av l�nsj�mv�gama har trafikavtalen tr�ffats f�r kortare perioder i syfte att f� ett b�ttre beslutsunderlag om t�gtrafikens l�ngsiktiga m�jlighe�ter. Ett tecken p� det nya j�mv�gsinlresset �r vidare att nya akt�rer erbjudit sig att driva persontrafik p� j�mv�g.

Den snabba f�r�ndringen har inte skett utan p�frestningar. Ompr�v�ningen av tidigare ol�nsamma godsuppdrag har i vissa fall lett lill nedl�gg-


 


ningar. En del av denna trafik har dock kunnat �verf�ras till kombinerade���� Prop. 1989/90:100 v�g- och j�rnv�gstransporter. Rationaliseringar och f�r�ndrade verksam-���� Bil. 8 hetsformer har ocks� st�llt anst�llda inf�r nya arbetsuppgifter och omst�ll�ningar. Den nya och renodlade rollf�rdelningen som f�ljer med reformen har vidare st�llt krav p� f�r�ndrat agerande hos olika organ.

F�r SJ har f�r�ndringen av de yttre ramarna f�r j�rnv�gstrafiken inne�burit en genomgripande omstmkturering. De senaste decenniernas stora f�rluster samt prognosema om kommande �rliga miljardf�rluster visade all SJ alltf�r l�nge arbetat med en f�r�ldrad stmktur som inte anpassats till f�r�ndringar i omv�rlden. Det nya SJ har en organisation anpassad till kundernas krav och med ell decentraliserat resultatansvar. M�let �r all SJ efter rekonstmktionsperiodens utg�ng �r 1992 skall g� med vinst och ha en s�dan l�nsamhet efter sj�lvfinansieringskravet att utdelning kan ske till staten.

Delta har f�r persontrafiken inneburit all ett omfattande f�r�ndringsar�bele p�b�ljats. D� t�gtrafikens styrka och slagkraft finns i och mellan befolkningst�ta orter och regioner ins�tts nya snabbare t�g d�r. Under 1990-talet s�tts de nya snabbt�gen med hasligheter upp till 200 km i timmen in mellan Stockholm och de st�rsta st�derna i Sverige. Motorv�g�nar med farter upp till 160 km i limmen kommer atl trafikera andra t�tbefolkade omr�den. SJ:s vagnpark h�ller ocks� p� atl mstas upp rej�lt. Bl. a. f�r 700 gamla vagnar ny inredning, automatiska skjuld�rrar, h�gta�larsystem, nya toaletter och nya boggier som ger mjuk g�ng. Det kommer �ven att finnas s�rskilda familjevagnar med lekmm och sk�lmm saml komfortabla sovvagnar med egen dusch och toalett.

Andra inslag i f�r�ndringsarbetet �r att ett nytt prissyslem lagits fram med s. k. r�da avg�ngar. Detta har gett en �kad spridning av resandet och f�rb�ttrat resultatet. Vidare �r modema resecentra under uppbyggnad. Delta inneb�r att SJ:s gamla stationer mstas upp och byggs om s� alt de kan tj�na flera trafikmedel. D�r finns del ocks� butiker, kiosker men �ven annan samh�llelig service.

F�r godstrafiken har en satsning inletts p� att utveckla frekventa lunga transporter �ver l�nga avst�nd samt produktanpassade systemtransporter. Till de prioriterade omr�dena h�r ocks� kombitrafiken d�r SJ-koncernen har speciell styrka. P� sikt kommer hanteringen av enstaka godsvagnar att minska kraftigt. Det �r en ulveckiing som �r myckel p�taglig i �vriga Europa. J�mv�gstransporter �r konkurrenskraftiga med hela t�g som k�r mellan st�rre terminalorter. F�r atl svara upp mol en n�rmare europeisk integration och �kat handelsutbyte p�g�r ett omfattande arbete med att utveckla kontinenttrafiken. Inslag i detta �r att allt fler direkll�g inf�rs samtidigt som SJ-koncernens faijef�rbinddser effektiviseras s� att Sverige och kontinenten f�r rationella och billiga transporter.

Det �r �nnu f�r tidigt att ta st�llning till hur den nya j�rnv�gspolitiken
kan v�rderas. En mer ing�ende pr�vning av reformen har ber�knats m�jlig
att utf�ra f�rst i samband med att rekonstmktionsperioden l�per ut �r 1992.
Den nya positiva synen p� j�rnv�gens m�jligheter, den �kade person- och
godstrafiken, SJ:s f�rb�ttrade resultat och banverkets samh�llsekonomiska
agerande g�r dock alt resultatet hittills bed�ms som lovande och i enlighet��������������������������� 9


 


med samh�llets str�vanden att uppn� en mer milj�- och samh�llsekono-���� Prop. 1989/90:100
miskt riktig Irafikf�rs�ijning.
���������������������������������������������������������������� Bil. 8

Regeringen bed�mer mot denna bakgmnd all de �vergripande m�l och riktlinjer som angetts f�r SJ i 1988 �rs trafikpolitiska beslut alltj�mt b�r g�lla. Detta inneb�r all SJ skall utvecklas lill ett modeml, effektivt och kundinriktat trafikf�relag med en s�dan l�nsamhet att det kan �verleva av egen kraft. F�r att utveckla SJ:s godstrafik och s�rskilt fr�mja en expan�sion av kombitrafiken f�resl�r regeringen ett fortsatt utvecklingsbidrag p� 445 milj. kr. Genom denna medelsber�kning har f�mts�tts att omstmktu�reringen kan ske i former som bidrar till en tillfredsst�llande transportf�r�s�rjning.

Med den nya rollf�rdelningen har staten genom transportr�det m�jlighet att k�pa regionalpolitiskt viktig interregional l�gtrafik som inte kan upp�r�tth�llas p� afT�rsm�ssiga villkor. F�r detta �ndam�l f�rordas en anslags-m�ssig �kning fr�n 583 milj. kr. till 618 milj. kr. I detta bdopp har inr�knats bl.a. medel f�r att fortsall trygga sovvagnstrafiken p� �vre Norrland. Regeringen avser all ge transportr�del i uppdrag alt utreda en regionall f�rankrad handl�ggningsordning.

Tillkomsten av banverket inneb�r en �verg�ng till ett samh�llsekono�miskt planeringssystem inom j�mv�gsomr�det. Detta inneb�r att investe�ringar och underh�ll avseende j�mv�gsn�tet kan ses i ell l�ngre perspektiv �n vad som var m�jligt n�r projektens direkta �terverkan p� SJ:s l�nsam�het var avg�rande. Vidare kan man vid den samh�llsekonomiska bed�m�ningen v�ga in faktorer som t. ex. regionalpoliliska effekter, milj�p�verkan och trafiks�kerhet. Genom atl staten i den nya modellen inom j�mv�gs�omr�det �vertagit ansvarel f�r infrastmkturen ges j�mv�gen m�jlighet att konkurrera p� samma villkor som �vriga transportslag.

Vid banverket p�g�r arbelet med all uppr�tta l�ngsiktiga planer betr�f�fande nyinvesteringar samt �lg�rder f�r drift och vidmakth�llande. Den 20 april 1989 utf�rdade regeringen riktlinjer f�r inriktningen av della arbete. Redovisning skall ske senast den 1 september 1991. Som underlag f�r della arbete har banverket utarbetat en plan f�r stomn�tel � ANSATS 2000 � som anger olika dappm�l f�r bann�lel betr�ffande h�gsta till�ten hastighet f�r olika t�glyper, axdlasl samt kapacitetsulbud.

Vad g�ller anslagen till underh�ll resp. byggande av l�nslrafikanl�gg�ningar, v�gar och j�rnv�gar, kommer som tidigare n�mndes regeringen sen�are i v�r att �terkomma i en s�rskild proposition.

F�r alt fr�mja den regionala balansen beslutade regeringen den 20 juni 1989 att avgiften f�r trafikering av det statliga j�rnv�gsn�tet skulle vara enhetlig. Tidigare avgiftssystem, som �terspeglade kostnadema f�r sp�mn-derh�llet p� olika bantyper, innebar all avgiftema var h�gre f�r m�nga j�rnv�gar i skogsl�nen �n f�r banoma i �vriga landet.

Uppdelningen inom j�rnv�gsomr�det av ansvaret f�r trafiken resp. f�r infrastmkturen inneb�r att st�rre krav m�ste st�llas p� s�kerheten och tillsynen.

F�r att den s�rskilda s�kerhetsmyndigheten inom j�rnv�gsomr�det �
j�rnv�gsinspeklionen � skall ges tillr�ckliga befogenheter och f�r alt �ka
samordningen av de f�rordningar som reglerar s�kerheten f�r den sp�r-
������������������������������ 10

bundna trafiken har en ny lagstiftning utarbetats, som avses tr�da i kraft den Ijuli 1990.


 


Sj�fart������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 8 F�r den internationella sj�farten har den gynnsamma utvecklingen av

v�rldshandeln de senaste �ren inneburit en avsev�rd f�rb�ttring. F�rh�l�landet mellan tillg�ng och efterfr�gan p� tonnage har normaliserats. Efter�fr�gan p� andrahandstonnage har �kat liksom intresset f�r nybest�llning-ar.

�ven den svenska handelsflottan har p�verkats av denna utveckling. Den 30 juni 1989 bestod den svenska handelsflottan av 416 fartyg p� sammanlagt ca 1,8 milj. d�dviktston. Svenska rederier har f�r n�rvarande uteliggande best�llningar p� ett 40-tal fartyg med ett samlat d�dviktston�nage p� mer �n 4 milj. ton.

Del g�r inte nu att bed�ma i vilken omfattning de best�llda fartygen kommer att b�ra svensk flagg. Genom de sj�fartspolitiska �tg�rder som riksdagen beslutade om under �r 1988 har emellertid f�mts�ttningama f�r rederiverksamhet under svensk flagg kraftigt f�rb�ttrats. �tg�rdema inne�b�r sammantaget en s�nkning med 40% av bemanningskoslnadema under svensk flagg.

Under �r 1989 har riksdagen beslutat om slopande av den s�rskilda sj�manspensioneringen. Vidare har den s. k. flagglagen permanentals med vissa �ndringar. 1 �rets budgetproposition f�resl�s en �verf�ring av kostna�dema f�r sj�fartsverkets fartygsinspeklion till aff�rsverksamheten. Detta skapar samtidigt ett utrymme f�r en avveckling av st�mpelskatten vid fartygsf�rs�ljningar.

Sj�fartsverket r�knar i sin prognos f�r �ren 1990� 1992 med en i f�rh�l�lande till �r 1988 i huvudsak of�r�ndrad fartygstrafik och godsoms�tlning i de svenska hamnama. Godsoms�ltningen har de senaste kalender�ren legat p� omkring 100 milj. lon per �r. D�rav svarar farjegodsel f�r 20%, oljetransportema f�r 30% och �vrigt gods f�r 50%.

Sj�fartsverket f�resl�r i sin tre�rsplan ett s�nkt soliditetsm�l f�r verk�samheten fr�n 85 till 80% lill f�ljd av investeringsprogrammet med bl.a. reinveslering av ett sj�m�lningsfartyg. I avvaktan p� den �versyn av aff�rsverkens styming som aviseras senare f�rordar regeringen ell of�r�nd�rat soliditetsm�l men kan med tanke p� verkets speciella investeringssilua-tion acceptera en tillf�llig s�nkning av soliditeten i slutet av tre�rsperioden.

Luftfart

Flygtrafiken forts�tter att �ka. Under �r 1988 �kade inrikestrafiken med 10% m�tt i antal passagerare, utrikestrafiken med 9% och chartertrafiken med 12%. Flygets snabba utveckling st�ller stora krav p� luftfartsverkets verksamhet och inneb�r att omfattande slandardf�rb�ltringar och kapaci-letsulbyggnader fortl�pande m�ste g�ras bl. a. inom flygplalssyslemet.

Luftfartsverket redovisar i sin ire�rsplan en kraftig �kning av investe�
ringsniv�n
till 3,6 miljarder kronor under perioden. Planen f�mls�ller
of�r�ndrade ekonomiska m�ls�ttningar och har som gmnd en bed�md
Irafiktillv�xl fram lill �r 2000 med i genomsnitt 5,4% f�r inrikes, 7% f�r
utrikes flygtrafik och 2% f�r chartertrafik p� svenska flygplatser. Progno-
��������������������������� 11


 


sen visar s�ledes en l�ngsiktig utveckling med mindre �kningstal �n i dag���� Prop. 1989/90:100
men med stabil Irafiktillv�xl.
����������������������������������������������������������������� Bil. 8

Postv�sende

Statsmaktemas styming av postens verksamhet sker genom servicem�l och ekonomiska m�l. Servicem�lel rikst�ckande service har uppn�tts me�dan m�let alt minst 95% av normalbreven skall komma fram �ver natt inte har uppn�tts. F�r �r 1988 och f�rsta halv�ret 1989 gick 94% av normalbreven fram �ver natten. L�nsamhetsm�let om ett resultat p� 5% av oms�ttningen �verskreds f�r �r 1988 med I % medan resultatet f�r �r 1989 ber�knas uppg� till 3% av oms�ttningen. Tj�nslebrevsr�tten och frankeringsfriheten har f�reslagils upph�ra den Ijuli 1990, vilket medf�r atl anslagstilldelningen till postverket minskar betydligt.

Kapacitetsproblem inom l�ttgodsomr�det g�r att verksamheten f�r n�r�varande g�r med f�rlust. Stmkturf�r�ndringar bed�ms d�rf�r som n�dv�n�diga.

N�gra nya m�l f�r postens verksamhet f�resl�s inte i avvaktan p� bl. a. post- och teleutredningen.

Telekommunikationer

Teletrafiken har �kat starkt under senare �r. Trafiken ber�knas forts�tta all v�xa kraftigt under de n�rmaste �ren. Olika former av datakommunika�tioner sl�r f�r den st�rsta �kningen. Tdefontrafikens tillv�xt �r relativt sett mycket l�gre men av stor omfattning i absoluta tal. Den totala efterfr�ge�kningen inom telefoni, data och text ber�knas inneb�ra all del totala kapacitetsbehovet i telen�tet �kar med 10% per �r under planeringsperio�den 1990 tifi 1993.

Sverige �r ett av v�rldens telefont�taste l�nder r�knat i antal anslutning�ar per inv�nare. Den h�ga telefonanslutningen �r betydelsefull n�r del g�ller att tillgodose det v�xande behovet av dala- och textkommunika�tioner. Sverige har ocks� ett mycket h�gt antal dataanslutningar per inv�narej�mf�rt med andra l�nder.

Tdefonn�llj�nsten �r fortfarande dominerande bland televerkets tj�ns�ter. Elektronikens ulveckiing och anv�ndning inom telekommunikations�omr�det g�r dock att nya viktiga tj�nster v�xer fram.

Riksdagen fattade v�ren 1987 beslut om inriktning av telepolitiken. Enligt beslutet skall telesystemet utformas s� att det ger god tillg�nglighet och service f�r de gmndl�ggande telekommunikationema. Som servicem�l anv�nds framkomlighet, leveranslider och lid f�r fdavhj�lpning. Tre�rs�planen inriktas p� all fullf�lja beslutet och i vissa fall p� att h�ja de nuvarande servicem�len. Verket kommer under �r 1990 all g�ra en stor servicesatsning p� privatmarknaden.

Verksamheten p�verkas av en �kad konkurrens. Del s.k. anslutnings-
monopolet upph�vdes under �r 1989. Ensamr�tten p� telefonautomater
f�rsvann den I januari 1989. Vid b�ijan av �r 1990 ber�knas d�rmed alla
������������������������������� 12


 


kvarvarande ensamr�tter vara avskaffade. Sverige �r p� v�g alt bli en av���� Prop. 1989/90:100
v�rldens mest �ppna marknader f�r telekommunikationer.
�������������������������� Bil. 8

�ven utvecklingen inom EG kommer med stor sannolikhet alt p�verka utvecklingen f�r svensk del. EG-utvecklingen inneb�r anpassningar i b�de avreglerande och reglerande inriktning.

Televerket skall som afT�rsverk drivas enligt aff�rsm�ssiga principer med krav p� tillfredsst�llande l�nsamhet. Verkels kostnader skall s�ledes l�ckas av int�kter fr�n dem som utnyttjar tj�nslema. I princip skall varje tj�nst b�ra sina kostnader.

Den �kande konkurrensen inom telekommunikationsomr�det begr�n�sar m�jlighetema atl i prispolitiken avvika fr�n kostnadsstmkturen. Riks�dagen godk�nde v�ren 1987 en taxeoml�ggning som inneb�r all televerket ges m�jlighet att successivt marknadsanpassa prisema. En viss laxeom�l�ggning kommer all ske under perioden. Taxeniv�n ber�knas h�jas realt med i genomsnitt 2 % per �r.

�versyn av aff�rsverken

Inom regeringskansliet kommer en �versyn av stymingen av kommunika�tionsdepartementets aff�rsverk atl p�b�ijas. �versynen kommer bl. a. att behandla kraven p� Ire�rsplanemas inneh�ll, ekonomisk styrning, organi�sation och redovisning samt hur den �garm�ssiga uppf�ljningen skall ske.

Milj�

Riksdagen fattade v�ren 1988 beslut om inriktningen av s�v�l trafikpoliti�ken som milj�politiken f�r 1990-lalet. Milj�m�let f�r trafikpolitiken �r att radikah minska de skadliga utsl�ppen fr�n transportsystemet.

Utsl�ppen av f�roreningar skall begr�nsas lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Transportsektom skall bidra till att m�let om att minska kv�veoxidut�sl�ppen med 30% mdlan �ren 1980 och 1995 kan uppn�s.

Huvudstrategin �r atl skadeverkningama av utsl�ppen m�ste begr�nsas genom rening redan vid k�llan. En annan central del i trafikpolitiken �r att trafikslagen skall b�ra sina kostnader inkl. milj�kostnaderna.

Betydande insatser skall ocks� g�ras f�r all utveckla lokal, regional och nationell milj�v�nlig kollektivtrafik.

Inf�randet av sk�rpta avgaskrav f�r personbilar fr. o. m. 1989 �rs model�ler genom katalytisk avgasrening har avg�rande betydelse f�r trafikens framlida utsl�pp. Effekten p� de totala utsl�ppen �r bl. a. avh�ngig i vilken takt gamla fordon byts ut och nya kommer ul p� marknaden. Katalysator-tekniken har hillills visat sig ha god effekt. Del har naturiigtvis stor betydelse atl tekniken �r h�llbar, s�v�l vid nuvarande som vid sk�rpta kravniv�er, under fordonets hela livsl�ngd.

Andelen fordon med katalysator �r i dag uppskattningsvis 20%. De svarar f�r ca 25 % av allt trafikarbete med personbilar.

Regeringen f�ster stor vikt vid fr�gor som r�r avgaskraven och har
d�rf�r under h�sten 1989 inlett �verl�ggningar med bl.a. den svenska
�������������������������������� 13


 


fordonsindustrin kring dessa fr�gor. Syftet �r att utr�na f�mls�ltningama���� Prop. 1989/90:100
f�r att ytterligare f�rst�rka milj�arbetet inom fordonsomr�det.
��������������������� Bil. 8

Under senare tid har alarmerande forskningsuppgifter presenterats som r�r riskerna med fortsalla utsl�pp av bl.a. koldioxid fr�n trafiken. Kol�dioxid bildas vid f�rbr�nning av bensin och diesel och kan inte renas bort. Reduceringen av koldioxidutsl�ppen st�ller krav p� bl.a. effektivare br�nsleanv�ndning.

Milj�avgiftsulredningen redovisar all trafiken i Sverige svarar f�r 36% eller 20 milj. lon av koldioxidutsl�ppen �rligen. Milj�avgiftsutredningen har f�reslagit en serie av �tg�rder f�r att bl.a. inom trafiken reducera koldioxidutsl�ppen.

Trafikverken har i enlighet med del trafikpolitiska beslutet �r 1988 getts uppdrag all till �r 1990 l�mna f�rslag inom sina resp. omr�den till milj��f�rb�ttrande �tg�rder. Banverket och SJ har redan redovisat sina f�rslag. Dessa bereds f�r n�rvarande i regeringskansliet.

Regeringen har ocks� i enlighet med de milj�- och trafikpolitiska beslu�ten givit ber�rda myndigheter olika uppdrag f�r att s�kerst�lla all besluta�de m�l uppn�s.

V�gverket har ocks� f�tt i uppdrag atl redovisa en utv�rdering av de �r 1987 inf�rda best�mmelsema i v�glagen om milj�konsekvensbeskriv�ningar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1990.

Statens energiverk, statens naturv�rdsverk, transportforskningsbered�ningen och statens v�g- och trafikinstitut utreder f�mts�ttningama f�r en milj�v�nlig energi- och transportpolitik.

Del �r regeringens avsikt att i en s�rskild proposition v�ren 1991 redovisa hur del trafik- och milj�politiska arbetet skall fullf�ljas under 1990-lalel.

Regeringen har som utg�ngspunkt f�r detta arbete redan i regeringsde�klarationen h�sten 1989 aviserat de riktlinjer som b�r g�lla, bl. a. atl 1990-lalel skall bli milj�ns �rtionde.

Storsl�demas trafik- och milj�problem utreds i en s�rskild kommitt�. Slorstadstrafikkommitt�n har med f�rtur utrett fr�gan om tillf�lligt f�rbud mot biltrafik n�r h�lso- och milj�situationen s� kr�ver saml fr�gan om r�tt f�r kommunema att la ul bilavgifter f�r att kunna f�rb�ttra milj�situatio�nen.

Kollektivtrafik m. m.

Regeringen har beslutat atl g�ra en �versyn av Iransportr�dets verksam�het. �versynen skall vara klar vid m�nadsskiftet januari/februari 1990.

Inom yrkeslrafikomr�det fortg�r den av riksdagen beslutade avregle�
ringen. Behovspr�vningen har slopats f�r best�llningslrafik med buss och
turisttrafik. F�r den l�ngv�ga linjetrafiken med buss har tillst�ndsgivning�
en f�renklats. En pr�vning sker i vad m�n trafiken kan skada redan
etablerad j�rnv�gstrafik eller trafikhuvudm�nnens trafik. Den I juli 1990
avregleras ocks� laxilrafiken. En sk�rpt l�mplighetspr�vning av den som
s�ker trafiktillst�nd genomf�rs, liksom ocks� en f�rst�rkt tillsyn av l�mp�
ligheten.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14


 


En betydande del av transportr�dels �verpr�vning av l�nsstyrelsernas���� Prop. 1989/90:100
beslut i tillst�ndsfr�gor �vertas av kammarr�ttema.
����������������������������������� Bil. 8

F�reskriftema om handikappanpassning av kollektiva f�rdmedel har i enlighet med riksdagens trafikpolitiska beslut kompletterats med f�reskrif�ter f�r bussar i best�llningslrafik. F�reskriftsarbele �terst�r nu f�r fordon i taxitrafik. Vidare genomf�r transportr�det en utv�rdering av f�reskrifter�na om handikappanpassad kollektivtrafik.

Genom det trafikpolitiska beslutet avsattes 50 milj. kr. f�r bidrag till kommuner och trafikhuvudm�n f�r investeringar som underl�ttar f�r handikappade att anv�nda kollektiva f�rdmedel. Bidraget avser att stimu�lera ytterligare �tg�rder ut�ver vad nuvarande f�reskrifter kr�ver. Trans�portr�det har utf�rdat f�reskrifter och allm�nna r�d f�r handl�ggningen av st�dd som sker vid transportr�del och l�nsstyrelsema.

Riksfardtj�nsten syftar till att ge gravt handikappade personer m�jlighe�ter alt g�ra l�ngre resor inom landet till normala kostnader. M�let med riksdagens beslut v�ren 1989 �r bl. a. att f�renkla best�llning och genomf��rande av resor med riksf�rdtj�nst.

Ett tre�rigt planeringssystem har inr�ttats f�r ett nyinr�ttat statsbidrag som syftar till att fr�mja milj�f�rb�ttringar, samordning och energihus�h�llning i lokal och regional kollektivtrafik.

Transportr�del har i sin rapport 1989:5 Trafikutveckling och Irafikprog-noser l�mnat underlag f�r den samordnade investeringsplaneringen inom transportsektom.

Detta material och det analyssystem f�r konsekvensbeskrivningar f�r olika inriktningar inom trafikpolitiken som transportr�det har byggt upp har anv�nts fortl�pande under �ret. S� t. ex. har transportr�del p� uppdrag av milj�avgiftsulredningen belyst konsekvensema av olika avgiftsuttag inom transportsektom. Effektema f�r milj�n har analyserats men ocks� konsekvensema f�r trafikutvecklingen, f�rdmedelsf�rdelningen och ener�gif�rbmkningen.

Trafikhuvudm�nnens verksamhet har under �r 1989 pr�glats av alt de lill f�ljd av riksdagens beslut �r 1985 f�tt en fri Irafikeringsr�tl f�r den linjelrafik med buss som de ansvarar f�r. Det inneb�r atl de f�ll avsev�rt b�ttre m�jligheter all planera f�r sin trafik. H�rigenom har Irafikeringen kunnat effektiviseras. Vidare har de kunnat handla upp trafiken under mark-iadsm�ssiga former, vilket lett till icke ov�sentliga besparingar.

Genom 1988 �rs trafikpolitiska beslut har ytterligare ell steg lagils i Irafikhuvudmannareformen genom all ansvarel f�r lokal och regional persontrafik p� j�mv�g tillf�rts trafikhuvudm�nnen. Transportr�del har att svara f�r atl f�rhandlingar mellan SJ och trafikhuvudm�nnen genom�f�rs vad g�ller �vertagande av trafikansvar f�r l�nsj�mv�gar samt atl svara f�r utbetalning av statsbidrag.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

F�r att kunna h�ja efrektivilden inom transportsektorn kr�vs ett fortl��
pande forsknings- och utvecklingsarbete .'�rande bl. a. fordon, transportsy�
stem och transportorganisation. En m�lmedveten satsning p� forsknings-
��������������������������� 15


 


och utvecklingsverksamhet �r d�rf�r en viktig del av regeringens trafikpo-���� Prop. 1989/90:100 lilik. Regeringen avser atl �terkomma till dessa fr�gor i en s�rskild forsk-���� Bil. 8 ningspolitisk proposition under v�ren 1990.

V�dertj�nst

Arbetet med all f�rb�ttra kvalitet och tillf�rlitlighet p� v�derprognosema fortg�r kontinuerligt. Som ell led i delta arbete f�resl�r regeringen atl 3,75 milj. kr. ansl�s till drift av del samnordiska prognossystemet HIRLAM. Det nya systemet kommer bl. a. all leda till atl kvaliteten p� korta, detalje�rade prognoser h�js.

�resundsf�rbindelsema

I febmari 1989 �verl�mnade den svenska �resundsdelegationen bet�nkan�det (SOU 1989:4) Fasla �resundsf�rbinddser. Den danska delegationen �verl�mnade samtidigt en dansk version av bel�nkandet till den danske trafikministern.

Delegationemas sammanfattade bed�mningar av de altemativ som an�ges i direktiven (Dir. 1988:24) g�rs utifr�n trafikala, ekonomiska och milj�m�ssiga utg�ngspunkter. Delegationerna konstaterar d�rvid att b�de en kombinerad f�rbindelse f�r v�g- och j�mv�gstrafik mellan K�penhamn och Malm� (KM 4.2) och enbart en j�rnv�gsf�rbindelse i samma l�ge (KM0.2) har klara f�rdelar framf�r det s.k. basallernalivet Fortsatt f�rje�drift. J�mf�rs f�rbinddsealtemaliven sinsemellan �r enligt delegationerna KM 4.2 f�rdelaktigare fr�n trafikekonomisk synpunkt och Irafikf�rs�rj-ningssynpunkt medan KM 0.2 som f�mts�tts utf�rd som en borrad tunnel under �resunds botten �r n�got f�rdelaktigare fr�n milj�synpunkt. En viktig utg�ngspunkt �r all en fast f�rbindelse betalas av dem som trafikerar den. Delta krav har SJ f�rklarat sig sakna f�mts�ttningar att uppfylla vid KM 0.2 alternativet. F�r del kombinerade alternativet finns d�remot m�jligheter att subventionera j�rnv�gen med int�kter fr�n biltrafiken. En elappl�sning av KM 4.2, slutligen, �r i de flesta avseenden mindre f�rm�n�lig �n en utbyggnad av hela f�rbindelsen i ett sammanhang. Den har dock enligt delegationerna den f�rdelen framf�r b�de KM 4.2 och KM 0.2 att den medf�r en spridning i liden av anl�ggningsarbetena.

Bet�nkandet remissbehandlades f�rsta halv�ret 1989. En sammanst�ll�ning av remissyttrandena har utarbetats inom kommunikationsdeparte�mentet och finns redovisade i promemorian (DS 1989:54) Remissynpunk�ter p� bel�nkandet Fasla �resundsf�rbindelser (SOU 1989:4).

Nordiska och internationella fr�gor

Det nordiska samarbetet p� trafik- och transportomr�det �r v�l utvecklat.
Inom nordiska �mbdsmannakommill�n f�r iransportfr�gor (N�T) drivs
ett flertal projekt som i huvudsak finansieras �ver nordiska ministerr�dets
budget. Under senare �r har tyngdpunkten i projektverksamheten alltmera
kommit atl ligga p� trafikpolitiska fr�gor som tillsammans med milj�fr�-
�������������������������������� 16


 


gor och h�gteknologifr�gor prioriteras vid val av nya projekt. Nordiska���� Prop. 1989/90:100 trafiks�kerhelsr�del (NTR) har utarbetat en handlingsplan f�r trafiks�ker-���� Bil. 8 hel i Norden. Planen, som har antagits av Nordiska ministerr�det, ligger lill gmnd f�r det nordiska samarbetet p� Irafiks�kerhetsomr�del.

I november 1988 enades Nordiska ministerr�det om en ekonomisk handlingsplan f�r den kommande tre�rsperioden � "Ett starkare Nor�den". I detta program lades en rad riktlinjer om det ekonomiska samarbe�tet fast. De omfattar �ven �tg�rder p� transportomr�det.

Sverige deltar aktivt i arbelet med internationella Iransportpoliliska fr�gor. Samarbete sker bl. a. inom ramen f�r Europeiska transportminis-lerkonferensen (CEMT), Landtransportkommitt�n inom FN:s ekonomis�ka kommission f�r Europa (ECE), Sj�fartskommitl�n inom Organisatio�nen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Konsultativa sj�-fartsgmppen (CSG), Internationella sj�fartsorganisationen (IMO), Inter�nationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Europeiska civila lufl-fartskonferensen (ECAC).

EG:s stats- och regeringschefer besl�t �r 1985 att den s.k. vitbokens f�rslag om inr�ttande av en fri gemensam marknad inom EG fr. o. m. �r 1993 skall genomf�ras. Flera vikliga beslut har d�refter fatlats f�r att f�rverkliga detta m�l, inte minst i fr�ga om en gemensam framtida trans�portpolitik.

Denna utveckling kommer att f� mycket stor inverkan p� Sverige och m�jligheterna all p� transportomr�det bedriva konkurrens p� lika villkor med EG-l�nderna. Sverige har d�rf�r tillsammans med Norge i juni 1988 beg�rt f�rhandlingar med EG p� luftfartsomr�det. F�rberedande samtal har f�rts med EG-kommissionen om att tillsammans med Norge och Finland ta upp f�rhandlingar med EG vad avser landtransporter. Samti�digt forts�tter arbetet inom CEMT med all unders�ka f�mts�ttningama f�r ing�ende av ett multilateralt avtal om landsv�gstrafiken. En arbets�grupp under svenskt ordf�randeskap studerar f�r n�rvarande fr�gan.

Vid CEMT:s ministerm�le i maj 1989 antogs en resolution om vikten av goda informationssystem f�r handikappade och om �lg�rder f�r att under�l�tta handikappades f�rflyttningar i den fysiska milj�n.

Olika l�nders s�ll all organisera och finansiera handikappades resm�j�ligheter har ocks� studerats av en f�r EG och CEMT gemensam arbets�gmpp. De l�nder som behandlas i den under oktober 1989 publicerade rapporten �r Frankrike, Spanien, Storbritannien och Sverige. Rapporten utmynnar i en redovisning av vilka ekonomiska belopp de tre f�rstn�mnda l�nderna skulle beh�va ansl� f�r att komma upp till den niv� som Sverige har n�r del g�ller all ekonomiskt st�dja handikappades resm�jligheter. F�r Frankrikes och Storbritanniens del skulle det r�ra sig om ca 13 miljarder franska francs �rligen f�r vardera landet.

I maj 1989 arrangerades i Sverige den femte intemationella handikapp�konferensen med transportr�del som ansvarig myndighet.

Den internalionella och nordiska debatten om trafikens negativa milj��effekter har intensifierats under del senaste �ret. S�rskilt stor �r oron f�r utsl�ppen av klimatp�verkande gaser.

Etl omfattande arbete p�g�r f�r all inom bl. a. trafiken f�lja upp interna-���������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 8


 


liondla �verenskommelser och f�r att skapa nya bindande �taganden, bl. a. inriktade mot att reducera utsl�ppen av klimatgaser.

Arbelet har utvecklats snabbi fr�mst beroende av resultatet och st�ll�ningstagandena inom "V�rldskommissionen f�r milj� och utveckling". Rapportens slutsats sammanfallas b�st i begreppet "varaktigt h�llbar ut�veckling".

Tv� intemationella konferenser som ber�r trafiksektorn kommer att ha detta som utg�ngspunki f�r sitt arbete. Det g�ller dds den uppf�ljnings�konferens som anordnas i Bergen i maj 1990 kring kommissionens rapport och dels den stora FN-konferensen om milj�n �r 1992.

F�mts�ttningama f�r ett vidgat och mer handlingsinriktat intematio�nellt arbete p� trafik- och milj�omr�det f�rb�ttrades avsev�rt h�sten 1989, d� CEMT vid en konferens om Irafikmilj�fr�gor, som arrangerats efter f�rslag fr�n Sverige, besl�t anta en trafik- och milj�resolution f�r v�gtrafi�ken. Resolutionen ger de europeiska regeringarna en gemensam plattform f�r det framtida milj�arbetet inom v�gtrafiken.


Prop. 1989/90:100 BiL 8


 


Sammanfattningav budgetf�rslagen

Sammanlaget inneb�r f�rslagen atl anslagen under sj�tte huvudtiteln minskarmed 405,8 milj. kr. enligt nedanst�ende sammanst�llning.

 

 

Anvisat

F�rslag

F�r�nd-

 

1989/90

1990/91

ring

 

 

Milj. kr

 

Kommunikationsdepartementet

 

 

 

m.m.

34,1

34,7

0,5

V�gv�sendet

9552,9

9 554,8*

1,9

Trafiks�kerhet

191,9

193,1

1,2

J�rnv�gstrafik

3863,0

3830,9*

-�� 32,1

Sj�fart

850,7

813,9

-�� 36,8

Luftfart

102,1

127,4

25,3

Postv�sende

598,3

164,9

- 443,4

Kollektivtrafik m.m.

1 103,9

1 164,6

60,7

Transportforskning

86,2

86,2*

0

�vriga �ndam�l

140,7

147,5

6,8

Telekommunikationer

3,7

3,7

0

Summa

16527,5

16121,7

- 405,8

* Utbrutna anslag: B. 1 -7, 9, D. 1 -4,1.1 -4

Aff�rsverkens driftskostnader tas inte upp i statsbudgeten. De samman�lagda driftskostnaderna inkl. avskrivningar f�r aff�rsverken under kom�munikationsdepartementet har f�r kalender�ret 1990 ber�knats lill 54,8 miljarder kronor enligt f�ljande f�rdelning.

SJ�������������������������������� 9,3 miljarder kronor

Sj�fartsverket���������������� 0,8 miljarder kronor

Luftfartsverket���������������� 1,9 miljarder kronor

Postverket������������������� 18,5 miljarder kronor

Televerket������������������� 24,3 miljarder kronor

Kostnaderna skall l�ckas av verkens int�kter.


18


 


Kommunikationsdepartementet������������������������� 89-12-13�� Prop. 1989/90:100

Bil. 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det G. Andersson Anm�lan till budgetpropositionen 1990

Inledning

Genomfbrande och vidareutveckling av det trafikpolitiska beslutet

Riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 (prop. 1987/88:50, TU 13, 15-24 och 27) omfattar inriktningen av trafikpolitiken inf�r 1990-talet. Beslu�tet omfattar ocks� ett flertal �tg�rder inom transportsektom. Jag bed�mer att huvuduppgiften f�r regeringen under budget�ret 1990/91 �r atl forts�t�ta genomf�randet av det trafikpolitiska beslutet samt verka f�r en vidare�utvecklad trafikpolitik s�rskilt vad avser de konkreta �tg�rdema, med utg�ngspunkt fr�n f�r�ndringar i omv�riden.

Riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 utg�r fr�n fem stora uppgifter. Det g�ller alt kraftigt begr�nsa trafikens milj�p�verkan, minska antalet d�dade och skadade i trafiken, utveckla infrastmkturen f�r 2000-talets behov, h�ja effektiviteten i transportsystemet samt s�kerst�lla en tillfreds�st�llande trafikf�rs�rjning i alla delar av landet.

Del �vergripande m�let f�r trafikpolitiken �r enligt riksdagsbeslutet �r 1988 alt erbjuda medborgama och n�ringslivet i landets olika delar en tillfredsst�llande, s�ker och milj�v�nlig trafikf�rs�rjning till l�gsta m�jliga samh�llsekonomiska kostnader. Detta m�l vidareutvecklas i fem delm�l:

Transportsystemet skall utformas s� att medborgarnas och n�ringslivels gmndl�ggande transportbehov tillgodoses.

Transportsystemet skall utformas s� att del bidrar till etl effektivt resursutnyttjande i samh�llet som helhet.

Transportsystemet skall utformas s� att del moisvarar h�gt st�llda krav p� s�kerhet i trafiken.

Transportsystemet skall utvecklas s� att en god milj� och hush�llningen med naturresurser fr�mjas.

Transportsystemet skall byggas upp s� all det bidrar till regional balans. Inriktningen av trafikpolitiken i stort inneb�r all konsumentema i s�

stor utstr�ckning som m�jligt sj�lva skall f� v�lja Irafikmedd. Effektiv
konkurrens mellan trafikut�vare och transportsystem skall f�renas med
�kad samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag. Beslut om hur
transporterna skall utf�ras b�r fattas i s� decentraliserade former som
�������������������������������� 19


 


m�jligt. Samh�llet skall ansvara f�r att trafikanl�ggningar som beh�vs f�r���� Prop. 1989/90:100
allm�nna transportbehov kommer till utf�rande.
�������������������������������������� Bil. 8

I riksdagen finns en bred enighet om dessa trafikpolitiska m�l och riktlinjer. Ell flertal �lg�rder genomf�rs nu ocks� f�r att ge trafikpolitiken etl konkret inneh�ll. Inom j�mv�gsseklorn har banverket och j�rnv�gsin�speklionen inr�ttats. Banverket arbetar med underh�ll och utbyggnad av j�mv�gsn�tet samt med att utveckla den l�ngsiktiga investeringsplanering�en. Det finns vidare ett stort intresse f�r alt bedriva j�mv�gstrafik p� l�nsj�mv�gama, vilket avspeglas i de beslut som hittills fallats av trafik�huvudm�nnen om �vertagande av trafikeringsr�llen. Arbetet med kom�munikationsfr�gor p� l�nsniv� kommer genom den av riksdagen nyligen beslutade reformeringen av l�nsf�rvaltningen att f� delvis nya f�mts�tt�ningar. Anslaget f�r byggande av l�nslrafikanl�ggningar �r ett viktigt in�stmment f�r atl decentraliserat besluta om vilka transportsystem som skall prioriteras. Regeringens regionalpolitiska proposition, som skall f�rel�g�gas riksdagen v�ren 1990, �r ocks� viktig fr�n trafikpolitisk synpunkt. �ven en l�ng rad andra administrativa �tg�rder, med l�ngtg�ende konse�kvenser, har beslutats inom transportsektom exempelvis avregleringen av yrkeslrafiken.

Trafikens negativa milj�p�verkan s�rskilt i storstadsomr�den st�ller krav p� �lg�rder. Vidare anser jag atl en intensifiering av trafiks�kerhels�arbetet b�r ske f�r att v�nda den negativa olycksutvecklingen inom v�g�trafiken.

Riksdagens trafikpolitiska m�l och riktlinjer inneb�r ocks� krav p� en kontinuerlig uppf�ljning av utvecklingen som helhet, vilket kommer all kr�va forskningsinsatser samt beslut inom alla delsektorer under de n�r�maste �ren. Inte minst trafikens infrastmktur kr�ver s�rskild uppm�rksam�het i della arbete. Vad g�ller anslagen till underh�ll resp. byggande av l�ns�lrafikanl�ggningar, v�gar och j�mv�gar, kommer regeringen senare i v�r atl �terkomma i en s�rskild proposition.

Inom regeringskansliet kommer en �versyn av slymingen av kom�munikationsdepartementets aff�rsverk atl p�b�rjas. �versynen kommer bl.a. att behandla kraven p� Ire�rsplanemas inneh�ll, ekonomisk styming, organisation och redovisning samt hur den �garm�ssiga uppf�ljningen skall ske.

Samordnad investeringsplanering

I enlighet med vad som anf�rts i 1986 �rs budgetproposition genomf�rde trafikverken �ren 1986�1987 en samordnad invesleringsplanering f�r utbyggnaden av trafikgrenamas infrastmktur. Transportr�det utv�rderade d�refter invesleringsplanema. I riksdagens trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50 bil. I, TU 13, rskr. 159) tillstyrktes en fortsall och vidare�utvecklad samordnad investeringsplanering som g�ller transportsektorns infrastmktur.

Den samordnade planeringen syftar lill atl ge regering och riksdag b�ttre
�verblick �ver framtida st�rre investeringar. Del kan g�lla sektor�vergri�
pande avv�gningar mellan olika trafikslag, mellan kollektiva och individu-��������������������������� 20


 


ella transporter, mellan ekonomiska ramar f�r nationellt inriktade investe- Prop. 1989/90:100 ringar och l�nstrafikinvesteringar osv. Samh�llsekonomiska bed�mningar Bil. 8 kan ocks� beh�va g�ras vad g�ller �tg�rdernas effekter p� samh�llsutveck�lingen i �vrigt. Del kan ocks� finnas anledning f�r stalsmaktema att ta st�llning lill enskilda st�rre investeringar. Tidsm�ssig samordning av pla�neringen, gemensamt planeringsunderlag och till�mpning av enhetliga samh�llsekonomiska utv�rderingsmetoder �kar m�jlighetema att j�mf�ra de samlade effekterna av investeringar inom olika Irafikgrenar.

Den samordnade investeringsplaneringen b�r ge regering och riksdag f�rb�ttrat beslutsunderlag vid resursf�rdelningen mellan transportsek�torns olika delsektorer. Planeringen skall ocks� ge b�ttre underlag f�r beslut om resurstilldelningen till transportsektom som helhet.

P� gmndval av riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 har regeringen uppdragit �l banverket, luftfartsverket, sj�fartsverket och v�gverket att utarbeta och redovisa l�ngsiktiga investeringsplaner. Uppdraget skall re�dovisas till regeringen senast den I januari 1991. Vidare har regeringen l�mnat dt uppdrag �l transportr�del att till gmnd f�r verkens arbete utarbeta ell gemensamt planerings- och prognosunderlag saml beskriv�ningar av l�ngsikliga utvecklingstendenser f�r transportsektorn. Uppdra�get lill transportr�del avser ocks� all samlat redovisa en utv�rdering av Irafikverkens planer senast den I september 1991.

Regeringsbeslutet innefattar �ven ett uppdrag lill statens naturv�rds�verk, all till gmnd f�r verkens arbete utarbeta ett underlag avseende olika regioners k�nslighet f�r skilda slag och m�ngder av emissioner. Regeringen har d�mt�ver l�mnat ett uppdrag �t plan- och bosladsverkei all bed�ma konsekvensema f�r bebyggelseplaneringen och hush�llningen med natur�resurser av den l�ngsiktiga investeringsplaneringen. Plan- och bostadsver�ket skall vidare l�mna de f�rslag som kan beh�vas f�r all dessa intressen skall kunna tillvaratas i planeringen.

Milj�n och kollektivtrafiken

Regeringen arbetar f�r att begr�nsa trafikens milj�problem. V�gtrafiken svarar f�r de st�rsta utsl�ppen. Flygets milj�effekter tilldrar sig alltmer intresse p� gmnd av den snabba expansionen. Det milj�problem som far�tygens avgasemissioner utg�r har hittills inte uppm�rksammals lillr�ckligt. I del fortsatta arbetet kommer denna sektors bidrag lill milj�problemen ocks� alt analyseras. All trafiken svarar f�r en allt st�rre del av utsl�ppen st�r helt klart. Hittills har svavel, bly, kv�veoxider, kolv�ten, koloxid och par�tiklar ansetts som s�rskilt farliga f�r h�lsan och naturen. Ocks� effektema av klimatp�verkande utsl�pp s�som koldioxid fr�n bl. a. trafiken m�ste s�rskilt uppm�rksammas.

Del �r av central betydelse att 1988 �rs trafik- och milj�politiska rikt�linjer fullf�ljs. Regeringen avser att under v�ren 1991 �terkomma lill dessa fr�gor i en s�rskild proposition.

Storstadstrafikkommilt�n har sommaren 1989 lagt fram ett delbet�n�
kande med f�rslag om bilavgifter. Kommitt�n framh�ller alt trafik- och
milj�situationen i storst�derna g�r det n�dv�ndigt att snabbt kunna vidta
�������������������������� 21


 


effektiva �lg�rder f�r att minska biltrafiken. Situationen �r enligt kom-���� Prop. 1989/90:100 mitten s� allvariig att en lagstiftning beh�vs f�r att redan under �r 1990���� Bil. 8 kunna inf�ra bilavgifter f�r alt f�rb�ttra milj�n och minska tr�ngseln p� gatun�tet i storst�dema.

Den f�reslagna lagstiftningen inneb�r att en kommun eller flera kommu�ner tillsammans kan f� ta ul en avgift f�r r�tten alt framf�ra motorfordon p� del allm�nna gatu- och v�gn�tet inom ell visst angivet omr�de. Int�kter�na skall anv�ndas till �tg�rder som har samma syfte som bilavgiftema och som r�r det trafiksystem som betj�nar omr�det d�r avgiften tas upp. F�rslaget bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet.

Av betydelse f�r kollektivtrafikens utveckling �r ocks� den nationellt utformade avgiftss�ttningen. Regeringens proposition (1989/90:50) om inkomstskatten f�r �r 1990 m.m. inneb�r bl.a. en bensinskatteh�jning med ca 1,50 kr. En s�dan h�jning leder erfarenhetsm�ssigt till en viss d�mpning av tillv�xttakten inom transportsektorn men ocks� till en �k�ning av resandet inom kollektivtrafiken. Detta �r betydelsefullt fr�n milj��synpunkt men st�ller ocks� �kade krav p� kollektivtrafiken f�r atl denna i st�rre utstr�ckning �n hittills skall kunna utg�ra ett altemativ till bilresan�det.

Trafikhuvudm�nnen har under �r 1989 f�tt en fri Irafikeringsr�tl f�r den kollektivtrafik som de har ansvar f�r. H�rigenom f�r de st�rre m�jligheter att planera trafiken, oberoende av de gamla koncessioner som tidigare funnits. De har ocks� kunnat handla upp trafiken under marknadsm�ssiga former, vilket lett till icke ov�sentliga besparingar.

Jag utg�r ifr�n atl detta effektiviseringsarbele skall forts�tta, vilket �r viktigt inte bara fr�n kommunalekonomiska synpunkter utan ocks� med h�nsyn till angel�genheten alt begr�nsa de skadeverkningar f�r milj�n som trafiken orsakar.

Sverige och den europeiska integrationen

De kommande �ren kommer i h�g grad att pr�glas av ell genomf�rande av olika �tg�rder inom ramen f�r del trafikpolitiska beslutet. Stora anstr�ng�ningar m�ste g�ras f�r att Sverige i enlighet med riksdagens uttalade �nskem�l skall kunna fungera som en naturlig del av en gemensam europe�isk transportmarknad.

Den europeiska gemenskapen (EG) har som m�l att en gemensam inre
marknad skall inf�ras �r 1993. EG:s ministerr�d har fattat beslut om
gemensamma sj�farts- och luftfartspolitiska �tg�rder. Beslut har ocks�
fattats om att alla s�rskilda transportlillst�nd och kvoter f�r den gr�ns�
�verskridande lastbilstrafiken mellan medlemsstaterna skall vara avveck�
lade den 1 januari 1993. D�rigenom kommer en fri marknad f�r s�dana
transporter att uppr�ttas inom EG. Vikliga beslut om harmonisering av de
gmndl�ggande konkurrensvillkoren f�r landsv�gstrafiken har tagits inom
EG. Detta g�ller chauff�rers arbets- och vilotider, fordonens m�tt och
vikter samt tilltr�desvillkoren f�r att bli �kare resp. bussf�retagare. Enig�
het har ocks� uppn�tts om all fr�n den Ijuli 1990 inr�tta en s�rskild kvot
f�r bedrivande av inrikestrafik med lastbil i etl medlemsland som �r regi-
������������������������������ 22


 


strerad i etl annat medlemsland (cabotage). Detta �r ell viktigt steg f�r all���� Prop. 1989/90:100 genomf�ra den inre marknaden. Enighet har dock inte uppn�tts om ut-���� Bil. 8 formningen av v�glrafikbeskattningen.

Enligt min mening �r det mycket viktigt att svenska regler p� s�dana omr�den d�r EG redan fallat eller f�rbereder beslut om en gemensam politik p� transportomr�det utformas p� ett s�dant s�tt alt konkurrens�snedvridningar inte uppsl�r. Samtidigt �r det v�sentligt alt f�mts�ttning�ama f�r att uppn� de svenska milj�m�len inte f�rs�mras. Svenska f�retag m�ste i framliden kunna arbeta p� en gemensam europeisk transportmark�nad p� samma villkor som konkurrenterna utan risk f�r diskrimineringar. Sverige har d�rf�r tillsammans med Norge beg�rt f�rhandlingar med EG om all ing� avtal p� luftfartsomr�del. Vidare har sonderingar f�retagits tillsammans med Norge och Finland hos EG-kommissionen att p� motsva�rande s�tt f� till st�nd f�rhandlingar p� landtransportomr�del. Sverige s�ker ocks� samtidigt som en f�ljd av beslutet i Nordiska ministerr�det �r 1987 att avveckla de hinder f�r trafiken som alltj�mt finns mellan de nordiska l�ndema. Beslut har d�rf�r tagits under �ret dels om stegvis avreglering mellan de nordiska l�nderna av Iredjelandstrafiken med last�bil, dels om busstrafiken mdlan Sverige, Norge och Finland. Arbete p�g�r oeks� inom ramen f�r den europeiska transportministerkonferensen (CEMT) med utarbetande av ett multilateralt avtal om landsv�gstrafiken till vilket Sverige tagit initiativ. F�r den samlade europeiska transportpoli�tiken kommer CEMT att kunna spela en mer aktiv roll �ren fram�ver, inte minst p� milj�omr�det. Milj�l�get i Europa �r bekymmersamt. Man har inom EG uppm�rksammat della i en s�rskild milj�rapport h�sten 1989 i vilken man konstaterat atl milj��tg�rder inom trafiken �r n�dv�ndiga.

Ett genombrott f�r milj�arbetet inom trafiken kom i november 1989. D� antog CEMT:s medlemsl�nder en s�rskild trafik- och milj�resolulion. Den antogs i enighet och l�gger gmnden f�r ell samlat europeiskt framtida milj�arbete i Europa.

Som nybliven ordf�rande i CEMT kommer jag alt aktivt arbeta f�r all resolutionen kommer all f�ljas upp.

Resolutionen behandlar ell flertal olika aspekter av milj�problemen fr�n trafiken och rekommenderar medlemsl�nderna all aklivi arbeta med f�r�b�ttringar i avgasreningen, f�rb�ttrad br�nsleeffeklivilet, ekonomiska styrmedel, en ny syn p� infrastmkturen och trafikplaneringen. Milj�n skall p� ell helt annat s�ll �n tidigare v�gas in i trafikpolitiken.

CEMT kunde vid sitt ministerm�le i november 1989 antaga Ungern som associerad medlem med r�ll att deUaga som observat�r. Delsamma kommer senare ocks� att g�lla Polen.

Jag ser det som s�rskilt angel�get all utvidga kontakterna med dessa l�nder f�r att diskutera milj�fr�goma inom bl. a. trafiken.

Sverige kommer atl st� som v�rd vid ett s�rskilt ministerm�le om trafik och milj� som CEMT arrangerar i Stockholm i september 1990 d�r �st�europeiska stater inbjudes.

Jag kommer atl ta en myckel aktiv del i planeringen och genomf�randet
av en stor internationell minislerhearing med den internationella bil- och
br�nsleinduslrin, som CEMT arrangerar i november 1990. Jag ser del som
��������������������������� 23


 


en naturlig utvidgning av de diskussioner regeringen redan inlett med den���� Prop. 1989/90:100
svenska fordonsindustrin.
������������������������������������������������������������������ Bil. 8

De fr�gor det h�r kommer atl g�lla �r hur samh�llet och industrin skall kunna garantera transporter som inte �ventyrar h�lsan och inte f�rst�r milj�n och klimatet.

24


 


A. Kommunikationsdepartementet m.m. A 1. Kommunikationsdepartementet


Prop. 1989/90:100 BiL 8


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


20618160 21915000 26 348000


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Eng�ngsanvisningar

Summa


75

21915000

(18 500000)

21915000


(+3433000)

(+1978000) + 1000000

+ 4433000


 


Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 26348000 kr. Jag har d�rvid ber�knat medel f�r bl.a. den vidareutveckling av nuvarande styrsystem f�r kommunikationsdeparte�mentets aff�rsverk som jag tidigare redogjort f�r samt f�r portokoslnader med anledning av alt tj�nstebrevsr�tlen upph�r f�r bl.a. kommunika�tionsdepartementet den 1 juli 1990. Jag har vidare som eng�ngsanvisning�ar ber�knat medd f�r fortsatt utbyggnad av ADB-st�det inom departe�mentet saml f�r viss uppmstning av departementets lokaler med anled�ning av att inflyttningen i nya lokaler har uppskjutits. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r detta anslag tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kommunikationsdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 26 348 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

 

1988/89 Utgift

5818394

Reservation

1909719

1989/90 Anslag

5 300000

 

 

1990/91 F�rslag

3900000

 

 

Med h�nsyn lill den ber�knade omfattningen av utredningsverksamhe�ten b�r anslaget uppg� till 3 900000 kr. under n�sta budget�r. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill� Utredningar m.m.� f�r budget�ret� 1990/91� anvisa ell reservationsanslag p� 3 900000 kr.


25


 


A 3. Viss intemationell verksamhet

3289030 6950000 4450000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


 

Anvisat

Ber�knad �ndring

 

1989/90

1990/91

1. F�rhandlingar r�rande

 

 

luftfarten

600000

0

2. F�renta nationemas

 

 

ekonomiska kommission

 

 

f�r Europa (ECE)

625000

-���� 25000

3. Europeiska transport-

 

 

ministerkonferensen

 

 

(CEMT)

440000

0

4. Internationella j�m-

 

 

v�gsf�rdragen (COTIF)

10000

0

5. Internationellt sam-

 

 

arbete r�rande sj�-

 

 

farten samt Intema-

 

 

tionella sj�fartsorga-

 

 

nisationen (IMO)*

1 200000

0

6. Diverse intematio-

 

 

nell verksamhet

575000

25000

7. Ministerm�te 1990

 

 

(CEMT)

3 500000

-3 500000

8. Ministerm�te 1990

 

 

(CEMT-SEV)

-

1000000

Summa kr.

6950000

-25()0000

* Redovisas delvis under littera E. Sj�fart.

Anslagsposten 6. inkluderar kostnader i samband med utl�ndska bes�k. F�r n�sta budget�r harjag under anslagsposten 8. ber�knat kostnader f�r ministerm�le mellan CEMT och transportministrarna i �steuropa som skall �ga mm h�sten 1990. Anslaget har ber�knats lill 4450000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Viss inlernalionell verksamhet f�r budgel�rel 1990/91 anvi�sa ett f�rslagsanslag p� 4450000 kr.


26


 


B. V�gv�sende m. m.��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 8

1.�� V�gverkets uppgifter

V�gverket �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om v�gh�llning. Verkets uppgifter �r att svara f�r statens v�gh�llning, svara f�r planeringen av riksv�gama, f�rdela statsbidrag till v�gar och kolleklivlrafikanl�ggning�ar m. m. samt svara f�r tillsyn av slatskommunv�gar samt viss enskild v�gh�llning.

V�glagen (1971:948) samt v�gkung�relsen (1971:954) inneh�ller de gmndl�ggande best�mmelsema om v�gh�llningen.

Ell av v�gverket hel�gt bolag � Swedish National Road Consulting Aktiebolag - bildades �r 1982. Bolaget skall p� aff�rsm�ssiga gmnder bedriva exportverksamhet p� v�gh�llningsomr�del.

2.�� V�gn�tet

Det svenska v�g- och gatun�tet �r myckel omfattande och uppg�r till totalt ca 420000 km. V�gn�tet best�r av allm�nna och enskilda v�gar saml t�lortemas gator. Det allm�nna v�gn�tet omfattar omkring 104300 km. Av dessa sk�ter staten genom v�gverket v�gh�llningen p� omkring 98 600 km statliga v�gar. V�gh�llningen f�r resterande 5 800 km � de s. k. stats�kommunv�gama � sk�ts av de kommuner som har f�rordnats lill egna v�gh�llare. F�r n�rvarande har 110 kommuner s�dana f�rordnanden. V�gverket har p� regeringens uppdrag gjort en �versyn av v�gh�llningsan-svard mellan stat och kommun. Utg�ngspunkten f�r �versynen har varit att staten skall vara v�gh�llare f�r de allm�nna v�gama p� landsbygden saml f�r de �vergripande v�gama, fr�mst riksv�gar och prim�ra l�nsv�gar, i t�torter. Kommunema b�r vara v�gh�llare f�r �vriga allm�nna v�gar i t�torter.

�versynen inneb�r att 88 nya kommuner f�resl�s bli v�gh�llare senast den I januari 1991. F�r�ndringen av v�gh�llningsansvaret mellan stat och kommun inneb�r att ca 1 270 km v�g �verf�rs fr�n statligt till kommunalt v�gh�llningsansvar, och ca 620 km fr�n kommunalt till statligt v�gh�ll�ningsansvar.

Det allm�nna v�gn�tet kompletteras av kommunala v�gar och gator � omkring 35 000 km � saml av en m�ngd enskilda v�gar vars sammanlagda l�ngd har uppskattats till omkring 280000 km. Av de enskilda v�gama f�r omkring 71 800 km statligt bidrag.

I nedanst�ende tabdl redovisas omfattningen vid slutet av vart och ett av �ren 1986�1989 av de statliga insatserna p� v�gn�tet i resp. �rs prisniv�, v�gl�ngden, antal anst�llda m. m.

27


 


 

 

1986

1987

1988

1989*

Prop. 1989/90: Bil. 8

100

 

 

 

 

 

 

Allm�nna v�gar m.m.

 

 

 

 

 

 

Statsv�gar;

 

 

 

 

 

 

v�gl�ngd (km)

98 300

98400

98 500

98600

 

 

anslag/medel (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

- drift (inkl. invest. i

 

 

 

 

 

 

anl�ggningstillg�ngar)

4193

4420

4544

4925

 

 

- byggande***

1088

1000

1053

 

 

 

a) riksv�gar

 

 

 

.��� 1222

 

 

b) l�nstrafikanl�ggningar

 

 

 

650

 

 

c) b�righetsh�jande

 

 

 

 

 

 

�tg�rder

 

 

575

590

 

 

� beredskapsarbeten

 

 

 

 

 

 

(VV regi)

205

187

139

70

 

 

personal**

12 100

11000

10832

11000

 

 

d�rav fast anst�llda

8482

8251

8182

8 255

 

 

slatskommunv�gar:

 

 

 

 

 

 

v�gl�ngd (km)

5 800

5 800

5800

6000

 

 

bidrag (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

- drift

681

651

664

670

 

 

- byggande***

340

360

430

 

 

 

Kommunala gator

 

 

 

 

 

 

gatul�ngd (km)

32 500

32 500

35 200

35 700

 

 

Enskilda v�gar

 

 

 

 

 

 

bidragsber�ttigade

 

 

 

 

 

 

v�gar (km)

70900

71200

71800

72200

 

 

bidrag (milj. kr.)

 

 

 

 

 

 

- drift****

343

361

408

422

 

 

- byggande

30

30

 

 

 

 

icke bidragsber�ttigade

 

 

 

 

 

 

v�gar (km)

210000

210000

210000

210000

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

v�gl�ngd 30 juni (km)

410000

420000

420000

420000

 

 

motorfordon (antal)

3608000

3 730000

3840000

3998000

 

 

anslag/bidrag (milj. kr.)

6 880

7004

7813

8 549

 

 

* Ber�knat f�r �r 1989. ** Per den 31 december.

*** Ing�r fr.o. m. �r 1989 i riksv�gs- och l�nstrafikanslaget. **** Fr. o. m. �r 1988 avser anslaget b�de drift och byggande.

Det allm�nna v�gn�tet �r uppdelat i riksv�gar och l�nsv�gar. Riksv�gn�-tel uppg�r f�r n�rvarande lill omkring 14200 km oeh l�nsv�gn�lel till omkring 84 400 km. Vilka v�gar som skall vara riksv�gar beslutas enligt I � v�gkung�relsen (1971:954) av regeringen. Vissa riksv�gar �r utm�rkta som Europav�gar i enlighet med 1950 �rs deklaration om Europav�gar.

3. Trafik och trafikutveckling*

* Avsnittet bygger huvudsakligen p� uppgifter fr�n transportr�det.


3.1 Bilismen

I dag sker drygt 85% av allt resande, uttryckt i personkilometer, p� v�gama. Trafiken p� v�gama har �kat kraftigt under de senaste �ren. P� de statliga v�garna �kade trafiken med 5,1 % �r 1987 och 5,5% �r 1988. Under �r 1989 bed�ms trafiken �ka med 5,3 %. Den starka trafiktillv�xlen sammanh�nger lill stor del med den under senare �r positiva ekonomiska utvecklingen. Trafikfl�det�� p堠 de�� mer� trafikerade� v�gama� redovisas�� i�� figur�� 1.


28


 


Figur 1. Statliga v�gar med trafik �ver 2 000 fordon per dygn.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


29


 


Trafikarbetet p� v�gn�tet uppgick �r 1987 till omkring 57 miljarder fordonskilomeler, varav personbilstrafiken svarade f�r 50 miljarder. Last�bilamas andel av trafikarbetet uppgick till 6 miljarder fordonskilometer. De l�tta laslbilama svarade f�r omkring h�lften av della trafikarbete. �vriga fordon, fr�mst bussar, svarade f�r knappt en miljard fordonskilo�meter. Merparten av trafikarbetet sker p� de statliga v�garna. �r 1989 bed�ms trafikarbetet p� dessa v�gar uppg� till ca 45 miljarder fordonskilo�meter.

F�r n�rvarande finns det 3,6 miljoner personbilar i trafik, och antalet personbilar bed�ms �ka med drygt 8% fram till sekelskiftet. Trafik�kning�en under de senaste �ren har kraftigt �verskridit de prognoser som gjorts. Etl arbete med all se �ver prognosema har d�rf�r inletts. En kontinuerlig uppf�ljning av gjorda prognoser sker f�r att h�lla dessa aktuella.

Figur 2. Trafikarbetet p� statsv�garna �ren 1970 �1988. Indeiiserie �ver trafikarbete �ren 1970-1988. Bas�r 1970.

INDEXSERIE VER TRAFIKARBETE REN 1970 -1988. BASR 1970.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


170 160


3.2 Lastbilstrafiken

Godstransportema med lastbil uppgick �r 1987 till 24,7 miljarder tonkilo�meler, varav de l�ngv�ga transporterna � �ver 10 mil � svarade f�r 18 miljarder tonkilomeler. Totalt finns det i Sverige �r 1989 omkring 287000 lastbilar. Av dessa var 33000 registrerade f�r en skallevikt under 2 lon, 198000 f�r en skallevikt mellan 2-9,9 ton samt 56000 f�r en skaltevikl av 10 ton och d�mt�ver. Antalet registrerade p�h�ngsvagnar var den 1 januari 1989 omkring 6000 och antalet sl�pvagnar med en skattevikt �ver 1 lon uppgick lill omkring 231000.

Godstransporterna i Sverige bildar etl komplext m�nster med i vissa fall stora obalanser i godsfl�dena. Trafiken fr�n Stockholmsomr�det och norr�ut besl�r huvudsakligen av styckegodstransporter, via fj�rrtrafik p� lands�v�g, medan d�remoi j�rnv�gens massgodstransporter har dominerande fl�den s�demt. F�ljden av delta �r all Q�rr�karna � vars genomsnittliga godsbel�ggning �r 1987 var 61% � har sv�rt att skaffa gods s�demt.


30


 


medan j�mv�gen � som uppskattningsvis har en genomsnittlig godsbe-���� Prop. 1989/90:100 l�ggning p� 50% - i stor utstr�ckning saknar gods normt. Liknande���� Bil. 8 obalanser �terfinns inom flygel och sj�farten.

Laslbilslrafikens omfattning h�nger n�ra samman med konjunkturerna och n�ringslivets stmkturomvandling.

Totalt sett har den med lastbil transporterade godsm�ngden sedan b�r�jan av 1970-talel minskat fr�n omkring 450 miljoner ton per �r till om�kring 340 miljoner ton �r 1987. Under de senaste 10 �ren har l�ngv�ga lastbilstransporter i yrkesm�ssig trafik, uttryckl i tonkilometer, �kat med drygt 30%. �kningen har fr�mst skett p� de mer trafikerade v�gama och speciellt p� vissa Europav�gar. Utvecklingen g�r mot en �kad medel-lastvikt och en �kande meddlransportl�ngd.

Som etl led i satsningen p� s�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder som inleddes �r 1988 (prop. 1986/87:100 bil. 8, TU 19, rskr. 235) uppl�ts fr�n den 1 april 1990 betydande delar av v�gn�tet i skogsl�nen och huvudv�garna i �vrigt f�r 10 tons axel- och 16 tons boggitryck samt 56 tons bmt�tovikt. Denna �kning av axd/boggitryck samt bmttovikt medf�r en f�r��ndring av fordonsparken. Utvecklingen g�r mot fordon med fler axlar p� s�v�l dragbilar som sl�p- och p�h�ngsvagnar f�r att man p� s� s�tt skall kunna utnyttja de nya viktbest�mmdsema. Detta �r en konsekvens den senaste �ndringen som gjorts av kilometerskatlen f�r n�mnda fordon. Fr�n v�gslitagesynpunkt �r detta en positiv utveckling.

Lastbilstransporterna till och fr�n utlandet har �kat mycket kraftigt. I b�rjan av 1980-talet passerade omkring 10 miljoner ton gods Sveriges gr�nser. �r 1987 uppgick de gr�ns�verskridande godstransportema med lastbil till 19 miljoner ton. Detta st�ller �kade krav p� intemationell harmonisering av villkoren f�r lastbilstransporter.

Godsets vamv�rde har stor betydelse f�r valet av transportmedel. Den �kande andelen h�gv�rdigt gods har medf�rt en f�rskjutning mellan trans�portmedlen, eftersom gods med h�gre vamv�rden i stor utstr�ckning transporteras med lastbil eller flyg. Vid vamv�rden �ver 500 kr. per kg dominerar i stor utstr�ckning flygtransporterna, i intervallet 10�500 kr. per kg dominerar lastbilstransporterna medan sj�- och j�rnv�gstransporter dominerar vid vamv�rden under 10 kr. per kg.

Ytterligare en viktig utvecklingstendens inom transportmarknaden �r den �kade efterfr�gan p� systeml�sningar vilka ofta inneb�r en kombina�tion av flera transportmedel. Laslbilama �r d�rvid en viktig l�nk i Irans�portkedjan. Den utveckling av effektiva transportsystem som nu p�g�r s�v�l i Sverige som ute i Europa kommer all st�lla stora krav p� en anpassad utveckling inom hela Iransportkedjan. Inte minsl g�ller det lasl-bilslransportema som m�ste kunna svara mol de krav som t. ex. j�mv�gs-syslemd st�ller. Detta g�ller s�rskilt viktbest�mmdsema f�r lastbilstrans�porter.

31


 


3.3 Kollektivtrafiken������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 8

Den lokala och regionala kollektivtrafiken omfattade �r 1987 totalt ca 10 miljarder personkilometer. Av detta svarade de sp�rbundna systemen f�r 30%.

Den regionala busstrafiken svarade f�r huvuddelen av den �kning som skett under den tidigare delen av 1980-talet. En orsak lill denna �kning �r den taxesamordning, f�rb�ttrade utbud etc. som l�nstrafikreformen inne�bar.

Kollektivlrafikresandet har dock under senare �r minskat med mellan 2 � 6% per �r. Sjunkande reala bensinpriser och �kade reala hush�llsin�komster har inneburit ett �kat bilresande och d�rmed minskat kolleklivre-sande.

Kollektivtrafikens marknadsandelar varierar kraftigt. H�gsta marknads�andelen, �ver 40% av del totala resandet, finns i Stockholmsregionen. Andelen minskar d�refter med minskande t�tortsstorlek.


4. V�gh�llningsansvaret

Ansvaret f�r v�gh�llningen delas mellan staten, kommunema och enskil�da. Staten �r ansvarig f�r de allm�nna v�gama och �r genom v�gf�rvalt-ningama v�gh�llare f�r de flesta av dessa v�gar. F�r n�rvarande �r dock sammanlagt 110 kommuner v�gh�llare f�r vissa allm�nna v�gar, s. k. slatskommunv�gar. De flesta av dessa kommuner �r v�gh�llare i centralor�tens t�tortsomr�de.

Ansvarel f�r de enskilda v�garna �vilar i princip �gama till de fastighe�ter som har nytta av v�gama. Kommunema har dock i stor utstr�ckning engagerat sig s�v�l ekonomiskt som rent praktiskt i den enskilda v�gh�ll�ningen. Den nuvarande uppdelningen av v�gh�llningsansvarel mellan stat, kommuner och enskilda bygger p� de best�mmelser som inf�rdes vid v�gv�sendds f�rstatligande �r 1944. Denna uppdelning har dock visat sig vara allt mer otidsenlig. I trafikpolitiska propositionen angavs som ett av v�gpolilikens delm�l all v�gh�llningsansvaret mellan stat och kommun skulle vara l�mpligt avgr�nsat (prop. 1987/88:50 bil. I, TU 20, rskr. 297).

Staten skall, genom v�gverket, vara v�gh�llare f�r de allm�nna v�gama p� landsbygden. I st�rre t�torter skall staten ha ansvaret f�r de �vergripan�de v�garna, fr�mst riksv�gar och prim�ra l�nsv�gar. Kommunema skall i sin lur ges ell �kat ansvar f�r den lokala v�gh�llningen i de st�rre t�torter�na.

V�gverket har till regeringen redovisat resultatet av �versynen av v�g�h�llningsansvarets uppdelning mellan staten och kommunerna. �versynen inneb�r all 88 nya kommuner f�resl�s bli v�gh�llare senast den I januari 1991.


32


 


5. 1988 �rs resultat������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril� 8 F�r verksamhets�ret 1988 har 7804,7 milj. kr. anvisats till v�gv�sendet.

Effekterna av under �ret genomf�rda v�gh�llningsinsatser saml f�rdel�ningen mellan olika �tg�rder har av v�gverket redovisats i 1988 �rs verk�samhetsber�ttelse.

5.1 Anslagsredovisning

Kostnadema under verksamhets�ret har uppg�tt till totalt omkring 7 624,5 milj. kr. med f�rdelning enligt figur 3. F�mtom med anslag har verksam�heten finansierats med int�kter m.m., till ett belopp av omkring 99 milj. kr.

33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8


 


 

c

(U

o

-o

 

c

nj

o

> 

'CS

 

on

4i

 

t/)

5

2i

 

00

 

c

 

 

 

 

 

 

 

op

C

c

C3

> 

C

o

 

b.

 

o

 

 

 

 

 

'2

 

 

 

c

 

 

 

 

 

a>

 

o

 

OJ

 

C

 

 

 

tA

 

o

 

t

 

> 

 

u

 

 

 

Zi

 

[/i

 

0)

 

C

 

 

 

u,

 

 

 

 

"bb

 

OJ

 

a;

 

 

C

tu

o

o

c

OJ

 

00

(A

c

(U

 

(-.


 

VO O � ov

oo O

os

00

 

 

i

r

o

 

'O fN

as o rn o

Of'������������������� oo����� o��������� O'-�������������� oo\00

mos������������������ r-����� o��������� oo Os�������� o��� /

0r~-������������������� r*����� o��������� r-ONfN����������� ��������

' ������������� sO����� rn������� o mt -�������������

D Os���������� "O����� Tf�������� rj-������������������� Ti-����������� so

OOO�������������� 00����������� o���� OOO��������������� o������������ 00

ri\00������������ ����������� O���� OO����������������� O������������� O

Tfr-O������������� t������������� O���� ooosO������������ O������������� O

0n������������ rr

- -rt IT)����������� sO��������� 00���� Ornm������������� r-�������������� o

QO������� u. T3

S P

1 >:= j 3 , _ t- tf) -*

� -o� c Z3

3��� tv,������� 1>

E S'"S

EU- -O�� C� -O�� C :cfl

jji CQ ooH

s֠������ t-

OOC

D.:

ax�

" JS >- >

.o :!3 f|

U- 00 <

:ca

rt

E ■a;�� E

l-����� 3

W���� C/3

-' 00 os

aoapQ

" o������������������������� Tf���� -t������������������ /*!��������� oo

 

(N r--

oo

(N

r-

Os

eN oo

Tj-

m

r-

Os

v so

O

Os

O

m

r- r*-i

O

-M

 

rr

TT rg

Tj-

r-

rA

rsi

 

 

 

 

 

 

 

uppgifter m iga v�gar statliga v�g� ift av kom-

S

II

u..�� QO

 

�� nJ�� ca

00X1

 

" tn� (U =

 

 

 

-

<- as

g� S

e ■!=: g?.'

3"H

 

:

g

 

i r n-i Tf

v-

-.;

CQ CQ CQ CQ

oa


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


34


 


5.2 Drift

Bel�ggningar: Bd�ggningsunderh�llel var under �r 1988 en prioriterad del av verksamheten. Totalt uppgick kostnaden f�r bel�ggningsunderh�llet under �ret lill I 026 milj. kr. Omkring 270 km gmsv�g fick bel�ggning. Detta motsvarar en ut�kning av del belagda v�gn�tet med ungef�r 0,4%.

Trots den intensifierade satsningen p� bd�ggningsunderh�llel, visar v�gverkets inventering av det belagda v�gn�tet p� ell eftersl�pande bd�gg-ningsunderh�ll. I figur 4 redovisas kostnadema f�r bd�ggningsunderh�llel �ren 1985-1988.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


Figur 4: Kostnader f�r bel�ggningsunderh�ll �ren 1985 � 1988.


Milj kr 1100


Kostnader f�r bel�ggnmgsunderh�ll 198S-1988


 


1985


1986


1987


1988 Prisniv� 1988


 


K�lla: V�gverkets verksamhetsber�ttelse �r 1988.

Broar: P� slatsv�gn�let finns ca 12000 broar. Av dessa ber�rs ca 1000 av det tio�riga programmet f�r s�rskilda b�righetsh�jande �lg�rder. Syftet med programmet �r att anpassa delar av v�gn�tet lill de b�righelsnormer som g�ller inom EG. Programmet ber�r f�retr�desvis �ldre och svagare broar som kommer att byggas om eller helt bytas ut. Under �r 1988 f�rdigst�lldes p� de allm�nna v�gama 79 broar, och arbeten p�b�rjades p� ytterligare 63. Av dessa finns 96 i de s� kallade skogsl�nen. Kostnaderna f�r programmet uppgick under �r 1988 till 466 milj. kr.

B�righet: Den varma vinlem kombinerad med stora nederb�rdsm�ng�der och m�nga temperaturv�xlingar har haft en negativ inverkan p� v�gar�nas b�righet. Under tj�llossningsperioden var 9% av de belagda v�gama och 38% av gmsv�gama ber�rda av restriktioner. Den genomsnittliga avst�ngningstiden f�r de ber�rda v�gama var 43 dagar.

I figur 5 redovisas dels kostnadema f�r ordinarie b�righets�tg�rder under �ren 1985-1988, dels kostnadema f�r underh�ll och nyinveste-ringar/reinvesteringar under �ren 1985-1988.


35


 


FigurS: Kostnaden f�r ordinarie b�righets�tg�rder �ren 1985-1988 samt kostnaden����� Prop. 1989/90:100

Bil. 8

f�r underh�ll och nyinvesteringar/reinvesteringar i broar �ren 1986 -1988.


Milj kr 700


Kounader fBr ordinarie btrighetsitgtrder* 1983-1988


-I-

1988 Prisniv� I98J<

1985��������������������� 1986�������������������� 1987

'ist�nds�ttning, torrl�ggning, b�righetsh�jande �tg�rder bel�ggning grusv�gar.

Milj kr������� Underh�ll och nyinvestering/reinvestering i broar 1986-1988 300


1986


1987


1988


 


Underh�ll��� | Ny- och teinvestering

Prisniv� 1988

K�lla: V�gverkets verksamhetsber�ttelse �r 1988.

Vinterv�gh�llning: Kostnadema f�r vinterv�gh�llningen uppgick under �ret till 708 milj. kr. Fr�n vinterv�gh�llningssynpunkl innebar �ret st�rre insatser �n normalt. �r 1988 var f�rsta �ret i den nya driftplanen f�r �ren 1988�1992. Enligt planen skall standarden p� halkbek�mpningen h�jas p� delar av del Irafikstarkaste v�gn�tet, f�retr�desvis i landets s�dra delar.

I figur 6 redovisas kostnadema f�r vinterv�gh�llningen under �ren 1985-1988.


36


 


Figur 6: Kostnaden f�r vinterv�gh�llning �ren 1985-1988.

Milj kr 800

Kostnader f�r vinterv�gh�llning 1985-1988


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


1985


1986


1987


1988 Prisniv� 1988


 


K�lla: V�gverkets verksamhetsber�ttelse �r 1988.

Trafiks�kerhet: Under �r 1988 var skadekvolen, dvs. f�rh�llandel mel�lan antalet skadade och trafikm�ngden, p� samma niv� som i b�rjan p� 1980-talel. Antalet skadade i trafiken har s�ledes �kat i takt med trafik�k�ningen under 1980-talet. En analys av l�nens olycksutveckling under �ren 1972-1987 som avslutats under �ret visar bl. a. att storstadsl�nen har en trafiktillv�xt och olycksutveckling som �r oroande. Vidare visar analysen all vissa l�n har kunnat minska olycksriskerna under vintern med 20 � 30%. En �kad satsning p� vinlerv�gh�llning f�r anses vara en bidragande orsak till det positiva resultatet.

I vissa l�n har viltolyckoma �kat kraftigt. Under �ret har f�rs�k gjorts att styra djuren till �ppningar i vilisl�ngslen d�r de kan passera v�gen. Under tiden f�r viltvandring vamas trafiken genom en intensiv skyltning.

1 figur 7 redovisas antalet d�da/skadade per miljon axelparkilomeler, s. k. skadekvol.


37


 


Figur 7: Skadekvoten under �ren 1975-1988.

Antal d�da/skadade per miljon axelparkikiineter


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


0,25


llllllllllll.


0,20

0,15

0.10


0,05

0,00


Illlllllllllll

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988


 


K�lla: V�gverkets verksamhetsber�ttelse �r 1988.

5.3 Byggande

Nya genomfarter och f�rbifarter har stor betydelse f�r trafiks�kerheten. Ofta kan s�kerheten f�r trafikanterna p� en nybyggd f�rbifart vara 2 � 3 g�nger h�gre �n p� en befintlig d�lig genomfart. S�dana f�rbifarter medf�r ocks� ofta betydande milj�f�rb�ttringar i �vrigt f�r ber�rda t�torter.

Under �r 1988 har 25 st�rre v�g- och broobjekt med en byggkostnad �ver 10 milj. kr. �ppnats f�r trafik.

V�gverket r�knar med att en v�gs ekonomiska livsl�ngd uppg�r till 40 �r. Fram till b�rjan av 1980-talel �versteg investeringama de �rliga av�skrivningama och v�gkapitalets nettov�rde �kade. Efter �r 1983 har inves�teringama dock varit l�gre �n avskrivningama, vilket har medf�rt att del kapital som �r bundet i v�gn�tet minskar.

Under �r 1988 minskade det ber�knade v�gkapitalet fr�n 67 till 66 miljarder kronor i 1988 �rs prisniv�. Med nuvarande omfattning p� byg�gandet bed�ms v�gkapitalet forts�tta att minska �ven under de n�rmaste �ren.

V�gkapitalets nettov�rde saml investeringar och avskrivningar redovi�sas i figur 8.


38


 


Figur 8: V�gkapitalets nettov�rde samt investeringar/avskrivningar p� v�gar �ren����� Prop. 1989/90: 100

Bil. 8

1943-2000

Milj kr

�rliga investehngar och avskrivningar 194-1988 prognos 1989-2000


1940


1950


1960


1970


1980


1990


2000


."<"��� Investering����� Avskrivning


H----- h

Milj kr

80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 O


1940


V�gkapitalets utveckling 1943-1988 prognos 1989-2000

H----- 1---- 1---- h

1980

1970

1950

1960


H----- 1-

1990


2000


�rliga investeringar och avskrivningar aren 1943�1988 och en prognos Jor �ren

1989-2000 i 1988 �rs prisniv�.

V�gkapitalets utveckling �ren 1943�1988 och en prognos jor �ren 1989- 2000 i 1988

�rs prisniv�.

K�lla: V�gverkets verksamhetsber�ttelse �r 1988.


V�gverkets anslagsframst�llning

Problem

V�gverket pekar i sin anslagsframst�llning p� betydande problem inom v�gh�llningen. Det underh�ll som ryms inom nuvarande anslag �r inte lillr�ckligt f�r att tillgodose behoven av v�gh�llnings�tg�rder. Behoven v�xer snabbt som en f�ljd av uteblivna investeringar och en d�rav f�ljande �kad �lder hos v�gn�tet. Trafiktillv�xlen har ocks� inneburit en kraftigare f�rslitning av v�gn�tet �n ber�knat. Den nuvarande utvecklingen inneb�r en accelererande nedbrytning av v�gn�tet, och problemen med ell eftersl�pande underh�ll �kar. P� gmndval av utf�rd behovsinventering i samarbe�te med kommuner, l�nsstyrelser, l�nstrafikbolag m. fl. har v�gverket be�d�mt att behovet av v�ginvesteringar uppg�r till ca 90 miljarder kronor i 1987 �rs prisniv� fram lill �r 2000.

Broar. Till de broar som finns p� det statliga och statskommunala v�gn�tet skall l�ggas de ca 3000 broar som finns p� del enskilda statsbi-


39


 


dragsber�ttigade v�gn�tet. En stor del av dessa broar �r inte dimensionera- Prop. 1989/90:100 de f�r dagens trafik. Under senare �r har konstaterats etl kraftigt �kat Bil. 8 behov av underh�lls�tg�rder och investeringar i form av ombyggnader och utbyte av broar p� gmnd av bristande b�righet. Programmet f�r s�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder omfattar 989 broar och ber�knas reducera efter�sl�pningen av brounderh�lld med ca 30% till ca I miljard kronor. V�gver�ket pekar i sin anslagsframst�llning p� att det �ven utanf�r skogsl�nen finns broar p� det mindre trafikerade v�gn�tet som borde �tg�rdas. P� detta v�gn�t finns ca I 800 broar som antingen byggts f�re �r 1947, eller som inte byggts f�r senare �rs belastningsbest�mmelser. Av dessa borde enligt v�gverket I 300 �tg�rdas till en sammanlagd kostnad av 7 miljarder kronor.

Bel�ggning och b�righet: En stor del av v�gama har bristande b�righet, som ger upphov till sprickor och sp�rbildningar. Det �r de mindre v�gama och framf�r allt v�gar i omr�den med d�liga jordartsf�rh�llanden som utg�r problem.

Av de statliga v�gama har drygt 40% en h�gklassig bel�ggning, medan knappt 30% har en enklare bel�ggning. Resterande del �r gmsv�gar.

V�gverkels �rliga bel�ggningsinventering visar betydande skador p� be�l�ggningarna i form av sp�r, oj�mnheter och krackderingar. De tre senaste �rens inventeringar visar att 6% av det belagda v�gn�tet har sp�r som �r djupare �n 15 mm. P� v�gar vars trafik understiger 3000 fordon/dygn �r sp�ren lill st�rsta delen deformationsskador orsakade av tung trafik. P� v�gar vars trafik �verstiger 5 000 fordon/dygn �r sp�rbildningen till st�rsta dden orsakad av dubbd�ck. De tv� senaste �rens vintrar, med v�ta och saltade v�gbanor kombinerade med dubbd�ck, har haft en f�r�dande effekt p� v�gamas bel�ggning och medf�rt en accelererad nedbrytning. Under de senaste tio �ren har anv�ndningen av dubbd�ck �kat fr�n 55% till 80%.

P� n�stan alla statliga v�gar �r det till�tet att k�ra med fordon som har etl axdtryck p� 10 lon och ell boggitryck p� 16 ton. De st�rsta fordonen f�r ha en bmttovikt p� 51,4 ton.

Den I april 1990 kommer stora delar av del allm�nna v�gn�tet all uppl�tas f�r 56 tons bruttovikt, vilket kommer att medf�ra �kade under�h�llskostnader fr�mst p� �ldre belagda v�gar. Delta ber�r fr�mst v�gar som har begr�nsningar i framkomlighet under tj�llossningsperioden. Della ber�r ca 7000 km, eller 10% av det belagda v�gn�tet.

Under tj�llossningen �r b�righeten p� v�gama s�rskilt d�lig. Ca 20000 km av det statliga v�gn�tet st�ngs d� av f�r tung trafik. Delta moisvarar ca 20% av v�gn�tet.

Grusv�gar: Eftersom dikning och gmsning inte har kunnat ulf�ras i erforderlig omfattning, har gmsv�gama sedan slutet p� 1970-talel lidit av ett eftersl�pande underh�ll. I takt med att bilamas lastkapacitet �kat, och d�rmed belastningen p� v�gama, har situationen p� gmsv�gama blivit allt besv�rligare. Det eftersl�pande underh�llet f�r dikning och tmmmor upp�g�r rill 450 milj. kr.

Landsbygdsv�gar: Trafiken har under en f�ljd av �r �kat kraftigt i
storstadsomr�dena och i andra expansiva regioner. Samtidigt har medels-��������������������������� 40


 


tilldelningen varit begr�nsad. Situationen med kraftigt �kat v�gslitage och Prop. 1989/90:100 �kande olycksm�ngder har inneburit alt v�gverket fr�mst salsal p� det Bil. 8 h�gtrafikerade v�gn�tet. Eftersom de trafiksvaga v�gama i de flesta fall �r landsbygdsv�gar, har en kraftig eftersl�pning av underh�llet uppst�tt p� dessa v�gar. Av denna anledning har regeringen i den trafikpolitiska pro�positionen angett alt reala f�rst�rkningar lill stor del skall avs�ttas till v�gar i skogsl�nen. H�rigenom f�r de �kade driftinsatsema en positiv regionalpolitisk inriktning. De problem som redovisas ovan vad g�ller gmsv�gar, broar och bel�ggning/b�righet �r dock till st�rsta delen h�nf�rli�ga lill landsbygdsv�gama.

Trafiks�kerhet: �rligen skadas ca 22000 personer i trafiken, och drygt 800 omkommer. Den bristande trafiks�kerheten kan dels tillskrivas Irafi-kantema och deras fordon, dels ocks� v�gh�llningen. Det �vilar trafikan�terna att visa st�rre h�nsyn i trafiken och att respektera hastighetsgr�nser och andra trafikregler. V�gh�llaren i sin tur har att skapa en god trafik�milj�.

Huvuddelen av olyckorna, eller 80% exkl. viltolyckor, sker i t�torterna. D�rf�r �r dd viktigt all kunskapen om v�gh�llning och trafiks�kerhet i t�tort f�rb�ttras, s� att olyckoma d�rigenom kan minskas.

Milj�: Att f�rhindra en fortsatt milj�f�rst�ring �r av centralt och gemen�samt intresse f�r alla i samh�llet. V�gtrafikens negativa milj�effekter har uppm�rksammats allt mer under senare �r, och d� s�rskilt bilavgasema och bullret. V�gverket har i sin verksamhet utpekat milj�n som ett s�rskilt satsningsomr�de, och det �r framf�r allt inom fyra delomr�den som v�gverkets insatser b�r koncentreras.

F�r dd f�rsta g�ller dd bilavgasernas storskaliga effekter. Bilavgasema svarar f�r en ansenlig del av de f�roreningar som har en avg�rande bety�delse f�r klimatp�verkan, f�rsuming av mark och vatten, skador p� skog och annan vegetation, �verg�dning av sj�ar och hav samt skador p� kulturf�rem�l. Exempel p� insatser fr�n v�gverkels sida �r v�gf�rkortning-ar samt �tg�rder f�r att underl�tta j�mn takt i trafiken f�r att d�rigenom minska v�gtrafikens utsl�pp. F�rb�ttrad linjef�ring, utbyggnad av f�rbi�farter och samordning av trafiksignaler �r �tg�rder som resulterar i en j�mnare trafikrytm. V�gverket har som intressent och part i planeringen av l�nslrafikanl�ggningar m�jlighet att prioritera investeringar som ger positiva milj�effekter, t. ex. f�rbifarter m. m. �verf�ring av persontrafik fr�n individuellt till kollektivt resande �r ytterligare ett s�ll atl minska utsl�ppen fr�n v�gtrafiken. Detta kan bli ett resultat av de investeringar som kommer till st�nd med anslaget f�r byggande av l�nstrafikanl�ggning�ar. Inom ramen f�r v�gverkets forskningsverksamhet har verket ocks� m�jlighet att bedriva forskning och utveckling om trafikens milj�effekter.

V�gverkets andra milj�satsning g�ller st�rre t�torter. Det �r i de st�rre
t�lortema som de st�rsta milj�problemen finns. Omkring 200000 perso�
ner ber�knas vara utsatta f�r h�ga avgashalter, och lika m�nga bed�ms
uts�ttas f�r mycket st�rande buller. Luftf�roreningarna, bl. a. fr�n trafi�
ken, orsakar enligt Cancerkommilt�n 100-1000 cancerfall per �r. F�r all
minska milj�problemen i de st�rre t�lortema kr�vs minskad trafik, renare
fordon, f�rb�ttrad kollektivtrafik och avlastande trafikleder.
���������������������������������������������� 41


 


Del tredje salsningsomr�del avser v�gen och v�gomr�det som egen Prop. 1989/90:100 milj� och v�gens samspel med omgivningen. V�gamas intr�ng i landska- Bil. 8 pel har p� gmnd av �kade krav p� linjef�ringsslandard och v�gbredd blivit st�rre �n tidigare. V�gama �r numera ofta dominerande element i landska�pet. Det finns d�rf�r ett mycket stort behov av all b�ttre anpassa v�gen till del omgivande landskapet. Med den nya datateknologin f�r v�gprojekte-ring ges nu ocks� radikalt f�rb�ttrade m�jligheter att redovisa flera m�jlig�heter f�r planerade v�gars str�ckning i terr�ngen.

Det Ij�rde och sista omr�det avser material och substanser i v�gh�llning�en. V�gh�llning och v�gtrafik inneb�r spridning och hantering av olika material och substanser som kan vara h�lso- och milj�fariiga. Kunskap saknas ofta om olika �mnens skadlighd och om risken f�r spridning i mark och vallen. Det kr�vs �kad forskning och kompetens f�r atl kunna v�lja milj�v�nliga �mnen och produktionsmetoder. Freon �r exempel p� ett skadligt �mne som nu las ur produktionen. Ytterligare ell exempel p� milj�anpassning �r minsaUprojektel som syftar till all minska fr�mst korrosionsskador, men �ven skador p� milj�n.

6.2 V�gverkets medelsber�kning f�r budget�ret 1990/91 m. m.

V�gverkets verksamhet �r uppdelad p� nio programinriktade anslag i statsbudgeten, och anslagsframst�llningen avser f�r samtliga dessa anslag verksamhets�ret 1991.

I sin anslagsframst�llning framh�ller v�gverket all s�v�l �kade investe�ringar i v�gar som �kat underh�ll �r n�dv�ndiga f�r all vidmakth�lla v�gkapitalet. De investeringar som kr�vs p� de statliga v�garna uppg�r enligt v�gverket lill 4,5 miljarder kronor per �r fram lill sekelskiftet. Som en f�ljd av den otillr�ckliga medelstilldelningen kombinerad med en stark trafiktillv�xt har ocks� underh�llsbehovet �kat. Kostnaden f�r det eftersl�pande underh�llet uppg�r lill 5,5 miljarder kronor. Eftersl�pande under�h�ll �terfinns fr�mst p� bel�ggningar, dikning p� s�v�l belagda v�gar som gmsv�gar samt broar.

I sin anslagsframst�llning pekar v�gverket p� v�gn�tets betydelse f�r Sveriges n�ringsliv. Sverige �r som handelsnation n�rmast f�rbundet med V�steuropa. Mer �n tv� tredjedelar av landets export g�r till den v�steuro�peiska marknaden, och var tredje svensk industriarbetare �r direkt syssel�satt med produktion f�r V�steuropa. Ungef�r 50% av export- och import�godsets vamv�rde transporteras med lastbil.

V�gar med god standard �r ocks� viktiga f�r den regionala balansen. Bra v�gar skapar m�jligheter f�r svagare regioner att n� marknader utanf�r den egna regionen, samtidigt som m�jlighet skapas f�r en kollektivtrafik med god standard.

V�gverket hemst�ller f�r budget�ret 1990/91 atl v�ganslagen �kas med 8041,2 milj. kr. till 17 736 milj. kr.

42


 


7. F�redragandens �verv�ganden��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8 7.1 M�len f�r v�gpolitiken

I 1988 �rs trafikpolitiska beslut anges att samh�llets trafikpolitik har som sitt yttersta syfte alt bidra lill att bibeh�lla och utveckla v�lf�rden. Det �vergripande m�let f�r samh�llets trafikpolitik �r alt "erbjuda medborgar�na och n�ringslivet i landets olika delar en tillfredsst�llande, s�ker och milj�v�nlig Irafikf�rs�ijning till l�gsta m�jliga samh�llsekonomiska kost�nad". V�gpolitiken skall i sin tur syfta till att f�rverkliga detta m�l. F�r att m�jligg�ra delta har sex delm�l lagts fast. Dessa delm�l skall vara v�gle�dande i beslutsprocessen bl. a. f�r hur de resurser som anvisas till v�gh�ll�ningen b�r f�rdelas.

Som v�gpolilikens f�rsta delm�l anges atl ansvaret f�r v�gh�llningen skall vara l�mpligt avgr�nsat. Staten b�r d�rvid ha ett ansvar f�r den �vergripande v�gplaneringen, medan kommunema och trafikhuvud�m�nnen b�r svara f�r lokala och i viss m�n �ven regionala bed�mningar. S�som jag tidigare framh�llit har v�gverket till regeringen redovisat resul�tatet av �versynen av v�gh�llningsansvards uppdelning mellan staten och kommunema. �versynen inneb�r att 88 nya kommuner f�resl�s bli v�g�h�llare senast den I januari 1991. Fr�gan om v�gh�llningsansvarel bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet, och jag avser att i annat samman�hang f�resl� regeringen att fatta beslut i de aktuella �rendena.

Som det andra delm�let anges alt v�gkapitalet m�ste s�kras. De medel som anvisas till driften av v�gama skall s� l�ngt som m�jligt anv�ndas till att uppr�tth�lla standarden p� v�gn�tet.

V�gpolilikens tredje delm�l �r att �stadkomma en god milj�. Jag vill i sammanhanget erinra om att det enligt 4 � v�glagen (1971:948) vid v�gh�llning skall tas h�nsyn till enskilda och allm�nna intressen, s�som t. ex. trafiks�kerhet och milj�. Det betyder att milj�intressen skall beaktas vid fastst�llelse av arbetsplaner f�r byggande av v�gar. Jag vill ocks� erinra om de �ndringar i v�glagen som riksdagen beslutade om �r 1987 (prop. 1986/87:135, JoU 25, rskr. 319). Det �r fr�n milj�synpunkt viktigt atl milj�konsekvenserna blir belysta p� ett tidigt stadium. Av denna anled�ning har v�glagen bl. a. kompletterats med krav p� milj�konsekvensbe�skrivningar vid planering av v�gar (15� v�glagen). Det �r med denna ordning naturligt att milj�intressen beaktas i ett tidigt skede av planerings-och projekteringsproeessen.

Som det Q�rde delm�let anges att trafiks�kerheten m�ste f�rb�ttras. Bra v�gar �r ett verksamt s�tt att begr�nsa antalet olyckor i trafiken. Det �r vidare angel�get alt vidta �tg�rder som f�rb�ttrar trafikanternas respekt f�r g�llande hastighetsbest�mmelser. Som ett f�rs�k att skapa m�jligheter f�r en effektivare haslighels�vervakning inleds under �r 1990 f�rs�k med automatisk hastighets�vervakning.

Som del femte delm�let anges all v�gn�tet skall bidra till ett effektivt
resursutnyttjande. Goda kommunikationer �r av strategisk betydelse f�r
utvecklingen av n�ringslivet i en ort eller region. F�r utvecklingen beh�vs
ett v�l fungerande v�gn�t. En aktiv v�gpolitik b�r d�rf�r ses som en
integrerad del i n�ringspolitiken.
��������������������������������������������������������������������������������� 43


 


Det sj�tte och sista delm�let �r att s�kerst�lla en tillfredsst�llande stan-���� Prop. 1989/90:100
dard i landets alla delar �ven p� del l�gtrafikerade v�gn�tet.
����������������������� Bil. 8

7.2Finansiering av v�garna

I sin anslagsframst�llning har v�gverket framf�rt betydande anspr�k p� medel till driften och underh�llet av de statliga v�gama. Riksdagen har f�r �r 1990 anslagit 5 460 milj. kr. f�r �ndam�let. V�gverket beg�r 7 700 milj. kr. f�r�r 1991.

Det �r med h�nsyn till samh�llsekonomin inte m�jligt all �ver statsbud�geten anvisa medel i den omfattning som v�gverket beg�r. Vad g�ller ansla�gen lill underh�ll resp. byggande av l�nslrafikanl�ggningar, v�gar och j�m�v�gar, kommer som tidigare n�mndes regeringen senare i v�r att �terkomma i en s�rskild proposition.

Genom riksdagens trafikpolitiska beslut om trafikpolitiken inf�r 1990-talet skapades m�jlighet att genom avgifter finansiera byggande av ange�l�gna v�gar som inte inom rimlig tid kan finansieras �ver statsbudgeten. Jag utg�r fr�n att s�dana objekt inom kort kommer att pr�vas av regering�en. L�t mig i sammanhanget ocks� erinra om del arbete som bedrivs inom slorstadstrafikkommitt�n. Kommitt�n har i sill bet�nkande Bilavgifter (SOU 1989:43) f�reslagit atl kommunema skall ges r�tt atl ta ul avgifter f�r f�rd med motorfordon inom t�torterna. Enligt f�rslaget skall int�kter�na, sedan erforderliga medel avsatts lill driftkostnader, tillf�ras det trafik-syslem som betj�nar omr�det d�r avgiften tas ut.

I f�reg�ende �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 8 s. 39) konstaterade f�redraganden att f�mts�ttningarna i viss utstr�ckning var likartade vad g�ller driften av de statliga v�garna. V�gverket har d�rf�r p� regeringens uppdrag utrett f�mts�ttningarna f�r och effekterna av att inf�ra avgifter p� det befintliga och det tillkommande n�tet av motor�v�gar, motortrafikleder och st�rre broar. De influtna avgifterna skall med ell s�dant system tillf�ras v�gh�llningen. V�gverket har presenterat sin utredning f�r regeringen och f�rslaget har remissbehandlats.

7.3Resultatuppf�ljning

Inom v�gverket p�g�r ell omfattande utvecklingsarbete i syfte all utveckla metoder och modeller f�r atl f�lja upp verksamheten. Inom ramen f�r detta arbete har en resullatanalysmoddl framtagits, som utg�r fr�n v�g�h�llningens f�r�dlingskedja.

44


 


Figur 9. V�gh�llningens f�r�dlingskedja


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


VGNT

OCH[)esS

EGENSKAPEf


'ROOUKTlOtgj 3ESURSER

\

;�t,

L INRE EFFEKTIVITET J

V�GHAtlNINGSVERKSAMHET

Prestationer

Aktiviteter����� -�� Pr

N______ ,

t,� PRODUKTIVITET J���������������� (


EFFB-TRANSP. -OMGIVN.

STATS�MAKTERNAS-/ INTOESSENTEHNAS-OCH KUNDERNAS KRAV

D

YTTRE EFFEKTIVITET


F�r n�rvarande p�g�r ett arbete med att konkretisera styrformerna genom en utveckling av metoder och m�tetal.

Resultatet f�r de olika stegen i den s. k. f�r�dlingskedjan anges i termer av produktivitet, inre efFektivitet och yttre effektivitet.

Med produktivitet avses sambandet mellan resursinsats och utf�rda prestationer. Den inre effektiviteten avser sambandet mellan prestationer och v�gtillst�nd. De utf�rda prestationema f�r�ndrar v�glillst�ndel i olika avseenden. Den yttre drektiviteten avser sambanden mellan v�gtillst�nd och huvudkrav och samh�llsm�l. Uppf�ljningen skall g�ras i syfte att m�ta i vilken utstr�ckning det uppn�dda v�glillsl�ndet tillgodoser trafikanter�nas krav och statsmakternas m�l. Det �r enligt min uppfattning av stor vikt alt v�gverket forts�tter det p�b�ijade arbelet med att utveckla m�l och modeller f�r uppf�ljning av verksamheten. Detta �r angel�get inte minst mot bakgmnd av all v�gverket fr. o. m. budget�ret 1993/94 kommer alt inordnas i ett tre�rigt budgetsystem. Jag avser atl i annat sammanhang f�resl� regeringen att besluta om direktiv f�r v�gverket inf�r arbetet med �verg�ngen till ett tre�rigt budgetsystem.


7.4 Investeringsplanering

Det finns sedan m�nga �r en v�l utvecklad och decentraliserad planerings�process vad g�ller byggande av v�gar. Byggandet av v�gar sker enligt tio�riga planer. Dessa planer revideras f�r n�rvarande vart tredje �r. Planen f�r byggande av riksv�gar fastst�lls av v�gverket, medan planema f�r byggande av l�nstrafikanl�ggningar fastst�lls av resp. l�nsstyrelse.

Som en f�ljd av 1988 �rs trafikpolitiska beslut har del f�r v�ginveste�ringar till�mpade planeringssystemet �ven kommit att omfatta s�v�l inve�steringar i l�nsj�rnv�gar som kolleklivlrafikanl�ggningar. Medel f�r byg�gande av l�nsj�rnv�gar och kolleklivlrafikanl�ggningar skall s�ledes priori�teras samordnat i l�nsvisa planer f�r byggande av l�nstrafikanl�ggningar. F�r n�rvarande p�g�r inom l�nen arbelet med uppr�ttande av nya planer f�r l�nstrafikanl�ggningar. Dessa planer kommer atl fastst�llas under �r 1990.


45


 


�ven byggandet av riksv�gar samt bidrag till byggande av riksv�gar���� Prop. 1989/90:100 skall, liksom n�r det g�ller byggande av l�nstrafikanl�ggningar, prioriteras���� Bil. 8 samordnat i en plan - riksv�gsplanen.

�ven n�r det g�ller riksv�gsplanen p�g�r nu arbelet med att uppr�tta nya planer. Detta arbete sker inom v�gverket och avser, liksom l�nstrafik-anl�ggningsplanema, perioden 1991�2000. �ven riksv�gsplanen kommer att fastst�llas under �r 1990.

Syftet med uppdelningen i riksv�gs- och l�nstrafikanl�ggningsplaner �r atl dels f� en tydligare uppdelning av ansvaret f�r den nationella resp. den regionala prioriteringen, dels ge f�mts�ttningar f�r att inom resp. l�n prioritera olika investeringar i infrastmktur f�r transporter utifr�n en samlad bed�mning av l�nets transportbehov.

Best�mmelsema f�r del nya planeringssystemet f�r riksv�gar och l�ns�lrafikanl�ggningar finns samlade i f�rordningen (1988:1015) om riksv�gsplan och planer f�r l�nstrafikanl�ggningar.

Riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 inneb�r att v�gverket resp. banverket har tilldelats ell planeringsansvar f�r de nationella n�ten, dvs. riksv�gar och stomj�mv�gar. L�nsstyrelsema skall i sin tur ansvara f�r planeringen av investeringar i l�nstrafikanl�ggningar. F�r all v�gverket skall f� fastst�lla riksv�gsplanen och l�nsstyrelsema f� fastst�lla planema f�r l�nstrafikanl�ggningar kr�vs det att v�gverket och l�nsstyrelsema �r �verens om inneh�llet i resp. plan. I annal fall beslutar regeringen om fastst�lldsen. Syftet �r att samordning skall n�s mellan investeringar i riksv�gar resp. l�nstrafikanl�ggningar.

Uppr�ttandet av planema sker p� l�nsniv� i ett s�rskilt samordningsor�gan best�ende av f�retr�dare f�r l�nsstyrelsen, v�gverket, trafikhuvud�mannen, banverket och statens j�mv�gar. V�gf�rvallningen har i detta sammanhang en kansliroll. Underlaget f�r planeringen las fram av de verksamhetsansvariga, dvs. v�gf�rvaUningen, Irafikhuvudmannen, ban�verket resp. kommunema.

S�som jag tidigare anf�rt, har l�nsstyrelsema ett ansvar f�r planemas genomf�rande och resp. verksamhetsansvarig svarar f�r genomf�randel av de i planema ing�ende objekten. I den m�n prioriteringama i en plan inte kan f�ljas m�ste l�nsstyrelsen i vanlig ordning besluta om en �ndring av ber�rd plan eller i �vrigt vidta erforderliga �tg�rder inom ramen f�r de medel som disponeras f�r l�nets objekt.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle all ta del av vad jag har anf�rt om v�gv�sendet m. m.

8. Anslag

B 1. V�gverket: �mbetsverksuppgifter m. m.

1988/89 Utgift������������� 9950000

1989/90 Anslag��������� 11 105000

46

1990/91 F�rslag���������� 11 105000*
* Utbrutet anslag.


 


Fr�n anslaget betalas vissa kostnader f�r central administration (andel),���� Prop. 1989/90:100 �versiktlig v�gplanering, fastst�llande av arbetsplaner saml v�gverkets���� Bil. 8 inlemrevision.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om etl anslag p� 12 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 avseende verksamheten under �r 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill V�gverket: �mbetsverksuppgifter, m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 11 105000 kr.

B 2. Drift av statliga v�gar

1988/89 Utgift����� 5062 326 766�������������� Reservation�������� 2 554435 621

1989/90 Anslag��� 5460000000

1990/91 F�rslag��� 5460000000*
* Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget betalas v�gverkels kostnader f�r drift och underh�ll av statliga v�gar och verkets r�ntekostnader f�r kredit i riksg�ldskonioret f�r ink�p av oms�ttningstillg�ngar. Vidare avses fr�n anslaget betalas v�gver�kets r�ntekostnader f�r kredit i riksg�ldskontoret f�r finansiering av an�l�ggningstillg�ngar.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ett anslag p� 7 700 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1991. Vidare har v�gverket hemst�llt om all den beloppsgr�ns om 250 milj. kr. som g�ller f�r ink�p av anl�ggningstillg�ngar via l�n i riksg�ldskonioret b�r slopas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Drift av statli�ga v�gar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 5460000000 kr.

B 3. Byggande av riksv�gar

1988/89 Utgift������� 695 188234��������������� Reservation���������� 724852297

1989/90 Anslag��� 1417900000

1990/91 F�rslag��� 1417900000*

� Utbrutet anslag.��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 47


 


Fr�n anslaget betalas v�gverkets kostnader f�r byggande av riksv�gar,���� Prop. 1989/90:100 samt l�mnas bidrag lill byggande av s�dana slatskommunv�gar som �r���� Bil. 8 riksv�gar. Fr�n anslaget betalas vidare v�gverkets r�ntekostnader f�r kre�dit i riksg�ldskonioret f�r projekleringsulgifler. Bidragsgivningen regleras genom f�rordningen (1988:1017) om statsbidrag till vissa v�gar och kol�leklivlrafikanl�ggningar m. m.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ett anslag p� 3 100 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Byggande av riksv�gar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell reservationsanslag p� 1417900000 kr.

B 4. Byggande av l�nstrafikanl�ggningar

1988/89 Utgift������� 227146455��������������� Reservation���������� 317853545

1989/90 Anslag����� 970000000

1990/91 F�rslag����� 970000000*
* Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget betalas v�gverkets kostnader f�r byggande av l�nsv�gar och banverkets kostnader f�r investeringar i l�nsj�mv�gar. Vidare l�mnas bidrag till byggande av s�dana slatskommunv�gar som inte �r riksv�gar, lill v�g- och gatuanl�ggningar saml till sp�ranl�ggningar f�r kollekliv per�sontrafik och cykelleder. Vidare l�mnas fr�n anslaget bidrag till kollektiv-Irafik�tg�rder som fr�mjar milj�, energieffeklivitel och samordning. Fr�n anslaget betalas ocks� v�gverkels r�ntekostnader f�r kredit i riksg�ldskon�toret f�r projekleringsulgifler. Bidragsgivningen regleras genom f�rord�ningen (1988:1017) om statsbidrag lill vissa v�gar och kollektivtrafikan�l�ggningar m.m. samt f�rordningen (1988:953) om statsbidrag lill vissa investeringar som r�r kollektiv persontrafik.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ell anslag p� 3 125 milj. kr. avseende byggande av l�nstrafikanl�ggningar.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Byggande av����������������������������� 48


 


l�nslrafikanl�ggningar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reserva-���� Prop. 1989/90:100
lionsanslag p� 970000000 kr.
������������������������������������������������������� Bil. 8

B 5. Bidrag till drift av kommunala v�gar och gator

1988/89 Utgift������� 663 718000���������������� Reservarion���������� 670048000

1989/90 Anslag������ 558100000*

1990/91 F�rslag����� 558 100000**

* I anslaget ing�r anslag 558,1 milj. kr samt en reservation om 141,4 milj. kr V�gverket disponerar s�ledes 700 milj. kr. ** Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget l�mnas driflbidrag lill slatskommunv�gar samt v�g- och gatuanl�ggningar f�r kollekliv persontrafik m. m. Bidragsgivningen regle�ras genom f�rordningen (1988:1017) om statsbidrag lill vissa v�gar och kolleklivlrafikanl�ggningar m. m.

V�gverket

V�gverket hemst�llerom ett anslag p� I 350 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Bidrag lid drift av kommunala v�gar och gator f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsanslag p� 558 100000 kr.

B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda v�gar

1988/89 Utgift������ 343215 240�������������� Reservation���������� 378 702 762

1989/90 Anslag���� 439000000

1990/91 F�rslag����� 439000000*
* Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget l�mnas bidrag lill drift och byggande av vissa enskilda v�gar. Bidragsgivningen regleras genom f�rordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild v�gh�llning.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ett anslag p� 650 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Bidrag lid drift��������������������������� 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 8


 


och byggande av enskilda v�gar ber�kna ett reservationsanslag p堠�� Prop. 1989/90:100
439000000 kr.
���������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

B 7. Tj�nster till utomst�ende

1988/89 Utgift�������� 40641000

1989/90 Anslag������� 35 700000

1990/91 F�rslag������� 35 700000*
* Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget betalas vissa kostnader inom v�gverket f�r planering av beredskapsarbeten m.m.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ett anslag p� 38 milj. kr. avseende verksamheter under �r 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Tj�nster lid utomst�ende f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 35 700000 kr.

B 8. V�gverket: F�rsvarsuppgifter

1988/89 Utgift��������� 46425 590������������� Reservation 39123 365

1989/90 Anslag������� 39100000

1990/91 F�rslag������ 41000000

Fr�n anslaget betalas v�gverkets kostnader f�r planering m. m. samt investeringar vad g�ller f�rs�rjningsberedskapen inom totalf�rsvarets civi�la delar.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om ett anslag p� 41,0 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1991.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget avser den verksamhet som skall tillgodose totalf�rsvarets krav p�
v�gh�llning vid krigsfara och i krig och den planl�ggning i fred som beh�vs
f�r detta. Anslaget omfattar delposterna drift och investeringar. Jag ber�k�
nar f�r delfunktionen V�gar meddsbehovel till sammantaget 41 milj. kr. I
f�ljande sammanst�llning redovisas hur f�rbmkningen under anslaget be�
r�knas i stort f�rdela sig f�r �r 1991.
����������������������������������������������������������������������������� 50


 


Plan���������������������������������������������� 1991kr��������������������������������������� Prop. 1989/90:100

------------------------------------------------------------------------------------------------- ��� Bil. 8

Drift���������������������������������������������� 16000000

Investeringar������������������������������������ 25000000

41000000

V�gverket b�r genom ett l�mpligt avv�gt best�llningsbemyndigande ges m�jlighet att anskaffa reservbromateriel s� ekonomiskt som m�jligt. Mot bakgmnd av de av mig f�rordade investeringama anser jag att ett l�mpligt best�llningsbemyndigande f�r �r 1991 �r 10 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.          lill V�gverket: F�rsvarsuppgifler f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 41 OOOOOO kr. samt

2.          medge att regeringen l�mnar v�gverket del best�llningsbemyn�digande somjag har f�rordat i del f�reg�ende.

B 9. V�gverket: S�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder

1988/89 Utgift����� 590 552235���������������� Reservation���������� 424640597

1989/90 Anslag��� 622000000

1990/91 F�rslag��� 622000000*
* Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget betalas v�gverkets kostnader och l�mnas bidrag till vissa b�righetsh�jande �lg�rder p� riksv�gar och prim�ra l�nsv�gar saml p� l�nsv�gar i �vrigt i V�rmlands, Kopparbergs, G�vleborgs, V�stemorr�lands, J�mtlands, V�sterbollens och Norrbollens l�n. Fr�n anslaget l�m�nas �ven bidrag till byggande av vissa enskilda v�gar i dessa l�n. Denna bidragsgivning regleras genom f�rordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild v�gh�llning (�ndrad senast 1984:771). Bidragsgivningen lill slats�kommunv�gar regleras genom f�rordningen (1988:1019) om statsbidrag lill vissa v�gar och kollektivtrafikanl�ggningar m. m.

V�gverket

V�gverket hemst�ller om etl anslag p� I 720 milj. kr. avseende verksamhe�ten under �r 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill V�gverket: S�rskilda b�righetsh�jande �lg�rder f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 622000000 kr.

51


 


c. Trafiks�kerhet���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 8

1.�� Trafiks�kerhetsverkets uppgifter

Trafiks�kerhelsverkel (TSV) �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om s�kerheten i v�gtrafiken. TSV skall s�rskilt samordna trafiks�kerhels�arbetet. Verket ansvarar ocks� f�r bil- och k�rkortsregistreringen, fr�gor om k�rkort, fr�gor om trafik p� v�g, fordon och trafiks�kerhetsinforma-lion.

TSV:s verksamhet finansieras hell med avgifter via anslagen C I. Trafik�s�kerhelsverkel: Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant samt C 2. Trafiks�kerhelsverkel: Bil- och k�rkortsregisler m. m.

Statsmakternas styrning sker genom att trafiks�kerhelsm�l och ekono�miska krav fastst�lls.

2.�� Trafiks�kerhetsl�get

Under �r 1988 omkom enligt polisens uppgifter 813 personer i v�gtrafiken, 5869 skadades sv�rt och 16969 skadades lindrigt. J�mf�rt med �r 1987 �kade antalet personskadeolyckor. Den kraftigaste �kningen skedde bland bilisterna. Om man j�mf�r de f�rsta tio m�naderna �r 1989 med motsva�rande period �r 1988, har antalet d�dade och personskadeolyckor �kat. Antalet d�dade uppg�r lill 633 (-1- 10%). Av antalet personskadeolyckor har �kningen varit st�rst f�r bilisterna men �ven personskadeolyckor bland framf�r allt g�ende �kar.

Mot bakgmnd av den negativa olycksutvecklingen av personskadeolyc�kor p� 11 O-v�gar under �r 1 988 och v�ren 1989 beslutade regeringen att p� f�rs�k s�nka hastigheten p� dessa v�gavsnitt till 90 km/tim.

Sommarens f�rs�k med s�nkning av hastighetsgr�nsen p�gick under tiden den 22 juni � den 20 augusti. J�mf�rt med �r 1988 minskade under juli genomsnittshastigheten f�r personbilar med 14,5 km/tim p� motorv�gar och med 11 km/tim p� Iv�f�lliga v�gar. S�nkningen hade det positiva med sig alt hastigheten minskade �ven p� andra v�gar �n 11 O-v�gar. P� 90-v�gar minskade genomsnittshastigheten med 2,6 km/lim och p� 70-v�gar med drygt 2 km/lim.

Under f�rs�ksperioden var antalet personskadeolyckor inkl. d�dade 1 508 p� landsbygdsv�gar. F�r motsvarande period �r 1988 uppgick anta�let tifi 1612.

Genom att j�mf�ra 1989 �rs olycksfall med Irafiks�kerhdsutvecklingen under �ren 1985- 1988 p� tidigare 110- resp. 90-v�gavsnill har den totala effekten av haslighdsgr�nss�nkningen skallats p� 110- resp. 90-avsnitl. Resultatet framg�r av nedanst�ende figurer.

52


 


Figur 1. Antal personskadeolyckor exkl. vilt 110-90 km/tim Verkligt och f�rv�ntat���� Prop. 1989/90: 100

BiL 8

utfall

a FoRVFiNTnD------

X -.'ERKLIG

1?5j������� 1936������� V?d7������� 1983������� 1939

Antal personskadeolyckor exkl. vih 90�90 km/tim Verkligt och f�rv�ntat

utfall

RL FERSONSKRDEOLtCKOR

,RNTflL PER50N5KHDE0LYCK0R

 

"

 

 

150

 

5�������������������������������������� X

X

100

-

 

 

=■0

~

 

 

n

 

 

 

nR Figur 2.

i:=n

□ FuRVnMTRD

X /ERKLIG


3. Trafiks�kerhetsprogrammet

V�gtrafikens h�ga olycksrisker beror fr�mst p� variationsrikedomen i trafiken. Str�van �r d�rf�r sedan l�nge all g�ra trafikmilj�n och trafiken enklare, mer entydig och mindre kr�vande. F�r all underl�tta f�r TSV alt fullg�ra sin viktigaste uppgift � samordning � finns under ledning av verket ett trafiks�kerhetsr�d. I r�det ing�r f�mtom TSV representanter f�r v�gverket, Iransportforskningsberedningen, socialstyrelsen, skol�versty�relsen, rikspolisstyrelsen. Landstingsf�rbundet, Nationalf�reningen f�r tra�fiks�kerhetens fr�mjande och Svenska kommunf�rbundet.

R�det antog under �r 1988 etl trafiks�kerhetsprogram f�r perioden 1989/90- 1991/92. I 1989 �rs trafiks�kerhetsprogram har trafiks�kerhets�m�len kvanlifierats. Delta inneb�r all �r 2000 b�r ca 200 f�rre d�das och ca 5000 f�rre skadas i trafiken �n �r 1988. F�r �r 1995 �r m�let ca 150-160 f�rre d�dade och ca 3 500 f�rre skadade �n �r 1988.

Trafiks�kerhetsprogrammets fr�msta syfte �r att beskriva vilka �tg�rder som m�ste vidtas f�r atl trafiks�kerhetsm�len skall uppn�s. F�r de olika �tg�rderna har ansvarig myndighet/organisation angivils. F�r perioden prioriterar r�del en satsning p� f�ljande omr�den: Bam i trafik, oskyddade trafikanter, nyblivna bilf�rare, trafikanters informalionsinh�mtning, funktionsneds�ttningar hos trafikanter, trafikonykterhet, hastighetsan�passning samt r�ddning.

Trafiks�kerhelsr�del framh�ller s�rskilt betydelsen av all genomf�ra


53


 


planerade �tg�rder inom hastighetsomr�det. S�dana �tg�rder �r fortsatt���� Prop. 1989/90:100 prioritering av bl. a. polisens �vervakning, s�nkta toleransgr�nser vid���� Bil. 8 denna �vervakning och f�rs�k med automatisk haslighels�vervakning.

1988/89 �rs resultat

M�let f�r TSV �r alt varje verksamhetsomr�de skall b�ra sina egna kostna�der samt att avgiftssatlningen skall vara j�mn �ver tiden.

F�r budget�ret 1988/89 visar verksamheten ell �verskott p� 44 milj. kr. Detta �r 17 milj. kr. mer �n f�reg�ende budget�rs �verskott.

Verksamhetsomr�dena Register och Fordon ger de st�rsta �verskollen. Omr�dena Samordning och Trafikmilj� visar i princip ett nollresultat. F�r verksamhetsomr�det Trafikant blev resultatet d�remot negativt. Under�skottet uppgick till 8 milj. kr.

4. TSV:s anslagsframst�llning

TSV ing�r bland de myndigheter som f�rs�ksvis har tre�riga budgetramar. Perioden omfattar budget�ren 1989/90-1991/92.

TSV har i anslagsframst�llningen hemst�llt att verksamhetsomr�det Samordning skall vara det h�gst prioriterade omr�det. Verket har vidare hemst�llt alt full kostnadst�ckning skall efterstr�vas inom vaije verksam�hetsomr�de samt all ev. �verskoll skall tillf�ras verkskapitalel. Detta f�r tas i anspr�k om volymema minskar of�mtsett.

Riksdagen fastst�llde �r 1988 f�ljande m�l f�r landels Irafiks�kerhetsar-bete:

1.       Det totala antalet d�dade och skadade i trafiken skall fortl�pande minska.

2.       Risken att d�das och skadas i trafiken skaU fortl�pande minskas f�r alla trafikantkalegorier.

3.       Risken att d�das och skadas i trafiken skall minskas i h�gre grad f�r de oskyddade trafikanterna �n f�r de skyddade. Bamens problem skall s�rskilt beaktas.

5. Fredragandens vervganden

5.1 M�len f�r trafiks�kerhetsarbetet och trafiks�kerhetsprogrammet

Jag kan konstatera atl de av riksdagen fastst�llda m�len hillills inte har
uppn�tts. Del var bl. a. mol denna bakgmnd som regeringen beslutade att
p� f�rs�k s�nka hastigheten p� 110-v�garna. Det �r tillfredsst�llande att
under semeslerperioden 1989 denna �tg�rd har haft en statistiskt s�ker�
st�lld positiv irafiks�kerhelseffekt. Jag vill i della sammanhang �ven n�m�
na �tg�rdens positiva effekt p� milj�n. Trots detta �r antalet olyckor med
skadade och d�dade i trafiken fortfarande oacceptabelt h�gt. TSV (trafik�
s�kerhetsr�det) har i sill senaste program satt upp ell operativt m�l f�r
minskningen av antalet d�dade och skadade i trafiken. Det operativa
���������������������������������� 54


 


m�let b�r enligt min mening utg�ra gmnd f�r beslut om �tg�rder inom sektom. Del �vilar TSV (trafiks�kerhelsr�del) att aktualisera de ytterligare �tg�rder som kr�vs f�r atl f�rverkliga de uppsatta m�len.

Del �r s�ledes ytterst angel�get att Irafiks�kerhetsprogrammel fullf�ljs. F�r alt det skall kunna ske p� b�sta s�tt m�ste TSV:s viktigaste uppgift, samordningen, utnyttjas optimalt. Jag vill i detta sammanhang s�rskilt fasta uppm�rksamheten p� all planerade �tg�rder inom hastighelsanpass-ningsomr�det fullf�ljs. Jag faster h�rvid stor vikt vid att g�llande hastig-hdsbesl�mmdser efterlevs. Automatisk haslighels�vervakning och andra polisi�ra �tg�rder �r i delta sammanhang vikliga.

Risken att d�das i trafiken har minskat markant f�r cyklister under den senaste tre�rsperioden. �ven bilistemas risker har minskal n�got under perioden. Risken f�ratt d�das som bilist �r fortfarande h�gre �n den varar 1982 d� Irafiks�kerhelsm�len f�rsta g�ngen fastst�lldes. Risken att d�das i trafiken framg�r av nedanst�ende diagram.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


Diagram Risk att d�das i trafiken per trafikantkategori.

Indexerade glidande 3-�rsniedelv�rden �ren 1980-1988


120

100

90

80

70

60


Index

 

 

r"'

 

\

-

s.

4

K

.' � '

N

k i .

,

 

 

1

i���� \��� '�

 

 

i

N

��������������� ~���� '

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Gende Mooedster

Motorcykiister Cvklister


 


1980-32��� 1981-83��� 1982-84��� 1983-85��� 1984-86��� 1985-37��� 1986-38

N�r det g�ller de tre trafiks�kerhetsm�len kan jag sammanfattningsvis konstatera att t. o. m. �r 1988 har endast det tredje m�let uppfyllts.

Dagens f�ramtbildning bygger i allt v�sentligt p� den trafik och trafik�milj� som r�dde i mitten av 1960-talel. Trafikolyckors uppkomst beror p�


55


 


f�raren, fordonet, v�gmilj�n eller en kombination av dessa faktorer. F�r���� Prop. 1989/90:100 all Irafiks�kerhelsm�len skall kunna uppn�s �r del angel�get att utr�na om���� Bil. 8 f�ramtbildningen kan f�rb�ttras ytteriigare s� all personskadeolyckoma minskar. Bl. a. mol denna bakgmnd bemyndigade regeringen mig i b�ijan av november all tillkalla en kommitt� med uppgift all g�ra en �versyn av f�ramtbildningen och f�rfattningama r�rande k�rkort m. m.

5.2�� Den statliga fordonskontrollen

Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport lill regeringen om den statliga fordonskontrollen pekat p� behovet av �kade kunskaper inom Irafiks�ker�hetsomr�del och att TSV har etl stort ansvar i della sammanhang. Mot denna bakgmnd har RRV f�reslagit �tg�rder sorn enligt verkels bed�m�ning b�r leda till ett mer effektivt utnyttjande av de resurser som satsas p� trafiks�kerhetssektom. RRV har s�ledes f�reslagit dl mer selektivt urval f�r fordonskonlroll, en mer �ndam�lsenlig organisation och vissa f�renk�lingar av kontrollen.

RRV:s rapport �r f�r n�rvarande under beredning. Jag avser d�rf�r alt senare �terkomma till regeringen med f�rslag till en mer effektiv och �ndam�lsenlig fordonskonlroll. Jag vill i detta sammanhang n�mna all regeringen nyligen beslutat att i vissa fall senarel�gga den f�rsta konlrollbe-siklningen f�r nya motorfordon. F�r�ndringen inneb�r bl. a. all resurser frig�rs till andra mer apgd�gna behov.

5.3Ekonomiska m�l

Jag delar verkets uppfattning all full kostnadst�ckning skall efterstr�vas. Samtidigt vill jag erinra om att prisutvecklingen b�r vara j�mn �ver tiden. Dessa tv� m�l kan vara motstridiga. F�r budget�ret 1990/91 b�r TSV ut�ver den genomsnittliga inleveransen p� 9% av int�ktema inleverera 152 milj. kr. Detta senare belopp utg�r ers�ttning f�r l�nsstyrelsemas arbete med k�rkortshanleringen.

6. Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att godk�nna vad jag f�rordat om inriktningen av Irafiks�ker-hetsverkets verksamhet.

56


 


7. Anslag��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 8

C 1. Trafiks�kerhetsverket: Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant

1989/90 Anslag�������������� 1000*

1990/91 F�rslag�������������� 1000

* Nytt anslag.

Anslaget omfattar verksamhetsomr�dena Samordning, Trafikmilj�, For�don och Trafikant.

7.1 Trafiks�kerhetsverkets tre�rsplan och anslagsframst�llning

Verksamhetsomr�det Samordning

TSV har som s�rskild uppgift att samordna trafiks�kerhelsarbetet. Sam�ordningsansvaret omfattar alla niv�er, dvs. central, regional och lokal.

Med samordning avses arbetet med atl bl. a. rikta olika myndighetsin�satser mot de gemensamma m�l som satts upp f�r trafiks�kerhetsarbetet.

F�r det centrala samordningsarbetet skall trafiks�kerhetsr�det samord�na och planera de �vergripande programplanema f�r trafiks�kerhetsarbe�tet.

F�r den regionala samordningen finns det samordningsgmpper i varje l�n. Den samordnade planeringen av l�nens trafiks�kerhetsarbete skall i likhet med det centrala programmet sammanfattas i mllande tre�rspro�gram.

Inom omr�det har kampanjen "M�stare p� v�g" och kampanjen "Has�tighetss�nkning sommaren -89" genomf�rts. Kampanjen "M�stare p� v�g" som syftade till att minska olyckor och risker f�r unga bilf�rare har genomf�rts i samarbete med det privata n�ringslivet.

Den regionala organisationen har arbetat med att ta fram l�nsvisa Irafik-s�kerhetsprogram, lokala trafikplaner och fortbildning av skolpersonal.

De budgeterade kostnadema f�r verksamhetsomr�det �r f�r budget�ret 1990/91 22,4 milj. kr. Verksamheten finansieras genom atl 3,50 kr. avr�k�nas fr�n registerh�llningsavgiften.

M�l f�r verksamheten

Samordningsverksamheten skall genom samordning med ber�rda myndig�heter, organisationer och f�retag leda till en �kad effektivitel i del samlade trafiks�kerhelsarbetet f�r att �ka graden av uppfyllelse av riksdagens m�l f�r trafiks�kerhelsarbetet.

Verksamhetsomr�det Trafikmilj�

I denna verksamhet ing�r samarbete och samr�d med bl. a. plan- och

bostadsverket, v�gverket och kommunf�rbundet i fr�gor om den l�ngsikti-������������������������� 57


 


ga planeringen. Verksamhetsomr�dets uppgifter �r bl. a. att utarbeta all-�� ��Prop. 1989/90:100 manna r�d och f�reskrifter, genomf�ra f�rs�ksverksamhet saml initiera.���� Bil. 8 genomf�ra och f�lja upp forsknings- och utvecklingsarbetet inom omr�det.

Den nya v�gm�rkesf�rordningen har medf�rt ett omfattande arbete med revidering av f�reskrifterna om v�gm�rken.

De budgeterade kostnadema f�r verksamhetsomr�det �r f�r budget�ret 1990/91 20,4 milj. kr. Verksamheten finansieras genom att 2,50 kr. avr�k�nas fr�n registerh�llningsavgiften.

M�l f�r verksamheten

TSV:s m�l f�r verksamheten �r att verka f�r en s�ker trafikmilj�.

Verksamhetsomr�det Fordon

I verksamheten ing�r att verka f�r att s�v�l nya som �ldre fordon har en fr�n trafiks�kerhelssynpunkt betryggande standard. Vidare ing�r att aktivt f�lja den fordonstekniska utvecklingen. Detta sker bl. a. genom arbetet i olika internationella organ. TSV skall �ven f�lja olycksutvecklingen och analysera i vad m�n brister i fordonskonstmktionen har bidragit till olyc�kors uppkomst.

I det intemationella arbetet ing�r �ven att verka f�r en harmonisering av fordonsf�reskrifler s� att tekniska handelshinder och andra ol�genheter undviks.

Tyngdpunkten inom den regionala organisationen utg�rs av kontroll av fordon p� v�g, s. k. flygande inspektion och kontroll av f�rares arbetstid.

De budgeterade kostnaderna f�r verksamhetsomr�det �r f�r budget�ret 1990/9144,4 milj. kr. Verksamheten finansieras genom avr�kning fr�n fordonsavgiften med 6,25 kr.

TSV utf�rdar f�reskrifter om fordons utmstning och beskaffenhet saml om kontroll av fordon.

Regdarbelet �r inriktat mol en anpassning lill de niv�er som till�mpas internationellt. Detta g�ller i f�rsta hand en anpassning till de reglementen som arbetats fram av F�renta Nalionemas ekonomiska kommission f�r Europa (ECE). I samband med anpassningsarbetet las dock h�nsyn till bl.a. den s�kerhetsniv� som uppn�tts i Sverige.

Under budget�ret 1988/89 genomf�rde TSV ca 26 800 s. k. flygande inspektioner och ca 10500 arbelstidskontroller. Ambitionen �r atl �ka antalet kontrollerade fordon vid flygande inspektioner. N�r det g�ller arbetstidskonlrollen �r utfallet avsev�rt l�gre �n m�let. Anledningen till detta �r bl. a. atl resurserna har satts in p� all h�lla v�ntelidema f�r f�rarprov till tv� m�nader, vilket �r m�ls�ttningen f�r den verksamheten.

Skillnaden mellan TSV:s flygande inspektion och Aktiebolaget Svensk
Bilprovnings �rliga konlrollbesiktning �r f�mtom atl fordon kan kontrolle�
ras med last ute p� v�garna bl. a. all TSV kontrollerar utl�ndska fordon.
TSV:s arbete med flygande inspektion inriktas i huvudsak p� lunga for�
don. I regd sker dessa inspektioner tillsammans med polisen. Del �r
viktigt atl TSV arbetar tillsammans med polisen ute p� v�gama.
������������������������������������������ 58


 


M�l f�r verksamheten������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril� 8 M�let �r att de fordon som trafikerar v�ra v�gar skall vara trafiks�kra och

milj�v�nliga. Enhetliga regler med andra l�nder skall efterstr�vas.

Verksamhetsomr�det Trafikant

I verksamheten ing�r att ta fram best�mmelser som avser till�mpningen av k�rkortslagstiftningen. Vidare ing�r att utf�ra f�rarprovsverksamhet och att kontrollera k�rkortsutbildningen samt att verka f�r en enhetlig hand�l�ggning och bed�mning av k�rkorts�rendena vid l�nsstyrelsema. F�rar�prov och tillsyn av trafikskolor sker i den regionala organisationen.

Under budget�ret 1988/89 f�rr�ttades ca 195000 teoriprov och ca 243 500 k�rprov. Motsvarande antal f�r budget�ret 1987/88 var ca 188 500 teoriprov och ca 238000 k�rprov. Vidare har under budget�ret fastst�llts nya kursplaner f�r k�rkortsutbildningen. Detta g�ller beh�righetema A och B.

De budgeterade kostnaderna f�r verksamhetsomr�det �r f�r budget�rd 1990/91 98,4 milj. kr. Verksamheten finansieras i huvudsak genom f�rar-provsavgiftema.

M�l f�r verksamheten

TSV skall verka f�r mer trafiks�kra f�rare som uppfyller de l�mplighetskri�terier och krav som k�rkortslagen f�reskriver och som �r s�rskilt medvet�na om oskyddade trafikanters och bams situation i trafiken saml sin egen begr�nsade f�rm�ga som nyblivna f�rare.

F�redragandens �verv�ganden

�verg�ngen lill f�rs�k med ell tre�rigt budgetsystem och m�lstyming av verksamheten har visat sig positiv. Verksamhetens planering underl�ttas genom en �kad l�ngsiktighet. Jag anser dock all m�len f�r TSV:s verksam�het beh�ver preciseras ytterligare f�r all m�jligg�ra en f�rb�ttrad resultat�uppf�ljning.

Regeringen har beslutat om vissa h�jningar av f�rarprovsavgifter i ver�kels taxa fr. o. m. den I januari 1990. Budgeten f�r 1990/91 kan utifr�n

59


 


dessa avgifter och de f�mts�ttningar jag tidigare har angett ber�knas enligt���� Prop. 1989/90:100
nedan. Resultatet ber�knas ge etl underskott p� ca 4 milj. kr.
���������������������� Bil. 8

1990/91 milj. kr.

Inkomster

Samordning���������������������������������������� 22

Trafikmilj������������������������������������������ 19

Fordon����������������������������������������������� 42

Trafikant�������������������������������������������� 87

R�ntor������������������������������������������������� 6

Utgifter

Samordning���������������������������������������� 20

Trafikmilj������������������������������������������ 19

Fordon����������������������������������������������� 40

Trafikant�������������������������������������������� 86

Inleverans������������������������������������������� 15

Resultat*������������������������������������������� -4

Verkskapital��������������������������������������� 15

* F�r budget�ret 1989/90 ber�knas resultatet till 2 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Trafiks�kerhelsverkel: Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

C 2. Trafiks�kerhetsverket: Bil- och k�rkortsregister m. m.

1989/90 Anslag�������������� 1000*

1990/91� F�rslag������������� 1000

* Nytt anslag.

Anslaget omfattar verksamhetsomr�det Register.

8. Trafiks�kerhetsverkets tre�rsplan och anslagsfram�st�llning

Verksamheten besl�r i att administrera ett antal rikst�ckande informa-lionssystem. TSV svarar f�r driften av de datorbaserade bil-, k�rkorts- och yrkeslrafikregistren. Verket administrerar �ven systemet med parkerings�anm�rkningar samt tillhandah�ller datorkapacitet och program- och sysle-meringsresurser f�r b�tregistret. Dessutom bedriver TSV uppdragsverk�samhet p� kommersiell basis genom f�rs�ljning av registemppgifter och personliga skyltar.

60


 


�rligen sker omkring 57 miljoner transaktioner i form av fr�gor och���� Prop. 1989/90:100 �ndringsuppgifter. Under ett dygn kan via terminal 140000 transaktioner���� Bil. 8 genomf�ras. Det �r huvudsakligen l�nsstyrelsema (40%) som beg�r eller l�mnar uppgifter. Polisen svarar f�r 16,3% av f�rfr�gningama eller �n-dringsuppgiflema, f�rs�kringsbolagen f�r 18 %, TSV f�r 4 % och �vriga f�r 21,7%.

Ddverksamhelsomr�det k�rkort omfattar i huvudsak f�randet av det centrala k�rkortsregistrd, produktion och utf�rdande av k�rkort. Denna verksamhet g�r f�r n�rvarande med f�rlust. M�let �r dock att �ven denna verksamhet p� sikt skall b�ra sina kostnader.

M�l f�r verksamheten

Verksamhetens m�l �r att TSV:s informationssystem skall tj�na som admi�nistrativt st�d f�r i f�rsta hand statens styming och kontroll av v�gtrafiken saml f�r uppb�rd av medel. Registerverksamheten skall inriktas p� atl informationssystemens anv�ndbarhet fortl�pande skall f�rb�ttras som planeringsunderlag f�r Irafiks�kerhetsarbetel.

F�redragandens �verv�ganden

�verg�ngen lill f�rs�k med ett tre�rigt budgetsystem och m�lstyrning av verksamheten har visat sig positiv. Verksamhetens planering underl�ttas genom en �kad l�ngsiktighet. Jag anser dock all m�len f�r TSV:s verksam�het beh�ver preciseras ytterligare f�r att m�jligg�ra en f�rb�ttrad resultat�uppf�ljning.

TSV har f�reslagit ADB-investeringar f�r sammanlagt ca 22,4 milj. kr. Jag f�resl�r all investeringar f�r g�ras f�r ca 6 milj. kr. av egna medel och f�r ca 16,4 milj. kr. �ver trettonde huvudtitelns anslag B 2. Anskaffning av ADB-utmstning. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r civildepar�tementet.

Regeringen har beslutat all registerh�llningsavgiften och avsl�llningsav-giflen skall s�nkas fr. o. m. den 1 januari 1990. Regeringen har vidare beslutat all h�ja vissa avgifter fr�n samma datum. Detta g�ller fr�mst avgiftema f�r k�rkort. Budgeten f�r budget�ret 1990/91 kan utifr�n dessa

61


 


avgifter och de f�mts�ttningar jag tidigare angett ber�knas enligt nedan.���� Prop. 1989/90:100
Resultatet ber�knas d� lill 16 milj. kr.
������������������������������������������������������ Bil. 8

1990/91 milj. kr.

 

Inkomster

 

Fordon

234

K�rkort

94

V�gtrafikskatt

Parkeri ngsan m�rkni ngar

Yrkesm�ssig trafik

Uppdrag

R�ntor

128

12

2

21

15

Utgifter

Fordon

133

K�rkort

49

V�gtrafikskatt Parkeringsanm�rkningar Yrkesm�ssig trafik Uppdrag Inleverans*

81

11

1

18

197

Resultat**

16

Verkskapital

175

* Varav l�nsstyrelsekostnad 152 milj. kr ** F�r budget�ret 1989/90 ber�knas resuhatet till 39 milj. kr

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Trafiks�kerhelsverkel: Bil- och k�rkortsregister m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1000 kr.

C 3. Bidrag till Nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande

1988/89 Utgift��������� 28 200000

1989/90 Anslag������� 29400000 1990/91� F�rslag������� 30576000

Nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�mjande (NTF) hemst�ller om 33,5 milj. kr. i bidrag f�r verksamheten under budget�ret 1990/91. Av della avser tv� milj. kr. en kampanj om hastighetsanpassning.

NTF har f�r budget�ret 1990/91 budgeterat kostnader f�r sin verksamhet till 54,7 milj. kr. Kostnadema avser s�rskilda aktiviteter och kampanjer m. m. f�r 19,6 milj. kr. samt basverksamhet f�r 25,7 milj. kr., varav 19,9 milj. kr. avser regional och lokal verksamhet. F�r f�rs�ljningsverksamhelen ber�knas kostnaderna till 9,4 milj. kr.

NTF har budgeterat int�ktema f�r budget�ret 1990/91 till 54,7 milj. kr.
Dessa utg�rs av 33,5 milj. kr. i statsbidrag och 8,6 milj. kr. fr�n f�rs�k�
ringsbranschen. Resterande int�kter avser medlemsavgifter och inkomster
fr�n f�rs�ljningsverksamheten.
����������������������������������������������������������������������������������� 62


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 8

Riksrevisionsverkel (RRV) har p� uppdrag av regeringen utv�rderat riks-���� " '� �

dagens beslut att dela upp irafiks�kerhetsinformationen i s. k. sakinforma-lion oeh s. k. pl�derande informaiion. RRV har i sin rapport f�reslagit tv� altemativ f�r den framlida irafiks�kerhetsinformationen. Rapporten re�missbehandlas f�r n�rvarande.

Slalsmaklemas �nskem�l med uppdelningen av informationen var alt NTF:s �kade resurser fr�mst skulle utnyttjas f�r vidgade regionala och lokala insatser. RRV anser att della inte har uppfyllts. RRV anser vidare atl den ekonomiska redovisningen av hur de statliga resursema f�r trafik-s�kerhetsinformation anv�nts har brister.

F�r egen del konstaterar jag att NTF har tillsatt en ulredningsgmpp som skall se �ver arbets- och resursf�rdelningen mellan NTF centralt och Irafiks�kerhelsf�rbunden resp. Irafiks�kerhelsf�reningama. �versynen har lett fram lill att verksamheten skall intensifieras men begr�nsas till ell mindre antal informationsobjekt. Eftersom NTF oeh de regionala och lokala f�rbunden har en bred verksamhet finns det en risk att insatsema splittras p� m�nga olika projekt. Det finns d� en risk f�r att Irafiks�ker-hetseffektema uteblir. Bl. a. av dessa sk�l har NTF numera begr�nsat antalet projekt. Delta inneb�r att centrala kampanjer av kostnadssk�l kommer att genomf�ras i mindre omfattning �n hittills.

Enligt vad jag erfarit kommer NTF:s verksamhet i st�rre utstr�ckning �n hittills att m�lstyras. Konkreta och m�tbara m�l avses alt formuleras och en �kad rationalisering kommer att genomf�ras.

NTF:s ulredningsgmpp har vidare f�reslagit att anslagen till l�nsf�rbun�den skall �ka kraftigt och i f�rsta hand anv�ndas till regionalt anpassade kampanjer inom prioriterade omr�den, all �ka del regionala st�det f�r kommunemas Irafiks�kerhetsarbete saml all genomf�ra av f�rbunden och f�reningama prioriterade omr�den.

Enligt vad jag informerats om f�rekommer regelbundna samr�dsm�len mellan TSV och NTF. Vidare samordnas olika informationsinsatser och direkta samarbelsprojekl genomf�rs.

Jag kan konstatera alt NTF �kat m�lstymingen och samarbetet med TSV. Vidtagna �tg�rder inneb�r atl del ena av RRV:s tv� f�reslagna alternativ har b�rjat till�mpas.

RRV:s rapport om Irafiks�kerhetsinformationen �r f�r n�rvarande f�re�m�l f�r en bred remiss. Den b�r ge ett bra underlag f�r att bed�ma behovet av styrning och den framlida inriktningen av den statligt finansierade trafiks�kerhetsinformationen.

N�r RRV:s rapport har remissbehandlats avser jag d�rf�r att �terkom�ma lill regeringen med f�rslag till hantering av den framtida Irafiks�ker�hetsinformationen.

I avvaktan p� behandlingen av RRV:s rapport f�resl�r jag att NTF:s anslag f�r n�sta budget�r r�knas upp med 4% till 30,576 milj. kr.

63


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid Nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens fr�m�jande f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl anslag p� 30576000 kr.

C 4. Bidrag till reningsutrustning p� nya lastbilar och bussar

1989/90 Anslag������ 112 500000* 1990/91 F�rslag� ����112 500000

* Nytt anslag.

F�redragandens �verv�ganden

Regeringen f�reslog i propositionen (1987/88:50) om ny trafikpolitik inf�r 1990-talet att 450 milj. kr. skulle anvisas som bidrag till k�pare av nya lastbilar och bussar som i f�rtid uppfyller kommande obligatoriska avgas�krav. Riksdagen beslutade enligt f�rslaget.

Milj�kravet p� lastbilar och bussar lades fast i riksdagens beslut som baserade sig p� regeringens proposition (1987/88:85) om milj�politiken inf�r 1990-talet. D�rvid beslutades att tunga fordon senast �r 1994 skulle uppfylla nya och str�ngare krav p� avgasrening.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid reningsutrustning p� nya lastbilar och bussar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 112 500000 kr.

C 5. Bidrag till reningsutrustning p� �ldre personbilar

1989/90 Anslag������� 50000000* 1990/91 F�rslag������� 50000000

* Nytt anslag.

F�redragandens �verv�ganden

Regeringen har med anledning av riksdagens beslut (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) inf�rt ett bidrag lill den som installerar avgasrenande utmstning p� �ldre bilar. Anslaget b�r d�rf�r vara of�r�ndrat n�sta bud�get�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lid reningsutmstning p� �ldre personbilar f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 50000000 kr.

■ 64


 


D.� J�rnv�gstrafik��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 8

1.�� Banverket

Banverket �r enligt sin instmktion (SFS 1988:707) central f�rvaltnings�myndighet f�r fr�gor som r�r j�mv�gar. Verkets huvuduppgifter �r atl fr�mja j�mv�gens utveckling, att driva och f�rvalla statens sp�ranl�gg�ningar samt all ha hand om s�kerhetsfr�gor f�r all sp�rtrafik i landet. I detta ligger planering, projektering och byggande av nya banor samt drift och underh�ll av nuvarande banor.

2.�� Planeringsf�ruts�ttningar

Banverket har i sin tre�rsplan f�r perioden 1991 �1993 redovisat sin syn p� vilka f�mts�ttningar som g�ller f�r planeringen av verksamheten.

2.1�� Godstrafiken

SJ:s nya marknadsinriktning f�rv�ntas ge en koncentration av godslrafi�ken lill vissa linjer. Banverket framh�ller dock de anslutande linjemas betydelse d� lunga transportstr�mmar ofta b�rjar/slutar p� mindre banor. M�nga l�nsj�mv�gar kommer d�rmed alt ha en fortsatt viktig roll i gods-trafikn�let.

Det malerialadministrativa l�nkandet i n�ringslivet kommer alt st�lla h�gre krav p� tidsm�ssig precision f�r godstransportema. Detta inneb�r atl godstrafiken i �kad utstr�ckning kommer att kr�va bankapacitet under tider p� dygnet d� �ven persontrafiken �r omfattande. �verg�ng till s. k. helt�g samt �kat utbud av kombitransporter medf�r minskning av enstaka vagnslaster samt kr�ver snabbare, fler och punktligare godst�g, fr�mst mellan st�rre kombicenlra samt mol kontinenten. S�dan trafik st�ller krav p� n�t med h�gre bankapacitet, vissa linjer med h�gre till�ten godst�gshas�lighet samt �ven h�gre till�ten axdlasl.

2.2�� Persontrafiken

SJ:s satsningar p� bl. a. snabbt�g inneb�r f�r banverkels del krav p� anpassning av befintliga banor lill v�sentligt h�gre hastighet och �kad tillf�rlitlighet i de tekniska systemen. F�r all med h�gre hasligheter bibe�h�lla s�kerhet och bekv�mlighet kr�vs s�rskilda s�kerhetsanordningar eller borttagande av plankorsningar saml nysatsningar, exempelvis i form av banr�tningar.

I storstadsomr�dena f�rv�ntas s�v�l milj�sk�l som sv�righeter alt ytter�ligare bygga ul v�gsystemet komma all medf�ra krav p� �kad kapacitet i de kollekliva sp�rtrafiksystemen. Inom pendlingsavsl�nd fr�n storstads�omr�dena kan ytterligare betydande trafik utvecklas. Detta kr�ver fr�mst �kad kapacitet p� j�rnv�gsn�tet men �ven h�gre hasligheter. Eftersom kapaciletsulnyttjandel redan �r stort, beh�vs stora nysatsningar som t. ex. Arlandabanan, dubbelsp�rsulbyggnad p� v�stkustbanan och i M�lardalen.

Sammanlaget inneb�r detta v�sentligt �kade behov av medel f�r inves�
teringar och underh�ll inom j�rnv�gssektorn.���������������������������������������������������������������� 65

5�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 8


 


F�r l�nsj�rnv�garna blir trafikhuvudm�nnens st�llningstagande till per-���� Prop. 1989/90:100 sonlrafikens framtid och SJ:s bed�mningar av godstrafikutvecklingen p堠�� Bil. 8 l�nsj�mv�gama avg�rande f�r i vilken utstr�ckning dessa skall vidmakt�h�llas och mstas upp l�ngsiktigt. De beslut som fattats visar att s�v�l persontrafiken p� l�nsj�rnv�garna som den lokala och regionala trafiken p� stomj�rnv�gama blir betydande.

3. M�l f�r banverkets verksamhet

Den i 1988 �rs trafikpolitiska beslut fastlagda ansvarsf�rdelningen p� j�rnv�gsomr�det inneb�r att banverket sj�lvst�ndigt, efter en samh�llseko�nomisk bed�mning, uppr�ttar och fastst�ller planer f�r investeringar p� stomj�rnv�gama oeh underh�ll av hela del statliga j�mv�gsn�tet saml � inom givna anslagsramar � genomf�r �tg�rderna i prioritetsordning.

3.1�� M�l f�r vidmakth�llande

En av banverkels huvuduppgifter �r atl vidmakth�lla de statliga j�mv�gama. J�rnv�gsn�tets omfattning och standard skall gmndas p� samh�lls�ekonomiska bed�mningar. Vidmakth�llandet sker genom underh�ll och genom atl f�rslitna anl�ggningar byts ut n�r standarden inte l�ngre kan uppr�tth�llas med god ekonomi genom underh�ll. I vidmakth�llandem�let ligger ocks� att anl�ggningama underh�lls s� att deras ekonomiska livs�l�ngd inte avkortas. Ett m�tt p� hur j�mv�gsn�tet l�ngsiktigt vidmakth�lls f�r man genom atl ber�kna hur j�mv�gskapitalets nettov�rde utvecklas �ver liden.

D� del p�g�ende arbetet med atl precisera vilka av de enskilda anl�gg�ningar som ber�rs av gr�nsdragningen mellan infrastmktur och SJ:s an�l�ggningar har avslutats kommer del alt vara m�jligt alt mer exakt ber�kna infrastmkturens nettov�rde. Vidare har regeringen givit banverket i upp�drag att, i samr�d med riksrevisionsverkel, utarbeta formerna f�r en separat lillg�ngsredovisning avseende infrastmkturanl�ggningar inom j�mv�gsomr�det. Banverket kommer all l�mna s�dan lillg�ngsredovisning i sin kommande �rs tre�rsplan.

3.2M�l f�r banstandard

Bansiandarden m�ts fr�mst genom st�rsta till�tna hastighet och st�rsta till�tna axdlasl. Del �r fr�mst persontrafiken som st�ller hastighdskraven medan godslrafiken best�mmer axdlaslen.

St�rsta till�tna hastighet (slh) i km/timme fastst�lls f�r sp�ranl�gg�ningarna, kontaktledningen och trafiks�kerhetsanl�ggningama var f�r sig. Den l�gsta av dessa hasligheter blir d�rmed dimensionerande f�r banan.

Nuvarande banor kan klassificeras i slh 130-, 90/100- och 70-banor. Hastigheterna avser lokt�g medan det ibland �r m�jligt att till�mpa h�gre slh f�r molorvagnst�g.

Banverkets f�rslag genom ANSATS 2000 till l�ngsiktiga, tekniska
gmndm�l f�r banan inneb�r att f�r stomn�tel uppn� en gmndniv� som
normalt inneb�r en till�ten hastighet f�r konventionella lokdragna l�g p�
����������������������������� 66


 


130 km/timme och axdlasl p� 22,5 ton f�r godst�g vid 100 km/timme.���� Prop. 1989/90:100
Detta medger 160 km/timme f�r motorvagnar med mjuk boggi.
�������������������� Bil. 8

F�r ett h�gre klassens n�t med det st�rsta trafikunderlaget efterstr�vas p� motsvarande s�tt 160 km/timme f�r lokdragna resandet�g, vilket mot�svarar 200 km/timme f�r t�g med lutande vagnskorg eller 120 km/timme f�r godst�g vid axdlaslen 22,5 ton. D�r trafikunderlaget �r mindre eller d�r det �r s�rskilt kostsamt att uppn� gmndniv�n, har m�let f�r standard�h�jningen satts l�gre.

F�r n�rvarande g�ller st�rsta till�tna axellast (stax) 22,5 ton p� banddar med minst 41 kg r�ler och stax 20,0 ton i �vrigt.

Vid reinveslering inl�ggs minst 43 kg r�ler p� alla banor d�r det finns ett kommersiellt godstrafikintresse. Stax 22,5 ton blir d�rf�r med vissa re�striktioner standard p� det p� l�ngre sikt trafikerade n�tet.

3.3 M�l f�r service

Med begreppet tillg�nglighet avses trafikut�varens tillg�ng till banan f�r Irafikering, F�r en god tillg�nglighet planeras investerings- och vidmakl-h�llande�tg�rder som tillgodoser trafikut�vamas �nskem�l s� att utf�ran�det ger den f�r j�mv�gsseklorn totalt sett b�sta l�sningen.

En viktig f�mts�ttning f�r banh�llningens effektivitet �r att tid f�r arbeten som kr�ver disposition till banan avs�tts i tillr�cklig utstr�ckning. Genom bl. a. samordnad planering mellan banverket och trafikut�vama kan tiden utnyttjas b�ttre, vilket m�jligg�r arbeten f�r b�ttre prestanda och h�gre kvalitet p� banan.

Med begreppet tillf�rlitlighet avses drifts�kerheten i infraslmkluranl�gg-ningama. L�ngsiktigt erh�lls b�ttre tillf�rlitlighet genom h�jd banstandard samt modemisering av de tekniska systemen. Tillf�rlitligheten kan m�tas i antal fel i infrastmkluranl�ggningama som medf�rt driftsl�raingar samt i antal driftst�rningsminuter. Inom banverket p�g�r f�r n�rvarande utveck�ling av ett felrapporteringssystem som kan ligga till gmnd f�r operativa m�l p� olika niv�er. F�r h�rledning av banfd som orsakar l�gf�rseningar �r avsikten all det nya systemet skall kunna sammankopplas med SJ:s syslem f�r l�gf�ringsinformation.

Komforlm�l beskriver hur resen�rer p�verkas av standarden p� infra�stmkluranl�ggningama. Inom banverket p�g�r en utveckling av sp�rl�ges-normer f�r olika banklasser f�r att b�ttre kunna precisera komfortm�l. En b�ttre komfort uppn�s genom en �kad banstandard, t. ex. genom uppmst�ning av banan genom makadamisering och l�ggning av hdsvelsat sp�r.

3.4 M�l f�r milj�

Banverket har p� uppdrag av regeringen utrett j�mv�gens milj�effekter och redovisat ett program med f�rslag till �tg�rder f�r all minska st�r�ningarna fr�n j�mv�gstrafiken.

Banverket har valt att koncentrera sig p� ett �lg�rdsprogram f�r buller�
d�mpning, milj��tg�rder vid impregneringsplalser och ogr�sbek�mpning.
��������������������������� 67


 


Verket kommer senare att presentera ett program f�r d�mpning av vibra-���� Prop. 1989/90:100
tionsst�mingar, diminering av freonanv�ndning m. m.
������������������������������� Bil. 8

3.5 F�redragandens �verv�ganden

Den modell som riksdagen beslutat betr�flFande banverkets beslutsbefo�genheter inneb�r att det �r banverket som utifr�n samh�llsekonomiska �verv�ganden har att prioritera mellan olika j�m v�gsprojekt och genomf��ra dessa i den takt som tillg�ngliga resurser medger. Statsmaktemas styr�ning av banverket f�r d�nned en �vergripande karakt�r. F�mtom genom beslut om resurstilldelning till j�mv�gsseklorn kan stymingen ske genom att m�ls�ttningar l�ggs fast f�r olika delar av verksamheten.

Enligt min mening b�r arbetet med att formulera olika delm�l saml atl utveckla metoder f�r att m�ta m�luppfyllelse och utv�rdera m�len succes�sivt drivas vidare i samr�d med banverket.

Vad g�ller banverkets f�rslag lill milj�program anser jag att detta b�r behandlas tillsammans med �vriga trafikverks milj�program i samband med den milj�politiska proposition som planeras till v�ren 1991.

4. Banverkets anslagsframst�llning

Nedan f�ljer en sammanfattning av huvudpunktema i banverkels an�slagsframst�llning.

4.1 Drift och vidmakth�llande av j�rnv�gsn�tet

I sin anslagsframst�llning f�r �r 1990 pekade banverket p� en betydande eftersl�pning vad g�ller �tg�rder f�r atl vidmakth�lla j�mv�gsn�tet. De ber�kningar som banverket nu genomf�rt av reinvesteringsniv�n, under�h�llsniv�n och kostnader f�r vidmakth�llande i f�rh�llande lill Irafikbe-laslningen understryker atl insatsema f�r vidmakth�llande av befintliga j�rnv�gsanl�ggningar under 1980-lalel varit eftersatt.

Med utg�ngspunkt fr�n planeringen av nyinvesteringar i stomj�mv�gar-na f�r perioden 1991 � 2000 enligt de av regeringen utf�rdade planerings-direktiven, dagens niv� f�r investeringar p� l�nsj�rnv�gama saml dagens niv� f�r drift och vidmakth�llande ber�knar banverket eftersl�pningen till drygt 1 000 milj. kr.

N�r det g�ller fr�gan om vilken niv� p� reinvesteringar som beh�vs f�r att l�ngsiktigt vidmakth�lla infraslmklurkapilalel r�der f�r n�rvarande os�kerhet p� ell antal punkter.

En os�kerhetsfaktor ar p� vilka j�mv�gar och i vilken omfattning trafik-huvudm�nnen i framtiden kommer all bedriva trafik. Vidare r�der viss os�kerhet belr�flfande SJ:s framlida trafikering av de renodlade godsba-noma.

Eftersom del fr�mst �r p� dessa typer av banor som underh�ll och reinvesteringar under relativt l�ng lid har nedprioriterats ligger en relativt stor del av eftersl�pningen h�r.

SJ:s strategier, t. ex. satsningarna p� minskad restid och transportlid������������������������������� 68


 


samt �kad punktlighet, st�ller krav p� f�r�ndringar av trafikslmkturen. Prop. 1989/90:100 Genomf�randel av dessa strategier i form av snabbt�g, lungtrafikn�l. Bil. 8 hdl�gstrafik f�r godstransporter leder till alt underh�llsinsatser av service-och trafiks�kerhelssk�l f�r �kad betydelse. I banuppl�ldseavlalen, som ing�tts under �r 1989, regleras i vilken omfattning banverket disponerar lid f�r arbete ute i sp�ret, vilket har betydelse f�r underh�llskostnaderna. En annan fr�ga �r vilka standardkrav som �r rimliga i framtiden vad g�ller st�rsta till�tna hastighet, st�rsta axellast och trafiks�kerhet.

Genom atl underh�llsinsatser och reinvesteringar uppskjutits under l�ngre tidsperioder kr�vs i vissa fall myckel stora uppmstningsinsalser. Vid beslut om �terh�mtning av eftersl�pande underh�ll och reinvestering�ar �r del viktigt att beakta m�jlighetema all hitta andra mer varaktiga l�sningar. En h�jning av investeringsniv�n medf�r alt delar av eftersl�p�ningen byggs bort samtidigt som en b�tlre trafikl�sning erh�lls. I m�nga fall handlar del dock om en reinveslering f�r all kunna �terg� till urspmng�ligen t�nkt standard eller en reinveslering f�r att �stadkomma ett rationellt underh�ll.

Planerade st�rre upprustnings�tg�rder

 

Objektgrupp

1990 milj. kr.

199

Sp�rstandard

458

493

Broar

114

133

Signalanl�ggningar m. m.

52

68

Fdddeklorer

30

10

Nuoljatunneln

24

2

Bang�rdar m. m.

15

II

Summa

693

717

Den slutliga f�rdelningen av medel mellan drift/underh�ll och reinveste�ringar inom kostnadsramen g�rs n�r banregionemas behov och priorite�ringar som ett resultat av p�g�ende budgetplanering f�religger under h�s�ten 1989.

Under �ren 1989-1992 p�g�r och planeras omfattande sp�mppmst-ningsarbeten p� stomn�tel.

De viktigaste f�rdelama med h�jd banstandard �r:

-     b�ttre trafiks�kerhet

-     l�gre banunderh�llskostnader

-     b�ttre tillg�nglighet genom f�rre driftst�rningar och mindre tids�tg�ng f�r underh�ll

-     kortare restider genom hastighetsh�jning vilket ger h�gre kapacitet och besparingar i fr�ga om mllande materiel och �kande personal

-     mindre slitage p� mllande materiel

-     b�ttre reskomfort.

I programmet ing�r �ven byte av de �ldsta hdsvetsade sp�ren, som nu �r
utslitna.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 69


 


Trafiks�kerheten p� broarna �r en prim�r f�mts�ttning f�r j�mv�gstra-���� Prop. 1989/90:100 fik. Att broama har tillr�cklig b�rf�rm�ga �r en f�mts�ttning f�r j�mv�gs-���� Bil. 8 trafikens konkurrenskraft.

Brobest�ndel �r delvis av h�g �lder. Vissa broars b�rf�rm�ga �r otill�fredsst�llande med h�nsyn till trafikutvecklingen. Vidare �r etl antal �ldre broar utf�rda i etl material med i delta sammanhang ol�mpliga egenska�per. F�r att undvika all j�mv�gslrafikens utvecklingsm�jligheter begr�n�sas av broama m�ste brobytesprogrammel accelereras.

Allteftersom �kade krav st�llts p� j�mv�gen belr�flfande transporternas kvalitet och j�mv�gens kapacitet, har kraven p� signals�kerhelssyslemet �kat.

Under de senaste decenniema har utvecklingen drivits med inriktning mot all rationalisera genom att minska antalet sl�llverkstyper och standar�disera anl�ggningama. P� gmnd av anl�ggningamas l�nga livsl�ngd p� 40 � 50 �r finns dock fortfarande ell tiotal olika st�llverkstyper i drift. Ett med tiden allt st�rre problem f�r banverket �r atl uppr�tth�lla kompelen-sen f�r underh�lls- och �ndringsarbeten p� de �ldre anl�ggningarna efter�som nyrekryterade medarbetare i organisationen har sin gmnd- och vida�reutbildning p� modem, yngre teknik. Banverket finner det n�dv�ndigt all genomf�ra reinvesteringsprogrammet i h�gre tempo.

F�r svagt trafikerade banor, d�r trafiken inte kunnat b�ra investeringar i linjeblockering, beh�vs f�rst�rkt s�kerhet och fj�rrstyrning lill l�gre kost�nader �n de konventionella anl�ggningama. Nya system f�r s�dana banor �r under utveckling. Principen �r alt den fasla utmstningen i banan mini�meras, medan lokutmslningens funktioner f�rb�ttras. Bl. a. unders�ks hur l�gradion�tet kan utnyttjas.

Sedan de starkast trafikerade linjema utmstals med ATC p�g�r p� stomn�tel nu vissa kompletteringar p� st�rre stationer. Utbyggnad p�g�r �ven p� linjer med l�gre Irafikintensitel inkl. l�nsj�mv�gar d�r person-och/dler viss typ av godstrafik f�rekommer.

4.2�� Nyinvesteringar i stomj�rnv�gar

Vid banverket p�g�r arbelet med all uppr�lta en plan f�r nyinvesteringar f�r perioden 1991 � 2000 i enlighet med f�rordningen om plan f�r slom�j�mv�gar (SFS 1989:678) och de direktiv som regeringen utf�rdade den 20 april 1989 belr�flfande den n�rmare inriktningen av banverkets planering. Som underlag f�r den p�g�ende planeringen har banverket, somjag tidiga�re n�mnt, utarbetat en skiss till olika standardm�l f�r j�mv�gsn�tet, "AN�SATS 2000".

Banverkets plan skall redovisas senast den I september 1991. Det finns dock redan i dag ett antal storprojekt som kan utpekas som de samh�lls�ekonomiskt mest l�nsamma.

4.2.1 Arlandabanan

En bana fr�n Stockholm till och genom Arlanda flygplats har l�nge varit

aktuell. Av intresse �r inte bara att skapa ett konkurrenskraftigt transport-��������������������������� 70


 


altemativ till v�gtrafiken mdlan Stockholms city och Arlanda utan ocks� Prop. 1989/90:100 att SJ:s fj�rrtrafik skall kunna f�ras via Arlanda. Med en genomg�ende Bil. 8 banstr�ckning skulle inte bara Stockholm, Uppsala och Dalama f� synner�ligen goda j�rnv�gsf�rbindelser till flygplatsen utan �ven s�dra Norrland, S�dermanland och �sterg�tland. En flygpendel p� sp�r med h�g standard i str�ket S�dert�lje�Stockholm �Arlanda �Uppsala bed�ms ha h�g poten�tial och har visat sig ge h�g samh�llsekonomisk avkastning.

Infrastmkturkostnadema �r ber�knade till ca 3000 milj. kr. Till delta kommer kostnadema f�r stalionsanl�ggningar m. m. Kostnadema �r bero�ende av p�g�ende projekteringsarbete och kraven p� eventuella s�rskilda milj�skydds�tg�rder vid befintlig bebyggelse.

�ven om Arlandabanan synes ge den klart b�sta samh�llsekonomiska l�nsamheten av studerade projekt �r det enligt banverkets mening inte rimligt att hela dess infrastmkturkostnad skall belasta anslaget f�r nyinve�steringar. Mot denna bakgmnd l�mnar banverket ett f�rslag lill extemt deltagande i kostnadema f�r projektet.

4.2.2M�lardalen

Trafikf�rs�rjningen av M�lardalsregionen, dvs. Stockholm �V�ster�s/ Eskilstuna-�rebro, har h�g prioritet och b�r enligt banverkels uppfatt�ning behandlas som en helhet, det s. k. samordnade uppl�gget f�r M�larda�len.

Kostnadema f�r en utbyggnad enligt del samordnade uppl�gget uppg�r till ca 4500 milj. kr. i 1991 �rs prisniv�.

En s�rskild utredning om framtida j�mv�gsutbyggnad i M�lardalsre�gionen p�g�r med inriktning p� att samordna de olika intressentemas �nskem�l och finansiella �taganden.

4.2.3V�stkustbanan

P� v�stkustbanan slutf�rs f�r n�rvarande utbyggnaden av dubbelsp�r en�ligt den nordiska handlingsplanen f�r ekonomisk utveckling och full sys�sels�ttning. De anslagna medlen (255 milj. kr.) har inneburit att delarna Br�nnarp-Getinge och Almedal �M�lndal har lagils i trafik medan delen Halmstad �Tr�nninge blir klar under v�ren 1990. En fortsatt utbyggnad av dubbelsp�ret tillh�r de h�gst prioriterade nysatsningama.

En fortsatt om- och tillbyggnad av v�stkustbanan bed�mer banverket som n�dv�ndig men takten blir beroende av den fortsatta medelstilldel�ningen. Enligt banverket b�r inriktningen vara att bygga f�r ca 200 milj. kr. per �r i 1991 �rs prisniv� och d�rigenom klara en dell�sning med partiella dubbelsp�rsstr�ckor f�re sekelskiftet.

4.2.4Ostkustbanan

�nskem�l f�religger om att kunna f�rb�ttra trafiken genom atl trafikera
Stockholm �Sundsvall med snabbare fj�rrt�g. En anpassning av de fasla
anl�ggningama �r med h�nsyn till dagens banstandard m�jlig lill m�ttliga
��������������������������� 71


 


kostnader p� delen Stockholm �G�vle. �ven upp till trakten av Ljusne���� Prop. 1989/90:100 medger banans kurvalur v�sentligt h�gre hastighet medan banan norr��� Bil. 8 d�rom kr�ver mycket stora insatser f�r den h�gre standard som kr�vs f�r trafik med snabbare t�g.

4.2.5 Nya sp�r genom Stockholm

F�r n�rvarande slutf�rs ombyggnaden av Stockholms Central och S�dra station. S�der d�rom finns fyra sp�r f�rbi �lvsj� till Flemingsberg och sp�mlbyggnad p�g�r norr om Centralen. D�remellan finns endast ett dubbelsp�r, som dagligen trafikeras av n�rmare 400 t�g under vardagar. Enligt banverket utg�r detta dubbelsp�r en "midja" f�r trafiken som allvarligt h�mmar fortsatt trafikutveckling och �r ytterst k�nslig f�r st�r�ningar i fj�rrtrafiken samt �r vital f�r kollektivtrafikens funktion i stor�stadsomr�det.

Banavsnittet har behandlats i en f�rstudie som banverket remissbehand�lat. Flertalet instanser avvisade d�rvid en l�sning med endast kapacitets�f�rst�rkning genom en tillbyggnad av ett tredje sp�r f�rbi Riddarholmen med h�nsyn till de ingrepp som beh�vs i befintlig milj�. Alternativen med de v�sentligt kostsammare tunndl�sningama f�r ett helt nytt dubbelsp�r och ny underjordisk station under Vasagalan f�rordades liksom att en l�sning i tunnel under Kungsholmen via Liljeholmen/ Fridhemsplan borde studeras vidare f�re beslut.

I avvaktan p� fortsalla utredningar om alternativen samt mera konkreta planer p� ut�kad trafikering har banverket f�r avsikt att ytterligare studera s�v�l de kortsiktiga som de l�ngsiktiga l�sningarna.

4.2.6 Nordiskt stomn�tf�r godstrafik

I samverkan med de nordiska banf�rvaltningama slutf�rs nu arbetet med att klarl�gga f�mts�ttningama f�r atl framf�ra kombit�g och godsexpres�ser i h�gre hasligheter p� ell nordiskt "lungtrafikn�l". M�jligheterna att inom ramen f�r de trafiks�kerhetsm�ssiga och bantekniska kraven �ka hastigheten f�r godst�g i Sverige har klariagts. Avg�rande �r kraven p� till�ten axellast, p�g�ende utveckling av s. k. mjuka boggier �ven f�r godsvagnar saml sp�mnderh�llskoslnadema. �ven l�gvikter, lokens drag�f�rm�ga, bromsutrustningar saml signalsystemet �r viktiga komponenter i en lotalbed�mning.

En gmndniv� f�r bansiandarden som medger 100 km/timme vid 22,5
lons axellast eller 120 km/timme vid 18 lons last ing�r i den n�mnda
basstandarden i ANSATS 2000. Den m�lniv� som efterstr�vas, n�mligen
25 ton vid 100 km/timme resp. 18 lon vid 160 km/timme f�r godst�g,
kr�ver ytterligare klarl�gganden betr�ffande omfattning och kostnader f�r
de s�rskilda investerings�tg�rder som kr�vs. Avsikten �r att denna stan�
dard skall inrymmas i kostnaderna f�r aktuella ombyggnads- och investe�
ringsobjekt p� del n�t som prioriteras av godstrafiken.
����������������������������������������������������� 72


 


4.2.7 Helsingborgsprojektet����������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8 I Helsingborg forts�tter om- och nybyggnad av terminalanl�ggningar och

anslutningslinjer enligt �verenskommelsen mellan SJ och Helsingborgs

kommun fr�n �r 1984. Samtliga arbeten skall vara klara till t�gplaneskiftel

�r 1991.

4.2.8 Projektet Norra Stambanan

Linjen Ange �Boden har en omfattande, tung godstrafik, som ber�knas �ka kraftigt p� sikt. Av det p�g�ende investeringsprogrammet med syfte att f�rb�ttra dagens trafikeringsf�rh�llanden och ge st�rre kapacitet f�r �kande trafik �terst�r arbeten lill en kostnad av ca 280 milj. kr. under �ren 1990 och 1991.

Del finns dock behov av fortsatta kapacitetsf�rst�rkningar och sp�rbyte liksom vissa st�rre brobyten inom de n�rmaste �ren. Som exempel kan n�mnas alt principbeslut har tagits f�r brobyte �ver Skdlefte�lven samt vissa kurvr�tningar i detta sammanhang. Projektet, som prelimin�rt kost�nadsber�knats lill 200 milj. kr., drivs med inriktning p� byggstart �r 1991.

4.2.9 Snabbt�gsanpassning av fasla anl�ggningar

SJ:s f�rsta 20 snabbt�gss�tt s�tts i trafik successivt �ren 1990-94. De fasta anl�ggningarna anpassas s� all nuvarande h�gsta hastighet 130/160 km/timme �kas till 200 km/timme. P� 80% av str�ckan kommer d� t�gen att kunna k�ras i hasligheter mdlan 160 och 200 km/timme och totala restiden utan uppeh�ll mellan Stockholm och G�teborg blir mindre �n tre timmar.

Utbyggnaden sker successivt och etapperna Katrineholm - Sk�vde och Alings�s �G�teborg planeras tas i bmk i april 1990, delen Katrineholm-Jama i januari 1991 och hela str�ckan i juni 1992.

Inom ramen f�r tillg�ngliga resurser har banverket inte ansett det m�j�ligt att eliminera samtliga korsningar mellan v�g och j�mv�g genom alt bygga planskilda korsningar. De ca 100 �terst�ende plankorsningama med motorfordonslrafik kommer all f�rses med hdbomsanl�ggningar, som i m�nga fall ulmstas med syslem som k�nner om fordon k�r genom bom efter f�llning eller blivit st�ende p� sp�ret efler bomf�llning. Signals�ker-hetsanl�ggningarna i �vrigt anpassas till den h�gre hastigheten f�r vissa t�g och de �kade skillnaderna i hastighet mellan olika slags l�g.

Nya kalkyler �ver snabbt�gstrafikens l�nsamhet har f�r SJ:s del visat p� betydande �verskoll om de f�rsta 20 t�gs�tten s�tts i trafik dels p� str�c�kan Stockholm-G�teborg, dels Stockholm �Malm�. Banverket studerar d�rf�r m�jlighetema och den samh�llsekonomiska l�nsamheten av lidiga�rd�ggning av anpassningen av de fasla anl�ggningarna, i f�rsta hand mellan Katrineholm och Link�ping, till h�sten 1992.

73


 


4.2.10 V�gskydd�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8 Plankorsningar mellan v�g och j�mv�g �r ell allvarligt trafiks�kerhets-

problem och banverket anser alt insatsema f�r att f�rb�ttra s�kerheten

beh�ver �kas.

Banverkets arbete bedrivs med inriktning p� att inga nya plankorsningar skall tillkomma saml att p� sikt bygga om befintliga plankorsningar till planskilda p� de st�rre banoma samt �ven all reducera eller avskaffa �vriga korsningar. F�r att detta skall vara m�jligt kr�vs s�rskild h�nsyn till j�mv�gens intressen i samh�llsplaneringen.

Vidare p�g�r arbete f�r att �ka s�kerheten i befintliga korsningar. Ett s�rskilt program finns som syftar till att f�rse n�ra h�lften av enbart Ijus-och Ijudsignalreglerade korsningar med bommar. I andra korsningar m�ste skyddet f�rb�ttras p� gmnd av all trafiksituationen f�r�ndras.

Banverket anser det angel�get med ytterligare insatser f�r v�gskydd. Om banverket tilldelas den beg�rda niv�n p� anslagsmedel f�r nyinvesteringar bed�mer verket att det �r m�jligt att �ka insatsema.

4.3 F�redragandens �verv�ganden

Vad g�ller anslagen till underh�ll resp. byggande av l�nslrafikanl�ggningar, v�gar och j�mv�gar, kommer som tidigare n�mndes regeringen senare i v�r att �terkomma i en s�rskild proposition. F�r anslagen till j�rnv�gsinspek�lionen och f�r banverkels f�rsvarsuppgifter redovisar jag f�rslag till anslags�ber�kning f�r budget�ret 1990/91. I avvaktan p� propositionen om trans�portsektoms infrastmktur f�resl�r jag att �vriga anslag inom banverkels omr�de f�rs upp med of�r�ndrade bdopp.

4.4 �vriga fr�gor

4.4.1 Enhetliga banavgifter

Den s. k. v�gtrafikmodellen inneb�r bl. a. atl f�retag som trafikerar det statliga j�mv�gsn�tet skall betala fasla och r�rliga avgifter f�r utnyttjandet av infrastmkturen.

Avgifterna utformades urspmngligen s� alt de skulle �terspegla margi-nalkostnadema f�r sp�mnderh�llel p� olika bantyper. Delta medf�rde att avgiften var h�gre f�r m�nga j�mv�gar i skogsl�nen �n f�r banorna i �vriga landet. F�r att fr�mja den regionala balansen beslutade regeringen d�rf�r den 20 juni 1989 alt en enhetlig avgift skall g�lla i hela landet (SFS 1989:678).

4.4.2 Merkostnader i samband med omlokalisering

Det trafikpolitiska beslutet inneb�r bl. a. all banverkets huvudkontor
senast den 31 december 1990 skall f�rl�ggas till Borl�nge. Enligt riksda�
gens beslut skall merkostnader i samband med utflyttningen av banverkels
huvudkontor inte belasta anslagen f�r underh�ll och investeringar. Riks-
���������������������������� 74


 


dagen har nyligen beslutat att, ut�ver de 18 milj. kr. som banverket���� Prop. 1989/90:100 tilldelades f�r budget�ret 1989/90, etl reservationsanslag p� 100 milj. kr.���� Bil. 8 skall anvisas p� till�ggsbudget f�r detta �ndam�l.

4.4.3J�rnv�gsinspektionen

Den nya trafikpolitiken inneb�r en uppdelning av s�kerhetsansvaret mel�lan trafikut�vare och infrastmkturh�llare. Samtidigt �ppnas m�jligheten f�r flera trafikut�vare att trafikera statens sp�ranl�ggningar. Detta inneb�r att h�gre s�kerhetskrav m�ste st�llas �n i dag och att en effektivare tillsyn kr�vs. Den s�rskilda s�kerhetsmyndigheten p� j�mv�gsomr�det, j�mv�gs-inspektionen, har i dag inte tillr�ckliga befogenheter f�r sin verksamhet. Vidare kr�vs en samordning mellan de olika f�rfattningar som reglerar s�kerheten vid j�mv�g, sp�rv�g och tunnelbana. Mot denna bakgmnd p�g�r arbetet med att omarbeta lagstiftningen p� detta omr�de. Den nya lagstiftningen avses tr�da i kraft den 1 juli 1990.

4.4.4Ramf�r uppl�ning i riksg�ldskontoret

Till f�ljd av 1988 �rs trafikpolitiska beslut har banverket m�jlighet att ta upp l�n i riksg�ldskonioret f�r den vidare finansieringen av investeringar i eldriftsanl�ggningar och av de s. k. SL-investeringama. D�ml�ver f�r uppl�ning ske f�r produktions- och Ideulmstning samt f�r r�relsekapital. F�r �r 1990 f�r banverkets uppl�ning ske inom en ram av 1 210 milj. kr.

Jag �terkommer med f�rslag till ram f�r banverkets uppl�ning i riksg�l�den under �r 1991. Vad g�ller anslagen lill underh�ll resp. byggande av l�nslrafikanl�ggningar, v�gar och j�m v�gar, kommer som tidigare n�mndes regeringen senare i v�r atl �terkomma i en s�rskild proposition.

5. Anslagsfr�gor

D 1. Drift och vidmakth�llande av statliga j�mv�gar

1989/90 Anslag��� 2 595000000 1990/91 F�rslag�� 2 595000000* * Utbrutet anslag.

Under anslaget finansieras banverkets kostnader f�r underh�ll och re�investeringar avseende det statliga j�mv�gsn�tet.

Banverkets anslagsframst�llning

Banverket redovisade redan i sin anslagsframst�llning f�r verksamhets�ret 1990 atl det finns en betydande eftersl�pning n�r del g�ller underh�llet av j�mv�gsn�tet.

Del r�der i dag os�kerhet i fr�ga om en rad faktorer som p�verkar behovet
av resurser f�r att l�ngsiktigt vidmakth�lla j�rnv�gsn�tet. I det arbete som
p�g�r med all uppr�tta l�ngsikliga planer f�r drift och investeringar kommer
flertalet av dessa faktorer all analyseras.���������������������������������������������������������������������� -75


 


Banverket anser d�rmed atl fr�gan om behoven av medel f�r alt vid-���� Prop. 1989/90:100 makth�lla infraslmklurkapilalel l�ngsiktigt f�rst b�r pr�vas inom ramen���� Bil. 8 f�r denna planering.

Mot denna bakgmnd beg�r banverket en realt of�r�ndrad kostnadsram f�r drift och vidmakth�llande verksamhets�ret 1991.

Vid den redovisningsm�ssiga bodelningen mellan banverket och SJ per den I januari 1989 �vergick statskapital motsvarande anl�ggningstillg�ng-ama lill banverket. D�remoi �verf�rdes inget statskapital f�r oms�ttnings�tillg�ngar lill banverket d� SJ hade finansierat detta p� annal s�tt.

Banverket f�resl�r d�rf�r att dt statskapital f�r oms�ttningstillg�ngar tilldelas verket eller alt banverket f�r l�na pengar r�ntefritt p� statsverkets checkr�kning f�r lagerink�p m. m. Ett annat alternativ �r att verket f�r �ka sin uppl�ning i riksg�ldskontoret och ges kompensation p� anslagen f�r de �kade uppl�ningskoslnadema.

Behovet av statskapital uppg�r lill ca 250 milj. kr. En kompensation f�r �kade uppl�ningskostnader inneb�r ett l�ngsiktigt �kat anslagsbehov p� ca 30 milj. kr. per �r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet. Drift och vidmakt�h�llande av statliga j�rnv�gar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna dt reservationsanslag p� 2 595 OOOOOO kr.

D 2. Nyinvesteringar i stomj�mv�gar

1989/90 Anslag������ 583 300000 1990/91 F�rslag����� 583 300000* * Utbrutet anslag.

Fr�n� anslaget� betalas� banverkels� kostnader� f�r� nyinvesteringar� i slomj�mv�gar.

Banverkets anslagsframst�llning

Banverket utg�r i sitt yrkande fr�n den av regeringen angivna planerings�niv�n p� en miljard kronor per �r (i prisl�ge den 1 januari 1989). I denna niv� inryms de n�dv�ndiga om- och tillbyggnader som beskrivits med sammanlagt ca 400 milj. kr. P�g�ende f�rst�rkningar av Norra stambanan och stambanan genom �vre Norrland kan fullf�ljas. Ombyggnaden f�r snabbt�g mellan Stockholm och G�teborg kan slutf�ras i ber�knad lid f�r trafikering i full omfattning under �r 1992. Vidare kan anpassning och f�rb�ttring p�b�rjas av ytterligare linjer f�r snabbt�g, exempelvis Stock�holm � �sterg�tland( � Malm�) samt Uppsala�G�vle( �Sundsvall).

Om s�rskild finansiering kan �stadkommas f�r byggstart av Arlandaba�
nan �r 1991 ber�knar banverket atl della med ca 100 milj. kr. F�r utbygg-
nadema i M�lardalen i syfte atl genomf�ra del samordnade uppl�gget kan
��������������������������� 76


 


d� ca 175 milj. kr. avs�ttas motsvarande p�b�rjande av projekt s�v�l s�der���� Prop. 1989/90:100
som norr om M�laren.
������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

Enligt banverkets bed�mning �r den beg�rda niv�n p� anslaget f�r nyinvesteringar emellertid inte tillr�cklig f�r all motsvara de f�rv�ntning�ar p� nysatsningar inom j�mv�gssektom som den debatt 1988 �rs trafikpo�litiska beslut har skapat. Anslagsniv�n m�ste minsl dubblas f�r all de starkast uttalade kraven p� nysatsningar skall kunna tillfredsst�llas inom rimlig lid. En �kning skulle ocks� avlasta behoven av �kade insatser f�r att komma lill r�tta med eftersl�pningen av �tg�rder f�r vidmakth�llande av de befintliga anl�ggningama.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�rsl�r riksdagen

alt, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Nyinvestering�ar i stomj�rnv�gar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservations�anslag p� 583 300000 kr.

D 3. Ers�ttning till banverket f�r vissa kapitalkostnader

1989/90 Anslag������� 94000000 1990/91 F�rslag������ 94000000* * Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget finansieras banverkets kapitalkostnader f�r riksg�ldsl�n f�r de s. k. SL-investeringama i Stockholmsomr�det och avskrivningskost�nader f�r eldriftsanl�ggningar.

Banverkets anslagsframst�llning

Banverket har fr. o. m. �r 1989 �vertagit befintliga riksg�ldsl�n och befint�ligt statskapital fr�n SJ avseende eldriftsanl�ggningar. R�ntor p� l�nen betalas med medel fr�n anslaget D I. Drift och vidmakth�llande av statliga j�mv�gar.

Investeringama i Stockholmsomr�det inom ramen f�r �verenskommel�sen �r 1983 mellan Stockholms L�ns Landsting, SJ och staten finansieras fr. o. m. budget�ret 1987/88 genom riksg�ldsl�n fr�nsett den del som betalas med direkta finansieringsbidrag.

Avskrivningskoslnaderna f�r eldriftsanl�ggningar budget�ret 1990/91 ber�knas till 50 milj. kr. medan den del av kapitalkostnaderna f�r de l�nefinansierade SL-investeringama som faller p� banverket ber�knas till 139 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Ers�ttning lill
banverket f�r vissa kapitalkostnader f�r budget�ret 1990/91 ber�kna
ett f�rslagsanslag p� 94 000000 kr.���������������������������������������������������������������������� 77


 


D 4. S�rskilda nyinvesteringar i stomj�mv�gar��������������������������������� Prop. 1989/90:100

1989/90 Anslag������� 65000000��������������������������������������������������������������� ''-

1990/91 F�rslag����� 65000000* � Utbrutet anslag.

Fr�n anslaget betalades tidigare utbyggnad av dubbelsp�r p� v�stkust�banan i enlighet med den Nordiska handlingsplanen f�r ekonomisk ut�veckling och full syssels�ttning. F�r budget�ret 1989/90 anvisades dess�utom medel f�r fortsatt dubbelsp�rsulbyggnad p� str�ckan G�teborg-Kungsbacka.

Banverkets anslagsframst�llning

I sitt beslut med anledning av 1989 �rs budgetproposition meddelade riksdagen atl man hade f�r avsikt att bekosta en tredjedel av kostnaden f�r utbyggnad av dubbelsp�r p� str�ckan G�teborg�Kungsbacka under f�mt�s�ttning att banverket och de n�rmast ber�rda lokala och regionala intres�sentema var beredda att svara f�r vardera en tredjedel av kostnadema.

Banverket har, i enlighet med ett uppdrag fr�n regeringen, Ir�flFat en �verenskommelse med lokala och regionala intressenter betr�flFande kost�nadsf�rdelningen av dubbdp�rsulbyggnad p� str�ckan G�teborg-Kungs�backa till en sammanlagd kostnad av 400 milj. kr. Banverket beg�r nu att, ut�ver de 65 milj. kr. som anvisades f�r budget�ret 1989/90, medel mot�svarande resterande del av statens �tagande skall anvisas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till S�rskilda nyinvesteringar i stomj�rnv�gar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 65000000 kr.

D 5. J�m v�gsinspektionen

1989/90 Anslag�������� 10300000

1990/91 F�rslag������� 11052000

Under anslaget finansieras kostnaderna f�r den till banverket knutna j�rnv�gsinspeklionen.

Banverkets anslagsframst�llning

J�rnv�gsinspeklionen skall verka f�r alt sp�rtrafik skall kunna bedrivas
med h�g trafiks�kerhet. J�rnv�gsinspektionen har satt som m�l att sp�rtra�
fik skall vara s�krare �n varje annal person- eller godstransportsystem i
Sverige samt att risken f�r att d�das eller skadas vid sp�rtrafik fortl�pande
skall minskas.
���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 78


 


F�r forskning och utveckling inom j�mv�gsinspektionens ansvarsomr�-���� Prop. 1989/90:100
de beg�rs en h�jning av j�mv�gsinspektionens anslag med 650000 kr.
���������� Bil. 8

F�redragandens �verv�ganden

H�g trafiks�kerhet �r ett av j�mv�gens fr�msta konkurrensmedel. S�ker�heten �r redan i dag relativt sett myckel h�g men arbetet med all successivt f�rb�ttra s�kerheten skall givetvis drivas vidare. Jag anser det d�rmed vara angel�get att n�dv�ndig forskning och utveckling kommer till st�nd inom j�rnv�gsinspektionens ansvarsomr�de. Enligt min bed�mning b�r dock dessa insatser kunna inrymmas inom ordinarie anslag.

Pris- och l�neomr�kningen f�r j�mv�gsinspeklionen har jag ber�knat till 752000 kr. och anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 uppg�r d�rmed rill 11052000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

1.       till J�rnv�gsinspeklionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 11052 000 kr.

2.       godk�nna en kostnadsram p� 11 374000 kr. f�r kalender�ret 1991.

D 6. Banverket: F�rsvarsuppgifter

1989/90 Anslag������� 42400000 1990/91 F�rslag������ 37600000

Fr�n anslaget betalas vissa kostnader inom j�mv�gssektom f�r uppgifter inom den civila delen av totalf�rsvaret.

Banverkets anslagsframst�llning

F�r f�rsvarsberedskap inom j�mv�gsomr�det disponerar banverket ett s�rskilt anslag � och f�rdelar medel till SJ och TGOJ � med anv�ndning enligt programplanen f�r den civila dden av totalf�rsvaret. Verksamheten omfattar investeringar avseende ledning och samband, sp�r- och bang�rds�anordningar inkl. reparationsberedskap, elf�rs�rjning, fortifikatoriskt skydd och maskering samt ABC-skydd m. m. Vidare ing�r drift och hand�lingsberedskap.

Banverket har �ven kostnader f�r viss utbildning av vapenfria Ij�nsle�pliktiga, oljelagring, civilf�rsvar, �vergripande planl�ggnings- och led�ningsverksamhet samt driftv�rn.

Banverket ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 till
37600000 kr. inkl. pris- och l�neomr�kning.
�������������������������������������������������������������������� 79


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� R

Efter samr�d med chefen f�r f�rsvarsdepartementet tillstyrker jag ban ver-�������� � �

kels yrkanden avseende medd f�r f�rsvarsinvesleringar i j�rnv�gar.

Jag f�resl�r all till banverkets f�rsvarsuppgifter anvisas 37600000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Banverket: F�rsvarsuppgifter r�r budgel�rel 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 37 600000 kr.

3 Statens j�mv�gar

3.1 Preciserade arbetsuppgifter

SJ skall enligt det trafikpolitiska beslutet rekonstmeras och utvecklas till etl modernt, eflFektivl och kundinriktat t�gf�retag med en s�dan l�nsamhet att det kan �verieva av egen kraft. Resultalm�ld f�r SJ �r att �r 1992 kunna uppn� en vinst p� 500 milj. kr., vilket inneb�r en f�rb�ttring med I miljard kronor i f�rh�llande till 1987 �rs resultat. F�r all ge m�jlighet till atl genomf�ra rekonstmklionen har SJ f�tt en l�ng rad befogenheter vilka normalt inte g�ller f�r afT�rsverk. Bl. a. har verket f�tt befogenhet atl inom en ram p� 2,7 miljarder kronor s�lja fast egendom samt inom en ram p� 2 miljarder kronor f�rv�rva, f�rvalta och avyttra aktier. Vidare har staten avst�tt fr�n alla krav p� inleveranser fr�n SJ t. o. m. �r 1992. Avsikten med all ge SJ dessa m�jligheter har varit all verket genom att s�lja ut fastigheter och bolag skulle kunna konsolidera sig samtidigt som utrymme skulle skapas f�r all genomf�ra n�dv�ndiga investeringar s� all j�mv�gstrafiken kan ut�vecklas.

Med den nya rollf�rdelningen p� j�rnv�gsomr�det skall SJ driva person-och godslrafik p� etl aff�rsm�ssigt och l�nsamt s�tt. SJ kan ocks� p� entreprenad �t irafikhuvudmannen svara f�r lokal och regional trafik saml �l staten f�r l�ngv�ga persontrafik som har en klar regionalpolitisk bety�delse men som inte kan klaras p� aff�rsm�ssiga gmnder. Della inneb�r atl de tidigare sammansatta och oklara m�len SJ verkade under nu har ersatts av preciserade arbetsuppgifter med tydliga utg�ngspunkter f�r agerandet. N�rmare f�reskrifter f�r SJ finns i verkets instmktion (SFS 1985:192).

3.2 En J�rnv�gsinriktad och decentraliserad organisation

SJ-koncernen best�r dels av aflT�rsverket SJ, dels av Swedcarriergmppens
f�relag saml n�gra av SJ direkt�gda dotterbolag. J�mv�gstrafiken �r k�rn-
affaren. �vriga delar av verksamheten skall organiseras s� all de uppfyller
kraven p� aflT�rsm�ssighel samtidigt som de st�djer j�rnv�gstrafiken.�������������������������������� 80


 


Prop. 1989/90:100 BiL 8


1 )-l

 

Q)

 

■1-1

 

U

 

.��� V

c

CO

Oi

u

ti

-o

Cl

0)

3

P4

V-

c/5

C

 

 

o

H O O

 

 

 

 


 

 

 

 

-H

 

 

 

1�� u-i

00

 

 

c��

10

 

 

G��� B

,H

 

 

u

O

 

CQ

(C

ra .

 

< 

1-1 <:

O Q>

 

->

rt�� M

H�� 4-1

 

O

M��� C

W�� 4J

 

e;

01�� .H

> o

 

H

13�� 4J

o T3

 

 

tu�� -H 3��� P

 

u

 

CO

 

 

cc

 

 

<;

u

 

< 

.H

 

 

U}

 

c

V

 

.

ra

OJ

ra�� cfi

M��� OC

 

-H

rH

1��� 0(.

H���� 1

rc�� TO

C2

u-i

0)

A! C

>� c

 

< 

a

> 

H rt

TO�� *H

a�� o

 

1-

ir.

14-1 Vj

C K.:

QJ .c

U

4J

 

rt 3

H

S�� M

w

tH

pa

tj rt

■c�� >,.

c/D��� OJ

<:

H

< 

E-u

c�� IJ�

-a

 

pa

 

w

TO��� J�� fe

cc�� o

 

 

 

pa (L-

U��� OJ�� CO

< S

 

c cj;

 

<��� 14

u:: u,


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

q;

 

 

 

 

c

 

 

 

 

H

 

 

 

 

> 

 

 

 

 

j-i

 

ra

 

 

OJ

 

4-

 

 

w

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

:rt

 

 

 

 

 

 

cr

 

 

 

11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

H

 

< 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Q

 

1

UJ >

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

■■<

 

 

 

LU

 

 

 

Uh

 

 

 

< 

 

 

 

 

OJ

 

 

X!

 

 

tT3

 

 

4-1

 

 

C/:

 

 

 

 

 


 

t

r:

4-1

0;

Cl)

c,

 

o

C-H 1

■H

Ul

4J

H

tn

> 

(

■H

..,

 

 

 

 

Cl

 

c

t

n

J=

H

■I-t

Ul

 

H

ti:

> 

 

■H

"1

 

4-)

 

1-

 

O

 

CLCl

M

4'

C

r:

m

c

1-4

H

4-1

cn

to

H

13

> 

O

H

ei-a 1


6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 8


 


3.3 Resultatet hittills enligt planerna������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril�� R

SJ har i �rsredovisningen f�r �r 1988 redovisat ett koncemresultal efter���������������

finansnetlo p� -7 milj. kr. Motsvarande v�rde f�reg�ende �r var -160 milj. kr. F�r aff�rsverket SJ blev resultatet �417 milj. kr., vilket var en f�rb�ttring efter finansnetto med 50 milj. kr.

I SJ-koncemens del�rsrapport f�r januari-augusti �r 1989 redovisas en resultatf�rb�ttring f�r aflT�rsverket j�mf�rt med f�reg�ende �r p� drygt 400 milj. kr. Resultatet beror delvis p� att SJ s�lt fastigheter i Stockholmsom�r�det f�r 124 milj. kr. Lokf�rarslrejken under augusti m�nad har dock samtidigt p�verkat resultatet negativt. Den tidigare m�ls�ttningen om att uppn� ett r�relseresultat p� plus minus noll f�r �r 1989 ligger fast.

Enligt del trafikpolitiska beslutet skall �rligen rapporteras hur SJ har anv�nt vissa vidgade beslutsbefogenheter och vilken eflFekt de haft p� SJ:s resuhat. SJ har mot denna bakgmnd den 22 november 1989 l�mnat en redog�relse. Av skrivelsen framg�r att utdelningen fr�n dotterbolagen �r 1989 uppgick till drygt 39 milj. kr. F�rs�ljningen av fastigheter gav samma �r en bmttoint�kt p� 138 milj. kr. Vidare redovisas i skrivelsen en f�rteck�ning av den exlema uppl�ningens storlek och lill vilken r�nteniv� som l�nen tagils. L�nen �r till sin karakt�r ofta mycket kortsiktiga. Genom en j�mf�relse av motsvarande r�nta i riksg�ldskontoret konstateras all SJ nu kunnat f� en f�rm�nligare finansiering.

3.4 Afi�rsplan f�r utveckling

SJ har p� regeringens uppdrag redovisat en aff�rsplan f�r �ren 1990-1992. Den inneb�r atl servicen f�rb�ttras f�r resen�rer och godskunder saml att j�mv�gens konkurrenskraft st�rks mot bilismen, flyget och sj�tra�fiken. Aff�rsplanen syftar till att ge SJ en lillfredsst�llande l�nsamhet och d�rmed befria statsmaktema fr�n all som tidigare i efterskott l�cka f�r�luster i verksamheten. Planen inneb�r en kraftfull satsning p� l�nsamma Iransportuppdrag. Totalt uppg�r investeringsvolymen lill ca 1,7 miljarder kronor per �r.

Aff�rsid�n beskrivs som all SJ-koncemen skall erbjuda helt�ckande gods- och personlrafiktj�nster i Sverige samt lill och fr�n Sverige. Verk�samheten skall bedrivas afT�rsm�ssigt och rationeUt. Den skall medverka lill intemationell konkurrenskraft f�r det svenska n�ringslivet. Trafik som inte har f�mts�ttningar alt utvecklas lill l�nsamhet skall ofFereras lill staten eller lill trafikhuvudm�n, som arbetar med regionalpoliliska eller andra samh�llsekonomiska m�l.

F�r kunderna skall SJ-koncemen k�nnetecknas av

-     s�kerhet - h�g trafiks�kerhet och god lidh�llning f�r resen�rer samt h�g leveranss�kerhel f�r godstransporter

-     eflFektivl reslidsutnylljande - vilket innefattar en god service och kom�fort anpassad efler olika resen�rers behov

-     kapacitet - f�r att klara variationer i behoven av godstransporter och resor

-     milj�v�nlighet - baserad p� del faktum att t�gtrafiken r�ll utnyttjad �r������������������������������ 82


 


energisn�l och milj�v�nlig men ocks� baserad p� h�ga milj�krav i���� Prop. 1989/90:100
underh�ll och service.
��������������������������������������������������������������������� Bil. 8

F�r personalen och de fackliga organisationerna skall SJ-koncemen ut�m�rkas av

~ �ppenhet i alla fr�gor -- inflytande p� alla omr�den

ulveckiing f�r alla personalkategorier

engagemang fr�n alla i organisationen.

Resultatm�ssigt anges i afT�rsplanen f�ljande m�l f�r verksamheten i aff�rsverket.

 

 

1988

1989

1990

1991

1992

 

(utfall)

(prognos)

 

 

 

Oms�ttning

10620

10800

11400

12200

13200

Resultat efter avskrivningar

-230

300

620

725

940

Resultat efter finansnetto

-417

0

310

400

500

Investeringar

2910

1700

1700

1700

1700

Sysselsatt kapital

11900

9100

9 700

10000

10600

Soliditet

50

37

34

34

34

I resullatber�kningen har inte beaktats f�ljande faktorer:

����������� aviserat �lstramningspakel (�100 milj. kr.)

-Vattenfalls aviserade elprish�jningar (-55 milj. kr. �r 1989, -100 milj. kr. �r 1990 och -150 milj. kr. �r 1991 och �r 1992)

����������� 1989 �rs avtalsf�rhandlingar

����������� lokf�rarstrejken �r 1989 (-100 milj. kr.)

����������� reformerad merv�rdeskatt ( � 500 milj. kr.).

I del f�ljande beskrivs kortfattat de olika divisionema och deras aff�rs�id�er.

F�r personlrafikdivisionen anges alt endast en mindre del av det totala j�mv�gsn�tet i dag �r l�nsamt. Genom kraftfulla marknads�lg�rder och eflFektivisering av verksamheten r�knar SJ med all p� tv� till tre �rs sikt n� l�nsamhet p� en st�rre del av stomn�tel.

Aff�rsid�n f�r persontrafiken sammanfattas i f�ljande tre punkter: ~ utveckla, s�lja och producera resor lill personer som har ell resebehov.

Inriktningen skall vara all utveckla produkten enligt ett lotalkoncept,

dvs. alt s� l�ngt som m�jligt svara upp mol kundens servicebehov fr�n

d�rr lill d�rr,

����������� s�lja och producera transporter �t trafikhuvudm�n s� att de kan f�rse
sina kunder med resor,

����������� utveckla, producera och s�lja expressgodstj�nsler till f�retag som har ell
bebov av transporter.

Godstrafikdivisionens situation beskrivs som ytterst allvariig. Huvudor�
sakerna tiJJ det d�liga resultatet �r en svag strategisk position p� gmnd av
�verdimensionerad produktionsapparat, inte marknadsanpassade produk�
ter, svaga relationer lill utlandet och fundamentala problem med priss�tt�
ningen. EflFektivitelen anges vidare som d�lig p� gmnd av brister i redovis�
ningssystem och styrsystem samt en inte tillr�ckligt marknadsanpassad
och inflexibd organisation.
����������������������������������������������������������������������������������������� gi


 


Divisionens aff�rsid� �r att utveckla, marknadsf�ra och producera dels Prop. 1989/90:100 frekventa lunga transporter �ver l�nga avst�nd, dels produktanpassade Bil. 8 systemtransporter �t industrif�relag s� att de kan �ka sin konkurrenskraft. J�mv�gen skall vara basen i verksamheten. Det inneb�r utveckling av transporter baserade p� regulj�r vagnslasltrafik, kundanpassade transport-l�sningar saml s. k. kombitransporter med olika typer av containers, trailers och v�xelflak. Godstrafiken lill och fr�n kontinenten skall �gnas s�rskild uppm�rksamhet f�r att f�rb�ttra kvaliteten och effektiviteten. Detta �r s�rskilt angel�get med den f�rest�ende n�rmare europeiska integ�rationen.

Maskindivisionen ansvarar f�r produktionen vid SJ:s trafik- och under-h�llsverksl�der samt f�r teknikutveckling och fordonsanskaffning. Divi�sionens �vergripande syfte �r alt utifr�n krav p� s�kerhet och milj� utveck�la, anskaflFa och underh�lla j�rnv�gsfordon p� s�dant s�tt att SJ:s person�trafik och godstransportdivisioner kan tillgodose kundemas krav p� rese-och transportbehov.

SJ �r en av landets st�rsta fastighets�gare. Fastighetsdivisionens uppgift �r all p� aff�rsm�ssiga gmnder bedriva fastighetsverksamhet oeh s�lja projektledningslj�nster till nytta f�r resen�rer och godskunder, hyra ul lokaler och uppl�ta markomr�den saml s�lja och uppl�ta exploateringsbar mark eller fardigexploalerade fastigheter s� all t�gtrafiken st�ds och f�r en gynnsam utveckling. I verksamheten ing�r bl. a. att under den n�rmaste tre�rsperioden svara f�r uppmstning oeh ombyggnad av ett 50-lal sta�tioner och omvandla stationema lill modema rescenlra.

Enligt afT�rsplanen skall dotterbolagen inom SJ-koncernen ha f�ljande m�l och syften:

tillf�rs�kra SJ marknadskontakt med och insyn i hela transportmarkna�den

bidra lill att SJ kan utveckla helt�ckande iransportl�sningar, vilket kr�ver en n�ra integration av verksamheter som �r vitala f�r produkt�utvecklingen

g�ra del m�jligt f�r SJ att beh�lla verksamheter som �r vitala f�r att skapa l�ngsiktig b�rkraft och f�rhindra all konkurrenter f�r grepp om s�dan verksamhet.

Som framg�r av f�ljande sammanst�llning redovisar dotterbolagen i SJ-koncemen positiva resultat f�r �r 1988.

84


 


 

 

Oms�ttning milj. kr

Resultat efter finansnetto milj. kr

Prop. 1989/90:100 Bil. 8

SJ (aflarsverket) SJ Resebyr� SJ Buss SJ P�rjetrafik

 

10620 335* 1233 154

-417

 

Swedcarrierkoncernen Moderbolaget (inkl. rederi) GDG Biltrafik AB Scandinavian Ferry Lines AB (SFL) AB Svelast

AB Trafikrestauranger (TR) ASGAB(75%)

8714 388

1 180 799 297 572

5694

355 45 53 61 21 9

167

 

TGOJ AB SJ Invest Swederail AB

Rimbobanans fastighets AB Gullivers Resebureau (55% av Christensenf�retagen

r�stv�rdet)

207

170

9

1

74

4

18 50 0 0 1 0

 

* Provisionerna �r 335 milj. kr Totala f�rs�ljningen uppg�r till 3,4 miljarder kronor.

Utifr�n den presenterade aflf�rsplanen f�r de olika divisionema har en f�myad analys gjorts av den framtida koncemstrategin. SJ bed�mer mol denna bakgmnd att det f�r n�rvarande finns olika sk�l att beh�lla helt eller delvis �gande i samtliga nuvarande bolag inom Swedcarrier. Dotterbola�gen anses fylla en viktig funktion b�de genom resultatet de uppfyller och genom dess st�d f�r t�gtrafiken. SJ-koncemens unika m�jlighet alt f�rfoga �ver de flesta trafikmedlen bed�ms som en viktig faktor f�r att SJ skall kunna h�vda sig i en alltmer h�rdnande konkurrens.

D�remot m�ste en betydligt kraftfullare aff�rsm�ssig samordning ske mellan aflSrsverkds verksamhet och bolagens. D�rf�r har koncernens bussverksamhet inom GDG Biltrafik AB och SJ Buss inom aflT�rsverket fr.o. m. den I januari 1990 sammanf�rts i ett nytt bolag. F�r all f�rst�rka marknadspositionen p� godssidan har en �verenskommelse Ir�flFats om f�rv�rv av 40% i spedilionsf�retaget Combitrans AB samt atl �verta ASG:s 50%-iga andel av vagnbolaget Nordwaggon AB. Beslut har ocks� fallats om att erbjuda personalen del�gande i ASG liksom ocks� allm�nhet och institutioner i samband med en marknadsnotering. Vidare har prin�cipavtal tecknats om att samordna SJ:s resebyr�verksamhet med TMG-koncemens verksamhet.

P� gmndval av aff�rsplanen har SJ utarbetat en plan f�r forskning och utveckling. Planen anger att j�mv�gstekniken m�ste utvecklas f�r snabbare t�g med intelligenta signal- och styrsystem, h�gre s�kerhet och st�rre kapacitet. Utvecklingen skall �ven omfatta smidiga system f�r �verg�ng mellan t�g och anslutande f�rdmedel saml milj�v�nliga landsv�gsfordon. Bland de omr�den som s�rskilt utpekas som prioriterade kan n�mnas biljettf�rs�ljningssystem, l�tta molorvagnst�g, lerminaleflFektivitet, ekono�misystem, personvagnsutveckling, trafiks�kerhet, produktionssystem och lastb�rarteknik.

85


 


3.5 �kade beslutsbefogenheter������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8 Enligt SJ kr�ver etl f�relag av dess storlek och komplexitet en aktiv och

flexibel finansf�rvaltning med bred finansiell kompetens och m�jlighet att utnyttja alla de f�rdelar som skapas av den allt intensivare konkurrensen i de finansiella marknadema. Detta bed�ms vara av central betydelse f�r SJ:s totala resultat.

SJ anser d�rf�r att varje val av finansieringsform och val av finansi�eringsk�lla m�ste ligga hos SJ. Eftersom SJ numera styrs genom avkast�ningskrav och restriktioner via soliditetsm�l, har SJ det fulla ansvaret f�r verksamheten. I detta ligger bl. a. att SJ har att ta h�nsyn till olika riskfak�torer och andra aff�rsm�ssiga bed�mningar. D�rav f�ljer enligt SJ att man ocks� m�ste ha full befogenhet att inom denna ram utnyttja marknaden s� att b�sta m�jliga kostnadseffektiva uppl�ning och placering kan ske. SJ har d�rf�r beg�rt att f� f�ljande befogenheter:

-     fritt v�lja uppl�ning

-     fritt tr�ffia hyresk�psavtal med EUROFIMA SA

 

frihet att placera likvida medel

frihet att begr�nsa r�nte- och valutarisker

r�tt att teckna f�rs�kringar

-�� r�tt att fritt anv�nda SJ Invest AB - m�jlighet att permanent g�ra
koncern�verf�ringar utan skatteavdrag.

P� fastighetssidan beg�rs atl den nuvarande v�rdegr�nsen f�r n�r rege�ringens tillst�nd kr�vs vid f�rs�ljningar h�js fr�n 20 milj. kr. till 100 milj. kr. Vidare beg�rs att del f�reskrivna samr�det med byggnadsstyrelsen f�renklas och ers�tts med en �rlig information samt att SJ sj�lv fritt f�r v�lja s�tt att s�lja fastigheter.

3.6 Nya och b�ttre sp�r in i 2000-talet

Med den nya rollf�rdelningen p� j�mv�gsomr�det �r det banverket som ansvarar f�r infrastmkturen. P� SJ ankommer det alt l�mna f�rslag och synpunkter p� det framtida j�mv�gsbyggandel efter f�retagsekonomiska gmnder. SJ har efter en analys av marknadens krav och f�rv�ntningar kommit fram lill att kraftfulla satsningar inom en ram p� 40 miljarder kronor b�r g�ras p� ny- och ombyggnader. D�rmed skulle t�gresandel kunna f�rdubblas och godstransporterna (exkl. lapplandsmalm) �ka med 50% lin sekelskiftet.

SJ anf�r om godstrafiken att det kr�vs en omfattande omstmkturering av hela godstrafiken f�r alt m�ta kraven p� rationella och effektiva gods�transporter. Utvecklingen g�r allt mer mot helt�g och direktt�g som k�r mellan vissa orter inom landet och mellan Sverige och utlandet. Della leder lill en stark belastning p� vissa huvudsp�r med godst�g, vilka m�ste f� disponera sp�ren genom en god samplanering med persontrafiken.

Separationen av godstrafikens och persontrafikens huvudstr�mmar �r
av vikt d� deras krav p� hasligheter och p� banomas utformning skiljer sig
�l samtidigt som de b�da trafikgrenama i stor utstr�ckning beh�ver utnytt�
ja sp�ren vid samma tidpunkter p� dygnet. Detta inneb�r alt flera banav-
����������������������������� 86


 


snitt beh�ver mstas upp f�r att uppfylla kraven p� hastigheter, axellaster���� Prop. 1989/90:100
och t�gl�ngder.
��������������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

Inom persontrafiken vill SJ kraftigt utveckla resandet d�r j�mv�gen har f�mts�ttningar att bli konkurrenskraftig. Dd framlida linjen�tets stan�dard b�r d�rmed vara s� att de viktigaste linjema fullt ul kan utnyttjas av s�v�l dagens som framtidens snabbt�g. F�r �vriga huvudlinjer, anslutande str�ckor och linjer med l�gre belastning, f�resl�s en standard som �r 160 km/timme f�r lokt�g och h�gre hastigheter f�r snabbt�g. Resterande stom-n�t b�r ges en standard f�r upp till 140 km/timme.

Ut�ver hastighetskraven finns andra behov av kapacitetsulbyggnader. Genomfarten i Stockholm, den s. k. Getingmidjan �r en tr�ng sektion som f�r �terverkningar p� n�stan all fj�rrtrafik i landet. Andra angel�gna ut�byggnader enligt SJ �r Arlandabanan, M�larringen, v�stkustbanan, Botl-niabanan, ostkustbanan samt stambanan mot Malm�. SJ:s samarbete med trafikhuvudm�nnen f�r lokaltrafik p� stomn�tel inneb�r ocks� �taganden som ibland kr�ver investeringar i infrastmkturen.

3.7 SJ - det milj�v�nliga f�retaget

SJ har p� regeringens uppdrag redovisat ell milj�program. Enligt redovis�ningen kan j�mv�gen r�tt utnyttjad spela en betydelsefull roll f�r en b�ttre milj�. Av landets I 100 mil j�mv�g �r 700 mil elektrifierade. D�r g�r de milj�v�nliga elt�gen. P� h�lften av dessa d-sp�r har SJ 90% av sin t�gtra�fik, dvs. de finns i de befolknings- och induslrit�ta regionema i landet.

Del milj�program som SJ tagit fram syftar till att g�ra f�relaget till ett milj�v�nligt f�retag. P� s� s�tt kan SJ �ven tj�na som ett f�red�me och exempel n�r olika milj�krav skall formuleras.

3.8 F�redragandens �verv�ganden

Jag bed�mer att j�mv�gen r�tt utnyttjad �r milj�v�nlig, energisn�l, trafik-s�ker och f�r stora trafikstr�mmar har f�rsteg j�mf�rt med andra trafik-grenar. Det �r d�rf�r n�dv�ndigt all SJ utvecklas till ell modeml, eflFektivl och kundinriktat t�glrafikf�retag som kan b�ra sina egna kostnader.

Genom 1988 �rs trafikpolitiska beslut har j�rnv�gen f�tt klart b�tlre
utvecklingsm�jligheter. Med statens ansvar f�r j�rnv�gens infrastmktur
har SJ f�tt en betydande koslnadsavlaslning. De banavgifter som SJ enligt
den s. k. v�glrafikmoddlen levererar in till statsverket t�cker de samh�lls�
ekonomiskt motiverade kostnadema f�r banh�llningen enligt samma prin�
ciper som skall g�lla f�r v�gtrafiken. Statsfinansidlt g�ller dock atl staten
via olika anslag till banverket och SJ f�r innevarande budget�r anvisar ca
3,8 miljarder kronor medan int�kterna fr�n banavgiftema uppg�r till ca
800 milj. kr. SJ har vidare f�r att vara aflT�rsverk f�tt f�r aflT�rsverk unika
beslutsbefogenheter f�r alt klara den n�dv�ndiga rekonstmklionen genom
alt bl. a. kunna anv�nda vinster fr�n avyttring av bolag och fastigheter
inom SJ-koncemen. Bl. a. har verket f�tt befogenhet atl inom en ram p�
2,7 miljarder kronor s�lja fast egendom saml inom en ram p� 2 miljarder
kronor f�tt tillst�nd att f�rv�rva, f�rvalta och avyttra aktier. SJ har vidare
��������������������������� 87


 


befriats fr�n utdelningskrav till �garen under rekonstmktionsperioden���� Prop. 1989/90:100 t. o. m. �r 1992. Avsikten med detta �r att skapa m�jlighet att konsolidera���� Bil. 8 SJ samtidigt som utrymme kan skapas f�r atl genomf�ra n�dv�ndiga inve�steringar s� att j�mv�gstrafiken kan utvecklas.

Jag anser alt de �vergripande m�l och restriktioner som angetts f�r SJ till rekonstmktionsperiodens utg�ng �r 1992 alltj�mt b�r g�lla. Detta inneb�r all f�ljande m�l b�r uppfyllas:

a) Kundanpassning

SJ-koncemen skall i f�rh�llande till resen�rema k�nnetecknas av en h�g servicegrad, komfort, kapacitet och eflFektivitet och till godskundema av en h�g sevicegrad, kapacitet och eflFektivitet.

b) Afl�rsinriktning

SJ-koncemen skall koncentrera sin aff�rsverksamhet lill j�mv�gstrafiken d�r den kan utvecklas till all bli rationell och l�nsam. En snabb ulveckiing skall efterstr�vas av godstrafiken s� att godsvolymen inom kombitrafiken �r 2000 uppg�r till minst 10 milj. ton per �r.

Detta inneb�r alt SJ-koncemens omstmkturering enligt 1988 �rs trafik�politiska beslut alltj�mt b�r g�lla.

c) Ekonomisk utveckhng

Det ekonomiska resultatet skall successivt f�rb�ttras s� att SJ-koncemen kan ge en s�dan l�nsamhet efler sj�lvfinansieringskravd att avkastning kan ske till staten efter rekonstmktionsperiodens utg�ng �r 1992. Detta inneb�r att SJ av egen kraft skall f�rb�ttra sitt resultat fram till �r 1992 med minsl 1 miljard kronor.

I regeringens proposition om till�ggsbudget I f�r innevarande budget�r har riksdagen informerats om all solidiletsniv�n till f�ljd av vissa f�r�nd�ringar utanf�r SJ:s m�jlighet alt p�verka s�nkts lill 34% (prop. 1989/90:25 bil. 5). I propositionen angavs dock atl solidiletsniv�n l�ngsiktigt b�r vara 40%. Jag bed�mer nu att denna niv� b�r vara uppfylld �r 1991. SJ borde ocks� ha goda m�jligheter att h�ja soliditeten genom att t. ex. s�lja ul en del av verkets tillg�ngar och tillgodog�ra sig de �verv�rden som finns i dessa.

d) Prisutveckling

Priss�ttningen skall ses �ver f�r att fr�mja �kad aflT�rsm�ssighel och d�r�med bidra till n�dv�ndig f�rb�ttring av det ekonomiska resultatet.

Betr�flFande SJ:s f�rslag till nya och upprustade sp�r f�mts�tter jag att
della underlag j�mte annal bakgmndsmaterial kommer att behandlas i
samband med banverkets investeringsplanering. Jag vill vidare i samman�
hanget erinra om den m�jlighet som del trafikpolitiska beslutet �ppnat f�r
SJ liksom f�r andra intressenter att med egna insatser medverka lill atl
tidigarel�gga angel�gna baninvesleringar. Enligt min bed�mning lorde ett
��������������������������� 88


 


s�dant deltagande i finansieringen av investeringar fr�n SJ underl�tta arbe-���� Prop. 1989/90:100 tet med att finna annan finansiering utanf�r statsbudgeten eftersom del �r SJ���� Bil. 8 som har att g�ra bed�mningen om Irafikunderlaget �r lillr�ckligt f�r all driva nya linjer med l�nsamhet.

N�r del g�ller de beslutsbefogenheter som SJ aktualiserat vill jag h�nvisa till del beredningsarbete som tidigare omn�mnts om stymingen av aflT�rs�verken under kommunikationsdepartementet. I avvaktan p� all della arbete slutf�rs �r jag inte nu beredd alt f�resl� riksdagen att ytterligare utvidga SJ:s beslutsbefogenheter. Fr�gan om aflf�rsverkens m�jligheter att ta upp l�n i utl�ndsk valuta i utlandet behandlas f�r n�rvarande i en s�rskild arbetsgmpp inom regeringskansliet. Av denna anledning �r jag inte nu beredd alt ta st�llning i fr�gan.

Jag vill vidare aprop� det milj�program som SJ tagit fram erinra om alt en samlad behandling av trafikverkens milj�program kommer att ske inom ramen f�r den milj�politiska proposition �r 1991 som jag tidigare n�mnt.

N�r det g�ller forsknings- och utvecklingsverksamhet vill jag vidare h�n�visa lill den forskningspolitiska proposition som avses l�ggas under v�ren 1990.

3.9 Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all godk�nna vad jag har anf�rt om m�l f�r statens j�rnv�gar.

Anslagsfr�gor

D 7. Ers�ttning till statens j�mv�gar f�r utveckling av godstrafik

1988/89 Utgift 230000000 1989/90 Anslag 455000000 1990/91� F�rslag����� 445000000

Fr�n anslaget ges ers�ttning lill ulveckiing och omstmkturering av SJ:s godstrafik.

Statens j�rnv�gar

SJ har i en skrivelse till regeringen den 20 november 1989 redovisat hur
anslaget har anv�nts under �r 1988. Enligt SJ �r bidraget en n�dv�ndighet
om stmkturomvandlingen av godslrafiken skall kunna ske p� ett f�r kun�
dema bra s�ll med h�nsyn lill de f�r�ndringar i produktionsapparat och
investeringar som kr�vs f�r att f� l�nsamma transporter.
�������������������������������������������������� 89


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: IOO

Ril� 8 Jag bed�mer att del inte minst av milj�sk�l �r angel�gel att SJ:s godslrafik

utvecklas konkurrenskraftigt genom att erbjuda eflFektiva transporter. En

s�dan utveckling st�ller krav p� nya Iransportl�sningar som kombinerade

lastbils- och j�rnv�gstransporter och kundanpassade Iransportl�sningar.

F�r att fr�mja denna n�dv�ndiga omstmkturering av SJ:s godstrafik har d�rf�r del s�rskilda utvecklingsbidraget en viktig uppgift att fylla. Ett annal viktigt syfte �r all bidra lill all omstmktureringen kan ske i former som fr�mjar att olika delar av landet ges en tillfredsst�llande standard i sin Iransportf�rs�rjning.

Jag anser att en n�nnare utv�rdering av bidraget skall g�ras i samband med att SJ:s rekonstmklion utv�rderas �r 1992 och det trafikpolitiska beslutets kontrollstation. Jag har mol denna bakgmnd ber�knat medelsbe�hovel till 445 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning lid statens j�rnv�gar f�r ulveckiing av godslrafik f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 445000000 kr.

D 8. Ers�ttning till statens j�mv�gar i samband med utdelning fr�n AB Swedcarrier

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91� F�rslag�������������� 1000

Fr�n anslaget f�r ers�ttning ges till SJ motsvarande del belopp som SJ:s f�rvaltningsbolag AB Swedcarrier vid avyttring av vissa verksamheter betalar i skatt p� gmnd av all inget koncemf�rh�llande enligt aktiebolags�lagens mening finns med SJ. F�r innevarande budget�r har SJ dessutom motsvarande m�jlighet vid �verf�ring av medel i samband med extra ordin�r utdelning fr�n AB Swedcarrier. Syftet med anslaget �r alt SJ under rekonstmktionsperioden t. o. m. �r 1992 skall kunna f� kapitaltillskott f�r en finansiell rekonstmklion och uppbyggnad av eget kapital f�r utveckling av j�mv�gstrafiken.

Statens j�rnv�gar

SJ har som tidigare redovisats i sin aff�rsplan lill regeringen beg�rt all villkoren i samband med koncem�verf�ringar permanentas.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag tidigare anf�rt under min behandling av statens j�mv�gar �r jag

inte nu beredd alt f�r�ndra f�mts�ttningama f�r SJ:s ekonomiska rekon-������������������������������ 90


 


stmktion. Detta betyder att villkoren f�r anslagets disposition tills vidare���� Prop. 1989/90:100 b�r f�rbli of�r�ndrade. Del inneb�r att anslaget f�r anv�ndas enbart i���� Bil. 8 samband med avyttringar inom AB Swedcarrier.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Ers�ttning tdl statens j�rnv�gar i samband med utdelning fr�n AB Swedcarrier f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsan�slag p� 1000 kr.

91


 


E. �Sj�fart�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 8 Sj�fartsverket

Sj�fartsverket har inom transportsektom till uppgift all svara f�r v�sentli�ga delar av sj�fartens infrastmktur i form av sj�v�gar och s�kerheten i dessa samt att sj�fart kan bedrivas i svenska farvatten under s�kra och eflfektiva former. D�rtill svarar sj�fartsverket f�r s�kerheten ombord p� svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas huvudsakli�gen p� handelssj�fartens intressen, men �ven fritidsb�tstrafikens och fis�kets intressen skall beaktas.

Statsmaktemas styming av sj�fartsverkets verksamhet sker genom att ekonomiska m�l och servicem�l fastst�lls p� gmndval av mllande tre�rs�planer. Verket till�mpar fr. o. m. �r 1988 kalender�rsredovisning. Kostna�der f�r verksamheten som inte skall ing� i handelssj�fartens betalningsan�svar finansieras genom anslag �ver statsbudgeten.

Verksamhetens inriktning m. m.

Sj�fartsverket anger i sin tre�rsplan f�r �ren 1990�1992 m�l f�r samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten un�der perioden.

M�let r�r farleder och ulm�rkning �r att

����������� skapa f�mts�ttningar f�r s�ker v�gledning av sj�farten i Sverige omgi�
vande farvatten samt s�kerst�lla framkomlighet och underl�tta intag�
ning av fartyg vid nedsatt sikt och vintersj�fartsf�rh�llanden.
Inriktningen av verksamheten under tre�rsperioden g�r ut p� en fortsatt

anpassning av farledsh�llningen med h�nsyn till �ndrad trafikstmktur och den tekniska utvecklingen.

M�let f�r lotsningen �r att

alla hamnar av betydelse f�r handelssj�farten skall kunna p�r�kna lotsningsservice,

inom ramen f�r lotsningssamarbetel i �stersj�n och Nordsj�n erbjuda �ppensj�lotsning och tillhandah�lla genomlolsning av �resund. Inriktningen inneb�r att verket skall ge en full�dig service som inte

p�verkas av de rationaliseringar som planeras.

M�let f�r sj�r�ddningen �r atl

����������� efterforskning och r�ddning av m�nniskor i sj�n�d och sjuktransporter
fr�n fartyg skall kunna utf�ras under alla v�derleksf�rh�llanden och
inom de vattenomr�den som r�ddningstj�nstlagen och internationella
�verenskommelser anger.

R�ddningstj�nstlagen har gett sj�fartsverket etl tydligare och mer om-
fallande ansvar f�r sj�r�ddningen �n tidigare. Lagen inneb�r att verket har
ansvarel f�r sj�r�ddningslj�nslens planering, ledning och genomf�rande
inbegripet �vningsverksamhet och samordning med andra r�ddningstj�ns�
ter.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 92


 


Sj�fartsverket f�rst�rker nu sin roll till att ocks� omfatta ansvarel f�r���� Prop. 1989/90:100 regional samordning av informationsverksamhet, resursproduklion, �v-���� Bil. 8 ningsplanering, utv�rdering m. m. F�r alt svara upp mol de krav som st�lls kommer verket att svara f�r utbildning av medverkande organisationers personal.

Del intemationella strandslatssamarbetel betr�ffande sj�r�ddning f�r�st�rks genom nya och moderniserade avtal med �stersj�- och ber�rda Nordsj�l�nder.

M�let f�r isbrytningen �r att

���������� sj�fart skall kunna bedrivas �ret mnt p� alla v�sentliga hamnar.
Inriktningen av isbrytningsverksamheten har inneburit och kommer

forts�ttningsvis all inneb�ra en str�van atl uppn� det angivna m�let till l�gsta m�jliga kostnad. Som en f�ljd av vintrarnas olika sv�righetsgrad varierar kostnadema f�r isbrytningen kraftigt mellan olika �r med h�nsyn till g�ngtider och underh�llsbehov.

M�let f�r sj�karll�ggningen �r atl

f� Sveriges sj�territorium och �vriga intresseomr�den tillfredsst�llande sj�m�lla och resultatet redovisat p� storskaliga djupkartor,

producera tillf�rlitliga sj�kort f�r alt m�jligg�ra en s�ker sj�fart och f�rse �vriga intressenter med en �ndam�lsenlig informaiion,

som komplement till sj�korten tillhandah�lla nautiska publikationer med godtagbar aktualitet.

M�let f�r sj�fartsinspektionen �r bl. a.

���������� att tillse att kraven p� fartygs s�kerhet och skydd mot vattenf�rorening�
ar fr�n fartyg uppfylls med beaktande av internationell standard i
utvecklade l�nder.

Vidare har verket redovisat detaljerade m�l f�r fartygstekniska fr�gor, bemanningsfr�gor (fartygsoperaliva fr�gor) och sj�olycksulredningar, saml f�r frilidsb�lsregistrering.

Ekonomiska m�l m. m.

Som �vergripande ekonomiskt m�l f�r sj�fartsverket anges, liksom tidiga�re �r krav p� full kostnadsl�ckning, dvs. int�kterna skall t�cka samtliga kostnader inkl. avskrivningar och d�ml�ver l�mna en av statsmakterna fastst�lld avkastning. Finansieringen av verksamheten sker i dag fr�mst genom avgifter p� handelssj�farten. Verkels kostnader f�r bl. a. fritids-b�lslrafiken och isbrytningens br�nslekoslnader finansieras �ver statsbud�geten.

Sj�fartsverket s�tter som m�l f�r sitt ekonomiska resultat f�r tre�rspe�rioden all klara statsmakternas krav p� avkastning p� verkels fasla statska�pital enligt fastst�lld avkasiningsr�nta. Avkastningsr�nlan utg�r f�r n�rva�rande 11,25%.

Sj�fartsverkets resultat de senaste �ren har v�sentligt �verstigit f�rr�nt�
ningskravet. Som aff�rsverk har sj�fartsverket f�tt m�jlighet alt fondera����������������������������� 93


 


�verskottsmedel. Verket framh�ller att de f�rsta �ren som aflT�rsverk f�rd-���� Prop. 1989/90:100 rar att resultatet ger m�jlighet lill en rimlig konsolidering. Fonderade���� Bil. 8 medel kr�vs bl. a. som gardering f�r str�nga vintrar, of�mtsedda sv�ng�ningar i konjunkturen och f�r att m�jligg�ra en betydande sj�lvfinansie�ring av investeringama.

Verket f�rordar som l�mplig konjunkturmarginal ett �verskott i f�rh�l�lande lill oms�ttningen p� 1,5 � 2% efter kapitalkostnader och avkast�ningskrav, utj�mnat �ver en konjunkturcykel.

Resultatprognosen f�r �ren 1990-1992 pr�glas av l�gre rationalise�ringspotential pch f�rv�ntade kostnads�kningar p� gmnd av bl. a. �kade resursbehov inom sj�fartsinspektionen och sj�m�tningsverksamhelen. Ut�fallet av verkets totala verksamhet kommer att f�ljas kontinuerligt inte minst mot bakgmnd av g�llande soliditetskrav.

Betr�flFande priss�ttningen har verket sedan b�rjan av 1980-talet haft som m�l att h�jningar av de allm�nna sj�fartsavgiftema skall h�llas inom inflationsramen. Vidare har verket efterstr�vat full kostnadst�ckning vid priss�ttning p� de produkter och tj�nster som sj�fartsverket tillhandah�l�ler. Verket f�resl�r alt detta skall g�lla som m�l �ven under tre�rsperioden 1990-1992.

Verket anser sig inte ha ett l�mpligt sammanv�gl m�tt f�r att redovisa produktivitetsf�rb�ttringar. Verket anger i st�llet som m�tt p� produktivi�teten den s�nkning av kostnadsniv�n i fast pris som l�pande rationalise�rings�tg�rder �stadkommer, dvs. 21,1 milj. kr. f�r kommande tre�rsperiod med en of�r�ndrad serviceniv�.

Soliditeten ber�knas som andelen eget kapital (verkskapitalet) i f�rh�l�lande lill balansomslutningen. Sj�fartsverket f�resl�r f�r tre�rsperioden en kraftig investerings�kning vilket skulle inneb�ra alt soliditeten sjunker fr�n 85% till 80% under planperioden.


Investeringar

Verkets investeringsplan f�r tre�rsperioden omfattar etl bdopp p� 286,1 milj. kr. enligt f�ljande f�rdelning.

Milj.kr��������������������������������������������������� 1990������������������ 1991������������������ 1992

23,7

22,7

25,6

11,6

20,6

17,2

5,5

5,2

4,1

54,7

69,5

3,8

4,4

4,4

5,5

2,5

2,6

2,5

Fyrv�sendet

Lotsv�sendet

Sj�r�ddning

Sj�kartl�ggning

Isbrytning

�vrigt

Summa�������������������������������������������������� 102,4����������������� 125,0����������������� 58,7

Investeringarna avser lill �verv�gande del �leranskaflFningar.

Sj�fartsverket har vanligtvis en j�mn och relativt l�g investeringsniv�. I f�rh�llande till �vriga trafikverk �r den mycket l�g. N�r en enhet i flottan av st�rre arbetsfartyg skall ers�ttas �kar emellertid investeringsvolymen kraftigt under ett � tv� �r, varefter niv�n �ter sjunker tillbaka.

I den aktuella investeringsplanen ing�r bl. a. etl ers�ttningsfartyg f�r������������������������������ 94


 


sj�m�tning. Genom k�p av andrahandsfartyg ber�knas investeringen kun-���� Prop. 1989/90:100 na minskas fr�n tidigare ber�knat belopp om 60 milj. kr. lill nu upptaget���� Bil. 8 belopp om 40 milj. kr. Investeringen har f�rdelats p� �ren 1990 och 1991 med 50% p� vartdera �ret.

Tre�rsplanens investeringsprogram om totalt 286,1 milj. kr. ber�knas finansieras dels av verkets resultat�verskott fr�n tidigare �r, avskrivnings�medel saml genom l�n i riksg�ldskonioret.

Verket f�resl�r liksom f�r innevarande budget�r att marknadsm�ssig uppl�ning kan ske i riksg�ldskonioret inom en ram av 70 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Vidare f�resl�s att verket till den del l�pande utbetal�ningar inte kan bestridas med l�pande inbetalningar under budget�ret 1990/91 f� disponera en ram f�r kortfristig uppl�ning hos riksg�ldskonio�ret p� 40 milj. kr. och att f� s�tta in kassam�ssigt �verskott p� r�nteb�ran�de konto i riksg�ldskontoret.

Sj�fartsverket hemst�ller vidare om godk�nnande av den i planen f�re�slagna allm�nna inriktningen och omfattningen av verksamheten under perioden 1990�1992 saml av f�reslagna servicem�l och ekonomiska m�l f�r perioden.

Sj�fartsverket f�resl�r �ven liksom i f�reg�ende Ire�rsplan all handels�flottans kultur- och fritidsr�d f�rs bort fr�n handelssj�fartens betalnings�ansvar.

F�redragandens �verv�ganden

Jag godtar den av verket f�reslagna allm�nna inriktningen och omfattning�en av verksamheten under tre�rsperioden 1990�1992 samt f�reslagna servicem�l.

Betr�flFande de ekonomiska m�ls�ttningarna vill jag anf�ra f�ljande.

1 f�reg�ende Ire�rsplan anm�lde sj�fartsverket f�r all klara sina investe�ringar med i �vrigl bibeh�llna ekonomiska m�l ett behov av all s�nka m�let f�r soliditeten fr�n g�llande 85 % lill 75 %.

1 1989 �rs budgetproposition avstyrkte f�redragande statsr�d detta f�r�slag och anmodade sj�fartsverket att inkomma till regeringen med en n�rmare analys som underlag f�r en ompr�vning av soliditelsm�lel fr.o.m. �r 1990.

Sj�fartsverket inkom i juni till regeringen med den beg�rda analysen. Av
denna framg�r all arbelet sedan verket blev aflT�rsverk den 1 juli 1987 med
atl utveckla m�lstyrning, planerings- och uppf�ljningsmliner har varit
intensivt men alt liden varit knapp och kraven p� anpassning till f�r�ndra�
de f�mts�ttningar stora. Man p�pekar all investeringsbehoven inom ver�
kets ansvarsomr�de inneb�r loppar i samband med utbyte av fartyg i
arbetsfloltan och h�nvisar till diskussionerna i samband med anskaffning�
en av isbrytaren Oden. Man uppger all den aktuella investeringen i ett
sj�m�lningsfartyg nu bed�ms bli v�sentligt mindre �n vad som tidigare
ber�knats men att behov av etl s�nkt soliditetsm�l fortfarande f�religger.
Verket anger all etl alternativ lill s�nkt soliditet vore �kad sj�lvfinansie�
ringsgrad genom taxeh�jningar av de allm�nna sj�fartsavgifterna. D� des�
sa emellertid tillf�lligt skulle beh�va h�jas �r 1991 med i genomsnitt 31 %
��������������������������� 95


 


f�r atl sedan �ter s�nkas, avvisar verket detta altemativ och f�resl�r att��� �Prop. 1989/90:100 m�let f�r sj�fartsverkels soliditet under tre�rsperioden 1990�1992 f�sts-���� Bil. 8 talls till atl inte undersliga 80%.

Jag har tidigare i inledningsavsnittet redogjort f�r den samlade �versyn av den ekonomiska stymingen av aflT�rsverken som planeras all genomf��ras under �r 1990. I avvaktan p� denna �versyn �r jag nu inte beredd all tillstyrka en l�ngfristig s�nkningav soliditeten i enlighet med sj�fartsverkels f�rslag. Mot bakgmnd av sj�fartsverkets speciella invesleringssituation an�ser jag dock all del tillf�lliga underskridande av soliditelsm�lel som f�mtses f�r �r 1992 kan medges. Detta inneb�r enligt min mening att den av verket f�reslagna investeringsplanen f�r �ren 1990�1992 kan fullf�ljas i sina hu�vuddrag.

Jag godk�nner verkets ralionaliseringsplan f�r tre�rsperioden d�r m�l�s�ttningen �r all inom nuvarande servicem�l uppn� en kostnadsminskning p� 21,1 milj. kr. Betr�flFande m�let f�r produktiviteten villjag dock under�stryka vikten av att m�tt f�r utvecklingen snarast utvecklas f�r �tminstone de delar av verksamheten d�r detta �r m�jligt.

Jag finner mol bakgmnd av vad jag anf�rt om en samlad �versyn av aflf�rsverkens ekonomiska m�lstyming ingen anledning all nu revidera de ekonomiska m�l som verket st�llt upp f�r ekonomiskt resultat och priss�tt�ning f�r tre�rsperioden 1990� 1992.

Jag kommer senare under anslag E 1. all redovisa etl f�rslag om �verf��ring av kostnadema f�r fartygsinspeklion lill afT�rsverksamheten. Detta f�rslag kommer atl n�dv�ndigg�ra en justering av sj�fartsavgifterna under budget�ret 1990/91. F�rslaget inneb�r samtidigt atl utrymme skapas f�r en avveckling av st�mpelskatten vid fartygsf�rv�rv.

I enlighet med verkets f�rslag f�resl�r jag all verket under budget�ret 1990/91 f�r disponera en r�rlig kredit hos riksg�ldskonioret inom en ram av 40 milj. kr. lill l�pande utbetalningar som inte kan bestridas med l�pande inbetalningar. N�gon ram f�r l�ngfristig uppl�ning i riksg�ldskon�toret under budget�ret 1990/91 �r dock enligt min mening inte n�dv�ndig mot bakgmnd av den av mig f�rordade investeringsniv�n.

Jag bitr�der inte verkels f�rslag till �ndrad finansiering av handelsflot�tans kultur- och fritidsr�ds verksamhet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen all

1.       godk�nna vad jag har f�rordat om inriktningen av sj�fartsver�kets verksamhet under perioden 1990�1992,

2.       godk�nna de resultat-, pris-, soliditets- och servicem�l f�r sj��fartsverkets verksamhet som jag har f�rordat f�r perioden 1990 � 1992,

3.       godk�nna vad jag har anf�rt om sj�fartsverkels investeringar under perioden 1990� 1992 samt bemyndiga regeringen atl besluta om avvikelser d�rifr�n.

96


 


BiL 8

E 1. Ers�ttning till sj�fartsverket f�r vissa tj�nster���������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift��������� 97457 600

1989/90 Anslag������ 132 770000 1990/91 F�rslag� ����120200000

Fr�n anslaget betalas kostnader inom sj�fartsverkels ansvarsomr�de som ime skall ing� i handelssj�fartens betalningsskyldighet.


Sj�fartsverkets anslagsframst�llning

Verket f�resl�r alt 155,8 milj. kr. f�re pris- och l�neomr�kning anvisas som ers�ttning till verket f�r vissa tj�nster avseende farleds- och far�tygsverksamhet f�r budget�ret 1990/91.

Anslagsposten tj�nster inom farledsverksamheten omfattar kostnader inom farledsverksamhelen exkl. isbrytningen som inte skall belasta han�delssj�farten. Av det totala beloppet p� 51,2 milj. kr. faller st�rsta delen p� kostnader f�r fritidsb�lstrafik och yrkesfiske. Dessa kostnader avser �lg�r�der av typen s�rskild ulm�rkning av farleder, sj�r�ddning m. m. Resteran�de medelsbehov skall t�cka kostnadema f�r bl. a. bemanning av fyrar av regionalpoliliska sk�l, underskott i driften av Falslerbokanalen, viss verk�samhet inom totalf�rsvaret samt deltagande i vissa intemationella organi�sationers arbete.

Vidare har verket under en anslagspost ers�ttning f�r inspektion och andra uppdrag inom farlygsverksamheten ber�knat medelsbehovet f�r den dd av verkets kostnader f�r fartygstillsyn och skeppsm�tningsverksamhet som inte t�cks av avgifter. Under anslagsposten tar verket upp �ven kostnader f�r bl. a. sj�mansregistret och deltagande i vissa internationella organisationers arbete. Verket yrkar f�r anslagsposten ers�ttning f�r in�spektion och andra uppdrag inom fartygsverksamhelen dt belopp p� 41,3 milj. kr.

Med anledning av ell Ir�flFat avtal med chefen f�r marinen f�resl�r vidare sj�fartsverket atl kostnader f�r resor och traktamenten f�r anst�lld milit�r personal p� isbrytama samt bemanningskoslnadema f�r anst�lld milit�r personal p� sj�m�lningsfartyg, som hittills i sin helhet betalats av marinen �ver f�rsvarsdepartementels huvudtitel, nu ska betalas av sj��fartsverket. Som kompensation f�r detta f�resl�r verket alt 16 milj. kr. skulle �verf�ras lill en ny anslagspost Vissa bemanningskostnader under anslag E 1. Den f�reslagna f�r�ndringen inneb�r ett fullf�ljande av det syslem d�r sj�fartsverket k�per tj�nster av marinen och som redan tidigare till�mpats betr�flFande bemanningen av isbrytarna.

Fr�n anslaget betalas slutligen �ven kostnader f�r sj�s�kerhetsr�det, br�nslekoslnader f�r isbrytning och unders�kningskommission vid sj��olyckor. Kostnader f�r dessa �ndam�l las upp under s�rskilda anslagspos�ter.

7�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 8


97


F�redragandens �verv�ganden

Mitt f�rslag, efler pris- och l�neomr�kning, f�rdelat p� anslagsposter fram�g�r av f�ljande sammanst�llning.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knat

1990/91

 

Anvisat

Verket

F�re�draganden

 

 

tusental kr.

 

1. Sj�s�kerhetsr�det

3 200

3 255

3460

2. Br�nslekostnader m. m. f�r

 

 

 

isbrytning, f�rslagsvis

45000

43 900

43900

3. Tj�nster inom farledsverk-

 

 

 

samheten

48200

51 175

52220

4. Vissa bemannings-

 

 

 

kostnader

16000

16000

5. S�rskild unders�kningskom-

 

 

 

mission vid sj�olyckor

 

 

 

m.m., f�rslagsvis

126

126

135

6. Tj�nster inom far-

 

 

 

tygsverksamheten

36244

41344

4485

Summa anslag

132770

155800

120200


1 min ber�kning av anslagsmedel lill sj�s�kerhelsr�del harjag ber�knat medel f�r r�dets deltagande i intemationellt slandardiseringsarbete.

Jag ber�knar i likhet med verket 43,9 milj. kr. under anslagsposten br�nslekoslnader m. m. f�r isbrytning.

Under anslagsposten tj�nster inom farledsverksamheten ing�r kostnader inom denna verksamhet som bl. a. faller p� fritidsb�tstrafik och yrkesfiske.

I sj�fartsverkets f�rslag har 3,2 milj. kr. ber�knats f�r ut�kad verksam�het inom sj�r�ddning m. m. Jag bitr�der delta f�rslag.

Kostnadema f�r dellagande i vissa intemationella organisationers arbe�te b�r enligt den plan som f�redraganden redogjorde f�r i f�reg�ende �rs budgetproposition successivt �verf�ras fr�n anslaget lill aflT�rsr�rdsen. F�r n�sta budget�r harjag efler pris- och l�neomr�kning ber�knat 215000 kr. under anslagsposten f�r della �ndam�l.

Jag f�resl�r f�ljaktligen att verkels yrkade anslag f�r anslagsposten tj�ns�ter inom farledsverksamheten minskas med 225000 kr. I �vrigl godtar jag verkets f�rslag och ber�knar medelsbehovel under denna anslagspost lill 52,2 milj. kr. efler pris- och l�neomr�kning.

Jag godtar verkets f�rslag lill �verf�ring av anslagsmedel fr�n marinen avseende bemanningskoslnader f�r milit�r personal p� sj�m�lningsfartyg och rese- och traktamentskostnader f�r milit�r personal p� isbrytare. Den f�reslagna f�r�ndringen inneb�r ett fullf�ljande av del syslem d�r sj�farts�verket k�per tj�nster av marinen som redan till�mpas f�r bemanningen av isbrytarna. Jag ber�knar f�r della �ndam�l 16,0 milj. kr. under en ny anslagspost Vissa bemanningskostnader. Jag har i denna fr�ga samr�tt med. statsr�det och chefen f�r f�rsvarsdepartementet.

Under anslagsposten tj�nster inom farlygsverksamheten har samlats den del av sj�fartsverkets kostnad f�r fartygsverksamheten som inte skall belasta handelssj�farten.

�ven i denna anslagspost ing�r kostnader f�r dellagande i vissa inlema-


98


 


tionella organisationers arbete. Min bed�mning �r, som jag tidigare fram-�� ��Prop. 1989/90:100 h�llit, att den successiva �verf�ringen av dessa kostnader lill aflT�rsverk-���� Bil. 8 samheten som fastlades i f�reg�ende �rs budgetproposition b�r forts�tta. F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag 320000 kr. f�r detta �ndam�l.

Den st�rsta delen av kostnaderna under denna anslagspost avser inspek�tion och skeppsm�tningsverksamheten, oeh motsvarar de resurser som tidigare tillf�rts verket via anslag och som motsvarat den s. k. st�mpelskat�ten vid fartygsf�rv�rv. Kostnaderna f�r dessa verksamheter �kar nu till f�ljd av �kat svenskt tonnage och internationella krav p� inspektionsverk�samheten. Jag anser att en smidigare koppling mellan inspektionsverk�samheten och sj�fartens kostnadsansvar kan uppn�s genom att dessa kost�nader i forts�ttningen belastar verkets aflT�rsr�rdse och betalas via de allm�nna sj�fartsavgiftema. Jag vill ocks� erinra om atl luftfarten sedan l�nge till�mpar ett liknande system f�r sin inspektionsverksamhet.

Jag f�resl�r f�ljaktligen att verkets yrkade anslag f�r anslagsposten tj�ns�ter inom fartygsverksamheten minskas med 36,9 milj. kr. Jag godtar i �vrigt verkets f�rslag och ber�knar medelsbehovel under denna anslags�post till 4,5 milj. kr. efter pris- och l�neomr�kning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning tid sj�fartsverkeif�r vissa tj�nster f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 120200000 kr.

E 2. Fritidsb�tsregister

1988/89 Utgift��������� 20096000

1989/90 Anslag������� 19000000

1990/91 F�rslag�������� 7900000

Enligt lagen (1987:773) om frilidsb�lsregisler skall registrering av vissa b�tar ske i ett frilidsb�lsregisler som administreras av sj�fartsverket och l�nsstyrelsema. Kostnadema f�r registemppl�ggning, drift, underh�ll och administration av registret skall t�ckas genom avgifter. �garen av register-skyldig b�t skall betala en �rlig regisleravgifl.

Influtna registeravgifter redovisas under en s�rskild inkomsttitel p� statsbudgeten. Sj�fartsverket avses �rligen f�re den I september till rege�ringen l�mna f�rslag lill regisleravgifl f�r n�stf�ljande �r. Som underlag f�r ber�kningen av avgiften skall redovisas influtna avgifter och samOiga utgifter f�r registret under f�reg�ende budget�r samt de ber�knade utgif�tema f�r s�v�l l�pande som f�r n�stf�ljande budget�r.

Sj�fartsverkets anslagsframst�llning

Sj�fartsverket redovisar i sin anslagsframst�llning att registerbevis hade
skickals ut f�r ca 176 000 b�tar den 30 juni 1989. Sj�fartsverket bed�mer
att det totala antalet registerpliktiga b�tar kan uppg� till ca 350000, men
h�ller inte f�r uteslutet att denna siflFra kan visa sig vara f�r h�g.������������������������������������� 99


 


Registreringsben�genheten hos �gare lill registreringspliktiga b�tar har��� Prop. 1989/90:100 inledningsvis varit l�g. Detta har skapat problem och f�rseningar i upp-���� Bil. 8 byggnaden av registret och av syslem kring detta och d�rmed f�r anv�n�dandet av registret f�r de �ndam�l det skall tj�na.

Registreringsl�get har emellertid nu f�rb�ttrats j�mf�rt med f�reg�ende �r. F�rb�ttringen �r enligt verkels uppfattning ett resultat dels av de informationskampanjer som drivits, dels av den intensifierade �vervak�ningen av efterlevnaden av reglema om registreringsskyldighet fr�n kust�bevakningens och polisens sida.

Registeravgiften �r 30 kr. f�r �r 1989. Den principiella utg�ngspunkten vid fastst�llande av avgiften var att avgiftsint�ktema de n�rmaste �ren skulle t�cka hela driftskostnaden f�r registret inkl. en periodiserad dd av uppl�ggningskostnaden. Vidare f�mtsattes atl dd f�rdiga registret skulle komma att omfatta 400000 b�tar. Som framg�tt kan dd emdlertid nu finnas anledning att r�kna med att antalet b�tar �r betydligt l�gre.

Registeravgiften, 30 kr./b�l, f�resl�s of�r�ndrad. S�krare kunskaper b�r enligt sj�fartsverket vinnas om det faktiska antalet regislreringsskyldiga b�tar innan n�gon f�r�ndring g�rs.

Medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 ber�knar sj�fartsverket till 7,9 milj. kr. Anslagsminskningen beror p� atl uppl�ggningen av registret av�slutas under �r 1989/90.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar f�r n�sta budget�r alt ett anslag p� 7,9 milj. kr. anvisas till sj�fartsverket f�r fritidsb�lsregislrel. Anslaget skall ut�ver sj�fartsverkets kostnader f�r registret �ven t�cka trafiks�kerhetsverkels och l�nsstyrelser�nas kostnader.

Jag godtar sj�fartsverkels f�rslag om en of�r�ndrad regisleravgifl f�r �r 1990.

Del �r vidare angel�get atl verket snarast s�ker klarl�gga antalet �terst�ende regislreringsplikliga fritidsb�tar och med ber�rda myndigheter disku�terar vilka �tg�rder som b�r vidtas f�r all p�skynda registreringen av dessa b�tar.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Frilidsb�lsregisler f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 7 900000 kr.

100


 


�vriga sj�farts�ndam�l�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

E3. Transportst�d f�r Gotland

1988/89 Utgift��������� 44261000

1989/90 Anslag������� 37000000 1990/91 F�rslag������ 46000000

Fr�n anslaget ges statsbidrag lill linjesj�farten p� Gotland. Transportst��det omfattar s�v�l person- som godsbefordran och �r inbyggt i den taxa som till�mpas. Vidare ges fr�n anslaget ett bidrag till vissa lastbilsf�retag f�r att t�cka de merkostnader som inte kompenseras av det s. k. Gotlands�till�gget.

Resultat under �r 1988

I budgeten f�r kalender�ret 1988 ber�knades att st�det till f�rjetrafiken skulle uppg� lill 30 milj. kr. Det verkliga utfallet blev knappt 40 milj. kr. Avvikelsema fr�n budget ligger fr�mst p� int�ktssidan till f�ljd av f�rre passagerare �n ber�knat. Det totala antalet passagerare uppgick under �ret till 879000. Biljettaxan har under perioden stmkturerats om med en markerad diflFerenliering av prisema mellan h�g- och l�gtrafik som f�ljd. Vidare har under �ret terminalen i Nyn�shamn byggts om och modemise�rats.

Transportr�dets anslagsframst�llning

Transportr�det har f�r budget�ret 1990/91 ber�knat kostnaderna under anslaget f�r farjelrafiken till 40 milj. kr. Kostnadema f�r statsbidraget lill transportf�retagen ber�knas till 6 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har kommit in med en rapport (SPK 1989:11) om st�det lill godstransporter i Gotlandstrafiken under �r 1988. SPK anser i rapporten all de nuvarande st�dformema f�r godstrans�porter till och fr�n Gotland b�r ses �ver.

Regeringen har mot bakgmnd av f�rslag fr�n den regionalpolitiska kom�mitt�n (SOU 1989:55) beslutat att utreda vissa fr�gor om det framlida transportst�det. D�ri ing�r bl. a. alt �verv�ga hur transportst�det f�r Got�land skulle kunna integreras i etl reformerat transportst�d. Regeringen har �verl�mnat SPK:s rapport lill den s�rskilde utredaren.

Jag f�rordar, i enlighet med transportr�dels anslagsframst�llning, ell anslag p� 46 milj. kr. f�r n�sta budget�r, varav 6 milj. kr. avser st�d till vissa transportf�retag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Transportst�d f�r Gotland f�r budgel�rel 1990/91 anvisa ell
f�rslagsanslag p� 46 000 000 kr.������������������������������������������������������������������������ 101


 


E4. Handelsflottans pensionsanstalt������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 8

1988/89 Utgift

0

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Handelsflottans pensionsanslall (HPA) handl�gger �renden om pensio�nering av sj�m�n enligt kung�relsen (1972:412) om sj�manspension (�nd�rad senast 1989:264).

Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som syssel�s�tter sj�m�n betala sj�manspensionsavgift.

Kostnadema f�r pensionsanstaltens administration betalas med dessa avgifter. Av medlen tas ett s� stort bdopp i anspr�k till pensionsanstalten, som motsvarar summan av anstaltens avl�ningar och omkostnader med avdrag f�r 1000 kr.

HPA:s anslagsframst�llning

HPA ber�knar utgiftema f�r administration av pensionssystemet lill 1515 000 kr. f�re pris- och l�neomr�kning under budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Efter pris- och l�neomr�kning ber�knarjag kostnadema f�r HPA:s admi�nistration till I 576000 kr. under budget�ret 1990/91. �ver statsbudgeten anvisas of�r�ndrat 1000 kr.

Riksdagen har i december 1989 beslutat om slopande av den s�rskilda sj�manspensioneringen fr. o. m. den I januari 1990.

Beslutet inneb�r atl en sj�man som vid utg�ngen av �r 1989 har beviljats pension eller som d� har fyllt 55 �r har r�tt till pension enligt �r 1989 g�llande basbelopp.

F�r en sj�man som vid utg�ngen av �r 1989 uppn�tt en �lder av 46 �r och 8 m�nader men inte 55 �r och som i �vrigt kvalificerat sig f�r pension utg�r reducerad pension enligt f�ljande:

51 �r eller l�gre������������� 20%

52     �r�������������������������� 40%

53     �r�������������������������� 60%

54     �r�������������������������� 80%

HPA har i en skrivdse till regeringen i november 1989 redovisat att
marknadsv�rdet p� HPA:s fondkapital i dagsl�get uppg�r lill 81 milj. kr.
Den �verg�ngsordning som beslutats inneb�r att fondkapitalet kan ber�k�
nas vara slut �r 1993. Den fortsatta finansieringen av pensions�tagandena
� efler del att fondkapitalet f�rbmkats � b�r som tidigare redovisats ske
genom uppl�ning i riksg�ldskontoret och genom redaravgifter. Uppl�-
ningsbehovet kan uppskattas till ca 75 milj. kr. exkl. r�ntekostnader. Jag
anser att uppl�ningen i riksg�ldskontoret b�r ske genom sj�fartsverkets
f�rsorg. Sj�fartsverket f�r d�refter st�lla n�dv�ndiga medel lill HPA:s
disposition. Upptagna l�n och d�rmed sammanh�ngande r�ntekostnader
��������������������������� 102


 


skall �terbetalas genom redaravgifter. F�r n�sta budget�r f�mtses inte���� Prop. 1989/90:100
n�got uppl�ningsbehov.
��������������������������������������������������������������������� Bil. 8

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� godk�nna vad jag har anf�rt om finansieringen av den s�rskil�
da sj�manspensionen,

2.�� lill Handelsflottans pensionsanstah f�r budgel�rel 1990/91 an�
visa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

E 5. Handelsflottans kultur- och fritidsr�d

 

1988/89 Utgift

0

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Handelsflottans kultur- och fritidsr�d (HKF) planl�gger, samordnar och genomf�r kultur- och fritidsverksamhet f�r sj�folk. R�dets verksamhet inriktas p� kulturell service till ombordanst�llda i den svenska handelsflot�tan som avses ge en bild av det svenska kultumtbudet genom distribution av b�cker, tidningar, telegrafiska nyhetssammandrag, inspelade TV-pro�gram, film m. m. Vidare l�mnas �ven service till utl�ndska handelsfartyg i fem svenska hamnar.

HKF ber�knar utgiftema exkl. filmverksamhelen till 14326000 kr. f�re pris- och l�neomr�kning under budget�ret 1990/91.

HKF:s verksamhet finansieras genom att kostnadema lill viss del avr�k�nas mol handelssj�fartens erlagda fyravgifter. Resterande kostnader f�r filmverksamhelen m. m. finansieras genom int�kter. Anslagsber�kningen inneb�r en neddragning fr�n f�reg�ende budget�r med I %.

R�det hemst�ller om bemyndigande att f� �verskrida utgiftsposten Kul�tur- och fritidsverksamhet med ell belopp som motsvaras av inkomster av service till ombordanst�llda i vissa utlandsflaggade fartyg samt av distribu�tion av TV-program till utlandssvenskar. En s�dan ordning g�ller i dag f�r inkomsterna av filmhyror.

F�redragandens �verv�ganden

Efter till�gg f�r pris- och l�neomr�kning ber�knar jag kostnadema f�r l�ner och �vriga omkostnader lill 15 367 000 kr. Kostnadema f�r r�dels verksamhet f�resl�rjag skall avr�knas mol fyravgiflema. �ver statsbudge�ten anvisas ett of�r�ndrat belopp om 1000 kr. Avr�kningen b�r dock inte utg�ra mer �n 9% av fyravgiflema. Eventuella �verskott fr�n r�dets filmverksamhet samt int�kter fr�n �vrig service utomlands, l�mnad inom ramen f�r den ordinarie verksamheten, b�r HKF f� tillgodor�kna sig.

Del f�rh�llandel all fyravgiflema �r trafikberoende kan medf�ra alt
avr�kningen p� h�gst 9% inte blir tillr�cklig f�r finansiering av HKF:s
budgeterade verksamhet. Jag f�rordar d�rf�r att regeringen, om s� kr�vs,
�������������������������� 103


 


f�r g�ra avsteg fr�n den g�llande procentavr�kningen f�r finansieringen av���� Prop. 1989/90:100
HKF:s verksamhd f�r budget�rd 1990/91.
����������������������������������������������� Bil. 8

Jag godtar HKF:s f�rslag atl nuvarande finansieringssystem f�r utlands�verksamheten b�r bibeh�llas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.         godk�nna mitt f�rslag till finansiering av Handelsflottans kul�tur- och fritidsr�d,

2.         lill Handelsflottans kultur- och fritidsr�d anvisa ett f�rslagsan�slag p� 1000 kr.

E 6. Ers�ttning till viss kanaltrafik m. m.

1988/89 Utgift��������� 54100000

1989/90 Anslag������� 60500000 1990/91 F�rslag������� 69 780000

Fr�n anslaget kompenseras Trollh�tte kanalverk och V�nems segla�tionsstyrdse enligt statsmaktemas beslut om all slopa de s�rskilda passa-geavgiftema f�r V�nertrafiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr. 61). Riksda�gen har d�refter beslutat (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 14, rskr. 228) atl kostnadema �ver anslaget skall betalas av staten.

Statens vattenfallsverks anslagsframst�llning

Trollh�tte kanalverk som ing�r i Vatlenfallskoncemen ber�knar driftsun�derskottet under andra halv�ret 1990 till 32,0 milj. kr. samt f�r �r 1991 till 64,0 milj. kr. Detta skulle inneb�ra alt anslaget f�r budget�ret 1990/91 skulle beh�va uppg� lill 64,0 milj. kr. Den kraftiga �kningen beror enligt kanalverkel p� l�ne�kningar och �kade underh�llskostnader. Int�ktssidan minskar ocks� till f�ljd av AB Storas oml�ggning av godstransporter fr�n utrikesgods till avgiftsbefriat inrikesgods.

V�nems seglationsstyrdse beg�r en ers�ttning f�r budget�ret 1990/91 p� 5 780000 kr. I detta belopp ing�r kostnader f�r ulm�rkning av fritidsb�ls-leder i V�nem.

F�redragandens �verv�ganden

Jag godtar statens vattenfallsverks och V�nems seglationsstyrdses ber�k�ningar av medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91. Budgetf�rslaget uppg�r till totalt 69,8 milj. kr.

Ers�ttningen till kanalverket som uppg�r till 64,0 milj. kr. b�r enligt min bed�mning �ven t�cka amortering och kapitalkostnader f�r det l�n som finansierade reparationskostnader i kanalen h�sten 1987. Eventuella �ver�skott i kanalr�relsen b�r f� anv�ndas f�r en snabbare amortering av l�net.

F�r V�nems seglationsstyrdse inneb�r mitt f�rslag att ers�ttningen upp-������������������������ 104


 


g�r till 5,8 milj. kr. Medlen b�r tillsammans med int�ktema fr�n fariedsva-��� Prop. 1989/90:100 mavgifter, lotsavgifter och �vriga r�rdseint�kler v�l l�cka seglationssly-���� Bil. 8 relsens r�relsekostnader under budget�ret. I kostnadema �r d� inkludera�de utgifter f�r ulm�rkning m. m. av fritidsb�tsleder.

Vid ber�kning av anslagsbehovet harjag utg�tt fr�n att de inkomster av farledsvamavgifier inkl. distanslill�gg som �r h�nf�rliga lill trafiken i Trollh�tte kanal och p� V�nem, skall tillgodor�knas kanalverkel resp. seglationsstyrdsen.

Trollh�tte kanalverk till�mpar kalender�rsredovisning. Regeringens be�slut om driflslat f�re kalender�rels b�rjan kommer d�rf�r att omfatta del av kalender�r f�r vilken riksdagen vid tidpunkten f�r beslut om driftstal inte anvisat n�got anslag. Regeringen har tidigare inh�mtat riksdagens godk�nnande av all ers�ttningen fr�n anslaget �ven i forts�ttningen f�r beslutas f�r kalender�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen all

1.�� godk�nna vad jag anf�rt i fr�ga om beslut om ers�ttning till
Trollh�tte kanalverk,

2.�� till Ers�ttning tdl viss kanaltrafik m. m. f�r budget�ret 1990/91
anvisa ett f�rslagsanslag p� 69 780000 kr.

E 7. St�d till svenska rederier

1988/89 Utgift����������� 5 821662

1989/90 Anslag������� 25000000 1990/91 F�rslag������ 20000000

V�ren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sj�fartspolitiska fr�gor (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr. 437). Beslutet innebar bl. a. ell tidsbe�gr�nsat st�d till svenska rederier. St�det gmndas i normalfallet p� den sj�mansskatt som inbetalats �ren 1982�1985. St�det administreras av n�mnden f�r rederist�d.

N�mndens f�r rederist�d anslagsframst�llning

N�mnden f�r rederist�d redovisar i sin anslagsframst�llning att man t.o.m. halv�rsskiftet 1989 utbetalat sammanlagt 643 milj. kr. i st�d. Av beloppet avser 424 milj. kr. konsolideringsst�d. F�r budget�ret 1990/91 ber�knar n�mnden atl st�det kommer att uppg� lill ca 20 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar f�r n�sta budget�r ett anslag p� 20 milj. kr. f�r st�d till

svenska rederier.���������������������������������������������������������������������������������������������������� 105


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril� 8
Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen
�������������������������������������������� � �

att till St�d lill svenska rederier f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett

f�rslagsanslag p� 20000000 kr.

E 8. Bidrag till svenska rederier

1988/89 Utgift 248 565 667 1989/90 Anslag 550000000 1990/91 F�rslag����� 550000000

V�ren 1988 fattade riksdagen beslut om vissa sj�fartspolitiska �tg�rder (prop. 1987/88:129, TU 27, rskr. 337). Beslutet innebar att ett s�rskilt statsbidrag l�mnas till svenska rederier f�r att s�nka redamas bemannings�kostnader. Bidraget inf�rdes fr.o.m. den 1 januari 1989 med 38000 kr. per hel�rsanst�lld sj�man sysselsatt p� svenskt handelsfartyg i Q�rrfart och administreras av n�mnden f�r rederist�d. Fr�n anslaget utbetalas �ven bidrag motsvarande den sj�mansskatt som erl�ggs f�r sj�m�n anst�llda p� svenska handelsfartyg i Q�rrfart.

N�mndens f�r rederist�d anslagsframst�llning

N�mnden f�r rederisl�d ber�knar kostnadema f�r bidraget avseende sj��mansskatt f�r budget�ret 1990/91 lill ca 250 milj. kr. och bidraget till kostnadema f�r socialavgifter till ca 300 milj. kr. N�mnden ber�knar vidare administrationskostnaderna till I 170000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar i likhet med n�mnden ett anslag p� 550 milj. kr. f�r n�sta budget�r. Jag har vidare inte n�gon erinran mol n�mndens ber�kning av administrationskostnadema.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidrag tid svenska rederier f�r budget�ret 1990/91 anvisa dt f�rslagsanslag p� 550000000 kr.

106


 


F. Luftfart�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 8 Luftfartsverket

Det �vergripande m�let f�r luftfartsverket �r att fr�mja en p� sunda ekonomiska villkor gmndad utveckling av luftfarten och verka f�r att en tillfredsst�llande flygtransportf�rs�rjning uppn�s och vidmakth�lls till l�gsta m�jliga kostnader. Verket har fem huvuduppgifter:

att driva och f�rvalta statens flygplatser f�r civil luftfart och �ven ansvara f�r driften av stationsomr�den f�r civil luftfart vid milit�ra flygplatser,

atl i fred svara f�r civil och milit�r flygtrafikledning,

att ha tillsyn �ver flygs�kerheten f�r den civila luftfarten,

att ut�va vissa luftfartspolitiska myndighetsfunktioner, samt

alt ombes�rja beredskapsplanl�ggning i fr�ga om den egna verksamhe�ten och den civila flygtransportsektorn i �vrigt.

Stymingen av luftfartsverket sker genom fastst�llande av ekonomiska m�l och servicem�l p� gmndval av mllande tre�rsplaner.

Verksamhetens inriktning m. m.

Luftfartsverket anger i sin tre�rsplan f�r budget�ren 1990/91-1992/93 m�l f�r samtliga verksamhetsgrenar och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden.

Luftfartsverkets verksamhetsinriktning ligger fast. Verkets agerande tar sikte p� att st�rka flygtransportsektorns konkurrensf�rm�ga. F�mtom en stor f�ljsamhet av tj�nsteutbudet till f�r�ndrade behov eller m�jligheter skall flygbolagen kunna erbjudas f�mts�ttningar f�r h�g regularitd, korta markuppeh�ll och smidig trafikavveckling ulan att detta sker p� bekostnad av flygs�kerheten eller milj�n.

Luftfartsverkets tj�nsteproduktion delas in i dels systemtj�nster, dels kommersiella tj�nster. Till gmppen systemtj�nster h�r tj�nster som �r en n�dv�ndig och obligatorisk f�mts�ttning f�r att en flygtransport skall kunna ske. �vriga tj�nster som luftfartsverket tillhandah�ller ben�mns kommersiella tj�nster.

Servicem�len f�r systemtj�nster �r f�ljande:

F�r start- och landningslj�nsl att:

������������ medge start, landning och markstopp med de flesta i kommersiell
flygverksamhet anv�nda flygplanlyper under resp. flygplats �ppeth�ll-
ningstid. Trafikbortfallet av antalet r�relser med flygplan �ver 15 ton
under vinterperioden skall uppg� till h�gst 1 %. Det antal starter och
landningar skall medges med olika flygplanlyper och trafikslag (in- och
utrikes linjefart och chartertrafik) som f�ljer av de tidtabeller s�m
godk�nts.

F�r passagerarlj�nsl att:

������������ tillhandah�lla passageramlrymmen, passagerarservice och �vrig service
som kan f�rv�ntas av kunder under resp. flygplats �ppelh�llningslid

eller i �vrigl efler �verenskommelse.������������������������������������������������������������������������ 107


 


F�r flygtrafiktj�nst en route att:��������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

����������� befr�mja en s�ker och v�lordnad flygtrafik inom svenska flyginforma-���� Bil. 8
tionsregioner. Tj�nstegrensvisa insatser och tekniska funktioner skall
tillhandah�llas �l s�v�l civil som milit�r luftfart s� all all luftfart kan
bedrivas s�kert och rationellt.

F�r flygs�kerhetstj�nsl att:

����������� s�kerhetsarbetet skall bedrivas med �kad krafl och intensitet, och flyg�
s�kerhetsstandarden skall l�gst vara i niv� med den som finns i �vriga
v�lutvecklade luflfartsnationer.

Detta huvudm�l uppdelas i en rad delm�l, bl.a. all

flygs�kerhetstj�nsten skall utvecklas genom n�ra samverkan med bl. a. FN-organel ICAO och de ledande luflfartsnationerna,

flygs�kerhetstj�nsten skall gmndas p� analysverksamhet syftande till att identifiera risker oeh bristomr�den,

de riskfaktorer som �r f�rknippade med en fortsatt stark expansion inom den civila luftfarten skall s�rskilt beaktas. Expansionen f�r inte f�renas med eller gmndas p� kompromisser i flygs�kerhetsh�nseende,

luftfartsverket skall kr�va att de ut�vande verksamhetema tar sitt an�svar f�r att sj�lva utveckla och eflFeklivisera egna system f�r styming och uppf�ljning av s�kerheten (egenkontroll),

luftfartsverkets egna driftfunktioner - flygplatser och flygtrafiktj�nst -skall minst uppfylla de s�kerhetskrav som luftfartsinspektionen fastst�l�ler.

Servicem�let f�r trafikpolitiska tj�nster �r att:

verket genom eget planerings- och utredningsarbete saml uppf�ljning av utvecklingen inom flygtransportsektorn skall bygga upp kunskap som underlag till f�rslag och beslut som leder till sektoms sunda utveck�ling,

verket i sin prisreglerande verksamhet skall se till konsumenternas intresse av rimliga priser p� en marknad av monopol- eller oligopolka-rakt�r. Samtidigt skall flygf�retagens behov av alt h�lla en inl�klsniv� som �r tillr�cklig f�r l�ngsiktig l�nsamhet tillgodoses.

Syftet med att producera kommersiella tj�nster �r att �ka eflfektiviteten och konkurrensf�rm�gan i flyglransportsystemet, bl.a. genom all h�lla tillbaka priserna p� de trafikinriktade tj�nsterna. Exempel p� kommersiel�la tj�nster �r ramptj�nst, expeditionstj�nst, hangar- och parkeringstj�nst, bilparkering, lokaluthyrning, lankningstj�nsl, konferensservice, reklam�platsf�rs�ljning och lokalv�rd.

Produktion av kommersiella tj�nster skall vara etl komplement lill produktionen av systemtj�nster. Den f�r s�ledes ej bedrivas s� att den prim�ra uppgiften atl producera tj�nster direkt inriktade mot flygtrafiken hindras eller blir eftersatt.

Luftfartsverket skall vara �ppet f�r att lansera nya kommersiella tj�ns�ter. H�rvid skall den konkurrensf�rdel som ligger i att verket p� flygplat�serna har tillg�ng till personal, byggnader, mark och utmstning las tillvara.

F�r atl bedriva en kommersiell tj�nst kr�vs att verksamheten dels l�cker alla kostnader, dels ger en av verksledningen fastst�lld avkastning p�

108


 


investerat kapital. Avkastningskravet kan variera med h�nsyn till mark-���� Prop. 1989/90:100
nadssituationen, risktagande m. m.
������������������������������������������������������� Bil. 8

Ekonomiska m�l m. m.

Luftfartsverket anger i tre�rsplanen betr�ffande ekonomiska m�l all verket till staten skall inleverera avkastning p� verkets fasta statskapital enligt fastst�lld avkastningsr�nta (11,25%), samt inrikta sin verksamhet p� att uppn� ett resultat som d�mt�ver medger en �terbetalning till staten av f�re budget�ret 1987/88 ackumulerad underf�rr�ntning. Underf�rr�nlningen uppg�r vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 till 550 milj. kr. och skall senast budget�ret 1991/92 helt ha �terbetalats.

Det ekonomiska resultatet f�r budget�ret 1988/89 �versteg det statliga f�rr�ntningskravet med 321 milj. kr. F�r budget�ret 1989/90 ber�knas resultatet f�re dispositioner uppg� lill 510 milj. kr. Redovisade och be�d�mda �verskott medger f�mtom �terbetalning till staten en fondering av �verskottsmedel f�r kommande investeringar.

Till gmnd f�r tre�rsplanen som verket redovisar ligger en bed�md �riig passagerartillv�xt fram till �r 2000 med i genomsnitt 5,4% f�r inrikes, 7% f�r utrikes flygtrafik och 2 % f�r chartertrafik p� svenska flygplatser. F�r all kunna uppr�tth�lla nuvarande serviceniv� med den �kning i trafiken som f�mtses bed�ms personal och �vriga driftresurser beh�va �kas med i genomsnitt ca 3% per �r. Som m�l f�r produktiviteten under tre�rsperio�den anges en �kning med i genomsnitt 3 % per �r.

Vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 uppgick soliditeten till 52%. F�r tre�rsperioden 1989/90-1991/92 g�ller enligt regeringens beslut atl solidi�teten inte f�r undersliga 45%. Detta m�l ber�knas kunna uppfyllas om redovisade resullatprognoser kan uppfyllas och kan d�rf�r �ven g�lla f�r tre�rsperioden 1990/91-1992/93.

Nuvarande m�ls�ttning f�r priss�ttningen inneb�r all h�jningen av luft-fartstaxoma skall begr�nsas lill alt ligga n�got under den allm�nna pris�k�ningen. Della styrs av del s.k. SlLA-prolokollet, vilket f�r n�rvarande begr�nsar m�jligheten alt via priss�ttningssystemet t�cka kostiiader f�r verkets totala investeringsbehov. I avvaktan p� den �versyn av SILA-protokollel som f�redraganden aviserade i 1989 �rs budgetproposition f�resl�r luftfartsverket att nuvarande m�ls�ttning skall g�lla.

Tre�rsplanens investeringsprogram om totalt 3,6 miljarder kronor be�r�knas finansieras genom verkets resultat�verskott fr�n tidigare �r, genom avskrivningsmedel och genom l�n i riksg�ldskontoret m. m.

F�r budget�ret 1988/89 uppgick riksg�ldsfinansieringen lill 500 milj. kr.
Behovet av riksg�ldsmedel f�r tre�rsperioden 1990/91 - 1992/93 ber�knas
till ca 900 milj. kr. Luftfartsverket f�resl�r i sin tre�rsplan atl de belopps�
m�ssiga begr�nsningama f�r verkels uppl�ning i riksg�ldskonioret fort�
s�ttningsvis skall slopas. Verket f�resl�r ocks� atl det skall f� befogenhet
att besluta om samtliga investeringar oavsett belopp och hur de skall
finansieras inom ramen f�r en av stalsmaktema godk�nd inriktning av
investeringsverksamheten och med beaktande av uppst�llda servicem�l
saml milj�politiska och ekonomiska m�l. Luftfartsverket f�resl�r ocks� i
����������������������������� 109


 


en s�rskild skrivelse atl verket fr.o.m. den I januari 1991 f�r till�mpa���� Prop. 1989/90:100

kalender�r som r�kenskaps�r och att verket sj�lvt f�r besluta om driftbud-���� Bil. 8

get.

Luftfartsverket f�resl�r i tre�rsplanen vidare att verket bemyndigas inom en ram av 80000000 kr. teckna aktier i ett bolag med uppgift att uppf�ra och f�rvalta anl�ggningen Arlanda Centmm samt att upp till ett belopp av 10000000 kr. g� i borgen f�r uppl�ning i bolaget.

Verket f�resl�r p� liknande s�tt att det �ven bemyndigas att inom en ram av 10000000 kr. teckna aktier i etl bolag med uppgift all exploatera mark f�r kommersiell anv�ndning p� G�teborg/Landvetter flygplats samt atl d�r uppf�ra anl�ggningar och f�rvalla fastigheter och anl�ggningar.

Luftfartsverket f�resl�r ocks� att verket ges r�tt att la ul en s�rskild avgift fr�n flygpassagerare p� Arlanda, som skulle fonderas i luftfartsver�ket f�r all anv�ndas till finansiering av utbyggnad av en j�mv�gsf�rbindd-se p� str�ckan Rosersberg�Knivsla med station vid Arlanda flygplats.

Remissyttranden

Linjeflyg AB (LIN) och Scandinavian Airlines Syslem (SAS) har yttrat sig �ver luftfartsverkets Ire�rsplan. B�da f�rdagen inst�mmer i allt v�sentligt i luftfartsverkets bed�mningar om behovet av investeringar. Man under�stryker angel�genheten av all f�rdigst�llandet av en tredje start- och land�ningsbana p� Arlanda p�skyndas.

LIN och SAS framf�r ocks� krav p� atl luftfartsverkets soliditetsm�l b�r s�nkas inf�r den kommande perioden med stora investeringar.

LIN och SAS �r positiva till etablerandet av en j�rnv�gsf�rbindelse lill Arlanda. Om f�rbindelsen inte kan finansieras via statsbudgeten f�resl�r flygbolagen all en eflFektiv finansieringsl�sning b�r f�rhandlas fram mellan ber�rda parter inkl. LIN och SAS.

F�redragandens �verv�ganden

Flygtrafiken forts�tter atl �ka. Under �r 1988 �kade inrikestrafiken med 10% m�tt i antal passagerare, utrikestrafiken med 9% och chartertrafiken med 12 %. Flygets snabba ulveckiing st�ller stora krav p� luftfartsverkels verksamhet och inneb�r att omfattande standardf�rb�ttringar och kapaci�tetsulbyggnader fortl�pande m�ste g�ras bl.a. inom flygplalssyslemet.

Den intemationella utvecklingen mol mer avreglerade verksamhetsfor�
mer f�r flygtrafiken leder till all flygbolagen s�ker skr�ddarsy sina tj�nster
f�r all m�ta den nya marknadssituationen. Della st�ller ocks� nya krav p�
luftfartsverket. Ett exempel �r slalionslj�nslen vid flygplatsema, t.ex.
ramp- och expedilionslj�nster, s. k. "handling". Luftfartsverket har f�r all
m�ta utvecklingen inom detta omr�de utformat en ny policy som �ppnar
m�jligheter f�r fler �n en huvudman atl bedriva slalionslj�nst. P� flygplat�
ser d�r verket kommer att agera i en konkurrenssituation kommer ocks�
slalionslj�nslen aflf�rsm�ssigt all klart avgr�nsas fr�n verkels �vriga verk�
samhet. Jag anser att luftfartsverkets nya policy i dessa fr�gor �r en
naturlig f�ljd av utvecklingen och har inget all erinra mot denna.
�������������������������������������� 1 lO


 


Luftfartsverket bedriver ett intensivt arbete inom flygsektorn f�r att Prop. 1989/90:100 minska de negativa milj�eflFeklema och utveckla flygel till ell milj�v�nliga- Bil. 8 re transportmedel. Som en f�ljd av det milj�politiska program som verket antog �r 1987 har s�ledes medel avsatts lill en s�rskild milj�fond, bl. a. f�r att l�sa milj�problem orsakade av avisningsmedd p� flygplatsema. Luft�fartsverket har �ven i n�ra samarbete med naturv�rdsverket utarbetat en handlingsplan f�r pr�vning av de av verkels flygplatser som ej tidigare pr�vats enligt milj�skyddslagen. P� del internationella planet arbetar luft�fartsverket aktivt med bl. a. normer f�r flygplansmotorers emissioner. Jag vill ocks� erinra om det uppdrag om utarbetande av milj�anlyser som regeringen gav irafikverken h�sten 1988. Luftfartsverkets analys kommer att redovisas under f�rsta halv�ret 1990. Denna redovisning kommer att ing� i underiaget lill den milj�proposition som regeringen avser atl avl�m�na v�ren 1991.

Jag godtar den av verket f�reslagna allm�nna inriktningen och omfatt�ningen av verksamheten under tre�rsperioden 1990/91 � 1992/93 samt f�reslagna servicem�l. Verksamhetsinriktningen syftar till all st�rka flygels konkurrenskraft. Verksamheten utformas i n�ra samarbete med flygbolag, kommuner och andra ber�rda intressenter s�v�l i fr�ga om inriktningen som omfattningen av service och inveslerings�tg�rder.

Betr�flFande de ekonomiska m�len villjag anf�ra f�ljande.

Viljan att tillgodose kundemas krav p� investeringar och en bra service m�ste v�gas mol verkels kostnader f�r all driva verksamheten och kunder�nas vilja all betala dessa kostnader. F�mtom �nskem�l fr�n kundema om rimliga avgifter skall h�nsyn ocks� tas till statens krav p� ekonomisk avkastning.

Genom flera riksdagsbeslut, bl.a. �ren 1985, 1987 och 1989 har luft�fartsverket successivt givits �kade befogenheter och betydande finansiell r�relsefrihet och d�rmed �kade m�jligheter att m�ta kundemas �nskem�l. Samtidigt inneb�r denna delegering av ansvar och befogenheter till verket alt slalsmaklemas styming av verksamheten genom fastlagda m�l �kar i betydelse. Jag har tidigare denna dag redogjort f�r den samlade �versyn av slalsmaklemas styming av aflf�rsverken som avses genomf�ras under �r 1990. De fr�gor som verket aktualiserat om upph�vande av beloppsgr�n�ser f�r verkels uppl�ning i riksg�ldskontoret och f�r verkets beslutsbefo�genhet i invesleringsfr�gor saml f�r fastst�llande av driftsbudget b�r enligt min mening behandlas inom ramen f�r denna �versyn.

Luftfartsverket har beg�rt all f� �verg� lill kalender�rsredovisning fr.o.m. den I januari 1991 och atl verkets n�sta tre�rsplan skall omfatta perioden 1992 -1994. Jag konstaterar att samtliga �vriga aflT�rsverk till-l�mpar kalender�rsredovisning, och bitr�der mol denna bakgmnd luft�fartsverkets f�rslag att inf�ra s�dan redovisning fr.o.m. 1991 �rs ing�ng. Betr�flFande planperioden f�rordar jag bl.a. mot bakgmnd av behovet av samordning mellan Irafikverkens planeringscyklar och av korta ledtider mellan slalsmaklemas st�llningslagande och planperioden att n�sta Ire�rs�plan b�r g�lla f�r �ren 1991-1993.

Verket har i tidigare tre�rsplaner f�r all klara sina investeringar med i
�vrigl bibeh�llna ekonomiska m�l anm�lt ett behov av att s�nka m�let f�r
�������������������������� 111


 


soliditeten. Min f�retr�dare har emellertid pekat p� vikten av l�ngsiktigt���� Prop. 1989/90:100 g�llande riktlinjer f�r verksamheten och har som altemativ anvisat en���� Bil. 8 s�nkt investeringsniv�.

1 �rets tre�rsplan f�resl�r luftfartsverket en v�sentligt h�jd investerings�niv� lill 3,6 miljarder kronor. Orsaken �r dels f�rdyringar av p�g�ende projekt, dels kapacitetsproblem till f�ljd av den �kande flygtrafiken. Ge�nom framf�r allt denna positiva trafikutveckling och en �kad f�rs�ljnings�volym i �vrigt med d�rvid f�ljande int�kts�kningar bed�mer verket nu att detta investeringsprogram skall kunna genomf�ras utan �ndring av vare sig soliditetsm�ld, n�got av de �vriga ekonomiska m�len eller av service�niv�n.

Betr�flFande den �terbetalning lill staten av tidigare underf�rr�ntning som p�g�r t.o.m. budget�ret 1991/92 villjag anf�ra f�ljande. Enligt luft�fartsverkels tre�rsplan skulle �terst�ende �terbetalning ske med 170 milj. kr. budget�ret 1990/91 och 259 milj. kr. budget�ret 1991/92. Med h�nsyn bl. a. till de f�rv�ntade eflFektema av den f�reslagna skatteoml�ggningen fr.o. m. �r 1991 f�rordar jag atl f�rdelningen av �terbetalningen f�r�ndras s� att 260 milj. kr. �terbetalas under budget�ret 1990/91 och �terstoden under budget�ret 1991/92.

Jag har i �vrigl inget att erinra mot de av verket f�reslagna, of�r�ndrade ekonomiska m�len f�r resultat, soliditet och priss�ttning under tre�rspe�rioden 1990/91-1992/93. Betr�ffiande m�let f�r priss�ttning b�r detta g�lla tills vidare i avvaktan p� de p�g�ende diskussionema om en dimine�ring av SILA-protokollds begr�nsningar.

Som jag tidigare har anf�rt �r investeringsulrymmet beroende p� de ekonomiska m�len f�r verksamheten och resultatutvecklingen. Jag tillstyr�ker dock i princip den av verket f�reslagna investeringsplanen f�r �ren 1990/91 - 1992/93. Den �kade investeringsniv�n som redovisas �r enligt min mening n�dv�ndig inte minst f�r att tillgodose flygs�kerheten och milj�kraven inom flygseklom. Jag vill ocks� erinra om att �kad kapacitet i flygsyslemet �r en f�mts�ttning f�r att m�jligg�ra en avreglering av den inrikes flygmarknaden som kan bli en f�ljd av det arbete som p�g�r bl. a. inom ramen f�r den av regeringen tillsalla konkurrensulredningen (C 1989:03). Bland de investeringar som mot denna bakgmnd framst�r som s�rskilt v�sentliga b�r n�mnas den nya inrikesterminalen p� Arlanda och utbyggnaden av en tredje start- och landningsbana p� samma flygplats.

Betr�flFande f�rslagen om en j�mv�gsf�rbindds: lill Arlanda vill jag erinra om alt regeringen den 16 november 1989 gav banverket i uppdrag att tillsammans med ber�rda intressenter bl.a. inom luftfartsseklom la fram ett samlat f�rslag till finansiering och huvudmannaskap f�r denna j�rnv�gsf�rbindelse. Uppdraget skall redovisas senast den 27 april 1990.

Betr�flFande Arlanda Centmm har projekteringen av denna anl�ggning
p�g�tt en l�ngre lid och befinner sig i ell l�ngt framskridet stadium. Verket
har ocks� redovisat att de ekonomiska f�mts�ttningarna f�r denna inves�
tering nu f�religger. Mol denna bakgmnd bitr�der jag f�rslaget att verket
bemyndigas alt inom en ram p� 80000000 kr. teckna aktier i ell bolag med
uppgift all uppf�ra och f�rvalta anl�ggningen Arlanda Centmm samt atl
upp lill ett belopp av IO 000 000 kr. g� i borgen f�r uppl�ning i bolaget.
������������������������������ 112


 


Betr�flFande f�rslaget om en bolagsbildning f�r kommersiell anv�ndning���� Prop. 1989/90:100 av mark vid G�teborg/Landvetter flygplats avser jag emellertid att avvakta���� Bil. 8 den �versyn av den ekonomiska styraingen av aflfarsverken som jag tidiga�re ber�rt.

Jag ber�knar att de f�rordade ekonomiska ramama inneb�r ett uppl�ningsbehov i riksg�ldskontoret p� ca 900 milj. kr. under tre�rsperioden, varav ca 550 milj. kr. under n�sta budget�r. I likhet med innevarande budget�r anser jag alt verket fr�n samma konto i riksg�ldskontoret b�r f� disponera 40 milj. kr. f�r kortfristig uppl�ning av likviditetsf�rs�rjnings-sk�l. Det b�r ankomma p� regeringen att ge luftfartsverket n�dv�ndiga bemyndiganden f�r uppl�ningen i riksg�ldskonioret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� godk�nna vad jag har f�rordat om inriktningen av luftfartsver�
kets verksamhet under perioden 1990/91-1992/93,

2.         godk�nna de resultat-, pris-, soliditets- och servicem�l f�r luft�fartsverkets verksamhet som jag har f�rordat f�r perioden 1990/ 91-1992/93,

3.         godk�nna vad jag har anf�rt om luftfartsverkels investeringar under perioden 1990/91 � 1992/93 samt bemyndiga regeringen atl besluta om avvikelser d�rifr�n,

4.         godk�nna vad jag har anf�rt om bolagsbildning, aktieteckning och borgensf�rbindelse avseende Arlanda Centmm.

Anslagsfr�gor

F 1. Beredskap f�r civil luftfart

1988/89 Utgift��������� 25414000�������������� Reservarion 69000

1989/90 Anslag������� 25 500000

1990/91 F�rslag������ 48 500000

Verksamheten under anslaget omfattar planl�ggning och f�rberedelser f�r flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillst�nd och krig.

Luftfartsverket har ber�knat medelsbehovet lill 61,0 milj. kr. f�re pris-och l�neomr�kning. De senaste �ren har man prioriterat uppbyggnad av reservddslager f�r de civila transportflygplan som ing�r i krigsorganisa�tionen. Fr�n anslaget t�cks vidare kostnadema f�r att anpassa flygplatser till de krav som st�lls i en krigssituation, t. ex. breddningar, f�rl�ngningar och f�rst�rkningar av milbanor.

F�redragandens �verv�ganden

Den h�jning luftfartsverket har f�reslagit kan inte rymmas inom g�llande
programplan. Jag f�rordar mot denna bakgmnd ell anslag p� 48,5 milj. kr.
f�r beredskaps�lg�rder under budget�ret 1990/91.��������������������������������������������������������� 113

8�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 8


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen������������������������������������ ""� �

att till Beredskap f�r civd luftfart f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 48 500000 kr.

F 2. Ers�ttning f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik p� Gotland

1988/89 Utgift���������� 14 500000

1989/90 Anslag�������� 14 500000

1990/91 F�rslag������� 14 500000

Fr�n anslaget utbetalas ers�ttning lill flygbolag f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik till och fr�n Golland, F�r n�rvarande bedrivs regulj�r flygtrafik till och fr�n Golland av Linjeflyg AB och flygbolaget Avia.

Verket anser atl syftet med st�det skall kunna uppn�s med ett of�r�nd�rat anslag.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar i likhet med luftfartsverket ett anslag p� 14,5 milj. kr. f�r budget�rd 1989/90.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Ers�ttning f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik p� Gotland f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 14500000 kr.

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

1988/89 Utgift��������� 63685000�������������� Reservation�������������� 1415000

1989/90 Anslag�������� 15000000

1990/91 F�rslag������� 14000000

Fr�n anslaget kan bidrag utg� f�r drift och investeringar till huvudm�n f�r kommunala flygplatser i skogsl�nen med regionalt betydelsefull linje-trafik.

F�redragandens �verv�ganden

Luftfartsverket har f�r n�sta budget�r f�reslagit etl anslag p� 17 milj. kr.

Riksdagen har sedan budget�ret 1987/88 anvisat etl anslag p� 15 milj.
kr. per �r f�r bidrag till drift och investeringar vid kommunala flygplatser i
skogsl�nen. D�mt�ver har riksdagen genom s�rskilda beslut v�ren 1988
st�llt 50 milj. kr. till f�rfogande f�r regionalpoliliska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland och f�r s�rskilda insatser i Norrbot�
tens l�n.
���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 114


 


Regeringen har under �ren 1988 och 1989 beslutat dels om ett bidrag p� 40���� Prop. 1989/90:100 milj. kr. f�r investering i en ny flygplats i Arvidsjaur, dels om ett bidrag p堠�� Bil. 8 10 milj. kr. till en banbreddning vid flygplatsen i G�llivare. I b�da fallen har lokala och regionala organ deltagit med ytterligare medel till investering�ama. Vidare har regeringen under �r 1989 fattal beslut om bidrag till drift och investeringar p� sammanlagt 13,6 milj. kr. av ordinarie anslagsmedel.

Jag anser att del �r viktigt atl de bidragsmedel som st�r lill f�rfogande bed�ms i ett samlat perspektiv med h�nsyn tagen till regionens �vriga trafikf�rs�rjning och infrastmkturbehov. Inf�r regeringens st�llningsta�gande till f�rdelning av anslagsmedlen b�r d�rf�r etl mer ing�ende och allsidigt bed�mningsunderlag presenteras. Mot bakgmnd av de insatser som redan gjorts f�rordar jag f�r n�sta budget�r ett anslag p� totalt 14 milj. kr., varav 4 milj. kr. disponeras f�r bidrag till investeringar och 10 milj. kr. liksom tidigare f�r bidrag lill drift av kommunala flygplatser i skogsl�nen med regionall betydelsefull linjetrafik. Jag vill erinra om atl del s�rskilda bidraget till huvudm�nnen f�r Svegflyget inte l�ngre l�mnas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lid kommunala flygplatser m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 14000000 kr.

F 4. Civil trafikflygamtbildning

1988/89 Utgift��������� 41397000�������������� Reservation������������ 16421000

1989/90 Anslag������� 47100000

1990/91 F�rslag������ 50400000

Fr�n anslaget utbetalas ers�ttning till chefen f�r flygvapnet (CFV) f�r civil pilotutbildning vid trafikflygarh�gskolan i Ljungbyhed (TFHS). Vi�dare kan fr�n anslaget utbetalas bidrag f�r s�dan civil pilotutbildning som bedrivs i privata skolor enligt f�rordningen (1986:682) om statsbidrag f�r utbildning av trafikflygare m. m.

Chefens f�r flygvapnet anslagsframst�llning

CFV beg�r f�r n�sta budget�r en ers�ttning p� 57,9 milj. kr. Verksamheten
vid TFHS kommer enligt CFV under budget�ret 1990/91 att omfatta en
utbildningsvolym p� 60 svenska elever per �r. CFV anger vidare alt den
�terupptagna aktiva medverkan fr�n flygbolagen med personal �r en ange�
l�gen och v�sentlig garanti f�r att utbildningsvolymen skall kunna bibeh�l�
las. Utbildningen av norska elever forts�tter i enlighet med det ing�ngna
avlalel. I enlighet med g�llande avtal skall som mest 40 norska elever per
�r vidareutbildas vid TFHS efter sin gmndl�ggande flygutbildning i Norge.
Utbildningen av de norska elevema kommer all bekostas av den norska
staten.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 115


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril� 8 Den civila pilotulbildningen bedrivs i samarbete mellan staten (chefen f�r���� "'- �

flygvapnet) och SAS, Linjeflyg AB och Swedair AB i enlighet med ett avtal mellan partema. Flygbolagen svarar i det sammanhanget f�r den bolagsan-passade utbildningen.

I f�reg�ende �rs budgetproposition pekade f�redragande statsr�d p� att finansieringen av statens dd av utbildningen �ver statsbudgeten inneb�r vissa begr�nsningar n�r det g�ller alt p� etl �ndam�lsenligt s�tt tillgodose behovet av ekonomiska och personella resurser. Han skisserade d�rvid en modell d�r luftfartsverket i kontakt med ber�rda flygbolag log �ver depar�tementets roll som best�llare av utbildningen vid TFHS, och d�r �tminsto�ne delar av kostnadsansvaret f�r gmndutbildningen betalas av luftfartssek�lom.

Inledande diskussioner med de ber�rda partema har med anledning av detta f�rts under �r 1989. Diskussionema kommer att forts�ttas med m�let att uppn� enighet om ett f�r�ndrat system som �r till f�rdel f�r samtliga ber�rda parter. I avvaktan p� vidare diskussioner i fr�gan ber�k�nar jag f�r budget�ret 1990/91 dt anslag p� 50,4 milj. kr. Jag har d�rvid utg�tt fr�n en of�r�ndrad utbildningsniv� vid TFHS och har vid anslags�ber�kningen beaktat de reservationer som vid ing�ngen till budget�ret bed�ms finnas p� anslaget till f�ljd av f�rseningar i uppbyggnaden av utbildningskapacitet vid skolan.

Efler samr�d med chefen f�r utbildningsdepartementet r�knar jag med att 800000 kr. f�r n�sta budget�r kan f�ras �ver till h�gskolan f�r l�ramt�bildning i Stockholm f�r utbildning av flygl�rare. Jag r�knar d�remot inte med n�gon m�jlighet att under budget�ret 1990/91 fr�n anslaget bidra till annan civil pilotulbildning �n den som bedrivs vid TFHS.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Civil irafikflygamlbildning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 50400000 kr.

F 5. Statens haverikommission

 

1988/89 Utgift

0

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instmktion (1987:555) all�
varliga luftfartsolyckor och tillbud lill s�dana inom civil och milit�r
flygverksamhet enligt besl�mmelser i luftfartslagen (1957:297), luftfarts-
f�rordningen (1986:171) och kung�relsen (1966:436) om unders�kning av
milit�ra luftfartsolyckor. Fr.o.m. budget�ret 1982/83 utreder kommissio�
nen �ven mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Luftfartsverket och
chefen f�r flygvapnet skall svara f�r kostnaderna f�r haverikommissionens
verksamhet.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 116


 


F�r n�rvarande �verv�gs inom regeringskansliet en samordning av de���� Prop. 1989/90:100 resurser som utg�rs av statens haverikommission, unders�kningskommis-���� Bil. 8 sionen inom sj�fartsverket och den s�rskilda kommitt�n (Kn 1981:02) f�r unders�kning av allvarliga olycksh�ndelser. Inriktningen p� arbetet �r att ett f�rslag skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

F�redragandens �verv�ganden

Antalet civila och milit�ra haverier och resurs�tg�ngen f�r all utreda haveriema skall ligga till gmnd f�r f�rdelningen av kostnadema. P� stats�budgeten upptas d�rf�r endast etl formellt anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Statens haverikommission f�r budget�rd 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

117


 


G. Postv�sende�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

Bil. 8 Postens verksamheter

Postverkets huvuduppgifter �r atl transportera och dela ut brev och paket samt all utf�ra betalningsuppdrag. Postverket f�r ocks� driva annan verk�samhet som det har s�rskilda f�mts�ttningar f�r.

Postverket bildar tillsammans med sina aktiebolag en aflf�rsverkskon-cem. Koncemen (poslen) leds av en styrelse som utses av regeringen. R�rdseinl�ktema f�r poslen ber�knas f�r �r 1989 till ca 17 miljarder kronor. Aktiebolagen ber�knas samma �r oms�tta ca I miljard kronor. Medelantalet anst�llda i posten uppg�r lill ca 55000 varav drygt 2000 inom aktiebolagen.

Posten �r ell servicef�relag som �r indelat i fyra aflf�rsomr�den. Dessa �r Brev, L�ttgods, Postgirot saml Bank och Kassa.

Poslens konkurrenssituation framg�r av f�ljande bild.

 

Marknader

Andel av

Postens

Viktiga

 

Postens

berknade

konkurrenter

 

intkter, %

marknadsandel, %

 

Skriftliga Fretagsmeddelanden

34

95

Telefax

Skriftlig marknadskommunikation

10

60

SDR

Privat skriftlig kommunikation

6

100

-

Postpaket

7

85

Bilspedition

Fretagspaket

3

55

Bilspedition, ASG

ilpoket�� .

1

60

SJ, SAS/LIN

Budmarknad

\

20

Adena, Picko, Taxi

Utrikes lttgods

1

25

Bilspedition, ASG, DHL, TNT

Dagstidningar

2

10

PS

Medlemstidskrifter

2

100

-

vriga tidskrifter

2

75

Presom

Gireringar

16

70

Bankgirct, banker

PKbonk

7

10*

Banker

vrigt (bolagen m m)

8

 

 

POSTKONCERNEN

100

 

 

Statsmaktema styr posten genom servicem�l och ekonomiska m�l. Re�geringen beslutar om priset p� normalbrev och f�r postbefordran av vissa tidningar medan posten best�mmer prisema p� �vriga produkter. Postver�ket finansierar samtliga investeringar med i r�relsen tillg�ngliga medel. En konsolidering av postverkets ekonomi sker helt i postverkets r�kenskaper.

Postverket f�r sj�lv f�rvalta de likvida medel som inte beh�vs i r�relsen med iakttagande av s�rskilda regler f�r denna f�rvaltning som anges av regeringen.

Postens resultat

Regering och riksdag har lagt fast f�ljande m�l f�r posten.���������������������������������������������� 118


 


Service�������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

God gmndl�ggande postservice skall ges till s�v�l stora som sm� kunder i���� ""� � hela landet lill rimliga priser. Kundernas efterfr�gan b�r vara styrande f�r postens insatser.

95 % av alla normalbrev skall befordras �ver natten.

Den h�ga geografiska t�ckningsgraden f�r daglig poslkassaservice via postkontor och lantbrevb�ring till hush�llen skall beh�llas.

Anpassningen av servicens utformning inom glesbygd skall ske var�samt.

Ekonomiska m�l

Verket skall bedriva sin verksamhet p� ell s� eflFektivl s�tt all det m�jligg�r ekonomisk �verievnad av egen krafl.

������� Postens verksamhet b�r bedrivas s� att den �ver �ren kan ge ett
genomsnittligt �verskott som motsvarar 5% av r�rdseinl�ktema. �ver�
skottet skall anv�ndas till atl ge staten en tillr�cklig avkastning p� verkets
fasta statskapital, till n�dv�ndiga investeringar och lill en viss konsolide�
ring.

Resultat

Posten har angett sina resultat p� f�ljande s�ll.

Service och kvalitet

Posten har under �r 1988 uppfyllt servicem�lel avseende kontorsn�lel. F�r�ndringar i kundunderlaget har lett lill viss anpassning av servicefor-mema. V�ntetiderna har kontinuerligt f�ljts upp p� de st�rre postkontoren och �lg�rder har vidtagits f�r att minska k�ema p� kontor med k�pro�blem.

Andelen normalbrev som kom fram �ver nallen var 94 % i genomsnitt under �r 1988 och f�r f�rsta halv�ret 1989, vilket inneb�r att kvalitetsm�let inte n�tts helt.

L�nsamhet

L�nsamhetsm�let �vertr�ffades under �r 1988. Resuhatet uppgick till 954 milj. kr. vilket motsvarar drygt 6% av r�rdseinl�ktema. Del var en resul�tatf�rb�ttring j�mf�rt med �r 1987. Flera av orsakema bakom det goda resultatet var dock av eng�ngskarakt�r, l.ex. l�neavtalet d�r delar av kostnads�kningen f�ll ut �r 1989.

Statens krav p� r�nta och avkastning uppfylldes under �r 1988. Sam�manlagt inlevererades 94 milj. kr. till staten varav 47 milj. kr. utgjorde avkastning p� statskapitalet. Avkastningen p� arbetande kapital uppgick �r 1988 till 27%.

F�r �r 1989 ber�knas resultatet till 3% av int�kterna och avkastningen��������������������������� 119


 


p� arbetande kapital till 13%. F�r �r 1990 utg�rs motsvarande siflFror av���� Prop. 1989/90:100
5% resp. 19%.
���������������������������������������������������������������������������������� BiL 8

Investeringar

Investeringama i anl�ggningstillg�ngar uppgick �r 1988 till 673 milj. kr. F�r �r 1989 ber�knas investeringama uppg� till 1 365 milj. kr. oeh f�r �r 1990 till 1450 milj. kr.

Postens tre�rsplan 1991 -1993 M�! och medel m. m.

Postverket har inte f�reslagit n�gon �ndring av de fastlagda m�len f�r service och ekonomi.

. F�r att n� de av statsmaktema uppst�llda m�len har postverket angivit �vergripande m�l. De �r: n�jda kunder, personal som trivs saml tillr�cklig l�nsamhet. Postverkels strategi f�r att n� dessa m�l �r att poslen skall k�nnetecknas av att vara s�ker, n�ra och oflFensiv.

Aflarsf�ruts�tlningar

Posten menar att distribution av brev och paket �r ett behov som alltid kommer att finnas. Efterfr�gan p� denna distribution v�xer. Genom stora volymer f�r varje produkt uppn�r posten stordriftsf�rdelar samt har ocks� m�jlighet alt anpassa servicen efter kundemas individuella behov. Den tekniska utvecklingen skapar samtidigt konkurrerande medel f�r �verf��rande av information. Konkurrenter kan g� och g�r ocks� in i postens l�nsamma marknadsdelar men �r samtidigt inte skyldiga att ta etl sam�h�llsansvar f�r servicen i glesbygd. Postens tj�nster uppfattas i vissa delar ocks� som "fria nyttigheter".

De medel som skall anv�ndas f�r alt n� m�len �r all utveckla kund- och resultatorienteringen samt att ha en h�g kostnadseflFektivitet, en rationell produktion saml en anpassning av prisema. Vidare skall k�rnaflT�rema � brev, l�ttgods, postgiro- och banktj�nster � prioriteras samt satsningar ske p� kvalitet, personalutveckling och personalf�rs�rjning.

Produktiviteten vid st�rre produktionsenheter b�r f�rb�ttras med 3 % per �r under perioden. Antalet transaktioner minskar i postkassoma. Detta kan inte kompenseras med enbart nya produkter eller p�rsonalin-dragningar. Stmkturf�r�ndringar bed�ms d�rf�r bli n�dv�ndiga.

De olika aflT�rsomr�dena har i tre�rsplanen var f�r sig formulerat m�l, strategier och aktiviteter.

Om aflf�rsomr�det L�ttgods kan s�rskilt f�ljande n�mnas. Marknaden
v�xer med 5�10% per �r och vamv�rdena �kar. �kad avreglering p�g�r
nationellt och intemationellt. Konkurrensen �kar. Produktionssystemet �r
inte kostnadseflFektivt. Kvalitelsbrister finns p� gmnd av kraftig volym�
tillv�xt. F�rs�ljningsorganisationen �r inte anpassad till marknadspoten�
tialen.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 120


 


Det ekonomiska resultatet f�r aflT�rsomr�dd L�ttgods �r inte tillfreds- Prop. 1989/90:100 st�llande. Resultatet beh�ver f�rb�ttras med 100 milj. kr. per �r de n�r- Bil. 8 m�ste 3 � 4 �ren. Postverket har d�rf�r utarbetat en strategi och planerar f�r att kraftigt f�rb�ttra l�nsamheten f�r l�ltgodsverksamhelen. Det f�rsta steget var all verket i h�stas presenterade ett hell nytt paket sortiment med tidsgaranti p� alla produkter. N�sta steg mol en f�rb�ttrad l�nsamhet blir en stmkturf�r�ndring av produktionssystemet. Bl. a. kommer antalet ter�minaler f�r pakethantering att minska.

�kade beslutsbefogenheter

Postverket anser att det finns behov av att g� vidare i verkets marknads-och organisationsutveckling. Postverket har d�rvid angivit vissa angel�gna f�r�ndringar vad avser utvidgade beslutsbefogenheter. Verket vill ha r�tt att fritt f�rs�lja fast egendom, k�pa och s�lja aktier, ta upp l�n p� kredil�marknaden, g�ra borgens�taganden, besluta om koncembidrag, best�mma l�ner och personalf�rm�ner, l�mna krediter, teckna f�rs�kringar, besluta om investeringar, r�tt till intressentfinansiering samt r�tt att g�ra r�ntear-bitrageaflT�rer m. m.

Investeringar

F�r att h�ja kvaliteten under perioden planerar posten alt investera f�r ca 4,3 miljarder kronor. D�rtill kommer betydande insatser f�r utbildning och utveckling av personal. Av investeringarna avser 2 miljarder kronor fastigheter medan 2,2 miljarder kronor avser maskiner och inventarier. Postens nya kassasystem ber�knas d�rvid kosta 320 milj. kr. F�r motorfor�don kan investeringskostnaden ber�knas till en halv miljard kronor.

Poslens regionala och sociala ansvar

Posten har ansvar f�r all h�lla en god postservice i hela landet. Del v�sentliga �r d�rvid inte formerna f�r servicen utan inneh�llet. �ndringar�na i kundunderlag och postm�ngd liksom den tekniska utvecklingen samt kraven p� en fortg�ende eflFektivisering g�r att poslen fortl�pande m�ste f�rnya formema f�r postservicen.

Den av regeringen tillsalla parlamentariska utredningen om postverket och televerkels regionalpolitiska och sociala ansvar kommer strax efter �rsskiftet 1989/90 att framl�gga sitt bet�nkande.

Decentralisering

Postverkets nya kassasystem kan tas i drift �r 1992. M�jligheter ges d� atl
flytta ul arbetsuppgifter fr�n Postgirot i Stockholm lill lokala kontor.
Under den n�rmaste fem�rsperioden ber�knar postverket alt 300 � 400
arbetstillf�llen kommer atl flyttas ut fr�n Stockholm. Genom nya och
decentraliserade ADB-system flyttar postverket ut allt mer av administra�
tionen till regionkonloren. Sammantaget medf�r dessa f�r�ndringar all
������������������������������ 121


 


arbetsstyrkan i Stockholm blir ca 1 500 personer l�gre �n om inga �tg�rder���� Prop. 1989/90:100 vidtagits. F�r att st�dja syssels�ttningen i malmf�lten har postverket p�-���� Bil. 8 b�rjat en �verflyttning av arbetsuppgifter motsvarande IOO arbetstiUf�llen till Kimna.

Postens bolag

Inom postkoncemen finns 17 aktiebolag, varav ett �r vilande. 1 koncemen finns ocks� sm�rre aktieinnehav i ett tjugotal aktiebolag och i andra juridiska personer. Postbolagen AB �r moderf�retag f�r 13 dotterbolag medan Faslighelsaktiebolagel Certus har ell hel�gt dotterbolag. Moderbo�lagen �gs helt av postverket medan dotterbolagen �gs fullt ut av resp. moderf�retag. Postverket anser att aktiebolagen p� ett naturligt s�tt st�djer och kompletterar den egentliga postverksamheten.

Faslighelsaktiebolagel Certus kom i statens �go genom ett beslut av Kungl. Maj:t den 11 december 1964. Generalpostslyrdsen fick d� medgi�vande att f�rv�rva samtliga aktier i Conrad �hlberg Aktiebolag varmed f�ljde �gander�tten till en viss fastighet. Fastigheten avs�gs d�refter all disponeras f�r all ordna administrationslokaler �t postbanken. Enligt bo�lagsordningen har aktiebolaget som syfte f�r sin verksamhet alt f�rv�rva, �ga och f�rvalta fast egendom samt att ut�va annan d�rmed f�renlig verksamhet. Aktiekapitalet uppg�r till 1,2 milj. kr. Faslighelsaktiebolagel Certus har ett hel�gt dotterbolag med firma Faslighelsaktiebolaget Back-lunda. N�gon verksamhet har inte bedrivits i detta bolag under �r 1988. Syftet med Fastighetsaktiebolaget Backlunda �r detsamma som f�r moder�bolaget.

Inlernationed utveckling

Den intemationella service som postverken i olika l�nder svarar f�r upp�fyller inte kundemas krav p� kvalitet och flexibilitet. Detta har lett till att privata s. k. kurirf�retag etablerat sig p� postverkens traditionella markna�der. Postverken har d�rf�r inlett etl samarbete f�r att kraftigt f�rb�ttra posttrafiken. Etl holdingbolag i Nederi�nderna och tv� dotterbolag i Brys�sel har d�rf�r bildals av postverken. Del ena dotterbolaget sk�ter driften av dt nattpostflygn�l f�r snabbposl � EMS-f�rs�nddser [Express Mail Service] - som f�r n�rvarande binder ihop 13 l�nder i Europa saml har en chartrad f�rbindelse ocks� med USA och Canada. EMS-trafiken �kar med 35% per �r. Det andra dotterbolaget, UNIPOST, �r ett samordnings- och utvecklingsbolag.

Ett speciellt problem �r s. k. remailing, dvs. att privata f�relag transpor�terar brevpost fr�n storkunder i etl land och l�mnar in den i ell annat land med l�gre porto.

Det svenska postgirot och ell antal andra postgiron i Europa har slutit
sig samman och bildat ett syslem � Telegiro � f�r elektronisk �verf�ring
avbetalningar.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������� 122


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil 8 M�l och medel f�r verksamheten m. m.

Jag tillstyrker den allm�nna inriktningen av postens verksamhet s�som den kommit lill uttryck i f�reg�ende avsnitt om Poslens tre�rsplan 1991 � 1993.

Inriktningen inneb�r s�lunda bl. a. att de m�l som regering och riksdag tidigare lagt fast f�r postens verksamhet tills vidare b�r best�.

Under �r 1990 kommer ett bel�nkande fr�n den parlamentariskt sam�mansatta kommitt�n som har till uppgift att bed�ma och f�resl� precise�ringar av statens regionalpoliliska och sociala ansvar p� bl. a. postomr�det. Inom regeringskansliet kommer, somjag tidigare n�mnt, ett �versynsarbe�te att inledas ang�ende stymingen av aflT�rsverken under kommunikations�departementet. I avvaktan p� att detta arbete slutf�rs �r jag inte beredd att f�resl� n�gra vidgade beslutsbefogenheter f�r postverket eller dess bolag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�rsl�r riksdagen

all godk�nna vad jag har anf�rt om inriktningen av postens verk�samhet under perioden 1991 �1993.

G 1. Ers�ttning till postverket f�r befordran av tj �nstef�rs�ndelser

1988/89 Utgift 666 563000 1989/90 Anslag 574290000 1990/91 F�rslag����� 152900000

I 1988 �rs finansplan f�reslog regeringen att en avveckling av tj�nste�brevsr�tlen borde genomf�ras f�r samtliga statliga myndigheter. Riksda�gen besl�t i enlighet med f�rslaget (prop. 1987/88: IOO, bil. I, FiU 20, rskr. 122).

Som ett f�rsta steg avvecklades tj�nstebrevsr�tlen f�r ett Iretliofemtal myndigheterfr.o. m. den Ijuli 1988.

I ell andra steg har tj�nslebrevsr�tten f�r ett 170-lal myndigheter upp�h�rt fr. o. m. den Ijuli 1989.

Postverket har den 19 oktober 1989 redovisat utfallet av den tj�nste-postm�tning som har genomf�rts f�r resterande myndigheter.

Regeringen har i dag bl. a. f�reslagit att tj�nstebrevsr�tlen f�r resterande myndigheter skall upph�ra all g�lla den 1 juli 1990.

Genom att ers�ttning f�r befordran av Ij�nstef�rs�nddser utbetalas kvartalsvis i efterskott beh�ver medd ber�knas �ven f�r budget�ret 1990/91. Postverkets kostnader f�r all utf�ra s�rskild postddgivning be�lastar ocks� anslaget och kan s�rskilt ber�knas till 3,9 milj. kr.

Postverkets tj�nstepostm�lning omfattar ocks� den s. k. frankeringsfri�
heten enligt 5 � tj�nstebrevsf�rordningen (1979:33). Kostnadema f�r fran�
keringsfriheten belastar anslaget. Regeringen har i dag angivit alt denna
��������������������������� 123


 


frihet b�r upph�ra den I juli 1990 och att viss kompensation skall utg� till���� Prop. 1989/90:100
ber�rda myndigheter.
������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning tid postverket f�r befordran av tj�nstef�rs�ndel�ser f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 152 900000 kr.

G 2. Ers�ttning till postverket f�r tidningsdistribution

1988/89 Utgift��������� 24000000

1989/90 Anslag������� 24000000 1990/91 F�rslag������� 12000000

Riksdagens beslut (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr. 301) om en succes�siv avveckling av s�rkostnadsunderskottet i poslens lidningsr�rdse t. o. m. �r 1991 inneb�r att det bidrag som postverket f�r varje �r �ver statsbudge�ten f�r att t�cka underskottet, successivt skall avvecklas under en 15-�rsperiod. Postverket ber�knar att tidningsverksamheten �r 1989 g�r en f�rlust p� drygt 300 milj. kr. Regeringen har givit verket i uppdrag all, efter f�rhandlingar med de organisationer som f�retr�der tidningsutgivar�na, f�resl� nya principer f�r fastst�llande av laxoma i postverkels tid�ningsr�relse. Postverket r�knar med alt ett nytt syslem kan las i bmk den 1 januari 1991. Jag f�resl�r d�rf�r att ers�ttningen till postverket tas upp till h�lften av innevarande �rs anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Ers�ttning till postverket f�r lidningsdistribution f�r budget��ret 1990/91 anvisa ell anslag p� 12000000 kr.

124


 


H. Kollektivtrafik m. m.������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 8 H 1. Transportr�det

1988/89 Utgift��������� 27299000

1989/90 Anslag������� 24210000 1990/91 F�rslag������ 23094000

Transportr�det (TPR) har enligt sin instmktion (SFS 1988:1179) uppgif�ter inom i huvudsak f�ljande omr�den:

trafikplanering

energihush�llning inom transportomr�det

handikappanpassning av kollektiva f�rdmedel

civil transportverksamhel under kriser och krig

riksfardtj�nsten

statlig upphandling av viss persontrafik p� j�mv�g

regionalpolitiskt transportst�d

yrkestrafik och intemationell v�gtrafik

ransonering av drivmedel

TPR leds av en styrelse som best�r av sju personer, generaldirekt�ren medr�knad. Vid transportr�del finns tv� r�dgivande delegationer, en f�r beredskapsfr�gor och en f�r handikappfr�gor saml en n�mnd f�r yrkeslra-fikfr�gor.

Transportr�dets resultat av verksamheten 1988/89

Transportr�det medverkar lill alt genomf�ra den trafikpolitik som riksda�gen beslutade under �r 1988.

Ett avtal sl�ts i december 1988 mellan TPR oeh SJ om j�mv�gstrafiken under budget�ret 1989/90. F�rhandlingama inf�r tidlabdlskiftet f�r bud�get�ret 1990/91 har fortsatt under v�ren 1989. TPR st�der ocks� l�nssty�relsema i arbetet med trafikplaneringen p� regional niv� genom projekt och konferenser.

TPR har utarbetat ett gemensamt planeringsunderlag f�r uppr�ttande av l�ngsikliga planer f�r statens investeringar i trafikanl�ggningar inom Ira�fikseklom. TPR har ocks� utarbetat kvartalsslatistik f�r transportsektom, vidareutvecklat det datoriserade prognos- och analyssystemet saml ge�nomf�rt ett antal konsultuppdrag �t olika kunder inom transportsektom. Godsdatabasen har reviderats och kan nu redovisa aktuell statistik f�r �r 1987. F�rberedelser f�r att genomf�ra en utv�rdering av trafikverkens investeringsplaner f�r �ren 1991-2000 har p�b�rjats.

F�reskriftema f�r handikappanpassning av bussar har reviderats och utstr�ckts till att g�lla �ven bussar i best�llningstrafik. F�r taxifordon erfordras nya f�reskrifter. F�reskrifter f�r eng�ngsanslaget om bidrag lill olika handikappanpassningsprojekt har ocks� utarbetats liksom nya f�re�skrifter och administrativa mtiner f�r riksf�rdtj�nsten.

Genom att �ka bilf�ramas milj�- och energimedvelenhet med riktad
samh�llsinformation kan dessa f�s att till�mpa ett mer milj�- och energief-
fektivt k�rs�tt. Energiinformation har visats p� TV:s "Anslagstavlan"
������������������������������� 125


 


samt publicerats i tidningar och tidskrifter. Arbetet med att utforma riktad���� Prop. 1989/90:100 information lill nyblivna bilf�rare p�g�r. Bidrag lill projekt som syftar lill���� Bil. 8 att f�rb�ttra kollektivtrafiken i energi- och milj�h�nseende har utbetalats.

TPR samordnar transportfunklionens beredskapsplanering. Utredning�ar om hur iransportfunklionen ska ledas under kris och krig har genom�f�rts liksom utredningar om skydd mot ABC-slridsmedd, sj�lransportbe-hov och sj�transportkapacilet. Utformning av �ndam�lsenliga mtiner f�r f�relagsplanl�ggning p�g�r. F�r alt trygga drivmedelsf�rs�rjningen i h�n�delse av elavbrott har reservpumpar anskaffats, ransoneringsutbildning genomf�rts m. m.

Nya f�reskrifter och allm�nna r�d med anledning av den nya yrkestra�fiklagen (1988:1 499) har utarbetats av TPR. Vidare har v�gtransportf�r�handlingar mellan Sverige och sju andra l�nder i Europa genomf�rts. Under den senaste tre�rsperioden har antalet resetillst�nd �kat med drygt 30%.

De regionalpolitiska transportst�den har administrerats och utbetalats av TPR.

TPR:s anslagsframst�llning

Gmnden f�r TPR:s verksamhet �r de allm�nna trafikpolitiska riktlinjerna. Del �vergripande m�let f�r trafikpolitiken inneb�r alt medborgama och n�ringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsst�llande, s�ker och milj�v�nlig trafikf�rs�rjning till l�gsta m�jliga samh�llsekonomiska kostnad. Del �vergripande trafikpolitiska m�let har indelats i delm�l som g�ller tillg�nglighet, eflfektivitet, s�kerhet och regional balans saml all god milj� och hush�llning med naturresurser fr�mjas i arbetet med trafik och transporter.

Trafikpolitikens inriktning skall pr�glas av valfrihet f�r konsumenterna, mindre detaljreglering, viss decentralisering samt av atl konkurrens mel�lan olika Irafikul�vare och Iransportl�sningar fr�mjas. Samtidigt skall m�jlighetema lill samverkan mellan olika trafikgrenar och transportmedel tas till vara. Vidare inneb�r inriktningen att samh�llet �ven i framtiden skall ha huvudansvaret f�r Iransportinfraslmkturen. Ell samh�llsekono�miskt syns�tt till�mpas i TPR:s arbete.

F�r TPR inneb�r huvudf�rslaget en besparing p� 990000 kr. under perioden 1990/91 -1992/93. TPR f�resl�r f�ljande besparings�tg�rder

-     en tj�nst p� generaldirekt�rens kansli �terbes�tts inte vid vakans (270000 kr.) budget�rd 1990/91

-     en tj�nst vid yrkeslrafiksektionen dras in budget�ret 1991/92 (220000 kr.)

-     f�r�ndringar av aktiviteter inom energihush�llningsomr�det budget�ret 1992/93 (500000 kr.)

TPR anf�r i sin anslagsframst�llning att 1988 �rs trafikpolitiska beslut
f�r TPR:s vidkommande �ven forts�ttningsvis medf�r f�r�ndrade och nya
arbetsuppgifter. Generellt bed�ms att m�nga av de vikliga och angel�gna
framtidsfr�goma inom trafiksektom kommer all ber�ra TPR:s verksam�
hetsomr�de i �kad utstr�ckning p� 1990-lalet. Det st�lls nu �kade krav p�
��������������������������� 126


 


TPR att f�lja och analysera de f�r�ndringar som sker p� transportmarkna-���� Prop. 1989/90:100 den. Det finns bland annat fr�n statsmakternas sida betydande efterfr�gan���� Bil. 8 p� s�dana kunskaper till beslutsunderlag f�r trafikpolitiska �lg�rder och f�r andra trafikfr�gor. Exempelvis kr�vs f�rb�ttrat beslutsunderlag f�r den samordnade statliga investeringsplaneringen. TPR:s beg�ran om medels-f�rst�rkningar kan mot bakgmnd av delta sammanfattas enligt f�ljande.

1. TPR beg�r 200000 kr. f�r ut�kat arbete med den s.k. samordnade statliga investeringsplaneringen.

2.     F�r vidareutveckling av r�dets prognoser f�r person- och godstrans�porter yrkar TPR 600000 kr. s� att en h�g serviceniv� kan bibeh�llas. Det beh�vs f�r att ta fram underlagsmaterial f�r trafikplanering samt f�r atl g�ra konsekvensanalyser.

3.     F�r att f�rst�rka enheten f�r trafikplanering f�r arbelet med upphand�lingen av persontrafiken p� stomn�tel yrkar TPR 340000 kr.

 

4.      F�r �tg�rder inom den civila delen av totalf�rsvaret yrkar TPR 3280000 kr., varav merparten (1 770000 kr.) avser anskaflFning av n�d�v�ndig skyddsmaterid f�r landsv�gstransporter. Vidare planeras utveck�ling av ransoneringssystemet med h�nsyn till kontokortsanv�ndning, f�r�st�rkning av ledningsorganisation, utbildning av personal vid CB och l�nsstyrelsema, underh�ll av radioutmstning samt specialbearbdning av f�retags- och fordonsstatistik.

5.      TPR beg�r 500000 kr. f�r att utveckla sitt st�d lill l�nsstyrelsernas trafikplanering. TPR f�resl�r att 500000 kr. �verf�rs till r�det fr�n ansla�get D 1. L�nsstyrelserna under trettonde huvudtiteln f�r detta �ndam�l.

6.      TPR hemst�ller om ytterligare 400000 kr. till informaiion om energi�hush�llning.

Riksdagen besl�t v�ren 1988 om ett nytt bidrag till investeringar i lokal och regional kollektivtrafik. Bidrag kan ges till s�dana investeringar i trafiklednings-, planerings- och informationssystem samt mllande materi�el som fr�mjar milj�, samordning och energieflFektivilet. Den inventering som v�gverket gjort av behovet av dessa investeringar visar att bidragsbe�hoven klart �verstiger vad som kan tillgodoses med nuvarande anslags�niv�. Mot bakgmnd h�rav anser TPR alt en uppr�kning av bidraget lill 200 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 �r n�dv�ndig.

F�redragandens �verv�ganden

Riksdagens trafikpolitiska beslut �r 1988 innebar omfattande �ndringar av TPR:s uppgifter. Beslutet innebar b�de �kade och minskade uppgifter. I sitt trafikpolitiska beslut f�mtsatte riksdagen vidare att regeringen vid sin aviserade �versyn av resursf�rdelningen till transportr�dels olika arbets�omr�den skulle beakta de f�r�ndringar av TPR:s verksamhet som blev resultatet av riksdagens olika beslut med anledning av den trafikpolitiska propositionen.

Mot denna bakgmnd tillkallade regeringen den 15 december 1988 en
s�rskild utredare (Dir. 1988:70) f�r att se �ver transportr�dels verksamhet.
F�mtom de f�r�ndringar som riksdagens trafikpolitiska beslut inneburit
f�r TPR skall utredaren se �ver gr�nsdragningen gentemot n�rbesl�ktade
������������������������� 127


 


arbetsuppgifter hos andra myndigheter. Utredaren skall redovisa sina���� Prop. 1989/90:100
�verv�ganden och f�rslag senast den 31 januari 1990.
������������������������������ Bil. 8

F�rnyelsen av den oflFentliga sektom st�ller krav p� �terh�llsamhet med budgetmedel och f�mts�tter ompr�vningar av resursanv�ndningen. Fort�l�pande kr�vs f�r�ndringar inom myndigheten i syfte alt eflFeklivisera verksamheten. Till detta kommer eflFektema av det avregleringsarbde som genomf�rts de senaste �ren inom transportomr�det och den �ndrade in�stansordningen vid �verklaganden av l�nsstyrelsernas beslut i yrkestrafik�fr�gor. Detta har medf�rt atl vissa arbetsuppgifter vid transportr�det f�rsvunnit eller minskat i omfattning. Mot bakgmnd av detta anser jag att en minskning av TPR:s anslag H 1. med 1 milj. kr. b�r g�ras under dd kommande budget�ret.

TPR �r funklionsansvarig myndighet f�r transporter inom totalf�rsva�rets civila del. Efter samr�d med chefen f�r f�rsvarsdepartementet anvisas 3400000 kr. f�r detta �ndam�l.

Som tidigare framg�tt f�r TPR i sin anslagsframst�llning fram en rad yrkanden om anslagsf�rst�rkningar under del kommande budget�ret. En�ligt min bed�mning b�r, i avvaktan p� resultatet av �versynsarbdet, inga f�r�ndringar, ut�ver vad jag tidigare f�rordat, g�ras i fr�ga om medelstill�delningen till TPR. Jag avstyrker d�rmed TPR:s yrkanden i �vrigl.

Pris- och l�neomr�kningen ber�knarjag f�r TPR:s del till I 338000 kr.

Vid ber�kning av anslaget har jag tagit h�nsyn till atl transportr�det delvis skall finansiera framtagandet av en ny landsomfattande t�tortsav�gr�nsning. Vidare inneb�r budgetf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionverk att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning av anslaget H 1. tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all till Transportr�del f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 23 094 000 kr.

H 2. Transportst�d f�r Norrland m. m.

1988/89 Utgift 269487000 1989/90 Anslag 297 800000 1990/91 F�rslag����� 320300000

Fr�n anslaget ges st�d f�r att utveckla n�ringslivet i de norra delarna av landet genom bidrag lill godstransporter och persontransporter samt till dalakommunikation.

Godstransportst�del �r ett fraktbidrag i efterskott till f�relag. Bidrag
l�mnas f�r j�mv�gs- och landsv�gstransporter i yrkesm�ssig trafik. Det
g�ller transporter av dels varor som f�r�dlats inom st�domr�det lill hel-
eller halvfabrikat saml vissa jordbmks- och livsmeddsprodukler som h�r�
r�r fr�n st�domr�det, dels r�varor och halvfabrikat som anskaflFas av
������������������������������� 128


 


f�retag i st�domr�det inom vissa best�mda n�ringsgrenar. S�rskilda regler��� Prop. 1989/90:100

g�ller f�r transporter till hamnar och som sedan skall g� vidare med���� Bil. 8

lastfartyg.

Godstransportst�det l�mnas med 10-50% av nettofraktkostnaden be�roende p� transportstr�ckans l�ngd och avs�ndningsortens bel�genhet inom st�domr�det.

Persontransportst�del omfattar tj�nsteresor med flyg och j�mv�g f�r personal anst�lld vid industrif�retag med arbetsst�lle inom st�domr�det. F�retagets produktion skall vara s�dan att den �r ber�ttigad till godstrans-portsl�d eller vara inriktad p� uppdragsverksamhet av datateknisk och teknisk natur samt vissa former av ekonomisk uppdragsverksamhet. St�d l�mnas med viss procent av reskoslnaden beroende p� var inom st�domr�det f�relaget �r bel�get.

Dalast�det m�jligg�r kraftigt reducerade kostnader f�r datakommunika�tion med malmf�lten.

TPR:s anslagsframst�llning

Bidragsbehovet f�r godstransportst�del beror dels p� de st�dber�ttigade transportemas omfattning, dels p� de taxor som de st�rre transportf�re�tagen till�mpar f�r sina tj�nster. Volymf�r�ndringar i transportst�det f�ljer i stort konjunktumtvecklingen f�r svensk industri och p� vissa av de st�rre exportmarknaderna. �kningslakten i fr�ga om transportst�dds om�fattning har d�rf�r varierat mellan �ren.

Med utg�ngspunkt fr�n de senaste �rens utveckling av godstransportst��del samt fr�n ber�knade volym- och fraktpris�kningar p� 3 resp. 5% ber�knas behovet av godstransportst�d uppg� till 309,7 milj. kr.

Med h�nsyn till all det under budget�ret 1988/89 endast utbetalades 9,2 milj. kr. i personiransportst�d och med beaktande av all TPR f�resl�r att bidrag ocks� skall kunna ges f�r resor till Borl�nge, G�vle och Mora kommuner, ber�knar TPR medelsbehovet lill 11 milj. kr. TPR anser att persontransportst�del, liksom godstransportst�det, b�r anvisas som f�r�slagsanslag d� del �r bidragsreglema som styr meddsf�rbmkningen.

Till f�ljd av riksdagens regionalpolitiska beslut �r 1985, har en tre�rig f�rs�ksverksamhet med st�d lill datakommunikation med malmf�lten bedrivits. F�rs�ksverksamheten p�b�rjades den 1 januari 1986 oeh har utv�rderats efler bidrags�ret 1988. Riksdagen besl�t v�ren 1989 om en ett�rig f�rl�ngning av st�det. TPR r�knar nu med alt st�det kommer all l�mnas �ven f�r n�stkommande budget�r. TPR yrkar d�rmed att 1 milj. kr. skall anvisas f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Riksrevisionsverkel (RRV) har granskat TPR:s hantering av transportst��
det. RRV konstaterade att transportst�det �r en v�l etablerad st�dform
och att TPR:s hantering av detta st�d successivt f�rb�ttrats och f�renklats
b�de f�r f�retagen och TPR. Vidare har produktiviteten i TPR:s gransk�
ningsarbete �kat.
��������������������������������������������������������������������������������������������������� 129

9�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 8


Jag vill i detta sammanhang h�nvisa till det bet�nkande som den regio- Prop. 1989/90:100 nalpolitiska kommitt�n nyligen l�mnat (SOU 1989:55). Kommitt�n kon- Bil. 8 staterar bl. a. alt del fr�n eflFektiviletssynpunkt finns sk�l att se �ver trans�portst�dets nuvarande utformning. Kommitt�n pekar samtidigt p� utveck�lingen inom n�ringslivet som karakt�riseras av h�gre krav p� trans�portkvalitet med tidsanpassade transporter och mindre s�ndningsstor�lekar. Detta p�verkar genom krav p� s�rl�sningar och slutna system trans�portsystemet �ver hela landet och kan komma att inverka negativt p� de sm� och medelstora f�relagens m�jligheter att erh�lla tillfredsst�llande transportl�sningar till rimliga priser, s�rskilt i inlandet. Det �r s�ledes, enligt kommitt�n, n�dv�ndigt att m�jligheten lill kompensation f�r h�ga transportkostnader kvarst�r �ven forts�ttningsvis i n�gon form. Regering�en har nyligen beslutat att tills�tta en s�rskild utredare med uppgift att l�mna f�rslag p� hur det regionalpoliliska transportst�det f�r Norrland skall utformas i framtiden. Resultatet av �versynen skall f�religga den I september 1990. I avvaktan p� resultatet av �versynen ber�knar jag all medelsbehovel f�r transportst�d f�r Norrland m.m. f�r budget�ret 1990/91 uppg�r till 320300000 kr. Inom denna ram bed�mer jag atl visst st�d till persontransporter och dalakommunikation ryms.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Transportst�d f�r Norrland m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 320300000 kr.

H 3. Riksf�rdtj�nst

1988/89 Utgift��������� 72 726000

1989/90 Anslag������� 66400000 1990/91 F�rslag������ 96 500000

Fr�n anslaget ges st�d till riksf�rdtj�nst. Syftet med riksfardtj�nsten �r att ge sv�rt handikappade m�jlighet alt g�ra l�ngre resor inom landet lill normala kostnader. Ber�ttigade till riksf�rdtj�nst �r personer som p� gmnd av sitt handikapp och brist p� tillg�ngliga Irafikmedd m�ste resa p� ell dyrare s�tt �n normalt.

Riksfardtj�nslresor kan ske med flyg, t�g, laxibil eller med specialfordon lill ett pris som motsvarar kostnaden f�r atl �ka andra klass t�g inkl. anslutningsresor. I vissa fall kan �ven ledsagare medf�lja.

TPR:s anslagsframst�llning

Transportr�dets bed�mning av anslagsbehovet f�r n�stkommande budget�
�r gmndar sig p� ett f�rv�ntat utfall betr�flFande anslaget f�r innevarande
�r med 85,9 milj. kr. Vidare f�rv�ntas bidraget per resa �ka med ca 5 % per
�r. Antalet resor kommer d�mt�ver alt �ka n�got snabbare under budget�
�ren 1989/90 och 1990/91 fr�n tidigare �r d� den nya utformningen av
�������������������������������� 130


 


riksfardtj�nsten, enligt transportr�dels bed�mning, f�rv�ntas g�ra del���� Prop. 1989/90:100 enklare att resa. F�r budget�ret 1990/91 �r den f�rv�ntade volym�kningen���� Bil. 8 7 % av antalet resor och av antalet resen�rer ca 4 %.

Transportr�det har, i enlighet med sin instmktion, uppgifter inom omr�det handikappanpassning av kollektivtrafiken. Genom del trafikpolitiska beslutet avsattes 50 milj. kr. f�r bidrag till kommuner och trafikhuvudm�n till investeringar som underl�ttar f�r handikappade att anv�nda kollektiva f�rdmedel. Bidragen avser att stimulera till �tg�rder ut�ver vad nuvarande f�reskrifter kr�ver. L�nsstyrelsema uppr�ttar planf�rslag �ver l�mpliga �tg�rder och det �r transportr�dets uppgift att f�rdela anslagna medel mellan l�nsstyrelsema p� gmndval av planf�rslagen. Under budget�ret 1988/89 har transportr�det f�rdelat ca 35 milj. kr. mellan de olika l�nen. Omkring 75% av medlen som beviljats avser anpassning av kollekliva f�rdmedel medan 25% avser �tg�rder vid fasta anl�ggningar (h�llplatser och terminaler). Transportr�det bed�mer att om handikappanpassningen �kar kan en st�rre andel av befolkningen utnyttja kollektivtrafiken. En trolig eflFekt av detta �r alt den f�rv�ntade kostnads�kningen betr�flFande riksfardstj�nsten d�rigenom kan bromsas. Mot bakgmnd av detta hemst�l�ler transportr�det att ytterligare 50 milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen antog i maj 1989 regeringens proposition (1988/89:81) om riksf�rdstj�nstens framtida utformning. Riksdagens beslut inneb�r i hu�vudsak att

de gmndl�ggande m�len f�r riksf�rdtj�nsten ligger fast,

regler f�r best�llning och anv�ndning av riksf�rdtj�nst �ndras,

endast resen�rens behov under resan b�r styra om tillst�nd f�r ledsaga�re skall beviljas,

resen�ren ges st�rre m�jlighet att v�lja f�rds�tt. F�mtom m�jlighet att v�lja mellan olika kollekliva f�rdmedel skall resen�ren �ven kunna v�lja all �ka taxi trots att dennes f�mts�ttningar inte kr�ver det,

transportr�del skall f�rdela kostnadsramar till kommunerna vilket f�r�v�ntas ge ett b�ttre kostnadsmedvelande hos de kommunala beslutsfal-lama,

flygresor anordnas fr�n d�rr lill d�rr med en variant av Linjeflygs koncept Flyglaxi samt

ell system med �rligen fastst�llda egenavgifter f�r olika slag av f�rdme�del har inf�rts. Avgiftema �r anpassade till normala reskosinader vid resa med andra klass t�g inkl. kostnader f�r anslutningsresor.

De f�r�ndringar som f�ranleds av riksdagsbeslutet kommer enligt trans�portr�dets bed�mning atl genomf�ras under innevarande budget�r. �ven under budget�ret 1990/91 kommer dock arbetet vid transportr�det att p�verkas. Som exempel kan n�mnas informaiion till alla ber�rda parter vilken �r en viktig uppgift fram�ver.

Jag noterar vidare att transportr�del har f�r avsikt all utv�rdera de
f�r�ndringar som f�ranleds av riksdagsbeslutet.
����������������������������������������������������������� 131


 


I sin anslagsframst�llning aviserar transportr�del en fortsall �kad bel�st-���� Prop. 1989/90:100 ning p� anslaget - r�dets l�ngtidsbed�mning visar p� en anslagsbelastning���� Bil. 8 med ca 120 milj. kr. i mitten av 1990-lalel. Denna �kning av anslagsbeho�vet beror bl. a. p� en v�ntad �kning av antalet resen�rer saml en stegrad �kningstakt av antalet resor de f�rsta �ren.

Jag ber�knar i likhet med transportr�del att medelsbehovet f�r riksf�rd�tj�nsten f�r budget�ret 1990/91 uppg�r till 96 500000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all till Riksf�rdtj�nst f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslags�anslag p� 96 500000 kr.

H 4. Ers�ttning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1988/89 Utgift��������� 48220000

1989/90 Anslag������� 34000000
1990/91 F�rslag
�������� 3200000

Fr�n anslaget ges etl s�rskilt statsbidrag under fem �r lill s�dan trafik som ers�tter nedlagd j�rnv�gstrafik.

Under budget�ret 1990/91 kommer statsbidraget atl ges f�r bandelama Lesj�fors-Kristinehamn och Karisborg-Sk�vde. Efter utg�ngen av bud�get�ret 1990/91 upph�r samtliga statsbidrag tifi nedlagd j�mv�gstrafik.

TPR:s anslagsframst�llning

F�r det kommande budget�ret ber�knas anslagsbehovet lill 3,2 milj. kr. Det �r en minskning fr�n 34 milj. kr. budget�ret 1989/90.

F�redragandens �verv�ganden

Jag godtar TPR:s ber�kning och f�resl�r alt 3,2 milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning lid lokal och regional kollekliv persontrafik f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 3 200000 kr.

132


 


H 5. Kostnader f�r visst v�rderingsf�rfarande��������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 8

1988/89 Utgift

0

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Fr�n anslaget betalas kostnadema f�r buss- och taxiv�rderingsn�mn-dens verksamhet. N�mnden pr�var fr�gor om inl�sen av trafikr�relser enligt 5 � lagen (1985:449) om r�tt atl driva viss linjetrafik.

N�mnden best�r av tre ledam�ter med ers�ttare som samtliga utses av regeringen. N�mndens kostnader f�rskotleras av staten och belastar slutli�gen den inl�senskyldige genom utdebitering efler varje v�rdering. TPR svarar f�r n�mndens kanslifunktion.

TPR:s anslagsframst�llning

TPR f�rordar atl anslagsbeloppel under n�sta budget�r f�rblir of�r�ndrat med 1 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ansluter mig lill TPR:s bed�mning och f�resl�r alt anslaget under n�sta budget�r f�rs upp med ett formellt belopp p� 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Kostnader f�r visst v�rderingsf�rfarande f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

H 6. K�p av interregional persontrafik p� j�mv�g

1988/89 Utgift 274000000 1989/90 Anslag 583 800000 1990/91� F�rslag����� 618000000

Fr�n anslaget finansieras statens k�p av interregional persontrafik som �r regionalpolitiskt angel�gen men som inte kan uppr�tth�llas aflf�rsm�s�sigt. Enligt 1988 �rs trafikpolitiska beslut kan anslaget ocks� disponeras f�r samkoslnadsers�tlning till SJ f�r trafikhuvudm�nnens k�p av t�gtrafik p� l�nsj�mv�gama. F�r trafik�ret 1989/90 har en s. k. r�dmmsbesi�llning p� 120 milj. kr. gjorts ut�ver anslagsramen genom en avr�kning mot den avkastning som SJ skall inleverera till staten f�r �r 1993.

Transportr�det

Transportr�det har p� regeringens uppdrag redovisat ell f�rslag till trafik�
upphandling och samkostnadsers�ttning f�r budget�ret 1990/91. F�rslaget
inneb�r all anslaget efter prisomr�kning anv�nds p� f�ljande s�ll:
������������������������������������� 133


 


Natt�gen p� �vre Norrland

Malmbanan

V�stra J�mtland

Mora �Borl�nge

G�vle - Borl�nge - �rebro

Eskilstuna - S�dert�lje

V�ster�s - Katrineholm

�rebro �Mj�lby

V�rmland fj�rrtrafik

Uddevalla � Herrljunga � Bor�s

Kust - till - kustbanan

N�ssj� - Falk�ping - Sk�vde

Kristianstad � H�ssleholm

Inlandsbanan

Samkostnad f�r l�nsj�mv�garna

Summa


milj. kr.

197 28 31 19 26 14 22 16 10 22 77 30 7 56 63

618


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


Transportr�det har vidare f�reslagit som en reform � ut�ver nuvarande kostnadsniv� - atl t�gtrafik k�ps p� str�ckan G�vle-Avesta Krylbo-�rebro f�r 23 milj. kr. samt, som en eng�ngskostnad, Q�rranslutningar m.m. i V�rmland f�r 7 milj. kr. F�r att f�rb�ttra natl�gslrafiken p� �vre Norrland f�rordar r�det vidare alt 20 milj. kr. anv�nds till all modernisera vagnmateriden. Sammantaget betyder delta atl 668 milj. kr. beg�rs f�r n�sta budget�r.

Enligt beslut vid fjol�rets riksdagsbehandling av anslaget har transport�r�del s�rskilt redovisat den t�gtrafik som inte inrymts i den prelimin�ra upphandlingen. F�ljande sammanst�llning beskriver den nuvarande t�g�trafiken p� de str�ckor som transportr�det tagit in oflFert p� och del pris SJ beg�rt f�r att utf�ra trafiken.

 

 

milj.

kr.

antal t�g

Mora-Bori�nge

 

3

2

�rebro-Mj�lby

 

6

2

V�ster�s � Katrineholm � Mj�lby

 

25

3/8

Eskilstuna - S�dert�lje

 

4

1

Uddevalla - Herrljunga - Bor�s

 

7

2/3

Falk�ping-N�ssj�

 

7

4

Kristianstad � H�ssleholm

 

10

6

SJ har enligt transportr�del erbjudit sig all utf�ra hela den n�mnda trafiken f�r 50 milj. kr. Transportr�del har vidare inte k�pt t�gtrafik p� bl.a. linjema �stersund-Sundsvall (O t�g 1989/90), Ume�-V�nn�s (I l�g 1989/90) och p� Blekinge kustbana (5 t�g 1989/90) saml p� kust till kustbanan mellan G�teborg och Bor�s (5 t�g 1989/90).


134


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil� 8

Regionaliserad handl�ggningsordning

Jag bed�mer atl j�mv�gen har en viktig uppgift i all knyta samman olika regioner och landsdelar med varandra. SJ har med trafikeringsr�llen p� stomn�tel oeks� ansvar f�r att ell gmndl�ggande trafiksystem erbjuds d�r banor med skiftande l�nsamhet ing�r. F�r att kunna uppr�tth�lla s�dan regionalpolitisk betydelsefull t�gtrafik som inte kan klaras aflf�rsm�ssigt har dock genom 1988 �rs trafikpolitiska beslut en ny ordning inf�rts.

Erfarenhetema av den nya ordningen �r �nnu begr�nsade. En f�rdel har varit den tydligare preciseringen som numera utm�rker statens t�gupp�handling. Den �kade alT�rsm�ssigheten och den regionala f�rankringen i upphandlingen b�r ha inneburit att den regionalpolitiska eflfektiviteten i medelsanv�ndningen har �kat.

Man kan emellertid redan nu konstatera att den nya formen hittills inte m�jliggjort en efterlyst �kad l�ngsiktighet i trafik�verenskommdsema. Vidare finns kritik mot att den regionala f�rankringen, trots en omfattande dialog, varit otillr�cklig liksom att den ekonomiska ramen varit f�r begr�n�sad. Tillr�ckliga incitament har ocks� efterlysts f�r en utveckling av t�gtra�fiken i de aktuella relationerna. Ett problem �r vidare sv�righeten att klart avgr�nsa vad som �r huvudsakligen interregional trafik och vad som �r lokall eller regionall resande. Med h�nsyn lill den l�nga framf�rh�llning som g�ller inf�r Irafikf�r�ndringar har heller inte handl�ggningsordningen gett SJ, banverket, Irafikhuvudmannen, regeringen eller riksdagen tillr�cklig tidsfrist innan den aktuella trafiken startar. T�gplanen m�ste t. ex. fastst�llas cirka sex m�nader innan ikrafttr�dandet medan riksdagens beslut om medel f�r �ndam�let sker bara n�gra veckor innan l�gplanen b�rjar g�lla. Kritik finns vidare mot samkostnadsers�ttningen till SJ.

Efter de tv� nu genomf�rda f�rhandlingsomg�ngarna finns dock nu en viss stabilitet vad g�ller t�gtrafikens inriktning och ber�kningen av olika kostnadsposter. Regeringen avser mol denna bakgmnd all ge transportr�det ett uppdrag all ta fram en f�r�ndrad handl�ggningsordning. M�jlighet b�r d�rvid finnas f�r att trafikhuvudmannen eller irafikhuvudmannen l�ngs en banstr�cka i samr�d med l�nsstyrelserna sj�lva kan f� teckna avtal med SJ om k�p av l�gtrafik som har en viktig uppgift f�r s�v�l lokall och regionalt resande som interregionala resen�rer. D�rmed skulle en samordnad upp�handling kunna ske d�r Irafikhuvudmannen f�retr�der det samlade in�tresset. Uppdraget avser ocks� alt omfatta incitament i upphandlingen i syfte att �ka eflFektivitelen i medelsanv�ndningen och stimulera till fler resen�rer.

Uppdraget skall redovisas s� att beslut om en ny handl�ggningsordning kan b�rja till�mpas f�r trafik�ret 1992/93. Redan tidigare b�r dock finnas m�jlighet all f�r vissa banor inf�ra en reformerad handl�ggningsordning.

T�gtrafiken trafik�ret 1990/91

Med utg�ngspunkt i 1988 �rs trafikpolitiska beslut harjag ber�knat ansla�
get rill 618 milj. kr. Genom en tv��rig upphandling 1990/91-1991/92
����������������������������������� 135


 


med hantering av inlandsbanan i s�rskild ordning f�mtser jag att trafik-���� Prop. 1989/90:100 upphandlingen kan omfatta extra t�gtrafik i V�rmland och i Bergslagen���� Bil. 8 enligt transportr�dels f�rslag.

Vad g�ller f�rslaget om s�rskilda medel f�r modernare sovvagnar i natt�gen p� �vre Norrland vill jag erinra om att kapilalkostnadsers�ttning sedan l�nge ing�tt i statens ers�ttning f�r ol�nsam t�gtrafik. Detta inneb�r att ers�ttningsniv�n skall m�jligg�ra atl en successiv modernisering kan ske av vagnparken. Inom SJ p�g�r en allm�n modernisering av sovvagns�parken. Jag f�mts�tter att denna beh�vliga f�myelse �ven g�ller Norr�landstrafiken. Jag �r mot denna bakgmnd inte beredd att f�rorda s�rskilda medel f�r �ndam�let.

I den av mig f�rordade medelsber�kningen ing�r �ven upphandling av t�gtrafik p� inlandsbanan f�r trafik�ret 1990/91. Regeringen har tidigare gett ett s�rskilt uppdrag lill en f�rhandlingsman all pr�va hur ell regionalt ansvar f�r inlandsbanan kan f�renas med en satsning p� lurislt�gstrafik. Enligt vad jag har erfarit ber�knas uppdraget avrapporteras i b�rjan av �r 1990.

Vad g�ller trafiken p� Blekinge kustbana har jag inte inr�knat n�gon ers�ttning under detta anslag. Bidrag till trafikf�rs�rjningen p� denna bana under budget�ret 1990/91 avses i st�llet tas upp senare i annal sammanhang.

Regeringen har mot denna bakgmnd genom beslut den 21 december 1989 gett transportr�det i uppdrag all slutligt upphandla t�gtrafik f�r Irafik�rd 1990/91 och 1991/92 med de nu n�mnda f�mts�ttningarna. Upp�draget har getts under f�mls�llning av all riksdagen anvisar n�dv�ndiga medel f�r �ndam�let.

T�gtrafiken fr�n Irafik�rel 1991/92

Vad g�ller trafikupphandlingen fr�n �r 1991/92 b�r l�gupphandlingen Ira�fik�rel 1990/91 om 618 milj. kr. i huvudsak f�rl�ngas efler sedvanlig om�r�kning f�r pris- och rationaliseringseflFekler. Jag f�mtser alt regeringen under �r 1990 kan ta st�llning lill en reformerad handl�ggningsordning. Detta skulle kunna inneb�ra atl under irafik�rel 1991 /92 en ny mer regionalt f�rankrad handl�ggningsordning kan b�rja tr�da i kraft f�r vissa banor. D�rmed m�jligg�rs erforderlig planeringstid samtidigt som upphandlingen kan komma i fas med regeringspr�vning och riksdagsbehandling. Fullt ut b�r handl�ggningsordningen vara helt genomf�rd trafik�ret 1992/93. F�r all della skall vara m�jligt b�r redan nu en planeringsram anges som riktpunkt f�r l�gupphandlingen. Jag bed�mer all denna ram b�r ligga p� i princip samma niv� som f�r t�gupphandlingen f�r trafik�ret 1990/91. Beaktas b�r dock prisf�r�ndringar och m�jliga eflFeklivitetsvinster f�r den aktuella t�g�trafiken. Jag f�mtser vidare att ers�ttning till l�gtrafiken p� inlandsbanan kan hanteras i annan ordning fr. o. m. trafik�ret 1991/92.

136


 


Nedtrappad samkostnadsers�tlning������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ril� 8
Jag vill vidare i sammanhanget ta upp den s�rskilda samkostnadsers�tt-�������������

ning som SJ f�r under anslaget f�r sin t�gtrafik p� l�nsj�mv�gama. Statens

pris- och kartelln�mnd har i en s�rskild skrivelse till regeringen h�vdat atl

detta bidrag kan riskera atl snedvrida konkurrensen.

Jag vill f�rst erinra om att samkostnadsers�ttningen inneb�r ett k�p av vissa sammanh�llande funktioner f�r l�gtrafiken i Sverige, som t. ex. arbetet med den samordnade l�gplanen f�r person- och godstrafiken, tidtabells- och servicesamordningen i knutpunklema, informations- och biljellsamordningen samt trafikledningen f�r all t�gtrafik, utbildningen av alla f�rare och t�gklarerare, f�rsvars- och energiberedskap och vissa s�ker�hetsfunktioner. Ers�ttningen ges allts� till SJ som kompensation f�r vissa merkostnader. Enligt det trafikpolitiska beslutet g�ller vidare atl SJ skall ges samkostnadsers�tlning f�r l�nsj�mv�gama som omfattas av den s. k. prin�cip�verenskommelsen mellan staten och Svenska kommunf�rbundet, Landstingsf�rbundet samt Svenska LokaUrafikf�reningen.

I takt med att SJ:s verksamhet f�r�ndras b�r denna kostnadspost mins�ka. Med den prelimin�ra trafikupphandling som SJ Ir�flFat med transport�r�del har ocks� ers�ttningen minskat fr�n urspmngligen redovisade 90 milj. kr. till 63 milj. kr. Jag f�mts�tter att en reducering kan ske �ven kommande �r med h�nsyn till bl. a. det rationaliseringsarbele som p�g�r inom SJ ulan all merkostnader d�rmed uppst�r f�r trafikhuvudm�nnen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

1.     lill K�p av interregional persontrafik p� j�rnv�g f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 618000000 kr.

2.     godk�nna principema om en kostnadsniv� p� 618 OOOOOO kr. f�r budget�ret 1991 /92 och �verg�ng till en f�r�ndrad handl�ggningsord�ning f�r k�p av interregional persontrafik.

H 7. Ers�ttning till trafikhuvudm�nnen f�r k�p av viss persontrafik p� j�mv�g

1988/89 Utgift��������� 45000000

1989/90 Anslag������� 97 650000 1990/91� F�rslag����� 103 500000

Under anslaget finansieras det statsbidrag som i enlighet med 1988 �rs trafikpolitiska beslut skall l�mnas till trafikhuvudm�nnen f�r viss trafik p� l�nsj�mv�gar.

TPR:s anslagsframst�llning

TPR har f�tt ett regeringsuppdrag att administrera bidraget lill trafik�huvudm�nnen.

F�r budget�ret 1990/91 r�knar TPR med all ers�ttningsbeloppet f�r den
aktudla trafiken p� l�nsj�mv�gama kommer att uppg� till 103 500000 kr.���������������������������� 137


 


Detta belopp �r en indexuppr�kning av del i det trafikpolitiska beslutet���� Prop. 1989/90:100
angivna anslaget f�r budget�ret 1988/89.
������������������������������������������������ Bil. 8

F�redragandens �verv�ganden

I propositionen om trafikpolitiken inf�r 1990-talel angavs meddsbehovel till 46 milj. kr. f�r f�rsta halv�ret 1989. Efter en viss indexuppr�kning av detta belopp ber�knarjag, i likhet med TPR, anslaget lill 103 500000 kr. budget�ret 1990/91.

Med h�nsyn till all anslags- och kostnadsber�kningarna mellan anslagen H 6. och H 7. kan komma atl beh�va justeras b�r regeringen bemyndigas att g�ra erforderliga omf�rdelningar mellan anslagen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.lill Ers�ttning tid trafikhuvudm�nnen f�r k�p av viss person�
trafik p� j�rnv�g f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsan�
slag p� 103 500000 kr.

2.bemyndiga regeringen atl f�r budget�ret 1990/91 vid behov
omf�rdela medel mellan anslagen H 6. K�p av interregional per�
sontrafik p� j�mv�g och H 7. Ers�ttning till trafikhuvudm�nnen f�r
k�p av viss persontrafik p� j�mv�g.

,138


 


I. Transportforskning���������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 8 F�redragandens �verv�ganden

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktning av den framtida forskningspolitiken. Arbete bedrivs med sikte p� alt en proposi�tion i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

I avvaktan p� all beredningen slutf�rs f�resl�rjag alt en anslagen inom omr�det f�rs upp med of�r�ndrat belopp.

I 1. Statens v�g- och trafikinstitut

 

1988/89 Utgift

1000

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000*

* Utbrutet anslag.

 

Hemst�llan

 

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Statens v�g-och trafikinstitut f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

12. Bidrag till statens v�g- och trafikinstitut

1988/89 Utgift��������� 41143900�������������� Reservation������������������������ O

1989/90 Anslag������� 41960000 1990/91 F�rslag������ 41960000* * Utbrutet anslag-Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Bidrag lill statens v�g- och trafikinstitut f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsanslag p� 41 960 000 kr.

139


 


I 3. Statens v�g- och trafikinstitut: �teranskaffning av viss���������������� Prop. 1989/90:100

basutmstning����������������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

1989/90�������������������������� 5000000*

1990/91�������������������������� 5000000**

*��� Nytt anslag. **� Utbrutet anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Statens v�g-och trafikinstitut: �teranskajfning av viss basutrusling f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell reservationsanslag p� 5000000 kr.

14. Transportforskningsberedningen

1988/89 Utgift��������� 35 793 754���������������� Reservation������������ 13 769036

1989/90 Anslag������� 39 220000

1990/91 F�rslag������ 39 220000*
* Utbrutet anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Transporlforsk�ningsberedningen f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell reservations�anslag p� 39220000 kr.

140


 


J, �vriga �ndam�l

J 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1988/89 Utgift���������������������� O

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska inslilul (SMHI) �r central f�rvaltningsmyndighet f�r meteorologiska, hydrologiska och oceanografis�ka fr�gor. SMHI skall s�rskilt bedriva uppdragsverksamhet samt till�mpad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsomr�de.

SMHI leds av en styrelse. I styrelsen ing�r generaldirekt�ren och sex ledam�ter som utses av regeringen. En av ledam�tema �r ordf�rande.

SMHLs verksamhet finansieras dels med bidrag �ver statsbudgeten, dels med ers�ttning f�r uppdragsverksamhet. Bidraget avser atl t�cka kostna�dema f�r institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadst�ckning.


Prop. 1989/90:100 BiL 8


Resultat under �r 1988

Det ekonomiska resultatet av SMHLs verksamhet f�r budget�ret 1988/89, budget f�r 1989/90 samt bed�mningar f�r anslags�ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning.

 

 

Utfall

1988/89

tkr.

Budget

1989/90

tkr

Prognos 1990/91 tkr.

Int�kter

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet �vrigt

110794

110060

8 600

108655

128300

8000

117781

133000

8000

 

229454

244955

258781

Kostnader

223290

242955

256781

Resultat f�re avskrivningar

6164

2000

2000

Under �r 1988 Ir�flFade SMHI ett samarbelsavtal med Chefen f�r flyg�vapnet (Cfv). Avtalet inneb�r att den svenska v�dertj�nsten �ven forts�tt�ningsvis kommer att vara organiserad i en civil och en milit�r del. Avtalet, som bygger p� sj�lvkostnadsprincipen, inneb�r etl �msesidigt kund � leverant�rsf�rh�llande mellan Cfv och SMHI. Avsikten med avtalet �r alt �ka eflFektivitelen i de b�da organisationema.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.


141


 


J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska���������������� Prop. 1989/90:100

institut�������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

1988/89 Utgift������� 102173000���������������� Reservation�������������� 1000000

1989/90 Anslag������ 108655000 1990/91 F�rslag����� 117 781000

Anslaget skall l�cka kostnaderna f�r SMHLs myndighetsuppgifter.

SMHI:s anslagsframst�llning

SMHI har redovisat etl huvudf�rslag enligt anvisningarna. F�r budget�ret 1990/91 har SMHl ber�knat besparingama till ca 1,7 milj. kr. SMHI har ut�ver detta beg�rt �kade anslag f�r f�ljande �ndam�l.

SMHI bedriver, p� uppdrag av naturv�rdsverket, sedan ett �r tillbaka en m�tstation f�r m�tningar av ozonskiktet. F�r att sj�lv finansiera denna verksamhet f�resl�r SMHI att 280000 kr. tillf�rs anslaget.

F�r drift av det samnordiska projektet HIRLAM beg�r SMHI 3,75 milj. kr. HIRLAM �r ett hell nytt prognossyslem som har utvecklats i samarbete med de �vriga nordiska l�ndema. Invesleringsmedd f�r projektet har under innevarande budget�r reserverats under trettonde huvudtiteln, an�slaget B 2. AnskaflFning av ADB-utmstning.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget f�r n�sta budget�r b�r ber�knas i enlighet med SMHLs bespa-ringsplan.

Vidare b�r 3,75 milj. kr. ansl�s f�r driften av det nya prognos- och analyssystemet HIRLAM. Della syslem kommer, enligt SMHI, atl avse�v�rt h�ja kvaliteten p� b�de prognos- och vamingslj�nsten.

D� det g�ller ozonm�lningar b�r dessa �ven i forts�ttningen best�llas och finansieras av naturv�rdsverket. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r milj�- oeh energidepartementet.

I prop. 1986/87:80 om forskning anvisades ell eng�ngsbelopp p� 3 milj. kr. till solm�tningsverksamhel vid SMHI under budget�ren 1987/88 � 1989/90. Jag anser all medd f�r denna verksamhet �ven i forts�ttningen b�r st�llas till SMHLs f�rfogande.

Budgetf�rslaget belr�flfande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r alt kostnaderna f�r pensionsadministralion skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning f�r anslaget tagit h�nsyn till dessa avgifter. SMHI b�r f�r budget�ret 1990/91 ges ett pris-och l�neomr�knal anslag minskal med en besparing p� 1,69 milj. kr.

142


 


D�mt�ver b�r en ut�kning av medelsramen med 3,75 milj. kr. ges f�r drift av prognossyslemet HIRLAM. Anslaget blir d� enligt f�ljande plan.


Prop. 1989/90:100 BiL 8


 


Plan

1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Intemationella organisationer

Summa


87245

(69196)

8900

12510

108655


7024

(4055)

1602

500

9126


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tdl Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 117781000 kr.

J 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1988/89 Utgift��������� 22944 765������������� Reservation������������ 13 748083

1989/90 Anslag������� 20000000 1990/91 F�rslag������� 17000000

SMHIrs anslagsframst�llning

F�r alt f�rst�rka �vervakningen av havsmilj�n i �stersj�n f�resl�r SMHl att 1,5 milj. kr. investeras i en oceanografisk boj. Denna boj skulle konti�nueriigt m�ta v�gor, str�mmar, temperatur m. m. Dala �verf�rs sedan automatiskt till SMHI. Till fortsall utbyggnad av observationsn�tel f�r vattenf�ring f�resl�r SMHI att 700000 kr. ansl�s.

SMHI beg�r vidare medel f�r utveckling och reinvesteringar i prognos-produktionssystemet. F�r anskaffning av datorkapacitet till det nya prog�nossyslemet HIRLAM f�resl�r SMHI att 8 milj. kr. st�lls direkt till instilu�tets f�rfogande.

TotaU ber�knar SMHI sill investeringsbehov lill ca 32 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.


F�redragandens �verv�ganden

Medel f�r investeringar i prognossyslemet HIRLAM har, som jag tidigare n�mnt, redan reserverats under trettonde huvudtitelns reservationsanslag B 2. AnskaflFning av ADB-ulmslning.

Jag anser det angel�get att SMHI ges m�jlighet att g�ra ers�ttningsinve�steringar i sitt nuvarande produktionssystem och har i anslaget ber�knat dessa lill ca 8 milj. kr. F�r all underl�tta f�r SMHl att �la sig uppdrag som


143


 


kr�ver ny utmstning harjag �ven ber�knat medel f�r s�dana investeringar.���� Prop. 1989/90:100 R�ntor och avskrivningar p� dessa skall belasta uppdragsverksamheten���� Bil. 8 och �terf�ras till statsbudgetens inkomstsida.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrust�ning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 17000000 kr.

J 4. Statens geotekniska institut

1988/89 Utgift��������������������� O

1 989/90 Anslag����������������� I 000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Statens geotekniska institut (SGI) �r central f�rvaUningsmyndighel f�r geotekniska fr�gor. Institutet bedriver geoteknisk forskning och utvecklar metoder f�r gmndl�ggning och jordf�rst�rkning. Ett verksamhetsomr�de som v�xer snabbt �r milj�geoteknik. H�r ing�r fr�gor om f�rorening av mark och gmndvatten, t. ex. deponering av avfall och omh�ndertagande av f�rorenad jord. SGI skall ocks� informera om forskning och forsknings�resultat samt bearbeta och sprida geoteknisk kunskap. SGI utf�r unders�k�ningar, utredningar oeh andra uppdrag i huvudsak �l statliga myndigheter och kommuner.

SGI leds av en styrelse. I styrelsen ing�r generaldirekt�ren och fem ledam�ter som utses av regeringen. En av ledam�terna �r ordf�rande.

SGLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt �ver statsbudgeten, dels med ers�ttning f�r uppdrag. Bidraget avser att t�cka institutets myn�dighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadst�ckning.

SGI:s anslagsframst�llning

Institutets r�relseint�kter inkl. statens bidragsanslag uppgick lill ca 35 milj. kr. f�r budget�ret 1988/89. Ca 66% eller ca 23 milj. kr. av int�kterna kom fr�n uppdragsverksamheten. Under perioden fram lill budget�ret 1991/92 ber�knas tids�lg�ngen f�r uppdragsverksamheten utg�ra drygt 60% av institutets totala arbetstid. I uppdragsverksamheten ing�r konsult�verksamhet, informationsverksamhet saml forskningsverksamhet. SGLs st�rsta uppdragsgivare �r v�gverket. Den kunskapsuppbyggande forskning som finansieras �ver bidragsanslaget �r mycket viktig f�r ett statligt forsk�ningsinstitut av SGLs typ.

144


 


Det ekonomiska resuUatet av SGLs verksamhet framg�r av f�ljande���� Prop. 1989/90:100
sammanst�llning.
������������������������������������������������������������������������������ Bil. 8

 

 

Utfall

1988/89

tkr.

Budget

1989/90

tkr

Prognos 1990/91 tkr.

Int�kter

 

 

 

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet �vrigt

.� 11765

23083

174

12683

28418

140

12725

28 599

70

 

35022

41241

41394

Kostnader

33486

40285

40898

Resultat l�re avskrivningar

1536

956

496

F�redragandens �verv�ganden

Jag anser att SGI b�r ha en betydande uppdragsverksamhet och atl gmn�den f�r institutels verksamhet utg�rs av den kunskapsuppbyggande forsk�ningen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Statens geotekniska institut f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� I 000 kr.


J 5. Bidrag till statens geotekniska institut

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

11765000 12019000 12 725000

Reservation


355000


Fr�n anslaget betalas kostnadema f�r SGLs myndighetsuppgifter.


SGLs anslagsframst�llning

SGI beg�r i sin anslagsframst�llning ell pris- och l�neomr�knal anslag saml extra medel d�mt�ver med 3,3 milj. kr. De extra medlen avser ink�p av en telefonv�xel, persondatorer m. m. saml 800000 kr. f�r remiss- och r�dgivningsverksamheten inom ramen f�r institutets myndighetsuppgif�ter. Av bidragsanslaget f�r budget�ret 1988/89 anv�ndes ca 6,7 milj. kr. f�r kunskapsuppbyggande forskning och f�r samfinansierade forskningspro�jekt medan ca 5 milj. kr. gick till verksamhetsomr�det information, varav ca 950000 kr. anv�ndes till remiss- och r�dgivningsverksamhet.


145


10�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 8


 


F�redragandens �verv�ganden

Den kunskapsuppbyggande forskningen saml uppgiften att vara etl opar�tiskt sakkunnigorgan f�r remiss- och r�dgivningsverksamhet utg�r de vik�tigaste uppgiftema f�r institutets myndighetsinriktade verksamhet. SGLs behov av persondatorer, basdator samt ev. nytt kommunikationsn�t m. m. om ca 1,4 milj. kr. finansieras �ver trettonde huvudtitelns reservationsan�slag B 2. AnskaflFning av ADB-utmstning. I denna fr�ga har jag samr�tt med chefen f�r civildepartementet. Vid ber�kning av SGLs reservations�anslag harjag utg�tt fr�n ett pris- och l�neomr�knal anslag utan n�got krav p� besparing. N�got besparingskrav b�r inte heller l�ggas p� institutet f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93. H�rigenom f�r institutet m�jlighet atl av tillg�ngliga medel inkl. �verskottsmedel k�pa beg�rd telefonv�xel.

Budgetf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.


Prop. 1989/90:100 BiL 8


 


 

 

Plan 1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa

9954 (7889) 2065

12019

696

(534)

10

706

Hemst�llan

 

 

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid statens geotekniska institut f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 12725000 kr.


146


 


K. Telekommunikationer�������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil- 8 Televerket

Televerket f�rvaltar f�r statens r�kning ell landst�ckande, allm�nt till�g�ngligt telen�t. Verket skall tillhandah�lla medborgama, n�ringslivet och den oflFentliga f�rvaltningen en god tillg�ng p� telekommunikationer lill l�gsta m�jliga kostnad. Telesystemet skall utformas s� att det ger god tillg�nglighet och service f�r gmndl�ggande telekommunikationer. Te�leverket skall ocks� kunna erbjuda andra telekommunikationer �n de gmndl�ggande.

Produkter och tj�nster inom omr�det talkommunikationer �r basen f�r verkets verksamhet. D�mt�ver arbetar verket med tdeanknutna informa�tionssystem f�r data, text och bild.

Verket sk�ter distributionen av Sveriges Radios radio- och TV-program och skall svara f�r att m�jlighetema till radiokommunikation utnyttjas p� b�sta s�tt. Verket skall beakta totalf�rsvarets behov av telekommunika�tioner.

Verket bedriver verksamhet i aflT�rsverksform och i bolagsform. Ellemtd Utvecklings AB och Nordiska Tdesatdlit AB (Notdsat) �gs till h�lften av televerket. �vriga bolag i koncemen �gs och styrs via hel�gda Tdeinvest AB. Den verksamhet som bedrivs i bolagsform skall vara ett naturligt st�d och komplement till televerkets egen verksamhet och vara inordnad i en koncemstrategi.

Tdeverkskoncemen best�r av en verksdel och en bolagsdel. Verksdelen best�r av ett huvudkontor, fyra centrala avdelningar, fyra landsomfattan�de resultatenheter samt 20 geografiska teleomr�den. Teleomr�dena har en sj�lvst�ndig st�llning med eget ansvar f�r verksamheten och f�r resultatet inom sina geografiska omr�den.

Statsmaktemas styming av televerket sker genom att servicem�l l�ggs fast samtidigt som ekonomiska krav p� verksamheten anges i form av h�gsta godtagbara prish�jningar samt krav p� avkastning och soliditet. Televerket skall l�gga fast de ytterligare m�l f�r verksamheten som beh�vs.

Televerkets tre�rsplan 1991-1993 Verksamhetens inriktning m. m.

Televerket framh�ller inledningsvis i tre�rsplanen atl telekommunika�tionsbranschen �r dynamisk och i h�g grad intemationell. I takt med att traditionellt st�ngda marknader i Europa avregleras och �ppnas kommer intemationellt verkande f�retag fr�n Japan, �vriga Asien och Nordameri�ka att g�ra inbrytningar. Denna utveckling kommer enligt verket �ven all p�verka tele- och datamarknaden i Sverige.

Televerket kommer under de n�rmaste tre �ren att m�ta en h�rdnande konkurrens som fr�n att hittills mest ha g�llt kundutmstning ocks� kom�mer att g�lla n�t och n�ttj�nster.

Avregleringen av den svenska telemarknaden har fortsatt. Under �r
1988 f�rsvann ensamr�tten p� h�ghastighetsmodem inom talbandet. En-
������������������������� 147


 


samr�tlen p� telefonautomater f�rsvann den I januari 1989. Ensamr�tten���� Prop. 1989/90:100 atl ansluta kontorsv�xlar avvecklades helt fr. o. m. den 1 juli 1989. Med���� Bil. 8 anledning av v�xelmonopolets upph�vande har ocks� fastighets- och om-r�desn�l blivit konkurrensutsalla.

Vid b�rjan av �r 1990 skulle d�rmed alla kvarvarande ensamr�tter vara avskaflFade. Sverige skulle allts� enligt televerket vara p� v�g att bli en av v�rldens mest �ppna marknader f�r telekommunikationer. I tre�rsplanen framh�lls all tdeverkskoncemen har s�v�l ambitioner som f�mts�ttningar all aktivt svara upp mot konkurrensen. Ett viktigt steg �r fortsatt kostnads-anpassning av teletaxorna.

Tdeverkskoncemen har i Tdeinvestgruppens bolag instmment f�r alt eflFektivl agera p� s�dana konkurrensutsalla marknader som aflT�rsverket ej naturligt l�cker. M�let f�r Tdeinveslgmppen �r all direkt eller indirekt bidra lill Tdeverkskoncemens aflT�rsid�, att marknadsf�ra, underh�lla och vidareutveckla telekommunikation � Alla till Alla. Verksamheten i Tde�invest skall bedrivas p� aff�rsm�ssig basis med lillfredsst�llande l�nsam�het. I gmppen fanns den 30 juni 1989 elva hel�gda dotterbolag, etl antal hel- eller del�gda dotterdotterbolag samt ett antal del�gda bolag.

Ell viktigt m�l under perioden �r att utveckla Teleinvestgmppens exter�na marknadssida nationellt och intemationellt. Aktivt arbete med mark�naden ger en bredare n�rkontakt med marknadsutvecklingen inom verk�samhetsomr�det.

Televerket anger i sin Ire�rsplan f�r perioden 1991 � 1993 f�ljande �vergripande m�l, n�mligen atl:

erbjuda privatkundema en tdefonitj�nst med r�ll kvalitet lill ell rimligt pris,

erbjuda s�rskilt f�relagskundema mer kvalificerade och f�r�dlade l�s�ningar p� deras behov av telekommunikation f�r ljud, data, text och bild,

erbjuda f�relagskundema integrerade, intemationella och nationella telekommunikationsl�sningar,

erbjuda en service och n�t�vervakning, som �r kundorienlerad f�r b�de f�relags- och privatmarknaden,

s�kerst�lla en fortsatt mycket stark st�llning p� den svenska marknaden f�r tdeverkskoncemen �ven efter en total liberalisering av den svenska telemarknaden.

Staten har ell �vergripande ansvar f�r gmndl�ggande telekommunika�tioner i Sverige. Statsmakterna har preciserat att telefoni �r en gmndl�g�gande telekommunikation. I televerkels ansvar ing�r att utveckla och driva en �ppen samh�llsekonomiskt eflFektiv infrastmktur baserad p� etl sammanh�llet telen�t inkl. radion�t och till behoven anpassade tj�nster. Telen�tet skall byggas ut och utformas s� atl r�tt kvalitet och service kan erbjudas samtliga kunder till konkurrenskraftiga priser. Anv�ndamas be�hov skall styra utbudet av n�t och teletj�nster.

Telen�tets utbyggnad och modernisering skall vara marknadsstyrt och i huvudsak genomf�ras med digital teknik. Kapaciteten f�r olika n�ttj�nster skall byggas ul efler en verklig belastning och p� basis av prognoser och

148 ■


 


strategiska bed�mningar belr�flfande f�r�ndringar i bl. a. kundanslutning-���� Prop. 1989/90:100
ar och trafik.
������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

Televerket redovisar i sin tre�rsplan att man fullf�ljer strategin f�r modemisering av telen�tet. Den nya strategin som ben�mns evolvering inneb�r bl. a. att utbyggnad av AXE i allm�nhet g�rs vid sidan av �ldre stationer som inte modemiseras. Den tidigare s. k. konverteringen inneb�r all gamla analoga stationer ersattes i sin helhet av nya digitala stationer. Den nya strategin leder till f�rb�ttrade m�jligheter atl styra modemise-ringen efter marknadsbehovet och atl utnyttja del digitala n�tets merv�r�den kommersiellt.

Under perioden t. o. m. �r 1995 kommer det l�ngv�ga analoga linj�n�let atl avvecklas. Ett h�gkvalilalivt digitalt Q�rm�l med h�jd drifts�kerhet kommer i st�llet att etableras. F�r den intemationella trafiken kommer nya fiberoptiska sj�kablar att ge kraftiga kapaciletstillskott b�de f�r inter�kontinentala och europeiska f�rbindelser. Kapaciletsutbyggnad kommer �ven att ske genom �kad anv�ndning av de satellitsystem televerket �r del�gare i (INTELSAT och EUTELSAT).

F�r lokaln�ten i de st�rre t�lortema kommer en �kad satsning att g�ras p� modemisering och utbyggnad med ny teknik f�r att m�jligg�ra en mer rationell produktion och f�rh�jd service och kvalitet. S�rskilda satsningar kommer atl g�ras f�r att framf�r allt f�rst�rka n�tet i storstadsregionema.

Den �kande konkurrensen f�r n�ttj�nster leder till atl televerket inte kan subventionera n�tutbyggnaden i glesbygd i samma omfattning som tidiga�re. Inriktningen �r d�rf�r att ta fram billigare och effektivare l�sningar f�r n�tutbyggnad i glesbygd. Sm�skalig och flexibel teknik kommer alt inf��ras.

F�r att l�ngsiktigt s�kerst�lla erforderlig eflfektivitet och flexibilitet f�r storskaligt producerade n�ttj�nster �r inriktningen att successivt integrera likartade Iden�lsfunklioner. Detta sker genom stegvis �verg�ng till ge�mensamma standardiserade n�tsystem (bl. a. n�tdatabaser och ISDN-l�sning). Provverksamhet med anslutning av kunder enligt ISDN-standard kommer alt inledas under �r 1990, med successiv kommersialisering un�der b�rjan av 1990-talel. ISDN �r f�rkortning av Inlegrated Services Digital Network. ISDN-standarden kommer att inneb�ra att kunden f�r tillg�ng till flera tj�nster med en och samma anslutning. ISDN erbjuder h�ga �verf�ringshasligheter och avancerade funktioner f�r ljud, data och bild.

Betr�flFande televerkets utbud av tj�nster och produkter har verket inrik�tat sina insatser efter de olika kundkategoriemas skilda behov av telekom�munikationer. �kad vikt l�ggs i den presenterade planen p� privatmarkna�den. Ell serviceprogram presenteras f�r all f�rb�ttra kundkonlaklema. Vidare h�js serviceniv�n. Gentemot f�relagsmarknaden �r inriktningen all kunna tillhandah�lla ell kommersiellt och tekniskt sammanh�llet af�f�rskoncept som utg�r en helhetsl�sning p� kundens behov av telekommu�nikation.

Verket framh�ller i sin tre�rsplan alt man som en f�ljd av det nya
konkurrensl�get kommer att koncentrera sig p� dd s. k. basulbudet dvs.
det publika n�tet, f�retagsn�t och kontorsv�xlar. V�gledande principer f�r
������������������������ 149

11��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 8


verkets agerande som systemleverant�r inom dessa omr�den �r bl. a. ell���� Prop. 1989/90:100 tydligt uttalat kundansvar och ell samlat ansvar f�r kundens samtliga���� Bil. 8 aflfarer saml en helhetssyn vilket inneb�r all verket skall se lill kundens totala kommunikationsbehov.

De publika n�ttj�nstema telefoni, telex, dalex och dalapak kommer �ven under kommande planeringsperiod all utg�ra basen i televerkels verksamhet. Telefonin utg�r den volymm�ssigt st�rsta tj�nsten i verkets tj�nsteutbud och svarar f�r �ver 50% av de totala int�ktema. Trafiktillv�x�len f�r telefoni ber�knas forts�tta atl ligga p� en h�g niv�, ca 7%. Omfatt�ningen av antalet ledningar till abonnent ber�knas forts�tta atl �ka med 2-2,5% per �r.

Liberaliseringen inom telekommunikationsomr�det med bl. a. avveck�lingen av monopolet p� kontorsv�xlar ger ell tillskott av nya lerminalleve-rant�rer p� marknaden och d�rmed ell �kat antal terminaler som genere�rar trafik. Utbyggnaden av det digitala n�tet kommer vidare all skapa en �kad efterfr�gan p� digital anslutning.

Televerket g�r den bed�mningen atl tdefonitj�nsten �ven under �ver�sk�dlig tid kommer all vara den dominerande inl�ktsk�llan f�r verket. Genom utveckling och marknadsf�ring av de merv�rden som finns i redan gjorda investeringar finns enligt verket stora m�jligheter att skapa merin-t�kter till l�ga kostnader.

Dalatrafiken v�xer betydligt kraftigare �n telefoni medan trafiken i tdexn�tel successivt minskar. Kundemas telextrafik ers�tts i huvudsak med Idefaxtrafik i telefonn�tet.

Genom betydande �lg�rder har en lillfredsst�llande kvalitet uppn�tts i datan�ten. Ell nytt datapak-n�t har etablerats och beslut har tagils om atl successivt �verf�ra kunder fr�n det befintliga lill del nya dalapak-n�tel.

Kommunikationsgenererande till�ggstj�nster kommer att erbjudas marknaden. Under planperioden kommer bl. a. tj�nster f�r mellanlagring och f�rmedling av dala atl introduceras. Tj�nster som inte �r direkt knutna lill n�ten men som �nd� �r kommunikationsgenererande kommer i stor utstr�ckning atl marknadsf�ras via bolag inom koncernen. Tde-Ddta AB har i det sammanhanget givits etl samlat ansvar n�r det g�ller v�rde-�kande tj�nster s. k. VANS (Value Added Network Services).

Den totala efterfr�ge�kningen inom telefoni, data och text ber�knas inneb�ra att det totala kapacitetsbehovet i telen�tet �kar med 10% per �r under perioden.

I fr�ga om kontorsv�xlar och f�retagsn�t framh�ller verket att de st�rre f�retagens kraftigt �kade krav p� intema kommunikationsl�sningar kom�mer all vara k�nnetecknande f�r perioden. Verkets satsningar p� s�dana l�sningar m�ste d�rf�r �ka markant. Del g�ller f�retagsinlema n�t basera�de p� kontorsv�xlar, pakelf�rmedlade n�t typ Sparad, multiplexom�t samt lokala n�t.

Under planperioden kommer �ven det nordiska mobiltelefonsystemet NMT fortsatt att utvecklas. Vid slutet av �r 1990 uppskattas antalet abonnemang lill ca 390000. Under perioden kommer �ven arbelet ig�ng med att fysiskt utveckla de f�rsta n�tavsnitten inom den svenska delen av

150


 


det europat�ckande digitala mobiltelefonsystemet, GSM, i Stockholms�omr�det.

En ny generation sladdl�sa telefoner kommer sannolikt all introduceras i b�rjan av 1990-lalel. Tre varianter f�mtses � hemmatelefoner, kon�torsv�xlar med sladdl�sa anknytningar saml s. k. idezoner vilket kan beskrivas som sm� radiol�ckta �ar t. ex. aff�rscentra och terminalomr�den.

F�r all vidareutveckla n�ten och deras tj�nster satsar televerket ca 240 milj. kr. p� forskning och 760 milj. kr. p� utveckling. Detta utg�r ca 4% av oms�ttningen. Satsningen g�rs inom ramen f�r s�v�l intemationellt som nationellt samarbete.

De riktlinjer som presenteras i tre�rsplanen betr�flFande anpassning av Ij�nsleutbudd till privatmarknadens resp. f�relagsmarknadens krav inne�b�r ocks� en vidareutveckling av servicem�len.

Verket framh�ller som generell princip atl i en konkurrensulsatt verk�samhet m�ste kundens behov oeh problem vara utg�ngspunkten i s�v�l s�lj- som servicesituationen. Kundens prim�ra behov �r att ha en s�ker och v�l fungerande telekommunikation. F�r all erbjuda kundema b�sta service har televerket valt all segmentera marknaden och definiera ell kundansvar. P� varje teleomr�de skall finnas separata kundansvariga f�r f�retagskunder resp. privatkunder.

Vid behandlingen v�ren 1988 av prop. 1987/88:118 om inriktningen av telepolitiken fastst�llde riksdagen (TU 28, rskr. 402) att servicem�let f�r framkomligheten i riksn�tet skall var 98% i genomsnitt under kontorstid. M�let �vertr�ffades under �r 1988. Under �r 1988 fanns dock tre teleomr�den som inte n�dde m�let f�r framkomlighet. Efler atl n�tet har moderni�serats och kapaciteten byggts ul ber�knas dock alla teleomr�den klara m�let under �r 1989.


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


FRAMKOMLIGHET Riks trafik


100

97 �

 

 

 

 

 

.���

 

 

 

1

i������������� 1

lill

1/88� 2/88� 3/88� 4/88� 1/89 2/89 3/89


= Ulfall kontorstid

= M�l kontorstid

= Utfall maxtrafiktimme

= M�l maxtrafiktimme


151


 


M�let f�r den genomsnittliga leveranstiden f�r ett telefonabonnemang��� Prop. 1989/90:100
skall vara h�gst 17 dagar. Under �r 1988 uppgick denna lill 18 dagar.
������������ Bil. 8

Tiden mellan att ett fel anm�ls och att det avhj�lps skall vara i genom�snitt h�gst 2,1 arbetsdagar. 55% av felen skall vara avhj�lpta inom 8 arbetsrimmar. Utfallet under �r 1988 var 60%.

Utifr�n de riktlinjer om f�rb�ttrad kundservice som aviserats i tre�rs�planen har verket i en s�rskild skrivelse under h�sten redovisat ett pro�gram f�r h�jda servicem�l p� privatmarknaden. De viktigaste inslagen i servicesatsningen som introduceras med b�rjan den I januari 1990 �r f�ljande:

Kundtj�nst: En separat kundtj�nst f�r privatkunders kontakter med televerket inf�rs med enhetligt telefonnummer �ver hela landet. �ppet-h�llningstiden ut�kas och blir kl. 07.30- 18.00.

Installation och flyttning: M�let �r att installation och flyttning skall ske vid den tidpunkt som kunden �nskar. Televerket skall alltid vara berett att utf�ra arbetet inom en vecka fr�n best�llningstidpunkten. J�mf�rt med nuvarande servicem�l inneb�r ddta atl leveranstiden s�nks fr�n 17 till 5 dagar.

Felanm�lan: Personal vid televerket tar emot felanm�lan dygnet mnt hela �ret. Nuvarande telefonsvarsbesked tas bort. Vid fel skall televerkets kunder alltid kunna f� tala med n�gon p� televerket.

Leveransprecision: �verenskommelse skall alllid tr�ffas med kunden om en f�r denne l�mplig tidpunkt f�r en installations- eller flytlnings�tg�rd. Televerket lovar atl infinna sig f�r �nskad �tg�rd inom en angiven tids�marginal av h�gst en timme.

Leveranskvalitet: F�r att s�kerst�lla en h�g kvalitet p� televerkets instal�lations- och reparationsarbeten kommer personlig kontakt att tas med kunden de n�rmaste dagarna efter utf�randet f�r att efterh�ra om allt �r till bel�tenhet. Om televerket ej h�Uit den Ir�flFade tids�verenskommelsen bjuds kunden p� en kvartalsavgift.

Fdavhj�lpning: Fdavhj�lpning skall ske snarast m�jligt och senast da�gen efter felanm�lan. J�mf�rt med nuvarande servicem�l inneb�r delta att siffran 55 % avhj�lpta fel inom 8 timmar h�js lill ca 65 % inom 8 timmar.

Utf�randetider: Tiden f�r normala fdavhj�lpningsarbelen utstr�cks p� eftermiddagen fr�n kl. 16.00 till kl. 18.00.

Tdeautomater: F�r tdeautomater p� platser med h�g efterfr�gan t. ex. st�rre flygplatser och j�rav�gsslationer, skall trafikhindrande fel vara �t�g�rdade inom tre timmar. F�r �vriga telefonautomater skall trafikhindran�de fel vara �tg�rdade inom ett dygn.

Servicesatsningen kan beroende p� en gynnsam ekonomisk situation och en snabb produktivitets�kning rymmas inom de ekonomiska ramar som redovisats i tre�rsplanen.

Mol f�retagsmarknaden erbjuder televerket en behovsanpassad service d�r separata avtal tr�ffas med f�retagen, om s�v�l fdavhj�lpningsservice som leveranser.

Televerkskoncernens investeringar utg�r ell viktigt medd f�r all genom�f�ra redovisade marknadsstrategier och uppn� servicem�len.

Televerket ber�knar inga betydande f�r�ndringar i investeringsplanerna������������������������� 152


 


j�mf�rt med f�reg�ende tre�rsplan. Koncernens investeringar ber�knas Prop. 1989/90:100 uppg� till ea 27 miljarder kronor i l�pande priser under perioden 1991 � Bil. 8 1993. Investeringama ber�knas f�rdelas relativt j�mnt mellan �ren. Mer�parten avser investeringar i telen�tet � telestationer, lokallinjen�t, mel-lanortsn�l m. m. � ca 5,5 miljarder kronor per �r. Investeringar i telesta�tioner �kar mot bakgmnd av �kad efterfr�gan p� digitala tj�nster och �kade kvalitetskrav i n�tet. Under perioden ber�knas investeringar i an�l�ggningar f�r mobila teletj�nster �ka med anledning av trafiktillv�xlen och abonnenttillv�xten. Del digitala europeiska mobiltelefonsystemet GSM ber�knas successivt b�rja byggas ut, vilket ocks� bidrar till att investeringama �kar. F�rdelningen av koncemens investeringar f�r peri�oden 1991 �1993 framg�r av f�ljande sammanst�llning.

Televerkskoncernens investeringar i l�pande pris, milj. kr.

(K�lla: televerkets tre�rsplan 1991 -1993)

 

 

Utfall 1988

Ber�knat

utfall

1989

Prognos 1990

Tre�rsplan 1991

1992

1993

Summa 1991-1993

Televerket Anl�ggningar Teleinvestkoncernen Koncernelimineringar (internvinster m.m.)

Summa investeringar

6991 1796

-5J7 8270

8 230 1220

-810 8640

7950 1180

-310 8 820

8150 1090

-310 8 930

8 300 1040

-310 9030

8 500 1040

-310 9230

24950 3170

-930 27190

Televerket p�pekar i den framlagda tre�rsplanen att den fr�n f�relags�ekonomisk synpunkt bristande kostnadsanpassningen av televerkets gene�rella taxor p�verkar investeringama vilket f�r samh�llsekonomiska konse�kvenser. Abonnemangsavgiftema f�r hush�ll understiger med god margi�nal ell s�v�l samh�llsekonomiskt som f�retagsekonomiskt optimalt pris. F�r att klara finansieringen av detta m�ste priserna f�r riks- och utlands�samtal h�llas v�sentligt h�gre �n de optimala prisniv�erna. Efterfr�gan snedvrids d�rmed. Investeringsbesluten snedvrids ocks�, eftersom investe�ringsinriktningen i stort utformas f�r att m�ta en efterfr�gan. Denna skulle emellertid se annorlunda ut om prisslmkturen vore riktig fr�n samh�lls�ekonomisk synpunkt. Del �r d�rf�r enligt verket angel�gel all den p�b�rja�de kostnadsanpassningen av laxoma forts�tter.

Televerket p�pekar ocks� all man g�r vissa samh�llsekonomiska bed�m�ningar i investerings- och underh�llssammanhang. Vid dimensionerings�beslut f�r f�rbindelser v�gs kostnader f�r bristande framkomlighet in. I driftss�kerhetspolieyn v�gs kundemas kostnader f�r trafikbortfall in. F��retag och hush�ll antas ha olika v�rderingar. Bed�mningarna baserar sig p� intervjuunders�kningar.

153


 


Ekonomiska m�l m. m.���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil�� R

Verkels m�jligheter atl n� uppst�llda servicem�l och genomf�ra de in-���� "- �

vesteringar som anges i planen �r relaterade till produktivitetsutvecklingen inom verket, kostnadsutvecklingen och till de ekonomiska m�l som siats-makterna l�gger fast f�r verksamheten.

Televerket anger som m�l atl �ka arbetsproduktiviteten med minst 5% per �r. Arbetsproduktiviteten definieras som oms�ltnings�kning i fast pris per anst�lld. Under den senaste fem�rsperioden uppgick den genomsnktli-ga produktivitets�kningen till 7%. Under �r 1988 �kade arbetsproduktivi�teten med 11%. Den genomsnittliga �kningen f�r perioden 1989-1993 ber�knas till 7,5%. En orsak till den gynnsamma utvecklingen �r den nya tekniken som inneb�r mindre krav p� arbetsinsatser. Verket har vidare i enlighet med den reviderade finansplanen r�knat med att inflationen �kar med 7% �r 1989 och 4% per �r under perioden 1990-1993. Pris- och l�ne�kningen inom televerket har ber�knats till 5,5% �r 1989 och 4% per �r perioden 1990-1993.

Stalsmaktema har fastst�llt som r�nlabditetsm�l att televerkets avkast�ning p� det egna kapitalet skall vara tillr�ckligt h�g f�r att soliditeten f�r koncemen skall uppg� till minst 65% �r 1992.

Soliditeten, som ber�knas som relation mdlan eget kapital/verkskapital och totalkapitalet uppgick �r 1988 till 62,3% f�r televerket och till 56,7% f�r hela koncemen. Det ber�knade utfallet �r 1989 f�r tdeverkskoncemen �r 58,0 %. Med antagna pris- och kostnads�kningar om 4 % per �r ber�knas soliditelsm�lel 65% kunna klaras �r 1992.

N�r soliditelsm�lel lades fast (prop. 1987/88:118, TU 28, rskr. 402) noterades att det p�gick en �versyn av avskrivningstiderna f�r verkets anl�ggningstillg�ngar. �versynen skedde mot bakgmnd av den �kande konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen och resulterade under �r 1988 i nedskrivningar av n�tanl�ggningar och f�rkortningar av deras av�skrivningslider. S�dana f�r�ndringar har ocks� vidtagits under �r 1989. I sin Ire�rsplan ber�knar verket att den fastlagda soliditeten �nd� skaU kunna uppn�s �r 1992.

1 f�reg�ende Ire�rsplan angavs som m�l en h�jning av den genomsnittli�ga prisniv�n med 3 % per �r. Genom f�rb�ttrad eflFektivitet, bl. a. genom b�ttre investeringsslyrning och ulveckiing av organisationen r�knar verket i sin nu framlagda Ire�rsplan att avkastningskravet kan klaras med l�gre taxeh�jningar. Verket r�knar numera med att taxorna beh�ver h�jas med 2% per �r med givna antaganden om inflation och l�ne�kningar.

F�r all minska eflFekterna av de planer som finns p� all inf�ra moms p� teletj�nster har verket f�reslagit att taxeniv�n h�js med 3% �r 1990 och med 1% �r 1991.

Mol bakgmnd av den �kande konkurrensen inom telekommunikations�omr�det godk�nde riksdagen v�ren 1987 en laxeoml�ggning som inneb�r all televerket ges m�jlighet all successivt anpassa sina taxor till vad som �r aflT�rsm�ssigt inom ramen f�r de krav som st�lls p� service, regional balans och sociala h�nsyn. Taxeoml�ggningen inneb�r bl. a. en s�nkning av ut�lands- och rikssamtal och en h�jning av fasta avgifter och av taxorna f�r

154


 


lokalsamtal. I en s�rskild skrivelse till regeringen har televerket f�reslagit��� Prop. 1989/90:100 en h�jning av abonnemangsavgiften f�r hush�llskunder med 25 kr. fr�n���� Bil. 8 den 1 januari 1990.

De investeringar som televerket redovisar i sin tre�rsplan, ca 27 miljar�der kronor, ber�knas under givna f�mts�ttningar kunna finansieras med intemt genererade medd. Tdekoncemens utest�ende l�n ber�knas kunna minska fr�n 11,9 miljarder kronor �r 1989 till 9 miljarder kronor �r 1993.

Riksdagen beslutade �r 1984 att televerket i sin nya konkurrenssituation skulle f� anskaflFa kapital p� den allm�nna kredilmarknaden p� i princip samma villkor som andra f�retag. Tdeverkskoncemen har tillst�nd att utge certifikal och obligationer.

Televerket framh�ller i sin tre�rsplan att den �kande konkurrensen st�ller h�gre krav p� en koslnadseflFektiv finansiering. Verket pekar p� att kapitalmarknaderna har liberaliserats och att valutaregleringen avskaffats. F�r att inte f� marknadsm�ssiga nackdelar i f�rh�llande till sina konkur�renter f�resl�r verket att koncemen ges m�jlighet till finansiering genom uppl�ning utomlands. Verket framh�ller att tdeverkskoncemen via sin centrala finansieringsenhet byggt upp en avsev�rd kompetens p� del finan�siella omr�det.

Televerket hemst�ller vidare i sin tre�rsplan om godk�nnande ang�ende tdeverkskoncemens inriktning i fr�ga om ers�ttning f�r i Tele-X-projektel (Notdsat) nedlagda kostnader.

�r 1982 beslutade riksdagen om en satsning p� Tele-X-projektet. Tele-X-satdliten, som avs�gs skjutas upp �r 1986, planerades inneh�lla utmst�ning f�r experiment med �verf�ring av data, video och direkl-TV. Enligt ett avtal mellan televerket och Rymdbolaget skulle verket ansvara f�r utformningen och genomf�randet av experimenten. Televerket skulle, en�ligt avtalet, d� projektet �vergick till preoperalivt eller operativt bmk �verta satelliten.

�r 1983 Ir�flFades en �verenskommelse mellan Sverige och Norge betr�f�fande projektet. H�rvid �verf�rdes televerkets r�ttigheter och skyldigheter till driftbolaget Notdsat, som till lika delar �gs av svenska och norska televerket. Som avtalspart insattes Nordiska Satdlitaktiebolaget (NSAB). NSAB skulle utnyttja Rymdbolaget vid upphandling och drifts�ttning av satelliten.

Tde-X-projektets f�mts�ttningar �ndrades markant under �r 1988. Det klargjordes d� atl det TV-ulbyle mellan de nordiska l�ndema, vilket utretts i ministerr�dels regi, ej skulle komma till st�nd. Som en f�ljd h�rav enades den svenska och den norska regeringen om att skapa en ny �gar-och driftorganisation f�r Tde-X-saldliten.

Ett avtal mellan Sverige och Norge som reglerar den nya inriktningen av projektet undertecknades i maj 1989. Genom avtalet upph�r Notdsats roU i projektet.

Enligt televerket har Notdsat lagt ner ca 77 milj. kr. i Tde-X-projeklet. D�rtill kommer ca 8 milj. kr. i avvecklingskostnader. Televerket har i sin tre�rsplan hemst�llt att dess ekonomiska skada uppskattad till 45 milj. kr. ers�tts av NSAB, Rymdbolaget eller staten.

155


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil� 8 Tdeverkskoncemens prim�ra uppgift �r all f�rse hela Sverige med v�l���� "� � �

fungerande telekommunikationer. I televerkets ansvar ing�r all utveckla och driva en �ppen, samh�llsekonomiskt eflFektiv tdeinfraslmktur baserad p� etl sammanh�llet telen�t och till behoven anpassade tj�nster. Telen�tet skall enligt de riktlinjer som g�ller f�r verksamheten byggas ut och utfor�mas s� att r�tt kvalitet och service kan erbjudas samtliga kunder till konkurrenskraftiga priser.

Utvecklingen inom telekommunikationsomr�det �r starkt dynamisk. De omfattande satsningar som �rligen g�rs f�r all modemisera och �ka kapaciteten i telen�tet leder samtidigt till en �kad efterfr�gan p� olika teletj�nster. Televerket har traditionellt en dominerande st�llning p� den svenska telemarknaden. Med en starka st�llningen f�ljer samtidigt ett s�rskilt ansvar att tillhandah�lla ett eflFektivl telen�t och �ven att erbjuda kundema ett varierat utbud av olika teletj�nster. Uppgiften all f�rvalta statens allm�nna telen�t och med della som bas kunna erbjuda olika tj�nster ger naturligtvis televerket s�rskilda f�mts�ttningar. Huvuduppgif�ten att utforma telen�tet s� att det ger en god tillg�nglighet och service f�r gmndl�ggande telekommunikation medf�r i sig krav p� olika avv�gningar n�r del g�ller inriktningen av verksamheten b�de i fr�ga om n�tutbyggnad och utbud av olika teletj�nster.

Som televerket framh�ller �r telekommunikationsbranschen dynamisk men i h�g grad ocks� intemationell. Inledningen av 1990-talet kommer att pr�glas av nya akt�rer, fusioner och samarbete �ver nationsgr�nser s�v�l i fr�ga om marknadsf�ring som tillverkning av utmstning, drift och under�h�ll av olika telesystem.

Televerket har somjag inledningsvis n�mnt en dominerande st�llning � trots avsaknad av lagreglerat monopol � n�r del g�ller all anl�gga telen�t och tillhandah�lla n�ttj�nster. Samtidigt har de ensamr�tter som telever�ket tidigare haft p� olika slag av utmstning slopats. Del g�ller telefon- och tdexapparater, modem och numera ocks� telefonautomater och kon�torsv�xlar. Vid b�rjan av 1990-lalet ber�knas samtliga ensamr�tter vara slopade.

1 takt med atl tradilionelll st�ngda marknader i Europa avregleras och �ppnas f�r konkurrens kommer intemationdlt verkande f�relag fr�n Ja�pan, �vriga Asien och Nordamerika atl g�ra inbrytningar. Della kommer ocks� att p�verka telemarknaden i Sverige. Televerket g�r den bed�mning�en att konkurrensen kommer att h�rdna. Fr�n att tidigare ha g�llt kundut�mstning kommer konkurrens alltmer att omfatta ocks� n�t- och n�ttj�ns�ter. Av naturliga sk�l kommer de flesta akt�rema all inrikta sig p� de mest l�nsamma marknadssegmenten. Intresset fr�n nya akt�rer �r ocks� inrik�tat p� den intemationella trafiken. Jag kan i sammanhanget n�mna att regeringen med anledning av en ans�kan om frekvenser f�r satellitkommu�nikation �ver Atlanten i ett beslut meddelat att del inte finns anledning till s�rskilda restriktioner f�r all tilldela frekvenser. Den intemationella trafi�ken svarar samtidigt f�r en v�sentlig del av televerkets trafikint�kter. En

�kad konkurrens p� della segment inneb�r ell minskal �verskoll f�r te-

156


 


leverket fr�n denna trafik vilket f�r �terverkningar p� den nationella���� Prop. 1989/90:100
marknaden.
�������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 8

�ven utvecklingen inom EG kommer med stor sannolikhet all p�verka utvecklingen f�r svensk del. Direktiv har utarbetats avseende regler f�r anslutning av terminaler. Ett annal direktiv behandlar f�mts�ttningama f�r utnyttjande av telen�tet f�r olika tj�nster s. k. Open Network Provi�sions (ONP). �ven ett direktiv f�r utbud av olika slags tj�nster �r under utarbetande. EG-utvecklingen inneb�r anpassningar i b�de avreglerande och reglerande riktning. En arbetsgmpp har mol denna bakgmnd tillsatts inom regeringskansliet med f�retr�dare ocks� f�r olika intressenter f�r all �verv�ga de n�rmare villkor som b�r g�lla f�r den som utbjuder tele- eller tdebaserade tj�nster i televerkets n�t.

Den ulveckiing mol �kad konkurrens som jag nu har redovisat ligger hell i linje med den fastlagda telepolitiken. Som framg�r av riksdagens beslut v�ren 1988 om inriktningen av telepolitiken skall staten skapa f�mts�ttningar f�r en eflFektiv konkurrens p� utmstningsmarknaden och vid ulveckiing av teletj�nster.

Men en s�dan ulveckiing st�ller ocks� krav p� anpassningen inom olika omr�den. Televerket anger i sin tre�rsplan alt verksamheten inriktas p� att utveckla n�tet och olika n�ttj�nster. En snabb utveckling av olika produk�ter och tj�nster sker ocks� inom bolagssektom. En viss omstmkturering har gjorts f�r att anpassa verksamheten till f�r�ndrade f�mts�ttningar p� marknaden. Ett s�rskilt bolag har bildats, Swedish Telecom Intemational (STI), som samlar samtliga Tdeinvest AB:s tidigare bolag som sysslar med intemationella telekommunikationstj�nster.

Televerket avs�tter ocks� ett betydande belopp f�r forskning och utveck�ling, ca 4% av oms�ttningen, vilket �r av stor vikt f�r all bibeh�lla och utveckla kompetensen inom teleomr�det. Utvecklingsinsalsema g�rs i stor utstr�ckning i intemationellt och nationellt samarbete.

Den framtida utvecklingen kr�ver ocks� en fortsatt koslnadsanpassning av televerkets olika taxor f�r all m�ta den �kande konkurrensen. Riksda�gen har ocks� st�llt sig bakom en s�dan successiv f�r�ndring. Riksdagens beslut inneb�r all en laxeoml�ggning kan g�ras som inneb�r att televerket successivt kan anpassa sina taxor lill vad som �r aflSrsm�ssigt inom ramen f�r de krav som st�lls p� service, regional balans och sociala h�nsyn. Den laxeh�jning som verket f�reslagit och som regeringen nyligen godk�nt inneb�r att abonnemangsavgiften f�r hush�llsabonnenter h�js med 25 kr. fr. o. m. den I januari 1990. Med denna h�jning l�cker den avgiften numera drygt h�lften av den verkliga kostnaden enligt hillills anv�nda kalkylprinciper.

Men anpassningen till en f�r�ndrad marknadssituation inneb�r ocks�
krav p� en strategisk inriktning av investeringarna. I och med alt tidigare
�verskott fr�n t. ex. interaationdl trafik minskar m�ste de investeringar
som g�rs f�r olika kundgmpper i h�gre grad �n tidigare relateras till ell
marknadsekonomiskl syns�tt. Den strategi verket redovisar inneb�r bl. a.
att utbyggnader eller modemisering av n�tet relateras till kundemas behov
och till den samh�llsekonomiska nyttan. �ven om televerket �r f�rvaltare
av telen�tet och har ett ansvar all erbjuda gmndl�ggande tdekommunika-
�������������������������� 157


 


tioner med god tillg�nglighet och service kan inte denna uppgift fullg�ras���� Prop. 1989/90:100 oberoende av de f�r�ndringar som sker p� teleomr�det. Insatser f�r gles-���� Bil. 8 bygd och kraven p� en modemisering av det allm�nna telen�tet m�ste avv�gas mol verkets marknadsf�mts�ttningar p� andra omr�den. Dessa fr�gor behandlas f�r n�rvarande av post- och teleutredningen.

I och med att andra akt�rer erbjuder liknande tj�nster som televerket f�mts�tts ocks� en opartiskhet i de delar d�r televerket svarar f�r en myndighetsut�vning. Mot denna bakgmnd beslutade riksdagen om inr�t�tande av statens telen�mnd (STN). Denna har fr. o. m. den I juli 1989 �vertagit televerkets uppgifter i fr�ga om godk�nnande av anslulningsul-mslning. Men �ven andra omr�den ber�rs. N�r det t. ex. g�ller frekvens�tilldelning kan verket riskera all f� en dubbelroll, vilket bl. a. framh�llits fr�n televerkets sida. Inom EG skisseras kommande krav p� atl frekvens�tilldelningen skall hanleras av en organisation skild fr�n telef�rvaltningar�na. Jag har f�r avsikt att �terkomma till regeringen med f�rslag om att utreda dessa fr�gor.

Den inriktning av verksamheten som verket presenterar i sin nya tre�rs�plan inneb�r f�ljaktligen en fortsatt anpassning av verksamheten till den dynamik som k�nnetecknar telemarknaden. Kunderaas v�xande krav skall tillgodoses. Kunden s�tts vidare i centmm. Tj�nster och produkter skall kunna erbjudas relaterat lill kunderaas speciella krav. Ell instmment f�r detta �r den uppdelning som verket g�r p� privalkundmarknaden och f�retagsmarknaden. Som ett led i detta presenterar verket ett program f�r h�jning av servicegraden till s�rskiU privatkunder. Programmet inneb�r som framg�tt en v�sentlig ambilionsniv�h�jning och samtidigt en utma�ning f�r verket.

Det omfattande investeringsprogram verket l�gger fram utg�r ett viktigt medel f�r all klara fastlagda servicem�l. Den st�rsta delen av investering�arna, ca 5,5 miljarder kronor, avser Iden�ld. Det g�ller s�v�l en kapaci�letsutbyggnad som en modemisering.

Den omfattande investeringsniv�n skall samtidigt kunna rymmas inom de ekonomiska m�l som statsmaktema lagt fast. Den plan som televerket nu presenterat inneb�r att avkastningskravet kan fullg�ras inom ramen f�r en f�rb�ttring av soliditeten lill 65% �r 1992. De f�r�ndringar av laxe�niv�n som verket f�reslagit under tre�rsperioden 1991 � 1993, ca 2%, ligger med givna antaganden om inflation och l�ne�kningar n�got under den som godk�nts f�r innevarande Ire�rsplan. En viktig f�mts�ttning f�r detta �r vidare att verkets arbetsproduktivitet utvecklas positivt enligt gjorda antaganden.

Jag f�rordar d�rf�r sammanfattningsvis att den inriktning av verksam�heten som verket f�reslagit och omfattningen av investeringama under tre�rsperioden godk�nns. Jag har heller inte n�gon erinran mot de service�m�l och de ekonomiska m�l som verket presenterat.

Verket tar i sin plan upp fr�gan om utlandsuppl�ning. Tdeverkskon�cemen har som bekant en betydande r�relsefrihet n�r del g�ller finansi�eringen av investeringar. Fr�gan om aflfarsverkens m�jligheter att i utlan�det ta upp l�n i utl�ndsk valuta behandlas f�r n�rvarande i en s�rskild

158


 


arbetsgmpp inom regeringskansliet. Jag r�knar med all regeringen d�refter���� Prop. 1989/90:100
kan ta st�llning till televerkets beg�ran i denna fr�ga.
������������������������������� Bil. 8

Jag viU i detta sammanhang erinra om den samlade �versyn av stats�maktemas styming av aff�rsverken under kommunikationsdepardmenld somjag tidigare redovisat.

N�r del g�ller fr�gan om Tde-X har genom del avtal som ir�flTats mellan Sverige och Norge under �r 1989 Notdsats roll upph�rt i projektet. Bolaget b�r d�rf�r avvecklas genom likvidation. Med beaktande av de kvarst�ende f�rpliktelser som bolaget har, som kan uppg� till ca 10 milj. kr., f�mts�tts ell visst kapitaltillskott fr�n del�garen televerket. Jag avser att i avvaktan p� riksdagens st�llningstagande f�resl� regeringen att uppdra �l televerket, att f�rhandla fram en �verenskommelse om likvidation av Nordiska Tdesatd�lit AB som inneb�r att Tde-X-projektet i �vrigt ej belastas med kostnadertill f�ljd av regeringens godk�nnande av ovan n�mnda avtal.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.         godk�nna vad jag har f�rordat om inriktningen av televerkels verksamhet under perioden 1991 � 1993,

2.         godk�nna vad jag har anf�rt om ekonomiska m�l f�r telever�kels verksamhet under perioden 1991 -1993,

3.         bemyndiga regeringen att godk�nna ett kapitaltillskott lill Nor�diska Tdesatellit AB fr�n televerket i enlighet med vad jag har anf�rt.

K 1. Statens telen�mnd

1989/90 Anslag��������� 3721000

1990/91 F�rslag��������� 3 721000

Statens telen�mnd (STN) inr�ttades den I juli 1989. N�mnden har till uppgift att meddela f�reskrifter och registrera utmstning enligt 2 � telef�r�ordningen (1985:765). N�mnden skall ocks� f�lja den tekniska utveckling�en, det nationella och internationella standardiseringsarbetet samt kon�kurrenssituationen inom n�mndens verksamhetsomr�de och g�ra de fram�st�llningar som n�mnden anser beh�vs till regeringen, chefen f�r departe�mentet eller andra statliga myndigheter.

N�mnden best�r av h�gst �tta ledam�ter samt chefen f�r n�mndens kansli.

STN:s anslagsframst�llning

STN kommer att p�b�rja sin egentliga verksamhet den I januari 1990.
Personalkostnaden �r den st�rsta enskilda utgiften och har av n�mnden
ber�knats till ca 2,4 milj. kr. inkl. arvoden f�r n�mndens ledam�ter.
N�mnden har d�rvid antagit att kansliet skall komma all besl� av sex
��������������������������������� 159


 


personer. Eftersom dessa �nnu inte har kunnat anst�llas �r personalkosl-���� Prop. 1989/90:100 naderna n�got os�kra. STN ber�knar de totala utgifterna under n�sta���� Bil. 8 budget�r till 4,2 milj. kr.

N�mndens registreringverksamhel �r avgiflsbdagd. Inl�kleraa redovi�sas under en s�rskild inkomsttitel. Televerket skall till samma inkomsllild betala f�r den delen av n�mndens verksamhet som �r av mer allm�nt intresse f�r verkels kunder. Avgifterna och ers�ttningen fr�n televerket skall sammantaget balansera n�mndens utgifter. N�mnden skall till rege�ringen l�mna f�rslag till ett l�ngsiktigt avgiftssystem.

F�redragandens �verv�ganden

Jag avser att �terkomma till regeringen med f�rslag lill l�ngsiktig finansi�eringsform f�r STN i enlighet med de riktlinjer som presenterades i prop. 1988/89:93.

Mol bakgmnd av att n�mnden nyligen etablerats och atl organisationen befinner sig i ett uppbyggnadsskede har inte n�got genomarbetat budget�underlag kunnat presenteras. I avvaktan p� all kostnadema mer precist kan �verblickas f�rordar jag tills vidare etl of�r�ndrat anslag f�r n�sta budget�r. Det b�r samtidigt vara m�jligt f�r n�mnden all senare vid behov �terkomma lill regeringen i denna fr�ga.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens telen�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa dt f�r�slagsanslag p� 3 721 000 kr.

160


 


Register

1�� �versikt 19�� Inledning


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


25 25 25 26

27 46 47 47 48 49 49 50 50 51

52

57 60 62

64 64

65

75 76 77 78 78 79 89

90

92

97 99

101 102 103 104 105 106


Sj�tte huvudtiteln

A. Kommunikationsdepartementet m.m.

26 348000 3900000 4450000

1      Kommunikationsdepartementet

2      Utredningar m.m.

3      Viss internationell verksamhet

 

 

34698000

B.

V�gv�sende m.m.

 

1

V�gverket: �mbetsverksuppgifter m. m.

11 105000*

2

Drift av statliga v�gar

5460000000*

3

Byggande av riksv�gar

1417 900000*

4

Byggande av l�nstrafikanl�ggningar

970000000*

5

Bidrag till drift av kommunala v�gar och gator

558 100000*

6

Bidrag till drift och byggande av enskilda v�gar

439000000*

7

Tj�nster till utomst�ende

35 700000*

8

V�gverket: F�rsvarsuppgifter

41000000

9

V�gverket: S�rskilda b�righetsh�jande �tg�rder

622000000* 9 554805000

C.

Trafiks�kerhet

Trafiks�kerhelsverkel

 

1

Samordning, Trafikmilj�, Fordon och Trafikant

1000

2

Bil- och k�rkortsregister m. m.

1000

3

Bidrag till nationalf�reningen f�r trafiks�kerhetens

 

 

fr�mjande

30576000

4

Bidrag till reningsutrustning p� nya lastbilar och bussar

112 500000

5

Bidrag till reningsutrustning p� �ldre personbilar

50000000 193078000

D.

J�rnv�gstrafik

 

1

Drift och vidmakth�llande av statliga j�rnv�gar

2 595000000*

2

Nyinvesteringar i stomj�rnv�gar

583 300000*

3

Ers�ttning till banverket f�r vissa kapitalkostnader

94000000*

4

S�rskilda nyinvesteringar i stomj�rnv�gar

65000000*

5

J�rnv�gsinspektionen

11052000

6

Banverket: F�rsvarsuppgifter

37 600000

7

Ers�ttning till statens j�rnv�gar f�r utveckling av

 

 

godstrafik

445000000

8

Ers�ttning till statens j�rnv�gar i samband med

 

 

utdelning fr�n AB Swedcarrier

1000 3 830953000

E.

Sj�fart

Sj�fartsverket

 

1

Ers�ttning till sj�fartsverket f�r vissa tj�nster

120200000

2

Fritidsb�lsregister �vriga sj�farts�ndam�l

7900000

3

Transportst�d f�r Gotland

46000000

4

Handelsflottans pensionsanstalt

1000

5

Handelsflottans kultur- och fritidsr�d

1000

6

Ers�ttning till viss kanaltrafik m.m

69 780000

7

St�d till svenska rederier

20000000

8

Bidrag till svenska rederier

550000000

813 882000


 


* Utbrutet anslag.


161


 


107 113 114 114 115 116


F.Luftfart

1      Beredskap f�r civil luftfart

2      Ers�ttning f�r s�rskilda rabatter vid flygtrafik p� Gotland

3      Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

4      Civil trafikflygarutbildning

5      Statens haverikommission


48 500000 14 500000 14000000 50400000 1000 127401000


Prop. 1989/90:100 Bil. 8


 


118 123

124

125 125 128 130 132

133 133

137


G. Postv�sende

1      Ers�ttning till postverket f�r befordran av tj�nste�f�rs�ndelser

2      Ers�ttning till postverket f�r tidningsdistribution

H. Kollektivtrafik m.m.

1      Transportr�det

2      Transportst�d f�r Norrland m. m.

3      Riksf�rdtj�nst

4      Ers�ttning till lokal och regional kollektiv persontrafik

5      Kostnader f�r visst v�rderingsf�rfarande

6      K�p av interregional persontrafik p� j�rnv�g

7      Ers�ttning till trafikhuvudm�nnen f�r k�p av viss persontrafik p� j�rnv�g


152 900000

12000000

164900000

23094000

320300000

96 500000

3 200000

1000

618000000

103 500000 1164 595000


 


139�� I.�� Transportforskning

139�� 1��� Statens v�g-och trafikinstitut

139         2��� Bidrag till statens v�g- och trafikinstitut

140         3��� Statens v�g-och trafikinstitut: �teranskaffning av viss

basutrustning 140�� 4��� Transportforskningsberedningen


1000* 41 960000*

5000000* 39220000* 86181000


 


141�� J.� �vriga �ndam�l

141  1��� Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

142         2��� Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

143�� 3��� Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning

144         4��� Statens geotekniska institut

145         5��� Bidrag till statens geotekniska institut

147�� K. Telekommunikationer

159�� 1��� Statens telen�mnd

Summa kr.


1000

117781000

17000000

1000

12 725000

147 508000

3 721000 3 721000

16121722000


■ Utbrutet anslag.


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


162


 


Bilaga 9 till budgetpropositionen 1990

m


Finansdepartementet

(Sjunde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 9


�versikt

Finansdepartementets verksamhetsomr�de omfattar fr�gor om ekonomisk politik och skattepolitik och fr�gor som r�r statens budget och resursf�r�delningen inom den oifentliga sektorn samt fr�gor r�rande finansiella institutioner och marknader.

Vidare omfattar verksamheten fr�gor om skatteutj�mningsbidrag m. fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektom och andra kommunal�ekonomiska fr�gor. Till departementets verksamhetsomr�de h�r ocks� fr�gor som r�r statsskuldens f�rvaltning och tullfr�gor, exkl. fr�gor som r�r tulltaxan och befrielse fr�n tull. Vidare bereder departementet fr�gor som r�r statlig lokalf�rs�rjning, bank- och f�rs�kringsv�sendet, v�rdepap�pershandeln, vissa statliga bolag och AP-fondema samt fr�gor om Sveriges medverkan i intemationellt ekonomiskt och finansiellt samarbete.

De f�rslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsomr�de som nu l�ggs fram f�r budget�ret omfattar 26289 milj. kr. Detta inneb�r en �kning med 1 185 milj. kr. i f�rh�llande till motsvarande budgeterade utgifter under innevarande budget�r.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjema f�r den ekonomiska poli�tiken. Vidare utarbetas budgetpolitiska riktlinjer p� kortare och l�ngre sikt. Regeringskansliets arbete med budgetf�rslaget leds och samordnas av finansdepartementet.

Riktlinjema f�r den ekonomiska politiken och budgetpolitiken redovi�sas i finansplanen tillsammans med f�rslaget till statsbudget. I bilagor till finansplanen redovisas en prelimin�r nationalbudget (PNB) samt riksrevi�sionsverkets inkomstber�kning och ber�kning av budgetutfallel. National�budgelen utarbetas inom finansdepartementet, med underlag fr�n bl.a. konjunkturinstitutet. Nationalbudgelen inneh�ller analyser av och pro�gnoser f�r den ekonomiska utvecklingen intemationellt och i Sverige.

Inom finansdepartementet g�rs �ven analyser av f�rdelningsfr�gor och fr�gor som r�r den ekonomiska utvecklingen p� l�ngre sikt. Finansdepar�tementet svarar vidare f�r arbetet med de statliga l�ngtidsutredningaraa och de s. k. l�ngtidsbudgetama �ver statens utgifter och inkomster f�r de kommande fem budget�ren. Ett huvudsyfte med de statliga l�ngtidsulred-

1��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 9


 


ningama �r att analysera olika strategier f�r att uppn� de gmndl�ggande Prop. 1989/90:100 ekonomiska politiska m�len. I detta arbete kartl�ggs b�de tillg�ngen p� de Bil. 9 resurser som finns tillg�ngliga i framtiden och de anspr�k p� resursema som kan komma att st�llas. L�ngtidsutredningar publiceras vart tredje �r. L�ngtidsbudgeten presenteras i samband med kompletteringsproposi�tionen vaije �r. L�ngtidsbudgetkalkylema beskriver vilken budgetutveck�ling som blir f�ljden av redan fattade beslut och gjorda �taganden med i �vrigt of�r�ndrade skatte- och utgiftsregler. De utg�r d�remot inte n�gon prognos �ver inneh�llet i kommande statsbudgetf�rslag, utan �r rena kon-sekvensframskrivningar av g�llande �taganden.

Kredit- och valutapolitik m. m.

Inom valutapolitikens omr�de har en liberalisering av valutaregleringen skett sedan �r 1986. Per den 1 juli 1989 upph�vde riksbanken i huvudsak alla �terst�ende valutarestriktioner. Ett f�tal kvarst�ende begr�nsningar g�ller f�r placeringar p� konto i utlandet och f�r livf�rs�kring i utl�ndskt f�rs�kringsinstitul. Beslutet inneb�r bl.a. att utl�nningar har f�tt m�jlig�het att investera i svenska obligationer och penningmarknadsinstmment. F�r personer och f�retag i Sverige inneb�r beslutet bl. a. att alla slag av betalningsmedel och v�rdepapper fritt f�r f�ras in och ul ur landet. Bak�gmnden till avregleringen var dels den snabbt avtagande dfektiviteten i regleringen, dels den intemationella avregleringsprocessen, fr�mst inom EG.

Riksg�ldskonioret blev den 1 juli 1989 en myndighet under regeringen. �verflyttningen av huvudmannaskapet fr�n riksdagen till regeringen avs�g att fr�mja samordningen mellan finanspolitiken och slatsskuldspolitiken.

Reglema f�r kapitalt�ckning och uppl�ningsr�tt f�r kreditinstitut har �ndrats med utg�ngspunkt i Baselkommitt�ns f�rslag om gemensamma kapitalt�ckningsregler f�r interaationdlt verksamma banker. Lag�nd�ringama, som totalt sett inneb�r en sk�rpning av kapitalkravet, tr�der i kraft den 1 januari 1990. �ndringama inneb�r all olika typer av kreditin�stitut s� l�ngt som m�jligt f�r enhetliga kapitalt�ckningsregler.

En ny f�rs�kringform, s. k. unit linked-f�rs�kring, inf�rs den I januari 1990. F�rs�kringsformen inneb�r alt spararen sj�lv kan v�lja placeringsin�riktning p� sill f�rs�kringssparande. F�rs�kringstagarens tillgodohavan�den placeras i andelar i en eller flera speciella aktiefonder, s. k. f�rs�krings�premiefonder, i enlighet med f�rs�kringstagarens �nskem�l.

En lag om f�rs�kringsm�klare inf�rs den 1 januari 1990. Lagen inneb�r bl.a. att varje f�rs�kringsm�klare skall vara registrerad hos f�rs�kringsin�spektionen. F�r registrering kr�vs bl. a. att m�klaren har ansvarsf�rs�kring och att han �r frist�ende i f�rh�llande till f�rs�kringsgivarna. En f�rs�k�ringsm�klare skall �ven kunna f�rmedla f�rs�kringar fr�n utl�ndska f�r�s�kringsbolag som inte har koncession i Sverige.


 


Internationellt ekonomiskt och finansiellt samarbete���������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Ril Q Sverige deltar aktivt i arbetet inom flera intemationella organisationer f�r

ekonomisk-politiskt och finansiellt samarbete. Finansdepartementet ver�kar h�rvid i samr�d med �vriga ber�rda departement och myndigheter. Finansdepartementets ekonomiska attach�er, liksom handelsr�den i de st�rre l�ndema och i Norden, spelar en viktig roll genom att tillhandah�lla v�rdefull information p� det ekonomiska och ekonomisk-politiska omr�det.

Organisationen f�r ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) �r den mest betydelsefulla organisationen f�r ekonomiskt samarbete mellan industril�nderna. Inom ramen f�r OECD analyseras det ekonomiska l�get och utsiktema samt diskuteras aktuella ekonomisk-politiska "fr�gor". Un�gef�r en g�ng per �r granskas dessutom varje enskilt medlemsland med avseende p� den ekonomiska utvecklingen och den f�rda ekonomiska politiken.

Intemationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det intema�tionella valutasamarbetet och i arbetet med att l�sa betalningsproblemen i de skuldtyngda l�ndema. Konsultationer sker regelbundet mdlan IMF och varje enskilt medlemsland om den ekonomiska och ekonomisk-politiska utvecklingen i landet.

Ekonomisk-politiska och finansiella sp�rsm�l avhandlas �ven i den s. k. Tio-gmppen (G 10) d�r Sverige som ett av de numera elva medlemsl�nder�na aktivt deltar.

V�rldsbanksgmppen omfattar V�rldsbanken (IBRD), Intemationella ut�vecklingsfonden (IDA), Intemationella finansieringsbolaget (IFC) och Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA). Tyngdpunkten i gmp�pens verksamhet ligger p� projekt- och programl�negivning till utveck�lingsl�nder samt p� olika former av tekniskt bist�nd. Under de senaste �ren har utl�ning f�r atl fr�mja stmkturanpassning f�tt s�rskild betydelse. Finansdepartementet har numera huvudansvaret f�r fr�gor r�rande v�rldsbanksgmppen med undantag f�r IDA.

I Parisklubben sker �verl�ggningar om konsolidering av skulder till offentliga kreditorer, i huvudsak OECD-l�ndema. De multilaterala �ver�enskommelser som tr�ffas inom klubbens ram ligger till gmnd f�r bilatera�la avtal med enskilda skuldl�nder. Parisklubben �r vidare ett viktigt sam-r�dsfomm f�r kreditorl�ndema.

Fr�n svensk sida f�ljer vi noggrant och analyserar den p�g�ende integra�tionen i V�steuropa. F�r finansdepartementets dd g�ller detta arbete framf�r allt fr�gor r�rande allm�n ekonomisk-politisk samordning, kapi�talliberalisering, finansiella tj�nster och skatter. Departementet deltar ock�s� i �verl�ggningar inom den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och med de europeiska gemenskaperaa (EG) f�r att f�rbereda ett n�rmare samarbete mellan EFTA och EG.

Inom ramen f�r Sveriges samarbete med EG genomf�rs vidare �rliga �verl�ggningar med EG-kommissionen. D�rvid diskuteras fr�gor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken samt om den p�g�ende integrationen i V�steuropa.


 


Inom EFTA �r arbetet i v�sentligt �kad utstr�ckning inriktat p� integra-���� Prop. 1989/90:100 tionen i V�steuropa. EFTA:s roll som fomm f�r diskussion av det ekono-���� Bil. 9 miska l�get i medlemsl�ndema kvarst�r dock.

De nordiska finansminislrama m�ts normalt tv� g�nger per �r varvid fr�gor av gemensamt intresse och f�rberedelser f�r gemensamma nordiska st�llningstaganden i intemationella sammanhang st�r i centmm f�r dis�kussionema. En framskjutande plats har d�rvid olika aspekter av den v�steuropeiska integrationen. Fr�gor inom det samarbetsomr�de f�r vilket finansministrarna ansvarar bereds av den nordiska �mbetsmannakommit-t�n f�r ekonomi och finanspolitik. Som ett resultat av arbetet i den nordiska konjunkturgmppen publiceras varje h�st en gemensam nordisk konjunkturrapport. Nordiska st�ndpunkter i IMF och V�rldsbanken f�r�bereds i det nordiska finansiella utskottet respektive i den nordiska bank-gmppen. Nordiska ekonomiska forskningsr�det ger st�d till analyser av och utredningar om aktuella fr�gor r�rande de nordiska ekonomiema.

En viktig dd av det nordiska ekonomiska samarbetet har under de senaste �ren skett inom ramen f�r ekonomiska handlingsplaner. Den se�naste, "Ett starkare Norden", fastst�lldes av Ministerr�det (finansminist�rarna) i mars 1989 och avser perioden 1989-1992.1 handlingsplanen har fr�gor i anslutning till den p�g�ende integrationen i V�steuropa en fram�tr�dande plats.

Finansdepartementet deltar ocks� i arbetet inom FN:s ekonomiska kommission f�r Europa (ECE), d�r fr�mst den l�ngsiktiga ekonomiska utvecklingen i s�v�l de v�stliga induslril�ndema som i �steuropa analyse�ras,

FN:s konferens f�r handel och ulveckiing (UNCTAD) h�ller normalt m�ten vart Q�rde �r. Den senaste konferensen �gde mm i juli 1987. Dessemellan h�lls m�ten med UNCTAD:s styrelse, olika expertgmpper etc. Finansdepartementets medverkan avser fr�mst monet�ra och finansi�ella fr�gor.

Sverige deltar aktivt i del intemationella arbete som syftar till atl st�dja omvandlingen av �steuropas ekonomier. Under de senaste �ren har dess�utom etl brett bilateralt bes�ks- och m�tesulbyte etablerats med �steuropa och i synnerhet Sovjetunionen. Finansdepartementet deltar dds i regel�bundna s. k. mndabordskonferenser med sovjetiska ekonomer, dels i ell l�pande expertutbyte med s�v�l Sovjetunionen som andra �steuropeiska l�nder r�rande allm�n ekonomisk politik, skattefr�gor, makroekonomisk planering, budgetteknik m. m.

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade rege-ringskommissioneraa med bl. a. F�rbundsrepubliken Tyskland, Norge oeh Japan.

Skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet

Riksskatteverket (RSV) svarar f�r den centrala ledningen av skattef�rvalt�ningen och exekutionsv�sendet. RSV har ocks� uppgifter som central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om folkbokf�ring och allm�nna val. En huvuduppgift f�r verket inom skatteomr�det �r all verka f�r en


 


effektiv och r�ttvis beskattning. Inom skattef�rvaltningen finns p� regio-���� Prop. 1989/90:100

nal niv� 24 l�nsskattemyndigheter och p� lokal niv� 120 lokala skattemyn-���� Bil. 9

digheter.

Ett v�l fungerande skattesystem �r av stor betydelse f�r samh�llets verksamhet. De senaste �ren har en l�ng rad reformer genomf�rts i syfte att f�renkla och f�rb�ttra skattesystemet. Reformema g�ller s�v�l organi�sationen som de materiella beskallningsreglema.

Den nuvarande organisationen inneb�r vissa begr�nsningar dels vad g�ller m�jlighetema att styra f�rvaltningens resurser dit d�r de b�st be�h�vs, dels i fr�ga om ledning och styming av verksamheten. Ett f�rslag �r d�rf�r att v�nta inom kort om att de nuvarande l�nsskattemyndighetema och lokala skattemyndighetema skall upph�ra och ers�ttas med en gemen�sam skattemyndighet i varje l�n. Under de n�rmast f�ljande �ren �r avsikten att den inre organisationen f�r de nya myndighetema skall f�r��ndras med sikte p� integrerad verksamhet och decentralisering av del operativa arbetet.

Skattef�rvaltningen har i likhet med andra myndigheter utsatts f�r en strikt budgetpr�vning med �kade krav p� prioriteringar och h�jd dfektivi�tet. Med h�nsyn till framf�r allt behovet av fortsatt omf�rdelning av resurser f�resl�s dock att den besparing som g�rs genom till�mpning av ett rationaliseringskrav f�r den regionala och lokala skattef�rvaltningen st�lls till RSV:s disposition f�r f�rdelning mellan l�nen.

Parallellt med att vidareutveckla organisationen och styr- och lednings-formema inom denna p�g�r arbetet p� att f�renkla beskallningsreglema. Tre stora utredningar har sett �ver skallesystemet med sikte p� bl.a. f�renklingar. Det �r med utg�ngspunkt i utredningamas f�rslag som vikti�ga �ndringar i skattesystemet redan genomf�rts. Avsikten �r all regeringen inom kort skall l�gga fram ytterligare f�rslag s� atl en genomgripande skattereform kan tr�da i kraft den I januari 1991.

Ett viktigt syfte med den nya organisation f�r exekutionsv�sendet som genomf�rdes den 1 juli 1988 var att f� en mera flexibel organisation, d�r resurser l�ttare kunde omf�rdelas s� att insatsema g�rs d�r de b�st beh�vs. RSV har nyligen redovisat en plan f�r hur omf�rdelning skall kunna ske fram rill utg�ngen av juni 1993.

Statlig lokalf�rs�rjning

Den nuvarande stymingen av byggnadsstyrelsen kommer att f�r�ndras n�sta �r genom en �verg�ng lill en mer resultatorienterad styming. Ett resultatkrav kommer att st�llas p� fastighetsf�rvaltningen inom verket. Byggnadsstyrelsen skall, givet ett antagande om int�ktema, uppn� ett resultat om 910milj. kr. f�rbudget�rd 1990/91. De statliga lokalbmkama kommer att f� ett st�rre kostnadsansvar f�r sin lokalf�rs�rjning. En del av byggnadsstyrelsens ansvar kommer all f�ras �ver till lokalbmkama. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�s att byggnadsstyrelsen f�r finansiera investe�ringar genom l�n i riksg�ldskontoret.


 


Tullverket������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Tullverket har till uppgift att debitera, uppb�ra och redovisa tullar och��������������� "

andra skatter samt avgifter som skall tas ut f�r varor vid inf�rsel. Vidare �vervakar verket att besl�mmelser om in- och utf�rsel av varor efterlevs samt ut�var uppsikt och kontroll �ver trafiken till och fr�n utlandet. Inom tullkontrollen �r bek�mpning av narkotikasmuggling ett starkt prioriterat omr�de. Tullverket bygger f�r n�rvarande upp de tv� narkotikakontroll-styrkor inklusive hundar, hundf�rare och specialfordon som riksdagen i v�ras anvisade s�rskilda medel f�r. Bek�mpning av ekonomisk brottslig�het, exportkontroll av h�gteknologiprodukter och krigsmateriel utg�r and�ra s�rskilda kontrollomr�den inom tullverksamheten.

De omfattande f�r�ndringar av tullverksamheten som kan f�mtses till f�ljd av p�g�ende arbete med datoriseringen av tullprocedurerna och organisations�versynen medf�r behov av s�rskilt stora administrativa in�satser. Tullverket f�resl�s d�rf�r f�r budget�ret 1990/91 f� disponera det rationaliseringsulrymme som kan tillskapas.

Resursf�rst�rkningar f�resl�s f�r fortsatta uppbyggnads- och investe�ringskostnader f�r tulldatasystemet, f�r ut�kade utbildningsinsatser i form av elevarvoden m.m., f�r det fortsatta merarbetet med granskning och registrering av enhetsdokumenlet i EG/EFTA-handeln samt f�r ytterligare f�rs�ksverksamhet med flygspaning. Vidare f�resl�s medel f�r nyanskaff�ningar av teknisk utmstning f�r narkotikabek�mpning samt f�r sambands-och Idemaleriel.

Bank och f�rs�kringsverksamhet m. m.

Den svenska kapitalmarknaden, b�de vad g�ller kreditmarknaden och v�rdepappersmarknaden, har f�r�ndrats radikalt som f�ljd av den avregle�ring som successivt skett under 1980-talet. Den p�g�ende utvecklingen pr�glas i h�g grad av snabba och omfattande f�r�ndringar. Nya finansiella instmment och nya akt�rer tillkommer i takt med en utvidgad intematio�nalisering av tj�nstehandeln. Bankemas, de �vriga kreditinstitutens och f�rs�kringsbolagens verksamheter breddas under tilltagande konkurrens mellan instituten. Tendensema till en utsuddning av de traditionella verk�samhetsgr�nserna blir allt starkare. Arbetet p� genomf�rande av en euro�peisk inre marknad f�r finansiella tj�nster f�ranleder genomgripande f�r��ndringar av nationell lagsriftning. Riksbankens beslut i juni 1989 om avskaffande av praktiskt taget alla �terst�ende valutarestriktioner har gett f�mts�ttningar f�r svenska regler om etablering av filialer till banker och f�r �kat utl�ndskt �gande i svenska finansiella f�retag. Utvecklingen p� kapitalmarknaderna har allm�nt sett medf�rt ett �kat riskinslag i verksam�hetema. Internationella �verenskommelser har ocks� tr�ffats om en sam�ordning av tillsynsfunktioner och om intemationell standard f�r bl.a. kapitalkrav i banker och andra kreditinstitut.

Den finansiella utvecklingen har n�dv�ndiggjort en genomgripande �versyn av stmkturen inom kapitalmarknads- och f�rs�kringsomr�dena. En s�dan har gjorts inom kreditmarknadskommitt�n (Fi 1983:06) vars


 


huvudbet�nkande (SOU 1988:29) F�myelse av kredilmarknaden �ver-���� Prop. 1989/90:100 l�mnades under �r 1988. F�rslagen har hittills lett till lagstiftning f�r en���� Bil. 9 svensk anpassning till intemationellt vedertagna kapitalt�ckningsnormer. Under de n�rmaste �ren kommer f�rslagen i �vriga delar att beredas f�r propositioner. H�rvid kommer ocks� hypoteksutredningens nyligen avl�m�nade bet�nkande (SOU 1989:103) att beaktas.

V�rdepappersmarknadskommilt�n (Fi 1987:03) har i november 1989 lagt fram sitt slutbet�nkande (SOU 1989:72) V�rdepappersmarknaden i framtiden. Bet�nkandet kommer all l�ggas till gmnd f�r lagstiftningsf�r�slag om bl. a. v�sentligt �ndrade regler f�r b�rs- och clearingverksamhet.

Inom f�rs�kringsv�sendet har f�rs�kringsverksamhetskommitt�n (Fi 1979:01) lagt fram ett antal f�rslag. Kommitt�ns slutbet�nkande (SOU 1987:58) F�rs�kringsverksamheten i framtiden presenterades i oktober 1987.

Fr�gan om Sveriges deltagande i europeisk integration p� bl.a. del finansiella omr�det st�ller krav p� �kade arbetsinsatser. I december 1989 har slartsignalen getts f�r reella f�rhandlingar mellan EFTA-l�ndema och EG med syfte att f� till st�nd ett brett samarbdsavtal. Ett intensivt arbete kommer fram�ver att kr�vas f�r en detaljinventering av de problem som �r f�rknippade med svenskt deltagande. Lagstiftning f�r erforderlig har�monisering m�ste d� ocks� �verv�gas.

Sammantaget kan vad som nu sagts f�ranleda ny eller �ndrad lagstift�ning inom praktiskt taget alla delar av det finansiella omr�det. Samtidigt st�lls �kade krav p� bevakningen av de finansiella marknadema. Inspek-tionsmyndigheteraa kommer d�rf�r att st�llas inf�r nya och betydande arbetsuppgifter under de n�rmaste �ren.

Utvecklingen inom bank- och f�rs�kringsomr�dena har redan f�ranlett betydande f�rst�rkningar av bank- och f�rs�kringsinspektionemas resur�ser och st�ller �ven under det n�rmaste budget�ret krav p� �kade resursin�satser. Verksamheten hos inspektionema finansieras genom obligatoriska avgifter fr�n de institut som st�r under tillsyn. Den �kade aktiviteten och de snabba f�r�ndringama p� marknadema har lett till att mspektionema undantagits fr�n till�mpning av sparkrav i �rets budgetproposition. Bank�inspektionen och f�rs�kringsinspektionen f�resl�s f� f�rst�rka sina resur�ser med sex respektive n�ra tv� milj. kr. f�r att m�ta de �kade kraven.

Bidrag och ers�ttningar till kommunerna

Skatteutj�mningssytemet

Skatteutj�mningssystemet syftar till att utj�mna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner i fr�ga om skattekraft och kostnader f�r att bedriva kommunal verksamhet. Systemet skall fr�mja en i m�jligaste m�n likv�rdig kommunal service, oavsett skattekraft, i olika delar av landet. Systemet i sin helhet omfattar allm�nt skatteutj�mningsbidrag, extra skatteutj�mningsbidrag, allm�n skatte�utj�mningsavgift samt s�rskild skatteutj�mningsavgift. Skatteutj�mningsbidrag minus avgifter f�r �r 1990 motsvarar en kom-


 


munal skattesats p� 1:90 kr./skattekrona i genomsnitt f�r landet eller 1240 kr./inv�nare. Den st�rsta betydelsen har skatteutj�mningssystemet f�r Gotlands, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�n.

Utvecklingen av skatteutj�mningsbidrag och skatleutj�mningsavgifler under senare �r framg�r av f�ljande sammanst�llning.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


Skatteutj�mningsbidrag till den kommunala sektorn �ren 1979, 1982 samt 1986-1990 (milj kr.)

 

 

1979

1982

1986

1987

1988

1989� 1990'

Ordinarie bidrag

4604

9886

11699

12908

13924

15329 16988

varav till kommuner landstingkommuner kyrkliga kommuner

2705

1774

125

5467

4337

82

6470 5229

7143 5 765

7684 6240

8 599�� 9564 6730� �7424

Extra skatteutj�m�ningsbidrag

115

206

230

356

323

287����� 230

varav s�rskild kompensation (1982)

_

105

_

_

_

____ ������������������ ____

Totalt

4719

10092

11929

13264

14247

15616 17218

Skatteutj�m-ningsavgifter

-

1167

2700

3987

4576�� 6730

' Prelimin�ra uppgifter.

Adm�nt skatteutj�mningsbidrag

Skatteutj�mningsbidrag garanteras kommuner och landsting vars skatte�kraft �r l�gre �n den de anses beh�va f�r att kunna tillgodose medborgar�nas krav p� likv�rdig kommunal service. Denna garanterade skattekraft anges i procent av medelskattekraften och omfattar f�ljande delar

gmndgaranti

till�gg eller avdrag p. g. a ogynnsam resp. gynnsam �ldersstmktur

till�gg f�r befolkningsminskning.

Riksdagen besl�t v�ren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr. 335, SFS 1979:362) om en omfattande f�r�ndring av skatteutj�mningsystemet. Re�formen var fullt genomf�rd �r 1982 och innebar att gmndgarantiniv�n h�jdes i framf�r allt de s�dra och mellersta delama av landet. Inriktningen av reformen ledde emdlertid till att skattesatserna generellt sett blev betydligt h�gre i Norrland, och d� framf�r allt i skogsl�nen, �n i �vriga delar av landet. F�r att bryta denna utveckling och �stadkomma en b�ttre regional balans besl�t riksdagen v�ren 1988 (prop.1987/88:100 bil.9, FiU 19, rskr. 244) att �ndra systemet f�r kommunal skatteutj�mning.

�ndringen innebar att man inom en i stort sett of�r�ndrad ram h�jde gmndgarantiniv�n f�r kommunema i Norrland liksom f�r de kommuner i mellersta och s�dra Sverige som tillh�r st�domr�den. �ven i vissa delar av �sterg�tland, �stra Sm�land och Blekinge h�jdes gmndgarantieraa. H�j�ningama motsvaras av s�nkta garantier f�r �vriga delar av landet.

Gmndgarantieraa har p� s� s�tt f�tt en mer uttalad regionalpolitisk profil som f�mts�tts leda till minskade utdebiteringsskillnader. Vid f�r��ndringen beh�lls den tekniska uppbyggnaden av skatteutj�mningssyste�met med bl. a. anknytning till medelskattekraften som en viktig del.


 


En maximering av den skattesats som l�ggs till gmnd f�r bidragsber�k- Prop. 1989/90:100 ningen har inf�rts i syfte att g�ra bidraget mera op�verkbart f�r den Bil. 9 enskilda kommunen. Den �r satt till 16:00 kr./skr. f�r kommunema, 13:50 kr./skr. f�r landstingen och till 29:50 kr./skr. f�r de kommuner som inte ing�r i landsting. Sedan 1989 g�ller dock att regeringen f�r medge undantag fr�n till�mpningen av dessa h�gsta skattesatser, om landstings�kommunen och kommunema inom landstingsomr�det kommer �verens om en �ndrad f�rdelning av den sammanlagda landstings- oeh kommunal�skatten. De kommuner och landsting som hade en h�gre skattesats fick genom denna �ndring minskat skatteutj�mningsbidrag. Denna bidrags�minskning har f�r kommunema i norra Sverige kompenserats genom en h�gre gmndgaranti.

F�r �r 1990 f�r kommuner och landstingskommuner tillsammans ordi�narie skatteutj�mningsbidrag med prelimin�rt 16988 milj. kr. Av landets totalt 284 kommuner erh�ller 237 (83 %) skatteutj�mningsbidrag. Samtliga landstingskommuner utom tre f�r skatteutj�mningsbidrag.

Extra skatteutj�mningsbidrag

Ut�ver ordinarie bidrag f�r regeringen enligt 7� lagen (1988:491) om skatteutj�mningsbidrag bevilja extra skatteutj�mningsbidrag. F�r �r 1990 har regeringen beviljat 230 milj. kr. i extra bidrag. Extra bidrag beviljas, efter ans�kan, kommuner och landstingskommuner som av olika sk�l har kommit i ekonomiska sv�righeter. Bidrag utbetalas ocks� till de kommu�ner som drabbats av best�ende effekter till f�ljd av slopad utbobeskatt-ning. Vidare utg�r bidrag f�r att trygga kollektivtrafiken i glesbygden sedan statsbidraget f�r detta �ndam�l slopats samt, efter ans�kan, till de kommuner som vidtar f�rebyggande �tg�rder mot jordskred, �versv�m�ningar och andra naturolyckor.

Allm�n skatteutj�mningsavgift

Den allm�nna skalteutj�mningsavgiften inf�rdes �r 1986 och best�mdes d� till 0:14 kr/skr. Avsikten var alt avgiften skulle finansiera den automa�tiska �kningen av skatteutj�mningsbidraget mellan �ren 1985 och 1986. Av samma sk�l har avgiften h�jts f�r �ren 1987, 1988 och 1990. H�jningen uppgick till 0:10 kr./skr. f�r vardera �ren 1987 och 1988. Fr.o. m. �r 1987 h�jdes dessutom skatteutj�mningsavgiften med 0:13 kr./skr. f�r kommu�nerna f�r att ers�tta en utebliven besparing inom utbildningsomr�det. Inga �ndringar gjordes �r 1989 av den proportionella skatteutj�mningsavgiften.

Skatteutj�mningsavgiften har under �ren 1986-1989 ber�knats p� var�je kommuns och landstings totala skatteunderlag, dvs summan av det egna taxerade skatteunderlaget och tillskottet av skatteunderlag enligt skatte-utj�mningslagen.

Riksdagen besl�t v�ren 1989 (prop. 1988/89:150 bil.6, FiU 29, rskr.
326) att ber�kning av skatteutj�mningsavgiften fr.o.m. �r 1990 enbart
skall g�ras p� det egna skatteunderlaget. Motivet f�r detta var att den i
skatteutj�mningssystemet avsedda ulj�mningseffekten f�r st�rre genom-
����������������������������� 9


 


slagskraft om skatteutj�mningsavgiften ber�knas p� enbart det egna skal-���� Prop. 1989/90:100

teunderlaget. F�r�ndringen gynnar s�lunda kommuner och landsting med���� Bil. 9

l�g skattekraft. F�r att inkomstema fr�n skatteutj�mningsavgiften skall

uppg� till of�r�ndrat belopp, h�jdes avgiften f�r �r 1990 med 0:05 kr./skr.

f�r kommunema och 0:04 kr./skr. f�r landstingen. Avgiften p� tillskottet av

skatteunderlag har d�rmed bortfallit.

F�r att neutralisera �kningen av kostnadema i skatteutj�mningssyste�met mellan �ren 1989 och 1990 h�jdes skatteutj�mningsavgiften med 0:08 kr./skr. Vidare h�jdes avgiften f�r kommunema med ytterligare 0:09 kr./skr. f�r att delvis finansiera 1990 �rs satsning p� bamomsorgen. Avgif�ten f�r �r 1990 uppg�r d�rmed till 0:69 kr./skr. f�r komnmnema och till 0:46 kr./skr. f�r landstingskommunerna.

S�rskild skatteutj�mningsavgift

Fr. o. m. 1986 tas en s�rskild skatteutj�mningsavgift ut av kommuner med h�g skattekraft. Denna avgift �r progressiv och sk�rptes f�r �r 1988 (prop. 1986/87: IOO, FiU 29, rskr. 343) och �r 1989 (prop 1987/88:100, FiU 19, rskr. 244). V�ren 1989 (prop 1988/89:150 bil.6, FiU 29, rskr. 326) besl�t riksdagen att �ndra reglema s� att den s�rskilda avgiften fr.o.m. �r 1990 skall omfatta alla kommuner med ett skatteunderlag som �verstiger medel-skattekraften. Avgiften tas ut p� den del av det egna skatteunderlaget som �verstiger 100% av medelskattekraften, dock inte f�r den del av skatteun�derlaget som understiger det f�r kommunen garanterade skatteunderlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutj�mningsbidrag. Avgiften har fr. o. m. �r 1990 f�ljande utformning:

Skattekraften i % av������������������������������������� Avgiften per skattekrona

av medelskattekraiten������������������������������������ i intervallet

100-109,99�������������������������������������������� 1

110-119,99�������������������������������������������� 2

120-124,99�������������������������������������������� 3

125-129,99�������������������������������������������� 4

130-134,99�������������������������������������������� 6

135-139,99�������������������������������������������� 8

140-144,99�������������������������������������������� 10

145-149,99�������������������������������������������� 12

150-����������������������������������������������������� 14

Skatteutj�mningsavgiften uppg�r 1990 till sammanlagt 6730 milj. kr., varav 588 milj. kr. avser den s�rskilda skatteutj�mningsavgiften. Ar 1990 betalar 45 prim�rkommuner s�rskild skatteutj�mningsavgift.

�vriga bidrag

Fr.o.m. �r 1985 slopades den kommunala beskattningsr�tten av juridiska
personer och kommunerna f�r en kompensation h�rf�r genom statsbidrag.
Riksdagen har senare beslutat reducera kompensationen, f�r �r 1986 med
30 kr./inv. och f�r �r 1988 med ytteriigare 90 kr./inv. F�r �r 1990 har
������������������������������������� 10


 


regeringen fastst�llt kompensationen till kommunema f�r slopad kommu�nal beskattning av juridiska personer till samma belopp som f�r �r 1988 och 1989, dvs sammanlagt ca 879 milj. kr.

I samband med f�renklingar av skattereglema har garantibeskattningen av jysiska personers fastigheter slopats liksom det extra avdraget fr�n inkomst av schablontaxerad fastighet. Riksdagen har beslutat att kompen�sera den kommunala sektom f�r det vid genomf�randet uppkomna in�komstbortfallet. F�r �r 1990 har regeringen fastst�llt kompensationen till kommunema, landstingen och de kyrkliga kommunema f�r slopad garan�tibeskattning av fysiska personers fastigheter, inkl. det extra avdraget fr�n inkomst av schablontaxerad fastighet, till sammanlagt ca 925 milj. kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


 


Kommunalekonomiska fr�gor

De kommunalekonomiska fr�goma inf�r �r 1991 kommer ytterligare att behandlas under v�ren 1990.1 bilaga 1 till budgetpropositionen (finanspla�nen) redovisas vissa utg�ngspunkter f�r �verv�gandena i dessa fr�gor.

Sammanfattning

F�r�ndringama inom finansdepartementets verksamhetsomr�de f�r bud�get�ret 1990/91 i f�rh�llande till motsvarande utgifts�ndam�l p� statsbud�geten f�r budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning.

 

 

Anvisat

F�rslag

F�r-

 

1989/90

1990/91

�ndring

 

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr

A�� Finansdepartementet m.m..

97,4

105,5

8,1

B�� Skatte- och indrivnings-

 

 

 

v�sen

3826,3

4237,8

411,5

C�� Statlig lokallors�rining

 

 

 

m.m.

1 120,0

23,0

-1097,0

D�� Riksg�ldskontoret och

 

 

 

statsskuldens f�rvaltning

995,5'

747,8

-�� 247,7

E�� Vissa centrala myndigheter

915,8

1049,1

133,3

F�� Bidrag och ers�ttningar

 

 

 

till kommunema

18067,4

20044,4

1 977,0

G� �vriga �ndam�l

81,8

81,9

0,1

Totalt f�r finansdepartementet

25104,2

26289,5

1185,3

' Ny myndighet under finansdepartementet fre. m. 1 juli 1989.

F�r�ndringen mdlan budget�ren 1989/90 och 1990/91 f�rklaras fr�mst av �kade anslag f�r skatteutj�mningsbidrag till kommunema samt att an�slaget f�r investeringar f�rsvinner i och med att byggnadsstyrelsen f�r finan�siera investeringar genom l�n i riksg�ldskonioret.


11


 


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Engstr�m s�vitt avser fr�goma under littera C, E punkten 4; statsr�det Feldt s�vitt avser �vriga fr�gor


Prop. 1989/90:100 BiL 9


Anm�lan till budgetpropositionen 1990

A. Finansdepartementet m. m. A 1. Finansdepartementet

 

 

 

 

1988/89 Utgift

73 580535

 

 

1989/90 Anslag

75190000

 

 

1990/91 F�rslag

83094000

 

 

 

-

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

240

-h 4

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader;

)

75190000 (59940000)

+� 7904000 ( + 11863000)

 

 

75190000

+ 7904000

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 83094000 kr. Arbetet med reformering av skattesystemet kr�ver ytterligare resurser motsvarande fyra �rsarbetskrafter. I �vrigt har meddsbehovel ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgif�terna enligt ett rationaliseringskrav om 1 %.

I medelsber�kningen harjag �ven beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�resl�s avskaffad f�r finansdepartementet fr.o. m. den 1 juli 1990.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Finansdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 83094000 kr.


12


 


A 2. Ekonomiska attach�er������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil.9
1988/89 Utgift����������� 3128 516

1989/90 Anslag��������� 3196000

1990/91 F�rslag��������� 3403000

Fr�n anslaget bestrids kostnadema f�r ekonomiska attach�er. S�dana tj�nster finns inr�ttade i Bryssel, Paris och Washington. Medelsbehovet f�r n�sta budget�r ber�knarjag till 3 403 OCX) kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ekonomiska attach�er f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 403 000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1988/89 Utgift��������� 27 865796������������� Reservation�������������� 4786894

1989/90 Anslag������� 19000000 1990/91 F�rslag������ 19000000

Fr�n anslaget bestrids f�mtom kostnadema f�r finansdepartementets kommitt�er �ven kostnadema f�r de ekonomiska l�ngtidsutredningarna och vissa arbetsgmpper. Jag hemst�ller att regeringen f�rsl�r riksdagen

att till Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 19000000 kr.

13


 


B. Skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet������������ Prop. 1989/90:100

Bil.9

1 Allm�nt om skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet

Ett v�l fungerande skattesystem �r av stor betydelse f�r samh�llets verk�samhet. Regeringen har under senare �r gjort en m�lmedveten satsning i syfte att f�renkla och f�rb�ttra skattesystemet. Insatsema g�ller s�v�l de materiella beskallningsreglema som f�rfarandereglema. Vidare har orga�nisatoriska f�r�ndringar gjorts f�r all f� en mer �ndam�lsenlig f�rvaUning samt f�r all f�rb�ttra centralmyndighetens lednings- och styraingsfunk-tion.

Ytterligare reformer f�rest�r. Vikliga �ndringar har redan gjorts bl. a. i inkomstbeskattningen. Jag avser att inom kort l�gga fram f�rslag till en genomgripande skattereform som omfattar s�v�l den direkta som den indirekta beskattningen. Vidare kommer jag att l�gga fram f�rslag till en ny taxeringslag. Det nya taxeringsf�rfarandet skall till�mpas f�rsta g�ngen vid 1991 �rs taxering. Samtidigt kommer jag att f�resl� att nuvarande l�nsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter upph�r och ers�tts med en gemensam skattemyndighet i varje l�n den 1 januari 1991.

Den 1 juli 1991 f�rs de arbetsuppgifter som folkbokf�ringsmyndighet som i dag ankommer p� pastors�mbetena �ver till skattef�rvaltningen. Arbetet med att genomf�ra folkbokf�ringsreformen bedrivs f�r n�rvaran�de i en organisationskommitt�.

En ny organisation f�r exekutionsv�sendet genomf�rdes den 1 juli 1988. Chefen f�r justitiedepartementet v�ntas inom kort l�gga fram ett f�rslag om att f�ra �ver den summariska processen fr�n tingsr�llema till krono�fogdemyndighetema. Genom att den summariska processen kan samord�nas med verkst�llighetsf�rfarandet hos kronofogdemyndigheten g�rs ratio�naliseringsvinster. Samordningen inneb�r ocks� v�sentliga f�renklingar f�r de enskilda (partema).

Den totala anslags�kningen f�r skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet uppg�r till ca 411 milj. kr.

2 Organisationen

2.1 Skattef�rvaltningen

Skattef�rvaltningen omorganiserades den 1 januari 1987. L�nsstyrelsemas
skatteavdelningar br�ts ut och bildade egna myndigheter, l�nsskattemyn�
dighetema. Den nya organisationen och de f�rb�ttrade lednings- och styr�
m�jligheter som riksskatteverket f�tt har inneburit en mera flexibel resurs�
anv�ndning och gett �kade m�jligheter till fortl�pande rationalisering av
verksamheten. Utvecklingen g�r vidare mot en eflFeklivare och mer servi�
ceinriktad skattef�rvaltning. Viktiga steg i den utvecklingen �r inf�randet
av ett nytt taxeringsf�rfarande och en ny organisation f�r skattef�rvalt�
ningen i l�nen.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14


 


2.2 Exekutionsv�sendet����������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 9 Exekutionsv�sendet omorganiserades den I juli 1988. I st�llet f�r de

tidigare 81 kronofogdemyndighetema bildades 24 nya kronofogdemyndig�heter, en i vaije l�n. Riksskatteverket har f�tt i princip samma lednings-och styrm�jligheter inom exekutionsv�sendet som inom skattef�rvaltning�en. Den nya organisationen har bl.a. till syfte att m�jligg�ra ett mer rationellt utnyttjande av resursema och underl�tta den omf�rdelning av resurser mellan olika l�n som motiveras av arbetsvolymen i resp. l�n. Riksskatteverket har nyligen redovisat en plan f�r hur omf�rdelningen skall kunna genomf�ras fram till utg�ngen av juni 1993.

2.3 Huvudmannaskapet f�r folkbokf�ringen

Genom riksdagsbeslut (prop. 1986/87:158, 1987/88:SkU2, rskr. 1987/88:2) har best�mts att de lokala skattemyndighetema fr.o.m. den 1 juli 1991 skall sk�ta den lokala folkbokf�ringen. I beslutet f�mts�tts att de allm�nna f�rs�kringskassoma skall integreras i folkbokf�ringsarbetel. Pr�vningen av folkbokf�ringsfr�goma, registerf�ringen och ansvaret f�r registren skall dock f�rbeh�llas folkbokf�ringsmyndighetema. Arbetet med att genomf�ra den nya organisationen f�r folkbokf�ringen bedrivs i en organisationskommitt� (Fi 1988:02).

2.4 Lokalf�rs�rjningen

Byggnadsstyrelsen redovisar i bilaga lill sin anslagsframst�llning f�r bud�get�ret 1990/91 lokalf�rs�rjningsplaner f�r ofika myndighetsomr�den. F�r skattef�rvaltningen redovisas ett antal projekt som bl.a. syftar till att tillgodose det lokalbehov som f�ranleds av att skattemyndighetema �ver�tar arbetet med folkbokf�ringen. P� sikt kommer ocks� den nya organisa�tionen f�r skattef�rvaltningen i l�nen att medf�ra �ndringar i lokalbehovet p� olika verksamhetsorter. Det kommer d�rf�r att finnas sk�l alt bygga ut redovisningen allteftersom konsekvensema av de nu aktuella organisa-tionsf�r�ndringama kan �verblickas n�rmare.

3 F�renklingar och kommande f�r�ndringar av skattesystemet

Regeringen har under de senaste �ren arbetat m�lmedvetet p� att f�renkla
och f�rb�ttra skattesystemet. Arbetet avser s�v�l f�r�ndringar i de materi�
ella reglema som i de regler som styr f�rfarandet. Jag kommer i detta
avsnitt att g� igenom en del av de f�r�ndringar som beslutats under �r
1989 eller tidigare och ange vilka effekter dessa f�tt p� skattef�rvaltning�
ens resurser. Jag kommer ocks� att n�got ber�ra planerade f�r�ndringar.
���������������������������� 15


 


3.1 Effekter av beslutade f�renklingar��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 9 H�sten 1986 gav regeringen riksskatteverket i uppdrag att utreda de admi�nistrativa eflFektema f�r skattef�rvaltningen av vissa �ndringar i skatte-och uppb�rdsf�rfattningama. Verket redovisade uppdraget i den anslags�framst�llning som avgavs h�sten 1987. F�ljande f�renklingar togs upp: slopad kommunal taxering av juridiska personer, f�renklad sj�lvdeklara�tion, �ndrade regler om skattetill�gg, h�jd gr�ns f�r deklarationsplikt, slopad marginalskattesp�rr, slopad sambeskattning av makars B-inkoms-ter, slopade r�ntetill�gg, slopad kommunal garantibeskattning och utbobe-skattning, uppb�rd av kvarskatt vid endast ett tillf�lle samt ut�kat ADB-st�d i fastighetstaxeringen. RationaliseringseflFektema av de nu n�mnda �ndringama har beaktats vid medelstilldelningen.

Betr�ffande flera av �ndringama g�ller att rationaliseringsvinsten kan tas hem successivt under flera �r. I mitt budgetf�rslag, som jag strax �terkommer till, harjag beaktat m�jligheten att ta hem ytterligare rationa�liseringsvinster genom att i likhet med f�reg�ende �r reducera anslaget f�r regional och lokal skattef�rvaltning med 3 milj. kr.

3.2 Planerade f�r�ndringar

Ett omfattande utredningsarbete har resulterat i f�rslag till ytterligare f�renklingar och f�rb�ttringar i skattesystemet. Jag skall h�r begr�nsa mig till att peka p� de tre stora utredningar som nyligen har avslutat sill arbete. Jag t�nker till att b�rja med p� utredningen om reformerad inkomstbe�skattning. Den har lagt fram f�rslag om bl. a. l�gre marginalskatter, bred�dad skattebas genom minskade avdragsm�jligheter, en mer enhetlig kapi�talbeskattning och f�renklingar. En annan utredning har sett �ver f�relags�beskattningen och �ven den f�reslagit l�gre skattesatser, bredare skattebas och f�renklingar. En tredje utredning har fr�n liknande utg�ngspunkter sett �ver den indirekta beskattningen. Som jag redan har n�mnt avser jag att inom kort l�gga fram f�rslag lill en genomgripande reform av skattesy�stemet, som bygger p� de nu n�mnda utredningamas f�rslag. De nya best�mmelsema avses tr�da i kraft i huvudsak den 1 januari 1991.

4 Prioritering under budget�ret 1990/91

Prioriterade omr�den i budgetf�rslaget f�r skattef�rvaltningen och exeku�tionsv�sendet f�r 1990/91 �r �tg�rder f�r att �stadkomma en j�mnare f�rdelning av skattef�rvaltningens och exekutionsv�sendets resurser samt f�rberedelser f�r 1992 �rs allm�nna fastighetstaxering.

Den nya organisationen f�r folkbokf�ringen tr�der som jag redan n�mnt i kraft den I juli 1991. Jag avser att senare �terkomma till fr�gan om me�delsbehov under budget�ret 1990/91 f�r att genomf�ra omorganisationen.

�r 1992 genomf�rs det sista steget i den f�rsta sex�rscykdn av den
uppdelade fastighetstaxeringen, n�mligen taxeringen av jord- och skogs-
���������������������������� 16


 


bmk. Dessa taxeringsobjekt skiljer sig avsev�rt fr�n dem som taxerats i de���� Prop. 1989/90:100 tidigare tv� stegen. Taxeringen kr�ver bl. a. av det sk�let ett omfattande���� Bil. 9 f�rberedelsearbete. I mitt budgetf�rslag har jag ber�knat medel f�r de f�rberedelser som beh�ver genomf�ras under budget�ret 1990/91.

Riksskatteverket till�mpar sedan n�gra �r en modell f�r resursf�rdel�ningen inom skattef�rvaltningen som p� sikt skall leda till balans mellan resurstilldelning och arbetsvolym. Alt det inom exekutionsv�sendet finns p�tagliga obalanser i delta h�nseende har tidigare p�visats bl. a. av kom�mitt�n (Fi 1987:02) f�r genomf�rande av en ny organisation f�r exeku�tionsv�sendet m. m. Somjag redan har n�mnt har riksskatteverket nyligen redovisat en plan f�r hur omf�rdelningen av resurser skall kunna genomf��ras fram till utg�ngen av juni 1993. Av planen framg�r att omf�rdelningen �r av s�dan omfattning att det, �ven om genomf�randet str�cks ut �ver den period som verket f�resl�r, kr�vs �tg�rder f�r att resursminskningen i vissa l�n inte skall f� alltf�r k�nnbara konsekvenser f�r personalen. Jag noterar i detta sammanhang att den v�ntade �verf�ringen av den s.k. summariska processen fr�n lingsr�ltema till kronofogdemyndighetema p� vissa verksamhetsorter lorde kunna underl�tta genomf�randet av den plan som riksskatteverket redovisat.

Genomf�randet av skattereformen kommer att medf�ra tillf�lligt �kat resursbehov de n�rmaste �ren f�r bl. a. utbildning av personal inom skatte�f�rvaltningen och information till de skattskyldiga. Det kr�vs ocks� an�passningar och viss utbyggnad av ADB-st�det f�r att administrationen av skattesystemet i dess nya utformning skall fungera. Jag �terkommer senare lill vilka resurstillskott som beh�vs under budget�ret 1990/91.

Det nya taxeringsf�rfarandet bygger bl. a. p� att den lekmannagransk�ning av vissa sj�lvdeklarationer som sker i dag upph�r och att all gransk�ning i forts�ttningen sk�ts av anst�llda inom skattef�rvaltningen. Vidare inf�rs dt ompr�vningsf�rfarande i f�rsta instans som �ven det medf�r behov av personaltillskott till f�rvaltningen. � andra sidan kommer re�surs�tg�ngen f�r skattemyndighetemas processf�ring p� taxeringsomr�det, liksom resurs�tg�ngen f�r handl�ggning av skattem�l vid l�nsr�tter och kammarr�tter, p� sikt alt minska. Kostnaden f�r lekmannagranskning av deklarationer minskar budget�ret 1990/91 och faller bort helt fr.o.m. budget�ret 1991 /92. Jag avser att i etl senare sammanhang utf�rligt redovi�sa hur det nya f�rfarandei, och de eng�ngsutgifter som kr�vs i samband med genomf�randel, p�verkar resursbehovet f�r budget�ret 1990/91 och f�ljande �r.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning under resp. myndig�hetsanslag tagit h�nsyn till dessa avgifter.

17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 9


 


Bl. Riksskatteverket

1988/89 Utgift 660235 299 1989/90 Anslag 710693000 1990/91 F�rslag��� �771606000

Riksskatteverket �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om skatter och socialavgifter samt folkbokf�ring och val i den m�n annat inte f�ljer av s�rskilda f�reskrifter. Vidare �r verket central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om verkst�llighet enligt uts�kningsbalken eller annan f�rfattning saml fr�gor om tillsyn i och l�negaranti vid konkurs, likaledes i den m�n annat inte f�ljer av s�rskilda f�reskrifter.

Best�mmelser om riksskatteverkets ledning och organisation m. m. finns i 2 kap. f�rordningen (1988:832) med instmktion f�r skattef�rvaltningen.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Expenser f�r annat �n eget behov Utbildning och information ADB-verksamhet

Summa


932

223070000

(165630000)

63 545000

53013000

371065000

710693000


+ 15057000 (+ 6503000) + 7845000 -15093000 + 53104000

+ 60913000


Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket har i anslagsframst�llningen f�r 1990/91 redovisat ett tre�rigt huvudf�rslag som, j�mf�rt med anslaget f�r innevarande budget��r, inneb�r en minskning med tv� procent f�r 1990/91, en procent f�r 1991/92 och tv� procent f�r 1992/93.

I enlighet med regeringens direktiv till myndighetema har n�gon pris-och l�neomr�kning f�r budget�ret 1990/91 inte gjorts.

En nedr�kning av riksskatteverkets anslag med tv� procent motsvarar ca 13,5 milj. kr. Verkets ber�knade huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 inneb�r emellertid att anslaget r�knas ned med 3,4 milj. kr. Verket har i st�llet f�reslagit en nedsk�ming med 12 milj. kr., motsvarande ca 12 procent, p� anslaget B 5. �rlig taxering.

Riksskatteverket har i anslagsframst�llningen yrkat undantag fr�n ratio�naliseringskravet. Som sk�l anf�rs att stora f�r�ndringar f�r n�rvarande p�g�r inom verkets verksamhetsomr�de. F�r att klara hela f�r�ndringsar�betet st�lls det stora krav p� f�rvaltningen vad g�ller s�v�l pengar som personal och organisation. Verket konstaterar att besparingar kan �stad�kommas p� tv� principiellt skilda s�tl, n�mligen dels genom �kad produk�tivitet, dels genom minskad verksamhet. N�r det g�ller besparingar genom rationalisering framh�ller emellertid verket att rationaliseringsvinstema till stor del tas i anspr�k av en �kad arbetsvolym och att d�rf�r i b�sta fall


 


bara en mindre del av besparingskraven kan tillgodoses p� delta s�tt. Det���� Prop. 1989/90:100 andra s�ttet att g�ra besparingar p� � minskad verksamhet � kan inom���� Bil. 9 skattef�rvaltningen �stadkommas p� tv� s�tt, n�mligen genom l�gre kon�trollniv� eller f�rs�mrad service till allm�nheten i form av l�ngre hand�l�ggningstider och minskad tillg�nglighet.

Ut�ver huvudf�rslaget l�mnar riksskatteverket ett budgetf�rslag som inneb�r en utbyggnad av verksamheten med 104 589000 kr. F�r utbygg�nad av ADB-st�det beg�rs 74,5 milj. kr., varav 22,6 milj. kr. h�nf�r sig lill personal- och konsultkostnader f�r underh�ll och viss utveckling av syste�men. F�r arbetet med f�rberedelser p� ADB-omr�det inf�r 1992 �rs all�m�nna fastighetstaxering beg�rs 13,9 milj. kr. Resterande 38 milj. kr. h�nf�r sig till anskaflfning av ADB-utmstning och utbildning som f�ran�leds av anskaffningarna. Det g�ller ers�ttningsanskaffning och viss nyan-skaflFning av terminaler och skrivare, utbyte av vissa delar av den centrala datoranl�ggningen m.m. Delvis �r nyanskaflfningsbehovet f�ranlett av fastighetstaxeringen. F�r �tg�rder f�r att f�rb�ttra personalf�rs�ijningen och f�r chefsutveckling beg�rs 15,7 milj. kr. och f�r vissa f�rst�rkningar av inlem administration och kontroll m. m. 10,8 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Som framg�r av det jag redan har sagt p�g�r och f�rbereds stora f�r�nd�ringar inom riksskatteverkets verksamhetsomr�de. Genomf�randet st�ller stora krav p� utvecklingsarbete samt ledning och styming fr�n verkets sida. Vidare g�ller att regeringen den 15 december 1988 uppdragit �l riksskatteverket att utreda beskattningssystemets utformning och skatte�f�rvaltningens och exekutionsv�sendets organisation under kriser och i krig. Jag anser d�rf�r att de medel som sparas genom till�mpning av rationaliseringskravet f�r riksskatteverket budget�ret 1990/91 b�r st�llas till verkels disposition f�r de nu angivna �ndam�len.

Betr�flFande anslaget till riksskatteverket vill jag i �vrigt framh�lla f�l�jande.

Pris- och l�neomr�kningen uppg�r lill 49,5 milj. kr.

F�r ADB-utvecklingsarbete inf�r 1992 �rs allm�nna fastighetstaxering
harjag eng�ngsvis ber�knat 13,9 milj. kr. Jag har vidare ber�knat 4 milj.
kr. f�r arbete med metodutveckling. F�r anskaflFning av ADB-ulmslning
har vissa medel ber�knats p� trettonde huvudtitelns reservationsanslag
AnskaflFning av ADB-utmstning. Jag har ber�knat medel f�r de �kade
kostnader i form av avgifter till statskontoret och tekniskt underh�ll m. m.
som f�ljer med anskaflfningaraa med 15,8 milj. kr. avseende vissa komp-
letleringanskaflFningar till ADB-systemet f�r folkbokf�ring och beskatt�
ning, 3,2 milj. kr. avseende viss nyanskaffning av terminalutmstning till
REX-syslemet och 0,7 milj. kr. avseende anskaflFning av utmstning f�r
ulveckiing av administrativa system i basdatormilj�. Genom slutavskriv�
ning av viss befintlig utmstning kan merbelastningen p� anslaget till riks�
skatteverket p� gmnd av anskafFningama begr�nsas tifi sammanlagt 15,4
milj. kr. F�r utbildning av kronofogdemyndighelemas personal med an�
ledning av nyanskaflFningen av terminaler, och utbildning f�r personalen
�������������������������� 19


 


vid l�nsskattemyndighetemas dataenheter, har jag eng�ngsvis ber�knat���� Prop. 1989/90:100 3,8 milj. kr. Jag har vidare ber�knat 7,4 milj. kr. f�r eng�ngsutgifter i�� ��Bil. 9 samband med utbyte av �ldre efterbehandlingsutmstning lill de regionala datoranl�ggningama.

I sitt remissyttrande �ver de utredningsbet�nkanden d�r f�rslag till en skattereform l�ggs fram har riksskatteverket uppskattat resursbehovet f�r att genomf�ra de f�r�ndringar som utredningama f�resl�r. Det �terst�r �nnu en del arbete innan det framlida skallesystemets utformning kan anges i detalj, och det �r bl. a. av det sk�let �nnu f�r tidigt all n�rmare ange resursbehovet f�r reformen. Jag g�r bed�mningen att genomf�randet kom�mer alt orsaka merkostnader inom skattef�rvaltningen och r�knar av den anledningen med att �terkomma till riksdagen. En l�mplig hantering av kostnadema kan vara att riksdagen anger en ram inom vilken riksskatte�verket kan medges �verskridande efler s�rskild pr�vning.

Effektema av den planerade skallereformen m�ste f�ljas upp noggrant. Flera myndigheter kommer all medverka i uppf�ljningen. F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag kostnadema f�r denna till 5 milj. kr. Medlen b�r st�llas till regeringens disposition p� anslaget f�r riksskatteverket.

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och i �vrigt till sammanst�llning�en ber�knarjag anslaget lill 771 606 0(X) kr. Jag har vid min medelsber�k�ning beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�r kyrkobokf�ringsinspekt�rema upp�h�r fr. o.m. budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Riksskatteverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 771 606 000 kr.

B 2. Regional och lokal skattef�rvaltning

1988/89 Utgift 2281643 231 1989/90 Anslag 2287 556000 1990/91 F�rslag�� 2 593696000

Den regionala och lokala skattef�rvaltningen utg�rs av 24 l�nsskatte�myndigheter och 120 lokala skattemyndigheter.

L�nsskattemyndigheten �r regional f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om skatter och socialavgifter samt folkbokf�ring och val, om inte annat f�ljer av s�rskilda f�reskrifter. L�nsskattemyndigheten �r under riksskatteverket chefsmyndighet f�r de lokala skattemyndighetema i l�net och skall medde�la de beslut som beh�vs i fr�ga om verksamheten hos dessa myndigheter, om inte detta ankommer p� annan.

Best�mmelser om l�nsskattemyndighetens ledning och organisation m.m. finns i 3 kap. f�rordningen (1988:832) med instmktion f�r skatte�f�rvaltningen.

De lokala skattemyndighetema �r lokala f�rvaltningsmyndigheter f�r������������������������������� 20


 


fr�gor om skatter och socialavgifter, pensionsgmndande inkomst samt folkbokf�ring, allt i den m�n annat inte f�ljer av s�rskilda f�reskrifter.

Best�mmelser om den lokala skattemyndighetens ledning och organisa�tion m.m. finns i 4 kap. f�rordningen (1988:832) med instmktion f�r skattef�rvaltningen.


Prop. 1989/90:100 Bil.9


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

11418

 

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsutgifter

2125 763000

(1990505000)

329248000

21 140000

+ 245 388000

(+113011000)

+ 48428000

+� 11660000

Summa

2476151000

+ 305476000

Uppb�rdsmedel

 

 

Ers�ttning fr�n allm�nna

pensionsfonden 1988/89 Ers�ttning fr�n dataenheterna

181095000 7 500000

-������ 964000 +������ 300000

Nettoutgift

2287556000

+ 306140000


Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket har i anslagsframst�llningen f�r 1990/91 redovisat ett tre�rigt huvudf�rslag som, j�mf�rt med anslaget f�r innevarande budget��r, inneb�r en minskning med tv� procent f�r 1990/91, en procent f�r 1991/92 och tv� procent f�r 1992/93.

I enlighet med regeringens direktiv till myndighetema f�r budget�ret 1990/91 har n�gon pris- och l�neomr�kning inte gjorts.

Riksskatteverkets ber�knade huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 inne�b�r att anslaget r�knas ned med 49 milj. kr. Verket yrkar emellertid att l�nsskattemyndighetema och de lokala skattemyndighetema skall undan�tas fr�n till�mpning av rationaliseringskravet. Som sk�l anf�r verket bl.a. f�ljande. Besparingar kan ske genom �kad produktivitet eller minskad verksamhetsvolym. P� l�nsskattemyndighetema och de lokala skattemyn�dighetema skulle resursminskningama leda till l�ngre handl�ggningstider och s�mre kontroll av sv�rgranskade deklarationer. Den oflFensiva kontrol�len i form av fr�mst revisioner och arbetsgivarkontroll skulle minska.

Ut�ver huvudf�rslaget redovisar riksskatteverket ett budgetf�rslag, vil�ket inneb�r en utbyggnad av verksamheten med 180,8 milj. kr. F�r att f�rb�ttra personalf�rs�rjningsl�get genom bl.a. inr�ttande av s�rskilda rekryteringstj�nster i vissa l�n beg�rs 35,9 milj. kr. F�r hanteringen av �verklaganden med anledning av 1990 �rs allm�nna fastighetstaxering beg�rs 34,5 milj. kr. och f�r utbyggd kontroll av bl.a. stora bolag 15 milj. kr. F�r diverse eng�ngsutgifter i samband med flyttningar och ombyggna�der samt f�r anskaffning av s�kerhetsh�jande utmstning m. m. beg�r ver�ket 35,9 milj. kr. F�r anskaflFning av nya telefonv�xlar beg�rs 5,9 milj. kr. och f�r bindning av �ldre l�ngder 1,4 milj. kr.


21


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100


Jag delar riksskatteverkets uppfattning att en renodlad till�mpning av rationaliseringskravet skulle f� negativa eflFekter f�r den regionala och lokala skattef�rvaltningen. Det g�ller f�rst och fr�mst m�jligheten att omf�rdela resurser till de mest arbetstyngda l�nen. I de l�n d�r en neddrag�ning b�r ske �r personaloms�ttningen i m�nga fall l�g. De negativa eflFek�tema av en renodlad till�mpning av rationaliseringskravet g�ller emeller�tid ocks� genomf�randet av de omfattande reformer som f�rest�r inom skattef�rvaltningen och �ven den �kade processverksamhet som v�ntas bli f�ljden av 1990 �rs allm�nna fastighetstaxering. F�r egen del g�r jag den bed�mningen att ett rationaliseringskrav p� tv� procent b�r till�mpas p� l�nsskattemyndighetema och de lokala skattemyndighetema budget�ret 1990/91 men atl det i likhet med de n�rmast f�reg�ende �ren b�r ske p� det s�ttet alt motsvarande del av myndighetemas anslag f�rs till riksskat�teverkets disposition. Detta inneb�r enligt mina ber�kningar all 49 milj. kr. st�lls till riksskatteverkets disposition. Jag kommer senare att f�resl� regeringen att uppdra �t riksskatteverket att senast i anslagsframst�llning�en f�r budget�ret 1991/92 redovisa hur medlen disponerats.

Betr�flFande det nya taxeringsf�rfarandet har riksskatteverket i sitt re�missyttrande �ver skattef�renklingskommilt�ns bet�nkande med f�rslag i fr�gan uttalat sig om resursbehovet. Verket har d�refter kommit in till finansdepartementet med ytterligare underlag f�r resursber�kningen. Det �r emellertid �nnu f�r tidigt att n�rmare ange resursbehovet f�r budget�ret 1990/91. Jag avser att senare �terkomma med en utf�rlig redog�relse f�r de ekonomiska konsekvensema av det nya f�rfarandet.

Betr�flFande anslagen till den regionala och lokala skattef�rvaltningen villjag vidare framh�lla f�ljande.

Pris- och l�neomr�kningen uppg�r till 177,5 milj. kr. Vad g�ller perso�nalf�rs�rjningen vin jag erinra om att riksdagen nyligen har beslutat att p� till�ggsbudget I f�r budget�ret 1989/90 anvisa 20 milj. kr. f�r s�rskilda �tg�rder f�r att f�rb�ttra personalf�rs�rjningen vid skattef�rvaltningens myndigheter i Stockholms l�n. Del �r �nnu f�r tidigt att s�ga vad dessa �tg�rder resulterar i. Det �r ocks� f�r tidigt all s�ga i vad m�n det �ven under budget�ret 1990/91 finns behov av �tg�rder i detta syfte. Jag vill i det h�r sammanhanget erinra om att syftet med att st�lla de medel som sparas genom till�mpningen av ett rationaliseringskrav till riksskattever�kets disposition f�rst och fr�mst �r att resurser skall kunna omf�rdelas dit d�r de beh�vs b�st. Skulle det visa sig att ett s�rskilt resurstillskott beh�vs, ut�ver denna omf�rdelning och den satsning p� f�rb�ttrad personalf�r�s�rjning inom bl. a. riksskatteverkets verksamhetsomr�de som statens ar�betsgivarverk och de anst�lldas organisationer nyligen har Ir�flFat avtal om, avser jag att �terkomma till den saken i ett f�rslag till till�ggsbudget.

Den satsning p� ut�kad kontroll av stora bolag samt sv�rkontrollerade associationsformer och transaktioner som g�rs fr. o. m. budget�ret 1988/89 har, att d�ma av den redovisning som riksskatteverket l�mnat i �rets anslagsframst�llning, gett goda resultat. Ett tillf�lligt resurstillskott f�r detta �ndam�l p� 5 milj. kr. b�r d�rf�r ges �ven budget�ret 1990/91. En


BiL 9


22


 


ytterligare utbyggnad b�r d�remot anst� i avvaktan p� en noggrannare���� Prop. 1989/90:100 analys av resultatet och av eflFektema i kontrollh�nseende av f�rest�ende���� Bil. 9 f�r�ndringar i skattesystemet.

Ett antal myndigheter inom skattef�rvaltningen har behov av ny utmst�ning i samband med flyttning eller �ndringar i befintliga lokaler. F�r detta har 25,5 milj. kr. ber�knats. F�r de lokala skattemyndigheterna i Eskilstu�na, Karlshamn och Lund samt skattef�rvaltningen i Halmstad har jag vidare ber�knat medel f�r investering i nya telefonv�xlar, n�mligen totalt 5,9 milj. kr. Anskaflfningaraa ger utrymme f�r rationaliseringar och drifts�kostnadsminskningar. F�rvaltningskostnaderaa skall d�rf�r minskas med ett belopp motsvarande tio procent av anskaffningskostnaden. Slutligen harjag f�r bindning av �ldre l�ngder ber�knat 1,4 milj. kr.

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och i �vrigt lill sammanst�llning�en ber�knarjag anslaget till 2 593 696000 kr. Jag har vid min medelsber�k�ning beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�r den regionala och lokala skattef�r�valtningen upph�r fr. o. m. budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Regional och lokal skattef�rvaltning budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 593 696000 kr.

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1988/89 Utgift 671237 354 1989/90 Anslag 658 373000 1990/91 F�rslag����� 717 760000

Kronofogdemyndighetemas verksamhet avser dels indrivning av det allm�nnas fordringar p� skatter, avgifter och b�ter m. m., dels verkst�llig�het i m�l som anh�ngigg�rs av enskilda r�tts�gare. F�rfarandet hos krono�fogdemyndighetema regleras bl. a. i uts�kningsbalken. Dessutom handl�g�ger kronofogdemyndigheterna �renden enligt lagen (1970:741) om statlig l�negaranti vid konkurs. Vidare �r vissa kronofogdemyndigheter tillsyns�myndigheter enligt 7 kap. 25 � konkurslagen (1987:672) och har i denna egenskap tillsyn �ver f�rvaltningen i konkurser.

I varje l�n finns en kronofogdemyndighet. Best�mmelser om kronofog�demyndighetens ledning och organisation m. m. finns i 3 kap. f�rordning�en (1988:784) med instmktion f�r exekutionsv�sendet.

23


 


1989/90


Ber�knad �ndring����� Prop. 1989/90: 100
1990/91
�������������������� Bil. 9

F�redraganden


 


Personal Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Exekutiva f�rr�ttningskostn. Div. �ndam�l

Summa

Uppb�rdsmedel

Ers�ttning fr�n allm�nna pensionsfonden

Nettoutgift


2785

548605000

(504415000)

90335000

7927000

14 529000

661396000

3023000 658373000


+ 48659000

( + 34292000)

+� 8905000

+ 0

+���� 857000

+ 58421000

-���� 966000 + 59387000


Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket redovisar i anslagsframst�llningen f�r 1990/91 ett tre��rigt huvudf�rslag som, j�mf�rt med anslaget f�r innevarande budget�r, inneb�r en minskning med tv� procent f�r 1990/91, en procent f�r 1991 /92 och tv� procent f�r 1992/93.

I enlighet med regeringens direktiv till myndighetema f�r budget�ret 1990/91 har n�gon pris- och l�neomr�kning inte gjorts.

Riksskatteverket yrkar att kronofogdemyndighetema skall undantas fr�n till�mpning av rationaliseringskravet. Som sk�l f�r yrkandet h�nvisar verket till vad kommitt�n (Fi 1987:02) f�r genomf�rande av en ny organi�sation f�r exekutionsv�sendet m. m. har anf�rt om behovet att omf�rdela resurser och till den utvecklingsplan f�r exekutionsv�sendet som regering�en uppdragit �t verket att redovisa.

Ut�ver huvudf�rslaget redovisar riksskatteverket ett budgetf�rslag som, j�mf�rt med anslaget f�r innevarande budget�r, inneb�r en utbyggnad av verksamheten med 27,1 milj. kr. F�r alt de mest arbetstyngda l�nen och verksamhetsortema skall kunna f� en omedelbar f�rst�rkning beg�rs ett tillf�lligt resurstillskott �ven f�r budget�ret 1990/91. Resursbehovet ber�k�nas till 6,5 milj. kr. F�r s�rskilda �lg�rder f�r atl f�rb�ttra personalf�rs�rj�ningen i fr�mst Stockholms l�n beg�rs 6,7 milj. kr. Slutligen beg�r verket f�r vissa eng�ngsutgifter i samband med flyttningar m. m. 1,2 milj. kr. och f�r anskaflFning av nya telefonv�xlar 1,1 milj.kr.


F�redragandens �verv�ganden

Jag delar riksskatteverkets uppfattning att en renodlad till�mpning av rationaliseringskravet inte b�r komma i fr�ga. I likhet med vad jag f�resla�git i fr�ga om den regionala och lokala skattef�rvaltningen b�r i st�llet den besparing som rationaliseringskravet inneb�r f�ras till riksskatteverkets disposition f�r att f�rdelas mellan l�nen. Enligt mina ber�kningar uppg�r det belopp som skall st�llas till verkets disposition till 13,2 milj. kr. Pris och l�neomr�kningen uppg�r till ca 49 milj. kr.


24


 


Betr�flFande anslaget till kronofogdemyndighetema viU jag i �vrigt anfo- Prop. 1989/90:100 ra f�ljande. Av den nyss n�mnda utvecklingsplanen framg�r att de l�n d�r Bil. 9 resursema m�ste minskas f�r att man skall uppn� en j�mn f�rdelning genomg�ende �r s�dana l�n som har liten personaloms�ttning. Det �r fr�mst detta som �r sk�let till att omf�rdelningen m�ste str�ckas ut �ver en l�ngre period. Samtidigt g�ller atl bl.a. den �kade tillstr�mningen av enskilda m�l inneb�r stora p�frestningar f�r myndighetema i de mest arbetstyngda l�nen. Jag delar d�rf�r ocks� verkets uppfattning alt det beh�vs ett tillf�lligt resurstillskott �ven budget�ret 1990/91 f�r att dessa myndigheter skall kunna f� en omedelbar resursf�rst�rkning. F�r detta �ndam�l harjag ber�knat 5,5 milj. kr.

Ett antal myndigheter inom exekutionsv�sendet beh�ver anskaffa ny utmstning i samband med flyttningar eller ombyggnad i befintliga lokaler. F�r detta �ndam�l harjag ber�knat 0,7 milj. kr. Slutligen harjag ber�knat medel f�r investering i nya telefonv�xlar till myndighetemas kontor i Nyk�ping, Kalmar, Ljusdal och Sundsvall, n�mligen totalt 1,1 milj. kr. Anskaflfningaraa ger utrymme f�r rationaliseringar och driftskostnads�minskningar. F�rvaltningskostnaderaa skall d�rf�r minskas med etl be�lopp motsvarande tio procent av anskaflFningskostnaden.

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och i �vrigt till sammanst�llning�en ber�knarjag anslaget till 717760000 kr. Jag har vid min medelsber�k�ning beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�r kronofogdemyndigheteraa upph�r fr.o.m. budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kronofogdemyndigheterna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 717 760000 kr.

B 4. St�mpelkostnader

1988/89 Utgift���������� 2690200

1989/90 Anslag�������� 2812000

1990/91 F�rslag��������� 2812000

Fr�n detta anslag bestrids kostnaderaa f�r postverkets uppb�rd av in�flutna st�mpelmedel och tillhandah�llande av sl�mpdm�rken.

Kostnadema f�r st�mpelv�sendet under n�sta budget�r ber�knarjag till of�r�ndrat belopp, dvs. 2 812000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till St�mpelkostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�
slagsanslag p� 2 812 000 kr.
������������������������������������������������������������������������������� 25


 


B 5. Kostnader f�r �rlig taxering m. m.������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 9

1988/89 Utgift 143 768 336 1989/90 Anslag 114925000 1990/91 F�rslag������ 99925000

Fr�n detta anslag betalas f�r n�rvarande bl. a. ers�ttningar lill ordf�ran�de och kronoombud i taxeringsn�mnder enligt 129� taxeringslagen (1956:623) samt kostnader f�r handr�ckning p� gmnd av avtal med en fr�mmande stal i vissa-beskattnings�renden.

Fr�n detta anslag b�r �ven andra kostnader som kan bli aktuella f�r allm�n eller s�rskild fastighetstaxering kunna f� bestridas.

Det nya taxeringsf�rfarande som jag avser att l�gga fram f�rslag om inom kort inneb�r att belastningen p� anslaget Kostnader f�r �rlig taxering m.m. minskar redan budget�ret 1990/91. Jag ber�knar minskningen lill 36 milj. kr. Samtidigt g�ller att anslaget kommer att belastas med vissa eng�ngsvisa kostnader f�r lantm�teriverkets och skogsstyrelsens medver�kan i f�rberedelsema inf�r 1992 �rs allm�nna fastighetstaxering. Dessa kostnader har av riksskatteverket ber�knats till 34,2 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kostnader f�r �rlig taxering m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 99 925 000 kr.

B 6. Ers�ttning till postverket m. fl. f�r bestyret med skatteuppb�rd m.m.

1988/89 Utgift��������� 60685153

1989/90 Anslag������� 52000000 1990/91 F�rslag������� 52000000

Fr�n anslaget betalas ers�ttningar till postverket och bankema f�r deras medverkan vid skatteuppb�rden. Ers�ttningama avser bl. a. uppb�rd och redovisning av skall som betalas in genom postverket och bankema, utbetalning genom postkontor av �verskjutande prelimin�r skatt samt kostnader f�r postverkets bestyr med merv�rdeskatten. Fr�n anslaget beta�las vidare ers�ttning till postverket f�r de kostnader som uppst�r genom all folkbokf�ringsmyndighetema underr�ttas om permanenta adressf�r��ndringar som har anm�lts till posten.

Enligt en promemoria som har uppr�ttats inom postverket ber�knas
medelsbehovet f�r verket f�r n�sta budget�r lill 59015 000 kr. Postbeford-
ringsavgifter och inbetalningsavgift i postgiror�relsen har av postverket
ber�knats i g�llande avgiftsniv�.
��������������������������������������������������������������������������������� ~,


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag f�rordar att anslaget f�rs upp i stalsbudgetf�rslagel f�r n�sta budget�r���������

med 52 milj. kr. Det ankommer emdlertid p� regeringen att senare besluta om de ers�ttningsbelopp som skall betalas ut. Detta sker p� gmndval av s�rskilda framst�llningar som bygger p� vederb�randes faktiska medver�kan m. m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning tid postverket m.fl. f�r bestyret med skatteupp�b�rd m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 52000000 kr.

27


 


c. Statlig lokalf�rs�rjning�������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 9 Byggnadsv�rden vid de kungliga slotten

F�redragandens �verv�ganden

Byggnadsstyrelsen f�rvaltar de kungliga slotten. Dessa �r Stockholms slott, Drottningholms slott med Kina slott. Tullgams slott. Gripsholms slott, Slr�msholms slott, Ulriksdals slott, Haga och Rosersbergs slott. Byggnads�styrelsen har det drift- och byggnadstekniska ansvaret f�r slottsbyggnader�na, medan sl�th�llar�mbetet handhar den dagliga f�rvaltningen och tillsy�nen samt v�rden av slotten tillh�rande parker och tr�dg�rdar. Till sl�th�l�lar�mbetet �r knutet ett slottsarkitektkontor.

De kungliga slotten �r myckel speciella byggnader och en viktig del av v�rt gemensamma kukurarv. Enligt min mening �r det viktigt att bygg�nadsv�rden vid dessa slott skapar f�mts�ttningar f�r ett bevarande av byggnadema som ullryck f�r g�ngna tiders byggnadskonst, b�de upplevd-sem�ssigl och maleriallekniskl.

V�rden av dessa byggnader innefattar speciella problem som inte l�ses enbart genom �kade ekonomiska resurser. Det handlar enligt min mening lika mycket om �kad kunskap, b�ttre anpassning av arbetsmetoder och s�krad tillg�ng p� byggnadsmaterial. Det erfordras speciell kunskap och metod f�r att skapa m�jligheter alt underh�lla och vidmakth�lla slottsbygg-nadema p� etl s�ll som tar h�nsyn till deras specifika v�rdlekniska och kulturhistoriska f�mts�ttningar. En kompetent byggnadsv�rd f�mts�tter tillg�ng p� relevanta material, insikt om �ldre tiders byggnadsteknik och byggnaders �ldrande samt dessutom en utbildad arbetskraft alltifr�n best�l�lare �ver konsulter till hantverkare. Men det �r inte enbart insikten om dessa kvaliteter som medverkar till ett bra resultat. F�r byggnadsv�rden �r det lika viktigt att en genomt�nkt planering f�reg�r genomf�randeskedet och all dessa b�da faser �r anpassade till den �vergripande m�ls�ttningen med byggnadsv�rden.

Enligt min mening m�ste d�rf�r stabila arbelsf�mts�ttningar skapas f�r dem som direkt ansvarar f�r byggnadsv�rden av de kungliga slotten och f�r dem som utvecklar kunskap om byggnadsv�rden. I delta sammanhang m�ste flera aspekter behandlas alltifr�n administration, planering och utbildning till fr�gor som r�r byggnadsteknik och tillg�ng p� byggnadsma�terial. En inlem arbetsgmpp inom finansdepartementet har utarbetat ett underlag f�r beslut i dessa fr�gor. Det ankommer visserligen p� regeringen att besluta i dessa fr�gor, men eftersom mina �verv�ganden delvis �r av principiell natur anser jag det l�mpligt att regeringen bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vissa utg�ngspunkter f�r det fortsatta arbetet.

F�r att kunna skapa f�mts�ttningar f�r en kompetent byggnadsv�rd b�r
statsmaktema m�jligg�ra en mer l�ngsiktig ekonomisk planering av under�
h�lls�tg�rder vid de kungliga slotten. En h�mmande faktor �r idag alt
budgetramar ges f�r ett �r i taget. Byggnadsv�rden vid slotten f�mts�tter
en viss f�rsiktighet i angreppss�tt, atl tillr�ckligt med tid �gnas �l kun-
skapsinh�mtande, atl det finns utrymme f�r att pr�va sig fram till nya
l�sningar etc. Detta �r n�dv�ndigt f�r att minska riskema f�r att nya fel
������������������������������� 28


 


byggs in - fel som p� kort sikt orsakar nya underh�llsbehov osv. Denna Prop. 1989/90: IOO f�rsiktighet �r samtidigt en f�mts�ttning f�r att en god ekonomi ska kunna Bil. 9 uppr�tth�llas p� l�ng sikt, att underh�ll kan genomf�ras fortl�pande s� att inte ackumulerade behov uppst�r osv. Den totala ekonomin kan i m�nga fall vinna p� att vissa fr�gor f�r v�nta n�got i avvaktan p� alt allsidiga och noggranna utredningar genomf�rs innan adekvata �tg�rder kan vidtas. S�dana �tg�rder kan i ett f�rsta skede te sig omfattande och kostsamma men �r ofta, med de m�ls�ttningar jag h�r har angett, de p� sikt mest ekonomiska. En s�dan arbetsmetod f�mts�tter en r�rlig och flexibel eko�nomi och en planering som str�cker sig �ver 10 � 20 �r.

F�r budget�ret 1989/90 finns det i byggnadsstyrelsens resultatbudget f�r inrikes fastighetsf�rvaltning ett h�gstsatt belopp om 20 milj. kr. f�r slotts�byggnader m. m. Medlen avser samtliga statliga slott, inte bara de kungliga slotten. Avsatta medel f�r slottsbyggnader m. m. skall anv�ndas f�r ist�nd-s�ttning samt ombyggnad inom fastigheter som helt eller till stor del saknar lokalf�rs�rjnings�ndam�l. Normalt underh�ll ryms inom resultat-budgeten f�r fastighetsunderh�ll och ombyggnad i �vrigt.

Arbetsgmppen har redovisat att de totala kostnaderaa f�r nu k�nda behov av �tg�rder p� gmnd av eftersatt underh�ll uppg�r till 140 milj. kr. f�r de kungliga slotten. I ber�kningen ing�r d� vissa underh�lls�tg�rder avseende Drottningholmsparken och bostadsbyggnaderna inom Drott�ningholmsomr�det. �tg�rdema ber�knas kunna genomf�ras under en tio��rsperiod.

Byggnadsstyrelsen kan finansiera ombyggnads- och underh�llsinsatser ge�nom att ta i anspr�k hyresint�kter. Vidare till�mpar byggnadsstyrelsen idag en ekonomisk redovisning som medger en periodicering av underh�llsin�satser av den karakt�r som h�r avses. D�rmed finns f�mts�ttningar f�r att ange l�ngsiktiga ekonomiska ramar f�r underh�llet av de kungliga slotten. Om s�dana planeringsf�mls�llningar skapas b�r man kunna undvika acku�mulerade underh�llsbehov av akut karakt�r. F�r att f� en korrekt uppfatt�ning av underh�llsniv�n b�r periodicering av kostnaderaa ske under under�h�llets ekonomiska livsl�ngd, vilken ber�knas till ca 20 �r. N�gol s�rskilt anslag f�r underh�lls�tg�rderaa beh�vs inte.

Sammanfattningsvis anser jag att byggnadsv�rden vid de kungliga slot�ten b�r bedrivas med m�ls�ttningen atl bevara och v�rda byggnaderaa och anl�ggningaraa, b�de upplevdsem�ssigt och maleriallekniskl, som uttryck f�r byggnadskonst i g�ngna lider. Byggnadsv�rden b�r ges l�ngsikliga ekonomiska f�mts�ttningar f�r kompetensutveckling, planering och ge�nomf�rande. I det fortsatta arbetet b�r l�mpliga metoder utarbetas f�r fortl�pande underh�ll och f�r att s�kra tillg�ngen p� relevanta byggnads�material. Under en tjugo�rsperiod b�r ytterligare 140 milj. kr. tillf�ras f�r underh�ll. Insatsema b�r finansieras med hyresint�kter som byggnadssty�relsen disponerar.

N�r arbetsgmppen har avslutat sitt arbete harjag f�r avsikt att �terkom�ma till regeringen med f�rslag som r�r byggnads- och parkv�rden vid de kungliga slotten. Jag utg�r ifr�n att detta kan ske senast i samband med f�rslag till regleringsbrev f�r byggnadsstyrelsen f�r budget�ret 1990/91.

29


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller alt regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag anf�rt om byggnadsv�rden vid de kungliga slotten.

C 1. Byggnadsstyrelsen

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Byggnadsstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r civila statliga myndigheter i fr�gor om lokalf�rs�rjning, fastighetsf�rvaltning och bygg�produktion. Verkets uppgift �r att �stadkomma en fr�n samh�llsekonomis�ka utg�ngspunkter eflFektiv statlig lokalf�rs�ijning genom all utreda beho�vet av, anskaffa och uppl�ta lokaler f�r statsmyndighetema. Vidare skall byggnadsstyrelsen f�rvalta de fastigheter som �gs av staten p� etl f�retags�ekonomiskt eflFektivl s�tt och efler uppdrag fr�n regeringen utf�ra bygg�nadsf�relag f�r statens r�kning. Byggnadsstyrelsen svarar �ven f�r ortsvis planering av generella lokaler f�r samtliga statliga myndigheter inkl. af�f�rsverken och totalf�rsvaret.

Inom byggnadsstyrelsen fanns vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 sam�manlagt 2 146 anst�llda vilket �r of�r�ndrat antal j�mf�rt med utg�ngen av budget�ret innan. Den regionala organisationen omfattade 1813 anst�llda varav 794 sysselsatta med fastighelsdrift och 298 med byggverksamhet i egen regi inkl. byggplatsadministration.

Int�kterna best�r tiU �verv�gande del av hyror fr�n statsmyndigheterna. Kostnaderna f�rdelas p� stats�gda lokaler, inhyrda lokaler saml admini�stration. Kostnaderna f�r de stats�gda lokalerna besl�r av drift och under�h�ll m. m. samt kapitalkostnader.

I statsbudgeten f�rs endast upp ett formellt anslag p� I 000 kr. Medel f�r byggproduktion och inredning redovisas i s�rskild ordning.

Resultat av verksamheten 1988/89

Verksamhetens totala int�kter av fastighetsf�rvaltningen uppg�r lill 6101
milj. kr., vilket skall j�mf�ras med antagandet i regleringsbrevet om 6 125
milj. kr. Hyresint�ktema har �kat med 3,4 % fr�n f�reg�ende �r. F�r
budget�ret 1988/89 uppvisar verksamheten med inhyrda lokaler ett under�
skott om 30 milj. kr. att j�mf�ra med 80 milj. kr. �ret innan. Huvuddelen
av �rets underskoll beror p� att byggnadsstyrelsen, liksom tidigare budget�r,
vid debitering av lokalhyror normall inte f�r avvika fr�n den hyresavisering
som gjorts (SFS 1980:598). De f�r�ndringar som f�religger i f�rh�llande lill
budget sammanh�nger fr�mst med omf�rhandlingar av hyreskontrakt som
gjorts under perioden efter aviseringstillfalld. Under �ret har vidare ca.
28 000 m inhyrda lokaler till ett belopp av ca 22 milj. kr. st�tt lomma, varav
en huvuddel utg�rs av lokaler som tidigare varit uppl�tna lill AMU.
����������������������������������� 30


 


Verksamhetens totala kostnader f�r fastighetsf�rvaltningen uppg�r till���� Prop. 1989/90:100 3 838 milj. kr. Antagandet i regleringsbrevet var 3 679 milj. kr. Skillnaden���� Bil. 9 beror till st�rsta delen p� att kostnaderna f�r faslighetsdriften �verstigit de budgeterade kostnaderaa.

�rets resultat �r 494 milj. kr. vilket b�r j�mf�ras med antagandet i regleringsbrevet om 620 milj. kr. Avvikelsen beror huvudsakligen p� atl en extra amortering p� investeringsl�net om 142 milj. kr. genomf�rts. J�mf�rt med budget�ret 1987/88 har det samlade resultatet 1988/89 minskal med 679 milj. kr. Under budget�ret 1987/88 genomf�rdes en fastighetsf�rs�lj�ning i Tokyo. Denna gav ett stort extraordin�rt �verskott vilket f�rklarar att �rets resultat minskal i j�mf�relse med 1987/88.

Det bokf�rda v�rdet av de stats�gda fastigheterna inkl. mark uppgick lill 11 744 milj. kr. Fastigheteraas marknadsv�rde uppskattas till mellan 35 och 40 miljarder kronor. Total direktavkastning, dvs. r�relseresultatet i relation till fastigheteraas marknadsv�rde uppg�r till 6 % (8 % 1987/88).

Byggproduktionen omfattar s�v�l den civila statsf�rvaltningen som upp�dragsverksamhet f�r vissa aflT�rsverk m.fl. Volymen f�r 1988/89 var ca 2000 milj. kr. varav uppdragsverksamheten omfattade investeringar f�r drygt I 100 milj. kr. Egen-regi verksamheten har omsatt ca 290 milj. kr. inkl. uppdragsverksamhet.

Under �ret har fastigheter f�r 128,9 milj. kr. f�rv�rvats, bl.a. Sagerska palatset i Stockholm, en fastighet f�r arbetsmarknadsutbildning i G�te�borg samt f d. Sag�sens v�rdhem i M�lndal f�r invandrarverket.

Under �ret har fastigheter avyttrats f�r 84 milj. kr., bl. a. ett omr�de p� J�rvaf�ltel i Sollentuna kommun f�r 68 milj. kr., avsett f�r samh�llsbygg�nads�ndam�l.

Byggnadsstyrelsens intema f�myelsearbete har under de senaste �ren syftat till att fullf�lja tidigare f�r�ndringsarbete och att la initiativ till och f�rbereda fortsatta f�r�ndringar av byggnadsstyrelsens organisation och ledning i enlighet med fortsatt samordning inom den statliga lokalf�rs�rj�ningen. Under budget�ret har genomf�randet av den fortsalla decentrali�seringen av arbetsuppgifter, inom framf�rallt lokalf�rs�rjningsplaneringen, fr�n huvudkontoret till regionema fortsalt och �r i stort avslutad i och med utg�ngen av budget�ret 1988/89. Decentraliseringen har inneburit att i prin�cip allt operativt arbete med undantag f�r vissa specialistfunklioner inom bl.a. teknik, kalkylering, lokalf�rs�ijning och ADB decentraliserats till re�gionerna. Verket r�knar �ven i forts�ttningen med att viss ytterligare de�centralisering skall kunna ske, men i mera begr�nsad omfattning. M�let �r att huvudkontorets bemanning skall uppg� till ca 250 person�r p� sikt, vilket skall j�mf�ras med ca 595 person�r under 1987/88. Vid utg�ngen av 1988/89 uppgick bemanningen p� huvudkontoret till 305 person�r, vilket inneb�ren minskning med 290 person�r i f�rh�llande lill �ret innan. Minskningen p� huvudkontoret sammanh�nger huvudsakligen med att f�rvaltningskonto�ret i kv. Garaisonen �verf�rts till byggnadsstyrelsens �stra region fr. o. m. budget�ret 1988/89, alt utrikesverksamheten organiserats som egen region under budget�ret 1988/89 samt att f�rs�ksverksamheten med st�dverksam�het i Norrk�ping redovisas under regional verksamhet.

31


 


Byggnadsstyrelsens budgetf�rslag 1990/91���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Inom huvudomr�de lokalf�rs�rjning kommer byggnadsstyrelsen forts�tta * " att ompr�va tidigare standard vad g�ller areabehov. En fortsatt utveckling av ramprogram och mtiner f�r ortsplanering kommer att ske. Kraven p� besparingar och de stora kraven p� investeringar medf�r att arbetet med alt eflFektivisera lokalf�rs�rjningen i h�g grad m�ste inriktas p� det befint�liga lokalbest�ndel. Lokalf�rs�rjningsplaneraa liksom de f�rstudier och prioriteringar som byggnadsstyrelsen f�r fram pekar p� ett, i f�rh�llande till nuvarande planeringsram f�r byggproduktion, starkt �kat investerings�behov. Byggnadsstyrelsen planerar f�r att kunna utnyttja �verskott fr�n faslighelsf�rs�ljningar f�r att kunna �ka det statliga fastighetsinnehavet n�r det med h�nsyn till hyreskostnadsutvecklingen �r l�nsamt med ett statligt �gande. Byggnadsstyrelsen pekar p� att hyreskostnadsutvecklingen inom vissa kommuner resulterar i en �kad l�nsamhet med stats�gda loka�ler.

Inom huvudomr�de fastighetsf�rvaltning har arbetet med att utveckla uppl�telsehandlingen fortsatt. I uppl�telsehandlingen regleras ansvars�f�rdelningen mellan byggnadsstyrelsen och de statliga lokalbmkama i takt med att de g�r in i det nya systemet med tre�rsbudgetering. I de nya uppl�tdsehandlingama, som �r �msesidiga, redovisas de villkor som g�ller f�r lokaluppl�telsen. Ett �kat inflytande och ansvar f�r lokalbmkama b�r enligt byggnadsstyrelsen inneb�ra ett �kat kostnadsansvar och en omsorgs-fullare prioritering av �tg�rdema.

F�r huvudomr�de byggproduktion redovisar byggnadsstyrelsen en tre-�rsplan som i likhet med tidigare �r inneh�ller en angd�genhetsgradering av aktuella byggnadsprojekt. Byggnadsstyrelsen har f�rs�kt att anpassa planeringen till den niv� som angetts i g�llande Ire�rsplan, men f�resl�r att planeringsniv�n h�js kraftigt med h�nsyn till redovisade lokalbehov och kostnadsutvecklingen p� byggmarknaden.

F�redragandens �verv�ganden

I 1989 �rs budgetproposition redovisade jag f�rslag till hur den nuvarande styraingen av byggnadsstyrelsen kunde f�r�ndras genom en �verg�ng till en mer resultatorienterad styming. �rligen beslutar regeringen om en resultat-budget f�r byggnadsstyrelsens fastighetsf�rvaltning. Int�ktema best�r hu�vudsakligen av hyror fr�n de statliga lokalbmkama. Den nya budgetproces�sen med ramanslag f�r f�rvaltningsmyndighetema bygger p� alt statsmak�terna pr�var verksamhetsf�r�ndringar och lokalkostnadsf�r�ndringar samlat. Inl�ktssidan i resultatbudgeten kommer d�rmed i stora delar vara given av statsmakteraa. Kostnadssidan i resultatbudgeten delas upp p� stats��gda resp. inhyrda lokaler saml kostnader f�r administration. De p�verk�bara kostnadema f�r de stats�gda lokalerna best�r av drift-, underh�lls- och administrationskostnadema.

Den arbetsgmpp inom finansdepartementet som genomf�rt en �versyn
av de f�rordningar och best�mmelser som styr byggnadsstyrelsens verk�
samhet har lagt fram en rapport (Ds 1989:14) Slalsmaklemas styming av
������������������������������� 32


 


byggnadsstyrelsen (Ds 1989:14). P� gmndval av den rapporten har reger-���� Prop. 1989/90:100 ingen den 11 maj 1989 uppdragit �l byggnadsstyrelsen all inkomma med���� Bil. 9 f�rslag lill �ndrad hantering av lokalf�rs�ijnings�renden samt f�rslag till �ndrad styming.

Arbetsgmppen har f�reslagit att den f�r�ndrade slymingen av byggnads�styrelsen b�r utg� ifr�n de tre huvudomr�dena lokalf�rs�rjning, fastighets�f�rvaltning och byggproduktion. Uppdragsverksamheten b�r styras och redovisas separat. Den �kade kundorienteringen gentemot myndighetema betonas.

Jag delar arbetsgmppens bed�mning att ett �kat ekonomiskt ansvar b�r kunna l�ggas p� myndighetema i olika lokalf�is�rjningsfr�gor. Utg�ngs�punkten b�r d�rvid vara alt skapa garantier f�r en fr�n samh�Usekonomiska utg�ngspunkter rationell ansvarsf�rdelning.

Fastighetsf�rvaltningen f�resl�s styras genom resultatkrav. Utbytbarhet b�r g�lla mellan kostnader f�r fastighetsdrift, fastighetsunderh�ll och om�byggnad samt administration. Administrationen f�r lokalf�rs�ijning och ''yggproduktion b�r styras genom n�gon form av nyckellal. Den nuvaran�de h�gsls�ttningen av byggnadsstyrelsens administration las bort. F�r�nd�ringama �r avsedda all ske successivt fram t. o. m. budget�ret 1993/94, d� byggnadsstyrelsen g�r in i en tre�rig budgelcykd.

Inf�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jag i enlighet med arbetsgmppens f�rslag om f�r�ndrad styming av byggnadsstyrelsen all etl resultatkrav sl�Us p� fastighetsf�rvaltningen inom verket. Med utg�ngspunki i etl anla�gande om int�kter om 6 670 milj. kr., som fastst�llts vid regeringens budgetering av lokalkoslnadema m. m., skall byggnadsstyrelsen uppn� ett resultat om 910 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Delta inneb�r all bygg�nadsstyrelsen f�r besluta och prioritera fr�gor som r�r kostnader f�r drift-och underh�llsinsatser samt administration.

Chefen f�r finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en f�rs�ksverksamhet som bl. a. inneb�r atl en f�r�ndrad finansieringsmodell f�r investeringar i ADB-utmstning skafi pr�vas. Byggnadsstyrelsen omfat�tas av denna f�rs�ksverksamhet. F�r investeringar i ADB-utmstning m. m. ber�knas byggnadsstyrelsen f� ta upp ett l�n i riksg�ldskontoret p� 21,0 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Byggnadsstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�r�slagsanslag p� 1 000 kr.

Investeringar m. m. F�redragandens �verv�ganden

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalh�llningsomr�de redovisas i
form av en mllande tre�rsplan (prop. 1988/89:100, FiU 26, rskr. 245).
Planen omfattar medel f�r b�de byggnadsarbeten och fastighetsf�rv�rv.
���������������������������� 33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 9


 


G�llande ire�rsplan f�r 1989/90-1991/92 omfattar investeringar p� I IOO Prop. 1989/90:100 milj. kr. per �r i prisl�get den I januari 1990. Beloppen f�r de sista tv� �ren Bil. 9 �r prelimin�ra. Inom ramen f�r tre�rsplanen beslutar regeringen om ge�nomf�rande av enskilda byggnadsobjeki. F�r innevarande �r har under anslaget Investeringar m. m. anvisats 1 IOO milj. kr. Anslaget som dispone�ras av byggnadsstyrelsen hanleras som ett l�n. Den statliga uppl�ningen sker i riksg�ldskonioret. Byggnadsstyrelsen �terbetalar �riigen belopp under inkomsttiteln, motsvarande r�nta och amorteringar.

Som jag redovisat i 1989 �rs budgetproposition skall de lokalbmkande myndighetemas lokalf�rs�rjning hanteras i termer av �rskostnader. Detta g�ller oavsett om lokalf�rs�rjningen sker genom inhyming, k�p eller stat�ligt byggande. Statsmaktemas styming av lokalf�rs�rjningen sker s�ledes som en intergrerad del av resp. myndighets verksamhet. H�rigenom �r del inte l�ngre n�dv�ndigt all dessutom via ett s�rskilt invesleringsanslag styra lokalf�rs�rjningen.

Enligt nuvarande ordning redovisas p� statsbudgeten b�de utgifter f�r myndighelemas lokalhyror och utgifter f�r investeringama. Enligt min mening �r del mer r�ttvisande atl enbart redovisa �rskostnaden f�r den lokalbmkande myndigheten. Jag f�resl�r d�rf�r all ett s�rskilt inveslerings�anslag inte l�ngre redovisas p� statsbudgeten och alt regeringen inh�mtar riksdagens bemyndigande att besluta alt byggnadsstyrelsen f�r uppta l�n direkt i riksg�ldskonioret. Dessa l�n b�r tillhandah�llas p� marknadsm�s�siga viUkor.

Del jag har anf�rt p�verkar inte regeringens redovisning till riksdagen av investeringar. Denna b�r �ven forts�ttningsvis ske i form av en tre�rsplan. Inte heller p�verkas slalsmaklemas styming av byggnadsstyrelsens pro�jektadministration eller byggnadsverksamheten som s�dan.

J�mf�rt med f�reg�ende �rs Ire�rsplan har regering och riksdag fattal beslut om f�r�ndrad verksamhet f�r statliga myndigheter, vilket medf�rt behov av ytterligare medel f�r alt tillgodose de �kade lokalbehoven. Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen p� byggmarknaden samt of�mtsedda faslighetsf�rv�rv har orsakat en �kad belastning p� anslaget.

Meddsf�rbmkningen f�r p�g�ende och tillkommande projekt �verstiger tillg�ngliga medel. Jag har d�rf�r f�r avsikt att �terkomma lill regeringen med f�rslag till anslag p� till�ggsbudget II till statsbudgeten budget�ret 1989/90 f�r att reglera dessa fr�gor.

Investeringsbehovet f�r perioden 1990/91 lill 1992/93 ber�knas till ca 4200 milj. kr. En bed�mning av investeringamas f�rdelning p� resp. budget�r framg�r av f�ljande tabell. Min bed�mning baseras p� de projekt-och lokalf�rs�rjningsplaner som har utarbetats av byggnadsstyrelsen och jag har i dessa fr�gor samr�tt med ber�rda statsr�d. Det b�r noteras att byggnadsobjekten befinner sig i skilda planeringsstadier. Erfarenhetsm�s�sigt inneb�r det atl kostnadema f�r de enskilda projekten kan komma att �ndras. Det ankommer p� regeringen alt besluta om mindre justeringar av aktuella kostnadsramar.

34


 


Investeringar milj. kr. i prisl�get 1989-01-01������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Tre�rsplan��������������������������������������������� 1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93���������������� '-

P�g�ende/beslutade������������������������������� 1280��������������� 1120���������������� 700

Nya investeringar m.m.��������������������������� 120���������������� 280����������������� 700

Summa investeringar������������������������������ 1400�������������� 1400�������������� 1400

Tre�rsplanen �r mllande. Av de byggnadsobjeki som redovisades i 1989 �rs budgetproposition har regeringen beslutat att ig�ngs�tta f�ljande st�rre byggnadsobjekt, n�mligen ombyggnad f�r tingsr�tten i Stockholm, f�rvalt�ningsbyggnad i Malm�, ombyggnad f�r plan- och bosladsverkei i Karlskro�na, nybyggnad i kv. Roslerid i Stockholm, nybyggnad f�r elektronik vid tekniska h�gskolan i Stockholm, ombyggnad av f d. Sl-omr�det f�r data��mnen i Uppsala, nybyggnad f�r musikutbildning i G�teborg saml om-och tillbyggnad av f�rvaltningsbyggnad f�r SCB i �rebro.

Della inneb�r atl flera av de byggnadsobjekt som redovisades i 1989 �rs budgetproposition �nnu inte har ig�ngsatts. Dessa kvarst�r i redovisning�en som ett m�tt p� del �tagande som regeringen har inom ramen f�r ire�rsplanen. Vid ber�kningen av meddsf�rbmkningen i Ire�rsplanen be�traktas dessa projekt som p�g�ende/beslutade. D�mt�ver redovisas f�rslag lill ut�kat �tagande i form av nya investeringar m. m.

Sammanfattningsvis inneb�r detta att inom ramen f�r tre�rsplanen b�r f�ljande st�rre byggnadsobjekt �ver 50 milj. kr. kunna p�b�rjas under perioden 1990-1993. Objekten redovisas i prioriteringsordning inom resp. huvudtitel. Nya objekt, som inte tidigare redovisats f�r riksdagen, har markerats med kursiv stil i sammanst�llningen.

Dep�� Byggnadsprojekt����������������������������������������������������� Kostnad

(milj. kr.)

UD��� Washington. Kansli��������������������������������������������������������� 110

New York. KansH����������������������������������������������������������� 110

Bonn. Kansli������������������������������������������������������������������ 50

Fi������ Stockholm. Ombyggnad i kv. Bmnkhalsen���������������������������� 151

Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes St�rre���������������������� 105

�stersund. F�rvallningsbyggnad��������������������������������������� 80

U������ Stockholm. Kungl. biblioteket������������������������������������������� 213
Stockholm. Om- och tidbyggnad vid naturhistoriska

riksmuseet���������������������������������������������������������������������� 96

Stockholm. KI. Mikrobiologi���������������������������������������������� 124

Uppsala. Om- och nybyggnad f�r landsarkivet������������������������ 81

G�teborg. CTH. Matematiskt centmm���������������������������������� 103

Stockholm. Nybyggnad f�r geologi vid universitetet�������������� 100

C������ Huddinge. F�rvaltningsbyggnad���������������������������������������� 170

Karlskrona. F�rvaltningsbyggnad������������������������������������� 105

�rebro. F�rvaltningsbyggnad������������������������������������������� 117

Regeringen har vidtagit en rad olika �tg�rder f�r att h�lla tillbaka
efterfr�gan p� byggsektoms tj�nster, bereda resurser f�r nybyggandet av
�������������������������� 35

bost�der och p� sikt d�mpa prisutvecklingen inom byggandet.


 


Bostadsbyggandet har nu �kat betydligt. Prisutvecklingen �r dock fortfa- Prop. 1989/90:100 rande besv�rande. Efterfr�gan i den svenska ekonomin �r fortfarande h�g. Bil. 9 �verefterfr�gan och knapphet p� resurser r�der fortfarande i byggandets alla led. Della p�verkar m�jlighetema all genomf�ra tre�rsplanen, framf�r allt vad g�ller aktuella projekt i Stockholmsomr�det. F�r n�rvarande r�der i praktiken byggstopp f�r statliga byggnadsprojekt i Stockholmsregionen. L�nsarbetsn�mnden har �nnu inte beviljat byggnadstillst�nd f�r f�ljande byggnadsobjeki i g�llande tre�rsplan, n�mligen ombyggnader f�r regerings�kansliet i kv. Johannes St�rre och kv. Bmnkhalsen, nybyggnad f�r mikro�biologi vid karolinska institutet, nybyggnad f�r geologi vid universitetet, om- och tillbyggnad av kungl. biblioteket, tillbyggnaden f�r riksmuseet, ombyggnad f�r polisen i Solna eller f�r nybyggnad f�r polis m. m. i Hud�dinge.

Regeringen har ett stort �tagande i Stockholmsomr�det inom ramen f�r g�llande tre�rsplan, sammanlagt ca. 1 miljard kronor. Med h�nsyn till de r�dande begr�nsningama av byggnadsverksamheten �ven inom Stock�holmsomr�det samt den ogynnsamma kostnadsutvecklingen p� byggmark�naden �r jag f�r n�rvarande inte beredd att f�resl� regeringen att f�ra upp n�gra nya byggnadsprojekt inom Stockholmsomr�det i den nya tre�rsplan�en f�r 1990-1993.

I tre�rsplanen f�resl�s en kostnadsram om 50 milj. kr. f�r nybyggnad av kansli i Bonn. Ambassadens nuvarande lokaler �r inrymda i f�rhyrda lokaler. Hyreskontraktet l�per ut 1991. Den tyska federala administratio�nen �nskar �verta lokalema, vilka kommit att bli otillr�ckliga f�r ambassa�dens behov.

I den nya tre�rsplanen f�resl�s vidare en kostnadsram om 80 milj. kr. f�r en nybyggnad av f�rvallningsbyggnad i �stersund f�r l�nsskattemyn�digheten, lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten. Skatte�myndighetema �r f. n. splittrade p� flera f�rhyrda lokaler.

I f�reg�ende �rs budgetproposition redovisade jag att en tillbyggnad vid naturhistoriska riksmuseet b�r komma lill st�nd under tre�rsperioden. Jag ber�knar nu medel f�r hela om- och tillbyggnaden vid riksmuseet. Riksda�gen har i skrivelse (KrU 1988/89:19, rskr. 185) uttalat atl regeringen b�r pr�va m�jlighetema att � ut�ver de projekt som f�reslagits i tre�rsplanen inrymma �ven om- och tillbyggnad vid naturhistoriska riksmuseet, etapp II, i Stockholm i dess helhet. Eftersom projektet �r av h�g prioritet �r det angel�get att hela projektet kan ig�ngs�ttas n�r l�nsarbetsn�mnden har beviljat byggnadstillst�nd.

Jag r�knar �ven med att en nybyggnad av f�rvaltningsbyggnad f�r polis�myndigheten, �klagarmyndigheten och h�ktet i �rebro b�r kunna komma till utf�rande under den kommande tre�rsperioden. H�ktet har en besv�r�lig lokalsituation och f�r polismyndighetens del �r lokalema splittrade och inte �ndam�lsenliga.

F�r kommande tre�rsperiod r�knar jag dessutom med atl Ire�rsplanen
inrymmer ett antal mindre objekt under 50 milj. kr. Omfattningen av och
kostnadema f�r de objekt som redovisas i detta sammanhang har pr�vats
av regeringen. Inom justitiedepartementels omr�de r�knar jag med en
nybyggnad av lokalanstalt i V�nersborg. Inom finansdepartementets om-
��������������������������� 36


 


rade r�knar jag med en nybyggnad av tullstation i H�n. F�r utbildningsde-��� Prop. 1989/90:100 partementets dd r�knar jag med en nybyggnad f�r l�ramtbildning i G�vle,���� Bil. 9 en nybyggnad f�r h�gskolan i Lule� samt en nybyggnad f�r h�gskolan i �rebro. Inom civildepartementets omr�de r�knar jag med en ombyggnad f�r polisen i Solna samt om- och tillbyggnad av f�rvaltningsbyggnad i Os�karshamn.

I 1989 �rs budgetproposition angavs planeringsniv�n till 960 milj. kr. i prisl�gel 1988. Beloppen f�r 1990/91 � 1991/92 angavs som prelimin�ra. Den f�reslagna tre�rsplanen uppg�r till 1400 milj. kr. per �r och avser planeringsl�gel i prisl�get den 1 januari 1989. Investeringama kommer att utbetalas i det prisl�ge som g�fier vid genomf�randetidpunkten. Medelsbe�hovet m�ste d�rf�r ber�knas med h�nsyn till detta. Medelsbehovet f�r n�sta budget�r f�r f�rdigst�llda, p�g�ende och beslutade byggnadsobjekt, tillkommande byggnadsobjeki, medel f�r st�rre ombyggnader och planera�de fastighetsf�rv�rv ber�knarjag till I 650000000 kr. i aktuefit prisl�ge.

Som jag tidigare har anf�rt b�r regeringen inh�mta riksdagens bemynd�igande att besluta att byggnadsstyrelsen f�r la upp l�n i riksg�ldskonioret. L�nen b�r tillhandah�llas p� marknadsm�ssiga villkor. Av praktiska sk�l b�r en ram f�r uppl�ningen s�ttas n�got h�gre �n det i dagsl�get ber�knade medelsbehovel, eftersom del erfarenhetsm�ssigt kan intr�flFa f�r�ndringar i de olika byggprojekten. Jag f�resl�r d�rf�r att byggnadsstyrelsens ram f�r uppl�ning fastst�lls till 2 000OOOOOO kr. Det b�r f� ankomma p� regeringen att vid of�mtsedda h�ndelser eller st�rre f�r�ndringar kunna justera ramen i erforderlig omfattning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.     godk�nna tre�rsplanen f�r investeringar m.m. i enlighet med vad jag f�rordat,

2.     bemyndiga regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen f�r ta upp l�n i riksg�ldskonioret f�r Investeringar m. m. i enlighet med vad jag f�rordat.

C 2. Inredning och utrustning m. m.

1988/89 Utgift��������� 49271863�������������� Reservation������������ 11987101

1989/90 Anslag������� 20000000

1990/91 F�rslag������ 23000000

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen och f�r anv�ndas f�r inredning och utmstning m. m. av statliga lokaler efter beslut av regeringen.

I g�llande inredningsplan finns uppf�rt kostnadsramar f�r inredning
och utmstning om drygt 180 milj. kr. f�r regeringskansliets lokaler i S�dra
Klara, s�kerhetslaboratorium vid Statens bakteriologiska laboratorium i
Solna, Nordiska h�lsov�rdsh�gskolan i G�teborg samt plan- och bostads-
�������������������������� 37


 


verket i Karlskrona. Meddsf�rbmkningen f�r dessa p�g�ende och beslutade���� Prop. 1989/90:100 projekt ber�knas till ca 50 milj. kr. under innevarande �r och n�sta budget�r.���� Bil.9

F�r n�sta budget�r f�resl�s inga nya kostnadsramar ut�ver de som redan finns uppf�rda i planen. Det ankommer p� regeringen att besluta om mindre justeringar av aktudla kostnadsramar. F�r den fortsatta ADB-utbyggnaden f�r regeringskansliet i S�dra Klara ber�knar regeringskans�liets f�rvaltningskontor ett tillkommande behov av 18 milj. kr.

Anslagsbehovet f�r n�sta �r ber�knas till 23 milj. kr. Under anslaget b�r en anslagspost st�llas till byggnadsstyrelsens disposition f�r inredning och s�dan utmstning som sammanh�nger med byggnads�tg�rder, medan �vri�ga medel st�lls lill regeringens disposition.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill Inredning och utrustning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 23000000 kr.

38


 


D. Riksg�ldskontoret och kostnader f�r��������������������� Prop. 1989/90: lOO

statsskuldens f�rvaltning�������������������������������������������� �*'-

Huvudmannaskapet f�r riksg�ldskonioret �vergick den I juli 1989 till regeringen fr�n riksdagen.

Riksg�ldskontorets huvuduppgift �r att ta upp l�n inom och utom landet samt att f�rvalta statsskulden. Det ankommer vidare p� riksg�ldskontoret att tillhandah�lla viss kreditgivning till aflf�rsverk och vissa myndigheter. Bland uppgiftema ing�r ocks� att ikl�da staten garantier.

Den centrala ledningen f�r riksg�ldskonioret utg�rs av dess styrelse. Chef f�r riksg�ldskonioret �r en riksg�ldsdirekt�r. Inom myndigheten finns sex enheter, n�mligen uppl�ningsenheten, utlandsl�neenhelen, ga�ranti- och r�ttsenheten, ekonomienheten, administrationsenheten samt enheten f�r inlem revision. En �versyn av riksg�ldskonlorets uppgifter och organisation har nyligen genomf�rts av en s�rskild utredning, riks�g�ldskommitt�n. Utredningens f�rslag (SOU 1989:95) remissbehandlas f�r n�rvarande. I den m�n f�rslaget leder till f�r�ndringar av riksg�ldskon�torets uppgifter och/eller organisation som p�verkar medelsbehovet avser jag att f�resl� regeringen att �terkomma i denna fr�ga till riksdagen i s�rskild ordning.

D 1. Riksg�ldskontoret: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift��������� 45434000

1989/90 Anslag������� 51745000 1990/91 F�rslag������ 57 395000

Under detta anslag �terfinns basresursema f�r riksg�ldskontorets verk�samhet. Personalstyrkan uppgick i b�rjan av innevarande budget�r lill 163 personer.

Riksg�ldskontorets yrkande

Riksg�ldskontoret yrkar i sin anslagsframst�llning f�r 1990/91 f�r en till�f�llig personalf�rst�rkning om 12 personer f�r att hantera den kontobase�rade sparobligalionen som �r under ulveckiing inom riksg�ldskontoret. Eftersom sparobligationer av den nuvarande formen l�per till �r 1993 kan den nuvarande sparobligationsgmppen endast nedtrappas i takt med atl den utesl�ende stocken av sparobligationer l�ses in.

Riksg�ldskontoret pekar i sin anslagsframst�llning p� all vissa, av riks�dagen nyligen beslutade, funktioner m�ste l�ggas ned om huvudf�rslaget skall till�mpas. Dessa funktioner �r den kontobaserade sparobligalionen och den samh�llsekonomiska gmppen.

F�redragandes �verv�ganden

Under senare �r har riksg�ldskontoret mot bakgrund av f�rb�ttringama av
statens budget i allt st�rre utstr�ckning inriktat sin verksamhet mot all
minimera kostnadema f�r statsskulden.
������������������������������������������������������������������������ 39


 


Utvecklandet av en kontobaserad sparobligation �r ell naturligt led i riksg�ldskontorets str�van atl anpassa sin verksamhet till den utveckling som skett inom v�rdespappershanteringen och betalningsf�rmedlingen och d�rigenom s�nka sina kostnader. Jag delar riksg�ldskontorets uppfatt�ning att en tillf�Uig �kning av personalstyrkan �r n�dv�ndig. En neddrag�ning av den gamla styrkan b�r dock kunna inledas senast budget�ret 1991/92.

Ut�ver riksg�ldskontorets yrkanden b�r ytterligare tv� tj�nster tillf�ras kontoret. Riksg�ldskommitt�n anser i sitt f�rslag (SOU 1989:95) atl staten skulle kunna g�ra betydande vinster genom en mer noggrann analys och uppf�ljning av statens kassah�llning. Jag delar kommitt�ns syn i denna fr�ga och anser att en resursf�rst�rkning p� detta omr�de b�r ske omg�en�de.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

Summa


163

41845000

34039000

9900000

51745000


+ 14

+ 5 240000 + 4745000 +�� 410000

+ 5650000


 


Vad g�ller till�mpningen av ett rationaliseringskrav p� riksg�ldskonioret b�r delta inte ensidigt inriktas p� anslaget f�r f�rvallningskoslnader. Det v�sentliga �r, enligt min uppfattning, att de totala kostnadema f�r stats�skuldens f�rvaltning minimeras. F�r budget�ret 1990/91 b�r sparm�let f�r statsskuldsf�rvallningen uppn�s, vilket jag �terkommer lill senare, genom en neddragning av resursema under anslaget Kostnader f�r uppl�ning och l�nef�rvaltning.

Budgetf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/1991. Jag har vid min medelsber�kning f�r riksg�ldskon�ioret beaktat dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen att

till�� Riksg�ldskonioret:�� F�rvaltningskostnader�� f�r�� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 57 395000 kr.


40


 


D 2. Riksg�ldskontoret: Kostnader f�r uppl�ning och���������������������� Prop. 1989/90:100

l�nef�rvaltning�������������������������������������������������������������������������������� BiL 9

1988/89 Utgift 595 305000 1989/90 Anslag 936142000 1990/91 F�rslag���� 680000000

Till gmnd f�r riksg�ldskonlorets anslagsframst�llning l�g etl anlaget l�nebehov f�r staten p� 16 miljarder kr. Till f�jd av f�rb�ttrade statliga finanser tyder den nu aktuella prognosen p� ell betydligt l�gre l�nebehov och d�rmed sammanh�ngande uppl�ningskostnader. 1 ell annat samman�hang (prop. 1989/90:31 om �ndringar i allemanssparandet) harjag p�pe�kat atl riksg�ldskontorets ers�ttning till bankema och sparkassoma f�r sk�tsel av allemanssparkonton �r f�r h�g. I konsekvens med delta b�r anslaget reduceras.

Jag bed�mer att kostnaderaa f�r uppl�ning och f�rvaltning b�r uppg� till 680 milj. kr. Detta �r ca 160 milj. kr. l�gre �n vad riksg�ldskonioret yrkade i sin anslagsframst�llning. D�rmed uppn�s sparm�let f�r riksg�lds�kontoret med vid marginal.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill Riksg�ldskonioret: Kostnader f�r uppl�ning och l�nef�rvaltning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 680000000 kr.

D 3. Riksg�ldskontoret: Garantiverksamhet

1988/89 Utgift������� 755 700000
1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Under detta anslag redovisas delar av den statliga garantiverksamheten. Anslaget f�r anv�ndas f�r alt t�cka eventuella f�rluster dels till f�ljd av statliga garantier till svensk varvsindustri och best�llare av fartyg, dels lill f�ljd av statliga garantier som inte belastar n�got annat anslag p� statsbud�geten. Influtna avgifter och �tervunna medel skall anv�ndas till att bestri�da verksamhetens kostnader.

Medlen under detta anslag diponeras av riksg�ldskontoret vad avser garantier utst�llda av riksg�ldskontoret och i �vrigt av riksrevisionsverket. I f�rslaget till statsbudget b�r anslaget f�ras upp med etl belopp av 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen att

till Riksg�ldskontoret: Garantiverksamhet f�r budget�ret 1990/91
anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.
������������������������������������������������������������������� 41


 


D4. Riksg�ldskontoret: Uppdragsverksamhet��������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.9

1988/89

Inkomst

4305000

1989/90

Anslag

1000

1990/91

F�rslag

1000


Anslaget avser krediter lill aff�rsverk m. fl. Kreditgivning skall ske inom av riksdagen fastst�llda ramar. Verksamheten genererar ell �verskoll.

I f�rslaget till statsbudget b�r anslaget f�ras upp med ell belopp av 1 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen all

till�� Riksg�ldskonioret:��� Uppdragsverksamhet�� f�r�� budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1000 kr.

D 5. Riksg�ldskontoret: Systemutveckling m.m.

1988/89 Utgift����������� 7200000�������� Reservation������� 2413853

1989/90 Anslag��������� 7 637000

1990/91 F�rslag������� 10397000

Under anslaget ing�r riksg�ldskonlorets alla ulgifler, utom l�ner, f�r drift av ADB-system p� egen dator och tekniskt underh�ll av egen datomt�mstning.

Utvecklandet av en kontobaserad sparobligation medf�r �kade kostna�der f�r systemutveckling och maskinutmstning. Datorinvesteringama medf�r att riksg�ldskontorets avgifter till statskontoret �kar till 2,1 milj. kr. vilket motsvarar st�rre delen av �kningen av anslaget. I ell senare skede b�r emellertid dessa investeringar medf�ra s�nkta uppl�ningskoslnader.

Riksg�ldskonioret har ber�knat medelsbehovel f�r systemutveckling m.m. riU 10397000 kr. under budget�ret 1990/91. Jag har inte funnit anledning att fr�ng� dessa ber�kningar.

Jag har tidigare denna dag presenterat en f�rs�ksverksamhet som bl.a. inneb�r att en f�r�ndrad finansieringsmodell f�r investeringar i ADB-utmstning skall pr�vas. Riksg�ldskontoret omfattas av denna f�rs�ksverk�samhet. F�r investeringar i ADB-utmstning m. m. ber�knas riksg�ldskonto�ret f� ta upp l�n p� 6,8 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen att

till Riksg�ldskontoret: Systemutveckling m. m.� f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 10397000 kr.


42


 


E. Vissa centrala myndigheter m. m.��������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 9 E 1. Tullverket: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift 926420371 1989/90 Anslag 885 526000 1990/91 F�rslag�� 1021301000

Tullverket har till uppgift att debitera, uppb�ra och redovisa tullar, vissa andra skatter samt avgifter som skall tas ut f�r varor vid inf�rsel. Det ankommer vidare p� tullverket att �vervaka efterlevnaden av best�mmel�ser om inf�rsel och utf�rsel av varor samt att bedriva viss utrednings- och �klagarverksamhet i fr�ga om brott mot dessa best�mmelser. Verket ut��var uppsikt och kontroll �ver trafiken till och fr�n utlandet och har �ven vissa andra �vervakningsuppgifler.

Den centrala ledningen f�r tullverket ut�vas av generaltullstyrelsen. Chef f�r verket �r en generaltulldirekt�r. Till verksledningen h�r tv� tullr�d, ett sekretariat och en organisationsenhet. Inom styrelsen finns sex byr�er, n�mligen kanslibyr�n, ekonomibyr�n, personalbyr�n, lariflf�yr�n, bevaknings- och kontrollbyr�n samt ADB-byr�n.

Tullverkets regionala organisation best�r av sju tullregioner, n�mligen Norrbottens tullregion. Norra tullregionen. �stra tullregionen. S�dra tull�regionen, Helsingborgs tullregion, V�stra tullregionen och Karlstads lullre-gion. Chefsmyndigheter f�r tullregionema �r tulldirektioneraa i Haparan�da, Sundsvall, Stockholm, Malm�, Helsingborg, G�teborg och Karlstad. Tullregionema �r indelade i sammanlagt 21 tulldistrikt. Ledningsorgan f�r tulldistrikten �r distriktstullkammare. Tulldistrikten vid landgr�nsen �r indelade i sju gr�nsbevakningsomr�den.

Generaltullstyrelsen

Verksamhetsinriktning och sparm�l

Tulldalaulredningens f�rslag om en datorisering av tullmtinema har god�tagits av regering och riksdag. Genomf�randet leder till myckel omfattan�de f�r�ndringar av tullverksamheten. Ansvaret f�r inf�randel av tulldata�syslemet �vilar tullverket sedan den 1 juli 1989. Samtidigt p�g�r inom generaltullstyrelsen en omfattande �versyn av tullverkets hela organisa�tion. Generaltullstyrelsen anser mot denna bakgmnd och d� det uppf�lj�ningssystem (TUSS), som inf�rdes den I januari 1989, �nnu inte kan ge all den bakgmndsinformation som �r �nskv�rd f�r en mer l�ngsiktig plane�ring av resursbehoven, att det finns s�rskilda sk�l som talar f�r alt en resursram b�r l�ggas fast endast f�r budget�ret 1990/91.

Till bilden h�r ocks� att tullens verksamhet, och omfattningen av dess
olika arbetsuppgifter, i stor utstr�ckning best�ms av f�rh�llanden utanf�r
tullverkets kontroll. S� har t. ex. volymtillv�xten i utrikeshandelstrafiken
under flera �r varit ca fem procent. N�ringslivets str�van att rationalisera
transport- och lagerhantering m. m. ("just-in-lime") resulterar i flera och
mindre godss�ndningar.
������������������������������������������������������������������������������������������� 43


 


F�mtom av den n�mnda volymtillv�xten har arbetsbelastningen f�r Prop. 1989/90:100 tullverket starkt p�verkats av inf�randet av enhetsdokumenlet i handeln Bil. 9 mellan EG- och EFTA-l�nderna. Detta avspeglas i de stora �vertidsullagen r�knat i �rsarbetskrafter under de senaste �ren. I likhet med tidigare �r b�r d�rf�r enligt styrelsen "produktionen" i form av kontroll- och tulllaxe-ringsverksamhet undantas fr�n det ett�riga sparm�let. Generallullstyrel�sen anser vidare att det tifi skillnad fr�n tidigare �r vore olyckligt att beh�va dra ned p� administrationen eftersom det finns extra stora behov av insatser av administrativ art fr�mst tifi f�ljd av p�g�ende tulldatorise�ring och organisations�versyn. Styrelsen yrkar d�rf�r att tullverket undan�tas �ven fr�n ett begr�nsat sparm�l f�r budget�ret 1990/91.

F�rslag tid resursf�rst�rkningar

Generaltullstyrelsen uppskattar tullverkets kostnader f�r att kunna forts�t�ta all utveckla och inf�ra tulldalasyslemet (TDS) till 114,3 milj. kr. inklusi�ve merv�rdeskatt f�r budget�ret 1990/91. Stora kostnadsposter �r lokaler och lokalanpassnings�tg�rder f�r fr�mst tullplatseraa Helsingborg, Malm�, Trelleborg, Arlanda, Stockholm, G�teborg, Svinesund och Sunds�vall (29,6 milj. kr.), fortsatt uppbyggnad av ADB-byr�n i Lule� (23,8 milj. kr.), upphandling av datautmstning (12,9 milj. kr.), l�ner m.m. f�r sy�stemutveckling och systemf�rvaltningsorganisation (7,3 milj. kr.), utbild�ningskostnader (5 milj. kr.), fortsatt konsultst�d f�r systemutveckling (10 milj, kr.), kostnader f�r mottagningsfunktionen (3,4 milj. kr.) samt interna datan�tet (3,3 milj. kr.). Styrelsen har i nul�get bed�mt det m�jligt att av meddsbehovel f�r budget�ret intemfinansiera tempor�rt avsatta personal�resurser f�r inf�randeplanering, systemutveckling, utbildning m. m. mot�svarande l�nekostnader till ett belopp om 9,1 milj. kr. Det medelsbehov f�r budget�ret 1990/91 som styrelsen f�r n�rvarande bed�mer f�religga uppg�r s�ledes till 105,2 milj. kr. Styrelsen avser att senare under v�ren �terkomma till regeringen med en f�rnyad kalkyl �ver meddsbehovel f�r budget�ret 1990/91.

Enligt styrelsen g�r det f�r n�rvarande endast att peka p� de ytterligare
resurser som kr�vs f�r att datoriseringen av tullprocedurerna skall kunna
fullf�ljas. Vilka resurser som kan komma att frig�ras beror p� hur snart
tullen i verkligheten kan inf�ra tulldatasyslemet och hur stor anslutningen
blir fr�n n�ringslivets sida n�r del g�fier det elektroniska uppgiftsl�mnan�
det. Under budget�ret 1990/91 �r det i huvudsak exporten som datorise�
ras. Vid �rsskiftet 1990/91 ber�knas de tre lokaldatorplatserna Haparanda,
Norrk�ping och V�ster�s med tillh�rande myndigheter vara anslutna.
D�refter kommer de stora lokaldalorplalseraa, s�som Helsingborg,
Malm�, G�teborg, Stockholm, Trelleborg och Arlanda med tillh�rande
myndigheter all f�ras in i systemet. De stora vinsterna i rationaliserings�
h�nseende uppsl�r f�rst i samband med att importprocedurerna datorise�
ras. Denna fas ligger i allt v�sentligt under budget�ren 1991/92 och
1992/93. Datoriseringen kommer d�rf�r enligt generallullstyrelsen inte all
inneb�ra n�gon m�jlighet lill personalbesparingar under budget�ret
1990/91.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 44


 


Den �kade r�rligheten p� arbetsmarknaden och det �kande behovet av Prop. 1989/90:100 personal med specifik tullulbildning utanf�r tullverket har medf�rt att Bil. 9 tullverket i allt st�rre utstr�ckning f�tt avsl� tullutbildad personal lill andra myndigheter och till n�ringslivet. Det finns ingen adekvat utbild�ning utanf�r tullen som ger motsvarande kompetens. Tullen medverkar s�ledes med stora resurser f�r utbildning av personer som beh�vs ocks� p� arbetsmarknaden i �vrigt.

F�r de n�rmaste fem �ren ber�knar styrelsen avg�ngar, pensioner och �verg�ngar till annan statlig, kommunal eller privat tj�nst till ca 150 man per �r. Tullutbildningen �r 14 m�nader l�ng. Under utbildningstiden ing�r tulldeveraa i arbetsorganisationen. Innevarande budget�r kommer utbild�ning av 240 tullelever att p�b�rjas. Trots della kommer 170 lulltj�nster att vara obemannade vid ing�ngen av 1990/91. De som skall uppr�tth�lla tj�nsteraa g�r p� tullutbildning.

F�r att tullverket skall kunna bes�tta sina befattningar med kompetent personal erfordras att utbildningen genomf�rs �ret innan vakanser upp�st�r. M�let kan enligt generaltullstyrelsen n�s stegvis genom att ca 100 elevarvoden anvisas f�r 1990/91. Del sista steget b�r enligt styrelsen tas 1991/92 d� medel f�r 150 elevarvoden b�r anvisas. Denna �tg�rd anser styrelsen som s�rskilt angel�gen med h�nsyn till de p�frestningar som organisationen kommer att uts�ttas f�r under inf�randet av tulldatasyste�met. Den besparing som tulldatasyslemet ger och som av tulldatautred�ningen ber�knas till netto 352 person�r kommer enligt styrelsen endast i begr�nsad omfattning alt ber�ra tullutbildad personal.

L�nekostnaderaa f�r 100 tullelever ber�knas till 19,2 milj. kr. F�r tulltaxeraraas arvoden disponerar generaltullstyrelsen redan 2,9 milj. kr. Meddsbehovel f�r 1990/91 �r d�rf�r enligt styrelsen 16,3 milj. kr. i elev-arvoden samt 1,9 milj. kr, i merkostnader f�r resor och traktamenten, dvs tolak 18,2 milj. kr.

I fr�ga om den av statsmakteraa beg�rda redovisningen av tullens narko�tikabek�mpning anf�r generaUullstyrdsen f�ljande.

Tullverket har de fem senaste �ren tillf�rts resursf�rst�rkningar om 31 tj�nster f�rdelade p� �stra, S�dra och V�stra tullregionema samt Helsing�borgs lullregion. Generallullstyrelsen har tifif�rts fem man, varav fyra utnytljats till sambandsmannatj�nstema i K�penhamn, Frankfurt, Haag och London. Den �terst�ende tj�nsten har tillf�rts den centrala tullkrimi-nalseklionen f�r handl�ggning av narkotikahundfr�gor. Under n�mnda �r har tullverket �ven tilldelats sammanlagt �tta narkotikahundar med tillh��rande hundf�rare och fordon saml totalt 7,2 milj. kr. f�r teknisk utmstning f�r narkotikabek�mpning.

Personalf�rst�rkningarna har enligt styrelsen inneburit b�ttre dygns�t�ckning p� Arlanda flygplats och i G�teborg med goda resultat i form av narkotikabeslag. �ven narkotikagmppema i S�dra regionen har gjort framg�ngsrika insatser.

Vidare framh�ller generallullstyrelsen all narkolikahundar �r mycket eflFektiva i s�kandet efter narkotika och att resursf�rst�rkningama d�rf�r har lett till fler beslag. Hundarna svarar f�r en �kande andel av tullens

45


 


beslag. Hundarna �kar eflfektiviteten i arbetet ocks� genom att de snabbt���� Prop. 1989/90:100
kan konstatera att det inte finns n�gon narkotika i unders�kt gods.
������������� Bil. 9

Bek�mpningen av narkotikasmuggling �r ett av de h�gprioriterade om�r�dena inom tullen. Generaltullstyrelsen anser att ell starkt och eflFektivl gr�nsskydd gynnar �vriga myndigheters insatser p� narkotikaomr�det, eftersom praktiskt taget all illegal hantering avser insmugglad narkotika. F�r n�rvarande h�ller tullverket p� att bygga upp de tv� s�rskilda, r�rliga narkotikastyrkor, som �ven omfattar narkotikahundar, hundf�rare och specialfordon, och som riksdagen i v�ras anvisade medel (14,5 milj. kr.) f�r. Styrka Syd har organisatoriskt tillf�rts tuUdireklionen i Malm� med en gmpp stationerad i Helsingborg. Styrka V�st har organisatoriskt till�f�rts tulldirektionen i G�teborg.

F�rs�k med flygspaning l�ngs rikets gr�nser har under det g�ngna bud�get�ret genomf�rts inom tre olika omr�den, n�mligen i Norrbottens, Karl�stads och Helsingborgs tullregioner. Samarbete med andra myndigheter s�som polisen, l�nsstyrelser och naturv�rdsverket har efterstr�vats. Da�gens resultat pekar enligt generallullstyrelsen p� att provverksamheten m�ste forts�tta ytterligare en tid innan det g�r att g�ra s�krare bed�mning�ar om v�rdet av en mer allm�n flyg�vervakning. F�r budget�ret 1990/91 beg�r d�rf�r styrelsen I milj. kr. f�r fortsatt f�rs�k med flygspaning l�ngs rikets gr�nser.

Sedan den I januari 1989 �r enhetsdokumentet obligatoriskt vid all anm�lan till f�rtullning. Generallullstyrelsen framh�ller atl de �verg�ngs-problem som har funnits sedan enhetsdokumentet och den gemensamma Iransileringsordningen inf�rdes den I januari 1988 i handeln mellan EG-och EFTA-l�ndema numera har �vervunnits. De f�r�ndrade tullmtinema f�r dokumenthanteringen i EG/EFT A-handeln har dock inneburit ett bety�dande merarbete f�r tullverket som �r av varaktig karakt�r. Styrelsen yrkar d�rf�r sammanlagt 9,4 milj. kr., varav 6 milj. kr. som ett eng�ngsbelopp, f�r della merarbete i form av granskning och registrering av lullhandling-ar.

I likhet med f�reg�ende �r beg�r generaltullstyrdsen medel (0,6 milj. kr.) f�r fortsalla utbildningsinsatser f�r kontroll av farligt gods-Iranspor�ter. Vidare hemst�ller styrelsen att ett system med sanktionsavgifter vid �vertr�delser av farligt gods-regleraa utarbetas.

En n�ra samverkan mellan polis och tull i den inleraordiskapa.?5�:on//-o/-len �r enligt generaltullstyrdsen av stor betydelse s�v�l fr�n eflFektivilets�synpunkt som fr�n statsfinansiell synpunkt. Styrelsen anser all den b�sta l�sningen f�r alt uppn� st�rsta m�jliga eflFekl till l�gsta kostnad �r atl tullen i st�rre utstr�ckning till�ts medverka i passkontrollen. En s�dan l�sning skulle dessutom inneb�ra en b�ttre service gentemot de resande eftersom dessa d� endast beh�ver riskera att bli stoppade en g�ng i sam�band med inresa lill Sverige. Denna positiva eflFekt �r s�rskilt p�taglig t. ex. n�r det g�ller sovvagnsresen�rer p� de genomg�ende natt�gen som varje dygn passerar in �ver Helsingborg.

Styrelsen vill p� nytt peka p� de sv�righeter som visat sig f�religga att
utifr�n allm�nna uttalanden s�vitt g�ller den interaordiska passkontrollen
kunna vidareutveckla och f�rdjupa samarbetet mellan tull och polis p� s�tl
�������������������������� 46


 


som statsmakteraa anser �nskv�rt. F�r att myndighetema b�ttre skall kunna leva upp lill denna m�ls�ttning anser styrelsen mot bakgmnd av hittillsvarande erfarenheter att samarbetet m�ste ges en betydligt fastare form. Generaltullstyrelsen vill d�rf�r f�resl� all regeringen uppdrar �t rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen att utarbeta en plan inneh�llan�de f�rslag till konkreta �tg�rder i syfte att f� lill st�nd ell b�ttre och effektivare samarbete i den intemordiska passkontrollen.

En annan fr�ga av betydelse f�r samverkan och samordning mdlan statliga myndigheter �r den r�rliga landgr�ns�vervakningen som tullverket bedriver hela �ret. Generallullstyrelsen framh�ller att med ut�kade befo�genheter skulle gr�nsbevakningstj�nstem�nnen verksamt kunna beivra �vertr�delserna av milj�- och nalurskyddslagsliftningen i omr�den, d�r polisen har sm� resurser. Styrelsen f�resl�r d�rf�r atl en beredningsgmpp tills�tts f�r att utarbeta beh�vliga lagf�rslag p� omr�det.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


Anslags�versikt

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

 

 

(antal tj�nster)

 

 

Generaltullstyrelsen

323

 

Tullstaten

3 235

 

 

3558

-

Anslagsposter

 

 

F�rvalt n i ngskostnader

804506000

+ 69606000

(d�rav l�nekostnader)

(721873000)

(+ 53 362000)

Drift och underh�ll av

 

 

teknisk materiel m. m.

19244000

+��� 1345000

Lokalkostnader

76775000

+� 23025000

Uppbyggnads- och investerings-

 

 

kostnader f�r ett nytt

 

 

tulldatasystem

1000

+� 79999000

Summa kostnader

900526000

+ 173975000

Int�kter

 

 

R�nta p� tullverkets

 

 

checkr�kning

10000000

_

Tullf�rr�ttningsavgifter

3 300000

+� 38200000

F�rs�ljning av informations-

 

 

och statistiktryck m.m.

1 700000

-

Summa int�kter

15000000

+ 38200000

Nettokostnad

885526000

+ 135775000


F�redragandens �verv�ganden

Verksamhetsinriktning och sparm�l

Den hell genomgripande f�r�ndringen i tullens verksamhet under de n�r�maste �ren �r datoriseringen av tullprocedurema vid import och export.


47


 


Detta �r ett av de st�rre dataprojekten som f�r n�rvarande p�g�r inom Prop. 1989/90:100 statsf�rvaltningen. Ansvarel f�r alt utveckla och inf�ra tulldalasystemet Bil. 9 (TDS) �vilar tullverket sedan den I juli 1989. Samtidigt forts�tter arbelet med en organisations�versyn i samr�d med riksrevisionsverkel och stats�kontoret och en ny avrapportering skall g�ras lill regeringen under maj 1990. Den fortsalla volymtillv�xten i utrikeshandeln och d�rigenom �kan�de m�ngder tufihandlingar saml enhetsdokumenlds inf�rande p�verkar samtidigt starkt f�mts�ttningama f�r tullens arbete.

Med h�nsyn till del n�mnda f�r�ndringsarbetet delar jag generaltullsty�relsens uppfattning att tullverket f�r n�rvarande b�r undantas fr�n en tre�rig planeringsram. H�rtill kommer att det nya ADB-baserade uppf�lj�ningssystemet f�r tullverket (TUSS), som togs i bmk den 1 januari 1989, �nnu inte hunnit bli det eflfektiva instmment som f�mts�tts och som b�r m�jligg�ra en mer l�ngsiktig bed�mning av verksamheten. Vidare leder de n�mnda f�rh�llandena, inte minst den fortsatta volymtillv�xten, till att jag anser all "produktionen" hos tullverket i likhet med tidigare �r b�r undan�tas �ven fr�n etl ett�rigt sparm�l. De omfattande f�r�ndringama f�r tullverksamheten f�mls�ller extra stora administrativa insatser. Till skill�nad fr�n vad som har g�llt f�r tidigare budget�r �r jag d�rf�r nu inte beredd att f�rorda en fortsatt real neddragning av de administrativa resur�sema hos tullverket. Det rationaliseringskrav som �nd� b�r st�llas p� tullverket f�r f�r budget�ret 1990/91 �terf�ras till tullverket, som d�rige�nom ges b�tlre m�jlighet att klara de omfattande f�r�ndringama av verk�samheten som f�r n�rvarande p�g�r.

Resursf�rst�rkningar

Med ledning av lufidatautredningens slutrapport (SOU 1989:40) och gene-
raltullslyrdsens synpunkter p� denna redogjorde jag i till�ggsbudget I f�r
budget�ret 1989/90 f�r luddatasystemets utformning, inf�rande och eko�
nomi. F�r uppbyggnads- och investeringskostnader f�r tulldatasyslemet
f�reslogs IOO milj. kr. lill tullverkets f�rvaltning. Generallullstyrelsen har
bed�mt att det f�r budget�ret 1990/91 f�r n�rvarande f�religger ett samlat
medelsbehov om 105,2 milj. kr. Samtidigt har styrelsen meddelat sin
avsikt att senare under v�ren �terkomma med en f�myad kalkyl �ver
medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91. I avvaktan p� denna f�rayade
redovisning av generaltullstyrelsen harjag som utg�ngspunkt f�r alt kunna
bed�ma det fortsatta medelsbehovet anv�nt mig av den kostnadsbed�m�
ning som tulldatautredningen har gjort i sin slutrapport, dvs. ett samlat
investeringsbehov om 177 milj. kr. exklusive merv�rdeskatt. F�r budget�
�ret 1990/91 harjag d�rf�r nu ber�knat 80 milj. kr. f�r ytterligare uppbygg�
nads- och investeringskostnader f�r tulldatasystemet. I beloppet harjag d�
medr�knat de stora kostnadsposter som av styrelsen angetts f�r lokaler och
lokalanpassnings�tg�rder f�r fr�mst tullplatsema Helsingborg, Malm�,
Trelleborg, Arlanda, Stockholm, G�teborg, Svinesund och Sundsvall, fort�
satt uppbyggnad av ADB-byr�n i Lule�, upphandling av datautmstning,
l�ner m. m. f�r systemutveckling och systemf�rvaltningsorganisation, ut-
��������������������������� 48


 


bildningskoslnader, fortsatt konsultst�d f�r systemutveckling, kostnader���� Prop. 1989/90:100 f�r mottagningsfunktionen samt interna datan�tet. Medlen b�r kunna���� Bil. 9 disponeras av generallullstyrelsen f�rst efter s�rskilt beslut av regeringen.

N�r det g�ller bed�mningen av rationaliseringspotentialen har jag fort�farande den uppfattningen all del f�rslag lill m�jliga personalbesparingar inom tullverket om 352 person�r som tulldatautredningen har f�rt fram i sin slutrapport f�r vara utg�ngspunkt f�r hur tulldatasyslemet skafi finan�sieras. Jag anser, i likhet med generallullstyrelsen, all det inte �r m�jligt att redan under n�sta budget�r, innan importprocedurema i st�rre utstr�ck�ning har b�rjat all datoriseras, realisera n�gra personalbesparingar. Jag r�knar emeUertid med all generallullstyrelsen i samband med n�sta �rs anslagsframst�llning skall ha m�jlighet att l�mna f�rslag om en finansi�ering av tulldatasystemet.

I 1988 �rs budgetproposition har jag sl�Ul mig bakom f�rslaget att en enhetlig grundutbildning utvecklas och genomf�rs inom tullverket. Vidare harjag ansett att generallullstyrelsen b�r redovisa det totala utbildningsbe�hovet p� sikt med h�nsyn till pensionsavg�ngar m. m. Med ledning av den av styrelsen l�mnade redovisningen �r del enligt min mening angel�gel att tullverket nu ges m�jlighet atl f�rst�rka sina insatser s� all utbildad perso�nal p� sikt skall kunna bes�tta vakanser i den takt som de uppst�r. De m�nga vakansema skapar stora problem inte minsl i samband med nytill�kommande utrikes flyg- och f�rjelinjer, m. m.

Sedan tv� �r tillbaka finns ett system med tullf�rr�ttningsavgifter f�r f�rr�ttningar p� annan tid �n expeditionstid och utanf�r tuUklareringsom-r�de. Ett starkt motiv f�r inf�randel av dessa avgifter var att tullen skulle ges m�jlighet att p� dt b�ttre s�tl kunna m�ta n�ringslivets krav p� ut�kade tullinsatser. Totalt betalas till tullverket ca 65 milj. kr. om �ret i tullf�rr�ttningsavgifter. Av dessa �r det hittills ca 23 milj. kr. som har �terg�tt till tullen f�r att klara kontrollen av nystartade flyg- och f�rjelinjer, m. m. Som jag tidigare har framh�llit b�r tullen ges b�ttre m�jligheter att i en snabbare takt kunna bes�lla sina vakanser med tullutbildad personal f�r atl d�rigenom kunna uppr�tth�lla en god lullservice gentemot n�rings�livet och en acceptabel konlrollniv� p� sin verksamhet. GeneraUullstyrd�sen har beg�rt att totalt 18,2 milj. kr. anvisas f�r utbildnings�ndam�l. Jag f�resl�r d�rf�r all ytterligare 18,2 milj. kr. av tullf�rr�ttningsmedlen f�r �terg� till tullverket f�r alt finansiera f�rst�rkta utbildningsinsatser i form av elevarvoden m. m. Jag r�knar vidare med att generallullstyrelsen s�rskilt kommer att redovisa resultatet av redan gjorda insatser f�r den enhetliga gmndutbildningen samt �terkomma lill det utbildningsbehov som styrel�sen anser f�religga f�r budget�ret 1991/92 i n�sta �rs anslagsframst�llning.

Den av statsmakteraa beg�rda resultatanalysen av redan gjorda sats�ningar p� tullens narkotikabek�mpning har nu redovisats av generaltull�styrelsen.

Av redovisningen framg�r att tullverket de fem senaste �ren tillf�rts
resursf�rst�rkningar om 31 tj�nster f�rdelade p� �stra, S�dra och V�stra
tullregioneraa samt Helsingborgs lullregion. Fyra av tj�nsteraa har an�
v�nts f�r all tills�tta sambandsm�n i K�penhamn, Frankfurt, Haag och
London. Under de fem �ren har tullverket �ven tilldelals sammanlagt �tta
���������������������������� 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 9


 


narkotikahundar med tillh�rande hundf�rare och fordon samt totalt 7,2���� Prop. 1989/90:100
milj. kr. f�r teknisk utmstning f�r narkotikabek�mpning.
����������������������������� Bil. 9

Personalf�rst�rkningama och satsningarna p� fler narkotikahundar saml b�ttre teknisk utmstning har resulterat i fler narkotikabeslag. Narko-tikahundaraa har visat sig mycket eflFektiva och de svarar ocks� f�r en st�ndigt �kande andel av tullens nakolikabeslag. F�r n�rvarande h�ller tullverket p� att bygga upp de tv� narkotikakontroUstyrkor inklusive hun�dar, hundf�rare och specialfordon, som riksdagen i v�ras anvisade s�rskil�da medel om 14,5 milj. kr. f�r. Styrka Syd har organisatoriskt tillf�rts tulldirektionen i Malm� med en gmpp stationerad i Helsingborg. Styrka V�st har organisatoriskt tillf�rts tulldirektionen i G�teborg.

Regeringen har tidigare under h�sten inr�ttat en aktionsgmpp mot narkotika. Gmppen kommer i sitt arbete att bl. a. f�lja upp de insatser som tullen g�r p� narkotikaomr�det.

Generaltullstyrelsen har avl�mnat en s�rskild redog�relse f�r hittillsva�rande f�rs�ksverksamhet med flygspaning �ver landgr�nsen. F�r att tullverket skall f� mer erfarenhet f�r en utv�rdering av spaningsmetoden f�resl�rjag att det �ven f�r n�sta budget�r avs�tts I milj. kr. f�r �ndam�-Id.

De f�r�ndrade tullmtinema f�r dokumenthanteringen i EG/EFT A-han�deln har s�som generahullslyrdsen framh�llit inneburit ett betydande merarbete som inte enbart �r av �verg�ngskarakt�r. Jag f�resl�r d�rf�r att tullverket �ven under n�sta budget�r f�r disponera 7,4 milj. kr. f�r det fortsatta merarbetet med granskning och registrering av enhetsdokumen�let.

Under n�sta budget�r r�knar jag med att tufiverket skall ha m�jlighet att finansiera fortsatta utbildningsinsatser f�r kontroll av fariigl gods-lrans-porter inom ramen f�r sina totala utbildningskostnader. I fr�gan om inf�randet av ett sanktionssystem vid �vertr�delser av farligt gods-regler�na vill jag avvakta resultatet av del arbete som r�ddningsverket har p�b�rjat.

I sin anslagsframst�llning har generaltullstyrelsen �ter tagit upp fr�gan om en f�rb�ttrad samverkan mellan tull och polis n�r det g�ller den intemordiska passkontrollen. I budgetpropositionen �r 1986 behandlades statskontorets f�rslag om hur pass- och tullkontrollen skulle kunna ratio�naliseras och effektiviseras p� de stora inreseortema fr�n Danmark p� V�stkusten och i Sk�ne. F�rslagets rationaliseringsvinster inom passkon-trollsystemet togs till vara genom att de ber�rda polismyndigheterna �la�des att genomf�ra resursminskningar inom ramen f�r befintlig organisa�tion, dvs. utan att passkontrollanteraa f�rdes �ver till tullverket.

D�refter har statsmakteraa i flera olika sammanhang framh�llit betydel�
sen av ett n�ra samarbete mellan polis och tufi i den interaordiska pass�
kontrollen. Senast i ett beslut den 2 november 1989 om s�rskilda insatser
f�r ut�kad gr�nskontroll m. m. har regeringen uttalat att m�jligheteraa till
samverkan mellan polis och tull skall tas till vara. Av beslutet framg�r att
rikspolisstyrelsen senast den I mars 1990 skall avl�mna en rapport till
regeringen om vidtagna �tg�rder vad g�ller insatseraa f�r ut�kad gr�ns�
�vervakning. H�refter r�knar jag med att regeringen skall ha lillr�ckligt
�������������������������������� 50


 


underlag f�r att kunna �verv�ga vilka konkreta �tg�rder som erfordras f�r��� Prop. 1989/90:100 atl eflFektivisera samarbetet mellan polis och tull i den interaordiska pass-���� Bil. 9 kontrollen. I denna fr�ga harjag samr�tt med civilministera.

Fr�gan om ut�kade befogenheter f�r gr�nsbevakningstj�nstem�nnen �r jag inte beredd att ta st�llning till i delta sammanhang.

I medelsber�kningen harjag beaktat alt fr. o. m. den 1 juli 1990 f�resl�s tj�nstebrevsr�tlen slopad f�r tullverket samt att avgifter tas ul f�r de tj�nster som statens l�ne- och pensionsverk svarar f�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Tullverket: F�rvaltningskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1021 301000 kr.

E 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1988/89 Utgift����������� 4822684�������������� Reservation�������������� 5153000

1989/90 Anslag��������� 6 775000

1990/91 F�rslag��������� 3 500000

Fr�n anslaget bekostas utgifter f�r anskaflFning av tj�nstebilar, teknisk utmstning och Idematerid.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen hemst�ller om ett anslag p� sammanlagt 3,5 milj. kr., varav 2 milj. kr. f�r teknisk utmstning m. m. f�r bek�mpning av narkotikasmugg�ling och 1,5 milj. kr. f�r sambands- och Idemaleriel.

F�redraganden

Under anslaget harjag ber�knat 2 milj. kr. f�r teknisk utmstning m. m. f�r bek�mpning av narkotikasmuggling och 1,5 milj. kr. f�r sambands- och Idematerid.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Tullverket: Anskaffning av viss materiel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 3 500000 kr.

51


 


E3. Konjunkturinstitutet������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

BiL 9
1988/89 Utgift���������� 17444000

1989/90 Anslag������� 18866000

1990/91 F�rslag������ 22257000

Konjunkturinstitutet �r ett vetenskapligt forsknings- och utredningsor�gan med uppgift att f�lja och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser f�r den svenska ekonomin och bedri�va forskning i anslutning h�rtill.

Chef f�r konjunkturinstitutet �r en �verdirekt�r. Institutets uppgifter �r f�rdelade p� tre verksamhetsomr�den: forskning, l�pande verksamhet och administration.

Konjunkturinstitutet

Resultatet fr�n konjunkturinstitutets arbete med konjunkturanalys och prognoser har under budget�ret 1988/89 presenterats dels i en h�strapport och en decemberrapport, dels i ett pressmeddelande i mars. H�strapporten har ocks� utkommit i en engelskspr�kig version. Utf�rligt analysunderiag i tabellform har publicerats i anslutning till var och en av de tre prognosrap-portema. I maj sammanst�lldes en s�rskild rapport som f�mtom en kort diskussion om konjunkturl�gel inneh�ll ett antal specialsludier av metod�fr�gor.

Baromelemnders�kningar har liksom tidigare genomf�rts och publice�rats kvartalsvis. Samarbetet med Stockholms l�ns landsting om en regional barometemnders�kning har fortsatt under �ret. Resultat av unders�kning�en Hush�llens ink�psplaner, som utf�rts av statistiska centralbyr�n p� uppdrag av konjunkturinstitutet, har redovisats fyra g�nger under budget��ret.

Forskningsverksamheten har i huvudsak varit inriktad p� moddlutveck-ling f�r ekonomisk analys. Den ekonometriska konjunkturmodellen (KOSMOS) b�rjade under h�sten f�rs�ksvis att anv�ndas i samband med prognosarbetet. Arbetet med utveckling av l�ngsiktsmoddler har fortsatt. Operativa versioner har f�rdigst�llts av en l�ngsiktig dynamisk allm�n j�mviklsmoddl (MAMMA) och en statisk allm�n j�mviktsmodell av sce�nariotyp (MECMOD), vilka anv�nds i samband med l�ngtidsutredningen. En modell f�r analyS av industrins stmkturomvandling har �verf�rts till konjunkturinstitutet fr�n industriverket. Vidare har etl projekt initierats f�r utveckling av en allm�n j�mviktsmodell f�r skatteanalys.

En utv�rdering av ADB-f�rs�rjningen presenterades i mars 1989 varef�ter beslut fattades om en ny persondalorbaserad ADB-l�sning f�r institu�tets analys- och prognosverksamhet. Etl samarbete har inletts med stats�kontoret f�r upphandling av n�tverk och kringulmslning.

Under budget�ret 1988/89 har uppdragsverksamheten utvecklats. Avtal har ing�tts med ett antal organisationer f�r kontinueriiga leveranser av tidsserier.

Institutets f�rslag f�r budget�ret 1990/91 kan sammanfattas enligt f�l�
jande:
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 52


 


Vid behandlingen av 1989 �rs budgetproposition st�llde sig riksdagen bakom f�rslaget att medel f�r konjunkturinstitutets verksamhet �ren 1989/90-1991/92 skall ber�knas med utg�ngspunkt i ett begr�nsat huvud�f�rslag inneb�rande en real utgiftsminskning med 2 procent det f�rsta �ret (1989/90) och d�refter realt of�r�ndrade utgifter. Konjunkturinstitutets huvudf�rslag ansluter sig till detta. H�mt�ver anm�ler konjunkturinstitu�tet ett behov av �kade anslag med 812000 kr. f�r anskaflfning av ny ADB-utmstning i samband med �verg�ng till ett persondatorbaserat system innevarande budget�r. Vidare beg�r institutet 125000 kr. ut�ver huvud�f�rslaget f�r �kade kostnader som h�nf�r sig till en utvidgning av konjunk�turbarometem till att ocks� omfatta tj�nsteproducerande f�retag.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning Avgiftsfinansierad verksamhet Utv�rdering m m

56

16980000

(12078000)

1785000

100000

1000

0

18866000

0

+ 1223000 (+�� 925000) -��� 44000 +�� 712000 0 + 1500000

+3391000


F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 b�r medel f�r konjunkturinstilutets verksamhet ber�knas med utg�ngspunkt fr�n det begr�nsade huvudf�rslag som konjunkturinstitutet utg�r ifr�n i sin anslagsframst�llning. Jag ber�knar d�ml�ver 812000 kr. i eng�ngsanvisning f�r extra ADB-utgifter till f�ljd av byte av ADB-system. Kostnadema utg�r f�ljdavgifter och underh�ll i samband med tidigare gjorda ADB-investeringar. Medel f�r ADB-utmst�ning har ber�knats under trettonde huvudtitelns anslag B3, anskaflFning av ADB-utmstning.

Den planerade utvidgningen av barometemnders�kningama till att ock�s� omfatta tj�nsteproducerande f�retag bed�mer jag som angel�gen. Extra kostnader h�rf�r b�r bestridas inom ramen f�r konjunkturinstitutets l��pande verksamhet.

En �versyn b�r g�ras av konjunkturinstitutets prognosverksamhet. En s�dan �r angel�gen f�r atl f�rb�ttra underlaget f�r den ekonomiska politi�ken. Delta �r en viktig del av arbetet med atl �ka eflfektiviteten, f�rb�ttra resursanv�ndningen och fr�mja tillv�xten och stabiliteten i ekonomin som helhet. En �versyn �r ocks� viktig f�r att f�rb�ttra eflFektivitelen i konjunk�turinstitutets verksamhet och bidra lill f�raydsen av den oflFentliga sek-lora.

Kostnadema f�r projektet har ber�knats till 2 milj. kr. per �r under en tre�rsperiod. Jag f�rordar att konjunkturinstitutet tillf�rs ett belopp p�


53


5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 9


 


I 500000 kr f�r budget�ret 1990/91. Jag har vid min meddsber�kning���� Prop. 1989/90:100 beaktat all fr. o. m. budget�ret 1990/91 tas avgifter ut f�r de tj�nster som���� Bil. 9 statens l�ne- och pensionsverk svarar f�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Konjunkturinstitutet f�r budget�ret anvisa etl f�rslagsan�slag p� 22 257 000 kr.

E 4. Statens f�rhandlingsn�mnd

1988/89 Utgift����������� 4481303

1989/90 Anslag��������� 4613000

1990/91 F�rslag��������� 2000000

Statens f�rhandlingsn�mnd har till uppgift att efter uppdrag av regering�en f�r statens r�kning f�ra f�rhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. N�mnden, som inr�ttades �r 1963, arbetade urspmngligen i huvudsak med fr�gor om villkor f�r samverkan mellan staten och huvudman inom sjukv�rd, utbildning efier forskning. N�mn�dens verksamhet har senare utvidgats lill all omfatta olika statsbidragsfr�gor och fr�gor om �ndring av huvudmannaskap inom andra omr�den. N�mnden handl�gger p� uppdrag av fastighetsf�rvaltande myndighet �renden om f�rv�rv eller �verl�telse av mark mellan stal och kommun. P� n�mnden ankommer ocks� vissa uppgifter betr�flFande tolkning och till�mpning av avtal inom n�mndens verksamhetsomr�de.

N�mnden best�r enligt sin instmktion av en ordf�rande som tillika �r chef f�r n�mndens kansli samt fyra andra ordinarie ledam�ter med per�sonliga suppleanter. Hos n�mnden finns ell kansli med 10 anst�llda. F�r att bitr�da n�mnden i f�rhandlingsfr�gor anlitar n�mnden dessutom ett stort antal experter.

Statens f�rhandlingsn�mnd

Statens f�rhandlingsn�mnd f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljan�de.

Huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 4 535000 kr. Utgiftsminskningen f�ljer del tre�riga huvudf�rslag som lades fast inf�r budget�ret 1989/90 och uppg�r f�r budget�ret 1990/91 lill 1,7%. Utgiftema f�r budget�ret 1990/91 minskas h�rigenom med avmndat 78 000 kr.

Utredning

Statens f�rhandlingsn�mnd (SFN) har sedan sin tillkomst arbetat med
f�rhandlingar r�rande fr�mst huvudmannaskapsfr�gor och ers�ttningsfr�
gor mellan staten och andra icke-slatliga huvudm�n. Under senare tid har
de f�rhandlingsuppdrag som lagts p� SFN minskat i omfattning och antal.
��������������������������� 54


 


En av de v�sentligare uppgiftema har varit f�rhandlingama med sjuk-���� Prop. 1989/90:100 v�rdshuvudm�nnen om driflers�tlningama f�r medicinsk utbildning och���� Bil. 9 forskning. Utredningen (U 1988:06) har i bel�nkandet (SOU 1989:29) Sam�arbete kring klinisk utbildning och forskning inf�r 90-talet, f�reslagit en f�r�ndrad ordning f�r hanteringen av driflers�tlningama, som om den ge�nomf�rs skulle medf�ra en kraftig minskning av n�mndens arbetsuppgifter.

Mol denna bakgmnd beslutade regeringen om direktiv (Dir. 1989:49) lill en s�rskild utredare (Fi 1989:04) med uppdrag att utreda den framlida organisationen av den f�rhandlingsverksamhet som bedrivs av fr�mst statens f�rhandlingsn�mnd.

Den s�rskilde utredaren redovisade den 1 november 1989 sill bet�nkan�de (SOU 1989:91) Statligt f�rhandlingsarbete.

Enligt utredaren utf�r SFN f�rhandlingsuppdrag f�r fr�mst social- och utbildningsdepartementen. �vriga departement har vall alt forma statliga f�rhandlingsparter p� andra s�tt.

Personalresurseraa vid SFN har n�stan halverats under det senaste decenniet. Likv�l finns i dag en personalm�ssig �verkapacitet. Ytterligare �verkapacitet kan f�mtses uppkomma om formema f�r staten all betala ers�ttningar till huvudm�nnen f�r undervisningssjukhusen �ndras p� del s�tt som f�reslagits av ovann�mnda utredning (U 1988:06). Anpassas resurseraa till vad som beh�vs f�r f�mtsebara f�rhandlingsuppgifter skulle SFN kunna best� av fyra � fem �rsarbetskrafter. F�r de sv�ra f�rhandlings�uppgifter del h�r �r fr�ga om erbjuder, enligt utredningen, en s� liten myndighetsorganisation inte tillr�ckliga f�mts�ttningar f�r stabilitet och kompetensutveckling.

Mot denna bakgmnd har utredningen �verv�gt m�jligheten atl kraftigt expandera den f�rhandlingsverksamhet som SFN utf�r f�r att d�rmed kunna ge en bas f�r en l�ngt resursstarkare organisation. Om en v�sentligt �kad uppdragsvolym skall kunna n�s f�mts�tter detta, enligt utredarens bed�mning, n�gon form av i dag inte anv�nd medveten styming av upp�drag lill SFN. Med h�nsyn till fackdepartementens sakansvar och den f�rvaltningspolitiska inriktningen anser utredningen all en s�dan styming �r ol�mplig.

I st�llet b�r andra s�tt anv�ndas f�r att forma en f�r varje �ndam�l l�mpad part som p� uppdrag av regeringen kan f�ra f�rhandlingar med icke-slatliga parter. En m�jlighet �r atl inom ramen f�r kommilt�f�rord-ningen (1976:119) utse en s�rskild f�rhandlare eller en f�rhandlingsdele�gation.

En annan m�jlighet �r att, som led i den vanliga arbetsledningen i departementen, f�rhandlingsuppdrag i enkla former ges till en departe�mentstj�nsteman eller en gmpp med s�dana. Det �r �ven t�nkbart att p� ett f�rhandlingstungt omr�de l�ta en tj�nsteman anst�lld vid ett departe�ment eller vid en l�mplig sektormyndighet fungera som f�rhandlingschef. Om ett departement mer l�pande bedriver ett omfattande f�rhandlingsar�bete, �r det �ven t�nkbart att i ett s�dant departement finns ett par personer som har till huvudsaklig uppgift att p� olika s�tt medverka i f�rhandlingar.

55


 


Inriktningen b�r vidare vara alt, s� snart det finns en sakansvarig eller��� Prop. 1989/90:100 eljest en p� omr�det kunnig myndighet, f�rhandlingsuppdrag s� l�ngt���� Bil. 9 regeringen bed�mer l�mpligt anf�rtros en s�dan myndighet och s�ledes inte utf�rs inom ramen f�r kommitt�f�rordningen eller departementsorga�nisationen.

Administrationskostnadema f�r SFN �r budget�ret 1989/90 ungef�r 5 milj. kr. Genom atl utf�ra f�rhandlings verksamheten i de andra former som exemplifierats, kan kostnadema f�r denna verksamhet i vart fall halveras.

Det �r sj�lvfafid s� all de administrativa kostnaderaa �r av ringa bety�delse i sammanhanget. De v�rden f�rhandlingarna avser �r ofta stora och �ven marginella f�rdelar som staten n�r i f�rhandlingama kan i och f�r sig motivera avsev�rda administrativa kostnader. Det saknas emellertid an�ledning att f�rmoda att de f�rhandlingsresultat i fr�ga om avtalskonstmk�tioner och ekonomiska resultat som kan n�s, n�r regeringen formar f�r�handlingsparter som �r l�mpade f�r varje s�rskild f�rhandling, skulle bli mindre tillfredsst�llande �n n�r SFN anlitas. Utg�ngspunkten borde enligt utredaren ist�llet vara den motsatta.

Utredningen f�resl�r mot denna bakgmnd att statens f�rhandlings�n�mnd avvecklas och att f�rhandlingsuppgifter framdeles anf�rtros statli�ga f�rhandlingsparter som formas p� andra s�tt.

Verksamheten b�r avvecklas vid utg�ngen av juni 1990. Oavslutade uppdrag b�r f�ras �ver p� en f�r varje �ndam�l formad eller vald statlig f�rhandlingspart. F�rvaltningen av existerande avtal b�r d� ocks� �vertas av sakansvariga departement och myndigheter. Det �r vidare naturligt att f�rhandlingsuppdrag som kan bli aktuella under v�ren 1990 inte l�ggs p� SFN utan anf�rtros andra statliga f�rhandlingsparter.

Remissinstanserna

Fortifikationsf�rvaltningen, socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, universi�tets- och h�gskole�mbetet, statskontoret, riksrevisionsverket, statens ar�betsgivarverk, Centralorganisationen SACO/SR, Statsanst�lldas F�rbund, TCO:s statstj�nslemannasektion har beretts tillf�lle att l�mna synpunkter p� utredarens f�rslag.

Fortifikationsf�rvaltningen, socialstyrelsen, universitets- och h�gskole��mbetet, statskontoret och riksrevisionsverket tillstyrker samtliga utred�ningens f�rslag att statens f�rhandlingsn�mnd b�r avvecklas. SACO/SR konstaterar att de sk�l som framf�rts i utredningen inte �r tillr�ckliga f�r att ligga tifi gmnd f�r en avveckling. Organisationen anser att utredningen ytterligare borde ha utrett m�jlighetema till att utveckla och eller f�r�ndra organisationen. TCO-S anser atl analysen av regeringskansliets eventuella behov av n�mndens medverkan i f�rhandhngar m. m. framst�r som brist�f�llig och att den redovisade bed�mningen synes alltf�r �versiktlig och att beslutsunderlaget d�rf�r b�r kompletteras. �vriga remissinstanser har ej

l�mnat n�gra synpunkter.

56


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Statens f�rhandlingsn�mnd hade vid sin tillkomst tv� huvudsakliga f�r- ""� handlingsuppdrag. Det ena g�llde avtal med sjukv�rdshuvudm�nnen om driftbidrag f�r medicinsk utbildning och forskning. Den andra huvudupp�giften var att f�ra f�rhandlingar med sjukv�rdshuvudm�nnen om �verta�gande av den statliga mentalsjukv�rden. Under senare delen av 1970-talel inleddes en hel rad huvudmannaskapsf�rhandlingar d�r SFN hade det sta-liga f�rhandlingsuppdraget. Fram till mitten p� 1980-talet tog dessa f�r�handlingar stora resurser i anspr�k.

Under 1980-talets senare del har f�rhandlingama fr�mst g�llt avtal som f�ljt av de tidigare n�mnda huvudmannaskapsf�rhandlingama samt l�kar�utbildningsavtalen. De uppdrag som av regering och myndigheter lagts p� SFN har successivt minskat i omfattning och antal.

Chefen f�r utbildningsdepartementet kommer senare i forskningspropo�sitionen att f�resl� en �ndrad ordning f�r atl best�mma ers�ttningen till huvudm�nnen f�r undervisningssjukhusen. Detta kommer atl leda till alt en v�sentlig del av SFN:s mest kvalificerade arbetsuppgifter bortfaller.

Utredningen, (Fi 1989:04) r�rande den framtida organisationen av den f�rhandlingsverksamhet som bedrivs fr�mst av statens f�rhandlingsn�mnd, har unders�kt f�mts�ttningama f�r att kraftigt expandera SFN i syfte att d�rigenom g�ra det m�jligt f�r myndigheten att beh�lla den bredd och kompetens som kan anses erforderlig f�r att kunna genomf�ra arbetsupp�gifterna p� ett betryggande s�tt. Detta skulle kr�va en medveten slyraing av f�rhandlingsuppdrag till SFN. Med h�nsyn lill fackdepartementens sakan�svar och den f�rvaltningspolitiska inriktning med �kat ansvar och �kade befogenheter f�r myndigheteraa som f�ljer av bl. a verksledningsbeslutet (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226) delar jag utredningens uppfattning att en s�dan slyraing �r ol�mplig.

Jag finner d�rf�r i likhet med utredningen att det inte l�ngre finns f�mts�ttningar f�r att bibeh�lla en s�rskild f�rhandlingsorganisation f�r det f�rhandlingsarbete det h�r �r fr�ga om.

De framtida f�rhandlingama mellan staten och andra icke-slatliga par�ter b�r ist�llet l�sas genom att det vid varje s�rskilt f�rhandlingstillfalle, inom ramen f�r kommitt�f�rordningen, tillkallas en f�r �ndam�let l�mpad person eller delegation som p� regeringens uppdrag f�r f�rhandlingar med motparten. De departement som mer l�pande bedriver f�rhandlingsarbete b�r kunna l�sa detta inom ramen f�r departementets verksamhet. Ytterli�gare en m�jlighet �r atl f�rhandlingsuppdrag l�ggs p� en f�r �ndam�let l�mplig myndighet.

Mot denna bakgmnd f�resl�r jag att verksamheten vid statens f�rhand�lingsn�mnd avvecklas och att myndigheten upph�r den 30 juni 1990. Arbetet med avvecklingen kommer till vissa delar att beh�va bedrivas under h�sten 1990. Jag har ber�knat kostnadema f�r avvecklingsarbetet, lokalhyra m. m. till 2000000 kr. Jag f�resl�r d�rf�r atl della belopp st�lls till regeringens disposition och f�rs upp i f�rslaget till statsbudget. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefema f�r social- och utbildningsdepartemen�ten.

57


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Med h�nvisning tifi vad jag har anf�rt hemst�ller jag alt regeringen f�resl�r���� ""� " riksdagen alt

1.dels bemyndiga regeringen att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r
att avveckla statens f�rhandlingsn�mnd

2.� dels till Statens f�rhandlingsn�mnd f�r budget�ret 1990/91
anvisa ett f�rslagsanslag p� 2000000 kr.

E 5. Bankinspektionen

1988/89 Utgift���������������� 1000������������ Reservation

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Bankinspektionen �r en central f�rvaltningsmyndighet med huvudupp�gift all ut�va tillsyn �ver banker, bankfilialer och representationskontor f�r banker. Inom bankomr�det ing�r det i inspektionens uppgifter att f�lja s�v�l svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid ut�l�ndska bankers dotterbolag och representationskontor i Sverige. Inspek�tionen �r vidare tillsynsmyndighet f�r finansbolag, kreditaktiebolag, hypo-teksinstitulioneraa, Stockholms fondb�rs, fondkommissionsbolag. V�rde�papperscentralen VPC Aktiebolag, Upplysningscentralen UC Aktiebolag samt f�r fondbolag, dvs. bolag som f�rvallar aktiefonder. Bankinspektio�nen �r registreringsmyndighet f�r bankeraa och h�ller en f�rteckning �ver finansbolag. En s�rskild uppgift f�r bankinspektionen �r att f�lja utveck�lingen av och fr�mja allm�n k�nnedom om pris- och konkurrensf�rh�llan�den inom tillsynsomr�det saml att f�ra kartdlregister. Inspektionens till�synsverksamhet omfattar �ven uppgifter inom konsumentskyddsomr�del, t. ex. granskning av avtalsvillkor samt tillsyn enligt konsumenlkredillagen. Bankinspektionen har uppgifter av �vervakande, utredande och registre�rande karakt�r avseende den s. k. insiderhandeln med v�rdepapper. Vida�re har bankinspektionen ett samordningsansvar r�rande kapitalmarknads-statistiken.

Bankinspektionen leds av en generaldirekt�r som tillika �r ordf�rande i inspektionens styrelse. Under generaldirekt�ren finns en �verdirekt�r med samordnings- och utvecklingsansvar betr�flFande fr�mst internationella fr�gor. Inom inspektionen finns tre huvudenheter, en allm�n avdelning, en unders�kningsavdelning saml administrativa byr�n.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska avgifter fr�n de institut och bolag som st�r under tillsyn av inspektionen. Avgifter�na tas inte upp p� statsbudgetens inkomstsida utan f�rs till etl reserva�tionsanslag som uppb�rdsmedel. F�r inspektionens verksamhet skall rege�ringen fastst�lla en ulgiftsstat f�r varje budget�r.

Bankinspektionen

Bankinspektionens f�rslag kan sammanfattas enligt f�ljande.
Med h�nsyn till kommande lagstiftning och lill den i �vrigt fortsalt
��������������������������������� 58


 


snabba utvecklingen inom lillsynsomr�det har inspektionen funnit s�rskil�da sk�l att l�gga fram ett budgetf�rslag som omfattar endast det n�rmaste budget�ret. I enlighet med givna direktiv har ett huvudf�rslag lagts fram som inneb�r en resursminskning med 2 % f�r 1990/91. Inspektionen fram�h�ller dock att med h�nsyn till utvecklingen inom lillsynsomr�det och inspektionens framlidsplanering i ett tre�rsperspektiv, huvudf�rslaget inte b�r komma i fr�ga f�r till�mpning.

Inspektionen f�rordar ett altemativt f�rslag som inneb�r kompensation f�r pris- och l�neomr�kningar samt en f�rst�rkning av resurserna med 7 120000 kr., varav I 250000 kr. eng�ngsvis. Av f�rst�rkningen avser 2600000 kr. l�nekostnader motsvarande tio nya tj�nster. Under tre�rspe�rioden m�ste en bemanning och uppmstning komma tifi st�nd som g�r det m�jligt f�r bankinspektionen all tillgodose tv� huvudm�l, n�mligen dels att fullg�ra de nya och �ndrade arbetsuppgifter som f�ljer av v�ntad lagstiftning, dels all n� en rationell och eflFektiv niv� p� unders�knings�verksamheten.

Inspektionen redovisar i enlighet med givna direktiv rationaliserings-och eflFektivitetseflFekter av gjorda ADB-investeringar och anm�ler att n�gon investering i ny maskin inte �r aktuell inom de n�rmaste �ren utan alt resursbehoven inskr�nker sig lill normal prisuppr�kning och bl. a. en viss uppr�kning av kostnaderaa, f�ranledd av nya tj�nster.


Prop. 1989/90:100 BiL 9


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

70

+ 8

Stat

 

 

F�rvaltningskostnader

27927000

+ 7338000

(d�rav l�nekostnader)

(17 575000)

( + 3619000)

Lokalkostnader

3863000

+�� 599000

Kung�relsekostnader

47000

 

Eng�ngsanvisning

485000

+�� 635000

- ADB

 

(+�� 400000)

� kapitalmarknadsstatistik

 

(+�� 600000)

� inredning

 

(+�� 120000) (-�� 485000)

 

32322000

+ 8572000


F�redragandens �verv�ganden

Jag har i det f�reg�ende erinrat om atl bankinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter fr�n de kreditinstitut m.fl. som st�r under inspektionens tillsyn. I statsbudgeten las upp ett reservationsanslag om 1000 kr. och i regleringsbrevet fastst�ller regeringen en ulgiftsstat f�r det kommande budget�ret. I likhet med tidigare �r skall jag redovisa de �ndringar som nu kan ber�knas i fr�ga om utgiftsslaten.

Som �vergripande m�l f�r verksamheten g�ller att inspektionen skall se till atl laglighet, s�kerhet och sundhet r�der inom tillsynsomr�det och att f�rtroendet uppr�tth�lls f�r de finansiella marknademas stabilitet och


59


 


funktionsf�rm�ga. Inspektionen skall ocks� se till att en �ndam�lsenlig��� Prop. 1989/90:100 stmktur och inriktning p� kredit- och v�rdepappersmarknaden fr�mjas.������� Bil. 9

Som jag tidigare �versiktligt n�mnt pr�glas tillsynsomr�det alltj�mt av snabba och omfattande f�r�ndringar. Denna utveckling kr�ver �ndrad eller ny lagstiftning samt �kade tillsynsinsatser. De lag�ndringar som nyli�gen genomf�rts kommer, liksom de olika lag�ndringar som f�ranleds av de stora utredningsf�rslag som lagts eller kommer att l�ggas fram, att p� olika s�tt p�verka arbetsuppgiftema f�r inspektionen och medf�ra �kade krav p� tifisynsinsatser.

Den tilltagande interaationaliseringen, bl. a. i form av ett v�xande antal etableringar och del�garskap i utlandet fr�n de svenska kreditinstitutens sida, samt EG-fr�goraas �kade vikt st�ller ocks� nya krav p� insatser fr�n inspektionens sida. Detsamma g�ller konsumentskyddsfr�goraa, bl. a. be�vakningen av kreditinstitutens avtalsvifikor. �verhuvudtaget inneb�r all�m�nhetens stora intresse f�r ekonomiska fr�gor att �ven massmediema st�ller krav p� inspektionens service och insatser i olika avseenden.

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kningen f�r innevarande budget�r till 2 912000 kr. I beloppet ing�r en hyreskostnad med 340000 kr. f�r ut�kade lokaler.

Mot bakgmnd av vad jag nu anf�rt b�r inspektionen f�r budget�ret 1990/91 undantas fr�n ett rationaliseringskrav som inneb�r en real ned�dragning av inspektionens resurser. Del �r angel�get att inspektionens resurser successivt f�rst�rks s�v�l kvalitativt som kvantitativt s� att orga�nisationen klarar att m�ta de krav som utvecklingen inom tillsynsomr�det st�ller. Under det kommande budget�ret b�r inspektionen d�rf�r f�rst�rka sina resurser f�r all i f�rsta hand bygga ul plalsunders�kningsverksamhe-ten samt i �vrigl f�r all m�ta de nya och �kade krav p� tillsyn som st�lls genom ny lagstiftning lill f�ljd av kreditmarknadskommitt�ns f�rslag samt inf�randet av det nya kontobaserade v�rdepapperssystemet hos v�rdepap�perscentralen (VP-systemet), det nya penningmarknadssystemet hos pen�ningmarknadscentralen (PmC) samt fondb�rsens nya datasystem Stock�holm Automated Exchange (SAX). Jag delar inspektionens uppfattning att �kade insatser beh�vs f�r konsumentskydd p� kreditomr�det. Som jag tidigare n�mnt har inspektionen f�reslagit all den skall tillf�ras 2 600000 kr. motsvarande tio nya tj�nster. F�r egen del �r jag inte beredd att �ppna utrymme f�r personalf�rsl�rkningar enligt inspektionens yrkande. Inspek�tionen b�r d�rf�r tillf�ras 2000000 kr. f�r personalf�rst�rkningar.

Bankinspektionen arbetar kontinuerligt med all ralionlisera, eflFektivise�ra och ompr�va sin verksamhet. Som jag n�mnt har inspektionen i sin anslagsframst�llning redovisat rationaliserings- och eflFektivitetseflFekter av de ADB-investeringar som gjorts under det g�ngna budget�ret. Inspektio�nens bed�mning, vilken delas av statskontoret, �r att nyttan i form av frigjorda resurser, kvalitetsf�rb�ttring samt en b�ttre service och s�kerhet �verstiger den nedlagda kostnaden. Jag f�rordar att medel f�r tekniksl�d ber�knas p� inspektionens ulgiftsstat med 1 720000 kr. I detta belopp ing�r dds en eng�ngsanvisnig p� 400000 kr. dels en avgift till statskontoret p� 90000 kr. f�r uppgradering av minne motsvarande en invesleringskost-

60


 


nad av 210000 kr., vilken f�rts upp p� trettonde huvudtitelns anslag B 2���� Prop. 1989/90:100
AnskaflFning av ADB-utmstning.
�������������������������������������������������������� Bil. 9

Med h�nvisning till sammanst�llningen och vad jag anf�rt tidigare be�r�knarjag inspektionens utgifter tiU 40894000 kr. f�r n�sta budget�r. Vid min medelsber�kning harjag ocks� beaktat att fr. o. m. budget�ret 1990/91 las avgifter ut f�r de tj�nster som statens l�ne- och pensionsverk svarar f�r. I likhet med f�reg�ende �r b�r anslaget i statsbudgeten f�ras upp med ett belopp om 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Bankinspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 1000 kr.

E 6. F�rs�kringsinspektionen

1988/89 Utgift���������������� 1000������������� Reservarion

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

F�rs�kringsinspektionen har som central f�rvaltningsmyndighet alt ut��va tillsyn �ver det enskilda f�rs�kringsv�sendet, inklusive f�rs�krings-m�klarna.

F�rs�kringsinspektionen leds av en styrelse. Chef f�r inspektionen �r en generaldirekt�r, som ocks� �r styrelsens ordf�rande. Under generaldirek�t�ren finns en chefstj�nsteman med samordnings- och utvecklingsansvar inom de verksamheter som inspektionen best�mmer. Inom inspektionen finns en avdelning f�r afim�nna tillsyns�renden och en f�r f�rs�kringsjuri�diska �renden samt en byr� f�r administrativa �renden.

F�rs�kringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag fr�n f�rs�kringsbolag och underst�dsf�reningar saml fr�n f�rs�k�ringsm�klare fr.o.m. 1990. P� samma s�tt som g�ller f�r bankinspektio�nen tas lillsynsbidragen upp som uppb�rdsmedel under ett reservationsan�slag ulan att redovisas p� statsbudgetens inkomstsida. F�r inspektionens verksamhet fastst�ller regeringen en stat f�r varje budget�r.

F�rs�kringsinspektionen

Inspektionens f�rslag avseende budget�ret 1990/91 kan sammanfattas en�ligt f�ljande.

Mot bakgmnd av de �kande krav som kommer att st�llas p� inspektio�
nen och om en rimlig ambitionsniv� i tifisynsinsatsema skall kunna upp�
r�tth�llas framst�r en minskning av resurseraa som orealistisk. Med h�n�
syn h�rtill och i v�ntan p� att statsmaktema skall pr�va f�rs�kringsverk-
samhetskommitt�ns f�rslag om tillsynens inriktning anser inspektionen all
resursramen b�r l�ggas fast f�r endast ett budget�r dvs. f�r budget�ret
1990/91. F�r della budget�r har utarbetats tv� altemativ, dels ett s.k.
���������������������������������� 61

6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 9


 


huvudalternativ enligt regeringens direktiv, dels ett alteraaliv som utg�r inspektionens budgetf�rslag. Det f�rsta altemativet inneb�r en minskning av resursema med 2 % under ett �r. Enligt inspektionens bed�mning skulle altemativet medf�ra en neddragning av personalresurseraa. Inspektionen anser del inte meningsfullt all dra in tj�nster som nyinr�ttats under inne�varande budget�r. Inspektionen har f�reslagit att den tillf�rs I 500000 kr. motsvarande fem-sex nya tj�nster. F�rslaget inneb�r atl medlen skall kunna anv�ndas inte enbart f�r personalf�rsl�rkningar utan �ven f�r anli�tande av konsulter. Enligt inspektionen kan de n�rmare f�mts�ttningama f�r hur medlen skall anv�ndas anges i regleringsbrevet. Dessutom f�resl�s all ramen f�r �vriga f�rvallningkostnader inklusive driftskostnader f�r ADB �kas.


Prop. 1989/90:100 Bil.9


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

47

+ 4

Stat

 

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning

14873000

(12106000)

2440000

182000

+ 3470000

( + 2687000)

+�� 137000

-�� 182000

 

17495000

+ 3425000


F�redragandens �verv�ganden

I det f�reg�ende har jag erinrat om att f�rs�kringsinspektionens verksam�het finansieras genom avgifter fr�n inspektionens lillsynsobjekt. I stats�budgeten las upp ett reservationsanslag p� 1000 kr. och i regleringsbrev fastst�ller regeringen en ulgiftsstat f�r det kommande budget�ret. I likhet med vad som har skett tidigare �r skall h�r redovisas de �ndringar som nu kan ber�knas i fr�ga om utgiftsslaten.

Som jag tidigare �versiktligt antytt pr�glas tifisynsomr�det av snabba och omfattande f�r�ndringar.

Sedan den s.k. behovsprincipen upph�vdes den I januari 1985 har antalet koncessionsans�kningar �kat f�r varje �r. Mycket talar f�r att den h�ga aktiviteten p� koncessionsomr�det kommer att forts�tta.

Genom ny lagstiftning tillkommer ytterligare arbetsuppgifter f�r f�rs�k�ringsinspektionen. En lag om f�rs�kringsm�klare tr�der i kraft den I januari 1990. Vaije f�rs�kringsm�klare skall vara registrerad hos f�rs�k�ringsinspektionen och st� under dess tillsyn.

Den I febmari I990tr�derlagstiftningomenny f�rs�kringsform, livf�r�s�kringar med aktiefondsanknytning, i kraft. Samtidigt genomf�rs en ge�nomgripande reformering av f�rs�kringsr�relselagens pants�ttningsregler.

�ven andra utvecklingstendenser kr�ver �kad uppm�rksamhet och akti�vitet fr�n f�rs�kringsinspektionens sida. F�rs�kringsbolagens placerings�verksamhet och marknadsf�ring har blivit alltmer oflFensiv lill f�ljd av �kad konkurrens. Gr�nsema mellan olika typer av institut som verkar p�


62


 


omr�det� f�r finansiella tj�nster tenderar alt luckras upp (den� s.k.���� Prop. 1989/90:100
branschglidningen).
��������������������������������������������������������������������������� Bil. 9

Den internationella bevakningen � s�v�l utvecklingen inom EG och OECD som de svenska f�rs�kringsbolagens verksamhet utomlands � kr�ver �kade resurser.

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kningen f�r innevarande budget�r tifi 1763000 kr.

Mot bakgmnd av vad jag nu anf�rt b�r inspektionen f�r budget�ret 1990/91 undantas fr�n ett rationaliseringskrav som inneb�r en real ned�dragning av inspektionens resurser. Del �r angel�get alt inspektionens resurser f�rst�rks s� att organisationen klarar all m�ta de krav som utveck�lingen inom lillsynsomr�det st�ller.

Som jag tidigare n�mnt har inspektionen f�reslagit att den skall tillf�ras 1 500000 kr. att anv�ndas f�r inr�ttande av fem-sex tj�nster eller f�r bekostnad av konsulter. F�mts�ttningama f�r medlens anv�ndning skulle pr�vas n�rmare av regeringen i samband med regleringsbrevet. F�r egen del �r jag inte beredd all �ppna utrymme f�r personalf�rst�rkningar enligt inspektionens yrkande. Enligt min mening �r det inte hefier nu l�mpligt att till�mpa en vidare resursram f�r det fafi i st�llet konsulttj�nster skulle komma i fr�ga. Inspektionen b�r d�rf�r tillf�ras I OOOOOO kr. f�r personal�f�rsl�rkningar eller konsulttj�nster. D�rtill kommer 216000 kr. f�r att t�cka pensionskostnader och 63 000 kr. f�r all ge utrymme f�r ett helt �rs kostnad f�r en tj�nst som inr�ttades under innevarande budget�r. Vidare ber�knarjag all inspektionen beh�ver ytterligare 565000 kr. f�r �vriga f�rvaltningskostnader. Av detta belopp utg�r 85000 kr. driftskostnader f�r ADB. Medel f�r investeringar har ber�knats under trettonde huvudtitelns anslag B 2 AnskaflFning av ADB-utmstning.

Med h�nvisning till sammanst�finingen och lill vad jag tidigare anf�rt ber�knarjag inspektionens utgifter till 20920000 kr. f�r n�sta budget�r. Vid min medelsber�kning harjag beaktat att fr.o.m. budget�ret 1990/91 tas avgifter ut f�r de tj�nster som statens l�ne- och pensionsverk svarar f�r. I likhet med f�reg�ende �r b�r anslaget i statsbudgeten f�ras upp med ell belopp om 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till F�rs�kringsinspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1000 kr.

63


 


F. Bidrag och ers�ttningar till kommunerna����������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 9

Skatteutj�mningsbidragen f�ljer automatiskt skatteunderlagets f�r�nd�ringar eftersom det �r knutet till medelskattekraften. Den Skatteutj�m�ningsavgifterna las ut f�r att neutralisera �kningen av bidraget. Vid of�r��ndrat avgiftsuttag ber�knas �kningen mellan �ren 1990 och 1991 uppg� till ca 1 203 milj. kr. netto. Det allm�nna skatteutj�mningsbidraget ber�k�nas d� �ka med 2044 milj. kr. och skalleutj�mningsavgifteraa �kar med sammanlagt ca 841 milj. kr.

F�r att neutralisera �kningen av kostnaderna i skatteutj�mningssyste�met mellan �ren 1990 och 1991 f�resl�r ']ag all den allm�nna skatteutj�m�ningsavgiften h�js med 0:10 kr./skr. f�r �r 1991. Avgiften kommer d�rmed att uppg� till 0:79 f�r kommunema och 0:56 f�r landstingskommunerna.

Uppr�ttade lagf�rslag

I enlighet med det anf�rda har inom finansdepartementet uppr�ttats f�r�slag till lag om �ndring i lagen (1987:560) om skatteutj�mningsavgift.

F�rslaget b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 9.1.

Det faller inte under omr�det f�r lagr�dets granskning.

F�rfattningskom mentarer

Lag om �ndring i lagen (1987:560) om skatteutj�mningsavgift

3och4��

I paragrafema regleras skalteutj�mningsavgiften f�r landstingskommun och kommun.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt anta f�rslaget till lag om �ndring i lagen (1987:560) om skatteutj�mningsavgift

F 1. Skatteutj�mningsbidrag till kommunema m. m.

1988/89 Utgift 14935 828988 1989/90 Anslag 16263000000 1990/91 F�rslag 18240000000

Fr�n anslaget betalas skatteutj�mningsbidrag till kommuner och lands�
tingskommuner enligt lagen (1988:491) om skatteutj�mningsbidrag, samt
lagen (1982:221) med s�rskilda besl�mmelser ang�ende det kommunala
skatteunderlaget m. m. Ytterligare f�reskrifter f�r bidragsgivningen finns i
f�rordningen (1988:494) om skatteutj�mningsbidrag. Vidare betalas kost-
���������������������������� 64


 


nadema f�r skatteutj�mningsn�mnden, som �r ett r�dgivande organ i���� Prop. 1989/90:100
fr�ga om extra skatteutj�mningsbidrag, fr�n detta anslag.
�������������������������� Bil. 9

Med utg�ngspunkt i 1990 �rs skattesatser och en viss anlagen h�jning av skatteunderlaget samt att �ldersstmkturen �r densamma som f�r 1990 bed�ms det adm�nna skatteutj�mningsbidraget uppg� till 19032 milj. kr. �r 1991.

Extra skatteutj�mningsbidrag beviljas efter ans�kan s�dana kommuner och landsting som av olika sk�l har kommit i ekonomiska sv�righeter. F�r 1990 har s�dana bidrag beviljats med 122 milj. kr. Dessutom utbetalas vissa andra riktade bidrag inom ramen f�r det extra skatteutj�mningsbi�draget. Etl s�rskilt st�d p� 13 milj. kr. ges �verg�ngsvis lill de kommuner som inte f�r skatteutj�mningsbidrag och som p� gmnd av den slopade utbobeskattningen f�r ett mer p�tagligt skallebortfall. F�r att trygga kol�lektivtrafiken i glesbygden, sedan statsbidraget f�r detta �ndam�l slopats, utbetalas ett s�rskilt bidrag om 70 milj. kr. till Gollands kommun saml till kommunema och landslingskommunema i de s. k. skogsl�nen. Inom ra�men f�r extra skatteutj�mningsbidrag beviljas ocks�, efler ans�kan, 25 milj. kr. som st�d till kommuner som vidtar f�rebyggande �lg�rder mot jordskred, �versv�mningar och andra naturolyckor.

Anslagsbehovet �r 1991 f�r extra skatteutj�mningsbidrag ber�knas till of�r�ndrat 230 milj. kr. N�r bidrag f�r slopad utbobeskallning inf�rdes uttalade riksdagen att det f�tal kommuner som f�r ett mer p�tagligt skatte�bortfall n�r beskattningen i utbokommun slopas, �verg�ngsvis b�r ges ett s�rskilt st�d genom extra skatteutj�mningsbidrag (prop. 1987/88: IOO, FiU 19, rskr 244). Jag f�resl�r nu att detta bidrag �verf�rs till det allm�nna extra skatteutj�mningsbidraget som pr�vas efter ans�kan. Detta bidrag �kar d�rmed fr�n 122 milj. kr. till 135 milj. kr.

Medelsbehovet under budget�ret 1990/91 avser bidrag som utbetalas under andra halv�ret 1990 och f�rsta halv�ret 1991. Bidragen under 1990 uppg�r rill 17218milj.kr. och ber�knas f�r 1991 19262 tifi milj. kr.

H�lften av beloppen f�r resp. kalender�r 1990 och 1991, 18240 milj. kr. utbetalas under budget�ret 1990/91. Jag f�resl�r att anslaget f�rs upp med detta belopp.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.bemyndiga regeringen atl utge extra skatteutj�mningsbidrag f�r
�r 1991 i enlighet med vad jag f�rordat

2.� till Skatteutj�mningsbidrag tdl kommunerna m. m. f�r budget�
�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 18 240000000 kr.

F 2. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala f�retagsbeskattningen

1988/89 Utgift 882 502091 1989/90 Anslag 879172000 1990/91 F�rslag���� 879172000

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har anslaget Bidrag till kom-��������������������������� 65


 


munema med anledning av avskaffandet av den kommunala f�relagsbe-���� Prop. 1989/90:100
skattningen f�rts upp med ca 879 milj. kr.
����������������������������������������������� Bil. 9

Fr�n anslaget betalas bidrag tifi kommunerna som kompensation f�r det int�ktsbortfall som blivit en f�ljd av atl den kommunala beskattningen av juridiska personer upph�rt (prop. 1983/84:133 bil.l, FiU 39, rskr. 422, SFS 1984:504). F�rsta bidrags�rei var 1985. F�r �r 1986 besl�t riksdagen (prop. 1984/85:150, FiU 29, rskr.29) att kompensationen skulle reduceras med 30 kr./inv�nare. En ytteriigare reducering med 90 kr./inv�nare har riksdagen beslutat om f�r�r 1988 (FiU 1986/87:29, rskr. 343). Regeringen har i september 1989 fastst�llt beloppet till sammanlagt ca 879 milj kr f�r �r 1990.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tdl kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala f�retagsbeskattningen f�r budget�ret 1990/91 anvi�sa ett f�rslagsanslag p� 879 172 000 kronor.

F 3. Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garantibeskattningen m. m.

1988/89 Utgift 470243810 1989/90 Anslag 925 246000 1990/91 F�rslag���� 925 246000

1 statsbudgeten f�r innevarande budget�r har anslaget Bidrag till kom�munema med anledning av avskaflFandel av den kommunala garanlibe�skattningen m. m. f�rts upp med ca 925 milj. kr.

Fr�n anslaget betalas bidrag till kommunema, landslingskommunema och de kyrkliga kommunema som kompensation f�r nettobortfallet av int�kter till f�ljd av atl den kommunala garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter och det extra avdraget fr�n inkomst av schablontaxe�rad fastighet har slopats (SFS 1986:473). Riksdagen besl�t (prop. 1987/88:100 bil. 9, FiU 19, rskr. 244) att den kommunala sektom skulle kompenseras f�r inkomstbortfallet. Regeringen har i september 1989 fast�st�llt beloppet f�r �r 1990 till sammanlagt ca 925 milj. kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Bidrag lid kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala garanlibeskattningen m. m. f�rbudget�rd 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 925 246000 kr.

66


 


G. �vriga �ndam�l�������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 9 Under denna mbrik har tidigare �r tagits upp ett anslag kallat Bidrag till

vissa investeringar. M�jligheten till investeringsbidrag upph�rde den 31

mars 1981 och de senaste �ren har inga utgifter f�rekommit p� detta anslag.

Jag f�resl�r d�rf�r att det inte tas upp i �rets budgetf�rslag.

G 1. Bidrag till vissa intemationella byr�er och organisationer m. m.

 

1988/89 Utgift

225 828

1989/90 Anslag

250000

1990/91 F�rslag

250000

Fr�n anslaget bestrids f�r n�rvarande Sveriges bidrag till nordiska skat�tevetenskapliga forskningsr�det. Medelsbehovet f�r n�sta budget�r ber�knarjag tifi avmndat 250000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid vissa internalionella byr�er och organisationer m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 250000 kr.

G 2. Bidrag till vissa handikappade �gare av motorfordon

1988/89 Utgift���������� 18470325

1989/90 Anslag������� 16700000

1990/91 F�rslag������� 15000000

Enligt lagen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade �gare av motorfordon, som upph�vts vid utg�ngen av september 1988 men som till�mpas �verg�ngsvis i vissa fall, utg�r bidrag till s�dana handikappade motorfordons�gare som har ett g�llande beslut om befrielse fr�n �rlig v�gtrafikskatl. Bidragen moisvarar skaltekoslnadema f�r viss m�ngd ben�sin som f�r �gare av bil uppg�r lill 700 liter och f�r �gare av motorcykel till 250 liter f�r helt �r. Bidragen betalas i efterskott f�r budget�r. �renden om bidrag handl�ggs av riksskatteverket.

Riksskatteverket f�resl�r � med utg�ngspunkt i nu g�llande skattesatser - att anslaget f�r budget�ret 1990/91 ber�knas rill 16000000 kr.

En ny form av bilst�d f�r handikappade som b�rjat tifi�mpas den 1 oktober 1988 kan v�ntas medf�ra att utbetalningama p� detta anslag minskar. I avvaktan p� atl eflFektema av det nya bilst�del kan bed�mas s�krare ber�knar jag f�r budget�ret 1990/91 kostnaderaa f�r bidrag enligt detta anslag till 15 OOOOOO kr.

67


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 9

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid vissa handikappade �gare av motorfordon f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 15000000 kr.

G 3. Exportkreditbidrag


1988/89 Utgift

2914970

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Fr�n della anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401) om exportkredilsl�d.

En f�mts�ttning f�r att exportkreditst�d skall komma i fr�ga �r bl. a. att exportkreditavtalet ing�tts f�re utg�ngen av �r 1981. Ans�kan om st�d g�rs i f�rsta hand hos exportkreditn�mnden. N�mnden pr�var om de allm�nna f�mts�ttningama f�r st�d f�religger. St�det kan ges i form av antingen ett avdrag vid inkomsttaxeringen eller ett skattefritt bidrag. Bi�drag ges bara om avdraget inte kan utnyttjas skattem�ssigt. Ans�kan om utbetalning av bidrag skall g�ras hos riksskatteverket senast en m�nad efler det att exportf�retagels taxeringar f�r beskattnings�ret har vunnit laga kraft.

Riksskatteverket

Under de �r m�jlighet funnits till exportkreditbidrag har endast ett f�tal ans�kningar kommit in till riksskatteverket. D� n�gon prognos f�r budget��ret 1990/91 inte l�ter sig g�ras f�resl�r riksskatteverket att anslaget tas upp med 1000 kr. i statsbudgeten.

F�redraganden

N�gon tillf�rlitlig ber�kning av meddsbehovel under detta anslag �r inte m�jlig all g�ra. Till sv�righeten alt �verblicka omfattningen av underlaget f�r exportkreditst�det kommer att det inte �r m�jligt att f�mtse taxerings�utfallet och de d�rav f�ranledda yrkandena om bidrag. Med h�nsyn till os�kerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt f�rordar jag att anslaget f�rs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. ocks� i statsbudgeten f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Exportkreditbidrag f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 1000 kr.


68


 


G 4. Kostnader f�r vissa n�mnder�������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil.9

1988/89 Utgift����������� 2127267

1989/90 Anslag��������� 1478000

1990/91 F�rslag��������� 1588000

Fr�n anslaget bestrids kostnader f�r statens krigsf�rs�kringsn�mnd och statens krigsskaden�mnd. Meddsf�rbmkningen f�r n�sta budget�r ber�k�nar jag f�r statens krigsf�rs�kringsn�mnd till 62 500 kr. och f�r statens krigsskaden�mnd till 37 500 kr.

Vidare bestrids fr�n detta anslag kostnader f�r det ekonomiska r�det. Meddsf�rbmkningen n�sta budget�r ber�knas f�r det ekonomiska r�det till 1488000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kostnader f�r vissa n�mnder f�r budgetaret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 588000 kr.

G 5. Sparfr�mjande �tg�rder

1988/89 Utgift��������� 28089193�������������� Reservation����������������� 76002

1989/90 Anslag������� 18 385000

1990/91 F�rslag������� 19 380000

Spardelegationen inr�ttades genom beslut av regeringen den 13 juni 1985. Dess huvudsakliga uppgift �r att svara f�r brett inriktade informa�tions- och utbildningsinsatser i syfte att l�ngsiktigt fr�mja hush�llssparan�det samt att ansvara f�r statens informationsinsatser avseende allemans�sparandet och ungdomsbosparandet. N�r det g�ller informationsinsatser�na avseende allemanssparandet skall det samarbete som f�rekommit md�lan delegationen f�r allemanssparandet och riksg�ldskontoret forts�tta. I �vrigt f�r spardelegationen fritt organisera sitt arbete och v�lja de samar�betspartners som b�st l�mpar sig f�r respektive projekt.

Delegationen leds av en ordf�rande. Till sitt f�rfogande har delegatio�nen ett kansli. Konsult- och experttj�nster inhandlas vid behov.

Spardelegationen

Sparddegationens f�rslag inneb�r att medlen f�r allm�nt sparfr�mjande �tg�rder och insatser avseende allemanssparandet och ungdomsbosparan�det skall tas upp med ett realt sett of�r�ndrat belopp. D�mt�ver yrkar delegationen anslag med 14 milj. kr. f�r informationsinsatser om sparan�dets villkor i det nya skattesysteniet samt 5 milj. kr. f�r informationsin�satser betr�flFande en ny sparform, s. k. nytt skolsparande.

69


 


1989/90���������������������� Ber�knad �ndring����� Prop. 1989/90: 100

1990/91���������������������� Bil. 9

F�redraganden


Personal Ekonomisk plan

F�rvaltningskostnader

(inkl. lokaler) Sparfr�mjande


 

1381000 17004000

+ 349000 + 646000

18385000

+995000


F�redragandens �verv�ganden

Spardelegationen b�r under det kommande budget�ret bedriva sina all�m�nt sparfr�mjande insatser p� en i stort sett of�r�ndrad niv�. H�ri ing�r all spardelegationen skall l�ngsiktigt fr�mja hush�llssparandet och ansvara f�r statens informationsinsatser avseende allemanssparandet och ung�domsbosparandet. Jag ber�knar beloppet tifi 19 380000 kr.

Vad betr�flFar fr�gan om informationsinsatser i samband med skattere�formen harjag f�r avsikt att �terkomma i skattepropositionen n�r behoven av medel f�r extra informationsinsatser b�ttre kan �verblickas.

Delegationens f�rslag om ett nytt skolsparande anser jag f�r n�rvarande inte motiverat.

Hemst�llan

Jag hemst�ller, att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill Sparfr�mjande �tg�rder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 19380000 kr.

G 6. R�nteers�ttningar m. m.

 

1988/89 Utgift

-

1989/90 Anslag

1000

1990/91� F�rslag

1000

1 prop. 1987/88:150, bil. 1, anm�lde regeringen att en r�nteb�rande placeringsm�jlighet borde �ppnas inom ramen f�r statens betalningssys�tem. Arbelet med att utveckla denna placeringsform p�g�r f�r n�rvarande inom riksrevisionsverkel. Den r�nteers�ttning som skall utbetalas i sam�band med den nya placeringsformen skall bmttoredovisas under detta anslag. Inledningsvis skall endast vissa av l�nsstyrelsemas och kronofogde�myndighelemas f�rvaltade medel placeras i den nya placeringsformen. I avvaktan p� en precisering av vilka medel som avses f�resl�r jag att anslaget i f�rslaget till statsbudget f�rs upp med ett belopp av 1000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till R�nteers�ttningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett
f�rslagsanslag p� 1000 kr.
��������������������������������������������������������������������������������� 70


 


G 7. H�jning av grundkapitalet i Nordiska�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

investeringsbanken������������������������������������������������������������������������� Bil. 9

1988/89 Utgift��������� 19252 303

1989/90 Anslag������� 45000000 1990/91 F�rslag������ 45 700000

Riksdagen godk�nde, i enlighet med regeringens f�rslag, genom beslut den 15 december 1987 (prop. 1987/88:25 bil. 4, 1987/88:FiU8, rskr. 1987/88:69) alt svenska staten ikl�der sig betalningsansvaret f�r Sveriges andel, uppg�ende till 296,8 miljoner s�rskilda dragningsr�tter (SDR), av en mellan medlemsl�nderaa �verenskommen h�jning av Nordiska inve�steringsbankens gmndkapilal. Beslutet inneb�r att 13,47 miljoner SDR skall st�llas lill bankens f�rfogande inom �verenskomna lidsfrister. Riks�dagen besl�t samtidigt att i enlighet med �verenskommelsen anvisa ett f�rslagsanlag p� 20000000 kr. avseende 1988 �rs inbetalning. Genom beslut den 12 april 1989 anvisade riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 9, 1988/89: FiU 14, rskr. 1988/89:152) i enlighet med samma �verenskom�melse ett f�rslagsanslag p� 45000000 kr. avseende 1989 �rs inbetalning.

Medlemsl�ndemas �verenskommelse om h�jning av Nordiska investe�ringbankens gmndkapilal inneb�r att medlemsl�nderna f�mtom inbetal�ningarna �ren 1988 och 1989 skall g�ra en tredje och slutlig inbetalning den I augusti 1990.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r att svenska staten, i enlighet med medlemsl�ndernas �verens�kommelse om h�jning av Nordiska investeringsbankens gmndkapilal, ocks� f�r �r 1990 st�ller medel till f�rfogande f�r h�jningen av gmndkapi�lalet samt att ett f�rslagsanslag om 45,7 milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91 f�r att finansiera den svenska inbetalningen f�r �r 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till H�jning av grundkapitalet i Nordiska invesleringsbanken f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 45 700000 kr.

71


 


Bilaga 9.1���� Prop. 1989/90:100 Bil.9

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1987:560) om skatteutj�mningsavgift

H�rigenom f�reskrivs alt 3 och 4�� lagen (1987:560) om skalleutj�m�ningsavgift skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

3'

Avgiften�� utg�r� f�r�� landstings-������� Avgiften�� utg�r� f�r� landstings�
kommun 46 �re per skattekrona.
�������� kommun 56 �re per skallekrona.

Avgiften utg�r f�r kommun 69����� ��Avgiften utg�r f�r kommun 79
�re per skattekrona.
������������������������ �re per skattekrona.

Denna lag tr�der i kraft den I juli 1990 och till�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om skatteulj�mningsavgift f�r �r 1991.

'Senaste lydelse 1989:605.

'Senaste lydelse 1989:605.������������������������������������������������������������������������������������������������ 72


 


Rei

gister

 

Prop. 1989/90:

100

Sid.

 

Anslag kr.

Bil. 9

 

1

�versikt

-

 

 

12

A. Finansdepartementet m. m.

 

 

 

12

Finansdepartementet

83094000

 

 

13

Ekonomiska attach�er

3403000

 

 

13

Utredningar m.m.

19000000 105497000

 

 

14

B. Skattef�rvaltningen och exekutionsv�sendet

 

 

 

18

Riksskatteverket

771606000

 

 

20

Regional och lokal skattef�rvaltning

2 593696000

 

 

23

Kronofogdemyndigheterna

717760000

 

 

25

Sl�mpdkostnader

2812000

 

 

26

Kostnader f�r �rlig taxering m. m.

99925000

 

 

26

Ers�ttning lill postverket m. fl. f�r bestyret med skalteuppb�rd m. m.

52000000 4237799000

 

 

28

C. Statlig lokalf�rs�rjning

 

 

 

30

Byggnadsstyrelsen

1000

 

 

37

Inredning och utmstning m. m.

23000000 23001000

 

 

39

D. Riksg�ldskontoret och kostnader f�r statsskuldens f�rvaltning

 

 

 

Riksg�ldskonioret:

 

 

 

39

F�rvaltningskostnader

57 395000

 

 

41

Kostnader f�r uppl�ning och l�nef�rvaltning

680000000

 

 

41

Garantiverksamhet

1000

 

 

42

Uppdragsverksamhet

1000

 

 

42

Systemutveckling m. m.

10397000 747794000

 

 

43

E. Vissa centrala myndigheter m. m.

Tullverket:

 

 

 

43

F�rvaltningskostnader

1021301000

 

 

51

AnskaflFning av viss materiel

3 500000

 

 

52

Konjunkturinstitutel

22 257000

 

 

54

Statens f�rhandlingsn�mnd

2000000

 

 

58

Bankinspektionen

1000

 

 

61

F�rs�kringsinspektionen

1000 1049060000

 

 

73


 


64 64 65

66


F. Bidrag och ers�ttningar till kommunerna

Skatteutj�mningsbidrag lill kommunerna m. m. Bidrag lill kommunerna med anledning av avskaf�fandet av den kommunala f�retagsbeskattningen Bidrag lill kommunerna med anledning av avskaf�fandet av den kommunala garanlibeskattningen m. m.


18 240000000 879172000

925246000 20044418000


Prop. BiL 9


1989/90:100


67 67

67 68 69 69 70 71

. �vriga �ndam�l

Bidrag lill vissa internationella byr�er och

organisationer m.m.���������������������������������������������������� 250000

Bidrag lill vissa handikappade �gare av motorfordon���� 15 OOOOOO

Exportkreditbidrag��������������������������������������������������������� 1000

Kostnader f�r vissa n�mnder���������������������������������������� I 588 000

Sparfr�mjande �lg�rder���������������������������������������������� 19 380 000

R�nleers�llningar m. m.��������������������������������������������������� 1 000

'H�jning av grundkapitalet i Nordiska

investeringsbanken������������������������������������������������ 45 700000

81920000

26289489000

Totalt f�r finansdepartementet

72��� Bilaga 9.1 F�rslag lill lag om �ndring i lagen (1987:560) om skatte�ulj�mningsavgift


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


, 74


 


Bilaga 10 till budgetproposition 1989

Utbildningsdepartementet

(�ttonde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 10


�versikt

Till utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de h�r skolv�sendel, den gmndl�ggande h�gskoleutbildningen, forskningen och forskarutbildning�en, vuxenutbildningen, studiest�det, kulturverksamheten saml massmedi�ema.

Betr�flFande grundskolan p�g�r ell intensivt arbete med att f�r�ndra skolan fr�n en regelstyrd lill en m�lslyrd verksamhet. Avsikten �r alt riksdag och regering ska ange m�len f�r skolan medan kommunerna har det samlade driftansvaret. Som ell lecl i den utvecklingen f�reslog regering�en i en proposition i oktober 1989 all den statliga regleringen av tj�nsterna som l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer avveck�las. Riksdagen fattade i december 1989 beslut om avregleringen.

Tillg�ngen p� l�rare i skolan kommer all f�rb�ttras. 35 milj. kr. ansl�s under littera D. Grundl�ggande h�gskoleutbildning lill �kad l�rarutbild�ning. Pengarna ska anv�ndas till en utbyggd grundutbildning av l�rare, lill utbildning av personer som tj�nstg�r som l�rare, men som saknar beh�rig�het, och till reakliveringskurser av utbildade, men inte verksamma l�rare. F�r fortbildning av redan verksamma l�rare utg�r fr. o. m. l�s�ret 1988/89 etl s�rskilt bidrag. F�r 1990/91 ansl�s ca 58 milj. kr.

De tidigare bidragen till samlad skoldag, lokalt utvecklingsarbete p� mellan- och h�gstadiet saml f�r kultur i skolan f�rs samman lill ell bidrag f�r s�rskilda utvecklingsinsatser. Av bidraget avs�tts medel f�r atl utveck�la dans i skolan under en tre�rsperiod.

Specialskolorna f�r �kade resurser. 800000 kr. avs�tts f�r all utveckla metodik och pedagogik vid anv�ndning av datorbaserade hj�lpmedel i undervisningen av handikappade elever.

Statsbidrag f�resl�s till hemspr�ksundervisningen f�r elever i en del frist�ende skolor. Det sker genom all dessa elever f�r r�knas in i underlaget f�r ber�kning av statsbidraget till kommunernas hemspr�ksundervisning.

En proposition om f�r�ndringar av gymnasieutbildningen planeras till budget�ret 1990/91. M�let aren f�r�ndrad, fullt utbyggd tre�rig gymnasie�skola f�r alla i slutet av 1990-lalel. 1 dag tar gymnasieskolan emot ca 90% av alla 16-�ringar direkt fr�n grundskolan.

Under 1990-lalet minskar antalet 16-�ringar kraftigt. Ett minskal elevunderlag g�r det sv�rare atl ge eleverna samma valm�jligheter som i dag, men del �r viktigt all alla f�r en likv�rdig tillg�ng till gymnasieutbild-


 


ning. Gymnasieskolan beh�ver ocks� anpassas lill p�g�ende f�r�ndringar i���� Prop. 1989/90:100 arbetslivet. Av de h�r orsakerna g�rs nu en �versyn av gymnasieskolans���� Bil. 10 hela stmktur.

F�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkesinriktade studiev�gar omfattar innevarande l�s�r 10000 intagningsplalser. En �kning med 1 200 platser f�resl�s. D�rmed kan man pr�va linjerna i full skala p� n�gra orter.

Inom vuxenutbildningen f�resl�s flera f�r�ndringar.

Det h�gre schablonbidraget lill studiecirklar h�js.

Inom folkh�gskolorna f�rb�ttras de handikappades studiem�jligheter.

Antalet undervisningstimmar inom s�rvux �kas.

En s�rskild proposition om reformerad svenskundervisning f�r vuxna invandrare f�rel�ggs riksdagen under v�ren 1990.

Inom sludiesl�dsomr�del sker bl.a. en h�jning av studiemedlen med ca 500 kr. per m�nad som kompensation f�r h�jning av vissa indirekta skaller.

Inackorderingstill�gg och extra till�gg inom studiehj�lpen h�js liksom kortlidsstudiest�d och inleraalbidrag.

En utredningsman tills�tts med uppgift att g�ra en grundlig �versyn av de vuxenstuderandes studiefinansiering.

Det s�rskilda statsbidraget till SJ f�r sluderanderabatter avvecklas. Av-siklen �r att SJ sj�lv skall ta st�llning lill sluderanderabatter liksom lill �vriga resandes rabatter.

F�rslagen betr�flFande den grundl�ggande h�gskoleutbildningen omfat�tar tre budget�r.

Inom de tekniska utbildningarna genomf�rs under tre�rsperioden tv� st�rre reformer. Den malematiskl-naturvelenskapliga utbildningen f�r�l�ngs och omstruktureras och en tv��rig ingenj�rsutbildning inom h�gsko�lan byggs upp p� 40 orter.

En �versyn av linjestrukluren inom civilingenj�rsutbildningen genom�f�rs under tre�rsperioden.

Vid universitetet i Ume� inr�ttas en inlernalionell ekonomlinje. Vid tre�rsperiodens slut ska fullst�ndig ekonomulbildning kunna erh�llas vid samtliga 19 h�gskoleenheter som har ekonomlinjen. Vidare f�rst�rks ju�ristlinjen vid universitetet i Ume�.

Tandl�karutbildningen i Malm� startar p� nytt med 40 nyb�rjarplatser. En minskning med motsvarande antal platser sker i Stockholm.

F�rskoll�rarutbildningen �kar med 270 utbildningsplatser. Som n�mnts ovan �kar antalet platser �ven p� grundskoll�rariinjen.

F�r atl utveckla utbildningen i design st�lls 4 milj. kr. lill f�rfogande under tre�rsperioden.

En forskningspolitisk proposition avseende tre�rsperioden 1990/91 � 1992/93 kommer atl f�rel�ggas under senare delen av februari 1990. Fr�gor som r�r forskning och forskarutbildning behandlas d�rf�r inte i delta budgetf�rslag.

Del kulturpoliliska utvecklingsarbetet har fortskridit i enlighet med de riktlinjer som redovisades i 1989 �rs budgetproposition. Ell omfattande utvecklings- och �versynsarbete har satts ig�ng. I vissa delar har della


 


arbete nu redovisats i form av rapporter m. m., som har legal till gmnd f�r��� Prop. 1989/90:100
�verv�gandena i �rets budgetf�rslag.
��������������������������������������������������� Bil. 10

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�s en rad olika insatser f�r all f�rsl�rka kulturlivet i hela landet och f�r all �ka barns och ungdomars m�jligheter atl m�ta kultur. �versynen av konstn�rernas villkor p�g�r fortfarande. Vissa f�rst�rkningar f�r konsln�rsgmpperna f�resl�s dock redan f�r n�sta budget�r. F�r en utf�rligare summering av f�rslagen p� kulturomr�det h�nvisas lill inledningen av kulluravsnittel (littera G) i budgetf�rslaget.

Inom medieomr�det �kas bl. a. ulgivningssl�del. Bakgmnden h�rtill �r atl tillg�ngen p� kvaliletslilleralur f�r bam och ungdom b�r f�rb�ttras.

F�r all underl�tta m�jligheten f�r framf�r afil barn och ungdom atl p� egen hand arbeta med den r�rliga bilden som uttryckss�tt h�js st�det lill lokalt arbete med video. St�det tifi lokal programverksamhet i kabeln�t �kar ocks� av samma sk�l.

I milj. kr. avs�tts f�r st�d till fonogramdistribution. Syftet med st�det �r alt sm� fonogramproducenter skall kunna f� hj�lp med lagerh�llning och s�lj kanaler.

F�r alt f�rsl�rka del europeiska mediesamarbetel avs�tts 2 milj. kr. f�r programsamarbele inom det s. k. Audiovisudla Eureka.

Insatserna f�r handikappade �kar p� medieomr�det. St�det lill dagstid�ningar f�r synskadade f�rst�rks. Medel ansl�s f�r att f�rst�rka talboks- och punktskriftsulgivningen. En central utskrivningstj�nst f�r d�vblinda inr�t�tas vid talboks- och punklskriftsbiblioteket.

Till v�rriksdagen 1990 kommer atl f�rel�ggas en proposition r�rande �tg�rder mol v�ldsskildringar i r�rliga bilder saml en proposition om presst�dets framtida utformning.

P� investeringsomr�det sker under budget�ret 1990/91 en ig�ngs�ttning av om- och tillbyggnad f�r landsarkivet i Uppsala, om- och nybyggnad f�r h�gskolan i G�vle/Sandviken samt nybyggnad f�r matematiskt centmm i G�teborg. Vidare skall nya lokaler f�r ekonomiulbildning i Lule� byggas under budget�ret 1991/92 och en ny etapp vid h�gskolan i �rebro genom�f�ras.

Under budget�ret 1989/90 har ur beh�llningen av de s�rskilda lotterier som anordnas till f�rm�n f�r konst, teater och andra kultur�ndam�l anvi�sats medel med sammanlagt 9735000 kr. Medlen har f�rdelats enligt f�ljande:

3000000 kr. till statens kulturr�d f�r f�rdelning lill investeringar, 3 710000 kr. f�r investeringar inom teater-, dans-och musikomr�det, 235000 kr. lill investeringar inom konst-, musei- och utst�llningsomr�det, 2 790000 kr. lill andra �ndam�l.

F�r budget�ret 1990/91 genomf�rs vissa anslagslekniska f�r�ndringar.

Anslag till Forskning och forskarutbildning redovisas under littera E. F�r innevarande budget�r redovisas dessa anslag gemensamt med anslag lill Grundl�ggande h�gskoleutbildning m. m. under littera D. Innevarande budget�rs lillerabdeckningar E �G redovisas d�rf�r nu under beteckning�arna F �H.

Anslag/anslagsposter till inlernationellt-kulturellt samarbete tas upp un-


 


der littera A, B, D, E saml G. F�r innevarande budget�r anvisas dessa���� Prop. 1989/90:100
anslag under littera H. Inlernalionelll-kuhurefit samarbete.
������������������������� Bil. 10

Utbildningsdepartementels utgifter ber�knas f�r budget�ret 1990/91 till sammanlagt 55 716,3 milj. kr. Det �r en �kning med 7486,8 milj. kr. j�mf�rt med innevarande budget�r.

Diagram 1

UTGIFTSF�RDELNING 1990/91


Kultur/


vrigt


 


Studiestd

Forskning 1)

Hgskola 2)

Vuxenutbi

Gymnasie�skola

1) Anslagen till forskning och forskarutbildning r upptagna med ofrndrat belopp i avvaktan p forskningspolitisk proposition.

2) Avser grundlggande hgskoleutbildning


Grundskola


 


Sammanst�llning

Littera Anslagsgrupp


Belopp i milj. kr.
Anvisat��������� F�rslag

1989/90����������� 1990/91


F�r�ndring


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

A.

Utbildningsdepartementet

58,1

90,1'

32'

B.

Skolv�sendet

Centrala och regionala

25173,5

?0178,1

5004,6

 

myndigheter m.m.

398.0

412,8

14,8

 

F�r skolv�sendet gemensamma

 

 

 

 

fr�gor

458.8

492,9

34,1

 

Det obligatoriska

 

 

 

 

skolv�sendet m.m.

18208,5

22 620.4

4411,9"

 

Gymnasiala skolor m. m.

6006,3

6 548,8

542,5

 

Investeringsbidrag

101,8

103.3

1,5

C.

Vuxenutbildning

3302,1

3872,9

570,8

D.

Grundl�ggande h�gskole-

 

 

 

 

utbildning m.m.

5 605,4

6 243,9

639,5

E.

Forskning och forskarutbildning

5018,9

5018,9'

0'

F.

Studiest�d m. m.

5855,6

6882,8

1027,2

G.

Kulturverksamhet m. m.

1974,6

2182,9

208,3

 

Allm�n kulturverksamhet m.m.

112,1

121,6

9,5

 

Ers�ttningar och bidrag till

 

 

 

 

konstn�rer

138.2

144,7

6,5

 

Teater, dans och musik

1 004,4

1081,9

77,5

 

Bibliotek

25,5

26,9

1.3

 

Bildkonst, konsthantverk m. m.

33,2

35,4

2,2

 

Arkiv

124.4

126,4

1,8

 

Kulturmilj�v�rd

127.2

146,1

18,9

 

Museer och utst�llningar

403,8

494,3

90,5

 

Forskning

5,8

5,8

0

H.

Massmedier

(Internationellt-kulturellt samarbete)

812,2

(40,0)

787,6

-24,6

I.

Lokalf�rs�rjning m. m.

389,1

459,1

70,0

Totalt l�r utbildningsdepartementet

48229,5���� �����i

55716,3

7486,8

' Anslaget Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco m. m. samt anslagsposterna

Bidrag till internationella kongresser m.m. och Kulturellt utbyte med utlandet

ber�knas f�r budget�ret 1990/91 under littera A. Utbildningsdepartementet m.m.

Under innevarande budget�r anvisas motsvarande anslag/anslagsposter under littera

H. Internationellt-kulturellt samarbete.

- Anslagen/anslagsposterna till forskning �r upptagna med of�r�ndrat belopp d� en

s�rskild forskningspolitisk proposition kominer att f�rel�ggas riksdagen under v�ren

1990.

'F�r�ndringen beror framf�r allt p� att anslaget H. 6 L�n till dagspressen har

reducerats med en eng�ngsanvisning f�r innevarande �r.

Denna f�r�ndring inkluderar en prognostiserad kostnad f�r avtalet fr�n december

1989.

'' Denna f�r�ndring inkluderar en prognostiserad kostnad f�r avtalet fr�n december

1989.


 


Diagram2


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


nNVISfll�� 1989.--90 FRSLflG�� 199C).-91


Grundskol a Gyrtinas i es ko 1 a V'u>'.enu i b 11 dn i ng pPq I rund1.h�gs ko1eu t b. Forskning Studiest�d Kul turverksamhet P Massmedier pcivr igt.

I���� I��� i.

J_ 1_ I__ 1_ I__ L

I�������� I�������� I������� I��������� I������� I�������� I�������� t������� I

O� 5000 10000 15000 20000 25000 Milj. kr.


3F�rslag 1990/91

■ flnv i sa t 19a9.--90


 


Utbildningsdepartementet������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

Utdrag ur protokoll fr�n regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det G�ransson s�vitt avser fr�gorna punktema 1,3,4, 5, littera A, D, E, G, H, I;

statsr�det Persson s�vitt avser fr�gorna under punkterna 2, 4.3.3, littera B, C och F.

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

Utbildningsministern anf�r

1. Inledning

Min anm�lan av della avsnitt sker efter samr�d med statsr�det Persson.

Den politiska id�debatten har under senare �r alltmer kommit all kretsa kring begreppet decentralisering. Detta uttryck anv�nds i dag i flera bety�delser. Gemensamt f�r dem alla �r all man betonar v�rdet av all beslut fallas i den mindre samfalligheten, kollektivet eller gmppen ist�llet f�r av �verordnade instanser. 1 denna allm�nna betydelse �r decentralisering synonymt med att befogenheter flyttas fr�n central lill lokal niv�. Den bakomliggande tanken �r all decentraliseringen skall fr�mja kreativitet och engagemang, b�tlre hush�llning med resurser och m�ngfald i samh�lls�livet.

Betraktad p� della s�tt �r decentralisering som f�reteelse okonlrover-siell. Dagens samh�lle �r tekniskt komplext, olika samh�llsfunktioner gri�per in i och �r beroende av varandra. Om det skall vara m�jligt att g�ra rationella �verv�ganden och falla kloka beslut �r del n�dv�ndigt all de som har b�st �verblick av situationen och b�st kan bed�ma konskekven-serna av handlandet ocks� svarar f�r �verv�gandena och besluten.

1 samband med riksdagsbehandlingen av 1989 �rs kompletteringspropo�silion redovisades principema f�r decentraliseringen inom den offentliga sektom. 1 det f�ljande skall jag behandla f�mts�ttningama f�r den fortsal�la decentraliseringen inom ulbildningsdepartmenlets ansvarsomr�den.

K�nnetecknande f�r svensk utbildnings- och kulturpolitik �r dess gene�rella utformning. Alla skall ha r�ll lill en god utbildning. Alla skall ha m�jlighet all m�ta och berikas av kultumpplevdser. Alla skall ha tillg�ng lill den nationella televisionens public service-kanaler. Det �r en central politisk uppgift all undanr�ja de ekonomiska, sociala och geografiska hinder som begr�nsar individens m�jligheter alt skaffa sig �nskad utbild�ning och all la del av kulturlivet.

Utbyggnaden av de mindre och medelstora h�gskolorna och satsningar�na p� vuxenutbildningen har syftat till att skapa m�jligheter f�r alla att skaffa sig en h�gre utbildning eller all g� igenom en kompletterande


 


utbildning. De nytillkomna universiteten och h�gskolorna utanf�r de gam-���� Prop. 1989/90: 100 la universitetsorterna har spelat en stor roll f�r all �stadkomma en balan-� ���Bil. 10 serad ulveckiing i olika landsdelar.

Inom kulturomr�det har sedan 1974 �rs kulturpolitiska beslut etl huvudm�l varit att f�rst�rka del regionala kulturlivet genom all fr�mja uppkomsten av livaktiga orkestrar, teatrar och museer, genom atl skapa goda arbetsbetingelser f�r de konstn�riigt yrkesverksamma och genom att st�dja del ideella f�reningslivels kulturverksamhet. Inom ramen f�r det tre�rsprogram f�r kulturen som aviserades i regeringsf�rklaringen 1988 g�rs i �r betydande ekonomiska insatser f�r all st�rka kulturens st�llning i hela landet.

Ungdomsskolan har under efterkrigstiden byggts ut och f�rl�ngts. M�let �r atl utbildningen �verallt skall h�lla en h�g och j�mn kvalitet. Om en familj flyttar fr�n en ort till en annan skall f�r�ldrama kunna vara f�rvissa�de om atl deras barn kan f�lja undervisningen i den nya skolan och all ungdomarna p� de h�gre stadierna skall ha samma m�jlighet att v�lja studieinriktning efter h�g och fallenhet.

Den �versyn av gymnasieskolans linjer som f�r n�rvarande p�g�r syftar lill all fullf�lja ambitionen att garantera alla elever i hela landet en likv�r�dig utbildning. M�let �r en fullt utbyggd tre�rig gymnasieskola f�r alla elever. D�rmed kan gymnasieskolan ge eleverna b�de goda allm�nkunska�per och m�jlighet lill yrkesf�rberedande studier.

Reformerna p� utbildnings- och kulturomr�det har utformats efter bred allm�n debatt. Detta har varit v�rdefullt. Det har dels medverkat till att reformerna kunnat genomf�ras under betydande politisk enighet, dels lett till all de utformats fr�n ell nationellt perspektiv som framh�llit alla medborgares r�ll till en god utbildning och lill all la del av kultur. Ut�g�ngspunkten f�r reformerna har varit all medborgarskapet i en v�lf�rds�stat inte kan begr�nsas till all g�lla bara politiska och civila r�ttigheter utan ocks� omfattar sociala och kulturella r�ttigheter. I medborgarskapstanken finns enligt detta syns�tt inbyggt ell krav p� all den nationella politiken skall utj�mna skillnader i levnadsvillkor mellan m�nniskor.

M�nga befarar all denna medborgarskapslanke kan �ventyras genom att beslut flyttas fr�n centrala lill lokala niv�er. Dessa farh�gor kan inte utan vidare avvisas som ogrundade. Etl motiv f�r decentraliseringen �r alt man d�rigenom skall kunna finna l�sn ing�r som �r anpassade till lokala f�rut�s�ttningar och �nskem�l. Dessa l�sningar kan r�ka i konflikt med medbor�garnas krav p� likabehandling. Decentraliseringen kan leda lill all o�nska�de or�ttvisor uppst�r. Del �r d�rf�r viktigt att tydligt skilja ut vad som �r och b�r vara gemensamma och nationella m�l f�r v�lf�rdspolitiken.

P� utbildningsdepartementets verksamhetsomr�den har decentralise�
ringen n�tt olika l�ngt. H�gskolan �r i dag v�l utbyggd i hela landet och har
en h�g grad av sj�lvst�ndighet. Den kulturpolitik som f�rts sedan 70-lalels
mitt har syftat
till all bryta storstadsdominansen i kulturlivet genom all
stimulera ulveckiing och uppbyggnad av kulturinstitutioner i hela landet.
Genom riksdagsbeslutet om ett renodlat kommunall huvudmannaskap
sker en �verg�ng fr�n en regelstyrd lill en m�lstyrd skola. D�rigenom
skapas f�ruts�ttningar f�r all st�rka l�rarna i deras yrkesroll.
����������������������������������������������� 8


 


En viktig aspekt p� decentraliseringen �r till vem delegeringen av befo-���� Prop. 1989/90:100 genheler skall ske. I decentraliseringsprocessen kan uppst� en sp�nning���� Bil. 10 mellan lokal f�rvaltning och de professionellt yrkesverksamma.

F�r att undvika detta har man n�r det g�ller h�gre utbildning och forskning gjort en tydlig distinktion mellan organisations- och inneh�lls�fr�gor. H�gskolestyrelsen beslutar om resurstilldelningen, medan de en�skilda institutionerna lar st�llning lill kurslitteratur, undervisningens upp�l�ggning och forskningsprojekt.

Kulturen utvecklas i ett samspel mellan kommersiell verksamhet, ideellt arbete och insatser fr�n del allm�nna. Den kulturpoliliska uppgiften �r i stor utstr�ckning all st�dja det som �r v�rdefullt men inte kan komma lill st�nd p� marknadens villkor. Genom att fler blir engagerade i kulturpoliti�ken p� del lokala planet �kar behovet av en tydlig rollf�rdelning mellan politiskt och kulturellt verksamma.

P� skolans omr�de �r det p� motsvarande s�ll angel�gel all del finns en tydlig ansvarsf�rdelning. Det �r viktigt alt sl� fast all del �r l�rares och skolledares uppgift alt inom ramen f�r l�roplanen svara f�r att utbildning�en h�ller en h�g kvalitet. F�r all undvika on�diga kompetenstvisler b�r skiljelinjen mellan de pedagogiska och politiska besluten g�ras tydligare �n idag.

F�rv�ntningarna p� den offentliga sektorns prestationer �r stora. I takt med alt utbildning och kultur blir en allt viktigare del i m�nniskors liv �kar ocks� anspr�ken p� verksamheternas tillg�nglighet och kvalitet. Brukarnas krav riktar sig i fr�gor som g�ller resursf�rdelning och f�rvaltning mol de politiskt ansvariga. Del �r inte heller ovanligt all ett missn�je som kan g�lla verksamhetens inneh�ll riktas lill dessa. Det kan g�lla en teaterpj�s som uppr�r, ett program i lokalradion eller en l�rares undervisning. De-cenlraliseringsprocessen inneb�r i s�dana situationer en risk f�r en sam�manblandning av del politiska och del professionella ansvarel.

En framg�ngsrik decentralisering f�ruts�tter d�rf�r att den politiska rollen g�rs tydlig och v�l avgr�nsad och alt utbildnings- och kulturinstitu�tionernas professionalism garanteras.

Statsr�det Persson anf�r

2. Skola och vuxenutbildning 2.1 Inledning

Allas r�tt och m�jligheter all della i arbete och samh�llsliv �r grunden f�r del vi kallar den svenska modellen. F�ruts�ttningarna h�rf�r f�r�ndras med tiden. 1 allt fler arbeten sk�rps kraven p� s�v�l grundl�ggande kunska�per som p� f�rm�ga till livsl�ngt l�rande. Den kunskapsintensiva delen av arbetsmarknaden v�xer snabbast samtidigt som del sker en hastig f�rskjut�ning mol mer kompelenskr�vande produktionsmetoder. Den n�rings-strukturella omdaningen av arbetslivet pekar entydigt mot utbildningens och kunskapens strategiska betydelse inte minsl f�r n�ringslivels m�jlighe�ter atl h�vda sig i en h�rdnande internationell konkurrens. D�rtill kommer


 


vad som i gmnden �r den andra sidan av samma sak. Komplexiteten i etl���� Prop. 1989/90:100 alltmer f�r�nderligt samh�lle kr�ver kunskaper hos medborgarna f�r att de���� Bil. 10 skall bli delaktiga i och f� inflytande �ver samh�llsutvecklingen.

Genom utbildning och kunskaper kan m�nniskan utvecklas och frig�ras som enskild individ. F�r ett litet, men rikt, land som Sverige inneb�r det med n�dv�ndighet att utbildningen i princip m�ste komma alla, inte bara n�gra enstaka nyckelgmpper, lill del. F�r att trygga syssels�ttning och v�lf�rd �ven i framtiden fordras en omfattande satsning p� en bred gmnd�utbildning f�r ungdomen och �terkommande utbildningsm�jligheter f�r de vuxna.

I den internalionella politiska debatten talas allt oftare om Iv�-lredje-dels-samh�lld, d�r en majoritet av landels medborgare har en v�xande standard medan en minoritet lever allt olryggare lill f�ljd av brist p� arbete och inkomster. Utan en m�lmedveten utbildningspolitik finns risken atl vi i v�rt land f�r en egen variant av iv�-lredjedds-samh�llel, d�r brist p� utbildning � inte brist p� arbete � g�r m�nga m�nniskor lill f�rlorare. S�v�l den ekonomiska rationaliteten som r�ttvisan motiverar s�ledes i god svensk folkhemslradition betydande utbildningsinsatser i del framv�xan�de kunskapssamh�llet.

Utbildning och kunskaper har varit och �r ett av de fr�msta medlen f�r att uppn� v�lf�rd och r�ttvisa. Ingel annat land satsar heller s� stor andel av sina produktiva resurser p� utbildning som Sverige g�r. I dag g�r n�stan alla ungdomar som l�mnar gmndskolan vidare till gymnasieskolan. �ver en miljon unga m�nniskor delar skolans vardag med l�rare och skolledare och all annan personal. Om man till del l�gger att n�ra nog halva den vuxna befolkningen deltar i en eller annan form av studier varje �r, kan man tvekl�st h�vda att Sverige har kommit dt stycke p� v�g mol det "l�rande samh�lle", som ofta efterlyses i den internationella debatten. Genom det v�rde som vi i v�rt land har givit kunskaper och utbildning h�r Sverige lill de l�nder som �r allra b�st f�rberedda inf�r framtiden.

V�r skola och v�rt utbildningsv�sende speglar den radikala omdaning som dd svenska samh�llet genomg�tt under de senaste 45 �ren. V�lf�rds�staten har byggts ut. Resurser har mobiliserats. Anspr�ken p� alt f� del av v�lf�rden har spritts till hela folket. Medborgarna i v�rt land tar ocks� f�r givet all v�lf�rden skall vara likv�rdig och tillg�nglig f�r alla och att v�lf�rdspolitiken skall vara offentlig och styras demokratiskt. Mol bak�grund av della breda folkliga engagemang �r del inte �verraskande atl v�lf�rdspolitiken befinner sig i centmm f�r den offentliga debatten.

Den svenska v�lf�rdsstaten st�r nu vid b�rjan av etl nytt skede. Fr�gor�
na kommer mera att handla om atl g�ra medborgarna delaktiga i f�rdel�
ningen och utvecklingen av v�lf�rden. Efter en period av en kvantitativ
utbyggnad f�ljer en period n�r uppgiften �r all g�ra de olika v�lf�rdsan�
ordningarna tillg�ngliga f�r alla och f� dem att fungera kvalitativt v�l. Den
offentliga verksamheten finns och bedrivs framf�rallt i landets m�nga
kommuner. Sverige kan d�rf�r ses som en samling v�lf�rdskommuner,
snarare �n som en v�lf�rdsstat. I en lid n�r m�nniskors kunskaper om och
anspr�k p� samh�llet �kar, n�r det politiska engagemanget knyts n�rmare
del som h�nder i den egna kommunen och i den n�rmaste kommundelen,
����������������������������� 10


 


d� �r del angel�gel all ansvarel f�rs n�rmare dem som ber�rs. Alt bana v�g���� Prop. 1989/90:100 f�r ell mera demokratiskt och decentraliserat samh�lle inneb�r atl kom-���� Bil. 10 munernas medborgare kr�ver st�rre ansvar och sj�lvst�ndighet. Det �r i detta vidare demokratiska perspektiv som del stora f�r�ndringsarbete som nu p�g�r mol en m�lstyrd och decentraliserad skola m�ste ses.

N�r st�rre f�r�ndringar aktualiseras �r det naturligt all sp�nningar mel�lan skilda intressen sk�rps. Konflikter h�r till en levande demokrati, men del g�r ocks� f�rhandlingar och kompromisser. Ur de skarpaste konflikter kan ofta ell nytt samf�rst�nd v�xa fram.

I n�rmare 30 �r har det f�rts en intensiv diskussion om del s. k. dubbla huvudmannaskapet �ver den svenska skolan. Personalansvaret f�r skolans i s�rklass viktigaste tillg�ng � l�rare och skolledare � har delals p� ell f�ga logiskt s�ll mellan kommunerna och staten. Tvetydigheten i arbets�givaransvaret har lagt en obeslutsam och tr�tt hand �ver skolans organisa�tion och ulveckiing. Genom del beslut som riksdagen fattade i december 1989 ikl�der sig nu landels kommuner ell tydligt arbelsgivareansvar f�r all skolans personal. Delta kommer all bli lill f�rdel f�r skolans personal och f�r hela skolans verksamhet.

Till de allvarligare argumenten mot ell kommunall huvudmannaskap har h�rt all den statliga regleringen av l�rarnas och skolledarnas tj�nster �r en f�mts�ttning f�r en �ver hela landet likv�rdig skola.

En f�r alla elever likv�rdig skola �r det mest centrala m�let f�r v�r skolpolitik. Men del m�let beror inte p� metoderna all fastst�lla l�rarnas l�ner, utan p� andra, betydligt viktigare, faktorer. En tydlig nationell l�roplan, en �ver landet likv�rdig l�rarutbildning, en kunskapsrik fortbild�ning, en professionell utv�rdering, ett specialdestinerat statsbidrag, som g�r del m�jligt f�r kommunerna atl leva upp lill de nationella m�len, och kravet p� en likv�rdig utbildning saml centralt fastst�llda beh�righetskrav f�r personalen i skolan �r faktorer som bidrar till all g�ra skolan likv�rdig f�r alla elever.

Den nationella likv�rdigheten �r i mycket en fr�ga om atl vinna trov�r�dighet f�r skolans m�l. N�r nu ansvaret f�r driften av skolan samlas i kommunernas h�nder b�r nya f�ruts�ttningar finnas f�r de anst�lldas inflytande �ver sina arbeten och arbetsplatser. F�r l�rarna och skolledarna handlar del i h�g grad om all skapa utrymme f�r all verkligen utnyttja all den skicklighet och yrkeskunskap som de har lill f�ljd av utbildning, fortbildning och bepr�vad erfarenhet.

Jag kommer nu mera i detalj att diskutera de f�r�ndringar av skolans verksamhet som f�ljer av ell �kat kommunall ansvar.

2.2 Ett lokalt ansvar f�r verksamheten i skolan

En f�ruts�ttning f�r all arbelet inom s�v�l grundskolan som gymnasiesko�
lan och vuxenutbildningen fortl�pande skall f�rb�ttras �r all det lokala
handlingsutrymmet blir st�rre. Jag har tidigare i olika sammanhang, se�
nast i propositionen (1989/90:41) om kommunall huvudmannaskap f�r
l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�rer, angivit var�
f�r jag anser att del �r viktigt att ansvarel f�r skolans verksamhet l�ggs
������������������������������ 11


 


n�rmare de enskilda m�nniskorna. Grundtanken �r all b�de elever, f�r�ld-���� Prop. 1989/90:100 rar och l�rare skall f� mer all s�ga till om och all de politiskt ansvariga i���� Bil. 10 kommunen � inom de ramar som riksdagen och regeringen slagit fast � skall ha ansvar f�r driften av skolan.

N�r den nio�riga obligatoriska grundskolan inf�rdes i b�rjan p� 1960-lalet skedde det med en relativt detaljerad statlig styrning f�r alt garantera en likv�rdig utbyggnad i hela landet. Best�mmelserna i b�de skollag och skolstadga blev mycket omfattande. Den organisatoriska ramen f�r skolan reglerades i detalj och den statliga skoladministrationen fick preciserade uppgifter. Reformerna av den gymnasiala niv�n f�ljde samma m�nster.

Under 1970- och 80-talen har denna reglering successivt minskat. Ny l�roplan f�r grundskolan och en f�r�ndrad gymnasieutbildning har gett skolv�sendel st�rre frihet, b�de inneh�llsm�ssigt och organisatoriskt. Den kommunala vuxenutbildningen utm�rktes redan fr�n b�rjan av stor lokal frihet, �ven om S� och l�nsskoln�mnderna inledningsvis hade inflytande �ver vilken utbildning som skulle ges i kommunema. Den statliga skolad�ministrationen reformerades i b�ijan av i980-lald.

Vid f�reg�ende �rs riksm�te st�llde sig riksdagen bakom de principer f�r en utveckling fr�n en regelstyrd skola till en m�lslyrd skola som f�reslogs i propositionen (prop. 1988/89:4, UbU7, rskr. 95) om skolans utveckling och styrning. I kompletteringspropositionen (prop. 1988/89: 150) i v�ras beskrevs i stora drag hur denna utveckling skulle drivas vidare. I proposi�tionen om kommunall huvudmannaskap har jag n�rmare angett principer�na f�r denna utveckling.

Arbetet p�g�r nu inom regeringskansliet med all konkretisera och la fram underlag f�r beslut av riksdagen eller regeringen i enlighet med de angivna riktlinjerna.

Utg�ngspunkten �r all kommunen skall ha ett samlat driftansvar f�r skolan. Ell avg�rande steg i denna riktning har tagils i och med all riksdagen st�llt sig bakom f�rslaget all den statliga regleringen av tj�nster�na som l�rare, skolledare, bitr�dande skolledare och syofunktion�r skall upph�ra. Detta ger enligt min mening en god grund f�r del fortsatta arbetet och f�r en renodling av kommunens ansvar. Jag �terkommer till fr�gor om skolans personal senare.

�ven om kommunerna i forts�ttningen skall ha etl �kat ansvar, skall de i sin verksamhet styras av de m�l som riksdagen och regeringen angivit f�r skolan. En �versyn p�g�r inom regeringskansliet av skollagen, l�roplaner�na och andra f�rfattningar i syfte all systematisera och f�renkla best�m�melserna. Avsikten �r atl �vergripande m�l och grundl�ggande principer f�r arbetet i skolan skall uttryckas i lag. L�roplaner och andra direktiv skall utformas s� att det tydligt framg�r i vilka avseenden de v�nder sig till dem som har det politiska ansvarel i kommunen resp. lill dem som arbetar i skolan.

Statens roll gentemot kommunerna skall g�ras tydligare. Staten skall
kunna h�vda kravet p� en skola som �r likv�rdig f�r alla oberoende av
ekonomisk och social bakgrund, k�n saml bostadsort. Ansvarsf�rdelning�
en mellan den politiska ledningen i kommunerna � ena sidan och skolleda�
re och l�rare � andra sidan m�ste klarg�ras. Della �r enligt min mening�������������������������������� 12


 


n�dv�ndigt, inte bara f�r atl ansvarsf�rh�llandena skall bli lydliga, ulan���� Prop. 1989/90:100 ocks� f�r all f�rhindra on�diga kompelenskonflikler och f�r all skapa���� Bil. 10 goda arbetsf�rh�llanden f�r personalen.

Staten kr�ver att skolan i de olika kommunerna ger en likv�rdig utbild�ning. Ansvarel f�r atl skapa materiella och organisatoriska f�mts�ttningar h�rf�r ligger i f�rsta hand p� politikema i kommunen. Inom ramen f�r l�roplanerna har l�rare och skolledare sedan ansvaret f�r atl arbetet be�drivs s� all utbildningen i skolan blir likv�rdig och har h�g kvalitet. Skolledarnas och l�ramas professionalism och pedagogiska kompetens skall i della sammanhang respekteras och st�rkas. Delta �r n�gra huvudp�rinciper som analysarbetet har som utg�ngspunkt. Jag avser all �terkom�ma lill regeringen i denna fr�ga.

Atl l�roplanerna utformas s� all ansvarsf�rh�llandena framg�r tydligt �r ocks� gmndl�ggande f�r den uppf�ljning och utv�rdering, som enligt min mening m�ste f�lja med en l�ngtg�ende decentralisering av ansvaret f�r skolan. Avsikten �r all riksdagen och regeringen regelbundet skall f� en bild av tillst�ndet i skolan genom rapporter och utv�rderingar. Delta skall kunna ge riksdagen och regeringen, liksom de lokalt skolansvariga, under�lag f�r f�r�ndringar och f�rb�ttringar.

Jag vill i detta sammanhang framh�lla den vikt jag f�ster vid den ekonomiska rapporteringen och uppf�ljningen. Statens bidrag lill skolan skall �ven i forts�ttningen utg� specialdestinerat lill skolverksamheten i kommunen. Statsbidraget skall ber�knas s� all det med utg�ngspunkt i kravet p� en likv�rdig utbildning tar h�nsyn lill regionala skillnader och andra faktorer som kan p�verka kommunernas m�jligheter all leva upp lill de nationella m�len. Statens finansiella ansvar skall utg� fr�n minsl sam�ma bidragsniv� som i dag. Kommunernas m�jligheter all disponera statsbidraget skall bli st�rre. Hur stor denna frihet skall vara �r ocks� en fr�ga som behandlas i del p�g�ende arbelet.

Kommunerna skall, som jag tidigare har anf�rt, ha ansvaret f�r den totala ekonomiska situationen i skolan. Kravet p� likv�rdighet i skolverk�samheten inneb�r att kommunen har skyldighet all st�lla resurser till skolans f�rfogande i en s�dan utstr�ckning all likv�rdigheten garanteras. En verksamhetsm�ssig uppf�ljning och utv�rdering m�ste d�rf�r ocks� innefatta en ekonomisk rapportering av hur stora resurser som totalt disponeras f�r verksamheten och hur de f�rdelas p� olika �ndam�l. En beskrivning av skolans tillst�nd i kommunen n�r det g�ller t. ex. skolloka�ler och l�romedel skall komplettera bilden.

En samlad, regelbundet �terkommande redovisning b�r kunna ge en mera fullst�ndig beskrivning av f�rh�llandena i skolan �n de bilder som fr�n lid lill annan ges i massmedia, d�r situationen i enskilda skolor f�r framst� som allm�nt giltig f�r skolans tillst�nd i landet. Bristerna i infor�mationen till dem som p� olika niv�er har ansvaret f�r skolv�sendet i landet m�ste r�ttas lill. F�rb�ttringar i della avseende ser jag som mycket angel�gna. Informationen �r inte minsl viktig f�r dem som arbetar i skolan. De har ju den st�rsta kompetensen och de b�sta f�mts�ttningarna all bed�ma den verklighet de arbetar i. Denna s. k. intema bild kan beh�va

13


 


kompletteras med extem utv�rdering. H�gskoleenheter med bl.a. l�raml-���� Prop. 1989/90: 100
bildning borde kunna bidra med kunskaper i della avseende.
���������������������� Bil. 10

Min avsikt �r inte all bygga upp n�gon ny och omfattande organisation f�r denna verksamhet. Del g�ller i st�llet till stor del att mer systematiskt anv�nda och bearbeta den informaiion som redan i dag finns och alt effektivisera informationskanalerna. Det �r sj�lvklart angel�gel alt se lill all informationsfl�det begr�nsas till vad som �r n�dv�ndigt. Bl. a. statistis�ka centralbyr�n (SCB) samt skol�verstyrelsen (S�) och l�nsskoln�mnder�na lar liksom Svenska kommunf�rbundet nu in informaiion av olika slag. Del nalioiidla utv�rderingsprogram som S� arbetar med skall givetvis ocks� s�llas in i della sammanhang.

Den lokala uppf�ljningen och utv�rderingen skall tj�na som ell instm�ment f�r utvecklingen av skolan. Vid varje skolenhet skall en arbetsplan uppr�ttas �rligen. Till gmnd f�r denna plan b�r l�ggas en utv�rdering av den egna verksamheten, d�r del framg�r inom vilka omr�den �tg�rder beh�ver s�ttas in f�r alt resultaten skall bli b�ttre. Del kan g�lla resultat som r�r b�de enstaka elever och klasser och innefatta �lg�rder s�som en annorlunda f�rdelning av l�rarresurser.

En samlad bed�mning av f�rh�llandena vid skolenheten b�r g�ras av skolledare, l�rare samt �vrig skolpersonal och bilda underiag f�r f�r�nd�ringar som personalen sj�lv anser vikliga f�r all uppn� b�ttre resultat inom de ramar som dragits upp av de politiskt ansvariga organen. En verksam-helsv�rdering kan p� della s�tt bli ell instmment f�r f�r�ndring och f�rb�ttring, inte bara vid den egna skolenheten ulan kan ocks� f�ras vidare och bilda underlag f�r �tg�rder p� kommunal niv�.

Skolenheten b�r med den egna utv�rderingen som gmnd l�mna en redovisning lill skolstyrelsen i kommunen. Den skall ing� i underlaget f�r den skolplan som skall las fram vart tredje �r f�r skolv�sendel i kommu�nen. Vikliga erfarenheter och bed�mningar skall ocks� i bearbetad form bilda underlag f�r riksdagens och regeringens st�llningstaganden.

Det �r �nnu f�r tidigt att ange hur uppf�ljningen och utv�rderingen skall utformas och organiseras f�r alt bli b�de ell instmment f�r f�r�ndring och en redovisning lill beslutsfattare. Jag vill emellertid understryka all della inte inneb�r atl de skolenheter och kommuner, som redan nu har startat eller vill starta egna utv�rderingar, skall vara f�rhindrade att g�ra della. Tv�rtom �r det myckel angel�gel atl denna verksamhet s� fort som m�jligt kommer i g�ng vid s� m�nga skolenheter och i s� m�nga kommuner som m�jligt.

En f�mls�llning f�r att en ulveckiing s�dan jag nu har angett skall bli m�jlig, �r givelvis all den detaljreglering som utm�rker skolv�sendel upp�h�r. De beslut som fattas och de �lg�rder som vidtas lokall skall i st�rre utstr�ckning bygga p� den professionella kompetens som finns hos skolans personal.

Gmndutbildningen och fortbildningen av personalen i skolan blir med
denna utg�ngspunki en viktig faktor i skolans ulveckiing. Den analys av
l�ramtbildningen som styrinstmment f�r skolan som aviserades i proposi�
tionen om kommunalt huvudmannaskap har nu p�b�rjats. Enligt min
uppfattning b�r den kompelens som finns vid h�gskolor och universitet
����������������������������� 14


 


med l�ramtbildning i st�rre utstr�ckning kunna utnyttjas f�r utvecklingen���� Prop. 1989/90:100 i skolan, n�r det g�ller b�de �mnesutvecklingen och utvecklingen inom del���� Bil. 10 pedagogiska omr�det.

Arbelet i en skola beh�ver f�r sin ulveckiing impulser inte bara fr�n andra skolor och utbildningar utan ocks� fr�n forsknings- och utvecklings�arbete. Ett fortg�ende informationsutbyte och samarbete b�r d�rf�r stimu�leras. Jag r�knar med all del p�g�ende arbetet skall kunna ge anvisningar om hur detta skall kunna ske.

Med skolans decentralisering f�r l�ramtbildning och l�rarfortbildning en allt st�rre roll b�de som nationella styrinstmment och som lokal utveck�lingskraft. �ven insatser inom skolforskningen blir i detta sammanhang av stor betydelse. De medel som S� disponerar f�r dessa �ndam�l b�r tydligt relateras till fr�gest�llningar r�rande skolans vardag och resultaten komma lill anv�ndning i gmndutbildning och fortbildning.

Dessa fr�gor avser jag att ta upp i den kommande forskningspolitiska propositionen.

De f�r�ndringar som jag nu endast �vergripande skisserat, kommer givelvis att f� konsekvenser f�r S� och l�nskoln�mnderna. Dessa myndig�heters uppgifter och kompetens beh�ver f�r�ndras p� ett genomgripande s�ll i och med att kommunerna f�r ett �kat 'ansvar f�r verksamheten. F�rdelning av uppgifter och ansvar mellan de politiskt ansvariga p� cen�tral niv�, riksdagen och regeringen, samt insatser fr�n myndigheter beh��ver analyseras fr�n nya utg�ngspunkter. Ocks� della arbete har p�b�rjats.

Det arbete jag nu har redovisat �r omfattande och ber�r flera gmndl�g�gande fr�gor inom s�v�l gmndskolan som gymnasieskolan och vuxenut�bildningen. Arbelet inom utbildningsdepartementet har d�rf�r organise�rats i projektform, det s. k. skolprojektet. Delta arbete �r avsett alt forts�t�ta fram till och med budget�ret 1990/91.Resultatet av arbetet kommer all redovisas successivt.

1 detta sammanhang vill jag �ven redovisa all jag tillkallat en expert�gmpp f�r alt analysera betygens olika funktioner och betydelse f�r under�visningen. Jag f�rv�ntar mig en rapport fr�n gmppen i oktober 1990. Min avsikt �r atl d�refter la initiativ lill en parlamentarisk beredning av be�tygsfr�gan.

2.3 Reformeringen av gymnasieskolan

Som framh�lls av min f�retr�dare i 1989 �rs budgetproposition p�g�r i m�nga l�nder en omdaning och ambitionsh�jning av utbildningen p� gymnasial niv�. En viktig fr�ga �r hur man skall tona ner betydelsen av de traditionellt skarpa gr�nserna mellan allm�n och yrkesinriktad utbildning, en annan hur utbildningarnas kvalitet skall kunna st�rkas.

Dessa fr�gor �r i h�g grad aktuella �ven f�r v�rt land. D�rtill kommer problemen med minskande elevkullar under 1990-lalel och det angel�gna i att gymnasieskolan skall kunna bevaras i s� m�nga kommuner som m�j�ligt.

Ett omfattande f�rberedelsearbete har ulf�rts med sikte p� en successiv
reformering av gymnasieskolan under 1990-lalet.������������������������������������������������������������ 15


 


F�r den yrkesinriktade utbildningens del har riksdagen fattat beslut om Prop. 1989/90:100 en f�rs�ksverksamhet med en f�rl�ngd, moderniserad och lill viss del Bil. 10 arbelsplatsf�rlagd utbildning. F�rs�ksverksamheten �r nu inne p� sitt andra �r. En referensgmpp skall f�lja och underi�tta verksamheten och en s�rskild utredare har tillkallats med uppgift all utv�rdera den p�g�ende f�rs�ksverksamheten, speciellt vad g�ller de arbetsplalsf�riagda delarna. S� har redovisat de pedagogiska och organisatoriska erfarenheterna av det f�rsta �rets verksamhet. Jag �terkommer lill f�rs�ksverksamheten i det f�ljande.

S� avrapporterade i mars 1989 sina uppdrag att dels f�resl� vilka yrkesinriktade studiev�gar som b�r finnas i framliden, dels ge f�rslag om en ny studiev�gsstmktur och limplaner f�r den studief�rberedande utbild�ningen i gymnasieskolan. Den s. k. millblocksutredningen l�mnade i mars 1989 i bet�nkandet (SOU 1989: 10) Tv� nya tre�riga linjer i gymnasiesko�lan resultatet av sin �versyn av de tv��riga linjer som inte �r direkt yrkesinriktade. Slutligen f�rel�g i febmari 1989 resultatet av en �versyn inom utbildningsdepartementet av studiev�garna inom gymnasieskolans lilla ram och i april 1989 en inom utbildningsdepartementet utarbetad diskussionspromemoria om yrkesutbildningen i ell l�ngsiktigt perspektiv.

I april 1989 s�ndes dessa f�rslag ul p� en bred femiss. Remisstiden l�per ul den 15 januari 1990. Sammanlaget tecknar dessa f�rslag bilden av en gymnasieskola med 22 linjer. De f�reslagna linjerna har f�ljande gemen�samt:

de �r tre�riga,

p� samtliga linjer f�rekommer

svenska,

engelska,

samh�llskunskap,

matematik,

idrott,

utrymme f�r tillval,

utrymme f�r ett sj�lvst�ndigt arbete i �rskurs 3 (specialarbete),

������� de ger allm�n beh�righet lill h�gskolestudier.

F�rslagen inneb�r vidare all ca 130 specialkurser avvecklas som frist�ende utbildningsalternativ efter gmndskolan och all ca 150 p�byggnadsut�bildningar och andra specialkurser ers�tts av utbildning inom ramen f�r ell nytt linjesystem. �vriga studiev�gar inom den s:. k. lilla ramen f�resl�s bli ersatta av utbildning inom h�gskolan eller organiseras inom den kom�munala vuxenutbildningen.

1 december 1989 �verl�mnade Skola-Arbele-utredningen sina f�rslag om del kommunala uppf�ljningsansvarel f�r ungdomar.

Ett beredningsarbete inleds nu i regeringskansliet inf�r regeringens kom�mande st�llningstaganden till hur gymnasieskolan b�r utformas f�r framti�den. Vi st�r allts� inf�r en reformperiod som kommer att omfatta gymna�sieskolans alla delar. Ett reformarbete av denna storieksordning m�ste ske utifr�n ett principiellt st�llningstagande om utformningen av gymnasie�skolan och f� ske successivt �ver en ganska l�ng tidsperiod. Periodens

16


 


l�ngd �r d�rvid ocks� beroende av i vilken takt som reformarbetet kan���� Prop. 1989/90:100
finansieras.
�������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Jag r�knar med all under budget�ret 1990/91 �terkomma lill regeringen med f�rslag lill en proposition till riksdagen om hur gymnasieskolan b�r utformas. Beredningslidens l�ngd kan dock p�verkas av alt en f�rdjupad analys av de kommunala kostnadema kan beh�va g�ras, liksom av det arbete r�rande statsbidragets utformning som redan har inletts och som jag tidigare har ber�rt.

Den kommande propositionen b�r � f�rutom f�rslag om gymnasiesko�lans struktur � �ven inneh�lla principema f�r utformningen av en f�r hela gymnasieskolan gemensam l�roplan samt en tidplan f�r ikrafttr�dande och genomf�rande av reformen. Inriktningen av della arbete skall vara

alt gymnasieskolan skall vara en kvalificerad, bred, frivillig ung�domsskola, dimensionerad s� atl alla under 20 �r skall kunna bere�das plats,

att gymnasieskolan skall besl� av ett antal linjer som alla skall vara tre�riga. Av detta f�ljer alt de st�rsta f�r�ndringarna g�ller de yrkesinriktade linjerna,

all bredare in- och utg�ngar �n i dag skall ge ungdomarna �kad valfrihet f�r framliden. Ingen linje skall vara en �terv�ndsgr�nd,

att varje linje samtidigt skall ha en egen profil. Vaga, allm�nt inriktade linjer skall inte f�rekomma. Ingen linje f�r uppfattas som en f�rl�ngning av gmndskolan

samt att varje elev skall f� kunskaper i allm�nna �mnen f�r sin personliga utveckling och som en bas f�r fortsalt utbildning.

Tidplanen f�r reformens genomf�rande skall l�ggas upp med m�let att ha uppn�tt en fullt utbyggd och i samtliga �rskurser ge�nomf�rd tre�rig gymnasieskola i slutet av 1990-talel.

2.4 Utvidgat samarbete mellan gymnasieskola och vuxenutbildning

Betydelsen av all gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, h�gskolan och arbetsmarknadsutbildningen ses som samverkande delar inom ell st�rre offentligt syslem f�r �terkommande utbildning har under de senaste femton �ren betonats av ett stort antal utredningar och i ett flertal riksdagsullalanden.

1 bel�nkanden fr�n 1976 �rs gymnasieulredning (SOU 1981: 96), 1978 �rs komvuxulredning (SOU 1982: 29) samt 1980 �rs kommitt� f�r arbets�marknadsutbildning och f�relagsutbildning (SOU 1983: 22), i propositio�nerna (prop. 1983/84: 116) om gymnasieskola i utveckling och (prop. 1987/88: 102) om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan samt i bet�nkandet fr�n 1987 �rs regionalpolitiska kommitt� (SOU 1989: 55) diskuterades della anspr�k p� samverkan inom del offentliga utbildnings�v�sendet.

En fem�rig f�rs�ksverksamhet med samarbete mellan gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning initierades i propositionen om gymnasie�
skola i utveckling. F�rs�ksverksamheten �r nu inne p� sill femle �r och i����������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 10


en rapport (R 89: 4) om f�rs�ksverksamheten konstaterar S� att erfaren-���� Prop. 1989/90: IOO hetema genomg�ende �r positiva. Verksamheten skall avrapporteras slut-���� Bil. 10 ligt lill regeringen i september 1990.

I oktober 1989 tillsattesen interdepartemental arbetsgmpp(U 1989: D) f�r utvidgat samarbete mellan gymnasieskola och vuxenutbildning. Gmp�pens uppgifter �r att ta dei av olika planer och �nskem�l i kommuner samt att sammanst�lla och dra slutsatser av de erfarenheter som gjorts. Med detta som gmnd skall gmppen l�mna f�rslag om hur ett �kat och f�rdjupat samarbete skall kunna �stadkommas.

Sk�len till all jag p� detta s�ll vill p�skynda utvecklingen mol ell djupare samarbete mellan ulbildnmgsformema �r flera. Ett sk�l �r den demografiska utvecklingen under 1990-lalet med minskande �rskullar och ett d�rav �kande behov av samarbete mellan utbildningsformema f�r all gymnasial utbildning skall kunna bibeh�llas p� s� m�nga orter som m�j�ligt.

Ett annat sk�l �r den v�xande betydelse som uppdragsutbildningen har f�tt inom och f�r de olika utbildningsformema. 1 och med propositionen (prop. 1984/85:195) och lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslut�ning till det kommunala skolv�sendet m.m.och beslutet om arbetsmark�nadsutbildningens nya organisation har de offentliga utbildningsanordnar-na under de senaste �ren i betydande omfattning kommit all engageras i personalutbildning av olika slag. Det finns all anledning att f�rmoda att den kraftiga expansionen av fortbildning och vidareutbildning inom privat och offentlig sektor kommer att st�lla avsev�rda krav p� det offentliga utbildningsv�sendet under 1990-lalet. De vinster som kan g�ras genom samverkan mellan de olika offentliga ulbildningsanordnama m�ste d�rf�r noggrant las lill vara.

Ett tredje sk�l �r all den gymnasiala yrkesinriktade utbildningen nu st�r inf�r en omfattande reformering. I detta sammanhang �r det viktigt att utbildningar och kursplaner utformas p� ell s�dant s�tt att ell samarbete mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen fr�mjas s� all redan gjorda och nytillkommande investeringar i lokaler och utmstning kan komma alla utbildningsformema lill del.

Till regeringskansliet har fr�n flera h�ll framf�rts �nskem�l om att f� vidga samarbetet mellan de olika utbildningsformema. 1 G�teborgs kom�mun p�g�r ett intensivt utvecklingsarbete inom del som kallas "Kunskaps�cenlmm Nya Lindholmen" och som syftar lill en n�rmare integration av de olika utbildningsformema. I Karistad diskuteras liknande projekt och i J�mtlands och �sterg�tlands l�n finns ett p�tagligt intresse av en i l�nen spridd f�rs�ksverksamhet. Exemplen kan m�ngfaldigas.

Arbetsgmppen har redan kunnat konstatera att vissa f�r�ndringar i nu g�llande regelsystem skulle kunna f�rb�ttra m�jligheterna till en n�rmare samverkan mellan gymnasieskolan och den kommunala utbildningen f�r vuxna. Exempel p� s�dana �r reglema om vem som beslutar om inr�ttande av skolenhet, vid vilken storlek som en s�rskild komvuxenhel skall inr�t�tas, om inr�ttandet av gemensam skolenhet f�r gymnasieskolan och komvux etc.

Jag avser att snarast �terkomma lill regeringen med f�rslag om de����������������������������������� 18


 


regel�ndringar som kan beh�vas f�r att ett f�rb�ttrat samarbete skall���� Prop. 1989/90:100

kunna komma lill st�nd mellan de n�mnda utbildningsformema redan���� Bil. 10

fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag avser ocks� all �terkomma till regeringen

med f�rslag om att redan inf�r budget�ret 1990/91 ge n�gra kommuner

m�jlighet all med undanlag fr�n g�llande regler pr�va olika grader av

samverkan.

2.5 Vuxenutbildning och studiest�d

Den snabba utvecklingen mot etl mera kompelenskr�vande och kunskaps�intensivt arbetsliv kommer utan tvekan all sk�rpa anspr�ken p� vuxenut�bildningen. I ett arbetsliv och i ett samh�lle d�r kunskaper och utbildning blir allt viktigare kommer de strategiska investeringama atl besl� i det som m�nga �nnu inte vant sig vid att betrakta som investeringar � n�mligen m�nniskors kunskaper och erfarenheter. Att utveckla n�ringslivet blir i l�nga stycken liktydigt med all utveckla den m�nskliga arbetskraften. 1 den internationella debatten och inom OECD p�pekas numera regelbundet att vidareutbildning i arbetet h�r till de viktigaste faktorerna f�r syssels�tt�ning och tillv�xt i l�ndemas ekonomier. En medveten strategi f�r vuxenut�bildningen �r n�dv�ndig f�r att utveckla den svenska ekonomins konkur�renskraft, men ocks� f�r atl f�rhindra alt ett mera kunskapsrikt arbetsliv skapar nya utbildningsklyftor mellan och inom olika l�ntagargmpper.

S�v�l produktiviteten som r�ttvisan talar s�lunda f�r en bred satsning p� vuxenutbildningen under 1990-talet. Alt vuxenutbildningen knyts n�r�mare arbetslivet och anst�llningen skapar samtidigt nya m�jligheter all motivera dem som f�tt minst utbildning lill all genomf�ra s�dana studier som de finner meningsfulla b�de i och vid sidan av arbetet.

De vuxnas utbildningsm�jligheter b�r ses som en r�ttighet � inte som arbetsgivarens bel�ning � och syfta lill atl st�rka den enskildes st�llning som l�ntagare och medborgare i arbetslivet och i samh�llet. R�tten lill studier f�r inte bli beroende av anst�llningsf�rh�llanden, inte heller av den enskildes m�jligheter all k�pa sig utbildning. Studier m�ste vara tillg�ngli�ga f�r alla och f�r den enskildes fria val. Som S� skriver i �rets anslags�framst�llning ligger "styrkan i svensk vuxenutbildning i h�vdandel av de f�rdelningspolitiska idealen, folkbildningslanken och allas r�tt till vidgade kunskapshorisonter i vuxen �lder". Utifr�n del ing�ende resonemang som f�rdes i f�rra �rets budgetproposition om vuxenutbildningen inf�r 1990-talel och de allm�nna id�er som h�r redovisas bedrivs f�r n�rvarande inom utbildningsdepartementet en omfattande �versyn av vuxenutbild�ningens stmktur och organisation.

Min avsikt �r att under �r 1991 �terkomma till regeringen med f�rslag
till en strategi f�r vuxenutbildningen p� kort och l�ng sikt. Som f�rberedel�
se lill delta arbete �r betydande delar av vuxenutbildningen f�rem�l f�r
olika slags utredningar. 1 de av regeringen angivna myndighetsspecifika
direktiven
till S� f�r en f�rdjupad anslagsframst�llning f�r budget�ren
1991/92- 1993/94 ligger tonvikten vid en gmndlig analys av vuxenutbild�
ningens framtida roll. Den kommunala vuxenutbildningen befinner sig i
gr�nslandet lill gymnasieskolan, folkh�gskolan, arbelsmarknadsulbild-
������������������������������� 19


 


ningen och h�gskolans frisl�ende kurser. Alt tydligare �n i dag ge dessa���� Prop. 1989/90:100

olika samh�lleliga utbildningsanordnare best�mda uppdrag och tydligare���� Bil. 10

profiler �r angel�get, eftersom en s�dan profilering b�r underl�tta en

rationell lokal och regional dialog mellan de olika ulbildningsanordnama

och g�ra det m�jligt all samulryttja materiella och personella resurser

b�ttre �n vad som sker i dag. S�:s uppgift att n�rmare precisera och

komma med f�rslag lill den kommunala vuxenutbildningens framlida

inriktning �r s�lunda i linje med den str�van all utvidga samarbetet mellan

samh�llets olika utbildningsanordnare, som ligger i uppdraget till den

tidigare n�mnda interdepartementala arbetsgruppen.

Till vuxenutbildningens gmndl�ggande m�ls�ttningar h�r att "erbjuda utbildning till dem som tidigare f�tt minst av utbildningsresuserna i sam�h�llet". De vuxna psykiskt utvecklingsst�rda h�r ulan tvekan lill dem som f�ll minsl. S�rvux ger utvecklingsst�rda vuxna m�jligheter all skaffa sig en kompelens motsvarande den som ges vid gmnds�rskolan. S�rvux-kommil-l�n l�gger inom kort f�rslag om p� vilket s�tt Ir�ningsskoleniv�n kan ing� i s�rvux. Jag r�knar med atl S�rvux-kommitt�ns f�rslag kan inordnas i strategin f�r den framtida vuxenutbildningen.

Invandrare och flyktingar som kommer lill Sverige kan ocks� r�knas som en av vuxenutbildningens mera angel�gna m�lgmpper. Den nuvaran�de ordningen f�r svenskundervisning f�r invandrare har nyligen granskats och utv�rderats av s�v�l riksrevisionsverket (RRV) som S�. D�rvid har f�reslagits alt kommunerna b�r f� ell samlat ansvar f�r all svenskundervis�ning. Jag �mnar �terkomma lill regeringen senare i v�r med f�rslag om en s�rskild proposition om en reformerad svenskundervisning f�r invandra�re.

Verksamheten vid statens skolor f�r vuxna i Norrk�ping och H�rn�sand har utv�rderats av S� och ett antal f�rslag lill f�r�ndringar har presente�rats, som anknyter till skolomas erfarenheter inom distansundervisningen. Tekniken �ppnar st�ndigt nya m�jligheter f�r kunskapsf�rmedling. 1 den �versyn av vuxenutbildningen som p�g�r �r det viktigt att gmndligt �ver�v�ga distansundervisningens framlida roll och organisation.

Den expansion av den arbelslivsanknulna vuxenutbildningen som kan f�rv�ntas under 1990-lalel g�r inte den fria och frivilliga folkbildningen mindre angel�gen. Som en garanti f�r en demokratisk kunskapssyn och f�r den enskilda m�nniskans fria kunskapss�kande kommer folkbildningen all f�rbli en omistlig del i del svenska samh�llet. Talet om en fri och frivillig folkbildning kan l�tt uppfattas som en h�gsl�md fraseologi. I sj�lva verket �r fritt och frivilligt ett f�rtydligande begrepp som anger varifr�n initiativet till bildningsarbetet skall komma och vilken inneb�rd del skall ha. Folkbildningen skall vara fri och obunden fr�n stat och marknad, frivillig och skild fr�n samh�llets obligatoriska utbildning och ell fomm d�r deltagama sj�lva v�ljer �mne och arbetsformer och d�r de egna erfarenhetema och beh�ver styr studiearbetet. 1 regeringens direktiv till folkh�gskolekommitt�n markeras n�dv�ndigheten av att folkh�gsko�lorna i framtiden f�rblir etl slags, folkbildningens friskolor som v�gar och kan verka i en pedagogisk tradition som pr�glas av folkr�relsema. �ven i

20


 


S�:s rapport "Studief�rbunden inf�r 90-laler' betonas folkbildningens���� Prop. 1989/90:100
hemvist i folkr�relsema och dess oberoende karakt�r.
������������������������������� Bil. 10

Rapporten har under det senaste �ret debatterats livligt inom de olika studief�rbunden i Folkbildningsf�rbundels regi. Denna debatt kommer tillsammans med folkh�gskolekommilt�ns bel�nkande all l�ggas lill gmnd f�r de �verv�ganden och f�rslag om folkbildningens framtid som natur�ligen kommer all ing� i den strategi f�r vuxenutbildningen under 1990-talel som del p�g�ende arbetet inom utbildningsdepartementet syftar till.

Jag anser del emellertid fmktl�sl alt planera och diskutera mera gmnd�l�ggande f�r�ndringar inom vuxenutbildningen ulan alt samtidigt aktuali�sera de problem som de vuxna m�ter n�r det g�ller att finansiera studier�na. Del �r nu h�g tid att la ett mer samlat grepp kring fr�goma om de vuxnas sludiefinansiering. Jag avser d�rf�r all senare �terkomma till rege�ringen med f�rslag om alt tillkalla en s�rskild utredare f�r att g�ra en st�rre �versyn, som inte bara behandlar de nuvarande vuxensludiest�den, utan omfattar hela fr�gan om de vuxnas m�jligheter att finansiera sina studier.

2.6 Skolsituationen

Jag �verg�r nu till atl behandla vissa s�rskilda fr�gor som har att g�ra med den aktuella situationen i skolan. Jag gmndar mina bed�mningar bl. a. p� en redovisning av situationen i skolan som l�mnats av l�nsskolinspekl�-rema.

Bakgmnden �r att det inf�r h�stterminen 1989 i massmedia f�rdes en debatt om skolsituationen vid landels skolor. Denna debatt handlade bl. a. om l�rarsilualionen och den fysiska arbetsmilj�n och gav intryck av atl svensk skola i dessa b�da avseenden befann sig i en n�rmast katastrofal situation. F�r all f� en mer nyanserad bild av situationen inbj�d jag l�nsskolinspekl�rema lill �verl�ggning om den aktuella skolsituationen.

De fr�gor som diskuterades var f�mtom skolsituationen i stort framf�r allt l�rartillg�ngen, skollokalerna och l�romedlen.

Enligt l�nsskolinspekl�remas bed�mning �r skolsituationen i l�nen all�m�nt god. Personall�gel i skolan �r, med undanlag f�r ell par l�n, inte s�mre i �r �n under f�rra l�s�ret. Klart �r dock att del r�der en generell brist p� l�rare i tekniska och naturorienterande �mnen saml i vissa yrke�s�mnen. Brister finns ocks� inom lektorsgmppen. Sv�rast atl rekrytera beh�riga l�rare �r del i storst�dema och i Norrlands inlandskommuner. Fr�n flera h�ll uttalades oro f�r att rekryteringssv�righeter kan komma all uppsl� p� 1990-talel lill f�ljd av �kande pensionsavg�ngar.

Enligt vad som redovisades h�ller skollokalerna �verlag god klass i landet. Den d�liga fysiska milj�n i skolan �r i f�rsta hand dt utpr�glat slorsladsproblem. En d�lig skolmilj� beh�ver inte direkt h�nga samman med bristande ekonomiska f�mts�ttningar i en kommun. Vid bes�k i enskilda skolor har jag kunnat notera att kommuner med l�g skallekraft ofta har mycket v�l sk�tta skolor. Uppenbarligen �r det i mycket fr�ga om hur kommunerna prioriterar skolan och dess behov av resurser.

L�romeddsstandarden varierar mellan l�nen. �ven h�r �r situationen������������������������������ 21


 


s�mst i storst�derna. Fr�n flera n�mnder framh�lls att kommunerna under���� Prop. 1989/90:100
de senaste �ren h�jt l�romeddsarslagen v�sentligt.
���������������������������������� Bil. 10

2.7 Personalen i centrum

Personalen �r skolans viktigaste resurs. Dess betydelse f�r en v�l fungeran�de skolverksamhet kan inte �verskattas. Jag har ocks� den allra st�rsta respekt f�r det engagerade arbete som de som arbetar i skolan utf�r.

Engagemanget hos personalen �r drivkraften f�r utvecklingen av skolan och en avg�rande f�mts�ttning f�r att skolan skall lyckas med sin sv�ra och viktiga uppgift att f�rmedla kunskaper och f�rdigheter saml att bedri�va fostran. Jag ser d�rf�r en m�lmedveten satsning p� personalen som ell viktigt led i f�rnyelsen och utvecWingen av skolan.

Det �r med oro jag har tagit dd av bl. a. l�nsskoln�mndernas rapporter om �kande sv�righeter p� vissa h�ll att rekrytera beh�riga l�rare � liksom rapporterna om problemen atl f� beh�riga s�kande lill l�ramtbildningen. Jag har sett del som allvarligt att del uppenbariigen finns ett missn�je med de ekonomiska och fysiska f�mts�ttningar som l�rare har all arbeta under.

L�ngsiktigt menar jag att den ulveckiing mot m�lstyrning, decentralise�ring och avreglering som jag har redovisat i del f�reg�ende kommer alt �ka f�mts�ttningarna f�r l�rare och andra anst�llda i skolan all utnyttja, utveckla och f�rdjupa sitt professionella kunnande. Detta b�r leda lill en �kad arbetstillfredsst�llelse, vilket i sin lur �r en viktig f�mts�ttning f�r all g�ra l�raryrket attraktivt. Del �r enligt min mening ocks� viktigt med �tg�rder p� kort sikt f�r alt bl. a. f�rs�ka l�sa de problem l�nsskolinspekl��rema pekat p�. Jag har d�rf�r sett del som en viktig uppgift att ocks� i ett kortare tidsperspektiv f�rs�ka f�rb�ttra l�rarnas villkor i n�gra viktiga avseenden.

Av central betydelse i del sammanhanget �r sj�lvfallet l�nepolitiken. L�nen �r oftast det mest konkrelai ullrycket f�r v�rdering av den enskildes arbetsuppgifter och arbetsresultat. L�nepolitiken �r ocks� ell viktigt in�stmment f�r att trygga skolans personalf�rs�rjning.

Del avtal som parterna p� del statliga omr�det nyligen har tr�ffat ger skolpersonalen med statligt reglerade tj�nster rej�la l�nelyft.

Avlalel ger ocks� klart b�ttre f�ruts�ttningar �n vad som tidigare funnits all bedriva skolutveckling och personalfortbildning. Om skolans personal � och d� fr�mst l�rama � skall kunna h�vda sin professionella roll och utveckla sitt yrkeskunnande m�ste, som jag n�mnt tidigare, deras m�jlig�heter all fortbilda sig f�rb�ttras v�sentligt j�mf�rt med i dag. Om man r�knar med s�v�l fortbildning p� ferietid och studiedagar som viss, om �n minskad fortbildning p� terminstid, uppskattar jag all fortbildningsvoly�men i framliden skall kunna bli tv� lill tre g�nger st�rre �n i dag. Totalt uppg�r tillg�ngliga ekonomiska resurser f�r fortbildning till ca 500 milj. kr. i gmndskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. Den �kade fortbildningen blir enligt min bed�mning m�jlig all klara ekonomiskt inom denna ram, genom all resurser frig�rs n�r vikariekostnaderna f�r fortbildning p� terminstid minskar.

Hittills har l�rarna betraktats som i stort sett f�rdigulbildade d� de���������������������������������� 22


 


genomg�tt den gmndl�ggande beh�righetsgivande l�ramtbildningen. Det- Prop. 1989/90:100 ta syns�tt �r f�r�ldrat. Liksom inom de flesta andra yrkesomr�den m�ste Bil. 10 enligt min mening �terkommande fortbildning bli etl centralt inslag ocks� f�r l�rama. Delsamma g�ller f�r den personal i �vrigt som arbetar i skolan. Skolpersonalen m�ste f� m�jlighet att under hela sin yrkesverksamma period regelbundet komplettera och f�rdjupa sina kunskaper och f�rdighe�ter i olika avseenden. S�dana utvecklingsm�jligheter �r n�dv�ndiga f�r att �ka personalens kompetens och d�rmed ocks� kvaliteten i skolarbetet. De �r ocks� n�dv�ndiga f�r att g�ra del attraktivt att arbeta i skolan.

1 propositionen om kommunalt huvudmannaskap aviserade jag en kraftfull satsning p� utveckling och fortbildning av skolans personal. Som jag framh�ll i propositionen ser jag en s�dan satsning som ytterst angel�gen. I personalfortbildningen b�r, som jag ocks� framh�ll i propositionen, tre olika typer av fortbildningsbehov tillgodoses, n�mligen dels den enskil�de l�rarens behov av ulveckiing, dels de behov som gmndas p� de specifi�ka f�rh�llandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels s�dana behov som definieras av de nationella m�l och ambitioner som finns f�r skolan.

Den f�rsta typen utg�r fr�n den enskilde l�rarens individuella behov av atl kunna utveckla sitt yrkeskunnande. F�r denna fortbildning b�r i prin�cip hela det utbildningsutbud som finns i samh�llet sl� �ppet. Detta �r n�dv�ndigt ocks� med h�nsyn lill atl de olika krav p� utbildningsinneh�ll som kan komma fram, knappast kommer all kunna tillgodoses enbart inom h�gskolan.

Formerna f�r fortbildningen b�r kunna variera efter l�rarens behov, �nskem�l och personliga situation. Den enskilde l�raren b�r kunna v�lja atl della i kurser p� hel- eller dellid, i distanskurser eller decentraliserade kurser. M�jligheter b�r �ven st� �ppna lill fortbildning genom studiebes�k eller studieresor, genom yrkesstudier och praktik p� andra arbetsplatser etc.

Den andra typen utg�r fr�n det starka samband som finns mellan l�rar�fortbildning och det kollektiva arbete som st�ndigt b�r p�g� i syfte atl utveckla verksamheten vid den enskilda skolan.

Formerna f�r denna fortbildning b�r kunna uppvisa betydande variatio�ner fr�n kommun till kommun och fr�n skola till skola beroende bl.a. p� den enskilda skolans �nskem�l och behov saml p� tillg�ngliga resurser. Ansvarel f�r all planera och genomf�ra denna typ av fortbildning b�r som nu �vila kommunerna.

Den tredje typen, slutligen, utg�r fr�n fortbildning som ell led i den nationella utvecklingen av skolan.

En s�dan centralt initierad fortbildning st�ller naturligtvis krav p� all det finns en statlig organisation, som kan ta ett s�rskilt ansvar f�r fortbild�ningen.

Hur en ut�kad och delvis f�r�ndrad fortbildning av del slag somjag h�r har skisserat n�rmare skall organiseras �verv�gs f�r n�rvarande i utbild�ningsdepartementet.

23


 


2.8 �tg�rder f�r att f�rb�ttra tillg�ngen p� l�rare����������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

I 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10, UbU 13, rskr. 282) anm�ldes att det i utbildningsdepartementet skulle g�ras en analys av orsakema till den d� tilltagande brislen p� beh�riga l�rare i ungdomssko�lan. Med denna analys som gmnd skulle ocks� erforderliga f�rslag lill �tg�rder utarbetas som kunde medverka till att f�rb�ttra tillg�ngen p� l�rare. De bed�mningar och f�rslag som jag nu redovisar �r ett resultat av della arbete. Jag har i dessa fr�gor samr�tt med utbildningsministern.

Den gjorda analysen visar alt andelen obeh�riga l�rare i gmnd- och gymnasieskolan har �kat n�got under de senaste �ren fr�n alt under hela 1980-talet ha minskal kraftigt. St�rst har �kningen varit i gmndskolan. Della �r sj�lvfallet allvarligt fr�n undervisningssynpunkl.

Problemen med l�rarf�rs�rjningen varierar, vilket ocks� l�nsskolinspek�l�rema p�pekade, starkt mellan olika l�n och kommuner. Allvarligast �r situationen i Stockholmsomr�det och i Norrlands inland.

Bland de olika l�rarkategorierna �r del s�rskilt sv�rt atl rekrytera och beh�lla l�rare i matematik, naturorienterande �mnen, musik och hem�spr�k samt i tekniska �mnen och vissa yrkes�mnen i gymnasieskolan. Detta g�ller generellt �ver hela landet. Orsakerna till den uppkomna situationen �r flera. En �r uppg�ngen i �rskullamas storlek. En annan �r all l�rare i s�rskilt storstadsomr�den l�mnar yrket mera frekvent �n tidigare. En bidragande orsak h�rtill �r den r�dande h�gkonjunkturen och brister p� arbetskraft p� arbetsmarknaden. Ytterligare en orsak �r alt pensionsav�g�ngarna bland l�rarna nu �kar kraftigt och d�rmed ocks� behovet av nya l�rare.

1 vilken utstr�ckning della kommer all medf�ra atl �nnu fler obeh�riga l�rare m�ste anst�llas i skolan fram�ver beror naturligtvis bl. a. p� dimen�sioneringen av l�ramas gmndutbildning och i vilken utstr�ckning platser�na inom denna kan fyllas. Det kan konstateras att i dag �r l�rarutbildning�en underdimensionerad sett i f�rh�Hande till del faktiska behovet av nya l�rare. Vissa problem har hillills ocks� f�relegat med all f� utbildnings�platserna besatta. Med den �kade l�neniv� f�r l�rare som f�ljer av det nyligen tr�ffade l�neavtalet finns del anledning att f�rmoda all tillstr�m�ningen lill l�ramtbildningen skall �ka. Som utbildningsministern senare kommer att redovisa avser UH� att g�ra vissa mindre justeringar i de s�rskilda beh�righetskraven. Del ber ocks� kunna bidra n�got lill atl �ka antalet beh�riga s�kande. Utbildningsministern kommer alt behandla fr�gor om l�ramtbildningen under anslaget D 10. Utbildning f�r undervis�ningsyrken.

En �kad dimensionering av l�rarnas gmndutbildning kan emellertid
b�rja f� effekt p� l�rartillg�ngen i skolan f�rst i mitten p� 1990-lalet. F�r
all l�rarf�rs�rjningen skall kunna klaras �ven under de n�rmast komman�
de �ren m�ste d�rf�r enligt min mening ocks� andra �tg�rder vidtas �n
rena gmndutbildningsinsatser. Jag t�nker bl. a p� s�rskilda utbildningar
f�r obeh�riga l�rare, s. k. oex-ulbildningar, kompletteringsutbildningar av
olika slag saml reakliveringskurser f�r s�dana l�rare som av olika anled�
ningar har l�mnat yrket. 1 en situation liknande den som vi i dag befinner
���������������������������� 24


 


oss i anordnades i b�rjan p� 1980-talet s�dana s�rskilda utbildningar och���� Prop. 1989/90:100

kurser. Det finns sk�l att anta att l�rartillg�ngen skulle f�rb�ttras om man���� Bil. 10

p� nytt pr�vade den typen av �lg�rder. Fr�n skolsynpunkl har l.ex.oex-

utbildningar den stora f�rdelen alt de kan genomg�s i kombination med

l�rartj�nslg�ring, vilket inneb�r all vikarier inte beh�ver s�ttas in i n�gon

st�rre utstr�ckning.

F�r s�rskilda insatser f�r all f�rb�ttra tillg�ngen p� l�rare i ungdomssko�lan � inkl. gmndutbildningsinsatser � kommer jag i det f�ljande att f�r budget�ret 1990/91 att ber�kna 35 milj.kr.

Det b�r ankomma p� regeringen alt best�mma hur dessa medel skall f�rdelas mdlan � ena sidan �kad antagning till den gmndl�ggande l�ramt�bildningen och � andra sidan s�rskilda s�dana utbildningar och kurser som jag h�r har redovisat. Vidare b�r del ankomma p� regeringen all avg�ra lill vilka h�gskolor medel skall f�rdelas samt vilka n�rmare f�reskrifter som kan beh�vas f�r genomf�randet.

2.9 Skolans arbetsmilj�

Ett allvarligt problem �r att situationen p� vissa h�ll �r otillfredsst�llande n�r del g�ller den fysiska milj�n inom skolan. �ven om m�nga skolor �r v�lsk�tta visar rapporter all skollokalema i vissa kommuner, fr�mst i storst�derna, �r i myckel d�ligt skick. Del kan inte accepteras atl elever och anst�llda skall beh�va arbeta i nedslitna och ibland till och med farliga lokaler. Skolan m�ste m�tas med respekt ocks� i detta avseende. Det �r viktigt inte minsl f�r att g�ra skolan lill en attraktiv arbetsplats.

Enligt arbelsmilj�lagen (1977:1160) �r arbetsgivaren skyldig alt vidta alla �lg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga atl arbetstagare uts�tts f�r oh�lsa och olycksfall. Inom skolan g�ller skyldigheten all vidta f�rebyggan�de �lg�rder ocks� gentemot elevema i �rskurs 7 och upp�t. Kommunema som arbetsgivare har s�ledes ell l�ngtg�ende ansvar f�r skolans arbetsmil�j�. M�nga kommuner har ocks� de senaste �ren satsat betydande belopp p� f�rb�ttringar av den fysiska milj�n i skolan.

En proposition med f�rslag om s�dana �ndringar i arbelsmilj�lagen som bl. a. g�r del m�jligt f�r eleverna atl utse elevskyddsombud beslutas i dag av regeringen. 1 propositionen f�resl�s ocks� atl arbetsmilj�lagen blir till�mplig �ven p� l�g- och mellanstadierna.

Riksdagen beslutade i v�ras om en arbelsmilj�avgift. Den skall erl�ggas av s�v�l enskilda som offentliga arbetsgivare, dvs. ocks� av kommunerna. Avgifterna f�rs till en s�rskild arbetslivsfond, fr�n vilken bidrag kan utg� lill arbetsgivare f�r rehabililerings�tg�rder och arbetsmilj�f�rb�llrande �lg�rder. Bidrag f�r dock ej utg� f�r s�dana �lg�rder som arbetsgivare �r skyldiga all vidta.

Regeringen har nyligen lagt fram f�rslag f�r riksdagen (prop.
1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens
verksamhet, m. m. 1 propositionen f�resl�s bl. a. riktlinjer f�r hur fondens
medel skall anv�ndas och en organisation f�r f�rdelning och f�rvaltning av
fondmedlen. �ven kommunala arbetsgivare skall kunna ans�ka om bidrag
�������������������������� 25


 


fr�n arbelslivsfonden. Kommunerna b�r d�rvid enligt min mening s�rskilt���� Prop. 1989/90:100
kunna beakta de behov som finns inom skolans omr�de.
���������������������������� Bil. 10

F�r all ytterligare f�rb�ttra kommunemas m�jligheter att vidta �lg�rder n�r del g�ller arbetsmilj�n har riksdagen vid sin behandling av kommuna-liseringsproposilionen uttalat att ell stimulansbidrag om 300 milj.kr.per �r under en tio�rsperiod b�r st�llas lill kommunernas f�rfogande f�r f�rb�ttringar av skolomas fysiska milj�.

Jag r�knar med atl regeringen under n�sta �r skall �terkomma till riksdagen med f�rslag om etl s�dant stimulansbidrag.

Sammanlaget menar jag all del, med de �tg�rder jag nu har redovisat, b�r finnas goda m�jligheter att under de n�rmaste �ren r�tta till stora delar av dagens arbetsmilj�problem i skolan. Jag vill understryka att det, i samband med de �lg�rder kommunerna kommer att vara tvungna all vidta f�r alt f�rb�ttra skolans fysiska milj�, �r viktigt all ocks� l�ramas behov av goda arbetsf�rh�llanden tillgodoses. Jag t�nker d� s�rskilt p� den brist p� arbetsplatser f�r l�rare som r�der p� m�nga skolor. L�rare kan med r�tta st�lla krav p� all kunna ulf�ra en st�rre del av sitt arbete i skolan och inte sj�lva beh�va h�lla med arbetsplats och arbelsmalerid. Del �r viktigt att kommunema lar sitt ansvar som arbetsgivare ocks� i detta avseende.

2,10 L�romedelssituationen

En fr�ga som diskuterats mycket de senaste �ren �r bristerna inom l�rome�delsomr�det. Som ocks� l�nsskolinspekl�rema redovisade har situationen i della avseende f�rb�ttrats. Kommunema har uppenbarligen tagit intryck av den kriiik som framf�rts fr�n olika h�ll. Under �ren 1988 och 1989 har de kommunala l�romedelsanslagen �kat med ca 230 milj.kr.vilket mot�svarar en n�stan 30-procenlig �kning. Andelen av anslagen som anv�nts f�r l�rob�cker har ocks� �kat. .\ven om situationen s�ledes �r klart f�r�b�ttrad ser jag del dock som �nskv�rt med ytterligare �lg�rder.

1 propositionen om skolans ulveckiing och styrning (prop. 1988/89:4) behandlades fr�gan om prisutvecklingen p� l�romedelsmarknaden. 1 pro�positionen anf�rdes att prisutvecklingen b�r �gnas s�rskild uppm�rksam�het mot bakgmnd av kommunernas �kade ink�p av l�rob�cker. Vidare anf�rdes att sv�righeten att f� en korrekt bild av prisutvecklingen �r besv�rande f�r konsumenterna, dvs. i f�rsta hand kommunerna.

F�r kontakter med l�romedelsbranschen i fr�gor r�rande priss�ttning m.m.inom l�romedelsomr�det tillkallades �r 1988 en sakkunnig inom utbildningsdepartementet. Som etl resultat av del arbelet har regeringen under h�sten 1989 uppdragit �l statens pris- och konkurrensverk (SPK) all analysera konkurrensf�rh�llanden och prisbildning p� l�romedelsmarkna�den.

1 uppdraget ing�r atl unders�ka marknaden f�r tryckta l�romedel, dvs. i
f�rsta hand l�rob�cker, f�r gmndskolan och gymnasieskolan. D�rvid b�r
fr�mst konkurrenssituationen belysas p� olika delmarknader, t. ex. vissa
�mnesomr�den p� olika stadier i skolan. En analys skall ocks� g�ras av
f�rekomsten av flera olika l�romedel i ett �mne.
��������������������������������������������������������������� 26


 


Somen del av arbetet skall SPK redovisa principerna f�r kalkylering och���� Prop. 1989/90:100 priss�ttning p� l�romedelsomr�det. D�rvid skall ocks� l�romeddsf�reta-���� Bil. 10 gens marknadsf�ringsinsatser uppm�rksammas.

SPK skall vidare s�ka skapa klarhet r�rande den betydelse olika kon-cenlrationsgrad p� olika delmarknader kan ha f�r prisutvecklingen p� tryckta l�romedel.

De fem st�rsta l�romeddsf�relagens prish�jningar under l�s�ret 1989/90 och inf�r l�s�ret 1990/91 kommer all s�rskilt redovisas.

1 uppdraget ing�r ocks� att utreda prisutvecklingen f�r l�romedel med h�g f�rs�ljningsvolym. Uppdraget kommer atl redovisas samlat under v�ren 1990.

I ell l�ngre perspektiv anser jag del angel�gel all priser och konkurrens p� l�romedelsmarknaden bevakas noggrannare �n hillills. En s�dan mer permanent bevakning b�r ankomma p� SPK redan fr. o. m. n�sta budget�r. Jag har i denna fr�ga samr�tt med civilministern, som senare under anslaget F 3. Statens pris- och konkurrensverk i bilaga 15 kommer all f�resl� s�rskilda medel f�r en tj�nst f�r prisbevakande uppgifter p� l�ro�medelsomr�det.

Till sist villjag n�mna all jag har erfarit all Svenska kommunf�rbundet har f�r avsikt all under v�ren 1990 bjuda in representanter f�r l�romedels�f�rlagen till en diskussion om f�rs�ljningsvillkoren f�r l�rob�cker. F�r kommunema har inte bara prisutvecklingen ulan ocks� utseendet p� t.ex. raballskalor och betalningsvillkoren stor betydelse f�r hur myckel man f�r ul av l�romedelsanslagen.

Jag har ocks� erfarit att Svenska kommunf�rbundet, f�r all bl. a. stimu�lera lill �kad samordning av l�romedelsink�pen inom kommunerna, pla�nerar att under �r 1990 anordna gemensamma utbildningsinsatser f�r personal inom kommunernas skolf�rvaltningar och ink�psavdelningar.

2.11 Om j�mst�lldhet inom grundskola och gymnasieskola

Regeringen framlade i propositionen J�msl�lldhetspolitiken inf�r 90-talet (prop. 1987/88:105) bl. a. f�rslag som avser att �ka j�mst�lldheten mellan m�n och kvinnor i arbetslivet och utbildningen. Jag ger i det f�ljande en l�gesbeskrivning vad g�ller j�msl�lldhelsfr�gorna i gmndskolan och gym�nasieskolan.

Som framh�lls i propositionen spelar skolan och det �vriga utbildnings�
v�sendet p� flera olika s�tt en viktig roll f�ratt �ka j�mst�lldheten. Skolan
skall ge en f�rberedelse f�r s�v�l pojkar som flickor all ta ansvar f�r barn,
hem och hush�ll. Skolan skall ocks� st�rka devemas sj�lvf�rtroende s� all
de vill och v�gar anv�nda m�jligheterna till inflytande i exempelvis fackli�
ga och politiska sammanhang. Skolledarna och �vrig personal i skolan �r
vikliga f�rebilder f�r eleverna. Del �r d�rf�r av stor vikt atl en j�mn
k�nsf�rdelning r�der inom de olika yrken och arbetsuppgifter som finns
representerade i skolan som arbetsplats. Av betydelse f�r alt p�verka unga
m�nniskors attityder till j�mst�lldhet �r givetvis �ven undervisningens
inneh�ll. De attityder l�rare och annan personal f�rmedlar liksom l�rob�c-
��������������������������� 27


 


kemas inneh�ll och utformning �r d�rf�r viktiga atl uppm�rksamma i���� Prop. 1989/90:100
sammanhanget.
��������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

F�r grundskolari �r ett problem i sammanhanget den k�nsuppdelade personalbes�ttningen. Del g�ller s�v�l undervisande personal som �vrig personal som vaktm�stare, skolm�llidspersonal etc. Bland undervisande personal �r snedf�rdelningen �r 1989 mest markant p� gmndskolans l�g-och mellanstadier. F�r hela landet �r �r 1989 andelen kvinnliga l�gstadie�l�rare 98% och kvinnliga mellanstadiel�rare 67%. 1 gmndskolan totalt �r 69% av l�rama kvinnor mot 44% i gymnasieskolan.

I den tidigare n�mnda propositionen angavs som m�l f�r andelen kvinn�liga skolledare all s� snart som m�jligt och senast l�s�ret 1992/93 minsl h�lften av lediga skolledartj�nster borde tills�llas med kvinnor. Bland rektorerna borde d�, menade man i propositionen, andelen kvinnor inom fem �r ha �kat lill minst 20%. Motsvarande lal f�r andelen kvinnliga studierektorer borde vara minsl 30%. Man kan konstatera all �r 1989 �r drygt 15% eller en av sex rektorer en kvinna. 1 b�rjan av 1980-lalel var andelen 8,7%. Inom gmppen studierektorer har den mest tydliga f�r�nd�ringen skett. Andelen kvinnliga studierektorer har �kat med 31 procenten�heter under lidsperioden och �r nu uppe i 34%. En tydlig utj�mning p� skolledarsidan �r s�ledes p� v�g. Det finns vidare sk�l all tro alt den nya gmndskoll�ramlbildningen och effekten av del nyligen tr�ffade l�neavta�let f�r grundskoll�rama ytterligare kan komma att f�r�ndra personalsitua�tionen i gmndskolan s� all den blir en k�hsm�ssigt j�mnare sammansatt arbetsplats.

F�mtom att skolan b�r efterstr�va en j�mn k�nsf�rdelning mellan kvin�nor och m�n �r del givelvis av stor vikt alt de attityder personalen � och d� fr�mst den undervisande personalen och skolledarna � f�rmedlar lill eleverna �r s�dana att de motverkar f�rdomar av olika slag. 1 l�ramtbild�ning och fortbildning liksom i skolledamlbildning �r del d�rf�r viktigt all kunskaper om j�msl�lldhelsfr�gor ing�r � inte enbart med utg�ngspunkt i teoretiska aspekter ulan ocks� med utg�ngspunkt i praktiska exempel p� vilka effekter en viss uppl�ggning av undervisningen ger. J�msl�lldhelsfr�gorna ing�r ocks� som ett �vergripande �mnesomr�de i den centrala utbildningsplanen f�r den nya gmndskoll�rariinjen. De b�r sj�lvfallet ocks� ing� som en naturlig del i all l�rarfortbildning. Det har av flera forskare p�visats atl l�rare ofta �r omedvetna om att de kan ha olika f�rh�llningss�tt lill pojkar och flickor. Resultat fr�n aktuell skolforskning inom omr�det b�r f�ras ut lill personal p� olika niv�er inom utbildnings�omr�det. Jag f�mls�ller alt S� beaktar behovet av att skolans personal f�r s�dan information.

Vad g�ller direkta insatser i undervisningen anser jag all det �ven forts�ttningsvis �r angel�get all s�rskilt bidrag till sommarkurser i leknik f�r flickor utg�r under anslaget Bil. Bidrag till driften av gmndskolor m.m.

Betr�ffande l�romedel har j�msl�lldhelsaspekten f�tt en betydligt krafti�
gare markering �n den haft tidigare. Statens institut f�r l�romedel (SIL)
har i flera s. k. lemagranskningar tagit upp j�msl�lldhelsfr�gor. I en lema�
granskning har behandlats k�nsroller i gmndskolans l�rob�cker i engelska,
������������������������� 28


 


tyska och franska och i en granskningsrapport tas upp temat man- Prop. 1989/90:100 ligt/kvinnligt i litteraturhistorien. N�r del g�ller den ordinarie objeklivi- Bil. 10 lelsgranskningen av l�romedel planerar SIL att bl. a. regelm�ssigt beakta hur l�romedlen svarar mol l�roplanens m�l n�r det g�ller j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. Delta kommer att g�lla alla l�romedel i oriente�rings�mnen som fastst�lls som basl�romedel i grundskolan, gymnasiesko�lan och motsvarande vuxenutbildning.

Utbildningsutskottet har nyligen i bet�nkandet Vissa j�msl�lldhelsfr�gor (1989/90: UbU6) uttalat alt del, f�mtom de normala formema f�r granskning av l�romedel, �r angel�get alt "vetenskapligt kompetenta fors�kare utreder hur r�ttvisande den bild av det f�rg�ngna �r som f�rmedlas i ett representativt urval l�romedel i historiska �mnen med h�nsyn lagen lill den tidsram som en skolkurs utg�r. Det b�r f� ankomma p� regeringen atl finna former f�r hur en s�dan utredning skall g�ras saml efter utredningen vidta de �lg�rder som eventuellt kan komma att beh�vas". Jag avser alt senare �terkomma lill regeringen i denna fr�ga.

F�r gymnasieskolan uppst�lldes i propositionen J�msl�lldhetspolitiken inf�r 90-talet flera konkreta m�l f�r en fem�rsperiod.

Andelen intagna av underrepresenterat k�n b�r �ka lill minst 10% i de utbildningar d�r flickor resp.pojkar nu utg�r mindre �n 5%. Ett exempel p� en s�dan linje �r dldeleknisk linje. Man kan i dag inte se n�gon �kning av antalet flickor till denna linje.

1 f�rs�ksverksamheten med tre�riga linjer inom yrkesutbildningen b�r andelen flickor p� industriell teknisk linje och andelen pojkar p� omv�rd�nadslinjen uppg� till minsl en femtedel av de intagna. Vissa kommuner har gjort ell bra arbete f�r alt n� dessa m�l och har i stort sett ocks� lyckats, medan andra inte har gjort n�gra s�rskilda insatser och d�rf�r f�tt en traditionell s�kandebild. Det har ocks� visat sig all det �r l�ttare atl f� pojkar atl s�ka sig till omv�rdnadslinjen (15% av de antagna) �n atl f� flickor att s�ka sig till den induslritekniska linjen (7% av de antagna).

Andelen flickor p� fyra�rig teknisk linje b�r �ka lill en tredjedel av de intagna. Andelen flickor i �rskurs 1 p� teknisk linje har under ell flertal �r h�llit sig kring 22% och del har inte skett n�gon f�r�ndring de senaste �ren. F�r att n� del uppst�llda m�let skulle ytterligare drygt 1000 flickor beh�va s�ka sig till teknisk linje med den dimensionering den har i dag.

Andelen studieavbrott bland flickor p� pojkdominerade linjer b�r inte vara h�gre �n bland pojkarna p� dessa linjer. Jag har fr�n m�nga h�ll erfarit att studieavbrotten bland flickor p� teknisk linje har minskat v�sentligt. Avbrotten p� tv��riga pojkdominerade linjer och tre�riga f�rs�ks�linjer som industriteknisk och fordonsleknisk linje �r dock fortfarande orov�ckande vanliga.

Trots de insatser som gjorts p� s�v�l central som regional och lokal niv�
har man inte lyckats f�r�ndra de traditionellt k�nsbundna valen
till gym�
nasieskolans utbildningar. Flickorna v�ljer fortfarande utbildningar inom
humaniora resp. v�rdomr�dena medan pojkarna �r i �verv�ldigande majo�
ritet p� alla tekniskt inriktade studiev�gar. Jag anser d�rf�r all arbelet med
all uppn� de m�l f�r j�msl�lldhelsarbetet som st�llts upp f�r gymnasiesko�
lan m�ste intensifieras. Den ledningsgmpp f�r j�msl�lldhelsfr�gor som
������������������������������� 29


 


d�varande utbildningsministern tillsatte �r 1988 kommer sj�lvfallet all���� Prop. 1989/90:100 f�lja dessa fr�gor och f�resl� �tg�rder. Jag avser ocks� att snarast samr�da���� Bil. 10 med S� om vilka ytteriigare insatser som b�r g�ras.

2.12 Milj�undervisningen i skolan

1 1988 �rs budgetproposition (prop.1987/88: IOO bil. 10) framh�ll f�redra�ganden den strategiska roll utbildningspolitiken spelar d� det g�ller milj�v�rdsarbetet. Det g�ller dels all ge alla en ekologisk allm�nbildning och en f�rst�else f�r sambanden mellan m�nniskan och hennes omgivning, dels att uppr�tth�lla och utveckla kompetensen hos befattningshavare inom milj�v�rden och andra omr�den av betydelse f�r milj�n.

Med h�nvisning till utbildning.sfr�gornas betydelse f�r milj�v�rdsarbe�tet arbetade under �ren 1987 och 1988 en gemensam arbetsgmpp mellan utbildningsdepartementet och milj�- och energidepartementet med dessa fr�gor. Ell antal f�rslag lill �tg�rder presenterades i 1988 �rs budgetpropo�sition.

F�r grundskolans del redovisades ell f�rslag lill handlingsprogram f�r milj�undervisningen. Bl. a. f�reslogs att l�nsskoln�mnderna skulle f� re�surser f�r att kunna avl�na s. k. milj�resurspersoner och k�pa tj�nster fr�n milj�organisationer m. fl.

Resultatet av satsningen p� milj�undervisning har enligt min mening varit goda. Ell positivt samarbete bedrivs tillsammans med statens na�turv�rdsverk (SNV), som p� ett f�rtj�nstfullt s�tt (bl. a. genom kostnadsfri information till skolorna, fortbildningskurser f�r milj�resurspersonerna m.m.) medverkat till att stimulera undervisningen i milj�fr�gor. Del �r ocks� gl�djande att antalet s. k. nalurskolor i landet �kar. Som framgick av det symposium om orienterings�mnen i samverkan, vilket utbildningsde�partementet anordnade i april 1989 tillsammans med �mnesf�reningarna i orienterings�mnen, finns ocks� m�nga �mnessamverkansprojekt i enskil�da skolor med milj�fr�gor som teima.

Del �r viktigt all den tidigare n�mnda arbetsgruppens �lg�rdsprogram �ven forts�ttningsvis f�ljs upp och vidareutvecklas p� myndighetsniv�. Jag utg�r d�rf�r fr�n atl S� och l�nsskoln�mnderna har en fortsalt h�g priori�tering av utvecklingsinsatser f�r undervisningen i milj�fr�gor. L�nsskol�n�mnderna b�r t. ex. kunna st�dja insatser inom milj�omr�det med hj�lp av de medel f�r utvecklingsarbete som jag senare kommer att f�resl� under anslaget Bil. Bidrag lill driften av gmndskolor m. m.

�ven f�r gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens del har ett konstruktivt utvecklingsarbete bedrivits i samverkan med SNV. P� det gymnasiala stadiet finns anknytningar lill milj�fr�goma i etl stort antal �mnen. Som "v�rd�mnen" fungerar dock fr�mst �mnen som samh�llskun�skap, naturkunskap, kemi och biologi p� de teoretiska linjerna och resp. yrkes�mnen p� de yrkesinriktade linjerna. Det s. k. specialarbetet i gymna�sieskolan �r ocks� i h�g grad l�mpat f�r all inriktas mol problem som har anknytning till milj�fr�gorna liksom de s.k. f�rdjupningsdelarna i komvux.

Gymnasieskolan sl�r f�r n�rvarande inf�r en omfattande reformering.������������������������������ 30


 


Redan nu p�g�r f�rs�ksverksamhet med en tre�rig yrkesutbildning. 1 arbe-���� Prop. 1989/90:100 let med modulindelningen av de nya kursplanerna har S� �ven utarbetat���� Bil. 10 en "milj�enhet" som skall ing� i alla utbildningar. Avsikten �r alt denna skall utformas i n�ra anknytning till yrkes�mnena och bl.a.klarg�ra de speciella milj�problem som resp. yrke kan vara f�rbundet med.

Ell omfattande beredningsarbete p�g�r f�r n�rvarande vad g�ller gym�nasieskolans alla utbildningar. 1 delta sammanhang kommer �ven under�visningen i milj�fr�gor all beaktas.

Utbildningsministern anf�r

3. H�gskoleutbildning

3.1 H�gskoleutbildningens uppgifter

Verksamheten i h�gskolan s�nderfaller vid n�rmare betraktande i tv� huvuddelar: forskning och forskamtbildning � ena sidan samt h�gskoleut�bildning p� gmndl�ggande niv� � den andra. Till planeringen vad g�ller forskning och forskarutbildning �terkommer jag i samband med bered�ningen av regeringens samlade forskningsproposition. Vad fr�gan h�r g�l�ler �r h�gskoleutbildningen f�r den n�rmaste tre�rsperioden.

Gmndl�ggande utbildning p� h�gskoleniv� har under de senaste decen�nierna blivit en viktig fr�ga f�r allt flera och st�rre gmpper i samh�llet. Efterfr�gan p� h�gskoleutbildning fr�n individernas sida har �kat. H�g�skoleutbildning av olika slag har kommit alt tillm�tas stor betydelse som en viktig utveckl i ngsfaktor, f�r landet och f�r olika regioner. Anspr�ken fr�n olika h�ll p� h�gskolans insatser och medverkan har �kat p�tagligt.

Det �r ingen l�tt uppgift f�r h�gskoleutbildningen att balansera de skilda krav som riktas mot den p� ell rikligt s�tl. Hur dess olika uppgifter skall utvecklas �r en fr�ga som sedan n�gra �r diskuteras inom alla v�steuropeis�ka l�nder och inom organisationer som t. ex. Europar�det och OECD. Den svenska situationen �r allts� inte unik, ulan ing�r som en del i en p�g�ende allm�n inlernalionell utveckling.

I ell v�sentligt avseende skiljer sig dock den svenska modellen p� detta omr�de fr�n vad som g�ller i de flesta andra l�nder. Vi har vall all h�lla ihop alla poslgymnasiala utbildningar i en, samlad organisation d�r alla delar arbetar p� i princip samma ambitionsniv� och d�r ocks� tj�nsteorga�nisationen f�r l�rarna �r en och densamma. Del skall i Sverige inte spela n�gon roll var utan bara vad n�gon har studerat. Delta ger enligt min mening s�rskilda f�ruts�ttningar f�r att l�sa de olika m�lkonflikter som f�ljer av de krav som riktas mol h�gskolan; della kan ske utan de s�rskilda sv�righeter som f�ljer av all antalet h�gskoleenheter �r mycket stort.

Uppgifterna f�r den grundl�ggande h�gskoleutbildningen kan beskrivas p� olika s�tl och ur skilda perspektiv. Om h�gskoleutbildningen ses ur individernas eller de studerandes perspektiv st�lls andra krav p� utbild�ningen �n om den ses ur samh�llets perspektiv.

F�r den studerande representerar h�gskoleutbildningen framf�r allt
m�jligheten all f� den yrkesutbildning som hon eller han sj�lv har valt,������������������������������� 31


 


r�tten lill fortbildning f�r yrkesliv och individuell utveckling enligt eget val���� Prop. 1989/90:100 saml m�jligheten till omskolning l�ngre fram i livet. Utbildningen m�ste i���� Bil. 10 sina olika delar vara tillg�nglig och m�jlig all utnyttja f�r den studerande.

F�r samh�llet �r dt gmndl�ggande m�l alt h�gskoleutbildningen skall fr�mja en demokratisering genom alt bidra lill en utj�mning av kulturella, sociala och k�nsm�ssiga skillnader och till en r�rlighet �ver de klassgr�n�ser som kvarst�r. Ett andra m�l �r alt h�gskoleutbildningen skall fr�mja en effektivisering av samh�llet genom all tillhandah�lla r�tt kunnighet i r�ll yrkessammanhang. H�gskoleutbildningen skall ocks� i sig sj�lv bedrivas p� ell effektivl s�tt och med l�mplig studieorganisation. Som ell tredje m�l framst�r alt h�gskoleutbildningen b�r ge del internationella perspektiv som kommer all bli alltmera v�sentligt.

Detta var de riktm�rken, som g�llde f�r 1977 �rs h�gskolereform. Inf�r de mera l�ngsikliga �verv�gandena om h�gskolans fortsatta ulveckiing vill jag b�rja med att knyta an lill de �verv�ganden som d� gjordes och utvecklingen fram till dagens l�ge.

3.2 Tretton �r efter h�gskolereformen

N�ra tretton �r har g�tt sedan de slutliga besluten i riksdagen v�ren 1977 om en h�gskolereform p� gmndval av de f�rslag som hade l�mnats av bl. a. 1968 �rs ulbildningsutredning (U 68) och det principbeslut som riksdagen fattal �r 1975 (prop. 1975:9, UbU 17, rskr. 179, prop. 1976/77:59, UbU 20, rskr. 246). N�r besluten tr�dde i kraft den I juli 1977 innebar delta en kraftig omst�pning i ett enda steg av hela den gmndl�ggande h�gskoleut�bildningen. Samtidigt gav reformbeslutet nya f�mts�ttningar f�r den fort�salla utvecklingen.

Reformens huvudpunkter

En allm�n utg�ngspunkt f�r h�gskolereformen var utbildningens betydelse f�r all �stadkomma en �nskv�rd samh�llsutveckling � ekonomiskt, soci�alt och kulturellt. Utbildningspolitiken ensam ans�gs inte kunna leda lill en s�dan ulveckiing, ulan den m�ste vara ell led bland flera i en social politik i vid mening, som ocks� innefattade t. ex. arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik, socialpolitik och kulturpolitik.

Huvuduppgifterna f�r reformarbetet summerades i 1975 �rs proposition p� f�ljande s�tt (prop. 1975:9 s. 406):

all ytterligare �ka utbildningens tillg�nglighet, s�rskilt f�r andra stude�randegrupper �n de traditionella, och d�rmed fr�mja den sociala utj�m�ningen,

att bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudet, s�rskilt med h�nsyn till anknytningen lill arbetsmarknaden och f�rnyelsen av arbetslivet, samt

all demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksam�hetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande.

H�gskolereformen syftade allts� till �kad j�mlikhet. Utbildningen skulle
i st�rre utstr�ckning planeras och f�rdelas p� olika grupper, olika regioner�������������������������� 32


 


och olika ulbildningsformer. Denna str�van alt g�ra den h�gre utbildning-���� Prop. 1989/90:100 en mera l�tt�tkomlig f�r m�nniskorna g�llde utifr�n flera olika f�rdel-���� Bil. 10 ningsm�ssiga aspekter: socialt, k�nsm�ssigl, �ldersm�ssigl och geografiskt.

En viktig f�mts�ttning f�r arbetet p� att �ka utbildningens tillg�nglighet var de vidgade beh�righetsregler f�r tilltr�de till all h�gskoleutbildning som fastst�lldes genom 1977 �rs beslut. Enligt dessa regler gav tv��riga linjer i gymnasieskolan allm�n beh�righet f�r h�gskolestudier. Allm�n beh�righet fick nu ocks� alla som var 25 �r gamla och som yrkesarbetat i minst 4 �r. D�rmed skulle inom n�gra �r huvuddelen av 18 -19-�ringarna och del stora flertalet medborgare �ver 25 �r komma atl ha allm�n beh��righet f�r h�gre studier.

Det g�llde dock atl g�ra utbildningen tillg�nglig inte endast i formell mening ulan �ven reellt. F�r all della skulle uppn�s var del n�dv�ndigt att dess inneh�ll, dess organisation och geografiska lokalisering medvetet planerades i delta syfte. Ell genomg�ende drag borde vara all underi�tta f�r den enskilde all varva studier med verksamhet i arbetslivet; principen om �terkommande utbildning borde fr�mjas p� olika s�tt.

Besluten om 1977 �rs h�gskolereform g�llde i h�g grad hur den nya h�gskolan, och hur studiema inom den, skulle organiseras. Kritik riktades ocks� � d� och senare � mot reformen som i alltf�r h�g grad administra�tivt inriktad. Som ell andra m�l f�r del fortsalla arbetet angavs dock, som framg�tt, en f�rnyelse av utbildningen; den �ndrade organisationen skulle p� olika s�tl g�ra del l�ttare atl uppn� en s�dan ulveckiing.

Tv� k�llor lill den h�gre utbildningens f�myelse och utveckling fram�h�lls i 1975 �rs proposition: anknytningen till forskningen och anknytning�en lill arbetslivet. Den traditionella anknytningen till forskningen gav universitetsutbildningen ell s�rdrag, som del g�llde att vidamlveckla lill alla delar av den nya h�gskolan. Samtidigt m�ste anknytningen mellan den h�gre utbildningen och arbetsmarknaden �gnas �kad uppm�rksamhet. Detta borde g�lla b�de utbildningens inneh�ll � med etl �kat inslag av yrkesf�rberedelse i utbildningar med en traditionellt l�g grad av s�dan � och en f�myelse av det samlade utbudet av h�gre utbildning i linje med de behov som gjorde sig g�llande p� arbetsmarknaden.

H�gskolans organisation skulle anpassas till de �ndrade uppgifterna. En
samlad, utbyggd och enhetlig h�gskoleorganisation skulle ge b�ttre f�mt�
s�ttningar f�r all mera �n tidigare se och behandla olika slag av h�gre
utbildning tillsammans och all utveckla nya utbildningar d�r resurser fr�n
skilda h�ll kombinerades. Organisationen skulle fr�mja etl samspel mellan
utbildningsenheterna och del omgivande samh�llet. P� olika s�ll betona�
des den decentralisering av organisationen som reformen syftade till. Ell
hell nytt utrymme f�r lokala initiativ skapades genom all h�gskolorna
sj�lva gavs r�tten all besluta om all inr�tta enstaka kurser (numera frisl�
ende kurser) saml individuella och lokala utbildningslinjer. Denna m�jlig�
het s�gs som ett nytt och betydelsefullt hj�lpmedel i del fortl�pande
utvecklingsarbetet i fr�ga om den gmndl�ggande utbildningen. Det nya
anslagssyslem som till�mpades fr.o. m. budget�ret 1977/78 innebar ocks� i
�vrigl en vidgad decentralisering av beslutander�tt i olika fr�gor. En
f�ruts�ttning f�r en s�dan f�r�ndring var �ven all f�retr�dare f�r allm�nna
�������������������������� 33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr IOO. Bilaga 10


intressen fick en starkare st�llning i h�gskolans olika organ. 1 de nyinr�lla-���� Prop. 1989/90:100

de regionslyrdserna gavs dessa allm�nf�retr�dare majoriteten av platser-���� Bil. 10

na.

U 68 �gnade myckel arbete �l fr�gan om utbildningens dimensionering, mol bakgrund av de problem som den utomordentligt snabba tillv�xten av antalet h�gskolesluderande under 1960-talel medf�rt. �r 1975 beslutade riksdagen all del dittillsvarande fria tilltr�det till stora delar av h�gskolan - med automatisk resurstilldelning till dessa utbildningar efter studeran�deantal � skulle upph�ra. Antalet studerande borde i st�llet � inom de ramar som ytterst best�mdes av samh�llets ekonomiska resurser � fast�st�llas av riksdagen med h�nsyn dels lill individernas efterfr�gan, dels till samh�llets behov. En s�dan �vergripande planering av h�gskoleutbild�ningens utveckling var inte bara �nskv�rd av ekonomiska sk�l och f�r all d�mpa alltf�r kraftiga sv�ngningar i tillstr�mningen. Den bed�mdes ocks� vara en n�dv�ndig f�mls�llning lor att m�jligg�ra den decentralisering av beslutander�tten som f�reslagits. Efter regeringsskiftet �r 1976 �ndrades dock detta st�llningstagande. I del slutliga beslutet om h�gskolereformen beh�lls dd fria tilltr�det till de utbildningar som tidigare varit osp�rrade.

Utvecklingen efter �r 1977

De principer som lades fast �r 1977 har sedan �ndrats och utvecklats vid olika tillf�llen, utan att detta � med ett viktigt undanlag � inneburit n�gon �ndring av de gmndl�ggande principerna. Undanlaget utg�rs av riksdagens beslut �r 1978 att avskaffa del fria tilltr�det till h�gskolan fr.o.m.l�s�rd 1979/80 (prop. 1978/79:25, UbU 15, rskr. 124 ). �vriga mera v�sentliga f�r�ndringar �r beslutet �r 1985 om ny tj�nsteorganisation f�r l�rare i den statliga h�gskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr. 115), beslutet v�ren 1987 om �ndrad sammans�ttning av h�gskolestyrelserna och avskaffande av regionslyrdserna (prop. 1986/87:127, UbU 1987/88:1, rskr. 1), beslutet v�ren 1988 om reformerat studiemedelssy�stem (prop. 1987/88: 116, SfU 26, rskr. 328 ), beslutet v�ren 1988 om nya regler f�r urval m. m. lill h�gskoleutbildning (prop. 1987/88: 109, UbU 32, rskr. 330 ) och beslutet v�ren 1989 om nya regler f�r h�gskolans styr- och anslagssystem (prop. 1988/89:65, UbU 9, rskr. 148 ).

Tre nya h�gskoleenheter har tillkommit sedan �r 1977, n�mligen h�g�skoloma i Halmstad, Sk�vde och Karlskrona/Ronneby. F�r Gollands l�n har en s�rskild h�gskolekommilt� knuten till l�nsstyrelsen f�tt ansvar f�r planeringen av h�gskoleutbildningen d�r.

En v�sentlig ulveckiing har skett av utbildningsutbudet i den riktning som reformen angav som angdiigen. Geografiskt och �ldersm�ssigl har rekryteringen vidgats. Vid mitten av 1980-talet befann sig majoriteten (80%) av dem som f�r f�rsta g�ngen skrevs in i h�gre utbildning i Sverige inom �ldersinlervallel 18 � 33 �r. Motsvarande siffror f�r USA, Japan och ell antal v�steuropeiska l�nder visade att 80% av f�rstag�ngsinskrivna �lderm�ssigt h�rde till gmppen 13-20 �r.

I 1975 �rs proposition uttrycktes f�rv�ntningen att de f�reslagna lokala��������������������������� 34


 


linjema skulle "bli betydelsefulla hj�lpmedel i del fortl�pande utvecklings- Prop. 1989/90:100 arbetet, hj�lpmedel av ett slag som i dag i stort sett saknas inom h�gskole- Bil. 10 utbildningen" (prop. 1975:9 s. 439). Ell stort antal nya utbildningsalterna�tiv har ocks� kommit lill st�nd som lokala linjer. De har ocks� visat sig kunna fungera p� ett s�tl som svarar mot f�rhoppningarna. Ett tydligt exempel p� detta �r del stora antal kortare tekniska utbildningar, som etablerades som lokala linjer fr.o. m.b�rjan av 1980-talel som gensvar p� del omgivande samh�llets efterfr�gan, och som v�sentligt har bidragit lill att bana v�g f�r den nya ingenj�rsutbildning som riksdagen nyligen beslu�tat om.

Utbildningens inre villkor har under de senaste �ren kommit mera i fokus �n tidigare. Fr�gor av detta slag har aktualiserats inom h�gskolan, bl. a. som en f�ljd av all tre olika undervisningstraditioner med h�gskole�reformen sammanf�rdes i en gemensam organisation: l�rarseminariernas, fackh�gskolomas och universitetens. Utbildningens kvalitet, m�jligheter�na lill en mera f�rst�dseinriklad utbildning, utvecklingen av perspek-livvidgande inslag i utbildningen genom olika former av gemensamma gmndkurser och andra kvalitativa sp�rsm�l har i �kad utstr�ckning lagils upp lill behandling och lett till �tg�rder vid de olika h�gskolorna och universiteten. Genom den utredning om vissa undervisningsfr�gor i h�g�skolan ( dir. 1989:7 ) som jag tillkallade f�rra �ret kommer en bred genomg�ng att g�ras av nuvarande f�rh�llanden inom gmndutbildningen i den svenska h�gskolan ur kvalitets- och undervisningssynpunkt och av hur l�rarst�det lill de studerande b�r utvecklas.

3.3 Inf�r 1990-talet

Problemomr�den

Jag vill �nnu en g�ng erinra om att jag h�r koncentrerar uppm�rksamheten till den del av h�gskolans verksamhet som omfattar den gmndl�ggande h�gskoleutbildningen saml den fortbildning och vidareutbildning som h�gskolan svarar f�r.

Jag har allts� kunnat konstalera all den h�gre utbildningen under �ren efler h�gskolereformen har genomg�tt en snabb utveckling. Medvetenhe�ten om h�gskoleutbildningens betydelse f�r samh�llsutvecklingen har �kat genom all uppgifterna breddats och organisationen byggts ul. H�gskolans utbildning har en hell annan f�rankring ute i landet och bland m�nniskor i s� gott som alla samh�llsskikt �n tidigare. Utbildningens roll i regionalpo�liliska och numera �ven i kulturpolitiska sammanhang har alltmer upp�m�rksammats.

Mot bakgmnd av denna �verv�gande positiva bild kommer h�gskoleut�bildningen under 1990-talel all st� inf�r b�de gamla och nya f�rv�ntningar och utmaningar. N�gra av dessa skall jag �terkomma lill i del f�ljande.

Dimensioneringen av h�gskoleutbildningen �r en av huvudfr�gorna in�
f�r 1990-talet. Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) har sedan i maj
1988 haft regeringens uppdrag att arbeta fram underlag f�r etl dimensione�
ringsbeslut. Utg�ngspunkten f�r arbetet har varit problemet all i praktiken
�������������������������� 35


 


sammanj�mka samh�llets behov av utbildade med individemas �nskem�l���� Prop. 1989/90:100
och efterfr�gan.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil.lO

Den utveckling av befolkningstalen som vi har atl v�nta under den n�rmaste tio�rsperioden ger oss anledning all tala om mots�ttningarna mellan en dimensionering med tonvikt p� samh�llets behov och en dimen�sionering som styrs av individernas efterfr�gan. Behovet i samh�llet av h�gt utbildade yrkesm�nniskor tilltar. P� vissa omr�den kommer det all finnas akut brist p� utbildad arbetsikraft. Samtidigt kommer under en f�ljd av �r de ungdomskullar som n�r h�gskole�lder att minska.

Avv�gningen mellan samh�llsperspektivet och individperspeklivel �ter�kommer i det avsnitt d�r jag behandlar gmndutbildningens stmktur och villkor. Jag kommer all i det sammmanhangd diskutera kritiken av h�g�skolans studieorganisation och de f�r�ndringar av denna som enligt min mening b�r �verv�gas.

Ansvaret f�r den del av h�gskoleutbildningen som �r fortbildning och vidareutbildning behandlar jag i ett s�rskilt avsnitt tillsammans med fr�gan om h�gskolans uppdragsutbildning.

Arbetet f�r en �kad internationalisering av h�gskoleutbildningen fortg�r och f�r allt st�rre betydelse. Detsamma g�ller str�vandena till en vidgad intemationell samverkan. Min sammanfattning i det f�ljande �r ett ut�tryck f�r de stora f�rv�ntningar som p� detta omr�de st�lls p� h�gskolan.

Att demokratisera h�gskolan och utj�mna skillnader i m�jligheterna lill h�gskoleutbildning var ett av de viktigaste elementen i 1977 �rs h�gskole�reform. P� detta omr�de har reformen �nnu inte lett till de resultat som vi hoppats p�. Fortfarande kvarst�r stora sociala skillnader i rekryteringen till utbildningen och fortfarande �terst�r myckel alt g�ra f�r all f�r�ndra det k�nsbest�mda m�nstret vid studievalel. Jag �terkommer lill dessa fr�gor i del avslutande avsnittet om arbetet f�r demokratisering och ut�j�mning inom h�gskoleutbildningen.

Regering och riksdag �r nu eniga om alt utbyggnaden av organisationen f�r h�gskoleutbildningen �r avslutad. 1 1989 �rs budgetproposition redo�gjorde min f�retr�dare f�r sk�len mol all d� inr�tta flera h�gskoleenheter och f�r sina f�rslag till organisation av h�gskoleutbildningen i Fyrstads-omr�det. Riksdagen besl�t visserligen att omr�det skulle f� en egen h�g�skoleenhet, h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla. D�rtill f�rordade riksda�gen atl en ny sj�lvst�ndig h�gskoleenhet skall inr�ttas i Stockholm f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning p� idrottens omr�de. Detta betyder all det fr. o. m. budget�ret 1992/93 kommer all finnas 36 h�gskoleenheter. Men riksdagen st�llde sig i h�g grad bakom min f�retr�dares principiella uppfattning. Del finns enligt min mening anledning all l�gga stor vikt vid de synpunkter som f�rdes fram i f�reg�ende riksm�tets diskussion av h�gskoleorganisationens s�ll alt fungera, om behovet av samverkan mel�lan enheterna och av flexibilitet i organisationen.

All ny kunskap �r den mest dynamiska faktorn bakom �kad produktivi�
tet och �kad produktkvalitet inom s�v�l n�ringslivet som den offentliga
sektorn och d�rmed bakom en dynamisk samh�llsutveckling �ver huvud
tagel �r l�tt all bli enig om. Men den svenska h�gskolans roll i den
processen �r d�remoi l�ngtifr�n lika entydig. P�sl�endet �r h�mtat ur f�rra
��������������������������� 36


 


�rets pressdebatt om h�gskolans framtid, en v�lkommen och nyttig debatt���� Prop. 1989/90:100 som jag hoppas kommer att forts�tta. Den handlar om de ulmaningar och���� Bil. 10 risker som h�gskolan sl�r inf�r men ocks� om de stora utvecklingsm�jlig�heter som h�gskolan har. H�gskolan �r en viktig samh�llsresurs. Den beh�ver st�d fr�n politiskt h�ll men ocks� av en offensiv allm�n opinion som �ven innefattar l�rare, studenter och forskare.

N�gra tankar och f�rslag i debatten villjag s�rskilt uppm�rksamma.

H�gskolan beh�ver sl� vakt om sin r�ll atl sj�lv best�mma �ver utbild�ningens inriktning och inneh�ll. Det m�ste finnas en balans mellan h�g�skolans egen utbildning och den uppdragsutbildning som styrs av intressen utanf�r h�gskolan.

H�gskolan har inte enbart en roll f�r produktionen inom n�ringslivet och den offentliga sektorn. Den skall inte bara tj�na samh�llet utan ocks� kritiskt granska, avsl�ja och ifr�gas�tta t�nkes�tt och samh�llsfenomen. H�gskolans kritiska roll och f�rm�ga f�r inte urholkas.

Del vi beh�ver i morgondagens v�rld b�de inom och utanf�r yrkeslivet �r sj�lvst�ndigt t�nkande m�nniskor med kritisk f�rm�ga. H�r har h�gsko�lan en unik m�jlighet. Den m�ste h�gskolan utnyttja genom all salsa p� och utveckla bredden i utbildningen och genom all i alla undervisningsmo�ment ta fasta p� det som ger f�rst�else, �verblick och sammanhang.

Tre�rsbudget

Riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition om formerna f�r h�gskolepolitiken (prop. 1988/89:65,UbU9, rskr. 148) inneb�r atl en tre�rig planering inf�rs f�r samtliga anslag till h�gskoleutbildning fr�n budget�ret 1990/91. Mina f�rslag f�r n�sta budget�r ing�r allts� i en planering som ocks� omfattar budget�ren 1991/92 och 1992/93. Jag kom�mer under varje anslag att n�rmare ange de f�r�ndringar i resurser och dimensionering som jag ber�knar f�r budget�ret 1990/91. Dessutom kom�mer jag att ge vissa riktlinjer f�r f�r�ndringarna under de tv� �terst�ende budget�ren i tre�rsperioden. Min avsikt �r all ge de lokala h�gskoleor�ganen en uppfattning om den niv� p� verksamheten som de kan r�kna med i sin planering f�r hda perioden 1990/91 - 1992/93.

Detta f�r till f�ljd all de enskilda h�gskoleenheterna inte beh�ver l�mna n�gon anslagsframst�llnig f�r de budget�r som ing�r i den tre�riga plane�ringsperioden. UH� kommer all f� i uppdrag all l�mna en teknisk anslags�framst�llning med bl. a. underlag f�r pris- och l�neomr�kning.

Mina f�rslag f�r den kommande tre�rsperioden �r �terh�llsamma. Det tillskott av resurser som jag kommer all f�resl� syftar till all l�cka kostna�derna f�r tidigare beslutade �lg�rder. En utbyggnad av utbildningen p� barnomsorgsomr�det ing�r i mina f�rslag. Jag kommer ocks� all f�resl� en minskning av antalet utbildningsplatser p� ekonomlinjen. Jag �terkommer lill dessa fr�gor under ber�rda anslagspunkler.

Riksdagens beslut om h�gskolans anslagssyslem inneb�r ocks� atl h�g�
skolan fr. o. m. budget�ret 1993/94 kommer all omfattas av de nya former
f�r budgetprocessen som riksdagen tidigare beslutat om. D� genomf�rs etl
nytt styr- och anslagssyslem f�r h�gskolans verksamhet som bl. a. inneb�r
������������������������ 37


 


atl varje h�gskoleenhet kommer att tilldelas ell samlat anslagsbelopp f�r Prop. 1989/90:100 all utbildning. Lokala h�gskoleorgan kommer all f� svara f�r den n�rmare Bil. 10 f�rdelningen av de samlade resurser som i dag anvisas under de fem s. k. sektorsanslagen, ett f�r varje ulbildningsseklor, och under anslaget lill lokala och individuella linjer samt frisl�ende kurser. Dessutom kommer varje h�gskoleenhet att senast budget�ret 1993/94 f� ell lokalkostnadsan�slag.

3.4 Dimensionering

UH� fick i maj 1988 regeringens uppdrag atl utreda behovet av h�gskole�utbildade och rekryteringen till h�gskolan fram lill �r 2000. Med anledning av uppdraget �verl�mnade UH� i oktober 1988 en f�rstudie som anm�l�des i 1989 �rs budgdproposilion (prop. 1988/89:100 bil. 10 s.l58). Som min f�retr�dare d� framh�ll visar f�rstudien hur viktigt del �r att f� ell b�ttre underlag f�r en mera l�ngsiktig planering av h�gskolans utbildning. N�gra fr�gor skulle UH� studera n�rmare i det fortsatta arbelet, d�ribland de l�ngsiktiga konsekvenserna f�r h�gskolan och f�r arbetsmarknaden av en anpassning lill de demografiska f�r�ndringarna under 1990-lalel. UH� fick s�ledes i uppgift alt belysa vilka konsekvenserna blir om andelen nyb�rjare i h�gskolan �r konstant i de minskande �ldersgmpperna. UH� fick ocks� i uppdrag alt s�rskilt studera utbildningsbehovet f�r de gmpper p� arbetsmarknaden som beh�ver en speciell utbildning, t. ex. l�rare och sjuksk�terskor.

Genom regeringsbeslut den 2 mars 1989 fick UH� vissa till�ggsdirektiv f�r det fortsatta arbetet. 1 oktober 1989 �verl�mnade UH� sin slutrapport (UH�-rapport 1989:17) H�gskoleutbildningens framtida dimensionering och sina f�rslag med anledning av rapporten.

I sill f�rslag lyfter UH� fram n�gra av resultaten av utredningsarbetet. Rapporten visar att utfl�det av h�gskoleutbildade till arbetsmarknaden kommer all �ka under hela 1990'-lalet men all tillv�xten avlar och blir mindre �n pensionsavg�ngarna n�gra �r efter sekelskiftet om den nuvaran�de dimensioneringen av h�gskoleutbildningen bibeh�lls. Inom m�nga ut�bildningsomr�den kommer man t.o.m.all f� kraftiga minskningar av yrkesverksamma med relevant utbildning. UH� anser del n�dv�ndigt atl motverka en s�dan utveckling. F�r detta kr�vs det dimensionerings�k�ningar redan under 1990-talet.

De internationella j�mf�relser som g�rs i rapporten visar att flertalet industril�nder, �ven l�nder d�r antalet ungdomar kommer all minska under 1990-lalel, r�knar med en ut�kning av den h�gre utbildningen.

Ungdomskullarna kommer atl minska under 1990-lalet. Enligt UH�
kommer detta naturligtvis att p�verka de framtida m�jligheterna att rekry�
tera studerande till h�gskoleutbildningen. En rad faktorer talar emellertid
f�r all rekryteringsunderlaget �nd� kommer att vara tillr�ckligt. Efterfr�
gan p� h�gskoleutbildning �r i dag betydligt st�rre �n h�gskolans kapaci�
tet. Under en stor del av 1990-talel kommer examinationen fr�n gymnasie�
skolans traditionellt h�gskolef�rberedande linjer all vara h�gre �n den
varit p� 1980-lalel. Den f�reslagna reformen av de tv��riga linjema inom
������������������������������ 38


 


gymnasieskolan kommer dessutom att bredda underlaget f�r h�gskoleut-���� Prop. 1989/90:100
bildning.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 10

UH� delar uppfattningen i rapporten atl arbetsmarknadens behov �r sv�rbed�mda. P� l�ng sikt kan bed�mningar utifr�n arbetsmarknadens behov bara ge en mycket begr�nsad informaiion i dimensioneringsfr�gor�na. I ett kortare perspektiv f�r tillg�ng och efterfr�gan p� arbetskraft och utvecklingstendenserna p� arbetsmarknaden st�rre inflytande p� plane�ringen.

UH� anser att rapporten klart visar att del under 1990-taIet beh�vs en kraftig utbyggnad av resursema f�r fortbildning och vidareutbildning inom h�gskolan.

Sammanfattningsvis anser UH� att en fortsatt dimensionering p� da�gens niv� kommer att f� konsekvenser f�r samh�llet som inte �r acceptab�la. Utredningens resultat understryker ocks� behovet av den �kade dimen�sionering som UH� f�resl�r i sin anslagsframst�llning f�r �ren 1990/91 -1992/93.

�verg�ngen till tre�riga budgetperioder aktualiserar enligt UH� fr�gan om l�ngsikligheten i planeringen av h�gskoleutbildningens omfattning, inriktning och lokalisering. Rapporten ger, tillsammans med anslagsfram�st�llningen, underlag f�r principbeslut om den framtida omfattningen av h�gskolans utbildning. UH� f�resl�r att regering och riksdag fastst�ller f�ljande riktpunkter:

* Antalet nyb�rjarplatser p� utbildningslinjer b�r under perioden fram till �r 2000 �ka med ca 8000 (ut�ver den �kning som f�ljer av reformen av ingenj�rsutbildningen).

* Antalet �rsstudieplalser p� frist�ende kurser b�r under perioden fram till �r 2000 �ka med ca 10000.

Regeringen m�ste i della sammanhang � som i andra � v�ga h�gskole�utbildningens behov av resurser mol andra angel�gna samh�llsbehov. Det finns ocks� f�r n�rvarande etl allm�nt behov av �terh�llsamhet n�r det g�ller beslut som binder resurser f�r framliden. Jag f�rordar d�rf�r att regeringens st�llningstagande till de l�ngsiktiga f�rslagen fr�n UH� f�r ansl�. Jag bed�mer all n�got ytterligare utredningsmaterial f�r n�rvarande inte erfordras.

Den fortsatta diskussionen om h�gskoleutbildningens dimensionering
h�r n�ra samman med fr�gan om kapaciletsulnylljandel i utbildningen.
Del finns enligt min uppfattning anledning f�r UH� all �verv�ga olika
�tg�rder som kan f�rb�ttra kapacitetsutnyttjandel. Del ankommer p� rege�
ringen att n�rmare precisera vad etl uppdrag lill UH� p� del h�r omr�det
skall inneh�lla. Bl. a. anser jag all UH� m�ste n�rmare analysera orsaker�
na lill de relativt m�nga avhopp som sker fr�n de allm�nna utbildnings�
linjerna. UH� b�r f� bemyndigande alt besluta om ell �verinlag , dvs. alt
ta in fler nyb�rjare �n vad som anges i planeringsramarna, till utbildningen
vid de linjer d�r detta bed�ms som s�rskilt angel�get. UH� b�r se lill alt
de lokala h�gskoleorganen fullt ul utnyttjar den flexibilitet som redan
finns i planeringsramarna. Jag avser d� i f�rsta hand den frihet som finns
f�r h�gskoleorganen att omf�rdela platser mellan de s. k. b-linjerna. UH�
b�r ocks� f� i uppdrag att l�mna f�rslag till ell system f�r all l�gga avgift p�
������������������������� 39


 


ans�kningar fr�n de nyb�rjare .som s�ker plats i h�gskolan genom den���� Prop. 1989/90:100 centrala antagningen. Syftet med avgiftsbel�ggningen �r all f�rb�ttra ul-���� Bil. 10 nyttjandet av nyb�rjarplatserna.

Jag kommer i del f�ljande att ta upp fr�gor om linjesystemet och p� del omr�det f�rorda �lg�rder som har olika syften men som ocks� kan med�verka lill ell b�ttre kapacitetsutnyttjande.

3.5 Grundutbildningens struktur och villkor

Studieorganisationen

H�gskolans studieorganisation uts�tts ofta f�r kritik. Kritiken g�ller vanli�gen linjesystemet. F�r del mesta framf�rs kritiken i ganska generella och svepande formuleringar. Ofta omfattar den �ven p�st�endet att regering och riksdag skulle ha �lagt h�gskolan att, som ell fr�msta m�l, bedriva yrkesutbildning.

Ell n�rmare sk�rsk�dande av kritiken mot linjesystemet visar att den oftast inte g�ller de linjer som �r s� allm�nt erk�nda atl de inte i dagligt lal omtalas som "linjer". Exempel p� s�dana linjer �r t. ex. l�kamlbildningen, civilingenj�rsutbildningen, l�rarutbildningarna och en rad konstn�rliga utbildningar. I dessa fall brukar inte hdler yrkesutbildningsm�let kritise�ras. Del �r sv�rt all hitta n�gon kritiker som p� allvar vill l�ta l�kamlbild�ningen ers�ttas av ett studieprogram best�ende av fritt valda kurser i valfri ordning och g�ma fr�n flera fakultelsomr�den.

Del visar sig i st�llet att kritiken framf�r allt handlar om utbildningen inom de omr�den d�r linjeorganisationen �r minst utbyggd, d�r valfrihe�ten inom utbildningen �r st�rst och d�r momenten av yrkesf�rberedande utbildning �r minst omfattande, n�mligen de samh�llsvetenskapliga och humanistiska omr�dena. Del �r d�rf�r inte osannolikt all kritiken �r symptom p� missn�je med undervisningen eller beror p� all linjekarakl�-ren �r alltf�r svag eller alltf�r vag i sin yrkesinriktning.

Inom del humanistiska omr�det bedrivs fortfarande huvuddelen av h�gskoleutbildningen p� samma s�ll som f�re h�gskolereformen: fritt valda �mneskurser som studeras i valfri ordning och lill valfri niv�. Anta�let �rsstudieplalser p� frist�ende kurser inom del humanistiska omr�det �r n�stan fem g�nger s� stort som antalet �rsstudieplalser p� allm�nna linjer. Under de senaste �ren har vissa sm�rre sludieorganisaloriska f�r�ndringar vidtagits f�r att f�rb�ttra m�jliglielema att inom ramen f�r ett av ekono�miska sk�l begr�nsat totalt utbud av utbildningsplatser fritt v�lja �mne. Inf�randel av filosofie kandidatexamen motiverades bl. a. med behovet att g�ra humanistiska studier till dt synligt alternativ f�r presumtiva stude�rande.

Inom del samh�llsvetenskapliga omr�det �r linjeutbildningen mera om�
fattande �n inom det humanistiska. Men ocks� h�r �r studier p� frisl�ende
kurser ell betydande alternativ lill linjesludier. Antalet �rsstudieplalser p�
frisl�ende kurser inom det samh�llsvetenskapliga och juridiska omr�det
utg�r ca h�lften av antalet platser p� allm�nna linjer inom motsvarande
omr�de.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 40


 


Studieorganisationen anses ocks� bidra lill all utbildningen splittras p� Prop. 1989/90:100 alltf�r m�nga och korta kurser. Inom del humanistiska och teologiska Bil. 10 omr�det utgjorde antalet �rsstudieplalser p� niv�n �ver 40 po�ng bara 12 % av hela antalet utnyttjade �rsstudieplalser. Motsvarande siffra f�r del samh�llsvetenskapliga och juridiska omr�det var n�got l�gre, knappt 11 %. Del �r dock sv�rt all urskilja n�gra direktiv eller uttalanden fr�n regering eller riksdag som skulle f�rhindra f�rdjupningsstudier. Bl. a. har min f�re�tr�dare i olika budgetpropositioner uppmanat h�gskolemyndigheterna atl inom ramen f�r g�llande studieorganisation vidta �lg�rder som m�jligg�r s� f�rdjupade studier all de studerande kan uppn� beh�righet f�r forskar�utbildning. Inf�randel av filosofie kandidatexamen - som betr�ffande f�rdjupningssludier st�ller h�gre krav �n den gamla � skulle ocks� bidra till studier p� h�gre niv�.

Min analys av kritiken av studieorganisationen f�r h�gskoleutbildning�en betyder inte att jag anser att den svenska h�gskolan i dessa avseenden �r inv�ndningsfri. En seri�s diskussion av dessa fr�gor gagnas emellertid b�st av all man utg�r fr�n sakf�rh�llanden och riktar kritiken mot reella pro�blem.

Jag menar all del finns tre v�sentliga problem p� detta omr�de som beh�ver bearbetas.

Det f�rsta g�ller fr�gan om h�gskoleutbildningens roll som f�rberedelse f�r framlida yrkesarbete. Del �r ett rimligt krav fr�n de studerande att h�gskolan p� b�sta s�ll f�rbereder f�r della. Jag menar all man vid genomf�randel av h�gskolereformen inte var tillr�ckligt klar �ver vad som rimligen b�r avses med h�gskolans yrkesf�rberedande roll. Debatten vid den liden var sannolikt p�verkad av de ulbildningspolitiska �tg�rder som vidtogs p� gmnd av studentantalets explosion och farh�gorna f�r akademi-kerarbetsl�shd under 1960-lalets b�rjan. Dessa �tg�rder pr�glades bl. a. av "avl�nkning", dvs. f�rs�k all hitta altemativ till universitetsutbildningen och yrkesinriktade inslag i d�tidens universitetsstudier. I m�nga utbild�ningar finns d�rf�r i dag sn�vt f�rdighetstr�nande inslag i st�llet f�r en uppl�ggning av studierna som i en mer egentlig och framtidsinriktad mening skulle kunna betraktas som god yrkesf�rberedelse. Med detta menar jag all studierna b�r organiseras f�r all ge f�rdjupning, f�rm�ga lill och vana vid sj�lvst�ndigt arbete samt beredskap f�r att la emot och bearbeta ny kunskap.

En andra viktig del av kritiken handlar om att systemet med allm�nna linjer motverkar fritt val av �mneskombinationer och d�rmed f�rhindrar en f�myelse av utbildningen. F�r egen del menar jag alt de �tg�rder som p� regeringens initiativ vidtagits n�r ansvaret f�r uppl�ggning och inneh�ll av utbildningen f�rlagts lokall och en eftertraktad examenslitd inf�rts f�r fritt valda studier �r tillr�ckliga fr�n formell mening. Det b�r ankomma p� h�gskolemyndigheterna atl se lill s� alt dessa m�jligheter utnyttjas och att l�ngre sammanh�llna �mnessludier uppmuntras och presenteras som etl reellt altemativ lill linjestudier f�r blivande studenter.

Det finns ocks� f�r det tredje sk�l all fr�n en rent inomvelenskaplig
utg�ngspunkt se �ver linjeslmkluren inom del samh�llsvetenskapliga och
del humanistiska omr�det. Vid h�gskolereformen �verskattades sannolikt
�������������������������� 41


 


m�jligheterna till integration mellan �mnen p� dessa omr�den. Della har Prop. 1989/90: 100 h�r medf�rt alt linjeslmkluren ibland upplevs som konstlad � i motsats Bil. 10 lill vad som exempelvis g�ller p� del naturvetenskapliga omr�det. Enligt min mening �r del rimligt atl ifr�gas�tta den linjestmklur som nu finns p� AES-omr�dd, dvs. utbildningen inom den administrativa, ekonomiska och sociala sektorn. Med utnyltjaride av del decentraliserade ansvarel f�r utbildningsplaner och d�rmed ansvarel f�r utbildningens organisation och inneh�ll,borde del vara m�jligt all skapa en enklare stmktur. Som inspira�tion borde del utvecklingsarbete kunna tj�na som under senare �r har �gt mm p� del matematisk � naturvetenskapliga sludieomr�det. Avv�gning�en mellan antalet �rsstudieplalser p� allm�nna linjer och frisl�ende kurser b�r ocks� �verv�gas.

Min slutsats �r allts� atl linjesystemet i huvudsak �r �ndam�lsenligt utformat. Jag anser all del svarar mol dokumenterade behov och �nske�m�l fr�n s�v�l de studerandes som samh�llets sida. Del finns emellertid en hel rad f�rb�ttringar inom systemets ram som m�ste genomf�ras.

Mot bakgrund av vad jag h�r anf�rt b�r UH� och h�gskoleenhetemas ledningar

verka f�r att den lokala friheten att best�mma utbildningsplanerna utnyttjas f�r all �stadkomma st�rre m�jligheter lill val av �mneskom�binationer och lill �kad andel f�rdjupningssludier,

inom anslaget f�r lokala och individuella linjer saml frisl�ende kurser prioritera kurser p� f�rdjupningsniv� �ven om detta leder lill n�got s�mre platsulnyttjande,

verka f�r atl h�gskolans yrkesf�rberedande uppgift utformas i enlig�het med vad jag anf�rt,

se �ver linjeslmkluren inom de samh�llsvetenskapliga och humanis�tiska omr�dena,

�verv�ga f�rdelningen mellan platser p� allm�nna linjer och frist�en�de kurser,

i sin information, studiev�gledning och p� annal s�tl framh�lla alt av individerna fritt valda studieprogram �r ett v�rdefullt altemativ lill linjestudier.

Utbildningens kvalitet

H�gskolereformen innebar all traditionellt vetenskapligt anknutna univer�
sitetsutbildningar f�rdes samman med andra mer yrkesinriktade eftergym�
nasiala utbildningar lill en enhetlig h�gskoleorganisation. Utm�rkande f�r
del nya h�gskolebegreppet var atl all utbildning skulle kombinera m�len
all b�de vara yrkesf�rberedande och all ge en kritisk skolning. Ell samspel
mellan gmndl�ggande h�gskoleutbildning och forskning/forskamlbildning
skulle komma till st�nd inom helai h�gskolan. Samtidigt underslr�ks att
detta samband inte n�dv�ndigtvis; m�ste inneb�ra alt gmndutbildning,
forskamtbildning och forskning etableras inom samma institution. Ge�
nom att statlig och kommunal h�gskoleutbildning etablerats p� samman�
lagt mer �n trettio orter � varav endast sju orter har en fast fakultelsorga-
�������������������������� 42


 


nisation - m�ste andra former utvecklas f�r att garantera grundulbild-���� Prop. 1989/90:100
ningens kvalitet och forskningsanknytning.
������������������������������������������� Bil. 10

Det finns inte n�gon allm�n och entydig definition av kvalitet i h�gsko�lans grundutbildning och inte heller n�got enkelt m�tt att m�ta kvalitet med. I 1989 �rs budgetproposition behandlade min f�retr�dare fr�gan om kvalitet i h�gskolans utbildningar ur olika aspekter. Av genomg�ngen framg�r att det ankommer p� h�gskolan sj�lv att bevaka alt kvaliteten uppr�tth�lls och all inom de egna resurserna genomf�ra �lg�rder som av en eller annan anledning �r n�dv�ndiga f�r att h�ja kvaliteten. Genom det nya anslagssyslemet f�r h�gskolan, som kommer all inf�ras fr.o.m.bud�get�ret 1993/94, kommer h�gskoleenheterna all f� b�tlre m�jligheter all inom sina samlade anslag l�ngsiktigt planera f�r kvalitativa f�rb�ttringar.

I 1989 �rs budgetproposition behandlades �ven fr�gan om h�gskolans pedagogik och vilken betydelse den har f�r enskilda utbildningars kvalitet. Under v�ren 1989 fick jag regeringens bemyndigande att tillkalla en kom�mitt� med uppdrag att se �ver den pedagogiska verksamheten inom h�g�skolan. Kommitt�n har tagit namnet h�gskoleulredningen. Kommitt�n skall analysera nuvarande f�rh�llanden inom grundutbildningen i den svenska h�gskolan mol en internationell bakgrund och l�mna f�rslag till �tg�rder som syftar till alt b�ttre utnyttja resurserna f�r h�gre utbildning. Kommitt�n har nyligen i en s�rskild skrivelse lill regeringen f�reslagit etl nationellt r�d f�r den gmndl�ggande h�gskoleutbildningen.

I likhet med h�gskoleutredningen anser jag del utomordentligt viktigt all �ka intresset inom h�gskolan f�r kvaliteten i den grundl�ggande utbild�ningen. Del �r angel�gel att den grundl�ggande utbildningen mer kommer att likna forskningen n�r del g�ller all m�ta kvalitet och framg�ng i verksamheten. Del m�ste allts� vara lika naturligt att i den grundl�ggande utbildningen diskutera kvalitetsfr�gor, att visa intresse f�r hur l�rarst�det utformas och goda l�rarinsatser bed�ms. Jag f�resl�r d�rf�r all ell r�d f�r gmndulbildningsfr�gor skapas inom UH�. Under en f�rs�ksperiod av tre �r b�r r�det ha m�jlighet alt ansl� medel till projekt f�r ulveckiing av den grundl�ggande utbildningen. R�det skall d�rmed kunna medverka till all skapa debatt och uppm�rksamhet kring utbildningsinsatser av nydanande och principiellt intresse.

Ledam�ter i r�del skall i f�rsta hand vara erfarna h�gskolel�rare, forska�re med anknytning till omr�det samt studerande. Jag avser all �terkomma lill regeringen med n�rmare f�rslag om r�dets sammans�ttning och an�knytning lill UH�.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag att r�det skall disponera 5 800 000 kr. och f�r budget�ret 1991/92 ytteriigare 500000 kr. R�del har kunnat tillf�ras resurser som frig�rs genom all den administrativa delen av h�g�skolomas verksamhet kan rationaliseras.

I debatten om utbildningens kvalitet framh�lls ofta atl den grundl�ggan�
de utbildningen har sv�rt att h�vda sina intressen inom institutionen. Ett
av sk�len lill della kan ligga i det meriteringssyslem som finns inom
h�gskolan. L�rartj�nslreformen �r 1985 ledde lill alt pedagogisk skicklig�
het numera �r en av grunderna f�r befordran till l�rartj�nst. Det har
emellertid visat sig sv�rt all finna l�mpliga kriterier f�r en bed�mning av
������������������������������ 43


 


pedagogisk skicklighet. F�r all i n�gon m�n v�gleda h�gskolorna i deras���� Prop. 1989/90: IOO bed�mning av pedagogiska meriter vid tj�nstetills�ttning har UH� utarbe-���� Bil. 10 tat rapporten (UH�/FoU 1987.1) Pedagogisk meritering. Underlag f�r diskussion och �tg�rder. Det arbete som kommer ig�ng genom del f�re�slagna gmndutbildningsr�del b�r kunna ge ytterligare v�gledning.

En fr�ga av stor betydelse f�r utbildningens kvalitet �r anknytningen mellan gmndutbildning, forskning och forskamtbildning. Del vidgade h�gskolebegreppel inneb�r atl h�gskolan i dag innefattar utbildningar som har svag f�rankring inom nuvarande forskningsorganisation. Dit h�r de eftergymnasiala yrkesulbildningair som genom h�gskolereformen inf�rdes i den samlade h�gskoleorganisationen, exempelvis den medell�nga v�rdut�bildningen och l�ramtbildningen. F�r dessa utbildningar �r det viktigt att f� f�mts�ttningar atl utveckla de s�rskilda �mneskunskaper som ger ut�bildningen och i viss m�n yrkesverksamheten, som utbildningen syftar lill, dess karakt�r. Det kan inom exempelvis de medell�nga v�rdutbildningar�na g�lla karakt�rs�mnen som omv�rdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi, laboralorievelenskap etc. F�r alt dessa �mnen � och �ven motsvarande yrkesomr�den � skall utvecklas beh�vs forskning inom det ber�rda omr�det. S�dan forskning har utvecklats i snabb takt f�r vissa omr�den, t. ex. omv�rdnad, medan andra �mnesomr�den �nnu �r relativt outvecklade. Till dessa fr�gor, som allts� r�r forskning och forskamtbildning, �terkom�mer jag i den forskningsproposition som regeringen kommer alt l�gga fram senare under v�ren. Jag �terkommer i forskningspropositionen ocks� lill del konstn�rliga utvecklingsarbetet, som f�r de konstn�rliga utbildningar�na skall spela samma roll som forskningen g�r f�r annan h�gskoleutbild�ning.

I samband med h�gskolereformen anvisades s�rskilda medel f�r att m�jligg�ra f�r h�gskolorna att pr�va olika �lg�rder som kunde fr�mja samspelet mellan grundutbildning, forskning och forskamtbildning. Med�len har tidigare f�rdelats av regionslyrdserna f�r h�gskoleutbildning. Se�dan budget�ret 1988/89 anvisar regeringen medlen direkt lill de statliga h�gskoleenheterna medan UH� f�rdelar medlen f�r kommunal h�gskole�utbildning. N�gra s�rskilda restriktioner f�r anv�ndningen av medlen har inte funnits eftersom syftet varit all h�gskolorna skulle pr�va sig fram och sj�lva prioritera verksamhet som f�r tillfallet ans�gs mest angel�gen. Med�len har lill st�rsta delen anv�nts f�r all utveckla och anordna kurser, som gett de studerande beh�righet till forskarutbildning men �ven till hell andra �ndam�l som h�gskolorna ansett angel�gna och som de inte kunnat prioritera inom ramen f�r andra anslag. Detta kan t. ex. vara all f�rsl�rka biblioteken eller att inr�tta s�rskilda studierektorstj�nster f�r forskarut�bildning. Medlen har ocks� anv�nts f�r l�rares tj�nstledighet f�r forskning, f�r konferenser och seminarieverksamhet och f�r informationsmaterial lill studerande. H�gskolorna har �ven anv�nt medel fr�n andra anslag f�r samma syften, l.ex.fakultetsanslagen eller anslaget lill lokala och indivi�duella linjer saml frisl�ende kurser.

Under den period som de s�rskilda medlen har funnits har intresset och
medvetenheten om forskningsanknytningens betydelse f�r gmndutbild�
ningens utveckling �kat bland alla ber�rda. Syftet med att under en period�������������������������� 44


 


anvisa �ronm�rkla resurser har d�rmed uppfyllts. Del kan nu ses som en Prop. 1989/90:100 naturlig uppgift f�r h�gskolan att arbeta p� detta s�ll och alt anv�nda sina Bil. 10 samlade resurser f�r att utveckla forskningsanknytningen av gmndutbild�ningen. Jag kommer d�rf�r i del f�ljande all f�resl� att den nuvarande ordningen med en s�rskild anslagspost f�r �ndam�let under anslaget Forskningsanknytning av gmndl�ggande h�gskoleutbildning samt konst�n�rligt utvecklingsarbete upph�r och att resurserna i st�llet anvisas under anslaget Lokala och individuella linjer saml frisl�ende kurser.

I en bilaga lill sin anslagsframst�llning redovisar UH� en kartl�ggning av den gmndl�ggande utbildningens behov av forskningsanknytning saml utbildningens behov av forskning p� nya omr�den. Enligt UH�:s defini�tion i rapporten �r forskningsanknytningens huvuduppgift att utveckla sambandet mellan utbildningens praktiska kunskaper, det vetenskapliga kunnandet och det fortsalla kunskapss�kandet genom forskning och ut�veckling. UH� l�mnar ocks� f�rslag med syfte alt f�rb�ttra forskningsan�knytningen inom olika utbildningsomr�den. F�rslagen �r av den karakt�ren all det ankommer p� h�gskoleenheterna atl sj�lva pr�va vad som kan genomf�ras inom ramen f�r tillg�ngliga anslag till gmndl�ggande utbild�ning samt till forskning och forskamtbildning.

En viktig f�mls�llning f�r god och likv�rdig kvalitet inom h�gskolan �r all l�rarnas kompelens �r likv�rdig oavsett var utbildningen bedrivs. Be�h�righeten lill l�rartj�nst inom h�gskolan regleras genom h�gskolef�rord�ningen. F�r vissa l�rartj�nster finns s�rskilda beh�righetsvillkor som kan inneb�ra all vederb�rande skall ha avlagt doktorsexamen.

Av bet�nkandet (SOU 1989:27) Forskning vid de mindre och medelsto�ra h�gskolorna framg�r all i genomsnitt endast en tredjedel av l�rarna vid de statliga h�gskoleenheter, som saknar fasla resurser f�r forskning, har forskarutbildning. Vid de kommunala h�gskolorna �r andelen forskamt�bildade l�rare myckel l�g. Jag kommer i den kommande forskningspropo�sitionen all behandla fr�gan om forskning vid de mindre och medelstora h�gskolorna och �ven de icke-forskamtbildade l�rarnas m�jligheter till forskarutbildning.

3.6 Ansvaret f�r fortbildning och vidareutbildning

H�gskolan kan med sin kompetens spela en viktig roll som f�rmedlare av

fortbildning och vidareutbildning. Ell huvudtema i 1977 �rs h�gskolere-���������������������������������� (

form var all h�gskolan skulle anpassa sig lill utbildningsbehoven i arbetsli�vet och hos redan yrkesverksamma m�nniskor. H�gskolan skulle organise�ra sin verksamhet och bygga upp sin studieorganisation f�r �terkommande utbildning. Ambitionema i reformen var h�gt st�llda och har inte uppfyllts annat �n i begr�nsad utstr�ckning.

H�gskolans fortbildning och vidareutbildning �r av olika slag. En del �r
huvudsakligen styrd av de studerandes egna motiv och studieinlresse, en
annan del �r styrd av samh�llets eller yrkeslivets behov. Renodlat skulle
man i det f�rsta fallet kunna tala om en allm�n, medborgarslyrd verksam�
het, som g�r ut p� atl ge de studerande m�jlighet atl fortbilda sig efter eget
val, i del andra om personalutbildning styrd i f�rsta hand av arbetsgivar-��������������������������� 45


 


intressen. I sina beslut om verksamhetens omfattning, inriktning och Prop. 1989/90:100 finansiering m�ste h�gskolan vana medveten om denna uppdelning. Jag Bil. 10 har full f�rst�else f�r att det i praktiken ofta �r sv�rt att g�ra en strikt gr�nsdragning. M�nga kurser f�r fortbildning och vidareutbildning kan inriktas s� att de p� samma g�ng tillgodoser de studerandes intressen och yrkeslivets behov. En kurs som anordnas i renodlat syfte att ge personalut�bildning kan anv�ndas av den studerande f�r egen f�rkovran. P� samma s�tt kan en kurs som svarar mol n�gra studerandes personliga motiv och intresse, av andra anv�ndas f�r vidareutbildning i yrket. �nd� vill jag best�mt h�vda att del fr�n fall lill fall m�ste vara m�jligt att g�ra en grov uppdelning efler de gmndl�ggande kriterier som jag angett.

Anledningen lill all h�gskolan m�ste g�ra en gr�nsdragning mellan olika slags fortbildning och vidareutbildning �r alt delta l�gger gmnden f�r en f�rdelning av ansvaret f�r atl finansiera verksamheten. Det �r med andra ord fr�ga om gr�nsdragningen mellan anslagsfinansierad fortbildning och vidareutbildning, som allts� h�gskolan sj�lv skall bekosta, och den fort�bildning och vidareutbildning som h�gskolan kan anordna som uppdrags�utbildning och f� bekostad med exlema medel. Den gr�nsdragningen blir enligt min mening allt viktigare.

Regeringen har i ett flertal propositioner, senast propositionen om for�mema f�r h�gskolepoliliken (prop. 1988/89:65, UbU 9, rskr. 148) uttalat sig om h�gskolans extemfinansierade verksamhet. Totalt sett v�xer upp�dragsverksamheten f�r n�rvarande snabbt. Merparten av denna expansion g�ller uppdragsforskning. Uppdragsutbildningen d�remot �r av f�rh�llan�devis begr�nsad omfattning. Beaktas den totala oms�ttningen i h�gskolans gmndutbildning �r s�ledes uppdragsutbildningens omfattning bara mellan 3 och 4% eller drygt 120 milj.kr. Variationerna �r emellertid stora mellan olika delar av h�gskolan. Genomg�ende �r uppdragsutbildningen av mer betydande omfattning vid de mindre och medelstora h�gskoloma �n vid universiteten eller vid v�rdh�gskolorna.

De grundl�ggande reglerna f�r uppdragsutbildning �r f�ljande

uppdragsutbildning f�r bedrivas om den till art och niv� anknyter lill den regulj�ra utbildningen vid enheten,

uppdragsutbildning f�r inte motsvara allm�n utbildningslinje,

p�byggnadslinje, lokal linje och frist�ende kurs f�r vara upp�dragsutbildning liksom specialulformade utbildningar skr�ddarsydda f�r uppdragsgivaren,

uppdragsutbildning �r avsedd som personalutbildning f�r de perso�ner som arbetsgivaren utser,

fullst�ndig kostnadsl�ckning skall g�lla,

omfattningen eller inriktningen f�r inte vara s�dan att den inkr�ktar p� h�gskolomas prim�ra verksamhet,

den externt finansierade verksamheten skall planeras och genomf�ras som en del av h�gskolans ordinarie verksamhet, .

utbildningsbevis kan utf�rdas f�r deltagarna i uppdragsutbildning om de villkor som g�ller f�r regulj�r h�gskoleutbildning �r uppfyllda.

Enligt prop. 1988/89:65 �r det de lokala h�gskoleorganen som m�ste ta
ansvar f�r all de exlernfinansierade uppdragen inte f�r en s�dan omfalt-������������������������������ 46


 


ning att de inkr�ktar p� m�jlighetema att fullg�ra h�gskolans centrala���� Prop. 1989/90:100 uppgifter inom gmndl�ggande utbildning, forskamtbildning och forskning���� Bil. 10 (motsvarande) p� eget programansvar. Principen om full kostnadst�ck�ning f�r uppdragsverksamheten skall fr�n n�sta budget�r till�mpas fullt ut.

Del ankommer p� UH� att f�lja utvecklingen av den extemfinansierade verksamheten. UH� har ocks� regeringens uppdrag all g�ra en utv�rde�ring av uppdragsutbildningen.

Det �r s�ledes de lokala h�gskoleorganen som har till uppgift att se till atl gr�nsdragningen blir rikligt gjord mellan de olika slags fortbildning och vidareutbildning som jag nyss beskrivit. H�gskolans prim�ra ansvarsom�r�de �r det som jag tidigare betecknat som den allm�nna, medborgarstyrda delen av verksamheten. Denna del av verksamheten m�ste vara anslagsfi�nansierad. Del jag f�rordar �r att de lokala h�gskoleorganen skall str�va efter atl i f�rsta hand anv�nda de medel som h�gskolan sj�lv f�rfogar �ver lill s�dan fortbildning och vidareutbildning, som m�ste anslagsfinansieras, och samtidigt undvika atl h�gskolans egna medel anv�nds f�r fortbildning och vidareutbildning som kan externfinansieras. Givelvis kommer del �ven i forts�ttningen all finnas fall d�r gr�nsdragningen �r sv�r. Del jag nu f�rordat b�r emellertid kunna anv�ndas som en allm�n riktlinje f�r an�svarsf�rdelningen.

Fortbildningen och vidareutbildningen st�ller speciella krav p� h�gsko�lan. Detta framg�r bl.a.av UH�:s anslagsframst�llning. Inneh�llet i kur�serna kan ofta inte f�lja etablerade �mnesgr�nser utan har mer tv�rveten�skaplig karakt�r. Studieorganisationen m�ste utvecklas mol st�rre flexibi�litet. En fortg�ende metodutveckling �r n�dv�ndig. Ansatser finns. UH� n�mner bl. a. det program f�r utvecklingen av distansundervisningen som p�g�r vid universitetet i Ume�.

Jag har inga inv�ndningar mot UH�:s resonemang. De lokala h�gskole�organen m�ste ocks� se till atl de medel som st�lls till deras f�rfogande anv�nds f�r all utveckla h�gskolans kompelens f�r att klara den f�myelse som fortbildningen och vidareutbildningen kr�ver.

3.7 �kad intemationalisering

Enligt h�gskolelagens andra paragraf �r ett av m�len f�r h�gskoleutbild�ningen atl den skall fr�mja f�rst�elsen f�r andra l�nder och f�r inlernalio�neUa f�rh�llanden.

Vikten av h�gskoleutbildningens intemationalisering har ofta betonats, t. ex. i f�rarbetena lill h�gskolereformen och i �tskilliga sammanhang d�r�efter. S�rskilda medel har under en f�ljd av �r st�llts till UH�:s f�rfogande f�r att st�dja insatser av delta slag.

Utvecklingen under de senaste �ren har ytterligare framh�vt betydelsen av utbildningens internationalisering. En v�sentlig och positiv faktor i detta sammanhang �r attityderna hos de studerande sj�lva. F�r en �kande andel av de unga �r del numera naturligt att r�ra sig �ver nationsgr�nser p� etl helt annal s�tt �n vad som g�llde f�r �ldre generationer.

Denna ulveckiing fr�mjas inom den h�gre utbildningens omr�de starkt
av den r�dande politiska utvecklingen i hela Europa. Inom den europeiska�������������������������� 47


 


gemenskapen (EG) p�g�r ett m�lmedvetet arbete p� all befordra r�rlighet���� Prop. 1989/90:100 �ver gr�nserna, d�r sluderander�rlighel och utbyte intar en framskjuten���� Bil. 10 plats. Internationell r�rlighet f�r studerande �r en huvudpunkt f�r Europa�r�dels arbete och den senaste utvecklingen i �steuropa har snabbi �ppnat helt nya perspektiv.

Insatser f�r att st�rka utbildningens internationalisering f�r inte ses som en utifr�n, av statsmakterna eller av den allm�nna samh�llsutvecklingen p�lagd uppgift f�r universiteten och h�gskolorna. Historiskt sett tillh�r del de centrala m�len f�r universiteten att fungera i ell �ppet och aktivt internationelll sammanhang. I enlighet med della syns�tt kan inte heller internationaliserings�lg�rder inskr�nkas till vad som enbart kan bedrivas med hj�lp av de s�rskilda medel scm st�lls lill f�rfogande; del �r i st�llet en fr�ga om den gmndl�ggande inriktningen av verksamheten �ver huvud tagel.

S� arbetar ocks� i stor utstr�ckning den svenska h�gskolan. En stor del av de insatser som g�rs kommer lill st�nd genom etl aklivi utvecklingsar�bete vid de olika h�gskolorna, genom direkta kontakter och �verenskom�melser mellan dessa och olika institutioner i andra l�nder, s�rskilda avtal om sluderandeutbyle osv. Ell exempel p� vad delta inneburit � andra exempel kunde n�mnas � �r alt 5% av dem som utexaminerats vid Chalmers tekniska h�gskola har studerat utomlands under minst ett �r.

Detta arbete st�ds av olika nationella insatser. I samband med beslutet under �r 1988 om reformering av studiemedelssystemet vidgades m�jlig�heterna f�r studerande all f� studiemedel f�r studier utomlands (prop. 1987/88:116, SfU 26, rskr. 328). Delta har gjort del m�jligt f�r Sverige all under �r 1989 tilltr�da Europar�dels konvention fr�n �r 1969, nr. 69, om bibeh�llande av studiemedel f�r studier utomlands. Inom Norden p�g�r under perioden 1989-1993 f�rs�ksverksamheten med NORDPLUS, det s�rskilda programmet f�r all stimulera utbyte av studenter och l�rare i Norden och uppmuntra kontakt cch samarbete mellan nordiska universi�tet och h�gskolor. Intresset f�r della program har varit stort. Del byggs upp successivt, gmndat p� ramavtal mellan de medverkande h�gskoloma. Redan lill sommaren 1989 hade etl hundratal s�dana avtal slutits.

Ell viktigt steg f�r att fr�mja uibytet med EG �r del avtal som nyligen slutf�rhandlats mellan EG och EFTA-l�ndema om samverkan inom det s. k. COMETT-programmets andra fas, dvs. under �ren 1990� 1994. Pro�grammet syftar lill all utveckla kontakterna mellan de h�gskolesluderande och deras kommande arbetsgivare geriom personal- och sluderandeutbyle, utbildning i samverkan och bildandel av n�tverk f�r f�retag och h�gskolor �ver nationsgr�nserna. Slutf�randet av COMETT-f�rhandlingarna �ppnar v�gen f�r f�rhandlingar under �r 1990 om svenskt deltagande i EG:s stora utbytesprogram f�r studerande, ERASMUS, ett program som inriktas p� studerande- och l�ramtbyle universitet och h�gskolor emellan.

Utvecklingen i �steuropa har sltapat nya m�jligheter f�r fmktbara kon�
takter direkt mellan svenska universitet och h�gskolor och motsvarande
institutioner i dessa l�nder. Det �r enligt min mening av stort intresse att
dessa m�jligheter utnyttjas. Regeringen kommer att f�lja utvecklingen
inom detta omr�de med uppm�rksamhet.
����������������������������������������������������������������������� 48


 


3.8 Arbetet f�r demokratisering och utj�mning�������������������������������� Prop. 1989/90:100

En stor utmaning

1977 �rs h�gskolereform syftade bl.a. lill �kad j�mlikhet i fr�ga om tilltr�de till h�gre utbildning. K�n, social bakgmnd, geografiskt urspmng och �lder skulle i framliden inte till�tas f� lika avg�rande betydelse som tidigare. Ambitionen var att bereda nya gmpper tilltr�de lill h�gskolan.

Med h�gskolereformen tillf�rdes h�gskolan ett stort antal utbildningar som tidigare inte r�knats som utbildning p� h�gskoleniv�. Dessa �r i regel b�de kortare och mer yrkesinriktade �n traditionell h�gskoleutbildning. Det var utbildningar med en stor andd studerande fr�n arbetarhem. Del innebar all h�gskolan som helhet fick en j�mnare social rekrytering �n f�re reformen. M�nga av de nya utbildningarna i h�gskolan var � och �r fortfarande � utpr�glade kvinnoulbildningar. D�rmed kom kvinnorna i majoritet bland nyb�rjarna till h�gskolan.

Likafullt �r vi i dag i flera avseenden l�ngt fr�n de m�l som d� st�lldes upp. Genom unders�kningar som statistiska centralbyr�n (SCB) nyligen offentliggjort har vi kunnat konstatera att den sociala snedrekryteringen lill h�gre utbildning snarare �kar �n minskar. L�get n�r del g�ller skillna�derna mellan kvinnor och m�n i h�gskolan har inte heller �ndrats n�mn�v�rt under �ren efler h�gskolereformen.

Sociala skillnader

Sambandet mellan f�r�ldrarnas yrke och barnens utbildning �r fortfarande myckel starkt. Under perioden efter h�gskolereformen har andelen nyb�r�jare med akademikerbakgmnd �kat. SCB:s unders�kning visar ocks� alt studerande fr�n arbetarhem fortfarande s�ker sig till kortare utbildningar medan studerande fr�n akademikerhem s�ker sig till de l�ngre och mer prestigefyllda h�gskoleutbildningama.

Den sociala segregeringen �r en process som gmndl�ggs tidigt i utbild�ningssystemet. Redan i gmndskolan sker en uppdelning av eleverna. Della f�r som konsekvens skilda utbildningsv�gar f�r elever fr�n olika sociala skikt. Segregeringen sker redan f�re h�gstadiet och s�ledes f�re den upp�delning som d�r g�rs p� praktiska resp. teoretiska ulbildningsallernaliv.

Statistiken lill trots finns det ingen anledning all ge avkall p� de ambitio�ner om social utj�mning som �r en del av h�gskolereformens m�l. Utbild�ning blir en allt viktigare faktor i v�rt moderna samh�lle. Utvecklingen i alla delar av arbetslivet leder lill allt st�rre krav p� den enskilde individens kunnande och kompelens. Den enskilde individen st�ller ocks� h�gre krav p� utbildning f�r sin egen personliga utveckling. Alla med intresse och fallenhet f�r h�gskolestudier b�r ha lika m�jligheter. Vi m�ste aktivt verka f�r all minska kunskapsklyftorna i samh�llet.

En av de faktorer som troligen p�verkal den sociala rekryteringen �r
studiemedelssystemet, vars viktigaste syfte �r all ge m�jligheter till studier
f�r s� breda gmpper i samh�llet som m�jligt. Under en period efler del all
systemet inf�rdes fungerade det som rekryteringsinstmment �ven f�r ung�
domar fr�n arbetarhem. Fr�n 1970-talet och fram�t har utvecklingen����������������������������������� 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


emellertid, som SCB visar, varit den motsatta. SCB anser all systemets���� Prop. 1989/90:100 minskande betydelse som rekryteringsinstmment beror p� att sludiemed-���� Bil. 10 len urholkals. L�gre bidragsdel, h�jd �rlig �terbetalningsavgifl och infla�tionens p�verkan har bidragit till em �kad skulds�ttning och d�rmed ocks� minskat h�gskolans allraktivilet f�r arbelamngdomar.

Den 1 januari 1989 inf�rdes ett nytt studiemedelssystem. Bl.a.har bi�dragsdelen h�jts kraftigt j�mf�rt med del gamla studiemedelssystemet. 1 dag �r drygt en fj�rdedel av studiemedlen ell bidrag som inte beh�ver betalas tillbaka. Vi vet �nnu inte vilka effekter del nya studiemedelssyste�met kommer all f� p� rekryteringen till h�gre utbildning.

Genom att h�gskoleorganisationen byggts ut till nya orter har h�gskolan blivit mer tillg�nglig f�r bredare grupper. SCB:s unders�kning visar all ungdomar fr�n akademikerhem har en st�rre r�rlighet n�r det g�ller val av h�gskoleort. Arbelamngdomarna v�ljer oftare en h�gskola i sin n�rhet. Della inneb�r alt skillnaderna i social rekrytering mellan de olika h�gsko�lorna �r stor. De mindre och medelstora h�gskolorna har s�ledes spelat en viktig roll f�r all utj�mna sociala skillnader.

Vad vi med s�kerhet kan konstatera �r alt det inte finns n�gra entydiga f�rklaringar till varf�r snedrekryteringen �kar. Tveksamheten hos vissa gmpper att salsa p� h�gre utbildning ligger troligen djupare �n r�dslan all dra p� sig h�ga studieskulder. Det �r snarare s� all traditioner och attity�der �r det st�rsta hindret f�r dem som kommer fr�n hem utan studietradi-lion. All bryta ell socialt m�nster kr�ver inte bara mod och viljestyrka. Man beh�ver ocks� st�d och uppmuntran och framf�r allt kunskap om hur h�gskolan fungerar och om villkoren p� de yrkesomr�den det g�ller.

Jag anser det viktigt all betona skolans och l�rarnas roll f�r all st�dja och uppmuntra alla elever som visiar fallenhet f�r h�gre studier. En viktig grupp i skolan �r de som arbetar med studie- och yrkesorientering. Det �r syofunktion�rerna som handleder eleverna i deras studie- och yrkesval. F�r elever som kommer fr�n hem utan studietradition kan den informa�tion som ges av syofunktion�ren m�nga g�nger vara avg�rande f�r del framlida studie- eller yrkesvalet. D�rf�r �r del viktigt all studie- och yrkesorienteringen i skolan lyfts fram och att dess roll tydligg�rs.

Av st�rsta framlida betydelse �r dock enligt min bed�mning den f�resl�ende reformeringen av gymnasieskolan. En framtida tre�rig gymnasieskola g�r all fler kommer att uppn� den beh�righet som kr�vs f�r all bli antagen lill h�gskolan. Den nuvarande gymnasieskolans tv��riga yrkeslinjer har knappast fr�mjat den sociala rekryteringen. Eleverna i den kommande tre�riga gymnasieskolan kommer att f� en �kad frihet och slippa l�sas vid en sn�v yrkesutbildning som inte ger dem m�jlighet atl g� vidare lill h�gre studier.

K�nsskillnader

L�gel n�r del g�ller skillnaderna mellan kvinnor och m�n i h�gskolan har
inte �ndrats n�mnv�rt under de �r som h�gskolereformen varit i kraft. En
viss utj�mning har skett mellan olika studiev�gar. Del g�ller t.ex. jurist-,
ekonom- och l�karlinjerna. Kvinnorna har ocks� �kat p� vissa av de����������������������������������� 50


 


naturvetenskapliga utbildningarna. Men som helhet �r k�nsf�rdelningen���� Prop. 1989/90:100 fortfarande myckel sned. Kvinnor och m�n forts�tter all v�lja h�gskoleut-���� Bil. 10 bildning mycket traditionellt och k�nsbundel.

Den sneda k�nsf�rdelningen f�rst�rks ytterligare vid valet av inriktning inom olika typer av utbildning. Jag kan n�mna n�gra exempel. Inom l�ramtbildningen �r kvinnorna i majoritet p� s� gott som samtliga utbild�ningar. M�n som b�rjar en l�rarutbildning v�ljer framf�r allt linjer som syftar till arbete med �ldre elever. Stora anstr�ngningar har gjorts f�r alt f� fler kvinnor att s�ka traditionellt manliga tekniska utbildningar, framf�r allt n�gon av civilingenj�rsutbildningarna. Andelen kvinnor har ocks� �kat under de sista tio �ren. Men �kningen har framf�r allt g�llt vissa linjer, n�mligen arkitektlinjen och linjerna f�r lantm�teri, kemiteknik, samh�llsbyggnadsleknik och industriell arbetsmilj�, linjer d�r det redan f�re h�gskolereformen fanns en ganska stor andel kvinnor. P� de �vriga civilingenj�rslinjerna �r m�nnen fortfarande i stor majoritet. Andelen kvinnor bland nyb�rjarna p� dessa linjer �r ca 10%. P� de nya utbildnings�linjerna p� dalaomr�det �r de k�nsbundna valen lika lydliga. M�nnen dominerar p� de mer teoretiskt och tekniskt inriktade linjerna. P� ADB-linjen �r kvinnorna n�ra h�lften av nyb�rjarna p� den administrativt inriktade grenen, men betydligt f�rre p� den tekniskt inriktade.

M�n v�ljer ocks� l�ngre utbildningar och kvinnoma kortare. En majori�tet av de kvinnor som kommer till h�gskolan som nyb�rjare v�ljer anting�en en frisl�ende kurs eller en kortare utbildningslinje p� mindre �n 120 po�ng. H�r p�g�r emellertid en f�r�ndring. Antalet kvinnor som v�ljer l�ngre utbildningslinjer v�xer l�ngsamt. Dessutom v�ljer kvinnor ofta atl ta sin utbildning i etapper och g�r allts� ofta vidare fr�n en kort gmndut�bildning till en p�byggnadsutbildning med mellanliggande yrkespraktik. H�lso- och sjukv�rdslinjen har m�nga s�dana p�byggnadslinjer. Inom l�rarutbildningen v�ljer kvinnor ofta att forts�tta med p�byggnadsulbild-ning lill speciall�rare.

Ser vi lill examinationen visar statistiken atl andelen kvinnor �r st�rre bland de examinerade �n bland nyb�rjarna. Detta beror delvis p� att kvinnorna g�r kortare utbildningar och alt examinalionsfrekvensen d�r �r myckel h�gre �n p� de l�ngre utbildningarna. Men det beror ocks� p� att m�nnen avbryter studierna i st�rre omfattning �n kvinnorna.

De beskrivna k�nsskillnaderna vid valet av h�gskoleutbildning ger som samlat resultat all m�nnen gynnas mer �n kvinnorna n�r de senare g�r ut i arbetslivet. M�nnen s�ker sig ofta lill omr�den, d�r de i framliden kan v�ntas f� stort ekonomiskt utbyte av sin utbildning. Inom de yrkesomr�den, d�r flertalet �r kvinnor, �r l�nerna l�gre. Det �r ocks� betydligt vanligare bland kvinnor med eftergymnasial utbildning att de har arbeten med kvalifikationskrav som ligger l�gre �n deras utbildningsniv�. Kvin�norna f�r inte samma utbyte och inte heller samma anv�ndning av sin utbildning som m�nnen.

Det invanda k�nsm�nslrel f�r�ndras myckel l�ngsamt. Framf�r allt
visar del sig vara sv�rt all i grunden p�verka detsamma. Fr�gan om vad
som ligger bakom �r lika aktuell i j�mst�lldhelsarbetet inom h�gskolan
som i allt annal j�mst�lldhdsarbete. Jaganseralldel�r viktigt att erk�nna
������������������������������� 51


 


atl nuvarande f�rh�llanden i h�gskolan sammanh�nger med samh�llets���� Prop. 1989/90: IOO k�nsstruktur i stort och framf�r allt med den oj�mna maktf�rdelning���� Bil. 10 mellan k�nen som denna stmktur b�r upp. Det g�r allts� inte all �stad�komma n�gon f�r�ndring av k�nsm�nslrel enbart genom all st�lla krav p� individerna, all allts� f�rs�ka f� individerna, b�de kvinnor och m�n, att utnyttja sina m�jligheter p� samma s�ll och lika myckel.

Samtidigt �r det angel�gel atl g�ra vad som �r m�jligt i den situation som f�religger. F�rverkligandet av j�mst�lldheten �r ell arbete p� l�ng sikt. F�r�ndringen kommer inte i ell slag. Den �r resultatet av m�nga beslut av m�nga enskilda m�nniskor i en stor m�ngfald av valsituationer inom och utom utbildningsv�sendet.

F�r n�gra �r sedan tog regering och riksdag beslut om j�mst�lldhetspoli�tiken inf�r 90-lalel (prop. 1987/88:105, UbU34, rskr. 365). Del l�ngsikti�ga m�let f�r j�msl�lldhetsarbetet i h�gskolan �r alt ingetdera k�net skall vara representerat med mindre �n 40% p� n�gon studiev�g. P� kortare sikt � f�r den f�resl�ende fem�rsperioden � angavs i prop. 1987/88:105 n�gra etappm�l f�r arbetet

andelen antagna av underrepresenterat k�n borde �ka lill minst 10% i de utbildningar d�r kvinnliga resp. manliga studerande utgjorde mindre �n 5%,

s�rskilt stora anstr�ngningar borde g�ras f�r att �ka andelen kvinnor i tekniska utbildningar inom h�gskolan lill minsl 30% av de antagna,

andelen manliga studerande i medell�nga v�rdutbildningar � utbild�ning lill sjuksk�terskor m.fl. � som uppgick till ca 15% borde �kas till minsl 25%.

Jag har redan beskrivit en del av de f�r�ndringar som kunnat registreras. Beskrivningen visar all det l�ngsiktiga m�let l�ngtifr�n �r uppn�tt. Ut�g�ngsl�get �r olika om vi ser till de allm�nna utbildningslinjema eller lill den icke seklorsinddade utbildningen. P� n�ra nog 70% av de allm�nna utbildningslinjerna var antingen m�nnen eller kvinnorna f�rre �n 40%. F�r den icke seklorsinddade utbildningen �r utg�ngsl�gel b�ttre.

N�r del g�ller de kortsiktiga etappm�len visar tillg�ngligt material all de f�r�ndringar som uppn�tts sedan �r 1988 �r obetydliga. 1 den centrala antagningen h�stterminen 1989 lill utbildningen inom teknisk sektor var andelen antagna kvinnor 23%. Andelen kvinnliga s�kande var 31 %. Sam�tidigt kan jag konstalera all det initiativ som betecknas som tekniskt bas�r visar all del finns v�gar att �ka intresset bland kvinnor f�r en teknisk studieinriktning.

�ven om andelen m�n bland de antagna i medell�nga v�rdutbildningar �kar s� g�r �kningen l�ngsamt. P� h�lso- och sjukv�rdslinjen �r andelen m�n bland de antagna fortfarande mycket l�g, dvs.strax �ver 10%. Jag kommer i del f�ljande alt n�mna n�got om utfallet n�r del g�ller intresset fr�n manliga s�kande av f�rs�ket med f�rl�ngd utbildning p� just h�lso-och sjukv�rdslinjen.

L�rarutbildningen och lill vissa delar ocks� fortbildningen av l�rare �r viktiga i sammanhanget. Naturligtvis �r del av vitalt intresse all i gmnd-och vidareutbildningen av skolans personal ge kunskap om k�nsskillnader

52


 


och om de forskningsresultat som finns l.ex. i fr�ga om skolans dd i den���� Prop. 1989/90: IOO
k�nssocialisalion av de unga som sker under hela uppv�xten.
�������������������� Bil. 10

Arbelet med all s�ka n� de m�l f�r j�mst�lldhelsarbetet inom h�gskolan som finns angivna i propositionen om j�msl�lldhetspolitiken liksom paral�lella m�l inom �vriga delar av utbildningsdepartementets ansvarsomr�de h�lls samman av en s�rskild ledningsgrupp, inr�ttad inom departementet, f�r j�mst�lldhet inom utbildningsv�sendet. I gmppen ing�r bl. a. univer�sitetskanslern och chefen f�r skol�verstyrelsen. Tanken �r atl gmppen under �r 1990 skall komma med f�rslag lill s�v�l inneh�llsf�r�ndringar som s�rbehandlings�tg�rder av olika slag vilka l�ngsiktigt kan ha �syftad verkan.

4. Kultur

4.1 Kultur i hela landet

4.1.1 Inledning

F�r all f� underlag f�r regeringens st�llningstaganden till fr�gor om kullu�rens regionala st�llning har tre utredningsarbeten genomf�rts under det g�ngna budget�ret.

Regeringen uppdrog den 30 juni 1988 �l statens kulturr�d all granska och redovisa situationen f�r de l�n som saknar teaterverksamhet med grundbeloppsst�d samt all �verv�ga hur en tillfredsst�llande teatersilua�tion kan �stadkommas i dessa l�n. Kulturr�dets rapport. Studie av teater-situationen i l�n utan egen grundbdoppsbaserad teaterverksamhet, �ver�l�mnades i juni 1989.

Utbildningsdepartementet f�rordnade den 27 oktober 1988 d�varande kulturattach�n Henrik Sj�gren all f�reta en �versyn r�rande de samh�llss�t�dda symfoniorkestrarnas situation m. m. Utredaren �verl�mnade i juni 1989 rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet.

Utbildningsdepartementet uppdrog den 6 mars 1989 �l f�rre statssekre�teraren Gunnar Svensson all g�ra en utredning om inriktning och former f�r statens st�d lill regionernas kulturverksamhet. Utredaren �verl�mnade i maj 1989 rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hda landet.

Rapporterna har remissbehandlats. Sammanfattningar av f�rslagen saml f�rteckningar �ver remissinstanserna och sammanst�llningar av re�missyttrandena b�r fogas lill protokollet i detta �rende som bilagoma 10.5-10.10.

Som ett komplement till den formella remissbehandlingen av rapporter�na har representanter f�r utbildningsdepartementet under h�sten 1989 bes�kt alla l�n i landet f�r diskussion med bl. a. f�retr�dare f�r landstingen om utvecklingen av den regionala kulturverksamheten.

53


 


4.1.2 Utvecklingen av det regionala kulturlivet����������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bakgrund����������������������������������������������������������������������������������������� ''- '

Utvecklingen av del regionala kullurlivet har under m�nga �r st�tt i fokus f�r kulturpolitiken. Det har f�r den statliga kulturpolitiken varit naturligt all se l�nen som den l�mpliga niv�n f�r ett statligt kullursl�d i syfte atl fr�mja en stark f�rankring f�r kulturen i hela landet. Strategin har sedan b�rjan av 1970-lalel varit all staten skall medverka lill att del p� regional niv� byggs upp ett n�t av profesisiondlt drivna teater-, musik-, biblioleks-och museiinstitutioner. I f�rsta hand landslingen, men ocks� kommuner och en del hembygdsf�rbund, har tagit ansvaret all vara huvudm�n f�r dessa inslilulioner. P� teater- och museiomr�dena �r institutionerna oftast organiserade som stiftelser med landstinget och/eller v�rdkommunen som stifldsebildare.

Den statliga kulturpolitiken syftar till all stimulera och st�dja huvud�m�nnens satsningar p� uppbyggnaden av det regionala n�tverket. Statsbi�drag till l�nsinstilutionerna har d�rf�r l�mnats p� villkor av samtidiga satsningar fr�n landsting och kommuner. Ett annal krav har varit atl institutionerna bedriver en verksamhet som avser hela l�net och inte begr�nsas lill residensstaden dit de oftast �r lokaliserade. P� della s�tt har staten medverkat lill att skapa en grundl�ggande regional stmktur.

Statens st�d till l�nsinstilutionerna skall ses i relation lill prim�rkom�munernas ansvar f�r kulturverksamhet p� lokal niv�. Kommunema svarar i dag f�r ca 50% av de offentliga kultumlgiflerna. De kommunala anslagen �r i f�rsta hand riktade mot folkbibliotek, musikskola och folkbildning. Under senare �r har kommunerna utvecklat sill st�d lill andra typer av verksamheter b�de i egen regi och genom bidrag lill f�reningar m. m.

Avsikten med st�det till l�ns.institulionema �r all dessa skall fungera som st�djepunkter f�r den lokala kulturverksamheten, all de skall kunna ge en organisalionsbas med ell n�tverk a.v inslilulioner som del inte �r m�jligt att bygga upp i den enskilda kommunen.

Statens st�d lill l�nsinstilulionema utg�r i form av s. k. gmndbelopp. Det gmndbdoppsbaserade st�det inf�rdes efler riksdagens beslut med anledning av 1974 �rs proposition om kulturpolitiken (prop. 1975:28, KrU 15, rskr. 248) lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilu�lioner. Del har sedan ocks� inf�rts f�r l�nsmuseer, l�nsbibliotek och regionala sk�debanor.

Gmndbdoppen ber�knas med utg�ngspunkt i den genomsnittliga perso�nalkostnaden vid de olika typema av regionala kulturinstitutioner. Ell gmndbelopp motsvarar i princip en genomsnittsl�n vid institutionen. Statsbidrag utg�r normall med 55% av gmndbdoppet. F�r nyinr�ttade teater-, dans- och musikinslilutioner kan regeringen efter s�rskild pr�v�ning medge all statsbidrag utg�r med 60% under en tre�rsperiod.

Statligt st�d utg�r f�r n�rvarande lill l�nsmuseer och l�nsbibliotek i
samtliga l�n. St�det till l�nsmuseerna har successivt byggts ut s� all flerta�
let nu erh�ller minst 15 gmndbelopp. Ocks� de kommunala museerna i
G�teborg och Malm� saml Kulturen i Lund erh�ller statligt st�d i form av
grundbelopp.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 54


 


Statligt bidrag utg�r vidare till 22 lokala och regionala teatrar, varav del���� Prop. 1989/90:100 i Malm�hus, �lvsborgs och V�sterbottens l�n finns tv� och i G�ieborgs���� Bil. 10 kommun tre teatrar med statsbidrag. 10 musikinstilulioner erh�ller stats�bidrag. Den fr�n �r 1989 nyorganiserade regionala musikverksamhelen finns i samtliga l�n och f�r bidrag enligt etl system som bygger p� f�rhand�lingar mellan staten och landstingen.

�ver anslaget till riksarkivet kanaliseras ett st�d till uppbyggnaden av folkr�relsearkiv. Sl�del har byggts ul successivt och omfattar nu arkivde�p�er i 14 l�n. Ell f�rslagom en motsvarande sl�dordning f�r n�ringslivsar�kiv har nyligen lagts fram av arkivutredningen.

Vid sidan av inriktningen p� l�nsinstilutionerna riktar sig den statliga kulturpolitiken mot regional och lokal niv� genom insatser via centrala kulturinstitutioner.

De s. k. tre R: en. Svenska riksteatern. Svenska rikskonserter och Riks�utst�llningar, �r specifikt inriktade p� kulturverksamhet utanf�r Stock�holmsomr�det och p� tum�verksamhet. F�r Rikskonserter har emellertid musikreformen inneburit att man inte l�ngre har producerande ulan mer �vergripande uppgifter p� del regionala f�ltet. Riksteatern och Riksutst�ll�ningar svarar f�r f�rest�llningar resp.utst�llningar i samarbete med bl.a. regionala och lokala intressenter. Svenska filminstitutet har under senare �r f�tt i uppdrag atl ge st�d lill biografer i hela landet saml alt underl�tta distributionen av kvalitetsfilm och att stimulera skolornas arbete med film.

Genom all s�rskilda ansvarsmuseer utpekades �r 1987 fick statens histo�riska museer. Nordiska museet, folkens museum � etnografiska, statens konstmuseer och naturhistoriska riksmuseet etl sammanh�llande ansvar f�r resp. del av museiv�sendet liksom uppgiften att f�retr�da omr�det bl. a. gentemot andra samh�llsomr�den. F�r n�rvarande p�g�r ell arbete med precisering av ansvarsmuseiuppgiflen, d�r bl. a. samspelet mellan den centrala och den regionala niv�n �gnas stor uppm�rksamhet.

De stora statliga teatrarna Operan och Dramaten har i viss utstr�ckning bedrivit tum�verksamhet i olika delar av landet. F�r Dramatens del sker della i samarbete med Riksteatern.

Inom kullurmilj�v�rden bygger den statliga organisationen p� ett sam�spel mellan den centrala myndigheten riksantikvarie�mbetet och p� den regionala niv�n l�nsmuseet och l�nsstyrelsen.

Inom kulturmilj�v�rden har l�nsmuseerna samtidigt en nyckdsl�llning gentemot kommunema. Dessa har det prim�ra ansvaret f�r att ta till vara kulturv�rdena i den yttre milj�n genom den fysiska planeringen och til�l�mpningen av plan- och bygglagen saml naturresurslagen. I della arbete deltar l�nsmuseet, ofta p� konsultbasis, som specialistorgan �t i f�rsta hand de mindre kommunerna som inte har egen kulturhistorisk expertis.

Riksarkivet svarar f�r bidragsgivning till enskilda arkiv. Sl�del till de regionala folkr�relsearkiven har redan omn�mnts. De sju landsarkiven �r regionala myndigheter f�r det statliga arkivv�sendet men fungerar samti�digt som samverkanspartners f�r de kommunala arkiven och f�r arkiven i f�reningsregi.

P� det lokala planet kan staten i vissa fall ge bidrag till tillf�lliga projekt��������������������������� 55


 


och investeringar f�r att markera v�rdet av en lokal insats. Bidragen till���� Prop. 1989/90:100 teater-, dans- och musikgmpper har betydelse som stimulans och kvalitets-���� Bil. 10 m�tare. Statens kulturr�d disponerar sedan �r 1988 �kade resurser f�r alt stimulera kulturlivets f�rnyelse och ulveckiing inom alla konstomr�den. Visst st�d l�mnas ocks� lill den lokala biblioteksverksamheten.

De st�rsta statliga st�den p� lokal niv� ges genom bidragen lill studief�r�bundens kulturverksamhet och studiecirklar i estetiska �mnen. Staten st�der ocks� olika organisationers verksamhet genom bidrag via statens kulturr�d. P� detta s�tt f�r ocks� amat�rorganisationema st�d.

Utg�ngspunkter f�r fortsatta insatser

En levande kultur med dess m�ngd av uttrycksformer �r n�dv�ndig f�r ett dynamiskt samh�lle. Kulturpolitiken b�r syfta lill att fr�mja och s�ka utveckla m�jligheterna f�r alt kulturyttringar och kulturverksamheter verkligen skall kunna fungera som en kraftk�lla f�r en positiv samh�lls�utveckling.

Dessa naturliga konstateranden har s�rskild relevans f�r en diskussion om kulturens st�llning i hela landet. Det gmndl�ggande motivet f�r statens ambition all stimulera och bidra lill uppbyggnaden av de regionala kultur�institutionerna �r just all f�rs�ka ge en av f�mts�ttningama f�r alt kullu�ren skall kunna finnas p� plats mnt om i landet. D�rf�r har kulturpolitiken sedan l�nge haft en myckel tydlig regional profilering.

Den relativt kraftiga fokuseringen i den statliga kulturpolitiken p� de regionala institutionerna har p�pekats i n�gra remissyttranden �ver Kultur i hela landet. Den betoningen sammanh�nger n�ra med hur ansvarsf�rdel�ningen inom kulturomr�det mellan staten, landstingen och kommunema har vuxit fram. Del har varit naturligt atl statsst�det i h�g grad inriktats p� uppbyggnaden av det regionala inslitutionsn�tet. Uppbyggnaden har kr�vt betydande resurser samtidigt som den haft ett oslridigl strategiskt v�rde.

D�rf�r har ocks� de statliga insatsema l�mnat ell mycket tydligt ansvar f�r kommunema att sj�lva utveckla f�mts�ttningama f�r kulturverksam�heten p� lokal niv�. Det ansvarel har kommunera m�tt p� olika s�ll, �ven om, som jag redan n�mnt, anslagen lill folkbiblioteken, musikskolan och folkbildningen dominerar de flesta kommunala kulturbudgetar. N�r ut�vecklingen av den statliga kulluri'olitiken diskuteras �r det emellertid fr�mmande alt t�nka sig alt den i v�sentligt st�rre utstr�ckning skall inriktas mot den lokala niv�n. En utveckling av den statliga kulturpoliti�ken som resulterar i ell statligt ansvarstagande f�r � eller en styming av � uppgifter som kommunema redan sivarar f�r �r inte motiverad.

Dessa ansvarsf�rh�llanden betyder sj�lvfallet inte all kulturverksamhe-
lema utanf�r de regionala inslilutionera �r av mindre betydelse � tv�rt�
om. Del �r ocks� viktigt att notera alt de statliga anslagen till folkbildning�
en uppg�r till betydande summor. St�det till studief�rbundens kulturverk�
samheter och studiecirklar i estetiska �mnen har inom ramen f�r mandat�
periodens reformram ut�kats. Flera av de reformf�rslag som jag senare
�terkommer lill �r ocks� av betydelse f�r kulturlivets lokala f�rh�llanden.
����������������������������� 56


 


Det �r dock viktigt att omfattningen av dessa f�rslag ses i relation till det���� Prop. 1989/90:100
jag nu anf�rt om ansvarsf�rh�llandena f�r kulturpolitiken.
������������������������� Bil. 10

En annan kommentar till de insatser som jag nu anm�ler, r�rande kulturens st�llning i hela landet, �r att dessa givetvis inte strikt kan s�rskiljas fr�n kulturpolitiken i �vrigt. De f�rslag som nu redovisas har i h�g grad ocks� betydelse f�r de kulturpoliliska ambitionema r�rande t. ex. konstn�rernas arbetsvillkor och utvecklingen av kulturverksamhet f�r barn och ungdom.

Den sammanfattning jag gjort av organisations- och ansvarsf�rh�llande�na f�r den regionala och lokala kulturverksamheten anger atl den offentli�ga kulturpolitiken, sedan avstampet i 1974 �rs kuUurpolitiska beslut, ut�vecklats i samspel mellan statens, landstingens och kommunernas insatser.

P� motsvarande s�tl, som jag nyss anf�rt om f�rh�llandet till de lokala kulturverksamheterna, �r det d�rf�r ocks� naturiigt all la upp fr�gan om utformningen av statens st�d lill l�nsinstilutionerna. Den diskussionen har f�rts i utredningen om Kultur i hela landet och i remissyttrandena.

Ett alternativ lill det nuvarande systemet kan s�lunda vara all staten �verl�ter hela ansvaret f�r den regionala stmkturen till de regionala hu�vudm�nnen. Ett annat kan vara all ell statligt st�d l�mnas i en mer samlad form, ulan uppdelning p� kulturomr�dets olika delsektorer i form av leaterst�d, museist�d etc.

F�r egen dd har jag emellertid funnit all del inte �r p�kallat all nu f�resl� n�gra principiella f�r�ndringar i ansvarsf�rdelningen mellan staten och de regionala institutionernas huvudm�n. Ett sk�l f�r denna slutsats �r att ett fungerande samspel mellan de olika ansvarsniv�erna visserligen har vuxit fram successivt, men all kulturpolitiken fortfarande �r en ung sam�h�llssektor i dess nuvarande form. Staten b�r d�rf�r inte enligt min me�ning p� n�got avg�rande s�tt �ndra sin policy gentemot de regionala huvudm�nnen i ett skede n�r uth�lligheten och l�ngsiktigheten i kulturpo�litikens uppbyggnad �r en central fr�ga.

Etl annal sk�l �r all del regionala n�tverket av institutioner � trots den styrka det i v�sentliga delar har uppn�tt � �nnu inte i sin helhet kan anses vara f�rdigt. Fortfarande �terst�r luckor all fylla, inte minsl n�r det g�ller teater- och musikinstilulioner och utvecklingen av kraftfulla l�nsmuseer. Bildkonstens st�llning i de regionala n�tverken �r ofta svag.

Utbyggnaden av de olika institutionerna �r ocks� myckel olika mellan l�nen av bl. a. historiska sk�l. Ett v�l fungerande l�nsmuseum kan i etl l�n t. ex. motsvaras av en relativt outvecklad musikverksamhet medan dd omv�nda f�rh�llandet kan g�lla i dt annal l�n.

S�dana skillnader �r naturliga och till en viss gr�ns ocks� positiva n�r de �r effekter av huvudm�nnens medvetna satsningar och profileringar inom kulturomr�dets olika delar. N�r huvudm�nnen efterstr�var alt bygga upp en mer fullst�ndigt l�ckande institutionsslmktur, �r del dock enligt min mening v�rdefullt att den statliga kulturpolitiken som tidigare kan finnas med och underi�tta genomf�randet av huvudm�nnens ambitioner.

Den statliga kulturpolitiken i fr�ga om den regionala kulturverksamhe�
ten b�r d�rf�r syfta till att fr�mja uppbyggnaden och utvecklingen av en
organisatorisk stmktur av kulturinstitutioner. Genom inriktningen p� de
������������������������������ 57


 


professionella l�nsinstilutionerna syftar ocks� den statliga kulturpolitiken���� Prop. 1989/90:100 lill att stimulera kulturverksamhetens kvalitet. Institutionerna skall garan-���� Bil. 10 lera kulluren en professionell bas i varje l�n.

Av del jag anf�rt f�ljer i princip ocks� atl en oml�ggning av statsst�det, t. ex. lill ell samlat, icke instilulionsanknutel l�nssl�d f�r n�rvarande inte �r p�kallad. En s�dan diskussion kan bli meningsfull f�rst i ett skede n�r strukturen n�tt en s�dan mognad och stabilitet all fortsatta statliga initia�tiv inte l�ngre �r av central vikt.

Den slutsats jag har dragit om den statliga rollen �r uppenbart mest relevant i ell skede av v�law�gda ambitionsh�jningar och komplettering�ar av den regionala institutionsstrukturen. Jag menar ocks� att staten nu b�r vara beredd all kraftfullt underst�dja en s�dan fortsatt ulveckiing, framf�r allt n�r det g�ller musiken, teatern, bildkonsten och museerna. Jag �terkommer senare till omfattningen av de insatser som b�r g�ras. Jag vill dock f�rst n�got uppeh�lla mig vid bl. a. de tekniska och organisatoriska f�ruts�ttningarna liksom vid n�gra effekter som b�r efterstr�vas vid ell f�rst�rkt regionalt st�d.

En s�dan f�mls�llning �r all statens uppgift liksom hittills b�r vara att stimulera kulturverksamheten i landet men inte alt reglera den. Varje kommun och landsting m�ste ges m�jlighet all v�lja egna l�sningar med h�nsyn lill skiftande f�ruts�ttningar och behov.

Riksdagen och regeringen b�r �ven framdeles besluta om den totala ekonomiska ramen f�r st�d lill resp. kulturomr�de. Regeringen fastst�ller vilka regionala kullurinslilulioner som �r bidragsber�ttigade och statens kulturr�d beslutar om f�rdelningen p� varje enskild kulturinstitution.

En diskussion om fortsall utbyggnad m�ste f�ras gemensamt mellan staten, landstingen och kommunerna. Grundprincipen f�r ett �kat statligt ekonomiskt ansvarslagande �r att landsting och ber�rda kommuner f�rst fattar beslut om all �ka sina insatser. D�refter kan statliga resurser tillf��ras. Dessa b�r motsvaras av f�rnyelse och utveckling i del regionala kulturlivet. Stor vikt b�r l�ggas vid institutionernas ambitioner all n� ul i hela l�net saml deras verksamhet f�r barn och ungdom.

Jag �r medveten om all �kade landstingskommunala och kommunala insatser m�ste f�reg�s av diskussioner och beslut i politiska f�rsamlingar. I n�gra fall f�religger redan s�dana st�llningstaganden. I andra �terst�r de all g�ra. F�r att m�jligg�ra �ven f�r l�n, som �nnu inte preciserat sina st�ndpunkter n�r del g�ller fortsall utbyggnad av kullurinslilulionerna i l�nd, all f� del av de �kade statliga resurserna b�r f�rst�rkningen av statens ekonomiska insatser g�ras �ver tv� �r.

Kullurens betydelse f�r regional utveckhng

Sannolikt �r det i h�g grad erfarenheterna av vad satsningar p� kulluren har inneburit f�r enskilda regioner, orter och bygder som har lett lill ell �kat intresse f�r all i olika former pr�va kultursatsningar som ell medel mol slagnation och som ett redskap i den regionala utvecklingen.

Den grundl�ggande insikten bakom s�dana ambitioner �r att ett aktivt
kullurliv h�r till den infrastruktur som m�ste finnas i en livskraftig region.
���������������������������� 58


 


Kulturen kan inte heller t�nkas bort fr�n det som k�nnetecknar expansiva���� Prop. 1989/90: IOO regioner. D�r n�ringsliv och ulveckiing slagnerar kan satsningar p� kuhur-���� Bil. 10 omr�dets infrastmktur f� m�nga effekter.

Ortens identitet och sj�lvk�nsla kan st�rkas genom framg�ngsrika kul�turverksamheter. Dess attraktionskraft kan utg�ra motiv b�de f�r inflytt�ning och f�r att stanna d�r. D�r kulturverksamheterna bidrar till nya kontaktytor st�rks de sociala n�tverken. Delta �r viktigt b�de f�r hem�k�nsla och f�retagaranda. Ett vitall kuhuriiv betyder ocks� ett kreativt och initiativrikt samh�lle. Kultursektorn kan ocks� direkt ge nya arbetstillf�l�len. Kulturinlresset �r v�xande och m�nniskor �r beredda atl satsa b�de egna pengar och skattemedel p� etl �kat och kvalificerat utbud. Kulturtu�rismen i v�rt land har m�nga utm�rkta f�mts�ttningar men �r hittills f�ga utvecklad.

Jag uppfattar del som signifikativt alt dessa tankar efler hand f�r allt bredare genomslag, samtidigt som tj�nste- och servicesektorerna blir en allt viktigare bas f�r n�ringslivet och orsakssambanden bakom n�rings�utvecklingen nyanseras. Industriproduktionen har sj�lvfallet kvar sin bety�delse men den fungerar i allt h�gre grad i ett m�nster av kvalificerat utbud av tj�nster och information. Regering och riksdag har velat f�sta uppm�rk�samheten p� kulturens roll i detta sammanhang bl. a. genom att ansl� medel f�r kultursatsningar i de s�rskilda insatserna i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland saml Norrbotten (prop. 1987/88:64 s. 35 � 36 och prop. 1987/88:86 s. 31-32). Ocks� 1987 �rs regionalpolitiska kom�mitt� har i sitt slutbet�nkande (SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel, tydligt markerat kulturomr�dets betydelse f�r den regionala ut�vecklingen. Ocks� i rapporten (Ds 1989:31) �stersund och Norrlands inland har f�rslag till insatser inom kulturomr�det presenterats, avsedda att medverka till regional ulveckiing.

De f�rslag som jag nu redovisar gmndas fr�mst p� de behov som finns f�r all skapa goda villkor i hela landet f�r olika typer av kulturverksamhe�ter, f�r de olika konstomr�dena och f�r v�rden av kulturarvet. En samlad redovisning av regionalpolitiskt inriktade f�rslag, gmndade p� bl. a. de n�mnda bet�nkandena kommer alt l�mnas i en s�rskild regionalpolitisk proposition.

Jag vill emellertid redan nu understryka atl formen f�r del statliga regionala kullursl�del enligt min uppfattning ger myckel goda f�mts�tt�ningar f�r huvudm�nnen all genom egna ambitioner och satsningar styra f�rdelningen av de �kade statliga medel som ges i form av gmndbelopp. De landsting som uppfattar behov av att st�rka kulturen, bl.a.f�r regio�nens allm�nna ulveckiing, kommer p� s� s�ll all kunna p�verka gmndbe-loppens regionala f�rdelning.

Ocks� n�r det g�ller f�rh�llandet mellan kulturpolitiken och arbetsmark�
nadspolitiken finns del anledning all f�sta uppm�rksamheten p� vissa
samordningsfr�gor. Sedan l�ng lid har myckel omfattande arbetsmark�
nadspoliliska insatser kanaliserats lill kulturomr�det p� gmnd av den h�ga
arbetsl�sheten inom omr�det. Del har skett genom beredskapsarbeten
bl. a. med syssels�ttning i v�rd av foml�mningar och kulturhistoriskt v�r�
defull bebyggelse, genom en stor m�ngd l�nebidragsanst�llningar vid de
��������������������������� 59


 


centrala och regionala kulturinslitutionema och genom satsningar p堠�� Prop. 1989/90:100 s. k. kulturv�rdsf�retag som utf�r bl. a. v�rd- och konserveringsarbeten �t���� Bil. 10 museerna. Under senare �r har de arbetsmarknadspolitiska insatserna f�r i f�rsta hand leateransl�llda ocks� �kat.

Chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet kommer senare all f�resl� att en utredningsman tills�tts f�r att g�ra en �versyn av beredskapsarbetenas roll som arbetsmarknadspolitiskt instmment. Utredningen skall �ven bely�sa beredskapsarbetena inom kulturomr�det, skogen, naturv�rden och in�vesteringsverksamheten.

I anslutning till fr�gan om f�rh�llandet mellan kulturpolitiken och ar�betsmarknadspolitiken vill jag oc]landet om att inr�tta en ny statlig st�dordning f�r de regionala kulturinsti-lutionemas byggnadsinvesteringar.

Institulionemas nuvarande lokaler �r i betydande utstr�ckning tillkom�na genom f�renade insatser av stat, landsting och kommuner. Den form f�r statligt st�d som nu finns tillkorn �r 1984. Det ersatte st�d som tidigare l�mnats med s. k. lollerimedd och inneb�r all ans�kningar pr�vas av plan-och bosladsverkds delegation f�r samlingslokaler enligt best�mmelserna i f�rordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa leaterlokaler m. m. Pr�v�ningen tar bl. a. h�nsyn till kulturpolitisk och syssels�llningspolitisk ange�l�genhet. Hittills har fem bidrag om sammanlagt 55,5 milj.kr.l�mnats, i samtliga fall efter del all regeringen avsatt s�rskilda ramar f�r bidrag med utg�ngspunki fr�n syssds�llningspolitiska �verv�ganden.

Bakgmnden till utredarens f�rslag om ett nytt st�d �r emellertid atl den typen av ramvidgning inte varit motiverad under senare �r, samtidigt som ett stort antal ans�kningar om statligt st�d ingivils lill b�de regeringen och samlingslokaldelegationen. D�rf�r har utredaren ansett att ett statsbidrag som l�mnas utifr�n en renodlat kulturpolitisk pr�vning vore motiverat. F�rslaget har m�tt en bred uppslutning hos remissinstanserna.

F�r egen del anser jag emellertid all della f�rslag inte nu kan genomf��ras. Jag gmndar den slutsatsen p� en sammanv�gning av flera omst�ndig�heter. Med h�nsyn till de kulturpoliliska reformramar som nu sl�r lill buds skulle ell statsbidrag av den typ utredaren f�reslagit under alla omst�ndig�heter komma atl bli synnerligen blygsamt, s�vitt inte inriktningen av de reformer som jag i �vrigl f�respr�kar avsev�rt �ndrades.

De statliga institutionernas uppgifter f�r hela landet

De statliga kullurinslilulionerna har stor betydelse n�r det g�ller all f�r�svara och utveckla v�r kulturella identitet, f�r den konstn�rliga kreativite�ten och f�r att uppr�tth�lla kulturkontakter med omv�rlden. All dessa uppgifter genomf�rs �r av stor vikt ocks� f�r regionerna. Starka, kreativa centrala kulturinstitutioner fr�mjar ell vitalt kullurliv i hela landet.

Riksteatern, Rikskonserter och Ftiksutst�llningar har skapats med syfte
all vara gemensamma resurser f�r hela landet. Deras verksamhet �r vikti�
ga komplement till den lokall och regionall f�rankrade kulturverksamhe�
ten. De samarbetar inte bara med institutioner utan �ven med organisatio�
ner och f�reningar m.m. Den breda kontaktytan �r myckel viktig i de
����������������������������������� 60


 


s. k. tre R: ens verksamhet, som b�r utg� fr�n behov och initiativ fr�n olika Prop. 1989/90:100 h�ll. Del �r v�sentligt all de tre R: en �r lyh�rda f�r synpunkter fr�n Bil. 10 kulturlivet i regionerna och st�ndigt pr�var sin verksamhet utifr�n della. Samarbetet mellan de tre R: en har �kat under senare �r � inte minsl g�ller del verksamheten f�r barn och ungdom. Denna samverkan har visat sig mycket fmktbar och jag f�mls�ller alt anstr�ngningar g�rs f�r all ytterligare utveckla samarbetet. Jag �terkommer till vissa resursfr�gor under anslagen till Riksteatern, Rikskonserter och Riksutst�llningar.

Filminstitutets uppgifter har framf�r allt inriktats p� verksamheter p� central niv�. 1 takt med atl del lokala engagemanget p� filmomr�det �kat har Filminstitutet f�ll en allt viktigare roll n�r del g�ller all st�dja och stimulera del lokala filmintressel. Bl.a.har inslilulel i n�ra samverkan med visningsn�mnden f�tt lill uppgift all f�rsl�rka filmens roll i del lokala kulturlivet. F�rdelning av bidrag till bl. a. lokalt arbete med video, filmkul�turella insatser f�r bam och ungdom och f�r uppmstning av biografer �r exempel p� verksamheter som tillkommit. Behovet av insatser p� lokal niv� kommer att �ka under de kommande �ren, bl. a. med syfte alt �ven i forts�ttningen erbjuda m�nniskor i hela landet m�jlighet att se bra film p� biograf

Operan och Dramalen har haft vissa sv�righeter all leva upp till kravet p� en mer omfattande tum�verksamhet � i f�rsta hand beroende p� de stora kostnader som turn�er medf�r. Dessa teatrars betydelse f�r hela landels kulturliv �r emellertid inte begr�nsad lill i vilken utstr�ckning de turnerar ulan v�rdet ligger ocks�, vilket jag nyss antytt, i deras uppgifter som nationella kulturb�rare. I rapporten Kultur i hela landet f�resl�s att Operans och Dramalens nationella ansvar skall preciseras i ell avtal med teatrarna. Jag avser atl la initiativ lill diskussioner med teatrarna med syfte all s�ka finna l�mpliga former f�r all fastst�lla vari teatrarnas natio�nella uppgifter besl�r. Jag r�knar med all �terkomma till regeringen i denna fr�ga.

Ansvarsmuseerna har i f�rsta hand en samordnande och r�dgivande funktion i f�rh�llande till l�nsmuseerna. fJet inneb�r bl. a. att de skall vara id�givande och initiativtagande i museipolitiska och museilekniska fr�gor. Med ansvarsmuseirollen f�ljer ocks� kravet all vara v�gledande f�r ut�vecklingen s�v�l p� del vetenskapliga planet som n�r del g�ller utst�llning�ar och annan publikinriktad verksamhet. �ven �vriga centrala museer f�ruts�tts ha ell �vergripande ansvar f�r hela landets museiverksamhet p� resp. specialomr�de. Cenlralmuseemas v�gledande roll f�mls�ller all de�ras egen verksamhet ligger v�l framme i utvecklingen p� alla relevanta omr�den. Detta g�ller inte minsl den publikinriklade delen av verksamhe�ten. Jag kommer i min f�redragning av anslagen till de centrala museerna atl la upp fr�gan om en s�rskild utvecklingsresurs f�r centralmuseerna.

Sveriges Radio-koncemen �r ingen statlig institution men programf�re�
tagen har genom avtal med staten �tagit sig regionala uppdrag. S�lunda har
samtliga programf�retag byggt upp en dislriklsorganisalion. En av televi�
sionens kanaler, TV 2, bygger i huvudsak p� de olika TV-dislriklens
verksamhet. F�mtom de s�ndningar som riktar sig
till hela landet s�nder
TV 2 regionala nyhetsprogram �ver olika omr�den. Ca 40% av s�v�l���������������������������������� 61


 


televisionens som riksradions rikss�ndningar produceras utanf�r Stock-���� Prop. 1989/90:100 holm. Utbyggnaden av ett fj�rde FM-n�t har nyligen avslutats, vilket���� Bil. 10 inneb�r att egna kanaler har st�llts till samtliga lokalradioomr�dens f�rfo�gande. Utbildningsradion s�nder regionalt producerade program i b�de riksradion och televisionen samt lokall �ver FM 4-n�let.

I de tre f�rstn�mnda programf�retagens avtal med staten s�gs ocks� atl de bl.a. skall bevaka och granska h�ndelser och utveckling p� kulturlivets olika omr�den samt i samspel med del �vriga kullurlivet stimulera och f�rmedla olika kulturaktiviteter.

Atl spegla kultumtbudet p� olika konslomr�den och i olika delar av landet �r en av de viktiga uppgifter som programf�retagen har och f�r vilken det allts� finns avtalsm�ssig.a f�ruts�ttningar. Utredaren i Kultur i hela landet har ansett att det b�r �verv�gas om inte klarare riktlinjer f�r tdevisering och radiering b�r ing� i avtalen. Vissa remissinstanser har �ven tagit upp fr�gan om i vilken utstr�ckning programf�retagen bevakar olika konslomr�den. Avtalen l�per ut i och med utg�ngen av juni 1992. I anslutning till atl nya avtal skall tr�ffas kommer jag all redovisa mina st�llningstaganden med anledning av utredarens och remissinstansernas synpunkter.

4.1.3 Regional teaterverksamhet

Min bed�mning: Etl �kat statligt st�d lill teaterverksamhet b�r under de n�rmaste tv� budget�ren inriktas p� l�n som saknar fast teater eller vars instilutionsverksamhel �r under uppbyggnad. Insatsema f�r bam- och ungdomsverksamhet b�r f�rst�rkas. Mina f�rslag f�r n�sta budget�r re�dovisar jag under ber�rda anslag.

F�rslag i Kultur i hela landet: �verensst�mmer med mina st�llningsta�ganden n�r det g�ller insatser f�r l�n som saknar fast teater eller d�r institulionstealer �r under uppbyggnad.

Remissinstanserna: Landslingen i de l�n som ber�rs av f�rslagen ang�ende l�n ulan fast teater �r positiva lill f�rslagen. N�gra remissinstanser framh�ller atl staten inte f�r utesluta angel�gna satsningar i andra l�n p� bl. a. f�rb�ttrad bam- och ungdoms;verksamhet.

Sk�len f�r min bed�mning: Teateromr�det har expanderat starkt sedan 1970-talet. I storst�dema har m�nga nya scener lillkommil, b�de inom ramen f�r de befintliga teaterinstitutionernas verksamhet och genom att fria leatergmpper etablerat egna scener. 1 �vriga landet har l�nsteatramas verksamhet vuxit och p� flera h�ll har nya l�nstealrar uppst�tt. Statsbidrag utg�r f�r n�rvarande till 22 lokala och regionala teatrar. Flertalet av de befintliga regionala teatrarna har uppn�tt en statliga bidragsniv� som moisvarar minst 35 gmndbelopp. IDenna omfattning har bed�mts vara en rimlig niv� f�r atl en fungerande teaterverksamhet skall kunna bedrivas.

Till bilden av den teaterverksamhet, som finns i hela landet, h�r ocks� Svenska riksleaterns omfattande tum�verksamhet. M�nga fria leatergmp�per turnerar ocks� - framf�r allt med barn- och ungdomsf�rest�llningar.

Teaterverksamheten �r del kulturomr�de dit de st�rsta statliga sals�
ningama styrts under senare �r. Delta beror bl. a. p� de regionala huvud-
���������������������������� 62


 


m�nnens h�ga ambitioner. Statsbidraget lill regionala teaterinstitutioner���� Prop. 1989/90:100 uppgick budget�ret 1970/71 till 97 milj.kr. i 1988 �rs prisl�ge och uppg�r���� Bil. 10 budget�ret 1988/89 lill 198 milj.kr. Kostnadema f�r all driva teaterverk�samhet uppvisar dessutom en snabb �kning under senare �r. F�r atl f� en n�rmare belysning av dessa f�rh�llanden har en s�rskild utredningsman tillsatts av regeringen. �versynen skall vara avslutad under v�ren 1991.

Trots denna expansion redovisar tillg�nglig lealerstalislik all l�nsleat-rarna under senare �r haft vissa sv�righeter atl bibeh�lla och utveckla sitt publikst�d. Detta har ocks� noterats av de examinalorer, som Europar�det har tillsalt i samband med granskningen av den svenska kulturpolitiken. Jag �terkommer till en n�rmare redovisning av examinatorernas iakttagel�ser och synpunkter senare i min f�redragning. Dessa har f�r sin del pekat p� en rad �tg�rder som skulle kunna f�rb�ttra denna situation. Enligt min mening �r del v�sentligt att ell aktivt publikarbele bedrivs i syfte all rekrytera nya gmpper lill teatrarna. I detta arbete b�r alla krafter, tealer-instilutioner, fria gmpper, regionala sk�debanor och teaterf�reningar, samverka.

Av vad som har framg�tt tidigare �r s�lunda landets lealergeografi nu v�sentligt annorlunda �n f�r bara ell par decennier sedan och f�rh�llande�na f�r�ndras kontinuerligt. En viktig utg�ngspunkt f�r statens st�d till teaterverksamhet m�ste vara att de olika teaterformerna skall komplettera varandra och kunna l�cka olika typer av efterfr�gan p� teater. Det kan g�lla sm� eller stora upps�ttningar, konventionella eller experimentella f�rest�llningar men ocks� utbudet av musiklealer och dans saml tillg�ngen p� barn- och ungdomsf�rest�llningar.

Del kulturpoliliska utvecklingsarbetet p� teateromr�det, som har inne�burit en medveten satsning p� atl i f�rsta hand f� lill st�nd en stabil stmktur av l�nstealrar, anser jag har varit lyckad. L�nsleatern torde vara det b�sta instmmentet f�r atl etablera ell fast och m�ngsidigt utbud av teater i varje l�n. Det �r d�rf�r naturiigt att etl fortsatt reformarbete inriktas p� atl f�rdigst�lla den stmkturen och all de l�n som har p�b�rjat eller st�r i begrepp atl p�b�rja arbetet med atl bygga upp l�nstealrar s�tts i fokus.

Staten har de senaste tv� budget�ren givit bidrag lill den nya l�nsleatern i Skaraborgs l�n. F�r n�sta budget�r r�knar jag med att bidraget till denna teater skall uppg� till 35 gmndbelopp. Landstinget i Bohusl�n har nyligen fattat beslut om att starta en ny l�nsteater. F�r det f�rsta �rets verksamhet har landstinget ans�kt om 7,5 gmndbelopp. �ven denna ans�kan b�r tillgodoses.

Kulturr�dels f�rslag om insatser f�r l�n utan egen fast teater inneb�r att
staten under en f�rs�ksperiod p� tre �r bidrar med en tredjedel av kostna�
derna f�r den regionala teaterverksamheten. Landsting och kommuner b�r
svara f�r �terst�ende kostnader. F�r Gotlands l�n ber�knar emellertid
kulturr�det en statlig andel p� 50%. Remissinstanserna i de ber�rda l�nen
har reagerat positivt p� f�rslaget. Jag noterar med tillfredsst�llelse att flera
l�n vill utveckla en verksamhet med inriktning p� barn- och ungdomstea-
ler. Enligt min uppfattning b�r kulturr�dets f�rslag kunna ligga lill gmnd
f�r statens engagemang i denna fr�ga. Kulturr�det har ber�knat kostnaden
������������������������� 63


 


f�r den statliga andelen till totalt 4 milj.kr. Eftersom de olika l�nen har Prop. 1989/90:100 kommit olika l�ngt i f�rberedelsearbete och politiskt st�llningstagande har Bil. 10 jag r�knat med all reformen b�r genomf�ras under tv� �r. Del b�r ankom�ma p� kulturr�det att efter f�rhandlingar med representanter f�r ber�rda l�n f�rdela tillg�ngliga statliga medel. Jag �terkommer till denna fr�ga under anslaget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilu�lioner.

N�r det g�ller de villkor som b�r st�llas p� l�nsteatrarna f�r att de skall erh�lla statligt bidrag vill jag s�rskilt betona vikten av all verksamheten n�r ut i hela l�net. F�r att berika teaterlivet �r det vidare �nskv�rt med ell �kat samarbete mellan l�nen. P� s� s�tt f�r sk�despdama m�ta en ny publik och publiken ta del av dt mer varierat teaterutbud. Ett �kat samarbete mellan l�nen kan ocl

Kulturr�det ger i dag s�rskilda bidrag lill teater- och musikinstitutioner i l�n med stora geografiska avst�nd. Dessa bidrag �r f�rh�llandevis sm� och uppg�r lill totalt drygt 2 milj. kr. att f�rdelas p� teater- och musikinstitu�tioner. Jag har f�r kommande budget�r r�knat om del regionala till�ggs-bidraget lill teateromr�det till 10 gmndbelopp. Kulturr�det b�r vid sin f�rdelning av dessa gmndbelopp ta h�nsyn till omfattningen av institutio�nernas regionala verksamhet. I del sammanhanget b�r kulturr�det �ven beakta om institutionerna ocks� turnerar utanf�r heml�nen samt om an�str�ngningar g�rs f�r all sprida l.ex.dans och musiklealer lill l�n som saknar s�dan verksamhet.

Den inriktning p� det statliga st�det till regional teaterverksamhet, som jag nu har redovisat, b�r inte utesluta satsningar p� redan etablerade teatrar. Dessa b�r emellertid g�ras utifr�n s�rskilda motiv. Ett omr�de, som jag finner angel�get att framh�lla, �r teatrarnas ansvar f�r bam- och ungdomspubliken. Jag har r�knat med att 70 gmndbelopp, varav 55 redan f�r budget�ret 1990/91, skall kunna anv�ndas direkt f�r st�d lill vissa teatrar f�r verksamhet med inriktning mot den publikgmppen. H�r finns del anledning att s�rskilt fasta uppm�rksamheten p� Unga Klara vid Stockholms stadsteater och Backateatem vid G�ieborgs stadsteater. �ven andra teatrar med utvecklad bam- och ungdomsverksamhet b�r kunna f� �kade bidrag t. ex. barn- och ungdomstealern i �lvsborgs l�n.

N�r det g�ller Svenska riksteatern inneb�r sj�lvfallet uppbyggnaden av
l�nsteatrarna och annan regional teaterverksamhet f�r�ndrade villkor. Det
�r naturligt f�r Riksteatem all anpassa sin verksamhet till dessa f�rh�llan�
den, s� att Riksleaterns utbud utg�r ell reellt komplement lill den tea�
terverksamhet som produceras i l�nen. Riksteatern kan erbjuda produk�
tioner av olika storiek och inom olika genrer. Inom Riksteatern ryms en
m�ngd skiftande verksamheter si�som teater f�r d�va och h�rselskadade
och finsk teaterverksamhet. Riksteaterns barn- och ungdomslealer Unga
Riks och dansensemblen Cullbergbaletten har b�da inom sina resp. verk�
samhetsomr�den r�nt stor uppslcattning. Riksteatern �r ocks� i sina nya
lokaler en m�tesplats f�r teater n�r del g�ller konstn�rligt utvecklingsarbe�
te, seminarier, utbildning och konferenser. Det �r viktigt all den resurs
�������������������������������� 64


 


som Riksteatern utg�r f�r hela landels kulturliv kan utnyttjas s� l�ngt del���� Prop. 1989/90:100 �r m�jligt. Jag f�resl�r mol denna bakgrund en allm�n f�rst�rkning av���� Bil. 10 Riksteaterns resurser med 8 milj.kr. Den �kade insatsen b�r bl.a.avse Riksteaterns barn- och ungdomsteaterverksamhet. Jag �terkommer till denna fr�ga vid min anm�lan av anslaget Bidrag lill Svenska riksteatern.

De fria teatergmpperna har en avg�rande betydelse f�r tillg�ngen p� barnteater i olika delar av landet. Del �r ett av sk�len till den �kning med totalt 10 milj. kr. till de fria gmppema, som jag f�resl�r f�r de kommande tv� budget�ren. I detta sammanhang harjag ocks� inbegripit de behov som finns f�r den fria dansen och mimen. Jag �terkommer till denna fr�ga under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m. m.

4.1.4 Regional musikverksamhet

Min bed�mning: Det statliga st�det lill symfoniorkestrar, kammaror�kestrar och musiklealrar b�r �ka med 125 gmndbelopp under de komman�de tv� budget�ren. St�det lill arrangerande musikf�reningar b�r f�rdubb�las under samma period. Mina f�rslag f�r n�sta budget�r redovisar jag under ber�rda anslag.

F�rslag i Kultur i hela landet: F�resl�r en �kning med totalt 150 grund�belopp lill symfoniorkestrar och musikteatrar. F�rslaget ang�ende ar�rangerande musikf�reningar �verensst�mmer med mitt f�rslag.

F�rslag i Symfonierna och samh�llet: Sammanlagt omfattar f�rslagen en �kad insats med drygt 200 grundbelopp saml f�rst�rkningar av regionala till�ggsbidrag, tum�verksamhet och utvecklingsinsatser inom en total ram av uppskattningsvis 25 milj. kr.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i fr�gan �r positiva lill �kade statliga insatser. N�gra instanser f�rordar en l�ngre lid �n tv� �r f�r uppbyggnad av sl�del lill institutionerna.

Sk�len f�r min bed�mning: Del regionala utbudet inom musikomr�det sker genom atl flera vikliga akt�rer samverkar � symfoniorkestrar, kam-marorkeslrar, l�nsmusik och frilansare. Genom all musikensembler � s. k. sinfoniettor � har byggts upp vid musikteatrama i V�sterbollen och V�rmland har ytterligare ett inslag i del regionala musiklivet utvecklats. Vid sidan av den professionella musiken finns en livaktig och kvalificerad amal�rverksamhet. Nya konsertlokaler har ocks� under senare �r uppf�rts eller planeras p� m�nga orter. F�ruts�ttningarna f�r ett vitalt musikliv i hela landet �r fr�n dessa utg�ngspunkter goda.

Den stora fr�ga, som under senare �r har st�tt i fokus f�r musikpolili-ken, �r regionaliseringen av regionmusiken och Rikskonserter. Att huvud�mannaskapet f�r de nybildade l�nsmusikstiftdserna �verf�rts till lands�lingen har medf�rt att den verksamheten p� ett hell annal s�tt �n tidigare kunnat f�rankras i dd regionala kulturlivet. Nya f�mts�ttningar har ska�pats f�r att n� hittills underf�rs�rjda publikgrupper och regioner, f�r engagemang av frilansare och f�r samverkansprojekt mellan olika ensemb�ler och enskilda musiker. Genom reformen har landstingen och kommu�nerna visat sin vilja alt la ett stort musikpolitiskl ansvar.

Del nya centrala organet inom musikomr�del. Svenska rikskonserter,������������������������������� 65

5��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


fick genom reformen uppgifter som omfattar bl.a. utvecklingsarbete inom���� Prop. 1989/90: IOO musikens omr�de, service lill olika delar av musiklivet samt inlernalionell���� Bil. 10 kontaktverksamhet.

Med den genomf�rda l�nsmusikreformen som bakgmnd finns del nu sk�l atl rikta uppm�rksamheten p� formerna f�r utbud av symfonisk musik, av kammarmusik och p� del utbud som sker genom musikteatrar�nas ensembler. Staten ger sedan l�nge st�d till de stora symfoniorkestrama i Stockholm, G�teborg och Malm� samt de medelstora orkestrarna i Norrk�ping, G�vleborg och Helsingborg. Vidare f�r kammarensembler i Oskarshamn, Uppsala, V�ster�s och �rebro statsbidrag. Till detta kom�mer sinfoniettorna vid musikteatrarna i V�sterbotten och V�rmland. Or�kestrarna turnerar i varierande omfattning i heml�nen och �ven i viss utstr�ckning utanf�r dessa. Del �r emellertid uppenbart alt delar av landet inte n�s av symfoni- och kammarorkestrarnas verksamhet i lillfredsst�l�lande omfattning. Detta f�rh�llande g�ller s�rskilt Norrlandsl�nen. N�r nu �kade statliga resurser f�resl�s bli tillf�rda musikomr�det b�r s�ledes tillg�ngligheten lill konserter f�r hittills underf�rs�rjda regioner och pub-likgmpper uppm�rksammas.

Genom f�rslagen i Symfonierna och samh�llet finns etl gott underlag f�r beslut om den framtida utbyggnaden av orkestrarna. Utredaren anser med utg�ngspunki i m�jligheten all fraimf�ra olika kr�vande repertoarer all de stora orkestrarna i G�teborg och Malm� och de medelstora orkestrama i G�vle, Helsingborg och Ume� b�r f�rst�rkas. Utredaren f�resl�r vidare en utbyggnad all del statliga st�det lill kammarorkestrar. Statliga bidrag i form av gmndbelopp ges i dag till s�dan orkesterverksamhel i �rebro, V�ster�s, Uppsala och Oskarshamn. Dessa orkestrar kan med f�rst�rkning av varierande slag i viss omfattning �ven ge symfonikonserter. Jag delar utredarens bed�mningar. Jag inst�mmer i utredarens f�rslag alt del ocks� f�r en breddning av konsertverksamheten �r v�sentligt att musikleatrarnas behov av musikerf�rsl�rkningar nu uppm�rksammas. Det statliga engage�manget beror dock ytterst p� landstingens och kommunemas egen vilja att utveckla sina inslilulioner. Det �r vidare en fr�ga f�r de kommunala huvudm�nnen alt ta st�llning lill humvida s. k.kombinalionstj�nster � musiker i kammarorkestern �r anst�llda som l�rare i kommunala musik�skolan � b�r pr�vas vid uppbygj;naden av nya kammarorkestrar i andra delar av landet.

Jag har tidigare betonat �nskv�rdheten av atl tum�verksamhet kan �ga
rum i den omfattning som g�r alt s� stora delar av landet som m�jligt n�s
av orkestrarnas konserter. Denna omst�ndighet b�r kulturr�det la h�nsyn
till vid f�rdelningen av grundbelopp. Utredaren har pekat p� atl n�gra
delar av landet s�llan f�r bes�k av symfoniorkestrar och att turn�er med de
stora och medelstora orkestrarna b�r kunna genomf�ras i st�rre utstr�ck�
ning �n vad som hittills pr�vats. Jag delar denna uppfattning och inst�m�
mer i utredarens f�rslag atl Svenska rikskonserter b�r kunna medverka i
planering och samordning av denna verksamhet i n�ra kontakt med orkes-
lerinslitulionerna och l�nsmusikorganisationen. Jag har f�r detta �ndam�l
ber�knat I milj.kr.under anslaget lill Svenska rikskonserter. Insatsen fi�
nansieras genom en omdisposition av medel som innevarande budget�r
����������������������������� 66


 


finns upptagna f�r regionall lill�ggsbidrag under anslaget Bidrag lill regio-���� Prop. 1989/90:100 nala och lokala teater-, dans- och musikinslilutioner. Denna form b�r��� Bil. 10 pr�vas under en tre�rig f�rs�ksperiod f�r att d�refter utv�rderas.

Jag har ber�knat en f�rst�rkning av st�det lill symfoniorkestrar, kammarorkestrar och musikteatrar med totalt 125 gmndbelopp. Av dessa har 75, varav 50 f�r musiklealer, tagils upp f�r budget�ret 1990/91 och 50 f�r budget�ret 1991/92. Detta b�r ge ber�rda landsting och kommuner den planeringstid som kr�vs f�r att delta i utbyggnaden.

De flesta symfoni- och kammarorkestrar har i dag en t�mligen omfattan�de konsertverksamhet f�r bam och ungdom. Den sker framf�r allt i form av skolkonserter, d�r hela eller delar av ensemblen framtr�der. I m�nga fall svarar antalet skolkonserter f�r en fj�rdedel eller mer av det totala antalet konserter som orkestem ger under �ret. En f�mts�ttning f�r atl skolkonsertverksamheten skall n� denna omfattning �r en god framf�rh�ll�ning i planeringen fr�n b�de orkesterns och skolornas sida. Det �r enligt min mening angel�get alt konsertverksamheten f�r barn och ungdom ges goda m�jligheter att ytterligare utvecklas. Vid f�rdelningen av nya gmnd�bdopp till orkestrama b�r kulturr�det uppm�rksamma orkestrarnas ambi�tioner n�r det g�ller att ordna arrangemang som v�nder sig lill bam och ungdom.

N�gra remissinstanser, d�ribland Landstingsf�rbundet, kommenterar s�rskilt behovet av alt symfoniorkestramas regionala verksamhet i det egna l�net planeras tillsammans med l�nsmusikens verksamhet. En s�dan samplanering b�r �ven ske med andra l�nsmusikstiftdser vid turn�er och g�stspel i andra l�n. �ven jag vill peka p� de m�jligheter som ligger i ell n�ra samarbete mellan olika delar i l�nens musikliv. D� t�nker jag inte enbart p� de professionella orkesterinslitutionema utan ocks� p� de fri�lansande artisterna och den vikliga verksamhet som bedrivs av s. k. SOR-orkestrar anslutna lill Sveriges orkeslerf�reningars riksf�rbund och ama�t�rensembler.

De arrangerande musikf�reningama spelar en stor roll f�r det lokala musikulbudel och f�r de frilansande artistema. Jag f�resl�r d�rf�r alt del statliga sl�del lill de arrangerande musikf�reningarna f�rdubblas under de n�rmaste tv� budget�ren. Jag delar emellertid bed�mningen i Kultur i hela landet all en tydligare ansvarsf�rdelning mellan stat, landsting och kom�mun p� sikt b�r efterstr�vas, d�r staten b�r inrikta sill bidrag p� f�rening�ar med rikst�ckande verksamhet, medan landsting och kommuner b�r st�dja regional och lokal verksamhet. Jag utg�r fr�n att kulturr�det beaktar detta i sill arbete.

Jag vill slutligen erinra om projektet Lansering 90, som nyligen har startats av Svenska rikskonserter. Detta projekt har till syfte alt hj�lpa unga artister att komma ut p� marknaden. Jag kommer under anslaget lill Svenska rikskonserter all f�resl� en �kning med 300000 kr. f�r Lansering 90 f�r n�sta budget�r.

67


 


4.1.5 L�nsbibliotek���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Min bed�mning: Del statliga st�det till l�nsbiblioteken b�r bibeh�llas, men����������

kraven p� dessa atl svara f�r regionala uppgifter b�r sk�rpas. Mitt f�rslag f�r n�sta budget�r redovisar jag under anslaget Bidrag till regional biblio�teksverksamhet.

F�rslag i Kultur i hela landet; Statsbidragen till l�nsbiblioteken b�r ompr�vas. Dessf�rinnan b�r kulturr�det la upp en diskussion med f�retr�dare f�r l�nsbiblioteken om vilka hindren f�r den regionala verksamheten �r och vad som kan g�ras f�r atl undanr�ja dem.

Remissinstanserna: Remissinstanserna anser med f� undantag att stats�bidragen fyller en viktig funktion och b�r bibeh�llas. N�gra anser att problemen med l�nsbibliotekens regionala arbetsuppgifter �r av organisa�torisk art och beror p� oklarheter i rollf�rdelningen mellan kommuner och landsting.

Sk�len f�r min bed�mning: Det �kade sl�del till l�nsbiblioteken, som riksdagen beslutade om med anledning av 1985 �rs litteratur- och biblio-teksproposilion (prop. 1984/85:141, KrU 21, rskr. 392) hade tv� huvud�motiv. Det ena var atl f�rb�ttra l�nsbibliotekens m�jligheter atl ge kvalifi�cerad hj�lp till folkbiblioteken i form av r�dgivning, fortbildning och samordnande insatser. H�rigenom skulle l�nsbiblioteken aktivt medverka lill f�rnyelse och utveckling av kommunernas biblioteksverksamhet. Det andra var att g�ra l�nsbiblioteken lill en b�ttre k�lla f�r folkbibliotekens kompletterande medief�rs�rjning.

Utredaren menar all det har varit sv�rt f�r m�nga l�nsbibliotek all anpassa sitt arbete till de utvidgade regionala uppgifter som har f�mtsetts. En regional planering p� l�nsniv� b�r komma lill st�nd �ven p� biblioteks�omr�det.

F�r egen del anser jag alt l�nsbiblioteken fyller en myckel viktig funk�tion f�r biblioteksulvecklingen p� lokal niv�. L�nsbiblioteken utg�r gmnd-f�ruls�tlningen f�r att den s. k. fj�rrl�nekedjan skall fungera. De kommu�nala bibliotekens medieresurser har visserligen �kat avsev�rt under de senaste tjugo �ren, men �ven om de kommunala biblioteken i dag har uppn�tt en h�g grad av sj�lvf�rs�rjning �r det fortfarande rationellt med ett regionalt och centralt ansvar for alt lillhandah�lla mindre frekvent och �ldre litteratur. L�nsbiblioteken kan �ven p� m�nga andra s�tt bidra lill all uppr�tth�lla och �ka kvaliteten hos den lokala biblioteksverksamheten. S�rskilt betydelsefullt �r del att sm� och svaga kommunbibliotek kan f� utnyttja den bibliolekslekniska kompetens som finns representerad i l�ns�biblioteken. Av remissvaren framg�r alt m�nga l�nsbibliotek har ambitio�nen atl fungera regionall och atl v�sentliga insatser faktiskt g�rs f�r all tillgodose de lokala bibliotekens behov av service i olika former.

Som p� museiomr�det beh�vs emellertid ocks� f�r bibliotekens del en

�vergripande planering p� regional niv� som ger l�nsinslilutionen ell klart

mandal att spela en samordnande och v�gledande roll i f�rh�llande lill den

lokala niv�n. Jag anser del angel�gel all huvudm�nnen lar fasla p� de

ambitioner i denna riktning som finns hos m�nga l�nsbibliotek, men

samtidigt uppm�rksammar de praktiska och organisatoriska hinder som

68


 


kan f�religga f�r en anpassning till de regionala uppgifterna. Staten b�r se ����Prop. 1989/90:100

som sin uppgift att stimulera str�vandena fr�n landstingens och v�rdkom-���� Bil. 10

munernas sida att planera l�nsbibliotekens verksamhet och dimensionera

deras resurser utifr�n hela l�nels behov. 1 samband med den statliga

bidragsgivningen b�r enligt min mening del allm�nna villkoret st�llas, all

huvudm�nnen i �rliga verksamhetsplaner anger m�l och ambitionsniv�er

f�r den regionala biblioteksfunktionen.

Till f�ljd av 1985 �rs biblioleksreform har l�nsbiblioteken successivt tillf�rts ca 6 milj.kr.i �kat st�d. Statsbidraget uppg�r f�r n�rvarande lill 252 gmndbelopp vilket motsvarar i mnda lal 20 milj.kr. H�rtill kommer ca 5 milj.kr.i s�rskilt st�d lill l�necentralsverksamhel. Jag ser f�r n�rva�rande inget sk�l alt ompr�va storleken p� eller formerna f�r statens totala engagemang i den regionala biblioteksverksamheten. Mol bakgmnd av vad jag nyss anf�rt om regionala verksamhetsplaner finns dock anledning f�r statens kulturr�d att ta upp �verl�ggningar med l�nsbibliotekens hu�vudm�n och bidragsgivare i syfte atl precisera inneh�llet i l�nsbibliotekens regionala uppgifter. Med anledning av vad som kommer fram vid dessa samtal b�r kulturr�det n�rmare precisera villkoren f�r statens st�d. D�r�vid kan del finnas anledning f�r r�del atl �verv�ga i vad m�n en tydligare styrning av de statliga insatserna mol best�mda delar av verksamheten kan vara motiverad.

Vid min kommande f�redragning av del ber�rda sakanslagel kommer jag att behandla bl. a. fr�gan om l�necentralemas st�llning och andel i den totala statliga insatsen f�r regional biblioteksverksamhet.

4.1.6 L�nsmuseer

Min bed�mning: Sl�del lill l�nsmus�ema b�r f�rsl�rkas under de n�rmaste tv� budget�ren. �verv�ganden om nya bidrag b�r kunna g�ras mot bak�gmnd av verksamhetsprogram f�r museerna, d�r st�llningstaganden i fr�ga om museemas aktuella utvecklingsfr�gor redovisas. Mina f�rslag f�r n�sta budget�r l�gger jag fram under anslaget Bidrag till regionala museer.

F�rslag i Kultur i hela landet: Utredaren f�resl�r atl st�det lill l�nsmuse�erna �kas med sammanlagt 240 gmndbdopp. Detta skulle medge en h�jning av den genomsnittliga bidragsniv�n fr�n nuvarande 15 lill 25 slatsbidragssl�dda �rsverken. H�mt�ver b�r s�rskilda insatser g�ras f�r arbelet med milj�fr�gorna. Utredaren f�resl�r vidare �tg�rder f�r att st�r�ka bildkonstens st�llning i l�nen. St�d inom ramen f�r gmndbdoppssyste-mel b�r �ven kunna ges lill nybildade konstmuseer. Vad g�ller de allm�n�na villkoren f�r bidrag �verensst�mmer utredarens f�rslag med mitt.

Remissinstanserna: Remissopinionen framh�ller viklen av ett �kat stat�
ligt st�d till l�nsmus�ema och delar utredarens syn p� behovet av en
samlad verksamhetsplanering. L�nsmuseernas samarbetsr�d anser det an�
gel�get all l�nsmuseistyrdserna sj�lva f�r ha ell avg�rande inflytande �ver
verksamhetsprogrammens inriktning. Ocks� Nordiska museet l�gger vikt
vid l�nsmuseemas handlingsfrihet och anser att st�d f�r s�rskild verksam�
het inom l�nsmus�ema b�r utvecklas genom till�ggsbidrag vid sidan av
gmndbdoppen. Utredarens f�rslag om insatser f�r milj�arbetet tillstyrks
����������������������������� 69


 


av de instanser som yttrat sig i fr�gan. N�r det g�ller bildkonstomr�del �r���� Prop. 1989/90:100 remissinstanserna �ver lag positiva lill del f�reslagna sl�del lill nya konst-���� Bil. 10 museer. En del remissinstanser anser all st�det �ven b�r avse befintliga konstmuseer.

Sk�len f�r min bed�mning:

Allm�nna utg�ngspunkter

Jag delar utredarens uppfattning att museerna beh�ver utarbeta ell samlat verksamhetsprogram, d�r m�len f�r de olika verksamhetsgrenarna precise�ras. Ell s�dant krav inneb�r inte n�got ingrepp i museernas frihet all utforma verksamheten utifr�n de regionala f�rh�llandena och den kompe�tens som finns representerad i varje museum. All precisera m�l och ange ambitionsniv�er �r d�remoi en gmndl�ggande f�mls�llning f�r ell effek�tivl utnyttjande av tillg�ngliga ekonomiska resurser. V�l genomt�nkta verksamhetsplaner kan ocks� bli ett bra instmment f�r en mer utvecklad samverkan och arbetsf�rdelning mellan l�nsmuseer och andra institutio�ner inom l�net.

En m�jlig ulveckiing n�r l�nsmuseerna f�r ell allt bredare verksamhets�f�lt �r att bedriva l�nsmuseifunklionen i form av ell l�nsl�ckande n�tverk av institutioner snarare �n inom etl enda museum. L�nsmuseet f�r d� en sammanh�llande roll n�r det g�ller verksamheter som museet sj�lvt inte har omedelbart ansvar f�r. Ulvecldingen av l�nsmuseifunktionens organi�satoriska form �r sj�lvfallet betingad av de lokala och regionala f�rh�llan�dena. Ingen modell har en given f�rdel framf�r andra.

Med utg�ngspunkt i utredarens f�rslag vill jag h�r n�got ber�ra hur jag ser p� samspelet mellan statsbidraigen och verksamhetsprogram f�r muse�erna.

Del s�ger sig sj�lvt all en institution med ell s� brett ansvarsomr�de som etl l�nsmuseum inte kan agera lika kraftfullt inom alla de verksamhels-grenar som museet kan utveckla. Lika sj�lvklart �r all skillnader i museer�nas profileringar sammantaget utg�r en styrka f�r den samlade organisa�tionen. I basen f�r varje l�nsmuseum finns dock del kulturhistoriska och vetenskapliga dokumentationsarbetet, innefattande insamlingsarbete och f�rem�lsv�rd. Dokumentationsarbetet utnyttjas sedan i utst�llningspro-duktionen, i kullurmilj�v�rden, i museels publikationer etc.

Utredaren har lyft fram fyra fr�g;or som han bed�mt ha h�g aktualitet f�r museernas utveckling. Det g�ller kullurmilj�v�rden, natur- och milj��v�rdsfr�gor, bildkonsten samt insatsema f�r barn och ungdom. Remiss�opinionen bekr�ftar giltigheten av den analysen. Som jag ser det �r del d�rf�r l�mpligt alt ett verksamhetsprogram f�r museet inkluderar st�ll�ningstaganden till dessa fyra uppgiflsomr�den. Som utg�ngspunkt f�r fort�satta samtal mellan huvudm�nnen och kulturr�det om utbyggnaden av statsst�det kan sedan programmen fungera p� olika s�tt.

Kulturr�det b�r f�ra en diskussion med l�nsmus�ema om vilka krav
som skall st�llas p� deras verksamhetsprogram. 1 denna diskussion b�r-
s�v�l riksantikvarie�mbetet som ber�rda ansvarsmuseer delta. Det b�r
�������������������������������� 70


 


ing� i ansvarsmuseirollen att bist� l�nsmuseerna i deras verksamhelspla-���� Prop. 1989/90:100 nering genom att dels ge r�d och anvisningar, dels f�resl� former f�r���� Bil. 10 samverkan mellan l�nsmuseer inom omr�den d�r arbetsf�rdelning eller en gemensam l�sning ter sig mest rationell.

Kullurmilj�v�rden

1 utredarens f�rslag utpekas museets funktioner inom kullurmilj�v�rden som k�man i verksamhetsprogrammet. N�gra remissinstanser har d�rf�r ansett atl utredaren betonat kullurmilj�v�rden alltf�r kraftigt och att den verksamhetsgrenen p� m�nga h�ll redan lar ett alltf�r stort utrymme i museiverksamheten.

F�r egen del vill jag, i likhet med utredaren, stryka under den betydelse som l�nsmuseerna har f�r kulturmilj�v�rden. Den statliga organisationen f�r kulturmilj�v�rden �r uppbyggd med utg�ngspunkt i att l�nsmuseet har en best�md uppgift i den organisationen. Allteftersom kommunernas be�fattning med kulturmilj�fr�gor har utvecklats har museerna ofta f�tt en motsvarande roll i det lokala kullurmilj�arbetd. Det finns ingen annan instans som kan ers�tta l�nsmuseet om detta brister i kullurmilj�arbetd.

Della �r ocks� sk�let till att deltagandet i kullurmilj�v�rden, alltsedan det nuvarande bidragssystemet inf�rdes, varit ell gmndl�ggande villkor f�r statsbidraget lill l�nsmuseerna.

Villkoret har aldrig formaliserals, t. ex. genom all knytas till krav p� en viss verksamhelsvolym hos museet, och jag kan inte se att ett s�dant f�rfarande skulle kunna aktualiseras. Det vore ol�mpligt med tanke p� att museema �r sj�lvst�ndiga kulturinstitutioner och kulturmilj�v�rden �r en integrerad del i museels �vriga verksamhet.

D�remot �r det naturligt all staten i ett skede n�r statsst�det byggs ut, v�ger in museets kullurmilj�arbete vid f�rdelningen av nya gmndbelopp. Museemas engagemang inom omr�det uppvisar klara variationer som inte kan s�gas svara mot olika insatsbehov i de olika l�nen. Kulturr�det, som i dessa fr�gor b�r samr�da med riksantikvarie�mbetet, b�r d�rf�r i diskus�sionema med huvudm�nnen om nya gmndbelopp stryka under vikten av att museet utvecklar en i f�rh�llande lill sin �vriga verksamhet och lill behovet i l�net rimlig insats inom kulturmilj�v�rden.

Delta inneb�r givelvis inte all staten gentemot de museer, som redan h�ller en h�g ambitionsniv� inom kullurmilj�v�rden, st�ller villkor vid f�rdelning av nya gmndbelopp lill ytterligare ambitionsh�jningar inom den sektom. D�remot �r det angel�gel att nya statliga gmndbelopp kan anv�ndas f�r att stimulera ambitionsh�jningar i de l�n d�r kulturmilj�ar-belet halkal efter eller beh�ver utvecklas utifr�n en �kad efterfr�gan p� l�nsmuseets insatser. Jag �terkommer senare under en s�rskild f�redrag�ningspunkt lill de aktuella utvecklingsfr�gorna inom kullurmilj�v�rden.

Natur- och milj�v�rd

Ett �kat engagemang f�r l�nsmuseerna i natur- och milj�v�rdsfr�gor har

efterlysts i flera sammanhang de senaste �ren. Bl.a.har L�nsmuseernas������������������������������� 71


 


samarbetsr�d tillsammans med statens naturv�rdsverk tagit upp �mnet i���� Prop. 1989/90: IOO en s�rskild framst�llning till regeringen. Det diskuteras ocks� i utredning-���� Bil. 10 en Kultur i hela landet. Utredaren har framh�llit de m�nga naturliga ber�ringspunktema mellan del kulturhistoriska museets uppgifter och milj�v�rdsfr�gorna. Utredaren anser att statsbidrag skulle kunna utg� lill f�rslagsvis fem nya tj�nster med inriktning p� natur- och milj�v�rd.

Jag inst�mmer i dessa bed�mningar. Det �r l�tt atl se all l�nsmuseerna, med en f�rst�rkt kompetens, skulle kunna fylla en viktig roll i milj�v�rds�arbetet. Della bekr�ftas bl. a. av de s�rskilda ekologiprojekt som statens kulturr�d bedriver tillsammans med ell antal museer. Museerna har s�r�skilda f�ruts�ttningar att t. ex. i sina utst�llningar belysa samspelet mellan m�nniska och milj�. De b�r ocks� kunna f�rmedla den bakgrundsbild och de bakgrundsfakta som �r s� viktiga f�r att m�nga skall kunna della i och kritiskt bed�ma en intensiv och seri�s milj�v�rdsdebatl.

Verksamhet hos museema med inriktning p� natur- och milj�v�rd kan emellertid bedrivas p� m�nga olika s�tl. Museernas verksamhetsprogram b�r i della avseende kunna anv�ndas f�r att precisera former och ambitio�ner f�r institutionen. Del b�r s�lunda ankomma p� museerna sj�lva all la st�llning till hur �mnesomr�det b�r utvecklas. Staten b�r dock ha en viss beredskap all st�dja en utveckling inom den kulturpoliliska reformram som nu sl�r till f�rfogande. Jag delar utredarens uppfattning r�rande omfattningen av det st�d som nu b�r kunna ges.

F�rslaget i fr�ga om denna del av museist�del b�r ses i samband med de �vriga insatser f�r all utveckla samverkan mellan milj�v�rds-, ulbildnings-och kultursektorerna som beretts av en s�rskild arbetsgrupp inom rege�ringskansliet. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r milj�- och energidepartementet. Statsr�det Persson har tidigare anm�lt gruppens nu avslutade arbete under sin f�redragning.

Bildkonst

I varje region finns ell flertal akt�rer som svarar f�r utst�llningar av bildkonst och som bedriver konslpedagogisk verksamhet. P� organisa�tions- och f�reningssidan finns s;tudief�rbunden, konslf�reningsr�rdsen och konstn�rernas egna organisationer. Bland institutionerna kan n�mnas l�ns- och konstmuseer, konsthallar och gallerier. Till skillnad fr�n vad som g�ller f�r teater-, dans- och musikomr�dena disponerar bildkonsten inga egna grundbelopp. Statens st�d lill regional verksamhet inom bildkonst�omr�det finns inrymt i l�nsmuseist�del.

Jag har under hand inh�mtat att flertalet l�nsmuseer har egna samlingar
av nulidskonst av den storlek och kvalitet att de kan ligga till grund f�r
verksamhet inom bildkonstomr�del. F�mts�ttningarna f�r all visa sam�
lingarna och f�r atl ta emot utst�llningar utifr�n varierar dock kraftigt. De
l�nsmuseer som har de b�sta betingelserna f�r all bedriva konslverksam-
hel �r l�nsmuseerna i Link�ping, J�nk�ping och G�vle. En framg�ngsrik
konstverksamhet beh�ver inte alllid vara relaterad lill museernas egna
samlingar. L�nsmuseerna i bl.a. Hallands och �lvsborgs l�n bedriver en
����������������������������� 72


 


omfattande konstverksamhet med hj�lp av utifr�n kommande utst�llning-���� Prop. 1989/90:100
ar.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

1 regioner d�r det finns kommuner med livaktiga konstmuseer eller konsthallar �r l�nsmuseernas engagemang p� bildkonstomr�del vanligtvis mindre eller saknas helt. 1 exempelvis Kalmar l�n handhas de regionala uppgifterna p� bildkonstomr�det av det konstf�reningsdrivna Kalmar konstmuseum. Liknande arrangemang finns eller diskuteras p� ytterligare ett antal platser i landet. Med undantag f�r Kalmar l�n, d�r l�nsmuseet sedan �r 1979 l�mnar �ver ett par av sina grundbelopp till konstmuseet, har finansieringen av s�dant regionalt samarbete inom bildkonstomr�det skett utan statligt st�d.

Utredaren framh�ller i rapporten Kultur i hela landet alt bildkonsten �r den konstart som har ber�rts minsl av kulturlivets regionalisering. Enligt utredaren har knappt n�got l�nsmuseum byggt ul sin konstverksamhet. Expansionen och nyorienteringen har i st�lld skett inom andra omr�den. Enligt utredaren �r det d�rf�r inte realistiskt alt r�kna med att det sker n�gon mer betydande utbyggnad av l�nsmuseernas egna bildkonstavdel�ningar annal �n p� ell f�tal platser i landet. Den angel�gna f�rst�rkningen av bildkonstens st�llning regionalt m�ste d�rf�r ske p� annal s�tt. Utreda�ren h�nvisar h�r till de planer som finns hos vissa kommuner p� atl starta nya konstmuseer. Om n�got eller n�gra av dessa projekt kan konkretiseras under den inledda reform period en b�r de kunna f� st�d, i f�rsta hand via gmndbeloppssystemd f�r l�nsmuseer.

Merparten av de remissinstanser, som yttrat sig i fr�gan, tar avst�nd fr�n utredarens beskrivning av l�nsmuseernas utveckling och framtida m�jligheter inom bildkonstomr�det. Enligt L�nsmuseernas samarbetsr�d har ett stort antal l�nsmuseer byggt upp kvalitativa samlingar av nutids-konst. Ett flertal l�nsmuseer har �ven specialsamlingar av konsthantverk. Samarbetsr�det m. fl. anser d�rf�r atl arbelet med nulidskonst och konst�bildning �ven i forts�ttningen b�r ha sin regionala tyngdpunkt i l�nsmuse�erna. N�r det g�ller utredarens f�rslag om st�d till nya konstmuseer �r remissinstanserna �ver lag positiva. Statens konstmuseer och ett antal kommuner och landsting anser emdlertid alt �ven befintliga konstmuseer b�r kunna f� st�d. Flera remissinstanser, d�ribland Nordiska museet, framh�ller att st�dd lill dessa institutioner b�r ses som ett st�d till l�nsmu�seet och kanaliseras via della, s�som del redan sker i Kalmar l�n.

Problemet f�r bildkonsten i regionerna �r inte som jag ser det alt del saknas akt�rer utan alt det inte finns v�l utbyggda stmklurer f�r samver�kan akt�rerna emellan. Av min f�redragning har framg�tt alt del finns f�ruts�ttningar och vilja hos flertalet l�nsmuseer alt la ell fortsatt ansvar f�r bildkonsten i regionen. Det �r dock uppenbart atl insatser f�r alt st�rka de regionala stmkturerna f�r konslverksamhden b�r ske i olika former, beroende framf�r allt p� omfattningen av den verksamhet som har byggts upp av kommunerna. En modell f�r samverkan finns redan utvecklad i Kalmar l�n. Samma slags samverkan skulle enligt min mening ocks� kunna utvecklas inom gmndbeloppssystemds ram mellan etl l�nsmuseum och n�gon av de andra akt�rerna inom bildkonstomr�del vid sidan av

73


 


konstmuseerna; en konsthall, ell l�nsbildningsf�rbund, en l�nskonstf�re-���� Prop. 1989/90:100
ning eller en konsthantverks-och designorganisation.
������������������������������� Bil. 10

Av del jag nu har sagt framg�r att jag anser all l�nsmus�ema b�r vara den institution till vilken del statliga st�det f�r regional verksamhet inom bildkonstomr�del riktas. Del b�r ankomma p� l�nsmuseerna all besluta om de sj�lva skall ha verkst�llighetsansvaret f�r de regionala insatsema p� bildkonstomr�det eller om de vill inleda samarbete med andra akt�rer f�r att helt eller delvis l�gga �ver ansvarel p� dem. F�r att s�kra �verblick och rationellt utnyttjande av resurserna b�r l�nsmuseernas verksamhetsplaner inneh�lla riktlinjer f�r hur arbetet med bildkonst skall utformas och orga�niseras i regionen. Jag utg�r fr�n all mina f�rslag om �kat antal gmndbe�lopp lill l�nsmuseerna �ven kommer all medf�ra en angel�gen f�rst�rk�ning av bildkonstomr�det.

Utredaren har inte n�rmare redogjort f�r inneh�llet i bildkonstbegrep-pel. Vissa remissinstanser anser alt konsten har behandlats utifr�n en alltf�r sn�v �mnesdefinition. Jag �r d�rf�r angel�gen om all h�r framh�lla' all jag vid min anv�ndning av begreppet bildkonst avser bild- och form-konstomr�det i hela dess bredd och inte enbart bildkonst i traditionell mening.

Utredarens f�rslag om depositioner och b�ttre utnyttjande i den regio�nala utsl�llningsverksamheten av den konst som k�pts in f�r offentliga milj�er har f�ranlett enbart positiva reaktioner bland remissinstansema. Jag f�mts�tter att ber�rda institutioner kommer att ta de initiativ som beh�vs.

N�r del g�ller utredarens f�rslag om en turnerande konstsamling �r remissopinionen splittrad. Jag anser atl fr�gan b�r �verv�gas ytterligare.

Barn och ungdom

Med den pedagogiska inriktning som l�nsmuseernas verksamhet har �r barn och ungdom en sj�lvklar m�lgmpp f�r det ut�triktade arbetet. Oav�sett vilken tyngd museerna l�gger vid olika verksamhetsgrenar �r del angel�get att ett m�lmedvetet arbete bedrivs i syfte att levandeg�ra histo�ria och samtidsf�reteelser f�r den unga generationen. Etl naturligt s�ll all utveckla barn- och ungdomsverksamheten �r sj�lvfallet all f�rst�rka sam�arbetet med barnomsorg, skola och f�reningsliv. Museema b�r i sina verksamhetsplaner n�rmare ange hur de t�nker sig all arbetet i denna dd skall l�ggas upp.

Resursfr�gor m. m.

F�r all kunna utveckla verksamhet p� de av mig n�mnda omr�dena och
h�ja ambitionsniv�n inom svaga verksamhetsgrenar beh�ver museerna
�kade resurser. Resurs�kningen b�r enligt min mening ske i form av en
kraftig allm�n f�rst�rkning av l�nsmuseist�del. Jag anser dock inte att en
�kning av del totala antalet gmndbelopp n�dv�ndigtvis m�ste leda lill en
generell h�jning av bidragsniv�n. I likhet med utredaren finner jag del
v�sentligt alt del statliga sl�del i f�rsta hand s�tts in d�r de b�sta f�ruts�tt-
������������������������� 74


 


ningama finns atl n� bra resultat. Alt museet har en genomt�nkt verksam- Prop. 1989/90:100 hetsplan med klara prioriteringar b�r vara ell villkor f�r �kat statsbidrag. Bil. 10 Etl annat villkor b�r vara att det finns en dokumenterad viljeyttring, helst i form av politiskt beslut, fr�n huvudmannens sida om alt bidra till verksamheten i den utstr�ckning som gmndbeloppssyslemel f�mts�tter. Initiativet till ulveckiing och f�myelse, liksom lill �lg�rder f�r n�dv�ndig konsolidering, f�mts�tts s�ledes ligga p� den regionala och lokala niv�n. Kulturr�dets uppgift b�r enligt della s�ll all se snarast vara all identifiera och la fasta p� goda probleml�sningar och utvecklingsbara handlingspla�ner.

Enligt min mening b�r st�det lill l�nsmuseerna �ka med sammanlagt 225 gmndbdopp under den n�rmaste tv��rsperioden. Tyngdpunkten i f�rst�rkningen b�r ligga p� �r 2 bl. a. f�r att ge museislyrdsema m�jlighet all se �ver verksamheten och bereda marken f�r politiska beslut lokalt och regionalt. Jag ber�knar d�rf�r en �kning med 50 gmndbelopp f�r budget��ret 1990/91 och med ytteriigare 175 gmndbelopp f�r budget�ret 1991/92.

Denna resursf�rst�rkning b�r �ka museemas f�mts�ttningar atl bedriva en rimlig basverksamhet inom deras huvudsakliga ansvarsomr�den. Jag r�knar ocks� med all det inom gmndbeloppssyslemel skall bli m�jligt all s�rskilt uppm�rksamma museer som vill pr�va nya arbetsformer eller ge sig in p� nya verksamhetsf�lt. Ett aktuellt nytt verksamhetsf�lt f�r l�nsmu�seerna, som jag s�rskilt har pekat p�, �r natur- och milj�v�rden. Del b�r ocks� finnas utrymme f�r all �tminstone i n�gra l�n st�dja verksamhet som bedrivs utanf�r l�nsmuseet men som fyller en l�nsfunktion inom ell avgr�nsat omr�de. Ell exempel p� lokala museer som fyller en s�dan funktion finns redan p� vissa omr�den, t. ex. inom konst, arkeologi samt industri- och hantverkshistoria.

Vad g�ller utvecklingsarbete i projektform b�r vissa insatser liksom hillills kunna pr�vas inom ramen f�r kulturr�dets allm�nna dispositions�post f�r utvecklingsverksamhet.

4.1.7 Kulturmilj�v�rd

Min bed�mning: Riksantikvarie�mbetets anslag b�r f�rst�rkas med 10 milj.kr.f�r v�rd och levandeg�rande av kullurminnen och kulturmilj�er. Ocks� sl�del lill ideellt kullurmilj�arbete b�r �kas.

F�rslag i Kultur i hela landet: I utredningen f�resl�s all riksantikvarie��mbetet anvisas 5 milj.kr.f�r aktiv kulturmilj�v�rd och atl sl�del lill hembygdsr�relsens insatser f�r kullurmilj�v�rden f�rst�rks.

Remissinstanserna: Tillstyrker i princip utredarens f�rslag.

Sk�len f�r min bed�mning: Ell viktigt steg i arbelet med alt utveckla en
stark och modem v�rd av kulturmilj�n togs genom riksdagens beslut i
anledning av regeringens proposition om kulturmilj�v�rd (prop.
1987/88:104, KrU 21, rskr. 390). D� slogs fast att kulturmilj�v�rden skall
syfta lill ett brett ansvarslagande f�r de kulturella och kulturhistoriska
kvaliteterna som finns i den yttre milj�n. Lagstiftningen f�rnyades genom
en samlad kulturminneslag och kullurmilj�v�rdens resurser f�rst�rktes p�
flera punkter. Anslaget Kulturmilj�v�rd f�rst�rktes med 18 milj. kr.
������������������������������������� 75


 


Propositionen och riksdagsbeslutet markerade dock p� intet s�ll etl Prop. 1989/90:100 lardigl reformarbete. Fortfarande �terst�r myckel all g�ra innan v�rden av Bil. 10 kulturmilj�n i v�rt land har den styrka som kr�vs f�r all ge den kulturpoli�tiskt angel�gna balansen mellan f�r�ndringar och kontinuitet i den yttre milj�n. Riksdagen har ocks� markerat angel�genheten av en snabb upp�f�ljning av besluten bl. a. genom att under riksm�tet 1988/89 h�ja anslagen lill byggnadsv�rden med 16 ytteriigare milj.kr. (KrU 1988/89:19, rskr. 185).

Arbetet drivs nu vidare p� flera fronter. En s�rskild utredningsman studerar f�mts�ttningarna f�r f�rvaltningen av kulturmilj�er, s�rskilt herrg�rdar och industriminnen. Den livsmedelspoliliska arbetsgmppen inom jordbmksdepartementel har nyligen lagt fram f�rslag (Ds 1989:63) som bl. a. syftar till att skydda landskapets kulturv�rden inom ramen f�r en ny livsmedelspolilik. Behovet av ett utvecklat syslem f�r atl beskriva konsekvenser f�r milj�n � inkl. kulturmilj�n � inom ramen f�r samh�lls�planeringen utreds p� regeringens uppdrag av plan- och bosladsverkei saml naturv�rdsverket i samr�d med riksantikvarie�mbetet. En pr�vning av regeringens handlingsprogram f�r insatser mot luftf�roreningarna och f�rsurningen, inbegripet effekterna p� kullurminnen och kulturf�rem�l, kommer alt ske under budget�ret 1990/91.

I rapporten Kultur i hela landet har utredaren i f�rsta hand sett p� fr�gor som sammanh�nger med del ideella engagemanget i kulturmilj�v�rden och p� kulturmilj�emas betydelse som bes�ksm�l och f�r kulturturismen. Utredaren anv�nder begreppet aktiv kulturmilj�v�rd f�r all markera all hans f�rslag s�rskilt tar fasla p� de moment som syftar till all g�ra kultur�arvet levande.

Dit h�r alt kunna st�dja frivilliga insatser f�r att ta om hand och v�rda en kulturmilj�, t. ex. ett industriminne eller etl fomminnesomr�de. Sam�lingen kring en s�dan uppgift �r inte bara betydelsefull f�r all r�dda en v�rdefull milj�. Den �r ocks� viktig som manifestation av m�nniskors engagemang och kan m�nga g�nger bidra lill att skapa nya n�tverk och kontaktytor som fr�mjar kullurens f�ste i ett samh�lle.

Till den aktiva kulturmilj�v�rden h�r ocks� att stimulera hembygdsr��relsen i att vara en aktiv opinionsbildare inom breda kulturv�rdsfr�gor. Dit h�r likas� l�nsmuseemas arbete n�r de f�renar uppgiften att vara b�de kunskapsbank och debattfomm i kulturmilj�fr�gor. Dit h�r slutligen ocks� insatser f�r all f� lill st�nd en mer medveten strategi f�r hur m�nniskor kan stimuleras till att i h�gre grad ta del av de upplevelser som v�ra kulturhistoriska sev�rdheter erbjuder. 1 det senare avseendet finns ett tydligt samband med fr�gor som har ett mycket brett intresse f�r turismen.

N�gra remissinstanser lar upp f�rh�llandet mellan utredarens f�rslag om aktiv kulturmilj�v�rd och omfattningen av de resurser som staten ansl�r f�r renodlad v�rd av kulturminnen. Bl.a.h�vdas att behovet av �kade resurser f�r att tillgodose �ven gmndl�ggande v�rdkrav �r s� stora att de vidare syften som knyter an till utredningsf�rslagen kan vara sv�ra att prioritera.

F�r egen del anser jag emellertid att den inneb�rd utredaren givit be�
greppet aktiv kulturmilj�v�rd representerar ett viktigt led i kulturmilj�ar-������������������������������ 76


 


betel. Del �r inte m�jligt all s�lta insatsema f�r att v�rda kulturarvet i���� Prop. 1989/90:100 n�gon motsatsst�llning lill insatserna f�r all g�ra det levande. Tv�rtom���� Bil. 10 betingar de varandra.

Sett p� sikt �r enligt min uppfattning del slags insatser som utredaren f�respr�kat s�lunda viktiga f�r all underh�lla och bredda kullurmilj�v�r�dens f�rankring hos medborgama. Insatserna f�r akriv kulturmilj�v�rd skall d�rf�r bl. a. syfta till atl skapa medvetenhet om att det �r viktigt och n�dv�ndigt att b�de offentliga och enskilda resurser satsas p� v�rd av kulturmilj�n.

Jag f�resl�r d�rf�r att 5 milj. kr. anvisas till riksantikvarie�mbetet. Med�len b�r anv�ndas inom ramen f�r kullurmilj�v�rdens uppgifter all v�rda och levandeg�ra kulturmilj�er och kulturminnen men b�r ges lill de pro�jekt d�r f�mts�ttningama finns f�r samspel med ell fortsalt engagemang hos enskilda, kommunema och organisationer i uppgiften atl levandeg�ra kulturmilj�n.

Jag f�resl�r ocks� all riksantikvarie�mbetets informalionsanslag tillf�rs 1 milj.kr., i f�rsta hand f�r all g�ra del m�jligt att h�ja bidraget lill hembygdsr�relsen. Redan i propositionen om kulturmilj�v�rd hade jag anledning all betona v�rdet av de frivilliga insatserna f�r kullurmilj�v�r�den. Det st�d som ges via riksantikvarie�mbetets informationsmedel b�r enligt min mening ytterligare byggas ul. Jag �terkommer lill della under anslagen till kulturmilj�v�rd.

Vid sidan av den infallsvinkel p� kulturmilj�v�rden som jag nu har behandlat finns emellertid ett fortsalt behov av alt f�rsl�rka riksantikva�rie�mbetets basanslag f�r bl.a.v�rden av foml�mningar. Della behov accentueras av all det inte l�ngre �r m�jligt att i samma utstr�ckning som tidigare utnyttja syssels�ttningsmedel f�r all finansiera v�rden. Jag har tidigare anm�lt all f�rh�llandet mellan kulturpolitiken och arbetsmark�nadspolitiken kommer atl g�ras lill f�rem�l f�r en s�rskild �versyn. I del sammanhanget b�r bl. a. fr�gorna om de statliga investeringarna inom kulturmilj�omr�det behandlas. Jag f�resl�r emellertid nu all riksantikva�rie�mbetets anslag f�r v�rd av kulluriandskap och foml�mningar h�js med 5 milj.kr. Jag �terkommer ocks� till detta f�rslag i min f�redragning om anslagen lill kullurmilj�v�rden.

Jag har tidigare i min f�redragning redovisat mina f�rslag om ett �kat st�d till l�nsmuseerna, d�r museernas uppgifter inom kulturmilj�v�rden �r en viktig utg�ngspunkt. Kulturmilj�v�rdens regionala organisation byg�ger p� en unik konstmktion d�r en blygsam dimensionering av l�nsstyrel�sernas kulturmilj�enheter svarar mol all de regionala museema har ansva�rel f�r all bitr�da l�nsstyrelsen med kunskapsunderlag samtidigt som de fungerar som expertorgan �t kommunerna. F�r allm�nheten �r det fr�mst till l�nsmuseet man v�nder sig f�r r�d och st�d i kulturmilj�fr�gor.

Kraven p� den regionala organisationen har tvekl�st vuxit sedan den gavs sin nuvarande form vid 1970-talels mitt eftersom fr�gor om kultur�milj�v�rd kommit all tillm�tas en �kande betydelse i samh�llet.

�ven l�nsstyrelsernas kullurmilj�enheler har d�rf�r beh�vt f�rst�rkas.
De senaste budget�ren har l�nsstyrelsema ocks� tillf�rts medd f�r detta
�ndam�l. Chefen f�r civildepartementet kommer senare denna dag �
��������������������������������� 77


 


efter samr�d med mig - alt f�resl� att medel anvisas f�r ytteriigare tre���� Prop. 1989/90:100 tj�nster samtidigt som vissa tillf�lliga f�rst�rkningar permanentas. Sett i���� Bil. 10 samband med vad jag tidigare anf�rt om st�det till l�nsmuseerna inneb�r della en klar markering av den regionala niv�ns betydelse f�r kulturmilj�-arbetet.

4.1.8 Kulturturism

Min bed�mning: Riksantikvarie�mbetet och statens kulturr�d b�r �ka sina insatser f�r kulturturistiskt intressanta projekt.

F�rslag i Kultur i hela landet: De myndigheter som i f�rsta hand b�r ell centralt ansvar f�r fr�gor som sammanh�nger med kulturturismens villkor b�r systematisera sill samarbete. Ett fortsatt arbete beh�vs f�r att l�sa problem kring investeringar i den kulturhistoriskt v�rdefulla bebyggelse som �r av turistiskt v�rde.

Remissinstanserna: Inst�mmer i princip i utredarens slutsatser men diskuterar ocks� fr�n olika utg�ngspunkter kulturturismens villkor.

Sk�len f�r min bed�mning: Utredaren har f�rt fram kulturturismen � kultumtbudet som en bas f�r bes�ksn�ringen - som ell intressant omr�de atl utveckla fr�n kulturpolitiska utg�ngspunkter. Del �r ocks� ett omr�de som har stor betydelse f�r kulturens st�llning i hela landet. Det finns enligt min mening all anledning att inst�mma i dessa slutsatser. Likas� �r det viktigt att klart se de hinder f�r en utveckling av kullurturismen som utredaren pekar p�.

Turismen som n�ringsgren kan s�lunda i h�g grad bygga p� kulturevene�mang s�som t. ex. festivaler och utst�llningar och p� attraktionskraften hos kulturhistoriska sev�rdheter runt om i landet. F�r kulturinstitutionerna inneb�r turismen en m�jlighet all bredda sin publik. F�r dellagarna i kulturarrangemangen kan det turistiska intresset vara en viktig stimulans i arbetet.

F�r att i h�gre grad utveckla kultumtbudet som underlag f�r n�ringen kr�vs emellertid medvetna och professionella insatser t. ex. f�r marknads�f�ringen. Evenemang och festivaler bygger i dag i h�g grad p� ideellt engagemang, vilket i sig �r en styrka. Det engagemanget kan dock inte ers�tta de ekonomiska resurser som beh�vs f�r att skapa ell attraktivt utbud.

De kulturhistoriska sev�rdheterna spelar en stor roll i turistn�ringens marknadsf�ring men myckel litet resurser satsas p� deras tillg�nglighet och p� all garantera bes�karna utbyte. De statliga investeringarna i underh�ll och upprustning av fornminnesplatser, kulturhistoriska monument och sev�rdheter som tidigare skett genom beredskapsarbeten har i stort sett upph�rt till f�ljd av de f�r�ndrade arbetsmarknadspoliliska f�mts�ttning�arna.

De problem som finns f�r kullurturismens ekonomiska villkor h�nger
n�ra samman med att del ofta kan vara sv�rt atl motivera satsningar
utifr�n en kalkyl av det enskilda projektet. Vinsten blir ofta tydlig f�rst n�r
kalkylen inkluderar de samlade effekterna f�r orten eller regionen. Delin-
Iressenterna � del n�ringsliv s;om direkt eller indirekt �r baserat p�
����������������������������������� 78


 


turismen, kommunen, kulturinstitutionerna, de regionalpoliliska intres-���� Prop. 1989/90:100 senterna och de ideellt engagerade � �r m�nga och del kan vara sv�rt all���� Bil. 10 se hur l�ngt vars och ens ansvar str�cker sig.

I del enskilda fallet, i den lokala samlingen kring ell kulturturistiskt projekt, �r detta fr�gor som m�ste l�sas utifr�n de speciella f�ruts�ttningar som r�der p� platsen. Som utredaren p�pekat har emellertid Sveriges turistr�d, kulturr�det och riksantikvarie�mbetet vikliga uppgifter n�r del g�ller all organisera samarbetet �ver gr�nserna mellan kultur- och turist-sektorerna och f�r alt underst�dja lokala och regionala initiativ. Dessa tre parter har ocks� intensifierat sitt samarbete de senaste �ren och dd �r viktigt att den utvecklingen drivs vidare.

Del finns mol denna bakgrund anledning atl �verv�ga behovet av en s�rskild �versyn av f�mts�ttningarna f�r alt utveckla kontaktytorna mel�lan kulturpoliliska insatser och turistn�ringen.

N�r det g�ller de ekonomiska villkoren f�r kullurturismen vill jag h�nvi�sa till vad jag tidigare anf�rt om en planerad �versyn av f�rh�llandena mellan kukurpoliliken och arbetsmarknadspolitiken. Jag vill ocks� h�nvi�sa lill f�rslaget under rubriken kulturmilj�v�rd och de medel som b�r st�llas lill riksantikvarie�mbelets f�rfogande f�r insatser f�r alt levandeg��ra kulturarvet. Som jag beskrivit �ndam�let med denna resurs b�r den i h�g grad utnyttjas i samverkan med andra intressenter i projekt av kultur-turistisk betydelse. I sammanhanget b�r ocks� n�mnas v�rden av de faslig�heter riksantikvarie�mbetet sj�lvt f�rvallar. Flera av dessa objekt, t.ex. Visby ringmur kan vara naturliga utg�ngspunkter f�r f�rst�rkta insatser fr�n riksantikvarie�mbetets sida.

Genom de medel som st�r lill kulturr�dets disposition f�r utvecklings�verksamhet, r�knar jag p� motsvarande s�tl med att utrymme skall finnas f�r r�det att st�dja och stimulera kulturaktiviteter som �r av intresse i sammanhanget. Det kan t. ex. g�lla aktiviteter som kan ing� som etl led i levandeg�randet av en �ldre kulturmilj�, st�d lill en festival eller atl samla olika intressenter kring ett verksamhetsprogram.

Genom atl de kullurturisliska aspekterna p� della s�ll s�rskilt markeras f�r myndigheterna r�knar jag med all utvecklingen av ett omr�de som hittills i t�mligen ringa omfattning gjorts lill f�rem�l f�r kulturpoliliska �verv�gande skall kunna ges en tydlig stimulans.

4.1.9. Statliga insatser p� lokal niv�

Min bed�mning: Del statliga bidraget lill vissa organisationer med betydel�se f�r det lokala kullurlivet b�r �ka. Formerna f�r del statliga st�det lill kulturverksamhet och estetiska cirklar i studief�rbunden b�r bed�mas i samband med den �versyn som p�g�r av regelverket f�r studief�rbundens verksamhet i sin helhet. En f�rs�ksverksamhet b�r p�b�rjas med arbelssti-pendier f�r yrkesverksamma konstn�rer f�r deras medverkan att h�ja kvaliteten inom amal�rverksamheten p� kulturomr�det.

F�rslag i Kultur i hela landet: F�rst�rkning av de n�tverk av organisatio�
ner som bidrar lill utvecklingen av det lokala kullurlivet, som Folkets hus.
Folkets park, hembygdsr�relsen, amat�rorganisationerna och de arrange-��������������������������� 79


 


rande f�reningama p� kulturomr�det. Nuvarande resurser till studie-���� Prop. 1989/90: IOO cirklar i estetiska �mnen och till kullurgmpper g�rs om till etl aktivitets-���� Bil. 10 st�d. Tio �rliga arbelsslipendier inr�ttas f�r att stimulera pedagogisk ut�veckling av amal�rverksamheten p� kulturomr�det.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som behandlar fr�gan st��der utredarens resonemang om organisationernas betydelse f�r det lokala kulturlivet och vikten av �kade resurser p� delta omr�de. N�r del g�ller omvandlingen av cirkelbidraget f�r estetiska cirklar till ett aktiviletsbidrag �r m�nga remissinstanser kritiska. F�rslaget om arbelsslipendier st�ds av remissopinionen.

Sk�len f�r min bed�mning: De olika organisationer som �r verksamma p� kulturomr�det spelar en stor roll f�r det lokala kulturlivet. Del statliga sl�del till lokal kulturverksamhet budget�ret 1989/90 var ca 600 milj. kr. vilket kan j�mf�ras med det statliga st�det lill de regionala institu�tionerna p� 700 milj. kr. Merparten av del lokala st�det g�r till studief�r�bundens kulturverksamhet. Andra bidrag av betydelse f�r det lokala kul�turlivet �r st�det till fria teater-, dans- och musikgmpper, till arrangerande f�reningar, lill byggnadsv�rdsinsatser, till biografer och till distribution av spelfilm. Dessutom finns bidrag av projektkarakt�r som t. ex. medel f�r alt rusta de sm� folkbiblioteken och f�r om- och tillbyggnad av samlingsloka�ler.

�ven om det givelvis ocks� i forts�ttningen �r dl kommunall ansvar att utveckla den lokala kulturverksamheten �r det viktigt att �gna �kad upp�m�rksamhet �l samspelet mellan den statliga kulturpolitiken och den lokala.

De statliga insatserna b�r ske i former som st�rker strukturerna och h�jer kvaliteten i den lokala kulturverksamheten. Detta b�r kunna ske mer samlat �n i dag, s� all de statliga insatserna utformas som erbjudanden lill kommunerna p� omr�den d�r ell samspel mellan central och lokal niv� �r viktigt f�r att stimulera en positiv ulveckiing. Ett exempel p� ell s�dant erbjudande �r del program f�r bain- och ungdomskultur som presenteras i f�ljande avsnitt.

Mina f�rslag syftar dels lill en f�rst�rkning av de n�tverk och organisa�tioner som mobiliserar frivilliga krafter p� kulturens omr�de, dels lill att fr�mja kvaliteten i amal�rverksamheten.

F�rst�rkning till frivilliga krafter

1 utredningen Kultur i hela landet pekar utredaren p� all f�ruts�ttningarna f�r ell bra kullurliv p� m�nga orter i landet bygger p� det frivilliga arbetet. Folkr�rdseorganisalioner och amal�rverksamheler av olika slag st�r f�r en kulturell basverksamhet och en kontinuitet i det kulturella vardagsarbe�tet.

Del �r ofta ideella krafter som ser till atl del kommer bra teaterf�rest�ll�
ningar, konstutst�llningar, konserter eller f�rel�sare �ven lill orter som
saknar egen teater, orkester eller h�gskola. Folkels hus. Folkels park och
bygdeg�rdarna utg�r ofta vikliga liokala kulturcentra av stor betydelse inte
minst f�r barn- och ungdomskulluren.
�������������������������������������������������������������������������� 80


 


Det �r dessa krafter som tillsammans med lokala institutioner s�som���� Prop. 1989/90:100 skola och kommunal musikskola ocks� kan samlas till st�rre samverkans-���� Bil. 10 projekt. Det kan g�lla ett sommarspel, en ny�rsrevy eller n�got annal som utg�r en samlingspunkt och ger lokal identitet och sammanh�llning. F�r all stimulera s�dana lokala initiativ b�r medlen lill organisationer inom kulturomr�det �kas.

Jag �terkommer till delta vid min anm�lan av anslaget Bidrag lill ut�vecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m. I avsnittet om kultur�milj�v�rd redovisar jag ocks� en �kning av bidraget till hembygdsr�relsen med 1 milj.kr.

Ulveckiing av kulturverksamheten i studief�rbunden

Studief�rbundens kulturverksamhet utg�r ofta en viktig del av en orts ■ kullurliv och svarar f�r bredd, variation och f�rnyelse. Jag vill erinra om all riksdagen f�r innevarande budget�r har beslutat om en �kning med 17,5 milj. kr. f�r detta �ndam�l.

1 utredningen Kultur i hela landet f�resl�s en omvandling av bidragen till estetiska cirklar inom studief�rbunden till kulturgmppsbidrag. Utreda�ren pekar p� problemet att bidragsformerna f�r studiecirklar med kultu�rellt inneh�ll kan verka l�sande och h�mmande p� verksamheten. Denna fr�ga r�r inte enbart kulturverksamheten i studief�rbunden ulan h�nger ocks� samman med reglerna f�r cirkelbidrag generellt. Med h�nsyn lill all regelverket f�r studief�rbundens verksamhet i sin helhet �r under �versyn, har statsr�det Persson efler samr�d med mig funnit det l�mpligt all avvak�ta med st�llningstagande till detta f�rslag.

F�r kulturverksamheten inom studief�rbunden handlar problemen dock inte bara om organisationsfr�gor utan ocks� om m�jligheterna alt hitta bra arbetsformer och uppr�tth�lla h�g kvalitet p� verksamhetens inneh�ll. Det handlar ocks� om sv�righeten att engagera kunniga ledare p� kulturomr�det.

�ven d�r det i dag finns goda materiella f�mts�ttningar f�r alla att vara kulturellt aktiva finns det m�nga som st�r utanf�r. Sk�len varierar och del handlar ofta om komplicerade samband. Del r�cker d� inte med atl m�jligheterna finns, ulan del kr�vs en aktiv insats f�r all olika kulturytt�ringar i verklig mening ska bli n�got som ang�r alla. En av de viktigaste kulturpoliliska uppgifterna i dag �r d�rf�r all st�dja och utveckla metoder som fr�mjar en reell och inte bara en formell kulturell j�mlikhet.

Dessa resonemang har ofta misstolkats i debatten och framst�llts som en bristande respekt f�r individens integritet, som f�rs�k till ditislisk smak-fostran eller som ambitioner att med kulturell Irivsamhet skyla �ver miss�f�rh�llanden i samh�llet. Det �r viktigt att del f�rs en debatt p� detta omr�de eftersom del alllid finns en risk f�r kulturellt f�rmyndarskap. Slutsatsen b�r dock inte vara alt del r�cker all fr�mja ett visst utbud och en geografisk tillg�nglighet p� kulturomr�det. En av kulturpolitikens uppgif�ter �r atl ocks� �ka anstr�ngningarna all ge alla en chans atl utforska olika kulturomr�den och uppt�cka sina egna favoriter.

Detta arbetsomr�de �r �nnu outvecklat. Del finns enstaka projekt och����������������������������� 81

6��� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


forskningsinsatser, men de framg�ngsrika projekten f�rblir ofta ok�nda f�r���� Prop. 1989/90:100 andra �n deltagarna. Kulturr�det har i uppgift att belysa della problem och���� Bil. 10 redovisa sina slutsatser under �ret.

Med h�nsyn till den centrala roll som kulturverksamheten inom studie�f�rbunden spelar n�r det g�ller att fr�mja en'kulturell j�mlikhet, anser jag att forskning om och en utveckling av metoder och kunnande p� detta omr�de �r en viktig arbetsuppgift. Jag r�knar med att la upp denna fr�ga i samband med beredningen av regeringens forskningspolitiska proposition.

H�jning av kvaliteten inom amal�rkulluren

Amat�rverksamheten inom kulturomr�det �r i f�rsta hand en fr�ga om personlig utveckling - enskilt eller kollektivt - och om att utforska arbetsmetoder och uttrycksm�jligheter. Processen n�r man m�lar en lalva eller repeterar en teaterpj�s �r lika viktig som den f�rdiga produkten. P� senare �r har en hel dd f�myelse skett p� della omr�de. Ett viktigt inslag som syftar till atl h�ja kvaliteten i amat�rverksamheten har varit att st�rka olika former av samarbete mellan professionella och amat�rer p� kultur�omr�det. Denna typ av samarbete b�r kunna utvecklas och st�rkas ytterli�gare. Formerna f�r detta kan och b�r variera. Vissa l�nsteatrar och framf�r allt de fria lealergmppema har gjort intressanta insatser f�r all utveckla samarbetet med amal�rgmpper. L�nsmusiken har p� sina h�ll kunnat utveckla ett samarbete med amat�rmusiker och k�rs�ngare. L�nsmuseer�na st�r f�r ett v�xande samarbete med olika organisationer som milj�r�rel�sen och hembygdsf�reningarna.

F�r de yrkesverksamma konstn�rerna kan del inneb�ra en intressant utvecklingsm�jlighet att fungera som entusiasmerande ledare och inspira�t�r inom amal�rverksamheten. De konstn�rer som engagerar sig som handledare f�r amat�rer inom olika kulturomr�den beh�ver ekonomiskt st�d f�r all kunna utveckla sina arbetsmetoder och �ven sprida dem till andra. I rapporten Kultur i hela landet f�resl�s all ell antal arbetsstipendi-er inr�ttas f�r all ge m�jlighet f�r konstn�rer som vill �gna sig �l alt utveckla arbetsmetoder f�r all h�ja kvaliteten inom amal�rverksamheten. Detta f�rslag �r v�rt att pr�va under en tre�rsperiod.

Resurser b�r d�rf�r avs�llas som g�r del m�jligt all inr�tta ell antal arbelsslipendier p� upp lill tre �r f�r yrkesverksamma konstn�rer och pedagoger p� olika kulturomr�den, f�r all de ska verka som handledare f�r amat�rer. Verksamheten b�r ges en stor variation b�de n�r det g�ller �mnesomr�den och organisatoriska l�sningar.

Det kan dock vara �ndam�lsenligt att pr�va en regional f�rankring genom alt ge stipendieinnehavaren en organisatorisk hemvist t.ex. genom en anknytning lill studief�rbund eller kulturinstitutioner p� l�nsniv�. Kul�turr�det b�r svara f�r den n�rmare utformningen av denna f�rs�ksverk�samhet. Jag �terkommer till denna fr�ga vid min f�redragning av anslaget Bid.ragtill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m.

82


 


4.2 Barn-och ungdomskultur���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

4.2.1 Ett program fiir barn-och ungdomskultur

Min anm�lan av detta avsnitt sker efler samr�d med statsr�den Lindqvist, Wallstr�m och Persson.

Kultur- och massmediepolitiken skall skapa goda m�jligheter f�r alla att m�ta olika former av kultur. F�r all f�rverkliga denna str�van �r del av s�rskild betydelse all stimulera barns och ungdomars kullurinlresse. Indi�videns kulturvanor gmndl�ggs i tidig �lder. Om barn och ungdomar f�r goda m�jligheter all �gna sig �l eget skapande och �l all uppleva litteratur, musik, dans, film, teater och konst under sin uppv�xt, �kar ocks� deras f�mts�ttningar alt som vuxna ta del i kulturlivet.

Ett �kande antal av de kulturella yrkesut�varna v�nder sig lill barn och ungdom. Utgivningen av bam- och ungdomslitteratur �r omfattande. Barn och ungdomar �r den i s�rklass st�rsta l�ntagargmppen p� biblioteken. Inom bam- och ungdomstealern anses Sverige vara en ledande nation. P� filmomr�det har vi med h�nsyn till landets storlek en imponerande pro�duktion av filmer f�r bam och ungdom.

F�reningsliv och folkr�relser har p� m�nga h�ll gett kultur f�r bam och ungdom en framskjuten plats i sin verksamhet. Tack vare delta finns en rik och varierad kulturverksamhet f�r bam och ungdom i k�rer, dans-, musik-och teatergmpper. Folkels hus, folkparkerna och bygdeg�rdarna ordnar ofta �terkommande kulturarrangemang f�r bam och ungdom.

Ett sk�l till att bam- och ungdomskulluren r�nt en v�xande uppm�rk�samhet under det senaste �rtiondet �r all allt fler vuxna �r yrkesm�ssigt engagerade i barns och ungdomars dagliga liv. Genom utbyggnaden av f�rskola, skolbamomsorg och fritidsg�rdar finns en �kande gmpp av kun�niga och engagerade vuxna som verkar i barnens dagliga milj�. D�rmed har ocks� m�jligheterna f�rb�ttrats atl ge bam- och ungdomskulluren ell vidgat inneh�ll.

De m�nga verksamhetema inom Kultur i skola-satsningen �r bra exem�pel p� della. Denna verksamhet har genom m�nga intresserade l�rares f�rsorg bidragit till all st�rka skolans roll som kulturh�rd. Under de tre �r utvecklingsarbetet p�g�tt har statliga slimulansmedd utg�tt lill n�ra 4000 projekt. Av den utv�rdering som skol�verstyrelsen och l�nsskoln�mnder�na genomf�rt framg�r all erfarenheterna av Kultur i skola-verksam heten �verlag varit goda. Inte minsl v�rdefullt har varit atl Kultur i skola-projekten ofta lockat l�rare och elever all pr�va nya arbetsformer som inneburit en f�myelse av del ordinarie skolarbetet och p�verkat st�mning�en i skolan i positiv riktning.

Beskrivningen visar atl insatser f�r alt �ka barns och ungdomars m�jlig�heter alt m�ta kultur och delta i egen skapande verksamhet m�ste ske p� flera omr�den f�r all bli framg�ngsrika. Samh�llets insatser m�ste utfor�mas s� att de st�der och kompletterar varandra. Det �r ocks� viktigt atl de som arbetar med bam och ungdom har m�jlighet all ta del och inspireras av varandras erfarenheter.

Det �kande antalet bam och ungdomar fr�n invandrarhem har gett
m�jlighet lill inlerkulturdla m�ten, som berikat verksamheterna i skola
��������������������������������� 83


 


och f�reningsliv. Det �r angel�get att ge dessa bam och ungdomar m�jlig-���� Prop. 1989/90:100 hel atl utveckla den egna kukurdla identiteten och att fr�mja deras sam-���� Bil. 10 spd med majoritetskulturen.

De mest verkningsfulla insatsema f�r barn och ungdomar sker p� det lokala planet. Genom all ge utrymme �l kulturverksamheter i de milj�er d�r bam och ungdomar dagligen vistas kan de p� ell naturligt s�tt anpassas lill deras intressen och behov. Bams och ungdomars kulturella situation beror d�rf�r i h�g grad p� de lokala initiativ som tas inom barnomsorgen, skolan och dd ideella f�reningslivet. Vilka m�jligheter som h�r sl�r till buds avg�rs till stor del av kommunemas intresse och engagemang.

Det lokala arbetet n�r det g�ller kultur f�r bam och ungdom �r dock p� vissa omr�den starkt beroende av insatser som bara kan g�ras nationellt. Ulan tillg�ng till ell urval av bra och aktuella filmer kan inte verksamheten i den lokala filmklubben fungera. Genom litteraturst�det fr�mjas utgiv�ningen av kvalitetslitteratur som folkbibliotek och skolbibliotek kan ut�nyttja. De centrala insatsema betyder ocks� myckel f�r att utveckla spelsverksamheter inom olika konstn�rliga omr�den som t. ex. teater, mu�sik och dans f�r barn och ungdom. Ytterligare en betydelsefull nationell uppgift �r all v�cka intresse och stimulera debatt om barns och ungdomars kultur genom alt gynna konstn�riigt och pedagogiskt utvecklingsarbete.

De sammantagna samh�llsinsatsema f�r bam- och ungdomskulturen �r omfattande. Det �r emellertid ber�ttigat atl fr�ga sig om de m�jligheter som i dag finns �r lillr�ckligt v�l k�nda. I kommunerna �r oftast samh�llets �taganden f�r bam och ungdom delat mellan skolstyrelse, socialn�mnd, fritidsn�mnd och kulturn�mnd. Samma organisatoriska uppdelning finns p� myndighetsniv� och i departementsindelningen. Del finns en risk f�r att de f�rdelar som kan uppn�s genom en b�ttre samplanering f�r att utveckla barn- och ungdomskulluren inte las lill vara. Del finns ocks� brister i samspelet mellan statliga och kommunala initiativ.

F�r all uppn� en b�ttre samordning av de statliga insatsema har en arbetsgmpp bildats mellan utbildnings-, social- och civildepartementen. Arbetsgmppens uppgift �r all utarbeta ett samlat program f�r bam- och ungdomskultur, som kommer att presenteras under �ret. F�r alt program�met skall f� en utformning som. �r anpassat till den kommunala verksam�heten kommer arbetet att bedrivas i n�ra kontakt med Svenska kommun�f�rbundet.

Programmet skall redovisa och informera om nuvarande och planerade insatser och bidragsformer p� barn- och ungdomskullurens omr�de. Syftet �r atl underi�tta kontaklema mellan lokala och centrala niv�er och all i en l�ttillg�nglig form sprida informarion om hur man kan utnyttja tillg�ngliga resurser f�r ulveckiing av musik, teater, dans, konst, litteratur, film och video f�r barn och ungdom. Programmet skall utformas som en katalog �ver olika erbjudanden som kommunerna och f�reningslivet kan v�lja bland.

Ytterligare ell syfte med programmet �r all ge �kad uppm�rksamhet �l
barns och ungdomars kultur och stimulera samarbete �ver f�rvallnings-
och institutionsgr�nser. Inom programmets ram skall ocks� spridas kun�
skap om framg�ngsrika projekt och initiativ som lagits inom bamomsor-
������������������������������ 84


 


gen, fritidsverksamheten, skolan och f�reningslivet. Genom etl s�dant���� Prop. 1989/90:100 erfarenhetsutbyte skapas f�mts�ttningar f�r diskussion och utv�rdering av���� Bil. 10 verksamheternas inneh�ll och arbetsformer, som b�r kunna ligga till gmnd f�r en revidering av programmet efler tre �r.

4.2.2 Insatser f�r barn och ungdom i �rets kulturbudget

1 det f�ljande kommer jag att ge en redovisning av de insatser f�r barn och ungdom som f�resl�s i den statliga kullurbudgeten. Avsikten �r att f�rsla�gen skall ing� som en del i det nationella program f�r barn- och ungdoms�kultur som aviserats i det f�reg�ende.

En utg�ngspunkt vid utformningen av f�rslagen har varit att betona de samh�llsst�dda kullurinslitutionemas ansvar f�r bam och ungdom. Den�na fr�ga uppm�rksammas ocks� s�rskilt i kulturr�dets eget program f�r barn- och ungdomskultur som nyligen utarbetats. I detta framh�ller kul�turr�det alt kulturinstilutionernas verksamhet f�r barn och ungdom �r oj�mnt utvecklad. Flera kullurinslilulioner har gjort betydande anstr�ng�ningar f�r atl utveckla verksamheter f�r bam och ungdom, medan andra av olika orsaker har en mer blygsam framtoning.

Kulturr�det har mot denna bakgrund beg�rt att f� i uppdrag all ta upp en diskussion med kulturinstitutionerna om deras barn- och ungdoms�verksamhet. Ett syfte med en s�dan dialog skall enligt kulturr�det vara att f� en b�ttre bild av kulturinstitionemas verksamhet f�r barn och ungdom och deras planer f�r framtiden. Genom denna kartl�ggning erh�lls ocks� ett underlag f�r pr�vning av behovet av framtida insatser. Jag delar kultur�r�dets uppfattning att det �r angel�get alt f� till st�nd en dialog med kullurinstitutionema och avser att �terkomma till regeringen med f�rslag i denna fr�ga.

Svensk teater f�r barn och ungdom �r av erk�nt h�g konstn�rlig stan�dard och den n�r en stor publik i hela landet. Bilden �r dock inte enbart ljus. Ett orosmoment �r atl de fria gmppernas och l�nsteatramas �kande beroende av biljdtinl�kler lett till alt antalet f�rest�llningar f�r barn och ungdom minskat. S�rskilt de fria gmpperna, som svarar f�r 60% av alla f�rest�llningar f�r bam och ungdom, har sv�rt att finansiera sin verksam�het. Del beror bl. a. p� alt skolor och andra best�llare oftast har en begr�n�sad budget f�r ink�p av f�rest�llningar. Ett annat problem, som uppm�rk�sammats av regiss�rer och sk�despelare, �r bristen p� nyskriven dramalik f�r bam och ungdom. Mest p�taglig �r denna n�r del g�ller dramatik f�r ungdom.

Det �r enligt min mening en viktig uppgift att ge barn- och ungdomstea�lern goda m�jligheter atl utvecklas konstn�riigt. Del �r ocks� en angel�gen uppgift all ge den tillf�lle att bredda sin publik och atl framtr�da p� nya orter och platser. Budgetf�rslaget inbegriper d�rf�r ett antal insatser f�r att fr�mja barn- och ungdomsteatern.

En kraftig uppr�kning av st�det till fria grupper f�resl�s. Sammanlagt
r�knar jag med att bidragen lill fria teater- och dansgmpper under en
Iv��rsperiod skall �ka med 10 milj.kr. En betydande del av denna f�r�
st�rkning b�r g� till de fria gruppemas bam- och ungdomslealerverksam-
���������������������������� 85


 


het. Kulturr�det pekar i sin anslagsframst�llning p� att m�nga av de fria Prop. 1989/90:100 teatergmpperna som v�nder sig till barn och ungdom saknar en tillr�cklig Bil. 10 regional och lokal f�rankring, vilket lett lill atl de ofta verkar under ekonomiskt os�kra betingelser. Jag delar denna bed�mning och anser d�rf�r att kulturr�det b�r finna former f�r bidragsf�rdelningen som under�l�ttar de fria gmppernas samarbete med kommuner, skolor och andra best�llare av f�rest�llningar f�r bam och ungdom.

Tre st�rre inslilutionsteatrar har genom sitt konstn�rliga och ekonomis�ka engagemang varit vikliga fiir utvecklingen av landets bam- och ung�domsteater. Del g�ller Svenska riksteatern, Stockholms stadsteater och G�ieborgs stadsteater som genom bildandet av ensemblerna Unga Riks, Unga Klara resp. Backateatern i realiteten kommit att p�ta sig nationella uppgifter f�r barn- och ungdomstealern. Det �r enligt min mening �nsk�v�rt att vidmakth�lla och utveckla det kunnande och den kompetens som byggts upp vid dessa ensembler. I �veri�ggningar som utbildningsdeparte�mentet f�rt med f�retr�dare f�r teatrarna har framkommit att dessa �r angel�gna om att vidga kretsen f�rfattare, regiss�rer och sk�despelare som �r knutna till ensemblerna. Jag anser all del f�r barn- och ungdomslealerns utveckling �r viktigt med denna typ av kraftcenlra som kan ta ansvar f�r ell erfarenhetsutbyte och samspel med andra konstn�riigt verksamma grupper och ensembler i landet. Vid min bed�mning av medelsbehoven under anslagen till regional teaterverksamhet och Riksteatern har jag d�rf�r utg�tt ifr�n alt Unga Klara och Backateatern skall kunna tilldelas vardera 20 gmndbelopp och Unga Riks ett reformp�slag om 2 milj. kr.

M�nga l�nstealrar har planer p� att utveckla sin barn- och ungdomstea�terverksamhet. Jag har d�rf�r f�r de kommande tv� �ren ber�knat all ytteriigare 30 gmndbelopp ska kunna ges till dessa teatrar. 1 �rets budget�proposition f�resl�s vidare all totalt 4 milj. kr. skall ansl�s f�r all garantera en tillfredsst�llande tealerf�rs�rjning i de l�n som saknar fast teater. Eftersom man i dessa l�n ger h�g prioritet �t barn- och ungdomstealern, inneb�r della en betydande f�rst�rkning av barn- och ungdomslealerns st�llning i landet.

I �rets budgetf�rslag f�resl�s att antalet grundbelopp lill l�nsmuseer saml symfoniorkestrar och mus.ikteatrar �kar med 225 resp. 125 under de kommande tv� �ren. Jag har tidigare angett alt ett av sk�len till denna f�rst�rkning �r atl museerna och orkestrarna skall kunna utveckla verk�samheten f�r barn och ungdom.

Folkbiblioteken tillhandah�ller ett brett bokurval f�r barn och ungdom.
Bibliotekens ink�p har stor betydelse f�r att s�kra bredd och kvalitet i
f�rlagens utgivning. Litteraturst�det fungerar som ett komplement och
underl�ttar f�r f�rlagen all ge ut b�cker f�r barn och ungdom �ven n�r den
ber�knade upplagan �r relativt liten eller framst�llningskoslnaderna �r
h�ga. F�r n�rvarande f�rdelar kulturr�det �riigen litteraturst�d till ungef�r
140 titlar inom barn- och ungdomsomr�det. Kulturr�det har i sin redovis�
ning av barn- och ungdomskultur betonat betydelsen av della st�d och
framh�llit behovet av �kade resurser f�r all m�jligg�ra f�r f�rlagen all
satsa p� svenska debutanter, barn- och ungdomslitteratur p� invandrar-
spr�k och �vers�ttningar fr�n de mindre spr�komr�den som i dag f�rsum-
��������������������������� 86


 


mas i utgivningen. 1 �rets budgetf�rslag f�resl�s att anslagen till litteratur-���� Prop. 1989/90:100

st�det skall �ka som ett led i str�vandena att st�rka bam- och ungdomskul-���� Bil. 10

luren.

Inom ramen f�r projektet Kultur i skolan har f�rs�k gjorts med dans inom och i anslutning lill undervisningen. F�rs�ken har visat all dansak-tivileter r�tt bedrivna �r popul�ra hos m�nga � ocks� bland pojkama. Dansen har stor betydelse socialt och som ell uttryck f�r r�relse- och livsgl�dje. Arbelet med dans i skolan har ocks� betydelse f�r att st�rka dansen som konstart. Statsr�det Persson �terkommer senare med f�rslag till fortsalla insatser f�r dansen i skolan.

Det finns i dag en v�xande oro �ver att s� mycket av kultumtbudet f�r barn och ungdom �r av underm�lig hall. Olusten g�ller fr�mst massmedie-kukuren. Denna saluf�rs ofta med en stark kommersiell uppbackning som det kan vara sv�rt f�r barn och ungdomar att v�rja sig mot.

Vissa inslag i massmediekulluren har i samh�llsdebatten f�tt st�rre uppm�rksamhet �n andra. Ett exempel �r diskussionen om videov�ldet och dess p�verkan p� barn och ungdom. Trots att en viss sj�lvsanering �gt mm i videobranschen �r del uppenbart all ungdomar alltf�r l�tt kan komma �ver olagliga v�ldsvideofilmer. Jag avser att f�resl� regeringen all senare �terkomma till riksdagen med f�rslag som inneb�r att �vervakning�en av videomarknaden sk�rps och att straffsatserna h�js f�r dem som hyr ul eller p� annat s�ll sprider olagliga videogram.

Det finns emellertid ocks� anledning alt uppm�rksamma den del av del kommersiella kulturutbudet f�r barn och ungdom som �r av mer harml�s karakt�r �n v�ldsvideofilmerna. Faran med della �r inte atl del skulle vara omedelbart skadligt eller �ngestskapande, ulan all del genom sin domi�nans tr�nger undan det som �r v�rdefullare.

TV-utbudet har genom kabel-TV och video �kat dramatiskt under sena�re �r. Dagens unga generation v�xer upp i ell bildintensivt samh�lle. Det beh�vs d�rf�r insatser som g�r det l�ttare f�r barn och ungdomar atl kritiskt v�rdera och granska det som bildmedierna visar. Del beh�vs ocks� insatser f�r all garantera all ett kvalitelsulbud av filmer finns tillg�ngligt som kan fungera som en motvikt till den strida str�mmen av d�liga underh�llningsfilmer.

Filminstitutet spelar en betydelsefull roll n�r det g�ller att s�kra tillg�ng�en p� bra filmer f�r barn och ungdom. Denna roll har markerats de senaste �ren genom beslut om �kade anslag f�r uppmstning av biografer och f�r s. k. parallelldistribulion av aktuell biograffilm. Genom f�rst�rkningen av st�det till parallelldistribution ber�knas antalet kopior av spelfilmer mer �n f�rdubblas. F�r b�de privata och f�reningsdrivna biografer p� mindre och medelstora orter �r della av stor vikt. Genom.att repertoaren p� detta s�tt f�tt en aklualilelspr�gd har inte minst den ungdomliga delen av publiken �kat.

F�r att f�rb�ttra barns och ungdomars m�jligheter att se bra filmer har
Filminstitutet de tv� senaste budget�ren erh�llit 6 milj.kr.f�r vardera
budget�ret f�r filmpedagogiskt arbete och filmvisning p� biograf f�r bam
och ungdom. Sl�del utg�r till f�reningar och kommuner. Det kan utg� lill
f�rskolor, skolor, ungdomsorganisationer, filmklubbar och andra ideella
����������������������������� 87


 


organisationer. Filminstitutet har ocks� utvidgat basbest�ndet av bam-���� Prop. 1989/90:100
och ungdomsfilm som kan best�llas av bl. a. f�reningar och skolor.
�������������� Bil. 10

Visningsn�mnden inom Filminstitutet f�rmedlar sedan �r 1982 bidrag till lokal f�rs�ksverksamhet med video. Intresset f�r f�rs�ken har varit stort. Av s�rskild betydelse �r satsningama p� medieverkst�der. D�r s�da�na etablerats har de kommit att fungera som ell lokalt mediecenlmm dit s�v�l f�reningsmedlemmar som f�rskolans och skolans anst�llda kunnat v�nda sig f�r id�er och praktisk r�dgivning. M�nga ungdomar har utnytt�jat medieverkst�dema f�r att skaffa sig kunskaper om den r�rliga bildens ber�ttarteknik och f�r all framst�lla egna videofilmer. F�r att stimulera uppbyggnaden av fler medieverkst�der f�resl�s sl�del �ka fr�n 2 milj.kr. till 4,5 milj.kr. Vidare f�resl�s �n f�rst�rkning av det st�d lill lokal pro�gramverksamhet som f�rdelas av kabeln�mnden. De tillkommande med�len b�r anv�ndas f�r verksamheter som engagerar bam och ungdom.

Det ideella f�reningslivet spelar en stor roll f�r bam- och ungdomskultu�ren. I budgetf�rslaget har s�rskilda medel avsatts f�r att f�rst�rka folkr��relsemas kulturverksamhet f�r bam och ungdom. Jag har tidigare f�resla�git att kulturr�dets fria medel kraftigt skall h�jas f�r bl.a.utveckling och stimulans av amat�rverksamheten inom kulturomr�det. Ett huvudsk�l f�r denna satsning �r att kulturr�det skall kunna st�dja projekt och evene�mang som �r avsedda f�r bam och ungdom.

4.3 Insatser f�r samisk kultur och utbildning

Min anm�lan sker i samr�d med statsr�det Persson och chefen f�r jord�bmksdepartementel.

4.3.1 Inledning

1 prop. 1976/77:80 om insatser f�r samema har uttalats att samema i egenskap av urspmnglig befolkning i sitt egel land, intar en s�rskild st�ll�ning b�de gentemot majoritetsbefolkningen och andra minoritetsgmpper. F�redraganden understr�k all det d�rf�r var naturligt all andra bed�m�ningar till�mpades f�r samema �n f�r andra minoriteter. Detta handlings�s�tt betecknades som positiv s�rbehandling. I detta sammanhang tillkom ell s�rskilt anslag f�r bidrag till samisk kultur. Dessa medel f�rdelas av samefondens kulturdelegation efler prioriteringar, som g�rs av samema sj�lva. F�mtom fr�n del s�rskilda anslaget lill samisk kultur har givelvis samema m�jlighet att s�ka medel fr�n �vriga bidragsk�llor.

I 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 375) anm�lde regeringen f�r riksdagen all del inom utbildningsdepartementet p�gick en �versyn av den samiska kullurens fortbest�nd och ulveckiing. �versynens uppgift var bl. a. all analysera den samiska kullurens f�mts�ttningar, f�r��ndringsfaktorer och utvecklingsm�jligheter. S�rskilt borde den l�ngsikli�ga effekten av Tjernobylolyckan i dessa h�nseenden studeras. Utredaren hade all s�rskilt la fasta p� fr�gor om det samiska spr�ket, konsthantverket och de kulturella uttrycksformerna i �vrigl. �ven utbildningsfr�gorna borde studeras.


 


�versynen �r nu avslutad och den sakkunnige har lagt fram sina f�rslag i Prop. 1989/90:100 rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvre � Same kulluvra � Samisk Bil. 10 kultur. Det framg�r av rapporten all samekulturens st�llning �r kritisk. De samiska basn�ringama syssels�tter allt f�rre. �verg�ng till andra yrken och f�r�ndrade utbildningsm�nsler har lett till st�rre geografisk spridning av den samiska befolkningen. En effekt av della �r all spr�kels sl�kning blir f�rsvagad. Allt f�rre har m�jlighet all anv�nda del utanf�r hemmet och familjen. F�rslagen i rapporten har lill gemensamt syfte att �ka m�jhghe-terna att m�ta och all uttrycka sig p� samiskt spr�k. D�rf�r har f�rslagen koncentrerats lill framf�r allt fr�gor som r�r den samiska litteraturen och utbildningen.

Till protokollet i detta �rende b�r som bilaga 10.11 fogas en samman�fattning av f�rslagen i rapporten och som bilaga 10.12 en f�rteckning �ver remissinstanserna och en sammanst�llning av remissyttrandena.

F�rslagen i rapporten kan inte ses isolerade fr�n f�rslagen som avgetts och kommer att avges av samer�ltsulredningen. Samer�ltsulredningen har lill chefen f�r justitiedepartementet �verl�mnat sitt huvudbet�nkande (SOU 1989:41) Samer�tt och sameting. F�rslagen inneh�ller bl.a.best�m�melser om inr�ttande av ett folkvalt organ, sametinget. Sametinget f�resl�s f� ansvar bl. a. f�r de samiska kulturfr�goma. Utredningen forts�tter sitt arbete att utreda och f�resl� insatser f�r att bevara och utveckla det samiska spr�ket.

4.3.2 Den samiska kulturen

Min bed�mning: Anslaget lill samisk kultur b�r �kas med 2,5 milj.kr. Anslaget b�r f�ras upp som etl reservationsanslag. Mina f�rslag f�r n�sta budget�r l�gger jag fram under anslaget Bidrag till samisk kultur.

F�rslagen i rapporten: Rapporten inneh�ller p� kulturomr�det dels f�r�slag om f�rst�rkning av kulturanslagel med 2,5 milj.kr., dels f�rslag all medel avs�tts i 1990 �rs forskningspolitiska proposition f�r all n� ett b�tlre kunskapsunderlag betr�ffande del samiska spr�kets situation saml samernas bos�ttnings- och yrkesm�nster. Kulturanslagel b�r betecknas som etl reservationsanslag. Samefondens kulturddegalion f�resl�s ut�kad med tv� ledam�ter som representerar de samiska konstn�rsorganisationer�na. Av anslags�kningen b�r 500000 kr. avs�llas som ell s�rskilt stimulans�bidrag till f�rfattare och �vers�ttare av bam- och ungdomslitteratur. Paral�lellt med samisk bokproduktion skall kassettb�cker framst�llas. Tj�nsten som bibliolekskonsulent f�r det samiska spr�komr�det och tj�nsten som musikkonsulenl f�resl�s permanentas.

Remissinstanserna: N�r det g�ller kulturomr�det accepterar remissin�stansema i princip f�rslagen i rapporten. Vissa inv�ndningar mot utred�ningens s�tt att avgr�nsa kulturbegreppet har framf�rts. Bl. a. anser �jtte � Svenskt Ij�ll- och samemuseum att del inte g�r all f�ra en diskussion om den samiska kullurens fortbest�nd och ulveckiing utan alt f�ra in �tg�rder f�r all st�rka medvetandet om den egna historien bland samema.

Sk�len f�r min bed�mning: Statens uppgift �r inte alt styra utan att
genom olika �tg�rder stimulera och underl�tta f�r samema att bedriva��������������������������������� 89


 


egen kulturverksamhet. Den samiska kulturen �r utsatt f�r p�frestningar���� Prop. 1989/90:100 genom samh�llets omstmkturering. Samema �r numera ofta bosatta ulan-���� Bil. 10 f�r del samiska k�rnomr�det och �r spridda �ver hela landet. Delta f�rsv�rar deras m�jligheter all bevara den egna kulturen.

Det samiska spr�ket har en stor betydelse f�r den samiska kullurens fortbest�nd. Spr�ket �r emellertid hotat genom att allt f�rre talar del. Spr�ket �r ell redskap f�r s�v�l den lankem�ssiga utvecklingen som f�r social och emotionell utveckling och kommunikationsf�rm�ga. F�rskole��ldern �r en viktig period f�r utvecklingen av spr�ket. Det �r d�rf�r av vikt alt barnet kommer i kontakt med spr�ket i den vardagliga milj�n. H�r har den samiska litteraturen och framf�rallt bam- och ungdomslitteraturen en viktig uppgift alt fylla f�r all stimulera och st�rka det samiska spr�kels st�llning.

Man vet i dag inte exakt hur m�nga som f�rsl�r, talar, kan l�sa eller skriva samiskt spr�k. Ingen totalunders�kning av spr�kf�rdigheten har gjorts sedan mitten av 1970-lalel. Jag avser atl aktualisera denna fr�ga i samband med beredningen av regeringens forskningsproposition.

Jag f�resl�r alt anslaget Bidrag lill samisk kultur �kar med 2,5 milj.kr. Medlen b�r i f�rsta hand ge m�jlighet att st�dja olika projekt, framf�r allt s�dana projekt som kan st�rka del samiska spr�ket.

Anslaget Bidrag till samisk kultur har hittills varit ell obdecknal anslag. F�r atl bereda samema m�jligheter att b�ttre kunna planera utnyttjandet av medlen under anslaget b�r detta fr�n n�sta budget�r f�ras upp som reservationsanslag.

Medlen b�r st�llas till samefondens f�rfogande f�r all f�rdelas av same�fondens kulturddegalion. Genom atl kulturdelegationen har en samisk majoritet garanteras att ansvaret f�r f�rdelningen av medel till samisk kultur g�rs av samernas egna representanter och att f�rdelningen bygger p� samiska v�rderingar.

Mina f�rslag inneb�r all anslaget lill samisk kultur n�stan f�rdubblas. Della markerar atl samisk kultur f�r en positiv s�rbehandling. Jag vill emellertid understryka att denna anslagsf�r�ndring inte lyfter bort n�got ansvar fr�n de myndigheter som disponerar anslag som kan anv�ndas lill st�d ocks� f�r samisk kultur. Bidrag fr�n s�dana medel som disponeras av olika myndigheter b�r givetvis ske enligt de g�ngse kvalitetskriterier som g�ller f�r resp. anslag.

Kulturr�det har tillsatt en egen samisk referensgmpp som ett r�dgivande organ i samepoliliska fr�gor inom kulturr�dels ansvarsomr�de. Denna gmpp �r enligt kulturr�det av provisorisk karakt�r. Jag uppskattar della initiativ och delar kulturr�dets uppfattning atl referensgmppens uppgifter endast b�r vara ett provisorium.

F�rslaget om ut�kning av antalet ledam�ter i samefondens kulturddega�lion finner jag inte anledning att la upp lill behandling f�r n�rvarande utan anser atl man b�r avvakta st�llningstagandet lill samer�tlsutredningens f�rslag om inr�ttandet av ett sameting. Utredningen f�resl�r n�mligen all kullurddegationens uppgifter f�rs �ver till sametinget. I denna fr�ga har jag samr�tt med chefen f�r jordbmksdepartementel.

Riksantikvarie�mbetet har i sin anslagsframst�llning f�r budget�rd��������������������������������� 90


 


1990/91 beg�rt ell anslag om 250000 kr. f�r all kunna ulf�ra inventeringar���� Prop. 1989/90: IOO av samiska foml�mningar som inte l�cks in vid fornminnesinventeringen���� Bil. 10 f�r den ekonomiska kartan. Kartan framst�lls n�mligen inte f�r fj�llv�rl�den. F�rslaget �r framtaget i samr�d med sameorganisalionerna och �jtte

Svenskt fj�ll- och samemuseum. Det har tillstyrkts i etl s�rskilt yttrande
av Svenska samernas riksf�rbund.

Ocks� jag anser atl inventeringar som kan �ka kunskapen om det sami�ska kulturarvet �r angel�gna. Inventering b�r s�lunda � om samefonden finner delta angel�gel � kunna utf�ras p� samefondens uppdrag av t. ex. riksantikvarie�mbetet. Del ankommer d�rj�mte p� riksantikvarie�mbetet att prioritera behovet av inventeringar av de samiska foml�mningarna inom ramen f�r de medel som �mbetet f�rfogar �ver f�r inventeringsverk�samhet.

�vriga f�rslag som ber�r kulturfr�goma i rapporten �r av den art atl det ankommer p� regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer att la sl�kning till dem.

4.3.3 Samisk utbildning

1 rapporten har f�ljande f�rslag framf�rts.

Ett stimulansbidrag lill samisk f�rskola b�r utg� under en tre�rsperiod,

importerade samiska l�romedel befrias fr�n merv�rdesskall (moms),

 

fortbildningsn�mnden i norra regionen b�r tillf�ras de medel som �r n�dv�ndiga f�r att n�mnden skall kunna erbjuda en fungerande fort�bildning f�r sameskolans l�rare saml uppm�rksamma hemspr�ksl�rar�nas behov,

f�mts�ttningar och former f�r en gemensam svensk-norsk sameskoleen-hel p� sydsamiskl omr�de utreds,

en samisk v�g genom gymnasieskolan inr�ttas enligt de regler som g�ller vid gymnasieskolor f�r specialidrott,

statsbidragsreglema f�r Samemas folkh�gskola ses �ver,

sl�jdlinjen vid folkh�gskolan f�rl�ngs med ell �r,

ett h�gskoldeklorat i samisk kultur inr�ttas vid universitetet i Ume� saml slutligen

universitetet i Ume� och Samernas folkh�gskola f�r i uppdrag all utreda f�mts�ttningama f�r h�gre konstn�rlig utbildning inriktad mol samesl�jd och lokaliserad lill Jokkmokk.

Remissinstansema ansluter sig i stort till f�rslagen i rapporten. Kukur�r�del avstyrker f�rslaget om momsbefrielse p� samiska l�romedel och anser alt dessa b�r behandlas p� samma s�tt som �vriga l�romedel. Styrel�sen f�r Samemas folkh�gskola finner inte all utredaren har lagt fram tillr�ckligt underlag eller f�rslag som talar f�r alt samema skulle beh�va ha kvar skolan som folkh�gskola samt anser all n�got st�llningslagande r��rande folkh�gskolan inte b�r g�ras nu ulan tas upp i samband med bered�ningen av folkh�gskolekommilt�ns f�rslag.

91


 


Statsr�det Persson anf�r��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

Sameskolan

Statsmakternas beslut �r 1962 all det s� l�nge samema sj�lva �nskar det skall finnas tv� likv�rdiga utbildningsm�jligheter f�r samema, n�mligen sameskola och kommunal gmndskola, b�r alltj�mt vara utg�ngspunkten f�r samh�llets insatser p� skolomr�det.

Sameskolan k�mpar i dag med betydande problem. Ell problem �r del spr�kpedagogiska. De samiska dialekterna �r p� grund av befolkningsom�flyttningarna �verlagrade varandra. Undervisningen vid en del sameskolor m�ste d�rf�r ske p� tv�, ibland p� tre spr�kvarianler. Undervisningen i och p� samiska m�ste ocks� anpassas lill flera olika f�rdighetsniv�er.

Andra mer generella problem �r brislen p� s�v�l beh�riga l�rare som l�romedel.

Inom sameskolslyrdsen finns en speciell referensgrupp f�r samiska l�ro�medel. Under de senaste �ren har ett flertal v�lgjorda produkter lagits fram. Arbetet bedrivs med st�d av skol�verstyrelsen och statens inslilul f�r l�romedel. Jag utg�r fr�n all dessa myndigheter forts�tter atl st�dja utvecklingen och produktionen av samiska l�romedel i minsl den omfatt�ning de gjort tidigare.

Jag delar inte utredarens uppfattning all importerade samiska l�romedel b�r befrias fr�n merv�rdesskatt. I st�llet kommer jag all under anslaget Sameskolan ber�kna ytteriigare 50000 kr. f�r ink�p av l�romedel.

1 likhet med utredaren anser jag att l�romeddssilualionen ocks� skulle kunna f�rb�ttras genom ell effektivare samarbete mellan de nordiska l�nderna. Del b�r vara en angel�gen uppgift f�r sameskolslyrdsen (SamS) att ta initiativ lill ett s�dant samarbete.

Fortbildning och utvecklingsarbete

Sameskolan har problem med all anst�lla och beh�lla beh�riga l�rare. F�r atl f�rb�ttra denna situation anser jag - i likhet med utredaren - all h�gskolan i Lule� b�r ges ell ansvar f�r all anordna beh�righetsgivande kurser f�r obeh�riga l�rare. S�dana kurser kan exempelvis anordnas i distansform. Jag utg�r fr�n att h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand pr�var m�jligheten lill liknande insatser p� sydsamiskl omr�de. H�gskoloma f�r sj�lva avg�ra om kostnaderna kan l�ckas genom omf�rdelning inom med�len under anslaget lill lokala och individuella linjer och frisl�ende kurser.

Vidare anser jag � i likhet med utredaren � all fortbildningsn�mnden i Ume� b�r ges ett speciellt ansvar f�r fortbildning av sameskolans l�rare. Jag kommer senare att f�resl� regeringen alt beakta detta vid f�rdelning av medel mdlan de olika fortbildningsn�mnderna.

Jag delar utredarens uppfattning att m�jligheterna lill samarbete och
gemensamt resursutnyttjande mellan sameskolan i T�rnaby och Haltfjek-
dals sameskola i Nordlands fylke b�r utredas. Del b�r ankomma p� SamS
att ta initiativ
till della.����������������������������������������������������������������������������������������������� 92


 


En samisk gymnasieskola�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Utredaren f�rordar all man b�r pr�va m�jligheten att inom gymnasiesko-���� ""�� lan skapa ell utrymme i limplanen f�r samiskt spr�k och andra �mnen med samisk anknytning. Del skulle kunna g�ras efter samma modell som g�ller f�r de s. k. idrollsgymnasierna, d�r fem veckotimmar per �rskurs kan bytas bort mot �mnet specialidroll.

En liknande modell �verv�gs f�r �vrigl just nu ocks� f�r en betydligt st�rre del av gymnasieskolan. Enligt f�rslag fr�n skol�verstyrelsen, som nu remissbehandlas, skall mellan tre och sex veckolimmar per �rskurs kunna avs�llas f�r ell individuellt tillval av olika slag. N�r det finns en samlad remissbild av denna och en rad andra fr�gor om gymnasieskolans framlida organisation, b�r �ven fr�gan om en samisk utbildningsv�g pr�vas.

Folkh�gskolan

I likhet med utredaren anser jag att slutligt st�llningstagande r�rande statsbidrag m.m.till Samernas folkh�gskola b�r g�ras i anslutning lill beredningen av folkh�gskolekommitt�ns f�rslag. Kommitt�n skall i enlig�het med sina direktiv slutf�ra sitt arbete senast den 1 september 1990.

Utbildningsministern anf�r

H�gre utbildning och forskning

Vid avdelningen f�r samiska vid universitetet i Ume� finns f�r n�rvarande en professor, en h�gskolelektor samt en sekreterare och en assistent. V�ren 1989 inr�ttades dessutom en tj�nst som h�gskolelektor i samisk kultur sedan universitetet genom regeringsbeslut i maj 1989 f�ll 150000 kr. f�r att kunna bekosta en halvtidstj�nst som h�gskolelektor under budget�ret 1988/89. Den tj�nsten �r nu under tills�ttning. Jag utg�r ifr�n att universi�tetet inom ramen f�r de 30 milj. kr. som kommer att tillf�ras universitetet enligt riksdagens beslut f�r m�jlighet att sl� f�r de fortsatta kostnaderna f�r tj�nsten samt att utvidga den till all omfatta hel tj�nst. Universitetet f�r ocks� bed�ma n�r del finns m�jlighet all ytterligare utveckla avdel�ningen f�r samiska. Jag utg�r ifr�n att universitetet i denna fr�ga h�ller n�ra kontakt med samernas organisationer.

Finsk-ugriska institutionen vid universitetet i Uppsala erinrar i ett s�r�skilt yttrande om att samisk undervisning sedan gammalt bedrivs i Uppsa�la. D�rf�r kan enligt yttrandet utredningens f�rslag till ensidig utbyggnad av utbildning och forskning i Ume� ifr�gas�ttas. Jag delar den uppfattning som f�rs fram i yttrandet, n�mligen all samema s�der om Lappland, s�rskilt d� de i Stockholmsomr�det, inte f�r gl�mmas bort genom att intresset alltf�r starkt fokuseras p� dem som bor kvar i de samiska k�rn�omr�dena.

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) n�mner i sitt remissyttrande
de rekryleringssv�righeter som hillills funnits till utbildningsvarianler
med samiska inom grundskoll�rarutbildningen, s�v�l vid universitetet i
������������������������������ 93


 


Ume� som vid h�gskolan i Lule�. UH� r�knar med att det kommer att���� Prop. 1989/90:100 finnas s�rskilda medel f�r informationsinsatser. UH� har ocks� f�r avsikt���� Bil. 10 alt avs�lla medel f�r den befattningsutbildning f�r l�ramlbildama i Ume� som f�resl�s i bet�nkandet.

F�rslaget att utreda f�mts�ttningarna f�r en h�gre konstn�rlig utbild�ning f�r samesl�jd och samiskt konsthantverk ger mig anledning att s�r�skilt framh�lla angel�genheten av att den sl�jdamtbildning som nu bedrivs vid Samernas folkh�gskola i Jokkmokk kan bevaras och utvecklas. Utred�ningsf�rslagen i denna del j�mte remissyttrandena kommer att �veri�mnas lill folkh�gskolekommitt�n. Fr�gan om den h�gre konstn�rliga utbildning�en f�r tas upp igen n�r kommitt�ns f�rslag f�religger.

N�r del g�ller fr�gan om alt �ka andelen samiska studerande p� utbild�ningslinjer av betydelse f�r del samiska kulturlivet n�mner UH�, liksom utredaren, de m�jligheter lill individuell pr�vning f�r samiska s�kande som f�ljer av de nya besl�mmelser om tilltr�de lill h�gskolan som tr�der i krafl fr�n budget�ret 1991/92. UH� kommer atl g�ra s�rskilda insatser f�r att informera samema om denna m�jlighet.

M�jligheterna all utveckla del nordiska samarbetet n�r det g�ller samisk forskning och h�gskoleutbildning b�r anst� till dess resultatet av den nu p�g�ende utv�rderingen av Nordiskt samiskt institut f�religger.

4.3.4 Etermedier

Utredaren har f�reslagit att fr�gan om vidgat utrymme f�r samiska s�nd�ningar las upp n�r avtalet mellan staten och Sveriges Radio AB omf�r�handlas �r 1992. Mina st�llningstaganden med anledning av utredarens f�rslag och remissinslansemas synpunkter blir det aktuellt atl redovisa f�rst i etl senare sammanhang.

4.3.5 Nordiska samefr�gor

Min bed�mning: Samefondens kulturddegalion b�r f� ell �kat ansvar f�r den nordiska samverkan p� sameomr�del och det internationella samarbe�tet mellan urbefolkningar vad g�ller kulturomr�det.

F�rslagen i rapporten: I rapporten tas upp samnordiska fr�gor p� kullur-och utbildningsomr�det. Samnordiska kukur�ndam�l, som inte tillf�rs medel via Nordiska ministerr�dets; budget, b�r finansieras fr�n anslaget Bidrag till samisk kultur. Vidare b�r initiativ las lill �verl�ggningar med Finland och Norge i syfte att f� till st�nd en b�tlre samordning kring samefr�goma.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som tagit upp de nordiska fr�gorna betonar behovet av nordiskt samr�d f�r atl f�rb�ttra och utvidga samarbetet.

Sk�len fbr min bed�mning: Samema definierar sig sj�lva som ett folk
bosatt i fyra l�nder � Norge, Sverige, Finland och Sovjetunionen. Trots
atl de �r spridda i flera l�nder betraktar de sig som ett folk som bor i etl
land, S�pmi, med samma spr�k och kultur. M�nga av kulturaktiviteterna
bedrivs som samnordiska projekt. Vissa samiska sammanslutningar, t. ex.
���������������������������� 94


 


de olika samiska konstn�rsorganisationerna, bedriver sin verksamhet �ver���� Prop. 1989/90:100 nationsgr�nserna eftersom medlemmarna �r bosatta b�de i Sverige, Norge���� Bil. 10 och Finland.

Det kan m�nga g�nger uppst� sv�righeter f�r dem som skall s�ka bidrag f�r sin verksamhet atl vela vart ans�kningarna skall st�llas och vem som tar det yttersta ansvaret f�r finansieringen av den samnordiska verksam�heten.

I Sverige �r den nuvarande ordningen all s�dan verksamhet finansieras fr�n i f�rsta hand samefondens kukurddegalions medel och fr�n statens kulturr�d men �ven andra anslagsdisponerande myndigheter beviljar me�del f�r gemensamma nordiska samiska kultur�ndam�l.

Via den nordiska budgeten st�ller Nordiska ministerr�det medel till nordiska samer�dets f�rfogande f�r samnordiska kulturaktiviteter. Fr�n samer�det kan sedan samema s�ka st�d f�r sin verksamhet och sina projekt.

Jag anser att �ven f�r bidragsgivning p� det samnordiska kulturomr�det b�r samema sj�lva ha det avg�rande inflytandet. Den verksamhet som i dag inte finansieras via den nordiska budgeten b�r i huvudsak finansieras fr�n anslaget Bidrag till samisk kultur. Jag har beaktat detta n�r jag ber�knat behovet av f�rst�rkta resurser under detta anslag.

5. Massmediefr�gor

1990-lalel kommer alt pr�glas av en �kad internationell konkurrens inom massmedieomr�det. Den faktor som starkast har bidragit lill delta �r TV-satdliterna.

B�de h�nsynen lill televisionens genomslagskrafl och del begr�nsade frekvensutrymmet f�r marks�ndningar har gjort all televisionen i Sverige liksom i de flesta andra europeiska l�nder l�nge har reglerats ing�ende fr�n statsmakternas sida. Ell f�tal programf�relag har bedrivit TV- s�ndningar i varje land. I f�retagens uppdrag har i allm�nhet legal all bedriva en m�ngsidig och sj�lvst�ndig verksamhet i allm�nhetens tj�nst d�r det egna spr�ket och kulturen och h�ndelserna i del egna landet har spelat en viktig roll.

Under del senaste �rtiondet har f�mts�ttningarna f�r den europeiska televisionen f�r�ndrats kraftigt. En rad nya satellits�ndande programf�re�lag har inlett sin verksamhet samtidigt som nya marks�ndande program�kanaler har uppr�ttats i flera l�nder.

De intressenter som sl�r bakom de nya TV-f�retagen, antingen det g�ller satellits�ndningar eller markbundna s�ndningar, har ofta omfattande in�tressen �ven inom andra delar av massmedieomr�det, t. ex. film, press eller f�rlagsverksamhet. Det finns ocks� exempel p� hur samma f�retag f�rs�ker bygga upp en position inom TV-omr�det i flera l�nder.

Tillv�xten av antalet TV-kanaler har inte motsvarats av �kade inkoms�
ter. Flera satellits�ndande TV-f�retag har antingen f�rsvunnit eller �verta�
gits av nya �gare. Samtidigt startas nya f�relag, inte minsl med inriktning
p� den svenska marknaden. Myckel talar d�rf�r f�r att vi �ven under de����������������������������� 95


 


kommande �ren f�r se m�nga konkurser, sammanslagningar och f�retags-��� Prop. 1989/90:100 k�p inom den kommersiella televisionens omr�de. M�nga av de senaste���� Bil. 10 �rens f�retagselableringar b�r fr�mst ses som strategiska dispositioner i kampen om dominansen p� en framlida europeisk massmediemarknad.

N�r Sverige g�r in i en period med �kad intemationell konkurrens �r situationen p� massmedieomr�det t�mligen ljus. Vi har ett stort antal dagstidningar, d�r olika �siktsriktningar �r v�l f�retr�dda. Bokutgivningen �r stor och omv�xlande. Radion och televisionen har h�g kvalitet. 1 f�rh�llande till v�r begr�nsade folkm�ngd har filmproduktion och fono-gramutgivning en betydande omfattning och bredd. Delvis �r detta en f�ljd av att vi sedan l�ng lid tillbaka har mediepolitiska st�d�tg�rder som syftar till att premiera yttrandefrihet, m�ngfald och kvalitet.

�ven om utg�ngsl�get �r gott i-�cker det inte all f�riita sig p� �lg�rder som �r utformade i en f�rg�ngen tid, d� varje land kunde f�ra en massme-diepolilik t�mligen oberoende av omv�rlden. Det �r n�dv�ndigt alt m�ta de nya utmaningar som �r p� v�g. �lg�rder m�ste till i den nationella politiken, p� ett nordiskt plan och genom europeiskt samarbete. Vissa insatser har redan gjorts i detUi sammanhang. P� andra omr�den har f�rberedelser vidtagits.

TV-utredningen (U 1989:04) har lagt fram sitt bet�nkande (SOU 1989:73) TV-poliliken. Utredaren anser att del inte l�ngre �r h�kbart att avst� fr�n att anv�nda reklam som ell s�tt all finansiera den svenska televisionen. I st�llet, menar utredningen, b�r inkomstema fr�n TV-re-klam i Sverige anv�ndas s� all m�len f�r den svenska televisionen skall kunna uppr�tth�llas �ven under kommande decennier.

Utredaren redovisar tre akemaliv f�r hur reklamfinansiering av svensk television skulle kunna anordnas. Enligt det f�rsta altemativet skulle re�klams�ndningar inledas i Sveriges; Television. Det andra altemativet inne�b�r att den ena av Sveriges Televisions b�da kanaler �verf�rs lill ett frist�ende f�relag som skulle s�nda helt reklamfmansierade program. En�ligt del tredje altemativet inr�ttas en tredje, frisl�ende TV-kanal med reklam.

Remissbehandlingen av TV-ulredningens bel�nkande har just avslutats.

Radiolagsutredningen (U 1985:05) kommer inom kort att avge f�rslag till de lag�ndringar som beh�vs med anledning av TV-ulredningens f�r�slag.

Avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncemen l�per ut den 30 juni 1992. Inf�r en ny avtalsperiod �r det angel�get att koncemen �r v�l mstad, organisatoriskt, finansiekt och m�ls�tlningsm�ssigt, f�r alt m�ta de utmaningar som f�ljer med den nya massmediesiluationen. Inom kon�cernen har dessa fr�gor behandlats och i vissa avseenden redan resulterat i f�rslag till regeringen.

Tele-X-satdliten befinner sig i bana och fungerar klanderfritt. Nordiska Satellit AB, som f�rvaltar satellitsystemet, har gjort sonderingar f�r atl utr�na intresset f�r att anv�nda ss:lellitens TV-kapacilel.

1982 �rs film- och videoavtal l�per ul den 30 juni 1991. Inom regerings�kansliet p�g�r f�r n�rvarande ett arbete med att f�rbereda ell nytt avtal.

I della sammanhang vill jag n�mna all v�ldsskildringsulredningen av-������������������������������ 96


 


slutat sitt arbete med att avge bet�nkandet (SOU 1989:22) Censuriagen - Prop. 1989/90:100 en modemisering av biograff�rordningen. Bet�nkandet har remissbehand- Bil. 10 lats. Delta bet�nkande utg�r, tillsammans med det tidigare remissbehand�lade bd�nkandet (SOU 1988:28) Vijleov�ld II - f�rslag lill �tg�rder, underiag f�r lagf�rslag som nyligen granskals av lagr�det. Jag avser att senare f�resl� regeringen att f�r riksdagen under v�ren 1990 l�gga fram en s�rskild proposition om v�ldsskildringar i r�rliga bilder m. m.

Utformningen av presst�det har utretts av en parlamentarisk kommitt�, dagstidningskommitt�n (U 1985:11), som har avgett bet�nkandet (SOU 1988:48) Reformerat presst�d. Bet�nkandet har remissbehandlats. Jag avseratt senare f�resl� regeringen att f�r riksdagen under v�ren 1990 l�gga fram en s�rskild proposition om del framtida presst�dets utformning.

N�r det g�ller samarbetet i Norden kommer en nordisk film- och TV-fond att inr�ttas den I januari 1990. Fonden bildas i samarbete mellan de nordiska l�ndemas regeringar (genom Nordiska Ministerr�det), filminsti�tut och TV-f�retag och f�r till uppgift alt fr�mja produktion och spridning av nordiska audiovisudla verk. Fonden tillf�rs �rligen 45 milj. danska kr. Parterna skall bidra med vardera en tredjedel av fondkapitalet. Fonden kommer att st�rka nordisk produktion av filmer- och TV-program och underi�tta f�r de nordiska l�nderna att beh�lla sin identitet inom della omr�de.

F�rs�ksverksamheten med TV-utbyte mellan Sverige och Finland har utvecklats positivt och vi st�r nu inf�r fr�gan om hur verksamheten b�r utformas i framtiden. Beslutsunderlag har tagils fram inom ramen f�r utredningen (U 1987:02) om �kat TV-utbyte mellan Sverige och Finland. De diskussioner som f�r n�rvarande p�g�r med f�retr�dare f�r den fin�l�ndska regeringen g�ller villkoren f�r ett permanent samarbete, d�r s�nd�ningstekniska f�mts�ttningar och l�sningen av de upphovsr�llsliga ers�tt�ningsfr�gorna kan komma att f� stor betydelse.

Utbyggnaden av kabeln�t forts�tter i de nordiska l�nderna. D�rmed skapas nya f�mts�ttningar f�r diskussioner om ett vidgat nordiskt pro�gramutbyte.

Samarbetet i Europa f�ljer tv� linjer. Dels inf�rs gemensamma minimi�regler f�r gr�ns�verskridande TV-s�ndningar, dels inr�ttas olika organ f�r atl st�rka den europeiska produktionen av filmer och TV-program.

Tv� �verenskommelser om gemensamma regler f�r gr�ns�verskridande TV- s�ndningar har tr�ffats i Europa under �r 1989.

I maj 1989 undertecknade tio av Europar�dets medlemsstater, d�r�ibland Sverige, en europeisk konvention om gr�ns�verskridande televi�sion. Den europeiska gemenskapen (EG) beslutade i oktober om ett s. k. direktiv lill medlemsstaterna om vissa f�reskrifter om TV-verksamhet.

De b�da instmmenten har stora likheter. Det land som svarar f�r s�nd�
ningarna �l�ggs all se till alt inneh�llet moisvarar de minimiregler som
l�ggs fast. I geng�ld �tar sig de mottagande l�nderna atl inte hindra
vidares�ndning av program fr�n andra l�nder som f�ljer dessa regler.
Minimireglerna g�ller bl. a. f�rekomst av v�ldsinslag, pornografi och ras�
hets i programmen, skydd f�r barn och ungdom, r�tt till beriktigande av
uppgifter, inslag av europeiska program saml reklam och sponsring.
���������������������������������� 97

7�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


Konventionen tr�der i kraft n�r sju stater har ratificerat den. EG:s���� Prop. 1989/90:100 direktiv skall vara genomf�rt i medlemsl�ndernas lagstiftning senast i���� Bil. 10 oktober 1991.

Radiolagsutredningen har f�tt i uppdrag atl belysa konsekvensema av ett svenskt tilltr�de till TV-konvenlionen och all l�gga fram f�rslag till den lagstiftning som beh�vs.

En europeisk fond f�r st�d lill samproduktion och distribution av euro�peisk film, EURIMAGES, har ocks� bildats. Sverige och elva andra v�st�europeiska l�nder blev medlemmar i fonden under �r 1989.

Under h�sten 1989 kom ansvariga ministrar fr�n 24 europeiska stater, d�ribland fyra �ststater, �verens om riktlinjer f�r etl f�rst�rkt och utvidgat samarbete inom del audiovisudla omr�det inom ramen f�r det s. k. Au�diovisudla Eureka-projeklet.

Den situation som kan f�mtses inom massmedieomr�det rymmer m�nga m�jligheter. Vi har all anledning att p� olika s�tt fr�mja etl �kat utbyte inom Norden och Europa. Vi b�r emellertid ocks� vara p� v�r vakt mot utvecklingstendenser som om de f�r fortg� oh�mmat kan utg�ra ett hot mot v�r nationella identitet.

Del viktigaste �r all komma fram lill en nationell politik inom fr�mst del audiovisudla omr�det som till�ter oss att uppr�tth�lla dagens h�ga ambitionsniv� samtidigt som den tar h�nsyn till att samarbetet med andra l�nder b�r intensifieras.

M�len f�r den svenska televisionen b�r �ven i forts�ttningen vara atl verka f�r yttrandefrihet, m�ngfald och kvalitet. Det svenska spr�ket och den svenska kulturens st�llning b�r v�rnas och del nationella TV-utbudet b�r vara tillg�ngligt i hela landet.

De uppgifter som m�ste l�sas p� radio- och TV-omr�det �r omfattande och betydelsefulla. Reklamfr�gan och fr�gan om Sveriges Radio-koncer�nens uppdrag inf�r en ny avtalsperiod h�r dit. Sedan jag n�rmare studerat de synpunkter som l�mnais p� TV-ulredningens bel�nkande avser jag att �terkomma till regeringen med f�rslag om hur beredningsarbetet skall bedrivas.

98


 


A. Utbildningsdepartementet m. m. A.l Utbildningsdepartementet


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


42 890556 40620000 45 325000


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

145

6

Anslag

 

 

1. F�rvaltningskostnader

40378000

+ 2 556000

(d�rav l�nekostnader)

(33105000)

+ (2215000)

2. Besv�rsn�mnd

242000

+����� 15000

3. Bidrag till internationella

 

 

kongresser m. m. i Sverige'

 

+��� 942000

4. Kostnader for vissa nordiska

 

 

och �vriga internationella

 

 

�ndam�l - till regeringens

 

 

disposition

-

+ 1 192000

Summa

40620000

+ 4705000

' Tidigare anvisat under anslaget H 3. Bidrag till internationella kongresser m.m. i

Sverige (906000 kr)

Tidigare anvisat under anslaget H t. Kulturellt utbyte med utlandet (1 177000 kr.)

F�r utbildningsdepartementels del ber�knar jag medel med utg�ngs�punkt i ell huvudf�rslag, som f�rdelas med 5 % �ver en tre�rsperiod. Detta inneb�r f�r budget�ret 1990/91 en besparing med I OOOOOO kr. Jag har vid min anslagsber�kning beaktat anslagsposterna Bidrag lill internationella kongresser m. m. i Sverige samt Kostnader f�r vissa nordiska och �vriga internationella �ndam�l, tidigare anvisade under littera H. Inlernationellt-kulturellt samarbete. Jag och statsr�det Persson �terkommer i det f�ljande lill f�rslag om anslag till internationellt � kulturellt samarbete under de lit�tera lill vilka resp. �ndam�l h�r.

Jag har vid min anslagsber�kning beaktat all tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r departementet fr. o. m. den I juli 1990.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Fr�n anslagsposten Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige utg�r bidrag till f�rberedelse och administrationskostnader f�r i Sverige anordnade internalionella kongresser och symposier.

Fr�n anslagsposten Kostnader f�r vissa nordiska och �vriga intematio�nella �ndam�l utg�r medel enligt s�rskilda beslut av regeringen.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1. att lill Utbildningsdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 45 325000 kr.


99


 


18 734472'

17493000

23170000

A.2 Utredningar m.m.

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Reservation


467482


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


' I till�ggsbudget II till statsbudgeten f�r budget�ret 1988/89 har anvisats 2 500000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

2. atl till Utredningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 23 170000 kr.

A.3 Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco m. m.'*


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


19381380 20100000 21697000


 


'' Tidigare anvisat under anslaget H 2. m.m.


Kostnader for Sveriges medlemskap i Unesco


�r 1950 ansl�t sig Sverige till F�renta nalionemas organisation f�r utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges �verenskommelse med fr�mmande makter 1950:114). Enligt instmktionen f�r svenska unescor�del (SFS 1988:1462) har r�del till uppgift alt f�r Sveriges del vara ett s�dant nalionekt samarbetsorgan som enligt stadgan f�r F�renta Nationer�nas organisation f�r utbildning, vetenskap och kukur (Unesco) f�mts�tts finnas f�r all samordna de viktigaste nationella organen inom Unescos omr�de med organisationens verksamhet.

R�del skall fr�mja Unescos verksamhet i Sverige och st�dja svenska insatser inom ramen f�r organisationens program.

Medel f�r den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, f�r vilken svenska FN-f�rbundet ansvarar, anvisas �ver tredje huvudtiteln.


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1. �rsbidrag till Unesco

19000000

+ 1500000

2. Svenska unescor�det f�r

 

 

a) r�dets m�ten

 

 

b) utrednings- och program-

 

 

verksamhet

550000

+��� 67000

3. Deltagande i Unescos

 

 

generalkonferens

170000

 

4. Avgift till konvention om

 

 

v�rldens kultur- och naturarv

190000

+���� 15000

5. Medlemsavgift till International

 

 

Centre for the Study

 

 

of the Preservalion and the

 

 

Restoration of Cultural

 

 

Property in Rome (ICCROM)

190000

+���� 15000

Summa

20100000

+ 1597000


100


 


Svenska unescor�del������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Medlemsl�ndernas bidrag lill Unescos regulj�ra budget antas av general-��������� "

konferensen. Vid Unescos 25:e generalkonferens h�sten 1989 fastst�lldes organisationens budget f�r iv��rsperioden 1990-91 lik ca. US$ 381 mil�joner. Den svenska andelen kalender�ret 1989 utg�r 1, 20 %. Unescor�del uppskattar medelsbehovel f�r Sveriges bidrag till Unesco �r 1990 lill ca. 20, 5 milj. kr.

Unescor�det beg�r en �kning av bidraget f�r utrednings- och program�verksamhet och f�r all utgivningen av Unesco-kuriren p� svenska skall kunna garanteras. R�det beg�r �kade medel f�r avgiften tik konventionen om v�rldens natur- och kulturarv saml f�r bidraget lill ICCROM. Bidra�gen uppg�r lill 1 % av Sveriges �rsbidrag till Unesco.

F�redragandens �verv�ganden

Sveriges arbete inom Unesco

Under senare �r har jag i budgetpropositionen anm�lt vissa fr�gor och

bed�mningar r�rande utvecklingen i Unesco.

Sverige har varit medlem av Unescos styrelser�d under �ren 1985 � 1989, en period som varit betydelsefull f�r organisationens utveckling. Generalkonferensen antog 1989 en sex�rsplan f�r Unescos verksamhet, vilken i stora delar motsvarar de krav som Sverige och �vriga Norden f�rt fram. Antalet program har begr�nsats, prioritet har givils till ell f�tal v�sentliga fr�gor s�som l�skunnighelsarbete, milj�v�rd, inlemalionekl kultursamarbete, kommunikationsutveckling och samverkan med andra FN-organ. Vid generalkonferensen beslutades om en budgetram f�r tv��rs�perioden 1990�1991, som medf�r h�rda besparingskrav bl.a. p� pro�gramverksamheten.

Sverige har under ledamotstiden i styrelser�det bl.a. drivit fr�gor om �kad decentralisering av verksamheten, b�ttre samverkan med frivilliga organisationer och med andra FN-organ samt f�rst�rkning av samarbetet mellan de nationella unescokommissionema liksom mellan dem och Une�scos sekretariat.

Vid generalkonferensen beslutades om en ny strategi inom Unescos kommunikationsprogram, vilken inneb�r en �kad vikt vid bist�nd och praktiska insatser. Beslut har fattats om att effektivisera organisationens internationella program f�r kommunikalionsutveckling, IPDC. Sverige �r medlem av IPDC:s mellanstatliga r�d tik och med �r 1991 och kommer under denna lid atl verka f�r st�rkta resurser och etl snabbi genomf�rande av r�dets och generalkonferensens beslut.

Unescos administrativa effektivitet ger alltj�mt anledning lill sk�rpt uppm�rksamhet. En s�rskild utredning har gjorts p� generaldirekt�rens initiativ och resultatet kommer att presenteras f�r slyrdser�dd under �r 1990.

Jag har i mina medelsber�kningar genom omprioriteringar s�rskilt beak�
tat behovet av �kade resurser f�r atl m�jligg�ra f�r unescor�det att intensi�
fiera och bredda sin informationsverksamhet om Unescos arbete.
������������������������������������� 101


 


Jag vill ocks� h�nvisa tik vad jag senare under inledningen tik kukurav-���� Prop. 1989/90:100 snittet kommer all anf�ra r�rande det svenska deltagandet i den s.k.���� Bil. 10 kulturdekaden.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och lill sammanst�llningen hemst�l�ler jag all regeringen f�resl�r riksdagen

3. all lill Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco rn. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 21 697000 kr.

102


 


B.�� Skolv�sendet������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10

Centrala och regionala myndigheter m. m. B 1. Skol�verstyrelsen

1988/89 Utgift 140841653 1989/90 Anslag 141 180000 1990/91 F�rslag����� 149696000

Skol�verstyrelsens (S�) arbetsuppgifter och organisation framg�r i stort av f�rordningen (1988:815) med instmktion f�r den statliga skoladmini�strationen.

Skol�verstyrelsen

S�:s anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak f�ljande.

1.Enligt regeringens direktiv f�r myndighelemas anslagsframst�llningar
f�r budget�ret 1990/91 skall S� redovisa en uppdaterad plan f�r huvud�
f�rslaget f�r �terst�ende tv� budget�r.

Riksdagens beslut i febmari 1989 med anledning av propositionen (1988/89:4) om skolans utveckling och styrning inneb�r en f�r�ndrad inriktning av den statliga skoladministrationens roll och uppgifter (UbU7, rskr. 95). Ett samordnat beredningsarbete b�r ske i vad avser konsekven�sema f�r den statliga skoladministrationen dels av riksdagsbeslutet om skolans utveckling och styming, dels av en �ndrad l�nsf�rvaltning om riksdagen beslutar enligt f�rslag i propositionen (1988/89:154) om en ny regional statlig f�rvaltning. I denna beredning b�r �ven ing� �verv�ganden om f�rdelningen av resurser f�r vissa �ndam�l mellan S� och l�nsskol�n�mnderna. I avvaktan p� resultatet av beredningsarbetet hemst�ller S� all f�revarande anslag undantas fr�n huvudf�rslaget budget�ret 1990/91. F�r del fall regeringen inte anser sig kunna f�lja detta f�resl�r S� med h�nsyn lill vad som ovan anf�rts att samma metod till�mpas som p� vissa andra myndighetsanslag, t. ex. f�r l�nsstyrelsema, n�mligen all del reduce�rade beloppet �terf�rs f�r n�dv�ndiga kompetensf�rst�rkningar, framf�r allt �mnes- och ulv�rderingskompelens.

2.N�r byggnadsstyrelsen, S�, socialstyrelsen och statistiska centralby�
r�n (SCB) flyttade in i kvarteret Garnisonen besl�t riksdagen (prop.
1972:1 bil. 9 p. B2, CU6, rskr. 42) all de skulle ha ell gemensamt myndig-
helsbibliolek. Biblioteket kom organisatoriskt och lokalm�ssigt all knytas
lill SCB. De bibliotek, som myndigheterna hade, inlemmades i SCB:s
bibliotek, som det gemensamma biblioteket kom atl heta.

Enligt riksdagsbeslutet skulle SCB sl� f�r h�lften av kostnadema f�r biblioteket och den andra h�lften delas lika mellan de �vriga tre myndighe�terna, dvs. en sj�ttedel var.

S�:s andel av det totala antalet anst�llda i ber�rda myndigheter har

f�r�ndrats fr�n 20%, n�r bibliolekssamarbetd startade, till 12% i dag. S�

betalar allts� relativt sett mer nu f�r biblioleksservicen per anst�lld �n vid

starten �r 1972.

103 SO upprepar sin tidigare framf�rda �nskan all �verta ansvarel f�r sin


 


egen biblioteksservice fr.o.m. 1990/91 och sj�lv disponera de medel som Prop. 1989/90:100 hillills ber�knats f�r biblioteks�ndam�l. S� skall d� sj�lvfallet svara f�r Bil. 10 kostnadema f�r separationen fr�n SCB:s bibliotek. Det �r ocks� rimligt att den tj�nst som SCB avsatt f�r S�:s bokink�p och prenumerationer �ver�flyttas till S�. Eventuella �vriga personaleffekter r�knar S� med att SCB, p� samma s�tt som S� upprepade g�nger sj�lv f�tt g�ra vid f�r�ndrade arbetsuppgifter, hanterar i den l�pande verksamhetsplaneringen.

S� hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att S� fr. o. m. den 1 juli 1990 f�r svara f�r sina egna biblioieksuppgifter och befrias fr�n skyldighe�ten atl delfinansiera SCB:s bibliotek samt att i samband h�rmed en tj�nst �verf�rs fr�n SCB till S�.

3.�� F�r budget�ret 1989/90 har den totala arean f�r lokaler f�r S�
minskats med I 930 m (10,5%) i f�rh�llande till f�reg�ende �r. S� hem�
st�ller att 668000 kr. av den besparing p� 1068000 kr. som g�rs p�
lokalkoslnadema f�r tillgodor�knas p� anslagsposten
I. F�rvaltningskost�
nader samt att resterande 400000 kr. f�r disponeras under anslagsposten
2. Lokalkostnader f�r bl.a. ombyggnads�tg�rder f�r att m�jligg�ra ytterii�
gare minskad lokalarea.

4.�nskem�l om bidrag har inkommit till S� fr�n Sveriges folkh�gskole�
levers f�rbund (SFEF), Samarbetsorganisationen f�r Sveriges vuxenstude�
rande (SOSVUX), Riksf�rbundet Hem och Skola (RHS), Riksf�rbundet
f�r D�va och H�rselskadade Bam (DHB), Ekeskolans f�r�ldraf�rening.
F�reningen f�r d�va, h�rselskadade och spr�kst�rda bam p� H�llsbo-
skolan, Sigtuna, saml F�rbundet Mol L�s- och Skrivsv�righeter (FMLS)
f�r verksamheten med Skrivknuten till dl sammanlagt belopp som med
n�stan 4 milj. kr. �verstiger vad som anvisats f�r budget�ret 1989/90.

De olika organisationema �r riksorganisationer med funktion�rer och medlemmar spridda �ver hela landet.

S� finner det angel�gel all de olika organisationerna f�r s�dana ekono�miska ramar alt de kan fungera och h�lla regelbundna kontakter dels inom den egna organisationen, dels ut�t med myndigheter och andra organisa�tioner. Det �r �ven angel�get atl organisationerna ges m�jlighet att utbilda funktion�rer samt sprida information till studerande och f�r�ldrar om resp. organisation och om m�l och riktlinjer i de olika skolformerna.

S� anser RHS insatser som myckel viktiga f�r att f�rdjupa samverkan mellan hem och skola i olika "fostransfr�gor". S� f�resl�r all 200000 kr. ber�knas forts�ttningsvis som h�jt bidrag till RHS f�r all s�rskilt kunna aktivera f�r�ldrar i fr�gor om skolans arbetsmilj�, elevsociala fr�gor, sam�levnads- och aidsfr�gor samt n�r det g�ller information om alkohol, narko�tika och tobak.

S� f�resl�r att bidraget f�r den av F�reningen Mol L�s- och Skrivsv�rig�heter bedrivna verksamheten med Skrivknuten dels b�r �kas med 240000 kr., dds i forts�ttningen b�r ber�knas under ell nytt anslag C 9. Vissa insatser p� vuxenulbildningsomr�del.

F�r �vriga organisationer m�ste S� med h�nsyn till del statsfinansiella l�gel begr�nsa f�rslaget lill regulj�r prisomr�kning av bidragen.

S� ber�knar medelsbehovet under f�rslagsanslaget Skol�verstyrelsen

104


 


lill 142486000 kr. (exkl. pris- och l�neomr�kning som g�rs av regerings�kansliet).


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

115 198000

+ 11017000

(d�rav l�nekostnader)

(88299000)

(+ 4006000)

Lokalkostnader

17 574000

-� 1408000

Skol�verstyrelsens f�rfatt-

 

 

ningssamling

1451000

-� 1451000

Bidrag lill vissa organisa-

 

 

tioner m.m.

3 375000

+��� 215000

Bidrag till l�ntagarorga-

 

 

nisationer

3 582000

+���� 143000

 

141180000

+ 8516000


F�redragandens �verv�ganden

I enlighet med f�rslag i 1989 �rs budgetproposition har ell tre�rigt huvud�f�rslag lagts fast. Enligt planen omfattar d�rvid rationaliseringskravet 2% f�r vartdera av budget�ren 1990/91 och 1991/92. Jag har ber�knat minsk�ningen f�r budget�ret 1990/91 tik 2832000 kr.(I)

Jag har ber�knat 6 777000 kr. i pris- och l�neomr�kning. Budgelf�rsla-gen betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r alt kostnaderna f�r pensionsadministrationen skak t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn lik dessa avgifter.

Jag finner del i likhet med S� mest rationellt att verket sj�lvt organi�serar sin biblioteksservice. Jag r�knar med atl S� och SCB i samr�d kommer �verens om de praktiska detaljerna. Extra kostnader som eventu�ellt �verg�ngsvis uppst�r lill f�ljd av �verf�randet f�r bekostas av S� inom ordinarie meddsram. Jag har samr�tt med chefen f�r civildepartementet i denna fr�ga.(2)

Genom ombyggnad av befintliga lokaler har S�:s lokalinnehav kunnat minskas, vilket medf�rt en besparing p� 1040000 kr. Jag anser all S� b�r f� tillgodog�ra sig denna besparing, varvid beloppet b�r tikf�ras �vriga f�rvaltningskostnader. S� b�r kunna anv�nda en del av dessa medel, efler samr�d med byggnadsstyrelsen, till kostnader f�r ombyggnadsarbeten i S�:s dd av kvarteret Garnisonen s� alt S�:s lokalarea ytteriigare kan minskas.(3)

Som etl viktigt led i den f�r�ndrade styrningen av skolan, som jag har redovisat i inledningen (avsnitt 2.2), ser jag information om skolans m�l. Jag vill s�rskilt markera vikten av alt ocks� hemmen f�r s�dan informaiion om skolans m�l och verksamhet. Jag avser d�rf�r att senare f�resl� rege�ringen att uppdra �t S� att utarbeta ett informationsmaterial till hemmen om bl.a. grundskolans l�roplan. Jag ber�knar 2 milj. kr. som eng�ngsan�visning f�r detta �ndam�l.


105


 


Jag har vidare ber�knat medd f�r utgivningen av Skol�verstyrelsens���� Prop. 1989/90:100 f�rfaltningssamling(S� � FS) under anslagsposten 1. F�rvaltningskostna-��� Bil. 10 der.

Jag inst�mmer i S�:s bed�mntng all de insatser som g�rs genom Skriv�knuten �r av stor betydelse f�r personer med l�s- och skrivsv�righeter. Jag f�resl�r d�rf�r en uppr�kning av bidraget med 240000 kr. men anser att bidraget �ven forts�ttningsvis skall ber�knas under detta anslag. Jag anser ocks� att det regulj�ra st�det till Riksf�rbundet Hem och Skolas verksam�het skall �kas med 200000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�r�:sl�r riksdagen

1. all lill Skol�verstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 149696000 kr.

B 2. L�nsskoln�mnderna

1988/89 Utgift 154826 517 1989/90 Anslag 155 891000 1990/91 F�rslag����� 168 553000

L�nsskoln�mndernas arbetsuppgifter och organisation framg�r i stort av f�rordningen (1988:815) med instmktion f�r den statliga skoladministra�tionen.

Ur anslaget betalas kostnader f�r personal vid l�nsskoln�mnderna samt vid utbildningsenheten vid l�nsstyrelsen i Norrbollens l�n.

Skol�verstyrelsen

1. Enligt 1989 �rs budgetproposition skall ett huvudf�rslag till�mpas p� f�revarande anslag som inneb�r en reducering av medlen f�r budget�ret 1990/91 med 2% och f�r 1991/92 med 1 %. Enligt regeringens direktiv f�r myndigheternas anslagsframst�llningar f�r budget�ret 1990/91 skall en uppdaterad plan avseende huvudf�rslaget redovisas f�r budget�ren 1990/91 och 1991/92.

S� har under anslaget B 1. Skol�verstyrelsen redovisat motiv f�r att del
anslaget b�r undantas fr�n en till�mpning av huvudf�rslaget. I redovis�
ningen ber�rdes �ven l�nsskoln�mnderna. Riksdagens beslut i febmari
1989 med anledning av propositionen (1988/89:4) om skolans utveckling
och styrning (UbU7, rskr. 95) inneb�r en delvis f�r�ndrad inriktning av
l�nsskoln�mndernas arbete. Arbelet med st�d, utv�rdering och liksyn av
skola och vuxenutbildning sk�rper i etl m�lstyrt syslem kraven p� alt de
nationella m�len och uppgifterna f�r genomslag p� den regionala niv�n.
Konsekvenserna vad g�ller f�r�ndrad kompelens vid l�nsskoln�mnderna
skall beredas. F�rslagen i propos;ilionen (1988/89:154) om en ny regional
statlig f�rvakning fr.o.m. den I juli 1991 g�r det ocks� sv�rt all nu
������������������������������������� 106


 


bed�ma hur l�nsskoln�mndemas uppgifter kommer att organiseras inom de nya l�nsstyrelsema,

S� f�mts�tter atl fr�gor om den statliga skoladministrationens totala kompetens kommer atl beredas samlat vad avser f�rdelning av uppgifter och kompetens mellan S� och l�nsskoln�mndema. Det b�r bl.a. i den fortsatta beredningen pr�vas om kompetens inom olika omr�den skall finnas enbart p� central niv�, enbart p� regional niv� eller p� s�v�l central som regional niv�. Vidare b�r pr�vas om kompetens inom vissa omr�den skall finnas i alla l�n eller kan koncentreras till vissa l�n.

Med h�nsyn till vad S� anf�rt ovan �r det enligt S�:s uppfattning rimligt att undanta �ven l�nsskoln�mndema fr�n huvudf�rslaget budget��rd 1990/91.

2. Inom den regionala st�dverksamheten f�r elever med handikapp finns det nu 23 tj�nster som konsulent f�r r�relsehindrade elever (RH-konsulenl). Arbetsomr�det omfattar f�r n�gra konsulenter ca 200 elever. Vidare finns det 30 konsulenter f�r synskadade, 9 konsulenter f�r d�vblin�da vuxna (DB-konsulenl), 5 f�r vardera d�va utvecklingsst�rda resp. blin�da utvecklingsst�rda elever samt 30 konsulenter f�r synskadade f�rskole�bam.

S� f�resl�r att ytterligare tv� tj�nster som RH-konsulent och en halv tj�nst som konsulent f�r d�vblinda vuxna inr�ttas f�r alt avlasta de h�r�dast arbelsbelastade konsulentema.

S� ber�knar medelsbehovet under f�rslagsanslaget L�nsskoln�mnderna lill 158467000 kr. (exkl. pris- och l�neomr�kning som g�rs av regerings�kansliet).


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Regional verksamhet f�r

pedagogiskt st�d �l

handikappade

(d�rav l�nekostnader)


112 244 700'

(85 304000)

14145 300

29 501000'' (25006000)'

155891000


+ 8 777000'

(+ 4511000)'

+�� 1665000

+� 2 220000' (+�� 1882000)"

+ 12662000


 


' varav f�r Norrbottens l�n 5095 200. Anges med anledning av f�rs�ksverksamhet

med samordnad l�nsf�rvaltning i Norrbottens l�n (SFS 1985:1073 och 1986:418).

- varav f�r Norrbottens l�n 3 837 800.

�varav f�r Norrbottens l�n 578000.

'' varav f�r Norrbottens l�n 1 691 000.

' varav f�r Norrbottens l�n 1 408000.

' varav f�r Norrbottens l�n 300000.

' varav f�r Norrbottens l�n 111 500.

* varav f�r Norbottens l�n 40900.

' varav f�r Norrbottens l�n 98 600.

'" varav f�r Norrbottens l�n 79600.


107


 


F�redragandens �verv�ganden�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

L�nsskoln�mndemas arbetsuppgifter och organisation p�verkas av den ""�� p�g�ende �versynen med anledning av riksdagens beslut om skolans ut�veckling och styming (prop. 1988/89:4, UbU7, rskr. 95) och de ytterligare riktlinjer f�r denna �versyn som jag givit dels i kompletteringsproposi�tionen (1988/89:150), dels i propositionen om kommunak huvudmanna�skap f�r l�rare m.fl. (prop. 1989/90:41). De p�verkas ocks� av riksdagens beslut med anledning av f�rslag i propositionen om en ny regional statlig f�rvaltning (prop. 1988/89:154, BoU 1989/90:4, 9, rskr. 89). Resultatet av detta arbete ber�knas f�religga s� alt f�r�ndringar kan genomf�ras med b�rjan den Ijuli 1991. Jag finner det d�rf�r naturiigt att inte ber�kna n�gra rationaliseringskrav som inneb�r minskad medelstilldelning f�r budget��ret 1990/91. Eventuella extra kostnader som kan komma alt uppst� till f�ljd av f�rebereddsearbelen inf�r de nya regionala statliga f�rvaltningar�na skall dock, f�r l�nsskoln�mndemas del i s�dana kostnader, bekostas inom detta anslags medelsram. Det belopp (2 688000 kr.) som vid ell till�mpat rationaliseringskrav skulle ha avr�knats fr�n anslaget b�r avs�t�tas f�r f�rdelning av S� mellan n�mndema f�r s�dana kostnader. Medel som inte beh�ver tas i anspr�k f�r dylika kostnader b�r f� anv�ndas i den ordinarie verksamheten.(l)

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kning med 6639000 kr. Budgetf�r�slagen betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn lill dessa avgifter. Jag har vidare beaktat att tj�nstebrevsr�tten slopas f�r l�nsskoln�mndema fr.o. m. den Ijuli 1990 och har f�r della �ndam�l ber�knat 2 358000 kr.

Jag har vidare ber�knat medel f�r ytterligare tv� tj�nster som RH-konsulent och en halv tj�nst som konsulent f�r d�vblinda vuxna ( + 600000 kr.) f�r f�rst�rkning av den regionala organisationen f�r peda�gogiskt st�d lill handikappade.(2)

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

2. att lill L�nsskoln�mnderna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 168 553000 kr.

B 3. St�d f�r utveckling av skolv�sendet

1988/89 Utgift��������� 50800142�������������� Reservation�������������� 1827 582

1989/90 Anslag������� 61632000 1990/91 F�rslag������� 53 585000

Ur anslaget utg�r medel dels f�r regionala insatser till st�d f�r lokall
utvecklingsarbete, dels f�r korttidsf�rordnade experter vid l�nsskoln�mn�
derna och f�r n�mndemas medverkan i programmet f�r samlad skolledar-
utbildning enligt f�rordningen (S�-FS 1987:42) om skolledamlbildning,
dels f�r st�d till undervisningen i milj�fr�gor, dels f�r bidrag till kommu-
��������������������������� 108


 


nemas lokala skolutveckling enligt f�rordningen (1983:238) om s�rskilt statsbidrag till lokal skolutveckling, dds f�r bidrag f�r f�rs�ks- och utveck�lingsarbetet inom gymnasieskolan enligt f�rordningen (1984:632) om ext�ra statsbidrag lill f�rs�ksverksamhet och utvecklingsarbete i gymnasiesko�lan.

Slutligen utg�r fr�n anslaget medel f�r insatser inom undervisningen f�r intemationell f�rst�else saml f�r genomf�randeresurs inom f�rs�ket med utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndri

ng 1990/91

 

 

Skol�ver-

F�re-

 

islag

 

styrelsen

draganden

Al

 

 

 

1.

Regional verksamhet

 

 

 

 

till st�d f�r utveck-

 

 

 

 

ling av skolv�sendet

24127000

+ 6 357000

+���� 965000

2.

Bidrag till kommu�nernas lokala skolut-

 

 

 

 

veckling

11031000

-� 2959000

+���� 441000

3.

F�rs�ks- och utveck�lingsarbete inom gymnasie-

 

 

 

 

skolan

15984000

-� 8 584000

-15984000

4.

Insatser inom under�visning f�r intematio-

 

 

 

 

nell f�rst�else m.m.

2490000

+���� 649000

-�� 1240000

5.

Genomf�randeresurs inom f�rs�ksverksam�heten f�r utveckling av yrkesutbildningen

 

 

 

 

i gymnasieskolan

8000000

- 8000000

- 8000000

6.

Information om HIV/aids

_

+ 12875000

0

7.

Centralt utvecklingsarbete

-

 

+ 15771000

 

 

61632000

+���� 338000

- 8047000


Skol�verstyrelsen

1. S� f�resl�r all best�mmelsema i f�rordningen (1983:238) om s�rskilt statsbidrag till lokal skolutveckling �ndras. De medel som S� skall f�rdela mellan l�nsskoln�mnderna i l�n med kommuner, som beh�ver extra bi�drag f�r lokal skolutveckling p� gmnd av l�gt antal l�rare och stort avst�nd till h�gskolan eller med behov av ytterligare medel f�r lokal skolutveckling genom att de deltar i f�rs�ksverksamheten med tre�rig yrkesinriktad ut�bildning, b�r s�ledes f�rdelas av S� direkt till ber�rda kommuner utan ans�kan. Anslagsposten f�resl�s �ka med 3 milj. kr. f�r alt kompensera det �kade medelsbehovet f�r resekostnader som f�ljer av S�:s f�rslag om ytterligare fortbildning f�r l�rare inom f�rs�ket med tre�rig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan.

2. Den fem�riga period av f�rs�ksverksamhet och utvecklingsarbete som avses i riksdagsbeslutet (prop. 1983/84:116, UbU29, rskr. 412) om gymnasieskola i utveckling avslutas vid utg�ngen av budget�ret 1989/90.

1 avvaktan p� resultat av den beredning av fr�gan om ulv�rderingsin-satsema inom skolomr�det, som aviserats i �rets kompletteringsproposi�tion, f�resl�r S� nu att ell bidrag till lokal utv�rdering av gymnasieskolan


109


 


inf�rs fr.o.m. budget�rd 1990/91. S� ber�knar 7400000 kr. f�r detta���� Prop. 1989/90:100 �ndam�l. S� f�resl�r att bidraget lill lokal utv�rdering av gymnasieskolan���� Bil. 10 f�rdelas av l�nsskoln�mndema mellan kommuner med gymnasieskola i resp. l�n.

3.� Budget�ret 1989/90 har 300000 kr. anvisats f�r att utveckla och
f�rst�rka skolans undervisning i intemationell f�rst�else och fredsfr�gor.

S� �nskar i �kad omfattning � delvis i samarbete med l�nsskoln�mn�derna � initiera f�rs�k och metodutveckling samt sprida goda erfarenhe�ter inom omr�det. S� f�resl�r d�rf�r en uppr�kning av befintliga medel med 300000 kr.

S� f�resl�r vidare att 200000 kr. anvisas f�r extra undervisning i svens-kaf�r utbyteselever. Utbyteseleverna g�r in i den ordinarie undervisningen som extra elever. F�r dessa utg�r inga statsbidrag. F�rkunskapema i svenska �r n�stan undantagsl�st bristf�lliga. Delta leder i sin tur lill problem i undervisningen. Vissa avbryter sin vistelse i landet och �terv�n�der hem besvikna p� f�rh�llandena i Sverige.

Undervisningen i svenska f�r dessa elever m�ste f�rb�ttras. F�r n�rva�rande finns inga medel f�r detta �ndam�l. Antalet elever som skulle beh�va detta st�d uppg�r uppskattningsvis till 300. Centralt p� tre lik fyra platser i landet kan denna undervisning anordnas under augusti m�nad. Kursavgifter, kostnader f�r eventuella resor och inackorderingar ber�knas uppg� till 200000 kr. �riigen.

4.       S� f�resl�r all medlen under anslagsposten 5. Genomf�randeresurs inom f�rs�ksverksamheten f�r utveckling av yrkesutbildningen inom gym�nasieskolan �verf�rs till anslaget B 18. Bidrag lill driften av gymnasiesko�lor (� 8000000 kr.). D�rigenom kommer i princip samtliga medel f�r sj�lva f�rs�ksverksamheten att anvisas under samma anslag.

5.       S� anser atl skolan m�ste utnyttjas i det HIV/aidsf�rebyggande arbetet. Som del har framh�llits i olika sammanhang, bl. a. vid de intema�tionella aids-konferenserna, har skolan unika m�jligheter att genom f�r�djupad information och diskussion med ungdomarna hindra spridningen av HIV - bl. a. d�rf�r att skolan n�r i del n�rmaste hela denna �lders�gmpp. S� �terkommer d�rf�r till fr�gan om ytterligare medel i etl initial�skede f�r HlV/aidsinformation i skolan, kopplad till undervisningen i samlevnads- och ANT-fr�gor. S� f�mts�tter h�rvid att de samlevnadsfr�gor som HIV/aids aktualiserar snarast f�rs in i l�ramas gmndutbildning och fortbildning s� att p� sikt en mer permanent l�sning p� behovet av information till ungdomar i skol�ldern kan �stadkommas.

S� har f�r budget�ren 1987/90 fr�n AIDS-ddegalionen erh�llit medd f�r fortbildnings- och informationsinsatser. Uppl�ggningen av insatsema har varit atl en del anv�nds f�r fortbildning av l�nslag (steg 1), vilka d�refter fungerade som kursledare i den d�rp� f�ljande fortbildningen av personal vid gymnasieskoloma resp. gmndskolans h�gstadium (steg 2). Inom fortbildningen s�v�l i steg 1 som i steg 2 har ambitionen varit alt anpassa inneh�llet till resp. ddtagargmpps behov. De olika kursema har d�rf�r kommit att utformas n�got olika. 1 samarbete med socialstyrelsen har en tidning till samtliga gymnasieelever tagils fram och distribuerats till

110


 


skoloma. En l�rarhandledning, som successivt kan byggas ul, har tagils���� Prop. 1989/90:100
fram under v�ren 1989.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 10

St�det i form av fortbildning lill l�nsh�lsolagen har upplevts som en god och ibland n�dv�ndig bas f�r fortbildningen av skolpersonal. Som en f�ljd av steg 1-fortbildningen har samverkan p� l�ns- och landstingsniv� f�r�b�ttrats.

S� bed�mer alt s�dana fortbildningsinsatser �r n�dv�ndiga ocks� under budget�ret 1990/91 och ber�knar medelsbehovet h�rf�r till 12875000 kr. S� har d�rvid utg�tt ifr�n att landslingen sl�r f�r halva kostnaden. Fort�bildningsinsatserna �r avsedda all vara av eng�ngskarakt�r.

Efler denna eng�ngssalsning f�mts�tter S� atl utbildningen av l�rare i princip kan ske i regulj�ra former inom ramen f�r gmndutbildningen och fortbildningen av l�rare.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kning med I 506000 kr.

Jag har inte funnit det m�jligt all �ka meddsulrymmet f�r kompensa�tion lik kommuner f�r h�ga resekostnader till f�ljd av stort avst�nd till h�gskola. Jag finner del d�remot rationellt att den medelsf�rdelning som skol�verstyrelsen (S�) g�r enligt f�rordningen (1983:238) om s�rskilt statsbidrag till lokal skolutveckling i denna del g�rs av S� direkt lill ber�rda kommuner. Del b�r ankomma p� regeringen att meddela f�re�skrifter h�rom.( I)

Jag �r inte beredd att nu avs�tta s�rskilda medel f�r lokal utv�rdering av gymnasieskolan. Jag finner det emellertid ligga i linje med vad riksdagen anf�rt i beslutet om skolans utveckling och styrning att nu inom ramen f�r befintliga medel inom anslagsposten 2. Bidrag till kommunernas lokala skolutveckling, st�dja lokal utv�rdering av gymnasieskolan.(2)

S�:s f�rslag om ut�kning av medlen f�r att utveckla skolans undervis�ning i intemationell f�rst�else och fredsfr�gor kan jag inte bitr�da. Jag anser att s�dana inslag b�r ing� som en naturlig del i undervisningen. Jag bitr�der d�remot S�:s f�rslag om medel f�r extra undervisning i svenska f�r utbyteselever och har ber�knat 160 000 kr. f�r della �ndam�l.(3)

Fr.o.m. innevarande budget�r anvisas under detta anslag medel f�r resestipendier f�r l�rare i ungdomsskolan. Enligt f�rordningen (S�-FS 1989:34) om resestipendier f�r l�rare i ungdomsskolan skall S� f�rdela dessa efter samr�d med stiftelsen Svenska institutet. Jag anser att denna stiftelse i forts�ttningen skall handha denna f�rdelning efter samr�d med S� liksom man sedan tidigare ansvarar f�r andra,,likartade stipendier och f�resl�r d�rf�r efter samr�d med utbildningsministern att medlen anvisas under anslaget D 4. Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m. (�1,5 milj. kr.).

I likhet med S� finner jag del rationellt atl samla de s�rskilda medlen f�r kostnader f�r f�rs�ksverksamhet med tre�rig yrkesutbildning under anslaget B 18. Bidrag lill driften av gymnasieskolor.(4)

Jag delar S�:s uppfattning all skolan, genom sina unika m�jligheter all i
stort sett n� alla ungdomar, b�r utnyttjas i del HIV/aidsf�rebyggande������������������������������� j 11


 


arbelet. Jag anser i likhet med S� all delta b�r ing� som en del i den Prop. 1989/90:100 ordinarie undervisningen om sex och samlevnad. S� har tillsammans med Bil. 10 l�nsskoln�mndema hittills lagt ned ett betydande arbete p� fortbildnings-och informationsinsatser f�r skolans personal p� detta omr�de. Jag vill ocks� erinra om att S� har det centrala ansvaret f�r drogupplysningen inom skolan samt att S� tillsammans med l�nsskoln�mndernas ANT-konlaklpersoner i sin verksamhet b�r integrera informationen om HIV/ aids med alkohol- och �vrig droginformation. Ansvaret f�r s�rskilda medel f�r informationsinsatser m.m. om HIV/aids ligger inom socialdeparte�mentets verksamhetsomr�de. Jag har d�rf�r i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r socialdepartementet. N�got utrymme f�r medel till S�:s f�rfo�gande har dock inte kunnat finnas inom den s�rskilda ramen f�r insatser mol aids. S� har f�ll i uppdrag att g�ra en uppf�ljning och utv�rdering av gjorda informationsinsatser fram till och med v�rterminen 1990, bekosta�de med ovann�mnda medel fr�n AIDS-ddegationen. I avvaktan p� resul�tatet av denna utv�rdering avs�tts inte nu n�gra s�rskilda medel lill fort�satta s�dana insatser.(5)

Som jag senare kommer all redovisa under anslaget B 7. Forskning inom skolv�sendet anser jag att det anslaget b�r renodlas f�r forskning och atl medel f�r centralt utvecklingsarbete d�rf�r b�r �verf�ras till det anslag, som jag nu behandlar. Jag f�resl�r att dessa medel (+15 771000 kr.) anvisas under en egen anslagspost f�r Centrah utvecklingsarbete. I anslut�ning till f�rs�ket med tre�rig yrkesinriktad utbildning har en �mnespeda-gogisk utv�rdering inletts genom s�rskilda utv�rderare. I avvaktan p� resultatet av det �versynsarbete betr�ffande bl.a. utv�rdering som jag tidigare redogjort f�r b�r vissa medel under denna anslagspost kunna f� disponeras f�r s�dan utv�rdering.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

3.       godk�nna vad jag har anf�rt om s�rskilt bidrag tik lokal skol�utveckling,

4.       lill St�d f�r ulveckiing av skolv�sendel f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 53 585000 kr.

B 4. Statens institut f�r l�romedel

1988/89 Utgift��������� 21980447

1989/90 Anslag������� 23 916000 1990/91 F�rslag������ 24986000

F�r statens institut f�r l�romedel (SIL) g�ller f�rordningen (1988:284) med instruktion f�r statens institut f�r l�romedel.

SIL skall enligt f�rordningen (1982:393) om vissa statliga insatser be�
tr�ffande l�romedel fastst�lla basl�romedel, l�ta ulf�ra l�romedelsgransk�
ning saml informera om l�romedel och om l�romedelsgranskning. SIL
skall vidare fr�mja produktion av l�romedel och handl�gga �renden enligt
�������������������������� 112


 


f�rordningen (1974:439) om statsbidrag lill produktion av vissa l�rome�del. SIL skall s�rskilt fr�mja utveckling och produktion av samt utge information om l�romedel f�r elever med handikapp, bam med handi�kapp i f�rskolan, f�r minoritetsspr�ks- och invandramndervisning samt f�r hemspr�kslr�ning i forskolan.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Statens institut f�r l�romedel

SlL:s anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inneb�r i huvudsak f�ljande:

1.      F�r n�sta budget�r, vilket utg�r det tredje �ret i en tre�rsperiod, ber�knas besparingen enligt huvudf�rslaget till 463000 kr. (2%). SIL hemst�ller att huvudf�rslaget inte till�mpas.

2.      SIL f�resl�r att 430000 kr. f�rs �ver fr�n anslaget B 5. Utvecklingsin�satser p� l�romedelsomr�det m.m. till della anslag f�r inr�ttande av en tj�nst som l�romedelsproducent och en assislenttj�nst.

3.      F�r �kad produktion av l�romedel f�r r�relsehindrade, h�rselskadade och d�va f�resl�s medel f�r ytterligare tv� tj�nster som l�romedelsprodu�cent och en halv tj�nst som assistent ( +605 000 kr.).

4.      De nya tj�nsterna medf�r �kade kostnader f�r telefon, kontorsmate�rial, st�dning m. m. ( + 50000 kr.).

5.      SIL redovisar behov av eng�ngsanvisningar f�r bl.a. datomtmstning, tryckeri- och kopieringsulmstning samt inventarier (+ 1 630000 kr.).

6.      SIL f�resl�r en fortsall anpassning av handikappenhelernas avgifts�s�ttning lill marknadspriser f�r h�rselskadade, r�relsehindrade och s�r�skolan. F�r synskadade f�resl�s att en enhetlig avgift om 100 kr. per titel las ut.

7.      SIL ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 under f�rslagsan�slaget Statens institut f�r l�romedel till 25498000 kr. (exkl. pris- och l�neomr�kning som g�rs av regeringskansliet).

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

75,85

of.

Anslag

 

 

Utgifter

1.���� F�rvaltningskostnader
(d�rav l�nekostnader)

2.��� Lokalkostnader

3.��� Eng�ngsanvisning

19426000

(16622000)

4261000

1000000

+�� 711000

(+�� 976000)

+�� 283000

+�� 130000

 

24687000

+ 1124000

4.�� Inkomster

771000

+���� 54000

Nettoutgift

23916000

+ 1070000

8�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 10


113


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kningen under anslaget till 1414000���� "''� '" kr.

Riksdagen fastst�llde efter f�rslag i 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10, UbUll, rskr. 161) att huvudf�rslagd f�r statens institut f�r l�romedel (SIL) skulle f�rdelas �ver en tre�rsperiod med en total reduktion av 5 % med f�rdelningen 2%, I % och 2 % f�r f�rsta , andra resp. tredje budget�ret.

I enlighet med riksdagens beslut ber�knar jag minskningen f�r budget��ret 1990/91 till 487 000 kr. (1)

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderaa f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter och tillf�rt anslaget 13000 kr.

Jag ber�knar 1 130 000 kr. i eng�ngsanvisningar f�r utbyte av befintlig datomtmstning, investering i grafisk utmstning, datorisering av manuella mtiner och datakommunikation, ink�p av tryckeriulmslning vid RPH-Rh, investering i en textgenerator och utmstningar till talb�cker samt ink�p av inventarier.(5)

I 1987 �rs budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10, UbUlO, rskr. 145) behandlades fr�gan om avgiftsbel�ggning av l�romedel producerade vid de fyra rikscentralerna f�r pedagogiska hj�lpmedel f�r handikappade (RPH), rikscenlralen f�r h�rselskadade i �rebro (RPH-H�R), rikscentra�len f�r r�relsehindrade i G�teborg (RPH-Rh), rikscentralen f�r synskada�de i Solna (RPH-SYN) och rikscentralen f�r psykiskt utvecklingsst�rda i Ume� (RPH-S�R).

SIL har unders�kt m�jlighetema till avgiftss�ttning av de produkter som framst�lls av RPH-centralema och d�rvid f�reslagit en fortsatt marknads�anpassning av avgifterna f�r RPH-cenlralernas produkter med undantag av produkter framst�llda f�r synskadade elever. F�r l�romedel f�r synska�dade elever integrerade i det kommunala skolv�sendet och i specialskolan f�resl�s en enhetlig avgift om 100 kr. per titel.

Jag �r inte nu beredd bitr�da SIL:s f�rslag till avgiflss�llning, ulan menar att det beh�vs ytterligare �verv�ganden om hur en marknadsan�passning av priserna p� SIL:s produkter b�r utformas. (6)

I �vrigt r�knar jag f�r n�sta budget�r inte med n�gra andra f�r�ndringar under detta anslag �n s�dana som �r av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

5. att till Statens institut f�r l�romedel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 24986000 kr.

114


 


B 5. Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m. m.��������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

1988/89 Utgift����������� 8 704058������������� Reservation������������� 2 322 712

1989/90 Anslag�������� 10815000

1990/91 F�rslag������� 11248000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r utveckling och produktion av saml information om l�romedel f�r elever med handikapp samt f�r minoritels-och invandramndervisningen. Fr�n anslaget finansieras �ven kostnader f�r arvoden lill exlema l�romedelsproducenter och annan expertis samt k�pta produktionslj�nster f�r denna verksamhet.

Statens institut f�r l�romedel

Statens institut f�r l�romedel (SIL) f�resl�r i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 f�ljande:

1.�� Pris- och l�neomr�kning 675 000 kr.

2.      SIL f�resl�r atl 430000 kr. f�rs �ver till anslaget B 4. Statens institut f�r l�romedel fr�n detta anslag.

3.      SIL ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under reserva�tionsanslaget Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m.m. till 11060000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar prisomr�kningen under anslaget till 433000 kr.

I utbildningsdepartementet bedrivs f�r n�rvarande en �versyn av den statliga skoladministrationen. Denna �versyn ber�r till vissa delar ocks� statens institut f�r l�romedel (SIL). D�rvid behandlas bl.a. ansvarsf�rdel�ningen mellan SIL och S�.

Mot denna bakgmnd �r jag inte beredd att nu tillstyrka SIL:s f�rslag att 430000 kr. f�rs �ver lill anslaget B 4. Statens institut f�r l�romedel f�r inr�ttande av dels en tj�nst som l�romedelsproducent, dels en assislent�tj�nst.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

6. atl till Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m. m. f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 11 248000 kr.

B 6. St�d f�r produktion av l�romedel

1988/89 utgift����������� 3551571�������������� Reservation�������������� 1159 206

1989/90 Anslag��������� 4 587000

1990/91 F�rslag��������� 4770000

Ur anslaget utg�r bidrag f�r produktion av l�romedel i �mnen d�r del �r�������������������������� 115


 


brist p� l�mpliga l�romedel. Bidrag utg�r endast f�r produktion av l�rome-���� Prop. 1989/90: 100 del som �r avsedda all anv�ndas vid hemspr�kslr�ning i f�rskolan, inom���� Bil. 10 undervisning som sl�r under liksyn av skol�verstyrelsen (S�), arbetsmark�nadsutbildning som anordnas av AMU-gmppen och tolkordlistor. Be�st�mmelser om verksamheten finns i f�rordningen (1974:439) om statsbi�drag till produktion av vissa l�romedel.

Statens institut f�r l�romedel

Statens institut f�r l�romedel (SIL) f�resl�r i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 bl.a. f�ljande:

1.�� Prisomr�kning 298 000 kr.

2.SIL kan efter regeringens bemyndigande l�mna f�rhandsbesked om
produktionssl�d i form av garanlibdopp inom vissa fastst�llda ekonomis�
ka planeringsramar, vilka �rligen revideras. Regeringen har fastst�llt pla�
neringsramar f�r perioden 1990/91 - 1993/94. SIL f�resl�r att planerings�
ramarna f�r perioden 1991/92�1994/95 skall vara f�ljande (milj. kr.).

1991/92������������ 1992/93������������ 1993/94������������ 1994/95

3,0������������������ 2,0����������������� 2,0����������������� 1,5

3.SIL ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under reserva�
tionsanslaget St�d f�r produktion av l�romedel lik 4885000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar prisomr�kningen under anslaget till 183000 kr.

F�r all kunna ge f�rhandsbesked om produktionssl�d f�resl�r jag f�r budget�ren 1991/92- 1994/95 f�ljande planeringsramar (milj. kr.).

 

1991/92

1992/93

1993/94

1994/95

3,0

tJ______ AKtI__

2,0

2,0

1,5

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen att

7.       medge att f�rhandsbesked om statsbidrag lill st�d f�r produk�tion av l�romedel f�r l�mnas i enlighet med vad jag har f�rordat,

8.       till St�d f�r produktion av l�romedel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 4 770000 kr.

116


 


For skolv�sendet gemensamma fr�gor����������������������������� Prop-1989/90: lOO

,����������������������������������� BiL 10

B 7. Forskning inom skolv�sendet

1988/89 Utgift��������� 36111449�������������� Reservation�������������� 2428 551

1989/90 Anslag������� 38 885000

1990/91� F�rslag����� �20796000

' Ny rubrik. Tidigare: Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolv�sendet.

Fr�n anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbildning saml informations�tg�rder i samband d�rmed. Skol�verstyrelsen (S�) ansvarar f�r planering, samordning, ut�v�rdering och spridning av informaiion om verksamheten.

Vidare bekostas fr�n anslaget den centrala utv�rderingen av p�g�ende f�rs�ksverksamhet inom gymnasieskolan samt kursplanearbde med an�ledning av f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkesinriktade studiev�gar.

Skol�verstyrelsen

I. Med st�d av uppdraget fr�n regeringen atl redovisa underlag inf�r den kommande forskiiingspropositionen f�resl�r S� all medlen f�r forskning ut�ver regulj�r pris- och l�neomr�kning ( + 779000 kr.) �kas med 8% per �r (+ 1 346000 kr.) under en tre�rsperiod.

2.      Den fem�riga period av f�rs�ksverksamhet och utvecklingsarbete p� gmndval av riksdagens beslut med anledning av f�rslagen i propositionen (1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling, avslutas med utg�ngen av budget�ret 1989/90. Medel f�r den centrala utv�rderingen av denna f�r�s�ksverksamhet anvisas f�r n�rvarande under anslagsposten 4. under detta anslag. Den forskn i ngsbaserade utv�rderingen av gymnasieskolan b�r nu inriktas p� f�rs�ket med tre�riga yrkesinriktade studiev�gar och d�rvid i synnerhet den del som avser inneh�llet i utbildningarna och konstmk�tionen av kursplanerna. S�, som inte finner n�got sk�l f�r att medlen f�r den forskningsbaserade utv�rderingen av just gymnasieskolans yrkesinrik�tade studiev�gar anvisas under en egen anslagspost, f�resl�r alt medlen �verf�rs lill anslagsposten f�r forskning under anslaget, dvs. anslagsposten 1.

3.      S� ber�knar medelsbehovet under anslaget lill 40760000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kning med I 032000 kr.

Jag f�resl�r att medlen f�r den nu avslutade perioden av f�rs�ksverk�samhet och utvecklingsarbete p� gmndval av riksdagens beslut med anled�ning av f�rslagen i propositionen om gymnasieskola i ulveckiing (prop. 1983/84:116, UbU29, rskr. 412) avr�knas fr�n anslaget (-3 350000 kr.).

Jag anser vidare alt anslaget b�r renodlas s� att del i framtiden blir ett
anslag f�r enbart forskning inom skolv�sendel. Anslagets mbrik b�r s�le-
������������������������� 117


 


des �ndras i enlighet h�rmed. De medel som nu anvisas under anslaget f�r���� Prop. 1989/90:100
centralt utvecklingsarbete b�r ist�llet ber�knas under anslaget B 3. St�d f�r� ���Bil. 10
utveckling av skolv�sendet. Jag f�resl�r att 15 771000 kr. �verf�rs lill
n�mnda anslag.(l)
��������������������������������������������������������������������������������

Medel f�r centralt utvecklingsarbete som vid utg�ngen av budget�ret 1989/90 finns kvar under anslaget B 7. Forskning och centralt utvecklings�arbete inom skolv�sendet b�r �verf�ras till den nya anslagsposten f�r detta �ndam�l under anslaget B 3. St�d f�r utveckling av skolv�sendet. Kvarva�rande medel f�r forskning under anslaget b�r �verf�ras till del nya anslaget B 7. Forskning inom skolv�sendet.

Chefen f�r utbildningsdepartementet avser all senare �terkomma lill regeringen med f�rslag till en forskningsproposition. Fr�gor r�rande sek�torsforskningen kommer d� ocks� all behandlas. I avvaktan h�rp� f�resl�r jag nu ett prelimin�rt ber�knat belopp under anslaget f�r forskningen inom skolv�sendet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

9. att i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet lill Forskning inom skolv�sendet f�r budg;l�ret 1990/91 anvisa ett reservationsan�slag p� 20 796 000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1988/89 Utgift��������� 68365766�������������� Reservation 1254298

1989/90 Anslag������� 78552000 1990/91 F�rslag����� 101882000

Under anslaget ber�knas medel till h�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Link�ping, Lund, G�teborg och Ume� f�r den verksamhet med personalutbildning f�r skolv�sendets be�hov som fortbkdningsn�mnderna beslutar om. Vidare ber�knas medel till personalkostnader m. m. f�r fortbildningsn�mndernas kanslier.

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnader f�r skolledamlbildning och f�r
s�dana �vriga utbildningsinsatser d�r skol�verstyrelsen (S�) ansvarar f�r
genomf�randet. S� ansvarar d�rvid f�r att vissa angel�gna utbildningar
kommer
till st�nd, s�som vissa riksrekryterande kurser och andra utbild�
ningsinsatser f�r l�rare i yrkes�mnen samt kurser f�r personal vid special�
skolan, sameskolan saml frist�ende skolor p� gymnasial niv�. Vidare
disponerar S� medel f�r fortbildning av fysikl�rare i �mnet elektronik.
Inom anslaget disponerar S� �ven medel, som i styrande och stimulerande
syfte f�rdelas vidare till kommunema f�r all t�cka kostnader f�r viss
utbildning, som kommunerna sj�lva ansvarar f�r. Under innevarande �r
f�rdelas s�ledes medd till lokala fortbildningsinsatser i anslutning till
utvecklingsarbetet i gymnasieskolan saml f�r utbildning av l�rare vid
skolor som skall medverka i den skolf�rlagda dden inom grundskoll�rar�
iinjen. Fr�n anslaget bekostas vidare bidrag till l�rarorganisationer m.fl.
����������������������������� 1 Ij


 


f�r fortbildningsverksamhel och publikationer samt bidrag lik skolperso-���� Prop. 1989/90:100 nal f�r deltagande i intemationella kurser och konferenser. Inom anslaget���� Bil. 10 disponerar S� ocks� medel f�r planering och uppf�ljning av samt informa�tion om personalutbildning i skolan.

Skol�verstyrelsen

1. Pris- och l�neomr�kning 2 722000 kr., varav 1071000 kr. avser f�rh�jd prisomr�kning till f�ljd av f�rdyrade internatkostnader f�r skolledamt-bildningen. Eng�ngsanvisning p� 9 milj. kr. avg�r.

2.      De medel som anvisats f�r fortbildning av l�rare inom gmndvux och s�rvux som undervisar invandrare i svenska upph�r med utg�ngen av budget�ret 1989/90 (-450000 kr.).

3.      S� f�resl�r att 12,1 milj. kr. anvisas f�r fortbildning i anslutning till f�rs�ksverksamhet med tre�riga yrkesutbildningar i gymnasieskolan under anslagsposten Fortbildning som anordnas p� uppdrag av skol�verstyrel�sen.

4.      Vidare f�resl�r S� att medelsbehovel f�r denna fortbildning tillgodo�ses genom omprioritering av dels 2 519000 kr. av anvisade medel f�r fortbildning inom dektronikomr�del, dels I 800000 kr. av de medel som disponeras f�r fortbildning som anordnas p� uppdrag av S�, dels ock de medel som frig�rs i och med att den s�rskilda fortbildningen f�r lokall utvecklingsarbete i gymnasieskolan upph�r med utg�ngen av budget�ret 1989/90 (3 781 000 kr.).

5.      S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under reserva�tionsanslaget Fortbildning m.m. till 75 829000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har i inledningen (avsnitt 2.7) redovisat min principiella syn p� perso�nalutbildningens betydelse f�r skolans och skolpersonalens utveckling i olika avseenden. Jag har d�rvid s�rskilt uppeh�llit mig vid l�rarfortbild�ningens uppl�ggning och inneh�ll.

Vidare har jag i inledningen (avsnitt 2.8) redovisat �lg�rder f�r all f�rb�ttra tillg�ngen p� l�rare i ungdomsskolan, bl.a. genom en �kad di�mensionering av grundutbildningen f�r l�rare, s�rskilda utbildningar f�r obeh�riga l�rare, s.k. oexulbildningar, kompletteringsutbildningar av oli�ka slag samt reakliveringskurser f�r utbildade, men inte verksamma l�ra�re. F�r n�sta budget�r f�resl�rjag att 35 milj. kr. anvisas f�r dessa �tg�r�der.

En �verg�ng till m�l- och resultatstyrning av skolan kr�ver att skolan blir en mer professionell organisation i vilken skolledarna ges etl betydande ansvar f�r m�luppfyllelsen. Della fordrar att skolledarnas yrkeskompetens i olika avseenden breddas och f�rdjupas j�mf�rt med i dag.

Denna breddning och f�rdjupning kommer att till en del kunna ske
inom ramen f�r den f�r�ndrade skokedarulbildning som inleddes budget�
�ret 1987/88. Den inneb�r bl. a. en sammanh�llen utbildning best�ende av
fyra olika steg, n�mligen rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning,
�������������������������� 119


 


f�rdjupningsutbildning och kontinueriig fortbildning. Denna utbildning���� Prop. 1989/90:100

beh�ver emellertid enligt min mening, f�r de skolledare som s� vill.���� Bil. 10

kompletteras med utbildning p� h�gskoleniv�. Vidare beh�ver forskning

om skolledning stimuleras och st�djas. Jag anser d�rf�r alt s�rskilda medel

forts�ttningsvis b�r avs�llas lill st�d f�r verksamheten vid skokedarh�g-

skolan i �rebro. F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag 0,5 milj. kr. f�r della

�ndam�l.

Fortbildningen som styrinstmment behandlas, som jag tidigare anf�rt, inom del s. k. skolprojektet inom utbildningsdepartementet. Jag �r mot den bakgmnden inte beredd atl nu f�resl� n�gon f�r�ndring av skolv�sen�dels fortbildningsorganisalion. Jag avser att �terkomma till regeringen i denna fr�ga n�r resultatet av arbelet inom skolprojektet f�religger.

Den sammanlagda kostnaden f�r fortbildningsn�mndernas verksamhet n�sta budget�r ber�knarjag till 45022000 kr.

Fortbildning i anslutning till f�rs�ksverksamhet med tre�riga yrkesut�bildningar i gymnasieskolan �r angel�gen. Utrymme f�r s�dan fortbildning finns f�r l�rare i �rskursema 1 och 2 i en omfattning som moisvarar ca 2 veckolimmar under lid d� elevema f�r arbelsplatsf�rlagd utbildning. Vi�dare �r medel reserverade under anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor f�r s. k. introduktionsfortbildning. Jag �r f�r n�rvarande inte beredd all tillskjuta ytterligare medel f�r fortbildning f�r l�rare p� yrkesinriktade studiev�gar. (3)

Den s�rskilda satsningen p� foribildning av l�rare inom elektronikomr�det har p�g�tt sedan budget�ret 1986/87. Enligt vad S� redovisat �r den mest akuta bristen p� l�rare inom omr�det numera l�ckt. F�r n�sta bud�get�r ber�knar jag d�rf�r inte n�gra s�rskilda medel f�r fortbildning av l�rare inom elektronikomr�det. Inte heller ber�knarjag under delta anslag n�gra s�rskilda medel f�r fortbildning f�r lokalt utvecklingsarbete i gym�nasieskolan. Jag r�knar h�rvid med en minskning av anslaget med sam�manlagt 7020000 kr. (4)

1 �vrigt r�knar jag f�r n�sta budget�r inte med n�gra andra f�r�ndringar under della anslag �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

10.bemyndiga regeringen att vidta �tg�rder f�r alt f�rb�ttra till�
g�ngen p� l�rare i enlighet med vad som redovisats under inledning�
en (avsnitt 2.8),

11.lill Fortbildning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�
vationsanslag p� 101 882000 kr.

120


 


B 9. Nationell utv�rdering och prov������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift���������� 15 360472������������� Reservation�������������� 1472 631���� Bi-10

1989/90 Anslag�������� 19655000

1990/91 F�rslag������ 21009000

Fr�n anslaget bekostas framst�llning av s�dana standardprov f�r gmnd�skolan som avses i 6 kap. 10 � gmndskolef�rordningen (1988:655), fram�st�llning av centrala prov f�r gymnasieskolan enligt 9 kap. 56 � gymnasie�f�rordningen (1987:743) samt framst�llning av prov f�r yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan och prov f�r kommunal vuxenutbildning (komvux) enligt vuxenulbildningsf�rordningen (1985:288). Vidare bekos�tas vissa kostnader f�r den nationella utv�rdering av elevers kunskaper, f�rdigheter och attityder som riksdagen tidigare beslutat om.

Skol�verstyrelsen

1. Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r att medlen f�r provkonstmktionsverk-samheten f�rs �ver till etl nytt anslag B 22. Provkonslmklionsverksamhet.

2.      S� ber�knar 1039000 kr. i prisomr�kning. Eng�ngsanvisning p� 450000 kr. avg�r.

3.      S� f�resl�r all 8 865000 kr. skall anv�ndas f�r en �mnesrdaterad utv�rdering av gymnasieskolan. Medlen skall �verf�ras fr�n de medel som nu anvisas f�r extra statsbidrag till f�rs�ksverksamhet och utvecklingsar�bete i gymnasieskolan under anslaget B 3. St�d f�r utveckling av skolv�sendel.

4.      S� anh�ller om 650000 kr. som eng�ngsanvisning f�r att kunna uppfylla �liggandet alt utf�rda prov f�r folkh�gskoleelever under budget��ret 1990/91.

5.      F�r arbetet med kontinueriig ulveckiing av prov i muntlig f�rdighet i engelska, tyska och franska ber�knar S� ett medelsbehov av 200000 kr. �rligen.

6.      S� f�resl�r all 150000 kr. �rligen st�lls lill f�rfogande f�r h�gskolans medverkan i examination inom revisorsutbildningen.

7.      Diagnosmalerial f�r gmndskolan och f�r komvux i svenska f�r in�vandrare har tagits fram av S�. F�r best�llning, administration och ut�vecklingsarbete ber�knar S� en kostnad av sammanlagt 110000 kr. �rli�gen.

8.      S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 lill nationell utv�rdering och prov lill 30 219 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Arbelet med programmet med den nationella utv�rderingen fortskrider
enligt den planering som presenterats i bl.a. 1987 �rs budgetproposition
(prop. 1986/87:100, bil. 10 s. 81-83). Skol�verslyrdsen (S�) har under
budget�ret 1988/89 bl.a. l�mnat rapporterna (R89:l) Granskningen av
skola och vuxenutbildning 1987/88 och (R89:45) Granskningen av skola
och vuxenutbildning 1988/89. De b�da rapporterna ger en sammanfall-
������������������������������ 121


 


ning av l�nsskoln�mndemas granskning av vissa omr�den. N�mndernas���� Prop. 1989/90:100 arbete med s�rskilda granskningsiomr�den forts�tter och resultaten kom-���� Bil. 10 mer kontinueriigt all publiceras.

Under budget�ret 1988/89 har ocks� den f�rsta omg�ngen av de vart tredje �r �terkommande bed�mningama av elevernas kunskaper och f�r�digheter i �rskursema 2 och 5 genomf�rts. Resultaten h�ller nu p� att registreras och bearbetas f�r att sedan kunna redovisas och �terf�ras till skolorna. F�rberedelsearbetet f�r n�sta provomg�ng, vilken enligt plane�ringen kommer att omfatta �ven h�gstadiet, p�b�rjas under innevarande budget�r. Som anf�rdes i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 10 s. 61) b�r �ven h�gstadiet kunna inrymmas inom nuvarande me�delsram. Vad g�ller utbyggnad av bed�mningama av elevernas kunskaper och f�rdigheter lill all omfatta �ven gymnasieskolan, bed�mer jag en s�dan inte vara l�mplig atl genomf�ra f�r n�rvarande. Jag anser det l�mpligt all f�rst avvakta dels en samlad redovisning av den utv�rdering som p�g�r inom gmndskolan, dds del arbete som bedrivs inom utbild�ningsdepartementet med utv�rdering som en del av m�lstymingen av skolan. (3)

Med h�nvisning till att folkh�gskolekommill�n har i uppdrag atl l�gga fram f�rslag till utformning och finansiering av ett prov f�r normering av studieomd�mena �r jag nu inte beredd alt f�resl� all s�rskilda medel skall avs�llas f�r att S� skall utarbeta ett s�dant prov. I avvaktan p� slutliga st�llningstaganden av de f�rslag siom kommitt�n kommer alt l�gga fram, b�r S� s�ledes liks vidare inte utforma ett s�rskilt folkh�gskoleprov. (4)

Efter f�rslag i 1989 �rs budgetproposition anslogs 450000 kr. som eng�ngsanvisning f�r framtagande av muntliga prov i moderna spr�k i gymnasieskolan. S� har nu f�reslagit all 200000 kr. �rligen skall avs�ttas f�r en kontinueriig utveckling av s�dana prov lill att omfatta �ven gmnd�skolan och komvux. Jag tillstyrker della f�rslag. (5)

I gymnasieskolan anordnas utbildning av revisorer i form av p�bygg-nadsulbildning. Utbildningen avslutas med examination under medver�kan av l�rare vid h�gskolan i enlighet med krav fr�n kommerskollegium. Jag ber�knar en kostnad av 150000 kr. �riigen f�r dessa prov. (6)

F�r best�llning, administration och utvecklingsarbete av ell diagnosma�lerial f�r gmndskolan i svenska som andraspr�k ber�knarjag 60000 kr. �riigen. F�r f�rnyelse av diagnosmalerial f�r komvux att anv�ndas i be�d�mningen av invandrarelevers m�jligheter atl delta i undervisningen ber�knarjag en kostnad av 50000 kr. �riigen. (7)

I �vrigl r�knar jag f�r n�sta budget�r inte med andra f�r�ndringar under anslaget �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

12. atl till Nationed utv�rdering och prov f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 21 009000 kr.

122


 


B 10. S�rskilda insatser inom skolomr�det�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

1988/89 Utgift 311045441 1989/90 Anslag 321726000 1990/91� F�rslag����� 349180000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r statsbidrag enligt f�rordningen (1987:738) om statsbidrag till s�rskilda insatser inom skolomr�det.

Skol�verstyrelsen (S�) f�rdelar de medel som anvisats under anslaget mdlan l�nen i huvudsak med utg�ngspunki i elevantalet i grund- och gymnasieskoloma i resp. l�n.

L�nsskoln�mnderna f�rdelar medlen till dds kommuner som tar p� sig regionala undervisningsinsalser, dels kommuner som har behov av resurs�tillskott f�r undervisning av handikappade och sjuka elever eller elever med andra s�rskilda behov.

Skol�verstyrelsen

S�:s anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inneb�r i huvudsak f�l�jande:

1.      Pris- och l�neomr�kning 11 260000 kr.

2.      S� f�resl�r all anslaget minskas med 3 648 000 kr., varav 333 000 kr. i eng�ngsanvisningar, f�r att finansiera kostnader som f�ljer av f�rslag under andra anslag om f�rb�ttrade studiem�jligheter f�r handikappade.

3.      S� f�resl�r vidare all stalsbidragsbesl�mmdsema �ndras s� all m�j�lighet ges f�r planeringsberedningarna/l�nsskoln�mndema all med medel under detta anslag k�pa tj�nster fr�n specialskoloma.

4.      S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under anslaget S�rskilda insatser inom skolomr�det till 329338000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Enligt f�rordningen (1984:75) om regional samverkan i fr�ga om under�visning f�r elever med handikapp �r landet indelat i fem planeringsre�gioner. I vatje region finns del en planeringsberedning som skall samordna och planera insatsema s� all befintliga resurser utnyttjas p� b�sta m�jliga s�tt. Vid l�nsskoln�mnden p� varje regions huvudort finns en handikapp-konsulent. Dessutom finns vid l�nsskoln�mndema en regional pedagogisk st�dorganisation i form av konsulenter f�r olika handikappgmpper.

Fr�n detta anslag utg�r statsbidrag till kostnader f�r undervisningsin�
satser och devv�rdsinsalser av regional art och undervisningsinsalser av
lokal art som kommuner genomf�r f�r elever med handikapp eller andra
s�rskilda behov i gmndskolan och gymnasieskolan. Resurser fr�n ddta
anslag utg�r ut�ver vad som avs�tts inom ramen f�r skolans ordinarie
resurser. Med regionala undervisningsinsalser avses samordnade utbild�
ningsinsatser f�r elever med handikapp eker andra s�rskilda behov och
som i stor utstr�ckning kommer �ven s�dana elever lill del, vilka inte �r
kyrkobokf�rda i den kommun som anordnar utbildningen.
���������������������������������������������� 123


 


Innevarande budget�r disponerar planeringsberedningarna 20 milj. kr.���� Prop. 1989/90:100 f�r regionala �lg�rder f�r elever med handikapp. Dessa medel f�r i mindre���� Bil. 10 utstr�ckning anv�ndas f�r ulvecldingsprojekl och analyser som syftar lill att utveckla undervisningsmetodiken inom omr�det. Vidare f�r medlen anv�ndas f�r undervisning i teckenspr�k f�r h�rande elever med d�va f�r�ldrar eller d�va syskon.

Planeringsberedningama ansvarar f�r samordningen av pedagogiskt st�d �l handikappade elever inom en region. Jag delar skol�verstyrelsens uppfattning att den kunskap som specialskolorna besitter �ven b�r kunna utnyttjas f�r handikappade elever inom resp. region, vilka integrerats i det kommunala skolv�sendel. Enligt min mening b�r del vara m�jligt f�r planeringsberedningama att k�pa tj�nster fr�n de regionala specialskolor�na. Jag f�resl�r d�rf�r atl medlen f�r regionala �tg�rder i mindre omfatt�ning �ven f�r anv�ndas f�r alt k�pa tj�nster fr�n specialskolan f�r de insatser som planeringsberedningen bed�mer atl regionens handikappade elever beh�ver.

I �vrigt r�knar jag inte med andra f�r�ndringar under anslaget �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen

13.       dels bereder riksdagen tillf�lle att la del av vad jag anf�rt om k�p av tj�nster fr�n specialskolorna,

14.       dels f�resl�r riksdagen atl lill S�rskilda insatser inom skolom�r�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 349 180000 kr.

Det obligatoriska skolv�sendet m. m. Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1988/89 Utgift 16052 767 535 1989/90 Anslag 17189000000 1990/91 F�rslag 21 368 700 000

Fr�n anslaget betalas utgifter lor statsbidrag lill kommunema f�r kost�
nader f�r driften av gmndskolan, viss praktisk l�ramtbildning vid gmnd�
skolan och lokala planeringsr�d. Bidragsbest�mmdsema finns i f�rord�
ningen (1978:345) om statsbidrag lill driftkostnader f�r gmndskolan,
m. m. Dessa besl�mmelser inneb�r i korthet att statsbidrag till kostnader
f�r driften av gmndskolan i huvudsak utg�r i form av basresurser och
f�rst�rkningsresurser. F�r vaije skolenhet ber�knas antalet basresurser
med h�nsyn till antalet elever i varje �rskurs av gmndskolan vid enheten.
F�rst�rkningsresurser utg�r med 0,6301 veckotimmar per elev i gmndsko�
lan. Vidare utg�r till�ggsbidrag f�r vissa kostnader, fr�mst vikariekostna�
der, med viss procentsals av statsbidraget f�r bas- och f�rst�rkningsresur-
������������������������ 124


 


serna. H�mt�ver utg�r bidrag f�r vissa s�rskilda �ndam�l, bl. a. skolled-ningsfunklioner, hemspr�ksundervisning och vissa arbetsgivaravgifter.

Regeringen fastst�ller �rligen veckolimpris f�r bas- och f�rst�rkningsre-surser m.m. F�r redovisnings�rel 1988/89 har veckotimprisel f�r basre�surser f�r resp. stadium fastst�llts till i genomsnitt 4973 kr., 4956 kr. och 5 707 kr. samt veckotimprisel f�r f�rst�rkningsresursens undervisnings�bundna del lill 5 376 kr. och den icke undervisningsbundna delen lill 4 570 kr. Tik�ggsbidraget har fastst�llts till 7,1 %.

Statsbidraget utbetalas i form av f�rskott och slulreglering. Budget�ret 1990/91 belastas anslaget med f�rskott f�r del budget�ret ber�knat p� statsbidraget f�r redovisnings�ret 1989/90 samt slutreglering av bidraget f�r redovisnings�ret 1989/90.

Fr�n anslaget betalas vidare kostnader f�r statsbidrag enligt f�rordning�en (1982:608) om statsbidrag lill lokal skolutveckling m. m. �ven f�r detta bidrag g�ller ell f�rskotts- och slutregleringsf�rfarande.

I enlighet med f�reskrifter i f�rordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal utbildning skall flertalet bidrag som utbe�talas under detta anslag minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha utgetts.

Ur anslaget utg�r bidrag enligt f�rordningen (1983:97) om statsbidrag lill frist�ende skolor f�r skolpliktiga elever saml enligt s�rskilda f�rord�ningar om statsbidrag tik Kristofferskolan, Hikdskolan och estniska sko�lor.

Ur anslaget utg�r vidare bidrag till lokall utvecklingsarbete p� grundsko�lans mellanstadium och h�gstadium, f�rs�ksverksamhet med dalom som pedagogiskt hj�lpmedel, centralt och regionalt utvecklingsarbete med da�taundervisning i skolan, utvecklingsarbete med kultur i skolan, utveck�lingsarbete med samlad skoldag i gmndskolan, �tg�rder f�r undervisning i �mnet matematik, extra bidrag lill studie- och yrkesorientering i glesbygd och bidrag till praktisk arbelslivsorientering i glesbygd saml f�r fortbild�ning av l�rare i anslutning till l�ramtbildningsreformen.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Skol�verstyrelsen

Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak f�ljande: S� har � d�r ej annat anges � ber�knat kostnaderna f�r bas- och f�rst�rkningsresurser m. m. f�r redovisnings�ret 1989/90 i l�nel�ge okto�ber 1988 med justering f�r uppflyllning i �lderstik�ggsklass motsvarande 1%.

1. Antalet elever, basresurser och veckotimmar f�rdelade p� stadier framg�r av f�ljande sammanst�llning.


Stadium


Ber�knat elevantal 1989/90


Basresurser 1988/89


Basresurser 1989/90


Timmar i bas�resurs inkl. garantitimmar 1989/90


 


L�g

Mellan

H�g

Totalt


286000 285 200 312800

884000


14 570 12681 12 203

39454


14648 12630 11927

39205


373000 455400 511800

1340200


125


 


Kostnader f�r basresurserna ber�knar S� till 7075,4 milj. kr. f�r verk-���� Prop. 1989/90:100
samhets�ret 1989/90.
�������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Totalt ber�knar S� f�rst�rkningsresursen lill 2 934,0 milj. kr. f�r verk�samhets�ret 1989/90.

S� ber�knar kostnaderna f�r tik�ggsbidraget efter en procentsats om 6,6 till 660,6 milj. kr. f�r verksamhds�ret 1989/90.

S� ber�knar statsbidraget f�r kostnader f�r st�dundervisning i svenska saml hemspr�ksundervisning och studiehandledning p� hemspr�k till 484,7 resp. 367,0 milj. kr. f�r verksamhets�ret 1989/90.

S� har vidare hemst�llt all statsbidrag skak utg� f�r undervisning i hemspr�k och sludiehandledning p� hemspr�k f�r elever vid samtliga frist�ende skolor till vilka statsbidrag utg�r enligt f�rordningen (1983:97) om statsbidrag lill frist�ende skolor f�r skolpliktiga elever. S� f�rordar d�rvid all en kommun som eflsr �verenskommelse med en frist�ende skola anordnat undervisning i hemspr�k eller sludiehandledning p� hem�spr�k f�r medr�kna �ven dessa elever i underlaget f�r statsbidrag tik kommunens gmndskola.

Statsbidraget till kostnader f�r skolledningsresurser ber�knar S� lik 789,1 milj.kr.

F�r bidrag tik kakortstik�gg och finskspr�ktik�g ber�knar S� 35,0 milj. kr.

S� ber�knar det totala bidragei; under anslagsposten 1 till 12 345,9 milj. kr. f�r verksamhets�ret 1989/90.

De under anslagsposten 1 uppf�rda bidrags�ndam�len omfattas av ett f�rskolls-och slutregleringsf�rfarande. Under budget�ret 1990/91 utbeta�las ell f�rskoll om 90% av beslutat bidrag f�r redovisnings�rel 1989/90. Anslaget belastas budget�ret 1990/91 �ven av slutregleringen av bidragei f�r redovisnings�ret 1989/90.

Ber�kning avf�rskoll och slutreglering under budget�ret 1990/91, belopp i milj. kr

 

Anslagspost 1

 

 

 

 

Budget�r

Totalt bidrag

F�rskott

Slulreg�lering

Summa 100%

Summa 98%

1988/89 1989/90

1990/91

12443,2 12341,0' 12 345,9

11 198,8 11 106,9

1147,1

12254,0

12008,9

' F�rskollsunderiag.

 

 

 

 

2. Under anslagsposten Bidrag till kommuner och organisationer f�r vissa verksamheter ber�knar S� 248000 kr. f�r bidrag till l�gerskolor anordnade av Riksf�rbundet finska f�reningar i Sverige.

F�r sommarkurser i leknik f�r flickor f�resl�r S� f�r budget�ret 1990/91 efter pris- och l�neomr�kning ell bidrag om 3416 000 kr.

S� f�resl�r vidare all anv�ndningen av bidragei lill sommarkurser i������������������������������� 126


 


teknik f�rs�ksvis f�r breddas lik atl �ven avse tillf�lliga s�rskilda undervis-���� Prop. 1989/90:100 ningsgrupper f�r flickor i no/teknik�mnet. Syftet �r all f�r�ndra no/teknik-���� Bil. 10 undervisningen s� att den blir tilltalande och engagerande �ven f�r flickor. F�r pedagogisk utvecklingsverksamhet m.m. av finskspr�kiga elever budget�ret 1990/91 ber�knar S� efler pris- och l�neomr�kning 2443000 kr.

3.S� f�resl�r all bidrag lill frisl�ende skolor utg�r med 6992000 kr. lill
Kristofferskolan, med 2953 000 kr. till Hikdskolan och med 2 538 000 kr.
tik de estniska skoloma.

S� ber�knar f�r bidrag till �vriga frisl�ende skolor budget�ret 1990/91 etl anslagsbehov av 31 767 000 kr.

4.      Kostnadema f�r lokal skolutveckling ber�knar S� efter en procent�sats om 2,34 till 254,1 milj. kr. budget�ret 1989/90. Med h�nsyn till atl bidragei f�r lokal skolutveckling omfattas av ett f�rskotts- och slutregle�ringsf�rfarande och lill att bidragei f�re utbetalning skall minskas med 2% ber�knar S� medelsbehovet budget�ret 1990/91 till 247,1 milj. kr. varav slutreglering utg�r 63,3 milj. kr.

5.      F�r bidrag till lokak utvecklingsarbete p� gmndskolans mellansta�dium och h�gstadium budget�ret 1990/91 ber�knar S� efter pris- och l�neomr�kning 33 120000 kr.

6.      S� ber�knar bidrag till utvecklingsarbete med kukur i skolan efter pris-och l�neomr�kning tik 16 560000 kr. budget�ret 1990/91.

7.      S� ber�knar medelsbehovet f�r extra bidrag f�r studie- och yrkesori�entering i glesbygd samt f�r extra bidrag till praoverksamhet i glesbygd efter l�neomr�kning till 4141000 kr.

8.      F�r s�rskilda �tg�rder f�r undervisning i �mnet matematik f�r bud�get�ret 1990/91 ber�knar S� efter l�neomr�kning 12 120000 kr.

9.      S� ber�knar f�r utveckling av samlad skoldag f�r budget�ret 1990/91 efler pris- och l�neomr�kning 25 875 000 kr.

 

10.       S� f�resl�r att de medel, som frig�rs n�r bidragei till investeringar i datautrustning och programvara f�r s�rskolans behov upph�r med utg�ng�en av budget�ret 1989/90, �verf�rs lill della anslag och f�r anv�ndas till en intensifierad programvamutveckling. S� ber�knar f�r ulveckiing av sko�lans dalaundervisning budget�ret 1990/91 efter f�reslagen �verf�ring saml pris- och l�neomr�kning 13475000 kr..

11.       F�r kompletteringsfortbildning av nuvarande l�rare i grundskolan i anslutning lill reformeringen av gmndskoll�ramlbildningen ber�knar S� efler pris- och l�neomr�kning 51 750000 kr.

12.       S� f�resl�r en utvidgad f�rs�ksverksamhet med dubbelt tillval och atl S� bemyndigas att medge s�dana f�rs�k om den timplanej�mkning som fordras uppg�r lill h�gst nio stadieveckotimmar. Vidare f�resl�r S� atl 1 milj. kr. ansl�s under en tv��rsperiod f�r centralt utvecklingsarbete med dubbelt tillval.

13.       S� f�resl�r att I milj. kr. avs�tts f�r att genom forskningsanknutel utvecklingsarbete fr�mja elevers inflytande p� planeringen av undervis�ningen.

14.       S� ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 under f�rslags�anslaget Bidrag till driften av gmndskolor m. m. lill 16 555 698000 kr.������� 127


 


Anslagsber�kning

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

ilag

 

1990/91

 

F�redraganden

Ans

 

 

 

1.

Bas- och f�rst�rknings-

 

 

 

 

resurser m. m.

12622000000

+ 3218800000

2.

Bidrag till kommuner och organisationer f�r

 

 

 

 

vissa verksamheter

5 900000

+

1000000

3.

Bidrag till frist�ende

 

 

 

 

skolor

40000000

+

11300000

4.

Bidrag till lokal skol-

 

 

 

 

utveckling

257000000

+

61400000

5.

Bidrag till kostnader f�r

 

 

 

 

vissa socialavgifter

2 702400000

+

521900000

6.

L�nekostnadsp�l�gg

1411600000

+

359400000

7.

Bidrag till lokalt utveck�lingsarbete p� mellan-

 

 

 

 

och h�gstadiet m.m.

32000000

-

32000000

8.

Bidrag till kulturellt ut-

 

 

 

 

vecklingsarbete i skolan

16000000

16000000

9.

Extra bidrag till syo och

 

 

 

 

prao i glesbygd

4100000

+

700000

10.

S�rskilda �tg�rder f�r undervisningen i �mnet

 

 

 

 

matematik

12000000

 

of

11.

Utveckling av samlad

 

 

 

 

skoldag

25000000

25000000

12.

Utveckling av skolans

 

 

 

 

dataundervisning

11 OOOOOO

+

3900000

13.

Kompletteringsfort-

 

 

 

 

bildning

50000000

+

8 300000

14.

S�rskilda utvecklings-

 

 

 

 

insatser

-

+

66000000

 

 

17189000000

+ 4179700000


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


F�redragandens �verv�ganden

Bas- och f�rsi�rkningsresurser

Jag ansluter mig till skol�verstyrelsens (S�) bed�mning r�rande antalet elever i gmndskolan saml antalet limmar i bas- och f�rsl�rkningsresurser-na. Den totala kostnaden f�r bas- och j�rsl�rkningsresurserna ber�knarjag lill 11589,9 milj. kr. f�r redovisnings�ret 1989/90. Mina ber�kningar gmndar sig p� l�nel�get i januari 1989 med uppr�kning f�r de kostnads�k�ningar som kan f�rv�ntas under redovisnings�rel 1989/90 med anledning av del nyligen slutna avlalel om l�ner f�r skolans personal.


Till�ggsbidrag

Till�ggsbidraget utg�r med viss procent av bidragei f�r bas- och f�rst�rk�ningsresurser. Regeringen har f�r redovisnings�rel 1988/89 fastst�llt pro�centsatsen till 7,1 (S�-FS 1989:64). Till gmnd f�r detta beslut har legat dels en ber�kning av kommunernas bidragsber�ttigande vikariekoslnader f�r l�rare och skolledare, som ulf�rts av S�, gmndade p� uppgifter fr�n Kommun-Dala AB, dds en ber�kning av kommunernas kostnader f�r viss


128


 


neds�ttning av l�rares undervisningsskyldighet, gmndade p� uppgifter��� Prop. 1989/90:100 fr�n statistiska centralbyr�n (SCB). Ett motsvarande underlag kommer���� Bil. 10 under v�ren 1990 att presenteras f�r fastst�llande av definitiv procentsats f�r tik�ggsbidraget f�r redovisnings�ret 1989/90.

Jag ber�knar all tik�ggsbidraget �ven f�r redovisnings�ret 1989/90 skall utg� med 7,1 % av bidragei till bas- och f�rst�rkningsresurser. Detta mot�svarar ell bidragsunderlag p� 822,9 milj. kr.

Hemspr�ksundervisning m. m.

F�r st�dundervisning i svenska ochf�r hemspr�ksundervisning ber�knarjag 564,7 milj. kr. resp. 429,6 milj. kr. f�r redovisnings�ret 1989/90. Jag har d�rvid beaktat att ett s�rskilt veckotimpris skall ber�knas f�r hemspr�ks�undervisning, vilket baseras p� kommunernas l�nekostnad f�r enbart de l�rare som bedriver hemspr�ksundervisning.

F�r bidrag till kostnader f�r kallorlstill�gg och finskspr�kiid�gg ber�k�narjag 40,8 milj. kr.

Skolledningsresurser

Jag har ber�knat skolledningsresurserna till 919,3 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Anslagsber�kning

Jag ber�knar det totala medelsbehovet under anslagsposten I lill 15 840,8 milj. kr. Jag har d�rvid beaktat vad jag tidigare har anf�rt om dels utbetal�ning av f�rskott och slulreglering, dels utbetalning av bidrag med 98% av bidragsunderlaget.

F�r bidrag till kostnader f�r vissa arbetsgivaravgifter ber�knar jag 3224,3 milj. kr. F�r reducerat l�nekoslnadsp�l�gg ber�knarjag 1771,0 milj. kr.

Under posten Bidrag lid kommuner och organisationer f�r vissa verk-samheierhar\ag f�r budgel�rel 1990/91 ber�knat 300000 kr. f�r bidrag lill l�gerskolor anordnade av Riksf�rbundet finska f�reningar i Sverige.

F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat 3,9 milj. kr. f�r sommarkurser i teknik f�r flickor. Jag �r inte beredd bitr�da S�:s f�rslag om alt bidraget skall f� anv�ndas �ven f�r tillf�lliga s�rskilda undervisningsgmpper f�r flickor i no/teknik�mnet.

F�r pedagogisk utvecklingsverksamhet f�r finskspr�kiga elever har jag f�r budget�ret 1990/91 ber�knat 2,7 milj. kr.

Frist�ende skolor

S� har den 28 november 1988 hemst�llt att statsbidrag lill undervisning i

hemspr�k och studiehandledning p� hemspr�k skall utg� till samtliga������������������������������� 129

9�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


frist�ende skolor, som f�rklarats ber�ttigade till statsbidrag enligt f�rord-���� Prop. 1989/90:100

ningen (1983:97) om statsbidrag lill frist�ende skolor f�r skolpliktiga���� Bil. 10

elever.

Enligt min mening b�r det, som S� f�resl�r, vara m�jligt f�r en kom�mun att r�kna in elever vid statsbidragsber�ttigade frist�ende skolor i underlagd f�r statsbidrag till hemspr�ksundervisning och studiehandled�ning p� hemspr�ket. En s�dan kommun skall efter �verenskommelse med den frist�ende skolan antingen kunna erbjuda dessa elever undervisning vid kommunens skolor alternativt �verf�ra medlen till den frist�ende skolan. Denna ordning �verensst�mmer med vad som nu g�ller f�r bl. a. Hikdskolan, Kristofferskolan och de estniska skoloma enligt f�rordningen (S�-FS 1984:72) om statsbidrag till kostnader f�r undervisning i hem�spr�k m. m. som en kommun anordnat f�r elever med minoritetsspr�k vid vissa frist�ende skolor. Undantagna fr�n vad jag nu f�reslagit b�r vara elever vid internationella skolor.

Jag avser all senare �terkomma till regeringen med f�rslag lill besl�m�melser om hemspr�ksundervisning m. m. 1 �vrigt �r jag inte beredd atl nu f�rorda n�gon �ndring av statsbidragssystemet f�r frisl�ende skolor f�r skolpliktiga elever.

Jag ber�knar bidragei lill Kristofferskolan, Hikdskolan och de estniska skoloma till 14,3 milj. kr. f�r redovisnings�rel 1990/91. H�ri ing�r �ven belopp f�r bidrag lill de s. k. komplelleringsskoloma (viss undervisning i estniska spr�ket m. m. som medddas skolpliktiga elever av estniskt ur�spmng p� ell tiotal orter i landet).

Regeringen har sedan �r 1983 f�rklarat sammanlagt 35 frist�ende skolor ber�ttigade till statsbidrag enligt f�rordningen (1983:97) om statsbidrag lill frisl�ende skolor f�r skolpliktiga elever. Jag ber�knar kostnadema f�r bidrag till dessa skolor lill 37 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Statsbidrag till vissa socialavgifter

Enligt 2 kap. 4 � f�rsta stycket 3 lagen (1981:691) om socialavgifter skall vid best�mmande av avgiftsunderlaget bortses fr�n ers�ttning till arbetsta�gare vid sjukdom eller ledighet f�r v�rd av bam eker med anledning av barns f�delse, till den del ers�ttningen moisvarar sjukpenning eller f�r��ldrapenning som arbetsgivaren f�r uppb�ra enligt 3 kap. 16 � eller 4 kap. 18 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring..

Enligt 3 kap. 16 � lagen om akm�n f�rs�kring f�r en arbetsgivare i vissa fak och under vissa f�mts�ttningar uppb�ra arbetstagaren tillkommande sjukpenning (arbetsgivarintr�de).

I 17 � f�rordningen (1984:1014) om myndighelemas uppgiflsskyldighet till de allm�nna f�rs�kringskassoma, m.m. anges all s�dan ers�ttning enligt lagen om allm�n f�rs�kring som tillkommer bl.a. skolledare och l�rare vid gmndskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning f�r vuxna skall utges till riksf�rs�kringsverket, n�r arbetsgivarintr�de f�relig�ger.

Regeringsr�tten har i en dom den 31 maj 1989 � med anledning av de
besv�r Varbergs kommun anf�rt �ver en kammarr�ttsdom ang�ende ar-����������������������������� 130


 


bdsgivaravgifler f�r ulgifls�ren 1980-1984 - konstaterat alt det �r ostri- Prop. 1989/90:100 digt att arbetsgivarintr�de enligt 3 kap. 16 � tredje stycket lagen om allm�n Bil. 10 f�rs�kring, dvs. arbetsgivarintr�de gmndat p� kollektivavtal, f�religger i fr�ga om av kommunen anst�llda skolledare och l�rare med statligt regle�rad anst�llning. Regeringsr�tten konstaterar vidare alt vid best�mmandet av underlaget f�r kommunens arbetsgivaravgifter skall d�rf�r bortses fr�n den del av kommunens l�n lill anst�llda skolledare och l�rare med statligt reglerad anst�llning som motsvarar sjukpenning och f�r�ldrapenning som tillkommit arbetstagare.

Domen har f�tt lill f�ljd all staten till kommuner och landstingskommu�ner betalat tillbaka f�r myckel inbetalade arbetsgivaravgifter f�r tiden fr.o.m.�r 1984l.o.m. den30juni 1989.

Under de aktuella �ren har statsbidrag utg�tt till arbetsgivaravgifter f�r gmndskolan, gymnasieskolan, den kommunala utbildningen f�r vuxna samt vissa andra skolformer. Statsbidraget har i medeltal f�r �ren t�ckt ca 60% av arbetsgivaravgiftema. Avgiftsbidragen har ber�knats p� samtliga l�nebidrag, �ven de delar av l�nebidragen som t�cker kostnadema f�r sjuk- och f�r�ldrapenning. Detta kommer senare atl beaktas vid reglering�en av de ekonomiska f�rh�llandena mellan stat och kommun avseende �ren 1990 och 1991.

Ramavtalet om l�ner 1988 f�r statstj�nstem�n m. fl. (R�LS 1988) inne�b�r bl.a. alt vid f�r�ldraledighet arbetsgivarinlr�det slopas s�vitt avser f�r�ldrapenning. Huvudmannens l�nekostnader f�r skolledare och l�rare minskas h�rigenom. Riksdagen har d�rf�r beslutat att statsbidragen lill l�nekostnader skak justeras (prop. 1988/89:150 bil. 12, FiU30, rskr. 327). De ber�rda skolfomiemas l�nebidrag har d�rf�r s�nkts fr. o. m. redovis�nings�ret 1989/90.

Med h�nsyn lill att arbetsgivaravgifter inte skall betalas f�r sjuklediga skolledare och l�rare b�r statsbidrag fr. o. m. innevarande redovisnings�r inte heller utg� p� den del av l�nebidragen som motsvarar sjukpenningen f�r dessa. Den minskning av driftbidragen som b�r ske med anledning h�rav lorde enklast kunna �stadkommas genom en justering ner�t av procentsatsen f�r bidraget lill sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsav�gift.

Procentsatsen f�r statsbidrag till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensions�avgifl f�r samtliga ber�rda skolformer har av regeringen fastst�llts lill 10,9% f�r redovisnings�ret 1989/90 och till 9,9% fr. o. m. redovisnings�rel 1990/91.

Del b�r ankomma p� regeringen all meddela f�reskrifter om minskning av bidraget lill sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgifl vid de n�mn�da skolformerna. Minskningen b�r ocks� avse vissa frist�ende skolor med statligt reglerade tj�nster samt folkh�gskolorna.

Lokal skolutveckling

Regeringen har f�r redovisnings�rel 1989/90 fastst�llt procentsatsen f�r
bidrag
lill lokal skolutveckling avseende gmndskolan till 2,34% av ett
bidragsunderiag i vilket ing�r bidraget till bas- och f�rst�rkningsresurser
������������������������� 131


 


samt resurser f�r hemspr�ksundervisning och st�dundervisning i svenska.���� Prop. 1989/90:100 I enlighet med riksdagens beslut om ett samlat program f�r skokedaml-���� Bil. 10 bildningen (prop. 1985/86:73, UbU 1986/87:1, rskr. 24) ing�r fr.o.m. budget�ret 1987/88 medel till kommunala kostnader f�r skolledamlbild-ningen i bidraget f�r lokal skolutveckling.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, UbU7, rskr. 95) inf�rs fr.o.m. l�s�ret 1990/91 den nya specialpedagogiska p�byggnadsut�bildningen.

Enligt riksdagens beslut skall samtliga studerande i p�byggnadsutbild�ningen ha r�tt till utbildningsarvode under utbildningstiden. Jag kommer i del f�ljande atl f�resl� att dessa utbildningsarvoden utbetalas fr�n ett nytt anslag, E 8. Utbildningsarvoden tik studerande vid vissa l�ramtbildning�ar. Detta inneb�r att anslagen f�r lokal skolutveckling inte belastas med kostnader f�r l�nef�rm�ner f�r de l�rare som genomg�r specialpedagogisk p�byggnadsutbildning. Mot denna bakgmnd f�rordar jag att detta anslag minskas med 21,0 milj. kr. Procentsatsen f�r bidraget tik lokal skolutveck�ling b�r d�rf�r s�nkas fr�n 2,34 till 2,17 fr. o. m. redovisnings�rel 1990/91.

Jag ber�knar medelsbehovet f�r bidrag till lokal skolutveckling budget��rd 1990/91 tik 318,4 milj.kr.

S�rskilda utvecklingsinsatser

F�r n�rvarande utg�r s�rskilda stimulansbidrag f�r utvecklingsarbete r��rande den icke limplanebundna delen av skoldagen, f�r lokalt utvecklings�arbete p� mellanstadiet och h�gstadiet saml f�r kultur i skolan. Generellt spelar denna typ av bidrag enligt min mening en viktig roll f�r att stimule�ra utveckling lokalt i skolan inom ett visst omr�de. Erfarenhetema fr�n t.ex. bidragen som utg�tt f�r utvecklingen av kultur i skolan och utveck�ling p� f�rst l�gstadiet och sedan mellan- och h�gstadiet �r positiva. Bidragande till det positiva utfallet i dessa exempel har enligt min uppfatt�ning varit konstmktionen av bidraget. Dels har f�rdelningen byggt p� initiativ fr�n enskilda skolor och l�rare, dds har bidragen efter etl eller tv� �r g�tt vidare till en annan skola. M�nga l�rare och elever har uppenbart upplevt det som viktigt att kunna f� bidrag till utvecklingsarbete som de sj�lva tagit initiativ till.

Dd kan dock enligt min mening ifr�gas�ttas om dd �r rationellt att
hantera flera relativt sm� bidrag f�r sig. F�r alt f�renkla hanteringen b�r
man sl� samman de poster som inneh�llsm�ssigt har stora ber�ringspunk�
ter med varandra. Della �r enligt min uppfattning fallet med de nu
n�mnda stimulansbidragen. En sammanslagning av posterna skall emeller�
tid inte enbart ses som en administrativ �tg�rd. Jag menar all en samlad
anslagspost b�r inneb�ra att l�nsskoln�mnderna f�r st�rre m�jligheter atl
stimulera och st�dja mer samlade utvecklingsinsatser. Jag f�resl�r d�rf�r
all l�nsskoln�mnderna i forts�ttningen f�r disponera ell anslag f�r utveck�
lingsinsatser inom det egna l�net. Som hittills b�r anslaget f�rdelas av S�
till l�nsskoln�mnderna, huvudsakligen med utg�ngspunki i elevunderlaget
men med h�nsynstagande lill att vissa l�n har h�gre kostnad per elev p�
gmnd av stora avst�nd och mindre enheter och d�rf�r beh�ver ett st�rre
��������������������������� 132


 


tillskott. L�nsskoln�mndernas f�rdelning av medel f�r utvecklingsinsatser���� Prop. 1989/90:100
b�r ske enligt de riktlinjer som anges av regering och riksdag.
�������������������� Bil. 10

Det �r angel�gel alt dessa stimulansbidrag verkligen anv�nds som ut�vecklingsbidrag. En f�mts�ttning f�r delta �r givetvis att kommuner och skolor k�nner lill syftet med dessa medel. L�nsskoln�mndema disponerar statsbidragen, vilket inneb�r att n�mndema kan ta egna initilativ och stimulera satsningar som bed�ms s�rskik intressanta med h�nsyn till lo�kaU engagemang, kommunala satsningar och l�ngsiktig planering. De s�r�skilda stimulans�tg�rderna b�r vara tidsbegr�nsade och m�let vara inte�grering i regulj�r verksamhet.

Vad g�ller utvecklingsarbetet med kultur i skolan �r del, enligt min mening, angel�get att markera vikten av atl detta forts�tter enligt de riktlinjer som antogs av riksdagen i anslutning lill f�rslagen i propositio�nen om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, s. 58-66, UbU7, rskr. 95). Betr�ffande bidragen b�r dessa, f�mtom lill grundskolan, �ven i forts�ttningen kunna l�mnas till utvecklingsarbete med kultur i s�rskolan och gymnasieskolan. Till fr�gan om kukurinsatser i gymnasie�skolan skak jag �terkomma under anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor.

F�mtom till kommuner b�r l�nsskoln�mnderna �ven kunna f�rdela medel till kulturinstitutioner eller andra j�mf�rbara mottagare. Som angi�vits i 1989 �rs budgetproposition b�r utvecklingsinsatserna vad g�ller kultur i skolan f�rskjutas fr�n mer tillf�lliga projektinsatser till att i �kad utstr�ckning inrymma kulturinsatser i del regulj�ra skolarbetet. M�nga verksamheter som tillkommit genom tillf�lliga projektmedel har nu �ver�g�tt till ordinarie verksamheter. M�ls�ttningen b�r vara att fler projekt nu skall kunna inarbetas i skolans regulj�ra arbete. Satsningar p� ulveckiing av bildundervisningen i kommunala bildskolor eller i annan form, dans som ett regulj�rt inslag i skolans verksamhet, samverkan mellan kommu�nal musikskola, den regulj�ra musikundervisningen och �vrig kulturverk�samhet, �r exempel p� s�dana satsningar. �rligen �terkommande l�gervec�kor under ferielid f�r bild, teater, musik eller dans �r andra exempel p� verksamheter som v�sentligt �kat elevers m�jligheter all utveckla sin kreativa f�rm�ga. Den f�rst�rkning av skolans kulturverksamhet somjag h�r talar om, b�r enligt min mening sj�lvklart rikta sig lill alla elever. Vid utvecklingsarbete med kultur i skolan b�r d�rf�r i f�rsta hand efterstr�vas s�dana former f�r organisation av verksamheten all del �r m�jligt atl samordna den med skolans regulj�ra verksamhet. Del �r d�rf�r enligt min mening naturligt all skolan tar ansvar f�r aktiviteter av del slag som jag h�r n�mnt.

De regionala kulturinstitutionerna kan genom sin samlade sakkunskap
bidra med stimulans genom s�v�l medverkan direkt ute i kommunerna
som genom fortbildning eller andra former av utvecklingsarbete. I n�gra
l�n har ett regionalt samr�d redan startat mellan l�nsskoln�mnderna och
l.ex. l�nsmuseum, l�nsbibliotek, l�nsleater, l�nsmusik och landstingets
kulturn�mnd. Erfarenheterna av regionalt samr�d och samarbete �r myc�
ket goda och skolor och kommuner har tack vare en samlad l�nsinsats
kunnat erbjudas etl rikt och varierat kultursamarbete med professionella
���������������������������� 133


 


kulturarbetare. Jag delar den bed�mning som framf�rdes i 1989 �rs bud-���� Prop. 1989/90:100 getproposition all l�nsskoln�mnderna spelar en central rok f�r verksamhe-���� Bil. 10 ten. I ell fortsall arbete med alt f�rankra kulturverksamheten i del dagliga arbetet i skolorna �r l�nsskoln�mnderna viktiga b�de som initiativtagare till regionala eller andra st�rre satsningar och som samordnare av regiona�la resurser.

Via statens kulturr�d har hittills utg�tt bidrag till ell antal kommuner f�r att utveckla dans i skolan. I vissa skolor har dansen ing�tt som en integre�rad del i undervisningen. I andra skolor har verksamheten kommit till st�nd inom ramen f�r en samlad skoldag. I de skolor som deltagit i f�rs�ken har resultatet ofta blivit alt dansen etablerats som en permanent verksamhet i skoloma. Det goda utfallet av f�rs�ksverksamheten har lett till att flera skolor och kommuner anm�lt intresse av att utveckla dansen i skolan.

Arbelet med all introducera dans i skolan b�r forts�tta enligt den plan som statens kulturr�d uppr�ttat. Planen inneb�r att s�rskilda satsningar p� dans i skolan skall p�g� t.o.m. l�s�ret 1992/93. Regeringen b�r d�rf�r �ven de kommande budget�ren avs�tta vissa medel till kulturr�det f�r della �ndam�l.

Regeringen har i april 1989 bemyndigat mig att tillkalla en kommitt� f�r att fr�mja ett n�rmande mellan skola och skolbarnsomsorg (Dir. 1989:16). L�nsskoln�mndema b�r via utvecklingsbidragen kunna st�dja �ven verk�samhet med detta syfte. F�r atl ytterligare initiera och st�dja utvecklings�projekt avseende samverkan mellan skola och skolbamsomsorg b�r rege�ringen kunna avs�lla en mindre del av utvecklingsmedlen inom della anslag f�r utvecklingsarbete inom ramen f�r kommitt�ns arbete.

F�r n�rvarande anvisas s�rs.kilda utvecklingsmedel till mellanstadiet och h�gstadiet. Som f�reslogs i f�rra �rets budgetproposition b�r n�stkom�mande �r detta utvecklingsarbete f�rl�ggas till h�gstadiet. Syftet med utvecklingsarbetet skall vara, som tidigare, atl s�rskilt utveckla elevaktiva arbetsformer och arbelss�tl och att f� till st�nd en �kad �mnessamverkan, i f�rsta hand mellan de �mnen som ing�r i den samh�lls- resp. naturorien�terande sektorn. Under del symposium som utbildningsdepartementet i samarbete med �mnesf�reningarna i orienterings�mnen h�ll i april 1989 om orienterings�mnen i samverkan lyftes en rad goda exempel p� samver�kan fram fr�n olika skolor i landet. Av S�:s rapport om l�nsskoln�mnder�nas granskningsomr�den (Granskningen av skola och vuxenutbildning 1987/88; R89:1) framg�r dock alt samverkan mellan l�rare i bl. a. oriente�rings�mnen fortfarande �r ovanlig p� h�gstadiet. Det f�mt n�mnda sym�posiet utgjorde en inledning till utvecklingsarbetet p� h�gstadiet. Jag ser del som angel�gel atl med hj�lp av medel fr�n detta anslag stimulera konkreta samverkansprojekl, l.ex. inom milj�undervisningen. 1 utveck�lingsprojekten b�r sj�lvfallet ocks� andra �mnen �n orienterings�mnen kunna ing�.

Unders�kande arbetss�tt och individualisering av undervisningen an�
v�nds enligt den tidigare n�mnda rapporten inte i tillr�cklig omfattning p�
h�gstadiet. �ven om m�nga skolor uppvisar en stark vilja all bedriva en
undervisning med samverkan mellan l�rarna och elevakliva arbetss�tt, s�
�������������������������� 134


 


�r del enligt min mening angel�get att alla skolor arbetar med denna���� Prop. 1989/90:100
inriktning, vilken haren stark gmnd i l�roplanen f�r gmndskolan.
����������������� Bil. 10

Jag vill avslutningsvis markera att jag ser de nu beskrivna utvecklingsin�salsema som lill stor del sammanh�ngande med varandra. Jag finner det inte l�mpligt att exakt ange hur stor del av medlen som skall g� till olika inriktningar av utvecklingsprojekten. Det sammanlagda beloppet ber�k�narjag tik 66 milj. kr.

Extra bidrag lill syo och prao i glesbygd

Jag ber�knar 4,8 milj. kr. f�r extra bidrag tid syo och prao i glesbygd n�sta

budget�r.

Matematik i skolan

I syfte alt f�rst�rka matematikundervisningen i gmndskolan inleddes efter f�rslag i 1987 �rs budgetproposition fortbildning av klassl�rare i matema�tik. Medel h�rf�r �r ber�knade att utg� under en fyra�rsperiod fr. o. m. budget�ret 1987/88. Jag finner del angel�get att denna framg�ngsrika fortbildningssalsning fullf�ljs enligt den fastst�llda planen. F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat 12 milj. kr. f�r della �ndam�l.

Ulveckiing av skolans dataundervisning

Efler f�rslag i 1988 �rs budgetproposition har riksdagen beslutat att medel skall avs�ttas f�r f�rs�ksverksamhet och utvecklingsinsatser f�r dataun�dervisning i skolan. Efter �verf�ring av medel fr�n anslaget B 16. Bidrag lill driften av s�rskolor m. m, som frig�rs n�r bidraget lill investeringar i datautmstning och programvara f�r s�rskolans behov upph�r den 30 juni 1990, ber�knarjag f�r n�sta budget�r 14,9 milj. kr. f�r della �ndam�l.

Kompletteringsfortbildning

I 1988 �rs budgetproposition anm�ldes atl regeringen avs�g att ut�ver medlen f�r lokal skolutveckling fr.o.m. budget�ret 1989/90 ansl� etl s�r�skilt bidrag f�r fortbildning av l�rare i gmndskolan i anslutning till l�ramt�bildningsreformen. F�r budget�ret 1990/91 har jag ber�knat 58,3 milj. kr. f�r della �ndam�l.

�vrigafr�gor

Jag har inte ber�knat s�rskilda medel f�r att genom forskningsanknutel utvecklingsarbete fr�mja elevernas inflytande p� planeringen av undervis�ningen. Det b�r ankomma p� S� all med hj�lp av de resurser som myndigheten disponerar st�dja s�dan ulveckiing.

Jag tar nu inte st�llning lill S�:s f�rslag betr�ffande f�rs�ksverksamhe�
ten med dubbelt tillval. Jag vill avvakta en av S� aviserad redovisning av
������������������������� 135


 


p�g�ende f�rs�ksverksamhet som underlag f�r mer generella bed�mning-���� Prop. 1989/90: IOO
ar.�������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Efter f�rslag i 1978 �rs budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 12, UbU 16, rskr. 181) och i 1980 �rs budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12, UbU26, rskr. 301) har riksdagen godk�nt riktlinjer f�r f�rs�ksverk�samhet med f�rberedande dansundervisning i gmndskolan samt gmnder f�r statsbidrag f�r verksamheten. S�dan verksamhet f�r, med hela landet som upptagningsomr�de, anordnas p� tre orter, Stockholm, G�teborg och Malm�.

Verksamhet bedrivs f�r n�rvarande endast p� en ort, i Stockholm, sedan l�s�ret 1981/82. G�ieborgs kommun har redovisat atl man planerar att anordna verksamhet fr. o. m. n�sta l�s�r.

All inr�tta s�rskilda klasser f�r dansare vid vissa skolenheter st�ller s�rskilda krav av s�v�l pedagogisk s;om organisatorisk art. Undervisningen kr�ver mer tillg�ng lill pedagogisk sl�dpersonal �n vad gmndskolans l�ro�plan normalt kr�ver. Skolan m�ste t.ex. ha m�jlighet att anst�lla g�stpeda�goger f�r atl tillf�ra utbildningen nya impulser. Skolan beh�ver ha tillg�ng lill ackompanjat�rer, eftersom ackompanjemang lill danslektioner �r en n�dv�ndig del av undervisningen. Eleverna beh�ver som komplement till skolh�lsov�rden ha kontinuerlig tillg�ng till ortoped. Ocks� lokalkoslna�dema kan bli h�gre �n f�r vanlig undervisning. F�r vissa av dessa merkost�nader utg�r ell f�rh�jt statsbidrag. G�ieborgs kommun har redovisat alt kommunens merkostnader inte l�cks av dessa bidrag.

I syfte atl begr�nsa de kommunala merkostnader som dansundervis�ningen medf�r vill jag f�r riksdagens k�nnedom redovisa all jag har f�r avsikt att f�resl� regeringen att utf�rda s�rskilda f�reskrifter om f�rh�jt ers�ttningsbelopp i fr�ga om inlerkommunal ers�ttning f�r elever i gmnd�skolans f�rberedande dansundervisning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

15.      godk�nna vad jag har f�irordat om undervisning i hemspr�k och studiehandledning p� hemspr�k f�r elever i frisl�ende skolor,

16.      godk�nna vad jag har f�rordat om minskning av statsbidraget lill sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgift f�r gmndskolan fr.o.m. redovisnings�rel 1989/90,

17.      godk�nna vad jag har f�rordat om inriktningen av utveck�lingsarbetet med st�d av medel f�r s�rskilda utvecklingsinsatser,

18.      godk�nna vad jag har f�rordat om disposition av bidrag till s�rskilda utvecklingsinsatser,

19.�� till Bidrag lill driften av grundskolor m.m. f�r budget�ret
1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 21 368 700000 kr.

136


 


B 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.����������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

1988/89 Utgift��������� 32 538475

1989/90 Anslag������� 44091000 1990/91 F�rslag ������43 979000

Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utg�r enligt f�rordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i ullandel.

Statsbidrag till utlandsskola utg�r i form av bidrag till kostnader f�r l�rari�ner med belopp som i princip motsvarar l�nen f�r motsvarande l�rartj�nst vid svensk gmndskola (gmndresurs) samt f�r kompletterande undervisningstimmar (kompletleringsresurs). Bidrag till skolans lokalkost�nader utg�r med 60% av �rskostnaden f�r n�dv�ndiga undervisningsloka�ler. Statsbidrag i form av s�rskilt driftbidrag utg�r med 16% av l�nekost�nader och vissa pensionskostnader. Vidare utg�r statsbidrag till korrespon�densundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk under�visning vid internationell skola.

Fr�n anslaget betalas vidare utgifter f�r statsbidrag lill kostnader f�r dels tik�ggspensionsavsgifl f�r vissa l�rare (S�-FS 1982:187), dels resor och flyttning f�r l�rare vid utlandsskolor (S�-FS 1978:182, �ndrad senast S�-FS 1988:67).

�verensskommdse har den 15 september 1982 tr�ffals mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete p� utlandsundervisningens omr�de.

Skol�verstyrelsen

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande l�s�r framg�r av f�ljande sammansl�kning.

Statsunderst�dda svenska ullandsskolor l�s�ret 1989/90


 

 

L�g- och

H�g-

 

 

mellan-

stadium

 

 

stadium

 

Europa

Belgien (Bryssel)

X

X

 

England (London)

X

X

 

Frankrike (Paris)

x

X

 

Italien (Milano)

X

 

 

Portugal (Lissabon)

X

 

 

Schweiz (Geneve)

X

 

 

Sovjetunionen (Moskva)

X

 

 

Spanien (Fuengirola)

X

 

 

(Madrid)

X

X

 

(Palma de Mallorca)

X

 

 

(Las Palmas)

X

 

 

F�rbundsrepubliken

 

 

 

Tyskland�� (Beriin)

X

 

 

(Hamburg)

X

 

 

�sterrike (Wien)

X

 

Asien

Bangladesh (Dhaka)

X

 

 

Japan (Kosai)

X

 

 

Saudi-Arabien (Riyadh)

X

 


137


 


 

 

L�g- och

H�g-

Prop. 1989/90:100

 

 

mellan-

stadium

Bil. 10

 

 

stadium

 

 

Asien

Vietnam� (Bai B�ng) (Hanoi)

X X

 

 

Afrika

Angola (Luanda) Botswana (Gaborone) Burundi (Bujumbura) Centralafrikanska republiken (Berbeerati) Etiopien (Addis Abeba) Guinea Bissau (Bissau)

X X X

X X X

 

 

 

Kenya (Nairobi)

X

X

 

 

Folkrepubliken

 

 

 

 

Kongo (Pointe Noire)

X

 

 

 

Mogmbique (Maputo)

X

 

 

 

Tanzania�� (D�resSalaam)

X

 

 

 

(Bukoba)

X

 

 

 

(Nzega)

X

 

 

 

Republiken Zaire (Semendua)

X

 

 

 

Zambia (Lusaka)

X

 

 

Amerika

Argentina (Tucum�n) Bolivia (Cochabamba) Brasilien (Sao Paulo) Mexico (Mexico City) Nicaragua (Managua) Peru (Carhuaquero) (Lima)

X X X X X X X

 

}


Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 in�neb�r i huvudsak f�ljande:

1.      Pris- och l�neomr�kning 575000 kr.

2.      Organisationsf�r�ndringar p� gmnd av minskat antal skolor m.m. ber�knas medf�ra ell minskat medelsbehov om 1 952000 kr.

F�r l�s�ret 1990/91 ber�knar S� antalet skolor lill 42. Antalet elever i de statsunderst�dda utlandsskoloma ber�knas till 1 150, antalet elever i kor�respondensundervisning ber�knas lill 400 samt i kompletterande svensk undervisning lik 2 600.

3.      Ekonomisk avr�kning skall enligt samarbeisavtalel mellan Sverige, Norge och Finland ske efter varje l�s�rs slut. S� ber�knar all 1 milj. kr. kommer att inbetalas till S� under budget�rd 1990/91 efter avr�kning f�r budget�ret 1989/90.

4.      S� f�resl�r vissa �ndringar betr�ffande undervisningen p� h�gstadie�niv� vid svensk ullandsskola. Vidare f�resl�r S� vid handledd korrespon�densundervisning en kraftigt f�rst�rkt handledningsresurs, bl.a. genom alt h�gsladie- och gymnasiedevema vid fastst�llande av resursens storlek bildar var sin gmpp. Kostnaderna h�rf�r anger S� till 2,5 milj. kr.

S�:s f�rslag medf�r att fler elever p� h�gstadieniv� f�r l�rarledd under�visning. Detta f�r lill f�ljd atl kostnaderna per elev f�r korrespondensma-lerial kommer att �ka f�r de elever som kvarst�r i korrespondensundervis�ningen f�r att LiberHermods skall f� sina utgifter t�ckta. Merkostnaden ber�knar S� lik 900000 kr.

5.�� S� f�resl�r att statsbidrag f�r utg� tik f�rst�rkt handledning av
korrespondenselever p� gymnasieniv� vid svenska skolan i Bryssel med
300000 kr.


138


 


6. S� f�resl�r att statsbidrag f�r utg� till kompletterande svensk under-���� Prop. 1989/90:100 visning p� orter med svensk utlandsskola och ber�knar 100000 kr. h�rf�r.���� Bil. 10

S� ber�knar meddsbehovel f�r budget�ret 1990/91 under f�rslagsansla�get Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. till 46 514000 kr.

Till Riksf�reningen Sverigekonlakl anvisas innevarande budget�r 430000 kr. fr�n reservationsanslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet. Riksf�reningen beg�r �kade bidrag f�r att �stadkomma balans i ekonomin och f�r att f� m�jligheter all utvidga samarbetet med Svenska institutet och S� i syfte all utveckla och st�dja svenskundervisningen utomlands genom litteralurf�rmedling (+ 420000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Skol�verstyrelsen (S�) har p� regeringens uppdrag gjort en �versyn av undervisningen p� h�gstadieniv� vid de svenska utlandsskolorna. Upp�draget har redovisats i anslagsframst�llningen. Vidare har S� den 11 september 1989 redovisat dels en analys av orsakerna lill kostnadsutveck�lingen f�r korrespondensundervisningen vid de svenska utlandsskolorna, dels de �tg�rder S� avser alt vidta f�r all h�lla kostnadema f�r LiberHer�mods korrespondensmaterial p� en niv� motsvarande den generella prisut�vecklingen.

S�:s f�rslag medf�r all fler elever p� h�gsladieniv� kan f� l�rarledd undervisning, vilket f�r lill f�ljd all underlaget f�r korrespondensun�dervisningen minskar. F�r att LiberHermods skall f� sina kostnader t�ckta inneb�r detta alt kostnadema per elev f�r korrespondensmaterial kommer att �ka kraftigt.

Jag avser �terkomma till regeringen med f�rslag lill riksdagen n�r �ren�det slutbehandlats inom regeringskansliet. (4)

Vid svenska utlandsskolan i Bryssel p�g�r efter regeringens medgivande f�rs�ksverksamhet med �ndrad form f�r belygs�llning vid korrespondens�undervisning saml med visst inslag av internationalisering av undervis�ningen p� gmndskolans h�gstadium och p� gymnasieniv�. F�r all f�rst�r�ka handledningen vid korrespondenssludierna p� gymnasieniv� f�resl�r jag all ell ut�kat statsbidrag f�r utg� budget�ret 1990/91 med 300000 kr.(5)

Enligt 37 � f�rordningen (1978:591) om statsbidrag lill svenskundervis�ning i utlandet f�r statsbidrag till kompletterande svensk undervisning p� en ort med ullandsskola l�mnas endast om s�rskilda sk�l f�religger. Be�st�mmelsema har till�mpats p� s� s�tt att s�rskilda sk�l ansetts f�religga om den kompletterande svenska undervisningen g�llt elever i en lokal eller internationell skola p� skolstadier, som utlandsskolan inte omfattar eller om elever bott s� l�ngt fr�n utlandsskolan att de rimligtvis inte kunnat vara elever vid skolan.

I enlighet med S�:s f�rslag menar jag all det �r rimligt att reglerna f�r statsbidrag till kompletterande svensk undervisning �ndras s� att huvud�mannen f�r svensk ullandsskola p� en ort f�r bed�ma om kompletterande svensk undervisning skall finnas vid sidan om utlandsskolan. F�rslaget ber�knas medf�ra en kostnads�kning med 100000 kr.(6)


 


Innevarande budget�r anvisas under anslaget H I. Kukurdll utbyte med���� Prop. 1989/90:100 utlandet 430000 kr. lill Riksf�reningen Sverigekonlakl. F�r n�sta budget-���� Bil. 10 �r f�rordar jag att medel till riksf�reningen anvisas under detta anslag. Jag f�resl�r en viss uppr�kning av anslaget f�r n�sta budget�r och ber�knar ett bidrag lill riksf�reningen om totalt 497000 kr.

1 �vrigl r�knar jag inte med andra f�r�ndringar under anslaget �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

20.godk�nna mitt f�rslag om �ndrade grunder f�r statsbidrag lill
kompletterande svensk undervisning p� ort med utlandsskola,

21.till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. f�r budget�
�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 43 979000 kr.

B 13. Sameskolor

1988/89 Utgift���������� 15 764 579

1989/90 Anslag�������� 17686000

1990/91 F�rslag������� 19 558000

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, G�llivare, Jokkmokk och T�rnaby. I Kiruna anordnas sameskola p� f�rs�k. Innevarande l�s�r f�re�kommer undervisning i �rskursema I �6. Integrerad samisk undervisning bedrivs vid gmndskolan i G�llivare, H�rjedalens, Krokoms, Storumans, Str�msunds och �re kommuner. Elevantalet vid sameskolorna uppg�r l�s�ret 1989/90 lill 124 och ber�knas l�s�ret 1990/91 till 144. D�rut�ver deltar innevarande l�s�r 52 elever i den integrerade sameundervisningen. Verksamheten regleras i sameskolf�rordningen (1967:216), i f�rordningen (S�-FS 1985:64) om f�rs�ksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i f�rordningen (S�-FS 1988:78) om integrerad samisk undervisning i gmndskolan.

Vid sameskolan sker undervisning p� svenska och samiska. �mnet samiska f�rekommer i samtliga �rskurser.

Best�mmelser om tilldelning av l�rarresurser finns i f�rordningen (1989:640) om l�rarresurser i sameskolan.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli �r f�riagl till Jokkmokk.

Skol�verstyrelsen

Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inne�b�r i huvudsak f�ljande:

1.      Pris- och l�neomr�kning 274000 kr.

2.      S� f�resl�r atl sameskolslyrdsen (SamS) f�r inr�tta en tj�nst som sydsamisk spr�klig-pedagogisk konsulent samt all tj�nsten finansieras ge�nom omf�rdelning inom anslaget.

3.      S� f�resl�r att 200000 kr. avs�tts som eng�ngsanvisning f�r anskaf�fande av datorutrustning och programvara samt att f�rordningen (S�-FS����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 140


 


1988:144) om f�rs�ksverksamhet med datorn som pedagogiskt hj�lpme�del �ndras lill att omfatta �ven sameskolorna.

4. S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under f�rslagsan�slaget Sameskolor till 18 160000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 10


Anslagsber�kning

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

1.���� L�nekostnader f�r l�rar�
personal m.m.

2.�� Integrerad same�
undervisning

3.�� F�rvaltningskostnader
(d�rav l�nekostnader)

4.�� Lokalkostnader

5191000

2958000

6691000

(3772000)

3038000

+�� 646000

+�� 179000

+ 1014000

(+� 490000)

+��� 52000

 

17878000

+ 1891000

5.�� Inkomster

192000

-���� 19000

Nettoutgift

17686000

+ 1872000


F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar l�ne- och prisomr�kningen under anslaget till I 336 000 kr.

Jag �r inte beredd att nu f�rorda atl en tj�nst som sydsamisk spr�klig-pedagogisk konsulent inr�ttas. D�remot avser jag alt senare f�resl� rege�ringen att sameskolstyrelsen f�r disponera h�gst 250000 kr. av de medel som frigjorts vid nedl�ggningen av sameskolan i Ange under vart och ett av budget�ren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 f�r expertismedverkan vid pla�nering och samordning av integrerad samisk undervisning vid kommunala gmndskolor. (2)

I enlighet med skol�verstyrelsens (S�) f�rslag ber�knarjag 200000 kr. i eng�ngsanvisning f�r anskaffande av datomtmstning och programvara till sameskolorna. (3)

Som jag tidigare anf�rt under inledningen, avsnittet 4.3 Insatser f�r samisk kultur och utbildning, �r jag inte beredd att f�resl� att sameskolor�na befrias fr�n merv�rdesskall vid import av l�romedel. 1 st�llet ber�knar jag medel (50000 kr.) f�r �kade l�romeddskostnader. Vidare ber�knarjag �kade medel f�r l�nekostnader (275000 kr.) i samband med byte p� tj�nsten som sameskolchef

Tj�nstebrevsr�tlen slopades f�r sameskolstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1989. Jag har vid mina ber�kningar beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s slopad �ven f�r sameskolorna fr.o.m. den I juli 1990. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r all kostnaderna f�r personaladministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. P� gmnd av redovisade f�r�ndringar har jag tillf�rt anslaget 11 000 kr.


141


 


I �vrigl r�knar jag f�r n�sta budget�r inte med andra f�r�ndringar under��� Prop. 1989/90:100
anslaget �n s�dana av automatisk natur.
������������������������������������������������ Bil. 10

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

22. atl till Sameskolor f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslags�anslag p� 19 558000 kr.

B 14. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader

1988/89 Utgift 227754519 1989/90 Anslag 240044000 1990/91 F�rslag���� 259911000

Synskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolen�het i �rebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan mottas som elever �ven synskada�de barn ulan ytterligare handikapp. D�va och h�rselskadade elever under�visas vid dels fem regionala skolenheter, bel�gna i Stockholm (Manilla-skolan). Lund (�sterv�ngsskolan), V�nersborg (V�nerskolan), �rebro (Birgiiiaskolan) och H�rn�sand (Kjislinaskolan), dels i s�rskilda klasser f�rlagda till gmndskolan (s.k. exlema klasser). D�va och h�rselskadade elever med ytterligare handikapp undervisas vid en skolenhet i Gnesta (�sbackaskolan). Vid skolenheten i Sigtuna (H�ksboskolan) undervisas normalbeg�vade barn med grava spr�kst�rningar samt h�rselskadade bam med beleendest�mingar och vissa andra komplikationer.

Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, �sbackaskolan och H�ksboskolan finns specialpedagogiska resurscenter.

Verksamheten regleras i specialskolf�rordningen (1965:478) saml i f�r�ordningen (1988:1384) med instmktion f�r Tomtebodaskolans resurscen�ter.

Besl�mmelser om tilldelning av l�rarresurser finns i f�rordningen (1987:721) om l�rarresurser i specialskolan m. m.

1 f�rordningen (S�-FS 1984:66) meddelas best�mmelser om utveckling av verksamheten vid specialskolan.

Fr�n anslaget bekostas �ven resor f�r elever j�mte ledsagare.

Skol�verstyrelsen

Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inne�b�r i huvudsak f�ljande:

1.�� Pris- och l�neomr�kning m.m. 17 289000 kr.

2.S� ber�knar ell medelsbehov f�r ytterligare tv� devbosl�der som en
f�ljd av �kat elevantal. S� ber�knar med anledning h�rav medel f�r
ytterligare nio tj�nster som v�rdare (+ 1 640000 kr.).

3.�� S� f�resl�r ytterligare medel f�r finansiering av nya former f�r

rehabkitering av arbetstagare (+ 1435000 kr.).���������������������������������������������������������������� 142


 


4.      S� f�resl�r, p� gmnd av �kad hemresefrekvens och ny bilb�lteslag, ytterligare medel f�r elevernas resor (+ 1 300000 kr.).

5.      S� f�resl�r ytterligare medel lill lokalkostnader p� gmnd av ut�kning av elevboendet (+ 180000 kr.).

6.      S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under f�rslagsan�slaget Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader till 261 888000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 

Personal

 

 

 

L�rare

313

 

+ 18

�vrig personal

524

 

+ 6

 

837

 

+ 24

Utgijier

 

 

 

1.�� L�nekostnader m. m. f�r

 

 

 

skolledare och l�rar-

 

 

 

personal

75963000

+

6 545000

2.�� Utveckling av verksam-

 

 

 

heten vid specialskolan

5972000

+

418000

3.�� F�rvaltningskostnader

110319000

+

8465000

(d�rav l�nekostnader)

(95 344000)

( +

6882000)

4.�� Resor f�r elever j�mte led-

 

 

 

sagare

17160000

+

2445000

5.�� Lokalkostnader

31419000

+

2049000

 

240833000

+ 19922000

6.�� Inkomster

789000

+

55000

Nettoutgift

240044000

+ 19867000


F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kningen under anslaget till 17 195000 kr.

Skol�verstyrelsen (S�) redovisar ell medelsbehov f�r ytterligare tv� elevbost�der f�r n�sta budget�r p� gmnd av �kat elevantal. P� gmnd av del �kade elevantalet ber�knar jag medel f�r ytteriigare sex tj�nster som v�rdare/sk�tare (+1 095 000 kr.). Resterande behov av medel f�r ytterliga�re tj�nster som v�rdare/sk�tare b�r enligt min bed�mning kunna l�ckas inom ramen f�r anslaget. Vidare ber�knarjag medel under anslagsposten Lokalkostnader f�r f�rhyrning av tv� devbosl�der (+180000 kr.). De resurser som ber�knats p� gmnd av �kat elevantal b�r f� tas i anspr�k endast i den m�n behov h�rav uppst�r. (2) (5)

Jag har inte ber�knat s�rskilda medel f�r kostnader i samband med rehabililerings�tg�rder i form av omskolning och omplacering av viss personal. S�dana kostnader �r av tillf�llig art. 1 den m�n kostnaderna inte ryms inom anslaget b�r det ankomma p� regeringen, efler f�rslag fr�n S�, all i vaije enskilt fall pr�va fr�gan om ers�ttning f�r dessa kostnader. (3)

Jag har ber�knat medel (+ 900000 kr.) f�r kostnader f�r elevernas resor lill hemorten p� grund av �kad resefrekvens och del f�reskrivna kravet p� anv�ndning av bilb�lte. (4)


143


 


Jag har ocks� ber�knat medel f�r kopiering enligt avtal om r�ll till���� Prop. 1989/90:100
kopiering f�r undervisnings�ndam�l.
����������������������������������������������������� Bil. 10

Tj�nstebrevsr�tlen slopas f�r specialskolan fr.o.m. den I juli 1990. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministralion skall t�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa f�r�ndringar och tillf�rt anslaget 487000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

23. att lill Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 259911000 kr.

B 15. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

Reservation�������������� 1346437

1988/89

Utgift

7030323

1989/90

Anslag

7152000

1990/91

F�rslag

9 533000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r l�romedel, undervisnings- och arbets�material, inventarier m.m., bibliotek saml h�rsel- och talleknisk utmst�ning.

Skol�verstyrelsen

Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inne�b�r i huvudsak f�ljande:

1.      Prisomr�kning 473000 kr. Eng�ngsanvisningar p� 140000 kr. avg�r.

2.      S� f�resl�r eng�ngsanvisningar f�r dels V�rldskongressen f�r d�v�blinda 1991 ( + 520000 kr), dels utmstning lill tre nya devbosl�der ( + 330000 kr.), dels skolbussar med lift (+ 400000 kr.) och dels datorst�d till skolomas administration (+ 360000 kr).

3.      S� ber�knar en �kning av kostnadema f�r l�romedel (+ 100000 kr.).

4.      S� ber�knar medel f�r fortsiatt utbildning f�r vissa utvecklingsst�rda ( + 425000 kr.).

5.      S� ber�knar medel tik datorer m. m. f�r undervisning i specialskolan ( + 800000 kr.).

6.      S� ber�knar medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 under reserva�tionsanslaget Specialskolan m. m.:Utmstning m. m. till 9900000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar 520000 kr. som eng�ngsanvisning f�r anordnande av en v�rldskongress f�r d�vblinda vid Ekeskolan. (2)

F�r utmstning till tre elevbost�der p� gmnd av �kat elevantal ber�knar
jag en eng�ngsanvisning om 330000 kr. (2)
������������������������������������������������������������������� 144


 


F�r lift till skolbussar ber�knarjag en eng�ngsanvisning om 400000 kr.���� Prop. 1989/90:100
(2)
��������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

1 likhet med skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r jag all medlen till kostnader f�r l�romedel �kas med 100 000 kr. (3)

Till kostnader f�r fortsatt utbildning f�r vissa utvecklingsst�rda elever vid Ekeskolan ber�knarjag en eng�ngsanvisning om 425000 kr. (4)

Liksom S� finner jag det angel�get med s�rskilda insatser f�r all utveck�la metodik och pedagogik vid anv�ndning av datorbaserade hj�lpmedel i undervisningen av handikappade elever. F�r n�sta budget�r ber�knarjag 800000 kr. f�r detta �ndam�l. (5)

I �vrigt r�knar jag inte med andra f�r�ndringar under anslaget �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

24. alt lill Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 9 533000 kr.

B 16. Bidrag till driften av s�rskolor m. m.

1988/89 Utgift 646 773 705 1989/90 Anslag 710055000 1990/91 F�rslag���� 918 700000

Landslingskommunema och de kommuner som inte ing�r i landstings�kommun saml kommuner som anordnar s�rskola i fall som avses i 6 kap. 2 � skollagen (1985:1100) f�r statsbidrag med 95 % av l�nekoslnadema f�r rektorer, studierektorer, tillsynsl�rare och l�rare vid s�rskolan. �ven till s�rskoleverksamhel som anordnas med enskild huvudman utg�r statsbi�drag i vissa fall. Bidragsbest�mmelserna finns i f�rordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader f�r s�rskolan m. m. saml i f�rordningen (1988:740) om statsbidrag till frisl�ende s�rskolor. Verksamheten regleras i s�rskolef�rordningen (1986:573).

Bidragsbest�mmdsema inneb�r i korthet all statsbidraget till s�rskolan ber�knas efler en gmndresurs om sju veckotimmar per elev. Vidare ber�k�nas till�ggsresurser f�r undervisning i hemspr�k och f�r st�dundervisning i svenska med fyra veckolimmar per elev saml f�r s�rskild undervisning med fem veckotimmar per elev. H�mt�ver kan l�nsskoln�mnden medge en behovspr�vad kompletteringsresurs uttryckl i veckolimmar. F�r s�r�skoleelever som �r integrerade i gmndskolan eller gymnasieskolan ber�k�nas en resurs om h�gst sju veckotimmar. Till�ggsbidrag lill kostnader f�r vikarier m.m. l�mnas med 4,9% av l�nebidraget. Regeringen fastst�ller �riigen veckotimpris per l�rarveckolimme i s�rskolan. Statsbidraget till l�nekostnader f�r rektorer och studierektorer l�mnas med h�nsyn till �rsl�nebdoppd f�r vatje inr�ttad tj�nst. Statsbidrag utg�r �ven f�r till-l�ggspensionsavgifler.

Statsbidraget utbetalas i form av f�rskott och slutreglering. Budget�ret������������������������� 145

10�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


1990/91 belastas anslaget med f�rskott f�r del budget�ret ber�knat p堠�� Prop. 1989/90:100 statsbidraget f�r redovisnings�ret 1989/90 saml slutreglering av bidraget���� Bil. 10 f�r redovisnings�ret 1989/90.

Fr�n anslaget betalas vidare kostnader f�r statsbidrag enligt f�rordning�en (S�-FS 1986: IOO) om statsbidrag till lokal skolutveckling i s�rskolan (�ndrad S�-FS 1987:109). �ven f�r detta bidrag g�ller ett f�rskotts- och slutregleringsf�rfarande.

Fr�n anslaget betalas �ven kostnader enligt f�rordningen (1984:626) om statsbidrag till kostnader f�r vissa trygghets�tg�rder f�r skolledare, bitr�dande skolledare och l�rare i kommunal utbildning.

Ur anslaget utg�r bidrag enligt �mbetsskrivelse den 21 augusti 1969 om godk�nnande av avtal avseende yrkesundervisning f�r h�rselskadade psy�kiskt utvecklingsst�rda.

Skol�verstyrelsen (S�) erh�ller dessutom medel till informations- och konferensverksamhet f�r skolledare och l�rare vid s�rskolor.

Skol�verstyrelsen

S�:s anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 inneb�r i huvudsak f�l�jande:

S� har ber�knat kostnadema f�r redovisnings�ret efler av S� framr�k�nade veckotimpriser, vilka baserats p� l�nel�gel i oktober 1988 med viss uppr�kning p� gmnd av uppflyllning i �lderstik�ggsklass.

I. Ungef�r 11 360 elever gick i s�rskolan l�s�ret 1988/89, vilket inneb�r i stort sett of�r�ndrat antal elever j�mf�rt med f�reg�ende l�s�r. Antalet skolledare var 139 och antalet utnyttjade l�rarveckolimmar var ca 97000.

Anvisat belopp under anslagsposten 1 f�r budget�ret 1989/90 inneh�ller medel f�r kostnader f�r undervisning vid regulj�r s�rskola och enskilda inr�ttningar.

S�:s ber�kning av anslagsposten I f�r budget�ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�llning, belopp i lusental kr.

Summa

Budget�r

Ber�knat

F�rskott

Slut-

 

statsbidrag

50%

reglering

 

till l�ne-

 

 

 

kostnader

 

 

1988/89

538053'

 

 

1989/90

554536

269026

 

1990/91

 

277268

285510

562 778 ' F�rskotlsunderlag f�r budget�ret 1989/90

2.      S� ber�knar medelsbehovet f�r bidrag till lokal skolutveckling lill 13,0 milj. kr. under budget�ret 1990/91, varav 6,4 milj. kr. i f�rskott f�r redovisnings�rel 1990/91 och 6,6 milj. kr. i slutreglering f�r redovisnings��rel 1989/90.

3.      S� ber�knar bidraget f�r tik�ggspensionsavgifler till 72,1 milj. kr. F�r reducerat l�nekostnadsp�l�gg ber�knar S� 62,0 milj. kr.

4.      S� har vidare ber�knat 6210000 kr. f�r bidrag till kostnader f�r yrkesundervisning f�r h�rselskadade psykiskt utvecklingsst�rda, 49000�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 146


 


kr. f�r informations- och konferensverksamhet f�r skolledare m.fl., 1055000 kr. f�r informaiion om ny l�roplan f�r s�rskolan saml 325000 kr. f�r f�rs�ksverksamhet med databaserad undervisning.

5.      S� f�resl�r att 2090000 kr. f�r datomlruslning och programvara �verf�rs fr�n detta anslag till anslaget Bil. Bidrag till driften av gmndsko�lor m.m.

6.      S� ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 under f�rslagsan�slaget Bidrag till driften av s�rskolor m. m. till 717 530000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


A nslagsber�kning

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

Bidrag till l�nekostnader

 

1990/91

 

F�redraganden

1.

565 789000

+ 165096000

2.

Bidrag till lokal skolut-

 

 

 

 

veckling

13071000

+

4099000

3.

Bidrag till kostnader f�r

 

 

 

 

till�ggspensionsavgifter

58786000

+

20409000

4.

L�nekostnadsp�l�gg

63414000

+

18 539000

5.

Bidrag till kostnader f�r yrkesundervisning f�r h�rselskadade psykiskt

-

 

 

 

utvecklingsst�rda

6000000

+

2000000

6.

Kostnader f�r informations-och konferensverksam�het f�r skolledare och

 

 

 

 

l�rare vid s�rskolan

46000

+

3000

7.

Information om ny l�ro-

 

 

 

 

plan f�r s�rskolan

1045000

+

68000

8.

Datautbildning i s�rskolan

2404000

-

2069000

Summa

710 555 000

+ 208145000


F�redragandens �verv�ganden

Regeringen har i maj 1989 bemyndigat mig all tillkalla en kommitt� med uppgift all utreda fr�gan om ell generellt �verf�rande av ansvarel f�r s�rskolan fr�n landstingskommunerna lill prim�rkommunerna. Enligt di�rektiven (Dir. 1989:20) skall kommitt�n inledningsvis bed�ma behovet av underlag inf�r regeringens st�llningstagande lill vissa ans�kningar fr�n landstingskommuner om all f� �verl�ta huvudmannaskapet f�r s�rskolan till kommuner enligt 6 kap. 2 � skollagen (1985:1 IOO).

Kommitt�n (U1989:08), som antagit namnet s�rskolekommill�n, har nyligen redovisat f�rsta delen av uppdraget.

Totalt ber�knarjag statsbidraget under anslagsposten I lill 659 904000 kr. f�r redovisnings�ret 1989/90. Mina ber�kningar grundar sig p� antalet inr�ttade tj�nster som skolledare och ell ber�knat veckolimtal f�r under�visningen 1989/90 saml p� l�nel�gel i januari 1989 med uppr�kning f�r de kostnads�kningar som kan f�rv�ntas under redovisnings�ret 1989/90 med anledning av det nyligen slutna avtalet om l�ner f�r skolans personal.


147


 


Vidare har jag beaktat alt ett s�rskilt veckotimpris skall ber�knas f�r���� Prop. 1989/90:100 hemspr�ksundervisning, vilket baseras p� landstingens l�nekostnad f�r���� Bil. 10 enbart de l�rare som bedriver hemspr�ksundervisning.

Som jag har redovisat i del f�reg�ende omfattas denna anslagspost av ett f�rskotts- och slutregleringsf�rfarande. Under budget�ret 1990/91 utbeta�las lill huvudm�nnen dels f�rskott baserat p� det fastst�llda bidraget f�r redovisnings�ret 1989/90, dels slulreglering f�r redovisnings�ret 1989/90.

Ber�kning av f�rskott och slutregUring under anslagsposten 1, belopp i tusental kr.

 

Budget�r

Ber�knat

F�rskott

Slut-

Summa

 

statsbidrag

50%

reglering

 

 

till l�ne-

 

 

 

 

kostnader

 

 

 

1988/89

517942'

 

 

 

1989/90

659904

258971

 

 

1990/91

329952

400933

730885

 

' F�rskottsunderlag f�r budget�ret 1989/90.

Jag ber�knar medelsbehovet f�r lokal skolutveckling budget�ret 1990/91 till 17,2 milj. kr., varav 7,6 milj. kr. utg�r f�rskott f�r redovisnings�ret 1990/91 och 9,6 milj. kr. utg�r slutreglering f�r redovisnings�ret 1989/90. (2)

Bidrag f�r till�ggspensionsavgifter ber�knarjag till 79,2 milj. kr. Kostna�den f�r reducerat l�nekostnadsp�l�gg ber�knar jag till 82 milj. kr. (3)

Som jag tidigare redovisat tillstyrker jag atl medel f�r datomtmstning och programvara f�rs �ver till anslaget Bil. Bidrag lill driften av gmnd�skolor m. m. fr�n detta anslag. (5)

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

25. all lill Bidrag lid driften av s�rskolor m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 918 700000 kr.

B 17. Kostnader f�r viss personal vid statliga realskolor

 

1988/89 Utgift

-

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Med utg�ngen av l�s�ret 1972/73 var samtliga statliga realskolor avveck�
lade. Vissa ordinarie tj�nster f�rdes d� p� �verg�ngsstat. I den m�n inne�
havarna av tj�nsterna inte har kunnat beredas tj�nstg�ring vid annan
skolform f�r medel f�r l�nekostnader och sjukv�rd f�r dem utg� ur detta
anslag.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 148


 


Bil. 10

Skol�verstyrelsen���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Anslaget b�r liks vidare f�ras upp riied of�r�ndrat belopp.

F�redragandens �verv�ganden

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

26. att tik Kostnader f�r viss personal vid statliga realskolor f�r budget�ret 1990/91 anvisa dt f�rslagsanslag av I 000 kr.

Gymnasiala skolor m. m.

B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1988/89 Utgift 5467 791883 1989/90 Anslag 5659 310000 1990/91 F�rslag�� 6 240845 000

Fr�n anslaget utg�r statsbidrag till driften av gymnasieskolor bl. a. enligt besl�mmelser i gymnasief�rordningen (1987:743). Statsbidrag l�mnas en�ligt denna i form av

1.      skolledningsbidrag

2.      allm�nt undervisningsbidrag

3.      s�rskilt undervisningsbidrag

4.      s�rskilda l�nekostnadsbidrag

5.      socialavgiftsbidrag

6.      bidrag lill s�rskilda kostnader f�r kurser f�r invandramngdom

7.      bidrag till kostnader f�r inbyggd utbildning

8.      bidrag till kostnader f�r studie- och yrkesorientering

9.      bidrag till kostnader f�r gymnasial l�rlingsutbildning Ur anslaget ers�tts �ven bl. a. f�ljande kostnader

garanliresurs till den skolhuvudman som, vid tilldelning av resurser enligt det schabloniserade statsbidragssystemet, f�r en resurstilldelning som �r mer �n 5% mindre �n den tilldelning som huvudmannen skulle ha f�ll enligt de regler som g�llde f�r tiden f�re den Ijuli 1987,

bidrag lill s�rskilda kostnader f�r gymnasial utbildning f�r d�va och h�rselskadade i �rebro kommuns gymnasieskola enligt avtal mellan staten och �rebro kommun,

bidrag lill lokal skolutveckling enligt f�rordningen (1982:608) om stats�bidrag lik lokal skolutveckling m. m.,

reducerat l�nekoslnadsp�l�gg enligt f�rordningen (1969:54), om ber�k�ning och redovisning av l�nekoslnadsp�l�gg.

Enligt f�rordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag lill kommunal utbildning skall en del av de n�mnda statsbidragen minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha utg�tt. I fr�ga om landstings�kommunal v�rdutbildning g�rs en minskning med 20%.

1 gymnasieskolan finns 25 regulj�ra linjer, 19 linjer som f�rs�ksverksam-������������������������ 149


 


het och inemot 600 specialkurser. H�rtill kommer gymnasial l�riingsut-���� Prop. 1989/90:100
bildning.
����������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Linjerna och de g�ngse f�rkortningarna av dem �r f�ljande.

Minst tre�riga teoretiska linjer

Ekonomisk linje���������������������������������������������������������������� E

Humanistisk linje�������������������������������������������������������������� H

Naturvetenskaplig linje������������������������������������������������������ N

Samh�llsvetenskaplig linje�������������������������������������������������� S

Teknisk linje (fyra�rig)������������������������������������������������������� T

Tv��riga, huvudsakligen teoretiska dnjer

Ekonomisk linje��������������������������������������������������������������� Ek

Estetisk-praktisk linje (f�rs�ksverksamhet)��������������������������� Ep

Musiklinje���������������������������������������������������������������������� Mu

Social linje��������������������������������������������������������������������� So

Teknisk linje������������������������������������������������������������������� Te

Tv��riga yrkesinriktade dnjer

Bekl�dnadsteknisk linje���������������������������������������������������� Be

Bygg- och anl�ggningsteknisk linje������������������������������������ Ba

Distributions- och kontorslinje������������������������������������������� Dk

Drift- och underh�llsteknisk linje���������������������������������������� Du

El-teleteknisk linje����������������������������������������������������������� Et

Fordonsteknisk linje�������������������������������������������������������� Fo

Handels- och kontorslinje (f�rs�ksverksamhet)��������������������� Hk

Jordbmkslinje����������������������������������������������������������������� Jo

Konsumtionslinje������������������������������������������������������������ Ko

Livsmeddsteknisk linje����������������������������������������������������� Li

Processleknisk linje��������������������������������������������������������� Pr

Skogsbrukslinje�������������������������������������������������������������� Sb

Social servicelinje������������������������������������������������������������ Ss

Tr�dg�rdslinje���������������������������������������������������������������� Td

Tr�teknisk linje��������������������������������������������������������������� Tr

Verkstadsteknisk linje������������������������������������������������������ Ve

V�rdlinje������������������������������������������������������������������������ Vd

150


 


Tre�riga yrkesinriktade linjer (f�rs�ksverksamhet)

 

Prop. 1989/90:100

Bygg- och anl�ggningsteknisk linje

BY

Bil. 10

Byggnadspl�t- och ventilalionsteknisk linje

BV

 

El-teleteknisk linje

EL

 

Fordons- och Iransportteknisk linje

FT

 

Handelslinje

HA

 

Hantverksteknisk linje

HT

 

Industriell teknisk linje

IN

 

Livsmedelsteknisk linje

LT

 

M�leriteknisk linje

MT

 

Naturbmkslinje

NB

 

Omv�rdnadslinje

OM

 

Processteknisk linje

PT

 

Restauranglinje

RE

 

Textil- och bekl�dnadsteknisk linje

TB

 

Tr�teknisk linje

T�

 

V�rdlinje, gren f�r omsorger om barn och ungdom

VLBU

 

V�rme-, ventilations- och sanitetsteknisk linje

VT

 

Gymnasieskolans dimensionering beslutas �rligen av riksdagen. Syste�met f�r dimensionering och planering � del s. k. planeringssystemet � regleras i gymnasief�rordningen. Del inneb�r bl.a. all devplalsramar i gymnasieskolan fastst�lls f�r varje budget�r. Riksdagen beslutar om ramar f�r de tv� n�rmaste budget�ren och planeringsramar f�r etl tredje budget��r.

F�r hela riket fastst�lls en totalram. Den �r uppdelad p� dels en ram f�r utbildningar, vilka elevema kan p�b�rja direkt efler gmndskolan (direkt�ramen), dels en ram f�r kurser f�r invandramngdom och f�r utbildningar som kr�ver viss �lder, praktik eller utbildning ut�ver gmndskolan f�r tilltr�de (hda ramen).

F�rordningen (S� �FS 1989:50) om ramar f�r elevplatser i gymnasie�skolan redovisnings�ren 1989/90 � 1991/92 gmndar sig p� del senaste riksdagsbeslutet.


Skol�verstyrelsen

Yrkesutbildningen

Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r en ut�kning av f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkesinriktade linjer med 4000 intagningsplatser fr.o.m. l�s�ret 1990/91.

Intresset fr�n huvudm�nnens sida har varit stort, och �nskem�len om platser har inf�r h�stterminen 1989 �verskridit tillg�ngen med drygt IO 000. Della tiksammans med det generella behovet av atl f�mya de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasieskolan g�r det enligt S�:s upp�fattning angel�get med en fortsatt snabb utbyggnad av antalet platser i tre�rig utbildning.

I f�rsta hand �r avsikten att pr�va kursplaner inom de omr�den som


151


 


hittills inte omfattas av f�rs�ksverksamheten. Del �r ocks� viktigt atl���� Prop. 1989/90: 100 f�rs�ksverksamheten f�r utvidgas att omfatta samtliga intagningsplatser i���� Bil. 10 kommuner som nu inom samma utbildningsinriktning har s�v�l f�rs�ksut�bildning s�m regulj�r tv��rig utbildning.

Planering f�r gymnasieskolan

Direktramen

Riksdagen har beslutat om ramar f�r gymnasieskolans dimensionering f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92 - f�r del senare �ret i form av en planerings�ram. F�r 1990/91 utg�r dimensioneringen av direklramen 127000 intag�ningsplalser motsvarande 1,14 intagningsplatser per l6-�ring eker 307450 �rsdevplatser motsvarande 2,75 �rselevplatser per l6-�ring.

Riksdagens beslut gmndar sig p� ber�kningar i S�:s anslagsframst�ll�ning f�r budget�ret 1989/90 och i budgetpropositionen 1989. N�r ber�k�ningsunderlagen togs fram, f�rel�g �nnu inte de uppgifter om 16-�rskul-lens storlek som redovisats i statistiska centralbyr�ns statistik vid �rsskif�tet 1988/89. Dessa visar all antalet 16-�ringar blir 500-700 h�gre under de n�rmaste �ren �n enligt de tidigare uppgifter som legal lill gmnd f�r dimensioneringen. S� f�resl�r dds all antalet intagningsplalser och �rs�elevplatser anpassas lill de nya uppgiftema, s� all m�jligheterna f�r 16-�ringarna all vinna intr�de i gymnasieskolan blir relativt sett of�r�ndrade, dels all antalet �rselevplatser �kas med 1 600 f�r all medge den f�reslagna ut�kningen av f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkesinriktade linjer.

Lilla ramen

Lilla ramen har av riksdagen beslutats omfatta 32450 �rselevplatser l�s��ret 1990/91. Av dessa �r 450 platser avsedda f�r teknisk utbildning motsvarande Stockholms tekniska inslilul och 1 500 platser avsedda f�r introduktionskurser f�r invandrarungdom. F�r l�s�ret 1990/91 skall ocks� 500 �rselevplatser las i anspr�k f�r det s.k. femhundraf�rs�kel inom f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkesinriktade linjer.

S� har f�r avsikt all l�ta tv� p�byggnadsutbildningar p� jord- och skogsbruksomr�del utg� ur gymnasieskolans utbud av studiev�gar, vilket inneb�r en minskning med 154 �rselevplatser p� lilla ramen.

Efter denna minskning kvarst�r p� lilla ramen 32 300 �rselevplatser, vilket �r S�:s f�rslag lill dimensionering f�r l�s�ret 1990/91.

S� f�resl�r all S� f�r bemyndigande att �ven l�s�ren 1990/91 och 1991/92 g�ra omf�rdelningar av platser mellan direktramen och lilla ra�men. S� f�resl�r ocks� att regeringen inh�mtar riksdagens bemyndigande att �ka lilla ramen, om behovet av platser f�r introduktionskurser f�r invandramngdom visar sig �verstiga 1 500.

S� f�resl�r vidare att

antalet intagningsplatser f�r kombination med specialidrott i gymnasie�skolan ut�kas med 100,

all musiklinjen ut�kas med tv� klasser,��������������������������������������������������������������������� 152


 


all best�mmelsema om elevomr�den f�renklas,

alt garantiresursen minskas till 0,5 milj kr.,

att p�g�ende f�rs�ksverksamheter f�r f�rl�ngas saml

att till Bidrag till driften av gymnasieskolor f�r budget�ret 1990/91 anvisas etl f�rslagsanslag av 5 897436000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Anslagsber�kningar

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

 

Skol�ver-

F�re-

 

 

 

styrelsen

draganden

1.

Allm�nt undervis-

 

 

 

 

 

 

ningsbidrag, m. m.

3264647000

+

56 129000

+ 325940000

2.

S�rskilt undervis-

 

 

 

 

 

 

ningsbidrag

60375000

+

8 548000

+

4830000

3.

Garantiresurs

5000000

4467000

_

4600000

4.

Skolledningsbidrag

257251000

+

381000

+

37068000

5.

S�rskilda l�nekost-

 

 

 

 

 

 

nadsbidrag

358049000

+

3884000

+

34074000

6.

Kostnader f�r till-

 

 

 

 

 

 

l�ggspensionsavgifter

425133000

+

6440000

+

35 107000

7.

Kostnader f�r sjukf�r-s�kringsoch folkpensions-

 

 

 

 

 

 

avgifter

467 595000

+

7935000

+

28 963000

8.

L�nekostnadsp�l�gg

437397000

+

14113000

+

32 181000

9.

Lokal skolutveckling

57492000

+

7 294000

+

11372000

10.

Studie- och yrkes-

 

 

 

 

 

 

orientering

57 284000

2 381000

+

2 806000

11.

S�rskilda kostnader

 

 

 

 

 

 

f�r gymnasial utbildning

 

 

 

 

 

 

i �rebro f�r d�va och

 

 

 

 

 

 

h�rselskadade

19200000

 

of

+

1344000

12.

S�rskilda kostnader

 

 

 

 

 

 

f�r inbyggd utbildning

89639000

-

95000

 

of

13.

Gymnasial l�rlings-

 

 

 

 

 

 

utbildning

73 920000

_

27840000

_

27 820000

14.

Viss teknisk utbild-

 

 

 

 

 

 

ning i Stockholm

6976000

+

96000

+

558000

15.

Kostnader f�r ers�tt�ning f�r arbelsplatsf�r�lagd utbildning m.m. i anslutning till f�rs�ks�verksamhet med utveckling

 

 

 

 

 

 

av yrkesutbildningar

79352000

+ 168089000

+

96712000

16.

Till regeringens disposition

-

 

-

+

3000000

 

 

5659310000

+ 238126000

+ 581535000


F�redragandens �verv�ganden 1 Disposition

Jag kommer atl dela upp min f�redragning av gymnasieanslagel p� f�ljan�de s�tl.

I avsnitt 2 l�mnar jag mina f�rslag om dimensionering m. m. av gyriina-sieskolan. De g�ller intagningen i gymnasieskolan under den n�rmaste fem�rsperioden och vidare vissa fr�gor betr�ffande s�rskilda utbildningar inom direktramen och den lilla ramen. I sammanhanget lar jag ocks� s�rskilt upp de erfarenheter som nu finns av f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkeslinjer och jag f�resl�r en ut�kning av denna. I avsnittet


153


 


ber�rs �ven ett f�rslag fr�n skol�verstyrelsen (S�) om best�mmelserna���� Prop. 1989/90: IOO
r�rande elevomr�den f�r gymnasieskolans utbildningar.
��������������������������� Bil. 10

Jag �verg�r sedan i avsnitt 3 till vissa l�roplansfr�gor.

Liksom de senaste �ren redovisas erfarenheter av det statsbidragssystem f�r l�rarresurser som inf�rdes 1987 (avsnitt 4).

F�redragningen avslutas med anslagsber�kningar och hemst�llan (av�snitten 5 resp. 6).

2 Planering f�r gymnasieskolan

Jag kommer nu n�rmast att redovisa mina f�rslag tik dimensionering av gymnasieskolan f�r i f�rsta hand de n�rmaste tre �ren men ocks� en inriktning av dimensioneringen f�r de tv� �r som f�ljer n�rmast d�refter. Jag ser delta som en naturlig uppf�ljning av vad som sades h�rvidlag i 1989 �rs budgetproposition. Mot bakgmnd av den f�rest�ende kraftiga minskningen av elevunderlaget b�r riktlinjer av detta slag kunna vara till gagn f�r b�de statlig och kommunal planering av gymnasieskolan.

Efter mina f�rslag om antalet platser kommer jag att ta upp vissa f�rslag om s�rskilda utbildningar som framf�rts av S�.

2.1 Intagning i gymnasieskolan

2.1.1 Direktramen. Beslutsramar f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92

Riksdagen beslutade v�ren 1989 om ramar f�r antalet platser i gymnasie�skolan f�r de tre n�rmaste l�s�ren (prop. 1988/89:100 bil. 10, UbU15, rskr. 283). Vad g�ller l�s�ret 1990/91 var ramen all betrakta som slutlig och f�r l�s�ret 1991/92 som planeringsram. Jag vill inte f�resl� n�gon �ndring av dessa ramar i fr�ga om antalet intagningsplalser.

S� har visserligen med h�nvisning lill senare statistik �ver en st�rre invandring �n v�ntat f�reslagit vissa �kningar av antalet platser f�r de aktuella �ren, liksom f�r de d�refter f�ljande. Jag v�ljer dock atl l�ta den dimensionering som nu angetts av riksdagen ligga of�r�ndrad. De av S� f�reslagna �kningarna �r relativt sm�, och jag ser ett klart v�rde i all p� detta s�tt st� fast vid vad som redan i oktober av l�nsskoln�mnderna framlades f�r skolhuvudm�nnen och som de i praktiken b�rjat planera efter. Del �r ocks� min erfarenhet atl sent tilldelade platser l�ngtifr�n alllid kunnat utnyttjas effektivl.

Som jag senare kommer alt redovisa (p. 2.1.5) f�resl�rjag en ut�kning med 1 200 platser f�r f�rs�ksverksamheten med tre�riga yrkeslinjer. Della f�r effekt p� antalet �rselevplatser.

I enlighet med plan f�r ut�kning av f�rs�ksverksamhet med tv��rig
ingenj�rsutbildning i h�gskolan enligt riksdagsbeslut (prop. 1988/89:90,
UbU 15, rskr. 283), avr�knar jag motsvarande 840 platser fr�n �rselev-
platsramen. Vidare harjag minskal �rsdevplalsramen motsvarande 150
platser f�r den f�rs�ksverksamhet med teknikemlbildning i h�gskolan
vilken redovisas under p. 2.1.4 resp. anslaget D 7. Utbildning f�r tekniska
yrken.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 154


 


I fr�ga om gymnasieskolans direklram b�r allts� antalet intagningsplat�ser (ipl) och �rselevplatser (�epl) l�s�ren 1990/91 och 1991/92 vara f�ljan�de:

F�rslag till slutliga ramar f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92 p� gmndsko-leanknulna studiev�gar (direktramen)


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


L�s�r


Antal 16-�r�ingar


F�rslag

S�

ipl


�epl


F�redraganden
ipl�������������� �epl


 


1990/91 1991/92


112100 105 700


127600 120300


310700 293000


127000 119000


307240 287900


S� b�r f�r b�sta platsutnyttjande f� m�jlighet lill omf�rdelning mellan direktramen och lilla ramen �ven f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92.

2.1.2 Direktramen. Planeringsram f�r l�s�ret 1992/93 och f�rslag till inriktning f�r de n�rmaste l�s�ren d�refter

Med samma motivering som nyss f�resl�r jag att vad som uttalades av riksdagen i samband med v�rens behandling av gymnasieskolans ramar f�r ligga fast �ven f�r planerings�ret 1992/93 och de d�rp� f�ljande l�s�ren 1993/94 och 1994/95. Detta inneb�r f�ljande:

 

L�s�r

Antal

F�rslag

 

 

 

16-�r-

S�

 

F�redraganden

 

mgar

ipl

�epl

ipl����������������� �epl

1992/93

100400

114500

278400

113700���������� 275 100 (Planeringsram)

1993/94

97 700

111400

271000

110700

1994/95

94 600

107 900

262400

107100 (Inriktning)

Regeringen b�r inh�mta riksdagens godk�nnande av vad jag f�reslagit betr�ffande direktramen i gymnasieskolan vad g�ller beslutsramar f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92 samt vad g�ker planeringsram f�r l�s�ret 1992/93. Som jag redan sagt anser jag inriktningen f�r de d�rp� f�ljande l�s�ren som s� viktig, att riksdagen b�r beredas tillf�lle alt la del av vad jag h�r har anf�rt.


2.1.3 Lilla ramen. Platser l�s�ren 1990/91 -1992/93

Lilla ramen har f�r n�rvarande 32 450 �rselevplatser (�epl) och f�resl�s av S� minskas med 154 �epl tik all omfatta 32 300.

Minskningen avser tv� specialkurser, som b�da �r avsedda f�r studeran�de som redan tagits in till h�gskoleutbildning. Del g�ller dels en propedeu-tisk kurs f�r agronomie studerande (144 �epl) dels en inledande j�gm�star-ulbildning(lO�epl).


155


 


Jag har i det tidigare redovisat hur jag anser atl lilla ramens m�nga ofta Prop. 1989/90:100 disparata utbildningar b�r kunna f�rdelas p� etl tydligare s�tl. De nu Bil. 10 aktuella kurserna �r, som jag ser det, i och f�r sig ell gott exempel p� vad som inte p� sikt h�r hemma i gymnasieskolan. Med h�nsyn till den �versyn som nu p�g�r �ven av h�gre utbildningar f�r de areala n�ringama �r jag dock inte nu beredd att f�resl� ett �verf�rande av de nu aktuella kurserna lill h�gskolan. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r jordbmksdepartementel.

Vad allm�nt g�ller lilla ramen fann riksdagen i v�ras den dimensione�ring regeringen f�reslagit v�l avv�gd (prop. 1988/89:100 bil. 10, UbU15, rskr. 283). Ut�ver de n�mnda justeringama har inte heller S� senare funnit sk�l att f�resl� n�gra �ndringar.

Jag f�resl�r allts� f�r lilla ramen 32 450 �rselevplatser som beslutsram f�r l�s�ren 1990/91 och 1991/92. Samma antal b�r g�lla som planerings�ram f�r l�s�ret 1992/93. Utifr�n f)�g�ende analys av hela gymnasieskolans stmktur ser jag det inte som meningsfullt all, som f�r direklramen, ge en inriktning f�r de d�rp� n�rmaste Iren.

Inom de 32450 �rsdevplalserna b�r liksom innevarande l�s�r minst 1 500 ber�knas f�r kurser f�r invandramngdom. Inom ramen av 32450 har jag ocks� ber�knat 450 �rselevplatser f�r viss teknisk utbildning p� gymnasial niv� i Stockholms stad (f. d. Stockholms Tekniska Institut).

Regeringen b�r inh�mta riksdagens godk�nnande av vad jag h�r har f�rordat om platser p� lilla ramen i gymnasieskolan.

2.1.4 N�gra �vriga fr�gor r�rande planeringen f�r gymnasieskolan Musiklinjen

Musiklinjen har successivt byggts ul, och p� de tv� senaste �ren har fem nya klasser inr�ttats, varigenom linjen nu �r spridd lill 17 orter. S� har med h�nvisning lill stort s�kandetryck och str�van till geografisk spridning f�reslagit en fortsatt utbyggnad med ytterligare tv� klasser.

Ell omfattande remissarbete r�rande hela gymnasieskolans framtida stmktur avslutas i januari 1990. 1 de remitterade f�rslagen ing�r bl.a. en sammanslagning av musiklinjen och den estelisk-prakliska linjen till en tre�rig estetisk linje. Jag vill d�rf�r inte nu la st�llning i enskildheter utan avvakta remissbilden. N�r remissberedningen lett lill ell samlat resultat, anser jag del vara r�tt tid all ta upp fr�gan om den specialiserade musikut�bildningen i gymnasieskolan. Jag �r allts� inte beredd all nu bitr�da S�:s f�rslag om ytterligare ut�kning av musiklinjen.

Kombination med specialidrott

Verksamheten med specialidrott vid de s. k. idrottsgymnasierna utvidga�
des senast i �r fr�n 600 lill 700 intagningsplalser, vilket inneb�r en total
omfattning av ca I 800 elever. S� har nu �nyo �terkommit med f�rslag om
en ytterligare ut�kning till 800 intagningsplalser. Motivet �r att tillgodose
de behov svensk idrottsr�relse har p� elilniv�.
�������������������������������������������������������������� 156


 


Liksom nyss betr�ffande musiklinjen villjag inte nu binda mig i enskilda���� Prop. 1989/90:100 delar. Jag vill dock erinra om vad min f�retr�dare i f�rra �rets budgelpro-���� Bil. 10 position (prop. 1988/89: IOO bil. 10 s. 100) anf�rde om del n�dv�ndiga i att kontinuerligt ompr�va grenar, plaisanial och orter. Jag bitr�der allts� inte S�:s f�rslag om en ut�kning av antalet intagningsplalser f�r kombina�tion med specialidroll.

16 som delningstal i vissa fall inom JST-sektorn

Till jordbruks-, skogsbmks- och ir�dg�rdsulbildningama rekryteras elever�na ofta fr�n stora geografiska omr�den. Samtidigt har antalet s�kande till JST-linjerna sjunkit kraftigt p� senare �r. Della g�r det ibland om�jligt att fylla en 30-klass p� en ort. S� f�resl�r nu att del skall bli m�jligt f�r l�nsskoln�mndema atl besluta om 16 som delningstal och d�rmed klass-sloriek i de fall bara en klass av en JST-ulbildning finns vid en skolenhet och om d�rtill studiev�gens existens annars �r hotad.

Del �r viktigt att JST-utbildningarna kan h�vdas och att gjorda investe�ringar kan utnyttjas ocks� i en lid av minskande elevunderlag. Med en successiv utvidgning av en ny, integrerad naturbmkslinje ser jag dock inte problemet s� stort, all jag �r beredd att f�rorda n�gon generell r�ll f�r l�nsskoln�mndema all besluta om 16-klass. I de fall l�nsskoln�mnden bed�mer en s�dan �tg�rd n�dv�ndig f�r d�rf�r framst�llning liksom hit�tills g�ras till regeringen.

Teknikerutbildning

I propositionen om ingenj�rsutbildningen (prop. 1988/89:90) angav ut�bildningsministem atl han vid sin bed�mning av behovet av utbildnings�platser f�r ingenj�rsutbildning f�mtsatt all det i framliden skall finnas en teknikerutbildning f�r elever fr�n �rskurs 3 p� teknisk linje (motsvarande) som inte v�ljer att g� lill ingenj�rsutbildning eller annan h�gskoleutbild�ning. En s�dan teknikemlbildning kan ha kommunal eller statlig huvud�man.

Utvecklingen i industrin g�r mol allt mer avancerade syslem med h�g grad av datorisering. F�r alt kunna klara drift och underh�ll av dessa kr�vs ofta b�de goda teoretiska kunskaper och praktiskt kunnande. En ett�rig teknikerutbildning som bygger p� tre �rskurser av teknisk linje eller mot�svarande kan ge just den yrkeskompetens som m�nga i n�ringslivet i dag fr�gar efler.

S� har f�reslagit en omfattande f�rs�ksverksamhet med en ett�rig tek�
nikerutbildning i gymnasieskolan. Etl beredningsarbete p�g�r i syfte all
klarg�ra m�jligheterna
lill ett n�rmare samarbete mellan gymnasieskolan
och vuxenutbildningen. Bland de f�rslag lill f�r�ndringar i gymnasiesko�
lan som �r ute p� remiss finns ocks� ett f�rslag med inneb�rden att
p�byggnadsutbildningar som inte kan arbetas in i n�gon linje skall �verf��
ras till den kommunala vuxenutbildningen eller till h�gskolan. Innan
beredningsarbetet �r slutf�rt villjag inte tillstyrka f�rs�ksverksamhet i den
utstr�ckning som S� f�resl�r. Jag anser del dessutom v�sentligt all nu p�
�������������������������� 157


 


f�rs�k anordna teknikemlbildning med s�v�l kommunal som statlig hu-���� Prop. 1989/90: IOO vudman f�r att vinna erfarenhet om vilken ulbildningsform som passar���� Bil. 10 b�st f�r denna typ av utbildning. Jag har i denna fr�ga samr�tt med utbildningsministem som senare i dag kommer atl f�resl� en f�rs�ksverk�samhet i h�gskolan.

F�rs�ksverksamhet med en ett�rig teknikemlbildning med kommuner som huvudm�n b�r f�rl�ggas till tio orter. Kommunerna kan d� sj�lva besluta humvida utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller inom den kommunala vuxenutbildningen. Det b�r ankomma p� S� att utforma kursplaner f�r en s�dan f�rs�ksverksamhet.

D� en teknikemlbildning kan ses som ell alternativ till �rskurs 4 p� teknisk linje (T-linje) anser jag all resurser b�r utg� enligt samma resurs�formel som anv�nds f�r T4. Inom kommunal vuxenutbildning kan p� motsvarande s�ll resurser utg� ur timramen f�r gymnasieskolekurser i allm�nna �mnen.

2.1.5 En f�rb�ttrad yrkesutbildnimg

F�rs�ksverksamheten med en tre�rig gymnasial yrkesutbildning, som star�tade l�s�ret 1988/89 (prop. 1987/88:102, UbU3l, rskr. 366), �r nu inne p� sitt andra �r. F�rs�ket, som del f�rsta �ret ber�rde 6000 intagningsplalser, har innevarande �r ut�kats till all totalt omfatta 10000 intagningsplalser. Ut�kningen har bl. a. anv�nts f�r att sprida f�rs�ket lill ytterligare verk�samhetsomr�den och orter av olika karakt�r samt f�r atl komma n�rmare s. k. fullskalef�rs�k inom vissa utbildningsinriktningar.

Den av regeringen tillsatte s�rskilde utredaren avl�mnade i augusti 1989 sin f�rsta utv�rderingsrapport (SOU 1989:90). Likas� avl�mnades i sep�tember 1989 den f�rsta verksamhetsrapporten av den av regeringen utsed�da referensgmppen f�r all f�lja den n�mnda f�rs�ksverksamheten. Vidare har S� i en rapport redovisat �m nesval och resursutfall inom f�rs�ksverk�samheten.

Utredaren framh�ller alt f�rs�ksverksamheten ulan tvekan m�tts med stort intresse och f�tt starkt st�d fr�n elevers, l�rares och kommuners sida. Behovet av en reform av den gymnasiala yrkesutbildningen uppfattas allm�nt som stort och en s�dan reform som myckel viktig. F�rs�ket har enligt utredaren lett till all utbildningsfr�gor tydligare har f�rts in i kom-munslyrdsemas resp. landstingens f�rvaltningsutskotts arbete och alt yr�kesutbildningen kommit i fokus.

Utredaren konstaterar att f�rs�kets omfattning och utl�ggning samt utv�rderingsperiodens begr�nsade l�ngd sj�lvfallet s�tter gr�nser f�r s�ker�heten i de slutsatser som man kan komma fram till. Speciellt h�vdas atl avsaknaden av fullskalef�rs�k i en hel region begr�nsar m�jligheterna all studera rekryteringen till yrkesutbildningen och del lokala arbetslivels m�jligheter all st�lla upp med erforderligt antal utbildningsplatser.

Redan efler sex m�naders utv�rderingsarbete finns enligt utredaren n�gra noteringar som kan vara av v�rde att f�ra fram.

En s�dan �r att samarbetet mellan skola och arbetsliv inte bara �r
beroende av tillg�ngen p� utbildningsplatser i n�ringslivet utan ocks� av
�������������������������� 158


 


hur del f�reslagna modulsystemet kan kuggas in i den p�g�ende produktio-���� Prop. 1989/90:100 nen. Hur denna problemalik kommer all preciseras och hanleras kommer���� Bil. 10 atl bli en central fr�ga f�r den fortsalla utv�rderingen.

B�de utredaren och referensgmppen noterar all en viktig fr�ga �r hur de kommunala kostnadema kommer alt f�r�ndras och hur kostnadsf�r�nd�ringen skall bed�mas. Otvivelaktigt beror vissa av de ov�ntal h�ga kostna�der, som vissa av f�rs�kskommunema finner sig ha f�ll, p� atl underh�ll och nyanskaffning av lokaler och utmstning f�r dagens yrkesutbildning har varit eftersatt. Det finns dock fog f�r all p�sl� all f�rs�ksverksamheten d�mt�ver medf�rt icke f�mlsedda kostnader f�r l.ex. handledning och skolledning. Rent allm�nt konstaleras all de kommunala kostnadema �r sv�ra all uppskatta f�r n�rvarande.

Referensgmppen finner i sin verksamhetsrapport alt f�rs�ksverksamhe�ten har kommit ig�ng p� ett bra s�tt, trots sena beslut om dimensionering och lokalisering och trots vissa oklarheter betr�ffande samarbetet mellan skola och arbetsliv. Framf�r allt st�rdes verksamheten l�nge av de sv�rig�heter som partema p� arbetsmarknaden hade vad g�llde all sluta avtal om den arbetsplalsf�riagda utbildningen. Avtalsfr�gan �r dock numera l�st och den arbetsplalsf�riagda utbildningen kan pr�vas i avsedd utstr�ck�ning.

S� framh�ller all det �r angel�get att f�rs�ksverksamheten snarast ut��kas lill all i vissa kommuner �ven omfatta samtliga intagningsplalser inom en utbildningsinriktning. Vidare �r del enligt S� angel�get atl la med ytterligare verksamhetsomr�den f�r vilka det nu f�religger f�rs�ks-kursplaner.

Jag delar S�:s och den s�rskilde utredarens uppfattning att det �r angel�get atl utl�ggningen av f�rs�ksplatser nu kompletteras p� ett s�dant s�tt all vissa fullskalef�rs�k i ordels egentliga mening kan komma lill st�nd. F�r delta ber�knarjag att f�rs�ksverksamheten beh�ver ut�kas med 1 200 intagningsplalser. Jag avser att senare �terkomma lill regeringen med f�rslag om hur dessa platser skall f�rdelas.

2.1.6 Elevomr�den

Best�mmelsema om elevomr�den skall garantera alt alla har tillg�ng lill hela utbudet av gymnasial utbildning. Arbetet med atl fastst�lla elevomr�den �r resurskr�vande f�r l�nsskoln�mnderna och S�. D�rf�r har S� f�reslagit en f�renkling av best�mmelserna om elevomr�den enligt en given modell.

Ett arbete med att n�rmare studera S�:s f�rslag och nuvarande best�m�melser om elevomr�den har nyligen startats inom utbildningsdepartemen�tet. Jag �r d�rf�r inte nu beredd all ta st�llning lill den av S� f�reslagna modellen.

2.1.7 Samverkan mellan kommuner om gymnasieplatser

Elevunderlaget kommer om n�got �r att minska kraftigt f�r att sedan ligga

kvar p� en l�g niv� under hela 90-talel. Detta perspektiv har redan lett till�������������������������� 159


 


att f�rdelningen av studiev�gar p� kommuner har blivit en mycket livligt���� Prop. 1989/90:100 diskuterad fr�ga. Den har ocks� varit f�rem�l f�r riksdagens behandling���� Bil. 10 vid flera av de senaste riksm�tena. Jag vill d�rf�r h�r ber�ra denna fr�ga n�got n�rmare och redovisa vad jag uppfattar som exempel p� en god hantering av den.

F�rdelningen av linjer och specialkurser utg�r fr�n all ell antal orter i landet, s. k. gymnasieorter, skall kunna erbjuda ell allsidigt urval studie�v�gar f�r s�kande fr�n ett geografiskt naturligt upptagningsomr�de. I dag har en kommun ulan gymnasieskola inget formellt inflytande p� gymnasie�ortens utbildningsutbud, �ven orn huvuddelen av kommunens ungdomar g�r i gymnasieskolan d�r.

Starka sk�l talar f�r ett �kat samarbete inom en gymnasieregion. Detta blir inte mindre viktigt vid en reformering av yrkesutbildningen, d�r hela regionens m�jligheter m�ste kunna utnyttjas. I vissa gymnasieregioner har redan goda initiativ lagits genom inr�ttande av gemensamma yrkesr�d f�r regionens kommuner.

Mot bakgmnd av det kraftigt vikande elevunderlaget b�r det vara en str�van inom gymnasieregionen all s�ka bevara ell allsidigt utbud vid gymnasieortens gymnasieskola. Det m�ste vara en gemensam angel�gen�het f�r regionen atl samr�da om s�v�l n�dv�ndiga nedl�ggningar som nyetableringar.

Jag har med tillfredsst�llelse erfarit atl flera l�nsskoln�mnder nu tagit intiativ lill samr�d av detta slag.

3� L�roplansfr�gor

Bl.a. med anledning av 1984 �rs proposition om utveckling av gymnasie�skolan, som jag tidigare ber�rt, har ell antal f�rs�ksverksamheter startats under �ren 1985�1988. Dessa f�rs�k, som kontinuerligt utv�rderas av S�, har p� olika s�ll anknytning till de f�rslag till f�r�ndrad gymnasie-slmklur som S� redovisade i mars 1989 och som nu remissbehandlas.

S�:s f�rslag �r all f�rs�ken f�r forts�tta i avvaktan p� statsmakternas st�llningstaganden lill den beredning som nu skall �ga rum av de remitte�rade f�rslagen. Jag tycker ocks� all detta �r en naturlig v�g och vill �terkomma lill regeringen med beslut om s�dan f�rl�ngning i de aktuella fallen. Bland dessa kan n�mnas f�rs�ken med praktik, kulturkunskap och samarbete mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildning�en (1985:123 m.fl. och S�-FS 1985:98 resp. 1989:90).

4� Erfarenheter av uppf�ljningen av det nya statsbidragssystemet

Sedan l�s�ret 1987/88 �r genom ell riksdagsbeslut (prop. 1985/86:97, UbU37, rskr. 357) l�rarresurstilldelningen i allm�nna �mnen n�rmare knuten lill antalet elever. N�gra huvudm�l f�r f�r�ndringen var atl ge skolhuvudm�nnen st�rre frihet att hantera tilldelade resurser och alt f�r�enkla skoladministrationen saml alt m�jligg�ra en s�krare budgetering.

En parlamentariskt sammansai:l referensgrupp har redan fr�n informa-
tionsfasen f�ljt vilka konsekvenser f�r�ndringarna har f�tt. Parallellt f�ljs
��������������������������� 160


 


f�r�ndringarna p� regional niv� inom ett samverkansprojekt mellan S֠��� Prop. 1989/90:100 och sex l�nsskoln�mnder samt �ven lokall genom unders�kningar av���� Bil. 10 Svenska kommunf�rbundet.

Gmppen, som ocks� gjort egna studier p� plats i ett antal kommuner, har helt nyligen avl�mnat en rapport fr�n det andra �ret med del nya systemet. Erfarenheterna fr�n det f�rsta �ret visar sig i myckel g� igen �ven nu. Tekniskt fungerar systemet synbariigen allt b�ttre p� alla niv�er, men p� skolstyrelseniv� finns fortfarande behov av informaiion om systemets anda. S�rskilt g�ller detta helt naturligt vid b�rjan av en ny mandatperiod, n�r flera ledam�ter �r nya. Allm�nt synes dock skolslyrdsemas engage�mang ha kunnat �kas i viss m�n, n�got som ocks� sattes upp som ett viktigt m�l f�r f�r�ndringen.

Gmppen har liksom tidigare s�rskilt uppm�rksammat elevernas valm�j�ligheter. I fr�ga om studiev�gar �r dessa, som tidigare, of�r�ndrade, me�dan viss �terh�llsamhet har iakttagits i vissa kommuner betr�ffande vissa mer udda �mnen. S�dana har t. ex. nu koncentrerats lill en skola i st�llet f�r alt som f�rr erbjudas p� tv�.

1 fr�ga om resursutfallet, slutligen, �r detta liksom tidigare mer positivt �n negativt f�r skolhuvudm�nnen. Det �r dock v�rt all uppm�rksamma all det nya devrdaterade systemet endast ber�r de allm�nna �mnena och inte de yrkesinriktade, f�r vilka f�r�ndringar i elevtal befunnits sl� mycket kraftigare.

Ett tecken p� att systemet kunnat anpassas mycket v�l �r att ingen skolhuvudman kunnat g�ra anspr�k p� den garanliresurs som skulle utfal�la vid ell negativt utfall av viss omfattning. Jag skall senare �terkomma till denna fr�ga.

Tendensen alt inom ramen f�r den �kade friare resursanv�ndningen sk�ra ned p� kultur- och f�reningsinslag har fortsatt. S�:s samverkanspro�jekt har della �r specialstuderat denna fr�ga i de aktuella l�nen. N�gra ytteriigare slutsatser kan dock inte dras av denna begr�nsade studie. Det b�r ocks� h�llas i minnet att just under de nu aktuella l�s�ren har s�rskilda insatser gjorts f�r att �ka kulturinslag i skolan med �ronm�rkla medel i den s. k. Kultur i skola-satsningen.

Jag har i del tidigare under anslaget Bil. Bidrag till driften av gmndsko�lor m.m. f�reslagit att medlen f�r kultur i skolan tillsammans med tv� andra s�rskilda bidrag skall uppg� i etl samlat utvecklingsbidrag. Vad h�r g�ller tilldelningen av medel f�r kultur i gymnasieskolan r�knar jag med att l�nsskoln�mnderna, som hillills, skall kunna st�dja kullurinslag i gym�nasieskolan, inte minsl p� yrkesinriktade linjer, n�got som jag ser som myckel v�sentligt.

161

11��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


5 Anslagsber�kningar

Utifr�n den dimensionering jag f�reslagit ber�knar jag antalet undervis�ningstimmar, f�re mina reformf�rslag, budget�ret 1990/91 enligt f�ljande.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

Utbildning

a-tim

b-tim

c-tim

d-tim

Totalt

Direktramen 3-4�r.linjer.

184437

1890

0

24 575

210902

2-�r.linjer. F�rs�ks.verks. 3-�r.linjer Specialkl. m.m. Specialkurs.

57 307

7402 3476 6976

15288

702

322

1065

25 329

6331 1800 3943

105 501

19636

3 579

13709

203425

34071

9177

25693

Lilla ramen Specialkurs.:

invandr.ung.

�vriga

5423 18219

4402

8249

233 16813

5656 47683

Summa

283240

23669

45652

184046

536607


Det totala medelsbehovet f�r allm�nt undervisningsbidrag f�r dessa timmar ber�knar jag tik 3 552,4 milj. kr. Jag har d�rvid beaktat den reducering som skall g�ras av driflbidragd f�r gymnasieskolan enligt f�rordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning.

Under anslagsposten ber�knar jag vidare 0,25 milj. kr. f�r bidrag till s�rskilda kostnader f�r kurser f�r invandrarungdom, 2,5 milj. kr. f�r stats�bidrag till engelskspr�kig gymnasial utbildning i Stockholm och G�te-borg,4,4 milj. kr. f�r statsbidrag till distansundervisning p� gymnasial niv� samt 0,22 milj. kr. f�r kostnader f�r Sveriges anslutning tik examensorga�nisationen International Baccalaureale (IBO) i Geneve, 2,1 milj. kr. f�r bidrag enligt f�rordningen (1989:372) om intagning i gymnasieskolan av s�kande bosatta i annat nordiskt land samt 0,139 milj. kr. f�r vissa specialisters medverkan i undervisningen p� tv��rig estetisk-praktisk linje.

Jag ber�knar vidare 2,2 milj. kr. som s�rskilt st�d till yrkesdansamtbild-ning i gymnasieskolan i Stockholms kommun. Detta inneb�r en �kning med 0,6 milj. kr., vilken jag finner motiverad mol bakgmnd av atl bidragei varit of�r�ndrat sedan det inf�rdes 1982. Medd f�r detta b�r �verf�ras fr�n anslaget B 21. Bidrag till utmstning f�r gymnasieskolan m.m.

Mina f�rslag under punkten 2.1.1 och med h�nsyn tagen tik �kat antal elever i �rskurs 2 av f�rs�ket med tre�riga yrkesinriktade studiev�gar samt att denna f�rs�ksverksamhet fr.o.m. budget�ret 1990/91 omfattar ocks� �rskurs 3 f�ranleder ett �kat medelsbehov av sammanlagt 36,0 milj. kr.

Jag ber�knar s�ledes det totala medelsbehovet f�r allm�nt undervis�ningsbidrag m. tn. lill 3 590,6 milj. kr.

Under anslagsposten S�rskih undervisningsbidrag utg�r bidrag till kost�nader f�r l�rari�ner f�r s�rskild undervisning, hemspr�ksundervisning och extra undervisning i svenska. Vidare utg�r bidrag tik kostnader f�r st�dun�dervisning och specialundervisning vid utbildningarna / �rebro f�r d�va och h�rselskadade.

Jag ber�knar medelsbehovel f�r s�rskild undervisning till 1,3 milj. kr.


162


 


F�r hemspr�ksundervisning ber�knar jag 32,6 milj. kr. och r�r extra under-���� Prop. 1989/90:100 visning i svenska 29,8 milj. kr. Jag ber�knar kostnadema f�r st�d- och���� Bil. 10 specialundervisning f�r d�va och h�rselskadade i �rebro till 1,5 milj. kr.

En garantiresurs kan utg� till den skolhuvudman som f�r allm�nna limresurser f�tt en resurstilldelning som �r mer �n 5% mindre �n den tilldelning som huvudmannen skulle ha f�tt enligt de regler som g�llde f�r tiden f�re den I juli 1987. Garantiresursen utg�r som etl tillskoll lill det slutligt fastst�llda timunderiagd.

En skolhuvudman skall senast den 15 oktober efter redovisnings�rels utg�ng g�ra framst�llning till S� om tilldelning av garantiresurs.

Erfarenheterna fr�n det f�rsta ans�kningstillf�llet h�sten 1988 visar att det nya systemet endast marginellt f�tt s�dan effekt som garantiresursen avser. Jag finner d�rf�r att medelstilldelningen kan minskas och ber�knar 0,4 milj. kr. f�r detta �ndam�l.

Statsbidrag till skolledningsresurser ber�knas enligt f�ljande.

F�r vaije gymnasieenhel hos en kommun eller landstingskommun fram�r�knas ell po�ngtal f�r redovisnings�ret. Det samlade po�ngtalet f�r kom�munens gymnasieskola multipliceras med en faktor vilken fastst�llts efler avdrag av den undervisningsskyldighet som ing�r i tj�nsterna. Den pro�dukt som d�rigenom erh�lls multipliceras med del belopp som regeringen fastst�ller f�r varje redovisnings�r f�r en skolledningsresurs. Utifr�n f�r budget�ret 1989/90 k�nda f�rh�llanden ber�knarjag medelsbehovet f�r skolledningsbidrag r�r budget�ret 1990/91 till 294,3 milj. kr.

S�rskilda l�nekoslnadsbidrag utg�r f�r l�netill�gg m. m. som regleras i statligt kollektivavtal och i vissa fall f�r kostnader f�r vikarier. Jag ber�k�nar medelsbehovel f�r r�>5A://rfa/�rte/co.?ma(/.y/)/i/ra lill 392,1 milj. kr.

Bidragen lill kostnader f�r till�ggspensionsavgifter, sjukf�rs�krings- och folkpensionsavgifler och l�nekoslnadsp�l�gg utg�r procentuella ber�kning�ar av bidragen lill allm�nt resp. s�rskilt undervisningsbidrag, garanlire�surs, skolledningsbidrag och s�rskilda l�nekostnadsbidrag. Jag ber�knar sammanlagt 1 426,4 milj. kr. f�r dessa �ndam�l. Jag vill erinra om all jag under anslaget Bil. Bidrag lill driften av gmndskolor m.m. har f�rordat en minskning av statsbidraget till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensions�avgifl vid vissa skolformer. Minskningen b�r avse �ven gymnasieskolan fr.o.m. redovisnings�rel 1989/90. Del b�r ankomma p� regeringen alt meddela erforderliga f�reskrifter.

Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:4, UbU7, rskr. 95) atl en ny specialpedagogisk p�byggnadsutbildning f�r inr�ttas fr.o.m. budget�ret 1990/91. Alla studerande p� den nya linjen skall ha r�tt till ulbildningsar-vode under utbildningstiden. Jag kommer i del f�ljande alt f�resl� all dessa ulbildningsarvoden utbetalas fr�n ell nytt anslag, E 8. Utbildnings-arvoden lill studerande vid vissa l�rarutbildningar. Della inneb�r all medlen f�r lokal skolutveckling inte belastas med kostnader f�r l�nef�r�m�ner f�r de l�rare som genomg�r denna utbildning. Vid mina ber�kning�ar av medelsbehovet harjag tagit h�nsyn h�rtill. Jag ber�knar medelsbe�hovet f�r bidrag 2 enligt f�rordningen (1982:608) om statsbidrag tdl lokal skolutveckling m. m. f�r budget�ret 1990/91 till 68,9 milj. kr. Procenlsat-

163


 


sen f�r bidraget b�r fr.o. m. budgd�ret 1990/91 ber�knas efter 1,70, vilket���� Prop. 1989/90:100
inneb�r en s�nkning med 0,03 procentenheter.
�������������������������������������� Bil. 10

Bidrag lid studie- och yrkesorientering utg�r med belopp enligt beteck�ningen AT 12:10 per elev i gymnasieskolan med undanlag av elever i p�byggnadsutbildningar och gymnasial l�rlingsutbildning. Jag ber�knar f�r bidrag till studie- och yrkesorientering ell belopp av 60,1 milj. kr.

Enligt avtal som tr�ffals den 22 maj 1986 mellan staten och �rebro kommun om gymnasial utbildning i �rebro f�r d�va och h�rselskadade skall statens bidrag till kommunen fastst�llas vid �rliga f�rhandlingar. S�dana f�rhandlingar p�g�r f�r n�rvarande, varf�r jag nu ber�knar 20,5 milj. kr. som ett bidrag till de s�rskilda kostnaderna i samband med denna utbildning.

Inbyggd utbildning med statsbidrag f�rekommer inom utbildning dels f�r industri och hantverk, dels f�r handel och kontor. Undervisning i form av inbyggd utbildning f�r anordnas �ven om s�dan utbildning ej f�reskrivs i limplanen. Timmar f�r undervisning sommar anordnas i form av inbyggd utbildning ing�r i de allm�nna limresurserna och inte som s�rskilt bidrag.

Bidragei �r avsett f�r den ers�ttning som skolhuvudm�nnen betalar f�retagen och institutionerna f�r de utbildningsplatser som de tillhanda�h�ller. S� fastst�ller belopp per elev och timme f�r vatje redovisnings�r. Jag ber�knar medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 till 89,6 milj. kr. Jag har d�rvid utg�tt fr�n en prisomr�kning med 6% av det belopp S� fast�st�llt f�r 1989/90.

Den gymnasiala l�rlingsutbildningen utg�r en i princip tv��rig gmndut�bildning och regleras i gymnasief�rordningen (1987:743). Den gymnasiala l�rlingsutbildningen omfattar mer �n 150 olika yrken. L�rlingsplalser kan inr�ttas l�pande under �ret. Jag ber�knar medelsbehovet f�r 3 200 �rs�elevplatser, f�r budget�ret 1990/91 tik 46,1 milj. kr.

F�r utbildning som av Stockholms stad anordnas som p�byggnadsul-bildning i gymnasieskolan som ers�ttning f�r utbildning vid det nedlagda Stockholms Tekniska Institut (STI) utg�r bidrag enligt f�rordningen (S�-FS 1987:148) om viss teknisk utbildning p� gymnasial niv� i Stockholms kommun. Jag ber�knar meddsbehovel f�r bidrag lid viss teknisk utbild�ning i Stockholm budget�ret 1990/91 lill 7,5 milj. kr.

F�r s�rskilda kostnader i anslutning lill f�rs�ksverksamhet med tre�rig yrkesinriktad utbildning f�resl�rjag sammanlagt 176,1 milj. kr. Jag har d�rvid ber�knat 118,2 milj. kr. fiir ers�ttning tid f�relag och institutioner vid arbelsplatsf�rlagd utbildning, 2,09 milj. kr. f�r ers�ttning lid elever vid personskada, 34,65 milj. kr. f�r kostnader f�r utbildning av handledare, 4,85 milj. kr. f�r kostnader f�r inlroduklionsforibildning av l�rare samt 3,21 milj. kr. lill produktionssl�d f�r l�romedel. Jag har d�rvid tagit h�nsyn dels lill all den redan p�b�rjade f�rs�ksverksamheten nu omfattar tre �rskurser samt dels till den nu f�reslagna ut�kningen av s�dan f�rs�ks�verksamhet. Jag har vidare under detta anslag ber�knat medel f�r den s. k. genomf�randeresursen som tidigare anvisats under anslaget B 3. St�d f�r utveckling av skolv�sendet (13,2 milj. kr.)

F�r planering, informaiion m.m. inf�r propositionen om den nya gym-

164


 


nasieskolan ber�knarjag 3 milj. kr. under en ny anslagspost lill regeringens���� Prop. 1989/90:100
disposition.�������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

6 Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen dels f�resl�r riksdagen att

27.        godk�nna mitt f�rslag om ramar f�r elevplatser i gymnasie�skolan f�r budget�ret 1990/91,

28.        godk�nna mitt f�rslag tik ramar f�r devplalser i gymnasie�skolan f�rbudget�rd 1991/92,

29.        godk�nna mitt f�rslag till planeringsramar f�r elevplatser i gymnasieskolan f�r budget�ret 1992/93,

30.        godk�nna vad jag har f�rordat om minskning av statsbidraget till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgift f�r gymnasieskolan fr.o.m. redovisnings�rel 1989/90,

31.��� till Bidrag lill driften av gymnasieskolor f�r budget�ret
1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 6240845000 kr.,

dels bereder riksdagen tillf�lle atl ta del av vad jag har anf�rt om

32.� inriktningen f�r direktramama f�r budget�ren 1993/95.

B 19. Bidrag till �tg�rder inom kommunernas uppf�lj ningsansvar f�r ungdom under 18 �r m. m.

1988/89 Utgift 206681753 1989/90 Anslag 236198000 1990/91 F�rslag��� ��188056000

Ur anslaget utg�r statsbidrag enligt f�rordningen (1983:583) om statsbi�drag till uppf�ljningsinsalser f�r ungdomar under 18 �r. Enligt f�rordning�en f�r kommuner statsbidrag f�r uppf�ljningsprogram och administration (allm�nt bidrag). Till arbetsgivare som anst�ller ungdomar p� ungdoms�platser l�mnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunema l�mnas bidrag lill utbildningsinslag under ungdomamas perioder p� ungdomsplats. I vissa fall f�r bidrag som annars utg�r f�r ungdomsplalser och utbildnings�inslag i st�llet anv�ndas lill insatser enligt f�rordningen (S�-FS 1986:120) om f�rs�ksverksamhet med gymnasieutbildning inom ramen f�r individu�ella planer.

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnader f�r bidrag till kommuner enligt f�rordningen (1983:584) om statsbidrag lill utbildning av handledare f�r skolungdomar under praktik p� arbetsplats.

165


 


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

Skol�ver�styrelsen

F�re�draganden

Anslag

Uppf�ljningsprogram m. m.

(allm�nt bidrag) Ungdomsplatser Utbildningsinslag Handledarutbildning

92 790000

120104000

16004000

7 300000

236198000

-11921000

-23640000

-� 3 582000

of

-39143000

-20797000

-23640000

-� 3705000

of

-48142000


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Skol�verstyrelsen

1. Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r vad g�ller tre av utgifts�ndam�len att

medel f�r uppf�ljningsprogram ber�knas f�r 23 300 ungdomar

medel f�r ungdomsplals ber�knas f�r 14600 ungdomar

medel f�r utbildningsinslag ber�knas f�r 7 300 ungdomar

 

2.      S� f�resl�r atl medel f�r handledamtbildning ber�knas of�r�ndrade.

3.      S� f�resl�r all statsbidraget f�r uppf�ljningsprogram och administra�tion (allm�nt bidrag) som varit of�r�ndrat sedan 1983 r�knas upp med h�nsyn lill l�neutvecklingen.

4.      S� ber�knar medelsbehovet under f�rslagsanslaget Bidrag till �tg�r�der inom kommunemasuppf�ljningsansvar f�r ungdom under 18 �r m.m. tik 197055000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

De olika �tg�rderna inom kommunemas uppf�ljningsansvar f�r ungdom under 18 �r har varit f�rem�l f�r en s�rskild utredning som l�mnar sitt bel�nkande vid �rsskiftet. D� jag �nnu inte haft m�jlighet all ta st�llning till utredningens f�rslag f�resl�rjag inga andra f�r�ndringar av dimensio�neringen �n s�dana av automatisk natur.

S� har f�reslagit atl statsbidraget f�r uppf�ljningsprogram och admini�stration (allm�nt bidrag) som varit of�r�ndrat sedan �r 1983 skak r�knas upp med h�nsyn lill l�neutvecklingen. Vad g�ller ungdomsplalserna inom det kommunala uppf�ljningsansvaret har arbetsmarknadens parter ge�mensamt yrkat p� en h�jning av stalsbidragsl�ckningen.

Jag �r inte beredd all nu bitr�da n�gon h�jning av bidragen till verksam�heterna inom uppf�ljningen. Del kommunala uppf�ljningsansvarel skall bed�mas i sin helhet tillsammans med f�rslagen om en ny stmktur f�r gymnasieskolan. Jag vill inte f�regripa den bed�mningen genom n�gra f�r�ndringar betr�ffande bidragen till uppf�ljningsprogram och ung�domsplatser.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

33. att lill Bidrag lid kommunernas uppf�ljningsansvar f�r ung-


166


 


dom under 18 �r m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�slag p� 188 056 000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


B 20. niv�


Bidrag till driften av frist�ende skolor p� gymnasial


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


101394304 110780000 119866000


Riksdagen beslutar om ram f�r det totala antalet �rselevplatser, som f�r ligga lill gmnd f�r statsbidrag till frisl�ende skolor p� gymnasial niv� resp. budget�r. Regeringen fastst�ller f�r varje skola vilken utbildning och hur m�nga �rselevplatser som f�r ligga tik gmnd f�r statsbidrag.

Ur anslaget utg�r bidrag lill bl. a. riksintematskolor, skolor som omfat�tas av privatskolf�rordningen (1967:270), lill vilka numera �ven h�nf�rs lanthush�llsskolorna Vackstan�sskolan och Apelrydsskolan, saml lik Bergsskolan i Filipstad. Statsbidrag utg�r enligt f�rordningen (1988:681) om statsbidrag till riksinternatskolor och vissa privatskolor m.m. och enligt f�rordningen (1989:374) om statsbidrag f�r undervisning p� gmnd�skoleniv� vid riksintematskolor och vissa privatskolor.

Fr�n anslaget bekostas ocks� statsbidrag lill s�dana skolor med enskild huvudman som av regeringen har f�rklarats ber�ttigade till statsbidrag enligt f�rordningen (1984:573) om statsbidrag till frist�ende skolor p� gymnasial niv�. Statsbidrag utg�r per ianspr�klagen �rsdevplats med be�lopp som regeringen �rligen fastst�ller per h�gstadieelev enligt f�rordning�en (1983:97) om statsbidrag lik frist�ende skolor f�r skolpliktiga elever. Detta belopp multipliceras med en faktor, som regeringen fastst�ller f�r utbildning vid resp. skola.

Ur anslaget bekostas �ven vissa statsbidrag enligt s�rskilda f�reskrifter, bl.a. lill engelskspr�kig internationell gymnasial utbildning (IB-ulbild-ningen) vid Sigtunaskolan Humanistiska L�roverket (S�-FS 1982:202).


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

 

Skol�ver-

F�re-

 

 

 

styrelsen

draganden

Anslag

 

 

 

1.

Riksinternatskolor

31 116000

.+2437000

+ 1556000

2.

Bergsskolan i Filipsstad

3484000

+� 213000

+�� 174000

3.

Vissa privatskolor

33947000

-t-l 197000

+ 2037000

4.

Vackstan�sskolan,

 

 

 

 

Apelrydsskolan

3064000

-�� 104000

+�� 153000

5.

Frist�ende skolor utan

 

 

 

 

statligt reglerade tj�nster

38129000

+ 3614000

+ 5125000

6.

Till regeringens

 

 

 

 

disposition

1 040000

of

+���� 41000

 

 

110780000

+ 7357000

+ 9086000


167


 


Skol�verstyrelsen���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak f�ljande.

1.Pris- och l�neomr�kning 2817 000 kr.

2.      S� ber�knar behovet av antalet stalsbidragsgmndande �rselevplatser budget�ret 1990/91 lill 4465.

3.      S� ber�knar medelsbehovel under f�rslagsanslaget Bidrag till driften av frisl�ende skolor p� gymnasial niv� till 118 137 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat pris- och l�neomr�kning med 6 686 000 kr.

Riksdagen fastsl�kde p� gmndval av f�rslag i prop. 1988/89:100 (UbU 16, rskr. 206) den totala rarnen f�r frist�ende skolor p� gymnasial niv� till 4255 �rselevplatser. F�r att ge utrymme f�r beg�rda �kningar av stalsbidragsgmndande organisation vid vissa skolor och i vissa fall f�r nytillkommande skolor finner jag det n�dv�ndigt all f�resl� en �kning av ramen till 4470 �rselevplalser.(2)

I enlighet med vad jag anf�rt under anslaget Bil. Bidrag lill driften av grundskolor m. m. anser jag alt bidrag b�r kunna utg� ocks� f�r hem�spr�ksundervisning vid frist�ende skolor p� gymnasial niv� med utbild�ningar motsvarande gymnasieskolans allm�nna studiev�gar. Undantagna b�r vara internalionella skolor och liknande skolor. Jag avser all senare �terkomma till regeringen med f�tslag till besl�mmelser i fr�gan. Jag har ber�knat 300000 kr. f�rdetta �ndam�l.

Linder anslaget Bil. Bidrag lill driften av gmndskolor m.m. harjag f�rordat en minskning av statsbidraget till sjukf�rs�kringsavgift och folk�pensionsavgift vid vissa skolformer. Minskningen b�r avse �ven statsbi�draget lill riksintematskolor, vissa privatskolor och Bergsskolan i Filipslad fr.o.m. redovisnings�ret 1989/90. Del b�r ankomma p� regeringen att meddela erforderliga f�reskrifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

34.       godk�nna mitt f�rslag till ram f�r budget�ret 1990/91 f�r statsbidragsgrundande �rselevplatser vid frist�ende skolor p� gym�nasial niv�,

35.       godk�nna mitt f�rslag dll st�d f�r hemspr�ksundervisning vid frist�ende skolor p� gymnasial niv� med allm�nna studiev�gar,

36.       godk�nna vad jag har f�rordat om minskning av statsbidraget till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgift fr.o.m. redovis�nings�ret 1989/90,

37.       till Bidrag lid drijlen av frisl�ende skolor p� gymnasial niv� f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 119 866000 kr.

168


 


Investeringsbidrag

B 21. Bidrag till utrustning f�r gymnasieskolan m. m.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


82943 859 101844000 103 295000


Reservation


135124980


Fr�n anslaget utg�r statsbidrag till anskaffning av utmstning i gymnasie�skolan. Best�mmelser om bidrag finns i f�rordningen (1987:708) om statsbidrag till anskaffning av utmstning i gymnasieskolan.

Kommuner har enligt f�reskriftema r�ll alt i m�n av medel f�

-�� startbidrag tik anskaffning av stadigvarande utmstning f�r karakt�rs�
�mnena p� studiev�gar inom de tekniskt-industriella och tekniskt-naturve-
tenskapliga omr�dena d� en f�r kommunens gymnasieskola ny studiev�g
inf�rs eller d� antalet platser p� en redan inf�rd studiev�g ut�kas,

������ kompletteringsbidrag d� undervisningen p� en redan inf�rd studiev�g
�verg�r i f�rs�k med tre�rig yrkesinriktad utbildning eller i andra fall l�ggs
om
till f�ljd av nya f�reskrifter som medf�r behov av ny utmstning f�r
karakt�rs�mnen p� samma studiev�gar som �r ber�ttigade lill slartbidrag
samt f�r studiev�gar inom det ekonomiskl-merkantila omr�det.

S�rskilda f�reskrifter g�ller i fr�ga om statsbidrag till kostnader f�r datorutrustning och programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av rege�ringen i varje enskilt fall kan ur anslaget ocks� anvisas medel f�r s�rskih verksamhetsst�d lill vissa l�gfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Ur anslaget utg�r efler s�rskilda beslut av regeringen medel f�r st�d f�r verksamheten vid tekniska centra d�r gymnasieskolan medverkar.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


 


Skol�ver�styrelsen


F�re�draganden


 

Anslag

 

 

 

1.���� Statsbidrag till kostnader
f�r startoch kom-pletterings-
bidragm.m.

2.�� Datorutrustning och
programvara

3.��� St�d till teknikcentra

72 844000

16000000 7000000

+ 4371000

+�� 960000 -7000000

+ 2914000

+�� 640000 of

4.�� Till regeringens disposition

6000000

+�� 360000

-2103000

 

101844000

-1309000

+ 1451000


Skol�verstyrelsen

1.Prisomr�kning 6 111 000 kr.

2.      Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�ratt l�nsskoln�mnderna f�r fatta beslut om kompletteringsbidrag.

3.      S� f�resl�r att start- och komplelleringsbidrag skall kunna utg� tik studiev�gar inom f�rs�ksverksamheten med tre�rig yrkesinriktad gymna�sieutbildning oberoende av huvudman och sektorstillh�righet.

4.      S� f�resl�r att st�dd till tekniska centra avvecklas.


169


 


5.        S� ber�knar medelsbehovet under reservationsanslaget Bidrag lill���� Prop. 1989/90:100 utmstning f�r gymnasieskolan m.m. rill 100535000 kr.������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 10

6.        S� f�resl�r of�r�ndrad ram f�r start- och kompletteringsbidrag tik kostnader f�r utmstning inom gymnasieskolan f�r f�ljande �r.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat prisomr�kning med totalt 3 651000 kr.

Skol�verstyrelsen (S�) ser f�r n�rvarande �ver konstmktionen av stats�bidrag till utmstning i syfte att f�renkla hanteringen av dessa bidrag. S� avser att �terkomma i n�sta anslagsframst�llning med f�rslag. I avvaktan p� ett s�dant f�renklat statsbidragssystem f�resl�r S� att l�nsskoln�mn�dema skall f� besluta om kompletleringsbidragen. Jag bitr�der S�:s f�r�slag i denna fr�ga.(2)

F�rs�ksperioden med tre�riga yrkesinriktade linjer g�r l�s�ret 1990/91 in p� sitt tredje �r. Jag avser f�resl� regeringen att i den tidigare aviserade propositionen om reformering av gymnasieskolan la upp fr�gan om stats�bidrag till utmstning. Jag �r d�rf�r inte beredd atl nu ta st�llning lill fr�gan om slartbidrag �ven till landslingskommuner.(3)

Regeringen uppdrog f�r tv� �r sedan �t statens industriverk (SIND), styrelsen f�r teknisk utveckling (:STU) och S� all utv�rdera verksamheten vid ca 20 tekniska centra.

I sin slutrapport pekar de tre verken p� att de elever som haft undervis�ning i tekniska centra oftast varit elever fr�n gymnasieskolans fyra�riga tekniska linje. D� antalet elever i �rskurs 4 nu successivt minskar n�r den tv��riga ingenj�rsutbildningen byggs upp i h�gskolan minskar behovet atl tillgodose denna devkalegori med modern utmstning och modern leknik. Med en f�rs�ksverksamhet med tre�rig yrkesutbildning och teknikeml�bildning kvarst�r dock gymnasieskolans behov av tillg�ng lill de tj�nster som kan kanaliseras genom ett tekniskt centmm. M�nga tekniska centra �r ocks� vikliga fortbildningscentra f�r l�rare i s�v�l tekniska �mnen som yrkeslekniska �mnen.

I de regionalpolitiskt motiverade utbildningssatsningar som regeringen gjort de senaste tv� �ren har dd visat sig all skapandet av ett tekniskt centmm kan ha en vitaliserande effekt p� s�v�l gymnasieskolan i en liten kommun som p� sm�f�retagen i regionen.

Jag �r d�rf�r inte nu beredd atl bitr�da S�:s f�rslag om en avveckling av sl�del till tekniska centra.

Fr�n anslaget l�mnas bl.a. bidrag lill yrkesdansamlbildningen i gymna�sieskolan i Stockholms kommun. Jag har under anslaget B 18. Bidrag lill driften av gymnasieskolor punkt 5. redovisat min �sikt atl delta bidrag b�r �kas samt utg� under del n�mnda anslaget. Jag avr�knar d�rf�r 2 200000 kr. fr�n detta anslag.

Jag f�resl�r atl 75 758000 kr. f�r g�lla som planeringsramar f�r start-och komplelleringsbidragel budget�ren 1991/92 och 1992/93, dvs. samma be�lopp som jag f�resl�r f�r 1990/91.

170


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all�������������������������������������� * "

38.       godk�nna vad jag f�rordat om start- och komplelleringsbidrag f�r utmstning till gymnasieskolan,

39.       godk�nna mitt f�rslag lill planeringsramar f�r anslaget,

40.       lill Bidrag till utrustning f�r gymnasieskolan m. m. f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 103 295 000 kr.

171


 


c.�� Vuxenutbildning��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 10 c 1. Bidrag till kommunal utbildning f�r vuxna

1988/89 Utgift 1 130718000 1989/90 Anslag 1211593 000 1990/91 F�rslag�� 1621598000

I kommunal utbildning f�r vuxna ing�r gmndutbildning f�r vuxna (gmndvux), kommunal vuxenutbildning (komvux) och vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux).

De gmndl�ggande best�mmelsema finns i vuxenutbildningslagen (1984:1118).

Fr�n anslaget utbetalas statsbidrag till driften enligt best�mmelserna i vuxenutbildningsf�rordningen (1985:288) och f�rordningen (1988:816) om vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda. Statsbidrag l�mnas i form av

1.skolledningsbidrag,

2.      undervisningsbidrag,

3.      s�rskilda l�nekostnadsbidrag,

4.      socialavgiftsbidrag och

5.      schablontik�gg.

Statsbidraget utbetalas i form av f�rskott och slulreglering.

Ur anslaget ers�tts �ven kostnader f�r bl. a.

bidrag till lokal skolutveckling enligt f�rordningen (1982:608) om stats�bidrag lill lokal skolutveckling m. m.,

bidrag tik vissa handikapp�tg�rder m.m. enligt f�rordningen (1989:614) om statsbidrag till vissa handikapp�tg�rder m. m. inom kom�munal utbildning f�r vuxna saml

bidrag till s�rskilda kostnader i anslutning till genomf�randel av s�rvux.

Enligt f�rordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag tik kommunal utbildning skall flertalet statsbidrag lill komvux minskas med 2% av del belopp som annars skulle ha utg�tt. 1 fr�ga om landstingskom�munal v�rdutbildning g�rs en minskning med 20%.

Regeringen fastst�ller f�r varje redovisnings�r det antal undervisnings�limmar av olika slag (riksramar) som f�r disponeras i riket. Timmama f�rdelas enligt f�rordningen (1987:736) om timramar f�r kommunal ut�bildning f�r vuxna.

Enligt lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolv�sendet m. m. f�r en kommun eller landstingskommun som �r huvudman f�r komvux i anslutning d�rtill bedriva uppdragsutbild�ning som i fr�ga om art och niv� anknyter till den verksamhet som f�r f�rekomma i huvudmannens komvux. Vissa n�rmare f�reskrifter finns i f�rordningen (1986:65) om uppdragsutbildning i anslutning lill kommu�nal vuxenutbildning. Uppdragsutbildningen skall inte medf�ra n�gra kost�nader f�r staten. N�r en l�rare med statligt reglerad anst�kning undervisar deltagare i uppdragsutbildning skall huvudmannen lill staten betala bl. a. viss ers�ttning som tillf�rs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

172


 


Skol�verstyrelsen

Kommunal utbildning f�r vuxna har under budget�ret 1988/89 anordnats i 282 kommuner och 23 landstingskommuner. Antalet vuxenutbildnings�enheter uppgick den Ijuli 1989 tik 167.

Antalet deltagare inom gmndvux och s�rvux framg�r av f�ljande sam�manst�llning.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

1986/87���������� 1987/88���������� 1988/89

1989/90��������� 1990/91 (ber�kn.)������� (ber�kn.)

Grundvux������ 21435������������ 22155������������ 25 500 S�rvux������������������ _������������������� _����������������� 600

24000������������ 24000 600���������������� 600

Antalet kursdeltagare i koinvux framg�r av

f�ljande sammanst�llning.

Kursdeltagare l�s�ret

1987/88��������� 1988/89 (ber�kn.)

1989/90��������� 1990/91 (ber�kn.)������� (ber�kn.)


Grundskolekurser
(etapp 1)
������������������������� 112479

Gymnasieskolekurser
(allm�nna �mnen-
etapperna 2-4)
���������������� 248 277
Gymnasieskolekurser
(yrkesutbildning)
������������� 157443


IIOOOO

IIOOOO

110000

240000���������� 240000���������� 240000

150000���������� 150000���������� 150000


 


Summa


518199


500000


500000


500000


Antalet undervisningstimmar framg�r av f�ljande sammanst�llning.


1987/88' Utnyttjade


1988/89' Utnyttjade


1989/90��������� 1990/91

Riksramar����� S�:s f�rslag


 


Grundvux������������������������� 1268000

S�rvux����������������������������������������

Komvux:

grundskolekurser

(etapp 1)��������������������������� 803000

gymnasieskolekurser

(allm�nna �mnen

etapperna 2-4)���������������� 1064 000

gymnasieskolekurser

(yrkesutbildning)��������������� 811000


1277 500������� 1267 200

49900������������ 54450

750500

767250

1082200�������� 1059 300

833 300��������� 831600


of. of.

1600

of of


 


Summa


3946000


3993400


3979800


1600


Inkl. �verf�ringar fr�n gymnasieskolans lilla ram.


Skol�verstyrelsens (S�) anslagsframst�llning f�r budgd�ret 1990/91 in�neb�r i huvudsak f�ljande:

1.� Pris- och l�neomr�kning 12 571000 kr.

2.  S� p�talar behovet av en �kning av antalet undervisningstimmar f�r s�rvux. 1 brist p� finansieringsaltemaliv avst�r S� fr�n alt framl�gga n�got konkret f�rslag.

3.  S� har i skrivelse den 26 maj 1989 hemst�kt om alt f� p�b�rja f�rs�ksverksamhet med en f�r�ndrad uppl�ggning av naturorienterande


173


 


och samh�llsorienterande �mnen p� gmndskoleniv� (etapp I) i komvux.���� Prop. 1989/90:100

Den nya uppl�ggningen inneb�r att �mnena indelas i moduler och skall���� Bil. 10

kunna l�sas �mnesinlegreral. F�r genomf�rande av f�rs�ksverksamheten

under budget�ret 1990/91 hemst�ller S� om 200000 kr. S� f�resl�r att

kostnaden finansieras genom en minskning med 750 undervisningslimmar

f�r gmndskolekurser i komvux.

4.      S� f�resl�r atl en �kad medelstikddning till den av F�rbundet mot l�s- och skrivsv�righeter bedrivna verksamheten med Skrivknuten (se anslaget B I. Skol�verstyrelsen) finansieras genom en minskning med 850 undervisningstimmar f�r gmndskolekurser i komvux.

5.      Undervisningslimmarna f�r gymnasieskolekurser i komvux �r nu uppdelade p� tv� limramar, en f�r allm�nna �mnen och en f�r yrkes�m�nen. S� konstaterar att det inte finns n�gon sj�lvklar gr�ns mellan �mne�na. S� f�resl�r d�rf�r att den nuvarande uppdelningen p� tv� limramar ers�tts med en gemensam ram f�r gymnasiala kurser.

6.      Skolledningsresursen f�r en vuxenutbildningsenhet �r v�sentligt l�gre �n skolledningsresursen f�r en gymnasieskolenhet av motsvarande storlek. Skolledningen f�r en vuxenutbildningsenhet har ansvar f�r ett mycket brett register av utbildningar, som svarar mol hela gmndskolan och gym�nasieskolan, samt f�r yrkesinriktade kurser, som saknar motsvarighet i ungdomsskolan. En h�jning av skolledningsresursen f�r vuxenutbildning�en s� alt den i vart fall n�r j�mf�rbarhet med gymnasieskolans skolled�ningsresurs �r motiverad av flera sk�l. S� kan dock inte anvisa realistiska alternativ f�r att finansiera en s�dan reform.

F�redragandens �verv�ganden

F�rs�ksverksamhet

Skol�verstyrelsen (S�) har hemst�llt alt f� p�b�rja f�rs�ksverksamhet med en f�r�ndrad uppl�ggning av orienterings�mnena p� grundskoleniv�n (etapp I) i komvux. Regeringen utf�rdade den 21 juni 1989 myndighels�specifika direktiv f�r en f�rdjupad anslagsframst�llning f�r budget�ren 1991/92-1993/94 fr�n S�. Av dessa direktiv framg�r bl.a. atl regeringen har f�r avsikt atl se �ver vuxenulbildningsomr�dets stmktur och organisa�tion i syfte all under �r 1991 presentera ett program f�r vuxenutbildningen p� kort och l�ng sikt. Mot denna bakgmnd �r jag inte beredd atl f�rorda n�gon f�rs�ksverksamhet utan vill behandla f�rslag lill f�r�ndringar av komvux stmktur i detta st�rre sammanhang. (3)

Undervisningsresurser och skolledningsresurser

F�r att finansiera dels genomf�randel av den f�reslagna f�rs�ksverksam�
heten med orienterings�mnen i komvux, dels en �kad medelstilldelning lill
F�rbundet mot l�s- och skrivsv�righeter (FMLS) har S� f�reslagit en
minskning av gmndskolelimmarna i komvux med sammanlagt 1 600 lim�
mar. Fr�gan om bidrag till FMLS harjag behandlat under anslaget B 1.
Skol�verstyrelsen. Jag �r inte beredd atl f�rorda n�gon minskad omfatt�
ning av kommunernas vuxenutbildning. (3 och 4)
���������������������������������������������������������� 174


 


S� har vidare f�reslagit att den nuvarande uppdelningen av gymnasie- Prop. 1989/90:100 skoletimmarna f�r komvux p� tv� limramar, n�mligen en f�r allm�nna Bil. 10 �mnen och en f�r yrkes�mnen, slopas och ers�tts med en gemensam timram. Eftersom det ankommer p� regeringen att fastst�lla riksramarna �r inget st�llningstagande fr�n riksdagen p�kallat f�r en s�dan f�r�ndring. F�r riksdagens information vill jag emellertid n�mna att jag f�r n�rvaran�de inte �r beredd att bitr�da f�rslaget. Inom utbildningsdepartementet p�g�r, somjag n�mnt i mitt inledande anf�rande, ell arbete inom det s. k. skolprojektet som syftar till att �ka schabloniseringen av statsbidraget f�r att kunna �ka kommunemas frihet att disponera det. Det nu g�llande statsbidragssystemet har inte varit i kraft mer �n ett drygt redovisnings�r. En sammanslagning av dessa limramar skulle p�verka bidragsbeloppen i det nuvarande statsbidragssystemet p� ett s�tt som �nnu inte har analyse�rats. (5)

S� har p�talat behovet av �kat antal undervisningstimmar f�r s�rvux. F�r att m�jligg�ra det harjag vid medelsber�kningen utg�tt fr�n en viss �kning av totalramen undervisningstimmar. (2)

S� anf�r all en h�jning av skolledningsresursen f�r vuxenutbildningen, s� all den n�r j�mf�rbarhet med gymnasieskolans skolledningsresurs, �r motiverad. I likhet med S� harjag inte funnit det m�jligt att finansiera en s�dan reform. (6)

Statsbidrag tdl vissa socialavgifter

Jag vill erinra om all jag under anslaget Bil. Bidrag lill driften av grundskolor m.m. har f�rordat en minskning av statsbidraget till sjukf�r�s�kringsavgift och folkpensionsavgift vid vissa skolformer. Minskningen b�r avse �ven den kommunala utbildningen f�r vuxna fr.o.m. redovis�nings�rel 1989/90. Det b�r ankomma p� regeringen alt meddela erforderli�ga f�reskrifter.

Bidrag lill lokal skolutveckling

Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:4, UbU 7, rskr. 95) att en ny specialpedagogisk p�byggnadsulbildning f�r inr�ttas fr.o.m. budget�ret 1990/91. Alla studerande p� den nya linjen skall ha r�tt lik utbildningsar�vode under utbildningstiden. Jag kommer i del f�ljande alt f�resl� atl dessa ulbildningsarvoden utbetalas fr�n ell nytt anslag, F 8. Ulbildningsar�voden lill studerande vid vissa l�rarutbildningar. Della leder till att med�len f�r lokal skolutveckling inte belastas med kostnader f�r l�nef�rm�ner f�r de l�rare som genomg�r denna utbildning. Med h�nsyn h�rtill f�rordar jag atl f�revarande anslag minskas med 400000 kr. Det inneb�r en s�nk�ning av procentsatsen f�r bidrag lill lokal skolutveckling fr�n 1,67 lill 1,63 fr.o.m. redovisnings�rel 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

1. godk�nna vad jag har f�rordat om minskning av statsbidraget�������������������������� 175


 


till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgift f�r den kommunala utbildningen f�r vuxna fr. o. m. redovisnings�ret 1989/90,

2. lill Bidrag tdl kommunal utbildning f�r vuxna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1621 598000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


C 2. Statens skolor f�r vuxna: Utbildningskostnader

1988/89 Utgift��������� 21170165

1989/90 Anslag������� 23075000 1990/91 F�rslag������ 25 269000

Statens skolor f�r vuxna (SSV) i H�rn�sand och Norrk�ping utg�r ett komplement lik den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

De gmndl�ggande best�mmelsema om SSV finns i vuxenutbildnings�lagen (1984:1118). Ytteriigare f�reskrifter finns bl. a. i vuxenutbildnings�f�rordningen (1985:288), f�rordningen (1984:1120) om inbyggd utbild�ning i kommunal och statlig vuivenutbildning, f�rordningen (1986:348) om utveckling av verksamheten vid statens skolor f�r vuxna och f�rord�ningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens skolor f�r vuxna. Ers�ttningen f�r uppdragsutbildning skall motsvara samtliga statliga kost�nader med anledning av uppdraget.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

 

 

L�rarpersonal

40,5

of

�vrig personal

28,5

of

Undervisnings timmar

27350-

of.'

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

22047000

+ 2123000

(d�rav l�nekostnader)

(19801000)

(+1236000)

Utveckling av verksamheten

 

 

vid statens skolor

 

 

f�r vuxna

275000

+���� 17000

St�d�tg�rder f�r handi-

 

 

kappade studerande

81000

+�� ����7000

Lokallcostnader

672000

+���� 47000

 

23075000

+ 2194000

Exkl. den bist�ndsrelaterade verksamheten vid SSV i H�m�sand.


Skol�verstyrelsen

Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r f�ljande:

1.�� Pris- och l�neomr�kning 316 000 kr.

2.      S� f�resl�r all medel tillf�rs anslaget under en f�rslagsvis betecknad anslagspost f�r atl kompensera bortfallet av tj�nstebrevsr�tlen.

3.      S� ber�knar medelsbehovel under f�rslagsanslaget Statens skolor f�r vuxna: Utbildningskostnader f�r budget�ret 1990/91 till 23001000 kr.

I skrivelse den 23 oktober 1989 har S� redovisat resultatet av en


176


 


utv�rdering av verksamheten vid statens skolor f�r vuxna och formema���� Prop. 1989/90:100
f�r denna verksamhet i vissa avseenden.
������������������������������������������������ Bil. 10

F�redragandens �verv�ganden

Pri.'i- och l�neomr�kning m. m.

Vid min ber�kning av h�gsll�neposten har jag gjort sedvanlig l�neomr�k�ning (+1236000 kr.). Jag har prisomr�knal medlen f�r �vriga f�rvall�ningskoslnader (-1-130000 kr.) och st�d�tg�rder f�r handikappade stude�rande (-1-7000 kr.) samt lokalkostnader ( + 47000 kr.). Vidare har jag l�neomr�knal medlen f�r utveckling av verksamheten vid statens skolor f�r vuxna (SSV) (+17000 kr.). Jag har ocks� minskat medlen f�r �vriga f�rvaltningskostnader med de 390000 kr. som utgjorde en eng�ngsanvis�ning f�r att t�cka kostnaderna f�r en ny telefonv�xel i H�m�sand under budget�ret 1989/90.(1)

Avveckling av tj�nstebrevsr�tlen m. m.

Tj�nstebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r SSV fr. o. m. den 1 juli 1990. F�r att kompensera skoloma f�r portokostnader harjag tillf�rt anslaget 1 185000 kr. (2) Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r all kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91.1 enlighet h�rmed tillf�rs anslaget 6000 kr.

Timram

I likhet med skol�verstyrelsen (S�) r�knar jag med ell of�r�ndrat antal undervisningslimmar.

Huvudf�rslag

Jag har vid min ber�kning av anslaget utg�tt fr�n ell huvudf�rslag med en real minskning med 2% av administrativa kostnader ( � 44000 kr.).

Medel f�r spr�kutbildning inf�r U-landsarbele

Statens skola f�r vuxna i H�rn�sand (SSVH) anordnar sedan budget�ret 1981/82 spr�kutbildning inf�r U-landsarbde. Medel f�r denna verksam�het anvisas fr.o.m. 1988/89 under de b�da anslagen till SSV p� �ttonde huvudtiteln. Jag ber�knar sammanlagt 702000 kr. f�r �ndam�let under budget�ret 1990/91, varav 605000 kr. ( + 36000 kr.) under f�revarande anslag. Beloppet finansieras genom avr�kning fr�n bist�ndsramen.

Utv�rdering av verksamheten

S� har p� uppdrag av regeringen gjort en utv�rdering av verksamheten vid

SSV och l�mnat f�rslag till v�sentliga f�r�ndringar. S�:s utv�rderingsrap-������������������������� 177

12�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


port bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. I avvaktan p� della���� Prop. 1989/90:100 r�knar jag f�r n�sta budget�r inte med andra f�r�ndringar under anslaget���� Bil. 10 �n s�dana av automatisk natur.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

3. att lill Statens skolor f�r vuxna: Utbildningskostnader f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 25 269 000 kr.

C 3. Statens skolor f�r vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

1988/89 Utgift����������� 4829692�������������� Reservation���������������� 180655

1989/90 Anslag��������� 5 215000

1990/91 F�rslag��������� 5 827000

Ur anslaget betalas material f�r sj�lvstudier och andra l�romedel och hj�lpmedel som anv�nds i utbildningen saml ulmslningskompleltering m. m. vid statens skolor f�r vuxna.

Anslaget tillf�rs inkomster fr�n avgifter f�r studiematerial och andra hj�lpmedel enligt 4 kap. 4 a� vuxenutbildningsf�rordningen (1985:288). Inkomsterna har ber�knats till 1 417000 kr. f�r innevarande budget�r.

Skol�verstyrelsen

1.      Prisomr�kning 607000 kr.

2.      Skol�verstyrelsen (S�) f�resl�r all anslaget tillf�rs 20000 kr. avseen�de ers�ttning f�r kopiering.

3.      S� ber�knar inkomsterna fr�n de studerandes avgifter f�r studiemate�rial lik 1550000 kr.

4.      S� ber�knar medelsbehovel under reservationsanslaget Statens sko�lor f�r vuxna: Undervisningsmar.erial m.m. f�r budget�ret 1990/91 till 5 842000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har gjort prisomr�kning med ett n�got l�gre belopp �n skol�verstyrel�sen (S�) av bmttoutgiftema f�r undervisningsmaterial m.m. ( + 593000 kr.).(l)

Jag har vid min ber�kning av anslaget utg�tt fr�n ett huvudf�rslag med en real minskning med 2% av den del av anslaget som inte avser undervis�ningsmaterial (-10000 kr.).

Jag har ber�knat medel (19 000 kr.) f�r kopiering enligt avtal om r�ll lill kopiering f�r undervisnings�ndam�l. (2)

Jag ber�knar inkomstema fr�n de studerandes avgifter f�r undervis�ningsmaterial till 1 629000 kr. (3)

Som framg�tt av min f�redragning av f�reg�ende anslag b�r medel f�r
undervisningsmaterial m. m. i anslutning till den spr�kutbildning inf�r U-��������������������������� 178


 


landsarbete som bedrivs vid skolan i H�m�sand anvisas under f�revaran-���� Prop. 1989/90:100 de anslag. F�r budget�ret 1990/91 b�r 97000 kr. (+ 11 000 kr.) anvisas f�r���� Bil. 10 �ndam�let. Beloppet finansieras genom avr�kning fr�n bist�ndsramen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

4. att till Statens skolor f�r vuxna: Undervisningsmaterial m. m. f�rbudget�rd 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 5 827000 kr.'

C 4. Bidrag till studief�rbunden m.m.

1988/89 Utgift 1097 881000 1989/90 Anslag I 119 828000 1990/91 F�rslag��� I 166633000

Enligt de gmnder som har godtagits av 1981 �rs riksdag (prop. 1980/81:127, UbU 36, KrU 6y, rskr. 386) utg�r ur detta anslag bidrag lill studiecirklar, lill kulturverksamhet i studief�rbunden, till studief�rbun�dens organisation, pedagogiska verksamhd och verksamhet f�r handikap�pade saml till Folkbildningsf�rbundel och l�nsbildningsf�rbunden. Med�len till kulturverksamhet samt till Folkbildningsf�rbundet och l�nsbild�ningsf�rbunden disponeras av statens kulturr�d. �vriga medel disponeras av skol�verstyrelsen.

Enligt f�rordningen (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar m.m. utg�r schablonbidrag, till�ggsbidrag och bidrag lill kostnader f�r resekosl-nadsers�ttningar och traktamenten f�r vissa studiecirklar. Schablonbidrag utg�r med 103 resp. 30 kr. f�r varje studietimme. Det h�gre schablonbi�draget utg�r under budget�ren 1989/90 - 1991/92 f�r 6725 500 studie�timmar.

Upp till 10% av antalet timmar f�r vilka h�gre schablonbidrag utg�r, dvs. h�gst 672 550 limmar, f�r anv�ndas p� ell friare s�ll enligt 21 a � f�rordningen fr�mst lill verksamhet f�r korttidsutbildade och d�mt�ver f�r andra med motsvarande s�rskilda behov. Till�ggsbidrag utg�r till vissa studiecirklar med 30 kr. f�r varje studietimme.

Till studiecirklar inom de kommuner som ing�r i st�domr�dena A, B och C enligt best�mmelserna om regionalpolitiskt st�d utg�r till�ggsbidrag med 15 kr. f�r varje studietimme.

F�r vatje studietimme enligt 21 a � f�rordningen utg�r ut�ver eventuella �vriga till�ggsbidrag ett s�rskilt bidrag om 43 kr.

Enligt f�rordningen (1981:519) om statsbidrag lill kukurverksamhel i studief�rbunden m. m. utg�r bidrag till s�dan verksamhet som anordnas av studief�rbund, f�rel�sningsf�reningar och andra ideella f�reningar.

Statsbidrag till studief�rbundens centrala organisationskostnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete saml deras verksamhet f�r handikappade, utg�r enligt best�mmelser i f�rordningen om statsbidrag lill studiecirklar m. m.

70 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbild-������������������������������ 179


 


ningsavgiften f�r innevarande budget�r anv�nds lill att delvis finansiera anslaget Bidrag lill studief�rbunden m. m.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


1.       Bidrag till studie�cirklar, ./o>5/a.g.s-vis

2.       Bidrag till kultur�verksamhet

3.       Bidrag till studie�f�rbundens centrala organisationskostnader

4.       Bidrag till Folkbild-ningsf�rbundet och l�nsbildningsf�rbunden

5.       Bidrag till studie�f�rbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete

6.       Bidrag till studie�f�rbundens verksamhet f�r handikappade

7.       S�:s konferenser f�r studief�rbunden


878076000��������� +37 272000

125000000�������� +� 5000000

60981000��������� +� 2 364000

3537000��������� +���� 141000

30519000

+�� 1157000

21563000���������� +���� 863000

152000��������� +�������� 8000

1119828000���������� +46805000


 


Skol�verstyrelsen

1.Pris- och l�neomr�kning 85615 000 kr.

Eftersom del l�gre schablonbidragel avses l�cka en v�sentlig del av kostnadema f�r s�dana studiecirldar som anordnas ulan all cirkekedarar-vode utg�r, till�mpar skol�verstyrelsen (S�) l�neomr�kning endast f�r den del av det h�gre schablonbidragel som �verstiger niv�n f�r del l�gre schablonbidraget (70,9% av 103 kr.). F�r resterande andel av det h�gre schablonbidraget och f�r hela del l�gre till�mpar S� prisomr�kning. F�r �vriga anslagsposter som inneh�ller s�v�l pris- som l�neomr�kning lik-l�mpar S� genomg�ende prisomr�kning f�r halva beloppet. L�neomr�k�ningen baseras p� del avtal som Folkbildningsf�rbundet tr�ffade i maj 1989.

2.     S� f�resl�r att den nuvarande basbidragsdelen av bidraget till studie�f�rbundens centrala organisalionskostnader i ett f�rsta steg h�js fr�n 160000 kr. lill 200000 kr. per studief�rbund. F�rslaget medf�r inte n�gon kostnads�kning f�r statsverket.

3.     Vidare f�resl�r S� att en s�rskild basbidragsdel, av samma typ som f�r bidragei till studief�rbundens centrala organisationskostnader, inf�rs f�r bidragei till studief�rbundens pedagogiska verksamhet och utveck�lingsarbete. 1 ell f�rsta steg f�resl�s basbidraget uppg� till 100000 kr. per studief�rbund. F�rslaget medf�r inte n�gon kostnads�kning f�r statsver�ket.

4.     S� anser att bidragei till studief�rbundens verksamhet f�r handikap�pade b�r h�jas med 3 milj.kr. ut�ver ordinarie pris- och l�neomr�kning. S� har dock inte kunnat finna n�gon m�jlighet att finansiera en s�dan


180


 


�kning men anser del angel�gel att �kningen kommer till st�nd f�r den���� Prop. 1989/90:100 h�ndelse s�rskilda medel f�r reformer inom handikappomr�det kommer��� Bil. 10 att st�llas till f�rfogande.

5. Anslagsposten Bidrag till studiecirklar �r underbudgderad. S� ber�k�nar med anledning av underbudgeteringen en �kning av anslaget med 52,216 milj.kr.

Statens kulturr�d

Statens kulturr�d f�resl�r en �kning av anslagsposten Bidrag till kultur�verksamhet m. m. med 27 500000 kr., varav 20 milj.kr. utg�r en f�rst�rk�ning av bidragei och 7,5 milj.kr. kompensation f�r kostnadsutvecklingen.

Kulturr�det ger exempel p� olika verksamheter som b�r utvecklas. T. ex. framh�lls att barn och ungdomar i akt h�gre utstr�ckning har kommit att della i studief�rbundens kulturverksamhet i och med alt ingen �ldersgr�ns f�r dellagande finns d�r j�mf�rt med vad som g�ller f�r en studiecirkel. Satsningar p� barn och ungdom inneb�r all del st�lls stora krav p� kvalitet i verksamheten. Flera och b�ttre arrangemang f�r dessa grupper �r en m�ls�ttning som alla studief�rbund �r �verens om.

Kulturr�det betonar vidare viklen av f�rb�ttrade ekonomiska f�mts�tt�ningar f�r utvecklingsverksamhet. Inom ramen f�r r�dels bidrag lill ut�vecklingsverksamhet har projekt med kullurinslilulioner och folkbildning liksom kulturarbetare och studief�rbund st�tts. Om de ekonomiska f�rut�s�ttningarna f�rb�ttras b�r denna verksamhet kunna utvecklas ytterligare inom ramen f�r regulj�ra bidrag. En satsning b�r l.ex. g�ras f�r alt utveckla samarbetet mellan studief�rbund och olika intressenter p� teater�omr�det. Genom olika stimulans�tg�rder fr�n r�dets sida bl. a. i form av st�d lill flera teaterkonferenser under kommande budget�r, hoppas r�det f� ig�ng olika samarbelsprojekl. Etl mera utvecklat samarbete b�r ocks� vara m�jligt mellan studief�rbunden och Riksleaterns regionala och lokala f�reningar.

Kulturr�det p�pekar vikten av all studiecirklar och kullurgmpper g�rs n�got s� n�r j�mb�rdiga vad g�ller ekonomiska f�ruts�ttningar. Enligt kulturr�dets uppfattning styr de ekonomiska f�mts�ttningarna �ver den pedagogiska uppl�ggningen s� l�nge del �r mer f�rdelaktigt all arrangera verksamheten som studiecirkel �n som kullurgmpp.

Under anslagsposten Bidrag lill Folkbildningsf�rbundel och l�nsbild�ningsf�rbunden f�resl�r kulturr�det en �kning med 1 213000 kr., varav 213000 kr. utg�r kompensation f�r pris- och l�ne�kningar och 1 milj.kr. f�rst�rkning av verksamheten. Enligt kulturr�det �r n�mnda �kning viktig om organisationerna och d� framf�r allt l�nsbildningsf�rbunden skall ha m�jlighet all forts�tta fullg�ra sina uppgifter.

F�redragandens �verv�ganden

Studiecirklar

Budget�ret 1988/89 omfattade studiecirkelverksamheten 9781 192 studie�
timmar.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 181


 


Efter f�rslag i f�reg�ende �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100���� Prop. 1989/90:100 bil.lO, s. 146, UbU: 17, rskr. 202) har antalet studietimmar med del h�gre���� Bil. 10 schablonbidragel faslsl�lks lik 6725 500 under perioden 1989/90 l.o.m. 1991/92.

F�r studietimmar med det h�gre schablonbidraget utg�r f�r n�rvarande 103 kr. per timme. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jagen h�jning av detta bidrag med 5 kr. per studietimme, dvs. 108 kr. per studietimme. F�r del l�gre schablonbidraget f�resl�r jag dt of�r�ndrat belopp, dvs. 30 kr. per studietimme. F�r studietimmar inom den s. k. fria resursanv�ndningen, dvs. del s�rskilda limbidrag som f�r anv�ndas lill verksamhet f�r kortlids-utbildade och andra med motsvarande s�rskilda behov, utg�r ett lill�ggs�bidrag med 43 kr. per timme. Bidrag f�r detta �ndam�l f�r utg� f�r h�gst tio procent av det fastst�llda antalet studietimmar med del h�gre scha�blonbidragel, dvs. f�r h�gst 672 550 studietimmar. Under budget�ret 1990/91 f�resl�rjag att della bidrag skall utg� med 44 kr. per studietimme.

Det till�ggsbidrag som utg�r f�r handikappcirklar, enligt 24 och 26 �� f�rordningen (1981:518) om statsbidrag lik studiecirklar m.m., ber�knar jag lill 31 kr. per studietimme under budget�ret 1990/91. F�r �vriga riktade lill�ggsbidrag ber�knar jag of�r�ndrade belopp per studietimme. Ers�ttningen f�r resekostnader och traktamenten f�r cirkekedare i vissa universitetscirklar ber�knarjag tik 837000 kr. budget�ret 1990/91.

Den totala kostnaden f�r statsbidrag lill studiecirklar ber�knar jag lill 915 348000 kr. budget�rd 1990/91, dvs. en �kning med 37272000 kr. j�mf�rt med innevarande budget�r.

1 f�reg�ende budgetproposition behandlade min f�retr�dare S�-rappor�ten Studief�rbunden inf�r 90-lalel, En analys av studief�rbundens situa�tion, verksamhet och uppgifter. Rapporten inneh�ller f�rslag till f�r�nd�ringar av statsbidraget till studiecirkelverksamheten s�v�l p� kort som p� l�ng sikt. Utifr�n de f�rslag som presenteras i denna rapport f�reslogs alt del totala antalet studietimmar med del h�gre schablonbidragel f�rs�ksvis skulle ligga fast under en tre�rsperiod, budget�ren 1989/90 - 1991/92. Riksdagen besl�t i enlighet med detta f�rslag. S� f�reslog vidare att beslut skulle fallas om en f�rs�ksverksamhet d�r m�jligheterna att p� sikt ers�tta nuvarande regelsystem f�r statsbidrag till studiecirklar med en mer ren�odlad m�lstyrning skulle pr�vas. N�r budgetpropositionen l�mnades lill riksdagen var avsikten den, all kort d�refter �terkomma till riksdagen med en proposition med f�rslag om s�v�l riktlinjer f�r ell nytt statsbidragssy�stem som f�r en f�rs�ksverksamhet saml med redog�relse f�r hur uppf�lj�ning och utv�rdering borde utformas.

Etl nytt statsbidragssystem som inte �r direkt beroende av verksamhe�tens omfattning ulan st�ller som villkor en uppslutning kring de allm�nna folkbildningsm�len kr�ver, enligi min mening, mycket ing�ende �verv�ganden och f�rberedelser. Det �r d�rf�r viktigt alt god tid avs�tts f�r all g�ra del m�jligt f�r studief�rbunden och deras medlemsorganisationer all grundligt behandla dessa fr�gor.

Folkbildningsf�rbundet har utarbetat ett diskussionsh�fle utifr�n de
fr�gest�llningar som S�-rapporten aktualiserar. Detta h�fte har s�nls ul
f�r diskussion till samtliga studief�rbund med uppmaning alt, senast vid
��������������������������� 182


 


kalender�rsskiftd 1989/90, skriftligen s�nda in de �verv�ganden och f�r-���� Prop. 1989/90:100

slag som h�rigenom kommer fram. Jag har skrivit till Folkbildningsf�r-���� Bil. 10

bundet och bett att f� ta del av detta material. F�rst n�r resultaten av

denna beredning hos studief�rbunden och deras medlemsorganisationer

f�religger, finns anledning alt ta st�llning till f�r�ndringar av statsbidraget

m. m.

Kulturverksamhet

Under verksamhets�ret 1988/89 anordnade studief�rbunden 102869 kul�turprogram av skilda slag med 605 770 medverkande och ca 11,2 milj. bes�kande. Antalet kullurgmpper uppgick tik 27475 med 411 581 deltaga�re. Genom l�nsbildningsf�rbunden anordnades 2923 kulturprogram med 296 186 deltagare.

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r jag en �kning av anslagsposten tik kukurverksamhel med 5 milj. kr., dvs. sammanlagt 130 milj.kr. I denna fr�ga harjag samr�tt med chefen f�r utbildningsdepartementet.

�vrigl

Med anledning av prop. 1980/81:127 om folkbildning m.m. (UbU 36, KrU 6y, rskr. 386) f�rst�rktes studief�rbundens resurser f�r r�dgivning och granskning genom att bidragei lill studief�rbundens centrala organisa�lionskostnader �kades. Samtidigt besl�ts all varje studief�rbund skall erh�lla ett basbidrag p� 160000 kr. F�mtom att etl studief�rbund, som bedriver verksamhet med sj�folksinstmkt�rer, erh�ller bidrag f�r della �ndam�l, f�rdelas resterande del av S� mellan studief�rbunden i f�rh�l�lande till deras andd av studiecirkel- och kulturverksamheten. D� basbi�draget har varit of�r�ndrat sedan budget�ret 1981/82 anser S� att en uppr�kning av detta b�r g�ras f�r atl tillf�rs�kra de minsta studief�rbun�den en rimlig andel av bidraget och d�rmed en gmnd f�r den organisatoris�ka verksamheten. F�rslaget medf�r inte n�gon kostnads�kning f�r stats�verket. Jag tillstyrker S�:s f�rslag om alt h�ja basbidraget till studief�r�bundens centrala organisalionskostnader och f�resl�r s�ledes alt della bidrag h�js fr�n 160000 kr. lill 200000 kr. budget�ret 1990/91. Under innevarande budget�r uppg�r bidragei till studief�rbundens centrala orga�nisalionskostnader rik 60981000 kr. Med prisomr�kning ber�knarjag detta bidrag till 63 345 000 kr. under del kommande budget�ret.

F�r Folkbildningsf�rbundel och l�nsbildningsf�rbunden ber�knar jag en prisomr�kning med 141 000 kr., dvs. sammanlagt 3678000 kr.

I syfte atl tillf�rs�kra de mindre studief�rbunden rimliga resurser f�r
pedagogisk verksamhet f�resl�r S� atl en del av bidragei till studief�rbun�
dens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete skall utg� i form av ell
basbidrag om 100000 kr. per studief�rbund. Jag tillstyrker detta f�rslag,
som inte inneb�r n�gon kostnads�kning f�r staten. Jag f�resl�r en prisom�
r�kning av bidragei till studief�rbundens pedagogiska verksamhet och
utvecklingsarbete med 1157000 kr., dvs. sammantaget 31676000 kr.
budget�ret 1990/91. Det b�r forts�ttningsvis ankomma p� regeringen att
��������������������������� 183


 


best�mma konstmktionen av statsbidragen lill studief�rbundens centrala���� Prop. 1989/90:100 organisalionskostnader och kostnader f�r deras pedagogiska verksamhet���� Bil. 10 och ulveckiing.

F�r bidraget lill studief�rbundens verksamhet f�r handikappade f�resl�r jag en prisomr�kning med 863000 kr., dvs. totalt 22426000 kr.

Anslaget b�r tillf�ras 70 milj.kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster fr�n vuxenulbildningsavgiflen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

5. att till Bidrag tid studief�rbunden m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 1 166 633000 kr.

C 5. Undervisning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m.

Inom regeringskansliet bereds f�r n�rvarande fr�gan om en reformerad svenskundervisning f�r vuxna invandrare fr.o.m. budget�ret 1990/91. Arbetet bedrivs med inriktning p� all en proposition i fr�gan skall f�rel�g�gas riksdagen under v�ren 1990.

F�r innevarande budget�r har under anslaget anvisats ett belopp om 333 596000 kr. I avvaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag att anslaget f�rs upp med etl i f�rh�llande lill innevarande budget�r of�r�nd�rat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen toresl�r riksdagen

6. all i avvaktan p� en s�rskild proposition i �mnet, till Undervis�ning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl f�rslagsanslag p� 333 596 000 kr.

C 6. Bidrag till driften av folkh�gskolor m.m.

1988/89 Utgift 639681000 1989/90 Anslag 564905000 1990/91 F�rslag���� 674288000

Fr�n anslaget l�mnas statsbidrag till driftkostnader f�r 128 folkh�gsko�
lor enligt folkh�gskolef�rordningen (1977:551) i form av ell schablonbi�
drag per elevvecka ber�knat genom atl talet 0,0036 multipliceras med
�rskostnaden f�r l�rarl�n enligt L 13:6 j�mte sociala avgifter. Sedan bud�
get�ret 1983/84 har varje skolas statsbidragsber�ttigade volym begr�nsats.
F�r budget�ret 1989/90 garanterais varje folkh�gskola statsbidrag f�r en
verksamhetsvolym motsvarande i huvudsak genomsnittet av skolans ge�
nomf�rda verksamhet 1986/87 och 1987/88. F�r verksamhd d�rut�ver
l�mnas bidrag i den m�n den f�r hela skolformen begr�nsade bidragsvoly�
men inte �verskrids.
������������������������������������������������������������������������������������������������ Ig4


 


F�r handikappades folkh�gskolesludier l�mnas bidrag lill exlrast�d���� Prop. 1989/90:100 saml bidrag lill extra f�rst�rknings�tg�rder. Bidrag till exlrast�d utg�r���� Bil. 10 dessutom inom en begr�nsad ram f�r mer omfattande musikundervisning vid vissa folkh�gskolor.

Vidare bekostas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Skol�verstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkh�gskolor under de fem senaste budget�ren framg�r av f�ljande uppst�llning.

 

Budget�r

Antal deltagare

Antal deltagare

Antal deltagare

 

Kurserom minst

Kurser kortare

sammanlagt

 

15 veckor

�n 15 veckor

 

1984/85

17100

231 700

248 800

1985/86

17 500

241200

258 700

1986/87

18000

237400

255400

1987/88

18400

223600

242000

1988/89

18100

213500

231600

1. L�ne- och prisomr�kning 1 782000 kr.

2.       Den form f�r begr�nsning av folkh�gskolans undervisningsvolym, som g�ller sedan budget�ret 1985/86, inneb�r all enskild folkh�gskola f�r budget�ret 1990/91 skall garanteras statsbidrag f�r en volym som baseras p� genomsnittet av verksamhetens omfattning budget�ren 1987/88 och 1988/89 och all ytterligare statsbidrag skall utges i den m�n folkh�gskolans samlade verksamhet inte �verstiger en fastst�lld totalvolym. Skol�versty�relsen (S�) konstaterar all denna tolalvolym, som f�ljd av inr�ttandet av nya folkh�gskolor under senare �r, m�ste �kas med 8 747 bidragsveckor ( + ca 6,4 milj.kr.). S� f�resl�r all den totala volymen f�r folkh�gskolans regulj�ra verksamhet skak uppg� tik h�gst (701050 + 8 747) = 709 797 bidragsveckor.

3.       F�r atl undvika en underbudgelering av anslaget f�resl�r S� atl del allm�nna bidragei under vissa delposter r�knas upp med sammanlagt 62275 500 kr.

4.       S� f�resl�r all anslagsposten Kostnader f�r vissa korta kurser f�r handikappade m. m. �kas med 475 000 kr. ut�ver pris- och l�neomr�kning f�r en ut�kad verksamhet med anpassningskurser fr�mst f�r synskadade i yrkesverksam �lder.

5.��� S� f�resl�r alt anslagsposten Tolkutbildning r�knas upp med
I 312000 kr. ut�ver pris- och l�neomr�kning i syfte atl ut�ka tolkulbild-
ning f�r d�va och d�vblinda.

6.      S� f�resl�r all anslagsposten Teckenspr�ksl�ramtbildning r�knas upp med 213000 kr. f�r atl g�ra det m�jligt f�r V�stanviks folkh�gskola all , genomf�ra teckenspr�ksl�ramtbildning.

7.      Vidare f�resl�r S� all sammanlagt 4 milj. kr. anvisas f�r ytterligare insatser f�r all f�rb�ttra utbildningsm�jlighelema vid folkh�gskolor f�r handikappade. S� har inte kunnat finna finansiering f�r dessa f�rst�rk�ningar men hyser f�rhoppningar att detta kan ske inom de medel som kan���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 185


 


komma att st�llas lill f�rfogande f�r reformer inom handikappomr�det���� Prop. 1989/90:100
som helhet.
��������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

8. S� f�resl�r all bidrag lill stiftelsen Vuxenutbildarcentmm ber�knas under ett nytt anslag och alt 1080000 kr. f�rs �ver fr�n f�revarande anslag.

F�redragandens �verv�ganden

Bidragsgrundande undervisningsvolym

Budget�ret 1989/90 uppg�r den statsbidragsber�ttigade undervisningsvo�lymen f�r folkh�gskolans regulj�ra verksamhet till 701 050 bidragsveckor. Skol�verstyrelsen (S�) anf�r att denna tolalvolym m�ste �kas med 8 747 bidragsveckor lill f�ljd av alt nya folkh�gskolor har tillkommit under senare �r.

Folkh�gskolekommill�n har i uppgift (dir. 1988:16 saml 1989:36) atl komma med f�rslag lill hur den statsbidragsber�ttigade undervisningsvo�lymen skall f�rdelas mellan skoloma. D�rf�r ber�knarjag of�r�ndrat antal bidragsveckor f�r budget�ret 1990/91.

Allm�nt bidrag m. m.

Det allm�nna bidraget ber�knas bl. a. utifr�n av en p� f�rhand fastst�lld �rsl�nekoslnad. I likhet med tidigare budget�r ber�knarjag n�mnda l�ne�kostnad efler l�negrad L 13 �lderstik�ggsklass 6. F�r den regulj�ra verk�samheten ber�knarjag 592421 000 kr. (+104 834000 kr.), f�r den kvalifi�cerade musikundervisningen 9 522000 kr. ( + 456000 kr.) och f�r den s�rskilda resursen i form av en tikiiggsschablon f�r handikappades studier ber�knar jag en of�r�ndrad volym, dvs. f�r 20000 bidragsveckor 14608000 kr. ( + 700000 kr.). F�r de korta kursema f�r vuxna d�vblinda med anh�riga ber�knar jag medel f�r kursverksamhet inom en ram av h�gst 696000 kr. ( + 37 000 kr.) och f�r lill�ggsbidrag f�r tj�nstledighets�l�ner 9 703 000 kr. (+ 515 000 kr.), varav 470000 kr. avser fortbildnings�l-g�rder till skolledare. F�r kakortstik�gg ber�knar jag 1 186000 kr. ( + 63000 kr.) och f�r semesterl�nelill�gg och viss avl�ningsf�rsl�rkning 6097000 kr. ( + 93000 kr.). F�r undervisning i samiska spr�k och same�sl�jd vid Samemas folkh�gskola ber�knar jag 474 000 kr. ( + 25000 kr.).

Under anslaget Bil. Bidrag till driften av gmndskolor m.m. har jag redogjort f�r och f�reslagit f�r�ndringar av statsbidraget lill sjukf�rs�k�rings- och folkpensionsavgifter. N�mnda f�r�ndringar, som g�ller fr.o.m. budget�ret 1989/90, ber�r �ven folkh�gskoloma. Det b�r ankomma p� regeringen att meddela n�rmare f�reskrifter i denna fr�ga.

Sammantaget ber�knar jag anslagsposten Allm�nt bidrag m.m. till 634713000 kr. (+106723000 kr.) f�r budget�ret 1990/91.

Studier f�r vuxna med olika funktionshinder m. m.

Anslagsposten Extra f�rst�rknings�tg�rder f�r studerande med funktions�
hinder ber�knarjag till 13291000 kr. ( + 609000 kr.). S� f�resl�r en
�������������������������������������� 186


 


�kning av anslagsposten Kostnader f�r vissa korta kurser f�r handikappa- Prop. 1989/90: IOO de med sammanlagt 475 000 kr. ut�ver prisomr�kning. Jag bitr�der S�:s Bil. 10 f�rslag och f�resl�r s�ledes en �kning av denna anslagspost, inkl. prisom�r�kning med 883000 kr., dvs. sammanlagt 9 378000 kr. H�rigenom blir det m�jligt all ut�ka antalet korta anpassningskurser f�r synskadade i yrkesverksam �lder samt f�r synsvaga personer med behov av f�rdjupad tr�ning.

Under anslagsposten Tolkulbildning ber�knas medel f�r utbildning av tolkar f�r d�va, d�vblinda samt vuxend�va/h�rsdskadade. Innevarande budget�r utg�r 7 751000 kr. f�r della �ndam�l. S� f�resl�r alt �kade medel med sammanlaget 1 312000 kr. skall ansl�s f�r alt dels f�rl�nga nuvarande utbildning dels �ka antalet utbildningsplatser samt dels f�r all g�ra det m�jligt att f�rl�gga tolkutbildning lill V�stanviks folkh�gskola utan all f�r den skull beh�va minska nuvarande utbildning som �r riktad mol d�va. Med h�nsyn lill att del finns ell stort behov av tolkar f�r dem som har h�rselskador av skilda slag anser jag det angel�gel alt denna utbildning byggs ut och breddas. Jag f�resl�r d�rf�r, i enlighet med S�:s f�rslag, en �kning av medlen till lolkulbildningen med 1 312000 kr. Till�sammans med prisomr�kning ber�knarjag 9435000 kr. (+1 684000 kr.) f�r denna verksamhet budget�ret 1990/91.

F�r all �ven m�jligg�ra en �kning av teckenspr�ksl�ramtbildningen vid V�stanviks folkh�gskola f�resl�r jag, i enlighet med S�:s f�rslag, all 213000 kr. tillf�rs denna anslagspost. Med prisomr�kning ber�knarjag denna anslagspost lill sammanlagt 2895000 kr. budget�ret 1990/91.

�vrigl

Till Finska folkh�gskolan och till Samemas folkh�gskola utg�r dt s�rskilt bidrag per genomf�rd och statsbidragsber�ttigad elevvecka som kompen�sation f�r uteblivet landstingsbidrag. Budget�ret 1990/91 ber�knar jag detta bidrag lill h�gst 2018000 kr. (+ 107000 kr.) och det s�rskilda bidra�get f�r att l�cka ev. driftunderskott vid Samernas folkh�gskola lik 872000 kr. ( + 34000 kr.).

F�r S�:s konferenser med f�retr�dare f�r folkh�gskolan ber�knar jag
118000 kr. ( + 5000 kr.). Under anslagsposten S�rskilda �tg�rder i anslut�
ning till folkh�gskolans kulturarbete har under en fyra�rsperiod �ven
ing�tt s�rskilda medel f�r en str�kinstmmentutbildning m. m. vid Hant�
verkets folkh�gskola. Denna utbildning slutf�rs vid utg�ngen av verksam�
hets�ret 1989/90, varf�r de extra medel som har utg�tt dras in fr.o.m.
budget�ret 1990/91 (-83000 kr.). Centrala Hantverksr�del �verv�ger atl
fr.o.m. h�sten 1990 anordna pianoleknikemlbildning vid Hantverkets
folkh�gskola. S�dan utbildning har tidigare anordnats som tv��rig gymna�
siekurs vid K�rrtorps gymnasium i Stockholm, men fr. o. m l�s�ret
1989/90 sker ingen intagning av nya elever. S�, som har yttrat sig �ver
skrivelsen, anser det vara m�jligt all genomf�ra denna utbildning inom
folkh�gskolans ram. Del �r enligt S�:s bed�mning dock n�dv�ndigt med
dt tillskott f�r �kad l�rart�thet ut�ver vad som ryms inom skolans vanliga
l�rarresurs. I sin kostnadsber�kning utg�r S� fr�n tre �rskurser med minsl
������������������������� 187


 


30 undervisningslimmar per vecka under 35 veckor vartdera �ret. S֠��� Prop. 1989/90:100 f�mts�tter att kursen skall utbilda b�de f�r verksamhet som pianotekniker��� Bil. 10 och som pianost�mmare. Mol denna bakgmnd f�resl�rjag att ell till�ggs�bidrag om 100000 kr. �rligen skall ansl�s f�r all m�jligg�ra �kad l�rart�t�het f�r pianoleknikemlbildning vid Hantverkets folkh�gskola.

F�r de s. k. samr�dskrelsarna f�resl�rjag 304000 kr. (+ 14000 kr.), och f�r det s�rskilda bidraget till V�rdinge folkh�gskola 176000 kr. ( + 9000 kr.). F�r Folkh�gskolornas informationstj�nst ber�knarjag 585000 kr. ( + 27000 kr.). Med prisomr�kning ber�knarjag 35000 kr. lill Nordkalott�linjen vid Tornedalens folkh�gskola (+1000 kr.) och 242000 kr. lill F�r�eningen Nordisk folkh�gskola i Geneve ( + 9000 kr.).

I f�reg�ende �rs budgetproposition anf�rde min f�retr�dare alt Stiftel�sen Vuxenutbildarcentmm i Link�ping, efter utg�ngen av budget�ret 1989/90, borde ha funnit s�dana former f�r sin fortsatta verksamhet all statsbidrag inte l�ngre borde utg�. Stiftelsen har inkommit till S� med en ans�kan om ell permanent statsbidrag. S� f�resl�r att ett permanent bidrag till stiftelsen Vuxenutbildarcentmm skall utg� fr. o. m budget�ret 1990/91.

Enligt min mening faller det sig mera naturligt atl h�nf�ra huvuddelen av de uppgifter S� vill �l�gga centret till universitetet i Link�ping och den aktiva forskning kring vuxenutbildning och folkbildning som p�g�r d�r. Jag �r d�rf�r inte beredd all tillstyrka att ell permanent statsbidrag skall utg� till stiftelsen Vuxenutbildarcentmm. 1 denna fr�ga har jag samr�tt med chefen f�r utbildningsdepartementet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen alt

7.       godk�nna vad jag har f�rordat om folkh�gskolans undervis�ningsvolym,

8.       godk�nna vad jag har f�rordat om minskning av statsbidraget till sjukf�rs�kringsavgift och folkpensionsavgifl,

9.       till Bidrag tid driften av folkh�gskolor m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 674288000 kr.

C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet

1988/89 Utgift��������� 38246000

1989/90 Anslag������� 39 778000 1990/91 F�rslag������ 41400000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r statsbidrag till l�ntagarorganisationer, Lantbmkarnas riksf�rbund, Sveriges fiskares riksf�rbund samt Sm�f�rela�gens riksorganisation f�r central kursverksamhet.

Enligt best�mmelserna i f�rordningen (1970:272) om statsbidrag lill
viss central kursverksamhet (omtryckt 1989:269) skall bidragsber�tligad
kurs omfatta minst tre kursdagar eller, i fr�ga om kurs som inom en f�r
kursdeltagarna sammanh�llen utbildningsg�ng uppdelas p� flera kurslik-
��������������������������� 188


 


fallen (delkurser), sammanlagt minst tre kursdagar. Vidare skall kurs f�r��� Prop. 1989/90:100 att vara bidragsber�tligad tik inte obetydlig del avse utbildning i allm�nna���� Bil. 10 �mnen som samh�llskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, mate�matik eller produktionsteknik.

Bidragen ges i form av ell �rligt fast bidrag lill varje organisation. Beloppens storlek best�ms av regeringen.

Anslaget finansieras i sin helhet av medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiflen.

Skol�verstyrelsen

Prisomr�kning 2 386000 kr.

Under budget�ret 1988/89 omfattade den centrala kursverksamheten 1 439 kurser, 7 267 kursdagar och 32816 kursdeltagare.

Skol�verstyrelsen (S�) utg�r fr�n of�r�ndrad volym under budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r att anslaget r�knas upp med 1 600000 kr. till tolak 41 400000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

10.godk�nna att 41 400000 kr. av de medel som tillfaller statsver�
ket genom vuxenutbildningsavgiften f�r budget�ret 1990/91 an�
v�nds lill att finansiera anslaget,

11.�� lill Bidrag lid viss central kursverksamhet f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett anslag p� 41 400000 kr.

C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning

1988/89 Utgift'��������������� 3 257 887

1989/90 Anslag'�������������� 4080000

1990/91� F�rslag'������������ 4252000

' Avser merkostnader f�r kontakttolkutbildningen. D�rut�ver utg�r medel till kost�naderna under anslagen Bidrag till studief�rbunden m. m. och Bidrag till driften av folkh�gskolor m. m.

Medlen disponeras av skol�verstyrelsen (S�) f�r bidrag enligt f�rord�ningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning m.m. samt f�rordningen (S�-FS 1978:165) om ers�ttning f�r rese- och inackorde-ringskostnader samt ers�ttning f�r f�rlorad arbetsf�rtj�nst f�r deltagare i kontakttolkutbildning m. m.

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r kontakttolkutbildning, administrati�va och pedagogiska merkostnader f�r anordnarna saml sludiesocialt st�d till kursdeltagare.

Utbildning anordnas inom fem huvudomr�den, socialtolkning, sjuk-������������������������������ 189


 


v�rdslolkning, arbelsmarknadslolkning, arbetsplalstolkning och r�ttslolk-���� Prop. 1989/90:100 ning. F�r undervisning i studiecirUar ges ett s�rskilt statsbidrag med 62 kr.���� Bil. 10 50 �re per studietimme. Under innevarande budget�r f�r kontakttolkut�bildningen vid folkh�gskola omfatta h�gst 2 329 elevveckor med �kad l�rart�thet. Kontakttolkutbildningen vid studief�rbund f�r omfatta h�gst 6 800 studietimmar.

Tolk- och �vers�ttarinstilulet vid universitetet i Stockholm fastst�ller �vergripande utbildningsm�l, utarbetar v�gledande studieplaner saml sva�rar f�r malerialproduktion, pedagogiskt utvecklingsarbete och informerar om kontakttolkutbildningen.

Skol�verstyrelsen

Pris- och l�neomr�kning 219 000 kr.

Skol�verstyrelsen (S�) ber�knar medelsbehovel till 5085000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar of�r�ndrat 2 329 bidragsveckor f�r kontakttolkutbildning vid folkh�gskola f�r budget�ret 1990/91. Kostnaderna h�rf�r ber�knarjag lill 834000 kr.

Det s�rskilda bidraget f�r undervisning i studiecirklar f�resl�r jag h�js fr�n 62 kr. 50 �re till 65 kr. per studietimme. Ifr�gavarande bidrag f�r utg� f�r of�r�ndrat h�gst 6800 studietimmar. F�r administrativa och pedago�giska merkostnader f�r ulbildningsanordnama s�vitt g�ller sludiecir�kelverksamhet ber�knarjag 90000 kr.

Jag f�rordar att bidraget lill inackorderingskoslnader h�js fr�n 188 kr. till 196 kr. per dygn samt resekostnadsers�ttningen till folkh�gskolekurser fr�n 230 kr till 239 kr. per kurstillf�lle.

Vidare f�rordar jag all ers�ttningen f�r f�rlorad arbetsf�rtj�nst vid folkh�gskolekurs h�js fr�n 210 kr. till 218 kr. per dygn samt vid dellagande i studiecirkel fr�n 36 kr. till 37 kr. per timme.

Tolak ber�knarjag under detta anslag ett medelsbehov av 4252000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

12. all tik Bidrag lid kontakttolkutbildning f�r budget�ret 1990/91 anvisa dt f�rslagsanslag p� 4252000 kr.

190


 


D. Grundl�ggande h�gskoleutbildning m. m.��������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10 Utbildningsministern anf�r

H�gskoleutbildningen inf�r 90-talet

I min inledning om h�gskoleutbildningen inf�r 90-lalel behandlade jag bl.a. utbildningens dimensionering, gmndutbildningens stmktur och vill�kor, ansvaret f�r den fortbildning och vidareutbildning som bedrivs inom h�gskolan, behovet av en �kad intemationalisering samt arbetet p� all f�rb�ttra j�mlikheten och j�mst�lldheten i utnyttjandet av h�gskoleutbild�ningen. Jag anser regeringen b�r bereda riksdagen tillf�lle alt ta del av mina synpunkter p� utvecklingen av h�gskoleutbildningen i f�rsta hand under den n�rmaste tre�riga budgetperioden.

Utbyggd h�gskoleutbildning i s�dra delen av Stockholms l�n

Under ledning av en s�rskik f�rordnad sakkunnig har tidigare inom ut�bildningsdepartementet utarbetats f�rslag om h�gskoleorganisationen p� Gotland, i Blekinge och Fyrstadsomr�det. Utredningens uppdrag omfattar ocks�, i enlighet med riksdagens beslut (UbU 1986/87:31, rskr. 352), fr�gan om organisationen av h�gskoleutbildningen i s�dra delen av Stock�holms l�n.

Utredningen har nu i rapporten (Ds 1989:33), Utbyggd h�gskoleutbild�ning, lagt fram f�rslag om h�gskoleutbildningen i s�dra delen av Stock�holms l�n. En sammanfattning av rapporten b�r fogas lill protokollet i detta �rende som bilaga 10:3. En sammanst�llning av remissynpunktema p� rapporten har uppr�ttats inom utbildningsdepartementet.

1 utredningen f�resl�s bl. a.

att en utbyggnad av h�gskoleutbildningen p� S�dert�rn b�r ske inom den h�gskoleorganisation som redan finns i l�nd,

all en utbyggnad � ut�ver den befintliga som anordnas av karolinska institutet i Huddinge och den som f�reslagils f�r l�rarh�gskolan i S�dert�l�je � fr�mst b�r avse den utbildning som universitetet och tekniska h�g�skolan i Stockholm anordnar,

att universitetets utbildning, j�mte med denna samverkande utbild�ningsinsatser fr�n tekniska h�gskolan, p� sikt b�r f� en volym om minsl 1 500 �rsstudieplalser och till sin huvuddel vara f�rlagd lill Haninge,

alt viss decentraliserad utbildning b�r kunna f�rl�ggas till �ven de �vriga kommunerna p� S�dert�rn alltefter behov och f�mts�ttningar,

alt ingenj�rsutbildning p� mellanniv� f�rl�ggs lill Haninge och S�dert�l�je med sammanlagt 400 � 500 nyb�rjarplatser,

all en ingenj�rsutbildning inom del grafiska omr�det inr�ttas fr.o.m. 1991/92 som en variant inom maskiningenj�rslinjen i S�dert�lje, med f�rl�ggning till ell planerat grafiskt utbildningscentrum i Botkyrka, saml till Visby.

F�r egen del f�r jag anf�ra f�ljande.

Utredningen har beskrivit den obalans i olika avseenden som f�r n�rva�
rande r�der mellan de norra och s�dra delarna av Stockholms l�n. Vad������������������������������ 191


 


g�ller utbildning och forskning har sedan �tskilliga �r den �verv�gande���� Prop. 1989/90:100 delen lokaliserats till de centrala och delvis de norra delarna. Jag delar���� Bil. 10 uppfattningen att �lg�rder nu b�r vidtas f�r atl motverka denna obalans. Dessa �lg�rder b�r enligt min mening bygga p� den principiella gmnd som utredningens f�rslag utg�r.

Riksdagen gav, i samband med sin behandling �r 1989 av fr�gan om en ny h�gskola i Trollh�ttan/Uddevalla, som sin mening tillk�nna all ytterli�gare h�gskoleenheter av samma karakt�r inte skall inr�ttas i landet. Med anledning h�rav b�r den utbyggnad som kan komma till st�nd p� S�der�t�rn, i likhet med vad utredningen f�reslagit, ske inom den h�gskoleorga�nisation som redan finns i l�net.

Utredningen har i sill arbete utg�tt fr�n att huvuddelen av h�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm, i enlighet med regeringens f�rslag i 1989 �rs budgetproposition, skall lokaliseras till S�dert�lje. Riksdagen har senare som sin mening givit tillk�nna all en mer ing�ende analys b�r g�ras av olika fr�gor innan slutlig st�llning las lill lokaliseringen av l�ramtbildning i Stockholmsregionen (UbU 1989/90:7, rskr. 57). Detta b�r dock, enligt min mening, inte hindra att beslut nu fallas om de f�rslag i �vrigt om h�gskoleutbildningen p� S�dert�m som lagts fram av utredningen.

Vad g�ller den ingenj�rsutbildning som skall byggas upp inom h�gsko�lan under de n�rmaste �ren har riksdagen redan tidigare godk�nt all denna inom Stockholms l�n skall ha en permanent lokalisering till bl. a. Haninge och S�dert�lje (prop. 1988/89:90, UbU 30, rskr. 280). Jag �terkommer i del f�ljande, under anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken, till mitt samlade f�rslag vad g�ller uppbyg;gnaden av denna utbildning under tiden fram lill budget�ret 1993/94. Jag tar dock h�r upp utredningens f�rslag om grafisk utbildning.

Utredningen har s�rskilt behandlat fr�gan om grafisk utbildning p�
S�dert�rn, med anledning av ell f�rslag som f�rts fram av l�nsstyrelsen i
Gollands l�n saml Botkyrka kommun. Utredningen framh�ller det stora
utbildningsbehov som nu finns inom denna bransch och f�resl�r all en
ingenj�rsutbildning om 80 po�ng anordnas inom omr�det. Utbildningen
f�resl�s anordnad dels vid ingenj�rsutbildningen i S�dert�lje, som en
����������������������������

variant av maskiningenj�rslinjen, men med huvuddelen av undervisning�en f�rlagd lill del grafiska centmm som Botkyrka kommun i samverkan med de grafiska branschorganisationerna avser atl bygga upp i Tumba, dels inom ingenj�rsutbildningen i Visby. Sammanlagt f�resl�r utredningen 30 nyb�ijarplalser p� de b�da orterna fr. o. m. budget�ret 1991/92. Utred�ningen har skisserat en n�rmare samverkan/samordning mellan den f�re�slagna utbildningen och den grafiska utbildning som redan etablerats vid h�gskolan i Falun/Borl�nge och vidare framh�llit, att vissa laborativa moment i den nuvarande YTH-ulbildningen med grafisk inriktning och i civilingenj�rsutbildningen vid KTH p� sikt b�r kunna f�rl�ggas lill Tum�ba.

Utredningens f�rslag �r enligt rnin mening av intresse s�v�l med h�nsyn
lill den grafiska branschens utbildningsbehov som lill �nskv�rdheten all
st�rka utbildningsstrukturen b�de p� S�dert�rn och p� Gotland. Jag har
vid min bed�mning av ingenj�rsutbildningens dimensionering under an-
��������������������������� 192


 


slaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken ber�knat utrymme f�r den���� Prop. 1989/90:100 f�reslagna utbildningen fr.o.m. budget�ret 1991/92. Utbildningens n�r-���� Bil. 10 mare inplacering i linjesystemet f�r avg�ras n�r st�llning tas lill vilka allm�nna utbildningslinjer som skall finnas f�r ingenj�rsutbildningen.

Utredningen har f�reslagit all universitetet successivt skall bygga upp en verksamhet i Haninge som, i fullt utbyggt skick efter 4 � 5 �r, b�r omfatta en volym om minst 1 500 �rsstudieplalser inklusive de delar som KTH kan komma alt medverka i. 1 f�rsta hand b�r utbyggnaden ske genom en omlokalisering av de resurser som universitetet f�rfogar �ver i Frescati, men utredningen f�resl�r ocks� etl nytillskott av resurser. Utbildningen b�r i stor utstr�ckning inriktas p� nya kombinationer �ver existerande �mnesgr�nser. Exempel p� s�dana omr�den inom vilka nya utbildningar/ linjer b�r kunna las fram i samverkan mellan universitetet och KTH �r enligt utredningen ekonomi/spr�k, ekonomi/teknik och spr�k/teknik/(eko-nomi). Till della kommer ell omfattande kursutbud f�r fortbildning och vidareutbildning, s�v�l med inriktning p� n�ringslivets mera direkta be�hov inom leknik och ekonomi som p� mera allm�nna bildningsbehov inom ett bredare spektmm. Decentraliserad utbildning p� olika h�ll inom S�dert�rn och distansundervisning b�r kunna bedrivas med utg�ngspunki fr�n Haninge. Bland de omr�den som utredningen diskuterar s�rskilt ing�r �ven utbildning kring m�ngkulturella fr�gor, mot bakgmnd b�de av atl S�dert�rn �r en av landels mest invandrart�ta regioner och all en bred kompetens inom detta omr�de finns b�de vid universitetet och inom institutioner p� S�dert�rn.

Utredningen framh�ller all ell omfattande fortsalt utrednings- och ut�vecklingsarbete kr�vs f�r att konkretisera de olika f�rslag som den f�rt fram.

F�r egen del ansluter jag mig till den principiella inriktningen av utred�ningens f�rslag. Del �r angel�get all utbildningsinsatserna p� S�dert�rn f�rst�rks, och utredningens f�rslag utg�r en god gmnd f�r det fortsatta arbetet h�rmed. Jag ansluter mig ocks� lill f�rslaget att utbildningen p� del s�tt som utredningen f�reslagit koncentreras lill Haninge. Universitetet f�rfogar f�r sin samlade utbildningsverksamhet �ver betydande resurser, och det b�r enligt min mening vara m�jligt atl anv�nda en st�rre del av dessa �n f�r n�rvarande lill utbildning som f�rl�ggs lill S�dert�rn. En riktpunkt f�r den fortsalla planeringen b�r vara all universitetels utbild�ning p� S�dert�m, inklusive de delar som KTH kan komma all medverka i, inom ramen f�r nu tillg�ngliga resurser senast budget�ret 1992/93 b�r omfatta ca 5(X) �rsstudieplalser. Jag utg�r d�rvid ocks� fr�n all utbildning�en kan anordnas inom f�r universitetet totalt sett of�r�ndrad lokalkost�nadsram.

F�rst�rkta utbildningsresurser vid universitetet i Ume�

Riksdagen beslutade under f�rra budget�ret all universitetet i Ume� skall
tillf�ras �kade resurser i storleksordningen 30 milj. kr. (UbU 1988/89:18,
rskr. 194). Medlen skall enligt riksdagsbeslutet anv�ndas f�r all h�ja
kvaliteten � fr�mst genom �kad forskningsanknytning � inom den nya
�������������������������� 193

13�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


matematisk-naturvetenskapliga linjen, den dalavelenskapliga linjen, eko-���� Prop. 1989/90:100 nomlinjen och den syslemvelenskapliga linjen, och f�r alt h�ja kvaliteten���� Bil. 10 och �ka volymen i den decentraliserade utbildningen.

Universitetet i Ume� har, p� regeringens uppdrag, utarbetat ell f�rslag om hur den beslutade f�rst�rkningen n�rmare skall anv�ndas.

Universitetels f�rslag omfattar f�ljande �lg�rder:

f�rst�rkningar av den malemalisk-nalurvetenskapliga linjen, dalave�lenskapliga linjen, teknisk fysik-linjen, ekonomlinjen och syslemvelen�skapliga linjen om sammanlagt 9,5 milj. kr. f�r bl.a. ulveckiing av altemativa kurser, kunskapsutveckling och kompetensh�jning hos l�ra�re och f�rs�k med aktiv inl�rning;

f�rst�rkningar av kullurvdarlinjen och designlinjen om sammanlagt 1,1 milj. kr.,

inr�ttande av internationella ekonomlinjen, 1 milj. kr. (ddkoslnad),

olika sektors�vergripande �lg�rder, 0,4 milj. kr. f�r l.ex. perspektiv-givande kurser, kvalitetsuppf�ljningar och forskares dellagande i gmndutbildningen,

inr�ttande av en lokal p�byggnadsulbildning i folkh�lsovetenskap, 0,5 milj. kr.,

utveckling av nya omr�den f�r Fortbildning och vidareutbildning, 3,175 milj. kr. f�r bl.a. spr�kkurser, kullurpedagogik, vidareutbildning f�r examinerade fr�n medell�nga v�rdutbildningar och partiell decentrali�sering av den kliniska l�kamlbildningen,

f�rst�rkta insatser f�r decentraliserad utbildning och distansutbildning, 8,025 milj. kr.,

kvalilelsf�rsl�rkning av befintliga kurser inom teknik-, AES- och kul�tur- och informationsomr�dena, 4,5 milj. kr., samt

f�rst�rkning av st�dfunktioner som bibliotek och ledning av distansut�vecklingen 1,8 milj. kr.

Jag har f�r egen del inget all inv�nda mol de prioriteringar som universi�tetet har gjort. Jag ber�knar d�rf�r i det f�ljande under respektive anslag medel f�r de �lg�rder som universitetet f�reslagit, dvs. under anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken 5,5 milj. kr., under anslaget D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken 5,0 milj. kr., under anslaget D 9. Utbildning f�r kultur- och informationsyrken 1,5 milj. kr. och under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer saml frist�ende kurser 18,0 milj. kr.

Tv�spr�kig personal med h�gskoleutbildning

Uppdraget

Regeringen har uppdragit �l UH� all utreda fr�gan om �kad tillg�ng inom vissa samh�llsomr�den p� tv�spr�kig personal med h�gskoleutbildning. UH� har den 10 januari 1989 inkommit med redovisning av uppdraget.

Uppdraget avs�g f�mts�ttningar f�r att anordna varianter av utbild�
ningslinjer f�r tv�spr�kig personal inom socialtj�nsten, m�dra- och bam-
h�lsov�rden, l�ngtidsjukv�rden och den psykiatriska v�rden. Vidare skulle
������������������������ 194


 


UH� utveckla m�jligheterna f�r s�kande som �r tv�spr�kiga all antas lill���� Prop. 1989/90:100
h�gskoleutbildning med f�rtur.
������������������������������������������������������������ Bil. 10

UH�:s redovisning och f�rslag

UH� redovisar f�rst erfarenhetema inom l�ramtbildningama med vari�anter inom vissa utbildningar f�r studerande med annal modersm�l �n svenska. Dessa utbildningsvarianter svarar mot s�rskilda behov i skolan och f�rskolan av tv�spr�kig personal. UH� har tidigare redovisat en utv�rdering av s�rskilda utbildningsvarianler f�r klassl�rare och f�rskoll�rare i tv� rapporter, UH�-rapport 1983:14 och UH�-rapport 1983:15. Enligt UH� har dessa utbildningar fungerat bra men det har funnits problem med f�r f� s�kande.

D�refter redovisar UH� sina erfarenheter av alt anta s�kande som �r tv�spr�kiga till allm�nna utbildningslinjer. Enligt h�gskolef�rordningen kan UH� anta s�kande lill allm�nna linjer p� gmnd av speciella sk�l. Denna best�mmelse har till�mpats f�r s�kande med etl minoritetsspr�k till vissa utbildningslinjer som f�rbereder f�r yrkesverksamhet som be�d�ms vara i stort behov av tv�spr�kig personal. De utbildningslinjer som varit aktuella har varit sociala linjen, psykologlinjen, l�karlinjen, logoped-linjen samt syolinjen och vissa l�rarlinjer. Inom den kommunala delen av h�gskolan har antagningen i f�rsta hand g�llt h�lso- och sjukv�rdslinjen.

Den st�rsta spr�kgmppen bland de s�kande har varit den finska. D�r�n�st f�ljer spanska, grekiska, turkiska, serbokratiska och arabiska. Sam�manlagt har sedan den s�rskilda antagningen inleddes f�r fem �r sedan ca 150 studerande, som annars inte skulle ha antagits enligt de generella reglerna, kunnat beredas plats.

Trots atl UH� har informerat om den s�rskilda antagningen av tv�spr�kiga studerande, har antalet s�kande som �beropat tv�spr�kighet varit f�rh�llandevis litet. �riigen har del r�rt sig om n�gra hundra s�kande. En f�rklaring till det begr�nsade antalet s�kande kan vara att UH� ansett att kravet p� dokumentation �ver tv�spr�kighet b�r h�llas ganska h�gt. UH� bed�mer all den hittillsvarande ordningen f�r antagning av tv�spr�kiga har fungerat v�l och utgjort ell v�rdefullt bidrag till rekryteringen av tv�spr�kig personal med h�gskoleutbildning.

UH�:s ekvivaleringsverksamhet

UH� inr�ttade 1984 p� f�rs�k en verksamhet med v�rdering av utl�ndsk h�gre utbildning i syfte all underi�tta f�r invandrare all f� sin utl�ndska h�gskoleutbildning bed�md f�r yrkesverksamhet i Sverige. UH�:s s. k. ekvivaleringsverksamhet omfattar inte h�lso- och sjukv�rdspersonal som beh�ver legitimation eller beh�righetsbevis f�r sin yrkesverksamhet. F�r personer med h�lso- och sjukv�rdsutbildningar och f�r psykologer ansva�rar socialstyrelsen f�r motsvarande ekvivaleringsverksamhet.

Ekvivaleringsverksamhden utvecklades snabbt b�de i omfattning och
kvalitet. N�r den permanentades den 1 juli 1988 hade UH� givit ca 2000
utl�tanden.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 195


 


Behov av och tillg�ng p� tv�spr�kig personal����������������������������������������� Prop. 1989/90:100

UH� har s�kt f� en uppfattning om behovet av och tillg�ngen p� Iv�spr�-kig personal genom kontakter med Landstingsf�rbundet, Svenska kom�munf�rbundet m. fl.

Inom landslingens omr�de f�rekommer inte centrala handlingsprogram eller andra centrala �tg�rder. Anst�llningsfr�gor hanteras lokalt p� kliniker eker motsvarande. Antalet anst�llda med kunskaper i minoritetsspr�k har �kat inom landstingsomr�det.

De tv�spr�kiga v�rdyrkesul�vare som s� �nskar, upptas i socialstyrel�sens f�rteckning �ver tv�spr�kiga l�kare och psykologer.

Tidigare r�rde det sig om etl litet antal koncentrerade p� stora spr�k�grupper. Nu �r del fr�ga om mer �n dt hundratal olika spr�k utspridda �ver 26 landsting. De nya spr�kgmpperna kommer fr�mst fr�n Asien och Afrika. Dessutom �r f�r n�rvarande persiska, spanska och turkiska stora spr�k.

Inom det prim�rkommunala omr�det anses tillg�ngen p� tv�spr�kig personal allm�nt ha f�rb�ttrats n�got, vilket delvis beror p� atl s�rskilda rekryleringsinsalser gjorts. Man anser dock all andelen tv�spr�kiga beh��ver �ka.

UH�:s �verv�ganden

UH� anser alt skolans behov av tv�spr�kiga l�rare inte �r j�mf�rbar med h�lso- och sjukv�rdens behov av tv�spr�kig personal. Inom skolan och f�rskolan finns verksamhet som enbart riktar sig lill vissa spr�kgmpper, t.ex. den finska. H�lso- och sjukv�rden liksom socialtj�nsten organiseras efler principer som inneb�r atl m�nniskor inte delas upp efler nationalitet, spr�k eller religion. D�rf�r �r det s�rskilt viktigt att all personal har god insikt i f�ruts�ttningarna f�r v�rd och omsorg f�r personer fr�n olika etniska grupper.

Atl anordna tv�spr�kiga varianter inom v�rdutbildningarna skulle kr�va extraordin�ra insatser. UH� vill s�ledes inte f�rorda all s�dana utbild�ningar anordnas.

Redan idag �r �tskilliga studerande tv�spr�kiga och f�ljer den vanliga studieg�ngen. Dagens krav p� kunskaper i svenska �r emellertid otillr�ckli�ga f�r tilltr�de till exempelvis psykolog- och tandl�karutbildningen. Om tv�spr�kig, h�gulbildad personal skall kunna las lill vara inom sina yrkes�omr�den m�ste de ha myckel goda f�rdigheter i svenska spr�ket. Enligt UH�:s mening �r �tg�rder i detta avseende betydligt mer angel�gna �n all anordna tv�spr�kiga varianter inom regulj�ra utbildningslinjer.

Fr�n och med den I juli 1991 kommer nya m�jligheter all g�lla vid
antagningen till h�gskolan. De inneb�r bl.a. atl svenska och utl�ndska
betyg skall likst�llas i h�gre grad �n vad som nu �r fallet. D�rmed ges st�rre
m�jligheter f�r tv�spr�kiga personer med utl�ndsk utbildning all f� sina
ulbildningsmeriter v�rderade p� ett gener�st s�ll, vilket kan antas �ka
tillg�ngen p� tv�spr�kig personal med h�gskoleutbildning. UH�:s ekviva�
leringsverksamhet kommer h�r ocks� atl f� en viktig uppgift. Vad g�ller
����������������������������� 196


 


f�rtursanlagning har, som ovan redovisats, antalet s�kande som �beropat���� Prop. 1989/90:100 tv�spr�kighet varit relativt litet. UH� har f�r avsikt alt genom en mer���� Bil. 10 aktiv information om denna m�jlighet �ka antalet tv�spr�kiga s�kande lill antagning med f�rtur.

Sverige har redan idag ell myckel stort antal inv�nare med uU�ndsk bakgmnd och kvalificerad utbildning. Flertalet av dessa personer �r yr�kesverksamma, dock inte alltid i anst�llningar d�r deras utbildning utnytt�jas fullt ul. M�nga - men l�ngt ifr�n aka - �r i egentlig mening tv�spr�ki�ga. D�rf�r �r del mest effektiva s�ttet att inom rimlig tid �ka tillg�ngen lill tv�spr�kig personal inom olika samh�llssektorer att genom upps�kande verksamhet erbjuda fortbildning och vidareutbildning. N�r del g�ller re�dan yrkesverksamma personer �r s�dana �tg�rder enligt UH�:s mening i f�rsta hand en uppgift f�r arbetsgivama. Inom sjukv�rdens omr�de p�g�r eller planeras s�dan verksamhet, till stor del p� gmnd av den r�dande brislen p� arbetskraft. Sj�lvfallet b�r h�gskolans resurser anlitas d�r s� �r m�jligt, bl. a. genom uppdragsutbildning.

F�redragandens �verv�ganden

UH� redovisar flera olika �tg�rder som vidtagits f�r att �ka tillg�ngen till tv�spr�kig personal inom skilda samh�llssektorer. En s�dan �tg�rd �r antagning lill vissa av h�gskolans allm�nna utbildningslinjer av personer som �beropar tv�spr�kighet. Enligt min mening �r detta ett utm�rkt s�ll all �ka antalet tv�spr�kiga inom vissa best�mda yrkesomr�den som be�d�ms ha s�rskilt behov av tv�spr�kig personal. UH� bed�mer all antalet s�kande som �beropar denna s�rskilda merit �r relativt f�. Jag anser del angel�get att L'H� vidtar olika �tg�rder f�r att sprida k�nnedom om denna m�jlighet tik f�rtursanlagning bland de s�kande lill h�gskolan.

N�r del g�ller det l�mpliga i all anordna s�rskilda varianter av en utbildningslinje f�r studerande med ett invandrarspr�k som modersm�l, delar jag UH�:s uppfattning all utg�ngspunkten b�r vara hur verksamhe�ten inom det aktuella samh�llsomr�det fungerar.

Enligt min mening �r del angel�gel alt utbildningarna f�rbereder f�r verksamhet inom skilda omr�den s� atl en viss r�rlighet �r m�jlig p� arbetsmarknaden. 1 st�llet f�r all anordna s�rskilda tv�spr�kiga varianter �r del angel�gel alt h�gskolorna forts�tter arbetet med all utveckla utbild�ningarnas inneh�ll, s� all alla studerande inom de ber�rda utbildningarna f�r kompelens atl i kommande yrkesarbete handha fr�gor som s�rskilt r�r invandrarnas situation. Jag har noterat att i de utbildningsplaner som UH� har fastst�llt f�r t.ex. l�karlinjen, h�lso- och sjukv�rdlinjen finns f�reskrivet all utbildningarna skall behandla invandrarnas s�rskilda situa�tion inom h�lso- och sjukv�rden. Motsvarande omn�mnande finns i ut�bildningsplanen f�r sociala linjen. UH� b�r tillsammans med h�gskolorna forts�tta att utveckla dessa fr�gor.

Sedan utredningsuppdraget gavs har UH�:s verksamhet med ekvivale-
ring av utl�ndsk h�gskoleutbildning kommit ig�ng och �r nu relativt
omfattande. Denna verksamhet inneb�r att personer med avslutad h�gre
utbildning kan av UH� f� sin utbildning j�mf�rd med motsvarande���������������������������������� 197


 


svensk utbildning och ett utl�tande om utbildningens v�rde p� den svens-���� Prop. 1989/90:100 ka arbetsmarknaden j�mf�rt med motsvarande svensk utbildning. Den���� Bil. 10 �verv�gande delen av de motsvarighetsbed�mningar som UH� hittills har gjort har g�llt invandrare.

Jag har i samband med mina ber�kningar f�r den fortsatta verksamheten ber�knat ell visst tillskott av resurser f�r UH� f�r att �mbetet skall kunna komma till r�tta med de f�r n�rvarande l�nga v�ntetiderna f�r en s�dan bed�mning.

N�r det g�ller invandrare med v�rdutbildning, dvs. l�kare, landl�kare, sjuksk�terskor, bammorskor och sjukgymnaster har socialstyrelsen ansvar f�r att bed�ma dessa personers utbildning. 1 takt med all invandringen har �kat har oeks� tillskottet av v�rdutbildad personal blivit st�rre. Delta g�ller s�rskilt l�kare, sjuksk�terskor och sjukgymnaster. Socialstyrelsen disponerar s�rskilda medel f�r kompletterande utbildning som kr�vs f�r svensk yrkesbeh�righet. Medlen anv�nds lill kurser med starka inslag av kunskapspr�vning och kompetensh�jande �tg�rder. Tidigare denna dag har socialministem under femte huvudtiteln av budgetpropositionen an�slagit medel f�r en ut�kning av dessa kurser huvudsakligen i enlighet med socialstyrelsens f�rslag.

Under senare tid har flera projekt p�b�ijals inom olika sjukv�rdsomr�den (t. ex. �sterg�tlands l�n) i syfte alt underl�tta f�r ber�rda invandrare all uppn� yrkesbeh�righel, s�rskilt n�r del g�ller gmndl�ggande spr�kun�dervisning.

Sammantaget inneb�r de h�r redovisade �tg�rderna att antalet tv�spr�kiga personer kommer all forts�tta all �ka inom de yrkesomr�den d�r tv�spr�kig kompetens bed�ms som angel�gen, n�mligen h�lso- och sjuk�v�rden och socialtj�nsten. Det b�r ankomma p� arbetsgivarna atl utnyttja utbudet av tv�spr�kig, utbildad personal p� tj�nster d�r deras spr�kkun�skaper kommer lill nytta. N�gra ytteriigare �lg�rder ut�ver de ovan n�mn�da bed�mer jag inte �r n�dv�ndiga all vidta.

�vriga fr�gor

Pris- och l�neomr�kning

Liksom f�reg�ende �r har UH� avst�tt fr�n all l�mna en s�rskild prisom�r�kning f�r h�gskolan f�r anslagen lill gmndl�ggande utbildning. UH� har inte kunnat konstatera all den speciella sammans�ttningen av utgiftema inom h�gskolan skulle gett pris�kningar som �verstiger de pris�kningar som g�ller f�r annan statlig verksamhet. Jag har ber�knat en generell prisomr�kning om 6,3%. D�ri ing�r prisomr�kning av medel f�r bokink�p med 15%.

UH� har f�r den gmndl�ggande h�gskoleutbildningen ber�knat 303 706000 kr. i l�neomr�kning. I della belopp ing�r inte medel f�r l�neomr�kning f�r anslaget D 1. Universitets- och h�gskole�mbetet, vissa anslagsposter under anslaget D 8. Utbildning f�r undervisningsyrken eller �kade bidrag under anslaget Dll. Bidrag till kommunal h�gskoleutbild�ning m. m.

UH� har beg�rt 22 227000 kr. som kompensation f�r h�jningen av��������������������������������� 198


 


l�nekostnadsp�l�gget som �kade med 1 % fr. o. m. budget�ret 1989/90. Jag���� Prop. 1989/90:100

vill erinra om atl beslutet om l�nekostnadsp�l�ggd fattades mol bakgmnd���� Bil. 10

av alt ramavtalet f�r l�ner �r 1988 f�r statstj�nstem�n m. fl. (R�LS 1988)

innebar att arbetsgivarinlr�det betr�ffande avl�ning vid f�r�ldrarledighet

slopas, vilket innebar en minskad kostnad f�r h�gskoleenheterna. Jag har

d�rf�r inte beaktat UH�:s framst�llan i denna punkt.

Jag har f�r l�neomr�kning f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning inklu�sive bidrag till kommunal h�gskoleutbildning m. m. ber�knat 291 284000 kr. Till gmnd f�r l�neomr�kningen har lagts de avtal som redovisats tidigare i dag under avsnittet L�neniv� i anslagsber�kningarna i Gemen�samma fr�gor ( bilaga 2 till budgetpropositionen).

Vissa anslagsfr�gor

Efler f�rslag fr�n regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin lur bemyndigar, all medge �verf�ringar mellan anslag p� statsbudgeten och mellan anslagsposter som har under�st�llts riksdagen. Detta har bl.a. varit n�dv�ndigt f�r all erforderliga resurser f�r handikapp�tg�rder skall kunna disponeras p� del s�ll riksda�gen beslutade om i enlighet med f�rslag i prop. 1980/81: 100 bil. 12 (UbU 20, rskr. 246).

F�r att samma ordning skall kunna g�lla �ven i forts�ttningen beh�vs ell f�rnyat bemyndigande av denna art. Regeringen b�r d�rf�r f�resl� riksda�gen atl l�mna ett motsvarande bemyndigande f�r budget�ret 1989/90.

Datorcentralen f�r h�gre utbildning och forskning i Stockholm

1 regeringens proposition om datapolitik f�r statsf�rvaltningen (prop. 1987/88:95) f�reslogs all datorcentralen f�r h�gre utbildning och forsk�ning i Stockholm, QZ, skulle ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Enligt propositionen skulle universitetet i Stockholm, tekniska h�gskolan i Stockholm, karolinska institutet och f�rsvarels forskningsan�slall f�r budget�ret 1988/89 f� belasta anslaget D 3. Datorcentralen f�r h�gre utbildning och forskning i Stockholm med merv�rdesskall f�r tj�ns�ter, som betalats till del dotterbolag till DAFA Data AB som �vertagit den verksamhet som tidigare bedrivits av QZ. 1 f�rra �rets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 171) f�reslogs att motsvarande kostnader budget�ret 1990/91 skall ber�knas under de ber�rda myndigheternas egna anslag.

I bokslutet f�r QZ:s avveckling har bokf�rts 5 885 934 kr. f�rdelade p� universitetet i Stockholm, tekniska h�gskolan i Stockholm, karolinska institutet och f�rsvarets forskningsanstalt.

Budget�ret 1989/90 anvisades 5 300000 kr. f�r DAFA:s lokalkostnader under anslaget D 6. Vissa s�rskilda ulgifler inom h�gskolan m. m., anslags�posten 1. Till universitets- och h�gskole�mbetets disposition.

Jag f�resl�r atl medel som svarar mol de ovan n�mnda anvisningama,
j�mte prisomr�kning 6,3% (6257000 +5 634000 =) 11 891000 kr. f�rde�
las enligt f�ljande: universitetet i Stockholm (5 249000 kr.), tekniska h�g-
��������������������������� 199


 


skolan i Stockholm (3062000 kr.), karolinska institutet (2030000 kr.) och f�rsvarets forskningsanstalt 1 550000 kr.). Jag kommer all redovisa f�r��ndringen f�r resp. anslag vid min behandling av h�gskoleenhelemas anslag f�r utbildning och forskning.


Prop. 1989/90:100 BiL 10


Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt hemst�ller jag all regeringen dels f�resl�r riksdagen all

1.�� bemyndiga regeringen alt besluta om �verf�ringar mellan an�
slag f�r h�gskolan i enlighet med vad jag har f�rordat.

dds bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag inledningsvis har anf�rt om

2.�� utvecklingen av h�gskoleutbildningen under budgetperioden
1990/91-1992/93.

Sammanfattning av budgetf�rslag f�r h�gskoleutbildning

Medlen f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning kommer vid bifall lill mina f�rslag atl f�rdelas p� f�ljande s�tt.

Medel j�r grundl�ggande h�gskoleutbildning budget�ret 1990/91


�ndam�l


Belopp


 


Utbildning f�r tekniska yrken��������������������������������������������������������������� 1 214 158000

Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken������������� 486081 000

Utbildning f�r v�rdyrken���������������������������������������������������������������������� 476040000

Utbildning f�r undervisningsyrken������������������������������������������������������ 859 673000

Utbildning f�r kultur- och informationsyrken�������������������������������������� 289889000

Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser��������������������������� 652 204000

Kommunal h�gskoleutbildning������������������������������������������������������������� 214780000

Vissa tandv�rdskostnader����������������������������������������������������������������������� 59441000

Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m.�������������������������������������� 117060000

Summa kr.������������������������������������������������������������������������������������������� 4369326000


200


 


Medel f�r grundl�ggande h�gskoleutbildning budget�ret 1990/91 (exkl lokalkostnader och kostnader f�r central myndighet)


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


H�gskoleenhet m. m.


Belopp


 


Universitetet i Stockholm��������������������������������������������������������������������� 249970000

Tekniska h�gskolan i Stockholm���������������������������������������������������������� 286967000

Karolinska institutet����������������������������������������������������������������������������� 212337000

H�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm���������������������������������������������� 144201 000

Dansh�gskolan������������������������������������������������������������������������������������������ 7430000

Dramatiska institutet������������������������������������������������������������������������������ 24253000
Grafiska institutet och institutet f�r h�gre kommunikations-

och reklamutbildning��������������������������������������������������������������������������������� 4806000

Konstfackskolan������������������������������������������������������������������������������������� 30617000

Konst h�gskolan������������������������������������������������������������������������������������������� 15 700 000

Musikh�gskolan i Stockholm���������������������������������������������������������������� 35 188000

Operah�gskolan����������������������������������������������������������������������������������������� 5 465 000

Teaterh�gskolan��������������������������������������������������������������������������������������� 7 955000

H�gskoleutbildning p� Gotland���������������������������������������������������������������� 2806000

Universitetet i Uppsala������������������������������������������������������������������������ 335253000

H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s����������������������������������������������������������� 48 233000

H�gskolan i Falun/Borl�nge�������������������������������������������������������������������� 49025000

H�gskolan i G�vle/Sandviken���������������������������������������������������������������� 44 594000

H�gskolan i �rebro���������������������������������������������������������������������������������� 85 955 000

Universitetet i Link�ping��������������������������������������������������������������������� 264 160000

H�gskolan i J�nk�ping��������������������������������������������������������������������������� 43264000

Universitetet i Lund������������������������������������������������������������������������������ 552853000

H�gskolan i Halmstad����������������������������������������������������������������������������� 24405000

H�gskolan i Kalmar������������������������������������������������������������������������������� 60 961000

H�gskolan i Karlskrona/Ronneby������������������������������������������������������������ 18 401 000

H�gskolan i Kristianstad������������������������������������������������������������������������ 38050000

H�gskolan i V�xj������������������������������������������������������������������������������������� 79 139 000

Universitetet i G�teborg���������������������������������������������������������������������� 421 854000

Chalmers tekniska h�gskola����������������������������������������������������������������� 202 158000

H�gskolan i Bor�s����������������������������������������������������������������������������������� 39953000

H�gskolan i Karlstad������������������������������������������������������������������������������ 80277000

H�gskolan i Sk�vde�������������������������������������������������������������������������������� 20552000

H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla���������������������������������������������������������� 14 334 000

Universitetet i Ume������������������������������������������������������������������������������ 283203000

H�gskolan i Lule���������������������������������������������������������������������������������� 136977000

H�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand������������������������������������������������������������ 76 402 000

H�gskolan i �stersund����������������������������������������������������������������������������� 33 245 000

Kommunal h�gskoleutbildning��������������������������������������������������������������� 214 780 000

Ej f�rdelat��������������������������������������������������������������������������������������������� 173603000

Summa kr.������������������������������������������������������������������������������������������� 4369326000


201


 


Centrala myndigheter f�r h�gskolan m. m. D 1. Universitets-och h�gskole�mbetet

1988/89 Utgift 108 518000 1989/90 Anslag 97 835000 1990/91 F�rslag����� 114139000

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) �r central f�rvaltnings- och tillsynsmyndighet f�r de statliga h�gskoleenheterna inom utbildningsde�partementets verksamhetsomr�de. UH� �r dessutom central f�rvaknings-myndighet f�r de �vriga myndi,gheter som regeringen best�mmer. F�r UH� g�ller f�rordningen (1988:670) med instmktion f�r universitets- och h�gskole�mbetet.

Anslagsf�rdelning


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1. F�rvaltningskostnader

64916000

+ 3821000

2. Lokalkostnader, f

7 704000

+� 3 552000

3. Drift, underh�ll och utveckling

 

 

av datasystem f�r central antagning

 

 

av studerande, f

6338000

+� 4131000

4. H�gskoleprov, f

6950000

+ 3095000

5. Personalutveckling inom h�gskolan

5 253000

+ 1301000

6. Forskning om h�gskolan

6674000

+��� 404000

Summa kr.

97835000

+ 16304000


Universitets- och h�gskole�mbetet

�ndringsf�rslagen inneb�r i korthet f�ljande.

1.  Under anslagsposten I. F�rvaltningskostnader redovisas en bespa�ring p� 2% (� I 298000 kr.). Under denna post beg�r dock UH� eng�ngs�medel ( + 500000 kr.) f�r all minska �rendebalansen inom ekvivalerings�verksamhden.

2.          Anslagsposten 3. Drift, underh�ll och ulveckiing av dalasystem f�r central antagning av studerande anv�nds till stor del f�r registrering av data. Stigande l�nekostnader har medf�rt att kostnaderna f�r registrering �kat kraftigt. Vidare belastas anslagsposten fr.o.m. budget�ret 1989/90 med portokostnader f�r dalaposten inom antagningssystemet. UH� beg�r en �kning med 3 762000 kr. av ifr�gavarande anslagspost.

3.          Under anslagsposten 4. H�gskoleprov ber�knar UH� ytterligare me�del ( + 2600000 kr.) f�r h�gskoleprovet med utg�ngspunkt i prop. 1987/88:109 om urval m. m. lill h�gskoleutbildning.

4.          F�r personalutveckling inom h�gskolan beg�r UH� en �kning med 3000000 kr. som en eng�ngsanvisning att disponeras under den lid som utredningen om vissa undervisningsfr�gor i h�gskolan p�g�r.

5.          F�r forskning om h�gskolan beg�r UH� en �kning med 2000000 kr.


202


 


UH� hemst�ller alt������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.        resursram f�r UH� fastl�ggs f�r endast ett budget�r,���������������������� Bil.lO

2.         medel f�r verksamhetens genomf�rande f�r budget�ret 1990/91 anvi�sas genom ett f�rslagsanslag f�r verksamheten under D I. Universitds-och h�gskole�mbetet med 112 044 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Enligt regeringens proposition om formema f�r h�gskolepolitiken (prop. 1988/89:65, UbU 9, rskr. 148) skall universitets- och h�gskole�mbetets (UH�) roll f�rtydligas genom att �kade krav st�lls p� �mbetet b�de inom planering, uppf�ljning och utv�rdering i vad avser utbildning och forsk�ning inom h�gskolan och i arbetet som tillsynsmyndighet f�r h�gskolan. Regeringen har genom beslut den 23 november 1989 �ndrat instmktionen f�r UH� (1989:885) i syfte att skapa en organisation som �r b�ttre anpas�sad att m�ta de nya krav som st�lls p� verket.

Jag har r�knat med att del skall vara m�jligt att bedriva en fortsall rationalisering inom UH�:s administrativa verksamhd. Jag har d�rf�r ber�knat en minskning med 2% av anslagsposten 1. F�rvaltningskostna�der (-1 298000kr.).

F�r att UH� skall kunna arbeta undan de �rendebalanser som uppst�tt vad g�ller bed�mningen och v�rderingen av utl�ndska utbildningar f�re�sl�r jag en eng�ngsanvisning att anv�ndas under budget�ret 1990/91 ( + 500000 kr.). Jag vill i detta sammanhang p�minna om all regeringen genom etl s�rskilt beslut den 2 november 1989 anvisat 500000 kr. s� alt �mbetet skall kunna f�rst�rka arbetsinsatserna inom della omr�de redan under innevarande budget�r.

Regeringen har uppdragit �t UH� atl inr�tta ett kontor f�r Sveriges dellagande i EG-programmet COMETT (Community action programme for Education and Training for Technology). Med anledning h�rav ber�k�narjag f�r budget�ret 1990/91 en �kning av anslagsposten I. F�rvaltnings�kostnader (+450000 kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

Kostnaderna f�r drift, underh�ll och utveckling av datasystem f�r cen�tral antagning av studerande �r direkt relaterade till antalet s�kande. I enlighet med UH�:s f�rslag f�resl�rjag all anslagsposten 3. Drift, under�h�ll och utveckling av dalasystem f�r studerande tillf�rs ytterligare medel ( + 3 762000 kr.).

Efter riksdagens beslut vid 1987/88 �rs riksm�te om �ndrade regler f�r lilkr�de till gmndl�ggande h�gskoleutbildning (prop. 1987/88:109, UbU 32, rskr. 330) har h�gskoleprovet f�tt en v�sentligt �kad omfattning i urvalssystemet. I enlighet med UH�:s anslagsframst�llning f�resl�r jag d�rf�r att anslagsposten 4. H�gskoleprov tillf�rs ytterligare medel ( + 2600000 kr.).

UH�:s uppgift �r all st�dja del lokala pedagogiska arbelet. Della sker���������������������������� 203


 


genom tillsyn, utv�rdering och uppf�ljning samt utvecklingsarbete. F�r all���� Prop. 1989/90:100 �mbetet skall kunna bidra ytterligare lill att en j�mn och stigande kvalitet���� Bil. 10 uppn�s inom hela h�gskolan f�resl�rjag all anslagsposten 5. Personalut�veckling inom h�gskolan tillf�rs ytterligare medel som en eng�ngsanvis�ning att disponeras under den tid utredningen om vissa undervisningsfr�gor i h�gskolan p�g�r (+1 OOOOOO kr.).

Under anslagsposten 6. Forskning om h�gskolan tar jag h�r upp endast medel f�r pris- och l�neomr�kning. �vriga fr�gor kommer all behandlas i den forskningsproposition som regeringen kommer att l�gga fram senare under v�ren.

Med h�nvisning lill sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (97835000 + 16 304000=) 114 139000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

3. att� till�� Universitets-� och� h�gskole�mbetet� f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 114 139000 kr.

D 2. Lokalkostnaderm.m. vid h�gskoleenheterna

1988/89 Utgift 1467 858000 1989/90 Anslag 1581348000 1990/91 F�rslag�� 1760445000

Fr�n anslaget betalas innevarande budget�r utgifter f�r lokalhyror, br�nsle, lyse och vatten samt �vriga kostnader f�r faslighetsdriften vid de statliga h�gskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhets�omr�de, kungl. biblioteket, Manne Siegbahninstitutel f�r fysik och Nor�diska institutet f�r samh�llsplanering.

Fr�n anslaget betalas �ven hyreskostnader f�r lokaler som har uppl�tits f�r viss statlig verksamhet vid de kommunala undervisningssjukhusen.

Samtliga under anslaget upptagna anslagsposter �r f�rslagsvis beteckna�de.

204


 


A nslagsf�rddn ing


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Lokalhyror

 

 

 

 

Universitetet i

Utgifter, f

177 377000

+

20947000

Stockholm'

Inkomster, f

1 100000

+

440000

Tekniska h�gskolan

Utgifter, f

157029000

+

30149000

i Stockholm

Inkomster, f

2000000

+

800000

Karolinska

Utgifter, f

92108000

+

5 858000

institutet

Inkomster, f

2700000

+

1080000

H�gskolan f�r l�rarut-

Utgifter, f

36213000

+

14011000

bildning i Stockholm

Inkomster, f

100000

+

40000

Dansh�gskolan

Utgifter, f

4810000

+

220000

Dramatiska institutet

Utgifter, f

8458000

+

204000

Grafiska institutet

Utgifter, f

1375000

+

113000

och institutet f�r h�gre

 

 

 

 

kommunikations-och

 

 

 

 

reklamutbildning

 

 

 

 

Konstfackskolan

Utgifter, f

18223000

+

1 182000

Konsth�gskolan

Utgifter, f

5962000

+

2158000

Musikh�gskolan

Utgifter, f

9122000

+

535000

i Stockholm

 

 

 

 

Operah�gskolan

Utgifter, f

I 190000

+

71000

i Stockholm

 

 

 

 

Teaterh�gskolan

Utgifter, f

3414000

+

196000

i Stockholm

 

 

 

 

H�gskoleutbildningen

Utgifter, f

825000

-H

0

p� Gotland

 

 

 

 

Universitetet i Uppsala

Utgifter, f

197193000

+

17 575000

 

Inkomster, f

2600000

+

1040000

H�gskolan i Eskilstuna/

Utgifter, f

8020000

+

541000

V�ster�s

Inkomster, f

300000

+

120000

H�gskolan i Falun/

Utgifter, f

7878000

+

1 156000

Borl�nge

Inkomster, f

75000

+

30000

H�gskolan i G�vle/

Utgifter, f

5 372000

+

211000

Sandviken

Inkomster, f

125000

-1-

50000

H�gskolan i �rebro

Utgifter, f

18666000

-1-

1725000

 

Inkomster, f

200000

+

80000

Universitetet i

Utgifter, f

85 154000

+

10334000

Link�ping

Inkomster, f

2 600000

+

1040000

H�gskolan i

Utgifter, f

5812000

+

2068000

J�nk�ping

Inkomster, f

75000

-H

30000

Universitetet i Lund

Utgifter,f

227936000

+

21581000

 

Inkomster, f

3 500000

+

1400000

H�gskolan i Halmstad

Utgifter, f

6486000

-1-

728000

 

Inkomster, f

100000

+

40000

H�gskolan i Kalmar

Utgifter, f

9214000

+

513000

 

Inkomster, f

300000

-H

120000

H�gskolan i Karlskrona/

Utgifter, f

400000

+

0

Ronneby

 

 

 

 

H�gskolan i

Utgifter, f

4 737 000

+

639000

Kristianstad

Inkomster, f

50000

+

20000

H�gskolan i V�xj�

Utgifter, f

7676000

+

2 168000

 

Inkomster, f

300000

-f-

120000

Universitetet i

Utgifter, f

176 798000

5 188000

G�teborg

Inkomster, f

2 700000

+

1080000

Chalmers tekniska

Utgifter, f

115285000

+

10274000

h�gskola

Inkomster, f

2 100000

+

840000

H�gskolan i Bor�s

Utgifter, f

17490000

+

1316000

 

Inkomster, f

100000

-1-

40000

H�gskolan i Karlstad

Utgifter, f

12010000

+

789000

 

Inkomster, f

125000

+

50000

H�gskolan i Sk�vde

Utgifter, f

1 884000

+

1356000

 

Inkomster, f

100000

+

40000


205


 


 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 10

 

F�redraganden

 

H�gskolan i

Utgifter, f

0

+

2400000

 

Trollh�ttan/Uddevalla

 

 

 

 

 

Universitetet i Ume�

Utgifter, f

82971000

+

9881000

 

 

Inkomster, f

2600000

+

1040000

 

H�gskolan i Lule�

Utgifter, f

57020000

-1-

4809000

 

 

Inkomster, f

950000

+

380000

 

H�gskolan i Sundsvall/

Utgifter, f

12822000

+

5 293000

 

H�m�sand

Inkomster, f

100000

+

40000

 

H�gskolan i �stersund

Utgifter, f

6924000

+

467000

 

 

Inkomster, f

100000

+

40000

 

Nordiska institutet f�r

Utgifter, f

1222000

+

176000

 

samh�llsplanering

 

 

 

 

 

Kungl. biblioteket

Utgifter, f

15 396000

+

1097000

 

Manne Siegbahn-

Utgifter, f

5 876000

+

1 544000

 

institutel f�r fysik

 

 

 

 

 

Ulgifler

 

1606 348000

+ 169097000

 

Inkomster

 

-25000000

+

10000000

 

Summa kr.

 

1581348000

+ 179097000

 

' Inkl. institutet f�r intemationell ekonomi och statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek.

- Inkl. institutet f�r milj�medicin.

Universitets- och h�gskole�mbetet

Anslagsframst�llning j�mte komplettering har l�mnais av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�).

Enligt g�llande regleringsbrev skall anslaget lillgodof�ras dels ers�ttning�ar motsvarande lokalkostnader enligt f�rordningen (UH�-FS 1982:113 om extemt finansierad verksamhet, EF-verksamhet, vid h�gskoleenheter�na inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de, �ndrad senast 1988:28), dels ers�ttningar och andra inkomster som avser �ndam�l f�r vilka utgifterna bestrids fr�n anslaget. Inkomstema har f�rdelats mellan h�gskoleenhetema med ledning av uppgifter betr�ffande EF-verksamhe�tens omfattning.

Hillills har enbart en del av del lomtsalta beloppet inbetalats lill stats�verket. Flera h�gskoleenheter har framh�llit all de p�f�rts alltf�r h�ga belopp.

UH� f�resl�r mot denna bakgmnd atl inkomstposten r�knas ned lill etl belopp som motsvarar vad som faktiskt flutit in. D� s�kert underlag f�r att f�rdela inkomstposten saknas f�resl�r UH� vidare att n�gon s�dan upp�delning ej utf�rs.

Slutligen f�resl�r UH� all h�gskoleenhetema under �verg�ngstiden liks del nya budget- och styrsystemet inf�rs f�r tillgodog�ra sig influtna lokal�hyror fr�n EF-verksamhet.

206


 


Av UHA ber�knade hyreskostnader f�r h�gskoleenheterna (exkl. h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla) budget�ren 1989/90 och 1990/91 (belopp i tkr).


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Lokalhyror

 

1988/89

1989/90

Skillnad mellan

 

 

enl. an-

enl. an-

1989/90 och

 

 

slagsfram-

slagsfram-

1990/91

 

 

st�llning

st�llning

 

Statliga

 

1390 525

1498474

+ 107949

Inhyrda

 

203 853

268 111

+ 64258

Inom kommunala

 

 

 

undervisni

ingssjukhus

6150

6435

+������ 285

Summa

 

1600528

1773020

+ 172492

UH� hemst�ller att

1.  under f�rslagsanslaget Lokalkostnader m.m. vid h�gskoleenheterna f�r budget�ret 1990/91 anvisas 1 758020000 kr.

2.         h�gskoleenhetema f�rs�ksvis f�r tillgodog�ra sig influtna lokalhyror fr�n den externt finansierade verksamheten.

F�redragandens �verv�ganden

F�r �kade lokalkostnader f�r h�gskoleenhetema, kungl. biblioteket, Man�ne Siegbahn institutet f�r fysik och Nordiska institutet f�r samh�llsplane�ring harjag under f�revarande anslag ber�knat ytterligare 179097000 kr.

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) har f�reslagit atl inkomstpos�ten under f�revarande anslag r�knas ned till ett bdopp som motsvarar vad som faktiskt flutit in. Della har jag har beaktat vid min ber�kning av anslaget.

Utbildningsutskottet har bl.a. uttalat (UbU 1984/85:35 s. 3) all det i budgetpropositionen b�r kunna utl�sas hur stor del av de f�reslagna �nd�ringama av h�gskoleenhetemas lokalkostnader som beror p� ut�kade eller uppmslade lokaler och hur stor del som beror p� kostnadsf�r�ndringar f�r befintliga lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som utarbetar underlag f�r UH�:s anslagsframst�ll�ning, har redovisat att av en lokalkostnads�kning 1989/90-1990/91 p� drygt 172 milj. kr. �r ca 105 milj. kr., eller drygt 60%, att h�nf�ra till prisomr�kning och marknadsanpassning f�r befintliga lokaler.

F�r att det skall bli m�jligt all anpassa lokalbest�ndel lill nya omst�n�digheter b�r varje h�gskoleenhet tilldelas etl anslag f�r lokalkostnader. Detta b�r genomf�ras senast fr. o. m. budget�ret 1993/94.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (1 581 348 000 +179 097 000 =) I 760 445 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

4. till Lokalkostnader m. m. vid h�gskoleenhetema f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 760445000 kr.


207


 


D 3. Vissa tandv�rdskostnader

1988/89 Utgift��������� 46125000�������������� Reservation������������ 41786000

1989/90 Anslag������� 54874000'

1990/91 F�rslag������� 59441000

' N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ret 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes hade

regeringen inte fattat beslut om vissa merkostnader f�r l�ner.

Detta anslag avser den tandv�rd som bedrivs i anslutning lill den odon�lologiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


A nslagsf�rddning


H�gskoleenhet/�ndam�l m. m.

Karolinska institutet

Utgift

Uppb�rdsmedel Patientavgifter m. m.


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

54874000

+ 4567000

54874000

+ 4567000

10900000

-5100000


 


Anslagsframst�llning har avgivits av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�).

I likhet med tidigare �r r�knar UH� endast med pris- och l�neomr�k�ning av anslaget under den kommande anslagsperioden.

UH� hemst�ller att

under ell reservationsanslag D 3. Vissa landv�rdskoslnader f�r budget��ret 1990/91 anvisas 54874000 kr., f�r budget�ret 1991/92 54 874000 kr. och budget�ret 1992/93 54 874000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Sedan den tandv�rdande verksamheten som bedrivs i anslutning lill tand-l�kamlbildningen genom avtal �verf�rts till landstinget i V�sterbotten (prop. 1985/86:68, UbU 9, rskr.111) och G�teborgs kommun (prop. 1987/88:170, UbU 39, rskr. 334) avser detta anslag endast verksamheten vid karolinska institutet. UH� har f�r detta anslag endast ber�knat kom�pensation f�r pris- och l�ne�kningar. Jag bitr�der UH�:s f�rslag och ber�knar anslaget rik (54874000 + 4567000 kr.=) 59441000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

5. all till Vissa landv�rdskoslnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag av 59441 000 kr.


208


 


D 4. Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m.

Reservation

21 195000

48 356000

117060000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


4709000


Prop. 1989/90:100 BiL 10


Detta anslag avser verksamhet inom h�gskoleomr�det f�r vilken medel inte st�llts till f�rfogande under annat anslag. Det avser bl. a. kostnader f�r intemationalisering av h�gskoleutbildningen och f�r administrativ ut�veckling i h�gskolan samt f�r ell gmndutbildningsr�d. Anslaget avser �ven bidrag tik Svenska institutet dels f�r uppbyggnaden av ett informations-och dokumenlationscentmm i syfte att fr�mja utbytet mellan Sverige och andra l�nder p� h�gskole- och gymnasieniv�, dels f�r vissa insatser inom undervisning f�r internationell f�rst�else m.m. Under anslaget ber�knas ocks� kostnader f�r svenska sludenthemmd i Paris.

A nslagsf�rddning

 

 

Anslagspost

1989/90

29238000

19118000 48356000

Ber�knad �ndring 1990/91

1.��� Till universitets-och h�gskole�
�mbetets disposition

2.� Grundutbildningsr�d

3.�� Ers�ttning f�r portokostnader

4.� Svenska institutet

5.�� Svenska studenthemmet i Paris

6.�� Till regeringens disposition

Summa

F�redraganden

+ 4445000 + 5800000 + 60019000 +� 2950000 +���� 286000 - 4796000

+ 68704000

Anslagsframsl�kning har avgivils av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) och Svenska institutet. UH�:s �ndringsf�rslag inneb�r i korthet f�ljande.


�ndam�l


Kostnad budget�ren (tkr)

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93


3��� Konsekvenser av tidigare beslut

7000

3.1        Bortfall av eng�ngsanvisning, H91

3.2        Bortfall av eng�ngsanvisning.

LADOK/AU 3.3 Eng�ngsanvising, H91

-�� 1500 -h� 5000

-� 5000

Summa under 3

-� 3 500

-� 5000

4��� Budgetf�rslag

4.1�� Intemationalisering

4.2�� Administrativ utveckling i h�gskolan
4.2 LANT9I:

+� 5 500 +�� 1500

 

Eng�ngsanvisning, utveckling Bortfall av eng�ngsanvisning F�rvaltningskostnader

+ 6000

-� 6000 +�� 1000

Summa under 4

+ 13000

-� 5000

Summa punkterna 3-4

-h 9500

-10000


14�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr IOO. Bilaga 10


209


UH� hemst�ller atl������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

under reservationsanslaget� Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan���� Bil. 10 m.m.� f�r budget�ret�� 1990/91�� anvisas� 57 856000 kr.,� f�r budget�ret 1991/92 47856000 kr., f�r budget�ret 1992/93 47856000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

Svenska institutet

Stiftelsen Svenska institutet hemst�ller i sin anslagsframst�llning om I milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 f�r det informations- och dokumenla�tionscentmm (National Academic Mobility Informaiion Centre, NAMIC) som inslilulel h�ller p� atl bygga upp. F�r kurser och stipendier samt f�r svensk lektor i Reykjavik f�resl�s of�r�ndrat belopp, 378000 kr.

Svenska institutet har i en s�rskild skrivelse f�reslagit all NAMIC orga�niseras som en permanent verksamhet inom institutet.

F�redragandens �verv�ganden

Internationalisering

Under detta anslag anvisas medd f�r universitets- och h�gskole�mbetets (UH�) verksamhet f�r internationalisering av h�gskoleutbildning.

COMETT �r ell utbildningsprogram inom den europeiska gemenskapen (EG) som har tillkommit f�r alt genom utbildning underl�tta kunskaps��verf�ring mellan h�gskola och n�ringsliv. Deltagandet kommer all inne�b�ra en betydande stimulans b�de f�r svensk utbildning och f�r tillg�ngen p� v�lutbildad och erfaren personal inom svensk industri. Programmets syfte �r att universitet och h�gskolor skall vara motorer i moderniseringen av det europeiska n�ringslivet. Etl n�tverk skall skapas f�r f�retag och h�gskolor. Inom della n�tverk skak organiseras personal- och sluderande�utbyle, utbildning i samverkan och ulveckiing av nya former av undervis�ning t. ex. med hj�lp av den nya informationsteknologin och genom di�stansundervisning I prop. 1988/39:150, bil. 7 ber�knade jag 5000000 kr. f�r COMETT-programmet under della anslag, anslagsposten Till regering�ens disposition. Vid min anm�lan tidigare idag av anslaget D 1. Universi�tets- och h�gskole�mbetet anf�rde jag att ell kontor f�r Sveriges dellagan�de i COMETT inr�ttats vid UH�. �rskostnaderna f�r Sveriges deltagande i COMETT-programmet ber�knas nu lill ca 10000000 kr. Enligt min mening b�r dessa kostnader belasta h�gskolans inlernalionaliseringsme-del. Jag ber�knar d�rf�r vissa medel under detta anslag, anslagsposten 1. Till universitets-och h�gskole�mbetets disposition ( + 5 307000 kr.).

Jag har vidare ber�knat medel lor fortsatt h�gskolesamarbele �ver Kvar-ken.

Administrativt utvecklingsarbete

Under anslagsposten I. Till universitets- och h�gskole�mbetets disposition
anvisas medel f�r st�d lill h�gskolans administrativa utveckling. Del �lig�
ger ocks� �mbetet all st�dja utvecklingsarbetet med h�gskolans vetenskap-
���������������������� 210


 


liga informationsf�rs�rjning och dalatekniska infrastmktur. UH� svarar��� Prop. 1989/90:100 h�mt�ver f�r information och systemarbete vad avser nytt ADB-system���� Bil. 10 f�r antagning och f�r LADOK-baserade studieadministrativa syslem.

F�r driften av LADOK har jag ber�knat en �kad medelstikddning (+1000000 kr.).

Under anslagsposten 1. Tik universitets- och h�gskole�mbetets disposi�tion harjag ocks� ber�knat vissa medel som b�r anvisas som eng�ngsme�del. Detta g�ller medel f�r utveckling av ett nytt datorbaserat system f�r lokal antagning (L�NT 91) ( + 6000000 kr.). Det g�ller ocks� medd f�r utveckling av ett nytt syslem f�r central antagning (H 91) all tas i bmk n�r de nya tilltr�desreglerna tr�der i kraft den 1 juli 1991 ( + 5000000 kr.).

Budget�ret 1989/90 anvisades under f�revarande anslag medel f�r lokal�kostnader f�r det dotterbolag tik DAFA Data AB som �vertagit den verksamhet som tidigare bedrivits av QZ . Som jag anf�rde i inledningen lill littera D f�resl�s nu att medel motsvarande tidigare anvisade medel fr.o.m. budget�ret 1990/91 ist�llet ber�knas under de ber�rda myndighe�ternas egna anslag. Jag ber�knar d�rf�r en minskning av anslagsposten 1. Till universitets- och h�gskole�mbetets disposition ( � 5 634000 kr.).

Grundutbildningsr�d

Som jag inledningsvis anf�rde f�resl�s atl ett r�d f�r grundutbildningsfr�gor skapas inom UH�. Jag har ber�knat medel f�r detta under del anslag som jag nu behandlar (+ 5 800000 kr.).

Ers�ttningf�r portokostnader

Efler f�rslag i 1989 �rs budgetproposition avvecklades tj�nstebrevsr�tlen fr.o.m. budget�ret 1988/89 f�r bl.a. universitets- och h�gskole�mbetet och ett antal h�gskoleenheter. Fr.o.m. budget�ret 1990/91 avvecklas tj�nstebrevsr�tlen f�r samtliga h�gskoleenheter. Jag ber�knar med anled�ning h�rav medel under anslagsposten 3. Ers�ttning f�r portokoslnader ( + 60019000 kr.). Jag avser att �terkomma till regeringen om f�rdelning per anslag och h�gskola.

Svenska institutet

1 den anslagspost lik Svenska institutet som jag nyss redovisat ing�r medel f�r olika �ndam�l.

Institutet fick i febmari 1988 regeringens uppdrag all b�rja bygga upp ell informalionscentmm som genom information, dokumentation och annan service skall medverka lill alt utbytet inom h�gskola och skola mellan Sverige och andra l�nder fr�mjas och underl�ttas. Verksamheten, under namnet National Academic Mobility Information Centre (NA�MIC), bedrivs p� f�rs�k. Medel till verksamheten, nu I milj. kr., �r innevarande budget�r anvisade under anslaget H 1. Kulturellt utbyte med ullandel.

Enligt regeringens uppdrag, som ocks� anm�ldes i 1988 �rs budgelpro-������������������������� 211


 


position (prop.� 1987/88:100 bil.� 10), skak NAMIC ha ansvar f�r att���� Prop. 1989/90:100 f�rmedla informaiion och service lill h�gskolor och gymnasieskolor i���� Bil. 10 Sverige och andra l�nder. Huvuduppgiften �r att samordna informaiion och allts� fungera som ett n�tverk mellan h�gskolor och gymnasieskolor och de studerande eker l�rare/forskare som s�ker information.

I maj 1989 l�mnade institutet en rapport om uppbyggnadsarbetet och redogjorde f�r de fortsatta planema. Institutet har nu f�reslagit att f�r�s�ksverksamheten skall upph�ra den 1 juli 1990 samt alt verksamheten d� skall �verg� i permanent form och ing� i institutets organisation. Institutet f�resl�r samtidigt att NAMIC:s ansvarsomr�de utvidgas tik att omfatta information till skolor och skolklasser saml till l�rare inom skolv�sendel som deltar i utbytesprogram med andra l�nder.

I likhet med Svenska institutet anser jag atl NAMIC nu kan �verg� till all vara en permanent del i institutets verksamhet. Del ankommer p� regeringen att falla de beslut som erfordras f�r att genomf�ra f�r�ndring�en. Medel lill verksamheten b�r anvisas under en ny anslagspost under det anslag jag nu behandlar. Jag ber�knar en medelsram om 1 040000 kr. f�r �ndam�let. N�r det g�ller NAMIC:s ansvarsomr�de anser jag atl informa�tion och service till h�gskolor och gymnasieskolor �ven i forts�ttningen b�r prioriteras (+ 1040000 kr.).

F�r de �ndam�l som nu bekostas under anslaget H 1. Kukurdll utbyte med utlandet, delposten bidrag till kurser och stipendier samt till svensk lektor i Reykjavik ber�knarjag medel under f�revarande anslag ( + 410000 kr.).

Av de medel som anvisats f�r insatser inom undervisning f�r intematio�nell f�rst�else m. m. under anslaget B 3. St�d f�r utveckling av skolv�sen�det anv�nds 1,5 milj. kr. till resestipendier �t l�rare i ungdomsskolan f�r studiebes�k i utl�ndska skolor. Medlen b�r i forts�ttningen f�rdelas av Svenska institutet efter samr�d med skol�verstyrelsen och ber�knas under f�revarande anslag (+ 1 500000 kr.).

F�r�ndringen inneb�r all Svenska institutet f�r i uppgift att besluta om bl.a. stipendiegivningen. Institutet, som �r en stiftelse, har inte r�tt att utan st�d i lag ut�va f�rvaltningsuppgifter. D�rf�r fordras en komplette�ring av nu g�llande befogenheter f�r institutet. En s�dan kompletterande f�reskrift b�r las in i 9 a � lagen (1976:1046) om �verl�mnande av f�rvak-ningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de. F�r�slaget lill �ndring i lagen kommer jag att behandla under anslaget G 30. Centrala museer: F�rvallningskoslnader.

H�r b�r vidare erinras om en nyligen inf�rd vidgad till�mpning av offentlighetsprincipen. Enligt 1 kap. 8� sekretesslagen (1980:100) med tillh�rande bilaga g�ller numera i fr�ga om all verksamhet hos stiftelsen Svenska inslilulel tryckfrihetsf�rordningens f�reskrifter om r�tt all la del av handlingar hos myndighet.

212


 


Svenska studenlhemmet i Paris������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Kostnader f�r Svenska studenlhemmet i Paris och f�r styrelsens samman-tr�deskoslnader ber�knarjag fr.o.m. budget�ret 1990/91 under della an�slag, anslagsposten 6. Svenska studenlhemmet i Paris (286000 kr.).

Med h�nvisning till� sammanst�kningen� ber�knar jag anslaget till (48 356000 + 68 704000=) 117060000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt

6. lill Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m. f�r budget��ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 117060000 kr.

213


 


Grundl�ggande h�gskoleutbildning D 5. Utbildning fbr tekniska yrken


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


1988/89 Utgift������� 881098000���������������� Reservation��������� -17165000

1989/90 Anslag��� 1063422000'

1990/91 F�rslag��� 1214158000

'N�r statsbudgetens utfall f�r budgeten 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes, hade regeringen inte fattat beslut om medel f�r vissa merkostnader f�r l�ner

Detta anslag avser gmndl�ggande utbildning f�r tekniska yrken vid de statliga h�gskoleenhetema inom utbildningsdepartementets verksamhets�omr�de. Under anslaget ber�knas medel f�r allm�nna utbildningslinjer och p�byggnadslinjer inom denna yrkesulbildningssektor. Under anslaget ber�knas vidare medel f�r f�rs�ksverksamhet med ingenj�rsutbildning. I tabellen �ver planeringsramar finns en f�rteckning �ver den linjebundna utbildningen.

Anslagsf�rdelning


H�gskoleenhet/�ndam�l m.m.

Universitetet i Stockholm Tekniska h�gskolan i Stockholm Universitetet i Uppsala H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s H�gskolan i Falun/Borl�nge H�gskolan i G�vle/Sandviken H�gskolan i �rebro Universitetet i Link�ping H�gskolan i J�nk�ping Universitetet i Lund H�gskolan i Halmstad H�gskolan i Kalmar H�gskolan i Karlskrona/Ronneby H�gskolan i Kristianstad H�gskolan i V�xj� Universitetet i G�teborg Chalmers tekniska h�gskola H�gskolan i Bor�s H�gskolan i Karlstad H�gskolan i Sk�vde H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla Universitetet i Ume� H�gskolan i Lule� H�gskolan i Sundsvall/ H�rn�sand

H�gskolan i �stersund Tekniskt bas�r

Vissa kurser f�r aktiv sj�personal Vissa kostnader f�r matematisk-naturvetenskapligutbildning Teknikerutbildning Till regeringens disposition

Summa kr.


 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

1990/91

 

F�redraganden

33 522000

+

3463000

243424000

+

32692000

55 106000

+

11445000

14 360000

+

5 683000

6 757000

+

4179000

8935000

+

3 381000

2 565000

+

2 138000

105 693000

+

11 266000

4971000

+

2756000

158 103000

+

21940000

3 307000

+

1928000

19241000

+

3414000

6 545000

+

3 730000

2 363000

+

2 730000

13 189000

+

1955000

25 100000

+

2 575000

179493000

+

18 696000

8034000

+

2457000

8 848000

+

2 560000

3064000

+

2 223000

2 880000

-1-

5 282000

28 205000

+

9 560000

73 727000

+

11642000

18131000

+

4056000

2318000

+

1597000

727000

+

63

2214000

+

534

8600000

__

8600000

0

+

4650000

24000000

-

19259000

1063422000

+ 150736000


 


Anslagsframst�llning j�mte komplettering h�rav har avgivils av univer�sitets- och h�gskole�mbetet (UH�).


214


 


�ndam�l'

Sammantaget inneb�r �ndringsf�rslagen f�ljande.

Kostnad budget�ren (tkr)

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


2

F�r�ndringar av anslags�teknisk natur

 

 

2.1

"Kockums"-paketet, UL

 

 

 

YTH-industriell teknik

+

960

 

Produktionsteknikerlinjen

+

2643

2.2

"Blekinge"-paketet, HK;R

 

 

 

Driftteknikerlinjen

+

960

 

YTH-industriell teknik

■ +

960

 

Verkstadsingenj�rslinjen

+

992

2.3

Driftteknikerutbildning

 

 

 

�verf�rs fr�n CTH

1338

 

till HT/U

+

1338

2.4

Matematisk-naturvetenskaplig linje, US, UU, ULi, UL, UG, UUm

 

 

Summa under 2

+

6515

3

Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

3.1

Maskintekniklinjen, 180p,

 

 

 

CTH - 10 �p

-

256

3.2

Elektrotekniklinjen, 180p,

 

 

 

CTH + lO�p

+

313

3.3

Datatekniklinjen, 180p, KTH

 

 

 

+ 30 �p

+

938

3.4

Elektrotekniklinjen, 180p, UL

 

 

 

+ 75 �p

-1-

2 345

3.5

Industriell ekonomilinjen, 180p, HLi

1

 

 

+ 30 �p

+

1 119

3.6

Maskintekniklinjen, 180p, HLu

 

 

 

+ 25�p

+

641

3.7

Teknisk fysiklinje, 180p, UUm

 

 

 

+ 30 �p

+

0

3.8

Fysikerlinjen, 120p, UUm

 

 

 

- 20 �p

+

0

3.9

Kemistlinjen, 120p, UU, UL

 

 

 

+ 20 �p

+

638

3.10

Materialfysiklinjen, 180p, UU

 

 

 

+ 135 �p

+

4195

3.11

Brandingenj�rslinjen, lOOp, UL

 

 

 

+ 2,5 �p

+

93

3.12

Elektrotekniklinjen, 180p, KTH

 

 

 

+ 30 �p

+

938

3.13

Ny ingenj�rsutbildning, 80 p, (uppr�kning av resursram) KTH, HE/V, HF/B, HG/S, ULi, HJ, HKyR,HH, HKr, HV, HKs,

 

 

 

UUm, HLu, HS/H, H�s

+11992

3.14

Ny ingenj�rsutbildning, 40p, (uppr�kning av resusram) HE/V, HF/B, HB, HKs, HLu,

 

 

 

HS/H

+

1620

3.15

Ny ingenj�rsutbildning, 80p,

(andra�rskostnad)

KTH, UU, HE/V, HF/B, HG/S,

H�, HJ, HK, HKr, UL, CTH,

HT/U, HB, HKs, HS, UUm,

 

 

 

HLu, HS/H, H�s

+ 27900

3.16

Ny ingenj�rsutbildning, 80p, (nya utbildningar)

 

 

 

of�rdelat

+ 25 110

3.17

Ny ingenj�rsutbildning, 40p

 

 

3.18

Vissa kurser f�r aktiv sj�-

 

 

 

personal

-�

350


+���� 469

+���� 560

+���� 641

+��� 1 119

+�� 1504

+��� 1710

+ 64190 -� 100


-� 723

+ 7 500 + 6777

+� 321 +� 560

+� 752

+ 1876

+ 76 590


215


 


�ndam�l'-�'�''���������������������������������������������� Kostnad budget�ren (tkr)��������������������������� Prop. 1989/90: 100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93����������� Bil. 10

3.19 Konsekvens av nedlagd sj��
bef�lsutbildning HS/H
������������������������ +���� 535������������������������������� -���� 283

3:20 Matematisk-naturvetenskap�
liga linjen, 160p
���������������������������������� - 8600

Summa under 3������������������������������������������� +69871���������� +70093��������� +79816

4����� Budgetjorslaget

4.1���� Matematisk-naturvetenskap�
liga linjen, 160p, US, UU, ULi,

UL, UG, UUm����������������������������������� + 7000���������� + 7000���������� + 8800

4.2     F�rst�rkt per capita-tilldel�ning f�r ers�ttningsanskaff�ning av inredning och ut�rustning��������������� + 5000���� + 2 700

4.3     Utbyggnad av YTH, 60p, ULi + 30 �p, resp. senarel�ggning

HKs-30�p����������������������������������������� �0������������������ +960

0

+

0

-1-

0

0

+

0

+

0

0

+

0

+

0

0

+

0

 

 

0

■+

0

 

 

4.4     P�byggnadslinje fr�n ingenj�r till civilinjenj�r, 140p���� Maskintekniklinjen, 180p�� Elektrotekniklinjen, 180p������������������

4.5     Textil- och konfektions-tekniklinjen, 80p, HB������������� Textilingenj�rslinjen, HB����

Summa under 4������������������������������������������� +12000���������� +10660��������� + 8800

' US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska h�gskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HE/V = h�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s, HF/B = h�gskolan i Falun/Borl�nge, HG/S = h�gskolan i G�vle/Sandviken, H� = h�gskolan i �rebro, ULi = universitetet i Link�ping, HJ == h�gskolan i J�nk�ping, UL = universitetet i Lund, HH = h�gskolan i Halmstad, HK = h�gskolan i Kalmar, HK/R = h�gskolan i Karlskrona/Ronneby, HKr = h�gskolan i Kristianstad, HV = h�gskolan i V�xj�, UG = universitetet i G�teborg, CTH = Chalmers tekniska h�gskola, HB = h�gskolan i Bor�s, HKs = h�gskolan i Karlstad, HS = h�gskolan i Sk�vde, HT/U = h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla, UUm = universitetet i Ume�, HLu = h�gskolan i Lule�, HS/H = h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand, H�s = h�gskolan i �stersund ' npl = nyb�rjarplatser� �p = �rsstudieplalser '' BP = budgetproposition ' YTH = yrkesteknisk h�gskoleutbildning

UH� hemst�ller alt

1.�� fj�rde �ret f�r den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen finansi�
eras p� s�tt som UH� f�reslagit,

2.    en ny utbildningslinje, textilingenj�rslinjen, 80 po�ng, och med m�l enligt f�rslag fr�n UH� inr�ttas den I juli 1990,

3.    planeringsramar fastst�lls i enlighet med vad UH� f�rordat,

4.    nya allm�nna linjer om vardera 80 po�ng ben�mnda byggnadsingen�j�rslinjen, elektroingenj�rslinjen, kemiingenj�rslinjen och maskiningen�j�rslinjen med m�l enligt senare f�rslag fr�n UH� inr�ttas fr. o. m. den I juli 1991. Grenar inom dessa linjer kan dock omfatta sammanlagt 120 po�ng,

5.    data- och elektroniklinjen och verkstadsingenj�rslinjen upph�r med sista antagning l�s�ret 1990/91,

6.    f�rs�ksverksamheten med 40 po�ngs ingenj�rsutbildning upph�r i och med l�s�ret 1989/90,

216


 


7.         f�rs�ksverksamheten med 80 po�ngs ingenj�rsutbildning avvecklas���� Prop. 1989/90:100 med sista antagning l�s�ret 1990/91,������� Bil. 10

8.         under ett reservationsanslag Utbildning f�r tekniska yrken anvisas f�r budget�rd 1990/91 1 155218000 kr., f�r budget�rd 1991/92 1244696000 kr. och f�r budget�ret 1992/93 1331089000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

217


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10

Planeringsramar f�r sektorn f�r utbildning f�r tekniska yrken budget�ret 1990/91

 

Ulbildningslinje/pong

Siock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gvle/

rebro

Lin-�� .���� Jn-

Lund/

 

hoim

 

tuna/ Vsters

Borlnge

Sand�viken

 

kping/�� kping Norr�kping

Malm


45


120'���� 120

100' 1305����� 165

Viss teknisk utbildning (a-linjer)

Milj�- och h�lsoskydds�linjen, 120p

Summa

Viss civilingenj�rs�
utbildning (b-linjer)
Arkitektlinjen, 180 p
��������������� 60'

Datatekniklinjen, 180 p����������� 90'

Elektrotekniklinjen,
180 p
��������������������������������������� 265'

Farkosttekniklinjen,
180p
���������������������������������������� 90'

Geoteknologilinjen, 180 p Industriell arbetsmilj��linjen, 180p Industriell ekonomi�linjen, 180 p

Kemitekniklinjen, 180 p��������� 120'

Lantm�terilinjen, 180p������������� 90'

Maskinteknik�
linjen, 180 p
��������������������������� 280'
Materialfysik�
linjen, 180 p
Materialtekniklinjen,
180p
��������������������������������������� 90'
Samh�llsbyggnads-
tekniklinjen. 180 p
Teknisk fvsik-Iinjen,
180 p

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen. 180 p

V�g- och vattenbygg�nadslinjen, 180 p

Summa

Ingenj�rsutbildning (b-linjer)

Brandingenj�rslinjen, 100 p

Data- och elektronik�linjen, 80 p

Dataingenj�rslinjen, 80 p
Driftingenj�rslinjen, 80 p��������� 30'

Sj�ingenj�rslinjen, 40 p Verkstadsingenj�rs�linjen, 80 p

■Summa��������������������������������������� 30


30

30


30 30

60


120

120

180

30

30


45 90

186

125

118

67

90

721

30

60

90


218


 


Prop.1989/90:100 Bil. 10

Utbildningslinje/po�ng�������� Halm- Kal-���� Karls-������� V�xj����� G�te-���� Bor�s�� Karl-����� Sk�vde�� Troll-������ Ume堠�� Lule堠��� Sunds- Summa

stad����� mar����� krona/������������������ borg��������������� stad���������������� h�ttan/������������������������� vall/

Ronneby�������������������������������������������������������� Udde-�������������������������� H�m�-

valla�������������������������������������������� sand


Viss teknisk utbildning (a-linjer)

62

 

62

62

 

62

 

90

150 510

701

90

 

30

30

 

30

30

 

30

278

345

90

 

140

838 45 90

 

30

30

30

 

437

Milj�- och h�lsoskydds�linjen, 120 p

Summa

Viss civilingenj�rs�utbildning (b-linjer)

Arkitektlinjen, 180p�������������������������������������������������������� 45

Datatekniklinjen, 180 p������������������������������������������������� 120'

Elektrotekniklinjen,

180p����������������������������������������������������������������������������� 250'

Farkosttekniklinjen, 180 p

Geoteknologilinjen, 180 p

Industriell arbetsmilj��
linjen, 180 p
Industriell ekonomi�
linjen, 180 p
�������������������������������������������������������������������� 60'
Kemitekniklinjen, 180 p������������������������������������������������� lOO'
Lantm�terilinjen, 180 p
Maskinteknik�
linjen, 180 p� �������������������������������������������������������������������180'
Materialfysik�
linjen, 180p
Materialtekniklinjen,
180 p

Samh�llsbyggnads-tekniklinjen, 180 p Teknisk fysik-linjen.

180p����������������������������������������������������������������������������� 100'

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen,

180 p��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 180

V�g- och vattenbygg�
nadslinjen, 180 p
������������������������������������������������������������ 105'���������������������������������������������������������� 30����������������� 325

Summa�������������������������������������������������������������������������� 960���������������������������������������������� 30������ 380�������������� 4169

Ingenj�rsutbildning

(b-linjer)

Brandingenj�rslinjen.

lOOp������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 30

20

 

30

170

 

30

 

225

 

 

30

210 54

46

20

30

60

735

30 30

24

 

60

60' 30'

30

16

 

 

114

16

60

90

Data- och elektronik�
linjen, 80 p
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 30
Dataingenj�rslinjen, 80 p 45���� 30���������������� 60��������������������������� 30
Driftingenj�rslinjen. 80 p
Sj�ingenj�rslinjen, 40 p
Verkstadsingenj�rs�
linjen, 80 p

Summa����������������������������� 45��� 114����� 16������� 60���������� 90������������� 30���� 30


219


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10

 

Utbildningslinje/poang

Stock-

Uppsala

Eskils-

Falun/

Gvle/

rebro

Lin-�������� Jn-

Lund/

 

holm

 

tuna/ Vsters

Borlnge

Sand�viken

 

kping/�� kping Norr�kping

Malm


Teknikerutbildning (b-linjer)

Driftteknikerlinjen, 80 p Maskinteknikerlinjen, 80 p

Produktionstekniker�linjen, 80 p

Textil- och konfektions-tekniklinjen, 80 p

Summa

Yrkesieknisk utbild�ning YTH (b-linjer)

Byggnadsteknik�linjen, 60 p Industriell teknik�linjen, 60 p

Summa

Nautisk utbildning (b-linjer)

Radiokommunikations�linjen, 40 p Sj�kaptenslinjen, 40 p Styrmanslinjen, 80 p

Summa

Matemalisk-naturveten�skaplig utbildning (b-linjer)

Biotekniklinjen*, 40 p Datavetenskapliga linjen, 160 p Fiskev�rdslinjen, 80 p

Matematisk-naturvetenskaplig linje, 160p

Summa

Summa a- och b-linjer


60'

60

60'

'SI

[60] 90

12 60

249���� 264

249����� 336

1734����� 501


60

30

90

 

30 [60]

60 [60]

30 [30]

30

60

30

90

90

120


30

30

30


60

30

90

 

30 [30]

30 [90]

0 [60]

30

30

0

10

30

 

68

 

215

98

 

225

766

30

1126


220


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10

 

Utbildningslinje/pong

Halm-

Kal-

Karls-

Vxj

Gte-

Bors�� Karl-

Skvde�� Troll-

Ume

Lule

Sunds- Summa

 

stad

mar

krona/ Ronneby

 

borg

stad

httan/ Udde�valla

 

 

vall/ Hm��sand


Teknikerutbildning (b-linjer) Driftteknikerlinjen, 80 p Maskinteknikerlinjen, 80 p

Produktionstekniker�linjen, 80 p

Textil- och konfektions-tekniklinjen, 80 p

Summa

Yrkesteknisk utbild�ning YTH (b-linjer)

Byggnadsteknik�linjen, 60 p Industriell teknik�linjen, 60 p

Summa

Nautisk utbildning (b-linjer)

Radiokommunikations�linjen, 40 p Sj�kaptenslinjen, 40 p Styrmanslinjen, 80 p

Summa

Matematisk-naturveten�skaplig utbildning (b-linjer)

Biotekniklinjen*, 40 p Datavetenskapliga linjen, 160 p Fiskev�rdslinjen, 80 p

Matematisk-naturvetenskaplig linje, 160p

Summa

Summa a- och b-linjer


60���� 15

30

30

120���� 15

60 [60]

60

30 24 60

114

45���� 348���� 91


60����� 435

75

60����� 180

60'

45'

30


30������� 30

60

750

30

30

105

120

60 60

15����������������� 105

[15]�������������� [120]

75������ 60����� 555

[105]�� [60]��� [810]

90������ 60����� 660

30'

[451

30��� 30��������� 60�� 30

[45]��� [30]������ [90]�� [30]

60��� 30���������� 60�� 30

30

72 120

48' 60'

108

222

10

32

 

 

16'" [16]

 

 

 

 

30

 

 

120 16

[16]

 

188""

 

 

 

 

111

 

 

1095

 

204

 

 

 

 

151

 

 

1263

60

1527

90

120

60

30

263

500

240

7861


' Tekniska h�gskolan i Stockholm.

�Universitetet i Stockholm.

' Chalmers tekniska h�gskola.

*' Universitetet i G�teborg. Antagning vartannat �r.

'"' Universitetet i G�teborg.

' Antagning till flertalet linjer sker var tredje termin. H�r anges antalet nyb�narplatser budget�ret 1990/91 och inom

kl�mmer det totala antalet �rsstudieplalser * P�byggnadslinje.

221


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

L�gel inf�r 90-lalet����������������������������������������������������������������������������� ''- '

Sektorn f�r utbildning f�r tekniska yrken �r anslagsm�ssigt h�gskolans st�rsta, med ett samlat anslagsbelopp om drygt 1 miljard kronor. Sett lill sluderandeantal �r dock sektorn med sina knappt 8000 nyb�rjarplatser p� akm�nna linjer n�got mindre �n s�v�l AES-, v�rd- som undervisningssek�torerna.

Sektoms n�ra 40 utbildningslinjer omfattar matematisk-naturveten�skaplig utbildning, civilingenj�rsutbildning och kortare tekniska utbild�ningar. Linjestrukluren inom sektorn har under de senaste �ren genomg�tt stora f�r�ndringar, dels genom en f�renkling vad g�ller de yrkestekniska linjerna, dels genom beslut under 1989 om inr�ttandet av den nya mate�matisk-naturvetenskapliga linjen och om reformeringen av ingenj�rsut�bildningen p� mellanniv�. Dessa nya utbildningar kommer all byggas upp successivt under de n�rmaste �ren och kr�va stora arbetsinsatser fr�n h�gskolomas sida.

Den nya ingenj�rsutbildningen haren bred lokalisering, med permanent lokalisering till ca 40 av riksdagen angivna orter. Den naturvetenskapliga utbildningen liksom civilingenj�rutbildningen �r koncentrerad lill ell mindre antal h�gskolor. Till skillnad fr�n de andra huvudgruppema av teknisk utbildning �r civilingenj�rsutbildningen fortfarande uppdelad p� ell f�rh�llandevis stort antal olika linjer.

Sammanfattning

Jag ber�knar i det f�ljande medel f�r den nya matematisk-naturvetenskap�liga linjen. Jag f�resl�r d�rvid ocks� all matemalikerlinjen och kemist�linjen nu avvecklas.

Jag ber�knar vidare medel f�r fortsalt uppbyggnad av den nya ingenj�rs�utbildningen saml f�r viss f�rs�ksverksamhet med teknikerutbildning. F�rslag l�mnas om den fortsalla dimensioneringen av utbildningen m. m. M�jlighet �ppnas lill p�byggnadsulbildning till civilingenj�rsexamen f�r dem som genomg�tt ingenj�rsutbildningen.

En bred �versyn av linjestrukluren och utbildningsinneh�llet i civilin�genj�rs- och arkitektutbildningarna b�r f�retas. Jag f�resl�r all industriell ekonomi-linjen inr�ttas vid tekniska h�gskolan i Stockholm (KTH) med 30 platser. Jag ber�knar �ven medel f�r fortsatt drift av de utbildningar i Blekinge som hittills bekostats i s�rskild ordning samt f�r en f�rst�rkning av resursema under delta anslag f�r universitetet i Ume�.

En sammanfattning av mina f�rslag i fr�ga om nyb�ijarplalser f�r budget�ret 1990/91 p� linjer f�r utbildning inom denna sektor finns i tabellen �ver planeringsramar. Under a) i tabellen anges planeringsramar per linje och h�gskoleenhet, under b) planeringsramar per gmpp av linjer och h�gskoleenhet, tillsammans med ell underlag i form av ber�knad antagning per linje och h�gskoleenhet.

Jag kommer i det f�ljande alt n�rmare ange de f�r�ndringar i medelstill�
delningen somjag ber�knar f�r budget�ret 1990/91. D�rj�mte kommer jag
��������������������������� 222


 


att ge vissa riktlinjer f�r anslagsber�kningen och dimensioneringen f�r de���� Prop. 1989/90:100
tv� �terst�ende budget�ren i tre�rsperioden.
������������������������������������������� Bil.lO

Matematisk-naturvetenskaplig utbildning

Den nya malemalisk-nalurvetenskapliga linjen om 160 po�ng inr�ttades enligt riksdagens beslut med ing�ngen av budget�ret 1989/90. Den anord�nas nu med sin f�rsta �rskurs, och kommer successivt fram t. o. m. budget��ret 1992/93, d� den �r fukt utbyggd, atl ers�tta de nuvarande fem utbild�ningslinjema inom della omr�de.

Genom den nya linjen sker en f�rl�ngning av studietiden fr�n tre lill fyra �r. Vid ber�kningen av kostnaden f�r denna f�rl�ngning m�ste h�nsyn tas till atl det redan inom ramen f�r de hittillsvarande linjema kunnat anord�nas � och finansieras � l�ngre, fyra�riga grenar. Denna m�jlighet har enligt UH� utnytljals av ca en Ij�rdedd av dem som utexaminerats. De studerande p� den nya linjen som s� �nskar kommer vidare all kunna avsluta utbildningen redan efter tre �r, t.ex. f�r atl b�rja en forskamtbild�ning. Det �r ocks� motiverat att anta att den f�rl�ngning och breddning av utbildningen som nu sker i viss utstr�ckning svarar mol studier som f�r n�rvarande bedrivs i form av frist�ende kurser, och att anslaget f�r delta �ndam�l d�rf�r avlastas vissa kostnader.

UH� har fr�n dessa utg�ngspunkter, och med antagande av att ca 90% av de studerande p� linjen kommer att fullf�lja �ven Q�rde �rets studier, ber�knat de tillkommande kostnaderna f�r den nya matematisk-naturve�tenskapliga linjen till sammanlagt 30,3 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. ber�k�nas kunna �verf�ras fr�n anslaget f�r lokala och individuella linjer och frist�ende kurser.

F�r egen del anser jag del n�dv�ndigt, av stalsfinansiella sk�l men ocks� med h�nsyn till att ingen erfarenhet av de studerandes faktiska val inom den nya linjen f�religger, alt g�ra en mera restriktiv bed�mning av kostna�derna. Jag ber�knar i enlighet h�rmed de sammanlagda kostnaderna under budgetperioden lill 16 milj. kr., varav under budget�ret 1990/91 1,75 milj. kr., budget�ret 1991/92 1,75 milj. kr. och budget�ret 1992/93 2,5 milj. kr. genom omf�rdelning inom anslagets ram. Av den totala kostnaden r�knar jag med att 10 milj. kr. tillf�rs under budget�ret 1992/93 genom en mot�svarande minskning av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och frist�ende kurser.

F�r utvecklingsarbete och olika �verg�ngsvisa kostnader i samband med starten av den nya linjen har under budget�ret 1989/90 anvisats etl eng�ngsanslag som nu, i enlighet med UH�:s f�rslag, b�r upph�ra (-8600000 kr.).

Av de hittillsvarande utbildningslinjerna finns fortfarande under 1989/90 matemalikerlinjen inr�ttad vid h�gskolan i V�xj� och kemist�linjen vid h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand. De ber�rda h�gskolorna samt UH� har inkommit med f�rslag om hur dessa linjer b�r ers�ttas. Jag f�resl�r all antagningen lill de allm�nna matematikerlinjen och kemist�linjen upph�r och att dessa linjer avvecklas fr.o. m. den I juli 1990.

UH� har f�reslagit att de nuvarande resursema f�r matematikerlinjens��������������������������� 223


 


30 platser i V�xj� utnyttjas under f�revarande anslag f�r att ut�ka dala- Prop. 1989/90:100 ingenj�rslinjen vid h�gskolan med 30 platser. UH� har i detta samman- Bil. 10 h�ng vidare f�reslagit att det nuvarande platsantalet p� ADB-linjen vid h�gskolan minskas med 20 platser f�r all �stadkomma utrymme f�r en lokal p�byggnadsutbildning efter dataingenj�rslinjen, systemvetenskapliga linjen och ekonomiska linjen. Jag ansluter mig till dessa f�rslag och �ter�kommer i det f�ljande, under anslagen D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken och D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser, till mina anslagsber�kningar i anledning av detta.

Jag �terkommer i det f�ljande lill fr�gan om kemistlinjen vid h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand.

I 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 235) anf�rde min f�retr�dare, med anledning av beslutet att inr�tta teknisk fysik-linjen vid universitetet i Ume� den 1 juli 1988, att fr�gan om f�mts�ttningama f�r den matematisk- naturvetenskapliga linjens anordnande i dess helhet vid universitetet skulle pr�vas i det fortsatta budgetarbetet. Enligt min mening �r en begr�nsad ut�kning av platsantalet p� den matematisk-naturvetenskapliga linjen �nskv�rd f�r atl det skall vara m�jligt all anord�na hela linjen i Ume�. Jag ber�knar d�rf�r inom anslagets totalram medel f�r ytterligare 10 nyb�rjarplatser. I enlighet med vad jag anf�rt i del f�reg�ende om den av riksdagen beslutade s�rskilda f�rst�rkningen av utbildningsresurserna vid universitetet i Ume� ber�knarjag vidare medel f�r en kvalitativ f�rst�rkning av utbildningen inom matematisk-naturve�tenskapliga linjen, teknisk fysik-linjen och datavetenskapliga linjen (-1-5 500000 kr.).

Civilingenj�rs- och arkileklulbildning

Inom stora delar av den tekniska sektorns utbildningsomr�de har linjesy�stemet setts �ver och f�renklats under de senaste �ren. Den yrkestekniska h�gskoleutbildningens femlon olika linjer sammanf�rdes �r 1987 till tv� linjer (prop. 1987/88: IOO bil. 10 s. 238 f.). Somjag ber�rt i det f�reg�ende har de tidigare fem linjerna inom del matematisk-naturvetenskapliga om�r�det ersatts av en gemensam linje med tv� ing�ngar fr. o. m. budget�ret 1989/90. Den av riksdagen beslutade nya ingenj�rsutbildningen kommer att medf�ra en omfattande f�renkling av linjeslmkluren p� den tekniska mellanniv�n j�mf�rt med dagens situation med ett stort antal allm�nna och lokala linjer.

F�r civilingenj�rs- och arkitektutbildning finns det f�r n�rvarande sam�manlagt sexton olika utbildningslinjer. Antalet linjer inom detta omr�de har vuxit successivt, fr�n elva linjer �r 1970 lill del nuvarande antalet. UH� har anf�rt att tiden nu �r mogen alt g�ra en �versyn av linjeuppdel�ningen �ven inom della omr�de.

Jag delar UH�:s uppfattning. C>el �r inte motiverat att p� statsmakts-
niv� besluta om en s� detaljerad indelning av utbildningsprogrammet som
nu sker. En minskning av antalet centralt fastst�llda linjer kommer all
l�mna st�rre utrymme f�r h�gskolorna all sj�lva fortl�pande utveckla
utbildningen och skapa nya utbildningskombinationer. En f�renkling av
��������������������������� 224


 


linjeindelningen kan g�ra systemet mera �verblickbart f�r studerande och���� Prop. 1989/90:100 arbetsgivare. En f�r�ndring i denna riktning ligger ocks� i linje med den���� Bil. 10 decentralisering som redan skett genom riksdagens beslut att utbildnings�planer f�r dessa och andra utbildningar inte l�ngre skall fastst�llas p� central niv�.

En �versyn av detta slag kommer uppenbarligen all aktualisera ett antal mera gmndl�ggande fr�gor om utbildningens inneh�ll och organisation. Del g�ller redan i fr�ga om f�rdelningen av del nuvarande utbildningsin�neh�llet p� nya linjer och dessa linjers uppbyggnad och stmktur. Till delta kommer olika �nskem�l om generella f�r�ndringar av inneh�llet. Som UH� framh�llit finns det t. ex. sk�l att �verv�ga om baskunskaperna b�r vidgas lill att �ven omfatta visst biologiskt och milj�inriktat slolT. Det p�g�r ocks� i andra avseenden en diskussion vid de tekniska h�gskoloma om kunskapsinneh�llet i utbildningen, som blir av intresse vid den f�re�slagna �versynen. Ett exempel p� en s�dan diskussion �r den som lett fram till ett handlingsprogram vid KTH r�rande de icke-tekniska �mnenas st�llning i utbildningen. Ett annat exempel �r del kvalitativa utvecklings�arbete som ulf�rts vid Chalmers tekniska h�gskola (CTH) under de senas�te �ren, med en kraftig markering av de f�rst�dseinriklade processerna i undervisningen. Sj�lva organisationen av utbildningen, med en f�r n�rva�rande ibland alltf�r stark uppdelning p� ett stort antal korta och intensiva kurser, kan beh�va f�r�ndras f�r att �ka m�jligheterna till en s�dan utveckling.

Jag avser all �terkomma lill regeringen i fr�ga om inriktningen av den f�reslagna �versynen.

Min f�retr�dare tog i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10, s. 191) upp f�rslag som f�rts fram om ut�kning av arkitektlinjen och om etablering av denna linje i Norrland. Han framh�ll d� att denna fr�ga borde pr�vas i ett vidare sammanhang, i samband med den aviserade studien av h�gskolans totala dimensionering. Som jag ber�rt i det f�reg�ende har UH� nu redovisat della uppdrag. UH� har i sin anslagsfram�st�llning framh�llit att om en ut�kning av arkitektutbildningen anses angel�gen b�r s�v�l arbelsmarknadsbehovel som kostnadema f�r altema�tiven lill en lokalisering tik Norrland f�rst bli f�rem�l f�r en ing�ende analys. UH� har dock av resurssk�l avstyrkt nylokalisering av linjen f�r n�rvarande.

F�r egen del �r jag inte beredd att f�resl� en lokalisering av arkitekt�linjen lill Norrland. Jag utg�r fr�n alt de h�gskolor lik vilka linjen �r f�riagd och som alla f�reslagit en viss ut�kning av utbildningen - KTH, CTH och universitetet i Lund � pr�var m�jligheterna att hos sig genom egna omdisposilioner omf�rdela vissa platser lill arkitektutbildningen.

KTH har f�reslagit att industriell ekonomi-linjen inr�ttas vid h�gskolan
med 30 nyb�rjarplatser genom omf�rdelning av platser fr�n maskinteknik�
linjen. UH� har avstyrkt f�rslaget med h�nvisning till sin �nskan all
begr�nsa antalet linjer inom civilingenj�rsutbildningen. F�r egen del
finner jag att KTH har goda f�mts�ttningar f�r att bedriva utbildningen,
som ocks� �r efterfr�gad av de studerande. Den �versyn som b�r f�retas av
linjeslmkluren utg�r enligt min mening inte n�got hinder f�r den av KTH
�������������������������� 225

15�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


f�reslagna omf�rdelningen av platser. Jag f�rordar d�rf�r atl industriell���� Prop. 1989/90:100 ekonomi-knjen f�r vara inr�ttad vid KTH fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag���� Bil. 10 ber�knar ingen kostnad f�r f�rslaget.

Ingenj�rsutbildning

Riksdagen beslutade under �r 1989 om en ny, tv��rig ingenj�rsutbildning. Denna skall byggas upp successivt som f�rs�ksverksamhet inom h�gskolan och vara fullt genomf�rd budget�ret 1993/94 (prop. 1988/89:90, UbU 30, rskr. 280). UH� har nu l�mnat f�rslag om inneh�ll och inriktning av den fortsatta uppbyggnaden av denna utbildning.

UH� f�resl�r att utbildningen organiseras p� fyra nya allm�nna utbild�ningslinjer om 80 po�ngs l�ngd: byggnadsingenj�rslinjen, elektroingen�j�rslinjen, kemiingenj�rslinjen och maskiningenj�rslinjen. Fyra befintliga allm�nna ingenj�rslinjer bibeh�lls, n�mligen dataingenj�rslinjen, driftin�genj�rslinjen, brandingenj�rslinjen och textilingenj�rslinjen. De nuvaran�de allm�nna linjema dala- och elektroniklinjen och verkstadsingenj�rs�linjen upph�r och infogas i de �vriga linjema. Enligt UH�:s f�rslag b�r dessa f�r�ndringar g�ka fr. o. m. budget�ret 1991/92.

Enligt UH�:s f�rslag b�r vidare ben�mningama "ingenj�rsexamen" och "ingenj�rslinje" forts�ttningsvis f�rbeh�llas de allm�nna linjema. Inom dessa b�r h�gskoloma ha betydande frihet att inr�lta specialiserade inrikt�ningar, medan lokala linjer inte b�r inr�ttas inom det omr�de som l�cks av de allm�nna linjema utan endast f�r p�byggnadsulbildningar eller utbild�ningar av tv�rvetenskaplig karakt�r.

F�r egen del harjag inget att inv�nda mol det f�rslag UH� l�mnat om vilka allm�nna utbildningslinjer som b�r planeras. Det f�ljer ocks� av h�gskolef�rordningens f�reskrifter all lokala linjer inte f�r inr�ttas f�r utbildningsbehov som tillgodoses genom allm�nna linjer. Jag �r d�remot inte beredd att nu ta st�llning till vid vilken tidpunkt �verg�ng b�r ske fr�n f�rs�ksverksamhet � med de s�rskilda besl�mmelser som reglerar denna � till regulj�r verksamhet, och d�rmed till n�r utbildningen b�r organise�ras som allm�nna linjer. Tills vidare b�r uppbyggnaden av den nya utbild�ningen och avvecklingen av motsvarande utbildning inom gymnasieskolan genomf�ras som fortsatt f�rs�ksverksamhet.

I enlighet med UH�:s f�rslag b�r de nuvarande dala- och dektronik-saml verkstadsingenj�rslinjema avvecklas och uppg� i den nya ingenj�rs�utbildningen under budgetperioden.

Enligt h�gskolef�rordningen kan UH� besluta att, inom ramen f�r
tillg�ngliga resurser, utbildningen inom en allm�n utbildningslinje f�r ges
en annan l�ngd �n den f�r linjen normala. UH� har i sill f�rslag r�knat
med att utnyttja m�jligheten atl inr�tta l�ngre grenar, om upp till 120
po�ngs l�ngd. Sk�len till delta �r �nskan dels all i den nya utbildningen
kunna foga in en del nuvarande mera specialiserade lokala utbildnings�
linjer, dels att �ppna vissa m�jliglieter atl ta emot studerande med f�rkun�
skaper �ven fr�n gymnasieskolans naturvetenskapliga linje. Enligt f�rsla�
get b�r kostnaden f�r f�ri�ngningen f� l�ckas genom medel fr�n resp.
h�gskolas anslag f�r lokala och individuella linjer och frist�ende kurser.
���������������������������� 226


 


Riksdagen har nyligen fattat beslut om h�gskolans styr- och anslagssys- Prop. 1989/90:100 lem (prop. 1988/89:65, UbU 9, rskr. 148). Enligt detta beslut kommer Bil. 10 varje h�gskoleenhet fr.o.m. budget�ret 1993/94 all likdelas etl samlat anslagsbdopp f�r gmndl�ggande h�gskoleutbildning. H�gskoloma f�r h�r�igenom en �kad frihet all handla i den riktning som anges av UH�:s f�rslag.Samlidigl v�mas de �ndam�l som skall tillgodoses genom lokala och individuella linjer och frist�ende kurser, bl.a. genom all riksdagen kommer all ange etl l�gsta belopp och antalet �rsstudieplalser m. m. f�r dessa. Jag �r d�rf�r inte beredd att generellt tillstyrka atl medel under anslaget f�r lokala och individuella linjer och frisl�ende kurser skall f� anv�ndas f�r att f�rst�rka resursema f�r den linjeutbildning det nu �r fr�ga om. Om f�rslag under den kommande budgetperioden f�rs fram lill regeringen om att medel skall omf�rdelas mellan anslagen vid olika h�g�skolor kommer dessa f�rslag att kunna pr�vas i vanlig ordning. Jag vill ocks� erinra om h�gskolomas m�jligheter all inr�lta lokala p�byggnads�linjer.

I propositionen om ingenj�rsutbildning (prop. 1988/89:90 s. 16) angav jag att jag avs�g att �terkomma lill regeringen i fr�ga om m�jlighetema att underi�tta f�r studerande fr�n gymnasieskolans naturvetenskapliga linje all efter komplettering antas till den nya ingenj�rsutbildningen. UH� har nu f�reslagit atl kunskaper fr�n tredje �rskursen av gymnasieskolans na�turvetenskapliga linje skall ge beh�righet lill de l�ngre grenama av ingen�j�rslinjerna saml � s� som nu �r fallet � till hela dataingenj�rslinjen. Denna fr�ga b�r enligt min mening pr�vas i samband med att st�llning tas lill den framlida linjeslmkluren i gymnasieskolan.

I de best�mmelser som regeringen faslsl�lll f�r f�rs�ksverksamheten med ingenj�rsutbildning ges vissa f�reskrifter om f�rtur vid urval lill utbildningen. Ell villkor f�r s�dan f�rtur �r att den s�kande tillh�rt elevomr�det f�r gymnasieskolans tredje eller fj�rde �rskurs p� den ort d�r h�gskoleutbildningen anordnas. UH� har f�reslagit all denna "geografis�ka" f�rtur skall slopas. F�r egen del finner jag alt f�rs�ksverksamheten nu n�tt en s�dan samlad volym att en s�dan regel inte l�ngre �r motiverad. En f�r�ndring b�r � med h�nsyn till de studerande som nu befinner sig i utbildningen � tr�da i krafl inf�r antagningen till h�sten 1991. Del ankommer p� regeringen all besluta h�rom.

Under f�rs�ksperioden fram t. o. m. budget�ret 1992/93 �r en f�mts�tt�
ning alt de ber�rda kommunema st�ller lokaler och utmstning till h�gsko�
lans f�rfogande ulan krav p� ers�ttning (prop. 1988/89:90 s. 26). Fr.o. m.
budget�ret 1993/94 har staten del fulla kostnadsansvaret �ven i dessa
delar. I den m�n de lokaler som fram till dess anv�nts f�r utbildningen
d�refter skak f�rhyras av staten � vilket i m�nga fall kommer atl vara en
naturlig l�sning � f�r f�rhandlingar i vanlig ordning f�ras mellan staten
genom byggnadsstyrelsen och ber�rda kommuner. Genom mina f�rslag i
del f�ljande om utbildningens dimensionering och lokalisering ges de
gmndl�ggande f�mts�ttningama f�r den fortsalla planeringen i dessa av�
seenden. Jag har inh�mtat att byggnadsstyrelsen �r beredd all bitr�da
ber�rda h�gskolor och kommuner med r�d inf�r denna planering. Jag vill
erinra om att en utg�ngspunki f�r den beslutade reformen varit den
���������������������������������� 227


 


planerade samverkan mellan h�gskolan och gymnasieskolan om olika���� Prop. 1989/90:100 resurser, och att str�van nu b�r vara alt s� l�ngt som m�jligt ta vara p堠�� Bil. 10 dessa samverkansm�jligheter.

1 dessa sammanhang b�r ocks� kunna �verv�gas i vilken utstr�ckning befintlig utmstning skall inbegripas i de avtal som blir aktuella. Del ankommer p� ulmstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor att, i samr�d med UH�, bitr�da ber�rda h�gskolor och kommuner med r�d inf�r denna planering. 1 �vrigt kommer utmslningsfr�goma f�r den nya ingenj�rsutbildningen all behandlas i samma ordning som f�r h�gskoleut�bildningen i �vrigl.

UH� har i sin kompletterande anslagsframst�llning under h�sten 1989 l�mnat sina f�rslag, j�mte ell utf�riigt underiagsmaterial, betr�ffande den fortsatta uppbyggnaden av ingenj�rsutbildningen. F�rslagen avser f�rdel�ningen p� h�gskolor av nya antagningsplatser f�r ingenj�rsutbildningen under �ren 1990/91 -1993/94 saml motsvarande f�r�ndringar av befint�liga allm�nna och lokala utbildningslinjer. UH� f�resl�r i della samman�hang �ven att den nuvarande f�rs�ksverksamheten med 40-po�ngs ingen�j�rsutbildning skall upph�ra med utg�ngen av budget�ret 1989/90.

Vissa gmndl�ggande villkor f�r uppbyggnaden av den nya utbildningen lades fast genom riksdagens st�llningstagande v�ren 1989. Riksdagen l�m�nade ulan erinran den f�reslagna riktpunkten f�r dimensioneringen av utbildningen budget�ret 1993/94, 6250 nyb�rjarplatser, och godk�nde regeringens f�rslag om vilka orter som � om inte denna dimensionering �ndras � skall ha framtida pemianenl lokalisering av ingenj�rsutbildning.

Det �r nu enligt min mening n�dv�ndigt att ge de h�gskolor och kom�muner som ber�rs av de f�rest�ende f�r�ndringama mera best�mda och l�ngsiktiga utg�ngspunkter f�r deras fortsatta planering. S�rskilt angel�get �r detta med tanke p� de beslut som m�ste fallas i lokalplanerings- och andra invesleringsfr�gor. Fortsatta �rliga beslut om taklen i uppbyggnaden p� olika orter skulle st�lla de ber�rda inf�r mycket stora planeringssv�rig-heler. Jag anger d�rf�r i del f�ljande min uppfattning om riktpunkterna f�r den fortsalla planeringen i fr�ga om

dels del totala antalet nyb�rjarplatser per h�gskola n�r utbildningen budget�ret 1993/94 �r fullt utbyggd,

dels del sammanlagda antal nyb�ijarplalser som b�r komma till under vart och ell av budget�ren 1990/91 -1993/94 och dessa platsers f�rdel�ning p� h�gskolor,

dels vilka utbildningslinjer som b�r finnas vid varje h�gskola i fullt utbyggt skick.

H�rigenom b�r den �nskv�rda klarheten om planeringsf�mls�ttningar�
na kunna n�s, samtidigt som uti-ymme ges f�r en n�rmare lokal planering i
samr�d mellan h�gskolor och kommuner. Jag erinrar om de generella
gmnder f�r denna planering som lagts fast genom riksdagens beslut �r
1989 om utbildningens lokalisering. Jag har vid min ber�kning av del
slutliga plalsantalel budget�ret 1993/94 tagit fasta p� UH�:s f�rslag att de
nuvarande lokala linjema skall minskas med sammanlagt 900 platser
under perioden i st�llet f�r som tidigare redovisats f�r riksdagen 800
platser, liksom att 30 platser skall f�ras �ver fr�n driftingenj�rslinjen till
����������������������������� 228


 


den nya ingenj�rslinjen m.m. Jag r�knar d�rf�r nu med alt antalet ny-���� Prop. 1989/90:100 b�rjarplatser f�r ingenj�rsutbildningen budget�ret 1993/94, inklusive da-���� Bil. 10 taingenj�rslinjen, kommer all uppg� lill 6410.

Dessa platser b�r enligt min mening f�rdelas p� f�ljande s�ll p� h�gsko�lor och orter:

Ber�knat antal nyb�rjarplatser i ingenj�rsutbildning budget�ret 1993/94

antal

H�gskola (motsv.)����������������������������������������� .���������������� nyb�rjarplatser

Tekniska h�gskolan i Stockholm�������������������������������������������������������� 915

H�gskoleutbildning p� Gotland������������������������������������������������������������ 45

Universitetet i Uppsala���������������������������������������������������������������������� 180

H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s�������������������������������������������������������� 480

H�gskolan i Falun/Borl�nge���������������������������������������������������������������� 300

H�gskolan i G�vle/Sandviken������������������������������������������������������������� 270

H�gskolan i �rebro���������������������������������������������������������������������������� 150

Universitetet i Link�ping�������������������������������������������������������������������� 300

H�gskolan i J�nk�ping���������������������������������������������������������������������� 210

Universitetet i Lund��������������������������������������������������������������������������� 480

H�gskolan i Halmstad������������������������������������������������������������������������ 180

H�gskolan i Kalmar���������������������������������������������������������������������������� 180

H�gskolan i Karlskrona/Ronneby������������������������������������������������������� 150

H�gskolan i Kristianstad�������������������������������������������������������������������� 180

H�gskolan i V�xj�������������������������������������������������������������������������������� 210

Chalmers tekniska h�gskola���������������������������������������������������������������� 560

H�gskolan i Bor�s������������������������������������������������������������������������������� 150

H�gskolan i Karlstad�������������������������������������������������������������������������� 270

H�gskolan i Sk�vde���������������������������������������������������������������������������� 210
H�gskolan i

Trollh�ttan/Uddevalla������������������������������������������������������������������������� 180

Universitetet i Ume���������������������������������������������������������������������������� 150

H�gskolan i Lule�������������������������������������������������������������������������������� 330

H�gskolan i Sundsvall/H�m�sand������������������������������������������������������ 240

H�gskolan i �stersund������������������������������������������������������������������������� 90

Summa����������������������������������������������������������������������������������������������� 6410

Jag r�knar med en l�ngsammare uppbyggnad av den nya utbildningen �n vad UH� har f�reslagit. Min ber�kning av takten i uppbyggnaden vid

de olika h�gskoloma framg�r av���������������������� f�ljande sammanst�llning:

229


 


Ber�knat antal tillkommande nyb�rjarplatser i ingenj�rsutbildning budget�ren 1990/91-1993/94


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


H�gskola (motsv.)


befintliga 1989/90


90/91�� 91/92� 92/93� 93/94� Summa platser 1993/94


 


Tekniska h�gskolan i Stockholm H�gskoleutbildning p� Gotland Universitetet i Uppsala H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s H�gskolan i Falun/Borl�nge H�gskolan i G�vle/Sandviken H�gskolan i �rebro Universitetet i Link�ping H�gskolan i J�nk�ping Universitetet i Lund H�gskolan i Halmstad H�gskolan i Kalmar H�gskolan i Karlskrona/Ronneby H�gskolan i Kristianstad H�gskolan i V�xj� Chalmers tekniska h�gskola H�gskolan i Bor�s H�gskolan i Karlstad H�gskolan i Sk�vde H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla Universitetet i Ume� H�gskolan i Lule� H�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand H�gskolan i �stersund

Summa


 

180

150

135

150

300

915

30

0

15

0

0

45

30

30

30

30

60

180

120

60

60

60

180

480

60

60

30

30

120

300

120

0

30

30

90

270

30

30

0

30

60

150

60

60

30

60

90

300

60

30

30

30

60

210

120

90

60

60

150

480

30

30

30

0

90

180

30

30

30

60

30

180

110

-30

0

0

70

150

60

30

30

60

0

180

200

-30

0

0

40

210

90

90

90

90

200

560

30

30

30

30

30

150

60

30

60

30

90

270

30

30

30

30

90

210

90

30

0

30

30

180

60

0

30

30

30

150

60

60

90

30

90

330

60

30

60

30

60

240

60

0

0

0

30

90

780

840

900

900

1990

6410


 


Jag har tidigare framh�llit all jag inte har n�gon inv�ndning mot del f�rslag UH� l�mnat om vilka allm�nna utbildningslinjer som b�r inr�ttas f�r ingenj�rsutbildningen, �ven om jag inte �r beredd alt nu ta st�llning till vid vilken tidpunkt della b�r ske. Av de linjer som UH� f�reslagit b�r kemiingenj�rslinjen budget�ret 1993/94 finnas vid CTH, KTH, universi�teten i Lund, Link�ping och Uppsala samt vid h�gskolorna i Eskilstu�na/V�ster�s, Falun/Borl�nge, J�nk�ping, V�xj�, Bor�s, Karlstad, Lule� (med placering i Skellefte�) och Sundsvall/H�m�sand. Fr�gan om d�ml��ver den nuvarande kemilinjen i Ume� skall bibeh�llas b�r avg�ras senare under budgetperioden med h�nsyn lill bl. a. utvecklingen av rekryterings-underiagd f�r linjen. �vriga linjer b�r kunna finnas inr�ttade vid samtliga h�gskolor.

Som en f�ljd av vad jag f�reslagit i det f�reg�ende kommer jag vid min behandling av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�en�de kurser all ber�kna en minskning av anslaget f�r budget�ret 1990/91 svarande mot 225 nyb�rjarplatser p� lokala linjer vid KTH, h�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s, h�gskolan i Falun/Borl�nge, h�gskolan i J�nk�ping, CTH, h�gskolan i Karlstad, h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla och h�g�skolan i Lule�. Jag r�knar med atl en motsvarande minskning b�r ske under de f�ljande �ren i budgetperioden.

Den hittillsvarande f�rs�ksverksamheten med 40-po�ngs ingenj�rsut�bildning, som f�r n�rvarande bedrivs p� tio st�llen i landet, har haft sv�rt att rekrytera s�kande till utbildningen. Som UH� redovisat �r mindre �n


230


 


h�lften av platserna fyllda. Jag �r dock inte beredd alt nu f�resl� all Prop. 1989/90:100 utbildningen skall upph�ra. Somjag angav i prop. 1988/89:90 om ingen- Bil. 10 j�rsulbildning (s. 11) var etl av motiven f�r denna utbildning att m�jlighet skulle ges f�r redan yrkesverkssamma med utbildning fr�n fj�rde �rskur�sen av gymnasieskolans tekniska linje all bygga p� sin kompelens. Jag r�knar med att h�gskoloma, i de fall rekryleringssv�righelerna bed�ms kvarst�, utnyttjar m�jligheterna att i st�rre utstr�ckning anpassa utbild�ningen, dess l�ngd, uppl�ggning och inriktning s� all den kan svara mot avsikten atl ge fortbildningsm�jligheter lill tidigare utbildade, yrkesverk�samma ingenj�rer.

Vid sin behandling av propositionen om ingenj�rsutbildning gav riksda�gen tillk�nna all regeringen borde �terkomma med f�rslag till �lg�rder f�r alt trygga l�rarf�rs�rjningen till de tekniska utbildningarna. Vissa �tg�rder i detta syfte har kunnat inledas under budget�ret 1989/90 med hj�lp av de s�rskilda medel � 1 milj. kr. � som genom riksdagsbeslutet st�lldes lill UH�:s f�rfogande f�r att st�dja forskamtbildning av l�rare inom ingen�j�rsutbildningen. UH� har l�mnat ber�rda l�rare m�jlighet att ans�ka om s�dant st�d. Enligt vad jag har inh�mtat har intresset bland dessa l�rare f�r alt med detta st�d p�b�rja eller forts�tta en tidigare p�b�rjad forskamt�bildning varit gl�djande stort. Motsvarande medel kommer all st� lill UH�:s f�rfogande �ven under budget�ren 1990/91-1993/94. Vad g�ller regeringens f�rslag betr�ffande forskamtbildning i allm�nhet h�nvisar jag till den kommande forskningspropositionen.

UH� har i en s�rskild bilaga till sin anslagsframst�llning redovisat en utv�rdering av f�rs�ksverksamheten under 1988/89 (UH�-rapport ■ 1989:20, F�rsta �ret med ny ingenj�rsutbildning. En f�rstudie.). �mbetet har vidare redovisat sin planering f�r den fortsatta utv�rderingen av den nya ingenj�rsutbildningen. En s�dan utv�rdering kommer att vara etl v�sentligt underiag inf�r de slutliga st�llningstagandena p� olika niv�er i fr�ga om den nya utbildningen.

UH� har f�reslagit all f�rs�ksverksamhet f�r starta fr.o.m. budget�ret 1990/91 med antagning av studerande som genomg�tt den nya ingenj�rs�utbildningen (eller motsvarande utbildning) till en avkortad utbildning om sammanlagt 140 po�ng fram lill civilingenj�rsexamen. F�rslaget avser tv� grupper om vardera 30 studerande inom elektroteknik- resp. maskintek�niklinjen. F�r egen del villjag understryka vikten av att denna m�jlighet alt g� vidare nu �ppnas f�r de studerande fr�n de kortare ingenj�rsutbild�ningarna. F�rs�ksverksamheten b�r genomf�ras inom de ekonomiska ramar som g�ller f�r civilingenj�rsutbildningen och inom planeringsra�marna f�r s�dan utbildning. Jag avser all f�resl� regeringen att uppdra �l UH� att svara f�r att denna f�rs�ksverksamhet kommer till st�nd.

Jag �terkommer under �vriga fr�gor i det f�ljande lill vissa �vriga f�rslag om ingenj�rsutbildning.

Teknikerutbildning

I enlighet med vad som anf�rdes i prop. 1988/89:90 (s. 11) om ingenj�rs�
utbildning har regeringen givit UH� och skol�verstyrelsen (S�) i uppdrag����������������������� 231


 


att gemensamt utreda och l�mna f�rslag om hur ell altemativ till ingen-��� Prop. 1989/90:100 j�rsutbildningen - teknikemlbildning - kan utformas och organiseras.���� Bil. 10 Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 febmari 1990.

S� har prdimin�rt f�reslagit en f�rs�ksverksamhet med en ett�rig tekni�kemlbildning i gymnasieskolan. UH� har f�r sin del f�rordat att f�r�s�ksverksamheten i sin helhet f�rl�ggs till gymnasieskolan.

F�r egen del finner jag det �nskv�rt att, f�rs�ksverksamhet med tekni�kemlbildning tills vidare kommer till st�nd inom s�v�l h�gskolan som gymnasieskolan, s� alt erfarenheterna d�rav kan ligga till gmnd f�r de beslut om utbildningen som senare skall fattas. Statsr�det Persson har tidigare denna dag f�reslagit f�rs�ksverksamhet med teknikemlbildning i gymnasieskolan. Jag ber�knar nu medel f�r viss f�rs�ksverksamhet � svarande mot 150 platser - inom h�gskolan under budget�ret 1990/91. Medlen b�r st�llas till UH�:s f�rfogande.

UH� har tillstyrkt ett f�rslag fr�n h�gskolan i Karistad att antagningen lill linjen f�r industriek leknik, inriktningarna mol underh�ll och s�gverk, senard�ggs en termin under budget�ret 1990/91. Syftet �r att �stadkomma en j�mnare total antagning lik den yrkestekniska h�gskoleutbildningen vid h�gskolan. Jag ber�knar en eng�ngsbesparing i enlighet med f�rslaget (-960000 kr.).

Driflieknikemtbildning har sedan budget�ret 1986/87 anordnats med 30 platser av CTH i Trollh�ttan. Fr.o.m. den I juli 1990 ber�knarjag medel f�r denna utbildning under anslaget till h�gskolan i Trollh�ttan/Ud�devalla.

Jag �terkommer i det f�ljande under �vriga fr�gor med f�rslag om vissa teknikemtbildningar vid h�gskolan i Karlskrona/Ronneby.

F�rst�rkt utbildningsorganisation vid h�gskolan i SundsvaU/H�rn�sand

Som dt led i f�rst�rkta regionalpolitiska insatser f�r V�sternorrlands l�n f�reslogs i prop. 1988/89:150 (bil. 7, s. 6-7, UbU 32 s. 5 rskr. 330) en satsning p� h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand om sammanlagt 20 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90. Av dessa medel avs�g 9 milj. kr. en permanent f�rst�rkning av gmndutbildningen, inkl. lokalkostnader, medan 11 milj. kr. avs�g ett eng�ngsbelopp lill utrustning. Medlen har f�r budget�ret 1989/90 sl�kts lill regeringens disposition under f�revarande anslag.

H�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand har p� regeringens uppdrag inkom�mit med en plan f�r utbyggnaden. H�gskolan utg�r i denna plan fr�n atl medlen f�r den nuvarande allm�nna kemistlinjen � som avvecklas i samband med inf�randet av den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen � beh�lls vid h�gskolan f�r fortsatt verksamhet inom kemiomr�det. H�rut�ver f�resl�s en f�rst�rkning av kemiomr�del vid h�gskolan, bl. a. genom en ut�kning av antalet nybijrjarplatser fr�n 16 lill 24 saml genom all p�byggnadsm�jligheter skapas med inriktning p� polymer-, cekulosa-och milj�kemi saml p� process- och milj�teknik. Kurser inom den nya kemisllinjen kommer vidare all kunna l�sas som p�byggnadskurser i kemi f�r dem som genomg�tt den nya kemiingenj�rslinjen.

H�gskolan f�resl�r vidare f�rst�rkningar inom del maskintekniska om-��������������������������� 232


 


r�det, med p�byggnadsutbildningar inom hydraulteknik, materialteknik Prop. 1989/90:100 och produktionsteknik, inom elektroteknikomr�det med inriktning p� Bil. 10 dektronikkonstmktion och radioteknik samt inom drift- och underh�lls�omr�det. H�mt�ver planeras allm�nt kompetensh�jande kurser inom l�net i form av decentraliserade kurser och distansutbildning samt s�rskilda insatser f�r att �ka andelen kvinnliga studerande inom de tekniska utbild�ningarna.

Enligt h�gskolans f�rslag b�r de tillkommande medlen fr. o. m. budget��ret 1990/91 i sin helhet st�llas lill dess f�rfogande under anslaget f�r lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser.

F�r egen del anser jag att det f�rslag h�gskolan l�mnat i huvudsak kan ligga lill gmnd f�r den fortsatta planeringen av utbildningen. Jag har tidigare f�reslagit att den allm�nna kemistlinjen avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1990 som en f�ljd av inr�ttandet av den nya matematisk-naturveten�skapliga linjen. De medel som hittiks anvisats till h�gskolan f�r denna linje b�r, med b�rjan budget�ret 1990/91, f�ras �ver till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser f�r fortsatt verksam�het inom omr�det ( � 815000 kr.). De permanenta f�rst�rkningsresurser�na om 9 milj. kr. - i vilka �ven inkluderas medel f�r hith�rande lokalkost�nader � b�r vidare st�llas till h�gskolans f�rfogande under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser. Jag ber�knar slutli�gen en minskning av anslaget med (-11 OOOOOO kr.), som svarar mol del f�r budget�ret 1989/90 anvisade eng�ngsbeloppet.

Arbetsmilj�- och andra milj�fr�gor

UH� har i sin anslagsframst�llning pekat p� viklen av att f�rst�rka arbels-milj�aspeklema i den tekniska utbildningen och framh�llit alt de tekniska h�gskoloma sj�lva m�ste vidta �tg�rder s� att detta sker. F�r egen dd vill jag anf�ra f�ljande.

Insiktema har vuxit under de senaste �ren om de sv�ra konsekvensema - m�nskligt, socialt, f�retagsekonomiskt och samh�llsekonomiskt - av olika brister i arbetsmilj�n. Regeringen tillkallade under 1988 en arbets�milj�kommission med uppgift all l�gga fram konkreta f�rslag till �lg�rder f�r alt �ndra s�dana arbetsf�rh�llanden, som skapar skador och oh�lsa. Kommissionens arbete skall vara slutf�rt senast den 30 juni 1990.

Ingenj�rer och tekniker har en nyckelroll n�r det g�ller att f� lill st�nd en b�ttre arbetsmilj�, och utbildningen av dessa gmpper �r d�rmed ell viktigt medel f�r atl n� detta m�l. Enligt vad jag har erfarit kommer arbelsmilj��kommissionen alt �verv�ga f�rslag om en ut�kning av arbetsmilj�inslagen i utbildningen. F�r egen del �r jag ocks� av uppfattningen att arbetsmilj��aspekterna m�ste f�rst�rkas p�tagligt som ell integrerat moment i den tekniska utbildningen.

I f�rsta hand ligger ansvarel p� de olika linjen�mndema all detta nu
sker. Jag finner del ocks� naturiigt all fr�gan las upp i samband med den
�versyn av civilingenj�rsutbildningens linjestmklur som jag tidigare be�
r�rt. Del �r vidare av vikt all arbelsmilj�fr�goma beaktas vid uppbyggna�
den av den nya ingenj�rsutbildningen p� mellanniv�.
���������������������������������������������������� 233


 


Enligt vad jag erfarit �verv�ger arbetsmilj�fonden att avs�tta medel f�r���� Prop. 1989/90:100 ett s�rskilt st�d under en Oer�rsperiod till arbdslivsinriktad forskning och���� Bil. 10 utveckling vid de tekniska fakultetema. Jag utg�r fr�n att dessa insatser �ven kommer att vara ett st�d f�r den utveckling som b�r komma till st�nd av utbildningen p� dessa omr�den.

I f�rra �rets budgetproposition redovisade min f�retr�dare det p�g�ende arbetet med att st�rka milj�fr�gomas st�llning �ver huvud taget i den gmndl�ggande h�gskoleutbildningen, inom samtliga utbildningssektorer (prop. 1988/89:100 bil. 10. s. 162). Ut�ver vad som d�r angavs har regeringen under det g�ngna �ret l�mnat ett uppdrag till UH� alt l�mna f�rslag till hur utbildningsinsatserna inom avfallsomr�det kan �kas, inom s�v�l de tekniska som de samh�llsvetenskapliga och ekonomiska utbild-ningama. Regeringen kommer �ven forts�ttningsvis att f�lja dessa fr�gor med uppm�rksamhet.

�vrigafr�gor

F�r konsekvenser under den kommande tre�rsperioden av tidigare fattade beslut om andra dimensioneringsf�r�ndringar �n de som avser ingenj�rs�utbildningen ber�knarjag medel enligt UH�:s f�rslag. Jag ber�knar vidare medel enligt UH�:s f�rslag f�r en uppr�kning av resursramen f�r tidigare p�b�rjad f�rs�ksverksamhet med ingenj�rsutbildning lill den niv� som ber�knades i prop. 1988/89:90 om ingenj�rsutbildning.

Jag ber�knar vidare, genom omf�rdelning inom anslagels ram, medel f�r utbildningar som hillills finansierats genom s�rskilt anvisade medel under industridepartementets huvudtitel f�r insatser i Blekinge l�n (prop. 1986/87:25 s. 26, AU 9, rskr. 80). Med anledning h�rav ber�knarjag i planeringsramen f�r h�gskolan i Karlskrona/Ronneby 30 platser f�r indu�striell lekniklinjen, 15 platser f�r driflleknikerlinjen samt 16 platser f�r verkstadsingenj�rslinjen (-1-2912000 kr.). Med h�nsyn till de f�rst�rk�ningar som i �vrigt kommer lill st�nd i Malm� genom mina f�rslag betr�ffande ingenj�rsutbildning, och i del f�ljande om tandl�kamtbild�ning, ber�knar jag d�remoi inte medel f�r en forts�ttning av de utbild�ningsinsatser som p� motsvarande s�ll finansierats genom s�rskilt anvisa�de medel f�r insatser i malm�regionen (prop. 1985/86:125 s. 16, UbU 21, rskr. 269).

F�r att Sverige skall kunna tilltr�da ILO-konventionen nr 164 om h�lso�skydd och sjukv�rd f�r sj�m�n �r vissa �kade utbildningsinsatser inom sj�bef�lsulbildningen n�dv�ndiga (prop. 1988/89:122 s. 13, TU 1989/ 90:4, rskr. 27). Jag ber�knar medel f�r della �ndam�l (-1-350000 kr., varav 100000 kr. som ell eng�ngsbelopp under budget�ret 1990/91). Jag ber�k�nar vidare medel f�r vissa �vertalighetskoslnader f�r den tidigare sj�be�f�lsulbildningen vid h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand (-1-535000 kr.), varav 283000 kr. som ett eng�ngsbelopp under vardera budget�ret 1990/91 och 1991/92.

En fortsatt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet
b�r enligt min mening vara m�jlig �ven under den kommande tre�rsperio�
den. F�r n�sta budget�r ber�knarjag av denna anledning en minskning av
������������������������� 234


 


detta anslag. En motsvarande minskning b�r kunna g�ras under de f�ljan-���� Prop. 1989/90:100
de budget�ren i tre�rsperioden (- I 687000 kr.).
����������������������������������������� Bil. 10

I inledningen till littera D harjag redovisat alt bl.a. universitetet i Stockholm och tekniska h�gskolan i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen f�r h�gre utbildning och forskning i Stock�holm, QZ, ombildals lill aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Jag har med anledning h�rav under ifr�gavarande anslag ber�knat medel f�r uni�versitetet (-1-346000 kr.), och f�r tekniska h�gskolan (-1-2 143000 kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Med h�nvisning lill sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (1063422000 -H 150736000=) I 214 158000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt

7.         bemyndiga regeringen att inr�tta en allm�n utbildningslinje, textilingenj�rslinjen, om 80 po�ng den I juli 1990,

8.         bemyndiga regeringen alt avveckla kemisllinjen och matema-tikeriinjen fr.o.m. budget�ret 1990/91,

9.         fastst�lla planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med vad jag har f�rordat,

10.�� godk�nna de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avseen�
de budget�ren 1991 /92 och 1992/93 som jag har angett,

11.�� till Ulbddningf�r tekniska yrken f�rbudget�rd 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag p� 1 214 158 000 kr.

D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1988/89 Utgift������� 347 934000���������������� Reservation��������� -90040000

1989/90 Anslag����� 432123000'

1990/91� F�rslag����� 486081000

'N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes hade regeringen inte fattat beslut om medel for vissa merkostnader f�r l�ner

Detta anslag avser gmndl�ggande utbildning f�r administrativa, ekono�
miska och sociala yrken vid de statliga h�gskoleenhetema (motsvarande)
inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de. Under anslaget be�
r�knas medel f�r allm�nna utbildningslinjer och p�byggnadslinjer inom
denna yrkesutbildningssektor. I tabellen �ver planeringsramar finns en
f�rteckning �ver den linjebundna utbildningen. Medel f�r kommunal h�g�
skoleutbildning inom sektom ber�knas under anslaget Dll. Bidrag lill
kommunal h�gskoleutbildning m. m.
�������������������������������������������������������������������������� 235


 


Anslagsf�rdelning

 

 

H�gskoleenhet/�ndam�l m. m.

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Universitetet i Stockholm

71260000

+

8174000

Universitetet i Uppsala

51677000

-1-

3 953000

H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s

4302000

+

1050000

H�gskolan i Falun/Borl�nge

4303000

-1-

1286000

H�gskolan i G�vle/Sandviken

3 344000

-1-

726000

H�gskolan i �rebro

26 807000

-1-

3187000

Universitetet i Link�ping

21671000

-1-

2 871000

H�gskolan i J�nk�ping

2 543000

-1-

535000

Universitetet i Lund

68 559000

+

6224000

H�gskolan i Kalmar

1837000

-1-

224000

H�gskolan i Kristianstad

1898000

+

350000

H�gskolan i V�xj�

17 252000

+

2424000

Universitetet i G�teborg

63 148000

+

6 576000

H�gskolan i Bor�s

1727000

-1-

258000

H�gskolan i Karlstad

13 332000

-1-

1737000

H�gskolan i Sk�vde

5076000

+

1627000

Universitetet i Ume�

35 356000

+

8 760000

H�gskolan i Lule�

6 306000

+

I 122000

H�gskolan i Sundsvall/H�m�sand

7008000

+

2131000

H�gskolan i �stersund

18 530000

+

2048000

Vissa kostnader f�r ekonomlinjen

3317000

+

425000

Till regeringens disposition

2870000

-

1 730000

Summa kr.

432123000

+ 53958000


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Anslagsframst�llning har avgivits av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�). �ndringsf�rslagen inneb�r i korthet f�ljande.


�ndam�l '■2'


Kostnad budget�ren (tkr)

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93


 


F�r�ndringar av anslags�teknisk natur

2.1

Medel f�r siatistikerlinjen, ULi Medel f�r detta �ndam�l har innevarande budget�r anvi�sats under anslaget D 12. LIF-anslaget.

2.2

2.3

ADB-linjen, 60 po�ng, H�, UG Medel f�r detta �ndam�l har innevarande budget�r anvi�sats under anslaget D 13. Bidrag till kommunal h�g�skoleutbildning m. m. ADB-linjen, 60 po�ng, HK/R Medel f�r detta �ndam�l har innevarande budget�r anvi�sats inom Blekingepaketet Medel f�r viss verksamhet vid psykologiska institutionen, US Medel f�r detta �ndam�l har innevarande budget�r anvisats under anslaget D 12. LIF-anslaget Summa under 2


514

+���� 514��������� -H���� 514

+� 3031���������� -H�� 1516

+���� 758��������� -H���� 379

-h�� 1875

-1-6178��������� +� 2409���������� +���� 514


236


 


�ndam�l '■"


Kostnad budget�ren (tkr)����������������������� Pop. 1989/90: 100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93����������� Bil. 10


 


3����� Konsekvenser av tidigare beslut

3.1             Ekonomlinjen, 140 po�ng, BP 87 US, UU, ULi, UL, HV, UG, UUm, - 211 �p

3.2             Juristlinjen, 180 po�ng, BP87US, UU, UL,

 

-    180 �p 1990/91

-    90 �p 1991/92

 

3.3             F�rvaltningslinjen, 140 po�ng, BP 87 H�-8 �p 1990/91

3.4             Linjen f�r personal- och arbetslivsfr�gor, 140 po�ng, BP 87 H�- 8 �p 1990/91

3.5             Sociala linjen, 140 po�ng, BP 87 H�- 15 �p 1990/91

3.6             Systemvetenskapliga linjen, 120 po�ng, BP 87 HS

-h 30 �p 1990/91

3.7             Intemationella ekonom�linjen, 160 po�ng, BP 87 UU, ULi, UL, HV, UG + 195 �p 1990/91

3.8             Intemationella ekonomlinjen, 160 po�ng, BP 88 UG

+ 30 �p 1990/91 + 30 �p 1991/92

3.9��� Ekonomlinjen, 140 po�ng,
BP88UG - 30 �p 1990/91,

-�� 15 �p 1991/92

3.10 System vetenskapliga linjen,
120 po�ng, BP 88 HS/H

+ 30 �p 1990/91

3.11        Ekonomlinjen, 140 po�ng, prop. 1987/88:64 HF/B, H�s -I- 30 �p 1990/91

3.12        Turismlinjen, 80 po�ng, prop. 1987/88:64

HF/B, H�S + 50 �p 1990/91

3.13�� Utbildning i kostadministra�
tion, 20 po�ng, BP 89

UU, UG - 30 �p

3.14�� Utbildning i kostterapi,
20 po�ng, BP 89

UU, UG - 16 �p

3.15        Ekonomlinjen, 140 po�ng, BP 89 HJ, HV, HS, HS/H + 60 �p 1990/91

3.16  P�byggnadslinjen i socialt arbete, 40 po�ng, BP 89 US, UG, UUm + 30 �p 1990/91

3.17        PEG, 80 po�ng, BP 89

US, UU, UL, UG - 144 �p 1990/91, - 58 �p 1991/92

3.18�� ADB-linjen, 60 po�ng, BP 89
US, HE/V, HG/S, HV

+ llO�p 1990/91

3.19�� Ekonomlinjen, UbU
1988/89:20 vissa kostna�
der f�r ekonomlinjen

Summa under 3


-����� 171
+���� 730

-H���� 450

+ 2925 +��� 360

-����� 360

-���� 180

 

+

730

+

600

+

835

-

963

-

514

+

1200

+���� 960

 

- 3272

- 1383

 

+ 2 779

 

 

+� 127

- 255

-� 127

+ 5966

- 1368

-� 127


237


 


�ndam�l '�■'

Kostnad budget�ren (tkr)

 

Prop. 1989/90:100

 

1990/91

1991/92

1992/93

Bil. 10

4������ Budgetf�rslag

 

 

 

 

4.1��� Kvalitet, inkl. ers�ttnings-

 

 

 

 

anskaffning av inredning och

 

 

 

 

utrustning, US, UU, HE/V,

 

 

 

 

HF/B, HG/S, H�, ULi, HJ,

 

 

 

 

UL, HK, HKr, HV, UG, HB,

 

 

 

 

HKs, HS, UUm, HLu, HS/H,

 

 

 

 

H�S

+ 15000

+ 15000

+ 10000

 

4.2��� Internationella ekonomlinjen.

 

 

 

 

160 po�ng, UUm + 30 �p

+��� 600

+���� 600

+���� 600

 

4.3��� P�byggnadslinjen i socialt

 

 

 

 

arbete, 40 po�ng, H�s

 

 

 

 

+ 10 �p

+���� 320

+���� 320

 

 

4.4�� Sociala linjen, 140 po�ng,

 

 

 

 

H�s- 15 �p

-���� 225

-���� 225

-���� 190

 

Summa under 4

+ 15695

+ 15695

+ 10410

 

Summa punkterna 2-4

+ 27839

+ 16736

+ 10797

 

' US = universitetet i Stockholm, UU=universitetet i Uppsala, HE/V = h�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s, HF/B = h�gskolan i Falun/Borl�nge, HG/S = h�gskolan i G�vle/ Sandviken, H� = h�gskolan i �rebro, ULi = universitetet i Link�ping, HJ = h�gsko�lan i J�nk�ping, UL = universitetet i Lund, HK = h�gskolan i Kalmar, HKr = h�gskolan i Kristianstad, HV = h�gskolan i V�xj�, UG = universitetet i G�teborg, HB = h�gskolan i Bor�s, HKs = h�gskolan i Karlstad, HS = h�gskolan i Sk�vde, UUm = universitetet i Ume�, HLu == h�gskolan i Lule�, HS/H = h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand, H�s = h�gskolan i �stersund� �p = �rsstudieplalser ' BP = budgetproposition

UH� hemst�ller att

1.         siatistikerlinjen, 120 po�ng, med m�l enligt f�rslag fr�n UH�, inr�t�tas den Ijuli 1990,

2.         planeringsramar fastst�lls i enlighet med vad UH� f�rordat,

3.         under ell reservationsanslag D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisas f�r budget�ret 1990/91 459962000 kr., f�r budget�ret 1991/92 476698000 kr. och budget�ret 1992/93 487495000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

Anslagsframst�llning har avgivits �ven av styrelsen f�r Stiftelsen Stora Sk�ndal.


F�redragandens �verv�ganden

L�gel inf�r 90-talel

AES-seklorn �r i f�rh�llande lill anslagels storiek en av de st�rsta sektorer�na inom h�gskoleutbildningen med n�stan 9000 nyb�rjarplatser.

Under slutet av 1980-talel har en ulveckiing skett inom ekonomutbild�ningen i syfte all alla h�gskoleenheter med basblocksutbildning p� eko�nomlinjen skall utvidgas lill all omfatta �ven f�rdjupningsdelen och d�r�med kunna erbjuda fullst�ndig ekonomulbildning.

Beslut har fattats att 40-po�ngsutbildningen i ADB skall avvecklas som kommunal utbildning och omvandlas till 60-po�ngsutbildning inom ra�men f�r den statliga h�gskolan. Avtal om denna �verf�ring har nu tr�ffats mellan de flesta kommunerna i landet och den statliga h�gskolan.


238


 


Sammanfattning�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag kommer i del f�ljande att f�resl� att den intemationella ekonomlinjen lokaliseras lill universitetet i Ume�. Vidare kommer jag all f�rorda att utbildning p� ekonomlinjens f�rdjupningsdel under tre�rsperioden f�r�l�ggs lill h�gskoloma i Kristianstad och Bor�s. 1 mina f�rslag ing�r �ven en utbyggnad av juristulbildningen vid universitetet i Ume�.

Jag kommer att f�resl� en minskning av antalet nyb�rjarplatser inom sektom med 270. Mina f�rslag till antal nyb�rjarplatser p� linjer f�r utbildning inom denna sektor framg�r av tabellen �ver planeringslalel f�r hela riket.

Internationella ekonomlinjen

Den internationella ekonomlinjen omfattar 160 po�ng och finns vid uni�versiteten i Uppsala, Link�ping, Lund och G�teborg samt vid h�gskolan i V�xj�. Planeringslalel f�r hela riket �r 420.

Konsekvenskoslnader f�r linjens inr�ttande vid dessa h�gskoleenheter uppkommer under linjens fj�rde �r, vilket infaller 1990/91. Jag ber�knar medel h�rf�r (2925000 kr.) genom �verf�ring fr�n anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frisl�ende kurser.

Enligt beslut av riksdagen 1988 �kades planeringsramen f�r intematio�nella ekonomlinjen vid universitetet i G�teborg den 1 juli 1988 med 30 platser. F�r atl l�cka kostnaderna h�rf�r under budget�ret 1991/92 ber�k�nar jag 450000 kr. genom �verf�ring fr�n anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser.

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) framh�ller alt behovet av �kade insatser inom omr�det internationell marknadsf�ring �r stort i Norrland och alt bl. a. mot denna bakgmnd en intemationell ekonomlinje b�r lokaliseras lill universitetet i Ume� med 30 nyb�rjarplatser fr. o. m. budget�ret 1990/91. UH� ber�knar kostnaderna till 600000 kr. f�r vart och ell av budget�ren 1990/91-1992/93 och 800000 kr. f�r budget�ret 1993/94.

Regeringen gav den 25 maj 1989 universitetet i Ume� i uppdrag att l�gga fram f�rslag om disponering av den vid 1988/89 �rs riksm�te (UbU 1988/89, rskr. 194) beslutade satsningen om 30000000 kr. p� h�gskoleut�bildning. Universitetsstyrelsen har f�reslagit atl I OOOOOO kr. av detta belopp skall anv�ndas f�r en intemationell ekonomlinje.

Jag bitr�der UH�:s f�rslag och ber�knar 400000 kr. f�r vardera budget��ret 1991/92 och 1992/93 f�r f�rl�ggning av en internationell ekonomlinje i Ume�.

Ekonomlinjens f�rdjupningsdel

Utbildning p� ekonomlinjens f�rdjupningsdel anordnas innevarande bud�
get�r vid samtliga h�gskoleenheter med ekonomulbildning utom vid h�g�
skolorna i Kristianstad och Bor�s.
Jag vill erinra om att min f�retr�dare i f�rra �rets budgetproposition
��������������������������������� 239


 


Prop. 1989/90:100 BiL 10

Planeringsramar f�r sektom f�r utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken budget�ret 1990/91

 

Utbildningslinje/po�ng

Stock-

Uppsala

Eskilstuna/

Falun/

G�vle/

�rebro

Link�-

J�n-

Lund/���� Kal-

 

holm

 

V�ster�s

Borl�nge

Sandviken

 

ping/ Norr�k�ping

k�ping

Malm��� mar

Statlig h�gskole-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) Fortbildning i socialt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

behandlingsarbete, 30'

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Socialt arbete, 40*

20

 

 

 

 

 

 

 

 

Handelslinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

30[30]'

 

 

 

 

 

 

 

 

Kontorslinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

 

 

 

 

30[30]'

 

 

 

 

Linjen f�r kost-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostterapi, 120

 

54

 

 

 

 

 

 

 

Psykologlinjen, 200

30

30

 

 

 

 

 

 

30

Storhush�lls- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

restauranglinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

 

 

 

 

 

 

 

 

0[30]'

b) F�rvaltnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 140

(150)

(60)

 

 

 

(75)

(60)

 

(120)

Hotell- och restau-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rangekonomlinjen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Linjen f�r personal-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och arbetslivsfr�gor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

(150)

(60)

 

 

 

(45)

(60)

 

(60)

Sociala linjen, 140

(210)

 

 

 

 

(150)

 

 

(150)

Ekonomlinjen, 140

(330)

(250)

(60)

(60)

(30)

(160)

(75)

(60)

(235)

Internationella

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ekonomlinjen, 160

 

(90)

 

 

 

 

(90)

 

(90)

Juristlinjen, 180

(400)

(290)

 

 

 

 

 

 

(315)

Samh�llsvetar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 120

 

(80)

 

 

 

(30)

 

 

(110)

System vetenskapliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 120

(90)

(60)

 

 

 

(50)

(60)

 

(90)

Turismlinjen, 80

 

 

 

(60)

 

 

 

 

(60)

ADB-linjen, 60

(100)

 

(60)

 

(30)

(20)

[20]

 

(60)

Planeringsram f�r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjer enligt b)

1430

890

120

120

60

530

365

60

1230�� 60

Summa a- och b-linjer

1590

974

120

120

90

530

365

60

1280�� 60

240


 


Prop.1989/90:100 Bil. 10

 

Utbildningslinje/txj�ng

Kristian

- V�xj�

G�te-���� Boras

Karl-�� Sk�vde

Ume堠�� Lule�

Sunds-

�ster-

Summa

 

stad

 

borg

stad

 

 

vall/ H�m��sand

sund

 

Siatlig h�gskole-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a) Fortbildning i socialt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

behandlingsarbete, 30

 

 

 

 

 

 

 

20

Socialt arbete 40*

 

 

20

 

 

20

 

 

60

Handelslinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

 

 

 

 

 

 

 

 

30[30]'

Kontorslinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

 

 

 

 

 

 

 

 

30[30]'

Linjen f�r kost-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kostterapi, 120

 

 

72

 

 

38

 

 

164

Psykologlinjen, 200

 

 

30

 

 

30

 

 

150

Storhush�lls- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

restauranglinjen, 60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(YTH)

 

 

 

 

 

 

 

 

0[30]'

b) F�rvaltnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 140

 

(30)

(120)

(30)

 

(60)

 

(60)

765

Hotell- och restau-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rangekonomlinjen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

(60)

 

 

 

 

 

60

Linjen f�r personal-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och arbetslivs-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fr�gor, 140

 

(30)

(60)

(30)

 

(60)

 

(30)

585

Sociala linjen, 140

 

 

(210)

 

 

(120)

 

(120)

960

Ekonomlinjen, 140

(60)

(125)

(230) (60)

(150)

(60)

(100) (90)

(100)

(30)

2265

Internationella

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ekonomlinjen. 160

 

(30)

(120)

 

 

(30)

 

 

450

Juristlinjen, 180

 

 

(120)"

 

 

(40)"

 

 

1 165

Samh�llsvetar-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen, 120

 

(20)

(60)

 

 

(45)

 

 

345

Systemvetenskapliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjen. 120

 

(40)

(90)

(48)

(30)

(60)(30)

(30)

(60)

738'

Turismlinjen, 80

 

 

 

 

 

 

 

(60)

180

ADB-linjen. 60

 

(10)

(60)

 

 

 

(30)

 

390

Planeringsram f�r

 

 

 

 

 

 

 

 

 

linjer enligt b)

60

285

1130���� 60

258

90

515 120

160

360

7903

Summa a- och b-linjer

60

285

1252���� 60

258

90

603 120

160

360

8357

* P�byggnadslinje.

' Antagningsker var tredje termin. H�r anges antalet nyb�ijarplalser budget�ret 1990/91 och inom kl�mmer det totala

antalet �p. (YTH Ha US, Ko H G/S, St UL).

�Varav 30 endast basblock. (Ekonomi. HE/V HF/B HJ HS).

�Endast basblock (Ekonomi. HKr HB).

" Avser gmndl�ggande r�ttsutbildning, 80 p. (Juristl. UG UUm).

241 16�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 10


f�reslog att del vid samtliga h�gskoleenheter med ekonomutbildning bor-���� Prop. 1989/90:100

de finnas m�jligheter f�r de studerande all forts�tta med f�rdjupningsde-���� Bil. 10

len.

Med h�nvisning till della st�llningstagande f�resl�r jag atl ekonom�linjens f�rdjupningsdd lokaliseras till h�gskolan i Kristianstad fr.o.m. budget�ret 1991/92 och tik h�gskolan i Bor�s fr.o.m. budget�ret 1992/93.

Jag har vid min medelsber�kning f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93 beaktat detta och ber�knat motsvarande minskning under anslagsposten Vissa kostnader f�r ekonomlinjen.

ADB-linjen

ADB-linjen skak enligt riksdagsbeslut (prop. 1985/86: IOO bil.lO, UbU 22, rskr. 297) upph�ra som kommunal utbildning budget�ret 1990/91 och �verf�ras lill den statliga h�gskolan.

�verenskommelse har tr�ffats mellan �rebro kommun och h�gskolan i �rebro, Norrk�pings kommun och universitetet i Link�ping, Malm� kom�mun och universitetet i Lund samt mellan G�teborgs kommun och univer�sitetet i G�teborg om nedl�ggning av ADB-linjen 40 po�ng som kommunal h�gskoleutbildning och inf�rande av ADB-linje 60 po�ng.

Jag f�resl�r att �rebro f�r 20, Link�ping 20, Lund 60 och G�teborg 60 nyb�rjarplatser fr�n budget�ret 1990/91.

Jag har f�r delta �ndam�l ber�knat 4040000 kr. f�r budget�ret 1990/91 och 2020000 kr. f�r budgd�ret 1991/92.

F�r utbildning p� ADB-linjen 40 po�ng har avtal inte tr�ffats betr�ffan�de Link�pings, Ume� och Uppsala kommuner om �verf�ring lill statlig h�gskoleutbildning.

1 enlighet med vad jag tidigare har anf�rt under anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken minskas plalsantalel p� ADB-linjen vid h�gskolan i V�xj� med 20 platser f�r atl ge utrymme f�r en lokal p�byggnadsulbild�ning. Med anledning av f�rslaget ber�knar jag en minskning av detta anslag. Jag �terkommer lill fr�gan vid min anm�lan av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer saml frist�ende kurser (-121000 kr.).

Juristutbildningen

En arbetsgmpp med representanter f�r riks�klagaren, domstolsverket, rikspolisstyrelsen och universitetet i Ume� har 1989 lagt fram en utredning r�rande r�ttsv�sendets problem all rekrytera jurister till befallningar i norra Sverige. Vid r�ttsvelenskapliga institutionen i Ume� finns m�jlighet dels att l�sa en tv��rig gmndl�gi;ande r�ttsutbildning, dels att d�refter studera vid den lokala f�retags- och f�rvaltningsjuridiska p�byggnads�linjen.

Genom atl komplettera denna gmndl�ggande utbildning med vissa fri�sl�ende kurser i juridik kan det enligt arbetsgmppens f�rslag bli m�jligt f�r de studerande att vid universitetet l�sa och tentera �mnen motsvarande en jur.kand.-examen.

Jag finner det angel�get atl st�rka m�jlighetema f�r en utbyggd juristut-������������������������� 242


 


bildning i norra Sverige och har ber�knat medel f�r den f�reslagna kom-���� Prop. 1989/90:100
pldlerande utbildningen vid universitetet i Ume� (-1-600000 kr.).
������������������ Bil. 10

P�byggnadslinje i socialt arbete

P�byggnadslinjen i socialt arbete 40 po�ng lokaliserades fr. o. m. h�stter�minen 1989 genom riksdagsbeslut lill universiteten i Stockholm, G�teborg och Ume�.

Jag ber�knar medd f�r denna utbildning budget�ret 1990/91 (-1-960000 kr.) genom �verf�ring fr�n anslaget D 10. Lokala och individuella linjer saml frist�ende kurser.

Av h�nsyn till intresset f�r p�byggnadsulbildning i socialt arbete f�resl�r UH� atl en p�byggnadslinje lokaliseras lill h�gskolan i �stersund med tio �rsstudieplalser ( 20 nyb�rjarplatser p� halvfart) fr.o.m. budget�ret 1990/91. Kostnadema f�r utbyggnaden ber�knar UH� lill 320000 kr. f�r budget�ret 1990/91 och ett lika stort belopp f�r budget�ret 1991/92.

Vid min anm�lan av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frisl�ende kurser kommer jag alt f�resl� en �kning av anslagsposten H�g�skolan i �stersund. H�gskolan f�r sj�lv prioritera om den f�reslagna p�byggnadslinjen i socialt arbete skall rymmas inom f�reslagen f�rst�rk�ning.

Minskade planeringsramar

Flera av utbildningama inom sektom har en f�rh�llandevis h�g dimensio�nering. Enligt UH�:s dimensioneringsrapport kommer bl. a. antalet utbil�dade ekonomer i landet atl v�xa kraftigt l�ngt in p� 2000-lalet. Mol denna bakgmnd f�resl�r jag en minskning av planeringsramama under f�reva�rande anslag med 270 nyb�rjarplatser f�r budget�ret 1990/91 f�rdelat p� universiteten i Stockholm (75), Uppsala (55), Link�ping (15), Lund (55), G�teborg (50) och Ume� (20).

Minskningen av antalet nyb�rjarplatser b�r koncentreras till ekonom�linjen.

Jag ber�knar en minskning av anslaget med 3 780000 kr. f�r budget�ret 1990/91 och motsvarande minskning f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93.

Milj�fr�gor

Regeringen gav den 30 juni 1988 UH� i uppdrag att i samverkan med ber�rda h�gskoleenheter intensifiera insatsema vad g�ller milj�fr�gorna i utbildningen inom AES-sektom.

UH� har i sin redovisning av uppdraget under �r 1989 konstaterat att AES-utbildningama inneh�ller m�nga inslag som r�r milj�fr�gor.

Jag har tidigare under anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken
framh�llit viklen av all milj�v�rdsfr�goma �gnas fortsatt uppm�rksamhet
�ven inom de samh�llsvetenskapliga och ekonomiska utbildningama och
vill h�r understryka betydelsen av den intensifierade utbildningen i milj��
fr�gor som inletts inom AES-seklorn.
������������������������������������������������������������������������� 243


 


�vriga fr�gor������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Medel f�r vissa kurser i psykologutbildningen vid universitetet i Stock- "� holm f�rdes i samband med anslagsoml�ggningen 1977 till det d�varande anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser men borde r�tteligen ha f�rts till anslaget Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Del har n�mligen senare visat sig atl kursema tik �verv�gande del anv�nts inom psykologlinjen. UH� f�resl�r d�rf�r att 1 875000 kr. anvisas under detta anslag fr. o.m. budget�ret 1990/91.

Jag delar UH�:s uppfattning och f�resl�r att n�mnda belopp f�r budget��ret 1990/91 anvisas under f�revarande anslag.

F�r konsekvenser av tidigare fattade beslut ber�knarjag medel i huvud�sak i �verensst�mmelse med vad UH� f�reslagit.

I inledningen lill littera D harjag redovisat all bl.a. universitetet i
Stockholm skall kompenseras med anledning av atl datorcentralen f�r
h�gre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildals till aktiebolag
under statliga DAFA Data AB. Jag har med anledning h�rav under detta
anslag ber�knat medel f�r kompensation tik universitetet i Stockholm
���������������������������� \

(-f66l000kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

En fortsatt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet b�r enligt min mening vara m�jlig �ven under kommande tre�rsperiod. F�r n�sta budget�r ber�knarjag av denna anledning en minskning av detta anslag. En motsvarande minskning b�r kunna g�ras under de f�ljande budget�ren i tre�rsperioden (-694000 kr.).

Medel f�r utbildning vid Stiftelsen Stora Sk�ndal ber�knar jag under anslaget Dll. Bidrag lill kommunal h�gskoleutbildning m. m.

Med h�nvisning lill sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (432 123 000 -I- 53 958 000=) 486 081 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

12.        fastst�lla planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med vad jag har f�rordat,

13.        godk�nna de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avse�ende budget�ren 1991/92 och 1992/93 somjag har angett,

14. till Ulbddningf�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 486081000 kr.

244


 


D 7. Utbildning f�r v�rdyrken

1988/89 Utgift������� 409173000���������������� Reservation��������� -18016000

1989/90 Anslag����� 438218000'

1990/91 F�rslag���� 476040000

' N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes, hade

regeringen inte fattat beslut om medel f�r vissa merkostnader f�r l�ner

Delta anslag avser gmndl�ggande utbildning f�r v�rdyrken vid de statli�ga h�gskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de. Under anslaget ber�knas medel f�r allm�nna utbildningslinjer och p�byggnadslinjer inom denna yrkesulbildningssektor. Medel f�r kommu�nal h�gskoleutbildning inom sektorn ber�knas under anslaget Dll. Bidrag lill kommunal h�gskoleutbildning m. m. 1 tabellen �ver planeringsramar finns en f�rteckning �ver den linjebundna utbildningen.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Anslagsf�rdelning

 

 

H�gskoleenhet/�ndam�l m.m.

 

Ber�knad �ndring

 

1989/90

1990/91

 

F�redraganden

Karolinska institutet

138226000

+ 13126000

Universitetet i Uppsala

61335000

+� 4759000

Universitetet i Link�ping

27115000

+�� 1454000

Universitetet i Lund

79366

+� 6 708000

Universitetet i Lund,

 

 

enheten f�r tandl�kar-

 

 

utbildning! Malm�

16281000

+�� 1349000

Universitetet i G�teborg

70858000

+ 4195000

Universitetet i Ume�

45037000

+� 5 581000

Till regeringens disposition

0

+���� 650000

Summa kr.

438218000

-H 37 822 000

Anslagsframst�llning har avgivils av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�). �ndringsf�rslagen inneb�r i korthet f�ljande.


245


 


�ndam�l'

Kostnad budget�ren (tkr)

 

Prop. 1989/90:100

 

1990/91

1991/92

1992/93

BiL 10

3������ Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

 

 

3.1��� L�karlinjen, minskad planerings-

 

 

 

 

ram, BP 85, ULi - 13�p

-�� 816

 

 

 

3.2�� L�karlinjen, minskad planerings-

 

 

 

 

ram, BP 85, UG - 65 �p

-24II

-1709

 

 

3.3�� Utbildning i psykoterapi.

 

 

 

 

BP88, UL + 8�p

+�� 482

 

 

 

3.4�� L�karlinjen, �kad planeringsram.

 

 

 

 

enligt UbU 1989:21, UUm + 20�p

+ 1236

+ 1640

+ 1555

 

Summa under 3

-1509

-���� 69

+ 1555

 

4����� Budgetjorstag

 

 

 

 

4.1��� Utbildning i psykoterapi, UG + 8 �p

+ 1006

+�� 503

+�� 503

 

4.2��� Ers�ttningsanskaffning av inredning

 

 

 

 

och utmstning, KI, UU, ULi, UL,

UG, UUm������������������������������������������ +3000

+�� 125

 

 

+ 4626

+ 2531

+ I7II

+ 3117

+ 2462

+ 3266

4.3      Receptarielinjen, 80 po�ng, �kad planeringsram, UU + 40 �p����� +� 620����� +� 620

4.4      Apotekarlinjen, �kad planerings�ram , UU + 40 �p�� +1408����������� +1208

4.5              Logopedlinjen f�rl�ngning, KI/UL/UG.

4.6      P�bl f�rdjupning i arbets�terapi, UUm � 5 �p������������� ��� 125

4.7              P�bl f�rdjupning i arbets�terapi, UL + 5 �p Summa under 4

Summa punkterna 3�4

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Link�ping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i G�teborg, UUm = universitetet i Ume�.

UH� hemst�ller att

1. planeringsramar fastst�lls f�r vart och ell av budget�ren 1990/91 � 92/93 i enlighet med vad UH� f�rordat,

2.       den allm�nna utbildningslinjen logopedlinjen fastst�lls omfatta 160 po�ng fr�n och med budget�ret 1990/91,

3.       under etl reservationsanslag D 9. Utbildning f�r v�rdyrken f�r bud�get�ret 1990/91 anvisas 441335000 kr., f�r budget�ret 1991/92 443 797000 kr. och f�r budget�rd 1992/93 447063000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

Landstingsf�rbundet har den 21 november 1989 gett in en skrivelse om logopedlinjen.

Efler bemyndigande av regeringen den 10 oktober 1987 tillkallades en s�rskild utredare med uppdrag all g�ra en �versyn av landv�rdsutbild�ningarna inom h�gskolan med mera (dir. 1987:43). Den 22 juni 1988 utvidgades uppdraget genom till�ggsdirektiv (dir. 1988:38) till alt �ven omfatta de tandv�rdsulbildningar som f�r n�rvarande ges inom gymnasie�skolan.

Den s�rskilda utredaren, universitetsdirekt�r Johnny Anderssson, �ver�
l�mnade i maj 1989 bet�nkandet (SOU 1989:28) Utbildningar f�r framli�
dens landv�rd. En kort sammanfattning av bet�nkandet liksom f�rteck�
ning �ver remissinstansema och en sammanst�llning av deras synpunkter
finns i bilaga 10.2.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 246


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

L�gel inf�r 90-talel��������������������������������������������������������������������������� Bil.lO

Utbildningama inom sektom f�r v�rdyrken ger kompelens f�r vissa av�gr�nsade yrkesfunktioner inom h�lso- och sjukv�rden, tandv�rden och �ldreomsorgen. Under 1980-talel har dimensioneringen minskat avsev�rt f�r flera stora utbildningslinjer, bl. a. l�karlinjen och landl�karlinjen.

Utbildningama inom omr�det har under 1980-talet genomg�tt stora f�r�ndringar f�r att motsvara de behov som finns inom h�lso- och sjukv�r�den. Den kommunala h�gskolans v�rdutbildningar, som f�rdes �ver till h�gskolan i samband med h�gskolereformen 1977, reformerades 1982 d� riksdagen tog st�llning f�r en ny utbildningsorganisation f�r dessa utbild�ningar under kommunak huvudmannaskap.

Som ett exempel p� f�myelsearbetet inom v�rdutbildningama kan n�m�nas inr�ttande av H�lsouniversitetet i Link�ping. Detta �r den samlade ben�mningen p� den gemensamma verksamhet som bedrivs av staten genom universitetet i Link�ping och �sterg�tlands l�ns landsting och som avser samarbete mellan l�karlinjen och fyra olika v�rdutbildningar inom kommunala h�gskolan.

Sammanfattning

Anslaget Utbildning f�r v�rdyrken avser de statliga utbildningama inom v�rdomr�det. Under anslaget Dll. Bidrag till kommunal h�gskoleutbild�ning m.m. anvisas medel till de kommunala v�rdutbildningama. F�r sammanhangets skull behandlar jag h�r �ven dessa utbildningar.

Fr�gan om de statliga v�rdulbildningamas dimensionering �terkommer jag till under de olika avsnitten som r�r linjema.

Jag kommer ocks� att i ett s�rskilt avsnitt behandla rekryteringssilualio-nen f�r den kommunala h�gskolans v�rdutbildningar. I samband med alt jag behandlar de kommunala v�rdutbildningarna kommer jag alt avisera en �versyn av h�lso- och sjukv�rdslinjen.

Jag kommer i det f�ljande att la st�llning lill vissa av de f�rslag om utbildning av tandv�rdspersonal som ing�r i bet�nkandet (SOU 1989:28) Tandv�rdsutbildningar inom h�gskolan m. m.

Jag f�resl�r ocks� all planeringsramen f�r utbildningen i psykoterapi vid karolinska inslilulel skall minska under en tre�rsperiod.

En sammanfattning av mina f�rslag i fr�ga om nyb�rjarplatser f�r budget�ret 1990/91 f�r den statliga och kommunala utbildningen inom denna sektor finns i tabellerna �ver planeringsramar. Jag f�mtser inga f�r�ndringar av dimensioneringen under budget�ret 1991/92 och 1992/93.

Jag kommer i del f�ljande att n�rmare ange de f�r�ndringar i medelstill�delning som jag ber�knar f�r budget�ret 1990/91. D�rj�mte kommer jag all ge vissa riktlinjer f�r f�r�ndringarna f�r de tv� �terst�ende budget�ren i tre�rsperioden.

247


 


Planeringsramar f�r statlig utbildning inom sektom f�r utbildning f�r��� Prop. 1989/90:100
v�rdyrken budget�ret 1990/91
������������������������������������������������������������� Bil. 10

Utbildningslinje m. m.

Apotekarlinjen, 160 po�ng Logopedlinjen, 120 po�ng L�karlinjen, 220 po�ng Receptarielinjen. 80/40 po�ng

Rehabiliteringslinjen, sjukgymnastik, 100 po�ng Tandl�karlinjen, 180 po�ng Utbildning i psykoterapi, 60 po�ng

P�ljyggnadslinje i toxikologi, 20/80 po�ng' P�byggnadslinje i sjukgymnastik, 20 po�ng P�byggnadslinje, f�r�djupning i arbetsterapi, 20 po�ng

P�byggnadslinje, f�r�djupning i sjukgymnastik, 20 po�ng

Summa

 

H�gskoleort

 

 

 

 

 

Stock-

Upp-

Lin-

Lund/

G�te-

Ume�

Sum-

holm

sala

k�-

Malm� borg

 

ma

 

 

ping

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

80

0'

 

 

24'

24'

 

48

280

110 300

60

190

103

122

865 300

144

 

 

104

 

 

248

80

 

 

40

80

60

260

16

 

 

16

 

16

48

30

 

 

 

 

 

30

20

 

 

20

 

 

40

 

 

 

10

20

10

40

20

 

 

20

 

 

40 1999


' Antagning var tredje termin, ingen antagning vid Karolinska institutet 1990/91.� Varav 80 nyb�rjarplatser avser receptarielinjen, 80 po�ng. ' Antagning var fj�rde termin.


248


 


L�karlinjen��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I enlighet med riksdagens beslut �kar antalet nyb�rjarplatser p� l�karlinjen������ ' " under �r 1990 med sammanlagt 20 nyb�rjarplatser till 865, varav 10 under v�ren 1990 och ytterligare 10 h�stterminen 1990. Jag har ber�knat medel f�r detta f�r de kommande tre budget�ren i enlighet med universitets- och h�gskole�mbetets (UH�:s) f�rslag.

I sin behandling av propositionen om riktlinjer f�r specialisllj�nslg�ring f�r l�kare m.m. ( prop.1988/89:138, SoU 1989/90:9, rskr. 16) uttrycker riksdagen sin oro �ver l�karf�rs�rjningen i landet. I 1989 �rs budgetpropo�sition redogjorde jag f�r de ber�kningar �ver tillg�ng och efterfr�gan p� l�kare som d� f�rel�g.

UH� redog�r i sin anslagsframst�llning f�r en ny ber�kning av tillg�ng�en p� l�kare. Med of�r�ndrad dimensionering av antalet nyb�rjarplatser p� l�karlinjen, kommer antalet l�kare att �ka �nnu n�gra �r in p� 2000-talet f�r alt d�refter minska eftersom antalet som g�r i pension varje �r �r fler �n de som examineras fr�n utbildningen. UH� f�resl�r emellertid inte n�gon ut�kning under den n�rmaste tre�rsperioden fr�mst p� gmnd av all de samh�llsekonomiska ramar som statsmakterna angivit f�r utbyggnaden av h�lso- och sjukv�rden inte b�r �verskridas.

UH� har i sina bed�mningar utg�tt fr�n all examinationen fr�n h�gsko�lan kommer att vara ca 85%. Detta �r en h�gre examination �n den som redovisats de senaste �ren, d� endast ca 80% av antalet nyb�rjare avslutar l�karlinjen med examen. En �kning av genomstr�mningen p� linjen fr�n 80 till 90% inneb�r att 85 fler l�kare per �r kommer ut p� arbetsmarkna�den.

Jag anser alt det �r n�dv�ndigt att h�gskoloma vidtar �lg�rder som inneb�r all examinationen �kar utan atl kraven p� h�g kvalitet s�nks. M�let som b�r uppn�s b�r vara att 90% av de antagna enligt planeringsra�men ocks� skall fullf�lja sina studier.

F�rnyelse inom l�karutbildningen

1 tidigare budgetpropositioner har mina f�retr�dare behandlat sambandet mekan h�lso- och sjukv�rdpolitiken och behovet av f�myelse av utbild�ningama inom omr�det. Della var ocks� ett av de fr�msta motiven f�r gmndandd av del s. k. H�lsouniversitetet i Link�ping, som bl. a. innebar all l�karlinjen reformerades. De viktigaste f�r�ndringama d�r innebar att utbildningen mer inriktades mot prim�rv�rdens behov och atl utbildning�en i vissa delar samordnades med andra v�rdutbildningar inom kommu�nala v�rdh�gskolan samt att arbetsformema f�r de studerande �ndrades till en problembaserad inl�ming.

F�myelse av l�kamlbildningen som en viktig f�mts�ttning f�r en n�d�
v�ndig reformering av h�lso- och sjukv�rden har diskuterats under hela
1980-talel i olika intemationella organisationer. V�rldsh�lsoorganisatio�
nen (WHO) har sedan n�gra �r engagerat sig i dessa fr�gor. 1 augusti f�rra
�ret anordnades en v�rldskonferens av World Federation for Medical
Education som antog en deklaration med tolv punkter om reformering av
�������������������������� 249


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Co

>a


 

ot TI- o

oo o

V-) SG

SO

■t O

m �' oo

TI- oo

so _

OS

Tt r


 

-i. "a

ra c

n

SJ

4


g

B

o


O����� o


o

os

os


c


:SS


 


XI 3


o E

20


O

O (N


os


 


c c � a>

ert�� CO :, 1)

2

s : .

JO

O oo

����� c

>�������� OJ

�:?

o cc�� > tyi�� 71�� trt


o

���������� r-

c�� D.3� o

1 ofi e

c 2 c� -.2 ts >.o

■ n X 3 M O

K�������������� C/: 00

c -O a ja

f- O.


c/1�������������������� I

ra������ "

.䠠��� .����� �-������� (/i

'��� --.O S

= ■" 5=> g o �

'■" - O 'C 5

00 Q fN�� O so .

■ S��� 1���� _- M�� _-

, e� O���� C�� t�� C .

|S� Sn�� U� O� K

.2Sc'-g'?-


a c __

ra 4> ts ii

�--5

9 3


250


 


Prop. 1989/90:100 BiL 10


Ti"���������������������������������������������������� fN

ta

 

 

s-

o

o

O O O �->

r-

irs O

?ld

 

yr,

so so u-1 �'

00

� (N

(N

 

 

 

 

 

o c"

OJ

&

 

c

V)���� I

ra a

:8

o ;= u _-

.H, c' ra

n.S o.;

■? i; - =

2 c� I CC u u 5 c E ' ' �� � - ts P, o i

;�� gJj in�� O .Ji, ra

I� o

' CU

■2

12 ra

raSTo;


 

■*

O

<�)

oo

o

w-i

Os

 

 

m

O

m

m

 

m

so

t

m

w-l

 

oo

fN

 

 

 

 

 

so

so

m

(NI

 

oo

O

r

r

fN

 

oo

 

fN

m

fN

 

TT

m

SO

fN

"

 

Os

SO

rr,

■*

 

 

 

rr,

r-

o

 

fN

 

so

 

rsl

 

(N

 

os

■*

fN

 

r-i

 

 

o

 

T3

 

c

 

ra

 

ts

 

'u ra

 

C-

 

_ a

 

J=�� u

 

o .-

 

OTJ

 

u.�� 3

 

O ts

 

?i2

 

J3� ■<

cd

 

E E

 

3

9�� 3

Vi

-4.


< i

00 E

M

o E .= o XJ J<: ■3:0 .-iS E 3 E 1- > lu ra

> <-

 

 

>-■ It,

cd

-

C

 

C

ra ra

ca

E.

C

5 "

C3

ra ■"

> 

c-

(/i

rt -

0

>�

C

 

:ed >

C

■S"

00 >

_

<>-


251


 


l�karnas gmndutbildning. 1 dessa sammanhang har Sverige haft en aktiv���� Prop. 1989/90:100
rok, bl. a. genom atl H�lsouniversitetet lyfts fram som ett exempel.
��������������� Bil. 10

Det f�myelsearbete som p�g�tt inom l�kamlbildningen under 1980-talel har inneburit att flera viktiga �mnesomr�den f�rst�rkts i utbildning�en. F�myelsen m�ste forts�tta �ven inom andra omr�den, bl.a. n�r det g�ller tidigare klinisk utbildning och en �ndring mol undervisningsformer som bygger mer p� f�rst�else och probleml�sning. Exempel p� s�dant f�rnyelsearbete som jag finner angel�get - f�mtom vid H�lsouniversitetet � �r det arbete som p�g�r vid universitetet i Lund efler f�rslag fr�n en arbetsgmpp d�r. Det ankommer p� UH� all med utg�ngspunkt i den av UH� fastst�llda utbildningsplanen f�r l�karlinjen f�lja del lokala f�rnyel�searbetet.

Logopedlinjen

UH� f�resl�r all logopedlinjen f�rl�ngs fr�n 120 lill 160 po�ng inom ramen f�r of�r�ndrade resurser. UH� f�resl�r all f�rl�ngningen om 40 po�ng finansieras genom att anlagningslilkakena glesas ut, fr�n en g�ng var tredje termin tik en g�ng var fj�rde termin per ort.

Anledningen �r att logopederna har f�tt allt st�rre arbetsf�lt och att �kade krav p� kompetens st�lls inie enbart inom h�lso- och sjukv�rden utan �ven inom omsorg och habilitering. Den breddning som yrket inne�burit st�ller krav p� b�de �kade och f�rdjupade �mnesstudier i utbildning�en. Detta har medf�rt att nya kurser kommit till utan att annat kunnat tas bort. Den h�ga studietaklen har medf�rt all allt fler beh�ver l�ngre tid f�r att avsluta sina studier. En f�rl�ngning av utbildningen inneb�r huvudsak�ligen att mer lid avs�tts f�r f�rdjupning i och inlregrering av enskilda kurser och moment i utbildningen.

Enligt min mening �r det angel�gel all logopederna f�rbereds v�l i h�gskolan f�r sina kommande arbetsuppgifter och all tillr�cklig tid kan avs�ttas f�r detta. Inneh�llet i grundutbildningen moisvarar idag inte arbetsmarknadens behov inom omsorg och habilitering.

Samtidigt �r del viktigt all tillr�ckligt m�nga logopeder exmineras fr�n h�gskolan s� all h�lso- och sjukv�rdens och omsorgsverksamhetens behov av logopeder t�cks. En f�rl�ngd utbildning och antagning endast var fj�rde termin per h�gskola inneb�r all examinationen under millen av 1990-lalet blir n�got l�gre �n ber�knat. Antalet examinerade logopeder �r f�r n�rva�rande ca 500 och antalet �kar f�r varje �r. Behovet av logopeder �r f�r n�rvarande sv�rbed�mt. UH�:s f�rslag m�ste ses mot behovet p� l�ngre sikt.

Jag �r mol denna bakgmnd inte nu beredd all la st�llning lill UH�:s f�rslag lill f�rl�ngning av utbildningen ulan ytterligare �verv�ganden. UH� b�r �terkomma i n�sta �rs anslagsframst�llning och redovisa kom�pletterande uppgifter om tillg�ng och behov av logopeder. UH� b�r d� ocks� pr�va om en f�rl�ngning av utbildningen kan ske med bibeh�llande

av den nuvarande antagningsordningen en g�ng per termin.

252


 


P�byggnadslinjen f�rdjupning i arbetsterapi

P�byggnadslinjen f�rdjupning i arbetsterapi inr�ttades budget�ret 1989/90 vid universiteten i G�teborg och Ume� med 20 nyb�rjarplatser vardera. UH� f�resl�r alt linjen inr�ttas vid universitetet i Lund fr�n och med budget�ret 1990/91 genomall 10 nyb�rjarplatser flyttas fr�n universitetet i Ume�. Jag bitr�der UH�:s f�rslag och ber�knar omf�rdelning av medel i enlighet med f�rslaget. Jag ber�knar atl dessa nyb�rjarplatser skall rym�mas inom befintliga lokaler.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Tandv�rdsutbildningar

�versyn av landv�rdsutbildningarna

Mitt f�rslag: Tandl�karlinjens nuvarande dimensionering bibeh�lls. Nyb�rjarplatserna (sammanlagt 260) omf�rdelas f�r all utbildning�en inom linjen skall kunna �tempptas vid universitetet i Lund, enheten f�r tandl�kamtbildning i Malm�. Linjen kommer d�rmed alt omfatta 80 nyb�rjarplatser i Stockholm � en minskning med 40 platser � 80 i G�teborg, 60 i Ume� och 40 i Malm�.

St�llningstagande lill f�rslagen om tandsk�lerske-, tandhygienist-och tandteknikemtbildningen f�r ansl�.

Utredaren: Utredarens f�rslag n�r det g�ller landl�karlinjen inneb�r en minskad dimensionering av utbildningen fr�n 260 lill 220 nyb�rjarplatser fr. o. m. budget�ret 1991/92. Platserna f�resl�s f�rdelas sig med 50 i Ume�, 80 i Stockholm, 50 i G�teborg och 40 i Malm�. Utredarens f�rslag inneb�r allts� atl utbildningen i Malm� �tempptas.

I sitt f�rslag lill f�r�ndringar av utbildningen f�r �vrig tandv�rdsperso�nal utg�r utredaren fr�n ifr�n all del i den framtida landv�rden skall finnas tre personalkategorier, n�mligen legitimerad tandsk�terska, legiti�merad landl�kare och specialisllandl�kare. Den nuvarande tandsk�terske-ulbildningen i gymnasieskolan b�r enligt f�rslaget l�ggas ner och ers�ttas med en tv��rig h�gskoleutbildning som leder lill yrkesben�mningen legiti�merad tandsk�terska.

Remissinstanserna: Del finns etl starkt st�d bland remissinstanserna f�r f�rslaget att �temppta tandl�karlinjen i Malm�. N�r del g�ller det framti�da behovet av tandl�kare och d�rmed dimensioneringen av tandl�kar�linjen �r meningama delade bland remissinstanserna. Remissopinionen �r mycket splittrad n�r det g�ller f�rslaget om utbildning f�r �vrig landv�rds-personal.


Sk�len f�r mitt f�rslag:

Tandl�karlinjens framtida dimensionering

Under 1980-talet har landl�karlinjens dimensionering successivt minskat fr�n 500 till 260 nyb�rjarplatser. Detta har skett dels genom att antalet


253


 


utbildningsplatser vid universiteten i G�teborg och Ume� har minskats,���� Prop. 1989/90:100 dels genom att hela enheten f�r tandl�kamtbildning i Malm� avvecklades���� Bil. 10 fr.o.m. budget�ret 1984/85.

Avg�rande f�r dimensioneringen av tandl�karlinjen �r del framlida behovet av tandl�kare saml den nuvarande och f�rv�ntade examinationen fr�n h�gskoloma. Behovet av tandl�kare best�ms ocks� av arbetsf�rdel�ningen bland de gmpper som arbetar inom tandv�rden, fr�mst tandl�kare och landhygienister.

Det r�der f�r n�rvarande os�kerhet om det framtida tandv�rdsbehovet. Del finns faktorer som talar b�de f�r en �kad och en minskad v�rdefterfr�gan. Den f�rb�ttrade tandh�lsan bland befolkningen under 30 �r inneb�r sannolikt en minskad efterfr�gan p� tandv�rd p� sikt. � andra sidan kan utvecklingen inneb�ra �kade krav p� tandv�rden, bl.a. n�r det g�ller utf�rande och material. F�r�ndringar i ers�ttningssystemet (tandv�rdstax�an) kan ocks� p�verka behovet av olika kategorier av tandv�rdspersonal samt efterfr�gan p� tandv�rd.

Examinationsfrekvensen fr�n tandl�kamtbildningen har g�tt ner kraf�tigt de senaste �ren. Detta �r en f�ljd av den arbetsl�shet bland tandl�kare som fanns f�r n�gra �r sedan och som innebar atl m�nga studerande avbr�t sina studier p� tandl�karlinjen. Intresset f�r att s�ka lill tandl�kar�utbildningen gick ner kraftigt under n�gra �r fr�n mitten av 1980-talel och antalet beh�riga s�kande har n�tt och j�mt motsvarat antalet antagnings�platser. D�rmed sj�nk ocks� betygspo�ngen f�r dem som antogs till utbild�ningen och m�nga studerande har d�rf�r haft uppenbara sv�righeter att klara utbildningen.

Under budget�ren 1986/87 och 1987/88 var examinalionsfrekvensen 65% av antalet antagna. F�reg�ende budget�r sj�nk examinationen ytterli�gare och uppgifter om examinationen v�rterminen 1989 lyder p� att exa�minationen inte uppg�r lill mer �n 50%. Del finns sk�l att tro alt del kommer att dr�ja �nnu n�gra �r innan trenden v�nder.

I tidigare riksdagsbehandling (UbU 1987/88:24, rskr. 276) av f�rh�llan�dena p� landl�karlinjen har konstaterats att antalet studerande med ut�l�ndsk f�mlbildning �r relativt stor. Vid de senaste terminernas antagning har andelen med utl�ndska betyg uppg�tt lill omkring 30%. Del r�der stor os�kerhet om hur m�nga av dessa som kommer all stanna i Sverige efter avslutade studier och detta m�ste beaktas n�r man bed�mer den framlida tillg�ngen p� tandl�kare.

Enligt min mening r�der del f�r n�rvarande alldeles f�r stor os�kerhet om b�de behovet av tandl�kare och om hur m�nga landl�kare som kom�mer all examineras fr�n h�gskolorna f�r all beslut nu skall kunna fattas om en �ndring av antalet nyb�rjarplatser. Jag f�mls�ller all UH� f�ljer utvecklingen noga och �terkommer med en f�myad bed�mning i kom�mande anslagsframst�llning.

Tandl�karlinjens lokalisering

Det finns ett starkt st�d f�r f�rslaget all �temppta tandl�karlinjen i Malm�

bland remissinstanserna. Olika redovisningar har visat atl tandl�kare ofta�������������������������� 254


 


stannar kvar inom den region d�r de har utbildat sig. Det visar sig ocks� alt���� Prop. 1989/90:100 de studerande ofta tenderar att v�lja den ort som ligger n�rmast bostadsor-���� Bil. 10 ten. Detta inneb�r atl del inom kort finns risk f�r brist p� tandl�kare inom s�dra delen av landet. Redan nu visar unders�kningar att studerande fr�n s�dra regionen i mindre utstr�ckning �n tidigare v�ljer tandl�kamtbild�ning.

Jag delar den oro som flera remissinstanser har gett ullryck f�r all det inom kort kan bli sv�rt atl rekrytera tandl�kare till s�dra delen av landet. En lokalisering av utbildningen till fyra orter i st�llet f�r tre inneb�r troligen ocks� att antalet s�kande till utbildningen �kar vilket p� sikt inneb�r en �kad genomstr�mning i utbildningen.

Del har ocks� visat sig atl det �r m�jligt all bygga upp en ny tandl�kamt�bildning i Malm� ulan all de totala kostnadema f�r landl�karlinjen i landet �kar. Jag f�resl�r d�rf�r all tandl�karlinjen startar igen i Malm� fr�n och med budget�ret 1990/91 med 40 nyb�rjarplatser. Samtidigt b�r antalet nyb�rjarplatser vid karolinska institutet minska med 40. Jag har d�rvid f�mtsatt all den tandv�rdande verksamheten som bedrivs i anslut�ning lill tandl�kamtbildningen och den odonlologiska forskningen i Malm� efter f�rhandlingar med Malm� kommun kan f�ras �ver lill kom�munall huvudmannaskap i likhet med motsvarande verksamhet vid uni�versiteten i G�teborg och Ume�. Jag har d�rf�r inte r�knat med n�gra investeringskostnader f�r enheten f�r tandl�kamtbildning i Malm�.

Utbildningens inneh�ll och organisation

Utredningen om framlidens tandv�rdsulbildningar f�resl�r vissa f�r�nd�ringar av landl�karlinjens inneh�ll i f�rh�llande till den nuvarande utbild�ningsplanen, som fastst�llts av UH�. Bl. a. f�resl�s alt landl�karlinjen, i likhet med vad som g�ller i det direktiv f�r tandl�kamtbildningen som l�ndema inom den europeiska gemenskapen har antagit, b�r rymma en kurs i �ron- , n�s- och halssjukdomar. �ven en st�rre integration mellan medicinska och odonlologiska prekliniska �mnen f�rordas liksom en st�r�re tonvikt p� preventiv landv�rd.

Jag anser all utredarens f�rslag lill inneh�ksliga f�r�ndringar av utbild�ningen �r intressanta. Jag utg�r fr�n all UH� tillsammans med ber�rda h�gskoleenheter g�r en �versyn av g�llande utbildningsplan och � om s� beh�vs � vidtar de �lg�rder som bed�ms n�dv�ndiga.

Uppl�ggningen av landl�karlinjen vid universitetet i Lund

Universitetet i Lund redovisade i april 1987 p� uppdrag av UH� ett f�rslag till f�rnyad tandl�kamtbildning och inr�ttande av tandv�rdsh�g�skola i Malm�. Detta f�rslag skall ses mol bakgrund av de f�r�ndrade krav p� tandl�karen som f�ljer av den nya tandv�rdslagen fr�n 1988 och p� landl�karens roll i tandv�rdsteamet.

Under h�sten 1989 har universitetet i Lund vidareutvecklat sill f�rslag
och presenterat f�rslag lill en lokal plan f�r tandl�karlinjen i Malm�.
Principerna f�r den f�myade tandl�kamtbildningen �r dels att utbildning-
�������������������������� 255


 


en f�r tandl�kare integreras med utbildningen f�r tandsk�terskor och Prop. 1989/90:100 tandhygienister i syfte atl tr�na f�r kommande lagarbete, dds atl utbild- Bil. 10 ningens praktiska och teoretiska moment integreras. De pedagogiska prin�ciper som f�rslaget gmndar sig p� �r problembaserad inl�ming med st�rre tonvikt p� samband mellan teori och praktik, p� de studerandes f�rm�ga all sj�lvst�ndigt l�sa odontologiska problem samt att ge de studerande en f�rberedelse f�r att sj�lvst�ndigt la ansvar f�r inl�ming �ven efter gmndut�bildningen.

Jag anser all f�rslaget fr�n universitetet i Lund �r mycket intressant och i �verensst�mmelse med de nya krav p� tandl�kamtbildningen som den framtida landv�rden st�ller. Inte minst viktigt �r atl f�rbereda de stude�rande f�r all arbeta i lag tillsammans med �vrig tandv�rdspersonal och att ta ansvar f�r sin inl�ming b�de under gmndutbildningen och den fortsatta vidareutbildningen. Jag utg�r d�rf�r fr�n all tandl�kamtbildningen i Malm� f�r den uppl�ggning som universitetet i Lund har f�reslagit och att f�rberedelser vidtas s� att utbildningen kan starta h�stterminen 1990.

Universitetet i Lund disponerar innevarande budget�r totalt 16 281000 kr. f�r tandl�kamtbildningen i Malm�. I avvaktan p� resultatet av f�r�handlingarna med Malm� kommun om kommunalisering av den landv�r�dande verksamheten r�knar jag med alt universitetet i Lund disponerar dessa medel under en s�rskild anslagspost ben�mnd Enheten f�r tandl�kar�utbildning i Malm� �ven under budget�ret 1990/91.

F�r karolinska institutet ber�knarjag att neddragningen av utbildnings-volymen inneb�r en besparing med 500000 kr. f�r budget�ret 1990/91, med 1 000 000 kr. f�r budget�ret 1991 /92 och med 2 000 000 kr. f�r budget��ret 1992/93 p� f�revarande anslag. F�r budget�ret 1992/93 r�knar jag �ven med en besparing p� anslaget Vissa landv�rdskoslnader p� 7280000 kr. f�r karolinska institutet.

Tandsk�terskeutbildningen och tandhygienistulbddningen

Utredningens f�rslag r�rande en f�r�ndrad tandsk�lerskeutbildning har inte �tf�ljts av kostnadskalkyler eller en plan f�r genomf�randel. Remiss�instansema var ocks� myckel splittrade i denna fr�ga. Inom regeringskans�liet bereds f�r n�rvarande f�rslag fr�n utredningen f�r �versyn av vissa tandv�rdsfr�gor inom h�lso- och sjukv�rden. F�rslagen har presenterats i bet�nkandet Beh�righetsregleringen f�r assisterande tandv�rdspersonal (Ds 1986:10) och inneb�r all delegeringen lill andra personalgmpper �n landl�kare skall underl�ttas. Avsikten �r att f�rslagen skall presenteras i en proposition under �r 1990. Chefen f�r socialdepartemenelet har under socialhuvudtiteln konstaterat atl behovet av olika personalkategorier vari�erar mdlan olika landsting beroende p� befolkningsstmktur (glesbygd/t�t�ort) och rekryteringsl�ge.

F�rs�ksverksamhet med tv��rig h�gskoleutbildning p�g�r sedan h�st�
terminen 1988 p� tandhygienisllinjen. Jag avvaktar utv�rderingen av f�r�
s�ksverksamheten som UH� f�tt i uppdrag atl redovisa under v�ren 1990.
Som jag tidigare har anf�rt remissbehandlas f�r n�rvarande f�rslag om en
f�r�ndrad gymnasieskola, d�r bl. a. utbildningen av tandsk�terskor och���������������������������� 256


 


tandtekniker ing�r. Jag �terkommer till regeringen med f�rslagom eventu-���� Prop. 1989/90:100 ella f�r�ndringar vad g�ker tandsk�terskeutbildningen och tandtekniker-���� Bil. 10 utbildningen i detta sammanhang. Jag har samr�tt med chefen f�r socialdepartementet i denna fr�ga.

Utbildning i psykoterapi

Utbildning i psykoterapi f�rekommer inom h�gskolan vid karolinska in�stitutet och vid universiteten i Lund och Ume�. Det sammanlagda platsan�talet �r 56 per �r. Vid sidan av h�gskolans utbildning anordnas legitima-tionsgmndande utbildning av flera stiftelser och privata utbildningsinsti�tut saml av vissa landsting som fortbildning f�r sin personal. En stor del av denna verksamhet �r f�rslagd till Stockholm och ungef�r h�lften av alla legitimerade psykoterpeuter finns i Stockholmsomr�det.

UH� f�resl�r i sin anslagsframst�llning en fortsatt utbyggnad av psyko-terpiutbildningen genom alt linjen inr�ttas vid universitetet i G�teborg. Jag �r inte beredd all f�resl� en utbyggnad av psykolerpiutbildningen under budgetperioden.

Karolinska institutet har i skrivelse den 11 november 1989 f�reslagit all planeringsramen f�r utbildningen i psykoterapi vid institutet under n�gra �r minskar fr�n 24 tik 16 nyb�rjarplatser. Antalet s�kande tik utbildning�en �r stort men institutet bed�mer att del trots detta �r sv�rt att fylla alla antagningsplatser med tillr�ckligt kvalificerade s�kande. Vidare framh�l�ler institutet att budgelsitualionen f�r psykoterapiulbildningen �r besv�rande. Vid oml�ggningen av utbildningen i samband med att nya utbild�ningsplanen tr�dde i kraft r�knades inte anslaget upp tillr�ckligt.

Jag bitr�der karolinska instilutets f�rslag r�rande dimensioneringen av utbildningen och f�resl�r alt planeringsramen f�r utbildningen i psykote�rapi minskar fr�n 24 tik 16 platser under tre�rsperioden. Samtidigt f�re�sl�rjag att anslaget minskar med 150000 kr. f�r vart och ett av budget�ren under perioden.

Kommunal h�gskoleutbildning

Rekryteringssituationen m. m.

UH� har i sin anslagsframst�llning redovisat utvecklingen av antalet s�kande och antalet studerande tik de medell�nga v�rdutbildningama i ett historiskt perspektiv, dagsl�get samt en framtidsprognos.

Antalet s�kande var som l�gst �ren 1985-87. Sedan dess har antalet
successivt �kat. Flera �tg�rder har medverkat tik en b�ttre rekryteringssi�
tuation de senaste tv� �ren s�som t. ex. en intensifierad och riktad infor�
mation, �terinf�randet av l�nef�rm�ner under utbildningstiden i vissa
landsting, f�rberedande v�rdutbildning f�r m�n och f�r�ndrad studieorga�
nisation med vidgat tilltr�de till h�lso- och sjukv�rdslinjen, tandhygienist�
linjen samt sociala omsorgslinjen. F�r n�rvarande �kar efterfr�gan av
utbildning p� samtliga linjer utom p� rehabiliteringslinjen (inriktning mot
arbetsterapi) och laboratorieassistentlinjen. Antalet s�kande till p�bygg-
������������������������� 257

17�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 10

R�ttelse: S. 262 under Konstfack st�r: 24 flyttat till: S. 263 under Ume�


nadslinjema som helhet minskar dock. Inf�r h�stterminen 1989 var del���� Prop. 1989/90:100 den tre�riga sjuksk�terskeutbildningen - inriktning mot allm�n h�lso-���� Bil. 10 och sjukv�rd - saml sjukgymnastutbildningen som var mest efterfr�gade.

P� 1990-talet kommer ungdomskullarna att minska. En gymnasiereform f�rv�ntas genomf�ras p� 1990-lalel. UH� �r dock optimistiskt vad g�ller m�jlighetema att rekrytera studerande till de medell�nga v�rdutbildning�arna i framliden, om de s�rskilda rekryleringsbefr�mjande �tg�rderna forts�tter fram�ver.

UH� presenterade i oktober 1989 en delredovisning av de f�rsta �rens erfarenheter med den f�rs�ksverksamhet med direktantagning lill h�lso-och sjukv�rdslinjens tre�riga utbildning f�r studerande som saknar den s�rskilda beh�righeten. F�rs�ksverksamheten startade v�rterminen 1986. Fr�n och med v�rterminen 1988 g�ller f�reskrifterna om allm�n beh�rig�het lill h�gskolan lill den tre�riga f�rs�ksutbildningen p� h�lso- och sjukv�rdslinjen. Till en b�rjan var f�rs�ksverksamheten begr�nsad till h�lso- och sjukv�rdslinjens inriktningar mol onkologi och diagnostisk radiologi. Fr�n och med h�sttenriinen 1988 genomf�rdes f�rs�ksverksam�heten p� samtliga sex inriktningar. Dessa utbildningar har lockat m�nga s�kande. Under den tre�rsperiod som utv�rderingen avser, v�ren 1986 till och med v�ren 1989, har det varit i medeltal 4,3 f�rstavalss�kande p� vaije studieplats, j�mf�rt med 1,4 s�kande till den regulj�ra 80/90-po�ngs-utbildningen under samma tid. F�rs�ksverksamheten utg�r budget�ret 1989/90 drygt 18% av samtliga platser p� linjen. F�rs�ksverksamheten kbmmer, genom att ha �ppnat v�gen f�r andra studerandegmpper, alt tillf�ra v�rden ungef�r 400 nya sjuksk�terskor till budget�ret 1990/91, enligt UH�:s rapport.

Det f�religger vissa skillnader mellan k�nen betr�ffande antagningar till de regulj�ra respektive de f�rs�ksm�ssiga utbildningama. Det �r 1,6 g�nger fler m�n (17,7%) som har antagils lill f�rs�ksutbildningarna j�m�f�rt med de regulj�ra utbildningarna (11,2%).

�terbud och studieavbrott tenderar att vara n�got vanligare p� f�rs�ks-utbildningama �n p� de regulj�ra. UH� f�resl�r f�r budgetperioden dels en �kad dimensionering med 328 nyb�rjarplatser p� h�lso- och sjukv�rds�linjen, dels att ytterligare 383 nyb�rjarplatser inom beslutad planerings�ram f�r linjen budget�ren 1991/92-1992/93, f�r disponeras f�r f�rs�ks�verksamhet med tre�rig utbildning.

F�redragandes �verv�ganden

F�r egen del f�r jag anf�ra f�ljande. Det �r gl�djande att ulnyttjandegra-
den f�r den kommunala h�gskolans utbildningar har �kat markant de
senaste tv� �ren, inte minst p� h�lso- och sjukv�rdslinjen. Jag anser dock
att de statsbidrag som finns tillg�ngliga f�r den kommunala h�gskolan kan
utnyttjas �nnu b�ttre. Tomma platser p� en utbildningslinje eller vid en
h�gskoleort kan anv�ndas f�r motsvarande antal platser p� en annan linje
eller ort, f�mtsatt atl utnyttjandet inte inneb�r att de medel som finns
tillg�ngliga f�r den kommunala h�gskolans allm�nna utbildningslinjer och
p�byggnadslinjer �verskrids. Dd inneb�r t. ex. att tomma platser p� en
������������������������������ 258


 


dyrare utbildning kan ge fler platser tik en bikigare utbildning. Det finns Prop. 1989/90:100 ingenting som hindrar atl landstingskommunerna (motsvarande) sj�lva Bil. 10 bekostar ytterligare platser eller en l�ngre utbildning d�r s� �r �nskv�rt. Del g�ller �ven om f�rs�ksverksamheten av h�lso- och sjukv�rdslinjen f�redras av en huvudman, t. ex. av rekryteringssk�l. Statsbidrag f�r dock inte anv�ndas f�r alt betala tredje �ret p� f�rs�ksverksamheten ulan motsvarande minskningar p� andra utbildningar. Summan �rsstudieplal�ser f�r vart och ett av de tre schablonbidragen blir densamma f�r den kommande tre�rsperioden 1990/91 � 1992/93. Planeringsramarna f�r den kommunala h�gskolans v�rdutbildningar samt statsbidraget f�rblir s�lunda of�r�ndrat f�r de tre kommande budget�ren. Planeringsramarna skall dock ses som en riktlinje snarare �n ell maximital.Jag utg�r ifr�n alt redovisningen av f�rs�ksverksamheten kompletteras av UH�. Jag har f�r avsikt all under budgetperioden ta initiativ till en �versyn av h�lso- och sjukv�rdslinjens gmndutbildning avseende bl.a. antalet inriktningar, eventuella akemaliva studieg�ngar beroende p� f�rkunskaper, utbildning�ens l�ngd samt ben�mning. F�rs�ksverksamheten f�r sedan pr�vas i denna �versyn.

�vrigafr�gor

Jag har r�knat med all det skall vara m�jligt alt bedriva en fortsalt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet under de kommande tre budget�ren. Jag har d�rf�r ber�knat en minskning av ifr�gavarande anslag med 701000 kr. per budget�r.

1 inledningen tik littera D harjag redovisat all bl.a. karolinska institutet skall kompenseras med anledning av alt datorcentralen f�r h�gre utbild�ning och forskning i Stockholm, QZ, ombildals till aktiebolag under statli�ga DAFA Data AB. Jag har med anledning h�rav under ifr�gavarande anslag ber�knat medel tik karolinska institutet (-1- 508000 kr.) f�r budget��ret 1990/91.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

F�r konsekvenser av tidigare fattade beslut ber�knar jag medel under tre�rsperioden i enlighet med UH�:s f�rslag.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (438 218 000-I-37 822 000=) 476 040 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

15.      fastst�lla planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med vad jag f�rordat,

16.      godk�nner de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avse�ende budget�ren 1991/92 och 1992/93 som jag har angett,

17.      till Ulbddningf�r v�rdyrken f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett������������������������� 259 reservationsanslag p� 476040000 kr.


 


D 8. Utbildning f�r undervisningsyrken������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10
1988/89 Utgift������� 801789000���������������� Reservation������������ 20976000

1989/90 Anslag����� 870 670 000' �' 1990/91 F�rslag���� 859673000

' N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes hade regeringen inte fattat beslut om medel f�r vissa merkostnader f�r l�ner. �Till�ggsbudget I, 9 300000 kr.

Detta anslag avser gmndl�ggande utbildning f�r undervisningsyrken vid de statliga h�gskoleenhetema samt den del av personalutbildningen f�r skolv�sendels behov som h�nf�rs tik universitets- och h�gskole�mbetet (UH�). Under anslaget ber�knas medel f�r allm�nna utbildningslinjer och p�byggnadslinjer inom denna yrkesutbildningssektor samt f�r vissa kurser m.m. 1 tabellen �ver planeringsramar finns en f�rteckning �ver den linje�bundna utbildningen. Medel f�r kommunal h�gskoleutbildning inom sek�tom ber�knas under anslaget Dll. Bidrag till kommunal h�gskoleutbild�ning m.m.

260


 


A nslagsf�rddning

H�gskoleenhet/�ndam�l


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


H�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm Konstfackskolan Musikh�gskolan i Stockholm Universitetet i Uppsala H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s H�gskolan i Falun/Borl�nge H�gskolan i G�vle/Sandviken H�gskolan i �rebro Universitetet i Link�ping H�gskolan i J�nk�ping Universitetet i Lund H�gskolan i Halmstad H�gskolan i Kalmar H�gskolan i Kristianstad H�gskolan i V�xj� Universitetet i G�teborg H�gskolan i Karlstad H�gskolan i Trollh�ttan/ Uddevalla

Universitetet i Ume� H�gskolan i Lule� H�gskolan i Sundsvall/ H�m�sand


 

123719000

-1-15802000

3890000

_

1431000

I413I000

+

487000

42866000

-\-

6288000

10656000

+

1449000

16909000

-1-

3196000

18456000

-1-

2147000

28747000

-t-

791000

60098000

+

8007000

20778000

-1-

3 730000

88680000

+

7161000

8022000

-h

2007000

16136000

-1-

3106000

21066000

-1-

3 529000

23534000

-1-

3 520000

107982000

-1-11485000

29162000

-1-

4492000

 

4-

2357000

63823000

+

6416000

28973000

-(-

4567000

20948000

-(-

4060000


 


Ejj�rdelade medel Hemspr�ksl�rarutbildning Utbildning av instrukt�rer f�r n�ringsliv och f�rvaltning Utbildningsarvoden S�rskilda utbildnings�tg�rder f�r vissa l�rare m. m. Till regeringens disposition Till universitets- och h�gskole�mbetets disposition

Summa kr.


79000

894000

 

1816000 101288000

+����� 159000 -101288000

5561000 6620000

+������ 774000 -��� 4410000

5915000

-1-����� 523000

870670000

- 10997000'


 


' Av detta belopp avser 9 300000 kr. Till�ggsbudget 1.

Anslagsframst�llning j�mte komplettering har avgivits av universitets-och h�gskole�mbetet (UH�). Sammantaget inneb�r �ndringsf�rslagen i korthet f�ljande.


261


 


Prop. 1989/90:100 BiL 10

Planeringsramar f�r sektom f�r utbildning f�r undervisningsyrken budget�ret 1990/91


Utbildningslinje/po�ng


HLS��� Konst-SMH�� Upp-Eskils-�� Falun/G�vle/�rebro Lin-��� J�n-��� Lund/
fack
���������������� sala tuna/����� Bor-��� Sand-��������������� k�ping k�ping Malm�

V�ster�s l�nge�� viken


 


Bamav�rdsl�rariinjen, 120

Bildl�rarlinjen, 120

Folkh�gskoll�rarlinjen, 40

Fritidspedagoglinjen, 100���� 154

F�rskoll�rarlinjen, 100��������� 768

Grundskoll�rar�
iinjen, 140-180
grenen f�r utbildning av
l�rare f�r �k 1-7
���������������� 240

grenen f�r utbildning av
l�rare f�r �k 4-9���������������� 222

Handels- och kontors�
l�rarlinjen, 40
��������������������� 24

Hush�llsl�rarlinjen, 120

Idrottsl�rarlinjen, 120������������ 69'

Industri- och hantverks�
l�rarlinjen, 40�������������������� 148

Musikl�rarlinjen, 160

Sl�jdl�rarlinjen, 40

Sl�jdl�rarlinjen, 120

Studie- och yrkesoriente�
ringslinjen, 120������������������� 30

Textill�rarlinjen, 120

V�rdl�rarlinjen, 60����������������� 96

�mnesl�rarlinjen

160-220����������������������������� 50

�mnesl�rarlinjen, 40�������������� 40

L�rarlinjen f�r jordbruk, skogsbruk oeh tr�dg�rdssk�tsel*, 20

Speciall�rarlinjen*, 40-60�� 192

Pedagogik/metodikl�rar�
linjen*, 20��������������������������� 18


52


 

60

60 144

36 102

30 144

72 120

. 75

60

180

60 120

96 270

120

 

120

120

 

120

120

144

136

 

 

 

36 30

120

48 36

 

125 24

124 32

12 48

 

 

 

 

32

 

60

72

42 20

 

 

 

 

20 20

 

40 30

72

96


262


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10

 

Utbildningslinje/po�ng

Halm- Kal-

Kris-

V�xj� G�te- Karl-

Troll-� Ume� Lule� Sunds-�� Sum-

 

stad���� mar

tian�stad

borg��� stad

h�ttan/��������������������� vall/������ ma Udde-���������������������� H�m�-valla�� ������������������������sand


Bamav�rdsl�rariinjen, 120 Bildl�rarlinjen, 120 Folkh�gskoll�rarlinjen, 40 Fritidspedagoglinjen, 100 F�rskoll�rarlinjen, 100 Grundskoll�rar�iinjen, 140-180 grenen f�r utbildning av l�rare f�r �k 1�7 grenen f�r utbildning av l�rare f�r �k 4�9 Handels- och kontors�l�rarlinjen, 40 Hush�llsl�rarlinjen, 120 Idrottsl�rarlinjen, 120 Industri- och hantverks-l�rarlinjen, 40 Musikl�rarlinjen, 160 Sl�jdl�rarlinjen, 40 Sl�jdl�rarlinjen, 120 Studie- och yrkesoriente�ringslinjen, 120 rextill�rarlinjen, 120 V�rdl�rarlinjen, 60 �mnesl�rarlinjen, .. 160-220 �mnesl�rarlinjen, 40 L�rarlinjen f�r jordbruk, skogsbruk och tr�dg�rdssk�tsel, *20 Speciall�rarlinjen*, 21�40 Pedagogik/metod i kl�rar-linjen*, 20


 

30 120

30 120

30 138

60 120

84 300

60 150

 

120

120

120

144

179

12 12

120 36

120 60

24 96

40 30

120 18


60


 

24

30 120

36 150

30 120

24 75 958' 3306

120

132

120

1980

130

 

 

972

12

 

 

72

12

105

78

30

36

506

180'

48

36

60 12 48

 

 

150

48

392

20 10

 

 

212 150

96

 

 

72 504'

36 9838


' P�byggnadslinje

H�rav avser minst 50 platser 50-po�ngsutbildning.

H�rav avser minst 550 platser 50-po�ngsutbildning och minst 167 platser i Stockholm, Eskilstuna/V�ster�s, Link��ping, Lund, V�xj� och G�teborg utbildning f�r tv�spr�kiga studerande. D�rut�ver finns 120 platser att f�rdelas av universitets- och h�gskole�mbetet. H�rav avser 45 platser specialidrottsl�rarutbildning.

H�rtill kommer 30 platser landstingskommunal h�gskoleutbildning i Arvika.

Universitets- och h�gskole�mbetet f�r medge mindre omf�rdelning av platser mellan h�gskoleenheter om detta med h�nsyn till t. ex. praktikm�jligheter bed�ms l�mpligt.

263


 


�ndam�l/h�gskoleenhet m.m.'�■'�''������������ Kostnad budget�ren (tkr)��������������������������� Ptop. 1989/90:100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93����������� Bil. 10

2����� F�r�ndringar av
anslagsteknisk natur

2.1��� Grundskoll�rariinjen
(medel har innevarande
budget�r anvisats under
anslaget D 12. Lokala och
individuella linjer samt
frist�ende kurser, f�r

kurser i bamkunskap) UG,UUin������������������������������ +��� 1144

2.2��� Grundskoll�rariinjen
(medel har innevarande
budget�r anvisats under
anslaget D 12. Lokala och
individuella linjer samt
frist�ende kurser, f�r kurser

iidrotOUU���������������������������������������������������������������� -I-��� 1115

2.3��� Grundskoll�rariinjen
(medel har innevarande
budget�r anvisats under
anslaget D 12. Lokala och
individuella linjersamt
frist�ende kurser,'~ior kurser

i hemkunskap) UUiUUm����������������������������������������� +��� 1109

2.4�� Idrottsl�rarlinjen, special�
idrottsl�rarutbildning
(medel f�r lokal linje och
frist�ende kurser har be�
r�knats under anslaget

D 12. Lokala och individuella

linjer samt frist�ende kurser)

HLS����������������������������������������������������� -���� 1422������� -���� 1422������� -�� 1422

2.5     Medel f�r flygl�rarutbild�ning (medel f�r detta �ndam�l anvisas innevarande bud�get�r under sj�tte huvud�titeln anslaget F 4. Civil trafikflygarutbildning)�� -t-����� 800

2.6             Ulbildningsarvoden (medel f�resl�s anvisade

under Litt. E studiest�d)�������������������� - 101 288

Summa under 2����������������������������������� -101910������ +1946������ -� 1422

3������ Konsekvenser av tidigare beslut

3.1���� Bamav�rdsl�rariinjen,

BP88, UG, UUm������������������������������� -� ��1110

3.2��� Bildl�rarlinjen, BR 88,
alternerande antagning,

UUm, KF������������������������������������������ -����� 930

3.3���� Frilidspedagoglinjen,

BP 88, BP 89, HK; UUm, HLS��������� -I-����� 604������ -(-������� 85

3.4��� F�rskoll�rariinjen, BP 88,
Riksd 88, BP 89, HH, UG,

HKs, UU, HLS, UG�������������������������� 4-3047������� +��� ���894

3.5��� Grundskoll�rariinjen
inriktning 1 -7,

BP 88, Riksd 89, HLS, HF/B,

ULi, HJ, UL, HKr, HV, UG,

HKs, UUm, HLu, HS/H, UU,

HG/S, HK������������������������������������������ -I- 61937������ + 36567������ -t- 5 598

inriktning 4�9,

BP 88, HLS, UUi ULi, UL, UG,

HKs, UUm���������������������������������������� -I- 38145������ + 38145� �����-t-13338

(Summa grundskoll�rariinjen������������ +100082������ +� 74 712������ -h 18936)

264


 


�ndam�l/h�gskoleenhet m.m.'■�'�''������ Kostnad budget�ren (tkr)���������������������� Prop. 1989/90:100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93����������� Bil. 10

Grundskoll�rariinjen

Praktiktill�gg �r 1 och �r 2����������������� +23 332

3.6���� Hush�llsl�rarlinjen, BP 88,

ett�mnes, UU������������������������������������� -������ 605

tv��mnes, UUm��������������������������������� -������ 508������� -������ 508

3.7���� Idrottsl�rarlinjen, BP 88,

ett�mnes, H�������������������������������������� +������ 190

tv��mnes, H������������������������������������� -��� 1230������ -��� 1230������ -��� 615

3.8���� Industri- och hantverksl�rar�
linjen, teknikl�rarutbildning,

BP 88, HV, HS/H������������������������������ -����� 958

3.9���� L�gstadiel�rarlinjen, BP 88,
HLS, HF/B, HG/S,

ULi, HJ, UL, HK, HKr, HV,

UG, HKs, UUm, HLu, HS/H������������ -��� 9665

3.10�� Mellanstadiel�rarlinjen,

BP88, HG/S, HK������������������������������� -��� 3090

3.11�� Musikl�rariinjen, BP 88,

ett�mnes, SMH, UG, HLu,��������������� +1982������ +��� 1982

tv��mnes, SMH, UL, UG, HLu�������� -��� 3944������� -��� 3944

3:12 Sl�jdl�rarlinjen,

BP 88, Riksd 88, BP 89, ULi������������ +������ 591������� -��� 2 371������� -���� 591

3.14 �mnesl�rarlinjen, BP 88,
HLS, UU, ULi, UL, UG, UUm,

HKs���������������������������������������������������� -�� 11744 �������-�� 11744

�mnesl�rarlinjen f�rl�ngning,

BP 88, Riksd 88, HLS, UU, ULi,

UL, UG������������������������������������������������������������������������������������������� + 2 904

3.15  Speciall�rarlinjen.iutbildning av yrkesvalsl�rare inom s�r�skolan, HLS vartannat �r������ +����� 526������ -����� 526������ +��� 526

3.16  Frigjorda resurser vid redu�cerad antagning 1987/88, BP 87, Bamav�rdsl�rar-linjenv tv��mnes UU, Bildl�rarlinjen, KF, UUm, Hush�llsl�rarlinjen, ett�mnes UU, UG, UUm, tv��mnes UUm, Idrottsl�rarlinjen, HLS ett�mnes/tv��mnes H�, L�gstadiel�rarlinjen, UG, Mellanstadiel�rarlinjen, HLS, HF/B, ULi, HJ, UL, HKr, HV, UG, HKs, UUm, HLu, HS/H, Musikl�rarlinjen, ett�mnes SMH, tv��mnes UL, UG, HLu, Textill�rar�linjen, ett�mnes UU, UUm, tv��mnes UG, �mnesl�rar-linjema 160�180 po�ng, HLS, UU, ULi, UL, UG,

HKs, UUm���������������������������������������� - 55 561������� - 23161

3.17�� Planeringsmedel, BP-88,

riksd 89, UU, HG/S, HK������������������������������������������ -��� 3935

3.19  Fortbildning av l�rarut�bildare i social service�kunskap, BP 89������� -��� 1000

3.20        Reaktivering av f�rskol�l�rare, Prop. 1988/89:150

bil. 7, UbU 32, rskr 330��������������������� -��� 5000

Summa under 3���������������������������������� + 35009������ +30254������ +21160

265


 


�ndam�l/h�gskoleenhet m.m.''2''�"������������ Kostnad budget�ren (tkr)��������������������������� Prop. 1989/90:100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93����������� Bil. 10

4������ Budgetf�rslag

4.1��� Grundskoll�rariinjen
inriktning 1 �7,

+ 364 npl 1990/91, HLS,

ULi, UL, HV, UG, HKs, HLu����������� +11386������� +11386������� +11386

Frysta medel fr�n antagning
1988/89 till grundskol�
l�rariinjen
������������������������������������������� -��� 4478������� -��� 4478������� -� 4478

+��� 4478������� +� 4478

4.2�� Grundskoll�rariinjen
inriktning 4 �9,

+ 730 npl 1990/91, HLS,
UU, ULi, UL, UG, HKs,
UUm
�������������������������������������������������� + 28180������ + 24812������ +28180

4.3��� F�rskoll�rarlinjen+72 npl,
50 po�ng, UG, HKs, HLu,

+ 48 npl of�rdelade, 50 po�ng,

UH���������������������������������������������������� +3 349������ +��� 1675������ - 3 349

4.4��� Fritidspedagoglinjen

+ 30 npl, 100 po�ng, UU,

+ 72 npl of�rdelade,

50 po�ng, UH���������������������������������� +2 958������� +���� 1914������� -�� 1653

Varav frysta medel����������������������������� -��� 2610������ -��� 1305

+��� 2610������ +� 1305

4.5              Ny bam- och ungdomspeda-gogisk linje, 100 po�ng. Avveckling av f�rskoll�rar-och fritidspedagoglinjerna och ny linje inom of�r�ndrade ramar

4.6      �mnesl�rarlinjen, 160�220 po�ng, + 188 npl 1990/91,

HLS, UU, ULi, UL, UG, UUm��������� +7 746������� +��� 7746������� +7746

4.7��� Hush�llsl�rariinjen, 120

po�ng, + 24 npl, UU, UUm�������������� +1210������� +��� 1210������� +�� 1210

4.8              V�rdl�rarlinjen, 60 po�ng, reform med f�rl�ngning till 80 po�ng fr o.m. 1991/92. Avveckling p�byggnads-kurser i anatomi och fysio�logi och medicinsk mikro�biologi fr. o. m. 1992/93, UU, ULi

4.9      L�rarlinjen f�r jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rds�sk�tsel, 20 po�ng, ersatt av linje f�r naturbruksl�rare, 40 po�ng, fro.m. 1990/91

4.10   Flygl�rarlinje i st�llet f�r flygl�rarutbildning,

40 po�ng, HLS

4.11�� Personalutbildning f�r

skolv�sendets behov�������������������������� +����� 220

4.12 Grundskoll�rariinjen
inriktning 1�7,

+ 156 npl 1991/92, HLS, UU���������������������������������� +��� 4956������� +4956

4.13 Medel f�r reducerad antag�
ning avdrag 1990/91 i
st�llet f�r 1991/92, HLS,
SMH, UU, H�, ULi, UL,

UG, HKs, UUm, HLu����������������������� - 23161������� + 23161

Summaunder 4����������������������������������� + 24800������ + 78165������ +49781

266


 


�ndam�l/h�gskoleenhet m. m.' � - '■"���������� Kostnad budget�ren (tkr)���������������������� Prop. 1989/90:100

1990/91�������� 1991/92�������� 1992/93�������� Bil. 10

Summa punkterna 2-4�������������������� +42101�������� +110365������ +69519

Varav frysta platsmedel

och uppskjuten kostnad����������������� - 7088�������� +��� 1305������ +� 1305

' HLS = h�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm, KF = konstfackskolan, SMH = musikh�gskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HE/V = h�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s, HF/B = h�gskolan i Falun/Borl�nge, HG/S = h�gskolan i G�vle/ Sandviken, H� = h�gskolan i �rebro, ULi = universitetet i Link�ping, HJ = h�gsko�lan i J�nk�ping, UL = universitetet i Lund, HK = h�gskolan i Kalmar, HKr = h�gskolan i Kristianstad, HH = h�gskolan i Halmstad, HV = h�gskolan i V�xj�, UG = universitetet i G�teborg, HKs = h�gskolan i Karlstad, UUm = universitetet i Ume�, HLu = h�gskolan i Lule�, HS/H = h�gskolan i Sundsvall/H�m�sand. �npl = nyb�riarplatser� BP = budgetproposition * �p = �rsstudieplalser

UH� hemst�ller att

1.fritidspedagoglinjen och f�rskoll�rarlinjen avvecklas fr. o. m. budget�
�ret 1990/91 och ers�tts av bam- och ungdomspedagogisk linje omfattande
100 po�ng fr. o. m. budget�ret 1990/91,

2.      l�rarlinjen f�r jordbmk, skogsbmk och tr�dg�rdssk�tsel avvecklas fr.o.m. budget�ret 1990/91 och ers�tts av en naturbmksl�rarlinje omfat�tande 40 po�ng fr. o. m. budget�ret 1990/91,

3.      nuvarande flygl�ramtbildning omfattande 40 po�ng anknuten tik industri- och hantverksl�rarlinjen avvecklas och ers�tts av en ny allm�n linje, flygl�rarlinjen, omfattande 40 po�ng fr. o. m. budget�ret 1990/91,

4.      v�rdl�rarlinjen f�rl�ngs tik 80 po�ng fr. o. m. budget�ret 1991 /92,

5.      planeringsramar fastst�lls f�r vart och ett av budget�ren 1990/91 -92/93 i enlighet med vad UH� f�rordat,

6.      under ett reservationsanslag D 8. Utbildning f�r undervisningsyrken anvisas f�r budget�ret 1990/91 828 569000 kr., f�r budget�ret 1991/92 938934000 kr., f�r budget�rd 1992/93 1008453000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

F�redragandens �verv�ganden

L�get inf�r 90-talet

Inom h�gskolan �r sektom f�r utbildning f�r undervisningsyrken en av de st�rsta sektorema. Det finns n�ra 10000 nyb�rjarplatser f�rdelade p� ett tjugotal olika utbildningslinjer. Gmndskoll�rariinjen svarar f�r ca 30% av nyb�rjarplatsema och de bampedagogiska utbildningama f�r �ver 40%.

L�ramtbildningama har genomg�tt stora f�r�ndringar under 1980-talet. Vi �r nu mitt i en stor reformering av l�ramtbildningen f�r gmndskolan. I och med inr�ttandet av gmndskoll�rariinjen har gmndskolan f�tt en ut�bildning som b�ttre �n tidigare kan tillgodose skolans behov.

Undervisningsseklom styrs i h�g grad av de behov som samh�llet har av
olika l�rarkategorier. Ett �kat bamaf�dande och beslut om fullt utbyggd
bamomsorg �r 1991 g�r att behovet av f�rskoll�rare och fritidspedagoger
������������������������� 267


 


har �kat. Detta har inneburit fler nyb�rjarplatser p� f�rskoll�rar- och��� Prop. 1989/90:100
frilidspedagoglinjema.
������������������������������������������������������������������������ Bil. 10

�ven behovet av gmndskok�rare kommer att �ka under 1990-lalet. De korrigerade befolkningsprognosema har utgjort underlag f�r de bed�m�ningar av det framtida l�rarbehovet som universitets- och h�gskole�mbe�tet (UH�) har gjort.

Sammanfattning

Jag kommer i det f�ljande att f�resl� en utbyggnad av f�rskoll�rarlinjen.

F�r att m�jligg�ra en �kning av dimensioneringen och f�rb�ttra utnytt�jandet av platser p� gmndskoll�rariinjen kommer jag att f�resl� vissa s�rskilda �tg�rder.

F�r n�rvarande p�g�r en �versyn av gymnasieskolan. De f�r�ndringar som detta kan inneb�ra f�r den framtida gymnasieutbildningen kommer ocks� att f� konsekvenser f�r utbildningen av gymnasiel�rare. Mina f�r�slag under l�ramtbildning f�r gymnasieskolan utg�r fr�n detta.

En sammanfattning av mina f�rslag i fr�ga om nyb�rjarplatser (exklusi�ve gmndskoll�rariinjen) f�r budget�ret 1990/91 p� linjer f�r utbildning inom denna sektor finns i tabellen �ver planeringsramar. Jag r�knar inte med n�gra andra dimensioneringsf�r�ndringar f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93 �n vad som blir en f�ljd av de bemyndiganden jag beg�rt.

Jag kommer att n�rmare ange de f�r�ndringar i medelstilldelningen som jag ber�knar f�r budget�ret 1990/91. D�rtik kommer jag alt ge vissa riktlinjer f�r f�r�ndringar under de tv� �terst�ende budget�ren i tre�rspe�rioden.

F�rskoll�rarlinjen

Antalet nyb�rjarplatser p� f�rskok�rarlinjen �r innevarande budget�r 3276. Enligt socialstyrelsens beriikningar beh�ver planeringsramen �kas ytterligare f�r att det framtida behovet av f�rskok�rare skall t�ckas. 1 sin prognos har socialstyrelsen utg�tt fr�n riksdagens beslut om f�rskola f�r alla bara senast �r 1991.

Enligt UH� �r rekryteringen tik utbildningen fortsatt god. Samtliga utbildningsorter utom Stockholm har betydligt fler s�kande �n utbild�ningsplatser. Med h�nsyn till behovet av f�rskoll�rare har regeringen genom beslut den 16 november 1989 medgett att 100-po�ngsutbildning f�r ytterligare 48 nyb�rjare f�r anordnas vid universitet i G�teborg - utbild�ningen �r utlokaliserad tik Bor�s - och vid h�gskolan i Eskilstuna/V�ster��s.

Genom beslut i anledning av prop. 1988/89:150 (bil. 7, UbU 32, rskr.
330) anvisades 5 milj. kr. till UH� f�r att anordna kurser som v�nder sig
tik tidigare utbildade f�rskoll�rare. Regeringen har genom beslut den 7
december 1989 medgett att medel f�r obesatta platser p� dessa kurser f�r
omf�rdelas tik 50-po�ngsutbildning, dvs. f�r s�kande med bamsk�tamt-
bildning och flera �rs yrkesverksamhet inom f�rskoleverksamhet.
������������������������������������ 268


 


UH� f�resl�r i sin anslagsframst�llning att f�rskoll�rarlinjen under tv堠� Prop. 1989/90:100 budget�r byggs ut med 120 nyb�rjarplatser i 50-po�ngsutbildning. Av���� Bil. 10 dessa nyb�rjarplatser f�resl�s 24 vid universitetet i G�teborg och 24 vid h�gskoloma i Karlstad och Lule�. �terst�ende 48 nyb�rjarplatser skall enligt f�rslaget f�rdelas av UH�.

Jag f�resl�r atl antalet nyb�rjarplatser i 50-po�ngsutbildning vid en antagningsomg�ng �kas med 120, varav 24 vid universitetet i G�teborg, 24 vid h�gskoloma i J�nk�ping och Sundsvall/H�m�sand samt 48 att f�rde�las av UH�.

Med h�nsyn till behovet av f�rskoll�rare b�r, enligt min mening, �ven dimensioneringen av 100-po�ngsutbildningen �ka. Jag f�resl�r d�rf�r en �kning av antalet nyb�rjarplatser med 102, ut�ver de 48 som f�rlagts till universitetet i G�teborg och h�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s, varav 30 vid h�gskoloma i Lule� och Halmstad och 12 vid universitetet i Link�ping. Jag anser �ven att f�rskoll�rarlinjen b�r f�rl�ggas till h�gskolan i Trollh�t�tan/Uddevalla. Antalet nyb�rjarplatser b�r vara 60. Vid min ber�kning av anslagsposten f�r h�gskolan i Trollh�llan/Uddevalla harjag �ven ber�knat vissa medel f�r ledningsorganisationen f�r den nya h�gskolan.

Jag har vid dimensioneringen av utbildningen vid h�gskolan i Trollh�t�tan/Uddevalla tagit h�nsyn tik att universitetet i G�teborg medgivits 100-po�ngsutbildning f�r ytterligare 30 nyb�rjare f�r utlokalisering tik Bor�s. Detta inneb�r att det �r m�jligt att minska antalet nyb�rjarplatser f�rlagda lill G�teborg med 30 utan att planeringsramen f�r universitetet minskas (-733000).

Gmndskoll�rariinjen

Antalet nyb�rjarplatser p� gmndskoll�rariinjen �r innevarande budget�r 2 952, d�rav 1980 nyb�rjarplatser p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskursema 1 - 7 och 972 p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskurser�na 4-9.

UH� anser atl dimensioneringen av gmndskoll�ramlbildningen m�ste �ka under den kommande tre�riga budgetperioden. Antalet nyb�rjarplat�ser p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskursema 1 - 7 b�r enligt UH� �ka med 364 budget�ret 1990/91 och med 156 budget�ret 1991/92, tolak med 520 nyb�rjarplatser under budgetperioden. Vidare f�resl�r UH� att antalet nyb�rjarplatser p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskursema 4-9 �kas med 730 budget�rd 1990/91.

Vad g�ller grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskursema 4-9 har UH�
f�reslagit att specialiseringen i naturorienterande �mnen skall anordnas
vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm och vid universiteten i
Uppsala, Lund och G�teborg samt vid h�gskolan i Karlstad. Vidare f�re�
sl�r UH� att specialiseringen i tr�- och metaksl�jd och annat �mne skall
anordnas vid universiteten i Uppsala och Ume�. UH� f�resl�r �ven att
specialiseringen i bamkunskap och annat �mne anordnas vid universiteten
i G�teborg och Ume�. Slutligen f�resl�r UH� att specialiseringen i idrott
och annat �mne samt i musik och annat �mne anordnas vid h�gskolan i
Karistad.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 269


 


Enligt de antagningssiffror UH� redovisat f�r h�stterminen 1989 �r ca Prop. 1989/90:100 20% av utbildningsplalsema p� gmndskoll�rariinjen obesatta. Detta inne- Bil. 10 b�r en f�rb�ttring j�mf�rt med h�stterminen 1988 d� ca 30% av platsema var obesatta. Med tanke p� att gmndskoll�ramlbildningen �r en ny utbild�ning och en av de st�rsta utbildningama inom h�gskolan �r denna utveck�ling positiv. Antalet s�kande har ocks� �kat. Enligt de siffror UH� presen�terat hade utbildningen 20% fler s�kande h�stterminen 1989 �n motsva�rande termin 1988. Platsantalet har dessutom �kat efter riksdagens beslut att lokalisera utbildningen tik universitetet i Uppsala samt till h�gskoloma i G�vle/Sandviken och Kalmar. Av de antagna totalt �r dock endast en femtedel m�n.

De obesatta platserna finns framf�r allt inom f�rdjupningen matematik och naturorienterande �mnen p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rs�kursema 1�7 samt inom specialiseringen praktiskt- estetiskt �mne och annat �mne p� grenen f�r utbildning av l�rare f�r �rskursema 4-9.

Enligt min mening b�r rekryteringen till gmndskok�ramtbildningen kunna f�rb�ttras genom insatser p� en rad omr�den.

Det �r viktigt att informationsinsatsema intensifieras. Regeringen har d�rf�r tidigare anvisat s�rskilda medel f�r information om utbildningen. Medlen har anv�nts b�de f�r centrala kampanjer i UH�:s regi och f�r lokala insatser av h�gskoleenheterna. Det �r viktigt att informationen �ven riktas tik andra gmpper �n gymnasiestuderande. Enligt vad jag erfarit sker exempelvis rekryteringen tik varianten f�r utbildning av l�rare f�r gmndvux fr�mst fr�n gmppen av �ldre s�kande.

Det �r ocks� viktigt att f�rb�ttra informationen till alla dem som s�kt utbildningen men som p� gmnd av att de �r obeh�riga inte har kommit in. De m�ste bli informerade om varf�r de inte �r beh�riga och om vilka m�jligheter till kompletteringsutbildning som finns.

De h�jda f�rkunskapskraven inneb�r att beh�righetskraven ocks� �r h�gre �n tidigare. Detta �r n�dv�ndigt f�r att utbildningens kvalitet skak kunna f�rb�ttras. Enligt vad jag erfarit avser UH� att g�ra vissa mindre justeringar i de s�rskilda beh�righetskraven i syfte att bredda antalet beh�riga s�kande.

F�r all l�sa rekryteringsproblemen kr�vs ocks� en �kad flexibilitet vid planeringen av den framtida dimensioneringen av utbildningen. I dag �r antalet obesatta platser oj�mnt f�irdelade p� de olika h�gskoleenhetema. Det �r ocks� sv�rt att p� f�rhand bed�ma hur rekryteringen tik utbildning�en kommer att se ut under budgetperioden. Det �r d�rf�r enligt min mening ingen bra l�sning att redan nu binda en �kad dimensionering tik ett antal best�mda h�gskoleenheter.

Statsr�det Persson har tidigare i dag f�reslagit att medel som kan anv�n�das f�r bl. a. ut�kat antal nyb�rjarplatser p� gmndskoll�ramlbildningen anvisas under anslaget B 8. Fortbildning m. m.

Enligt min mening b�r regeringen bemyndigas att under budgetperioden
�ka dimensioneringen av gmndskoll�ramlbildningen. Vidare b�r det an�
komma p� regeringen att avg�ra till vilka h�gskoleenheter utbildningsplat�
serna skak lokaliseras. Detta inneb�r att de h�gskoleenheter som har ett
�verskott p� s�kande kan f� ut�kad planeringsram n�r alla platser fyllts.
��������������������������� 270


 


Jag anser att specialiseringen i naturorienterande �mnen b�r kunna Prop. 1989/90:100 anordnas vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm och vid universi- Bil. 10 lelen i Uppsala, Lund och G�teborg saml vid h�gskolan i Karlstad. Speci�aliseringen i tr�- och metallsl�jd och annat �mne b�r kunna anordnas vid universitetet i Ume�. Vidare anser jag all specialiseringen i barnkunskap och annal �mne b�r kunna anordnas vid universiteten i G�teborg och Ume�. Slutligen b�r specialiseringen i musik och annat �mne saml speci�aliseringen i idrott och annat �mne kunna anordnas vid h�gskolan i Karlstad i samverkan med h�gskolan i �rebro. Jag r�knar med all de av mig f�rordade specialiseringarna kan starta inom ramen f�r of�r�ndrat antal nyb�rjarplatser, befintliga resurser och lokaler.

UH� b�r �ven forts�ttningsvis se till att del r�der balans mellan de olika f�rdjupningama, specialiseringama och varianterna inom resp. gren av gmndskok�ramtbildningen.

Jag f�resl�r att medel f�r planering av grundskoll�rariinjen vid universi�tetet i Uppsala och h�gskoloma i G�vle/Sandviken samt Kalmar ansl�s sista g�ngen f�r budget�ret 1990/91.

Speciall�rarlinjen

Riksdagen besl�t vid 1988/89 �rs riksm�te (prop. 1988/89:4 s. 84-93, UbU 7, rskr. 95) all en p�byggnadslinje, specialpedagogisk p�byggnadsut�bildning, skall inr�ttas den 1 juli 1990. Utbildningen skall omfatta 40-60 po�ng med m�jlighet till ytterligare specialisering eller f�rdjupning om 20-40 po�ng.

UH� har haft i uppdrag att planera den nya utbildningen. Uppdraget slutredovisades den 29 september 1989. Redovisningen avser f�rslag till dimensionering och medelsanvisning f�r den nya utbildningen. F�rslagen skall enligt uppdraget utg� fr�n atl utbildningen anordnas vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm samt vid universiteten i Lund, G�teborg och Ume�.

UH� f�resl�r att den nya specialpedagogiska p�byggnadsutbildningen skall omfatta 504 nyb�rjarplatser, varav 192 vid h�gskolan f�r l�ramtbild�ning i Stockholm, 96 vid vartdera universiteten i Lund och Ume� samt 120 vid universitetet i G�teborg.

UH� f�mts�tter tills vidare all en fj�rdedel av utbildningsplalsema i specialiseringen mot komplicerad inl�mingssituation upptas av studeran�de med inriktning mot bamomsorg och gymnasieskola.

UH� f�resl�r att den specialpedagogiska p�byggnadslinjen budget�ret 1990/91 dimensioneras p� f�ljande s�tt:

 

 

HLS

UG

UL

UUm

Summa

komplicerad inl�mingssituation d�v- och h�rsel-

120

96

72

72

360

handikapp

synhandikapp

utvecklingsst�rning

24 24 24

24

24

24

24 24 96

Summa nyb�rjarplatser

192

120

96

96

504

HLS = h�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm, UG = universitetet i G�teborg,������������������������������������ 271

UL = universitetet i Lund, UUm = universitetet i IJme�.


 


UH� f�resl�r 120 nyb�rjarplatser, 30 vid varje h�gskoleenhet, p� de���� Prop. 1989/90:100 p�byggnadskurser som skall kunna anordnas i anslutning lill linjen. Dessa���� Bil. 10 kurser kan tidigast komma tik st�nd budget�ret 1991/92.

Vidare f�resl�r UH� att regeringen fastst�ller antalet nyb�rjarplatser f�r resp. specialisering och h�gskoleenhet och att UH� g�r en f�rdelning av utbildningsplalsema p� de olika inriktningama. UH� beg�r �ven bemyn�digande alt under s�rskilda omst�ndigheter omf�rdela platser mellan de olika specialiseringama.

Utbildningen �r fukt utbyggd budget�ret 1991/92 d� p�byggnadskurser�na startar. Budget�ret 1990/91 frig�rs d�rf�r vissa medel. UH� f�resl�r alt frigjorda resurser skall anv�ndas lill lokalt planerings- och utvecklingsar�bete inf�r den nya utbildningen.

F�r de universitet och h�gskolor som inte skall bedriva specialpedago�gisk utbildning forts�ttningsvis ber�knade jag i 1989 �rs budgetproposi�tion (prop. 1988/89: IOO bil. 10 s. 228) vissa medel under ett �verg�ngs�r. F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag motsvarande minskning (� 1900000 kr.).

Jag bed�mer att det �r n�dv�ndigt att under budget�ret 1990/91 anv�n�da de medel som frig�rs vid resp. h�gskoleenhet f�r lokalt planerings- och utvecklingsarbete inf�r den nya utbildningen och f�r l�ramlbildamas kompetensutveckling samt f�r planering av p�byggnadskurserna. Jag f�r�uts�tter all de medel som tidigare anv�nts f�r specialpedagogisk utbild�ning f�r hemspr�ksl�rare anv�nds i detta arbete.

Jag har vidare r�knat med atl medel till UH�:s disposition f�r centrak utvecklingsarbete och samordning av f�rdjupningskursema ansl�s �ven under budget�ret 1990/91. Dessutom harjag tagit upp vissa medel tik regeringens disposition f�r s�rskilda insatser under budget�ret 1990/91 (+1900000 kr.).

Under budget�ret 1991/92 �r den nya utbildningen fullt utbyggd. Jag har d�rvid r�knat med att de resurser som anv�nts av resp. h�gskoleenhet f�r planerings- och utvecklingsarbete m. m. saml de resurser som st�tt tik UH�:s resp. regeringens disposition skall anv�ndas i den specialpedagogi�ska p�byggnadsutbildningen.

Enligt min mening b�r den specialpedagogiska p�byggnadsutbildningen omfatta 504 nyb�rjarplatser varav 192 vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm, 120 vid universitetet i G�teborg och 96 vid vardera universite�ten i Lund och Ume�. Jag har �ven ber�knat medd f�r p�byggnadskurser motsvarande 120 nyb�rjarplatser.

Jag anser att UH� i samr�d med ber�rda myndigheter b�r g�ra en f�rdelning av utbildningsplatserna p� de olika specialiseringama.

UH� b�r ocks� f� medge mindre omf�rdelning av platser mellan de olika specialiseringama om delta med h�nsyn till l.ex. antalet s�kande bed�ms l�mpligt.

272


 


L�rarutbildning f�r gymnasieskolan������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

UH� f�resl�r i sin anslagsframst�llning att antalet nyb�rjarplatser p� �mnesl�rarlinjen �kas med 188 under budget�ret 1990/91. Vidare uppre�par UH� sitt f�rslag om en reformering av v�rdl�rarlinjen (prop. 1988/89 bil. lOs. 227, UbU 22, rskr. 197).

F�r n�rvarande p�g�r en �versyn av gymnasieskolan. Statsr�det Persson avser all �terkomma tik regeringen med f�rslag tik proposition om en f�r�ndrad gymnasieskola.

Enligt min mening kommer en f�r�ndrad gymnasieutbildning att st�lla andra krav �n hittills p� de l�rare som skall tj�nstg�ra inom gymnasiesko�lan. Det �r ocks� i dag sv�rt att f�mtse vilket f�r�ndrat l�rarbehov en ny gymnasieskola kommer alt ge.

St�llningstagande lill f�r�ndringar av l�ramtbildningama f�r gymnasie�skolan b�r d�rf�r g�ras n�r st�llning tagits tik f�r�ndringar av gymnasie�skolan. Jag avser d�rf�r att �terkomma till regeringen i denna fr�ga.

F�r�ndringar har dock redan kunnat g�ras inom l�ramtbildningen f�r att svara mot kraven fr�n ett samh�lle i utveckling. S� har t. ex. de �kande internationella kontakterna och d�rmed kravet p� b�ttre spr�kkunskaper lett till all �mnesl�ramtbildningen i engelska, tyska och franska f�rl�ngts med 20 po�ng. F�r att bli en bra spr�kl�rare kr�vs �ven att man f�r tillf�lle att vistas i spr�komr�det och p� del viset �ka sin kunskap om och f�rst�el�se f�r landets kultur.

En m�jlighet till detta ges genom de utlandsf�rlagda delarna av �mnes�l�ramtbildningen. Jag r�knar med att man inom de resurser som dispone�ras av h�gskoleenhetema skak finna utrymme f�r att en del av �mnesl�rar�utbildningen i spr�k skak kunna f�rl�ggas till utlandet. D�rmed kommer Sverige att b�ttre svara mot Europar�dets rekommendationer atl den blivande spr�kl�raren skall f� tikbringa en del av sin utbildningstid i del land, vars spr�k han sedan skall l�ra ut.

Ulbildningsarvoden

UH� har p� uppdrag av regeringen kommit in med f�rslag alt medlen f�r ulbildningsarvoden, som f�r n�rvarande anvisas under delta anslag, anvi�sas under littera F. Studiest�d m. m. samt all Centrala sludiesl�dsn�mn�den (CSN) fr.o. m. budget�ret 1990/91 svarar f�r utbetalningen av ulbild�ningsarvoden. 1 uppdraget ingick �ven atl f�resl� regel�ndringar f�r den fortsalla hanteringen av utbildningsarvoden. UH� har samr�tt med CSN. Uppdraget redovisades den 10 oktober 1989.

Statsr�det Persson kommer i del f�ljande atl f�resl� alt ansvarel f�r
utbetalningen av utbildningsarvoden f�rs �ver tik CSN. Med anledning
h�rav f�resl�s att ett nytt f�rslagsanslag f�rs upp p� statsbudgeten med
ben�mningen F 8. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa l�rarul�
bildningar. I detta anslag ing�r �ven vissa medel som tidigare ber�knats
under anslagsposterna till lokal skolutveckling enligt vad som redovisats
under anslagen Bil. Bidrag till driften av gmndskolor m.m., B 18. Bidrag
����������������������������� 273

18�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 10


rik driften av gymnasieskolor och c 1. Bidrag rik kommunal utbildning f�r���� Prop. 1989/90:100
vuxna.��������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

�vrigafr�gor

F�r konsekvenser av tidigare fattade beslut vad avser gmndskoll�rariinjen harjag r�knat med en kostnadsniv� p� knappt 80% av vad UH� f�resla�git. F�r �vriga konsekvenser ber�knar jag medd i huvudsaklig �verens�st�mmelse med vad UH� har f�reslagit. Vad g�ller anslagsniv�n har jag f�r konsekvenser av tidigare fattade beslut f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93 ber�knat medd p� samma s�tt som f�r budget�ret 1990/91.

Jag r�knar inte med n�gra andra dimensioneringsf�r�ndringar f�r bud�get�ren 1991/92 och 1992/93 �n vad som blir en f�ljd av de bemyndigan�den jag beg�rt.

En fortsatt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet b�r enligt min mening vara m�jlig �ven under den kommande tre�rsperio�den. F�r n�sta budget�r ber�knar jag av denna anledning en minskning av detta anslag. En motsvarande minskning b�r kunna g�ras under de f�ljan�de budget�ren i tre�rsperioden (� 1 412000 kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Regeringen f�reslog i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 230) en lokalisering till S�dert�lje av huvuddelen av verksamhe�ten vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm. Riksdagen har som sin mening framh�llit att en mer ing�ende analys av olika alternativ b�r g�ras (UbU 1989/90:7, rskr. 57). Jag avser att ta intiativ tik genomf�rande av en s�dan analys.

F�r ers�ttning tik kommun som bereder studerande vid studie- och yrkesorienleringslinjen praktik harjag ber�knat medel f�r h�gskoleenheter med s�dan utbildning, n�mligen till h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stock�holm 144 000 kr. samt till vardera universiteten i Lund och Ume� 288 000 kr.

UH� har f�reslagit en �verf�ring av medd motsvarande 45 nyb�rjar�platser p� idrottsl�rarlinjen, specialidrollsl�ramtbildning, vid h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm fr�n detta anslag lill anslaget D 10. Lokala och individueka linjer saml frist�ende kurser. F�rslaget b�r enligt min mening pr�vas i anslutning tik behandlingen av idrottsh�gskoleulred-ningens f�rslag (dir. 1989:42) senare i �r.

Jag vill h�r anm�la alt chefen f�r kommunikationsdepartementet tidiga�re i dag vid sin behandling av anslaget F 4. Civil Irafikflygamlbildning efter samr�d med mig har f�reslagit atl 800000 kr. anvisas lill h�gskolan f�r l�ramtbildning i Stockholm f�r utbildning av flygl�rare.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till
(870 670000 - IO 997 000 =) 859 673 000 kr.
�������������������������������������������������������������������� 74


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

18.       faslsl�ka planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med vad jag har f�rordat,

19.       bemyndiga regeringen att �ndra planeringsramen f�r gmnd�skoll�rariinjen utifr�n de sk�l som jag har angett,

20.       godk�nna de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avseen�de budget�ren 1991/92 och 1992/93 somjag har angett,

21.       lill Utbildning f�r undervisningsyrken f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 859 673 000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 10


D 9. Utbildning f�r kultur- och informationsyrken


1988/89 Utgift������� 235 237000

1989/90 Anslag����� 260519000'

1990/91 F�rslag���� 289889000

' N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes hade regeringen inte fattat beslut om medel f�r vissa merkostnader f�r l�ner.

Detta anslag avser gmndl�ggande utbildning f�r kukur- och informa�tionsyrken vid de statliga h�gskoleenhetema inom utbildningsdeparte�mentets verksamhetsomr�de. Under anslaget ber�knas medel f�r allm�n�na utbildningslinjer och p�byggnadslinjer m. m. inom denna yrkesutbild�ningssektor. I tabellen �ver planeringsramar finns en f�rteckning �ver den linjebundna utbildningen.

-3 735000

Reservation

Anslagsf�rdelning


 

 

H�gskoleenhet/�ndam�l

1989/90

Ber�knad �ndring

 

 

1

F

990/91

 

"�redraganden

Universitetet i Stockholm

20001000

_

4262000

Dansh�gskolan

6052000

+

897000

Dramatiska institutet

20234000

+

2082000

Grafiska institutet och

 

 

 

institutet f�r h�gre

 

 

 

kommunikations- och

 

 

 

reklamutbildning

3909000

+

730000

Konstfackskolan

24857000

+

2 382000

Konsth�gskolan

13814000

+

1428000

Musikh�gskolan i Stockholm

18327000

+

2024000

Operah�gskolan i Stockholm

4623000

+

620000

Teaterh�gskolan i Stockholm

6462000

+

1 118000

Universitetet j Uppsala

20626000

+

1453000

H�gskolan i �rebro

2029000

+

762000

Universitetet i Link�ping

3 552000

+

306000

H�gskolan i J�nk�ping

 

+

555000

Universitetet i Lund

27883000

+

1873000

H�gskolan i Kalmar

4234000

+

487000

H�gskolan i V�xj�

2145000

+

489000

Universitetet i G�teborg

50034000

+

4464000

H�gskolan i Bor�s

16803000

+

1 890000

H�gskolan i Karistad

2137000

+

571000

Universitetet i Ume�

8 587000

+

3664000


275


 


 

H�gskoleenhet/�ndam�l

1989/90

Ber�knad �ndring

Prop. 1989/90:100

 

 

1990/91

Bil. 10

 

F�redraganden

 

H�gskolan i Lule�

1716000

+���� 100000

 

H�gskolan i Sundsvall/

 

 

 

H�rn�sand

 

+� 1533000

 

Gemensamt f�rde

 

 

 

konstn�rliga h�gskoloma

577000

+����� 35000

 

Antagningskostnader f�r

 

 

 

vissa konstn�riiga ut-

 

 

 

bildningar

257000

+������ 16000

 

Utbildning i svenska f�r

 

 

 

vissa invandrare

1660000

+���� 153000

 

Till UH�:s disposition

 

+ 4000000

 

Summa kr.

260519000

+ 29370000

 

Anslagsframst�llning j�mte komplettering har avgivits av universitets-och h�gskole�mbetet (UH�). �ndringsf�rslagen inneb�r i korthet f�ljande.

 

�ndam�l'--

Kostnad budget�ren (tkr)

 

 

 

 

1990/91

1991/92

1992/93

2

F�r�ndringar av an�slagsteknisk natur

 

 

 

 

 

 

2.1

Informationslinjen, H�,

 

 

 

 

 

 

 

HV, HKs, HJ, HS/H

+

1451

+

1811

+

1361

 

Summa under 2

+

1451

+

1811

+

1361

3

Konsekvenser av tidigare beslut

 

 

 

 

 

 

3.1

Linjen f�r fri konst, BP 86, UUm + I2�p

+

675

 

 

 

 

3.2

Designlinjen, BP 86,

 

 

 

 

 

 

 

BP 88, UUm + 12 �p

+

734

+

806

+

321

3.3

Sk�despelarlinjen, BP87,TH

+

60

 

 

 

 

3.4

P�byggnadsutbildning i musik, BP 89, SMH, UL,

 

 

 

 

 

 

 

UG + 7�p

+

504

+

504

 

 

3.5

Journalistlinjen, BP 89,

 

 

 

 

 

 

 

HS/H + 30 �p

+

1060

+

1060

+

1060

3.6

Informationslinjen, BP 89,

 

 

 

 

 

 

 

H�, HV, HKs, HJ, HS/H

+

668

+

307

+

748

3.7

Religionsvetenskapliga linjen, BP 89, UU, UL

 

 

 

 

 

 

 

- 40 �p olika �r

-

431

431

215

3.8

Konservatorslinjen, Bp 89,

 

 

 

 

 

 

 

UG

+

175

+

175

 

 

3.9

Danslinjen, DH

+

278

 

 

 

 

 

Summa under 3

+

3 723

+

2421

+

1914

4

Budgetjorstag

 

 

 

 

 

 

4.1

Tolk- och �vers�ttarutbildning.

 

 

 

 

 

 

 

US

+

930

+

930

+

500

4.2

Kunskaps- och kompetens�uppbyggnad i design, KF,

 

 

 

 

 

 

 

UG, UUm

+

2000

+

2 400

+

2000

4.3

Sk�despelarlinje, HLu,

 

 

 

 

 

 

 

f�rs�k; utv�rdering 1995/96

+

300

+

1300

-

200

4.4

Humaniora, s�rskilt spr�ken, redovisas under anslaget D 10

 

 

 

 

 

 

276


 


�ndam�l'-'������������������������������������������������� Kostnad budget�ren (tkr)����������������������� Prop. 1989/90: 100

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93���������� Bil. 10


+� 2000�������� +�� 1200

+���� 300

+�� 1000�������� +�� 1000

 

4.5��� Professurer inom det konstn�r-

 

 

liga omr�det, DH, UL, UG, OH,

 

 

UUm, SMH, UG, UL,OH,

 

 

DI/TH

+

1600

4.6��� F�rl�ngning m. m. av dans-

 

 

pedagogutbildningen, DH

 

 

4.7��� Basutbud av Kl-utbildning,

 

 

redovisas under anslaget D 10

 

 

4.8��� Fortbildning f�r musei-

 

 

tj�nstem�n, UUm

+

800

4.9�� Ers�ttningsanskaffning av

 

 

inredning och utrustning.

 

 

DH, DI, KF, KH, SMH, OH,

 

 

TH, UL, UG, UUm, HLu

+

2000

4.10 Resurser f�r FoU, GI/IHR

+

500

4.11 Fortbildning p� det konst-

 

 

n�riiga omr�det, redovisas

 

 

under anslaget D 10

 

 

4.12 Altemativ anv�ndning av

 

 

resursema p� mimlinjen, DH

+

0

4.13 Religionsvetenskaplig ut-

 

 

bildning i G�teborg och

 

 

Ume�, UU, UL

+

0

�0+0
Summa under 4
����������������������������������� +8130����������� +7630���������� +4800

Summa punkterna 2-4�������������������� +13304��������� +11862��������� + 8075

' US = universitetet i Stockholm, DH = dansh�gskolan. Dl = dramatiska institutet, Gl/IHR = grafiska institutet och institutet f�r h�gre kommunikations- och reklamut�bildning, KF = konstfackskolan, KH = konsth�gskolan, SMH = musikh�gskolan i Stockholm, OH = operah�gskolan i Stockholm, TH = teaterh�gskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, H� = h�gskolan i �rebro, HJ = h�gskolan i J�nk�ping, UL = universitetet i Lund, HV = h�gskolan i V�xj�, UG = universitetet i G�teborg, HKs = h�gskolan i Karlstad, UUm = universitetet i Ume�, HLu = h�gskolan i Lule�, HS/H = h�gskolan i Sundsvall/H�m�sand ■ �p = �rsstudieplalser� BP = budgetproposition


277


 


Prop. 1989/90: IOO Bil. 10

sooO[r~0000orTt

� fNWfNTTfNsOm�'�i(N>/

:4

E-2


v-lOOSoiisOfN

m fN fN� � ������ �'


00 so����� oo


 

 

 

0)

c'5. ;o-o

00

 

T3

 

3

 

 

Q.:0

C

:0 J

u

a t

Jl

. o

 

-IZ


o o ■a- o


'r.i � os o o so
fJ------------ w-1 iy-> fN fN


Ov fN


 


O

#��������� so

o����

'������� t

ra'������ O

-S��� ��

_2�� .

fN�� 3

00 E C ._ * C� ooO

2.S�� .

:b

3.-= o � 3 oo

cd�� W3�� c


o _

. o

,fN

3 ' ii

2'-3

.. ra .H, c

a-O

OO"

.� ■=>

ra


P


�c _ E SS 3 3 gra

■ XJ� VI

o:S u Qo-fti


; P

e

00

c c

'�

3

u

c o


o - �

c" c

� � s

ra >.H Ja; - c

V)� .ta- ■ �

■w c u J!� ra� c

pj2

:ra� 00 o i X3 S

ra


o

fN

'SO r~ � , O ~ C-" c

* =.s.

■;?��� ra S ■= 2 - ■ 00 00(2

c � 2 ra ra o o i-


1-���������������������� o

������������� I- o
r

a������������ '

o��������������� 60��� ,

■-��������������� C�� 00

ra������� g'c .5

o

����� 1- E iS

8'

O

fN y

., o

Ja:

i,o'c

rso�� 3

*�� C ! O�� C

� O C-

.S o fe s

c>o OH <~

.=��� U��� I-'

T3 iO� "

t- ra

w�� c�� 1)

2.5-5

o > -5

r/]���� ra��� -t-l

 

fN ■ �

' ra u ra

T3�� u�� X

-�� C�� U

2222(2

c n ut o

�c> (U o

c c

�J-JJ

j j j j s s :s s s i2 u?


278


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


_ Tt so o

i n r Os fS


������� I


■.i

tX S

 


E

3

t/1

■e

o

(O


 

 


 


12

B���� ■

.1

sinn ?

ra

5'-2E��� ■=


c:����� = -S

o v O d


 


_ 2 =*■

:0 � *� n

2i


i/ o / I-- ro o fN


j QO�� O <0�� O)

i S S K E

S�� U�� >�� Q. Wl

2 JS -- -S ■?


 


SS


if".Q-


■Sbc . E.

IS

■Jz


1

t/i JS


 

fsi m

 

(60) (210) 270

o oo

g


Ec E E

si

�E


 


e

o

"S

■c


 

3 ■-�� C9

>. t� O

O-Q S

c�� 00

1)

o

fN O ' fN .

U�� c

a� ra fe

c/1 s,-.

o ra > ui

CA��� OO

S >

C c o c

■3 J2 E oia. e

3 1/3


 

= :��

u; c t-� ■cq� <9 v

u, :n� I-� o

ij C �

" " = = 5'

� 5 �"S <'>

�a.:ciS

3� > ■-�� w�� w ic= .5� o� o

e ,-,.,-,...

< U m


o


279


 


UHA hemst�ller att������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.     beslut fattas om inr�ttande av en p�byggnadslinje, ben�md textil���� Bil. 10 konst och design, om 40 po�ng den 1 juli 1990; linjen b�r f�rl�ggas till universitetet i G�teborg,

2.     en tj�nst som professor i koreografi inr�ttas vid dansh�gskolan den 1 juli 1990,

3.     en tj�nst som professor i orgel inr�ttas vid universitetet i Lund den 1 juli 1990,

4.     en tj�nst som professor i musikdramatisk gestaltning inr�ttas vid universitetet i G�teborg den 1 juli 1990,

5.     en tj�nst som professor i musikdramatisk gestaltning inr�ttas vid operah�gskolan i Stockholm den I juli 1990,

6.     beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i ergonomi vid universitetet i Ume� den 1 juli 1991,

7.     beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i k�rdirigering och k�rs�ng vid musikh�gskolan i Stockholm den 1 juli 1991,

8.     beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i designmetodik vid universitetet i G�teborg den I juli 1991,

9.     beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i violin vid universitetet i Lund den I juli 1992,

10.beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i musikalisk
instudering vid operah�gskolan i Stockholm den 1 juli 1992,

11.beslut fattas om inr�ttande av en tj�nst som professor i dramatik den
1 juli 1992; beslut om f�rl�ggning till h�gskoleenhet b�r fattas senare,

12.      beslut fattas att danslinjen � s�vitt avser danspedagogikinriktning-en om f�r n�rvarande 120 po�ng - fr.o.m. budget�ret 1992/93 skall omfatta 140 po�ng,

13.      planeringsramar fastst�lls i enlighet med vad UH� f�rordat,

14.      de riktlinjer f�r utvecklingen och de ekonomiska ramar f�r verksam�heten, som UH� i �vrigt redovisat, godk�nns,

15.�� under ell reservationsanslag Utbildning f�r kultur- och informa�
tionsyrken anvisas f�r budget�ret 1990/91 273 823000 kr., f�r budget�ret
1991/92 285685000 kr., f�r budget�ret 1992/93 293760000 kr. med av
UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

F�redragandens �verv�ganden

L�get inf�r 90-lalel

Sektorn f�r utbildning f�r kultur- och informationsyrken �r h�gskolans
minsta sektor vad avser b�de sluderandeantal och anslagsvolym. Utbild�
ningen inom sektorn har inte mer �n ca 2000 nyb�rjarplatser f�rdelade p�
ett trettiotal allm�nna utbildningslinjer, d�ri inr�knat n�gra p�byggnads�
linjer. Det g�r emellertid inte all bed�ma utvecklingen p� kultur- och
informationsomr�det enbart utifr�n kapaciteten p� den linjebundna ut�
bildningen. En stor del av utbildningen under n�stf�ljande anslag, D 10.
Lokala och individuella linjer saml frist�ende kurser, h�r i sak hemma
inom omr�det. Detta g�ller fr�mst den humanistiska grundutbildningen
����������������������������� 280


 


som till 80-90% bekostas fr�n anslaget i fr�ga. En beskrivningav l�get f�r���� Prop. 1989/90:100 denna del av utbildningen �terkommer jag till vid min anm�lan av ansl�-���� Bil. 10 gelD 10.

En viss utbyggnad och spridning av den utbildning p� kultur- och informationsomr�det som bekostas fr�n detta anslag har skett under 1980-talel. Exempel p� det �r de tre nya utbildningslinjer som har tillkommit vid universitetet i G�teborg, n�mligen fotograflinjen, konservatorslinjen och den bebyggelseantikvariska linjen. Den konstn�rliga utbildningens koncentration till storst�dema i s�dra Sverige har brutits genom att linjen f�r fri konst och designlinjen nu finns vid universitetet i Ume� och kyrkomusikerlinjen vid h�gskolan i Lule� med lokalisering till Pite�. Ut�bildning p� den nya journalistlinjen p�b�ijas n�sta budget�r vid h�gskolan i Sundsvall/H�m�sand. Riksdagen har redan tagit beslut om att n�sta budget�r inr�tta en ny allm�n utbildningslinje, informationslinjen, vid h�gskolorna i �rebro, J�nk�ping, V�xj�, Karlstad och Sundsvall/H�m��sand.

Sammanfattning

I mitt f�rslag i avsnittet om designutbildning ing�r vissa eng�ngsmedel f�r att under den kommande tre�rsperioden utveckla utbildningen p� design�omr�det.

Under �vriga fr�gor kommer jag bl.a. att la upp behovet av en �versyn av den konstn�rliga utbildningen.

Tolk- och �vers�llarutbddningen kommer jag att behandla vid min an�m�lan av anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser.

UH�:s f�rslag om professurer inom det konstn�rliga omr�det kommer att tas upp till behandling i samband med den kommande forskningspro�positionen.

En sammanfattning av mina f�rslag i fr�ga om nyb�ijarplalser f�r budget�ret 1990/91 p� linjer f�r utbildning inom denna sektor finns i tabellen �ver planeringsramar. Under a) i tabellen anges planeringsramar per linje och h�gskoleenhet, under b) planeringsramar per gmpp av linjer och h�gskoleenhet tillsammans med ett underlag i form av ber�knad antagning per linje och h�gskoleenhet. F�r budget�ren 1991/92 och 1992/93 f�mtser jag all dimensioneringen av utbildningen f�rblir of�r�nd�rad.

De nya medel som jag f�resl�r under detta anslag f�r den kommande tre�rsperioden �r i stort sett enbart kostnadsm�ssiga konsekvenser av redan beslutade �tg�rder. Dock kan det under perioden bli fr�ga om att ta st�llning till resultatet av den p�g�ende �versynen av verksamheten vid dramatiska institutet (dir. 1988:71).

Jag kommer att n�rmare ange de f�r�ndringar som jag ber�knar f�r

budget�ret 1990/91. D�rj�mte kommer jag att ge vissa riktlinjer f�r de tv�

�terst�ende budget�ren i tre�rsperioden.

281


 


Designutbildning������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Utbildningen p� designomr�det behandlades ocks� i 1989 �rs budgetpro�position. D� f�reslog regeringen etl resurstillskott som ell led i en fortsall satsning p� utbildningen. F�r de kommande tre budget�ren f�resl�r UH� en sammanlagd �kning av resursema f�r utveckling och utbildning p� designomr�det med 8 milj. kr. D�ri ing�r medel f�r kompetensutveckling, en �kning av antalet utbildningsplatser saml ocks� kostnadema f�r att inr�tta tv� professorslj�nsler, en i ergonomi vid universitetet i Ume� och en i designmetodik vid universitetet i G�teborg.

Viktiga led i kompetensutvecldingen �r enligt UH� atl bredda kun�skapsbasen p� det vittf�rgrenade designomr�det, att fortbilda l�rare och att framst�lla l�mpliga l�romedel f�r utbildningen. S�rskilt viktigt �r del att bereda plats tor �kat samarbete och utbyte av kunskaper och erfarenhe�ter mellan f�retr�dare f�r konstn�rligt inriktad designutbildning, dvs. f�r den utbildning i design som nu bedrivs vid konstfackskolan i Stockholm och inom designlinjen vid universiteten i G�teborg och Ume�, och f�retr�dare f�r teknisk och ekonomisk utbildning.

I UH�:s f�rslag om �kad utbildning ing�r en p�byggnadslinje i textil konst och design om 40 po�ng vid universitetet i G�teborg. I �vrigt anser UH� att de ber�rda h�gskoleenhetema skall vara fria att inom den f�re�slagna resursramen sj�lva best�mma vilken �kning av kapaciteten i utbild�ningen som de vill genomf�ra under den kommande tre�rsperioden.

Jag delar UH�:s uppfattning att det finns behov av en utveckling av kompetensen inom designutbildningen p� de omr�den som UH� n�mner. Jag kan emellertid inte godta UH�:s f�rslag om en samlad resursram lill h�gskoleenhetemas fria disposition. I st�llet anser jag atl medel av eng�ngskarakt�r b�r kunna anv�ndas f�r mer specificerade utvecklings�projekt som de ber�rda h�gskoleenhetema f�r i uppdrag all planera och som f�r pr�vas av UH�. Jag f�resl�r alt eng�ngsmedel om sammanlagt 4 milj. kr. st�lls till UH�:s disposition f�r f�rdelning p� projekt som kan genomf�ras under den n�rmaste tre�rsperioden och ber�knar medel f�r n�sta budget�r i enlighet med mitt f�rslag (-(- 4000000 kr.).

I �vrigt �r jag inte beredd atl f�rorda n�gon utbyggnad av designutbild�ningen.

Med h�nvisning till vad jag redan tidigare n�mnt om f�rdelningen av de s�rskilda medel som f�r n�sta budget�r kommer all tillf�ras universitetet i Ume� ber�knarjag �kade resurser f�r designlinjen ( -I- I 500000 kr.).


Bil. 10


�vrigafr�gor

Jag har redan inledningsvis n�mnt den p�g�ende utredningen om de
statliga insatsema f�r att f�rb�ttra konsln�rsskapels villkor. Utredningen
skall ha avslutat sitt arbete under v�ren 1990.1 uppdraget till utredningen
ing�r all bed�ma om de konstn�rliga utbildningama p� skilda niv�er i
inriktning och omfattning �r r�tt avv�gda i f�rh�llande
till arbetsm�jlighe�
terna inom olika konstn�rsyrken.
Jag anser alt del arbete som s�lunda inleds om den konstn�rliga utbild-
����������������������������� 282


 


ningens villkor och betydelse b�r f�ljas upp med en mer djupg�ende Prop. 1989/90:100 �versyn av den konstn�rliga utbildningen inom h�gskolan. Del �r angel�get Bil. 10 att nu klarl�gga vad som h�nt med den konstn�rliga utbildningen sedan h�gskolereformen genomf�rdes. Det �r ocks� angel�get att g�ra en j�mf��relse mellan likartade utbildningar vid olika h�gskoleenheter, bl.a. f�r att f� en b�tlre uppfattning om p� vilket s�ll utbildningen bedrivs och hur resursema utnyttjas vid de olika enhetema. Jag avser alt senare �terkom�ma lill regeringen med f�rslag om en s�dan �versyn.

Min ber�kning av medel f�r konsekvenser av tidigare fattade beslut �verensst�mmer i stort med vad UH� har f�reslagit f�r de kommande tre budget�ren. Detta inneb�r bl. a. att jag godtar UH�:s ber�kning av kostna�dema f�r informationslinjen som enligt riksdagens beslut skall inr�ttas som allm�n utbildningslinje den I juli 1990 vid h�gskoloma i �rebro, J�nk�ping, V�xj�, Karlstad och Sundsvall/H�m�sand. Jag kommer i det f�ljande att ber�kna en minskning under anslaget D 10. Lokala och indivi�duella linjer samt frist�ende kurser som motsvarar kostnadema f�r de nuvarande lokala informationslinjerna {--2 119000 kr.).

Jag r�knar i delta sammanhang med en mindre f�rst�rkning av utbild�ningen p� konservatorslinjen vid universitetet i G�teborg i slutet av tre�rs�perioden och med ett tillskott fr�n n�sta budget�r till bebyggelseantikvari�ska linjen vid samma universitet (-1-48000 kr.).

Enligt 1987 �rs budgetproposition fanns medel f�r t�ckande av l�nekost�nader f�r tv� ordinarie l�rare, som tj�nstgjort inom f�rskoll�rar- och fritidspedagogulbildningen vid h�gskolan i Bor�s, ber�knade under ansla�get Utbildning f�r undervisningsyrken, anslagsposten Till regeringens dis�position. Vid min anm�lan av anslaget ifr�ga f�r n�sta budget�r har jag ber�knat en minskning motsvarande kostnadema f�r de tv� l�rartj�nster�na. F�r n�sta budget�r f�resl�rjag atl medel f�r �ndam�let tillf�rs h�gsko�lan i Bor�s och ber�knas under det anslag jag nu behandlar (-I- 525 000 kr.).

Medel f�r tolk- och �vers�ttarutbildning anvisas f�r n�rvarande under della anslag. Verksamheten vid tolk- och �vers�ttarinstitutet bekostas under anslagsposten till universitetet i Stockholm. Fr�n samma anslags�post utg�r ocks� medel till utbildning av teckenlolkar. Som jag redan n�mnt �terkommer jag lill fr�gan om lolkulbildningen under anslaget D 10. Jag ber�knar d�rf�r en minskning under del anslag som jag nu be�handlar (-6 143 000 kr.).

UH� redovisade i febmari 1989 resultatet av ell uppdrag om samord�nad y�rf�//d'n//i och vidareutbildning av museilj�nstem�n. Jag har d�refter gett ansvarsmuseema m�jlighet alt yttra sig �ver UH�:s f�rslag. Jag �ter�kommer till regeringen i fr�gan n�r beredningen av �rendet �r avslutad.

N�r det g�ller UH�:s f�rslag om s�rskilda FOU-resurser vid grafiska institutet och institutet f�r h�gre kommunikations- och reklamulbildning avser jag att �terkomma till regeringen med f�rslag om att �ndra h�gskole�f�rordningen s� att h�gskoleenheten i fr�ga kan f� tillg�ng till den r�rliga resursen under ber�rda fakultelsanslag.

Jag bitr�der UH�:s f�rslag att skjuta upp antagningen av studerande lill mimlinjen vid dansh�gskolan till h�sten 1993. UH� f�resl�r att de medel

283


 


som d� frig�rs f�r anv�ndas till fortbildning f�r redan utbildade mimare���� Prop. 1989/90:100 och f�r kurser i mim f�r sk�despelare. Jag ansluter mig till UH�:s f�rslag.���� Bil. 10

Jag har ingenting atl erinra mot UH�:s f�rslag att lokalisera platser inom den rdigionsvelenskapliga linjen till universiteten i G�teborg och Ume�. Jag r�knar med att utbildningen kan inrymmas i befintliga lokaler.

Jag r�knar med att det under den kommande tre�rsperioden skall vara m�jligt med en fortsatt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet. F�r n�sta budget�r ber�knar jag av denna anledning en minskning av detta anslag. En motsvarande minskning b�r kunna g�ras under de f�ljande budget�ren (-418000 kr.).

I inledning till littera D harjag redovisat att bl.a. universitetet i Stock�holm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen f�r h�gre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildals till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Jag ber�knar av denna anledning medel f�r n�sta budget�r f�r en s�dan kompensation till universitetet (-1-199000 kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (260519000 -I- 29370000=) 289889000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

22.       fastst�lla planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med vad jag har f�rordat,

23.       godk�nna de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avseen�de budget�ren 1991 /92 och 1992/93 som jag har angett,

24.       till Ulbddningf�r kultur- och injbrmalionsyrken f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 289 889000 kr.

D 10. Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser

1988/89 Utgift������� 461792000����������������� Reservation����������� -7488000

1989/90 Anslag������ 554642000'

1990/91 F�rslag���� 652204000

' N�r statsbudgetens utfall f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90 fastst�lldes hade

regeringen inte fattat beslut om medel f�r vissa merkostnader f�r l�ner.

Detta anslag avser utbildning p� lokala och individuella utbildnings�linjer samt frist�ende kurser vid de statliga h�gskoleenhetema (motsv.) inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de.

284


 


 

 

Anslagsf�rdelning

 

 

Hgskoleenhet/ndaml

1989/90

Berknad ndring 1990/91

 

Fredraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Universitetet i Stockholm Tekniska h�gskolan i Stockholm Karolinska institutet H�gskolan f�r l�rarutbild�ning i Stockholm Dansh�gskolan Dramatiska institutet Grafiska institutet och institutet f�r h�gre kommunikations- och reklamutbildning Konstfackskolan Konsth�gskolan Musikh�gskolan i Stockholm Operah�gskolan i Stockholm Teaterh�gskolan i Stockholm H�gskoleutbildning p� Gotland Universitetet i Uppsala H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s H�gskolan i Falun/Borl�nge H�gskolan i G�vle/Sandviken H�gskolan i �rebro Universitetet i Link�ping H�gskolan i J�nk�ping Universitetet i Lund H�gskolan i Halmstad H�gskolan i Kalmar H�gskolan i Karlskrona/Ronneby H�gskolan i Kristianstad H�gskolan i V�xj� Universitetet i G�teborg Chalmers tekniska h�gskola H�gskolan i Bor�s H�gskolan i Karlstad H�gskolan i Sk�vde H�gskolan i Trollh�ttan/ Uddevalla

Universitetet i Ume� H�gskolan i Lule� H�gskolan i Sundsvall/H�m�sand H�gskolan i �stersund Vissa medel f�r h�gskole�utbildning i Bergslagen L�ngdistansundervisning Till UH�:s disposition Till regeringens dispo�sition

Summa kr.


 

104404000

+ 13408000

10779000

+

72000

860000

+

684000

3319000

+

1361000

400000

+

81000

1839000

+

98000

0

+

167000

805000

+

114000

406000

+

52000

154000

+

65000

182000

+

40000

345000

-1-

30000

2 577000

+

504000

69970000

+

5 775000

10652000

_

81000

8128000

-1-

4267000

6 747000

-(-

858000

16681000

-1-

2248000

20199000

-t-

1928000

7 555000

_

159000

63025000

+

5 701000

8061000

+

1080000

10823000

+

1459000

5 928000

+

2 198000

5437000

+

677000

12 788000

+

1843000

69989000

+

5448000

4358000

_

389000

7912000

-H

872000

16 362000

-1-

1076000

7714000

-1-

848000

3 800000

+

15000

46 764000

+ 21450000

4909000

+

3915000

8245000

+ 10290000

7143000

+

1609000

3030000

_

3030000

948000

+

103000

0

+

7093000

1404000

+

3630000

554642000

+ 97562000


 


Anslagsframst�llning har avgivits av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�).


285


 


�ndringsf�rslagen inneb�r i korthet f�ljande.____________________ Prop. 1989/90:100
_________________________________________________________________ Bil. 10

�ndam�l' ■ ' ��������������������������������������������������� Kostnad budget�ren (tkr)

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93

2������ F�r�ndringar av
anslagsteknisk natur

2.1��� Inf�rande av matematisk-
naturvetenskaplig linje,

US, UU, ULi, UL, UG, UUm

Medel f�r detta ber�knas i

forts�ttningen under anslaget

Utbildning f�r tekniska

yrken������������������������������������������������������������������������������������������������ -� 7 500

2.2��� Inf�rande av ny ingenj�rs-������������������������������������ '
utbildning. Medel f�r detta

ber�knas i forts�ttningen
under anslaget Utbild�
ning f�r tekniska yrken
��������������������������������������������� - 8000������������ -16000

2.3��� Inf�rande av statistiker�
linje, ULi. Medel ber�knas
i forts�ttningen under an�
slaget Utbildning f�r
administrativa, ekonomiska

och sociala yrken�������������������������������� ���� 514���������� ���� 514�������� -��� 514

2.4��� �verf�rande av vissa medel
f�r psykologutbildning, US.
Medel ber�knas forts�tt�
ningsvis under anslaget
Utbildning f�r admini�
strativa, ekonomiska och

spciala yrken�������������������������������������� �� 1 875

2.5��� �kning av grundskoll�rar�
iinjen, 4-9, UU, H�, UG, UUm.
Avser kurser i bamkunskap

och idrott. Medel ber�knas
forts�ttningsvis under an�
slaget Utbildning f�r
undervisningsyrken
��������������������������������������������������� �� 3 368

2.6      Lokal linje och frist�ende kurser inom idrottsomr�det, HLS. Medel har tidigare an�visats under anslaget Utbildning f�r undervis�ningsyrken���������������������������� +�� 1422��������� +�� 1422�������� +�� 1422

2.7              Inf�rande av informations�linje, H�, HJ, HV, HKs, HS/H, BP 89. Medel ber�knas forts�ttningsvis under an�slaget Utbildning f�r kultur-

och informationsyrken.���������������������� �� 1451���������� -� 1811���������� �� 1361

Summaunder2������������������������������������� -� 2418��������� -12271���������� -23953

3������ Konsekvenser av
tidigare beslut

3.1��� Kurser med anknytning till
den religionsvetenskapliga
linjen, UU, UL, BP 89. Medel har
hittills anvisats under an�
slaget Utbildning f�r
kultur- och informations�
yrken.
�������������������������������������������������� +��� 431��������� +��� 431���������� +��� 215
Summaunder 3�������������������������������� +��� 431��������� +��� 431��������� +��� 215

286


 


�ndam�l''"'

Kostnad budget�ren (tkr)

 

Prop. 1989/90:100

 

1990/91

1991/92

1992/93

Bil. 10

4����� Budgetf�rslag

 

 

 

 

4.1��� F�rst�rkning av humaniora.

 

 

 

 

s�rskilt spr�ken, US, UU, ULi,

 

 

 

 

UL, UG, UUm, H�, HV, HKs

+� 3080

+� 6000

+� 3600

 

4.2�� Fortbildning och vidareut-

 

 

 

 

bildning p� det konstn�r-

 

 

 

 

liga omr�det, DH, DI,

 

 

 

 

GI/IHR, SMH, OH,THS,

 

 

 

 

UL, UG, UUm, HLu

+� 2 250

+�� 1580

+���� 440

 

4.3�� Fortbildning och vidareut-

 

 

 

 

bildning samt �kat basutbud

 

 

 

 

inom humaniora, US, KTH,

 

 

 

 

Kl, HLS, HGot, UU, HE/V,

 

 

 

 

HF/B, HG/S, H�, ULi, HJ,

 

 

 

 

UL, HH, HK, HK/R, HKr,

 

 

 

 

HV, UG, CTH,HB, HKs, HS,

 

 

 

 

HT/U, UUm, HLu, HS/H,

 

 

 

 

H�S, L�ngDiU

+ 21700

+ 12420

+�� 1760

 

Till UH�:s disposition

-� 2030

 

 

 

Summa under 4

+ 25000

+ 20000

+� 5 800

 

Summa punkterna 2-4

+ 23013

+ 8160

-17938

 

' US=universitetet i Stockholm, HLS=h�gskolan f�r l�rarutbildning i Stockholm, Dl=dramatiska institutet, GI/IHR=Grafiska institutet och institutet f�r h�gre kom�munikations- och reklamulbildning, KF=konstfackskolan, KH=konsth�gskolan, OH=operah�gskolan i Stockholm, TH=teaterh�gskolan i Stockholm, HGot=h�gsko-leutbildning p� Gotland, UU=universitetet i Uppsala, HE/V=h�gskolan i Eskilstu�na/V�ster�s, HF/B=h�gskolan i Falun/Borl�nge, HG/S=h�gskolan i G�vle/Sandvi�ken, H�=h�gskolan i �rebro, ULi=universitetet i Link�ping, HJ=h�gskolan i J�nk��ping, UL=universitetet i Lund, HH=h�gskolan i Halmstad, HK=h�gskolan i Kalmar, HK/R=h�gskolan i Karlskrona/Ronneby, HKr=h�gskolan i Kristianstad, HV=h�g-skolan i V�xj�, UG=universitetet i G�teborg, CTH=Chalmers tekniska h�gskola, HB=h�gskolan i Bor�s, HKs=h�gskolan i Karlstad, HS=h�gskolan i Sk�vde, HT/U=h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla, UUm=universitetet i Ume�, HLu=h�gskolan i Lule�, HS/H=h�gskolan i Sundsvall/H�rn�sand,H�s=h�gskolan i �stersund, L�ngDiUl�ngdistansundervisning.� �p=�rsstudieplatser� BP =budgetproposition

UH� hemst�ller att

1.      under etl reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt fri�st�ende kurser anvisas f�r budget�ret 1990/91 577655000 kr., f�r budget��ret 1991/92 585 815000 kr., f�r budget�ret 1992/93 567877000 kr. med av UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter,

2.      rikllalel f�r antalet �rsstudieplalser f�r de olika �ren fastst�lls i enlighet med UH�;s f�rslag,

3.      den f�r budget�ret 1989/90 fastst�llda f�rteckningen �ver �mnesom�r�den med s. k. garanterat basulbud avseende grundl�ggande h�gskoleut�bildning fastst�lls all g�lla �ven budget�ren 1990/91 - 1992/93.


F�redragandens �verv�ganden

L�gel inj�r 90-lalet

N�ra 25% av all h�gskoleutbildning, r�knad i �rsstudieplalser, utg�rs av lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser. Del �r de frist�ende


287


 


kurserna som dominerar verksamheten medan lokala och individuella���� Prop. 1989/90:100 linjer bara svarar f�r ett par procent av det totala antalet �rsstudieplalser.���� Bil. 10 De lokala linjernas andel har dock �kat p� sistone.

Anslaget har m�nga anv�ndningsomr�den och n�gra klara gr�nser mel�lan dessa �r i regel sv�ra att dra. Beslut om anv�ndningen av medlen fattas lokalt och inom t�mligen vida ramar. Regering och riksdag f�rdelar �rsstu�dieplalser och fastst�ller vissa allm�nna riktlinjer f�r anv�ndningen av anslaget. Sedan har varje h�gskoleenhet r�tt att sj�lv best�mma till vad och hur medlen skall utnyttjas.

Anslaget anv�nds f�r regulj�r gmndl�ggande utbildning som inte med�delas p� allm�nna linjer. En stor del av den humanistiska gmndutbildning�en, inte minst spr�kutbildningen, bedrivs med medel fr�n anslaget. Ansla�get har betydelse f�r det lokala f�myelsearbetet, dvs. insatser f�r att f�mya utbildningens inneh�ll, undervisningsformer och organisation. Det an�v�nds f�r p�byggnadsutbildning och f�r s. k. �verbryggande kurser -kurser som f�rbereder f�r forskamtbildning eller som �r f�rsta steget in i en forskamtbildning - och kompletterar d�rmed de s�rskilda medel som hittills funnits f�r forskningsanknytning av gmndutbildningen. En stor del av anslaget anv�nds f�r fortbildning och vidareutbildning.

Innevarande budget�r fick anslaget en avsev�rd f�rst�rkning. Genom regeringens f�rslag �kade medelstilldelningen med sammanlagt i mnt tal 40 milj. kr., varav ca 25 milj. kr. avs�g ut�kade resurser f�r utbildning inom de humanistiska, samh�llsvetenskapliga och konstn�rliga omr�dena och �terstoden i huvudsak f�rst�rkning av de mindre och medelstora h�gskoloma. Genom riksdagsbeslut tillf�rdes anslaget ytterligare 7 250000 kr., varav 5 milj. kr. i allm�n f�rst�rkning, 2 milj. kr. till universitetet i Ume� och 250000 kr. till dansh�gskolan.

Sammanfattning

�ven f�r detta anslag �r mitt budgetf�rslag f�r den kommande tre�rsperio�den mycket �terh�llsamt. 1 stort sett kommer mina ber�kningar all enbart avse kostnader som f�ljer av redan fattade beslut, d�ri inbegripet kostna�derna f�r uppf�ljning av tidigare regionalpolitiska satsningar. Jag kommer att uttryckligen ange de f�r�ndringar som jag ber�knar f�r budget�ret 1990/91 och d�mt�ver ge vissa riktlinjer f�r de tv� �terst�ende budget�ren i tre�rssperioden. Mina ber�kningar redovisas dels i avsnittet Uppf�ljning av regionalpoliliska satsningar, dels under mbriken �vriga fr�gor.

Jag kommer i ett avsnitt om h�gskolans spr�kutbildning all g�ra en kort summering av det arbete som p�g�r f�r f�rnyelse av h�gskolans utbildning i moderna spr�k. I det sammanhanget kommer jag ocks� att redovisa regeringens beslut i fr�ga om utl�ndska lektorer liksom f�rslaget att medel till verksamheten vid tolk- och �vers�ttarinstitutel i Stockholm och till utbildning av teckentolkar i forts�ttningen skall anvisas under detta an�slag.

Under en s�rskild mbrik kommer jag att behandla fr�gan om medel till forskningsanknytning av grundl�ggande h�gskoleutbildning.

I en tabell �ver planeringsramar f�r lokala och individuella linjer samt���������������������������� 288


 


frist�ende kurser anger jag f�r n�sta budget�r det sammanlagda antal �rsstudieplalser som svarar mot varje h�gskoleenhets anslagspost enligt den ber�kning jag nyss redovisat. Det f�r ankomma p� regeringen att fastst�lla rikttal f�r antagningskapaciteten p� lokala och individuella linjer. Planeringsramama kommer under den kommande tre�rsperioden att f�r�ndras i takt med de f�r�ndringar i medelstilldelningen som jag r�knar med i det f�ljande. Framf�r allt kommer utbudet av kurser (motsva�rande) p� det matematisk � naturvetenskapliga omr�det att beh�va mins�ka.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Planeringsramar f�r lokala och individuella linjer samt frisl�ende kurser budget�ret 1990/91


H�gskoleenhet/�ndam�l


Antal �rsstudieplalser


 


Universitetet i Stockholm

8946

Tekniska h�gskolan i Stockholm

260

Karolinska institutet

35

H�gskolan f�r l�ramtbildning

 

i Stockholm

310

Dansh�gskolan

18

Dramatiska institutet

36

Grafiska institutet och

 

institutet f�r h�gre

 

kommunikations- och

 

reklamutbildning

5

Konstfackskolan

20

Konsth�gskolan

13

Musikh�gskolan i Stockholm

8

Operah�gskolan i Stockholm

4

Teaterh�gskolan i Stockholm

7

H�gskoleutbildning p� Gotland

153

Universitetet i Uppsala

4480

H�gskolan i Eskilstuna/V�ster�s

586

H�gskolan i Falun/Borl�nge

622

H�gskolan i G�vle/Sandviken

626

H�gskolan i �rebro

1201

Universitetet i Link�ping

1090

H�gskolan i J�nk�ping

415

Universitetet i Lund

5 662

H�gskolan i Halmstad

443

H�gskolan i Kalmar

443

H�gskolan i Karlskrona/Ronneby

350

H�gskolan i Kristianstad

443

H�gskolan i V�xj�

824

Universitetet i G�teborg

5480

Chalmers tekniska h�gskola

116

H�gskolan i Bor�s

382

H�gskolan i Karlstad

1208

H�gskolan i Sk�vde

353

H�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla

150

Universitetet i Ume�

3450

H�gskolan i Lule�

471

H�gskolan i Sundsvall/H�m�sand

880

H�gskolan i �stersund

390

L�ngdistansundervisning

200

Summa

40080

19�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


289


H�gskolans spr�kutbildning���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Tillsammans med sin anslagsframst�llning har UH� presenterat en hel del material om h�gskoleutbildningen i spr�k. Materialet sammanfattas och kommenteras i samband med f�rslaget om utbildningen p� kultur- och informationsomr�det. UH� har bl. a. samlat in uppgifterom anv�ndning�en av de nya resurser lor kvalitetsf�rst�rkning av den humanistiska och samh�llsvetenskapliga utbildningen som f�r innevarande budget�r har tillf�rts det anslag som jag nu behandlar.

Situationen f�r spr�k�mnena �r pr�glad av stora f�rv�ntningar p� �kad och f�rb�ttrad undervisning samtidigt som �mnena brottas med m�nga slags problem. Av UH�:s sammanfattning framg�r att problemen inte enbart best�r i att resurstillg�ngen varit otillr�cklig. Flera av spr�k�mnena �r sm� �mnen med ett begr�nsat antal studerande. En utbyggnad av dessa m�ste, som ocks� UH� p�pekar, bygga p� �verenskommelser inom h�g�skolan om var huvudansvaret f�r resp. �mne skall ligga. En del s�dana �verenskommelser finns redan och kommer bl. a. till uttryck i den f�rteck�ning �ver �mnesomr�den med garanterat basutbud av utbildning, som regeringen vaije �r fastst�ller. Det �r viktigt atl UH� och de ber�rda h�gskoleenhetema arbetar vidare f�r att n� flera �verenskommelser om ansvarsf�rdelningen.

UH� n�mner bl.a. de projekt f�r utveckling och f�myelse av utbild�ningen i modema spr�k som ig�ngsattes budget�ret 1988/89 vid n�gra spr�kinstitutioner vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och G��teborg. Genom regeringsbeslut fick UH� s�rskilda medel, sammanlagt I milj. kr., f�ratt genomf�ra projekten. D�rtill kom ett bidrag till utmstning som UH� st�llde lill f�rfogande. UH� kommer att redovisa projekten i b�rjan av �r 1990. Redan nu st�r det klart att initiativet trots del begr�nsa�de ekonomiska tillskottet gett m�nga positiva resultat. Om UH� finner anledning att forts�tta med ett f�rnyat initiativ av samma eller liknande slag �r jag beredd atl verka f�r att s� blir m�jligt. Jag �terkommer i s�dant fall lill regeringen med f�rslag.

I 1987 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10) redovisade min f�retr�dare det f�rslag om h�gskolans tj�nster som utl�ndsk lektor som UH� presenterat. Jag kan nu anm�la f�r riksdagen att regeringen nyligen beslutat upph�va den hittillsvarande f�rteckningen �ver de s.k. stamlektoraten i fr�mmande spr�k. Samtidigt f�mts�tter regeringen att det �ven i forts�ttningen skall finnas tj�nster som utl�ndsk lektor i den omfatt�ning som erfordras f�r alt uppr�tth�lla spr�kutbildningens roll i det inter�nationella kultumtbytet och f�r str�vandena att intemationalisera h�gsko�lans utbildning. 1 s�rskilda fall skall regeringen kunna uppdra �t h�gskole�styrelse att inr�tta tj�nst som utl�ndsk lektor. UH� f�r i uppdrag att tills�tta en samr�dsgmpp med bl. a. Svenska institutet f�r bevakning av de olika fr�gor som sammanh�nger med de utl�ndska lektorernas roll i spr�k�utbildningen.

Tolk- och �vers�ttamtbildningen bekostas innevarande budget�r med

medel under anslaget D 9. Utbildning f�r kuhur- och informationsyrken.

S�v�l kostnadema f�r verksamheten vid tolk- och �vers�ttarinslitutet som

290


 


f�r utbildning av teckentolkar �r inr�knade i anslagsposten till universite-���� Prop. 1989/90:100 tet i Stockholm. F�r n�sta budget�r f�resl�rjag att medel till dessa b�da���� Bil. 10 �ndam�l i forts�ttningen skall utg� fr�n det anslag som jag nu behandlar. Jag ber�knar h�r medel motsvarande den minskning som jag tidigare f�reslagit under anslaget D 9 ( + 6 143000 kr.).

Uppf�ljning av regionalpolitiska satsningar

Riksdagen beslutade �r 1988, med anledning av regeringens proposition om s�rskilda regionalpolitiska satsningar i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland, om en l�ngsiktig utbyggnad av den permanenta basorgani�sationen vid h�gskoloma i Falun/Borl�nge och �stersund (prop. 1987/88:64, UbU 9, rskr. 211). Jag ber�knar nu medel under detta anslag f�r en fortsatt f�rst�rkning i enlighet med beslutet. F�r utbyggnaden av h�gskolan i Falun/Borl�nge, sammanlagt 7 745000 kr., r�knar jag med 4 200 000 kr. under h�gskolans anslagspost och 3 545 000 kr. under anslags�posten Till regeringens disposition. F�rst�rkningen till h�gskolan i �ster�sund uppg�r till 939 000 kr. Jag erinrar om vad jag anf�rt under anslaget D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken om utbild�ningen i �stersund (-1-8 684000 kr.).

I proposition om s�rskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens l�n m.m. (prop. 1987/88:86, UbU 38, rskr. 353) angav jag att m�jlighetema till fortbildning och vidareutbildning i Norrbottens l�n borde f�rst�rkas �ven i ett mera l�ngsiktigt perspektiv. Jag ber�knar nu medel f�r en s�dan f�rst�rkning vid h�gskolan i Lule� och h�nvisar till de gmnder f�r medels�anv�ndningen, som redovisades i n�mnda proposition (-1-4000000 kr.).

Som ett led i f�rst�rkta regionalpolitiska insatser f�r V�stemorrlands l�n beslutade riksdagen under �r 1989 om en satsning p� h�gskolan i Sundsvall/H�m�sand om sammanlagt 20 milj. kr., varav 9 milj. kr. som en permanent f�rst�rkning av gmndutbildningen (prop. 1988/89:150 bil. 7 s. 6, UbU 32, rskr. 330). Jag har vid min behandling av anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken i det f�reg�ende tagit st�llning till de f�rslag h�gskolan lagt fram om anv�ndningen av dessa medel samt av de medel som f�r n�rvarande finansierar kemistlinjen vid h�gskolan. Jag ber�knar nu medel i enlighet med mitt st�llningslagande under f�revarande anslag (-1-9815000 kr.).

Genom omf�rdelning inom ramen f�r f�revarande anslag ber�knarjag ocks� medel till h�gskolan i Karlskrona/Ronneby f�r en uppf�ljning av den satsning p� utbildning i Blekinge som hittills finansierat genom s�r�skilt anvisade medel under industridepartementets huvudtitel (prop. 1986/87:25). Vid min medelsber�kning f�ljer jag UH�:s f�rslag f�r bud�getperioden (-h 758 000 kr. f�r budget�ret 1990/91).

I enlighet med vad jag tidigare anf�rt r�knar jag � med anledning av
riksdagens tidigare beslut (UbU 1988/89:18, rskr. 194) och i enlighet med
f�rslag fr�n universitetet i Ume� - under detta anslag med ett s�rskilt
resurstillskott till universitetet (+18000000 kr.). Inom ramen f�r denna
f�rst�rkning kommer bl. a. en omfattande fortsatt satsning till st�nd p�
fortbildning och vidareutbildning, bl.a. i form av decentraliserad utbild-
���������������������������� 291


 


ning. Det blir vidare m�jligt att inom denna ram f�ra vidare det projekt���� Prop. 1989/90:100 som universitetet svarar f�r i fr�ga om utveckling av distans�verbryggande���� Bil. 10 undervisningsmetodik, och som hillills finansierats med hj�lp av s�rskil�da, tidsbegr�nsade medel.

Forskningsanknytning

Somjag redan varit inne p� i min inledning om h�gskoleutbildningen inf�r 90-talet f�resl�rjag att medel till forskningsanknytning av gmndl�ggande h�gskoleutbildning inte l�ngre skall anvisas som en s�rskild, �ronm�rkt resurs. F�r n�rvarande anvisas medel f�r �ndam�let som en anslagspost under det nuvarande anslaget D 15. Forskningsanknytning av gmndl�g�gande h�gskoleutbildning samt konstn�rligt utvecklingsarbete. Denna ord�ning b�r upph�ra fr�n n�sta budget�r. Medel f�r �ndam�let b�r i st�llet ber�knas under f�revarande anslag. Jag har f�rdelat medlen p� samtliga h�gskoleenheter (-1-17433000 kr.)

�vrigafr�gor

De f�r�ndringar under detta anslag som beh�ver g�ras f�r att genomf�ra f�rslaget dels om den matematisk-naturvetenskapliga linjen dels om den nya tv��riga ingenj�rsutbildningen harjag redan ber�rt vid min anm�lan av anslaget D 5. Utbildning f�r tekniska yrken. F�r n�sta budget�r leder f�rslagen lill en minskning av del anslag jag nu behandlar ( � 6480000 kr.)

Jag har under anslaget D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken ber�knat medel f�r n�sta budget�r till psykologutbild�ningen vid universitetet i Stockholm och f�r p�byggnadslinjen i sociah arbete vid universiteten i Stockholm, G�teborg och Ume� samt under budget�ren 1990/91 och 1991/92 f�r internalionella ekonomlinjen. Med anledning d�rav r�knar jag med en motsvarande minskning av f�revaran�de anslag (- 5 760 000 kr. f�r budget�ret 1990/91).

Under anslaget D 6 har jag ocks� redogjort f�r f�rslaget om en lokal p�byggnadsulbildning efler dataingenj�rslinjen, systemvetenskapliga linjen och ekonomiska linjen vid h�gskolan i V�xj�. Jag ber�knar h�r medel f�r det resursbehov som uppsl�r under n�sta budget�r till f�ljd av f�rslaget (-h 500000 kr.).

Under anslaget D 9. Utbildning f�r kultur- och informationsyrken har jag anslutit mig lill UH�:s ber�kningar av kostnaderna f�r informations�linjen. Med anledning d�rav ber�knar jag under det anslag jag nu be�handlar en minskning f�r hela den kommande tre�rsperioden med i mnt tal 4,6 milj. kr. (-1 451000 kr. f�r budget�ret 1990/91).

F�r konsekvenser av tidigare beslut betr�ffande den religionsvetenskap�liga utbildningen ber�knar jag medel f�r den kommande tre�rsperioden i enlighet med UH�:s f�rslag (-H431000 kr. f�r budget�ret 1990/91).��� .

I 1989 �rs budgetproposition ber�knades medel f�r att h�gskolan i
Karlskrona/Ronneby skulle kunna inr�tta en lokal linje. Den f�rst�rkning�
en b�r nu fullf�ljas (-1-750000 kr.)
������������������������������������������������������������������������������ 292


 


F�r h�gskoleutbildning p� Gotland beh�vs medel f�r administration,���� Prop. 1989/90:'100
somjag h�r ber�knar (-t-275000 kr.).
������������������������������������������������������� Bil. 10

En fortsatt rationalisering inom h�gskolans administrativa verksamhet b�r enligt min mening vara m�jlig �ven under den kommande tre�rsperio�den. F�r n�sta budget�r ber�knarjag av denna anledning en minskning av detta anslag. En motsvarande minskning b�r kunna g�ras under de f�ljan�de budget�ren i tre�rsperioden ( � 888000 kr.).

I inledningen till littera D har jag redovisat att bl. a. universitetet i Stockholm skall kompenseras med anledning av att datorcentralen f�r h�gre utbildning och forskning i Stockholm, QZ, ombildals till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Jag ber�knar av denna anledning medel f�r n�sta budget�r f�r en s�dan kompensation till universitetet i Stockholm (-1-997000 kr.).

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Den nya anslagsposten Tdl UH�:s disposition motsvaras innevarande budget�r av anslagsposten Vissa medel f�r h�gskoleutbildning i Bergsla�gen. Under den nya anslagsposten ber�knar jag medel f�r att UH� under n�sta budget�r skall kunna forts�tta sina samordningsinsatser i Bergslagen. D�rtill kommer de medel till forskningsanknytning av kommunal h�gsko�leutbildning som UH� f�rdelar.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (554642000 -I- 97562000=) 652 204000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt

25.       fastst�lla planeringsramar f�r budget�ret 1990/91 enligt vad jag har f�rordat,

26.       godk�nna de riktlinjer f�r resurser och dimensionering avseen�de budget�ren 1991/92 och 1992/93 somjag har angett,

27.       till Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 652 204000 kr.

Dll. Bidrag till kommunal h�gskoleutbildning m.m.

1988/89 Utgift������� 210309000���������������� Reservation������������ 13177000

1989/90 Anslag����� 203411000 1990/91 F�rslag���� 214 780000

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner
f�r utbildning p� allm�nna utbildningslinjer, p�byggnadslinjer och frist�
ende kurser m. m. Anslaget avser �ven statsbidrag till vissa enskilda sjuk�
sk�terskeskolor och bidrag till Ericastiftelsen, Handelsh�gskolan i Stock�
holm, musikl�ramtbildning i Arvika och Stiftelsen Edsbergs Musikinsli-
tut. Stiftelsen Stora Sk�ndal samt Stockholms Musikpedagogiska Institut.
������������������������ 293


 


Fr�gor om dimensionering och lokalisering m. m. av utbildning inom kommunal h�gskoleutbildning redovisas under resp. sektorsanslag och anslaget till lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


A nslagsf�rddning

 

 

Anslagspost

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Administrativa, ekonomiska

 

 

och sociala yrken

6320000

- 6 320000

V�rdyrken'

146 204000

+ 13713000

Bidrag till Ericastiftelsen

3 594000

+��� 236000

Bidrag till Handelsh�gskolan

 

 

i Stockholm

17108000

+���� 759000

Musikl�ramtbildning i Arvika

15 960000

+� 1002000

Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut

2 375000

+���� 157000

Stiftelsen Stora Sk�ndal

2953000

+���� 195000

Stockholms Musikpedago-

 

 

giska Institut

5 329000

+��� 500000

Till regeringens disposition

3 568000

+�� 1 127000

Summa kr.

203411000

+ 11369000

' Inklusive lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser

Anslagsframst�llning har avgivits av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�).

UH� avger anslagsframst�llning �ven f�r Ericastiftelsen och musikl�-rarutbildningen i Arvika.

�ndringsf�rslagen f�rdelade p� �ndam�l inneb�r f�ljande.


�ndam�l'-


Kostnad budget�ren (tkr)

1990/91����������� 1991/92����������� 1992/93


+ 4027 + 4027

 

2

F�r�ndringar av anslagsteknisk natur

 

2.1

Nedl�ggning av ADB-linjen, 40 po�ng. Under anslaget D 8 ber�knas medel f�r ADB-linjen,

 

 

60 po�ng

-6320

 

Summa under 2

-6320

3

Konsekvenser av tidigare beslut

 

3.1

H�lso- och sjukv�rdslinjen, 80/90 po�ng, + 450 npl

 

 

UbU 1988/89:21

+ 4027

3.2

H�lso- och sjukv�rdslinjen, 120/130 po�ng, ut�kad dimensionering av f�rs�ks�verksamhet, kostnad �r 3, UbU 1988/89:21 Antagning 1989/90

 

 

Summa under 3

+ 4027

4

Budgetjorstag

 

4.1

H�lso- och sjukv�rdslinjen.

 

80/90 po�ng + 328 npl

+�� 975����������� +�� 975����������� +1960


294


 


�ndam�l'--

Kostnad

budget�ren (tkr)

 

Prop. 1989/90:100

 

1990/91

1991/92

1992/93

Bil. 10

4.2��� H�lso- och sjukv�rdslinjen.

 

 

 

 

ut�kad f�rs�ksverksamhet

 

 

 

 

120/130 po�ng med 383

 

 

 

 

platser inom beslutad

 

 

 

 

planeringsram, kostnad

 

 

 

 

f�r f�rl�ngning �r 3

 

 

 

 

4.3��� Rehabiliteringslinjen,

 

 

 

 

100 po�ng, inriktning mot

 

 

 

 

arbetsterapi + 16 npl.

 

 

 

 

sjukgymnastik + 40 npl

+�� 269

+�� 269

+�� 640

 

4.4�� LIF, ut�kad dimensionering

 

 

 

 

med 275 �p (mestadels

 

 

 

 

f�rf�rdj upn i ngskurser

 

 

 

 

i karakt�rs�mnen).

+ 1409

+ 1110

+ 1210

 

Summa under 4

+ 2653

+ 2354

+ 3810

 

Summa punkterna 2 � 4

+�� 360

+ 6381

+ 3810

 

' npl = nyb�rjarplatser ��p = �rsstudieplalser �BP = budgetproposition

UH� hemst�ller att

1.      ADB-linjen om 40 po�ng avvecklas fr. o. m. budget�ret 1990/91,

2.      planeringsramar fastst�lls f�r vart och ett av budget�ren 1990/91-1992/93 i enlighet med vad UH� f�rordat,

3.      under ett reservationsanslag D 13. Bidrag till kommunal h�gskoleut�bildning m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisas 172438000 kr., f�r budget��ret 1991/92 178819000kr, f�rbudget�rd 1992/93 182629000kr.medav UH� angiven f�rdelning p� anslagsposter.

F�redragandens �verv�ganden

L�gel inf�r 90-talet

Anslaget Bidrag till kommunal h�gskoleutbildning m.m. omfattar lill
st�rsta delen anslag till den kommunala h�gskolans v�rdutbildningar. 1
och med avvecklingen av ADB-linjen som jag har behandlat i samband
med D 8. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken
finns det nu enbart v�rdutbildningar inom den kommunala h�gskolan.
Antalet nyb�rjarplatser p� den kommunala h�gskolan �r drygt 9000 f�rde�
lade p� etl tiotal utbildningslinjer. Antalet �rsstudieplalser per landstings�
kommun (motsvarande) anges under anslaget D 9. Utbildning f�r v�rdyr�
ken. D�r har jag ocks� redogjort i sak f�r l�get avseende de kommunala
v�rdutbildningarna, mina intentioner f�r desamma samt den kommunala
h�gskolans planeringsramar.I dessa planeringsramar ing�r ocks� 580 �rs-
studieplatser p� lokala linjer och frist�ende kurser inom v�rdomr�det.
Medel f�r dessa linjer och kurser anvisas under detta anslag. Statsbidrag
till kommuner och landsting skall ber�knas med utg�ngspunkt i vad
som g�ller f�r n�rmast motsvarande utbildning p� allm�n linje eller p�
byggnadslinje.Fr�n anslaget ges ocks� bidrag till vissa frist�ende h�gskole�
utbildningar. Dessa utbildningar ing�r inte i planeringsramama f�r sina
respektive sektorer.
������������������������������������������������������������������������������������������������ 295


 


Sammanfattning�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag har ber�knat konsekvenser f�r budget�ret 1990/91 i enlighet med���� "- "' universitets- och h�gskole�mbetets (UH�) f�rslag. 1 ett annat samman�hang kommer jag att uppdra �t UH� att ut�va tillsyn �ver de frist�ende utbildningsanstaltema samt l�gga fram anslagsframst�llning f�r dessa.

Sektorn f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken

Jag har under D 6. Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken redogjort f�r �verf�ringen av ADB-linjen till den statliga h�gskolan som enligt riksdagsbeslut (prop. 1985/86:100 bil. 10, UbU 22 rskr. 297) skall upph�ra budget�ret 1990/91 som kommunal utbildning.

Handelsh�gskolan i Stockholm

Bidraget till Handelsh�gskolan i Stockholm ber�knarjag f�r n�sta budget��r till sammanlagt 17 867000 kr. Det prelimin�ra bidragei f�r budget�ret 1990/91 �r ber�knat till 17 492 000 kr. 1 detta belopp ing�r 1 969 000 kr. f�r utbildningsbidrag till doktorander. Som slutreglering av statsbidraget f�r budget�ret 1987/88 ber�knarjag 134000 kr. Dessutom harjag ber�knat 111000 kr. f�r justering av utbildningsbidragen inom forskamtbildningen.

Stiftelsen Stora Sk�ndal

Jag ber�knar bidraget till Stiftelsen Stora Sk�ndal till 3148000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Sektorn f�r undervisningsyrken

Jag ber�knar medel f�r musikl�ramtbildning i Arvika med 16962000 kr. Vidare ber�knarjag 5 829000 kr. f�r statsbidrag till Stockholms Musikpe�dagogiska Institut.

Sektorn f�r kulturyrken

Jag ber�knar bidraget till Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut till 2 532 000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

296


 


Sektomf�r ulbddningf�r v�rdyrken�������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag har tidigare under anslaget D 7. Utbildning f�r v�rdyrken behandlat���� **' � 1 fr�gor om den kommunala h�gskolans utbildningar.

Bidrag (kr.) per �r, linje och studerande

Gmpp 1

H�lso- och sjukv�rdslinjen�������������������������������������������������������������������� 9 300

Sociala omsorgslinjen

P�byggnadslinje f�r sjuksk�terskor

P�byggnadslinje f�r blodgmppsserologi

Gmpp 2

H�rselv�rdslinjen��������������������������������������������������������������������������������� 13180

Tandhygienistlinjen

P�byggnadslinje i klinisk cytologi

Gmpp 3

P�byggnadslinje i ortoptik������������������������������������������������������������������� 17 520

Rehabiliteringslinjen

P�byggnadslinje f�r rehabiliteringslinjen

Laboratorieassistentlinjen

Ortopedtekniska linjen

P�byggnadslinje i molekyl�rbiologi och bioteknik

Ericastiftelsen

Jag ber�knar bidraget lill Ericastiftelsen till 3 830000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Med h�nvisningen till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till (203411000 -I- 11369000 = )2l4780000kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

28.       bemyndiga regeringen att avveckla ADB-linjen om 40 po�ng fr.o.m. budget�ret 1990/91,

29.       godk�nna de riktlinjer f�r resursf�rdelning avseende budget��ren 1990/91 - 1992/93 som jag har angett,

30.       till Bidrag lill kommunal h�gskoleutbildning rn. m. f�r budget��ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 214 780000 kr.

297


 


E. Forskning och forskarutbildning����������������������������� Prop. 1989/90: lOO

E 1. Forskning och forskarutbildning inom h�gskolan samt vissa andra forsknings�ndam�l

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r finns under utbildningsdeparte�mentets huvudtitel uppf�rda f�ljande anslag som avser forskning och forskamtbildning inom h�gskolan samt vissa andra forsknings�ndam�l: Humanistiska fakultetema. Teologiska fakultetema. Juridiska fakultetema. Samh�llsvetenskapliga fakultetema m. m.. Medicinska fakulteterna. Odontologiska fakulteterna, Farmaceutiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Tekniska fakultetema, Temaorienterad forskning.

Forskningsanknytning av gmndl�ggande h�gskoleutbildning saml konst�n�rligt utvecklingsarbete. Vissa s�rskilda utgifter f�r forsknings�ndam�l, Drifters�ttning enligt l�kamtbildningsavlal, m. m. Forskni ngsr�dsn�m nden,

Humanistisk-samh�llsvetenskapliga forskningsr�det. Medicinska forskningsr�det. Naturvetenskapliga forskningsr�det. Rymdforskning,

Europeisk forskningssamverkan. Kungliga biblioteket.

Arkivet f�r ljud och bild: F�rvallningskoslnader, Arkivet f�r ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.. Institutet f�r rymdfysik, Manne Siegbahninstitutel f�r fysik. Polarforskning, Vissa bidrag till forskningsverksamhet.

Medelsanvisningen under dessa anslag uppg�r innevarande budget�r till 5018 906 000 kr. 1 regeringskansliet bereds f�r n�rvarande fr�gor om forsk�ning och forskamtbildning. Arbetet bedrivs med sikte p� att en proposition skall kunna f�rel�ggas riksdagen i b�ijan av �r 1990.

I avvaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�rjag att ett anslag f�rs upp med f�r de angivna �ndam�len of�r�ndrat belopp.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

1. all, i avvaktan p� s�rskild proposition, till Forskning och forskar�utbildning inom h�gskolan .mmt vissa andra forsknings�ndam�l f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl anslag a v 5 018 906 000 kr.

298


 


F.�� Studiest�d m. m.���������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 10 F 1. Centrala studiest�dsn�mnden m. m.

1988/89 Utgift 109 739055 1989/90 Anslag 107152000 1990/91 F�rslag����� 116867000

Centrala sludiesl�dsn�mnden (CSN) �r enligt f�rordningen (1988:502) med instmktion f�r centrala studiest�dsn�mnden central f�rvaltnings�myndighet f�r studiesociala fr�gor. N�mnden �r chefsmyndighet f�r sex studiemedelsn�mnder och 24 vuxenutbildningsn�mnder. Delegationen f�r utl�ndska studerande handl�gger fr�gor r�rande utl�ndska studerandes principiella r�tt till svenskt studiest�d.

Studiemedelsn�mndema (SMN) handhar �renden om studiehj�lp och studiemedel. F�r studiemedelsn�mndema g�ller en s�rskild instmktion (1988:1196).

Vuxenulbildningsn�mndema (VUN), en i varje l�n, handhar �renden om vuxensludiest�d, korttidsstudiest�d, intematbidrag, timers�ttning och statsbidrag till upps�kande verksamhet p� arbetsplatser. F�r vuxenutbild�ningsn�mnderna g�ller en s�rskild instmktion (1988:1197).

Centrala sludiesl�dsn�mnden, studiemedelsn�mnderna och vuxenulbildningsn�mndema

1989/90���������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

Anslag

F�rvaltningskostnader����������������������������� 151062000���������� + 9 715000

Inkomster fr�n �terbetalnings�
verksamheten
���������������������������������������� (43910000)��������� +(9290000)
Anslag enligt statsbudgeten���������������������� 107152000���������� +9715000

41 500000 kr. av utgiftema under anslaget r�r administration av och informaiion om vuxenstudiest�den och t�cks av medel fr�n vuxenulbild�ningsavgiflen.

Centrala studiest�dsn�mnden

1.      Pris- och l�neomr�kning sker i regeringskansliet.

2.      CSN f�resl�r att den allm�nna inriktning av verksamheten och ut�vecklingsarbetet som CSN redovisar godk�nns och blir v�gledande f�r myndighetens arbete under planeringsperioden.

3.      CSN beg�r att f� �terkomma under planeringsperioden med slutgiltigt f�rslag betr�ffande ADB-strategi f�r det studiesociala myndighetsomr�det.

4.      CSN f�resl�r att myndigheten under anslaget F 1. Centrala sludie�sl�dsn�mnden m. m. anvisas medel enligt huvudaltemativ samt att bespa-����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 299


 


ringskravet, som uppg�r till 8294000 kr., f�r f�rdelas p� budget�ren���� Prop. 1989/90:100
1991/92 samt 1992/93.
��������������������������������������������������������������������� Bil.lO

5.      CSN f�resl�r att inkomsterna fr�n avgiften f�r �terbetalningsverk�samheten ber�knas till 53 200000 kr.

6.      CSN f�resl�r att myndigheten tillf�rs medel med I 580000 kr. med anledning av intr�ffade volym�kningar och f�r�ndringar i verksamheten om studiest�d f�r studier utomlands som skett som en f�ljd av del refor�merade studiemedelssystemet.

7.      CSN f�resl�r att myndigheten tillf�rs medel med 115000 kr. med anledning av regeringens beslut om �ndrade arvoden m. m.

8.      CSN f�resl�r att myndigheten tillf�rs medel med 350000 kr. f�r vissa investeringar i samband med borttagande av tj�nstebrevsr�tlen vid SMN och VUN.

9.      CSN f�resl�r atl myndigheten p� gmnd av Ij�nstebrevsr�ttens bortta�gande vid SMN och VUN tillf�rs medel med I 200000 kr. inom anslaget F I Centrala studiest�dsn�mnden m. m. f�r portokostnader.

10.CSN f�resl�r att riktlinjer fastst�lls f�r organisationsutvecklingen
inom det studiesociala verksamhetsomr�det s� att den lokala organisatio�
nen inriktas mot l�nsniv� med ett kansli i varje l�n samt att CSN bemyndi�
gas att besluta om den detaljerade arbetsf�rdelningen mellan de enskilda
kanslierna.

11.CSN f�resl�r att viss operativ verksamhet inom �terbetalningsomr�
det lokaliseras till n�mnder samt atl CSN ges bemyndigande att falla
erforderliga detaljbeslut.

12.CSN f�resl�r i �vrigt all viss operaliv verksamhet vid CSN motsva�
rande ca 10 �rstj�nster f�r decentraliseras eller omlokaliseras till l�nskans-
liema och att CSN ges bemyndigande att fatta beslut om ber�rda �rende�
gmpper.

$ 13. CSN f�resl�r att en f�r�ndring av organisationen p� det s�tt som f�reslagits f�r ske fortl�pande under en tre�rsperiod f�r att vara slutf�rd den 30 juni 1993 saml att CSN bemyndigas atl besluta om detaljerad tidsplan f�r f�r�ndringsarbetet.

14. CSN f�resl�r att utvecklingsenheten vid myndigheten �ndras organi�satoriskt till en huvudavdelning och all en tj�nst som byr�chef inr�ttas.

Vuxenutbildningsn�mnden i ICristianstads l�n har den 5 oktober 1989 och vuxenutbildningsn�mnden i Malm�hus l�n den 20 oktober 1989, inkommit med synpunkter med anledning av CSN:s f�rslag i anslagsframs�t�llningen AF f�r 1990/91 om f�r�ndrad organisationsstmklur f�r den regionala studiest�dshandledningen.

F�redragandens �verv�ganden

Den 9 juni 1988 utf�rdade regeringen s�rskilda direktiv f�r f�rdjupad
anslagsframst�llning f�r budget�ren 1990/91 � 1992/93 f�r centrala slu�
diesl�dsn�mnden (CSN). I enlighet med direktiven l�mnar CSN i �rets
anslagsframst�llning en redovisning f�r del administrativa utvecklingsar�
betet under perioden 1986/87 � 1989/90 saml l�mnar f�rslag till en ny
tre�rsbudget f�r perioden 1990/91 - 1992/93.
����������������������������������������������������������������� 300


 


CSN har ocks� inkommit med en �rlig resultatredovisning f�r budget- Prop. 1989/90:100 �ret 1988/89.1 resultatanalysen redovisar CSN ett fortsall utvecklings- och Bil. 10 f�r�ndringsarbete. Myndigheten bedriver f�rs�ksverksamhet med en f�r��ndrad arbetsf�rdelning i den studiesociala organisationen med m�let att f� en sammanh�llen l�nsstudiest�dsf�rvaltning. CSN har ocks� satt ig�ng arbetet med att f�lja upp och analysera effektema av de olika studiest�den och p�b�rjat flera projekt med denna inriktning.

Enligt nyss n�mnda direktiv skall CSN �gna s�rskild uppm�rksamhet �t sludiehj�lpssystemet under budgetperioden 1990/91 � 1992/93. Ett om�fattande �versynsarbete har p�b�rjats under budget�ret 1988/89.

CSN har vidgat och f�rdjupat sitt samarbete med skol�verstyrelsen och lokala och regionala skolmyndigheter. Genom att utnyttja de studiesociala systemens information har CSN kunnat ge st�d till olika utredningar inom skolans omr�de betr�ffande elever, studiest�d och utbildningar. Genom denna samverkan har ekonomiska och andra f�rdelar kunnat uppn�s, samtidigt som uppgiftsl�mnandet fr�n kommuner och enskilda skolor har kunnat minska.

CSN redovisar f�r budget�ret 1988/89 en rad �tg�rder som vidtagits i syfte atl rationalisera den l�pande verksamheten, t. ex. gallring av databa�ser, mikrofilmning, reducering av kostnader f�r tryck av blanketter och publikationer, minskade distributionskostnader genom inf�randet av B-posl m. m. CSN har vidare under �ret upphandlat ny teknik med utg�ngs�punkten atl ers�tta f�r�ldrade och avskrivna alfask�psterminaler med persondatorer. En modernisering av informationssystemen har p�b�rjats.

Sammanfattningsvis konstaterar CSN att de planer som redovisades i den s�rskilda rapporten 1986 i allt v�sentligt genomf�rts. Effekterna av vidtagna �tg�rder har inneburit all servicen lill allm�nheten och sludie-sl�dslagarna har f�rb�ttrats, samtidigt som de ekonomiska kraven p� myndigheten har infriats.

Produktivitetsm�tningarna, som pekade p� en viss nedg�ng i produk-livilelsresultalel f�r 1987/88, visaren 13 procentiguppg�ng 1988/89.

Jag g�r den allm�nna bed�mningen alt CSN har uppn�tt ell gott verk�samhetsresultat under den redovisade perioden. Jag godtar ocks� inrikt�ningen av CSN:s verksamhet under tre�rsperioden 1990/91 - 1992/93, s� som den presenteras i anslagsframst�llningen.

CSN redovisar i anslagsframst�llningen en organisations�versyn och hemst�ller om riktlinjer f�r en organisationsutveckling inom det sludieso-ciala omr�det. CSN:s f�rslag syftar till atl genomf�ra en l�nsorganisation med ell studiest�dskansli i varje l�n.

CSN:s organisalionsf�rslag grundar sig p� f�r�ndringar inom utbild�ningsomr�det, behovet av samverkan mellan utbildningsanordnare och studiesl�dsmyndigheter, erfarenheterna fr�n den f�rs�ksverksamhet med samordnad studiest�dsverksamhet, som bedrivits i flera l�n saml slutligen kraven p� en fortsalt rationalisering av myndighetsomr�det.

CSN framh�ller att de erfarenheter som hittills kan redovisas talar f�r en
organisation p� l�nsniv� f�r atl uppn� en h�g service till allm�nhet,
studerande och utbildningsanordnare, medan krav p� rationalitet och
produktivitet talar f�r en centraliserad verksamhet f�r vissa arbetsmo-
������������������������������ 301


 


ment. CSN framh�ller alt det d�rf�r ar viktigt att i en framtida organisa-���� Prop. 1989/90:100 tionsstmktur ta tillvara b�da dessa aspekter. Detta kan enligt CSN ske i en���� Bil. 10 organisation d�r ansvaret f�r all studiesocial verksamhet l�ggs p� en l�ns�organisation, men d�r vissa arbetsuppgifter kan utf�ras vid ett eller ett f�tal kanslier i landet. S�dana arbetsuppgifter utf�rs d� p� uppdragsbasis �t det ansvariga kansliet.

CSN:s f�rslag avser kansliorganisationema vid CSN, studiemedels�n�mndema och vuxenulbildningsn�mndema. CSN har d�remot inte tagit st�llning till n�mndorganisationen.

Det finns enligt min uppfattning mycket som talar f�r CSN:s organisa�tionsf�rslag. Framf�rallt �r det ur den enskildes synpunkt en stor f�rdel att det finns en myndighet att v�nda sig till i alla studiesociala fr�gor. Ofta sammanfaller ju ocks� m�lgmppema f�r olika former av sludiesocialt st�d, det �r t. ex. mycket vanligt alt den som f�r avslag p� en ans�kan om vuxenstudiest�d i st�llet ans�ker om studiemedel.

H�gskolan �r numera spridd �ver hela landet och m�nga studiemedels-tagare finns inom komvux och folkh�gskolan med stor regional spridning. Studiemedelsn�mndemas anknytning till h�gskoleregionema �r d�rf�r inte l�ngre s� sj�lvklar som den var n�r de inr�ttades.

Det �r redan i dag sv�rt f�r CSN att centralt hantera hela den omfattan�de �terbetalningsverksamheten och krav p� kontakt och information fr�n l�ntagarnas sida f�mts�tter ocks� en mer decentraliserad hantering. Jag delar d�rf�r CSN:s uppfattning att det �r angel�get alt flytta ut en del av l�neadministrationen till n�mndema. Jag har inte heller n�gra inv�nd�ningar mot att annan verksamhet, i den m�n CSN bed�mer det som l�mpligt, �verflyttas till en regional hantering. Det ligger i h�g grad i linje med p�g�ende arbete med mer av m�lstyrning och mindre av detaljregle�ring inom statsf�rvaltningen atl l�ta myndigheter sj�lva organisera sin verksamhet p� b�sta m�jliga s�tt.

Ur administrativ synvinkel b�r det, som CSN framh�ller, vara m�jligt att �stadkomma en mer rationell och effektiv studiest�dshantering i en sammanh�llen organisation. St�rre enheter med mer differentierade upp�gifter kan ocks� ge en b�ttre arbetsmilj� och st�rre utrymme f�r personal�utveckling.

CSN har i sin organisations�versyn avst�tt fr�n att diskutera och ta st�llning till nuvarande lekmannan�mnders roll och sammans�ttning. Jag menar dock all man m�ste se �ver ocks� n�mndorganisationen innan man tar st�llning till den framtida kansliorganisationen. Enligt min mening �r det klart ol�mpligt att ha en organisation, d�r tv� f�rtroendevalda n�mn�der b�da har ansvaret f�r verksamheten vid samma kansli. Studiemedels�n�mnderna skulle dessutom, med of�r�ndrade f�rh�llanden, bli ansvariga f�r verksamheten p� flera kanslier, spridda p� flera orter i en stor region. Inte heller det f�refaller vara n�gon bra organisatorisk l�sning.

Jag delar, mot bakgmnd av vad jag nyss har anf�rt, CSN:s bed�mning
atl det ligger stora f�rdelar i att genomf�ra en l�nsbaserad studiest�dshan�
tering i hela landet. Jag f�rordar s�ledes all regeringen f�resl�r riksdagen
att fastst�lla riktlinjer f�r en successiv �verg�ng till en l�nsorganisation
med ett studiest�dskansli i varje l�n. Regeringen b�r bemyndigas att vidta
������������������������ 302


 


de f�rberedelse�tg�rder som beh�vs f�r att kunna genomf�ra omorganisa-���� Prop. 1989/90:100 tionen under en tre�rsperiod fram till den 1 juli 1993. En �ndrad organisa-���� Bil. 10 tion kr�ver �ndringar i I kap. studiest�dslagen (1973:349). 1 denna fr�ga avser jag att senare f�resl� regeringen atl �terkomma till riksdagen. Det ankommer i �vrigl p� regeringen att utf�rda de n�rmare f�reskrifter, �verg�ngsbest�mmelser etc. som kan komma alt bli n�dv�ndiga.

Betr�ffande n�mndorganisalionen f�rordar jag en l�sning d�r nuvaran�de n�mndorganisation avvecklas och en l�nsstudiest�dsn�mnd inr�ttas i varje l�n. L�nsstudiest�dsn�mnden b�r utses av regeringen och represen�tera i f�rsta hand de fackliga organisationema och de studerande samt i �vrigt vara sammansatt av personer med god k�nnedom om studie- och arbetsmarknadsf�rh�llanden i resp. l�n. De nya n�mndema b�r kunna inr�ttas successivt med b�rjan den 1 juli 1991. H�rigenom finns det tid att ytterligare diskutera de nya n�mndemas sammans�ttning och uppgifter. Jag avser atl, efler ett remissf�rfarande, f�resl� regeringen att �terkomma till riksdagen med ett f�rslag om �ndrad n�mndorganisation. Jag anser det dock viktigt att redan nu anm�la fr�gan, s� att den finns med som en bakgmnd till regeringens och riksdagens st�llningslagande till kansliorga�nisationen.

CSN har hemst�Ut om atl utvecklingsfunktionen vid myndigheten blir en huvudavdelning och att en tj�nst som byr�chef inr�ttas f�r att leda avdelningen. Jag har inga inv�ndningar mot CSN:s f�rslag. Del ankommer p� regeringen att utf�rda n�rmare best�mmelser h�rom.

Jag �verg�r nu till att behandla f�rvaltningskostnadema vid CSN, stu�diemedelsn�mndema och vuxenutbildningsn�mnderna.

Under f�rvaltningskostnadsanslaget harjag gjort l�neomr�kningar med h�nsyn till tr�ffade avtal saml sedvanliga prisomr�kningar med samman�lagt 9 738000 kr. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pen�sionsverk inneb�r alt kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�c�kas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�k�ning tagit h�nsyn lill dessa avgifter. Jag har beaktat att tj�nstebrevsr�tlen slopas f�r sludiemedelsn�mnder och vuxenutbildningsn�mnder fr.o.m. den I juli 1990 och ber�knar utgiftema f�r porto till 642000 kr. H�mt�ver ber�knarjag 350000 kr. som en eng�ngsanvisning f�r alt l�cka investe�ringskostnader i samband med �verg�ngen till egen frankering.

Jag har ber�knat I 580000 kr. i �kade driftskostnader p� gmnd av det �kade antalet ans�kningar om studiemedel f�r utlandsstudier.

I enlighet med ett gemensamt f�rslag fr�n universitets- och h�gskole�m�betet (UH�) och CSN f�rordar jag att administrationen av utbildningsar�voden f�r studerande vid vissa l�ramtbildningar i h�gskolan fr. o. m. den I juli 1990 flyttas fr�n UH� lill CSN. Jag kommer senare all f�resl� alt medel f�r ulbildningsarvodena anvisas under ett nytt anslag under detta littera. F�r hanteringen av utbildningsarvoden ber�knar jag en l�pande kostnad om 205000 kr. under innevarande anslag. F�r utvecklingskostna�der i samband med �vertagandet ber�knar jag en eng�ngsanvisning om 350000 kr.

Jag har minskat anslaget med de 2800000 kr. som utgjorde en eng�ngs-

303


 


anvisning f�r budget�ret 1989/90 samt med 350000 kr., som utg�r �terbe-���� Prop. 1989/90:100
lalning av gjorda investeringar.
����������������������������������������������������������� Bil. 10

Den sammanlagda anslagsbelastningen p� anslaget ber�knar jag lill 116 867000 kr., en �kning med 9 715000 kr.

Jag ber�knar inkomstema fr�n aviseringsavgifter m.m. till 53 200000 kr., en �kning med 9290000 kr. Den f�rh�llandevis stora �kningen beror huvudsakligen p� att effekten av tidigare beslutade h�jningar av avgiftema sl�r igenom under budget�ret, samt att en aviseringsavgift fr. o. m. den 1 januari 1990 tas ut ocks� i samband med �terkrav.

Jag ber�knar vidare kostnadema f�r administrationen av vuxensludie�st�den till 41 500000 kr., en �kning med 2 300000 kr. Dessa medel b�r tillf�ras anslaget av de medel som tillfaller statsverket genom inkomsterna fr�n vuxenulbildningsavgiflen.

Slutligen godtar jag CSN:s huvudf�rslag f�r tre �r med en total real minskning av utgiftema med 5% under perioden. Besparingen b�r f� f�rdelas p� anslagen F 1. Centrala studiest�dsn�mnden m.m. och F 2. Ers�ttning till vissa myndigheter f�r deras handl�ggning av sludiesocialt st�d under budget�ren 1991/92 och 1992/93 enligt denna tabell.

Perioden
Anslag (1000 kr.)
����������������� 1990/91���� 1991/92���� 1992/93���� 1990/91-1992/93

F 1. Centrala studiest�ds�
n�mnden m.m.
���������������������� O������������� 4000����������� 294��������� 4294
F 2. Ers�ttning till vissa myn�
digheter f�r deras handl�gg�
ning av sludiesocialt st�d����� O������� ��������������������� 4000
������ 4000

4000�������� 4294�������� 8 294

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.      godk�nna de riktlinjer f�r en successiv �verg�ng till en organi�sation med en sammanh�llen l�nsstudiest�dsn�mnd i varje l�n som jag nyss har angivit,

2.      bemyndiga regeringen atl vidta de f�rberedelse�lg�rder som beh�vs f�r att kunna genomf�ra omorganisationen,

3.      godk�nna att 41 500000 kr. av de medel som tillfaller statsver�ket genom vuxenutbildningsavgiften f�r bi-dget�ret 1990/91 an�v�nds f�r alt delvis finansiera anslaget,

4.      lill Centrala sludiesl�dsn�mnden m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell ramanslag p� 116867 000 kr.

304


 


F 2. Ers�ttning till vissa myndigheter f�r deras��������������������������������� Prop. 1989/90:100

handl�ggning av studiesocialt st�d��������������������������������������������������� Bil. 10

1988/89 Utgift��������� 16831548

1989/90 Anslag������� 17 734000

1990/91 F�rslag������ 20076000

Fr�n detta anslag betalas kostnaderna f�r portoavgifier lill postverket samt avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsr�tter f�r viss kravverk�samhet.

Centrala studiest�dsn�mnden

1.       Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) ber�knar medel till postverket med 21 732 000 kr. under budget�ret 1990/91.

2.       CSN ber�knar medel f�r avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsr�tter f�r viss kravverksamhet till 1287000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar kostnadema f�r ers�ttning till postverket f�r f�ljesedelsbun-den post till 18789000 kr., en �kning med 1830000 kr., innefattande sedvanlig prisomr�kning.

Avgiftema till kronofogdemyndigheterna och tingsr�tterna ber�knarjag till 1287000 kr., en �kning med 512000 kr. �kningen kan h�nf�ras lill en planerad ut�kning av inkassoverksamhelen utomlands. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

5. all lill Ers�ttning lid vissa myndigheter f�r deras handl�ggning av studiesocialt st�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 20076000 kr.

F 3. Studiehj�lp m. m.

1988/89 Utgift 1985 700000 1989/90 Anslag 2141400000 1990/91 F�rslag�� 2 280600000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r studiehj�lp enligt 3 kap. studiest�ds-lagen (1973:349) vad avser studiebidrag j�mte till�gg, resekostnadsers�tt�ning, ers�ttning till svenska elever utomlands f�r vissa resor samt statsbi�drag till l�nstrafikf�retagen f�r gymnasieelevemas resor enligt f�rordning (1983:599) om statsbidrag till vissa elevresor.

Centrala studiest�dsn�mnden

Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) f�resl�r, med h�nsyn lill all n�mn�
den enligt regeringens direktiv f�r anslagsframst�llningen f�r budget�ren
������������������������� 305

20�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 10


1990/91 - 1992/93 skall g�ra en �versyn av sludiehj�lpssystemet, endast���� Prop. 1989/90:100 mindre f�r�ndringar av reglema. Ett samlat f�rslag med anledning av���� Bil. 10 �versynsarbetel kommer att l�mnas n�r della �r avslutat.

F�r innevarande budget�r har anvisats 1 546,2 milj. kr. lill studiebidrag. Utgiften ber�knas f�r budget�ret 1990/91 �ka med 123 milj. kr. �kningen orsakas av atl antalet elever i gymnasieskolan f�rv�ntas �ka saml att studiebidraget har h�jts fr�n 485 till 560 kr. per m�nad fr.o.m. den 1 januari 1990.

CSN f�resl�r att beloppen i inackorderingstill�gg r�knas upp med h�n�syn till f�rv�ntad pris�kning. F�rslaget inneb�r att l�gsta resp. h�gsta belopp h�js fr�n 890 till 935 kr. och I 790 till I 880 kr. per m�nad. Till f�ljd av uppr�kningen ber�knas utgiftema �ka fr�n 249,8 milj. kr. under inne�varande budget�r till.255,3 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

CSN f�resl�r atl s�v�l beloppen som inkomslgr�nsema f�r det extra till�gget justeras med h�nsyn lill f�rv�ntade pris- och l�ne�kningar. Enligt n�mndens f�rslag b�r inkomslgr�nsema h�jas med 5000 kr. och beloppen i extra till�gg h�jas fr�n nuvarande 220, 440 och 660 kr. per m�nad till 230, 460 och 690 kr. per m�nad. Trots de f�reslagna uppr�kningama ber�knas medelsbehovet minska fr�n 64,2 milj. kr. under innevarande budget�r lill 60,9 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Detta beror p� all antalet utbetalade till�gg f�rv�ntas minska ytterligare.

Till resekostnadsers�ttning f�r studerande vid statens skolor f�r vuxna har f�r innevarande budget�r anvisats 2 milj. kr. CSN ber�knar utgiften till samma belopp f�r budget�ret 1990/91.

CSN f�resl�r att statsbidraget lill l�nstrafikf�retagen f�r gymnasie�elevemas resor r�knas upp med fem procent fr�n 279,2 milj. kr. under innevarande budget�r till 293,2 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

N�r del g�ller studiehj�lp f�r utlandsstudier, f�resl�r n�mnden vissa sm�rre anpassningar av regelverket med h�nsyn till de f�r�ndrade regler som fr. o. m. den I januari 1989 har inf�rts f�r studiemedel f�r gymnasiala studier utomlands. I likhet med vad som redan g�ller f�r studiemedel f�resl�s s�ledes att studiehj�lp f�r studier utanf�r de nordiska l�ndema endast skall beviljas om den s�kande har varit kyrkobokf�rd i Sverige under de senaste tv� �ren och all studiehj�lp f�r utbildning i annal nor�diskt land endast skall beviljas f�r s�dan utbildning som �r st�lld under siatlig tillsyn. Den besparing p� 1 milj. kr. som ber�knas till f�ljd av dessa f�rslag b�r enligt n�mndens mening anv�ndas f�r en f�rst�rkning av inackorderingstill�ggen f�r yngre elever som studerar i annal nordiskt land. CSN f�resl�r vidare all n�mnden skall bemyndigas atl utf�rda n�r�mare f�reskrifter f�r till�mpningen av best�mmelsema f�r studiehj�lp utomlands.

CSN ber�knar del totala medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 2280,6 milj. kr. vilket inneb�r en �kning med 139,2 milj. kr. i f�rh�llande lill vad som anvisats f�r budget�ret 1989/90.

306


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Inledning����������������������������������������������������������������������������������������� ''- *

Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) skall enligt regeringens s�rskilda di�rektiv den 9 juni 1988 f�r den budgetperiod som infaller under �ren 1990/91 � 1992/93 prioritera f�r�ndringar av sludiehj�lpssystemet. St�rre oml�ggningar av regelsystemet b�r d�rf�r, enligt min mening, �verv�gas f�rst n�r resultatet av n�mndens f�rdjupade analys f�religger.

Studiebidrag, extra till�gg och inackorderingstill�gg

Jag ber�knar utgiften f�r studiebidrag till 1 669,2 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. I f�rh�llande till vad som anvisats f�r innevarande budget�r inneb�r detta en �kning med 123 milj. kr. �kningen beror dels p� att antalet elever i gymnasieskolan f�rv�ntas �ka och dels p� atl studiebidra�get fr.o.m. v�rterminen 1990 h�js fr�n 485 till 560 kr. per m�nad.

Inackorderingstill�gget syftar till att utj�mna ekonomiska skillnader mellan elever som g�r i skolan p� hemorten och elever som m�ste flytta fr�n f�r�ldrahemmet och inackordera sig p� annan ort f�r all kunna erh�lla �nskad utbildning. Ungef�r 30000 elever erh�ller inackorderings�till�gg per �r. Erfarenhetema visar all till�gget har en stor betydelse n�r del g�ller de studerandes m�jlighet atl v�lja utbildning. En av CSN genomf�rd unders�kning avseende h�sten 1988 visar t.ex. alt, i ett urval av elever som beviljats inackorderingstill�gg, 59% inte skulle ha vall utbildning p� annan ort om de inte hade beviljats inackorderingstill�gg. Av samma unders�kning framg�r att mer �n h�lften av eleverna har kostnader p� gmnd av inackorderingen p� ungef�r 1 500 kr. per m�nad. Inackorderings�till�gget utbetalas med ett belopp per m�nad som varierar med h�nsyn till avst�ndet till f�r�ldrahemmet. M�nadsbeloppet �r l�gst 890 kr. och h�gst I 790 kr. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�rjag atl till�gget r�knas upp med h�nsyn lill f�rv�ntade prisf�r�ndringar och tillslyrker d�rf�r CSN:s f�rslag om h�jning av till�gget till l�gst 935 och h�gst 1 880 kr. per m�nad. Till f�ljd av f�rslaget ber�knar jag en �kad utgift med 5,5 milj. kr. under budget�ret 1990/91. F�rslaget kr�ver �ndring av 3 kap. 7� studiest�ds-lagen (1973:349).

Det extra till�gget avser att underl�tta f�r elever fr�n familjer med s�rskilt svag ekonomi alt bedriva studier. Behovet av extra till�gg pr�vas med h�nsyn till det s. k. ekonomiska underlaget som i huvudsak utg�rs av f�r�ldramas och elevens inkomster. Med h�nsyn lill bl.a. minskad arbets�l�shet har antalet hush�ll med d�lig ekonomi minskat under de senaste �ren. Som en f�ljd h�rav har ocks� antalet elever som erh�llit extra till�gg minskat drastiskt. Antalet beviljningar har sedan budget�ret 1985/86 sjun�kit kontinueriigt fr�n 19 300 lill 10000 under budget�ret 1988/89.

F�r budget�ret 1990/91 b�r beloppen i extra till�gg och del ekonomiska
underlaget r�knas upp med h�nsyn
till f�rv�ntad pris- och l�neutveckling.
Jag tillstyrker d�rf�r CSN:s f�rslag om h�jning av till�gget lill 690, 460
resp. 230 kr. per m�nad. F�rslaget kr�ver �ndring av 3 kap. 11 � studie-����������������������������� 307


 


sl�dslagen. Vidare ber�knarjag all del ekonomiska underlaget b�r r�knas Prop. 1989/90:100 upp med 5 000 kr. Maximalt till�j kommer d�rigenom att beviljas om det Bil. 10 ekonomiska underlaget �r l�gre �n 65000 kr. medan inget till�gg alls beviljas i del fall underlaget �verstiger 105000 kr. Det ankommer p� regeringen att utf�rda n�rmare best�mmelser n�r det g�ller det ekonomis�ka underlaget. Med h�nsyn till den fortg�ende minskningen av antalet elever som erh�ller extra till�gg ber�knar jag alt utgiften under budget�ret 1990/91 minskar med 3,3 milj. kr. j�mf�rt med vad som anvisats under innevarande budget�r.

N�r det g�ller studiehj�lp f�r studier utomlands anser jag att best�mmel�serna b�r anpassas till vad som redan g�ller f�r studiemedel f�r gymnasiala studier utomlands. Som villkor for studiehj�lp i annat nordiskt land b�r d�rf�r g�lla att utbildningen �r st�lld under statlig tillsyn och att utbild�ningen �r minst tre m�nader l�ng. F�r att studiehj�lp f�r utbildning utanf�r de nordiska l�ndema skall utbetalas b�r g�lla som villkor atl eleven har varit kyrkobokf�rd i Sverige under de senaste tv� �ren. Jag ber�knar alt utgiften till f�ljd av dessa f�rslag minskar med I milj. kr. CSN har anm�lt sin avsikt att inom ramen f�r g�llande regler anv�nda denna summa f�r en f�rst�rkning av inackorderingstill�gget f�r elever som stude�rar i annat nordiskt land. Jag delar CSN:s uppfattning om att det �r viktigt att stimulera utbytet av elever p� gymnasial niv� mellan de nordiska l�ndema och vill s�ledes inte inv�nda mol n�mndens prioritering i delta h�nseende. Det b�r ankomma p� regeringen eller myndighet som regering�en utser att meddela n�rmare f�reskrifter f�r studiehj�lp vid utlandsstu�dier. F�rslaget kr�ver �ndring av 3 kap. 22 � studiest�dslagen.

Reseers�ttning och ers�ttning till l�nstrafikf�retagen f�r gymnasieelevernas resor

F�r resekostnadsers�ltning lill studerande vid statens skolor f�r vuxna i H�rn�sand och Norrk�ping ber�knarjag liksom CSN 2 milj. kr.

Alla elever som har minst sex kilometer till skolan har, enligt regeringens f�rordning (1983:599) om statsbidrag lill vissa elevresor, r�tt lill kost�nadsfria resor mellan hemmet och skolan. L�nstrafikf�relagen svarar f�r elevernas resor och erh�ller etl bidrag fr�n staten f�r �ndam�let. Systemet har inneburit betydande f�rdelar Fr�mst f�r studerande fr�n glesbygder d�r resekostnaderna utan statsbidraget skulle ha �kat drastiskt. CSN har under budget�ret 1988/89 inlett diskussioner med l�nstrafikf�retagen om att ing� i en f�rs�ksverksamhet som bl. a. inneb�r atl alla elever, s�ledes �ven de som har kortare v�g �n sex kilometer till skolan, erh�ller fria resor. Enligt CSN:s redovisning har flertalet l�nstrafikf�retag varit i huvudsak positiva till den f�reslagna utvecklingen av verksamheten. Tre f�retag har redan fr.o.m. den I juli 1989 slutit avtal med CSN om f�rs�ksverksamhet. Flertalet �vriga l�nstrafikf�retag vill forts�tta diskussionen med n�mnden och m�nga �r enligt CSN beredda alt p�b�rja f�rs�ksverksamhet fr. o. m. n�sta budget�r.

1 f�rra �rets budgetproposition anm�lde min f�retr�dare atl CSN avs�g
all utveckla ett system f�r kontantutbetalning av reseers�ttning i det fall
���������������������������� 308


 


n�got l�nstrafikf�retag inte skulle vilja delta i verksamheten. Jag har under��� Prop. 1989/90:100 hand erfarit att n�mnden avser att under v�ren 1990 inkomma till rege-���� Bil. 10 ringen med ett s�dant f�rslag.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag i enlighet med CSN:s f�rslag alt anslaget, med h�nsyn till f�rv�ntad kostnadsutveckling, beh�ver r�knas upp med 14 milj. kr. till 293,2 milj. kr.

Mina f�rslag till �ndringar av studiesl�dslagen finns samlade under anslaget Vuxenstudiest�d m. m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

6. att till Studiehj�lp m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 280 600000 kr.

F 4. Studiemedel m. m.

1988/89 Utgift 3138700000 1989/90 Anslag 2 107 000 000 1990/91� F�rslag�� 2 730000000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r studiebidrag enligt 4 kap. och r�nte�subventioner -f�r och avskrivning av studiel�n enligt 3, 4 och 7 kap. studiesl�dslagen (1973:349). �terbetalning av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag.

Fr�n anslaget betalas dessutom kostnader f�r avskrivning och inl�sen av vissa studiel�n med statlig kreditgaranti i enlighet med kung�relsen (1961:384) om avskrivning av l�n f�r studier eller p� gmnd av att l�ntaga�ren avlidit eller varaktig belalningsof�rm�ga intr�tt.

Centrala studiest�dsn�mnden

Centrala sludiesl�dsn�mnden (CSN) f�resl�r all n�mnden bemyndigas atl utf�rda n�rmare best�mmelser om utbetalning av studiemedel. N�mndens avsikt �r all successivt �verg� till en mtin med m�nadsvis utbetalning lill de h�gskolesluderande. Vidare f�resl�r n�mnden att medborgare i annal nordiskt land skall medges r�tt till svenskt studiest�d om han sedan minst tv� �r �r bosall och har n�ra familjeanknylning i Sverige.

Betr�ffande �terbetalning av studiemedel f�resl�r CSN en ny best�m�melse f�r fler�rigt uppskov. Vidare f�resl�s att �ven den som har �terbetal-ningsplikliga studiemedel enligt �ldre best�mmelser skall kunna f� upp�skov med studiemedelsavgiften om han uppb�r statligt studiest�d. CSN f�resl�r atl ans�kningstiden f�r slutlig avgift lidigarel�ggs tv� m�nader f�r atl �stadkomma effektivare mtiner mellan skaltef�rvaltningen och CSN. Slutligen beg�r CSN all nuvarande f�rs�ksverksamhet med uppb�rd av sludiemedelsavgifl f�rl�ngs under en tid av tv� �r.

CSN ber�knar f�r budget�ret 1990/91 utgiften till studiebidrag till
1 922,5 milj. kr. Del �r en �kning med 236,2 milj. kr. i f�rh�llande till
����������������������������������� 309


 


anvisat belopp f�r innevarande budget�r. �kningen beror p� basbelopps-���� Prop. 1989/90:100 f�r�ndringar och att CSN ber�knar all 4600 fler studerande kommer all���� Bil. 10 utnyttja studiebidrag budget�ret 1990/91.

Utgiften f�r r�ntesubventioner och avskrivningar ber�knar CSN kom�mer att �ka med 439,1 milj. kr. under budget�ret 1990/91 i f�rh�llande till innevarande budget�r. �kningen beror p� att CSN:s skuld hos riksg�lds-kontoret �kar.

CSN ber�knar det totala medelsbehovet under anslaget till 2 782,3 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Del inneb�r en �kning med 675,3 milj. kr. i f�rh�llande lill anvisat belopp f�r budget�ret 1989/90.

F�redragandens �verv�ganden

Antalet sludiemedelslagare har under en f�ljd av �r sjunkit kontinueriigt. Mellan budget�ren 1983/84 och 1987/88 minskade antalet med 20000 personer. Det nya studiemedelssystemet, som inf�rdes den I januari 1989, har nu bmtit denna ned�tg�ende ulveckiing. Under budget�ret 1988/89 har antalet sludiemedelslagare s�ledes �kat med ungef�r 5000. �kningen beror p� alt fler studerande p� eftergymnasial niv� uppb�r studiemedlens bidragsdel. L�neulnylljandel har emellertid minskal ytterligare p� s�v�l gymnasial som eftergymnasial niv�. F�r l�s�ret 1990/91 harjag ber�knat att ungef�r 166000 studerande kommer atl uppb�ra studiemedel.

�ven om erfarenhetema av det nya studiemedelssystemet i huvudsak har varit goda har �ven viss kritik f�rekommit. Kritiken har fr�mst g�llt reduceringsreglema. Kritiken har i huvudsak g�llt det f�rh�llandet att bidragsdelen reduceras f�re l�nedelen, all fribeloppen �r f�r l�ga, all del anses fel alt inkomst som intj�nats under juni r�knas till h�stterminen om den betalas ul efler den I juli och all de samlade marginaleffekterna av skall och sludiemedelsreducering hindrar de studerande all minska sin skulds�ttning genom extraarbete vid sidan om studiema.

Jag har f�rst�else f�r atl de samlade marginaleffektema av skall och
sludiemedelsreducering kan upplevas som k�nnbara. Del kan � andra
sidan h�vdas all studiemedelssystemet b�r vara s� konstmerat atl del inte
i alltf�r h�g grad inbjuder till arbete vid sidan om studiema eftersom della
kan medf�ra f�rl�ngda studietider och d�rigenom h�gre skulds�ttning. 1
sammanhanget b�r del, enligt min mening, beaktas all en studerande, som
lyfter fulla studiemedel och har inkomst av f�rv�rvsarbete upp lill fribe-
loppsgr�nsen, har en ekonomisk f�rtj�nst som genomsnittligt under �rets
tolv m�nader motsvaras av vad en f�rv�rvsarbetande har med en m�nads�
inkomst om ungef�r 10000 kr. i m�naden. D�rtill b�r l�ggas atl de stude�
rande har st�rre m�jligheter till bostadsbidrag och l�g daghemsavgift efter�
som studiemedel inte r�knas som inkomst i dessa sammanhang. Del kan,
med h�nsyn lill vad jag har n�mnt, knappast h�vdas all sludiemedelstagar-
na har en orimligt l�g ekonomisk standard. I sammanhanget b�r del ocks�
beaktas all de erfarenheter av del nya studiemedelssystemet, som centrala
sludiesl�dsn�mnden (CSN) har redovisat, h�nf�r sig enbart fr�n v�rtermi�
nen 1989. Del �r, enligt min bed�mning, inte l�mpligt atl f�resl� �ndrade
reduceringsregler med denna begr�nsade erfarenhet av del nya systemet. I
������������������������ 310


 


likhet med CSN anser jag mol denna bakgmnd all eventuella f�r�ndringar���� Prop. 1989/90:100 av reduceringsreglema b�r anst� till dess ytterligare kunskap har erh�llits���� Bil. 10 om hur de nu g�llande reglema fungerar.

Till studerande p� gymnasial niv� utbetalas studiemedlen m�nadsvis, medan studerande p� h�gskoleniv� f�r st�det utbetalat tv� g�nger per termin. Jag finner liksom CSN del vara befogal all �ven de h�gskoleslude�rande f�r sina studiemedel utbetalade m�nadsvis. D�rigenom ges m�jlig�heter till en f�rb�ttrad kontroll av att medlen inte betalas ut oriktigt och staten g�r dessutom relativt betydande r�nlevinster, eftersom utbetalning�ama till viss del g�rs senare under terminen �n vad som f�r n�rvarande �r fallet. Jag anser vidare att fr�gan om utbetalningamas storiek och f�rdel�ning under terminen fr�mst �r en administrativ fr�ga som del b�r ankom�ma p� CSN atl besluta i. N�mnden har anm�lt sin avsikt atl inf�ra ett system med m�nadsutbetalning f�r de h�gskolestuderande successivt f�r olika utbildningar efterhand som det finns administrativa f�mts�ttningar. CSN bed�mer all del finns stora m�jligheter atl rationalisera handl�gg�ningen av sludiemedels�renden genom en n�rmare samverkan med h�g�skolans administrativa system. En samverkan med studiedokumentations-systemen skulle t.ex. kunna medf�ra f�renklade mtiner vid pr�vningen av studieresultaten och vid hantering av studieintyg. Jag bitr�der mol denna bakgmnd CSN:s f�rslag att n�mnden b�r bemyndigas att besluta om antalet utbetalningar av studiemedel med inriktning p� all utbetalning b�r ske m�nadsvis. Del ankommer p� regeringen all utf�rda n�rmare besl�m�melser i fr�gan.

Enligt g�llande praxis kan utomnordiska medborgare f� r�tt till svenskt studiest�d enbart med h�nsyn till att de har familjeanknytning till svensk medborgare. Medborgare i annat nordiskt land har emellertid inte denna m�jlighet utan m�ste f�rv�rvsarbeta under en sammanh�ngande lidsperi�od om minsl tv� �r f�r atl f� r�ll lill svenskt studiest�d. Denna praxis utformades med h�nsyn till de uttalanden som Nordiska ministerr�det gjorde 1973 vid sin behandling av fr�gan om r�tt lill studiest�d i annal nordiskt land. De nordiska sludiesl�dsmyndigheterna har diskuterat den�na fr�ga och beslutat atl inom resp. land verka f�r all �ven nordiska medborgare skall kunna f� r�tt lill studiest�d f�r studier i ell annal nor�diskt land, om de �r bosatta d�r sedan minst tv� �r och har n�ra familjean�knylning lill medborgare i del landet. CSN f�resl�r atl till�mpningen av reglema f�r denna inneb�rd. CSN:s praxis m�ste givelvis ligga inom ramen f�r g�llande lag. Vad CSN har f�reslagit betr�ffande nordiska medborgare torde ligga inom den ramen. F�rslaget kr�ver s�ledes inte n�got vidare st�llningstagande fr�n mig.

Jag ber�knar kostnader f�r studiebidrag enligt 4 kap. studiesl�dslagen (1973:349) lill 1920 milj. kr. och kostnaden f�r r�ntesubventioner och avskrivningar till 810 milj. kr. Jag har d�rvid ber�knat all studiel�n kommer att utbetalas med sammanlagt ca 4 520 milj. kr. I della belopp inkluderas studiel�n som del av studiehj�lp resp. s�rskilt vuxenstudiest�d med 32,7 och 185 milj. kr.

Jag �verg�r nu till fr�gor om �terbetalning och �terkrav.

I det nya sludiel�nesystemet, som g�ller f�r studiemedel som uppb�rs��������������������������� 3 ] l


 


fr.o.m. den 1 januari 1989, har den som bedriver studier med studiest�d Prop. 1989/90:100 r�tt till uppskov med �terbetalningen under studietiden. Enligt de �ldre Bil. 10 �lerbetalningsreglema gmndas r�tlen lill uppskov med �terbetalningen emellertid p� det s. k. avgiftsunderlagets storlek. Om avgiftsunderlaget �r l�gre �n den s.k. avgiftsgr�nsen, som f�r 1989 �r 97 600 kr., f�r den �terbetalningsskyldige hell uppskov med �terbetalningen. I stort sett samt�liga av dem som bedriver studier med statligt studiest�d har inkomster som ligger l�ngt under avgiflsgr�nsen. Genom att knyta r�tten till uppskov med �terbetalningen till det faktum all studier bedrivs med statligt studie�st�d, f�r den som bedriver studier under endast en del av avgifls�rel r�tt lill uppskov under studietiden �ven om hans inkomst skulle komma att �versliga avgiftsgr�nsen under denna tidsperiod. Avgiften b�r d� best�m�mas med h�nsyn till studietidens l�ngd. D�ml�ver uppn�s en betydande f�renkling av mlinema f�r uppskovshanleringen. Jag tillstyrker mot den�na bakgmnd CSN:s f�rslag i denna fr�ga. Lagtekniskt b�r fr�gan l�sas s� atl i �verg�ngsbest�mmelsema till lagen (1988:877) om �ndring i studie�st�dslagen l�mnas ell bemyndigande f�r regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer att f�reskriva att prelimin�r och slutlig avgift inte skall tas ul under s�dan studietid som h�r n�mnts.

CSN har under de senaste �ren haft en kraftig �kning av antalet ans�k�ningar om uppskov med �terbetalningen. Denna utveckling h�nger fr�mst samman med att den s. k. �ktamakepr�vningen vid �terbetalning slopades fr.o.m. �r 1988. Under 1988 �kade antalet uppskovsans�kningar till CSN med n�stan 60000 lill ungef�r 150000. Det �r d�rf�r av stor betydelse att administrationen av ans�kningama sker p� ett s� rationellt s�tt som m�j�ligt. Enligt best�mmelsema i studiest�dslagen skall, n�r det g�ller studie�medel som har uppburits f�re den 1 januari 1989, ans�kan om uppskov g�ras varje �r f�r sig. Endast om den �lerbetalningsskyldige har en l�ngva�rig sjukdom eller om liknande orsak f�religger f�r CSN fatta beslut om fler�rigt uppskov. Samtidigt visar erfarenhetema att m�nga �terbelal�ningsskyldiga s�ker uppskov under flera �r i f�ljd utan alt s�dana omst�n�digheter f�religger. CSN har mot denna bakgmnd f�reslagit all det �ppnas en m�jlighet till fler�rigt uppskov med den prelimin�ra avgiften ocks� i annat fall �n d� sjukdom f�religger. Jag delar CSN:s uppfattning att det kan vara rationellt och arbetsbesparande att �ppna en s�dan m�jlighet.

Enligt nu g�llande regler kan uppskov med prelimin�r avgift medges om den �terbetalningsskyldige f�mtser alt hans inkomst under ett visst �r kommer att undersliga avgiftsgr�nsen. I s�dant fall skall alltid en s.k. slutlig avgift fastst�llas. Den slutliga avgiften ber�knas i efterhand med h�nsyn till bl. a. den taxerade inkomsten under avgifts�ret. Om den slutli�ga avgiften �verstiger den prelimin�ra avgiften skall den �terbetalnings�skyldige erl�gga s. k. kvarst�ende avgift saml dessutom en till�ggsavgift.

Enligt det f�rslag som CSN har l�mnat skulle uppskov s�lunda kunna
medges tills vidare, �ven om det inte f�r framtiden kunde f�mtses att
inkomstf�rh�llandena skulle vara s�dana att prelimini�r avgift blev obe�
h�vlig. D�remot skulle, enligt f�rslaget, ett uppskov tills vidare f�mts�tta
att den �terbetalningsskyldige f�r det f�rsta uppskovs�ret bed�mdes ha en
s� svag ekonomi att han enligt hittills g�llande regler kunde befrias fr�n
���������������������������� 312


 


den prelimin�ra avgiften f�r del �ret. F�r egen del finner jag den f�reslag- Prop. 1989/90:100 na l�sningen mindre tilltalande. Om man best�mmer sig f�r all den Bil. 10 ekonomiska utvecklingen f�r den �terbetalningsskyldige inte skall p�verka uppskovet, n�r ett s�dant v�l har beviljats, b�r m�jligheten att f� uppskov inte bero p� ekonomin det f�rsta �ret. Jag f�rordar i st�llet den l�sningen atl uppskov tills vidare b�r kunna beviljas direkt p� den gmnd att den �lerbetalningsskyldige har ans�kt om del.

Den som s�ker om uppskov tills vidare utan att ha s�dana inkomstf�r�h�llanden att han g�r fri fr�n avgift n�r den slutliga avgiften ber�knas, kommer atl f� betala inte blott slutlig avgift utan �ven till�ggsavgift. Uppskovet med den prelimin�ra avgiften torde d� inte medf�ra n�gon f�rlust f�r staten ulan snarare motsatsen. Det finns d� inte anledning alt hindra enskilda �terbetalningsskyldiga, som f�redrar att g�ra �terbetal�ningen direkt i form av slutlig avgift, fr�n att g�ra s�.

Det b�r dock inte inf�ras n�gon absolut r�tt att f� uppskov. F�reskriften b�r utformas s� alt medgivande, till uppskov kan l�mnas. CSN har d� m�jlighet alt att v�gra medgivande t. ex. i fall d� man kan anta atl den som s�kt uppskovet kan utnyttja det f�r att undandra sig �terbetalningsskyldig�het. Ett medgivande till uppskov b�r f�r enkelhets skull g�lla avgifter som f�rfaller till betalning efler del att beslutet har meddelats. S�dana delbetal�ningar, som har gjorts f�r det aktuella �ret redan d� beslutet meddelas b�r inte betalas tillbaka utan r�knas av p� den slutliga avgiften. Sedan ett medgivande om uppskov l�mnats b�r givelvis inte n�gon debitering av . prelimin�r avgift �ga mm.

Ett medgivande om uppskov b�r givetvis �terkallas om den �terbetal�ningsskyldige beg�r det. Vidare b�r CSN �terkalla medgivandet om den �lerbetalningsskyldige bos�tter sig i utlandet eller om det blir aktuellt att samordna betalningen av �terbetalningspliktiga studiemedel enligt �ldre regler och studiel�n som uppburits enligt nu g�llande regler.

En s�rskild fr�ga som CSN har v�ckt i anslutning till de f�reslagna reglema om uppskov med den prelimin�ra avgiften g�ller belalningsb�r-dan d� uppskovet upph�r. N�r uppskovet upph�r kommer den �lerbetal�ningsskyldige s�lunda all under ell och samma avgifis�r ha atl betala dels en slutlig avgift f�r f�rfluten lid, dels en prelimin�r avgift f�r innevarande �r. CSN har f�reslagit all m�jlighet inf�rs atl i s�dana sammanhang g�ra upp en avbetalningsplan.

Enligt min mening finns inte anledning alt g� s� l�ngt som till avbetal�ningsplaner. Del b�r i allm�nhet vara tillr�ckligt all betalningen av den prelimin�ra avgiften f�r spridas �ver en l�ngre tid �n som normalt st�r till buds. S�lunda b�r kunna medges att betalning g�rs upp till sex m�nader in p� f�ljande avgifts�r. Normalt betalas den prelimin�ra avgiften genom fyra delbetalningar. Den av mig f�reslagna l�sningen inneb�r i praktiken att f�rfallodagarna f�r envar av de fyra delbetalningarna f�r f�rskjutas upp till sex m�nader.

De lagbest�mmelser som kr�vs f�r genomf�rande av mina f�rslag b�r tas in i �verg�ngsbest�mmelsema lill lagen om �ndring i studiest�dslagen.

Enligt de �terbelalningsregler som g�ller f�r studiel�n, som beviljas
fr.o.m. den I januari 1989, best�ms det �rliga �terbetalningsbeloppet p�
����������������������������� 313


 


gmndval av den �lerbetalningsskyldiges sammanr�knade inkomst enligt Prop. 1989/90:100 senaste taxering. Taxeringsuppgiftema anv�nds ocks� vid fastst�llande av Bil. 10 slutlig avgift i det �ldre �terbetalningssyslemet. Rutinerna i det nya studie�l�nesystemet inneb�r att taxeringsuppgiftema �r tillg�ngliga f�r CSN unge�f�r tre m�nader tidigare j�mf�rt med vad som g�llde f�re �r 1989. Pr�v�ning av slutlig resp. prelimin�r studiemedelsavgift f�r �lerbetalningsplikti-ga studiemedel, som uppburits f�re �r 1989, kan d�rf�r g�ras vid en tidigare tidpunkt. Jag tillstyrker mot denna bakgmnd CSN:s f�rslag om att ans�kan om neds�ttning av prelimin�r avgift skall g�ras senast i oktober m�nad �ret efter avgifts�ret och atl slutlig avgift utan ans�kan pr�vas f�r den som inte erlagt prelimin�r avgift vid denna tidpunkt. F�rslaget kr�ver inf�rande av en ny �verg�ngsbest�mmelse till lagen om �ndring i studies�t�dslagen.

Sedan den 1 januari 1988 bedriver CSN en f�rs�ksverksamhet som har till syfte att f�rb�ttra servicen vid �terbetalning av studiemedel. CSN:s ambitioner �r bl. a. att skapa ett system f�r m�nadsinbetalning, f�rb�ttra f�mts�ttningarna f�r uppg�relser med l�ntagama om andra �lerbetal-ningsplaner �n m�nad och kvartal, till�la �terbetalning via bankgiro samt olika typer av autogiro. Regeringen har utf�rdat en s�rskild f�rordning (1987:1058) om f�rs�ksverksamhet vid uppb�rd av sludiemedelsavgifl. F�rordningen g�ller l.o.m. �r 1989. Med h�nsyn till att CSN beh�ver ytterligare tid p� sig att utveckla de relativt omfattande f�r�ndringar del h�r �r fr�ga om har regeringen den 7 december 1989 beslutat att f�rl�nga f�rs�ksverksamheten till utg�ngen av �r 1991.

Jag bed�mer att de f�rslag som jag har framlagt n�r det g�ller �terbetal�ning av studiemedel inte kommer alt medf�ra n�gra �kade kostnader f�r staten.

Mina f�rslag lill �ndring av studiesl�dslagen finns samlade under ansla�get Vuxensludiest�d m. m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

7. all till Studiemedel m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2730000000 kr.

F 5. Vuxenstudiest�d m. m.

1988/89 Utgift 1032240263 1989/90 Anslag 1245000000 1990/91 F�rslag��� 1465 800000

Fr�n anslaget betalas ulgifler f�r kortlidsstudiest�d, intematbidrag och s�rskilt vuxensludiest�d i form av vuxensludiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiest�dslagen (1973:349).

Fr�n anslaget betalas ocks� kostnader f�r statsbidrag till upps�kande
verksamhet p� arbetsplatser, m.m. Bidragsbest�mmelserna �terfinns i�������������������������������� 314


 


f�rordningen (1980:483) om statsbidrag lill upps�kande verksamhet p堠�� Prop. 1989/90: IOO
arbetsplatser, m.m.
���������������������������������������������������������������������������� Bil.lO

Vidare betalas fr�n anslaget kostnader f�r bidrag till centrala fackliga organisationer f�r planering av upps�kande verksamhet och gmndl�ggan�de utbildning av fackliga studieorganisat�rer samt f�r informaiion om vuxenstudiest�d m. m.

Fr�n anslaget betalas ocks� ulgifler f�r s�rskilt vuxensludiest�d f�r arbetsl�sa. Best�mmelsema �terfinns i lagen (1983:1030) om s�rskilt vux�ensludiest�d f�r arbetsl�sa.

Utgifterna under anslaget t�cks genom medel fr�n vuxenutbildningsav�giften.

Centrala studiest�dsn�mnden

Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) ber�knar utrymmet fr�n vuxenut�bildningsavgiften lill vuxensludiest�d m.m. och till administrationen av dessa st�d lill 1 379,9 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Av delta belopp f�resl�r CSN atl 41,5 milj. kr. reserveras f�r administrationskostnaderna. Resterande belopp, I 338,4 milj. kr., f�resl�r CSN avs�tts f�r vuxenstudie�st�d och statsbidrag till upps�kande verksamhet m. m. Del �r en �kning med 93,4 milj. kr. i f�rh�llande lill anvisade medel f�r budget�ret 1989/90. l.CSN f�resl�r atl 48 milj. kr. anvisas f�r statsbidrag lill upps�kande verksamhet p� arbetsplatser under budget�ret 1990/91.

2.      CSN f�resl�r alt 18 milj. kr. anvisas f�r planering m. m. av upps�kande verksamhet och utbildning av studieorganisat�rer saml informaiion om vuxenstudiest�d f�r budget�ret 1990/91.

3.      CSN f�resl�r att kortlidsstudiesl�del h�js fr�n 50 till 53 kr. per timme och atl inlernalbidragel h�js fr�n 250 till 270 kr. per dygn. F�r korttidss�tudiest�d och intematbidrag f�resl�r CSN all del anvisas 226 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

4.      CSN f�resl�r atl best�mmelserna om r�tlen atl �verklaga �ndras s� all de omfattar vuxenulbildningsn�mndernas samtliga beslut om s�rskilt vuxensludiest�d. F�r vuxensludiebidrag f�resl�r CSN all del anvisas 971,4 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

5.      CSN f�resl�r all 75 milj. kr. anvisas lill vuxensludiebidrag f�r arbetsl��sa under budget�ret 1990/91.

CSN har den 29 augusti 1989 redovisat erfarenheterna fr�n f�rs�ksverk�samhet med kollekliva ans�kningar om intematbidrag fr�n pension�rs-och handikapporganisationer.

CSN har vidare den 9 oktober 1989 �veri�mnat en rapport med en �versyn av det s�rskilda vuxenstudiesl�del.

Slutligen har CSN den 30 oktober 1989 l�mnat en redovisning av f�r�s�ksverksamhet med ell friare utnyttjande av resurserna f�r vuxensludie�st�d och upps�kande verksamhet p� arbetsplatser.

Vuxenulbildningsn�mnden i Kristianstads l�n har den 5 oktober 1989
och vuxenulbildningsn�mnden i Malm�hus l�n den 19 oktober 1989 in�
kommit med synpunkter p� en framlida l�nssludiesl�dsorganisalion.
�������������������������������� 315


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Vuxenulbildningsavgiflen������������������������������������������������������������������� '*"� "

Vuxenulbildningsavgiflen utg�r 0,27% av den totala l�nesumman. Jag ber�knar inkomstema fr�n vuxenulbildningsavgiflen lill 1 587 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

H�mt�ver skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgif�ten f�r budget�ret 1988/89 beaktas vid ber�kningen av den tillg�ngliga summan f�r budget�ret 1990/91. Slutregleringen ber�knas ge ett �verskott p� 90 milj. kr.

Jag f�rordar att anslaget C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet i sin helhet finansieras med medel fr�n vuxenutbildningsavgiften. Kostnadema h�rf�r ber�knarjag till 41,4 milj. kr., en �kning med 1,6 milj. kr.

Vidare f�rordar jag att den h�gre timers�ttningen vid gmndutbildning f�r vuxna (gmndvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�r�vux) samt gmndl�ggande svenskundervisning (gmnd-sfi) finansieras med medel fr�n vuxenulbildningsavgiflen. Kostnaden h�rf�r ber�knarjag pre�limin�rt till 58,3 milj. kr., en �kning med 3,3 milj. kr. Beloppet kommer att tas upp under anslaget F 6. Timers�ttning vid vissa vuxenutbildningar m.m., vilket, som jag senare kommer att redog�ra f�r, �r en utbrytnings-punkt i �rets budgetproposition och kommer att behandlas n�rmare i en s�rproposition v�ren 1990.

Slutligen f�rordar jag att 70 milj. kr. �verf�rs till anslaget C 4 Bidrag till studief�rbunden m. m.

Kostnaderna f�r centrala studiest�dsn�mndens (CSN) administration av st�den uppg�rlill 41,5 milj. kr., en �kning med 2,3 milj. kr.

Utrymmet f�r vuxenstudiest�d samt upps�kande verksamhet p� arbets�platser m. m. blir med h�nsyn till nyss n�mnda utgifter 1 465,8 milj. kr.

Gemensamma fr�gor

CSN har under h�sten 1989 kommit in med flera viktiga rapporter r�rande vuxensludiest�den. Det g�ller nyss n�mnda rapport med �versyn av del s�rskilda vuxenstudiesl�del, redovisningen av erfarenhetema fr�n f�r�s�ksverksamheten med kollektiva ans�kningar om intematbidrag fr�n pension�rs- och handikapporganisationer samt redovisningen av f�r�s�ksverksamheten med etl friare utnyttjande av resursema f�r vuxenstu�diest�d och upps�kande verksamhet p� arbetsplatser.

Samtliga rapporter inneh�ller mer eller mindre omfattande f�rslag till f�r�ndringar i nuvarande regelsystem kring vuxenstudiest�den. Det har inte varit m�jligt att bereda alla dessa f�rslag i s�dan tid att de har kunnat tas med i �rets budgetproposition.

H�sten 1989 tillsatte utbildningsdepartementet en arbetsgmpp f�r atl
diskutera korttidsstudiest�den och f�rdelningen av resurser till st�d, pla�
nering och utbildning samt upps�kande verksamhet med deltagande fr�n
arbetsmarknadens parter och CSN. Gmppen diskuterade bl.a. sv�righe�
terna att f� ett effektivt utnyttjande av resurserna f�r korttidsstudiest�d.
Vissa justeringar i g�llande regelsystem kan g�ras, men problemen �r i
������������������������������ 316


 


�vrigt av en s�dan art att gmppen bed�mde det som l�mpligare att de��� Prop. 1989/90:100
behandlades i en st�rre �versyn.
���������������������������������������������������������� Bil. 10

Del hittills bedrivna utredningsarbetet p� vuxenstudiest�dsomr�det vi�sar att det finns m�nga ol�sta fr�gor och problem kring vuxenstudiest�den och deras utnyttjande, liksom i gr�nsdragningen mellan vuxenstudiest�d och andra studiefinansieringsformer, t.ex. studiemedel och utbildnings�bidrag. H�mt�ver har jag i den inledande �versikten tagit upp en rad fr�gor som har att g�ra med vuxenutbildningens framtida utveckling. Jag anser det fmktl�sl att diskutera mera gmndl�ggande f�r�ndringar inom vuxenutbildningsomr�det utan att samtidigt ta upp fr�gor som r�r studie�finansiering. De �versyner, som nu g�rs eller planeras p� vuxenutbild�ningsomr�det, b�r s�ledes f�ljas upp av genomg�ngar av m�jlighetema f�r den enskilde att finansiera studiema.

Mot bakgmnd av vad jag ovan har anf�rt anser jag det som ytterst angel�get att ta ett mer samlat grepp p� vuxnas studiefinansiering. Jag avser d�rf�r alt senare �terkomma till regeringen med f�rslag om att tillkalla en s�rskild utredare f�r att g�ra en st�rre �versyn. �versynen b�r behandla inte bara vuxenstudiest�den, utan omfatta hela fr�gan om vux�nas studiefinansiering. I denna fr�ga har jag samr�tt med chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet.

I avvaktan p� denna �versyn l�gger jag i �rets budgetproposition fram mycket f� f�rslag till f�r�ndringar i g�llande regelsystem. Jag f�rordar ocks� att p�g�ende f�rs�ksverksamheter f�r forts�tta i avvaktan p� mer slutgiltiga st�llningstaganden. Det inneb�r, att f�rs�ksperioden med kol�lektiv ans�kan om intematbidrag f�r pension�rs- och handikapporganisa�tioner samt f�rs�ksverksamheten med ett friare resursutnyttjande av med�len f�r vuxenstudiest�d och upps�kande verksamhet f�ri�ngs, till utg�ng�en av kalender�ret 1991.

S�rskih vuxensludiest�d

Jag ber�knar att 1 098,8 milj. kr. av de medel som inflyter fr�n vuxenul�bildningsavgiflen kan avs�ttas till vuxenstudiebidrag. Det inneb�r en �k�ning med 208,3 milj. kr., varf�r jag r�knar med att ett �kat antal studeran�de skall kunna f� tillg�ng lill vuxensludiest�d under budget�ret 1990/91.

I �vrigt f�resl�rjag nu inga �ndringar i best�mmelserna kring det s�rskil�da vuxenstudiesl�del.

Kortlidsstudiest�d och intematbidrag

Jag f�rordar att 226 milj.kr. av de tillg�ngliga vuxenutbildningsmedlen avs�tts f�r korttidsstudiest�d och intematbidrag.

Jag f�rordar en h�jning av timbeloppet fr�n 50 till 53 kr. per timme och en h�jning av intematbidraget fr�n 250 till 265 kr. per dygn. F�rslagen f�mts�tter en �ndring i 5 kap. 5 � samt i 6 kap. 5 och 8�� studiest�dslagen (1973:349).

Jag f�rordar vidare att de best�mmelser i 5 kap. 3� studiesl�dslagen,
som reglerar antalet dagar eller timmar per dag eller vecka f�r vilka
����������������������������������� 317


 


korttidsstudiest�d f�r utg�, avskaffas. Efter f�rslag av CSN och under-��� Prop. 1989/90:100 handsdiskussioner med de fackliga organisationema, harjag kommit fram���� Bil. 10 lill all den typ av detalj reglerande besl�mmelser som �terfinns i nyss n�mnda lagparagraf inte fyller n�got rimligt syfte.

Medelsf�rdelning

Under anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 sammanlagt 1 465,8 milj. kr. tas upp. Dessa medel b�r f�rdelas enligt f�ljande uppst�llning:

milj.kr.

Upps�kande verksamhet p� arbetsplatser������������������������������������� 48

Planering av upps�kande verksamhet rn. m.������������������������������������ 18

Korttidsstudiest�d och intematbidrag���������������������������������������� 226

S�rskilt vuxenstudiest�d��������������������������������������������������� 1 098,8

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbetsl�sa����������������������������������������� 75

Summa�������������������������������������������������������������������� 1465,8

Jag f�rordar att anslaget i sin helhet skall finansieras med medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiflen.

Uppr�ttade lagf�rslag

De f�rslag jag nu har lagt fram under anslagen F 3. Studiehj�lp m. m. - F 5. Vuxensludiest�d m.m. kr�ver i fr�ga om studiesl�dslagen (1973:349) �ndring av 3 kap. 7, 11 och 22��, 5 kap. 3 och 5�� samt 6 kap. 5 och 8��. Vidare kr�vs all del i �verg�ngsbest�mmelsema till lagen (1988:877) om �ndring i n�mnda lag inf�rs tre nya punkter, 2 c �e.

I enlighet med vad jag har anf�rt under detta anslag samt under anslagen F 3. Studiehj�lp m. m. saml F 4. Studiemedel m. m. har inom utbildnings�departementet uppr�ttals f�rslag lill lag om �ndring i studiesl�dslagen.

F�rslaget b�r fogas till detta protokoll som bilaga 10.4.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

8.      anta f�rslaget lill lagom �ndring i studiest�dslagen (1973:349),

9.      godk�nna vad jag har fijrordat om f�rl�ngd f�rs�ksverksamhet med friare resursutnyttjande betr�ffande vuxenstudiest�den och med kollektiv ans�kan om intematbidrag f�r handikapp- och pen�sion�rsorganisationer,

 

10.        godk�nna att 1465 800000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbildningsavgiflen f�r budget�ret 1990/91 anv�nds f�r att finansiera anslaget,

11.        till Vuxensludiest�d m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 1465 800 000 kr.��������� 318


 


F 6. Timers�ttning vid vissa vuxenutbildningar������������������� Prop. 1989/90:100

17"��� A������� A������ ■■������� -������ A���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

F�redragandens �verv�ganden

Jag har tidigare under anslaget C 5. Undervisning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m. anm�lt alt fr�gan om en reformerad svenskundervisning f�r vuxna invandrare f�r n�rvarande bereds inom regeringskansliet med in�riktning p� att en proposition skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. Timers�ltningama vid gmndl�ggande svenskundervisning f�r invandrare, som finansieras under detta anslag, ber�rs ocks� av det p�g�ende bered�ningsarbetet.

Jag har bed�mt det som l�mpligt alt behandla hela anslaget om timer�s�ttningar i ett sammanhang, och f�rordar att hela ifr�gavarande anslag, inklusive de f�rslag som centrala sludiesl�dsn�mnden har l�mnat i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91, behandlas i nyss n�mnda proposition.

F�r innevarande budget�r har under anslaget anvisats ell belopp om 132 753000 kr. I avvaktan p� atl beredningen slutf�rs f�resl�rjag all anslaget f�rs upp med ett i f�rh�llande lill innevarande budget�r of�r�nd�rat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

12. atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Timers�tt�ningar vid vissa vuxenutbildningar f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell f�rslagsanslag p� 132 753 000 kr.

F 7. Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l

1988/89 Utgift��������� 94630000

1989/90 Anslag������ 104 587000 1990/91 F�rslag������� 17074000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r bidrag till h�lso- och sjukv�rd f�r h�gskolestuderande, st�d till produktion av studielilteratur f�r h�gskole�sluderande som �r synskadade, r�relsehindrade eller dyslektiker samt bidrag f�r reserabatler lill studerande.

Tillsynen �ver studerandeh�lsov�rden ut�vas av universitets- och h�g�skole�mbetet (UH�). Statsbidrag f�r verksamheten f�rdelas p� ber�rda h�gskoleenheter enligt best�mmelser som regeringen meddelar i regle�ringsbrev.

Statsbidrag f�r synskadades, r�relsehindrades och dyslektikers merkost�nader f�r studielilteratur vid h�gskolestudier disponeras av talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB). Regeringen meddelar i regleringsbrev hur medlen f�r anv�ndas.

Det ankommer p� regeringen att meddela n�rmare best�mmelser f�r
centrala sludiest�dsn�mndens disposition av medlen f�r rabattering av de
studerandes resor.
������������������������������������������������������������������������������������������������� 319


 


Universitets- och h�gskole�mbetet���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) f�resl�r att medlen f�r slude- **"� ' randeh�lsov�rd ut�ver pris- och l�neomr�kning r�knas upp med 59 000 kr. med anledning av att h�gskolan i Trollh�ttan/Uddevalla tillkommer den 1 juli 1990. UH� framh�ller att del �r angel�get atl vid pris- och l�neomr�k�ningen h�nsyn las till att kostnadema f�r studerandeh�lsov�rden till �ver�v�gande del utg�rs av avtalsbundna l�ner och sociala avgifter.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under innevarande budget�r har talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) p�b�rjat en f�rs�ksverksamhet, som syftar till att genom ny teknik ge h�gskolestuderande som �r synskadade tillg�ng till handb�cker, lexikon och uppslagsb�cker. F�r att slutf�ra f�rs�ksverksamheten, vilket ber�knas ske under budget�ret 1990/91, beg�r TPB ytterligare 0,5 milj. kr.

F�r att f�rb�ttra servicen lill yrkesverksamma synskadade beg�r TPB att 0,3 milj. kr. avs�tts till kostnader f�r produktion av studielitteratur som arbetstekniskl hj�lpmedel. D�rigenom skulle l�nsarbetsn�mnden kunna h�nvisa vissa arbetss�kande direkt till TPB vilket skulle f�rkorta v�nteti�den f�r den enskilde.

TPB f�r under innevarande budget�r best�lla s�dan produktion av stu�dielilteratur som f�rfaller till betalning f�rst under n�sta budget�r med ett belopp om h�gst 3,3 milj. kr. Biblioteket f�resl�r att ramen f�r s�dana best�llningar h�js till 3,6 milj. kr. att belasta budget�ret 1991/92.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar TPB det totala medelsbehovet f�r anslagsposten Produktion av studielilteratur f�r h�gskolestuderande som �r synskadade, r�relsehindrade eller dyslektiker till 9283 000 kr.

Centrala studiest�dsn�mnden

Med of�r�ndrade villkor f�r och omfattning av nuvarande raballsystem f�r studerandes resor ber�knar centrala studiest�dsn�mnden medelsbe�hovel f�r budget�ret 1990/91 till 89 milj. kr. vilket �r en �kning i f�rh�llan�de till anvisade medel f�r budget�ret 1989/90 med 4,2 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Studerandeh�lsov�rd

Inom ramen f�r 1989 �rs obligatorieulredning (U 1989:03) kommer kon�sekvenserna av ell eventuellt avskaffande av k�robligaloriel att analyseras bl. a. n�r det g�ller studerandeh�lsov�rden. Utredaren skall vidare, enligt direktiven (Dir. 1989:8), l�mna f�rslag till hur verksamheten l�mpligen skulle kunna organiseras. Utredaren ber�knas slutf�ra sitt arbete senast i oktober 1990.

Efter l�ne- och prisomr�kning ber�knar jag ett medelsbehov av
9424000 kr. f�r denna anslagspost under budget�ret 1990/91. Jag har
�������������������������������� 320


 


d�rvid tagit h�nsyn till att h�gskolan i Trollh�llan/Uddevalla tillkommer��� Prop. 1989/90:100
fr. o. m. den 1 juli 1990.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Talboks- och punktskriflsbiblioteket

Talboks- och punktskriflsbiblioteket (TPB) bedriver, med b�rjan under innevarande budget�r, ett projekt som har till syfte alt unders�ka i vilken m�n ny teknik kan anv�ndas f�r att underl�tta studier f�r synskadade h�gskolestuderande. Projektet ber�knas kosta totalt 2,5 milj. kr. Efter f�rslag fr�n regeringen i 1989 �rs budgetproposition anvisade riksdagen 2 milj. kr. f�r �ndam�let f�r budget�ret 1989/90. Jag anser det angel�get att TPB f�r resurser att slutf�ra projektet och f�resl�r s�ledes att ytterligare 0,5 milj. kr. b�r ber�knas som eng�ngsanvisning f�r budget�ret 1990/91.

Med h�nsyn till bristande personella resurser har TPB tvingats att i relativt stor utstr�ckning anlita externa redigerare f�r framst�llning av de h�gskolestuderandes studielitteratur. Kostnadema f�r dessa redigerare har betalats fr�n f�revarande anslagspost. Genom de f�rslag chefen f�r utbild�ningsdepartementet senare i dag kommer att l�mna belr�flfande ut�kning av antalet fasta tj�nster hos biblioteket r�knar jag med att behovet av externa konsulter kommer all minska i motsvarande omfattning. F�r detta �ndam�l samt f�r personalf�rst�rkning vid bibliotekets produktionsenhet b�r d�rf�r sammanlagt 265000 kr. �verf�ras fr�n f�revarande anslag till bibliotekets f�rvaltningskostnadsanslag (H 15).

Med h�nsyn till de l�nga leveranstidema f�r studielitteraturen f�r ifr�gavarande studerande f�resl�r jag att TPB bemyndigas att best�lla s�dan litteratur som f�rfaller till betalning f�rst under budget�ret 1991/92. Jag f�resl�r alt n�mnda bemyndigande b�r avse ett belopp om h�gst 3,6 milj. kr.

Jag �r inte beredd att bitr�da TPB:s f�rslag n�r det g�ller uppr�kning av anslagsposten med 300000 kr. f�r inl�sning av facklitteratur f�r synskada�de. De problem som biblioteket p�talar b�r, enligt min mening, kunna l�sas genom direkta �verl�ggningar mellan arbetsmarknadsstyrelsen och TPB. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r arbetsmarknadsdepar�tementet.

Efter pris- och l�neomr�kning ber�knar jag ett medelsbehov om 7650000 kr. f�r budget�ret 1990/91. Jag har d�rvid tagit h�nsyn till att kostnadema f�r produktion av studielilteratur till de aktuella studerande har understigit vad som anvisats med ungefar 2 milj. kr. under budget�ret 1988/89.

Reserabatler f�r studerande

Centrala studiest�dsn�mnden (CSN) har sedan budget�ret 1986/87 dispo�
nerat medel f�r rabatter av de studerandes resor. N�mnden har tr�ffat
�rliga avtal med statens j�mv�gar (SJ) som inneb�r alt de studerande
endast betalar halva priset vid resor p� SJ:s t�g och expressbussar. Avtalen
har inneburit en kraftig �kning av antalet rabattkort som har utnyttjats av
de studerande. Under �r 1987 k�pte drygt 93500 studerande rabattkort,
���������������������������� 321

21�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 10

R�ttelse: S. 331 h�gra spalten St�r: 4440000' resp. 234000 R�ttat till: 4000000'
resp. 674000 S. 332 not' St�r: Samtidigt--------------- anslagspost. R�ttat: Texten utg�r


medan motsvarande antal som erh�ll kort under Jr 1988 var 475000. Det���� Prop. 1989/90:100 �r, enligt min mening, sannolikt att denna �kning ocks� har medf�rt att SJ���� Bil. 10 har f�tt en �kad andel studerande bland sina resen�rer under de senaste �ren.

Under innevarande budget�r har CSN betalat 84,8 milj. kr. till SJ f�r studeranderabatter. I f�rh�llande till SJ:s totala persontrafikint�kter utg�r detta belopp ca 1,6 %.

Det samh�llsekonomiska l�get kr�ver en noggrann pr�vning av statens utgifts�taganden. N�r det g�ller de s�rskilda medel som hittills har anvi�sats f�r reserabatter b�r v�gas in att SJ numera har ett fullst�ndigt ekono�miskt ansvar f�r hela sin verksamhet och skall verka p� aflf�rsm�ssiga gmnder. Enligt min bed�mning har SJ:s trafikvolym �kat betydligt till f�ljd av studeranderabatten. Jag finner det mot denna bakgmnd inte motiverat f�r CSN att l�ngre l�mna n�got s�rskilt bidrag till SJ f�r stude�randerabatter. Det �r d�rf�r SJ som beslutar om studeranderabatter i framtiden. Med h�nsyn h�rtill har jag inte ber�knat n�gra medel f�r reserabatter f�r studerande under f�revarande anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

13.       medge att regeringen l�mnar talboks- och punktskriftsbiblio�teket det best�llningsbemyndigande om 3600000 kr. som jag har f�rordat,

14.       lill Bidrag tid vissa studiesociala �ndam�l f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 17 074000 kr.

F 8. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa l�rarutbildningar

1990/91 Nytt anslag (f�rslag) 119 600000'

' Anslaget omfattar utgiften f�r de utbildningsarvoden som tidigare har utbetalats under anslaget D 10 Utbildning f�r undervisningsyrken.

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r utbildningsarvoden till studerande vid folkh�gskoll�rarlinjen, handels- och kontorsl�rarlinjen, industri- och hantverksl�rarlinjen, v�rdl�rarlinjen och speciall�rarlinjen.

Centrala studiest�dsn�mnden

Regeringen uppdrog den 2 mars 1989 �t universitets- och h�gskole�mbetet
(UH�) att i samr�d med centrala studiest�dsn�mnden (CSN) l�mna f�r�
slag till �verf�ring av ulbetalningsansvaret f�r ulbildningsarvoden till
littera F. Studiest�d m. m. I uppdraget ingick ocks� att se �ver vissa �vriga
fr�gor t. ex. n�r det g�ller de studerandes r�tt till ers�ttning vid sjukdom
och regler f�r reducering av arvodet med h�nsyn till egen inkomst. UH�
har i samr�d med CSN i skrivelse den 10 oktober 1989 redovisat uppdra�
get till regeringen.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 322


 


UH� f�resl�r i samr�d med CSN att ansvaret f�r utbetalning av utbild- Prop. 1989/90:100 ningsarvoden �verf�rs till centrala studiest�dsn�mnden. Myndighetema Bil. 10 f�resl�r vidare en s�rskild lag och en f�rordning om utbildningsarvoden till studerande vid vissa l�ramtbildningar samt dessutom vissa f�r�ndring�ar av lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring, kommunalskattelagen (1928:370), taxeringslagen (1956:623), semesteriagen (1977:480), f�rord�ningen (1988:1196) med instmktion f�r studiemedelsn�mndema samt f�rordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning. Studerande vid en av UH� f�reslagen naturbmksl�rarlinje f�resl�s bli ber�ttigade till utbildningsarvode. Sammanlagt ber�knar UH�, mot bakgmnd av de f�r�slag som har l�mnats, medelsbehovet f�r utbildningsarvoden till 164506000 kr. under budget�ret 1990/91. Medlen f�resl�s anvisas under ett f�rslagsvis betecknat anslag.

F�redragandens �verv�ganden

Det finns enligt min mening goda sk�l f�r att �verf�ra ansvaret f�r utbetal�
ningen av utbildningsarvoden till centrala studiest�dsn�mnden (CSN).
F�mtom att vissa administrativa vinster b�r kunna g�ras genom utnytt�
jande av CSN:s utbetalningsmtiner, b�r vissa f�rdelar ocks� kunna uppn�s
���������������� /
n�r det g�ller samordning av regler och mtiner med �vriga studiest�d. De
best�mmelser som universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) och CSN har
f�reslagit har som f�rebild de regler som g�ller f�r s�rskilt vuxenstudie�
st�d. Med h�nsyn till att utbildningsarvoden, i likhet med vad som g�ller
f�r s�rskilt vuxenstudiest�d, i princip ers�tter en f�rlorad arbetsinkomst �r
det enligt min uppfattning naturligt att best�mmelsema f�r utbildningsar�
voden b�r vara likartade dem som g�ller f�r denna st�dform. Jag ber�knar
ingen �kad kostnad f�r staten betr�ffande dessa regelf�r�ndringar. Bered�
ningen av de mycket omfattande f�rfattningsf�rslag som myndighetema
har l�mnat �r emellertid tidskr�vande och jag avser d�rf�r att �terkomma
till regeringen med de lagf�rslag som b�r underst�llas riksdagen i denna
fr�ga. De nya best�mmelserna b�r g�lla fr. o. m. budget�ret 1990/91.

Jag har ber�knat ett medelsbehov med 119,6 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91. Jag har d�rvid utg�tt fr�n att ulbildningsarvoden �ven i forts�tt�ningen skall utbetalas till de studerandekategorier som tidigare erh�llit arvodet. Jag har ocks� tagit h�nsyn till den vidgade r�tlen lill utbildnings-arvode som riksdagen har beslutat om n�r det g�ller studerande vid den nya specialpedagcgiska p�byggnadsutbildningen, som inr�ttas fr.o.m. budget�ret 1990/91 (prop. 1988/89:4, UbU 7, rskr. 95). Medlen b�r i likhet med vad som g�ller f�r �vriga studiest�d utbetalas �ver ett f�rslags�vis betecknat anslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

15. att till Ulbildningsarvoden till studerande vid vissa l�ramtbild�ningar anvisa ett f�rslagsanslag p� 119 600000 kr.

323


 


G. Kulturverksamhet m. m.�������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Det kulturpoliliska utvecklingsarbetet

Som jag redovisade i f�rra �rets budgetf�rslag �r kulturen ett prioriterat omr�de i regeringens arbete under mandatperioden. Det tre�rsprogram f�r �kade kulturinsatser som redovisades i 1988 �rs regeringsf�rklaring � och som regeringen har �terkommit till i regeringsf�rklaringen h�sten 1989 -skall sammantaget omfatta resursf�rst�rkningar p� 300 milj. kr.

I fokus f�r utvecklingsarbetet sl�r ambitionen att f�rst�rka det regionala kulturlivet, f�rb�ttra de konstn�rliga yrkesut�varnas villkor och att stimu�lera kulturaktiviteter bland bam och ungdomar. Etl �vergripande m�l �r att bredda kulturintresset. F�r en mer utf�rlig presentation av utg�ngs�punkterna f�r detta utvecklingsarbete villjag h�nvisa till min redovisning i f�rra �rets budgetf�rslag (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 326-329).

Det p�g�ende reform- och utvecklingsarbetet har f�mtsatt �versyner och genomg�ngar av i stort sett hela kulturomr�det f�r att ta fram det underlag som erfordras. Takten i och inriktningen av de f�rslag till insatser p� kulturomr�det som regeringen kan presentera f�r riksdagen styrs i h�g grad av n�r �versynema redovisas och f�rslagen i dessa. �rets budgetf�r�slag gmndar sig i betydande utstr�ckning p� de f�rslag som har redovisats i tre s�rskilda studier om kulturens st�llning och villkor i hela landet, n�mligen rapportema (Ds 1989:36) Kultur i hela landet, (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet och kulturr�dets Studie av teatersiluationen i l�n ulan egen gmndbdoppsbaserad teaterverksamhet. Mina bed�mningar av f�rslagen i dessa rapporter har jag tidigare redovisat under avsnittet Kultur i hela landet.

Arkivutredningens bet�nkande (SOU 1988:11) �ppenhet och minne ber�r gmndl�ggande fr�gor inom arkivsektom. Bet�nkandet har remissbe�handlats. En proposition som omfattar f�rslag lill arkivlag samt principiel�la st�llningstaganden i ansvars- och organisationsfr�gor samt anslagsber�k�ningar ber�knas kunna f�rel�ggas riksdagen senast under febmari m�nad �r 1990.

Samekulturens st�llning har belysts i rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvre. Same kulluvra. Samisk kultur. Bed�mningar av f�rslagen har tidigare redovisats.

Fr�mjandet av bra barn- och ungdomskultur tillh�r en av de mest ange�l�gna uppgiftema inom tre�rsprogrammet. Samtidigt �r det ett omr�de d�r de operativa m�jlighetema f�r den statliga kulturpolitiken �r begr�nsade. Bam- och ungdomsfr�goma knyter i h�g grad an till de lokala f�rh�llande�na. F�r statens vidkommande har det hittills mest verksamma s�ttet att n� dessa gmpper varit genom skolan. Kultur i skola-projektet har i m�nga avseenden varit mycket framg�ngsrikt. Det �r emellertid angel�get att ocks� finna andra kompletterande former f�r att stimulera bams och ungdomars aktiva deltagande i kulturiivet. Jag har tidigare redovisat det arbete som p�g�r inom regeringskansliet inom detta omr�de samt sammanfattat insatsema f�r bam och ungdom i budgetf�rslaget.

Andra s�rskilda utredningar och �versyner som jag har haft anledning

324


 


att ta st�llning till i �rets budgetpr�vning �r kulturr�dets f�rslag dels om���� Prop. 1989/90:100 l�necentraler och dep�bibliotek, dels till ett handlingsprogram f�r konst-��� Bil. 10 bildningen. �ven sj�historiska museets f�rslag i fr�ga om kulturhistoriskt v�rdefulla segelfartyg behandlas. Jag �terkommer till dessa fr�gor i det f�ljande.

Vullurinslilulionemas forskningsbehov och den omst�ndigheten att fle�ra av dem representerar basresurser f�r forskningen har beaktats i de senaste forskningsproposilionema. I beredningen av 1990 �rs forsknings�proposition har d�rf�r ocks� ett antal institutioner p� kulturomr�det f�tt regeringens uppdrag att tillhandah�lla underlag. Jag avser d�rf�r att �ter�komma till kulturens forskningsfr�gor i n�mnda proposition.

I detta sammanhang finns det ocks� anledning att erinra om det s.k. l�nderf�rh�r som den svenska kulturpolitiken har genomg�tt under v�ren 1989 inom ramen f�r samarbetet inom Europar�det. En n�rmare redovis�ning av det underlagsmaterial som denna granskning har f�ranlett och de iakttagelser som framkommit ges senare.

Viktiga profilomr�den �r fortfarande under �versyn och underlag f�r f�rslag kan inte l�mnas f�rr�n tidigast till n�sta �rs budgetberedning.

En s�rskild utredningsman har tillsatts f�r att se �ver konstn�rernas arbets- och inkomstm�jligheter m.m. �versynen skall redovisas under v�ren 1990, vilket g�r det m�jligt att presentera f�rslag till samlade �tg�r�der i budgetpropositionen 1991. Efter samr�d med f�retr�dare f�r Konst�n�rliga och litter�ra yrkesut�vares samarbetsn�mnd (KLYS) har jag dock funnit anledning att redan i det budgetf�rslag som nu l�ggs fram f�resl� vissa f�rst�rkningar f�r konsln�rsgmpperna. Det b�r ocks� noteras att flera av mina f�rslag i �vrigt p� kulturomr�det inneb�r f�rb�ttringar av konstn�remas arbetsm�jligheter. I detta sammanhang villjag ocks� erinra om att regeringen under h�sten 1989 har uppdragit �t en s�rskild f�rhand�lingsman att f�rhandla med ber�rda upphovsmannaorganisationer om biblioteksers�ttningens gmndbelopp f�r budget�ret 1990/91.

Ambitionen att f�rb�ttra villkoren f�r de professionella konstn�rema b�r kunna kombineras med str�van att ocks� ge amat�rverksamheten st�rre bredd och h�gre kvalitet. Jag har redogjort f�r mina bed�mningar i denna fr�ga under avsnittet Kultur i hela landet.

Somjag anm�lde i 1989 �rs budgetproposition �r det synnerligen angel�gel att f� ett b�ttre grepp �ver vilka aktiviteter och arbetsmetoder som �r de mest eflfektiva n�r det g�ller att intressera nya grupper f�r kultur. Statens kulturr�d har regeringens uppdrag att ta fram ett underlag p� detta omr�de. Kulturr�det ber�knas redovisa sina iakttagelser under v�ren 1990. Det finns d�rf�r anledning att i n�sta budgetproposition �terkomma till en mer sammanh�llen redovisning av dessa viktiga fr�gor. Jag vill erinra om att jag redan i f�rra �rets budgetf�rslag f�rordade f�rst�rkning av resursema till kulturverksamheten i f�reningslivet och en mer framtr�dande roll f�r projektverksamheten med kultur i arbetslivet. �ven �rets budgetf�rslag inneh�ller f�rslag som syftar till att f�rst�rka den kulturella demokratin.

Kostnadsutvecklingen vid de stora opera- och teaterinstitutionerna f�re�
ter tecken som �r oroande. De senaste �rens budgetpr�vningar i regering������������������������� 325


 


och riksdag ger fog f�r delta p�st�ende. Jag har mol den bakgmnden funnit Prop. 1989/90:100 del angel�get att ta initiativ lill atl fr�gor r�rande de stora teatrarnas Bil. 10 ekonomi m. m. ses �ver. Regeringen har d�rf�r under h�sten 1989 p� mitt f�rslag tillkallat en s�rskild utredningsman med uppdrag alt bl. a. redovisa och analysera vilka faktorer som p�verkat och p�verkar kostnadsutveck�lingen inom teateromr�det, belysa hur produktivitetsutvecklingen har va�rit vid teatrarna samt redovisa vilka �tg�rder som har vidtagits f�r att f�rb�ttra produktiviteten. Utredningsmannen skall redovisa uppdraget i april 1991.

Enligt de utg�ngspunkter som g�ller f�r tre�rsprogrammet skall kultur�sektom �rligen under mandatperioden tillf�ras resurs�kningar om IOO milj. kr. Resurs�kningarna f�r budget�ret 1989/90 hade till betydande del karakt�ren av eng�ngsinsatser, vilket har gjort det m�jligt alt i detta budgetf�rslag ocks� genomf�ra omprioriteringar till andra viktiga insats�omr�den. Samtidigt har utrymmet f�r f�rslag till nya insatser i viss ut�str�ckning begr�nsats genom de avr�kningar som b�r g�ras med h�nsyn till riksdagens initiativ i samband med behandlingen av f�rslagen i bud�getpropositionen 1989.

Vissa insatser, bl. a. det �kade st�det till de regionala inslitulionema b�r f�rdelas p� tv� �r. D�rigenom skapas b�ttre f�mts�ttningar f�r de regiona�la huvudm�nnen att planera de �taganden som faller p� dem. Budgetf�r�slaget inneh�ller d�rf�r p� vissa punkter uttalanden om ambitioner som avser ocks� budget�ret 1991/92. Jag �terkommer senare med en mer detaljerad sammanfattning av f�rslagen p� kulturomr�det.

Som jag har framh�llit i flera av mina budgetf�redragningar under �ren m�ste en aktiv kulturpolitik underst�dja str�van till f�rnyelse av p�g�ende verksamheter och skapa utrymme f�r att pr�va nya id�er. Det �r n�dv�n�digt att v�ga ifr�gas�tta etablerade verksamheter som brister i kvalitet och i l�ngden kanske saknar ber�ttigande.

Det var bakgmnden till regeringens f�rslag i 1989 �rs budgetproposition att �stadkomma en st�rre r�relsefrihet inom budgetregleringen genom att sammanf�ra ett st�rre antal bidrags�ndam�l till kulturr�dets utvecklings�anslag och d�rigenom l�ta pr�vningen av dessa �ndam�l ske i friare for�mer. Jag vill i detta sammanhang framh�lla, att de av Europar�det utsedda granskama av den svenska kulturpolitiken i samband med det s. k. l�nder-f�rh�ret har anm�rkt, att den svenska statliga kulturbudgeten i en interna�tionell j�mf�relse �r mycket detaljerad och enligt deras uppfattning skapar en viss oklarhet mellan den politiska och den operativa niv�n.

Riksdagen har emellertid inte funnit anledning att f�r n�rvarande accep�tera en �verflyttning av vissa beslutsfunktioner till kulturr�det. Riksdagen har bl. a. anf�rt att inf�randet av den tre�riga budgetcykeln p� kulturomr�det kan utg�ra en gmnd f�r f�r�ndrad inst�llning i denna fr�ga.

I enlighet med riksdagens uttalande inneb�r d�rf�r budgetf�rslaget un�
der det s.k. utvecklingsanslaget i princip en �terg�ng till en redovisning
d�r regering och riksdag i detalj tar st�llning till ett antal bidrags�ndam�l.
Vissa sammanslagningar � ocks� i enlighet med riksdagens uttalande �
har dock gjorts. Utvecklingsanslaget f�r h�rigenom en utformning som
budgettekniskt inte �r helt tillfredsst�llande. Jag har dock gjort den be-
����������������������������� 326


 


d�mningen att ett sammanh�llet anslag underl�ttar en eventuell framlida���� Prop. 1989/90:100 stmkturomvandling n�r inf�randet av den tre�riga budgelcykeln g�r en���� Bil. 10 s�dan m�jlig. Jag �terkommer till dessa fr�gor vid min f�redragning under del ber�rda anslaget.

Sammanfattning av budgetf�rslaget p� kulturomr�det

Tyngdpunkten i budgetf�rslaget ligger p� insatser som syftar till att f�rsl�r�ka kulturens st�llning i hela landet, samtidigt som �tg�rderna ocks� skall medverka till atl f�rb�ttra situationen f�r barns och ungdomars deltagan�de i kulturlivet och f�rst�rka arbetsmarknaden f�r konsln�rsgmpperna. Ut�ver vad som redovisas h�r h�nvisar jag till min sammanfattning under inledningen till massmedier m. m.

S�lunda f�rordas att st�det till de regionala kulturinstitutionerna under' de tv� f�ljande �ren skall f�rsl�rkas med totalt ca 440 gmndbelopp, varav ca 200 gmndbelopp f�r n�sta budget�r och resten budget�ret 1991/92. F�rdelat p� de olika konstomr�dena inneb�r f�rslaget f�ljande.

L�nsteaterst�det �kar med 88 gmndbelopp samt d�mt�ver med 3,5 milj. kr. f�r insatser i l�n som saknar l�nsteater.

P� musikomr�det �kar st�det med totalt 75 gmndbelopp f�r symfonior�kestrar och 50 gmndbelopp f�r musikteater. Dessutom f�rordas en f�r�dubbling av st�det till arrangerande musikf�reningar.

L�nsmuseist�del �kar med totalt 225 gmndbelopp. F�r kulturmilj�om�r�det f�rordas �kade insatser med ca 12 milj. kr.

F�r Riksteatern f�rordas att statsbidraget skall �ka med 8 milj. kr. f�r bl.a. verksamheten vid Unga Riks och �kade insatser i landet. Tealem kommer dessutom att under innevarande budget�r tillf�ras eng�ngsbelopp genom f�rslag i till�ggsbudget.

Anslaget till de fria teater-, dans- och mimgrupperna b�r under tv��rspe rioden �ka med totalt 10 milj. kr.

F�r konstn�rsgrupperna � vars inkomst- och arbetsf�rh�llanden f�r n�rvarande �r under �versyn � f�rordas, f�mtom vad som f�ljer av d� f�rb�ttrade arbetsvillkor som ligger i f�rst�rkningen av institulionsstmk-luren m.m., en �kning av konstn�rsbidragen med 5 milj. kr., 13 nya inkomstgarantier och en fortsatt satsning p� Rikskonserters lansering av unga musiker. F�rhandlingar om biblioteksers�tlningen p�g�r. Statens st�d till etableringen av Dansens Hus fullf�ljs.

F�r att fr�mja ett fortsatt utvecklingsarbete r�rande barns och ungdo�mars kulturengagemang, amat�rkultur, konstpedagogik m.m. f�rordas f�rst�rkta resurser.

St�det till kulturverksamhet i f�reningslivet m. m. �kas med drygt 2 milj. kr.

En �rlig utvecklingsresurs om 10 milj kr. f�r de centrala ■ museerna
f�rordas och en h�jning av museernas anslag f�r bevakning. I �vrigt
f�rordas vissa f�rst�rkningar f�r naturhistoriska riksmuseet, medelhavs�
museet, arkitekturmuseet, statens musiksamlingar. Riksutst�llningar,
dansmuseet och arbetets museum. F�r Nordiska museet inneb�r budget-
�������������������������� 327


 


f�rslaget en m�jlighet alt h�va den ekonomiska kris som museet f�r��� Prop. 1989/90:100
n�rvarande befinner sig i.
������������������������������������������������������������������� Bil.lO

Bidragen till samisk kultur n�stan f�rdubblas. F�rslagen p� arkivomr�det redovisas i en s�rskild proposition under v�ren 1990.

F�r internationelll kulturutbyte f�rordas f�rst�rkningar som inneb�r �kade bidragsm�jligheter f�r Svenska institutet och kulturr�det. Vidare f�rordas f�rst�rkta resurser f�r bl. a. Svenskhemmet Voksen�sen i Norge och det svensk-finska kulturcentrcl Hanaholmen.

Vissa internationella kulturfr�gor

Under budget�ret 1988/89 har den svenska kulturpolitiken granskats inom ramen f�r Europar�dets arbete. Det har skett med utnyttjande av en f�r kulturomr�det ny metod, s. k. l�nderexaminalion, vilken l�nge till�mpats av OECD p� bl. a. utbildningsomr�det.

Granskningsarbetet g�r lill p� f�ljande s�tl. Europar�det f�rordnar fyra sakkunniga fr�n medlemsl�nderna till examinalorer. Det ber�rda landets regering l�mnar d�refter en skriftlig redog�relse f�r landets kulturpolitik. P� gmndval av den nationella redog�relsen och egna iakttagelser vid bes�k i landet utarbetar examinatorerna i sin tur en rapport. Denna bildar underlag f�r ett muntligt f�rh�r med f�retr�dare f�r det ber�rda landet inf�r Europar�dets kulturstyrelse.

F�rh�ret med Sverige �gde mm i Strasbourg den 20 juni 1989. Sveriges skriftliga redog�relse, examinatorernas redog�relse och en sammanfatt�ning av debatten i Strasbourg kommer inom kort att publiceras p� svens�ka.

Examinatorerna har bl. a. gjort f�ljande iakttagelser.

Sverige h�r till de fr�msta l�ndema i V�steuropa vad betr�flFar statligt st�d lill kulturen. Den ringa kontrollen av hur de statliga anslagen anv�nds har dock enligt examinatorema lett till sv�righeter all f�rverkliga vissa kulturpolitiska m�ls�ttningar bl. a. vad g�ller kvalitet och breddat publik�intresse. H�jningar av den konstn�rliga kvaliteten och ett mer eflfektivt publikarbele p� befintliga institutioner �r viktigare �n utbyggnaden av nya. Sverige har n�tt goda resultat n�r det g�ller att f�rst�rka kulturen i regionerna. Bland de regionala institutionerna finner man dock bildkons�ten otillr�ckligt representerad. Man efterlyser en st�rre �ppenhet mot kulturlivet i Europa, framf�r allt p� regional niv�. Sverige befinner sig i fr�msta ledet n�r det g�ller insatser f�r att f�rb�ttra konstn�remas villkor.

Statens kulturr�d fick i januari 1989 regeringens uppdrag att i samr�d
med svenska unescor�det, styrelsen f�r internationell utveckling (SIDA)
och Svenska institutet samordna de svenska insatsema inom ramen f�r
FN:s kultur�rtionde. Kultur�rtiondet omfattar perioden 1988 - 1997 och
syftar till att framh�lla den kulturella dimensionen i samh�llsutveckligen
och i samarbetet jordens l�nder emellan. UNESCO, som har det interna�
tionella samordningsansvaret f�r �rtiondet, har valt ul sex huvudomr�den
f�r projektverksamhet inom medlemsl�ndema. Dessa �r utvecklingens
kulturdimension, f�rh�llandet kultur �naturvetenskap�teknologi, kultur-
������������������������ 328


 


minnesv�rd, m�nniskan och mediasf�ren, deltagande i kulturiiv och sam-��� Prop. 1989/90:100
h�llsutveckling, konstn�rligt skapande och kreativitet.
����������������������������� Bil. 10

De svenska samordningsorganen skall senast den 1 september varje �r under �rtiondet l�mna en redog�relse till utbildningsdepartementet f�r vad som �stadkommits under det g�ngna verksamhets�ret. I den f�rsta redog�relsen, som avser perioden febmari - augusti 1989, framh�lls att arbetet i b�rjan m�ste inriktas p� att urskilja projektid�er som har m�jlig�heter att f�rverkligas med goda resultat. En gmndl�ggande f�mts�ttning �r att det finns en god jordm�n i Sverige f�r att g�ra insatser och att motsva�rande intresse finns i andra samverkande l�nder. En annan viktig f�mt�s�ttning �r att en finansiell bas f�r projekten finns hos i f�rsta hand de fyra samordnande organen. Ett t�nkbart sammanh�llande tema som har disku�terats �r det m�ngkulturella samh�llets problem och m�jligheter. Inom en s�dan sammanh�llande ram skulle det vara m�jligt att utveckla ett antal konkreta projekt med anknytning till kulturlivets olika delomr�den. Flera av projekten f�mts�tts ha bist�ndskarakt�r och utvecklas i samarbete med n�got eller n�gra l�nder i tredje v�rlden, men ocks� andra former av samverkan kan bli aktuella, t. ex. inom Norden eller mellan l�ndema kring �stersj�n. Samordningsgmppen t�nker sig ett aktivt samarbete med de svenska representantema f�r olika internationella specialorganisationer (s. k. NGO) p� kulturomr�det.

329


 


Allm�n kulturverksamhet m. m. Gl. Statens kulturr�d


Prop. 1989/90:100 BiL 10


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


17931851

18 339000

19 529000


Statens kulturr�d �r en central fijrvaltningsmyndighet inom kulturomr�det.

Enligt f�rordningen (1988:676) med instmktion f�r statens kulturr�d skall r�det f�lja utvecklingen inom kulturomr�det och ge ett samlat under�lag f�r den statliga kulturpolitiken samt bist� regeringen vid genomf�ran�det av denna. R�det handl�gger �renden om statliga bidrag f�r kulturell verksamhet och om andra statliga �tg�rder som r�r teater, dans, musik, konst, museer, utst�llningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och folkr�relser i den m�n s�dana �renden inte ankommer p� n�gon annan myndighet. R�det skall varje �r i anslutning till sin anslagsframst�llning g�ra en sammanfattande bed�mning av utvecklingen inom dessa delar av kulturomr�det och l�mna f�rslag till de �tg�rder som kan f�ranledas av bed�mningen.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

16995000

(11895000)

1344000

18339000

-1-1 114000

(-F�� 766000)

+���� 76000

H-1190000

Statens kulturr�d

 

 

Kulturr�det p�b�rjar innevarande budget�r ett tre�rigt huvudf�rslag. F�r de �terst�ende tv� �ren i perioden f�rordar kulturr�det att inga ytterligare nedsk�mingar g�rs p� r�dets anslag. Om huvudf�rslaget �nd� genomf�rs f�resl�s att det reduceras till totalt 3%. Konsekvensema av ett uttag av huvudf�rslaget blir att bidragsf�rdelningen och den information som �r knuten till den m�ste handl�ggas mer summariskt och att kvaliteten i arbetet f�rs�mras och s�kerheten i bidragsf�rdelningen �ventyras. (-183000 kr.)


F�redragandens �verv�ganden

Vid ber�kningen av den minskning av utgiftema f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av det inf�r budget�ret 1989/90 planlagda tre�riga rationalise�ringskravet, harjag beaktat de konsekvenser som myndigheten har redovi�sat. Rationaliseringskravet har d�iftr reducerats s� att minskningen upp�g�r till 36000 kr. Vidare harjag ber�knat medel f�r avgifter till statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministrationen.


330


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

I. till Statens kulturr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslags�anslag p� 19 529000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m.


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


23489319 90949000 96631000


Reservation


1961072


Fr�n detta reservationsanslag anvisas bidrag f�r skilda �ndam�l lill organisationer och institutioner p� kulturomr�det samt till visst intema�tionellt kultumlbyle.


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1.���� Till statens kulturr�ds disposition

 

 

 

f�r utvecklingsverksamhet

15656000

+4000000'

2.�� ���Bidrag till organisationer och insti-

 

 

 

tutioner inom kulturomr�det

 

 

 

2.1��� Centrala amat�r-

 

 

 

organisationer

3284000

+ 2071000

2.2�� Centrumbildningar

4338000

+

674000

2.3�� Folkparkemas central-

 

 

 

organisation f�r central

 

 

 

service m. m.

3883000

+

755000

2.4�� Folkets husf�reningamas

 

 

 

riksorganisation f�r

 

 

 

konstutst�llningar m. m.

1380000

+

655000

2.5��� Bygdeg�rdamas

 

 

 

riksf�rbund f�r

 

 

 

kulturverksamhet

256000

+

210000

2.6��� V�ra g�rdar f�r kulturverksamhet

108000

+

104000

2.7�� Riksf�rbundet Invandramas kul-

 

 

 

turcentrum

265000

+

11000

2.8�� Baltiska institutet

556000

+

22000

2.9�� Immigrantinstitutet f�r

 

 

 

arkiv- och dokumentations-

 

 

 

verksamhet

324000

+

13000

2.10 Svenska pennklubben

 

 

 

f�r g�ststipendium till

 

 

 

flyktingf�rfattare

78000

+

3000

2.11 Arrangerande

 

 

 

musikf�reningar

4153000

-4153000

2.12 Organisationer inom

 

 

 

bild- och formkonst-

 

 

 

omr�det m.m.

10171000'

+ 1107000

2.13 Zomsamlingama f�r

 

 

 

fastighetsunderh�ll

176000

+

7000

2.14 Till regeringens

 

 

 

disposition f�r verksam-

 

 

 

hetsbidrag till organisa-

 

 

 

tioner och institutioner

 

 

 

inom kulturomr�det

2270000

-2270000

3.���� Stiftelsen Drottningholms

 

 

 

teatermuseum f�r

 

 

 

f�rest�llningsverksamheten

 

 

 

vid Drottningholmsteatem

 

 

 

spels�songen 1990

4125000

+

215000


331


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


4.                   Stiftelsen Intemationella Vadstena-akademien f�r kurs-och f�rest�llnings�verksamheten

5.                   Dansens Hus

6.                   Marionetteatem f�r verksamheten

7.                   Kultur i arbetslivet

8.                   Bidrag till folkbibliotek

 

8.1              Ink�p av litteratur p� invandrar- och minoritetsspr�k

8.2              Vissa gemensamma �ndam�l i folkbibliotekens verksamhet

8.3              Lokal biblioteksverk�samhet

9.����� Bidrag till intemationellt
kulturutbyte

9.1             Till statens kulturr�ds disposition

9.2             Till Stiftelsen Svenska institutels disposition

9.3             Svenska f�reningen Norden

9.4             Svenskhemmet Voksen�sen A/S

9.5             Svensk-norska samarbetsfonden f�r stipendier f�r vistelse vid Svenskhemmet Voksen�sen

9.6             Hanaholmens kulturcentrum f�r Sverige och Finland

9.7             Intemational Amateur Theatre Association f�r verksamhet vid kansliet i K�penhamn

10.���� Till regeringens disposition


 

865000

+ +

60000 4261000

172000 7000000

+ +

602000 280000

2273000

+

91000

994000

+

40000

6523000

+

261000

2640000

+

606000

(909000)"

+

1454000

(4753000)"

+

4991000

(3896000)'

+

4591000

(192000)' (584000)'

+���� 202000 +��� 663000

19459000 90949000

+���� 105000 -15949000

+ 5682000


 


' Medlen f�r museemas utvecklingsverksamhet f�resl�s i forts�ttningen st�llas till kulturr�dets disposition under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�ll�ningar och samlingar m. m. Anslagsposten minskar d�rf�r med 2 milj. kr. Den reella �kningen av anslagsposten �r dock 6 milj. kr.

�Medlen till arrangerande musikf�reningar f�resl�s i forts�ttningen utg� fr�n ansla�get Bidrag lill fria teater-, dans- och musikgrupper m. m.

■* Medlen har f�r budget�ret 1989/90 anvisats under f�ljande anslagsposter:

2.7�� Stiftelsen Gerlesborgsskolan������������������������������������������������� 707000

2.13         Konstfr�mjandet���������������������������������������������������������������� 5401000

2.14   Sveriges konstf�reningars riksf�rbund������������������������������ 1 800000

2.15         Grafiska s�llskapet��������������������������������������������������������������� 271000

2.16         F�reningen f�rnutida svenskt silver��������������������������������������� 340(X)

2.17         F�reningen Svensk form���������������������������������������������������� 1167 000

2.18         F�reningen Handarbetets v�nner������������������������������������������ 200000

2.19         Eskilstuna kommun f�r Svenskt bambildarkiv���������������������� 108 000

2.20   Konslhanlverkskooperativ��������������������������������������������������� 483000

" Medlen har f�r budget�ret 1989/90 anvisats under anslaget H 1. Kulturellt utbyte med utlandet.

' Medlen har f�r budget�ret 1989/90 anvisats under anslaget H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet m. m.


332


 


Statens kulturr�d���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1 Tid kulturr�dets disposition f�r utvecklingsverksamhet�������������������������� ""��� "

Kulturr�det har lagt fram ett samlat program f�r f�rnyelse av konstbild-ningsarbetet och f�resl�ratt 5 milj. kr. st�lls till r�dets f�rfogande under en tre�rsperiod f�r olika initilativ och id�er inom konslbildningsomr�del. Vidare f�resl�s en �kning med I milj. kr. f�r samiska kultur�ndam�l, 500000 kr. f�r �kat st�d lill olika invandrarkuUurer, 2 milj. kr. f�r bam-och ungdomskultur samt I milj. kr. f�r verksamhetsutveckling inom folk�bibliotek, totalt 9,5 milj. kr. D�mt�ver ber�knas 939000 kr. som kompen�sation f�r pris�kningar.

2.1 Centrala amal�rorganisationer

Kulturr�det anser det angel�gel att �ka bidragen till de centrala amat�ror�ganisationema. Kulturr�det f�resl�r f�r budget�ret 1990/91 att anslagspos�ten �kas med totalt 2 207000 kr. varav 257000 kr. �r kompensation f�r pris�kningar, I milj. kr. �r �verf�ring fr�n anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgmpper f�r amat�rteater och 950000 kr. avser f�rst�rkt verksamhet.

2.2 Centrumbildningar

Kulturr�det f�resl�r en h�jning av bidraget till centmmbildningar med 1406000 kr., varav 1 100000 kr. avser f�rst�rkt verksamhet. I denna summa ing�r en �kning med 300000 kr. f�r daglig tr�ning f�r frilansdansa-re att delas mellan verksamheten i Stockholm och G�teborg samt med 200000 kr. med h�nsyn till atl nyetablering av centmmbildningar v�ntas ske budget�ret 1989/90. 306000 kr. avser priskompensation.

2.3�2.6 Folkparkernas centralorganisation. Folkels husf�reningarnas riksorganisation. Bygdeg�rdarnas riksf�rbund. V�ra g�rdar

F�r den kulturverksamhet m. m. som dessa organisationer bedriver f�re�sl�r kulturr�det en sammanlagd �kning med 3137000 kr. Bidraget lill Folkparkemas centralorganisation f�resl�s �kas med 1 233 000 kr., varav 1 milj. kr. f�r att �terst�lla niv�n p� bidraget samt f�r alt fr�mja fortsatt satsning p� kultur f�r bam och ungdom, till Folkets husf�reningarnas riksorganisation med 1083000 kr., varav 1 milj. kr. avser f�rst�rkning av verksamheten, till Bygdeg�rdamas riksf�rbund med 515000 kr. samt till V�ra g�rdar med 306 000 kr.

2.7 Riksf�rbundet Invandrarnas kulturcentrum

Kulturr�det f�resl�r en h�jning av anslaget med 16000 kr. som kompensa�
tion f�r pris�kningar.���������������������������������������������������������������������������������������������� 333


 


2.8Baltiska institutet������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

En h�jning av anslaget med sammanlagt 233000 kr. f�resl�s, varav 33000 kr. utg�r kompensation f�r pris�kningar.

2.9 Immigranlinsliiutel

Immigranlinstitutet erh�ller bidrag f�r sin arkiv- och dokumentations�verksamhet. Kulturr�det f�resl�r h�r en h�jning av anslaget med 19000 kr. som kompensation f�r pris�kningar.

2.10 Svenska pennklubben

Svenska pennklubben erh�ller bidrag f�r g�ststipendium till flyklingf�rfat-tare. H�r f�resl�s en �kning med 5000 kr. som kompensation f�r pris�k�ningar.

2.11 Arrangerande musikf�reningar

Kulturr�det f�resl�r att detta anslag flyttas till en ny anslagspost f�r bidrag till fria musikgmpper och arrangerande musikf�reningar.

2.12 Organisationer inom bild- ochformkonstomr�del m. m.

Kulturr�det f�resl�r alt de under denna anslagspost sammanf�rda bidrags-mottagarna f�r kompensation f�r inlr�flFade pris�kningar med sammanlagt 585000 kr. I �vrigt f�resl�s f�rst�rkningar enligt f�ljande:

Bidraget till Gerlesborgsskolan f�resl�s h�jt med 200000 kr., till Konst�fr�mjandet f�r stiftelsens konstbildande verksamhet med 463000 kr., till Sveriges konstf�reningars riksf�rbund med 200000 kr., till Grafiska s�ll�skapet f�r marknadsf�ringsinsatser med 300000 kr., till F�reningen f�r nutida svenskt silver med 30000 kr., lill F�reningen Svensk form f�r fr�mst ut�kat st�d till Form/Design Center i Malm� med 700000 kr., till konst-hantverkskooperaliven med 400000 kr. och lill Eskilstuna kommun f�r Svenskt barnbddsarkiv med 80000 kr.

R�del �terkommer d�ml�ver med f�rslaget om ett �rligt verksamhels-bidrag till Skulpt�rf�rbundel om 50000 kr. samt f�resl�r slutligen all 400000 kr. anvisas f�r st�d till experimentella ulsl�llningsprojekt i konsl-n�rsdrivna gallerier.

Konstfr�mjandet, Sveriges konstf�reningars riksf�rbund och Konstn�rer�nas riksorganisation har i en gemensam skrivelse f�reslagit inr�ttandet av en central f�reningsfond p� 3 milj. kr., att anv�ndas f�r utbetalning av utst�llningsers�ttning till konstn�rer. Skrivelsen har �verl�mnats till ut�redningen (U 1989:6) ang�ende �versyn av de statliga insatsema f�r all f�rb�ttra konsln�rsskapels villkor.

2.13 Zornsamlingarnaf�r fastighetsunderh�ll

Kulturr�det f�resl�r ej n�got bidrag till Zomsamlingama under denna

delpost f�r budget�ret 1990/91.��������������������������������������������������������������������������������� 334


 


3 Stiftelsen Drottningholms tealermuseum��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Stiftelsen erh�ller 4 125000 kr. f�r f�resl�llningsverksamhelen vid Droit-���� ''-� ningholmsteatern spels�songen 1989. F�r verksamheten under s�songen 1990 f�resl�r kulturr�det en uppr�kning av anslaget med 248000 kr. som kompensation f�r pris�kningar.

4 Stiftelsen Internalionella Vadslena-akademien

Stiftelsen erh�ller budget�ret 1989/90865000 kr. f�r sin kurs- och f�re�st�llningsverksamhet. Kulturr�det f�resl�r att bidragei till stiftelsen h�js med 52 000 kr. som kompensation f�r pris�kningar.

6������������ Marionetteatem

Till Marionetteatem har under budget�ret 1989/90 statsbidrag utg�tt med 550000 kr. f�r teaterverksamhet och med 172000 kr. f�r museiverksam�het. Kulturr�det f�rordar att statsbidragen till Marionetteatems f�rest�ll�ningsverksamhet och dess museiverksamhet samlas under en och samma anslagspost och f�resl�r en �kning av anslagsposten med 100000 kr. som �kat bidrag till f�rest�llningsverksamheten och 43 000 kr. som kompensa�tion f�r pris�kningar.

7������������ Kultur i arbetslivet

Fr�n denna anslagspost utg�r bidrag till kulturverksamhet p� arbetsplatser (projektverksamhet), Rikssk�debanan saml arbetsplalsbibliotek. Kultur�r�det f�resl�r en �kning av anslagsposten med 1 milj. kr. i f�rsta hand f�r ytteriigare utbyggnad av arbetsplatsbibliotek samt med 420000 kr. som kompensation f�r pris�kningar.

8 Bidrag tid folkbibliotek

Kulturr�det f�resl�r kompensation f�r pris�kningar med 136000 kr. f�r bidraget till ink�p av litteratur p� invandrar- och minoritetsspr�k, vilket i huvudsak f�rdelas till l�necentraler och l�nsbibliotek, med 60000 kr. f�r bidragei till vissa gemensamma �ndam�l i folkbibliotekens verksamhet, vilket bl.a. avser bidrag till Tornedalens bibliotek. Sigtunastiftelsens klipparkiv, bokbuss i norra gr�nsomr�det och biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet, samt med 391000 kr. f�r bidraget till lokal biblio�teksverksamhet.

9.1 Tdl statens kulturr�ds disposition

Kulturr�det f�resl�r en �kning med 5 158000 kr., varav 5 milj. kr. som
f�rst�rkning av st�det f�r att t�cka de snabbt v�xande bidragsbehoven f�r
internationellt kultursamarbete och 158000 kr. som kompensation f�r
pris�kningar.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������� 335


 


5 F�reningen f�r uppr�ttandet av Dansens Hus������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


F�reningen beg�r f�r budget�ret 1990/914 410000 kr. till verksamheten vid Dansens Hus.


Bil. 10


9.2 Stiftelsen Svenska institutet

Institutet f�resl�r att medlen till institutets disposition f�r intemationellt kultumlbyle �kas med 1 milj. kr.

9.3 Svenska f�reningen Norden

F�reningen f�resl�r f�ljande �kningar av bidraget till f�reningen, n�mli�gen till f�reningens allm�nna verksamhet med 600000 kr. och till kultur-och utbildnings�ndam�l med 1028000 kr.

Norrbottenskretsen av f�reningen f�resl�r att bidraget till kretsens kurs�verksamhet �kas med sammanlagt 169000 kr.

9.4 Svenskhemmet Voksen�sen A/S

Styrelsen f�r Svenskhemmet Voksen�sen beg�r f�r verksamheten budget��ret 1990/91 en �kning av anslaget med sammanlagt 334000 kr.

9.5 Svensk-norska samarbetsfonden

Fondstyrelsen anh�ller om en �kning av bidragei till stipendier f�r vistelse vid Svenskhemmel Voksen�sen med 108000 kr.

9.6 Hanaholmen � kulturcentrum f�r Sverige och Finland

Hanaholmen - kulturcentmm f�r Sverige och Finland anh�ller om anslag f�r sin verksamhet budget�ret 1990/91 fr�n svenska staten med 680000 kr.

9.7 Amat�rteaterns riksf�rbund

Riksf�rbundet anh�ller om ett �rligt bidrag om 105 000 kr. f�r svenskt st�d till verksamheten vid sekretariatet f�r Intemational Amateur Theatre As�sociation, lATA. Sekretariatet �r f�rlagt till K�penhamn.

F�redragandens �verv�ganden

Anslagsstrukluren

Jag har i min inledande f�redragning kommenterat fr�gan om stmkturen
p� detta anslag. Som jag d�r anf�rde b�r anslaget f�r budget�ret 1990/91
ha i huvudsak samma utformning som innevarande budget�r. Dock har
vissa f�r�ndringar gjorts. Under anslagsposten Bidrag till intemationellt
kullumtbyte ber�knas bidraget till Svenska institutet f�r bidrag till inter�
nationellt kultumlbyle och bidragen till Svenska f�reningen Norden samt
�������������������������� 336


 


bidragen till Svenskhemmet Voksen�sen, Svensk-norska samarbetsfonden Prop. 1989/90:100 f�r stipendier vid Svenskhemmet Voksen�sen, Hanaholmen - kulturcent- Bil. 10 mm f�r Sverige och Finland, vilka tidigare ber�knats under litterat Inter�nationellt kulturellt samarbete, anslagen Kulturellt utbyte med utlandet och Bidrag till svenska institut i utlandet. Vidare har ett nilt �ndam�l tagits upp under anslagsposten, n�mligen bidrag till Intemational Amateur Theatre Association f�r verksamhet vid kansliet i K�penhamn. Dessutom har �ndam�l inom omr�det bildkonst, konsthantverk m. m. f�rts samman till en gemensam delpost ben�mnd Organisationer inom bild- och form-konstomr�det m.m., som kulturr�det b�r f�rdela. Bidragen till Mario�netteatems f�rest�llningsverksamhet och dess museiverksamhet har f�rts upp under en gemensam anslagspost. Slutligen har bidragen till olika �ndam�l inom folkbiblioteken f�rts samman under en anslagspost men med bibeh�llen uppdelning p� de s�rskilda delpostema.

Kulturr�dets resurser f�r utvecklingsarbete

Kulturr�dets dispositionsmedel f�r utvecklingsverksamhet inom kultur�omr�det utg�r en synnerligen angel�gen strategisk resurs inom den statliga kulturpolitiken. Mot bakgmnd av att en s� dominerande andel av de statliga kulturanslagen �r bundna till best�mda �ndam�l representerar dessa medel en m�jlighet att fortl�pande pr�va det nya och d�rmed stimulera till utveckling och f�myelse i en kulturverksamhet, som alltid l�per risken atl stagnera och fastna i inmtade m�nster. Den kraftiga h�jningen av denna fria resurs, som genomf�rdes f�r n�gra �r sedan, hade just den bevekelsegmnden. Det var ocks� motivet bakom regeringens f�rslag i 1989 �rs budgetproposition att vidga ramama f�r ompr�vningar. Riksdagen ans�g sig emellertid d� inte kunna st�dja detta utvecklingsarbe�te.

1 mina tidigare f�redragningar om bam- och ungdomskulturens utveck�lingsm�jligheter och behovet att f�rst�rka kvaliteten i amal�rverksamhe�ten harjag betonat n�dv�ndigheten att f�rst�rka insatsema p� dessa omr�den. Senare i min f�redragning kommer jag att redovisa ett utredningsar�bete som kulturr�det har utf�rt om konstbildningsarbetet. Jag kommer d� atl f�rorda insatser f�r att f�rst�rka detta arbete.

De omr�den som jag h�r har ber�rt �r av den karakt�ren att de inte b�r markeras som s�rskilda budgetposter, som regering och riksdag skall ta st�llning till. De ligger naturligt inom det utvecklingsansvar som kulturr�det b�r t�cka genom sina fria resurser. Det �r d�rf�r heller inte menings�fullt att exakt ange hur stora insatser som b�r g�ras inom resp. omr�de. Det b�r ankomma p� kulturr�det att avg�ra detta.

Kulturr�dets utvecklingsanslag uppg�r f�r n�rvarande till drygt 15,5
milj. kr. Som jag tidigare har n�mnt �r den nuvarande niv�n i h�g grad
fmkten av f�rst�rkningar under de senaste �ren, betingade av bl.a. beho�
vet av att �ka insatsema inom bam- och ungdomskulturen. Skall kulturr�
det ha reella m�jligheter att f�rst�rka sitt engagemang s�v�l inom detta
omr�de som inom andra sektorer som jag har ber�rt b�r niv�n h�jas
��������������������������������� 337

22�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10 R�ttelse: S. 338 rad 3-5 Radema utg�r


ytterligare. Jag har d�rf�r r�knat med att anslaget n�sta budget�r, inkl.���� Prop. 1989/90:100
sedvanlig prisomr�kning, skall �ka med 6 milj. kr.
������������������������������������� Bil. 10

Under kulturr�dets utvecklingsanslag har sedan ett antal �r tillbaka ber�knats medel ocks� f�r utvecklingsverksamhet vid de centrala museer�na. Dessa medel b�r i forts�ttningen ber�knas under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m. m. Jag �ter�kommer till denna fr�ga vid min anm�lan av det anslaget, varvid jag ocks� kommer atl f�resl� betydande f�rst�rkningar av denna resurs. Som en f�ljd av denna oml�ggning b�r kulturr�dets dispositionspost under f�reva�rande anslag minska med 2 milj. kx.


Kulturverksamhet i f�reningslivet m. m.

I budgetf�rslaget f�r innevarande budget�r fanns upptagna f�rst�rkningar av bidragen lill organisationer och institutioner inom kulturomr�det. Efter riksdagsbehandlingen st�lldes vissa av dessa resurser till regeringens dispo�sition och f�rdelades genom s�rskilt regeringsbeslut. F�r n�sta budget�r b�r det - i enlighet med riksdagens uttalande - ankomma p� riksdagen att slutligt ta st�llning till medelsdispositionen. Jag har beaktat detta i mina f�rslag under detta anslag. Till f�ljd h�rav b�r n�gon s�rskild an�slagspost till regeringens disposition f�r detta �ndam�l inte ber�knas. Regeringen b�r dock liksom tidigare disponera vissa medel f�r mer all�m�nna kullur�ndam�l. Jag �terkommer senare i min f�redragning till denna fr�ga.

Folkparkerna, Folkels hus, bygdeg�rdarna och V�ra g�rdar har viktiga kulturpoliliska uppgifter. De �r naturliga tr�ffpunkter f�r m�nga m�nni�skor. De bedriver ocks� betydelsefull verksamhet f�r bam och ungdom. Jag har ber�knat en �kning med totalt 1,5 milj. kr. i f�rsta hand f�r atl fr�mja en fortsatt satsning p� kultur f�r bam och ungdom. Dessa medel b�r f�rdelas s� att 600000 kr. ges till vardera Folkparkemas centralorgani�sation och Folkets husf�reningamas riksorganisation, 200000 kr. till Byg�deg�rdamas riksorganisation och 100000 kr. till V�ra g�rdar.

Kulturr�det ger f�r n�rvarande bidrag till 22 centrala amat�rorganisa�tioner verksamma inom omr�dena musik, teater, foto, film, hem�bygdsv�rd och schack. F�r att ge dessa organisationer m�jlighet att utveck�la sin verksamhet har jag ber�knat en �kning av denna anslagspost med 900000 kr. f�r n�sta budget�r. Jag har ocks� h�r i enlighet med kulturr�dets f�rslag ber�knat 1 milj. kr. f�r amat�rteaterverksamhet som f�r innevarande budget�r finns upptagen under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgmpper.

Jag har �ven ber�knat vissa �kningar, ut�ver sedvanlig priskompensa�tion till f�ljande �ndam�l under anslaget, n�mligen till bild- ochformkonst�omr�del med 700000 kr. och till centmmbildningar med 500000 kr.


338


 


Internationedt kullumtbyte������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

I bet�nkandet (SOU 1988:9) Sverige-information och kultursamarbete *- * l�mnades f�rslag till �kade insatser f�r kulturellt utbyte med andra l�nder. F�rslagen har f�ljts upp i anslagsframst�llningama fr�n kulturr�det och Stiftelsen Svenska institutet. Med anledning h�rav har jag r�knat med �kade medel f�r n�mnda �ndam�l med totalt 1 milj. kr., ut�ver prisomr�k�ning, f�rdelade p� 500000 kr. vardera under de aktuella anslagspostema. Betr�ffande Svenskhemmet Voksen�sen har jag ber�knat ytterligare 695 000 kr. f�r verksamheten. F�r Hanaholmen harjag ber�knat en �kning av bidraget med 79000 kr. Vidare harjag ber�knat att ett �rligt svenskt bidrag till Intemational Amateur Theatre Association f�r verksamheten vid f�reningens kansli i K�penhamn skall f�ras upp under anslaget.

Statens bidrag till Svenska f�reningen Norden har tidigare redovisats under fyra olika delposter. Jag finner det l�mpligt att Svenska f�reningen Norden sj�lv f�r f�rdela statsbidraget p� sina olika verksamhetsomr�den.

Den reservation som vid utg�ngen av budget�ret 1989/90 kan finnas kvar under de anslagsposter under anslaget Kulturellt utbyte med utlandet och som i forts�ttningen ber�knas under f�revarande anslag b�r f�ras �ver till resp. anslagspost under anslaget.

Dansens Hus

Stiftelsen Dansens Hus bildades under h�sten 1989. Stiftelsebildare �r Operan, Svenska riksteatem, G�teborgs musikteater, �sterg�tlands l�ns�teater, Malm� stadsteater, Dansmuseifonden och Danscentmm. Staten bidrar till driften av verksamheten och har ocks� avsatt medel f�r utmst�ning och inventarier. Verksamheten ber�knas starta under �r 1990. H�r�igenom f�r Sverige en dansscen, som f�rhoppningsvis skall betyda mycket f�r dansens utveckling. Jag har f�r n�sta budget�r under detta anslag ber�knat ett totalt bidrag p� 4261000 kr. f�r Dansens Hus. Av dessa medel finns under innevarande budget�r 555000 kr. upptagna f�r dans p� Cirkus under anslaget Bidrag till Svenska riksteatem och 2,1 milj. kr. upptagna under f�revarande anslag anslagsposten Till regeringens disposi�tion. De nyss n�mnda anslagen b�r minskas med motsvarande belopp.

�vrigt

Under avsnittet Kultur i hela landet harjag bl. a. redovisat min syn p� det statliga st�det till de arrangerande musikf�reningama. Jag har d�r fram�h�llit musikf�reningamas betydelse f�r det lokala musikutbudet och f�r de frilansande artistema. Det statliga st�det b�r d�rf�r �kas. Med h�nsyn till att arrang�rsst�d ocks� kan utg� till f�ljd av best�mmelser under anslaget till fria teater-, dans- och musikgmppper b�r s�v�l de medel som f�r n�rvarande finns upptagna under f�revarande anslag till arrangerande musikf�reningar som de f�rst�rkningar som jag f�resl�r ber�knas under n�mnda gmppanslag. Jag �terkommer till fr�gan vid min anm�lan av det anslaget.

Bidrag till Zomsamlingama f�r fastighetsunderh�ll b�r �ven i forts�tt�ningen utg� fr�n detta anslag.


 


Regeringens dispositionsposl f�r allm�nna kullur�ndam�l uppg�r f�r Prop. 1989/90:100 innevarande budget�r lill n�stan 19,5 milj. kr. Beloppets storlek har i h�g Bil. 10 grad betingats av behovet f�r regeringen all kunna medverka lill etable�ringen av Dansens Hus, med s�v�l drift- som investeringsst�d. Som har framg�tt av min tidigare f�redragning har denna etablering nu kommit i g�ng bl. a. med st�d av dessa resurser. Regeringens dispositionsposl f�r n�sta budget�r kan d�rf�r reduceras kraftigt. Jag har r�knat med att dispositionsmedlen skall uppg� lill 3 510000 kr.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och lill sammanst�llningen hemst�l�ler jag atl regeringen f�resl�r riksdagen atl

2. till Bidrag lid utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m.

f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 96631000

kr.

G 3. Bidrag till samisk kultur

 

1988/89

Utgift

2 562 500

1989/90

Anslag

2816000

1990/91

F�rslag

5429000

Ur detta anslag kan bidrag utg� till olika former av samisk kulturverk�samhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128 - 132 och 148, KrU 43, rskr. 289) angivna riktlinjema. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fallas av samefondens kullurdelegation.

Styrelsen f�r samefonden

Samefondens kulturdelegation f�resl�r en h�jning av anslaget med totalt 990000 kr. f�r n�sta budget�r. Kulturdelegalionen beg�r kompensation f�r kostnads�kningar ( + 208000 kr.), �kat verksamhetsbidrag till Riksor�ganisationen Same �tnam och tidningen Samefolket ( + 532000 kr.), me�del f�r projektst�d till teatergmppen D�lv�dis ( + 75000 kr.), medel f�r �kade insatser p� den samiska litteraturens omr�de (+100000 kr.) saml medel f�r �kade insatser inom den samiska idrottsr�relsen (+ 75 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

I enlighet med vad jag tidigare har anf�rt under inledningen till huvudti�teln r�rande insatser f�r samisk kultur och utbildning ber�knar jag en �kning av detta anslag med 2,5 milj. kr. ut�ver sedvanlig prisomr�kning. Anslaget b�r f�ras upp som reservationsanslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

3. till Bidrag tid samisk kultur f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell
reservationsanslag p� 5 429 000 kr.
�������������������������������������������������������������������� 3'"


 


Ers�ttningar och bidrag till konstn�rer������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Inledning

Somjag har redovisat under inledningen lill huvudtiteln har regeringen p� mitt f�rslag tillkallat en s�rskild utredare f�r all se �ver de statliga insatser�na f�r atl f�rb�ttra konsln�rsskapels villkor. �versynen skall redovisas f�re utg�ngen av april 1990 f�r all - efter remissbehandling - kunna ligga till gmnd f�r �verv�ganden inf�r budgetf�rslaget f�r budget�ret 1991/92. Mina f�rslag i det f�ljande skall ses mot den bakgrunden. F�re�tr�dare f�r de konstn�rliga och litter�ra yrkesut�varna har dock under hand p�pekat behovet av vissa insatser redan lill n�sta budget�r. Jag delar denna uppfattning. Det b�r vidare framh�llas alt riksdagen i samband med behandlingen av budgetf�rslaget f�r innevarande budget�r f�mtsatte en viss utbyggnad av st�det till inkomslgarantier f�r konstn�rer. Jag har d�rf�r tagit upp vissa f�rslag till f�rst�rkningar under anslagen Bidrag lill konstn�rer och Inkomstgarantier f�r konstn�rer. Jag �terkommer till dessa fr�gor vid min anm�lan av dessa anslag.

1 detta sammanhang vill jag ocks� anm�la att jag med st�d av det bemyndigande som regeringen har givit mig har tillkallat en s�rskild f�r�handlingsman f�r att med ber�rda upphovsmannaorganisationer f�rhand�la om biblioteksers�ttningens gmndbelopp f�r budget�ret 1990/91. Jag �terkommer �ven lill denna fr�ga vid min anm�lan av anslaget Ers�ttning �t f�rfattare m. fl. f�r utl�ning av deras verk genom bibliotek m. m. 1 Konstn�rernas syssels�tlningssituation �r i m�nga fall bekymmersam. Detta har ocks� noterats i de direktiv som g�ller f�r den s�rskilda utreda�ren av konstn�rspolitiken. Det finns d�rf�r anledning att �terkomma till den fr�gan n�r ett klarare underiag f�religger. Jag vill dock i delta sam�manhang p�peka att ett antal av de f�rslag som jag l�gger fram i delta budgetf�rslag torde komma atl positivt p�verka syssels�ttningsl�get f�r olika konstn�rskategorier. Del g�ller bl. a. f�rslagen om f�rst�rkta insatser f�r de regionala kulturinslitutionema, de fria teater- och dansgrupperna och de arrangerande musikf�reningarna. Etableringen av Dansens Hus och Rikskonserters �kade m�jligheter alt medverka vid lanseringen av unga musiker har givetvis ocks� stor betydelse f�r dessa konstn�rskalegori-er.

G 4. Visningsers�ttning �t bild- och formkonstn�rer

1988/89 Utgift��������� 33169000

1989/90 Anslag������� 38000000 1990/91 F�rslag������ 39 520000

Fr�n anslaget l�mnas ers�ttning till bild- och formkonsln�rer f�r att deras verk i offentliga institutioners �go visas f�r allm�nheten eller an�v�nds p� annat allm�nnyttigt s�tt (visningsers�tlning).

Visningsers�ttningen anvisas i form av etl fast �rligt belopp som tillf�rs
Sveriges bildkonstn�rsfond, inr�ttad den I juli 1982. Fondmedlen f�r an�
v�ndas dels f�r �ndam�l som syftar lill all ge yrkesverksamma konstn�rer�������������������������� 341


 


ekonomisk och arbetsm�ssig trygghet, dels f�r andra �ndam�l som ber�r��� Prop. 1989/90:100 verksamhet inom bildkonstens omr�de. Med fondmedel betalas ocks� viss��� Bil. 10 del av konstn�rsn�mndens f�rvaltnings- och lokalkostnader.

Fr�gor r�rande fonden och fondmedlens anv�ndning handl�ggs av ett organ inom konstn�rsn�mnden, kallat styrelsen f�r Sveriges bildkonsl-n�rsfond. Styrelsens verksamhet regleras i f�rordningen (1988:831) med instmktion f�r konstn�rsn�mnden och i f�rordningen (1982:600) om Sve�riges bildkonstn�rsfond.

Konstn�rsn�mnden

Styrelsen f�r Sveriges bddkonsln�rsfond f�resl�r en successiv �kning av anslaget under en tre�rsperiod f�r att della skall uppn� samma niv� som biblioteksers�ttningen. F�r budget�ret 1990/91 beg�rs totalt 46,3 milj. kr. ( + 8300000 kr.). Konstn�rsn�mndens styrelse tillslyrker fondstyrelsens f�rslag.

F�redragandens �verv�ganden

Visningsers�ttningen inf�rdes den 1 juli 1982. Den uppgick d� till 19,7 milj. kr. Beloppet f�r innevarande budget�r uppg�r till 38 milj. kr., vilket inneb�r att ers�ttningen under dessa �tta �r har �kat med 18,3 milj. kr. Den senaste f�rst�rkningen genomf�rdes s� sent som budget�ret 1989/90, d� anslaget �kade med 4,8 milj. kr. Samtidigt har principema f�r f�rdel�ningen av medlen successivt f�r�ndrats s� att konstn�rer numera kan f� ers�ttning med relativt substantiella belopp. Enligt min uppfattning �r den utvecklingen mycket positiv. Anslaget b�r f�r n�sta budget�r f�ras upp med 39 520000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

4. till Visningsers�tlning �l bild- och formkonstn�rer f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 39 520000 kr.

G 5. Bidrag till konstn�rer

1988/89 Utgift��������� 17776057������������� Reservation�������������� 2120621

1989/90 Anslag������� 22943000 1990/91 F�rslag������ 26002000

Fr�n anslaget l�mnas bidrag enligt f�rordningen (1976:528) om bidrag lill konstn�rer. Bidragen kan ha formen av konstn�rsbidrag eller projekt�bidrag.

Konstn�rsbidrag kan beviljas lor att ge aktiva konstn�rer ekonomisk
trygghet. Konsln�rsbidrag kan ocks� tilldelas konstn�rer f�r andra �nda�
m�l, t. ex. f�r resor. Det kan ges till samma konstn�r f�r h�gst fem �r i�������������������������������� 342


 


s�nder utan ompr�vning. Bidrag av pensionskarakt�r och bidrag till efter-���� Prop. 1989/90:100
levande f�r beviljas �rligen utan tidsgr�ns.
������������������������������������������� Bil. 10

Projektbidrag skall avse m�linriktat konstn�rligt utvecklingsarbete av mer kostnadskr�vande natur. Bidrag kan ges f�r avgr�nsade projekt som kan antas f� betydelse f�r utvecklingen inom det aktuella konstomr�det eller som utg�r f�rs�k att vidga anv�ndningen av konstn�rlig verksamhet till nya omr�den i samh�llet.

Konstn�rsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond till dramatiker, f�rfattare, �vers�ttare och kulturjoumalister och av konstn�rsn�mnden till �vriga konstn�rer.

Eftersom upphovsm�n p� musikomr�det och fonogramartister inte er�s�tts f�r den fria biblioteksutl�ningen av deras verk finns under detta anslag medel f�r s�rskilda insatser till f�rm�n f�r n�mnda konstn�rsgmp-per. Medlen disponeras av konstn�rsn�mnden enligt f�rordningen (1989:500) om vissa s�rskilda insatser p� kulturomr�det.

Enligt samma f�rordning kan bidrag l�mnas till projekt p� filmomr�det.

Konstn�rsn�mnden skall enligt sin instmktion (1988:831), vid sidan av uppgiften att besluta om bidrag och ers�ttningar till konstn�rer, h�lla sig underr�ttad om konsln�remas ekonomiska och sociala f�rh�llanden. N�mnden skall ocks� gemensamt med styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond avge f�rslag till innehavare av inkomstgaranti f�r konstn�rer.

Konstn�rsn�mnden leds av en styrelse. Inom n�mnden finns vidare fyra organ f�r handl�ggning av �renden r�rande bidrag och ers�ttningar till konstn�rer, n�mligen styrelsen f�r Sveriges bildkonstn�rsfond, arbetsgmp�pen f�r upphovsm�n p� musikomr�det, arbetsgmppen f�r musiker och s�ngare samt arbetsgmppen f�r scen- och filmkonstn�rer.

Anslagets f�rdelning budget�ret 1989/90'

1. Bidrag till f�rfattare, �vers�ttare och kulturjoumalister���������������������������� 1401000

2.        Bidrag till dramatiker��������������������������������������������������������������� 1595000

3.        Bidrag till bild-och formkonstn�rer������������������������������������������������ 4923000

4.        Bidrag till upphovsm�n p� musikomr�det����������������������������������������� 2 535(X)0

5.        Bidrag till scen- och filmkonstn�rer samt

musiker och s�ngare�������������������������������������������������������������� 8 892000

6.�� S�rskilda insatser f�r upphovsm�n p�

musikomr�det samt musiker och s�ngare���������������������������������������� 1097 000

7.        S�rskilda insatser p� filmomr�det�������������������������������������������������� 2000000

8.        Statistisk unders�kning av konstn�rers

ekonomiska och sociala f�rh�llanden���������������������������������������������� 500000

22943000

' Anslaget f�r �ven anv�ndas f�r att betala f�rvaltningskostnader hos de medelsf�r-delande myndighetema.

Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond

Styrelsen beg�r en h�jning av bidragsmedlen lill f�rfattare, �vers�ttare och
kulturjournalister f�r all kunna �terst�lla tidigare niv�er i fr�ga om bidra�
gens antal och belopp (+ 445 000 kr.) och betala �kade f�rvaltningskostna-����������������������� 343


 


der (+-14000 kr.). Vidare beg�rs att bidragsmedlen till dramatiker r�knas���� Prop. 1989/90:100 upp till 2 milj. kr. f�r att kompensera urholkning och m�jligg�ra �kade���� Bil. 10 insatser ( + 405 000 kr.).

Konstn�rsn�mnden

Konstn�rsn�mndens styrelse prioriterar f�ljande av f�rdelningsorganen framlagda f�rslag.

1.Anslagsposten till s�rskilda insatser f�r upphovsm�n p� musikomr�det
samt musiker och s�ngare b�r ber�knas med utg�ngspunkt i g�llande
gmndbelopp f�r referenslitteratur inom biblioteksers�ttningen multipli�
cerat med det uppskattade best�ndet av fonogram och musikalier vid
folkbiblioteken ( + 2 773000 kr.). Om s� inte sker, b�r anslagsposten till
upphovsm�n p� musikomr�del r�lcnas upp med 1 milj. kr. och anslagspos�
ten till musiker och s�ngare r�knas upp med 2 milj. kr.

2.      Konstn�rsn�mnden b�r tillf�ras 500000 kr. f�r enskilda ton- och scenkonstn�rers deltagande i Sveriges kullumtbyte med utlandet.

3.      F�r budget�ren 1990/91 - 1992/93 b�r konstn�rsn�mnden tillf�ras ett belopp om sammanlagt 4 milj. kr. att anv�ndas f�r koncentrerade insatser till st�d f�r konstn�rligt utvecklingsarbete som s�rskilt tar sikte p� att till�mpa resultat av forskning inom olika omr�den.

H�mt�ver tillstyrker styrelsen en uppr�kning av bidragsmedlen till bild-och formkonstn�rer ( + 737000 kr.), och till scen- och filmkonstn�rer C+2000000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

F�r innevarande �r disponerar konstn�rsn�mnden 2 milj. kr. f�r s�rskilda insatser p� filmomr�det. Motsvarande belopp b�r �ven i forts�ttningen disponeras av n�mnden f�r �ndam�let, men medlen b�r av budgettekniska sk�l ber�knas under anslaget Filmst�d. Vidare disponerar konstn�rsn�mn�den f�r innevarande budget�r ett eng�ngsbelopp av 250000 kr. f�r s�rskild dokumentation av: bildkonstprojekl som genomf�rts med bidrag fr�n n�mnden samt ett eng�ngsbelopp av 5(X)000 kr. f�r en unders�kning .igenom statistiska centralbyr�n av konstn�rers ekonomiska och sociala situation. Anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 f�ljaktligen minskas med motsvarande belopp.

Som jag tidigare har redovisat under inledningen till huvudtiteln samt
: inledningen till avsnittet Ers�ttningar och bidrag till konstn�rer p�g�r en
'�versyn av de statliga insatsema f�r att f�rb�ttra konsln�rsskapels villkor.
Denna �versyn skall redovisas f�re utg�ngen av april 1990 f�r att efter
remissbehandling kunna ligga till gmnd f�r �verv�ganden inf�r budgetf�r�
slaget f�r budget�ret 1991/92. Jag har dock � efter samr�d med f�retr�da�
re f�r konstn�rsorganisationema � funnit det angel�get att redan till n�sta
budget�r f�rst�rka det direkta konstn�rsst�det p� ett s�tt som kan komma
alla konstri�rskategorier till godo. Jag har d�rf�r ber�knat en �kning av
f�revarande anslag med 5 milj. ks. ut�ver kompensation f�r prisutveck�
lingen. �kningen inneb�r en uppr�kning av anslaget med n�ra 30% och
����������������������������� 344


 


torde m�jligg�ra b�de en avsev�rd niv�h�jning av bidragen och en �kning���� Prop. 1989/90:100 av deras antal. Vidare harjag ber�knat medel f�r avgifter lill statens l�ne-��� Bil. 10 och pensionsverk f�r pensionsadministralionen. Jag ber�knar anslaget till 26002000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

5. till Bidrag lid konstn�rer f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 26 002 000 kr.

G 6. Inkomstgarantier f�r konstn�rer

1988/89 Utgift����������� 8 881047

1989/90 Anslag��������� 9858000

1990/91 F�rslag������� 12069000

Enligt f�rordningen (1976:504) om inkomstgarantier f�r konstn�rer kan inkomslgaranti beviljas konstn�rer som st�r f�r konstn�rlig verksamhet av h�g kvalitet och stor betydelse f�r svenskt kulturiiv. Beslut om innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt f�rslag av konst�n�rsn�mnden och styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond eller efter yttrande av dessa organ.

Inkomslgaranti kan per �r uppg� till h�gst fem g�nger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring g�llde vid kalender�rets ing�ng. Det f�r kalender�ret 1990 fastst�llda basbeloppet �r 29 700 kr. Garantins maximibelopp f�r �r 1990 uppg�r s�ledes till 148 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens �rsinkomst upp till ett basbe�lopp och med 75 % av �rsinkomsten i �vrigt.

Regeringen har f�r budget�ret 1989/90 fastst�llt antalet inkomstgaranti�er till 138. H�rav avser nio garantimm personer som innehaft tidsbegr�n�sade l�rartj�nster inom h�gre konstn�rlig utbildning och ett garantimm professor Pontus Hult�n.

Konstn�rsn�mnden

N�mnden framh�ller det angel�gna i en �kning av antalet garantier med totalt 13 under budget�ren 1990/91 och 1991/92 i enlighet med vad riksda�gen uttalat.

F�redragandens �verv�ganden

I samband med behandlingen av budgetf�rslaget f�r budget�ret 1989/90 har riksdagen uttalat, att antalet garantimm under de n�rmast f�ljande budget�ren b�r �ka med totalt 13, varav med sju f�r budget�ret 1990/91.

Jag f�resl�r att antalet garantimm f�r n�sta budget�r �kas med sju. F�r
�vrigl harjag vid min ber�kning av anslaget beaktat effekten av basbelop�
pets h�jning och ett �kat utnyttjande av befintliga garantier.
������������������������������������������ 345


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

6. till Inkomslgarantier f�r konstn�rer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 12069000 kr.

G 7. Ers�ttning �t f�rfattare m. fl. f�r utl�ning av deras verk genom bibliotek m. m.

1988/89 Utgift��������� 57155000

1989/90 Anslag 64380000 1990/91 F�rslag 63 952000' ' Biblioteksers�ttningens gmndbelopp �r f�r n�rvarande f�rem�l f�r f�rhandling.

G�llande best�mmelser om biblioteksers�ttning finns i f�rordningen (1962:652) om Sveriges f�rfattarfond. Ers�ttning ges f�r utl�ning genom folkbibliotek och skolbibliotek av litter�rt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litter�rt verk i svensk �vers�ttning. Ers�tt�ning ges �ven f�r b�cker som ing�r i folk- och skolbibliotekens referens�samlingar.

Fr�n detta anslag �verf�rs �rligen till Sveriges f�rfattarfond medel som ber�knas p� gmndval av vissa gmndbelopp f�r biblioteksers�tlningen. Innevarande budget�r uppg�r gmndbdoppen i fr�ga om originalverk till 63 �re f�r heml�n och till 252 �re f�r referensexemplar samt i fr�ga om �versatt verk till 31,5 �re f�r heml�n och till 126 �re f�r referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell ers�ttning till f�rfattare och �ver�s�ttare (f�rfattarpenning och �vers�ttarpenning). F�rfattarpenningen upp�g�r till 38 �re f�r heml�n och 152 �re f�r referensexemplar samt �vers�t-larpenningen 19 �re f�r heml�n och 76 �re f�r referensexemplar. F�r upphovsm�n med h�ga utl�ningssiffror g�ller vissa begr�nsningar. Styrel�sen f�r Sveriges f�rfattarfond kan ocks� best�mma att ers�ttning till viss upphovsman skall utg� med h�gre belopp �n det statistiskt ber�knade. Denna m�jlighet anv�nder styrelsen f�r att utse innehavare av s. k. garan�terad f�rfattarpenning, vilken f�r kalender�ret 1990 har fastst�llts till 80000 kr. F�r n�rvarande utg�r garanterad f�rfattarpenning till 234 upp�hovsm�n. �terstoden av fondens medel, den sk. fria delen, anv�nds efter styrelsens best�mmande till pensioner, underst�d, stipendier och andra f�r f�rfattare, �vers�ttare m. fl. gemensamma �ndam�l.

Ers�ttning �t f�rfattare och �vers�ttare f�r utnyttjande av deras verk i form av talb�cker och taltidningar f�rdelas av Sveriges f�rfattarf�rbund enligt regler som f�rbundet fastst�ller.

Fr�n anslaget utg�r ocks� medel till Sveriges f�rfattarfond f�r resesti�pendier till svenska f�rfattare f�r vistelse i annat nordiskt land samt medel till Sveriges f�rfattarf�rbund f�r nordiskt f�rfattarsamarbete.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som ber�rs av
biblioteksers�ttningen ingicks den 12 september 1985 en �verenskommel�
se om f�rhandlingar ang�ende biblioteksers�ttningens gmndbelopp. Enligt
�verenskommelsen �tar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt
f�rslag till statsbudget f�rhandla med organisationema om storleken av���������������������������� 346


 


gmndbdoppet f�r heml�n av originalverk. N�r avtal tr�ffats skall regering-���� Prop. 1989/90:100 en l�gga fram f�rslag till riksdagen om anslagsber�kning p� gmndval av del���� Bil. 10 avtalade gmndbdoppet.

Anslagels f�rdelning budget�ret 1989/90

1.�� Ers�ttning �t f�rfattare m. fi. f�r utl�ning

av deras verk genom bibliotek������������������������������������������������������������� 62 054 000

2.�� Ers�ttning �t f�rfattare och �vers�ttare
f�r utnyttjande av deras verk i form av

talb�cker och taltidningar���������������������������������������������������������������������� 2246000

3.        Nordiska f�rfattarstipendier��������������������������������������������������������������������� 60000

4.        Nordiskt f�rfattarsamarbete���������������������������������������������������������������������� 20000

64380000

Styrelsen f�r Sveriges f�rfattarfond

Fondstyrelsen f�mtser att den sammanlagda utl�ningen vid folk- och skolbiblioteken kommer att uppg� till IOO miljoner l�n under �r 1990, vilket inneb�r en minskning med 2 miljoner l�n j�mf�rt med styrelsens prognos f�r �r 1989. Liksom f�reg�ende �r har styrelsen i sin ber�kning inbegripit en schablonm�ssig uppskattning av l�n i folkbibliotekens upps��kande verksamhet. L�nen i den upps�kande verksamheten har p� gmnd�val av f�religgande statistik uppskattats till 11,2 miljoner ut�ver det antal som registreras via l�nekort. Best�ndet av referensb�cker i folk- och skol�biblioteken uppskattar styrelsen of�r�ndrat till 8 miljoner volymer.

Vid of�r�ndrade gmndbelopp ber�knar styrelsen medelsbehovet f�r biblioteksers�ttningen lill 61 532000 kr. (-522000 kr.).

Fondstyrelsen anh�ller om att bidraget till nordiska f�rfattarstipendier skall �kas med 38000 kr. lill sammanlagt 98000 kr. med h�nsyn till kostnads�kningar och f�r att m�jligg�ra f�rfattarstipendier till Gr�nland och F�r�ama.

Sveriges f�rfattarf�rbund

F�rfattarf�rbundet r�knar med of�r�ndrad volym i talboksframst�llning�en f�r budget�ret 1990/91. F�rbundet yrkar en uppr�kning av talboks- och taltidningsers�ttningen, som motsvarar den h�jda biblioteksers�ttningen. Sammanlagt beg�r f�rbundet 4 162 000 kr. f�r �ndam�let (+ I 916 000 kr.). F�r nordiskt f�rfattarsamarbete beg�r F�rfattarf�rbundet ett bidrag p� 32000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag tidigare har redovisat har i enlighet med den �verenskommelse
som �r 1985 tr�ffades mellan regeringen och vissa upphovsmannaorgani�
sationer en s�rskild f�rhandlingsman tillkallats f�r all med dessa organisa�
tioner f�rhandla om gmndbeloppets storlek f�r n�sta budget�r.
I avvaktan p� resultatet av dessa f�rhandlingar ber�knar jag meddsbe-
����������������������������� 347


 


hovet f�r biblioteksers�tlningen f�r n�sta budget�r med utg�ngspunkt i���� Prop. 1989/90:100

g�llande gmndbelopp. Som gmnd f�r ber�kningen harjag godtagit de���� Bil. 10

prognoser f�r utl�ning och referensbest�nd, som styrelsen f�r Sveriges

f�rfattarfond gjort f�r �r 1990. Prelimin�rt b�r 61 532000 kr. ber�knas f�r

�ndam�let. Jag avser atl �terkomma lill regeringen i denna fr�ga n�r

�verenskommelse om gmndbelopp f�r budget�ret 1990/91 tr�ffats med

upphovsm�nnens organisationer.

F�r talboks- och taltidningsers�ltning har jag f�r budget�ret 1990/91 ber�knat ett bidrag av 2 336000 kr.

F�r nordiska f�rfattarstipendier och nordiskt f�rfattarsamarbete ber�k�narjag 63000 kr. resp. 21 OOOkr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

7. lill Ers�ttning �l f�rfattare m.fl. f�r utl�ning av deras verk genom bibliotek m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsan�slag p� 63 952 000 kr.

G 8. Ers�ttning till r�ttighetshavare p� musikomr�det

1988/89 Utgift����������� 3000000

1989/90 Anslag��������� 3000000

1990/91 F�rslag��������� 3120000

Fr�n anslaget utg�r ekonomisk kompensation lill r�ttighetshavare p� musikomr�det f�r verkningama av privatkopiering av fonogram. Efler �veri�ggningar med ber�rda organisationer har medlen f�r budget�ret 1989/90 f�rdelals p� f�ljande s�ll.

Mottagare����������������������������������������������������������������������������������������� Belopp 1989/90

Svenska tons�ttares internationella musikbyr�

(STIM)��������������������������������������������������������������������������������������������������� 1200000

Svenska gruppen av the International

Federation of Producers of Phonograms and

Videograms (IFPI)������������������������������������������������������������������������������������ 853200

Nordiska icke-kommersiella

fonogramproducenters f�rening (NIFF)����������������������������������������������������� 46 800

Svenska artisters och musikers

intresseorganisation (SAMI)�������������������������������������������������������������������� 900000

3000000

F�redragandens �verv�ganden

Anslagsbeloppel b�r f�r n�sta budget�r r�knas upp med h�nsyn till prisut�vecklingen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

8. lill Ers�ttning lid r�ttighetshavare p� musikomr�del f�r budget�
�rd 1990/91 anvisa dt anslag p� 3 120000 kr.�������������������������������������������������������� 348


 


Teater, (dans och musik������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

BiL 10 G 9. Bidrag till Svenska riksteatern

1988/89 Utgift������� 155 961000��������������� Reservation

1989/90 Anslag������ 153282000 1990/91 F�rslag����� 171 137000

Svenska riksteatern �r en riksorganisation f�r lokala teaterf�reningar. Till Riksteatem �r �ven l�nsteaterf�reningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utf�rdade best�mmelserna; ang�ende statsbidraget till Svenska riksleaterns verksamhet skall bidraget anv�ndas f�r central och regional produktion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatem skall vidare f�rmedla teaterf�rest�llningar och g�stspel av andra inslilulio�ner och ensembler samt ge allm�n information och r�dgivning till yrkes�m�ssigt arbetande teatrar och amat�rteatrar. Teatern skall samarbeta med bl.a. Operan och Dramatiska teatern och i �vrigl samverka med myndig�heter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teatern och andra konstomr�den.

Svenska riksteatem har under spel�ret 1988/89 framf�rt 1869 f�rest�ll�ningar. Antalet bes�k var 386000. Riksteatems utbud bestod av 56 lum�er varav den egna produktionen omfattade 37.

Svenska riksteatem har under h�sten 1988 flyttat in i nya lokaler i Botkyrka kommun.

Svenska riksteatern

1. Riksteatem framh�ller att del �r n�dv�ndigt alt Riksteatem ges v�sentligt �kade resurser om de kulturpoliliska m�len p� teateromr�det skall kunna f�rverkligas.

2.      F�r atl produktionsvolymen skall kunna motsvara behoven ute i landet beh�vs ytterligare 15 milj. kr. H�ri ligger bl.a. f�rslag om �tempp-r�tlande av Pionj�rteatern, musiktealerproduktion i samarbete med Folk�operan, Norrlandsoperan och Musikteatem i V�rmland, konstn�rlig ut�veckling av bam- och ungdomsteatern, familjdealerprojekl, sommarte-alerverksamhel samt ytterligare medel lill dansproduklioner inkl. Cull�bergbaletten.

3.      F�r �kad g�stspelsverksamhet p� S�dra Tealem beg�rs ytterligare 350000 kr.

4.      F�r anst�llande av tv� tolkar till Tyst teater beg�rs 540000 kr.

5.      F�r finsk teaterverksamhet beg�rs ytterligare 140000 kr.

Statens kulturr�d

Kulturr�det h�nvisar till kultumtskoltets bet�nkande (KrU 1988/89:17)
om anslag till teater, dans och musik och utg�r fr�n att Svenska riksteatern
f�r en i f�rh�llande till Operan och Dramaten senarelagd uppr�kning i
f�rh�llande lill de p�frestningar institutionen utsatts f�r. Kulturr�det be�
d�mer atl den ligger i storleksordningen 7 milj. kr.
�������������������������������������������������������� 349


 


Kulturr�det f�resl�r dessutom en f�rst�rkning av Svenska riksleaterns���� Prop. 1989/90:100 anslag med 15 milj. kr. �ver tre�rsperioden, f�rdelad med 5 milj. kr. per���� Bil. 10 �r.

F�redragandens �verv�ganden

Inledning

Regeringen har under de senaste �ren f�r riksdagen redovisat de utg�ngs�punkter som b�r g�lla vid budgeteringen av statsbidragen till Operan, Dramaten och Svenska riksteatem. Senast preciserades dessa utg�ngs�punkter i 1989 �rs budgetproposition. Riksdagen, som d� p� vissa punkter fann anledning att anvisa resurser ut�ver regeringens budgetf�rslag, hade dock inget att erinra mot de allm�nna utg�ngspunkter f�r budgeteringen som regeringen hade f�reslagit. Riksdagen uttalade dock, att den �rliga omr�kningsprocenten � som i regeringens f�rslag hade ber�knats till 5% per �r f�r de kommande tre budget�ren � borde fastst�llas utifr�n en bed�mning som ger realistiska f�mts�ttningar f�r teatrama att bedriva den verksamhet som de � med h�nsyn till deras kulturpolitiska betydelse - b�r ha.

Mot denna bakgmnd b�r budgeteringssystemet f�r de tre institutionerna bibeh�llas. Omr�kningsprocenten f�r de delar av bidragen, som inte om�fattar lokalkoslnadema, b�r dock f�r n�sta budget�r vara 7 %. Vid mina ber�kningar av anslagsbehoven har jag utg�tt fr�n detta. N�r det g�ller lokalkostnader budgeteras anslagen enligt det nu till�mpade systemet med h�nsyn till de faktiska hyreskostnadema.

Vad jag h�r har anf�rt b�r s�lunda beaktas ocks� vid bed�mningen av anslagen till Operan och Dramaten.

Jag vill f�r riksdagens information meddela att regeringen nyligen p� mitt initiativ har tillkallat en s�rskild utredningsman f�r att g�ra en �versyn av kostnadema f�r alt driva teaterverksamhet. �versynen skall redovisas senast vid utg�ngen av april 1991.

Anslagsber�kningar i �vrigt

Under bidraget till Svenska riksteatem har hittills vissa �ndam�l redovi�sats under s�rskilda anslagsposter. Dessa �r bidragen till verksamheten p� S�dra tealem i Stockholm, teaterverksamheten f�r d�va och h�rselskada�de samt finsk teaterverksamhet. Jag finner det l�mpligt att Riksteatem i framtiden f�r f�rdela resursema inom teatems olika verksamhetsomr�den.

Svenska riksteatems inflyttning i nya lokaler i Hallunda har inneburit en
v�sentlig f�rb�ttring av Riksteatems produktionsm�jligheter. Det �r vik�
tigt att den nya resurs som lokalema utg�r kan utnyttjas i s� stor omfatt�
ning som m�jligt. Riksteatern har emellertid till f�ljd av stora kostnads�k�
ningar bl. a. f�r resor och logi under senare �r haft sv�righeter att genomf��
ra en rimlig basproduktion. Efterfr�gan p� Riksteatems f�rest�llningar �r
avsev�rt st�rre �n vad som kan tillgodoses. F�r atl i m�jligaste m�n kunna
������������������������ 350


 


svara mol det behov av teaterf�rest�llningar som redovisas av landets Prop. 1989/90:100 teaterf�reningar har Riksteatem under innevarande budget�r utsatt sin Bil. 10 ekonomi f�r p�frestningar. Jag kommer d�rf�r atl �terkomma lill regering�en med f�rslag om all tealem f�r budget�ret 1989/90 skall tillf�ras ett eng�ngsbelopp p� 6 milj. kr. Enligt min uppfattning �r det vidare n�dv�n�digt att f�r n�sta budget�r ocks� h�ja bidragsbasen till Riksteatern om teatern skall kunna fullg�ra sina uppgifter p� ett tillfredsst�llande s�tl.

1 utredningen Kultur i hela landet, som jag i inledningen har anm�lt, framh�lls betydelsen av Riksteaterns verksamhet bl.a. som ett komple�ment till l�nsteatrama och de fria teatergmpperna. Jag har vidare i avsnit�tet Barn- och ungdomskultur framh�llit Riksteaterns betydelse f�r utveck�lingen av barn- och ungdomsteatern.

Jag har med h�nsyn till det anf�rda ber�knat en �kning av bidraget med 8 milj. kr. ut�ver vad som f�ljer av den generella omr�kningsprocenten.

Dansverksamhet

Stiftelsen Dansens Hus bildades under h�sten 1989. Svenska riksteatem ing�r som en av stiflama. Dansens Hus skall presentera svenska och utl�ndska dansare och danss�llskap i Folkets hus i Stockholm. Riksteatem kan p� ett utm�rkt s�tl delta i den nya verksamheten genom medverkan av Cullbergbaletten, som h�rmed f�r m�jlighet till en hemmascen. Jag har under anslaget Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m. ber�knat medel f�r Dansens Hus och d�r tagit upp de medel till dans p� Cirkus, som f�r n�rvarande finns upptagna under detta anslag. Anslaget b�r d�rf�r minska i motsvarande m�n.

Hemst�llan

Jag hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen att

9. till Bidrag tid Svenska riksteatern f�r budget�ret 1990/91 an visa ett reservationsanslag p� 171 137 000 kr.

G 10. Bidrag till Operan

1988/89 Utgift������� 193 511000��������������� Reservation�������������� 1000 000

1989/90 Anslag������ 197671000'

1990/91 F�rslag���� 201464000

' I beloppet ing�r en eng�ngsanvisning p� 8 milj. kr.

�Fr�n anslaget har avr�knats en eng�ngsanvisning p� 8 milj. kr. samt gjorts en

neddragning med 1,5 milj. kr. som �terbetalning av l�n.

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. F�r verksamheten vid tealem g�ller de av regeringen den 30 juni 1977 utf�rdade best�mmel�sema om statsbidraget lill Operan (KRFS 1977:23).

Under spel�ret 1988/89 gav Operan 301 f�rest�llningar och konserter i
Operahuset, p� Drottningholmsteatem och p� andra scener varav 6 f�re�
st�llningar under turn�er. Dessutom har ett antal specialevenemang getts.
Antalet premi�rer eller andra nyupps�ttningar uppgick till 17. Genom-
������������������������������ 351


 


snillligt har 92% av platsema varit belagda. Antalet bes�k vid Operans���� Prop. 1989/90:100
f�rest�llningar och lum�er uppgick sammanlagt till ca 220000.
�������������������� Bil. 10

Operan

1.F�r att kunna uppr�tth�lla of�r�ndrad verksamhet beg�r Operan i sin
anslagsframst�llning 12 milj. kr. ut�ver en automatisk uppr�kning p� 5%.
Operan har under h�sten 1989 redovisat att vissa besparingar kan g�ras,
vilket reducerar behovet av �kade resurser till 6 milj. kr. ut�ver en auto�
matisk uppr�kning med 5 %.

2.F�r underh�ll och modemisering av teknik och lokaler beg�rs 5 milj.
kr. �rligen.

3.�� F�r t�ckning av kostnadema f�r arbelsmilj�avgift beg�r Operan
2 364000 kr.

Statens kulturr�d

Kulturr�det utg�r fr�n att riksdagen nu lagt fast den niv� och de uppr�k�ningsprinciper man anser skall g�lla en tid fram�t och f�mts�tter att Operan undantas fr�n besparingar.

F�redragandens �verv�ganden

N�r det g�ller de allm�nna f�mts�itningama f�r budgetering av bidraget till Operan f�r n�sta budget�r vill jag h�nvisa till vad jag har anf�rt under anslaget till Svenska riksteatem.

Operahuset har under h�sten 1989 varit st�ngt p� gmnd av ombyggna�der och annan uppmstning av lokalema. F�r att kompensera Operan f�r inkomstbortfall under denna tid tillf�rdes anslaget efter f�rslag i 1989 �rs budgetproposition ett eng�ngsbelopp p� 8 milj. kr. F�r installation av ett scenmaskineri m. m. har Operan vidare erh�llit 30 milj. kr. som ett statligt l�n att �terbetalas under 20 �r med ett belopp av 1,5 milj. kr. per �r fr. o. m. budget�ret 1990/91 (prop. 1988/89:125, KrU 23, rskr. 261). Jag har vid min ber�kning av anslaget beaktat dessa f�rh�llanden.

Jag vill f�r riksdagens information redovisa att Operan under inneva�rande budget�r har slutit ett sponsoravtal med Procordia om intematio�nella g�stspel och lum�er. Avtalet l�per p� fem �r och Operan ber�knar att det �rliga sponsorbidraget p� 9 milj. kr. kommer att ge ett nettotillskott p� 6 - 6,5 milj. kr. per �r.

Operan har aktualiserat behov av en �kning av aktiekapitalet. Som jag
tidigare har redovisat under anslaget till Svenska riksteatem har regering�
en under sommaren 1989 tillkallat en s�rskild utredningsman f�r att g�ra
en �versyn av kostnadema f�r att driva teaterverksamhet. 1 �versynen
skall bl.a. behandlas fr�gan om den nuvarande verksamhetsformen f�r
Operan och Dramaten �r den mest �ndam�lsenliga med h�nsyn till verk�
samhetens karakt�r eller av ekonomiska sk�l. Pr�vningen av fr�gan om
Operans aktiekapital b�r d�rf�r anst� till dess denna �versyn �r genom�
f�rd.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 352


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen att���������������������������������������� � '

10. till Bidrag tdl Operan f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reser�vationsanslag p� 201464000 kr.

Gli. Bidrag till Dramatiska teatern

1988/89 Utgift��������� 95 605000������������� Reservation

1989/90 Anslag������ 108 575000 1990/91 F�rslag����� 117092000

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. F�r verksamheten vid tealem g�ller de av regeringen den 30 juni 1977 utf�rda�de best�mmelserna om statsbidrag lill Dramatiska tealem (KRFS 1977:22).

Dramatiska tealem hade under spelaret 1988/89 18 premi�rer och gav sammanlagt 1205 f�rest�llningar, inkl. f�rest�llningar p� andra �n teatems egna scener. Del sammanlagda antalet bes�k uppgick lill ca 330000. Bel�ggningen var 90% utslagen p� samtliga scener.

F�r n�rvarande p�g�r en etappvis uppmstning av Dramatiska teatems lokaler enligt regeringens beslut.

Dramatiska teatern

1.� F�r all kunna uppr�tth�lla of�r�ndrad verksamhet beg�r Dramaten
en uppr�kning med 7% av anslaget.

2.      F�r atl kunna genomf�ra nordiska och intemationella g�stspel beg�rs 6 milj. kr. �rligen.

3.      Dramalen f�resl�r all I milj. kr. under de n�rmaste fem �ren beviljas f�r ulveckiing av den konstn�rliga verksamheten.

4.�� Dramalen anser alt byggnadsstyrelsen b�r ges i uppdrag all dels
utarbeta ell byggnadsprogram f�r ombyggnad av Lilla scenen, dels utfor�
ma en elapplan f�r 1990-talet avseende Dramatens lokaler.

Statens kulturr�d

Kulturr�det utg�r fr�n alt riksdagen nu lagt fast den niv� och de uppr�k�ningsprinciper man anser skall g�lla en lid fram�t och f�mts�tter all Dramalen undantas fr�n besparingar.

F�redragandens �verv�ganden

N�r det g�ller de allm�nna f�mts�ttningama f�r budgetering av bidragei
lill Dramatiska tealem f�r n�sta budget�r vill jag h�nvisa till vad jag har
anf�rt under anslaget
till Svenska riksteatem.
��������������������������������������������������������������� 353

23�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 10


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

11. lill Bidrag tid Dramatiska lealem f�r budget�ret� 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 117092000 kr.

G 12. Bidrag till Svenska rikskonserter

1988/89 Utgift��������� 48418000

1989/90 Anslag������� 54 747000 1990/91 F�rslag������� 59 856000

Svenska rikskonserter �r en stiftelse, vars stadgar fastst�llts av regering�en den 26 november 1987.

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter h�r musikpolitiskl, konst�n�rligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service lill landsting, kommuner, musikinstilulioner, artister m.m., intemationell kontaktverk�samhet, intemationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonserter bl.a. genom Stockholms bl�sarmusik svara f�r musikpro-duklion i Stockholms l�n, bl. a. inom f�rsvarsmakten och i slatsceremoni-ella sammanhang.

Svenska rikskonserter

1.�� Svenska rikskonserter �nskar undantas fr�n ett till�mpande av
huvudf�rslaget. Ett huvudf�rslag om 5 % f�r en tre�rsperiod skulle inneb�
ra en total minskning p� 2 737 000 kr. och bl. a. kunna medf�ra borttagan�
de av resurser f�r Kultur i skola-projekt saml f�r fortbildning av l�nsmusi�
ker, minskad subvention av konsertserien Musik i v�r tid och reduktion av
antalet musiker i Slockholmsmusiken.

2.       F�r en fortsall satsning p� unga, oelablerade artister inom ramen f�r projektet Lansering 90 beg�rs 300000 kr.

3.       F�r st�d lill utlandsverksamhet f�r frilansartister och l�nsmusiken-sembler beg�rs 700000 kr.

4.       F�r Stiftelsen Eleklro-akuslisk Musik i Sverige (EMS) f�resl�s en �kning med totalt 1 575000 kr., varav 1 milj. kr. avser investeringsmedel samt i �vrigt medel f�r �kad verksamhet och f�r en tj�nst som prograniva-mansvarig.

Statens kulturr�d

Kulturr�det f�resl�r att anslaget lill Svenska rikskonserter i sin helhet
undantas fr�n besparingar. F�r att ge Svenska rikskonserter m�jligheter all
arbeta intemationellt bl. a. med l�nsmusikens artister ber�knas en �kning
med 300000 kr. F�r EMS r�knar kulturr�det med en f�rst�rkning med 1
milj. kr. som eng�ngsanslag varje �r under tre �r f�r uppbyggnad av nytt
huvuddatorsystem.
(+1 300000 kr.)
����������������������������������������������������������������������������� 354


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�r budget�ret 1990/91 har jag ber�knat all anslaget b�r uppg� lill "- " 59 856000 kr. Vid ber�kningen av den minskning av utgifterna f�r budget��ret 1990/91, som f�ljer av etl tre�rigt rationaliseringskrav, harjag beaktat de konsekvenser som Svenska rikskonserter har redovisat. Rationalise�ringskravet har d�rf�r reducerats s� all minskningen uppg�r lill 75 000 kr. Vid min ber�kning har jag inte fullt ul kunnat ta h�nsyn lill kostnads�k�ningar lill f�ljd av bl.a. 1989 och 1990 �rs statliga l�neavtal samt kostna�dema f�r f�r�ndrade sociala avgifter f�r �r 1990. Jag r�knar med atl kompensation f�r detta f�r ges i form av s�rskilt beslut av regeringen genom belastning av anslaget T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter.

Svenska rikskonserter b�r vidare tillf�ras 5 600000 kr. fr�n f�rsvarsde�partementets huvudtitel. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r f�rsvarsdepartementet.

Svenska rikskonserter har under innevarande budget�r p�b�rjat ell pro�jekt f�r all hj�lpa unga, oelablerade artister alt komma ul i musiklivet och p� marknaden, i Sverige och intemationellt. Projektet ben�mns Lansering 90. I 1989 �rs budgetproposition ber�knades en �kning av anslaget till Svenska rikskonserter med 1,5 milj. kr. f�r det f�rsta �rets verksamhet. Jag har f�r n�sta budget�r ber�knat en �kning med ytterligare 300000 kr. f�r della �ndam�l.

I avsnittet Kultur i hela landet i inledningen till denna bilaga av bud�getpropositionen harjag redovisat mina f�rslag till fortsatt uppbyggnad av det statliga st�det till de regionala musikinstilutionema. En viktig fr�ga i del sammanhanget �r orkeslramas m�jligheter all lumera i delar av landet som f�r n�rvarande �r underf�rs�rjda med symfonikonserter. I rapporten (Ds 1989:46) Symfoniema och samh�llet har utredaren f�reslagit atl Svenska rikskonserter skall kunna medverka lill all organisera och subven�tionera l�ngre lum�er s. k. rikslurn�er i Sverige. Jag delar den uppfattning�en och anser atl den f�reslagna modellen b�r pr�vas under en f�rs�ksperi�od p� tre �r. F�rs�ksverksamheten b�r d�refter utv�rderas. Jag har ber�k�nat en �kning av della anslag med 1 milj. kr. f�r all Svenska rikskonserter skall kunna fullg�ra denna uppgift. Jag har r�knat med all de medel f�r regionala lill�ggsbidrag, som f�r n�rvarande finns upptagna under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilulioner skall kunna tas i anspr�k f�r detta �ndam�l. Sistn�mnda anslag b�r d�rf�r minskas med motsvarande belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

12. till Bidrag lid Svenska rikskonserler f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 59 856 000 kr.

355


 


G 13. T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter��� Prop. 1989/90:100
1988/89 Utgift����������� 3182000'������������������������������������������������������������ Bil.lO

1989/90 Anslag�������������� 1000'

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Tidigare anslaget T�ckning av vissa kostnader vid Operan och Svenska rikskonser�ter

Ur detta anslag f�r medel utg� f�r t�ckning av l�neavtal, motsvarande genomsnittlig statlig niv�, f�r Svenska rikskonserter.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r ber�knas med of�r�ndrat belopp.������������������������������� ������

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

13. till T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserler f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 1000 kr.

G 14. Bidrag till regional musikverksamhet

1988/89 Utgift 178 500000 1989/90 Anslag 170500000 1990/91 F�rslag����� 170500000

Riksdagen har med anledning av prop. 1984/85:1 (KrU 7, rskr. 53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter fr. o. m. den 1 januari 1988. Riksdagen har d�refter med anledning av prop. 1985/86:114 (KrU 22, rskr. 330) godk�nt statens ekonomiska f�rpliktelser i �verenskommelsen mellan statens f�rhandlingsn�mnd och Landstings�f�rbundet om �ndrat huvudmannaskap f�r den regionala musikverksam�helen.

Regeringen har vidare f�r sin del genom beslut den 23 oktober 1986 godk�nt �verenskommelsen mellan staten och Landstingsf�rbundet och de avtal som statens f�rhandlingsn�mnd tr�ffat med samtliga landstingskom�muner, ulom Stockholms, saml med Gotlands kommun om �ndrat huvud�mannaskap f�r den regionala musikverksamhelen.

Del statliga bidraget till den regionala musikverksamhelen skall fastst�l�las genom �riiga f�rhandlingar mellan statens f�rhandlingsn�mnd och Landstingsf�rbundet.

F�redragandens �verv�ganden

F�rhandlingar mellan statens f�rhandlingsn�mnd och Landstingsf�rbun�
det om statens bidrag lill regional musikverksamhet f�r kalender�ret 1990
�r �nnu inte avslutade. F�rhandlingar om bidragets storlek f�r kalender�
�ret 1991 har �nnu inte inletts.
����������������������������������������������������������������������������������� 356


 


Mol denna bakgmnd harjag ber�knat det statliga bidragei f�r budget-���� Prop. 1989/90:100 �ret 1990/91 med of�r�ndrat belopp. Jag r�knar med all �terkomma lill���� Bil. 10 regeringen i dessa fr�gor n�r underlag finns.

Den regionala musikverksamheten tillf�rs ocks� medel fr�n f�rsvarsde�partementels huvudtitel.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

14.� lill Bidrag Ull regional musikverksamhel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 170500000 kr.

G 15. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

1988/89 Utgift 259 662 704 1989/90 Anslag 277377000 1990/91 F�rslag���� 308 969000

Enligt f�rordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinslilutioner samt regionala sk�debanor f�r institution, som bedri�ver yrkesm�ssig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppb�r bidrag fr�n kommun eller landstingskommun, statsbidrag lill kostnader f�r verksamheten, om regeringen f�rklarat institutionen ber�ttigad lill s�dant.

Statsbidraget utg�r i form av grundbidrag och f�r teater-, dans- och musikinstilulioner �ven i form av lill�ggsbidrag. Underlaget f�r ber�k�ningen av grundbidraget utg�rs av det antal grundbelopp som varje �r fastst�lls f�r institutionen eller den regionala sk�debanan. Enligt beslut av regeringen �r f�r n�rvarande 22 teater- och dansinstitutioner, 10 musikin�slilutioner och 6 regionala sk�debanor ber�ttigade lill bidrag. Gmndbdop�pet f�r teater- och dansinstitutioner �r innevarande budget�r prelimin�rt 186 100 kr. och f�r musikinslilutioner 217000 kr., varav 13657 kr. resp. 15 926 kr. avser kostnader f�r l�nekoslnadsp�l�gg. F�r inslilulioner d�r l�nekoslnadsp�l�gg ej skall ber�knas �r gmndbdoppet 172 400 kr. resp. 201 IOO kr. F�r regionala sk�debanor �r gmndbdoppet prdimin�rt 172400 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturr�d alt besluta om f�rdelningen av gmndbdoppen p� de enskilda statsbidragsber�ttigade in�slitulionema och sk�debanorna. F�rdelningen skall redovisas f�r p�f�ljan�de �rs riksm�te.

Bidragsunderlagel f�r varje institution motsvaras i f�rsta hand av de tilldelade gmndbdoppen.

Statsbidrag utg�r med 55% av bidragsunderlaget. Till nyinr�ttade insti�tutioner kan efler regeringens pr�vning statsbidrag utg� med 60% av bidragsunderlagel under h�gst tre �r.

Teater-, dans- eller musikinslitution med regional verksamhet av v�
sentlig omfattning kan efter pr�vning av statens kulturr�d f� till�ggsbidrag
inom ramen f�r tillg�ngliga medel.������������������������������������������������������������������������������ 357


 


Statens kulturr�d

Statens kulturr�d f�resl�r f�ljande f�rdelning av statsbidraget lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilulioner samt lill regionala sk�de�banor budget�ret 1990/91.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Institution

Beslutad f�r-

F�reslagen

 

delning av an-

�kning av an-

 

talet gmndbe-

talet grand-

 

lopp 1989/90

belopp 1990/91

Teater- och dansinstitutioner

 

 

Bor�s stadsteater

51

 

Folkteatern i G�vle

35

 

Folkteatern i G�teborg

64

 

G�teborgs Musikteater AB

280

 

G�teborgs stadsteater

191

 

Helsingborgs stadsteater

68

 

Kronobergsteatem

64

 

L�nsteatern i Dalama

35

 

L�nsteatern i J�nk�ping

35

 

L�nsteatern i �rebro

38,5

 

Malm� stadsteater

352

 

Mittl�nsteatem

51

+ 8

Norrbottensteatern

58

 

Norriandsoperan

38

 

Skaraborgs l�nsleater

25

+ 10

Stockholms stadsteater

280

 

Upsala stadsteater

80

 

V�rmlands teater- och musikstiftelse

54

 

V�sterbottensteatern

35

+ 4

V�stmanlands l�nsteater

35

 

�lvsborgstealern

15

+ 6

�stg�tateatern

154

+� 3

Dramatikergrundbelopp

5

 

Koreografgrundbelopp

2

 

 

2045,5

+31

Musikinstitutioner

 

 

Stiftelsen G�vleborgs

 

 

symfoniorkester

57

 

G�teborgs konsert AB

105

 

Stiftelsen Malm� symfoniorkester

85

 

Helsingborgs konsertf�rening

56

 

Norrk�pings orkesterf�rening

75

 

Oskarshamnsensemblen

18

 

Stockholms konserthusstiftelse

170

 

Upplands musikstiftelse

13

 

V�ster�s musiks�llskap

19

 

�rebro orkesterstiftelse

29

 

Tons�ttare

2 629'

 

Regionala sk�debanor

 

 

Sk�debanan i G�teborg

5

 

Sk�debanan i Norrbotten

3

 

Sk�debanan i Malm�

5

 

Sk�debanan i Uppsala

4

 

Sk�debanan i Link�ping

4

 

Sk�debanan i Norrk�ping

4

 

 

25

of.

' En �kning av antalet grandbelopp till musikinstitutioner behandlas i kulturr�dets remissyttrande p� rapporterna Kultur i hela landet och Symfonierna och samh�llet.


358


 


1.      F�r pris- och l�neomr�kning f�resl�r kulturr�det en �kning med���� Prop. 1989/90:100 16643000 kr.����������� Bil.lO

2.       F�r budget�ret 1990/91 f�resl�s ytteriigare 51 grundbelopp f�r teater-och dansinstitutioner. Av de beg�rda gmndbdoppen f�resl�s 8 lill Mitt�l�nsteatem f�r en utbyggnad av ensemblen i Sundsvall, 10 lill Skaraborgs l�nsleater f�r atl uppn� 35 gmndbdopp, 6 f�r bam- och ungdomsteatem i �lvsborgs l�n (�lvsborgsleatem), 4 f�r V�sterbottens lallealer f�r tur-n�verksamhel saml 20 lill den nya l�nstealem i Bohusl�n.

3.       Bohuslandslinget har ans�kt om 7,5 gmndbelopp f�r budget�ret 1990/91 f�r att kunna p�b�ija uppbyggnaden av en l�nsleater i Bohusl�n.

4.       N�r del g�ller sk�debanomas verksamhet f�rs diskussioner mellan kulturr�det och Rikssk�debanan om humvida nuvarande statsbidragssys�tem �r del mest l�mpliga f�r sk�debanomas verksamhet.

F�redragandens �verv�ganden

I avsnittet Kultur i hela landet i inledningen till denna bilaga av budget�propositionen har jag redovisat mina st�llningstaganden betr�ffande de fortsalla statliga insatsema f�r de regionala och lokala teater-, dans- och musikinstilutionema. Jag har vidare i avsnittet Bam- och ungdomskultur redovisat f�rslag inom della omr�de. Med utg�ngspunkt i detta har jag ber�knat en �kning med 123 gmndbelopp lill teater- och dansinstitutioner varav 50 till musiklealrar och med 25 gmndbelopp lill musikinstilulioner f�r budget�ret 1990/91. Vidare harjag r�knat med en fortsatt siatlig insats omfattande totalt 65 gmndbelopp, f�rdelade p� 15 grundbelopp till tealer-och dansinstitutioner och 50 gmndbelopp till musikinstilulioner, under della anslag f�r budget�ret 1991/92. Den sammanlagda f�rst�rkningen under de tv� f�ljande budget�ren skulle d�rmed uppg� lill 213 gmndbe�lopp. Kulturr�det b�r i sin planering och vid kontakter med huvudm�nnen kunna utg� fr�n della.

F�r all teaterverksamheten i l�n utan egen l�nsteater skall kunna utveck-las ber�knarjag i enlighet med statens kulturr�ds f�rslag totalt 4 milj. kr. under tv� budget�r, varav 2 milj. kr. ber�knas f�r budget�ret 1990/91. �ven i denna del b�r kulturr�dels planering kunna utg� fr�n den ber�kna�de lotalresursen. De s�rskilda bidrag som f�r n�rvarande utg�r till Hallands l�n och J�mtlands l�n har ber�knats ing� i della belopp.

Inom della anslag finns f�r n�rvarande 2029000 kr. upplaget som
regionalt lill�ggsbidrag, vilket f�rdelas av statens kulturr�d. S�dant bidrag
kan utg� lill inslilulioner i l�n med stora geografiska avst�nd. Med anled�
ning av de kraftiga �kningar som jag nu f�resl�r f�r de regionala inslitulio�
nema anser jag all de regionala till�ggsbidragen b�r upph�ra i nuvarande
form. Ett av huvudvillkoren f�r del statliga sl�del lill l�nsinstilutionerna
�r alt dessa efterstr�var atl sprida sin verksamhet i hela l�net. Jag utg�r
fr�n all statens kulturr�d vid sin f�rdelning av de nya gmndbdoppen
s�rskilt beaktar della. Del regionala till�ggsbidragel till teater- och dans�
institutioner harjag f�r budget�ret 1990/91 r�knat om till 10 gmndbelopp.
Situationen f�r musikinstilutionema �r delvis annorlunda �n f�r teatrama
beroende p� all del finns symfoniorkestrar i endast n�gra l�n. I vissa delar
������������������������� 359


 


av landet framf�r allt i Norrlandsl�nen saknas m�jlighet att regelbundet Prop. 1989/90:100 lyssna till en professionell symfoniorkester. Det finns d�rf�r behov av en Bil. 10 mer omfattande tum�verksamhet f�r symfoniorkestramas del. Jag anser i likhet med f�rslagen i rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet all del �r l�mpligt att Svenska rikskonserter medverkar i samordningen av dessa l�ngre turn�er i Sverige. Jag har d�rf�r f�r budget�ret 1990/91 ber�knat en f�rst�rkning av bidragei lill Svenska rikskonserter med 1 milj. kr. av de medel f�r regionala lill�ggsbidrag som under innevarande bud�get�r las upp under della anslag. Denna modell b�r betraktas som en tre�rig f�rs�ksverksamhet som d�refter b�r utv�rderas. Kulturr�det b�r i l�mplig omfattning beakta behovet av resurs�kningar f�r de orkestrar som f�r n�rvarande erh�ller regionala lill�ggsbidrag.

Vid min ber�kning av gmndbdoppet f�r teater- och dansinstitutioner harjag utg�tt fr�n ell prelimin�rt ber�knat gmndbelopp av 186 100 kr. i de fall d�r l�nekoslnadsp�l�gg skall ber�knas. F�r de inslilulioner d�r l�ne�kostnadsp�l�gg inte skall ber�knas och f�r regionala sk�debanor �r gmnd�bdoppet prelimin�rt ber�knat lill 172400 kr.

F�r musikinstilulioner d�r l�nekoslnadsp�l�gg skall ber�knas har jag prelimin�rt ber�knat gmndbdoppet till 217000 kr. F�r s�dana institutio�ner d�r s�dant p�l�gg inte skall ber�knas har jag prelimin�rt ber�knat gmndbdoppet till 201 100 kr.

De medd motsvarande 37 gmndbelopp som frigjorts p� gmnd av Sk�de�banans i Stockholm konkurs har anv�nts lill teaterfr�mjande �lg�rder. F�r budget�ret 1988/89 har medlen fr�mst tagits i anspr�k f�r att hj�lpa de teatrar som drabbats av Sk�debanans konkurs. F�r innevarande budget�r har medlen.anv�nts f�r en f�rst�rkning av musikteatrama i V�sterbotten, V�rmland och Malm� samt f�r regionala sk�debanor. I avvaktan p� f�r�slag om den framtida verksamheten betr�ffande sk�debaneverksamhel i Stockholm har jag r�knat med all dessa medel �ven f�r n�sta budget�r skall las i anspr�k f�r tealerfr�mjande �lg�rder. Det b�r ankomma p� regeringen all fatta beslut om hur frigjorda medel skall disponeras.

Den av regeringen utsedda f�rhandlingsmannen med uppdrag all f�r�handla om finansieringen av en ny musiklealer i v�stra Sverige har under 1989. avslutat sitt arbete och redovisat all n�gon uppg�relse inte har kunnat tr�ffas. Enligt vad jag har erfarit p�g�r dock fortsatta diskussioner om altemativa l�sningar f�r projektet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

15. till Bidrag tdl regionala och lokala teater-, dans- och musikin�stilulioner f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 308969000 kr.

360


 


G 16. Bidrag till fria teater-, dans-och musikgrupper m. m.������ Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift��������� 37 675000������������� Reservation����������������������� -���� ''- *

1989/90 Anslag������� 40000000 1990/91� F�rslag������� 50279000

Enligt f�rordningen (1974:452) om statsbidrag lill teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria gmpper utg�r efter beslut av statens kulturr�d bidrag lill ensemble eller grupp som bedriver sin verk�samhet i yrkesm�ssiga former eller under liknande f�rh�llanden.

Statens kulturr�d

1.�� Kompensation f�r pris- och l�neomr�kning f�r fria teater- och dans�
gmpper 1 824000 kr.

2.Kulturr�det beg�r f�r 1990/91 en f�rst�rkning av bidragei lill yr�
kesverksamma fria teatergmpper och dansgmpper med 14 milj. kr. varav
11 milj. kr. ber�knas f�r lealergmppema och 3 milj. kr. f�r de fria dans-
gmppema och frilanskoreografema.

Av �kningen lill teatergmpperna f�resl�s 5 milj. kr. utg�ra en f�rst�rk�ning av nuvarande bidragskalegorier verksamhetsbidrag, projektbidrag, �vriga bidrag och bidrag till invandrargmpper. Resterande 6 milj. kr. f�resl�s f�rddas l�pande under budget�ret lill speciellt prioriterade behov inom den fria lealerseklom s�som bam- och ungdomsteatem samt mim�konsten.

Av �kningen lill den fria dansen f�resl�r kulturr�det 1 milj. kr. f�r f�rst�rkning av verksamhetsbidragen saml 2 milj. kr. f�r koreograf- och produklionsbidrag.

3.      Kulturr�det f�resl�r all 1 milj. kr. f�r bidrag lill amal�rtealergmpper �verf�rs lill anslaget Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m. anslagsposten Bidrag till centrala amat�rorganisationer f�r att f�rdelas via organisationema Amat�rteatems riksf�rbund och Arbelar-leaterf�rbundel.

4.      N�r del g�ller de fria musikgmppema f�resl�r kulturr�det att 8,6 milj. kr. f�rs �ver lill ell nytt anslag ben�mnt Bidrag lill fria musikgmpper och arrangerande musikverksamhet. F�r del nya anslaget, som �ven f�resl�s inrymma statsbidraget lill arrangerande musikf�reningar, ber�knas en kompensation f�r prisutvecklingen med 765000 kr. saml en real�kning med 1,5 milj kr. f�r fr�mst arrang�rsverksamhet.

F�redragandens �verv�ganden

Teater- och dansgrupper

Staten har under den senaste 15-�rsperioden varit den dominerande bi�
dragsgivaren till yrkesverksamma fria teater- och dansgmpper. Statens
kulturr�d f�rdelar �ver 50% av de sammanlagda offentliga bidragen. H�r�
ut�ver ges statliga bidrag bl. a. via arbetsmarknadsverket. Kommuner och
landsting svarar f�r en l�gre andel av de direkta offentliga bidragen till de
������������������������� 361


 


fria gmppema. Genom k�p av f�rest�llningar eller st�d lill arrang�rsledel���� Prop. 1989/90:100 sl�r emellertid kommuner och landsting indirekt f�r en stor del av gmp-���� Bil. 10 pernas int�kter.

Kulturr�det har i olika sammanhang framf�rt atl del �r rimligt atl huvudansvaret f�r de fria tealergmppernas gmndfinansiering p� sikt f�rs �ver lill kommuner och landsting. Dessa har den b�sta kunskapen om de behov av tealerproduklion och utbud som f�religger och hur dessa behov b�st skall tillgodoses. Statens insatser b�r inriktas p� bidragsomr�den d�r staten har s�rskild anledning all agera och som ger konkreta resultat f�r framf�r allt gmppemas konstn�rliga ulveckiing. Jag delar della syns�tt.

Staten b�r dock �ven framdeles ge ett mer l�ngsiktigt st�d i form av verksamhetsbidrag till vissa gmpper. F�r kortvarigare insatser b�r st�d i form av projektbidrag, investeringsbidrag, katastrofhj�lp o. dyl. kunna till�mpas. Till verksamhetsomr�den som staten b�r ha s�rskilt ansvar f�r r�knar jag bam- och ungdomsteatem, mimkonslen och den fria dansen.

De fria lealergmppema har stor betydelse f�r utbudet av barn- och ungdomslealer i Sverige. Gmppema st�r f�r mer �n 60% av landels barn-och ungdomsleaterf�resl�llningar. Det �r v�sentligt att gmpperna ges m�j�lighet all forts�tta denna verksamhet.

Mimartistema har fortfarande en svag f�rankring hos publik och bi�dragsgivare. Del �r betydelsefullt alt mimkonslen i dess olika former ges m�jlighet atl utvecklas.

Den fria dansen lever under sv�ra f�rh�llanden samtidigt som den befinner sig i en konstn�rlig och volymm�ssig expansion. Tre dansgmpper erh�ller i dag verksamhetsbidrag fr�n kulturr�det. 1 �vrigl �r de flesta produktioner som genomf�rs p� dansomr�det knutna lill en koreograf, som engagerar dansare och genomf�r en produktion. Det �r rimligt att den statliga bidragsgivningen lar h�nsyn lill de olika produktionsformer som r�der f�r den fria dansen. Kulturr�det b�r ocks� medverka lill all antalet dansf�resl�llningar f�r barn och ungdom �kar. Jag vill i della samman�hang ocks� erinra om att Dansens Hus under �r 1990 kommer atl starta sin verksamhet. Dansens Hus f�r stor betydelse ocks� f�r den fria dansen, inte minsl genom all intresset f�r dans kan f�rv�ntas �ka.

Med utg�ngspunkt i vad jag nu har anf�rt f�resl�r jag en �kning av statsbidraget lill de fria teater- och dansgmppema med totah 10 milj. kr. inkl. prisomr�kning under de n�rmaste tv� �ren, varav 5 milj. kr. avser budget�ret 1990/91. Del b�r ankomma p� statens kulturr�d atl f�rdela tillg�ngliga resurser och prioritera mellan olika omr�den.

De medel motsvarande I milj. kr. som under innevarande budget�r finns upptagna lill amal�rtealerverksamhel under detta anslag har jag i enlighet med kulturr�dets f�rslag f�r n�sta budget�r tagit upp under ansla�get Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m. anslags-poslen 2.1 Centrala amal�rorganisationer.

362


 


Musikgrupper och arrang�rsst�d��������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Kuhurr�det har f�reslagit alt sl�del lill de fria musikgmppema skall tas upp under ett s�rskilt statsanslag under vilket ocks� skulle ber�knas bidra�get till de arrangerande musikf�reningama.

Enligt min mening �r en utbrytning av sl�del lill fria musikgmpper ur delta anslag mindre l�mplig. Del skulle inneb�ra minskade m�jligheter f�r r�del att g�ra �vergripande prioriteringar inom hela det omr�de, som f�r n�rvarande t�cks av anslaget. Vidare skulle del inneb�ra en ytterligare detaljstyrning av medelsanv�ndningen fr�n regeringens och riksdagens sida, vilket jag i andra sammanhang i min f�redragning har f�rordat inte b�r ske.

Enligt min uppfattning �r det d� l�mpligare all samordna sl�del lill arrangerande musikf�reningar under detta anslag. Vid min anm�lan av anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m. har jag s�lunda f�rordat att ber�kningen av det statliga st�det lill arrangerande musikf�reningar inte l�ngre b�r g�ras under det anslaget utan �verflyttas till detta anslag. Som en f�ljd h�rav b�r anslaget ben�mnas Bidrag till fria teater-, dans- och musikgmpper m. m. Bidragsf�rdelningen kommer d�r�med �ven i forts�ttningen atl sk�tas av kulturr�det. Anslagsf�r�ndringen inneb�r inte n�gon f�r�ndring av �ndam�let med bidragsgivningen.

Som jag har n�mnt tidigare i min f�redragning m�ste de arrangerande musikf�reningama anses vara viktiga instmment f�r att tillgodose landels behov av offentliga konserter och f�r att d�rmed bl. a. skapa arbetstillf�l�len �l frilansare. Ut�ver den �verf�ring av medel fr�n utvecklingsanslaget som jag tidigare har f�rordat b�r det statliga sl�del till de arrangerande musikf�reningama under de tv� f�ljande budget�ren �ka med 4 milj. kr. varav med 2 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

16. till Bidrag tid fria teater-, dans- och musikgrupper m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 50279000 kr.

G 17. Bidrag till Musikaliska akademien

1988/89 Utgift����������� 2016998

1989/90 Anslag�������� 2 202000

1990/91 F�rslag�������� 2 570000

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982
fastst�llda stadgar fr�mja tonkonsten och v�rda musiklivet. Akademien
skall �ven f�lja utvecklingen inom del svenska och internationella musik�
livet, ta initiativ som fr�mjar den svenska musikkulluren och inom musi�
kens omr�den st�dja konstn�rligt utvecklingsarbete m. m.
���������������������������������������������� 363


 


Musikaliska akademien���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Akademien beg�r en uppr�kning av anslaget med 873000 kr. f�r fr�mst �kade lokalkostnader och �kad publikations- och kontaktverksamhet.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r ber�knarjag en h�jning av anslaget med 368000 kr. f�r all bl. a. t�cka �kade lokalkostnader.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen atl

17. lill Bidrag lid Musikaliska akademien f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell anslag p� 2 570000 kr.

364


 


Bibliotek���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 10 G 18. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1988/89 Utgift��������� 25 272 160

1989/90 Anslag������� 25476000 1990/91 F�rslag������ 26936000

Bidrag lill regional biblioteksverksamhet l�mnas enligt f�rordningen (1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget f�r statsbidrag lill kostnader f�r l�nsbiblioteken utg�r 252 gmndbelopp. Gmndbeloppets storlek fastst�lls �rligen av regeringen. In�nevarande budget�r uppg�r beloppet prelimin�rt lill 145 600 kr. F�r verk�samheten vid varje l�nsbibliotek ber�knas l�gst sex gmndbelopp. Statsbi�drag utg�r med 55% av gmndbdoppen. Av gmndbdoppen avser tio l�ne�centralsverksamhel i enlighet med vad riksdagen har uttalat h�rom (KrU 1987/88:14 s.20).

Medlen under detta anslag f�rdelas av statens kulturr�d.

1989/90���������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden


1.       L�nsbibliotek

2.       L�necentraler och dep�bibliotek


 

20180000

+ 1248000

5296000

+�� 212000

25476000

+ 1460000


 


Statens kulturr�d

Kulturr�det f�resl�r en �kning av anslaget med 1 529000 kr. som endast utg�r kompensation f�r pris�kningar.

L�necentraler och dep�bibliotek

Regeringen uppdrog den 22 juni 1988 �l statens kulturr�d atl utreda folkbibliotekens fj�rrl�ne- och deposilionsverksamhel. Uppdraget skulle bl.a. inbegripa en f�rdjupad analys av den nuvarande l�necentralsverk-samhetens organisation och inneh�ll saml utmynna i f�rslag lill former f�r de statliga st�dinsatserna.

Rapporten L�necentraler och dep�bibliotek (Rapport fr�n statens kul�turr�d 1989:5) �veri�mnades till regeringen i juli 1989. En sammanfatt�ning av rapporten b�r fogas lill protokollet i delta �rende som bilaga 10.13.

Rapporten har remissbehandlats. En f�rteckning �ver remissinstanserna och en sammanst�llning av remissyttrandena b�r fogas lill protokollet i della �rende som bilaga 10.14.


365


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

L�nsbiblioteken��������������������������������������������������������������������������������� ''- �.

1 avsnittet Kultur i hela landet i inledningen lill mitt budgetf�rslag harjag redovisat min syn p� l�nsbibliotekens regionala roll och p� behovet av en fastare form f�r verksamhetsplaneringen. Statens st�d lill l�nsbiblioteken b�r �ven f�r n�sta budget�r uppg� till 252 gmndbelopp. Jag ber�knar varje gmndbdopp lill 154600 kr., varav slatsbidragsdden utg�r 55%. Som jag n�mnt i inledningen b�r i samband med den statliga bidragsgivningen del allm�nna villkoret st�llas, atl huvudm�nnen i �rliga verksamhetsplaner anger m�l och ambitionsniv�er f�r den regionala biblioteksfunktionen.

L�necentraler och dep�bibliotek

Statens kulturr�d har p� regeringens uppdrag utrett folkbibliotekens Q�rr-l�ne- och deposilionsverksamhel. Kulturr�det har redovisat sina �verv�ganden i rapporten (1989:5) L�necentraler och dep�bibliotek. Jag begr�n�sar min f�redragning lill verksamhetens organisation och finansiering. �vriga f�rslag, varav merparten �r av biblioteksteknisk art, f�mts�tter jag att kulturr�det lar upp till diskussion med f�retr�dare f�r folkbiblioleksv�-sendel och med kungl. bibliotekets sekretariat f�r nationell planering (BISAM). I organisationsfr�gan f�resl�r kulturr�det sammanfattningsvis f�ljande. Den nuvarande organisationen med tre allm�nna l�necentraler, lokaliserade till Stockholm, Malm� och Ume�, bibeh�lls. En separat l�ne�central inr�ttas f�r litteratur p� invandrarspr�k. Dep�verksamhelen kon�centreras till l�necentralen i Ume�. Dessa f�r�ndringar kan enligt kulturr�det genomf�ras inom ett realt of�r�ndrat statsbidrag till l�necentraler och dep�bibliotek. Kulturr�det f�resl�r s�ledes all verksamheten vid de tre allm�nna l�necentralerna bedrivs inom en bidragsram av 5 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. avser dep�verksamhel. F�r invandrarl�necenlralen ber�knas statsbidraget lill 1,2 milj. kr. H�mt�ver r�knar kulturr�det med all del s�rskilda bidragei lill ink�p av litteratur p� invandrarspr�k successivt skall �verf�ras till invandrarl�necenlralen.

Remissopinionen har med f� undanlag st�llt sig positiv lill kulturr�dets f�rslag i organisationsfr�gan.

F�r egen del harjag gjort f�ljande �verv�ganden.

Mol bakgmnd av kulturr�dels och remissinstansernas bed�mning av den nuvarande l�necenlralsorganisalionens s�ll all fungera anser jag inte att det finns sk�l atl f�rorda n�gra gmndl�ggande f�r�ndringar i statens engagemang vad g�ller de befintliga l�necenlralemas allm�nna verksam�het. Liksom f�r n�rvarande b�r del ankomma p� kulturr�det all inom den av riksdag och regering fastst�llda totala bidragsramen lill l�necentralerna best�mma principema f�r bidragets f�rdelning.

V�ren 1981 besl�t riksdagen all statligt finansierade dep�funklioner
skulle inr�ttas vid l�necentralerna i Malm�, Stockholm och Ume� (prop.
1980/81: IOO bil. 12, KrU 26, rskr. 299). Kulturr�det har gjort en noggrann
utv�rdering av verksamheten fr�n effektivitetssynpunkt och har funnit all
en mer rationell ordning skulle vara all koncentrera dep�funktionen till en
�������������������������� 366


 


l�necentral. Av sk�l som n�rmare redovisas i rapporten f�rordar kullurr�-���� Prop. 1989/90:100 del all den gemensamma dep�n f�rl�ggs i anslutning lill l�necentralen i���� Bil. 10 Ume�. De andra l�necentralema har, som jag ser del, inte framf�rt in�v�ndningar, som p� ett avg�rande s�tt f�r�ndrar f�mts�ttningama f�r kulturr�dels st�llningstagande. F�r egen del anser jag all kulturr�dets f�rslag �r v�l gmndat i de analyser som har utf�rts.

Jag tillslyrker s�ledes all en f�r folkbiblioteken i hela landet gemensam bokdep� f�ri�ggs lill l�necentralen i Ume� och alt �vriga dep�funktioner upph�r fr. o. m. budget�ret 1990/91. Del b�r vara kulturr�dets uppgift atl i anslutning lill bidragsf�rdelningen mellan l�necentralema utf�rda de rikt�linjer som erfordras �verg�ngsvis med anledning av omstmktureringen av dep�verksamhelen.

Kulturr�dets f�rslag om att omf�rdela viss del av bidragei lill en s�rskild l�necentral f�r invandrarlitteratur st�ller jag mig i princip positiv lill. Fr�gan om verksamhetens lokalisering kr�ver dock ytterligare �verv�gan�de. Jag finner det l�mpligt att kulturr�det forts�tter sina redan inledda sonderingar med intresserade v�rdkommuner och d�refter fattar erforder�liga beslut.

Anslagsposten till l�necentraler och dep�biblioteks ber�knar jag lill 5 508000 kr. Vidare r�knar jag med all tio gmndbelopp �ven i forts�tt�ningen skall tillf�ras l�necentralema. Vid anslagsber�kningen har jag ut�g�tt fr�n den analys av anslagsbehoven som gjorts i kulturr�dets rapport. Jag vill i della sammanhang knyta an lill vad jag under avsnittet Kultur i hela landet har anf�rt om en mer tydlig styrning av del statliga sl�del lill l�nsbiblioteken. Utvecklingen av l�nsbibliotekens regionala roll vad g�ller den kompletterande medief�rs�rjningen och behovet av en klarare an�svarsf�rdelning mellan dem och l�necentralema h�r till de centrala fr�gor som kulturr�det b�r uppm�rksamma i arbelet med att precisera villkoren f�r l�nsbibliolekssl�del.

Det b�r ankomma p� regeringen atl med utg�ngspunkt i vad jag f�rordat i organisationsfr�gan best�mma hur stor andel av anslagsposten som f�r disponeras f�r dep�verksamhel.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

18.      godk�nna vad jag har f�reslagit ang�ende omstmkturering av l�necenlralemas dep�funklion,

19.      lill Bidrag lid regional biblioteksverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 26 936 000 kr.

367


 


Bildkonst, konsthantverk m. m.��������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Konstbildning

Genom beslut den 17 mars 1988 uppdrog regeringen �l statens kulturr�d all utifr�n de f�mts�ttningar sorn redovisats i 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 36) utarbeta etl program f�r f�rnyelse av konstbildningsarbetet.

Kulturr�det har med skrivelse den 27 september 1989 �verl�mnat pro�memorian F�rslag lill samlat program f�r f�myelse av konstbildningsarbe�tet.

Programmet inneh�ller i korthet f�ljande.

F�mts�ttningama f�r atl bedriva konslbildning varierar fr�n ort lill ort och mellan olika regioner. Del beh�vs enligt r�det ell b�ttre samspel mellan de konslbildande institutionerna p� central niv� och regionall och lokalt kultur- och konstliv. Riksutst�llningar b�r d�rf�r la initiativet lill ell djupare samarbete med f�reningslivet mnt om i landet f�r all med Riks�teatem som f�rebild, utvecklas lill ell konstfr�mjande centmm med infly�tande fr�n olika intressenter f�r konslbildning. 1 programmet betonas vidare de uppgifter som statens konstmuseer har i egenskap av ansvarsmu�seum f�r del konslbildande arbetet. Statens konstr�ds informationsansvar f�r den offentliga konsten lyfts ocks� fram. Insatser f�r all �ka barns och ungdomars kontakt med bildkonst och skapande uppm�rksammas s�r�skilt. Bl.a. f�resl�s st�d lill ulveckiing av bild- och konstskolor. �kade resurser b�r slutligen st�llas till kulturr�dets f�rfogande under en tre�rspe�riod f�r f�rnyelse och spridning av erfarenheter fr�n del konslbildande arbetet.

De ekonomiska konsekvensema av programmet, j�mte andra f�rslag om f�rst�rkningar lill konslbildande verksamhet, har r�del redovisat i sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91.

Programf�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande.

M�nga av de f�rslag som kulturr�det l�gger fram avser f�rst�rkningar lill inslilulioner och organisationer som enligt sina instmktioner eller andra besl�mmelser f�r verksamheten redan har lill uppgift all bedriva konsl-bildningsarbete men som i �vrigl inte ber�rs av kulturr�dets f�rslag. Pr�v�ningen av dessa f�rsl�rkningsbehov b�r d�rf�r kunna g�ras i anslutning till della budgetf�rslag ulan all den kommande beredningen av r�dets konst-bildningsprogram d�rmed f�regrips.

Jag har mol den bakgmnden vid min behandling i del f�reg�ende av anslaget Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m.m., anslagsposterna Centmmbildningar resp. Organisationer inom bild- och formkonstomr�det m.m., f�reslagit atl vissa medel st�lls lill kulturr�dets f�rfogande f�r f�rdelning lill bl. a. organisationer med konstbildande upp�gifter. Jag har vidare vid min ber�kning av kulturr�dets dispositionsmedel under samma anslag haft som utg�ngspunkt all kulturr�det skall ha m�jlig�het st�dja olika projekt som syftar till f�rnyelse av konstbildningsarbetet.

Jag vill i della sammanhang ocks� framh�lla alt de �kningar som jag senare kommer all f�resl� under anslagen Statens konstr�d. Centrala mu-

368


 


seer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m.m.. Bidrag till regionala museer och Riksutst�llningar medf�r �kat st�d till det konslbil�dande arbetet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


G 19. Statens konstr�d


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


3871323 4016000 5439000


Enligt sin instmktion har statens konstr�d lill uppgift atl genom f�rv�rv av konstn�rliga arbeten lill statens byggnader och andra lokaler f�r statliga myndigheter verka f�r all konstn�rliga v�rden inf�rlivas med samh�lls-milj�n.

R�det skall l�mna statliga, kommunala och landslingskommunala myn�digheter samt enskilda personer och f�relag informaiion om f�rv�rv av konstn�rliga arbeten som �r av betydelse f�r samh�llsmilj�n saml i �vrigl om konsten i denna milj�.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning

2 721000

(2 205000)

1 195000

100000

4016000

+�� 395000

(+�� 157000)

+ 1053000

-���� 25000

+ 1423000

Statens konstr�d

 

 


1.� Ell uttag av besparingen enligt huvudf�rslaget kommer atl medf�ra
all konstr�dets informationsverksamhet f�r vidk�nnas ytterligare nedsk�r�
ningar. Konstr�det hemst�ller all besparingskravet hell efterges. Om inte
delta kan bifallas b�r besparingskravet kraftigt reduceras.

2.Konstr�det f�resl�r f�r n�sta budget�r en h�jning av medlen f�r
informationsverksamhet med 500000 kr. R�del motiverar sill f�rslag med
att r�dets �ligganden n�r del g�ller information om den offentliga konsten
�r av rikskarakl�r. �kade resurser beh�vs framf�r allt f�r upps�kande
pedagogisk verksamhet p� arbetsplatser, f�r framst�llning av introduk�
tionstexter lill den konst som r�det placerar ul hos statliga myndigheter
och f�r atl kunna ge ul r�dels tidskrift med fler nummer per �r.

Sedan den 1 januari 1989 �r r�det huvudman f�r projektet Konst d�r vi bor. Andra deltagare i projektet �r boverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Konstn�remas riksorganisation. Projektet skall p�g� under tv� �r och syftar till att p�verka byggherrar och arkitekter att b�ttre utnyttja de bidrags- och l�nem�jligheler som finns f�r konstn�rliga insatser i bostads�omr�den. Projektet, som omfattar hela landet och finansieras av AMS, har hillills varit myckel framg�ngsrikt.

3.� D�ml�ver beh�vs �kade medd f�r sammantr�desarvoden och porto-


369


24�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


kostnader (+ 120000 kr.) samt f�r en eng�ngsanvisning p� 75000 kr. f�r���� Prop. 1989/90:100
ink�p av kompletterande datomtmstning.
����������������������������������������������� Bil. 10

Statens kulturr�d

Kulturr�det f�rordar att konstr�det undantas helt fr�n besparingar. Med�len till konstr�dets informationsverksamhet b�r r�knas upp.

F�redragandens �verv�ganden

Statens kulturr�d pekar i sitt program f�r f�myelse av konstbildningsarbe�tet p� n�dv�ndigheten av att g�ra konsten synlig i samh�llet och framh�l�ler s�rskilt de insatser som statens konstr�d har gjort i detta h�nseende. Den av konstr�det f�rv�rvade konsten finns i dag p� statliga arbetsplatser �ver hela landet och bildar naturliga utg�ngspunkter f�r ett konslbildande arbete.

Kulturr�det framh�ller vidare i samma program det informations- och dokumentationsansvar som konstr�det har f�r den offentliga konsten. Konstr�det skall inte bara informera om konsten i anslutning lill sina egna projekt utan �ven svara p� efterfr�gan fr�n kommuner, landsting, f�relag m. fl. Informationen om den offentliga konsten utanf�r den statliga sek�torn har hittills varit ett eftersatt omr�de i konstr�dels verksamhet. Kul�turr�det f�resl�r att konstr�det erh�ller �kade resurser f�r sin informa�tionsverksamhet.

�ven jag anser att konstr�dels informationsverksamhet �r av stor bety�delse f�r det konstbildande arbetet och ytterst f�r att �ka f�rst�elsen f�r och efterfr�gan p� konstn�rernas arbete. Erfarenheterna fr�n samarbels-projeklet Konst d�r vi bor visar med all �nskv�rd tydlighet vad som kan �stadkommas med offensiva och riktade insatser. Jag f�rordar d�rf�r all medlen f�r r�dets informationsverksamhet fr�n n�sta budget�r r�knas upp med 200000 kr. F�r ink�p av kompletterande datomtmstning b�r en ny eng�ngsanvisning om 75000 kr. anvisas.

Vid ber�kning av den minskning av utgifterna f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av ett ett�rigt rationaliseringskrav, har jag beaktat de konse�kvenser som myndigheten har redovisat. Rationaliseringskravet har redu�cerats s� att minskningen uppg�r till 5 000 kr. Jag har d�mt�ver ber�knat medel f�r avgifter lill statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadminist�ralionen.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget lill 5439000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen all

20. till Statens konstr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslags�
anslag p� 5 439 000 kr.
������������������������������������������������������������������������������������ 370


 


G 20. F�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m.����������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift������������� 26023990������������������� Reservation������������������������� 77 202���� '-

1989/90 Anslag������� 26 520000 1990/91� F�rslag������� 27020000

Fr�n anslaget bekostas s�dana f�rv�rv av konst lill statens byggnader och andra lokaler f�r statliga myndigheter som beslutas av statens konstr�d. F�rv�rven kan avse dels konst som s�rskilt best�llts i anslutning till olika byggnader, dels stafflikonsl, skulptur, grafik, konsthantverk m. m. Till dessa �ndam�l har f�r budget�ret 1989/90 anvisats 23410000 kr. Ut�ver best�llningar som �r m�jliga inom anslagels ram f�r konstr�det innevarande budget�r best�lla konst intill etl belopp av h�gst 6,8 milj. kr. f�r betalning under f�ljande budget�r. Under budget�ret 1989/90 har av de medel som konstr�det disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 577000 kr. f�r ink�p och best�llningar hos F�reningen Handarbetets v�nner.

Fr�n anslaget utg�r vidare bidrag med sammanlagt 3110000 kr. f�r konslink�p lill folkparker. Folkels hus, bygdeg�rdar och nyklerhelsorgani-salionernas samlingslokaler. F�r budget�ret 1989/90 har bidrag utg�tt med 1096000 kr. lill Folkparkernas centralorganisation och med 2014000 kr. till Samlingslokalorganisalionernas samarbetskommill� all f�rdelas mel�lan allm�nna samlingslokaler inom Folkels husf�reningamas riksorganisa�tion, Bygdeg�rdamas riksf�rbund och Riksf�reningen V�ra g�rdar.

Statens konstr�d

1.      Konstr�det f�resl�r all den av r�del disponerade anslagsposten till f�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m. best�ms lill minsl en procent av de f�r budget�ret 1990/91 redovisade byggnadsinvesteringarna.

2.  F�r konstn�rlig utsmyckning av redan befintliga lokaler f�r statlig verksamhet f�resl�s ett belopp p� 4 milj. kr.

3.      Ut�ver best�llningar som blir m�jliga inom anslagels ram b�r konst�r�det f� best�lla konst lill ell belopp av 8 milj. kr. f�r betalning under f�ljande budget�r.

Statens kulturr�d

Kulturr�det tillstyrker ell eng�ngsbelopp f�r ink�p av konst lill befintliga lokaler samt f�resl�r att medel avs�tts �ven n�stkommande budget�r un�der konstr�dets del av anslaget f�r ink�p och best�llningar hos F�reningen Handarbetets v�nner.

Kulturr�det f�resl�r atl konstink�p lill folkparker. Folkels hus, bygde�
g�rdar och nyklerhelsorganisalionernas samlingslokaler h�js med sam�
manlagt 687000 kr., varav med 187000 kr. som kompensation f�r prisut�
vecklingen.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3-71


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Anslaget b�r i sin helhd f�ras upp med 27020000 kr.��������������������������������� ''-

F�r statens konstr�ds f�rv�rv harjag ber�knat 23410000 kr. Beloppet moisvarar gott och v�l en procent av de planerade statliga byggnadsinves�teringarna under n�sta budget�r. Min ber�kning bygger p� att utsmyck�ningen av lokaler f�r de affarsdrivande verken - liksom hittills - delvis skall bekostas av verken sj�lva.

F�reningen Handarbetets v�nner b�r tillf�rs�kras st�d genom atl ett visst belopp av de medel f�r konstink�p som statens konstr�d disponerar avs�tts f�r ink�p och best�llningar hos Handarbetets v�nner.

Konstr�det b�r enligt samma principer som g�ller f�r innevarande bud�get�r medges att ut�ver best�llningar som blir m�jliga inom anslagets ram best�lla konst till ett belopp av h�gst 6,8 milj. kr. f�r betalning under f�ljande budget�r.

Bidragei f�r konstf�rv�rv till samlingslokaler och folkparker b�r h�jas med 500000 kr. till 3 610000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

21.       godk�nna vad jag har anf�rt om best�llningar av konst som f�ranleder utgifter under senare budget�r �n budget�ret 1990/91,

22.       till F�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 27020000 kr.

G 21. Utst�llningar av nutida svensk konst i utlandet

1988/89 Utgift����������� 1092 444'������������ Reservation�������������� 224958'

1989/90 Anslag��������� 1303000

1990/91 F�rslag��������� 1453000

' Anslaget Utst�llningar av svensk konst i utlandet.

N�mnden f�r utst�llningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har enligt sin instmktion lill uppgift att anordna utst�llningar i utlandet av nutida svensk konst saml att vara del organ som enligt stadgarna f�r nordiskt biennalr�d har all planl�gga och genomf�ra svenskt deltagande i biennalulsl�llningarna i Venedig. Anslaget anv�nds av n�mn�den f�r direkta utst�llnings- och administrationskostnader.

N�mnden f�r utst�llningar av nutida svensk konst i utlandet

NUNSKU ber�knar besparingen enligt huvudf�rslaget f�r n�sta budget�r, som f�r n�mndens del �r den f�rsta i en ny tre�rsperiod, till 21000 kr. Om besparingen las ul kommer NUNSKU:s utst�llningsverksamhet atl p�ver�kas negativt. N�mnden anh�ller om att bli undantagen fr�n huvudf�rsla�get.

N�mnden f�resl�r d�mt�ver att anslaget f�r n�sta budget�r h�js med
153000 kr. f�r all ge n�mnden m�jlighet att anordna fler utst�llningar.
�������������������������������� 372


 


Ut�ver fasta kostnader f�r n�mndens verksamhet och vissa �terkomman-���� Prop. 1989/90:100 de utst�llnings�taganden, s�som deltagandet p� biennalema i Venedig och���� Bil. 10 Sao Paulo saml presentationen av svensk konst p� Centre Culturel Su�dois i Paris, r�cker nuvarande anslag endast till f�r att anordna ytterligare en st�rre utst�llning per �r.

Statens kulturr�d

Kulturr�det f�resl�r att n�mnden undantas fr�n besparing enligt huvud�f�rslaget. Medlen till verksamheten b�r r�knas upp.

F�redragandens �verv�ganden

Vid ber�kning av den minskning av utgiftema f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av rationaliseringskravet och den periodicering som f�reslagits, har jag beaktat de konsekvenser som myndigheten har redovisat. Rationalise�ringskravet har reducerats s� att minskningen av anslaget endast uppg�r till 3 000 kr.

Presentationen av nutida svensk konst i utlandet �r ett viktigt inslag i Sveriges kontakter med andra l�nder. Jag finner det d�rf�r motiverat att -ut�ver kompensation f�r prisomr�kning � r�kna upp n�mndens anslag med 75 000 kr.

Anslaget b�r f�ras upp med 1453 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

23. till Utst�llningar av nutida svensk konst i utlandet f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 453000 kr.

G 22. Bidrag till Akademien f�r de fria konsterna

1988/89 Utgift����������� 1330000

1989/90 Anslag��������� 1404000

1990/91 F�rslag��������� 1461000

Akademien f�r de fria konslema har till uppgift atl inom Sverige fr�mja utvecklingen av m�lar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och �vriga till den bildande konsten h�nf�rliga konstarter saml all yttra sig i fr�gor som h�r till akademiens verksamhetsomr�de.

Akademien f�r de fria konsterna

F�r kompensation av automatiska kostnads�kningar f�resl�s en uppr�k�
ning med 141 OOOkr.
��������������������������������������������������������������������������������������������������� 373


 


F�redragandens �verv�ganden�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Anslaget b�r f�ras upp med 1461000 kr. Ut�ver sedvanlig prisomr�kning harjag ber�knat medel f�r avgifter till statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministralionen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

24. lill Bidrag till Akademien f�r de fria konsterna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell anslag p� 1461 000 kr.

374


 


Arkiv��������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10 G 23. Riksarkivet och landsarkiven

F�redragandens �verv�ganden

I statsbudgeten f�r innevarande �r finns lill riksarkivets disposition upp�f�rda anslagen Riksarkivet och landsarkiven med 96 857 000 kr. och Statli�ga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m. m., delposterna Riksarkivet, Dalamediekonlroll m.m. med 1648000 kr. och Eng�ngsan�visning med 1 975000 kr. Riksarkivet har f�reslagit atl medel f�r budget��ret 1990/91 anvisas under dessa anslag.

Arkivutredningen (U 1985:07) lade i febmari 1988 fram sitt bet�nkande (SOU 1988:11) �ppenhet och minne. F�rslagen har remissbehandlats. Beredningen av f�rslagen om arkivv�sendet �r �nnu inte avslutad. Jag avser all f�resl� regeringen all f�r riksdagen vid 1989/90 �rs riksm�te l�gga fram en s�rskild proposition om arkivfr�gor. I avvaktan p� att beredning�en slutf�rs f�resl�r jag all anslagen f�rs upp med prelimin�rt ber�knade belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen alt, i avvaktan p� en s�rskild proposition i �mnet,

25. till Riksarkivet och landsarkiven f�r budget�ret 1990/91 ber�k�na etl f�rslagsanslag p� 96 857 000 kr.

G 24. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1988/89 Utgift��������� 18179 527

1989/90 Anslag������� 18 950000

1990/91 F�rslag������� 20 582000

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA) ing�r dialekt- och folkminnesarkivel i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i G�teborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume�, svenskt visarkiv, arkivet f�r ordbok �ver Sveriges medeltida per�sonnamn saml arkivet f�r ordbok �ver Sveriges dialekter. Myndigheten har lill uppgift all samla in, bevara, bearbeta och ge ut material om svenska, samiska och finska dialekter, personnamn, ortnamn, visor, folk�musik, folkminnen och den svenska jazzens historia saml att avge yttran�den i �renden om fastst�llande av ortnamn och granska f�rslag till namn p� allm�nna kartor.

F�r myndigheten g�ller f�rordningen (1988:969) med instmktion f�r dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv.

375


 


1989/90���������������� Ber�knad �ndring������� Prop. 1989/90: 100

1990/91���������������������������� Bil. 10

F�redraganden

F�rvaltningskostnader��������������������������������� 13361000������������ +�� 993000

(d�rav l�nekostnader)���������������������������� (12 895000)�������� (+�� 859000)

Lokalkostnader������������������������������������������� 4416000��������������� +�� 592000

Eng�ngsanvisning������������������������������������������ 1173000������������ +���� 47000

18950000�������������� +1632000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1.DOVA yrkar i f�rsta hand atl DOVA-arkiven i egenskap av humanis�
tiska forsknings- och kulturinstitutioner undantas hell fr�n besparingar
enligt huvudf�rslaget. DOVA redovisade i f�reg�ende anslagsframst�ll�
ning ett f�rslag till f�rdelning av ett modifierat huvudf�rslag f�r tre�rspe�
rioden 1989/90-1991/92. F�r budget�ret 1990/91 inneb�r huvudf�rslaget
en minskning med 165000 kr. Ett uttag av huvudf�rslaget skulle bl.a.
inneb�ra minskad insamlingsverksamhet, l�gre publiceringstakl och s�mre
service �l forskare och allm�nhet.

2.DOVA yrkar att 100000 kr. tillf�rs myndigheten f�r personalutveck�
ling.

3.�� DOVA beg�r medel f�r ut�kning av tv� halva kanslilj�nster vid
arkiven i G�teborg och Ume� (+ 168000 kr.), inr�ttande av en halv tj�nst
som byr�assistent vid arkivet f�r Sveriges medeltida personnamn
( + 84000 kr.), ut�kning lill heltid av en halv arkivarietj�nst vid arkivet i
G�teborg ( + 96000 kr.) samt f�r ut�kning av en IreQ�rdedds tj�nst till
hellid vid svenskt visarkivs jazzavddning (-I- 55 000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Den �versyn av m�jlighetema till f�r�ndrad organisation f�r dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) som jag anm�lde i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1989/90: IOO bil. 10 s. 381) p�g�r f�r n�rva�rande inom statskontoret och v�ntas bli klar i b�rjan av �r 1990. D�refter kommer f�rslaget att remissbehandlas. Jag har f�r avsikt att �terkomma till regeringen med mina st�llningstaganden till denna �versyn i n�sta budgetproposition.

Jag vill erinra om att statsanslaget till DOVA lill f�ljd av mina f�rslag.i 1989 �rs budgetproposition f�rst�rktes med 275000 kr.

Vid ber�kningen av den minskning av utgiftema f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av det inf�r budget�ret 1989/90 planlagda rationaliserings�kravet, har jag beaktat de konsekvenser som myndigheten har redovisat. Rationaliseringskravet har d�rf�r reducerats s� att minskningen uppg�r till 29000 kr. Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r samtliga arkiv inom DOVA fr.o.m. den 1 juli 1990 samt ber�knat medel f�r avgifter lill statens l�ne- och pensionsverk f�r pen�sionsadministrationen.

Som chefen f�r bostadsdepartementet senare i dag kommer att redog�ra������������������������ 376


 


f�r, f�resl�s fastighetsdatareformen fr.o.m. budget�ret 1992/93 g� in i en avslutande etapp. Det inneb�r f�r DOVA:s del att arbetet budget�ret 1990/91 med reformen kommer att forts�tta i of�r�ndrad omfattning. Jag r�knar med att DOVA:s uppgifter i det arbetet skall kunna fullg�ras inom ramen f�r de resurser som tidigare tillf�rts anslaget. Arbelet ber�knas slutf�rt budget�ret 1994/95, men jag r�knar med att omfattningen av medlen b�r kunna ompr�vas redan inf�r budget�ret 1993/94 med h�nsyn till att arbetsvolymen redan d� ber�knas minska.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen alt

26. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 20582000 kr.

G 25. Svenskt biografiskt lexikon

 

1988/89 Utgift

2478862

1989/90 Anslag

2895000

1990/91 F�rslag

2683000

Svenskt biografiskt lexikon har lill uppgift att forts�tta och slutf�ra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

F�r myndigheten g�ller f�rordningen (1988:630) med instmktion f�r svenskt biografiskt lexikon.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Utgifter

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning

2 742000

(2151000)

199000

40000

-255000 (+126000)

-��������� 3000

-������� 40000

Inkomster

2981000

-298000

Publikationer

86000

-� 86000

Nettoutgift

2895000

-212000


Svenskt biografiskt lexikon (SBL)

1.        SBL p�b�rjar innevarande budget�r ett tre�rigt huvudf�rslag f�r perioden 1989/90-1991/92. F�rbudget�rd 1990/91 inneb�r huvudf�rsla�get en minskning med 29000 kr. En minskning drabbar utgivningstakten och inneb�r en f�rdyring. F�r budget�ret 1990/91 ser myndigheten ingen m�jlighet att h�lla utgivningstakten om inte anslaget f�r tryckning avse�v�rt h�js.

2.        SBL f�resl�r att tryckningskostnadema och inkomsterna av f�rs�lj�ning l�ggs upp som en s�rskild anslagspost och ges karakt�ren av reserva�tionsanslag.


377


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Tryckningskostnader och inkomster

Utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon �r den huvudsakliga uppgiften vid svenskt biografiskt lexikon (SBL) och tryckningskostnader�na och d�rmed sammanh�ngande kostnader �r den st�rsta enskilda poslen vid sidan av l�nekostnaderna. SBL framh�ller att del �r viktigt all h�jning av anslaget f�r detta �ndam�l sker i f�rh�llande lill kostnadsutvecklingen. Vidare har SBL redovisat att del har uppst�tt stora sv�righeter att balanse�ra myndighetens budget bl. a. p� gmnd av kostnadsutvecklingen p� omr�det. SBL har anh�llit om all tryckningskostnaderna ges beteckningen reservationsanslag, s� all SBL kan disponera medlen �ver budgel�rsgr�n-serna.

�ven f�r inkomstposten har SBL beg�rt atl den skall f� beteckningen reservationsanslag, d� inkomsterna av f�rs�ljningen varierar kraftigt mel�lan budget�ren. De �r ell band levereras blir inkomstema dubbelt s� stora som mellanliggande �r. Stora skillnader mellan ber�knade och faktiska int�kter kan uppsl� till f�ljd av mindre f�rdr�jningar �ver budgel�rsgr�n-sen.

Med anledning av vad SBL redovisat om tryckningskostnaderna f�resl�r jag all medlen f�r detta �ndam�l ber�knas under del s�rskilda reserva�tionsanslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m. m. D�rmed skapas en m�jlighet f�r SBL all anv�nda dessa medel friare �ver budgel�rsgr�nserna. Samtidigt b�r inkomslkravel under f�revarande anslag las bort. SBL:s inkomster b�r kunna tillf�ras den nya anslagsposten under reservationsanslaget.

Pris- och l�neomr�kning m. m.

Vid ber�kningen av den minskning av utgifterna f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av del inf�r budget�ret 1989/90 planlagda rationaliserings�kravet, har jag beaktat de konsekvenser som myndigheten har redovisat. Rationaliseringskravet har d�rf�r reducerats s� atl minskningen uppg�r lill 6000 kr. Vidare harjag ber�knat medel f�r avgifter lill statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministralionen saml beaktat all den eng�ngs�anvisning p� 40000 kr. som anvisats lill SBL inte l�ngre skall ber�knas under anslaget.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

27. lill Svenskl biografiskt lexikon f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 2683000 kr.

378


 


G 26. Statliga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m. m.


Prop. 1989/90:100 BiL 10


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


2 294990 5 658000 6055000


Reservation


6 336 383


Fr�n anslaget betalas kostnader f�r f�ljande arkiv och �ndam�l.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med dalamediekonlroll m. m. f�r unders�kning, v�rd och kontroll av tekniska medier (ADB-band, Ijud-och videoband, mikrofilm m. m.), f�r anskaff'ning av teknisk utmstning.

Riksarkivet f�r ink�p av arkivalier och b�cker samt publicering av k�llskrifter. Landsarkiven f�r konservering av arkivalier, bokbindning saml reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) f�r arvo�den f�r tillf�lliga vetenskapliga medarbetare, inl�sen av samlingar, skydds-och s�kerhetskopiering, resor och expenser.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Riksarkivet

 

 

Datamediekontroll m.m.

1648000

of

Eng�ngsanvisning

1975000

of.

Dialekt- och

 

 

ortnamnsarkiven samt

 

 

svenskt visarkiv

1945000

+ 132000

Eng�ngsanvisning

90000

of.

Svenskt biografiskt lexikon

-

+ 265000

 

5658000

+ 397000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1.      DOVA f�resl�ratt en del av myndighetens huvudf�rslag las ul under delta anslag.

2.      DOVA anh�ller om medel f�r tekniska hj�lpmedel m.m. f�r utveck�lings-och effektiviseringsinsalser( +200000 kr.).

3.      DOVA beg�r en eng�ngsanvisning f�r att kunna �ka takten i skydds�kopieringen (+90000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Riksarkivet

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt under anslaget lill riksarkivet och landsarkiven om beredningen av en s�rskild proposition om arkivfr�gor f�rs anslagsposten upp med of�r�ndrat belopp.


Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (DOVA)

F�r att kunna �ka takten i skyddskopieringen f�resl�rjag att en eng�ngsan�visning p� 90000 kr. ber�knas f�r DOVA. Ett reducerat rationaliserings�krav p� 4000 kr. har lagils ul under anslagsposten.


379


 


Svenskl biografiskt lexikon (SBL)���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I enlighet med vad jag har anf�rt under anslaget Svenskt biografiskt lexikon f�resl�r jag att en s�rskild anslagspost f�rs upp under detta anslag f�r tryckningskostnader och d�rmed sammanh�ngande kostnader. An�slagsbehovet har ber�knats med h�nsyn lill all ett i dag existerande in-komslkrav har lagits bort. SBL:s inkomster b�r i framtiden kunna tillf�ras denna anslagspost och anv�ndas enligt de f�mts�ttningar som g�ller f�r ett reservationsanslag.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 6055000 kr.

380


 


Kulturmilj�v�rd

G 27. Riksantikvarie�mbetet: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift��������� 67214469

1989/90 Anslag������� 63188000 1990/91 F�rslag������ 69 689000

F�r myndigheten g�ller f�rordningen (1988:1131) med instmktion f�r riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer.

Myndigheten riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer om�fattar riksantikvarie�mbetet, statens historiska museum, kungl. myntkabi�nettet, meddshavsmuseet, institutionen f�r konservering och ell bibliotek. Myndighetens f�rvaltningskostnader upptas dels under delta anslag, var�ifr�n f�rvaltningskostnadema f�r riksantikvarie�mbetet (RAA) och biblio�teket betalas, dels under anslaget Centrala museer: F�rvaltningskostnader.

RA� svarar f�r myndighetens uppgifter inom kulturmilj�v�rd. RA� skall bevaka kullurmilj�v�rdens intressen i samh�llsplaneringen och vid bebyggelse och annan markanv�ndning, leda arbelet med all planm�ssigt inventera och bygga upp kunskapen om kulturmilj�er och kullurminnen, handl�gga fr�gor om v�rd och bevarande av kulturmilj�n och kultur�minnen samt tillhandah�lla underiag f�r till�mpningen av plan- och bygg�lagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. RAA skall ocks� utarbeta allm�nna r�d, fr�mja utbildning och informaiion om kulturminnesv�rden samt f�lja den regionala kulturmin�nesv�rden och bitr�da l�nsstyrelserna i �renden som r�r denna. RAA skall medverka i del intemationella arbetet med v�rd av kulturmilj�n.

Biblioteket �r ell specialbibliotek inom �mnesomr�dena arkeologi, me�deltidens konsthistoria, numismalik och kulturmilj�v�rd. Del skall svara f�r biblioteksservice inom dessa omr�den till myndigheten och lill forsk�ning, utveckling och utbildning.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader


54674000

(44988000)

8514000

63188000


+ 5261000

( + 3 532000)

+ 1240000

+ 6501000


 


Riksantikvarie�mbetet

I. En besparing enligt huvudf�rslaget m�ste f�r riksantikvarie�mbetet (RA�) tas ut genom alt viss fornminnesinventering f�r utgivningen av den ekonomiska kartan inte utf�rs. Besparingen f�r budget�ren 1990/91 och 1991/92 inneb�r att kartor �ver etl omr�de om ca 4 000 km f�r ges ul utan fomminnesinventering. RA� beg�r d�rf�r all myndighetens f�rvaltnings�anslag undantas fr�n besparingar enligt huvudf�rslaget (+1236000 kr.


381


 


ber�knat p� etl uttag av 2% f�r budget�ret 1990/91). Altemativt beg�r���� Prop. 1989/90: IOO myndigheten all dess forskningsf�relag undantas fr�n basen f�r ber�kning-���� Bil. 10 en av huvudf�rslaget (+ 100000 kr.).

2.       RA� beg�r 900000 kr. lor tv� tj�nster och f�r konsultarvoden inom byggnadsv�rden.

3.       RA� beg�r medel f�r en tj�nst som bibliotekarie vid Vitterhetsakade�miens bibliotek ( + 275000 kr.) och f�ren Idefonisltj�nsl (+175000 kr.).

4.       RA� beg�r �kade anslag f�r l�pande f�rvaltningsverksamhel avseen�de arkiv- och biblioteksverksamheten, ADB-�ndam�l, personalutbildning saml inredning och utmstning ( + 2400000 kr.).

5.       I en s�rskild framst�llning har RA� beg�rt all regeringen inr�ttar en tj�nst som avdelningschef vid myndigheten f�r atl f�rsl�rka verksledning�en (+500 000 kr).

F�redragandens �verv�ganden

Vid ber�kningen av den minskning av utgifterna f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av del inf�r budget�ret 1989/90 planlagda tre�riga rationalise�ringskravet, har jag beaktat vad riksantikvarie�mbetet (RA�) har redovi�sat. Rationaliseringskravet har d�rf�r reducerats s� all minskningen upp�g�r lill 117000 kr. Ut�ver sedvanlig pris- och l�neomr�kning harjag ber�knat medel f�r avgifter lill statens l�ne- och pensionsverk f�r pen�sionsadministralionen. F�r en ny tj�nst som avdelningschef vid RA�:s verksledning harjag ber�knat 500000 kr.

Flertalet centrala museer �r anslutna lill en gemensam telefonv�xel som riksantikvarie�mbetet administrerar. Avgiftema bestrids av resp. ansluten myndighet. Dessa har �kat genom kostnader f�r ledningsdragning m.m. Enligt min mening �r det l�mpligt alt �mbetet �vertar hela den fasta driftskostnaden f�r v�xdsysiemel. �mbetet b�r d�rf�r i sin anslagsfram�st�llning f�r budget�ret 1991/92 ange vilka medels�verf�ringar fr�n muse�ema som beh�ver g�ras med anledning h�rav. I avvaktan p� della harjag under anslaget ber�knat en �kning med 1 milj. kr. f�r alt l�cka de kost�nads�kningar som har uppst�tt.

Som chefen f�r bostadsdepartementet senare denna dag kommer alt redog�ra f�r, f�resl�s fastighetsdalareformen fr.o.m. budget�ret 1992/93 g� in i en avslutande etapp. Del inneb�r f�r RAA:s del alt arbelet budget��ret 1990/91 med reformen kommer alt forts�tta i of�r�ndrad omfattning. Jag r�knar med all RA�:s uppgifter i det arbetet skall kunna fullg�ras inom ramen f�r de resurser som tidigare tillf�rts anslaget. Arbetet ber�k�nas vara slutf�rt budget�ret 1994/95 men jag r�knar med all omfattningen av RA�:s medel f�r �ndam�let b�r kunna ompr�vas redan inf�r budget��ret 1993/94 med h�nsyn till all arbetsvolymen d� ber�knas minska.

382


 


Hemst�llan

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt och till sammanst�llningen hemst�l�ler jag att regeringen f�resl�r riksdagen alt

29. lill Riksantikvarie�mbetet: F�rvaltningskostnader f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 69689000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


G 28. Kulturmilj�v�rd


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


42079048 63 999000 76415000


Reservation


3 324873


Fr�n anslaget utg�r bidrag enligt f�rordningen (1981:447) om statsbi�drag till v�rd av kulturhistoriskt v�rdefull bebyggelse. Medel f�r �ven utg� lill v�rd och underh�ll av vissa kyrkliga inventarier.

Fr�n anslaget utg�r vidare ers�ttning enligt 2 kap. 7, 8, 14� 16�� saml 3 kap. 10 och 12�� lagen (1988:950) om kullurminnen m.m., liksom f�r bidrag enligt f�rordningen (1988:1189) om bidrag lill kostnader f�r under�s�kning m. m. av fast foml�mning liksom medel f�r t�ckande av kostnader f�ranledda av unders�kningar av fornminnesplatser.

Anslaget skall dessutom anv�ndas f�r v�rd och underh�ll av de fastighe�ter som sl�r under riksantikvarie�mbetets (RA�) f�rvaltning och f�r v�rd av foml�mningar och kulturlandskap saml f�r insatser mol luftf�rore�nings- och f�rsumingsskador p� kulturminnen. Medel ur anslaget utg�r slutligen till informations- och utvecklingsverksamhet.

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1.

V�rd av kulturhistoriskt

 

 

 

v�rdefull bebyggelse

38 240000

+� 6 530000

2.

V�rd m.m. av kultur�landskap och fom-

 

 

 

l�mningar

14514000

+� 5 580000

3.

Information och ut-

 

 

 

vecklingsverksamhet m. m.

4302000

+�� 1172000

4.

Insatser mot luftf�r�orenings- och f�rsur-

 

 

 

ningsskador

5 200000

+���� 208000

5.

Eng�ngsanvisning

1743000

-�� 1074000

 

 

63999000

+ 12416000


Riksantikvarie�mbetet

1.       Riksantikvarie�mbetet (RAA) beg�r alt de delposter under anslaget som ber�rs av byggnadskostnads�kningar prisomr�knas enligt byggnads�kostnadsindex och atl �vriga delposter prisomr�knas enligt h�jningarna av konsumentprisindex.

2.       RA� beg�r �kade anslag f�r byggnadsv�rdsbidrag och f�r v�rden av de fastigheter RA� f�rvaltar (+ 20000000 kr.).


383


 


3.      RA� beg�r �kade anslag f�r v�rd m.m. av kulturlandskap, foml�m-���� Prop. 1989/90:100 ningarochminer( + 26000000kr.).��� BiL 10

4.      RAA beg�r �kade medel f�r bidrag till organisationer och f�reningar inom kulturmilj�v�rdens omr�de ( + 834000 kr.).

5.      RAA beg�r �kade anslag ( + 3000000 kr.) f�r insatser mot luftf�rore�nings- och f�rsumingsskador p� kulturmilj�n.

6.      RAA beg�r en ut�kad eng�ngsanvisning (+16000000 kr.) f�r fr�mst inventeringsverksamhet.

7.      I en s�rskild framst�llning har RA� beg�rt medel f�r kuilurmilj�in-formation i ett samarbete med Utbildningsradion.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har i inledningen under avsnittet Kultur i hela landet redovisat mina utg�ngspunkter f�r f�r�ndringar av anslagen till kulturmilj�v�rd. Med h�nvisning till vad jag d�r anf�rt b�r anslaget Kulturmilj�v�rd f�rst�rkas med sammanlagt 11 milj. kr. F�rst�rkningen b�r ses som en uppf�ljning av den stegvisa h�jningen av anslaget som skett under budget�ren 1988/89 och 1989/90 med 18 resp. 16 milj. kr.

Av f�rst�rkningen b�r 5 milj. kr. tillf�ras delposten V�rd av kulturhisto�riskt v�rdefull bebyggelse med utg�ngspunkt fr�n vad jag har anf�rt i inledningen om aktiv milj�v�rd.

Delposten f�r v�rd m.m. av kulturlandskap och foral�mningar b�r f�rst�rkas med 5 milj. kr.

Vidare har jag ber�knat en h�jning av delposten Information och ut�vecklingsverksamhet m.m. med I milj. kr. Genom anslagsh�jningen ges riksantikvarie�mbetet (RAA) m�jligheter att �ka sitt verksamhetsbidrag lill Riksf�rbundet f�r hembygdsv�rd och Svenska f�reningen f�r bygg�nadsv�rd. Medelsber�kningen �r gjord med h�nsyn till att ett utrymme ocks� ges f�r RAA att finansiera vissa informationsinsatser av eng�ngska�rakt�r i samverkan med Utbildningsradion under budget�ret 1990/91.

Jag har ber�knat en eng�ngsanvisning till RA� om 669000 kr. Det ankommer p� myndigheten atl f�rdela medlen mellan de �ndam�l f�r vilka eng�ngsanvisningar beg�rts. Vid ber�kningen av anslaget i �vrigt har h�nsyn tagils lill prisutvecklingen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

30. lill Kulturmilj�v�rd r�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reserva�tionsanslag p� 76 415 000 kr.

384


 


G 29. Riksantikvarie�mbetet: Uppdragsverksamhet������������������������ Prop. 1989/90: IOO

BiL 10

1988/89 Utgift

-

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Under detta anslag las upp ett formellt belopp av 1000 kr. f�r s�dana unders�kningar och utredningar som f�ranleds av lagen (1988:950) om kulturminnen m. m. och som p� uppdrag av statlig eller kommunal myn�dighet eller enskild utf�rs av riksantikvarie�mbetet mot avgift.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Plan

Kostnader Int�kter

15 500000 15 500000

of of

Riksantikvarie�mbetet

Riksantikvarie�mbetet redovisar inga f�rslag till f�r�ndringar under ansla�get.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r tas upp med of�r�ndrat bdopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen att

31. lill Riksantikvarie�mbetet: Uppdragsverksamhet f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

385 25�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


Museer och utst�llningar����������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 G 30. Centrala museer: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift 304862092' 1989/90 Anslag 291257000 1990/91 F�rslag����� 345937000

' Anslagen Staten historiska museer. Statens konstmuseer, Livrustkammaren, Sko�klosters slott och Hallwyska museet. Naturhistoriska riksmuseet. Statens sj�historiska museum: F�rvaltningskostnader, Etnografiska museet. Arkitekturmuseet, Statens musiksamlingar,Bidrag till Nordiska museet och Bidrag till Sveriges Tekniska mu�seum.

Under detta anslag ber�knas medel f�r de statliga museerna samt Nor�diska museet och Tekniska museet.

F�r dessa g�ller f�rordningen (1988:1131) med instmktion f�r riksanti�kvarie�mbetet och statens historiska museer, f�rordningen (1988:677) med instmktion f�r statens konstmuseer, f�rordningen (1988:1183) med instmktion f�r livmstkammaren. Skoklosters slott och Haliwylska museet, f�rordningen (1988:1249) med instmktion f�r naturhistoriska riksmuseet, f�rordningen (1989:204) med instmktion f�r statens sj�historiska muse�um, f�rordningen (1988:1185) med instmktion f�r folkens museum � etnografiska, f�rordningen (1988:1186) med instmktion f�r arkitekturmu�seet samt f�rordningen (1988:1184) med instmktion f�r statens musik�samlingar. F�r Stiftelsen Nordiska museet g�ller stadgar som har fastst�llts av regeringen den 14 maj 1981 och f�r Stiftelsen Tekniska museet stadgar som har fastst�llts av regeringen den 9 november 1989.

Statens historiska museum, statens konstmuseer, naturhistoriska riks�museet, folkens museum � etnografiska samt Nordiska museet har vart och ett inom sill verksamhetsomr�de uppgiften att vara ansvarsmuseum.

386


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


o

o

o.

) �

! 00

i c

11


O������������� u������ ��������� OO

�������������� o������ r�����������

oo���������� rn������ ~���������� iTt

��������� fO������ �������� O


 


 

00 os

rn

Os

�o

00

2;

vo

00

(N

w

�'


o

K


 


O

os

ov

�O �

2�� 00

(O :ia

(U

o

c

C3 00

CS

Ul

■a

u

Ui

C�� :0


���� .1

vo�������� t


+


o

Ov

o ' 2 00

QQ :cd


I�� -(--(-


 


o

c


 

OO

rr,

rr,

00

n

 

r-


 

vo 5

OV

00

 

O

vo

00 ov

r-

vO

 

in


o o r- o


o


u "O

oa -.a

(U _����� Ui

c�� -O

� U.


Tj-r� Tfu- Tto roo r-t

Ost�� rt rt�� OS m�� P-���� O 1/1� \r) m so rt� so so rn m

fSfS����������������������� OOOO

+ ++++++++ +


P--��� tm��� TT���� � Tt���

r-' (No oooo (N- rON

O�� OOO�� OOO�� (N�� \0 *

+ ++++++++ +


 


m

 

oo

 

c

 

 

 

E

 

ca

 

 

i\>

 

 

(O

3

3

fc

rt

CO

c

CO

1)

r.

ffl

M

inoo�t--�� Os Os-oo��� Os m

■(�������� PS�0���� � '�t���� ONTj-��� I30 rt

�/~>0�� OOO����� Os so��� OOP-���� OO

OOn���� f*�'����� � ����� OsoO���� OOOO

��� O

3 ts

=����� C�� *-

3�� S

 

5*���� W

C CD " �

O��� CO

j> o oo-S S c

Is

3


fN)or������ or-.��� �m r-�n

oo���� pnO0*0��� r--cN �ip

■m��� Tj-O��� rn Osoo oocN

B

3

■r"���������� c/1

3� E�� Cin

a���� a���� = i Ji

o bu u

rv-i�� -������ (Nt-�� oooooo

 

 

 

%>

C)

 

 

 

 

 

 

s

3

 

-

s

gE

■C

3

.g

mar sl�t ska

o

CO

s

cd

E 12� a it f

:0

w!

o

J< s =

 

 

.a

rust klo Ha

C

i

fe:

:i

Jc o

B


n

E

. i


ca

, s��� te

■o E. " c T3 oo-- :� c� o� c

o 3� 00*-'

elle

� o o� U oo-r� CO a

c: J :o uJ CO i c*- ca ■- ca j u

c >.Si � m ca i_ u

.5�� c�� u,�� 4>

■S, ca O X) g>opxi u. 5 2 JSG

:ca

Q

387


 


Riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer����������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.F�r statens historiska museer till�mpas ett fler�rigt huvudf�rslag, som������� � '
t�cker perioden 1990/91 � 1992/93. F�r n�sta budget�r ber�knas bespa�
ringen lill 673000 kr. Della inneb�r fortsall personalminskning samt
minskad publicerings-, utst�llnings- och programverksamhet. Myndighe�
ten hemst�ller all anslaget undantas fr�n besparing.

2.Myndigheten beg�r 3,2 milj. kr. f�r personalf�rst�rkningar vid histo�
riska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseel och institutionen
f�r konservering saml en �kning med ca 6 milj. kr. av medlen f�r expenser
och programverksamhet vid de olika museema. Vidare beg�rs f�rst�rkta
medel f�r bevakning och s�kerhet med 2,4 milj. kr.

Statens konstmuseer

1. Myndigheten har redovisat huvudf�rslag f�r tre�rsperioden 1989/90 - 1991/92. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas besparingen till ca I milj. kr. F�r tre�rsperioden medf�r en till�mpning av huvudf�rslaget att persona�len m�ste minskas med drygt 15 tj�nster, vilket inneb�r bl.a. all den ut�triktade verksamheten l�ggs ner. Myndigheten �nskar atl anslaget un�dantas fr�n besparing.

2.       Myndigheten beg�r vidare 140000 kr. f�r �kade Idefonv�xdkoslna-der samt ca 10 milj. kr. i �kat anslag f�r bevakning och s�kerhet.

Naturhistoriska riksmuseet

1.      Museets forskningsverksamhet, vilken utg�r 80% av omslutningen, har i likhet med vad som g�ller f�r h�gskolan undantagits fr�n besparing. Besparingsf�rslaget inneb�r atl resursema f�r administration och ut�trik�tad verksamhet minskas med 210000 kr. Museet f�resl�r all all verksam�het vid museet undantas fr�n besparing.

2.      Museet beg�r 350000 kr. f�r�kade idefonv�xdkoslnader, 360000 kr. f�r f�rst�rkning av museets ADB-funklion saml en uppr�kning av medlen f�r bevakning med 1 783000 kr.

3.      F�r all f�rsl�rka basresursema f�r bibliotek m. m. och utveckla rollen som ansvarsmuseum beh�vs en resursf�rst�rkning p� 754000 kr. Vidare beg�rs tv� tj�nster f�r v�rd och bearbetning av samlingama.

4.      Museet beg�r en forskartj�nst f�r intemationell milj�v�rd, uppf�ran�de p� stat av en hillills extemfinansierad professur i marin ekotoxikologi och en personlig professur i palynologi f�r docenten Siwert Nilsson.

5.      F�r f�rberedelsearbete f�r omnilealem beh�ver museet l�na 2,1 milj. kr.

6.      I en s�rskild skrivelse beg�r museet 455000 kr. f�r all inleda f�rs�ks�verksamhet med ell utvecklingssekrelariat.

Folkens museum � etnografiska

I. Museet har redovisat huvudf�rslag f�r tre�rsperioden 1990/91 �
1992/93. F�r n�sta budget�r ber�knas besparingen till 273 000 kr. F�r hela������������������������� 388


 


tre�rsperioden medf�r huvudf�rslaget en personalminskning p� ca 5 tj�ns-���� Prop. 1989/90:100 ter, vilket inneb�r all delar av verksamheten m�ste l�ggas ned. Museet���� Bil. 10 beg�r all bli undantaget fr�n besparingskravet.

2. Museet beg�r 1 milj. kr. i �kat anslag f�r bevakning och s�kerhet, 975000 kr. f�r inr�ttande av fem nya tj�nster saml I milj. kr. f�r utst�ll�nings- och forskningsverksamhet m. m. H�mt�ver beg�rs kompensation f�r bl. a. �kade idefonv�xdkoslnader.

Nordiska museet

1.      Med h�nvisning till atl verksamheten innevarande budget�r ber�knas g� med betydande underskott ser museet inga m�jligheter att redovisa huvudf�rslag.

2.      Museet beg�r 8,3 milj. kr. f�r att l�cka l�pande underskoll i verksam�heten. H�rav avser ca 2 milj. kr. bevakningskoslnader.

3.      Vidare beg�r museet 4,4 milj. kr. f�r atl kunna �temppta utst�llnings-verksamheten och fullf�lja den omorganisation som kr�vs f�r uppgiften atl st�dja landels kulturhistoriska museer. H�mt�ver beg�rs 605000 kr. f�r inr�ttande av ett folosekrelarial och 350000 kr. f�r en naturvelartj�nsl vid Julita.

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Haliwylska museet

1. Myndigheten har redovisat huvudf�rslag f�r tre�rsperioden 1988/89 - 1990/91. F�r n�sta budget�r ber�knas besparingen lill 232 000 kr. Ell uttag av besparingen inneb�r att myndighetens expenser n�stan helt m�ste bekostas av exlema medel. Myndigheten anh�ller atl bli undantagen fr�n besparingskrav.

2.      Myndigheten beg�r en �kning av medlen f�r bevakning med 2,1 milj. kr. Vidare beg�rs medel f�r en tj�nst som melallkonservalor, 495000 kr. f�r ADB-kostnader och 150000 kr. f�r �kade Idefonv�xdkoslnader.

Statens sj�historiska museum

1.        Museet ber�knar besparingen enligt huvudf�rslaget till 385000 kr. Denna kan tas ut endast genom minskning av l�nekoslnadema. Det �r enligt museet orimligt att kr�va personalminskningar i en period n�r en ny organisation skall pr�vas och d� arbetsbelastningen kommer att �ka p� gmnd av kommande ombyggnad av museels basulst�llningar. Museet, som �lagts atl redovisa tre�rigt huvudf�rslag, anh�ller atl resursramen l�ggs fast endast f�r budget�ret 1990/91 och att besparingskravet slopas.

2.        Museet beg�r kompensation f�r �kade Idefonv�xdkoslnader med 153 000 kr. och en �kning av medlen f�r bevakning med 875 000 kr. Vidare beg�rs en uppr�kning av anslagsposten Lokalkostnader med 16916 000 kr.

f�r att t�cka Vasamuseets lokalkostnader.������������������������������������������������������������������� 389


 


Nyorganisation��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Statens sj�historiska museum har redovisat f�rslag till ny organisation f�r myndigheten fr.o.m. budget�ret 1990/91. F�rslaget inneb�r i huvudsak f�ljande.

Myndigheten, som betecknas statens sj�historiska museer (SSHM), skall driva tv� museer, n�mligen Sj�historiska museet och Vasamuseel. Verk�samheten vid vart och etl av museerna leds av en museidirekt�r. Myndig�hetschef �r en �verintendent, som tillika �r museidirekt�r f�r ett av muse�erna. SSHM har ett f�r museema gemensamt kansli. F�r personalen g�ller all samtliga anst�llda vid statens sj�historiska museum bereds plats i den nya organisationen.

Inom SSHM, som �r en anslagsfinansierad myndighet, skall Vasamuseel utg�ra en egen resultatenhet med m�l all bli sj�lvf�rs�rjande. F�r Vasamu�seel har uppr�ttats en budget f�r budget�ret 1990/91 p� 12,9 milj. kr., som f�mts�tts finansieras med inkomster. Hanteringen av inkomstema under l�pande budget�r b�r ske via egel post- och bankgiro. Inneh�llna medel b�r f� placeras r�nteb�rande. �verskott vid budget�rets slut skall av SSHM placeras i en driftsfond f�r Vasamuseel. Utnyttjande av medlen f�r behov i �vrigt inom myndigheten skall beslutas av SSHM:s styrelse. Fr�gan om hur eventuellt uppkommande underskott skall t�ckas b�r regleras i s�rskild ordning.

Myndighetens f�rvaltningsanslag skall omfatta dels l�nemedel f�r samt�liga anst�llda utom dem som tj�nstg�r vid Vasamuseel, dels verksamhels-medel f�r myndigheten m�d undantag f�r Vasamuseel och museifartygen. Lokalkoslnadsanslagd skall avse hyror och driftskostnader f�r myndighe�tens samtliga lokaler, inbegripet Vasamuseels byggnad.

Vad g�ller museifartygen, som �r f�rlagda i direkt anslutning till Vasa�museel, b�r de anst�lldas l�ner ing� i SSHM:s f�rvaltningsanslag medan kostnader f�r verksamhet och underh�ll f�mts�tts kunna belasta Vasamu�seels budget.


BiL 10


Segelfartyg i kulturminnesv�rden

Regeringen uppdrog den 27 maj 1987 �t statens sj�historiska museum att
�verv�ga och l�gga fram f�rslag lill �tg�rder f�r bevarande av kulturhisto�
riskt v�rdefulla segelfartyg. Museet har redovisat f�rslag i rapporten Segel�
fartyg inom kulturminnesv�rden. Rapporten har remissbehandlats. En
kort sammanfattning av rapporten med en f�rteckning �ver remissinstan�
ser och en sammanst�llning av remissyttrandena b�r fogas lill protokollet i
detta �rende som bilaga 10.15.
������ .

Arkitekturmuseet

1. Museet har redovisat huvudf�rslag f�r tre�rsperioden 1990/91 -
1992/93. F�r n�sta budget�r ber�knas besparingen till 45000 kr., vilket
inneb�r alt ytteriigare andel av museels omkostnader m�ste betalas med
���������������������������� 390


 


int�ktsmedel. Den successivt �kade belastningen p� int�klsmedlen som���� Prop. 1989/90:100 f�ljer med huvudf�rslaget kommer all leda lill minskad verksamhet, d堠�� Bil. 10 n�got utrymme f�r rationaliseringar inte finns.

2.       Museet f�resl�r i sill ulvecklingsaltemativ en reform med 305000 kr. f�r personal inom utst�llningsverksamhet och ekonomiadministration, 360000 kr. f�r �verf�ring av tv� tj�nster som hittills bekostats med arbets�marknadsmedel och en f�rst�rkning med 146000 kr. av medlen f�r �vriga f�rvaltningskostnader. Dessutom beg�r museet 100000 kr. f�r f�rberedel�se av en intemationell kongress.

3.       Museet beg�r ocks� alt dess utvecklingsplan Arkitekturmuseet inf�r 90-talet accepteras som gmnd f�r museets fortsatta ulveckiing under f�rsta h�lften av 90-talel.

4.       Museet �nskar dessutom beslut om lokalprogram och nya lokaler s� atl dessa kan st�llas till museets f�rfogande �r 1993.

Statens musiksamlingar

1.     Myndigheten har redovisat huvudf�rslag f�r tre�rsperioden 1989/90 - 1991/92. F�r n�sta budget�r ber�knas besparingen till 241000 kr. Fullf�ljande av besparingsplanen-inneb�r s�v�l indragning av tj�nster som minskade lokaler och verksamhetsmedel. Myndigheten beg�r att bespa�ringskravet �tertas.

2.     Myndigheten beg�r 285 000 kr. f�r personalkostnader vid dokumenta-lionsenhelen, 303000 kr. som kompensation f�r otillr�cklig l�neomr�k�ning, 400000 kr. f�r bevakning och 75000 kr. f�r �kade telefonv�xelkost�nader. Vidare beg�rs medel f�r inr�ttande av en ny tj�nst som biblioteka�rie.

Sveriges Tekniska museum

F�r v�rd och dokumentation av luftfartssamlingarna saml kostnader f�r �sj�fors handpappersbmk beg�r museet 340000 kr. Vidare beg�rs medel f�r inr�ttande av tre inlendenllj�nsler och tv� museil�rartj�nsler.

Statens kulturr�d

Kulturr�det anser att samtliga centralmuseer m�ste undantas fr�n ytterii�
gare nedsk�rningar. Besparingama som avkr�vts museerna under flera �r
har drabbat vitala delar av basverksamheten. Balansen mellan de skilda
delama av museiverksamheten har mbbats och vissa verksamheter sl�r
under hot all l�ggas ner. De f�rst�rkningar som skett urholkas av bespa�
ringarna men �ven av tillkommande kostnader, som t. ex. inf�randet av en
central telefonv�xel, om inte kompensation ges f�r f�rdyringarna. Kultur�
r�det pekar ocks� p� att de f�r innevarande budget�r fastst�llda beloppen
f�r bevakningskostnader av museema betraktas som helt otillr�ckliga.
R�del anser att kostnadsniv�n f�r bevakningen m�ste vila p� realistiska
bed�mningar av verksamheten vaije �r.
Kulturr�det avsl�r fr�n en fullst�ndig rangordning av cenlralmuseemas
����������������������������� 391


 


olika behov, men g�r vissa markeringar av en del s�rskilt angel�gna �nske- Prop. 1989/90:100 m�l. Vid statens konstmuseer tillstyrks en resursf�rst�rkning f�r �slasiati- Bil. 10 ska biblioteket och ell �kat ink�psanslag. Kulturr�det f�rordar att resurser tillf�rs naturhistoriska riksmuseet bl. a. f�r ekologisk kunskapsspridning. Vidare vill kulturr�det framh�lla vikten av en fortsatt utbyggnad av arki�tekturmuseets verksamhet. Vad g�ller statens musiksamlingar h�nvisar kulturr�det till den �versyn av myndigheten som r�del utf�rt p� regering�ens uppdrag. Nordiska museet genomg�r under �r 1989 en ompr�vning av m�ls�ttning och verksamhet saml en fullst�ndig omorganisation. Kultur�r�det anser det viktigt alt man utnyttjar den positiva st�mning och de f�rv�ntningar som nu r�der och vill d�rf�r tillstyrka att museet, f�mtom kompensation f�r underskott, tillf�rs medel f�r de av museet h�gst priori�terade utvecklingsbehoven.

F�redragandens �verv�ganden

Resursram f�r centralmuseernas ut�triktade verksamhet

1 samband med mina bed�mningar i del f�reg�ende r�rande del regionala kulturlivet pekade jag p� de centrala museernas vikliga roll som v�gledare och id�givare f�r hela landets museiverksamhet. Bl. a. av det sk�let finner jag del angel�get att de centrala museerna ges �kade resurser f�r sill utvecklingsarbete. Jag avser atl under anslaget Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m.m. f�resl� all en samlad medelsram ber�knas f�r delta �ndam�l.

Gallring av museif�rem�t

1 regeringens budgetf�rslag f�r budget�ret 1983/84 (prop. 1982/83: IOO bil.
lOs. 86-87, KrU 24, rskr. 301) angavs, mot bakgmnd av ell utredningsar�
bete som gjorts i denna fr�ga, vissa principer f�r begr�nsning av de statliga
museernas samlingar. Regeringen f�rklarade sin avsikt all senare meddela
best�mmelser i �mnet. Efler alt ytterligare ha �verv�gt dessa fr�gor finner
jag att museerna b�r kunna ges stor frihet att sj�lva fatta beslut om gallring
av sina samlingar. Sk�len f�r min uppfattning �r f�ljande. Enligt de av
regeringen meddelade instmklionema f�r centralmuseerna �ligger del mu�
seerna att v�rda de samlingar som har anf�rtrolls dem. Del f�r enligt min
mening anses ing� i v�rduppgiften atl gallra ul f�rem�l som �r obrukbara
eller obeh�vliga med h�nsyn till museiverksamheten. Den inneb�rd som
jag s�lunda har velat ge v�rdbegreppet kan givetvis inte tas till int�kt f�r
att b�rja realisera f�rem�l av st�rre v�rde. 1 s� fall blir det fr�ga om s�dant
f�rfogande �ver statlig egendom som normall ligger utanf�r myndigheter�
nas kompetens. Stor restriktivitet har r�tt n�r det g�ller medgivande till
s�dana transaktioner och b�r g�lla �ven framdeles. Vad g�ller donerade
f�rem�l f�r sj�lvfallet avyttring endast ske i den m�n som donationsvillko�
ren medger della. I �vrigl b�r de principer som redovisades i 1983 �rs
budgetproposition och de synpunkter som riksdagen (KrU 24 s. 67-69)
������������������������������ 392


 


anf�rde i anslutning h�rtill kunna utg�ra v�gledning f�r museemas st�ll-���� Prop. 1989/90:100 ningslaganden i dessa fr�gor. Jag har s�ledes inte f�r avsikt all f�resl堠�� Bil. 10 regeringen att meddela s�rskilda f�reskrifter i �mnet.

Cenlralmuseemas forskningsverksamhet

En betydande del av de centrala museemas verksamhet �r av forskningska-rakl�r. N�r del g�ller t. ex. naturhistoriska riksmuseet �r den forskningsin�riktade delen av verksamheten klart dominerande. 1 regeringskansliet p�g�r f�r n�rvarande arbete med f�rslag lill en proposition om forskning. Jag r�knar med att i det sammanhanget �terkomma till de centrala museernas forskningsverksamhet.

Bevakningskostnader

1 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 398-399) redovisades vissa �verv�ganden r�rande centralmuseernas bevaknings�koslnader. Della ledde lill atl medlen f�r �ndam�let f�r innevarande budget�r ber�knades under anslagsposten till f�rvaltningskostnader i st�l�let f�r, som tidigare, under den f�rslagsvis betecknade lokalkostnadspos�ten. Samtidigt ber�knades en f�rst�rkning av museernas medel till f�rvalt�ningskostnader med sammanlagt 5 milj. kr. S� gott som samtliga museer har i sina anslagsframst�llningar framh�llit att nu tillg�ngliga medel f�r bevakning och s�kerhet ligger l�ngt under den faktiska utgiftsniv� som museema menar �r ofr�nkomlig om ett tillfredsst�llande skydd f�r sam�lingarna skall kunna uppr�tth�llas. Man pekar bl. a. p� att statens garanti��taganden vad g�ller inl�n av utl�ndska f�rem�l f�r tillf�lliga utst�llningar f�mts�tter bevakningsarrangemang enligt g�ngse intemationella normer.

Sj�lvklart m�ste museerna, om de skall kunna delta fullt ut i det interna�tionella f�rem�lsulbyte som �r ett villkor f�r en h�gklassig och intressev�c�kande utst�llningsverksamhet, motsvara de krav p� en godtagbar bevak-ningsslandard som omv�rlden st�ller. Samtidigt kan jag konstatera atl museerna, med de m�jligheter de hittills haft atl automatiskt �ka bevak-ningskoslnaderna inte beh�vt budgetera sin verksamhet utifr�n ett krav p� fullst�ndig kostnadst�ckning. Jag finner del dock motiverat med en viss ytteriigare f�rst�rkning av museernas f�rvaltningsanslag f�ratt �ka m�jlig�hetema all uppr�tth�lla en bevakningsorganisation som �r rimligt anpas�sad lill museets regulj�ra verksamhet.

Jag har d�rf�r ber�knat att anslaget f�r detta �ndam�l skall �ka med 10 milj. kr. Flera museer har redovisat sv�righeter att hanlera sina bevak�ningsfr�gor redan under innevarande budget�r. D�rf�r avser jag att sna�rast �terkomma till regeringen med f�rslag om all anslaget f�r �verskridas med 5 milj. kr. och all statens kulturr�d ges i uppdrag alt f�rdela den tillf�rda resursen mellan museerna. Jag avser i det sammanhanget ocks� uppdra �l kulturr�det att f�lja museemas planering, dimensionering och kostnadst�ckning av sin bevakningsfunktion.

Situationen inf�r n�sta budget�r �r likartad. F�r n�rvarande finns inte
tillr�ckligt underlag f�r all bed�ma mer exakt hur f�rst�rkningen av ansl�-
�������������������������� 393


 


get b�r f�rdelas mellan anslagspostema. D�rf�r b�r det ankomma p堠�� Prop. 1989/90:100 regeringen atl i regleringsbrevet f�r budget�ret 1990/91 - efter f�rslag av���� Bil. 10 kulturr�det och de aktuella museema � besluta om f�rdelningen.

Jag �r givetvis medveten om att vad jag h�r har f�reslagit om resursf�r�st�rkningar f�r museemas bevakningskostnader kan uppfattas som otill�r�ckligt med h�nsyn lill den kostnadsutveckling som k�nnetecknat de senaste �ren. Enligt min uppfattning m�ste dock en h�jd ambitionsniv� p� delta omr�de ocks� b�ras av bes�karna p� museema. Jag f�mts�tter d�rf�r all museema vid budgeteringen av st�rre tillf�lliga utst�llningar ber�knar storleken av entr�avgifter och andra int�kter med h�nsyn tagen bl. a. lill behovet atl l�cka kostnader f�r n�dv�ndiga bevakningsinsalser. Jag note�rar d�rvid att statens sj�historiska museum b�r ha s�rskilda f�mts�ttning�ar att hantera sina bevakningsfr�gor lill f�ljd av de f�rslag r�rande disposi�tionen av Vasamuseels int�kter, som jag senare kommer att ta upp.

Telefonv�xlar

Flertalet centrala museer har redovisat �kade telefonkostnader bl.a. p� gmnd av att de anslutits lill ell nytt gemensamt Idefonv�xelsystem. Jag h�nvisar i denna fr�ga till vad jag har anf�rt under anslaget Riksantikva�rie�mbetet: F�rvaltningskostnader.

Rationaliseringskrav m. m.

Vid min ber�kning av rationaliseringskravet f�r budget�ret 1990/91 har jag r�knat med en viss minskning av de centrala museemas administra�tionskostnader. Minskningen f�r hela anslaget uppg�r lill sammanlagt 310000 kr. och har lagils ul proportionellt under anslagspostema.

Budgetf�rslaget f�r statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostna�dema f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. bud�get�ret 1990/91. Jag har vid min meddsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Ansvarsmuseerna

Statens historiska museum

F�r innevarande budget�r disponerar statens historiska museum ett eng�ngsbelopp av 500000 kr. f�r bearbetning av arkeologiskt fyndmaleri-al. Anslaget b�r f�ljaktligen minskas med motsvarande belopp. Jag h�nvi�sar i detta sammanhang till vad jag senare kommer att f�resl� om en s�rskild resursram' f�r cenlralmuseemas utvecklingsverksamhet.

Naturhistoriska riksmuseet����������������� .

Vid naturhistoriska riksmuseet f�religger behov av alt f�rst�rka museet
med etl s�rskilt utvecklingssekrelariat. F�r �ndam�let harjag ber�knat en
�kning av anslaget med 350000 kr.
����������������������������������������������������������������������������� 394


 


Nordiska museet�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Nordiska museet har anm�lt att verksamheten innevarande budget�r f�r-����������

v�ntas g� med ell betydande underskoll. Underskottet beror bl. a. p� att museet under en f�ljd av �r anv�nt fondmedel m. m. i verksamheten p� etl felaktigt s�tt. F�r att begr�nsa kostnadema har stora delar av museets verksamhet legat nere under �r 1989. Inga nya utst�llningar har produce�rats. Vakanta tj�nster har inte �terbesatts.

1 sin anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 anf�r museet alt en fullst�ndig omorganisation av verksamheten h�ller p� att genomf�ras. Syftet �r alt ge museet en ny start och f�rs�ka bana nya v�gar f�r verksam�heten med utg�ngspunki i ansvarsmuseirollen. Vad g�ller de ekonomiska f�mts�ttningama st�r valet mellan ett fullf�ljande av f�myelsearbetet eller en nedsk�ming av verksamheten lill en niv� som medges av museets nuvarande int�kter.

Jag vill anm�la all jag ser mycket allvarligt p� de brister i de ekonomiska och administrativa mlinema inom Nordiska museet, som har lett fram till den nuvarande situationen. Om inte olika �lg�rder vidtas finns del stor risk f�r all museet inte kommer alt kunna uppfylla den vikliga rollen som ansvarsmuseum p� det kulturhistoriska omr�det.

Jag har dock erfarit atl museiledningen under del g�ngna �ret, bl.a. under medverkan av riksrevisionsverket, lagt ned ell stort arbete p� att skapa nya ekonomiadministraliva mtiner s� all del i forts�ttningen skall g� all uppr�tth�lla tillfredsst�llande kontroll �ver kostnadsutvecklingen. Jag f�mls�ller all riksrevisionsverkel fortl�pande l�mnar museet erforder�ligt st�d i redovisningslekniska fr�gor.

Det �r emellertid inte tillr�ckligt att komma lill r�tta enbart med de administrativa mtinema inom museet. En rekonstmklion av museels ekonomi m�ste ske s� atl verksamhet kan bedrivas i rimlig omfattning. Della kr�ver ell tillskott av statsmedel. Jag ber�knar behovet av f�rst�rk�ning f�r n�sta budget�r till 6,2 milj. kr. Vidare avser jag att senare denna dag f�resl� regeringen atl bevilja museet ell �verskridande f�r innevaran�de �r p� 11,4 milj. kr. f�r all d�rmed undvika all museet hamnar i en akut likvidilelskris.

�vriga centrala museer

Medelhavsmuseet

Medelhavsmuseet b�r ges m�jlighet att utveckla sitt forsknings- och doku�mentationsarbete kring de antika kulturerna i samverkan med utl�ndska museer med likartade samlingar. F�r delta �ndam�l har jag ber�knat en �kning av anslaget med 400000 kr.

Statens musiksamlingar

V�ren 1989 uppdrog regeringen �t statens kulturr�d all g�ra en �versyn av

statens musiksamlingars organisation och verksarnhel. Kulturr�det har���������������������������� 395


 


redovisat uppdraget den 27 september 1989 med promemorian �versyn���� Prop. 1989/90:100 av statens musiksamlingar. Promemorian har remissbehandlats. F�rslagen���� Bil. 10 bereds f�r n�rvarande i regeringskansliet.

Statens musiksamlingar har i sin anslagsframst�llning och i remissytt�rande �ver kulturr�dets �versyn pekat p� vissa resursbehov som f�religger oavsett hur den framtida organisationen av verksamheten kommer alt gestalta sig. �ven kulturr�det har i sin promemoria framh�llit den akuta naturen av vissa resursbehov. Inte heller jag finner all den p�g�ende beredningen av f�religgande organisalionsf�rslag b�r hindra en n�dv�ndig allm�n f�rst�rkning av verksamheten n�sta budget�r. Jag ber�knar en �kning av anslaget med 500000 kr. och automatiska koslnadsuppr�kning-ar.

Arkitekturmuseet

Arkitekturmuseet redovisade inf�r beredningen av 1989 �rs budgetpropo�sition en plan f�r utvecklingen av museels arbete. Jag hade anledning atl kommentera denna redan d�. Utan alt jag ser det som m�jligt atl i detalj la st�llning till de olika momenten i utvecklingsplanen anser jag � liksom jag p�pekade i det f�rra budgetf�rslaget � att det utg�r en god gmnd f�r museels fortsatta utveckling. Jag har d�rf�r ber�knat en resursf�rst�rkning f�r museet f�r n�sta budget�r med 519 000 kr. Mitt f�rslag inneb�r dock inte att regeringen binder sig f�r framlida �taganden gentemot museet.

Jag har i mitt f�rslag beaktat atl tj�nstebrevsr�tten fr. o. m. n�sta budget��r slopas f�r arkitekturmuseet.

Tekniska museet

Den 3 maj 1989 tr�ffade staten och stiftarna av stiftelsen Tekniska museet som representanter f�r n�ringslivet ett avtal om finansieringen av verk�samheten vid Stiftelsen Sveriges Tekniska museum. Avtalet inneb�r bl. a. atl museet �riigen ber�knas erh�lla minsl 5 milj. kr. fr�n n�ringslivet. Staten � sin sida �kar verksamhetsbidraget lill museet med 1 milj. kr. och �vertar ansvarel f�r museibyggnadema. 1 museets styrelse skall staten och stiftarna genom sina resp. huvudm�n utse vardera h�lften av ledam�terna. Statens ekonomiska �taganden enligt avlalel har uppfyllts genom de medelsanvisningar som gjordes f�r budget�ret 1988/89 i avvaktan p� n�mnda uppg�relse. Med anledning av avtalet har stiftelsen antagit nya stadgar, som fastst�lldes av regeringen den 9 november 1989.

Genom de nya stadgama har museels namn �ndrats till Tekniska muse�et. Namn�ndringen f�ranleder en �ndring i lagen (1976:1046) om �ver�l�mnande av f�rvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verk�samhetsomr�de. Av praktiska sk�l tar jag h�r ocks� upp vissa andra fr�gor som f�ranleder �ndringar av denna lag.

Statsr�det Persson har under anslaget St�d f�r utveckling av skolv�sen�
det erinrat om att det under del anslaget innevarande budget�r anvisas
medel f�r resestipendier f�r l�rare i ungdomsskolan och att dessa stipendi�
er enligt g�llande f�reskrifter f�rdelas av skol�verstyrelsen i samr�d med
�������������������������� 396


 


stiftelsen Svenska institutet. Statsr�det Persson anf�r all han anser all Prop. 1989/90:100 stiftelsen Svenska inslilulel i forts�ttningen skall handha denna f�rdelning Bil. 10 och f�resl�r alt medlen anvisas under anslaget Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m. Under del sisl n�mnda anslaget har jag d�rf�r i samf�rst�nd med statsr�det Persson tagit upp denna medelsanvisning till resestipendier f�r l�rare i ungdomsskolan och f�rordat atl medlen i fort�s�ttningen disponeras av slifldsen, som allts� avses besluta om bl.a. stipendiegivningen. Detta inneb�r att stiftelsen anf�rtros nya f�rvaltnings�uppgifter som inneb�r myndighetsut�vning. �ven av del sk�let b�r d�rf�r den nyssn�mnda lagen �ndras.

Vidare har uppgiftema som i lagen tilldelats Stiftelsen Sveriges fria konstskolor och d�varande Sveriges hantverks- och industriorganisalion upph�rt. Dessa besl�mmelser kan d�rf�r numera tas bort ur lagen. Inom departementet har uppr�ttats f�rslag lill lag om �ndring i lagen (1976:1046) om �veri�mnande av f�rvaltningsuppgifter inom utbildnings�departementets verksamhetsomr�de. F�rslaget b�r fogas lill protokollet som bilaga 10.1.

P� gmnd av fr�gans beskaffenhet anser jag atl lagr�dels h�rande skulle sakna betydelse.

Ny organisation f�r statens sj�historiska museum

Med ledning av de riktlinjer f�r verksamhetens organisation, som angavs i 1989 �rs budgetproposition, har statens sj�historiska museum l�mnat f�rslag lill ny organisation f�r myndigheten fr.o. m. den I juli 1990. Som framg�r av redovisningen i det f�reg�ende f�resl�s alt myndigheten � h�danefter ben�mnd statens sj�historiska museer � skall driva tv� muse�er, n�mligen sj�historiska museet och Vasamuseel. Del senare skall d�rvid utg�ra en egen int�ktsfinansierad resultatenhet.

Jag finner den f�reslagna organisatoriska l�sningen v�l anpassad lill de skilda f�mts�ttningar som kommer all g�lla f�r den framlida verksamhe�ten. En omorganisation b�r s�ledes genomf�ras i enlighet med f�rslaget. Liksom f�r verksamheten vid sj�historiska museet finns det inte anledning f�r riksdag och regering atl la st�llning lill antalet tj�nster vid Vasamuseel. Del b�r ankomma p� myndigheten atl inom de ramar som int�kterna ger dimensionera verksamheten. F�r Vasamuseel har ber�knats en ulgiftsstat p� ca 13 milj. kr., vilken f�mts�tts l�ckas av int�kter av entr�biljetter, souvenirf�rs�ljning och servering samt viss kv�llsverksamhel under del f�rsta verksamhets�ret. Medlen f�r lokalkostnader f�r Vasamuseets nya byggnad b�r fr. o. m. n�sta budget�r ber�knas med hd�rsefiekt under delta anslag.

Anv�ndningen av Vasamuseets int�kter

Det b�r ankomma p� regeringen atl fastst�lla utgifts- och inkomststat f�r
Vasamuseet. 1 den m�n det f�rekommer �verskoll b�r medlen kunna
disponeras f�r andra �ndam�l inom eller med anknytning till myndighe�
tens ansvarsomr�de. Jag vill i detta sammanhang knyta an till f�rslaget om
������������������������ 397


 


en st�dordning f�r bevarandet av kulturhistoriskt v�rdefulla segelfartyg, Prop. 1989/90:100 som sj�historiska museet p� regeringens uppdrag lagt fram i rapporten Bil. 10 Segelfartyg inom kulturminnesv�rden. Det �r enligt min mening naturligt och �ndam�lsenligt att viss del av eventuellt �verskott fr�n Vasaverksam�heten anv�nds f�r att tillgodose detta angel�gna behov inom ett omr�de som har en naturlig anknytning till museels huvud�ndam�l. Med h�nsyn bl. a. till sv�righetema att f�mtse tillg�ngen p� disponibla medel b�r detta st�d utvecklas successivt f�r alt p� sikt uppn� den niv� som sj�historiska museet har f�reslagit i sin utredning. Regeringen b�r uppdra �l myndighe�ten alt under de ekonomiska f�mts�ttningar som h�r har angivits utforma och f�rdela ifr�gavarande st�d.

Jag utg�r vidare ifr�n atl det b�r vara m�jligt f�r statens sj�historiska museum att inom de ramar, som den fulla r�tten till disposition av Vasa�museets int�kter skapar, hantera de bevakningsfr�gor som kan vara aktu�dla.

Vad jag h�r har anf�rt om anv�ndningen av Vasamuseets int�kter byg�ger p� de prelimin�ra prognoser om dessa int�kter, som museet har redovi�sat. Del ligger i sakens natur all s�dana prognoser �r os�kra och att det faktiska utfallet kan avvika b�de p� kortare och l�ngre sikt. Del �r mot den bakgmnden som jag starkt betonar n�dv�ndigheten av att museet inte tar p� sig fasta utgifter i en storleksordning som inte med goda marginaler kan t�ckas inom ramen f�r de faktiska int�kterna. Det finns d�rf�r anledning atl i forts�ttningen noga f�lja utvecklingen av s�v�l int�kter som utgifter i verksamheten. Jag �r f�r n�rvarande inte beredd att tillstyrka f�rslaget om r�nteb�rande placering av inneh�llna medel och om �verf�ring av eventu�ella �rliga �verskott till en s�rskild driftsfond.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen dels f�resl�r riksdagen att

32.       anta f�rslaget lill lag om �ndring i lagen (1976:1046) om �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter inom utbildningsdeparte�mentets verksamhetsomr�de,

33.       godk�nna mitt f�rslag till ny organisation f�r statens sj�histo�riska museum,

34.       godk�nna vad jag har anf�rt i fr�ga om st�d lill bevarande av kulturhistoriskt v�rdefulla segelfartyg,

35.� till Centrala museer: F�rvaltningskostnader f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 345 937 000 kr.

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt i fr�ga om

36.gallring av museif�rem�l.

398


 


G 31. Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m. m.

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

10221756'������������� Reservation�������������� 5286057

15 289000

34119000


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


' Tidigare anslagsbeteckning Statliga museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m.m.

Fr�n anslaget betalas innevarande budget�r kostnader f�r f�ljande mu�seer och �ndam�l.

Statens konstmuseer f�r utst�llningar och allm�nkulturdl verksamhet saml underh�ll och �kande av samlingarna saml f�r ink�p av konst av nu levande svenska konstn�rer.

Naturhistoriska riksmuseet f�r materiel m. m. samt f�r uppbyggnad av nya basulst�llningar.

Statens musiksamlingar f�r bokink�p, utst�llningar, allm�nkulturdl verksamhet samt underh�ll och �kande av samlingarna.

Statens sj�historiska museum f�r inredning och utmstning av Vasamu�seet.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Statens konstmuseer

3803000

+��� 260000

Naturhistoriska riksmuseet

 

 

Materiel m.m.

1 144000

+����� 78000

Basutst�llningar

1891000

+���� 132000

Omniteatern

+ 15900000

Statens musiksamlingar

851000

+������ 60000

Statens sj�historiska museum

7600000

- 7 600000

Utveckling av centralmuseernas

 

 

verksamhet

-

-Hl OOOO 000

 

15289000

+ 18830000

Statens konstmuseer

Myndigheten beg�r en �kning av anslaget med 4 milj. kr. f�r ink�p av konst och med 250000 kr. lill �stasiatiska biblioteket som ers�ttning f�r f�rbrukade donationsmedel.


Naturhistoriska riksmuseet

Museet beg�r under della anslag en �kning av medlen med 500000 kr. f�r anskaffning av litteratur m.m. till forskningsverksamheten och med 120000 kr. f�r drift av en ny milj�provbank. Vidare har museet f�r n�sta budget�r ber�knat ett medelsbehov av 3 350000 kr. f�r arbetet med basut�st�llningarna.


399


 


Statens sj�historiska museum��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Museet r�knar med att det nya Vasamuseel, som kommer all �ppnas v�ren���� ""■ '" 1990, kommer alt bli sj�lvb�rande. D�rf�r beg�rs inga medel under delta anslag f�r n�sta budget�r.

Statens kulturr�d

Kulturr�det tillstyrker konstmuseernas beg�ran om f�rh�jt ink�psanslag och ers�ttningsmedel lill �stasiatiska biblioteket.

F�redragandens �verv�ganden

Utveckling av centralmuseernas verksamhet

Jag har i det f�reg�ende l�mnat en samlad redovisning av f�rslag till insatser f�r att f�rst�rka kulturens st�llning i hela landet. D�r ing�r bl. a. en betydande f�rst�rkning av st�det lill de regionala museema. I den utbyggnad av museiverksamheten p� regional niv� som kommer att ske till f�ljd av det �kade st�det har ansvarsmuseerna vikliga uppgifter. De ut�vecklingsplaner och specialprojekl som nu ges m�jlighet att f�rverkligas kommer sj�lvfallet att st�lla �kade krav p� service och samordnande insatser fr�n ansvarsmuseemas sida. �ven �vriga centrala museer kan f�rv�ntas m�ta en �kad efterfr�gan p� medverkan inom sina resp. special�omr�den. F�r all samspelet mellan centrala och regionala museer skall fungera v�l kr�vs att centralmuseernas egen verksamhet har den kvalitet och de utvecklingsm�jligheter som f�rv�ntas n�r det g�ller institutioner i ledande st�llning. Jag f�rordar d�rf�r att en s�rskild �rlig utvecklingsresurs st�lls lill cenlralmuseemas f�rfogande. F�r n�sta budget�r ber�knar jag denna resurs lill 10 milj. kr. Av detta belopp har 2 milj. kr. tidigare ber�knats under kulturr�dets dispositionspost under anslaget Bidrag lill utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m. Enligt min mening b�r medlen inte anv�ndas f�r fasta �taganden ulan f�r verksamhet av projekt�karakt�r. Jag anser s�ledes atl uivecklingssyflet b�st fr�mjas om del ges m�jlighet atl f�r�ndra medelsanv�ndningen �r fr�n �r. D�rf�r b�r medels�anvisningen inte ske i form av en permanent f�rst�rkning av de olika museernas anslag. Medlen b�r i st�llet utg�ra en kollektiv resurs f�r museerna. Av praktiska sk�l b�r medlen under n�sta budget�r disponeras av statens kulturr�d f�r f�rdelning mellan de tio centrala museerna. Det b�r ankomma p� kulturr�det atl i anslutning till arbelet med sin anslags�framst�llning f�r budget�ret 1991/92 pr�va om det �r l�mpligt alt resurser�na disponeras av de fem ansvarsmuseerna, som i sin lur f�r f�rdela lill eller utnyttja dem tillsammans med �vriga centrala museer inom sitt ansvars�omr�de.

Statens sj�historiska museum

Vid min anm�lan av anslaget Centrala museer: F�rvaltningskostnader har

jag redovisat mina st�llningstaganden r�rande sj�historiska museet och��������������������������� 400


 


Vasamuseet. Jag har d�rvid i mina ber�kningar utg�tt fr�n att verksamhe-���� Prop. 1989/90:100 ten vid Vasamuseet skall vara sj�lvb�rande fr�nsett lokalkoslnadema. F�r���� Bil. 10 innevarande budget�r har ett eng�ngsbelopp p� 7,6 milj. kr. ber�knats under detta anslag f�r inredning och utmstning av det nya Vasamuseet samt som kompensation f�r bortfall av entr�avgifter m. m. under ombygg�naden. Jag ber�knar en minskning av anslaget med motsvarande belopp.

Naturhistoriska riksmuseet

I 1986 �rs budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 449- 450) anm�lde jag att det program f�r nya basutst�llningar som naturhistoriska riksmuseet hade presenterat i sina huvuddrag borde ligga till gmnd f�r en uppbyggnad av s�dana saml f�reslog att museet gavs m�jlighet all under den n�rmaste tio�rsperioden bygga upp basutst�llningar till en ber�knad kostnad av 50 milj. kr. i prisl�get januari 1985. Av denna ram ber�knas museet under perioden 1986/87 - 1989/90 ha f�rbmkat 15040000 kr. f�r angivna �ndam�l. En viss prisomr�kning har vidare gjorts. Somjag redovi�sade i 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10 s. 429) fann jag del angel�get att en s. k. omniteater kom till st�nd vid riksmuseet saml anm�lde alt regeringen i december 1987 givit riksmuseet vissa riktlinjer f�r den fortsatta planeringen av della projekt. Enligt min uppfattning b�r vissa kostnader i samband med byggandet av omnilealem finansieras genom utnyttjande av den tidigare n�mnda kostnadsramen f�r de nya basulsl�llningama. Jag har d�rf�r r�knat med alt ramen f�r de �tg�rder som �r kopplade till basutst�llningsuppbyggnaden b�r r�knas ned med 4 milj. kr. F�r n�sta budget�r r�knar jag med ett of�r�ndrat medelsullag av 1 891 000 kr. j�mte viss priskompensation. Med h�nvisning till de ber�k�ningar som jag h�r har redovisat r�knar jag s�ledes med att de medel som kommer alt ha disponerats av planeringsramen t. o. m. utg�ngen av juni 1991 uppg�r till totalt 21 063000 kr. Del betyder atl del belopp som fr�n den Ijuli 1991 kvarst�r f�r basutst�llningsuppbyggnaden m. m. uppg�rlill 29069000 kr.

1 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 400) anm�lde
jag alt en mindre byggnad f�r omnilealem skulle p�b�rjas och redogjorde
f�r principema f�r den nya verksamhetens finansiering. De tidigare n�mn�
da av regeringen givna riktlinjema f�r omnilealems fortsalla planering
f�mtsatte all donationsmedel p� ca 9 milj. kr. erh�lls f�r projektet. Kost�
naderna f�r inredning och utmstning lill omnilealem har ber�knats lill 27
milj. kr. Som jag redan n�mnt b�r 4 milj. kr. fr�n ramen f�r uppbyggnad
av basulst�llningar omf�ras till en motsvarande ram f�r inredning och
utmstning av omnilealem. Jag ber�knar alt den totala ramen f�r �ndam�
let uppg�r lill 18 milj. kr. Jag f�mts�tter d�rvid atl erh�llna donationsme�
del nyttjas f�r inredning och utmstning av omnilealem. Regeringen har
den 9 november 1989 bemyndigat museet atl teckna avtal om leverans av
viss utmstning m.m.
till omnilealem samt medgivit att museet f�r betal�
ning av handpenning f�r �verskrida sitt anslag
till f�rvaltningskostnader
med 2,1 milj. kr. Della belopp b�r avr�knas fr�n n�mnda totalram.
������������������������������������� 401

26�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


Rationaliseringskrav��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Under anslaget har ett reducerat rationaliseringskrav tagils ut med 6000 kr. f�r konstmuseema, 2000 kr. f�r naturhistoriska riksmuseet och 1000 kr. f�r musiksamlingarna.

Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt och till sammanst�llningen hemst�l�ler jag att regeringen f�resl�r riksdagen att

37. lill Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och samlingar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsan�slag p� 34119 000 kr.

G 32. Bidrag till Skansen

1988/89 Utgift���������� 13 333600

1989/90 Anslag�������� 13 248000

1990/91 F�rslag������� 14140000

F�r Stiftelsen Skansen g�ller stadgar som fastst�llts av regeringen den 1 mars 1984. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm till uppgift all i sin verksamhet levandeg�ra svensk kultur och natur samt kring ett centmm av kulturminnen skapa en levande milj� f�r olika fritidsintressen. Till Skansen h�r Biologiska museet. Ordf�randen i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av �vriga ledam�ter utses en av regeringen, tre av Stock�holms l�ns landsting och tv� av Nordiska museet.

I ell �r 1968 tr�ffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 84, rskr. 202) regleras fr�gor om bidrag lill Skansen. Avlalel inneb�r all det underskott som uppkommit i Stiftelsen Skansens verksam�het vart och ett av �ren 1966 - 1970 t�cks till 40% av staten och till 60% av kommunen. Avtalet �r sedermera f�ri�ngl och g�ller s� l�nge del inte sagts upp. F�mtom driflbidrag utg�r �ven s�rskilda investeringsbidrag. Staten svarar f�r hda kostnaden f�r investeringar i kulturhistoriska bygg�nader och f�r 40% av kostnaden f�r investeringar i vissa gemensamma anl�ggningar s�som v�gar, parkanl�ggningar, vallen- och avloppsledning�ar, elektriska installationer m.m. Kommunen svarar f�r resterande 60% av kostnadema f�r dessa investeringar. Dessutom t�cker kommunen hela kostnaden f�r investeringar i andra anl�ggningar �n kulturhistoriska bygg�nader och gemensamma anl�ggningar.

Stockholms kommun och Stockholms l�ns landsting har den 5 maj 1982 tr�ffat ett avtal med inneb�rd att landstinget fr.o.m. den 1 januari 1983 tr�der i kommunens st�lle i del mellan kommunen och staten �r 1968 tr�ffade avlalel. Avtalets inneb�rd bibeh�lls i �vrigl of�r�ndrad. Efter bemyndigande av riksdagen har regeringen genom beslut den 1 mars 1984 godk�nt �ndringen.

P� gmndval av f�rslag fr�n Skansen har numera fastst�llts inkomst- och
ulgiftsstat f�r �r 1990. Enligt denna erfordras ell driftbidrag fr�n statens
sida som uppg�r lill 12 339000 kr., medan tillskottet fr�n Stockholms l�ns
���������������������������� 402


 


landsting ber�knas till 18 509000 kr. Av det statliga bidragei har 6074000 kr. anvisats f�r f�rsta halv�ret 1990.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Ber�kning av driftunderskott f�r Skansen

 

 

1989

1990

1991

 

Stat

Stat

Skansens f�rslag

Egna inkomster

21486000

23 300000

22943000

Utgifter

50002000

54 148000

55 777 000

d�rav l�ner, pensioner m. m.

(38170000)

(41488000)

(41488000)

Driftunderskott

28516000

30848000

32 834000

d�rav

 

 

 

staten

(11406000)

(12 339000)

(13 134000)

Stockholms l�ns landsting

(17110000)

(18 509000)

(19 700000)

Slalsbidragsber�kning

 

 

Andra halv�ret 1990

 

och f�rsta halv�ret 1991

 

F�redraganden

Driftunderskott

12 743000

d�rav

 

andra halv�ret 1990

(6265000)

f�rsta halv�ret 1991

(6478000)

Investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader

839000

Investeringsbidrag till �vriga gemensamma

 

anl�ggningar

558000

Statsbidrag 1990/91

14140000

Statsbidrag 1989/90

13248000

F�r�ndring 1990/91

+ 892000


Skansen

1.      Skansen ber�knar atl antalet bes�k under �r 1989 kommer all uppg� lill omkring I 665000, vilket inneb�r i stort sett samma antal bes�k som under �r 1988.

2.      Skansen p�pekar atl det inom friluftsmuseet finns 250 hus, g�rdar och anl�ggningar av skiftande slag. Detta fordrar ell betydande underh�ll. P� gmnd av otillr�ckliga resurser har d�rf�r underh�llet blivit starkt eftersatt. F�r att h�ja det eftersatta underh�llet av anl�ggningama lill en godtagbar standard kr�vs betydande ekonomiska insatser. Dessa ber�knas uppg� lill 3 milj. kr. under en tre�rsperiod ut�ver det belopp avseende underh�ll som redan avs�tts i driftbudgeten f�r 1989. Av den beg�rda f�rst�rkningen utg�r 1,2 milj. kr. statens andel.

3.      Det �r stiftelsens f�rhoppning att investeringsanslagen r�knas upp s� all en genomgripande uppmstning av friluftsmuseets m�ngfald av anl�gg�ningar och byggnader kan ske samt alt n�dv�ndiga nyinvesteringar kan genomf�ras.

F�r kulturhistoriska byggnader ber�knar stiftelsen ett bidragsbehov om


403


 


1,2 milj. kr. (+ 420000 kr.) och f�r gemensamma anl�ggningar ell bidrags-���� Prop. 1989/90:100
behov fr�n staten om 889000 kr. (+ 361 000 kr.).
���������������������������������������� Bil. 10

I en s�rskild skrivelse har anm�lts att Skansen �r 1991 fyller IOO �r. Detta jubileum kommer atl uppm�rksammas p� m�nga s�ll. Kostnaderna f�r de olika aktivitetema i samband med jubileet ber�knas lill 8 milj. kr. f�rdelade under tre �r. F�r �ndam�let har Skansen erh�llit ett bidrag om totalt 2 milj. kr. f�r �r 1989 fr�n staten och landstinget. I skrivelsen hemst�ller Skansen om 2,5 milj. kr. f�r ifr�gavarande �ndam�l under �r 1990, av beloppet beg�rs 1 milj. kr. fr�n staten och resterande 1,5 milj. kr. fr�n landstinget.

F�redragandens �verv�ganden

Vid godk�nnandet av inkomst- och ulgiftsstat f�r �r 1990 har inkomstsi�dan r�knats upp med I 814000 kr. P� utgiftssidan har ber�knats kompen�sation f�r l�ne- och kostnadsutvecklingen. Statsbidraget f�r att t�cka v�n�tat underskott f�r �r 1990 ber�knas till 12 339000 kr., en �kning med 933000 kr. i f�rh�llande till 1989 �rs stat.

1 fr�ga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader f�r n�sta budget�r harjag ber�knat 839000 kr. F�r investeringar till gemensamma anl�ggningar har jag f�r statens del ber�knat 558000 kr. Till s�dana investeringar som landstinget helt bekostar har enligt vad jag har inh�m�tat, ber�knats ett belopp av 839 000 kr. f�r �r 1990. Skansen har ans�kt om medel f�r �r 1990 f�r f�rberedelser f�r sitt lOO-�rsjubileum. Jag avser all pr�va della medelsbehov i s�rskild ordning.

Hemst�llan

Med h�nvisning lill vad jag har anf�rt och till sammanst�llningen hemst�l�ler jag alt regeringen f�resl�r riksdagen all

38. till Bidrag tid Skan.sen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 14 140000 kr.

G 33. Bidrag till vissa museer

1988/89 Utgift��������� 16 371000

1989/90 Anslag������� 17618000

1990/91 F�rslag������ 23 957000

Fr�n anslaget l�mnas innevarande budget�r bidrag till Arbetets muse�um. Dansmuseet, Drottningholms tealermuseum, Millesg�rden, Strind�bergsmuseet, Thidska galleriet och F�rem�lsv�rd i Kimna.

404


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

Prop. 1989/90:100

 

 

1990/91

Bil. 10

 

F�redraganden

 

1. Arbetets museum

5000000

+ 3200000

 

2. Dansmuseet

2 585000

+ 2461000

 

3. Drottningholms

 

 

 

teatermuseum'

3 589000

+�� 319000

 

4. Millesg�rden

856000

+���� 92000

 

5. Strindbergsmuseet

302000

+���� 27000

 

6. Thielska galleriet

988000

+��� 68000

 

7. F�rem�lsv�rd i Kiruna

4298000

+�� 172000

 

 

17618000

+ 6339000

 

' F�r stiftelsens f�rest�llningsverksamhet utg�r bidrag fr�n anslaget Bidrag till ut�vecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m.

1. Stiftelsen Arbetets museum

Stiftelsen Arbetets museum anm�ler, att en princip�verenskommelse tr�f�fats mellan Norrk�pings kommun och tv� av stiftelsens huvudm�n. Lands�organisationen (LO) och Kooperativa f�rbundet (KF), ang�ende den pla�nerade museifastigheten i Norrk�pings industrilandskap (det s.k. Slryk-j�mel). Enligt �verenskommelsen f�rv�rvar LO och KF fastigheten av kommunen samt svarar f�r dess ombyggnad lill museum. Under f�mts�tt�ning av erforderliga kommunala beslut och tillg�ng p� erfaren arbetskraft avser stiftelsen att �ppna museet f�r allm�nheten under �r 1991.

Stiftelsen beg�r en �kning av verksamhetsbidraget med 7,5 milj. kr. samt ett eng�ngsbelopp p� 5 milj. kr. f�r inredning och utmstning.

2. Stiftelsen Dansmuseifonden

Med h�nvisning bl. a. till att Dansmuseet kommer att flytta in i nya lokaler i Folkets Hus i Stockholm beg�r stiftelsen en �kning av verksamhetsbidra�get med ca 1,4 milj. kr. H�mt�ver beg�rs medd f�r �kade hyreskostnader samt f�r flyttning och installation av samlingarna.

3. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Stiftelsen beg�r en uppr�kning av bidraget med 486 000 kr. f�r att t�cka automatiska koslnadsstegringar och f�r att kunna hyra nya magasinsut�rymmen.

4. Stiftelsen Carl och Olga Milles Liding�hem

Stiftelsen beg�r en �kning av bidraget fr�n staten f�r driften av Millesg�r�den med 144000 kr. till sammanlagt 1 milj. kr.

5. Stiftelsen Strindbergsmuseel

Ut�ver prisomr�kning beg�r stiftelsen 216000 kr. f�r en ny tj�nst med

vetenskaplig inriktning.������������������������������������������������������������������������������������������� 405


 


Bil. 10

6. Stiftelsen Thielska galleriet��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�mtom kompensation f�r eventuell hyresh�jning beg�r stiftelsen ingen real�kning av statsbidraget

7. Stiftelsen F�rem�lsv�rd i Kiruna

Stiftelsen beg�r, ut�ver pris- och l�neomr�kning, en �kning av bidraget med 700000 kr. f�r all kunna utveckla organisationen och driften enligt uppgjorda planer.

F�redragandens �verv�ganden

Stiftelsen Arbetets museum har den angel�gna uppgiften att med det f. d. bomullsspinneriet i Norrk�ping, det s. k. Strykj�rnet, som centmm doku�mentera och levandeg�ra arbetet och dess historia. Ett visst �riigt bidrag har utg�tt sedan budget�ret 1985/86 till verksamheten. D� en �verenskom�melse nu tr�ffats om dispositionsr�tten till museifastigheten finns de for�mella f�mts�ttningarna f�r att verksamheten i Arbetets museum skall kunna bedrivas i enlighet med den av stiftelsen angivna m�ls�ttningen. Jag finner det angel�gel att verksamheten �ven f�r ekonomiska f�mts�ttningar all utvecklas som planerat. Jag f�rordar att bidraget till museet �kas med 3,2 milj. kr.

Dansmuseet kommer under �r 1990 att ta i bruk nya lokaler i Folkels Hus i Stockholm. Bidraget till museet b�r med anledning h�rav r�knas upp med 2,1 milj. kr. f�r att t�cka �kade lokalkostnader. H�mt�ver harjag f�mtom priskompensaiion ber�knat en allm�n resursf�rst�rkning med 200000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

39. lill Bidrag till vissa museer f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl anslag p� 23 957 000 kr.

G 34. Bidrag till regionala museer

1988/89 Utgift��������� 43049160

1989/90 Anslag������� 43049000 1990/91 F�rslag������� 50245000

Statsbidrag utg�r enligt f�rordningen (1977:547) om statsbidrag lill regionala museer lill regionall verksamt museum som regeringen har f�r�klarat ber�ttigat lill s�dant bidrag. Statsbidrag utg�r endast till museum som ocks� f�r bidrag fr�n landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utg�r i form av grundbidrag. Underlaget f�r ber�kningen �r
det antal grundbelopp som varje �r fastst�lls f�r museerna. Enligt beslut av
regeringen �r 26 museer ber�ttigade
till bidrag. Antalet gmndbelopp f�r
budget�ret 1989/90 har fastst�llts till 504. Gmndbdoppet f�r innevarande�������������������������� 406


 


budget�r har prelimin�rt ber�knats till 155 300 kr. Statens kulturr�d f�r-���� Prop. 1989/90:100 delar grundbeloppen p� de museer som regeringen har f�rklarat ber�ttiga-���� Bil. 10 de lill statsbidrag.

Bidragsunderlagel f�r varje museum motsvaras i f�rsta hand av sum�man av de tilldelade gmndbdoppen. Statsbidrag utg�r med 55% av bi�dragsunderlaget.

Statens kulturr�ds f�rdelning av grundbelopp budget�ret 1989/90

Museum����������������������������������������������������� Beslutad f�rdelning

Stockholms l�ns museum����������������������������������������������������� 12

Upplandsmuseet������������������������������������������������������������������ 16

S�dermanlands museum�������������������������������������������������������� 18

�sterg�tlands l�nsmuseum�������������������������������������������������� 16

J�nk�pings l�ns museum������������������������������������������������������ 16

Sm�lands museum����������������������������������������������������������������� 13

Kalmar l�ns museum������������������������������������������������������������� 16

Gotlands fornsal������������������������������������������������������������������� 15

Blekinge l�ns museum����������������������������������������������������������� 12

Kristianstads l�nsmuseum��������������������������������������������������� 20

Kulturhistoriska museet i Lund������������������������������������������� 35

Malm� museer��������������������������������������������������������������������� 27

Hallands l�nsmuseer������������������������������������������������������������� 16

Bohusl�nsmuseum���������������������������������������������������������������� 16

G�teborgs museer���������������������������������������������������������������� 82

�lvsborgs l�nsmuseum��������������������������������������������������������� 17

Skaraborgs l�nsmuseum�������������������������������������������������������� 15

V�rmlands museum��������������������������������������������������������������� 12

�rebro l�ns museum������������������������������������������������������������� 15

V�stmanlands l�ns museum�������������������������������������������������� 13

Dalarnas museum������������������������������������������������������������������ 17

L�nsmuseet i G�vleborgs l�n������������������������������������������������ 16

L�nsmuseet �Murberget���������������������������������������������������� 14

J�mtlands l�ns museum�������������������������������������������������������� 20

V�sterbottens museum��������������������������������������������������������� 19

Norrbottens museum����������������������������������������������������������� 16

504

Statens kulturr�d

1 sin l�ngtidsbed�mning f�r perioden 1990/91 - 1994/95 ger kulturr�det sin syn p� regionmuseernas fortsatta utbyggnad. R�del beskriver krav och f�rv�ntningar p� l�nsmuseerna inom delvis nya och utomordentligt vikti�ga omr�den. �ven museernas basverksamhet kommer enligt r�det atl kr�va nya resurser. Kulturr�det f�resl�r en betydande satsning p� de regionala museema under bed�mningsperioden. Tyngdpunkten b�r enligt r�det ligga p� �r tv� i l�ngtidsbed�mningen, men vissa viktiga omr�den b�r redan n�sta budget�r f� �kat statligt st�d.

Kulturr�det ber�knar 35 nya gmndbelopp f�r budget�ret 1990/91. De b�r bl. a. anv�ndas lill samverkansprojekt p� det ekologiska omr�det, s. k. kraftcentra, till f�rst�rkning av bildkonstverksamhelen i ett antal l�n och till kompletteringar inom kulturmilj�v�rden. Vissa gmndbelopp b�r vara r�rliga under en period.

R�det ber�r �ven fr�gan om ell eventuellt st�d fr�n kultursektorn lill det
historiska museet vid universitetet i Lund, vilket vid sidan av forsknings-
���������������������������������������������� 407


 


verksamhet och forskarservice fungerar som ell regionalt arkeologiskt���� Prop. 1989/90:100
museum f�r Sk�ne.
��������������������������������������������������������������������������� Bil.lO

Anslaget Bidrag till regionala museer f�resl�s �ka med 5 573000 kr., varav 2 990000 kr. avser 35 nya gmndbdopp och 2 583000 kr. kompensa�tion f�r pris�kningar.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har i inledningen redovisat f�rslag till insatser f�r del regionala kultur�livet. D�rvid harjag f�rt ett f�rh�llandevis ing�ende resonemang kring de regionala kulturinstitutionemas roll och angivit utg�ngspunkter f�r det statliga st�dets fortsatta utveckling. F�r l�nsmuseernas del f�resl�r jag en resursf�rst�rkning med sammanlagt 225 gmndbelopp under den n�rmaste Iv��rsperioden. Av denna f�rst�rkning b�r 50 gmndbelopp avse budget��ret 1990/91. Som jag har n�mnt i inledningen b�r medelsf�rdelningen ske utifr�n en bed�mning av �riiga verksamhetsprogram, d�r l�nsmus�ema anger inneh�ll och ambitionsniv�er f�r olika verksamhetsgrenar.

Vid ber�kningen av meddsbehovel f�r n�sta budget�r harjag utg�tt fr�n ett gmndbelopp p� 164900 kr., av vilket statsbidrag utg�r med 55%.

Betr�ffande fr�gan om st�d till den regionala funktion som historiska museet vid universitetet i Lund fullg�r n�r det g�ller insamling och bear�betning av fomfynd i Sk�ne b�r denna kunna beaktas i samband med kulturr�dets pr�vning av verksamhetsplan och bidragsbehov vid ber�rda regionala museer.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

40. till Bidrag tid regionala museer f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 50245000 kr.

G 35. Riksutst�llningar

1988/89 Utgift��������� 22294064�������������� Reservation���������������� 232894

1989/90 Anslag������� 23 282000 1990/91 F�rslag������ 25 833000

Stiftelsen Riksutst�llningar har enligt sina stadgar (KRFS 1978:5) till uppgift att fr�mja utst�llnings- och konslbildningsverksamheten genom att f�rmedla och anordna utst�llningar, bitr�da med r�dgivning och annan service samt i �vrigl utveckla och f�mya utst�llningen som medium f�r kunskapsf�rmedling, debatt och upplevelse.

Riksutst�llningar skall samarbeta och samr�da med statliga och kommu�nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som �r verksamma i samh�lls- och kulturlivet.

Riksutst�llningar avser all starta ell tre�rigt projekt f�r utv�rdering av
sin verksamhet. En modell f�r utv�rderingen h�ller p� all utarbetas.
���������������������������������� 408


 


Riksutst�llningar������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

1.Riksutst�llningar har inf�r n�sta blidget�r, som �r den andra perioden
i en ny tre�rsperiod, ber�knat besparingen enligt huvudf�rslaget lill
466000 kr. Riksutst�llningar yrkar att stiftelsen undantas helt fr�n bespa�
ring. Som motivering anges bl. a. atl Riksutst�llningar p� gmnd av utebliv�
na reformmedel tvingats utnyttja ytterligare r�riiga medel f�r all slutf�ra
satsningar p� sitt informations- och dokumenlationscentmm (Rindok).

2.         F�r ulst�llningsvisare/v�rdar p� Riksutst�llningars ulsl�llningst�g samt f�r ulsl�llningssamarbele med de baltiska statema f�resl�s samman�lagt 2400000 kr.

3.         Kompensation f�r arvoden till riksrevisionsverkels revisorer med 60000 kr., varav 40000 kr. retroaktivt f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90.

Statens kulturr�d

Kulturr�det f�resl�r atl Riksutst�llningar undantas fr�n besparing enligt huvudf�rslaget samt all stiftelsen d�ml�ver anvisas 500000 kr. f�r kostna�der i anslutning till Konstens vecka.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har ber�knat en allm�n resursf�rst�rkning under anslaget med 300000 kr. Jag har vidare beaktat att tj�nstebrevsr�tten f�resl�s slopad f�r Riks�utst�llningar fr.o.m. den 1 juli 1990 samt d�mt�ver ber�knat medel f�r avgifter till statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministralionen.

Vid ber�kningen av den minskning av utgiftema f�r budget�ret 1990/91, som f�ljer av del planlagda tre�riga rationaliseringskravet och den periodi�cering som g�ller, harjag beaktat vad institutionen har redovisat. Rationa�liseringskravet har d�rf�r reducerats s� att minskningen uppg�r till 37000 kr.

Anslaget b�r f�ras upp med 25 833000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

41. lill Riksutst�llningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 25 833000 kr.

G 36. Ink�p av vissa kulturf�rem�l

 

1988/89 Utgift

-

1989/90 Anslag

100000

1990/91 F�rslag

100000

Ur della anslag utg�r medel lill ink�p av kulturf�rem�l, som har s�dant
konstn�rligt, historiskt eller vetenskapligt v�rde all del �r av synnerlig vikt
all de inf�rlivas med offentliga samlingar. Anslaget, som disponeras efler
�������������������������� 409


 


beslut av regeringen, kan belastas med h�gre belopp �n vad som finns���� Prop. 1989/90:100 ber�knat i statsbudgeten. Regeringen har all i efterhand f�r riksdagen���� Bil. 10 anm�la den meddsf�rbmkning som erfordrats.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget lill ink�p av vissa kulturf�rem�l b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen alt

42. till Ink�p av vissa kullurj�rem�l f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 100000 kr.

410


 


Forskning��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10 G 37. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kulturomr�det

F�redragandens �verv�ganden

1 statsbudgeten finns f�r innevarande budget�r uppf�rt etl anslag f�r forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturomr�det p� 5 818000 kr. I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framtida forskningen. Arbetet bedrivs med sikte p� atl en proposition i �rendet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990. Jag r�knar med att i detta sammanhang �terkomma till kulturomr�dets forskningsfr�gor. Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen alt, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet,

43. till Foisknings- och utvecklingsinsatser inom kulturomr�det f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell reservationsanslag p� 5 818000 kr.

411


 


H. Massmedier m. m.���������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Film m.m.

H 1. Statens biografbyr�

F�redragandens �verv�ganden

1 statsbudgeten f�r innevarande budget�r finns uppf�rt ett anslag lill statens biograftyr�. Medelsanvisningen f�r innevarande budget�r uppg�r till 5 350000 kr.

V�ldsskildringsulredningen (U 1985:10) �veri�mnade den 21 juni 1988 bd�nkandd (SOU 1988:28) Videov�ld II - f�rslag till �tg�rder lill rege�ringen. Slutbet�nkandet (SOU 1989:22) Censurlagen � en modernisering av biograff�rordningen, �verl�mnades den 6 april 1989. 1 bet�nkandena har utredningen l�mnat f�rslag som bl. a. ber�r biografbyr�ns verksamhet. F�rslagen har remissbehandlats.

Regeringen har den 23 november 1989 beslutat all inh�mta lagr�dets yttrande �ver lagf�rslag med anledning av de b�da bet�nkandena. Jag avser att f�resl� regeringen att f�r riksdagen vid 1989/90 �rs riksm�te l�gga fram en s�rskild proposition om �tg�rder mol skador av v�ldsskildringar i r�rliga bilder m. m. Jag f�mts�tter att medel f�r �ndam�let kommer atl anvisas bl. a. under anslaget till statens biograftyr�. I avvaktan p� detta f�resl�rjag att anslaget f�rs upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att,

1. i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, lill Statens biograf�byr� f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 5 350000 kr.

H 2. Filmst�d

1988/89 Utgift��������� 44870000�������������� Reservation

1989/90 Anslag������� 49384000

1990/91 F�rslag������� 55 739000

F�r stiftelsen Svenska Filminstitutels verksamhet g�ller 1982 �rs film- och
videoavtal, som godk�ndes av regeringen den 3 juni 1982. �ndringar
inf�rdes i avtalet, f�r statens dd genom beslut den 17 mars 1983, den 29
augusti 1985, den 2 oktober 1986, den 8 september och den 22 december
1988 samt den 11 maj 1989. Enligt avtalet, som �r slutet mellan staten och
organisationerna inom film- och videobranschema, skall avgifter lill stif�
telsen erl�ggas av biograf�gare och videogramuthyrare. Avgifterna tillf�rs
en filmfond f�r atl enligt n�rmare best�mmelser i avtalet anv�ndas f�r
produktion av svensk film, f�r att fr�mja spridning och visning av v�rde�
full film, f�r branschfr�mjande �ndam�l saml f�r �vriga filmkullurdla
�ndam�l. F�r budget�ret 1988/89 uppgick biografavgifterna lill 69,7 milj.
kr. och videoavgifterna till 54,9 milj. kr.
������������������������������������������������������������������������ 412


 


Fr�n anslaget utg�r bidrag enligt f�ljande sammanst�llning.

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

Bidrag till filmfonden

 

1990/91

 

F�redraganden

1.

27270000

+�� 995000

2.

Produktionsgarantier till svenska

 

 

 

kortfilmer

2982000

+�� IIOOOO

3.

Fr�mjande av spridning och visning

 

 

 

av v�rdefull film

5 982000'

+ 2715000

4.

Bidrag f�r filmkulturella �ndam�l

2120000

-�� 225000

5.

Bidrag till filmkulturella insatser f�r

 

 

 

barn och ungdom

6230000

+�� 525000

6.

St�d till biografer

4800000

+�� 175000

7.

Bidrag till projekt p� filmomr�det

-

+ 2060000

 

 

49384000

+ 6355000


Prop. 1989/90:100 BiL 10


D�rav h�gst 2 milj. kr. f�r f�rs�ksverksamhet med lokalt arbete med video.


Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutets anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak f�ljande.

1. Oms�ttningen p� biograferna uppgick till 776 milj. kr. under budget��ret 1988/89. Det innebar en �kning med 16,9% j�mf�rt med �ret innan. 89,1 % av totala oms�ttningen och 84% av totala biopubliken avser av�giftspliktiga biografer.

Del genomsnittliga biljettpriset uppgick lill 42,11 kr., en �kning med 13,1 % j�mf�rt med �ret innan.

Under �ret premi�rvisades 230 filmer, varav 15 svenska och 6 svenska samproduktioner med andra l�nder. Totala antalet filmer som visades uppgick till 779 filmer varav 218 var svenska.

Under den senaste tio�rsperioden har antalet premi�rvisade filmer per �r minskat med 16% och totala antalet visade filmer per �r med 44%. Antalet premi�rvisade svenska filmer under ett �r har �kat med 1 film och totala antalet under ell �r visade svenska filmer har �kat med 97 under den g�ngna tio�rsperioden.

De tio mest sedda filmerna svarade f�r 41 % av totala biografpubliken. F�r tio �r sedan var motsvarande andel 30%.

Omstmktureringen av biograftranschen forts�tter, dock i en n�got l�ng�sammare takt �n vad som varit fallet under de n�rmast f�reg�ende �ren. Den 30 juni 1983 fanns del 1 253 biografsalonger. Samma datum 1989 var antalet reducerat till I 122, en minskning med 131 biografsalonger. Under �r 1988/89 sl�ngdes sammanlagt 61 biografsalonger. 1 en del fall var det den sista biografsalongen i kommunen som f�rsvann. Samtidigt �ppnades 76 biografsalonger p� st�rre orter. Det inneb�r att det totala antalet sa�longer �kade med 15. Av landets 284 kommuner saknar 10 biograf

Antalet biograftes�k uppgick till 18427921, en uppg�ng med 3,4%. �kningen g�ller enbart avgiftsplikliga biografer. Icke avgifispliktiga bio�grafers publik var lika stor som �ret innan. 42 % av alla biobes�k �gde rum i Stockholms, G�ieborgs och Malm� kommuner.

Filminstitutels int�kter f�r verksamhets�ret 1988/89 �kade med ca 16% j�mf�rt med �r 1987/88.


413


 


10% av priset per biobiljetl g�r till Filminstitutet. Videobranschens���� Prop. 1989/90:100 bidrag till Filminstitutet kan f�r budget�ret 1988/89 uppskattas lill drygt���� Bil. 10 3% av int�kterna fr�n uthyrning av videogram.

Sveriges Televisions bidrag till Filminstitutet under budget�ret 1988/89 uppgick till 7,7 milj. kr.

2.      Filminstitutet f�resl�r f�r tredje �ret i rad att TV-avgiften h�js med 30 kr. per hush�ll och �r under en period om tre budget�r. Dessa medel skall f�rvallas av en fr�n Filminstitutet och Sveriges Television frisl�ende fond. Medlen skall anv�ndas uteslutande till produktion av filmer f�r visning p� biograf, p� videogram och av Sveriges Television. Verksamheten f�resl�s p�g� under fem �r, dvs. tv� �r l�ngre �n perioden f�r den tillf�lliga avgiftsh�jningen.

3.      F�r tredje �ret i rad pekar Filminstitutet p� behovet av en kabd-TV-avgifl f�r alt bidra till finansieringen av svensk filmproduktion.

Utv�rdering av lokalt arbete med video

Bakgrund

Som en f�ljd av riksdagens beslut v�ren 1982 alt avdela s�rskilda medel f�r en f�rs�ksverksamhet med lokalt arbete med video (prop. 1981/82:111, KrU 30, rskr. 360) gavs Filminstitutet i uppdrag atl genom�f�ra f�rs�ksverksamheten. Syftet var dels alt pr�va nya arbetsformer f�r video, dels att �ka m�jligheten f�r den enskilde atl f� tillg�ng lill v�rdefullt programmaterial, �ven s�dant som inte f�rv�ntades bli tillg�ngligt genom g�ngse kanaler. Bidragen skulle avse direkta kostnader f�r verksamheten. Visningsn�mnden inom Filminstitutet uppdrogs alt svara f�r bidragsf�r-ddningen.

Fr.o.m. budget�ret 1982/83 har 2 milj. kr. �rligen avsatts f�r f�rs�ks�verksamheten.

Medlens anv�ndning

I november m�nad 1988 �verl�mnade Visningsn�mnden en rapport om utv�rdering av videodesl�del lill utbildningsdepartementet. Utv�rdering�en omfattar �ren 1982/83-1986/87. Rapporten har d�refter remissbe�handlats.

Av rapporten framg�r atl medlen f�rdelals till i huvudsak tre olika typer av verksamhet. 72% har g�tt lill medieverksl�der (ink�p av teknisk utmst�ning), 12% lill utvecklingsprojekt (l.ex. st�d lill handikapprojekl, konfe�renser och lokal-TV-projekt) och 16% till distributions- och visnings-projekt (bl.a. till ell omfattande biblioteksvideoprojekt). Vidare framg�r att folkr�relser inklusive studief�rbund f�ll 40% av f�rdelade medel, kommuner 27%, medieorganisalioner 23% och folkh�gskolor 10%.

Visningsn�mnden konstaterar att intresset f�r st�det varit stort. Endast 18% av antalet inkomna ans�kningar har kunnat beviljas.

Enligt n�mndens bed�mning har satsningarna p� st�d till medieverkst�
der varit avg�rande f�r bed�mningen av effekterna av f�rs�ksverksamhe-
������������������������� 414


 


ten. Det statliga st�det har haft stor betydelse f�r andra myndigheters och���� Prop. 1989/90:100 organisationers beslut om bidrag. N�mnden menar att m�nga medieverk- ����Bil. 10 stadsprojekt inte hade kommit till st�nd utan st�d fr�n staten.

St�rsta delen av de medel som avsatts f�r st�d till distributions- och visningsprojekt har g�tt till ett biblioteksvideoprojekt som genomf�rts av Filminstitutet. Projektet fick dock inte den framg�ng man hoppals p� och n�gra konstmktiva id�er om bibliotekens roll i videodislributionen har inte kommit fram.

Under beteckningen utvecklingsprojekt ryms flera olika typer av verk�samhet. Visningsn�mnden konstaterar all projekt som inriktats p� vissa handikappgmpper � d�va och h�rselskadade � varit lyckade.

Projektens kvalitet har varit mycket skiftande. Enligt Visningsn�mnden har organisationer med kulturell inriktning lyckats f�rvalta st�det b�ttre �n �vriga bidragsmottagare.

Resurser f�r handl�ggning av sl�del har enligt n�mndens bed�mning varit alltf�r sm�. M�jlighetema atl ge r�d och f�rmedla erfarenheter har varit alltf�r begr�nsade. 1 utv�rderingen konstateras att ocks� uppf�ljning�en av m�nga projekt varit bristf�llig.

Visningsn�mnden f�rordar all videost�det permanentas. Samtidigt b�r bidragsbeloppet h�jas lill 5 milj. kr. St�dels funktion b�r vara atl initiera och stimulera ell lokalt arbete med video saml atl svara f�r kunskapsf�r�medling inom omr�det.

Remissinstansernas synpunkter

Efler remiss har yttranden avgivils av statens kulturr�d, statens ung�domsr�d, kabeln�mnden, statskontoret, riksrevisionsverkel, Sveriges Ut�bildningsradio AB, Landstingsf�rbundet, Svenska kommunf�rbundet. Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Oberoende Filmares F�rbund, Bygde�g�rdarnas riksf�rbund. Folkets Husf�reningarnas Riksorganisation, Unga �rnars Riksf�rbund, Arbetamas Bildningsf�rbund (ABF), F�reningen Elektronisk Bildkonst, Hallsbergs, Lule� och Nyn�shamns kommuner saml stadsdelsn�mnden Gunnared i G�ieborgs kommun.

Dessutom har en skrivelse inkommit fr�n konstn�rsn�mnden.

Majoriteten av remissinstanserna st�ller sig bakom visningsn�mndens slutsatser all videosl�del b�r permanentas och alt st�dbeloppet b�r ut��kas. Denna uppfattning framf�rs av Utbildningsradion, statens kulturr�d, Landslingsj�rbundel, Filminstitutet, Oberoende Filmares F�rbund. Bygde�g�rdarnas Riksf�rbund, Folkets Husf�reningarnas Riksorganisation, Unga �rnas Riksf�rbund, Kommunf�rbundet, ABF, F�reningen Elektronisk Bildkonst, Helsingborgs, S�lvesborgs och Nyn�shamns kommuner saml stadsdelsn�mnden Gunnared i G�teborgs kommun.

ABF anser att ekonomiskt st�d till medieverksl�der och �kade satsning�ar p� utbildning �r avg�rande f�r all utveckla ell lokall arbete med video.

Folkets Husf�reningamas Riksorganisation och Unga �rnars Riksf�r�
bund menar all resurserna b�r omf�rdelas s� all utvecklingsbidrag kan ges
lill redan befintliga medie verkst�der. Samma uppfattning framf�rs �ven
av statens kulturr�d, som dessutom menar all st�d snarare b�r g� till
�������������������������������� 415


 


speciella verksamhelsprojekl och vissa utbildningsinsatser �n f�r ink�p av���� Prop. 1989/90:100 basutmslning. Det senare borde, enligt kulturr�dets mening, vara en lokal���� Bil. 10 angel�genhet.

Landstingsf�rbundet anser atl st�d till medieverkst�der och insatser f�r barn och ungdom b�r prioriteras. �kade insatser f�r barn och ungdom f�rordas ocks� av Bygdeg�rdarnas Riksf�rbund och sladsddn�mnden Gun�nared i G�teborgs kommun.

Kommunf�rbundet ifr�gas�tter om del �r meningsfullt med ell st�d lill videoverksamhet i allm�nhet och f�rordar i st�llet all st�det riktas till olika m�lgmpper, t. ex. till handikappade.

Utbildningsradion anser all utvecklingsprojekten b�r f� st�rre dd av st�det.

Kabeln�mnden framh�ller alt etl fortsatt st�d lill etablerandet av medie�verksl�der �r av stor vikt. Enligt n�mndens bed�mning �r den tillg�nglig�het lill mediet som videoverksl�dema erbjuder allm�nhet, kullumt�vare och f�reningslivels medlemmar en f�mts�ttning f�r en utveckling av de lokala medierna. Ett n�rmre samarbete mellan medieverkst�der och lokala TV-kanaler, borde enligt n�mnden, vara m�jligt.

Statskontoret anser atl ett fortsalt ekonomiskt st�d lill lokal videopro�duktion kan vara en f�mts�ttning f�r alt svensken i gemen skall kunna anv�nda sig av yttrandefriheten i lokal-TV. Vidare menar statskontoret atl inr�ttandet av ett s�rskilt st�d till distribution av videogram f�r�ndrar f�mts�ttningar f�r videosl�dets inriktning.

Nyn�shamns kommun menar all en v�sentlig del av videosl�del b�r anv�ndas lill storskaliga projekt med videogramull�ning av folkbibliote�ken. �ven Helsingborgs kommun f�rordar �kat st�d lill verksamhet med utl�ning av videogram p� bibliotek.

Konstn�rsn�mnden anser atl medel b�r tillf�ras n�mnden f�r st�d till elektroniskt skapande konst inom s�v�l bild- som lon-, scen- och filmom�r�dena. Kulturr�det menar alt bildkonstn�rsfonden b�r f�rfoga �ver medel f�r all st�dja videokonst.

Flera remissinstanser pekar p� all resurser f�r handl�ggning av sl�del beh�ver f�rsl�rkas. Folkels Husf�reningarnas Riksf�rbund och Unga �r�nars Riksf�rbund menar atl en centralt placerad handl�ggare av videosl��del �ven skall kunna fungera som en resursperson f�r de lokala sl�dmolla-gama. Samma uppfattning framf�rs av Bygdeg�rdarnas Riksf�rbund, FdmCentrum, Oberoende Filmares F�rbund och Utbildningsradion. Kul�turr�det menar all Visningsn�mnden b�r kunna la egna initiativ f�r all stimulera tillkomsten av projekt som bed�ms som kulturpolitiskt intres�santa.

N�gra remissinstanser framf�r kritiska synpunkter p� utv�rderingen. Statens kulturr�d och statskontoret anser alt utv�rderingen inte ger till�r�ckligt underlag f�r beslut om utformningen av ell videost�d. Kulturr�det menar atl behoven av st�d till olika verksamhetsgrenar beh�ver klari�ggas. Riksrevisionsverkel avstyrker permanentning och f�rst�rkning av st�det med h�nvisning lill all m�nga projekt misslyckats och att del i utv�rde�ringen saknas alternativa f�rslag om den framtida inriktningen av st�det.

416


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Utvecklingen inom film- och videoomr�del������������������������������������������������� "

Film- och videoomr�det har expanderat kraftigt under 1980-talel. Konsu�menlemas ull�gg f�r att se film har under denna tid mer �n tredubblats. Budget�ret 1988/89 omsatte biograftranschen 776 milj. kr., en �kning med 17% j�mf�rt med �ret innan. Den hittillsvarande snabba �kningen p� videoomr�det under 1980-talet har nu bromsats upp och oms�ttningen uppg�r till i storleksordningen I 500 milj. kr. En anledning till videomark�nadens stagnation �r �kade m�jligheter all se film p� TV. Utbyggnaden av kabd-TV-n�ten har n�mligen m�jliggjort en �kning av antalet abonnen�ter p� betal-TV-kanaler. Flera nya betal-TV-kanaler har ocks� tillkommit. Det totala antalet belal-TV-abonnenter �r os�kert men kan uppskattas till i storleksordningen 100000 abonnenter. Oms�ttningen lorde uppg� till mer �n IOO milj.kr. Under de n�rmaste �ren v�ntas en kraftigt �kning av antalet betal-TV-abonnenter framf�r allt som en f�ljd av att etl allt mer attraktivt filmutbud kommer att erbjudas de svenska tittarna.

Film- och videoavtalet

1982 �rs film-och videoavtal (jfr prop. 1981/82:111 s. 161 - 184) godk�n�des av regeringen den 3 juni 1982 . Avtalet g�ller f�r en period om nio �r och l�per ut den 30 juni 1991. Av 37 � i avtalet framg�r att om avtalet inte s�gs upp senast tv� �r f�re utg�ngen av avtalstiden, f�rl�ngs det automa�tiskt med tre �r f�r varje g�ng. Med st�d av regeringens bemyndigande den 11 maj 1989 sades avtalet, samt de avtal om �ndringar som senare tr�ffats, upp samma dag. Inom regeringskansliet p�g�r f�r n�rvarande ett arbete med att f�rbereda ett nytt avtal.

Film- och videoavtalets konstmktion �r s�dan att int�ktema till avtalet �r beroende av branschens ekonomi. Som en f�ljd av den snabba utveck�lingen p� film- och videoomr�det under 1980- talet har int�ktema till avtalet �kat betydligt. Det har skapat m�jligheter till en omfattande pro�duktion av svensk film och till en rad olika filmkulturella insatser i Filminstitiitets regi.

Uppslutningen kring filmavtalet �r mycket stark fr�n avtalets parter. Ambitionen att reglera verksamheten p� filmomr�det genom ett avtal �r tydligt uttalad liksom avsikten att utvidga avtalet till alt �ven omfatta nya visningsformer f�r film.

Den form f�r samverkan mellan staten och branschorganisationema p� film- och videoomr�det som nu g�ller ser ocks� jag som mycket positiv. I intemationella sammanhang betraktas den som efterstr�vansv�rd. Avtalet har gett m�jlighet till en intemationellt sett omfattande svensk filmpro�duktion. Avtalets konstmktion inneb�r alt int�kter fr�n visning av ut�l�ndsk film bidrar till att finansiera produktionen av svensk film. �ven Filminstitutets omfattande filmkulturella insatser har m�jliggjorts genom int�kter till avtalet.

417

27�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


�verl�ggningar v�ren 1989������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Som ett resultat av partemas �verl�ggningar om villkoren i film- och videoavtalet har vissa �ndringar i och till�gg till avtalet gjorts genom en �verenskommelse tr�ffad den 22 december 1988. 1 f�reg�ende �rs bud�getproposition (prop. 1988/89: IOO bil. IOredogjordejag(s. 424 - 425) f�r inneh�llet i �ndringama.

Avtalets parter har i en �verenskommelse tr�ffad den 5 maj 1989 enats om vissa �ndringar i avtalet betr�ffande utformningen av st�dformema under punkt G. St�d till produktion och distribution av v�rdefulla video�gram och punkt H. St�d till biografer. Denna b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 10.16.

F�rberedelser f�r tre�rsbudgetering

1 syfte att f�rbereda inf�randet av tre�rsbudgetering f�r Filminstitutet med b�rjan fr�n och med budget�ret 1990/91 beslutade regeringen den 21 juni 1989 om myndighetsspecifika direktiv f�r institutet. Dessa inneb�r att Filminstitutet senast den 15 mars 1990 i en s�rskild rapport lill regeringen skall l�mna en redovisning och analys av st�det lill produktion av film, s�rskilt av st�det till produktion av v�rdefull svensk film. Institutet skall vidare granska och v�rdera den nuvarande st�dmodellen samt alternativa modeller f�r st�d till svensk filmproduktion och d�rvid s�rskilt beakta och v�rdera de st�dformer och �vriga villkor som g�ller f�r produktion av film i andra nordiska l�nder.

Nordiskt och europeiskt samarbete

Under v�ren 1989 fattade Nordiska Ministerr�det beslut om all starta en nordisk film- och TV-fond. Syftet med fonden �r att st�jda produktion av audiovisudla verk i Norden genom att delta i finansieringen av verken samt att fr�mja utbytet av audiovisudla verk mellan de nordiska l�nderna. Fonden finansieras med bidrag fr�n nordiska ministerr�det samt de nor�diska filminstituten och mndradiof�retagen. Verksamheten ber�knas komma i g�ng under �r 1990.

Under v�ren 1989 fattade regeringen ocks� beslut om att tilldela Filmin�stitutet ett eng�ngsbelopp om 750000 kr. f�r att m�jligg�ra svenskt med�lemskap i den europeiska fonden f�r st�d tdl samproduktion och distribu�tion av europeisk film, EURIMAGES. Ett lika stort belopp har avsatts av Filminstitutet f�r samma �ndam�l. Samtliga medlemsl�nder i Europar�det har inbjudits att delta. Hittills har tolv l�nder beg�rt medlemskap. Under den allra senaste tiden har �ven vissa �steuropeiska l�nder visat intresse av att delta i fondens arbete.

F�r egen del ser jag positivt p� satsningarna p� ett ut�kat europeiskt
samarbete inom det audiovisudla omr�det. Det �r engd�get med en �kad
europeisk filmproduktion, inte minst med tanke p� alt efterfr�gan p� film
kommer att stiga som en f�ljd av expansionen inom TV-omr�det.
�������������������������������������� 418


 


Filmkullurella insatser������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Under de tv� senaste �ren har s�rskilda medel anvisats f�r bidrag till filmkullurella insatser f�r barn och ungdom. Enligt vad jag har f�tt vela har verksamheten kommit i g�ng p� etl positivt s�tl. Bidrag har f�rdelals f�r lokalt arbete i f�reningar och kommuner �ver hela landet. Sammanlagt 150 projekt har hillills f�tt st�d. Medel har dessutom anv�nts f�r alt bekosta framlagning av kopior av filmklassiker som �r av s�rskilt intresse f�r barn och ungdom. En klassikerantologi �r f�r n�rvarande under pro�duktion. Intresset f�r att st�dja projekten �r stort. Bl.a. har Biograf�gare-f�rbundet rekommenderat sina medlemmar att reducera hyran f�r biogra�fer som utnyttjas f�r visning inom ramen f�r projekten.

Under anslagsposten 4. Bidrag till filmkulturella �ndam�l anvisas under innevarande �r 300000 kr. f�r utarbetande av material f�r medieundervis�ning och f�r lokal fortbildning av l�rare. Medel f�r detta �ndam�l harjag nu ber�knat under anslagsposten 5. Bidrag lill filmkuhurdla insatser f�r barn och ungdom.

F�r innevarande budget�r har ett belopp om 300000 kr. anvisats f�r atl �ka intresset all visa kortfilm. Filmbranschen hade f�r detta �ndam�l st�llt i utsikt ett belopp i samma storleksordning. �ven f�r n�sta budget�r b�r Filminstitutet disponera 300000 kr. f�r �ndam�let. Jag f�mts�tter ocks� nu all filmbranschen avs�tter etl lika stort belopp.

F�reningslivets visningsfr�mjande insatser �r av stor betydelse. F�r budget�ret 1990/91 b�r d�rf�r bidragei lill Folkels Husf�reningamas Riks�organisation f�r Bio-Konlrasl-verksamheten samt bidraget lill Sveriges F�renade Filmstudios inte undersliga 1450000 kr. resp. 975000 kr.

Lokalt arbete med video

Visningsn�mnden har redovisat att erfarenheterna av lokall arbete med video i huvdsak �r positiva. De flesta remissinstanser tillstyrker n�mndens f�rslag om att st�det skall permanentas och �ven ut�kas.

F�r egen del vill jag s�rskilt peka p� betydelsen av satsningen p� medie�verkst�der. Med tanke p� att barn och ungdom i dag m�ter ett myckel stort utbud av r�rliga bilder finner jag det viktigt atl s�dana m�jligheter skapas s� att de p� egen hand kan f� arbeta med mediet. Genom praktiskt arbete f�r man ocks� b�ttre kunskaper om hur ber�ttartekniken �r uppbyggd och fungerar. Del �r viktigt med tanke p� behovet alt motverka negativa efTekter av v�ldsinslag p� film och video. Jag f�resl�r d�rf�r alt bidragei lill lokall arbete med video permanentas och ber�knar ell belopp om 4,5 milj. kr. f�r �ndam�let. St�det b�r fr�mst avse verksamheter med inrikt�ning p� barn och ungdom och syfta lill alt f�rb�ttra m�jligheterna f�r dessa grupper all p� egen hand arbeta med den r�rliga bilden som ullrycks-s�ll.

1 likhet med nuvarande ordning b�r medlen f�r lokalt arbete med video
f�rddas av Visningsn�mnden inom Svenska Filminstitutet. N�mnden b�r
d�rvid ha n�ra kontakt med kabeln�mnden. Filminstitutets kostnader f�r
f�rdelning av bidragei och vissa andra centrala insatser b�r kunna l�ckas
av medlen.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 419

Jag avser att senare �terkomma lill regeringen i dessa fr�gor.


 


�vrigt

Konstn�rsn�mnden f�rfogar innevarande budget�r �ver 2 milj.kr. f�r s�r�skilda insatser p� filmomr�det. Medlen har anvisats under anslaget till konstn�rsn�mnden. �ven i forts�ttningen b�r motsvarande belopp kunna disponeras av n�mnden f�r �ndam�let. Av budgettekniska sk�l har jag dock ber�knat medlen under f�revarande anslag.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen all

2. till Filmsl�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsan�slag p� 55739000kr.


H 3. St�d till fonogram och musikalier

1988/89 Utgift����������� 9211957�������������� Reservation

1989/90 Anslag��������� 8617000

1990/91 F�rslag������� 10566000


5056017


 


Fr�n anslaget utg�r st�d enligt f�rordningen (1982: 505) om statsbidrag f�r framst�llning och utgivning av fonogram. Under anslaget utg�r ocks� bidrag till Musikaliska akademien f�r utgivning av den musikhistoriska fonogramanlologin Musica Sveciae och f�r nolulgivning av �ldre svenska tons�ttares verk. Utgivningen av fonogramanlologin regleras i ett avtal mellan staten och akademien tr�ffat den 25 juni 1987. Vidare finns under anslaget medel f�r information och utgivning av noter. St�d av eng�ngska�rakt�r utg�r lill distribution av fonogram genom utnyttjande av medel som riksdagen tidigare anvisat. Detta st�d regleras i ett avtal mellan staten och Caprice Distribution AB tr�ffat den 18 febmari 1988. Avlalel g�ller till utg�ngen av december 1990.

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

St�d till fonogramproduktion

 

1990/91

 

F�redraganden

1.

4269000

+�� 671000

2.

St�d till fonogramdistribution

+ 1000000

3.

St�d till utgivning av en musik-

 

 

 

historisk fonogramantologi

2 388000

+�� 200000

4.

St�d till utgivning av �ldre svenska

 

 

 

tons�ttares verk

321000

+���� 13000

5.

Svenska tons�ttares internationella musikbyr� (STIM) - Svensk Musik f�r information och utgivning av

 

 

 

noter

1639000

+��� 65000

 

 

8617000

+ 1949000


420


 


statens kulturr�d, m.fl.������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

I. Kulturr�det �verl�mnade den 16 maj 1989 rapporten Musik p� fono-gram � en �versikt �ver den svenska fonogrammarknaden (Rapport fr�n statens kulturr�d 1989:1). Kulturr�det konstaterar i rapporten alt de mindre bolag som ger ut svensk musik, fr�mst avsedd f�r den svenska marknaden, redovisar betydande ekonomiska sv�righeter. Sk�len lill della �r en kombination av f�rs�mrad f�rs�ljning och �kade kostnader. Anled�ningen �r bl.a. atl del �r n�dv�ndigt att ge ut s�v�l kompakt- som LP-skivor trots f�rh�llandevis l�ga totalupplagor. Kulturr�det konstaterar att det �r angel�gel all sl�del per produktion kan �kas, bl. a. f�r att ge bolagen m�jligheter till en mer offensiv marknadsf�ring.

I prop. 1986/87:100 bil. 10 anf�rdes (s. 444) att en st�rre dd av fono-gramst�del borde avs�ttas f�r utgivning av barnfonogram. Eftersom det enligt kulturr�det r�dde s�rskilda ekonomiska f�mts�ttningar f�r barnfo�nogram borde ocks� st�dkonstmktionen ses �ver. Riksdagens kultumt-skott pekade i bet�nkandet (KrU 1986/87:17) p� ytterligare ett omr�de, som enligt utskottet f�rtj�nade atl uppm�rksammas, n�mligen utgivning p� fonogram av svensk folkmusik. Regeringen har d�refter uppdragit �l kulturr�det all senast i anslutning lill sin anslagsframst�llning f�r budget��ret 1990/91 redovisa sina f�rslag i dessa fr�gor.

Enligt kulturr�det ligger problemen med fonogram f�r barn inte i st�d�konstmktionen. Med den flexibilitet i bidragsgivningen som kulturr�det numera medges, �r s�rl�sningar f�r bamfonogram m�jliga inom ramen f�r nuvarande bidragssystem. Problemet �r i st�llet atl de mindre fonogram-bolagen har en ekonomisk situation som g�r det sv�rt att motivera sats�ningar p� omr�den som i regel �r ekonomiskt ol�nsamma eller inom vilka bolagen saknar kompetens. Utgivning av barnfonogram �r ell s�dant om�r�de. Kulturr�det ser del d�rf�r som en viktig uppgift alt �ven forts�tt�ningsvis f�ra diskussioner med bolagen i denna fr�ga och f�rs�ka stimule�ra till en �kad satsning p� fonogram f�r barn. R�del betonar �ven atl det �r angel�gel all �ka sl�del s� all en mer effektiv marknadsf�ring av barnfo-nogrammen blir m�jlig. Det kan bl.a. finnas anledning all st�dja hela projekt som omfattar ocks� andra medier, t. ex. film eller b�cker.

Betr�ffande st�d till utgivning av svensk folkmusik redovisar kulturr�det atl utgivningen under perioden den 1 juli 1987 � 30 december 1988 dominerats av sm� bolag, varav flera har haft tillf�llig eller sporadisk verksamhet. En tredjedel av inkomna ans�kningar har beviljats, vilket �r mer �n genomsnittet f�r ans�kningama om fonogramsl�d. Eftersom m�nga folkmusikproduklioner �r f�rh�llandevis billiga har statsbidragen kunnat t�cka n�ra h�lften av bolagens angivna kostnader, vilket �r betyd�ligt mer �n vad som �r fallet f�r �vriga genrer. Kulturr�det har ocks� vad g�ller folkmusikomr�del l�mnat mer projektinriktade bidrag som avser dokumentation och utgivning av �ldre material. En av bidragsmottagarna �r SVEA, en sammanslutning som bildats av svenskt visarkiv, arkivet f�r ljud och bild samt musikmus�el.

Kulturr�det f�resl�r en �kning av anslagsposten 1 med 500000 kr.

ut�ver kompensation f�r �rets pris�kningar ( + 756000 kr.).

421


 


2.� Utgivningen av fonogramanlologin Musica Sveciae fortg�r nu i den���� Prop. 1989/90:10(
takt som efterstr�vades vid projektets b�rjan. Produktionskostnaderna har���� Bil. 10

dock varit h�gre �n de medel som kunnat disponeras. Uppkomna under�skoll har tillf�lligt l�ckts med l�n fr�n Musikaliska akademien. Under innevarande budget�r ber�knas underskottet bli n�got mindre genom ra�tionaliseringar vid �verg�ngen lill kompaktskiveproduklion samt f�rbilli�gad trycksaksframst�llning genom anv�ndning av persondatorteknik. F�r atl kunna �ka f�rs�ljningsint�klema kr�vs �kade satsningar p� marknads�f�ring s�v�l inom Sverige som utomlands. Musikaliska Akademien beg�r f�r budget�ret 1990/91 ett belopp p� 2630000 kr. H�ri ing�r kompensa�tion f�r pris�kningar.( + 242000 kr.)

3.      Musikaliska akademiens styrelse ber�knar kostnaderna f�r utgivning av noter till �ldre svenska tons�ttares verk till totalt 400000 kr. Enligt styrelsen �r del viktigt atl nolulgivning i �kad utstr�ckning kopplas till aktuell fonogramutgivning av �ldre svenska tons�ttares verk.( + 79000 kr.)

4.      F�r allm�n information till utlandet om svensk musik saml medel f�r katalogisering, nolulgivning, utskrifter och tryckning beg�r STIM-Svensk Musik 3 975000 kr. STIM-Svensk Musik anf�r i detta sammanhang atl den svenska staten tar etl mindre kostnadsansvar �n vad som g�rs i j�mf�rbara l�nder. Den beg�rda h�jningen motiveras s�rskilt med behov inom notutskrifls- och nolutgivningsomr�dena.( +2 336000 kr.)

5.      Kulturr�det f�resl�r all en ny anslagspost inr�ttas f�r st�d lill notdis-Iribulion, nolinformation m. m.(+ 1 OOOOOO kr.).

6.      Caprice Distribution AB (CDA) har i skrivelse ans�kt om 1 milj. kr. i verksamhetsbidrag f�r budget�ret 1990/91. Bolaget som �gs av Svenska Rikskonserter och en rad mindre fonogramproducenter, uppb�r f�r peri�oden 1988 - 1990 ett statsbidrag av eng�ngskarakt�r om sammanlagt 3 milj. kr. Bakgmnden lill ans�kan �r �nskem�let om att m�jligg�ra en fortsall distribution av kvalilelsfonogram. Den distributionsv�g som CDA erbjuder �r f�r m�nga sm� bolag den enda m�jligheten all f� tillg�ng till en professionell hantering.

Mot bakgmnd av all verksamheten inom CDA har g�tt med underskott har en omfattande rationalisering och neddragning av organisationen ge�nomf�rts. Trots della bed�mer bolagels ledning och de fonogrambolag som har �garintressen all del inte finns n�gon m�jlighet all klara sig ulan st�d och all ett statsbidrag �r avg�rande f�r om CDA skall kunna forts�tta sin verksamhet.

F�redragandens �verv�ganden

Trots alt fonogrambranschen i stort f�r n�rvarande har en god ekonomi
finns det, som kulturr�det redovisar i sin rapport, vissa problem fr�mst f�r
den svenska musiken. Bland de bolag som s�ker st�d f�r sin utgivning fr�n
kulturr�det �r del framf�r allt de mindre som har ekonomiska sv�righeter.
Del �r sv�rt att lansera musik inom genrer d�r produktioner s�llan s�ljs i
st�rre upplagor. F�r all f�rb�ttra m�jligheterna f�r utgivning av svenska
fonogram b�r d�rf�r st�det till fonogramproduktion, ut�ver kompensation
f�r pris�kningar, r�knas upp med 500000 kr. Delta medelslillskolt b�r
��������������������������������� 422


 


enligt min mening anv�ndas f�r att �ka st�det per produktion s� att bolag���� Prop. 1989/90:100 som beviljas bidrag d�rmed ges b�ttre f�ruts�ttningar all ocks� genomf�ra���� Bil. 10 effektivare marknadsf�rings�tg�rder. (1)

N�r del g�ller fr�gan om utgivning av fonogram f�r bam har den redovisning som kulturr�det l�mnat �vertygat mig om all nuvarande regler ger tillr�ckliga m�jligheter alt prioritera barnfonogram. N�gon �nd�ring av best�mmelserna �r d�rf�r inte p�kallad. De �tg�rder kulturr�det hittills har vidtagit och avser atl vidta, saml den f�rb�ttring av marknads-f�ringsinsatsema som m�jligg�rs genom mitt nyss redovisade f�rslag om �kning av st�dbeloppen, torde p� sikt ge den stimulans som utgivningen av barnfonogram beh�ver.

�ven vid utgivningen av fonogramanlologin Musica Sveciae tycks det vara sv�rt att f� utrymme f�r tillr�ckliga resurser f�r marknadsf�ring. Det �r givelvis viktigt all information om utgivningen ocks� n�r ut lill skivk�-parna. Genom den l�nga lagerh�llning som s�krats finns det goda m�jlig�heter alt intressera nytillkommande musiklyssnare f�r Musica Sveciae-serien. Jag f�resl�r d�rf�r en n�got h�gre uppr�kning av bidraget till detta �ndam�l �n vad som �r motiverat med h�nsyn till pris�kningarna. D�r�med kan ytteriigare marknadsf�ringsinsatser m�jligg�ras. (2)

En v�l fungerande stmktur f�r distribution av fonogram �r av mycket stor betydelse f�r all bl. a. det st�d som l�mnas till produktionen skall f� genomslag och att f�rs�ljningen av kvalilelsfonogram skall kunna f�rb�tt�ras. Marknadens villkor �r s�dana alt sm� fonogramproducenter i b�sta fall f�r m�jlighet alt bli representerade i ett stort distributionsbolags kata�log, men m�jlighetema till s�ljinsatser kan vara mycket begr�nsade. F�r ett litet bolag �r det emellertid b�de kostsamt och tidskr�vande att helt p� egen hand uppr�tth�lla en dislribulionsfunklion.

Mot denna bakgmnd anser jag det vara av strategisk betydelse alt staten medverkar till alt det kan uppr�tth�llas en distribution av kvalilelsfono�gram fr�n mindre producenter. Jag f�resl�r d�rf�r alt etl belopp om 1 milj. kr. avs�tts fr. o. m. n�sta budget�r f�r st�d lill f�relag som distribuerar s�dana fonogram. Regeringen b�r kunna tr�ffa minst ett�riga avtal med s�dant f�retag om villkoren f�r st�det. F�r atl regeringen skall kunna ikl�da staten ekonomiska f�rpliktelser b�r riksdagens bemyndigande in�h�mtas.

Medlen b�r disponeras och utbetalas av statens kulturr�d i enlighet med avtalets best�mmelser.

Ett litet och eflfektivt distributionsf�retag m�jligg�r f�r de sm� fono-gramproducenlerna att f� hj�lp med lagerh�llning och s�ljkanaler. F�r riksdagens information vill jag n�mna att den distributionsverksamhet som Caprice Distribution AB (CDA) hittills bedrivit har tagits emot posi�tivt av de mindre fonogrambolagen. F�r dessa bolag utg�r CDA f�r n�rva�rande ett f�rdelaktigare alternativ �n �vriga distributionsv�gar. Jag anser d�rf�r att bidraget tills vidare b�r st�llas till CDA:s f�rfogande s� att dess verksamhet kan forts�tta. Under f�mts�ttning av att riksdagen l�mnar det beg�rda bemyndigandet avser jag att senare f�resl� regeringen att tr�flfa avtal med CDA om villkoren f�r st�det. (6)

Framst�llningama i �vrigt f�ranleder inga f�rslag fr�n min sida (3,4, 5).��������������������������� 423


 


F�r riksdagens information villjag avslutningsvis n�mna att regeringen Prop. 1989/90:100 den 7 december 1989 beslutat f�rordning om �ndring i f�rordningen Bil. 10 (1982:505) om statsbidrag f�r framst�llning och utgivning av fonogram. �ndringen inneb�r atl statsbidrag lill konstn�rligt och kulturpolitiskt v�r�defulla samiska fonogram ocks� kan l�mnas till fonogramproducenter i Finland eller Norge f�r s�dana fonogram som distribueras, marknadsf�rs och f�rs�ljs i Sverige.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen all

3.      bemyndiga regeringen all i avtal med aktiebolag som distribue�rar kvalilelsfonogram ikl�da staten ekonomiska f�rpliktelser i enlig�het med vad jag har anf�rt,

4.      till St�d tdl fonogram och musikalier f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 10566000 kr.

424


 


Dagspress och tidskrifter���������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 10 H 4. Presst�dsn�mnden och taltidningsn�mnden

H 5. St�d till dagspressen

H 6. L�n till dagspressen

F�redragandens �verv�ganden

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r finns uppf�rda anslag som avser presst�dsn�mnden och taltidningsn�mnden, st�d till dagspressen och l�n till dagspressen. Medelsanvisningarna f�r n�mnda �ndam�l uppg�r till 3960000 kr., 476300000 kr. resp. 87 500000 kr. Presst�dsn�mnden har f�reslagit att medel f�r budget�ret 1990/91 anvisas under dessa anslag. Dagstidningskommitt�n (U 1985:11) har i sitt bet�nkande (SOU 1988:48) Reformerat presst�d l�mnat f�rslag med konsekvenser f�r medels�anvisningarna f�r samma �ndam�l. F�rslagen har remissbehandlats.

Beredningen av dagslidningskommitt�ns f�rslag �r �nnu inte avslutad. Jag avser att f�resl� regeringen att f�r riksdagen vid 1989/90 �rs riksm�te l�gga fram en s�rskild proposition om del framlida presst�dets utform�ning. Jag f�mts�tter att medel f�r �ndam�let anslagstekniskt kommer att anvisas p� i huvudsak samma s�tl som innevarande budget�r. I avvaktan p� atl beredningen slutf�rs f�resl�rjag atl anslagen f�rs upp med of�r�nd�rade belopp. F�r anslaget H 6. L�n till dagspressen har dock beloppet reducerats med den eng�ngsanvisning om 62,5 milj. kr. som l�net till KB Aftonbladets AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co f�r uppf�rande av en gemensam tryckerianl�ggning motsvarar under innevarande budget�r Gfr prop. 1988/89:100 bil.lO s. 436).

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet,

5.        till Pressl�dsn�mnden och taltidningsn�mnden f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 3 960000 kr.,

6.        till St�d lid dagspressen f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 476 300000 kr.,

7.        till L�n tid dagspressen f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsanslag p� 25000000 kr.

H 7. St�d till kulturtidskrifter

1988/89 Utgift���������� 18340221������������� Reservation���������������� 405148

1989/90 Anslag�������� 19417000

1990/91 F�rslag������ 20194000

Fr�n anslaget utg�r st�d enligt f�rordningen (1977: 393) om statligt st�d
till kulturtidskrifter.������������������������������������������������������������������������������������������������� 425


 


Statens kulturr�d����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�r budget�ret 1989/90 har hittills 310 tidskrifter ans�kt om st�d. Bidrag���� �'-� har beviljats till 221 tidskrifter med belopp mdlan 5000 och 250000 kr.

I rapporten Statligt st�d lill kulturtidskrifter (Rapport fr�n statens kul�turr�d 1989:6) redovisas de �tg�rder som vidtagits under de tv� f�rsta �ren i den tre�riga f�rs�ksverksamhet som kulturr�det fr. o. m. budget�ret 1987/88 bedriver avseende m�jligheterna atl f�rb�ttra kulturtidskrifternas ekonomiska situation

F�rs�ksverksamheten har gett upphov till flera viktiga former f�r samar�bete och samverkan mellan kulturtidskriftema och grupper av tidskrifter. En gemensam servicecentral. Kulturtidskriften, har etablerats som bas f�r marknadsf�ringsarbetet. Tv� tidskriftsverkst�der har skapats, i Lund och Stockholm, f�r produktionssamarbete och en f�rening har bildats f�r samverkan i distributionsfr�gor.

F�rs�ksverksamheten har visat att biblioteken �r den viktigaste v�gen och samarbelspartnern i str�vandena alt n� st�rre geografisk spridning och att n� fler l�sare. S�lunda Har t. ex. de flesta bibliotek utsett tidskriflsan-svariga bland sin personal.

Den nya tekniken f�r trycksaksframst�llning genom anv�ndning av per�sondator, s.k. desk top publishing, har under f�rs�ksverksamheten ut�vecklats mycket snabbt och �r viktig f�r m�nga kulturtidskrifter. Behovet av utbildning i en rad fr�gor med anknytning lill lidskriflsarbelet har visat sig vara stort. Viss utbildning kan ske genom tidskriftsverkst�derna och i samarbete med skolor och organisationer p� medieomr�det.

De erfarenheter som f�rs�ksverksamheten givit visar entydigt atl tid�skrifterna inte har resurser eller m�jligheter all sj�lva svara f�r effektiva marknadsf�ringstekniska �tg�rder. Vidare har del framg�tt att utbild�ningsinsatser p� en rad praktiska omr�den �r angel�gna. Slutligen har det visat sig atl den nya tekniken f�r m�nga kulturtidskrifter medf�r ekono�miska investeringar som man inte klarar av. Under innevarande budget�r, som �r del tredje och avslutande �ret i f�rs�ksperioden, fullf�ljer kulturr�det de projekt som p�b�rjats.

Mol denna bakgrund f�resl�r kulturr�det all kuhurtidsskriflssl�det i forts�ttningen skall ha tv� huvud�ndam�l, n�mligen dels vara ett produk�tionssl�d, dels vara ell utvecklingsst�d avsett f�r marknadsf�ring, teknik�utveckling, utbildningsinsatser, inl�sning f�r synskadade av kulturtidskrif�ter, samarbete med bokhandel m.m. Utvecklingsst�det b�r kunna uppg� lill h�gst 20% av del sammanlagda anslaget och ber�knas f�r budget�ret 1990/91 lill 2 milj. kr. F�r de f�ljande tv� budget�ren f�resl�s en successiv utbyggnad av utvecklingsst�det till sammanlagt 4 resp. 5 milj. kr.

I �vrigl r�knar kulturr�det med en priskompensaiion om 6% (+1 165000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Den f�rs�ksverksamhet som kulturr�det genomf�r och som nu �r inne p�

sitt tredje och sista �r har till syfte att med hj�lp av olika st�dinsatser �ka�������������������������� 426


 


tidskrifternas prenumeranlantal och d�rigenom f�rb�ttra deras ekonomi. Den rapport som kulturr�det l�mnat visar att de f�rsta tv� �rens f�rs�ks�verksamhet p� m�nga s�ll varit framg�ngsrik. Mot den bakgrunden anser jag att del �r v�l motiverat all en viss del av st�det f�r anv�ndas under ytterligare tre �r f�r utvecklingsinsatser n�r del g�ller marknadsf�ring, teknikutveckling och utbildning i bl.a. ekonomi, juridik, administration och teknik. Jag f�rordar alt h�gst 1 milj. kr. b�r f� anv�ndas under n�sta budget�r f�r s�dana insatser.

Vid min meddsber�kning harjag r�knat med en viss kompensation f�r prisutvecklingen.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen att

8. lill St�d lid kulturtidskrifter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 20194000 kr.


H 8. St�d till radio- och kassettidningar

1988/89 Utgift��������� 22 325 275'������������ Reservation

1989/90 Anslag 38 609000' 1990/91 F�rslag 57 991000 ' Tidigare reservationsanslag.


20683940


Fr�n anslaget utg�r st�d enligt f�rordningen (1988: 582) om statligt st�d till radio- och kassettidningar. Fr�gor om st�d pr�vas sedan den Ijuli 1988 av taltidningsn�mnden i enlighet med n�mnda f�rordning och f�rordning�en (1988:674) med instruktion f�r taltidningsn�mnden. N�mnden skall ocks� handl�gga �renden om f�rdelning av moltagamtmslningar f�r ra-diolidningar och bedriva visst utvecklingsarbete.


1.          Bidrag till utgivningsverksamhet m.m.

2.          Presst�dsn�mnden och taltidnings�n�mnden f�r utbildnings- och ut�vecklingsverksamhet


 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

 

Fredraganden

38089000

+ 19361000

520000

+� 21000

38609000

+ 19382000


 


Taltidningsn�mnden

Under budget�ret 1988/89 har totalt 22,3 milj. kr. av de anvisade medlen under anslaget f�rbmkats. D�rav avser 17,7 milj. kr. bidrag lill 20 tid�ningsf�retag f�r utgivningsverksamhel. Resterande belopp avser ink�p av radiolidningsmotlagare, utbildningsverksamhet samt ers�ttning till te-leverkel f�r service, s�ndningskostnader m. m. Taltidningsn�mnden har fattat definitiva beslut avseende 35 olika tid-


427


 


ningar, vilka alla har startat verksamheten eller ber�knas starta under��� Prop. 1989/90:100 h�sten 1989. Obehandlade ans�kningar om ers�ttning samt s�ndningstill-���� Bil. 10 st�nd f�religger fr�n ytterligare 12 tidningar. Ut�ver dessa har f�rfr�gning�ar gjorts fr�n ell antal tidningar. Sammantaget inneb�r detta enligt n�mn�den alt m�let om 50 dagstidningar som taltidningar kan komma alt n�s redan under innevarande budget�r.

F�r budget�ret 1990/91 beg�r n�mnden f�r bidrag till utgivningsverk�samhel m. m. 57450000 kr. (+19361000 kr.).

F�r utbildnings- och utvecklingsverksamhet beg�r n�mnden 550OOO kr. (+ 30000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

I regeringens proposition (1987/88:145) om st�d lill radio- och kassettid�ningar f�reslogs all verksamheten skulle byggas ul och permanentas. Am�bitionen f�r utgivningen angavs vara atl den inom en fem�rsperiod skulle omfatta ett femtiotal tidningar till en total kostnad av ca 55 milj. kr. i 1987 �rs prisl�ge.

Riksdagen beslutade (KU 1987/88:39, rskr. 291) i enlighet med rege�ringens f�rslag att verksamheten skulle permanentas och gav samtidigt regeringen lill k�nna vad utskottet hade anf�rt om utgivningslakten. Ut�skottet hade i denna fr�ga uttalat alt 50 dagstidningar endast skulle ses som ett delm�l som borde uppn�s s� snart som m�jligt. Skulle det ske inom kortare tid �n fem �r skulle det enligt riksdagens mening vara en stor framg�ng. Samtidigt uttalades atl riksdagen borde vara beredd all om�pr�va anslagets storlek, s� atl inte meddsbrisl skulle hindra de tidningar som s� �nskade att f� anslag f�r utgivande av radio- och kassettidningar.

Enligt vad jag har inh�mtat har n�mnden nu fattat beslut om ers�ttning till sammanlagt 42 tidningar. Av dessa har 38 startat sin verksamhet. Det inneb�r att 28 flerdagarstidningar nu utkommer som radiolidning och all 4 flerdagarstidningar resp. 5 f�dagarslidningar utkommer som kassettid�ning. En tidning har upph�rt med taltidningsutgivning. H�mt�ver har ans�kningar fr�n ytterligare 2 tidningar inkommit och 22 tidningar har anm�lt intresse f�r taltidningsulgivning. Flera av de senare v�ntas, enligt n�mnden, inkomma med en definitiv ans�kan under de n�rmaste m�na�dema. Det �r s�ledes troligt all m�let all minst 50 dagstidningar skall ges ul som taltidning kommer all n�s under innevarande budget�r.

Principen om full kostnadsl�ckning inneb�r att staten f�r n�rvarande st�der tallidningsverksamhelen bland flerdagarstidningar med mdlan 7000 och 40000 kr. per prenumerant. De h�ga beloppen h�nf�r sig bl.a. till tidningar d�r talutg�vans upplaga �r mycket liten. Enligt vad jag erfarit har taltidningsn�mnden inf�rt en regd, som inneb�r atl en radios�nd dagstidning skall ha minst tio abonnenter f�r att erh�lla s�ndningstillst�nd f�r aktuell s�ndare. �ven med den restriklionen kan g�llande regler f�r tidningar vars samtliga abonnenter n�s av samma s�ndare i princip inne�b�ra alt sl�del kan uppg� lill ett s� h�gt bdopp som 100000 kr. per prenumerant.

Det �r gl�djande att utgivningen av tallidningar s� snabbt kunnat n� en������������������������� 428


 


s� betydande omfattning. Efler tidigare problem tycks tidningsbranschen i Prop. 1989/90:100 dagsl�gel ha en b�de positiv och konslmktiv attityd till verksamheten. Bil. 10 Samtidigt m�ste man konstatera atl framg�ngen n�r det g�ller att n� ut till de synskadade med denna tj�nst inte varit lika stor. Jag inser att mark�nadsf�ringen till denna gmpp kan vara sv�r och att den kr�ver s�rskilda insatser. Del �r emellertid viktigt att etl s� omfattande st�d fr�n staten som det h�r g�ller f�ljs av ell rimligt brett utnyttjande inom m�lgmppen. Del g�ller givetvis f�r verksamheten som helhet, men i synnerhet f�r de sm� tidningama. Det kan vara sv�rt att motivera ett st�d av den enskilda prenumerationen i den storieksordning som jag tidigare n�mnt. Mot den�na bakgmnd anser jag att det �r angel�get atl taltidningsn�mnden uppma�nar de tidningar som f�r st�d att vidta kraftigare marknadsf�rings�tg�rder f�r atl v�rva abonnenter. Samtidigt �r del min f�rhoppning att de synska�dades organisation i �nnu h�gre grad �n nu uppmuntrar sina medlemmar atl visa intresse f�r taltidningama. Med s�dana insatser fr�n resp. part b�r det vara m�jligt att v�sentligt �ka antalet prenumerationer per tidning och d�rmed s�nka kostnaderna per prenumeration f�r samtliga tidningar till rimliga niv�er. Utnyttjandet av det statliga st�det skulle d�rvid bli eflFekli�vare.

Mina f�rslag i prop. 1987/88:145 om att full nettokostnadst�ckning skulle ges utgivande tidningsf�retag byggde bl.a. p� (jfr s. 46-47) att bidragsgivningen skulle kunna gmndas p� de normer som hade utvecklats under f�rs�ksverksamheten. I fr�ga om avsteg fr�n schablonerna och vissa s�rskilda bidrag ans�g jag � med tanke p� det omfattande j�mf�relsema�terial som fanns � att s�dana bidragsposter borde kunna ber�knas med tillr�cklig s�kerhet avseende kalkylerad effekt. Vidare borde bidrag kunna l�mnas i samband med en mllande pr�vning av olika poster och behov och avse en lid av ett budget�r. Bl.a. de utvecklingselement som ligger i verksamheten och de olikheter som kan r�da mellan permanent verksam�het och �rsvisa f�rs�k motiverade, ans�g jag, fortl�pande revisioner och ompr�vningar av styrande normer. Kravet p� kostnadsredovisning utgjor�de ett viktigt led i sammanhanget. Jag betonade ocks� viklen av atl verksamheten drivs med god hush�llning och efFektivitet s� att synskadade f�r ut s� myckel som m�jligt av den.

Vid behandlingen av 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10) beslutade riksdagen (1988/89:KU23, rskr. 105) all �ndra anlagsbe-leckningen p� st�danslaget fr�n reservationsvis lill f�rslagsvis. Bakgmn�den var sv�righeterna att best�mma det faktiska medelsbehovet f�r inne�varande budget�r.

Enligt min mening b�r bidragsgivningen �verg� till att bli mer f�rfalt-ningsslyrd �n den �r i dag. Den f�rslagsvisa anslagskonstmklionen g�r del naturligt och bakom det nuvarande st�dsystemet ligger redan tanken p� en schabloniserad bidragsgivning. Ett annat viktigt sk�l f�r en mer regelstyrd bidragsgivning �r det som jag tidigare har redovisat, n�mligen omfattning�en av d� statliga subventionerna per prenumerant.

Del jag nu har sagt betyder inte, som jag ser det, alt man ger avkall p� principen om full nettokostnadst�ckning f�r de utgivande tidningsf�re-

429


 


lagen ulan inneb�r en n�dv�ndig avv�gning mol kravet all s� v�l som���� Prop. 1989/90:100
m�jligt hush�lla med de statliga resursema.
��������������������������������������������� Bil. 10

Jag avser alt senare �terkomma lill regeringen med f�rslag om att upp�dra �l taltidningsn�mnden all mot bakgmnd av sina erfarenheter och senast i anslutning till anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1991/92 l�m�na f�rslag till hur best�mmelsema i st�df�rordningen kan preciseras. Sam�tidigt b�r n�mnden redovisa vilka �lg�rder som har vidtagits vad g�ller marknadsf�ringen, hur kostnads- och prenumeranlbilden d� ser ut, om n�mnden under �ret funnit det n�dv�ndigt att sk�rpa gr�nsen f�r l�gsta antalet abonnenter p� radios�nda tallidningar och/eller funnit del n�dv�n�digt atl inf�ra en l�gsta gr�ns f�r antalet abonnenter p� kassettidningar samt om s�dana gr�nser b�r anges i sl�df�rordningen. Jag r�knar med alt sedan taltidningsn�mnden redovisat sill uppdrag �terkomma till regering�en med f�rslag om att inh�mta riksdagens godk�nnande av mer precisera�de riktlinjer f�r bidragsverksamheten.

1 avvaktan h�rp� och med tanke p� atl antalet taltidningar under n�sta budget�r ber�knas �ka ytteriigare f�resl�rjag atl bidragei till utgivnings�verksamhel m. m. budget�ret 1990/91 ber�knas lill 57450000 kr.

Avslutningsvis vill jag n�mna att jag har inh�mtat all den reservation som finns under anslaget till stor del kommer alt f�rbmkas under inneva�rande och n�sta budget�r f�r ink�p av moltagamtmslningar.

Jag har i dessa fr�gor samr�tt med statsr�det Lindqvist.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen alt

9. till St�d tid radio- och kassettidningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 57 991 000 kr.

H 9. Bidrag till Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur

1988/89 Utgift����������� 5 894000

1989/90 Anslag��������� 6 384000'

1990/91 F�rslag�������� 7 569000

' Tidigare anslaget Gli. Bidrag till Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation.

Enligt stiftelsens nuvarande stadgar, som fastst�lldes av regeringen den 22 juni 1988, har stiftelsen till �ndam�l att �ga och ge ut en nyhetstidning f�r beg�vningshandikappade samt att ombes�rja utgivning av l�ttl�sta b�cker (LL-b�cker). Tidningen b�r utformas s� att den blir till nytta �ven f�r andra gmpper med l�shandikapp. Bokutgivningen b�r koncentreras till b�cker f�r s�dana vuxna l�sare som har s�rskilt stora och inte tillgodo�sedda l�sbehov, framf�r allt beg�vningshandikappade personer.

Mellan staten och stiftelsen tr�ffades den 24 november 1986 avtal f�r
perioden den I januari 1987 � den 30 juni 1990. Avlalel reglerar bl.a.
fr�gor om bidrag till stiftelsens verksamhet och om prenumerationsavgift
f�r tidningen. 1 ell avtal, som tr�ffades mellan partema den 22 juni 1988
����������������������������� 430


 


och som omfattar perioden den I juli 1988 - den 30 juni 1990, regleras�� ��Prop. 1989/90:100
verksamheten med bokutgivning.
��������������������������������������������������������� Bil. 10

1989/90������������ Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

1.��� Utgivning av Nyhetstidningen

8 SIDOR�������������������������������������� 3070000������������ +311000

2.��� Utgivning av l�ttl�st litteratur���������������� 3314000������������ +374000

6384000������������ +685000'

' H�rtill kommer 500000 kr. avseende en �kning av stiftelsekapitalet.

Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur (LL-stiftelsen)

1.LL-stiftelsen har redovisat erfarenhetema fr�n verksamheten med
Nyhetstidningen 8 SIDOR och utgivningen av LL-b�cker samt planer f�r
LL-utgi vningen.

F�r 8 SIDOR har upplagan utvecklats och �r 1989 n�tt upp till drygt 5 000 exemplar. Kassettversionen f�r dem som beh�ver ett extra st�d f�r att kunna tillgodog�ra sig inneh�llet i tidningen motsvarar f�r n�rvarande 30% av den tryckta upplagan.

Under verksamhets�ret 1987/88 inleddes en utv�rdering av utgivningen av 8 SIDOR i samverkan med avdelningen f�r masskommunikation vid universitetet i G�teborg. Utv�rderingen, som avslutades under v�ren 1989, omfattar abonnent-, spridnings- och inneh�llsanalyser samt inter�vjuer med prenumeranter och tidigare prenumeranter. Av utv�rderings�rapporterna framg�r bl. a. att institutioner svarar f�r mer �n h�lften av abonnemangen och att mer personligt kontaktarbete kr�vs f�r att n� ul lill enskilda personer.

Den I juli 1988 �vertog stiftelsen verksamheten med utgivning av LL-b�cker fr�n skol�verstyrelsen (S�) efter beslut av riksdagen. Vid �verta�gandel f�rdes ett 60-tal p�g�ende projekt �ver. Under budget�ret 1988/89 har 25 titlar givits ul.

Del f�rsta verksamhets�ret med LL-ulgivningen har till stor del varit ell utrednings- och planerings�r. Anstr�ngningar har gjorts f�r att f�rb�ttra och ut�ka marknadsf�ringsinsatsema s� att s�v�l tidningen som b�ckema l�ttare n�r ut till bl.a. dagcenter, skyddade verksl�der, v�rdhem och s�rskolor. En s�rskild tj�nst f�r marknadsf�ringsarbetel har nu ocks� inr�ttats. Under innevarande budget�r kommer ett provnummer av en s. k. boktidning med information om de nyutkomna b�ckema att ges ut. Under �ret har ocks� st�llning tagils lill bl.a. m�lgmpper, utgivningspoli-cy, arbetsformer m. m. f�r bokutgivningen. Det �r t. ex. meningen alt LL-b�ckema skall utv�rderas och utprovas, vilket inneb�r att testning av text-och bildmaterial under projektens g�ng kommer atl ske i st�rre utstr�ck�ning �n tidigare.

2.Stiftelsen saknar ekonomiska resurser f�r att m�ta kostnads�kningar
och genomf�ra investeringar. D�rf�r b�r stiftelsekapitalet h�jas fr�n 0,1

milj. kr. tiU 1,1 milj. kr.��������������������������������������������������������������������������������������������� 431


 


3.� Stiftelsen f�resl�r - med h�nvisning till kostnads�kningar inom bl. a.���� Prop. 1989/90:100
det grafiska omr�det samt till alt upplagan f�rv�ntas �ka - att anslagspos-���� Bil. 10

ten f�r utgivning av Nyhetstidningen� 8 SIDOR h�js med ca 23% ( + 715000 kr.).

4.F�r utgivning av l�ttl�st litteratur f�resl�s, med tanke p� behovet av
medel till nya bokprojekt samt marknadsf�ringsinsatser, en �kning med
36% (+1206000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

LL-sliftdsens verksamhet regleras i stiftelsens stadgar och i ett avtal mel�lan stiftelsen och staten, som g�ller t.o.m. den 30 juni 1990. Ett nytt tre�rigt avtal f�r tiden fr.o.m. den I juli 1990 b�r nu Ir�flTas. Regeringen b�r bemyndigas ing� avtalet f�r statens r�kning.

LL-stiftelsen har f�reslagit att stiftelsekapitalet skall h�jas fr�n 0,1 milj. kr. till 1,1 milj. kr., vilket skulle g�ra det m�jligt att m�ta kostnads�kning�ar av olika slag samt atl g�ra beh�vliga investeringar. �ven jag anser det motiverat att h�ja stiftelsekapitalet, men en �kning med 500000 kr. till sammanlagt 600000 kr. b�r vara tillr�cklig. Bidraget till stiftelsen b�r d�rf�r tillf�lligtvis r�knas upp med 500000 kr. (2)

Vid min medelsber�kning harjag tagit h�nsyn till kostnadsutvecklingen inom bl. a. den grafiska branschen. Jag r�knar med en �kning av medelsbe�hovet h�rf�r om sammanlagt 685000 kr. (3, 4)

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

10.        bemyndiga regeringen alt avs�tta ell belopp p� 500000 kr. som tillsammans med redan avsatt kapital om 100000 kr. skall utg�ra stiftelsekapitalet f�r Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur,

11.        bemyndiga regeringen att genom avtal med stiftelsen ikl�da staten ekonomiska f�rpliktelser i enlighet med vad jag har f�rordat,

12.        till Bidrag lid Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 7 569000 kr.

432


 


Litteratur

H 10. Litteraturst�d


Prop. 1989/90:100 BiL 10


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


33405816 33 861000 35715000


Reservation


12 569696


 


Fr�n anslaget utg�r st�d till utgivning av litteratur enligt f�rordningen (1978:490) om statligt litteraturst�d. De �ndam�l som f�r st�d under anslaget framg�r av f�ljande sammanst�llning.

 

 

 

 

 

Utgivningsst�d

Stiftelsen Litteraturfr�mjandet f�r

utgivning av En bok f�r alla samt

l�sfr�mjande �tg�rder f�r bam och

ungdom

Kommitt�n f�r �vers�ttning till

svenska av finsk facklitteratur

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1.

2. 3.

26804000

6982000

75000 33861000

+ 1572000

+�� 279000

+������ 3000 + 1854000

Statens kulturr�d, m. fl.

1.       Statens kulturr�d f�resl�r f�r utgivningsst�det en prisomr�kning med 9% med h�nsyn till kostnadsutvecklingen inom den grafiska industrin.

2.       Kulturr�det beg�r f�r utgivningsst�det, f�mtom prisomr�kning, 2,2 milj. kr. i realf�rst�rkning. Hittills har antalet st�dda titlar inom vissa st�dordningar kunnat uppr�tth�llas, vilket skett till priset av att st�dbelop�pet per titel inte till�tits stiga i takt med de �kande kostnaderna f�r bokframst�llning. Denna m�jlighet alt hanlera utgivningssl�dets tildanlal �r dock i praktiken utt�md. Kvalitetstr�skeln har successivt h�jts till en niv� d�r �ven ans�kningar om st�d till verk av god litter�r kvalitet m�ste avsl�s. St�det till den svenska sk�nlitteraturen har emellertid i stort sett kunnat uppr�tth�llas tack vare den meddsf�rst�rkning som riksdagen beslutade om f�rbudget�rd 1988/89.

3.       H�gst I 310000 kr. b�r avs�ttas f�r kostnader f�r arvoden m.m. i samband med f�rdelningen av utgivningsst�det. F�r urval m. m. f�r klassi�kerserien f�r skolan b�r h�gst 98 000 kr. f� avs�ttas.

4.       Stiftelsen Litteraturfr�mjandet beg�r f�r verksamheten med En bok f�r alla en prisomr�kning med drygt 10%.

5.       Expertkommitt�n f�r �vers�ttning av finskspr�kig facklitteratur till svenska betonar att principen om lika stort bidrag fr�n Finland och Sveri�ge talar f�r att det svenska bidraget h�js. Kommitt�n anh�ller d�rf�r om en f�rst�rkning av bidragei. ( + 45000 kr.)

28��� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


433


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Kulturr�det har i uppdrag att f�lja utvecklingen p� bokmarknaden i syn-�����������

nerhet vad g�ller utgivningen av allm�nlitteratur och villkoren f�r f�r�lagsverksamhet. Kulturr�det l�mnade under v�ren 1989 sin tredje rapport i detta �mne. Boken � en �versikt 111. Kulturr�det konstaterar att utveck�lingen p� bokomr�det i stort sett varit gynnsam sedan r�del lade fram sin f�reg�ende �versikt. Bokutgivningen ligger alltj�mt p� en h�g niv� och har stor sp�nnvidd. Bokf�rs�ljningen har �kat s�v�l i omslutning som i antalet s�lda volymer. Fortfarande finns det n�gra tendenser som ger anledning till oro, n�mligen bl.a. f�rsvagningen av den svenska sk�nlitteraturens st�llning p� marknaden och den bristande tillg�ngen p� ett brett urval av god litteratur utanf�r storst�dema.

I ett program f�r insatser f�r barn- och ungdomskultur p�pekar kulturr�det bl.a. att tillg�ngen p� kvalitetslitteratur f�r bam och ungdom b�r f�rb�ttras. Mot denna bakgmnd �r del enligt min mening befogat att tillf�ra utgivningsst�det ytteriigare 500000 kr.

Kostnader i samband med f�rdelning av arvoden m. m. b�r �ven fram��ver kunna belasta detta anslag i st�llet f�r kulturr�dels f�rvaltningskost�nadsanslag, anslaget Gl. Statens kulturr�d. Det b�r i likhet med tidigare �r �ven forts�ttningsvis ankomma p� regeringen att efter f�rslag fr�n kultur�r�det ange h�gsta belopp f�r dessa �ndam�l.

Vid min medelsber�kning har jag r�knat med viss kompensation f�r prisutvecklingen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�rsl�r riksdagen atl

13. till Litteraturst�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reserva�tionsanslag p� 35 715 000 kr.

H 11. Kreditgarantier till bokf�rlag

1988/89 Utgift������������� 154996

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Statliga kreditgarantier f�r l�n till bokf�rlag utg�r enligt f�rordningen (1978: 490) om statligt litteraturst�d. Kreditgarantier f�r fr.o.m. budget��ret 1985/86 beviljas inom en total engagemangsram av 6 milj. kr.

Statens industriverk

Under budget�ret 1988/89 har en garanti beviljats. Inga ans�kningar har
avslagits. En garanti p� 66017 kr. har infriats. Av engagemangsramen var
0,6 milj. kr. intecknade vid ing�ngen av innevarande budget�r.
F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r verket inte n�gra f�r�ndringar.
���������������������������������������� 434


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I enlighet med riksdagens beslut (prop.1984/85:141, KrU:21, rskr. 392)���� ''- ' har f�r de statliga kreditgarantiema till bokf�rlag en engagemangsram om 6 milj. kr. beviljats. F�rlusten i garantisystemet uppg�r t.o.m. budget�ret 1988/89 till 154 996 kr. Garantiramen f�r verksamheten uppg�r nu d�rf�r till 5 845 004 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

14. till Kreditgarantier tdl bokf�rlag f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

Hl 2. St�d till bokhandel

1988/89 Utgift����������� 2828698�������������� Reservation��������������� 841580

1989/90 Anslag��������� 2 813000

1990/91 F�rslag��������� 2909000

Enligt f�rordningen (1985:525) om statligt st�d till bokhandeln kan bl.a. sortimentsst�d utg� till bokhandel som inte �r fackbokhandel. Denna st�dform utg�r fr�n f�revarande anslag. Fr�n anslaget utg�r dessutom st�d lill spridning av bokinformation samt bidrag lill Bokbranschens Finansie�ringsinstituts AB (BFI) kostnader f�r administration av den statliga st�dverksamheten.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1.��� Sortimentsst�d

2.�� St�d till spridning av bokinforma�
tion

3.�� Bokbranschens Finansieringsinstitut
AB

1092000

1 181000

540000 2813000'

+ 22000

+ 54000

+ 20000 + 96000

' Av beloppet f�r BFI omf�rdela h�gst 200000 kr. mellan anslagsposterna. Till anslagsposten 3 f�r dock inga medel f�ras.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI har i anslutning till sin anslagsframst�llning �verl�mnat rapporten Bokhanddsbranschen 1988/89. I rapporten redovisas bl.a. f�r�ndringar i bokhandelsbest�ndet mellan �ren 1988 och 1989. Antalet fackbokhandlar har �kat med I lill totalt 244 och antalet servicebokhandlar �r som tidigare 96.

Enligt rapporten har bokhandelns ekonomiska situation generellt f�r�b�ttrats varje �r sedan budget�ret 1984/85 d� antalet konkurser och belal-ningsinst�lldser var mycket stort.

BFI: s anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak atl sortimenlssl�del i����������������������������� 435


 


likhet med medlen f�r BFl:s administrativa kostnader (anslagsposten 3)���� Prop. 1989/90:100 b�r �kas med ca 5%. St�det till spridning av bokinformation b�r med���� Bil. 10 h�nvisning till �kade portokostnader r�knas upp med 10%.

F�redragandens �verv�ganden

Vid min medelsber�kning har jag r�knat med en viss kompensation f�r prisutvecklingen.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

15. till St�d tid bokhandel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2 909000 kr.

H 13. Distributionsst�d till fackbokhandel m. m.

 

1988/89 Utgift

2 382608

1989/90 Anslag

3043000

1990/91 F�rslag

3499000

Fr�n anslaget utg�r statligt distributionssl�d till bokhandeln enligt be�st�mmelserna i f�rordningen (1981: 445) om statligt st�d till distribution av b�cker.

Statens kulturr�d

Fr.o.m. budget�ret 1985/86 utg�r det statliga st�det till distribution av b�cker med 30 procentenheter av den rabatt om 50% som f�rlagen l�mnar f�r litieraturst�dda b�cker. Det s.k. fackbokhanddsavtalel mellan f�r�lagen och fackbokhandeln f�reskriver all alla titlar f�r vilka f�rlag, anslut�na till fackbokhandelsavtalet, s�ker statligt utgivningssl�d skall ing� i bokhandelns abonnemang. Antalet titlar som fick distributionsst�d upp�gick under budget�ret 1988/89 till 531 j�mf�rt med 509 budget�ret 1987/88. Antalet st�dber�ttigade bokhandlar uppgick till 246 mot 245 under f�reg�ende budget�r. Kulturr�det f�resl�r en �kning av anslaget med 6%.

F�redragandes �verv�ganden

Vid min ber�kning har jag tagit h�nsyn till att belastningen p� anslaget best�ms av det totala antalet titlar som �r st�dber�ttigade samt av prisut�vecklingen. Jag ber�knar del �kade medelsbehovel till 456000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

16. till Distributionssl�d lid fackbokhandel m. m. f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 499 000 kr.
������������������������������������������������� 436


 


H 14. L�n f�r investeringar i bokhandel m. m.��������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift����������� 1898000������������� Reservation�������������� 2 540200���� 'l-'

1989/90 Anslag��������� 2250000

1990/91 F�rslag�������� 2250000

Fr�n anslaget utg�r kreditsl�d och st�d till r�dgivning enligt f�rordning�en (1985: 525) om statligt st�d lill bokhanddn.

Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI)

BFI f�resl�r en �kning av anslaget med 5 % eller 112 000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Anslagsbeloppet b�r under n�sta budget�r vara of�r�ndrat.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

17. till L�n f�r investeringar i bokhandel m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2250000 kr.

H 15. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: F�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift��������� 16440267

1989/90 Anslag�������� 18126000

1990/91 F�rslag������� 19933000

Talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB) har enligt sin instmktion (1988: 341) lill uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta f�r att synskadade och andra handikappade f�r tillg�ng lill litteratur. Del �ligger biblioteket s�rskilt att framst�lla och l�na ut talb�cker och punkt�skriftsb�cker, alt tillhandah�lla punktskriftsb�cker f�r f�rs�ljning samt alt inom sitt verksamhetsomr�de l�mna informaiion och r�d till folkbibliotek och andra. I fr�ga om utl�ningen av talb�cker skall TPB inrikta sin verksamhet p� att fungera som l�necentral. Biblioteket svarar ocks� f�r framst�llning av studielitteratur f�r h�gskolestuderande, som �r synskada�de, r�relsehindrade eller dyslektiker. Vidare beslutar TPB om utbetalning enligt f�rordningen (1982: 798) om kompensation i vissa fall f�r kostnader p� gmnd av kassettskatt. Utgifter h�rf�r bekostas av medel ur anslaget. Till biblioteket �r knuten en punktskriftsn�mnd. Enligt f�rordningen (1985:391) om talboks- och punktskriftsbibliotekets punktskriftsn�mnd har n�mnden lill uppgift att fr�mja och utveckla punktskriften f�r synska�dade. N�mnden skall bl. a. utarbeta normer f�r den svenska punktskriften.

437


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


1.��� F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader)

2.  Lokalkostnader

3.  Kompensation f�r kostnader f�r kassettskatt


14121000

(11912000)

2 530000

1475000 18126000


+ 2 743000

(+1857000)

+�� 239000

-1 175000 + 1807000


 


Talboks- och punklskriftsbiblioteket

TPB: s utl�ning av talb�cker uppgick under budget�ret 1988/89 till n�ra 188000 l�n, vilket inneb�r en viss �kning j�mf�rt med budget�ret 1987/88. Talboksutl�ningen fr�n folkbiblioteken uppgick �r 1988 enligt uppgift fr�n statistiska centralbyr�n till n�rmare 1,7 miljoner l�n, vilket inneb�r en �kning med ll%j�mf�rt medar 1987. TPB: s anslagsframst�llning inneb�r i huvudsak f�ljande.

1.Huvudf�rslag 293 000 kr.

2.      TPB anser att biblioteket b�r undantas fr�n till�mpningen av huvud�f�rslagd (+293 000 kr.).

3.      Biblioteket beg�r medel motsvarande kostnadema f�r en och tre kvarts tj�nster som redigerare f�r talb�cker och en heltidstj�nst som punklskriftsredigerare. I anslutning till dessa tj�nster beg�r biblioteket ocks� medel f�r vissa f�rvaltningskostnader. ( + 674000 kr.)

4.      Tillv�xten av arbetsuppgifter, bl.a. n�r del g�ller teknikutveckling, r�dgivning och information har lett till etl allt st�rre behov av personalut�veckling m.m. F�r detta �ndam�l beg�r TPB �kade medel. (+ 100000 kr.)

5.      TPB f�resl�r att biblioteket skall ta �ver de ekonomiadministrativa uppgifter som kammarkollegiets redovisningscentral nu utf�r. F�r detta �ndam�l beg�r TPB medel av eng�ngskarakt�r f�r ink�p av tre personda�torer. (+ 150000 kr.)

6.      Fr�n den 1 september 1987 bedrivs en kombinerad utrednings- och fullskalig f�rs�ksverksamhet med utskrivningstj�nst f�r d�vblinda av Handikappinstitutet i n�ra samarbetet med F�reningen Sveriges D�vblin�da. Projektet kallas Central ulskrivningslj�nst med punktskrift f�r d�v�blinda och finansieras av allm�nna arvsfonden. Medel har beviljats till den 30 juni 1990. Utredningen f�resl�r att TPB skall bli huvudman f�r en permanent ulskrivningslj�nst.

TPB tillstyrker i sin anslagsframst�llning att biblioteket tar �ver verk�samheten och beg�r medel motsvarande kostnadema f�r dels en heltids�tj�nst som handl�ggare och ansvarig f�r ulskrivningslj�nslen, dels en heltidstj�nst som assistent. I anslutning till dessa tj�nster beg�rs medel f�r vissa f�rvaltningskostnader. Vidare beh�vs � med anledning av att verk�samheten med utskrivningstj�nsten ber�knas bli relativt utrymmeskr�van�de � medel f�r ut�kade lokaler. Slutligen beg�rs 200000 kr. som eng�ngs�medel f�r ink�p av viss utmstning. ( + 794000 kr.)


438


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

En minskning av utgiftema f�r budget�ret 1990/91 b�r ber�knas enligt det����� � 'J tre�riga huvudf�rslag som fastlades inf�r innevarande budget�r. Bespa�ringen f�r n�sta budget�r ( � 297000 kr.) b�r liksom tidigare tas ut under bibliotekets produktionskostnadsanslag. (1,2)

Statsr�det Persson har i det f�reg�ende under anslaget F 7. Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l, anf�rt att han �r beredd att i huvudsak tillstyrka TPB:s f�rslag att �verf�ra medel motsvarande kostnaderna f�r personal p� studielitteraturenheten saml medel f�r vissa f�rvaltningskost�nader fr�n n�mnda anslag till f�revarande anslag. I konsekvens h�rmed har jag i samr�d med honom ber�knat medel f�r dessa �ndam�l under f�revarande anslag (-I- 265 000 kr.). Vidare har jag ber�knat medel f�r personalf�rst�rkning vid produktionsenheten samt medel f�r vissa f�rvalt�ningskostnader. (3)

Med tanke p� de uppgifter bl.a. i fr�ga om r�dgivning, information och teknikutveckling som ligger p� biblioteket harjag �ven ber�knat s�rskilda medel f�r verksamhet med syfte att tillgodose bibliotekets allt st�rre behov av personalutveckling m. m. (4)

F�r ink�p av persondatorer f�r bibliotekets ekonomiadministraliva uppgifter ber�knarjag ett s�rskilt eng�ngsbelopp om 150000 kr. (5)

En f�rs�ksverksamhet med central utskrivningstj�nst f�r d�vblinda p�g�r t.o.m. den 30 juni 1990 i Handikappinstitutets regi och finansieras med medel fr�n allm�nna arvsfonden. Verksamheten motsvarar den inl�s�ningstj�nst f�r synskadade som finns vid l�nsbiblioteken och en del kom�munbibliotek.

F�rs�ksverksamheten har bl.a. visat att ca 140 personer av landets ca 1 250 d�vblinda l�ser punktskrift. F�r flertalet av dessa kan utskrivnings�tj�nsten inneb�ra att deras informations- och kommunikationshandikapp minskar betydligt. Praktiska och ekonomiska sk�l talar f�r att verksamhe�ten b�r forts�tta och �ven i framtiden b�r vara centraliserad. Jag delar uppfattningen att TPB �r en naturlig huvudman f�r en s�dan verksamhet och tillstyrker d�rf�r det f�rslaget. Jag ansluter mig �ven till f�rslaget om att TPB med anledning h�rav b�r tillf�ras �kade medel f�r l�ne- och f�rvaltningskostnader. Jag har �ven r�knat med en eng�ngsanvisning om 200000 kr. f�r viss teknisk utmstning. Jag har i denna fr�ga samr�tt med statsr�det Lindqvist.(6)

Budgetf�rslaget betr�flTande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

18. lill Talboks- och punktskriflsbiblioteket: F�rvaltningskostnader
f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 19 933000 kr.
���������������������������� 43


 


H 16. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader


Prop. 1989/90: Bil. 10


100


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


34714613 35612000 35 738000


Reservation


3691859


Fr�n anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) pro�duktion av talb�cker och punktskriftsb�cker samt kataloger och annat informationsmaterial. Under en period av fem �r fr.o.m. den I juli 1985 utbetalas fr�n anslaget statsbidrag f�r l�nsbibliotekens ink�p av talb�cker. Fr�n anslaget utg�r ocks� bidrag till Sveriges d�vas riksf�rbund (SDR) f�r produktion av videogram f�r d�va.

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

 

Produktionskostnader f�r talb�cker.

 

1990/91

 

F�redraganden

1.

 

 

 

punktskriftsb�cker, informations-

 

 

 

material m.m.

24059000

+ 2 782000

2.

Produktionskostnader f�r punkt-

 

 

 

skriftsb�cker f�r f�rs�ljning

465000

+���� 33000

3.

Bidrag f�r ink�p av talb�cker till

 

 

 

l�nsbibliotek

3248000

-3248000

4.

Bidrag till Sveriges d�vas riksf�r�bund f�r produktion av videogram

 

 

 

f�r d�va

7840000

+�� 559000

 

 

35612000

+�� 126000'

' Av beloppet f�r TPB omf�rdela h�gst 75000 kr. mellan anslagsposterna 1 och 2.


Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under budget�ret 1988/89 f�rv�rvade biblioteket totalt 3 182 titlar, varav 883 fr�n utomst�ende talboksproducenler. Produktionen av punktskrifts-b�cker uppgick till 549 titlar. TPB: s anslagsframst�llning inneb�r i �vrigt i huvudsak f�ljande.

1.     Talboksproduktionen b�r �kas med 200 titlar (+ I 380000 kr.). 1400 �ldre lalbokstitlar inl�sta p� C 120-kassetter b�r efter hand omredigeras till andra bandl�ngder (+ 300000 kr.).

2.     Punktskriftsproduktionen b�r �ka med 50 nya titlar (+ 850000 kr.). Dessutom b�r �ldre vuxen- och barnlitteratur som producerats med ell f�r�ldrat f�rkortningssystem rekopieras. (+ 4020000 kr.)

3.     I takt med att produktionen �kar beg�rs medel f�r mer omfattande informations- och kalalogmaterial (+ 300000 kr.).

4.     Som en f�ljd av vad som redovisats under bibliotekets f�rvallnings�koslnadsanslag beg�r TPB medel till produktion f�r central ulskrivnings�lj�nst f�r d�vblinda (+ 800000 kr.).

5.     F�r alt erh�lla st�rre flexibilitet vid f�rs�ljningen av punktskriflsb�c-ker f�resl�r biblioteket att medlen under anslagsposten 2. Produktions�kostnader f�r f�rs�ljning i st�llet anvisas under anslagsposten 1. Produk�tionskostnader f�r talb�cker, punklskriftsb�cker, informationsmaterial m.m.


440


 


6.� Vid slutet av innevarande budget�r upph�r bidraget f�r ink�p av��� Prop. 1989/90:100
talb�cker till l�nsbiblioteken. TPB f�resl�r att etl s�rskilt bidrag till ut-���� Bil. 10
vecklingsarbele vid l�ns- och kommunbibliotek i st�llet inr�ttas s� att

bibliotekens nuvarande talboksutl�ning kan utvecklas i riktning mot han�dikappbibliotek i vidare mening. Ett s�dant statsbidrag skulle kunna st�d�ja en f�rs�ksverksamhet med ny teknik p� biblioteken d�r synskadade och andra handikappade sj�lva skulle kunna s�ka information (+ 3248000 kr.).

7.       TPB beg�r bemyndigande att f�r budget�ret 1990/91 f� l�gga ut best�llningar av talb�cker, punklskriftsb�cker och informationsmaterial som belastar budget�ret 1991/92 upp till ett belopp av 9,2 milj. kr.

8.       TPB f�resl�r att SDR f�r sin verksamhet under 1990/91 beviljas bidrag enligt den tidigare beslutade fem�riga investerings- och produk�tionsplanen, inkl. prisomr�kning.

9.       F�r atl SDR skall kunna fullf�lja den ulbyggnadsplan av videoverk�samheten som fastst�llts av riksdagen och producera 1 170 programminu�ter beg�rs medd motsvarande kostnaderna f�r tre heltidstj�nster som produktionstekniker, informations- och utbildningsansvarig och tecken�spr�kregiss�r, inkl. vissa f�rvaltningskostnader ( + 735000 kr.).

 

10.       F�r SDR:s dd beg�rs �ven medel f�r en tj�nst som teckenspr�kstolk inkl. vissa f�rvaltningskostnader (+245000 kr.).

11.       TPB b�r ers�ttas f�r de personalkostnader som f�ljer med admini�strationen av bidraget lill SDR.

F�redragandens �verv�ganden

Den besparing om 297000 kr., som ber�knats under bibliotekets f�rvalt�ningskostnadsanslag, b�r tas ut h�r.

Jag har r�knat med cn viss realf�rst�rkning (+ 595000 kr.) av bibliote�kets produktionsmedel under anslagsposten 1. Produktionskostnader f�r talb�cker, punklskriftsb�cker, informationsmaterial m. m.(l, 2, 3)

Som en konsekvens av mina f�rslag under f�reg�ende anslag r�rande den centrala utskrivningstj�nsten f�r d�vblinda b�r verksamheten �ven tillf�ras medel f�r produktion av punklskriflsmaterial f�r d�vblinda. Jag f�rordar att ett belopp av h�gst 800000 kr. ber�knas under anslagsposten I f�r detta �ndam�l. Jag har i denna fr�ga samr�tt med statsr�det Lindqvist. (4)

Fr. o. m. budget�ret 1984/85 har det under f�revarande anslag funnits en s�rskild anslagspost f�r produktionskostnader f�r f�rs�ljning av punkt�skriftsb�cker. TPB �nskar nu att medlen f�r denna verksamhet i st�llet anvisas �ver anslagsposten 1. F�r egen del anser jag atl den flexibilitet som biblioteket efterstr�var b�ttre kan tillgodses genom att ett mindre belopp f�r omf�rdelas mellan de b�da anslagsposterna. Jag f�rordar s�lunda att TPB f�r omf�rdela ett belopp p� totalt 75 000 kr. mellan anslagspostema 1 och 2. (5)

TPB b�r i likhet med f�reg�ende �r ges ett bemyndigande att under
budget�ret 1990/91 f� l�gga ut best�llningar av talb�cker, punklskriftsb�c�
ker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget budget�ret������������������������� 441


 


1991/92. Jag f�resl�r att bemyndigandet f�r avse ett bdopp om h�gst 9,2���� Prop. 1989/90:100
milj. kr. (7)
���������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

Det i propositionen (1984/85:141) om litteratur och bibliotek f�reslagna och av riksdagen godk�nda fem�riga statsbidraget f�r ink�p av talb�cker till l�nsbibliotek upph�r med utg�ngen av innevarande budget�r. Jag har d�rf�r inte ber�knat ytterligare medel f�r �ndam�let.

Sveriges d�vas riksf�rbunds (SDR) videoproduklion handhas av b�de d�va och h�rande, som sinsemellan kommunicerar med varandra p� d�vas teckenspr�k eller via teckenspr�kstolk. Bristen p� teckenspr�kstol�kar har nu f�rsv�rat produktionen avsev�rt. Av den anledningen �r jag beredd all f�rorda att ytterligare 245000 kr. tillf�rs verksamheten. (10)

Som tillsynsmyndighet f�r SDR har TPB personalkostnader i samband med information om och katalogisering av videogram p� teckenspr�k samt f�r det administrativa arbetet. Innevarande budget�r f�r h�gst 58000 kr. av bidraget till SDR anv�ndas f�r TPB:s kostnader i samband h�rmed. �ven forts�ttningsvis b�r en del av bidraget f� anv�ndas f�r TPB:s kostna�der. I likhet med tidigare �r b�r det fram�ver vara regeringens uppgift att efter f�rslag fr�n TPB ange ett h�gsta belopp f�r �ndam�let. (11)

Vid min medelsber�kning har jag r�knat med viss kompensation f�r prisutvecklingen. (8)

TPB:s framst�llning i �vrigt f�ranleder inga �tg�rder fr�n min sida. (6, 9)

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

19.        medge att regeringen l�mnar talboks- och punklskriftsbiblio�teket det best�llningsbemyndigande om 9200000 kr. f�r budget�ret 1991 /92 som jag har f�rordat,

20.        lill Talboks- och punktskriflsbiblioteket: Produktionskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 35 738000 kr.

H 17. Bidrag till Svenska spr�kn�mnden m.m.

1988/89 Utgift����������� 1790951'

1989/90 Anslag��������� 2 320000

1990/91� F�rslag�������� 2476000

' Tidigare anslaget G 19. Bidrag till Svenska spr�kn�mnden.

Fr�n anslaget utg�r medel till l�ner f�r f�rest�ndare och fem forsknings�assistenter vid n�mndens sekretariat. Vidare utg�r bidrag lill vissa kostna�der f�r lokaler och expenser samt projektet Terminologiskt utvecklingsar�bete p� invandrarspr�k. �vriga kostnader l�cks av anslag fr�n olika fon�der, prenumeralionsavgifler f�r tidskriften Spr�kv�rd, m. m.

442


 


 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

Prop. 1989/90:100

 

L�nekostnader

 

1990/91

BiL 10

 

F�redraganden

 

1.

1512000

+ 124000

 

2,

Bidrag till lokal- och kontorskost-

 

 

 

 

nader

231000

+��� 9000

 

3.

Terminologiskt utvecklingsarbete p�

 

 

 

 

invandrarspr�k

177000

+��� 7000

 

4.

Bidrag till Sverigefmska spr�k-

 

 

 

 

n�mnden

400000 2320000

+�� 16000 + 156000

 

Svenska spr�kn�mnden och Sverigefinska spr�kn�mnden

1.F�r budget�ret 1990/91 ber�knar Svenska spr�kn�mnden en bespa�
ring med 2 %, vilken tas ut dels p� anslagsposten I. L�nekostnader, dels p�
anslagsposten 3. Terminologiskt utvecklingsarbete p� invandrarspr�k.

2.       Svenska spr�kn�mnden anh�ller om medel f�r ytterligare tv� statligt reglerade tj�nster som forskningsassistent ( + 400000 kr.). N�mnden f�re�sl�r atl �ven kontorspersonalen ges statligt reglerade tj�nster.

3.       Sverigefinska spr�kn�mnden anh�ller om �kade medel f�r personal-f�rst�rkning och allm�n kostnadsutveckling. (+195000 kr.)

Svenska spr�kn�mndens utredning om svenska spr�ket och datorn

Riksdagens kultumtskott anf�rde i bet�nkandet (KrU 1987/88:6) om svenska spr�ket och datorn att del �r n�dv�ndigt med konkreta �tg�rder f�r alt fr�mja svenska spr�ket i samband med den allt st�rre datoranv�nd�ningen. Riksdagen gav detta lill k�nna f�r regeringen (rskr. 1987/88:86). Svenska spr�kn�mnden f�rklarade sig med anledning h�rav villig att l�m�na f�rslag till �tg�rder f�r att fr�mja svenska spr�ket i datorsammanhang. Regeringen uppdrog �l spr�kn�mnden alt senast den I juni 1989 redovisa sina f�rslag. Dessa inneb�r i huvudsak f�ljande.

Olika organisationer, t. ex. Svenska kommunf�rbundet. Landstingsf�r�bundet, statskontoret och skol�verstyrelsen kan och b�r kr�va att de produkter som upphandlas centralt eller som rekommenderas f�r anv�nd�ning inom resp. intresseomr�de �r utmstade s� alt h�nsyn tas till atl anv�ndaren skall m�tas av svenska spr�ket i sin datoranv�ndning. T. ex. b�r samtliga bokst�ver i det svenska alfabetet finnas p� tangentbord, visas p� bildsk�rm och kunna skrivas p� skrivare. Bokst�ver med accenttecken, l.ex. �, �, m�ste kunna �stadkommas. Det f�r inte finnas n�got i program�men som tvingar anv�ndaren att till�mpa en p� f�rhand best�md nume�risk datumangivelse. Vidare skall tangentborden vara utmstade med svensk text. Slutligen skall spr�ket i program och handb�cker som v�nder sig till den vanlige anv�ndaren vara svenska.

En engdsk-svensk dataordbok med definitioner och fraseologi b�r utar�
betas i samarbete mellan datavelenskaplig, spr�kvelenskaplig och lexiko-
grafisk expertis. En naturlig huvudman f�r arbetet �r Tekniska nomenkla�
lurcenlralen (TNC). Finansieringen av ordboken skulle kunna ske genom
�������������������������� 443


 


statsbidrag saml genom bidrag fr�n dalabranschens intresseorganisalio-���� Prop. 1989/90:100
ner.
������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

I samband med utarbetandet av ordboken b�r en dalabas med en lermbank inr�ttas. Denna skulle kunna ge avn�marna m�jlighet lill direkt �tkomst av �versatta och f�reslagna termer. Databasen skulle kunna funge�ra som ett slags brevl�da, dit bl.a. �vers�ttare i databranschen skulle kunna v�nda sig med fr�gor och problem. Till databasen eller lermbanken b�r en permanent dalalerminologisk kommitt� knytas som skall f�lja utvecklingen p� del dalaterminologiska omr�det. Kommitt�n b�r sl� i fortl�pande kontakt med dataf�retagens produktutvecklare och b�r med kort varsel vara beredd alt skapa och lansera svenska termer f�r nya begrepp p� dataomr�det. F�rslaget har inte kunnat kostnadsber�knas men borde kunna finansieras genom dels abonnemang, dels bidrag fr�n data�branschen.

Vid anv�ndningen av datorer utbildas ofta spr�k som �r delm�ngder av naturliga spr�k. S�dana krympta spr�k k�nnetecknas av ett begr�nsat ordf�rr�d och en starkt f�renklad syntax och semantik. T. ex. kan preposi-tionen under bara f� f�rekomma med tidsbetydelse. Det finns en uppenbar risk f�r att de krympta spr�ken kan f� inverkningar utanf�r sina urspmng�liga anv�ndningsomr�den. D�rf�r f�resl�s att �ven det svenska spr�ket underkastas granskning vid utv�rdering av datomtmstning och program�varor. Programmen b�r f�rses med n�gon form av vamdeklaration, som anger i vilken utstr�ckning de tvingar fram spr�kliga begr�nsningar. I skrivelsen betonas ocks� n�dv�ndigheten av gmndforskning i hur naturli�ga spr�k skall kunna anv�ndas i kommunikationen med datorer, framf�r allt i syfte all on�digg�ra eller begr�nsa f�rekomsten av krympta spr�k.

Spr�klig utbildning b�r vara sj�lvklar f�r dem som utbildas i datateknis�ka �mnen i skolan och i den h�gre utbildningen.

Remissinstansernas synpunkter

Efler remiss har yttranden avgivils av skol�verstyrelsen (S�), statens institut f�r l�romedel (SIL), universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) efter h�rande av universiteten i Stockholm, Uppsala, Link�ping och Lund, tekniska h�gskolan i Stockholm, Chalmers tekniska h�gskola saml h�gsko�lan i Lule�, styrelsen f�r teknisk utveckling (STU), statskontoret. Svenska akademien, arbetslivscentmm, SIS-slandardiseringskommissionen i Sve�rige, Tekniska nomenklalurcenlralen (TNC), Svenska kommunf�rbundet. Landstingsf�rbundet, Riksdalaf�rbundet och Svenska samfundet f�r in�formationsbehandling.

Remissinstansema �r i stort sett positiva lill f�rslagen. UH� anser att Spr�kn�mnden inte beaktat mer �vergripande synpunkter p� svenska spr�ket och datorer. Eftersom datortekniken utvecklas snabbt och kraft�fullt �r del enligt UH�:s bed�mning v�sentligt atl bygga en l�sning p� en �versiktlig diskussion som kan ge perspektiv p� problemen.

Flertalet remissinstanser inst�mmer i f�rslagets krav p� svenska bokst�
ver, accenttecken m. m. samt atl spr�ket i handb�cker och program b�r
vara p� god svenska. S� ifr�gas�tter om del �r n�dv�ndigt att alla funk-
��������������������������� 444


 


tionstangenter har svensk text, n�got som statskontoret direkt avstyrker. Prop. 1989/90:100 C////4 f�rordar viss flexibilitet med tanke p� att del inom universitetsv�rl- Bil. 10 den ocks� finns behov av en intemationell milj�. Statskontoret och SIS p�pekar att det europeiska standardiseringsarbetet resulterat i en inle-rimsstandard f�r grafiska teckenupps�ttningar. H�ri ing�r de grafiska tec�ken som Spr�kn�mnden s�rskilt kr�ver med undantag f�r de samiska. De samiska tecknen kommer i st�llet att ing� i en s�rskild nordisk teckenupp�s�ttning som utarbetas av SIS. SIL anser att de st�llda kraven redan �r tillgodosedda.

Svenska kommunf�rbundet p�pekar att kraven p� teckenrepresentation m. m. redan beaktas vid upphandling. Landstingsf�rbundet upplyser om att f�rbundet inte g�r n�gon central upphandling av datorer och inte heller utf�rdar rekommendationer om val av l�mplig utmstning. F�rbundet an�ser alt det i f�rsta hand ankommer p� statliga myndigheter alt bevaka de spr�kliga aspektema i samband med att ny teknik las i bmk. F�rbundet s�ger sig emellertid kunna verka f�r att de �tg�rder som anses n�dv�ndiga f�r att fr�mja en god anv�ndning av det svenska spr�ket i tekniksamman�hang blir k�nda och f�r effekt inom landslingsseklom.

F�rslaget att utarbeta en stor engdsk-svensk dataordbok samt att inr�tta en databas med termbank, till vilken en permanent dalalerminologisk kommitt� skall knytas, tillstyrks av flertalet remissinstanser. SIL, stats�kontoret och TNC anser att TNC skall vara huvudman f�r ordboken. SIL �r tveksam till ordbokens anv�ndbarhet i arbetslivet. UH�, som �r positivt till f�rslaget, p�pekar att f�rslag r�rande organisation och finansiering saknas.

TNC f�resl�r alt ordboken skall best� av dels en mindre del med popu�l�rt skrivna �versikter av centrala aspekter p� datortekniken, dels en dominerande ordlistedel, som ger definitioner och annan information. F�r atl �stadkomma detta beh�vs samverkan mellan Spr�kn�mnden, SIS och TNC. Materialet b�r �verf�ras direkt till en termbank som �r allm�nt �tkomlig och som uppdateras l�pande. TNC ber�knar kostnaden f�r ord�boksarbetet lill mellan 750000 och 1 550000 kr. beroende p� vilken ambi�tionsniv� man v�ljer. Projektet m�ste finansieras i s�rskild ordning. TNC f�rmodar att databranschens intressenter troligen �r mer intresserade av all salsa p� den f�rdiga boken �n av att st�tta ett p�g�ende projekt.

Svenska akademien anser alt del �r viktigt alt klarg�ra hur ordboken och kommitt�n skall f�rh�lla sig lill de existerande motsvarigheter som finns inom SIS f�r alt undvika dubbelarbete. SIS p�pekar att det redan nu f�rekommer ett n�ra samarbete mellan terminologer och f�retr�dare f�r databranschen i en arbetsgmpp inom SIS-Informationstekniska standardi�seringen. SIS f�resl�r att den existerande gmppen, kompletterad med f�retr�dare f�r TNC och Spr�kn�mnden, blir huvudman f�r arbetet med ordboken och den tillh�rande databasen med termbank.

Svenska kommunf�rbundet �r tveksamt till att en isolerad datateknisk termbas inr�ttas. I st�llet b�r n�gon redan befintlig databas, exempelvis Termdok, byggas ut.

Flera remissinstanser, d�ribland S�, statskontoret. Svenska akademien
och Svenska kommunf�rbundet delar Spr�kn�mndens uppfattning all del������������������������� 445


 


finns en risk f�r att krympta spr�k kan komma att f� inverkningar utanf�r Prop. 1989/90:100 sina urspmngliga anv�ndningsomr�den. UH� anser att krympta spr�k inte Bil. 10 n�dv�ndigtvis beh�ver vara av ondo. En liknande uppfattning ger TNC uttryck f�r. Dessutom menar TNC att risken f�r ofrivillig spridning av spr�kbmket kan motverkas b�ttre genom information till ber�rda gmpper �n genom vamdeklaration. UH� understryker att forskningen om de l�ng�siktiga eflfekterna av datorernas p�verkan p� spr�kanv�ndningen b�r in�tensifieras.

Spr�kn�mnden betonar behovet av forskning som r�r hela problemom�r�det spr�k � datorer, n�got som de flesta remissinstansema ansluter sig till. STU p�pekar att s�dan forskning redan p�g�r. Dessutom har STU inf�r den kommande tre�rsperioden f�reslagit ett f�r STU och humanis-tisk-samh�llsvetenskapliga forskningsr�det gemensamt ramprogram be�n�mnt Spr�kteknologi. UH� anser att konkreta f�rslag saknas till hur forskning skall kunna intensifieras inom spr�k-datoromr�det.

Av dem som yttrat sig om behovet av spr�klig utbildning f�r dem som studerar datatekniska �mnen �r SIS, Kommunf�rbundet och Svenska sam�fundet f�r informationsbehandling positiva, medan UH� saknar konkreta f�rslag till hur en s�dan utbildning skall kunna intensifieras inom dator�omr�det.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r b�r 1876000 kr. anvisas till kostnader f�r l�ner, lokaler och expenser vid Svenska spr�kn�mnden. Vid ber�kningen av detta belopp har ett begr�nsat ett�rigt huvudf�rslag till�mpats. Anslaget har d�mt�ver tillf�rts medel genom omprioriteringar inom medieomr�-deL(l)

F�r projektet Terminologiskt utvecklingsarbete p� invandrarspr�k har jag ber�knat 184000 kr.

I �vrigt f�ranleder spr�kn�mndens framst�llnig inga f�rslag fr�n min sida. (2)

F�r Sverigefinska spr�kn�mndens verksamhet b�r 416000 kr. anvisas. (3)

Svenska spr�ket och datorn

Datorerna utg�r numera ett sj�lvklart inslag s�v�l p� de flesta arbetsplatser
som i undervisningssammanhang. Med tanke p� spr�kels centrala st�ll�
ning f�r v�r svenska kultur �r del angel�get att uppm�rksamma de spr�kli�
ga konsekvenser som denna utveckling kan medf�ra samt att �verv�ga om
n�gra �tg�rder beh�vs f�r att fr�mja svenskan i datorsammanhang. Kul-
tumtskottet har i sitt bet�nkande (KrU 1987/88:6) om svenska spr�ket
och dalom pekat p� delta och kommit till slutsatsen att det �r n�dv�ndigt
med konkreta �tg�rder f�r all fr�mja del svenska spr�ket i syfte atl bevara
dess egenart och variationsrikedom i samband med den allt st�rre dator�
anv�ndningen. Med anledning h�rav har Svenska spr�kn�mnden p� rege�
ringens uppdrag l�mnat f�rslag till �tg�rder i dessa fr�gor.
���������������������������������������������� 446


 


Svenska spr�kn�mndens f�rslag, inneb�rande bl. a. att olika organisatio- Prop. 1989/90:100 ner b�r kr�va all de produkter som upphandlas centralt eller som rekom- Bil. 10 menderas b�r vara utmstade f�r svenskt bmk, tillstyrks av de flesta re�missinstanserna. �ven jag anser att det �r angel�get att s�dana kriterier beaktas centralt och att det �r gl�djande atl kunna konstalera atl fr�gan redan aktualiserats och beaktats p� m�nga h�ll. N�gra s�rskilda �tg�rder beh�ver d�rf�r inte vidtas i detta avseende.

Med tanke p� de ekonomiska satsningar p� datautbildning som g�rs p� skolans omr�de ser jag det som angel�get att datorprogram f�r undervis�nings�ndam�l s� l�ngt m�jligt anpassas s� att elevema m�ter svenska spr�ket i sin datoranv�ndning. Jag vill d�rvid erinra om att i S�:s kravspe�cifikationer f�r datomtmstning i s�v�l grundskolan som gymnasieskolan framg�r att program f�r skolbmk skall vara f�rsedda med svensk dialog och svenska hj�lptexter och att tangentbordet skall vara anpassat s� alt �, � och � kan skrivas ut. Jag anser d�rf�r inte att n�gra s�rskilda �tg�rder beh�ver vidtas. Jag har i denna fr�ga samr�tt med statsr�det Persson.

Inom h�gskolan p�g�r ett fortl�pande arbete i olika former f�r all fr�mja en intemationalisering av den gmndl�ggande utbildningen. Det �r fr�n denna synpunkt inte av intresse f�r h�gskolan att begr�nsa f�rekomsten av andra spr�k an svenska vid anv�ndningen av datorer i utbildningen.

De som genomg�r olika datautbildningar inom h�gskolan kommer dock i sitt senare yrkesliv i stor utstr�ckning att svara f�r kontakter mellan den mera specialiserade datav�rlden och en bredare allm�nhet. Det �r �nsk�v�rt all de i sin utbildning har f�tt insikt i de spr�kliga fr�gornas betydelse i dessa sammanhang. Utbildningsplaner f�r de utbildningar det �r fr�ga om fastst�lls inte l�ngre centralt, utan ansvarel f�r planeringen av utbildning�ens inneh�ll ligger p� respektive linjen�mnder inom h�gskolan. Jag utg�r fr�n att dessa n�mnder beaktar behovet av utbildning kring de spr�kliga fr�gorna.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att humanistisk-samh�llsveten-skapliga forskningsr�det (HSFR) f�rfogar �ver s�rskilt anvisade medel f�r kulturveienskaplig forskning om f�mts�ttningar f�r och konsekvenser av informationsteknologins anv�ndning. Del spr�kteknologi ska program, som HSFR och STU gemensamt h�ller p� all utveckla, b�r kunna medf�ra �kade kunskaper �ven inom det �mne, n�mligen sp.-�k och datorer, som spr�kn�mnden avsett. Jag vill ocks� erinra om all min f�retr�dare i 1989 �rs budgetproposition f�reslog en starkare forskningsorganisation inom della omr�de och f�rordade all professurer skulle inr�ttas i �mnena logik, lingvistik och psykologi saml att en professur skulle inr�ttas och placeras vid temaorganisationen vid universitetet i Link�ping. Vid f�reg�ende riksm�te fattade riksdagen ett principbeslut om alt godk�nna f�rslaget. Jag r�knar med att regeringen i 1990 �rs forskningsproposition skall l�gga fram f�rslag om lokalisering och eventuellt ocks� om professurernas n�rmare inriktning. H�rigenom b�r omr�det f� en allm�n f�rst�rkning som kan ut�g�ra en god gmnd f�r forskning r�rande svenska spr�ket i datorsamman�hang.

De f�rslag fr�n Svenska spr�kn�mnden som r�r en engdsk-svensk dala�
lerminologisk ordbok, en databas med lermbank saml en dalalerminologisk������������������������ 447


 


kommitt� och dess anknytning till Tekniska nomenklaturcentralen avser���� Prop. 1989/90:100 chefen f�r industridepartementet att ta upp i ett senare sammanhang d� de���� Bil. 10 n�ringspolitiska fr�gorna behandlas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

21. till Bidrag till Svenska spr�kn�mnden m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 476 000 kr.

448


 


Radio och television����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Sveriges Radio m. m.

Allm�nna riktlinjer for rundradior�relsen, ansvarsf�rdelning och finansiering

De nuvarande riktlinjema f�r Sveriges Radios verksamhet lades fast av riksdagen �r 1978 (prop. 1977/78: 91, KrU 24, rskr. 337) samt �ndrades och kompletterades genom beslut av riksdagen �r 1986 (prop. 1985/86: 99, KrU 21, rskr. 343) samt i vissa avseenden �ven �r 1989 (prop. 1988/89:18, KrU9, rskr. 97).

Verksamheten regleras fr�mst genom radiolagen (1966:755), radio-ansvarighetslagen (1966: 756), f�rordningen (1967: 226) om till�mpningen av radioansvarighetslagen (1966:756) och f�rordningen (1988: 339) med instmktion f�r radion�mnden. Av betydelse i sammanhanget �r ocks� lagen (1989:41) och f�rordningen (1989:46) om TV-avgift.

S�ndningsr�tt enligt radiolagen har de fyra programf�retagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveri�ges Utbildningsradio AB. N�rmare best�mmelser om r�ttigheter och skyl�digheter betr�ffande s�ndningsr�tten och programverksamheten finns i de avtal som tr�ffades mellan staten och programf�retagen i juni 1986.1 avtal som samtidigt tr�ffades mellan staten och Sveriges Radio AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i en koncem i vilken bl.a. de n�mnda programf�retagen ing�r, dels koncemens verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar perioden t. o. m. den 30 juni 1992.

Radion�mnden �vervakar genom efterhandsgranskning att program�f�retagen iakttar best�mmelsema i radiolag och avtal.

Televerket svarar f�r programdistribution inkl. programinsamling saml uppf�rande av s�ndaranl�ggningar f�r mndradions behov.

Sveriges Radio-koncemen utg�r tillsammans med radion�mnden och televerkets mndradioverksamhet den s. k. mndradior�relsen.

Sveriges Radio-koncemens drifts- och investeringskostnader finansieras huvudsakligen med TV-avgifter (tidigare ben�mnda mollagaravgifler). �ven de utgifter televerket har f�r investeringar och f�r distributionen av Sveriges Radio-koncernens program finansieras i huvudsak p� della s�ll. Medel f�r programverksamheten f�r ullandel och distributionen av dess program anvisas dock �ver statsbudgeten under anslaget Sveriges Riksra�dios programverksamhet f�r ullandel under utrikesdepartementets huvud�titel. Medelsanvisningarna f�r Sveriges Radio-koncernen och televerket avser numera kalender�r.

Ocks� radion�mndens verksamhet finansieras med TV-avgifter.

Televerkets investeringar avseende televisions- och ljudradioanl�gg�ningar avskrivs direkt i sin helhet. Med undanlag av fastighetsinveste�ringama g�ller del �ven de investeringar Sveriges Radio-koncemen g�r.

Fr. o. m. den 1 januari 1990 skall hela ansvarel f�r TV-avgiftsuppb�rden
och avgiftskontrollen ha �verf�rts fr�n televerket till ell dotterbolag i
Sveriges Radio-koncernen, Radiotj�nst i Kimna AB. Influtna avgiftsme-
���������������������������� 44g

29�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


del placeras sedan den I mars 1989 p� r�nteb�rande r�kning, det s.k. Prop. 1989/90:100 rundradiokontot, hos riksg�ldskonioret. Staten tillhandah�ller genom riks- Bil. 10 g�ldskontoret det r�relsekapital mndradior�relsen beh�ver n�r avgifts�medlen inte r�cker till. Sveriges Radio AB ut�var det finansiella samord�ningsansvaret f�r mndradior�relsen. D�ri ing�r att f�r statens r�kning f�rvalta s�v�l influtna avgiftsmedel som krediter. Bolaget skall �ven redo�visa medelsf�rvaltning och uppl�ning saml uppr�tta bokslut f�r mndra�dior�relsen.

I avtal som tr�ffades i febmari 1989 mellan staten och Radiotj�nst i Kimna AB regleras bolagets uppgifter. I ett samtidigt tr�ffat avtal regleras Sveriges Radio AB:s ansvar f�r mndradior�rdsens finansiella samord�ning. Avtalen g�ller fr.o.m. den 1 mars 1989 tills vidare.

Kostnader f�r andra halv�ret 1988 f�r den avgiftsfinansierade verksamheten, m. m.

Genom 1988 �rs riksdagsbeslut (prop. 1987/88:100 bil. 10, KrU II, rskr. 220) har Sveriges Radio-koncemen och televerket anvisats medel f�r dels budget�ret 1988/89, dds andra halv�ret 1989 (1989:2). Koncemen har dock valt att dela upp den f�rl�ngda r�kenskapsperioden s� att den avser dels andra halv�ret 1988 (1988:2), dds kalender�ret 1989. Redovisningen i det f�ljande avser d�rf�r bara andra halv�ret 1988.

F�r ljudradio- och televisionsverksamheten logs 1 567,0 milj. kr. av avgiftsmedel i anspr�k under andra halv�ret 1988. Sveriges Radio-koncer�nen disponerade I 339,7 milj. kr. f�r programverksamheten i dess helhet med undantag av utlandsprogramverksamheten. Televerket utnyttjade to�talt 220,1 milj. kr., varav 162,9 milj. kr. f�r programdistribution och avgiflsuppb�rd samt 57,2 milj. kr. f�r avskrivning av investeringar. Kost�naderna f�r radion�mndens verksamhet var 1,0 milj. kr. R�nleulgiftema uppgick lill 6,1 milj. kr.

Under andra halv�ret 1988 uppgick de totala int�kterna i form av TV-avgifter och r�ntor lill I 601,6 milj. kr., vilket i f�rh�llande lill de avgifts�medel som logs i anspr�k inneb�r ett positivt resultat om 34,6 milj. kr. Trots detta var mndradior�relsens underskott vid ing�ngen av �r 1989 75,2 milj. kr.

Den �rliga TV-avgiften �r 1084 kr. sedan den I juli 1989. Antalet TV-avgifter uppgick vid denna tidpunkt till drygt 3,3 miljoner.

Krediten hos riksg�ldskontoret f�r under �r 1989 uppg� lill h�gst 200 milj. kr.

Sveriges Radio

Verksamheten 1989

Reformverksamheten

1978 �rs reformprogram Gfr prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr. 337) skall
vara genomf�rt vid utg�ngen av budget�ret 1988/89. Sveriges Radio AB
redovisade i sin anslagsframst�llning f�r �r 1990 (jfr prop. 1988/89:129 s.
���������������������������� 450


 


10 f.) n�rmare i vilken utstr�ckning olika delm�l hade uppn�tts och hur Prop. 1989/90:100 resurstillskotten f�rdelals mellan �ndam�l och programf�relag. I den nu Bil. 10 aktuella anslagsframst�llningen anger Sveriges Radio AB all programmet vid reformperiodens slut kommer atl ha koslat 514 milj. kr. i l�pande priser. D�rav har reformprogrammets regionaliseringsm�l kr�vt 192 milj. kr., kvalitetsf�rb�ttringarna i programverksamheten 216 milj. kr. och �t�g�rdema f�r s�rskilda publikgrupper 27 milj. kr.

Utbildningsradion omfattades inte av 1978 �rs reformprogram men tillf�rdes medel f�r reform�tg�rder f�r budget�ren 1979/80, 1980/81 och 1987/88 samt f�r perioden d�refter t.o.m. �r 1989.

1986 �rs riksdagsbeslut (jfr prop. 1985/86:99, KrU 21, rskr. 343) inne�bar alt vissa kompletterande krav st�lldes p� programverksamheten. Bl.a. skall medverkan av utomst�ende i programverksamheten h�lla en h�g och j�mn niv�.

Av f�ljande sammanst�llning framg�r koncemens faktiska kostnader (milj. kr. i 1987/88 �rs prisniv�) under budget�ret 1987/88 och andra halv�ret 1988 saml den planerade kostnaden �r 1989 f�r medverkande, samproduktioner och produktionsutl�ggningar samt avlalsbundna kostna�der.

1987/88������������� 1988:2���������������� 1989

Medverkandekostnader��������������������������������������� 248,3�������������� 109,9������������ 273,4
Samproduktioner�� och�� produktionsut�
l�ggningar
���������������������������������������������������������������� 84,2��������������� 51,6������������ 141,9
Avtalsbundna kostnader��������������������������������������� 112,1��������������� 57,1������������ 119,7

444,6������������� 218,6������������ 535,0

Med medverkandekostnader avses dels avtalsenliga gager, dels honorar enligt del s. k. m�ngfaldsavtalel. Med avtalsbundna kostnader avses ers�tt�ningar till STIM, IFPI, TT, m. fl.

Av tabellen framg�r all medverkandekostnader, samproduktioner och produklionsull�ggningar �kat avsev�rt. F�r TV-bolagel angavs i 1986 �rs proposition en l�gsta niv� motsvarande ca 45 milj. kr. (i 1984/85 �rs prisl�ge). Prognosen f�r �r 1989 pekar p� etl resultat motsvarande 116 milj.kr. (i samma prisl�ge).

I 1986 �rs riksdagsbeslut framh�lls �ven atl programf�retagens utbud p� svenska spr�ket m. m. m�ste st�rkas. F�r ljudradions del g�ller atl utbudet generellt kan ses som ell utbud p� svenska spr�ket med undanlag av musikutbudet. F�r riksradions del utg�r andelen svensk musik, dvs. musik av svenska upphovsm�n eller ut�vad av svenska artister, ca 36% enligt en unders�kning fr�n oktober och november 1988. Lokalradions m�l �r att 50% av musikutbudet skall vara lokalt och svenskt. Alla stationer har �nnu inte n�tt detta m�l. Av Sveriges Televisions s�ndningstid under verksam�hets�ret 1989 avs�g ca 43 % verk av svenska upphovsm�n eller med svens�ka ut�vare.

I anslagsframst�llningen f�r �r 1989 redovisade Sveriges Radio AB en

plan f�r Sveriges Radio-koncemens framtida handikapprogramverksam-

het (jfr prop. 1987/88:100bil.lO s. 499).

451


 


Planen omfattar i f�rsta hand �tg�rder som underl�ttar f�r handikappa-���� Prop. 1989/90: IOO
de atl ta del av de ordinarie programmen.
������������������������������������������������ Bil. 10

Lokalradion s�nder inga program som �r speciellt riktade till handikap�pade, men d�remoi s�dana som lar upp handikappades speciella problem. Unders�kningar g�rs av om det �r m�jligt alt i samarbete med Texl-TV g�ra de lokala nyheterna tillg�ngliga f�r h�rselskadade.

Riksradion str�var efler atl g�ra programinformationen tillg�nglig f�r synskadade. En f�rkortad version av programtidningen R�ster i Radio/TV ges ut i punktskrift lill ca 700 abonnenter. Programl�sning f�r synskadade utf�rs med respektive programkanalers paussignaler i bakgmnden f�r all de som bandar den l�tt skall kunna h�ra vilken kanal som avses. Riksra�dion bevakar vidare kontinuerligt handikappidrotten.

Televisionens Text-TV-verksamhel har funnits i tio �r. Utbudet fr�n Texl-TV-redaktionens nyhetsavdelning har under arbets�ret 1987/88 i genomsnitt legal p� ca 450 sidor. Avdelningen har fortsatt sitt samarbete med Stockholms fondb�rs. Tipstj�nst och Stockholms l�ns landsting. Un�der �r 1989 har �ven en f�rs�ksverksamhet bedrivits med arbetsmarknads�information fr�n arbetsmarknadsstyrelsen och trafikinformation fr�n v�gverket. Svenska program hartextats i en omfattning som motsvarat 6,5 timmar per vecka. Den metod f�r text-tv-lexlning som Sveriges Television har utvecklat inneb�r att man inte stannar vid textning av dialogen ulan ocks� markerar akt�remas repliker med olika f�rger och beskriver ef�fektljuden. Genom en kombination av text-tv-textning av f�rsta s�ndning och konventionell textning av repriss�ndning �r tillg�ngligheten f�r h�rsel-handikappade h�g.

Under �r 1989 permanentades den programverksamhet p� teckenspr�k som tidigare bedrivits i f�rs�ksform av TV2:s G�vle-Daladistrikt i viss samverkan med Sveriges d�vas riksf�rbund. Totah har under den g�ngna tolvm�nadersperioden producerats 39 program. I planema ing�r att under hela �ret producera veckonyhelssammanfattningar.

Sveriges Television planerar ocks� ett projekt med syfte all g�ra utl�nds�ka program mer tillg�ngliga f�r synskadade genom att med hj�lp av texl-Iv-syslemet �verf�ra �vers�llningstexlen.

�ven utbildningsradion g�r insatser f�r handikappade.

Programf�retagen bedriver f�r n�rvarande s�ndningar p� �tta olika minoritetsspr�k. Dessutom s�nds program p� svenska f�r invandrare.

Under �r 1989 genomf�rde lokalradion och riksradion ett f�rs�k med att samla och samordna resurserna f�r den nordsamiska programverksamhe�ten. I samarbete med Norge och Finland produceras 5 � 6 timmar TV-program p� samiska per �r.

F�r�ndringar i m�lgmppemas storlek och sammans�ttning har medf�rt alt lokalradions s�ndningar p� serbokroaliska har upph�rt i tv� av sm�landsl�nen och s�ndningarna p� grekiska i alla tre l�nen. Televisionen har sammanf�rt de serbokroatiska, grekiska och turkiska programmen till ett enda som textas p� svenska.

Del finskspr�kiga programutbudet i televisionen omfattar sedan augusti 1988 dagliga nyhetss�ndningar som textas p� svenska.

Utbildningsradion har som riktpunkt atl anv�nda 10% av resurserna f�r������������������������� 452


 


programverksamhet inom invandraromr�det. Bl.a. produceras program���� Prop. 1989/90:100
p� finska f�r eleverna i gmndskolan.
������������������������������������������������������ Bil. 10

Sveriges Radio AB har under senare �r �gnat uppm�rksamhet �l fr�gan om det samlade utbudets karakt�r i f�rh�llande till bl. a. kunskapsf�rmed�ling, information och f�mts�ttningar f�r estetisk upplevelse. I den s. k. SR-studien redovisades en bed�mning av etermedierna och folkbildningen. En s�rskild studie och ett symposium har genomf�rts och ett forskningspro�jekt om folkbildning p�g�r inom avdelningen f�r publik- och program�forskning (PUB).

Moderbolagets f�rst�rkta ansvar

1986 �rs riksdagsbeslut innebar att moderbolaget tillf�rdes nya ansvars�omr�den, n�mligen det �vergripande ansvaret f�r rationalitet och hush�ll�ning inom koncemen samt ansvaret f�r likviditetsf�rvaltning och uppl�ning. Vidare �vergick till moderbolaget ansvaret f�r koncernens lokalf�r�s�rjning, lokalsamordning och lokalh�llande inkl. �gar- och f�rvaltnings�ansvaret f�r de avgiftsfinansierade fastigheter som �gdes av byggnadssty�relsen men d�r �gander�tten skulle f�ras �ver lill moderbolaget. Vad betr�flFar faslighets- och lokalf�rs�rjningsverksamhelen har fastighetsbe�st�ndet nu v�rderats. Det samlade v�rdet inkl. fastigheterna i Stockholm och G�teborg, vilka �nnu inte f�rts �ver till Sveriges Radio AB, uppg�r till 1 787 milj. kr.

Koncernens byggnadsverksamhet skall numera finansieras genom l�n p� kreditmarknaden. Kapitalkostnaderna t�cks av TV-avgiftsmedel. I avvak�tan p� alt. Sveriges Radio AB f�r �gander�tten till samtliga ber�rda faslig�heter har f�retaget valt alt �verg�ngsvis intemfinansiera aktuella bygg�nadsprojekt.

Under �r 1990 planerar Sveriges Radio AB alt inleda ell stegvis genom�f�rande av en marknadsm�ssig intern hyrespriss�ttning f�r samtliga loka�ler som koncemen anv�nder.

De nya formerna f�r inlem finansiering och redovisning av investering�ar i teknisk och annan utrustning har nu anv�nts i tv� �r. Inf�randet av avskrivningar enligt plan och intern l�nefinansiering har resulterat i en viss, troligen inte best�ende nedg�ng i investeringsverksamheten. Under �r 1989 har den totala inventariestocken v�rderats. �leranskaffningsv�r-del har ber�knats till 2 IOO milj.kr.

Moderbolaget har utarbetat vissa generella styrsystem i syfte atl f�rb�tt�ra beslutsunderlaget vid ut�vandet av sitt ansvar f�r att verksamheten i koncemen bedrivs rationellt och med iakttagande av god hush�llning.

En f�r koncemen gemensam kontoplan har introducerats fr. o. m. h�sten 1988. D�rigenom ges st�rre m�jlighet �n tidigare att g�ra en samlad bed�mning av resursutnyttjandet. Ett gemensamt informationssystem f�r koncemen har ocks� inf�rts i syfte att �stadkomma en b�ttre uppfattning om hur resursema f�rdelas p� olika programomr�den. Vidare utarbetas f�rslag till b�ttre och mer j�mf�rbar programstatislik.

Ett viktigt m�l i rationaliseringsarbetet �r en fortsatt minskning av den
fasta resursbindningen. Detta �r en grundl�ggande f�mts�ttning f�r h�jd������������������������� 453


 


eflFektivitet och �kad handlingsfrihet. Moderbolaget kommer d�rf�r ocks堠�� Prop. 1989/90:100 forts�ttningsvis att ansvara f�r och utforma rationaliseringsm�l f�r olika���� Bil. 10 delar av koncernen.

Medelsanv�ndningen f�r �r 1990

Sveriges Radio-koncernen har f�r �r 1990 f�r den avgiftsfinansierade verksamheten tilldelats 2 692,4 milj. kr. i 1987/88 �rs prisl�ge. H�rav utg�r 41,6 milj. kr. en f�rst�rkning av meddsramen och 28,1 milj. kr. ers�ttning f�r kapitalkostnader.

Av de anvisade medlen �r vidare 83,5 milj. kr. avsedda f�r RIKAB:s verksamhet. D�mt�ver har riksdagen p� f�rslag av regeringen nyligen godk�nt att Sveriges Radio AB f�r anv�nda ytterligare 20,2 milj. kr. f�r RIKAB:s verksamhet under �r 1990 (prop. 1989/90:25 bil. 7, KrU 11, rskr. 82). Sammanlagt uppg�r d�rmed medelsanvisningen f�r Sveriges Radio�koncernen f�r�r 1990 till 2 712,6 milj. kr.

De medel som moderbolaget f�rdelat till programf�retagen har under senare �r delats upp i fasta och r�rliga medd. De senare f�r inte anv�ndas f�r att skapa nya fasta resurser i form av t. ex. tj�nster eller f�rhyrningar av lokaler utan skall utnyttjas dels f�r programverksamheten, dels f�r kapital�kostnader.

P� den fasta medelsramen st�lls rationaliseringskrav. Under �r 1990 motsvarar det sammanlagt 20 milj. kr. Ramen kan ocks� f�r�ndras mellan �ren av andra sk�l. Ett exempel �r att funktioner s�som fastighetshanle-ringen f�rts �ver till moderbolaget. Ett annat �r att resurs- eller rationalise�ringstillskott kan m�jligg�ra nya �taganden. S�ledes har f�r �r 1990 ramar�na h�jts f�r lokalradion med tanke p� att Radio Sjuh�rad skall kunna fungera som en egen lokalradiostation, f�r riksradion i syfte att fylla de f�nstertider i P3 som lokalradion l�mnat och f�r moderbolaget med avse�ende p� FoU-verksamheten.

Huvuddelen av resurstillskottet och de medel som frigjorts genom ratio�naliseringar, totalt 52 milj. kr., har dock tillf�rts de r�rliga medlen. S�som villkor h�rf�r har angetts atl utomst�endes medverkan totalt f�r koncer�nen skall �ka med �tminstone 30 milj. kr. och att televisionens svenska programink�p skall �ka med �tminstone 15 milj.kr.

Av f�ljande sammanst�llning framg�r f�rdelningen av medel f�r �r 1990 (i milj.kr. i 1987/88 �rs prisl�ge) mellan f�retagen i koncernen.

 

 

Tilldelat

varav r�rliga medel

Lokalradion

317,3

43,2

Riksradion

515,2

61,0

Televisionen

1423,5

209,7

Utbildningsradion

123,3

11,2

Moderbolaget

141,7

1,8

Radiotj�nst i Kiruna

83,5'

-

 

2604,5'

326,9

Exkl. till�ggsbudget 20,2 milj. kr.������������������������������������������������������������������������������������������������������� 454


 


Medelsbehovel f�r �r 1991������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Inledningsvis erinrar Sveriges Radio AB om den analys av den l�ngsikliga���������

programpolitiska utveckhngen fram till �r 1995 som redovisades i f�reg�ende �rs anslagsframst�llning samt i kompletlerings�skandet i anslutning till den s. k. SR-studien.

F�r att m�ta 1990-talels krav p� en radio och television i allm�nhetens tj�nst fann Sverige Radio AB vid sitt st�llningstagande till SR-studien, att koncemen beh�ver resursf�rst�rkningar som leder till en niv�h�jning av koncernens medelstilldelning i 1987/88 �rs prisniv� med 500 milj. kr. inf�r fem�rsperiodens sista �r. Bolaget konstaterar att utvecklingen inom me�dieomr�det det senaste �ret visat att SR-studiens planeringsriktning och den n�mnda bed�mningen av resursbehovet alltj�mt �ger giltighet. Det �r d�rf�r angel�get att de finansiella fr�gorna blir f�rem�l f�r ett snart och definitivt politiskt st�llningstagande. Ett s�dant st�llningstagande b�r ock�s� beakta de resonemang om en f�renklad beslutsprocess avseende TV-avgiftsmedlen som redovisas l�ngre fram.

N�r det g�ller uppb�rdsverksamhelen �r Radiotj�nst i Kimna AB:s (RIKAB) huvuduppgift under 1990-talet att uppb�ra maximalt antal TV-avgifter till mndradior�relsens resultatkonto. M�jligheten att redan under �r 1990 �ka antalet TV-avgifter fr�n dagens ca 3,3 miljoner till 3,4 miljo�ner bed�ms som god.

Vad s� g�ller distributionsverksamheten anser Sveriges Radio AB atl det �r angel�get att lokalradiodistributionen kan ske i stereo och att det finns starka sk�l som talar f�r att f�rbindelsem�jligheter f�r riksprogram i stereo i FM4-n�tet kan skapas i b�rjan av 1990-talet.

Inf�r arbetet med anslagsframst�llningama f�r �r 1991 har programf�re�tagen redovisat konsekvensema av tre alternativ f�r medelstilldelningen, n�mligen ett som avser realt of�r�ndrad medelstilldelning, ett som avser of�r�ndrad verksamhet och ett som g�ller reformerad verksamhet.

Lokalradion har framf�rt att en realt of�r�ndrad medelstilldelning inom ramen f�r nuvarande kompensationssystem kommer alt inneb�ra en snabb urholkning av verksamheten. Den arbetstidsf�rkortning som intr�f�fade under arbets�ret 1988/89 kommer i realiteten att f� negativa verksam-helsm�ssiga eflFekter, s�rskilt som m�jligheterna til! ytterligare besparingar �r utt�mda. Arbetstidsf�rkortningen samt �kade avtalskoslnader medf�r alt ell avsev�rt meddstillskotl m�ste lill f�r att garantera en verksamhet p� of�r�ndrad niv�.

Riksradion framf�r atl en verksamhet p� of�r�ndrad niv� kr�ver resurs�f�rst�rkningar. Anledningen h�rtill �r fr�mst att en �kad konkurrens resul�terat i �kade gagekostnader. Riksradions behov av inventarieanskaflFning kr�ver ocks� �kade medel.

Sveriges Television redovisar specificerade medelsbehov avseende �ter-uts�ndningar p� teckenspr�k, utveckling av finska nyheter, fortsatt ekono�miskt st�d f�r att bekosta personalawecklingsutgifter samt 5,5 milj. kr. avseende en fond f�r nordisk film- och TV-produktion.

Utbildningsradion redovisar alt f�retaget f�r n�rvarande s�ker rationa�lisera sin verksamhet. En realt of�r�ndrad medelstilldelning f�r eflFeklen

455


 


att de tidigare icke kompenserade koslnads�kningama avseende t.ex.���� Prop. 1989/90:100 lokalkostnader m�ste t�ckas genom en minskning av programmedlen och���� Bil. 10 d�rmed minskad nyproduktion. F�r att utbildningsradion skall kunna bedriva en verksamhet p� of�r�ndrad niv� kr�vs kompensation f�r t�ck�ning av �kade hyreskostnader saml medel f�r ackumulerat investeringsbe�hov.

Programf�retagens medelsbehov f�r reforminsatser kvarst�r of�r�ndrat enligt planer vilka redovisades i anslagsframst�llningen f�r �r 1990 och i SR-studien. Dessa inneb�r sammanfattningsvis f�ljande.

Lokalradion f�rordar medel f�r att verksamheten p� vardagama skall kunna omfatta 12 timmar (i storst�dema 15 timmar). Riksradion vill ha m�jlighet till kvalitelsf�rst�rkningar inom kulturomr�det och minori-telsspr�ksverksamheten. Televisionen beg�r en omfattande f�rst�rkning f�r produktionsutl�ggningar, gestaltande produktion, ytterligare en vecko�timme texl-TV och nyinvesteringar i fr�mst stereo. Utbildningsradion anger som sina �nskem�l en f�rst�rkning av den regionala verksamheten liksom mer medel f�r produktion f�r gymnasieskolan och p� finska samt f�r kvalitetsf�rb�ttringar.

I anslagsframst�llningen f�r �r 1990 pekade RIKAB p� sv�righeterna att p� ell tillf�rlitligt s�tt bed�ma kostnadsniv�n f�r den nya uppb�rdsorgani�sationen. Premisserna f�r verksamheten har senare klarnat och Sveriges Radio AB har f�r RIKAB:s r�kning hemst�llt om ytterligare medel p� till�ggsbudget f�r verksamheten.

Moderbolaget har uppfattningen atl den resurs�kning programf�retagen bed�mt n�dv�ndig f�r att uppr�tth�lla en of�r�ndrad verksamhet �r 1991 i huvudsak kan rymmas inom ramen f�r de medel som tillfaller koncemen som kostnadskompensation.

Som tidigare n�mnts anser moderbolaget vidare atl de argument f�r etl resurstillskott som redovisats i SR-studien fortfarande �ger giltighet. Sve�riges Radio AB:s styrelse hemst�ller d�rf�r all Sveriges Radio-koncernen f�r �r 1991, ut�ver 1990 �rs medelstilldelning, erh�ller en resursf�rst�rk�ning med 124,5 milj. kr. (1987/88 �rs prisniv�), varav 24,5 milj. kr. motsvarar en uppr�kning av de lill�ggsmedd som RIKAB f�tt f�r �r 1990.

Som en f�ljd av �verg�ngen till kalender�r som r�kenskaps�r och d�r�med kalender�rsvisa medelsanvisningar har Sveriges Radio AB ber�knat medelsbehovet f�r �r 1991 i kalender�ret 1988 �rs prisniv�. Under h�sten 1989 �kade koncemens s�rskilda index f�r kostnadskompensalion med 4,73%. Uppr�knat moisvarar d�rf�r medelsbehovet 2 920,7 milj. kr.

F�r byggnadsarbeten beh�vs 18,0 milj.kr., vilket motsvarar ett behov av ytteriigare 3,6 milj. kr. f�r kapitalkostnader. Beloppet avser om- och till�byggnaden av radio- och TV-huset i G�teborg. Sammanlagt uppg�r beho�vet av medel f�r kapitalkostnader under �r 1991 till 34,9 milj. kr.

Medelsbehovel f�r n�sta budget�r blir d�rmed (i 1988 �rs prisl�ge) 2 955,6 milj. kr. H�rav avser 113,1 milj. kr. RIKAB:s verksamhet.

456


 


Sveriges Radio AB hemst�ller att���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.     inriktningen av Sveriges Radio-koncernens verksamhet pr�vas������ ' � enligt de f�rslag som bolagets styrelse redovisar,

2.     Sveriges Radio-koncemen f�r den avgiftsfinansierade verksam�heten f�r �r 1991 tilldelas 2 955 600000 kr. i 1988 �rs genomsnittliga prisniv�.

Radion�mnden

Medelsanvisningen f�r radion�mnden f�r innevarande budget�r uppg�r till 2 524000 kr., varav h�gst 1 958000 kr. f�r l�nekostnader. F�r budget��ret 1990/91 har n�mnden i likhet med f�reg�ende �r inte ber�knat n�gon besparing. N�mnden beg�r dels medel som g�r det m�jligt att beh�lla nuvarande personalresurser, dels kompensation f�r pris�kningar. Lokal�kostnaderna ber�knas till 159000 kr.

Radion�mnden hemst�ller

all 2 525000 kr. saml medel f�r pris- och l�nekoslnads�kningar anvisas f�r n�mndens verksamhet under budget�ret 1990/91.

Televerket

Teknisk ulveckiing

Den tekniska utvecklingen inom mndradioomr�det inneb�r alt en �kad anv�ndning av satellit b�de f�r distribution och programinsamling �r att v�nta. En utveckling sker �ven av det markbundna n�tet. Genom succes�siv digilalisering kommer bl.a. kvaliteten att f�rb�ttras. Ett pilotprojekt har startat f�r atl pr�va och utv�rdera kritiska komponenter i ett framtida digitalt mndradion�t.

Digital leknik kan anv�ndas f�r till�ggstj�nster i TV- och Ijudradion�-len. Bl.a. studerar televerket m�jligheterna till ytterligare en dalakanal i FM-s�ndningarna vid sidan av RDS. En s�dan kan exempelvis anv�ndas f�r digitala radiotidningar.

Den tekniska utvecklingen har gett konsumenterna en f�rb�ttrad kvali�tet genom kompaktskivspelare, digitala kassettbandspelare (DAT-syste-met), videoapparater avsedda f�r super-VHS-systemet samt det digitala flerljudssystemet f�r TV (NICAM-systemet). �ven ljudradion kommer att st�llas inf�r �kade kvalitetskrav. Under �r 1990 g�r televerket f�rdjupade studier inom omr�det digital ljudradio. Vidare deltar verket tillsammans med Sveriges Radio i det internationella arbetet med standardisering av ett text-TV-baserat programinformationssystem som i b�rjan av 1990-lalet skall kunna medf�ra all TV-program kan videoinspdas under r�ll lid �ven om uts�ndningen �r f�rdr�jd eller f�rl�ngd.

Televerket kommer under �r 1990 att aktivt delta i studier kring s�v�l����������������������������� 457


 


satellits�nd som marks�nd HDTV, dvs. TV med st�rre bildsk�rpa och bredare bild. I Europa utvecklas ell system inom EG:s teknologiska s. k. Eureka-projekt. De f�rsta experiments�ndningarna �r planerade till olym�piska spelen 1992.

Utvecklingen p� satellilomr�det g�r i riktning mot eflFeklivare mottagare och anv�ndande av kommunikationssatelliter med h�gre s�ndareflFekt, s.k. meddeflFektsatelliter, och f�rh�llandevis sm� och enkla mottagnings�antenner f�r individuellt bmk.

Den av de europeiska televerken �gda satellitorganisationen EUTELSAT har f�r de nordiska televerkens r�kning studerat m�jligheten att f�rse en av dess satelliter med s�ndaranlenner som passar f�r nordisk t�ckning. �ven m�jlighetema lill ett system med h�gre efFekt studeras. Projektet kallas EUROPESAT.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Investeringar under fem�rsperioden 1991 �1995

F�r budget�ret 1988/89 och andra halv�rd 1989 (1989:2) har 232,4 milj. kr. anvisats f�r televerkets investeringar i mndradioanl�ggningar. F�r �r 1990 har 165,4 milj. kr. anvisats. Televerket har l�mnais bemyndiganden att som skuld resp. tillgodohavande f�ra h�gst 5,0 milj. kr. mellan dessa b�da perioder resp. h�gst 10,0 milj. kr. mellan �ren 1990 och 1991.

F�r �r 1991 har televerket i likhet med tidigare �r erh�llit ett best�ll�ningsbemyndigande om 30 milj. kr.

Dispositionen av medlen f�r �r 1990 framg�r av tabellen i det f�ljande. Tabellen anger ocks� kostnadema f�r ber�knade investeringar (utbyggnad och reinvesteringar) under fem�rsperioden 1991 �1995. Denna motsvarar den av riksdagen v�ren 1989 godk�nda planen framr�knad med ell �r och uppr�knad lill 1991 �rs ber�knade kostnadsniv�.

 

 

 

Disposition av

Ber�knat investerings

.

 

 

erh�llna medel

medelsbehov under

 

 

 

f�r 1990

fem�rsperioden 1991

-1995

 

 

(milj.kr., 1990 �rs

(milj.kr.)

 

 

 

 

kostnadsniv�)

 

 

 

 

 

 

1991

1992

1993

1994

1995

 

 

(1991 �rskostnadsniv�)

 

Ljudradio

9,4

4,7

12,8

15,9

6,6

6,6

Television

58,2

67,4

72,7

52,7

55,5

55,5

Radiol�nklinjer

 

 

 

 

 

 

och OB-utrustning

59,4

66,0

65,7

71,9

66,0

66,0

Radiodrift- och rund-

 

 

 

 

 

 

radiocentraler

24,8

21,1

8,0

6,6

13,0

13,0

F�rsvarsberedskap

4,8

5,0

5,0

5,0

5,0

5,0

�teruppf�rande av

 

 

 

 

 

 

mast i Sollefte�

8,8

 

 

 

 

 

Summa

165,4

164,2

164,2

152,1

146,1

146,1


Rundradion�lel omfattar nu 55 st�rre och ca 550 mindre s�ndarsta-tioner. Det har stor betydelse �ven f�r andra radiokommunikationssys�tem. De nuvarande markbundna n�ten ger m�jligheter till regionala och lokala s�ndningar samt mobil mottagning och har betydelse fr�n bered-


458


 


skapssynpunkt. De kommer d�rf�r att utg�ra tyngdpunkten i den svenska���� Prop. 1989/90:100
mndradiodistributionen under l�ng tid fram�ver.
�������������������������������������� Bil. 10

AteranskaflFningsv�rdel f�r mndradion�let �r i dag ca 3 600 milj. kr. De tyngre anl�ggningsddama, stationshus och master, har en mycket l�ng livsl�ngd. F�mtom normala underh�lls- och komplelterings�lg�rder beh��ver dock vissa kostnadskr�vande �lg�rder vidtas fr�mst p� vissa h�gmas�ter. Elektronikulmstningama har en kortare livsl�ngd. Under den kom�mande fem�rsperioden beh�ver reinvesteringarna i TVl-s�ndama slutf��ras och vissa FM-s�ndamtmstningar bytas. Ett visst reinvesteringsbehov f�r TV2-n�tel b�rjar uppkomma. Radiol�nkn�tets modemisering har p�b�rjats. D�rvid sker en �verg�ng till digitala �verf�ringsmetoder.

Ljudradio

En viss fortsatt utbyggnad av mindre FM-stationer planeras f�r atl ge b�ttre m�jligheter till stereo- resp. bilradiomottagning i n�gra �terst�ende omr�den.

Samtliga lokalradiostationer har nu b�rjat s�nda �ver det ft�rde FM-n�let. Utbyggnaden, som inleddes i november 1987, avslutades under h�sten 1989.1 och med det har lokalradiostationerna ocks� f�tt stereos�nd�ningsm�jligheter. Inom vissa lokalradioomr�den �r de provisoriska men planeras bli permanenta senast �r 1992.

S�ndarstationema har i stor utstr�ckning f�tt modem FM-s�ndamtmst-ning i samband med FM4-utbyggnaden. F�r de �terst�ende tjugo statio�nerna ber�knas dessa reinvesteringar kunna genomf�ras under �ren 1991-1993.

Den digitala lid�ggskanalen RDS har nu inf�rts i FMI, FM 3- och FM4-n�len. Inf�randet i FM2-n�tet kan ske vid �rsskiftet 1991/92 d� person�s�kningstj�nsten MBS enbart s�nds �ver FM4-n�tet. F�mtom s.k. fast m�rkning, som bl. a. anv�nds f�r alt underl�tta inst�llning av mottagare p� �nskad programkanal, kan programrdaterad information s�ndas av s�v�l lokalradion som riksradion. RDS-f�rsedda mottagare har b�ljat las i bmk.

F�r utbyggnad under �r 1991 erfordras 0,5 milj. kr. f�r uppf�rande av en mindre lokalradios�ndare. Reinvesteringar avseende �ldre FM-s�ndare kr�ver 4,2 milj. kr.

Betr�ffande s�ndarstationema f�r AM i�cker S�lvesborgs MV en stor del av Europa, s�rskilt under dygnets m�rkare del d� de atmosfariska f�rh�l�landena �r gynnsamma. Motala LV t�cker n�romr�det kring Sverige. F�r t�ckning p� st�rre avst�nd fr�n Sverige finns kortv�gsstationema i H�rby och Karisborg, vilka anv�nds f�r utlandsradions r�kning. F�r Sveriges del finns ytterligare sex frekvenstilldelningar inom AM-n�tet.

Reinvesteringar �r n�dv�ndiga om Motala LV skall kunna vara i drift under ytterligare en tre�rsperiod. �verv�ganden inom Sveriges Radio-koncemen betr�flFande programutbudet �ver l�ng- och mdlanv�gss�ndar-na avvaktas.

459


 


Television���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


En fortsatt utbyggnad av mindre TV-stationer f�r f�rb�ttrad 7"K-l�ckning beh�vs. Del �rliga antalet nya stationer m�ste dock under de n�rmaste �ren av prioriteringssk�l begr�nsas till ett tiotal.

Enligt riksdagens beslut v�ren 1987 om regional-TV-utbyggnaden kom�mer under �r 1990 den st�rre s�ndarstationen i B�ckefors att kompletteras f�r att Tv�rsnylt-programmet skall kunna t�cka �ven de s�dra delama av V�rmlands l�n. Vidare kommer andra brister i regional-TV-t�ckningen att �tg�rdas under perioden t.o.m. 1993. Under �r 1990 kompletteras statio�nerna i Enk�ping, Tran�s, J�nk�ping och Heby med TV-s�ndare. Vid en eventuell delning av de tre regional-TV-omr�den som best�r av tv� TV-distrikt uppkommer nya kostnader f�r f�rbindelse- och s�ndarkomplette-ringar.

Vad g�ller reinvesteringar kommer den sista tredjedelen av de st�rre TV 1-s�ndarna att bytas ut under perioden 1991-1995. �ven vissa anten�nanl�ggningar beh�ver bytas eller renoveras. Under fem�rsperioden b�rjar ett visst renoveringsbehov uppkomma �ven f�r TV2-anl�ggningarna och f�r vissa TV2-s�ndare.

F�rst�rknings�tg�rder m.m. f�r att minska riskerna f�r maslhaverier m�ste ocks� vidtas. I n�got fall m�ste dock en helt ny mast uppf�ras. En ny h�gmast i �msk�ldsvik ing�r i fem�rsplanen. �tg�rderna f�r att ers�tta den havererade h�gmasten i Sollefte� slutf�rs under �r 1990.

Provs�ndningar med det digitala stereo/flerljudssystemet NICAM sker sedan �r 1988 �ver TV I- och TV2-s�ndarna i Stockholm, G�teborg, Malm� och H�rby. Den tre�riga utbyggnad som riksdagen beslutade om v�ren 1989 (prop. 1988/89:129, KiU21, rskr. 311) kommer redan vid utg�ngen av �r 1990 alt motsvara en befolkningsl�ckning om 75%. Intro�duktionen p� marknaden av mottagare utmstade f�r digitalt ljud p�b�rja�des under h�sten 1988.

F�r �r 1991 kr�vs 20,7 milj. kr. f�r anl�ggning av ett tiotal nya mindre TV-stationer, fortsatt f�rb�ttring av regional-TV-t�ckningen och utbygg�nad f�r stereo/flerljud i TV. F�r reinvesteringar erfordras 46,7 milj. kr. f�r �tg�rder avseende TVl-s�ndare, TV-s�ndarantenner eller master och re�servkraftanl�ggningar.


Bil. 10


F�rbindelsen�tet

F�rbindelsen�tet f�r programinsamling och program�verf�ring best�r dels av ett radiol�nkn�t baserat p� analog teknik, dels av f�rhyrda kabelf�rbin�delser. D�rtill kommer transportabel utmstning (OB).

Den �kade regionala och lokala programproduktionen st�ller liksom
stereos�ndningama i lokalradion och televisionen �kade krav p� program-
�verf�ringsresurserna s�v�l i det fasta f�rbindelsen�tet som betr�flFande
r�rliga resurser. Samtidigt m�ste reinvesteringar g�ras under den kom�
mande tio�rsperioden i det nuvarande analoga radiol�nkn�tet. Under
fem�rsperioden genomf�rs d�rf�r den planerade utbyggnaden av digitala
radiol�nkf�rbindelser. Inledningsvis ut�kas �verf�ringskapaciteten mellan
������������������������ 460


 


Stockholm och Sundsvall/Lule�. D�refter sker motsvarande bl. a. p� str�ck-���� Prop. 1989/90:100 an Stockholm - Malm�, G�teborg - Malm� och G�teborg - Norrk�-���� Bil. 10 ping. Vidare har �tg�rder planerats inom fem�rsperioden f�r att �ka flexibiliteten i programf�rbinddsen�tet.

Televerket unders�ker f�r n�rvarande m�jlighetema all distribuera riksprogrammen i radio och TV till s�ndarstationema via satellit. Om della blir ekonomiskt m�jligt kan del medf�ra att moderniseringen av del markbundna n�tet i f�rsta hand skulle komma att avse f�rbinddsema f�r programinsamling.

OB-verksamheten kan utvecklas och eflFektiviseras ytterligare. Antalet f�rberedda inmatningspunkter i radiol�nkn�tet beh�ver d�rf�r �kas och fj�rrstyrning inf�ras successivt. �ven f�rsliten utmstning �r i behov av ers�ttning. Detsamma g�ller transportabel radiol�nk. Att anv�nda satellit�teknik �r d�rvid f�rdelaktigt. En transportabel uppl�nkslalion f�r �verf��ring via satellit har d�rf�r anskaflFats. Ytterligare s�dan utmstning liksom ny radiol�nkutrustning kommer atl anskaflFas under fem�rsperioden.

Det mobila systemet f�r programinsamling byggs ut och kompletteras.

Utbyggnaden av radiol�nklinjer och OB-utrustning ber�knas kosta 22,0 milj. kr. under �r 1991. Reinvesteringarna kr�ver 44,0 milj. kr.

Radiodriftcentraler och mndradiocentraler

Kakn�sanl�ggningen byggs om under fem�rsperioden bl. a. i syfte att an�passa dess kapacitet till dagens behov och digitala �verf�ringsteknik samt �stadkomma mer rationella arbetsbetingelser. En mindre tillbyggnad g�rs ocks�.

En successiv modernisering och komplettering av de �vriga rundradio�centralerna genomf�rs under fem�rsperioden. Ocks� radiodriftcentraler�na, fr�n vilka alla rundradioanl�ggningar �vervakas moderniseras. Ett nytt �vervaknings- och styrsystem beh�ver installeras under perioden.

Under �r 1991 kr�vs 5,8 milj. kr. f�r utbyggnad och 15,3 milj. kr. f�r reinvesteringar. Moderniseringen avser huvudsakligen Kakn�sanl�ggning�en samt rundradiocentralerna i �rebro, Malm� och Lule�.

F�rsvarsberedskaps�lg�rder

Planeringen f�r mndradions f�rsvarsberedskap omfattar f�r fem�rsperio�den utbyggnad av krigsskyddsanordningar vid radiostationer, modernise�ring och komplettering av krigsuppeh�llsplatserna f�r rundradiocentraler och radiodriftcentraler, anskaflFning av transportabla radiol�nkar, FM-s�ndare och TV-s�ndare samt �tg�rder f�r lokalradioverksamheten i krig. Under �r 1991 beh�vs 5,0 milj kr.

Driftskostnader

Verksamheten t. o. m. �r 1990

F�r budget�ret 1988/89 och andra halv�ret 1989(1989: 2) har leleverkd -

f�rutom 98,8 milj. kr. f�r avgiftsuppb�rd m.m. - tilldelals 397,1 milj. kr.�������������������������������� 461


 


av avgiftsmedel f�r programdistribution inkl. programinsamling. F�r �r���� Prop. 1989/90:100 1990 har 288,6 milj. kr. anvisats. Televerket har samtidigt f�tt m�jlighet���� Bil. 10 att f�ra 5,0 milj. kr. mellan �ren 1990 och 1991 s�som skuld resp. tillgodo�havande.

Under arbets�ret 1988/89 var drifttiden f�r FM-n�ten drygt 32 300 tim�mar. �kningen fr�n f�reg�ende arbets�r var n�stan 4800 timmar och avs�g till st�rsta delen FM4-utbyggnadens f�rsta etapp. Drifttiden f�r TV-n�ten var ca 9600 timmar, vilket innebar en �kning med n�stan 900 timmar. D�ri ingick �ven testbildss�ndning. Fr.o.m. h�sten 1988 s�nds testbild i samma omfattning under alla vardagar.

Verksamheten 1991-1993

F�r �r 1991 ber�knas driftskostnadema uppg� till sammanlagt 310,3 milj. kr. I beloppet ing�r 1,6 milj. kr. f�r �kade driftskostnader f�r regional-TV-s�ndningar. Utg�ngspunkten f�r ber�kningarna har vidare varit dels en prisomr�kning motsvarande 6 %, dels en mindre volym�kning motsvaran�de I %. F�r �r 1992 och 1993 r�knar televerket med kostnader om 314,4 resp. 318,3 milj. kr. i 1991 �rs prognosticerade prisl�ge. Detta medelsbe�hov kan dock trots rationaliseringsvinster komma att �ka p� gmnd av f�rv�ntade elpris�kningar och minskade int�kter f�r mobils�kning.

Medelsbehovet f�r �r 1991 Televerket hemst�ller att

1.      till televisions- och ljudradioanl�ggningar f�r distribution av Sveriges Radios program f�r �r 1991 anvisas invesleringsmedd om 164,2 milj. kr.,

2.      televerket f�r uppf�rande av televisions- och ljudradioanl�gg�ningar under �r 1992 f�r distribution av Sveriges Radios program beviljas ell best�llningsbemyndigande om 30 milj. kr.,

3.      vid behov f� utnyttja upp till 10 milj. kr. av n�stkommande �rs medgivna f�rbmkning av investeringsmedel f�r att avbalansera det l�pande �rets f�rbmkning saml r�tt att intill 10 milj. kr. f� utnyttja under etl �r icke ianspr�ktagna medel det n�stkommande �ret,

4.      f�r televerkets andel i mndradior�relsens driftskostnader av rundradions avgiftsmedel under �r 1991 f� ta i anspr�k ett belopp om h�gst 310,3 milj. kr.,

5.      vid behov f� utnyttja upp lill 5 milj. kr av n�stkommande �rs medgivna f�rbmkning av driftsmedel samt r�tt att intill 5 milj. kr. f� utnyttja under ett �r icke ianspr�ktagna medel det n�stkommande budget�ret.

TV-avgiften m.m.

Sedan den I mars i �r har Sveriges Radio AB haft ansvarel f�r mndradio�
r�relsens finansiella samordning. Ansvaret omfattar tre huvudomr�den,
��������������������������� 462


 


n�mligen ansvarel f�r f�rvaltningen av TV-avgiftsmedlen, ansvaret f�r���� Prop. 1989/90:100 bed�mningen av mndradior�relsens kostnads- och int�ktsutveckling samt���� Bil. 10 ansvaret f�r bed�mningen av avgiftsuttagets storlek p� kort och l�ng sikt.

Sveriges Radio AB har i anslagsframst�llningen f�r �r 1991 redovisat sina bed�mningar och d�rvid presenterat olika altemativ f�r TV-avgiflsul-taget under f�rsta h�lften av 1990-talet. Detta underlag baserar sig p� olika antaganden om medelstilldelningen, TV-avgiftsutvecklingen, kostnadsut�vecklingen och merv�rdeskattepliktens framtida omfattning. F�retagets bed�mningar visar klart att TV-avgiften m�ste h�jas under �r 1990 om m�ls�ttningen att underskottet i mndradior�relsen skall vara borta vid slutet av �ret skall kunna uppn�s.

I detta sammanhang erinrar Sveriges Radio AB om att det finns en inneboende mots�ttning mellan de �rliga riksdagsbeslut som avser dels TV-avgiften, dels meddsanvisningama till mndradior�relsens parter och d� i f�rsta hand Sveriges Radio-koncemen. Det finns � ena sidan ett intresse av att TV-avgiften inte skall �ka f�r mycket och � andra sidan en princip om indexuppr�kning av koncemens medelstilldelning som g�r att den kan �ka ut�ver vad TV-avgiften egentligen medger. Detta f�r till f�ljd atl uppm�rksamheten koncentreras till mndradiokontots saldo i st�llet f�r att verksamheten placeras i f�rgmnden.

Sveriges Radio AB anf�r att riksdagens beslut b�r vara verksamhelsba-serade, dvs. beslutens utg�ngspunkt b�r gmnda sig p� en analys av public service-verksamhetens inneh�ll, resultat och inriktning samt en bed�m�ning av vad den b�r f� kosta TV-innehavaren. Mot denna bakgmnd diskuterar Sveriges Radio AB hur beslutsprocessen vad g�ller medelstill�delning och TV-avgiftsniv� skulle kunna f�renklas samtidigt som den skulle bringas i �verensst�mmelse med syftet med den framlida budget�processen och medge ett utvecklat och preciserat finansiellt samordnings�ansvar f�r f�retaget.

Tv� olika metoder beskrivs. Metod 1 inneb�r att riksdagen fattar beslut om koncernens medelstilldelning f�r en period om etl visst antal �r. Beslutet b�r vara verksamhdsbaseral och ta sin utg�ngspunkt i SR-stu�diens f�rslag. Riksdagsbeslutet om meddsanvisningama justeras eller be�kr�ftas inte under periodens g�ng. Regeringen bemyndigas att fatta beslut om TV-avgiftens storlek och successivt justera den under perioden med h�nsyn till kostnadsutvecklingen, s�som denna kommer till uttryck i kon�cernens kompensalionsindex. Skillnaden j�mf�rt med nuvarande system �r alt metoden till�ter en snabbare och d�rmed smidigare anpassning av TV-avgiften till indexutvecklingen �n vad som �r m�jligt i dag. Den har dock nackdelen att den inte fr�mjar drivkrafterna till rationell hantering vare sig inom koncemen eller n�r g�ller del finansiella samordningsansvar som moderbolaget har.

Metod 2 inneb�r att riksdagen inf�r perioden endast fattar beslut om
TV-avgiften och d� dess ing�ngsv�rde. TV-avgiften justeras under perio�
dens g�ng med �kningen av koncernens kompensationsindex. Regeringen
fattar avgiftsbesluten. Riksdagens beslut om ing�ngsv�rdet skall vara verk-
samhelsbaserat. N�got beslut om medelstilldelningens storlek fattas emel�
lertid inte. Koncernen f�r i st�llet anv�nda de resurser som TV-avgiften���������������������������� 463


 


inbringar och kan balansera eventuella �verskott eller underskott i verk-���� Prop. 1989/90:100 samheten i n�sta �rs resultat. I konsekvens h�rmed f�r moderbolaget ett���� Bil. 10 fullst�ndigt finansiellt ansvar f�r medelshanteringen. N�got mndradio-konto hos riksg�ldskontoret beh�vs d� inte.

Televerket ansvarar i dag f�r programdistribution och programinsam�ling och radion�mnden granskar koncemens program. Riksdagen beslutar �ven om medelstilldelningen f�r dessa verksamheter. Metod 2 kr�ver bl. a. att en studie g�rs av 1990-talets distributionsn�t och d�rmed samman�h�ngande kostnader, �garskap och eflFektivitet.

Sveriges Radio AB framh�ller som en nackdel med metod 2 att utveck�lingen av antalet TV-avgifter och extraordin�ra kostnads�kningar f�r t. ex. intemationella evenemang inte helt kan f�mtses. F�rdelama med metod 2 anses dock �verv�ga. F�retaget f�r ytterligare motiv f�r att rationalisera och utveckla verksamheten och f�rhindra avgiflsskolk. P� motsvarande s�tt ges motiv f�r all finna goda avkastningsm�jligheter vid f�rvaltningen av influtna TV-avgifter och goda kreditvillkor n�r uppl�ning beh�vs.

Sveriges Radio utg�r fr�n alt de olika melodema �verv�gs i samband med att st�llning tas till koncernens reformf�rslag.

F�redragandens �verv�ganden

I prop. 1988/89:129 med f�rslag till medelsber�kningar f�r Sveriges Radio m. m. redovisade jag som min mening att utvecklingen p� medieomr�det motiverade en �versyn av TV-poliliken redan under perioden f�re den 30 juni 1992, d� de nuvarande avtalen mellan staten och Sveriges Radio-koncemen om dess programverksamhet l�per ut. Som jag har n�mnt i inledningen har TV-utredningen (U 1989:04) avgelt bet�nkandet (SOU 1989:73) TV-poliliken. Bet�nkandet kommer att utg�ra en utg�ngspunki vid mina �verv�ganden om den framlida TV-politikens utformning. Ell kommande delbet�nkande fr�n radiolagsutredningen (U 1985:05) kom�mer ocks� all ing� i underlaget.

De uppgifter som m�ste l�sas p� radio- och TV-omr�det �r omfattande och betydelsefulla. Reklamfr�gan och fr�gan om Sveriges Radiokoncer�nens uppdrag inf�r en ny avtalsperiod h�r dit. Som jag har n�mnt i inledningen avser jag atl �terkomma lill regeringen med f�rslag om hur beredningsarbetet skall bedrivas sedan jag n�rmare studerat de synpunkter som l�mnats p� TV-ulredningens bet�nkande.

1 detta sammanhang vill jag n�mna att en s�rskild sakkunnig inom utbildningsdepartementet (U 1988:B) utrett fr�gor om sponsring av radio-och TV- program. Utredaren, direkt�ren Leif Larson, l�mnade i oktober 1989 till utbildningsdepartementet sin rapport (Ds 1989:65) Sponsring m. m. av Sveriges Radios program. Rapporten �r f�r n�rvarande p� re�miss.

Sveriges Radio

Sveriges Radio AB redovisade i anslagsframst�llningen f�r �r 1990 � och i

etl senare kompletlerings�skande i anslutning till vad som kommit fram���������������������������� 464


 


inom ramen f�r den s.k. SR-studien - en analys av den l�ngsiktiga���� Prop. 1989/90:100 programpolitiska utvecklingen (jfr prop. 1988/89:129 s. 13-14). F�r att���� Bil. 10 m�ta 1990-talets krav p� en radio och television i allm�nhetens tj�nst ans�g Sveriges Radio AB att koncernen beh�ver resursf�rst�rkningar som inom loppet av en fem�rsperiod leder till en niv�h�jning av medelstilldel�ningen motsvarande 500 milj. kr. i 1987/88 �rs prisniv�. Bolaget har, i den anslagsframst�llning som nu �r aktuell, konstaterat atl den n�mnda analy�sen och bed�mningen av resursbehovet alltj�mt �ger giltighet saml all det d�rf�r �r angel�get att de finansiella fr�gorna blir f�rem�l f�r ett snart och definitivt politiskt st�llningstagande. Ett s�dant st�llningstagande b�r, enligt bolaget, ocks� beakta de resonemang om en f�renklad beslutsprocess . vad g�ller TV-avgiften och medelstilldelningen som redovisas i anslags�framst�llningen.

I avvaktan p� att fr�gor om den framtida TV-poliliken m. fl. dith�rande fr�gor skall beredas m�ste mina st�llningstaganden till f�rslagen om en allm�n f�rst�rkning av Sveriges Radio-koncemens resurser anst� ytteriiga�re en tid. Mina f�rslag i det f�ljande inneb�r d�rf�r i princip en uppskriv�ning av den medelsram som koncemen tilldelats f�r �r 1990. Sveriges Radio AB b�r sammantaget f�r �r 1991 anvisas 2845,1 milj. kr. i 1988 �rs prisl�ge f�r koncernens drifts-, investerings- och kapitalkostnader.

Innan jag g�r in p� detaljerna vad g�ller medelsanvisningen f�r �r 1991 vill jag erinra om den princip som inneb�r att televerkets kostnader f�r s�dana f�r�ndringar som initierats av ett Sveriges Radio-f�retag skall betalas med medel som riksdagen anvisat Sveriges Radio AB. Jag bortser d� givetvis fr�n s�dana kostnader som televerkets medelsanvisningar f�r programdistribution och programinsamling avser att t�cka. Vid mer per�manent verkande f�r�ndringar som initierats av ett Sveriges Radio-f�retag b�r televerket kompenseras genom av riksdagen beslutade �verf�ringar av medd fr�n koncemen till verket (jfr prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 172, KrU 1985/86: 21 s. 52 - 53 resp. prop. 1988/89:129 s. 25 och 29). Enligt min mening b�r denna princip g�lla meddsanvisningama �ven i forts�ttning�en.

Byggnadsinvesleringama enligt den investeringsplan som redovisades i 1986 �rs proposition (s. 91) ber�knas f�r �r 1991 inneb�ra kostnader om 18,0 milj. kr. Beloppet avser om- och tillbyggnaden av radio- och TV-huset i G�teborg som nu har inletts. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dels byggkostnadsutfallet under tidigare �r, dels nu aktuella planer. Sammanlagt har jag r�knat med 32,4 milj. kr. i kapitalkostnader under �r 1991.

Riksdagen har i samband med beslut om till�ggsbudget (prop. 1987/88:125 bil. 5, KrU 23, rskr. 287) bemyndigat regeringen att st�lla s�rskilda medel till Sveriges Radio AB:s f�rfogande f�r utbildningsradions programverksamhet i samband med s�rskilt angel�gen fortbildning av skolans personal. Med st�d av bemyndigandet tilldelade regeringen under �r 1988 Sveriges Radio AB av allm�nna medel sammanlagt 2,0 milj. kr. D�mt�ver har regeringen i november 1989 anvisat 0,3 milj. kr. f�r n�mn�da verksamhet.

RIKAB kommer fr. o. m. den 1 januari 1990 att ha det fulla ansvaret f�r��������������������������� 465

30�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


uppb�rden av TV-avgifter och f�r avgiftskontrollen. Televerket avvecklar Prop. 1989/90:100 d�rmed sin verksamhet p� detta omr�de. De riktlinjer f�r oml�ggningen Bil. 10 som riksdagen beslutade om v�ren 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 11, rskr. 197) innebar all lokaliseringsst�d och annat till�mpligt regional�politiskt st�d skulle utg� f�r etableringen i Kimna. �vriga merkostnader under f�rberedelse- och flyltperioden skulle b�ras av televerket. P� mot�svarande s�tt skulle televerket �ven under en period efler �r 1990 p� l�mpligt s�tt kompensera f�r det inl�ktsbortfall som den nya organisatio�nen kan medf�ra.

Somjag redovisade i prop. 1988/89:129 (s. 26) hade Sveriges Radio AB bl. a. hemst�llt att regeringen skulle klarg�ra i vilken utstr�ckning telever�ket skulle svara f�r de kostnader och investeringsutgifter som RIKAB har under �verg�ngsfasen. Genom beslut den 29 juni 1989 f�reskrev regering�en all televerket skulle ers�tta RIKAB med 98 milj. kr. Beslutet inneb�r att televerket till fullo har ersatt RIKAB f�r merkostnadema under f�rbere�delse- och flyltperioden fram till den 1 januari 1990.

Meddsbehovel f�r RIKAB under �r 1991 harjag ber�knat till 109,7 milj. kr. Jag har d�rvid uppskattat all ytterligare ca 1,9 milj. kr. kommer att l�mnas i regionalpolitiskt st�d i form av syssels�ttningsst�d under �ret.

RlKAB:s medelstilldelning och medelsanv�ndning b�r enligt min me�ning under ytterligare n�got �r redovisas s�rskilt.

I de riktlinjer f�r Sveriges Radio-koncemens verksamhet som g�ller f�r innevarande avtalsperiod ing�r att sidoaktiviteter till s�ndningsverksam�heten skall vara sj�lvb�rande Programf�retagen b�r s�ledes inte engagera sig i projekt som kan medf�ra risk f�r f�rluster som m�ste l�ckas med avgiftsmedd. (Jfr prop. 1985/86:99 s. 70, KrU 21, rskr. 343.) Detta g�ller naturligtvis i motsvarande avseende �ven RIKAB:s verksamhet som ju lillkommil sedan de �syftade avtalen ingicks. Jag f�mts�tter all en eventu�ellt breddad verksamhet �r f�renlig med uppgiften att uppb�ra TV-avgifter och bedriva avgiftskontroll.

Moderbolaget har enligt regeringens anvisningar redovisat en verksam�hetsplan f�r perioden 1990/91 � 1993/94 f�r Sveriges Radio-koncemens f�rsvarsberedskap. Planen f�ljer de riktlinjer som angavs i den proposition om s�kerhetspolitiken och totalf�rsvaret (prop. 1981/82: 102 bil. 7, F�U 18, rskr. 374) som, vad betr�flfar Sveriges Radio-koncemens verksamhet, antogs av riksdagen v�ren 1982 och som alltj�mt g�ller (jfr prop. 1986/87: 95 bil. 7, F�U 11, rskr. 310). I meddsber�kningama f�r den avgiftsfinan�sierade radio- och TV-verksamheten har h�nsyn tagits till kostnader f�r beredskaps�tg�rder.


Radion�mnden

Vid min medelsber�kning f�r radion�mndens verksamhet under budget��ret 1990/91 harjag som tidigare tagit h�nsyn till k�nda l�ne�kningar och till prisutvecklingen. Huvudf�rslaget har inte till�mpats. Medelsanvis�ningen f�r budget�ret 1990/91 b�r uppg� lill 2 724000 kr. D�rav utg�r


466


 


medlen f�r l�ne- och arvodeskostnader h�gst 2 159 000 kr. och medlen f�r���� Prop. 1989/90:100 lokalkostnader 159000 kr. I f�rvaltningskostnadsposten ing�r medel f�r��� Bil. 10 elkostnader.

Budgetf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning ocks� tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Televerket

I 1981 �rs budgetproposition (prop. 1980/81: IOO bil. 12 s. 92) angavs en plan f�r televerkets investeringar i mndradioanl�ggningar fram till budget��ret 1985/86. Denna plan f�rl�ngdes genom riksdagens beslut i anslutning till f�rslag i 1983 �rs budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 151-152), gjordes mllande och kom att omfatta de fem n�rmast f�ljande budget�ren.

Mitt nu aktuella f�rslag till investeringsplan avser perioden 1991-1995 och g�ller under f�mts�ttning av alt nya avtal kommer atl ing�s mellan staten och Sveriges Radiof�retagen n�r de nuvarande avtalen om prog�ramverksamheten l�per ut under �r 1992. I planen har h�nsyn tagits till riksdagens beslut v�ren 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, KrU 11, rskr. 197) om �tg�rder f�r b�ttre regional-TV-t�ckning m. m. Kostnaderna h�r�f�r belastar de tre f�rsta �ren i planen. Investeringsniv�n blir d�rmed 164,2 milj. kr. f�r �r 1991 med den prisomr�kning televerket beg�rt. Niv�n f�r de fyra �vriga �ren i planen �r ber�knad i samma prisl�ge och stannar vid 164,2 milj. kr. f�r �r 1992, 152,1 milj. kr. f�r �r 1993 samt 146,1 milj. kr. f�r vart och ett av �ren 1994 och 1995.

F�rslag b�r �ven l�ggas fram f�r riksdagen om att regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att f�ra h�gst 10 milj. kr. av de f�r ett �r anvisade invesleringsmedlen mellan �ren 1991 och 1992 som skuld resp. tillgodohavande. Regeringen b�r vidare f�resl� riksdagen all i likhet med tidigare �r medge att regeringen l�mnar televerket ell best�ll�ningsbemyndigande om 30 milj. kr. avseende investerings�ndam�l f�r �r 1992.

Vid mina ber�kningar av medel f�r �r 1991 f�r televerkels driftskostna�der har jag, n�r det g�ller programdistribution inkl. programinsamling, tagit h�nsyn till riksdagens tidigare n�mnda beslut ang�ende �tg�rder f�r b�ttre regional-TV-t�ckning m. m. Jag har �ven r�knat med viss volym�k�ning. Sammanlaget b�r medelsanvisningen f�r televerkets driftskostnader uppg� till 310,4 milj. kr. f�r �r 1991 med den prisomr�kning som telever�ket beg�rt.

Jag vill i detta sammanhang h�nvisa till vad jag vid min f�redragning om Sveriges Radio sagt om principen f�r t�ckning av televerkels kostnader vid f�r�ndringar initierade av ett Sveriges Radio-f�retag.

P� samma s�tt som g�ller f�r invesleringsmedlen b�r regeringen, eller
efter beslut av regeringen televerket, i likhet med f�reg�ende �r och i
kostnadsutj�mnande syfte bemyndigas att f�ra h�gst 5 milj. kr. av drifts�
medlen mellan �ren 1991 och 1992 .���������������������������������������������������������������������������� 467


 


TV-avgiften������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Sveriges Radio AB har utg�tt fr�n att de i anslagsframst�llningen redovisa-de modellerna f�r en f�r�ndrad beslutsprocess med avseende p� medels�tilldelning och TV-avgiften �verv�gs i samband med att st�llning tas till koncernens reformf�rslag. Jag tar d�rf�r inte upp dessa fr�gor nu.

Mina f�rslag till medelstilldelning f�r den med TV-avgifter finansierade radio- och TV-verksamheten under �r 1991 f�r Sveriges Radio-koncernens och televerkets dd samt f�r budget�ret 1990/91 f�r radion�mndens del framg�r av f�ljande sammanst�llning. Beloppen anges i milj. kr.

 

 

Ber�knat f�r

F�rslag f�l

 

 

1989/90��� 1990

1990/91

1991

Sveriges Radio

Investerings- och driftskostnader

2712,6'-*

 

2 845,12

Radion�mnden

2,524'

2,724

 

Televerket

Investeringskostnader Driftskostnader

156,4" 288,6"

 

164,2' 310,4'

' Prisl�ge 1987/88

Prisl�ge 1988

'Prisl�ge 1988/89

"Prisl�ge 1990

'Prisl�ge 199]

' Varav till�ggsbudget 20,2 milj. kr.

I prop. 1985/86: 99 om Sveriges Radios verksamhet m.m. redovisade jag som min uppfattning atl en successiv �temppbyggnad av radiofonden, dvs. den d�varande motsvarigheten till det nuvarande rundradiokontot, vore l�mplig. Vid utg�ngen av juni 1988 var underskottet i fonden drygt 110 milj. kr. och vid utg�ngen av december samma �r var det drygt 75 milj. kr.

Kostnads�kningarna under �r 1989 har varit av den storieksordningen att det nu st�r klart alt mndradiokontots saldo vid utg�ngen av �ret blir negativt. Som en f�ljd av all TV-avgiftsuppb�rden under �ret har lagts om g�r det inte �nnu atl med n�gon st�rre precision prognosticera underskot�tets storiek. F�rst i b�rjan av �r 1990, n�r resultatr�kning och balansr�k�ning f�r rundradiokonlol uppr�ttats, kommer en s�ker uppgift atl finnas.

Detta f�rh�llande, j�mte att skatteoml�ggningen kommer alt inverka p� Sveriges Radios kompensationsindex, g�r att os�kerhetsfaktorerna vid bed�mningen av hur myckel TV-avgiften b�r h�jas �r flera. Om f�ruts�tt�ningarna inte blir alltf�r ogynnsamma och om de insatser RIKAB planerar i syfte att �ka antalet TV-avgifter ger god eflFekt redan i b�rjan av �r 1990 samt om TV-avgiften h�js med 76 kr., b�r dock underskottet vara hell borta vid utg�ngen av �r 1990.

Jag f�rordar s�ledes att TV-avgiften fr.o.m. den I juli 1990 h�js till 1 160 kr. per �r. Avgiften f�r en trem�nadersperiod blir d�rmed 290 kr. i st�llet f�r 271 kr.

Mitt f�rslag r�rande TV-avgiften f�ruts�tter all lagen (1989:41) om TV-

468


 


avgift �ndras. F�rslag h�rtill har uppr�ttats inom utbildningsdepartemen-���� Prop. 1989/90:100
tet och b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 10.17.
��������������� Bil. 10

Lagf�rslaget r�r i och f�r sig ett s�dant �mne som avses i 8 kap. 18 � andra stycket regeringsformen. Enligt min mening �r emellertid lag�nd�ringen av s�dan beskaflFenhel att lagr�dets yttrande inte beh�ver inh�mtas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

22.       anta f�rslaget till lag om �ndring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

23.       godk�nna mitt f�rslag till medelsber�kning f�r den avgiftsfi�nansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

24.       godk�nna mitt f�rslag till medelsber�kning f�r radion�mn�dens verksamhet,

25.       godk�nna f�rl�ngningen av televerkets investeringsplan med ett �r,

26.       godk�nna mitt f�rslag till medelsber�kning f�r televerkets investeringar,

27.       bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen telever�ket, att f�ra h�gst lOOOOOOO kr. av investeringsmedlen mellan �ren

1991�� och 1992 som skuld resp. tillgodohavande,

28.medge att regeringen l�mnar televerket det best�llningsbe�
myndigande om 30000000 kr. avseende investerings�ndam�l f�r �r

1992�� som jag har f�rordat,

29.       godk�nna mitt f�rslag till medelsber�kning f�r televerkets driftskostnader,

30.       bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen telever�ket, att f�ra h�gst 5000000 kr. av driftsmedlen mellan �ren 1991 och 1992 som skuld resp. tillgodohavande.

H 18. Kabeln�mnden: F�rvaltningskostnader

 

1988/89

Utgift

2 592000

1989/90

Anslag

3131000

1990/91

F�rslag

3 539000

Kabeln�mnden skall enligt sin och n�rradion�mndens instmktion (1988:340) pr�va fr�gor om lokala kabels�ndningar. N�mnden skall ha tillsyn �ver verksamheten med s�dana s�ndningar och �ven i �vrigt f�lja utvecklingen p� omr�det. N�mnden skall ocks� handl�gga �renden om avgifter enligt lagen (1985:1061) om avgifter i �renden om lokala kabel�s�ndningar samt pr�va fr�gor om bidrag enligt f�rordningen (1985:1065) om statsbidrag till lokal programverksamhet. Kostnaderna f�r kabeln�mn�dens verksamhet finansieras helt med avgifter.

469


 


1989/90��������� ������Ber�knad �ndring������ Prop. 1989/90: 100

1990/91___________ ���� BiL 10

F�redraganden

1.�� F�rvaltningskostnader������������������������������ 2951000�������������� +344000

.��� (d�rav l�nekostnader)������������������������� (2038000)����������� (+165000)

2.          Lokalkostnader������������������������������������������� 179000�������������� +� 64000

3.    Anskaffning av inredning och utrust�ning�������� 1000������������������������� of

3131000�������������� +408000

Inkomster vid kabeln�mnden, som redovisas p� statsbudgetens in�komstsida under mbriken 2544 Avgifter i �renden om lokala kabels�nd�ningar ber�knas till 15 milj. kr. f�r n�sta budget�r. (Budget�ret 1988/89 var inkomsterna 10,8 milj. kr.)

Kabeln�mnden

1.      Antalet tillst�nd f�r satellits�ndningar och uppl�telse av kanalutrym�me f�r egens�ndningar uppgick vid utg�ngen av juni 1989 till 360. Av tillst�nden avs�g 147 televerket, 50 bostadsf�relag, 98 privata kabd-TV-bolag samt 65 bostadsr�tts- och samf�llighetsf�reningar. 173 kommuner var ber�rda. 17 tillst�nd f�r egens�ndningar hade beviljats. Antalet till kabel-TV-n�t anslutna bost�der med m�jlighet att ta emot satellits�nd�ningar uppgick till ca 760000 vilket motsvarar 20% av landets hush�ll. Anslutningstakten i genomsnitt per m�nad under del senaste budget�ret har varit ca 24000 mot ca 16 500 �ret innan. 17 programkanaler fr�n satellit vidares�ndes. Dessa s�nde sammanlagt omkring 1 500 limmar program under en vanlig vecka.

2.      Kabeln�mnden f�resl�r alt n�gon besparing i enlighet med huvudf�r�slaget inte g�rs. En besparing skulle framtvinga en minskning av persona�len och leda lill att n�mnden inte kan fullg�ra �lagda arbetsuppgifter.

3.      Medlen f�r f�rvaltningskostnader f�resl�s �ka med 250000 kr. De f�rst�rkta resursema beg�rs f�r expertis och kortlidsvikarier, personalut�veckling, s�kerhet och ADB-drifl.

F�redragandens �verv�ganden

Huvudf�rslaget har inte till�mpats.

Budgetf�rslaget belr�flfande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

Jag har vidare ber�knat medel f�r en viss f�rst�rkning av resursema f�r f�rvaltningskostnader (3).

Anslaget b�r h�jas med 408000 kr. H�jningen l�cks av ber�knade
inkomster.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 470


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att����������������������������������� ' �

31.��� till Kabeln�mnden: F�rvallningskoslnader f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 539 000 kr.

H 19. Kabeln�mnden: St�d till lokal programverksamhet

1988/89 Utgift������������� 777000������������� Reservation���������������� 652000

1989/90 Anslag��������� 1000000

1990/91 F�rslag��������� 1250000

Fr�n anslaget utg�r st�d till lokal programverksamhet i enlighet med best�mmelser i f�rordningen (1985: 1065) om statsbidrag till lokal pro�gramverksamhet.

Kabeln�mnden

Sedan kabeln�mnden inr�ttades �r 1986 har n�mnden l�mnat st�d till 52 projekt med sammanlagt 3454000 kr. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�s all anslaget h�js till 2 milj. kr. H�rigenom skulle t. ex. nybildade s�ndarf�retag kunna f� hj�lp till att l�gga gmnden f�r en kontinueriig och stabil verksam�hd (+ 1000000 kr.).

F�redragandens �verv�ganden

Under det senaste �rtiondet har tillg�ngen p� videofilmer och TV-program �kat kraftigt f�r m�nga m�nniskor. De nya m�jlighetema utnyttjas i s�r�skilt h�g grad av bam och ungdomar. M�nga oroar sig f�r att denna utveckling kommer att leda till att bamen och ungdomarna passiviseras eftersom programutbudet i stor utstr�ckning best�r av l�ttillg�ngliga un�derh�llningsprogram.

Vid min anm�lan av anslaget H 2. Filmsl�d har jag pekat p� hur egen verksamhet inom bildmediernas omr�de g�r bam och ungdomar medvet�na om hur filmer och TV-program �r uppbyggda och hur ber�ttartekniken fungerar. S�dan verksamhet kan d�rf�r bilda motvikt mol del kravl�sa littandet.

Mot denna bakgmnd anser jag att f�revarande anslag b�r f�rst�rkas med 250000 kr. och att de tillkommande medlen b�r anv�ndas f�r st�d lill lokal programverksamhet som engagerar barn och ungdom.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

32.lill Kabeln�mnden: St�d lid lokal programverksamhet f�r bud�
get�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 250000 kr.

471


 


2 770000

3 428000 3 982000

H 20. N�rradion�mnden

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


N�rradion�mnden skall enligt sin och kabeln�mndens instmktion (1988: 340) pr�va fr�gor om n�rradio och ha tillsyn �ver n�rradioverksam-heten. N�mnden skall ocks� handl�gga �renden om avgifter enligt f�rord�ningen (1984: 463) om avgifter i �renden om n�rradio. Kostnaden f�r n�rradion�mndens verksamhet finansieras helt med avgifter.


1.�� F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader)

2.          Lokalkostnader

3.          Anskaffning av inredning och utrust�ning m.m.


 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

 

Fredraganden

3190000

(2297000)

237000

+ 426000

(+188000)

+ 128000

1000

of.

3428000

+ 554000


Inkomster vid n�rradion�mnden, som redovisas p� statsbudgetens in�komstsida under mbriken 2545 N�rradioavgifter ber�knas till 4,4 milj. kr. f�r n�sta budget�r. (Budget�ret 1988/89 var inkomstema 3,8 milj. kr.)

N�rradion�mnden

1.      I juli 1989 var 150 s�ndare i drift. Tillst�nd fanns f�r s�ndare p� ytterligare tio orter. Antalet lillst�ndshavare var 2 353 vid slutet av �r 1988. S�ndningstiden under �ret uppgick till 242 266 limmar, en �kning med drygt 30% sedan f�reg�ende �r.

2.      N�rradion�mnden f�resl�r atl n�gon besparing enligt huvudf�rslaget inte g�rs. En s�dan besparing skulle f�rsv�ra m�jligheten all ge myndig�hetsservice till de f�reningar som genom sina avgifter finansierar verksam�heten.

3.      N�rradion�mnden f�resl�r en h�jning av medlen f�r f�rvaltningskost�nader. De f�rst�rkta resursema beh�vs f�r korttidsvikarier, personalut�veckling och personalutbildning, s�kerhet, informationsmaterial och ADB-drift. ( + 510000 kr.)


F�redragandens �verv�ganden

Huvudf�rslaget har inte till�mpats.

Budgetf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min meddsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.


472


 


Jag har vidare ber�knat medel f�r en viss f�rst�rkning av resursema f�r���� Prop. 1989/90:100
f�rvaltningskostnader (3).
������������������������������������������������������������������� Bil. 10

De avgifter som de s�ndande f�reningarna skall erl�gga avpassas s� alt inkomsterna ber�knas t�cka kostnadema f�r n�rradion�mndens verksam�het. Fr. o.m. den Ijuli 1987 �r avgiften 15 kr. per s�ndningslimme. N�r en n�gorlunda s�ker uppskattning av antalet s�ndningstimmar f�r budget�ret 1990/91 kan g�ras avser jag all om s� beh�vs �terkomma lill regeringen med f�rslag om �ndring av avgiften fr.o.m. den 1 juli 1990. Min bed�m�ning nu �r atl den f�reslagna anslagsh�jningen om sammanlagt 554000 kr. kan t�ckas utan att avgiften h�js.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

33. till N�rradion�mnden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 3 982 000 kr.

H 21. Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland

1988/89 Utgift����������� 5 367000'

1989/90 Anslag�������� 10718000

1990/91 F�rslag������� 10822000

' Medel f�r ifr�gavarande �ndam�l har anvisats dels under anslaget G 23. S�ndning�ar av finl�ndska televisionsprogram, dels under anslaget G 24. Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland.

Fr�n anslaget bekostas dels televerkets kostnader f�r tillhandah�llande och �verf�ring av en svensk programkanal till Finland samt f�r mndradio�s�ndning i Sverige av finl�ndska televisionsprogram, dels Riksf�rbundets Finska F�reningar i Sverige kostnader i samband med uts�ndning av den finl�ndska programkanalen i Sverige. De sistn�mnda kostnadema baserar sig p� �verenskommelser mellan riksf�rbundet och f�rhandlingsorganisa�tionen Copyswede s�som f�retr�dare f�r vissa r�ttighetshavarorganisa-lioner.

Uts�ndningen av ett finl�ndskt program i Sverige sker med st�d av lagen (1986:3) om mndradios�ndning av finl�ndska televisionsprogram. Rege�ringen f�r f�r tiden intill utg�ngen av �r 1990 medge r�tt till mndradio�s�ndning fr�n radios�ndare av televisionsprogram i radio- eller Ir�ds�nd-ning fr�n Finland.

Regeringen har den 13 december 1989 meddelat Riksf�rbundet Finska F�reningar i Sverige tillst�nd att ocks� under �r 1990 bedriva s�dana s�ndningar. Som villkor f�r tillst�ndet g�ller bl. a. att en s�ndare i Nacka med viss r�ckvidd skall anv�ndas, atl s�ndningarna skall ske i en kanal, att s�ndningama skall best� av vidares�ndning av program som samtidigt s�nds eller kort dessf�rinnan har s�nts i Finland av Oy Yleisradio Ab samt att s�ndningama inte f�r inneh�lla kommersiell reklam.

473


 


1.          Televerket f�r tekniska kostnader m.m.

2.          Bidrag till Riksf�rbundet Finska F�reningar i Sverige f�r s�ndningsverksamhet


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop, 1989/90:100 BiL 10

 

F�redraganden

 

8096000

+ 104000

 

2622000

of

 

10718000

+ 104000

 


Televerket

F�r budget�ret 1990/91 beh�vs dels 1 500000 kr. f�r uts�ndning av ett finl�ndskt program �ver Storstockholm, dels 6 700000 kr. f�r tillhandah�l�lande och �verf�ring av ett svenskt TV-program till Finland, varav 3295000 kr. avser ers�ttning till Sveriges Television AB. Sammanlagt beg�r televerket 8 200000 kr. (+104000 kr.).


F�redragandens �verv�ganden

F�r drygt tre �r sedan inleddes det nuvarande TV-utbytet mellan Sverige och Finland genom att en finl�ndsk programkanal b�rjade s�ndas ut �ver Stockholmsomr�det. F�r n�got mer �n ett �r sedan fick detta �ven en motsvarighet p� den finl�ndska sidan genom att s�ndningarna av en svensk kanal startade i Hdsingforsomr�det. I samband med s�ndnings-starten f�r denna kanal enades den d�varande finl�ndske trafikministern Pekka Vennamo och jag om alt l�ta unders�ka olika metoder f�r att permanenta och vidga TV-utbytet mellan Sverige och Finland. 1 v�rt gemensamma uttalande betonade vi att m�jligheterna till satdlitdislribu-tion �r viktiga och att det av denna anledning ocks� var intressant att belysa f�ruts�ttningarna f�r all anv�nda olika satelliter, bl. a. Tele-X.

F�r svensk del har en studie genomf�rts inom ramen f�r utredningen (1987:02) om �kat TV-utbyte mellan Sverige och Finland. Resultatet av studien redovisades i en skrivelse till regeringen den 30 juni 1989. Enligt utredaren �r tre huvudalternativ m�jliga inom de n�rmaste �ren. Det f�rsta �r distribution via marks�ndare. Det andra �r kabeln�tsdistribution i privat regi med program�verf�ring via det digitala fibern�tet. Det tredje, slutligen, �r s�ndning via olika typer av satelliter f�r s�v�l individuell direktmottagning som kabelmottagning. Samtliga alternativ har enligt ut�redaren b�de f�r- och nackdelar. F�r tittarna �r marks�ndningsl�sningen den enklaste men samtidigt �ven - bl.a. till f�ljd av upphovsr�ttskostna�der - del totalt sett dyraste altemativet. Det �r ocks� problematiskt p� grund av bristen p� frekvensutrymme. Renodlad kabddistribulion �r del billigaste alternativet men n�r � andra sidan endast ul till ett begr�nsat antal hush�ll. Salellils�ndningsalternativen �r de enda som till rimliga kostnader medger rikst�ckning men de f�ruts�tter att intresserade hush�ll skaffar s�rskild mottagningsutrustning.

Skrivelsen har remissbehandlats och yttranden har inkommit fr�n le-


474


 


leverket, kabeln�mnden, Sveriges Radio AB, Riksf�rbundet Finska F�r-���� Prop. 1989/90:100 eningar i Sverige, Finlandssvenskarnas riksf�rbund i Sverige, Sveriges���� Bil. 10 Allm�nnyttiga Bostadsf�retag, Sveriges Fastighets�garef�rbund, F�rhand�lingsgruppen f�r kabel-TV samt f�rhandlingsorganisationen Copyswede.

Televerket, kabeln�mnden, Sveriges Radio AB och Finlandssvenskarnas riksf�rbund har inget att inv�nda mot utredarens beskrivning av alterna�tiven men lar inte st�llning till vilket av dessa som b�r f�rordas. Telever�ket anger dock att det inte nu �r aktuellt med n�gon distribution av grannl�ndernas TV-program till kabeloperat�rer via del digitala fibern�tet. Finska Riksf�rbundet f�rordar markdistribution. F�rhandlingsgruppen j�r kabel-TV, Sveriges Allm�nnyttiga Bostadsf�retag, Fastighets�garef�r�bundet och Copyswede redovisar upphovr�ttstekniska konsekvenser f�r de olika alternativen.

F�r n�rvarande p�g�r diskussioner mellan de svenska och finl�ndska regeringarna om vilken l�sning som b�r v�ljas f�r att utvidga s�ndningar�na av finl�ndsk TV riktade till i Sverige bosatta finsktalande personer. Som redovisas i utredningens skrivelse �r denna m�lgmpp spridd �ver relativt stora delar av landet. De finsktalande kan d�rf�r inte n�s med hj�lp av endast n�gra f� marks�ndare, vilket har varit ett alternativ som framskymtat i den oflFentliga debatten. Inom televerket g�rs nu ytterligare studier i syfte alt klarg�ra konsekvenserna vid uppf�rande av marks�ndare p� ett mindre antal orter.

Regeringen tilldelade den 19 januari 1989 Finska Riksf�rbundet 2622000 kr., varav 1311000 kr. utgjorde ett �verskridande av anslaget i fr�ga. Beslutet fattades mot bakgrund av en mellan riksf�rbundet och Copyswede den 8 december 1988 Ir�flFad �verenskommelse som avs�g kostnader f�r uts�ndning av den finl�ndska programkanalen under kalen�der�ret 1989. �verskridandet har balanserats genom att motsvarande belopp inneh�llils vid regeringens utf�rdande av regleringsbrev f�r inneva�rande budget�r. D�rmed har medel tilldelats f�rbundet i den utstr�ckning som riksdagens tidigare beslut f�rutsatt.

Vidare beslutade regeringen den 21 juni 1989 all medge att anslagspos�ten till televerket f�r tekniska kostnader m. m. fick �verskridas med h�gst 1 349000 kr. Beslutet f�ranleddes av atl televerket hemst�llt om ytterligare medel f�ratt under perioden den 1 december 1988 � 30juni 1989 kunna t�cka kostnaderna f�r �verf�ringen av en svensk programkanal fr�n den svenska gr�nsen till den finska kopplingscentralen. Att l�cka dessa kostna�der hade tidigare f�rutsatts vara Finlands ansvar. Bakgrunden lill telever�kets hemst�llan var att nya fakta framkommit om hur ett mellan Sverige och Finland likst�llt kostnads�tagande avseende radiol�nkf�rbindelserna skulle vara beskaffat.

De nya f�ruts�ttningarna ligger �ven lill grund f�r mina f�rslag ang�ende medelstilldelningen under n�sta budget�r d� televerket b�r kunna disponera 8 200000 kr. f�r tekniska kostnader m. m.

Lagen om rundradios�ndning av finl�ndska televisionsprogram �r i
avvaktan p� ell bredare nordiskt TV-saldlilsamarbele tidsbegr�nsad
t.o.m. den 31 december 1990. Med h�nsyn till de �verl�ggningar som
p�g�r om vilken framlida l�sning som b�r v�ljas b�r lagens giltighetstid
���������������������������� 475


 


f�rl�ngas med ytterligare ett �r. F�rslag h�rom har uppr�ttats inom utbild�ningsdepartementet och b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 10.18.

Lagf�rslaget r�r i och f�r sig s�dant �mne som avses i 8 kap. 18 � andra stycket regeringsformen. Enligt min mening �r dock fr�gan av s�dan be�skaffenhet att yttrande fr�n lagr�det skulle sakna betydelse.

Bidraget till Riksf�rbundet Finska F�reningar i Sverige f�r s�ndnings�verksamhet utbetalas till f�rbundet av regeringen. Resultatet av de f�r�handlingar som under den senaste tiden f�rts mellan f�retr�dare f�r riks�f�rbundet och f�r ber�rda upphovsr�tlsorganisationer �r en viktig ut�g�ngspunkt vid mina bed�mningar av medelsbehovets storlek. D� n�got avtal �nnu inte undertecknats b�r bidraget till riksf�rbundet under n�sta budget�r nu f�ras upp med of�r�ndrat belopp. I 1991 �rs budgetproposi�tion kommer jag att redovisa om utfallet av f�rhandlingarna har f�ranlett �ndringar i st�det till f�rbundet.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

34.       anta f�rslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om mndradios�ndning av finl�ndska televisionsprogram,

35.       till Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 10822000 kr.

H 22. Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete

1989/90 Anslag���������� 348000'

1990/91 F�rslag��������� 2 814000

' Tidigare anslaget Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen.

Fr�n anslaget utg�r st�d till den verksamhet med information om forsk�ningsresultat och framlagning av rnediestatistik som bedrivs av den svens�ka avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen f�r Masskommuni�kationsforskning (NORDICOM) vid universitet i G�teborg


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

1.�� Basresurs f�r mediepolitisk forsk-

 

 

ning (NORDICOM)

348000

+�� 114000

2.�� Dokumentation av debatten om den

 

 

mediepolitiska utvecklingen

 

 

m.m.

_

+�� 352000

3.�� Bidrag till europeiskt mediesamar-

 

 

bete

-

+ 2000000

 

348000

+ 2466000


476


 


NORDICOM��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

NORDICOM beg�r�kade medd f�r informationsinsatser (+ 140000 kr.).���� -

Utredningen om �tg�rder f�r att f�rb�ttra underlaget f�r massmediepolitiska bed�mningar m. m.

Den s�rskilde utredaren med uppgift att f�rbereda insatser f�r atl f�rb�ttra underlaget f�r massmediepolitiska bed�mningar m.m. (Dir. 1988:14) har i bet�nkandet (SOU 1989:52) Att f�lja medieutvecklingen lagt fram f�r�slag om hur underlaget f�r massmediepolitiska bed�mningar skall f�rb�tt�ras. Utredningens f�rslag avseende insatser fr.o.m. budget�ret 1990/91 inneb�r en f�rst�rkning av resursema till antingen kabeln�mnden eller arkivet f�r ljud och bild (ALB), evenludk i kombination med Svenska Filminstitutet, i syfte att f�rb�ttra dokumentationen av debatten om me�dieutvecklingen samt bevaka den tekniska utvecklingen p� medieomr�det liksom mediepolitiska beslut och utredningar m. m. F�rslagen har d�refter remitterats till ber�rda organ.

Remissinstansernas synpunkter

Efter remiss har yttranden avgetts av universitets- och h�gskole�mbetet,-statens kulturr�d, arkivet f�r ljud och bild, pressl�dsn�mnden, radio�n�mnden, kabeln�mnden, n�rradion�mnden, statskontoret, riksrevi�sionsverket, Sveriges Radio AB, Landstingsf�rbundet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Svenska kommunf�rbundet. F�reningen Svenska mass�kommunikationsforskare. Nordiska dokumentationscentralen f�r Mass�kommunikationsforskning (NORDICOM), Svenska Tidningsutgivaref�r�ening, Svenska Bokf�rl�ggaref�reningen samt F�reningen Sveriges Film�producenter.

Samtliga remissinstanser �r positiva lill utredarens f�rslag om insatser f�r alt f�rsl�rka dokumentationen av debatten om medieutvecklingen m.m. Statens kulturr�d anser all en �versikt �ver utvecklingen inom medieomr�det b�r tas fram vartannat �r och belysas ur etl kultur- och mediepoliliskl helhetsperspektiv. Radion�mnden pekar p� behovet av en samlad och l�pande informaiion om den verksamhet som de viktigare produktionsbolagen inom massmediesektorn bedriver.

Remissinstanserna visar upp en splittrad bild n�r det g�ller vilken myn�dighet inom medieomr�det som skall f� uppdraget att ansvara f�r doku�mentationen. Statskontoret menar att uppgiften b�r ulf�ras inom rege�ringskansliet eftersom det inom medieomr�det saknas en central myndig�het med �verblick �ver hela omr�det.

F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen besl�t vid f�reg�ende riksm�te (prop. 1988/89:100 bil. 10,
KrU22, rskr. 186) all 348000 kr. skulle anvisas f�r bidrag till information
om forskningsresultat och lill insamling och bearbetning av rnediestatistik.
����������������������� 477


 


Medlen skulle disponeras av Nordiska dokumentationscentralen f�r M�ss-���� Prop. 1989/90:100 kommunikationsforskning (NORDICOM). F�r kommande budget�r f�re-���� Bil. 10 sl�r jag en �kning av bidragei bl.a. i syfte atl st�rka NORDlCOM:s ut�triktade verksamhet.

Vidare delar jag utredarens och remissinstansernas bed�mning atl doku�mentationen av debatten om den mediepolitiska utvecklingen och bevak�ningen av s�v�l den tekniska utvecklingen som utredningsverksamhet m.m. p� medieomr�det beh�ver f�rb�ttras. Jag har d�rf�r ber�knat 352000 kr. f�r �ndam�let under en ny anslagspost, 2. Dokumentation av debatten om den mediepolitiska utvecklingen m. m.

N�r det g�ller vilket organ som skall f� i uppdrag att svara f�r denna uppgift �r meningarna bland remissinstansema delade. Bl.a. mot den bakgmnden finner jag det mer �ndam�lsenligt all medlen nu st�lls till regeringens disposition f�r finansiering av punktvisa insatser p� omr�det.

1 inledningen har jag behandlat det europeiska samarbetet p� det au�diovisudla omr�det och alt detta samarbete nyligen utvidgats ytteriigare inom ramen f�r det s. k. Audiovisudla Eureka-projeklet. F�r alt finansiera den svenska medverkan i projektet f�resl�rjag att etl belopp om 2 milj. kr. anvisas. Medlen b�r f�ras upp under en s�rskild anslagspost, 3. Bidrag till europeiskt mediesamarbete och kunna disponeras av regeringen f�r bidrag lill delprojekt och andra verksamheter knutna till Eureka-samarbelel.

Jag vill i detta sammanhang n�mna all statistiska centralbyr�n (SCB) i sitt statistikprogram f�r kultur och medier bl. a. har l�mnat f�rslag om att �rligen sammanst�lla och publicera �versiktlig statistik inom massmedie�omr�det. Jag bitr�der SCB:s f�rslag. Chefen f�r civildepartementet kom�mer senare denna dag atl redovisa att han r�knat med en f�rst�rkning p� 50000 kr. f�r att den l�pande massmediestatistiken skall kunna utvidgas.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

36. till Bidrag lill dokumentation av medieulvecklingen och lill europeiskt mediesamarbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 2 814 000 kr.

478


 


I. Lokalf�rs�rjning m. m.����������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 10 Inledning

Fr.o.m. budget�ret 1988/89 redovisas investeringar m.m. f�r riksdagen i form av en Ire�rsplan. Regeringens bemyndigande atl sj�lv besluta om utf�rande av byggnadsprojekt inom denna Ire�rsplan har h�jts lill 50 milj. kr. Medelsbehovel f�r samtliga departements investeringar redovisas un�der sjunde huvudtitdn (prop. 1987/88:100, bil. 9, FiU 26, rskr 338).

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r h�gskoleenhetema. H�gskoleenhe�ternas sammanlagda lokalinnehav uppg�r till ca 2,3 milj. m. Av lokalinne-havel �r ca 86% stats�gda lokaler, medan resten utg�rs av f�rhyrda loka�ler. H�gskoleenhetema disponerar under innevarande budget�r ca 1,6 miljarder kr. f�r lokalkostnader, vilket motsvarar ca 20% av anvisade medel vid h�gskoleenhetema.

Under innevarande budget�r kommer f�ljande byggnadsprojekt att ha f�rdigst�llts: nybyggnad f�r sektion E, etapp I, vid tekniska h�gskolan i Stockholm, ombyggnad f�r fysik vid Manne Siegbahninstitutel i Stock�holm, ombyggnad inom T 2-omr�det och ombyggnad av hus 6 f�r industri�ell teknik i Sk�vde. Sammanlagt inneb�r det en �kad lokalkostnad om ca 11,5 milj. kr. f�r n�sta budget�r. �kningen belastar anslaget D 2. Lokal�kostnader m. m. vid h�gskoleenhetema.

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r statliga institutioner inom kultur�omr�det, s�som bl.a. Operan, Dramatiska teatern, arkiv och museer. Nuvarande lokalbest�nd omfattar totalt ca 341 000 m, varav st�rre delen utg�r stats�gda lokaler. Ifr�gavarande institutioner disponerar under inne�varande budget�r ca 217 milj. kr. f�r lokalkostnader, vilket motsvarar genomsnittligt 31 % av anvisade medel f�r myndigheterna.

F�r n�rvarande p�g�r en etappvis uppmstning av Dramatiska teatern. Under innevarande budget�r kommer den etappvisa uppmstningen av Operan och nybyggnad f�r Vasamuseel i Stockholm att ha genomf�rts.

Myndigheternas f�rslag

F�r budget�ret 1990/91 har byggnadsstyrelsen i samr�d med universilels-och h�gskole�mbetet redovisat en lokalf�rs�rjningsplan som lar h�nsyn till h�gskoleenhelemas lokalbehov oavsett om dessa l�ses genom en statlig investering eller genom f�rhyrning. Lokalf�rs�rjningsplanen upptar 34 �renden som m�ste underst�llas regeringen. Av dessa b�r enligt byggnads�styrelsens bed�mning 19 p�b�rjas under den n�rmaste tre�rsperioden. Dessutom �r det �nskv�rt att ytterligare fem projekt genomf�rs under tre�rsperioden. Byggnadsstyrelsen har i sin lokalf�rs�rjningsplan f�r kul�tursektorn den n�rmaste tre�rsperioden redovisat fortsall uppmstning av Dramatiska teatern och museerna. Byggnadsstyrelsen r�knar med ett me�delsbehov om 463 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 f�r utbildningsdeparte�mentets verksamhetsomr�de.

479


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1 g�llande investeringsplaner finns uppf�rda kostnadsramar f�r p�g�ende���� ""� ' och beslutade byggnadsobjeki inom utbildningsdepartementels verksam�hetsomr�de om sammanlagt drygt 2 216 milj. kr.

Med h�nsyn till r�dande regleringar inom byggmarknaden kan de tid�punkter f�r ig�ngs�ttning av byggprojekt, som jag anger i del f�ljande, bli �ndrade.

1 enlighet med vad som redovisades i prop. 1988/89:100 (bil. 10 s. 478) r�knar jag med alt om- och tillbyggnad f�r landsarkivet i Uppsala samt nybyggnad f�r matematiskt centrum i G�teborg skall kunna p�b�rjas bud�get�ret 1990/91.

Till f�ljd av riksdagens beslut (UbU 1988/89:22, rskr. 197) om ut�kad l�ramtbildning r�knar jag med att om- och nybyggnad f�r l�rarutbildning vid h�gskolan i G�vle/Sandviken skall p�b�rjas under n�mnda budget�r. Betr�flFande lokaler f�r nyetablering av l�rarutbildningen vid h�gskolan i Kalmar saml l�rarutbildningen i Uppsala avser jag att �terkomma till regeringen inom kort.

Vidare r�knar jag med att nybyggnad f�r h�gskolan i �rebro skall p�b�rjas under tre�rsperioden.

I prop. 1987/88:86 (bil. 4) ang. s�rskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens l�n m.m. reserverades 4 milj. kr. f�r lokalkostnader, vilket motsvaras av en investeringskostnad om 27 milj. kr. i prisl�get den 1 januari 1989. Jag r�knar med alt nya lokaler f�r h�gskolan i Lule� skall kunna byggas under budget�ret 1991 /92.

Riksdagen har uttalat (KrU 1988/89:19, rskr. 185) all regeringen b�r pr�va m�jligheterna alt � ut�ver de objekt som f�reslagils i investerings�planen i bilaga 9 - under tre�rsperioden inrymma �ven om- och tillbygg�nad av naturhistoriska riksmuseet, etapp II, i Stockholm i dess helhet. Jag anser all det �r angel�get all hela projektet p�b�rjas s� snart l�nsarbets�n�mnden beviljat ig�ngs�ttningstillst�nd och ber�knar d�rf�r en ut�kad ram om 96 milj. kr.

Vidare h�nvisar jag till vad f�redraganden anf�r under del gemensam�ma investeringsanslaget under sjunde huvudtiteln ang�ende byggprojekt i Stockholm m. m.

I avvaktan p� en s�rskild forskningsproposition tar jag nu inte upp fler projekt.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.        la del av vad jag har anf�rt om lokalf�rs�rjningen m.m. f�r h�gre utbildning och forskning,

2.        ta del av vad jag har anf�rt om lokalf�rs�rjningen m. m. f�r kullur�ndam�l.

480


 


I 1. Utrustningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor

12029 588 12144000 13100000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


Ulmstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor (UUH) �r en central f�rvaltningsmyndighet med uppgift att planera och upphandla utmstning, sluta centrala avropsavtal och ramavtal f�r upphandling av utrustning, samt att st�dja myndigheterna med r�dgivning och utbildning i deras verksamhet med att anskaflFa utmstning. N�mndens verksamhetsomr�de �r de statliga h�gskoleenheterna inkl. lanlbmksuniversitetet inom jord�bruksdepartementets omr�de, de statliga arkiven, biblioteken och museer�na. Operan och Dramatiska teatern saml de �vriga inr�ttningar som rege�ringen best�mmer s�rskilt, f�r n�rvarande naturv�rdsverket inom milj�-och energidepartementets omr�de. F�r UUH g�ller f�rordningen (1988:680) med instmktion f�r utrustningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor.


Personal Anslag

1.        F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader)

2.       Lokalkostnader


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

38

of

9848000 (8940000) 2 296000

+ 868000

( + 806000)

+� 88000

12144000

+ 956000


 


Utrustningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor

1. UUH har hemst�llt om of�r�ndrat anslag samt att n�mnden undantas fr�n till�mpningen av huvudf�rslag under budget�ren 1990/91 � 1992/93.

Som sk�l h�rf�r anf�r n�mnden alt UUH inte kommer atl kunna fylla sin uppgift att medverka lill eff"ektivare anv�ndning av statliga medel om besparingar inom n�mnden m�ste genomf�ras. UUH visar med hj�lp av statistik atl besl�llningsvolymen i milj. kr. r�knat per ink�pare och �r �kat under senaste tre�rsperioden. De vinster upphandlingsverksamheten ger f�r staten uppg�r erfarenhetsm�ssigt lill betydande belopp. H�rtill kom�mer besparingar i planeringsarbetet och ekonomihanteringen saml lill f�ljd av n�mndens centrala avropsavtal.

2. Budget�rd 1988/89 har UUH f�tt ta i anspr�k 1 milj. kr. som kompensation f�r �kad upphandlingsverksamhel m. m. fr�n anslaget In�redning och utmstning av lokaler vid h�gskoleenheterna m. m., posten Till regeringens disposition. UUH r�knar med att arbetsbelastningen vid myn�digheten �ven framledes kommer all vara myckel stor till f�ljd av �kade satsningar p� utrustning inom h�gskolan. UUH bed�mer att tillskott av f�rvaltningsmedel kommer att erfordras �ven budget�ret 1990/91.


481


31��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


3. Av UUH:s verksamhetsber�ttelse f�r budget�ret 1988/89 framg�r atl���� Prop. 1989/90:100 upphandlingen har g�llt fr�mst vetenskaplig, ofta tekniskt komplicerad���� Bil. 10 utrustning till ett v�rde av 267 milj. kr. H�rav har 58 % avsett best�llnings�belopp �ver 1 milj. kr. Genomsnittsbelopp per best�llning var 526000 kr. Kassaverksamheten har omsatt 443 milj. kr. f�r utmstning till h�gskoleen�heterna m.m.

Utrustningsplaneringen har omfattat f�rslag till nya kostnadsramar, f�r�delning av vissa medel ur UH�-ramen och av medel f�r den nya grund-skoll�ramtbildningen saml medverkan i f�rdelningen av UH�-rams- och kulturr�dsramsmedlen och av utmstningsmedd inom jordbruks-samt mil�j�- och energidepartementets omr�den.

Samtidig satsning p� samma �mnesomr�den vid flera h�gskoleenheter har gjort det m�jligt all samordna upphandlingen vilket har givit betydan�de rabatter. Det ekonomiska utrymme som tillkommit har kunnat nyttjas f�r ink�p av mer utrustning. P� detta s�tt har ocks� underlag skapats att teckna f�rm�nliga avropsavtal f�r utrustning.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till �rets strama budgetf�rslag och mot bakgrund av de stora behov av utrustning som h�gskolorna redovisar villjag stryka under att planering av utmslningsanskaflFning och samordnad upphandling �r metoder som kan anv�ndas f�r alt b�ttre utnyttja befintliga medel. Det �r d�rf�r angel�get att forts�tta den verksamhet som UUH redovisat i sin verksamhetsber�ttelse i syfte att �stadkomma en �nnu eflFeklivare och mer l�nsam utmslningsplanering och upphandlingsverksamhet.

Viktigt �r all UUH beh�ller och utvecklar sin kompetens och effektivitet inom upphandlingsomr�del. Den f�rnyelse som n�mnden genomg�tt un�der senare �r b�r forts�tta. H�gskoleenheterna m.fl. b�r �ven forts�tt�ningsvis st�djas med r�dgivning och utbildning i deras verksamhet med atl anskaflFa utrustning.

Fbr n�sta budget�r ber�knar jag anslaget med justering f�r pris- och l�neomr�kningar. Jag har d�rvid inte ber�knat n�got huvudf�rslag. Bud�getf�rslaget betr�flFande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r all kostna�derna f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. bud�get�ret 1990/91. Jag har i min anslagsber�kning tagit h�nsyn lill dessa avgifter. I likhet med tidigare �r r�knar jag med alt vissa medel under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid h�gskoleenhetema m. m. b�r f� anv�ndas av UUH f�r f�rvaltnings�ndam�l samt f�r utbildningsin�satser vid h�gskoleenheterna m. m.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

3. till Ulrustningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor f�r bud�
get�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 13 100000 kr.
��������������������������������������� 482


 


I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

h�gskoleenheterna m. m.���������������������������������������������������������������� Bil.lO

1988/89 Utgift������� 418 516 795��������������� Reservation���������� 166 262 762

1989/90 Anslag������ 377000000

1990/91 F�rslag���� 446000000'

' Prelimin�r ber�kning i avvaktan p� forskningsproposition.

Fr�n detta reservationsanslag betalas utgifter f�r inredning och utrust�ning av lokaler vid h�gskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de samt vid vissa statliga institutioner inom bl. a. skol-och kulturomr�dena.

Av anslaget disponeras innevarande budget�r 80 milj. kr. av byggnads�styrelsen enligt en av regeringen fastst�lld inredningsplan. Ulmstnings�n�mnden f�r universitet och h�gskolor (UUH) disponerar 295 milj. kr. enligt en av regeringen fastst�lld ulmslningsplan. En anslagspost om 2 milj. kr. st�r till regeringens disposition.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemst�ller alt 59 milj. kr. anvisas f�r verkets inred-ningsverksamhel budget�ret 1990/91. t/t///f�resl�r med �verl�mnande av f�rslag fr�n ber�rda myndigheter m. fl. alt den f�r UUH:s verksamhetsom�r�de avsedda anslagsposten f�r budget�ret 1990/91 ber�knas till 480 milj. kr., vilket innefattar en h�jning av kostnadsramen F�r forskningsr�ds�n�mndens f�rdelning med 147 milj. kr. F�r liden den 1 januari 1988 till den 1 januari 1989 ber�knar byggnadsstyrelsen prisl�gesf�r�ndringen till genomsnittligt 10%. UUH ber�knar den till 1 %.

Svenska akademiska reklorskonferensen har i s�rskild skrivelse framh�l�lit atl ell bibeh�llande av den h�gre utbildningens och forskningens infra�struktur med den omfattning h�gskolorna har idag, fordrar en �kning av investeringarna f�r utrustning, inredning och ombyggnader med ca 600 milj. kr. per �r.

F�redragandens �verv�ganden

Enskilda objekt

F�r inredning f�resl�r byggnadsstyrelsen nya eller �ndrade kostnadsramar lill ett sammanlagt belopp om ca 130 milj. kr. f�rdelade p� 18 olika kostnadsramar. Av beloppet avser ca 34,3 milj. kr. inredning till f�ljd av 5 planerade eller p�g�ende byggnadsobjekt. UUH f�resl�r inom sitt ansvars�omr�de kostnadsramar f�r utrustning lill s�rskilt redovisade utrustnings-objekt f�r sammanlagt ca 896 milj. kr. Av beloppet avser ca 113,6 milj. kr. utrustning lill f�ljd av 10 planerade eller p�g�ende byggnadsobjekt.

I g�llande inredningsplan finns kostnadsramar om ca 600 milj. kr. uppf�rda i prisl�get den 1 januari 1988.

Med utg�ngspunkt i redovisat f�rslag f�resl�rjag alt i inredningsplanen
f�r n�sta budget�r f�rs upp kostnadsramar om sammanlagt 16 215000 kr. i
������������������������� 483


 


prisl�gel den I januari 1989 f�r nybyggnad f�r sektion E vid tekniska���� Prop. 1989/90:100
h�gskolan i Stockholm och samh�llsvetenskapligt centrum i G�teborg.
��������� Bil. 10

F�r inredning av devbosl�der f�r specialskolan f�resl�rjag alt den nuva�rande kostnadsramen h�js med 940000 kr.

I g�llande ulmslningsplan finns kostnadsramar om drygt 1,7 miljarder kr. uppf�rda i prisl�get den 1 januari 1988.

F�r ulmslnings�ndam�l f�resl�rjag att kostnadsramar om sammanlagt 42,7 milj. kr. i prisl�gel den 1 januari 1989 f�rs upp i ulmslningsplanen f�r n�sta budget�r f�r sektion E vid tekniska h�gskolan i Stockholm, landsar�kivet m. m. i Uppsala (delram), samh�llsvetenskapligt centrum i G�teborg, matematiskt centrum i G�teborg (delram) samt musik- och tealerulbddning i G�teborg. Vid min ber�kning av inrednings- och ulmstningsramar f�r samh�llsvetenskapligt centrum i G�teborg harjag utg�tt ifr�n att viss del av erforderlig inredning och utmstning b�r finansieras med av universitetet disponerade medel m. m.

F�r nya telefonv�xlar ber�knarjag ett ramulrymme om 30620000 kr. och f�r ulredningskostnader (budget�ret 1990/91) f�resl�rjag en kostnads�ram om 500000 kr.

F�rdelningsramarna

I f�reg�ende �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 483-484) framh�ll jag bl. a. alt utmstning m�ste prioriteras p� etl s�dant s�tt vid den lokala f�rdelningen av h�gskoleenheternas befintliga medel atl en rimlig balans mellan olika resursslag uppn�s samt att del �r en mycket viktig uppgift f�r h�gskolestyrelserna alt se lill all en s�dan planering och budgetering genomf�rs inom ramen f�r de totala medel som sl�r till deras f�rfogande. En s�dan utveckling mot en b�ttre balans skulle enligt min mening minska eller eliminera behovet alt centralt avdelade rammedel lill lokal f�rdelning. Redan fr.o.m. budget�ret 1989/90 borde UH�-ramen i allt v�sentligt anv�ndas lill centralt beslutade s. k. riktade insatser.

Riksdagen godk�nde riktlinjerna och uttalade alt det �r angel�gel alt eflFekterna av den nya ordningen f�ljs upp (1988/89:UbU27, rskr. 201).

Med anledning h�rav uppdrog regeringen den 29 juni 1989 �l universi�tets- och h�gskole�mbetet att f�lja eflFekterna av den lokala ulmstningspla-neringen och all senast den 1 september 1992 redovisa resultatet av h�gskoleenheternas arbete med att planera och budgetera utrustningsan-skaflFning inom befintliga medel.

Jag finner det angel�get att UUH och UH� g�r vidare med de p�b�rjade utmslningssatsningarna inom vissa �mnesomr�den och uppr�ttar en l�ng�siktig plan f�r nya riktade insatser s� att planeringsf�ruts�ttningar skapas f�r h�gskoleenheterna.

UH�-ramen disponeras bl.a. f�r anskaflFning av utrustning i samband med om- och nybyggnadsobjekt i de fall utrustningskostnaden ej �verstiger 4 milj.kr. Jag avser atl senare �terkomma till regeringen med f�rslag om h�jning av beloppsgr�nsen fr�n fyra lill sex milj. kr. fr.o. m. n�sta budget��r.

I ulmslningsplanen �r kostnadsramen F�r universitets- och h�gskole�m-������������������������ 484


 


betets f�rddning - UH�-ramen - f�r innevarande budget�r uppf�rd med���� Prop. 1989/90:100

ell belopp om 187 milj. kr. F�r perioden t. o.m. 1992/93 r�knarjag nu med���� Bil. 10

of�r�ndrade ramar med eventuella p�slag f�r prisl�gesf�r�ndringar. Jag

f�resl�r att UH�-ramen f�r n�sta budget�r f�rs upp med 194 milj. kr. I

likhet med f�reg�ende �r f�resl�r jag all kostnadsramar om 194 milj. kr.

vardera f�r de efterf�ljande budget�ren 1991/92 och 1992/93 f�rs upp i

ulmslningsplanen.

I ulrustningsplanen �r f�r innevarande budget�r uppf�rd en kostnads�ram om 103 milj. kr. F�r forskningsr�dsn�mndens j�rddning - FRN-ramen. I avvaktan p� en s�rskild forskningsproposition ber�knarjag kost�nadsramen f�r budget�ret 1990/91 prdimin�rt lill 103 milj. kr. 1 likhet med f�reg�ende �r f�resl�rjag atl kostnadsramar om 103 milj. kr. vardera f�r de efterf�ljande budget�ren 1991/92 och 1992/93 f�rs upp i ulmsl�ningsplanen.

1 inredningsplanen �r kostnadsramen F�r byggnadsstyrelsens f�rddning f�r innevarande budget�r uppf�rd med 70 milj. kr. Jag f�resl�r atl kost�nadsramen f�r budget�ret 1990/91 f�rs upp med 77 milj. kr. I likhet med f�reg�ende �r f�resl�rjag alt kostnadsramar om 77 milj. kr. vardera f�r d� efterf�ljande budget�ren 1991/92 och 1992/93 f�rs upp i inredningspla�nen.

Kostnadsramen F�r statens kulturr�ds f�rdelning �r f�r innevarande budget�r i ulmslningsplanen uppf�rd med 2650000 kr. Statens kulturr�d ber�knar kostnadsramen f�r budget�ret 1990/91 till 3,5 milj. kr. Jag ber�k�nar kostnadsramen f�r n�sta budget�r till 3,5 milj. kr. Jag r�knar d�rvid med au kostnader f�r utmstning f�r ombyggnad jor Nordiska museet, etapp 1, f�r rymmas inom kostnadsramen. Jag f�resl�r vidare att kostnads�ramar om 3,5 milj. kr. vardera f�r de efterf�ljande budget�ren 1991/92 och 1992/93 f�rs upp i ulrustningsplanen. Kostnadsramarna f�r �ven anv�n�das f�r utmstning i samband med omdisposilioner och mindre bygg�tg�r-der i de fall utrustningskostnaden ej �verstiger 1 milj. kr.

Vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 utgjorde beh�llningen p� ifr�gava�rande anslag drygt 166 milj. kr. F�r innevarande budget�r har 377 milj. kr. f�rts upp under anslaget. 1 avvaktan p� en s�rskild forskningsproposition r�knarjag prelimin�rt med all sammanlagt 446 milj. kr. b�r anvisas f�r n�sta budget�r. Av dessa medel b�r tills vidare 2 milj. kr. tillf�ras anslags-poslen Till regeringens disposition.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

4.       bemyndiga regeringen all besluta om anskaflFning av inredning och utmstning av lokaler vid h�gskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som jag f�rordat i det f�reg�ende,

5.       till Inredning och utrustning av lokaler vid h�gskoleenheterna m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 446000000 kr.

485


 


Bilaga 10.1

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1976: 1046) om �verl�mnande av f�rvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartemen�tets verksamhetsomr�de


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


lagen inom

(1976: 1046)�� om utbildningsdepar-

f�reskrivs�� i�� fr�ga�� om av�� f�rvaltningsuppgifter

H�rigenom

�verl�mnande

tementets verksamhetsomr�de dels att 7 och 11 �� skall upph�ra all g�lla, dels att 9 a och 12 b �� skall ha f�ljande lydelse.


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


9a�'


Svenska institutet pr�var fr�gor om statliga stipendier f�r att fr�mja utbyte av forskarstuderande och forskare mellan Sverige och andra l�nder och fr�gor om f�r�delning av statliga medel f�r andra �tg�rder som syftar till alt st�rka forsknings- och forskarutbildningssamarbete mellan Sverige och andra l�nder.


Stiftelsen Svenska institutet pr�var fr�gor om statliga stipendier f�r att fr�mja utbyte av forskarstuderande och forskare mellan Sverige och andra l�nder och fr�gor om f�r�delning av statliga medel f�r andra �tg�rder som syftar lill att st�rka forsknings- och forskarutbildningssamarbete mellan Sverige och andra l�nder.

Stiftelsen��� Svenska��� institutet pr�var ocks� fr�gor om stadiga resestipendier� �t� l�rare� i� ung�domsskolan�� f�r�� studiebes�k utl�ndska skolor.


12 b �'


Sveriges Tekniska museum f�r, i fr�ga om vid museet anst�lld personal, fatta s�dana beslut som avser myndighets�ut�vning i den m�n inte annat �r f�reskrivet.


Stiftelsen Tekniska museet f�r, i fr�ga om vid museet anst�lld personal, fatta s�dana beslut som avser myndighets�ut�vning i den m�n inte annat �r f�reskrivet.


Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.


Senaste lydelse 1985:481. : Senaste lydelse 1985:481.


486


 


Bilaga 10.2��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

Sammanfattningav bet�nkandet (SOU 1989:28) Utbildningar f�r framtidens tandv�rd

Utredningen om �versyn av tandv�rdsutbildningarna m.m. �verl�mnade sitt bet�nkande (SOU 1989:28) Utbildningar f�r framtidens tandv�rd till utbildningsminister Bengt G�ransson den 9 maj 1989.

S�rskild utredare har varit universitetsdirekt�ren Johnny Andersson och sekreterare avdelningsdirekt�ren Hans Jelf Odonlologisk expert har varit �vertandl�karen Johan Friskopp.

Utredningen har haft lill uppgift atl f�resl� f�r�ndringar i tandv�rdsut�bildningarna f�r all anpassa dem lill befolkningens tandh�lsa b�de vad avser inneh�ll och dimensionering. Utredningen har ocks� haft till uppgift att f�resl� en minskning med 25% av den odonlologiska forskningsorgani�sationen. Utredningen har arbetat med ett tidsperspektiv fram till �r 2025.

Tandh�lsan hos befolkningen har stadigt f�rb�ttrats. Behovet av repara�tiv tandv�rd kommer atl minska medan den f�rebyggande v�rden och den myckel kvalificerade v�rden kommer atl f� st�rre betydelse.

Utredningens huvudf�rslag �r:

I framtiden b�r det finnas tre personalkategorier inom tandv�rden landl�kare, tandsk�terskor och tandtekniker.

Tandl�karh�gskolan i Malm� b�r �ter f� starta tandl�kamtbildning fr�mst f�r all f�rs�kra sig om en regional balans p� tillg�ngen lill tandl�kare.

Antalet utbildningsplatser p� landl�karlinjen b�r minska fr�n dagens 260 nyb�rjarplatser lill 220. Platserna f�resl�s f�rdela sig med 50 i Ume�, 80 i Stockholm, 50 i G�teborg och 40 i Malm�. Med denna dimensionering och lokalisering anser utredningen att behovet av land�l�kare tillgodoses.

Tandsk�terskeulbildningen f�resl�s bli h�gskoleutbildning. Tandsk��terskorna b�r utbildas all kunna b�de del som landhygienister och del som tandsk�terskor i dag kan. F�rslaget till tandsk�lerskeutbildning b�r kunna ligga till gmnd f�r legitimation av tandsk�terskor i framli�den.

Tandleknikerutbildningen f�resl�s bli h�gskoleutbildning och f�rl�ggas till de odonlologiska fakultetema.

Med sammanslagning av �mnesomr�den, samarbete med medicinsk fakultet och viss specialisering av de olika odontologiska fakulteterna b�r den odontologiska forskningsorganisationen kunna minskas med 25%.

487


 


Remissammanst�llning�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

����� .�� .���������������� ,�������������� ..� .�������������������������� ,���� .................... ......... Bil. 10

Remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver bet�nkan�det (SOU 1989:28) Utbildningar f�r framtidens tandv�rd.

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit fr�n socialstyrelsen, universitets- och h�gskole�mbetet (UH�), skol�verstyrelsen (S�), medicinska forsknings�r�det (MFR), Landstingsf�rbundet, landstingen i Stockholms och V�ster�bottens l�n, Malm� kommun, G�teborgs kommun. Tj�nstem�nnens cen�tralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges f�r�enade studentk�rer (SFS), Svenska tandsk�terskef�rbundel, Sveriges tand�teknikers riksf�rbund och Sveriges tandl�karf�rbund.

UH� har bifogat yttranden fr�n universiteten i Ume�, Link�ping, G�te�borg och Lund samt karolinska institutet (KI). Vidare har yttranden bifo�gats fr�n landstingen i �rebro, G�vleborgs, Kopparbergs, J�nk�pings, Blekinge, Kristianstads, Hallands och V�rmlands l�n, G�teborgs och Bo�hus l�ns v�rdskolef�rbund samt Samverkansn�mnden � norra sjukv�rds�regionen.

Tj�nstem�nnens centralorganisation (TCO) har via f�rbunden, Han�delstj�nstemannaf�rbundet (HTF), Slatstj�nstemannaf�rbundet (ST) och Sveriges kommunaltj�nstemannaf�rbund (SKTF) tillsammans med Svenska tandsk�terskef�rbundet (STF) avgett yttrande.

Centralorganisationen SACO/SR h�nvisar till yttranden fr�n Sveriges tandl�karf�rbund och Sveriges tandhygienistf�rening.

Yttranden har dessutom inkommit fr�n F�reningen tandhygienister egna f�retagare. Norsk tannpleierforening, International dental hygienist federation, Dutch dental hygienists' association, The canadian dental hy-gienist's association samt Swiss dental hygienists' association.

2 Dimensionering av tandl�karutbildning

Det r�der delade meningar om vilken dimensionering som b�r planeras f�r tandl�karutbildningen. Ett flertal remissinstanser uttrycker en os�kerhet �ver behovet och efterfr�gan av tandl�kare i framtiden. N�rmast f�ljande remissinstanser tillstyrker utredningens f�rslag i stort om en nedsk�rning av tandl�karutbildningen.

Socialstyrelsen accepterar f�rslaget, under f�ruts�ttning att utredningens
antaganden om en �kad examinationsfrekvens och en of�r�ndrad yr�
kesverksamhetsgrad, blir f�rem�l f�r uppf�ljning under de n�rmaste �ren.
�ven Kopparbergs l�ns landsting anser att en dimensioneringsminskning
�r m�jlig om examinationsfrekvensen h�lls of�r�ndrad. Vidare framh�lls
att en beredskap b�r finnas f�r att �ndra antalet nyb�rjarplatser s� en
tillr�cklig examinationsfrekvens bibeh�lls. SFS och Malm�hus l�ns lands�
ting po�ngterar behovet av en st�rre flexibilitet i f�rdelningen av utbild�
ningsplatser i landet. Malm�hus l�ns landsting pekar p� att en l�ng fram�
f�rh�llning �r n�dv�ndig n�r det g�ller utbildningens dimensionering lo-
��������������������������� 488


 


tall och f�rdelningen av utbildningsplatser. J�nk�pings l�ns landsting vill���� Prop. 1989/90:100 p�peka att risker finns f�r alt den oj�mnhet i f�rdelningen av tandl�kare���� Bil. 10 �ver landet som existerar � �kar n�r tandl�karanlalet minskar. En aktiv styrning av tandl�karresurserna m�ste d�rf�r ske s� all likartade m�jlighe�ter lill en j�mlik tandv�rd ges �ver hela landet.

Malm� kommun ifr�gas�tter delvis utredningens landl�karprognos, och anser atl behovet av landl�kare under den f�rsta delen av prognosen kan komma att vara st�rre �n vad utredningen antar.

G�vleborgs l�ns landsting anser att den f�rv�ntade landh�lsoutveckling�en f�ranleder en nedsk�rning enligt utredningens f�rslag. Landslingen i Blekinge. Kristianstads och J�nk�pings l�n samt Sveriges tandl�karf�rbund inst�mmer i delta, samt pekar p� alt �ven den �kade delegeringen av arbetsuppgifter motiverar en minskning.

V�rmlands l�ns landsting anser att det borde analyseras vilken eflFekl man skulle kunna uppn�, om en satsning p� utbildning f�r kompetensh�j�ning av ell stort antal av de nuvarande tandsk�terskorna skulle ske, och d�rmed etl snabbare inf�rande av de nya v�rdmodellerna.

F�ljande remissinstanser avstyrker utredningens f�rslag om en minskad
dimensionering av tandl�karutbildningen.�����������������������������������������

UH� f�rordar en of�r�ndrad dimensionering tills vidare och framh�ller all unders�kningar visar att tillg�ngen p� tandl�kare kommer atl minska kraftigt fram till 2030-lalel. UH� finner utredningens uppfattning om en nyetablering av tandsk�terskeulbildningen p� 20-25 orter till �r 1991 som orealistisk. UH� befarar en stor risk f�r tandl�karbrisl, d� en �kning av tandsk�terskor i takt med en minskning av landl�kare �r om�jlig. Kl�r starkt kritisk mol en nedsk�rning av utbildningsplatser. Vidare anf�r Kl all eflFekterna av dimensioneringsminskningen i b�rjan av 1980-lalel nu har b�rjat sl� igenom p� arbetsmarknaden, redan nu f�rekommer en brist p� tandl�kare i flera landsting. Kl p�pekar ytterligare alt ett stort antal landl�kare kommer all g� i pension under 1990-lalet, samt atl den flexibla pensions�ldern f�rv�ntas medf�ra fler pensioneringar f�re sextiofem �rs �lder. �ven den legitimerade tandsk�terskans roll anses oklar.

Universitetet i G�teborg framh�ller atl den f�r n�rvarande l�ga examina�lionsfrekvensen, utvecklingen vad g�ller yrkesverksamhetsgrad och tid i yrket, utg�r exempel p� de faktorer som g�r prognoser os�kra �ver tandl�-kartillg�ngen. En annan os�kerhetsfaktor �r om de tandl�kare som har utl�ndsk f�rutbildning kommer all vara yrkesverksamma i Sverige. Dessa synpunkter delas i stort av bl. a. Kl och Stockholms l�ns landsting. Lands�lingsj�rbundel anser att en reducering av utbildningsplatser �r m�jlig p� sikt, men bed�mer all f�ruts�ttningarna f�r denna ej kan uppfyllas under de n�rmaste �ren. Universilelel i Lund framh�ller att efterfr�gan p� avan�cerad tandv�rd kommer all �ka i de h�gre �ldersgrupperna och finner prognosen �ver landl�karbehovet f�r optimistisk.

G�ieborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund och G�teborgs kommun p�
pekar, att en nedsk�rning av tandl�karutbildning p�verkar menligt andra
h�gskoleutbildningar inom landv�rdsomr�del, samt inv�nder mot s�dana
nedsk�rningar i G�teborg. Inv�ndningar mot nedsk�rningar i Ume� g�rs
av V�sterbottens l�ns landsting, Samverkansn�mnden - norra .yukv�rdsre-
����������������������� 489


 


gionen samt universitetet i Ume�, d� del befaras alt rekryteringen av Prop. 1989/90:100 tandl�kare lill norriandsl�nen skulle �ventyras. Man befarar �ven all ell Bil. 10 minskat inlag totalt i riket, och i Ume�, medf�r en bristsituation inf�r 1990-talet. En bristsituation finns f�r n�rvarande i Norrland. �rebro l�ns landsting och universilelel i G�teborg p�visar att flera tandv�rdshuvud�m�n, i mellersta och s�dra Sverige, klagar �ver sv�righeter att f� landl�ka�re till kliniker utanf�r t�torterna, och att en senarel�ggning av den minska�de antagningen b�r �verv�gas. Stockholms l�ns landsting anser det vara viktigt att bibeh�lla nuvarande dimensionering, f�r att klara �tagandena och s�kra tillg�ngen p� landl�kare �ven fram�ver.

3 Lokalisering av tandl�karutbildning

Utredningens f�rslag om ett �lempptagande av tandl�karutbildning vid fakulteten i Malm�, tillstyrks av en klart �verv�gande del av remissinstan�serna.

t/// betonar alt den framtida efterfr�gan av tandv�rd �r myckel os�ker, samt g�r bed�mningen atl man inom en snar framtid kan komma alt beh�va ta i anspr�k fyra fakulteter, f�r att klara efterfr�gan p� tandl�kare.

Socialstyrelsen anser det synnerligen viktigt att en spridning av utbild�ningen finns �ver landet, eftersom det finns en stor ben�genhet hos f�rdiga tandl�kare att s�ka arbete endast inom den region inom vilken de har utbildats. Liknande synpunkter framf�rs av UH�, Landstingsf�rbundet och Sveriges landteknikers riksf�rbund, samt Malm� kommun, SFS och Sveriges tandl�karf�rbund, som �ven p�pekar all den s�dra regionens landl�karf�rs�rjning s�kras genom detta.

Kristianstads l�ns landsting anser, att den s�dra regionens behov av specialister till folktandv�rden kan l�ckas b�ttre om utbildningen �terupp�tas i Malm�, och alt detta �ven medf�r alt allm�niandl�karnas eftemtbild�ning kan ske i regionen. Socialstyrelsen och Sveriges landl�karf�rbund anf�r liknande synpunkter, och betonar tillsammans med Malm�hus l�ns landsting n�dv�ndigheten av en l�ng framf�rh�llning och en stor flexibili�tet i utbildningskapaciteten. Sveriges landl�karf�rbund ser med stor till�fredsst�llelse p� utredningens f�rslag, och anser bl.a. att den s�dra regio�nens kompetens kan bevaras genom della, samt att de samlade odontologi�ska forskningsresurserna kan vidmakth�llas b�ttre och dessutom utnyttjas eflFeklivare.

Universitetet i Lund finner att del fr�n regional och nationell synpunkt �r av st�rsta betydelse att de goda f�mts�tlningarna och den speciella kompetensen vid tandl�karh�gskolan i Malm� tas tillvara. Universilelel i Link�ping anser del v�rdefullt att malm�fakulleten �ter bed�ms som en nationell resurs, i motsats till tidigare.

5/5 anser f�rslaget viktigt ur studiesocial synvinkel och anser atl utbild�
ningen kommer all bli attraktiv, vilket b�r las med i ber�kningen, d� del
r�der en brist p� landl�kare i syd�stra regionen. Malm� kommun p�pekar
att det i de s�dra landstingen har b�rjat upptr�da problem med rekryte�
ringen av tandl�kare, och finner d�rmed att grundutbildningen f�r tandl�
kare i Malm� skall �terupptas.
����������������������������������������������������������������������������������� 490


 


J�nk�pings l�ns landsting f�rordar utredningens f�rslag men f�resl�r all���� Prop. 1989/90:100 antalet utbildningsplatser i Stockholm minskas ytterligare till f�rm�n f�r���� Bil. 10 G�teborg och Malm�.

MFR anser att en bibeh�llen total forskningsvolym �r en f�mts�ttning f�r all tandl�kamtbildningen skall bedrivas vid fyra fakulteter. Vidare framh�lls atl om en nedsk�ming av forskningsorganisationen g�rs, s� m�ste detta leda till att s�v�l forskning som gmndutbildning koncentreras lill tre fakulteter. Universilelel i G�teborg godtar f�rslaget om utbildning vid fakulteten i Malm�, under f�mts�ttning att den odontologiska forsk�ningsorganisationen inte sk�rs ned och att det totala intaget av studerande i landet inte reduceras.

A7 avvisar f�rslaget och anser att utredningens f�rslag, till minskad dimensionering och forskningsorganisation, tillsammans med utbildning p� fyra orter, �r orationellt fr�n utbildnings- och forskningssynpunkt. Vidare anf�r KI, att de kostnader som uppsl�r vid �tempplagningen av malm�fakulleten skall t�ckas genom reella nytillskott av resurser. KI mot�s�tter sig atl resurser las fr�n �vriga fakulteter. Universilelel i Ume� finner atl tandl�kamtbildningen ej b�r �tempptas i Malm�, annat �n som ett led i en v�sentlig �kning av utbildningens dimensionering i landet.

4 Tandl�karutbildningens inneh�ll � of�r�ndrad

Universiteten i Lund, G�teborg och Ume�, socialstyrelsen samt Sveriges landl�karf�rbund anser alt f�rslaget om en inledande propedeulisk kurs om minst fem veckor �r intressant och b�r pr�vas. Universiteten i G�te�borg och Ume� anser dock alt f�rslaget �r oklart om hur del i praktiken skall utformas. KI anser all antagnings- och beh�righetsbest�mmelserna i f�rsta hand beh�ver ses �ver. UH� anser atl del b�r ankomma p� h�gsko�leenhetema all pr�va om n�gon form av propedeulisk kurs �r l�mplig.

Betr�flFande tandl�karutbildningens inneh�ll f�resl�r utredningen att
tandl�karen skall ha en god medicinsk allm�nbildning som inneb�r atl de
biologiska och medicinska kunskaperna skall vara likartade hos l�kare och
tandl�kare. Remissinstanserna �r positiva
till detta f�rslag. KI, universite�
ten i G�teborg och Ume�, Sveriges landl�karf�rbund. Sveriges landhygi-
enislf�rening samt SFS f�rordar d� en �terg�ng lill en lioterminers utbild�
ning. Flera remissinstanser pekar p� alt en termins f�rl�ngning och del nya
inneh�llet beh�vs, med tanke p� alt utbildningen d� skulle ha l�ttare atl bli
internationellt accepterad, t.ex. vid en EG-anpassning. Socialstyrelsen
finner f�rslaget intressant, men anser att det m�ste utredas mer i detalj.
Socialstyrelsen saknar en ansats lill mer samh�lls- och beleendevetenskap i
samtliga tandv�rdsulbildningar. Den problemorieniering som �terfanns
vid universitetets i Lund f�rslag fr�n 1987 och som utredaren s�ger sig ha
tagit intryck av, saknas, vilket styrelsen beklagar. En breddning av den
biomedicinska kunskapsbasen m�ste enligt universitetet i Ume� omfatta
delar av kliniska medicinska �mnen. Andra och viktigare kurser �n den
f�reslagna ut�kningen i kursen i oto-rhino-laryngologi �r l.ex. ut�kade
kurser i inv�rtes medicin och dermatologi, menar universitetet i Ume�.
Universitetet i G�teborg avstyrker utredningens f�rslag betr�flFande �mne-
���������������������� 491


 


tia oral mikrobiologi och oral patologi med h�nvisning till atl den djupare���� Prop. 1989/90: IOO kompelens och de resurser i dessa �mnensomr�den som de kliniska odon-���� Bil. 10 tologiska �mnena i m�nga stycken saknar, l�per risk atl f�rloras.

5 Legitimerad tandsk�terska

Utredningen f�resl�r atl en ny utbildningslinje inr�ttas inom den kommu�nala h�gskolan, tandsk�terskelinjen, omfattande 80 po�ng. Vidare f�mt�s�tts alt legitimering sker efter avslutad allm�nlj�nslg�ring. Den legitime�rade landsk�terskans arbetsuppgifter sammanfaller med de nuvarande f�r b�de tandsk�terska och tandhygienist. F�rslaget om en legitimerad tand�sk�terska tillstyrks i stort, av en majoritet av remissinstanser, d�ribland n�stan samtliga universitet och landsting. Tillstyrkandet �r dock ofta kombinerat med f�rbeh�ll, speciellt ang�ende yrkesben�mningen. En oenighet r�der ang�ende denna; flertalet remissinstanser f�redrar dock ben�mningen tandhygienist. M�nga remissinstanser framh�ller atl m�nga oklarheter finns ang�ende den legitimerade tandsk�terskans roll, och beto-�nar vikten av att fr�gan ytterligare utreds.

S� har inget att erinra mot f�rslaget i stort, under f�mts�ttning atl den skisserade utvecklingen inom landv�rden genomf�rs. Landstingsf�rbundet finner utredningens f�rslag om legitimerad tandsk�terska f�renligt med hur tandv�rden b�r utvecklas i framliden.

Universitetet i Link�ping f�mts�tter att legitimerad tandsk�terska ges en kompetensniv� efter utbildning, alternativt vidareutbildning, som mot�svarar dagens tandhygienistkompetens. Universitetet i G�teborg betvivlar d�remot atl kompetensh�jningen uppn�r tandhygienistutbildningens niv�, och anser vidare att det f�r en verksamhet som landhygienist och andra specialfunktioner inom tandv�rden, som l.ex. ortodonliassislent, lorde erfordras en f�rdjupad vidareutbildning.

Sveriges landl�karj�rbund finner att f�rslaget �r framsynt och all det inneb�r en kvalitets- och kompetensh�jning inom tandv�rden. SFS anf�r liknande synpunkter och anser alt en bredare kompetens b�r bidra lill en b�ttre patienlkontakl. STF tillsammans med SKTF, HTF och ST finner etl nytt arbetss�tt i framliden positivt, och att del alllid m�ste finnas utrym�me f�r olika arbetss�tt beroende p� arbetslagens sammans�ttning. Vidare anf�rs, att gmndutbildningen b�r organiseras s� att man successivt g�r in i ett integrerat landv�rdsteam. Yrket kan h�rigenom bli mera omv�xlande och ansvarsfullt, med egna arbetsuppgifter som en del i tandv�rdsteamel. G�teborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund anser atl f�rslaget inneb�r en satsning p� en bredare kvalificerad utbildning som ger st�rre utvecklings�m�jligheter. Denna utbildning b�r vara mer attraktiv �n nuvarande ut�bildningar, vilka p� en del h�ll i landet haft sv�rt alt f� s�kande. Liknande aspekter framf�rs av Malm� kommun och Stockholms l�ns landsting. Kristianstads l�ns landsting tillstyrker f�rslaget, d� det �r en utbildning som inneb�r och m�jligg�r en ut�kad ddegering av v�rduppgifter lill landsk�terskan.

Landslingen i �rebro, Hallands och G�vleborgs l�n saml universitetet i
Lund p�pekar atl utbildningstiden �r f�r kort f�r att den angivna m�ls�tt-��������������������������� 492


 


ningen med utbildningen skall kunna uppfyllas. Bl.a. skall utrymme ges���� Prop. 1989/90:100 f�r den studerande all skaflFa sig kunskaper och f�rdigheter f�r atl f�rbere-���� Bil. 10 da sig f�r forskning och utvecklingsarbete. �rebro l�ns landsting m.fl. framh�ller atl utredningen borde ha avvaktat utv�rderingen av f�rs�ksver�ksamheten med en tv��rig tahdhygienistutbildning, innan f�rslag till en ny utbildning framlagts.

Landstingen i V�sterbottens och Kopparbergs l�n betonar all om den f�reslagna landsk�terskdinjen inr�ttas, s� uppkommer etl stort behov av vidareutbildning f�r dagens tandsk�terskor f�r att dessa ska uppn� samma kompetens och erh�lla legitimation.

STF samt SKTF, HTF och ST anser all f�rl�ggningen lill h�gskolan, inf�randel av legitimation saml m�jligheterna till forskamtbildning och forskarverksamhet, st�rker yrket och tandv�rden i sin helhet.

UH� anf�r alt f�rs�ksverksamheten med den tv��riga tandhygienislul-bildningen b�r forts�tta tills beslut om eventuell legitimation av tandsk��terskor fattats, och erforderliga �verenskommelser Ir�flFats om bl. a. f�rdel�ningen av kostnaderna f�r den f�reslagna utbildningen lill legitimerad tandsk�terska. UH� bed�mer att den f�reslagna utbildningen i kunskaps�h�nseende i stort �r likv�rdig med den f�rs�ksvis anordnade tv��riga tandhygienislutbildningen. I denna utbildning ing�r inte tr�ning i assis�tans. Enligt UH�:s mening kan �ven de som saknar assistans i sin utbild�ning, efler inskolning p� arbetsplatsen, utf�ra det arbetsmomentet.

Socialstyrelsen avstyrker utredningens f�rslag om en liy yrkesk�r be�n�mnd legitimerad tandsk�terska och finner liksom UH�, KI och Sveriges tandhygienistf�rening att f�rs�ksverksamheten ist�llet b�r utredas. Social�styrelsen finner del sv�rt att blanda assisterande arbetsuppgifter och sj�lv�st�ndigt patientarbete under samma arbetspass. Socialstyrelsen pekar fr�mst p� tandl�karens behov av assistans i arbetet f�r all kunna arbeta s� rationellt som m�jligt. Risk finns d�rf�r att den legitimerade tandsk�ter�skan aldrig f�r tillf�lle alt utveckla sin kompetens som tandhygienist.

�ven Sveriges tandhygienistf�rening avstyrker utredningens f�rslag, och finner inte all f�rslaget befr�mjar utvecklingen av tandv�rden eller utveck�lingen hos den individ som vill ha ett sj�lvst�ndigt arbete. Sveriges tandhy-gienislf�rening befarar att den assisterande delen av arbetet kommer atl �verv�ga och att tandh�lsoarbelet kommer i bakgmnden. Vidare anf�rs att s. k. kombinationslj�nsler inte �r n�got alt satsa p� i framlidens landv�rd, d� den splittrade yrkesroll som utredningsf�rslaget leder lill, inneb�r alt tillr�cklig kompetens ej erh�lles i n�gon av professionerna. Hallands l�ns landsting framh�ller tv� negativa aspekter ang�ende legitimerad landsk��terska. Den f�rsta aspekten �r den att uppgiftema att assistera kommer att motverka kraven p� tandhygienistens skicklighet i de manuella arbetsupp�gifterna, vilka fordrar mer eller mindre kontinuerlig patientkontakt. Den andra aspekten som Hallands l�ns landsting anf�r, �r atl del inte synes samh�llsekonomiskt rikligt att ge en utbildning � tandhygienistens � som inte utnyttjas till fullo.

Det kommer enligt Sveriges landhygienislf�rening att bli ytterst f�rvir�
rande f�r patienter att pl�tsligt g� p� tandsk�terskebehandling nu n�r
tandhygienistbehandlingen �r etablerad inom landv�rden. Sveriges nuva-
������������������������� 493


 


rande 2000 tandhygienister kommer absolut inte all kalla sig landsk�lers-���� Prop. 1989/90: IOO

kor i framtiden, enligt Sveriges tandhygienistf�rening. Landstingen i V�s-���� Bil. 10

lerboitens. V�rmlands och Stockholms l�n anf�r all yrkesben�mningen b�r

�verv�gas, bl. a. ur ell inlemalionelll perspektiv, d�r titeln dental hygienist

finns. V�rdh�gskolan i Ume� anser all del �r ologiskt och f�rvirrande atl

en sammanh�llen utbildning skulle leda lill en yrkestitel f�rknippad med

en l�gre yrkeskompetens. Detta kan ha en negativ eflFekt p� antalet s�kande

till utbildningen, liksom p� rekiyteringen av manliga s�kande, menar

v�rdh�gskolan i Ume�.

6� Tandsk�terskeutbildningens inneh�ll

De flesta remissinstanser som har uttalat sig om en propedeulisk kurs p� fem po�ng �r positiva lill id�n. Del g�ller landslingen i G�vleborgs, Kop�parbergs, Kristianstads, V�rmlands och Stockholms l�n, G�teborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund, S� saml socialstyrelsen. �rebro l�ns landsting �r tveksam till f�rslaget, och undrar om kursen �r avsedd att vara ett antag�ningsprov eller en introduktionskurs.

N�r det g�ller utbildningens inneh�ll har f�ljande instanser uttalat sitt st�d f�r f�rslaget och de bakomliggande resonemangen: universiteten i G�teborg och Ume�, landstingen i Stockholms, Kopparbergs. Kristianstads och V�sterbottens l�n samt G�ieborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund.

KI anser att utredaren inte lillr�ckligt har utrett denna utbildning och dess konsekvenser. KI finner all del �r tveksamt om den legitimerade landsk�terskan med sin relativt l�nga utbildning, kommer alt acceptera r�tt s� okvalificerade arbetsuppgifter. Enligt KI �r det angel�get att anord�na en utbildning f�r tandv�rdspersonal som dels skall kunna assistera landl�karen, dels skall kunna ulf�ra sj�lvst�ndigt vissa moment inom tandv�rden. STF samt SKTF, HTF och ST anser att utbildningen b�r inneh�lla s�dana �mnen som inneb�r att den legitimerade tandsk�terskan kan utf�ra arbetsuppgifter som tandhygienisterna utf�r saml delegerade arbetsuppgifter fr�n tandl�karen. Dessutom b�r det ing� �mnen som etik och akutsjukv�rd, menar 5rf samt SKTF, HTF och ST.

Sveriges landhygienislf�rening f�mts�tter all inneh�llet utreds ytterliga�re om planema p� en hopslagning av tandhygienist- och landsk�lerske-linjen kvarst�r.

STF samt SKTF, HTF, 5Toch de flesta utbildningsinstanser har uttalat sig positivt f�r att den nya tandsk�terskeulbildningen skulle avslutas med ett halvt �rs allm�nlj�nslg�ring (AT). Socialstyrelsen avstyrker dock f�rsla�get av praktiska sk�l, eftersom styrelsen inte anser del vara realistiskt att ut�ver allm�ntj�nstg�rande tandl�kare, dessutom vartannat �r ta emot drygt 500 tandsk�terskor f�r allm�ntj�nstg�ring med krav p� handledning och etl l�mpligt sammansatt patienlklienld.

7� Tandteknikerutbildning vid h�gskolan

Tandteknikemtbildningen f�resl�s av utredningen inr�ttas inom den stat�
liga h�gskolan, med lokalisering till de odontologiska fakulteterna. Utbild-
������������������������ 494


 


ningen f�resl�s omfatta 120 po�ng. F�r n�rvarande finns utbildningen���� Prop. 1989/90:100 inom gymnasieskolan. Flertalet remissinstanser tillstyrker att tandtekni-���� Bil. 10 kemtbildningen b�r inr�ttas inom den statliga h�gskolan.

50 tillstyrker i huvudsak utredningens f�rslag betr�flFande landtekniker-utbildningen och finneratt integreringen mellan tandtekniker- och tandl�karutbildningen synes v�l motiverad. Socialstyrelsen delar denna uppfatt�ning, men vill dock understryka vikten av alt den nya utbildningen startar parallellt med den gamla, f�r alt inte en brist p� tandtekniker skall uppsl� under 1990-talet. Landslingsj�rbundel ansluter sig till f�rslaget och p�pekar att tandteknikernas behov av kompletterande utbildning m�ste till�godoses. Del statliga huvudmannaskapet st�ds �ven av Sveriges tandtekni�kers riksf�rbund, Sveriges tandl�karf�rbund, universiteten i Lund, Link��ping och Ume�, landslingen i V�sterbottens och Kopparbergs l�n, Malm� och G�ieborgs kommun, SKTF, ST, HTF och STF samt G�ieborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund.

Sveriges tandteknikers riksf�rbund �r positivt inst�lld till att tandtekni�kerutbildningen f�rl�ggs till de odontologiska fakulteterna, men d� som en egen institution. Sveriges landl�karf�rbund finner att det borde inneb�ra betydande f�rdelar att ha utbildningarna f�r tandtekniker- och tandl�kar�studerande inom samma institution, odonlologisk teknologi. Genom en samordning av l�mpliga delar av respektive utbildning, b�r f�mts�ttning�arna f�r �kat samarbete i framtiden, kring de alltmer komplicerade tek�nisk-biologiska fr�gest�llningar som r�r tandteknikerarbeten, kunna ga�ranteras, enligt Sveriges landl�karf�rbund. Utredningens f�rslag att man ska m�jligg�ra forskning och forskarutbildning anses lovv�rt. Universitetet i Link�ping anser att en integration av utbildningsresurser mellan de olika utbildningskategorierna �r av s�rskild vikt, d� utvecklingen p� de dentala materialens och den odontologiska teknologins omr�den, kan f�rv�ntas vara fortsatt stark under den kommande tidsperioden. Dessa aspekter delas i stort av G�ieborgs och Bohus l�ns v�rdskolef�rbund. V�sterbottens l�ns landsting framh�ller ocks� vikten av en integrering mellan utbildning�arna och finner det viktigt att tandteknikemtbildningen anordnas som en h�gskoleutbildning, med anknytning till forskning. Det anses kompetens�h�jande.

Universilelel i Lund finner atl det f�r lokaliseringen �r viktigt atl s�r�skild h�nsyn tas till koncentrationen av tandlekniska laboratorier i den s�dra regionen.

Universitetet i G�teborg st�der f�rslaget om att en ny h�gskoleutbildning till tandtekniker inr�ttas. Dock avstyrks f�rslaget om att tandteknikemt�bildningen anordnas vid en odontologisk fakultet. Universitetet i G�teborg framh�ller att tandteknikerutbildningen �r en utpr�glad yrkesutbildning med f�retr�desvis praktisk inriktning. Naturligare vore d� att utbildningen placerades inom den kommunala h�gskolan, enligt universitetet i G�te�borg.

UH� f�resl�r atl tandleknikerutbildningens inneh�ll och beh�righets�
krav �verv�gs ytterligare f�re ett beslut. UH� framh�ller atl del finns god
erfarenhet av all f�ri�gga tandleknikerutbildningen i anslutning
till odon�
tologisk fakultet. KI finner liksom UH� att utredningens f�rslag b�r bli
���������������������������� 495


 


f�rem�l f�r ytterligare utredning. KI anser dock all utbildningen b�r vara���� Prop. 1989/90:100 en kommunal h�gskoleutbildning f�r att underl�tta samverkan med �vriga���� Bil. 10 medell�nga v�rdutbildningar � d� f�rkunskapskraven f�resl�s vara de�samma av utredningen. KI vill po�nglera att tandleknikerutbildningen, anordnad inom den kommunala h�gskolan, kan ha en n�ra samverkan med odonlologisk fakultet.

8 Neddragning av den odontologiska forskningsorganisationen

Utredningens f�rslag om en neddragning av den odontologiska forsknings�organisationen, till tre fj�rdedelar av den nuvarande, avstyrks i stort av samtliga remissinstanser som yttrat sig i fr�gan.

MFR ser inga sk�l f�r en s�dan nedsk�rning eftersom tandh�lsan i �ldersgmpperna upp till 30 �r har f�rb�ttrats p�tagligt under de senaste tv� decenniema, bl.a. till f�ljd av svenska forskningsinsatser. Vidare p�pekas att svensk odonlologisk forskning i h�g grad bidragit till dagens kunskaps�massa och att den har ett mycket gott internationellt anseende. MER motiverar en intensifierad odontologisk forskning med att den leder till ett minskal behov av reparativ v�rd, och utvecklandet av alternativa, effekti�vare behandlingsformer. Detta kan d� resultera i en f�rb�ttrad oral h�lsa hos befolkningen och d�rmed stora ekonomiska vinster. MFR anser att behovet av en f�rdjupad kunskapsuppbyggnad g�ller b�de grundforskning och till�mpad forskning. D�rigenom skapas f�ruts�ttningar f�r ett mer kvalificerat inneh�ll inom tandv�rden. Vidare finner MFR atl orala sjuk�domar och st�rningar kr�ver nya diagnostiska och terapeutiska insatser, likas� beh�vs en �kad beteendevetenskaplig forskning inom odontologin.

Universiteten i Lund och G�teborg anf�r att den odontologiska forsk�ningen under senare �r, s�v�l breddals som f�rdjupats men alt nya pro�blem har uppst�tt och kommer att uppsl� inom landv�rden, vilka fordrar vetenskaplig bearbetning.

Socialstyrelsen framh�ller all del lorde finnas f� omr�den d�r forsk�ningsresultat s� direkt har bidragit lill en f�rb�ttrad tandh�lsa och mins�kad sjukdomsfrekvens. Socialstyrelsen anser atl om man ska klara framti�dens tandv�rd med ett minskat antal tandl�kare, s� beh�vs minst den nuvarande forskningsorganisationen.

Landstingsf�rbundet framh�ller alt anslagen lill odontologisk forskning inte f�r minska, med h�nsyn till den betydelse den har haft och �ven forts�ttningsvis f�rv�ntas ha f�r en f�rb�ttrad tandh�lsa. Stockholms l�ns landsting och G�leboigs kommun ansluter sig till dessa synpunkter, likas� Kl och universitetet i Ume� som ocks� anf�r att samh�llets efterfr�gan p� odontologisk forskning �r st�rre �n n�gonsin. Universilelel i Ume� p�pekar alt modern odontologisk forskning �r ytterst resurskr�vande, men att de odonlologiska fakulteternas forskningsresurser trots detta �r blyg�samma, i f�rh�llande till del omfattande ansvarsomr�det. Liknande syn�punkter framf�rs av V�sterbottens l�ns landsting.

Flertalet remissinstanser betonar atl det finns etl behov av en �kad
satsning p� odontologisk forskning. Bl.a. avstyrker Sveriges tandl�karf�r�
bund varje form av neddragning, och framh�ller all del ist�llet b�r tillf�ras
������������������������� 496


 


resurser, f�r att svara mot tandv�rdslagens krav p� en garanterad h�gkvali-���� Prop. 1989/90:100
tativ tandv�rd p� lika villkor.
���������������������������������������������������������������� Bil. 10

Kl avr�der en minskning av den odontologiska forskningsorganisa�tionen, bl. a. mot bakgmnd av att den ytterst sett �r en del av den svenska v�lf�rdspolitiken. KI framh�ller att tandh�lsan har f�rb�ttrats i form av ett minskat behov av reparativa insatser, men att det inte inneb�r att tand-och munh�lesjukdomar har f�rsvunnit. Enligt KI kommer tandv�rdspano�ramat atl f�rskjutas s�, att den odontologiska forskningen kommer att �gnas �ven andra omr�den. Landslingen i �rebro och Kopparbergs l�n anser det synneriigen viktigt att forskningen inom det odontologiska �m�nesomr�det inte minskar. Man p�talar vikten av att forskning med inrikt�ning mot f�rebyggande tandv�rd kan vidmakth�llas p� en h�g niv�.

Sveriges tandteknikers riksf�rbund po�ngterar att en reducering av an�slag kommer att inverka menligt p� tandteknikernas fackomr�de, om resurser f�r vidareutveckling och forskning inom detta omr�de ej finns att tillg�.

Kopparberg l�ns landsting framh�ller att en nedsk�rning av anslaget kan genomf�ras under f�mts�ttning att det kan ske genom rationaliseringar.

Universitetet i Link�ping finner att ett behov av samverkan mellan odontologisk och medicinsk fakultet finns bl.a. inom forskningen om dentala material. Genom samarbete �r det d� m�jligt att den totala kostna�den f�r forskning h�rigenom kan h�llas nere. Universitetet i Link�ping anser att organisatoriska f�r�ndringar avseende bl.a. institutionsindel�ningen b�r bygga p� lokala f�mts�ttningar vid respektive fakultet/univer�sitet.

Oavsett om nuvarande forskningsresurser bibeh�lls eller ej, b�r fakulte�terna enligt MFR, i st�rre utstr�ckning �n f�r n�rvarande, �verv�ga om�prioritering av de resurser som frist�lls vid ledigblivande, inte bara av professorstj�nster, utan �ven av andra forskartj�nster och teknisk/admi�nistrativa tj�nster. P� s� s�tt skulle inom varje fakultet, enligt MFR, livskraftiga forskningsomr�den kunna f�rsl�rkas p� bekostnad av s�dana med mindre aktivitet och ytterligare profilering kunna komma lill st�nd. Kl anser atl den odonlologiska forskningen b�r profileras mellan de olika fakulteterna i �kad utstr�ckning, men atl detta b�st sker genom en sund t�vlan inb�rdes och inte genom en styrning uppifr�n. Socialstyrelsen finner att den odontologiska forskningen i framtiden b�r bli mer flexibel. D�rigenom tillstyrker socialstyrelsen utredningens f�rslag om samordning inom fakulteterna m. m. Socialstyrelsens tillstyrkan g�ller under f�ruts�tt�ning att de frigjorda medlen fortfarande anv�nds f�r odontologiska forsk�ningsprojekt. H�rigenom skapas f�ruts�ttningar f�r l�ngsiktig meto�dutveckling samt kunskapsuppbyggnad, enligt socialstyrelsen, och en om�strukturering och flexibilitet sker med en bibeh�llen ekonomisk ram.

Universiteten i Ume� och G�teborg finner utredningens f�rslag intres�
sant � om all frigjorda medel vid en neddragning skall disponeras f�r
utdelning av MFR. Man finner dock atl fr�gan ej �r tillr�ckligt belyst.
Vidare p�pekas atl f�rslaget f�mts�tter, att en basorganisation och en
infrastruktur f�r odontologisk forskning bibeh�lles av tillr�cklig storlek,
f�r atl denna resurs skall kunna �terf�ras till odontologin.
��������������������������������������������� 497

32�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10


Bilaga 10.3��� Prop. 1989/90:100 BiL 10

Sammanfattningav rapporten (Ds 1989:33) Utbyggd h�gskoleutbildning i Gotlands och Blekinge l�n samt i Fyrstadsregionen och s�dra delen av Stockholms l�n � delbet�nkande r�rande s�dra delen av Stockholms l�n De sakkunniga sammanfattar rapporten enligt f�ljande:

Sammanfattning

Bakgrund samt uppl�ggning av utredningsarbetet (avsnitten 1 och 2)

Utbildningsdepartementet har uppdragit �t undertecknade att som sak�kunniga inom departementet utreda fr�gan om den framtida organisatio�nen av h�gskoleutbildning i Gotlands och Blekinge l�n saml i Fyrstadsre�gionen (Trollh�ttan, Uddevalla, V�nersborg och Lysekil) och s�dra delen av Stockholms l�n. Med h�nsyn till omfattningen av utredningsuppdraget redovisas arbetet i etapper. I ett f�rsta delbet�nkande (Ds U 1987:11) har vi l�mnat f�rslag till h�gskoleutbildningens organisation i Gotlands och Blekinge l�n. I ett andra delbet�nkande (Ds 1988:42) har vi redovisat f�rslag r�rande h�gskoleutbildningens organisation i Fyrstadsregionen. 1 detta avslutande bet�nkande behandlar vi s�lunda h�gskoleutbildningen i s�dra delen av Stockholms l�n.

S�dra delen av Stockholms l�n - S�dert�rn (avsnittet 3)

Vi anv�nder S�dert�rn som ben�mning p� f�ljande sju kommuner i den s�dra delen av Stockholms l�n: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nyn�s�hamn, Salem, S�dert�lje och Tyres�. Dessa kommuner har p� olika s�tt gjort gemensamma anstr�ngningar f�r alt st�dja och utveckla h�gskoleut�bildningen i den s�dra l�nsdelen.

1 avsnittet 3 pekar vi p� den inomregionala obalans som r�der i Stock�holms l�n. Som en del i denna obalans har praktiskt tagel all h�gre utbildning och forskning vid universitet och h�gskolor lokaliserats till de centrala och delvis norra delarna av l�net. Obalansen mellan de olika l�nsddarna avspeglar sig till S�dert�rns nackdel �ven i t. ex. ungdomarnas val av utbildning, befolkningens utbildningsniv� samt ett lilhagande antal personer i den norra l�nsdelen som arbetar inom s.k. kunskapsyrken. Trots den obalans som s�ledes r�der inom l�net finns en betydande dd av l�nets industrisyssels�ttning vid de h�gteknologiska f�retag som �r f�rlag�da till den s�dra l�nsdelen. Dessa f�retag �r i h�g grad beroende av tillg�ngen p� v�lutbildad arbetskraft.

H�gskoleutbildning p� S�dert�rn - bakgrund och utg�ngspunkter (avsnittet 4)

H�gre utbildning och forskning har under senare �r f�tt en allt viktigare

roll i den regionala utvecklingen. De tillm�ts d�rf�r ocks� en stor betydelse������������������������ 498


 


i str�van att uppn� regional balans i Stockholms l�n. I riksdagen har av���� Prop. 1989/90:100 denna anledning under de senaste �ren �ven v�ckts ett flertal motioner��� Bil. 10 som f�resl�r en utbyggnad av h�gskoleutbildningen i den s�dra delen av l�net.

Den statliga h�gskoleutbildningens volym p� S�dert�m �r f�r n�rvaran�de omkring I 600 �rsstudieplalser. N�stan h�lften utg�rs av Karolinska instilutets lakar- och tandl�kamtbildning i Huddinge. Universitetets och KTH:s utbildning p� S�dert�rn �r d�remot �nnu begr�nsad.

1 avsnittet 4 redovisar vi �ven alt gymnasieskolan i S�dert�mskommu-nerna, i j�mf�relse med de �vriga delarna av l�net, har etl f�rh�llandevis f�rre antal platser p� de linjer som i f�rsta hand rekryterar lill h�gskolan. �verg�ngsfrekvensen till h�gskolan �r �ven klart l�gre f�r S�dert�rn j�m- . f�rt med �vriga delar av l�net. F�r vissa kommuner p� S�dert�m �r �verg�ngen i niv� med vad som g�ller f�r flera glesbygdskommuner i andra delar av landet.

F�rslag lid h�gskoleutbildningens framlida ulj�rmning p� S�dert�rn (avsnittet 6)

Vi f�resl�r i detta avsnitt en kraftig f�rst�rkning i olika former av h�gsko�leutbildningen p� S�dert�m som etl led i all f�rb�ttra ulvecklingsbelingd-serna d�r. Detta anser vi i betydande utstr�ckning kan ske inom de resurser som redan finns tillg�ngliga f�r h�gskoleutbildning i l�net. Vi anser dock att en s�dan f�rst�rkning i h�g grad skulle gynnas genom insatser i olika former �ven fr�n bl.a. lokala och regionala myndigheter och organisationer.

F�r alt utnyttja den kompelens som finns vid h�gskolorna i l�net samt f�r atl garantera utbildningens kvalitet f�resl�r vi all en utbyggnad av h�gskoleutbildningen p� S�dert�m b�r ske inom den

h�gskoleorganisation som redan finns i l�net samt
all h�gskoleutbildningen b�r f� en i huvudsak f�r varje inriktning/h�gsko�
leenhet koncentrerad lokalisering med en tillr�ckligt stor volym p�
varje utbildningsort f�r att skapa underlag f�r olika tj�nster.
Vi f�resl�r vidare
alt en utbyggd h�gskoleutbildning p� S�dert�m � ut�ver den befintliga
(Karolinska institutet) eller av regeringen redan tidigare f�reslagna
(HLS) fr�mst b�r avse den utbildning som Stockholms universitet och
KTH anordnar samt
all Karolinska institutet, l�rarh�gskolan och de konstn�riiga h�gskolorna
b�r beakta S�dert�rns utbildningsbehov inom ramen f�r den ordinarie
budgetprocessen.
Den h�gskoleutbildning som vi f�resl�r atl universitetet skall f�rl�gga
lill S�dert�rn b�r inriktas p� nya kombinationer �ver existerande �mnes�
gr�nser. Utbildningen b�r s�ledes komplettera det redan befintliga utbu�
det inom universitetet och medverka till en allm�n kunskapsutbyggnad.
Med denna inriktning av utbildningen blir ett n�ra samarbete med fram�
f�rallt KTH av stort v�rde. Exempel p� omr�den, inom vilka nya utbild�
ningar b�r kunna tas fram i samverkan mellan dessa enheter, �r ekono-
����������������������������� 499


 


mi/spr�k, ekonomi/teknik och spr�k/teknik/(ekonomi). I f�rsta hand avses���� Prop. 1989/90: 100 utbyggnaden � vad g�ller den del universitetet kommer all ansvara f�r ������ Bil. 10 ske genom en successiv omlokalisering av en del av den befintliga verk�samheten i Frescati.

Vid en sammanv�gning av olika faktorer anser vi att �verv�gande sk�l talar f�r atl universitetets utbildning p� S�dert�rn lill sin huvuddel b�r f�rl�ggas lill Haninge. F�r detta talar bl. a. v�ra f�rslag som f�mts�tter ell n�ra samspel med i f�rsta hand KTH:s utbildning och resurser p� S�der�t�rn, behovet av balans mellan olika delar av S�dert�rn i utbudet av h�gskoleutbildning samt allm�nt goda yttre f�ruts�ttningar. Genom rege�ringens f�rslag att lokalisera den nya ingenj�rsutbildningen till bl.a. Ha�ninge skulle �ven kunna skapas myckel goda m�jligheter till samverkan vad g�ller s�v�l lokaler som utmstning.

Vi f�resl�r vidare alt universitetets utbildning, j�mte KTH:s del i eventuella gemensamma utbildningar, p� sikt f�r en volym om minst 1 500 �rsstudieplalser samt atl en viss decentraliserad utbildning b�r kunna f�rl�ggas till �ven de �vriga kommunerna p� S�dert�rn alltefter behov och f�mts�ttningar.

I avsnittet 4 redovisar vi �ven f�rslag till lokalisering och dimensione�ring av ingenj�rsutbildningen i Haninge och S�dert�lje. Denna utbildning skall enligt regeringens f�rslag lokaliseras till dessa tv� kommuner p� S�dert�rn. Vi anser atl starka motiv finns f�r alt f�ri�gga en betydande del av l�nets ingenj�rsutbildning lill S�dert�rn och f�resl�r f�ljande omfatt�ning och inriktning:

Kommun������������������������������ Inriktning����������������������������� Antal grupper

Haninge�������������������������������� Byggteknik����������������������������� 4(+l)*

El/teleteknik������������������������� 3-4

S�dert�lje����������������������������� El/teleteknik������������������������ 3-4

Maskinteknik���������������������� 4**

♦� Avser eventuell utbildning med VVS-inriktning.

** Inkl. 15 platser grafisk ingenj�rsutbildning med huvudsaklig f�rl�ggning till Bot�kyrka kommun (Tumba).

Detta skulle s�lunda f�r S�dert�rn motsvara totalt omkring 15 gmpper eller 400-500 nyb�ijarplalser per l�s�r d� utbildningen �r fullt utbyggd. Ingenj�rsutbildningen p� S�dert�rn skulle h�rigenom komma alt omfatta ca 40% av l�nets totala antal nyb�rjarplatser.

F�r r�dgivande och allm�nt samordnande uppgifter i anslutning till h�gskoleutbildningen p� S�dert�rn f�resl�r vi att etl organ inr�ttas mellan ber�rda h�gskoleenheter, kommuner och regionala myndigheter.

Kostnader (avsnittet 9)

De �rliga driftkostnaderna f�r universitetets egen och den med KTH
gemensamma utbildningen ber�knar vi lill ca 25 milj. kr. d� den �r fullt
utbyggd. Drygt h�lften av detta belopp - ca 13 milj. kr. - avser nytill-
��������������������������������� 500


 


skott av resurser. �terstoden f�mts�tts tillf�ras genom omlokalisering av Prop. 1989/90:100 verksamhet inom Stockholms universitet. H�rtill kommer behov av ca Bil. 10 fem milj. kr. �rligen d� utbildningen �r fullt utbyggd, f�r s.k. gemensam verksamhet i anslutning till en mindre serviceorganisation f�r universite�tet i Haninge och h�gst tio milj. kr. i lokalhyra d�r. Om �ven de av oss f�reslagna YTH- och ingenj�rsutbildningarna r�knas med blir de totala undervisningskostnaderna f�r hela den utbyggda h�gskoleutbildningen p� S�dert�rn n�rmare 60 milj. kr. Ingenj�rsutbildningarna finansieras dock inom ramen f�r den p�g�ende f�rs�ksverksamheten.

Totalt kommer h�gskoleutbildningen p� S�dert�rn genom v�ra f�rslag att �ka med omkring 2 500 �rsstudieplalser under den n�rmaste fem�rspe�rioden. Med en f�rl�ggning av �ven huvuddelen av HLS till S�dert�lje, i enlighet med regeringens f�rslag, skulle d�rmed den statliga h�gskoleut�bildningen omfatta omkring 7000 �rsstudieplalser i mitten av 1990-talet vilket skall j�mf�ras med ca 1 600 f�r n�rvarande.

Grafisk utbildning (avsnittet 10)

Till oss har �ven �verl�mnats en framst�llning fr�n l�nsstyrelsen i Got�lands l�n. Botkyrka kommun samt h�gskolan i Falun/Borl�nge ang�ende anordnande av ingenj�rsutbildning inom det grafiska omr�det. Vi har behandlat framst�llningen i anslutning till �vriga fr�gor om S�dert�rn.

Vi f�resl�r att en ingenj�rsutbildning om 80 po�ng inom det grafiska omr�det

inr�ttas fr. o. m. 1991/92 som en variant inom

maskiningenj�rslinjen i S�dert�lje/Botkyrka samt Visby; atl en samordning sker, vad g�ller bl.a. m�l och inriktning, mellan denna

utbildning och den befintliga lokala linjen i Borl�nge; alt till det grafiska utbildningscentret i Botkyrka om m�jligt b�r f�rl�ggas

ytterligare kurser/moment inom grafisk h�gskoleutbildning samt p�

sikt �ven YTH-linjen i grafisk industri.

501


 


Bilaga 10.4�� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rslag till

Lag om �ndring i studiest�dslagen (1973: 349)

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om studiesl�dslagen (1973: 349)' dels att 3 kap. 7, 11 och 22 ��, 5 kap. 3 och 5 �� samt 6 kap. 5

och 8 �� skall ha f�ljande lydelse, dels att det i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988: 877) om

�ndring i n�mnda lag skall inf�ras tre nya punkter, 2 c - 2 e, av

f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

3 kap.

7 �

Inackorderingstill�gg utg�r Inackorderingstill�gg utg�r
med l�gst 890 och h�gst / 790
����������� med l�gst 935 och h�gst 1880
kronor i m�naden till studeran-
���������� kronor i m�naden till studeran�
de som beh�ver inackordering,
��������� de som beh�ver inackordering.
N�rmare f�reskrifter om in-
��������������� N�rmare f�reskrifter om in�
ackorderingstill�gg meddelas av
�������� ackorderingstill�gg meddelas av
regeringen eller den myndighet
��������� regeringen eller den myndighet
som regeringen utser.
���������������������� som regeringen utser.

11 �

Extra till�gg utg�r med 660, Extra till�gg utg�r med 690,
440 eller 220 kronor i m�na- 460 eller 230 kronor i m�na�
den,
��������������������������������������������� den.

N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen.

22 �

Studiehj�lp enligt delta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r studier utom riket, om studierna inte med lika stor f�rdel kan bedrivas vid svensk l�roanstalt.

�ven i andra fall f�r studiehj�lp enligt detta kapitel beviljas f�r studier utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar.

F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som motsvarar eller �r j�mf�rbara med studier vid svensk l�roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 �.

F�rsta och andra styckena g�ller ej f�r sjukperiod som avses i 15 �.

N�rmare f�reskrifter om stu�diehj�lp f�r studier utom riket meddelas av regeringen eller den myndighet sotn regeringen best�mmer.


I Lagen omtryckt 1987:303. - Senaste lydelse l')8i):2()l.


502


 


Nuvarande lydelse

F�reslagen lydelse

5 kap. 3� Korttidsstudiest�d utg�r f�r varje timme

1.       under vilken den studerande f�rlorar arbetsinskomst p� grund av att han deltar i utbildning,

2.       under vilken den studerande f�rlorar arbetsinkomst p� grund av resor till eller fr�n den plats d�r utbildningen �ger rum.

Till�� samma�� studerande�� f�r������� Till�� samma�� studerande�� f�r korttidsstudiest�d�� utg堠 h�gst���� korttidsstudiest�d����� utg堠�� f�r

timmar�� under�� ett

h�gst�� 240 budget�r.

ana timmar under en dag och h�gst 240 timmar under ett budget�r.

Vid heltidsstudier under en sammanh�ngande tidsperiod f�r korttidsstudiest�d utg� f�r studi�er under h�gst tio dagar. Vid deltidsstudier f�r korttidsstudie�st�d utg� f�r h�gst �tta timmar under en vecka.


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


 


Korttidsstudiest�d�� utg�r kronor f�r varje timme.


5�' 50


Korttidsstudiest�d�� utg�r kronor f�r varje timme.


53


6 kap.

5 �V

Intematbidrag���� utg�r kronor f�r varje dygn.

250������� Intematbidrag���� utg�r���� 265 kronor f�r varje dygn.

8 �' Har en facklig organisation ans�kt om intematbidrag f�r f�rdel�ning mellan vissa arbetstagare g�ller f�ljande s�rskilda besl�mmel�ser.

1.         Bidraget f�r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den studerande.

2.         Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och logi f�r den studerande.


3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n som motsvarar 250 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studerande som har r�tt till bidraget.


3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n som motsvarar 265 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studerande som har r�tt till bidraget.


 


3 Senaste lydelse 1989: 201. ■� Senaste lydelse 1989: 201. 5 Senaste lydelse 1989: 201.


503


 


Nuvarande lydelse������������������������ F�reslagen lydelse���������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 10

2 c Ut�ver vad som f�re�skrivs i 8 kap. 39 och 40 �� stu�diest�dslagen (1973:349) i dess lydelse f�re den I januari 1989 och i f�reskrifter som meddelats med st�d av punkt 2 e nedan kan p� ans�kan av den �terbe�talningsskyldige medges att pre�limin�r avgift tills vidare inte skall utg�. Detta g�ller dock endast om den �terbetalnings�skyldige �r bosatt i riket.

Om ett medgivande enligt f�rsta stycket har l�mnats, skall fr�gan om slutlig avgift pr�vas s�rskilt p� det s�tt som anges i 8 kap. 43 � studiest�dslagen i dess lydelse f�re den 1 januari 1989.

Ett medgivande enligt f�rsta stycket skall �terkallas,

1.       om den �terbetalningsskyl�dige ans�ker om detta,

2.       om den �terbetalningsskyl�dige bos�tter sig utom riket eller

3.       om �terbetalningen sam�ordnas p� s�tt som anges i punkt 4 i dessa �verg�ngsbest�mmel�ser.

Om ett medgivande enligt f�rsta stycket har �terkallats, f�r centrala studiest�dsn�mnden medge att den f�rsta prelimin�ra avgift som d�refter p�f�rs f�r betalas upp till sex m�nader in p� f�ljande avgifts�r.

2 d Ans�kan enligt 8 kap. 39 � f�rsta stycket studiest�dsla�gen (1973:349) i dess lydelse f��re den I januari 1989 skall - i st�llet f�r vad som f�reskrivs i paragrafens andra stycke - ha kommit in till centrala studie�st�dsn�mnden f�re utg�ngen av oktober m�nad �ret efter avgifts��ret.

"Till 1988:877.������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 504

"Till 1988:877.


 


Nuvarande lydelse������������������������ F�reslagen lydelse���������������������� ProP- 1989/90:100

Bil. 10 / st�llet f�r vad som f�re�skrivs i 8 kap. 43 � f�rsta styc�ket 3 studiest�dslagen i dess ly�delse f�re den 1 januari 1989 skall fr�gan om slutlig avgift f�r ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss �terbetalningsskyldig om denne inte har betalt den preli�min�ra avgiften i sin helhet f�re utg�ngen av oktober m�nad �ret efter avgifts�ret och om han be�d�ms ha vara bosatt i riket un�der avgifts�ret.

2 e* Regeringen eller den myndighet som regeringen be�st�mmer f�r i fr�ga om den som �terbetalar studiest�d enligt �ld�re f�reskrifter f�reskriva att pre�limin�r och slutlig avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned f�r avgifts�r under vilket den �terbetalningsskyldige studerar och uppb�r studiehj�lp, studie�medel, s�rskilt vuxenstudiest�d, utbildningsbidrag under arbets�marknadsutbildning eller utbild�ningsbidrag f�r doktorander.

Denna lag tr�der i kraft, i fr�ga om �verg�ngsbest�mmelsema 2c-2e till lagen (1988:877) om �ndring i studiest�dslagen den 1 januari 1991, samt i �vrigt den 1 juli 1990.

*T\I1 1988:877.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 505


 


Bilaga 10.5���� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

Sammanfattning av statens kulturr�ds rapport Studie av teatersituationen i l�n utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet

H�rnpelarna i den statliga teaterpoliliken utg�rs av de regionala teaterin�stitutionerna. Kulturr�det har i sin studie utg�tt fr�n alt dessa ocks� i framliden skall ha en nyckelroll i teaterpoliliken.

Inom ramen f�r studien har kulturr�det unders�kt de olika regionala f�mts�ttningarna och intresset f�r att etablera regionala teaterinstitutioner i de ber�rda l�nen (S�dermanlands, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Hallands, J�mtlands och Bohus l�n). Landstinget i Bohusl�n har under arbelet med studien beslutat om att inr�tta en l�nsteater fr. o. m. den 1 juli 1990.1 de �vriga l�nen har medverkan i studien aktualiserat leaterfr�gan. I n�gra l�n har denna teaterpoliliska diskussion resulterat i f�rslag till sam�arbelsprojekl med fria teatergmpper vilka efter n�gra �rs f�rankringsarbe-le skulle kunna utg�ra k�rnan i nya regionala institutioner.

De fria teatergmpperna spelar en dominerande roll f�r framf�r allt barnleatemtbudet i de sex institutionsl�sa l�nen. Svenska riksteatern har stor betydelse framf�r allt n�r det g�ller offentliga scenf�rest�llningar f�r vuxna i de sex l�nen.

Kulturr�det konstaterar all del �r m�jligt alt bedriva en professionell teaterverksamhet i sm� enheter, men att anslagsgivarna/huvudm�nnen m�ste vara medvetna om all i verksamhetens sp�r f�ljer mycket snart �nskem�l om f�rst�rkta resurser. Detta perspektiv finns ocks� med i l�nens planeringar vilket g�r att kulturr�det tillstyrker och beg�r att statli�ga medd tilldelas ett antal f�rs�ksprojekt med professionell teaterverk�samhet i sm� ensembler i de institutionsl�sa l�nen. En viktig bakgmnd till kulturr�dets bed�mning �r de ber�rda l�nens vilja atl utveckla formerna f�r deras barn- och ungdomsteatemtbud.

Kulturr�det har i sin rapport redovisat f�rslag till f�rs�ksverksamheter med professionell teaterproduktion. Syftet med dessa f�rs�ksverksamhe�ter �r att skapa permanenta l�sningar av regionlealermoddl, lill att b�rja med i mindre skala. I tre l�n sl�r l�nstealerf�reningen som initiativtagare och ansvarig f�r projekten. Gotlands kommun och landstinget i Kalmar l�n f�resl�r utvecklade samarbeten med Bryggeriteatem i Visby resp. Byteatern i Kalmar med avsikt all st�rka de b�da teatergmppemas regio�nala publik- och bidragsf�rankring. Landstinget i J�mtlands l�n ber�knar att f�rs�ksverksamhet med professionell teaterproduktion kan inledas f�rst 1992.

En uppskattning av nettokostnaderna f�r de olika prelimin�ra f�rslagen f�r budget�ret 1990/91 uppg�r till ca 12 milj. kr. Kulturr�det har bed�mt att en rimlig statlig andel av de olika regionala f�rs�ksverksamheternas finansiering b�r ligga p� 1/3 av resp. totalkostnad. Landsting och kommu�ner b�r svara f�r �terst�ende kostnader. F�r Gotlands l�n ber�knar kultur�r�det en statlig andel p� 50%. En ber�kning av l�nens anspr�k efter dessa principer ger ett statsbidragsbehov p� 4 milj. kr. Med tanke p� all statsbi-

506


 


drag redan i dag utg�r till Hallands och J�mtlands l�n om totah 0,5 milj.���� Prop. 1989/90:100
kr. blir d�rmed netto�kningen 3,5 milj. kr.
������������������������������������������������ Bil. 10

Kulturr�det f�resl�r all f�rs�ksverksamheten b�r omfatta tre �r och att en utv�rdering d�refter b�r g�ras.

507


 


Bilaga 10.6��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver statens kulturr�ds rapport Studie av teatersituationen i l�n utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden �ver rapporten Studie av teatersituationen i l�n utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet avgetts av Svenska kom�munf�rbundet. Landstingsf�rbundet, S�dermanlands l�ns landsting, Kal�mar l�ns landsting, Kristianstads l�ns landsting, Hallands l�ns landsting. Bohuslandstinget, J�mtlands l�ns landsting, samt Gotlands kommun.

Allm�nt

Flertalet remissinstanser v�lkomnar �versynen och anser att kulturr�det har gjort en v�rdefull kartl�ggning av teatersituationen i de specialstudera-de l�nen men �ven belyst teateiiivet genom en j�mf�rande analys av statistiskt bakgmndsmaterial. Svenska kommunf�rbundet konstaterar att de f�rslag som l�ggs fram i studien synes vara relativt v�l f�rankrade i landstingen i de aktuella l�nen.

Framtida teaterplaner i de enskilda l�nen

Varken Landstingsf�rbundet eller Svenska kommunf�rbundet har funnit
anledning att kommentera de enskilda l�nens f�rslag. Kalmar l�ns lands�
ting tillstyrker en ny modell f�r bidragssamarbete stat �kommun �lands�
ting med utg�ngspunkt i Byteatern i Kalmar. S�dermanlands l�ns lands�
ting konstaterar att intresse f�r alt inr�tta en fast l�nsteater i S�rmland f�r
n�rvarande saknas hos landstinget och l�nsteaterf�reningen. I st�llet vill
man starta en f�rs�ksverksamhet med teater f�r �ldre ungdomar i samar�
bete med en fri teatergmpp. Utbildnings- och kulturn�mnden i J�mtlands
l�n f�resl�r att man fr.o.m. 1992 inleder ett f�rs�ksprojekt p� i f�rsta
hand tre �r med en l�nsbaserad teaterproduktion med l�nsteaterf�rening�
en och landstinget som huvudm�n. Hallands l�ns landsting har aktualise�
rat f�rs�ksverksamhet med en mindre fast ensemble med inriktning p�
barn- och ungdomsteater. Kommunstyrelsen i Varberg har deklarerat in�
tresse f�r att agera v�rdkommun och bundit sig f�r att d� tillgodose krav
p� lokaler och teknisk utrustning. Kulturn�mnden i Halmstad har f�rkla�
rat sig berett att st�lla produktionsresurserna vid Kulturhuset lill f�rfogan�
de. Kristianstads l�ns landsting har presenterat ett l�ngsiktigt fyrstegspro-
gram med syfte att etablera en l�nsteater i Kristianstads l�n. Gotlands
kommun inst�mmer i de kommentarer som presenteras i studien ang�ende
behov av bidragssamarbete stat �kommun betr�ffande Bryggeriteatern i
Visby.
�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 508


 


Ekonomiskafr�gor���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Svenska kommunf�rbundet anser alt studien inte tydligt redovisar p� vil�ket s�ll kommunerna, som st�r som huvudfinansi�rer i arrang�rsledel, har uttalat st�d f�r de f�reslagna utbyggnadsplanerna. Flera landsting har redovisat sina ekonomiska ambitioner n�r det g�ller denna f�rs�ksverk�samhet. Hallands l�ns landsting anser att statens bidrag b�r fastst�llas efter f�rhandlingar med resp. l�n och inte l�sas i f�rv�g p� en l�g niv�. S�dermanlands l�ns landsting fr�gar sig vad som h�nder med statsbi�dragen efter den tre�riga f�rs�ksperioden.


Bil. 10


 


�vrigafr�gor

N�gra landsting betonar Riksteaterns och de fria tealergmppernas betydel�se f�r teaterutbudet i l�nen. Efterfr�gan p� deras tj�nster kommer �ven i framtiden att vara stor. Landstingsf�rbundet framh�ller att den f�reslagna f�rs�ksverksamheten kan ge kulturpolitiskt intressanta erfarenheter inom barnteateromr�det. Landstingsf�rbundet understryker ocks� viklen av alt f�rs�ksprojekten utv�rderas f�r att ge underlag f�r erfarenhetsspridning.


509


 


Bilaga 10.7��� Prop. 1989/90:100

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet

Utredaren har gjort f�ljande sammanfattning av rapporten.

1    I de tre storstadsregionema f�resl�s de samh�llsst�dda orkestrarna Stockholms filharmoniker, G�teborgs symfoniker och Malm� symfonior�kester stabiliseras p� eller (f�r Malm� symfoniorkester) utbyggas till niv�n 100 musiker.

2    F�r att bibeh�lla och utveckla Malm� symfoniorkesters konstn�rliga kvalitet och b�ttre utnyttja orkestern lokalt, regionalt och nationellt �r det en ofr�nkomlig f�mts�ttning all en s�rskild lealerorkesler p� 37 musiker inr�ttas vid Malm� stadsteater.

3    Symfoniorkestrarna i G�vle, Helsingborg och Norrk�ping samt Ume� sinfonietla byggs ut till en numer�r av 60 musiker.

4    I V�stemorrlands, Norrbottens och J�nk�pings l�n uppr�ttas kam�marorkestrar med s.k. kombinationslj�nsler, vardera med 12-15 musi�ker.

5    V�rmlands sinfonietla f�rst�rks lill 35 musiker.

6    Kammarorkestrarna i V�ster�s och �rebro f�rst�rks med vardera tre musikertj�nster.

7    Uppsala kammarorkester byggs ut med sex nya musikertj�nster p� halvtid.

8    Oskarshamnsensemblen f�rst�rks med ytteriigare sex musikertj�ns-ler.

9    Samtliga orkestrar och ensembler f�r ett ansvar f�r atl bygga ut en regelbunden g�stspdsverksamhet inom sina resp. n�rregioner. F�r till�kommande kostnader f�rst�rks det regionala till�ggsbidragel, eventuellt omr�knat i grundbidrag.

 

10        Samtliga orkestrar och ensembler f�r ocks� skyldighet och m�jlighet att medverka i det utbyggda syslem av konsertturn�er inom Sverige, fr�mst till Norriand, som administreras av Svenska rikskonserter, vars anslag f�rst�rks.

11 Statens kulturr�ds medel f�r olika utvecklingsinsatser och f�r st�d till orkestrarnas dellagande i ett internationellt kultumlbyle f�rst�rks.

12 S�rskilda medel b�r st�llas till f�rfogande f�r Svenska rikskonserter eller statens kulturr�d f�r periodiskt engagemang av ensemble f�r nutida musik.

Statens ansvar skall ses som en stimulans och g�rs som tidigare beroende av initiativ och engagemang fr�n de lokala och regionala huvudm�n som har anst�llningsansvar f�r f�reslagna orkester- och ensembleresurser.

H�gsta prioritet har de utbyggnader som kommunala huvudm�n redan har beslutat och till en del b�rjat genomf�ra: utbyggnad av orkestemume-r�ren (inkl. administrativa resurser) i G�teborg, Malm�, Helsingborg och Ume�, inr�ttandet av en s�rskild teaterorkester vid Malm� stadsteater samt uppbyggnaden av en kammarorkesler i Sundsvall.

I yttranden �ver detta �versynsf�rslag b�r resp. huvudm�n bekr�fta sina
utvecklings�taganden. Detaljf�rslag fr�n resp. institutioner g�rs i anslags-
������������������������ 510


 


framst�llningar f�r 1990/91 till statens kulturr�d, p� vilket det sedan���� Prop. 1989/90:100 ankommer att - under f�mts�ttning av statsmakternas positiva beslut om���� Bil. 10 h�r framf�rda reformf�rslag � f�rdela tillkommande statliga resurser.

Sammanlagt omfattar f�rslagen en �kad insats med drygt 200 statliga gmndbidrag plus f�rst�rkningar av regionala till�ggsbidrag, tum�verksam�het och utvecklingsinsatser inom en total ram av uppskattningsvis 25 milj. kr.

511


 


Bilaga 10.8��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden �ver rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbets�marknadsstyrelsen (AMS), statens kulturr�d, universitets- och h�gskole��mbetet (UH�) - efler h�rande av musikh�gskolorna i Stockholm, G�te�borg, Malm�, Pite� och �rebro � Svenska rikskonserter. Musikaliska akademien. Operan, Landstingsf�rbundet, Svenska kommunf�rbundet, landstingen i Stockholms, Uppsala, S�dermanlands, �sterg�tlands, J�n�k�pings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malm�hus, Hal�lands, Skaraborgs, V�rmlands, �rebro, V�stmanlands, G�vleborgs, V�s�terbottens och Norrbottens l�n. Bodens, Lule�, Pite�, Skellefte�, Sundsvalls, G�vle, Uppsala, �rebro, Link�pings, Norrk�pings, Karlstads, �stersunds, Stockholms, G�teborgs, Helsingborgs och Malm� kommuner. Stiftelsen G�vleborgs symfoniorkester, G�teborgs konsert AB, Helsing�borgs konsertf�rening, Malm� symfoniorkester, Malm� stadsteater, Norr�k�pings orkesterf�rening, Stockholms konserthussliftdse, l�nsmusiken i J�mtlands l�n. Stiftelsen Musik i Dalarna, Norrbottensmusiken, Stiftelsen Kultur i S�rmland, Stiftelsen Musik i Uppland, Musikteatem i V�rmland , Stiftelsen V�sterbottensmusiken, Stiftelsen Musik i V�sternorriand, Stif�telsen Musik f�r �rebro l�n. Stiftelsen �stg�tamusiken, Musik i V�st, Musik i Sk�ne, Sveriges radio AB, Teatrarnas riksf�rbund, Sveriges yrkes�musikerf�rbund. Svenska musikerf�rbundet, SAMI/Svenska artisters och musikers intresseorganisation. F�reningen Svenska tons�ttare och Folk�bildningsf�rbundet.

Yttranden har dessutom inkommit fr�n Samlida musik, Iggesunds mu�sikh�gskola och J�nk�pings kommun.

/. �vergripande synpunkter

En starkt �verv�gande remissopinion st�ller sig positiv till de framf�rda
l�gesbeskrivningarna och f�rslagen. Statskontoret betecknar rapporten
som ett rimligt underlag f�r kommande prioriteringar. Kulturr�det inst�m�
mer i huvudsak i utredningens bed�mningar och tillstyrker f�rslagen om
resursf�rst�rkningar
till musikinstitutionerna. Svenska rikskonserler �r i
huvudsak positiv. Musikaliska akademien uppskattar ocks� de m�nga
f�rslag till f�rst�rkningar inom orkesleromr�del som framf�rs och ser
sammanfattningsvis mycket positivt p� att staten genom denna �versyns�
utredning markerat en vilja att planm�ssigt utveckla den viktiga del av
v�rt musikliv som symfoniorkestrarna utg�r. Operan ansluter sig till f�r�
slagen fr�n utredaren som Operan finner utm�rkta. Landstingsf�rbundet
anser att om f�rslagen genomf�rs inneb�r de en kvalitativ och kvantitativ
�kning av musikverksamhelen i hela landet, som Landstingsf�rbundet �r
��������������������������� 512


 


positivt till. Landstinget i Uppsala l�n st�ller sig positivt till ett �kat statligt Prop. 1989/90:100 st�d till kulturen p� regional niv�. Motsvarande synpunkter framf�rs av Bil. 10 landslingen i Kalmar, Kronobergs, Hallands, Skaraborgs, �lvsborgs, Bohus och V�rmlands l�n. F�rslagen tillstyrks ocks� av Svenska musikerf�rbun�det och Sveriges yrkesmusikerf�rbund. SAMI uttrycker en.f�rhoppning om att utredningen utmynnar i den uppmstning som s� v�l motiverats. Teat�rarnas riksf�rbund tillslyrker f�rslagen i den f�religgande utredningen.

2. Regionala prioriteringar

Majoriteten av remissinstanserna understryker vikten av att ell regionall
r�ttviseperspektiv anl�ggs. En utbyggnad av Ume� Sinfonietla till en f�rs�
ta norrl�ndsk symfoniorkester anges av dem som yttrat sig om �vergripan�
de avv�gningar som den allra angel�gnaste reformen. Kulturr�det p�pekar
att rapportens f�rslag till stor del �verensst�mmer med �nskem�l som
tidigare f�rts fram i anslagsframst�llningar fr�n institutionerna till kultur�
r�det. Kulturr�det kan i stort inst�mma i de motiveringar f�r f�rst�rkning
och utbyggnader som finns i olika regioner. F�rst�rkningen av orkesterre-
sursema p� musikteatersidan i Malm� samt i V�sterbotten b�r prioriteras.
Samma prioritering g�rs av F�reningen Svenska tons�ttare. Musikaliska
akademien anser det vara av st�rsta vikt att Malm� snarast f�r en sj�lv�
st�ndig teaterorkester samt att staten b�r ta ansvar f�r de med Volvos
hj�lp inr�ttade, nu helt kommunala, nya musikertj�nsterna i G�teborgs
symfoniker. Svenska rikskonserter uttalar att h�gsta prioritet betr�ffande
�kat antal gmndbelopp b�r ges till G�teborgs Symfoniker, teaterorkester i
Malm�, Ume� Sinfonietla samt uppr�ttandet av en kammarorkester i
Sundsvall. Landstingen i Kristianstads och Malm�hus l�n st�ller sig liksom
Musik i Sk�ne positiva till de f�reslagna utbyggnaderna av teaterorkestern
i Malm� samt symfoniorkestrama i Malm� och Helsingborg och under�
stryker de b�da sk�nska symfoniorkestramas regionala uppgifter. F�r�
eningen Svenska tons�ttare f�rordar en utbyggnad av Malm� symfonior�
kester till IOO musiker enligt rapportens f�rslag men ifr�gas�tter det ratio�
nella i att samtidigt ha en utbyggd orkester i Helsingborg och fr�gar sig om
den gamla tanken att sl� samman Malm�- och Hdsingborgsorkestrama
inte skulle kunna aktualiseras. RRV, som p� det underlag som ges inte kan
bed�ma utbyggnaden av enskilda symfoniorkestrar, ifr�gas�tter dock utre�
darens prioritering av orkestemtbyggnad i Malm� och Helsingborg. Mu�
sikomr�det i s�dra regionen torde, f�mtom Stockholm, vara t�mligen v�l
tillgodosett i j�mf�relse med �vriga landet. Ett helt annat syns�tt har
emellertid Stockholms l�ns landsting som betecknar huvudstadsregionen
som missgynnat och Stockholms l�n som ett glesbygdsl�n. Stockholms stad
(kulturf�rvaltningen) h�vdar att ett rikt kulturliv i huvudstaden faktiskt
f�r betydelse f�r hela landet. I en i och f�r sig h�gst rimlig ambition att
f�rs�ka �stadkomma en j�mlik f�rdelning p� kulturomr�det i landet ten�
derar man ofta att se sn�vare p� resurstilldelningen n�r det g�ller Stock�
holm och huvudstadsregionen. Norrbollensmusiken anf�r att rapporten p�
ett utm�rkt s�tt belyser den viktiga fr�gan om kultur som identitetsskapan�
de faktor f�r den regionala utvecklingen och anser att f�rslaget om en
������������������������������ 513

33�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


kammarorkester i Norrbotten b�r ges h�gsta prioritet. Pite� kommun���� Prop. 1989/90:100 h�vdar att Norrbotten m�ste ges en utomordentligt h�g prioritet n�r del���� Bil. 10 g�ller st�d f�r uppbyggnad av en fast kammarorkester. Detta om utg�ngs�punkten rimlig regional r�ttvisa skall kunna �stadkommas.

L�nsmusiken i J�mtland skriver att ur Norrlandsperspektivet har man n�tt en bra bit p� v�g om utredningens f�rslag genomf�rs och inst�mmer helt med de f�reslagna �tg�rderna men p�pekar ocks� liksom �stersunds kommun att detta �r under f�mts�ttning att ytterligare statliga satsningar i en framlid ej om�jligg�rs.

3. Statsbidragssystem

Samtliga instanser som yttrat sig i fr�gan tillstyrker att gmndbeloppssysle�mel bibeh�lls och betecknar detta som det smidigaste och b�sta instmmen�tet f�r att fr�n statens sida stimulera och st�dja utvecklingen. Musikaliska akademien menar att det hittillsvarande gmndbidragssystemet har visat sig fungera v�l och att det ger orkestrama en god trygghet f�r deras l�ngsiktiga planering. Samma st�llningstagande g�rs av bl. a. kulturr�det och Svenska rikskonserter. Landstingsf�rbundet anf�r att en enhetlig bi-dragskonstmktion inom musikomr�det inneb�r f�rdelar f�r musikverk�samheten. Framf�r allt m�jligg�r den en b�ttre helhetsbed�mning av de statliga insatsema inom musikomr�det men ocks� b�ttre f�ljsamhet till den statliga l�neutvecklingen. Styrelsen vill emellertid framh�lla att om l�nsmusikstiftdsernas anslagskonstmktion �ndras, m�ste detta f�reg�s av en f�rhandling mellan staten och Landstingsf�rbundet.

En s�dan f�r�ndring st�ller sig flera remissinstanser positiva till. Kultur�
r�det anser att f�r de ensembler inom l�nsmusikstiftdserna som �r f�r-
digprofilerade och j�mf�rbara med symfoniorkestrama borde en m�jlighet
till att g� �ver till gmndbidrag finnas. Delta f�mts�tter naturligtvis att de
kommunala huvudm�nnen tar sin del av ansvaret. Landstinget i Uppsala
l�n anf�r d�remot att det �r �nskv�rt med ett mer praktiskt och enhetligt
system f�r statsbidrag till musikinstilutionema men understryker att det
inte kan bli fr�gan om en omr�kning till gmndbidrag, d� dessa f�mts�tter
motprestationer p� regional niv�. Kalmar l�ns landsting anser att det p�
sikt �r rimligt att genomf�ra gmndbidragssystemet ocks� f�r l�nsmusik-
sliftdsema. Detta f�r naturligtvis inte medf�ra n�gra kostnads�verv�lt-
ringar p� landslingen, som framg�r av regeringens proposition (1984/85:1)
om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter. Vid en kom�
mande �versyn av gmndbidragssystemet b�r naturligtvis h�nsyn tas till
det totala statliga engagemanget i olika l�n. Stiftelsen Musik i Dalarna
uttalar att bidraget lill l�nsmusikstifldsema snarast m�ste f� formen av
gmndbidrag, n�got som b�r kunna ske fr.o.m. 1990 efter det att en
f�rhandling genomf�rts f�r omr�kning till detta syslem. �stg�lamusiken
anser det likas� naturligt att p� sikt genomf�ra gmndbidragssystemet
ocks� f�r l�nsmusikstiftdserna. F�mts�ttningen �r att det har en s�dan
konstmktion att det dels garanterar samma kostnadst�ckning som �verta�
gandeavtalet mellan staten och Landstingsf�rbundet r�rande regional mu�
sikverksamhet, dels ger m�jlighet till l�ngsiktig planering och dels l�ser de
������������������������ 514


 


problem som frilansmedverkan inom stiftelsema medf�r. SAMI anser att���� Prop. 1989/90:100 det nuvarande bidragssystemet l�tt kan kombineras med ett eller flera���� Bil. 10 specialdestinerade till�ggsbidrag. Den stimulansefFekt s�dana extra bidrag har b�ddar f�r att olika kulturpoliliska och repertoarm�ssiga �nskem�l kan uppfyllas.

Kulturr�det framh�ller att det nuvarande regionala till�ggsbidraget kan som utredaren antyder f�ras �ver till gmndbdoppen. Altemativet �r en uppr�kning av den nuvarande bidragssumman till s�dan niv� att den f�r reell betydelse f�r orkestrarnas turn�verksamhet. Stiftelsen Kultur i S�rm�land anser att delar av bidragen b�r genom s�rskilda till�ggsbidrag eller p� annat s�tt "�ronm�rkas" f�r turnerande verksamhet i n�rregionen och att ett konsertutbud till de l�n som saknar egen symfoniorkester garanteras.

I fr�ga om f�rdelningen av ansvaret f�r finansieringen av orkesterverk�samheten, framf�r allt turn�er, ifr�gas�tter Musik i Kronoberg starkt nuva�rande organisation som �l�gger samtliga landsting i Sverige ett musikpoli�tiskl ansvar medan staten undantagit Stockholms l�ns landsting ifr�n detta. Ett rimligt krav m�ste vara att Stockholms l�ns landsting b�r sin del av kostnaderna f�r Svenska rikskonserters verksamhet i Stockholm. De frigjorda medlen i Svenska rikskonserter b�r komma regionerna till del exempelvis f�r �kad turn�verksamhet f�r orkestrarna.

4. Regional samordning

RR V s�ger sig i rapporten sakna en analys av hur musikomr�det genom
�kad flexibilitet och b�ttre samarbete kan utnyttja befintliga resurser ef�
fektivare. Landstingsf�rbundet skriver att enligt utredningen b�r symfo�
niorkestramas regionala verksamhet i det egna l�net i f�rsta hand planeras
tillsammans med l�nsmusikstiftdser/motsvarande. F�rbundsstyrelsen in�
st�mmer i detta, men anser att ocks� turn�er och g�stspel i enskilda
n�rliggande l�n b�r samplaneras med l�nsmusikstiftdsen i det aktuella
l�net. Samarbete med l�nsmusikstiftdserna i angr�nsande l�n torde stimu�
lera till �kat utbyte av musikframtr�danden och bidra till atl en fungeran�
de utbytespraxis skapas. Landstingsf�rbundet kommenterar ocks� f�rsla�
get att symfoniorkestrama skall erh�lla statliga till�ggsbidrag f�r den regio�
nala verksamheten. Det statliga bidraget skall d� motsvaras av bidrag fr�n
landstingen. Enligt f�rbundsstyrelsen b�r d� de regionala till�ggsbidragen
och landstingets eventuella motprestationer kanaliseras via l�nsmusikstif�
tdserna. Detta f�r att m�jligg�ra en b�ttre samordning med stiftelsernas
turn�planering och f�r att �ka samarbetet mellan stiftelsen och symfonior�
kestrarna kring den regionala verksamheten. Orkesterinslitutionema un�
derstryker att en h�jning av de regionala till�ggsbidragen �r en f�mts�tt�
ning f�r fortsatt och utbyggd verksamhet i n�rregioner. Landstinget i
Malm�hus l�n anf�r med h�nvisning till Helsingborgs symfoniorkesters
regionala, av landstinget st�dda verksamhet, att landstinget vill medverka
till att skapa en dialog mellan orkestern och kommunerna kring reperto�
aren, b�ttre f�mts�ttningar f�r ett metodiskt och utvecklat publikarbete
samt en mera l�ngsiktig planering. Landstingen i "orkesterl�sa" l�n som
Kristianstad, Blekinge, Halland och S�rmland liksom Musik i V�st betonar
������������������������ 515


 


p� de v�stsvenska landstingens v�gnar vikten av regional samverkan, Prop. 1989/90:100 s�rskilt med sikte p� att n� nya publikgmpper med ett utbud av symfonisk Bil. 10 musik. V�stmanlands l�ns landsting h�vdar att det finns alltf�r m�nga symfoniorkestrar som n�r en begr�nsad publik. Ytterligare statliga resur�ser b�r d�rf�r komma turnerande ensembler inom de regionala musikstif�telserna till del. Helsingborgs kommun anser det i h�gsta grad rimligt att en situation skapas d�r de regionala konsertk�parna/kommunerna skriver l�ngsikliga avtal. Detta skapar f�mts�ttningar f�r en diskussion f�r finan�siering av den regionala konsertverksamheten. Helsingborgs kommun sub�ventionerar f�r n�rvarande denna kraftigt eftersom konsertf�reningen inte tar ut n�gra kostnader f�r den fasta ensemblen vid den regionala kon�sertverksamheten. Helsingborgs symfoniorkester p�pekar att l�nsmusik�stiftdsen med f�rdel kan medverka till att konsertserier p� abonnemangs�basis med b�de orkestrar, l�nsmusikensembler och frilansmusiker byggs upp i de st�rre orterna i regionen. Musik i Sk�ne menar att ett regelm�ssigt samarbete mellan symfoniorkestrarna i Helsingborg och Malm� och Mu�sik i Sk�ne betr�ffande turn�l�ggning, tidsperioder m. m. n�rmast �r en f�mts�ttning f�r ett fungerande samordnat utbud i regionen. Svenska musikerf�rbundet understryker att en mycket viktig piinkt i f�rslaget �r att ett samarbete mellan l�nsmusikstiftdserna och symfoniorkestrarna kom�mer till st�nd. Musikaliska akademien p�pekar dock att en samordning av musiklivets resurser inom l�nen inte f�r leda till att symfoniorkestrarna generellt inordnas under l�nsmusikstiftdserna. En stor symfoniorkesters omfattande och komplicerade verksamhet sk�ts b�st om orkestern har en sj�lvst�ndig konstn�rlig och ekonomisk st�llning.

Svenska kommunf�rbundet fr�gar sig om en begr�nsad f�rst�rkning av professionella regionala ensembler kan leda till en f�rsvagning av lokala amal�rensembler, vilket ytterst medf�r all den samlade musikmilj�n blir fattigare. Landstinget i J�nk�pings l�n h�vdar d�remot att en kvalitativ f�rst�rkning av symfoniorkestersituationen i J�nk�ping �r av betydande v�rde inte bara f�r J�nk�ping utan ocks� f�r regionens musik- och kultur�liv. Norrbollensmusiken understryker starkt vilken stimulans inr�ttandet av en kammarorkester skulle kunna f� f�r musikmilj�n i det nordligaste l�net och l�gger fram ett program med flera konkreta punkter f�r samver�kan med musikh�gskolan i Pite�, de kommunala musikskolorna, amat�r�musiklivet och samarbete �ver gr�nserna p� Nordkalotten.

5. Orkeslerlurn�er

Samtliga orkeslerinslilulioner f�rklarar sig beredda atl ut�ver en utbyggd verksamhet i n�rregionen medverka i ett regelbundet turn�utbud till de regioner som �ven efter en reform inte kan producera symfonimusik f�r st�rre orkester med egna resurser. Operan framh�ller m�jligheten att till�handah�lla konserter, exempelvis skolkonserter, med hovkapellet i anslut�ning till sin turn�verksamhet inom Sverige.

Kulturr�det delar utredningens uppfattning betr�ffande organisation
och finansiering av turn�er i Sverige och utomlands. Svenska rikskonserler
vill g�rna �ta sig att fr�mst samordna och producera turn�er i landet under
������������������������� 516


 


f�mts�ttning att medel h�rf�r anvisas och tillstyrker �ven f�rslaget om Prop. 1989/90:100 ytterligare st�d till kulturr�det n�r det g�ller orkestrarnas internationella Bil. 10 utbyte. Musikaliska akademien anser att det turn�system som b�rjat ut�vecklas av det gamla Rikskonserter b�r utvecklas till en fast turn�stmktur p� ekonomiska villkor som g�r att kommunema har m�jligheter att regel�bundet ta emot g�stspel. Enligt RRV b�r det �verv�gas att �ronm�rka statsbidrag f�r tum�verksamhet f�r att m�na om denna. Skellefte� kom�mun understryker behovet av rej�la resurser till de st�rre orkestrarnas turnerande. Till�ggsbidrag f�r turn�verksamhet b�r dock �ronm�rkas s� att de ej tas i anspr�k f�r andra �ndam�l. Svenska kommunf�rbundet finner det n�dv�ndigt att p�peka att den f�reslagna ut�kade turn�verk�samheten ocks� kr�ver f�rst�rkning p� produktions- och administrations�sidan, vilket i f�rsta hand b�r ske p� regional niv�. En f�rst�rkning av Svenska rikskonserter centralt skulle motverka hela decentraliseringstan�ken. Folkbildningsf�rbundet framh�ller att fr�n s�v�l regionalpolitiska som folkbildningsm�ssiga utg�ngspunkter �r det av stor betydelse att or�kestrarna ocks� f�r skyldighet att medverka vid turn�verksamhet.

Betr�flFande internationella turn�er avvisar Stockholms konserthusstiftel�se rapportens synpunkt att dessa i f�rsta hand finansieras kommersiellt, genom konsertbyr�er, grammofonbolag och sponsorer och h�vdar att det tv�rtom i h�gsta grad m�ste ligga i samh�llets intresse att st�dja och s�kra ett kontinuerligt intemationellt utbyte.

6. Arbetsmarknadsfr�gor

Utifr�n arbetsmarknadspoliliska aspekter inst�mmer AMS i utredarens bed�mningar och tillstyrker f�rslaget om resursf�rst�rkning s�v�l i form av 200 nya tj�nster f�rdelade �ver landet som �vriga medelstillskott, som �ven de b�r resultera i nya arbetstillf�llen f�r professionella musiker. AMS p�pekar ocks� att Sveriges yrkesmusikerf�rbund med ca I 700 medlemmar haren genomsnittlig arbetsl�shetsniv� p� 10%.

Musikaliska akademien understryker liksom utredaren att tillg�ngen till framst�ende svenska musiker p� alla instmment nu �r st�rre �n n�gonsin tidigare, vilket �r betydelsefullt inf�r en utbyggnad av orkestrarna. Sveri�ges radio anf�r d�remoi att f�rslaget inte innefattar n�gra resonemang kring hur den kraftiga personella utbyggnaden skall f�rverkligas med bibe�h�llande av nuvarande h�ga kvalitetskrav p� de enskilda orkestermusiker�na. SAMI konstaterar att de under 1970- och 1980-talen �kade m�jlighe�terna till en f�rb�ttrad och tidigarelagd instmmentalutbildning onekligen har b�ddat f�r en b�ttre tillg�ng p� inhemska skickliga musiker men framh�ller ocks� att det �r lika viktigt att orkestermusikeryrket g�rs l�ne-m�ssigt attraktivt.

Stockholms l�ns landsting tar upp frilansmusikernas situation och anf�r
dels att arbetsl�sheten f�r kulturaibetarna, fr�mst musiker, bildkonstn�rer
och sk�despelare �r orimligt h�g i l�net, dels att Stockholms konserthus-
stiftelse inte har m�jlighet att bereda frilansmusiker engagemang i den
utstr�ckning som borde vara sj�lvklart i Stockholms l�n. Fr�n Stockholms
������������������������� 517


 


stad anf�rs ocks� att frilansmusikemas f�rs�mrade arbetsvillkor �r alar-���� Prop. 1989/90:100
merande och m�ste uppm�rksammas p� allvar.
���������������������������������������� Bil. 10

F�rslagen om att, enligt det system som till�mpas i V�ster�s, inr�tta kammarorkestrar med s. k. kombinationstj�nter i V�sternorrlands, J�nk��pings och Norrbottens l�n kommenteras mer allm�nt av Svenska kommun�f�rbundet, som framh�ller att denna typ av kombinationslj�nsler, som har m�nga positiva v�rden, kan leda till att musikskolans m�l blir otydliga och att orkesterverksamhetens krav blir �verordnade musikskolans l�pande verksamhet. Svenska musikerf�rbundet anf�r att kombinationstj�nstemas status �r oklar och fr�gar om de skall h�nf�ras till musikemas eller l�ramas avtalsomr�de. SAMI vill starkt st�dja utredningens uppfattning och samti�digt framh�lla att yrkesskickliga instmmentalister genom egna erfarenhe�ter och studier f�r olika pedagoger oftast visar sig vara utomordentliga pedagoger. Man torde kunna utg� ifr�n att enbart musiker med visst intresse f�r pedagogisk verksamhet s�ker sig till dylika kombinationstj�ns�ter. V�stmanlands l�ns landsting konstaterar att id�n med kombinations�tj�nster �r bra. Dock b�r denna modell byggas ut till att omfatta fler genrer �n endast symfonisk musik, t.ex. jazz och folkmusik. Kombinations-tj�nsterna b�r knytas till l�nsmusikstifldsema f�r samarbete med l�nets musikskolor och inte som f�r n�rvarande utg� fr�n statligt reglerade l�rar�tj�nster.

Iggesunds musikh�gskola inst�mmer i att en musiker som ocks� vill vara verksam som l�rare m�ste ha en god pedagogisk skolning bakom sig och st�ller sig d�rf�r positiv till tanken p� att man i framliden skall kunna erbjuda en musiker en dubbel yrkesroll � musikems och musikl�rarens.

UH� anser att det i enlighet med f�rslaget b�r vara m�jligt att kombine�ra tj�nstg�ring i orkester och i kommunal musikskola. Det b�r kunna ske genom att en tj�nst i orkester fylls ut med tj�nstg�ring i kommunal musik�skola (s. k. fyllnadstj�nstg�ring).D� musikerlinjen inneh�ller m�jligheten till en pedagogisk specialisering kan studerande erh�lla kompetens som svarar mot s�dan tj�nstg�ring. UH� g�r en j�mf�relse med kyrkomusiker�linjens pedagogiska del. Av de sex musikh�gskoloma som UH� inh�mtat yttranden fr�n betonar musikh�gskolan i Malm� den problematik som �r f�rknippad med inr�ttandet av kombinationstj�nster. Sveriges yrkesmusi�kerf�rbund anm�ler tveksamhet mot kombinationstj�nstema och ifr�ga�s�tter om det verkligen g�r att rekrytera kvalificerade musiker till s�dana tj�nster.

7. Medverkan i massmedia

G�teborgs konsert 5 p�pekar att symfoniorkestrarna sedan m�nga �r har
avtal med riksradion om �verf�ring av ett visst antal konserter eller
studioproduktioner varje s�song. Bolaget anser att dessa �verf�ringar har
stor betydelse f�r att f�ra ut symfonikernas verksamhet
till lyssnargmpper
som av olika sk�l inte kan bes�ka de oflFentliga konserterna. D�rf�r bekla�
gar G�teborgs konsert AB att riksradion successivt minskat antalet �verf��
ringar och inte heller haft m�jlighet att kompensera bolaget f�r de kost�
nads�kningar bolaget f�tt k�nnas vid som f�ljd av tr�ffade avtal om��������������������������������� 518


 


radioers�ttning till musikema. G�teborgs konsert AB anser det d�rf�r���� Prop. 1989/90:100 angel�get att det skapas ekonomiska och andra f�mts�ttningar f�r media-��� Bil. 10 f�retagen att spegla symfoniorkestramas verksamhet. Bolaget tillstyrker atl s�dana villkor skrivs in i radio- och TV-avtalen och har ingen inv�nd�ning mot att motsvarande villkor knyts till statsbidragen.

Stockholms konserthussliftdse h�vdar att det f�r radion och televisionen ofta �r billigare att k�pa och s�nda utl�ndska program med orkestermusik och efterlyser konkreta f�rslag i rapporten. Stiftelsens eget f�rslag �r att orkesterinslitutionema av staten tillf�rs �ronm�rkla medel f�r �kad med�verkan. Till en s�dan l�sning ansluter sig inte SAMI, som skriver att medverkan i radio och TV blir en naturlig del i en professionell yrkesverk�samhet och pekar p� de m�jligheter som kan �ppnas i lokalradioverksam�heten, vaWid dock lokalradions bristande ekonomiska resurser �r det st�rsta hindret. F�r atl valfrihet och balans mellan frilans- och institu�tion sin tressen skall kunna uppr�tth�llas, �r det k�paren (radiof�retaget) som ur sina programmedel skall bekosta s�dan medverkan.

519


 


Bilaga 10.9��� Prop. 1989/90:100

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela����������������� '''- '

landet

Utredarens slutsatser och f�rslag kan sammanfattas p� f�ljande s�tt.

1� Ansvar, struktur och r�ttvisa i kulturpolitiken

N�r betydande f�rst�rkningar av de statliga kulturinsatserna st�lls i utsikt �r det viktigt att satsningarna i s� stor utstr�ckning som m�jligt kan bidra till f�myelse och konsolidering inom kultursektom. Avsikten med den resursf�rst�rkning som f�resl�s �r bland annat att fullf�lja initiativ som redan tagits, t. ex. n�r det g�ller de regionala kulturinstitutionerna. An�svarsf�rdelning och statsbidragssystem fungerar enligt utredarens uppfatt�ning p� etl tillfredsst�llande s�tt. Kulturpolitiken har kunnat utvecklas i ett stimulerande samspel mellan centmm och periferi.

Diskussionen om den statliga kulturpolitiken handlar n�stan alltid om vad som g�rs p� regional niv�, men insatser p� lokal niv� �r n�stan lika omfattande, fr�mst genom den expansion som skett av studief�rbundens kulturverksamhet. Det �r viktigt atl uppm�rksamma det kulturella folk�bildningsarbetets utvecklingsm�jligheter. Det �r ocks� viktigt att pr�va nya former n�r det g�ller att stimulera lokala kulturinsatser, t.ex. samlade erbjudanden till kommunema i ett program f�r bam- och ungdomskultur.

Det statliga kulturpolitiska ansvaret uttrycks i praktisk politik genom insatser f�r att garantera en organisatorisk stmktur f�r kulturverksamhe�ten och stimulera en utveckling av verksamhetens kvalitet.

2� De statliga kulturinstitutionernas ansvar

De statliga kulturinstitutioner som behandlas �r de statliga museer som tillh�r utbildningsdepartementels omr�de, de tre R:en dvs. Svenska riks�teatem. Svenska rikskonserter och Riksutst�llningar, de statliga teatrama Operan och Dramaten samt Svenska filminstitutet och Sveriges Radio. Ju mer uppm�rksamheten inriktas p� kultur i hela landet desto viktigare blir det att precisera det statliga uppdraget f�r dessa institutioner.

Inom ansvarsmuseema p�g�r etl arbete med att precisera ansvarsmusei�rollen.N�r det g�ller de tre R:en och Svenska filminstitutet �r det en uppgift f�r kulturr�d och departement att ta initiativ till regelbundna ompr�vningar av verksamhetens inriktning, men ocks� inslitulionema sj�lva b�r verka aktivt i detta avseende. Operans och Dramatens nationel�la ansvar b�r preciseras i ett avtal med teatrama. Sveriges Radio samt de statliga och regionala teatrama b�r f� ell klart uttalat ansvar f�r alt tdevisera och radiera f�rest�llningar.

3� Kulturinstitutioner med regionala uppgifter

3.1 Allm�nt

En viktig fr�ga �r gemensam f�r samtliga typer av regionala kulturinstitu�
tioner, n�mligen verksamhetens regionala spridning. Fr�n statlig synpunkt������������������������ 520


 


�r det ytterst angel�get att det finns i egentlig mening regionalt verksamma Prop. 1989/90:100 institutioner. Det �r viktigt att ordentligt analysera hur det f�rh�ller sig Bil. 10 med l�nsinslitutionernas verksamhet i n�mnda h�nseende och hur kom�munernas attityder p�verkar inriktningen. De faktorer som p�verkar be�hovet av f�rst�rkningar skiftar mellan verksamhetsomr�dena. N�r det g�ller teater och musik �r den �nskv�rda ensemblestorleken det viktiga. P� biblioteks- och museiomr�dena har l�nsinstilulionema till uppgift att full�g�ra vissa best�mda arbetsuppgifter b�de internt och i f�rh�llande till lokala organ inom det egna verksamhetsf�ltet och angr�nsande arbetsom�r�den. �ven n�r det g�ller de regionala sk�debanoma �r det en viss funktion som �r viktig, n�mligen publikarbetet.

3.2 Regional teaterverksamhet

Innan mer omfattande erfarenheter har vunnits av hur nuvarande resurser kan utnyttjas p� b�sta s�tt b�r ingen generell f�rst�rkning av l�nsteatrarna g�ras. Uppm�rksamheten b�r i st�llet koncentreras p� de l�n som �nnu saknar fast teater. Statens st�d b�r inriktas p� att stimulera tillkomsten av l�nsteatrar d�r s�dana saknas samt att st�dja teaterverksamhet i andra former d�r l�nsteater inte etableras. F�mts�ttningen f�r ett fast statligt st�d m�ste vara ett helhj�rtat engagemang i ber�rd region.

3.3 Regionala sk�debanor

Staten ger f�r n�rvarande st�d till sex regionala sk�debanor. Dessa bedri�ver en verksamhet som �r v�l f�rankrad inom resp. region. Det �r naturligt att varje region f�r sig avg�r hur publikarbetet skall sk�tas. Mot den bakgmnden kan det ifr�gas�ttas om inte verksamheten heh kunde finansi�eras med kommunala medel och/eller landstingsmedel. Den statliga insat�sen skulle i st�llet vara att stimulera ett m�linriktat kullurpedagogiskt utvecklingsarbete i syfte att vinna en ny publik f�r teater. En oml�ggning av bidragsgivningen b�r ske p� sikt.

3.4Symfoniorkestrar och musikteatrar

En mycket viktig fr�ga att st�lla n�r nya resurser skall f�rdelas �r hur f�rsl�rkningama kan bidra till ett eflFektivl tillvaratagande av de samlade musikresursema inom regionen. Ett bra samarbete mellan regionens or�kestrar b�r premieras liksom �tg�rder f�r att underl�tta lum�er �ver landet. Utbyggnaden av resursema p� musikomr�det b�r g�ras inom en ram av sammanlagt 150 nya gmndbelopp.

3.5L�nsmuseer

Allm�nt

L�nsmus�ema har en s�rst�llning j�mf�rt med andra l�hsinstitutioner

genom den centrala roll de spelar i kulturmilj�v�rdens organisation. I������������������������������� 521


 


kommunala kuhur- och planfr�gor har l�nsmuseet en viktig uppgift som Prop. 1989/90: IOO kunskapsbank och debattfomm. Verksamheten �r i �vrigt mycket m�ngsi- Bil. 10 dig. Museema har dock alltf�r svaga resurser f�r att uppr�tth�lla en god basverksamhet p� alla sina ansvarsomr�den. En allm�n f�rst�rkning b�r ske av l�nsmuseist�del med 240 gmndbelopp, vilket medger en h�jning av den genomsnittliga bidragsniv�n med 10 gmndbelopp. Ett villkor f�r bidrag skall vara att museet presenterar etl genomt�nkt verksamhetspro�gram och att huvudmannen bidrar till detta i den utstr�ckning som �r f�mtsatt i statsbidragssystemet. K�man i programmet m�ste utg�ras av funktionerna i kulturmilj�arbetet, men det �r ocks� viktigt att belysa regionens historia och nul�ge i andra perspektiv. I det sammanhanget �r natur- och milj�fr�gorna samt bildkonsten aktuella.

L�nsmus�ema och milj�fr�gorna

Det �r viktigt att stimulera museerna till �kade insatser f�r naturv�rd och milj�. Ett s�tt att fr�mja utvecklingen �r att st�dja tillkomsten av natur�v�rdsintendenter vid l�nsmus�ema. Statsbidrag skulle kunna ges till fem s�dana tj�nster f�mtsatt att huvudm�nnen tillskjuter resurser och att �ven naturv�rdsansvariga myndigheter bidrar. En annan v�g �r att st�dja sam�verkan mellan l�nsmus�ema f�r ekologisk kunskapsspridning. Utveck�lingsinsatserna b�r fr�n statens sida kunna st�djas med projektmedel efter pr�vning av statens kulturr�d.

Bildkonsten i regionema

Bildkonsten �r den konstart som har ber�rts minst av kulturlivets regiona�lisering. Knappast n�got enda l�nsmuseum har byggt ut sin konstverksam�het. Expansionen och nyorienteringen inom l�nsmuseerna har skett inom andra omr�den. Det �r d�rf�r inte realistiskt att r�kna med att det sker n�gon mer betydande utbyggnad av l�nsmuseernas egna bildkonstavdel�ningar annat �n p� ett f�tal platser i landet. Den angel�gna f�rst�rkningen av bildkonstens st�llning regionalt m�ste �stadkommas p� annat s�tt.

Inom vissa kommuner finns planer p� att starta nya konstmuseer. Om n�got eller n�gra av dessa projekt kan konkretiseras under den inledda reformperioden b�r de kunna f� st�d, i f�rsta hand via gmndbeloppssysle�mel f�r l�nsmuseer.

De nya konstmuseema beh�ver inl� ha tillg�ng till n�gra st�rre egna konstsamlingar. De b�r kunna repliera p� depositioner fr�n redan befint�liga konstsamlingar, f�retr�desvis fr�n statens konstmuseer. Dessutom b�r det vara m�jligt atl i st�rre utstr�ckning �n vad som sker f�r n�rvarande i utst�llningsverksamheten p� museer utnyttja den konst som k�pts in f�r oflFentliga milj�er.

Vidare f�resl�s att det �rligen k�ps in 15 � 20 verk av intressanta svens�
ka konstn�rer. Konstsamlingen skall sedan vandra runt till intresserade
museer. Efter ett visst antal �r s�ljs konstverken. F�rs�ljningsint�kterna
delas mellan konstn�rerna och den statliga institution som sk�ter verksam�
heten. Institutionen anv�nder pengarna f�r nya ink�p.
��������������������������������������������������� 522


 


3.6 L�nsbiblioteken��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Motivet till att ge l�nsbiblioteken en mer utpr�glat regional roll var att st�rka de sm� biblioteken, som i m�nga avseenden saknar den specialist�kompetens som finns i det stora l�nsbiblioteket och som ocks� har sm� f�mts�ttnignar att skaflFa speciallitteratur. L�nsbiblioteken skulle dela med sig av kunskaper och resurser och allm�nt verka f�r att stimulera f�rnyelse och utveckling av biblioteksverksamheten i regionen.

Det har visat sig sv�rt att i praktiken introducera de nya verksamhetsfor-mema i l�nsbibliotekens arbete. Mycket litet har h�nt av det som f�mtsat�tes i 1985 �rs proposition om litteratur och folkbiblikotek. Om det skall vara motiverat att ge statsbidrag till den regionala kulturverksamheten m�ste dessa bidrag ge en best�md och avsedd eflFekt. Staten har ingen anledning att f�ra �ver resurser till l�nshuvudstadens redan v�l utbyggda bibliotekssystem om inte detta leder till att hela regionen kan f� den av insatsen. Om ingen f�r�ndring sker av l�nsbibliotekens verksamhetsinrikt�ning b�r de resurser som dessa bibliotek f�r anv�ndas f�r andra kulturin�satser inom regionerna.

3.7 Investeringsbidrag lill kulturbyggnader

Den situation som nu r�der n�r det g�ller investeringsbidrag p� kulturom�r�det �r inte tillfredsst�llande. Det �r n�dv�ndigt att skapa tydligare regler f�r bidragen och en mer best�md avgr�nsning av vilka typer av projekt som kan p�r�kna st�d. Detta kr�ver ett utredningsarbete som det inte varit m�jligt att genomf�ra inom ramen f�r den h�r rapporten. Det �r �nd� angel�get att en del av de 300 miljonema kan komma till anv�ndning f�r investeringar i byggen. Av de aktuella reformmiljonerna b�r s�ledes 25 milj. kr. nyttjas f�r byggprojekt. Pengarna b�r reserveras f�r de regionala kulturinstitutionernas byggen.

4 Kulturen i kommunerna

Kulturverksamheten �r i varje svensk kommun sammansatt av huvudsak�ligen sju slag av verksamheter. Dessa �r kommunal biblioteks- och musei�verksamhet, stats- och landstingsst�dda turn�bes�k med teater, konserter och utst�llningar, kultur i f�reningsregi, kultur i skolor, kyrkliga kulturak�tiviteter, ett kommersiellt kulturutbud samt radio och television.

I rapporten presenteras tio f�rslag f�r att stimulera kulturen i kommu�nerna.

1.Aktivitetsbidrag som passar verksamheten.

I den diskussion som kommer att f�ras under den n�rmaste tiden om studief�rbundens statsbidrag m�ste kullurgruppernas eller amat�rgrup�pernas behov bli uppm�rksammade. En bra l�sning skulle kunna vara att sammanf�ra medel ur studiecirkelbidragel och kulturverksamhelsbidraget f�r att skapa ett bidrag som �r utformat enbart med tanke p� amal�rverk-samhetens behov.

2.Stimulera pedagogisk utveckling av amat�rverksamheten.���������������������������������������� 523


 


Konstn�rer och pedagoger b�r kunna f� arbelsslipendier under en tids-���� Prop. 1989/90:100 begr�nsad period av t.ex. tre �r. 10 s�dana stipendier b�r kunna inr�ttas.����� Bil. 10

3.St�d de arrangerande f�reningarna.

Under de n�rmaste tv� �ren b�r st�det till arrangerande musikf�rening�ar f�rdubblas. P� sikt b�r staten koncentrera sitt st�d till de organisationer som har en rikst�ckande verksamhet, medan kommuner och landsting b�r ta �ver den lokala verksamheten.

4.R�dda biograferna.

Att r�dda biograferna �r i f�rsta hand ett kommunalt ansvar, men staten kan spela en roll n�r det g�ller att ge r�d och st�d. Nya resurser har nyligen skaffats fram p� statligt initiativ f�r att r�dda biograferna. N�gon ytterliga�re f�rst�rkning beh�ver knappast bli aktuell inom den inledda tre�rsperio�den.

5.� Stimulera m�ten mellan invandrama och majoritetsbefolkningen.
Det �r angel�get att st�dja aktiviteter som syftar till att med kulturens

hj�lp f� till st�nd m�ten mellan invandrare och majoritetsbefolkningen. Detta sker b�st p� lokalt plan men statens kulturr�d kan spela en viktig roll f�r att stimulera lokala akt�rer.

6.� Ge inte upp tanken p� biblioteket som lokalt kulturcentmm.

Det �r angel�get att diskutera hur ett �kat lokalt samarbete kan g�ra folkbiblioteken till �ppna, aktiva och levande kulturcentra. I f�rsta hand �r detta en fr�ga f�r kommunerna, men kulturr�det b�r ocks� kunna ha en roll i sammanhanget.

7.� Ge ny fart �t arbetet f�r att n� nya gmpper.

Kulturr�det har f�tt i uppdrag att g�ra en analys av vilka metoder som visat sig vara mest framg�ngsrika i arbetet p� att bredda kulturintresset. Kulturr�dets rapport b�r utnyttjas f�r en diskussion mntom i landet, s� att denna fr�ga f�r ordentlig uppm�rksamhet.

8.� G�r skolan till kulturh�rd.

Statliga medel har anslagits inom ramen f�r Kultur i skola-projektet f�r introduktions- och r�dgivningsinsatser. Det �r viktigt att detta kan ske under en s� l�ng period att en naturlig f�rankring uppn�s och att etl bra samspel kan �stadkommas mellan stat och kommuner, genom Svenska kommunf�rbundets medverkan, i syfte atl stimulera en snabb utveckling.

9.G�r folkh�gskolan till kulturcentmm i den egna regionen.

Det finns exempel p� att folkh�gskolan kan spela en roll som kraftk�lla i den egna regionen. Det �r viktigt att lokala kulturpolitiker blir medvetna om vad folkh�gskolan kan utr�tta i kulturlivet och tar initiativ till samar�bete.

10.Stimulera hembygdsr�relsen att bli opinionsbildare f�r en modern
kulturmilj�v�rd.

St�det b�r �ka till f�reningsinsatser som syftar till att skapa intresse f�r en kuhurmilj�v�rd med nya ambitioner.

5 Kultur och regional utveckling

Tyngdpunkten i utredningens framst�llning om kultur och regional ut�
veckling och om kulturturism ligger p� presentationen av ett syns�tt.������������������������������� 524


 


Kulturen �r en viktig utvecklingskraft f�r landets olika delar och f�mtsatt-��� Prop. 1989/90:100 ningar m�ste p� olika s�tt skapas f�r att ta till vara de m�jligheter den���� Bil. 10 erbjuder som en s�dan. Kulturatlraktioner, s�rskilt festivaler och sev�rd�heter, �r viktiga f�r turismen och har stort kulturpolitiskt intresse. Kullur�turismen har goda f�mts�ttningar att utvecklas men initiativ beh�ver tas och hinder �vervinnas f�r att f� utvecklingen ig�ng.

Utredarens presenterar f�rslag som utg�r punktinsatser i str�vandena att fr�mja den efterlysta utvecklingen:

Reglema f�r etablering och drift av s. k. kulturv�rdsf�retag beh�ver ses �ver bl.a. med avseende p� det ekonomiska ansvaret. F�retagen organise�ras som stiftelser.

En �versyn av regler och st�dordningar b�r g�ras i syfte att klarl�gga och st�rka kulturens st�llning i l�nsstyrelsemas regionala planering.

Fr�gan om finansiering av statens investeringar i kulturminnen be�handlas inom regeringskansliet av utbildnings- och arbetsmarknadsdepar�tementen.

Riksantikvarie�mbetet, statens kulturr�d och Sveriges Turistr�d b�r �ka sitt samarbete f�r att st�rka kulturturismen.

Riksantikvarie�mbetet tilldelas 5 milj. kr f�r initierande insatser avse�ende kulturella sev�rdheter � aktiv kulturmilj�v�rd.

525


 


Bilaga 10.10��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet

Remissinstanser

Efter remiss har yttranden �ver rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), arbetsmark�nadsstyrelsen (AMS), statens kulturr�d, riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer, statens konstmuseer, naturhistoriska riksmuseet, fol�kens museum � etnografiska, statens konstr�d, universitets- och h�gskole��mbetet (UH�), skol�verstyrelsen (S�), l�nsstyrelsema i Blekinge, V�rm�lands och V�sternorriands l�n. Nordiska museet. Svenska riksteatem. Svenska rikskonserter. Riksutst�llningar, Operan, Svenska filminstitutet, Sveriges turistr�d. Landstingsf�rbundet, Svenska kommunf�rbundet, landstingen i Stockholms, Uppsala, S�dermanlands, �sterg�tlands, J�n�k�pings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malm�hus, Hal�lands, G�teborgs och Bohus, �lvsborgs, Skaraborgs, V�rmlands, �rebro, V�stmanlands, Kopparbergs, G�vleborgs, V�sternorriands, J�mtlands, V�sterbottens och Norrbottens l�ns landsting, Gotlands, Stockholm, Upp�sala, Nyk�pings, Link�pings, Norrk�pings, J�nk�pings, Kalmar, Karlskro�na, Kristianstads, Malm�, Helsingborgs, Lunds, Varbergs, G�teborgs, Ud�devalla, V�nersborgs, Bor�s, Skara, Karlstads, S�flfle, �rebro, V�ster�s, G�vle, H�rn�sands, Sundsvalls, �stersunds, Ume�, Skellefte�, Lule�, Tj�rns, Vilhelmina, Bjuvs och Malungs kommuner, Sveriges allm�nna biblioteksf�rening (SAB), Riksf�rbundet f�r hembygdsv�rd. Svenska mu�seif�reningen. L�nsmuseernas samarbetsr�d. Konstn�rliga och litter�ra yrkesut�vares samarbetsn�mnd (KLYS), DIK-f�rbundel, Stiftelsen Konstfr�mjandet, Sveriges konstf�reningars riksf�rbund (SKR), Musik-cenlmm. Riksf�reningen f�r folkmusik och dans i etl gemensamt yttrande med Svenska ungdomsringen f�r bygdekultur och Sveriges spelm�ns riks�f�rbund. Svenska jazzriksf�rbundet. Rikssk�debanan, Folkbildningsf�r�bundel och Sveriges Radio AB.

UH� har bifogat yttranden fr�n universiteten i Stockholm, Uppsala, Link�ping, Lund, G�teborg och Ume� samt h�gskolorna i �rebro, Eskils�tuna/V�ster�s, Falun/Bori�nge, G�vle/Sandviken, J�nk�ping, Kristian�stad, Karistad, Bor�s, Sk�vde och Lule�. Vidare har bifogats yttranden fr�n Dramatiska institutet. Konstfack, Musikh�gskolan i Stockholm, Ope�rah�gskolan och Teaterh�gskolan i Stockholm.

Yttranden har dessutom inkommit fr�n Svenska hembygdsf�reningar�nas riksf�rbund, kultur- och bibliotekschefer i kommuner i G�teborgs och Bohus l�n, Kalmar konstmuseum, Folkteatem i G�vleborg, Svenska mu�sikfestivaler, kungl. biblioteket, l�nsstyrelsen i J�mtlands l�n, riksarkivet, l�nsbibliotek och biblioleks-/kulturchefer i Kopparbergs l�n, V�rmlands museum, J�nk�pings stadsbibliotek, J�mtlands museum. Upplandsmuse�et, F�reningen Sveriges landsantikvarier, Sveriges sl�ktforskarf�rbund. Naturhistoriska� museernas� samarbetsorganisation,�� landsantikvarien�� i

526


 


Malm�hus l�n, ansvarsmuseema (historiska museet, statens konstmuseer, Prop. 1989/90:100 naturhistoriska riksmuseet, folkens museum � etnografiska och Nordiska Bil. 10 museet). Svenska musikerf�rbundet. Bygdeg�rdarnas riksf�rbund, statens f�rsvarshistoriska museer. Upplands Bro kommun. Svenska kommunf�r�bundet/Kristianstads l�nsavdelning, J�mtlands l�ns bildningsf�rbund. Vuxenskolan, Bodens kommun, talboks- och punklskriftsbiblioteket. Folkr�relsernas arkivf�rbund, konstn�rsn�mnden. Synskadades riksf�r�bund, Vadstena-akademien, L�nsteaterf�reningen i S�dermanland, Fol�kets Husf�reningarnas riksorganisation (FHR), Arbetarnas Bildningsf�r�bund (ABF), L�nsbildningsf�rbundet i V�sterbotten, Statslj�nstemanna�f�rbundet, �storps kommun. Konstn�rernas riksorganisation (KRO), Konstn�rernas riksorganisation i Dalama och Svenska tealerf�rbundet.

1 Allm�nt

Remissinstansema redovisar allm�nt en positiv inst�llning till rapporten som helhet. De flesta inst�mmer i allt v�sentligt i den beskrivning och de analyser av l�get som utredaren g�r. M�nga instanser anser att den utg�r ett gott underlag f�r beslut om f�rst�rkningar av statens st�d till de regionala inslitulionema. Inom n�gra omr�den framf�rs kritiska synpunk�ter p� utredarens f�rslag t.ex. n�r det g�ller l�nsbibliotekens verksamhet och organisationslivets behandling i rapporten. Fr�n universitet och h�g�skolor betonas all h�gskoleutbildning och forskning m�ste spela en vida st�rre roll i det regionala och lokala kulturlivet �n vad som framg�r av rapporten.

2 Ansvar, struktur och r�ttvisa i kulturpolitiken

Ansvarsf�rdelning och struktur

De flesta remissinstanser, som yttrat sig i fr�gan, anser alt ansvarsf�rdel�ningen mellan staten, landstingen och kommunerna fungerar lillfredsst�l�lande.

Statskontoret bed�mer att tidpunkten nu �r l�mplig f�r en ompr�vning av den statliga kulluradministrationens stmktur och institutionella roller. Den f�r�ndring av den statliga f�rvaltningens regionala stmktur som f�re�sl�s i prop. 1988/89:154 bed�mer statskontoret som strategisk �ven f�r den statliga kulturpolitiken och dess framtida m�jligheter att skapa nya former f�r samverkan med andra samh�llssektorer. Den f�r�ndring som statskontoret d� ser som b�de m�jlig och �nskv�rd vore en administrativ decentralisering � fr�n statens kulturr�d och skol�verstyrelsen � av allt praktiskt f�rvaltningsansvar f�r den statliga uppgiften alt garantera orga�nisatoriska stmklurer � lokalt och regionalt � f�r olika slags kulturverk�samheter i landet.

Folkbildningsf�rbundet inst�mmer i att det �r v�rdefullt med en regiona�
lisering av kulturinstilutionernas verksamhet men framh�ller att om m�j�
ligheter till resurs�kningar �r begr�nsade m�ste institutionernas behov
���������������������������� 527


 


v�gas mol behoven inom organisationslivet. Liknande synpunkter fram-���� Prop. 1989/90:100 f�rs av Folkels Husf�reningarnas riksorganisation och J�mtlands l�ns bild-���� Bil. 10 ningsf�rbund. Landstinget i V�rmland konstaterar att det nu �r dags att salsa p� en konsekvent folkr�rdsepolilik som utg�r fr�n atl organisationer�na �r viktiga gemensamma resurser i samh�llet.

Statsbidragssyslemel

Flertalet remissinstanser, d�ribland m�nga landsting, betonar vikten av statsbidragets nuvarande inriktning. Statens kulturr�d betonar att en f�r�uts�ttning f�r statliga insatser m�ste vara ett aktivt engagemang i den region till vilken insatsen riktas. Riksantikvarie�mbetet anser alt �kade satsningar p� konsolidering, f�rnyelse och kvalitetsutveckling kan ske inom ramama f�r nuvarande st�dsystem. �sterg�tlands l�ns landsting menar att statens bidrag har en viktig funktion att fylla genom att visa att kulturverksamhet �r s� angel�gen att staten, �ven i ett anstr�ngt ekono�miskt l�ge, �r beredd att �ka insatsema.

N�gra landsting anser att det p� l�ngre sikt b�r pr�vas om inte statsbi�draget kan ges en mer generell karakt�r. Blekinge l�ns landsting och Uppsala l�ns landsting framh�lller landstingen som l�mpliga instanser f�r f�rdelning av ett samlat statsbidrag till regionens olika kulturverksamhe�ter. Vid en framtida �versyn av det statliga bidraget till regional kukur�verksamhel b�r enligt Landstingsf�rbundet en koncentration av bidragen efterstr�vas och reglema f�renklas vilket medf�r minskad detaljstyming. Skaraborgs och G�vleborgs l�ns landsting anser att staten b�r f�rdela grundbeloppen till institutionerna men att en pott b�r avs�ttas f�r intres�santa utvecklingsprojekt. Denna pott b�r f�rdelas av landstingen.

Stockholms l�ns landsting, G�teborgs kommun och Malm� kommun framh�ller betydelsen av att storstadsomr�dena blir r�ttvist behandlade vid f�rdelningen av statliga medel till kulturlivet.

N�gra instanser, d�ribland G�ieborgs kommun, anser att en urholkning har skett av statsbidraget eftersom uppr�kningen inte f�ljt den allm�nna kostnadsutveckligen. En �kning av antalet gmndbelopp b�r f�ljas av en uppr�kning av gmndbeloppets storlek. Ume� kommun framh�ller att statsbidraget m�ste f�rsl�rkas f�r snart sagt alla �ndam�l.

Norrk�pings kommun pekar p� den risk f�r or�ttvisa som kan uppst� n�r en period av stagnerande statsbidrag f�ljs av en koncentrerad reformpe�riod. Det kan inneb�ra att regioner som under en f�ljd av �r inte priorite�rat kulturen f�r �kade statsbidrag medan �kningen uteblir f�r dem som prioriterat kulturen.

Vilhelmina kommun framh�ller att statsbidragssystemet gynnar l�ns-huvudst�dema.

Regional planering

M�nga remissinstanser inst�mmer i betydelsen av en mer �vergripande
regional planering av och samverkan inom kulturomr�det saml alt varje
region m�ste finna sin egen planeringsmodell. Kulturens roll som regional������������������������� 528


 


utvecklingsfaktor po�ngteras s�rskilt av Landstingsf�rbundet. Enligt f�r- Prop. 1989/90:100 bundets uppfattning �r det n�dv�ndigt att de olika intressentemas arbete Bil. 10 och insatser samordnas f�r en rationell arbetsf�rdelning och ett �msesidigt id�utbyte. Landstingsf�rbundet vill med kraft understryka att landstingen har den b�sta �verblicken �ver den regionala kulturverksamheten. Den samordnade rollen b�r d�rf�r tillfalla landstingen och inte l�nsstyrelsema. N�gra landsting anser att beskrivningen i rapporten av landstingens roll inte �r r�ttvisande. Enligt t.ex. landstinget i G�vleborgs l�n spelar lands�tingen en betydligt mer aktiv och diflFerentierad roll �n samarbetsingenj�-rens.

Lokal niv�

Flera kommuner, d�ribland Sundsvalls kommun, bitr�der huvudambi�tionen att den statliga bidragsgivningen till kommunerna i f�rsta hand b�r g�lla tidsbegr�nsade insatser i form av projekt- och investeringsbidrag. Det b�r dock vara m�jligt att staten g�r in med mer l�ngsiktigt verkande bidrag n�r det bed�ms s�rskilt strategiskt och kulturpolitiskt angel�get. Svenska kommunf�rbundet vill med eftertryck h�vda att 90-talets statliga kulturpo�litik b�r fr�mja �kad lyh�rdhet och f�rst�else f�r lokala krav hos de regionala och statliga kulturinstitutionerna.

M�nga remissinstanser, d�ribland statens kulturr�d. Svenska rikstea�tern. Svenska rikskonserter. Svenska kommunf�rbundet samt flera lands�ting och kommuner delar utredarens f�rslag om behovet av handlingslinjer i form av ett program f�r barn- och ungdomskultur. ABF anser att ett bam-och ungdomsprogram inte endast skall fullg�ras av kommunema utan i n�ra samarbete med folkr�relsema och bam- och ungdomsorganisationer�na.

3 De statliga kulturinstitutionernas ansvar

Samtliga ansvarsmuseer och riksantikvarie�mbetet framh�ller att arbetet n�tt l�ngt med att precisera funktioner och behov f�r atl ansvarsmuseerna skall kunna bli en tillg�ng f�r museerna ute i landet. Ansvarsmuseerna har i m�nga fall �ven anpassat sin organisation efter ansvarsrollen. Det �r nu viktigt att ansvarsmuseerna ges resurser f�r de nya uppgifterna. �ven DIK-f�rbundel betonar vikten av att ansvarsmuseerna f�r �kade ekonomiska resurser. Nordiska museet framh�ller ocks� att det �r betydelsefullt att forts�tta diskussionen om de statliga museema i framtiden.

Flera remissinstanser framh�ller betydelsen av Svenska riksteatems. Svenska rikskonserters och Riksutst�llningars samt Svenska filminstitu�tets verksamhet och trycker s�rskilt p� den lokala f�rankringen. Bohus�landstinget p�pekar att insatser fr�n de tre R:en inte beh�ver inneb�ra evenemang utan kan best� av administrativ hj�lp, teknik, konstn�riig ledning m.m.

Enligt Landstingsf�rbundet �r en b�ttre samordning av Riksteaterns och
de regionala teatrarnas uppgifter �nskv�rd, och f�resl�r d�rf�r att en
utredning om Riksteaterns roll i en decentraliserad organisation tills�tts.
��������������������������� 529

34�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 10


Svenska musikerf�rbundet anser att Svenska rikskonserters nya uppgif-���� Prop. 1989/90:100 ter och organisation borde koncentrera sig p� ett st�rre samarbete med���� Bil. 10 folkr�relserna.

Statens kulturr�d h�nvisar till sitt konstbildningsprogram d�r tankar f�rs fram om att Riksutst�llningars organisationsform skulle kunna �ndras och �ppnas f�r f�reningslivet mnt om i landet. Flera ansvarsmuseer anser att man b�r �verv�ga om man inte b�r �verf�ra hda eller delar av Riksut�st�llningars resurser till de fem ansvarsmuseerna eftersom Riksutst�ll�ningars verksamhet till stor del sammanfaller med den som ansvarsmuse�erna f�mts�tts bedriva. L�nsmuseernas samarbetsr�d framh�ller Riksut�st�llningars betydelsefulla uppgift att komplettera den utst�llningsverk�samhet som bedrivs ute i landet, men att samarbetet med l�nsmuseerna b�r f�rdjupas f�r att tillvarata resursema p� b�sta s�tt.

Enligt kulturr�det har inte Svenska filminstitutet den beh�vliga �ver�blicken av kulturomr�det i stort eller den erforderliga kontaktytan ute i landet f�r att kraftfullt kunna driva filmfr�gorna i ett st�rre sammanhang. Kulturr�det �r berett att ta p� sig uppgifter �ven p� filmens omr�de med h�nvisning till att filmpolitiken �r en del av kulturpolitiken i stort. Svenska filminstitutet framh�ller vikten av �kade resurser till biografst�d och st�d till parallelldistribution.

Flera remissinstanser, d�ribland n�gra landsting och kommuner, f�r fram behovet av f�rest�llningar ute i landet fr�n Operan och Dramaten. Blekinge l�ns landsting framh�ller behovet av sm�upps�ttningar som kom�plement till Riksteatern. Hallands l�ns landsting efterlyser mer musikte�ater. Riksteatern understryker det behov och �nskem�l om f�rest�llningar fr�n Operan och Dramaten, som framf�rs av landets teaterarrang�rer och publik. Riksteatern anser att del �r naturligt att Operans och Dramatens turn�er sker i n�ra samverkan med Riksteatern. Liknande synpunkter framf�rs av Ume� kommun.

Statskontoret tillslyrker att riktlinjer f�r nationalscenernas verksamhet ges i avtal p� liknande s�tt som i statens avtal med Sveriges Radio och att detta lealeravtal revideras med best�mda tidsintervaller. Dock anser stats�kontoret att statens �garfunktion och �garroll b�r ompr�vas i det samman�hanget. Kulturr�det anser att man m�ste g� f�rsiktigt fram vid en n�rmare precisering av Operans och Dramatens uppgifter eftersom det finns en stor risk f�r att detta kan inkr�kta p� institutionernas frihet. Uppsala kommun framh�ller att �kad turn�verksamhet vore �nskv�rd men kan stupa p� praktiska sv�righeter och bristande resurser. Tdeviseringar b�r i st�llet �ka. Genom satsning p� �kade resurser f�r teaterverksamhet och f�rst�rk�ning av st�det lill symfoniorkestar och musikteatrar ute i landet m�ste enligt Operan en avlastning ske f�r nationalscenerna n�r det g�ller regio�nalt ansvar och turn�verksamhet. Etl avtal med staten om nationellt ansvar �r inte den i dagsl�get mest angel�gna uppgiften. D�remoi kunde vissa scener i storstadsomr�den f� j�mst�lld status med Operan, t.ex. scenerna i G�teborg och Malm�.

Flera remissinstanser anser att det �r viktigt att Sveriges Radio utvecklar
samarbetet med kulturlivet och inst�mmer i utredarens synpunkter att
Sveriges Radio i st�rre utstr�ckning borde visa leaterproduktioner fr�n
����������������������������� 530


 


statliga och regionala teatrar. Malm�hus och Kristianstads l�ns landsting��� Prop. 1989/90:100

framh�ller att de upphovsr�ttsliga hindren m�ste l�sas s� att radiering och���� Bil. 10

tdevisering av teater- och operaf�rest�llningar och symfoniorkestrarnas

konserter f�r en helt annan omfattning. Statskontoret tillstyrker behovet av

klarare riktlinjer f�r tdevisering och radiering i de kommande radio/TV-

avtalen och de motsvarande villkoren f�r statsbidrag till teatrarna. AMS

pekar p� att en �kad massmedial bevakning av bl.a. regiontealrarnas

verksamhet medf�r ett �kat intresse f�r bl. a. teater och dans som p� sikt

kan resultera i fler arbetstillf�llen f�r sk�despelare och dansare.

Kulturr�det st�ller sig skeptisk till att detaljerade riktlinjer f�r Sveriges Radios verksamhet skrivs in i avtalet med staten. R�det f�rordar att 6 milj. kr. f�rdelade p� tre �r st�lls till r�dets f�rfogande f�r att st�dja tdeviseringar och radieringar i samma former som tidigare. Detta f�rslag st�ds av Sveriges Radio, som avvisar tanken p� att klarare riktlinjer f�r tdevisering och radiering inf�rs i radions och televisionens avtal med staten.

N�gra remissinstanser, d�ribland KLYS, delar inte utredarens syn p� �verf�ring av scenf�rest�llningar till TV, eftersom det �r fr�ga om tv� skilda medier och en tdeviserad scenproduktion inte kan ers�tta en TV-version av samma f�rest�llning.

Flera remissinstanser, d�ribland konstn�rsn�mnden, DIK-f�rbundel och m�nga museer saknar en diskussion om radions och s�rskilt TV:s f�mt�s�ttningar att producera slagkraftiga program om historiska milj�er, kul�turlandskap och museernas samlingar och utst�llningar.

4 Kulturinstitutioner med regionala uppgifter

Regional teaterverksamhet

F�rslaget om statligt st�d till teaterverksamhet i l�n utan fast teater st�ds av landstingen i ber�rda l�n. �ven Gotlands kommun v�lkomnar f�rslaget. �stersunds kommun, som st�der f�rslaget, framh�ller att det �r viktigt att formeran f�r verksamheten utarbetas lokalt. Kulturr�det delar utredarens bed�mning att etl helhj�rtat engagemang fr�n resp. region m�ste vara en f�ruts�ttning f�r ett fast statligt st�d lill teaterverksamhet p� regional niv�. I �vrigt h�nvisas i denna fr�ga till bilaga 10.6.

Kulturr�det delar utredarens uppfattning all den storlek de regionala tealerensemblerna har i dag f�refaller vara v�l avv�gd med tanke p� funktion och uppgift. Kompletteringsbehov f�religger emellertid f�r vissa av de sm� regionteatrarna. En satsning p� de l�n som saknar egen l�nstea�ter b�r enligt V�stmanlands l�ns landsting inte utesluta angel�gna sats�ningar p� f�rb�ttrad barn- och ungdomsverksamhet och insatser f�r f�r publikarbete och regional f�rankring av l�nsteaterns verksamhet �ven i �vriga l�n. �stg�lateatern anm�ler att teatern planerar att l�ta �stg�taba�letten bli en regionbalett f�r s�dra Sveriges regionteatrar. Enligt �sterg�t�lands l�ns landsting f�mts�tter det ett �kat statligt bidrag.

N�gra instanser pekar p� behov av statliga bidrag f�r fortsatt utbyggnad,
d�ribland J�nk�pings l�ns landsting, �rebro l�ns landsting, G�teborgs l�ns���������������������� 531


 


landsting, Norrbottens l�ns landsting och V�sternorrlands l�ns landsting.���� Prop. 1989/90:100 Stockholms l�ns landsting framh�ller att �ven Stockholms l�n m�ste f� del���� Bil. 10 av statliga gmndbelopp f�r regionteaterverksamhet.

Norrk�pings kommun pekar p� glappet mellan antalet gmndbelopp och det riktiga antalet �rsverken.

G�ieborgs kommun f�resl�r att det �t stadsteatrama i G�teborg och Stockholm uppdras att f�rvalta det nationella ansvaret p� bamteatems omr�de.

Regionala sk�debanor

Kulturr�det inst�mmer i utredarens bed�mning att de regionala sk�deba�noma p� sikt helt b�r finansieras med kommunala och/eller landstingsme�del. Kulturr�det anm�ler ocks� att r�det under budget�ret 1989/90 avser att g�ra en genomg�ng av st�det till sk�debaneverksamheten. Norrk�pings kommun f�rordar att ber�rda parter redan nu tar en diskussion om f�r��ndrad form f�r del statliga st�det till denna verksamhet.

Landstingen i Uppsala och �sterg�tlands l�n framh�ller att staten har ett fortsatt ansvar f�r nya publikgmpper och eftersatta gmpper och att sk�de�banoma �ven forts�ttningsvis b�r f� m�jlighet att utveckla sin verksam�het.

F�r att f�rst�rka publikarbetet i regionerna f�resl�r Rikssk�debanan att de 62 gmndbelopp som f�r n�rvarande anslagits till regional sk�deba�neverksamhet omvandlas lill ett �rligt anslag, f�rvaltat och f�rdelat av Rikssk�debanan.

Symfoniorkestrar och musiklealrar

Under denna punkt h�nvisas till bilaga 10.8.

L�nsmuseer

Utredningens betoning av l�nsmuseemas uppgift i kulturmilj�v�rden m��ter inv�ndningar fr�n etl antal remissinstanser. Statens kulturr�d t.ex. anser att nya insatser b�r riktas in p� att �terst�lla balansen mellan olika verksamhetsdelar. Riksantikvarie�mbetet m. fl. framh�ller � andra sidan de �kade anspr�ken p� l�nsmuseernas medverkan i kulturmilj�v�rden fr�n s�v�l statligt som kommunalt h�ll.

S�dermanlands l�ns landsting efterlyser en definition av begreppet kul�turmilj�v�rd. Kommunf�rbundet och n�gra kommuner framh�ller behovet av r�dgivning och annan service fr�n l�nsmus�ema i kommunala plan��renden.

S� gott som alla remissinstanser �r eniga med utredaren om l�nsmuseer�
nas behov av en allm�n resursf�rst�rkning. Riksantikvarie�mbetet, Nordis�
ka museet, Svenska museif�reningen. L�nsmuseernas samarbetsr�d m.fl.
samt ell antal landsting anser att den f�reslagna h�jningen av bidragsniv�n
med 10 gmndbelopp b�r ses som ett elappm�l. N�gra instanser menar att
50 gmndbelopp per l�nsmuseum vore en rimlig slutniv�. Flera remissin-
����������������������������� 532


 


stanser j�mf�r bidragets storlek med den faktiska kostnaden f�r ett �rsver-���� Prop. 1989/90:100 ke och menar att en kraftig urholkning �gt mm. �rebro l�ns landsting��� Bil. 10 anser det angel�gnare att h�ja grundbeloppens v�rde �n att anvisa nya gmndbelopp.

Ett flertal kommuner och landsting har synpunkter p� f�rdelningen av nya gmndbelopp. N�gra anser att en snedf�rdelning �gt mm av befintliga gmndbelopp, varvid t. ex. museer med f� men kvalificerade tj�nster miss�gynnats. Andra menar att gmndbelopp inte b�r vara f�rbeh�llna tj�nster som �r placerade vid huvudmuseet/l�nsmuseel. �ven regionala musei-funktioner utanf�r residensstaden b�r vara bidragsber�ttigade. I flera ytt�randen redovisas en utveckling mot en mer decentraliserad l�nsmusei-funktion.

Fr�gan om huvudm�nnens motprestation kommenteras av vissa lands�ting och kommuner. N�gra f�rklarar sig beredda att �ka sin bidragsgivning i motsvarande m�n som staten. Andra h�vdar att huvudm�nnen redan har tagit p� sig ett alltf�r stort ansvar f�r den befintliga organisationen. Andra �terigen pekar p� sv�righetema att samordna den kommunala budget�pr�vningen med den statliga.

Remissinstansema delar �verlag utredarens syn p� behovet av en verk�samhetsplan f�r varje l�nsmuseum. Flera landsting framh�ller att s�dana verksamhetsplaner redan f�religger och utg�r ett sj�lvklart beslutsunderlag i budgetbehandlingen. Nordiska museet. Landstingsf�rbundet, L�nsmuse�ernas samarbetsr�d m. fl. anser att museerna sj�lva b�r ha det avg�rande inflytandet �ver verksamhetsprogrammens inneh�ll. Gmndbdoppen b�r d�rf�r inte riktas mot s�rskild verksamhet. Nordiska museet m. fl. anser att riktal st�d b�r dock kunna utg� i form av till�ggsbidrag vid sidan av gmndbdoppen. Kalmar l�ns landsting f�rordar tidsbegr�nsade r�rliga gmndbelopp f�r t. ex. uppbyggnad av nya basutst�llningar.

L�nsmuseerna och milj�fr�gorna

F�rslaget att utveckla museemas kompelens p� natur- och milj�v�rdsom�r�det tillstyrks av ett stort antal remissinstanser. Nordiska museet, L�ns�museernas samarbetsr�d m. fl. f�rordar alt en tj�nst med ekologisk inrikt�ning inr�ttas vid varje l�nsmuseum. Naturhistoriska riksmuseet menar atl ett l�nsmuseum b�r ha minst tv� nalurvetartj�nster med eget program�ansvar. N�gra landsting betonar vikten av en klar gr�nsdragning mot l�nsstyrelsemas naturv�rdsenheter.

Tanken p� s�rskilda projektmedel f�r samverkan kring ekologisk kun�skapsspridning m�ter ett allm�nt positivt gensvar hos de instanser som yttrat sig i fr�gan. N�gra instanser f�resl�r att st�d utg�r �ven till andra samverkans- och utvecklingsprojekt p� det naturvetenskapliga omr�det. Naturhistoriska riksmuseet f�rordar att en s�rskild bidragsresurs st�lls lill riksmuseets f�rfogande f�r st�d till uppbyggnad av naturhistoriska basul�st�llningar bl. a. vid l�nsmus�ema.

533


 


Bildkonsten i regionerna��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

N�r det g�ller fr�gan om l�nsmuseernas ulveckiing och framtida uppgifter inom bildkonstomr�del delar statens kulturr�d och Bor�s kommun utreda�rens uppfattning atl del �r en realistisk strategi f�r l�nsmuseerna att koncentrera sig p� alt ge en bild av regionens allm�nna kulturhistoria.

Enligt DIK-f�rbundel �r det rimligt att l�nsmuseerna i f�rsta hand an�v�nder bildkonsten f�r att belysa regionens kullurliv och kulturhistoria. Den delen av konstverksamheten kan heller aldrig lyftas �ver till ett konstmuseum. De l�nsmuseer, som verkar i regioner d�r det inte finns n�gra konstmuseer, m�ste dock ha h�gre ambitioner �n s�.

Statens konstmuseer delar inte utredarens uppfattning om l�nsmuseer�nas ringa betydelse som konstf�rmedlare. Beskrivningen av hur konstmu�seerna l�ngsamt kompletterat sin verksamhet med konstutst�llningar �r enligt konstmuseernas mening missvisande. Del synes ocks� L�nsmuseer�nas samarbetsr�d vara en kategorisk formulering n�r utredaren g�r g�llan�de att nyordningen inom l�nsmuseerna har skett inom andra omr�den �n konstens. Enligt samarbetsr�det har ett stort antal l�nsmuseer m�lmedve�tet byggt upp kvalitativa samlingar av nutidskonst. I etl flertal l�nsmuseer har �ven specialsamlingar av konsthantverk tillkommit. Likartade syn�punkter �terfinns i yttrandena fr�n Landstingsf�rbundet, F�reningen Sveri�ges landsantikvarier och statens konstr�d.

L�nsmuseernas samarbetsr�d. F�reningen Sveriges landsantikvarier m.fl. remissinstanser anser all arbelet med konstbildning och nutidskonst �ven i forts�ttningen b�r ha sin regionala tyngdpunkt i l�nsmuseerna. Nordiska museet och Skaraborgs l�nsmuseum framh�ller all det nya stats�bidraget till konstmuseer b�r ses som en del av l�nsmuseist�del och kanaliseras via detta, s�som del redan sker i Kalmar l�n. Ytterligare ett antal remissinstanser har ullalat atl de anser del viktigt att st�det utg�r via l�nsmuseerna. Skaraborgs l�ns landsting menar d�remot atl bidragen b�r destineras direkt till ber�rd institution. Kulturr�det framh�ller att nya konstmuseer b�r kunna f� st�d i olika former; gmndbelopp i de fall verksamheten �r knuten till l�nsmuseum och investeringsbidrag till kultur�byggnad om annan �n huvudman.

J�mtlands l�ns landsting framh�ller att st�det till det regionala konst�livet b�r v�sentligt kunna f�rb�ttras genom samverkan mellan intressen�terna p� konstomr�det. En del yttranden inneh�llerocks� uppgifter om att etl s�dant samarbete redan p�g�r eller planeras. KRO understryker vikten av att arbeta f�r nya och radikala stmkturen inom bildkonstomr�det.

Utredningsf�rslaget om st�d till nya konstmuseer har f�tt ett positivt mottagande. S� gott som samtliga remissinstanser, som yttrat sig i fr�gan, d�ribland kulturr�det, statens konstmuseer, konstn�rsn�mnden, landsting�et i J�nk�pings l�n samt Malm�, �rebro och Ume� kommuner har till�styrkt f�rslaget. Ett par remissinstanser har aktualiserat andra organisa�tionsmodeller.

De remissinstanser som explicil anser att �ven befintliga konstmuseer

b�r st�djas �r statens konstmuseer samt Kalmar, Uppsala och Norrk�pings

kommuner. Kalmar l�ns landsting och landstinget V�sternorrland f�mls�l-

534


 


ler all h�nsyn kommer att tas vid f�rdelningen av gmndbdoppen till de���� Prop. 1989/90:100 specialarrangemang som finns i deras resp. l�n, dvs. lill Kalmar konstmu-���� Bil. 10 seum och konstavdelningen vid Sundsvalls museum. Gotlands kommun p�minner i sammanhanget om sitt nybildade konstmuseum.

Utredarens f�rslag orn depositioner och om �kat utnyttjande i museer�nas utst�llningsverksamhet av den oflFentliga konsten har f�ranlett enbart positiva reaktioner. N�gra remissinstanser har kommit med till�ggsf�r�slag, bl. a. Kalmar l�ns landsting, som anser alt det �ven kunde vara av intresse att l�ta Nunsku:s, Svenska institutels och Svensk forms utst�ll�ningar vandra mnt till olika l�nskonstmuseer.

N�r det g�ller f�rslaget om en tumerande konstsamling �r remissopi�nionen splittrad. Till de remissinstanser som �r positiva till f�rslaget h�r konstn�rsn�mnden och L�nsmuseernas samarbetsr�d samt ett par lands�ting och ett antal kommuner. N�gra remissinstanser, d�ribland Svenska kommunf�rbundet, f�resl�r att verksamheten till en b�rjan bedrivs p� f�rs�k. En del remissinstanser, t. ex. kulturr�det och F�reningen Sveriges landsantikvarier, f�rordar �ndringar i f�rslaget. Statens konstmuseer, KRO, Bohuslandslinget saml Bor�s och Lunds kommuner har avstyrkt f�rslaget.

Av remissyttrandena framg�r i �vrigt att SKR �r besviket �ver atl rapporten inte inneh�ller n�gra f�rslag alls lill f�rst�rkning av de ideella konslf�renignarnas verksamhet. �ven Konstfr�mjandet k�nner sig f�rbi�g�nget. KRO framh�ller att det �r viktigt f�r bildkonstomr�det att dessa organisationer erh�ller �kade resurser.

Kulturr�det, statens konstmuseer, konstfackskolan och Stiftelsen Upp�landsmuseet anser alt konsten har behandlats utifr�n en alltf�r sn�v �m�nesdefinition.

Sveriges hemsl�jdsf�reningars riksf�rbund och m�nga av landstingen p�pekar att sl�jd och hantverk �r viktiga inslag i regional och lokal kul�turverksamhet och att de borde ha n�mnts i en utredning som Kultur i hela landet.

L�nsbiblioteken

De flesta remissinstanser tillbakavisar kritiken mot l�nsbiblioteken och menar att de arbetar efter de riktlinjer som presenterades i propositionen (prop. 1984/85:141) om litteratur och folkbibliotek. M�nga remissinstan�ser p�pekar att l�nen sinsemellan �r mycket olika och d�rf�r b�r l�nsbib�liotekens arbete anpassas till f�rh�llandena i den egna regionen. Oklarhe�ter i huvudmannaskapet anges av flera som orsak till de brister som f�rekommer.

Svenska kommunf�rbundet anser att rapportens bild av l�nsbibliotekens arbete �verensst�mmer med den uppfattning som s�rskilt mindre kommu�ner gett uttryck f�r, samt framh�ller alt orsakema till kritiken mot l�nsbib�lioteken kan undanr�jas genom att staten f�renar bidraget till l�nsbibliote�ken med krav p� motprestation. Det vore rimligt att statsbidraget i f�rsta hand kopplas till uppgiften att svara f�r kompletterande medief�rs�ijning.

Lunds kommun anser att det vore �nskv�rt med st�rre flexibilitet, t. ex.��������������������������� 535


 


arbetsbyte mellan l�nsbibliotek och kommunbibliotek samt visstidsf�r-���� Prop. 1989/90:100 ordnade konsulenter p� l�nsavdelningarna. L�nsbibliotekens roll som���� Bil. 10 "spjutspetsar" skulle d�rigenom f� st�rre genomslagskraft.

Landstinget i G�vleborg delar rapportens uppfattning och har d�rf�r tagit initiativ till en omorganisation f�r atl st�rka den regionala rollen.

Synen p� biblioteken som lokall kulturcentmm �r t�mligen enhetlig bland remissinstansema. Flertalet anger att l�nsbiblioteken redan nu �r den naturliga basen f�r kulturverksamhet i bred bem�rkelse. Det finns inget motsatsf�rh�llande mellan kultur och informationsuppgifter. Biblio�teken i sm� kommuner fyller rollen som lokala kulturcentra. Rapporten �verdriver detta motsatsf�rh�llande mellan basuppgifterna, menar Karl�stads kommun och erinrar om att kommunens bokbussar har drygt 200 h�llplatser som i sin tur fungerar som kulturella m�tesplatser i de olika kommunddama.

In vesleringsbidrag

F�rslaget att inr�tta en ny statlig st�dordning f�r de regionala kulturinsti�tutionernas byggnadsinvesteringar m�ter en bred uppslutning bland re�missinstansema. M�nga anser att ett bidrag f�r detta �ndam�l kan f� stor betydelse f�r den regionala investeringsviljan och d�rmed f�r utbyggnad, komplettering och nybyggnad av en ny generation svenska kulturinstitu�tioner.

L�nsstyrelsen i V�rmlands l�n menar att ett statsbidrag vore viktigt inte bara f�r resp. institutioners verksamhetsutveckling utan ocks� f�r att bidra till att vitalisera kulturen och l�nen i vidare regionalpolitisk mening.

En allm�n uppfattning �r dock att det f�reslagna beloppet om 25 milj. kr. �r f�r litet i f�rh�llande till de behov som f�religger.

Statens kulturr�d anser i motsats till utredaren alt fr�gan om medd till investeringar b�r l�sas i s�rskild ordning och utanf�r den nu aktuella reformramen om 300 milj. kr. R�det �r dock ense med utredaren om att det �r viktigt att kommuner oeh landsting kan f� en klar bild av vilka statliga bidrag de kan g�ra anspr�k p� vad g�ller investeringar till kultur�byggnader. D�rf�r tillstyrks f�rslaget om utredning f�r att skapa tydligare regler och avgr�nsningar f�r statliga bidrag, varvid �ven samlingslokalst��det b�r uppm�rksammas.

Ett f�tal remissinstanser, bl. a. ABF. avvisar helt f�rslaget om investe�ringsst�d.

5 Kulturen i kommunerna

Aktivitetsbidrag som passar verksamheten

Folkbildningsf�rbundet, Vuxenskolan, ABF och J�mtlands l�ns bildnings�
f�rbund avvisar f�rslaget om ytteriigare en form f�r statsbidrag
till ama�
t�rverksamheten. De anser att utredningens resonemang �r felaktigt.
J�mtlands l�ns bildningsf�rbund anser att det �r anm�rkningsv�rt att
utredaren misst�nkligg�r studief�rbundens verksamhet och att viss verk-
�������������������������� 536


 


samhet antyds vara av l�gre kvalitet oeh inte v�rda statsbidrag. Studief�r-���� Prop. 1989/90:100 bunden anser att IOO milj. kr. b�r tillf�ras anslaget Kulturverksamhet i���� Bil. 10 studief�rbunden.

Enligt kulturr�dets uppfattning �r det inte n�dv�ndigt att inf�ra ett nytt bidrag med s�rskilda regler f�r amat�rverksamhetens speciella behov. I st�llet f�rordar r�det alt medel tillf�rs studief�rbundens kullurverksam-helsbidrag fr�n studiecirkelbidraget.

S� delar utredarens uppfattning att fr�gan om en l�mpligare bidragsram f�r amat�raktiviteter b�r uppm�rksammas i den p�g�ende debatten om det allm�nna st�det till studief�rbundens verksamhet. D�remot inst�m�mer S� inte i utredarens slutsatser och f�rslag p� denna punkt.

Flera remissinstanser d�ribland landstingen i �sterg�tlands, Blekinge, J�nk�pings och Hallands l�n anser att man b�r pr�va friare former f�r statens bidrag till studief�rbunden. Svenska rikskonserter st�der tanken att frig�ra resurserna till studiecirklar i estetiska �mnen och kullurgmpper f�r all p� ett flexibelt s�tt tillgodose bl.a. amat�rmusikverksamhelens behov.

Stimulera pedagogisk utveckling av amat�rverksamheten

Ett stort antal remissinstanser tillstyrker utredarens f�rslag om st�d till arbelsslipendier. N�gra instanser, t. ex. kulturr�det och Svenska kommun�f�rbundet anser att antalet (10) �r otillr�ckligt.

Arbelsslipendier b�r ocks� anv�ndas f�r amat�rforskningen inom histo�ria, arkeologi och kullurmilj�kunskap anser RA�. Folkbildningsf�rbundel framh�ller att stipendierna b�r avse verksamhet i studief�rbund och folk�h�gskolor. Sundsvalls kommun anser att de f�reslagna stipendierna b�r inriktas p� kommuner och regioner som saknar aktiva kulturarbetare som kan delta i del pedagogiska utvecklingsarbetet.

Riksteatern framh�ller att den pedagogiska utvecklingen inte enbart b�r �gnas �t amat�rverksamheten utan i lika h�g grad annan verksamhet inom kulturomr�det.

Kulturr�det anser all en ekonomisk f�rst�rkning av de centrala amat�r-organisationerna skulle f�rb�ttra de pedagogiska insatserna ute p� f�ltet.

Riksf�reningen f�r folkmusik och dans konstaterar i ett gemensamt ytt�rande med Svenska ungdomsringen f�r bygdekultur och Sveriges spelm�ns riksf�rbund att de konkreta f�rslagen inte motsvarar f�rv�ntningarna och behoven inom amat�romr�det.

St�d lill arrangerande musikf�reningar

Flera remissinstanser st�der f�rslaget om en f�rdubbling av stalsbidrget
till arrangerande musikf�reningar. Kulturr�det delar utredarens bed�m�
ning om ansvarsf�rdelningen mellan stat och kommun och framh�ller att
en mycket stor del av kulturr�dels arrang�rssl�d p� musikomr�del redan
g�r till riksorganisationer och st�rre regionala projekt. Blekinge l�ns lands�
ting anser att en f�rdubbling av st�det inte inneb�r en tillr�cklig f�rb�tt�
ring av frilansarnas arbetsm�jligheter.
Sveriges konstf�reningars riksj�rbund konstaterar med besvikelse att
������������������������������ 537


 


rapporten inte ger n�gra f�rslag alls till f�rst�rkningar av ideella kulturf�r-���� Prop. 1989/90:100
eningars verksamhet p� konstomr�det.�������������������������������������������������� Bil. 10

Folkbddningsfiirbundel anser att utredarens f�rslag om en f�rdubbling av st�det lill de arrangerande musikf�reningarna p� nytt aktualiserar kravet p� en �versyn av reglerna f�r bidragsgivningen.

R�dda biograferna

Flera remissinstanser framh�ller biografernas betydelse i det lokala kultur�livet.

Stimulera m�tena mellan invandrarna och majoritetsbefolkningen

Flera remissinstanser �r positiva till utredarens synpunkter. Kulturr�det framh�ller att r�det �r berett att inom ramen f�r sin bidragsgivning st�dja initiativ som fr�mjar ett n�rmande mellan inv�nare i Sverige med olika ursprung. /?A4'framh�ller att de centrala museerna, fr�mst Nordiska mu�seet, har m�jligheter att berika aktiviteter p� lokal niv�. Nordiska museet vill erinra om museets p�g�ende riksomfattande invandrarprojekt. Folk�bildningsf�rbundel f�resl�r att staten �kar st�det till studief�rbundens invandrarverksamhet i olika former.

Ge inte upp tanken p� biblioteken som lokah kulturcentrum

Flera remissinstanser delar utredarens synpunkter. Kulturr�det anser att det �r angel�get att diskutera hur ett �kat lokalt samarbete kan g�ra folkbiblioteken till �ppna, aktiva och levande kulturcentra. /Mi"framh�l�ler att det b�r finnas utrymme f�r kulturr�det att st�rka samarbetet mellan bibliotek, studief�rbund och hembygdsf�reningar m. m. Sveriges turistr�d anser att biblioteken utg�r ett n�tverk som kan bli den i s�rklass eflFektivas-te distributionskanalen f�r information om kulturella sev�rdheter och evenemang.

Ge ny fart �l arbetet f�r all n� nya grupper

Vikten av ell aktivt arbete f�r att n� nya gmpper framh�lls av ett antal remissinstanser. Kulturr�det kommer att redovisa sitt uppdrag att analyse�ra vilka metoder som visat sig vara mest framg�ngsrika f�r att bryta kulturvanornas klassm�nster och bredda kulturintresset. Hallands l�ns landsting anser att bidrag b�r st�llas till f�rfogande f�r nya f�rs�ksverk�samheter. Norrk�pings kommun anser atl staten beh�ver markera engage�mang och reformvilja i fr�ga om kultur i arbetslivet p� ett tydligare och kraftfullare s�tt �n hittills.

G�r skolan tid kulturh�rd

Flera remissinstanser behandlar denna fr�ga och framh�ller skolans bety�
delse i detta sammanhang. N�gra remissinstanser, d�ribland Landstings�
f�rbundet och L�nsmuseernas samarbetsr�d framh�ller att det �r v�sentligt
att ett n�rmare samarbete mellan skola och kulturinstitutioner uppn�s.������������������������������� 538


 


RAA anser att de centrala museerna, fr�mst Nordiska museet, har m�j-���� Prop. 1989/90:100 lighet all berika aktiviteterna p� lokal niv�. Liknande synpunkter har���� Bil. 10 Nordiska museet.

S� ser positivt p� att den kommunala musikskolan utvecklas till en kulturskola. Svenska kommunf�rbundet anser att det kan vara v�rdefullt att staten st�ller vissa medel till f�rfogande f�r st�d till lokal utveckling inom konstomr�dena dans, bild och film/video.

Link�pings kommun f�rordar en utveckling av projektet Kultur i skolan. J�nk�pings kommun anser att projektet Kultur i skolan b�r permanentas och f� �kade ekonomiska resurser.

G�r folkh�gskolan till kulturcentrum i den egna regionen

Av de remissinstanser som ber�r fr�gan �r alla positiva till utredarens synpunkter. Kulturr�det vill �terkomma till de aktualiserade fr�gorna n�r folkh�gskolekommitt�ns bet�nkande f�religger. Folkbddningsj�rbundet f�resl�r att regeringen uppdrar �t folkh�gskolekommitt�n att �verv�ga p� vilket s�tl de id�burna folkh�gskolornas f�mts�ttningar som regionala och lokala kulturresurser ytterligare kan f�rst�rkas.

Stimulera hembygdsr�relsen all bli opinionsbildare f�r en modern kulturmilj�v�rd

Av de remissinstanser som ber�r fr�gan �r de flesta positiva till �kat st�d till hembygdsr�relsen. Det �r �ven Nordiska museet, men museet anser att det �r principiellt fel att koppla det �kade st�det enbart till kulturmilj�v�r�den och f�rbig� hembygdsf�reningarnas �vriga kulturverksamhet. Den synpunkten delas av Riksf�rbundet f�r hembygdsv�rd, som �ven f�resl�r atl varje hembygdsf�rbund ges resurser motsvarande kostnaderna f�r en halv konsulenttj�nst.

�vrigt

Bygdeg�rdarnas riksf�rbund saknar en punkt i utredarens f�rslag, n�mli�gen alt �ka f�mts�ttningama f�r samlingslokalf�reningarna atl bli bygdens kulturcentrum.

Folkels husf�reningarnas riksorganisation f�rordar en kraftfull satsning p� folkr�relse- och folkbildningsbaserad kulturverksamhet.

6 Kultur och regional utveckling, kulturturism

De remissinstanser som yttrat sig om avsnittet ger uttryck f�r ett brett inst�mmande i utredarens allm�nna syns�tt. Det g�ller s�v�l centrala och regionala statliga myndigheter och motsvarande organ, landsting och kom�muner som de organisationer, f�reningar och stiftelser som yttrat sig.

Remissinstanserna lar i olika grad upp utredarens resonemang till f�r�
djupad diskussion, ofta med utg�ngspunkt fr�n egna erfarenheter och
exempel. Flera instanser t.ex. Svenska rikskonserter och Riksteatern ger
���������������������������� 539


 


exempel p� betydelsen av olika typer av kultumtbud f�r regional utveck- Prop. 1989/90:100 ling medan f�retr�dare f�r l�n eller kommuner pekar p� behovet av insat- Bil. 10 ser inom det egna omr�det. N�gra landsting framh�ller landstingens natur�liga roll som samarbetsorganisat�r f�r de m�nga parter som har intressen i alt kulluren kan tj�na som en regional utvecklingskraft. Den regionala ansvarsf�rdelningen i anslutning till dessa fr�gest�llningar diskuteras ock�s� av flera andra instanser s�som F�reningen Sveriges landsantikvarier, n�gra l�nsstyrelser, l�nsmuseer och flera kommuner. Att l�nsstyrelsernas medel f�r regionalpolitiskt utvecklingsarbete skall kunna utnyttjas ocks� inom kultursektorn f�r st�d av de instanser som s�rskilt kommenterat della bl. a. l�nsstyrelsen i J�mtlands l�n.

F�rslaget r�rande kulturv�rdsf�retag kommenteras s�rskilt av flera in�stanser, d�ribland slalskonlorel, naturhistoriska riksmuseet, KB, Nordiska museet, folkens museum � etnografiska, l�nsstyrelsen i V�sternorrlands l�n, landstinget i J�mtlands l�n och F�reningen Sveriges landsantikvarier d�r ut�ver tillstyrkan av utredarens f�rslag ocks� framh�lls betydelsen av all f�ruts�ttningarna f�r kullurv�rdsf�relagen �r olika och att olika typer av organisatoriska och finansiella l�sningar kan beh�vas. Slalslj�nsteman-naj�rbundet anser att kullurv�rdsf�retagens nuvarande f�rh�llanden utg�r ett fackligt problem. Arbetsmarknadsverket har enligt Karlstads kommun haft en allt f�r stor kulturpolitisk roll. En enst�mmig remissbild �r att kulturv�rdsf�retagen �r v�rdefulla men alt mer l�ngsiktiga organisatoriska och ekonomiska l�sningar m�ste hittas.

Flera remissinstanser f�rordar st�rre statliga insatser eller insatser med st�rre bredd inom omr�det kullurturism �n vad utredaren f�reslagit bl. a. kulturr�det, naturhistoriska riksmuseet, riksantikvarie�mbetet, landstingen i Uppsala, Blekinge, �lvsborgs och Kopparbergs l�n, t. ex. med utpekande av behoven i del egna l�net eller kommunen. Del g�ller b�de f�r insatser inom kullurmilj�v�rden och f�r insatser inom andra verksamhetsomr�den. Ett par instanser vill att de f�reslagna medlen f�rdelas av ett annal organ �n riksantikvarie�mbetet, t.ex. av kulturr�det eller av l�nsmuseer�na. Flera kommuner pekar p� positiva erfarenheter av kulturturism i samband med t.ex. jubileer, egna festivaler eller sev�rdheter inom kom�munen. Del framh�lls ocks� att omr�det m�ste utvecklas.

Sveriges turistr�d f�rordar all regeringen tar initiativ till en utredning om samverkanspunkter och ansvarsf�rdelning inom kulturturismens om�r�de.

UH� pekar p� behovet av turistinriktade utbildningar, inte minst inom humaniora. Nordiska museet lyfter fram friluftsmuseernas betydelse f�r kulturturismen. Flera av de centrala myndighetema pekar p� det samarbe�te som �r under utveckling om fr�gor om kulturturism. Ett intresse ut�trycks av flera instanser bl. a. Riksf�rbundet f�r hembygdsv�rd och DIK-f�rbundel f�r ett st�rkt egel engagemang i sakomr�det. Hembygdsr�relsens betydelse framh�vs av flera kommuner.

540


 


Bilaga 10.11���� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

Sammanfattningav rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvra � Same kultuvre � Samisk kultur

Riksdagsbeslutet 1977 med anledning av regeringens proposition om in�satser f�r samema angav riktlinjer f�r utvecklingen av samh�llets st�d f�r samekulturen. De m�l som d� st�lldes upp och de anslag som kom till har sedan dess i stort sett varit of�r�ndrade.

De riktlinjer jag f�tt f�r mitt arbete tar �tg�rderna i denna proposition som utg�ngspunkt och ger mig uppdraget all pr�va om vad som hittills gjorts �r tillr�ckligt f�r att garantera den "samiska kulturens fortbest�nd och utveckling". Uppgiften sn�vas emellertid in till att avse vissa konkreta fr�gor, vilka i stort sett st�mmer �verens med de anslag som �r speciellt destinerade f�r st�det till samisk kultur och utbildning.

�versiktligt analyseras den samiska kullurens f�mts�ttningar, f�r�nd�ringsfaktorer och utvecklingsm�jligheter. Framf�r allt uppm�rksammas spr�kets situation. Utredningsuppgiften definieras som alt s�ka �ka anta�let tillf�llen, d� man har m�jlighet att tala, l�sa och lyssna till samiskt spr�k.

Utvecklingen av anslagen under den g�ngna tio�rsperioden analyseras. Det �r uppenbart att en fortskridande urholkning skett och att anslagens realv�rde b�r �terst�llas. En j�mf�relse mellan Norges och Sveriges st�d till samisk verksamhet visar att niv�n �r ungef�r densamma. Skillnaden �r alt det svenska st�det har sin tyngd i n�ringspolitiken, medan det norska har en mer uttalat kulturpolitisk profil.

De olika st�dformerna f�r samisk kultur �r sv�r�versk�dliga. Jag f�re�sl�r d�rf�r all anslaget Bidrag till samisk kultur f�rst�rks med 2,5 milj.kr., s� att del kan fungera som huvudk�lla f�r kullursl�del. F�rdelningsorga�net b�r ut�kas s� att det samiska inflytandet blir starkare och samernas prioriteringar kan sl� igenom. Syftet med f�r�ndringen �r fr�mst att l�gga beslut om s� stor del av kullursl�del som m�jligt i organ som har samisk dominans.

St�det till samisk litteratur i vid mening b�r prioriteras bland st�dalter-naliven, eftersom den spelar en v�sentlig roll f�r spr�kst�det och spr�kin�l�rningen. Della kapitel tar �ven upp och analyserar teaterns, musikens, bildkonstens och filmens situation och utvecklingsm�jligheter.

Samesl�jden och konsthantverket �r den kanske bredaste kontakten med kulturarvet. Det �r d�rf�r angel�get att den kan bli l�nsam och kl�s i f�retagsekonomiskt professionella former. Sl�jdarna m�ste ocks� erbjudas b�tlre utbildningsm�jligheter.

M�jligheten att organisera samiska alternativ p� alla stadier i utbild�ningssystemet �r ett gammalt �nskem�l. Jag f�resl�r ett stimulansbidrag till samisk barnomsorg och en ny studiev�g genom gymnasieskolan samt f�rst�rkning av h�gskolans resurser.

Samev�rldens m�jligheter att utnyttja etermedierna �r begr�nsade. Det �r d�rf�r viktigt n�r avtalet mellan staten och Sveriges radiokoncernen omf�rhandlas 1992 att samefr�gorna f�r en h�gre prioritet.

541


 


Det st�d f�r samekulturen som tillg�ngen till vissa fasta institutioner���� Prop. 1989/90: 100
inneb�r behandlas i ell s�rskilt avsnitt.
��������������������������������������������������� Bil. 10

Kostnaderna f�r mina f�rslag uppg�r brutto lill 5 220000 kr. Den netto�kostnad som belastar statsbudgeten ber�knas till 3 500000 kr.

542


 


Bilaga 10.12��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rteckning �ver remissinstansema och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvra � Sami kultuvre � Samisk kultur

Remissinstanser

Efter remiss av rapporten har yttranden avgetts av socialstyrelsen, skol��verstyrelsen (S�), universitets- och h�gskole�mbetet (UH�), statens in�stitut f�r l�romedel (SIL), statens kulturr�d, Sveriges f�rfattarfond, konst�n�rsn�mnden, n�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor, styrelsen f�r samefonden, sameskolstyrelsen (SamS), l�nsstyrelsen i Kopparbergs l�n, l�nsstyrelsen i J�mtlands l�n, l�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n, l�nsstyrelsen i Norrbot�tens l�n, fortbildningsn�mnden i Ume�, Svenska kommunf�rbundet. Svenska samernas riksf�rbund (SSR), Riksorganisationen Same �tnam (RS�), Landsf�rbundet Svenska samer (LSS), S�minuorra, Nordiska sa�mer�dets svenska sektion, styrelsen f�r Samernas folkh�gskola, Sveriges f�rfattarf�rbund. Stiftelsen Svenska filminstitutet, Sveriges Radio AB samt Folkbildningsf�rbundet. Dessutom har synpunkter l�mnats av Sami D�iddacehpiid Searvi (Samiskt konstn�rsf�rbund), J�mtlands l�ns muse�um, �jtte � Svenskt fj�ll- och samemuseum, Sami Girjecalliid Searvi (Samisk f�rfattarf�rening), D�lv�dis Teater, Studief�rbundet Vuxen�skolan, Nordiska museet samt universitetet i Uppsala.

UH� redovisar yttranden fr�n universitetet i Ume� och h�gskolan i Lule�. L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n har inh�mtat yttrande fr�n Norr�bottens l�ns landsting.

Allm�nna synpunkter

Remissinstanserna �r i huvudsak positiva och st�der f�rslagen i rapporten.

Universilelel i Uppsala framh�ller att utredningsmannen har gjort etl myckel gott arbete och presenterat m�nga v�l underbyggda och konkreta f�rslag, om de genomf�rdes, skulle ha positiva eflFekter f�r det samiska samh�llet. Det �r s�rskilt gl�djande alt se hur insikten om spr�kets funda�mentala betydelse f�r den samiska gemenskapen betonas och hur �nskan om en �kad samisk beslutsr�tt �ver resurserna framf�rs.

L�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n anser det sj�lvklart att samekulturen skall s�rbehandlas positivt. Samekulturen �r oers�ttlig och en riksangel�genhet. L�nsstyrelsen h�ller med om att statsanslagen till samisk kultur b�r h�jas rej�lt och att f�rdelningen i huvudsak b�r g�ras av institutioner d�r samer har majoritet.

S�minuorra �r enig med utredningsmannen att st�d till det samiska
spr�ket m�ste �kas kraftigt. St�det till samisk barn- och ungdomskultur
skall dock inte inskr�nkas enbart
till litteraturen. Det �r viktigt att spr�k�
st�det �r bredare f�rankrat. Del �r d�rf�r lika viktigt att �ka st�det �ven
till bl. a. samiska medier, utbildning p� olika niv�er och till samiska organi�
sationer.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 543


 


SSR finner det principiellt viktigt att samernas egna analyser av den Prop. 1989/90:100 samiska kulturens f�mts�ttningar och utvecklingsm�jligheter skall tillm�- Bil. 10 tas vikt och bem�tas med respekt f�r att �ven dessa skall kunna ligga till grund f�r �verv�ganden av de faktorer som leder till f�r�ndringar och utveckling. Det ankommer sedan p� myndigheterna att tillsammans med oss utforma de riktlinjer som skall g�lla f�r samh�llets st�d till v�r kultur. SSR �r kritiskt n�r det g�ller analysen av eflFekterna av Tjernobyl. N�gon s�dan studie finns inte enligt SSR och finner delta anm�rkningsv�rt d� SSR vid �tskilliga tillf�llen efterfr�gat regeringens m�ls�ttning. SSR finner atl det fortfarande inte finns n�got program som anger del st�d som skall kunna utg� f�r att lindra de l�ngsiktiga eflFekterna av Tjernobylolyckan. SSR anser att samema m�ste f� ett avg�rande inflytande �ver hur medel till samisk kultur f�rdelas. SSR kr�ver att de myndigheter som f�rdelar medel till samisk kultur skall i sin beredningsgmpp ha samisk representa�tion och att kulturr�dets tillf�lliga samiska referensgrupp permanentas.

Betr�flFande fr�gan om ut�kning av ledam�terna i samefondens kullur�delegation att omfatta minst fem ledam�ter, av vilka tv� f�resl�s utses av de samiska konstn�rsorganisationerna har f�ljande synpunkter framkom�mit. SSR och statens kulturr�d finner inte n�got behov av en ut�kning av kulturdelegationen f�rr�n beslut om eventuellt inr�ttande av sameting tagits. S�minuorra �r inte enig med utredaren att samefondens kulturdele�gation m�ste f�r�ndras i sammans�ttningen. Det finns andra organisatio�ner �n de samiska konstn�rsorganisationerna som har en viktig uppgift vad g�ller samisk kultur. T. ex. de samiska idrottsf�rbunden och ungdoms�f�rbundet S�minuorra som har en s�rskild betydelse f�r arbetet med barn och ungdom. S�minuorra anser att en f�r�ndring av kulturdelegationens sammans�ttning m�ste f�reg�s av en djupare diskussion.

Vissa remissinstanser anser att en del fr�gor har f�rbig�tts i utredningen, s�lunda anser Ajtte � Svenskl ft�ll- och samemuseum att utredningen hell f�rbig�tt vikten av den samiska historien. Denna �r av stor vikt n�r man resonerar om den samiska kulturen, eftersom det inte g�r att f�rst� dagens situation ulan k�nnedom om g�rdagens. En av grundf�ruts�ttningarna f�r atl st�rka den samiska identiteten och kulluren �r atl st�rka medvetandet hos den samiska befolkningen om den egna historien. Kunskapen om t. ex. de samiska foml�mningarna, och d�rigenom ocks� den tidiga samiska historien, �r avsev�rt mycket s�mre �n den om de svenska foml�mningar�na.

L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n anser det vara en betydande brist att rapporten begr�nsats till vissa s�rskilda anslagsfr�gor och att t.ex. de kulturhistoriskt-antikvariska fr�gorna inte behandlats. F�r den samiska kulturen, liksom f�r andra kulturer, spelar kunskapen om den egna histori�en en minst lika viktig roll som spr�k, hantverkstraditioner och ursprungs�n�ringar. Enligt v�r uppfattning �r det viktigt att medel i v�sentligt st�rre utstr�ckning anvisas som ger m�jlighet till dokumentation och forskning inom samisk kulturmilj� med syfte all anv�ndas i den framtida utveck�lingen av den samiska kulturen. Inte minst viktigt �r det att den forskning som stimuleras kan utf�ras av forskare som sj�lva haren samisk bakgrund.

544


 


Det samiska spr�ket�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

S�v�l i promemorian, som ligger till gmnd f�r uppdraget, som i rapporten�����������

framh�lls spr�ket som den fr�msta f�mts�ttningen f�r den samiska kultu�rens fortbest�nd och spr�kets betydelse f�r en samisk identitet.

Flertalet remissinstanser har yttrat sig i denna fr�ga. En del instanser har s�rskilt p�talat den sydsamiska spr�kvarianlens utsatta l�ge.

Samisk forskning

I rapporten f�resl�s all medel avs�tts i 1990 �rs forskningspoliliska propo�sition i syfte att n� etl b�tlre kunskapsunderlag betr�flFande del samiska spr�kets situation samt samernas bos�ttnings- och yrkesm�nster.

Flertalet remissinstanser uttrycker sin tillfredsst�llelse �ver f�rslaget om medel lill forskning betr�ffande bl.a. samiska spr�kets situation. Statens kulturr�d tillstyrker f�rslaget men po�ngterar att man inte b�r begr�nsa forskningen enligt utredarens f�rslag utan bedriva forskningsinsatser om samisk kultur i vid bem�rkelse. �ven samefondens kullurdelegation anser all samisk forskning b�r f� ha ett vidare perspektiv �n vad som framg�r av f�rslagen.

F�rslaget om f�rst�rkning av anslaget Bidrag till samisk kultur

I rapporten f�resl�s en uppr�kning med 2,5 milj. kr. av anslaget Bidrag till samisk kultur samt alt anslaget betecknas som ett reservationsanslag.

De remissinstanser som tagit upp fr�gan om medelstilldelningen tillstyr�ker f�rslaget. S�minuorra anser att det �r viktigt att anslaget f�rst�rks s� att bidrag kan tillgodose flera kulturyttringar i S�pmi. S�minuorra p�pekar att anslagsf�rst�rkningen inte skall ses som ett s�tt f�r andra bidragsinstan�ser alt fr�nh�vda sig sitt ansvar gentemot den samiska kuUuren. Det s�ll det samiska tar sig uttryck genom de kulturella uttrycksformerna �r unikt och skall behandlas d�refter av alla bidragsinslanser.

Samefondens kullurdelegation anser med h�nvisning lill de stora beho�ven av resursf�rst�rkning att anslagsh�jningen b�r vara 3,5 milj. kr. och inte 2,5 milj. kr. som utredningsmannen f�reslagit. Anslaget Bidrag f�r samisk kultur �r nu ell obetecknat anslag. Kulturdelegalionen bitr�der f�rslaget atl anslaget f�rs upp som reservationsanslag. En s�dan f�r�ndring inneb�r all planeringen och utnyttjandet av medlen kan ske mer l�ngsik�tigt. En f�rst�rkning av medlen lill kullurddegationens disposition b�r inte inneb�ra att myndigheternas ansvar att st�dja samisk kultur skall minska.

De kulturella uttrycksformerna

Litteratur

Statens kulturr�d. Sveriges f�rfattarfond. Svenska kommunf�rbundet m.fl.
tillstyrker f�rslaget om en permanentning av tj�nsten som bibliolekskon�
sulent f�r del samiska spr�komr�det. Kulturr�det, som under en tre�rspe-�������������������������� 545

35��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


riod svarat f�r hela kostnaden f�r den samiska bibliotekskonsulenttj�nsten Prop. 1989/90:100 har s�kt finna former f�r en permanent verksamhet och en avgr�nsning av Bil. 10 ansvarel mellan stat resp. landsting och kommuner. Atl g�ra den samiska biblioteksverksamheten till etl statligt �tagande lorde enligt kulturr�det p� sikt utg�ra ell hinder f�r en utveckling vid kommunbiblioteken. Under tre �r har kulturr�det l�mnat bidrag till den samnordiska distributionen av b�cker p� samiska. B�ckerna har distribuerats till folkbibliotek, distrikts-l�karmottagningar, sameskolor etc. Det �r emellertid os�kert om b�ckema f�ll den spridning som avs�gs. Enligt kulturr�dets uppfattning b�r en utv�rdering av dislributionsmoddlen g�ras. Kulturr�det tar vidare upp fr�gan om sv�righeterna all k�pa b�cker som utges p� samiska och f�resl�r all man som ett samnordiskt projekt initierar en f�rs�ksverksamhet med postorderf�rs�ljning av den samiska litteraturen. En annan fr�ga som kulturr�det vill f�sta uppm�rksamheten p� �r behovet av en samnordisk samisk bibliografi. Enligt kulturr�dets mening �r det angel�get alt man finner former f�r svensk medverkan i uppbyggnaden av en samnordisk samisk bibliografisk dalabas, en uppgift som h�r hemma inom forsknings-biblioteksomr�det.

RS� kr�ver att s�rskilda slipendieordningar f�r samiska f�rfattare ska�pas i Sveriges f�rfattarfond. En samisk representant i styrelsen b�r ocks� finnas.

Sveriges j�rfaitarf�rbund f�resl�r atl ocks� f�rfattarna av vuxenb�cker f�r ell s�rskilt st�d om 500000 kr. att f�rdelas av samefonden i form av stipendier och produklionsbidrag. Vidare bifaller f�rbundet f�rslaget om nordiskt samarbete n�r det g�ller lilteraturspridning av samiska b�cker. F�rbundet f�resl�r att den samiska f�rfattarf�reningen beviljas ell s�rskilt bidrag p� 100000 kr. f�r dokumentation av muntlig tradition. En s�dan dokumentation b�r ske snarast, eftersom m�nga viktiga traditionsb�rare nu kommit lill h�g �lder.

L�nsbiblioteket i Ume� kommun tillstyrker f�rslaget att etl s�rskilt stimulansbidrag utg�r till f�rfattare/�vers�ttare av barn- och ungdomslit�teratur, men anser samtidigt atl del �r viktigt med st�d lill samisk littera-turproduktion �ver huvud laget, varf�r anslaget b�r f�rdubblas. Vidare tillstyrkes f�rslaget all framst�llning av kassellb�cker sker parallellt med bokproduklionen vilket b�r finansieras av kulturr�det. L�nsbiblioteket har �ven haft synpunkter p� distributionen av g�volilleratur.

SSR kr�ver all, i likhet med f�rh�llandena p� norsk sida, fullt statligt st�d utg�r till samisk bokframsl�llning. I de fall samefonden skall f�rdela dessa medel b�r fondens medel ut�kas med motsvarande belopp.

SIL ser positivt p� f�rslaget att alla samiska b�cker samtidigt som de trycks skall g�ras tillg�ngliga som kassettb�cker, utan extra kostnad f�r k�paren.

Teater

Statens kulturr�d anser all teatergruppen D�lv�dis �r ett betydelsefullt
inslag i del svenska kulturlivet. Naturligtvis har D�lv�dis som sin huvud�
sakliga uppgift att vara en teatergrupp i hela S�pmi. D�lv�dis arbete �r
������������������������������ 546


 


viktigt ocks� f�r alt utveckla del samiska spr�ket och all utveckla och f�ra Prop. 1989/90:100 vidare den gamla samiska ber�llartraditionen. F�r atl detta arbete skall Bil. 10 kunna forts�tta ar del viktigt atl D�lv�dis tillf�rs�kras en bidragsniv� som �ppnar m�jligheter till f�rst�rkningar av s�v�l personal som ulrusining. Kulturr�det kommer d�rf�r �ven forts�ttningsvis alt ge D�lv�dis bidrag p� samma s�tt som nu under f�ruts�ttning att gruppens konstn�rliga niv� bibeh�lls. Fr�gan om st�d till sydsamisk teater �r ocks� av stor betydelse. LSS framh�ller att i det initialskede som sydsamisk teater befinner sig i �r det n�dv�ndigt med s�v�l ekonomiskt som personellt st�d. D�lvadiste-atern m�ste liksom sydsamisk teater v�rderas utifr�n andra normer �n del som g�ller f�r �vriga fria grupper. S�minuorra anser all D�lv�dis finansi�ering skall l�sas genom bidrag i s�rskild ordning. Som det nu �r f�r D�lv�dis bidrag fr�n statens kulturr�d enligt samma ordning som fria teatergrupper. Den samiska teatern �r ensam i sitt slag i Sverige och som uttrycksform f�r den samiska kulturen �r den unik. D�rf�r skall D�lv�dis behandlas d�refter. Den sydsamiska teatern b�r ocks� komma med i meddshanteringen f�r bidrag till teatergrupper. SSR kr�ver att finansi�eringsfr�gan f�r D�lv�dis behandlas i s�rskild ordning och f�r en s�dan l�sning att anslaget lill teatern l�ggs ul p� en niv� d�r de faktiska kostna�derna f�r verksamhet och utvecklingsarbete kan t�ckas.

Musik

Statens kulturr�d. Utredaren f�resl�r en permanentning av musikkonsu-lenttj�nslen. Kulturr�det vill avvakta projektets avslutning innan st�llning tas till denna fr�ga. R�del �r d�remot berett all under senare delen av projekttiden g� in med extra produktionsmedel.

Bildkonst

SSR och S�minuorra kan ej acceptera utredningens redovisning av sami�ska konstn�rers positiva s�rbehandling. Samiska konstn�rers ans�kningar skall ej relateras till svenska konstn�rers ans�kningar om bidrag eftersom dessa ej �r j�mf�rbara. Den samiska konsten besl�r dessutom av olika omr�den som l.ex. bild, sl�jd och textil. Behov finns ocks� all kunna finansiera olika lokaler f�r arbete och utst�llningar.

Film

S�minuorra anser del viktigt atl den samiska filmproduktionen f�r all den
uppmuntran som beh�vs, fr�mst finansiellt, f�r atl utvecklas och f� en
fastare form som kulturellt uttrycksmedel.Svenska fihninsliiutet delar ut�
redningens �sikt att "undertaget hillills �r f�r magert f�r all ge grund f�r
n�gra v�rderingar av filmer som medium f�r samiska kulturyttringar".
Enligt Filminstitutets mening �r det d�rf�r ej heller m�jligt all v�rdera om
dagens generella st�dformer f�r filmproduktion �r tillr�ckliga f�r den
samiska filmens behov.
�������������������������������������������������������������������������������������������� 547


 


Samisk utbildning���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Alhn�nna synpunkter������������������������������������������������������������������������� "� � *

1 stort ansluter sig remissinstanserna till f�rslagen i utredningen.

SamS tillstyrker i huvudsak utredarens f�rslag vad r�r samisk utbild�ning.

RS� anser alt m�let f�r en "samisk utbildningsv�g" b�r vara atl inom den allm�nna skolan ge de samiska eleverna reella m�jligheter alt ta del av och utveckla det samiska spr�ket och andra samiska kulturinslag saml atl ge m�jlighet till utbildning inom de n�ringar och praktiska arbeten som ger eleverna m�jlighet alt bevara och st�rka sin identitet. RS� finner anled�ning all p�peka atl fr�gan om samisk vuxenutbildning i samiska helt f�rbig�tts av utredaren. RS� kr�ver att staten l�sg�r medel lill en omfat�tande samisk vuxenutbildning med syfte att erbjuda alla samer och ingifta grundutbildning i samiska p� betald arbetstid p� hemorten.

SSR anser all SamS b�r ha m�jligheter all s�ka och tillf�ras anslag utanf�r S�:s verksamhetsomr�de och fr�n andra departement �n utbild�ningsdepartementet. SamS skulle d�rmed kunna ta ansvar f�r de utbild�ningsfr�gor som aktualiseras i rapporten s�ledes �ven p� f�rskolans och h�gskolans omr�de.

N�mnden j�r hemsl�jdsfr�gor saknar i rapporten f�rslag p� vuxensludie�st�d lill samiska studerande. Oftast �r det samer �ver 20 �r som m�ste utbildas � fortbildas om alla de intentioner som ges i rapporten skall kunna f�rverkligas.

Sameskolan

SIL tillstyrker f�rslaget all fortbildningsn�mnden i norra regionen tillf�rs n�dv�ndiga medel f�r att kunna erbjuda en fungerande fortbildning b�de f�r sameskolans l�rare och hemspr�ksl�rare. Inom den senare kategorin finns m�nga obeh�riga l�rare som dessutom har ett begr�nsat antal under�visningslimmar och d�rf�r s�llan kommer i �tnjutande av den fortbildning som anordnas i kommunerna.

SamS tillstyrker rapportens f�rslag all de medel som �r n�dv�ndiga tillf�rs f�r att kunna erbjuda en fungerande fortbildning f�r sameskolans l�rare samt uppm�rksammar hemspr�ksl�rarnas behov. I rapporten f�re�sl�s att dessa medel tillf�rs fortbildningsn�mnden i den norra regionen. SamS avstyrker f�rslaget i det avseendet och f�resl�r atl medlen tillf�rs SamS. Motivet �r att SamS har den b�sta �verblicken av fortbildningsbe�hovet och eflFeklivasl kan administrera och koordinera utbildningen. SamS inst�mmer i rapportens uttalande atl bidragsbest�mmelserna f�r hem�spr�ksundervisningen b�r anpassas och f�rtydligas s� att statsbidrag kan utg� f�r undervisning i de olika spr�kvarianterna och som kan f�rekomma i en och samma skola. �ven S� bed�mer det som viktigt att statsbidrag kan utg� f�r undervisning i olika samiska spr�kformer i en och samma skola.

Foribildningsn�mnden i Ume� finner det naturligt att den b�r svara f�r
sameskolornas personalutbildning, d� de ing�r i det geografiska omr�det�������������������������� 548


 


och integration med �vriga skolformer �r viktig. Fortbildningsn�mnden���� Prop. 1989/90:100 ger utredningen sill fulla st�d f�r de f�rslag som r�r fortbildning f�r���� Bil. 10 sameskolans personal. Med tanke p� den viktiga roll som samverkan mellan olika personalgrupper spelar, b�r utbildningen inte enbart riktas till l�rare. Det g�ller inte minst f�r samverkan barnomsorg � skola.

S� anser atl rekrytering av beh�riga l�rare lill sameskolan �r ett stort problem. F�r atl lill viss del komma lill r�tta med delta f�resl�s all beh�righetsgivande kurser anordnas i exempelvis distansform. S� inst�m�mer i detta och anser att det ocks� �r viktigt att finna former f�r kortare fortbildningskurser.

SamS framh�ller att bristen p� l�romedel p� samiska och l�rob�cker om samiska f�rh�llanden �r en stor h�msko f�r utbildningssituationen p� sameskolorna och i den integrerade undervisningen. Fr�n l�rarh�ll har riktats h�rd kritik mot bristen p� l�romedel p� samiska vilket skapar en orimlig pedagogisk situation. Den integrerade samiska undervisningens ulveckiing och expansion st�ller ocks� nya krav p� l�romedelsproduktio�nen.

Flera remissinstanser, d�ribland awoch SSR, tillslyrker f�rslaget all importerade samiska l�romedel befrias fr�n moms. D�remot avstyrker kulturr�det detta f�rslag.

SamS anser att en annan v�sentlig fr�ga som rapporten pekar p� �r vikten f�r de icke-samiska eleverna all f� la del av den samiska kulluren och d�rmed b�de f� insikter och f�rst�else i denna "s�rkultur". Medd f�r produktion av l�romedel f�r den Iv�rkulturdla undervisningen b�r tillf��ras SamS.

H�gre utbildning och forskning

Flera remissinstanser, bl. a. statens kulturr�d, SSR, SamS och l�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n, finner del motiverat all den samiska avdelningen vid Ume� universitet f�rst�rks med ett h�gskolelektorat i samisk kultur.

Socialstyrelsen framh�ller atl den samiska kulluren f�r att fortleva �r beroende av att del finns v�lutbildad personal som kan f�ra den samiska traditionen vidare. P� sikt �r del angel�get alt f� l�rare med samisk bakgmnd lill h�gskoleutbildningarna f�r f�rskoll�rare och fritidspedago�ger, speciellt vid h�gskolan i Lule� som har tv�spr�kig l�ramtbildning. Del �r ocks� angel�gel med regelbunden fortbildning av samisk barnomsorgs�personal och av l�rare vid h�gskolorna.

SSR ser del som angel�get att samisk ungdom rekryteras lill h�gre utbildning inom olika verksamhetsomr�den l.ex. undervisning, journali�stik och f�rvaltning.

UH� framh�ller i likhet med utredningsmannen all den decentralisera�
de beslutander�tten inom h�gskolan inneb�r att beslut om medelstilldel�
ning och utveckling av ny utbildning i stor utstr�ckning fattas lokalt. UH�
anser all universitetet i Ume� och h�gskolan i Lule� beh�ver medel f�r att
genomf�ra ut�kade insatser f�r samiska studerande. Den decentraliserade
utbildningen och distansutbildningen beh�ver f�rst�rkas. D�rigenom kan
man �ka m�jligheten f�r samisktalande utanf�r det egentliga sameomr�-
��������������������������� 549

36�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


det att f� utbildning i samiska och samisk kultur. UH� bekr�ftar att det Prop. 1989/90:100 hittills funnits vissa rekryteringssv�righeter till utbildningsvarianter med Bil. 10 samiska, s�v�l vid universitetet i Ume� som vid h�gskolan i Lule�. UH� r�knar med att �ven i �r f� s�rskilda medel f�r informationsinsatser. B�de universitetet i Ume� och h�gskolan i Lule� b�r d�rmed f� m�jlighet att informera om de samiska utbildningsv�garna. Det �r ocks� viktigt att l�ramlbildama i Ume� - i likhet med vad utredaren f�resl�r - f�r en befattningsutbildning. UH� har f�r avsikt att avs�tta medel f�r detta.

SamS framh�ller att en adjunkts- eller lektorstj�nst b�r inr�ttas vid h�gskolan i Lule� knuten till den samiska l�ramtbildningen. En samisk kvot till fritidsledamtbildningen b�r �verv�gas. Enligt SamS m�ste rekry�teringen till och informationen om l�rarutbildningen i Lule� intensifieras. Behovet av l�rare med samisk profil kommer att v�xa genom utvecklingen av den integrerade samiska undervisningen.

Enligt RS� och S�minuorra �r bristen p� samiskspr�kiga journalister ett allvariigt problem. F�r att f� ungdomar att intressera sig f�r journalistut�bildning f�resl�r S�minuorra att samiska journalister skall f� sin element�ra utbildning vid Samernas folkh�gskola i Jokkmokk. Tills vidare b�r studieplatser f�r samer �ronm�rkas vid h�gre utbildningsinstitutioner som ger utbildning i journalistik och massmediekunskap.

L�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n anser det angel�gel med en professur i lappl�ndsk/norrl�ndsk/nordskandinavisk historia. Enligt SSR b�r en tj�nst som samisk h�gskoleadjunkt inr�ttas inom det beteendevetenskapli�ga omr�det vid h�gskolan i Lule�.

Rektors�mbetet vid universilelel i Ume� st�ller sig tveksamt till f�rslaget att anknyta en h�gre sl�jdamtbildning i Jokkmokk till Ume� universitet. Att g�ra det i rent administrativt h�nseende f�refaller t�mligen l�ngs�kt � inte minst mol bakgrund av det stora geografiska avst�ndet. En h�gre frist�ende sl�jdamtbildning i Jokkmokk skulle d�remot kunna knytas till en eventuell konstn�rlig fakultet i Ume�. Fr�gan torde under alla omst�n�digheter beh�va �verv�gas gmndligt.

UH� tillstyrker utredningsmannens f�rslag vad g�ller h�gre konstn�rlig utbildning. Den samiska sl�jden och det samiska konsthantverket utg�r, vid sidan av spr�ket och rensk�tseln, en viktig f�ruts�ttning f�r samisk kultur och samisk identitet. Det saknas i dag h�gre utbildning och konst�n�rligt utvecklingsarbete med s�rskild inriktning mot samisk sl�jd och konsthantverk.

Statens kulturr�d st�der utredningsmannens tankeg�ngar vad g�ller en konsth�gskolelinje f�r samesl�jd/samiskt konsthantverk lokaliserad till Jokkmokk, men administrativt knuten till konsth�gskolan i Ume�. Fr�gan b�r dock ytterligare utredas med tanke p� f�rslaget om en samnordisk samisk konsth�gskola finansierad med i huvudsak norska medel.

�ven awS'tillstyrker f�rslaget om en utredning.

550


 


Nordiska samefr�gor�������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Flertalet fr�gor som ber�r samisk kultur och utbildning har �ven en nor-���� ""■ ' disk aspekt och i denna remissammanst�llning har de nordiska fr�goma f�rts samman till ett gemensamt avsnitt.

Etl ut�kat samarbete med de �vriga nordiska l�ndema po�ngteras av flertalet remissinstanser. Socialstyrelsen anser att utbildningsdepartemen�tet i samarbete med socialdepartementet b�r ta initiativ till nordiskt samr�d i syfte att f�rb�ttra samarbetet kring samiska f�rskolefr�gor. Sta�tens kulturr�d anser alt �verl�ggningar mellan de nordiska l�nderna vad g�ller samiska kulturfr�gor b�r tas upp snarast d� nuvarande f�rh�llande �r otillfredsst�llande. �ven Nordiska samer�dels svenska sektion tillstyrker att �verl�ggningar tas upp med Finland och Norge i syfte att f�rb�ttra samarbetet kring samefr�gor. Kultur- og vitenskapsdepartemenlel i Norge har i skrivelse framf�rt att departementet g�rna deltar i de i rapporten f�reslagna �verl�ggningarna r�rande bl. a. budgeteringsfr�gor.

Nordiska samer�dets svenska sektion understryker viklen av att de nor�diska staterna anstr�nger sig att koordinera den statliga samepolitiken i Norge, Sverige och Finland.

Statens kulturr�d anser att samnordiska kultur�ndam�l b�r finansieras inom ramen f�r Nordiska ministerr�dets bidragsgivning. En �verenskom�melse mellan Sverige, Norge och Finland b�r g�ras t.ex. vad g�ller bidrag till de samiska konstn�rsorganisationerna. �ven SSR har den uppfattning�en att samnordiska �ndam�l skall finansieras med nordiska medel. Finan�siering genom Nordiska ministerr�det b�r ske genom avtal mellan Fin�land, Norge och Sverige.

S�minuorra och l�nsbiblioteket i V�sterbottens l�n tillstyrker f�rslaget om ytterligare f�renkling av litteraturst�det tas upp i �verl�ggningar mel�lan Norge och Sverige. L�nsbiblioteket pekar ocks� p� vikten av att littera�turst�det till samisk litteratur helt f�r�ndras i likhet med vad som g�ller i Norge, d�r samisk lilleralurproduktion �r tolalfinansierad av staten.

M�nga remissinstanser, SamS, l�nsstyrelsen i J�mtlands l�n och S�, tillstyrker f�rslaget om formerna f�r en gemensam svensk-norsk samesko-leenhet p� sydsamiskl omr�de utreds.

Foribildningsn�mnden i Ume� anser all f�rslagen om speciella gymna�sieutbildningar f�r samiska elever kr�ver en riktad personalutbildning. Ell samarbete mellan de tre nordiska l�nderna blir d�rvid viktig. Gymnasie�skolor deltar i Nordkalottsamarbetet. SamS anser att samisk gymnasieut�bildning p� nordisk niv� b�r studeras n�rmare.

UH� framh�ller alt den samiska h�gskolan i Kautokeino inte kan tillgo�dose del svenska utbildningsbehovet, s�rskilt inte p� grundutbildnings-niv�. Det beh�vs en bas i Sverige med en samisk kompetens som � f�rutom att svara mot samernas behov - har till uppgift att berika den vanliga svenska utbildningen. Som exempel kan n�mnas l�rarutbildningen i Lule�. D�remot �r det viktigt med nordisk samverkan, inte minst med h�nsyn till resurserna, s�v�l de ekonomiska som de kompelensm�ssiga. Samverkan b�r g�lla b�de grundutbildning, fortbildning och vidareutbild�ning. N�r det g�ller fortbildning och vidareutbildning borde vissa resurser

551


 


kunna koncentreras till Kautokeino. Med h�nsyn till att b�de resurser och���� Prop. 1989/90:100 tillg�ngen p� studerande �r begr�nsade b�r emellertid viss samordning ske���� Bil. 10 mellan de nordiska l�ndema. Man kan som exempel t�nka sig att Sverige s�rskilt bygger upp kompetens inom sl�jdomr�det p� en h�g niv� medan man t. ex. i Kautokeino utvecklar en s�rskild kompetens p� andra omr�den.

Universitetet i Ume� anser att del nordiska panoramat b�r f� st�d p� s� s�tt att ett n�ra samarbete etableras med Nordiskt samiskt institut i Kautokeino. Det �r med h�nsyn lill den samiska kulturen och framtidsas�pekten utomordentligt betydelsefullt att inr�ttandet av en h�gre konstn�r�lig utbildning med inriktning p� samesl�jd och konsthantverk kommer till st�nd.

S� anser betr�flFande folkh�gskolan, att det ocks� finns sk�l att pr�va om ett stabilare rekryteringsunderiag kunde bli f�ljden av �kad samverkan mellan nordiska folkh�gskolor f�r samer. Samefolkh�gskolorna i Finland och Norge har ocks� rekryteringssv�righeter. En framtida l�sning skulle kunna vara en gemensam nordisk samefolkh�gskola.

Medier

Press

RS�. Tillg�ngen till egna tidningar �r betydelsefull f�r den samiska kultu�ren, inte bara som nyhetsf�rmedlare utan �ven som kontaktorgan mellan olika samegrupper och centra i hela landet. En viktig uppgift �r att de �ven genom all f�rmedla information om samiska f�rh�llanden och problem till olika myndigheter och allm�nheten bidrar till spridning och kunskap om den samiska kulturen.

SSR bed�mer all Samefolket, i egenskap av tidning f�r en liten m�l�grupp, inte kan bli ekonomiskt l�nsam. Samefolket �r beroende av statligt st�d f�r alt uppr�tth�lla tryckfriheten. Tidningen har en viktig uppgift att fylla som debattorgan, �siktsf�rmedlare, kontaktorgan och informations�f�rmedlare. SSR anser all det m�ste finnas beredskap fr�n statens sida atl ekonomiskt st�dja en utveckling av Samefolket lill 14-dagarsutgivning och atl tidningen �ven kan utges som tahidning. SSR anser det vara mycket angel�gel att en samiskspr�kig tidning utges p� svensk sida.

Samiska refuger

Uttrycket �r myntat av Israel Ruong och utg�ngspunkten �r att s�dana refuger �r erforderliga som st�djepunkter f�r samisk kultur och som kata�lysator f�r utvecklingen.

L�nsstyrelsen i J�mtlands l�n inst�mmer i atl det tillskapas kulturrefu-
ger som m�jligg�r f�r den samiska kulluren att kunna "k�nnas stark, t�t
och n�rvarande". Refugema utg�r st�djepunkter f�r kulturen och kan
fungera som katalysatorer f�r utveckling av den. L�nsstyrelsen vill d�rf�r
p�tala den stora betydelse f�rverkligandet av Gaaltie kan f� f�r den sydsa�
miska kulturen.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� 552


 


L�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n. Fatmomakke, Vilhelmina, Ammarn�s���� Prop. 1989/90:100 och T�maby b�r l�ggas till de i rapporten n�mnda samiska refugema.���� Bil. 10 Refugema b�r st�djas aktivt av staten. De sameg�rdar som finns och kan komma till b�r f� ekonomiskt st�d d�r s� beh�vs. Men verksamheten i dessa g�rdar b�r vidgas betydligt.

L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n pekar p� Norrbottens s�rst�llning vad g�ller den samiska kulturen och bos�ttningen. Fortfarande �r l�net det viktigaste f�r rensk�tseln. Vad g�ller kontakter med samer bosatta i Nord-Norge och Nord-Finland �r l�net speciellt gynnat. Genom det samarbete som l�nsstyrelsen i Norrbottens l�n inlett med l�nsf�rvaltningen p� Kola�halv�n b�r de samer som bor i det omr�det ocks� kunna bli delaktiga i ett utbyte. L�nsstyrelsen menar d�rf�r att det �r bra om v�sentliga resurser vad g�ller forskning och samiska institutioner placeras inom Norrbottens l�n. �jtte � Svenskt fj�ll- och samemuseum �r en bra bas att bygga vidare p�.

SSR. F�r �kad identitetsk�nsla och medvetenhet inom den samiska gmppen �r f�rekomsten av egna institutioner ytterst viktig d�r och var�ifr�n samiskt kulturarbete kan bedrivas. Med egna institutioner avses s�dana som skapats och drivs av samema sj�lva, eventuellt med n�dv�n�digt ekonomiskt st�d av stat och kommun och inte institutioner som skapats av majoriteten f�r minoriteten. Samema bor spridda och det �r d�rf�r betydelsefullt att del uppr�ttas samiska institutioner som kan utg��ra s�v�l regionala som lokala kraftcentra.

553


 


Bilaga 10.13��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

Sammanfattning av rapporten L�necentraler och dep�bibliotek (Rapport fr�n statens kulturr�d 1989:5)

Regeringen uppdrog den 22 juni 1988 �t statens kulturr�d att utreda folkbibliotekens fj�rrl�ne- och depositionsverksamhet. Uppdraget skulle bl.a. inbegripa en f�rdjupad analys av den nuvarande l�necenlralsverk-samhelens organisation och inneh�ll saml utmynna i f�rslag till former f�r de statliga st�dinsatserna.

Detta �r en kort sammanfattning av bet�nkandet. F�r en mer utf�rlig redovisning h�nvisas till bet�nkandet i sin helhet. Tre delstudier ligger till grund f�r kulturr�dets �verv�ganden och f�rslag.

Statens engagemang och direkta inflytande p� folkbibliotekens verksam�het har minskat efter hand som kommunema �vertagit ansvaret. Denna ulveckiing har ytterligare accentuerats under 1980-talet d� det p� allt fler omr�den skett en f�rskjutning av ansvar och �taganden fr�n staten till kommunema.

Staten l�mnar bidrag till l�necentraler och dep�bibliotek, cirka 6 milj. kr., och till l�nsbiblioteken, cirka 19 milj. kr. Huvudsyftet med dessa bidrag �r att de skall verka standardulj�mnande. Enligt r�dets bed�mning b�r staten �ven forts�ttningsvis l�mna bidrag f�r dessa �ndam�l.

L�necentraler

L�necentralema som tillkom i slutet av 1960-talel, utg�r det sista ledet i folkbibliotekens l�nekedja d�r l�nsbiblioteken fungerar som mellanled. L�neans�kningar kan efter ell visst regelsystem f�rmedlas vidare till forsk�nings- och specialbibliotek.

Under utredningsarbetet har framkommit all den nuvarande l�necenl-ralsorganisalionen i stort sett fungerar v�l. Det finns s�ledes enligt r�dels bed�mning f�r n�rvarande ingen anledning att genomf�ra n�gra st�rre f�r�ndringar i l�necentralsorganisalionen. Utredningsarbetet har emeller�tid givit vid handen att en klarare avgr�nsning av �taganden/ansvar kom�munbibliotek � l�nsbibliotek � l�necentral � forskningsbibliotek vore �nskv�rd.

En viss �versyn av ansvar/�taganden kan s�ledes vara motiverad dels i syfte att undvika on�digt merarbete och undvika l�nga v�ntetider, men dds ocks� i syfte att begr�nsa �kningen och d�rigenom underl�tta f�r l�necentralema att uppr�tth�lla sin specialistkompetens.

L�necentralsverksamheten f�resl�s s�ledes forts�tta i stort sett som hit�tills. N�gon st�rre �kning av l�necentralemas verksamhet f�mts�tts inte.

I den ekonomiska analys av l�necentralernas verksamhet som genom�
f�rts av Svenska kommunf�rbundels revisionsavdelning framg�r att t�ck�
ningsgraden f�r verksamheten vid l�necentralerna i Malm� och Stockholm
under de senaste �ren varit i det n�rmaste hundraprocentig. Ume�s kost�
nader t�cks f�r n�rvarande till cirka 70 � 75 procent. Den underfinansi�
ering som h�vdals fr�n v�rdkommunernas sida synes s�ledes inte f�relig�
ga.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 554


 


Statsbidraget lill de tre l�necentralerna b�r s�ledes ligga kvar p� ungef�r���� Prop. 1989/90:100 nuvarande niv�. En viss �kning �r dock enligt kulturr�dels uppfattning���� Bil. 10 motiverad f�r alt f�rst�rka mediaink�pen. Vidare b�r den fortsatta f�rdel�ningen av bidragen till l�necentralerna baseras p� befolkningsunderiag. Eventuellt b�r en viss utj�mning ske f�r alt d�rigenom f�rhindra att n�gon l�necentral f�r minskade bidrag.

Dep�biblioteken

Medan verksamheten vid l�necentralema i allt v�sentligt fungerat bra kan man d�remoi konstatera alt de hittills gjorda erfarenheterna vid dep�bib�lioteken inte varit goda. Fr�n v�rdkommunernas sida har h�vdals all anslagen fr�n b�rjan var f�r sm� och alt verksamheten aldrig haft n�gon reell m�jlighet att fungera.

I j�mf�relse med annan dep�verksamhet t. ex. Danmarks Depotbiblio-tek har ambitionsniv�n f�r dep�biblioteken i Malm�, Stockholm och Llme� varit v�sentligt l�gre. Det kan �nd� ifr�gas�ttas om det enbart �r brislen p� anslag som ligger till gmnd f�r den inte hell lyckade verksamhe�ten. Det �r inte osannolikt att bristande samordning mellan de tre dep�biblioteken i kombination med sammanblandningen av funktionema fj�rrmagasin �dearingcentral ocks� i h�g grad bidragit till att verksamhe�ten inte fungerat tillfredsst�llande.

Del finns anledning att �verv�ga en omstmkturering av dep�verksam�heten dels genom en koncentration till ell dep�bibliotek, f�rslagsvis f�rlagt till Ume�, dels genom att uppgifterna begr�nsas lill att bevara b�cker och tillg�ngligg�ra dem genom ullan. Clearingfunktionen b�r med f�rdel kun�na l�sas regionalt.

Dep�biblioteket b�r ha i uppgift att samla ett representativt urval av den �ldre litteraturen. En avgr�nsning/samordning b�r ske gentemot forsk�ningsbibliotekens bevarande- och utl�ningspolicy. Del inneb�r all s�dant material som normall finns i forskningsbiblioteken och som l�nas ut inte b�r belasta en central folkbiblioteksdep�. Bevarandefr�gorna b�r forts�tt�ningsvis bli f�rem�l f�r regelbundna �verl�ggningar mellan folkbibliote�ken och forskningsbiblioteken.

Invandrarnas litteraturf�rs�rjning

Staten har sedan budget�ret 1975/76 bidragit med cirka 50 milj. kr. f�r folkbibliotekens ink�p av litteratur p� invandrar- och minoritetsspr�k.. Det �riiga anslaget uppg�r f�r n�rvarande till drygt 2 milj. kr.

F�r att b�ttre tillgodose de krav och behov som st�lls p� en fungerande
litteraturf�rs�rjning
till s�v�l gamla som nya invandrargmpper f�resl�s att
en separat invandrarl�necentral inr�ttas. L�necentralen f�r invandrarlitte�
ratur b�r placeras i Botkyrka eller vid Stockholms stadsbibliotek. Slutgil�
tigt st�llningstagande om lokalisering b�r ske med v�gledning av remiss�
yttranden fr�n respektive v�rdkommun samt mot bakgmnd av yttranden
fr�n �vriga remissinstanser. F�r invandrarl�necenlralen f�resl�s ett stats�
bidrag om 1,2 milj. kr. Dessutom �verf�rs successivt anslaget f�r ink�p av
������������������������ 555


 


litteratur p� invandrar- och minoritetsspr�k till den centrala invandrarl�-���� Prop. 1989/90: IOO
necentralen.
�������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

L�nsbiblioteken

I samband med prop. (1984/85: 141) om litteratur och folkbibliotek ge�nomf�rdes en omf�rdelning av statsbidragen fr�n lokala bibliotek till regional biblioteksverksamhet. L�nsbiblioteken erh�ll d�rigenom en f�r�st�rkning med 102 gmndbidrag, cirka 8 milj. kr. Avsikten med resursf�r�st�rkningen var all ge l�nsbiblioteken m�jlighet all b�ttre klara av sina uppgifter, bl.a. den kompletterande medief�rs�rjningen.

L�nsbiblioteken erh�ller f�r n�rvarande cirka 19 milj. kr. i statsbidrag. Cirka 30 procent av l�nsbibliotekens kostnader ers�tts av staten medan landstingen svarar f�r i genomsnitt 70 procent.

Inom ramen f�r de bidrag som staten l�mnas till den regionala biblio�teksverksamheten borde det vara m�jligt att la ell st�rre ansvar f�r den kompletterande medief�rs�rjningen och d�rigenom f�rhindra ett �kat tryck p� l�necentralema.

Ett n�dv�ndigt villkor f�r ell fungerande regionall utvecklingsarbete �r att samverkansformema utvecklas. Etl regionalt planerings- och utveck�lingsarbete b�r ske i n�ra samverkan mellan kommunala kulturn�mnden och landsting.

Enligt kulturr�dels bed�mning vore del en f�rdel med en klarare an�svarsf�rdelning mellan � ena sidan staten och � andra sidan landstingen.

L�nsbiblilekens uppgifter omfattar kompletterande medief�rs�rjning, r�dgivning, fortbildning och specialtj�nster. Forts�ttningsvis b�r lands�tingen mer uttalat ansvara f�r r�dgivning, fortbildning och specialtj�nster. Varje region b�r avg�ra vilka prioriteringar som skall g�ras och vilken ambitionsniv� som skall uppr�tth�llas inom respektive omr�de.

Statsbidragen lill den regionala verksamheten b�r forts�ttningsvis alh�mer destineras lill den kompletterande medief�rs�rjningen. L�nsbibliote�ken b�r inom en tre�rsperiod ges m�jlighet att omstmkturera sin verksam�het i denna riktning.

Kulturr�dets f�rslag

Sammanfattningsvis f�resl�r kulturr�det

att den nuvarande l�necentralsorganisationen bibeh�lles

atl anslaget till l�necentralsverksamhelen utg�r i form av statsbidrag

alt bidragsf�rdelningen baseras p� befolkningsunderlag

alt l�necentralsverksamhelen bedrivs inom ramen 3,8 milj. kr.

����������� alt dep�verksamheten koncentreras till Ume�

~ att dep�biblioteken i Malm� och Stockholm avvecklas

all f�r dep�verksamhelen anvisas ett statsbidrag om 1,2 milj. kr. ~ all en separat invandrarl�necentral inr�ttas

att F�r invandrarl�necenlralen anvisas etl anslag om 1,2 milj. kr.

����������� all anslaget f�r ink�p av litteratur p� invandrar- och minoritetsspr�k

successivt �verf�rs lill l�necentralen f�r invandrarlitteratur��������������������������������������������� 556


 


-�� att statens kulturr�d utf�rdar riktlinjer f�r den vid folkbiblioteken av���� Prop. 1989/90:100
staten finansierade fj�rrl�neverksamheten
���������������������������������������������� Bil. 10

����������� att statsbidraget till l�nsbiblioteken successivt destineras till den kom�
pletterande medief�rs�rjningen.

557 37�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 10


Bilaga 10.14��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten L�necentraler och dep�bibliotek (Rapport fr�n statens kulturr�d 1989:5)

Remissyttranden har avgivits av universitets- och h�gskole�mbetet (UH�), kungl. biblioteket, riksarkivet, statens invandrarverk. Botkyrka kommun, G�vle kommun, G�teborgs kommun, Haninge kommun, H�ss�leholms kommun, Kalix kommun, Kalmar kommun, Karlskoga kommun. Link�pings kommun, Lule� kommun, Malm� kommun, Norrk�pings kommun. Skara kommun, Skellefte� kommun, Stockholms kommun, Trelleborgs kommun, T�reboda kommun, Ume� kommun, Uppsala kom�mun, V�ster�s kommun. �rnsk�ldsviks kommun, Sveriges allm�nna bi�blioteksf�rening, Svenska kommunf�rbundet. Landstingsf�rbundet, l�ns�biblioteket i Bor�s, l�nsbiblioteket i Hallands l�n, H�rn�sands kommun, Kristianstads kommun samt �rebro kommun.

De flesta remissinstanserna tillstyrker bibeh�llandet av den nuvarande l�necentralsorganisationen. N�gra menar dock atl det beh�vs en djupare analys av fj�rrl�neproblemaliken ur ell bibliotekspoliliskt perspektiv. En �kad medvetenhet hos resp. l�necentral och l�nsbibliotek beh�vs om vil�ken typ av best�llningar som b�r f�ranleda fj�rrl�n, menar Haninge kom�mun.

Betr�flFande inr�ttandet av en separat l�necentral f�r invandrarlittera�tur, tillstyrks det f�rslaget av samtliga remissinstanser. Vikten av s�rskilda resurser f�r denna p�pekas av n�gra. Malm� stadsbibliotek f�resl�r alt medel till invandrari�necentralen tas in under de anslag som i dag st�lls till l�nsbibliotekens f�rfogande f�r ink�p av invandrarlitteratur.

N�r det g�ller f�rslaget all koncentrera dep�verksamheten lill Ume�, och avveckla dep�biblioteken i Malm� och Stockholm inst�mmer de flesta remissinstanserna. Stockholms kommun menar att orsaken till alt verk�samheten inte fungerat tillfredsst�llande finns all s�ka i otillr�ckliga an�slag. Stockholms kommun h�vdar vidare att olikheterna i folkbiblioteks-t�theten i landet kan begr�nsa intresset att l�mna �ver b�cker till Ume�. Om bara ell dep�bibliotek skall finnas b�r del ligga i Mellansverige och ha clearingfunklion.

F�rslaget atl statsbidraget till l�nsbiblioteken successivt skall distribue�ras lill den kompletterande medief�rs�rjningen, omfattas av majoriteten av remissinstanserna. Lule� kommun anser alt f�rslaget �r ell avsteg fr�n den statliga bibliotekspolitiken (prop. 1984/85:141). Stockholms kommun framf�r liknande synpunkter.

558


 


Bilaga 10.15��� Prop. 1989/90:100

Sammanfattning av rapporten Segelfartyg inom kulturminnesv�rden samt f�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten

Med anledning av riksdagens uttalande i fr�gan h�sten 1986 (KrU 1986/87:2, rskr. 8) uppdrog regeringen den 27 maj 1987 �t statens sj�his�toriska museum atl �verv�ga och l�gga fram f�rslag till �tg�rder f�r beva�rande av kulturhistoriskt v�rdefulla segelfartyg. Statens sj�historiska mu�seum �verl�mnade den 22 november 1988 f�rslag i rapporten Segelfartyg inom kulturminnesv�rden.

Urval av fartyg

F�rslagen g�ller fartyg byggda som segelfartyg eller segelfartyg med hj�lp�motor f�r yrkesm�ssig fart. Fartygen skall vara minst 12 meter l�nga och 4 meter breda, dvs. klassificerade som skepp.

Grundl�ggande f�r bed�mningen av fartyg b�r vara att det skall ber�tta n�got om sin tid. Det skall kunna f�rmedla kunskaper om �ldre tiders n�ringsliv, samh�llsmilj�, skeppsbyggeri, arbetsf�rh�llanden, sociala vill�kor och estetiska ideal. Det kulturhistoriska v�rdet kan sammanh�nga med atl fartyget �r s�llsynt eller unikt f�r sin tid eller tv�rtom typiskt.

Del �r i f�rsta hand angel�get alt uppm�rksamma fartyg som �r byggda i Sverige eller som byggts i annal land, men registrerats i Sverige f�r yrkes�m�ssig fart. M�ls�ttningen med bevarandet av fartyg skall vara att �terf�ra dem lill ett skick de haft under sin aktiva tid i yrkessj�fart. Fartygen skall bevaras i seglande skick.

Minst ett 30-tal fartyg b�r bevaras f�r att representera olika ursprung, typer och anv�ndningsomr�den.

St�dj�rtn

St�det b�r i f�rsta hand inriktas p� angel�gna reparationer som kr�ver stora resurser och �r av vital betydelse f�r alt bevara ell fartyg. St�det b�r bygga p� en samverkan mellan enskilda �gares �tg�rder och samh�llets insatser.

Riksantikvarie�mbetet (RA�) f�resl�s bli ansvarig myndighet f�r far�tygsbevarande. Fartygs�gare som anser att deras fartyg kr�ver reparation och uppfyller de redovisade kraven skall kunna ans�ka om st�d hos RA�. Vid f�rdelningen av st�d skall RA� kalla en samr�dsgmpp, best�ende av f�retr�dare f�r statens sj�historiska museum, statens kulturr�d, sj�farts�verket, Sveriges segelfartygsf�rening och ber�rda l�nsantikvarier.

St�det b�r ges antingen som ett bidrag, vilket betalas ut i efterskott n�r
de insatser som st�det avser �r avslutade, eller som ett avskrivningsl�n.
Avskrivningsl�net �r r�nte- och amorteringsfritt. Del b�r l�pa p� 10 �r,
under vilken tid fartygs�garen m�ste f�lja de villkor som angivits i sam�
band med att l�net beviljades. I annat fall blir han �lerbelalningsskyldig.
Kontrollfunktionen b�r i huvudsak kunna sammanfalla med den fartygs-
�������������������������� 559


 


kontroll som i dag utf�rs av sj�fartsinspektionen. B�da st�dalternativen���� Prop. 1989/90:100 f�mts�tts utg�ra ett komplement lill �vrig finansiering och uppg� till 50%���� Bil. 10 av totalkostnaden f�r en skrovreparation. Alternativet avskrivningsl�n f�rordas av utredaren.

St�dsumma

F�r n�rvarande finns ett 30-tal kulturhistoriskt v�rdefulla segelfartyg i akut behov av reparation. Utredaren f�resl�r att RA� tillf�rs etl �rligt anslag p� 1,5 milj.kr., vilket skulle medge st�d till tv� till fyra fartygsrepa�rationer per �r. Medel som inte tagits i anspr�k etl budget�r b�r kunna reserveras till p�f�ljande budget�r.

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissyttranden �ver rapporten

Remissyttranden har l�mnats av riksantikvarie�mbetet, statens kulturr�d, statskontoret, riksrevisionsverket, sj�fartsverket, chefen f�r marinen. Sj��fartsmuseet i G�teborg och Sveriges segelfartygsf�rening.

Samtliga remissinstanser finner det angel�get att kulturhistoriskt v�rde�fulla segelfartyg bevaras i anv�ndbart skick. Statskontoret anser atl det hade varit v�rdefullt med en samlad pr�vning av bevarandeformer f�r kulturhistoriskt intressanta kommunikationsmedel.

Betr�flFande de f�reslagna st�dformerna f�rordar flertalet remissinstan�ser alternativet avskrivningsl�n. Statskontoret anser att st�det, n�r det blir praktiskt m�jligt, b�r kombineras med lagskydd f�r att f� en vidare och mer l�ngsiktig eflFekt. Riksrevisionsverkel avstyrker st�dformen med h�n�visning till all avskrivningsl�n inte ger garantier f�r att fartygs�garen efter utg�ngen amorteringstid forts�tter med en kulturhistorisk inriktning av fartygsverksamhelen. Verket konstaterar vidare all utredningen inte har behandlat fr�gan om st�dformens finansiering. Sj�fartsmuseet i G�teborg framh�ller att direkta bidrag b�r vara l�mpliga f�r verksamheter som omfattar mer �n enstaka fartyg.

Statens kulturr�d har inget alt erinra mol den f�reslagna sl�dsumman 1,5 milj. kr., medan Sveriges segdfartygsf�rening anser att st�det b�r uppg� till minsl 2 milj. kr. med h�nsyn till bl.a. del det stora uppd�mda behovet av renoveringsinsatser. �vriga remissinstanser tar inte st�llning till st�dets storiek.

Urvalskriterierna kommenteras i n�gra yttranden. Chefen f�r marinen framh�ller bl. a. all �ven fartyg som utnyttjats p� annat s�tt �n i yrkesm�s�sig fart kan ha kulturhistoriskt intresse. Sj�fartsmuseel i G�teborg anser atl st�d b�r kunna riktas inte bara mol enskilda fartygs�gare ulan ocks� mol museala institutioner och privata samlingar inom landet. Museet menar vidare att krav p� att fartyget skall vara sj�g�ende inte g�r att till�mpa p� alla i sammanhanget aktuella fartyg. Sj�fartsverket framh�ller vikten av att en skrovbesiktning utf�rd av en av verket utsedd besiktnings�man ing�r i underlaget vid ans�kan om st�d.

Flertalet remissinstanser bitr�der f�rslaget att st�det skall f�rdelas och�������������������������� 560


 


administreras av riksantikvarie�mbetet med hj�lp av en referensgmpp.���� Prop. 1989/90:100 N�gra instanser kommenterar referensgmppens sammans�ttning. Riksan-���� Bil. 10 likvarie�mbetel � sin sida f�rordar att huvudmannaskapet knyts till statens sj�historiska museum.

561


 


Bilaga 10.16��� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

�verenskommelse om �ndring i 1982 �rs film- och videoavtal

Den 2 mars 1982 ingick staten, filmbranschen (f�retr�dd av Sveriges Biograf�garef�rbund, Folkets Husf�reningamas Riksorganisation, F�r�eningen V�ra G�rdar, Sverges Filmuthyraref�rening u.p.a. samt F�r�eningen Sveriges Filmproducenter) och f�reningen IFPI-VIDEO ell avtal, kallat 1982 �rs film- och videoavial.

Mellan parterna har f�rts f�rhandlingar om �ndringar av villkoren i avtalet som avses i 35 � i avtalet. Parterna har d�rvid kommit �verens om atl 16 � i avtalet fr�n och med denna dag resp. bilagoma 9 och 10 till avtalet fr�n och med den 1 juli 1989 skall ha f�ljande lydelse.

16 �

Hos stiftelsen skall finnas tv� garantin�mnder f�r l�ngfilm, en garanti-n�mnd f�r kortfilm och en visningsn�mnd.

N�rmare best�mmelser om n�mndernas sammans�ttning och uppgifter finns i bilagorna 3 samt 4 och 5.

Bilaga 9

Medel f�r st�d till produktion eller distribution av v�rdefulla videogram

Enligt bilaga 6 lill avlalel skall, under vissa f�mts�ttningar, s�rskilda medel anv�ndas i enlighet med punkt G. St�d till produktion eller distri�bution av v�rdefulla videogram.

St�det syftar lill att bredda utgivningen av film p� videogram. Avsikten �r att medlen skall stimulera videobranschen till insatser p� omr�det.

Medlen disponeras av styrelsen.

1.  Medd skall anv�ndas till rikst�ckande distribution av v�rdefulla videogram. I f�rsta hand f�r medel anv�ndas f�r st�d till utgivning, fram�lagning av kassetter, distribution, information samt andra insatser f�r att �ka intresset f�r v�rdefulla videogram.

2.          Vid f�rdelning av medel b�r s�rskilt behovet av st�d till svenska videogram beaktas. �ven behovet av v�rdefulla videogram f�r bam och ungdom b�r uppm�rksammas.

3.          Medel f�r �ven anv�ndas till produktion av informationsmaterial, bl.a. filmkatalog som omfattar f�rhandsgranskade videogram.

4.          Ytterligare riktlinjer f�r verksamheten kan fastst�llas av styrelsen.

5.          Synpunkter p� st�dels utformning fr�n videobranschens distribu�tions- och detaljistled b�r s�rskilt beaktas.������ 562


 


Bilaga 10������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

St�d lid biografer������������������������������������������������������������������������������ 'l- '

Enligt bilaga 6 till avtalet skall, under vissa f�mts�ttningar, s�rskilda medel anvisas i enlighet med punkt H. St�d lill biografer.

St�det syftar lill all bevara och f�rst�rka biografstmkturen i landet. Avsikten �r all medlen skall stimulera film- och biograf�ranschen saml andra intressenter lill insatser p� omr�det.

Medlen disponeras av styrelsen.

Styrelsen skall f�rdela medlen p� tv� lika stora belopp, ell f�r st�d lill parallelldistribution och ett f�r st�d lill uppmstning av biografer.

St�d till parallelldistribution

1.          Medel f�r anv�ndas f�r st�d till framst�llning av kopior av aktuella filmer.

2.          Kopiorna skall till �verv�gande dd distribueras lill biografer p� mindre och medelstora orter.

3.          Styrelsen skall vid f�rdelning av medel beakta behovet av st�d lill v�rdefull film.

4.          Ytterligare riktlinjer f�r verksamheten kan fastst�llas av styrelsen.

St�d till uppmstning av biografer

1.�� Medel f�r anv�ndas f�r st�d lill uppmstning av biografer.

2.          Insatserna skall lill �verv�gande del riktas till biografer p� mindre och medelstora orter.

3.          Behov av st�d till biografer p� orter med endast en biograf b�r s�rskilt uppm�rksammas.

4.          Vid f�rdelning av medel f�mts�tts lokala insatser.

5.          Ytterligare riktlinjer f�r verksamheten kan fastst�llas av styrelsen.

Denna �verenskommelse har uppr�ttals i sju likalydande exemplar av vilka staten tagit ell, filmbranschen fem och videobranschen ett. F�r staten

F�r Sveriges Biograf�garef�rbund F�r Folkels Husf�reningamas Riksorganisation F�r F�reningen V�ra G�rdar F�r Sveriges Filmuthyraref�rening u. p. a. F�r F�reningen Sveriges Filmproducenter F�r F�reningen IFPI-VIDEO

563


 


Bilaga 10.17�� Prop. 1989/90:100 Bil. 10 F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1989:41) om TV-avgift

H�rigenom f�reskrivs att 7 � lagen (1989: 41) om TV-avgift skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse���������������������� F�reslagen lydelse

7�'

TV-avgiften �r / 084 kronor������� TV-avgiften �r / 760 kronor
�f�r etl �r. Den skall betalas i fy-��� f�r ett �r. Den skall betalas i fy�
ra poster om 271 kronor.
����������������� ra poster om 290 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre m�nader och skall beta�las senast sista vardagen f�re avgiftsperiodens b�rjan.

F�r innehav av TV-mottagare under tiden f�re den f�rsta av�giftsperioden skall TV-avgift betalas med s� stort belopp i f�rh�l�lande till �rsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet av�rundas ned�t till j�mnt antal kronor.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990.

564

1 Senaste lydelse 1989: 494.


Bilaga 10.18�� Prop. 1989/90:100 Bil. 10

F�rslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rund�radios�ndning av finl�ndska televisionsprogram

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om lagen (1986:3) om rundradio�s�ndning av finl�ndska televisionsprogram

dels att lagen, som g�ller till utg�ngen av �r 1990, skall forts�tta att g�lla till utg�ngen av �r 1991,

dels att 1 � skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse��������������������� F�reslagen lydelse

Regeringen f�r f�r tiden intill Regeringen f�r f�r tiden intill
utg�ngen av �r 1990 medge r�tt
��� utg�ngen av �r 1991 medge r�tt
till rundradios�ndning fr�n ra-������� till rundradios�ndning fr�n ra�
dios�ndare av televisionspro-�������� dios�ndare av televisionspro�
gram i radio- eller tr�ds�ndning
���� gram i radio- eller tr�ds�ndning
fr�n Finland.������������������������������� fr�n Finland.

Med ruadradios�ndning, radios�ndning och tr�ds�ndning f�rst�s detsamma som i radiolagen (1966: 755).

Denna lag tr�der i kraft den I juli 1990.

565 Senaste lydelse 1989:262.


VIII. Utbildningsdepartementet����������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I��������������� �versikt�������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 10

7��������������� Anm�lan till budgetpropositionen 1990

71.����������� Inledning

92.����������� Skola och vuxenutbildning

92.1��������� Inledning

11�� 2.2��������� Ett lokalt ansvar f�r verksamheten i skolan

15�� 2.3��������� Reformeringen av gymnasieskolan

172.4��������� Utvidgat samarbete mellan gymnasieskola och vuxenutbildning

19�� 2.5��������� Vuxenutbildning och studiest�d

21  2.6�������� Skolsituationen

22          2.7�������� Personalen i centrum

 

24         2.8�������� �tg�rder f�r att f�rb�ttra tillg�ngen p� l�rare

25         2.9�������� Skolans arbetsmilj�

26         2.10����� L�romedelssituationen

27         2.11������� Om j�mst�lldhet inom grundskola och gymnasieskola

 

30          2.12������ Milj�undervisningen i skolan

31  3.���������� H�gskoleutbildning

31��� 3.1�������� H�gskoleutbildningens uppgifter

323.2��������� Tretton �r efter h�gskolereformen
353.3�������� Inf�r 1990-talet

383.4��������� Dimensionering

40�� 3.5��������� Grundutbildningens struktur och villkor

45�� 3.6��������� Ansvaret f�r fortbildning och vidareutbildning

47�� 3.7��������� �kad internationalisering

49�� 3.8��������� Arbetet f�r demokratisering och utj�mning

534.����������� Kultur

534.1��������� Kultur i hela landet

53�� 4.1.1������ Inledning

544.1.2����� Utvecklingen av det regionala kulturlivet
624.1.3����� Regional teaterverksamhet

654.1.4����� Regional musikverksamhet

68          4.1.5���� L�nsbibliotek

69          4.1.6���� L�nsmuseer

754.1.7����� Kulturmilj�v�rd

78�� 4.1.8���� Kulturturism

794.1.9����� Statliga insatser p� lokal niv�
834.2��������� Barn- och ungdomskultur

834.2.1������� Ett program f�r barn och ungdomskultur

854.2.2����� Insatser f�r barn och ungdom i �rets kulturbudget

884.3��������� Insatser f�r samisk kultur och utbildning

88�� 4.3.1������ Inledning

894.3.2����� Den samiska kulturen
914.3.3����� Samisk utbildning

944.3.4����� Etermedier

94          4.3.5���� Nordiska samefr�gor

95          5.���������� Massmediefr�gor

99A����� Utbildningsdepartementet m. m.

991������ Utbildningsdepartementet,/oXs7aia�i/ag������������������������������������������������������������������������ 45 325000

1002����� Viredningar m.m., reservationsanslag������������������������������������������������������������������������������� 23170000

1003����� Kostnader f�r Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,yo>.s/ag.j-

anslag������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 21697000

90192000

566


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10

103 B� Skolvsendet


103��� 1

106��� 2

108��� 3

112��� 4

115��� 5

115��� 6

Centrala och regionala myndigheter m. m. Skol�verstyrelsen, j�rslagsanslag L�nsskoln�mnderna, j�rslagsanslag St�d f�r utveckling av skolv�sendet, reservationsanslag Statens institut f�r l�romedel, j�rslagsanslag Utvecklingsinsatser p� l�romedelsomr�det m. m., reservations�anslag St�d f�r produktion av l�romedel, reservationsanslag

117 117 118 121 123

F�r skolv�sendet gemensamma fr�gor Forskning inom skolv�sendet, reservationsanslag Fortbildning m.m., reservationsanslag Nationell utv�rdering och prov, reservationsanslag S�rskilda insatser inom skolomr�det

124 124 137 140

Det obligatoriska skolv�sendet m. m.

Bidrag till driften av grundskolor m. m., f�rslagsanslag

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., j�rslagsanslag

Sameskolor, J�rslagsanslag

Specialskolan m. m.:

142�� 14

144�������� 15

14516
148
�� 17

Uthildnmg;skostnadeT, J�rslagsanslag

Utrustning m.m., reservationsanslag Bidrag till driften av s�rskolor m. m.. J�rslagsanslag Kostnader f�r viss personal vid statliga realskolor, _/or.s/ag.y-anslag

149 149 165

Gymnasiala skolor m. m.

Bidrag till driften av gymnasieskolor,f�rslagsanslag

19

Bidrag till �tg�rder inom kommunernas uppf�ljningsansvar

f�r ungdom under 18 �r m. m..f�rslagsanslag

167�� 20

Bidrag till driften av frist�ende skolor p� gymnasial niv�,

J�rslagsanslag

169���������� Investeringsbidrag

169�� 21����� Bidrag till utrustning f�r gymnasieskolan m. m., reservations�anslag

172

C

172

1

176

2

178

3

179

4

184

5

184

6

188

7

Vuxenutbildning

Bidrag till kommunal utbildning f�r vuxna,f�rslagsanslag Statens skolor f�r vuxna: VlbWdningskoslnader, f�rslagsanslag Undervisningsmaterial m.m., reservationsanslag Bidrag till studief�rbunden m. m., f�rslag.sanslag Undervisning f�r invandrare i svenska spr�ket m. m.,f�rslag.s�anslag

189�� 8

Bidrag till driften av folkh�gskolor m. m., f�rslagsanslag Bidrag till viss central kursverksamhet Bidrag till kontakttolkutbildning, /or.s/a.?.vam7ag


259911000 9 533000

25 269000 5 827000


149696000

168 553000

53 585000

24986000

11248000 4770000

�20796000

101882000

21009000

349 180000

21368 700000 43979000 19 558000

269444000 918 700000

1000

6240845000 188056000 119866000

.� 103 295000 30178149000

1621598000

31096000 1 166 633000

333 596000

674288000

41400000

4 252000

3872863000


 


* Berknat belopp


567


 


Prop. 1989/90:100 Bil. 10


191�� D

 

202

 

202

1

204

2

208

3

209

4

214

5

235

6

245

7

260

8

275

9

284�� 10

293�� 11


Grundl�ggande h�gskoleutbildning m. m.

Centrala myndigheter J�r h�gskolan m. m. Universitets- och h�gskole�mbeiet.f�rslag.sanslag Lokalkostnader m. m. vid h�gskoleenheterna, ./ow/agsam/a Vissa tandv�rdskostnader, reservationsanslag Vissa s�rskilda utgifter inom h�gskolan m. m., J�rslagsan.slag Utbildning f�r tekniska yrken, reservationsanslag Utbildning f�r administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

Utbildning f�r v�rdyrken, reservationsanslag Utbildning f�r undervisningsyrken, reservationsanslag Utbildning f�r kultur- och informationsyrken, reservations�anslag

Lokala och individuella linjer samt frist�ende kurser, reservationsanslag

Bidrag till kommunal h�gskoleutbildning m.m., reservations�anslag


114139000

1760445000

59441000

117060000 1214 158000

486081000 476040000 859673000

289 889000

652 204000

214780000


6 243910000


298�� E����� Forskning och forskarutbildning

298���� I���� Forskning och forskarutbildning inom h�gskolan samt vissa andra forsknings�ndam�l


5018906000


299�� F����� Studiest�d m. m.


 

299

1

305

2

305

3

309

4

314

5

319

6

319

7

322

8


Centrala studiest�dsn�mnden m.m., ramanslag Ers�ttning till vissa myndigheter f�r deras handl�ggning av studiesocialt si�d,f�rslagsanslag Studiehj�lp m. m., J�rslagsanslag Studiemedel m. m.,f�rslagsanslag Vuxenstudiest�d m. m.. reservationsanslag Timers�ttning vid vissa v\i\enu\.bi\dn\n%ar, f�rslagsanslag Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l, reservationsanslag Utbildningsarvoden till studerande vid vissa V�TaruXbildningar, f�rslagsanslag


116 867000

20076000 2 280600000 2 730000000 1465 800000 132 753000

17074000

119 600000 6882770000


 


 

324

G

324

 

330

 

330

1

331

2

340��� 3


Kulturverksamhet m. m.

Del kulturpoliliska utvecklingsarbetet

.Allm�n kulturverksamhet m. m.

Statens kulturr�d, f�rslagsanslag

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturomr�det m. m.,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag


19 529000

96 631000 5 429000


 


* Ber�knat belopp


568


 


Prop.1989/90:100 Bil. 10


 

341

 

.341

4

342

5

.345

6

346

7

348��� 8

 

349

 

349

9

351

10

353

II

354

12

356

13

356

14

357

15

361��� 16

363�� 17


Ers�ttningar och bidrag lill konstn�rer

Visningsers�ttning �t bild- och formkonstn�rer

Bidrag till konstn�rer, reservationsanslag

Inkomstgarantier f�r konsXn�rer. j�rslagsanslag

Ers�ttning �t f�rfattare m. fl. f�r utl�ning av deras verk genom

bibliotek m. m., J�rslagsanslag

Ers�ttning till r�ttighetshavare p� musikomr�det

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

Bidrag till Operan, reservationsanslag

Bidrag till Dramatiska teatern, resen-alionsanslag

Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag

T�ckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserler,

f�rslagsanslag

Bidrag till regional musikverksamhet, J�rslagsanslag

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, y�Aj/a.M/w/a

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m. m.,

reservation.sanslag

Bidrag till Musikaliska akademien


39 520000 26002000 12069000

63952000 3120000

171 137000

201464000

117092000

59 856000

1000 170500000

308 969000

50279000 2 570000


 


365���������� Bibliotek

365�� 18���� Bidrag till regional biblioteksverksamhet, /�ri7ajan.5/ag

368���������� Bildkonst, konsthantverk m. m.

369�� 19���� Statens konstrad. J�rslagsanslag

371��� 20���� F�rv�rv av konst f�r statens byggnader m. m., reservations-

anslag

372�� 21���� Utst�llning av nutida svensk konst i utlandet, reservations-

anslag

373�� 22���� Bidrag till Akademien f�r de fria konsterna


26936000

5 439000

27020000

1453000 1 461 000


 


 

375

 

375

23

375

24

377

25

379

26

381

 

381

27

383

28

385

29


Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven, J�rslagsanslag Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, f�rslags�anslag

Svenskt biografiskt lexikon,f�rslagsanslag Statliga arkiv: Vissa kostnader f�r samlingar och materiel m.m.. reservationsanslag

Kulturmilj�v�rd

Riksantikvarie�mbetet: F�rvaltningskostnader, J�rslagsanslag Kulturmilj�v�rd, reservationsanslag Riksantikvarie�mbetet: Uppdragsverksamhet. J�rslagsanslag


96 857000

20582000 2 683000

♦6055000

69689000

76415000

1000


 


' Berknat belopp


569


 


Prop.1989/90:100 Bil. 10


 

386

 

386

30

399

31

402

32

404

33

406

34

408

35

409

36

411

 

411

37


Museer och utst�llningar

Centrala museer: F�rvaltningskostnader, /oVi/a.ww/a.?

Centrala museer: Vissa kostnader f�r utst�llningar och

samlingar m. m., reservationsanslag

Bidrag till Skansen, f�rslagsanslag

Bidrag till vissa museer

Bidrag till regionala museer, J�rslagsanslag

Riksutst�llningar, reservationsanslag

Ink�p av vissa kulturf�Tem�l, f�rslagsanslag

Forskning

Forsknings-och utvecklingsinsatser inom kulturomr�det,

re.serva I ionsa nslag


345 937000

34119000 14140000 23 957000 50245 000 25 833000 100000

�5818000


2182860000


 

412

H

412

 

412

1

412

2

420

3

425

 

425

4

425

5

425

6

425

7

427

8

430

9

433

 

433

10

434

11

435

12

436

13

437

14

437

15

440

16

442

17


Massmedier m.m.

Film m.m.

Statens biografbyr�, f�rslag.sanslag

Filmst�d, reservationsanslag

St�d till fonogram och musikalier, reservationsanslag

Dagspress och tid.sskrifter

Presst�dsn�mnden och taltidningsn�mnden, f�rslagsanslag St�d till dagspressen, f�rslagsanslag L�n till dagspressen, reservationsanslag St�d till kulturtidskrifter, reservationsanslag St�d till radio- och kassettidningar, J�rslagsanslag Bidrag till Stiftelsen f�r l�ttl�st nyhetsinformation och litteratur, reservationsanslag

Litteratur

Litteraturst�d, reservationsanslag Kreditgarantier till bokf�rlag, J�rslagsanslag St�d till bokhandel, reservation.sanslag Distributionsst�d till fackbokhandel m.m., f�rslagsanslag L�n f�r investeringar i bokhandel m.m., reservationsanslag Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

F�rvaltningskostnader, ./o�/a.sa�j-/a

Produktionskostnader, reservationsanslag Bidrag till Svenska spr�kn�mnden m.m., f�rslagsanslag


19933000 35738000


�5 350000 55 739000 10 566000

�3960000

476 300000

�25000000

20194000

57 991000

7 569000

35715000

1000

2 909000

3499000

2250000

55671000 2476000


 


■ Ber�knat belopp


570


 


Prop.l989/90:100 Bil. 10


 

449

 

449

 

469

 

469

18

471

19

472

20

473

21

476�� 22


Radio och television Sveriges Radio m.m. Kabeln�mnden:

F�rvaltningskostnader, ,/�>.y/ag5a�5/a|r

St�d till lokal programverksamhet, reservationsanslag N�rradion�mnden, f�rslagsanstag Utbyte av TV-s�ndningar mellan Sverige och Finland, f�rslag.sanslag

Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag


3 539000 1 250000


4789000 3982000

10822000

2814000


787597000


479�� I������ Lokalibrs�rjning m. m.

481��� I������ Utrustningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor,/�>i/a.s-

anslag 483�� 2������ Inredning och utrustning av lokaler vid h�gskoleenheterna

m.m., reservationsanslag


13100000

446000000 459100000


Summa kr.��� 55716347000


10.1

486 486

10.2

487 498

10.3

 

502

10.4

506

10.5

508

10.6

510

10.7

512

10.8

520

10.9

526

10.10

541

10.11

543

10.12


Bilagor

F�rslag till

Lagom �ndring i lagen (1976: 1046) om �verl�mnande av f�rvaltnings�uppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsomr�de

Sammanfattning av bet�nkandet (SOU 1989:28) Utbildningar f�r framtidens tandv�rd och sammanst�llning av remissyttranden.

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:33) Utbyggd h�gskoleutbild�ning i Gotlands och Blekinge l�n samt i Fyrstadsregionen och s�dra delen av Stockholms l�n � delbet�nkande r�rande s�dra delen av Stockholms l�n

F�rslag till

Lag om �ndring i studiest�dslagen {1973:349)

Sammanfattning av statens kulturr�ds rapport Studie av teatersitua�tionen i l�n utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissytt�randen �ver statens kulturr�ds rapport Studie av teatersituationen i l�n utan egen grundbeloppsbaserad teaterverksamhet

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�l�let

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissytt�randen �ver rapporten (Ds 1989:46) Symfonierna och samh�llet

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissytt�randen �ver rapporten (Ds 1989:36) Kultur i hela landet

Sammanfattning av rapporten (Ds 1989:38) Saemien kultuvra. Same kultuvre. Samisk kultur

F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissytt�randen �ver rapporten (Ds 1989:38), Saemien kultuvra. Same kultuvre. Samisk kultur


571


 


Prop. 1989/90: 100 Bil. 10

554��� 10.13��� Sammanfattning av rapporten L�necentraler och dep�bibliotek (Rap�port fr�n statens kulturr�d 1989:5)

558���� 10.14��� F�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remissytt-

randen �ver rapporten l�necentraler och dep�bibliotek (Rapport fr�n statens kulturr�d 1989:5)

559���� 10.15��� Sammanfattning av rapporten Segelfartyg inom kulturminnesv�rden

samt f�rteckning �ver remissinstanser och sammanst�llning av remiss�yttranden �ver rapporten

562��� 10.16��� �verenskommelse om �ndring i 1982 �rs film-och videoavtal

564���� 10.17��� F�rslag till

Lagom �ndringi lagen (1989:41) om TV-avgift

565���� 10.18��� F�rslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradios�ndning av finl�ndska televisionsprogram

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990��������������������������������������������������������� 572


 


Bilaga 11 till budgetpropositionen 1990

 


Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 11


�versikt

Till jordbruksdepartementet h�r fr�gor r�rande jordbruk, skogsbruk, fis�ke, tr�dg�rdsn�ring och renn�ring samt h�gre utbildning, forskning och f�rs�k f�r dessa n�ringar liksom prisreglering p� jordbrukets och fiskets omr�den, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens h�lso- och sjukv�rd, livsmedelskontroll och uts�deskontroll samt jakt och viltv�rd.

Det f�rslag till utgiftsram f�r jordbruksdepartementets verksamhetsom�r�de f�r budget�ret 1990/91 som l�ggs fram i budgetpropositionen omfat�tar 5 196 milj. kr.

Jordbruksdepartementets budgetf�rslag pr�glas av den �terh�llsamhet som det samh�llsekonomiska l�get kr�ver. �ven de mest angel�gna beho�ven har pr�vats noggrant.

En ny livsmedelspolitik �r huvudfr�gan f�r jordbruksdepartementets arbete.

Genom besparingar och omf�rdelningar inom huvudtiteln kan f�rslag om ytterligare resurser l�ggas fram f�r bl. a. �tg�rder som syftar till att �ka h�nsynen till milj�skydds- och naturv�rdsintressena p� jordbrukets och skogsbrukets omr�den och till att st�rka livsmedelskontrollen.

Detta inneb�r bl.a. att resurser f�resl�s till �tg�rder f�r att minska v�xtn�ringsl�ckaget fr�n �kermarker, �kad r�dgivning om alternalivod-ling, b�ttre kontroll av importerat k�tt, utveckling av metoder i syfte att kontrollera om ett livsmedel �r bestr�lat, kost- och h�lsoupplysning, b�ttre beredskap f�r bl. a. dricksvatten, inventering av sumpskogar och sm�bio-toper som �r viktiga f�r v�xter och djur, metodutveckling f�r kalkning av skogsmark samt en ut�kning av �dell�vskogsbidragen. Bidragen lill skogs�dikning f�resl�s avskaffade och bidragen till avveckling av l�gproduceran-de skogsbest�nd minskas.

I s�rskild proposition kommer f�rslag att l�mnas om en ny livsmedels�politik som kan b�rja genomf�ras under budget�ret 1990/91. Fr�gan om anslag till forskning kommer ocks� att behandlas i en s�rskild proposition.

Sammanst�llning m. m.

Anslagsf�r�ndringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhets�omr�de i f�rh�llande till anvisade belopp f�r budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning uttryckt i milj. kr.

Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 11


 

Anvisat

F�rslag

F�r�nd-

Prop. 1989/90:100

 

1989/90

1990/91

ring

Bil. 11

A. Jordbruksdeparte-

 

 

 

 

mentet m.m.

28,0

38,9

+ 10,9

 

B.� Jordbrukets rationali-

 

 

 

 

sering m.m.

542,6

522,6

-20,0

 

C. Jordbruksprisreglering

2 727,3

2 729,3

+ 2,0

 

D. Skogsbruk

598,0

618,3

+ 20,3

 

E.� Fiske

117,2

118,0

+ 0,8

 

F.�� Livsmedelskontroll m. m.

167,1

179,1

+ 12,0

 

G. Utbildning och forskning

946,0

946,0

-

 

H. Diverse

42,7

43,9

+�� 1,2

 

Totalt f�r jordbruks-

 

 

 

 

departementet

5169,0

5196,2

+ 27,2

 

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderna f�r pensionsadministralionen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Vid medelsber�kningen har h�nsyn tagils lill dessa avgifter.


 


Jordbruksdepartementet����������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Hellstr�m

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 Inledning

1� Allm�nt

Jordbruksdepartementets budgetf�rslag pr�glas av betydande �terh�llsam�het. Genom besparingar och omf�rdelningar av resurser har utrymme skapats f�r bl.a. ytterligare medel till milj�inriktade �tg�rder inom v�xt�odlingen, bl.a. r�dgivning om alternalivodling samt till �lg�rder i syfte atl minska v�xln�ringsl�ckage. Livsmedelskontrollen f�rst�rks och ytterligare resurser f�resl�s f�r ett projekt f�r folkh�lsoupplysning. P� skogsbrukets omr�de f�resl�s att medel anvisas f�r bl. a. inventering av sumpskogar och f�r metodutveckling f�r kalkning av skogsmark.

2� Jordbruk och livsmedelskontroll m. m.

1 oktober 1989 presenterade en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp, som jag efter regeringens bemyndigande tillkallade �r 1988, ett f�rslag lill ny livsmedelspolitik. I arbetsgruppen f�rel�g en stor samsyn vad g�ller behovet av en reform och grunddragen i f�rslagen till reformering av politiken. Dessa grunddrag �r i korthet atl den interna marknaden f�r jordbrukets produkter b�r avregleras, medan riktade �lg�rder f�r livsme�delsberedskap, milj�- och landskapsv�rd saml regionala h�nsyn b�r f�r�sl�rkas. Olika synpunkter har anf�rts vad g�ller fr�mst omst�llningsperio�dens l�ngd och utformning. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande, samtidigt som etl flertal f�ljduppdrag ges lill ber�rda myndigheter och s�rskilda utredare.

Den g�llande livsmedelspolitiken uppfyller inte m�len p� ett tillfreds�st�llande s�tt. Arbetsgruppens analys av politiken visar p� ett stort antal brister och konflikter i jordbruksprisregleringen. Avigsidorna med prisreg�leringen har s�ledes med tiden blivit allt fler och allt mer uppenbara. Livsmedelspolitiken beh�ver d�rf�r reformeras av nationella sk�l.

I april 1989 tr�ffades i GATT en �verenskommelse dels om de fortsatta f�rhandlingarna p� jordbrukets omr�de, dels om en frysning av st�det lill jordbruket under de fortsatta f�rhandlingarnas g�ng. Syftet med f�rhand�lingarna �r alt liberalisera handeln med jordbruksprodukter samt att f�r�st�rka och effektivisera GATT:s inOytande och sanklionsm�jligheter vad g�ller den internationella jordbrukshandeln. Detta b�r enligt �verenskom�melsen ske genom betydande successiva neddragningar av st�d och skydd p� jordbruksomr�det.


 


Dessa f�r�ndringar kommer att kr�va reformering av de olika l�ndemas Prop. 1989/90:100 jordbrukspolitik. En inlem reformering av v�r politik g�r oss ocks� b�ttre Bil. 11 rustade inf�r de f�r�ndringar som sker p� det intemationella omr�det. Detta kommer atl leda till f�rdelar s�v�l f�r jordbrukama som f�r konsumentema och samh�llet totalt. D�remot b�r vi inte ensidigt s�nka v�rt gr�nsskydd gentemot omv�rlden. S�nkningar av gr�nsskyddet b�r g�ras i takt med omv�rlden i enlighet med de �verenskommelser som n�s inom GATT.

Vi har allts� starka s�v�l nationella som intemationella sk�l att reforme�ra v�r livsmedelspolitik. Jag avser d�rf�r att v�ren 1990 �terkomma lill regeringen med f�rslag till en ny livsmedelspolitik som kan b�rja genomf��ras under budget�ret 1990/91.

GATT-�verenskommelsen i april 1989 inneb�r som jag n�mnt att de deltagande l�nderna har �tagit sig atl frysa prisst�det under f�rhandlingar�nas g�ng. Under innevarande reglerings�r betalas d�rf�r en del av st�det tillf�lligtvis ut p� basis av p� framf�r allt antalet djur inom animaliepro�duklionen under �r 1988. En f�rsta utbetalning kommer att g�ras f�re �rsskiftet 1989/90. Denna del av st�det finansieras inte via prisema, utan med inf�rselavgiftsmedel och budgetmedel. Jag avser att i v�r �terkomma med f�rslag till hur st�det till jordbruket skall utformas under reglerings-�ret 1990/91.

Till jordbruket i norra Sverige l�mnas ett s�rskilt prisst�d �ver statsbud�geten f�r att kompensera jordbruket f�r de h�gre produktionskostnadema i dessa delar av landet. Den parlamentariska arbetsgmppen har f�reslagit att detta st�d skall forts�tta. Den h�jning av st�det som riksdagen besluta�de om i v�ras betalas med anledning av GATT-�verenskommelsen ut per djur under innevarande budget�r. Jag avser �ven p� denna punkt att �terkomma till regeringen i v�r.

Del tre�riga �lg�rdsprogrammel f�r jordbmket i norra Sverige l�per f�r n�rvarande p� det sista �ret. Programmet har totalt tillf�rts 245 milj. kr. som anv�nds f�r investeringar i jordbmk och kompletterande verksamhet, utvecklingsprojekt, utbildning, r�dgivning samt forskning och f�rs�k. Lantbmksslyrelsen har f�reslagit alt ytterligare medel anvisas till delta program. F�rslagen f�r bed�mas i samband med atl jag �terkommer till regeringen i fr�gor av regionalpolitisk natur som ber�r livsmedelspoliliken tillsammans med �vriga f�rslag om livsmedelspolitiken under v�ren 1990.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1988/89:154, BoU9, rskr. 89) om en ny regional statlig f�rvaltning skall en ny l�nsstyrelse bildas den Ijuli 1991 som bl.a. skall omfatta den verksamhet som i dag bedrivs av lanlbmksn�mn�derna. Denna verksamhets omfattning och inriktning kommer jag att be�handla n�rmare i mina f�rslag om livsmedelspolitiken under v�ren 1990.

Bl. a. mot bakgmnd av vad jag nu har anf�rt kommer jag senare att f�resl� regeringen all en �versyn g�rs av dels den centrala myndighets�stmkturen p� jordbmkets omr�de, dels en �versyn av statistikbehovet p� detta sektorsomr�de.

Betr�ffande den statliga st�dgivningen i form av bidrag och kreditgaran�tier till jordbmkets rationalisering inneb�r mina f�rslag atl dessa kvarst�r of�r�ndrade f�r n�sta budget�r. En viss omf�rdelning mellan bidragsra-


 


mama f�r tr�dg�rdsn�ringens rationalisering och fr�mjande f�resl�s,���� Prop. 1989/90:100 fr�mst till f�ljd av �kad efterfr�gan p� den senare formen av bidrag.���� Bil. 11 Vidare f�resl�r jag en anpassning av anslaget Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m.m. med h�nsyn lill den av riksdagen beslutade ramen av 12,5 milj. kr. f�r st�d till fmktodlingen.

Riksdagen beslutade v�ren 1989 om en sk�rpt livsmedelskontroll. Livs�medelsverkets resurser har f�r innevarande budget�r f�rst�rkts f�r att genomf�ra de beslutade f�r�ndringama. Jag anser emellertid att det under de n�rmaste �ren finns anledning att p� n�gra omr�den ytterligare intensi�fiera arbetet. Ett s�dant omr�de �r sambandet mellan kosten och h�lsan. Detta samband skall beaktas inom livsmedelspoliliken, vilket p�pekas i s�v�l 1985 �rs livsmedelspolitiska beslut som i riksdagsbeslutet om livsme�delskontroll v�ren 1989. Den av regeringen inr�ttade folkh�lsogmppen har nyligen l�mnat f�rslag till �tg�rder p� omr�det. Jag anser att vissa av dessa f�rslag nu b�r f�ljas upp. Information om sambandet mellan kost och h�lsa �r viktig fr�n f�rdelningspolitisk synpunkt. Jag f�resl�r d�rf�r att medel ansl�s till ett s�rskilt projekt under tv� �r. Jag f�resl�r vidare �kade resurser f�r importkontroll av k�tt, utveckling av kontrollmetoder f�r att avg�ra om livsmedel har bestr�lats samt f�r att f�rb�ttra beredskapen p� framf�r allt dricksvattenomr�del.

Milj�fr�goma p� jordbmkets omr�de har fortsatt h�g prioritet.

Lantbmksstyrelsen m. fl. myndigheter har i juni 1989 kommit in med en l�gesrapport betr�ffande de �tg�rder som har vidtagits inom ramen f�r handlingsprogrammet f�r att minska h�lso- och milj�riskerna vid anv�nd�ning av bek�mpningsmedel. Den sammanlagda anv�ndningen av bek�mp�ningsmedel har minskat och man bed�mer det m�jligt att det uppsatta m�let om en halverad anv�ndning kan n�s i tid.

Samma myndigheter har i juni 1989 i rapporten Minskad kemisk be�k�mpning redovisat det uppdrag regeringen gav �r 1988 om �lg�rder f�r att ytterligare minska bek�mpningsmedelsanv�ndningen i bl. a. jordbm�ket. Rapporten remissbehandlas f�r n�rvarande. Jag avser att senare �ter�komma till regeringen i fr�gan.

Riksdagen beslutade �r 1988 om milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbm�ket. M�let med �tg�rdsprogrammet �r atl halvera kv�vel�ckaget fr�n �ker�mark till �r 2000. Regeringen har uppdragit �t lantbmksslyrelsen att senast den I april 1990 redovisa bl.a. vilka omr�den som fr�n �r 1991 skall omfattas av f�reskrifter om obligatorisk ins�dd av f�nggr�dor i enlighet med riksdagsbeslutet.

F�r att ytteriigare sk�rpa anstr�ngningama med att minska kv�vel�cka�get har regeringen beslutat om bidrag f�r frivillig ins�dd av f�nggr�da i vissa s�rskilt f�roreningsk�nsliga omr�den.

Det oml�ggningssl�d till altemativ odling som regeringen beslutade om i b�ljan av �r 1989 har mottagits positivt av odlarna. Ca 40000 ha har anm�lts, vilket �r fyra g�nger den areal som tidigare odlats altemativt.

Mina f�rslag i det f�ljande f�r budget�ret 1990/91 inneb�r atl ytterligare milj�inriktade satsningar p� v�xtodlingsomr�det vad g�ller altemativ od�ling och v�xtn�ringsfr�gor.


 


Vad g�ller �tg�rder p� djurmilj�omr�det avser jag atl �terkomma i���� Prop. 1989/90:100
anslutning lill kommande f�rslag om den framlida forskningspolitiken.
���������� Bil. 11

Inom jordbmksdepartementel p�g�r arbete med att ta fram f�rslag r�rande en eventuell ytteriigare reglering av anv�ndningen av genteknik p� djur och v�xter. F�rslagen skall ligga lill gmnd f�r de fortsatta �verv�gan�dena inom jordbmksdepartementel under v�ren 1990.

3� Renn�ringen

Samer�ttsutredningen har �verl�mnat sitt bet�nkande (SOU 1989:41) Samer�tl och sameting. I bet�nkandet l�mnas bl.a. f�rslag till �ndringar i renn�ringslagen. Lantbmksstyrelsen har �verl�mnat sin rapport (1989:4) Fr�gor om samebyamas organisation, funktion och ekonomi. Rapporten inneh�ller bl.a. f�rslag lill �ndringar i renn�ringslagen f�r alt f�rb�ttra samordningen inom samebyn liksom m�jligheter att genom vitesf�rel�g�gande f� sameby eller enskild medlem att f�lja g�llande best�mmelser. Rapporten inneh�ller vidare etl f�rslag lill inf�rande av ett f�retagsregister f�r renn�ringen. Bet�nkandet och rapporten har remissbehandlats. Jag avser all under �r 1990 �terkomma till regeringen i fr�ga om dessa f�rslag. F�r n�sta budget�r f�resl�r jag alt prisst�det till renn�ringen skall utg� som ett fast belopp per slaktad ren och betalas ul fr�n ett nytt anslag.

4� Skogsbruk

Skogsn�ringen �r v�r viktigaste exportn�ring. Den har utomordentligt goda f�mts�ttningar att medverka till en f�rb�ttrad balans i v�ra utrikes-betalningar. Skogens betydelse f�r landels ekonomi och v�lst�nd motive�rar att skogsmarken som produktionsresurs las lill vara p� b�sta s�tt samtidigt som andra intressen, som naturv�rd, friluftsliv och rekreation, tillgodoses. M�let f�r skogspolitiken enligt 1979 �rs skogspolitiska beslut �r mot bakgmnd h�rav en varaktig, h�g och v�rdefull virkesavkastning under h�nsynslagande till naturv�rdens och andra allm�nna intressen. Genom riksdagsbeslut �r 1983 kompletterades skogsv�rdslagen med ut�tryckliga krav p� aklivi utnyttjande av skogen i syfte alt �ka produktionen och syssels�ttningen i skogsn�ringen.

Skogsproduktionens l�mpliga omfattning och sammans�ttning �r inte exakt fastslagen i riktlinjema f�r skogspolitiken. Str�van skall emellertid vara en �kad produktion b�de kvantitativt och kvalitativt. En utg�ngs�punkt �r s�lunda att �stadkomma en skogsproduktion som m�jligg�r en l�ngsiktig �rlig bmttoavverkning av �tminstone 75 milj. skogskubikmeter (msk). D�mt�ver skall str�van vara att �ka produktionen ytteriigare i den m�n detta �r m�jligt och l�mpligt med h�nsyn till andra viktiga samh�lls�m�l.

Skogsindustrin har ocks� under �r 1989 haft ett h�gt kapacitetsutnytt�
jande. Industrins lager av virkesr�vara har �kat ytterligare. Vid tredje
kvartalets slut var lagren 23% st�rre �n ett �r tidigare. Virkesf�rbmkning-
en har ungef�r motsvarat den volym som �r m�jlig att avverka i Sverige.
Under avverkningss�songen 1988/89 avverkades ca 70 milj. msk. Bmlto-
������������������������������� 6


 


avverkningen har d�rmed �kat med ca 4% och v�ntas �ka med ytterligare���� Prop. 1989/90:100 2% under s�songen 1989/90. Nettoimporten av virkesr�vara v�ntas mins-���� Bil. 11 ka till 9,2 msk, dvs. med ca 10% under �r 1989. Utbudet av virkesr�vara �r allts� stort men oj�mnt f�rdelat �ver landet. Detta inneb�r att vissa s�gverk i Norrlands inland har problem med virkesf�rs�rjningen.

De av riksdagen hittills beslutade �tg�rdema f�r �kad avverkning har haft en positiv effekt. En varaktig avverknings�kning �r m�jlig fr�mst inom privatskogsbmket. Programmen f�r �kad avverkning inneb�r en massiv satsning p� intensifierad r�dgivning riktad direkt lill de ber�rda skogs�garna.

De l�ngsikliga m�len f�r hush�llning med skogama f�r emellertid inte �sidos�ttas vid en satsning p� �kad avverkning. Kraven p� en h�g aktivitet i fr�ga om avverkning och skogsv�rd f�rst�rker kraven p� att skogsv�rdsla�gens best�mmelser om h�nsyn lill naturv�rdens och andra allm�nna in�tressen f�ljs. Under en f�ljd av �r har statliga och privata tj�nstem�n och skogsarbetare utbildats i fr�gor som r�r skogsbmket och naturv�rden. N�sta steg �r atl �ka intresset f�r dessa fr�gor hos de privata skogs�gama genom en ekologi- och naturv�rdsutbildning. Denna utbildning p�g�r nu i skogsv�rdsorganisationens regi. S�rskild uppm�rksamhet b�r d�rvid �ven �gnas avverkningsenlrepren�rerna som blir allt fler i skogsbmket.

F�r n�sta budget�r f�resl�s �kade insatser f�r b�ttre natur- och kul�turv�rd i fj�llskogs- och sk�rg�rdsomr�den. Resursema f�r f�ryngring av �dell�vskogen �kas. Ytterligare medel tillf�rs f�rs�ksverksamheten med kalkning av skogsmark i stor skala. En inventering av sumpskogar f�resl�s medan bidragen till skogsdikning f�resl�s avskaffade. Medel st�lls till f�rfogande f�r en f�rs�ksverksamhet med inventering av sm� biotoper som hyser s�llsynta v�xt- och djurarter. Bidragen till avveckling av l�gpro-ducerande skogsbest�nd minskas.

5 Fiske

Under �r 1988 f�ngades inom yrkesfisket 230000 ton fisk, vilket �r en �kning med 17% j�mf�rt med f�reg�ende �r. F�ngstv�rdet var i stort sett of�r�ndrat, n�mligen 727 milj. kr. Torskf�ngstens andel av v�rdet var ca 46%.

Fisket efler lax och torsk i �stersj�n har s�dan omfattning alt best�nds�situationen har f�rs�mrats. Inom ramen f�r fiskerikommissionen f�r �s�tersj�n har det inf�r 1990 �rs fiske beslutats om en viss minskning av st�rsta till�tna uttag av torsk. Sverige forts�tter sina anstr�ngningar att n� �verenskommelser om begr�nsning av laxfisket.

Intresset f�r konsumtionsodlingen av fisk och skaldjur �r fortsatt starkt i v�rt land. �r 1988 producerades inom svenskt vattenbmk 7500 lon mat�fisk, varav ca 90% var regnb�ge. Detta �r en �kning med 57% j�mf�rt med �r 1987. Det sammanlagda produktionsv�rdet har ber�knats till 199 milj. kr.

Under �r 1989 har EFTA:s r�d beslutat att handeln med fisk och marina produkter skall liberaliseras fr.o.m. den I juli 1990. Beslutet inneb�r att fiskets konkurrensf�rh�llanden kommer att �ndras avsev�rt under de n�r-


 


m�ste �ren och att m�jliga st�dformer till fisket begr�nsas efter �verg�ngs- Prop. 1989/90:100 perioden fram till den 1 januari 1994. Regeringen gav den 7 december Bil. 11 1989 statens jordbmksn�mnd i uppdrag all, efter �verl�ggningar med fiskets f�rhandlingsdelegation och n�mndens konsumentdelegation, l�m�na f�rslag till prisreglering p� fiskets omr�de f�r reglerings�ret 1990/91. Mot bakgmnd av frihandels�verenskommelsen �r utg�ngspunkten f�r uppdraget att prisregleringens utgiftsram skall vara of�r�ndrad j�mf�rt med innevarande reglerings�r.

1989 �rs fiskeriulredning har avl�mnat bet�nkandet (SOU 1989:56) Fiskprisregleringen och fiskeriadministralionen. Bet�nkandet har remiss�behandlats. Beredning av f�rslagen p�g�r i jordbmksdepartementel. Jag har f�r avsikt atl i annal sammanhang �terkomma till regeringen i fr�ga om den fraititida fiskepolitiken, handeln med fisk och den statliga admini�strationen p� fiskets omr�de. D�rvid kommer jag att, som riksdagen f�mtsatt i sitt beslut om samordnad l�nsf�rvaltning, ta upp fr�gan om fisken�mndemas st�llning.

I enlighet med vad som anf�rdes i f�reg�ende �rs budgetproposition avvecklas anslaget f�r bidrag till fiskehamnar.

6� Utbildning och forskning m. m.

H�gre utbildning samt forskning inom bl.a. jordbmkets, tr�dg�rdsn�ringens, veterin�rmedicinens och skogsbmkets omr�den �r v�sentliga in�slag i jordbmks- och skogspolitiken. Dessa fr�gor kommer atl anm�las senare i anslutning till kommande f�rslag om den framtida forskningspoli�tiken.

7� Internationellt samarbete

Jordbmket �r ett nyckelomr�de i den stora multilaterala handelsf�rhand�ling som nu �ger mm i GATT. F�rhandlingarna omfattar samtliga �tg�r�der som direkt och indirekt p�verkar jordbmkshandeln och syftar bl.a. till att liberalisera handeln och f�rb�ttra konkurrenssituationen genom �kad anv�ndning av GATT:s regelverk �ven inom internationell handel med jordbmksprodukter och gradvis neddragning av st�d och skydd till jord�bmket. Vid ett ministerm�te i april 1989 kom man �verens om bl.a. en preciserad m�ls�ttning, ett arbetsprogram och en kortsiktig frysning av st�d och skydd till jordbmket under f�rhandlingarnas forts�ttning. Man f�rklarade sig ocks� ha f�r avsikt att reducera sina st�dniv�er under �r 1990. F�rhandlingarna skall avslutas i december 1990.

Inom ramen f�r regeringens organisation f�r Europaintegrationen fun�gerar fr�n jordbmksdepartementets sida en arbetsgmpp och en referens�gmpp f�r jordbmk, livsmedel och fiske med bl. a. representanter f�r ber�r�da myndigheter samt n�rings- och fackliga organisationer. En viktig upp�gift f�r arbetsgmppen �r en �versyn av svenska regler i f�rh�llande till EG:s s. k. "acquis communautaire", dvs. EG:s g�llande regelverk. Syftet med arbetet �r att underl�tta vamutbytet med livsmedelsprodukter inom EFTA � EG-omr�del.


 


D�remot �r man �verens om att en gemensam jordbmkspolitik f�r��� Prop. 1989/90:100 n�rvarande ej �r aktuell, �ven om separata arrangemang f�r handeln med���� Bil. 11 enskilda jordbmksreglerade varor skulle kunna ing�s.

Den 19 december 1989 m�ttes ministrar fr�n EFTA och EG. De enades om att inleda f�rhandlingar om ett v�sentligt utvidgat och f�rst�rkt samar�bete. Dessa f�rhandlingar skall inledas redan i b�rjan av �r 1990. Det inneb�r all �kade insatser kommer att kr�vas hos departement och myn�digheter.

Inf�randet av frihandel med fisk inom EFTA fr�n den I juli 1990 kommer att inneb�ra etl omfattande uppf�ljningsarbete bl. a. p� gmnd av �verg�ngsordningar och det relativt sett stora statsst�det inom sektorn i resp. land.

V�rldslivsmedelsr�dets femtonde m�te �gde mm i Kairo i maj 1989. D� antogs en deklaration och ett handlingsprogram ang�ende bek�mpning av hunger.

FAO h�ll sin tjugofemte konferens i november 1989. Vid konferensen behandlades bl.a. resultatet av den vid FAO:s tjugofj�rde konferens beslu�tade �versynen av organisationens framtida funktion och verksamhetsin�riktning. En resolution antogs som bl.a. inneb�r atl FAO:s gmndl�ggande funktioner avseende datainsamling, analysverksamhet, r�dgivning och tekniskt bist�nd skall f�rst�rkas.

FAO:s och WHO:s kommission f�r livsmedelsstandard (Codex Alimen-tarius) h�ll sitt artonde m�te i juli 1989. En av de viktigaste fr�goma p� dagordningen var standardiseringsarbetets f�rh�llande till de p�g�ende f�rhandlingarna om handelsliberalisering inom GATT.

Arbelet under internationella veteavtalet har fortsatt under �ret med f�rdjupade analyser och diskussioner av den internationella spannm�lssi�tuationen. Atl f�rs�ka uppr�tta ett avtal med ekonomiska best�mmelser anses f�r n�rvarande inte vara l�mpligt delvis beroende p� p�g�ende handelsf�rhandlingar.

Under 1987 �rs internalionella sockeravial, som saknar ekonomiska best�mmelser, behandlas f�r n�rvarande huvudsakligen marknadsbed�m�ningar, f�ruts�ttningarna f�r etl nytt ekonomiskt avtal saml studier �ver nationell sockerpolitik.

Nordens roll inom det globala samarbetet f�r att bevara jordens genre�surser �r en central fr�ga f�r Nordiska ministerr�det (jordbruksministrar�na). Ministerr�det har �r 1989 uppdragit �t Nordiska �mbelsmannakom-mitt�n f�r jord- och skogsbruksfr�gor (N�JS) att f�lja upp en utredning i denna fr�ga, som framlagts av Nordiska genbanken.

Ministerr�det har under �r 1989 godk�nt N�JS utv�rdering av vad som hittills �stadkommits inom ramen f�r det nordiska handlingsprogrammet p� jord- och skogsbmksomr�det �ren 1985-1995.1 ljuset av denna utv�r�dering har N�JS under �r 1989 genomf�rt en revidering i form av etl till�gg till handlingsprogrammet. Centrala teman vid revideringen har varit relationerna till EG samt milj�skydd. Resultatet har godk�nts av ministerr�det.

Inom OECD:s jordbmkskommitt� forts�tter uppf�ljningen av 1987 �rs
ministerr�dsm�te. D� antogs riktlinjer f�r reformering av jordbmkspoliti-
������������������������������ 9


 


ken. Kommitt�n fick i uppdrag att �vervaka reformeringen och forts�tta���� Prop. 1989/90:100 arbetet bl.a. med generella ekonomiska analysmetoder. Under �ret har���� Bil. 11 bi. a. behandlats jordbmkspolitiska �tg�rder utan snedvridande handels-effekter saml l�nderstudier avseende Schweiz, Finland och Norge.

Den internationella v�xlf�r�dlarr�tlskonvenlionen har under �ret varit f�rem�l f�r revision inom Unionen f�r skydd av v�xtf�r�dlingsprodukler. Revisionsarbetet forts�tter med inriktning p� att slutf�ras under �r 1991.

Arbelet inom Nordiska �mbetsmannakommilt�n f�r fiskefr�gor bedrivs nu p� gmndval av det samarbetsprogram som antogs f�reg�ende �r. En s�rskild arbetsgrupp f�r avskaffande av tekniska handelshinder och euro�peiska integrationsfr�gor har �ven tillsalts.

Fiskerikommissionen f�r �stersj�n har vid sin session �r 1989 enats om rekommendationer avseende kvoteringar av fisket efter sill, skarpsill och torsk under �r 1990. N�r del g�ller andelen torsk f�r svensk zon f�rbeh�ll sig Sverige uttryckligen r�tten atl ompr�va densamma senast i b�ijan av �r 1990, d� denna andel f�refaller alltf�r knapp med h�nsyn till det svenska behovet och den svenska fiskezonens storiek. Betr�ffande en laxkvotering n�ddes inte heller denna g�ng enighet.

Bilaterala avtal om fiske f�r �r 1990 har slutits med EG, Finland, Norge, Polen, Sovjetunionen och Tyska Demokratiska Republiken. F�rhandling�arna med EG och Norge avseende reglering av fiske i Skagerrak och Kattegatt under �r 1990 hann inte slutf�ras under �r 1989. �r 1989 v�rdet f�rsta hela �r, d� Sveriges utvidgade fiskejurisdiktion i �stersj�n var i kraft efter uppg�relsen med Sovjetunionen om den "vita zonen".

Under �r 1989 ombildades det permanenta nordiska utskottet f�r livs�medelsfr�gor (PNUN) till en �mbelsmannakommitl� (�K-LIVS). Arbetet med en harmonisering av de nordiska livsmedelsbest�mmelserna har fort�sall under �ret. Arbetet sker med h�nsyn till utvecklingen inom EG. Medel har vidare beviljats av nordiska ministerr�det f�r ett nordiskt dricksval-tenprojekl, som inleds under �r 1990.

F�retr�dare f�r jordbmksdepartementel har under �ret medverkat i ett flertal internationella m�ssor och symposier f�r att fr�mja exporten av produkter fr�n svensk livsmedels- och agroindustri.

10


 


A. Jordbruksdepartementet m. m. A 1. Jordbruksdepartementet

1988/89 Utgift��������� 21951989

1989/90 Anslag�������� 18 667000

1990/91� F�rslag������� 23335000


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


 


Personal Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader)


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

74

-

18667000 (16331000)

+ 4668000 ( + 4060000)

18667000

+ 4668000


 


Med h�nsyn till belastningen p� anslaget under senare budget�r b�r �anslaget justeras i enlighet h�rmed.

Vid min bed�mning av jordbmksdepartementets medelsbehov har jag tagit h�nsyn lill att tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s upph�ra fr. o. m. den I juli 1990.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knarjag anslaget f�r n�sta budget�r till 23 335 000 kr.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Jordbmksdepartementel f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 23 335 000 kr.

A 2. Lantbruksr�d

1988/89 Utgift���������� 4 742237

1989/90 Anslag��������� 4 868000

1990/91� F�rslag�������� 5 226000

Lanlbmksr�den har till uppgift alt inh�mta och f�rmedla kunskaper om jordbmket, skogsbmket och fisket samt d�rmed sammanh�ngande n�ring�ar i de l�nder eller internationella organisationer som ing�r i deras verk�samhetsomr�den. F�r n�rvarande �r lantbruksr�den placerade i Bonn, Bryssel, Moskva, Rom och Washington.


11


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

8

_

Anslag

 

 

L�nekostnader

2438000

+ 151000

Vissa bitr�deskostnader

763000

+ 53000

Sjukv�rd

20000

-

Reseers�ttningar och expenser inom

 

 

verksamhetsom r�det

472000

+ 43000

Ers�ttningar f�r resor till och fr�n

 

 

Sverige vid tj�nsteuppdrag och semester

175000

+� 16000

Ers�ttning f�r kostnader (or f�rhyrning

 

 

av bost�der

1000000

+ 95000

 

4868000

+ 358000


Bil. 11


Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Lantbruksr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�slag p� 5 226 000 kr.

A 3. Utredningar m. m.


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


3511141

4 500000

10349000


Reservation


313768


 


Ut�ver utgifterna f�r departementels kommitt�er och arbetsgmpper betalas fr�n anslaget kostnadema f�r beredningen f�r livsmedels- och n�ringsfr�gor.

Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av utredningsverksamhe�ten b�r anslaget f�ras upp med 10349000 kr. Jag har d�rvid beaktat att kostnader f�r den jordbmksekonomiska unders�kningen tills vidare skall finansieras fr�n anslaget.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 10349000 kr.


12


 


B. Jordbrukets rationalisering m. m.���������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11 B 1. Lantbruksstyrelsen

1988/89 Utgift��������� 85443 889������������� Anslagssparande������ 6 778000

1989/90 Anslag������� 75 995000

1990/91 F�rslag������ 83184000

Lantbmksstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om lant�bmket, tr�dg�rdsn�ringen, renn�ringen, v�xlskyddet, djurens h�lso- och sjukv�rd samt djurskyddet, i den m�n inte andra myndigheter har hand om s�dana fr�gor. Styrelsen �r chefsmyndighet f�r lanlbmksn�mnderna, distriktsveterin�rorganisationen och statens lantbmkskemiska laboratori�um.

Lantbmksstyrelsens organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:854) med instmktion f�r lantbmksstyrelsen och lanlbmksn�mnder�na.

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen har l�mnat anslagsframst�llning f�r perioden 1990/91-1992/93 enligt regeringens direktiv, vilket inneb�r att lantbmks�styrelsens och lanlbmksn�mndemas verksamhet efter tre�rsperiodens slut skall kunna bedrivas med en f�r statsbudgeten 30 milj. kr. l�gre belastning �n budget�ret 1988/89.

Lantbmksstyrelsen har redovisat att denna minskning av belastningen p� statsbudgeten skall ske dels genom kostnadsminskningar med 20 milj. kr., dels genom �kade inkomster med 10 milj. kr. Inkomst�kningen f�mt�s�tter vissa nya avgiftsuttag enligt f�ljande.

F�r att stimulera verksamheten med jordfonden f�resl�r styrelsen alt lanlbmksn�mnderna f�r tillgodor�knas 2 % av f�rs�ljningssumman f�r sitt arbete. Lantbmksstyrelsen f�resl�r vidare att avgiften f�r uppl�telser av jakt och fiske i rensk�tselomr�det, som administreras av lanlbmksn�mn�derna, b�r kunna h�jas.

Arbetet med f�rpr�vning och besiktning av djurstallar enligt djur�skyddsf�rordningen b�r enligt styrelsens mening avgiftsbel�ggas. Dessut�om vore det �nskv�rt med en sj�lvfinansiering av lantbmksstyrelsens arbete med importtillst�nd f�r levande djur. En viss avgift tas ut i dag genom en st�mpelavgift enligt expeditionskung�relsen.

Lantbmksstyrelsen f�resl�r vidare under detta anslag ut�kade medel f�r milj�inriklad v�xtodlingsr�dgivning. F�r budget�ret 1989/90 haranvisals 21,5 milj. kr. f�r detta �ndam�l, varav 5 milj. kr. ber�knats f�r minskat v�xln�ringsl�ckage, 11,1 milj. kr. f�r halverad bek�mpningsmedelsan�v�ndning och 5 milj. kr. f�r r�dgivning m. m. ang�ende altemativ odling.

Lantbmksstyrelsens budgetf�rslag f�r milj�inriklad v�xtodlingsr�dgiv�
ning inneb�r en uppr�kning med totalt 4 850000 kr. exkl. kostnadsuppr�k�
ning. D�rav b�r enligt styrelsen 400000 kr. anvisas f�r minskat v�xtn�-������������������������������� 13


 


ringsl�ckage vilket avser utveckling av r�dgivning f�r minskat l�ckage fr�n bl.a. v�xthusodlingen. Av det totala beloppet b�r vidare 2450000 kr. anvisas f�r arbetet med en halvering av bek�mpningsmedelsanv�ndning�en. P� alternativodlingsomr�del f�resl�s dels ut�kade medel f�r r�dgiv�ning m. m. med 1 milj. kr., dels d�mt�ver 1 milj. kr. f�r bidrag till informations- och utvecklingsinsatser f�r att fr�mja avs�ttningen av alter-nativodlade produkter.

Lantbmksstyrelsen har dessutom f�reslagit f�ljande f�r�ndringar i an�slaget.

Viss verksamhet inom lanlbmksverkel bedrivs p� regional basis. Detta g�ller bl. a. vattenhush�llningen och prognos- och vamingsverksamheten i v�xlskyddet. Finansieringen sker till viss del under lanlbmksn�mndemas anslag. Den delade finansieringen medf�r vissa ledningsproblem. Lant�bmksstyrelsen anser att problemen torde bli st�rre n�r en samordnad l�nsf�rvaltning genomf�rs. Lantbmksstyrelsen f�resl�r bl.a. mot denna bakgmnd att 1,8 milj. kr. avseende v�xlskyddscentralemas verksamhet samt 0,5 milj. kr. som avser vattenhush�llningens kostnader f�rs �ver fr�n punkten B 2 till punkten B 1. Dessutom bed�mer lantbmksstyrelsen att den intemationella utvecklingen p� tr�dg�rdsomr�det kommer att st�lla nya krav p� lantbmksverkels r�dgivning till tr�dg�rdsn�ringen. Lant�bmksstyrelsens nuvarande resurser �r dock inte tillr�ckliga f�r att driva ett utvecklingsarbete p� detta omr�de, och d�rf�r f�resl�r styrelsen all 400000 kr. motsvarande en handl�ggartj�nst �verf�rs fr�n punkten B 2 till punkten B 1.

Lantbmksstyrelsen har �ven tagit upp behovet av ADB-satsningar f�r att genomf�ra ytterligare besparingar. S�rskilda medel om 5 milj. kr. per �r b�r enligt styrelsen avs�ttas f�r investeringar i ADB under de n�rmaste tre �ren.

Lantbmksstyrelsen har �ven tagit upp behovet av att, i samband med en minskning av resursema, se �ver vilka delar av verksamheten som eventu�ellt kan avvecklas. Lantbmksstyrelsen har funnit att det utbildningsansvar f�r synem�n enligt jordabalken som styrelsen har inte kan bibeh�llas med nuvarande resurser. Lantbmksstyrelsen vill d�rf�r bli befriad fr�n detta utbildningsansvar.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

222

- 3

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Kostnader f�r reglering av skadest�nd V�xtinspektion Foderkontroll

75 963000

(53792000)

30000

1000

1000

+ 7189000 ( + 5 530000)

 

75995000

+ 7189000


14


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Den parlamentariska arbetsgmppen har under h�sten presenterat ett f�r-slag till ny livsmedelspolitik som inneb�r betydande f�r�ndringar bl. a. i fr�ga om st�det till jordbmket. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande.

Regeringen har i proposition (1988/89:154) om en ny regional statlig f�rvaltning betr�ffande den verksamhet som i dag bedrivs av lanlbmks�n�mnderna uttalat att verksamhetens inriktning och omfattning skall n�r�mare l�ggas fast i den livsmedelspolitiska propositionen v�ren 1990.

Som jag anf�rt i det f�reg�ende b�r bl.a. mol denna bakgmnd en �versyn g�ras av den centrala myndighetsstmkturen p� jordbmkets omr�de.

Mot bakgmnd h�rav anser jag det inte l�mpligt att nu fastst�lla etl nytt tre�rigt ramanslag f�r lantbmksstyrelsen och lantbruksn�mnderna. 1 av�vaktan p� regeringens st�llningstagande n�r det g�ller en ny livsmedelspo�litik b�r d�rf�r innevarande tre�riga ramanslagsperiod f�ri�ngas med ett �r. Den ambition att genomf�ra vissa besparingar som kommit till uttryck i regeringens direktiv f�r lantbmksverkels anslagsframst�llning b�r �nd� medf�ra att en real minskning av budgetbelastningen med 10 milj. kr. sker budget�ret 1990/91. Av denna minskning b�r 1,5 milj. kr. g�ras p� ansla�get B I. Lantbmksstyrelsen och 8,5 milj. kr. p� anslaget B 2. Lanlbmks�n�mnderna.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag utgifterna f�r lantbmksstyrelsen till 83 184000 kr. Jag har d�rvid r�knat med en viss �kning av resurserna till milj�inriklad verksamhet.

Lantbmksstyrelsen och lantbruksn�mnderna b�r f� m�jlighet alt �ka sina inkomster enligt vissa av de f�rslag som lantbmksstyrelsen lagt fram. Enligt min mening b�r s�ledes inf�ras en avgift f�r tillst�nd enligt veteri-n�ra inf�rselkung�relsen f�r att t�cka kostnader f�r lantbruksstyrelsens arbete med tillst�nden. Inkomsterna d�rav har uppskattats till ca 300000 kr., vilket har beaktats vid anslagsber�kningen. Lantbruksstyrelsens �vriga f�rslag ber�r i f�rsta hand lantbruksn�mnderna och behandlas under punkten B 2.

F�r milj��tg�rder inom v�xtodlingen har jag r�knat med en ut�kning med 1,4 milj. kr., varav 400 000 kr. f�r �tg�rder i syfte atl minska v�xln�ringsl�ckage samt 1 milj. kr. lill altemativodlingsr�dgivning och informations- och utvecklingsinsatser f�r att fr�mja avs�ttningen av alter-nativodlade produkter. Lantbmksstyrelsen m.fl. myndigheter har i rap�porten Minskad kemisk bek�mpning f�reslagit �tg�rder f�r att ytterligare minska riskerna med och anv�ndningen av bek�mpningsmedel. Rappor�ten remissbehandlas f�r n�rvarande.

De �verf�ringar med totalt 2,7 milj. kr. fr�n lanlbmksn�mnderna till

lantbmksstyrelsen som styrelsen f�reslagit anser jag b�r g�ras. Jag har

d�remoi inte ber�knat n�gra s�rskilda medel f�r ADB-satsningar. Behovet

f�r ADB-investeringar, ut�ver det som redan finansierats inom ramen f�r

myndighetsanslaget, b�r anm�las till statskontoret eller finansieras genom

omprioriteringar av befintliga resurser.

Betr�ffande fr�gan om utbildningsansvaret f�r synem�n, som lanlbruks-

15


 


styrelsen beg�rt att bli befriad ifr�n, �r jag inte beredd att �nnu ta st�llning.���� Prop. 1989/90:100

Jag har under detta anslag r�knat med 144000 kr. f�r vissa uppgifter i���� Bil. 11 fr�ga om f�rs�rjningsberedskapen inom totalf�rsvarets civila delar.

Jag vill h�r �ven ber�ra vissa andra fr�gor som lantbmksstyrelsen tagit upp i sin anslagsframst�llning. Under punkten B 11 har styrelsen f�reslagit att f�r n�sta budget�r ytterligare IOO milj. kr. anvisas till �tg�rdsprogram�met f�r jordbmket i norra Sverige, samt alt 93 milj. kr. st�lls till styrelsens f�rfogande f�r landsbygdsutveckling i s�dra och mellersta Sverige.

Betr�ffande �tg�rdsprogrammet f�r jordbruket i norra Sverige vill jag erinra om alt innevarande budget�r �r del sista i den tre�riga programpe�rioden som riksdagen besl�t v�ren 1987. Under denna period har 245 milj. kr. avsatts f�r olika �tg�rder med syftet all utveckla jordbmket i norra Sverige. Detta har resulterat i investeringar vid f�retagen, utvecklingspro�jekt, forskning, samt en f�rst�rkt utbildning och r�dgivning. Under detta sista �r intensifieras insatserna inom utbildning och r�dgivning. Samtidigt v�ntas utvecklingsprojekt samt forskning och f�rs�k b�rja ge resultat och erfarenheter.

Jag anser detta vara mycket v�rdefulla insatser i arbetet med att utveck�la jordbmk och landsbygd i norra Sverige. Jag har �ven erfarit att �tg�rds�programmet inneburit ett �kat samarbete mellan lantbruksn�mnderna och andra myndigheter och organisationer som engagerar sig i landsbygdens ulveckiing. Detta ger goda f�rhoppningar f�r en fortsatt positiv utveckling f�r jordbmket och landsbygden i norra Sverige.

Fr�gor av regionalpolitisk natur som ber�r jordbmket kommer att be�handlas i den livsmedelspolitiska propositionen v�ren 1990. Jag �r d�rf�r inte beredd att i della sammanhang f�resl� n�gra ytterligare medel f�r landsbygdsutveckling.

Lantbmksstyrelsen f�resl�r vidare under etl nytt anslag � Djurf�rb�tl-rande �tg�rder i jordbruket � 5 milj. kr. per �r lill djurmilj�inriktad r�dgivning, 50 milj. kr. per �r till statsbidrag f�r f�rb�ttring av djurmilj�n, och 3 milj. kr. per �r f�r forsknings-, f�rs�ks- och utvecklingsprojekt.

Jag vill i detta sammanhang anf�ra f�ljande.

Jag har f�r budget�ret 1989/90 beaktat behovet av fortbildning av den personal som har hand om tillsynen enligt djurskyddslagen vid lantbmks�styrelsen, lanlbmksn�mnderna och �vriga tillsynsmyndigheter. �kade re�surser vad avser fortbildning f�r budget�ret 1990/91 b�r finansieras ge�nom omprioriteringar av befintliga medel.

Riksdagens beslut om en ny djurskyddslag, m.m. (prop. 1987/88:93, JoU 22, rskr. 327) och om milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbmket, m. m. (prop. 1987/88:128, JoU 24, rskr. 374) inneh�ller bl. a. besl�mmelser som st�rker djurskyddet resp. minskar jordbmkets negativa milj�p�verkan. Dessa best�mmelser samt regeringens och lantbmksstyrelsens f�reskrifter med anledning av riksdagsbesluten inneb�r krav p� �tg�rder som f�r ekonomiska konsekvenser f�r jordbruket. Riksdagsbesluten inneb�r ocks� att fr�gor om kostnads- och int�kisf�r�ndringar b�r behandlas i jordbmks-pris�verl�ggningarna. Regeringen har d�rf�r uppdragit �t statens jord�bmksn�mnd att utreda m�jligheterna att identifiera och registrera kost-

16


 


n�ds- och inl�kts�ndringar f�r jordbmket till f�ljd av n�mnda �lg�rder.���� Prop. 1989/90: IOO
Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1989.
�������������������������� Bil. 11

Lanlbruksstyrelsens till�mpningsf�reskrifter vad g�ller animalieproduk-tionens djur med anledning av den nya djurskyddslagstiftniiigen tr�dde i krafl den I juli 1989. Styrelsen har getts i uppdrag all �riigen i sina anslagsframst�llningar redovisa vidtagna �tg�rder och effekter av den nya lagstiftningen.

Det �r enligt min mening av stor vikt att de f�r�ndringar i djurh�llning�en som den nya djurskyddslagen kr�ver s� snart som m�jligt kan genomf��ras. Lantbruksverket b�r d�rf�r ge h�g prioritet �t r�dgivningen p� detta omr�de och fr�mja en bred f�rs�kverksamhet. Jag avser all �terkomma till fr�gan om medel f�r forsknings-, f�rs�ks- och utvecklingsprojekt f�r djur�milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbruket i de kommande f�rslagen till �tg�r�der p� forskningens omr�de.

Lantbruksslyrelsen beg�r �ven s�rskilda medel f�r utvecklingen av fo�derkontrollen. Jag �r inte beredd att tillstyrka ytteriigare medel f�r detta �ndam�l.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.       godk�nna vad jag har anf�rt betr�ffande avgifter f�r import�tillst�nd enligt veterin�r inf�rselkung�relse,

2.       till Lantbruksstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ram�anslag p� 83 184 000 kr.

B 2. Lantbruksn�mnderna

1988/89 Utgift������� 240 795 324�������������� Anslagssparande������ 27127000

1989/90 Anslag����� 245 368000 1990/91� F�rslag����� 262092000

Lantbruksn�mnden skall inom sill verksamhetsomr�de f�lja lantbrukels tillst�nd och ulveckiing samt vidta eller hos lantbmksstyrelsen f�resl� de �tg�rder som beh�vs eller i �vrigl �r l�mpliga f�r att �stadkomma effektiva lantbruksf�relag. N�mnden svarar f�r statliga �lg�rder i fr�gor om v�xtod�ling, husdjurssk�lsel, sk�rdeuppskatlning och jordbmksstalistik. I �vrigl handl�gger vissa lantbmksn�mnder fr�gor inom renn�ringens omr�de.

Fr�n anslaget betalas �ven vissa kostnader f�r fisken�mnderna.

Lantbruksn�mndernas organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:854) med instmktion f�r lantbmksstyrelsen och lanlbmksn�mnder�na. I Norrbottens l�n �r lanlbmksn�mnden sedan den Ijuli 1986 f�r�s�ksvis inordnad i l�nsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har som n�mnts f�reslagit att lanlbmksn�mnderna b�r

f� tillgodor�knas 2% av f�rs�ljningssumman i jordfonden f�r sitt arbete.����������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 11


Vidare b�r enligt styrelsens mening arbetet med f�rpr�vning och besikt�ning av djurstallar avgiftsbel�ggas. Slutligen f�resl�s att avgiften f�r uppl�telse av jakt och fiske i rensk�tselomr�det h�js, och att en del av denna h�jning tillfaller de lantbmksn�mnder som utf�r arbelet med uppl�telser�na.

Lantbmksstyrelsen har f�reslagit �verf�ringar av vissa medel motsva�rande 2,7 milj. kr. fr�n anslaget B 2. Lanlbmksn�mnderna till anslaget B 1. Lantbmksslyrelsen.


Prop. 1989/90: IOO Bil. 11


L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n

L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n har hemst�llt att ytteriigare besparingar inte l�ggs ut p� l�nsstyrelsen.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

1126

-13

Anslag

Utgifter

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader)

278 898000 (208463000)

+ 19424000 (+� 6967000)

Inkomster

 

 

Avgifter

33 530000

+� 2 700000

Nettoutgift

245368000

+ 16724000

Till lanlbmksn�mnderna influtna renbelesavgifier skall las lill uppb�rd under anslaget f�r atl anv�ndas inom rensk�lseln enligt f�reskrifter som meddelas av lantbmksstyrelsen.


F�redragandens �verv�ganden

Som jag tidigare n�mnt b�r lanlbmksn�mndemas f�rvallningskoslnader f�r budget�ret 1990/91 anvisas som en f�rl�ngning av nuvarande tre�riga ramanslagsperiod samt ber�knas med utg�ngspunki i att en real minskning av anslagsbelastningen b�r ske med 8,5 milj. kr. Minskningen b�r kunna �stadkommas dels genom kostnadsreduceringar och dels genom �kade inkomster. Jag har ber�knat inkomsterna lill 36 230000 kr. Lanlbmks�n�mnderna b�r f� m�jlighet all t�cka en del av sina kostnader f�r admini�strationen av jordfonden genom atl la en s�rskild avgift av k�pare av jordfondsfastigheler. Jag har heller inte n�gon erinran mot att styrelsen tar ut en avgift f�r f�rpr�vning och besiktning av djurstallar enligt djurskydds�f�rordningen. Det b�r ankomma p� styrelsen att besluta i denna fr�ga. Jag kan dock inte bitr�da de f�reslagna h�jningama av uppl�telseavgifter f�r jakt och fiske i rensk�tselomr�det.

Jag har vidare ber�knat 427000 kr. f�r vissa uppgifter i fr�ga om f�rs�rjningsberedskapen inom totalf�rsvarets civila delar.


18


 


Jag har dessutom ber�knat 8 762000 kr. f�r att t�cka kostnader f�r��� Prop. 1989/90:100 brevporto i samband med att tj�nslebrevsr�tten avvecklas den 1 juli 1990.���� Bil. 11

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag nettoulgiftema till 262092000 kr.

I nettomedelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 har jag inr�knat 19517000 kr. till lantbmksenheten vid l�nsstyrelsen i Norrbottens l�n. H�r har 378000 kr. ber�knats f�r att t�cka kostnader f�r brevporto i samband med all tj�nslebrevsr�tten dras in. Inkomstema vid lantbmksen�heten i Norrbottens l�n �r d�rvid ber�knade till 1 550000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.godk�nna vad jag har anf�rt betr�ffande t�ckande av administ�
rationskostnadema f�r arbetet med jordfonden,

2.�� till Lantbruksn�mnderna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett
ramanslag p� 262 092 000 kr.

B 3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

1988/89 Nettoinkomst�� 11814348
1989/90 Anslag
����������� 40000000

1990/91 F�rslag����������� 40000000

Fr�n anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt f�rordningen (1978:250) om statligt st�d till jordbmkets rationalisering.

Bidrag l�mnas ocks� enligt f�rordningen (1987:606) om statligt regio�nalt st�d till jordbmks- och tr�dg�rdsf�retag. D�mt�ver anv�nds anslaget f�r vissa speciella �ndam�l. Anslaget f�r disponeras f�r att utj�mna �ver�skott och underskott i jordfondsverksamheten.


Lantbruksstyrelsen

Utfallet f�r budget�ret 1988/89 har i h�g grad p�verkats av alt st�rre �verskott uppkommit vid f�rs�ljning av jordfondsfastigheler.

Anslaget b�r f�ras upp med 40 milj. kr. vilket motsvarar de ber�knade utgiftema f�r budget�ret 1990/91.

Bidragsram f�r yttre och inre rationalisering
Budget�r������������������� Ram��������������������������� Beviljade bidrag

1987/88

30,0

1988/89

30,0

1989/90

30,0

1990/91

30,0 (f�rslag)

30,0 30,0


Bidragsram j�r yttre rationalisering

Den skogliga stmkturrationaliseringen �r fr�n allm�n synpunkt angel�gen.

Detta g�ller inte minsl arronderingsf�rb�ttrande �tg�rder i fr�ga om starkt��������������������������� 19


 


�gar- och �gosplillrade skogsmarker. P�g�ende arbete med fastighetsregle�ring i skogsmark i omr�den med myckel d�lig arrondering av skogsmarken utg�r ett viktigt led i den skogliga stmkturrationaliseringen och b�r d�rf�r forts�tta.

Den yttre rationaliseringen, f�rb�ttringen av fastighetsindelningen, st�r�ker landsbygden genom all marken kan utnyttjas effektivare. Myndighe�ters arbete eflFektiviseras och f�renklas. Kostnadema f�r mark�garna och samh�llet minskar.

Bidragen utg�r en f�mts�ttning f�r all st�rre omarronderingsprojekt skall komma i g�ng och kunna genomf�ras. Skall omarronderingsverksam-heten i framtiden kunna forts�tta i �nskv�rd omfattning m�ste med h�n�syn till de �kade kostnaderna f�r lantm�terif�rr�ttningarna en successiv uppr�kning av bidragramen ske. Lantbmksstyrelsen vill emellertid med h�nsyn till budgetl�get inte f�resl� n�gon ut�kning av bidragsramen f�r budget�ret 1990/91.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


Bidragsramf�r inre rationalisering

Bidragsramen f�r inre rationalisering var under budget�ret 1989/90 18 milj. kr. Ramen utnyttjas dels till regionalt st�d i de �tta nordligaste l�nen, vilket �r den st�rsta delen och motsvarar ca 15�16 milj. kr. per �r, dels till st�d som l�mnas till bl. a. ny teknik i jordbmket, gemensamhelsanl�gg-ningar och st�rre markawatlningsf�relag.

Lantbmksstyrelsen f�resl�r of�r�ndrad bidragsram f�r inre rationalise�ring budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Under della anslag f�resl�rjag of�r�ndrade bidragsramar f�r yttre och inre rationalisering inom jordbmket. Dessa uppg�r nu till 12 milj. kr. resp. 18 milj. kr. Liksom f�r n�rvarande b�r det ankomma p� regeringen atl besluta om j�mkning mellan bidragsramarna. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att

1.      medge att under budget�ret 1990/91 statsbidrag beviljas till jordbmkets rationalisering med sammanlagt h�gst 30000000 kr.,

2.      till Bidrag lid jordbrukets rationalisering, m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 40000000 kr.

B 4. Markf�rv�rv f�r jordbrukets rationalisering

 

1988/89 Utgift

1000

Reservation

1989/90 Anslag

1000

 

1990/91 F�rslag

1000

 


Jordfonden anv�nds f�r att betala lanlbmksn�mndemas kostnader f�r fastighetsf�rv�rv i samband med �tg�rder f�r yttre rationalisering p� lant�bmkets omr�de.

Jordfondsfastighetema skall fr�mst anv�ndas f�r att fr�mja en fr�n


20


 


allm�n synpunkt l�mplig utveckling av f�retag inom jordbmket, skogsbm-���� Prop. 1989/90:100 ket och tr�dg�rdsn�ringen. D�rvid skall efterstr�vas att fr�n regionalpoli-���� Bil. 11 lisk synpunkt �ndam�lsenliga f�retag bildas.

Lantbruksstyrelsen

Jordfonden �r ett viktigt hj�lpmedel f�r atl f�rb�ttra s�v�l f�retagsstmktu�ren som arronderingsf�rh�llandena i jord- och skogsbmket. Denna verk�samhet leder oftast till mycket goda l�sningar p� stmkturproblemen i ett visst omr�de. Verksamheten domineras av arbelet med skogsmarken. Fonden �r ocks� smidig all arbeta med d� verksamheten bygger p� frivilli�ga �verenskommelser.

Jordfondsverksamheten utg�r ett viktigt medel i arbetet med att vid�makth�lla familjef�retag. Verksamheten �r ocks� ett viktigt hj�lpmedel i regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen.

Lantbmksstyrelsen anser det vara viktigt att jordfondsverksamheten kan h�llas p� h�g niv�. Likviditeten p� fonden minskar men �r fortfarande god. Styrelsen avst�r d�rf�r nu ifr�n att beg�ra tillskott till fonden. Med h�nsyn till prisuppg�ngen p� fastigheterna, vilket p�verkat likviditeten, kan det emellertid under kommande tre�rsperiod bli n�dv�ndigt med likviditetstillskott f�r atl jordfondsverksamheten skall kunna medverka lill att de jordpolitiska och regionalpolitiska m�len skall kunna uppn�s.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r i likhet med vad lantbmksstyrelsen f�rordat f�ras upp med of�r�ndrat belopp. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Markf�rv�rv f�r jordbrukels rationalisering f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� I 000 kr.

B 5. T�ckande av f�rluster p� grund av statlig kreditgaranti

1988/89 Utgift��������� 14793 817

1989/90 Anslag������� 20000000 1990/91 F�rslag������� 15000000

Fr�n anslaget betalas ulgifler f�r all l�cka f�rluster p� gmnd av statlig garanti f�r l�n till jordbmkets yttre och inre rationalisering, f�rv�rv och drift av jordbmk, maskinh�llning inom jordbmket, tr�dg�rdsn�ringens rationalisering m. m. och renn�ringens rationalisering m. m. samt regio�nalt st�d lill jordbmks- och tr�dg�rdsf�retag i norra Sverige.

Lantbruksstyrelsen

A. Anslag m. m.

Av den redovisade f�riusten budget�ret 1988/89 h�nf�r sig 10 milj. kr. till
jordbmksf�retag och 4 milj. kr. till tr�dg�rdsf�retag samt �vrig verksam�
het.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 21


 


F�rlustema har minskat avsev�rt de senaste �ren och f�rv�ntas h�lla sig���� Prop. 1989/90:100
p� en mer m�ttlig niv� �ven de n�rmaste �ren.
����������������������������������������� Bil. 11

Anslaget b�r uppg� till 20 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

B. Kreditgarantiramar Utest�ende kreditgarantier, milj. kr.

1988/89��������������������� 1989/90�������������������������������������� 1990/91

Ram����������� Utfall������ Ram������������������� Ber�knat utfall��������� Ram, f�rslag

3875������������ 3124������� 3862��������������� 3000�������������������� 3842

Efterfr�gan p� l�negarantier har st�ndigt minskat under senare �r fr�mst beroende p� l�g investeringsverksamhet i jordbmket och god tillg�ng p� medel p� kreditmarknaden.

Lantbmksstyrelsen bed�mer att den nuvarande engagemangsramen kommer att vara tillr�cklig under budget�ret 1990/91 om inte f�rh�llande�na p� kreditmarknaden radikalt f�r�ndras.

F�redragandens �verv�ganden

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 25, rskr. 186) har f�r statliga garantier till jordbmkets rationalisering m.m. bevil�jats en ram av 4000 milj. kr. Ramen har t.o.m. budget�ret 1988/89 minskat till 3 875 milj. kr. och �taganden f�r 3 124 milj. kr. har gjorts.

Enligt min bed�mning b�r en of�r�ndrad engagemangsram vara tillr�ck�lig.

F�rlusterna p� gmnd av statliga kreditgarantier har under senare �r minskat. Jag anser d�rf�r att det b�r vara m�jligt atl minska anslaget med 5 milj. kr. till 15 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till T�ckande av f�rluster p� grund av siatlig kreditgaranti f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 15000000 kr.

B 6. Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m. m.

1988/89 Utgift����������� 5 309765

1989/90 Anslag��������� 7900 000

1990/91 F�rslag������� 13000000

Fr�n anslaget utbetalas bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering och
till energibesparande �tg�rder inom tr�dg�rdsf�retag enligt f�rordningen
(1979:427) om statligt st�d
till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering. Vidare
anv�nds anslaget f�r bidrag till Svenska fmktfr�mjandet. Svenska gr�n-
������������������������������ 22


 


saksfr�mjandet,�� Svenska�� blomsterfr�mjandet�� och�� Svampfr�mjandet.���� Prop. 1989/90: IOO Dessutom� �belastas�� anslaget�� med�� statsbidrag�� enligt�� f�rordningen���� Bil. 11 (1989:413) om st�d till fmktodhng.

Lantbruksstyrelsen

Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m. m.

Behovet av bidrag till rationaliserings�tg�rder inom tr�dg�rdsn�ringen kvarst�r of�r�ndrat. Efterfr�gan p� bidrag f�r inf�rande av ny teknik �r stort och flertalet projekt har haft inriktning mot mer milj�v�nliga odlings�metoder. Forskningen �r omfattande p� della omr�de och styrelsen v�ntar en stor efterfr�gan p� bidrag n�r resultaten fr�n denna forskning skall introduceras i praktisk till�mpning.

Budget�ret 1987/88 �ndrades till�mpningsreglerna f�r energibidragen. Efterfr�gan p� energibidrag har minskat 1988/89. V�xthusbest�ndel b�r f�rnyas, bl.a. d� dessa �r effektivare ur energisynpunkt och erbjuder en b�tlre arbetsmilj�.

Styrelsen har f�reslagit att ramen f�r bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering minskas med 300000 kr. f�r att m�jligg�ra motsvarande h�jning av ramen f�r bidrag till tr�dg�rdsn�ringens fr�mjande.

Fr�mjande av tr�dg�rdsn�ringen

Efterfr�gan p� bidrag till tr�dg�rdsn�ringens fr�mjande �r mycket stor. M�nga ans�kningar g�ller f�rs�ks- och utvecklingsprojekt p� milj�omr�det. Efterfr�gan p� medel �kar �ven f�r olika marknads- och kvalitetspro�jekt. Mindre, men �nd� angel�gna, utvecklingsprojekt har sv�rt att kon�kurrera om forskningsmedel. Lantbmksstyrelsen bed�mer att efterfr�gan p� medel forts�tter att �ka. Beloppsgr�nsen f�r fr�mjande av tr�dg�rdsn�ringen har varit of�r�ndrad sedan 1982/83. Styrelsen f�resl�r atl ramen h�js med 300000 kr. lill 1,2 milj. kr.

St�d lid fruktodlingen

Fr. o. m. budget�ret 1989/90 disponerar lantbmksslyrelsen medel f�r stat�
ligt st�d lill fmktodlingen. Medlen f�r anv�ndas lill r�jningsbidrag samt
st�d till marknadsf�ring. Budget�ret 1989/90 kommer ramen att belastas
med bidrag f�r r�jning under tv� s�songer. Lantbmksstyrelsen uppskattar
behovet av medel till 6 milj. kr. f�r r�jning f�re 1989 �rs sk�rd saml 5 milj.
kr. f�r r�jning f�re 1990 �rs sk�rd. Skattningen �r dock os�ker och till stor
del avh�ngig av hur prisei p� svensk frukt utvecklas under s�songen
1989/90. Lantbruksstyrelsen bed�mer alt den befintliga ramen om 12,5
milj. kr. ej �r tillr�cklig f�r atl fullf�lja st�det inf�r 1991 �rs s�song.
Os�kerheten om efterfr�gan p� bidrag �r stor men styrelsen uppskattar ett
�kat medelsbehov till 4 milj. kr. Styrelsen f�resl�r vidare att lantbruks�
n�mnderna b�r f� t�cka vissa merkostnader f�r kontroll m. m. i samband
med st�det genom att disponera h�gst 150000 kr. av bidragsramen. Dess-
��������������������������� 23


 


utom f�resl�s under en tre�rsperiod etl ut�kat r�dgivningsprogram till���� Prop. 1989/90:100 fmktodlingen om kvalitetsfr�gor f�r att p� detta s�tt f�rb�ttra den svenska���� Bil. 11 fruktens konkurrenskraft. Programmets kostnad har bed�mts vara totalt 600000 kr., eller 200000 kr. per �r i tre �r, vilket kan rymmas inom totalramen f�r bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering.

F�redragandens �verv�ganden

Den �verf�ring av 300000 kr. fr�n bidragsramen f�r tr�dg�rdsn�ringens rationalisering till bidragsramen f�r tr�dg�rdsn�ringens fr�mjande som lantbmksstyrelsen f�reslagit b�r enligt min mening ske.

Del r�dgivningsprogram om kvalitetsfr�gor i fmktodlingen, som bud�get�ret 1990/91 ber�knas kosta 200000 kr., och som enligt styrelsens bed�mning kan rymmas inom totalramen f�r bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, b�r ocks� genomf�ras.

En of�r�ndrad gemensam ram av 7,9 milj. kr. b�r fastst�llas f�r dessa �ndam�l.

I fr�ga om st�det till fmktodlingen villjag erinra om att riksdagen v�ren 1989 beslutade att tills vidare godta den av regeringen f�reslagna bidrags�ramen av 12,5 milj. kr. Om ytteriigare resurser skulle visa sig n�dv�ndiga f�r atl bevara fmklodlingens konkurrenskraft f�mtsattes del all regeringen skulle �terkomma till riksdagen med f�rslag om h�jning av bidragsramen.

Som lantbmksstyrelsen framf�rt �r det �nnu sv�rt alt n�rmare bed�ma behovet av ytterligare medel f�r st�d till fmktodlingen. Vid kontakter med f�retr�dare f�r fmktodlingen harjag erfarit att det i b�rjan av �r 1990 b�r vara m�jligt att g�ra en s�krare bed�mning av bidragsbehovet. Jag avser s�ledes alt �terkomma senare under innevarande budget�r, om det skulle visa sig n�dv�ndigt all �ka ramen f�r bidrag lill fmktodlingen. Anslaget f�r bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering b�r �ka med 5,1 milj. kr. d� utbetalningar kommer att ske till f�ljd av den redan beslutade bidrags�ramen av 12,5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen att

1.        medge att under budget�ret 1990/91 statsbidrag beviljas till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m.m. med sammanlagt h�gst 7900000 kr.,

2.        lill Bidrag lid tr�dg�rdsn�ringens rationalisering, m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 13000000 kr.

B 7. St�d till innehavare av fj�ll�genheter m. m.

1988/89 Utgift����������� 1000983������������� Reservation�������������� 1846 343

1989/90 Anslag��������� 1700000

1990/91 F�rslag��������� 1700000

Anslaget anv�nds i huvudsak f�r bidrag till investeringar i byggnader��������������������������� 24


 


och andra fasta anl�ggningar p� fj�ll�genheter, till underh�ll och uppmst-���� Prop. 1989/90:100 ning av l�genheter, till avvecklingsbidrag och avtr�desers�ttning �t inneha-���� Bil. 11 vare av fj�ll�genhet, till g�stgiveribestyr samt till inl�sen av byggnader m. m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen bed�mer behovet f�r budget�ret 1990/91 till of�r�nd�rat 1,7 milj. kr.

Vid ber�kningen av anslagsbeloppet har h�nsyn tagits till s�v�l ber�kna�de utgifter f�r inl�sen av byggnader p� best�ende fj�ll�genheter som de inkomster om ca 200000 kr. p� arrendeavgifter m. m. som redovisas under anslaget.

Lantbmksstyrelsen f�resl�r att anslaget forts�ttningsvis b�r kunna an�v�ndas till inl�sen inte bara av byggnader p� fj�ll�genheter utan �ven av andra byggnader ovan odlingsgr�nsen och p� renbetesfj�llen.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r i likhet med vad lantbmksstyrelsen f�rordat f�ras upp med 1,7 milj. kr.

Jag �r inte beredd att f�resl� att anslaget f�r anv�ndas f�r inl�sen av byggnader som inte ligger p� fj�ll�genheter. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till St�d lid innehavare av ft�d�genhefer m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 700000 kr.

B 8. Fr�mjande av renn�ringen

1988/89 Utgift��������� 21990294�������������� Reservation������������ 12535299

1989/90 Anslag������� 26602000
1990/91� F�rslag
�������� 8 593 000

Huvuddelen av anslaget har hittills f�rdelats p� anv�ndningsomr�den genom beslut av lantbmksstyrelsen efter �rliga �verl�ggningar mellan sta�ten och f�retr�dare f�r renn�ringsut�vama. Anv�ndningsomr�dena avser �lg�rder lill fr�mjande av renn�ringen s�som upplysning och r�dgivning, kalaslrofskadeskydd vid sv�ra renbetesf�rh�llanden, pristill�gg p� ren�k�tt, konsulenlverksamhel vid Svenska samemas riksf�rbund (SSR), in�ventering och kartl�ggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram f�r samebyar samt s�rskilda �ndam�l i �vrigt som gagnar rensk�lande samer. Anslaget anv�nds ocks� f�r underh�ll av riksgr�nssl�ngsel med anledning av bl. a. 1972 �rs svensk-norska renbeteskonvention, f�r underh�ll av vissa rensk�lselanl�ggningar saml f�r statens del av kostnaderna f�r samebyar�nas utvecklings- och markanv�ndningsplanering.

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen f�resl�r att anslaget f�rs upp med 30602000 kr. och

anf�r bl. a. f�ljande.������������������������������������������������������������������������������������������������� 25


 


1.�� Enligt ett till konventionen (S� 1972:15) mellan Sverige och Norge���� Prop. 1989/90:100
om renbetning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta���� Bil. 11

och underh�lla vissa st�ngsel. Vidare ankommer det p� Sverige att under�h�lla riksgr�nsst�ngsel i J�mtlands l�n enligt s�rskilt protokoll mellan Sverige och Norge om uppf�rande och underh�ll av dessa st�ngsel. Sam�manlagda st�ngselstr�ckan som det ankommer p� Sverige att underh�lla uppg�r nu till 724 km, varav 309 km avser st�ngsel mot Finland.

Riksgr�nsst�ngslens �teranskaffningsv�rde ber�knades �r 1985 uppg� till ca 39,5 milj. kr. St�ngslen uts�tts f�r stora skador fr�mst i samband med sn�sm�ltningen. Mot bakgrund av konventionen b�r staten fortl��pande betala de verkliga kostnadema f�r att h�lla st�ngslen. Detta talar f�r att medel till underh�ll av riksgr�nsst�ngsel borde anvisas under en s�r�skild f�rslagsvis betecknad post. Om man utg�r fr�n lanlbmksn�mndemas yrkanden kommer kostnadema d� att uppg� till 5 � 6 milj. kr. per �r f�r riksgr�nsst�ngslen. Efter en samlad bed�mning f�resl�r lantbmksstyrelsen i avvaktan p� att det verkliga underh�llsbehovet utreds att anslaget f�r detta �ndam�l h�js med endast 1 milj. kr.

2.       1 milj. kr. st�r lill f�rfogande f�r markanv�ndningsplanering. Medlen anv�nds i huvudsak f�r att t�cka kostnadema f�r tj�nstem�n som arbetar med planeringen. Framtagande av underlag f�r den kommunala mark�anv�ndningsplaneringen och till�mpningen av lagen (1987:12) om hus�h�llning med naturresurser m. m. prioriteras. Kunskapsunderlaget kom�mer ocks� att utnyttjas f�r markanv�ndningsplaneringen i de Q�lln�ra skogsomr�dena och f�r viss betydelse f�r samr�d mellan renn�ringen och skogsbmket inom hela rensk�lselomr�det. Styrelsen f�resl�r of�r�ndrat belopp f�r n�sta budget�r.

3.       Renbetesinventering p�g�r baserad p� kartor som framtagits bl.a. genom fj�rranalys. S�dana s. k. vegetationskartor har uppr�ttats �ver stora delar av Norrbottens l�n. En enklare form av vegetationskartor (skogstyps-kartor) tas fram �ver V�sterbottens l�n. Efter m�nster fr�n Norrbotten b�rjar nu vegetationskartering i J�mtlands l�n.

Renbetesinventeringen anv�nds bl.a. som beslutsunderlag vid fastst�l�lelse av h�gsta till�tna renantal f�r samebyar. Om renantalet blir h�gre �n vad betesresursema medger kan detta f� allvarliga f�ljder f�r ber�rda samebyar och �ven medf�ra negativa konsekvenser f�r skogsbmket och andra intressen.

Det belopp som avsattes f�r katastrofskadeskyddet f�r budget�ret 1988/89 f�rbmkades helt p� gmnd av ogynnsamma v�derleksf�rh�llanden i V�sterbottens l�n. Stigande renantal och ett skogsbmk som f�rs�mrar tillg�ngen p� bete under vintern genom bl.a. avverkning av lavb�rande tr�d torde p� sikt medf�ra allt st�rre kostnader f�r utfodring.

Enligt lantbmksstyrelsens mening �r det angel�get att prisst�det lill
renn�ringen justeras i enlighet med de principer som g�ller prisst�det till
jordbmket i norra Sverige. Nuvarande anslagskonstmktion har medf�rt en
betydande eftersl�pning. Den dominerande delen av det belopp som om�
fattas av styrelsens �verl�ggningar med samema avs�tts till prisst�det. De
mindre summor som bmkar avs�llas
till r�dgivning, kalaslrofskadeskydd,
konsulenlverksamhel vid SSR, kartl�ggning av vinterbete, trygghetsf�r-
����������������������������� 26


 


s�kring m. m. och markanv�ndningsplanering l�mnar inte utrymme f�r en Prop. 1989/90:100 �nskv�rd utveckling av prisst�det om det �ven i forts�ttningen skall kunna Bil. 11 g�ras meningsfulla avs�ttningar av medel till de andra anv�ndningsom�r�dena. Renn�ringen b�r dels kompenseras f�r eftersl�pning, dels fortl��pande ges ett st�d som h�js i takt med st�det lill jordbmket. Riksdagen uttalade v�ren 1989 bl.a. att det finns starka sk�l f�r en �terg�ng lill den anslagskonstmktion som g�llde f�re budget�ret 1985/86 i fr�ga om prisst��det till renn�ringen och att regeringen borde �terkomma med ett f�rslag i fr�gan. Mot bakgmnd av f�rh�llandena i fr�ga om prisst�det, renbetet, markanv�ndningsplaneringen och katastrofskadeskyddet f�resl�r lant�bmksstyrelsen i avvaktan p� en �versyn av prisst�det att denna del av anslaget r�knas upp med 3 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

�lg�rder har f�tt vidtas �ven detta budget�r f�r alt minska cesiumhalten i renk�tt. Dessa �tg�rder har haft positiv effekt och tillg�ngen p� renk�tt �r d�rf�r god.

Svenska staten har genom konvention och lag �tagit sig att uppf�ra och underh�lla vissa st�ngselstr�ckor mot Norge. Med h�nsyn lill underh�lls�behovet f�r sl�ngslen b�r anslaget r�knas upp med 1 milj. kr. till 3089000 kr.

Jag kommer senare att f�rorda att prisst�det till renn�ringen i forts�tt�ningen skall anvisas �ver ett s�rskilt, nytt anslag. Mot den bakgmnden b�r detta anslag minskas med 19033000 kr. I �vrigt b�r anslaget r�knas upp med 24000 kr. Sammanlagt f�resl�rjag s�ledes att anslaget f�rs upp med 8 593000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Fr�mjande av renn�ringen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 8 593 (XX) kr.

B 9. Prisst�d till renn�ringen

Nytt anslag (f�rslag)���� 19 033 000

Efter riksdagens beslut inr�ttades den 1 juli 1973 ett prisst�d till renn�ringen (prop. 1973:96, JoU 25, rskr. 232). Enligt beslutet skulle pristill�g�get ungef�rligen motsvara till�gget p� n�tk�tt i rensk�tselomr�det. Prisst��det betraktades i f�rsta hand som ett medel i rationaliseringsverksamheten och skulle enligt beslutet utg� som ett till�gg per slaktad ren och inte per kg. Medel f�r prisst�det anvisades �ver anslaget Prisst�d lill jordbmket i norra Sverige.

Regeringen f�reslog i prop. 1984/85: IOO bil. 11 efter f�rslag av renn�
ringskommitt�n i bet�nkandet (SOU 1983:67) Renn�ringens ekonomi att
�rliga �verl�ggningar mellan staten och f�retr�dare f�r renn�ringen borde
�������������������������� 27


 


komma till st�nd. �verl�ggningarna borde i f�rsta hand avse ekonomiska Prop. 1989/90:100 fr�gor och ske inom ramen f�r de anslag som riksdagen anvisar. F�r alt Bil. 11 �verl�ggningama skulle f� en reell inneb�rd f�reslog regeringen att den d�varande uppdelningen i anslagsposter av anslaget Fr�mjande av renn�ringen borde slopas ulom s�vitt avs�g underh�ll av riksgr�nssl�ngsel och rensk�tselanl�ggningar. Riksdagen godtog f�rslaget (JoU 1984/85:25, rskr. 186).

Regeringen f�reslog d�refter i prop. 1985/86:100 bil. 11 atl de medel som anvisades �ver anslaget Prisst�d till jordbmket i norra Sverige f�r s�rskilt pristill�gg p� renk�tt och i �vrigt till fr�mjande av renn�ringen i forts�ttningen borde anvisas �ver anslaget Fr�mjande av renn�ringen. Prisst�dets storlek per ren borde enligt f�rslaget i forts�ttningen best�m�mas av jordbmksn�mnden och lantbruksstyrelsen gemensamt sedan det i de �rliga �verl�ggningama mellan staten och renn�ringen besl�mts en ram f�r hur stort belopp som f�r anv�ndas f�r pristill�gg. P� s� s�tt fick samema m�jligheter all f�rdela samtliga tillg�ngliga medel till renn�ringen p� det s�tt som renn�ringens f�retr�dare fann b�st. Riksdagen godtog f�rslaget men uttalade att prisst�det till renn�ringen borde justeras �rligen i enlighet med de principer som fastst�llts f�r sl�del lill jordbmket i norra Sverige (JoU 1985/86:13, rskr. 165).

1 samband med behandlingen av statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 uttalade riksdagen emellertid atl det f�religger starka sk�l f�r en �terg�ng till den anslagskonstmktion som g�llde f�re budget�ret 1985/86 i fr�ga om prisst�d till renn�ringen (1988/89: JoU 12, rskr. 156).

Mot bakgmnd av riksdagens uttalande f�resl�rjag d�rf�r att medel f�r prisst�det till renn�ringen i forts�ttningen skall anvisas �ver ett s�rskilt, nytt anslag, ben�mnt Prisst�d till renn�ringen. Anslaget b�r med h�nsyn lill sin karakt�r vara etl f�rslagsanslag. I likhet med vad som g�llde f�re budget�ret 1985/86 ankommer det p� regeringen alt fastst�lla pristill�ggets storiek och meddela de ytterligare f�reskrifter som �r erforderliga f�r utbetalande av pristill�gget. Pristill�gg b�r som hittills utg� med ett fast belopp per slaktad ren som godk�nts vid k�llbesiktning om renen tillh�r svensk ren�gare. Mot bakgmnd av vad jag har anf�rt i det f�reg�ende avser jag inte att nu f�resl� regeringen n�gon h�jning av pristill�gget.

Anslaget b�r f�ras upp med 19033000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Prisst�d till renn�ringen f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 19 033 000 kr.

28


 


B 10. Ers�ttningar p� grund av radioaktivt nedfall���������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11

1988/89

Utgift

55072067

1989/90

Anslag

1000

1990/91

F�rslag

1000


Fr�n detta anslag betalas kostnader med anledning av beslut om ers�tt�ning enligt f�rordningen (1986:621) om ers�ttning till jordbmks-, tr�d�g�rds- och rensk�tself�retag saml lill vissa fiskare med anledning av Tjer�nobylolyckan, f�rordningen (1986:690) om ers�ttning f�r f�llda �lgar med f�r h�ga halter av radioaktivitet samt f�rordningen (1987: 64) om ers�tt�ning f�r merkostnader och f�rluster med anledning av Tjernobylolyckan till dem som f�r sitt uppeh�lle �r beroende av fiske, jakt, b�r- eller svamp�plockning.

Ers�ttningama enligt den senare f�rordningen har hillills uppg�tt till sammanlagt drygt 6,1 milj. kr. Till renn�ringen har betalats ul ca 51 milj. kr. under budget�ret 1988/89.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttningar p� grund av radioaktivt nedfall f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

Bil. Milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbruket

Den livsmedelspolitiska arbetsgmppens bet�nkande (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik remissbehandlas f�r n�rvarande. F�rslagen inneb�r bl. a. �tg�rder som syftar till all f�rb�ttra m�jligheterna atl n� milj�politiska m�ls�ttningar.

Lantbmksstyrelsen m.fl. myndigheter har i rapporten Minskad kemisk bek�mpning f�reslagit �tg�rder f�r att ytterligare minska riskerna med och anv�ndningen av bek�mpningsmedel. Rapporten remissbehandlas f�r n�r�varande. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Milj�f�rb�tt�rande �tg�rder i jordbruket f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reser�vationsanslag p� 80000000 kr.


29


 


c. Jordbruksprisreglering Cl. Statens jordbruksn�mnd

1988/89 Utgift��������� 28995 392

1989/90 Anslag������� 31415000 1990/91 F�rslag������ 32 974000

Statens jordbmksn�mnd �r central f�rvaltningsmyndighet f�r �renden r�rande pris- och marknadsreglering p� jordbrukets och fiskets omr�den. N�mnden �r inom totalf�rsvarets civila del ansvarig myndighet f�r funk�tionen Livsmedelsf�rs�rjning m. m.

Jordbruksn�mndens organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:856) med instmktion f�r statens jordbmksn�mnd.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


Statens jordbruksn�mnd

Ell huvudf�rslag har ber�knats som en minskning av utgifterna med 5' lika f�rdelade �ver de tre budget�ren 1989/90-1991/92.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

125

-� 2

Anslag

Utgifter

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Viss datautrustning

35095000

(24457 000)

3172000

3000000

+ 2 394000

(+1 112000)

+�� 336000

-I OOOOOO

 

41267000

+ 1730000

Inkomster

Ers�ttning f�r beredskaps�tg�rder Ers�ttning f�r administration av _ regleringar �vrigt

2969000

5 533000 1 350000

+�� 171000

Nettoutgift

31415000

+ 1559000


F�redragandens �verv�ganden

Statens jordbruksn�mnd befinner sig f�r n�rvarande i en tre�rsbudgetpe�riod d�r budget�ret 1990/91 utg�r andra �ret. Jordbmksn�mnden har d�rf�r f�r budget�ret 1990/91 avgivit en f�renklad anslagsframst�llning. F�r n�sta budget�r b�r medel f�r jordbmksn�mndens verksamhet i hu�vudsak ber�knas med utg�ngspunkt i den ber�knade ramen f�r de tre budget�ren 1989/90�1991/92. Jordbruksn�mnden bed�ms klara bespa�ringskravet genom rationalisering och eflfektivisering av verksamheten bl.a. till f�ljd av den interna omorganisationen och den p�g�ende ADB-uppbyggnaden samt genom personalminskningar. F�r n�rvarande �r hela livsmedelspoliliken under ompr�vning. En par-


30


 


lamentariskt sammansatt arbetsgmpp avl�mnade i oktober 1989 betan- Prop. 1989/90:100 kandet (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik. F�rslaget remissbehandlas Bil. 11 f�r n�rvarande. Jag har f�r avsikt att v�ren 1990 f�resl� regeringen atl lill riksdagen l�gga fram ett f�rslag lill ny livsmedelspolilik. Det livsmedelspo�litiska reformarbetet ber�r hela jordbruksn�mndens verksamhetsomr�de. Jag kommer som jag tidigare har n�mnt atl senare f�resl� regeringen en �versyn av den centrala myndighetsstrukturen p� jordbmkets omr�de.

Jag f�resl�r att posten S�rskilda unders�kningar under anslaget C 3. Prisreglerande �tg�rder p� jordbrukets omr�de �verf�rs till f�rvaltnings�anslaget C I. Statens jordbmksn�mnd. D�rmed blir det m�jligt f�r n�mn�den atl anv�nda befintliga utredningsresurser med st�rre flexibilitet.

Hemst�llan

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag alt regeringen f�re�sl�r riksdagen

all lill Statens jordbruksn�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 32 974000 kr.

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsn�mnden

1988/89 Utgift����������� 2624245

1989/90 Anslag�������� 2 799000

1990/91 F�rslag��������� 3200000

Lantbmksekonomiska samarbelsn�mndens uppgift �r atl samordna kal�kyler och utredningar r�rande den ekonomiska utvecklingen inom lantbm�ket.

Samarbelsn�mndens sammans�ttning framg�r av f�rordningen (1988:862) med instruktion f�r lantbruksekonomiska samarbetsn�mnden.

Lantbruksekonomiska samarbetsn�mnden

Samarbetsn�mnden har beg�rt ett pris- och l�neomr�knal anslag.

1989/90���������������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

Personal�������������������������������������������������������������������� 3������������������������������
Anslag

F�rvaltningskostnader��������������������������������� 2 709000�������������������� +399000

(d�rav l�nekostnader)��������������������������� (1302000)��������������������� (+44000)

Lokalkostnader���� ��������������������������������������������90000��������������������� +��� 2000

2799000���������������������� +401000

31


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Reformarbetet p� livsmedelspolitikens omr�de st�ller krav p� �kade ut-������������

redningsinsatser fr�n n�mndens sida. F�r att m�ta de �kade utrednings�kraven anser jag att lantbmksekonomiska samarbelsn�mnden b�r tillf�ras en resursf�rst�rkning p� totalt 274000 kr. ut�ver pris- och l�neuppr�k�ningen under budget�ret 1990/91.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Lantbruksekonomiska samarbetsn�mnden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 200000 kr.

C 3. Prisreglerande �tg�rder p� jordbrukets omr�de

C 4. Ink�p av livsmedel m. m. f�r beredskapslagring C 5. Kostnader f�r beredskapslagring av livsmedel m. m.

C 6. Prisst�d till jordbruket i norra Sverige

Den parlamentariska arbetsgmpp, som i november 1988 fick i uppgift att utv�rdera den nuvarande livsmedelspolitiken samt att l�mna f�rslag till en ny livsmedelspolitik, har somjag tidigare n�mnt, avl�mnat bet�nkandet (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik. Arbetsgmppen f�resl�ren stegvis �ver�g�ng till en ny livsmedelspolilik under en fyra�rsperiod fr. o. m. den 1 juli 1990. F�rslaget inneb�r bl. a. all de interna marknadsregleringarna avveck�las med b�rjan den 1 juli 1991 medan gr�nsskyddel bibeh�lls of�r�ndrat. Vidare f�resl�s �tg�rder f�r all b�tlre uppn� beredskaps-, milj�- och regi�onalpolitiska m�l. Jag har f�r avsikt atl under v�ren 1990 f�resl� regeringen all f�r riksdagen l�gga fram etl f�rslag lill ny livsmedelspolilik. Den i h�st tr�ffade skalleuppg�relsen inneb�r atl livsmedelssubventionerna kommer all ber�ras av de f�rslag till skattereform som chefen f�r finansdepartemen�tet senare kommer att f�resl� regeringen.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att, i avvaktan p� s�r�skild proposition i �mnet,

1.      till Prisreglerande �tg�rder p� jordbrukels omr�de f�r budget��ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 1 910671000 kr.,

2.      till Ink�p av livsmedel m. m. f�r beredskapslagring f�r budget��ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 1 100000 kr.,

3.      lill Kostnader f�r beredskapslagring av livsmedel m. m. f�r bud�get�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 156 308000 kr.,

4.�� till Prisst�d till jordbruket i norra Sverige f�r budget�ret
1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 625000000 kr.

32


 


c 7. Statistik p� jordbrukets omr�de����������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11
1988/89 Utgift������������ '800000

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Anslaget Administration av permanent sk�rdeskadeskydd m.m.

Anslaget anv�nds f�r att bekosta de objektiva sk�rdeuppskattningarna, lantbmkets f�retagsregister och d�rmed samordnad statistikproduktion.

Statistiska centralbyr�n

Kostnadema vid statistiska centralbyr�n (SCB) f�r sk�rdeskadeskyddets tekniska administration samt de objektiva sk�rdeuppskatlningama mins�kar till f�ljd av de �ndringar i skyddets omfattning som gjorts i samband med �verf�ringen av huvudmannaskapet till Lantbmkamas riksf�rbund (LRF). SCB har i anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1990/91 ber�knat kostnadema till ca 33,8 milj. kr., dvs. en minskning med ca 700000 kr. Vidare har SCB anm�lt behov av s�rskilda medel f�r att genomf�ra dels statistiska unders�kningar bl.a. av faktorer som p�verkar sk�rdeutfallet, dels v�xtf�ljdsunders�kning.

F�redragandens �verv�ganden

Kostnaderna f�r den statistik som redovisas under anslaget b�r liksom hittills i huvudsak t�ckas med inf�rselavgiflsmedel som finns tillg�ngliga utanf�r den s. k. f�rdelningsplanen och som tas upp som inkomster under anslaget. Mot bakgmnd av de f�r�ndringar av livsmedelspolitiken somjag senare kommer att f�resl� regeringen anser jag att en �versyn av jordbmks-statisliken b�r g�ras. Jag avser atl inom kort �terkomma till regeringen i denna fr�ga. Tills vidare b�r medel f�r den jordbmksekonomiska under�s�kningen (JEU) anvisas under anslaget A 3. Utredningar m. m.

Anslaget b�r budget�ret 1990/91 f�ras upp med 1 000 kr.

Kostnadema for viss del av lantbmksregistrel och d�rmed samordnad statistikproduktion och de objektiva sk�rdeuppskattningarna, ber�knas till 32299000 kr.

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Slalislik p� jordbrukets omr�de f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 11


D.�� Skogsbruk��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

D 1. Skogsv�rdsorganisationen

1988/89 Utgift������������������� '-

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Anslaget Skogsv�rdsstyrelsema.

Skogsstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r skogsbruket och chefsmyndighet f�r skogsv�rdsstyrelserna. Del �ligger skogsstyrelsen s�r�skilt att leda de statliga �tg�rdema f�r att fr�mja skogsbmket. Styrelsen har tillsyn �ver virkesm�tningen och bedriver den skogliga prognosverksam�het som beh�vs som underlag bl.a. f�r utformning och till�mpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar �tg�rder som beh�vs f�r att bevara den �rftliga variationen hos v�ra skogstr�d samt tillgodoser skogsbmkets be�hov av skogsodlingsmaterial i den m�n det inte sker p� annat s�tt. Skogsv�rdsstyrelsema skall inom sina verksamhetsomr�den f�lja skogs�bmkets tillst�nd och utveckling och vidta eller f�resl� �tg�rder f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig utveckling av skogsn�ringen.

Skogsstyrelsens och skogsv�rdsstyrelsernas organisation m. m. framg�r av f�rordningen (1988:855) med instmktion f�r skogsstyrelsen och skogsv�rdsstyrelsema.

Under anslaget las upp ett formellt belopp av I 000 kr. till skogsv�rdsor�ganisationens uppdragsverksamhet exkl. fr�- och plant verksamheten. P� anslaget redovisas all verksamhet vid skogsv�rdsorganisationen ulom fr�-och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Utvecklingen av den allm�nna uppdragsverksamheten hos skogsv�rdssty�relsema har varit vikande men stabiliserats. F�r budget�ret 1990/91 be�r�knar skogsstyrelsen atl verksamheten skall ge full kostnadst�ckning.

De skogliga beredskapsarbetena har d�remot minskat kraftigare i om�fattning �n vad som f�mts�gs i Ire�rsrapporten. Orsaken �r f�r�ndringar i arbetsmarknadspolitiken och en f�rb�ttrad arbetsmarknad. Utvecklingen medf�r f�r skogsv�rdsorganisationens del ell betydande ekonomiskt bort�fall p� gmnd av minskat bidrag till t�ckning av samkostnader, frist�llning av personal och d�ligt utnyttjande av investerat kapital. D�rtill f�rsv�ras verksamhetens planering. Skogsstyrelsen har f�r avsikt att g�ra en �versyn av f�mts�ttningama f�r verksamheten med skogliga beredskapsarbeten.

�ven uppdragsverksamheten �t andra myndigheter har minskat kraftigt de senaste �ren. Uppdragsverksamhetens omfattning har av skogsstyrelsen ber�knats uppg� till 552 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Skogsstyrelsen beg�r �kade resurser f�r bl. a. �tg�rder i fj�lln�ra skog och sk�rg�rdsskog, f�r skogsmarkskalkning och �tg�rder mot �lgskador, f�r inventering av sumpskogar, f�r finansiering av f�rs�k med intensifie�rad skogsv�rd samt f�r t�ckning av kostnader f�r en basorganisation.

34


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 11

 

F�redraganden

 

Personal

2848

-57

 

Plan

 

 

 

Kostnader

 

 

 

1.�� Myndighetsuppgifter

2.�� Uppdragsverksamhet

333 872000 604270000

+ 22 775000 -52 270000

 

 

938142000

-29495000

 

Int�kter

 

 

 

1.�� Driftbidrag

2.�� Uppdragsverksamhet

333142000 605000000

+ 22 775000 -52270000

 

 

938142000

-29495000

 


F�redragandens �verv�ganden

Skogsstyrelsen har fr. o. m. innevarande budget�r en tre�rsbudget. Under�laget f�r denna redovisades i f�rra �rets budgetproposition. De bed�m�ningar som jag d� gjorde g�ller i huvudsak fortfarande. Jag redovisade d� bl.a. att skogsstyrelsen g�r en �versyn av skogsv�rdslagstiftningen i hu�vudsak inriktad p� styrelsens f�reskrifter och allm�nna r�d. Ett huvudsyfte med �versynen �r att skapa f�renklingar. Arbetet ber�knas kunna slutf�ras vid halv�rsskiftet 1991.

Skogsstyrelsen har haft i uppdrag att utarbeta f�rslag till skydd f�r de fj�lln�ra skogama. F�rslagen, som bl.a. inneb�r �ndringar i skogsv�rds�lagstiftningen, har remissbehandlats. �ven samer�ltsulredningen har f�re�slagit f�r�ndringar i skogsv�rdslagsliflningen i sitt bet�nkande (SOU 1989:41) Samer�tt och sameting. Jag har f�r avsikt att �terkomma till regeringen i annat sammanhang i dessa fr�gor. F�r en del av de �tg�rder i fj�lln�ra skog som skogsstyrelsen har f�reslagit beh�vs nya resurser. Till anv�ndningen av dessa �terkommer jag i samband med behandlingen av de �vriga f�rslagen fr�n skogsstyrelsen.

Den stigande efterfr�gan p� virke under de senaste �ren har lett till �kat intresse f�r avverkning inom marginella skogsmarker, t. ex. i sk�rg�rdama. Natur- och kulturv�rdsintressena kan vara s�rskilt utpr�glade i dessa om�r�den. Det �r som skogsstyrelsen har f�reslagit angel�gel all medel anvisas f�r uppr�ttande av natur- och kulturv�rdsanpassade �tg�rdsplaner i sam�band med slutavverkning i sk�rg�rdsskogar som etl komplement till skogsv�rdsstyrelsens r�dgivning.

Fr�gor r�rande viltskador utreds av utredningen om ers�ttning vid vissa viltskador (Jo 1988:02). Utredningens f�rslag kan v�ntas under v�ren 1990. Jag har f�r avsikt att i annat sammanhang �terkomma till regeringen i denna fr�ga. Skogsstyrelsen har i s�rskild ordning tillsammans med Svenska j�garef�rbundet redovisat en �tg�rdskatalog i syfte att komma tillr�tta med �lgskadoma p� skog. S�rskilda medel b�r redan nu anvisas f�r den f�reslagna verksamheten.

F�rsurningen av skogsmark �r i dag ett stort milj�problem. Det �r d�rf�r angel�get att vidta olika �tg�rder f�r atl komma till r�tta med detta.


35


 


Skogsstyrelsen har under innevarande budget�r erh�llit medel f�r att starta Prop. 1989/90:100 ell storskaligt f�rs�k i syfte att utveckla metoder f�r kalkning och vitalise- Bil. 11 ringsg�dsling av skogsmark. Bakgmnden �r de farh�gor f�r negativa effek�ter p� skogslillv�xlen som kan bli f�ljden av den markf�rsurning som luftburna f�roreningar orsakar. Verksamheten finansieras dels genom att 4 milj. kr. har st�llts till skogsstyrelsens f�rfogande �ver fjortonde huvudti�telns anslag �tg�rder mot luftf�roreningar och f�rsurning, dels med I milj. kr. som skogsstyrelsen disponerar p� ordinarie anslag. Verksamheten be�drivs i samr�d med naturv�rdsverket och samordnad med insatser fr�n bl.a. skogsn�ringen. Det �r angel�get att projektet, i den storleksordning som �rets insats markerar, kan slutf�ras inom en tre�rsperiod. F�r vardera av budget�ren 1990/91 och 1991/92 b�r d�rf�r 8,5 milj. kr. st�llas till skogsstyrelsens f�rfogande �ver Qortonde huvudtitelns anslag Bidrag till milj�arbete. Det inneb�r att skogsstyrelsen sammanlagt f�r tre�rsperioden inkl. de medel styrelsen sj�lv frig�r kommer att disponera 24 milj. kr. f�r projektet.

Intresset f�r ett aktivt skogsbmk har lett till ett �kat tryck p� sumpskogs�markerna. Genom dikning av dessa kan skogstillv�xten �ka v�sentligt. Samtidigt �r m�nga sumpskogar artrika skogsekosystem och �r d�rf�r av stort intresse fr�n naturv�rdssynpunkt. Kunskaperna om sumpskogarnas areal och kvaliteter �r emellertid ofullst�ndiga. I likhet med skogsstyrelsen f�rordar jag d�rf�r att resurser st�lls lill skogsstyrelsens f�rfogande f�r inventering av sumpskogarna.

Genom den avverkningsanm�lan som skogs�garna skall g�ra inf�r en slulavverkning ges naturv�rdsmyndigheten m�jligheter att aktualisera �t�g�rder med h�nsyn lill de naturv�rden som �r k�nda f�r del aktuella omr�det. Ofta �r emellertid kunskaperna om dessa v�rden bristf�lliga. Detta g�ller s�rskilt de sm�, v�rdefulla biotoper som hyser s�llsynta v�xl-eller djurarter. Kunskaper om existensen av s�dana sm�biotoper �r ocks� viktiga d� andra skogsbmks�lg�rder planeras ulan alt myndigheterna �r inblandade. F�r framtiden m�ste vi r�kna med alt st�rre h�nsyn m�ste tas till dessa sm�biotoper. F�r att della skall bli m�jligt m�ste kunskapsunder�laget �kas b�de hos skogs- och naturv�rdsmyndigheterna och hos mark��garna. Man kan utg� fr�n all f�rst�elsen h�rf�r kommer att �ka som en f�ljd av den naturv�rds- och ekologiutbildning som skogsv�rdsorganisa�tionen nu bedriver. Mot bakgmnd h�rav b�r skogsv�rdsorganisationen nu ges resurser f�r en f�rs�ksverksamhet med inventering av v�rdefulla sm�biotoper. En s�dan inventering kan komma att kr�va b�de specialkunska�per och lokalk�nnedom. Det �r d�rf�r naturligt att skogsstyrelsen pr�var att engagera t.ex. lokala naturv�rdsorganisationer i verksamheten. Jag �terkommer till medelsfr�gan under punkten D 5.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframst�llning f�reslagit alt s�rskilda me�
del anvisas under en tv��rsperiod f�ren ut�kad, statligt st�dd verksamhet
med intensifierad skogsv�rd. Programmet som totalt skulle kosta staten 60
milj. kr. avses vara en utvidgning av den f�rs�ksverksamhet som f�r
n�rvarande bedrivs i Norrbottens och V�sterbottens inland. Den p�g�ende
f�rs�ksverksamheten kommer atl utv�rderas. F�rst d�refter kan st�llning
tas till om f�r�ndringar eller utvidgning av programmet skall g�ras.
������������������������������������ 36


 


Enligt riksdagens beslut v�ren 1989 (1988/89:JoU 12, rskr. 156) b�r Prop. 1989/90:100 skogsv�rdsorganisationens basorganisation tillf�rs�kras resurser s� att Bil. 11 dess myndighetsuppgifter blir oberoende av uppdragsverksamheten fr�n statliga myndigheter. Skogsstyrelsen redovisar olika modeller f�r hur della kan ske och f�resl�r alt s�rskilda medel anvisas f�r �ndam�let. Jag vill f�r egen del erinra om alt storleken av ett s�dant tillskott inte med st�rre s�kerhet kan ber�knas p� f�rhand. P� sikt b�r givetvis organisationens storiek anpassas till den verksamhet som efterfr�gas. Jag f�rordar emeller�tid en viss resursf�rst�rkning f�r �ndam�let. I sammanhanget vill jag erinra om vad jag anf�rde i budgetpropositionen 1989, n�mligen att det inte finns n�gon anledning att r�kna med atl omfattningen av beredskaps�arbetena i skogsbmket skall �ka igen.

F�r att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och i fr�- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande budget�ren r�riig kredit intill 65 milj. kr. i riksg�ldskonioret. Jag f�resl�r att detta bemyndigande f�rl�ngs att g�lla �ven under n�sta budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.      medge att skogsstyrelsen under budget�ret 1990/91 f�r dispone�ra en r�rlig kredit av 65000000 kr. i riksg�ldskontoret,

2.      till Skogsv�rdsorganisationen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

D 2. Skogsv�rdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

1988/89 Utgift '227 616 349 1989/90 Anslag 238 972000 1990/91 F�rslag 262 172000 ' Anslagen Skogsstyrelsen och Skogsv�rdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter.

Skogsstyrelsen

1.      Huvudf�rslaget inneb�r en minskning av anslaget med 4779000 kr.

2.      F�r �tg�rder i fj�llskogar beh�vs 3 milj. kr., f�r inventering av sump�skogar 3 milj. kr., f�r �lg�rder mol �lgskador 1 450000 kr., f�r �lg�rder i sk�rg�rdsskogar 1 milj. kr., f�r kalkningsf�rs�k 10 milj. kr. och f�r en basorganisation 6,9 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Skogsv�rdsorganisalionen ing�r i f�rs�ksverksamheten med tre�riga bud�getramar f�r perioden 1989/90�1991/92. Verksamhetsinriktningen f�r denna tre�rsperiod redovisades i budgetpropositionen 1989.

Anslaget �r enligt regeringens direktiv etl ramanslag som f�r budget�ret
1990/91 skall minskas realt med 2%. Prisomr�kning skall dock ske i vanlig
ordning.���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 37


 


Skogsstyrelsen� har i� f�renklad� anslagsframst�llning f�r budget�ret���� Prop. 1989/90:100
1990/91 kompletterat Ire�rsrapporten i fr�ga om resursbehovet.
������������������ Bil. 11

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt under punkten D 1 f�resl�rjag f�ljande.

F�r �tg�rder i sk�rg�rdsskogar ber�knarjag 1 milj. kr. F�r �tg�rder mot �lgskador i skog b�r 1,5 milj. kr. anvisas och f�r inventering av sump�skogar 3 milj. kr. F�r tredje och sista �ret i skogsv�rdsorganisationens gallringsprogram b�r anvisas ytterligare 100000 kr. F�r atl t�cka vissa samkostnader i en basorganisation b�r 3 milj. kr. anvisas. Slutligen b�r anslaget r�knas upp med ytteriigare 11372000 kr. Sammanlagt inneb�r mina f�rslag att anslaget r�knas upp med 23 200000 kr. Jag har d�rvid reserverat medel f�r �tg�rder till skydd f�r de fj�lln�ra skogama. Som jag tidigare n�mnt avser jag att �terkomma till regeringen i denna fr�ga.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Skogsv�rdsorganisationen: Myndighetsuppgifter f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 262 172000 kr.

D 3. Skogsv�rdsorganisationen: Fr�- och plantverksamhet

1988/89 Utgift������������������� '-

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

' Anslaget Skogsv�rdsstyrelserna: Fr�- och plantverksamhet.

Under anslaget tas upp ell formellt belopp av I 000 kr. till skogsv�rdsor�ganisationens fr�- och plantverksamhet.

Skogsstyrelsen

En kraftfull omstmkturering av plantverksamheten genomf�rs f�r n�rva�rande. Avkastningen inom fr�verksamheten �r god medan l�nsamheten inom plantverksamheten m�ste f�rb�ttras. Den plan som har utarbetats f�r omstrukturering av plantverksamheten genomf�rs i syfte att b�ttre anpassa produktionskapaciteten till marknaden. Planen inneb�r bl. a. en �verg�ng till en st�rre andel produktion av t�ckrotsplantor och en minsk�ning av barrotsproduktionen. Satsningen p� t�ckrotsplantor inneb�r bl. a. en utbyggnad av befintliga t�ckrotsplantskolor och �ndrad inriktning p� nuvarande barrotsplantskolor. Plantskolorna skall satsa mer p� f�rs�lj�ning, planering och resultatuppf�ljning.

Behovet av invesleringsmedel i fr�- och plantverksamheten f�r n�sta
budget�r ber�knas uppg� till ca 15 milj. kr. Skogsstyrelsen f�resl�r att det
investeringsl�n som har tagits f�r Stakhedens plantskola i Kopparbergs l�n
�verf�rs till icke f�rr�ntningspliktigt statskapital under budget�ren
1990/91 och 1991/92.
������������������������������������������������������������������������������������������������� 38


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100


Den rekonstmklion av skogsv�rdsorganisationens fr�- och plantverksam�het som p�g�r �r n�dv�ndig. Omstmktureringen som skogsstyrelsen har planerat m�ste forts�tta med sikte p� att g�ra alla delar av verksamheten l�nsamma. Jag kan emellertid inte bitr�da skogsstyrelsens s�rskilda f�rslag i fr�ga om Stakhedens plantskola. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Skogsv�rdsorganisationen: Fr�- och plantverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.


Bil. 11


D 4. Skogsv�rdsorganisationen: Investeringar

1988/89 Utgift������� '16188751��������������� Reservation��������� '131823277

1989/90 Anslag������� 23135000

1990/91 F�rslag������ 23 760000

' Anslaget Skogv�rdsstyrelsema: Investeringar.

�ver anslaget anvisas medel fr�mst f�r nyinvesteringar i skogsv�rdsor-ganisalionens uppdragsverksamhet och i fr�- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens tidigare bed�mning av investeringsbehovet f�r 1990/91 kvarst�r of�r�ndrat.

F�r budget�ret 1990/91 planeras investeringar i uppdragsverksamheten till en kostnad av 23,8 milj. kr., varav ca 6,8 milj. kr. b�r t�ckas fr�n ifr�gavarande anslag.

F�r investeringar i fr�- och plantverksamheten ber�knas 14,9 milj. kr., varav ca 11,5 milj. kr. b�r l�ckas fr�n della anslag.

F�r bidnig till skogsfr�plantager beh�vs 6 milj. kr.

Sammanlagt f�resl�r skogsstyrelsen att anslaget tas upp med 24260000 kr. f�r n�sta budget�r.

F�redragandens �verv�ganden

F�rbudget�ret 1990/91 ber�knarjag i likhet med skogsstyrelsen 18260000 kr. f�r investeringar i fr�- och plantverksamheten och i den �vriga upp�dragsverksamheten. Vidare ber�knarjag 5,5 milj. kr. f�r bidrag till anl�gg�ning av skogsfr�plantager. I �vrigt h�n visar jag till vad jag har anf�rt under punkten D 3. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Skogsv�rdsorganisationen: Investeringar f�r budget�ret
1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 23 760 000 kr.
������������������������������������������� 39


 


D 5. Bidrag till skogsv�rd m. m.����������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11 1988/89 Utgift������� 267 612641 1989/90 Anslag����� 248000000 1990/91 F�rslag���� 239 500000

Fr�n anslaget bekostas bidrag till s�rskilda skogsv�rds�tg�rder inom det skogliga st�domr�det, skogsodling efler avverkning av l�gproducerande best�nd, vissa natur- och kulturv�rds�tg�rder, dikning, �dell�vskogsbmk och �tg�rder mot skadeg�relse av skogsinsekter. Vidare bekostas �versikt�liga skogsinventeringar fr�n anslaget. Bidragsbest�mmelsema finns i f�r�ordningen (1979:792) om statligt st�d till skogsbmket och i �dell�vskogs-f�rordningen(1984: 120).

Skogsstyrelsen

De f�r budget�ret 1988/89 tillg�ngliga rambeloppen f�r bidrag till skogsv�rd har utnyttjats helt. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt f�ljande.

�terv�xt�tg�rder inom st�domr�det������������������������ 27 545 ha

�tg�rder i l�gproducerande best�nd����������������������� 36 486 ha

Skogsdikning����������������������������������������������������� 12283 ha

�dell�vskogsbmk����������������������������������������������� 10365 ha

Av medlen inom ramen f�r skogsodling efler avverkning av l�gproduce�rande best�nd disponeras under innevarande budget�r 3,8 milj. kr. f�r naturv�rdesinventeringar, 93,5 milj. kr. f�r restaurering av skogsmark, 7,2 milj. kr. f�r plantering p� nedlagd jordbmksmark (55% l�v, 45 % barr) och 2,2 milj. kr. f�r natur- och kulturv�rds�tg�rder. �tg�rdema utf�rs i skog som lill 97% �r barrtr�dsdominerad.

F�r n�sta budget�r f�resl�r styrelsen alt 1 milj. kr. av bidragsramen f�r �tg�rder i l�gproducerande best�nd skall anv�ndas f�r att uppr�tta natur-och kulturv�rdsanpassade �tg�rdsplaner i samband med slutavverkning i sk�rg�rden. Styrelsen f�resl�r vidare att ramen f�r dikningsbidrag r�knas upp med 3 milj. kr. som skall anv�ndas f�r inventering av sumpskogar. Vidare b�r ytterligare 1 milj. kr. tillf�ras ramen f�r �dell�vskogsbmk. F�r �versiktliga skogsinventeringar f�resl�s en uppr�kning med 7,7 milj. kr. Sammanlagt b�r rambeloppel s�ledes best�mmas till 259 milj. kr.

40


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 11

 

F�redraganden

 

Rambelopp

1.�� S�rskilda skogsv�rds�tg�rder
inom det skogliga st�domr�det

2.�� Skogsodling efter avverkning av
l�gproducerande best�nd m. m.

3.� Dikning

4.� �dell�vskogsbruk

5.�� �versiktliga skogsinventeringar

Anslag

65200000

100000000

5 500000

13000000

61000000

244700000

248000000

-4000000 -5 500000 + 1000000

-8500000 -8500000

 


F�redragandens �verv�ganden

Jag vill f�rst erinra om den tre�riga f�rs�ksverksamhet med en annorlunda utformning av statsbidragen som p�g�r efler beslut av riksdagen (prop. 1987/88:64 bil. 3 och 86 bil. 5, JoU 15 och 20, rskr. 150 och 355). N�r denna �r utv�rderad kan fr�gan om �ndrade bidragsformer m. m. aktuali�seras.

Kostnaderna f�r bidrag till anl�ggning av �ddl�vskog har �kat bl. a. som en f�ljd av omst�llningsprogrammet inom jordbmket som leder lill en �kad nyplantering av �dell�vskog. Ramen f�r detta bidrag b�r d�rf�r r�knas upp med 1 milj. kr. till 14 milj. kr.

Dikning av skogsmarker omfattas numera av krav p� tillst�nd enligt naturv�rdslagen. Betydelsen av statsbidrag som styrningsinstmment f�r planeringen har d�rigenom minskat v�sentligt. Det �r vidare v�sentligt fr�n naturv�rdssynpunkt alt vara �terh�llsam med dikning. Jag f�resl�r d�rf�r alt dikningsbidraget avvecklas hell. Kostnader f�r avsyning av objekt som beviljats bidrag f�re den I juli 1990 b�r t�ckas fr�n bidragsra�men f�r avverkning av l�gproducerande best�nd.

Vidare b�r ramen f�r �tg�rder i l�gproducerande best�nd r�knas ned med 4 milj. kr. De regler som numera g�ller f�r anv�ndningen av denna bidragsram g�r en b�ttre avv�gning m�jlig mellan naturv�rdens och kul�turv�rdens intressen � ena sidan och skogsproduktionens � den andra. L�vskogs- och hagmarker som kan vara av stort vetenskapligt v�rde �r s�lunda undantagna fr�n st�d, aktiva natur- och kulturv�rds�tg�rder lik�som l�vskogsplantering fr�mjas och s�rskilda medel avs�tts f�r invente�ringar i syfte att i tid registrera k�nsliga och v�rdefulla milj�er.

Fr�gan om sumpskogsinventering och �tg�rder i sk�rg�rdar har jag behandlat under punkten D 1. Under den punkten harjag �ven f�rordat en f�rs�ksverksamhet med inventering av s. k. sm�biotoper. F�r att finansi�era denna b�r skogsstyrelsen kunna disponera 2 milj. kr. av bidragsramen f�r �tg�rder i l�gproducerande best�nd.

Med de �tg�rder jag har f�rordat h�r och under punkten D 1 uppn�s en b�ttre balans mellan insatsema f�r skogsbmket och den vardagsn�ra na�turv�rden.

Med h�nvisning lill sammanst�llningen �ver rambeloppen f�r olika


41


 


�ndam�l f�resl�rjag att f�r budget�ret 1990/91 tas upp en sammanlagd���� Prop. 1989/90:100 ram av 236,2 milj. kr. f�r bidrag till skogsv�rd m. m. Regeringen b�r���� Bil. 11 kunna j�mka f�rdelningen mellan de olika �ndam�len. F�r utbetalning under anslaget ber�knarjag 239,5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.� medge atl under budget�ret 1990/91 statsbidrag beviljas med
sammanlagt h�gst 236200000 kr. till skogsv�rd m. m.,

2.till Bidrag lill skogsv�rd m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett
f�rslagsanslag p� 239 500000 kr.

D 6. St�d till byggande av skogsv�gar

1988/89 Utgift��������� 57 989078

1989/90 Anslag������� 55000000 1990/91 F�rslag������ 60000000

Fr�n anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsv�gar enligt f�rordningen (1979:792) om statligt st�d till skogsbmket.

Skogsstyrelsen

Tillg�ngliga bidragsmedel har under en f�ljd av �r varit avsev�rt l�gre �n behov och efterfr�gan. En kraftfull f�rst�rkning av samh�llets insatser f�r byggande av skogsv�gar b�r inledas genom att rambeloppet r�knas upp med 25 milj. kr. till 85 milj. kr. Utbetalningama under anslaget ber�knas till 75 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Den sammanlagda bidragsramen f�r skogsv�gbyggnad b�r tas upp med of�r�ndrat 60 milj. kr. Jag har d�rvid tagit h�nsyn till behovet av medel f�r v�gtekniska f�rs�k. F�r utbetalning under anslaget ber�knarjag 60 milj. kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.       medge att under budget�ret 1990/91 statsbidrag beviljas med sammanlagt h�gst 60000000 kr. till byggande av skogsv�gar,

2.       till St�d lill byggande av skogsv�gar f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 60000000 kr.

D 7. Fr�mjande av skogsv�rd m. m.

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av
den framtida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte p� att en
proposition i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.������������������������������ 42


 


I avvaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag att ifr�gavarande���� Prop. 1989/90: IOO
anslag f�rs upp med of�r�ndrat belopp.
������������������������������������������������� Bil. 11

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att, i avvaktan p� s�r�skild proposition i �mnet,

till Fr�mjande av skogsv�rd m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 12 900000 kr.

D 8. Bidrag till trygghetsf�rs�kring f�r skogsbrukare

1988/89 Utgift��������� 17 200000������������� Reservation�������������� 2800000

1989/90 Anslag������� 20000000 1990/91 F�rslag������ 20000 000

�ver anslaget anvisas medel f�r bidrag till kostnaderna f�r trygghetsf�r�s�kring f�r skogsbmkare.

Skogsstyrelsen

Anslaget b�r tas upp med of�r�ndrat 20 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r tas upp med of�r�ndrat belopp. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid trygghetsf�rs�kring f�r skogsbrukare f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 20000000 kr.

43


 


E. Fiske

E 1. Fiskeristyrelsen


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


40880687 41451000 43 472000


Fiskeristyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om fisken�ringen, fritidsfisket och fiskev�rden, i den m�n s�dana �renden inte an�kommer p� n�gon annan myndighet. Styrelsen �r chefsmyndighet f�r fisken�mnderna. Styrelsen skall bl. a. leda de statliga �tg�rderna f�r att fr�mja fisken�ringen, fritidsfisket och fiskev�rden.

Fiskeristyrdsens organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:863) med instmktion f�r fiskeristyrelsen och fisken�mnderna.

Fiskeristyrelsen

1.        Huvudf�rslaget inneb�r bl.a. alt viss personalminskning m�ste ske (-829000 kr.). Styrelsen f�resl�r alt huvudf�rslaget kompenseras.

2.        Anslaget b�r r�knas upp med 7417000 kr. avseende vissa ADB-kostnader, informationsverksamhet, personalutbildning, �stersj�labora-torium saml ut�kad drifttid p� unders�kningsfartyget.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

189

_

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader)

Lokalkostnader

Kostnader f�r utredningar i vattenm�l

31638000

(22828000)

10271000

4521000

+ 1409000

(+1001000)

+�� 612000

 

46430000

+ 2021000

Inkomster

 

 

Vissa fiske- och arrende�avgiftsmedel

Ers�ttningar f�r unders�kningar i vattenm�l m.m.

425000 4 554000

-

Nettoutgift

41451000

+ 2021000


F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar alt anslaget lill fiskeristyrelsen ber�knas med utg�ngspunkt i fiskeristyrdsens tidigare redovisade huvudf�rslag f�r tre �r med en total real minskning av utgifterna med 5%. F�r n�sta budget�r, som �r det andra, inneb�r detta ett rationaliseringsavdrag p� 2%.


44


 


Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag att regeringen���� Prop. 1989/90:100
f�resl�r riksdagen
����������������������������������������������������������������������������� Bil. 11

alt till Fiskeristyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 43 472 000 kr.

E 2. Fisken�mnderna

1988/89 Utgift��������� 10313 666

1989/90 Anslag������� 10217000

1990/91 F�rslag������� 10976000

Varje fisken�mnd skall inom sitt verksamhetsomr�de f�lja fiskets, fisk�odlingens och fiskev�rdens tillst�nd och utveckling och vidta eller hos fiskeristyrdsen f�resl� de �tg�rder som beh�vs eller �r l�mpliga f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig utveckling p� dessa omr�den.

Fisken�mndemas organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:863) med instruktion f�r fiskeristyrelsen och fisken�mnderna. I Norrbollens l�n �r fisken�mnden sedan den I juli 1986 p� f�rs�k inordnad i l�nsstyrelsen.

Vissa utgifter f�r fisken�mnderna redovisas under anslaget Lanlbmks�n�mnderna.

Fiskeristyrelsen

1.      Huvudf�rslaget inneb�ren minskning av resurserna med 188000 kr.

2.      Anslaget b�r r�knas upp med 800000 kr. avseende fyra tj�nster.

L�nsstyrelsen i Norrbottens l�n

Huvudf�rslaget inneb�r en minskning av resurserna med 16000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar alt anslaget lill fisken�mnderna ber�knas med utg�ngspunkt i fiskeristyrdsens tidigare redovisade huvudf�rslag f�r tre �r med en total real minskning av utgifterna med 5%. F�r n�sta budget�r, som �r det andra, inneb�r detta ett rationaliseringsavdrag p� 2%.

P� grund av alt bl.a. fisken�mndernas tj�nstebrevsr�tt f�resl�s bli av�vecklad fr.o.m. den 1 juli 1990 b�r fisken�mnderna tillf�ras 247000 kr., varav 9000 kr. till fisken�mnden i Norrbottens l�n.

F�r fisken�mnden i Norrbottens l�n harjag ber�knat 865000 kr. Sam�manlagt f�resl�r jag att anslaget lill fisken�mnderna r�knas upp med 759000 kr.

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Fisken�mnderna f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�
anslag p� 10976000kr.
�������������������������������������������������������������������������������������� 45


 


E 3. Fr�mjande av fiskerin�ringen��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11

1988/89 Utgift����������� 2260102������������� Reservation���������������� 530664

1989/90 Anslag��������� 7 796000

1990/91 F�rslag��������� 7 830000

Anslaget anv�nds f�r bidrag till fr�mjande av fiskerin�ringen och f�r att betala kostnader f�r forskning, utvecklingsarbete och f�rs�ksverksamhet p� fiskets omr�de.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bor f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

F�redragandens �verv�ganden

Bidraget f�r fiskarorganisalioner b�r r�knas upp med 34000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Fr�mjande av fiskerin�ringen r�r budgel�rel 1990/91 anvi�sa ett reservationsanslag p� 7 830 000 kr.

E 4. Isbrytarhj�lp �t fiskarbefolkningen

 

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Fr�n anslaget l�mnas bidrag och ers�ttning i samband med isbrytning f�r fiskets och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bor f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget bor f�ras upp med 1000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Isbrytarhj�lp �t fiskarbefolkningen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1000 kr.

46


 


E 5. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11

1988/89 Utgift '12 559449
1-989/90 Anslag '11424000
1990/91 F�rslag
�������� 9400000

' Anslagen Bidrag till fiskehamnar m. m. och Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

Fr�n anslaget l�mnas bidrag till investeringar i fiskef�retag, vid f�ngstbegr�nsning, vid skada p� fiskeredskap samt skrotningspremier f�r �ldre fiskefartyg som tas ur fiskeflottan. Best�mmelsema h�rom finns i f�rordningen (1985:439) om statligt st�d till yrkesfisket m.m. Dessutom bestrids fr�n anslaget kostnadema f�r ers�ttning till samema f�r visst avgiftsfritt fiske p� statens vatten inom Norrbottens l�n.

Fiskeristyrelsen

Bidrag till fiskehamnar b�r inte l�mnas i forts�ttningen. Bidrag f�r st�d till ulm�rkning av fiskegr�nser och underh�ll och drift av fiskefyrar b�r i forts�ttningen kunna l�mnas fr�n detta anslag. Styrelsen f�resl�r att ansla�get r�knas upp med 7412000 kr. f�r atl �ka rationaliseringstakten inom den svenska fiskeflottan. Bidraget till samema b�r g� direkt till samefon�den eller st�llas till l�nsstyrelsens i Norrbottens l�n disposition. Anslaget b�r f�ras upp med 16412 000 kr. och medlen b�r fritt kunna f�rddas mellan de olika �ndam�len.

F�redragandens �verv�ganden

Bidragei lill fiskehamnar b�r nu avvecklas helt. Det sammanlagda rambe�loppet f�r bidrag till fiskets rationalisering b�r f�ras upp med of�r�ndrat 8,5 milj. kr. F�r bidrag f�r underh�ll och drift av fiskefyrar och f�r ulm�rkning av fiskegr�nser ber�knarjag 400000 kr. F�r utbetalning under anslaget ber�knar jag 9400000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.        medge att under budget�ret 1990/91 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt h�gst 8 500000 kr.,

2.        till Bidrag till fiskels rationalisering m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 9400000 kr.

E 6. L�n till fiskerin�ringen

1988/89 Utgift��������� 55658 885������������� Reservation������������ 26 557 743

1989/90 Anslag������� 40000000 1990/91 F�rslag������ 40000000

Fr�n anslaget beviljas fiskeril�n och fiskberedningsl�n enligt f�rordning�
en (1985: 439) om statligt st�d lill yrkesfisket m.m.���������������������������������������������������������� 47


 


Fiskeristyrelsen����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Anslaget b�r �kas med 20 milj. kr. till 60 milj. kr.��������������������������������������� ""� ''

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat 40 milj. kr. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till L�n lid fiskerin�ringen f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 40000000 kr.

E 7. T�ckande av f�rluster vid statlig kreditgaranti till fiske

 

1988/89 Utgift

1424858

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r alt t�cka f�rluster p� gmnd av statlig garanti f�r l�n till fiskef�retag och fiskberedningsf�relag enligt f�rordning�en (1985:439) om statligt st�d till yrkesfisket m. m.

Fiskeristyrelsen

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp. Vidare f�resl�s of�r�ndrat 75 milj. kr. som engagemangsram f�r kreditgarantier.

F�redragandens �verv�ganden

1 enlighet med riksdagens beslut har f�r statliga l�negarantier lill fisket beviljats en ram av 75 milj. kr. Utrymmet f�r kreditgarantier uppg�r ocks� f�r n�rvarande till detta belopp. Anslaget b�r f�ras upp med 1000 kr. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill T�ckande av f�rluster vid siatlig kreditgaranti tid fiske f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

E 8. Prisreglerande �tg�rder p� fiskets omr�de

 

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Regeringen gav den 7 december 1989 statens jordbmksn�mnd i uppdrag
atl, efler �verl�ggningar med fiskets f�rhandlingsdelegation och n�mndens
konsumentdelegation, l�mna f�rslag lill prisreglering p� fiskets omr�de f�r
reglerings�rel 1990/91. Som utg�ngspunkt f�r uppdraget g�ller bl.a. att
frihandels�verenskommelsen om fisk och marina produkter inom EFTA
skall beaktas.����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 48


 


1989 �rs fiskeriulredning har avl�mnat bet�nkandet (SOU 1989:56) Prop. 1989/90:100 Fiskprisregleringen och fiskeriadministralionen. Bet�nkandet har remiss- Bil. 11 behandlats. Beredning av f�rslagen p�g�r i jordbmksdepartementel. Jag har f�r avsikt att i annat sammanhang �terkomma till regeringen i fr�ga om den framtida fiskepolitiken, handeln med fisk och den statliga admini�strationen p� fiskets omr�de. Jag avser atl i det sammanhanget ta upp fr�gan om prisregleringen p� fiskels omr�de.

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat 1 000 kr.

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Prisreglerande �tg�rder p� fiskels omr�de f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

E 9. Ers�ttning f�r intr�ng i enskild fisker�tt m.m.

1988/89 Utgift����������� 1543 901

1989/90 Anslag��������� 1000000

1990/91 F�rslag��������� 1000 000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r bl.a. ers�ttningar enligt lagen (1985:139) om ers�ttning f�r intr�ng i enskild fisker�tt och f�r bidrag enligt f�rordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa omr�den.

Fiskeristyrelsen

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat 1 milj. kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttningf�r intr�ng i enskild fisker�tt m. m. f�r budget��ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� I OOOOOO kr.

E 10, Bidrag till fiskev�rd m. m.

Reservation��������������� 213 332

1988/89

Utgift

5072060

1989/90

Anslag

5 324000

1990/91

F�rslag

5 324000

Fr�n anslaget l�mnas bidrag bl. a. till fiskev�rd och till kostnader f�r bildande av fiskev�rdsomr�den enligt f�rordningen (1985:440) om stats�bidrag lill fritidsfisket.

Fiskeristyrelsen

Styrelsen f�resl�r att anslaget r�knas upp med 5 milj. kr. och att medlen

friare kan disponeras mdlan de olika �ndam�len.������������������������������������������������������������ 49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 11


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Riksdagen beslutade efter f�rslag i propositionen (1980/81:153) om �tg�r-���������

der f�r atl fr�mja fritidsfisket, m. m. att fristen f�r ombildande av fiske�v�rdsf�reningar till fiskev�rdsomr�desf�reningar skulle utstr�ckas till ut�g�ngen av �r 1990. Beslutet kommer till uttryck i lagen (1981:536) om �ndring i lagen (1973:1156) om �ndring i lagen (1950:596) om r�ll till fiske. Mot denna bakgmnd b�r statsbidrag inte l�ngre l�mnas till kostna�der f�r bildande av fiskev�rdsomr�den. Dock b�r de f�reningar som har ans�kt om ombildning f�re den 1 september 1990 medges statsbidrag �ven om f�rr�ttningen inte �r avslutad vid utg�ngen av �r 1990. Jag avser att �terkomma till regeringen i denna fr�ga. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Bidrag till fiskev�rd m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 5 324000 kr.

50


 


F. Livsmedelskontroll m. m.������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Fl. Statens livsmedelsverk

1988/89 Utgift��������� 70081003

1989/90 Anslag������� 76 792000

1990/91 F�rslag������� 84 335000

Statens livsmedelsverk �r central f�rvaltningsmyndighet f�r livsmedels�fr�gor. Till verkets f�rvaltningsomr�de h�r �ven besiklningsvelerin�rorga-nisationen.

Livsmedelsverkels organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:857) med instmktion f�r statens livsmedelsverk.

Statens livsmedelsverk

1.      Ett huvudf�rslag med en 2-procentig minskning inneb�r bl.a. att den kemiska analysverksamhelen skulle beh�va minskas med avseende p� n�rings�mnen, tillsatser och fr�mmande �mnen. Utvecklingen av nya analys�metoder kommer vidare att f�rdr�jas.

2.      F�r att genomf�ra ett projekt med folkh�lsoupplysning beh�vs 10 milj. kr. f�r tv� �r, varav 5 milj. kr. budget�ret 1990/91.

3.      F�r kontroll i k�tlexporterande l�nder beh�vs resurser f�r �kade samordnings- och utbildningsinsatser, kontakter och inspektioner i ur�spmngsl�ndema samt en noggrann uppf�ljning av den internationella utvecklingen p� omr�det (350000 kr.).

4.      F�r framlagning av analysmetoder f�r att kontrollera om etl livsme�del har bestr�lats beh�vs under tre �r 1,5 milj. kr., varav 500000 kr. budget�ret 1990/91.

5.      F�r all verket skall kunna l�sa de av statsmakterna �lagda uppgifterna p� beredskapsomr�det beh�vs en handl�ggartj�nst (300000 kr.).

6.      F�r att hyra och ulmsta 30 tj�nslemm f�r ny och �terv�ndande personal beh�vs 1,2 milj. kr.

51


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

Prop. 1989/90:100

 

 

1990/91

Bil. 11

 

F�redraganden

 

Personal

260

 

Anslag

 

 

 

Utgifter

 

 

 

F�rvaltningskostnader

67616000

+ 14449000

 

(d�rav l�nekostnader)

(46 555000)

(+� 9825000)

 

Lokalkostnader

14619000

-���� 906000

 

Kostnader f�r inf�rselkontroll

 

 

 

av vegetabilier

1000

 

Kostnader f�r avgiftsbelagda

 

 

 

unders�kningar

1000

-

 

 

82237000

+ 13543000

 

Inkomster

 

 

 

Ers�ttning f�r besiktningsorganisa-

 

 

 

tionens personaladministration

445000

 

Ers�ttning f�r tillsyn och kontroll

5000000

+� 6000000

 

Nettoutgift

76792000

+ 7543000

 


F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen fattade i maj 1989 beslut om en ny och f�rst�rkt livsmedelskon�troll. Livsmedelsverkets resurser har d�rf�r f�rst�rkts fr. o. m. innevarande budget�r med halva det beslutade beloppet (fr.o.m. den 1 januari 1990). Fr.o.m. budget�ret 1990/91 tillf�rs verket hela den beslutade resursf�r�st�rkningen. Jag anser emellertid att det p� n�gra omr�den finns anledning att ytterligare intensifiera arbetet.

Importkonlrollen av k�tt beh�ver �kade samordnings- och utbildnings�insatser, kontakter och inspektioner i de exporterande l�ndema. F�r detta �ndam�l harjag ber�knat en �kning med 350000 kr. Livsmedelsverkets resurser f�r handl�ggning och samordning av �renden r�rande bered�skapsplaneringen inom verkels ansvarsomr�de �r myckel begr�nsade. Framf�r allt riskerar beredskapen p� dricksvattenomr�det all bli eftersatt. Jag f�resl�r d�rf�r en resursf�rst�rkning med 300000 kr. f�r en handl�g�gartj�nst. Jag har s�ledes ber�knat sammanlagt 720000 kr. f�r handl�gg�ning av beredskaps�renden. Riksdagen har �r 1989 fattat beslut om att livsmedel inte f�r behandlas med joniserande str�lning saml all bestr�lade livsmedel inte f�r f�ras in eller saluh�llas i landet. Framlagning av metoder f�r atl kontrollera om ett livsmedel har beslr�lats �r d�rf�r viktig. Jag f�resl�r en tilldelning p� 1,5 milj. kr. till livsmedelsverket under tre �r f�r delta �ndam�l, varav 500000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Jag har vidare under anslaget ber�knat medel f�r ell kost- och h�lso-projekl under tv� �r. Sambandet mellan kosten och folkh�lsan �r en viktig del av en samlad livsmedelspolilik. Regeringen inr�ttade �r 1988 en folk�h�lsogmpp. Denna har en bred sammans�ttning och har bl. a. till uppgift atl konkret verka f�r en b�ttre folkh�lsa. Gmppen har nyligen l�mnat f�rslag till �lg�rder som r�r koslen. Vissa av f�rslagen b�r f�ljas upp inom det s�rskilda projekt som jag nyss har n�mnt. Jag f�resl�r h�r all livsme�delsverket tilldelas 7 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.


52


 


Kostnadema f�r hyra och utmstning av lokaler b�r kunna l�ckas med���� Prop. 1989/90:100
redan befintliga medel.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 11

Samtidigt som livsmedelsverket erh�ller de f�rst�rkningar av resursema som jag nu n�mnt b�r rationaliseringar inom befintlig verksamhet g�ras med 1 %, motsvarande 815 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens livsmedelsverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 84 335 000 kr.

F 2. T�ckande av vissa kostnader f�r k�ttbesiktning m. m.

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Fr�n detta anslag avl�nas personal som utf�r k�ttbesiktning vid kon-trollslakteriema m. m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. Statens utgifter f�r �ndam�let t�cks enligt s�rskild taxa av bl. a. slakte�rif�retagen.

Ut�ver skyldigheten att �vervaka verksamheten vid kontrollslakteri och utf�ra k�llbesiktning �ligger det besiktningsveterin�r �ven att vara besikt�ningsman vid utf�rsel av livsmedel (exportkontroll) och utf�ra de arbets�uppgifter i �vrigt som l�mpligen kan f�renas med besiktningsverksamhe�ten vid slakteriet och om vilka �verenskommelse tr�ffats mellan livsme�delsverket och ber�rda f�retag.

Statens livsmedelsverk

Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r f�ras upp med I 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till T�ckande av vissa kostnader f�r k�ttbesiklning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

F 3. Statens veterin�rmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

 

1988/89 Utgift

-

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk�samhet vid statens veterin�rmedicinska anstalt (SVA).

SVA �r ett expert- och serviceorgan �t lantbmksslyrelsen och andra
myndigheter samt �l enskilda organisationer och allm�nheten, med upp-����������������������������� 53


 


gift atl bl. a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, sprid-ningss�tl m.m. SVA skall vara ell veterin�rmedicinskt centrallaborato�rium samt ulf�ra viss mtinm�ssig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars f�rebyggande och bek�mpande. Till st�d f�r dessa funktioner skall SVA utf�ra forsknings- och utvecklings�arbete.

SVA:s organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:864) med instmktion f�r statens veterin�rmedicinska anstalt.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


Statens veterin�rmedicinska anstalt

SVA b�r f�r budget�ren 1990/91-1992/93 tillddas ett anslag som utg�r pris- och l�neomr�knal anslag f�r budget�ret 1989/90 minskat med 5%. F�r budget�ret 1990/91 b�r huvudf�rslaget motsvara 2%. Driflbidragd b�r d�rvid tas upp med 54 171000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal Plan

Kostnader

1.       Centrallaboratorieuppgifter, m.m.

2.       �vrig service


256

73955000 20430000

94385000


+� 3470000 +� 8 894000

+ 12364000


 


Int�kter

1. Driftbidrag

2.       Uppdragsverksamhet


54718000 39667000

94385000


+ 3033000 + 9331000

+ 12364000


F�redragandens �verv�ganden

Omslutningen f�r SVA:s verksamhet budget�ret 1990/91 ber�knas lill 106 749 000 kr. Driftbidragel b�r r�knas upp med 3 033 000 kr.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens veterin�rmedicinska anstalt: Uppdragsverksam�het f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

F 4. Bidrag till statens veterin�rmedicinska anstalt


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


52 802000 54718000 57 751000


Reservation


 


Under detta anslag anvisas medel f�r centrallaboratorieuppgifter m.m. vid statens veterin�rmedicinska anstalt.


54


 


Statens veterin�rmedicinska anstalt��������������������������������������������������������������� Prop. 19 8 9/90:101/

Anslaget b�r f�ras upp med ett belopp motsvarande 54171000 kr. i det���� ""��� pris- och l�nel�ge som l�g till gmnd f�r anslagsber�kningama i budgetpro�positionen f�r budget�ret 1989/90.

F�redriigandens �verv�ganden

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt under punkten F 3 b�r anslaget f�ras upp med 57 751 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag lid statens veterin�rmedicinska anstalt f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 57 751000 kr.

F 5. Statens uts�deskontroll: Uppdragsverksamhet

 

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverk�samhet vid statens uts�deskontroll (SUK).

SUK �r centralt organ f�r den statliga uts�deskontrollverksamheten med uppgift att mot fastst�llda avgifter verkst�lla analysering, provtagning och plombering m.m. av uts�desvaror samt att bedriva forskning och f�rs�ksverksamhet i syfte att fr�mja att fullgott uts�de tillhandah�lls. SUK bedriver vidare r�dgivning och upplysning, ut�var tillsyn av efterlevnad av lagar och f�rordningar p� omr�det samt arbetar f�r samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppb�rden av v�xlf�r�dlingsav-gifter.

SUK;s organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:860) med instmktion f�r statens uts�deskontroll.

Statens uts�deskontroll

1.      Ett�rigt huvudf�rslag 2 371000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.

2.      Styrelsen hemst�ller att gr�nsen f�r utnyttjande av r�rlig kredit i riksg�ldskontoret fastst�lls liU 2 milj. kr.

55


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

115

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Allm�nnyttig verksamhet Uppdragsverksamhet

2 371000 26 786000

+ 169000 + 821000

 

29157000

+ 990000

Int�kter

 

 

Uppdragsverksamhet Driftbidrag

26 786000 2 371000

+ 821000 + 169000

 

29157000

+ 990000


Bil. 11


F�redragandens �verv�ganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomster fr�n uppdragsverksam�het, dels med medel �ver statsbudgeten.

Jag bitr�der f�rslaget all gr�nsen f�r utnyttjande av r�rlig kredit i riks�g�ldskontoret fastst�lls lill 2 milj. kr.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens uts�deskontroll: Uppdragsverksamhet f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

F 6. Bidrag till statens uts�deskontroll


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


2182000 2 371000 2 540000


Reservation


 


Under anslaget anvisas medel f�r den allm�nnyttiga verksamheten vid statens uts�deskontroll.

Statens uts�deskontroll

Anslaget b�r f�ras upp med 2 371 000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r r�knas upp med 169000 kr. Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Bidrag tdl statens uts�deskontroll f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 2 540000 kr.


56


 


F 7. Bek�mpande av v�xtsjukdomar och smittsamma��������������������� Prop. 1989/90:100

husdjurssjukdomar������������������������������������������������������������������������� Bil. 11

1988/89 Utgift���������� 13 387 309

1989/90 Anslag��������� 7 250000

1990/91 F�rslag��������� 7 250000

Fr�n anslaget utbetalas ers�ttningar f�r kostnader till f�ljd av �tg�rder mol v�xlskadeg�rare enligt v�xtskyddslagen (1972:318) samt f�r vissa f�rluster lill f�ljd av s�dana �tg�rder. Kostnader f�r beredskaps�tg�rder mot karant�nsskadeg�rare betalas ocks� fr�n detta anslag, liksom kostna�der f�r unders�kningar av v�xtprover som av v�xtinspektionen �verl�m�nas f�r laboraloriem�ssig diagnostisering.

Anslaget �r �ven avsett f�r kostnader och ers�ttningar i samband med bek�mpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Fr�n anslaget utbetalas ocks� ers�ttning f�r kostnader som uppkommit genom beslut om f�rintande av bisamh�llen, f�r bitillsynsm�nnens arvo�den m.m.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen f�resl�r ett anslag av 10000000 kr. och att styrelsen bemyndigas att anv�nda h�gst 600000 kr. f�r br�dskande unders�kningar i samband med v�xtinspektion.

Styrelsen b�r f�r innevarande budget�r f� anv�nda 2 milj. kr. av ansla�get f�r s�rskilda unders�kningar bl. a. avseende salmondla samt som bi�drag vid vissa obduktioner och bakteriologisk unders�kning p� salmondla i samband med obduktion.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r att anslaget las upp med 7 250000 kr., och all de s�rskilt reglerade postema f�r vissa unders�kningar kvarst�r of�r�ndrade. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bek�mpande av v�xtsjukdomar och smittsamma husdjurs�sjukdomar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 7250000 kr.

F 8. Lantbmkskemisk laboratorieverksamhet

1988/89 Utgift����������� 5 976 800�������������� Reservation

1989/90 Anslag��������� 6885 000

1990/91 F�rslag��������� 7484000

Anslaget disponeras av lantbmksstyrdsen f�r verksamhet vid statens lantbmkskemiska laboratorium (SLL). SLL skall som centrallaboratorium bedriva lantbmkskemisk analysverksamhel. Verksamheten omfattar ke�miska, fysikaliska och biologiska unders�kningar p� jordbmkets, skogs�bmkets och tr�dg�rdsn�ringens omr�den.

SLL:s organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:859) med in-�������������������������������� 57

stmktion f�r statens lantbmkskemiska laboratorium.

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 11


Lantbruksstyrelsen

Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 b�r vara 7 147000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning. 1 beloppet �r 400000 kr. f�r arbete med EG-fr�gor inklu�derade. Eng�ngsvis b�r 3,4 milj. kr. anvisas f�r investeringar f�r atl bygga ul beredskap och kapacitet f�r bl. a. best�mning av bek�mpningsmedel och organiska f�reningar i jordbmksprodukter och omgivande milj�.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Personal Anslag

Utgijier

F�rvaltningskostnader

Lokalkostnader


76

17 765000 2994000

20759000


+ 1381000 +���� 60000

+ 1441000


 


Inkomster

Uppdragsverksamhet

Nettoutgift


13874000 6885000


+�� 842000 +�� 599000


F�redragandens �verv�ganden

Verksamheten b�r budget�ret 1990/91 bedrivas med ett driftbidrag av 7484000 kr.

Fr�gan om ett eng�ngsvis anslag om 3,4 milj. kr. f�r investeringar f�r nya satsningar p� bek�mpningsmeddsomr�del och 1,7 milj. kr. per �r f�r l�pande utvecklingsverksamhet las upp av lantbruksstyrelsen, naturv�rds�verket och kemikalieinspektionen i rapporten Minskad kemisk bek�mp�ning i juni 1989. Rapporten som skall utg�ra underlag f�r fortsatta �tg�r�der f�r en minskad bek�mpningsmedelsanv�ndning efler �r 1990 remiss�behandlas f�r n�rvarande. Jag har f�r avsikt atl �terkomma till regeringen i denna fr�ga.

Jag �r inte beredd all bitr�da yrkandet om s�rskilda medel f�r arbete med EG-fr�gor.

Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag alt regeringen f�resl�r riksdagen

all till Lanlbrukskemisk laboratorieverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 7484000 kr.

F 9. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet


1988/89 Utgift

1989/90 Anslag��������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. lill uppdragsverk�samhet vid statens maskinprovningar.


58


 


Statens maskinprovningar har till uppgift alt �t allm�nheten prova ma�skiner, fordon och redskap inom jordbmket, skogsbruket, tr�dg�rdsn�ringen och f�r v�rden av gr�nytor saml publicera resultaten. Maskinprov�ningarna skall vidare enligt s�rskilda f�reskrifter ulf�ra obligatorisk kon�troll som avses i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om m�tning. Maskinprovningarna utf�r ocks� uppdragsprovning p� beg�ran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna har ocks� atl tillhan-dag� allm�nheten och ber�rda myndigheter med r�d och upplysningar inom maskinprovningamas verksamhetsomr�de samt verka f�r upplys�ning om en �ndam�lsenlig maskinanv�ndning.

Maskinprovningarnas organisation m. m. framg�r av f�rordningen (1988:858) med instmktion f�r statens maskinprovningar.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


Statens maskinprovningar

Ett reservationsanslag av 5 985000 kr. b�r anvisas.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

72

-

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Myndighetsuppgifter, prov�ningsverksamhet, m. m. Riksprovplatsverksamhet

10559000 14600000

+�� 608000 + 2400000

 

25159000

+ 3008000

Int�kter

 

 

Uppdragsverksamhet, m. m. Driftbidrag Int�kter fr�n riksprov-platsverksamheten

4450000 6109000

14600000

+�� 150000 +�� 458000

+ 2400000

 

25159000

+ 3008000

F�redragandens �verv�ganden

Driftbidragel b�r r�knas upp med 458000 kr. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

F 10. Bidrag till statens maskinprovningar


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


6252000 6109000 6 567000


Reservation


-592000


 


Under anslaget anvisas medel f�r att l�cka vissa kostnader f�r myndig�hetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.


59


 


Statens maskinprovningar

Anslaget b�r f�ras upp med 5985000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till vad jag har anf�rt under punkten F 9 ber�knar jag anslaget lill 6 567 000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att� till�� Bidrag lid statens� maskinprovningar f�r� budget�ret 1990/91 anvisa etl reservationsanslag p� 6 567000 kr.

Fil. Statens v�xtsortn�mnd

 

1988/89

Utgift

274121

1989/90

Anslag

362000

1990/91

F�rslag

422000

Statens v�xtsortn�mnd handhar uppgifter enligt v�xlf�r�dlarr�ttslagen (1971:392) och uls�deslagen (1976:298). N�mnden fullg�r de skyldigheter som �ligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 f�r skydd av v�xtf�r�dlingsprodukler.

V�xtsortn�mndens organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:865) med instmktion f�r statens v�xtsortn�mnd.

Statens v�xtsortn�mnd

Anslaget b�r inte ber�knas med utg�ngspunkt i ett huvudf�rslag. Anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 f�ras upp med 379000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

2

-

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

718000

(460000)

29000

+ 89000

( + 47000)

+�� 1000

 

747000

+ 90000

Inkomster

 

 

Avgifter

385000

+ 30000

Nettoutgift

362000

+60000


F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r f�ras upp med 422000 kr. Jag har d�rvid r�knat med kom�pensation f�r indragen Ij�nstebrevsr�ll.


60


 


Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

att till Statens v�xtsortn�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett���� Bil. 11 f�rslagsanslag p� 422 000 kr.

F 12. Lantbruksstyrelsen, djurens h�lso- och sjukv�rd: Uppdragsverksamhet

1988/89 Nettoinkomst� 572560
1989/90 Anslag
�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av I 000 kr. till uppdragsverk�samhet vid lantbmksstyrelsen f�r djurens h�lso- och sjukv�rd.

Lantbmksstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r bl.a. �renden om den allm�nna h�lso- och sjukv�rden bland husdjuren, djurskyddet samt veterin�rv�sendet.

Del �ligger lantbmksn�mnd all under lantbmksstyrelsen ansvara f�r distriktsveterin�rorganisationen i l�net, ut�va tillsyn �ver distriktsveteri�n�remas och andra praktiserande veterin�rers verksamhet, leda den regio�nala planeringen och samordningen av djurens h�lso- och sjukv�rd samt leda och samordna �lg�rder mot djursjukdomar i den m�n detta inte �r en uppgift f�r l�nsstyrelsen.

Antalet tj�nster inom distriktsveterin�rorganisationen f�r uppg� till h�gst 390.

Dislriktsveterin�rorganisationen �r avpassad fr�mst f�r att tillgodose behovet av sjukv�rd och h�lsov�rd hos djur inom animalieproduklionen och h�star som anv�nds i jordbmket och skogsbmket. Om djurskyddssk�l f�religger eller d�r annan velerin�rv�rd inte kan anvisas �r distriktsveteri�n�r skyldig att �ven ut�va djursjukv�rd f�r �vriga husdjur. Distriktsveteri�n�rorganisationen skall i samarbete med fr�mst den organiserade h�lso-konlrollverksamhelen medverka vid f�rebyggande �lg�rder.

I veterin�rtaxef�rordningen (1975:539) f�reskrivs all vid varje f�rr�tt�ning som utf�rs av en distriktsveterin�r utg�r en s�rskild djursjukv�rdsav�gift, vars storlek best�ms av regeringen.

Lantbruksstyrelsen

Int�kterna av djursjukv�rdsavgifter har f�r budget�ret 1988/89 uppg�tt till ca 18,6 milj. kr. Djursjukv�rdsavgiftema ber�knas uppg� till 18 milj. kr. 1990/91. F�r budget�ret 1990/91 ber�knar lantbmksstyrelsen att 26 milj. kr. utg�r inf�rselavgifter utanf�r f�rdelningsplanen.

F�r all verksamheten inte skall g� med underskott m�ste beloppen fr�n kollekliv finansiering och inf�rselavgifter �ka.

61


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

390

_

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Distriktsveterin�rorga-

 

 

nisationen m.m.

97204000

+ 5033000

Fr�mjande av f�rebyggande

 

 

�tg�rder

5000000

_

Inr�ttande av flerveterin�r-

 

 

stationer

500000

_

Veterin�rutbildning m. m.

207000

+��� 93000

 

102911000

+ 5126000

Int�kter

 

 

Bidrag till djurens h�lso-

 

 

och sjukv�rd

6400000

+���� 93000

Djursjukv�rdsavgifter

18000000

+ 2516000

Kollektiva medel fr�n

 

 

jordbruksn�ringen

52 755000

Inf�rselavgifter utanf�r

 

 

f�rdelningsplanen

25 756000

+ 2517000

 

102911000

+ 5126000


Bil. 11


 


F�redragandens �verv�ganden

Jag har i den ekonomiska planen f�r budget�ret 1989/90 beaktat de juste�ringar med 3,7 milj. kr. som vidtagits under innevarande budget�r f�r att l�sa vissa rekryteringsproblem inom distriktsveterin�rorganisationen i Norrbottens och V�sterbottens l�n.

Kostnadema f�r djurens h�lso- och sjukv�rd ber�knarjag f�r budget�ret 1990/91 till 108037000 kr. Jag har d�rvid ber�knat 390000 kr. f�r vissa uppgifter i fr�ga om f�rs�rjningsberedskapen inom totalf�rsvarels civila delar. Jag har ber�knat att de �kade kostnadema f�r distriktsveterin�ror�ganisationen, 5033000 kr., f�r n�sta budget�r liksom hittills b�r f�rdelas lika mellan n�ringen och staten. Under senare budget�r har n�ringens andel av de �kade kostnadema finansierats kollektivt. F�r budget�ret 1990/91 b�r djursjukv�rdsavgiflen, som varit of�r�ndrad i fem �r, h�jas med 2 516000 kr. f�r att finansiera djur�gamas andel. �terstoden av kostnads�kningen 2 517000 kr. faller p� staten och b�r finansieras med inf�rselavgiflsmedel utanf�r f�rdelningsplanen.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Lantbruksstyrelsen, djurens h�lso- och sjukv�rd: Upp�dragsverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.


62


 


F 13. Bidrag till djurens h�lso- och sjukv�rd����������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 11

1988/89

Utgift

7 743971

1989/90

Anslag

6400000

1990/91

F�rslag

6493000

Reservation�������������� 3060478

Under anslaget anvisas medel f�r bidrag lill dislriktsveterin�rorganisa-lionen, fr�mjande av f�rebyggande �tg�rder samt st�d vid inr�ttande av flerveterin�rstalioner.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen under punkten F 12 ber�knarjag bidraget till 6 493 000 kr.

Jag har d�rvid ber�knat 309000 kr. f�r bl.a. veterin�mtbildning inom funktionen livsmedelsf�rs�rjning. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidrag lid djurens h�lso- och sjukv�rd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 6493000 kr.

F 14. Bidrag till avl�gset boende djur�gare f�r veterin�rv�rd

1988/89 Utgift���������� 2116234

1989/90 Anslag�������� 2050000

1990/91 F�rslag�������� 2132000

Under anslaget anvisas medel f�r att bestrida kostnader f�r veterin�r�v�rd f�r avl�gset boende djur�gare. Lanlbmksn�mnden disponerar med�len i enlighet med vad som framg�r av veterin�rtaxef�rordningen (1975:539).

Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen f�resl�r att anslaget uppr�knas med I 550000 kr.

Lantbmksstyrelsen har i en s�rskild framst�llning till regeringen f�resla�git �ndring i veterin�rtaxef�rordningen vad avser dislriktsveterin�rema. Den f�reslagna �ndringen medf�r en kostnadsf�rdyring p� ca 1,4 milj. kr. 150000 kr. avser uppr�kning med h�nsyn lill h�jda reseers�ttningar.

F�redragandens �verv�ganden

Regeringen har gett i uppdrag till statens arbetsgivarverk att beakta lant�bmksstyrelsens s�rskilda framst�llning i de nu p�g�ende avtalsf�rhand�lingarna. Anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 r�knas upp med 4%. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid avl�gset boende djur�gare f�r veterin�rv�rd f�r
budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2 132 000 kr.
����������������������������������� 63


 


F 15. Bidrag till djurskyddsfr�mjande �tg�rder�������������������������������� Prop. 1989/90:100

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framlida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte p� alt en proposition i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

1 avvaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag att ifr�gavarande anslag f�rs upp med of�r�ndrat belopp.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att, i avvaktan p� s�r�skild proposition i �mnet,

till� Bidrag� lill djurskyddsfr�mjande� �lg�rder f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell reservationsanslag p� 4 169 000 kr.

64


 


G. Utbildning och forskning������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 11 Gl. Sveriges lantbruksuniversitet

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

G 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

G 4. Skogs- och jordbrukets forskningsr�d

G 5. St�d till kollektiv forskning

G 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framtida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte p� att en proposition i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

I avvaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag alt ifr�gavarande anslag f�rs upp med of�r�ndrade belopp.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl, i avvaktan p� s�r�skild proposition i �mnet,

1.      till Sveriges lantbmksuniversitel f�r budget�ret 1990/91 ber�k�na ett reservationsanslag p� 514097000 kr.,

2.      till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 240006000 kr.,

3.      till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruks�universitet m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsan�slag p� 15400000kr.,

4.      till Skogs- och jordbrukets forskningsr�d f�r budgel�rel 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 128234 000 kr.,

5.      till St�d tid kolleklivforskning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 47 600000 kr.,

6.      till Bidrag lid Skogs- och lantbruksakademien f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 685000 kr.

65


 


H, Diverse

H 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


 


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


30053 827 30400000 31616000


Fr�n anslaget betalas utgifter f�r Sveriges deltagande i vissa internalio�nella organisationer och f�r internationellt samarbete inom jordbmksde�partementets verksamhetsomr�de.

Linder anslaget anvisas medel f�r likartade �ndam�l under en och sam�ma anslagspost. Under anslagsposten 2 harjag s�ledes ber�knat medel f�r internationella veter�det och internationella sockerorganisationen. Under posten 4 harjag ber�knat medel f�r Nordostatlanliska fiskekommissionen. Nordostatlantiska laxkommissionen samt Fiskerikommissionen f�r �ster�sj�n. Under posten 7 har ber�knats medel f�r de nordiska �mbetsmanna-kommill�erna och kontaktorganen f�r fiske resp. jord- och skogsbruk. Nordiskt organ f�r renforskning samt Nordiska melodikkommitt�n f�r livsmedel. F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat medelsbehovel enligt f�ljande.


1.       FAO - V�rldslivsmedelsr�det

2.        Internationella r�varu-organisationer

3.        Internationella r�det f�r havsforskning

4.       Internationella organisationer

och f�rhandlingar p� fiskets omr�de

5.        Unionen f�r skydd av v�xt�f�r�dlingsprodukler

6.        Internationella skogsforsk-ningsunionen

7.       Nordiskt samarbete

8.       Bilateralt samarbete

9.        Diverse internationella orga�nisationer och kongresser


 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

24400000

+

600000

170000

 

-

1 100000

+

200000

600000

+

200000

300000

+

10000

500000 650000 500000

+ +

500000 250000 150000

2180000

+

306000

30400000

+ 1

1216000


Med h�nvisning till sammanst�llningen hemst�ller jag atl regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag lill vis.sa internationella organisationer m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 31 616000 kr.

H 2. Ers�ttningar f�r viltskador m. m.


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


17137776 12 320000 12 320000


 


Fr�n anslaget utbetalas ers�ttning f�r f�riuster som uppkommer till f�ljd


66


 


av angrepp av vissa rovdjur p� renar, f�r och andra tamdjur. Best�mmel-� ���Prop. 1989/90:100 ser om ers�ttning finns i f�rordningen (1976:430) om ers�ttning vid vissa���� Bil. 11 skador av rovdjur. Fr�n anslaget utg�r vidare viss ers�ttning enligt f�rord�ningen (1980:400) om ers�ttning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas fr�n anslaget vissa �lg�rder f�r att f�rebygga skador av vilt m. m.

Statens naturv�rdsverk

Rovdjurspolitiken bed�ms i stort bli of�r�ndrad under de n�rmaste �ren. N�gra st�rre f�r�ndringar av antalet tamdjur f�mtses inte. N�r del g�ller ers�ttningarna f�r rovdjursrivna renar f�mts�tter verket att de principer f�r ers�ttningsber�kningen som regeringen godk�nt �r 1980 skall forts�tta att till�mpas till dess p�g�ende forskning eventuellt visar alt en ompr�v�ning �r befogad.

F�r skadef�rebyggande �tg�rder f�resl�s etl belopp av 500000 kr.

F�r budget�ret 1990/91 b�r anslaget enligt naturv�rdsverket f�ras upp med ett belopp av sammanlagt 23 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Riksdagen har beslutat all skogs�gare skall kunna f� bidrag n�r skogsplan�teringar utsatts f�r s� sv�ra skador av �lg atl en omplantering �r n�dv�ndig enligt skogsv�rdslagstiftningens f�reskrifter om skyldighet atl anl�gga ny skog (prop. 1986/87:58, JoU 15, rskr. 190). Med h�nsyn lill den stora os�kerhet som r�der i fr�ga om de �rliga skadorna av �lg p� skog, har riksdagen vidare beslutat om en f�rs�ksverksamhet med bidrag till om�plantering av skog som skadats av �lg (prop. 1987/88: IOO bil. 11, JoU 17, rskr. 184). Inom f�rs�ksverksamheten som har p�g�tt i tre l�n under tv� �r har endast ett tjugotal ans�kningar om bidrag l�mnats. Viltskadeutr�d-ningen (Jo 1988:02) kommer inom kort att l�gga fram sina f�rslag som bl. a. kommer att omfatta �tg�rder mot och ers�ttning f�r skador av vilt p� skog. Statens naturv�rdsverk kommer inom kort atl �verl�mna ell f�rslag till �ndrat ers�ttningssystem f�r renar som skadats eller d�dats av vissa rovdjur. Det f�rslaget kan bl.a. leda till en f�renklad administration av ers�ttningarna. Mot bakgrund av vad jag nu anf�rt anser jag att det b�r ske en samlad bed�mning av hur fr�gan om ers�ttning f�r skada av vilt skall l�sas. Den lagstiftning som kan bli aktuell till f�ljd h�rav kan inte tr�da i krafl f�rr�n den I januari 1991. I avvaktan h�rp� har regeringen f�rl�ngt f�rs�ksverksamheten med ers�ttning f�r omplantering av skog som ska�dats av �lg till alt g�lla �ven �r 1990 (SFS 1989:895). Anslaget b�r f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttningar f�r viltskador m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 12 320000 kr.

67


 


Register

Sid.

1

�versikt


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


11��� A. Jordbruksdepartementet m. m.

II���������� I Jordbmksdepartementel,yo>.s/a.?a�i/a���������������������� 23 335000

11    2 Lanlbruksr�d,f�rslagsanslag���������������������������������� 5 226000

12    3 XJlredningarm.m., reservationsanslag��������������������� 10349000

38910000

13���� B. Jordbrukets rationalisering m. m.

13��������� I Lantbmksstyrelsen, rawan/a�������������������������������� 83184000

17��������� 2 Lantbmksn�mndema, ramanslag������������������������� 262 092 000

19������������ 3 Bidrag till jordbmkets rationalisering, m.m.,

f�rslagsanslag������������������������������������������������� 40000000

20������������ 4 Markf�rv�rv f�r jordbmkets rationalisering,

reservationsanslag�������������������������������������������������� 1000

21������������ 5 T�ckande av f�riuster p� gmnd av statlig

kreditgaranti, f�rslagsanslag������������������������������� 15 OOOOOO

22������������ 6 Bidrag till tr�dg�rdsn�ringens rationalisering,

m.m., f�rslagsanslag����������������������������������������� 13 000 000

24������������ 7 St�d till innehavare av Q�ll�genheter m. m.,

reservationsanslag��������������������������������������������� 1700000

25������������ 8 Fr�mjande av renn�ringen, reservationsanslag��������� 8 593000
27 9 Prisst�d till renn�ringen,yo>.s/aianWa 19033000
29�������� 10 Ers�ttningar p� gmnd av radioaktivt nedfall,

f�rslagsanslag�������������������������������������������������������� 1000

29�������� 11 Milj�f�rb�ttrande �tg�rder i jordbmket,

reservationsanslag����������������������������������������� �80000000

522604000


32 974000

3200000

�1910671000

*1100000

156 308000

30�� C. Jordbniksprisreglering

30                                     1 Statens jordbmksn�mnd, ramanslag

31     2 Lantbmksekonomiska samarbetsn�mnden,

f�rslagsanslag

32������������ 3 Prisreglerande �tg�rder p� jordbmkets

omr�de, f�rslagsanslag
32
��������� 4 Ink�p av livsmedel m.m. f�r beredskapslagring,

reservationsanslag
32
��������� 5 Kostnader f�r beredskapslagring av livsmedel

m.m., f�rslagsanslag

32������������ 6 Prisst�d till jordbmket i norra Sverige,

f�rslagsanslag���������������������������������������������� *625 000 000

33������������ 7 Statistik p� jordbmkets omr�de, yo>5/a5a�5/a���������������� 1000

2729254000

* Ber�knat belopp.


68


 


34��� D. Skogsbruk

34��������� I Skogsv�rdsorganisalionen, yo>5/a5a/j.y/a�������������������� 1000

37������������ 2 Skogsv�rdsorganisalionen:

Myndighetsuppgifter, ramanslag���������������������� 262 172000

38������������ 3 Skogsv�rdsorganisationen:

Fr�- och plantverksamhet, f�rslagsanslag�������������������� I 000

39������������ 4 Skogsv�rdsorganisationen: Investeringar,

reservationsanslag������������������������������������������ 23 760000

40

5

42

6

42

7

Bidrag till skogsv�rd m. m.,f�rslagsanslag����������� 239 500000

St�d till byggande av skogsv�gar,f�rslagsanslag����� 60000000
Fr�mjande av skogsv�rd m.m.,
reservationsanslag
����������������������������������������� * 12 900 000

43��������� 8 Bidrag lill trygghetsf�rs�kring f�r skogsbmkare,

reservationsanslag������������������������������������������ 20000000

618334000


Prop. 1989/90:100 Bil. 11


48

49

49


44 E. Fis

44

1

45

2

46

3

46

4

47

5

47

6

48

7

Fiskeristyrelsen, yo>.5/a5art.j/a����������������������������������� 43 472 000

Fisken�mnderna, f�rslagsanslag���������������������� 10 976 000

Fr�mjande av fiskerin�ringen, reservationsanslag���� 1830000

Isbrytarhj�lp �t fiskarbefolkningen,f�rslagsanslag����� 1000

Bidrag lill fiskets rationalisering m. m.,

f�rslagsanslag�������������������������������������������������� 9400000

L�n till fiskerin�ringen, reservationsanslag������������ 40000000

T�ckande av f�rluster vid statlig kreditgaranti

lill fiske,f�rslagsanslag����������������������������������������� 1000

8   Prisreglerande �tg�rder p� fiskels omr�de, J�rslagsanslag��� 1000

9   Ers�ttning f�r intr�ng i enskild fisker�tt m. m., f�rslagsanslag����������� 1000000

10 Bidrag till fiskev�rd m.m., re5e/-va/;o/j.?a�.?/a��������� 5 324000

118005000


51��� F. Livsmedelskontroll m.m.

51���������� I� Statens livsmedelsverk,/�>.s/a5an.j/a������������������� 84 335000

53��������� 2 T�ckande av vissa kostnader f�r k�ttbesiklning

m.m., f�rslagsa nslag����������������������������������������������� 1000

53������������ 3 Statens veterin�rmedicinska anstalt:

VSppdragsverksamhel, f�rslagsanslag������������������������ 1 000

54������������ 4 Bidrag till statens veterin�rmedicinska anstalt,

reservationsanslag������������������������������������������ 57 751000

55������������ 5 Statens uts�deskontroll: Uppdragsverksamhet,

f�rslagsanslag�������������������������������������������������������� 1000

56������������ 6 Bidrag till statens uts�deskontroll,

reservationsanslag�������������������������������������������� 2 540000

57������������ 7 Bek�mpande av v�xtsjukdomar och smittsamma

husdjurssjukdomar, f�rslagsanslag����������������������� 1250000

57������������ 8 Lantbmkskemisk laboratorieverksamhet,

reservationsanslag�������������������������������������������� 7 484 000

58������������ 9 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

f�rslagsanslag�������������������������������������������������������� 1000

* Ber�knat belopp


69


 


59���������� 10 Bidrag till statens maskinprovningar,

reservationsanslag

60               11 St�lens v�xlsorln�mnd,f�rslagsanslag

61    12 Lantbmksstyrelsen, djurens h�lso- och sjukv�rd:

Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag
63�������� 13 Bidrag till djurens h�lso- och sjukv�rd,

reservationsanslag

63���������� 14 Bidrag till avl�gset boende djur�gare f�r

velerin�rv�rd, f�rslagsanslag

64���������� 15 Bidrag lill djurskyddsfr�mjande �tg�rder,

reservationsanslag


6 567000 422000

1000

6493000

2132000

�4169000 179148000


Prop. 1989/90:100 Bil. Il


 


65��� G. Utbildning och forskning

65��������� I Sveriges lantbmksuniversilel,

reservalionsa nslag
65
��������� 2 Lokalkostnader m.m. vid Sveriges

lantbruksuniversitet, f�rslagsanslag
65��������� 3 Inredning och utmstning av lokaler vid

Sveriges lantbmksuniversitel m. m.,

reservationsanslag
65
��������� 4 Skogs-och jordbmkets forskningsr�d,

reservationsanslag
65
��������� 5 St�d till kollekliv forskning, reservationsanslag

65��������� 6 Bidrag till Skogs- och lanlbmksakademien,

f�rslagsanslag


514097000 240006000

15400000

128234000 47600000

685 000 946022000


 


66��� H. Diverse

66��������� I� Bidrag lill vissa internationella organisationer

m.m., f�rslagsanslag
66
��������� 2 Ers�ttningar f�r viltskador m.m.,yor5/ag.sani/ag

Totalt f�r jordbruksdepartementet

* Ber�knat belopp.


31616000 12 320000

43936000 5196213000


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


70


 


 


 


 


 


Bilaga 12 till budgetpropositionen 1990


Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln)


Prop.

1989/90: 100 Bil. 12


�versikt

Till arbetsmarknadsdepartementet h�r fr�gor om arbetsmarknad, arbets�liv, regionalpolitik, invandring och svenskl medborgarskap.

L�get p� arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har i m�nga avseenden fungerat utomordentligt v�l se�dan konjunkturen v�nde �r 1983. Utbudet av arbetskraft har reagerat mycket positivt p� den �kade arbelskraftsefterfr�gan och antalet sysselsat�ta har stigit snabbt under senare �r. Bara under �r 1989 ber�knas antalet sysselsatta �ka med 66000 personer. F�r sj�tte �ret i rad har antalet sysselsatta inom industrin �kat. Den kraftigaste syssels�ttnings�kningen har dock skett inom den privata och kommunala tj�nstesektorn. Samman�taget har utvecklingen lett lill en kraftig syssels�ttnings�kning samtidigt som ddtidssyssels�llningen minskal. Totalt har antalet heltidssysselsatta, exkl. personer i arbetsmarknadspolitiska �tg�rder, �kat med n�ra 400000 personer sedan �r 1983. Antalet arbetade timmar har f�r f�rsta g�ngen p� �rtionden �kat under 1980-lalet. Vidare har den �ppna och dolda arbetsl�s�heten minskat med 150000 personer, eller 65% sedan �r 1983. L�ngtidsar�betsl�sheten har mer �n halverats, liksom antalet personer i syssels�tt�ningsskapande arbetsmarknadspoliliska �lg�rder.

Trots all arbetsmarknaden fungerai v�l vad g�ller t.ex. arbetsutbudet har arbelskraflseflerfr�gan varit s� stark att brislen p� arbetskraft �kat orov�ckande snabbt. Den relativt l�ga ekonomiska tillv�xten �r fr�mst en f�ljd av den svaga produktivitetsutvecklingen. Tillv�xten av arbetskraft har st�tt f�r den huvudsakliga �kningen av BNP.

Brislen p� arbetskraft har gradvis f�ll en mer generell karakt�r och �r nu inom en del sektorer av betydande omfattning. Samtidigt �r de regionala variationerna stora. Arbetskraftsbristen �r delvis en f�ljd av det r�dande konjunkturl�get, men ocks� en f�ljd av stigande kompetenskrav och h�g personaloms�ttning p� en del arbetsplatser. Utvecklingen av de l�nga sjukfallen, antalet arbetsskador odh f�rtidspensioner tyder vidare p� atl del fmns betydande problem r�rande arbetsorganisation och arbetsmilj� p� m�nga arbetsplatser.

Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


Uppn�dda resultat

Arbete �l alla �r det �vergripande m�let f�r den ekonomiska politiken. Del �r etl h�gt st�llt m�l som inte bara inneb�r s� l�g arbetsl�shet som m�jligt utan ocks� att deltagande i arbetslivet skall stimuleras. Inom arbetsmark�nadspolitiken har arbetslinjen betonats kraftigt. Den inneb�r atl aktiva �tg�rder f�r att ge de arbetsl�sa arbete, en utbildning eller andra arbelsf�r�beredande �tg�rder skall prioriteras f�re passiva utbetalningar av arbets�l�shetsunderst�d.

Ambitionerna �r h�ga och genomslagskraften har ocks� varit stor. Anta�let �ppet arbetsl�sa har fortsatt alt minska under �r 1989. Den reladva arbetsl�sheten ber�knas under �r 1989 uppg� till 1,4%. Arbetsl�sheten har d�rmed pressats tillbaka till niv�n i b�rjan p� 1970-lalel. Samtidigt har antalet personer i konjunkturberoende syssels�ttningsskapande �lg�rder, som beredskapsarbete och ungdomslag/inskolningsplats, fortsatt atl min�ska. Arbetsl�sheten i Sverige �r nu bland de l�gsta i den industrialiserade v�rlden samtidigt som arbelskraftsdellagandel �r del allra h�gsta. Sveriges f�rm�ga all kombinera en l�g och sjunkande arbetsl�shet med en h�g och stigande syssels�ttning har givit Sverige en unik internationell position p� arbetsmarknadsomr�det. Sverige �r h�r ell f�red�me f�r andra l�nder, s�v�l marknadsekonomier i v�st som planekonomier i �st.


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


 


Bild 1

j Sysselsaniwigsgrad % (Andel av belofcrwigen i klem 16-64 r som r sysselsalla) 90 -

eo

70

60 -

50

40

 

-

 

 

SVERIGE

 

~

 

DANMARK

-

 

"���� --~___j,STOnBBlTAHNlEN AUSTR7li~-

 

VSTTYSKLAND���� FRANKRIKE

-

 

HOLLAND

-

.��� 1��� .��� .��� .��� 1��� .

■��� ■...................................................................................... ��� 1��� ...��� 1..................................................................................................

16

O���� 2���� 4���� 6���� 8���� 10��� 12��� 14

Aitietsloshet % (Andel av a>t>elskratter i Uem 16.64 r som ar arbetslsa)


1983 1968


Trots en h�g efterfr�gan p� arbetskraft under flera �r har vakanstiderna f�r de lediga platserna inom industrin kunnat h�llas p� en betydligt l�gre niv� �n under tidigare h�gkonjunkturer.

Del goda arbetsmarknadsl�get har kunnat utnyttjas f�r atl la tillvara flyktingars, dellidsarbelsl�sas, arbetshandikappades och l�ngtidsarbetsl�-


 


sas vilja Ull arbete. Under budget�ret 1988/89 har l.ex. fler arbelshandi-��� Prop. 1989/90: 100 kappade �n tidigare f�tt ell arbete eller en utbildning. Antalet l�nglidsar-��� Bil. 12 belsl�sa och deltidsarbelsl�sa har fortsatt all minska.

Den regionala utveckhngen har ocks� bhvil mer balanserad. De regiona�la skillnaderna vad g�ller arbetsl�shet och syssels�ttning �r nu mindre �n vid f�reg�ende h�gkonjunktur i b�ijan p� 1980-talet. Under f�rra budget��ret skapades 6000 nya arbeten i gamla och nya f�relag via regionalpoliti�ken.

Samtidigt som syssels�ttningen och arbetsl�sheten utvecklats p� ett positivt s�ll finns tecken p� att utslagningen p� arbetsmarknaden �kat. Antalet f�rtidspension�rer har fortsatt all stiga i snabb takt trots del goda arbetsmarknadsl�get och en betydande �kning har skett av l�nga sjuk�skrivningar och arbetsskador.

Inriktningen av politiken

Sverige har lyckats b�ttre �n n�got annat land n�r det g�ller att n�rma sig m�let om arbete �l alla. Della kvantitativa m�l beh�ver emellertid �ven ges etl �kat kvalitativt inneh�ll. Del handlar inte bara om atl alla skall f� m�jligheter till ell arbete, utan ocks� om all arbetet skall vara meningsfullt och utvecklande och inte leda till arbetsskador och utslagning. Del handlar om alt skapa "del goda arbetet �l alla" p� 1990-lalet. Ett s�dant m�l inneb�r alt del �r de d�liga arbetena som skall sl�s ul och inte de anst�llda. Del inneb�r ocks� all omvandlingen av ekonomin och arbetsmarknaden m�ste p�skyndas.

Ett n�rmande lill m�let om "del goda arbetet �l alla" st�ller stora krav p� den allm�nna ekonomiska politiken, men ocks� p� bl.a. arbetsmark�nads-, arbetslivs- och regionalpolitiken. Del inneb�r ocks� en n�rmare koppling mellan de tre senare politikomr�dena.

F�r all bidra till all utforma en politik f�r del goda arbetet har regeringen vidtagit en rad �tg�rder. Del goda arbetet handlar i h�g grad om �lg�rder inom arbelslivspoliliken f�r att f�rb�ttra milj�n i arbetslivet s� att vi f�rebygger utslagning och arbetsskador. Den �kade utslagningen motive�rar en sk�rpt och f�rebyggande arbelsmilj�polilik. S�dana insatser p�skyn�dar ocks� slmkluromvandhngen. Arbetsmilj�kommissionen forts�tter sill arbete med all la fram f�rslag lill hur arbetsskador och utslagning kan motverkas. Kommissionens arbete ber�knas vara klart senast i juni 1990. Regeringen har ocks� nyligen lagt fram f�rslag (prop. 1989/90:62) om riktlinjer f�r hur arbetslivsfondens medel skall anv�ndas lill alt rehabilitera m�nniskor och f�rb�ttra arbetsmilj�er och arbetsorganisationer. Genom arbetslivsfonden har en unik och kraftfull m�jlighet f�r alt f�rnya arbetsli�vet skapats. Fondens int�kter ber�knas uppg� till ca 10 miljarder kr., vilket kan st�llas i relation lill dagens kostnader f�r rehabililering av sjukskrivna som uppg�r till ca 2 miljarder kr.

�ven �tg�rder inom socialf�rs�kringssektorn �r av v�sendig betydelse
f�r del goda arbetet. Grundl�ggande �r h�r all arbetslinjen i �kad utstr�ck�
ning b�r g�lla. Som etl f�rsta steg har regeringen nyligen f�relagt riksdagen
en proposition som bl. a. inneh�ller f�rslag om all man ska kunna anv�nda
��������������������������� 3


 


medel fr�n socialf�rs�kringssektorn lill aktiva rehabiliteringsinsatser f�r��� Prop. 1989/90: 100 sjukskrivna och m�jligheter f�r f�rtidspension�rer all, med s.k. vilande��� Bil. 12 f�rtidspension, kunna erbjudas arbete med l�nebidrag. Regeringen har f�r avsikt all senare �terkomma lill riksdagen med ytterligare f�rslag i denna riktning.

En sk�rpt och f�rebyggande arbelsmilj�polilik och �kade inslag av ar�betslinje inom socialf�rs�kringssektorn �r motiverade utifr�n social- och f�rdelningspolitiska motiv. De bidrar ocks� lill atl �ka utbudet av arbets�kraft och p�skynda strukturomvandlingen. Mol bakgrund av den brist p� arbetskraft som nu r�der i ekonomin och som inom m�nga sektorer kan bed�mas bli ett problem �ven i ell l�ngre tidsperspektiv beh�ver dock ytterligare insatser vidtas f�r atl stimulera utbudet av arbetskraft. Under h�sten har d�rf�r en arbetsgrupp inom regeringskansliet gjort en grundlig inventering av vilka �lg�rder som kan vidtas f�r atl �ka arbelskraflsutbu�del. Flera av gruppens f�rslag finns med i olika departements budgetf�r�slag f�r budget�ret 1990/91 (f�r en �versikt se underbilaga 1).

Del finns fortfarande stora regionala skillnader i arbetsl�shet och ar�betskraftsdeltagande i landet. Regioner med h�g arbetsl�shet har som regel ocks� relativt sett ett l�gt arbetskraftsdeltagande. Det finns d�rf�r en betydande arbelskraflslillg�ng i dessa omr�den som b�r utnyttjas. V�lut�bildad arbetskraft blir en allt viktigare tillg�ng f�r f�relagen, vilket medf�rt alt regionalpolitiken allt mer handlar om arbetskraften. Del finns s�ledes klara tendenser lill en starkare koppling ocks� mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken b�r kunna st�rkas ytterliga�re, samtidigt som arbetsmarknadsl�gel utnyttjas s� all m�jligheterna �kar f�r personer med en svag f�rankring p� arbetsmarknaden all stanna kvar eller �terkomma lill arbetslivet. I del sammanhanget beh�vs en ny syn p� den �ldre arbetskraften s� atl deras arbetsvilja tas tillvara i �kad utstr�ck�ning.

Det finns ocks� anledning all �verv�ga i vilken utstr�ckning arbetsmark�nadspolitiken skall g� in p� de intema arbetsmarknaderna, dvs. p� arbets-plalsniv�n och medverka lill atl anpassningsf�rm�gan f�rb�ttras. Det kan t. ex. ske genom �kat st�d lill personalutbildning/kompetensutveckling. En s�dan ulveckiing inneb�r alt arbetsmarknadspolitiken n�rmar sig arbets�livs- men ocks� utbildningspolitiken.

Under del kommande budget�ret skall f�ljande riktlinjer g�lla f�r arbets�marknads- och arbelslivspoliliken;

-     Arbetslinjen skall h�vdas. Det r�dande arbetsmarknadsl�get m�ste ut�nyttjas f�r att st�dja svaga grupper som trots del goda arbetsmarknads�l�get har sv�righeter alt f� arbete.

-     �tg�rder f�r att tillgodose industrins arbetskraftsbehov och rekrytering�en lill v�rd- och omsorgssektorn m�ste prioriteras. Del �r angel�gel all motverka inflationsdrivande flaskhalsar inom produktionen. Samh�llet m�ste ocks� kunna erbjuda en v�l fungerande omsorg �l dem som �r i behov av den.

-     �kade insatser skall g�ras f�r att snabbare f� flyktingar och andra

invandrare i arbete. Arbetsl�sheten bland utl�ndska medborgare skall������������������������������ 4


 


minskas. Samtidigt skall en �kning av de utl�ndska medborgarnas ar-��� Prop. 1989/90: 100
betskraflsdeltagande efterstr�vas.
���������������������������������������������������� Bil. 12

-     En st�rre andel arbetshandikappade skall erh�lla arbete eller utbildning �n under budget�ret 1989/90.

-     Insatserna f�r atl bryta den k�nsuppdelade arbetsmarknaden skall fort�s�tta.

-     AMU-gmppens verksamhet skall effektiviseras ytterligare och dess an�passning till f�r�ndringar i arbetslivet och olika gruppers behov f�rb�tt�ras.

-     Insatserna f�r unga, som p� grund av sv�rare funktionsneds�ttningar har f�rtidspension eller sjukbidrag skall forts�tta i minst samma omfatt�ning som f�r n�rvarande.

-     V�ntetiderna f�r inskrivning vid Ami b�r kunna nedbringas med ytterli�gare tv� veckor, j�mf�rt med vad AMS har redovisat i sin anslagsfram�st�llning.

-     Vad g�ller arbetarskyddsverkel skall tillsynsverksamheten modernise�ras.

-     En effektivare och best�mdare uppf�ljning av krav i inspektionsverk�samheten skall genomf�ras och kraven vid inspektionsbes�k skall doku�menteras b�ttre genom en h�gre andel inspeklionsmeddelanden.

-     De administrativa hj�lpmedel och de informationssystem som finns f�r att st�dja inspektionsverksamheten skall utnyttjas effektivl.

Sammanfattning av de viktigaste f�rslagen

De f�rslag som l�ggs fram i denna bilaga lill budgetpropositionen �r inrikta�de mot alt uppn� dessa huvudm�l. F�rslagen inneb�r en fortsatt f�rskjut�ning av politiken mot �tg�rder f�r alt �ka arbelskraflsutbudel, motverka flaskhalsar i produktionen, underl�tta omst�llningen p� arbetsmarknaden, f�rebygga utslagning och arbetsskador saml utnyttja tillg�ngliga resurser i hela landet. S�rskilda insatser g�rs ocks� f�r dem som trots det goda arbetsmarknadsl�get har sv�rt all f� ett arbete. Inom omr�det arbetsmarknad m. m. f�resl�s bl. a. f�ljande:

-     Arbetskraftsbristen och obalanserna p� arbetsmarknaden motiverar atl arbetsf�rmedlingen bedrivs med �kad intensitet. Arbetsmarknadsverket b�r d�rf�r tilldelas realt of�r�ndrade resurser och utnyttja effekterna av rationaliseringar lill all f�rst�rka insatserna f�r utsatta grupper.

-     Tillstr�mningen av flyktingar och andra invandrare har �kat rekordartat under 1989. Arbetsmarknadsverket f�resl�s d�rf�r f� beh�lla de tillf�lli�ga personalf�rsl�rkningar man tidigare f�tt f�r att hj�lpa dessa s�kan�degrupper all snabbi f� ell arbete.

-     F�r alt motverka arbetskraftsbrist samt underl�tta omst�llningen p� arbetsmarknaden beh�vs en fortsall h�g niv� p� arbetsmarknadsutbild�ningen. Arbetsmarknadsutbildningen �r ocks� ell viktigt instrument n�r del g�ller att bryta den k�nsuppdelade arbetsmarknaden. En f�rst�rk�ning av anslaget f�r arbetsmarknadsutbildning f�resl�s. Samtidigt f�re�sl�s att medlen f�r s�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning och f�relagsulbildning f�rs samman. H�rigenom skapas en st�rre flexibilitet����� 5


 


som inneb�r alt de medel som ansl�s kan utnyttjas effektivare. Bidraget���� Prop. 1989/90: 100 vid utbildning i f�retag f�resl�s vidare h�jas till 40 kr. per timme samli-����� Bil. 12������ ( digt som bidragei lill l�nekostnader vid motprestationer las bort ulom vid rekryleringsutbildning till tekoindustrin.

Arbetsmarknadsutbildningen i del regulj�ra utbildningsv�sendet f�re�sl�s ligga kvar p� den niv� - ca 25 000 deltagare - som f�reslagils i till�ggsbudget 1 till innevarande budget�r. Minsl h�lften av dellagarna b�r vara arbetshandikappade. Vid denna niv� b�r ocks� t. ex. fler flyk�tingar och andra invandrare kunna ges den f�rberedande utbildning som ofta �r n�dv�ndig f�r all de skall kunna komma ul p� arbetsmarknaden till ett arbete.

Vidgad arbetspr�vning (VAP) �r ett utm�rkt arbetsmarknadspolitiskt instrument f�r fr�mst arbetshandikappade. Den b�r bli en sj�lvst�ndig arbetsmarknadspolitisk �tg�rd all utnyttjas av v�gledarna vid arbetsf�r�medlingen och f�rsl�s d�rf�r f� beviljas utan inskrivning vid arbets�marknadsinstitut.

Arbetsmarknadsinstituten f�resl�s f� beh�lla den f�rst�rkning man tidi�gare f�tt f�r s�rskilda insatser f�r flyktingar och andra invandrare f�r att hj�lpa dem atl f� ell arbete.

Erfarenheterna fr�n f�rs�ksverksamheten med upps�kande verksamhet bland unga handikappade med f�rlidspension �r goda. M�nga har f�tt arbete eller utbildning. F�rs�ksverksamheten f�resl�s d�rf�r permanen�tas.

-   De s�rskilda arbetsmarknadspolitiska �tg�rderna f�r arbetshandikappa�de i form av bidrag lill arbetshj�lpmedel, n�ringshj�lp, l�nebidrag, skyd�dat arbete med statsbidrag lill offentliga arbetsgivare (OSA) saml Stiftel�sen Samhall f�resl�s uppg� till 8830 milj. kr. vid i stort of�r�ndrade volymer inom Samhall och OSA. I beloppet ing�r medel lill etl nytt l�nebidrag, som fr. o. m. v�ren 1990 f�resl�s kunna l�mnas lill arbetsgi�vare som anst�ller f�rtidspensionerade.

-   F�r atl stimulera arbelskraftsmoliverad invandring fr�n de nordiska l�nderna f�resl�s all flytlningsbidrag i form av s�kanderesor f�r perso�ner bosatta i Danmark och Norge, som s�ker arbete i Sverige, f�r l�mnas �ven kommande budget�r. Vidare f�resl�s atl f�rs�ksverksam�heten med det s. k. medflyllandebidraget ocks� f�r bedrivas ytterligare etl budget�r.

Inom arbetslivsomr�det f�resl�s bl. a. f�ljande:

-   Arbetarskyddsverkets arbete kommer i allt h�gre grad atl vara av avg��rande betydelse f�r genomf�randet av de f�r�ndrade krav som kommer atl st�llas p� del framtida arbetsmilj�arbelet. Vissa m�l st�lls upp f�r verksamheten vilka skall vara genomf�rda senast under budget�ret 1990/91. N�gra rationaliseringskrav st�lls inte nu p� verket i form av minskade anslag.

-   Arbetarskyddsstyrelsen f�resl�s f� extra medel f�r insatser inom infor�mationssystemet om arbetsskador (ISA) och f�r ytterligare ADB-inves�teringar. Detta kommer att bidra lill en effektivisering av bl. a. plane�ringen och uppf�ljningen av framf�r allt inspektionsverksamheten.

-   I avvaktan p� forskningspropositionen f�resl�s of�r�ndrat anslag till������������������������������� 6 arbetsmilj�instilulet.


 


Inom regionalpolitiken f�resl�s f�ljande:��������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

- Under �r 1989 har flera utredningar avl�mnat sina bel�nkanden med Bil. 12 f�rslag lill f�r�ndringar inom regionalpolitiken. Dessa f�rslag kommer tillsammans med annal underlagsmaterial atl pr�vas under arbetet med en regionalpolitisk proposition som v�ren 1990 kommer att f�rel�ggas riksdagen. I avvaktan p� en s�dan proposition f�resl�s of�r�ndrade anslag inom regionalpolitiken j�mf�rt med innevarande budget�r.

Invandring m. m.

Invandringen forts�tter, efter en kraftig nedg�ng i b�rjan av 1980-talel, all ligga p� samma h�ga niv� som under 1970-lalet eller t. o. m. h�gre. Endast �ren 1969 och 1970 noterades h�gre siffror. �kningen beror v�sentligen p� den utomnordiska invandringen. Invandrings�verskoltet av ufl�ndska medborgare under �r 1989 var prelimin�rt 45700 personer, vilket inneb�r ungef�r 13 100 personer fler �n �r 1988.

Antalet asyls�kande under �r 1989 var h�gre �n n�gonsin. Efter viss nedg�ng under v�ren har antalet asyls�kande efter sommaren �kat lill nya rekordsiffror m�nad f�r m�nad. Totalt ber�knas ca 29000 personer ha s�kt asyl f�re utg�ngen av �r 1989, vilket skall j�mf�ras med 19600 f�rra �ret och ca 3000 per �r i b�ijan av 1980-lalel. En myckel stor andel av de asyls�kande under delta �r har hdl saknat identitets- och resehandlingar.

Den stora m�ngden asyls�kande i kombination med brislen p� bost�der har skapat mycket stora sv�righeter med inkvartering i flyktingf�rl�ggning�ar och d�refter ulslussning i samh�llet av flyktingar med uppeh�lls- och arbetstillst�nd. Av de ca 23000 personer som den 1 december 1989 befann sig i invandrarverkels flyktingf�rl�ggningar, hade inte mindre �n 7000 uppeh�llstillst�nd och borde i st�llet bo ute i n�gon kommun.

Regeringen har nyligen vidtagit ett antal �tg�rder f�r atl motverka miss�bmk av asylr�tten och f�r atl de, som verkligen har goda sk�l och f�r stanna, snabbare skall komma ut i en kommun och kunna b�rja arbeta.

Regeringen har vidare bed�mt all vi nu m�ter s�dana stora p�frestningar f�r det svenska samh�llet och f�r flyktingmotlagandet all del blivit n�d�v�ndigt att i enlighet med utl�nningslagen begr�nsa invandringen av perso�ner vilka inte �r flyktingar enligt Gen�ve-konventionens besl�mmelser eller i �vrigt har starka skyddsbehov. Regeringen har d�rf�r den 14 decem�ber 1989 beslutat all det inte l�ngre skall vara m�jligt all f� asyl som krigsv�grare eller s.k. de faclo-flykung om inte s�rskilt starka skyddsbe�hov f�religger. F�r�ndringen g�ller tills vidare.

Effekterna av dessa �lg�rder kan avl�sas f�rst om n�gon tid. Anslagsbe�r�kningarna har tills vidare �ver lag gjorts p� gmndval av anlaganden om en tillstr�mning av ca 20000 asyls�kande. Redan f�r innevarande budget�r kan kraftiga �verskridanden f�r f�rl�ggningsverksamheten f�rv�ntas. En fortsall ogynnsam ulveckiing av situationen kan d�rf�r senare under v�ren 1990 leda lill f�r�ndrade bed�mningar av resursbehoven. Anslaget f�r invandrarverkels f�rl�ggningsverksamhet har f�r budget�ret 1990/91 be�r�knats lill drygt 1,5 miljarder kr.

Omorganisationen av statens invandrarverk fr�n den I juli 1989 har���������������������������������� 7


 


inneburit kortare handl�ggningstider och snabbare beslut i de asyl�renden som behandlas enligt den nya ordningen. De �kande �rendem�ngderna och volymema p�verkar ocks� dimensioneringen av resurserna f�r SIV. Man har f�tt prioritera asyl�renden framf�r l.ex. ans�kningar om bes�kslill-st�nd och bos�ttning m. m. F�r alt hejda balanstillv�xlen av �renden och f�r att ge invandrarverket m�jlighet att administrera den stora f�rl�gg�ningsverksamhelen, f�resl�r regeringen att SIV under budget�ret 1990/91 tillf�lligt f�r disponera 5 milj. kr. Till vissa andra �ndam�l som �r relaterade till �rendem�ngderna f�resl�s ell anslagslillskotl p� 1,3 milj. kr.

Barnen och ungdomarna �r oftast s�rskilt utsatta i en flyktsiluation. Det �r d�rf�r angel�get att uppm�rksamma deras speciella behov under ut�redningsskedet och vid vistelsen i f�rl�ggningar.

Statsbidragen lill invandrarnas riksorganisationer och till Stiftelsen In�vandrartidningen r�knas upp f�r att m�ta kostnadsf�rdyringar.

Tv� s�rpropositioner avses l�ggas fram f�r riksdagen i februari �r 1990. Den ena propositionen skall inneh�lla f�rslag om �lg�rder mol fr�mlings�fienUighel och etnisk diskriminering. Den andra propositionen skall avse ett nytt system f�r stadig ers�ttning Ull kommunerna f�r deras kostnader f�r flyktingmotlagandet och rikUinjer f�r samverkan mellan kommuner och arbetsf�rmedlingar i mottagandet m. m.


Prop. 1989/90: IOO Bil. 12


Sammanfattning

Anslagsf�r�ndringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksam�hetsomr�de i f�rh�llande till motsvarande anslag p� statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning (milj. kr.).

 

 

Statsbudget

Frslag

Frndring

 

1989/90

1990/91

 

A. Arbetsmarknadsdeparte-

 

 

 

mentet m. m.

89,6

92,5

+��� 2,9

B. Arbetsmarknad m. m.

11 511,5

11 582,7

+�� 71,2

C. Arbetslivsfrgor

8 847,3

9 920,6

+ 1 073,3

D. Regionalpolitik

1 896,8

1 896,8

-

E. Invandring m. m.

3 612,6

3 792,3

+�� 179,7

Totalt

25 957,8

27 284,9

+ 1 327,1


 


Arbetsmarknadsdepartementet��������������������������������������� 'p- 989/90: lOO

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989.

F�redragande: statsr�det Thal�n s�vitt avser fr�gor r�rande Arbetsmark�nadsdepartementet m.m. Oittera A), Arbetsmarknad m.m. (littera B), Arbelslivsfr�gor (littera C) och Regional utveckling (littera D); statsr�det L��w s�vitt avser fr�gor r�rande Invandring m. m. (littera E).

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

1. Arbetsmarknad Den aktuella utvecklingen

Internationell bakgrund

Den intemationella h�gkonjunkturen har visat sig mer uth�llig �n v�ntal. Konjunkturen �r fortfarande stark �ven om tillv�xttakten inom OECD-omr�det har mattals, fr�n 4,1 % �r 1988 lill ber�knade 3,3 % �r 1989. F�r �r 1990 bed�ms tillv�xttakten bli n�got l�gre. D�mpningen i V�steuropa bed�ms dock bli marginell.

Konjunklumppg�ngen, som varit starkt inriktad p� investeringar, har inneburit ett kraftigt uppsving f�r v�rldshandeln. Syssels�ttningen har �kat och arbetsl�sheten minskal n�got inom OECD. Inflationstakten har h�jts i samband med bl. a. h�gre r�varupriser, stigande l�ne�kningslakl och h�j�da r�ntor. Obalansen i den internationella handeln forts�tter alt vara ett stort problem. Produktivitetsutvecklingen inom OECD har ocks� varit svag.

Syssels�tlningstillv�xten har under �ren 1988 och 1989 varit den starkas�te p� tio �r. �r 1988 steg syssels�ttningen med n�rmare 2% i OECD-l�nderna och f�r �r 1989 bed�ms syssels�ttningen forts�tta all �ka med ca 1,3%. �kningen av syssels�ttningen har varit s�rskih stark i Nordamerika och Australien. Mol bakgrund av den starka syssels�ttnings�kningen �r det anm�rkningsv�rt all arbetsl�sheten i OECD-l�nderna endast sjunkit marginellt fr�n 7,3% �r 1988 till 7% �r 1989. I de europeiska OECD-l�nderna har arbetsl�sheten fortsatt all ligga p� en h�gre niv�, 9,8 % som ber�knat �rsgenomsnitt f�r �r 1989.

Relativ arbetsl�shet� (%)� i OECD-l�nderna

USA�������� Europa��� Sverige���� OECD totalt

1984     7,5������� 10,9������� 2,5������������ 8,5

1985     7,2������� 11,0����� 2,3������������ 8,4

1986                                             7,0������� 10,9������� 2,2������������ 8,3

1987     6,2������� 10,5������� 1,9������������ 7,8

1988     5,5������� 10,1������� 1,6������������ 7,3

1989 prognos 5,3���� 9,8�� 1,4���� 7,0


 


Den starka tillv�xten av syssels�ttningen har inneburit all brislen p� Prop. 1989/90: 100 utbildad arbetskraft har gjort sig allt mer g�llande i m�nga l�nder, trots den Bil. 12 efter svenska f�rh�llanden h�ga arbetsl�sheten. OECD framh�ller i sin senaste rapport om arbetsmarknaden, Employment Outlook, July 1989, all den nuvarande starka syssels�ttnings�kningen erbjuder s�v�l m�jligheter som behov av att reaklivera de l�ngtidsarbetsl�sa och alt �ka arbetskrafts-utbudet. Genom att satsa h�rdare p� utbildningsinsatser kan de l�ngtidsar�betsl�sa ges etl b�ttre utg�ngsl�ge f�r atl f� nytt arbete. De l�ngUdsarbels-l�sa kan dock i f�rsta hand konkurrera om de enklare ing�ngsjobben. F�r atl l�sa bristproblemen inom f�relagen �r det angel�get med utbildningsin�satser f�r redan anst�llda f�r all dessa skall kunna ta �ver mer kvalificera�de arbetsuppgifter. P� detta s�tl frig�rs enklare ing�ngsarbeten f�r mindre kvalificerade s�kande.

Koi unkturutvecklingen

Produktionstillv�xten i Sverige har under �r 1989 blivit betydligt starkare �n vad som bed�mdes vara m�jligt f�r ett �r sedan. Produklivilelsutveck-hngen har dock varit svag. Syssels�ttningen har �kat kraftigt vilket m�j�liggjorts av att arbetskraftsulbudel �kat mer �n v�nlat men ocks� genom alt allt fler av de arbetsl�sa och personer i arbetsmarknadspoliliska �tg�r�der har f�tt arbete. Arbetsl�sheten har genom della kunnat pressas tillbaka till niv�n i b�rjan p� 1970-lalel.

Resurs- och kapacitelsulnytljandet inom industrin ligger p� en fortsatt h�g niv� och brislen p� arbetskraft, men ocks� det h�ga kapacitetsutnytt�jandel, �r i m�nga fall en �terh�llande faktor f�r expansion.

Enligt l�nsarbetsn�mndernas bed�mningar, som gjordes i september, av utvecklingen p� arbetsmarknaden t. o. m. �r 1990 kommer del nuvarande konjunkturl�get i Sverige all besl� under perioden. Fortsall stor efterfr�gan p� arbetskraft v�ntas och arbetsl�sheten bed�ms ligga kvar p� en l�g niv�. En d�mpning av efterfr�gan p� arbetskraft f�rutses dock under loppet av prognosperioden.

Den h�ga syssels�ttningen kommer all �ka ytteriigare n�got. Alt �kning�en inte blir lika omfattande som tidigare beror bl. a. p� del redan myckel h�ga arbetskraftsdeltagandet. Brislen p� arbetskraft �r mest accentuerad inom industrin och inom v�rd- och omsorgsseklorn.

Utvecklingen p� arbetsmarknaden

Efterfr�gan

Efterfr�gan p� arbetskraft �r forlsaU h�g, men en tendens Ull f�rsvagning
kan sk�njas. 1 b�rjan av �r 1989 l�g antalet nyanm�lda lediga platser klart
�ver 1988 �rs niv�. Antalet nyanm�lda lediga platser minskade sedan
under sommaren. Plalsslalisliken kan dock ha p�verkals av en dalaom�
l�ggning som gjordes hos arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) under somma�
ren. Konjunkturbarometem i september gav inget st�d f�r n�got trendbrott
i f�relagens rekryleringsm�nsler. Sammanlaget bed�ms antalet nyanm�l-
����������������������������� 10


 


da lediga platser under �r 1989 uppg� lill drygt 775000, vilket �r ca 20000 fler �n under �r 1988. �kningen i efterfr�gan har d�mpats under �ret, men efterfr�gan ligger trots della p� en h�g niv�.


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


Nyanmlda lediga platser med mer

n 10 dagars varaktighet

T o m 3e kv 1989

Ssongrensat

1� OOO-tal

Platser

Konjunkturinstitutets (KI) m�tningar visar p� all f�retagen uppger en fortsatt stor brist p� yrkesarbetare. I september 1989 uppgav enligt KI 62% av industrif�retagen brist p� yrkesarbetare, samtidigt som 30% upp�gav brist p� andra arbetare. Andelen industrif�retag som redovisade brist p� tekniska tj�nstem�n uppgick lill 29%. Bristen p� tekniska tj�nstem�n ligger d�rmed, enligt f�relagen, p� en fortsatt h�g niv� j�mf�rt med h�g�konjunklur�ren under 1970-lalel �ven om den nu �r n�got l�gre �n under �ren 1984 och 1985.

Rndel�� industrifretag som anger brist� parbetskraft�� t.o.m.�� 3:e� kv.�� 1989

-Yrkes�arbetare

vriga arbetare


iiiiiiiiii......... iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii..... I

73����� 75����� 77����� 79����� 81����� 83����� 85����� 87����� 89 74����� 76����� 78����� 80����� 82����� 84����� 8S����� 88


Tekniker


 


K�lla:� KI


11


 


Arbetskraftsulbudel

Arbetskraftsulbudel har fortsall alt �ka i betydligt snabbare takt �n vad som bed�mdes m�jligt f�r ell �r sedan. Under �r 1989 bed�ms arbets�kraftsulbudel ha �kat med 56000 personer, vilket �r den h�gsta utbuds�k�ningen under hela 1980-lalel. Ungef�r h�lften av arbetskraflstillv�xten beror p� �kad f�rv�rvsfrekvens. Del �r framf�r allt bland ungdomarna som arbelskraftsdellagandel har �kat.

En myckel stor del av den utomnordiska invandringen besl�r av flyk�tingar, vilka kommer in i arbetskraften f�rst efter en Ud h�r i landet. De senaste �rens kraftiga invandring lill Sverige kommer d�rmed alt p�verka utbudet �ven under �r 1990 och �ren d�refter. Del nordiska invandrings-nettot ber�knas �ka fr�n 3200 personer �r 1988 Ull 8000 personer �r 1989. Den nordiska invandringen sker ofta av arbelsmarknadssk�l och inneb�r d�rmed ett omedelbart tillskott lill utbudet.

Syssels�ttningen

Antalet sysselsatta bed�ms ha �kat med 66000 personer mellan �ren 1988 och 1989. Syssels�ttningen har d�rmed �kat med �ver 126000 personer p� tv� �r. Antalet deltidssysselsatta har fortsatt att minska. MeddarbelsUden har fortsalt att �ka liksom det totala antalet arbetade Ummar. Det �r enligt AKU fr�mst f�retagare och deras medhj�lpare som �kat sin arbetstid, men �ven �kad arbetstid f�r kvinnor med l�ng delUd synes ha bidragit.


Prop. 1989/90: IOO Bil. 12


Totala antalet arbetstimmar per vecka Miljoner� timmar/vecka

■flrbets-timmar


Syssels�ttnings�kningen har varit starkast inom den privata och kom�munala tj�nstesektorn. Inom den privata tj�nstesektorn �r det fr�mst upp�dragsverksamheten och delar av vamhanddn som �kat, medan det inom den kommunala sektorn �r barn- och �ldreomsorgen. �ven inom industri-och byggnadsverksamhet har syssels�ttningen �kat. F�r industrins del inneb�r detta en syssels�ttnings�kning f�r sj�tte �ret i f�ljd. Under �r 1990


12


 


f�mtses en fortsatt �kad syssels�ttning inom privata tj�nstesektorn men��� Prop. 1989/90: 100 med avtagande �kningstakt under loppet av �ret. Syssels�ttningen inom��� Bil. 12 den kommunala tj�nstesektorn v�ntas �ka svagt medan syssels�ttningen inom industrin och byggnadsverksamheten bed�ms bli of�r�ndrad under �r 1990.

Syssels�ttning,�� tusentals personer� (i �ldrarna 16�64 �r)

Niv���������� F�r�ndring fr�n f�reg�ende �r

 

 

1988

1987

1988

1989

1990

Sysselsttning;

 

 

 

 

 

Jord- och skogsbruk

168

-1

-3

-8

-3

Industri

1 018

5

5

6

0

Byggnadsverksamhet

279

15

3

9

0

Privata tjnster

1 566

5

42

50

25

Kommunal verksamhet

1 174

8

20

11

15

Statlig verksamhet

194

4

-1

-2

-1

Totalt

4 399

36

60

66

36


Arbetsl�sheten och de arbetsmarknadspolitiska �tg�rdema

Arbetsl�sheten forts�tter att sjunka och �r nu nere i niv�er som �ven i ett historiskt perspektiv �r mycket l�ga. F�r �r 1989 ber�knas i genomsnitt 62 000 personer eller 1,4 % av arbetskraften ha varit arbetsl�sa. Arbetsl�s�heten har under �ret minskal n�got snabbare f�r m�nnen �n f�r kvinnorna. Ungdomamas arbetsl�shet minskar. F�r �r 1989 ber�knas i genomsnitt 3,0% av ungdomarna i �ldern 16-24 �r ha varit arbetsl�sa.

De syssels�ttningsskapande �tg�rderna, beredskapsarbeten, ungdoms�lag och inskolningsplatser har reducerats. Ungdomslagen upph�rde den I juli 1989 och skall vara hell avvecklade vid �rsskiftet 1989-90.

Avtalade inskolningsplatser inf�rs nu p� hela arbetsmarknaden.

�tg�rderna f�r arbetshandikappade, l�nebidrag, anst�llning vid Samhall och skyddat arbete hos offenfliga arbetsgivare (OSA), har fortsatt alt �ka. Ett nytt l�nebidrag lill arbetsgivare som anst�ller f�rtidspensionerade har f�reslagits bli inr�ttat under v�ren 1990.

Arbetsl�sheten och de arbetsmarknadspolitiska �tg�rderna,� per �r och kvartalsvis

 

r

I

II

III

IV

1987

1,9

2,2

1,7

2,0

1,7

1988

1,6

1,8

1,5

1,7

1,4

1989

 

1,5

1,2

1,4

 

1987

84

94

77

91

74

1988

72

81

65

78

63

1989

 

68

54

63

 

1987

36

42

33

28

42

1988

40

50

37

31

44

1898

 

46

33

 

 

1987

17

21

19

10

16

1988

14 ,

18

16

9

13

1989

 

14

12

6

 

Arbetsl�shet, %

Arbetsl�shet,�� 1 OOO-tal

Arbetsmarknadsutbild�ning,�� 1 OOO-tal

Beredskapsarbete, 1 OOO-tal


13


 


Ar

II

IV

III

Rekryteringsstd,.

 

 

 

 

 

 

1 OOO-tal

1987

6

6

6

5

5

 

1988

5

5

6

5

4

 

1989

 

4

3

 

 

Ungdomslag, 1 OOO-tal

1987

18

24

17

13

18

 

1988

10

15

10

7

9

 

1989

 

8

5

3

 

Inskolningsplatser,

 

 

 

 

 

 

1 OOO-tal

1988

2

2

2

2

2

 

1989

 

2

1

1

 

Lnebidrag, 1 OOO-tal

1987

43

42

43

43

43

 

1988

44

44

45

45

45

 

1989

 

44

45

45

 

Samhall, 1 OOO-tal

1987

28

28

28

28

28

 

1988

29

28

29

29

29

 

1989

 

30

30

30

 

OSA, 1 OOO-tal

1987

6

5

6

6

6

 

1988

6

6

6

5

6

 

1989

 

6

6

6

 


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


 


Arbetsmarknadspolitiken v�ren 1990 och budget�ret 1990/91

Den akUva arbetsmarknadspolitik som bedrivits har bidragit till att arbets�marknaden kommit alt fungera v�l i m�nga avseenden sedan konjunkturen v�nde �r 1983. Utbudet av arbetskraft har reagerat myckel positivt p� den �kade arbelskraftsefterfr�gan, samtidigt som ddtidssyssels�llningen och antalet personer i arbetsmarknadspolitiska �lg�rder minskat. Totalt har antalet heltidssysselsatta, exkl. personer i arbetsmarknadspolitiska �tg�r�der, �kat med n�ra 400000 personer sedan �r 1983. F�rutom atl antalet personer p� arbetsmarknaden har �kat kraftigt under flera �r har det skett en �kning av den genomsnittliga arbetstiden. Della har lett lill atl antalet arbetade limmar f�r f�rsta g�ngen p� �rtionden har �kat under 1980-talel.

Arbetsmarknadsverket har v�l uppfyllt de m�l som st�lldes f�r verkels arbete f�r budget�ret 1988/89. Den �ppna arbetsl�sheten sj�nk med 12000 personer i genomsnitt per m�nad mellan budget�ren 1987/88 och 1988/89. Arbetsl�sheten bland ungdomar i �ldern 20 - 24 �r minskade med en fj�rdedel. Arbetsl�sheten bland utl�ndska medborgare har minskat fr�n 4,4% �r 1987 Ull 3,8% �r 1988. Arbetsf�rmedlingens staUsUk om kvarst�ende utl�ndska medborgare, som omedelbart kan ta ett arbete, visar atl denna posiUva ulveckiing forts�tter. Antalet l�nglidsarbelsl�sa vid f�r�medlingen har fortsatt atl minska och minskar ocks� som andel av samtliga arbetsl�sa vid f�rmedlingen. Antalet deltidsarbelsl�sa forts�tter alt mins�ka. Fler arbetshandikappade har f�ll arbete eller utbildning. Kvinnorna erh�ller nu arbetsmarknadspolitiska �lg�rder i samma utstr�ckning som m�nnen. Vakanstiderna inom tillverkningsindustrin har trots den stora efterfr�gan kunnat minskas n�got och ligger p� en betydligt l�gre niv� �n vid tidigare h�gkonjunkturer.

I syfte alt forts�tta alt d�mpa �verhettningen p� byggarbetsmarknaden och skapa utrymme f�r bostadsbyggande har regeringen gett AMS i upp-


14


 


drag att inom ramen f�r sitt planeringssystem �ven �r 1990 begr�nsa���� Prop. 1989/90:100 volymen annat byggande �n bostadsbyggande. Volymen f�r �r 1990 b�r��� Bil. 12 inte �verstiga 95 % av 1988 �rs volym. Regeringen har ocks� beslutat om fortsatta begr�nsningar av volymen �vrigt byggande �n bostadsbyggande i Stockholms och G�teborgs och Bohus l�n f�r �r 1991.

Fortsatta stora behov av arbetskraft och anpassning p� arbetsmarknaden

Politiken har under senare �r i �kad utstr�ckning varit inriktad p� att �ka utbudet av arbetskraft. En rad �tg�rder har vidtagits inom olika politikom�r�den f�r all �ka arbetskraftsulbudel. Motiven Ull detta �r bl. a. brislen p� arbetskraft och den h�ga pris- och l�ne�kningslaklen. Dessa �lg�rder har dock inte varit tillr�ckliga f�r att motverka den arbetskraftsbrist som nu finns. Den r�dande �verhettningen och koslnadsulveckhngen i ekonomin m�ste d�mpas om ett framUda besv�rligt arbetsmarknadsl�ge skall kunna undvikas.

Bristen p� arbetskraft kan komma atl utg�ra ell problem i ett l�ngre tidperspekuv. Jag vill h�r peka p� n�gra faktorer som kan leda till det.

Arbetskraften kommer av demografiska orsaker all �ka i l�ngsammare takt under 1990-talet �n under de senaste �ren. Vidare leder de minskande ungdomskullarna lill atl allt f�rre ungdomar kommer ul p� arbetsmarkna�den. SamUdigl f�r vi allt fler i �ldern 45 - 65 �r p� arbetsmarknaden. Arbetskraftsbristen kan bl. a. av dessa sk�l bli etl problem i vissa sektorer av arbetsmarknaden de n�rmaste �ren oberoende av konjunkluri�ge.

Den tekniska utvecklingen forts�tter i snabb takt och nya former f�r arbetsorganisation inf�rs p� arbetsplatserna. Detta kommer ocks� all st�l�la �kade krav p� omst�llning och kompetensutveckling av arbetskraften. Redan i dag �r kraven mycket h�ga. Tre Q�rdeddar av de lediganm�lda platserna kr�ver utbildning och/eller erfarenhet. Ocks� i en situaUon med en n�got d�mpad efterfr�gan kan del bli sv�rt alt Ulls�lla alla lediga platser p� grund av de kvalifikationskrav som st�lls.

Den ekonomiska integreringen i Europa kan v�ntas leda Ull en �kad takt i stmkturomvandlingen �ven i Sverige p� gmnd av den sk�rpta konkurren�sen. De v�xande milj�problemen leder Ull sk�rpta milj�krav. F�retag som inte har r�d med milj�investeringar kan komma all sl�s ul, men samtidigt kan milj�investeringar stimulera utvecklingen av nya f�relag och bran�scher.

En fortsall strukturomvandling och �kad produkUviletstillv�xt �r samti�digt en f�ruts�ttning f�r alt den ekonomiska tillv�xten skall �ka. Stmktur�omvandlingen inneb�r att arbetskraft frig�rs fr�n l�gproduktiv verksamhet och g�r �ver lill mer produktiv verksamhet. I ell l�ngre perspektiv �r del framf�r allt genom en �kad strukturomvandling och kompetensutveckling som en f�rv�ntad arbetskraftsbrist kan motverkas.

Behoven av arbetskraft �r stora. Regeringen inr�ttade d�rf�r under
h�sten 1989 en arbetsgmpp med uppgift att ta fram f�rslag till utbudssti�
mulanser. Gmppen har sett �ver olika politikomr�den och lagt fram
f�rslag till insatser f�r att stimulera arbetskraftsulbudel. I bilaga 12.1 ges
en samlad presentation av de f�rslag, inom olika politikomr�den, till
����������������������������������� 15


 


utbudsstimulerande �tg�rder som regeringen dels lagt fram den senaste��� Prop. 1989/90: 100
tiden, dels nu l�gger fram i denna budgetproposition.
������������������������������� Bil. 12

Jag vill h�r ocks� n�mna att Landsorganisationen i Sverige (LO) i en skrivelse den 7 september 1989 framf�rt synpunkter p� inriktningen av arbetsmarknadspolitiken under 1990/91 d�r bl. a. utbudsfr�gorna behand�lats.

Arbetet med att stimulera arbetskraftsutbudet kommer att forts�tta.

M�l och inriktning av arbetsmarknadspolitiken

Del �vergripande m�let f�r den ekonomiska politiken �r arbete �l alla. Del svenska arbelskraftsdellagandel �r det allra h�gsta i den industrialiserade v�rlden, samtidigt som arbetsl�sheten idag �r bland de allra l�gsta.

Arbetsmarknadspolitiken m�ste �ven i forts�ttningen inriktas s� atl den h�ga efterfr�gan p� arbetskraft utnyttjas f�r all hj�lpa grupper som �ven i goda arbetsmarknadsl�gen har sv�righet all f� arbete. Del g�ller bl.a. flyktingar och andra invandrare, arbetshandikappade, deltidsarbelsl�sa, l�ngtidsarbetsl�sa, latent arbetss�kande och m�nniskor i glesbygd. Vi har i dag en unik m�jlighet atl hj�lpa dessa gmpper ul p� arbetsmarknaden tack vare den stora arbelskraftsefterfr�gan. Denna situation m�ste utnyttjas.

Arbelsmilj�fr�goma m�ste ges �kad uppm�rksamhet f�r all f�rhindra utslagningen fr�n arbetslivet samtidigt som rehabiliteringsinsatserna m�ste f�rsl�rkas.

Insatser m�ste g�ras f�r att h�ja arbetskraftsulbudel f�r att mildra den generella brislen p� arbetskraft och underl�tta n�ringslivels expansion och tillv�xten i ekonomin. Men del �r ocks� angel�get att vidta �lg�rder f�r all f�rb�ttra arbetsmarknadens funktionss�tt och underl�tta r�riigheten mel�lan sektorer s� all arbetskraftsbehovet kan tillgodoses inom prioriterade sektorer av samh�llet.

F�r det kommande budget�ret skall f�ljande riktlinjer g�lla:

Arbetslinjen skall h�vdas. Del r�dande arbetsmarknadsl�get m�ste ut�nyttjas f�r all st�dja svaga grupper som trots del goda arbetsmarknads�l�get har sv�righeter all f� arbete.

�tg�rder f�r atl tillgodose industrins arbetskraftsbehov och rekrytering�en till v�rd- och omsorgsseklorn m�ste prioriteras. Det �r angel�gel atl motverka inflationsdrivande flaskhalsar inom produktionen. Samh�llet m�ste ocks� kunna erbjuda en v�l fungerande omsorg �t dem som �r i behov av den.

P� vissa omr�den villjag precisera m�len ytterligare:

�kade insatser skall g�ras f�r all snabbare f� flyktingar och andra invandrare i arbete. Arbetsl�sheten bland utl�ndska medborgare skall minskas. Samtidigt skall en �kning av de utl�ndska medborgarnas ar�betskraftsdeltagande efterstr�vas.

En st�rre andel arbetshandikappade skall erh�lla arbete eller utbildning �n under budget�ret 1989/90.

Insatserna f�r alt bryta den k�nsuppdelade arbetsmarknaden skall fort-s�lta.

16


 


F�r alt uppn� dessa huvudm�l inriktas arbelsmarknadspoliUken �n mer��� Prop. 1989/90: 100
mol utbuds-och r�rlighelsunderl�tlande �tg�rder.
������������������������������������ Bil. 12

En effektiv arbetsf�rmedling �r del viktigaste instrumentet f�r atl ar�betss�kande skall finna l�mpligt arbete och arbetsgivare kompetent perso�nal. Arbetsmarknadsverket b�r d�rf�r kompenseras f�r effekterna av huvudf�rslaget. Detta inneb�r all verket f�r realt of�r�ndrade f�rvaltnings�resurser. AMS ges d�rmed en m�jlighet atl utnyttja effekterna av rationali�seringar inom verket f�r alt ytterligare f�rsl�rka arbetsf�rmedlingens in�satser bl. a. f�r flyktingar och invandrare samt f�r fortsatt arbete f�r all underl�tta arbelsflyllningar fr�n de nordiska l�nderna. Det �r ocks� ange�l�get alt f�rsl�rka kompetensen hos arbetsf�rmedlingens personal, vilket b�r kunna ske genom omprioriteringar i verksamheten. Verket b�r ocks� f�r n�sta budget�r f� beh�lla de tillf�lliga f�rst�rkningar av arbetsf�rmed�lingen som har anvisats f�r f�rmedlingsservice �t flyktingar.

F�rmedlingsinsalser f�r flyktingar och andra invandrare m�ste ges h�g prioritet. F�rmedlingens kontaktn�t med f�relagen ger goda f�mts�ttning�ar alt f� bra informaiion om kraven p� de lediga platserna. Della ger ocks� tillf�lle att informera om de l�mpliga s�kande som finns och om eventuella insatser som kan g�ras f�r att komplettera kompetensen hos s�kanden som inte har de kvalifikaUoner som kr�vs.

F�r alt underi�tta f�r flykUngar och andra invandrare atl f� arbete �r ocks� attitydp�verkande irisatser av v�sentlig betydelse. Statsr�det Maj-Lis L��w har f�r avsikt atl �terkomma till fr�gor som ber�r informaUons-och opinionsbildningsfr�gor. Det �r viktigt all arbetsmarknadsverket i sin uppf�ljning av handlingsprogrammet �ppna d�rrarna f�r invandrare be�driver bred informationsverksamhet i syfte alt bryta del motst�nd som p� m�nga h�ll finns mot alt anst�lla flyktingar/invandrare.

Regeringen avser alt under v�ren 1990 presentera f�rslag till etl nytt ers�ttningssystem lill kommunerna f�r flyktingmottagande. D�rigenom skall kommunerna stimuleras atl i samverkan med arbetsf�rmedlingen, f�retr�dare f�r arbetsgivare och arbetstagare p� orten p�skynda flykting�ars och andra invandrares inslussning p� arbetsmarknaden. Statsr�det Persson, som inom regeringen �r ansvarig f�r fr�gor som r�r svenskunder�visning f�r invandrare, har tidigare i dag aviserat atl en proposition kom�mer all f�rel�ggas riksdagen om reformerad svenskundervisning f�r in�vandrare.

�ven arbelsf�rmedlingsinsatser f�r arbetshandikappade m�ste priorite�ras. Jag kommer senare all f�resl� en f�renkling i fr�gan om den vidgade arbetspr�vningen, som har betydelse f�r denna grupp. Ocks� en h�g volym av arbetsmarknadsutbildning �r angel�gen. Under avsnittet arbets�livsfr�gor kommer jag n�rmare att redovisa ytterligare insatser f�r denna grupp.

Del �r av st�rsta vikt att lediga platser tills�tts snabbi och med l�mpliga
s�kanden. F�r all m�jligg�ra detta och samtidigt la tillvara de arbetss�kan�
des intressen m�ste en fortsall ulveckiing av f�rmedlingens verksamhet
ske. M�nga av de arbetss�kande har emellerUd inte den utbildning och
erfarenhet som kr�vs f�r atl kunna ta de lediga platser som finns. Delta g�r
alt utbildningsinsatserna m�ste h�llas p� en h�g niv�.
����������������������������������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


Jag kommer atl f�resl� en f�rst�rkning av utbildningsinsatserna och��� Prop. 1989/90: IOO samtidigt en sammanslagning av medlen f�r s�rskilt anordnad arbetsmark-��� Bil. 12 nadsulbildning och f�r f�relagsutbildning f�r att skapa st�rre flexibilitet.

Detta ger arbetsmarknadsverket en m�jlighet all sj�lvt prioritera mellan olika utbildningsinsatser och d�rigenom uppn� ell effekUvare utnyttjande av de tillg�ngliga resurserna. Mol bakgrund av den stora efterfr�gan p� arbetskraft inom tillverkningsindustrin saml v�rd- och omsorgssektorerna b�r �kade m�jligheter �ven ges f�r anst�llda inom andra yrkesomr�den atl f� utbildning till yrken inom dessa branscher. Jag kommer atl f�resl� atl ramen f�r s�dan utbildning �kas fr�n 10 till 20% av utbildningsplatserna.

Utbildningen inom del regulj�ra utbildningsv�sendet beh�lls p� den niv� som regeringen f�reslagit i till�ggsbudget I Ull statsbudgeten f�r innevaran�de budget�r, f�r all kunna erbjuda fler arbetshandikappade en arbetsmark�nadsutbildning. Minsl h�lften av besluten om utbildning inom del regulj�ra utbildningsv�sendet b�r avse arbetshandikappade. H�rigenom �kas m�j�ligheterna f�r arbetshandikappade alt �terintr�da p� arbetsmarknaden. Vid denna niv� b�r ocks� fler flyktingar och andra invandrare kunna ges den f�rberedande utbildning som ofta �r n�dv�ndig f�r all de skall kunna komma ul p� arbetsmarknaden lill ett arbete.

Jag kommer senare all f�resl� tills�ttandet av en utredning f�r atl se �ver de ekonomiska villkoren f�r arbete, utbildning och rehabilitering. Det �r viktigt atl de ekonomiska villkoren utformas s� att arbetslinjen h�vdas.

Sedan v�ren 1987 har arbelsv�gledarna vid arbetsf�rmedlingen m�jlig�het all utnyttja vidgad arbetspr�vning (VAP) som ell arbetsmarknadspoli�tiskt instmment under f�mts�ttning all den arbetss�kande skrivs in vid ell arbetsmarknadsinstitut. De s�kande som deltagit i vidgad arbetspr�vning har framf�r allt kommit ur gmpperna yrkesobest�mda, l�nglidsarbelsl�sa, s�kande med medelsv�ra handikapp och invandrare. AMS har nu f�resla�git alt vidgad arbetspr�vning skall kunna utnyttjas som ett instrument ulan inskrivning vid arbelsmarknadsinsitilut. Jag bitr�der f�rslaget och kommer all f�resl� att vidgad arbetspr�vning blir etl sj�lvst�ndigt arbetsmarknads�politiskt instmment som skall utnyttjas av v�gledarna vid arbetsf�rmed�lingen.

Ungdomsgaranlin fick en ny utformning fr. o. m. den 1 juli 1989. Ung-domsinsalserna har h�rigenom gelts en mer offensiv inriktning genom en f�rst�rkt f�rmedlingsinsats i syfte all f�rse alla ungdomar med arbete p� heltid eller utbildning. Ungdomslagen har ersatts med inskolningsplalser inom hela arbetsmarknaden f�r de ungdomar som inte kan f� arbete eller utbildning omedelbart. Erfarenheterna av del nya systemet �r begr�nsade. Jag kommer d�rf�r all f�resl� of�r�ndrade resurser f�r verksamheten.

Insatserna f�r de l�nglidsarbelsl�sa har gett resultat. Antalet l�nglidsar�belsl�sa liksom deras andd av de arbetsl�sa forts�tter atl minska. Fortfa�rande beh�vs dock riktade insatser f�r all underl�tta deras �terintr�de p� arbetsmarknaden.

F�r all bereda deltidsarbetsl�sa �kad arbetstid har sedan budget�ret
1987/88 s�rskilda resurser avsatts, fr. o. m. budget�ret 1989/90 inom ramen
f�r medel till beredskapsarbeten m. m. Ell omfattande arbete har lagts ner
f�r all underl�tta f�r deltidsarbelsl�sa all f� heltidsarbete. Trots della ser
����������������������������� 18


 


vi p� m�nga h�ll i dag den paradoxala situaUonen all lediga platser inte kan Prop. 1989/90: 100 Ulls�llas med l�mpliga s�kanden samtidigt som samma arbetsgivare har Bil. 12 deltidsarbetsl�s personal. AMS och parterna p� den kommunala arbets�marknaden har antagit en rekommendaUon om all samUiga kommuner och landsUng b�r erbjuda �kad arbetstid till de deltidsanst�llda som s� �nskar. Del samarbete som nu bedrivs p� lokal niv� b�r leda lill all arbetsgivarna ser �ver arbetstiderna och s� l�ngt m�jligt anpassar dem lill personalens �nskem�l. Arbetgivarna b�r uppm�rksammas p� alt �ven deltidsanst�llda som inte anm�lt sig som arbetss�kande kan vara intresserade av atl �ka sin arbetstid om de f�r erbjudande om della. Om de �lg�rder som vidtas inte leder till f�rb�ttringar av situationen har jag f�r avsikt att �terkomma i fr�gan.

Den starkt k�nsuppdelade arbetsmarknaden i Sverige inneb�r en allvar�lig begr�nsning. Kvinnornas arbetss�kande �r begr�nsat Ull ett f�tal yrkes-och branschomr�den medan de lediga platserna finns �ver hela arbets�marknaden. Delta minskar m�jligheterna all finna l�mpligt arbete f�r de s�kande. B�de arbetsgivare och arbetstagare har ell stort ansvar f�r all bryta detta m�nster. Regeringen har i j�msl�lldhelsproposiUonen 1987/88:105 fastst�llt m�l f�r arbetet med atl bryta den k�nsuppdelade arbetsmarknaden. AMS har i skrivelse den 8 september 1989 redovisat sina insatser f�r all uppn� dessa m�l. AMS har haft �verl�ggningar med arbetsmarknadens parter och skol�verstyrelsen om vilka insatser som kan vidtas f�r all vidga m�ns och kvinnors yrkesval och f�ruts�ttningar i den riktning som propositionen anger. Vissa �verenskommelser har gjorts mellan parterna och AMS ang�ende informationsinsatser, utbildningspla�nering och l�roplansarbete hos skol�verstyrelsen. De insatser som nu g�rs kan p� sikt underl�tta anpassningen p� arbetsmarknaden.

Chefen f�r finansdepartementet har tidigare i dag redogjort f�r den ekonomiska politiken under del n�rmaste �ret. Som finansministern fram�h�Uit �r bed�mningarna av konjunktumtvecklingen os�kra. Utvecklingen tyder dock p� att arbetsl�sheten �ven under �r 1990 kommer att ligga p� en l�g niv�. Mot bakgmnd av della och av behovet av en stram finanspolitik bed�mer jag all del finns m�jlighet all n�got minska utgifterna f�r syssds�llningsskapande �tg�rder. En h�g beredskap b�r dock h�llas f�r den h�ndelse syssels�ttningsl�get f�rsvagas snabbare �n v�ntat. Jag har f�r avsikt alt �terkomma med en ny bed�mning av arbetsmarknadsl�get i samband med kompletteringspropositionen.

Jag avser att senare f�resl� regeringen att en utredningsman skall tills�t�tas med uppgift all g�ra en �versyn av beredskapsarbetenas roll som arbetsmarknadspolitiskt instrument. Utredningen skall �ven belysa bered�skapsarbetena inom kulturomr�det, skogen, naturv�rden och investerings�verksamheten.

Somjag tidigare redovisat b�r utbildningsinsatserna h�llas p� en fortsall
h�g niv�. Arbetsmarknadsutbildningen k�ps till st�rsta delen fr�n AMU-
gruppen. Bildandel av AMU-gruppen �r 1986 som en frisl�ende uppdrags�
organisation syftade Ull flexibilitet i utbildningsinsatserna och ett effektivl
utnyttjande av resurserna. Enligt min mening har AMU-gmppen varit
framg�ngsrik i dessa avseenden.�������������������������������������������������������������������������������� 19


 


Det fortsaUa arbetet inom AMU-gruppen under budget�ret 1990/91 b�r��� Prop. 1989/90: 100
ha f�ljande inriktning:������������������������������������������������������������������������ Bil. 12

-     �tg�rder b�r vidtas i syfte atl uppn� ytterligare effekliviseringar i verk�samheten.

-     �tg�rder b�r ocks� vidtas i syfte atl ytterligare f�rb�ttra m�jligheterna att snabbt anpassa utbildningsverksamheten Ull f�r�ndringar i arbetsli�vet och Ull olika individers och gmppers behov.

20


 


Prop. 1989/90:100

2. Arbetslivsfr�gor�������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

Den aktuella utvecklingen

Den fortsatta stmkturomvandlingen i svenskt n�ringsliv och p� svensk arbetsmarknad kommer all medf�ra betydande f�r�ndringar i arbetslivet. Utveckhngen kommer all kr�va h�g omst�llningsf�rm�ga i f�retag och hos myndigheter. Den samlade arbetsIivspoliUken kommer alt betyda myckel f�r om morgondagens arbetsliv skall kunna utformas s� att vi f�rebygger utslagning och skapar "del goda arbelet".

Arbetsl�sheten �r i dag myckel l�g och fler �n n�gonsin �r sysselsatta. Efterfr�gan p� arbetskraft �r stor, men trots detta finns det fortfarande stora grupper som har sv�rt att f� ett ordentligt f�ste p� arbetsmarknaden. Samtidigt �kar utslagningen fr�n arbetslivet.

Vi kan konstatera att de l�nga sjukfallen blir fler, antalet f�rtidspensio�neringar och antalet arbetsskador �kar. M�nga m�nniskor far illa, tvingas arbeta mindre eller kanske t.o. m. helt l�mna arbetslivet. Samtidigt drab�bas f�retagen av h�ga kostnader i form av produktionsbortfall, inskol-ningskoslnader, osv. F�r s�v�l staten, landstinget som kommunerna �kar p�frestningarna p� socialf�rs�kringssystemet, sjukv�rd och annan service.

I regeringskansliet p�g�r f�r n�rvarande ett arbete med en rad olika fr�gor som har direkt koppling Ull arbetslivet.

Regeringen har nyligen f�relagt riksdagen en proposiUon (1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabililering och arbetshvsfondens verksamhet, m. m. F�rslagen skall ses som ett f�rsta steg mot all f�mya arbetslivet och st�rka arbetslinjen i socialf�rs�kringssystemet.

Arbetsmilj�kommissionens (A 1988:03) arbete skall vara avslutat i juni 1990. Fr�gor som f�r n�rvarande diskuteras i kommissionen �r bl.a. ar�betsgivamas ansvar f�r rehabililering av sina anst�llda, redovisning av kostnader f�r sjukfr�nvaro, arbetsskador m. m., och krav p� arbetsgivaren alt ha system f�r styrning och uppf�ljning av arbetsmilj�arbetet.

I anslutning till tillkallandet av arbelsmilj�kommissionen beslutade rege�ringen all tills�tta etl r�d f�r arbelsmilj�fr�gor. R�det, d�r jag �r ordf�ran�de, besl�r i �vrigt av f�retr�dare f�r samtliga riksdagspartier, arbetsmark�nadens parter, ber�rda myndigheter samf forskare. R�det, vars uppdrag inte �r tidsbegr�nsat, �r ett fomm f�r samr�d och information i arbets�milj�fr�gor. R�del har hittills haft tre sammantr�den.

Arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspekUonens arbete har och kom�mer att ha en avg�rande betydelse f�r genomf�randel av de f�r�ndrade krav som kommer att st�llas p� det framtida arbetsmilj�arbelet.

En fr�ga av �kande betydelse �r kopplingen mellan arbelslivspoliliken
och arbetsmarknadspolitiken. Del finns anledning att �verv�ga i vilken
utstr�ckning arbetsmarknadspolitiken och arbetslivspolitiken kan samord�
nas n�r del g�ller alt �stadkomma �ndam�lsenliga rehabiliteringsinsatser
f�r de enskilda arbetstagarna. Det kan handla om arbelsplatsinriktade
�lg�rder som f�rhindrar utslagning och ocks� om st�d till kompetensut�
veckling. Ett allt viktigare omr�de f�r arbetslivspolitiken blir �tg�rder f�r
att beh�lla och utveckla arbetskraften p� arbetsplatserna.
������������������������������������������������ 21


 


Regeringen har nyligen lillsaU en s�rskild utredare (A 1989:03) f�r a���� Prop. 1989/90: 100 l�mna f�rslag lill hur arbetsiivsforskningen skall bedrivas och vara organi-���� B''- 12 serad. Ulredareii skall presentera sina f�rslag i maj 1990.

Samarbetet mellan EFTA och EG har fortsatt och intensifierats under �ret f�r atl f� Ull st�nd en utvidgad och mer strukturerad samverkan. F�r arbelsmilj�omr�det inneb�r detta bl. a. aU etl stort antal direktiv inom EG beh�ver g�s igenom och j�mf�ras med svenska regler p� detta omr�de.

De nordiska l�nderna bedriver sedan en l�ng lid Ullbaka etl omfattande och v�rdefullt samarbete p� arbetsmilj�omr�det. Utvecklingen inom EG har h�r aktualiserat fr�gor som kommit all spela en alltmer framtr�dande roll. De nordiska regeringarna skrev i juni 1989 under en arbelsmilj�-konvenUon vars syfte bl.a. �r att fr�mja en gemensam nordisk h�llning i arbetsmilj�fr�gor i internationella sammanhang, vilket b�r kunna f� bety�delse i det p�g�ende europeiska integrationsarbetet.

Arbetslivsfonden

Genom beslut den 7 juni 1989 (FiU 30, rskr. 327) antog riksdagen en lag (1989:484) om arbelsmilj�avgift som f�reskriver all arbetsgivare skall be�tala en s�rskild arbetsmilj�avgift om 1,5% av avgiftsunderlaget f�r arbets�givaravgiften Ull folkpensioneringen, enligt lagen om socialavgifter. Avgif�ten skall avse ers�ttningar som betalas ut under perioden september 1989 - december 1990. Avgiftema skall f�ras lill en fond som ben�mns arbets�livsfonden. Fondens tillg�ngar skall utg�ra bidrag till arbetsgivare f�r utgifter f�r arbetsmilj� och rehabilitering i den m�n det inte enligt lag eller annan f�rfattning �ligger arbetsgivaren att g�ra en s�dan investering. Ut�gifterna kan avse dels rehabililerings�tg�rder f�r anst�llda med l�ngvarigt nedsatt h�lsa, dels �lg�rder f�r alt nedbringa anst�lldas sjukfr�nvaro och dels investeringar f�r b�ttre arbetsmilj�.

Med anledning av riksdagens beslut har regeringen genom proposition (1989/90:62 bil. 2) f�reslagit rikthnjer dels f�r hur arbelslivsfondens medel b�r anv�ndas, dels f�r en organisation f�r f�rdelning av medlen och dels f�r f�rvaltningen av fondmedlen. F�rslagen inneb�r all en cerilral styrelse saml l�nsvisa regionala styrelser bildas f�r alt g�ra bidragspr�vningen och f�r alt handl�gga de �vriga fr�gor som h�nger ihop med f�rdelningen och utbetalningen av medel fr�n arbelslivsfonden. Bidrag skall kunna ges till b�de arbetsplats- och individinriktade �tg�rder. Utbetalningar f�resl�s kunna ske i begr�nsad omfattning fr.o.m. den I juU 1990 och i full ut�str�ckning fr. o. m. den 1 januari 1991.

Genom beslutet all inr�lta en arbelslivsfond har f�ruts�ttningar skapats f�r en unik och kraftfull offensiv f�r en f�rnyelse av arbetslivet. Fonden ger m�jligheter till en kraftsamling �ver hela landet och en samlad offensiv f�r aU bl. a. skapa "del goda arbetet".

Arbetsmilj� och sjukfr�nvaro

Den kraftiga kostnadsutvecklingen f�r socialf�rs�kringarna har varit starkt

uppm�rksammad under senare �r. �r 1988 uppgick de totala statliga kost-��������������������������� 22


 


naderna f�r l�ngvarig sjukskrivning, f�rlidspension och arbelsskadef�r-��� Prop. 1989/90: 100
s�kring lill ca 45 miljarder kr., vilket moisvarar ca 4% av BNP.
��������������������� Bil. 12

�n allvariigare �r all s� m�nga f�ll l�mna arbetsmarknaden i f�rlid p� grund av sjukdomar och skador bl. a. orsakade av riskfyllda arbetsmilj�er.

Finansieringen av dessa kostnader lar i anspr�k en betydande del av de resurser som yrkesverksamma arbetar ihop. Samtidigt medf�r utslagning�en fr�n arbetslivet all f�rre m�nniskor deltar i den produktion som betalar dessa kostnader.

Insatser f�r all rehabilitera m�nniskor s� alt de kan �terg� till arbetslivet �r s�ledes ytterst angel�gna. I f�rsta hand m�ste m�nniskor ges m�jlighet till b�ttre h�lsa och ell aklivi liv. Men ocks� ur samh�llsekonomisk syn�punkt �r det l�nsamt alt f�rb�ttra folkh�lsan och minska sjukfr�nvaro och f�rtidspensioneringar. Del minskar kostnaderna f�r passiva ers�ttningar fr�n socialf�rs�kringarna och �kar arbetsinsatserna och den produktion som betalar f�r ers�ttningarna.

Sjukfr�nvaron

Sjuktalet anger antalet f�r �ret ersatta sjukpenningdagar per sjukpenning�f�rs�krad. Sjuktalet ha; stigit fr�n 18,4 dagar �r 1984 till 25,3 dagar �r 1988. Vatje enhet i sjuktalet moisvarar 4,7 milj. dagar. Till en viss del kan denna �kning f�rklaras med konjunkturi�get, �ndrade regler i sjukf�rs�kringen och en �kad syssels�ttning.

Till en stor del m�ste dock del �kade sjuktalet f�rklaras av andra orsaker. Det �r framf�r allt sjukdomsfallen som varar mer �n etl halv�r, som ger utslag i del h�jda sjuktalet. B�de kvinnor och m�n har ocks� �kat sin fr�nvaro i l�nga sjukfall under de senaste fem �ren, men f�r kvinnornas del �r �kningen v�sentligt st�rre �n m�nnens.

En stor del av den �kade sjukfr�nvaron beror p� sjukdomar i muskler och skelett, oftast belastningsskador. Del �r fr�mst kvinnor i �ldersgrup�perna �ver 40 �r som drabbas av dessa skador, men del finns ocks� alarmerande fall av s�dana skador hos myckel unga personer.

Arbetsskador

Del ers�ttningssystem, som �kat kraftigast under senare �r, �r arbelsska�def�rs�kringen. Antalet anm�lda arbetsskador har �kat fr�n 178000 �r 1982 lill 257000 �r 1988. �kningen har varit s�rskilt stark fr�n 1980-lalels min.

Antalet sjukpenningdagar inom arbelsskadef�rs�kringen (LAF) har mer �n f�rdubblats mellan �ren 1986-1988. Enbart denna �kning svarar mol ett bortfall av arbetskraft om ca 30000 personer. Produktionsbortfallet kan uppskattas till 5-6 miljarder kr.

Kostnaderna f�r ers�ttningar har likaledes �kat kraftigt och ber�knas f�r �r 1988 uppg� lill 7 miljarder kr. Kostnaderna f�r arbelsskadef�rs�kringen har i reala termer mer �n fyrdubblats under en tre�rsperiod. Enligt RFV kommer kostnaderna f�r arbetsskador all �ka kraftigt under 1990-lalets

23


 


b�rjan Ull n�rmare 30 miljarder kr. �r 1994, om utvecklingen forts�tter som��� Prop. 1989/90: 100
hittills.�������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

Kostnads�kningen sammanh�nger dels med all antalet anm�lda skador har �kat, dels med all en st�rre andel av anm�lningarna ocks� har god�k�nts som arbetsskador. Framf�r allt kan �kningen h�nf�ras Ull arbets�sjukdomar d�r andelen godk�nnanden �kat fr�n 57,6% till 85,8% under perioden 1983-1988.

Det f�rh�llandet all anm�lda arbetsskador i �kad omfattning ocks� blivit godk�nda har sannolikt i sig medverkat lill att m�nniskor blivit mer ben�g�na atl anm�la arbetsskador. Andra faktorer som torde haft betydelse f�r utvecklingen �r utbyggnaden av f�relagsh�lsov�rden, �kad informaiion och fackliga aktiviteter, som har medf�rt en �kad medvetenhet om arbets�milj�ns betydelse f�r uppkomsten av vissa skador, bl. a. belastningsska�dor. Mycket talar f�r all man tidigare inte rapporterat alla skador som berott p� arbetet. �kningen av skadeanm�lningarna kan mol den bakgmn�den ses som n�got posiUvt i s� m�tto all m�nniskor nu �r mer medvetna om sambanden mellan arbetsmilj� och arbetsskador och atl de f�r den ers�tt�ning som de �r ber�ttigade till. En �kad medvetenhet om h�lsoriskerna i arbetsmilj�n �r ocks� en viktig f�ruts�ttning f�r att f�rebyggande arbels-milj�insatser skall komma till st�nd.

B�de sjuktal och arbetsskador �r oj�mnt f�rdelade mellan s�v�l bran�scher som regioner. D�r sjuktalen �r h�ga dominerar ocks� arbetsskador�na. Sjuktalet �r l�gre i glesbygden �n i t�torter och l�gre p� sm� arbetsplat�ser �n p� stora.

Utvecklingen av arbetsskadoma har skett trots att vi i v�rt land har en l�ng tradition i arbetet med atl f�rb�ttra arbetsmilj�erna. Inte minst som en f�ljd av aktiva insatser av arbetsmarknadens parter med st�d av en ambi�ti�s arbelsmilj�lagstiflning har arbetsmilj�n i m�nga avseenden fortl�pan�de kunnat g�ras b�tlre. Vi kan avl�sa detta i bl.a. del minskade antalet sv�ra olyckor och d�dsfall. Samtidigt inneb�r den snabba utvecklingen i arbetslivet atl del st�ndigt uppst�r nya risker f�r arbetstagarnas fysiska och psykiska h�lsa och v�lbefinnande.

Mer �n h�lften av arbetsskadorna utg�rs av belastningsskador. Samban�det mellan bdastningsrdalerade arbetssjukdomar och arbeten som k�nne�tecknas av ensidighet, monotoni och bundenhet med sm� m�jligheter att p�verka arbetsinneh�ll och arbetstakt har f�ranlett att de arbetsorganisato�riska fr�gorna uppm�rksammals allt mer. Arbelarskyddsstyrdsen bedriver sedan �r 1987 ett s�rskilt belastningsergonomiprogram med del �vergri�pande m�let alt minska bdastningsrelalerad oh�lsa i svenskt arbetsliv genom atl skadliga f�rh�llanden identifieras och �tg�rdas. �ven arbels�milj�fonden har etl s�rskilt program f�r �tg�rder mot belastningsskador. Vidare �r belastningsskador etl s�rskilt forskningsomr�de p� arbetsmilj��institutet. Dessa fr�gor uppm�rksammas ocks� av arbelsmilj�kommis�sionen.

24


 


F�rtidspensionering������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�rtidspensioneringen bidrar liksom sjukfr�nvaron till ell minskal arbets- i � '2 utbud. �ven n�r det g�ller f�rtidspensioneringar �r �kningen st�rst f�r kvinnoma. Antalet f�rtidspension�rer har �kat oavbmtel och var �r 1988 n�stan dubbelt s� stort som �r 1970. Antalet f�rtidspensioner, som beviljas av arbetsmarknadssk�l uppgick �r 1988 lill 5400 eller ca 10% av de nybeviljade f�rtidspensionerna. I �ldersgmppema �ver 50 �r �r f�rtids�pensionering p� gmnd av muskelsjukdomar den klart vanligaste orsaken bland b�de kvinnor och m�n, men s�rskilt bland kvinnoma.

F�retagsh�lsov�rd

I 1989 �rs budgetproposition anm�lde jag atl en arbetsgmpp tillsatts inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift atl se �ver 1986 �rs f�relags-h�lsov�rdsreform. Arbetsgruppen skall utv�rdera effektema av del nuva�rande bidragssystemet och pr�va behovet av eventuella ytterligare lagstift�nings�tg�rder. I �versynens direktiv ing�r �ven alt se �ver bidragssyste�mets utformning, f�retagsh�lsov�rdens roll i rehabiliterings- och anpass�ningsarbete, utbyggnadstakten av f�retagsh�lsov�rden och bidragssyste�mets inverkan p� verksamhetens inneh�ll. Arbetsgmppen ber�knas ha slutf�rt sitt arbete vid halv�rsskiftet 1990.

Regionala skyddsombud

Genom en �ndring i arbetsmilj�lagen (prop. 1989/90:19, AU 8, rskr. 71) har de fackliga organisationerna f�tt r�tt att utse regionala skyddsombud utan alt f�rst inh�mta medgivande fr�n yrkesinspektionen. Vidare anges samtli�ga f�mts�ttningar f�r all utse de regionala skyddsombuden uttryckligen i lagtexten. Lag�ndringarna skall tr�da i krafl den 1 januari 1990.

Riksdagen har under �r 1989 godk�nt principerna f�r ett nytt bidragssy�stem f�r verksamheten med regionala skyddsombud (prop. 1988/89:125, bil. 8, AU 20, rskr. 285). Del nya systemet inneb�r atl bidragei till de regionala skyddsombudens verksamhet best�ms med utg�ngspunkt i riks�f�rs�kringsverkels prognos av arbelsmilj�fondens int�kter av arbelar�skyddsavgiften f�r efterf�ljande kalender�r. Genom beslut den 23 novem�ber 1989 fastst�llde regeringen all 10,5 % av arbelsmilj�fondens int�kter av arbelarskyddsavgiften �rligen skall disponeras f�r verksamheten med re�gionala skyddsombud under perioden den I januari 1990 - den 31 decem�ber 1995.

�versynen av arbetsmm�lagen m. m.

Arbetsgmppen (A 1987: D) f�r �versyn av vissa best�mmelser i arbels�
milj�lagen kommer inom kort all avsluta sill arbete och �verl�mna sitt
slutbet�nkande. Gruppen har hitUlls l�mnat tre bel�nkanden. Minder�rigas
Ulltr�de lill arbetslivet (Ds 1989:1), Elevmedverkan i arbetsmilj�arbelet
m.m. (Ds 1989:5) och Produktkontroll enligt arbelsmilj�lagen m.m. (Ds
1989:48).������������������������������������������������������������������������������������������������������������������


 


Med anledning av de tv� f�rstn�mnda bet�nkandena har regeringen Prop. 1989/90: 100 avl�mnat tv� propositioner med f�rslag lill �ndringar i arbetsmilj�lagen. Bil. 12 n�mligen dels proposiUonen (1989/90:60) om minimi�lder f�r Ulltr�de Ull arbete vari �ven f�reslagits att ILO: s konvention (nr. 138) om minimi�lder f�r tilltr�de till arbete ratificeras, dels propositionen (1989/90:61) om elev�medverkan i arbetsmilj�arbelet. Bel�nkandet (Ds 1989:48) Produklkon-troll enligt arbetsmilj�lagen m. m. remissbehandlas f�r n�rvarande.

F�rslagen fr�n arbelsolycksutredningen i bet�nkandet (SOU 1988:3) Arbetsolycka - "olycka" eller arbetsmilj�brotl? bereds f�r n�rvarande vidare inom regeringskansliet.

Arbetstid och semester

Den faktiska arbetstiden i Sverige har �kat under hela 1980-lalet b�de i totalt arbetade limmar och i arbetstid per sysselsatt. Detta kan h�nf�ras till det �kade arbetskraftsdeltagandet och all kvinnornas genomsnittliga ar�betstid oavbrutet �kat. Antalet arbetade Ummar skulle dock kunna vara �nnu h�gre om inte sjukfr�nvaron �kat i s� stor utstr�ckning. B�de kvin�nors och m�ns sjuktal har �kat p�tagligt under de senaste �ren. Totalt har sjuktalet sUgit fr�n 18,8 dagar till 25,3 dagar mellan �r 1984 och �r 1988. N�r m�nnens sjuktal stigit med 4,6 enheter har kvinnornas �kat med 8,4.

Del �kade sjuktalet beror till stor del p� �kningen i den l�nga sjukfr�nva�ron �verstigande 180 dagar. Denna fr�nvaro kan i stor utstr�ckning h�nf��ras Ull faktorer i arbetsmilj�n.

Arbetstidskommitl�n (A 1987:04) �veri�mnade i augusti sitt bel�nkande (SOU 1989:53) ArbelsUd och v�lf�rd. Kommitt�n har ber�knat effekterna av olika slags arbetstidsreformer. Kommitt�n bed�mer att det med nuva�rande l�ga produktivitets�kning inte finns utrymme f�r andra arbetstids�f�rkortningar �n den sj�tte semesterveckan och den f�rl�ngda f�r�ldrale�digheten. D�remoi skulle en �rsarbelslidsnorm ge f�rdelar som �verblick, flexibilitet och st�rre frihet i uttag av kommande arbetstidsf�rkortningar, anser kommitt�n. D�rf�r b�r en �rsarbelsUdsnorm, enligt kommitt�n, utre�das vidare, men �kad flexibilet kan n�s redan i dag genom alt den lid av semesterledigheten som �verstiger fyra veckor skulle kunna tas ul flexi�belt.

Arbelstidskommitt�ns bet�nkande �r nu uts�nt p� remiss tillsammans med semesterkommitl�ns bet�nkande (SOU 1988:54) Om semester.

I december 1989 f�relades riksdagen propositionen (1989/90: 59) Den
sj�tte semesterveckan. I proposiUonen f�resl�s bl. a. all den lagstadgade
r�tten lill semester f�rl�ngs lill sex veckor. Lagf�rslaget inneb�r alt den
sj�tte semesterveckan inf�rs i tre etapper. Tv� dagar kan las ut under det
semester�r som b�ijar 1991, tv� dagar 1992 och en dag 1993. Vidare
f�mtskickas i propositionen alt m�nga fr�gor i semesterkommitl�ns och
arbelstidskommitt�ns bel�nkanden beh�ver en ordenUig genomg�ng n�r
remissbehandlingen �r avslutad. Bl. a. kommmer arbelstidskommitt�ns
f�rslag om alt anv�nda femle och sj�tte semesterveckan f�r att f�rkorta
arbetstiden saml fr�gan om en mer r�ttvis f�rdelning av kostnaderna f�r
den semesterl�negrundande fr�nvaron all �verv�gas i samband med lag-
���������������������������� 26

stiftningen r�rande den andra eller den tredje etappen i semeslerreformen.


 


Andra arbetslivsfr�gor och arbetsr�ttsliga fr�gor������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Regeringen har tillkallat en s�rskild utredare f�r all se �ver arbelslivsforsk-ningens organisation, (Dir. 1989:59). Utredaren skall kartl�gga arbelshvs-forskningens omfattning, inriktning och finansiering. Utifr�n kartl�ggning�en skall utredaren f�resl� hur forskningen b�r bedrivas och organiseras s� att tillg�ngliga resurser utnyttjas p� effektivast m�jliga s�ll med h�nsyn till uppsatta m�l och krav p� h�g kvalitet.

Utredaren skall presentera alternativa organisalionsf�rslag och s�rskilt noggrant belysa arbelslivscenlmms roll i arbetslivsforskningen mot bak�grund av Udigare granskningsrapporter dels av riksrevisionsverket, dels av en s�rskilt tillsall extern granskningskommitt�.

P� uppdrag av regeringen med anledning av prop. 1987/88:105 om j�m�sl�lldhetspolitiken h�ller arbelsmilj�fonden p� att utarbeta ett fem�rigi program f�r atl f�rb�ttra kvinnors villkor i arbetslivet. En inledande upp�gift f�r programmet �r att skapa bred k�nnedom om inneh�llet i j�mst�lld�helsavlalen p� arbetsmarknaden.

En huvuduppgift f�r programmet �r alt starta projekt som kan skapa goda f�rebilder och vinna spridning i arbetslivet. T�nkbara projekt kom�mer att inventeras tidigt i programmet. S�rskilt angel�gna �r projekt f�r atl utveckla arbetsinneh�ll och arbetsorganisation i syfte all f�rb�ttra kvin�nors villkor.

Arbelsmilj�fondens program mol belastningsskador som startade h�sten 1988 har kommit in i ett aklivi skede. Del inriktas p� st�d till �lg�rdspro�jekt, kompetensuppbyggnad och informaUon. Av s�rskilt intresse f�r pro�grammet �r all f� fram goda exempel p� lyckade utvecklingsprojekt. L�s�ningarna ska pr�glas av en helhetssyn d�r f�r�ndringarna �r av teknisk, ergonomisk och organisatorisk art.

En annan av fondens speciella satsningar r�r f�retagsh�lsov�rd och lokalt milj�arbete. Programmet syftar bl. a. till all st�dja utvecklingen av det lokala arbetsmilj�arbetet som en integrerad del i arbetsplatsens linjeor�ganisation och utveckla f�retagsh�lsov�rdens arbetsformer och arbetsme�toder.

D�rut�ver st�der fonden etl program f�r ledning, organisation och med�best�mmande (LOM-programmet) och tillsammans med styrelsen f�r tek�nisk utveckling ett program kallat M�nniskor-Dataleknik-Arbetsliv (MDA-programmet).

Arbetsgruppen f�r vissa fr�gor om data och integritet i arbetslivet av�l�mnade i maj 1989 rapporten (Ds 1989:24) Datatekniken och den personli�ga integriteten - en kartl�ggning. Rapporten har remissbehandlats.

M�l och inriktning av arbetslivspolitiken

P� samma s�tt som inom arbetsmarknadspolitiken skall arbetsskadade och
sjuka erbjudas akUva rehabiliteringsinsatser, som �terger dem arbetsf�r�
m�gan och g�r del m�jligt f�r dem att forts�tta som yrkesaktiva. Arbels-
hnjen skall allts� g�lla ocks� inom socialf�rs�kringen. Vidare skall arbets�
milj�n och s�ttet atl organisera arbelet anpassas, s� all m�nniskor ges��������������������������� ~j


 


m�jlighet alt utf�ra sitt arbete �ven om de har f�tt sin arbetsf�rm�ga��� Prop. 1989/90: 100
nedsatt lill f�ljd av en skada eller en sjukdom.
����������������������������������������� Bil. 12

F�r att h�vda arbetslinjen inom socialf�rs�kringssystemet har regering�en i prop. 1989/90:62 f�reslagit riksdagen all m�jligheten lill alt f� f�rtids�pension av arbetsmarknadssk�l avskaffas vilket inneb�r atl enbart arbets�l�shet inte i forts�ttningen skall kunna ligga till gmnd f�r beslut om f�rtids�pension f�r personer som fyllt 60 �r. S�rskild uppm�rksamhet kommer d�rf�r att ges �ldre arbetsl�sa och �tg�rder vidtas f�r all underl�tta f�r dessa s�kande all f� ett nytt arbete. I propositionen har regeringen vidare f�reslagit ett nytt l�nebidrag som kan utg� lill de arbetsgivare som anst�ller f�rtidspensionerade som vill pr�va p� ell arbete och samtidigt kunna ha pensionsbeslutel vilande.

Utvecklingen av arbetsskador och f�rtidspensionering lyder p� atl del fortfarande finns betydande brister i arbetsmilj�n och alt myckel �terst�r att g�ra innan hela arbetslivet pr�glas av "det goda arbetet".

Ett omfattande arbete har redan inletts f�r atl hejda utslagningen och f� m�nniskor Ullbaka i arbete. En del fackliga organisationer och framsynta arbetsgivare har inlett ett f�r�ndringsarbete f�r all �ndra arbetsmilj�erna och s�ttet alt organisera arbetet. Dessa goda exempel b�r f�ljas av m�nga fler. Det kan ske genom tydligare och sk�rpta krav p� arbetsgivarna. Arbetsgivarnas ansvar f�r arbetsmilj�n och f�r de anst�lldas arbelsm�ssiga rehabililering �verv�gs nu av arbelsmilj�kommissionen.

Det �r min avsikt all l�ngre fram �terkomma lill regeringen med de f�rslag, som blir f�ljden av arbetet inom arbelsmilj�kommissionen och den p�g�ende �versynen av f�retagsh�lsov�rden.

Arbetslivsfonden kommer att ge m�jlighet Ull en unik och kraftfull offensiv f�r en f�rnyelse av arbetslivet. Fondens medel skall anv�ndas lill atl rehabilitera m�nniskor, hj�lpa l�ngtidssjuka tillbaka i arbete och f�r��ndra arbetsplatser och arbetsorganisation, s� alt h�lsa och v�lbefinnande kan fr�mjas och utslagningen hejdas. En viktig uppgift f�r de myndigheter, som �r verksamma p� arbelsmilj�omr�det kommer att vara alt st�dja delta f�rnyelsearbete med sitt experlkunnande.

N�r del sedan g�ller det f�rebyggande arbetsmilj�arbetet har arbetar�skyddsverkel en viktig roll. Det �r viktigt all verkets resurser kan byggas ut och bidra Ull utvecklingen p� etl effektivl s�tt. Jag kommer all f�resl� alt arbetarskyddsverkel f�r �kade medel f�r arbetet inom ISA-syslemel och ADB-utbyggnaden. Det �r vidare angel�gel att verksamheten vid arbetarskyddsverket ytterligare kan effektiviseras. D�rf�r b�r s�rskilda effektivitetskrav st�llas som skall uppfyllas senast under budget�ret 1990/91.

Dessa krav avser

-     moderniseringen av Ullsynsverksamheten och inf�randet av den s.k. systemtillsynen

-     b�ttre dokumenterade krav vid inspeklionsbes�k genom en h�gre andel inspektionsmeddelanden

-     en effektivare och best�mdare uppf�ljning av krav i inspektionsverk�samheten

28


 


-�� ell effektivt utnyttjande av de administrativa hj�lpmedel och de infor-��� Prop. 1989/90: 100
malionssyslem som finns f�r all st�dja inspektionsverksamheten.
������������ Bil. 12

F�r de arbetshandikappade �r det angel�gel all arbetsf�rmedlingarna forts�tter ell ambiti�st och effektivt arbete s� atl dessa s�kande kan f� en varaktig f�rankring p� arbetsmarknaden. I nuvarande konjunkturl�ge b�r det finnas goda m�jligheter lill detta. Om man ser p� antalet s�kande med arbetshandikapp vid landels arbetsf�rmedlingar s� har de �kat de senaste �ren. Enligt AMS var de genomsnilUigt per m�nad 37000 under �r 1988, vilket kan j�mf�ras med 31 000 �r 1985. �kningen avser lill st�rsta delen ombyless�kande. D�remot har de som vid m�nadens slut kvarst�r som arbetsl�sa och aktuella f�r omedelbar placering minskat med 30% som en f�ljd av intensifierade arbetsf�rmedlingsinsatser.

Arbetet inom projektet Arbete �l unga handikappade har fram lill �rs�skiftet 1988�89 omfattat drygt 2000 ungdomar med f�rtidspension eller sjukbidrag. Hittills har ca 500 av dem f�tt arbete.

Inte minst f�r dessa ungdomar, som ofta har sv�ra funktionsneds�ttning�ar, har utvecklingen av nya datorbaserade hj�lpmedel i arbelet stor bety�delse.

N�r del g�ller arbetsmarknadsinstituten kommer jag inte alt f�resl� n�gra raUonaliseringkrav. Jag kommer vidare all f�resl� viss m�jlighet lill flexibilitet i utnyttjandet av anslagen B 1. Arbetsmarknadsverkets f�rvalt�ningskostnader och C 4. Yrkesinriktad rehabilitering f�r alt ge AMS m�j�lighet att prioritera insatser som �r s�rskilt angel�gna.

Utg�ngspunkten f�r arbetsf�rmedlingens/Amis fortsatta insatser skall vara:

-     alt insatserna f�r unga, som p� grund av sv�rare funktionsneds�ttningar har f�rtidspension eller sjukbidrag skall forts�tta i minsl samma omfatt�ning som f�r n�rvarande,

-     att v�ntetiderna f�r inskrivning vid Ami b�r kunna nedbringas med ytterligare tv� veckor, j�mf�rt med vad AMS har redovisat i sin an�slagsframst�llning.

Jag kommer i det f�ljande att tillstyrka AMS f�rslag om att arbetsgivarna b�r la etl st�rre ekonomiskt ansvar f�r arbelsplalsanpassningar avseende redan anst�llda. D�rigenom skapas ekonomiskt utrymme f�r en fortsall satsning p� datorbaserade hj�lpmedel �t personer med sv�rare funktions�neds�ttningar.

29


 


3. Invandring��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 12 Invandrar- och flyktingpolitisk skrivelse

Under Udigare �r har invandrarpolitiken presenterats samlat i arbetsmark�nadsdepartementets bilaga till budgetpropositionen. Senare har regeringen till riksdagen redovisat flyktingpolitiken i en s�rskild flykUngpolitisk skri�velse. Skrivelsen har l�mnais under v�ren, vanligtvis omkring m�nadsskif�tet mars�april. Gr�nsdragningen mellan de tv� dokumenten har inte varit hell klar. Uppl�ggningen har inneburit risk f�r dubbelarbete i viss utstr�ck�ning. Enligt vad jag erfarit har ordningen �ven hos riksdagen medf�rt en del planeringssv�righeler.

F�r att ge riksdagen m�jlighet atl vid ell och samma tillf�lle ta del av en samlad �rlig informaiion om s�v�l invandrar- som flyklingpoliUken, f�re�sl�rjag alt regeringen i anslutning till budgelproposiUonen �verl�mnar en separat sammanh�llen skrivelse med redog�relse f�r invandrar- och flyk�tingpolitiken.

Jag t�nker d�rf�r i det f�ljande i huvudsak begr�nsa min framst�llning till s�dana fr�gor som har betydelse f�r mina f�rslag om resurser p� statsbud�geten f�r budget�ret 1990/91.

Utvecklingen av invandringen till Sverige

Invandringen lill Sverige har fortsatt att �ka under �r 1989. Enligt prelimi�n�ra ber�kniiigar har ca 58800 utl�ndska medborgare invandrat, dvs. della �r det antal personer som ber�knas ha blivit kyrkobokf�rda som invandra�re under �ret. Invandringen forts�tter atl ligga p� samma h�ga niv� som under 1970-lalet eller t. o. m. n�got h�gre, efter en kraftig nedg�ng i b�rjan av 1980-lalel. Endast �ren 1969 och 1970 har h�gre siffror noterats. �k�ningen beror v�sentligen p� den utomnordiska invandringen. �ven den nordiska invandringen har under �ret �kat kraftigt. Utvandringen av s�v�l nordiska som utomnordiska medborgare var ca 1 200 personer fler �n �r 1988.

Invandrings�verskoltet av utl�ndska medborgare under �r 1989 var pre�limin�rt 45700 personer, vilket inneb�r ungef�r 13 100 personer fler �n �r 1988. Utvecklingen under den senaste tio�rsperioden framg�r av f�ljande tabell (siffrorna �r avrundade):

Invandringen av utl�ndska medborgare �ren 1980�1989�� (i tusental)

�r������������ Invandring����������������������� Utvandring����������������������� Invandrings�verskott

Totalt Nordiska �vriga Totalt Nordiska �vriga Totalt Nordiska �vriga
med-
������� med-���������������� med-������� med-���������������� med-������� med-

borgare��� borgare������������� borgare��� borgare������������� borgare��� borgart


1980

34,4

16,3

18,2

20,8

13,6

7,2

13,7

2,6

11,0

1981

27,4

10,0

17,4

20,8

15,3

5,5

6,6

-5,3

11,9

1982

25,1

7,3

17,8

19,9

14,5

5,4

5,2

-7,2

12,4

1983

22,3

7,4

14,9

17,4

12,0

5,4

4,9

-4,6

9,5

1984

26,0

8,4

17,6

14,6

10,0

4,6

11,4

-1,6

13,0

1985

27,9

8,4

19,5

14,0

9,2

4,9

13,9

-0,8

14,7

1986

34,0

8,9

25,2

15,4

8,7

6,6

18,6

0,2

18,6

1987

37,1

8,9

28,1

11,6

8,1

3,5

25,5

0,8

24,7

1988

44,5

11,5

33,0

11,8

8,3

3,5

32,6

3,2

28,4

1989(1)

58,8

18,8

40,0

13,1

9,6

3,5

45,7

9,2

36,5


30


1)� Prelimin�r ber�kning


Invandringen fr�n Finland har varit n�got mindre �n �r 1988 och uppgick Prop. 1989/90:100 �r 1989 enligt prelimin�ra uppgifter lill 4500 personer, vilket var ca 900 Bil. 12 f�rre �n �r 1988. Utvandringen lill Finland var ca 5 400 personer. Nelto�invandringen fr�n Norden blev totalt 9 200 personer, beroende fr�mst p� nettoinvandringen fr�n Norge p� ca 6500 personer. Med en invandring till Sverige p� ca 8500 personer utgjorde norrm�nnen den st�rsta enskilda nationsgmppen invandrare �r 1989.

Den �kade invandringen fr. o. m. �r 1984 av utomnordiska medborgare h�nger samman med en �kad invandring av flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund fr�n Afrika och Asien, men ocks� fr�n Sydame�rika. Den st�rsta enskilda utomnordiska invandrargruppen ber�knas under �r 1989 bli, liksom �r 1988, iranierna, omkring 7 100 personer, dvs. ca 1 000 personer f�rre �n �r 1988.

Antalet utl�nningar som kommit till Sverige p� egen hand och s�kt asyl har sedan �r 1984 varit v�sendigt st�rre �n Udigare under 1980-lalel. Antalet har �kat �rligen och della g�ller �ven �r 1989. Samma ulveckiing kan f�r �vrigt konstateras i stora delar av V�steuropa, �ven om n�gra l�nder noterat en nedg�ng. Det totala antalet asyls�kande under �r 1988 var ca 19600 personer inkl. medf�ljande barn. Under �r 1989 skedde f�rst en liten minskning av asyls�kande under f�rsta halv�ret. Under andra halv�ret 1989 har emellertid antalet asyls�kande �kat myckel kraftigt - ca 80-90% fler j�mf�rt med motsvarande period f�rra �ret. Totalt ber�knas ca 29000 ufl�nningar, inkl. barn, s�ka asyl under �r 1989. Det st�rsta antalet asyls�kande under �ren 1985-1988 har kommit fr�n, i tur och ordning, Iran, Chile, Etiopien, Libanon, Polen och Irak. Under �r 1989 har antalet asyls�kande jugoslaviska, eliopiska, libanesiska, bulgariska och mm�nska medborgare �kat medan antalet asyls�kande chilenska medbor�gare minskal kraftigt.

Ca 29000 personer, inkl. barn, ber�knas under �r 1989 ha f�ll uppeh�lls�tillst�nd som flyktingar, krigsv�grare, av flykUngliknande sk�l eller p� humanit�ra grunder. Bland dem som erh�llit tillst�nd under �r 1989 finns s�v�l s�dana personer som kommit till Sverige och s�kt asyl under della �r som s�dana som anl�nt under tidigare �r och f�tt sina �renden avgjorda f�rst under �r 1989. Antalet personer som �rligen f�ll stanna av politiska eller humanit�ra sk�l har successivt �kat sedan �r 1984. D� omfattade dessa grupper Ullsammans ca 7600 personer. �rssiffran f�r uppeh�llstill�st�nd lill n�ra anh�riga har under perioden 1984-1987 �kat fr�n ca 7 900 lill ca 12400. �r 1988 uppgick den till ca 15 100 personer och ber�knas f�r �r 1989 bh ungef�r 16000.

Under de senaste �ren har i runt lal 200 utomnordiska medborgare per �r f�ll tillst�nd atl invandra av arbelsmarknadssk�l. F�r �r 1989 ber�knas ingen �kning ske.

Under �r 1988 fick inemot 17000 utl�nningar svenskl medborgarskap. Vid ing�ngen av �r 1989 var 421 000 utl�ndska medborgare bosatta i Sveri�ge, vilket var ungef�r 20000 personer fler �n ett �r tidigare.

31


 


Asylans�kningar m. m.����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Del �rliga antalet asyls�kande uppgick under perioden 1981-1983 lill ca��� "il. 12

3000 personer. Under �r 1984 �kade antalet drasUskl lill 11900. �ren

1985-1988 skedde en stegvis �kning lill drygt 18000 personer. Under

andra h�lften av �r 1989 har antalet asyls�kande tagit ell nytt stort spr�ng

upp�t. Jag r�knar med all ca 29000 personer kommer all ha s�kt asyl i

Sverige innan �ret �r lill �nda.

Instr�mningen av asyls�kande �r 1989 var under �rets f�rsta h�lft emel�lertid mindre �n motsvarande period �ret innan. Under h�sten �kade sedan tillstr�mningen Ull en omfattning som var myckel ov�ntad. Etl utm�rkande drag har varit all en myckel stor andel av de asyls�kande hell saknat identitets- och resehandlingar och all de flesta medvetet har gjort sig av med dem f�re inresan. Det st�r klart all m�nga p� detta s�tl f�rs�ker missbmka asylr�tten. Ur resurssynpunkt f�r invandrarverket m�ste denna situation betraktas som extraordin�r. Kommunmotlagandel och avtalen mellan statens invandrarverk (SIV) och kommunerna har inte heller varit anpassade Ull detta - antalet kommunala mottagningsplalser motsvarar inte behoven. S� m�nga som 7000 personer v�ntar i SIV: s f�rl�ggningar p� alt f� flytta Ull en kommun.

Mot bakgmnd av dessa oacceptabla f�rh�llanden beslutade regeringen den 2 november 1989 om vissa �lg�rder. H�rigenom skall dokumenU�shel i forts�ttningen r�knas som en nackdel f�r den s�kande i tillst�ndspr�vning�en, s�vida han eller hon inte kan ge rimliga sk�l h�rf�r. Denna f�r�ndring av praxis b�r ge en tydlig signal Ull icke bona-fide asyls�kande all avsl� fr�n att s�ka uppeh�lle och bos�ttning h�r.

Efter beslutet den 2 november har instr�mningen av nya asyls�kande fortsalt och t. o. m. �kat �nnu mer. Delta har lett lill myckel stora problem f�r SIV all klara del f�rsta mottagandet. Extraordin�ra och o�nskade f�rl�ggningsl�sningar har m�st tillgripas.

SIV anm�lde i sin egenskap av samordnande myndighet f�r mottagandet av asyls�kande och flyktingar den 5 december all omedelbara �lg�rder var n�dv�ndiga f�r att p�verka s�v�l instr�mningen som ulplaceringen i kom�munerna. Till del kommunala flyktingmotlagandet �terkommer jag i del f�ljande. SIV har vidare i framst�llning samma dag redovisat en prognos f�r asyl�rendeutvecklingen och hemst�llt om resursf�rst�rkningar.

Mol bakgmnd av den exceptionella instr�mningen av asyls�kande, bris�ten p� mottagningsplalser i kommunerna och invandrarverkels framst�ll�ningar, har regeringen bed�mt att detta inneb�r s�dana stora p�frestningar f�r det svenska samh�llet och f�r flyktingmottagandel atl del blivit n�d�v�ndigt alt i enlighet med utl�nningslagen begr�nsa invandringen av perso�ner vilka inte �r flyktingar enligt Gen�ve-konventionens best�mmelser eller i �vrigt har starka skyddsbehov. Regeringen har d�rf�r den 14 decem�ber 1989 beslutat all det inte l�ngre skall vara m�jligt att f� asyl som krigsv�grare eller s. k. de facto-flykting om inte s�rskilt starka skyddsbe�hov f�religger. F�r�ndringen g�ller tills vidare.

De �tg�rder som s�lunda vidtagits b�r sammantaget leda lill en m�rkbar
nedg�ng i invandringen under 1990. Vilka effekter �tg�rderna konkret
kommer all f� �r emellertid myckel sv�rt all f�ruts�ga. D�rf�r kommer jag����������������������������� 32


 


i det f�ljande i mina resursbed�mningar f�r budget�ret 1990/91 aU utg堠� Prop. 1989/90: IOO ifr�n i stort sett samma dimensioneringar som i prop. 1988/89: 105 lades lill��� Bil. 12 grund f�r innevarande budget�rs anslag till invandrarverket. En ogynnsam utveckling av situationen kan emellertid senare under v�ren 1990 leda Ull f�r�ndrade bed�mningar av resursbehoven.

Statens invandrarverks �verg�ng lill ny organisation och nya arbetsfor�mer sker allts� under en period av starkt �kad tillstr�mning av asyls�kande och i ett l�ge d�r f�rl�ggningarna �r fyllda till bristningsgr�nsen.

Omorganisationen av invandrarverket, koncentrationen av polisens ut�redningsresurser f�r asyl�renden samt de �ndringar i utl�nningslagen som genomf�rdes den 1 juli 1989, har trots allt medf�rt kortare handl�ggningsli�der och snabbare beslut i asyl�renden som handlagts enligt den nya ord�ningen. Den kraftiga �kningen av antalet asyls�kande under h�sten 1989 har dock inneburit all de uppsatta m�len f�r handl�ggningstiderna �nnu inte har uppn�tts.

Som en f�ljd av den stora utomnordiska invandring som skett under
senare �r �kar nu ans�kningarna om bes�kstillst�nd och bos�ttning m. m.
��������� .

Tidigare prognoser om antalet s�dana �renden m�ste korrigeras. Jag har fr�n invandrarverket erfarit all man under budget�ret 1990/91 beh�ver avg�ra uppemot 200 000 s�dana �renden om det inte skall ske en oaccepta�bel balanstillv�xl. N�r jag i februari 1989 f�reslog resurser f�r invandrar�verket under budget�ret 1989/90 (prop. 1988/89: 105) f�rutsaUe jag en vo�lym p� 145000 - 150000 �renden. Invandrarverket har �ven anm�lt en �kad m�ngd medborgarskaps�renden. Jag kommer senare all f�resl� alt verket under budget�ret 1990/91 tillf�rs tillf�lliga resurser f�r all bl.a. kunna arbeta bort de �rendebalanser som hittills f�rsv�rat ell genomf�ran�de av omorganisationen.

Statens invandrarverk har i samr�d med rikspolisstyrelsen f�reslagit atl ansvarel f�r utredningar i asyl�renden vid ulredningsslussar f�rs �ver fr�n polisen lill invandrarverket. Regeringen har tidigare denna dag uppdragit �t slalskonlorel all i samr�d med rikspolisstyrelsen och statens invandrar�verk pr�va m�jligheten all �verf�ra utredningsansvaret i asyl�renden lill invandrarverket. Uppdraget skall redovisas i september 1990.

Mottagandet av asyls�kande och flyktingar

Somjag Udigare n�mnt har antalet asyls�kande �kat kraftigt under h�sten 1989. Den I december 1989 fanns totalt ca 23000 personer p� invandrar�verkets utredningsslussar och f�rl�ggningar. P� utredningsslussarna och tillf�lliga annex lill dessa fanns ca 8000 personer mol ber�knat 1 000. P� f�rl�ggningar fanns ca 15 000 personer. Mol den bakgrunden r�knarjag med ett kraftigt �verskridande av f�ri�ggningsanslagel innevarande bud�get�r.

Det kommunala flyktingmotlagandet har alltsedan nuvarande system
genomf�rdes �r 1985 legal p� en v�sentligt h�gre niv� �n som d� kunde
f�rutses. �r 1988 logs ca 18000 personer emot i 265 kommuner. F�r �r
1989 har invandrarverket avtal med 276 av landels totalt 284 kommuner f�r
mottagande av ca 18 300 flyktingar. Behovet av kommunplatser �r dock
������������������������������ 33

3�� Riksdagen 1989190. I saml. Nr 100. Bilaga 12


v�sentligt st�rre. Av de personer som f�r n�rvarande vistas p� stadiga��� Prop. 1989/90: 100 f�rl�ggningar har, somjag tidigare n�mnt, n�rmare 7000 uppeh�lls- och��� Bil. 12 arbetstillst�nd och v�ntar p� en kommunplats.

En av anledningarna till atl s� m�nga personer med uppeh�llstillst�nd blir kvar p� f�rl�ggningarna �r kommunernas sv�righeter atl f� fram bosl�der. I syfte att bidra Ull en �kning av del kommunala flyktingmottagandel och en minskning av antalet personer med uppeh�llstillst�nd p� f�rl�gg�ningar har invandrarverket fr. o. m. budget�ret 1988/89 f�ll m�jlighet all f�rs�ksvis ge kommunerna viss ers�ttning f�r kostnader f�r genomg�ngs�bost�der f�r flykUngar med uppeh�llstillst�nd.

Invandrarverket och boverket har i en gemensam skrift redovisat flera exempel p� kommuner som genom tillf�lliga bostadsl�sningar �kat sitt flyktingmottagande.

Dessa exempel borde kunna f�ljas i fler kommuner. Jag vill betona atl det �r fr�ga om tillf�lliga l�sningar. M�ls�ttningen m�ste vara att flyktingen s� snart som m�jligt f�r en permanent bostad. Samtidigt �r del i ett s� akut och anstr�ngt l�ge som nu, n�dv�ndigt atl i en del fall ge avkall p� �nskem�let om en mer normal boendestandard.

Det stora antalet flyktingar med uppeh�llstillst�nd som vistas p� f�rl�gg�ning var allts� ett sk�l till atl regeringen den 2 november 1989 beslutade om det �tg�rdsprogram somjag nyss n�mnt. Del syftar ocks� till all underl�tta f�r kommunerna all la emot fler flykUngar. �lg�rdsprogrammel inneb�r bl. a. atl invandrarverket har beviljats 15 milj. kr. i extra medel f�r s�rskil�da bidrag lill kommuner som �kar sill flyktingmottagande. Bidrag f�r l�mnas f�r �lg�rder f�r atl �ka tillg�ngen p� tolkar, f�r opinionsbildning och f�r andra s�rskilda insatser av projektkarakt�r som bidrar Ull snabbare bos�ttning.

Behovet av all snabbi �ka del kommunala mottagandet har tagils upp vid s�rskilda �verl�ggningar med Svenska kommunf�rbundet.

I �lg�rdsprogrammel ing�r ocks� en f�rst�rkning av arbetsmarknadsver�kets personalresurser och �kade medd f�r arbetsmarknads�tg�rder p� orter som tar emot fler flyktingar. Vidare harjag tillsammans med arbets�marknadsministern haft �verl�ggningar med arbetsmarknadens parter i syfte alt f� deras medverkan lill atl flykUngar snabbare skall kunna komma ut i arbetslivet. D�rvid har �ven arbetsgivarnas m�jligheter alt �ka tillg�ng�en p� bost�der diskuterats.

Jag har ocks� haft �verl�ggningar med de frivilligorganisationer som ing�r i flyktingpoliUska r�det om m�jligheterna all genom organisationer�nas medlemmar erbjuda inackordering och andra former av boende lill flyktingar, i syfte alt skapa utrymme f�r etl �kat flyktingmottagande i kommunerna.

Del �r �nnu f�r tidigt all dra n�gra slutsatser om de vidtagna �tg�rdernas
effekter. Jag har f�rhoppningar om ell �kat kommunall flyktingmottagande
under �r 1990. SIV: s erfarenheter hillills i samband med f�rhandlingarna
om avtal med kommunerna f�r perioden 1990-1992 ger underlag f�r della.
I de kontakter jag under h�sten haft med f�retr�dare f�r Svenska kommun�
f�rbundet har jag ocks� m�tt f�rst�else f�r del allvarliga i det nuvarande
l�gel. De m�nniskor som vi gett tillst�nd atl stanna i landet m�ste ju, f�rr����������������������������� 34


 


eller senare, f� n�gonstans all bo mer permanent �n man kan g�ra p� en��� Prop. 1989/90: 100
flyktingf�rl�ggning.
�������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

F�r alt invandrarverkets tillf�lliga f�rl�ggningsverksamhel och kostna�derna f�r denna skall kunna minskas enligt de intenUoner som angavs i regeringens proposition 1988/89: 105 om ny organisaUon, hantering av asyl�renden och resurser f�r statens invandrarverk m. m. kr�vs atl kom�munernas mottagande blir i paritet med behoven.

�ven med ell �kat kommunall flyktingmottagande under �r 1990 f�r den stora �kningen av antalet asyls�kande under h�sten 1989 effekter p� beho�vet av tillf�lliga f�rl�ggningsplalser under budget�ret 1990/91. Antalet till�f�lliga f�rl�ggningsplatser kommer inte all kunna minska i den takt jag ber�knade i prop. 1988/89:105. Jag ber�knar all del genomsnilfliga beho�vet av f�rl�ggningsplalser kommer att vara 12250 under budget�ret 1990/91. Som grund f�r ber�kningen ligger en bed�mning om ca 20000 asyls�kande under budget�ret 1990/91. Resursbehovet f�r den totala f�r�l�ggningsverksamhelen under n�sta budget�r ber�knar jag under dessa f�ruts�ttningar lill drygt 1,5 miljarder kr. Skulle del under v�ren 1990 visa sig att utvecklingen inte blir den �nskade, kan detta komma att leda Ull �ndrade bed�mningar av resursbehovet.

Med syfte all flykUngarna snabbare skall bli sj�lvf�rs�rjande och f� en fast f�rankring i svenskl arbets- och samh�llsliv p�g�r ell reformarbete inom regeringskansliet med medverkan fr�n invandrarverket, arbetsmark�nadsstyrelsen och Svenska kommunf�rbundet. Reformarbetet besl�r av tre huvuddelar:

-    reformering av svenskundervisningen f�r invandrare

-    �tg�rder f�r att utveckla lokal samverkan mellan arbetsf�rmedling och kommun och mellan olika kommunala organ som �r engagerade i flyk�tingmottagandel

-    nytt syslem f�r ers�ttning Ull kommunerna f�r �lg�rder f�r flyktingar Jag avser atl i februari �r 1990 f�resl� regeringen all i en s�rskild

proposition l�mna riksdagen f�rslag om de tv� sistn�mnda delarna. Avsik�ten �r all l�mna f�rslag Ull ell nytt ers�ttningssystem som b�ttre �n del nuvarande stimulerar kommunerna lill all vidta aktiva �lg�rder f�r all flykUngarna snabbare skall integreras i del svenska samh�llet och bli sj�lvf�rs�ijande. F�rslag till riktlinjer f�r samverkan mellan kommuner och arbetsf�rmedlingar i flyktingmottagandel kommer ocks� all redovisas. Som statsr�det Persson tidigare redovisat, �r avsikten alt samtidigt ocks� l�mna riksdagen f�rslag om reformerad svenskundervisning f�r invandra�re.

�tg�rder mot rasism och etnisk diskriminering

Sveriges f�r�ndring Ull ett land d�r allt fler m�nniskor med olika etnisk bakgrund lever samman har f�rt med sig risker f�r fr�mlingsfientlighet och etniska konflikter.

Jag har f�r avsikt alt i millen av febmari n�sta �r f�resl� regeringen atl i
en s�rskild proposition l�mna riksdagen f�rslag om �lg�rder mol fr�mlings�
fientlighet och rasism, opinionsbildning m. m. Jag avser att d� bl. a. redovi-������������������������� 35


 


sa mina st�llningstaganden lill vad kommissionen (A 1987:05) mol rasism Prop. 1989/90: 100 och fr�mlingsfientlighet f�reslagit i sitt bel�nkande (SOU 1989: 13 och 14) Bil. 12 M�ngfald mot enfald. Jag kommer vidare all l�mna f�rslag om den fortsat�ta verksamheten f�r ombudsmannen mol etnisk diskriminering (DO), bl. a. mol bakgrund av bet�nkandet (SOU 1989:57) DO och n�mnden mot etnisk diskriminering - de tre f�rsta �ren, som DO-utredningen (A 1989:01) �verl�mnade den I september 1989.

S�rskilda �tg�rder f�r flyktingbarn

Flyktingbarn �r ofta s�rskilt utsatta. De sv�ra f�rh�llandena i hemlandet har inte s�llan f�tt en allvarlig inverkan p� deras h�lsa och ulveckiing. I Sverige kan de l�tt komma alt hamna i en sv�r position mellan f�r�ldrarnas och det svenska samh�llets normer. Del finns d�rf�r anledning atl p� flera omr�den rikta s�rskilda st�d�tg�rder lill flyktingbarn.

P� m�nga h�ll och p� en rad olika s�ll l�gger man nu ner ett stort arbete f�r flyktingbarn. Invandrarverket har i maj 1989 l�mnat en systematisk redovisning av de f�rh�llanden som b�r efterstr�vas n�r del g�ller barn p� ulredningsslussar och f�rl�ggningar. Jag utg�r fr�n alt den medelsber�k�ning som jag i det f�ljande g�r f�r SIV: s verksamhet skall ge verket utrymme f�r all la s�rskild h�nsyn till barnens behov under deras lid som asyls�kande.

M�nga kommuner och landsting g�r ocks� omfattande insatser f�r flyk�tingbarn inom t. ex. barnomsorg, socialtj�nst och den psykiatriska v�rden, ofta med direkta statliga bidrag.

�ven m�nga frivilligorganisalioner l�gger ner ell omfattande arbete p� att hj�lpa flyktingbarn. Som exempel kan n�mnas R�dda Barnens uppf�lj�ning av en tidigare rapport om ensamma flyktingbarn.

Jag har tidigare redogjort f�r en del sv�righeter i samband med motta�gande av asyls�kande och flyktingar. Dessa sv�righeter drabbar i s�rskilt h�g grad barnen och ungdomarna. Mol bakgrund h�rav och mol bakgrund av att flyktingbarn av flera andra sk�l � vilket socialstyrelsen i en tidigare utredning pekat p� � ofta befinner sig i ell utsatt l�ge anser regeringen all del beh�vs f�rnyad kunskap om dessa barns och ungdomars situation. Regeringen har d�rf�r uppdragit �l socialstyrelsen att under �r 1990 n�rma�re f�lja utvecklingen av del psykiska och fysiska h�lsol�get hos flykting�barn och flyklingungdomar. I uppdraget ing�r ocks� all insamla informa�tion om de verksamheter som genomf�rs av f�rl�ggningar, kommuner, landsting och olika frivilligorganisalioner. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 1991.

36


 


4. Internationella fr�gor������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Inledning

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i del intemationella samarbe�tet som h�r lill verksamhetsomr�det.

F�r atl bevaka fr�gor som r�r arbetsmarknads- och socialdepartemen�tens verksamhetsomr�den finns arbelsmarknadsr�d vid utlandsmyndighe�terna i Bonn, Bryssel, London och Washington.

F�rs�ksverksamheten med s�rskilda arbetsmilj�altach�er i Bryssel och Washington har f�rl�ngts t. o. m. den 30 juni 1990 (SFS 1989: 155).

Del nordiska samarbetet har under �r 1989 i h�g grad inriktats p� fr�gor som r�r Norden och den europeiska integrationen. Nordiska minislerr�del (samarbetsministrama) antog i juni ell "Arbetsprogram Norden i Europa 1989-1992". Detta arbetsprogram bygger p� rapporterna "Norden i Euro�pa I" (maj 1988) och "Norden i Europa II" (jan 1989) och den Ekonomiska handlingsplanen 1989-1992, "Ell starkare Norden". Arbetsprogrammet fastst�ller m�l och syftar till alt vara ell operativt instrument f�r samarbete inom de omr�den som i etl inledningsskede n�rmast ber�rs av den p�g�en�de europeiska integrationsprocessen.

Under �r 1989 har del h�llils ell nordiskt arbetsminislerm�le och ett arbelsminislerm�te inom Europar�dels ram.

Arbetet med atl bevaka och analysera utvecklingen inom EG har intensi�fierats under �r 1989. Inom ramen f�r den nya organisationen f�r beredning och handl�ggning av de europeiska integrationsfr�gorna som finns inom regeringskansliet, arbetar tv� s�rskilda arbetsgrupper inom arbetsmark�nadsdepartementets ansvarsomr�de.

I det internationella samarbetet p�g�r ell intensivt bes�ks- och informa�tionsutbyte. Arbetsmarknadsministern har f�rutom de nordiska l�nderna bes�kt Australien, Nya Zeeland, Sovjetunionen och Singapore. Invandrar�ministem har bes�kt Hongkong, Thailand, Bangladesh, Nicaragua, Algeri�et, Moeambique och �sterrike. Del frekventa bes�ksulbyiel kommer all forts�tta under �r 1990.

Sammanfattningsvis kan s�gas alt intresset i andra l�nder �r stort f�r departementels alla ansvarsomr�den. Del avspeglar sig inte minst genom �nskem�l om svensk medverkan vid internalionella m�ten och seminarier. Efterfr�gan p� �vers�ttningar av svensk lagstiftning och annan dokumen�tation lill andra spr�k �r myckel stor.

Fr�gor om internationella arbetsorganisationen (ILO) och EG behandlas i s�rskilda avsnitt, ILO-fr�gor resp. Del europeiska integraUonsarbelel -EG-fr�gor.

Internationella fr�gor inom arbetsmarknadspolitiken

Nordiskt samarbete

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden utg�r grunden f�r samarbe�tet inom arbetsmarknadspolitikens omr�de. Etl samarbetsprogram p� ar�betsmarknadsomr�det fr�n �r 1985 styr verksamheten.


 


F�rutom �verenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad (ur-��� Prop. 1989/90: 100 spmngligen fr�n �r 1954) finns en �verenskommelse om samarbete mellan���� Bil. 12 myndigheter och insUtutioner om yrkesinriktad rehabililering och arbets�marknadsutbildning och en �verenskommelse om ers�ttning vid arbetsl�s�het.

Nordiska arbetsmarknadsulskollel (NAUT) som �r den �mbelsmanna�kommitl� som bist�r Nordiska minislerr�del (arbetsministrarna) med att utveckla arbetsmarknads- och syssels�ttningsfr�gorna har haft tv� m�ten under �r 1989. Liksom vad g�ller andra �mbetsmannakommilt�er har under �ret en �versyn inletts av NAUT: s organisation.

I NAUT: s regi p�g�r en rad projekt inom de olika undemtskolten och kontaktgrupperna. Inom ramen f�r den nordiska ekonomiska handlings�planen 1989-1992 "Ett starkare Norden" har ett omfattande projekt p�b�ijals om arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik p� 1990-talet. Ut�vecklingen p� arbetsmarknaden kommer all ing�ende analyseras, bl.a. vad avser de mekanismer som ligger bakom intr�det i och uttr�det ur arbetskraften, arbetskraftens r�rlighet saml de interna arbetsmarknader�nas roll. Dessa studier kommer alt ligga lill grund f�r analyser av arbets�marknadspolitikens roll och inriktning p� 1990-talet. Projektet genomf�rs i samarbete mellan ett 25-tal etablerade arbetsmarknadsforskare fr�n Dan�mark, Finland, Norge och Sverige.

Under budget�ret avslutades de tv� projekten om insatser f�r ungdomar resp. l�nglidsarbelsl�sa som drivits inom syssels�tlningsutskollels ram. Projekten avslutades med en konferens inom ramen f�r "Norden i v�xt" d�r parlamentariker fr�n de nordiska l�nderna inbj�ds f�r all diskutera erfarenheterna fr�n projekten.

I syfte alt effektivisera arbetsf�rmedlingen mellan de nordiska l�nderna p�g�r en rad projekt. Flera handlar om olika s�tl alt utbyta plalsinforma-lion, bl. a. genom ADB.

Ell projekt har startats f�r all kartl�gga hur arbetsf�rmedlingens insatser f�r flyktingar har organiserats i de olika l�nderna. Avsikten �r all dra nytta av varandras erfarenheter och all utveckla metoderna vid flyklingmottag�ning.

Arbetsministrarna beslutade vid sill m�te i november all pr�va en ny modell f�r samarbetet med arbetsmarknadens parter p� s�v�l arbetsmark�nads- som arbelsmilj�omr�det. Den nya formen som b�ijar till�mpas syftar till att �ka parternas medverkan.

F�rs�ksverksamheten mellan Finland, Norge och Sverige vid Nordka�lottens AMU-cenler i �vertorne� har f�rl�ngts etl �r och forts�tter i nuvarande former under �r 1990. Arbetsministrarna i de tre ber�rda l�n�derna har uppdragit �t en s�rskild ulredningsgmpp med representanter fr�n Finland, Norge och Sverige atl presentera ett f�rslag om en mer l�ngsikfig l�sning f�r Nordkalottens AMU-cenler. En ny organisation pla�neras kunna tr�da i kraft den 1 januari 1991.

I det nordiska samarbetet f�rekommer �ven en rad bilaterala aktiviteter.
Bl.a. finns det sedan �r 1973 en samarbetsgmpp f�r finsk-svensk arbets�
f�rmedling, som sammantr�der tv� g�nger om �ret och har en r�dgivande
funkUon. Arbetsmarknadens parter fr�n s�v�l Finland som Sverige ing�r i
��������������������������� 38


 


arbetsgmppen. Huvuduppgiften �r all f�lja flyltningsr�rdserna mellan��� Prop. 1989/90: 100 Finland och Sverige och atl iniUera eventuella �tg�rder p� arbelsf�rmed-��� Bil. 12 lingsomr�det.

Till f�ljd av den stora arbelskraftsefterfr�gan i Sverige under senare �r har samarbetet med s�v�l danska som norska arbetsf�rmedlingar intensi�fierats. Svenska arbetsf�rmedlare och f�retagsrepresentanter har genom�f�rt rekryteringsresor Ull de nordiska grannl�nderna f�r atl informera om arbetstillf�llen i Sverige. Invandringen fr�n Danmark och Norge har ocks� �kat markant under 1989. Norska medborgare blev den st�rsta enskilda gruppen av invandrare under �ret.

Bilateralt samarbete

Flera l�nder i �steuropa visar ett allt st�rre intresse f�r samarbete p� arbetsmarknadsomr�det och delegationer fr�n Sovjetunionen, Polen och Ungern har under �ret bes�kt departementet.

Europar�det

Europar�dels Q�rde arbetsministerm�te f�riagl till K�penhamn den 25-27 oktober 1989 har f�rberetts av Europar�dets "Steering Committee for Employment and Labour" (CDEM) vid tre m�ten under 1989. Konferen�sens tre huvud�mnen var var "Employment trends between 1986 and 1989 � Fulure prospects", "Role and functioning of instruments in labour m�rket policy" och "The employment of women". Det sistn�mnda temat introducerade jag sj�lv. En rapport f�r respektive tema har lagits fram av konsulter p� uppdrag av Europar�det. Sverige liksom �vriga l�nder har bidragit med nationella rapporter. M�tet avslutades med etl godk�nnande av slulkommunik�n.

Sverige deltar �ven i expertgruppen (EM-CS) under styrkommitt�n (CDEM) ang�ende "Samverkan av arbets-, social- och utbildnings�tg�r�der".

Den europeiska sociala stadgan har blivit mycket uppm�rksammad p� senare lid eftersom etl liknande instrument h�ller p� all utarbetas inom EG. P� grund av bristande personalresurser inom Europar�det har �ver�vakningsprocessen f�r stadgan f�rsenals. Endast tv� m�ten � mot normall fyra - kunde h�llas i regeringskommill�n �r 1989. Vid ett kollokvium i Nederl�nderna i april 1989, d�r Sverige dellog, diskuterades bl.a. olika tillv�gag�ngss�tt f�r alt ge stadgan st�rre genomslagskraft och g�ra �ver�vakningssystemet mer effektivt.

OECD

Inom OECD: s arbelskraftskommitt� (Manpower and Social Affairs Com�
mittee) har arbelet under det senaste �ret fokuserats p� fr�gor r�rande
arbetsmarknadspolitikens roll inom ramen f�r OECD: s samlade ekono�
miska strategi. Arbetet har d�mt�ver koncentrerats bl.a. lill all utveckla
m�jligheterna lill att g�ra j�mf�relser mellan de olika medlemsl�nderna
�������������������������������� 39


 


med avseende p� intressanta arbelsmarknadsvariabler och skilda arbets- Prop. 1989/90: 100 marknadspolitiska �tg�rder. Syftet med projektet �r dels alt utveckla j�m- Bil. 12 f�rbarheten, dels all f�rdjupa f�rst�elsen f�r medlemsl�ndernas skilda arbetsmarknadspolitiska initiaUv och de effekter dessa f�r p� arbetsmark�naden och p� arbetskraften. De f�rsta resultaten av denna verksamhet har i likhet med en serie forskningsrapporter offenfliggjorts i en �rligen utkom�mande publikation om utvecklingen p� arbetsmarknaden i den industriali�serade v�rlden.

Projekten om den teknologiska utvecklingens inverkan p� syssels�tl�ningstillv�xten och p� arbetsmarknaden och arbetslivet i dess helhet, som genomf�rs tv�rsekloridlt inom sekretariatet och som sp�nner �ver etl brett spektrum av fr�gor har fortskridit. En konferens r�rande dessa fr�gor genomf�rdes i Helsingfors i slutet av �ret.

Arbetet med uppf�ljningen av den senaste arbetsministerkonferensen f�r en eventuell arbelsmarknadspoliUsk policydeklaralion i likhet med dem som avgavs �r 1964 och �r 1976 har p�g�tt under hela �ret.

Sverige deltar �ven i OECD: s kommitt� f�r lokala syssels�llningsiniti-ativ. Fr�gor som ber�rts under �ret �r bl. a. Kvinnor som entrepren�rer -hinder och m�jligheter och lokala iniUaUv f�r alt utveckla turistn�ringen. Vidare diskuteras lokala iniUalivs betydelse f�r atl utveckla glesbygdsom�r�den.

Internationella arbetslivsfr�gor

Nordiskt samarbete

Del nordiska samarbetet p� arbelsmilj�omr�det styrs av ett samarbetspro�gram, som fastst�lldes �r 1984 av Nordiska ministerr�det.

I juni 1989 undertecknade de nordiska regeringarna en konvention om arbetsmilj�, vari den nordiska arbelsmilj�politiken sl�s fast. Avsikten �r all konvenUonen skall utg�ra del grundl�ggande slyrinslmmenlel f�r del framlida nordiska arbelsmilj�samarbelel.

Ett nytt f�rslag till samarbetsprogram p� arbelsmilj�omr�det har lagils fram under �r 1989. F�rslaget lill samarbelsprogram som har sin utg�ngs�punkt i den nordiska arbetsmilj�konvenUonen och skall avse perioden 1990-1993, har remitterats lill arbetsmarknadens parter. Efler remissbe�handlingen har f�rslaget behandlats av ministerr�det vid dess m�te i Ma�riehamn i november 1989. Avsikten �r alt etl minislerr�dsf�rslag om ett nytt nordiskt arbetsmilj�program skall f�rel�ggas Nordiska r�dets 38: e session �r 1990.

Del nordiska arbelsmilj�samarbelel under �mbetsmannakommilt�n f�r arbetsmilj�fr�gor bedrivs huvudsakligen i projektform. Under budget�ret 1989/90 p�g�r drygt ett 30-tal projekt. Projektverksamheten samordnas av tv� arbetsgrupper; den ena f�r arbetsmilj�tillsyn, den andra f�r arbels-milj�forskning.

Inom ramen f�r �mbetsmannakommilt�n f�r arbelsmilj�fr�gor p�b�rja�
des �r 1986 en komparativ studie av f�relagsh�lsov�rden i de nordiska
l�nderna. Syftet var atl g�ra en j�mf�rande nordisk �versikt �ver f�relags-�������������������������� 40


 


h�lsov�rdens inneh�ll, omfattning och organisation. Resultatet kommer atl��� Prop. 1989/90: 100
redovisas under �r 1990.�������������������������������������������������������������������� Bil. 12

�r 1984 tillsatte �mbetsmannakommilt�n f�r arbelsmilj�fr�gor en ar�betsgmpp f�r ett nordiskt samarbete p� omr�det arbetsmilj�, h�lsa och ekonomi. Under �r 1989 har arbetsgmppen anordnat ett seminarium om sambandet psykosocial arbetsmilj� och ekonomi. Vidare har ett samarbete inletts med en gmpp under milj�ministrarna f�r all diskutera gemensamma problem kring utarbetande av ekonomiska konsekvensber�kningar.

Inom ramen f�r del nordiska samarbetet p� arbetslivs- och arbetsr�tts-omr�det, som organiserats genom en f�r �mbetsmannakommilt�n f�r ar�belsmilj�fr�gor och nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) gemensam styrgmpp, beviljades �r 1986 medel f�r en komparaUv studie �ver arbets�r�tten i Norden. En slutrapport v�ntas f�religga under v�ren 1990. Slutrap�porter fr�n ytterligare tre projekt, bl.a. en uppf�ljning av rapporten "En nordisk arbetstidspoliUk" (NU 1987:4), ber�knas vara klara under �r 1990.

Fr�gan om fackligt samarbete i nordiskt �gda koncernf�relag tilldrog sig myckel stort intresse vid Nordiska r�dels 37: e session 1989.Fr�gan hade v�ckts genom ett medlemsf�rslag om samnordisk lagstiftning ang�ende koncemfackligt samarbete. Bakgrunden till detta f�rslag var all arbetsgi�varorganisationerna i Norden f�rklarat all det saknades f�ruts�ttningar f�r ell avlalssamarbele p� omr�det.

Av Nordiska r�dels behandling av fr�gan framgick att del r�der en bred poliUsk enighet om all en nordisk avtalsl�sning b�r efterstr�vas. D�remoi gick �sikterna is�r n�r del g�llde f�rslaget om samnordisk lagstiftning. Nordiska r�del kom inte alt anta n�gon rekommendation i �rendet.

Under v�ren 1989 besl�t arbetsministrarna i Norge och Sverige atl tills�tta en gemensam arbetsgmpp med uppgift att n�rmare unders�ka vilka l�mpliga �tg�rder d�ribland lagstiftning som kan fr�mja en utveckling av koncemfackligt samarbete �ver gr�nserna. Senare besl�t arbetsmini�strarna i Finland och Sverige all tills�tta en motsvarande arbetsgmpp.

Ett uppm�rksammat avtal om koncemfackligt samarbete tr�ffades v�ren 1989 mellan en svensk koncern och fackliga organisationer i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Under h�sten 1989 antog de nordiska arbetsgivarorganisationerna revi�derade principer f�r handl�ggning av informaiion, samr�d och f�rhandling�ar �ver gr�nserna i internationella koncerner. Av dessa framg�r bl. a. all koncemledningama rekommenderas atl l�mna alla koncernansl�llda infor�mation om koncern�vergripande fr�gor. Information och samr�d �ver naUonsgr�nserna b�r dock enligt principerna vara informell och inte ske i juridiskt bindande former.

I enlighet med arbetsprogrammet "Norden i Europa 1989-92" avser �mbetsmannakommilt�n f�r arbelsmilj�fr�gor bl. a. atl koordinera del nor�diska samarbetet p� standardiseringsomr�det och all p� nordiskt plan analysera vilka konsekvenser EG: s arbetsplatsdirekliv f�r f�r de enskilda l�nderna.

�mbetsmannakommilt�n f�r arbetsmilj�fr�gor har under �r 1989 tillsatt
en s�rskild ad-hoc gmpp om Norden och EG i syfte atl st�rka en nordisk
samverkan i del europeiska integrationsarbetel p� omr�det.���������������������������������������������� 41


 


Ell f�rslag lill mer formaliserad Irepartssamverkan p� arbetsmilj�- och��� Prop. 1989/90: 100 arbetsmarknadsomr�det godk�ndes vid ministerr�dets m�te i november �r��� Bil. 12 1989.

OECD

Inom en s�rskild arbetsgmpp inom OECD bedrivs samarbete p� arbels-Uvsomr�del, fr�mst avseende fr�gor som r�r arbetstid, flexibilitet i arbets�livet samt samh�llsekonomiska konsekvenser av kolleklivavlalsf�rhand-lingar, arbelsorganisaUon, strejker etc. Dessutom deltar Sverige i en s�r�skild arbetsgrupp (Evaluation Panel no 12), r�rande arbetsmarknadspoli�liska insatser f�r handikappade personer. Arbelarskyddsstyrdsen deltar i OECD: s ad hoc-grupp betr�ffande storolyckor i processindustrin.

Bilateralt samarbete

Sedan �r 1984 har Sverige tv� samarbetsavtal p� arbelsmilj�omr�det, varav det ena har slutits med EG-kommissionen och del andra med USA. De b�da avtalen har slutits i form av skriftv�xling.

Det svenska arbelsmilj�samarbelel med EG-kommissionen koncentre�ras kring f�reskriftsarbete och tekniska handelshinder, ny leknik och ar�betsorganisation, forskning och utveckling, arbelsskadeslalislik saml ut�bildning och informaUon. Vid de �verl�ggningar som h�lls mellan repre�sentanter f�r EG-kommissionen och den svenska regeringen i juni 1989 i Luxemburg informerade EG-f�retr�darna om kommissionens planerade arbetsmilj�direkliv, bl.a. p�g�ende arbete med all fastst�lla gr�nsv�rden f�r vissa kemiska �mnen. Vid �verl�ggningarna besl�ts att informalionsul-bytet av gr�nsv�rdesdokumentation mellan EG-kommissionen och Sverige skall intensifieras.

Arbelsmilj�avlalel med USA syftar fr�mst lill alt �ka kunskapsutbytet mellan de b�da l�nderna, s�rskilt p� omr�den som: arbelarskyddsprogram, arbelsskadebek�mpning, praktisk till�mpning av arbetsmilj�forskning och andra utvalda forskningsomr�den.

Inom ramen f�r US A-avtalet arrangerades ett m�te i september �r 1989 mellan representanter f�r den amerikanska och den svenska regeringen. M�lesdiskussionerna koncentrerades kring arbetsorganisation, ny produk�tionsteknik och ergonomi. �verl�ggningarna resulterade i en �verenskom�melse om ell f�rdjupat samarbete om fr�mst arbetsorganisatoriska fr�gor. Som ett f�rsta steg i del samarbetet planeras en svensk-amerikansk konferens om arbetsorganisation �ga rum i USA v�ren 1990. Vid delta m�te avses �ven fr�gor om olycksf�rebyggande �tg�rder inom processin�dustrin alt behandlas.

Internationellt regionalpolitiskt samarbete

Som anm�lts i del f�reg�ende avser regeringen alt i februari 1990 f�rel�gga
riksdagen en proposition om regionalpolitiken. D�r kommer en redog�rel�
se f�r det internalionella regionalpolitiska samarbetet atl ing�.
������������������������������������������� 42


 


ILO-fr�gor������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 12 1 arbetsmarknadsdepartementet handl�ggs �renden som r�r f�rhallandel

Ull internationella arbetsorganisationen (ILO). F�r beredning av vissa

�renden som r�r samarbetet med ILO finns en Irepartiskt sammansatt

kommitt�, ILO-kommitt�n (SFS 1977:987; �ndrad senast 1987:900).

ILO: s beslutande f�rsamling � arbetskonferensen - h�ll sill sjuttiosj�t�te m�te under juni 1989. Sverige dellog i m�tet p� sedvanligt s�tl med en treparlsddegalion best�ende av tv� regeringsombud, ett arbetsgivar- och ell arbetstagarombud samt experter. Arbetskonferensen har bl. a. lill upp�gift all anta ILO: s arbetsprogram och budget, saml all anta konventioner och rekommendationer. 1989 �rs arbetskonferens antog organisationens arbetsprogram och budget f�r �ren 1990�1991, som totalt omsp�nner drygt 330 milj. USD, i �r omr�knat Ull knappt 578 milj. schweizerfranc (CHF). F�r Sverige inneb�r konferensens beslut i denna del all del �rliga bidraget f�r 1990 utg�r med ca 3,47 milj. CHF, motsvarande ca 13,8 milj. kr.

Vid 1989 �rs arbetskonferens antogs en konvention (nr 169) om urbefolk�ningar i sj�lvstyrande l�nder. Konventionen kommer atl f�rel�ggas riksda�gen v�ren 1990.

Riksdagen har under �r 1989 godk�nt tv� ILO-konventioner, n�mligen konventionen (nr 163) om sj�m�ns v�lf�rd lill sj�ss och i hamn och kon�ventionen (nr 164) om h�lsoskydd och sjukv�rd f�r sj�m�n (prop. 1988/89:122, TU 1989/90:4, rskr. 27, regeringsbeslut den 14 december 1989). Sverige kommer i och med ratifikationen alt ha tilltr�tt sammanlagt 80 ILO-konventioner. �r 1989 hade Sverige enligt best�mmelserna i ILO: s stadga all rapportera om till�mpningen av 24 av dessa konventioner.

Nya �mnen p� 1990 �rs arbetskonferens �r dels arbetsvillkor i hotell- och restaurangbranschen i syfte all �r 1991 anta etl eller flera nya instrument, dels f�r allm�n diskussion �mnet fr�mjande av egel f�retagande. D� skall �ven de nya instrumenten om nattarbete resp. s�kerhet vid anv�ndning av kemiska produkter i arbetslivet slutbehandlas.

Fr. o. m. �r 1984 har ILO sammanlagt 13 induslrikommill�er. Sverige �r medlem i sju av dem, n�mligen i kommitt�erna f�r inlandssamf�rdsel, j�rn-och st�lindustri, byggnads-, anl�ggnings- och offentliga arbeten, kemisk industri, tj�nstem�n och ut�vare av fria yrken, livsmedelsindustri samt skogs- och tr�industri. En av ILO: s styrelse tidigare beslutad �versyn av medlemskapet i ILO: s induslrikommill�er har uppskjutits flera g�nger men kommer nu all f�retas i november 1990.

Vid arbetskonferensens m�te i juni 1987 f�rr�ttades val lill ILO: s styrel�se f�r perioden 1987-1990. Sverige invaldes d�rvid p� den nordiska plat�sen p� regeringssidan. Sverige �r d�rtill medlem i fem och suppleant i tre av styrelsens tio utskott. Inf�r varje styrelsem�te �ger nordiskt samr�d mm.

ILO: s styrelse valde i febmari 1989 belgaren Michel Hansenne lill ny
generaldirekt�r f�r den kommande fem�rsperioden. Till den nye generaldi�
rekt�ren �verl�mnades under v�ren ell p� svenskl initiativ utarbetat me�
morandum i vilket presenterades de fem nordiska regeringarnas gemen-
������������������������������ ,,
samma syn p� ILO: s framtida verksamhet.


 


I propositionen 1986/87:125, med anledning av vissa beslut fattade av Prop. 1989/90:100 internationella arbetskonferensen vid dess sjullioandra m�te, anm�lde d�- Bil. 12 varande arbetsmarknadsministern, atl regeringen uppdragit �l ILO-kom�mitt�n, all p� nytt pr�va f�ruts�ttningarna f�r en svensk ralifikaUon av ILO:s konvention (nr 138) om minimi�lder f�r tilltr�de lill arbete. Efler ytterligare beredning, inkl. h�rande av lagr�det, har regeringen genom prop. 1989/90:60 f�reslagit all ILO: s konvention nr 138 godk�nns av Sverige. F�r alt g�ra raUfikaUon m�jlig f�resl�s �ndringar i arbelsmilj��lagen resp. fartygss�kerhelslagen. SluUigen har regeringen genom prop. 1989/90:64 f�relagt riksdagen de instrument som antogs av internalionella arbetskonferensen vid dess sjuttiofemte m�te �r 1988.

Internationellt samarbete i invandrar- och flyktingfr�gor

Som anm�lts i del f�reg�ende avser regeringen att i anslutning lill budget�propositionen avl�ta en separat, sammanh�llen skrivelse med redog�relse f�r invandrar- och flyktingpolitiken. Denna redog�relse kommer all inne�h�lla en fyllig redog�relse f�r internationellt samarbete inom invandrar-och flyktingpolitiken.

Det europeiska integrationsarbetet � EG-fr�gor

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i integrationsarbetet p� natio�nell, nordisk och EFTA-niv�. Samarbetet mellan EFTA och EG har under 1989 g�tt in i en ny, intensivare fas. Det har f�r Sveriges del inneburit t�ta �verl�ggningar med andra EFTA-l�nder inom departementets ansvarsom�r�den.

Under �r 1989 har samordningen inom regeringskansliet f�rst�rkts n�r det g�ller beredning och handl�ggning av de europeiska integrationsfr�gor�na. De tv� s�rskilda arbetsgmpper som inr�ttats inom arbetsmarknadsde�partementets ansvarsomr�de har intensifierat sitt arbete. Den ena be�handlar fr�gor som g�ller personers r�rlighet och den andra behandlar arbetsmilj�- och arbetslivsfr�gor. Regionalpolitiska fr�gor behandlas inom en arbetsgmpp f�r industri- och regionalpolitik, som leds av industride�partementet. Till arbetsgmppema har knutits referensgmpper med repre�sentanter f�r bl.a. arbetsmarknadens parter.

Verksamheten har under 1989 alltmer kommit att pr�glas av den inten�sifierade dialogen mellan EFTA och EG om ett utvidgat och mer stmktu�reral samarbete. Samtalen r�r alla "de fyra frihetema", dvs. �kad r�rlighet inom europeiska gr�nser f�r varor, tj�nster, kapital och personer, samt en rad angr�nsande politikomr�den.

Under de samtal som f�rts under sommaren deklarerade EFTA-l�nder�
na att man i princip �r redo att arbeta vidare mot n�gon form av �verens�
kommelse med EG r�rande en gemensam arbetsmarknad och en korre�
sponderande social trygghet. Den deklaration som antogs vid del gemen�
samma minislerm�lel EFTA-EG den 19 december innebar all de informel�
la samtalen under v�ren 1990 kommer att �verg� i regelr�tta f�rhandlingar.
�������������������������� 44


 


1 den nationella arbetsgmppen f�r personers r�rlighet behandlas huvud-��� Prop. 1989/90: 100 sakligen fr�gor som g�ller arbetskraftens r�rlighet, invandringspolitik/in-��� Bil. 12 resekontroll, j�mf�rbarhet av yrkesutbildningskvalifikationer och �msesi�digt erk�nnande av examina (behandlas �ven av arbetsgmppema f�r ut�bildningsfr�gor resp. social- och h�lsopoliliska fr�gor) samt j�mst�lldhets�fr�gor och fr�gor om ungdomsutbyte.

Arbetsgmppens verksamhet har hittills i stor utstr�ckning inriktats p� en kartl�ggning och analys av existerande f�rh�llanden, regleringar och utveckling i EG i de fr�gor som faller inom gmppens ansvarsomr�de. Syftet har varit att identifiera centrala fr�gest�llningar och fastst�lla handlingsstrategier i det fortsatta europeiska integrationsarbetel.

Inom arbetsmarknadsdepartementet har s�lunda ell underlagsmaterial med titeln '' Vad kan en n�rmare anknytning lill EG f� f�r konsekvenser f�r svensk arbetsmarknadspolitik?" tagils fram. Vidare har tv� utrednings�uppdrag lagts ul. Det ena, som skall rapporteras i b�rjan av �r 1990, kommer atl belysa olika yrkesgruppers migraUonsben�genhet i perspekti�vet av en EG-integration och det andra, med f�rsta avrapportering i juni 1990, geografisk r�rlighet i Sverige vid en gemensam arbetsmarknad med EG. Vidare p�g�r en karll�ggning av de program och projekt som bedrivs inom EG och som faller inom ramen f�r arbetsgruppens ansvarsomr�de. Syftet �r alt skapa underlag f�r kommande diskussioner om Sveriges och �vriga EFTA-l�nders dellagande i s�dan program- och projektverksamhet.

En s�rskild ad hoc grupp har ocks� inr�ttats i arbetsmarknadsdeparte�mentet f�r att n�rmare analysera de EG-direktiv och -f�rordningar som g�ller arbetskraftens r�rlighet och som kan betraktas som relevanta inf�r kommande f�rhandlingar mellan EFTA-l�nderna och EG om ell utvidgat och mer stmktureral samarbete. H�rvid studeras vilka svenska lagar/re�gelverk som ber�rs och vilka eventuella behov av f�r�ndringar i dessa som kan komma all aktualiseras.

PoliUkomr�del Invandring ber�rs konkret s� Ull vida atl l�ttnader i gr�nskontrollen f�r personer �r ett av elementen i EG: s arbete med den interna marknaden. Della kan komma all p�verka den nordiska pass�ver�enskommelsen. De nordiska l�ndernas regeringar �r h�r eniga om all bevara den nordiska passfrihelen och kommer atl f�rs�ka f� lill st�nd en ordning med EG-l�nderna, som skall inneb�ra all den fria r�rligheten i Norden inte kommer all inskr�nkas.

Dessa och tillh�rande fr�gor bereds bl.a. i den nordiska samr�dsgmp�pen som i sin tur har tillsatt en arbetsgrupp f�r EG-fr�gor. Gruppen arbetar ocks� med att analysera inneh�llet i de diskussioner som p�g�r inom EG vad g�ller asyl-, viserings- och gr�nskonlrollfr�gor, diskuterar m�jligheter�na till en gemensam nordisk h�llning i de olika fr�goma och �verv�ger f�rhandlingsslrategier visavi EG/EG-l�nder.

Ell nordiskt projekt om en mer j�mf�rbar arbetsmarknads- och syssel-s�itningsstalislik har satts ig�ng �r 1989. De nordiska l�nderna �r �verens om vikten all finna en mer enheflig statistik inf�r en n�rmare anknytning till EG.

Inom omr�det arbetsmilj� och arbetsliv har den intensifierade samar�
betsprocessen mellan EFTA och EG inneburit att arbetsgruppen f�r ar-������������������������������ 45


 


betsmilj�- och arbelslivsfr�gor medverkat i etl omfattande arbete med��� Prop. 1989/90: 100 analys av befintliga EG-regler.� Arbelarskyddsstyrdsen har utarbetat��� Bil. 12 underlaget f�r dessa bed�mningar av EG-regler som d�refter har diskute�rats i arbets- och referensgruppen.

Arbetsgruppens tidigare genomg�ngar av regler har fr�mst g�llt direktiv som p�verkar utformningen av produkter. Del arbete som nu sker �r betydligt bredare och g�ller �ven de s. k. minimidirekliven p� arbetsmilj��omr�det, som anger l�gsta krav p� arbetsmilj�ns beskaffenhet - t. ex. del nyligen antagna ramdirektivel om arbetslagarnas s�kerhet och h�lsa i arbetet - saml vissa direktiv p� arbetsr�ttens omr�de.

Del �rliga m�tet inom ramen f�r v�rt arbelsmilj�avlal med EG har inneburit kontakter mellan representanter f�r den svenska regeringen och EG-kommissionen. I maj 1989 h�lls i Stockholm ett forskningssymposium om arbetsmilj�n inom st�lindustrin, som den svenska arbetsmilj�fonden och EG-kommissionen gemensamt anordnade.

EFTA-EG-samarbelel f�r undanr�jande av tekniska handelshinder har dessutom medf�rt atl arbelarskyddsstyrdsen deltagit i expertm�ten med f�retr�dare f�r EG-kommissionen f�r diskussioner i anslutning lill specifi�ka direkUvprojekt.

Etl av syftena med den nordiska arbelsmilj�konvenlionen �r all fr�mja en gemensam nordisk h�llning gentemot EG. Nu utarbetas ell arbets�milj�program f�r �ren 1990-1993, som bl.a. inneh�ller projekt f�r �kat nordiskt engagemang och samordning av europeiskt slandardiseringsarbe�te som ber�r arbetsmilj�fr�gor. Nordiska �mbetsmannakommilt�n f�r ar�belsmilj�fr�gor har tillsatt en s�rskild ad hoc-grupp f�r Norden och EG. Den har diskuterat principiella problem i samband med nya EG-direkUv p� arbelsmilj�omr�det. Avsikten �r att finna v�gar som �r resursbesparande som tillgodoser kraven p� s�v�l en nordisk harmonisering som en samord�ning med EG. Det konkreta nordiska samarbetet f�r europeisk standardi�sering p� omr�det styrs av den nordiska arbetsgruppen f�r arbetsmilj�till�syn, vilken �r sammansatt av representanter f�r arbelarskyddsstyrdsen och dess nordiska motsvarigheter.

Sverige har ratificerat EFTA: s ramkonvention om �msesidigt erk�nnan�de av provningsresultat och certifieringar. I anslutning lill denna �verens�kommelse p�g�r ett konkret arbete med att utarbeta f�rslag till seklorsav-tal f�r vissa produktomr�den som l�cks av EG-direkliv. Flera av dessa ber�r arbelsmilj�omr�det l.ex. enkla tryckk�rl, personlig skyddsutmst�ning och maskiner. Syftet med s�dana avtal inom EFTA �r all skapa f�ruts�ttningar f�r s. k. broslagnings�verenskommdser med EG.

Ett bel�nkande om produklkontroll enligt arbelsmilj�lagen m. m. (Ds 1989:48) �r under remissbehandling f�r n�rvarande. Del inneh�ller f�rslag till �ndringar av arbetsmilj�lagen som skall skapa f�ruts�ttningar f�r �kad �verensst�mmelse mellan de kontrollordningar som kr�vs i svenska f�re�skrifter och motsvarande EG-direkliv.

Under �ret har arbetsgmppen �ven f�ljt den p�g�ende utvecklingen
inom EG avseende den s. k. sociala dimensionen - inte minst arbetet med
EG: s "sociala stadga". Man har ocks� med intresse f�ljt det arbete som
den ekonomiska och sociala undergmppen lill EFTA:s r�dgivande kom-
������������������������������ 46

mitte bedrivit p� detta omr�de.


 


Fr�gor om EG: s regional- och strukturpolitik och eventuella konsekven-��� Prop. 1989/90:100 ser f�r Sverige behandlas inom regeringskansliet inom en arbetsgmpp f�r��� Bil. 12 industri- och regionalpohtik. 1987 �rs regionalpoliUska kommitt� har i sitt bet�nkande (SOU 1989: 55) Fungerande regioner i samspel bl. a. behandlat EG: s regionalpoliUk och hur svensk regionalpolitik kan komma all ber�ras av integrationsarbetel. Jag �terkommer lill dessa fr�gor i en proposition�� ■-, om regionalpolitiken senare i v�r.

47


 


A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m. A 1. Arbetsmarknadsdepartementet


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


1988/89 Utgift 44 879 000 1989/90 Anslag 43 302 000 1990/91� Frslag 48 169 000


1989/90


Berknad ndring 1990/91 Fredraganden


 


Personal������������������������������������������ 171

Anslag

Frvaltningskostnader�������� 43 302 000

(drav lnekostnader)�������������� (36 630 000)


+���� 4 867 000 (+�� ���2 772 000)


Med�� h�nvisning� till�� sammanst�llningen� ber�knar jag� anslaget� till 48169000 kr. Jag har d�rvid ber�knat medel f�r dels portokoslnader med anledning av all tj�nstebrevsr�tlen upph�r den 1 juli 1990, dels avgifter f�r pensionsadministralion hos statens l�ne- och pensionsverk. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Arbetsmarknadsdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa eU f�rslagsanslag p� 48 169000 kr.

A 2. Utredningar m.m.


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� Frslag


20 693 000 22 506 000 19 380 000


Reservation� 3 439 000


 


Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av verksamheten b�r ansla�get uppg� till 19380000 kr. under n�sta budget�r. Jag r�knar med 5520000 kr. lill utv�rderings- och utvecklingsarbete vad avser arbetsmarknads- och arbetslivsfr�gor m. m. F�r �vrig utredningsverksamhet i kommitt�er och arbetsgmpper r�knarjag med etl medelsbehov av 12860000 kr. S�som redovisats tidigare i dag, avser regeringen all i februari n�sta �r i en s�rskild proposition l�mna riksdagen ell samlat f�rslag p� forskningspoliti�kens omr�de. Fr�gor om forskning inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsomr�de kommer ocks� all behandlas i della sammanhang.

Till opinionsbildande verksamhet i flyktingfr�gor m. m. ber�knas 1 milj. kr. Statsr�det Maj-Lis L��w har i det f�reg�ende informerat om den proposition om �lg�rder mol etnisk diskriminering, opinionsbildning m. m. som avses l�ggas fram f�r riksdagen i februari �r 1990. F�rslagen avses omfatta resurser lill opinionsbildande verksamhet �ven under delta anslag. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt, i avvaktan p� s�rskild proposition om dels forskning, dels �tg�rder mol etnisk diskriminering, opinionsbildning m. m., lill Ut�redningar m.m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsan�slag p� 19380000 kr.


48


 


A 3. Internationellt samarbete�������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89� Utgift� 17 696 000���������������������������������������������������������������������������������������� ,

1989/90� Anslag� 18 694 000 1990/91� Frslag 19 629 000

Fr�n anslaget betalas kostnaderna f�r Sveriges deltagande i inlernaUo�nella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet och f�r ILO-kommitt�n (SFS 1977:987). Kostnader f�r annat internaUondlt samarbete inom de�partementets ansvarsomr�de betalas ocks� fr�n anslaget liksom kostnader f�r internalionella m�ten i Sverige f�r vilka Sverige �tar sig v�rdskapet, bl. a. inom FN-arbelel och det nordiska samarbetet. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att Ull IntemationeUt samarbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 19629000 kr.

A 4. Arbetsmarknadsr�d

1988/89 Utgift 4 540 000 1989/90 Anslag 5 089 000 1990/91� Frslag 5 337 000

F�r n�rvarande finns fyra arbetsmarknadsr�d stationerade i Bonn, Brys�sel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i f�rordningen (1977:575) med instruktion f�r arbelsmarknadsr�d.

F�r budget�ret 1990/91 f�rordar jag att anslaget f�rs upp med 5337000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Arbetsmarknadsr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 5 337 000 kr.

49 4�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


B. Arbetsmarknad m. m.������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 12 Under innevarande budget�r har medel anvisats f�r tillf�lligt syssels�tt�ningsbidrag f�r textil- och konfeklionsindustrierna. Bidragei har upph�rt och medlen �r avsedda f�r slutregleringar av tidigare beviljade bidrag. Jag kommer inte all f�resl� n�got anslag f�r detta �ndam�l under n�sta budget��r. Jag kommer ej heller alt f�resl� n�got anslag f�r statsbidrag Ull frivilliga f�rsvarsorganisationer.. Medel f�r detta �ndam�l har chefen f�r f�rsvarsde�partementet tidigare i dag ber�knat under fj�rde huvudtiteln. Medel f�r arbetsmarknadsverkets investeringar inom huvudsakligen teleomr�det, som hillills har anvisats under ell eget anslag, har jag ber�knat under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets f�rvallningskoslnader.

Inom de olika anslagen som tas upp i del f�ljande kommer jag all f�resl� vissa sammanl�ggningar av olika budget- resp. anslagsposter f�r all �ka m�jligheterna till ett flexiblare och effektivare utnyttjande av anslagsmed�len och f�r all minska detaljstyrningen.

B 1. Arbetsmarknadsverkets f�rvaltningskostnader

1988/89���� Utgift���� 2 008 715 000��������� Anslagssparande 14 384 000

1989/90����� Anslag����� 1 995 428 000(1) 1990/91����� F�rslag��� 2 176 239 000

(1) Regeringen har medgivit en merutgift p� anslaget med 4 400 OOOkr. f�r investeringar m. m. i samband med ny organisation av administra�tionen av det kontanta arbetsmarknadsst�det.

Fr�n anslaget betalas utgifterna f�r arbetsmarknadsverkels f�rvaltnings�kostnader, exkl. utgifterna f�r den yrkesinriktade rehabiliteringen vid ar�betsmarknadsinstituten. Utgifterna avser l�ner m. m. f�r verksamheten vid arbetsf�rmedlingen, l�nsarbetsn�mnderna och AMS. I utgifterna ing�r verkels kostnader f�r planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillst�nd.

F�r arbetsmarknadsverket g�ller f�rordningen (1988: 1139) med instruk�tion f�r arbetsmarknadsverket.

 

 

 

 

 

 

1989/90

 

Berknad ndring 1990/91

 

Fredraganden

Personal

 

7

366

_

Budget

 

 

 

 

Utgifter

 

 

 

 

Frvaltningskostnader

1

809 251

000(1)

+ 366 988 000

(drav lnekostnader)

(1

392 450

000)

(+ 85 835 000)

Kapitalkostnader

 

10 000

000

- 10 000 000

Af/ADB, m. m.

 

176 177

000(1)

- 176 177 000(2)

Kulturarbetsfrmedling

 

 

0

-

Aske kursgrd

 

 

0

-

Inkomster

 

 

-

0

 

1

995 428

000

+ 180 811 000

(1) Beloppen redovisas exkl. berknade inkomster under budgetret 1989/90.

(2) Medel fr detta ndaml har berknats under budgetposten

Frvaltningskostnader.������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 50


 


Sammanstllning ver tjnstgrande, rsarbetare och lnekostnad den 1 juli 1989 finansierade dels ver anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets frvaltningskostnader, dels ver andra anslag


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


 

Placering

Antal

tj nstgrande

Antal rsar�betare

Lne�kostnad (1 OOO-tal kr.)

AMS

Lnsarbetsnmnder Arbetsfrmedling AMU-f r1ggn i ngar Arbetsmarknads�institut

530

1�� 879
5 949

82

2�� 330

 

493

1 702

5 188

69

1 994

110 796

316 830

1 000 905

11 454

425 028

SUMMA

10 770

 

9 446

1 865 013

Frdelning av lnekostnader

budgetret 1988/89

(1000-tal k

Arbetsmarknadsverkets frva

kostnader (Bl.) Ami-organisationen (C 4. ) Anstllda med lnebidrag

Itnings-

 

1 336 872 416 333 113 863

SUMMA

 

 

 

1 867 068


1 AMS

I enlighet med regeringens anvisningar har AMS inte r�knat in kompensa�tion f�r pris- och l�ne�kningar i sina medels�skanden under detta anslag. AMS beg�r all arbetsmarknadsverket befrias fr�n till�mpningen av huvudf�rslaget. En till�mpning av ell tre�rigt huvudf�rslag skulle inneb�ra en neddragning med drygt 700 �rsarbetare vilket moisvarar en nedl�ggning av ca 40 arbetsf�rmedlingar av genomsnittlig storlek.

1.�� F�rvaltningskostnader. AMS f�resl�r atl arbetsf�rmedlingen f�r�
st�rks med 40 milj. kr. vilket motsvarar 150 tj�nster med f�ljdkostnader.
AMS vill skapa en b�ttre fungerande arbetsmarknad p� ett s�ll som bl.a.
minskar kostnaderna f�r arbetsl�shets- och socialf�rs�kringarna. Att
�stadkomma della f�ruts�tter inte bara ell aktivt och kreativt arbelss�tl
vid arbetsf�rmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Del kr�ver ocks�
f�rst�rkningar - personellt, tekniskt och kompelensm�ssigt. De f�rst�rk�
ningar som erfordras ryms inte inom den ram som nuvarande f�rvaltnings-
medel ger.

AMS beg�r vidare ell tillskoll p� 15 milj. kr. f�r kompetensutveckling inom arbetsmarknadsverket exkl. arbetsmarknadsinstituten. AMS pekar bl. a. p� all om inte verket ges b�ttre m�jligheter lill satsningar p� fortbild�ning av sin personal del kan medf�ra sv�righeter f�r verket alt f� sitt egel personalbehov tillgodosett fram�ver.

Sammanlagt ber�knar AMS meddsbehovel under budgetposten F�rvaltningskostnader under budget�ret 1990/91 Ull 1859,3 milj. kr. (-1-49,3 milj. kr.).

2.�� Kapitalkostnader. AMS ber�knar medelsbehovet f�r direklavskriv-


51


 


ningar f�r anskaflfning av teleutrustning och frankeringsmaskiner Ull 21,5��� Prop. 1989/90: 100
milj. kr. under budget�ret 1990/91 (-1- 11,5 milj. kr.).���������������������������������� Bil. 12

3.     AflADB, m. m. AMS beg�r 10 milj. kr. f�r anskaffning under budget��ret 1990/91 av 350 kundlerminaler eller s. k. platsautomater. Under sam�ma budget�r vill AMS anskaffa 700 terminaler Ull v�gledningen inom arbetsf�rmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. AMS beg�r 14 milj. kr. Ull delta. Totalt beg�r AMS 196,4 milj. kr. f�r Af/ADB, m. m.

4.     Kulturarbetsf�rmedling och Aske kursg�rd. AMS beg�r inga medel f�r den del av dessa verksamheter som inte finansieras av ordinarie f�rvallningsmedd ulan som skall finansieras genom avgifter och int�kter.

5.     Avskrivningar av fordringar. F�r budget�ret 1988/89 har AMS bemyn�digats att under vissa f�mts�ttningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkomna fordringar som inte �verstiger 50000 kr.

Under budget�ret 1988/89 har fordringar lill ell sammanlagt belopp av 3 548811 kr. avskrivits. Avskrivningarna avser till st�rsta delen l�n lill egen r�relse och till flyktingar. AMS har f�tt motsvarande bemyndigande f�r innevarande budget�r.

6.Sammanfattning. Medelsbehovet under anslaget uppg�r enligt AMS
under budget�ret 1990/91 till totalt 2077,2 milj. kr. (-1- 81,8 milj. kr.) exkl.
pris- och l�neomr�kning.

2 F�redragandens �verv�ganden

AMS har redovisat effekterna av en neddragning av f�rvaltningskostnader�na med 5 % under tre �r. Jag �r inte beredd atl nu f�resl� en neddragning av medlen f�r n�sta budget�r som inneb�r en minskning av resurserna inom arbetsf�rmedlingen. Jag har d�rf�r kompenserat effekterna av huvudf�r�slaget f�r n�sta budget�r genom en neddragning av andra anslag.

Jag vill emellertid betona all detta inte f�r inneb�ra att str�vandena alt effektivisera och rationalisera verksamheten minskar. Arbetsmarknads�verket har under 1980-lalel genomg�tt genomgripande f�r�ndringar i bl.a. detta syfte. Denna process m�ste forts�tta. Jag kommer att f�sta st�rsta vikt vid della i del arbete som nu har inletts inf�r arbetsmarknadsverkets deltagande fr. o. m. budget�ret 1991/92 i verksamheten med tre�riga bud�getramar. Som jag strax �terkommer lill f�mls�ller jag all de behov av personalf�rsl�rkningar och kompetensutveckling som AMS redovisar kla�ras genom raUonaliseringar och omprioriteringar.

2.1 Personal

AMS har f�reslagit att arbetsf�rmedlingen f�rst�rks med 40 milj. kr. mot�svarande 150 tj�nster med f�ljdkostnader. Jag �r inte beredd att tillstyrka f�rslaget. Jag vill erinra om den kraftiga personalf�rst�rkning - 250 tj�ns�ter - som arbetsf�rmedlingen fick under budget�ret 1987/88. Denna perso�nalf�rst�rkning har �nnu inte blivit hell utv�rderad.

Under n�sta budget�r b�r arbetsmarknadsverket f� beh�lla de Ullf�lliga
f�rst�rkningar av arbetsf�rmedlingen som dels har anvisats sedan millen
av 1980-talet f�r en f�rst�rkt f�rmedlingsservice �l flyktingar, dels har
�������������������������������� 52


 


anvisats under innevarande budget�r f�r alt hj�lpa flyktingar och invandra- Prop. 1989/90: 100 re, som vistas vid moltagningsf�rl�ggningar, till arbete. Tillstr�mningen av Bil. 12 flyktingar har �kat rekordartat och �ven om regeringen nyligen har vidtagit en rad �tg�rder f�r atl underl�tta situationen kommer behovet av kraftfulla insatser f�r flyktingar och andra invandrare fr�n arbelsf�rmedhngens sida att kvarst�. Jag vill ocks� peka p� vikten av alt utnyttja den r�dande stora efterfr�gan p� arbetskraft till atl i �kad utstr�ckning slussa ut flyktingar och andra invandrare p� den svenska arbetsmarknaden. Det �r ocks� angel�get alt arbetsf�rmedlingen f�rst�rker sina insatser f�r den arbets�kraftsinvandring som sker fr�n v�ra grannl�nder, fr�mst fr�n Danmark och Norge. Genom intensifierade insatser p� detta omr�de b�r varaktigare och mer ordnade arbetsplaceringar kunna uppn�s. Jag har i dessa fr�gor sam�r�tt med statsr�det Maj-Lis L��w.

Den p�g�ende successiva avvecklingen av AMS boendeservice inom arbetsmarknadsutbildningen inneb�r f�r n�sta budget�r en minskning av l�nekostnaderna under detta anslag med 3 milj. kr. Jag har tagit h�nsyn till detta vid min ber�kning av medelsbehovel f�r l�ner. Vidare harjag r�knat bort 4,4 milj. kr. Detta motsvarar det belopp som regeringen eng�ngsvis har Ullddat AMS under innevarande budget�r f�r all genomf�ra en om�l�ggning av administrationen av del kontanta arbetsmarknadsst�det. Be�loppet b�r �terl�ggas under budget�ret 1991/92.

De sammanlagda l�nekostnaderna under budget�ret 1990/91 harjag be�r�knat Ull 1478,3 milj. kr. (-1- 85,8 milj. kr.) inkl. l�ner inom Af/ADB, m. m. somjag strax �terkommer Ull. Av l�nemedlen b�r 5 milj. kr. avs�llas f�r tillf�lliga f�rst�rkningar av arbetsf�rmedlingen. Dessa medel b�r f� utnytt�jas f�rst efter s�rskilt beslut av regeringen.

2.2 F�rvaltningskostnader i �vrigt

F�r all �ka m�jligheterna lill ett effektivare utnyttjande av f�rvaltnings�medlen b�r medlen f�r Af/ADB, m.m., som nu f�rs upp under en egen budgetpost, l�ggas in under budgetposten F�rvaltningskostnader. Delsam�ma b�r ske med medlen f�r arbetsmarknadsverkets investeringar i huvud�sakligen Ideulmstning, som nu anvisas under anslaget Arbetsmarknads�verket: Anskaffning av utmstning. Dessa investeringar direklavskrivs lill 100% och det fmns d�rf�r inget egenUigl sk�l all l�gga dem utanf�r driftbudgeten, s�rskilt som ramanslagskonslmklionen med r�tt lill an�slagskredit och anslagssparande ger b�ttre m�jligheter lill utj�mning av investeringskostnaderna mellan budget�r. H�rigenom kan ocks� budget�posten Kapitalkostnader slopas. Eventuella reserverade medel p� det nu�varande anslaget Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av ulrusining vid utg�ngen av innevarande budget�r b�r f� utnyttjas av AMS under n�sta budget�r f�r det �ndam�l som medlen har anvisats f�r.

AMS har beg�rt 10 milj. kr. f�r anskaffning under n�sta budget�r av 350
kundterminaler eller s. k. platsautomater saml 14 milj. kr. f�r 700 termina�
ler till v�gledningen inom arbetsf�rmedlingen och arbetsmarknadsinstitu�
ten. Jag kan inte nu Ullstyrka dessa f�rslag om meddslillskott. I likhet med
vad som g�ller f�r n�rvarande b�r det ankomma p� AMS all inom ramen����������������������������� 53


 


f�r befintliga medel prioritera de anskaffningar som man anser mest ange- Prop. 1989/90: IOO l�gna. Jag vill emellertid anm�la att jag avser atl initiera en diskussion Bil. 12 mellan ber�rda departement och AMS samt statskontoret om ADB-verk�samheten inom arbetsmarknadsverket. Jag �terkommer lill regeringen i denna fr�ga. De sammanlagda kostnaderna f�r Af/ADB, m. m. under n�sta budget�r harjag ber�knat till 178,5 milj. kr. exkl. l�ner. I beloppet ing�r avgifter lill statskontoret med 64 milj. kr. f�r anskaffningar Ull huvudsakli�gen platsf�rmedlingssyslemel. L�nerna f�r Af/ADB, m.m., somjag nyss har ber�knat under avsnittet 2.1 Personal, uppg�r till 10,9 milj. kr.

AMS har beg�rt all de f�r n�sta budget�r ber�knade medlen f�r investe�ringar i teleutrustning, 10 milj. kr. enhgl plan i 1986 �rs budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 12, s. 104), skall r�knas upp Ull 14,3 milj. kr. exkl. prisomr�kning. Jag �r inte beredd alt f�resl� att investeringsplanen skall fr�ng�s och jag ber�knar d�rf�r medelsbehovet lill of�r�ndrat 10 milj. kr.

AMS vill vidare ha 7,2 milj. kr. f�r anskaffning av frankeringsmaskiner i samband med att tj�nslebrevsr�tten slopas f�r arbetsmarknadsverket. Jag �r inte beredd atl tillstyrka f�rslaget. Jag vill erinra om att posten nu erbjuder nya former av service lill de statliga myndigheterna f�r all under�l�tta posthanteringen d� tj�nstebrevsr�tlen upph�r. Vid min medelsber�k�ning under budgetposten F�rvaltningskostnader harjag tagit h�nsyn lill all tj�nstebrevsr�tlen slopas f�r arbetsmarknadsverket fr.o.m. den I juli 1990. F�r verkels del exkl. arbetsmarknadsinstituten inneb�r delta 61679000 kr.

Jag kan inte tillstyrka AMS f�rslag om ett medelslillskolt p� 15 milj. kr. f�r �kad kompetensutveckling inom arbetsmarknadsverket. Jag vill emel�lertid betona atl del �r viktigt all kompetensen inom verket las tillvara och utvecklas. Jag �r ocks� medveten om alt AMS g�r stora anstr�ngningar i della syfte. Mol bakgrund av mitt f�rslag all arbetsmarknadsverket skall tilldelas medel ulan n�gon minskning av anslaget anser jag dock all del b�r finnas utrymme f�r AMS alt genom omprioriteringar f�rst�rka kompetens�utvecklingen inom verket.

F�r planl�ggnings- och �vningsverksamhel f�r verkels del i totalf�rsva�ret harjag ber�knat 2 milj. kr. inom den ekonomiska ramen f�r totalf�rsva�rets civila del.

Vid min medelsber�kning har jag ocks� kompenserat arbetsmarknads�verket med 1076000 kr. f�r avgifter lill statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministralion.

I �vrigl vil! jag inte f�resl� n�gra f�r�ndringar av f�rvaltningskostnader�na utan dessa b�r endast r�knas upp med under �ret intr�ffade pris- och l�ne�kningar.

De totala kostnaderna under budgetposten F�rvaltningskostnader exkl. l�ner ber�knarjag lill 698 milj. kr. (-1- 280,5 milj. kr.) under n�sta budget�r. Den kraftiga �kningen beror fr�mst p� den f�reslagna sammanl�ggningen av budgetposter.

2.3 Kapitalkostnader

Budgetposten b�r upph�ra mol bakgrund av vad jag nyss har f�reslagit i��������������������������� 54

fr�ga om investeringar under budgetposten F�rvaltningskostnader.


 


2.4 AflADB, m. m.���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Medd f�r Af/ADB, m.m. harjag nyss ber�knat under budgetposten F�rvaltningskostnader. Budgetposten Af/ADB, m. m. b�r f�ljaktligen upp�h�ra.

2.5 Inkomster

F�r n�rvarande redovisas arbetsmarknadsverkets inkomster av annonser m. m. mot en budgetpost som f�r innevarande budget�r har ber�knats Ull 5,2 milj. kr. Inkomsterna f�r enligt riksdagens beslut (prop. 1988/89:100 bil. 12, AU 11, rskr. 138) anv�ndas f�r annonser m.m.

F�r n�sta budget�r f�resl�r jag en n�got annorlunda konstmktion. In�komsterna fr�n f�rs�ljning, annonsering och prenumerationer, p� publika-Uonstryck och platslistor b�r redovisas mot en nollpost. Mot denna skall' ocks� redovisas utgifter som f�r l�ckas av inkomsterna. F�r�ndringen inneb�r bara en f�renkling av redovisningen och inte n�gon �ndring i fr�ga om medelsulnytljandet.

2.6 �vrigt

F�r innevarande budget�r har AMS bemyndigats att p� vissa villkor av�skriva l�nefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket som uppg�r till h�gst 50000 kr. Beloppet har inte h�jts sedan �r 1979. Fordringarna avser fr�mst l�n lill n�ringshj�lp och Ull flyktingar. Dessa b�da l�neformer; har upph�rt alt g�lla men det ftnns �nnu etl stort antal l�pande l�n som: genom tidigare h�jningar av l�nebeloppen �verstiger 50 000 kr. Fr�gan om att avskriva fordringar p� l�n som �verstiger detta belopp kan inte pr�vas av AMS utan m�ste �verl�mnas Ull regeringen f�r beslut. F�r alt avlasta regeringen denna typ av rutin�renden f�resl�rjag att beloppsgr�nsen h�js lill 75 000 kr. 1 �vrigt f�resl�rjag att AMS f�r bemyndigande att �ven under n�sta budget�r avskriva fordringar under nu g�llande villkor med den �ndring i fr�ga om bdoppsgr�nsen somjag nu har f�rordat.

Jag vill h�r ta upp en fr�ga som g�ller utbetalning lill arbetsgivare av olika arbetsmarknadspolifiska st�d. AMS har i skrivelse den 7 juli 1988 f�reslagit all en arbetsgivare skall f�rlora r�tten till beviljat st�d som inte har rekvirerats inom viss lid. AMS har f�reslagit alt denna tid skall Is�ttas till sex m�nader efter den period som sl�del avser. Endast om det finns s�rskilda sk�l Ull dr�jsm�let skall utbetalning f� ske efter de sex m�nader�na. Best�mmelsen skall g�lla samfliga arbetsmarknadspoliliska st�dformer som kan utg� Ull arbetsgivare. F�rslaget f�ranleds enligt AMS av del kr�ngel b�de i ekonomiadministraUonen och planeringen och uppf�ljning�en av verksamheten som f�ljer av atl arbetsgivarna dr�jer med atl rekvire�ra beviljade medel. Del kan ibland intr�ffa all anslaget f�r finansiering av ett beviljat st�d har upph�rt n�r rekvisitionen om medel kommer.

Jag tillstyrker AMS f�rslag och f�rordar att en best�mmelse med den
f�reslagna inneb�rden inf�rs i f�rordningen (1987:405) om den arbets�
marknadspoliliska verksamheten med giltighet fr. o. m. den I juli 1990.�������������������������������� 55


 


Verksamheten vid Aske kursg�rd skall bekostas genom int�kter vid��� Prop. 1989/90: IOO uppl�telse av kurslokaler m. m. Viss del av verksamheten vid kullurarbels-��� Bil. 12 f�rmedlingen skall likaledes bekostas genom avgifter f�r s. k. �verservice. N�gra medel beh�ver d�rf�r ej anvisas f�r dessa b�da verksamheter.

Det sammanlagda medelsbehovel f�r budget�ret 1990/91 under anslaget harjag ber�knat Ull 2 176,2 milj. kr. (-1- 180,8 milj. kr.). H�rav avser 1 478,3 milj. kr. l�ner.

F�rvaltningsmedlen f�r arbetsmarknadsinstituten betalas �ver anslaget C 4. Yrkesinriktad rehabilitering. F�r all skapa en m�jlighet f�r arbets�marknadsverket atl med utg�ngspunkt fr�n l�get och behoven p� arbets�marknaden prioritera mellan f�rmedlingsinsalser och rehabiliteringsinsats�er b�r h�gst 50 milj. kr. under f�revarande anslag f� utnyttjas f�r insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen om della bed�ms som mest ange�l�get. Jag kommer atl f�resl� motsvarande m�jlighet under anslaget C 4. atl utnyttja 25 milj. kr. av det anslaget f�r f�rmedlingsinsatser.

3 Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.��� medge all regeringen f�r bemyndiga AMS alt under budget�ret
1990/91 besluta om avskrivning av l�nefordran som ej �verstiger
75000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de f�rut�
s�ttningar som i �vrigt g�ller f�r budget�ret 1989/90 (avsnitt 2.6),

2.         godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om arbetsgivares r�ll till st�d som inte har rekvirerats inom viss tid (avsnitt 2.6),

3.         godk�nna alt h�gst 50000000 kr. av medlen under anslaget f�r anv�ndas f�r insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (av�snitt 2.6),

4.         till Arbetsmarknadsverkels f�rvahningskostnader f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 2 176 239000 kr.

B 2. Arbetsmarknadsservice

1988/89 Utgift 130 688 000 1989/90 Anslag 233 601 000 1990/91� Frslag 245 565 000

Fr�n anslaget betalas service �l arbetss�kande i form av reseers�ttningar och traktamenten i samband med inst�llelse till arbetsf�rmedlingen, l�kar�unders�kningar samt lolkhj�lp (ulredningskostnader). Vidare betalas utgif�ter f�r flytlningsbidrag och inl�sen av egna hem m. m. Flytlningsbidrag omfattar bidrag f�r att underl�tta f�r arbetss�kande atl s�ka och anta arbeten utanf�r hemorten. Inl�sen av egna hem m. m. avser ulgifler f�r atl l�sa in fastigheter och bostadsr�tter fr�n arbetsl�sa som flyttar av arbets�marknadssk�l.

56


 


1989/90����� Berknad ndring 1990/91PlOp. 1989/90: 100

--------------- ����� Bil. 12

Fredraganden

Utredningskostnader������ 8������� 732000��������� +�� 524 000

Flyttningsbidrag m. m.�� 223����� 869000��������� + 12 440 000

Inlsen av egnahem m. m.�� 1����� 000000��������� - 1 000 000(1)

233 601 000���� + 11 964 000

(1) Medel fr detta ndaml har berknats under anslagsposten Flyttningsbidrag m. m.

1� AMS

/./ Utredningskostnader

AMS beg�r kompensation f�r pris- och l�ne�kningar med 523 000 kr.

1.2Flyttningsbidrag

AMS f�resl�r all h�gslbesl�mningen av medlen f�r kulturarbetares hemre�sor b�r tas bort av administrativa sk�l fr. o. m. budget�ret 1990/91. AMS ber�knar kostnaden f�r bidragei lill of�r�ndrat 2 milj. kr. AMS beg�r vidare kompensation f�r pris�kningar med 14,9 milj. kr.

1.3� Inl�sen av egna hem m. m.

AMS ber�knar medelsbehovel f�r inl�sen av egna hem m. m. till of�r�nd�rat 1 milj. kr.

2� F�redragandens �verv�ganden

2.1�� Ulredningskostnader

Kostnaderna under denna anslagspost har jag endast r�knat upp med under �ret intr�ffade pris�kningar. Del sammanlagda medelsbehovel f�r ulredningskostnader ber�knarjag d�rf�r Ull 9,3 milj. kr. (-(- 0,5 milj. kr.).

2.2�� Flytlningsbidrag och inl�sen av egna hem m. m.

Jag f�resl�r atl kostnaderna f�r flyttningsbidrag och inl�sen av egna hem m. m. fr. o. m. budget�ret 1990/91 finansieras �ver en anslagspost, som etl led i en minskad detaljstyrning.

Verksamheten med fria hemresor f�r kulturarbetare �r en tre�rig f�r�s�ksverksamhet och f�r omfatta h�gst 2 milj. kr. per budget�r. Innevaran�de budget�r �r det sista i f�rs�ksperioden. Jag f�resl�r alt verksamheten f�r bedrivas �ven under budget�ret 1990/91. Jag �r inte beredd att tillstyrka AMS f�rslag atl h�gslbesl�mningen f�r bidraget b�r tas bort.

Jag f�resl�r vidare all f�rs�ksverksamheterna med del s. k. medflyllan�
debidraget, dvs. bidrag lill arbetsgivare f�r anst�llning av medflyttande,
merkostnadsbidraget om 5 000 kr. f�r vissa arbetss�kande som av arbels�
marknadssk�l flyttar lill annan ort och flytlningsbidrag i form av s.k.
���������������������������������� 57


 


s�kanderesa f�r personer bosalla i Danmark och Norge som s�ker arbete i��� Prop. 1989/90: IOO
Sverige, b�r f� bedrivas �ven under budget�ret 1990/91.��������������������������� Bil. 12

Utgifterna f�r flytlningsbidrag under n�sta budget�r har jag r�knat upp med under �ret intr�ffade pris�kningar lill 235,3 milj. kr. (-1-11,4 milj. kr.).

Medelsbehovet f�r inl�sen av egna hem m.m. f�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag lill of�r�ndrat I milj. kr.

Del sammanlagda medelsbehovel under anslaget ber�knarjag lill 245,5 milj. kr. (+11,9 milj. kr.).

3 Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Arbelsmarknadsservice f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 245 565 000 kr.

B 3. Arbetsmarknadsutbildning

1988/89 Utgift�� 2 546 844 000� Reservation 432 669 000 1989/90 Anslag�� 2 469 234 000 1990/91 Frslag� 2 633 630 000

Fr�n anslaget betalas utgifterna f�r s�dan utbildning som l�nsarbets�n�mnderna upphandlar fr�n s�v�l AMU-gmppen som fr�n bl. a. komvux, h�gskola, folkh�gskola, studief�rbund eller f�retag samt f�r bidrag som l�mnas lill arbetsgivare vid utbildning av anst�llda. Vidare betalas utgifter�na f�r h�lsov�rd och kuralivl st�d samt boendeservice f�r dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning utanf�r hemorten. Utbildningsbidrag till delta�gare i arbetsmarknadsutbildning betalas fr�n anslaget B 4. Kontant arbets�marknadsst�d och utbildningsbidrag.

Arbetsmarknadsutbildning �r s�dan utbildning som en person genomg�r av arbetsmarknadssk�l och Ull vilken bidrag beviljas av arbetsf�rmedling�en. Del kan vara utbildning f�r personer som �r eller riskerar all bli arbetsl�sa och som uppb�r utbildningsbidrag under utbildning vid s�rskilt anordnade kurser eller i det regulj�ra utbildningsv�sendet, eller utbildning av anst�llda f�r vilka bidrag fr�n arbetsmarknadsverket utg�r lill arbetsgi�varen.

1989/90���� Berknad ndring 1990/91

Fredraganden


Arbetsmarknadsut-

bildning(l)������������ 2 203 200 000������������������� +430 430 000
Bidrag fr utbildning

i fretag m. m.���������� 208 800 000����������������� - 208 800 000 (2)

Elevsocial verksamhet������� 57 234 000����������������� - 57 234 000(2)

2 469 234 000��������� + 164 396 000

(1)  Anslagsposten benmns t.o.m. innevarande budgetr Srskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning.

(2)  Medel fr dessa ndaml har berknats under anslagsposten Arbetsmarknadsutbildning.


58


 


1 AMS�������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Som en av de fr�msta orsakerna till arbetsl�shet framh�ller AMS de ' " yrkesm�ssiga obalanserna. De beror p� f�relagens h�ga krav p� de s�kan�de, samUdigt som m�nga s�kande har bristf�llig utbildning eller saknar en utbildning som svarar mot marknadens behov. Den snabba tekniska och ekonomiska utveckhngen medf�r ocks� stora f�r�ndringar i yrkesstruktu�ren inom och mellan olika branscher vilket p�verkar inneh�ll och arbets�uppgifter i olika yrken. Arbetsuppgifterna tenderar all bli bredare och kraven p� en kontinuerlig utveckhng av den enskildes kunskaper �kar.

De n�rmaste �ren kommer att inneb�ra ett minskat tillskott av arbets�kraft med en ny yrkesutbildning. De unga som tradiUondlt har svarat f�r detta tillskott minskar i antal, liksom de nyUlltr�dande kvinnorna. De medel�lders andel av arbetskraften kommer d�rmed all �ka.

Arbetsmarknadsutbildningen kommer atl ha en avg�rande betydelse i denna anpassningsprocess mellan f�retagens f�r�ndrade krav och indivi�dernas f�rm�ga och �nskem�l. Behovet av s�v�l grundl�ggande som kom�pletterande yrkesutbildning f�r vuxna �r d�rf�r mycket stort, b�de bland dem som �r arbetsl�sa och bland dem som har arbete.

AMS betonar att arbetsmarknadsutbildningen st�ndigt m�ste anpassas Ull den aktuella efterfr�gan p� kompelens och lill behoven av yrkesutbild�ning hos olika grupper av arbetss�kande.

Vidare framh�lls vikten av att de arbetss�kande, vars m�jligheter att f� ett l�mpligt arbete kan �ka genom l�ngre eller kortare grundl�ggande eller kompletterande utbildning, snabbare �n i dag kommer in i utbildning.

AMS f�resl�r �ven en �ndring av nuvarande regelsystem s� all de deltagare i yrkesutbildning som avbryter denna p� gmnd av arbete skall kunna �terkomma inom tv� �r f�r alt fullf�lja utbildningen.

Genom delegering av beslutsbefogenheter och ekonomiska resurser till arbetsf�rmedlingarna har m�jligheterna att p�verka kursutbudet �kat sam�tidigt som det medf�rt ett �kat kapacitetsutnylljande. AMS r�knar ocks� med att i st�rre utstr�ckning lokalisera kurserna n�rmare de s�kandes hemorter och arbetsplatser f�r all d�rigenom f�rb�ttra anpassningen av utbildningen lill de s�kandes f�ruts�ttningar och till arbetsgivarnas efter�fr�gan p� kompelens. Vidare framh�ller AMS atl en b�ttre samverkan mellan olika utbildningsanordnare ytterligare skulle kunna f�rb�ttra denna anpassning genom en b�tlre utbildningsslandard och l�gre kurskoslnader.

1.1 S�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

AMS bed�mer all arbetsmarknadsutbildningen under budget�ret 1990/91 beh�ver omfatta omkring 155000 personer. AMS ber�knar h�rvid att 86000 personer m�ste beredas plats i s�rskilt anordnad arbetsmarknadsut�bildning Ull en kostnad av 2928 milj. kr.

1.2 Bidrag till utbildning if�retag m.m.

AMS bed�mer att bidrag f�r utbildning i f�retag b�r ber�knas f�r 40000

personer med en genomsnittlig utbildningstid av 320 timmar till en kostnad������������������������� 59


 


av totalt 394 milj. kr. Del uppskattade stora behovet av st�d lill utbildning i��� Prop. 1989/90: 100

stal och kommun medf�r atl den nuvarande ramen f�r den offentliga��� Bil. 12

sektorn b�r las bort. I ber�kningen ing�r 10 milj. kr. som AMS f�resl�r

skall avs�ttas f�r inventeringar av f�retagens utbildningsbehov samt 15

milj. kr. f�r rekryleringsutbildning inom tekoindustrin. AMS f�r �ven fram

ett f�rslag Ull en ny utformning av reglerna f�r bidrag lill utbildning i

f�relag.

1.3 Elevsocial verksamhet

F�r elevsocial verksamhet och boendeservice ber�knar AMS 65,6 milj. kr., varav 40 milj. kr. f�r all upphandla h�lsov�rd och kuralivl st�d f�r deltagare i upphandlade kurser. Styrelsen f�resl�r samtidigt all dessa medel skall l�ggas in under anslagsposten S�rskilt anordnad arbetsmark�nadsutbildning. Boendeservicen lill kursdeltagare skall successivt avveck�las. I avvaktan p� l�nsarbetsn�mndernas redovisning av planerna f�r den�na avveckling har 25,6 milj. kr. ber�knats f�r p�g�ende verksamhet.

1.4�� Arbetsmarknadsutbildning inom det regulj�ra utbildningsv�sendet
m.m.

Ut�ver den omfattning som AMS bed�mt behov av f�r s�rskilt anordnad utbildning f�resl�s all platserna i det regulj�ra utbildningsv�sendet f�r utnyttjas dels ulan begr�nsning i omfattningen f�r arbetshandikappade, dels d�mt�ver f�r 380000 utbildningsveckor, vilket moisvarar ca 13 000 deltagare med en genomsniulig utbildningstid p� 29 veckor.

1.5�� Sammanfattning av meddsber�kningen

Den sammanlagda kostnaden f�r arbetsmarknadsutbildningen under bud�get�ret 1990/91 blir d�rmed enligt AMS 3 387 milj. kr exkl. utbildningsbi�drag.

2 F�redragandens �verv�ganden

Under budget�ret 1988/89 deltog 127000 personer i arbetsmarknadsutbild�ning varav ca 73 000 i den s�rskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Yrkesutbildningarnas andel har �kat och utgjorde 84% av arbetsmark�nadsutbildningen exkl. utbildning i f�retag.

Del �r angel�gel all andelen yrkesutbildningar beh�lls p� en h�g niv�,
men ocks� alt dessa har en inriktning som v�l svarar mol arbetsmarkna�
dens efterfr�gan. Utbildningen m�ste �ven anv�ndas som ett aktivt instru�
ment f�r att bredda b�de m�ns och kvinnors utbildnings- och yrkesval f�r
all bryta den k�nsuppdelade arbetsmarknaden. Det r�dande goda arbets�
marknadsl�gel m�ste utnyttjas f�r att underi�tta f�r de grupper som trots
stor efterfr�gan p� arbetskraft har sv�righeter alt f� en fast f�rankring p�
arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen fyller i dessa fall en viktig
funktion genom all komplettera de arbetss�kandes kompelens s� alt den
svarar mot arbetsmarknadens efterfr�gan.
��������������������������������������������������������������������� 60


 


F�r n�sta budget�r b�r arbetsmarknadsutbildningen tillf�ras ytterligare Prop. 1989/90: 100 resurser. F�r all samtidigt �stadkomma etl b�ttre resursutnyttjande och en Bil. 12 �kad flexibilitet b�r AMS ges vidgade m�jligheter till egna prioriteringar betr�ffande medelsanv�ndningen inom anslaget. Jag f�resl�r d�rf�r att medlen f�r bidrag lill utbildning i f�relag l�ggs in under anslagsposten S�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, som forts�ttningsvis b�r be�n�mnas endast Arbetsmarknadsutbildning. AMS f�r h�rigenom st�rre m�j�lighet att v�lja den utbildningsform som bed�ms mest adekvat. Med denna frihet f�ljer naturligtvis etl ansvar f�r all de mest utsatta gruppernas behov inte blir eftersatta. Vidare f�ljer etl ansvar f�r AMS att �ven forts�ttnings�vis f�lja upp och redovisa f�rdelning och utfall f�r olika typer av utbild�nings�tg�rder. �ven medlen f�r elevsocial verksamhet b�r l�ggas in under denna anslagspost f�r atl fr�mja ett effekUvt meddsutnytljande.

Jag �verg�r nu lill min medelsber�kning f�r anslaget.

2.1 S�rskih anordnad arbetsmarknadsutbildning

AMS har bed�mt ett behov av s�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning under budget�ret 1990/91 som svarar mot 86000 deltagare. Som jag nyss har sagt b�r arbetsmarknadsutbildningen tillf�ras ytterligare resurser och jag f�rordar d�rf�r atl medel ber�knas f�r en omfattning som svarar mot 86000 deltagare i s�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning, dvs. f�r 8000 fler �n jag f�rordade i 1989 �rs budgetproposition. Inom ramen f�r dessa medel skall emellertid �ven rymmas kostnaderna f�r bidrag till utbildning i f�retag. Jag har h�rvid r�knat med att h�gst 82000 deltagare skall genomg� upphandlad utbildning som ber�ttigar lill utbildningsbidrag. Jag �terkommer strax Ull bidrag lill utbildning i f�relag.

Den nyss n�mnda volymen b�r kunna tillgodose behovet av att upp�handla s�v�l gmndl�ggande som kompletterande yrkesutbildningar samt av bidrag lill arbetsgivare f�r utbildning av redan anst�llda. Orienterande, v�gledande och motivationsh�jande insatser inf�r och parallellt med yr�kesutbildningen liksom del �kade inslaget av allm�nleoreliska komplette�ringar, som fordras f�r all kunna tillgodog�ra sig mera avancerade kurser, b�r ocks� kunna inrymmas i denna volym.

Som AMS framh�ller �r del v�sentligt atl arbetsmarknadsutbildningen �r anpassad b�de till den aktuella efterfr�gan p� kompelens och Ull beho�ven av yrkesutbildning hos ohka gmpper av arbetss�kande. St�dresurser i form av s�v�l allm�nna teoretiska �mnen som orienterande och mera avancerade dalainslag i de yrkesinriktade kurserna b�r ses som en del i denna anpassning.

Det har blivit l�ttare all anpassa utbildningen b�de efter de s�kandes behov och arbetsmarknadens efterfr�gan genom den nuvarande organisa�tionen f�r den s�rskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Genom all i �kad utstr�ckning f�ri�gga utbildningen lill de s�kandes hemorter f�rb�tt�ras denna anpassning.

AMS framh�ller ocks� den positiva betydelse etl n�rmare samarbete
mellan olika utbildningsanordnare skulle kunna f� f�r arbetsmarknadsut�
bildningen. Jag delar denna uppfattning och vill i della sammanhang erinra������������������������� 61


 


om all statsr�det Persson har tillkallat en arbetsgrupp vars uppgift �r atl��� Prop. 1989/90: 100 fr�mja ell vidgat samarbete mellan gymnasieskola, komvux, h�gskola och��� Bil. 12 arbetsmarknadsutbildning.

F�r atl m�ta den stora efterfr�gan p� arbetskraft inom tillverkningsindu�strin saml v�rd- och omsorgsseklorerna b�r enligt min mening personer som inte �r arbetsl�sa ges �kade m�jligheter alt genomg� arbetsmarknads�utbildning om de avser att utbilda sig Ull yrken inom dessa sektorer. Jag f�resl�r d�rf�r all den nuvarande ramen f�r utbildning av icke arbetsl�sa h�js fr�n 10 lill 20% av de tillg�ngliga platserna i s�rskilt anordnad arbets�marknadsutbildning. Samtidigt b�r vissa regeljusteringar genomf�ras. F�r att undvika att denna m�jlighet utnyttjas f�r ren personalutbildning b�r utbildningen bl. a. inte f� avse redan anst�llda inom de n�mnda bristomr�dena eller beviljas den som vill utbilda sig fr�n ett brislyrkesomr�de lill ell annal.

AMS har f�reslagit att deltagare i yrkesutbildning som avbryter utbild�ningen p� grund av arbete skall ha r�ll att �teruppta utbildningen inom tv� �r. Jag �r inte beredd alt tillstyrka f�rslaget.

AMS har redovisat verksamheten med s�rskilt st�d till dem som v�ljer en f�r sitt k�n otradiliondl utbildning. Av redovisningen framg�r alt ca 1 200 deltagare fick del av delta st�d genom olika projekt till en kostnad av 12,8 milj. kr. AMS framh�ller alt de planerade st�d�tg�rderna i huvudsak har avsett introduktions- och praktikperioder i tekniska yrken f�r kvinnor. Jag f�mts�tter all AMS intensifierar denna verksamhet under innevarande budget�r s� att det satta m�let all �ka andelen olradilioneila val med 30% inom ramen f�r arbetsmarknadsutbildningen kan uppn�s.

Jag vill ocks� n�mna den beredning som p�g�r i fr�ga om den framlida organisationen av svenskundervisningen f�r invandrare (sfi) d� detta kan komma alt ber�ra medelsbehovet under della anslag. Jag avser alt senare �terkomma Ull regeringen i denna fr�ga.

Lantbrukarnas Riksf�rbund har i skrivelse den 11 december 1987 hem�st�llt om 215 milj. kr. f�r olika arbetsmarknadspoliliska insatser, huvud�sakligen utbildning av f�retagare, medhj�lpare och anst�llda inom lanl�bmksf�relag. Jag �r inte beredd atl tillstyrka atl s�rskilda medel avs�tts f�r denna grupp. AMS har lill uppgift atl avg�ra hur resurserna b�st skall anv�ndas med h�nsyn Ull arbetsmarknadsl�get och de arbetss�kandes behov. Del �r vid en s�dan bed�mning naturligt all �ven behoven inom lanlbmkssektorn pr�vas.

Enligt riksdagsbeslutet om omorganisationen av den s�rskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1984/85: 59, AU 9, rskr. 101) skall den�na genomf�ras s� all kostnaderna minskar med 15 % inom en period p� fem �r. Vid min ber�kning av medlen f�r s�rskilt anordnad utbildning harjag r�knat av 58,2 milj. kr. vilket motsvarar en kostnadsminskning med 3%. Jag f�ruts�tter all den besparing, som �lagts AMU-gruppen, skall �ter�speglas i priss�ttningen.

Medelsbehovel f�r arbetsmarknadsutbildning exkl. utbildningsbidrag
under budget�ret 1990/91 harjag ber�knat Ull 2633,6 milj. kr. 1 della
belopp ing�r �ven medd f�r bidrag till utbildning i f�relag och elevsocial
verksamhet i samband med arbetsmarknadsutbildning. Av medlen b�r 15
���������������������������� 62


 


milj. kr. avs�llas f�r utbildning av nyanst�llda inom lekoindustrin och 10��� Prop. 1989/90: 100 milj. kr. f�r s�rskilda kompetensh�jande insatser inom Blekinge l�n. Inom��� Bil. 12 ramen f�r medlen skall ocks� betalas den f�rs�ksverksamhet med s�rskil�da st�dinsatser f�r kursdeltagare i f�r sitt k�n otraditionell arbetsmark�nadsutbildning, som enligt riksdagens beslut om j�msl�lldhetspolitiken inf�r 1990-lalel (prop. 1987/88: 105, AU 17, rskr. 364) skall p�g� i fem �r.

2.2 Bidrag till utbildning if�relag m. m.

AMS har f�reslagit atl medel f�r bidrag till utbildning i f�relag skall ber�knas f�r 40000 deltagare, samt all medelsramen f�r utbildning i stal och kommun skall las bort. Del inneb�r en �kning med 16000 deltagare j�mf�rt med vad som f�rordades i 1989 �rs budgetproposition. Som jag tidigare f�reslagit b�r medlen f�r bidrag lill utbildning i f�relag l�ggas samman med medlen f�r s�rskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning. AMS ges h�rigenom m�jlighet all anv�nda den ulbildningsform som vid vaije givet tillf�lle ger den st�rsta arbetsmarknadspoliliska nyttan. Jag vill emellertid understryka att del i f�rsta hand �r arbetsgivarnas ansvar inom s�v�l den privata som den offentliga sektorn atl svara f�r erforderlig utbildning av personalen.

AMS har �terkommit med sitt f�rslag om etl hell nytt system f�r utbild�ning i f�relag. Somjag tidigare framf�rt i 1989 �rs kompletteringsproposi�lion (prop. 1988/89:150 bil. 9) m�ste detta f�rslag tillsammans med den utv�rdering som"genomf�rts av RRV om del nuvarande regelverket s�llas in i ett st�rre sammanhang. Jag avser d�rf�r alt senare �terkomma till regeringen i denna fr�ga. F�r att g�ra del nuvarande regelsystemet mer �ndam�lsenligt vill jag emellertid nu f�resl� vissa regelf�renklingar f�r atl minska antalet bidragsgrundande kriterier f�r utbildning i f�retag. Jag f�resl�r s�ledes all bidrag skall kunna l�mnas vid utbildningar som

1.  motverkar st�rningar i produktionen genom atl anpassa personalens kompetens i samband med tekniska f�r�ndringar eller f�r�ndrad arbetsor�ganisation,

2.         avser nyanst�llda inom tillverkningsindustrin och v�rdomr�det,

3.         avser nyanst�llda flyktingar eller andra invandrare,

4.         avser nyanst�llda inom textil- och konfektionsinduslrin.

Vid prioriteringen mellan olika ans�kningar skall f�retr�de ges utbild�ningsinsatser f�r anst�llda med kort utbildning och som syftar till en j�mnare k�nsf�rdelning p� arbetsplatsen.

Vidare har AMS f�reslagit att 10 milj. kr. av medlen till utbildning i f�retag skall f� disponeras f�r inventeringar av f�relagens utbildningsbe�hov. S�rskilda medel har tidigare beviljats f�r all i n�gra l�n bedriva s�dan verksamhet p� f�rs�k. Den redovisning som AMS har l�mnat �ver denna f�rs�ksverksamhet i fyra l�n lyder p� alt del finns en stort utbildningsbe�hov i n�ringslivet och all m�nga f�relag har en bristande insikt om n�dv�n�digheten av all h�ja arbetslagarnas kompelens. Vidare framh�lls de f�rdju�pade insikter om f�relagens utbildningsbehov och d�rigenom om den loka�la arbetsmarknaden som kommit arbetsf�rmedlingarna lill del.

Jag �r inte beredd all tillstyrka AMS f�rslag. Jag vill emellertid erinra om�������������������������� 63


 


atl regeringen f�r alt bl.a. �ka kunskaperna kring utbildningsbehoven i��� Prop. 1989/90:100 f�retagen har beslutat all AMS under en tre�rsperiod skall f� 30 milj. kr.��� Bil. 12 lill kompetensh�jande insatser i arbetslivet inom Blekinge l�n. Dessa me�del skall p� f�rs�k f� anv�ndas p� ell friare s�tt �n vad som i �vrigt g�ller f�r utbildning i f�relag.

Bidraget till arbetsgivare f�r utbildningskostnader utg�r med h�gst 35 kr. per timme. Jag f�resl�r atl bidraget h�js lill 40 kr. Samtidigt b�r bidraget till l�nekostnader vid genomf�rda motprestationer, t. ex. i form av anst�ll�ning av arbetsl�sa, las bort ulom i fr�ga om rekryleringsutbildning lill lekoindustrin. Sj�lva kravet p� motprestation b�r emdlertid finnas kvar och beaktas vid prioriteringen mellan olika ans�kningar om bidrag.

De minskade kostnader, 61 milj. kr., som blir f�ljden av all bidrag f�r l�nekostnader las bort vid st�rre delen av utbildning i f�relag p�verkar anslaget B4. Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildningsbidrag, somjag strax �terkommer lill.

2.3 Elevsocial verksamhet

Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen best�r av tv� delar. Dels den h�lsov�rdande och kurativa verksamheten som bedrivs som uppdragsverksamhet av AMU-gruppen och upphandlas till�sammans med utbildningen, dels boendeservicen till kursdeltagarna vilken AMS sj�lv svarar f�r. Mot bakgrund av atl de h�lsov�rdande och kurativa tj�nsterna ing�r som en naturlig del i upphandhngen av utbildning och atl boendeservicen �r under avveckling ser jag inte l�ngre n�got sk�l lill all medlen f�r dessa verksamheter finns under en egen anslagspost. Som jag nyss har f�reslagit b�r medlen l�ggas samman med �vriga medel f�r arbetsmarknadsutbildning.

AMS fick i april 1989 i uppdrag av regeringen alt avveckla sill boende-ansvar och den boendeservice som bedrivs i samband med arbetsmark�nadsutbildning. Det framh�lls emellertid h�rvid att h�nsyn skulle tas lill bosladssiluaUonen p� kursorlernas �ppna bostadsmarknad. AMS anmoda�des d�rf�r att uppr�tta och redovisa en plan f�r genomf�randel i en takt som inte skulle f�rorsaka kursdeltagarna bostadsproblem.

Av den redovisning som har l�mnais av AMS framg�r all l�nsarbets�n�mnderna med vissa undantag bed�mer del som m�jligt all avveckla den egna bostadsf�rvallningen fram lill budget�ret 1993/94. Styrelsen har emel�lertid inte, under den Ud som st�tt lill buds sedan uppdraget l�mnades, hunnit f� in underlag fr�n l�nsarbetsn�mnderna f�r atl uppr�lta en konkret plan f�r avvecklingen.

AMS f�resl�r emellertid atl en generell h�jning med 10 kr. per dag b�r
ske av kursdeltagarnas traktamenten f�r all de skall f� t�ckning f�r sina
bostadskostnader n�r hyressubvenUonerna avvecklas. Vidare vill AMS all
ell till�ggstraklamenle skall utg� n�r den faktiska hyran �verstiger 1450 kr.
per m�nad. Jag delar AMS uppfattning atl kursdeltagarna b�r erh�lla sk�lig
ers�ttning f�r sitt boende utanf�r hemorten. Jag f�resl�r d�rf�r en h�jning
av traktamentsers�ttningen f�r kursdeltagare som studerar utanf�r hemor�
ten fr�n 80 lill 90 kr. per dag. D�remoi �r jag inte beredd all Ullstyrka����������������������������������� 64


 


f�rslaget om etl till�ggstraklamenle f�r hyreskostnader som �verstiger en��� Prop. 1989/90: IOO viss niv�. Kostnaden f�r traktamentsh�jningen ber�knarjag lill 12 milj. kr.��� Bil. 12 Della betalas �ver anslaget B 4. Kontant arbetsmarknadsst�d och utbild�ningsbidrag, vilket jag strax �terkommer lill.

Jag r�knar med atl den fortl�pande awecklingen av boendeservicen skall medf�ra b�de �kade hyresint�kter och minskade personalkostnader som t�cker den f�reslagna traktamentsh�jningen. Vid min ber�kning av medlen f�r AMS boendeservice harjag d�rf�r r�knat av 6,9 milj. kr. under detta anslag, samt 3 milj. kr. f�r personalkostnader, vilket jag tidigare redovisat under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets f�rvaltningskostna�der.

Del totala medelsbehovet f�r elevsocial verksamhet under n�sta budget��r ber�knarjag lill 54,8 milj. kr.

2.4Arbetsmarknadsutbildning inom det regulj�ra utbildningsv�sendet
m.m.

AMS har f�reslagit att arbetsmarknadsutbildning i det regulj�ra utbild�ningsv�sendet skall f� utnyttjas f�r arbetshandikappade utan andra be�gr�nsningar �n de som anges i f�rordningen (1987:406) om arbetsmark�nadsutbildning. N�gon begr�nsning i form av h�gsta antal veckor eller deltagare b�r s�ledes inte finnas,f�r denna grupp. D�ml�ver skulle ramen f�r �vriga deltagare anges Ull 380 000 veckor.

Del �r enligt min mening viktigt all la Ullvara del goda arbetsmarknads�l�get f�r att ytterligare �ka m�jligheterna f�r arbetshandikappade all f� arbete. Jag kan emellertid inte tillstyrka AMS f�rslag atl s�dan utbildning skall kunna beviljas arbetshandikappade ulan begr�nsningar i fr�ga om omfattning. Enligt min bed�mning b�r utbildningsbidrag f�r utbildning inom del regulj�ra utbildningsv�sendet eller hos vissa andra utbildnings�anordnare under n�sta budget�r f� beviljas f�r totalt h�gst 725 000 veckor, vilket med en genomsnittlig utbildningslid p� 29 veckor moisvarar ca 25000 personer.

Av den f�reslagna utbildningsvolymen skall minst h�lften f�rbeh�llas s�kande med arbetshandikapp. I �vrigl medf�r denna m�jlighet Ull arbets�marknadsutbildning inom del regulj�ra utbildningsv�sendet att arbetsf�r�medlingen kan tillgodose mer speciella utbildningsbehov, t. ex. f�rbere�dande utbildningar f�r flyktingar och andra invandrare. Samtidigt ges m�jligheter f�r dem som av olika anledningar �r lokall bundna atl f� en yrkesutbildning p� hemorten som svarar mol den lokala arbetsmarknadens efterfr�gan p� arbetskraft.

2.5�� Sammanfattning av medelsber�kningen

F�r budget�ret 1990/91 r�knarjag med att de totala utgifterna under ansla�get kommer all uppg� lill 2633,6 milj. kr.

65

5�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


3 Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen atl����������������������������������� ""■

1.  godk�nna de �ndringar i villkoren f�r bidrag Ull utbildning i f�retag somjag har f�rordat (avsnitt 2.2),

2.         till Arbetsmarknadsutbildning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2 633 630 000 kr.

B 4. Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildningsbidrag

1988/89� Utgift� 4 047 437 000 1989/90� Anslag� 4 037 132 000(1) 1990/91� Frslag 4 051 575 000

(1) Varav 85 000 000 kr. p tillggsbudget I, AU 15.

Fr�n anslaget betalas st�d enligt lagen (1973:371) om kontant arbets�marknadsst�d och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, yrke�sinriktad rehabilitering, jobb-s�karaktivileler vid inskolningsplalser och vid vidgad arbetspr�vning. AMS skall enligt regeringens beslut under anslaget �ven redovisa ber�knade kostnader f�r statsbidrag till arbetsl�s�hetsf�rs�kringen och permitteringsl�neers�llningen. Dessa st�dformer fi�nansieras inte med anslagsmedel ulan med arbetsgivaravgifter.

1989/90����� Berknad ndring 1990/91

Fredraganden

Kontant arbetsmark�
nadsst
d������������������������������ 394 200 000�� - 134 100 000

UtbiIdningsbidrag,
arbetsmarknadsut�
bildning
��������������������������� 3 220 287 000(1) + 91 911 000

Utbildningsbidrag,
yrkesinriktad
rehabilitering
��������������������� 384 645 000�� + 28 668 000

Utbildningsbidrag, jobb-skaraktiviteter vid inskolningsplatser�� 38 000 000�� +� 2 964 000

Utbildningsbidrag,
vidgad arbetspr
vning�������������������������� -�� +25 000 000

4 037 132 000�� + 14 443 000

(1) Varav 85 000 000 kr. p tillggsbudget I, AU 15.

1 AMS

/./ Kontant arbetsmarknadsst�d

F�r budget�ret 1990/91 r�knar AMS med ca 1,7 miljoner st�ddagar. Med ett genomsnittligt utbetalat st�d p� 155 kr. per dag blir medelsbehovet 260 milj. kr.

66


 


1.2 Utbildningsbidrag������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Som en f�ljd av avvecklingen i boendeservicen i samband med arbets�marknadsutbildning f�resl�r AMS all traktamentet f�r kursdeltagare i ar�betsmarknadsutbildning och inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut (Ami) vid kurser utanf�r hemorten h�js med 10 kr. till 90 kr. per dag. AMS f�resl�r vidare all ett till�ggslraklamente skall kunna utg� n�r den fakUska hyran �verstiger 1450 kr. Kostnads�kningen ber�knas lill 13 milj. kr.

AMS f�resl�r vidare alt regeringen g�r en �versyn av incitamenten till arbete, utbildning och rehabilitering. �versynen skall ses som etl led i str�vandena alt h�vda arbetslinjen i f�rh�llande till socialf�rs�kringarna.

F�r atl undvika on�dig administrativ hantering f�resl�r AMS att den vidgade arbetspr�vningen (VAP) b�r f� beviljas utan inskrivning vid Ami. Deltagarna skall d�rvid erh�lla samma f�rs�kringsskydd som vid inskriv�ning vid Ami. �ndringen ber�knas inte medf�ra n�gon merkostnad.

Medelsbehovet f�r utbildningsbidrag lill deltagare i arbetsmarknadsut�bildning ber�knar AMS lill totalt 4 022 milj. kr. AMS har d�rvid r�knat med 86000 deltagare i utbildningar som ber�ttigar lill utbildningsbidrag och en genomsnitUig kurslid om 19 veckor.

F�r utbildningsbidrag lill deltagare i yrkesinriktad rehabilitering ber�k�nar AMS sammanlagt 468 milj. kr. Antalet deltagare har uppskattats till 26000 och den genomsnilfliga inskrivningsUden lill tolv veckor.

Utbildningsbidragen vid jobb-s�karakUviteler i samband med inskol�ningsplatser ber�knas Ull of�r�ndrat 38 milj. kr.

1.3 Arbetsl�shetsf�rs�kringen

Utbetalningen av statsbidrag till de erk�nda arbetsl�shetskassorna under budget�ret 1990/91 ber�knar AMS lill ca 7230 milj. kr. Finansieringsavgif�terna, dvs. del bidrag som arbetsl�shetskassorna skall betala lill staten, uppskattas lill ca 500 milj. kr., varf�r nettoulgiflen f�r staten blir ca 6700 milj. kr. AMS har ber�knat antalet medlemmar i kassorna lill 3 580000 och antalet ers�tlningsdagar per medlem och �r Ull fem, samt den genomsnitt�ligt utbetalade dagpenningen lill 404 kr.

1.4 Permilteringsl�neers�ttning

Med h�nsyn Ull utfallet under de senaste �ren ber�knar AMS medelsbe�hovet f�r statsbidrag lill permilteringsl�neers�ttning Ull 50 milj. kr.

2 F�redragandens �verv�ganden

2.1 H�jda ers�ttningsniv�er m. m.

Innan jag g�r in p� mina ber�kningar av medelsbehovet under n�sta bud�
get�r vill jag erinra om all regeringen i enlighet med riksdagens beslut
v�ren 1988 med anledning av prop. 1987/88:114, AU 18, rskr. 387, nyligen
fastst�llt niv�erna p� arbelsl�shetsers�llningarna och utbildningsbidragen
f�r �r 1990. Ers�ttningarna och utbildningsbidragen har d�rvid anpassats
�������������������������� 67


 


Ull l�neutvecklingen f�r vuxna arbetare inom egentlig industri. Enligt��� Prop. 1989/90: IOO regeringens beslut �r den h�gsta dagpenningen i arbetsl�shetsf�rs�kringen��� Bil. 12 495 kr. under �r 1990. KAS l�mnas under samma lid med 174 kr. Niv�erna p� utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabililering har ocks� anpassats lill samma l�neutveckling.

Under �r 1990 �r s�ledes utbildningsbidraget h�gst 495 kr. f�r den som �r ber�ttigad Ull ers�ttning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa. F�r den som �r l�gst 20 �r och inte har r�tt till ers�ttning fr�n arbetsl�shetskassa �r bidraget 297 kr. I �vriga fall �r bidraget 210 kr.

Jag vill h�r ocks� erinra om all regeringen nyligen har beslutat om lokaliseringen av den nya KAS-administrationen. Enligt regeringens beslut skall KAS-administrationen fr. o. m. den 1 juli 1990 koncentreras lill l�ns�arbetsn�mnderna i Gollands, Blekinge, �lvsborgs och G�vleborgs l�n.

2.2 Medelsbehovel

2.2.1���� Kontant arbetsmarknadsst�d

I likhet med AMS ber�knarjag antalet st�ddagar med KAS under budget��ret 1990/91 till 1,7 miljoner. Vidare r�knarjag med alt del genomsnittligt utbetalade st�dbeloppet kommer all uppg� lill ca 153 kr. Den totala kost�naden f�r KAS blir h�rigenom 260,1 milj. kr. (- 134,1 milj. kr.).

2.2.2�� Utbildningsbidrag

AMS har f�reslagit atl regeringen b�r g�ra en �versyn av incitamenten till arbete, utbildning och rehabilitering. Jag avser att senare �terkomma till regeringen med f�rslag till ett s�dant uppdrag.

Jag har nyss under anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning redovisat ett f�rslag atl la bort bidragei lill l�nekostnader i samband med utbildning i f�relag ulom i fr�ga om utbildning inom tekoindustrin. F�rslaget inneb�r minskade kostnader med 61 milj. kr. under anslaget B 4. Vidare harjag f�reslagit en h�jning av traktamentet som kan utg� till deltagare i arbets�marknadsutbildning utanf�r hemorten med 10 kr. lill 90 kr. Della b�r naturligtvis ocks� g�lla deltagare i yrkesinriktad rehabilitering utanf�r hemorten. Kostnaden h�rf�r uppg�r Ull 12 milj. kr. under della anslag.

Lantbrukarnas riksf�rbund har i skrivelse den 11 december 1987 hem�st�llt alt i samband med s�rskilda utbildningsinsatser f�r f�retagare, med�hj�lpare och anst�llda i lantbruksf�retag dispens skall beviljas fr�n de nuvarande reglerna f�r utbildningsbidrag s� all del h�gsta bidragei alllid skall l�mnas. Jag �r inte beredd att tillstyrka f�rslaget.

AMS har i skrivelse den 9 november 1989 hemst�llt om en �ndring av f�rordningen (1980:631) om ers�ttning av allm�nna medel f�r skada f�ror�sakad av deltagare i viss arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering s� all ers�ttning �ven kan utg� Ull kursanordnare f�r skada som kursdeltagaren orsakar. Jag anser i likhet med AMS att f�rs�krings�skyddet b�r kompletteras i della avseende. Jag �terkommer till regeringen med f�rslag till erforderliga f�rfattnings�ndringar.

68


 


Jag tillstyrker AMS f�rslag alt den vidgade arbetspr�vningen (VAP) b�r Prop. 1989/90: 100 f� beviljas ulan inskrivning vid Ami. �ndringen medf�r dock alt deltagare i Bil. 12 den vidgade arbetspr�vningen inte kommer atl omfattas av det f�rs�k�ringsskydd som en inskrivning vid Ami medf�r. Jag anser del emellertid sj�lvklart att deltagare i vidgad arbetspr�vning �ven forts�ttningsvis skall ha samma f�rs�kringsskydd. Jag avser d�rf�r atl i della h�nseende �ter�komma lill regeringen med f�rslag lill �ndringar i ber�rda f�rfattningar.

Vidgad arbetspr�vning, som inf�rdes �r 1987 efler f�rslag i 1987 �rs budgetproposition (prop. 1986/87: IOO bil. 12), avser arbetspr�vning i reell milj�. Resultaten av verksamheten �r goda och jag anser alt den utg�r ell viktigt komplement lill �vriga v�gledningsinslmment. Att kr�va en formell inskrivning av deltagare vid Ami f�r alt de skall kunna f� utbildningsbidrag och �tnjuta f�rs�kringsskydd inneb�r bara en administrativ belastning. Detta krav b�r d�rf�r utg�. Beslut om dellagande b�r kunna fallas direkt av arbetsf�rmedlingen med �tf�ljande r�tt till utbildningsbidrag och f�rs�k�ringsskydd. 1 �vrigl b�r verksamheten ha samma inriktning som nu, dvs. den skall rikta sig fr�mst lill arbetshandikappade s�kande och omfatta h�gst fyra veckor. Under n�sta budget�r b�r antalet deltagare f� uppg� till of�r�ndrat h�gst 4000. Jag ber�knar kostnaden f�r utbildningsbidrag till dellagarna lill 25 milj. kr.

De totala kostnaderna f�r utbildningsbidrag, inkl. traktamentsh�jningen, till deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabililering ber�knarjag lill 3 725,5 milj. kr. under n�sta budget�r. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning med utbildningsbidrag harjag d� antagit uppg� till 82000 i s�rskilt anordnad utbildning med en genomsnittlig utbildnings�tid om 17 veckor och lill 25 000 i del regulj�ra utbildningsv�sendet med en genomsnittlig utbildningstid om 29 veckor. Motsvarande siffror f�r delta�gare i yrkesinriktad rehabililering harjag ber�knat lill 25000 inskrivna och tolv veckor.

Utbildningsbidraget vid jobb-s�karakUvileler vid inskolningsplalser be�r�knar jag utg� i of�r�ndrad omfattning. Jag har d�rf�r endast r�knat upp kostnaden med h�nsyn till de h�jda niv�erna p� utbildningsbidragen. Kost�naden ber�knarjag till 40,9 milj. kr.

2.2.3 Arbetsl�shetsf�rs�kringen

Statsbidragen lill arbetsl�shetsf�rs�kringen betalas inte av anslagsmedel utan med arbetsgivaravgifter och, fr. o. m. �r 1989, med finansieringsavgif-ler fr�n arbetsl�shetskassorna. Jag vill �nd� h�r redovisa min bed�mning av kostnaderna f�r statsbidragen under n�sta budget�r.

Kostnaderna best�ms huvudsakligen av niv�n p� arbetsl�sheten bland
kassornas medlemmar och storleken p� den genomsnittligt utbetalade dag�
penningen. Jag bed�mer all arbetsl�sheten bland medlemmarna i kassorna
kommer all motsvara fem dagar per medlem och �r under n�sta budget�r.
Med denna arbetsl�shet och en genomsnittligt utbetalad dagpenning p� ca
400 kr. saml ca 3,6 miljoner medlemmar i kassorna ber�knarjag kostnader�
na f�r statsbidragen under budget�ret 1990/91 till 6840 milj. kr. efter
avdrag f�r finansieringsavgifler.
��������������������������������������������������������������������������������� 69


 


2.2.4 Permilteringsl�neers�ttning

Statsbidragen till permilteringsl�neers�ttningen betalas helt med arbetsgi�varavgifter. Med h�nsyn lill ulnylljandel hittills av denna st�dform ber�k�narjag kostnaderna f�r statsbidrag Ull of�r�ndrat 50 milj. kr. DeUa r�cker till ca 115000 stalsbidragsber�tUgade permilleringsdagar. Jag har h�rvid r�knat med of�r�ndrade statsbidrag, dvs. 375 kr. per dag i normalfallet och 290 kr. per dag vid v�derpermitlering.


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


3 Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om bidragei till l�nekost�
nader i samband med utbildning i f�retag (avsnitt 2.2.2),

2.         godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om vidgad arbetspr�v�ning (avsnitt 2.2.2),

3.         lill Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildningsbidrag f�r budget�ret 1990/91 anvisa eU f�rslagsanslag p�405l 575000 kr.

B 5. Syssels�ttningsskapande �tg�rder


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� Frslag


2 077 149 000 1 891 000 000 1 819 000 000


Reservation 1 356 608 000


Fr�n anslaget betalas utgifter f�r syssels�ttningsskapande �tg�rder i form av bl.a. beredskapsarbeten, rekryteringsst�d, bidrag Ull arbetsl�sa f�r att starta egen verksamhet, induslribesl�llningar, stmktursl�d f�r byg-garbetsmarknaden, f�rs�ksverksamhet med syssels�ttningsskapande �l�g�rder och insatser f�r flykUngar och invandrare. Av medel ber�knade f�r beredskapsarbeten m. m. disponerar regeringen viss del under anslagspos-len S�rskilda medel.


1989/90


Berknad ndring 1990/91 Fredraganden


 


Beredskapsarbeten m. m. (1)

Bidrag till arbetslsa fr att starta egen verksamhet

Strukturstd fr bygg�arbetsmarknaden

Frsksverksamhet med sysselsttnings�skapande tgrder

Srskilda medel(1)

Insatser fr flyktingar och invandrare


1 575 000 000

94 000 000

85 000 000

15 000 000 50 000 000

72 000 000 891 000 000


95 000 000

+� 7 000 000

8 000 000

8 000 000 72 000 000


 


(1) Anslagsposterna Beredskapsarbeten m. m. och Srskilda medel mste rknas ihop fr att f fram medelsbehovet fr beredskaps�arbeten m. m.


70


 


Medlen under anslagsposten Beredskapsarbete m. m. f�r med vissa be-��� Prop. 1989/90: 100 gr�nsningar anv�ndas f�r beredskapsarbeten, rekryteringsst�d, bidrag lill��� Bil. 12 arbetsl�sa f�r alt starta egen verksamhet, arbetsmarknadsutbildning och f�r insatser av icke traditionellt slag samt f�r industribest�llningar.

�tg�rderna riktar sig fr�mst till de mest utsatta grupperna p� arbets�marknaden. Det g�ller framf�r allt l�nglidsarbelsl�sa, deltidsarbetsl�sa, arbetshandikappade, flyktingar, invandrare och �ldre lokalt bunden ar�betskraft, som har sv�righeter att f� arbete p� den regulj�ra arbetsmarkna�den �ven i goda konjunkturl�gen.

Induslribesl�llningar avser kostnader f�r statliga industribest�llningar som g�rs av syssels�ttningssk�l.

Bidrag till arbetsl�sa f�r att starta egen verksamhet avser bidrag till personer som fyllt 20 �r f�r att dessa vid start av egel f�relag skall klara sin f�rs�rjning under ett initialskede.

Strukturst�d f�r byggarbetsmarknaden omfattar st�d f�r anst�llning och rehabilitering av byggnadsarbetare som �r arbetshandikappade eller �ldre och sv�rplacerade.

F�rs�ksverksamhet med syssels�ttningsskapande �tg�rder omfattar statsbidrag f�r atl bl. a. st�dja utvecklingsbara projekt och syssels�ttnings�skapande aff�rsid�er.

Insatser f�r flyktingar och invandrare omfattar s�rskilda insatser och f�rs�ksverksamheter med syfte alt underl�tta flyktingars och invandrares intr�de p� arbetsmarknaden.

1 AMS

1.1 Beredskapsarbeten m. m.

1.1.1 Beredskapsarbeten

Under budget�ret 1988/89 har utbetalningarna f�r beredskapsarbeten upp�g�tt till I 267 milj. kr.

Stalsbidragskoslnaden per syssels�tlningsdag f�r anvisade arbetsl�sa i olika slag av beredskapsarbeten har under senare �r utvecklats p� s�ll som framg�r av f�ljande tabell.

statsbidragskostnad� (kr.)� per syssels�ttningsdag f�r anvisade arbetsl�sa i beredskapsarbeten

 

 

1985/86

1986/87

1987/88

1988/1

Totalt

600

624

594

625

Drav

 

 

 

 

- statliga

976

1 014

1 066

1 086

- kommunala

447

456

408

436

- enskilda

1 675

1 527

756

584

Investeringsarbelen r�knat i syssds�ttningsdagar uppgick under budget�
�ret 1988/89 lill 82000 (4%) lill en kostnad av 283 milj. kr. (22%) vid en
genomsniulig dagsverkskoslnad om 3 462 kr. Icke invesleringsinriktade
beredskapsarbeten r�knat i syssels�ttningsdagar uppgick samma budget�r
till 1 947000 (96%) lill en kostnad av 984 milj. kr. (78%) vid en genomsniu�
lig dagsverkskostnad om 505 kr.
���������������������������������������������������������������������������������� 71


 


AMS f�r efter beslut av riksdagen (prop. 1986/87:150 bil. 6, AU 19, rskr. Prop. 1989/90: 100 354) bedriva f�rs�ksverksamhet i n�gra l�n med f�renklade regler f�r Bil. 12 bidrag vid investeringsarbelen. I skrivelse den 13 september 1989 har AMS redovisat all f�rs�ksverksamheten endast har bedrivits i V�sternorriands l�n p� gmnd av den l�ga andelen beredskapsarbeten av invesleringska-rakl�r. Erfarenheterna hitUlls visar all administrationen f�renklats och atl bidragskoslnaden blivit l�gre. Dessutom har entrepren�rerna f�ll en god kunskap om de arbetsl�sa byggnadsarbetarnas kompelens.

Enligt AMS ber�kningar moisvarar anvisade medel f�r budget�ret 1989/90 ca 1,5 miljoner dagsverken vid en andel dagsverken i investerings�arbelen om 4 %. Detta �r en minskning med n�stan en miljon dagsverken j�mf�rt med �ret innan. F�r budget�ret 1990/91 beg�r AMS tills vidare ett of�r�ndrat anslag och anf�r i sin anslagsframst�llning all man vill avvakta en n�rmare bed�mning av syssels�llningsbehovel lill v�rens komplette�ringsproposilion.

1.1.2��� Rekryteringsst�d

Rekryteringsst�d f�r fr. o. m. budget�ret 1989/90 endast anv�ndas f�r l�ng�tidsarbetsl�sa. AMS anser del angel�gel all ocks� kunna f�rhindra alt l�ngUdsarbetsl�shel uppsl�r och vill d�rf�r alt rekryteringsst�dets m�l�grupp ges en ny definition inf�r budget�ret 1990/91. AMS framh�ller i sin anslagsframst�llning all erfarenheten visar att personer med upprepade arbetsl�shetsperioder inom en relativt kort lidsrymd l�per stor risk all hamna i l�ngtidsarbetsl�shet. AMS menar vidare att den h�gslbesl�mning som finns inom anslagsposten f�r rekryteringsst�d kan motverka syftet all anv�nda den mest effektiva �tg�rden i varje enskilt fall. F�r etl s� effektivl utnyttjande av �tg�rdsmedlen som m�jligt vill AMS d�rf�r inte ha n�gon ram f�r rekryleringssl�del. Ell slopande av ramen �r �nskv�rt inte minsl d� det g�ller all fr�mja olradilioneila yrkesval.

1.1.3��� Arbetsmarknadsutbildning

Av samma sk�l som f�r rekryteringsst�det vill AMS slopa �ven den av regeringen fastst�llda h�gslbesl�mningen, 200 milj. kr., f�r arbetsmark�nadsutbildning inom anslagsposten.

1.1.4��� Induslribesl�llningar

Sedan flera �r har verksamheten liten omfattning och AMS bed�mer all en viss �kning kan vara trolig.

1.1.5��� Olradilioneila insatser

I sin anslagsframst�llning betonar AMS att man ser det som utomordentligt

viktigt alt man f�r m�jlighet att forts�tta all anv�nda 200 milj. kr. f�r

insatser av otradilionellt slag. Medlen �r vikliga d� de kan s�ltas in snabbi

och flexibelt d�r problem uppsl�r och samtidigt ge utrymme atl fritt v�lja������������������������������ 72

den mest effektiva insatsen.


 


1.2 Bidrag till arbetsl�sa f�r att starta egen verksamhet���������������������������� Prop. 1989/90: 100

F�r budget�ret 1989/90 har 94 milj. kr. anvisats f�r starta-eget-bidrag. I������ ' ' avvaktan p� den utv�rdering av bidragsformen som p�g�r f�resl�r AMS en realt of�r�ndrad medelsniv�.

Antalet ans�kningar om bidrag och beslut framg�r av nedanst�ende tabell.

Antal ans�kningar om starta-eget-bidrag,� bifall och avslag per budget�r

 

 

1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

Totalt

 

 

 

 

antal

 

 

 

 

ansokn.

2 802

2 885

3 616

3 358

Bifall

2 282

2 236

2 822

2 568

Avslag

520

649

794

790

% Avslag

19

23

22

24

1.3 Strukturst�d f�r byggarbetsmarknaden

F�r budget�ret 1989/90 disponerar AMS 85 milj. kr. f�r stmktursl�d f�r byggarbelsmarknaden och har m�jlighet all vid behov f�ra �ver ytterligare 15 milj. kr. av medlen under anslagsposten Beredskapsarbeten m. m. till denna verksamhet. Delta ber�knas kunna ge syssels�ttning �t 800 personer i medeltal per m�nad. F�r budget�ret 1990/91 bed�mer AMS medelsbe�hovel lill 110 milj. kr., vilket skulle m�jligg�ra en viss ut�kning av verk�samheten lill ca 850 �rsanst�llda. SamUdigl f�resl�r AMS en �ndring i regelverket s� atl statsbidrag efter tre �rs anst�llning utg�r med h�gst 50%.

1.4 Insatser f�r flyktingar och invandrare

Under anslagsposten disponerar AMS f�r budget�ret 1989/9072 milj. kr. f�r insatser f�r flyktingar och invandrare.

AMS p�pekar i sin anslagsframst�llning att fortsatta s�rskilda insatser beh�vs f�r att invandrare och flykUngar skall f� fotf�ste p� arbetsmarkna�den och alt samh�llet g�r ekonomiska vinster genom atl erbjuda arbete eller utbildning i st�llet f�r socialbidrag. En viktig f�ruts�ttning f�r atl underl�tta inslussning p� arbetsmarknaden �r dessutom etl n�ra samarbete med f�relag och fackliga organisaUoner.

Om v�ntetiden mellan arbets- och uppeh�llstillst�nd och arbete minskar fr�n f�r n�rvarande 18 m�nader lill 12 m�nader f�r 5 000 personer ber�knar AMS en minskning av socialbidragskoslnaderna med ca 220 milj. kr. SamUdigt f�r statsfinanserna ett tillskott via direkta och indirekta skatter samt arbetsgivaravgifter. AMS f�resl�r d�rf�r all medlen f�r insatser f�r invandrare och flykUngar �kas fr�n 72 Ull 200 milj. kr.

73


 


2 F�redragandens �verv�ganden���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

2.7 Beredskapsarbeten m.m.

F�r innevarande budget�r har riksdagen anvisat 1625 milj. kr. lill bered�skapsarbeten m. m. varav 50 milj. kr. sl�r lill regeringens disposition under anslagsposten S�rskilda medel.

Trots del goda l�get p� arbetsmarknaden kvarst�r sv�righeterna f�r vissa grupper av arbetss�kande att f� en fast f�rankring p� arbetsmarkna�den. Delta moUverar enligt min mening en fortsalt satsning p� syssels�tt�ningsskapande �lg�rder f�r atl underl�tta intr�det p� arbetsmarknaden f�r vissa utsatta gmpper. Det g�ller l�nglidsarbelsl�sa, deltidsarbetsl�sa, ar�betshandikappade, s�kande med uU�ndsk bakgmnd och andra som har sv�rt att f� ell stadigvarande arbete.

AMS b�r under n�sta budget�r f� samma m�jlighet lill flexibelt utnytt�jande av medlen inom anslagsposten som g�ller under innevarande budget��r. Det inneb�r ett effektivare resursutnyttjande om arbetsf�rmedlingen vid varje givet tillf�lle kan anv�nda sig av den �tg�rd som l�ngsiktigt f�rv�ntas ge del b�sta resultatet. Liksom hillills m�ste kravet st�llas alt AMS inom denna ut�kade frihet �ven forts�ttningsvis f�ljer upp och re�dovisar utnyttjandet av olika �tg�rder.

Jag f�resl�r d�rf�r alt AMS p� samma s�tl som under innevarande budget�r inom anslagsposten f�r disponera h�gst 200 milj. kr. f�r otraditio�nella insatser och h�gst 270 milj. kr. f�r rekryteringsst�d saml h�gst 200 milj. kr. f�r arbetsmarknadsutbildning.

Det totala medelsbehovet f�r beredskapsarbeten m. m. ber�knarjag lill 1 530 milj. kr. Av della belopp b�r 50 milj. kr. sl� lill regeringens disposi�tion f�r s�rskilda syssels�ttningsskapande �tg�rder under anslagsposten S�rskilda medel. Min medelsber�kning inneb�r en neddragning av medlen under anslagsposten Beredskapsarbeten m. m. i f�rh�llande till innevaran�de budget�r. Jag anser atl della �r m�jligt mot bakgrund av dels l�gel p� arbetsmarknaden, dels de �tg�rder f�r utslagna fr�n arbetsmarknaden som f�resl�s i prop. 1989/90:62 och dels de f�rst�rkningar somjag f�resl�r bl. a. i fr�ga om arbetsmarknadsutbildningen.

2.1.1 Beredskapsarbeten

I genomsnitt sysselsattes under budget�ret 1988/89 drygt 10000 personer per m�nad i beredskapsarbete. Kvinnornas andel av beredskapsarbetena har �kat Ull 47%, vilket relativt v�l motsvarar deras andel av arbetsl�she�ten. Ungdomar under 25 �r utgjorde 24%, vilket �r en minskning sedan f�reg�ende budget�r.

De personer som i r�dande goda konjunkturl�ge kommer i fr�ga f�r �tg�rden �r arbetsl�sa med stora sv�righeter alt komma in p� den regulj�ra arbetsmarknaden eller som �r lokalt bundna och delvis sysselsalla i arbe�ten av s�songskarakl�r.

Genom alt kombinera beredskapsarbete med utbildning har icke studie-
motiverade s�kande f�tt en f�rb�ttrad situation p� arbetsmarknaden.
Kombinationen beredskapsarbete och utbildning i svenska f�r invandrare
��������������������������� 74


 


har resulterat i b�de effektivare spr�kinl�rning och b�ttre kunskap om��� Prop. 1989/90: 100 svenska arbelslivsf�rh�llanden och d�rmed �kade m�jligheter f�r invand-��� Bil. 12 rare och flyktingar lill regulj�r anst�llning.

AMS p�pekar i sin anslagsframst�llning att den successiva neddragning av medlen f�r beredskapsarbeten under en f�ljd av �r p�tagligt har drabbat skogs-, natur- och fornminnesv�rden liksom arbeten av tj�nslesektorska-rakt�r. Jag avser att senare f�resl� regeringen att en utredningsman skall tills�llas som skall g�ra en �versyn av beredskapsarbetenas roll som arbetsmarknadspolitiskt instrument. Utredningen skall �ven belysa bered�skapsarbetena inom kulturomr�det, skogen, naturv�rden och investerings�verksamheten.

AMS har i skrivelse den 15 juni 1989 f�reslagit all investeringsobjekt f�r vilka statsbidrag har utg�tt inte ulan AMS medgivande f�r f�rs�ljas eller eljest �veri�tas under en tid av tio �r r�knat fr�n den dag d� arbetet f�rdigst�lldes. Om �verl�telse eller f�rs�ljning sker inom denna tid skall statsbidraget �terbetalas i den omfattning AMS beslutar.

F�rslaget tar sikte p� alt f�rhindra all statsbidraget blir en ren vinst f�r den som �verl�ter ell objekt efter all del har f�rdigst�llts. Jag finner en ordning som till�ter s�dana vinstm�jligheter sl�tande och jag f�resl�r d�rf�r all en best�mmelse inf�rs i f�rordningen om beredskapsarbete som inneb�r alt bidrag lill beredskapsarbete som avser investeringsobjekt skall betalas tillbaka i den omfatting som AMS beslutar om objektet �verl�ts. Jag �r d�remoi inte beredd att tillstyrka den tidsgr�ns p� tio �r som AMS f�resl�r. F�r egen del f�rordar jag i st�llet att tidsgr�nsen skall s�llas lill fem �r. Best�mmelsen b�r g�lla fr. o. m. den 1 juli 1990.

2.1.2 Rekryteringsst�d

Riksrevisionsverkel (RRV) och AMS har i rapporter redovisat erfarenhe�terna av rekryteringsst�det efler den 1 januari 1985. Under �ren 1987 och 1988 har 60-90% av beviljade bidrag haft en klar f�rdelningspolitisk effekt, vilket �r en v�sentlig �kning sedan sl�dels f�rsta �r. Del p�pekas �ven all st�dformen b�r fungera b�tlre vid goda konjunkturl�gen vad g�ller m�jligheterna all f� ut sv�rplacerade arbetss�kande i arbete.

Av del totala antalet beviljade rekryteringsst�d under budget�ret 1988/89 g�llde ca 4000 eller drygt 40% ungdomar under 25 �r.

Rekryteringsst�d f�r sv�rplacerade beviljades f�r drygt 7 000 personer. Ca 12% utgjordes av st�d till ungdomar i �ldern 18 och 19 �r.

Rekryteringsst�d f�r utnyttjas f�r all underl�tta anst�llning av l�ngtids-arbetsl�sa. Internationellt sett �r l�ngtidsarbetsl�sheten l�g i Sverige. I slutet av budget�ret 1988/89 uppgick antalet l�nglidsarbelsl�sa �ver sex m�nader till 14000 pers�ner, vilket �r en minskning med 7000 personer j�mf�rt med budget�ret 1987/88. Uttryckt som andelar av samtliga arbets�l�sa har de l�nglidsarbelsl�sa minskal fr�n 26 till 22% mellan de tv� budget�ren. Nedg�ngen omfattar framf�r allt personer under 55 �r.

Det i 1989 �rs kompletteringsproposilion uppsatta m�let all de arbetss��
kande vid f�rmedlingen som varit anm�lda mer �n sex m�nader inte skall
�versliga 12000 personer under andra kvartalet 1990 kommer med st�rsta���������������������������� 75

sannolikhet all kunna uppfyllas.


 


AMS har f�reslagit all, f�rutom f�r l�nglidsarbelsl�sa, rekryteringsst�d��� Prop. 1989/90: 100 skall f� utnyttjas f�r personer med upprepade arbetsl�shetsperioder. Jag �r ���Bil. 12 inte beredd atl tillstyrka f�rslaget.

2.1.3 Olradilioneila insatser

Som jag nyss har f�reslagit b�r AMS �ven under n�sta budget�r f�r disponera 200 milj. kr. f�r s�rskilda insatser av otradilionellt slag. Liksom ordinarie arbetsmarknadspolitiska �lg�rder skall de olradilioneila insatser�na ytterst syfta till all st�rka de arbetss�kandes m�jligheter lill intr�de och en fast f�rankring p� arbetsmarknaden.

Medlen f�r innevarande budget�r har hillills fr�mst anv�nts f�r kompe�tensh�jning och f�r atl skapa nya arbetstillf�llen p� orter och i regioner d�r strukturellt betingade syssels�ttningsproblem uppst�tt. Medlen har dessut�om m�jliggjort en f�ri�ngning av �stra Norrbotten-projektet liksom av verksamheten med s�rskilda insatser i Bergslagen.

AMS har i en rapport redovisat de insatser som gjorts f�r all komma lill r�tta med delUdsarbelsl�sheten. De deltidsarbelsl�sa �r fr�mst kvinnor anst�llda inom den offentliga sektorn och inom handeln. I det nu r�dande syssels�ttningsl�get med brist p� arbetskraft inom bl.a. v�rd- och om-sorgsomr�del �r dessa en resurs som m�ste las tillvara.

AMS har tillsammans med parterna p� den kommunala arbetsmarkna�den rekommenderat samtliga kommuner och landsting all erbjuda �kad arbetstid lill de deltidsanst�llda som s� �nskar. Rekommendationen har mottagits positivt p� de flesta h�ll och lett Ull ell intensifierat samarbete mellan arbetsf�rmedlingen och kommuner och landsting f�r atl komma lill r�tta med den rika flora av vikariats- och deltidstj�nster som tillskapats under l�ng tid.

Del �r i f�rsta hand arbetsgivarnas ansvar alt genom f�r�ndringar av bl.a. arbetsorganisationen skapa f�mts�ttningar f�r �kad arbetstid f�r de ddUdsansl�llda som s� �nskar.

2.2 Bidrag till arbetsl�sa f�r att starta egen verksamhet

AMS har i en delrapport beskrivit utvecklingen av verksamheten med det s. k. starta-eget-bidraget som permanentades den I juli 1987. S�v�l antalet ans�kningar om bidrag som antalet beslut har �kat t.o.m. budget�ret 1987/88. D�refter har del skett en minskning beroende p� del f�rb�ttrade arbetsmarknadsl�get. Budget�ret 1988/89 beviljades drygt 2 500 ans�kning�ar. En konstant andel p� ca 33 % av bidragen har g�tt lill kvinnor. Bland de kvinnliga bidragslagarna �r hela 40% under 25 �r. Totalt utg�r ungdomar�nas andel fortfarande 16%.

Andelen bidragstagare som f�re starten av egen verksamhet uppburit ers�ttning fr�n arbetsl�shetskassa har successivt �kat fr�n 83 lill 90%.

F�r budget�ret 1990/91 harjag endast r�knat upp medelsbehovel med 7 milj. kr. till lOl milj.kr. med h�nsyn Ull h�jda niv�er p� arbetsl�shetser�s�ttningarna.

76


 


2.3 Strukturst�d f�r byggarbetsmarknaden�������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

F�r innevarande budget�r disponerar AMS 85 milj. kr. f�r stmktursl�d f�r byggarbetsmarknaden och har m�jlighet att f�ra �ver ytterligare 15 milj. kr. av medlen f�r beredskapsarbeten m. m. Ull denna anslagspost. F�r n�rvarande syssels�tts ca 850 personer vid regionala Galaxen-bolag.

Jag delar AMS uppfattning att reglerna f�r statsbidrag b�r �ndras s� atl bidrag efler tre �rs anst�llning f�r l�mnas med h�gst 50% och inte som nu med 50%. Della ger arbetsmarknadsverket ell f�rhandlingsulrymme i f�rh�llande lill Galaxen-bolagen som inneb�r all fler kan syssels�ttas lill en l�gre kostnad. Jag f�resl�r d�rf�r all reglerna f�r statsbidrag �ndras p� n�mnda s�tl med verkan fr. o. m. den I juli 1990. Jag f�resl�r vidare att verksamheten bibeh�lls p� i huvudsak samma niv� som i dag. Medelsbe�hovel h�rf�r ber�knarjag lill 93 milj. kr. Vid behov b�r �ven under n�sta budget�r h�gst 15 milj. kr. av medlen under anslagspost 1. Beredskapsar�beten m. m. kunna f�ras �ver till denna anslagspost.

2.4 F�rs�ksverksamhet med syssels�ttningsskapande �lg�rder

Under budget�ret 1988/89 har medlen under denna anslagspost anv�nts f�r projekt i glesbygdsomr�den, bl.a. inom ramen f�r landsbygdskampanjen - Hela Sverige skall leva. Flera av projekten har varit inriktade mol att skapa syssels�ttning f�r ungdomar och kvinnor i glesbygd. Utvecklings�samarbete mellan glesbygdskommuner och t�tortsomr�den kring rekryte�ring av f�relag och arbetskraft har ocks� f�tt st�d.

Medlen har �ven anv�nts f�r metod- och utvecklingsarbete kring rekry�teringen till v�rdsektorn och f�r projekt riktade mol all bryta den k�nsupp�delade arbetsmarknaden. Medlen har vidare anv�nts f�r en f�rs�ksverk�samhet f�r sceniskt verksamma kulturarbetare.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag medelsbehovel lill of�r�ndrat 15 milj. kr.

2.5 Insatser f�r fly klingar och invandrare

Under innevarande budget�r disponerar AMS totalt 72 milj. kr. lill s�rskil�da insatser f�r atl p�skynda intr�del p� den svenska arbetsmarknaden f�r invandrare och flyktingar. Av medlen f�r h�gst 32 milj. kr. anv�ndas till rekryteringsst�d med h�gst 85% i statsbidrag och h�gst 50 milj. kr. till andra �tg�rder som underl�ttar f�r flyktingar och invandrare alt f� arbete. Jag vill liksom tidigare po�ngtera viklen av atl verksamheten bedrivs i n�ra samarbete mellan kommuner, myndigheter och arbetsmarknadens parter.

Jag vill erinra om all inom regeringskansliet bereds f�r n�rvarande fr�gor som bl.a. g�ller den framlida organisationen av svenskundervis�ningen f�r invandrare och ett f�r�ndrat ers�ttningssystem lill kommunerna f�r kostnader i samband med flyktingmottagande.

Invandrarverkels omorganisation och f�rst�rkta resurser liksom den nya
utl�nningslagen som tr�dde i kraft den I juli 1989 kommer atl radikalt
kunna f�rkorta handl�ggningstidema i asyl�renden. Effekterna av omorga-
������������������������� 77


 


nisaUonen har redan kunnat avl�sas f�r de nya asyl�rendena. Str�mmen av Prop. 1989/90: 100 asyls�kande lill Sverige har �kat kraftigt under innevarande h�st. F�r Bil. 12 n�rvarande finns n�stan 7000 flykUngar med arbets- och uppeh�llstillst�nd p� f�rl�ggningarna i avvaktan p� all f� en kommunplats. SamUdigt r�der det p� m�nga h�ll i landet stor brist p� arbetskraft. F�r att bl. a. f� Ull st�nd ett �kat mottagande i kommunerna besl�t regeringen den 2 november 1989 om ell s�rskilt �tg�rdsprogram som avser att underl�tta f�r kommunerna att ta emot fler flyktingar.

F�r riksdagens k�nnedom vill jag anm�la all regeringen, f�r alt kunna svara upp mol del �kande behovet av arbetsmarknadspoliUska medel i de kommuner som �tar sig ett v�sendigt �kat flykUngmoltagande, har medgi�vit alt AMS f�r insatser f�r flyktingar och invandrare f�r disponera 50 milj. kr. av reserverade medel som h�nf�r sig till anslagsposten 2. �lg�rder f�r l�nglidsarbelsl�sa under del f�r budget�ret 1987/88 inr�ttade reservations�anslaget B 5. Syssels�ttningsskapande �tg�rder. Dessa medel skulle enligt riksdagens beslut (prop. 1987/88:125 bil. 7, AU 21, rskr. 279) ha anv�nts f�r ett under v�ren 1988 tillf�lligt rekryteringsst�d f�r ungdomar.

Starka sociala och ekonomiska sk�l talar f�r en kraftfull satsning p� aktiva �lg�rder f�r alt ta tillvara den kompelens och arbetskraftsresurs som invandrare och flykUngar utg�r. Det finns d�rf�r all anledning all �ven forts�ttningsvis avs�lla s�rskilda medel f�r s�dana satsningar. Jag vill emellertid betona all flykUngars och invandrares intr�de p� arbetsmarkna�den i f�rsta hand b�r l�sas inom ramen f�r ordinarie arbetsmarknadspoli�tiska �tg�rder.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag medelsbehovel under denna an�slagspost till 80 milj. kr. Jag har i denna fr�ga samr�tt med statsr�det L��w.

3 Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.�� godk�nna vad jag har f�rordat om �terbelalningsskyldighet f�r
statsbidrag som har l�mnats f�r investeringsobjekt (avsnitt 2.1.1),

2.        godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om statsbidraget f�r strukturst�d f�r byggarbetsmarknaden (avsnitt 2.3),

3.        lill Syssels�ttningsskapande �tg�rder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 819000000 kr.

B 6. Statsbidrag till inskolningsplatser

1988/89� Utgift��� 108 790 000� Reservation�� 66 210 000 1989/90� Anslag��� 812 000 000 1990/91� Frslag�� 634 000 000

Fr�n anslaget betalas utgifterna f�r verksamheten enligt f�rordningen
(1987:8) om bidrag f�r inskolningsplalser och f�rordningen (1989:439) om
statsbidrag lill verksamheten med s�rskilda inskolningsplatser hos offentli�
ga arbetsgivare.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� 78


 


AMS����������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

AMS f�resl�r en i f�rh�llande till budget�ret 1989/90 of�r�ndrad medels-��� '- ' niv� d� del �nnu saknas erfarenhet av det nya systemet som inf�rdes den 1 juli 1989 med avtalade inskolningsplatser p� hela arbetsmarknaden och med s. k. s�rskilda inskolningsplalser inom den offentliga sektorn.

F�redragandens �verv�ganden

Jag vill erinra om alt den s. k. ungdomsgaranUn fick en ny utformning den 1 juli 1989. Ungdomslagen ersattes av ell syslem med avtalade och s�rskilda inskolningsplalser. Verksamheten med ungdomslag skall vara helt av�vecklad vid �rsskiftet 1989-90.

Den posiUva utvecklingen p� arbetsmarknaden, med stor efterfr�gan p� arbetskraft, har �ven gynnat ungdomar i �ldern 18-19 �r. Med ell sjunkan�de antal ungdomar i denna �lder har denna ulveckiing i kombination med arbetsf�rmedlingens aktiva f�rmedlingsarbele, bl. a. jobb-s�karakUvileler medf�rt, all s�rskilda ungdoms�tg�rder i allt mindre omfattning har be�h�vts utnyttjas.

Vid en j�mf�relse mellan �rsmedehalel f�r �r 1988 och f�rsta halv�ret 1989 har antalet ungdomar i ungdomslag sjunkit fr�n 10 IOO lill 6500 per m�nad. Av de totalt 36000 ungdomar som �r 1988 l�mnade ungdomslagen gick drygt 51 % direkt lill arbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden, vilket �r en �kning med fyra procentenheter sedan �r 1987. Andelen flickor av ungdomarna i ungdomslag var 65 % och de utgjorde d�rmed liksom tidigare �r en majoritet av dessa ungdomar. Antalet arbetshandikappade i ung�domslag har under �ren varit konstant, drygt 1000 per �r, varf�r deras andel successivt �kat till ca 16%. Vid slutet av budget�ret 1988/89 var 4000 ungdomar �nnu kvar i ungdomslag. Dessa ungdomar har under h�s�ten anvisats arbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden eller en avtalad och i sista hand en s�rskild inskolningsplals.

Erfarenheterna av det nya systemet med inskolningsplatser �r begr�nsa�de. Jag ber�knar d�rf�r medelsbehovel lill of�r�ndrat 812 milj. kr. under budget�ret 1990/91. H�rav b�r 178 milj. kr. finansieras med reserverade medel. Behovet av meddsUllskoll uppskattar jag d�rf�r lill 634 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Statsbidrag lid inskolningsplatser f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservaUonsanslag p� 634 000 000 kr.

B 7. AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

1988/89 Utgift O 1989/90 Anslag 1 000 1990/91� Frslag 1 000

AMU-gmppens fr�msta uppgift �r alt anordna arbetsmarknadsutbild�
ning p� uppdrag av arbetsmarknadsverket. D�rut�ver f�r gruppen anordna
������������������������ 79


 


utbildning f�r andra uppdragsgivare, l.ex. kommuner och f�retag. Myn-��� Prop. 1989/90: 100 digheterna f�r ocks� s�lja andra tj�nster och produkter som f�ljer av��� Bil. 12 utbildningsverksamheten.

AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom int�kter och varje AMU-myndighet har ansvar f�r del ekonomiska resultatet av sin verksam�het.

F�r AMU-gmppen g�ller f�rordningen (1988:1076) med instruktion f�r AMU-gruppen.

AMU-styrelsen

I anslagsframst�llningen f�r budget�ret 1989/90 r�knade AMU-slyrelsen med en total f�rs�ljning f�r budget�ret 1988/89 om I 087000 yrkeskursvec-kor, varav 60200 lill andra kunder �n l�nsarbetsn�mnderna. Totalulfallel blev n�got l�gre. Detta beror lill stor del p� all volymen utbildning till �vriga kunder blev ca 35 % l�gre �n v�ntat.

J�mf�rt med budget�ret 1988/89 kommer f�rs�ljningarna lill l�nsarbets�n�mnderna under budget�ret 1989/90 enligt AMU-slyrelsens ber�kningar all minska. D�remoi ber�knas f�rs�ljningen lill �vriga kunder atl �ka v�sentligt. I tidigare anslagsframst�llningar har AMU-styrelsen l�mnat bed�mningar av verksamhetens framlida ulveckiing. Myndigheten avser att �terkomma med en l�ngtidsbed�mning i den s�rskilda rapport som skall l�mnas under v�ren 1990 i enlighet med regeringens direktiv inf�r anslags�framst�llningen f�r budget�ren 1991/92-1993/94.

AMU-gruppen skall, enligt beslut av regeringen, mdlan budget�ren 1986/87 och 1990/91 minska kostnaderna f�r den utbildning som anordnas f�r l�nsarbetsn�mnderna med 15%. Besparingar i den omfattning som anges i uppdraget har genomf�rts t. o. m. budget�ret 1988/89.

De fasla kostnadernas andel av AMU-gruppens totala kostnader �r myckel h�g. T. ex. svarar lokaler och l�ner f�r 65% av kostnaderna. En minskning av ulbildningsvolymen f�r d�rf�r inte ett omedelbart genomslag i s�nkta kostnader. Trots en minskad volym i f�rs�ljningen till l�nsarbets�n�mnderna har dock del genomsnittliga kurspriset, i fasta priser r�knat, legat relativt konstant. Samtidigt har betydande f�r�ndringar av samman�s�ttningen av l�nsarbetsn�mndernas k�p skett liksom av kursernas inne�h�ll. Den gynnsamma prisutvecklingen �r en f�ljd av en �kad oms�ttning i f�rs�ljningen lill �vriga kunder. Delta inneb�r en avlastning av kostnader som annars skulle belasta f�rs�ljningen till l�nsarbetsn�mnderna.

F�r att etl godtagbart ekonomiskt resultat skall uppn�s f�r AMU-grup�pen kr�vs en snabb och p� m�nga h�ll omfattande marknadsanpassning av resurserna samtidigt som stora satsningar m�ste g�ras f�r att utveckla utbildningen inf�r 1990-lalels utbildningsbehov. AMU-slyrelsen har d�rf�r beslutat all en anpassning av de fasla resurserna lill efterfr�gan skall g�ras och all skapa utrymme f�r n�dv�ndiga satsningar p� ulveckiing av kvalitet och produkter.

Insatserna f�r aU utveckla kvaliteten kommer i f�rsta hand atl avse de
tekniskt industriella utbildningarna, s� all dessa b�tlre svarar mot de
f�r�ndringar som sker inom arbetslivet. 1 eU s�rskilt projekt, AMU �r��������������������������������� 80


 


2000, skall utvecklingslinjer f�r en utbildning som svarar mol framUda��� Prop. 1989/90: 100
behov inom industrin skisseras.
���������������������������������������������������������� Bil. 12

Vidare avser AMU-gruppen all g�ra s�rskilda satsningar p� atl utveckla pedagogik och metodik. S�rskild vikt kommer all l�ggas vid all utveckla metoder och l�romedel f�r utbildning ute p� arbetsplatserna. I del s. k. �ldreprojeklet som p�g�r i G�vleborgs l�n skall AMU-gruppen i samarbete med arbetsf�rmedlingen och n�ringslivet utveckla pedagogiken f�r vuxna och f�rs�ka intressera i f�rsta hand personer �ver 55 �r atl utbilda sig.

AMU-slyrelsen f�resl�r att AMU-gruppen utan beslut av regeringen f�r disponera uppkommande vinstmedel f�r varje budget�r motsvarande h�gst 5 % av oms�ttningen, samt balanserade vinstmedel upp Ull 15 % av oms�tt�ningen. Dispositionen av nettoresultat ut�ver dessa niv�er b�r som tidiga�re beslutas av regeringen. AMU-styrelsen har i skrivelse den 6 november 1989 angett alt organisationen med h�nsyn lill de omfattande konjunk-lurvarialionerna i f�rs�ljningen av utbildning beh�ver bygga upp reserver.

AMU-slyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1989 presenterat tankar om en l�ngsikfig f�r�ndring av AMU-gmppens verksamhetsform. En s�dan f�r�ndring b�r kopplas lill regeringens f�rnyelsearbete betr�ffande statlig verksamhet. En gmndl�ggande fr�ga �r om AMU-gmppens verksamhet b�r bedrivas i myndighetsform. Med myndighetsformen f�ljer etl antal regler som inte �r anpassade till en int�ktsfinansierad och decentraliserad verksamhet som i stort sett saknar myndighetsut�vning. Enligt AMU-slyrelsens mening b�r en ny form f�r all bedriva statlig verksamhet ska�pas.

AMU-styrelsens resultatrkning fr budgetret 1988/89 (1 OOOkr.)

 

lOTKTER

 

Uppdrag

 

- utbildning lnsarbetsnmnder

2 085 141

- utbildning vriga

149 576

- konsultuppdrag

24 421

- vrigt

173 496

Anslag

 

- driftbidrag

21 181

SUMMA RORELSEINTAKTER

2 453 815

KOSTNADER

 

Uppdrag

 

- utbildning lnsarbetsnmnder

2 126 331

- utbildning vriga

136 766

- konsultuppdrag

24 836

- vrigt

187 988

SUMMA RORELSEKOSTNADER

2 475 921

RRELSERESULTAT

- 22 106

Summa finansiella och extra-

 

ordinra kostnader och intkter

47 393

RETS RESULTAT

25 287

AVSTTNINGAR STRUKTURKONTO

48 933

RETS RESULTAT EFTER AVSTTNINGAR

- 23 646

81

6�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr IOO. Bilaga 12


AMU-slyrelsen har med AMS tr�ffat en �verenskommelse om hur st�r- Prop. 1989/90: 100 re f�r�ndringar av utbildningsvolymen skall hanleras prism�ssigt. H�ri Bil. 12 ing�r m�jlighet f�r AMU-gruppen all g�ra p�l�gg f�r framlida kostnader f�r avveckling av fasla resurser lill f�ljd av f�r�ndringar i ulbildningsvoly�men. Denna priss�llningsleknik f�mts�tter enligt AMU-styrelsen all s�r�skilda avs�ttningar kan g�ras av det �verskott som d�rvid uppkommer. Avs�ttningar g�rs lill s. k. slmkturkonton.

F�redragandens �verv�ganden

OrganisaUonen f�r arbetsmarknadsutbildning, AMU-gmppen, har nyligen presenterat sin tredje �rsredovisning som avser budget�ret 1988/89. Resul�tatr�kningen finns presenterad i det f�reg�ende. AMU-gmppen redovisar f�r budget�ret 1988/89 ell �verskoll p� 25,3 milj. kr. Avs�ttningar Ull slruklurkonlon har gjorts med 48,9 milj. kr. AMU-gruppen redovisar efler dessa avs�ttningar ell underskott p� 23,6 milj. kr. Regeringen kommer senare all la st�llning till denna fr�ga. I den resullalbudget som presente�rats f�r innevarande budget�r r�knar AMU-slyrelsen med etl underskoll i verksamheten. F�rs�ljningen av utbildning lill andra �n l�nsarbetsn�mn�derna ber�knas �ka till 9,6% av den totala oms�ttningen. F�r budget�ret 1988/89 var motsvarande siffra 6,1 %.

AMU-slyrelsen har f�reslagit all AMU-gmppen utan beslut av regering�en f�r disponera �verskott motsvarande h�gst 5 % av oms�ttningen samt balanserat �verskott upp Ull 15% av oms�ttningen. Jag delar AMU-slyrel�sens uppfattning all AMU-gruppen b�r ges m�jlighet all ulan beslut av regeringen disponera vissa �verskottsmedel. F�r merparten av f�rs�ljning�en, utbildning till l�nsarbetsn�mnderna, g�ller atl priserna skall motsvara AMU-gruppens kostnader f�r att anordna utbildningen, inkl. avvecklings-kostnader m. m. Vissa variationer i AMU-gmppens ekonomiska resultat mellan olika budget�r kan emellertid f�rekomma. Jag f�resl�r d�rf�r alt AMU-gruppen f�r disponera eventuellt �verskoll f�r vaije budget�r, efter avdrag f�r statens avkastningskrav, motsvarande h�gst 3 % av oms�ttning�en, saml balanserat �verskott upp lill h�gst 10% av oms�ttningen. De medel som AMU-gmppen p� della s�tt f�r disponera b�r fr�mst utnyttjas f�r all utj�mna resultatet mellan olika budget�r.

F�r n�sta budget�r bed�mer jag atl AMU-gruppen genom fortsatta ef�fekliviseringar kan uppn� besparingar som motsvarar 3% av de fasla kostnaderna f�r den utbildningsverksamhet som s�ljs till arbetsmarknads�verket. Jag har tagit h�nsyn lill della vid min medelsber�kning under anslaget B 3. Arbetsmarknadsutbildning.

Som jag tidigare har n�mnt har statsr�det Persson tillkallat en arbets�
grupp vars uppgift �r att fr�mja etl vidgat samarbete mellan gymnasiesko�
la, kommunal utbildning f�r vuxna, h�gskola och arbetsmarknadsutbild�
ning. Arbetsgruppen skall analysera vilka m�jligheter som finns atl under�
l�tta ell samarbete mellan olika utbildningsanordnare och f�resl� regel�
�ndringar i detta syfte. Enligt min mening kan en �kad samverkan f�r s�v�l
AMU-gruppen som andra utbildningsanordnare komma atl ge v�sentliga
m�jligheter lill ett b�ttre resursutnyttjande.�������������������������������������������������������������������� 82


 


AMU-slyrelsen har f�reslagit att formerna f�r AMU-gruppens verksam- Prop. 1989/90: 100 hel p� l�ng sikt b�r f�r�ndras, fr�n nuvarande myndighetsform lill en ny Bil. 12 typ av verksamhetsform som skulle vara b�ttre anpassad till AMU-grup�pens uppgifter och organisaUon. RRV genomf�r f�r n�rvarande en karl�l�ggning av formerna f�r olika uppdragsmyndigheters verksamhet. Jag vill avvakta resultatet av denna kartl�ggning innan jag lar st�llning till ell fortsatt arbete med fr�gan om AMU-gruppens verksamhetsform.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen att

1.         AMU-gmppen ulan beslut av regeringen f�r disponera upp�kommande �verskott f�r varje budget�r, efler avdrag f�r statens avkastningskrav, motsvarande h�gst 3% av oms�ttningen, saml balanserade �verskottsmedel motsvarande h�gst 10% av oms�tt�ningen f�r fr�mst utj�mning av resultatet mellan olika budget�r,

2.         till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 1000 kr.

B 8. AMU-gruppen: Bidrag till vissa driftutgifter

1988/89 Utgift�� 21 300 000� Reservation� O 1989/90 Anslag�� 16 300 000 1990/91 Frslag� 12 300 000

Enligt riksdagens beslut om den nya AMU-organisalionen (prop. 1984/85:59, AU 9, rskr. 101) skall del �verg�ngsvis utg� ell s�rskilt drifl�bidrag f�r all finansiera vissa angivna kostnader f�r arbetsmarknadsutbild�ningen. Driftbidragel f�mts�tts trappas av under en period om fem �r fram t.o.m. budget�ret 1990/91.

I driftbidragel ing�r �ven de medel som skall l�cka det underskott som v�ntas uppst� vid Nordkalottens AMU-cenler lill f�ljd av g�llande priss�tl-ningsprincip f�r Finland och Norge.

AMU-styrelsen

AMU-slyrelsen beg�r f�r budget�ret 1990/91 etl driftbidrag p� 11,3 milj. kr., varav 5,3 milj. kr. f�r utvecklingsarbete, personalutbildning och mark�nadsf�ring och 6 milj. kr. f�r underskoll vid Nordkalottens AMU-center.

F�redragandens �verv�ganden

Driftbidragel skall l�cka dels kostnader f�r s�dant utvecklingsarbete, per�
sonalutbildning och marknadsf�ring som f�ranleds av omorganisationen
av arbetsmarknadsutbildningen, dels eventuellt underskoll vid Nordkalot�
tens AMU-cenler. N�r det g�ller utvecklingsarbete, personalutbildning
och marknadsf�ring skall bidraget, enligt tidigare beslut av riksdagen
(prop. 1985/86: 100 bil. 12, AU 11, rskr. 153), minskas med 5 milj. kr. per
budget�r. Mot bakgrund h�rav bed�mer jag kostnaden f�r n�sta budget�r
�������������������������� 83


 


f�r dessa �ndam�l lill 5,3 milj. kr. F�r Nordkalottens AMU-center ber�k-��� Prop. 1989/90: 100 nar jag underskollsbidragel lill samma belopp som f�r innevarande budget-��� Bil. 12 �r eller 6 milj. kr.

Regeringen har nyligen godk�nt ett avtal mellan AMU-styrelsen och byggnadsstyrelsen betr�ffande lokalf�rs�ijningen f�r AMU-gruppen. Av�talet inneb�r bl.a. atl AMU-gruppen har del fulla kostnadsansvaret f�r sina lokaler. AMU-gmppen skall utnyttja byggnadsstyrelsen som konsult f�r lokalf�rs�rjning och inte bygga upp n�gon egen kompelens inom omr�den d�r byggnadsstyrelsen kan Ullhandah�lla tj�nster. Dessutom skall AMU-slyrelsen regelbundet informera byggnadsstyrelsen om planerade st�rre lokalf�r�ndringar s� atl m�jligheterna till samordning med annan statlig verksamhet kan tillvaratas. Vidare skall samr�d ske med byggnads�styrelsen vid tecknande av hyreskontrakt med kontraktsUd l�ngre �n tre �r.

AMU-styrelsen har i skrivelse den 20 april 1989 redovisat vissa avveck�lingsbara lokaler inom arbetsmarknadsutbildningen och hemst�llt att betal�ningsansvaret f�r dessa skall f�ras �ver lill byggnadsstyrelsen. Lokalema har en sammanlagd yta om ca 100000 m Ull en �rlig hyreskostnad om ca 75 milj. kr. Regeringen har avslagit framst�llningen. Arbetet med alt avveckla de lokaler som inte beh�vs f�r arbetsmarknadsutbildning b�r ske i enlighet med del ovan redovisade avtalet mellan AMU-styrelsen och byggnadssty�relsen. F�r all l�cka �kade adminislraUonskostnader i samband med av�vecklingsarbetet harjag ber�knat all AMU-gmppen b�r tilldelas 1 milj. kr. per �r under en Iv��rsperiod. Jag f�resl�r d�rf�r all AMU-gruppen under anslaget f�r n�sta budget�r Ulldelas 1 milj. kr. i delta syfte.

Jag vill h�r ocks� n�mna all jag, efter regeringens bemyndigande, har tillsatt en arbetsgrupp f�r att se �ver organisationsformen f�r Nordkalot�tens AMU-center. Gmppen skall l�mna f�rslag lill hur Nordkalottens AMU-center kan omorganiseras Ull en svensk statlig stiftelse och lill stadgar f�r denna. Arbetet ber�knas vara slutf�rt i januari 1990. F�rslaget skall remissbehandlas och jag avser atl senare �terkomma till regeringen med f�rslag lill en proposiUon i fr�gan.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill AMU-gruppen: Bidrag till vissa driflulgifler f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 12300000 kr.

B 9. AMU-gruppen: Investeringar

 

1988/89

Utgift

0

1989/90

Anslag

1 000

1990/91

Frslag

1 000

Anslaget avser tillskott av statskapitalet i del fall anskaffning av erfor�derlig utrustning inte kan finansieras genom avskrivningsmedel. Det an�kommer p� regeringen att avg�ra n�r anslaget f�r utnyttjas.

84


 


AMU-styrelsen

Nuvarande statskapital har under budget�ren 1987/88 och 1988/89 r�ckt f�r atl finansiera erforderliga investeringar. AMU-slyrelsen r�knar med alt detta skall vara m�jligt �ven under budget�ret 1990/91.


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


F�redragandens �verv�ganden

Anslaget har fr. o. m. innevarande budget�r omvandlats Ull ett f�rslagsan�slag d�r regeringen vid behov kan tillf�ra statskapitalet ytterligare medel. F�r n�sta budget�r b�r anslaget f�ras upp med of�r�ndrat 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all lill AMU-gruppen: Investeringar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1000 kr.

B 10.Arbetsdomstolen

1988/89 Utgift 8 307 000 1989/90 Anslag 8 041 000 1990/91� Frslag 8 855 000

Arbetsdomstolen tar upp och avg�r m�l r�rande kollektivavtal samt andra arbetstvister enligt s�rskilda best�mmelser. F�r domstolen g�ller lagen (1974:371) om r�tteg�ngen i arbetstvister och f�rordningen (1988:1137) med instmkUon f�r arbetsdomstolen.


1989/90


Berknad ndring 1990/91 Fredraganden


 


Personal

Anslag

Frvaltningskostnader

(drav lnekostnader)

Lokalkostnader


23

6 868 000 (5 999 000) 1 173 000 8 041 000


+ 708 000

(+ 658 000)

+ 106 000

+ 814 000


 


Arbetsdomstolen

Antalet avgjorda m�l �r 1988 var 376. F�rsta halv�ret 1989 har 188 m�l avgjorts vilket �r n�got f�rre �n samma tid f�reg�ende �r. Vid halv�rsskif�tet 1989 var likv�l m�lbalansen 184 m�l. Om denna siffra kan reduceras �r os�kert d� domstolen med h�nsyn till tillg�ngen p� ledam�ter med tid all tj�nstg�ra inte kan h�lla mer �n ett givet antal huvudf�rhandlingar.

F�r n�rvarande p�g�r en �versyn av domstolens verksamhet. Bl.a. �verv�gs alternativ lill g�llande regler om vilka m�l som skall pr�vas av arbetsdomstolen och i vilken ordning detta skall ske saml att eventuellt Ullf�ra domstolen en Q�rde ordf�rande.


85


 


Domstolen beg�r all anslaget f�r budget�ret 1990/91 inte fastst�lls enligt��� Prop. 1989/90: 100 huvudf�rslaget d� en till�mpning av della skulle inneb�ra alt medel skulle��� Bil. 12 saknas f�r bibeh�llande av personalf�rsl�rkningen.

Totalt beg�r arbetsdomstolen f�r n�sta budget�r 8041 000 kr. exkl. pris-och l�neomr�kning.

F�redragandens �verv�ganden

R�tteg�ngsordningen f�r arbetstvister m.m. har varit f�rem�l f�r utred�ning. AD-utredningen (A 1987:07) avl�mnade i juni 1988 sill bel�nkande (SOU 1988:30) Arbetsdomstolen. I bet�nkandet konstateras bl.a. all den arbetssituation som arbetsdomstolen har haft under senare �r m�ste f�r�b�ttras. Utredaren f�resl�r bl. a. all r�tten att �verklaga avg�randena i de arbetstvister som handl�ggs av tingsr�tterna i f�rsta instans begr�nsas och att domstolen f�rst�rks med en fj�rde ordf�rande. F�rslaget, som har remissbehandlats, �verv�gs f�r n�rvarande i arbetsmarknadsdepartemen�tet.

Medelsbehovel f�r arbetsdomstolen under n�sta budget�r ber�knarjag till 8855000 kr. Jag kan med h�nsyn till arbetsbelastningen i domstolen inte f�rorda n�gon neddragning av anslaget. I min ber�kning ing�r all domstolen �ven under n�sta budget�r tillf�lligt b�r f�rst�rkas med en Q�rde vice ordf�rande. Vidare harjag kompenserat domstolen med 2000 kr. f�r avgifter till statens l�ne- och pensionsverk f�r pensionsadministra�lion.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Arbetsdomstolen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslags�anslag p� 8 855 000 kr.

B 11. Statens f�riikningsmannaexpedition

1988/89 Utgift 895 000 1989/90 Anslag 1 366 000 1990/91� Frslag� 1 409 000

Statens f�riikningsmannaexpedition �r central myndighet f�r det statliga f�rlikningsv�sendel. ExpediUonen ansvarar vidare f�r statistiken �ver ar�betsinst�llelser i riket. F�r f�rlikningsmannaexpedilionen g�ller f�rord�ningen (1988: 653) med instruktion f�r statens f�riikningsmannaexpedition.


 

 

1989/90

Berknad ndring 1990/91

 

Fredraganden

Personal

3

_

Anslag

 

 

Frvaltningskostnader

802 000

+ 43 000

(drav lnekostnader)

(705 000)

(+ 36 000)

Ersttning till

 

 

frlikningsmn

564 000

-

 

1 366 000

+ 43 000


86


 


F�rlikningsmannaexpeditionen������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

F�r egen och f�r f�rlikningsmannaorganisalionens del f�rutser f�rliknings�mannaexpedilionen inga st�rre f�r�ndringar ur anslagssynpunkt under budget�ret 1990/91. Anslagsposten F�rvallningskoslnader har under sena�re �r reducerats betydligt genom minskning av antalet tj�nster vid expedi�tionen fr�n fem lill tre.

F�redragandens �verv�ganden

F�riikningsmannaexpedilionen �r fr. o. m. den 1 oktober 1987 samlokali�serad med l�nsstyrelsen i Stockholms l�n. Enligt �verenskommelse mellan myndigheterna debiterar de ej varandra f�r olika tj�nster. Samlokalisering�en har inneburit alt f�rlikningsmannaexpedilionen ej l�ngre har n�gra lokalkostnader. Expeditionen har �ven anslutit sig lill l�nsstyrelsens dala�system samt inordnat redovisningsverksamheten i l�nsstyrelsens fr.o.m. den 1 juli 1989 varvid ell gemensamt �rsbokslut fr. o. m. budget�ret 1989/90 uppr�ttas av l�nsstyrelsen.

F�r n�sta budget�r ber�knarjag medelsbehovet f�r f�rlikningsmannaex�peditionen lill 1409000 kr. En till�mpning av huvudf�rslaget p� f�rlik-ningsmannaexpedilionen,under n�sta budget�r skulle inneb�ra en minsk�ning av f�rvaltningskostnaderna med 20000 kr. Genom den kraftiga ned�dragningen innevarande budget�r av anslaget till f�ljd av minskade l�ne�kostnader m. m. har huvudf�rslaget redan lillgodosetts.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Statens f�riikningsmannaexpedition f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1 409000 kr.

B 12. Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar

 

1988/89

Utgift

85

000

1989/90

Anslag

48

000

1990/91

Frslag

73

000

Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar avger utl�tanden i fr�gor som avser till�mpningen av lagen (1949:345) om r�tten till arbetstagares uppfinningar. F�r n�mnden g�ller f�rordningen (1988: 1140) med instruk�tion f�r statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar. Anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 f�ras upp med 73000 kr. Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all till Statens n�mnd f�r arbetstagares uppfinningar f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 73000 kr.

87


 


B 13. Bidrag till vissa aff�rsverksinvesteringar�������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift O 1989/90 Anslag 1 000 1990/91� Frslag 1 000

Anslaget har inr�ttats fr. o. m. budget�ret 1984/85 (prop. 1983/84:150 bil. 4, AU 24, rskr. 385). Fr�n anslaget skall betalas tidigard�ggningsbidrag till aff�rsverksinvesteringar utanf�r statsbudgeten. Anslaget disponeras av regeringen.

Anslaget har hittills under innevarande budget�r inte utnytljats. Ansla�get b�r f�ras upp med endast ett formellt belopp p� 1000 kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Bidrag till vissa aff�rsverksinvesteringar f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 1000 kr.

88


 


c.� Arbetslivsfr�gor��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 12 c 1. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

1988/89 Utgift 292 191 000 1989/90 Anslag 296 022 000 1990/91� Frslag 318 703 000

Fr�n anslaget betalas arbetarskyddsslyrdsens och yrkesinspektionens verksamhet.

F�rordningen (1988:730) med instmktion f�r arbetarskyddsverket regle�rar verksamheten vid arbelarskyddsstyrdsen och yrkesinspektionen.

1989/90������������ Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden

Summa kostnader����������������� 321� 747 000���������� +��� 26 106 000

Avg�r:

Inkomster av avgifts-
belagd verksamhet
����������������� 25� 725 000����������� +����� 3 425 000
Nettoutgift = anslag��������� 296 022 000(1)�������� +��� 22 681 000

(1)� Varav 4 387000 kr.�� utg�r eng�ngsbelopp f�r f�rst�rkning av arbetet med ISA.

Arbetarskyddsstyrelsen

Statsmakternas arbetsmilj�poliUk syftar lill aU skapa sunda och s�kra arbetsplatser samt goda arbetsf�rh�llanden f�r den enskilde. H�r har till�synsmyndigheterna den viktiga uppgiften all lillhandah�lla regelsystem och tillse all dessa f�ljs. Kraven p� myndigheterna minskas inte vid ett budgefl�ge som f�ruts�tter minskade statsutgifter. Tv�rtom �r mlen om tillv�xt, god arbetsmilj� och r�ttvis f�rdelning �msesidigt beroende av varandra. En fortsatt nedsk�ming av de reella anslagen lill arbetarskydds�verkel st�mmer inte med regeringens uttalanden i direkUven lill arbels�milj�kommissionen om behovet av kraftfulla insatser mol missf�rh�llan�den i arbetsmilj�n.

Styrelsens program f�r den aktuella tre�rsperioden 1989/90-1991/92 bygger Ull stor del p� behovet av insatser inom sedan l�nge etablerade, lunga omr�den, t. ex. arbetsolyckor, kemiska h�lsorisker samt fysikaliska arbetsmilj�faklorer s�som buller och vibraUoner. SamUdigl beh�vs �kade insatser inom omr�den som f�r allt st�rre betydelse. Det g�ller t.ex. biologiska risker lill f�ljd av smittspridning och bioleknikulveckling, be�lastningsergonomi, organisatoriska, sociala och psykologiska fr�gor saml j�msl�lldhelsaspekten p� dessa omr�den. Den v�xande tj�nstesektorn, �verg�ngen lill alltmer automatiserad produktion och utbyggnaden av sjukv�rden och �ldreomsorgen i hemmen �r andra exempel p� f�r�ndringar i samh�llet som medf�rt delvis nya arbetsmilj�problem. Del kraftigt �kan�de internalionella samarbetet inom ramen f�r EFTA-EG och inom Norden lar stora resurser i anspr�k.

Styrelsen ser inga m�jligheter alt genomf�ra tillsynsprogrammel p� ett
tillfredsst�llande s�ll utan ell betydande meddsUllskoll.��������������������������������������������������� 89


 


N�r programmet fastst�lldes i anslutning till anslagsframst�llningen f�r-��� Prop. 1989/90: 100 ra �ret r�knade verket med en st�rre personalupps�ttning f�r central och��� Bil. 12 regional tillsynsverksamhet �n som visade sig vara m�jlig. Programmet b�r dessutom ses mol bakgmnd av en planerad allm�n f�rnyelse och upprust�ning av tillsynsarbetet, f�r vilket styrelsen beg�rde alt f� disponera s�rskil�da medel. Behovet ber�knades lill 29 milj. kr. under en lid av tre lill fem �r.

Atl resurserna minskal lill ing�ngen av budget�ret 1989/90 beror p� en rad samverkande faktorer. Bl. a. har sv�righeterna all beh�lla och rekryte�ra kompetent personal medf�rt en betydande l�neglidning, vilket haft lill f�ljd att styrelsen n�dgals minska sin personal. Vidare l�cker de medel som beviljades f�r f�rnyelsearbetet endast drygt h�lften av de insatser styrelsen planerat f�r. Dessutom har nya, of�rutsedda kostnader tillkom�mit. Del g�ller den tillf�lliga arbelsmilj�avgiften (om verken inte f�r kom�pensation) och de nya reglerna om arbetsgivarintr�de vid f�r�ldrapenning. Verkels arbetsgivaransvar ber�knas d�rf�r medf�ra nya kostnader med sammanlagt drygt 6 milj. kr. f�r perioden 1989/90-1990/91.

F�r alt frig�ra medel lill n�dv�ndiga investeringar och andra omkostna�der har styrelsen redan innan de nya kostnaderna blev k�nda tvingats dra ner den anslagsfinansierade personalramen f�r budget�ret 1989/90 till 863 �rsarbetskrafter, vilket inneb�r en minskning med ca 30 �rsarbetskrafter. Trots detta har del mycket knappa budgetl�get medf�rt ell ackumulerat behov av medel som m�ste tillgodoses om verksamheten skall kunna drivas p� ell lillfredsst�llande s�ll. Styrelsen ber�knar behovet av en reell �kning lill 26 milj. kr. Styrelsen begr�nsar dock framst�llningen f�r det n�rmaste budget�ret till en �kning med 20 milj. kr.

Det obligatoriska huvudf�rslaget med en minskning av anslaget med 2 % inneb�r en neddragning med ca 25 �rsarbetskrafter. Dessutom m�ste verkels personalram minskas med ytterligare ca 35 �rsarbetskrafter bud�get�ret 1990/91 om de allra mest akuta behoven p� omkostnadssidan skall kunna tillgodoses. F�r kvarst�ende behov f�rutses i della fall �ven en fortsall minskning av personalen budget�ret 1991/92.

Styrelsens ramar har redan krympts lill en miniminiv�. Med en ytterliga�re minskning g�r det inte all ha kvar den bredd och del djup p� kompelen-sen som �r oundg�nglig f�r atl en central myndighetsfunktion p� arbels�milj�omr�det skall kunna fungera. Inte minst det �kade europasamarbelet har tydligt visat delta.

En minskning med 60 �rsarbetskrafter skulle d�rf�r drabba yrkesinspek�tionen, eftersom del endast �r d�r som del alls �r m�jligt atl g� ner ulan alt hela kompetensomr�den l�ggs ner. Det inneb�r en nedg�ng fr�n i dag 606 till 546 �rsarbetskrafter redan f�r budget�ret 1990/91. F�r budget�ret 1991/92 kan del bli n�dv�ndigt atl g� ner lill ca 500 �rsarbetskrafter. D�rmed skulle yrkesinspektionen ha f�tt vidk�nnas mer �n 20 % nedsk�r�ning sedan budget�ret 1987/88.

Yrkesinspektionens lillsynsomr�de best�r av �ver en kvarts miljon re�
gistrerade arbetsst�llen. Till del kommer ell stort antal tillf�lliga eller eljest
inte registrerade arbetsst�llen. Personalstyrkan �r redan nu n�ra det l�ge
som g�llde innan den kommunala tillsynen �verf�rdes lill yrkesinspektio�
nen. En fortsatt minskning skulle sl� h�rt mol f�ltarbetet, och inspektions-
��������������������������� 90


 


bes�ken skulle i s� fall minska avsev�rt. F�r all yrkesinspekUonen i ett Prop. 1989/90: 100 s�dant l�ge skall kunna genomf�ra utvecklingsarbetet med bl. a. syslemtill- Bil. 12 syn m�ste tillsynen i �vrigl under n�gra �r begr�nsas lill utryckningar vid intr�ffade sv�rare arbetsskador och skyddsombudsslopp. Del skulle inne�b�ra en betydande standards�nkning, s�rskilt i fr�ga om tillsynen av sm�f�relag. Det skulle ocks� g� stick i st�v mot statsmakternas vid flera tillf�llen uttalade vilja.

Styrelsen f�resl�r ett f�r�ndringsalternativ som inneb�r atl anslaget inte blir f�rem�l f�r n�gon procentuell nedsk�rning ulan tv�rtom �kar med ca 20 milj. kr. Ull ca 312 milj. kr.

Styrelsen beg�r f�r budget�ret 1990/91, ut�ver etl ber�knat huvudf�rslag - 285 802000 kr. - medel till f�ljande �ndam�l.

1.         Medel motsvarande minskningen av anslaget enligt huvudf�rslaget (5 833000 kr.).

2.         F�rst�rkning av arbetet med bearbetning av anm�lda arbetssjuk�domar i ISA-syslemel (3000000 kr.).

3.         YUeriigare ADB-investeringar (3 OOOOOO kr.).

4.         Investering i moderna instrument f�r yrkeshygieniska m�tningar lill yrkesinspektionen i samband med modernisering av tillsynsverksamheten (4000000 kr.).

5.         S�rskilda insatser vid yrkesinspektionens lOO-�rsjubileum (1000000 kr.).

6.         F�r atl motverka atl den personal inom verket som �r mest mark-nadsutsall slutar saml f�r alt kunna betala marknadsm�ssiga l�ner vid ny�anst�llning yrkas ytterligare medel ut�ver den vanliga uppr�kningen av l�nemedlen (3000000 kr.).

7.         Kompensation f�r �kade kostnader p� gmnd av slopandet av arbets�givarinlr�det f�r f�r�ldrapenning vid barns f�delse saml inf�randel av arbelsmilj�avgiften enligt lagen (1989:484) om arbelsmilj�avgift (3000000 kr.).

8.         Kvarst�ende behov vad g�ller l�pande omkostnader, utvecklingsar�bete och investeringar fr�n budget�ret 1989/90 (3000000 kr.).

Sammantaget beg�r styrelsen 311 802000 kr. f�r budget�ret 1990/91. Av de beg�rda medlen utg�r avrundat 26000000 kr. yrkanden ut�ver del ber�knade huvudf�rslaget.

F�redragandens �verv�ganden

Arbelet med att f�rb�ttra arbetsmilj�n och skapa det goda arbetet �r ell av regeringens h�gst prioriterade omr�den. Beslutet atl tills�tta arbetsmilj��kommissionen �r ell led i della arbete.

Inom arbetarskyddsverket p�g�r ett arbete som syftar lill all f�r�ndra
arbetsformerna och d�rigenom f�rb�ttra kvaliteten och effektiviteten i
tillsynsarbetet. De samlade resurserna kan d�rigenom utnyttjas b�tlre f�r
atl �vervaka arbetsmilj�arbelet ute p� arbetsplatserna. Regeringen har
beslutat att 16 milj. kr. fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�ltringar skall an�
v�ndas av arbelarskyddsstyrdsen f�r ett utvecklingsarbete, under en fyra�
�rsperiod, f�r all modernisera tillsynsverksamheten. Jag anm�lde min
��������������������������������� 91


 


avsikt all f�resl� regeringen ell s�dant s�rskilt medelslillskolt i 1989 �rs��� Prop. 1989/90: 100 budgetproposition. Av dessa medel har 8 milj. kr. utbetalats lill styrelsen��� Bil. 12 under innevarande budget�r.

EFTA-EG-samarbelel st�ller och kommer framf�r allt alt st�lla �kade krav p� f�reskriflsarbetet, uppf�ljningen av tidigare meddelade regler och bevakningen av direktivarbetet inom EG m. m. Inom ramen f�r det h�r . arbelet �kar ocks� standardiseringens betydelse avsev�rt, vilket st�ller s�rskilda krav p� f�reskrifts verksamheten.

Mol bakgmnd av dessa och andra f�r�ndrade krav och f�ruts�ttningar m�ste arbetarskyddsverket f�r att kunna uppr�tth�lla sin verksamhet och m�ta de nya kraven utveckla verksamheten s� atl resurserna anv�nds s� effektivt som m�jligt. Jag har under inledningen redovisat de olika utred�ningar och f�rslag som �r aktuella p� arbelsmilj�omr�det. Jag kommer i del f�ljande atl redovisa de effektivitetskrav som jag anser b�r st�llas p� verket. Jag avser all senare �terkomma till regeringen med de f�rslag som f�ranleds av dessa �verv�ganden.

Den modernisering av tillsynsverksamheten som p�g�r inom verket och som f�tt s�rskilda medel m�ste genomf�ras s� atl den s. k. syslemtillsynen kan vara fullt inf�rd under budget�ret 1990/91. Jag vill i �vrigl h�nvisa lill vad min f�retr�dare anf�rde i den h�r delen i 1987 �rs budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 12, sid. llOff.).

Jag vill dessutom framh�lla all ansvarel f�r arbetsmilj�n i f�rsta hand vilar p� den enskilde arbetsgivaren. Den �ndrade inriktningen av tillsynen m�ste d�rf�r medf�ra all arbetsgivarnas ansvar f�r atl skapa och uppr�tt�h�lla en god arbetsmilj� ytterligare betonas.

Yrkesinspektionens huvudsakliga tillsynsmedd �r inspeklionsbes�k. F�r att uppr�tth�lla bes�ksverksamheten har inspektionen under en f�ljd av �r undanlagils fr�n besparingskrav. I st�llet har inspekUonen tillf�rts nya resurser i samband med �verf�randet av den kommunala tillsynen lill verket.

Som jag framf�rde i 1989 �rs budgetproposition �r del viktigt atl varje bes�k planeras och genomf�rs s� omsorgsfullt som m�jligt. Yrkesinspek�tionsdistrikten m�ste med st�d av sina partssammansalla n�mnder, se lill att bes�ksverksamheten utformas s� atl insatserna koncentreras till de arbetsst�llen som har m�nga arbetsskador eller av andra sk�l bed�ms ha d�liga arbelsmilj�f�rh�llanden.

De strukturella f�r�ndringarna i n�ringshvel vad avser s�v�l teknik som
produktion har lett Ull alt arbetsmilj�fr�gorna successivt �ndrar karakt�r
och atl de psykiska belastningarna �kar. Kraven p� arbetsmilj�n m�ste
alltid st�llas utifr�n m�nniskans f�ruts�ttningar och begr�nsningar. Det
framst�r ocks� som alltmer uppenbart all del �r ell starkt samband mellan
d�ligt arbetsinneh�ll och risk f�r belastningsskador. Arbetsorganisatoriska
insatser i syfte att skapa ett b�ttre arbetsinneh�ll och �kat handlingsutrym�
me f�r de anst�llda kan i m�nga fall minska denna risk. Tj�nstesektorns
tillv�xt g�r ocks� all f�rh�llandel mellan m�nniskorna p� arbetsplatsen,
b�de mellan arbetskamrater, chefer och kunder, klienter och v�rdtagare
f�r en allt st�rre betydelse f�r arbetets inneh�ll. Fr�gor om stress, isole�
ring, utbr�ndhet, hot och v�ld blir allt vikUgare i arbetsmilj�n. �ven de
������������������������������� 92


 


arbelsmilj�aspekter somjag nu tagit upp m�ste naturligtvis p�verka tillsy-��� Prop. 1989/90: 100
nens inriktning.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

Jag har erfarit att styrelsen under v�ren 1990 g�r en f�rstudie av sin tillsynsorganisalion i syfte att anpassa tillsynsarbetet lill 1990-lalels krav. Jag f�ruts�tter all styrelsen med ledning av denna f�rstudie g�r de juste�ringar av hela organisationen som beh�vs f�r all motsvara de krav som utvecklingen f�r med sig.

Den f�r�ndrade inriktningen av tillsynsverksamheten f�ruts�tter en m�l�medveten planering och prioritering. Detta har framh�llits tidigare. Priori�teringsinstrumenten f�r planeringen m�ste nu las fram med m�ls�ttningen all arbetsplatserna, med de s�msta arbetsmilj�f�rh�llandena verkligen blir bes�kta saml all nya risker och andra f�r�ndrade f�rh�llanden uppt�cks s� tidigt som m�jligt. Resultatet av arbetsmilj�kommissionens karll�ggning och utredningsarbete b�r h�r kunna beaktas.

Del �r, somjag ocks� framh�llit tidigare, myckel angel�get all yrkesin�spektionens bes�ksverksamhet leder lill uppf�ljbara krav p� f�rb�ttringar. Fortfarande leder en stor del av inspeklionsbes�ken inte lill n�got inspek-tionsmedddande. Enligt min mening m�ste brister som iakttas vid s�dana bes�k alllid leda lill skriftliga krav i ett inspeklionsmedddande. Del h�r kravet p� handl�ggningsmtinerna i tillsynsverksamheten m�ste vara ge�nomf�rt under budget�ret 1990/91.

�ven kravet p� en effektivare uppf�ljning av inspektionsmeddelandena m�ste nu bli genomf�rt. Utg�ngspunkten skall vara all de brister som iakttas vid inspektionsbes�ken skall �tg�rdas ulan on�digt dr�jsm�l. Yrkesinspektionens resurser skall inte i on�dan las i anspr�k f�r upprepa�de anmaningar till frivillig r�ttelse n�r andra tillsyns�lg�rder erfordras f�r alt �tg�rderna skall komma lill st�nd.

Del �r, i del h�r sammanhagel, viktigt atl de tv�ngsmedel som tillsyns�myndigheterna har lill sitt f�rfogande, f�rel�gganden och f�rbud, anv�nds n�r andra Ullsyns�tg�rder inte har haft effekt. �ven sanktionssyslemet i �vrigl m�ste anv�ndas i tillsynen n�r det �r n�dv�ndigt. Vid beivrandet av brott p� arbetsmilj�omr�det kan �talsanm�lan beh�va g�ras. Del f�r inte uppsl� n�gon tveksamhet om allvaret i de krav som lagstiftningen och myndigheterna st�ller upp. Ett riktigt utnyttjande av sanktionssyslemet gynnar effekterna av �vriga lillsynsinsalser och frivilliga �tg�rder och d�rmed ell effektivt utnyttjande av tillsynsresurserna i stort.

Det �r vidare angel�gel all de adminislraUva hj�lpmedel som bl.a. byggts upp inom ramen f�r ISA/SARA och andra ADB-system f�r bidra lill den effektivisering av bl. a. planeringen och uppf�ljningen som m�ste ske. Del �r viktigt att den information som finns om arbetsskador och arbets�milj�f�rh�llanden anv�nds p� ett �ndam�lsenligt s�tt. Jag �terkommer senare till de ytteriigare ADB-investeringar som verket avser alt g�ra.

Arbetarskyddsslyrdsens budgetf�rslag

Arbelarskyddsstyrdsen redovisar ett obligatoriskt huvudf�rslag f�r bud�
get�ren 1990/91 -1992/93. F�rslaget inneb�r en reell minskning av anslaget
med 5% under tre�rsperioden. Styrelsens yrkanden �r emellertid begr�n-����������������������������� 93


 


sade lill budget�ret 1990/91, med h�nsyn till atl den nya budgetprocessen��� Prop. 1989/90: 100

med tre�riga budgelcyklar avses till�mpas f�r verket fr.o.m. budget�ret��� Bil. 12

1992/93.

Styrelsen har - i likhet med tidigare �r - f�r all bl.a. kunna bibeh�lla ambitionsniv�n i tillsynsarbetet hemst�llt om medel ut�ver ell ber�knat huvudf�rslag.

Jag har f�r egen del inte f�reslagit n�gra rationaliseringskrav p� arbetar�skyddsverkel f�r budget�ret 1990/91.

Antalet anm�lda arbetssjukdomar har, som tidigare n�mnts, �kat kraf-�� , tigt. Della har medf�rt all resurserna f�r hanteringen av arbetsskadeslalis-tiken i ISA-syslemel visat sig vara otillr�ckliga. Styrelsen har hemst�llt om alt arbetet med anm�lningar i ISA-syslemel f�r en extra medelstilldelning under budget�ret 1990/91.

Jag f�resl�r alt arbelarskyddsstyrdsen f�r budget�ret 1990/91 tillf�rs 2400000 kr. f�r bearbetningen av anm�lningar inom ISA-syslemel.

Arbelarskyddsstyrdsen har beg�rt extra medel f�r de tillkommande kostnader under budget�ret 1990/91 som f�ranleds av ytterligare ADB-investeringar inom ramen f�r verkels program f�r ADB-utbyggnaden. Del g�ller ell syslem f�r informaUonshanlering/konlorsautomalion, utbyte av del ekonomiadministraliva systemet och komplettering av datomlruslning p� yrkesinspektionen.

Somjag tidigare sagt �r del viktigt atl utnyttja �ndam�lsenliga hj�lpme�del i den effektivisering av tillsynsarbetet som �r n�dv�ndig. Jag finner det angel�gel alt verket fullf�ljer det rationaliseringsarbele och den ADB-ulveckling som redovisats.

Under anslaget B 3. Anskaffning av ADB-utruslning under trettonde huvudtiteln har ber�knats investeringsmedel f�r de ADB-system som arbe�larskyddsstyrdsen har tagit upp i sitt medelsyrkande med 6600000 kr.

Jag f�resl�r alt verket tilldelas 2500000 kr. f�r kostnaderna f�r dessa ADB-investeringar budget�ret 1990/91. Kostnaderna besl�r av avgifter till slalskonlorel och en eng�ngsinveslering. Denna meddsUllddning b�r fi�nansieras genom �verf�ring av medel fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�lt�ringar.

Verket har beg�rt extra medel f�r s�rskilda insatser vid yrkesinspektio�nens lOO-�rsjubileum. Jag anser all del �r viktigt, mot bakgmnd av den kraftsamling och den f�rnyelse av tillsynen som sker, all yrkesinspektio�nens verksamhet uppm�rksammas genom s�rskilda insatser vid jubileet. Jag f�resl�r d�rf�r alt beg�rda 1 OOOOOO kr. tilldelas verket f�r detta �nda�m�l f�r budget�ret 1990/91.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r atl kostnaderna f�r pensionsadministralionen skall l�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag h�rvid min medelsber�kning f�r arbetarskyddssly�rdsens och yrkesinspektionens verksamhet tagit h�nsyn lill dessa avgifter.

Jag har i min medelsber�kning ocks� beaktat all tj�nstebrevsr�tlen f�re�sl�s slopad f�r yrkesinspektionen fr. o. m. den 1 juli 1990.

Det sammanlagda resursbehovet f�r arbelarskyddsstyrdsen och yrkes�
inspekUonen under budget�ret 1990/91 harjag ber�knat Ull 318703000 kr.
varav 20280000 kr. utg�r pris- och l�neomr�kning.
���������������������������������������������������������� 94


 


�ven i �r b�r finansieringen genom medel fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�r-��� Prop. 1989/90: 100 b�ttringar ske genom all dessa medel f�rs till statsbudgetens inkomsllild���� Bil. 12 Lagstadgade socialavgifter: Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetar�skyddsslyrdsens, yrkesinspektionens och arbelsmilj�instilutets verksam�het. H�rigenom skapas ett utrymme p� anslaget f�r de �ndam�l som jag ansett b�r finansieras genom dessa medd.

I anslaget f�r arbetarskyddsverkets verksamhet f�r innevarande budget��r ing�r 4700000 kr. f�r atl bibeh�lla en of�r�ndrad tillsynsverksamhet. Denna medelstilldelning har finansierats genom en �verf�ring av medel fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�ltringar.

F�r alt inte urholka verkels tillsynsresurser i framliden b�r det ske en �verf�ring av ytterligare medd fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�ltringar direkt Ull statens inkomsllild. D�rigenom kan tillsynsverksamheten �ven forts�ttningsvis vidmakth�llas.

Del b�r ankomma p� regeringen alt besluta om de �verf�ringar somjag nu har redovisat.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.         godk�nna de av mig f�reslagna �verf�ringarna fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�ltringar Ull statsbudgetens inkomsttitel,

2.         till Arbelarskyddsstyrdsen och yrkesinspektionen f�r budget��ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 318 703 000 kr.

C 2. Arbetsmilj�institutet

Arbetsmilj�instilulet bildades den I juh 1987 genom all forskningsavdel�ningen, st�rre delen av utbildningsenheten samt biblioteks- och dokumen-taUonsseklionen vid arbelarskyddsstyrdsen br�ts ul och fick bilda en sj�lvst�ndig forskningsmyndighet.

Inslilulel har lill uppgift atl bedriva och fr�mja forskning, utbildning och dokumentation inom arbelsmilj�omr�det. Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� en s�rskild proposition om forskning, lill Ar�betsmilj�institutet f�r budget�ret 1990/91 ber�kna etl f�rslagsanslag p� 78036000 kr.

C 3. Arbetsmilj�institutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur

Fr�n anslaget betalas arbelsmilj�inslitutets utgifter f�r anskaffning av ve�tenskaplig apparatur, vilkas anskaffningsv�rde �verstiger 80000 kr. Annan utmstning anskaffas med anlitande av institutets myndighetsanslag. Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� en s�rskild proposition om forskning, till Ar�
betsmilj�inslitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur f�r bud�
get�ret 1990/91 ber�kna etl reservationsanslag p� 3 628 000 kr.
��������������������������������� 95


 


c 4. Yrkesinriktad rehabilitering������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

1988/89� Utgift� 607 194 000 Reservation 42 182 000����������������������������������������������������� ' '

1989/90� Anslag� 646 324 000 1990/91� Frslag 690 125 000

Fr�n anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut (Ami) saml metodutveckhng, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

AMS

De snabbt �kande kostnadema f�r l�ngtidssjukskrivningar och f�rUdspen-sioner har tydligt visat p� behovet av all kunna ers�tta passiva inkomst-st�djande �tg�rder med aktiv rehabililering.

Under kalender�ret 1988 omfattade arbetsmarknadsinsUlulens verksam�het f�r inskrivna s�kande totah 22000 personer, varav 1600 vid Ami-S. Andelen arbetshandikappade var 62%. Insatserna f�r icke inskrivna -samtal med s�kande, gruppinsalser m.m. - omfattade n�rmare 127000 olika insatser varav Ami-S svarade f�r 16000.

Bl.a. genom tillskottet p� 100 tj�nster fr.o.m. budget�ret 1988/89 har v�ntetiderna f�re inskrivning vid Ami kunnat s�nkas Ull 85 dagar (mars 1989) fr�n 150 dagar drygt ett �r Udigare.

Resurserna f�r yrkesinriktad rehabilitering av psykiskt och socialmedi�cinskt arbetshandikappade �r otillr�ckliga och saknas hell i vissa l�n.

AMS f�resl�r atl verket tillf�rs 27 milj. kr. vilket moisvarar kostnaden f�r 100 tj�nster med f�ljdkostnader. D�rigenom kan antalet inskrivna �ka till 26000, insatserna f�r psykiskt och socialmedicinskt arbetshandikappa�de f�rsl�rkas, liksom insatserna f�r unga handikappade.

F�r kompetensutveckling med sikte p� f�rebyggande arbete inom f�re�tagen f�resl�r AMS ell tillskoll p� 8 milj. kr.

Arbetshandikappade s�kande vid Ami och Ami-S m�ste ges m�jlighet lill tr�ning i arbete med datorst�dd teknik. Ytterligare 8 milj. kr. beh�vs f�r utrustningar f�r s�dan tr�ning.

AMS beg�r vidare all minskningen av anvisade medel f�r lokaler bud�get�ret 1989/90 skall kompenseras, bl. a. mol bakgrund av att myndigheten �lagts finansiera l�nekoslnads�kningar, som �versteg en viss utgiftsram genom rationaliseringar och besparingar.

F�rs�ksverksamheten med arbete �l unga handikappade b�r permanen�tas och inordnas i den ordinarie verksamheten. L�nen b�r ges m�jlighet all permanenta den samordningsfunktion, som finns i varje l�n. Del b�r vidare skapas f�mts�ttningar all permanenta den funktion som svarar f�r vissa ackvisilionsuppgifter f�r prao, praktik och arbete. F�rst�rkningar beh�vs ocks� f�r atl Ami-S skall kunna ut�ka sina kontakter med ungdomar i skolan och i �kad utstr�ckning medverka vid ulslussning fr�n dagcenler lill arbetsmarknaden.

F�r en permanent verksamhet beh�vs medel f�r motsvarande 70 tj�nster
inkl. f�ljdkostnader. Ut�ver de nuvarande resurserna beh�vs ett tillskott,
som ing�r i de 100 ytterligare tj�nster som AMS beg�rt.��������������������������������������������������� 9g


 


De p�g�ende insatserna f�r invandrare och flykUngar b�r forts�tta.���� Prop. 1989/90: 100
Kostnaden ber�knas till 12 milj. kr.
�������������������������������������������������������� Bil. 12

Vidare beg�r AMS all anslagsmedel i forts�ttningen skall anvisas �ver etl ramanslag.

Totalt beg�rs 693,8 milj. kr. p� anslaget.

F�redragandens �verv�ganden

Som ett led i den fortsalla f�rnyelsen av verksamheterna inom den offenfli�ga sektorn st�lls rationaliseringskrav p� myndigheterna. Kraven kommer till uttryck genom atl anslagen minskas med viss procentandel efter pris-och l�neomr�kning.

F�r Ami:s del b�r inget rationaliseringskrav st�llas ulan verksamheten b�r effektiviseras p� annat s�tt. Ami-verksamheten �r Ull stor del inriktad p� att rehabilitera m�nniskor, s� att de kan �terg� i arbete. Det �r viktigt atl l�nga sjukfall kan kortas ner och att Ud med sjukpenning, arbetsl�shetser�s�ttning och andra passiva kontantst�d blir kortast m�jlig.

Det finns stora behov av rehabiliterande och andra insatser, som kan minska antalet m�nniskor som st�r utanf�r arbetslivet p� gmnd av arbets�skador och sjukdom. Etl rationaliseringskrav som inneb�r en minskning av resursema f�r Ami: s verksamhet ter sig d�rf�r inte �ndam�lsenligt. AMS har i anslagsframst�llningen redovisat att v�ntetiderna f�re inskrivning vid Ami kunnat nedbringas betydligt lill f�ljd av de resursf�rst�rkningar, som verksamheten f�ll.

Enligt min mening b�r dessa v�ntelider kunna nedbringas ytterligare genom effektivisering av verksamheten. I de riktlinjer och m�l f�r verk�samheten som statsmakterna st�ller upp b�r d�rf�r ing� all under budget��ret 1990/91 nedbringa v�ntetiderna med ytterligare tv� veckor, j�mf�rt med vad AMS har redovisat. Effektivitets�kningen skall genomf�ras inom ramen f�r de befintliga resurserna. Med h�nsyn till de resursf�rst�rkningar som AMS redan har f�tt �r jag inte beredd all tillstyrka styrelsens f�rslag om ytterligare personaltillskott.

I min meddsber�kning harjag utg�tt fr�n all de s�rskilda insatserna f�r flyktingar och invandrare skall forts�tta �ven budget�ret 1990/91. Som hittills skall insatserna inriktas p� atl snabbt ge dessa s�kande en f�rank�ring p� arbetsmarknaden.

AMS har upprepat sill f�rslag om all anslaget skall omvandlas Ull ett ramanslag. I min behandling av f�rslaget i 1989 �rs budgelproposiUon framh�ll jag all ramanslag brukar inr�ttas i samband med all en myndighet ges fler�riga budgetramar f�r sin verksamhet. Jag erinrade ocks� om att del med reservationsanslag finns m�jlighet alt omf�rdela medel mellan budget�r. Enligt min mening b�r fr�gan om ramanslag las upp i samband med �verg�ngen lill tre�riga budgetperioder fr. o. m. budget�ret 1991/92.

Somjag nyss har anf�rt i samband med min behandling av anslaget B I.
Arbetsmarknadsverkets f�rvaltningskostnader anser jag dock all m�jlighe�
terna f�r arbetsmarknadsverket alt omprioritera resurser b�r �ka. Jag har
d�rf�r f�reslagit att 50 milj. kr. under det n�mnda anslaget b�r f� utnyttjas
f�r insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, om detta bed�ms
������������������������������ 97

7�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


som mest angel�get. P� motsvarande s�ll b�r resurser motsvarande h�gst��� Prop. 1989/90: 100

25 milj. kr. under anslaget C4. Yrkesinriktad rehabililering kunna anv�n-��� Bil. 12

das f�r f�rmedlingsinsalser. Avsikten �r inte alt omf�rdela medel mellan

anslagen ulan att de under resp. anslag finansierade resurserna skall kunna

anv�ndas mer flexibelt och ge m�jlighet all prioritera insatser, som anses

s�rskilt angel�gna.

AMS har vidare beg�rt s�rskilda medel lill datorutrustningar f�r tr�ning av s�kande och till kompetensutveckling betr�ffande samordnad rehabili�tering, bl.a. insatser inom f�relagen. Jag �r inte beredd all tillstyrka f�rslagen.

F�rs�ket med upps�kande verksamhet bland unga handikappade med f�rtidspension eller sjukbidrag �r nu inne p� sitt Q�rde �r. De s�rskilda projektmedel som anvisats f�r �ndam�let har bl.a. anv�nts lill regionala personalf�rst�rkningar som st�d i v�gledningsarbetet och till platsackvisi-tion. Ett brett n�tverk med olika samverkande myndigheter och organisa�Uoner har kunnat utvecklas. Sammanlaget har arbetet inom projektet Arbete �t unga handikappade gett m�jlighet f�r m�nga gravt handikappade ungdomar atl f� arbete i st�llet f�r pension.

AMS har f�reslagit alt f�rs�ksverksamheten skall permanentas och ing� i den ordinarie verksamheten.

Jag delar AMS uppfattning att insatserna f�r unga handikappade b�r permanentas. Erfarenheterna fr�n f�rs�ket visar atl m�nga ungdomar som tidigare inte haft arbete eller som deltagit i dagcenlerverksamhel kunnat f� ett avl�nat arbete. Ytterligare ett stort antal �r nu under utbildning eller deltar i andra arbelsf�rberedande aktiviteter, som kan v�ntas leda lill en anst�llning. Del �r ytterst angel�get all insatserna f�r unga m�nniskor med grava funktionsneds�ttningar kan forts�tta med minst lika h�g ambitions�niv� som hittills.

Under senare �r har projektverksamheten ocks� kommit atl inriktas p� samverkan med skolan. F�r dessa ungdomar beh�vs f�rebyggande insat�ser och en tidig planering med inriktning mol arbetslivet. S�rskild upp�m�rksamhet skall �gnas �verg�ngen fr�n skolan Ull arbetslivet.

Budget�ret 1988/89 omfattades ca I 200 elever av s�rskilda insatser av denna art. Verksamheten b�r ha minst samma volym under budget�ret 1990/91.

Det b�r ankomma p� AMS att bed�ma hur myckel medel under anslaget som skall avs�llas lill insatserna f�r unga med grava funktionsneds�ttning�ar. En utg�ngspunkt f�r bed�mningen skall vara all verksamheten f�r minsl samma omfattning som f�r n�rvarande och alt m�lgruppen ocks� forts�ttningsvis �r ungdomar som p� grund av sv�rare funktionsneds�tt�ningar har f�rtidspension eller sjukbidrag eller skulle bli f�rtidspensionera�de ulan s�rskilda arbelsf�rberedande insatser.

Jag avser atl f�resl� regeringen att ge AMS i uppdrag all redovisa det arbete som bedrivs f�r unga handikappade under budget�ret 1990/91 och d�rvid ange hur m�nga som omfattas, vilka insatser som gjorts och vilka resultat verksamheten har givit.

Till anslaget C4. Yrkesinriktad rehabilitering ber�knarjag f�r budget�
�ret 1990/91 sammanlaget 690 125000 kr. (-1- 43801000 kr.)
������������������������������������������������� 98


 


I min medelsber�kning harjag kompenserat arbetsmarknadsverket med��� Prop. 1989/90: 100
3 milj. kr. f�r avvecklingen av tj�nstebrevsr�tten den 1 juli 1990.
����������������� Bil. 12

Del f�r ankomma p� AMS atl bed�ma hur medlen skall f�rdelas p� f�rvallningskoslnader, metodutveckling, personalutbildning och s�rskilda insatser f�r unga handikappade. Detta skall ses som ell led i del p�g�ende arbetet med en f�rnyelse av den offentliga sektorn med minskad styrning fr�n statsmakternas sida och etl �kat ansvar hos myndigheterna f�r den n�rmare utformningen av verksamheten.

Upplysningsvis vill jag n�mna all de belopp f�r l�nekostnader och lokalkostnader, som kommer all ligga lill grund f�r pris- och l�neomr�k�ningar i kommande budgetarbete �r 493 787000 kr. resp. 110111000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.��� godk�nna all h�gst 25 OOOOOO kr. av medlen under anslaget f�r
anv�ndas f�r arbelsf�rmedlingsinsatser,

2.�� till Yrkesinriktad rehabililering f�r budget�ret 1990/91 anvisa
ett reservaUonsanslag p� 690125000 kr.

C 5. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

Nytt anslag� (F�rslag)�� 1 000

Regeringen har nyligen f�relagt riksdagen f�rslag (prop. 1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabilitering och arbelslivsfondens verksamhet, m. m.

Bl.a. har f�rslag lagts fram om atl ell nytt anslag skall inr�ttas f�r uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Enligt f�r�slaget skall uppdragsverksamheten bedrivas s�, all uppkommande kostna�der t�cks genom int�kter. Till den del l�pande ulgifler inte kan bestridas med l�pande inbetalningar b�r AMS hos riksg�ldskontoret disponera en r�riig kredit intill 35OOOOOO kr.

Uppdragsverksamheten kommer att rikta sig lill f�rs�kringskassorna, som fr. o. m. den 1 juli 1990 f�resl�s f� m�jlighet alt fr�n anslaget Bidrag lill sjukf�rs�kringen k�pa rehabiliteringstj�nsler f�r sammanlagt h�gst 500 milj.kr. Andra uppdragsgivare �r f�retag och f�rvaltningar, som vill an�v�nda sig av de kunskaper och erfarenheter inom omr�det yrkesinriktad rehabilitering, som finns i arbetsmarknadsverket.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.��� godk�nna all arbetsmarknadsstyrelsen f�r disponera en r�rlig
kredit hos riksg�ldskonioret om 35000000 kr.,

2.�� till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet f�r bud�
get�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

99


 


c 6. S�rskilda �tg�rder f�r arbetsanpassning och syssels�ttning


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


1988/89 Utgift 3 781 070 000 1989/90 Anslag 3 856 282 000 1990/91� Frslag 'i� 156 125 000

Anslaget omfattar Arbetshj�lpmedel �t handikappade, N�ringshj�lp och Anst�llning med l�nebidrag.


1989/90


Berknad ndring 1990/91 Fredraganden


 


Arbetshjlpmedel t handikappade och Nringshjlp

Anstllning med lnebidrag


178 418 000

3 677 864 000 3 856 282 000


5 614 000

+ 294 229 000 + 299 843 000


Arbetshj�lpmedel �t handikappade omfattar bidrag till arbetshj�lpmedel eller anordningar p� arbetsplatsen som beh�vs f�r all den handikappade skall kunna utf�ra sitt arbete samt bidrag till arbetsbitr�de. Bidrag lill hj�lpmedel och anordningar l�mnas s�v�l lill arbetsgivare som anst�ller handikappade, som Ull de handikappade personerna. Om s�rskilda sk�l f�religger kan bidrag l�mnas �ven f�r personer som har blivit handikappa�de sedan de anst�llts och Ull handikappade f�retagare eller fria yrkesut�va�re. Vidare kan bidrag l�mnas i samband med praktisk arbelslivsorientering f�r handikappade ungdomar.

Bidrag till arbetsbitr�de skall g�ra del m�jligt f�r handikappade all med hj�lp av bitr�de kunna ulf�ra i stort sett normala arbetsinsatser.

N�ringshj�lp i form av bidrag skall ge en handikappad arbetss�kande, f�r vilken del inte finns n�gon annan l�mplig �tg�rd som arbetsf�rmedling�en kan vidta, m�jlighet atl starta ell f�retag. Som f�ruts�ttning g�ller atl personen i fr�ga inte kan f� ett l�mpligt arbete p� den regulj�ra arbetsmark�naden men kan driva egen verksamhet och d�rigenom hell eller delvis f� sin utkomst.

Anst�llning med l�nebidrag �r en st�dform, som syftar lill all stimulera arbetsgivare atl bereda anst�llning �t arbetshandikappade f�r vilka andra �lg�rder inte kan vidtas f�r all underl�tta en arbelsplacering.


AMS

Arbetshj�lpmedel �t handikappade. Datortekniken p� hj�lpmedelsomr�det utvecklas snabbi, bl.a. som ell resultat av arbelet inom projektet Teknikupphandling f�r funktionshindrade i arbetslivet - TUFFA-projek-tel - med atl la fram datorbaserade hj�lpmedel till handikappade.

Budget�ret 1989/90 disponerar AMS 32,5 milj. kr. f�r avancerade dator�baserade hj�lpmedel. F�r alt finansiera 250 arbetsplatsulmstningar med en


100


 


genomsniulig kostnad av 200000 kr. per utmstning beh�vs 50 milj. kr.��� Prop. 1989/90: 100 1990/91. D�ml�ver beh�vs 10 milj. kr. f�r anv�ndarutbildning saml 10 milj.��� Bil. 12 kr. Ull l�nsarbetsn�mnderna f�r atl utveckla och pr�va datorbaserade utmstningar.

Vidare f�resl�r AMS all arbetsgivare genom �ndring av reglerna f�r bidrag till arbetshj�lpmedel �l�ggs ett st�rre ekonomiskt ansvar f�r redan anst�llda.

Under kalender�ret 1988 g�llde 875 beslut om s�dana bidrag nyanst�llda. Besluten avs�g kostnader p� 13,8 milj. kr. Del totala antalet beslut var 4943 avseende kostnader p� 72,7 milj. kr. Endast 19% av besluten g�llde s�ledes nyanst�llningar och �terstoden redan anst�llda.

Detta visar att behovet av anpassnings�lg�rder f�r redan anst�llda �r stort. Allt fler s�kande hos arbetsf�rmedlingen beh�ver nytt arbete, d�rf�r att de inte kan forts�tta i det nuvarande. Huvudansvaret n�r det g�ller att f�r�ndra arbetsmilj�n och f�rebygga arbetsskador ligger p� arbetsgivare i samarbete med fackliga organisationer och f�retagsh�lsov�rd.

Ofta beh�vs insatser som kr�ver ekonomiska �taganden. Redan i dag f�rs�ker arbetsf�rmedlingen uppn� ett delat kostnadsansvar. AMS anser dock att reglerna f�r arbelshj�lpmedd b�r f�rtydligas genom att arbetsgi�varens ekonomiska ansvar markeras.

AMS f�resl�r att arbetsgivaren skall svara f�r ett grundbelopp om 10000 kr. av kostnaden f�r anordningar p� arbetsplatsen, som g�ller redan an�st�llda. Statsbidrag b�r kunna utg� med 50 % av kostnaderna d�ml�ver. L�nsarbetsn�mnden b�r kunna ge ett h�gre bidrag, n�r personer med grava handikapp kan f� arbete med hj�lp av utvecklad teknisk anpassning eller n�r andra s�rskilda sk�l f�religger. D�remoi f�resl�r AMS ingen f�r�ndring n�r det g�ller bidrag till den enskilde handikappade till arbels-tekniska hj�lpmedel.

Genom att anslaget h�rigenom avlastas kan utrymmet �ka f�r offensiva insatser f�r alt bereda arbetsl�sa handikappade m�jlighet Ull arbete.

Inom en viss kostnadsram f�r bidrag till arbetsbitr�de l�mnas f�r handi�kappade som �r anst�llda med l�nebidrag. F�r budget�ret 1989/90 �r ramen knappt 12 milj. kr., varav 5 milj. kr. �r avsedda f�r unga handikappade. Kostnadsramen begr�nsar l�nsarbetsn�mndernas m�jligheter alt fullt ul g�ra egna prioriteringar efler de lokala behoven. AMS f�resl�r all den s�rskilda kostnadsramen las bort liksom best�mmelsen om all l�nebidrag och bidrag till arbetsbitr�de Ullsammans inte f�r �verstiga l�nekostnaden f�r den anst�llde. L�nsarbetsn�mndema b�r dessutom ges m�jlighet all best�mma om i vilken omfattning bidrag till arbetsbitr�de skall f� kombine�ras med l�nebidrag. Nu best�ms volymen av regeringen i regleringsbrev. AMS bed�mer atl den totala anslagsramen inte p�verkas av dessa f�r�nd�ringar.

AMS ber�knar att verksamheten med n�ringshj�lp kommer att ha of�r��ndrad omfattning budget�ret 1990/91.

Inom ramen f�r anslaget b�r finnas medel f�r olradilioneila insatser
utanf�r del ordinarie regelsystemet. Det kan exempelvis g�lla information
till arbetsgivare och personalorganisaUoner, facklig medverkan vid intro�
duktion p� en arbetsplats, kamratst�d m. m.
����������������������������������������������������������������� 101


 


Anst�llning med l�nebidrag. Niv�n p� l�nebidragel best�ms i dag av��� Prop. 1989/90: 100 vilken arbetsgivare som svarar f�r anst�llningen. Bidragei �r l�gst f�r��� Bil. 12 kommunala och privata arbetsgivare och trappas av efter de f�rsta tv� �ren. H�gst �r bidragei lill stadiga myndigheter och allm�nnyttiga organi�sationer, d�r heller ingen avtrappning sker. F�r mer �n h�lften av alla anst�llda med l�nebidrag �r bidragsniv�n l�gst 90%.

F�mts�ttningarna f�r atl kunna �verg� lill en fast anst�llning ulan l�ne�bidrag �r erfarenhetsm�ssigt s�mst vid statliga myndigheter och allm�nnyt�tiga organisaUoner. Del �r viktigt atl bidragssystemet konstmeras s� atl man underl�ttar placeringar inom de sektorer p� arbetsmarknaden d�r f�mts�ttningama f�r de anst�llda all p� sikt �verg� till en regulj�r anst�ll�ning ulan bidrag �r st�rre.

Sedan budget�ret 1988/89 p�g�r f�rs�k med flexibelt l�nebidrag. Enligt AMS b�r en �verg�ng lill flexibelt l�nebidrag enligt den nu pr�vade model�len ske �ver hda f�ltet. S�v�l bidragsniv� som beslutsperiodens l�ngd kan d�rmed varieras och anpassas Ull den arbetshandikappades f�mts�ttningar och behov. Bidraget blir d�rmed inte l�ngre beroende av arbetsgivarkate-gori.

Flexibelt l�nebidrag �r under f�rs�ksverksamheten maximerat till 90%. I ett utbyggt syslem b�r h�gre bidrag �n 50 % endast ges f�r gravt handi�kappade.

Flexibelt l�nebidrag b�r, enligt styrelsen, till�mpas p� alla nyanst�ll�ningar efter den 1 juli 1990.1 �verl�ggningar med arbetsmarknadens parter b�r vissa �verg�ngsbest�mmelser kunna fastst�llas f�r de arbetsgivare, som i dag har anst�llda med l�nebidrag.

Anslaget b�r Ullf�ras 2 milj. kr. f�r informaUon fr�n l�nsarbetsn�mnder�na till de lokala arbetsgivarna.

Resurstilldelningen sker nu i form av hel�rsplatser. Bidragen �r till stor del antalsbegr�nsade. AMS f�resl�r alt resurstilldelningen i st�llet skall ske i form av krontal, som v�rdes�kras i f�rh�llande lill l�neulveckhngen.

Medelsbehovet f�r l�nebidrag ber�knar AMS till 3 953,7 milj. kr.

Totalt beg�r AMS 4 159 milj. kr. under anslaget.

F�redragandens �verv�ganden

Arbetshj�lpmedel �t handikappade och N�ringshj�lp

Den granskning, som AMS har gjort av de bidrag Ull arbelshj�lpmedd, som l�mnades under �r 1988, visar att merparten av bidragen avser perso�ner, som har en anst�llning. Mindre �n 20% av utgifterna g�ller arbels�plalsanpassningar och hj�lpmedel i samband med nyanst�llning av arbets�handikappade s�kande.

AMS vill �ka sina insatser f�r arbetsl�sa arbetshandikappade. F�r all
skapa ekonomiskt utrymme f�r intensifierade och offensiva insatser p�
detta omr�de vill styrelsen l�gga visst kostnadsansvar p� arbetsgivare,
som s�ker bidrag Ull anordningar p� arbetsplatsen. AMS f�resl�r d�rf�r att
dessa bidrag skall l�mnas med h�lften av den kostnad som �verstiger
10000 kr. F�r en anordning, som kostar 100000 kr., skulle bidraget s�ledes
�������������������������� 102


 


uppg� Ull 45000 kr. F�r anordningar som kostar 10000 kr. eller d�mnder��� Prop. 1989/90: 100
skulle bidrag inte utg�.
���������������������������������������������������������������������� Bil. 12

AMS f�rslag inneb�r vidare att l�nsarbetsn�mnderna b�r kunna betala h�gre bidrag n�r personer med grava handikapp kan f� arbete med hj�lp av en utvecklad teknisk anpassning eller n�r andra s�rskilda sk�l f�religger. AMS f�resl�r inga f�r�ndringar vad g�ller bidrag lill enskilda handikappa�de personer f�r arbetstekniska hj�lpmedel.

Jag tillstyrker AMS f�rslag om �ndrade regler f�r bidrag Ull arbelshj�lp�medd f�r handikappade. Arbetsgivare b�r s�ledes svara f�r viss del av kostnaden f�r arbelshj�lpmedd p� del s�tt AMS har f�reslagit. Jag f�resl�r inga f�r�ndringar vad g�ller bidrag lill arbetshj�lpmedel lill enskilda handi�kappade personer. Jag vill vidare understryka att del ocks� forts�ttnings�vis m�ste vara m�jligt atl betala hela kostnaden f�r s�dana anpassnings�t�g�rder som beh�vs f�r atl en handikappad person skall kunna f� och utf�ra etl visst arbete. Ocks� n�r det finns andra s�rskilda sk�l och n�r det har avg�rande betydelse f�r om en handikappad person skall kunna ha kvar sitt arbete b�r bidraget kunna h�jas.

Etl genomf�rande av de f�reslagna regel�ndringarna kommer all ge ekonomiskt utrymme f�r andra insatser f�r s�kande med arbetshandikapp. Jag �r mot den bakgmnden inte beredd att tillstyrka AMS f�rslag om ytterligare medel till del s. k. TUFF A-projektet (Teknikupphandling f�r funkUonshindrade i arbetslivet).

AMS f�resl�r vidare att den s�rskilda kostnadsramen f�r bidrag Ull arbetsbitr�de �t personer som �ven omfattas av l�nebidrag skall slopas. Mot bakgmnd av del p�g�ende arbetet med att minska statsmakternas styrning och �ka myndigheternas egna budgetansvar tillstyrker jag AMS f�rslag. Det b�r s�ledes ankomma p� AMS atl avg�ra i vilken omfattning bidragen skall kunna kombineras. Jag �r inte beredd atl tillstyrka f�rslaget om all bidragen sammantagna skall kunna �verstiga den totala l�nekostna�den f�r den handikappade personen.

AMS har beg�rt atl del inom ramen f�r anslaget C 6. S�rskilda �lg�rder f�r arbetsanpassning och syssels�ttning skall finnas medel som kan anv�n�das f�r olradilioneila insatser utanf�r del ordinarie regelsystemet. Som exempel n�mner styrelsen information lill arbetsgivare och personalorga�nisationer, facklig medverkan vid introduktion av arbetshandikappade p� en arbetsplats och kamratsl�djande verksamhet.

Jag tillslyrker AMS f�rslag, men har inte ber�knat medel s�rskilt f�r �ndam�let. Till fria resurser f�r olradilioneila insatser och s�rskild expert�medverkan i �renden r�rande datorbaserade hj�lpmedel f�r h�gst 7 milj. kr. anv�ndas.

Talboks- och punktskriflsbiblioteket har i sin anslagsframst�llning be�g�rt all f� sitt anslag uppr�knat med 300000 kr. f�r inl�sning av facklittera�tur f�r synskadade. Medlen skulle omf�rdelas fr�n arbetsmarknadsdepar�tementets anslag. Jag �r inte beredd atl omf�rdela ell generellt belopp, men f�rordar alt AMS i st�llet �verl�gger med talboks- och punktskrifls�biblioteket om en f�renklad hantering av dessa hj�lpmedel f�r synskadade. Det b�r s�ledes vara m�jligt all �verenskomma om ell l�mpligt belopp f�r

103


 


bibliotekets inl�sningar i st�llet f�r alt besluta om varje enskilt fall. Jag har��� Prop. 1989/90: 100
i denna fr�ga samr�tt med statsr�det Persson.
����������������������������������������� Bil. 12

I fr�ga om medel som skall anv�ndas f�r den f�rfattningsreglerade verksamheten med bidrag till arbelshj�lpmedd, arbetsbitr�den och n�ringshj�lp f�r det ankomma p� AMS att best�mma om f�rdelningen av medel till de olika �ndam�len, inber�knat utgifter f�r upphandling av datorbaserade hj�lpmedel Ull s�kande inom ramen f�r TUFFA-projeklet.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag till Arbetshj�lpmedel �l handikap�pade och N�ringshj�lp 184032000 kr. (-1- 5614000 kr.).

Anst�llning med l�nebidrag

Den begr�nsade f�rs�ksverksamhet med flexibla l�nebidrag som bedrevs i Kopparbergs och Kronobergs l�n och som kort redovisats i 1989 �rs kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150 bil. 9), ut�kades den I juli 1989 till alt omfatta ytterligare fem l�n. F�rs�k med flexibla bidrag f�r ocks� avse gravt handikappade ungdomar i hela riket.

AMS f�rordar nu en �verg�ng till ell system med flexibla l�nebidrag enligt den modell som Ull�mpas inom f�rs�ksverksamheten. Del nya bi�dragssystemet b�r enligt AMS till�mpas p� alla nyanst�llda efler den 1 juli 1990. �verg�ngsregler f�r arbetsgivare som i dag har anst�llda med l�ne�bidrag b�r kunna fastst�llas i �verl�ggningar med arbetsmarknadens parter enligt AMS f�rslag.

F�r egen del anser jag att starka sk�l talar f�r att man s�ker �ka flexibiliteten i l�nebidragssystemet och tar bort den nuvarande bindningen mellan bidragsniv� och arbelsgivarkategori.

Universitetslektorn Vassilios Vlachos vid Lunds universitet har genom�f�rt en samh�llsekonomisk utv�rdering av l�nebidragel. Utv�rderingen redovisades lill arbetsmarknadsdepartementet i december 1988 och har sedan getts ut i departementens skriftserie under titeln (Ds 1989:19) L�ne�bidrag f�r arbetshandikappade � en samh�llsekonomisk utv�rdering.

Rapporten har refererats av riksdagens arbetsmarknadsutskott (AU 1988/89:12). Utskottet noterade f�rfallarens uppfattning all det inte �r handikappets sv�righetsgrad som best�mmer bidragsniv�n, ulan dels hos vilken kategori arbetsgivare anst�llning sker, dels hur l�tt eller sv�rt det �r att placera den s�kande i arbete.

Vassilios Vlachos s�ger bl. a. att s�kande med kvalifikationer f�r admi�nistrativt arbete l�ttare f�r arbete hos myndigheter och organisationer. Genom att bidragsniv�n �r h�gre f�r dessa arbetsgivare kommer dessa s�kande att omfattas av ett kontinuerligt h�gt bidrag.

Eftersom rapporten �r v�l k�nd finns inte sk�l f�r mig all n�rmare g� in p� inneh�llet. Min bed�mning �r atl rapporten ger ett st�d f�r atl man �verg�r lill ett system, d�r bidragsniv�n �r b�ttre anpassad till den arbets�handikappade personens f�mts�ttningar och behov.

Regeringen har i sina direktiv till AMS inf�r styrelsens arbete med
anslagsframst�llningen f�r Ire�rsbudgelperioden 1991/92-1993/94 beg�rt
alt f� en pr�vning och bed�mning av vilka effekter en generell Ull�mpning
av flexibla l�nebidrag skulle f�. Bed�mningen skall avse dels m�jligheterna
������������������������� 104


 


atl placera s�kande med sv�rare arbetshandikapp, dels resursanv�ndning-���� Prop. 1989/90: IOO en uttryckt som antalet personer som kan syssels�ttas inom ramen f�r���� Bil. 12 anslagna medel.

Direktiven uppm�rksammar ocks� del f�rh�llandel all vissa myndighe�ter, fr�mst inom staten, syssels�tter ell j�mf�relsevis stort antal personer med l�nebidrag. AMS skall, i samarbete med statskontoret, belysa konse�kvenserna f�r de mest ber�rda verksamheterna av en oml�ggning lill flexibla l�nebidrag. I uppdraget ing�r vidare all l�gga fram f�rslag om hur ett system med flexibla l�nebidrag kan kombineras med en effektiv kost�nadskontroll.

Enligt min mening b�r ell syslem med flexibla l�nebidrag �verv�gas i samband med att AMS �verg�r lill tre�riga budgetperioder, dvs. fr. o. m. budget�ret 1991/92.

Ell f�rslag om f�r�ndringar kan d� grundas p� erfarenheterna av den p�g�ende f�rs�ksverksamheten. Ocks� AMS framst�llning med de s�rskil�da redovisningar, som regeringen har beg�rt, kan bli ell viktigt underlag vid utformningen av ell f�rslag om flexibla l�nebidrag.

Ell ytterligare sk�l att avvakta med f�rslaget �r, all f�r�ndringar av det nuvarande l�nebidragssyslemet f�r effekter f�r ell stort antal myndigheter, institutioner och ideella organisationer. Det finns sk�l att anta att antalet platser med kontinuerligt h�gt bidrag hos dessa arbetsgivare i m�nga fall kommer alt minska i ett l�ngre tidsperspekUv. Del �r enligt min mening �nskv�rt all de ges r�drum och m�jlighet atl anpassa sin planering lill �ndrade f�ruts�ttningar.

Etl antal f�renklingar och f�r�ndringar f�resl�s f�r dispositionen av medlen. Denna �kade frihet st�ller �kade krav p� AMS all f�lja upp och redovisa �tg�rdernas inriktning och effekter.

Till Anst�llning med l�nebidrag f�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag 3972093000 kr. (-F 294229000 kr.).

Sammantaget ber�knas s�ledes till S�rskilda �tg�rder f�r arbetsanpass�ning och syssels�ttning 4 156 125000 kr. (+ 299843 000 kr.).

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen atl

1.  godk�nna de av mig f�rordade riktlinjerna f�r bidrag till ar�belshj�lpmedd �l handikappade,

2.         lill S�rskilda �tg�rder f�r arbetsanpassning och syssels�ttning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 156125000 kr.

105


 


c 7. L�nebidrag f�r f�rtidspensionerade����������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1989/90� Anslag� 120 000 000��������������������������������������������������������������������� ""■� '

1990/91� Frslag 288 000 000

F�rslag har lagts fram i prop. (1989/90:62) om insatser f�r akUv rehabili�lering och arbelslivsfondens verksamhet, m. m.

Enligt f�rslaget skall ell bidrag motsvarande upp Ull halva kostnaden f�r l�n och sociala avgifter kunna l�mnas till arbetsgivare, som anst�ller f�rtidspensionerade. Detta �r en n�got h�gre bidragsniv� �n vad som g�ller f�r det allm�nna l�nebidragel lill enskilda och kommunala arbetsgivare, vilket d�rf�r b�r kunna inneb�ra en �kad stimulans all anst�lla f�rtidspen�sionerade. M�jligen kan ocks� intresset och anslutningen p�verkas posiUvl av etl st�d som inriktas s�rskilt p� f�rtidspensionerade.

Jag ber�knar alt utgifterna f�r ovan angivna �ndam�l inte skall �verstiga 288 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Bidraget b�r kunna l�mnas f�r en period om h�gst fyra �r och ompr�vas vid periodens slut. Det skall kunna f�rl�ngas, om ompr�vningen visar att det finns sk�l till detta. Del skall ocks� kunna trappas ned, om del �r motiverat med h�nsyn lill den anst�lldes arbetsf�rm�ga.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill L�nebidrag f�r f�rtidspensionerade f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 288000000 kr.

C 8. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

1988/89� Utgift� 351 660 000� Reservation� 257 311 000 1989/90� Anslag� 363 000 000 1990/91� Frslag 363 000 000

Anslaget finansierar statsbidrag till kommuner och i vissa fall andra offentliga myndigheter f�r all anordna skyddat arbete f�r personer som har s�rskilt stora sv�righeter all f� arbete p� den regulj�ra arbetsmarknaden. Den omfattar lill stor del personer som tidigare under l�ng tid varit syssel�satta i beredskapsarbete i kommunal regi. Statsbidrag utg�r med h�gst 75% av l�nekostnaderna - inkl. l�nebikostnader - f�r arbetstagare som har anvisats till den skyddade syssels�ttningen.

AMS

Styrelsen bed�mer att behovet av platser i del skyddade arbetet hos offentliga arbetsgivare �r st�rre �n utbudet. S�rskilt f�r kvinnor beh�vs ytteriigare platser. Styrelsen vill ocks� r�tta lill snedf�rdelningen av plat�ser mellan l�nen.

Under budget�ret 1989/90 har anvisats 363 milj. kr. Medlen har ber�k�
nats f�r ca 4 000 platser eller mellan 5 000 och 6 000 sysselsalla personer.
��������������������������� 106


 


Styrelsen anser atl volymen b�r ut�kas motsvarande en kostnad av 58��� Prop. 1989/90: 100
milj. kr.
������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

F�redragandens �verv�ganden

Jag kan inte bitr�da AMS f�rslag om utbyggnad av det skyddade arbelet hos de offentliga arbetsgivarna. Jag ber�knar s�ledes behovet av medel till of�r�ndrat 363 milj. kr. Reservationen t�cker den l�neomr�kning som beh�vs p� anslaget. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 363000000

kr.

C 9. Bidrag till Stiftelsen Samhall

1988/89 Utgift 3 544 000 000 1989/90 Anslag 3 604 000 000 1990/91� Frslag 4 023 000 000

Fr�n anslaget utg�r bidrag till Stiftelsen Samhall dels f�r t�ckande av merkostnaderna i verksamheten vid verkst�derna f�r skyddat arbete, dels till f�retagsgmppens fastighetsf�rvaltning.

1989/90���� Berknad ndring 1990/91

Fredraganden

Driftbidrag����������� 3 224 000 000����������������� +���� 416 000 000

Bidrag till

fastighetsfonden�������� 380 000 000��������������� +������� 3 000 000

3 604 000 000��������� +������ 419 000 000'

Stiftelsen Samhall

Samhallgmppens verksamhetsid� �r alt ge meningsfullt och utvecklande arbete till arbetshandikappade. Detta skall ske genom produktion av varor och tj�nster. Lokalisering och dimensionering av arbetsplatserna sker i samr�d med arbetsmarknadsverket. Arbetsf�rmedlingen disponerar ar�betstillf�llen hos f�retagsgmppen och anvisar de personer som �r i behov av arbete inom gruppen.

Verksamheten �r en del av arbelsmarknadspoliUken och en av de �lg�r�der som vidtas f�r att uppfylla allas r�tt till arbete. F�r Samhalls del g�ller det gmpper som p� grund av arbetshandikapp inte kan f� arbete p� den �vriga arbetsmarknaden. Samtidigt skall verksamheten bedrivas aff�rs�m�ssigt och effektivt saml vara en del av det svenska n�ringslivet. Del inneb�r alt f�retagsgruppen ocks� skall iaktta de regler och principer som normalt Ull�mpas i n�ringslivet.

F�retagsgmppens resultat m�ts fr�mst inom f�ljande tre m�lomr�den:

I. Att handikappade f�r ett meningsfullt och utvecklande arbete.����������������������������������� 107


 


2.         Att de arbetshandikappades f�ruts�ttningar atl f� arbete hos annan��� Prop. 1989/90: 100 arbetsgivare f�rb�ttras. Bil. 12

3.         All behovet av stadig ers�ttning begr�nsas genom en god ekonomisk resultatutveckling.

F�retagsgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall, de 24 regio�nala - l�nsvisa - f�relagen, samt ell antal marknadsf�ringsbolag. S�v�l Samhall som de regionala f�retagen drivs i stiftelseform. Samhall svarar f�r moderf�retagsfunktionerna i gmppen, och har gentemot staten ansva�rel f�r all f�retagsgmppens verksamhet bedrivs i enlighet med av riksda�gen och regering angivna riktlinjer. Samhall �ger och f�rvaltar hela f�re�tagsgruppens fastighetsbest�nd.

De regionala f�relagen �r juridiskt frist�ende r�relsedrivande f�retag med ansvar inf�r Samhall f�r verksamheten inom resp. l�n. F�relagen har vid sina huvudkontor och 385 produktionsenheter ca 35000 anst�llda, varav ca 30 IOO arbetshandikappade och ca 4800 direklanst�llda (tj�nste�m�n, arbetsledare, instrukt�rer m.fl.). Av de arbetshandikappade arbetar ca 400 i 28 s. k. inbyggda verkst�der och ca 200 i 17 enlreprenad�taganden. H�rtill kommer ca ett hundratal arbetshandikappade vid de tre verkst�der som drivs av enskilda organisationer och som Samhall ut�var tillsyn �ver och l�mnar bidrag lill enligt s�rskilda avtal.

F�r atl �stadkomma en samordnad och effektiv f�rs�ljningsorganisation kan Samhall bilda f�rs�ljningsakliebolag, anUngen egna bolag eller bolag som sam�gs med andra f�retag fr�n �vrigl n�ringsliv.

Under budget�ren 1984/85-1986/87 l�g den fastst�llda timramen f�r f�relagsgruppen of�r�ndrat p� 30 miljoner arbetstimmar. Budget�ren 1987/88 och 1988/89 h�jdes ramen upp lill 31450000 arbetstimmar, inkl. 450000 timmar avseende s�rskilda uppdrag om syssels�ttningsskapande �tg�rder i Malmf�lten, Uddevalla, Bergslagsomr�det, Norrbotten och Mal�m�regionen.

Samhall redovisar att f�relagsgruppen har kommersiella f�mts�ttningar och kapacitet atl ge fler arbetshandikappade arbete. En s�dan ut�kning kan ske samtidigt som f�retagsgmppens behov av siatlig ers�ttning per arbetstillf�lle minskar.

Samhall f�resl�r d�rf�r - i samr�d med AMS � en syssels�ttnings�k�ning med 1150000 arbetstimmar budget�ret 1990/91 till totalt 32,6 miljoner timmar. Sk�let till della �r alt, trots det goda syssels�ttningsl�get, fler m�nniskor i arbetsf�r �lder p� grund av arbetsskador, psykiska besv�r, sjukdomar m. m. hamnar utanf�r arbetsmarknaden. �kningen moisvarar knappt 4% eller ca 1000 anst�llda j�mf�rt med budget�ret 1989/90.

Etl av Samhalls tre �vergripande m�l �r all alla anst�llda i produktionen som vill och kan skall ges m�jlighet all g� �ver lill etl arbete hos andra arbetsgivare. Budget�ret 1988/89 har ca 1 600 anst�llda f�tt annat arbete, vilket motsvarar ca 5,4% av antalet arbetshandkappade anst�llda. Det �r n�ra 400, och mer �n 30% fler �n under budget�ret 1987/88.

M�let f�r budget�ret 1990/91 �r atl mellan 4 och 5 % av de anst�llda skall
g� �ver lill annat arbete. M�jligheterna alt n� della m�l p�verkas bl. a. av
det allm�nna konjunkturl�get och f�retagsgruppens egen rekryteringsin�
riktning.
���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 108


 


Medelsbehovet

Driflbidrag. Behovet av driftbidrag f�r budget�ret 1990/91 ber�knas till 108,7% av l�nekostnaderna f�r de arbetshandikappade anst�llda vid 32,6 miljoner arbetstimmar. Om nuvarande volym om 31 450 000 limmar beh�lls of�r�ndrad ber�knas procentsatsen Ull 109,6 bl. a. p� gmnd av minskad produktion och fakturering, och d�rigenom ocks� etl s�mre utnyttjande av anl�ggningsUllg�ngarna. Bidragsbehovet vid ett ut�kat antal limmar utg�r fr�n ell r�rdseunderskotl om 3 740 milj. kr. enligt f�ljande specifikation. J�mf�relse g�rs med prelimin�rt ulfall f�r budget�ret 1988/89 och progno�sen f�r budget�ret 1989/90.


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


 

 

 

Budgetr

(milj. kr.)

 

1988/89

1989/90

1990/91

 

(prel.

(prognos)

 

 

utfall)

 

 

Faktu-

 

 

 

rering

2 775

2 940

3 185

Material-

 

 

 

kostnader

-1 220

-1 240

-1 290

Frdlings-

 

 

 

vrde

1 555

1 700

1 895

Lnekostnader

 

 

 

fr arb. handi-

 

 

 

kappade

-2 805

-3 075

-3 440

vriga drift-

 

 

 

kostnader

-1 895

-2 035

-2 195

Drift-

 

 

 

resultat

-3 145

-3 410

-3 740

Driftresultat

 

 

 

i % av

 

 

 

lnekostn. fr

 

 

 

arb. handi-

 

 

 

kappade

112,1

110,9

108,7

Miljoner

 

 

 

arbets-

 

 

 

timmar

31,1

31,4

32,6


Resultatprocentniv�n (driftunderskott i procent av l�nekostnader f�r arbetshandikappade) skulle s�ledes budget�ret 1990/91 komma att f�rb�tt�ras med 2,2 procentenheter j�mf�rt med f�rv�ntat resultat f�r budget�ret 1989/90, vilket motsvarar drygt 75 milj. kr. i 1990/91 �rs ber�knade pen�ningv�rde. Budget�ret 1989/90 f�mtses en resultatf�rb�ttring med 1,2 pro�centenheter.

Liksom tidigare �r ber�knas driftkostnaderna budget�ret 1990/91 �ka i l�ngsammare takt �n int�kterna. Kostnaderna f�mtses �ka med 8 %, vilket �r ca 3 procentenheters l�gre �kningstakt �n vad som f�rv�ntas kunna n�s f�r f�r�dlingsv�rdet.

Faktureringen budget�ret 1990/91 f�rutses kunna �kas med 8 %, motsva�rande 245 milj. kr., j�mf�rt med prognoserad fakturering f�r budget�ret 1989/90. Detta �r en n�got snabbare faktureringsulveckling �n vad som


109


 


f�mtses f�r budget�ren 1988/89 och 1989/90. F�r aU i f�rv�ntad konjunk-��� Prop. 1989/90: IOO tursituaUon kunna n� en s� pass god faktureringsulveckling under budget-��� Bil. 12 �ret 1990/91 kr�vs en myckel h�g effektivitet i f�rs�ljningsarbetel och ocks� en v�l fungerande produkUon.

Malerialandden i faktureringen har under flera �r i rad kunnat s�nkas. I f�rsta hand �r detta en f�ljd av ralionaliseringsinsalser, men d�ml�ver har f�rskjutningar mol nya verksamhetsomr�den, s�rskilt inom service- och tj�nstesektorn, och nya samverkansformer bl. a. med inbyggda verksl�der medverkat till atl materialkostnadernas andel av faklureringsv�rdet efter hand reducerats.

F�r�dlingsv�rdet i resultatsammanst�llningarna ovan definieras, som skillnaden mellan faktureringen och materialkostnaderna. Detta f�r�d�lingsv�rde ber�knas ocks� budget�ret 1990/91 �ka n�got snabbare �n fak�tureringen, av sk�l som angivits i n�rmast f�reg�ende avsnitt om material-kostnadsutveckling. En �kning av f�r�dlingsv�rdet med ca 11 % bed�ms kunna n�s, vilket �r n�got h�gre �n den �kningstakt om ca 9% som ber�knas kunna n�s budget�ren 1988/89 och 1989/90.

Bidrag till fastighelsfonden

Samhalls lokaltillg�ngar i egna fastigheter uppg�r lill ca 862000 m lokaly�ta. Av denna yla �r ca 180000 m f�rr�ds/lagerlokaler. D�rut�ver f�rhyrs i 90 fastigheter ca 275 000 ml

Samhall har i denna och tidigare anslagsframst�llningar ber�knat av�skrivningarna p� fastighetsbest�ndets �teranskaffningsv�rde i enlighet med de principer riksdagen antog inf�r f�retagsgruppens bildande. F�re�tagsgruppen har dock hittills Ullddats avsev�rt l�gre belopp �n vad som motsvarar avskrivningar ber�knade p� fastighetsbest�ndets �teranskaff�ningsv�rde. Della inneb�r, enligt stiftelsen, atl f�retagsgmppen p� sikt ej kan bibeh�lla fastighelsbesl�ndet vid nuvarande volym och standard. Om avskrivningarna ocks� forts�ttningsvis reduceras p� likartat s�tl blir f�lj�den alt andelen egna fasligheter p� sikt m�ste minskas till f�rm�n f�r f�rhyrda lokaler, vilket kommer atl inneb�ra h�gre kostnader f�r f�re�lagsgruppen. P� gmnd av att tidigare �skanden om s�rskilda investerings�medel f�r bl.a. �lg�rder f�r den yttre milj�n inte beviljats har medel f�tt lov all belasta de allm�nna faslighelsmedlen. Samhall betonar d�rf�r n�d�v�ndigheten av all avskrivningarna forts�ttningsvis ber�knas p� fastighe�ternas �teranskaffningsv�rde och aU medel tilldelas f�relagsgruppen i en�lighet d�rmed.

N�r en f�r�ldrad byggnad ers�tts blir den nya byggnaden erfarenhets�m�ssigt n�got st�rre fr�mst beroende p� de krav som numera finns fast�st�llda i lagar, f�rordningar och avtal. Vid en ber�kning av �leranskaff-ningsv�rdel av del egna fastighetsbest�ndet har h�nsyn ocks� tagils lill deUa st�rre ytbehov, som l�gt r�knat uppg�r till 10%. �teranskaffnings-v�rdel, ber�knat lill 5600 kr/m f�r verkslads/kontorsylor och lill 2700 kr./m f�r lager/f�rr�dsylor, blir d� genomsniUligl 4735 milj. kr.

Kostnader och int�kter (milj. kr.) f�r fastighetsf�rvaltningen ber�knas
enligt f�ljande��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 110


 


 

Avskrivningar

261,7

kostnader

216,0

(hyror, rntor,

 

fastighetsskatt)

 

Intkter

- 5,7

Summa

472,0


Prop. 1989/90: 100 Bil. 12


Investeringarna avses l�nefinansieras med belopp motsvarande amorte�ringarna p� tidigare upptagna fastighetsl�n. Amorteringarna har ber�knats till 80 milj. kr. L�neutrymme som eventuellt inte tas i anspr�k under budget�ret balanseras till efterf�ljande �r f�r all klara de variationer i de �riiga investeringarna, som av olika sk�l uppsl�r.

S�rskilt �gartillskott f�r f�rb�ttringar av yttre milj�n

Verksamhets�ret 1990/91 avser Samhall vidta �lg�rder f�r att minska luft�f�roreningar, utsl�pp och buller fr�n f�retagsgruppens produktionsenhe�ter, samtidigt som den tekniska utvecklingen nu g�r det m�jligt atl genom�f�ra f�rb�ttringar.

Samhall ser det som �nskv�rt all vara en god f�rebild f�r svensk industri �ven vad g�ller den yttre milj�n. Mol bakgrund av en aktuell kartl�ggning kommer stora insatser all kr�vas under flera �r vid ett femUotal av f�re�lagsgruppens ca 80 Ir�verksl�der, vid drygt h�lften av de ca 150 mekaniska verkst�derna samt vid flera av ca 20 grafiska enheter och ca 20 ylbehand-lingsanl�ggningar inom den mekaniska sektorn. F�r atl kunna vidta de �lg�rder som h�rvid blir aktuella hemst�ller stiftelsen om 50 milj. kr. som s�rskilt �gartillskott under budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Samhall har hemst�llt om atl antalet bidragsber�ttigade arbetstimmar skall h�jas fr�n 31450000 innevarande budget�r lill 32600000 budget�ret 1990/91.

Det r�dande l�gel p� arbetsmarknaden med stor efterfr�gan p� arbets�kraft inneb�r att arbetsf�rmedlingarna kan placera fler arbetshandikappa�de p� den regulj�ra arbetsmarknaden. Det finns, enligt min mening, d�rf�r inte sk�l all nu ytteriigare �ka den s�rskilt anordnade syssels�ttningen hos Samhall.

Genom prop. 1989/90:62 om insatser f�r aktiv rehabililering och arbels�
livsfondens verksamhet, m. m. har regeringen f�reslagit alt f�rs�kringskas�
sorna ges m�jlighet atl k�pa rehabiliteringstj�nsler. Som exempel h�rvid
n�mns Samhall, som har stor erfarenhet av hur arbete kan anpassas lill
handikappades behov och f�ruts�ttningar. Genom arbelslivsfondens till�
komst ges arbetsgivare m�jlighet all erh�lla st�d ur fonden f�r anst�llda
som �r eller riskerar att bli l�ngtidssjuka eller f�rtidspensionerade. S�dant
st�d kan t. ex. l�mnas av Samhall. F�r all bryta den negativa trend som i
dag finns n�r det g�ller l�ngtidssjukskriven och f�rtidspensionerad kom�
mer Samhall alt kunna spela en stor roll.���������������������������������������������������������������������� ] 11


 


Jag �r med h�nsyn lill detta inte beredd att f�rorda n�gon ut�kning av��� Prop. 1989/90: 100
antalet bidragsber�ttigade arbetstimmar inom f�retagsgmppen.
������������������ Bil. 12

F�r atl Samhall �ven forts�ttningsvis skall kunna balansera limutnytt-jandel och ha m�jlighet att f� �verskrida resp. underskrida timantalet med h�gst 1,5% i enlighet med vad som angavs i 1988 �rs budgetproposition, b�r det dock ankomma p� regeringen atl vid behov �ka antalet arbetstim�mar under budget�ret. Regeringen b�r inh�mta riksdagens bemyndigande h�rtill.

Regeringen har i prop. 1989/90:62 om insatser f�r akUv rehabilitering och arbelslivsfondens verksamhet, m. m. gett riksdagen tillf�lle atl la del av fr�gan om l�n i st�llet f�r pension vid en anvisad anst�llning inom Samhall.

Ell genomf�rande av principen om l�n i st�llet f�r pension vid skyddat arbete inneb�r atl kostnaden omf�rdelas mellan socialf�rs�kringssystemet och statsbudgeten. Samhalls utgifter f�r l�ner kommer att �ka samUdigt som socialf�rs�kringssystemet f�r dels minskade kostnader f�r f�rtidspen�sion, dels �kade int�kter fr�n inbetalade sociala avgifter.

Meddsbehovel

Driftbidrag. Vid ett of�r�ndrat antal bidragsber�ttigade arbetstimmar -31450000 - har sUfidsen beg�rt 109,6% av den ber�knade l�nesumman (inkl. l�nebikostnader) f�r de arbetshandikappade anst�llda eller 3640 milj. kr.

Jag har inget att erinra mot de ber�kningar som Samhall gjorl i fr�ga om behovet av driftbidrag vid en of�r�ndrad syssds�llningsvolym och f�resl�r d�rf�r atl en anslagspost motsvarande 109,6% av l�nesumman f�r de anvisade anst�llda tas upp f�r �ndam�let.

Bidrag tid fastighetsfonden. Samhallgmppens fastighetsbest�nd f�rval�tas av en fond tillh�rig den centrala stiftelsen. Kostnaderna f�r fonden budget�ret 1990/91 ber�knar stiftelsen lill 472 milj. kr., efter avr�kning av int�kter, varav f�r hyra 120 milj. kr., kalkylm�ssiga avskrivningar p� egna fasUgheler 261,7 milj. kr., f�r r�ntor 45 milj. kr. samt f�r �vriga fastighets-kostnader 51 milj. kr. Stiftelsen har som tidigare �r vid denna kalkyl anv�nt del ber�knade �leranskaffningsv�rdel av fastighetsbest�ndet.

F�r egen del anser jag, i likhet med f�r innevarande budget�r, atl de kalkylm�ssiga avskrivningarna b�r baseras p� ett uppskattat anskaffnings�v�rde f�r fastigheterna. Detta medf�r atl avskrivningsmedlen reduceras lill 172,7 milj. kr.

Med h�nsyn h�rUll f�resl�rjag atl 383 milj. kr. tas upp som bidrag Ull fastighelsfonden f�r budget�ret 1990/91.

S�rskilt �garlidskoit. Samhall har �ven hemst�llt om ett s�rskilt �gartill�skott om 50 milj. kr. f�r f�rb�ttringar av den yttre milj�n vid koncernens verksl�der.

Jag kan inte f�rorda all Samhall tilldelas dessa medel. Det angel�gna
�tg�rderna f�r all minska luftf�roreningar, utsl�pp och buller b�r kunna
finansieras via det ordinarie anslaget. Samhall m�ste liksom alla andra
arbetsgivare inom givna ekonomiska ramar f�lja de regler som g�ller inom�������������������������� 112

olika samh�llsomr�den, t. ex. i fr�ga om skydd av den yttre milj�n.


 


Hemst�llan�������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all

1.         lill driften f�r Samhallgruppens verksamhet under budget�ret 1990/91 ansl� medel motsvarande 109,6% av l�nesumman f�r ar�betstagarna i skyddat arbete (inkl. l�nebikostnader) upp lill h�gst 31 450000 arbetstimmar,

2.         medge atl regeringen f�r besluta om �kat antal bidragsber�tti�gade arbetstimmar under budget�ret 1990/91 f�r atl m�jligg�ra �ver�f�ring av timmar mellan budget�ren,

3.         till Bidrag lid Stiftelsen Samhall f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4023000000 kr.

113

8�� Riksdagen 1989190. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12


D. Regional utveckling������������������������������������������������� Prop-1989/90: lOO

;Bil. ,12

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har medel f�r regional ulveckiing

st�llts lill regeringens f�rfogande �ver f�ljande anslag och med angivna belopp.

D 1. Visst regionalpolitiskt st�d 1000 kr.

D 2. Lokaliseringsbidrag m. m. 362000000 kr.

D 3. Lokaliseringsl�n

100000000 kr.

D 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. 800000000 kr.

D 5. T�ckande av f�rluster p� grund'�v kreditgarantier till f�retag i glesbygder m. m.

1000 kr.

D 6. Ers�ttning f�r neds�ttning av socialavgifter 395000000 kr.

D 7. Syssels�ttningsst�d 165000000 kr.

D 8. Expertgruppen f�r forskning om regional utveckling

4414000 kr.

D 9. Kapitaltillskott till en utvecklingsfond f�r V�stnorden 2400000 kr.

D 10. Bergslagsdelegationen

3000000 kr.

114


 


D 11. S�rskilda regionalpolitiska insatser m. m. i���������������������������� Prop. 1989/90:100

V�sternorrlands l�n����������������������������������������������������������������������� Bil. 12

65000000 kr.

Jag avser att f�resl� regeringen all i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag om regionalpolitiken. Anslagen b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrade belopp f�r n�sta budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen,

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret 1990/91 ber�kna till

1.�� Visst regionalpolitiskt st�d etl f�rslagsanslag p� 1000 kr.,

2.         Lokaliseringsbidrag���� m. m.���� etl���� reservationsanslag���� p� 362000000 kr.,

3.         Lokaliseringsl�n ett reservaUonsanslag p� 100000000 kr.,

4.         Regionala utveckling.sinsatser m. m. etl reservationsanslag p� 800000000 kr.,

5.         T�ckande av f�rluster p� gnmd av kreditgarantier lill f�retag i glesbygder m.m. ell f�rslagsanslag p� 1 000 kr.,

6.         Ers�ttning f�r neds�ttning av socialavgifter ell f�rslagsanslag p� 395000000 kr.,

7.         Syssels�tlningsst�d ell f�rslagsanslag p� 165000000 kr.,

8.         Expertgruppen f�r forskning om regional utveckling ell reser�vationsanslag p� 4414000 kr.,

9.         Kapitaltillskott till en utvecklingsfond f�r V�stnorden ett f�r�slagsanslag p� 2 400 000 kr.,

 

10.         Bergslagsdelegalionen etl reservationsanslag p� 3 000 000 kr.,

11.         S�rskilda regionalpolitiska insatser m.m. i V�sternorrlands l�n ell reservationsanslag p� 65000000 kr.

115


 


E. Invandring m. m.������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 12 E 1. Statens invandrarverks f�rvaltningskostnader

1988/89 Utgift 164 123 000 1989/90 Anslag 279 400 000 1990/91� Frslag 274 960 000

Statens invandrarverk (SIV) �r central myndighet f�r invandrar- och medborgarskapsfr�gor och huvudman p� den stadiga sidan f�r �verf�ring och mottagande av flyktingar och asyls�kande. Verket skall bevaka beho�vet av �tg�rder f�r invandrare och spr�kliga minoriteter saml ha kontakt med invandrarnas organisationer.

Fr�n anslaget finansieras verkets centrala f�rvaltning i Norrk�ping, regionkontoren saml funktionen f�r tillst�ndspr�vning vid utredningsslus�sama.

Statens invandrarverk

SIV redovisar i sin anslagsframst�llning tre alternativa prognoser f�r till�str�mningen av asyls�kande. Verket v�ljer all basera anslagsber�kningar�na p� meddallernativel. Detta inneb�r atl man r�knar med alt 21300 asyls�kande kommer Ull Sverige under budget�ret 1990/91.

Antalet utomnordiska medborgare i Sverige �kar. Ans�kningarna om bes�ksUllsl�nd, bos�ttning m. m. �kar d�rf�r ocks�. I riksdagsbeslutet om ny organisation m. m. vid statens invandrarverk (prop. 1988/89:105, SfU 17, rskr. 225) f�mtsattes en volym p� 145000 - 150000 Ullst�nds�renden. Under budget�ret 1990/91 r�knar SIV med all beh�va avg�ra 190000 -200000 �renden om det inte skall ske en oacceptabel balansUllv�xl. �ven s�dana �renden som r�r svenskt medborgarskap m.m. �kar. SIV vill kunna disponera 7,7 milj. kr. till en s.k. exlraslyrka f�r atl avarbela �rendeanhopningarna.

Verket har i skrivelse den 6 december 1989 redovisat en ADB-strategi och �vergripande ADB-plan f�r perioden 1989/90 - 1992/93 som bl. a. g�r ul p� all skaffa �ndam�lsenliga syslem f�r registreringar och f�rl�ggnings-adminislraUon och som kan f�rbinda den landsomfattande organisationen i ett kommunikationsn�t.

SIV yrkar p� att undantas fr�n till�mpningen av huvudf�rslaget. En neddragning av anslaget �r inte f�renlig med de uppgifter verket skall klara av.

Cirka en tredjedel av de asyls�kande �r barn. Dessa har speciella behov. SIV f�resl�r att verket skall f� disponera 2,5 milj. kr. f�r att b�ttre kunna ta hand om barnen under v�ntetiden. Fr. o. m. �r 1989 finns en s�rskild f�rtroendel�kare med barnpsykiatrisk kompelens. SIV beh�ver anlita den�ne i �kad utstr�ckning och beg�r ytteriigare 0,4 milj. kr. f�r della �ndam�l.

F�r viss administration av r�ttshj�lpsers�llningar ber�knar SIV etl �kat anslagsbehov om 0,3 milj. kr.

En f�ljd av det �kade antalet tillst�nds- och medborgarskaps�renden �r
alt kostnaderna f�r s. k. visumstickers och f�r �vers�ttningar stiger med
1,3 milj. kr.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ''


 


SIV: s omorganisation f�r med sig kostnader f�r utlokahsering och ut-��� Prop. 1989/90: 100 bildning �ven under budget�ret 1990/91. Dessa kostnader ber�knar SIV lill��� Bil. 12 4 milj. kr.

Verket anger all cenlralarkivel beh�ver ges st�rre utrymme. Della kos�tar 1 milj. kr.

SIV anger ett �kat anslagsbehov om knappt 4 milj. kr. f�r informalions-och opinionsbildningsinsaiser. F�r olika �ndam�l i �vrigl har verket ber�k�nat anslags�kningar om ca 3,4 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Det �r bara ett halv�r sedan invandrarverket omorganiserades och en ny regional organisation byggdes upp med decentraliserat beslutsfattande i asyl�renden och regional administration av f�rl�ggningar och kommun-mottagande.

Somjag tidigare ber�rt, har f�mts�ttningarna f�r verkets arbete �ndrats snabbi genom den myckel stora �kningen av antalet asyls�kande som kom under andra halv�ret �r 1989. Sv�righeterna all placera flyktingar med uppeh�llstillst�nd i kommunerna har ytterligare f�rv�rrat situaUonen. Trots detta har invandrarverket hillills klarat av atl i stort sett h�lla de handl�ggnings- och beslutslider i nya asyl�renden som riksdagens beslut (prop. 1988/89: 105, SfU 17, rskr. 225) innefattade.

Verket har redovisat hur alla krafter f�tt s�ttas in p� atl klara av asyl��rendena och atl skaffa de asyls�kande och flykUngarna tak �ver huvudet. D�ml�ver har m�ngden ans�kningar om bes�ksUllsl�nd, bos�ttning och medborgarskap m. m. �kat l�ngt ut�ver vad som f�rutsattes i det f�mt�n�mnda riksdagsbeslutet. Jag bed�mer det d�rf�r n�dv�ndigt alt verket �ven under budget�ret 1990/91 Ullf�lligl f�r disponera s�rskilda resurser. Jag f�resl�r all verket tillf�lligt Ullf�rs 5 milj. kr. till bl.a. extrapersonal som kan arbeta av de v�xande balanserna av s. k. tillst�nds�renden. Jag f�mts�tter att en del av denna tillf�lliga f�rst�rkning ocks� kan anv�ndas lill administration av verkels f�rl�ggningsverksamhel, som �ven den inne�b�r volymer l�ngt ut�ver vad som tidigare har f�mts�tts.

�ven anv�ndningen av s. k. visumstickers och behovet av �vers�ttning�ar har �kat kraftigt lill f�ljd av �rendem�ngderna. Jag ber�knar d�rf�r ell �kat medelsbehov om 1,3 milj. kr. f�r dessa �ndam�l.

N�r del g�ller de rationaliseringskrav som lagts p� de statliga myndighe�terna - och som i SIV: s fall motsvarar knappt 5,4 milj. kr. - harjag i mina �verv�ganden tagit h�nsyn till verkets arbetssituation och den nyligen genomf�rda omorganisationen med dess omst�llningsproblem. Jag f�resl�r d�rf�r all SIV under budget�ret 1990/91 f�r Ullgodor�kna sig de raUonalise-ringsvinsler som �r m�jliga att uppn�. Min tanke �r all del d�rmed skall finnas ekonomiskt utrymme f�r att bl. a. kunna genomf�ra s�rskilda st�d��tg�rder f�r barnen till asyls�kande och flykUngar. Detta �r enligt min mening mycket angel�gel.

F�r alt kompensera verket f�r pris- och l�nef�rdyringar f�resl�r jag atl anslaget r�knas upp med 13 854000 kr.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r atl����������������������� 117


 


kostnaderna�� f�r� pensionsadministralionen�� skall�� l�ckas�� med�� avgifter��� Prop. 1989/90: IOO fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har i min anslagsber�kning tagit h�nsyn Ull���� Bil. 12 dessa avgifter.

Jag �r inte beredd alt nu la st�llning till verkels behov av ADB-investe�ringar. Jag bed�mer detta vara en s� viktig fr�ga atl mina �verv�ganden m�ste f�reg�s av ytterligare analyser och kostnadsber�kningar. 1 avvaktan h�rp� ber�knarjag ell of�r�ndrat medelsbehov f�r ADB.

Mina ber�kningar f�r anslaget inneb�r en anslags�kning av grundorgani�sationen med 15 360000 kr. samt en tillf�llig f�rst�rkning under budget�ret 1990/91 med 5000000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Statens invandrarverks f�rvaltningskostnader f�r budget��ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 274960000 kr.

E 2. F�rl�ggningskostnader

1988/89 Utgift 1 325 246 000 1989/90 Anslag 1 331 900 000 1990/91� Frslag 1 515 032 000

Fr�n anslaget finansieras invandrarverkets f�rl�ggningsverksamhel. Den fasla organisationen omfattar fyra ulredningsslussar och 18 asylf�r�l�ggningar. Kapaciteten �r ber�knad f�r en genomsnittlig bel�ggning med 4600 personer. H�rut�ver kan den fasta organisationen vid behov komp�letteras med tillf�lliga f�rl�ggningar.

Statens invandrarverk

Den stora tillstr�mningen av asyls�kande i kombination med sv�righeterna atl flytta ut flyktingar med uppeh�lls- och arbetstillst�nd i kommunerna har skapat ett starkt tryck p� f�rl�ggningssyslemet. Den fasta organisationen r�cker inte Ull p� l�ngt n�r. SIV har redovisat all den 1 december 1989 vistades s� m�nga som 23000 personer vid ulredningsslussar och i andra f�ri�ggningar. H�rav hade n�rmare 7000 redan f�tt permanent uppeh�lls-Ullsl�nd men ingen kommunplals.

SIV: s ber�kningar visar p� ell behov av genomsnittligt 12 150 belagda f�rl�ggningsplalser under budget�ret 1990/91.

F�r den fasla f�rl�ggningsorganisalionen har SIV ber�knat ell �kat medelsbehov om drygt 12,7 milj. kr. H�ri ing�r ell yrkande om tio tj�nster f�r nallbemanning vid tv� utredningsslussar.

SIV: s beg�r f�r den tillf�lliga f�rl�ggningsorganisalionen en anslags�k�ning med ca 154 milj. kr. Verket har inom denna ram tagit upp ell yrkande om 5,8 milj. kr. f�r alt kunna administrera de m�nga tillf�lliga f�rl�ggning�arna.

118


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag har i del f�reg�ende redovisat bakgmnden till mina resursbed�mningar! f�r budget�ret 1990/91.

Med dessa f�ruts�ttningar ber�knar jag medelsbehovet f�r genomsnitt�ligt 4600 belagda f�rl�ggningsplatser i'den fasta f�rl�ggningsorganisa�tionen lill totalt 534782000 kr., varav 34282000 kr. utg�r kompensation, f�r intr�ffade f�rdyringar i fr�ga om l�ner, lokalhyror och andra ulgifts�n-dam�l. Jag utg�r ifr�n all verket inom ramen f�r de ca 534,8 milj. kr. kan inrymma kostnaderna.f�r personal f�r nallbemanning vid utredningsslus�sama.

F�r genomsnittligt 7650 belagda platser inom d�n tillf�lliga f�rl�gg�ningsorganisationen ber�knarjag kostnaderna till 980250000 kr. Jag har d�rut�ver under anslaget Statens invandrarverks f�rvaltningskostnader ber�knat tillf�lliga medel som under budget�ret 1990/91 kan anv�ndas lill alt bl. a. f�rst�rka administrationen av de stora f�rl�ggningsvolymer som nu �r aktuella.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lilUF�rl�ggningskoslnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� I 515032000 kr.

E 3. �tg�rder f�r invandrare

1988/89'� Utgift� 12 953 000� Reservation 165 000 1989/90� Anslag� 15 596 000 1990/91� Frslag 16 067 000

Fr�n anslaget bekostas bidrag Ull den centrala verksamheten vid invand�rarnas riksorganisationer enligt f�rordningen (1986:487, med senare �nd�ringar) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbelsorgan f�r s�dana riksorganisationer.

Bidrag kan ocks� utg� lill avgr�nsade projekt samt Ull viss publika--tionsverksamhet som sker inom sammanslutningar bland invandrare.

Statens invandrarverk

St�det till riksorganisationerna b�r utformas enligt andra normer �n de nu g�llande. SIV l�mnar f�rslag lill regel�ndringar. Vidare f�resl�r SIV alt medlen skall ber�knas s� alt st�d kan ges lill 26 riksorganisationer och till tv� befintliga och ett nytt samarbetsorgan. St�det till de tv� befintliga samarbetsorganisalionerna b�r �ka.

Sammanlagt ber�knar SIV f�r nu n�mnda �ndam�l en anslags�kning med drygt 2 milj. kr.

Verket beg�r �kade resurser f�r �ndam�let bidrag till avgr�nsade projekt
m. m. Della sker mot bakgrund av f�rslagen i den slutrapport (SOU
1989: 13) som kommissionen mol rasism och fr�mlingsfientlighet l�mnat.
SIV: s ber�kningar inneb�r ett �kat anslagsbehov med drygt 9,9 milj. kr.
����������������������������� 119


 


SIV bed�mer all sl�del Ull publikationsverksamhelen beh�ver �ka med��� Prop. 1989/90: 100
knappt 0,2 milj. kr.���������������������������������������������������������������������������� Bil. 12

Slutligen f�resl�r SIV atl statsbidrag �ven skall kunna utg� Ull invand�rarsamfundens kulturella och sociala verksamhet. Denna verksamhet, som bedrivs vid sidan om den huvudsakliga religi�sa akUviteten �r omfattande och betydelsefull. Behovet av st�d varierar starkt mellan de olika samfun�den. SIV f�resl�r d�rf�r ett selektivt st�dsystem med individuell behovs�pr�vning. Kostnaden ber�knar SIV Ull 1,5 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag �r inte beredd all nu tillstyrka de av invandrarverket f�reslagna regel��ndringarna f�r statsbidrag till den centrala verksamheten vid invandrar�nas riksorganisationer. Enligt min mening kr�vs ytterligare utredning f�r att del nuvarande systemet skall kunna �ndras s� all del b�tlre Ullgodoser behoven �n vad som i dag �r m�jligt. I regeringskansliet p�g�r ell s�dant arbete och n�r del �r avslutat avser jag atl �terkomma lill fr�gan om ell nytt organisalionssl�d.

Jag ber�knar medelsbehovel f�r �ndam�let statsbidrag lill invandrarnas riksorganisationer till 12251000 kr., varav 471000 kr. utg�r en uppr�kning f�r att m�ta kostnads�kningar.

I det f�reg�ende harjag informerat om den proposiUon om �lg�rder mot etnisk diskriminering, opinionsbildning m. m. som jag avser atl l�mna regeringen f�rslag om i februari m�nad 1990.1 avvaktan p� denna ber�knar jag ell of�r�ndrat medelsbehov f�r anslaget i �vrigl.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition om �lg�rder mol etnisk diskriminering, opinionsbildning m. m., lill �tg�rder f�r invandrare f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 16067000 kr.

E 4. �verf�ring av flyktingar m. m.

1988/89 Utgift 8 486 000 1989/90 Anslag 12 000 000 1990/91� Frslag 12 000 000

Fr�n anslaget bekostas organiserad �verf�ring lill Sverige av flykUngar, bidrag enligt f�rordningen (1984:890, �ndrad 1989:783) om bidrag lill flyk�tingars resa fr�n Sverige f�r bos�ttning i annal land saml bidrag enligt f�rordningen (1984:936, �ndrad senast 1989:550) om bidrag lill flykUngar f�r kostnader f�r anh�rigas resor Ull Sverige.

120


 


Invandrarverket����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Den organiserade �verf�ringen till Sverige av s. k. kvotflyklingar bed�ms ske i of�r�ndrad omfattning, dvs. med ca 1 250 personer. Kostnaderna f�r uttagning och �verf�ring ber�knas till 6,5 milj. kr. - samma belopp som anvisats f�r innevarande budget�r.

Budget�ret 1987/88 beviljades 177 personer bidrag lill �terflyttning enligt f�rordning 1984:90. Under budget�ret 1988/89 beviljades 233 personer s�dana bidrag. Invandrarverket f�rutser en fortsall �kning. SIV f�resl�r vidare vissa f�r�ndringar i bidragsvillkoren. Anslagsbehovet ber�knas �ka med 1 milj. kr.

Bidrag lill resor lill Sverige f�r vissa anh�riga till flykUngar beviljades budget�ret 1987/88 i 576 fall. Under budget�ret 1988/89 beviljades bidrag Ull 707 personer. En fortsatt �kning kan f�rutses. SIV ber�knar ett of�r��ndrat anslagsbehov om 3 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Den organiserade �verf�ringen av flyktingar till Sverige b�r vara av sam�ma omfattning som under tidigare �r. Min medelsber�kning f�r budget�ret 1990/91 �r d�rf�r of�r�ndrat 6,5 milj. kr. och utg�r ifr�n en uttagning och �verf�ring av ca 1250 flyktingar. Jag f�ruts�tter all regeringen, liksom tidigare, d�mt�ver kan besluta om �verf�ring och �vriga �lg�rder som bed�ms n�dv�ndiga under budget�ret.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1988/89: 100 bil. 12, SfU 17, rskr. 225) har regeringen i en f�rordnings�ndring (1989:783) anpassat bidragen till flyktingars resor fr�n Sverige f�r bos�ttning i annat land till dagens kostnadsl�ge. En viss �kad �tervandring lill sydamerikanska l�nder kan komma all ske. Det �r emellertid sv�rt att med n�gon h�gre grad av s�kerhet f�mtse hur stor en s�dan �kning kan komma alt bli, varf�r medelsber�kningen b�r ligga kvar p� of�r�ndrat 2,5 milj. kr.

Jag r�knar, i likhet med invandrarverket, med all utgifterna f�r bidrag lill anh�rigas resor till flyktingar som �r bosalla i Sverige b�r kunna inrymmas i ett of�r�ndrat anslagsbelopp om 3 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill �verf�ring av flyktingar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvi�sa ett f�rslagsanslag p� 12000000 kr.

E 5. Ers�ttning till kommunerna f�r �tg�rder f�r flyktingar m. m.

I statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 har lill Ers�Uning lill kommunerna
f�r �lg�rder f�r flyktingar m. m. anvisats eU f�rslagsanslag p� 1957 500000
kr.������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 121


 


Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen����������������������������������� Prop. 1989/90:100

alt, i avvaktan p� s�rskild proposiUon om ers�ttning lill kommu-��� Bil. 12 nerna f�r flyktingmottagandel m.m., till Ers�ttning till kommunerna f�r �lg�rder f�r flyktingar m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell f�rslagsanslag p� 1957500000 kr.

E 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

1988/89 Utgift 11 750 000 1989/90 Anslag 13 858 000 1990/91� Frslag 14 412 000

Fr�n anslaget utg�r statsbidrag till den stiftelse som ger ul Invandrartid�ningen.

Stiftelsen Invandrartidningen

Fr. o. m. den 1 juli 1988 bedrivs verksamheten vid Stiftelsen Invandrartid�ningen i delvis nya former (prop. 1987/88: 110, SfU 24, rskr. 301). Tidnings�utgivningen best�ms av stiftelsens stadgar och genom ett avtal med staten. Stiftelsens int�kter kommer huvudsakligen fr�n prenumeralionsavgifler, men kan ocks� skapas genom f�rs�ljning av specialnummer och kommersi�ella annonser. Underskoll l�cks med statsbidrag.

Fr�n ing�ngen av �r 1989 utkommer nio veckoedilioner av InvandrarUd-ningen, vilket �r tv� fler �n tidigare. Samtidigt har tidningen f�tt en ny utformning och antalet sidor har f�rdubblats. Vidare har en teknisk upp�mstning skett, fr�mst i form av ett �kat ADB-st�d. Omsl�llningsarbelel kommer alt avslutas innevarande budget�r.

Stiftelsen har i avtal med staten �tagit sig utgivning av Invandrartidning�en i viss omfattning. F�r alt utgivningen budget�ret 1990/91 skall kunna ske i avsedd omfattning kr�vs all driftbidragel r�knas upp med 872000 kr.

Stiftelsen f�resl�r all den skall kunna disponera projektbidrag f�r tv� �ndam�l. Dels vill stiftelsen kunna f�rs�ksvis ge ul ytterligare en edition till en nyinvandrad grupp ulan att under f�rs�ksulgivningen beh�va av�veckla en redan etablerad edition, dels vill stiftelsen f�rs�ksvis kunna ge ut Invandrartidningen p� l�tt svenska som taltidning f�r synskadade. F�r�s�ksverksamheterna ber�knas kosta 856000 resp. 300000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Stiftelsen Invandrartidningen har redovisat hur f�rnyelsen av tidnings�verksamheten utvecklats. F�r alt ge stiftelsen m�jlighet atl m�ta kostnads-f�rdyringar, f�resl�rjag all statsbidraget f�r budgel�rel 1990/91 r�knas upp med 554000 kr. Jag �r inte beredd atl d�rut�ver ber�kna medel lill de �ndam�l som sUftdsen f�reslagit.

122


 


Hemst�llan��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

all till Statsbidrag tdl Stiftelsen Invandrartidningen f�r budget��ret 1990/91 anvisa ell reservaUonsanslag p� 14412000 kr.

E 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m.

I statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 har till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. anvisats etl f�rslagsanslag p� 2343000 kr. Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition om �tg�rder mot etnisk diskriminering, opinionsbildning m. m.. Ull Ombudsmannen mot et�nisk diskriminering m.m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell f�r�slagsanslag p� 2 343 000 kr.

123


 


Underbilaga 1��� Prop. 1989/90: 100
Utbudsstimulanser�������������������������������������������������������������������������� ''- '

Insatser f�r �kat arbetskraftsutbud

Under senare �r har regeringens politik i �kad utstr�ckning varit inriktad p� alt �ka utbudet av arbetskraft. Motiven lill detta �r bl. a. den svaga produktivitetsutvecklingen, brislen p� arbetskraft och den h�ga pris- och l�ne�kningslaklen.

F�r att kunna driva ulbudspolitiken vidare log regeringen under h�sten initiativ till en arbetsgrupp med uppgift all la fram f�rslag till ulbudsslimu-lanser. Gmppen har sett �ver olika polilikomr�den och lagt fram f�rslag lill insatser f�r alt stimulera arbelskraflsutbudel. Arbetet har resulterat i en bred och systematisk genomg�ng av �lg�rder f�r all:

-     �ka de redan sysselsattas arbetsutbud

-     �ka antalet sysselsalla, bl. a. bland sjukskrivna, f�rtids- och �lderspen�sion�rer saml flyktingar

-     frig�ra arbetskraft fr�n l�gprodukliv verksamhet

I �rets budgelproposiUon l�ggs ett antal konkreta f�rslag fram som syftar Ull att �ka arbetskraftsutbudet. De kompletterar de f�rslag som nyligen lagts fram i andra propositioner. Arbetet f�r all stimulera arbelskraflsulbu�det kommer atl forts�tta.

Nedan ges en samlad presentation av de f�rslag inom olika politikomr�den till ulbudssUmulerande �tg�rder som regeringen lagt fram, eller som l�ggs fram i denna budgetproposition.

�tg�rder f�r att �ka de redan sysselsattas arbetsutbud

Den f�reslagna skattereformen kan komma alt f� v�sentlig betydelse f�r att brislen p� arbetskraft skall kunna mildras. Enligt skatleulredningen kan reformen uppskattas ge ell l�ngsiktigt tillskott lill arbelskraflsutbudel p� 4-5%.

Ett syslem f�r konjunkturanpassad semester kommer atl utredas. Inne�b�rden �r myckel kort all l�ntagare som under vissa premisser sparar sin semester erbjuds en bonus om uttaget sker under en l�gkonjunktur.

N�r det g�ller de ddUdsarbelsl�sa har AMS och parterna p� den kom�munala arbetsmarknaden antagit en rekommendation om all samtliga kom�muner och landsting b�r erbjuda �kad arbetsUd lill de som s� �nskar. DelUdsarbelsl�sheten �r fortfarande h�g och �kar i vissa l�n. Om rekom�mendationen och de �tg�rder som tidigare vidtagits inte leder till en minsk�ning av deltidsarbetsl�sheten �mnar regeringen �terkomma lill denna fr�ga.

�tg�rder f�r att �ka antalet sysselsatta

Trots brislen p� arbetskraft finns det i dagsl�get en betydande arbetskrafts-
potential. Det g�ller grupper som har sv�righeter all f� en fast f�rankring
p� arbetsmarknaden, bl.a. arbetsl�sa och andra som mer eller mindre
aktivt s�ker ett arbete samt flyktingar och andra invandrare. Till detta
�������������������������������� 124


 


kommer del v�xande antalet personer som slagits ut fr�n arbetsmarknaden��� Prop. 1989/90: 100 och �lderspension�rerna. I del r�dande efterfr�gel�get har vi en stor m�j-���� Bil. 12 lighet att hj�lpa dessa gmpper ut p� arbetsmarknaden och en rad �lg�rder har redan vidtagits och f�resl�s i �rets budgetproposition.

Arbetsl�sa, flyktingar m.fl.

Arbetsmarknadsutbildningen m�ste h�llas p� en h�g niv� f�r alt msta de arbetss�kande s� all de kan kvalificera sig f�r de lediga platserna. 1 �rets budgetproposition f�resl�s d�rf�r en �kning av antalet deltagare i arbets�marknadsutbildning.

F�r n�rvarande f�r 10% av platserna inom upphandlad arbetsmarknads�utbildning anv�ndas f�r utbildning av icke arbetsl�sa. Mot bakgrund av den stora efterfr�gan inom tillverkningsindustrin saml v�rd- och omsorgs�seklorn b�r �kade m�jligheter �ven ges f�r anst�llda inom andra yrkesom�r�den att f� utbildning lill yrken inom dessa branscher. I budget�propositionen f�resl�s d�rf�r att ramen f�r denna utbildning vidgas fr�n 10 till 20% av utbildningsplatserna.

Utbildningen inom del regulj�ra utbildningsv�sendet b�r beh�llas p� den h�ga niv� som regeringen f�reslagit i till�ggsbudget I lill statsbudgeten f�r innevarande budget�r, f�r alt kunna erbjuda fler arbetshandikappade ut�bildning.

En utredning kommer senare att tills�ttas f�r atl se �ver de ekonomiska villkoren f�r arbete, utbildning och rehabilitering. Del �r viktigt atl de utformas s� att arbetslinjen h�vdas.

Regeringen kommer �ven att f�resl� tills�ttandet av en utredning som ser �ver beredskapsarbetenas roll inom arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen kommer senare ocks� att f�resl� all ell syslem med mer flexibla l�nebidrag b�r kunna inf�ras i samband med atl AMS �verg�r lill tre�riga budgetperioder, dvs. fr. o. m. budget�ret 1991/92.

De f�rs�ksvisa bidragen f�r arbetss�kandes resor fr�n Danmark och Norge f�resl�s i budgetpropositionen kunna l�mnas �ven under n�sta budget�r.

Flyktingar och andra invandrare �r en gmpp som trots det goda arbets�marknadsl�get har sv�rt att f� arbete. Regeringen har under de senaste �ren avsatt extra resurser f�r att underl�tta flyktingarnas och �vriga in�vandrares intr�de p� arbetsmarknaden. Insatserna som invandrarna m�ter fr�n olika samh�llsorgan m�ste dock samordnas b�ttre. Regeringen avser alt under innevarande budget�r presentera ett f�rslag lill ell nytt ers�tt�ningssystem lill kommunerna f�r flyktingmottagande. D�rigenom skall kommunerna stimuleras alt i samverkan med arbetsf�rmedlingen, f�retr�dare f�r arbetsgivare och arbetstagare p� orten, p�skynda flyktingars och andra invandrares intr�de p� arbetsmarknaden. En proposition kommer ocks� atl f�rel�ggas riksdagen om reformerad svenskundervisning f�r in�vandrare.

En studie kommer atl g�ras som belyser orsakerna till del minskade arbetskraftsdeltagandet bland utl�ndska medborgare.

Det �r angel�gel alt den kunskapsbank om utl�ndska utbildningar som�������������������������� 125


 


AMS h�ller p� all bygga upp, snabbi f�r den omfattning som urspmngligen���� Prop. 1989/90: 100 planerades och blir ett vikUgt instrument f�r alt la Ullvara invandrarnas��� Bil. 12 kompetens och erfarenhet.

Universitets- och h�gskole�mbetet (UH�) har f�r budget�ret 1989/90 erh�llit ytterligare resurser f�r att kunna f�rsl�rka handl�ggningen av utl�ndska utbildningar.

Attityder och v�rderingar har v�sentlig betydelse f�r invandramas m�j�lighet alt f� arbete. Regeringen har f�r avsikt all �terkomma Ull fr�gor som ber�r informations- och opinionsbildningsfr�gorna. Del �r vidare viktigt alt arbetsmarknadsverket i sin uppf�ljning av handlingsprogrammet "�pp�na d�rrarna f�r invandrare" bedriver en bred informaUonsverksamhet i syfte all bryta del motst�nd som p� m�nga h�ll finns mol all anst�lla flyktingar/invandrare.

Mol bakgmnd av utvecklingen p� arbetsmarknaden och integrationsar�betel i V�steuropa har regeringen f�r avsikt all med parterna p� arbets�marknaden och AMS ta upp fr�gan om till�mpningen av reglerna f�r arbetskraftsinvandring.

�tg�rder f�r sjukskrivna

Kostnaderna f�r de delar inom socialf�rs�kringssektorn som avser sjukf�r�s�kring och arbelsskadef�rs�kring har under senare �r �kat snabbi och del finns tecken som tyder p� alt systemet kommer atl uts�ttas f�r en fortsatt stark press. Utvecklingen har lett till ett betydande produkUonsbortfall och stigande stalsfinansiella kostnader.

F�r alt bryta denna ulveckiing f�rdes principen om en arbetslinje i socialf�rs�kringen fram i 1989 �rs kompletteringsproposilion. Inneb�rden �r alt utslagningen fr�n arbetslivet b�r motverkas genom f�rebyggande insatser och genom mer aktiva �lg�rder f�r att g�ra det m�jligt f�r redan drabbade atl �terg� Ull arbetslivet. Sj�lvfallet lar del viss lid innan stora och omfattande syslem som socialf�rs�kringama kan f�r�ndras, men rege�ringen har nyligen lagt fram f�rslag (prop. 1989/90:62) om insatser f�r aktiv rehabililering och arbelslivsfondens verksamhet, m. m. De f�rslagen skall ses som ell f�rsta steg i en ulveckiing mol en mer akUv rehabililering lill arbete. I propositionen l�mnas f�rslag lill:

-    Arbetslivsfondens anv�ndning. Utg�ngspunkten �r atl fonden skall an�v�ndas Ull rehabililerings�tg�rder f�r anst�llda med l�ngvarigt nedsatt h�lsa, �lg�rder f�r alt minska sjukfr�nvaron och lill investeringar i arbetsmilj�f�rb�ltringar.

-    K�p av yrkesinriktade rehabiliteringstj�nster. F�rs�kringskassan ges m�jlighet att k�pa konsulttj�nster fr�n bl. a. arbetsmarknadsinsUtuten (Ami) i rehabiliterings�renden.

-    Resurserna f�r yrkesinriktad rehabililering vid Ami b�r ut�kas. I del syftet b�r ett nytt anslag f�r avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet vid Ami inr�ttas.

-    F�rs�ksverksamhet med syfte all utveckla samarbetsformer som fr�m�jar effektiv rehabililering.

-    AtUtydp�verkande insatser och �kad kontrollverksamhet. Del r�r bl. a.�������������������������� 126


 


insatser f�r atl kartl�gga orsakerna Ull �kad kortlidsfr�nvaro och f�r all��� Prop. 1989/90: 100
se �ver f�rs�kringskassornas m�jligheter lill sjukkonlroller.�������������������� Bil. 12

-    iF�rs�ksverksamhet med arbetsgivarintr�de vid f�relag inom det privata avtalsomr�det. F�rslaget inneb�r all f�rs�kringskassornas adminislraU�va arbete med korta sjukfall kan minskas och all kontrollen av atl den f�rs�krade inte arbetar under sjukskrivningstiden f�renklas avsev�rt.

-    Ytteriigare niv�er i sjukf�rs�kringen f�r atl m�jligg�ra en smidigare �terg�ng lill arbete efler l�ng sjukskrivning. Ut�ver hel och halv ers�tt�iiing f�resl�s en fj�rdedels resp. tre fl�rdeddars sjukpenning.

-    En snabbare �terg�ng till arbete genom all erbjuda ers�ttning f�r mer�kostnader f�r resor lill och fr�n arbetsplatsen som alternativ Ull all stanna hemma med sjukpenning.

Arbetet med atl reformera sjukf�rs�kringssystemet i riktning mot en fungerande arbetslinje forts�tter och senare kommer ytterligare f�rslag atl framl�ggas f�r riksdagen.

�lg�rder f�r f�rtidspension�rer

Antalet f�rtidspension�rer har �kat kraftigt och uppg�r nu Ull �ver 350000 personer. Del �r av flera sk�l v�senUigt atl bromsa denna utveckling. Etl alternaUv �r atl ge dessa m�nniskor en m�jlighet att pr�va ett annat och b�ttre anpassat arbete.

F�r att underl�tta f�r f�rtidspensionerade att pr�va atl �terg� lill arbets�livet f�resl�s i proposition 1989/90:62 all arbetsgivare som anst�ller f�r-Udspensionerade skall kunna erh�lla ell l�nebidrag om h�gst 50% av den totala l�nekostnaden f�r den anst�llde. F�r all ytterligare �ka incitamenten till arbete f�resl�s ocks� all m�jligheten atl ha en f�rtidspension vilande vidgas fr�n tv� Ull fem �r.

Ett inslag i f�rtidspensioneringssystemel som haft betydande omfattning f�r den �ldre arbetskraften �r f�rtidspensionering av arbelsmarknadssk�l. Denna form av f�rUdspension kan tolkas som all arbetslinjen upph�r alt g�lla f�r personer som fyllt 60 �r. Ell f�rslag som syftar till all avveckla m�jligheterna till f�rtidspension av arbetsmarknadssk�l har d�rf�r lagts i december (prop. 1989/90:62).

�tg�rder f�r �lderspension�rer

De �ldres (65-74 �r) arbetskraftsdeltagande har sjunkit kraftigt under de senaste 20 �ren och �r internationellt sett l�gt. Samtidigt �r viljan till arbete h�g hos m�nga �ldre, men en motverkande faktor �r de orimligt h�ga marginaleffekter som uppst�r om en pension�r v�ljer all arbeta extra.

I budgelproposiUonen har d�rf�r f�reslagils alt avtrappningen av del extra avdraget f�r �lderspension�rer slopas mot l�neinkomster f�r beskatt�nings�ret 1990. F�rslaget inneb�r en betydande s�nkning av marginalskat�ten.

I sarnband med ulformningeii av skallereformen f�r �r 1991 p�g�r vidare
ell arbete som syftar till att marginaleffekterna f�r arbetsinkomster helt
skall likst�llas f�r arbetstagare och pension�rer. F�r vissa grupper av
������������������������������� 127


 


pension�rer inneb�r della all marginalskatten s�nks fr�n 60-65 % i dagsl�-���� Prop. 1989/90: 100 get lill 30%. Man m�ste ocks� beakta all det kommunala bostadsUll�ggel��� Bil. 12 (KBT) fr.o.m. 1989 inte avtrappas mot l�neinkomster. D�rmed kommer marginaleffekterna f�r vissa gmpper att reduceras med mer �n 50 procent�enheter fr. o.m. �r 1991.

Pensionsberedningen har i dagarna avgelt ett delbet�nkande om r�rlig pensions�lder med f�rslag om m�jligheter lill fortsall arbete. F�r all under�l�tta en r�rlig pensions�lder upp�t f�resl�s bl. a. f�rb�ttrat anst�llnings�skydd och ett f�rm�nligare syslem f�r uppskjutet uttag av pension.

�tg�rder f�r att frig�ra arbetskraft fr�n l�gproduktiv verksamhet

En fortsalt ekonomisk Ullv�xt m�ste i h�gre grad �n hittills bygga p� �kad produktivitet och del �r d�rf�r av stort intresse all uppm�rksamma olika stmktur�tg�rder f�r atl h�ja produktiviteten och frig�ra arbetskraft fr�n l�gprodukliv verksamhet. Den ekonomiska poliUken skapar de allm�nna f�mts�ttningarna f�r strukturomvandlingen. Del finns emellertid ocks� m�nga andra politikomr�den som kan p�skynda, underl�tta och effektivi�sera stmkluromvandlingsprocessen.

Inom n�ringspolitiken �r del angel�get all �stadkomma en s�dan inrikt�ning av insatserna all de leder till h�jd produkUvilel och ell frig�rande av arbetskraft fr�n l�gproduktiv verksamhet. Regeringen har ocks� tillsatt en delegation som skall utreda fr�gor som r�r produktiviteten i svenskl n�ringsliv.

Anpassningsstrategin p� arbetsmarknaden beh�ver vidgas lill att inte bara som hittills omfatta den externa arbetsmarknaden utan ocks� de interna.

Arbelslivspoliliken b�r utformas s� all den i h�gre grad medverkar Ull att stmkturomvandlingen p�skyndas, bl. a. b�r arbetsplatser med d�lig arbetsmilj� avvecklas om de inte kan anpassas Ull de krav som st�lls genom en mer aktiv arbelsmilj�polilik.

Del �r angel�gel atl den breddning som skett inom regionalpolitiken under senare �r med inriktning p� kompetensh�jning, utbildning och f�r�b�ttrad infrastruktur forts�tter i syfte all b�ttre ta tillvara de arbetskrafts�resurser som finns i regioner med undersyssds�llning och l�gproduktiv syssels�ttning.

Inom ulbildningspoliUken f�rbereds en reformering av gymnasieskolan som inneb�r en allm�n utbyggnad till tre�riga linjer. Utbyggnaden inneb�r en breddning som g�r atl gymnasieskolan b�ttre anpassas lill f�rh�llandena p� arbetsmarknaden.

Riksdagen har bdsutat aft den fyra�riga tekniska linjen i gymnasieskolan skall �verg� till att bli tre�rig och att eleverna sedan ges m�jlighet atl forts�tta p� en ny tv��rig teknisk h�gskoleutbildning. En s�dan utbildning kommer att v�sentligt �ka antalet kvalificerade ingenj�rer p� mellanniv� inom svenskt n�ringsliv.

Statsr�det Persson har ocks� tidigare i dag f�reslagit en f�rs�ksverksam-
hel med ett�rig teknikerutbildning som ell alternativ f�r elever fr�n en
tre�rig teknisk linje.
������������������������������������������������������������������������������������������������� 128

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 


 

;id.

Register

1

�versikt

9

Arbetsmarknad

21

Arbetslivsfr�gor

30

Invandring

37

Internationella fr�gor


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


X. Arbetsmarknadsdepartementet

A��� Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

48��� 1���� Arbetsmarknadsdepartementet, y�>5/a5a�5/a������������ 48 169000

48                2�� Utredningar m.m., reservationsanslag���������������������� *19380000

49                3�� Inlemalionelll samarbete, y�>5/a,g5a�.y/a,g�������������������������� 19629000

49���� 4�� Arbelsmarknadsr�d, f�rslagsanslag��������������������������� 5 337000

92 515000

B���� Arbetsmarknad m.m.

50���� 1��� Arbetsmarknadsverkets���� f�rvaltningskostnader,

ramanslag����������������������������������������������������� 2 176239000

56��� 2��� Arbelsmarknadsservice, ./o>5/aifln5/a,g���������������� 245 565000

58��� 3�� Arbetsmarknadsutbildning,/W�'n'a//o/75a/j.s/a5'������ 2 633 630000
66�� 4��� Kontant arbetsmarknadsst�d och utbildnings�
bidrag, f�rslagsanslag
������������������������������������������������ 4051 575000
70�� 5��� Syssds�llningsskapande �lg�rder,

reservationsanslag������������������������������������������ 1 819 000 000

78��� 6��� Statsbidrag till inskolningsplatser,

reservationsanslag������������������������������������������� 634 000 000

AMU-gruppen:

79

7

83

8

84

9

85

10

86

II

Uppdragsverksamhet, f�rslagsanslag���������������������������� 1 000

Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag������� 12 300000

Investeringar, /ci>.s7a5fl�.j/a����������������������������������������������� 1 000

Arbetsdomstolen, f�rslagsanslag���������������������������� 8 855 000

Statens f�rlikningsmannaexpedilion,

j�r.slag.san.dag�������������������������������������������������������� 1409000

87�� 12��� Statens n�mnd� f�r arbetstagares� uppfinningar,

f�rslag.sanslag����������������������������������������������������������� 73000

88�� 13��� Bidrag lill vissa aff�rsverksinvesteringar,

j�rslag.sanslag�������������������������������������������������������������� 1000

11582649000

 

C

89

1

95

2

95

3

96

4

99

5

Arbetslivsfr�gor

Arbetarskyddsstyrelsen�� och�� yrkesinspektionen,
f�rslag.sanslag���������������������������������������������������� 318 703000

Arbetsmilj�inslitutet, j�islag.sanslag�������������������� *78 036 000

Arbetsmilj�instilulet: Anskaifning av veten�
skaplig apparatur, reservationsanslag
��������������������� *3 628 000
Yrkesinriktad rehabililering, reservationsanslag������� 690 125 000
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdrags�
verksamhet,,/�n7a.g,saA75/a.g
������������������������������������ 1 000


* Ber�knat belopp������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 129

R�ttelsers. 129-130 har tillkommit


Sid.

IOO�� 6

106�� 7

106                8

107                9


S�rskilda �tg�rder f�r arbetsanpassning och

syssels�ttning, f�rslagsanslag

L�nebidrag f�r f�rtidspensionerade,

reservationsanslag

Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare, reservationsanslag

Bidrag till Stiftelsen Samhall, f�rslagsanslag


4156125000

288000000

363000000 4023000000 9920618000


Prop. 1989/90:100 Bil. 12


 


 

 

D

114

1

114

2

114

3

114

4

114��� 5

114�� 6

 

114

7

114

8

114

9

114

10

115

11


Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt st�d, f�rslagsanslag Lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag Lokaliseringsl�n, reservationsanslag Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

T�ckande av f�rluster p� gmnd av kreditgarantier till f�retag i glesbygder m. m.,f�rslagsanslag Ers�ttning f�r neds�ttning av socialavgifter, f�rslagsanslag

Syssels�llningssl�d, f�rslagsanslag Expertgmppen f�r forskning om regional utveckling, reservationsanslag Kapitaltillskott till en utvecklingsfond f�r V�stnorden, f�rslagsanslag Bergslagsdelegationen, reservationsanslag S�rskilda regionalpolitiska insatser m. m. i V�sternorriands l�n, reservationsanslag


♦1000 �362000000 * 100 000 000

�800000000

*I000

♦395000000 �165000000

*4414000

2400000 3000000

�65000000 1896816000


E���� Invandring m.m.

274960000

515032000

�16067000

12000000

957 500000

14412000

�2343000 3792314000 27284912000

116��� I��� Statens�� invandrarverks�� f�rvaltningskostnader, f�rslagsanslag

118               2��� F�ri�ggningskostnader,yo>i/a�a/2.?/a

119      3��� �tg�rder r�r invandrare, reservationsanslag

120      4�� �verf�ring av flyktingar m. m.,f�rslagsanslag

121               5��� Ers�ttning lill kommunerna f�r �lg�rder f�r

flyktingar m.m.,f�rslagsanslag��������������������������������������� "

122��� 6��� Statsbidrag lill Stiftelsen Invandrartidningen,

reservationsanslag

123���� 7�� Ombudsmannen��� mot��� etnisk��� diskriminering

m.m., f�rslagsanslag

Summa kr.

124����������� Underbilaga 1


Ber�knat belopp


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990


130


 


Bilaga 13 till budgetpropositionen 1990

 


Bostadsdepartementet

(elfte huvudtiteln)


Prop.

1989/90: 100 Bil. 13


�versikt

Inom bosiadsdepanemenlel behandlas fr�gor om bostadsf�rs�rjning, mark�anv�ndning och bebyggelse, hush�llning med naturresurser, byggnads-, fas-Ughelsdata-, lanun�leri- och kart�renden saml idrottsfr�gor. Departementet �r organiserat p� ue sakenheter, en f�r bostadsf�rs�rjningen m. m., en f�r plan- och byggnadsv�sendel m. m. och en f�r fysisk riksplanering m. m.

Inom bosladsenhelen bereds, f�mtom �renden om bostadsbyggandet och dess finansiering, r�ntebidrag och bostadsbidrag, �renden om allm�nna sam�lingslokaler och energihush�llning i bebyggelsen m. m., ocks� �renden om hyra, f�rv�rv och f�rvaltning av hyresfastigheter, kooperativ hyresr�tt saml bostadsr�tt.

Inom plan- och byggenhelen bereds, f�rutom �renden om bebyggelse�planering saml om byggande och byggnadsforskning, �renden om f�rk�p och tillst�nd till expropriation samt tomu�lt.

Inom enheten f�r fysisk riksplanering bereds, f�mtom �renden om fysisk riksplanering och hush�llning med naturresurser, ocks� �renden om in-dustriulbyggnader m. m. enligt 4 kap. lagen (1987: 12) om hush�llning med naturresurser m. m., �renden om utl�ndska f�rv�rv av fast egendom, fastig�hetsdata-, lantm�teri- och kart�renden samt fr�gor om st�d Ull idrotten.

Bostadsf�rs�rjning

Bostadsbyggandet har �kat krafugl under de senaste �ren. P�b�rjandet av nya l�genheter var 20 % h�gre under de tre f�rsta kvartalen �r 1989 �n under motsvarande lid f�reg�ende �r. Totalt ber�knas ca 55 000 nya bost�der p�b�rjas under �r 1989. Detta �r den h�gsta siffran sedan mitten av 1970-talet.

En h�g nyproduktion av bost�der �r n�dv�ndig mol bakgrund av all fler�talet av landets kommuner redovisar bostadsbrist. Allvarligast �r l�get i stor�st�derna. Bostadsf�rs�rjningen i storst�derna utvecklas s�mre i f�rh�llande lill befolkningstillv�xt och behov �n i riket som helhet.

SamUdigl som bostadsbyggandet beh�ver ligga p� en h�g niv�, r�der en betydande �verhetming p� byggmarknaden �ver n�stan hela landet. Denna �verhetming har lett lill kraftiga kosmadsslegringar inom bostadsbyggandet.

I��� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13


 


�r 1988 steg kosmadema med drygt 15 %. Inflafionen totalt steg n�got mer��� Prop. 1989/90: 100
�n 6%.�������������������������������������������������������������������������������������������� BiL 13

F�r atl d�mpa �verheimingen p� marknaden och d�rmed kosmadsulveck-lingen har regeringen vidtagit en rad �lg�rder. Aimat byggande �n nyproduk-Uon av bost�der har begr�nsats i hela landet, speciellt krafUgl i storstadsom�r�dena. I Stockholmsomr�det har �vrigl byggande begr�nsats Ull 70 % av 1986 �rs volym. D�rmed har investeringar f�r ca 30 miljarder kr. skjuUls p� framtiden.

Ombyggnadema av bost�der har ocks� begr�nsats dels genom ramar f�r bostadsl�n, dels - tills vidare - genom minskade statliga r�ntesubventioner till ombyggnadsprojekl som finansieras med bostadsl�n. Brist p� byggmaterial har lett till l�nga leveranstider och kraftiga kosmadsslegringar. F�r att �ka konkurrensen p� malerialsidan har plan- och bygglagen (1987:10) �ndrats s� att material, konstruktioner och anordningar som godk�nts av vissa organ i annal nordiskt land likst�lls med motsvarande i Sverige godk�nda produkter (prop. 1988/89:139, BoU9, rskr. 267).

En �verenskommelse om rikUinjer f�r atl f�rb�ttra m�jlighetema all producera bost�der i tillr�ckligt antal och till rimliga kosmader har tr�ffats med Byggentrepren�rema och de stora byggherrarna.

De insalta �tg�rderna har d�mpat kostnadsutvecklingen. Som ovan redovi�sats steg kostnadema f�r bostadsbyggandet �r 1988 i en takt som var 2,5 g�nger snabbare �n inflationen i �vrigl. Under de tio f�rsta m�nadema 1989 har byggkostnader f�r flerfamiljshus och inflationen i �vrigt stigit ungef�r lika myckel. I storstadsomr�dena har dock byggkostnaderna stigit kraftigare.

Ungdomar drabbas h�rt av bostadsbristen. Den inom bostadsdepartementet tillsatta ungdomsboendeddegalionen arbetar i kontakter med kommunema f�r att f�rb�ttra ungdomamas m�jligheter alt f� bost�der.

Mer �n h�lften av landels kommuner saknar bostadsf�rmedling. Regeringen har gett plan- och bosladsverkei i uppdrag alt unders�ka varf�r vissa kommuner saknar bostadsf�rmedling och hur bost�der i dessa kommuner f�rmedlas idag. Om s� erfordras fr�n bostadsf�rs�rjningssyn�punki kan regeringen komma all �l�gga kommuner att inr�tta bostadsf�rmed�ling.

Statens utgifter f�r r�ntebidrag uppg�r innevarande budget�r Ull 17,7 miljarder kr. En analys av medlens anv�ndning visar p� vissa brister i nuvarande finansieringssystem. Efler beslut av regeringen den 8 juni 1989 tillkallades d�rf�r en s�rskild utredare f�r att g�ra en teknisk �versyn av del nuvarande bostadsfinansieringssystemet. Utredaren har avl�mnat bet�nkandet (SOU 1989:71) Ny bostadsfinansiering. Bet�nkandet har remissbehandlats. Regeringen avser alt l�mna f�rslag om en �ndrad bostadsfinansiering sam�tidigt med f�rslagen om reformer inom inkomstbeskattningens omr�de inf�r inkomst�ret 1991.

Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 96) om en
s�nkning av marginalskallema f�r �r 1990. Samtidigt har riksdagen beslutat
(prop. 1989/90:49, BoU8, rskr. 101) att minska r�nlesubvenUonema till
�ldre hyres- och bostadsr�llshus. Minskningen ber�r hus f�rdigst�llda �r
����������������������������� .


 


1986 eller tidigare. �ven r�ntesubventionerna f�r underh�ll m. m. av hyres-��� Prop. 1989/90: 100
och bostadsr�llshus s�nks.����������������������������������������������������������������� Bil. 13

Riksdagen har tidigare beslutat att Statens BostadsfinansieringsakUebolag, SBAB, p� uppdrag av staten skall handha den centrala f�rvalmingen av l�n f�r bostads�ndam�l finansierade �ver statsbudgeten. Regeringen avser att under v�ren 1990 f�rel�gga riksdagen f�rslag om den l�ngsiktiga finansie�ringen av bolagets uppdrag. I anslutning h�rtill kommer ocks� fr�gan om be�hovet av medel f�r l�nsbostadsn�mnderna under budget�ret 1990/91 alt be�handlas.

I fr�ga om ber�kning av l�neunderlagel f�r bostadsl�n enligt den s. k. schablonmeioden f�resl�s att viniertill�ggei slopas och all till�ggsbeloppet f�r s�rskild kontroll och besiktning av nybyggda egnahem och sm�hus som uppl�ts med bostadsr�tt h�js med 2 000 kr. per hus.

En s�rskild utredare har l�mnat f�rslag (SOU 1989:96) om f�renklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n. F�rslaget remissbehandlas f�r n�rvarande.

Reglema f�r bostadsbidrag under �r 1990 har nyligen �ndrats (prop. 1989/90:38, BoU5, rskr. 34). Regeringen avser aU under v�ren f�rel�gga riksdagen f�rslag om bostadsbidrag f�r �r 1991.

St�d lill bosiadsanpassning f�r handikappade ber�knas under budget�ret 1990/91 komma all l�mnas med ca 540 milj. kr. F�r att f�rb�ttra m�jlig�hetema f�r �ldre, handikappade och l�ngvarigt sjuka att bo kvar i sin invanda milj� f�resl�s att bostadsanpassningsbidrag skall kunna l�mnas �ven om bo�staden inte uppfyller kraven p� l�gsta godtagbara standard.

Regeringen har, efler beredning av boendeservicedelegalionen, hittills be�viljat drygt 85 milj. kr. till 81 lokala utvecklingsprojekt som r�r samordnad boendeservice f�r �ldre, handikappade och l�ngvarigt sjuka. Delegationen skall f�re utg�ngen av �r 1990 till regeringen redovisa erfarenheterna av ut�vecklingsarbetet. Ansvaret f�r samordningen av boendeservicefr�goma f�re�sl�s ligga kvar i regeringskansliet under budget�ret 1990/91 f�r alt d�refter f�ras �ver lill plan- och bosladsverkei.

Sl�del till ny- och ombyggnad m. m. av allm�nna samlingslokaler under budget�ret 1990/91 f�resl�s uppg� till 52 milj. kr.

Regeringen avser under v�ren 1990 l�mna f�rslag till en ny bostads�r�ttslag. 1 della sammanhang kommer ocks� fr�gan om en f�rl�ngning av f�rs�ksverksamheten med kooperativ hyresr�tt all pr�vas.

En kommitt� (Bo 1989:04) med parlamentarisk sammans�ttning har till�kallats f�r atl se �ver hyreslagstifmingen.

Sl�del till fukt- och m�gelskadade sm�hus f�resl�s l�mnas inom en ram om sammanlagt 270 milj. kr. t. o. m. budget�ret 1990/91. Vissa �ndringar i reglema f�r sl�del f�resl�s.

Byggnadsforskningen kommer atl behandlas i den kommande forsknings�politiska propositionen.


 


Plan- och byggfr�gor m.m.������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 En s�rskild arbetsgmpp med representanter f�r bostadsdepartementet, plan-

och bosladsverkei, lantm�teriverket och Svenska kommunf�rbundet har under �r 1989 fortsatt f�reg�ende �rs informations- och utbildningsinsatser betr�ffande plan- och bygglagen (1987:10), lagen (1987:11) om exploate�ringssamverkan, lagen (1987:12) om hush�llning med naturresurser m.m. och f�ljdlagsliflningen till dessa lagar. Utbildning har ocks� bedrivits i fr�ga om nybyggnadsreglema, som tr�dde i kraft den 1 januari 1989.

Gmppen redovisade i febmari 1989 sina d� vunna erfarenheter av till�mp�ningen av lagama. P� gmndval h�rav l�mnade plan- och bosladsverkei och lantm�teriverket i maj 1989 ell f�rslag till �ndringar i plan- och bygglagen, naturv�rdslagen m. m. Med anledning h�rav l�mnade regeringen i oktober en proposition med f�rslag till �ndring i plan- och bygglagen (prop. 1989/90:37). Propositionen inneh�ller ocks� f�rslag om ingripanden mot olovlig kontorisering m. m. F�rslagen antogs av riksdagen i december (BoU6, rskr. 85). Arbetsgmppen kommer under h�sten 1990 all l�mna en slutredovisning av sina erfarenheter.

Genom beslut den 22 juni och den 30 augusti 1988 inr�ttade d�varande chefen f�r bosiadsdepanemenlel en arbetsgmpp inom departementet f�r fr�gor som r�r s.k. sjuka hus. Gmppens uppgift �r atl redovisa en �versikt �ver tillg�nglig kunskap om sambandet mellan oh�lsa och konstruktioner, instal�lationer eller material i byggnader, f�resl� �tg�rder som syftar till atl f�re�bygga och undanr�ja s�dana f�rh�llanden i byggnader som kan v�lla oh�lsa. Gmppen har vidare f�ll i uppdrag att belysa ansvarsfr�goma i samband med nybyggnad av bosl�der. Ocks� behovet av en s�rskild skadest�ndsfond skall redovisas. Gmppen har redovisat delar av sitt arbete i december 1989.

Den s�rskilde utredaren (Bo 1987:03) som tillkallades �r 1987 med upp�drag all �verv�ga hur ell syslem med s.k. parkeringsk�p l�mpligen b�r ut�formas avl�mnade i febmari 1989 bet�nkandet (SOU 1989:23) Parkerings�k�p. Bet�nkandet har remissbehandlats. Remissutfallet ger vid handen att fr�gan beh�ver �verv�gas ytterligare innan f�rslag kan f�rel�ggas riksdagen.

Reglema om tomtr�ttsavg�lder ses �ver av en s�rskild utredare (Bo 1987:03). Utredningen skall enligt sina direktiv vara slutf�rd den 1 mars 1990.

Plan- och bosladsverkei har under �ret f�tt i uppdrag alt l�mna f�rslag om inbrottss�krare d�rrar, b�tlre brandskydd vid alternativa boendeformer och k�llsortering av sopor.

I syfte att ytterligare begr�nsa installation av du-ektverkande el f�r upp�v�rmning f�resl�s all byggnader f�r f�rses med s�dana uppv�rmningssyslem endast om det finns s�rskilda sk�l.


 


Hush�llning med mark och vatten m.m.����������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 Utredningen (Bo 1989:01) om det kommunala inflytandet vid regeringens

till�Uighetspr�vning av vissa industrianl�ggningar mjn. har i december 1989 l�mnat sitt bet�nkande (SOU 1989:105) Pr�vning av industrilokalisering en�ligt naturresurslagen. Bel�nkandet remissbehandlas. Avsikten �r att ett f�rslag till lagreglering skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

Vindkraftsuu-edningen (Bo 1985:01) l�mnade siu bet�nkande (SOU 1988:32) L�ge f�r vindkraft under h�sten 1988. Utredningen har f�reslagit l�mpliga l�gen f�r stora vindkraftsanl�ggningar. Remissbehandlingen visar ett �verv�gande posiUvt intresse fr�n bl. a. kommunemas sida f�r utbyggnad av vindkraftsanl�ggningar. N�rmare �verv�ganden i denna fr�ga avses att redovisas i en planerad energiproposition h�sten 1990.

Fastighetsdataverksamheten

Fastighetsdalareformen f�resl�s forts�tta i en sista etapp under perioden 1992/93 -1994/95. Under �r 1995 kommer d�rmed fastighetsdaiasystemei att omfatta samtliga fastigheter i landet.

Lantm�teriet

FasUgheisregistreringen skall enligt beslut av riksdagen f�ras �ver fr�n l�ns�styrelsema till lantm�teriet. I budgetpropositionen f�resl�s att det sker den 1 juU 1990.

I syfte att �stadkomma b�ttre samordning inom landskapsinformationsom�r�det f�resl�s att staten bidrar med 1,5 milj. kr. till det standardiseringsarbete som har initierats av Utvecklingsr�det f�r landskapsinformation.

Idrott

St�det till idrotten f�resl�s uppg� till 358,5 milj. kr. Idrottens dd av det lo�kala aktivitetsst�det ber�knas budget�ret 1990/91 under denna huvudtitel.

Ell nytt anslag f�rs upp f�r idrottens forskning och ulveckiing m.m.

En kraftig �kning av del lokala aktivilelssl�del liksom �kade insatser f�r bl.a. forskning och dopingbek�mpning f�resl�s.

Internationellt samarbete

En huvuduppgift i det intemationella samarbetet inom departementets verk�samhetsomr�de under �ret blir.att aktivt medverka i integrationsarbetel i V�steuropa.


 


Inom ramen f�r samarbetet inom FN:s ekonomiska kommission f�r Eu-� ��Prop. 1989/90: 100 ropa (ECE) kommer ell seminarium att anordnas i Karlskrona i oktober 1990��� Bil. 13 r�rande f�rdelningsaspekter p� bostadspolitiken.

Sammanfattning

Anslagsf�r�ndringarna i f�rh�llande till statsbudgeten f�r innevarande bud�get�r framg�r av f�ljande sammansl�lhiing (milj. kr).

 

 

Anvisat 1989/90

F�rslag 1990/91

F�r�ndring

A.��� Bostadsdepartementet m. m.

B.�� Bostadsf�rs�rjning m. m.

C.�� Fastighetsdataverksamheten

D.�� Lantm�teriet

E.��� Idrott

Totalt f�r bostadsdepartementet

34,4

20 246,1

70,5

252,1

259,3

20� 862,4

36,4

20 264,2

81,8

267,8

358,5

21�� 008,7

+ 2,0 + 18,1 + 11,3 + 15,7 +����� 99,2

+��� 146,3


 


Bostadsdepartementet�������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det L�nnqvist

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

A.�� BOSTADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Bostadsdepartementet

 

1988/89� Utgift

25 064 448

1989/90� Anslag

25 617 000

1990/91�� F�rslag

27 600 000

1989/90������������������������������������ Ber�knad �ndring

1990/91

Personal������������������������������������������������������ 90�������������������������� -��������������� 1

Anslag

F�rvaltningskostnader��������������� 25 617 000�������������������������� +1 983 000

(d�rav l�nekosmader)������������ (23 365 000)�������������������������� (+1564 000)

Med h�nvisning till sammansl�lhiingen ber�knar jag anslaget f�r ti�sta budget�r lill 27 600 000 kr. Meddsbehovel har ber�knats med utg�ngspunkt i en real minskning av utgiftema om 5% p� tre �r med f�rdelningen 1,2, och 2% f�r f�rsta, andra resp. tredje budget�ret. Jag hemst�ller att regermgen f�resl�r riksdagen

att lill Bostadsdepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 27 600 000 kr.

A 2. ��Utredningar m. m.

1988/89� Utgift������������ 3 817 000��������������� Reservation������� 5121494

1989/90� Anslag���������� 7 500 000

1990/91� F�rslag���������� 7 500 000

Med h�nsyn lill den ber�knade omfaimingen av utredningsverksamheten b�r anslaget uppg� Ull 7 500 000 kr under n�sta budget�r. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all Ull Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl reservaUonsanslag p� 7 500 000 kr.


 


A 3.� Bidrag till vissa intemationella organisationer m. m.

1988/89� Utgift������������ 1743 000��������������� Reservation���������� 119 590

1989/90� Anslag���������� 1276 000

1990/91�� F�rslag��������� 1 327 000

Fr�n anslaget betalas kosmader bl. a. f�r Sveriges bidrag till vissa inter�nalionella organisationer och f�r svenskl dellagande i del intemationella samarbetet inom departementets verksamhetsomr�de. Jag ber�knar anslaget f�r n�sta budget�r Ull 1 327 000 kr.

Jag hemst�ller au regeringen f�resl�r riksdagen

alt Ull Bidrag tid vissa internationella organisationer m. m. f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 327 000 kr.


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


B.� �BOSTADSF�RS�RJNING M. M.������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 Markpolitik och byggande

Fysisk planering och hush�llning med mark och vatten m. m.

Behovet av en samlad syn p� markresursema och den fysiska milj�n i landet har lett till en st�rkt lagstifming f�r planering av bebyggelsen och f�r hush�llning med mark och vatten. Med plan- och bygglagen (1987: 10) och lagen (1987: 12) om hush�llning med natunesurser m.m. har en betydande decentralisering skett p� detta omr�de. Introduktionen av den nya lagstift�ningen har letts av plan- och bosladsverkei genom en s�rskild arbetsgmpp med representanter f�r bostadsdepartementet, plan- och bosladsverkei, statens lantm�teriverk och Svenska kommunf�rbundet.

Sedan arbetsgmppen i en rapport i febmari 1989 redovisat sina erfaren�heter av del f�rsta �rets till�mpning av plan- och bygglagen, namrresurslagen och lagen (1987: 11) om exploateringssamverkan, �verl�mnade plan- och bosladsverkei och lantm�teriverket i maj 1989 gemensamt till regeringen f�r�slag lill lag�ndringar. P� grundval h�rav l�mnade regeringen i oktober en proposition med f�rslag lill �ndringar i plan- och bygglagen (prop. 1989/90: 37). Propositionen inneh�ller ocks� f�rslag om ingripanden mol olovlig kontorisering m. m. F�rslagen antogs av riksdagen i december 1989 (BoU 1989/90:6, rskr. 85). Arbetsgmppen genomf�r nu en utbildning kring bygglovsf�rfarandel och plan- och bostadsverkels nybyggnadsregler. Samtidigt fullf�ljs utv�rderingen av de nya lagama. En ny erfarenhetsrapporl planeras h�sten 1990.

Naturresurslagens regler f�r hush�llningen med mark och vallen skall till�l�mpas vid beslut enligt plan- och bygglagen och en rad andra lagar, l.ex. v�glagen och milj�skyddslagen. �versiktsplanen �r del fr�msta medlet f�r all konkretisera naturresurslagens syften. Myndigheter som skall fatta beslut en�ligt de lagar som anknutits till naturresurslagen skall h�mta information fr�n den kommtmala �versiktsplanen.

Anspr�ken p� naturresurserna f�r�ndras st�ndigt. En arbetsgmpp i rege�ringskansliet studerar d�rf�r vilka nya anspr�k p� naturresurserna som kan f�rv�ntas i framtiden. Som ett led i arbelet har en rapport publicerats med be�d�mningar av kulturlandskapets ulveckiing under en 20-�rsperiod. Arbets�gmppen f�r hush�llning med mark och vallen forts�tter sill arbete. S�rskild uppm�rksamhet �gnas behovet av f�r�ndringar av reglema f�r hush�llning med mark- och vattenresurserna.

Arbetet med den �versiktliga planeringen �r inne i slutskedet i de flesta v landets kommuner. En kommunomfattande �versiktsplan skall ha antagits f�re den 1 juli 1990. �versiktsplanen skall redovisa de allm�nna intressen som b�r beaktas vid beslut om anv�ndningen av kommunens mark- och val�lenomr�den och om bebyggelseutvecklingen samt hur kommunen avser atl tillgodose riksintressen enligt naturresurslagen.


 


Regeringen har uppdragit �l plan- och bosladsverkei att bed�ma kon-����� Prop. 1989/90: 100 sekvensema f�r bebyggelseplaneringen och hush�llningen med naturte-����� Bil. 13 sursema av den l�ngsiktiga investeringsplaneringen f�r de olika trafik�grenama. Uppdraget skall redovisas lill regeringen senast den 1 september 1991.

Plan- och bosladsverkei och naturv�rdsverket har f�tt regeringens uppdrag all utteda och l�mna f�rslag i fr�gor om en mer systematisk anv�ndning av s.k. milj�konsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag i samh�lls�planeringen. Uppdraget skall redovisas den 1 juni 1990.

Utredningen (Bo 1989: 01) om del kommunala inflytandet vid regeringens till�Uighetspr�vning av vissa industrianl�ggningar m. m. har i december 1989 l�mnat sill bet�nkande (SOU 1989: 105) Pr�vning av indus�-ilokali-sering enligt naturresurslagen. Bet�nkandet remissbehandlas. En proposition planeras bli �verl�mnad till riksdagen under v�ren 1990.

Ell antal energianl�ggningar pr�vas f�r n�rvarande av regeringen. I hand�l�ggningen uppm�rksammas bl.a. anl�ggningamas inverkan p� klimatet.

Vindkrafisulredningen (Bo 1985: 01) l�mnade sill bet�nkande under h�sten 1988. Utredningen har f�reslagit l�mpliga l�gen f�r stora vindkrafts-anl�ggningar. Remissbehandlingen visar ell �verv�gande positivt intresse fr�n bl.a. kommunemas sida f�r utbyggnad av vindkraflsanl�ggningar. N�rmare �verv�ganden i denna fr�ga avses all redovisas i en planerad energiproposi�tion h�sten 1990.

Plan- och bosladsverkei har tillsammans med delegationen f�r samordning av havsresursverksamheten (DSH) arbetat med ulveckiing av fysisk planering av landels kustomr�den. Fr�gor kring utnyttjande och skydd av v�ra kusl-och havsomr�den uppm�rksammas alltmer. N�r DSH upph�r som myndighet den I januari 1990 ankommer det p� plan- och bosladsverkei all fullf�lja de�legationens utvecklingsarbete i de delar de ber�r fysisk planering i landets kust- och havsomr�den.

Arbelet med fysisk planering och naturresurshush�lhiing �r beroende av goda kunskaper om bl.a. mark- och vattenf�rh�llandena. Det har visat sig atl ADB-tekniken ger stora m�jligheter lill rationella l�sningar f�r att ordna kun�skapsf�rs�rjningen. Regeringen har d�rf�r tagit initiativ till en ulvecklings-och f�rs�ksverksamhet inom omr�det. Resultaten fr�n arbetet skall redovisas av ber�rda myndigheter lill regeringen senast den 1 oktober 1990.

Plan- och byggfr�gor m. m.

En analys av de f�rsta detaljplanerna enligt plan- och bygglagen visar att plan�ndringar inom redan bebyggda omr�den dominerar. Planomr�dena �r i regel sm� och �ndam�let �r vanligtvis bost�der. Detta speglar v�l kommuner�nas bostadspolitiska ambition att �ka bostadsbyggandet - fr�mst genom kom�pletteringsbyggande i befintliga t�torter.

Derma inriktning mol f�r�ndringar i befintiig stadsmilj� v�ntas best�, vilket medf�r en komplicerad planeringssituation d�r m�nga intressen skall j�mkas

10


 


samman. Det �kade trycket p� bostadsmarknaden och de stmkturella f�r-����� Prop. 1989/90: 100 �ndringar som p�g�r i t�lortema skapar ell behov av mer samlade plane-����� Bil. 13 ringsinsalser som �ven inkluderar f�r�ndringar i servicestrukluren och den tekniska stmkturen. �ven den v�xande biltrafiken skapar ett behov av sam�lade insatser.

Regeringen har i plan- och byggf�rordningen (1987: 383) bemyndigat plan- och bostadsverket att meddela verkst�lligheisf�reskiifier och de �vriga f�reskrifter som beh�vs f�r till�mpning av ett flertal best�mmelser i plan- och bygglagen. Med st�d av bemyndigandet har verket bl. a. beslutat om nybyggnadsregler som tr�dde i kraft den 1 januari 1989. Reglema �r till stor del utformade som fimktionskrav p� byggnadsegenskaper, vilket iimeb�r all den tidigare detaljregleringen har kunnat begr�nsas. Funktionskraven fr�mjar ocks� utvecklingen av ny leknik och nya metoder p� byggomr�det. Under en �verg�ngstid av tv� �r f�r �ven best�mmelserna i Svensk Byggnorm fr�n �r 1980 till�mpas.

Inom verket p�g�r f�r n�rvarande ett arbete som syftar till att �stadkomma nya regler och allm�nna r�d f�r ombyggnad.

Insatsema p� byggomr�det f�ljs upp - bl.a. av den tidigare n�mnda arbets�gmppen inom plan- och bosladsverkei - med en f�rdjupad utbildning i fr�ga om till�mpningen av nybyggnadsreglema.

P� gmndval av f�rslag fr�n plan- och bostadsverket f�resl�s i del f�ljande (sid. 29) nya regler f�r anv�ndning av direktverkande el f�r uppv�rmning av byggnader.

Under de senaste �ren har fr�gor som r�r byggnaders inomhusmilj� upp�m�rksammals alltmer. Allergiutredningen har i sill bel�nkande (SOU 1989:76) All f�rebygga allergi/�verk�nslighet l�mnat en rad f�rslag och re�kommendationer som r�r inomhusmilj�n.

Den inom bostadsdepartementet tillsatta arbetsgmppen f�r fr�gor som r�r s.k. sjuka hus har redovisat delar av sitt arbete i december.

Uppdrag har givits till plan- och bostadsverket att i enlighet med riks�dagens beslut (1988/89:BoUl, rskr. 28) utreda fr�goma om inbrottss�krare d�rrar, brands�kerhet vid alternativa boendeformer och k�llsortering av so�por.

Inom bosiadsdepanemenlel har utarbetats ett f�rslag till en f�rordning som ers�tter kung�relsen (1939: 783) ang�ende anordnande och begagnande saml tillsyn av vissa hissar. F�rslaget kommer inom kort att remissbehandlas.

Den s�rskilde utredare som tillkallades �r 1987 med uppdrag att �verv�ga hur ett system med s. k. parkeringsk�p l�mpligen b�r utformas avl�mnade den 21 febmari 1989 bet�nkandet (SOU 1989:23) Parkeringsk�p. F�rslaget har remissbehandlats. Remissutfallet ger vid handen att fr�gan beh�ver �ver�v�gas ytterligare, innan f�rslag i �mnet kan f�rel�ggas riksdagen.

En arbetsgmpp inom bosiadsdepariemenlel med f�reu�dare f�r bl. a. v�stkustkommunema har unders�kt alternativa m�jligheter att komma lill r�tta med problem som r�r omvandlingen av permanenta bost�der till fritidshus p� vissa turistorter. Arbetsgmppens rapport (Ds 1989:73) har remissbehandlats. Remissbehandlingen av arbetsgmppens f�rslag visade p� att en s�rskild f�r-


 


v�rvslag torde vara mest effektiv. Arbetsgrappens f�rslag har d�refter be-����� Prop. 1989/90: 100 arbetats inom departementet. Ett f�rslag till lag om f�rv�rv av bostadsfastig-����� Bil. 13 heter p� vissa orter (Ds 1989:78) kommer inom kort att s�ndas ul p� remiss.

Reglema om tomtr�ttsavg�lder ses �ver av en s�rskild utredare (Bo 1987: 03). Uuedningen kommer att redovisa sina f�rslag under v�ren 1990.

Bostadsbyggande och bostadspolitik

Bostadsbyggandet

Bostadsbyggandet har �kat kraftigt under de senaste �ren. Antalet p�b�r�jade nya l�genheter �kade under de ue f�rsta kvartalen 1989 med 20 % j�m�f�rt med motsvarande period �r 1988. Totalt p�b�rjades enligt statistiska cen-oalbyr�n om h�nsyn tas till den genomsnittliga eftersl�pningen i statistiken (10 %) under denna period 42 500 l�genheter, varav ca 18 900 i sm�hus och ca 23 600 i flerbostadshus. F�r hela �r 1989 ber�knas antalet p�b�rjade l�genheter att bli �ver 55 000.

Antalet p�b�rjade l�genheter �r 1989 skulle d�rmed bli dubbelt s� stort som �r 1985. Plan- och bosladsverkei ber�knar att antalet f�rdigst�llda nya l�gen�heter blir 49 000 imder �r 1989. Del inneb�r en �kning med 21 % j�mf�rt med �r 1988.

Antal p�b�rjade l�genheter �ren 1986-1989

Tillstr�mningen av nya ans�kningar om bostadsl�n f�r nybyggnadsprojeki ligger p� en fortsatt h�g niv�. Antalet l�genheter i s�dana projekt f�r vilka an�s�kan om nybyggnadsl�n kom m till l�nsbosiadsn�nmden under de �-e f�rsta kvartalen 1989 uppg�r till 40 200. Det �r ett of�r�ndrat antal j�mf�rt med motsvarande period under �r 1988.

Bostadsbyggandet �r i stort sett j�mnt f�rdelat �ver hela landet. Av de p�b�rjade nya l�genhetema under de ue f�rsta kvartalen 1989 l�g 32 % i de tre storstadsl�nen. Del kan j�mf�ras med dessa l�ns andel av folkm�ngden i landet (37 %).

Byggandet av l�genheter har �kat b�de i flerbostadshus och i sm�hus. �k�ningen har varit betydligt st�rre f�r flerbostadshusen �n f�r sm�husen. Under de txe f�rsta kvartalen 1989 �kade antalet nya p�b�rjade l�genheter i fler�bostadshus med 27 % j�mf�rt med motsvarande period �r 1988. Motsvarande siffra f�r sm�husen var 11 %.

Byggbegr�nsningar m. m.

�kningen av bostadsbyggandet har skett i h�rd konkurrens med annat byg�gande. De totala bygginvesieringama �kade under �ren 1987 och 1988 med

12


 


4,1 % resp. �r, uttt-yckt i 1985 �rs priser. �r 1989 var motsvarande siffra����� Prop. 1989/90: 100
3,3 %.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 13

Kapacitetsumylljandel i byggsektom �r utomordenUigt h�gt. Brislen p� produktionsresurser, fr�mst material och arbetskraft, �r p�taglig. F�r all min�ska �verheimingsiendenseraa - som lar sig uttryck bl. a. i snabbi stigande priser - och bereda utrymme f�r ell �kat nybyggande av bost�der till rimliga kosmader har regeringen beslutat om och tagit initiativ till en rad olika �tg�r�der.

Annat byggande �n bostadsbyggande har sedan h�sten 1986 begr�nsats i Slockhohns- och G�teborgsomr�dena. I Stockholmsomr�det har della lett till att investeringar p� 30 miljarder kr. skjutits p� framtiden. Sedan h�sten 1988 har begr�nsningar av �vrigt byggande inf�rts i hela landet.

Starka begr�nsningar har ocks� inf�rts f�r ombyggnad av bost�der. Re�striktionema besl�r av dels rambegr�nsnmgar i fr�ga om bostadsl�n f�r om�byggnad, dds minskade statliga r�ntesubventioner till ombyggnadsprojekl som finansieras med s�dana l�n.

S�rskilda delegationer med uppgift att fr�mja ell �kat bostadsbyggande har tillsatts i Stockhohnsomr�dei �r 1986 och i G�teborgsomr�det �r 1987.

Som en f�ljd av de successivt sk�rpta ombyggnadsbegr�nsningama har antalet l�genheter med beslut om bostadsl�n f�r ombyggnad under de tre f�r�sta kvartalen av �r 1989 minskat med 28 % j�mf�rt med motsvarande period f�reg�ende �r.

Godtagande av byggprodukter som godk�nts i annat nordiskt land

F�r all �ka tillg�ngen p� byggmaterial och begr�nsa de kraftiga pris�kning�arna beslutade riksdagen under v�ren 1989 (prop. 1988/89: 139, BoU9, rskr. 267) om �ndring i plan- och bygglagen (1987: 10). �ndringarna mne-b�r all material, konstmktioner och anordningar som godk�nts av vissa organ i aimat nordiskt land likst�lls med molvarande i Sverige godk�nda produkter, vilket g�r all de kan anv�ndas i Sverige utan nytt godk�nnande. Denna ordning g�ller t. o. m. utg�ngen av �r 1991.

�verenskommelse med Byggentrepren�rerna

Under v�ren 1989 tr�ffade bosiadsminisiem �verenskommelser med s�v�l byggentrepren�rema som de stora byggherrarna om rikUinjer f�r bostads�produktionen. Riktiinjema inneb�r i huvudsak f�ljande. Byggentrepren�rema skall st�lla de produktionsresurser till f�rfogande som kr�vs f�r ett genom�f�rande av kommunemas bostadsf�rs�rjningsprogram. Produktionen skall genomf�ras till kosmader som l�nsbostadsn�mndema kan godta. Dessa skall fastst�llas efler �verl�ggningar mellan l�nsbostadsn�mnd, entrepren�rer och byggherrar. M�let skall vara att byggkostnadema inte stiger mer �n inflationen i �vrigl.

13


 


Som ett resultat av �verenskommelsen har �verl�ggningar i l�nsboslads-����� Prop. 1989/90: 100 n�mndernas regi h�llils i varje l�n. Vid �verl�ggnmgama har bl. a. bygg-����� Bil. 13 herrar och entrepren�rer tillsammans med f�retr�dare f�r l�nsbostadsn�mn�den vidareutvecklat �verenskommelsens riktlinjer.

F�renklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n m. m.

Regeringen bemyndigade genom beslut den 25 maj 1989 bosiadsminisiem att tillkalla en s�rskild uuedare (Bo 1989: 02) med uppdrag att f�resl� s�dana f�r�ndringar som beh�vs f�r att ans�kningar om bostadsl�n skall kunna handl�ggas enklare och snabbare.

Utredningens resultat presenterades i bet�nkandet (SOU 1989: 96) F�r�enklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. Bel�nkandet re�missbehandlas f�r n�rvarande.

Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggaruiet

De av regermgen insatta �tg�rderna f�r all begr�nsa annal byggande �n ny�produktion av bost�der har d�mpat kosmadsutvecklingen i bostadsbyggandet. �r 1988 steg produktionskosmadema f�r bostadsbyggandet med 15 %. In�flationen i �vrigl steg samtidigt med 6 %.

Under de tre f�rsta kvartalen 1989 steg produktionskosmadema f�r fler�bostadshus med ca 5 % - inflationen i �vrigl steg samtidigt ocks� med ca 5 %.

Bostadsf�rs�rjningsfr�gor�� m. m.

Bostadsmarknadsl�get

Trots del starkt �kade nybyggandet r�der fortfarande stor efterfr�gan p� bo�sl�der i hela landet. Plan- och bosladsverkei har i en rapport Bostads-marknadsl�get 1989 redovisat vissa uppgifter om bostadsmarknadsl�get den 1 januari 1989 i 275 av landets 284 kommuner. Av redovisningen framg�r att bostadsbristen �r spridd �ver hela landet men mest p�taglig i storstadsomr�dena. Endast tre kommuner redovisar �verskott p� bost�der. Det finns en tendens i rikming mot balans mellan tillg�ng och efterfr�gan i sm� och mellanstora kommuner. Bristen �r st�rst i fr�ga om sm� och medelstora hy�resl�genheter i flerbostadshus.

En grundl�ggande orsak Ull att efterfr�gan p� bost�der i landet har �kat �r den positiva samh�llsekonomiska utvecklingen. Syssels�tming och reall�ner har �kat, vilket p�verkar b�de hush�llsbildning och standardkrav. Hush�lls�bildningen i �ldrama 18 - 24 �r, som minskade i b�rjan av 1980-talet, �kar �ter och medverkar Ull all ungdomamas bosladsefterfr�gan nu �r h�g. Ocks� str�vandena all minska insUmtionsboendei f�r �ldre och handikappade leder

14


 


till krav p� fler l�genheter. Vidare p�verkar ett stort antal flyktingar behovet av���� Prop. 1989/90: 100 bost�der. Under �r 1990 ber�knas ca 28 000 flyktingar med uppeh�lls-����� Bil. 13 tillst�nd beh�va bosl�der.

Boeruie f�r �ldre, handikappade och l�ngvarigt sjuka

N�rmare 1,6 miljoner eller drygt 18 % av befolkningen �r 65 �r eller �ldre. Andelen har n�stan f�rdubblats sedan �r 1950. �ven om prognosema visar att andelen �lderspension�rer blir n�got l�gre vid sekelskiftet kommer �nd� de �ldres anspr�k p� samh�llets service att �ka eftersom de alb-a �ldsta kommer au bli fler. Idag �r cu-ka en fj�rdedel eller 380 000 av �lderspension�rerna 80 �r eller �ldre. �r 2000 v�ntas andelen ha stigii till 30 %.

De allra flesta, ca 95 % av befolkningen �ver 65 �r bor i del ordin�ra bo�stadsbest�ndet. Bostadsstandarden har f�rb�ttrats avsev�rt. Av de hush�ll som enbart bestod av personer i �ldem 80 �r eller �ldre hade 10 % dock fort�farande �r 1985 bost�der som inte var modema. Flertalet s�dana hush�ll bodde i egna hem i glesbygd.

�r 1985 vistades ca 128 000 m�nniskor p� institutioner - �lderdomshem, somatisk l�ngv�rd, psykiatrisk v�rd eller v�rdhem f�r utvecklingsst�rda. H�sten 1988 hade antalet sjunkit till knappt 110 000.

Genom boendeservicedelegationen bedrivs sedan budget�ret 1985/86 ett arbete med att utveckla nya former f�r samverkan i fr�ga om s�dan service till de boende som kan f�rb�ttra m�jlighetema f�r �ldre, handikappade och l�ng�varigt sjuka atl bo i vanliga bost�der. Sammanlagt ca 100 milj. kr. st�r till f�rfogande f�r bidrag Ull olika utvecklingsprojekt fram lill utg�ngen av budget�ret 1989/90. F�r n�rvarande �terst�r knappt 15 milj. kr. atl f�rdela.

Intresset f�r samordnad boendeservice har �kat kraftigt. Genom sam�verkan mellan kommunala f�rvalmingar, bostadsf�relag, landsting, f�r�eningsliv, intresseorganisationer m. fl. pr�vas olika former av samordnad service f�r s�v�l m�nniskor med s�rskilda behov som f�r de boende i allm�n�het inom ett bostadsomr�de eller p� en mindre ort.

Drygt en tredjedel av de 81 lokala utvecklingsprojekten som hittills har be�viljats bidrag av regeringen bedrivs i omr�den med flerbostadshus byggda under senare delen av 1960-lalei och b�rjan av 1970-talel. Ett tjugotal arbeten bedrivs p� landsbygden och i glesbygden. N�stan samtiiga l�n �r f�retr�dda.

Delegationen har i en skrivelse med l�gesrapport Ull regeringen (Ds 1989: 53) l�mnat f�rslag om hur fr�gor som r�r samordnad boende�service b�r handl�ggas sedan den fem�riga bidragsperioden har upph�rt i och med utg�ngen av budget�ret 1989/90.

Ungdomars boende

Knappt h�lften av alla registrerade bostadss�kande i kommunema saknar egel
kontrakt p� en bostad. Av dessa �r de allra flesta ungdomar som bor kvar i
f�r�ldrahemmet. Bristen p� bost�der sl�r s�rskilt h�rt mot ungdomar. De har�������������������������


 


ingen f�rankring p� bostadsmarknaden, ingen bostad att byta med, och de����� Prop. 1989/90: 100
hamnar ofta l�ngt bak i kommunemas k�er.
����������������������������������������������� Bil. 13

Ungdomars ber�ttigade krav p� en egen bostad m�ste p� sikt tillgodoses genom ett �kat bostadsbyggande. En redog�relse har l�mnais i del f�reg�ende f�r de �lg�rder som riksdag och regering har beslutat om i della syfte. P� kort sikt �r del emellertid n�dv�ndigt att anv�nda ocks� s�rskilda medel som mer direkt tillgodoser tmgdomama och deras boende.

Ungdomsboendedelegationen har under �r 1989 bedrivit en intensiv verk�samhet f�r all till landels kommuner sprida erfarenheter av hur ett m�lmed�vetet arbete med ungdomsbosladsfr�goma kan bedrivas. Under h�sten har delegationen bes�kt olika kommuner och haft �verl�ggningar med dem som ansvarar f�r bosladsf�rs�rjningsfr�goma. Kommuner med universitet och h�gskola har �gnats s�rskild uppm�rksamhet.

Fr�gor som lagils upp i ungdomsboendeddegalionens diskussioner med konmnunema �r bl. a. �tg�rder f�r att fr�mja r�rligheten i det befintliga bostadsbest�ndet, m�jlighetema att umyttja ungdomsbostadssi�det saml den kommunala bostadsf�rmedlingens roll.

Erfarenhetema fr�n de kommuner som arbetar med ungdomsbostadssi�det f�r all �ka tillg�ngen p� bosl�der f�r ungdomar �r myckel goda. Det ekono�miska st�det har gjort del m�jligt au t. ex. h�lla boendekosmadema i ny�producerade l�genheter p� en l�gre niv�, s�lta in s�rskilda resurser f�r ung�domar vid bostadsf�rmedlingarna och all stimulera fastighets�gare till alt l�mna l�genheter till kommunens f�rmedling. Flera kommuner har under det senaste �ret ans�kt om alt f� omfattas av det statliga st�det. Sammanlagt 67 kommuner har f�tt ett s�dant medgivande. Ungdomsboendedelegationen kommer �ven i forts�ttningen all f�lja verksamheten i kommunema och aktivt verka f�r att ungdomsbostadssi�det f�r den avsedda effekten.

Bostadsf�rmedling m. m.

En effektiv kommunal bostadsf�rmedling �r av avg�rande betydelse f�r m�jligheterna att f� fram fler l�genheter och att f�rdela dem r�ttvist. Enligt la�gen (1947: 523) om kommunala �tg�rder till bostadsf�rs�rjningens fr�m�jande m. m. skall en kommun anordna avgiftsfri bostadsf�rmedling, om det beh�vs f�r bostadsf�rs�rjningens fr�mjande. Del �r inte alla kommuner som anv�nder sig av detta instmment i arbetet med bostadsf�rs�rjningen. Plan-och bostadsverket har i en skrivdse den 11 oktober 1989 redovisat atl del saknas kommunal bostadsf�rmedling i oinkring h�lften av landels kommuner.

Del �r angel�get alt f� en bild av hur bost�der f�rmedlas i de kommuner som i dag saknar kommunal bostadsf�rmedling. Regeringen har d�rf�r den 12 oktober 1989 beslutat atl uppdra �l plan- och bostadsverket alt unders�ka varf�r vissa kommuner saknar bostadsf�rmedling och hur bost�der i dessa konmiuner i dag f�rmedlas. En f�rsta delrapport avseende 25 kommuner har l�mnais.

Genom lagen (1987: 1274) om kommunal bostadsanvisningsr�ll har kommunerna f�tt b�ttre m�jligheter att f� tillg�ng till och f�rmedla lediga l�-

16


 


genheter. Del �r viktigt atl kommunema anv�nder sig av de insUTiment som����� Prop. 1989/90: 100

finns f�r alt st�lla bost�der till de bosladss�kandes f�rfogande. Enligt en���� Bil. 13

nyligen publicerad unders�kning som gjorts av Svenska kommunf�rbundet

har 18 kommuner tr�ffat avtal med fastighets�gare om f�rmedling av lediga

l�genheter.

Efter f�rslag av regeringen i prop. 1989/90: 37 om ingripanden mol olovlig kontorisering m. m. slopas den tio�riga preskriptionstiden den 1 ja�nuari 1990 n�r del g�ller byggnadsn�mndemas m�jligheter att ingripa mot stnygkontoriseraiie l�genheter. Fr�n samma lidpunkt blir del ocks� m�jligt f�r hyresn�mnd all besluta om s�rskild f�rvaltning av hyreshus n�r l�genheter st�r outhyrda p� gmnd av att fastighets�garen underl�ter all hyra ul dem.

I propositionen 1989/90: 37 har ocks� lagits upp fr�gor om att �terf�ra s. k. �vernattningsl�genheter till den regulj�ra bostadsmarknaden.

Hyres- och bostadsr�ttslagstiftningen

En parlamentarisk kommitt� (Bo 1989: 04) har nyligen tillkallats f�r att se �ver hyreslagstiftningen. Kommitt�n skall bl. a. utreda fr�gor om f�r�verkande av hyresr�tt, f�rbudet mol s�rskild ers�tming f�r hyresr�tt, andra-handsuthyming och avst�ende fr�n besitmingsskydd. En spr�klig �versyn av hyreslagen skall ocks� g�ras. �ven en dd andra fr�gor med anknyming till hyreslagsiifmingen skall tas upp av kommitt�n. Arbelet skall i en f�rsta etapp vara avslutat f�re utg�ngen av �r 1991.

Bostadsr�ttsuu-edningen har i sitt slutbet�nkande (SOU 1988:14) �versyn av bostadsr�ltslagen m. m. f�reslagit en ny bostadsr�ttslag. Bl. a. f�resl�s att s. k. f�rhandsavtal skall kunna ing�s och alt vetor�tten f�r bostadsr�tts-havama vid ombyggnad skall avskaffas. F�rslag l�mnas ocks� om all bostadsr�ttsf�reningar skall kunna v�gra juridiska personer intr�de i f�re�ningen. En proposition med anledning av utredningens f�rslag ber�knas kunna l�ggas fram under v�ren 1990.1 propositionen kommer ocks� fr�gan om en f�rl�ngning av f�rs�ksverksamheten med kooperativ hyresr�tt att be�handlas.

Bostadskostnaderna

P� grandval av material fr�n Statens institut f�r byggnadsforskning (SIB) kan f�ljande uppgifter sammanst�llas �ver bosladsutgiftemas f�rdelning mellan hush�ll i olika uppl�lelseformer och inkomsti�gen. Sammanst�llningen avser att visa hur stor del av de medel som hush�llen fritt kan disponera som an�v�nds f�r bostadskonsumiion '. Vidare redovisas frekvensen av olika fa�miljetyper i de skilda boendeformerna. Uppgifterna avser 1989 �rs f�r�h�llanden och har framr�knals p� basis av Bostads- och hyresunders�kningen (BHU) 1985.

'De angivna procenttalen avser bostadsutgifter netto - efter avr�knande av bostadsbidrag -

relaterad tiU hush�Uens disponibla inkomst exkl. bostadsbidrag, ber�knad som medeltal f�r

klassen. Av tekniska sk�l avser dock klassgr�nserna disponibel inkomst inkl. bostadsbidrag.��������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 13


 


Hush�llens bostadsutgift netto i procent av den disponibla inkomsten exkl.

bostadsbidrag

(EH = egnahem, BR = bostadsr�tlsl�genheter, HR = hyresl�genheter, kursiv siffra = < 1% av l�genheterna inom uppl�telseformen)


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 

Ehsponibel inkomst

Ensamboende

 

Samboende

 

Ensamboende

Samboende

 

inkl. bostadsbidrag

utan

bam

 

utan bam

 

med bam

 

med bam

 

 

EH

BR

HR

EH

BR

HR

EH

BR

HR

EH

BR

HR

50 000- 90 000

22

19

21

32

20

35

 

27

23

 

 

 

90 000-110000

29

18

19

18

14

17

22

20

19

27

26

20

110 000-130 000

28

16

18

21

15

18

28

20

18

23

20

18

130 000-150 000

26

17

17

22

14

16

30

21

15

25

19

17

150 000- 170 000

35

13

17

22

14

14

26

16

14

26

16

16

170 000- 190 000

 

 

 

22

12

14

 

 

13

26

15

15

190 000-210 000

 

 

 

21

13

14

 

 

 

24

15

14

Antal hushall (1 OOO-tal)

195

286

854

590

162

319

45

25

129

700

61

156

Andel av resp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppl�telsefomi (%)

13

54

59

39

30

22

3

5

9

46

11

11

Bostadsbidrag och KBT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(milj.kr.)

240

540 2 730

270

100

390

470

130

1070

940

30

270

Bostadssubventionernas utveckling m. m.

Samh�llets subventioner till bostadssektom har �kat kraftigt under de senaste �ren.

Bostadssubventioner och int�kter av fastighetsskatt och hyreshusavgift �ren 1982-1989. Miljarder kr., l�pande priser


 

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

Subventioner

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostadsbidrag!

6,3

6,8

6,9

7,1

7,2

7,5

8,1

8,4

R�ntebidrag

8,9

9,9

10.5

12,3

14,5

13,3

14,2

17,7

Skattesubvention

 

 

 

 

 

 

 

 

till egnahems-

 

 

 

 

 

 

 

 

�gaie'

10,3

10,9

10,7

13,0

13,2

13,2

16,5

17,9

Summa

25,5

27,6

28,1

32,4

34,9

34,0

38,8

44,0

Int�kter

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt m.

m.4������ -

0,7

1,0

3,6

4,6

5,6

6,0

6,1

Netto

25,5

26,9

27,1

28,8

30,3

28,4

32,8

37,9

'Avser b�de bostadsbidragen till bamfamiljer m. fl. och de kommunala bostadstill�ggen tiU folkpension (KBT).

Uppgiften avser det budget�r som b�rjar den 1 juli under kalender�ret. Det s�rskilda r�nte�bidrag som betalades ut vid fastighetsskattens inf�rande har h�r f�rts tUl �r 1985. �'Beloppen �r ber�knade f�r fastigheter med underskott, varvid h�nsyn tagils liU schablon�int�kt och extra avdrag. Marginalskatten har antagits vara 50 % t. o. m. �r 1987, 51 % f�r �r 1988 samt 48 % f�r �r 1989. Uppgiftema avser inkomst�r och �r faktiska f�r �ren 1982-1988. Beloppet f�r �r 1989 �r ber�knat. K�lla: RRV.

''Inkl. hyreshusavgifter. H�r redovisas int�kter under del kalender�r som skallen i huvudsak betalas in lill statsverket. I statsbudgetens inkomstber�kning redovisas skatten under det �r den bokf�rs p� sin inkomstpost, dvs. ett �r senare. K�Ua: RRV.


18


 


Prop. 1989/90: 100 �r 1989 har antalet bamfamiljer med bostadsbidrag minskat n�got i f�r-���� Bil. 13 h�llande lill �r 1988. Minskningen torde vara en f�ljd av att bostadsbidraget till familjer med tre eller flera bam delvis ersatts med ett �kat flerbarnstill�gg i syfte alt minska margmaleffekiema f�r dessa hush�llsgrapper.

�versyn av bostadsfinansieringen

Som framg�r av del f�reg�ende har de stadiga r�ntesubventionerna �kat kraf�tigt under de senaste �ren. �kningen beror fr�mst p� ell �kat antal nya l�n och p� �kade byggkostnader. I bet�nkandet (SOU 1989: 71) Ny bostads�finansiering f�resl�r boendekosmadsutredningen (Bo 1989: 02) genom�gripande f�r�ndringar av bostadsfinansieringen. F�r hyres- och bostadsr�tts�hus f�resl�s en bassubvention som i princip motsvarar skatteminskningen vid r�nteavdrag f�r egnahem. De nuvarande r�ntebidragen ers�tts i �vrigl av r�ntel�n p� den alhn�nna kreditmarknaden. Statens medverkan i denna del begr�nsas lill all staten erbjuder kreditgarantier f�r kreditgivarna saml utf�rdar en skuldutvecklingsgaranti f�r l�ntagama. I bet�nkandet l�ggs vidare f�rslag om en kompensation f�r h�jd byggmoms, om en �versyn av underlaget f�r fastighetsskatten saml om en utbyggnad av bostadsbidragen till bamfamiljer.

F�rslagen har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande i regerings�kansliet. Avsikten �r att f�rslag om en �ndrad bostadsfinansiering skall kunna l�mnas till riksdagen i samband med f�rslag om reformer inom inkomst�beskattningens omr�de inf�r inkomst�ret 1991.

L�n finansierade av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

G�llande regler

Statens BostadsfinansieringsakUebolag, SBAB, tillhandah�ller medel f�r bo�stadsl�n till ny- och ombyggnad, l�n till f�rv�rv av vissa bostadsfastigheler, l�n f�r gatukosmadsers�imingar saml s�rskilda lokall�n.

Bostadsl�n f�r ny- och ombyggnad l�mnas enligt nybyggnadsl�ne�f�rordningen f�r bost�der (1986: 692) och ombyggnadsl�nef�rordningen f�r bosl�der (1986: 693). Bostadsl�n l�mnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. L�nets storlek �r 25-30 % av etl l�neunderlag. L�neandelen beror p� vem som �r l�ntagare. Bostadsl�net l�mnas i kombination med en s. k. underliggande kredit. Den �r i princip 70 % av l�neunderlaget och tas upp av l�ntagaren p� den allm�nna kredittnarknaden. Besl�mmelser om l�ne�underlaget finns i f�rordningen (1978: 384) om ber�kning av l�neunderlag och paniv�rde f�r bostadsl�n.

Bostadsl�n finansierade av SBAB l�per med bunden r�nta som fastst�lls
med ledning av r�ntevillkoren f�r de obligationer som bolaget ger ul. F�r bo�
stadsl�n och underliggande krediter mom l�neunderlagel l�mnas r�ntebidrag
�������������������������


 


f�r skilhiaden mellan den verkliga r�niekosmaden och en garanterad r�nta.����� Prop. 1989/90: 100 Den garanterade r�ntesatsen f�r f�rsta �ret av l�netiden varierar beroende p堠�� Bil. 13 l�niagarkaiegori mellan 2,45 och 4,90 % f�r l�n till nybyggnad och mellan 5,10 och 10,0 % f�r ombyggnadsl�n. Den garanterade r�ntan h�js f�r varje �r av l�netiden p� visst s�tt.

Amorteringstiderna f�r bostadsl�n �r olika l�nga. F�r nybyggnad av egna�hem g�ller 30 �r. F�r nybyggda hyres- och bostadsr�llshus b�rjar amorte�ringen efler fem �r och amorteringstiden �r d�refter 35 �r. F�r ombyggnads�l�n �r amorteringstiden h�gst 30 �r eller, om huset saknar hiss efler ombygg�naden, h�gst 20 �r.

F�rv�rvsl�n kan l�mnas f�r f�rv�rv av

-     egnahemsfasugheter som har inl�sts enligt 56 a � arbetsmarknads-kung�relsen (1966: 368) eller som har avstyckats i samband med rationali�sering av jordbruk,

-     s�dana bostadsfastigheler f�r permanent bmk som s�ljs av en statlig myndighet enligt f�rordningen (1971: 727) om f�rs�ljning av staten tillh�rig fast egendom m. m.,

-     vissa fastigheter som har f�rk�pls enUgt f�rk�pslagen (1967: 868) och

-     egnahem som k�ps av vissa flerbarnsfamiljer.

Best�mmelser om f�rv�rvsl�n i de tv� f�rsta fallen finns i f�rordningen (1976: 257) om l�n f�r f�rv�rv av egnahemsfastighet i vissa fall resp. f�rord�ningen (1981: 1123) om l�n f�r f�rv�rv fr�n staten av bostadsfastigheler f�r permanent brak. L�nen l�mnas till viss andel av k�peskillingen och �r inte f�renade med r�ntebidrag.

Besl�mmelser om f�rv�rvsl�n i del tredje fallet finns i f�rordningen (1984: 614) om l�n f�r f�rv�rv av vissa fastigheter som har f�rk�pls enligt f�rk�pslagen. L�nen l�mnas f�r f�rv�rv av en- eller iv�bostadshus f�r per�manent brak i omr�den d�r efterfr�gan p� fritidshus �r betydande. L�n kan bara l�mnas till kommunen eller den som stadigvarande skall bebo fastig�heten. L�net f�r motsvara h�gst 25 % av f�r omr�det g�llande tomt- och grundberedningsbelopp saml l�gestill�gg. Dessa l�n �r f�renade med r�nte�bidrag i samma omfatttiing som bostadsl�n.

Best�mmelser om f�rv�rvsl�n i det fj�rde fallet finns i f�rordningen (1987: 258) om st�d till flerbarnsfamiljer f�r k�p av egnahem. L�nen l�mnas med 25 % av den godk�nda k�peskillingen till s�dana familjer med minsl tv� bara som kan f� bostadsbidrag n�r de bosatt sig i del k�pta huset. Som ytter�ligare villkor g�ller atl huset inte �r nybyggt och atl kommunen har godtagit priset samt �tagit sig visst f�riusiansvar. L�nen �r f�renade med r�ntesubven�tioner men har n�got l�gre r�ntebidrag �n bostadsl�n.

L�n f�r gatukostnadsers�ttning enligt f�rordningen (1985: 352) om l�n m. m. f�r gatukosuiadsers�tming i vissa fall l�mnas till �gare av sm�hus�fastighet f�r de kosUiader avseende gator och andra alhn�nna platser som �garen �r skyldig att betala enligt 6 kap. plan- och bygglagen (1987: 10) eller motsvarande �ldre lag. L�n l�mnas med 95 % av ers�itningen Ull kommunen och �r f�renat med r�ntebidrag.

20


 


S�rskilda lokall�n enligt f�rordningen (1985: 463) om l�n m. m. Ull s�r-����� Prop. 1989/90: 100 skilda �lg�rder i bostadsomr�den med oulhyrda l�genheter l�mnas f�r s�dan �����Bil. 13 ombyggnad av vissa hyres- och bostadsr�llshus som inneb�r att utrymmen i huset byggs om Ull vissa typer av lokaler.

Ers�ttningsl�n l�mnas fr�n och med den 1 januari 1990 enligt f�rord�ningen (1989: 858) om ers�ttningsl�n f�r bostads�ndam�l. Syftet med ers�lt-ningsl�nei �r all imderl�ita f�rtida inl�sen av �ldre l�n fr�n statsbudgeten. Er-s�lttiingsl�nel l�nmas b�de vid s. k. frivillig inl�sen och i de fall l�ntagaren p� grand av best�mmelserna om ombyggnadsl�n eller best�mmelsema om �vertagande av l�n i samband med �verl�telse av fastighet m�ste �terbetala del �ldre statsl�net. L�nels storlek �r h�gst ell belopp som motsvarar kapital�skulden p� statsl�net vid tidpunkten f�r �terbetalningen j�mte vid samma tid�punkt upplupen r�nta p� del gamla l�net. �r k�paren en kommun, ett alhn�n-nyltigl bostadsf�retag eller en bostadsr�ttsf�rening med viss kommunal insyn kan ers�ttningsl�nei ut�kas med etl f�rv�rvstill�gg enligt f�rordningen (1986: 694) om handl�ggning, f�rvaltning, m. m. av bostadsl�n och r�nte�bidrag. L�net �r f�renat med r�ntebidrag i de fall det gamla l�net ber�ttigade till r�ntebidrag.

Plan- och bostadsverket

Plan- och bosladsverkei har i anslagsframsl�lhiingen f�r budget�ret 1990/91 redovisat f�ljande uppgifter om l�ngivningens omfattning.

I fr�ga om bostadsl�n fattades under budget�ret 1988/89 prelimin�ra l�ne-beslul till ett sammanlagt belopp av 15 481 milj. kr., varav 11 802 milj. kr. avs�g nybyggnad och 3 679 milj. kr. ombyggnad. J�mf�rt med budget�ret 1987/88 �kade det totala beloppet med ca 2,8 miljarder kr. Hela �kningen av�s�g beslut om l�n f�r nybyggnad, som �kade med 30 %.

21


 


 

 

 

 

Beslut om bostadsl�n

 

 

 

Budget�ret 1987/88

Milj. kr.

1988/89

Budget�ret 1987/88

1988/89

 

Kr. /l�genhet

 

Nybyggnad

 

 

 

 

Prelimin�ra beslut

 

 

 

 

Flerbostadshus Gmppbyggda sm�hus Slyckebyggda sin�Hus

4 881 2 485 1696

6 790 2 940 2 072

182 700 204 100 178 300

213 700 229700 196 500

Totalt

9 062

11802

 

 

Slutliga beslut

 

 

 

 

Flerbostadshus Gmppbyggda sm�hus

2 552 1273

4177 2143

168100 177 600

185 200 205 800

Totalt (exkj. stycke-byggda sm�hus)

3 825

6 320

 

 

Ombyggnad

 

 

 

 

Prelimin�ra beslut

 

 

 

 

Flerbostadshus Sm�hus

3 227 408

3276 403

85 900 69 300

113 800 81500

Totalt

3 635

3 679

 

 

Slutliga beslut

 

 

 

 

Flerbostadshus Gmppbyggda sm�hus

2 941 58

3 521 44

82 600 105 600

95 700 101600

Totalt (exkl. stycke-byggda sm�hus)

2 999

3 565

 

 


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


R�knat i antal l�genheter noterades en �kning budget�ret 1988/89 med cirka 6 700 i fr�ga om prelimin�ra l�n f�r nybyggnad, varav 5 000 i flerbo�stadshus och 600 i s�ljarbyggda egnahem. Antalet l�genheter med beslut om bostadsl�n f�r ombyggnad minskade budget�ret 1988/89 med 8 800 l�gen�heter i flerbostadshus och med 900 l�genheter i sm�hus j�mf�rt med budget��ret innan.

Skillnaden i genomsnittligt l�nebelopp per l�genhet mellan de olika hus�typerna beror bl. a. p� skillnader i l�nevillkor, l�genheternas storlek och -vad g�ller ombyggnad - �tg�rdernas omfatming. I fr�ga om flerbostadshusen g�ller vidare alt den del av l�nen som avser lokaler har f�rdelats p� bostads�l�genheterna.

Beslut om l�n tid barnfamiljer f�r f�rv�rv av egnahem l�mnades till etl sammanlagt belopp av 556 milj. kr. f�r 4 606 l�genheter under budget�ret 1988/89, j�mf�rt med 510 milj. kr. f�r 4 915 l�genheter budget�ret innan.

Besluten om l�n f�r f�rv�rv fr�n staten av bostadsfastigheter omfattade 15,4 milj. kr. under budget�ret 1988/89, j�mf�rt med 19,2 milj. kr. budget�ret innan.


22


 


Gatukostnadsl�n beviljades med 1,1 milj. kr. f�r 31 sm�hus under bud-����� Prop. 1989/90: 100 get�ret 1988/89. Under budget�ret 1987/88 beviljades 2,4 milj. kr. f�r 66����� Bil. 13 sm�hus.

B'ostadsl�nf�r handikappanpassning av bost�der enligt ombyggnadsl�ne�f�rordningen (bosiadsanpassningsl�n) beviljades med 12,4 milj. kr. under budget�ret 1988/89, j�mf�rt med 13,8 milj. kr. budget�ret innan.

Fr�n den 1 juli 1989 svarar SBAB f�r f�rvalmingen av samtiiga bostads�l�n.

Plan- och bosladsverkei ber�knar i sin anslagsframst�llning f�ljande utbe�talningar av l�n som skall finansieras av SBAB under budget�ren 1989/90 och 1990/91.

Milj. kr. budget�ret
1989/90��������� 1990/91

Nybyggnadsl�n�������������������� 11000����������� 13 300

Ombyggnadsl�n������������������� 4 000������������ 3 750

F�rv�rvsl�n��������������������������� 670�������������� 620

Galukosmadsl�n

S�rskilda lokall�n������������������������� -���������������� -

Bosiadsanpassningsl�n���������������� 15��������������� 15

F�rv�rvstiU�gg������������������������� 5���������������� 5

Totalt���������������������������� 15 690�������� 17 695

Vissa villkor f�r bostadsl�n, m. m.

�verl�telser av allm�nnyttigt �gda bostadshus

Om etl bostadsl�n f�r �vertas i samband med atl en fastighet eller tomtr�tt �verg�r till ny �gare eller lomlr�llshavare, l�mnas �ven r�ntebidrag lill den som har f�rv�rvat fastigheten eller tomtr�tten. Numera g�ller dock, all om bostadsl�net avser ett hus som har f�rv�rvats fr�n ett allm�nnyttigt bostads�f�retag eller en kommun, l�mnas r�ntebidrag endast om regeringen medger del (prop. 1986/87: 168, BoU 1987/88: 3, rskr. 94). Riksdagen har beg�rt att regeringen i l�mpligt sammanhang och efter inte alltf�r l�ng tid redovisar utfallet av undantagen fr�n huvudregeln i f�rening med eventuella f�rslag till modifieringar och �ndringar. 1 del f�ljande l�mnas en s�dan redovisning.

Regeringen har t. o. m. utg�ngen av �r 1989 bifallit 19 ans�kningar om medgivande som h�r avses. I n�rmare h�lften av dessa �renden har �ven den nye �garen varit ett allm�nnyttigt bostadsf�retag - fem ans�kningar har g�llt bostadssiiftelser som har ombildals till aktiebolag och fyra ans�kningar �ver�l�telser mellan en kommun och ett allm�nnyttigt f�retag eller mellan s�dana f�retag.

Tre ans�kningar har g�llt �verl�telser av sm�hus som fr�n b�rjan var av�sedda atl uppl�tas med �gander�tt - i ett fall g�llde �veri�telsen ett sm�hus�omr�de p� ca 100 sm�hus till en bostadsr�ttsf�rening och i de �vriga tv� var del fr�ga om 27 resp. 6 sm�hus som skulle s�ljas Ull de boende. Tv� ans�k�ningar har g�llt �verl�telser som har ing�tt i st�rre faslighetsf�rv�rv f�r all


 


m�jligg�ra cenuiimulbyggnader och en ans�kan har avsett f�rs�ljning av en Prop. 1989/90: 100 fastighet f�r att genomf�ra fastighetsk�p och d�rigenom f� en l�mpligare Bil. 13 sammans�ttning av f�relagels best�nd, bl. a. med avseende p� l�ge. En an�s�kan har g�llt �verl�telsen till en bostadsr�ttsf�rening av en byggnad utan l�genheter men med bostadskomplement. En har g�llt komplettering av tidi�gare fastighetsk�p och i ett fall var det fr�ga om fastighelsbyie. Slutiigen har det i ett �rende varit fr�ga om personalbost�der. I det fallet var �verl�telsen motiverad av bl. a. regionalpolitiska sk�l.

Elva ans�kningar har avslagits. Av dessa har sex avsett �verl�telser lill privata f�retag och fem till bostadsr�ttsf�reningar.

Som framg�tt av min redovisning har regeringen hittills behandlat totalt 30

. ans�kningar om att f� beh�lla r�ntebidraget �ven efter en �verl�telse. Deua �r

enligt min mening ett alltf�r litet underlag f�r all n�gra definitiva slutsatser

skall kunna dras n�r det g�ller behovet av mera genomgripande �ndringar av

reglema.

Markvillkoret vid bostadsl�n f�r vissa egnahem

Markvillkoret i samband med den statiiga bostadsfinansieringen inneb�r att bostadsl�n och r�ntebidrag f�r ny- och ombyggnad p� mark som inte har f�r�v�rvats fr�n kommunen l�mnas bara om kommunen medger det. Syftet med villkoret �r atl kommunen skall ha m�jlighet att st�lla de krav p� projekten som beh�vs f�r alt fr�mja kommunens m�l f�r bostadsf�rs�rjningen. Be�st�mmelser om markvillkorel finns i nybyggnadsl�nef�rordningen f�r bo�st�der (1986: 692) och ombyggnadsl�nef�rordningen f�r bost�der (1986: 693).

I fr�ga om bostadsl�n och r�ntebidrag f�r ny- och ombyggnad av sm�hus som skall bebos av l�nes�kanden g�ller markvillkorel bara om s�kandens markf�rv�rv �r f�renat med villkor som binder s�kanden till en viss bygg-intressent vid upphandling av material eller byggnadsarbete, s. k. kopplade avtal. Riksdagen har vid ett flertal tillf�llen beslutat om all markvillkorel inte skall till�mpas i dessa fall, senast f�r tiden den 1 juli 1987 - 30 juni 1989.1 enlighet med f�rslag i budgetpropositionen f�r budget�ret 1989/90 beslutade riksdagen att undantaget fr�n markvillkorel i fr�ga om sm�hus som skall be�bos av l�nes�kande definitivt b�r upph�ra efter utg�ngen av juni 1990, sedan tr�husf�retagen under ell �r f�ll m�jlighet att anpassa sitt markinnehav.

Sveriges Tr�husfabrikers Riksf�rbund har i skrivelse den 30 oktober 1989 hemst�llt att undantaget fr�n markvillkoret f�rl�ngs ytterligare. F�rbundet har d�rvid l�mnat uppgifter som lyder p� att tt-�husf�retagens markinnehav snabbt kommer all minska p� grand av de nya reglema och att kommunemas tomt-beredskap ligger p� en mycket l�g niv�. I en enk�t fr�n f�rbundet till samUiga kommuner svarade 186 atl man har 4 000 stycketomier per �r att exploatera. S�rskiU i storstadsregionerna �r tillg�ngen p� tomter mycket l�g.

24


 


F�rbundet anser d�rf�r att sm�husprodukUonen kommer att d�mpas och att���� Prop. 1989/90: 100 tr�husf�retagen f�r problem om undantaget fr�n markvillkoret inte f�rl�ngs����� Bil. 13 ytterligare.

Den enk�t som f�rbundet �beropar visar dock att de flesta kommimer har l�gel under kontroll. Enk�ten visar ocks� att i de fall tillg�ngen p� kommunala tomter var l�g, avser konamunema att medge dispens fr�n markvillkoret. Jag anser d�rf�r atl tmdantagei fr�n markvillkorel i fr�ga om sm�hus inte b�r f�r�l�ngas efter utg�ngen av juni 1990. Del �r enligt mm mening angel�get att kommunema har m�jligheten att motverka kopplade avtal. S�dana avtal �r negativa fr�n konkurrens- och prissynpunki. De begr�nsar ocks� hush�llens valm�jligheter. Jag vill dock understtyka n�dv�ndigheten av att kommunema inom ramen f�r sitt ansvar f�r bostadsf�rs�rjningen vidtar s�dana �tg�rder att inte den situation uppkommer som f�rbundet pekar p� sin skrivelse.

Kostnadskontroll vid bostadsl�nf�r vissa egnahem

Sedan den 1 juli 1989 till�mpas reglema f�r produktionskosmadskoniroll i �renden om bostadsl�n f�r nybyggnad �ven s�vitt g�ller l�nlagarbyggda eg�nahem. Reglema inneb�r att l�n bara l�mnas om den ber�knade kostnaden f�r projektet �r sk�lig med h�nsyn lill produktionsf�rh�llanden och projektets allm�nna kvalitet. Best�mmelsema finns i 22 � nybyggnadsl�nef�rordningen f�r bost�der (1986: 692).

Sveriges Tr�husfabrikers Riksf�rbund har i den nyssn�mnda skrivelsen ocks� hemst�llt att kostnadskontrollen f�r l�nlagarbyggda egnahem las bort. F�rbundet har d�rvid �beropat uppgifter som enligt f�rbundet lyder p� att i m�nga omr�den, s�rskilt i storstadsregionerna, ligger markkosmadema betyd�ligt h�gre �n vad l�nsbostadsn�mndema godk�nner. Delta Ullsammans med markvillkorel g�r enligt f�rbundet all produktionen av l�nlagarbyggda egna�hem kommer atl minska dramatiskt det n�rmaste �ret.

F�r egen del vill jag erinra om atl inf�randet av kostnadskontroll i fr�ga om l�nlagarbyggda egnahem hade till syfte att f� kontroll p� de h�ga mark�priserna. Tomtpriserna i t. ex. Stockhohnsregionen har tredubblats p� bara ett par �r. Enligt min mening har behovet av en kostnadskontt-oll i samband med det stadigt finansierande bostadsbyggandet snarare �kat, �n minskat. Vad f�rbundet har anf�rt utg�r d�rf�r inte sk�l att undanta en viss typ av sm�husproduktion fr�n konu-ollen. Del skulle i dagens situation kunna inne�b�ra en bostadspolitiskt omotiverad styming fr�n s�ljarbyggda till l�nlagar�byggda egnahem. Jag �r s�ledes inte beredd att tillstyrka den av f�rbundet beg�rda �ndringen.

R�ntebidrag vid �verl�telser av egnahem

F�r n�rvarande g�ller vid �verl�telse av egnahem som sker genom k�p eller
byte att den nye �garen f�r �verta r�tlen lill r�ntebidrag om r�nie-
bidragsunderlaget f�r del utest�ende bostadsl�net �verstiger 25 (X)0 kr. R�n-
���������������������� .,


 


lebidrag l�mnas d�rvid Ull r�ntan p� den del av r�ntebidragsunderlagel f�r det Prop. 1989/90: 100 �vertagna l�net som �verstiger 15 000 kr. Regehi inf�rdes �r 1982 och hade Bil. 13 ursprungligen till syfte att p�skynda �terbetahiing av �ldre statsl�n. Sitt nuva�rande mneh�ll fick den i samband med att finansieringen av bostadsl�n �r 1985 lades utanf�r statsbudgeten. De angivna beloppen har varit of�r�ndrade under l�ng tid. Beloppet 15 000 kr. har varit of�r�ndrat alltsedan �r 1982. Jag f�rordar att beloppen nu h�js Ull 55 000 kr. resp. 45 000 kr. De �ndrade best�mmelser som detta f�rslag f�ranleder b�r tr�da i kraft den 1 juli 1990 och till�mpas i fr�ga om �veri�telser som sker efler ikrafttr�dandet.

F�rslaget ber�knas minska utgifterna f�r r�ntebidrag med 3,5 milj. kr. per �r.

Vissa �ndringar i grunderna f�r ber�kning av l�neunderlag och pantv�rde f�r bostadsl�n

L�n och r�ntebidrag f�r ny- och ombyggnad av bostadshus best�ms med ut�g�ngspunkt i ett l�neunderlag. Delta skall i prmcip motsvara kosttiadema f�r att uppf�ra eller bygga om huset. Ber�kningen av l�neunderiaget f�r nybygg�nad kan i dag ske p� tv� olika s�tt. Underiaget kan ber�knas med ledning av antingen ett antal p� f�rhand best�mda kostnadsschabloner (schablon-metoden) eller de fakUska kostnadema f�r projektet (s. k. produklions-kosmadsanpassad bel�ning).

L�neunderlag f�r nybyggnad ber�knat enligt schablonmetoden anv�nds numera dels f�r atl best�mma bostadsl�n och r�ntebidrag vid nybyggnad av sm�hus som skall bebos av l�nes�kanden, s. k. l�nlagarbyggda egnahem, dels n�r r�ntebidrag vid nybyggnad av hyres- och bostadsr�llshus samt s�ljarbyggda egnahem skall begr�nsas enligt den s. k. r�ntebidragsti-appan (prop. 1985/86: 95, BoU13, rskr. 171).

Regermgen beslutade den 17 augusti 1989 om �ndring av bl. a. 4 � f�r�ordningen (1978: 384) om ber�kning av l�neunderlag och paniv�rde f�r bo�stadsl�n. Beslutet inneb�r att l�neunderlag f�r byggnad som fastst�lls enligt s. k. schablonmetod i fors�imingen skall ber�knas med utg�ngspunkt fr�n beloppen i en baskalkyl som plan- och bostadsverket fastst�ller p� grundval av kosmadema f�r att uppf�ra hus med en standard som uppfyller de grand�l�ggande kraven i verkets f�reskrifter f�r nybyggnad. I baskalkylen f�r d�mt�ver ing� belopp f�r st�rre ytor �n som f�ljer av de grundl�ggande kra�ven och b�lue utf�rande i fr�ga om yttertak, fasader, grundl�ggning eller yl-skikt i bad- och duschutrymmen. Plan- och bostadsverkels f�rslag UU n�r�mare f�reskrifter om belopp m. m. i baskalkylen har pr�vats av regeringen enligt begr�nsningsf�rordningen (1987: 1347). Genom beslut av regeringen den 24 augusti 1989 fick verket medgivande alt utf�rda f�reskrifter med de kosuiadskonsekvenser f�r staten som f�ljde av f�rslaget. Regeringens beslut inneb�r inte n�gon begr�nsning av verkets f�reskriflsr�tt i �vrigl. B�de urval av v�rdeb�rare och beloppen f�r dessa b�r verket forU�pande kunna anpassa till den tekniska utvecklingen.

26


 


Efter redovisade �ndringar besl�r schablonmeioden f�r ber�kning av l�ne-����� Prop. 1989/90: 100
underlag och paniv�rde i huvudsak av fyra delar:�������������������������������������� Bil. 13

1.      belopp f�r markkos�iader,

2.      belopp enligt fastst�lld baskalkyl,

3.      kostnadsrelalerade. Ull vissa belopp maximerade Ull�gg f�r �lg�rder som medf�r l�gre energif�rbrakning, �tg�rder som begr�nsar kosttiadema f�r drift och underh�ll, �lg�rder som medf�r h�gre standard p� bostadsl�genheter med tillh�rande uommen och f�r �tg�rder som underl�ttar framtida �ndringar av byggnaden samt s�rskilt kostnadskr�vande utformning av hus eller den yttre milj�n,

4.  s�rskilt till�gg f�r s�dana kosmader som beror p� att byggnadsprojekt be�drivs vinlertid, f�r konstn�rlig utsmyckning, f�r vissa r�ntekosmader under byggnadstiden och efler f�rdigst�llandet fram till bostadsl�nets utbetalning samt f�r kosmader f�r kontroll och besiktning av sm�hus som uppl�tes med bostadsr�tt eller �gander�u, om kontroll och besiktning utf�rs av frist�ende besikmingsman.

De nya best�mmelsema tr�dde i krafl den 1 oktober 1989 med s�rskilda �verg�ngsregler som ger m�jlighet att anv�nda alternativt den nya eller den �ldre metoden t. o. m. den 30 september 1990.

Jag tar nu upp fr�gan om vintertill�gg och till�gg f�r s�rskild kontroll och besikuiing av sm�hus.

VirUertdl�gg

Syftet med en s�rskild schablon f�r vintermerkostiiader var n�r den inf�rdes att n� en j�mnare s�songsf�rdelning av bostadsbyggandet genom att ge kompensation f�r de merkosmader som det inneb�r att bygga under vinter-perioden. F�r flerbostadshus och f�r gmppbyggda sm�hus beror till�ggets storlek b�de av i vilken del av landet som arbetet utf�rs, och under vilken del av vinlem som de olika skedena av byggandet p�g�r. F�r l�nlagarbyggda sm�hus ber�knas till�gget med h�nsyn till den verkliga tidpunkten f�r p�b�rjandet och beslutas i samband med utbetalningen av l�net.

Vintermerkosmademas andel av den totala produktionskosttiaden har min�skat under senare �r till f�ljd av att byggnadsprojekten i allt st�rre omfatttiing utf�rs med prefabricerade element vilket minskar tiden f�r husstommens far-digst�llande. Till�gget f�r vinlermerkosmader f�r i motsvarande m�n allt mindre betydelse f�r s�songsslymingen. F�r flerbostadshus har dessutom till�gget en mycket begr�nsad materiell betydelse. Plan- och bostadsverket har tidigare f�reslagit all vintertill�ggel slopas. Ocks� i bet�nkandet (S�U 1989: 96) F�renklad handl�ggning av ans�kningar om bostadsl�n m. m. f�resl�s att viniertill�ggen slopas.

�ven jag anser med h�nsyn till dagens byggmetoder all ett s�rskilt till�gg f�r vintermerkostnad inte l�ngre kan motiveras. Jag f�rordar att m�jligheten all erh�lla till�gg f�r vinlermerkosmader i del schablonm�ssigt ber�knade

27


 


l�neunderlaget slopas den 1 juli 1990. �ndringen b�r dock inte g�lla �renden i����� Prop. 1989/90: 100
vilka prelimin�rt beslut har meddelats f�re denna tidpunkt.�������������������������� Bil. 13

Borttagande av vintertill�gg ber�knas minska utgiftema f�r r�ntebidrag med 14 milj. kr. f�r en �rg�ng nyproduktion under f�rsta �ret av l�netiden.

Till�gg f�r s�rskild kontrod och besiktning

Vid ber�kning av l�neunderlagel enligt schablonmeioden f�r s�rskild konaoU och besiktning som utf�rs av frist�ende besiktningsman f�r inr�knas maximalt 4 475 kr. Della belopp, som avser all l�cka kosmadema f�r besikmings-mannens arbete, har varit of�r�ndrat sedan �r 1984. Enligt vad jag har erfarit l�cker beloppet numera endast en del av l�ntagarens fakUska ulgifler f�r att anlita en besiktningsman. Jag f�rordar atl maximibeloppet f�r kosmader f�r s�rskild konnoll och besiktning h�js den 1 juli 1990. Beloppet b�r h�jas med 2 000 kr. till 6 475 kr. Del h�gre beloppet b�r Ull�mpas endast i s�dana �renden i vilka l�nebeslut eller, om s�v�l prelimin�rt som sludigl l�nebeslul skall medddas, prelimin�rt l�nebeslul meddelas efler ikrafttr�dandet.

Jag ber�knar all den f�reslagna h�jningen kommer att �ka utgiftema f�r r�ntebidragen med ca 2 milj. kr. det f�rsta �ret av l�netiden.

Hemst�llan

Med h�nvisning Ull vad jag nu har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen all

1.godk�nna de �ndrmgar i fr�ga om r�ntebidrag vid �verl�telse av eg�
nahem som jag har f�rordat,

2.      godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om vinterUll�gg i l�neunder�laget,

3.      godk�nna all till�gget i l�neunderlaget f�r kostnader f�r s�rskild kontroll och besikming av egnahem m. m. h�js i enlighet med vad jag har f�rordat.

Vidare hemst�ller jag att regeringen bereder riksdagen tillf�lle all ta del av vad jag anf�rt i fr�ga om markvillkor och kos�iadskonttoll s�vitt avser bostadsl�n f�r vissa egnahem.

Direktverkande el f�r uppv�rmning

Inledrung

Genom 3 kap. 3 � plan- och bygglagen (1987:10, PBL) st�lls krav p� att byggnader skall medge god hush�lhiing med energi. En- och tv�bostadshus, som inte �r avsedda f�r fritids�ndam�l, f�r f�rses med direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskilda sk�l. S�dana sk�l f�rel�g Udigare bl.a. om huset var energisn�lt utformat.

28


 


De nybyggnadsregler som tr�dde i krafl och f�r Ull�mpas fr.o.m. den Prop. 1989/90: 100 1 januari 1989 inneh�ller s�dana h�jda krav p� energihush�llning i alla nya Bil. 13 byggnader all de i huvudsak moisvarar de s�rskilda krav som tidigare st�lldes p� sm�hus f�r att f� f�rse dem med direktverkande el. Nybyggnadsreglema inneb�r allts� att alla nybyggda hus i framtiden kommer alt ha s�dana egen�skaper i fr�ga om energihush�llning vilka tidigare utgjorde s�rskilda sk�l f�r all medge installation av direktverkande el f�r uppv�rmning i sm�hus. Del kan leda till all anv�ndningen av direktverkande el �ter �kar.

Mol den bakgranden uppdrog regeringen den 14 juli 1988 �l plan- och bosladsverkei alt l�mna f�rslag till �tg�rder som motverkar l�ngsiktiga bind�ningar till system f�r uppv�rmning med direktverkande el.

I avvaktan p� all plan- och bosladsverkei skulle slutf�ra sitt uppdrag har -efter beslut av riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 13, BoU7, rskr. 175) - den 1 juli 1989 inf�rts besl�mmelser som inneb�r att statliga bostadsl�n inte utan s�rskilda sk�l f�r l�mnas f�r installation av direktverkande elv�rme vid ny�byggnad eller f�r byte till s�dan v�rme vid ombyggnad (SFS 1989:464 och 465). Enligt verkels f�reskrifter anses det finnas s�rskilda sk�l f�r direkt�verkande el om installation av annan v�rmeanl�ggning skulle medf�ra uppen�bart osk�liga kosmader eller om s�rskilda �tg�rder vidtas f�r att underl�tta en framtida �verg�ng Ull ell alternativt uppv�rmningssyslem. Du-ektverkande el kan medges ocks� i andra fall om del �r fr�ga om ombyggnad och kultur- eller milj�h�nsyn eller sociala sk�l talar h�rf�r (BFS 1989:16 och 17).

I skrivelse den 21 november 1989 har plan- och bosladsverkei redovisat sina �verv�ganden och f�rslag lill de �ndringar i PBL som beh�vs f�r att f��rebygga nya bindningar lill direktverkande el f�r uppv�rmning i byggnader. Plan- och bostadsverkets f�rslag inneb�r i princip etl f�rbud mol installation av direktverkande elv�rme i byggnader med undanlag f�r fritidshus med h�gst tv� bost�der. Byggnader b�r, enligt verkets f�rslag, f� f�rses med uppv�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�r�skilda sk�l. De s�rskilda sk�l som enligt verket b�r kunna f�ranleda undantag fr�n ett generellt f�rbud �r av delvis annat slag �n de som till�mpas i dag. F�r atl begr�nsningama skall f� avsedd effekt f�resl�r verket att del inf�rs en ge�nerell bygglovplikl f�r att i byggnader installera direktverkande elv�rme.

Allm�nna utg�ngspunkter

I fr�ga om en- och iv�bostadshus har antalet nytillkomna hus med direkid varit i genomsnitt 1 600 per �r under de senaste �ren. P� grand av riksdagens beslut att genom �ndringar i reglema f�r bostadsl�n begr�nsa anv�ndningen av direktel, lorde installation av denna uppv�rmningsform i samband med ny-och ombyggnad av bostadshus nu praktiskt taget ha upph�rt. I vilken omfatt�ning direktverkande elv�rme installeras i andra byggnader �n bost�der �r d�remot sv�rt att bed�ma.

Mot denna bakgmnd �r det naturligt alt nu �ndra ifr�gavarande regler i PBL i huvudsak i enlighet med plan- och bostadsverkets f�rslag. Svenska

29


 


kommunf�rbundet och Sveriges Tr�husfabrikers Riksf�rbund har beretts till-����� Prop. 1989/90: 100 f�lle att ytua sig �ver verkets f�rslag. N�gra erimingar har mle kommit in.����� Bil. 13 Jag vill f�r egen del anf�ra f�ljande.

Enligt PBL skall byggnader medge god hush�llning med energi. Det inne�b�r bl.a. all byggnader skall vara f�rsedda med en v�l isolerad klimalsk�rm och ett l�mpligt anpassat ventilations- och uppv�rmningssyslem. S� som chefen f�r milj�- och energidepartementet gett utttyck f�r i prop. 1987/88:90 om energipolitiken (sid. 50) b�r n�gon ytterligare sk�rpmng av energihus�h�llningskraven inte komma lill st�nd ut�ver de krav som i dag g�ller f�r di�rektverkande elv�rme. Jag finner d�rf�r inte sk�l all f�resl� n�gon �ndring i denna del.

I PBL st�lls ocks� krav p�flexibiUtet i uppv�rmningssystemet. I bygg�nader som inneh�ller bost�der eller arbetslokaler skall uppv�rmningssystemel i sk�lig utstr�ckning utformas s� all skilda energislag som �r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunki kan anv�ndas utan omfattande �ndringar. Vidare kr�vs det alt en- och iv�bostadshus, som i huvudsak skall v�rmas upp med el eller naturgas, i sk�lig ulstt�ckning skall ulf�ras s� all ell byte till uppv�rmning med annat energislag underl�ttas. Inte heller i dessa delar finns sk�l att �ndra nuvarande best�mmelser.

Ny- och ombyggnad

Som framg�tt av vad jag tidigare har sagt f�r en- och iv�bostadshus f�rses med uppv�rmningssyslem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskilda sk�l. Eftersom de nu g�llande nybyggnadsreglerna som normalkrav st�ller del energim�lt som tidigare ansetts utg�ra etl s�rskilt sk�l f�r atl instal�lera direktverkande el, kan detta leda till alt anv�ndningen av direktverkande el �kar. Del finns d�rf�r sk�l alt sk�rpa kraven vad g�ller installation av direktel. Att ett hus �r energisn�lt utformat, b�r inte l�ngre utg�ra ett sk�l f�r all medge installation av direktel. Undantag b�r enligt min mening medges endast i spe�ciella fall.

Del syns�tt som jag just gett utttyck f�r b�r till�mpas �ven f�r andra bygg�nader �n sm�hus. Enligt PBL j�mst�lls bost�der och arbetslokaler i fr�ga om kravet p� ell flexibelt uppv�rmningssystem. Eftersom arbetslokaler kan vara lika energikr�vande som bost�der, anser jag att det inte b�r g�ras n�gon skill�nad mdlan dessa i nu aktuellt avseende. Inte heller finns det anledning atl inta en mindre restriktiv h�llning n�r det g�ller andra byggnader.

Best�mmelserna i PBL om hush�llning med energi och om uppv�nimingssystem g�ller inte i fr�ga om fritidshus med h�gst tv� bost�der. Enligt min mening finns del inte hdler nu sk�l all inf�ra s�rskilda villkor f�r all f� anv�nda direkid i fritidshus, eftersom dessa normall v�rms upp endast under kortare Ud av �ret och m�jligheterna all uUusia husen med andra uppv�rmningsanordningar i de flesta fall lorde vara goda.

Sammanfatmingsvis b�r - med undantag f�r fritidshusen - direktverkande elv�rme f� installeras i byggnader endast om det finns s�rskilda sk�l.

30


 


Den resuikiiva h�lhiingen mol installation av direktel b�r g�lla �ven i fr�ga���� Prop. 1989/90: 100 om befintliga byggnader. I befintiig bebyggelse kan del dock fmnas st�rre����� Bil. 13 anledning atl undantagsvis godta direktverkande elv�rme.

Jag �r givetvis medveten om att det kan finnas sk�l som talar f�r att be�gr�nsa �ven anv�ndningen av andra elberoende uppv�rmnmgssystem �n di�rektel. Fr�gan om anv�ndningen av andra uppv�rmningssyslem b�r dock �verv�gas i ett vidare energipolitiskl perspektiv.

S�rskilda sk�l f�r direktverkande el

Innan jag kommer in p� vilka s�rskilda sk�l som b�r godtas vill jag framh�lla att det �r viktigt all pr�vningen av huravida s�rskilda sk�l f�religger b�r vara restriktiv.

Ell s�rskilt sk�l f�r att f�rse en ny byggnad med direktverkande elv�rme kan vara all byggnaden i likhet med fritidshus endast uppv�rms kortare pe�rioder under �ret, t.ex. kyrkor, utst�llningshallar och vissa byggnader inom idrottsanl�ggningar. Ell ytterligare fall d�r det f�r anses f�religga s�rskilda sk�l �r om installation av annan v�rmeanl�ggning skulle medf�ra uppenbart osk�liga kosmader. Som exempel kan n�mnas tilhaUiga byggnader.

Del jag nu har sagt b�r beaktas �ven i fr�ga om befintliga byggnader. 1 s�dana fall kan det dock finnas �ven andra s�rskilda sk�l f�r installation av direktverkande elv�rme. Del kan vara fr�ga om kulturhistoriskt v�rdefulla byggnader, d�r installation av annan v�rmeanl�ggning �n direktel avsev�rt skulle minska byggnadens kulturhistoriska v�rde eller dess s�rart. Del kan ocks� finnas speciella sociala eller medicinska sk�l som b�r beaktas, l.ex. f�r alt g�ra del m�jligt f�r �ldre personer att bo kvar i sina bosl�der efler en be�gr�nsad upprasming. Vidare b�r beaktas att det ocks� i fr�ga om befintiiga byggnader i vissa fall f�r anses ekonomiskt osk�ligt all kr�va annal uppv�rm�ningssystem �n direktverkande elv�rme. S� kan l.ex. vara fallet vid en mindre tillbyggnad eller begr�nsad vindsinredning.

Bygglov

F�r all kunna motverka att direktverkande elv�rme installeras, b�r det i PBL inf�ras ett generellt krav p� bygglov f�r att installera direktel i alla byggnader ulom fritidshus med h�gst tv� bosl�der och tillh�rande komplementbygg�nader. �ven i fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbrak m.m. b�r del allts� kr�vas bygglov. F�r befintliga en- och iv�bostadshus med tillh�rande kom�plemenibyggnader b�r g�lla.att bygglov kr�vs f�r installation av direktel vid inre �ndring av byggnaden. I �vrigl bed�mer jag atl del i fr�ga om befintliga byggnader inte �r n�dv�ndigt att g�ra n�gra regel�ndringar i PBL.

31


 


Ikrcfttr�dande m.m.����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

De nya best�mmelsema b�r tt-�da i kraft den 1 juli 1990.1 fr�ga om �renden om bygglov som har kommit in till byggnadsn�mnden f�re ikraflti�dandel b�r dock nuvarande best�mmelser Ull�mpas.

Som en f�ljd av mma f�rslag kan de s�rskilda villkoren i fr�ga om bo�stadsl�n slopas. Best�mmelsen om att bostadsl�n inte ulan s�rskilda sk�l f�r l�mnas f�r installation av du-ektverkande elv�rme b�r s�ledes upph�ra att g�lla den 1 juli 1990. Den b�r dock fortfarande till�mpas i �renden i vilka bygglov l�mnas enligt �ldre besl�mmelser.

I enlighet med vad jag nu har anf�rt har inom bostadsdepartementet, efter samr�d med chefen f�r milj�- och energidepartementet, uppr�ttats f�rslag till lag om �ndring i plan- och bygglagen (1987:10). F�rslaget och specialmolivering b�r fogas till protokollet i detta �rende som underbilaga 13.1.

Enligt min uppfaiming �r de f�reslagna lag�ndringama inte av s�dan vikt fr�n enskild eller alhn�n synpunkt att en lagr�dsgranskning �r p�kallad.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.     anta f�rslaget till lag om �ndring i plan- och bygglagen (1987:10),

2.     godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om bostadsl�n f�r ny- eller ombyggnad av bostadshus.

B 1. Plan- och bostadsverket

1988/89� Utgift����������� 138 562 539

1989/90�� Anslag������������ 111684 000

1990/91�� F�rslag�������� 111350 000

') Av anslaget har 4 542 000 kr. inte sl�Uts ull verkets f�rfogande liU f�ljd av att verket fick beh�Ua tj�nstebrevsr�tlen under budget�ret 1989/90.

Plan- och bosladsverkei �r centtal f�rvaliningsmynd'ghet f�r fr�gor om bo�stadsf�rs�rjning och bostadsmarknad, byggande och stadsmilj� samt fysisk planering och hush�lhiing med nattirresurser. Verket �r ocks� chefsmyndighet f�r l�nsbostadsn�mndema. D�ml�ver handl�gger verket det stadiga st�det till allm�nna samlingslokaler m. m.

Plan- och bosladsverkei leds av en styrelse med nio ledam�ter. Chef f�r verket �r en generaldirekt�r. Inom verket finns sex avdebungar, n�mligen bostadsmarknadsavdelningen, plan- och naturresursavddningen, siads-milj�avdelningen, byggavdelningen, f�rvaliningsavdelningen och admi�nisuativa avdelningen. Inom verket finns vidare ett verkssekretariai, en lyp-

godk�nnandeenhet och en ij�nsteexportenhel. �renden om allm�nna sam-

32


 


lingslokaler handl�ggs inom verket av en samlingslokaldelegation. Till verket���� Prop. 1989/90: 100 finns slutiigen knuma ett stadsmilj�r�d och ytterligare fyra r�dgivande organ.����� Bil. 13 n�mligen bosladsmarknadsr�det, planr�del, byggr�del och kons�niktions-r�det.

Plan- och bosladsverkei bildades den 1 juli 1988 genom sammanl�ggning av bostadsslyrdsen och statens planverk. Verket mr�ttades i Stockholm men har omlokaliserats UU Karlskrona. Sedan den 21 augusti 1989 finns hu�vuddelen av verket p� den nya stationeringsorten.

Fr. o. m. den 1 juli 1989 har uppgiften all svara f�r l�nef�rvaltningen �verf�rts fr�n plan- och bostadsverket till Statens Bostadsfinansieringsaktie�bolag, SBAB, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1987/88: 115, BoU 16, rskr. 273).

Plan- och bostadsverket

I sin anslagsframst�lhiing anf�r plan- och bosladsverkei bl. a. f�ljande.

Plan- och bostadsverkels f�rsta verksamhets�r har pr�glats av ovanliga f�rh�llanden, f�rmodligen unika i svensk statsf�rvaltning.

En ny organisation har enligt riksdagens beslut skapats f�r del centrala verket. Arbetsuppgifterna har �vertagits fr�n de b�da f�mtvarande myndig�heterna statens planverk och bostadsslyrdsen, men inrikmingen har �ndrats v�sentiigt. Samtidigt har nya uppgifter tilUcommil. I f�rh�llande till de b�da f�reg�ngarna har plan- och bostadsverkels tillkomst inneburit en omfattande rationalisering med en kraftig nedsk�ming av personalresurserna som f�ljd.

Till della kommer omlokaliseringen fr�n Slockhohn till Karlskrona. Denna omlokalisering har genomf�rts i huvudsak under h�sten 1989.

Omlokaliseringen har mneburil stora omst�lhiingsproblem i ett inlednings�skede. Under det f�rsta �ret har ett intensivt arbete p�g�tt med att rekrytera ny personal.

Verket har 289 tj�nster. Den 21 juli 1988 n�r verket bildades hade drygt 150 av dessa tillsatts med tidigare anst�llda vid bostadsslyrdsen och plan�verket. D�ml�ver fanns ell 100-tal anst�llda fr�n bostadsslyrdsen och plan�verket som hade r�tt att beh�lla sma gamla tj�nster fram till verkets flyttning den 21 augusti 1989.

Den 1 juli 1989 hade bilden v�senUigt f�r�ndrats. Av de tidigare anst�llda i planverket och bostadsslyrdsen kvarstod d� endast 25 med tj�nster i plan-och bosladsverkei. Externt hade rekryterats 145 personer. Den fasta personalstyrkan uppgick lill 170 personer.

Av personalen fr�n de gamla verken �r del endast 21 som f�ljt med vid verkets flytming till Karlskrona i slutet av augusti 1989, dvs. 6 % av den ur�spmngliga personalstyrkan.

Med h�nsyn till att n�rmare 95 % av personalen har beh�vt nyrekryleras har verket tvingats anpassa sig lill de villkor som g�ller p� marknaden. Del mneb�r atl l�nel�gel vid verket blivit h�gre �n vad som ursprungligen be�r�knades av organisationskommitt�n.

33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 13


 


Uppdehiingen mellan plan- och bosladsverkei och SBAB mneb�r att 16 Prop. 1989/90: 100 tj�nstem�n fr�n verket har g�tt �ver lill SBAB. Del resurstillskott som �ver- Bil. 13 f�ringen av l�nef�rvaltningen inneb�r �r tills vidare inlecknal f�r all l�cka kosmadema f�r den personal som har s. k. Siockholmsgaranii samt f�r plan-och bostadsverkels andel av del konsultst�d som beh�vs f�r all stabilisera UDS-C. Den datorisering av verkets administrativa mtiner som p�b�rjats torde dock mneb�ra att det �nd� �r m�jligt all genomf�ra en reduktion av l�neanslagel i enlighet med huvudalternativet, dvs. med 2 % under budget�ret 1990/91.

Omlokaliseringen medf�r f�r�ndringar i verkets kosmadsstrakiur. Behovet av medel f�r omv�rldskontakier kommer all �ka. Det g�ller bl. a. medel f�r resor, telefon och kommunikationer �ver datan�tet. F�r budget�ret 1989/90 har verket tilldelats 3,5 milj. kr. i ytterligare medel f�r �vriga f�rvalttiings-kosmader. Under budget�ret 1990/91 kommer kosmadema f�r dessa om�v�rldskontakier att �ka ytteriigare, bl. a. mot bakgrund av de allt s�mre t�g-f�rbindelsema med Karlskrona. Flygresor �r del enda realistiska alternativet f�r resor mdlan Karlskrona och Stockholm samt mellersta och norra Sverige.

Mot denna bakgnmd f�resl�r plan- och bosladsverkei bl. a. f�ljande:

1.     Anslaget ber�knas f�r budget�ren 1990/91,1991/92 och 1992/93 enligt huvudallemativet d�r reduktionen f�rdelas med 2 %, 2 % och 1 % p� resp. budget�r.

2.     L�nemedel anvisas f�r tj�nsten som kanslichef vid stadsmilj�r�del, (395 000 kr.) saml f�r en ny tj�nst f�r de uppgifter som �vertagils fr�n havsrcsursdelegationen (315 000 kr.).

3.��� Medel anvisas f�r �kade kostnader f�r omv�rldskontakier
(4 500 000 kr.).

4.   Medel anvisas f�r portokosmader (4 692 000 kr.) d� tj�nstebrevsr�tlen las bort den 1 juli 1990 samt f�r ink�p av frankeringsmaskiner (250 000 kr.).

5.   Medd anvisas f�r omsiaiioneringskoslnader (1 500 000 kr.) och f�r extra kosmader f�r personalutveckling (2 500 000 kr.).

6.       Medel anvisas f�r ADB-ulveckling och investeringar i ADB-utrasttiing (7 500 000 kr.).

7.       F�r verksamheten vid lypgodk�nnandeskontoret b�r medel f� tas i an�spr�k fr�n f�rvaltningsanslaget f�r att finansiera intemationella kontakter (700 000 kr.). Typgodk�nnandeverksamhelen f�resl�s dessutom tillf�ras nya anslagsmedel f�r all t�cka underskott i verksamheten (950 000 kr.) samt f�r all l�cka kostnaderna i samband med informaiion m. m. i verksamheten (400 000 kr.).

8.       Den r�rliga krediten f�r tj�nsteexporten �kas fr�n 500 000 kr. till 2 milj. kr.

9.       Verket �nskar f� tillst�nd atl bilda ett aktiebolag f�r tj�nsteexport.

34


 


Anslags�versikt

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

Utgifter

 

 

 

F�rvaltaingskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader, f�rslagsvis %larkttxex, f�rslagsvis Omst�llningskosmader, f�rslagsvis Eng�ngsanvisning Tj�nsteexportverksamheten Typgodk�nnandeverksamheten

95 352 000

56 398 000

6 840 000

4����� 200 000
1000 000

5�������������� 800 000

1000 1000

+ + + � �

� �

5 300 000

2 823 000

226 000

0

0

5 800 000

0

0

Summa utgifter

112 534 000

-

274 000

Inkomster

 

 

 

Publikationer

850000

+

60 000

Nettoutgift

111 684 000

-

334� 000


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar all plan- och bostadsverkets anslag f�r n�sta budget�r ber�knas med utg�ngspunkt i en real minskning av utgiftema med 2 % i enlighet med den princip som till�mpas generellt i �rets budgetf�rslag.

Jag har vid anslagsber�kningen vidare gjort den reducering som jag be�d�mer rimlig med h�nsyn Ull att verket har avlastats kosttiader f�r tj�nster som �verf�rts till SBAB. Dessa har ber�knats till 3 100 000 kr.

Budgetf�rslaget f�r statens l�ne- och pensionsverk mneb�r all kosttiadema f�r pensionsadminisualionen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�knmg f�r delta anslag tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Vid anslagsber�knmgen har jag vidare ber�knat medd f�r tj�nsten som kanslichef och f�r en ny tj�nst f�r havsresiu-sfr�gor (2). Jag har ocks� beaktat verkets yrkanden avseende medel f�r portokosttiader med anledning av att tj�nstebrevsr�tlen f�resl�s slopad f�r verket fr. o. m. den 1 juli 1990 (4).

Kosmader f�r omstationermg avser s�dana f�rm�ner som �r reglerade i avtal. Jag har ber�knat dessa kosmader lill 1 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 (5).

Vad g�ller verkets yrkande i fr�ga om kosmader f�r ADB-utveckling (6), som avser datorsystem inom verkets olika sakomr�den, s�som geografiskt m-formaiionssystem, dalabaser f�r bygg- och l�neregler, �rendehanterings-system inom lypgodk�nnandeverksamheten m. m., vill jag erinra om behovet av att verket utarbetar en l�ngsiktig plan f�r denna ADB-verksamhet. Jag kommer senare denna dag atl f�resl� att verket f�r i uppdrag all snarast till regeringen redovisa en utf�rlig plan och del sammanlagda behovet av ADB-investeringar f�r detta �ndam�l hos verket. I avvaktan p� en s�dan


35


 


redovismng �r jag inte beredd atl nu f�rorda medel f�r ADB-kosmader vid���� Prop. 1989/90: 100
plan-och bosladsverkei.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 13

Jag delar verkets uppfatming all kostnadema f�r visst inlemalionelll samarbete inom lypgodk�nnandeomr�dei (bl. a. inom UEAtc,FN/ECE och NKB) b�r kunna finansieras av statsmedel och bed�mer all h�gst 600 000 kr. b�r f� tas i anspr�k fr�n anslaget f�r della arbete (7). Jag utg�r samtidigt fr�n att verket tar miiiativ lill en samordning av del mtemationella arbetet inom deua omr�de. Den r�rliga krediten f�r lypgodk�nnandeverksamheten b�r uppg� lill of�r�ndrat belopp, 800 000 kr.

Den r�rliga krediten f�r tj�nsteexport bed�mer jag b�r �kas Ull 1 milj. kr. (8).

Jag �r mle beredd att nu f�rorda att plan- och bosladsverkei ges Ullst�nd att bilda ett aktiebolag f�r tj�nsteexport.

Slutiigen ber�knarjag inkomstema till plan- och bosladsverkei till 910 000 kr. Detta motsvarar en uppr�kning med 7 % i f�rh�llande till budget�ret 1989/90.

Hemst�llan

Med h�nvisnmg tUl vad jag nu har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Plan- och bostadsverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa eu f�r�slagsanslag p� 111 350 000 kr.

B 2. L�nsbostadsn�mndema

1988/89� Utgift������������ 62 272 387

1989/90� Anslag���������� 65 292 000

1990/91�� F�rslag��������� 65 292 000

Jag avser att under v�ren 1990 �terkomma till regeringen med f�rslag till en s�rskild proposition till riksdagen om fr�gan hur den l�nef�rvalming m, m. som Statens Bostadsfinansieringsakliebolag, SBAB svarar f�r sedan den I juli 1989 skall finansieras p� l�ngre sikt. Sambandet mellan denna fr�ga och behovet av resiu-ser f�r l�nsbostadsn�mndernas verksamhet �r starkt. Av detta sk�l kommer jag ocks� atl i della sammanhang l�mna f�rslag om l�nsbostadsn�mndernas anslag.

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet,

till L�nsbostadsn�mnderna f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�r�slagsanslag p� 65 292 000 kr.

36


 


B 3. Vissa l�n till bostadsbyggande�������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13
1988/89� Utgift
����������� 12 579 928

1989/90� Anslag��������� 40 000 000

1990/91�� F�rslag���������� 1 000 000

Fr�n anslaget utbetalades t. o. m. den 30 juni 1985 bostadsl�n och vissa an�dra l�n som i dag finansieras av Statens Bosladsfinansieringsaktiebolag, SBAB. Numera disponeras anslaget endast f�r utbetalningar av hyresf�rlusl-garantil�n.

Best�mmelser om hyresf�rlustgarantil�n finns i f�rordningen (1982: 1286) om statlig hyresf�rluslgaranU. L�n kan l�mnas f�r hyres�f�rluster i s�dana hyres- eller bostadsr�llshus som har l�mnais bidrag enligt f�rordningen (1982: 1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus. L�n l�mnas med ell belopp som moisvarar h�gst 90 % av hyresf�rluslema under en tid av h�gst Q-e �r efler husets f�rdigst�llande. L�nen �r r�nte- och amor-teringslria i tte �r. Amorteringstiden �r i normalfallet tio �r.

Plan- och bostadsverket

Anslagsber�kning

Plan- och bosladsverkei har ber�knat anslagsbelastningen f�r budget�ret 1989/90 till 55 milj. kr. F�r budget�ret 1990/91 f�mtses ingen bdasming.

�terbetalningar ccv statliga l�n

Amorteringar och inl�sen av l�n till bostadsbyggande uppgick under budget��ret 1988/89 till ett bdopp av 2 620 milj. kr.

Fr�n och med den 1 januari 1990 �kar inl�sen av anslagsfinansierade l�n, beroende p� all l�n som �r finansierade �ver statsbudgeten ej f�r �vertas av k�paren vid �verl�telse. Vidare g�ller att nya l�n i samband med ombyggnad l�mnas endast under f�rats�llning att �ldre anslagsfinansierade l�n l�ses in. Dessutom underl�ttas frivillig inl�sen av anslagsfinansierade l�n genom atl l�ntagaren kan erh�lla l�n enligt f�rordningen (1989: 858) om ers�ttningsl�n f�r bostads�ndam�l. Amorieringsvillkoren f�r vissa �ldre l�n f�r�ndrades ocks� den 1 juli 1989. Inl�sen p� grund av regel�ndringarna ber�knas uppg� till ca 1 000 milj. kr. budget�ret 1989/90 och till ca 2 000 milj. kr. budget��ret 1990/91.

Till detta kommer l�n som inl�ses i f�rtid utan alt nya l�n l�mnas. Antalet i f�rtid inl�sta l�n var 51 200 under budget�ret 1988/89, mol prognostiserade 35 0(X). F�r kommande budget�r ber�knas �rligen ca 50 000 l�n l�sas in i f�rtid. D� l�nen i genomsnitt ber�knas till 25 000 kronor kan l�n f�r 1 250 milj. kr. ber�knas bli inl�sta.

37


 


Amorteringar enligt tidigare fasUagda amorieringsplaner skattas till 2 000���� Prop. 1989/90: 100
milj. kr. per budget�r.
��������������������������������������������������������������������������� Bil. 13

Totalt ber�knas all amortermg och inl�sen av l�n kommer all uppg� lill 4 000 milj. kr. under budget�ret 1989/90 och till 5 000 milj. kr. under bud�get�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Som framg�tt av del f�reg�ende kommer anslaget i forls�lttiingen endast att beh�vas f�r utbetalningar av hyresf�rlustgarantil�n. S�dana l�n kan avse endast vissa �rg�ngar, i prmcip bostadshus p�b�rjade under �ren 1982-1984, och endast upp till tre �r efler f�rdigst�llandel. Del �r dock f�r tidigt att redan nu avveckla anslaget helt. Jag ber�knar emellertid atl medelsbehovel p� an�slaget inte �verstiger 1 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Vissa l�n tid bostadsbyggande f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 000 kr.

B 4.� R�ntebidrag m. m.

1988/89 Utgift 15 216 535 000 1989/90 Anslag 17 700 000 000 1990/91�� F�rslag���� 17 700 000 000

Som framg�r av vad jag tidigare anf�rt �r avsikten alt f�rslag om en refor�merad bostadsfinansiering skall f�rel�ggas riksdagen i s�rskild proposition imder v�ren 1990 samtidigt med f�rslagen lill reformer inom mkomslbeskatt-ningens omr�de.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet,

till R�ntebidrag m. m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ell f�rslags�anslag p� 17 700 000 000 kr.

B 5. �tg�rder i bostadsomr�den med stor andel outhyrda l�genheter m. m.

1988/89� Utgift����������� 14 338 402

1989/90� Anslag�������� 80 000 000

1990/91� F�rslag�������� 65 000 000

Fr�n anslaget betalas bidrag enligt f�rordningen (1986: 286) om statsbidrag till f�myelse�lg�rder i vissa bostadsomr�den. Bidragsgivnmgen upph�rde den 1 juli 1989. Bidrag kan dock beviljas �ven efler den 30 juni 1989 f�r an�s�kningar som kommit in f�re den 10 januari 1989.

3o


 


Anslaget belastas ocks� med eftergifter av hyresf�rlusU�n enligt f�rord- Prop. 1989/90: 100 ningen (1976: 260) om hyresf�rlusU�n. M�jligheten att bevilja nya l�n logs Bil. 13 bort vid utg�ngen av �r 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU22, rskr. 240). L�mnade hyresf�rlusU�n kan dock efterges under vissa f�rats�tt�ningar, normall h�gst med uppemot halva beloppet. Om det finns synnerliga sk�l kan regeringen medge eftergift av hela l�net eller st�rre del av l�net �n vad som f�ljer av normah-eglema. En f�rats�tming f�r eftergift �r att �ter�stoden av l�net l�ses in p� en g�ng. En kommun som gentemot ett allm�n�nyttigt bostadsf�retag har �tagit sig att svara f�r det kapitaltillskott som f�re�taget d�rvid beh�ver kan f� ett s�rskilt hyresf�rlusU�n om kommimen bed�ms ha l�g skattekraft.

Fr�n anslaget betalas ocks� tidigare beslutade bidrag till �lg�rder i bostads�omr�den med stor andel oulhyrda l�genheter. Bidragsfoimen upph�rde den 1 juli 1986.

Plan- och bostadsverket

Under budget�ret 1988/89 har redovisats eftergifter av hyresf�rlustl�n till etl belopp av 3 milj. kr. Plan- och bostadsverket uppskattar anslagsbdasuiingen avseende hyresf�riusU�n till 20 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90 och till 20 milj. kr. budget�ret 1990/91.

Under budget�ret 1988/89 har utbetalats 11 milj. kr. i bidrag tiU/�>-nyelse�tg�rder. Utgifterna f�r bidrag lill f�myelse�lg�rder ber�knar plan- och bosladsverkei till 60 milj. kr. budget�ret 1989/90 och 75 milj. kr. budget�ret 1990/91.

Den totala anslagsbelastningen ber�knar plan- och bosladsverkei till 80 milj. kr. budget�ret 1989/90 och till 95 milj. kr. budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Bosiadsuiskoiiei anf�rde vid sin behandling av f�rslaget all avveckla f�r�nyelsebidraget att formema f�r samh�llets fortsatta st�d till bostadsomr�den med bl. a. sociala problem borde ses �ver i syfte att finna en l�mplig ers�tt�ning f�r f�mydsebidragen. Utskottet ans�g att utformningen av det fortsatta sl�del borde ske med beaktande av s�v�l �verv�gandena inom regerings�kansliet ang�ende de samlade bostadssubventionerna som av resultatet av det utv�rderingsprojekt g�llande ombyggnads- och f�rb�lttingsst�det som p�g�r mom plan- och bosladsverkei. Vad bosiadsuiskoiiei anf�rt har riksdagen som sin menmg givit regeringen tiU k�nna (1988/89: BoU7, rskr. 175).

Plan- och bostadsverkels utv�rdering av ombyggnads- och f�rb�lttings�st�det �r �nnu inte avslutat. Enligt vad jag har erfarit r�knar verket med att kunna framl�gga sm rapport vid �rsskiftet 1989-1990. Jag avser att �ter�komma UU fr�gan under v�ren 1990.

39


 


Enligt vad jag har erfarit utg�r huvuddelen av de alltj�mt utest�ende hyres- Prop. 1989/90: 100 f�rlusU�nen s�dana l�n som inte kan efterges helt eller delvis. Med h�nsyn Bil. 13 h�rtill ber�knar jag kosmadema f�r eftergift av hyresf�rlusU�n till 5 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Jag har d�rvid �ven beaktat medelsbehovet f�r �t�erst�ende utbetalningar av s�dana bidrag ull �lg�rder i omr�den med stor andel outhyrda l�genheter som regeringen beviljade under budget�ren 1984/85 och 1985/86. Medelsbehovet f�r utbetahiingar av f�myelsebidrag ber�knarjag liU of�r�ndrat 60 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Jag ber�knar s�ledes medelsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till sammanlagt 65 milj. kr. under detta anslag.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att Ull �tg�rder i bostadsomr�den med stor andel outhyrda l�genheter m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 65 000 000 kr.

B 6. Till�ggsl�n till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1988/89� Utgift����������� 177 685 725

1989/90� Anslag�������� 200 000 000

1990/91� F�rslag�������� 315 000 000

Fr�n anslaget betalas l�n enligt best�mmelsema i f�rordningen (1983: 1021) om Ull�ggsl�n f�r ombyggnad av bostadshus m.m. samt bidrag f�r lillg�nglighetsskapande �lg�rder p� kvartersmark.

Till�ggsl�n l�mnas f�r ombyggnad av hus som har f�rklarats eller kan f�r�klaras som byggnadsminne, f�r grundf�rsi�rkning av kulturhistoriskt v�rde-fiiUa hus samt Ull arkeologiska tmders�kningskostnader.

Vid s�dan ombyggnad av kulttirhistoriskt v�rdefull bebyggelse som sker med st�d av bostadsl�n enligt ombyggnadsl�nef�rordningen f�r bost�der (1986: 693) kan l�neunderlaget ocks� f�rh�jas.

I fr�ga om hyres- och bostadsr�llshus som �r yngre �n 30 �r l�mnas vidare Ull�ggsl�n f�r �lg�rder som avser att avhj�lpa byggskador och byggfel samt -under vissa f�rais�lttiingar - ocks� f�r �ndrad l�genheissammans�tttiing eller mer genomgripande ombyggnads�ig�rder av annat slag. Till�ggsl�n kan slutligen l�mnas f�r �tg�rder mol radon. F�r s�dana �lg�rder i en- och Iv�fa�miljshus l�mnas lill�ggsl�n endast om l�genhetema �r uppl�ttia med hyres-eller bostadsr�tt.

TiU�ggsl�net �r ell statligt r�nie- och amorteringsfritt l�n som, med vissa begr�nsningar, l�mnas med ett belopp som motsvarar skilhiaden mellan god�k�nd ombyggnadskosmad och den kosmad som kan f�rr�ntas av fastigheten p� normala villkor. R�nte- och amorleringsfriheien f�r ell till�ggsl�n om�pr�vas efter fem eller tio �r. Vid ompr�vningen avskrivs upplupen amorte�ring.

Bidrag f�r all f�rb�ttt-a tillg�ngligheten i den yltte milj�n f�r personer vil�kas r�relse- eller orienteringsf�rm�ga �r nedsatt som en f�ljd av �lder, sjuk-

40


 


dom eller handikapp beviljas enligt f�rordnmgen (1985: 780) om statsbidrag����� Prop. 1989/90: 100
f�r vissa tillg�nglighelsfr�mjande �lg�rder p� kvartersmark.������������������������� Bil. 13

Riksdagen har faslsl�lll en gemensam ram f�r riksantikvarie�mbetets till�styrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt v�rdefull bebyggelse m. m. -inkl. till�ggsl�n f�r grandf�rst�rkning - som b�r komma i fr�ga f�r f�rh�jt l�neunderlag och/dier till�ggsl�n p� 130 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90. Av denna ram f�r h�gst 2,5 milj. kr. disponeras f�r lill�ggsl�n till arkeolo�giska unders�knmgskosmader i samband med bostadsbyggande.

Riksdagen har �ven fastst�llt en ram f�r till�ggsl�n f�r �lg�rder i hus som �r yngre �n 30 �r - inkl. till�ggsl�n f�r reparaiions�lg�rder m. m. och bidrag f�r tillg�nglighelsfr�mjande �lg�rder p� kvartersmark - p� 225 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90.

F�r till�ggsl�n f�r �tg�rder mol radon g�ller ingen rambegr�nsning.

Plan- och bostadsverket

L�ngivningens onfattning

Hela ramen f�r till�ggsl�n och f�rh�jt l�neunderlag f�r ombyggnad av kul�turhistoriskt v�rdefull bebyggelse f�r budget�ret 1988/89 - 115 milj. kr. -togs i anspr�k. Omkring 33 milj. kr. avs�g f�rh�jt l�neunderlag och ca 82 milj. kr. till�ggsl�n. Av n�mnda ram har 2,5 milj. kr. disponerats f�r till�ggsl�n till arkeologiska unders�kningskosmader.

�ven ramen f�r till�ggsl�n f�r �lg�rder i hus som �r yngre �n 30 �r inkl. till�ggsl�n f�r reparaiions�lg�rder m. m. - 165 milj. kr. - logs hell i an�spr�k.

F�r budget�ret 1988/89 fastst�lldes en s�rskild ram f�r statsbidrag till tillg�nglighelsfr�mjande �tg�rder p� kvartersmark inom anslaget B 8. Viss bostadsf�rb�llringsverksamhel m. m. Av ramen 10 milj. kr. togs ca 6 milj. kr. i anspr�k.

Till�ggsl�n f�r �lg�rder mol radon �r inte rambegr�nsade. Under budget��ret 1988/89 beviljades mgel s�dant l�n.

Rambehov

Enligt plan- och bosladsverkei bed�mer riksantikvarie�mbetet all behovet av
medel f�r kulturhistoriskt v�rdefull bebyggelse m. m. - mkl. till�ggsl�n f�r
gnmdf�rst�rkning - klart �verstiger fastst�lld ram och att den d�rf�r b�r h�jas
till 230 milj. kr. Plan- och bosladsverkei framh�ller all cirka en fj�rdedel av
della medelsbehov avser byggande i G�ieborgs och Bohus l�n, men att del
lUcv�l �r rimligt att den ur siadsv�rdssynpunkt angel�gna f�myelsen i stads�
delen Haga i G�teborg f�rverkligas. Verket konstaterar vidare au niv�n p�
den allm�nna ombyggnadsverksamheten �r sjunkande och att m�nga speciaU-
serade ombyggnadsarbeiare, som inte l�mpligen kan �verf�ras Ull nyproduk�
tionen, efterhand frig�rs. Verket f�resl�r d�rf�r en lillstyrkanderam f�r��������������������������������� .


 


budget�ret 1990/91 om 165 milj. kr. H�mt�ver b�r beslut om f�rh�jt l�-����� Prop. 1989/90: 100
neunderlag enligt verkets uppfattning f� meddelas ulan rambegr�nsning.
������� Bil. 13

F�r ombyggnads�tg�rder i hyres- och bostadsr�llshus som �r yngre �n 30 �r inkl. reparations�ig�rder m. m. har l�nsbostadsn�mndema bed�mt behovet av till�ggsl�n till 450 milj. kr. Plan- och bostadsverket anser all fr�gan om hur stor ramen skall vara liksom viUcen beslutsordning som skall g�lla b�r bed�mas i samband med �versynen av ombyggnadsst�del. Verket avser att �terkomma med f�rslag lill regeringen. I avvaktan h�rp� f�resl�r verket all ramen f�r budget�ret 1990/91 fastst�lls till of�r�ndrat 225 milj. kr.

Anslagsber�kning

Plan- och bosladsverkei bed�mer att ulbetalnmgama totalt kommer att bli ca 315 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Fredragandens vervganden

Regeringen har, f�r att �ka m�jligheterna att bygga nya bost�der, bl. a. be�slutat om ramar f�r ombyggnad av bost�der i hda landet. Vidare har riks�dagen beslutat (prop. 1988/89: 47 bil. 4, FiUlO, rskr. 94) alt r�niest�dei tills vidare halveras f�r en stor del av de ombyggnader som genomf�rs med st�d av stadigt ombyggnadsl�n. F�r all s�rskilt angel�gna ombyggnader av hus som �r yngre �n 30 �r skall kunna utf�ras �ven forts�ttningsvis har ramen f�r beslut om till�ggsl�n f�r s�dana hus h�jts. Ombyggnader av kulturhisto�riskt v�rdefull bebyggelse �r undantagna fr�n h�jningen av den garanterade r�ntan.

Det nuvarande anstr�ngda l�gel inom byggomr�det n�dv�ndigg�r en myc�ket str�ng prioritering mellan de projekt som b�r komma i fr�ga s�v�l f�r regulj�ra ombyggnadsl�n som f�r st�d i form av f�rh�jt l�neunderlag och till�ggsl�n. Jag f�rordar mol denna bakgmnd all tillstyrkanderamen f�r kulturhistoriskt v�rdefull bebyggelse fastst�lls till 130 milj. kr. f�r budget��ret 1990/91, dvs. till samma belopp som f�r innevarande budget�r. Liksom hittills b�r �ven beslut om f�rh�jt l�neimderlag avr�knas mot denna ram. Inom ramen b�r of�r�ndrat h�gst 2,5 milj. kr. f� disponeras f�r l�n till arkeologiska unders�kningskosmader.

Jag g�r s� �ver till ramen f�r till�ggsl�n f�r �tg�rder i hyres- och bostads�r�ttshus som �r yngre �n 30 �r. Ocks� under �r 1990 kommer den h�gre ga�ranterade r�ntan f�r ombyggnader att g�lla. De sk�l som motiverade en till�f�lligt �kad ram f�r beslut om till�ggsl�n i de nu avsedda fallen st�r d�rmed kvar. Ramen b�r d�rf�r fastst�Uas till of�r�ndrat belopp.

Inom denna ram f�r �ven meddelas beslut om bidrag f�r tillg�nglighets-
fr�mjarule �tg�rder p� kvartersmark. Efterfr�gan p� medel f�r s�dana bidrag
har varit liten. T. o. m. budget�ret 1987/88 l�mnades bidrag endast i ett
�rende till ett belopp av 5,9 milj. kr. och under budget�ret 1988/89 har bidrag
l�mnais i totalt sex �renden med ell sammanlagt belopp om knappt 6 milj. kr.
��������������������������� .-


 


De behov som kan fmnas f�r alt vidta denna typ av �lg�rder kan i huvudsak Prop. 1989/90: 100 ocks� tillgodses med bostadsl�n, r�ntesl�d och till�ggsl�n. Mot denna bak- Bil. 13 grund f�rordar jag alt den s�rskilda bidragsgivningen f�r tillg�ng�lighetsfr�mjande �lg�rder p� kvartersmark upph�r vid utg�ngen av budget�ret 1989/90. Awecklingen b�r genomf�ras s� all beslut om bidrag mie f�r meddelas efler den 30 juni 1990. Plan- och bosladsverkei har, som jag tidig�are n�mnt, gjort en utv�rdering av sl�del lill ombyggnad och f�rb�itting. Jag har erfarit att den rapport, som verket kommer att l�mna vid �rsskiftet 1989-1990, ocks� behandlar fr�gan om finansiering av tillg�nglighelsfr�mjande �l�g�rder i bostadsomr�den. Jag r�knar med all kunna ta si�llnmg till resultatet av utv�rderingen under v�ren 1990.

Vad jag nu har f�rordat i fr�ga om awecklingen av bidragen f�r tillg�ng�lighelsfr�mjande �lg�rder p� kvartersmark inneb�r att ramen f�r till�ggsl�n f�r �tg�rder i hyres- och bostadsr�ttshus som �r yngre �n 30 �r b�r mmskas med 5 milj. kr. Jag f�rordar d�rf�r atl ramen f�r Ull�ggsl�n f�r �lg�rder i hus som �r yngre �n 30 �r - inkl. till�ggsl�n f�r reparaiions�lg�rder m. m. - fastst�lls Ull 220 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Liksom hittills b�r l�n f�r �lg�rder mot radon l�nmas utan rambegr�ns�ning.

Anslagsber�kning

Jag ber�knar behovet av medd f�r utbetalningar av till�ggsl�n under budget��ret 1990/91 UU 315 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.      godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om bidrag f�r tillg�nglig�helsfr�mjande �tg�rder p� kvartersmark,

2.      medge all ramen f�r de antikvariska myndighetemas tillstyrkanden av till�ggsl�n eller f�rh�jt l�neunderlag till kulturhistoriskt v�rdefull bostadsbebyggelse m. m. fastst�lls till 130 000 000 kr. f�r budget�ret 1990/91,

3.      medge all av denna ram h�gst 2 500 000 kr. f�r disponeras f�r Ull�ggsl�n Ull arkeologiska unders�kningskosmader i samband med bostadsbyggande,

4.  medge att beslut om till�ggsl�n f�r �lg�rder i bostadshus som �r yngre �n 30 �r f�r medddas inom en ram p� 220 000 000 kr. f�r bud�get�ret 1990/91,

5.      till Till�ggsl�n tdl ombyggnad av vissa bostadshus m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 315 000 000 kr.

43


 


B 7.�� Bostadsbidrag m. m.��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13
1988/89� Utgift
�������� 1375 970 730

1989/90� Anslag������� 1345 000 000

1990/91�� F�rslag������ 1345 000 000

Fr�n anslaget betalas statsbidrag lill bostadsbidrag som l�mnas till bam�familjer och vissa hush�ll utan bam.

Best�mmelsema om bostadsbidrag finns i lagen (1988: 786) om bostads�bidrag, lagen (1989: 285) med s�rskilda besl�mmelser om bostadsbidrag f�r �r 1990 saml i bosiadsbidragsf�rordnmgen (1988:787).

Bostadsbidrag tdl barnfamiljer besl�r under bidrags�rei 1990 dels av ett belopp som beror av antalet bam, dds av ett belopp som beror av bostads-kosmadens storlek. Bostadsbidraget till bamfamiljer �r mkomstpr�val och re�duceras med 20 % av den del av den bidragsgmndande mkomsien som �verstiger ett visst bdopp per �r.

Bostadsbidrag till ensamboende och makarlsamboende med s. k. um�g�nge sr�ttsbarn l�mnas enligt reglema f�r bostadsbidrag tiU bamfamiljer, med undantag f�r det belopp som �r beroende av antalet bam.

Bostadsbidrag tid vissa hush�ll utan barn l�mnas till den som fyllt 18 �r men inte �r �ldre �n 28 �r. �ven delta bidrag �r inkomstpr�val.

Kommunema f�r statsbidrag med 50 % av sina kostnader f�r bostads�bidrag som l�mnas enligt lagen om bostadsbidrag. Statsbidraget utbetalas ka�lender�rsvis i efterskott. Utgiftema under budget�ret 1990/91 under della an�slag avser d�rf�r kosmader f�r de bostadsbidrag som l�mnas under �r 1990.

Plan- och bostadsverket

Det totala antalet hush�ll med bostadsbidrag uppgick i maj 1989 lUl ca 240 000. Som framg�r av f�ljande sammanst�llning var del en minskning med ca 10 000 j�mf�rt med �r 1988. Minskningen omfattar fr�mst makar med tte eller flera bam och lorde vara en f�ljd av att bostadsbidraget till dessa hush�ll delvis ersatts av etl �kat flerbarnstill�gg i syfte att mmska marginal�effektema f�r dessa bidragsgmpper.

Hush�d med bostadsbidrag, maj 1988 och maj 1989,1 000 -tal

1988����������� 1989

 

Makar/samboende med bam

110

97

Ensamboende med bam

132

133

Hush�ll utan bam

9

11

d�rav makar/samboende

1

1

d�rav ensamboende

8

10

Samtliga������������������������������������ 251����������� 241

44


 


Plan- och bostadsverket ber�knar utgifterna f�r budget�ret 1990/91 lill����� Prop. 1989/90: 100 1 325 milj. kr. Verket har d�rvid utg�tt fr�n all inkomsgr�nsen f�r oreduce-����� Bil. 13 rat bostadsbidrag, liksom vissa bostadskosmadsgr�nser, h�js redan den 1 juli 1990.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag Udigare idag har redovisat �r avsikten all ell f�rslag om en reforme�rad bostadsfinansiering skall f�rel�ggas riksdagen samtidigt med f�rslagen till reformer inom inkomstbeskaimingens omr�de inf�r �r 1991. Avsikten �r att samtidigt med dessa f�rslag �ven f�rel�gga riksdagen f�rslag om bostads�bidrag fr.o.m. �r 1991.

Eftersom statens bidrag till kommunens kosmader f�r bostadsbidrag utbe�talas kalender�rsvis i efterskott, kommer statens ulgifler f�r bostadsbidrag under budget�ret 1990/91 inte att p�verkas av nya besl�mmelser f�r bostads�bidrag �r 1991. Jag ber�knar medelsbehovel f�r bidrag till kommunemas kosmader f�r bostadsbidrag �r 1990 till 1 345 milj. kr. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Bostadsbidrag m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 1 345 000 000 kr.

B 8.� Viss bostadsf�rb�ttringsverksamhet m. m.

1988/89� Utgift��������� 159 841409

1989/90� Anslag������� 335 000 000

1990/91�� F�rslag������� 263 000 000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r f�rb�lttingsl�n i den m�n de �r r�nte- och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag, statsbidrag f�r atl �terst�lla handikappanpassade bosl�der, vissa tidigare beslutade bidrag till ombyggnad av flerbostadshus och bidrag till installation av hissar m. m., bidrag f�r ut�vecklingsarbete med samordnad boendeservice och bidrag till konsm�rlig ut�smyckning.

F�rb�ltringsl�ngivningen upph�rde vid utg�ngen av budget�ret 1986/87.

Bostadsanpassningsbidrag beviljas enligt f�rordningen (1987: 1050) om slalskommunali bostadsanpassningsbidrag. Bidrag l�mnas f�r s�dana an�passnings�tg�rder mom och i ansluming till en bostadsl�genhet som beh�vs f�r all den skall vara �ndam�lsenlig som bostad f�r den handikappade. F�r slandardh�jande anpassnings�lg�rder l�mnas bidrag upp till 30 000 kr. och, f�r kosmader d�ml�ver, bostadsl�n med r�ntebidrag, s. k. bosiadsanpass�ningsl�n. Under vissa f�mts�tmingar kan bidrag l�mnas med h�gre belopp.

Statsbidrag f�r att �terst�lla handikappanpassade bost�der i flerbostadshus
och i sm�hus som uppl�ts med hyresr�tt beviljas enligt f�rordningen
(1985: 489) om statsbidrag f�r all �terst�lla handikappanpassade bost�der
m. m.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 45


 


Bidrag f�r installation av hiss m. m. enligt f�rordnmgen (1983: 1025) om Prop. 1989/90: 100 statsbidrag f�r hissinstallationer i bostadshus m. m. l�mnas i f�rsta hand f�r Bil. 13 installation av hissar och andra lyftanordningar och i andra hand f�r andra tillg�nglighetsskapande �lg�rder. Bidrag l�mnas med h�gst 30 % av den av kommunen godk�nda kostnaden, under f�mis�lttiing alt kommunen bidrar med minsl 20 %. Bidrag l�mnas efler gemensam ans�kan av kommunen och hus�garen. En total ram om 294 milj. kr. har fastst�llts f�r bidragsgivningen. Fr�gor om bidrag pr�vas av plan- och bosladsverkei. Bidrag l�mnas i m�n av tillg�ng p� medel.

Bidrag f�r utveckling av samordnad boeruleservice l�mnas enligt f�rord�ningen (1985: 779) om statsbidrag lill visst utvecklingsarbete i fr�ga om boendeservice. Bidrag l�mnas f�r projekt som har Ull syfte att utveckla nya former f�r samverkan i fr�ga om s�dan boendeservice som f�rb�tttar m�jlig�heterna f�r �ldre, handikappade och l�ngvarigt sjuka att bo i vanliga bost�der. Bidragsformen sl�r �ppen f�r nya projekt t. o. m. innevarande budget�r. En beslulsram om 10 milj. kr. �rligen har fastst�llts f�r �ndam�let. Beslut om bidrag meddelas av regeringen. Oumyltjade delar av ramen vid ett budget�rs utg�ng f�r disponeras p�f�ljande budget�r, dock l�ngst t. o. m. budget�ret 1989/90. Bidrag f�r �ndam�let betalas �ven fr�n de s�rskilda projekunedel som har anvisats under socialdepartementets anslag G 1. Bidrag till social hemhj�lp, �lderdomshem, m. m. I vissa fall kan regermgen �ven bevilja medel ur allm�nna arvsfonden.

Sedan den 1 juli 1987 l�mnas bidrag f�r konstn�rlig utsmyckning i bo�stadsomr�den enligt f�rordningen (1987: 316) om bidrag till konsm�rlig ut�smyckning i bostadsomr�den. Bidrag l�mnas med 40 % av kostnaden f�r ut�smyckningen, dock h�gst med 15 kr. per m bmttoarea bost�der. F�r �ter�stoden av kosmaden l�mnas bostadsl�n p� grundval av ett l�neunderlag som f�r uppg� Ull h�gst 22,50 kr. per m bralloarea bosl�der. Sedan den 1 juli 1989 kan �ven bidrag l�mnas f�r konsm�rlig utsmyckning som utf�rs i sam�band med �tg�rder med st�d enligt f�rordningen (1983: 974) om stadigt r�n�tesl�d vid f�rb�iu-ing av bostadshus.

Plan- och bostadsverket

Bostadsanpassningsbidrag m. m.

Under budget�ret 1988/89 minskade antalet beslutade bostadsanpassnings�bidrag n�got medan del beviljade beloppet per l�genhet �kade j�mf�rt med n�rmast f�reg�ende budget�r. Bidrag beviljades f�r knappt 30 000 l�genheter och med ett genomsnittligt bdopp p� drygt 17 000 kr.

Som komplement lill bostadsanpassningsbidragen kan i vissa fall l�mnas ombyggnadsl�n f�r bosiadsanpassning (bosiadsanpassningsl�n). Denna l�n�givning har haft begr�nsad omfatttiing. L�n l�mnades under f�reg�ende bud�get�r med sammanlagt 12,4 milj. kr. Ull 121 l�genheter.

46


 


Enligt 6 � f�rordnmgen (1987: 1050) om slalskommunali bostadsanpass- Prop. 1989/90: 100 ningsbidrag l�mnas bostadsanpassningsbidrag f�r slandardh�jande �lg�rder Bil. 13 endast om l�genheten har l�gsta godtagbara standard (LGS) enligt 2 b � bosladssaneringslagen (1973: 531). Som exempel kan n�mnas att bidrag/l�n inte kan l�mnas f�r att installera dusch i ett �ldre egnahem som saknar fullgott hygienrum. De personer i glesbygd som nu blir l�ngvarigt sjuka eller handi�kappade eller som med �ren f�r en nedsatt r�relsef�rm�ga som kr�ver anpassnings�tg�rder kan ha sv�righeter all finansiera en anpassning av sitt egnahem, om della saknar LGS. Plan- och bosladsverkei f�resl�r d�rf�r att bostadsanpassningsbidrag Ull slandardh�jande �lg�rder i vissa fall skall kunna l�mnas, �ven om l�genheten mie har l�gsta godtagbara standard. Kostnaden ber�knas till totalt 10 milj. kr., viUcet inneb�r en merkostnad f�r staten p� 4 milj. kr.

Plan- och bosladsverkei bed�mer efler f�myad genomg�ng av l�ns�bostadsn�mndernas enk�tsvar all den sammanlagda kostnaden f�r bosladsan-passnmgsbidrag under budget�ret 1990/91 kommer att uppg� till 585 milj. kr. Med h�nsyn Ull den g�llande f�rdetaingen av finansiermgsansvaret mellan staten och kommunema kommer det att medf�ra en ulbetahiing �ver statsbudgeten under budget�ret p� 234 milj. kr.

Bidrag f�r installation av hiss m.m.

Statsbidrag f�r hissinstallationer i bostadshus m. m. inf�rdes den 1 januari 1984. Bidrag fick l�mnas med sammanlaget 294 milj. kr. under �ren 1984-1986. Riksdagen beslutade h�sten 1986 all bidrag f�r l�mnas �ven efter ut�g�ngen av �r 1986, s� l�nge del finns oumyltjade bidragsmedel (prop. 1986/87: 48, BoU7, rskr. 93).

Vid utg�ngen av budget�ret 1988/89 hade bidrag l�mnais med sammanlagt ca 291 milj. kr. lill 1 980 hissar som betj�nar totalt n�ra 19 300 l�genheter. Av anslaget �terst�r ca 3 milj. kr. som reserverats f�r projekt som �r imder komplettering.

Plan- och bosladsverkei f�resl�r att ett stadigt bidrag f�r hissmstallationer �ven forts�imingsvis skall l�mnas. Bidragei skall dock lill skilhiad fr�n del nuvarande hissbidraget vara mera socialt betingat. Del b�r d�rf�r endast l�m�nas till bostadsfastigheler med upp till D-e v�ningar och med en �verrepresen�tation av �ldre hush�ll. En f�mts�toiing f�r bidrag skall dessutom vara all hissinstallaUonen i f�rsta hand kan g�ras ulan att de boende beh�ver evaku�eras.

Plan- och bostadsverket ber�knar behovet av medel f�r utbetalningar av hissbidrag under budget�ret 1990/91 till 50 milj. kr.

BUlragf�r konstn�rlig utsmyckning

Bidrag f�r konsm�rlig utsmyckning i bostadsomr�den kan l�mnas sedan den 1

juli 1987. Under budget�ret 1988/89 har 121 bidrag beviljats till ett belopp av�������������������������� _


 


drygt 10 milj. kr. Plan-och bosladsverkei framh�ller att inttessel f�r konst- Prop. 1989/90: 100 n�rlig utsmyckning av bostadsomr�den har �kat kraftigt under budget�ret vil- B i 1. 13 kel bland annat beror p� den infoimaiionskampanj om verkets st�dformer som ig�ngsatts i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen, statens konstr�d och konstn�remas organisationer. Fr�n den 1 juli 1989 kan bidrag till konst�n�rlig utsmyckning l�mnas b�de i samband med bostadsl�n f�r ombyggnad och i samband med imderh�ll m. m. som utf�rs med st�d av r�ntebidrag till f�rb�ltting av bostadshus. Della kan komma att �ka efterfr�gan p� bidrag till konstn�rlig utsmyckning eftersom b�de ombyggnadsl�n och r�ntebidrag f�r f�rb�ttring av bostadshus ofta umyitjas vid insatser i ett bostadsomr�de. Plan-och bosladsverkei anser vidare all det b�r vara m�jligt att umyttja hela eller delar av st�det till konstn�rlig utsmyckning eller geslalming �ven efter f�rdigst�llandet och d�rmed ge tillf�lle Ull medinflytande vid nybyggnad. Plan- och bostadsverket f�resl�r att ramen f�r beslut om bidrag fastst�lls Ull of�r�ndrat 15 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Behovet av medd f�r uibetalnmg av bidrag f�r konsm�rlig utsmyckning under budget�ret 1990/91 ber�knar verket Ull 15 milj. kr.

Bidrag till �tg�rder mot radon i bost�der

Bidrag till �tg�rder mol radon i egnahem kan l�mnas sedan den 1 juli 1988. Behovet av medel f�r utbetalning under budget�ret 1990/91 bed�ms till 15 milj. kr.

Boendeservicedelegationen

Riksdagen beslutade v�ren 1985 om �lg�rder f�r att f�rb�ttra boendef�r-h�llandena f�r gamla, handikappade och l�ngvarigt sjuka (prop. 1984/85: 142, BoU 24, rskr. 347). Beslutet innebar bl. a. au en fem�rig f�rs�ksverksamhet med uppbyggnad av en samordnad boendeservice skulle bedrivas. Regeringen har i anledning av rUcsdagsbeslutei inr�ttat den s. k. boendeservicedelegationen vid bostadsdepartementet. I delegationen ing�r f�retr�dare f�r bostads-, social - och civildepartementen, plan- och bostads-verket, socialstyrelsen. Svenska kommunf�rbundet och Landstingsf�rbundet. Delegationens uppgift �r all st�dja visst utvecklingsarbete med samordnad boendeservice.

T. o. m. innevarande budget�r disponeras sammanlagt ca 100 milj. kr. f�r bidrag lill en ulveckiing av nya former f�r samverkan i fr�ga om tiUhandah�llande av s�dan service till de boende i ett bostadsomr�de som kan f�rb�ttt-a m�jlighetema f�r �ldre, handikappade och l�ngvarigt sjuka atl bo i vanliga bost�der. Regeringen har hittills beviljat drygt 85 milj. kr. lill 81 lo�kala utvecklingsarbeten.

I skrivelse med l�gesrapport Ull regeringen (Ds 1989:53) konstaterar
boendeservicedelegationen all utvecklingsarbetet r�ner ell myckel stort in-
Besse. Det bedrivs i s�v�l s. k. miljonprogramsomr�den och st�rre t�torter���������������������������� .�


 


som p� landsbygd och i glesbygd. Kommunala f�rvalmingar, bostadsf�retag, Prop. 1989/90: 100 landsUng, f�reningsliv, n�rmgsliv, mo-esse-, bmkar- och fackliga organisa- Bil. 13 tioner m. fl. pr�var tillsammans nya id�er och utvecklar effektivare arbetss�tt f�r att uppn� en b�ltte kvalitet p� boendeservicen f�r m�nniskor med s�rskilda behov, liksom f�r de boende i allm�nhet. Sektoriseringens och speciali�seringens avigsidor �tg�rdas genom all befmtiiga resurser i ett bostadsomr�de eller p� en liten ort knyts samman. Arbetet bygger ofta p� ett starkt bmkarin�flytande.

Under v�ren 1989 genomf�rde delegationen en serie �verl�ggningar med huvudintressenterna i verksamheten - de bostadsf�rvaltande f�relagens organisationer, intresse-, fackliga och samlingslokalorganisaUoner samt forskningsfinansierande organ. En samst�mmig uppfatttiing var att samord�nad boendeservice har framtiden f�r sig. Vikten av spridning och f�rankring av syns�tt och erfarenheter betonades. Behovet av ett fortsall samlat ceno-alt ansvar f�r fr�goma framh�lls.

F�re utg�ngen av �r 1990 skall delegationen till regeringen enligt tidigare beslut redovisa erfarenhetema av utvecklingsarbetet. Som underlag f�r detta genomf�rs ett utv�rderingsprogram under medverkan av forskare och exper�ter.

Boendeservicedelegationen anser all redovisningen �r 1990 m�ste f�ljas upp med fortsatt utv�rdering, spridning och f�rankring av utvecklingsarbetets samlade erfarenheter. Flertalet utvecklingsprojekt kommer n�mligen att avslutas f�rst n�gra �r m p� 1990-talei.

Delegationen anser vidare att del b�r finnas ett ansvar centralt f�r fr�gor r�rande samordnad boendeservice ocks� efler del atl den nuvarande bidrags�givnmgen upph�r den 30 juni 1990. Delegationen f�resl�r all huvudansvaret l�ggs p� plan- och bosladsverkei, som i denna fr�ga n�ra b�r samarbeta med socialstyrelsen. Ansvaret b�r flyttas �ver den 1 juli 1991. Fram lill dess b�r verksamheten ligga kvar i regeringskansliet med tonvikt p� fortsatt utv�rde�ring, spridning och f�rankring av erfarenhetema fr�n utvecklingsarbetet.

F�redragandens �verv�ganden

Jag tar f�rst upp fr�gan om bostadsanpassningsbidrag f�r slandardh�jande �lg�rder och om bidrag f�r installation av hiss m. m.

Bostadsanpassningsbidrag f�r slandardh�jande �tg�rder

Idag r�der stor enighet om att �ven �ldre, handUcappade och l�ngtidssjuka har r�tt UU en egen bostad d�r friheten och integriteten �r skyddad. De brister som finns i bost�derna och bostadsomr�dena g�r det dock m�nga g�nger sv�rt f�r t. ex. �ldre att kunna v�lja att bo kvar hemma. Bristerna begr�nsar ocks� m�jlighetema f�r dem som v�rdats p� sjukhus att snabbt �terv�nda Ull den egna bostaden. Det st�d samh�llet l�mnar t. ex. f�r individuell bosladsan-

49

4�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 13


 


passnmg och Ull installation av hiss �r d�rf�r av stor betydelse f�r att de av����� Prop. 1989/90: 100
riksdagen fastst�llda m�len skall n�s.������������������������������������������������������ Bil. 13

Plan- och bosladsverkei har pekat p� att de nuvarande reglema f�r bostadsanpassningsbidrag i vissa fall hindrar all bidrag l�mnas f�r �lg�rder som �r n�dv�ndiga att genomf�ra f�r att �ldre m�nniskor skall kunna stanna kvar i sin invanda milj�. Som exempel n�mner verket alt bidrag inte kan l�mnas f�r alt anordna dusch i �ldre sm�hus som saknar fullgott hygienrum. Den nuvarande ordnmgen bygger p� principen all bostadsanpassningsbidrag skall t�cka enbart s�dana kosmader i samband med bostaden som �r en f�ljd av ett handUcapp. De grundl�ggande bostadsfunkUonema skall s�ledes fmnas eller f�r vid behov kompletteras med st�d av den normala bostadsfmansie-ringen. Jag kan i prmcip dela denna syn p� bostadsanpassningsbidraget och dess funktion. Samtidigt medf�r �nskem�len om �kat kvarboende alt den tt-aditionella synen p� bidragets funktion nu kan beh�va ompr�vas n�got. I vissa fall kan ett v�grat bidrag n�rmast upplevas som att samh�Uet motverkar sina egna m�l. T. ex. kan kvarboende i glesbygd motverkas. Fortfarande finns h�r bosl�der som mle uppfyller dagens krav p� standard. Enligt min mening b�r reglerna f�r bostadsanpassningsbidrag �ndras s� atl del blir m�jligt att l�mna bidrag b�de UU ttaditionella anpassnings�tg�rder och lill Slandardh�jande �lg�rder, om det beh�vs f�r att m�jligg�ra ell kvarboende och kvarboendei �r l�mpligt i del enskilda fallet. Jag f�rordar d�rf�r att kravet p� att l�genheten skall ha l�gsta godtagbara standard som f�mis�lttiing f�r bo-siadsanpassnmgsbidrag mie skall g�lla i de fall �tg�rden f�r vilken man s�ker bidrag kan anses motiverad av kvarboendesk�l. �r �tg�rden slandardh�jande b�r givetvis �vriga f�rais�tmingar - att �tg�rderna �r av v�sentiig betydelse f�r den handikappade och atl de mie utg�r ett led i en st�rte upprasming -vara uppfyllda. Dessutom b�r bidrag f�r slandardh�jande �tg�rder med mer �n 30 000 kr. liksom hittills bara kunna l�mnas efler medgivande av rege�ringen. De �ndrade best�mmelser som f�ljer av vad jag nu har f�reslagit b�r U�da i kraft den 1 juli 1990.

Bidrag f�r installation av hiss m. m.

Plan- och bosladsverkei har f�reslagit att staten b�r forts�tta all l�mna s�r�skilda bidrag f�r installation av hissar eller andra lyftanordningar i fler�bostadshus. Verkels f�rslag b�r beredas i anslutning till de p�g�ende �ver�v�ganden om en reformerad bostadsfinansiering. Jag �r d�rf�r inte nu beredd att ta st�lhiing Ull verkets f�rslag.

Utveckling av samordnad boendeservice

Innan jag �verg�r Ull ram och anslagsfr�goma vill jag ocks� n�got ber�ra verksamheten med samordnad boendeservice.

Den fem�riga verksamheten med en bidragsgivning om sammanlagt ca 100
milj. kr. f�r utvecklmg av samordnad boendeservice avslutas innevarande���������������������������� ,�


 


budget�r. Jag anser, i likhet med huvudintressenterna och delegationen, all Prop. 1989/90: 100 del �r angel�gel atl arbetet med utv�rdering, spridning och f�rankring av syn- Bil. 13 s�tt och erfarenheter forts�tter. Under ytterligare ell budget�r b�r fr�goma ligga kvar i regeringskansliet. Jag delar ocks� uppfaittiingen alt del framtida huvudansvaret f�r verksamheten b�r l�ggas p� plan- och bosladsverkei, som i denna fr�ga n�ra b�r samarbeta med socialstyrelsen. Ansvaret b�r flyttas �ver UU verket den 1 juli 1991. De n�rmare detaljerna i samband med en �verflytt�ning av ansvarel avser jag att �terkomma till senast i samband med mm an�m�lan till budgetproposition f�r budget�ret 1991/92.

Ramar och anslag

Ramen f�r beslut om bidrag till konsm�rlig utsmyckning i bostadsomr�den under budget�ret 1990/91 b�r fastst�llas till of�r�ndrat 15 milj. kr.

Under budget�ret 1988/89 beviljades bostadsanpassningsbidrag f�r ca 30 000 l�genheter. Del genomsnittliga bidragsbeloppet per l�genhet uppgick till drygt 17 000 kr. Med utg�ngspunki i ett n�got minskat antal bidrag och med ett n�got �kat genomsnilUigt bidragsbelopp ber�knar jag den totala kost�naden f�r bostadsanpassningsbidrag under �r 1990 till ca 540 milj. kr. Be�hovet av medd f�r ers�ttning till kommunema under budget�ret 1990/91 be�r�knar jag d�rf�r till 215 milj.kr. Jag r�knar med all beloppet �ven t�cker be�hovet av medel f�r all �terst�lla handikappanpassade bost�der.

Behovet av medd f�r utbetalning av bidrag f�r konsm�rlig utsmyckning i bostadsomr�den under budget�ret 1990/91 ber�knarjag till 15 milj. kr.

Under anslaget beh�ver vidare 15 milj. kr. anvisas f�r ulbetahiing av ti�digare beviljade bidrag till visst utvecklingsarbete i fr�ga om samordnad bo�endeservice under budget�ret 1990/91 samt 15 milj.kr. f�r utbetalning av bidrag f�r �lg�rder mot radon i bost�der.

Sammantaget bed�mer jag s�ledes medelsbehovet till 263 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om bostadsanpassnings�
bidrag,

2.      medge att beslut om bidrag f�r konstn�rlig utsmyckning i bostadsomr�den f�r l�mnas inom en ram om 15 000 000 kr. under budget�ret 1990/91,

3.      till Viss bostadsf�rb�ttringsverksamhet m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 263 000 000 kr.

51


 


B 9. Bidrag till f�rb�ttring av boendemilj�n��������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13
1988/89�� Utgift
������������� 7 606 683

1989/90� Anslag���������� 15 000 000

1990/91�� F�rslag���������� 12 500 000

Fr�n anslaget betalas bidrag till f�rb�ltting av boendemilj�n enligt f�rord�ningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till f�rb�iuing av boendemilj�er. Bidragsformen upph�rde den I juli 1986.

Plan- och bostadsverket

Enligt verkets ber�kningar �terstod vid ing�ngen av budget�ret 1989/90 27,5 milj. kr. all utbetala av tidigare beviljade bidrag. Verket bed�mer atl 15 milj. kr. kommer all betalas ul under budget�ret 1989/90 och resterande 12,5 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nsyn Ull vad plan- och bosladsverkei har anf�rt ber�knarjag behovet av medel f�r utbetalningar av tidigare beviljade bidrag till 12,5 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid f�rb�ttring av boendemilj�n f�r budget�ret 1990/91

anvisa ett f�rslagsanslag p� 12 500 000 kr.

B 10.� Bidrag till allm�nna samlingslokaler m. m.

1988/89�� Utgift����������� 26 370 143

1989/90� Anslag���������� 75 000 000

1990/91�� F�rslag��������� 78 000 000

Fr�n anslaget betalas dels bidrag lill aUm�nna samlingslokaler och efter�gifter av statsl�n f�r allm�nna samlingslokaler enligt best�mmelsema i f�rordningen (1989:288) om st�d Ull allm�nna samlingslokaler och mot�svarande �ldre best�mmelser, dels bidrag Ull riksorganisaUonema f�r samlingslokaler. Fr�n anslaget betalas �ven bidrag enligi f�rordningen (1984: 703) om statsbidrag lill vissa leaterlokaler m. m. och f�rordningen (1987: 317) om bidrag UU handikappanpassning av folkparksteauar.

Bidrag tid allm�nna samlingslokaler kan l�mnas lill aktiebolag, f�reningar
eller siifldser som �r frist�ende i f�rh�llande till kommunen och kommunala
f�relag. Bidrag l�mnas f�r ny- och ombyggnad av samlingslokaler saml f�r
k�p av samlingslokaler. Bidrag l�mnas vid nybyggnad med h�gst 50 % av
kosmaden f�r ytor upp till 1 000 m. F�r ytor mellan 1 000 och 2 000 m
l�mnas bidrag med h�gst 30 %. Ell villkor f�r st�det �r all kommunen har����������������������������� 52


 


�tagit sig att l�mna bidrag med l�gst 30 % av kosmader f�r ytor upp UU 2 000 Prop. 1989/90: 100 m. F�r k�p saml f�r ombyggnad och andra uppmsuiings�tg�rder l�mnas Bil. 13 bidrag efler samma grunder och med samma bidragsandelar som f�r nybygg�nad. Kostnader f�r energispar�tg�rder och f�r handikappanpassning inr�knas i det regulj�ra bidragsunderlaget p� samma s�ll som andra byggkosmader. Bidrag f�r handikappanpassnings�ig�rder som genomf�rs ulan samband med andra bidragsber�ttigade �lg�rder l�mnas med h�gst 100 000 kr. Fr�n an�slaget utbetalas ocks� bidrag f�r ml�sen, i vissa fall eftergift, av �ldre stats�l�n.

Bidrag f�r handikappanpassning av folkparksteatrar l�mnas f�r teattar som har uppf�rts eller byggts om med st�d av bygglov som bevUjats f�re den I juli 1977. Bidrag l�mnas till sk�liga kosmader f�r �tg�rderna, normall dock h�gst med 100 000 kr.

Statsbidrag f�r vissa teaterlokaler m. m. kan tmder vissa f�rats�ttningar l�mnas f�r nybyggnad, ombyggnad eller upprasming av teater-, konsert- och museilokaler som tilUi�r n�gon annan �n staten. En f�rats�llning �r att pro�jektet �r angel�get fr�n syssels�ttningssynpunkt. Anordningsbidrag f�r lea�terlokaler m. m. kan l�mnas med h�gst 30 % eller, n�r del finns s�rskilda sk�l, med 35 % av kosmaden f�r anordnande av s�dana lokaler. Bidrag f�r upprasttiing l�mnas p� samma vilUcor som g�ller f�r upprasmingsbidrag f�r aUm�nna samlingslokaler.

St�det till alhn�nna samlmgslokaler m. m. handl�ggs inom plan- och bo�sladsverkei av en samlingslokaldelegation.

F�r varje budget�r fastsi�Uer riksdagen en ram f�r beslut om bidrag f�r ny-och ombyggnad av allm�nna samUngslokaler eUer f�r k�p av s�dan lokal saml en ram f�r beslut om bidrag f�r handUcappanpassning av folkparksleattar. Ramen f�r beslut om bidrag f�r allm�nna samlingslokaler under budget�ret 1989/90 uppg�r till 52 milj. kr. Ramen f�r beslut om bidrag f�r handikapp�anpassning av folkparksleattar under budget�ret 1989/90 uppg�r till 1,2 milj. kr.

Plan- och bostadsverket

Bidrag f�r adm�nna samlingslokaler m. m.

Samlingslokaldelegationen hade den 1 juli 1989 inneliggande ans�kningar om bidrag p� sammanlagt 258,4 milj. kr. Dessutom hade delegationen vid f�r�handsgranskning godtagit projekt f�r vilka bidrag har s�kts med ca 25 milj. kr.

Plan- och bosladsverkei f�resl�r all ramen f�r beslut om bidrag f�r ny- och ombyggnad m. m. av samlingslokaler under budget�ret 1990/91 ut�kas UU 80 milj. kr.

Plan- och bosladsverkei f�resl�r dessutom att en s�rskild ram om 20 milj. kr. inr�ttas f�r beslut om bidrag f�r ny- och ombyggnad av lokaler med en yta imderstigande 1 000 m som samumylljas med annan social- och ser-

53


 


viceverksamhet. Enligt verket b�r det h�gsta beloppet f�r bidrag f�r handi-����� Prop. 1989/90: 100 kappanpassning h�jas fr�n 100 000 kr. till 150 000 kr. och indexregleras.������� Bil. 13

Verket f�resl�r vidare att bidrag Ull rUcsorganisationema l�mnas med 3,5 milj. kr. under budget�ret 1990/91. Av della belopp b�r 330 000 kr. avse s�dant utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs gemensamt av riksorganisationerna.

F�r bidrag f�r handikappanpassning av foUqarksteafrar f�resl�s f�r bud�get�ret 1990/91 en ram om 1,5 milj. kr.

Anslagsber�kning

Plan- och bostadsverket ber�knar behovet av medel f�r utbetalningar av bidrag under mnevarande budget�r lill ca 75 milj. kr. Verket ber�knar ut�betalningarna under budget�ret 1990/91 till ca 90 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Plan- och bostadsverket har f�reslagit att h�gsta belopp f�r bidrag f�r handi-kappanpassnmg h�js fr�n 100 000 kr. till 150 000 kr. saml att beloppet in�dexregleras.

Verket har vidare f�reslagit en s�rskild ram f�r samlingslokaler under�stigande 1 000 m2, som samumylljas med annan social- och serviceverksam�het. I boendeservicedelegationens utv�rderingsprogram ing�r bl. a. en studie d�r s�rskild uppm�rksamhet skall �gnas �l former f�r finansieringen av sam�Ungslokaler i glesbygd. En samlad utv�rdering av boendeservicedelegaUonens arbete skall �verl�mnas lill regeringen i slutet av �r 1990. Enligt min mening b�r erfarenhetema fr�n delegationens arbete awaktas, innan n�gon ny ord�ning inf�rs. Jag �r d�rf�r mle nu beredd att f�rorda n�gra f�r�ndringar i g�l�lande ordnmg.

Ramar

Mol bakgrund av det �verhettade l�get p� byggmarknaden inom i stort sett hela landet b�r enligt min mening st�det f�r investeringar i samlingslokaler h�llas p� of�r�ndrad niv�. Jag f�rordar att ramen f�r bidrag f�r allm�nna samlingslokaler under budget�ret 1990/91 fastst�lls till of�r�ndrat 52 milj. kr.

Jag f�rordar vidare all ramen f�r beslut om bidrag f�r handikappanpass�ning av folkparksleattar n�sta budget�r fastst�lls till 1 250 000 kr.

Bidrag f�r handikappanpassning av allm�nna samlingslokaler b�r liksom Udigare f� l�mnas utan rambegr�nsning.

54


 


Anslagsber�kning������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 Medelsbehovel f�r n�sta budget�r ber�knar jag till 78 milj. kr. Jag har d�rvid

ber�knat medel �ven f�r bidrag Ull riksorganisaUonema f�r samlmgslokaler med sammanlagt 3 290 000 kr. Av beloppet b�r 200 000 kr. f� anv�ndas f�r s�dant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som ut�f�rs gemensamt av riksorganisationerna.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.medge att beslut om bidrag f�r aUm�nna samlingslokaler under
budget�ret 1990/91 meddelas inom en ram om 52 000 000 kr.,

2.      medge att beslut om bidrag f�r handikappanpassning av folk-parksteatrar under budget�ret 1990/91 meddelas inom en ram om 1 250 000 kr.,

3.      till Bidrag tid allm�nna samlingslokaler m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 78 000 000 kr.

Bil. L�n till allm�nna samlingslokaler m. m.

 

1988/89

Utgift

9 740 000

1989/90

Anslag

5 000 000

1990/91

F�rslag

5 000 000

Fr�n anslaget betalas tidigare beslutade l�n f�r nybyggnad, ombyggnad eller k�p av samlmgslokaler enligt kung�relsen (1973: 400) om stadigt st�d till alhn�nna samlingslokaler (upph�vd 1987: 315). L�ngivningen upph�rde vid utg�ngen av juni m�nad 1987.

Plan- och bostadsverket

Ulbelahiingama till f�ljd av tidigare l�nebeslul f�r vart och ett av budget�ren 1989/90 och 1990/91 ber�knas till 5 milj. kr.

Fredragandens vervganden

I lUchei med plan- och bosladsverkei ber�knar jag medelsbehovet f�r n�sta budget�r till 5 milj. kr.

Jag hemst�ller att regermgen f�resl�r riksdagen

att till L�n till allm�nna samUngslokaler f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 5 000 000 kr.

55


 


B� 12. Byggnadsforskning���������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 B� 13. L�n till experimentbyggande

B� 14. Statens institut f�r byggnadsforskning

B. 15. Bidrag till statens institut f�r byggnadsforskning

B. 16. Statens institut f�r byggnadsforskning: Utrusming

I regeringen bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av forsk-ningspolilUcen under tte�rsperioden 1990/91-1992/93. Arbetet bedrivs med sUcte p� all en proposition i �nmet skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

I awaktan p� att beredningen slutf�rs f�resl�r jag att ifr�gavarande anslag f�rs upp med of�r�ndrade belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet,

1.      till Byggnadsforskning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservations�anslag p� 136 000 000 kr.,

2.      till L�n tid experimentbyggande f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett re�servationsanslag p� 20 000 000 kr.,

3.      till Statens institut f�r byggnadsforskning f�r budget�ret 1990/91 be�r�kna ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.,

4.  till Bidrag till statens institut f�r byggnadsforskning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 42 993 000 kr.,

5.      till Statens institut f�r byggnadsforskning: Utrustning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 1 000 000 kr.

B 17.� Bidrag till energibesparande �tg�rder inom bostads�best�ndet m. m.

1988/89� Utgift������������ 43 076 365�������������� Reservation������� 74 062 467

1989/90� Anslag������������������ 1000

1990/91�� F�rslag����������������� 1000

Fr�n anslaget betalas bidrag f�r energibesparande �tg�rder i bostadshus.

Best�mmelserna om bidrag, s. k. energisparbidrag, fmns i f�rordningen

(1983: 1112) om stadiga energisparbidrag f�r vissa �tg�rder i bostadshus.

56


 


Enligt beslut av regeringen l�mnas bidrag inte under budget�ren 1987/88,����� Prop. 1989/90: 100
1988/89 och 1989/90.
��������������������������������������������������������������������������� Bil. 13

L�n f�r energispar�lg�rder l�mnas p� den alhn�nna kredittnarknaden. Kommunen f�mts�tts l�mna s. k. fyllnadsborgen i de fall d� s�kerheten i �vrigl f�r l�net �r pantbrev mellan 85 och 100 % av pantv�rdel.

Enligt best�mmelserna i f�rordningen (1983: 974) om stadigt r�ntesl�d vid f�rb�ltting av bostadshus l�mnas r�ntesl�d f�r vissa energispar�lg�rder i bostadshus som uppl�ts med hyres- och bostadsr�tt.

Fredragandens vervganden

RUcsdagen har beslutat (prop. 1987/88: 90, NU 40, rskr. 375) om energi�politik inf�r 1990-talet. I propositionen presenteras en handlingsplan f�r k�mkraflsavvecklingens inledning. Denna handlingsplan f�rats�tter ytter�ligare beslut h�sten 1990.

I avvaktan h�rp� b�r inte energibidrag enligt f�rordningen (1983: 1112) om stadiga energisparbidrag f�r vissa �lg�rder i bostadshus l�mnas. Anslaget f�r budget�ret 1990/91 b�r d�rf�r f�ras upp med endast ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Bidrag tid energibesparande �tg�rder inom bostadsbest�ndet m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 1 000 kr.

B 18. Information och utbildning m.m.

1988/89���� Utgift��������� 10491000���������������� Reservation��������� 32 773 000

1989/90���� Anslag������� 14 900 000

1990/91���� F�rslag������� 10 700 000

Fr�n della anslag betalas ulgifler f�r information och utbildning m.m. inom bosladsdepariemeniels ansvarsomr�de. Informations- och utbildningsverk�samhet bedriv av bl.a. plan- och bosladsverkei. Vidare betalas ulgifler f�r s�dant uttedningsarbete avseende bebyggelsefr�gor som inte �r inordnat i verksamhet f�r vilken medd anvisas i annan ordning, exempelvis f�r infor�mationsf�rs�rjningen f�r den fysiska planeringen m.m. saml kostnader f�r t�vlingar och annat utvecklingsarbete inom boendet.

Fredragandens vervganden

Jag ber�knar att under budget�ret 1990/91 sammanlagt 10,7 milj. kr. beh��ver disponeras f�r s�rskilda informations- och utbildningsinsatser m. m. inom bostadsdepartementets olUca verksamhetsomr�den. Av beloppet avses

57


 


1,5 milj.kr. anv�ndas som ett statligt bidrag tiU standardiseringsverksamhet����� Prop. 1989/90: 100
inom omr�det geografiska informationssystem.����������������������������������������� Bil. 13

Jag avser all i annat sammanhang �terkomma lill regeringen med f�rslag i fr�ga om den n�rmare f�rdelningen av dessa medel.

�v reservationen p� anslaget bed�mer jag att 4,7 milj.kr. kan dras m som en besparing vid utg�ngen av mnevarande budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Information och utbildning m. m. f�r budget�ret 1990/91 an�visa ell reservationsanslag p� 10 700 000 kr.

B 19. Bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador

1988/89� Utgift������������������������ O

1989/90� Anslag��������� 56 000 000

1991/92� F�rslag��������� 88 000 000

Fr�n anslaget betalas ul bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador. Fon�den f�rvaltas av kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrelse, om�bes�rjer utbetalning av medd fr�n fonden.

Med st�d av lagen (1985: 1040) om r�ll f�r en skaden�mnd att besluta i vissa fr�gor om avhj�lpande av fukt- och m�gelskador, har regeringen �ver�l�mnat till en s�rskild n�mnd - sm�husskaden�mnden - att i vissa fall besluta om avhj�lpande av fukt- och m�gelskador i sm�hus och d�rmed samman�h�ngande fr�gor. N�mnden inr�ttades den 1 januari 1986 i enlighet med avtal som staten har ing�tt med Svenska kommunf�rbundet och med Byggentre�pren�rerna.

Det ankommer p� sm�husskaden�mnden att avg�ra om en viss skada skall avhj�lpas av del f�relag som uppf�rt huset eller om staten skall ansvara f�r avhj�lpandet.

Enligt f�rordningen (1985: 1119) om den statliga fonden f�r avhj�lpande av fukt- och m�gelskador i sm�hus, m. m. (fondf�rordningen) skall fondstyrelsen fullg�ra de f�rpliktelser som �l�ggs fonden genom beslut i sm�husskaden�mnden. Enligt f�rordningen kan fondstyrelsen ocks� efter egen pr�vning l�mna ekonomiskt st�d f�r atl avhj�lpa fukt- och m�gelskador i sm�hus, om sm�husskaden�mnden �r f�rhindrad atl pr�va skadan d�rf�r alt huset har uppf�rts av ett f�retag som inte �r bundet av de nyss n�mnda av�talen eller d�rf�r att huset av annan anledning inte omfattas av avtalen.

Fondstyrelsen kan l�mna st�d �ven i vissa andra fall �n de nu n�nmda. Enligt 12 � f�rordningen kan bidrag l�mnas i syfte atl avhj�lpa mer omfatt�ande fukt- och m�gelskador i sm�hus. S�dant bidrag f�r dock l�mnas endast Ull den del kosmaden f�r �tg�rdema inte kan b�ras av huset i ombyggt skick

och under f�mls�iming bl. a. all huset �r yngre �n 30 �r, all huset inte �r

58


 


uppl�tet med hyres-eller bostadsr�tt och att kosmaden f�r �tg�rdema �r sk�lig����� Prop. 1989/90: 100
med h�nsyn UU arbetenas art och omfatttiing.���������������������������������������������������� Bil. 13

Fonden f�r fukt- och m�gelskador

Ans�kningar om st�d som skall pr�vas av fondstyrelsen l�mnas m till sm�husskaden�mnden. �rendena bereds och f�redras av personal vid n�mndens kansli. Den 30 juni 1989 hade sammanlagt 2 060 ans�kningar kommit in till n�mnden. Av dessa har n�mnden �verl�mnat 1 561 tiU den statiiga fonden f�r pr�vnmg. Hos fonden hade vid nyssn�mnda tidpunkt 772 �renden slutiigt avgjorts och 155 �renden delvis avgjorts.

Av de 927 �renden som sludigl eller delvis avgjorts hos fonden har 582 ans�kningar bifaUiis. Besluten om bifall inneb�r att n�rmare 59 milj.kr. st�llts direkt till s�kandenas f�rfogande. Beslut om r�tt till st�d - dvs. delvis avgjorda �renden - ber�knas medf�ra ytteriigare kosttiader f�r fonden om cirka 21 milj.kr. Fram till den 30 juni 1989 hade fondstyrelsen s�ledes be�slutat om st�d mtill ett bdopp om sammanlagt cirka 80 milj.kr.

F�r n�rvarande fmns inte n�gon egentiig balans hos fonden i form av f�r�digberedda, icke avgjorda �renden.

Antalet �renden som kommer m till fonden har under �r 1989 �kat kraftigt i f�rh�llande till motsvarande tid under �r 1988. Det �verv�gande antalet an�s�kningar som nu kommer in lill sm�husskaden�mndens kansli �r s�dana som skall pr�vas enligt 12 � fondf�rordningen. De skador som omfattas av st�dsystemet finns nu i huvudsak i hus som uppf�rts under 1960- och 70-talel.

1 skrivelse den 6 december 1989 har fondstyrelsen redovisat erfarenhet�ema fr�n den hittillsvarande verksamheten och l�mnat f�rslag till vissa �nd�ringar i fondf�rordningen.

Fondstyrelsen bed�mer att den under innevarande och n�sta budget�r kommer all meddela beslut om �taganden som medf�r utbetalningar med sammanlagt 230 milj.kr. Styrelsen ber�knar atl fonden under budget�ret 1990/91 beh�ver tillf�ras 115 milj.kr.

F�redragandens �verv�ganden

Enligt styrelsen f�r den statiiga fonden �r del �verv�gande antalet ans�knmgar
som nu kommer in till sm�husskaden�mndens kansli s�dana som skall pr�vas
enligt 12 � fondf�rordningen. Bakgranden till reglema i denna paragraf var
de brister som visade sig f�religga med tidigare regler om till�ggsl�n f�r eg�
nahem. D�varande departementschefen konstaterade i prop. 1985/86:48 om
en fond f�r fukt- och m�gelskador i sm�hus, m.m. att till�ggsl�n enligt hans
mening inte var en l�mplig finansieringsform f�r s�dana �lg�rder som kr�vs
f�r atl avhj�lpa fukt- och m�gelskador i egnahem. Han ans�g emeUertid all
staten �ven i forts�tttiingen borde kunna ��da in med ett socialt motiverat st�d
som - p� samma s�ll som till�ggsl�nen - begr�nsades till atl lyfta av s�dana�������������������������� -q


 


kosttiader som huset inte kan b�ra i ombyggt skick. Storieken p� det bidrag����� Prop. 1989/90: 100 som kan erh�llas blu- s�ledes beroende av fastighetens v�rde och storleken p堠�� Bil. 13 de l�n som belastar fastigheten. Riksdagen ansl�t sig till regeringens bed�m-mng (BoU 1985/86:6, rskr. 62).

Fondstyrelsen till�mpar i dag ett till 80 % reducerat marknadsv�rde f�r best�nmmgen av viUca reparaUonskosmader som fastigheten kan b�ra. I sammanhanget vUl jag p�minna om att krediter p� boilenl�nevUDcor normall kan p�r�knas upp Ull 85 % av fastighetens v�rde mol s�kerhet i den bel�nade fastigheten. Fastighets�garens egen insats motsvarar s�ledes skilhiaden mel�lan de l�n som belastar fastigheten och det reducerade marknadsv�rdet, dock l�gst ett basbelopp (f�r n�rvarande 27 900 kr.).

Genom att st�d kan l�mnas lill reparation av hus som �r upp till 30 �r gamla, fmns det bland de fastigheter som kommer i fr�ga f�r st�d �tskilliga som �r nedslitna och i behov av uppmsuimgs�lg�rder. Genom att en repara�tion av fukt- och m�gelskador inte s�llan medf�r all bostadsutrymmena lolal-renoveras, blfr �ven de sedvanliga underh�lls�tg�rderna utf�rda. Det b�r dock p�pekas all v�rderingen f�r att best�mma fastighets�garens egen insats g�rs med utg�ngspunkt fr�n husets v�rde utan fukt- och m�gelskador men med beaktande av �vriga v�rdep�verkande faktorer, l.ex. behovet av underh�lls�t�g�rder. Om fastighets�garens egen insats blir s� stor alt kosmaden f�r vad som b�r anses som normalt underh�ll och som tillsammans med ett basbelopp ryms mom den egna uisatsen, torde man kunna bortse fr�n underh�llsbehovet vid ber�kning av bidragei. Om fastigheten d�remoi belastas av skulder upp tiU marknadsv�rdet i ombyggt skick, viUtet �r vanligt efler f�rv�rv av �ldre fas�tigheter, f�r �garen ofta bidrag till s�dana underh�lls�tg�rder som han normall sj�lv hade f�tt betala.

Mot bakgrund av atl hus normalt beh�ver genomg� en genomgripande upprasming efter en 20 till 30-�rsperiod kan det enligt mm mening anses rim�ligt alt fastighets�garen alltid sj�lv - ut�ver basbeloppet - skall betala den del av reparationskosmaden som avser underh�ll. I f�rs�kringssammanhang g�l�ler att f�rs�krmgstagaren inte skall f�rlora p� en skada, men inte heller tj�na p� den. F�r alla typer av skador till�mpar d�rf�r f�rs�kringsbolagen den principen att man fr�n ny-, ombyggnads- eller reparationskosmaden drar av ett belopp som motsvarar v�rdeminskningen p� huset. Avskrivningsreglema, som relateras till husels �lder, �r lUca hos alla f�rs�kringsbolag. En liknande princip b�r ocks� kunna till�mpas n�r del g�ller statens st�d f�r all avhj�lpa fukt- och m�gelskador i sm�hus. Effekten av �ldrande b�r s�ledes beaktas genom all sj�lvrisken schablonm�ssigt differentieras efter husets �lder och best�ms till 1/30 av reparationskosmaden per �r r�knat fr�n f�rdigst�llande�-rei, dock l�gst ett basbelopp. F�r reparaUonskosmader �ver sj�lvrisken, viUca inie ryms inom marknadsv�rdet, l�mnas bidrag som i dag. En �terbetalnings-skyldighet b�r dock mf�ras, om fastigheten inom viss tid �verl�ts ti,ll ell pris som �verstiger del marknadsv�rde som l�g till grund f�r fondstyrelsens be�slut.

Jag vill erinra om att den st�dform som nu �r i fr�ga motiveras av sociala
sk�l. Nuvarande regler tar dock ingen h�nsyn lill syftet med fastighetens be-������������������������ ,�


 


l�ning. Enligt min uppfattning b�r endast s�dana l�n som lagits upp i sam-����� Prop. 1989/90: 100 band med f�rv�rv eller i syfte att f�rb�ltta fastigheten f� utg�ra grund f�r be-���� Bil. 13 r�kningen av viUca kosmader huset kan b�ra i ombyggt skick. Bidrag b�r allts� forts�imingsvis l�mnas lill den del kosmaden f�r �tg�rdema inte sk�ligen b�r b�ras av huset i ombyggt skick.

De av mig f�reslagna reglema b�r tt�da i krafl den 1 juh 1990 och b�r til�l�mpas p� �renden som kommer in till fonden efler den 10 januari 1990. Det b�r ankomma p� regeringen all utforma n�rmare regler om hur �ierbetal-mngsskyldighelen skall till�mpas.

I sitt beslut om anslag till fonden f�r budget�ret 1986/87 (prop. 1985/86: lOO bU. 13, BoU13, rskr. 171) bemyndigade riksdagen regeringen att under fyra�rsperioden 1986-89 la i anspr�k sammanlagt 250 milj. kr. f�r bidrag till fonden. Riksdagen har medgivit att ramen f�r umyitjas �ven under budget�ret 1989/90 (BoU 1988/89:7, rskr. 175). Jag r�knar med att det vid halv�rsskiftet 1990 �terst�r 50 milj.kr. av den Udigare ramen.

Regermgen b�r beg�ra dels riksdagens bemyndigande att �ven under budget�ret 1990/91 f� ta i anspr�k den ram om 250 milj. kr. som riksdagen tidigare beviljat f�r bidrag till fonden, dels rUcsdagens medgivande atl ramen under budget�ret 1990/91 vidgas med 20 milj.kr. till 270 niilj.kr.

Anslaget f�r budget�ret 1990/91 b�r f�ras upp med ett belopp om 88 milj.kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.     godk�nna vad jag har f�reslagit i fr�ga om del stadiga st�det Ull fukt- och m�gelskadade hus,

2.     bemyndiga regermgen all under budget�ret 1990/91 umyttja tidi�gare ram om 250 000 000 kr. f�r bidrag lill fonden f�r fukt- och m�gelskador,

3.�� medge att ramen under budget�ret 1990/91 vidgas med
20 000 000 kr.,

4.till Bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador f�r budget�ret
1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� 88 000 000 kr.

B 20. Statens va-n�mnd

1989/90�� Anslag��������� 3 182 000

1990/91� F�rslag���������� 4 343 000

Statens va-n�mnd handl�gger med hela landet som verksamhetsomr�de
m�l enligt lagen (1970:244) om allm�nna vallen- och avloppsanl�ggningar
saml m�l enligt lagen (1981:1354) om alhn�nna v�rmesystem. Va-n�mnden
h�rde fram till halv�rsskiftet 1989 i administtaiivi h�nseende till plan- och
bosladsverkei.��������������������������������������������������������������������������������������������������������� gj


 


Anslagsf�r�ndringama i f�rh�llande till statsbudgeten f�r innevarande����� Prop. 1989/90: 100
budget�r framg�r av f�ljande sammanst�Uning.
���������������������������������������� Bil. 13

 

 

Anslag (1 OOO-tal kr.)

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

Va-n�mnden��������� F�redraganden

Statens va-n�mnd

3182

+ 369������������������� +1161

F�redragandens �verv�ganden

Med h�nvisning till sammanst�llningen f�rordar jag att anslaget f�r statens va-n�mnd f�rs upp med ett bdopp om 4 343 000 kr. Jag har i mitt f�rslag beak�tat vissa extta kosmader som uppst�tt i och med att va-n�mndens tidigare ad-ministtativa anknyming till plan- och bostadsverket upph�rt och alt n�mnden d�rmed nu �r en organisatoriskt och administtativi frist�ende myndighet.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r all kosmadema f�r pensionsadministtalionen skall l�ckas av avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min ber�kning av anslaget tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Statens va-n�nmd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4 343 000 kr.

62


 


c. FASTIGHETSDATA VERKSAMHETEN����������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 13 Allm�nt

Genom den p�g�ende fastighelsdatareformen byggs ett nytt, f�r land och stad enhetiigt, ADB-baserat fastighetsdatasystem upp. Systemet ers�tter de ma�nuella fastighets- och inskrivningsregislren. En f�rs�ksverksamhet i Uppsala l�n p�b�rjades �r 1971. Systemet togs d�r i bruk med r�ttsverkan den 1 janua�ri 1976. Reformarbetet har sedan genomf�rts i tv� fem�riga etapper. Den an�dra etappen avslutades vid utg�ngen av budget�ret 1986/87. V�ren 1985 besl�t riksdagen om en ttedje fem�rseiapp f�r budget�ren 1987/88-1991/92. Beslutet mneb�r att den takt med viUcen fastigheter f�rs �ver fr�n de manuella registten till fastighetsdaiasystemei �kades fr�n ca 230 000 till ca 330 000 fastigheter per �r.

Hittills har ca 2,7 miljoner fastigheter anslutits till fastighelsdatasysiemei, vilket moisvarar 65 % av landels fastighetsbest�nd. Systemet �r inf�rt i Stockholms, Uppsala, S�dermanlands, Kalmar, Malm�hus, Hallands, G�ieborgs och Bohus, Skaraborgs, V�rmlands, �rebro, V�stmanlands, G�vleborgs och V�stemorrlands l�n samt i delar av �lvsborgs och Nortbol�tens l�n. Uppgifter om planer och best�mmelser, koordinaier saml laxermgs-uppgifter finns dock redan i dag tiUg�ngliga via terminal f�r hela landet.

Organisation m. m.

Centtaln�mnden f�r fastighetsdata (CFD) har ansvarel f�r genomf�randet av fastighetsdalareformen i samverkan med fr�mst domstolsverket och statens lanon�teriverk. Chef f�r CFD �r en generaldirekt�r. Vid CFD fmns ocks� en styrelse. Generaldirekt�ren �r styrelsens ordf�rande. Inom CFD finns sju en�heter, tekniska enheten, driftsenheten, fasUghetsregisterenheten, inskriv-ningsregislerenheten, utvecklingsenheten, adminisuativa enheten och stabs�enheten.

CFD skall, f�mtom all genomf�ra reformen, ocks� svara f�r driften av fastighetsdaiasystemei. Vidare har CFD till uppgift all utveckla syslem och metoder som g�r det m�jligt att umyttja fastighelsdatasysiemei mom olika verksamhetsomr�den.

Verksamheten �r i huvudsak f�riagd till G�vle. I Kuima och Ronneby fmns enheter f�r utvecklingsverksamhet m. m.

CFD bedriver ocks� uppdragsverksamhet, s�v�l inom som utom landet. Verksamheten har expanderat kraftigt under de senaste �ren och ber�knas in�nevarande budget�r oms�tta ca 20 milj. kr. Uppdragsverksamheten under budget�ren 1988/89-1990/91 framg�r av f�ljande sammansl�lhiing.

63


 


Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kr.)������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13

1988/89���������� 1989/90���������� 1990/91

Utfall������������ Ber�knat�������� Ber�knat

16 665

21000

25 000

16 829

21000

0

-164

0

0

1287

1287

1287

Int�kter 1 Kosmader Resultat Balanserat resultat

iSom int�kter redovisas fakturerade belopp och v�rdet av utf�rda men �nnu inte fak�turerade tj�nster. I kosmadema ing�r avs�ttningar f�r os�kra fordringar och avskriv-ningar.i

Forts�ttningen av fastighetsdatareformen

Bakgrund

Den p�g�ende etappen av fastighelsdatareformen avser perioden fram t. o. m. budget�ret 1991/92. F�r verksamheten med fastighelsdatareformen d�refter finns �nnu inget st�llningstagande fr�n stalsmaktema. Ett beslut om verksam�hetens inrikming och omfatming efter denna tidpunkt b�r fattas redan inne�varande budget�r, eftersom f�rberedelsearbetet, fr�mst arbetet med fastig-heisbeteckningsreformen, m�ste p�b�rjas ca tv� �r innan fastighetsdaiasyste�mei las i drift inom ett visst omr�de.

Skrivelse fr�n ber�rda myndigheter

Fastighetsdalareformen genomf�rs i ett n�ra samarbete mellan CFD, domstolsverket och statens lantm�teriverk. Dessa myndigheter har i en ge�mensam skrivdse den 2 juni 1989 l�mnat etl f�rslag UU uppl�ggning av en avslutande etapp av fastighelsdatareformen.

Av skrivelsen framg�r att reformarbetet tmder den p�g�ende etappen hittills i allt v�sentiigt har f�ljt uppgjorda planer. F�myade ber�kningar har dock vi�sat att etappen omfattar 150 000 fler fastigheter �n vad som tidigare var k�nt. Dessa fastigheter fiims i huvudsak inom omr�den som �terst�r all f�ra in under den nu p�g�ende etappen. Tidpunkten f�r all g� �ver till fastighetsdata-systemet f�r de sista omr�dena i den p�g�ende etappen beh�ver d�rf�r flyttas fram fr�n september �r 1992 till i b�rjan av �r 1993.

Efter det att den p�g�ende etappen avslutats �terst�r ca 680 000 fastigheter att f�ra in in fastighetsdaiasystemei. �ven denna siffra �r n�got h�gre �n ti�digare ber�kningar har visat. De �terst�ende fastigheterna �r bel�gna i J�n�k�pings, Kronobergs, Blekinge och Gotlands l�n saml i delar av Koppar�bergs och Norrbottens l�n.

Myndigheterna f�resl�r i sin skrivelse alt den nuvarande taklen i reformar�betet bibeh�lls. Det inneb�r en �verf�ringstakt med ca 330 000 fastigheter per

64


 


�r. Med denna takt och med h�nsyn tagen lill den f�rsening som uppst�tt i��� Prop. 1989/90: 100 nuvarande etapp ber�knas fastighelsdatareformen kunna vara hell genomf�rd i��� Bil. 13 landet under h�sten �r 1995.

Myndigheterna har l�mnat ett f�rslag till turordning som grundas fr�mst p� all �stadkomma samordning med utgivningen av den ekonomiska kartan och med planerade lokalombyggnader vid itngsr�ttema. En god samordnmg med den ekonomiska kartans ulgivnmg inneb�r alt de reviderade kartblad som ges ut kommer att inneh�lla de fastighetsbeieckningar som beslutas i betecknings-reformen. Vid ny- eller ombyggnader av lokaler f�r tuigsr�llema kan bespa�ringar g�ras om lokalema projekteras efter de behov som fastighetsdaiasy�stemei medf�r.

Fredragandens vervganden

Jag f�resl�r att fastighetsdatareformen fullf�ljs och avslutas under budget�ren 1992/93-1994/95 i enlighet med myndighelemas f�rslag. Del mneb�r att re�formen drivs vidare till sill slut i huvudsaklig enlighet med de rikUinjer som hittills har till�mpats f�r reformverksamheten. Jag har i fr�gan samr�tt med chefema f�r justitie- och utbildningsdepartementen. Del ankommer p� rege�ringen all besluta om den n�rmare inriktningen m. m. av reformarbetet.

Kostnadsfr�gor

F�ratom CFD, domstolsverket och lanun�teriverkel medverkar ocks� ort�namnsarkivet i Uppsala samt riksantikvarie�mbetet och statens historiska mu�seer i reformarbetet. Jag r�knar med all f�r dessa myndigheters fortsatta med�verkan i reformarbetet beh�vs of�r�ndrad medelslillddning i f�rh�llande lill innevarande budget�r. Medelsbehovel kan dock v�ntas minska f�r en del av myndighetema fr�n och med budget�ret 1993/94.

Det successivt �kande antalet fastigheter i fastighetsdaiasystemei inneb�r �kande kosmader f�r driften. Jag ber�knar de �kade driftskosmadema Ull to�talt ca 22 milj. kr. f�r tre�rsperioden. Kostnadema faller hell p� CFD. Genom riksdagens beslut med anledning av 1984 �rs budgetproposition skall kosma�dema f�r fastighelsdatareformen l�ckas genom inskrivningsmyndighelemas expeditionsavgifter. Jag r�knar inte med all avgiftema skall beh�va h�jas med anledning av mitt nu redovisade f�rslag.

Hemst�llan

Mot bakgrand av vad jag nu har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen

all godk�nna vad jag har f�rordat i fr�ga om den fortsatta fastighets�dalareformen.

65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr IOO. Bilaga 13


 


c 1. Centraln�mnden f�r fastighetsdata


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


1988/89� Utgift 1989/90� Anslag 1990/91�� F�rslag


66 703 587 69 538 000 80 277 000


Anslaget C 1. skall fr�mst finansiera genomf�randet av fastighetsdalare�formen och driften av fastighelsdatasysiemei.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Anslag

1.��� Systemutveckling

2.��� Reformgenomf�rande

3.��� Produktion

Summa


11000 000 19 000000 39 538 000

69 538 000


+ 2 000 000 + 1 500 000 + 7 239 000

+ 10 739 000


 


CFD

CFD f�resl�r att fastigheisdaiaverksamheten under budget�ret 1990/91 be�drivs enligt de riktiinjer som riksdagen har fastst�llt f�r perioden 1987/88-1991/92. Detta mneb�r att verksamheten koncentteras p� att s�kerst�lla en stabil och s�ker drift av fasligheisdatasystemel och p� reformgenomf�rande. Reformarbetet kommer under budget�ret 1990/91 all p�g� i �slerg�Uands, Kristianstads, �lvsborgs, Kopparbergs, J�mtlands och V�sterbottens l�n. Antalet fastigheter ansluma till systemet ber�knas efter budget�rets slut vara ca 3,0 miljoner, vilket motsvarar ca 70 % av fastighetsbest�ndet.

CFD ber�knar ett �kai medelsbehov om 4 520 000 kr. i of�r�ndrat pris-och l�nel�ge. Tillskottet beh�vs fr�mst f�r �kade driflskosmader till f�ljd av del stigande antalet fastigheter som ing�r i fastighetsdaiasystemei. Vidare ing�r medel f�r all ansluta CFD till s. k. backup-centtal.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar, efter en planenlig real minskning av administrationskosmadema med 2 %, medelsbehovet f�r CFD f�r n�sta budget�r till 80 277 000 kr.

�kningen f�ranleds i huvudsak av den successivt �kande driften vid CFD. Jag har d�rtill ber�knat medel f�r ansluming till backup-central. Genom en s�dan ansluming �kar m�jlighetema att uppr�tth�lla driften av fastighets-datasystemet i h�ndelse av driftavbrotl vid CFD.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r all kosmadema f�r pensionsadministtationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m.


66


 


budget�ret 1990/91. Som kompensation f�r denna f�r�ndrmg b�r anslaget��� Prop. 1989/90: 100
tillf�ras 15 000 kr.
������������������������������������������������������������������������������ Bil. 13

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Centraln�mnden f�r fastighetsdata f�r budget�ret 1990/91 an�visa ett f�rslagsanslag p� 80 277 000 kr.

C 2.� Utrustning m. m.

1988/89� Utgift��������������� 605 472�������������� Reservation�������� 1576 583

1989/90� Anslag����������� 1000 000

1990/91�� F�rslag���������� 1500 000

Anslaget �r avsett f�r investeringar i CFD:s uppdragsverksamhet. F�r budget�ret 1990/91 har jag, i enlighet med CFD:s f�rslag, ber�knat ell me�delsbehov p� 1 500 (X)0 kr. Kosmader f�r r�ntor och avskrivningar f�r in�vesteringama skaU i sin helhet belasta uppdragsverksamheten och �terf�ras till statsbudgetens mkomstsida.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Utrustning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reserva�tionsanslag p� 1 500 000 kr.

67


 


D.� LANTM�TERIET��������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 13 Allm�nt

Det stadiga lanttn�leriets huvudsakliga myndighetsuppgifter �r att svara f�r fasUghetsbildnmg och all producera allm�nna kartor. Lanmi�leriet bedriver ocks� uppdragsverksamhet i form av kartproduktion, flygfotografering, m�t�ningar, fastighetsv�rdering m. m.

Verksamheten omsatte budget�ret 1988/89 totalt ca 860 milj. kr. H�rav svarade den avgiftsfinansierade verksamheten, fr�mst uppdrag och faslig-hetsbildmngs�tg�rder, f�r ca 620 milj. kr., vilket moisvarar drygt 70 % av den totala oms�ttningen. �terstoden finansieras genom anslag som huvud�sakligen anv�nds f�r produktion av de alhn�nna kartorna och f�r st�d �t fas-tigheisbildnmgsverksamheten.

Produktionen av allm�nna kartor m. m. bedrivs enligt den 10-�riga plan som riksdagen beslutade om v�ren 1984.

Organisation m. m.

Det statiiga lantm�teriet omfattar statens lantm�teriverk, en �verlantm�tarmyn-dighei i varje l�n och lokala fastigheisbUdningsmyndigheter.

Lantm�teriverket �r centtal f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om fastighets�bildning, fastighetsbest�nmmg, fastighetsv�rdering, fasUghetssamverkan, fa-stighelsregisttering, m�mingsverksamhet och alhn�n kartl�ggning. Lanun�te�riverkel har ocks� samordnande uppgifter beu�ffande ormamnsfr�gor och geografiska databaser.

Verket leds av en styrelse. Chef f�r verket �r en generaldirekt�r. Inom verket finns fyra avdelningar, n�mligen adminisuativa avdelningen, fastig-helsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelningen saml ett planeringssekretariat.

F�r alt ge lantm�teriverket r�d i fr�gor om de allm�nna kartorna finns ell kartr�d. Vidare finns ell ortrmmnsr�d som har till uppgift atl fr�mja ell �nda�m�lsenligt och v�rdat orinamnsskick.

Verksamheten vid lanun�teriverkel �r i huvudsak f�rlagd till G�vle. En del av verksamheten �r dock lokaliserad till andra orter. Produktion av den eko�nomiska kartan sker exempelvis ocks� i Karlskrona och Lule�. I Ange har byggts upp en kartv�rdscenttal. I Kiruna fmns dels en enhet f�r upprasttiing av storskaliga registerkartor, dels en enhet f�r produktion av tematiska kartor. 1 Slockhohn finns en enhet f�r uppdragsfmansierad produktion av kartor (LiberKarior) och en kartbutik.

�verlantm�tarmyndigheten skall inom l�net leda och ha tillsyn �ver verk�samheten vid de statliga fastigheisbildningsmyndighetema, ha tillsyn �ver m�mingsverksamheien samt verka f�r samordning av gnrndl�ggande m�tning och kartl�ggning.

Fastighetsbildningsmyndigheten svarar f�r fasUghelsbildningsverksam-
heien. Lanun�ieridis�iktel �r fastighetsbildningsmyndighetens verksamhets-������������������������ --c


 


omr�de. Landet �r indelat i 72 lanun�teridisttikl. F�r s�rskilda fastighetsbild-��� Prop. 1989/90: 100 ningsuppgifter finns ytterligare 13 statliga fastighetsbildningsmyndigheler.��� Bil. 13 s. k. specialenheter viUca arbetar fr�mst med fr�gor med anknytning till jord-och skogsbruk.

Del statliga lanun�teriet sysselsatte den 1 juli 1989 ca 3 000 personer, varav ca 1 000 vid lanun�teriverkel.

Utanf�r den nu beskrivna statliga lanlm�leriorganisaUonen, men underordnad denna i lillsynsh�nseende, finns 41 kommunala fastighetsbildningsmyndigheler samt 24 statliga och 30 kommunala fastighelsregisiermyndigheier. L�nsstyrelserna �r statliga fastighetsregister-myndigheter. Fastigheisregislermyndigheiemas uppgift �r att registtera f�r��ndringar i fastighetsf�rh�llandena.

Lanim�lerieis verksamhet �r indelad i fyra program, n�mligen (1) Uppdragsverksamhet, (2) Plangenomf�rande, (3) Landskapsinforma�tion och (4) F�rsvarsberedskap. Medel tas upp under anslagen D 1. Lant�m�teriet, D 2. Plangenomf�rande, D 3. Landskapsinformation, D 4. F�rsvarsberedskap och D 5. Uuusmmg m. m.

F�rs�k med tre�riga budgetramar

En f�rs�ksverksamhet med tte�riga budgetramar p�b�rjades inom stalsf�r-valmingen budget�ret 1985/86. Lanun�teriverkel har mordnals i f�rs�ksverk�samheten tmder perioden 1988/89-1990/91. Detta inneb�r att mrikmingen av verksamheten och en budgettam �r fasUagd f�r dessa tte �r. AwUcelser under tte�rsperioden skall endast g�ras om del sker f�r�ndringar som p�verkar lanim�lerieis verksamhet och som inte kunde f�mtses n�r beslutet om den tte�riga budge�-amen fattades.

D 1. Lantm�teriet

1988/89�� Utgift���������������������� O

1989/90� Anvisat��������������� 1000

iggOA�!�� F�rslag����������������� 1 000

Under anslaget redovisas samtiiga in- och utbetalningar f�r lanim�lerieis olUca verksamheter. Anslaget las upp med ett formellt belopp och f�r normalt mie belastas.

Verksamhetema mom olika program beskrivs i det f�ljande under de an�slag varifr�n medd ber�knas p� statsbudgeten. Lanttn�leriets uppdragsverk�samhet (program 1), som finansieras helt genom avgifter, behandlas emeller�tid under delta anslag.

69

6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 13


 


Program 1. Uppdragsverksamhet���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Programmet besl�r av tte delprogram: 1 a. Inrikes uppdrag 1 b. Uilandsuppdrag 1 c. Fastighetstaxering

Delprogrammet Inrikes uppdrag omfattar uppdrag inom landet bett�ffande bl. a. framst�lhiing av kartor och annan landskapsinformation, m�ttiingslek-niska och fasUghctsr�ttsliga fr�gor samt fastighetsekonomi och fasUgheism-formation.

Delprogrammet Utiandsuppdrag omfattar export av lanttn�leriets tj�nster och marknadsf�rs under namnet Swedsurvey. Lantm�teriverket marknadsf�r �ven produkter och tj�nster fr�n andra myndigheter och fr�n privata f�relag n�r del fr�mjar lanttn�teriets uUandsverksamhet.

Delprogrammet Fastigheisiaxering omfattar verkets medverkan i den p�g�ende allm�nna fastighetstaxeringen.

Uppdragsverksamheten bedrivs p� aff�rsm�ssiga grtmder. Verksamheten under budget�ren 1988/89-1990/91 framg�r av f�ljande tabell.

Resultat av uppdragsverksamheten (1 OOO-tal kr.)

1988/89����������� 1989/90��������������� 1990/91
_______________________________ Utfall_________ Ber�imat�������������� Bei�Jmat

Int�kter J���������������������������������������������� 326 886����������� 333 279������������ 360000

Resultat

varav inrikes uppdrag varav utiandsuppdrag varav fastighetstaxering

Balanserat resultat

Kostnader

314 963

333 279

360000

11923

0

0

8 478

0

0

4630

0

0

2982

0

0

21 0882

21088

21088

Som int�kter redovisas fakturerade belopp och v�rdet av utf�rda men �nnu inte fak�turerade uppdrag. I kosmadema ing�r ber�knat behov av avs�ttningar f�r os�kra for�dringar, f�r realiserade prisf�r�ndringar i anl�ggningstiUg�ngar och f�r att v�rde�s�kra statskapitalet. I int�kter och kostnader ing�r inte transaktioner som g�rs vid k�p och f�rs�ljning av tj�nster m. m. intemt inom det statliga lantm�teriet. 2Av det balanserade resultatet fr�n budget�ret 1987/88 har 940 000 kr. anv�nts under budget�ret 1988/89 f�r s�rskilda investeringar i uppdragsverksamheten.

Lantm�teriverket

Efterfr�gan p� tj�nster f�rv�ntas �ka n�got tmder det kommande budget�ret. Del g�ller s�v�l inom den mrikes uppdragsverksamheten som mom utiands-verksamheten. Ocks� lanttn�leriets arbete med den alhn�nna fastighetstaxe�ringen v�ntas �ka.

F�r uUandsverksamheten beg�r lanun�teriverkel att f� bilda eller mg� som
del�gare i juridiska personer utomlands. Sk�let till detta �r fr�mst att upp�
dragsgivarna i de flesta l�nder - ofta regeringar eller lanttn�terimyndigheter -
kr�ver att uppdragstagaren �r etablerad p� platsen eller samarbetar med ett lo�
kall f�retag.������������������������������������������������������������������������������������������������������������� _�


 


Full kostnadsl�ckning inklusive n�dv�ndiga avs�ttningar planeras f�r��� Prop. 1989/90: 100
r�relsen.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 13

Fredragandens vervganden

Jag �r inte beredd att nu tillstyrka lantm�teriverkets f�rslag i fr�ga om att bilda bolag f�r utiandsverksamheten. Chefen f�r civUdepartementel kommer senare i dag att ta upp fr�gan om bolagsbildningar mom myndighetsomr�det.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att Ull Lantm�teriet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

D 2. Plangenomf�rande

1988/89� Utgift����������� 58 754 850��������������� Anslagskredit������� -505 865

1989/90� Anslag�������� 62 497 000

1990/91�� F�rslag�������� 65 208 000

Under anslaget redovisas kostnader f�r program 2 Plangenomf�rande till de delar verksamheten fmansieras �ver statsbudgeten.

Program 2. Plangenomf�rande

Programmet best�r av fyra delprogram: 2 a. Fastighetsbildning m. m. 2 b. Fastighelsregisterreformen 2 c. Utvecklmg 2 d. R�dgivnmg

Delprogrammet Fastighetsbildning m. m. finansieras s� gott som helt ge�nom avgifter som las ut enligt lantm�leriiaxan (1971: 1101, �ndrad senast 1989: 956). Avgifterna skall l�cka lanttn�leriets kosmader f�r verksamheten. Avgiften f�r en f�rr�tming skall dock s�ttas ned i s�dana fall d� beslut i ell fasUghelsbildnings�rende medf�r att fastigheter m. m. av mindre betydelse inte l�ngre beh�ver redovisas i fastighelsregisttel. Taxebeloppen skall ocks� s�ttas ned f�r s�dana �gander�llsuttedningar som l�nsstyrelsen f�rordnar om. Kostnaden f�r neds�imingama, som finansieras av anslagsmedel, var f�r budget�ret 1988/89 12 892 500 kr.

Verksamheten under budget�ren 1988/89-1990/91 framg�r av f�ljande ta�bdl.

71


 


Resultat av fastighetsbildningsverksamheten (1 OOO-tal kr.)��������������������� Prop. 1989/90: 100

1988/89���������� 1989/90���������� 19901���������� Bil. 13

Utfall������������ Ber�knat�������� Ber�knat

Int�kter 1���������������������������������������� 270622���������� 292207���������� 303 895

varav anslag��������������������������������� 12 893���������� 12 600����������� 12 600

Kostnader�������������������������������������� 259 406���������� 292207���������� 303 895

Resultat������������������������������������������ 11216��������������� O���������������� O

Balanserat resultat������������������������������� 2284������������ 2 284������������ 2 284

'Som int�kter redovisas fakturerade belopp och v�rdet av utf�rda men �nnu inte fak�turerade �renden. I kostnaderna ing�r ber�knade avs�ttningar f�r os�kra fordringar, f�r realiserade prisf�r�ndringar i anl�ggningstiUg�ngar och f�r att v�rdes�kra stats -kapitalet.

�vriga delprogram (2 b-2 d) fmansieras helt med anslagsmedel. Utveck�lmg och r�dgivning kan Ull en dd finansieras genom avgifter, men verksam�heten redovisas d� under program 1 eller delprogram 2 a. Delprogram 2 b omfattar lanttn�leriets medverkan i fastighetsdalareformen. Delprogram 2 d innefattar f�mtom r�dgivning ocks� karticonservering vid lanttn�teriets kart�v�rdscenttal i Ange.

Lantm�teriverket

Efterfr�gan inom fastigheisbildningsverksamheten v�ntas �ka n�got. Lant�m�teriverket planerar f�r full kosttiadst�ckning.

Arbetet med fastighelsdatareformen kommer all forts�tta enligt riksdagens beslut v�ren 1985 om reformverksamheten under fem�rsperioden 1987/88-1991/92 (prop. 1984/85: 100 bil. 13, BoUlO, rskr. 177).

Fredragandens vervganden

Jag konstaterar med tillfredsst�llelse all fastighelsbUdningen bedrivs med full kostnadst�ckning. De senaste �rens �verskoll har mneburil all del nu finns ett mindre, balanserat �verskott i verksamheten. I syfte att st�rka ekonomin f�r bl. a. fastighetsbildningen har regeringen p� lantm�teriverkets f�rslag beslutat om sammanslagningar av mindre lantm�ieridisttiki i s�dra och mellersta Sve�rige. D�rigenom erh�lls bl. a. vissa besparingar i fr�ga om administra-Uonskosmader och minskad s�rbarhet vid vakanser p� tj�nster inom organisationen. Genom au lanttn�terikontoren bibeh�lls kan serviceniv�n h�llas of�r�ndrad.

Som framg�r av vad jag tidigare denna dag har anf�rt om fastighetsdata�verksamheten f�resl�rjag en ny och avslutande etapp av fastighelsdatarefor�men under budget�ren 1992/93-1994/95. Behovet av medel f�r lantm�teri�verkels medverkan i reformen under det kommande budget�ret f�rblir d�rmed of�r�ndrat.

Riksdagen har nyligen (prop. 1988/89:154, BoU 1989/90:4 och 9, rskr.

89) beslutat all godta regeringens f�rslag i fr�ga om lanttn�leriverksamheien

72


 


p� l�nsniv�. Beslutet inneb�r i denna del bl. a. att den stadiga fastighelsregi-��� Prop. 1989/90: 100 stteringen flyttas fr�n l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de till lanttn�teriets. De��� Bil. 13 framlagda f�rslagen avses genomf�ras den 1 juli 1991.

Jag bed�mer dock, efter samr�d med chefen f�r civildepartementet, all f�r�ndringama r�rande fastighetsregistteringen kan genomf�ras redan fr�n den 1 juli 1990 utan ol�genhet f�r omorganisationen av l�nsstyrelserna. Be�tt�ffande denna fr�ga och lantm�teriverksamheten i �vrigt p� l�nsniv� h�nvi�sar jag Ull vad som anf�rs under trettonde huvudtitelns anslag D 1. L�nsstyrelsema m. m.

Budgetf�rslaget beu�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kosmadema f�r pensionsadministtationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Som kompensation f�r denna f�r�ndrmg b�r anslaget tilUoras 58 000 kr.

Medel f�r verksamheten med fastighetsregisttering m. m. b�r under bud�get�ret 1990/91 anvisas tmder ttettonde huvudtitelns anslag D 1. L�nsstyrel�sema m.m.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Plangeru}mf�rande f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett raman�slag p� 65 208 000 kr.

D 3. Landskapsinformation

1988/89� Utgift��������� 171872 413���������������� Anslagssparande 2 412 452

1989/90� Anslag������� 177 555 000

1990/91�� F�rslag������� 189 851000

Under anslaget redovisas kosmader f�r program 3 Landskapsinformation. F�r verksamheten inom programmet Ullf�rs verket under budget�ret 1989/90 dessutom medel fr�n nionde huvudtitelns anslag D 6. Bidrag till skogsv�rd m. m.

Program 3. Landskapsinformation

Programmet besl�r av tio delprogram:

3 a. Geodetisk verksamhet

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiskam. fl. kartor

3 d. Flygfolo och ortofolokartor

3 e. F�rs�ljning av allm�nna kartor

3 f. Medgivanden till f�ljdproduktion

3 g. Utvecklmg

3 h. R�dgivning

3 i. NationalaUas

3 k. Geografiska Sverigedata

73


 


Programmet omfattar framst�lhiing av grundl�ggande landskapsinforma- Prop. 1989/90: 100 tion som skall t�cka behov inom olika samh�llssektorer. Huvudprodukterna Bil. 13 utg�rs av de allm�nna kartorna och grandmalerial Ull dessa. Verksamheten inom programmet omsp�nner hela kartl�ggningsprocessen, dvs. geodetiska, foiogrammettiska och kartografiska arbeten saml utvecklings- och r�dgiv�ningsverksamhet. I verksamheten ing�r flygfotografering och bildframsl�ll-ning s�v�l f�r den alhn�nna karU�ggningens behov som f�r att tillgodose efterfr�gan p� flygbilder m.m. inom olika samh�llssektorer. Vidare ing�r s. k. geodetiska riksn�lsarbeten och s�rskilda geodeUska projekt, bl. a. i form av intemationeUt forskningssamarbete.

I programmet ing�r vidare f�rs�ljning av de allm�nna kartorna och den verksamhet som h�nger samman med att lanmi�ieriverket skall l�mna medgi�vanden till f�ljdproduktion fr�n del aUm�nna kartmaterialet.

Under anslaget reserveras ocks� medel f�r underh�ll av Sveriges riksgr�ns mot Fuiland.

Arbetet med en ny svensk nationalatias ing�r ocks� som ett s�rskilt delpro�gram.

SluUigen mg�r som ett delprogram arbetet med att bygga upp digitala data�baser med geografisk informaUon om Sverige.

Lantm�teriverket

F�r underh�ll av rUcsgr�nsen mol Norge beg�r verket 350 000 kr.

Verket beg�r ocks� 2 000 000 kr. som ett stadigt bidrag f�r den slan�dardiseringsverksamhel som initierats av Utvecklingsr�det f�r landskapsin�formation. R�det �r en samarbetsorganisation f�r forskningsinstitutioner samt producenter och konsumenter av landskapsinformation. Standardiserings�verksamheten �r avsedd all bedrivas inom en projektgmpp inom Slandardise-ringskommissionen i Sverige (SIS).

F�redragandens �verv�ganden

Min utg�ngspunkt vid anslagsber�kningen �r att anslaget skall UUf�ras medel s� att den av riksdagen beslutade tio�riga kartplanen kan fullf�ljas.

Som framg�r av vad jag anf�rt under anslaget B 18. Information och ut-bildnmg m. m. ber�knar jag att 1 500 000 kr. fr�n del anslaget skall kunna anv�ndas som ell stadigt bidrag lill den slandardiseringsverksamhel inom omr�det geografiska informationssystem som Ulvecklmgsr�del f�r land-skapsmformation har tagit mitiaUvet tUl. Jag utg�r d�rvid fr�n att andra mttes-senier kommer att bidra med ett minst lika ston belopp.

Etl f�rslag till avtal mellan Norge och Sverige om underh�ll av riksgr�nsen
mellan l�ndema bereds f�r n�rvarande i regermgskansliet. I f�rslaget f�mt�
s�tts att lantm�teriverket f�r ansvaret f�r underh�U av landgr�nsen f�r svenskl
vidkommande. Behovet av medel f�r imderh�ll f�r �verv�gas i del samman�
hanget. Jag f�resl�r d�rf�r inte nu n�gra medel f�r �ndam�let.�������������������������������������������� _.


 


Fr�n utbildmngsdepartementeis omr�de har sedan budget�ret 1987/88 �r-��� Prop. 1989/90: 100 ligen Ullf�rts lanmi�teriverket 1 200 000 kr. f�r arbetet med en ny svensk na-��� Bil. 13 tionalaUas. Detta belopp b�r i forts�ttningen anvisas �ver f�revarande anslag. I min ber�kning av anslaget har jag tagit h�nsyn till detta. Jag har i denna fr�ga samr�tt med chefen f�r utbUdningsdepartementet.

Btidgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kosmadema f�r pensionsadmmisttationen skall t�ckas av avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Som kompensation f�r denna f�r�ndrmg b�r anslaget tillf�ras 207 000 kr.

Vid sidan av medel fr�n f�revarande anslag b�r lantm�teriverket under budget�ret 1990/91 tillf�ras 3 000 000 kr. f�r programmet Landskapsinfor�mation fr�n nionde huvudtiiehis anslag D 6. Bidrag till skogsv�rd m. m.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Landskapsinformation�� f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 189 851 000 kr.

D 4. F�rsvarsberedskap

1988/89� Utgift������������ 3 496 208��������������� Anslagssparande���� 578 396

1989/90 �Anslag���������� 3 461000

1990/91� F�rslag���������� 3 622 000

Program 4. F�rsvarsberedskap

Programmet best�r av tv� delprogram:

4 a. S�kerhetsskydd

4 b. Beredskapsplanl�ggnmg

Programmet omfattar fr�mst sekreless�lg�rder i form av granskning av kartor och flygbilder. Programmet omfattar dessutom s�dana uppgifter som �ligger lantm�teriet f�r att tillgodose totalf�rsvarets behov av landskaps- och fastighetsmformation. Uppgifterna g�ller fr�mst beredskapsplanl�ggning och f�rberedelser f�r tryckmng av kartor f�r totalf�rsvaret under beredskap och i krig.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar, med utg�ngspunkt i en planenlig minsknmg av anslaget med 1,7 %, meddsbehovel lill 3 622 000 kr.

Budgetf�rslaget bett�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kosmadema f�r pensionsadministtationen skall l�ckas av avgtfter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Som kompensation f�r denna f�r�ndrmg b�r anslaget tillf�ras 4 000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill F�rsvarsberedskap f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett raman�
slag p� 3 622 000 kr.����������������������������������������������������������������������������������������


 


D 5. Utrustning m. m.


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


 

1988/89

Utgift

2 566 182

1989/90

Anslag

8 561 000

1990/91

F�rslag

9 160 000


Reservation���� 10 724 877


 


Fr�n anslaget finansieras anskaffning av kosmadskr�vande u�Tistning f�r lantm�teriet, s. k. sttalegisk uttiismmg. Anskaffning av annan uuustning finansieras med avskrivningsmedel och drifttnedel. Fr�n anslaget finansieras vid behov ocks� lUlskott av statskapital f�r lanttn�ieriel.

Lantm�teriverket

I sitt f�rslag beg�r verket medel f�r sttalegisk umisttimg i enlighet med pla�nen f�r tte�rsperioden 1988/89 -1990/91.

Fredragandens vervganden

Jag ber�knar behovet av medel f�r uniistning m. m. till 9 160 000 kr.

Chefen f�r finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en f�r�s�ksverksamhet som bl. a. mneb�r att en f�r�ndrad fmansieringsmodell f�r investeringar i ADB-ulmslning och viss kommunikationsuQTistning skall pr�vas. Lantm�teriet omfattas av denna f�rs�ksverksainhet. F�r uivesieringar i ADB-uttoisttiing ber�knas lanttn�teriet f� ta upp ell l�n i riksg�ldskonioret p� 19 200 000 kr.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r rUcsdagen

att lill Utrustning m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reserva�Uonsanslag p� 9 160 000 kr.


76


 


E��� IDROTT������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13

E 1.� St�d till idrotten

1988/89� Utgift��������� 256 114 000��������������� Reservation����������� 36 944

1989/90� Anslag������� 259 344 000

1990/91�� F�rslag������� 352 500 000

Anslaget anv�nds f�r bidrag UU Sveriges riksidrotlsf�rbund (RIO f�r den verksamhet som bedrivs av f�rbtmdel och till f�rbundet ansluma organisa�tioner. Fr�n anslaget l�mnas ocks� bidrag till vissa utanf�r RF st�ende orga�nisationer och Ull molionsverksamhei f�r studerande vid k�rortema. F�r an�slagets anv�ndning g�ller de av 1970 �rs riksdag beslutade rUcUinjema f�r or-ganisationssl�d till idrotten (prop. 1970: 79, SU122, rskr. 291). Fr�n anslaget l�mnas vidare bidrag till riksanl�ggningar f�r den samlade idrottsr�relsens behov saml bidrag till mindre f�renmgsanl�ggningar f�r idrott och friluftsliv. S�dana bidrag l�mnas enligt de rikUinjer som fastst�llts av riksdagen (prop. 1970: 79, JoU33, rskr. 239 och prop. 1979/80: 100 bil. 13, KrU30, rskr. 377) saml vissa av regeringen angivna villkor, viUca grundar sig p� n�mnda rikUmjer.

Sveriges� riksidrottsf�rbund

I idrottsr�relsen fosttas hundrattisentals ungdomar i samarbete, demokratiska spehegler, h�nsyn och respekt f�r medm�nniskor. P� s� s�tt �r idrottsr�relsen f�r m�nga imga m�nniskor i Sverige en skola f�r livet. Idrott �r ocks� en h�l�sosam fritidssyssds�tttiing f�r en myckel stor del av befoUoiingen.

450 000 ideella ledare �r verksamma mom idrotten. Uppskaimlngsvis l�g�ger idrottens ledare tillsammans ner 135 miljoner timmar per �r p� all leda svensk ungdom i ca 45 000 lokala idrottsorganisationer runt om i landet, s�ger Sveriges Riksidrottsf�rbund (RF).

Staten l�mnar ekonomiskt st�d i f�rsta hand till de olika specialidroilsf�r-bunden (SF) och Sveriges Riksidrottsf�rbund. Budget�ret 1989/90 uppg�r st�det lill �ver 259 miljoner kronor. Staten ger ocks� bidrag till de lokala f��reningama genom det lokala aktivitelsst�del. Statsbidrag l�mnas vidare till l�nebidragsanst�llda mom idrotten. Totalt �verstiger del stadiga st�det till idrotten 600 milj. kronor enligt RF.

Landets kommuner l�mnar st�d till den lokala verksamheten. Detta st�d �r mnevarande �r ca 4,5 miljarder kronor, varav 3,5 miljarder utg�rs av st�d till anl�ggningar m. m. Ca en miljard g�r dheki till f�reningama i form av verk�samhetsbidrag. Disuiktsidrottsf�rbunden (DF) f�r ekonomiskt st�d av lands�tingen. St�det �r innevarande budget�r ca 90 milj. kr.

En viss sj�lvfinansiering �r enligt RF en n�dv�ndighet f�r hela idrotts�r�relsen. Graden av sj�lvfinansiering har �kat p� senare �r.

77

7�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 13


 


En ttedjedel av del som ben�mns sj�lvftnansering �r intema avgifter av��� Prop. 1989/90: 100 olika slag, exempelvis avgifter f�r t�vlingsdeltagande, kurser eller konferen-��� "- - ser saml medlemsavgifter.

F�r f�reningama har ttaditioneUt lotterier och spel utgjort en viktig in-komstic�lla.

Del �kade behovet av altemativa inkoms�c�llor, liksom den allttner kom�plicerade lagslifmingen, g�r att idrottens administtation tar �kad Ud och kr�ver allt h�gre kompetens. Detta kan, s�ger RF, bli ett hot mol den svenska idrottsr�relsens grundpelare, det ideella ledarskapet.

RF:s anslagsframst�lhiing om totalt 448,5 milj. kr. omfattar i sina huvud�drag tte utgiflsomr�den. RF beg�r 427,7 milj. kr. som st�d Ull idrottens or�ganisationer, 13,7 milj. kr. som st�d till rUcsanl�ggningar och f�renings-byggda anl�ggningar samt 7 milj. kr. som investering i ytterligare lokaler i Idrottens hus. Sammantaget mneb�r anslagsframst�llningen ell �kat stats�anslag med drygt 189,2 milj. kr. eller 72,9 %.

F�r SF inneb�r den planerade verksamheten budget�ret 1990/91 fr�mst fortsatt satsning p� att utveckla bam- och ungdomsidrotten enligt fastslagna riktimjer, att bredda motionsverksamheten och all f�rb�ltta f�rals�tmmgama f�r diudroitamas tt�ning, t�vling och utbildning samt utbildning av de frivil�liga ledama.

F�r insatser mol doping och f�r forskning ansl�r RF mnevarande budget�r sammanlagt 7,7 milj. kr. RF �skar ytterligare medel f�r att f�rst�rka arbetet inom dessa omr�den.

RF beg�r vidare medel f�r fortsatta aktiviteter i avsikt att ge fler kvmnor, handikappade och invandrare b�ltte f�rais�tmingar alt delta i idrotts- och le-darappdrag saml f�r olika specialsalsningar. RF understtyker att den svenska representationen i intemationella f�rbunds styrelser beh�ver f�rst�rkas f�r att kunna p�verka den intemationella idrottsr�relsen. Delta �r vUctigl bl a f�r atl st�rka Sveriges m�jligheter att erh�lla v�rdskapet f�r internationella idrottse�venemang.

F�r uppf�rande, tillbyggnad eller upprasming av mindre idrottsanl�g�gningar som �gs av idrottsf�rening kan bidrag l�mnas av RF. Bidragen skall vara av betydelse f�r anl�ggningamas tillkomst och varje beslut om bidrag pr�vas utifr�n s�kandens inveslermgs- och driftkalkyl. Som mindre anl�g�gning bettakias investeringsobjekt vars totala kosmad �r l�gre �n 0,5 milj. kr. i 1979 �rs prisl�ge. RF har beg�rt all denna investeringsram skall h�jas till 1,5 milj. kr. i 1990 �rs prisl�ge.

RF har vidare beg�rt medel f�r fortsatt upprasttiing av idrottens riksanl�g�gningar i LUlsveds Gymnastikfolkh�gskola samt i V�l�dalen.

RF beg�r �ven s�rskilda medel som ers�tming f�r all AB Tipsij�nsts sty�relse st�llt sig awisande till fortsatt st�d till idrotten under den tid riksdagen behandlat den kritik som riksdagens revisorer framf�rt mot bolagets hit-tiUsvarande st�d.

78


 


F�redragandens �verv�ganden����������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Idrottsr�relsen �r med sina �ver 2 milj. medlemmar en av v�rt lands st�rsta folkr�relser. Inom idrottsr�relsen aktiveras fler ungdomar �n inom n�gon an�nan folkr�relse. F�r allt fler �r idrott i olika former den fr�msta fritidssyssel�s�ttningen. Genom ett brett utbud av motionsaktiviteter bidrar idrottsr�relsen till friskv�rdsarbeiet i samh�llet. Den ger ocks� m�nga delaktighet och gemenskap och spelar d�rmed en viktig social roll.

Jag anser det av bl. a. dessa sk�l angel�get all samh�llet p� olika s�tt st�djer idrottsr�relsens stt�van atl bredda sin verksamhet yllerUgare. Jag delar RF:s uppfaimmg att del �r v�sentiigt att rekrytera flera kvumor b�de som ak�tiva och som ledare. Jag har med Ullfredsst�llelse noterat de ambiti�sa m�l, bl.a. f�r kvinnorepresentationen i olika styrelser, som Riksidrottsm�tet ny�ligen faslsl�lll. Medel har ber�knats inom anslaget f�r insatser f�r detta hksom f�r s�rskilda uisalser f�r att aktivera fler handikappade och invandrare.

Jag vill ocks� s�rskilt understtyka motionsidroliens betydelse. Del �r vik�tigt inte mmsl fr�n folkh�lsosynpunkl all olika insatser g�rs f�r alt ge allt fler m�jlighet till rekreation och motion. RF b�r beakta denna del av sin verksam�het.

Elitidrott tilldrar sig den st�rsta massmediala uppm�rksamheten. Elitidrot�ten �r dock en liten del av det totala idrollsulbudet. Jag vill f�r min del under�sttyka vikten av att de som �gnar sig �t elitidrott ges goda f�rats�tmingar f�r della. Det �r en fr�ga f�r RF och dess specialf�rbund all inom ramen f�r an�slagen s�rja f�r att s� sker. RF b�r vid f�rdelningen av anslaget ge h�g prio�ritet �t specialf�rbundens verksamhet.

Riksdagen har hemst�llt (FiU 1989/90:3, rskr. 9) all regeringen i �rets budgetproposition skall ge en samlad och fullst�ndig bild av hur stort belopp del statiiga sl�del till idrotten sammantaget uppg�r till. Del b�r aUm�nl kon�stateras att st�det lill idrotten �ver de andra huvudtiUama i budgeten, genom sin karakt�r, endast undantagsvis g�r all s�rredovisa. Sammanlagt kan de statiiga anslagen till idrotten ber�knas uppg� till n�ra 800 milj. kr. Ut�ver del st�d som redovisas under delta anslag, erh�ller idrotten medel �ver f�ljande anslag.

�ver tredje huvudtiteln anvisas omkring 1,4 milj. kr. f�r idrottsr�relsens bist�ndssamarbete i Tanzania m.m. D�rtill ansl�s �ven medel f�r idrottsr�rel�sens internationella deltagande, l.ex. i samarbetet inom Europar�det.

�ver fj�rde huvudtiteln anvisas omkring 2 milj. kr. f�r de idrottspluloner som f�r n�rvarande finns uppr�ttade vid ttetton f�rband i olika delar av landet. Kosmadema avser v�mpliktskosmader f�r den del av utbildningstiden som �gnas �l idroilsverksamhel. D�rtill ansl�s omkring 1,2 milj. kr. lill Sve�riges Milii�ridrotts- och M�ngkampsf�rbund och Svenska Sportskytie-f�rbundet, samt 0,8 milj. kr. till F�rsvarets civila idrottsf�rbund och Svenska Pistolskyttef�rbundel.

�ver femle huvudtiteln ansl�s vissa projektmedel f�r idrottsr�relsens del�tagande i samh�llsarbetet mot droger och missbmk.

79


 


�ver �ttonde huvudtileta ansl�s ca 6 milj. kr. tiU landets idroilsgymnasier, Prop. 1989/90: 100 12,6 milj. kr. UU idrottens sttidief�rbund SISU, 8,3 milj. kr. till driften av il. 13 idrottens folkh�gskolor i Lillsved och Bos�n saml 3,5 milj. kr. till H�slspor-tens folkh�gskola i Kolb�ck. Innevarande budget�r anvisas vidare samman�lagt omkring 6 milj. kr. f�r professurer inom idroilsomr�del. Centrum f�r idrottsforskning m.m. Fr�n �ttonde huvudtiteln har �ven anvisats omkring 0,5 milj. kr. som st�d lill riksidroltsmuseum samt f�r idrottssamarbetet i Norden och i UNESCO.

�ver tionde huvudtiteln ansl�s medel till 3 000-3 500 l�nebidragsanst�llda som huvudsakligen �r verksamma i idrottsf�reningar. Statens bidrag kan h�r uppskattas till mellan 350 och 400 milj. kr. Vidare har vissa projekunedel an�slagits f�r idrottsr�relsens verksamhet bland invandrare och mot rasism. Etl eng�ngsbidrag p� 2 milj. kr. har ocks� l�mnais till kampanjen f�r ett vmter-05 i �stersund 1998.

Ytterligare projekt r�rande bl. a. j�mst�lldhet inom idrotten har erh�llit medel �ver tteilonde huvudtiiehi.

Insatser f�r bam och ungdomar �r en viktig del av idrottsr�relsens verk�samhet. Idrottsr�relsen aktiverar ett stort antal bam och ungdomar. Detta kommer till utttyck mle minsl genom all idrottsr�relsen svarar f�r �ver 80 % av de aktiviteter som redovisas mom ramen f�r det lokala akUviietsst�det.

Del lokala aktiviteissi�det �r av stor betydelse f�r den lokala idrotten och dess m�jlighet atl aktivera ungdomar. De nu g�llande reglema f�r f�rdehiuig av den stadiga delen av della st�d har kritiserats. Bland annal har man pekat p�, all enhetiiga regler g�r att vissa verksamheter har sv�rt att umyttja st�det. Ocks� s�ttet att m�ta aktiviteterna har kritiserats.

Jag har f�rst�else f�r dessa synpunkter. Det �r viktigt all st�det kan an�v�ndas p� ett effekUvt s�tt, som passar f�r den verksamhet det �r avsett. RF torde vara b�st l�mpat all utforma de regler som b�r ligga till gnmd f�r f�r-deUiingen av idrottens del av del stadiga lokala aktiviteissi�det. Efler samr�d med statsr�det Wallsu�m f�resl�r jag atl idrottens del av det lokala aktivilelssl�del, som idag redovisas under trettonde huvudtiiehi, �verf�rs till anslaget E 1 under elfte huvudtiteln. Medlen skall ocks� forts�imingsvis anv�ndas f�r lokal verksamhet som gmndas p� redovisad aktivitet. Det ankommer p� RF atl mkomma till regeringen med f�rslag om regler f�r f�rdelning av dessa medel f�r lokala bam- och ungdomsaktiviteter p� idrottens omr�de. Totalt anvisas drygt 90 milj. kr. f�r detta �ndam�l.

Som RF redovisat �r behovet av egenfinansiering ut�ver statsst�det stort. Lotterier och bingo har sedan l�nge varit en viktig inkomstk�lla f�r f�reningslivet. I syfte att g�ra folkr�relsemas lotterier mer atttakUva och �ka f�reningamas utbyte av den spdverksamhet som f�rekommer har �ndringar i lotterilagen m. fl. lagar beslutats med verkan fr�n den 1 januari 1989 (prop. 1987/88:141, KrU22, rskr. 391). F�r�ndringama har lett tiU en kraftig h�j�ning av oms�tmingen och neltobeh�llningen f�r t. ex. bingospel. Jag utg�r ifr�n all idrottsr�relsen �ven i framtiden tar vara p� de f�rb�tttade m�jligheter till egenfmansiering som spelverksamheien nu medger.

80


 


RUcsdagen har vid behandlmgen av Aktiebolaget Tipsij�nsts st�d UU idrot-��� ProP- 1989/90: 100

Bil. 13

len(f�rs. 1988/89:18, FiU3, rskr. 9) gett regermgen i uppdrag att utforma rikUinjer f�r Tipsij�nsts idrottsst�djande verksamhet. Regeringen avser �ter�komma i denna fr�ga i annat sammanhang.

Jag vill liksom RF framh�lla vikten av de ideeUi arbetande ledamas insatser f�r idrotten och samh�llet i stort. Det �r av stor vUct att ledama ges bra ulbild-nmgsm�jligheter. Del ankommer p� RF att mom anslagels ram s�rja f�r detta.

RF pekar p� de allt st�rre krav som st�lls p� idrottsr�relsen i Sverige om den skall h�vda sig i det internationella samarbetet Jag delar RFs uppfaiming att det �r ett samh�lleligt mu-esse att svenskar kan �la sig mtemationella f�rttoendeuppdrag �ven p� idrottens omr�de. Medel h�rf�r har ber�knats mom anslaget. Jag ser det samUdigt som angel�get att idrotten utv�rderar de konsekvenser det v�steuropeiska integrationsarbetet f�r med sig f�r svensk idrotts vidkommande.

Del �r n�dv�ndigt att f�rats�ttningar f�r idrott kan �stadkommas �ver hela v�rt land. Genom de l�nga avst�nden f�rsv�ras m�jligheten f�r idrottsut�v�ande i fr�mst norra Sverige. Riksidrottsm�tet har fattat beslut om att spe-cialidrolisf�rbunden genom olUca �tg�rder skall medverka till att skapa f�rai�s�tmingar f�r idrott p� lUca vilUcor �ver hela landet. Jag vill understtyka vUaen av att s� sker. RUcsidrottsslyrelsen b�r tillse alt denna vUctiga fr�ga f�r en ac�ceptabel l�sning.

Del �r av stort v�rde all de lokala f�reningarna ges m�jlighet att uppf�ra anl�ggningar av olUca slag. F�r att stimulera tiU och m�jligg�ra delta finns det s�rskilda st�det till s. k. mmdre anl�ggningar. Jag vill �ven ermra om att till klubbstugor och dyliki kan idroiisorganisalioner �ven ans�ka om medel ur allm�na arvsfonden. RF har beg�rt atl investeringsramen f�r st�dber�ttigade mvesteringsobjekl skall h�jas fr�n nuvarande ca 1,3 milj. kr. till 1,5 milj. kr. i 1990 �rs prisl�ge. Jag fumer h�jningen v�lmotiverad inte minst f�r att und�vika besv�rliga gr�nsfall vid beslut om st�d.

Jag har ber�knat medel f�r st�det till mindre anl�ggningar liksom lill den fortsatta upprasmingen av Lillsveds GymnasiUtfolkh�gskola och anl�gg-nmgen i V�l�dalen. Det ankommer p� RF att mom ramen f�r anslaget till�godose della.

St�det till idrottens forskningsmsalser och f�r att bek�mpa dopmg under denna huvudtitel b�r forts�imingsvis redovisas under ett nytt anslag E 2. Della f�r all kraftigt markera vUclen av insatser p� dessa omr�den. H�mt�ver anvisas medel f�r idrotlsforskning under �ttonde huvudtiteln. F�r rUcsdagens k�nnedom vill jag dock redovisa all de medel som under innevarande bud�get�r anvisas f�r idrotlsforskning och dopingbek�mpning under anslaget El., kommer att redovisas under del nya anslaget E 2. St�d till idrottens forsknmg och utveckling m.m. I ansluttiing till forskningspropositionen �ter�kommer regeringen UU delta anslag.

Sammanfattningsvis f�resl�s all 352,5 milj. kr. anvisas som st�d UU idrotten under delta anslag.

81


 


Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen att������������������������������ Prop. 1989/90: 100

UU St�d tid idrotten f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservations-��� ''-� anslag p� 352 500 000 kr.

E 2. St�d till idrottens forskning och utveckling m.m..
Nytt anslag���������������� 6000000

Somjag tidigare anf�rt b�r st�det till idrottens forskning och till �tg�rder mot dopmg i forts�ttningen redovisas tmder ell sa-skilt anslag. Vad g�ller forsk�ningsfr�gorna avser jag �terkomma i 1990 �rs forsknmgsproposition.

Idrottens anU-doping arbete fullf�ljs genom en ut�kning av antalet dopingkonttoller, riktade informationskampanjer samt ett intensifierat samar�bete mellan idrottsr�relsen, tull- och polismyndigheter m. fl. Enligt RF �r dock idrottsr�relsens resurser p� anti-dopingomr�det otilh�ckliga f�r att den skall kunna ta ansvar f�r kampen mot dopmg �ven utanf�r de egna leden.

Jag konstaterar med ullfredsst�llelse att idrottsr�relsen konsekvent och m�lmedvetet �kat anstt�ngningama f�r att motverka anv�ndningen av olika dopmgmedel och andra droger inom idrotten. Samh�llet har ett ansvar f�r atl hmdra tillg�ngligheten av olUca dopmgpreparat som riskerar att skada anv�n�darna. Chefen f�r socialdepartementet har tidigare idag redovisat det utted�ningsarbete som bedrivits i syfte att sk�rpa sttaffsatsema f�r inf�rsel och in�nehav av vissa dopingpreparat. IntemationeUt har Sverige, med f�rbeh�ll f�r riksdagens godk�nnande, som ett av de f�rsta medlemsl�nderna undertecknat Europar�dets konvention mot doping.

Idrottsr�relsen har beg�rt ut�kade medel f�r att intensifiera kampen mol dopingbruket. Konttollverksamheien med stickprovskonttoller m�ste kunna uppr�tth�llas p� en h�g niv�. Resursema vid Huddinge sjukhus dopmglabo-raiorium beh�ver ytterligare byggas ut. Informationsverksamheten om do�pingmedels risker b�r st�rkas och utformas i samr�d med socialstyrelsen. Apoteksbolaget och de r�ttsv�rdande myndighetema. Gemensamma msatser ger st�rre effektivitet.

I avvaktan p� forskningspropositionen ber�knar jag f�r n�sta budget�r 6 milj. kr. f�r insatser mot dopmg, viUcei mneb�r en �kning med 1 milj. kr.

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r rUcsdagen att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet

till St�d tid idrottens forskning och utveckling m.m. f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 6 000 0(X) kr.

82


 


Bilaga������ Prop. 1989/90: 100 13.1������� Bil. 13

F�rslag till

Lag om �ndring i plan- och bygglagen (1987:10);

H�rigenom f�reskrivs all 3 kap. 3 � samt 8 kap. 1 och 4 �� plan- och byg�glagen (1987:10)* skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

3 kap.

3� Byggnader skall medge god hush�lhiing med energi. I omr�den d�r knapp�het p� vatten r�der eller kan befaras uppkomma skall byggnader dessutom medge god hush�lhiing med vatten.

Byggnader f�r f�rses med upp�v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�r�skilda sk�l. I byggnader som mneh�Uer bost�der eller arbetslokaler skall uppv�rm-nmgssystemet i sk�lig utstt�cknmg utformas s� all skilda energislag som �r l�mpliga fr�n allm�n energisynpunki kan anv�ndas ulan omfattande �n�dringar.

En- eller iv�bostadshus som i hu-������� En- eller iv�bostadshus som i hu-

vudsak skaU v�rmas upp med el eUer���� vudsak skall v�rmas upp med el eller naturgas skall i sk�lig utstr�ckning���� naturgas skall i sk�lig utstr�ckning utf�ras s� att ell byte till uppv�rm-���� utf�ras s� att ett byte till uppv�rm�ning med annal energislag under-���� ning med annal energislag under�l�ttas. S�dana byggruider f�r f�rses���� l�ttas. med uppv�rmningssystem f�r di�rektverkande elv�rme erulast om det finns s�rskilda sk�l.

8 kap. 1�2 Bygglov kr�vs f�r att

1.uppf�ra byggnader,

2.      g�ra tillbyggnader,

3.      ta i anspr�k eller mreda byggnader hell eller lill viss del f�r v�sentiigen annat �ndam�l �n det f�r vilket byggnaden senast har anv�nts eller f�r vilket bygglov har l�mnats,

4.  g�ra s�dana �ndringar av byggnader som ber�r konsuuktionen av de b�rande delama eUer som avsev�rt p�verkar byggnademas planl�sning,

5.      i byggnader mslallera eller v�senUigt �ndra eldst�der, r�kkanaler eller anordningar f�r ventilation,

5 a. i byggnader eller mom tomter mstallera eller v�senUigt �ndra anord-nmgar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp,

6.i byggnader installera eller v�sentiigt �ndra hissar.

'Lagen omtryckt 1987: 246.

Senaste lydelse 1989: 1049.���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 83


 


7. i byggnader installera upp�v�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme. Kravet p� bygglov f�r de �tg�rder som som anges i f�rsta stycket 4,5 och 5 a g�ller inte i fr�ga om byggnader eller tomter som Ullh�r staten eller lands�tingskommuner.

I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbmk, skogsbmk eller d�rmed j�mf�rlig n�ring inom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs bygglov endast f�r �tg�rder som anges i f�rsta stycket 3.

I fr�ga om ekonomibyggnader f�r jordbruk, skogsbruk eller d�rmed j�mf�rlig n�rmg mom omr�den som inte omfattas av detaljplan kr�vs bygglov endast f�r �lg�rder som anges i f�rsta stycket 3 och 7.

Best�mmelsen i f�rsta stycket 7 g�ller inte ifr�ga om fritidshus med h�gst tv� bost�der och till dem h�r�ande komplementbyggnader. 14 och 10 �� fmns s�rskilda best�mmelser f�r en- eller tv�bostadshus och f�r vissa byggnader avsedda f�r totalf�rsvaret. Enligt 5-7 �� kan kommunen besluta om undantag fr�n kravet p� bygglov eller l�ngre g�ende krav.


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


4 3


Best�mmelserna i 1-3 �� g�ller mte i fr�ga om nedan angivna �tg�r�der bett�ffande en- eller tv�bostads�hus och till dem h�rande frist�ende uthus, garage och andra mindre byggnader (komplemenibyggnader):

De krav p� bygglov som f�ljer av 1-3 �� g�ller mte i fr�ga om nedan angivna �lg�rder bett�ffande en- eller tv�bostadshus och till dem h�rande frisl�ende uthus, garage och andra mindre byggnader (komplement�byggnader): 1. installera eller �ndra anordningar f�r vattenf�rs�rjning eller avlopp, om

byggnaden skall vara ansluten Ull en egen anl�ggning f�r vattenf�rs�rjning

eller avlopp.

2. g�ra andra inv�ndiga �n�dringar, som mte inneb�r att det in�reds n�gon ytterligare bostad eller n�gon lokal f�r handel, hantverk el�ler industti och ej heUer ber�r kons�tmktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eUer r�kkanaler.

2. g�ra andra inv�ndiga �n�dringar, som inte mneb�r att del ut�reds n�gon ytterligare bostad eller n�gon lokal f�r handel, hantverk el�ler industri eller att uppv�rmnings�system f�r direktverkande elv�rme installeras och ej heller ber�r konstruktionen av byggnadens b�rande delar, eldst�der eller r�kkanaler,

3.  f�rga om byggnader inom omr�den med detaljplan, om byggnadens karakt�r d�rigenom inte �ndras v�sentiigt,

4.  med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning Ull bo�stadshuset, om muren eller planket inte �r h�gre �n 1,8 meter, inte stt�cker sig mer �n 3,0 meter ut fr huset och inte placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.


3Senaste lydelse 1989: 1049.


84


 


5.anordna sk�rmtak �ver s�dana uteplaiser som anges i 4 eller �ver alla-��� Prop. 1989/90: 100
ner, balkonger eUer entr�er, om sk�rmtaket inte �r st�rre �n 12,0 kvadratmeter��� Bil. 13

och inte stt�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

6. uppf�ra h�gst tv� komplementbyggnader i omedelbar n�rhet av bost�
adshuset, om byggnademas sammanlagda byggnadsarea inte �r si�ne �n 10,0
kvadratmeter, taknocksh�jden inte �verstiger 3,0 meter och byggnadema mle
placeras n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter.

Utanf�r detaljplan �r en- och iv�bostadshus och tilUi�rande komplement-byggnader, murar och plank som ej ing�r i samlad bebyggelse undantagna fr�n best�mmelserna i 1 och 2 �� �ven i fr�ga om f�ljande �tg�rder

1.     g�ra mindre Ullbyggnader, om �tg�rden inte stt�cker sig n�nnare gr�n�sen �n 4,5 meter,

2.     uppf�ra komplemenibyggnader eller murar eller plank i omedelbar n�r�het av bostadshuset, om �tg�rden inte str�cker sig n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter,

3.utf�ra s�dana �tg�rder som avses i 1 � f�rsta stycket 4, 5 och 5 a.
Om de grannar som ber�rs medger all �lg�rder som avses i f�rsta stycket

4-6 och i andra stycket 1 och 2 utf�rs n�rmare gr�nsen �n 4,5 meter, kr�vs mte bygglov.

Enligt 6 � f�r kommunen best�mma all de �tg�rder som avses i f�rsta stycket 3 och andra stycket 1 och 2 kr�ver bygglov.

Denna lag tt�der i kraft den 1 juli 1990. �ldre best�mmelser Ull�mpas dock fortfarande, om ans�kan om bygglov kom in lill byggnadsn�mnden f�re ikrafttt�dandel.

85


 


Specialmotivering till f�rslaget till lag om �ndring i� Prop. 1989/90: lOO
plan- och bygglagen (1987: 10)����������������������������������� ii. 13

3 kap. 3 �

Paragrafen inneh�ller best�mmelser om hush�llning med energi och vatten i byggnader.

I ett nytt andra stycke anges att byggnader f�r f�rses med uppv�rmnings-system f�r direktverkande elv�rme endast om det finns s�rskilda sk�l. Mot�svarande regel finns f�r en- och tv�bostadshus i nuvarande ttedje stycket an�dra meningen. Denna specialbest�mmelse utg�r nu.

�ndringen mneb�r att kraven sk�rps vad g�ller installation av dhektverk-ande elv�rme i byggnader (jfr allm�nmotivering s. 29). Som framg�r av del f�reg�ende, ut�kas ocks� till�mpningsomr�det. S�ledes omfattar best�mmel�sen i del nya andra stycket i prmcip samUiga byggnader med undantag av fri�tidshus med h�gst tv� bosl�der, viUcel framg�r av 3 kap. 9 �. Detta undantag g�ller inte f�r s�dana fritidshus som ing�r i en hotellr�relse, se prop. 1985/86: 1, Ny plan- och bygglag, s.497.

En komplettering med n�gon enstaka elradiator i en befmUig byggnad, som inte inneb�r n�gon f�r�ndring av del huvudsakliga uppv�rmningssystemel i byggnaden, kan inte anses sttida mol deiprmcipieUa f�rbudet.

8 kap.1 �

Paragrafen inneh�ller generella besl�mmelser avseende de krav p� bygglov som g�ller f�r byggnader.

If�rsta stycket inf�rs en ny punkt som inneb�r atl bygglov kr�vs f�r alt installera uppv�rmningssystem f�r direktverkande elv�rme. Installation av enstaka elradiatorer som komplement till del huvudsakliga uppv�rmningssy�stemet i en befintiig byggnad �r givelvis inte bygglovsplikiigt, se ocks� specialmotiveringen Ull 3 kap. 3 �.

Till�gget i tredje stycket inneb�r atl den aktuella bygglovsplikien g�ller ocks� de ekonomibyggnader som i allm�nhet �r bygglovsbefriade.

Genom best�mmelsen i del nya fj�rde stycket undantas fritidshus med h�gst tv� bost�der och tillh�rande komplementbyggnader fr�n bygglovskravel f�r installation av dttektverkande elv�rme. S�dana fritidshus som ing�r i ho�tellanl�ggningar omfattas inte av undantaget, se ocks� specialmotiveringen till 3 kap. 3 �.

86


 


8 kap. 4 ����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

Bil. 13 Paragrafen mneh�Uer de undanlag fr�n den generella bygglovsplUcien som

g�ller f�r en- och tv�bostadshus.

�ndringen a\ f�rsta stycket f�rsta meningen �r av redaktionell art.

Till�gget if�rsta stycket 2 �r f�ranlett av den nya punkten 7 i 1 � f�rsta stycket.

87


 


Register

A����� Bostadsdepartementet�� m. m.

1            Bosiadsdepartemeniet,/o>j/agjanj/a

2            Uttedningar m.m., reservationsanslag

3            Bidrag UU vissa iniemationeUa organisationer m. m., reservationsanslag


Anslag kr.

27 600 000 7 500 000

1327 000 36 427 000


Prop. 1989/90: 100 Bil. 13


 


1000*

42 993 000*

1 000 000*

1000 10 700 000

88 000000 4 343 000 20 264 180 000

B

1 2 3 4 5

10

11 12 13 14

15

16

17

18 19

20


Bostadsf�rs�rjning�� m. m.

Plan- och bostsAsverkel, f�rslagsanslag

L�nsbostadsn�mnderna, f�rslagsanslag

Vissa l�n Ull bo5l�.dsbyggan�e, f�rslagsanslag

R�ntebidrag m. m., f�rslagsanslag

�tg�rder i bostadsomr�den med stor andel

outhyrda l�genheter m. m., f�rslagsanslag

Till�ggsl�n till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.,

f�rslagsanslag

Bostadsbidrag m. m., f�rslagsanslag

Viss bosladsf�rb�lttingsverksamhel m. m.,

f�rslagsanslag

Bidrag UU f�rb�ltting av boendemilj�n,

f�rslagsanslag

Bidrag till allm�nna samlmgslokaler m. m.,

f�rslagsanslag

h�n tUl allm�nna saxnlingslokaler, f�rslagsanslag

Byggnadsforskning, reservationsanslag

L�n tUl experimenlbyggande, reservationsanslag

Statens mstilul f�r byggnadsforsknmg,

f�rslagsanslag

Bidrag till statens institut f�r byggnadsforskning,

reservationsanslag

Statens msiitul f�r byggnadsforskning: Uttiisming,

reservationsanslag

Bidrag tiU energibesparande �tg�rder mom

bostadsbest�ndet m. m., reservationsanslag

Information och ulbildnmg m. m., reservationsanslag

Bidrag Ull fonden f�r fukt- och m�gelskador,

f�rslagsanslag

Statens va-n�mnd, f�rslagsanslag


111350 000 65 292 000* 1000 000 17 700 000 000*

65 000 000

315 000 000 1345 000 000

263 000 000

12 500 000

78 000 000

5000 000

136 000 000*

20 000 000*


 


c���� Fastighetsdataverksamheten���������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: 100

1            Centtahi�mndenf�rfastighetsdala,/c>ra/a5a/iy/ag����������� 80 277 000��� '1-

2            Uttusmmg mjn., reservationsanslag������������������������������� 1 500 000

81 777 000

D���� Lantm�teriet

1            Lantin�tenet, f�rslagsanslag���������������������������������������������� 1000

2            Plangenomf�rande, ramanslag������������������������������������� 65 208 000

3            Landskapsmformation, ramanslag������������������������������� 189 851000

4            F�rsvarsberedskap, ramanslag�������������������������������������� 3 622 000

5            Uttusmmg m. m., reservationsanslag������������������������������ 9 160 000

267 842 000

E����� Idrott

1            St�d till idrotten, reservationsanslag�������������������������� 352 500 000

2            St�d Ull idrottens forskning och utvecklmg m.m., reservationsanslag6 000 000*

358 500 000 Totalt f�r bostadsdepartementet���� 21 008 726 000

�Ber�knat l)elopp

89


 


Inneh�llsf�rteckning������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90: 100

Sid.�� ���Bil. 13
�versUct ........................................................................................................ 1

A.����� Bostadsdepartementet�� m. m.......................................................... 7

1.                      Bostadsdepartementet� m. m............................................................ 7

2.          Utredningar�� m.m.............................................................................. 7

3.������ Bidrag UU vissa mtemationella organisationer m. m................... 8

B.������� Bostadsf�rs�rjning��� m. m.............................................................. 9

1.                      Plan-och bosladsverkei................................................................... 32

2.          L�nsbostadsn�mndema.................................................................. 36

3.          Vissa l�n tiU bostadsbyggande.................................................... 37

4.������� R�ntebidrag m.m............................................................................. 38

5.������� �lg�rder i bostadsomr�den med stor andel outhyrda l�genheter

m. m................................................................................................... 38

6.������� Till�ggsl�n till ombyggnad av vissa bostadshus m.m.............. 40

7.            Bostadsbidrag m. m........................................................................ 44

8.            Viss bosladsf�rb�lttingsverksamhel m. m................................... 45

9.            Bidrag tiU f�rb�ttring av boendemilj�n ...................................... 52

 

10.                        Bidrag tiU aUm�nna samlingslokaler m. m.................................. 52

11.                        L�n ull allm�nna samlingslokaler.................................................. 55

12.                        B yggnadsforskning....................................................................... 56

13.                        L�n tiU experimenlbyggande......................................................... 56

14.                        Statens instiuil f�r byggnadsforskning....................................... 56

15.                        Bidrag till statens institut f�r byggnadsforskning..................... 56

16.                        Statens institut f�r byggnadsforskning: Utrastning................. 56

17.                        Bidrag tiU energibesparande �tg�rder uiom bostadsbest�ndet m.m�������������� 56

18.                        Informarion och utbildning m.m.................................................. 57

19.������� Bidrag till fonden f�r fukt- och m�gelskador.............................. 58

20.������ Statens va-n�mnd........................................................................... 61

C.�������� Fastighetsdata verksamheten....................................................... 63

1.                             Centtaln�mnden f�r fastighetsdata ............................................. 66

2.              Uuusmmg m.m................................................................................. 67

D.�������� Lantm�teriet..................................................................................... 68

1.                              Lanttn�teriet.................................................................................... 69

2.              Plangenomf�rande.......................................................................... 71

3.              Landskapsinformation................................................................... 73

4.              F�rsvarsberedskap......................................................................... 75

5.              Uuustning m.m................................................................................ 76

90


 


E.����� Idrott.................................................................................................... 77��������� Prop. 1989/90: 100

1.                             St�d Ull idrotten.............................................................................. 77�������� il. 13

2.              St�dUU idrottens forskning och utvecklmg m.m....................... 82

Bilaga 13.1 F�rslag UU lag om �ndring i plan- och bygglagen

(1987: 10)................................................................................. 83

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 


 


 


Bilaga 14 till budgetpropositionen 1990

Industridepartementet��������������������������� pp-

u lf*�� u������ A., t� ��������������������������������������������������������������������������� 1989/90:100

(tolfte huvudtiteln)����������������������������������������������������� gjj j4

�versikt

Industridepartementet svarar bl. a. f�r:

de allm�nna riktlinjerna f�r n�ringspolitiken,

industrins stmktur- och branschfr�gor,

sm� och medelstora f�relag s�som allm�nna ulvecklingsbelingelser, service och utbildning,

mineralf�rs�ijning,

turism och rekreation,

hantverk och hemsl�jd,

fr�gor om industrins finansiering, bl. a. vissa exportkreditfr�gor,

vissa fr�gor om multinationella f�retag och internalionella investering�ar,

teknisk forskning och industriell utveckling,

patent- och registreringsverksamhet,

teknisk kontroll, provning och m�tning saml

flertalet stats�gda f�retag.

Budgetf�rslagets inriktning

Insatserna inom industridepartementets ansvarsomr�de syftar lill att fr�mja produktions- och produktivitetstillv�xten i n�ringslivet.

Flera av industridepartementets anslag bryts ut och tas upp i s�rskilda propositioner under v�ren 1990.

I en n�ringspolitisk proposition kommer s�v�l m�len f�r och inriktning�en av n�ringspolitiken atl behandlas.

1 en forskningspolitisk proposition kommer bl.a. f�ljande fr�gor all behandlas:

verksamheten vid styrelsen f�r teknisk utveckling,

rymdverksamheten,

����������� svenskt deltagande i europeiskt FoU-program.
�rets budgetf�rslag inneh�ller bl. a. f�ljande f�rslag:

1 enlighet med den tre�rsram som lades fast v�ren 1989 f�resl�s 85 milj. kr. f�r industripolitiska �tg�rder inom leko-industrin.

Fortsatta insatser p� sammanlagt 8 milj. kr. f�resl�s f�r att fr�mja hemsl�jden.

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 14

R�ttelse: s. 3 Tillkommit fyra rader: Industridepartementet--------------- 1990.


Verksamheten vid Sveriges geologiska unders�kning f�rst�rks med 9���� Prop. 1989/90:100
milj. kr. f�r effektivisering av kartproduktionen.
��������������������������������������� Bil. 14

Vidare f�resl�s fortsatta insatser f�r prospektering inom en ram p� 49 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

N�r det g�ller kostnaderna f�r slatssl�dd exportkreditgivning f�rutses en anslagsminskning med sammanlagt 30 milj. kr. Kostnaderna f�r varvsst�-del ber�knas minska med 40 milj. kr under budget�ret 1990/91.

Sveriges Turistr�dges 1 milj. kr. i �kade resurser f�r att bl. a. kunna ta ett �kat sektorsansvar.

F�r uppmstning och driftbidrag till AB G�ta kanalbolag f�resl�s 77 milj. kr f�rdelat p� fem �r.

Sammanfattning

F�r�ndringarna av anslagen inom industridepartementets ansvarsomr�de framg�r av f�ljande sammanst�llning. Medel p� till�ggsbudget har inte tagits med.

Anvisat

F�rslag

F�r�ndring

1989/90

1990/91

 

42,2

46,7

+ 4,5

492,7

500,3'

+� 7,6

211,0

150,0

-61,0

172,4

163,0

-� 9,4

230,1

204,2

-25,9

1 389,4

1 390,5'

+� 1,1

Tolfte huvudtiteln (milj. kr.)

Industridep. m.m. Industri m.m. Exportkrediter m. m. Mineralf�rs�rjning m. m. Stats�gda foretag m. m. Teknisk utveckling m. m.

Totah f�r industridepartementet����������� 2537,8��������� 2454,7���������� -83,1

' I beloppet ing�r vissa anslag d�r of�r�ndrat belopp ber�knats i avvaktan p� de s�rskilda propositioner som kommer att l�ggas under v�ren 1990.

Minskningen under Exportkrediter m. m. beror p� minskade kostnader f�r exportkreditfinansiering. Minskningen under mineralf�rs�rjning m. m beror p� en eng�ngsanvisning under budget�ret 1989/90 p� 35 milj. kr. f�r anskaffning av ett fartyg f�r maringeologisk kartering. Minskningen under stats�gda f�retag m. m. beror p� minskade kostnader f�r st�d till varvsin�dustrin.


 


Industridepartementet��������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Nordberg

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

Inledning

Industridepartementet svarar bl. a. f�r

de allm�nna riktlinjema f�r n�ringspolitiken,

industrins stmktur- och branschfr�gor,

sm� och medelstora f�retag s�som allm�nna ulvecklingsbelingelser, service och utbildning,

mineralf�rs�rjning,

turism och rekreation,

hantverk och hemsl�jd,

fr�gorom industrins finansiering, bl.a. vissa exportkreditfr�gor,

vissa fr�gor om multinationeUa f�retag och internationella investeringar,

teknisk forskning och industriell utveckling,

patent- och registreringsverksamhet,

teknisk kontroll, provning och m�tning samt

flertalet stats�gda f�retag.

1. Industriutvecklingen

Den internationella utvecklingen

Den kraftiga uppg�ngen i konjunkturen inom OECD, som inleddes under andra halv�ret 1987, fortsatte under 1988 och 1989. Arbetsl�sheten har minskat, men uppg�r alltj�mt i genomsnitt till n�ra 9 % i V�steuropa. Konjunklumppg�ngen har medf�rt ett kraftigt uppsving i v�ridshanddn, vilket bl a gynnat den svenska exporten.

Tilltagande �kningstakt f�r l�ner och r�vampriser, samt h�jda r�ntor har pressat upp s�v�l konsument- som producentpriserna i OECD-l�nder�na. 1 Nordamerika och Storbritannien har r�nteh�jningarna bidragit liU att d�mpa tillv�xten i efterfr�gan under �r 1989, i synnerhet privat kon�sumtion och investeringar i bost�der. I V�sttyskland och Frankrike har tillv�xten d�remot fortsatt i of�rminskad takt.

Enligt konjunkturinstitutets h�strapport 1989 sjunker tillv�xUakten i OECD fr�n 4,3% �r 1988 till 3,3% �r 1989 och tiU 2,6% �r 1990. D�mp�ningen av produktibnstillv�xten 1990 f�mtses bli marginell i V�steuropa som helhet. D�rmed skulle tillv�xten i V�steuropa f�r f�rsta g�ngen sedan


 


1982 bli starkare �n i USA. TiUv�xten i de nordiska l�nderna bed�ms liksom �ren 1988 och 1989 bli l�ngsammare �n i flertalet v�steuropeiska l�nder.


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


 


Konjunkturl�get i Sverige

Mellan �ren 1982 och 1989 har industriproduktionen i Sverige �kat med i genomsnitt 3 % per �r. Det �r en snabbare �kningslakt �n i V�steuropa. Trots detta har Sverige inte h�mtat in det f�rspr�ng som V�steuropa skaffade sig under andra h�lften av 1970-talet d� industriproduktionen stagnerade i Sverige.

Figur 1: Industriproduktionen i Sverige och n�gra OECD-l�nder. Fasta priser Index: 1974=100

 

 

 

 

 

 

 

l�U 160 140 120 100

-

 

 

 

_

 

 

 

;

 

 

_.-�-■������������������� / /

_

 

 

,--'t-: y y::'-'ff

~

 

 

 

80

 


USA
Japan
Storbrit.
V
sttysk!
---- Sverige


74�� 75�� 76�� 77��� 78�� 79��� 80�� 81���� 82��� 83�� 84�� 85�� 86 ' 87�� 88

K�lla: OECD, Main Economic Indicator

Industrikonjunkluren var fortfarande stark under �r 1989. Industripro�duktionen ber�knas ha �kat med 3,5 % �r 1989, j�mf�rt med 3,4 % �r 1988. Del �r kapaciteten snarare �n efterfr�gan som h�llit tillbaka produktionen i industrin under de senaste �ren. Enligt konjunkturbarometem har resurs�utnyttjandet stigit till den h�gsta niv�n sedan mitten av 1970-talet. Bristen p� arbetskraft �r en allvariig flaskhals. Den har varit mest akut i verkstads�industrin. Inom skogsindustrin och st�lindustrin �r det fr�mst anl�ggning�skapacitden som begr�nsar produktionens tillv�xt.

Konkurrensen om arbetskraften h�rj�mte den goda l�nsamheten pressat upp l�nerna i den svenska industrin. Timl�nen (inkl. kollektiva avgifter) ber�knas ha �kat med ca 10 % �r 1989 j�mf�rt med 7,5 % �r 1988. Produk�tiviteten ber�knas ha �kat med 2,5 %, vilket inneb�r en �kning av l�ne�kostnaden per timme med 7,5 % �r 1989. Detta �r en snabbare �kningstakt �n i konkurrentl�ndema. �ven kostnadema f�r insatsvaror per producerad


 


enhet ber�knas �r 1989 ha �kat i snabbare takt �n �ret f�re. N�rmare best�mt���� Prop. 1989/90:100 ber�knas f�rbmkningskostnadema i industrin ha �kat med n�ra 8 % �r 1989���� Bil. 14 j�mf�rt med drygt 6 % �r 1988.

Konkurrensl�ge och marknadsandelar

Marknadstillv�xten f�r bearbetade varor (produkter fr�n liUverkningsin�duslrin exkl. livsmedel, tr�varor, massa och petroleumprodukter) i OECD ber�knas under �r 1989 ha uppg�tt till 7,5% i volym j�mf�rt med 7,2 % �ret f�re. Importen liU OECD har d�rvid v�gts samman med h�nsyn tiU den svenska exportens l�nderf�rdelning. Utvecklingen av efterfr�gan p� olika marknader skiljer sig dock �t v�sentligt. Det st�rsta bidraget till efterfr�gan p� svensk export har kommit fr�n de v�steuropeiska l�ndema utanf�r Nor�den. Den nordiska marknaden har inte �kat aUs under �r 1988 och 1989.

Den f�rb�ttring av konkurrenskraften som erh�lls genom devalveringar�na �ren 1981 och 1982 har urholkats p� gmnd av att kostnads�kningarna i Sverige har varit st�rre �n i konkurrentl�nderna. Relativpriserna p� den svenska exporten av industrivaror har �kat alltsedan �r 1983. �r 1989 hade de stigit till n�stan samma niv� som vid mitten av 1970-talet. �k�ningen av relativpriserna har bidragit liU att de svenska marknadsandelar�na r�knat i volym sjunkit sedan �r 1983.

L�nsamhet och likviditet

L�nsamheten i den svenska industrin har f�rb�ttrats sedan 1981. Den ligger idag p� samma h�ga niv� som vid mitten av 1970-talet.

Under �ren 1988 och 1989 har basindustrins vinstmarginaler �kat, vilket beror p� en mycket god prisutveckling p� fr�mst mineraler, metaller och pappersmassa. Verkstadsindustrins och andra branschers vinstmargi�naler har d�remot krympt. Minskade marginaler p� exportmarknadema har endast delvis kompenserats av �kningar p� hemmamarknaden. Under �r 1990 sjunker dock basindustrins marginaler n�got enligt konjunkturin�stitutets bed�mning. Vinstmarginalerna f�r bearbetade varor bed�ms �ka ytterligare n�got p� hemmamarknaden och vara of�r�ndrade p� export�marknaden.

Likviditeten i industrin har varit mycket god under de senaste �ren. �r 1989 ber�knas de likvida medlen ha uppg�tt till ca 106 miljarder kr, vilket motsvarar mer �n tv� �rs investeringar i byggnader och maskiner p� de senaste �rens niv�. I reala termer har likviditeten mer �n f�rdubblats sedan �r 1980.

Investeringar

Industrins materiella investeringar, dvs. investeringar i byggnader och maskiner, har fortsatt all �ka och har nu passerat den tidigare toppniv�n fr�n �r 1976. Under �r 1989 ber�knas investeringama ha �kat med hela 13 % j�mf�rt med 5,4 % �r 1988. Detta berodde framf�raUt p� en kraftig


 


�terh�mtning i verkstadsindustrin, d�r investeringama sj�nk under �r��� Prop. 1989/90:100 1988. Investeringsutvecklingen under de senaste �ren har eljest varit kraf-���� Bil. 14 tigast i massa-, gmv- och st�lindustrin.

F�relagens planer pekar p� alt investeringarnas tillv�xt d�mpas �r 1990. Industrins investeringar i byggnader och maskiner bed�ms �ka med bara 6% �r 1990.

Under 1980-talet har industrins immateriella investeringar, dvs kostna�der f�r marknadsf�ring, forskning och utveckling samt utbildning, varit minst lika h�ga som de materiella. Ungdar h�lften av de immateriella investeringarna avser forskning och utveckling.

Sammans�ttningen av de totala investeringarna (materiella och immate�riella) varierar mellan olika branscher. I skogsindustrin svarar investering�ama i byggnader och maskiner f�r huvuddelen av de totala investeringar�na. I verkstadsindustrin d�remot �r de immateriella investeringama be�tydligt st�rre �n de materiella. Enbart FoU-kostnadema �r d�r av samma storleksordning som investeringarna i fast realkapital.

Strukturomvandlingen

Strukturomvandlingen har bidragit till den gynnsamma utvecklingen i industrin under 1980-lalet. Varvsindustrin �r kanske det mest uppm�rk�sammade exemplet. Idag arbetar ca 4 500 personer i de svenska varven mot 31 500 �r 1975. All nyproduktion av st�rre handelsfartyg har avveck�lats. Kvar finns ett tjugotal sm� varv som bygger mindre fartyg, l.ex. passagerarfartyg, fiskefartyg, landsv�gsf�ijor och kustbevakningsb�tar. M�nga varv har ocks� annan verkstadsproduktion.

St�lindustrin hade sv�ra l�nsamhetsproblem mot slutet av 70-talet. Branschen har sedermera genomg�tt en �garm�ssig omstmkturering. An�talet anst�Uda har halverats sedan millen av 1970-lalel. Della har lett lUI en kraftigt f�rb�ttrad l�nsamhet.

Inom tekoindustrin har antalet sysselsatta minskat med 10000 bara under 1980-talet.

De branscher som �kat sin andel av industrins f�r�dlingsv�rde och syssels�ttning under 1980-talet �r fr�mst bil-, telekommunikations- och l�kemedelsindustrin.

Trots den genomgripande stmkturomvandlingen och en god investe�ringstillv�xt har produktiviteten i industrin �kat med endast 2 % per �r under 1980-talet. Under 1960-talet var den genomsnittliga �kningstakten 7 % per �r. Jag har mot denna bakgmnd under �r 1989 tillsatt en delega�tion f�r att utreda orsakema till nedg�ngen i produktivitetstillv�xten samt f�r att f�resl� �tg�rder f�r atl h�ja denna.

En viktig faktor i omvandlingen av industrin �r f�retagens f�rv�rv av andra bolag. Av sammanlagt 90 b�rsnoterade f�relag med vardera minst 500 anst�llda �r 1978 k�ptes n�rmare h�lften upp av n�got annat f�retag under de f�ljande tio �ren. Det framg�r av �gamlredningens bet�nkande �gande och inflytande i svenskt n�ringsliv (SOU 1988:38). Utredningen visar ocks� att omkring tre fj�rdedelar av uppk�pen �gde mm efter �r


 


1983. Som regel medf�rde dessa uppk�p ocks� att f�retagen fick en ny��� �Prop. 1989/90:100
kontrollerande �gare.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 14

Internationaliseringen

Internationaliseringen g�r snabbt. Mellan �r 1985 och 1988 �kade antalet anst�Uda i svenska f�retag i utlandet fr�n 329 000 till 418 000.1 uppgiften f�r �r 1988 har ABB betraktats som ullands�gl och ing�r d�rf�r inte. Under samma period har antalet anst�llda i Sverige i de utlandsverksamma f�re�tagen minskat fr�n 412000 tiU 365000.

Den utlands�gda f�retagssektom i svenskt n�ringsliv har �kat starkt under hela 1980-talet. Idag uppg�r antalet anst�llda vid de utlands�gda industrif�retagen (inkl. ABB) till ca 140000. Detta motsvarar drygt 15 % av industrisyssels�ttningen. �r 1980 var de utlands�gda industrif�retagens andel 6 %.

Den utlands�gda f�retagssektorns tillv�xt i Sverige beror n�stan uteslu�tande p� utl�ndska f�rv�rv av svenska f�retag. Dessa har varit s�rskilt om�fattande under 1980-talet, d� utl�ndska f�retag, fr�mst nordiska, f�rv�rvat svenska f�retag med sammanlagt drygt 100000 anst�llda.

Sm� och medelstora fiiretag

Det finns cirka en halv miljon f�retag i Sverige, varav mer �n 99 % �r sm� och medelstora, dvs. har f�rre �n 200 anst�llda.

N�stan 20000 nya f�retag har startats varje �r under 1980-talet, varav �ver 80 % tillh�r tj�nstesektorn. En v�sentlig del av �kningen av syssels�tt�ningen inom n�ringslivet under senare �r har skett i sm� och medelstora f�retag, framf�rallt inom handels- och tj�nstesektorn. Idag har sm�f�reta�gen sammanlagt �ver en miljon anst�Uda.

De sm� och medelstora industrif�retagens l�nsamhet och soliditet har f�rb�ttrats under senare �r. Antalet konkurser har minskal under flera �r men under �r 1989 kan en viss uppg�ng noteras.

Turismen

Turismen �r ett av de omr�den inom svenskt n�ringsliv som utvecklats snabbast under senare �r. TiUg�ngliga uppgifter tyder p� att �ver 200000 personer f�r sin huvudsakliga inkomst genom hel- eller deUidsarbete inom denna n�ring. De utg�r 4,6 % av del totala antalet sysselsatta.

2. N�ringspolitiken

M�len f�r n�ringspolitiken fastst�lldes av riksdagen �r 1987 (prop 1986/87:74, NU 30, rskr. 271). Enligt beslutet skall n�ringspolitiken verka f�r en god l�ngsiktig tillv�xt inom n�ringslivet genom att fr�mja f�rnyelse och omvandling inom industri- och tj�nstesektorn och h�rigenom uppr�tt�h�lla en god intemationell konkurrenskraft. Eftersom det �vergripande m�let �r att utveckla den svenska v�lf�rden


 


m�ste ocks� f�rddningspolitiska och milj�politiska m�l beaktas. Genom att n�ringspolitiken, den allm�nna ekonomiska politiken, regionalpoliti�ken och arbetsmarknadspolitiken str�var mot samma m�l skapas en god gmnd f�r en l�ngsiktig industriell tillv�xt och stigande realinkomster.

1 1987 �rs n�ringspolitiska proposition betonades att tre viktiga delm�l b�r vara att verka f�r effektivisering, differentiering och uppgradering av n�ringslivet. Med anledning av denna proposition beslutade riksdagen att ett antal fler�rsprogram skulle startas. Av dessa �r nu tre�rsprogrammen f�r styrelsen f�r teknisk utveckling, informationsteknologiprogrammet och statens industriverk liksom del fyra�riga rymdprogrammet inne p� sitt sista �r.

I en s�rskild proposition i v�r kommer n�ringspolitiken att behandlas. Utg�ngspunkten kommer d�rvid att vara de krav p� ekonomisk tillv�xt som st�lls under 90-talet. N�ringspolitiken m�ste ses i ett brett perspektiv och s�rskild h�nsyn m�ste tas till den svenska ekonomins �kade internationali�sering.


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


 


Figur 2: Industrist�dets nettokostnader

Miljarder kr. Lpande priser

80/81 ■ 81/82��� 82/83��� 83/84�� 84/85���� 85/86��� 86/87��� 87/88���� 88/89 K�lla: Industridepartementet

Industrist�det

Statens st�d till n�ringslivet utg�rs av bidrag, l�n, garantier och skattened�s�ttningar (energiskatt och arbetsgivaravgift i Norrbotten). En uppf�ljning av statens nettokostnader f�r industrist�det g�rs �rligen av industridepar�tementet.

Statens nettokostnader f�r st�d till industrif�retag kulminerade �r 1982 med 17 miljarder kronor, vilket motsvarade 11 % av f�r�dlingsv�rdet i industrin. 12 miljarder kronor avs�g selektivt st�d till varvsindustrin, st�lindustrin och skogsindustrin.


1��� liNeddragning

P77a Tillvxt, frnyelse

Regionalt

vrigt


 


Sedan �r 1982 har n�ringspolitiken f�tt en mer offensiv inriktning.���� Prop. 1989/90:100 Strategin �r nu all st�dja omvandling och f�rnyelse med genereUa medel.���� Bil. 14 Enskilda f�retag har inte f�tt krisst�d. I de fall en hel region drabbats sv�rt har st�det inriktats p� att stimulera ny verksamhet, investeringar i infra�struktur samt utbildning.

Oml�ggningen av n�ringspolitiken har inneburit all st�det till krisbran�scherna avvecklats. Detta har medf�rt att nettokostnaderna f�r industri�st�det minskat avsev�rt under 1980-talel. Budget�ret 1988/89 uppgick nettokostnaderna till 6 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,5 % av f�r��dlingsv�rdet i industrin. �verv�gande delen utgjordes av st�d till tillv�xt och f�rnyelse i n�ringslivet. Eftersl�pande kostnader f�r krisst�d uppgick till 1,9 miljarder kronor.

Det offensiva n�ringspolitiska st�det inriktas huvudsakligen p� st�d till forskning och ulveckiing, mindre och medelstora f�relag och regional utveckling. En stor del av �kningen av st�det till teknisk utveckling h�nf�r sig lill de nationella teknikprogrammen. De regionala satsningarna har i allt h�gre grad avsett arbetsmarknads�tg�rder, utbildning, teknikspridning och �vrig infrastmktur.

Regeringen har under h�sten 1989 f�reslagit riksdagen att bevilja anslag f�r siatlig medverkan vid finansieringen av flygplansprojektet Saab 2000. Statens medverkan sker p� kommersiella villkor och uppg�r till l�gst 1050 och h�gst 1 200 milj. kr. Detta motsvarar 25 % av projektet. Statens till�skott utbetalas under �ren 1990-1993 i den takt som Saab-Scania skjuter till kapital. Staten erh�ller en royalty p� projektets int�kter fr�n �r 1995 och l�ngst till �r 2014. Royaltyn ber�knas ge staten samma avkastning p� insatt kapital som Saab-Scania.

Teknikpolitiken och europasamarbetet

Den svenska teknikpolitiken redovisades utf�rligt i 1987 �rs n�ringspoli�tiska proposition. Bl.a. kan n�mnas atl staten och n�ringslivet beslutade att satsa drygt en miljard kronor under perioden 1987 � 1990 f�r all fr�mja utvecklingen inom informationsteknologin.

Det nationella informationsteknologiprogrammet �r inne p� sitt tredje �r, och de tillg�ngliga medlen har i huvudsak f�rdelats p� olika teknikom�r�den och projekt. Under budget�ret 1989/90 avslutas vidare det tidigare initierade nationella mikroelektronikprogrammet. En �versiktlig redog��relse f�r verksamheten inom dessa informationsteknologiska program och erfarenhetema d�rifr�n l�mnas i en s�rskild proposition i v�r.

Sverige deltar aktivt i inlernationdll FoU-samarbete. Integrationen i Europa inneb�r att detta samarbete kommer att bli allt viktigare. Det g�ller bl. a. f�r svensk industri och svenska forskare att medverka i EGs forskningsprogram. 1 det sammanhanget blir det ocks� viktigt all STU knyter kontakter med forskningsorgan och f�retag i andra l�nder.

STU har inom ramen f�r sitt Ire�rsprogram f�tt f�rst�rkta resurser f�r satsningar p� ny kunskap, ny teknik och nya produkter. Budget�ret 1989/90 �r det sista i STU:s tre�rsprogram.

I olika former sker nu �versyner av STU:s verksamhet, IT-programmet


 


och rymdprogrammet. Den fortsatta inriktningen av teknikpoliliken kom-���� Prop. 1989/90: IOO
mer atl behandlas i s�rskilda propositioner i v�r.
�������������������������������������� Bil. 14

Industridepartementet ansvarar f�r tv� beredningsgmpper som arbetar med EG-fr�gor. Den ena arbetsgmppen �r inriktad p� forskning och ut�veckling. Den andra arbetar med industri- och regionalpolitiska fr�gor. 1 den senare gmppen samordnas �ven fr�gor om turism.

Samarbete med �steuropa

Industridepartementet har det huvudsakliga ansvaret f�r samarbetet inom ramen f�r de bilaterala regeringsavtalen om ekonomiskt, industriellt och tekniskt eller tekniskt-vetenskapligl samarbete med l�ndema i �steuropa inkl. Jugoslavien.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i �steuropa har lett till �nskem�l om mera �vergripande institutionellt och policybelonal samar�bete. Intresset �r stort f�r l.ex. v�r n�ringspolitik. De �tg�rder f�r alt fr�mja stmkturomvandlingen som vidtagits i Sverige har speciellt upp�m�rksammats av Sovjetunionen, Ungem, Polen, Bulgarien och Jugoslavi�en.

S�rskilt betonas �nskem�l om samarbete n�r det g�ller utbildning ifr�ga om sm�f�retagsutveckling och f�relagsledning. De erfarenheter och del kunnande som finns vid de institutioner inom s�v�l den offentliga som den kooperativa och privata sektom, som etablerats i Sverige p� detta omr�de, b�r kunna utg�ra viktiga bidrag i det framtida ekonomisk-industriella samarbetet mellan Sverige och l�ndema i �steuropa. Jag avser att i en s�rskild proposition i v�r �terkomma till dessa fr�gor.

Milj�fr�gor

Milj�fr�gorna spelar en allt st�rre roll f�r n�ringslivet. SIND har f�tt i uppdrag att utreda konsekvensema f�r industrin av �kade milj�krav. Den �vergripande fr�gan �r hur omst�llningen till icke milj�st�rande verksam�heter och produktionstekniker kan g�ras samt vilka konsekvenser detta f�r f�r produktionen och syssels�ttningen. I uppdraget ing�r att redovisa de mindre och medelstora f�relagens situation, s�rskilt i fr�ga om tillg�ngen till modem milj�teknik.

STU har f�ll i uppdrag att unders�ka de milj�tekniska f�mts�ttningama f�r industrin att uppfylla �kade milj�krav. I uppdraget ing�r bl.a. att utifr�n de milj�politiska m�len s�ka redovisa de viktigaste omr�dena inom vilka det beh�vs milj�teknisk FoU. Ingenj�rsvetenskapsakademin har f�tt i uppdrag att studera industriella aff�rsm�jligheter inom milj�tek�niken.

Sm�f�retagspolitiken

Sm�f�retagspolitiken �r ett viktigt omr�de inom n�ringspolitiken. Ett h�gt
nyf�retagande och tillv�xt av sm�f�retag �r n�dv�ndigt f�r att skapa ny
produktion och nya arbetstillf�llen. Delta st�ller krav p� en aktiv sm�f�re�
tagspolitik.������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10


 


Sm�f�retagspolitiken bidrar till att fr�mja ett konkurrenskraftigt n�-��� Prop. 1989/90:100 ringsliv genom atl stimulera nyf�retagandet och att undanr�ja hinder f�r���� Bil. 14 sm�f�retag med expansionsm�jligheter.

Utvecklingsfonderna, Sm�f�retagsfonden, Norrlandsfonden och Indu�strifonden �r alla inriktade p� att hj�lpa till med finansiering i olika former. Utvecklingsfondema och Stiftelsen institutet f�r f�retagsutveck�ling (SIFU) bedriver �ven r�dgivning och utbildning riktad till sm�f�retag. S�rskilda insatser g�rs ocks� i fr�ga om design genom Stiftelsen Svensk Industridesign i Stockholm och tiU enskilda sm�f�retag.

Under �r 1989 har den s.k. finansieringsutredningen �verl�mnat sitt bet�nkande. Utredningen har haft i uppdrag att unders�ka hur statens finansieringsst�d till f�retag kan g�ras enklare, effektivare och b�ttre an�passat till f�relagens behov. Avregleringen av kreditmarknaden har lett tiU betydande f�rb�ttringar av l�nem�jlighetema. Jag anser emellertid att det fortfarande i vissa fall kan vara sv�rt f�r mindre och medelstora f�retag att f� finansiering p� den privata kapitalmarknaden, bl.a. n�r det g�ller riskviUigt kapital. Jag avser att i en s�rskild proposition i v�r �terkomma lill dessa fr�gor.

Turism- och rekreationspolitiken

M�l och riktlinjer f�r den svenska turism- och rekreationspolitiken be�handlades �r 1984 i riksdagen (prop. 1983/84:145, KrU 22, rskr. 353). F�mtom att uppn� f�rb�ttrad bytesbalans, �kad syssels�ttning och regio�nal ulveckiing betonas att olika �lg�rder borde vidtas f�r att f�rb�ttra m�jlighetema f�r breda folkgmpper till turism och rekreation.

Turistr�det p�b�rjade budget�ret 1988/89 i enlighet med statsmakternas �nskem�l ett tre�rigt marknadsf�ringsprogram. Programmet inneb�r en satsning p� marknadsf�ring, riktad s�v�l till svenska som utl�ndska mark�nader.

Internationella investeringar

Genom internationalisering kan vi uppn� f�rdelar i form av �kad konkur�renskraft och tillv�xt. Men interaationaliseringen kan ocks�, speciellt f�r ett litet land, inneb�ra risk f�r�kad s�rbarhet och beroende. N�ringspoliti�ken st�lls s�ledes p� detta omr�de inf�r avv�gningar mellan olika aspekter.

I f�retagsf�rv�rvsutredningens bet�nkande Utl�ndska f�rv�rv av svens�ka f�retag (SOU 1989:37) redovisas utvecklingen avseende olika variabler (export, syssels�ttning m. m.), i ett trettiotal uppk�pta f�retag i j�mf�relse med utvecklingen i hela industrin. I bet�nkandet analyseras �ven efterlev�naden av s�dana �taganden som de utl�ndska f�rv�rvama gjort i samband med f�rv�rv av svenska f�retag.

Utl�ndska f�rv�rv av svenska f�retag regleras av den s. k. f�retagsf�r�
v�rvslagen (1982:617). I en PM fr�n industridepartementet Ds I 1989:57
l�mnas f�rslag till �ndrade regler f�r utl�ndska f�rv�rv. Promemorian har
remissbehandlats och fr�gan bereds nu inom industridepartementet. Jag
avser att �terkomma till dessa fr�gor i v�r.
��������������������������������������������������������������������� 11


 


Statliga f�retag������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 14

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjema f�r det statliga �gandet b�r staten i sin �garroll verka f�r att den l�ngsiktiga konkurrenskraften inom den statliga f�retagssektom st�rks. Ett konkurrenskraftigt statligt f�reta�gande bidrar till att en differentierad �garstmktur i svenskt n�ringsliv uppr�tth�lls. De statliga f�retagen har �verlag utvecklats positivt under �r 1989. En skrivelse (1989/90:20) med en redog�relse f�r de statliga f�reta�gen har l�mnats. Styrelsen i Procordia har beslutat att f�resl� bolagsst�m�man att emittera aktier som likvid f�r dels samtliga aktier i Provendor AB, som �r Volvokoncernens livsmedelsf�retag, dds samtliga aktier i det b�rs�noterade l�kemedelsf�retaget Pharmacia AB. Genom nyemissionen kom�mer statens andel av aktiema i Procordia att minska och motsvara ett r�st�v�rde p� drygt 40%. Volvo kommer genom f�rs�ljningen av sina aktier i Provendor och Pharmacia alt erh�lla samma r�stv�rde i Procordia som staten. Aff�ren f�mts�tter riksdagens godk�nnande. Proposition avses f��rel�ggas riksdagen v�ren 1990 i samband med att ett prospekt fr�n Procordia f�religger.

Genom AB Svensk Exportkredit (tiU h�lften �gt av de svenska aff�rsban�kerna) samt Svenska skeppshypotekskassan medverkar staten i n�ringsli�vets finansiering b�de i Sverige och vid export.

3 �vriga fr�gor

Lagen (1987:588) och f�rordningen (1987:589) om tr�fiberr�vara tr�dde i kraft den 1 juli 1987 och ersatte regler om hush�llning med tr�fiberr�vara i 136a� byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1981:872). De nya reglerna innebar en betydande begr�nsning av pr�vningsskyldigheten.

Jag anser att det nu finns sk�l att �verv�ga i vilken utstr�ckning det g�r att begr�nsa tr�fiberpr�vningen ytterligare. Ett s�dant arbete b�r genomf��ras s� att slutsatsema bl. a. kan ing� i underlaget f�r ett kommande beslut om den framtida energif�rs�rjningen d�r tr�dbr�nslen kan v�ntas f� en viktigare roll �n hittiUs. Fr�gan om i vilken form arbetet skall bedrivas f�r behandlas i annal sammahang.

12


 


A Industridepartementet m. m.����������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 14

A 1. Industridepartementet

1988/89 Utgift��������� 32 519082

1989/90 Anslag������� 27 788000

1990/91 F�rslag������ 29941000


Personal Anslag

F�rvalt n i ngskostnader (d�rav personalkostnader)


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

97

-

27788 (24536)

-F2153 (-1-1806)


Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knarjag anslaget f�r n�sta budget�r till 29 941000 kr. Anslaget har ber�knats enligt huvudf�rslaget.

Jag har vid ber�kningen av anslaget vidare beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s bli slopad f�r industridepartementet fr.o. m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Industridepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 29941 000 kr.

A 2. Industrir�d/industriattach�

 

1988/89 Utgift

948 385

1989/90 Anslag

930000

1990/91 F�rslag

1034000

Fr�n anslaget bekostas en tj�nst som industrir�d/industriattach� vid Sveriges delegation hos OECD i Paris.

Industrir�del/induslriattach�n har till huvudsaklig uppgift att f�lja arbe�let inom OECD i industri- och energipolitiska fr�gor saml att vara indu�stridepartementets resp. milj�- och energidepartementets kontaktman gentemot OECD:s och det intemationella energiorganets (lEA) sekretariat.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Industrir�d/industriattach� f�r budget�ret 1990/91 anvisa
ett f�rslagsanslag p� 1034 000 kr.
����������������������������������������������������������������������� 13


 


A3. Utredningarm.m.��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift��������� 20285075��������������������������������������������������������������� ' " '

1989/90 Anslag��������� 7 300000

1990/91 F�rslag�������� 9000000

Anslaget anv�nds till att bekosta f�ljande verksamheter:

vissa r�d och delegationer m. m.,

den egentliga kommitt�verksamheten,

s�rskilda utredningar, dvs. s�dana utredningar i departementets verk�samhet som medf�r behov av att anlita konsulter, revisionsbyr�er eller annan expertis.

Med h�nsyn till den ber�knade omfattningen av utredningsverksamhe�ten m. m. b�r anslaget uppg� till 9000000 kr. under n�sta budget�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 9 000 000 kr.

A 4. Bidrag till FN:s organ f�r industriell utveckling

1988/89 Utgift����������� 5736228

1989/90 Anslag��������� 6200000

1990/91 F�rslag��������� 6 720000

Medlemsl�ndemas bidrag lill FN:s organ f�r industrieU utveckling (UNIDO) fastst�lls till st�rsta delen i �sterrikiska schilling och lill en mindre del i US dollar. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas Sveriges bidrag uppg� till sammanlagt motsvarande 6 720 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid FN.s organ f�r industriell utveckling f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 6 720000 kr.

14


 


B� Industri m.m.����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 14

B 1. Statens industriverk: F�rvaltningskostnader

B 2. Statens industriverk: Utredningsverksamhet

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under dessa anslagsmbriker anvisats ett f�rslagsanslag p� 64740(X)0 kr. resp. ett reservationsanslag p� 5000000 kr.

Jag avser f�resl� regeringen alt i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag tiU �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de. Anslagen b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrade belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret 1990/91 ber�kna

1.��� till Statens industriverk: F�rvaltningskostnader ett f�rslagsan�
slag p� 64 740000 kr.,

2.�� lill Statens industriverk: Utredningsverksamhet ett reserva�
tionsanslag p� 5000000 kr.

B 3. Spr�ng�mnesinspektionen

1988/89 Utgift���������������� 1000

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Spr�ng�mnesinspektionen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r �renden som r�r brandfarliga och explosiva varor. Inspektionen skall s�rskilt

1.�� meddela f�reskrifter om brandfarliga och explosiva varor,

2.         utf�ra tillsyn och handl�gga d�rmed sammanh�ngande �renden,

3.         pr�va fr�gor om tillst�nd f�r tillverkning av explosiva varor.

Det �vergripande syftet med inspektionens verksamhet �r att f�rebygga atl personer och egendom kommer till skada vid tiUverkning, f�rvaring och annan hantering av brandfarliga och explosiva varor.

Vid inspektionen arbetar f�r n�rvarande 24 personer.

Statens industriverk skall svara f�r spr�ng�mnesinpeklionens medels�f�rvaltning och personaladministration samt l�mna inspektionen den hj�lp i �vrigt som beh�vs f�r dess verksamhet.

Inspektionens verksamhet �r avgiftsfinansierad. Avgift tas ut av den som tillverkar eller importerar brandfarlig eller explosiv vara eller i vissa fall av den som projekterar eller uppf�r anl�ggning f�r brandfarlig eller explosiv vara (projektavgift). Anslaget f�rs d�rf�r upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Spr�ng�mnesinspektionen ing�r bland de myndigheter som p� f�rs�k���������������������������� ,-

till�mpar tre�rsbudget. Nuvarande budgetram f�r inspektionen omfattar perioden 1988/89-1990/91.


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 14

 

F�redraganden

 

Stat

 

 

 

Utgifter

 

 

 

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader

10150000 1 130000

+ 889000 +� 75000

 

Summa

11280000

+ 964000

 

Inkomster

 

 

 

Tillsynsverksamhet m. m.

11279000

+ 964000

 

Nettoutgift

1000

-

 

Spr�ng�mnesinspektionen

Spr�ng�mnesinspektionen f�resl�r i sin anslagsframst�Uning bl. a. att re-sultatbudgelen f�r inspektionens verksamhet fastst�lls i enlighet med g�l�lande tre�rsplan till 9474000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning samt kompensation f�r vissa kostnads�kningar.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r b�r kostnadema f�r spr�ng�mnesinspektionens verk�samhet ber�knas med utg�ngspunkt i g�llande tre�rsplan. Det inneb�r atl en rationalisering och effektivisering av verksamheten motsvarande en minskning av inspektionens reala resurser med 1 % b�r ske.

Med h�nvisning till sammanst�Uningen ber�knar jag kostnadema f�r spr�ng�mnesinspektionens verksamhet till 12 244000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Spr�ng�mnesinspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

B 4. �tg�rder f�r att fr�mja industridesign

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag p� 5 milj. kr.

Jag avser f�resl� regeringen att i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag till �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de. Anslaget b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrat belopp.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret 1990/91 till �tg�rder f�r att fr�mja industridesign ber�kna ett reser�vationsanslag p� 5000000 kr.


16


 


B 5. Fr�mjande av hemsl�jden

 

1988/89 Utgift

5 336 357

1989/90 Anslag

7 526000

1990/91 F�rslag

8038000


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor, som inr�ttades den 1 juli 1981, skall ta initiativ till, planera, samordna och g�ra insatser f�r all fr�mja hemsl�jd i den m�n s�dana uppgifter inte ankommer p� annan siatlig myndighet. N�mnden skall inom sitt verksamhetsomr�de f�rdela statligt st�d lill hemsl�jdsfr�mjande verksamhet.

F�redragande i n�mnden �r kanslichefen. Statens industriverk skall svara f�r n�mndens medelsf�rvaltning och personaladministration saml l�mna n�mnden det bitr�de i �vrigt som beh�vs f�r dess verksamhet.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


Anslag

Konsulentverksamhet Svenska Hemsl�jdsf�reningarnas Riks�f�rbund

�vrig verksamhet N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor

Summa


1296000

1400000

3877000

953000

7526000


+ 147000

+ 56000 + 230000 + 79000

+ 512000


 


N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor

N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

I enlighet med regeringens besparingsdirektiv redovisar n�mnden en minskning av utgifterna med 1,66 % under budget�ret 1990/91.

N�mnden f�resl�r att de medel f�r l�nshemsl�jdskonsulenternas verk�samhet som anvisas under anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. under tionde huvudtiteln i st�llet anvisas under anslaget B 5. Fr�mjande av hemsl�jden (+ 7 463 000 kr.).

N�mnden f�resl�r vidare att 200000 kr. avdelas f�r fortbildningsinsat�ser och en �rlig informationskonferens f�r samtliga konsulenter (+ 120000 kr.)

Den organisationsf�r�ndring som Svenska Hemsl�jdsf�reningamas Riksf�rbund (SHR) nyligen genomg�tt inneb�r f�r�ndringar i verksamhe�ten gentemot medlemmarna och f�reningarna. N�mnden f�resl�r d�rf�r att bidragei lill SHR r�knas upp f�r genomf�rande av planerade aktiviteter (+190000 kr.).

N�mnden f�resl�r slutligen att 3 milj. kr. lillskjuls f�r den slutliga genomf�randefasen av projektet Hemsl�jd i samverkan samt att de medd, vilka inom hemsl�jden verksamma organisationer kan ans�ka om f�r olika projekt r�knas upp ( + 551 000 kr.).

De samiska huvudorganisationerna tillsatte �r 1987 p� gemensamt initi-


17


2��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 14


 


ativ en utredning f�r samesl�jdens fr�mjande och utveckling. N�mnden���� Prop. 1989/90:100 f�r hemsl�jdsfr�gor har bekostat utredningen. Samesl�jdsutredningen���� Bil. 14 �verl�mnades lill n�mnden i augusti 1989. Utredningen f�resl�r alt en ny samesl�jdsorganisation bildas som en servicefunktion f�r samesl�jdama oavsett deras tillh�righet lill sameorganisation eller inte. Verksamheten f�resl�s bedrivas i stiftelseform.

F�redragandens �verv�ganden

F�r n�sta budget�r b�r medel f�r fr�mjande av hemsl�jden ber�knas med utg�ngspunkt i huvudf�rslaget med en real minskning av utgiftema om 5 % p� tre �r med f�rdelningen 1,66 % vardera �ret i enlighet med de generella principema f�r budgetering av myndighetsanslag som till�mpas i �rets budgetf�rslag.

N�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor skaU �ven forts�ttningsvis ha den sam�ordnande funktionen �ver konsulentverksamheten och bemyndigande atl pr�va fr�gan om huvudmannaskap f�r konsulentema.

Under anslaget Fr�mjande av hemsl�jden ber�knarjag I 243000 kr. f�r tre helt statligt finansierade samesl�jdskonsulenter och f�r en helt statsfi�nansierad spetskonsulent.

Vidare ber�knar jag kostnaderna f�r n�dv�ndiga fortbildningsinsatser och en �rlig informationskonferens f�r samtliga hemsl�jdskonsulenter till 200000 kr.

F�r bidrag till uppbyggnaden av en effektivare f�rs�ljningsverksamhet f�r hemsl�jden � projektet Hemsl�jd i samverkan � ber�knar jag 3 milj. kr. f�r n�sta budget�r. F�r �ndam�let har etl s�rskilt samverkans�bolag bildats. Avsikten �r all huvuddelen av landets hemsl�jdsbuliker skaU bli del�gare i bolaget. I della syfte p�g�r f. n. diskussioner om genom�f�randet av den nya organisationen.

Riksdagen beslutade v�ren 1989 (I988/89:NU 22, rskr. 177) att verk�samheten vid n�mnden f�r hemsl�jdsfr�gor b�r utv�rderas bl. a. i fr�ga om gr�nsdragningen mellan n�mnden och SHR. Regeringen avser atl tillkalla en utredare f�r detta uppdrag n�r de nu p�g�ende diskussionerna om etableringen av etl nationellt samverkansbolag avslutats.

Kostnaderna f�r de 48 l�nshemsl�jdskonsulenlema belastar fr.o.m. budget�ret 1988/89 anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. under tionde huvudtiteln. Med h�nsyn till den nyss n�mnda utv�rderingen f�ror�dar jag all denna ordning best�r tills vidare.

I beslut den 15 september 1988 har regeringen gett styrelsen f�r teknisk utveckling (STU) i uppdrag all utreda fr�gor om linets industriella an�v�ndning. STU redovisade sitt uppdrag i april 1989. Av utredningen framg�r alt linprodukter har l�gt industriellt intresse idag, men delta kan eventuellt �ka i framtiden. Utvecklingen av nya sorters lin b�r d�rf�r forts�tta. Del skapar handlingsfrihet f�r framtiden.

Av de f�rslag till FoU-program f�r lin som arbetsgmppen f�r industriell linberedning i Bergslagen f�reslagit �r STU beredd alt finansiera n�gra projekt inom ramen f�r verkels Biomassaprogram.


 


Samesl�jdsutredningens f�rslag bereds f�r n�rvarande i regeringskansli-���� Prop. 1989/90:100
et.�������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 14

Jag ber�knar anslaget tiU 8038000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Fr�mjande av hemsl�jden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 8 038 000 kr.

B 6. St�d till turism och rekreation

1988/89 Utgift������� 108 542000��������������� Reservation���������������� 772000

1989/90 Anslag������ 115 950000 1990/91 F�rslag����� 123000000

Sveriges turistr�d aren stiftelse inr�ttad av staten. Svenska kommunf�r�bundet och Landstingsf�rbundet med uppgift att som centralt organ plane�ra, samordna och genomf�ra �tg�rder f�r turism i Sverige. Turistr�det skall enligt sina stadgar dels utveckla svensk turism och genom marknads�f�rings�tg�rder f�rb�ttra svensk bytesbalans och syssels�ttning samt st�dja regional utveckling, dds medverka till att f�rb�ttra m�jlighetema till turism och rekreation f�r breda folkgmpper.

Fr�n anslaget utg�r medel till marknadsf�ring, bidrag till ulvecklings-och f�rs�ksverksamhet inom turist- och rekreationssektom samt i m�n av resurser ocks� bidrag till uppf�rande av turist- och rekreationsanl�ggning�ar av riksintresse. Vidare l�mnas fr�n anslaget bidrag till vissa ideella organisationer.

Sveriges turistr�d har sitt huvudkontor i Stockholm. D�mt�ver driver r�det marknadskontor i Amsterdam, Hamburg, Helsingfors, K�penhamn, London, Oslo, Paris och Ziirich. I New York drivs ett kontor tillsammans med , Danmark, Finland, Island och Norge och i Chicago, Los Angeles och Tokyo samarbetar turistr�det med Danmarks och Norges turistr�d.

Enligt regeringens beslut skall Sveriges turistr�d fr�n och med budget�ret 1991/92�verg�tilltre�rigbudgeteringavsin verksamhet. S�rskilda direktiv har l�mnats f�r den f�rdjupade anslagsframst�llningen. Turistr�dels arbete med anslagsframst�llningen skall la sin utg�ngspunkt i den av r�det fram�tagna slmkturplanen som beskriver turismen i och till Sverige, dess utveck�lingsm�jligheter samt l�mpliga �tg�rder f�r att n� en positiv utveckling av turism och rekreation.

Sveriges turistr�d

Turistr�det anf�r att frilid, rekreation och resor h�r till det som ger m�nniskor avkoppling, omv�xling, upplevelser och som medverkar till att g�ra livet rikare.

Flera faktorer talar f�r en positiv utveckling av svensk turism. Hit h�r
l.ex. kapacitet, standard, milj�, aktivitetsulbud och trygghet. Turismen
�������������������������������� 19


 


utg�r en viktig del av den expanderande tj�nstesektom. Turismens andel���� Prop. 1989/90:100
av bmttonationalprodukten i Sverige uppg�r lill drygt 3 procent.
����������������� Bil. 14

Turism �r i kraftig tillv�xt i stort sett �ver hela v�rlden. Enligt ber�k�ningar gjorda av OECD utgjorde int�kter genererade av inlernalionell turism, definierat som rekreations- och aff�rsresande, 5 procent av OECD-l�ndernas exportint�kter av varor och tj�nster under �r 1988. Turislint�k-lerna steg realt, dvs. bortsett fr�n inflation och v�xelkursf�r�ndringar, med 8 procent under samma �r. Motsvarande silfra f�r Sverige �r drygt 5 procent.

Konkurrensen p� den internalionella lurislmarknaden �kar och de flesta l�nder st�rker sin turistseklor f�r alt f�rs�ka f�rm� s�v�l inhemska som utl�ndska turister alt v�lja det egna landet som resm�l.

De svenska resevalulaint�kterna h�vdar sig v�rdem�ssigt v�l i f�rh�llan�de till m�nga av Sveriges viktigaste exportvaror. Resevalutautgiflema �r dock ungef�r dubbeU s� stora, vilket inneb�r alt ett betydande underskott i resevalulabalansen uppkommit. Idag oms�tter turismen i Sverige ca 85 miljarder kronor, varav internationella bes�kare svarar f�r ca 15 miljar�der. Svenskarnas resor till utlandet oms�tter ca 30 miljarder kronor.

En viktig faktor vid bed�mningen av framlida insatser �r alt Sverige fortfarande �r ett i internationella sammanhang f�rh�llandevis ok�nt res�m�l. F�r att dra nytta av de m�nga positiva egenskaper som svensk turism har, kr�vs kraftfulla insatser f�r att utomlands etablera Sverige tydligare som resm�l. H�mt�ver beh�vs, enligt turistr�det, vissa investeringar inom landet f�r all bibeh�lla konkurrenskraften.

Den svenska prisniv�n �r idag, enligt turistr�det, det allvarligaste hind�ret f�r alt utveckla svensk turism. Den nyligen framlagda skattereformen f�r enligt turistr�dets ber�kningar stora ekonomiska konsekvenser f�r svensk turism, fr�mst genom ell �kat resande ul ur Sverige.

Det �r m�nga akt�rer som har vikliga roller i den framtida utvecklingen av svensk turism. De representeras av statliga myndigheter, landsting, kommuner, intresseorganisationer, resen�ring och annan n�ring med eko�nomiska intressen p� turistomr�det.

Fortsatt framg�ng f�r svensk turism kr�ver ett effektivare samspel mel�lan de olika akt�rerna samt en tydligare prioritering av vilka insatser som skall g�ras f�r att p�skynda utvecklingen. Detta kr�ver beslutsunderlag i form av kunskap om turismen, t. ex. konsumenternas �nskem�l, investe�ringsm�jligheter, ekonomi och marknadsf�rh�llanden.

Fr�n de olika akt�rernas sida st�lls krav p� all turistr�det tillhandah�Uer beslutsunderlag saml erbjuder en organisatorisk plattform f�r all driva utvecklingsprojekt och samordnad marknadsf�ring. H�rtill kommer etl starkt v�xande behov av service i form av l�pande information, bild- och textmaterial, r�dgivning m. m. Under senare �r har uppdragsgivama sl�Ut �kade krav p� agerande som r�r det sektoriella ansvarel avseende omr�den som utbildning, syssels�ttning, lokal och regional verksamhet samt internationella fr�gor. Det �r ocks� angel�gel alt kunna �ka satsningen p� s�dan verksamhet som kan medverka till att erbjuda turism och rekreation som n�r alla svenskar.

Turistr�det har nu organiserat sin verksamhet s� atl den skall svara mot
de omfattande kraven. R�del har lagt gmnden f�r alt ta detta v�xande�������������������������� -������ 20


 


ansvar genom att koncentrera verksamheten till n�gra s�rskilt viktiga���� Prop. 1989/90:100 aktiviteter. Men f�r detta kr�vs redan idag st�rre personella och finansiella���� Bil. 14 resurser �n de turistr�det f�rfogar �ver.

Under de senaste tv� �ren har turistr�det intensifierat sitt arbete som sektororganisation, bl. a. genom s�rskilda engagemang f�r den regionala och lokala turistverksamheten. En f�mts�ttning f�r en positiv ulveckiing �r i m�nga fall samverkan mellan olika akt�rer. H�r har Sveriges turistr�d en viktig roll.

Turistr�dels marknadsutveckling har koncentrerats till ett nytt projekt, "Uppt�ck Sverige". Projektet introducerades under �r 1988 i Sverige och vidgades under 1989 till Norge och i viss m�n Finland och Danmark. Ge�nom detta projekt f�rs�ker turistr�det n� ul lill de konsumenter som finns inom Sverige och i v�ra grannl�nder. Projektet kommer atl avslutas verk�samhets�ret 1990/91. I USA g�rs en marknadsbearbetning i ett tre�rigt samarbete med de nordiska l�ndema under temat "Focus on Scandinavia".

Turistr�det avser att ytterligare koncentrera verksamheten fr. o. m. bud�get�ret 1990/91 f�r alt realisera det omfattande marknadsf�ringsprogram som nu p�g�r.

Trots v�xande verksamhet har turistr�det under senare �r bibeh�llit personalstyrkan p� of�r�ndrad niv�. F�r alt kunna bedriva verksamheten p� nuvarande niv� m�ste r�del redan n�sta �r omdisponera resurser f�r att kunna rekrytera fler kvalificerade medarbetare. F�ljden blir att turistr�det tvingas minska de operativa medlen och vara �terh�llsam inom andra vikliga arbetsomr�den, t.ex. sektomppgifter och service. R�det har f�r avsikt alt i det f�rslag till tre�rsbudget som skall presenteras n�sta �r belysa dessa fr�gor.

Svenska turistf�reningen, skids�kerhetsr�det och Svenska f�rbundet f�r kolonitr�dg�rdar har gjort framst�llningar till turistr�det ang�ende bidrag lill sina respektive verksamheter. Landsorganisationen i Sverige (LO) har tillsammans med turistr�det p�b�ijat ett utvecklingsprojekt avseende se�mesterresor f�r de personalgmpper som organisationen i v�sentlig ut�str�ckning representerar. Projektet fullf�ljs enligt de intentioner och �ver�enskommelser som tr�ffats.

Turistr�dets anslagsframst�llning f�r budget�ret 1990/91 omfattar f�r�slag utifr�n tv� alternativa niv�er. R�dets huvudf�rslag �r en ber�kning av anslaget med kompensation f�r l�ne- och pris�kningar samt f�r de utgifter f�r personal och lokaler som de ut�kade krav som st�lls p� r�det medf�r. Dessa utg�rs av �kade anslagsbehov f�r personal och lokaler. Turistr�det vill dessutom st�rka sin sektorsroll och p�verka den offentliga sektom, bransch�f�retagen m.fl. genom t. ex. f�rs�ksverksamhet och analys av de hinder som finns f�r utvecklingen av turismen, t. ex. korta s�songer och regleringar inom kommunikationsomr�det.

Turistr�det vill vidare inf�ra mllande tre�riga marknadsf�ringsprogram
p� tre marknader i taget, �ka l�ndervisa marknadsanalyser, delta i EG:s
informationssystem IMPACT, p�b�rja klassificering enligt intemationeUt
m�nster av turistutbud, hotell m.m. samt tillsammans med n�ringslivet
bilda en stiftelse "Sweden Convention Bureau" f�r atl samordna konfe�
rens- och bd�ningsresandet. Dessutom vill turistr�det etablera ett mark-
���������������������������� 21


 


nadskontor p� den norditalienska marknaden. H�mt�ver bed�mer turist-��� Prop. 1989/90:100 r�det all behov finns av att n� ut �ven lill andra konsumentgmpper �n���� Bil. 14 LO:s medlemmar samt att en f�rst�rkning av informationen om Sverige genom bearbetning av massmedia och andra informationskanaler, t. ex. resebyr�er i utlandet, beh�vs.

Vidare bed�mer turistr�det all dess konsumenlservice lill organisatio�ner, myndigheter m. m. inte kan avgiftsbel�ggas.

Turistr�det tar i sin anslagsframst�llning upp medelsbehov som uppg�r till sammanlagt 158,4 milj. kr. Vidare f�resl�r turistr�det att ett s�rskilt investeringsanslag om 40milj.kr inr�ttas f�r att finansiera angel�gna an�l�ggningsbehov.

Svenska turistf�reningen har i en s�rskild framst�llning till regeringen redovisat sina behov av medel f�r upprustnings- och kompletleringsarbe�len vid f�reningens anl�ggningar, i f�rsta hand i fj�llomr�det.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n h�ri en s�rskild framst�llning till regeringen redovisat uppmstningsbehov i Dalslands kanal.

Efter det att turistr�dets anslagsframst�llning �verl�mnats lill regering�en har r�det redovisat f�rslag avseende sin utlandsorganisation liksom sina �verv�ganden r�rande m�jligheter till resultatm�tning av r�dets mark�nadsf�ringsinsatser m. m.

Under budget�ret 1989/90 avslutar turistr�det sitt ekonomiska engage�mang i ett tidigare bedrivet rikst�ckande datoriserat bokningssyslem (BOKSER).

Inom sektorn turism och rekreation har tidigare tillkallats s�rskilda f�rhandlare f�r turismens utveckling p� Golland resp. i Norrbottens l�n. B�da uppdragen har syftet alt genom insatser p� turismens omr�de st�rka de regionalekonomiska och syssels�ttningsm�ssiga f�mts�ttningarna i om�r�dena saml �ka attraktiviteten f�r s�v�l internalionella som nationella turistbes�k. Den s�rskilde f�rhandlare som arbetat med Gollandsuppdra-gel �verl�mnade sitt bet�nkande till regeringen i oktober 1989. Norrbot�tenuppdraget kommer att redovisas under 1990.

Inom EG har turismen de senaste �ren f�ll ell �kat intresse som bl. a. h�nger samman med gemenskapernas str�van att f�rverkliga "Medborgar�nas Europa". En r�dgivande kommitt� f�r turistfr�gor inr�ttades av EG �r 1986 f�r att bl. a. utbyta statistik och annan informaiion av betydelse f�r turismen inom EG. �r 1988 h�lls det f�rsta formella m�tet med EG:s tu-ristminislrar. Vid m�tet besl�ts bl.a. att �r 1990 skall bli ett europeiskt turist�r.

EFTA-l�ndema har inbjudits att delta i det europeiska turist�ret. S�r�skilda anslag anvisas f�r speciella turistprojekt under kampanj�ret. En del av dessa avser gemensamma europeiska projekt. Sverige deltar med ett projekt om turism f�r handikappade i f�rsta hand tillsammans med Finland, Norge och Storbritannien. Huvuddelen av insatserna under kampanj�ret avses dock ligga p� nationell niv�.

Det nordiska samarbetet sker inom ramen f�r dels Nordiska ministerr�
dets turistutskoll (NMT), dels i Nordiska Turistr�det (NT) som �r samar�
betsorgan f�r de nordiska turistr�den. Under �r 1989 har Nordiska minis�
terr�det antagit etl gemensamt nordiskt turistprogram. NMT studerar f�r
����������������������������� 22


 


n�rvarande konsekvenserna av EG:s arbete med att f�rverkliga den inre���� Prop. 1989/90:100 marknaden f�r resandet till, fr�n och inom Norden. Studien skall redovi-���� Bil. 14 sas under v�ren 1990.

F�redragandens �verv�ganden

Sveriges turistr�ds huvuduppgift �r atl fr�mja Sverigeturismen som hel�het. Sektorn turism och rekreation karakt�riseras av att olika huvudm�n med delvis skilda, delvis sammanfallande intressen har olika roller i arbe�tet med atl utveckla sektorn.

Sveriges turistr�ds roll som seklororganisation har d�rvid f�tt en allt st�rre betydelse. R�det har till uppgift att samordna och ge service till f�retag inom turistbranschen, ideella organisationer liksom till de offentli�ga organ som har uppgifter inom eller i anslutning till turislsektom. I sektorrollen ligger att kunna tillhandah�lla och utveckla unik kompetens och kunskap om sektorns f�rh�llanden och f�mts�ttningar.

Eftersom turist- och rekrealionspolitiken syftar till all n� olika samh�lls�m�l �r kunskapen om sektorns utveckling av strategisk betydelse f�r mer l�ngsiktiga bed�mningar. Konsumenter, n�ringen och olika samh�llsakt��rer b�r h�rvid i �kad utstr�ckning kunna dra nytta av varandra.

I enlighet med tidigare givna uppdrag utarbetar turistr�det varje �r en s.k. stmkturplan. I slmkturplanen presenteras m�len f�r svensk turism och rekreation. Med utg�ngspunkt i dessa diskuteras �vergripande strate�gier f�r den fortsatta utvecklingen. Vidare beskrivs utvecklingen av turis�men i s�v�l nationellt som inlernationdll perspektiv. F�ruts�ttningarna f�r fortsall utveckling analyseras och bed�ms.

Slmkturplanen �r s�ledes ett instrument som kan anv�ndas av alla intressenter inom turistn�ringen. Den utg�r ett underlag f�r bed�mningar av utvecklingen inom sektorn och kan ligga till grund f�r l�mpliga priorite�ringar p� olika beslutsniv�er. �verg�ngen lill tre�rig budgetplanering underl�ttas av det arbete som r�det genomf�rt i sin strukturplanering.

Mot denna bakgrund f�resl�rjag att turistr�det ges resurser all utveckla sill sektoransvar och jag har vid min anslagsber�kning f�rutsatt att r�del kan genomf�ra en personell f�rst�rkning av organisationen f�r dessa fr�gor. Delta kan i stor utstr�ckning ske genom omprioritering av medel f�r �nda�m�l som inte medf�r kostnader fr.o.m. innevarande budget�rs slut. En avdelning inom r�det med sektorfr�gorna som huvudsakliga arbetsuppgif�ter kan d�rvid st�dja sektorns intressenter genom f�rs�ksverksamhet, fort�l�pande branschkontakter, samverkan med organisationer, samordning med den offentliga sektorn saml genom inlernationdll samarbete.

I enlighet med statsmakternas beslut genomf�r turistr�det ett tre�rigt marknadsf�ringsprogram med start budget�ret 1988/89. Riksdagen anvi�sade v�ren 1988 (prop. 1987/88:100 bil. II, KrU 20, rskr 340) medd f�r programmet med 25 milj. kr. per �r. Programmet inneb�r en satsning p� framf�r allt intensifierade marknadsf�ringsinsatser, riktade s�v�l till svenska som utl�ndska marknader.

Regeringen f�ljer utvecklingen av tre�rsprogrammet och turistr�det har
i uppdrag att redovisa dels genomf�randet, dels en utv�rdering av mark-
���������������������������� 23


 


nadsf�ringsprogrammels effekter. En av turistr�dets viktigaste uppgifter���� Prop. 1989/90:100 under budget�ret 1990/91 �r alt att genomf�ra del tre�riga marknadsf�-���� Bil. 14 ringsprogrammet. Jag �r inte nu beredd atl f�resl� all turistr�det tillf�rs ytterligare resurser f�r all ut�ka sina marknadsf�ringsinsatser eller f�r att l�cka kostnader f�r service�taganden.

Genom den �kning av anslagsniv�n som genomf�rdes till budget�ret 1989/90 (prop. 1988/89:100, bil. 14., KrU 14, rskr 147) f�mts�tter jag att turistr�dets f�rs�ksverksamhet tillsammans med LO fullf�ljs liksom den av Svenska turistf�reningen p�b�rjade verksamheten att bredda m�jlighe�terna f�r sommarturism i fj�llv�rlden. Jag �r d�remot inte nu beredd all f�resl� all s�rskilda medel anvisas f�r de uppmstnings- och komplette�ringsbehov som turistf�reningen redovisat eller f�r upprustningsbehoven i Dalslands kanal. Det f�rslag till s�rskilda investeringsmedel f�r bl. a. an�l�ggningar som turistr�det l�mnat i sin anslagsframst�llning �r jag inte heller beredd att bitr�da.

Jag vill i detta sammanhang, i likhet med vad jag anf�rde vid min anm�lan av f�rslag till budgetpropositionen 1989, framh�lla alt det �r min best�mda uppfattning all det sociala m�let f�r turist- och rekrealionspoli�tiken �ven framledes skall ha stor tyngd i turistr�dels arbete med att utveckla svensk turism. Del finns ingen avg�rande mots�ttning mellan att skapa goda rekreationsm�jligheter och all marknadsf�ra Sverige som tu�ristm�l. Etl viktigt led i informations- och marknadsf�ringsinsatserna b�r n�mligen vara att s�ka upp olika medborgargrupper och intressera och stimulera dessa till resor och rekreerande aktiviteter p� fritid och vid semester. D�rvid beh�vs ocks� insatser f�r all anpassa och f�rnya utbudet av aktiviteter och tj�nster inom turistr�det f�r all bl. a. tillgodose olika gruppers behov.

Sverige deltar i den f�r EG och EFTA gemensamma kampanjen "Euro�peiska lurist�rel 1990". Kostnaderna f�r Sveriges deltagande i kampanjen �r 1,5milj. kr.

Turistr�dets nyligen �verl�mnade f�rslag till �ndrad utlandsorganisa�tion bereds i industridepartementet. Enligt vad jag inh�mtat av chefen f�r utrikesdepartementet bereds f�r n�rvarande inom utrikesdepartementet olika f�rslag om hur insatser avseende Sverigeinformationen i utlandet b�r genomf�ras.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop 1989/90:50, SkU 10, rskr. 96) om
inkomstskatten f�r �r 1990, m.m. Beslutet inneb�r bl.a. att de s�rskilda
reduceringsreglerna avseende merv�rdeskall p� serverings- och hotelltj�n�
ster slopas. Skatleulskoltel har i sill bel�nkande (1989/90:SkU 10) anf�rt atl
hotell- och reslaurangn�ringen i skatteh�nseende b�r behandlas som alla
andra n�ringar i landet. Enligt skatteutskottet kan del dock inte uteslutas all
man inom vissa utsatta turistorter d�r prisl�get redan idag �r h�gt kan f�
vissa sv�righeter atl h�vda sig i konkurrensen med motsvarande turistm�l
utomlands. Utskottet utg�r fr�n atl regeringen uppm�rksamt f�ljer utveck�
lingen i delta h�nseende och om f�rh�llandena s� p�kallar vidtar de �tg�rder
av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan n�gon s�rskild framst�llan
fr�n riksdagens sida. Riksdagen har beslutat i enlighet med vad utskottet
anf�rt. Jag avser att efler samr�d med chefen f�r arbetsmarknads-
�������������������������������������� 24


 


departementet f�resl� regeringen alt uppdra �l statens industriverk att f�lja���� Prop. 1989/90:100
utvecklingen i enlighet med utskottels uttalande.������������������������������������ Bil. 14

Fr�gor om forskning avseende turism och rekreation kommer atl be�handlas under 1989/90 �rs riksm�te i samband med en samlad proposition om forskningsfr�gor.

F�r n�sta budget�r f�rordar jag att anslaget St�d till turism och rekrea�tion uppf�rs med 123,0 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till St�d lill turism och rekreation f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 123000000 kr.

B 7. Branschfr�mjande �tg�rder

B 8. Sm�f�retagsutveckling

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under dessa anslagsmbriker anvisats ett reservationsanslag p� 17 milj. kr. resp. ett reservationsanslag p� 182,5 milj. kr.

Jag avser f�resl� regeringen att i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag till �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de. Anslagen b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrade belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret 1990/91 ber�kna

1.         lill�� Branschfr�mjande�� �tg�rder� ell�� reservationsanslag�� p� 17000000 kr.,

2.         lill���� Sm�f�retagsutveckling���� ell���� reservationsanslag���� p� 182 500000 kr.

B 9. T�ckande av f�rluster vid viss garantigivning, m. m.

1988/89 Utgift��������� 17085057

1989/90 Anslag������� 10000000

1990/91 F�rslag������� lOOOOOOO

Medel fr�n anslaget anv�nds f�r alt:

1.         infria statliga garantier enligt f�rordningen (1978:507) om industri-garantil�n m.m. (upph�vd 1987:424),

2.         infria statlig garanti som har beviljats enligt brev (handelsdeparte�mentet) den 30 juni 1965 lill kommerskollegium och fullm�ktige i riksban�ken ang�ende f�reskrifter i fr�ga om siatlig garanti f�r l�n lill turisthotell,������������������� 25


 


1.         infria statlig garanti som har l�mnats enligt f�rordningen (1977:387)���� Prop. 1989/90:100 om investeringsgaranri (upph�vd 1980:442),������ Bil. 14

2.         infria statlig garanti som har l�mnats enligt f�rordningen (1977:1123) om statligt st�d till stmktur�tg�rder inom specialst�lindustrin m.m. (upph�vd 1979:1180),

3.         infria statliga stmkturgarantier, s�rskilda stmkturgarantier f�r texlil-och konfektionsindustriema samt s�rskilda stmkturgarantier f�r manuell glasinduslri som har l�mnats enligt f�rordningen (1981:661) om stmktur�garantier m. m. (upph�vd 1985:434),

4.         infria garantier som har l�mnats till Tillv�xtinvestbolag m.m. enligt f�reskrifter som regeringen meddelar,

5.         bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder f�r att tiU viss del t�cka f�rluster i anledning av s�dana garantier � enligt f�rordningen (1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upp�h�vd 1987:894) � som fondema har beslutat om t. o. m. �r 1983 (jfr prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr. 94).

N�gra nya �taganden som kan leda till utbetalningar p� detta anslag g�rs inte l�ngre. Jag ber�knar anslaget f�r budget�ret 1990/91 till lOmilj.kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till T�ckande av f�rluster vid viss garandgivning, m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� lOOOOOOO kr.

B 10. Industripolitiska �tg�rder f�r tekoindustrin

1988/89 Utgift��������� 76639 138������������� Reservarion������������ 83282006

1989/90 Anslag������� 85000000 1990/91 F�rslag������� 85000000

Fr�n anslaget, som disponeras av statens industriverk (SIND), bekostas industripolitiska �tg�rder f�r textil- och konfektionsindustrin. V�ren 1989 beslutade riksdagen (prop. 1988/89:100, bil. 14, NU20, rskr. 161) om �tg�rder f�r tekoindustrin inom en total ram om 255 milj. kr. under en tre�rsperiod r�knat fr. o. m. budget�ret 1989/90. Besluten innebar fortsatta industripolitiska �tg�rder f�r branschen inom omr�dena export, teknik�spridning, produktutveckling (design) och utbildning. Riksdagen slog fast att de sm� och medelstora tekof�retagen, liksom l�ns�mnadsf�retagen, i st�rre utstr�ckning �n tidigare b�r f� del av �tg�rdema.

Statens industriverk

Statens industriverk har i en rapport (Teko 89, SIND PM 1989:2) i september 1989 lill regeringen redovisat en bed�mning av tekoindustrins utveckling under �ren 1989- 1990.

Marknadsl�gel f�r tekoindustrin k�nnetecknas enligt industriverket i
stort sett av en besl�ende global �verkapacitet. De svenska producenterna
������������������������� 26


 


m�ter p� alla marknader ett myckel m�ngsidigt utbud av varor s�v�l fr�n���� Prop. 1989/90:100 andra industril�nder som fr�n utvecklingsl�nder. Anv�ndningen av textila���� Bil. 14 produkter inom annan industri �n tekoindustri forts�tter dock att �ka.

Industriverket konstaterar att 1988 varit ett ov�ntat svagt �r f�r svensk lekoindustri. Textilindustrins produktionsvolym, som ber�knas ha mins�kal n�got under �r 1988, bed�ms forts�tta minska n�got �ven �r 1989 men vara of�r�ndrad �r 1990 j�mf�rt med �ret innan. F�r trik�- och konfek�lionsindustrierna har produktionsvolymen sjunkit kraftigt under �r 1988. Inom trik�industrin ber�knas produktionsvolymen ha sjunkit n�got �ven under �r 1989 och den bed�ms sjunka ytterligare n�got �r 1990. Inom konfektionsinduslrin ber�knas volymen ha sjunkit kraftigt �ven under �r 1989. En svag minskning f�rv�ntas f�r �r 1990.

Antalet anst�llda inom textil- och konfektionsindustrin, som �r 1988 uppgick till 23900 personer, ber�knas under �r 1989 ha minskal lill 22 100 och under �r 1990 riU 21 400.

Exportandelen f�r svensktillverkade varor inom lexldinduslrin ber�knas ha �kat fr�n ca 58 % �r 1987 lill ca 60 % �r 1988. Inom konfektionsindu�slrin ber�knas exportandelen ha �kat fr�n ca 35 % �r 1987 lill ca 36 % �r 1988.

Industriverket h�nvisar i sin anslagsframst�llning dels till riksdagens beslut om avveckling av de handelspolitiska medel som anv�nds f�r all under en �verg�ngsperiod begr�nsa l�gpriskonkurrensen (prop. 1988/89:47, FiU 10, rskr. 94), dels lill riksdagens beslut om atl anvisa totalt 255 milj. kr. till industripoliliska �lg�rder f�r tekobranschen f�r budget�ren 1989/90�1991/92 och dels till att s�v�l f�rs�rjningsberedskapspolitiska som vissa arbetsmarknadspoliliska st�d till tekobranschen avvecklats. Ver�ket f�resl�r mot den bakgmnden atl anslaget las upp med 85 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 samt 85 milj. kr. f�r budget�ret 1991/92.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar alt 85 milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91 f�r industripo�litiska �tg�rder f�r tekoindustrin. Av dessa medel b�r minst 60 milj. kr. anvisas f�r branschfr�mjande �tg�rder fr�mst inom omr�dena export, teknikspridning, produktutveckling (design) samt utbildning och h�gst 25 milj. kr. anvisas f�r fortsatt verksamhet med l�n till rationaliserings�investeringar inom den konfektionerande industrin.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Industripolitiska �lg�rder f�r tekoindustrin f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 85000000 kr.

27


 


c Exportkrediter m. m.����������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 14

C 1. Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

1988/89 Utgift��������� 63180938

1989/90 Anslag������� 60000000 1990/91 F�rslag������� 20000000

Medel f�r att t�cka statens kostnader f�r de statsst�dda exportkrediter�na anvisas �ver tre anslag, n�mligen Cl. Kostnader f�r statsst�dda ex�portkrediter genom AB Svensk Exportkredit, C 2. Kostnader f�r slatssl�dd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. samt C 3. Ers�ttning f�r extra kostnader f�r f�rm�nlig kreditgivning till u-l�nder.

Tidigare har ett anslag (C4.) funnits f�r ers�ttning till Sveriges Investe�ringsbank AB f�r skillnad mellan ut- och uppl�ningsr�nlor saml i s�rskilt fall f�r kursf�rlust n�r det g�ller vissa krediter till svenskt f�relags f�rs�lj�ning inom landet som Invesleringsbanken l�mnat. Regler om detta finns i f�rordningen (1981:666) om statligt st�d f�r kredit vid f�rs�ljning inom landet i vissa fall. V�ren 1989 gjordes en slutbetalning till Investeringsban�ken av de �terst�ende kostnadema. N�gra ytterligare kostnader �r inte aktuella. D�rmed beh�ver inga ytterligare medel anvisas.

Fr�n anslaget C1. Kostnader f�r statsst�dda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit betalas ers�ttning till AB Svensk Exportkredit (SEK) f�r skillnad mellan ut- och uppl�ningsr�ntor samt f�r kursf�rlust inom ramen f�r systemet med statsst�dda exportkrediter som SEK l�mnar enligt riksdagens beslut �r 1978 (1977/78:155 bil. 3, NU 73, rskr. 379 och prop. 1978/79:49, NU 17, rskr. 115) samt �r 1981 (prop. 1980/8'.: 130, NU 58, rskr. 246). Systemet inneb�r att SEK har givits m�jlighet att finansiera exportkrediter till villkor som �verensst�mmer med intemationellt �ver�enskomna regler. Detta kan leda till att utl�ningsr�ntoma Ugger under uppl�ningskoslnadema. SEK kan redan p� offertstadiel l�mna en utf�stel�se om slatssl�dd kredit. Ett f�relag kan d�rigenom redan i samband med offertgivningen erbjuda fast r�nta f�r finansieringen av en exportaffar. Staten l�cker eventuell skillnad mellan utl�ningsr�nta och uppl�ningskosl-nad samt den kursf�rlust som kan uppkomma vid ut- och uppl�ningen.

Reglema f�r kreditgivningen �terfinns i f�rordningen (1981:665) om
exportkreditfinansiering med statligt st�d (�ndrad senast 1989:826). En�
ligt f�rordningen skall villkoren f�r kreditema sl� i �verensst�mmelse med
de �verenskommelser om riktlinjer f�r begr�nsning av statligt st�d vid
exportkreditgivning som Sverige har bitr�tt, fr�mst den s.k. consensus-
�verenskommdsen, samt med till�mpningen av �verenskommdsema.
Bl.a. f�r all motverka en fortsatt expansion av subventionerna ligger
sedan n�gra �r de svenska r�ntoma f�r statsst�dda krediter �ver de �ver�
enskomna minimir�ntoma. Till minimir�ntoma l�ggs ett p�slag p� 1,5 %
p� krediter i svenska kronor. Genom beslut den 23 febmari 1989 togs en
del av tidigare p�slag bort. Det ankommer p� regeringen att besluta om
dessa p�slag.
���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 28


 


P� gmnd av anpassningen till marknadsm�ssiga r�ntor f�r de statsst�d- Prop. 1989/90:100 da krediterna har statens kostnader f�r nya krediter i stort sett upph�rt. Bil. 14 Tillsammans med en �kad effektivitet i uppl�ningen och minskade kurs�f�rluster inneb�r del att belastningen p� anslaget, som endast avser �ldre �taganden enligt SEK:s ber�kningar nu minskar kraftigt. Sv�ngningar kan dock f�rekomma p� gmnd av de snabba f�r�ndringarna i valutakurser och r�ntor.

F�redragandens �verv�ganden

SEK-systemet f�r statsst�d lill finansiering av kapilalvamexporten inf�r�des f�r all m�ta andra l�nders kraftiga subventioner av deras kapitalvaru�export genom exportkrediter. Anpassningen av minimir�nlesalserna i den internationella �verenskommelsen f�r vanliga exportkrediter till mark�nadsr�ntorna inneb�r att subventionsinslaget har minskat. Subventione�ringen av nya krediter har upph�rt. Den intemationella konkurrensen med f�rm�nligare krediter, i f�rsta hand s. k. u-krediter via u-landsbisl�ndel lill u-l�nder har emellertid tenderat atl �ka under senare �r. De internationel�la f�rhandlingarna har lett till en sk�rpt disciplin �ven p� detta omr�de.

Efterfr�gan p� projekt och kapitalvaror har minskal i de traditionella k�parl�nderna, u-l�nderna och stalshanddsl�nderna. SEK har i allt h�gre grad inriktat sig p� atl erbjuda krediter ulan statsst�d genom att �ter expandera den urspmngliga marknadsm�ssiga verksamheten. Jag ser posi�tivt p� den �terg�ng lill marknadsm�ssiga exportkrediter som nu sker.

M�jligheterna att l�mna statsst�dda krediter f�r export till kapitalim-porterande l�nder �r fortfarande i m�nga fall utslagsgivande f�r de svenska f�retagens m�jligheter atl erh�lla order p� vissa slag av projekt och p� kapitalvaror i en allt h�rdare marknad. Det �r fr�mst st�rre projekt i u-l�nder som kr�ver finansieringsinsats f�r att kunna genomf�ras. Del mins�kande antalet kreditv�rdiga marknader har inneburit en h�rdnande kon�kurrens. F�r den l�ngsiktiga utvecklingen av den svenska kvalificerade verkstadsindustrin och inom internationellt byggande �r exportfinansi�eringsm�jligheterna av betydelse. I prop. 1989/90:44 om statlig medver�kan vid finansiering av export har regeringen f�reslagit all systemet med statsst�dda exportkrediter skall beh�llas tills vidare.

SEK har redovisat bed�mningar av de framtida kostnaderna f�r den statsst�dda kreditgivningen. Kostnaderna sjunker nu snabbi vilket �r till�fredsst�llande. Ber�kningen av kostnaderna �r dock os�ker. Jag ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 20milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kostnader f�r slatssl�dd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag
p� 20000000 kr.
����������������������������������������������������������������������������������������������� 29


 


c 2. Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning avseende���� Prop. 1989/90:100
export av fartyg m. m.
�������������������������������������������������������������������� Bil. 14

1988/89 Utgift����������� 6019847

1989/90 Anslag������� 50000000

1990/91 F�rslag������ 20000000

Under della anslag redovisas kostnader f�r r�ntesl�d till finansiering av export av fartyg. Enligt tidigare riksdagsbeslut upph�r fartygsfinansiering�en i och med utg�ngen av �r 1989. Kostnadsber�kningen bygger p� en bed�mning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Den l�ga kostna�den f�r budget�ret 1988/89 beror p� en f�rskjutning �ver till budget�ret 1989/90.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Kostnader f�r slatssl�dd exportkreditgivning avseende ex�port av fartyg m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 20000000 kr.

C 3. Ers�ttning f�r extra kostnader f�r f�rm�nlig kreditgivning till u-l�nder

1988/89 Utgift��������� 83 800953

1989/90 Anslag������ 100000000 1990/91 F�rslag����� 110000000

Under detta anslag redovisas extra kostnader som har uppkommit f�r vissa �ldre f�rm�nliga krediter lill u-l�nderna. Ett nytt syslem f�r s. k. u-krediler inf�rdes fr.o.m. den Ijanuari 1985 (prop. 1983/84: IOO bil. 5 p. C8, UU 15, rskr. 334). Delta anslag belastas endast av kostnader f�r �taganden som har gjorts intill utg�ngen av �r 1984. Kostnadsber�kningen bygger p� den bed�mning som AB Svensk Exportkredit har redovisat. Jag ber�knar kostnaderna f�r budget�ret 1990/91 lill 1 lOmilj.kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att till Ers�ttning f�r extra kostnader jor f�rm�nlig kreditgivning lid u-l�nder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�rslagsanslag p� I lOOOOOOO kr.

30


 


D. Mineralf�rs�rjning m. m.������������������������������������������ Prop. 1989/90: lOO

Bil. 14 Verksamheten vid Sveriges geologiska unders�kning

Sveriges geologiska unders�kning (SGU) �r den centrala f�rvaltningsmyn�digheten f�r fr�gor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhante�ring. SGU skall:

unders�ka och beskriva Sveriges berggrund och jordarter samt de geo-kemiska, geofysiska, maringeologiska och hydrogeologiska f�rh�llande�na,

bedriva informations-, dokumentations- och utredningsverksamhet,

handl�gga �renden enligt minerallagstiftningen, lagstiftningen om kon�tinentalsockdn samt lagstiftningen om utl�ndska f�rv�rv av fast egen�dom m. m. vad avser gmvr�ttigheter,

tillhandah�lla underlag f�r till�mpningen av plan- och bygglagen och lagen om hush�llning med naturresurser m. m.

Verksamheten skall bedrivas p� etl s�dant s�tt atl insamlat material snabbi publiceras och i praktiska former g�rs l�ttillg�ngligt. SGU skall i �vrigt p� b�sta s�tt s�ka fr�mja tillgodog�randet av landets mineralresur�ser. SGU �lar sig utrednings- och unders�kningsuppdrag. Den int�ktsfi�nansierade verksamheten skall ge full kostnadst�ckning.

SGU �r chefsmyndighet f�r bergsstaten. Vid SGU arbetar f�r n�rvaran�de 235 personer.

SGU �r lokaliserat lill Uppsala med filialkontor i Lund och G�teborg. Vid SGU till�mpas programbudgelering med f�ljande programindelning:

1.         Geologisk kartering och dokumentation samt myndighetsuppgifter.

2.         Int�ktsfinansierad verksamhet.

Verksamheten under program 1 finansieras fr�n reservationsanslaget Sveriges geologiska unders�kning: Geologisk kartering m.m. Verksamhe�ten under program 2 finansieras genom int�kter.

Investeringar i utmstning finansieras fr�n reservationsanslaget Sveriges geologiska unders�kning: Ulrusining.

D 1. Sveriges geologiska unders�kning: Geologisk kartering m. m.

1988/89 Utgift��������� 78804605�������������� Reservation��������������� 656 791

1989/90 Anslag������� 79149000

1990/91 F�rslag������ 99036000

Anslaget �r uppdelat p� tv� program, n�mligen:

1.         Geologisk kartering och dokumentation samt myndighetsuppgifter.

2.         Int�ktsfinansierad verksamhet.

Utgifter och inkomster f�r dessa program redovisas under anslaget.

Program 1. Geologisk karlering och dokumentation samt myndighets�
uppgifter omfattar den verksamhet som syftar
till att ta fram och i form av
bl.a. kartor i regulj�ra serier tillhandah�lla beslutsunderlag f�r den sam�
h�llsplanering som r�r utnyttjande av landskapet, berggmnd, jordlager������������������������������ 31


 


och gmndvatten. Vidare omfattar programmet den verksamhet som syftar���� Prop. 1989/90:100 till att genom insamling, bearbetning och bevarande av uppgifter om���� Bil. 14 geologiska f�rh�llanden p� annat s�tt �n genom den regulj�ra karteringen tillgodose allm�nna och enskilda behov av geologisk information. Pro�grammet omfattar �ven vissa myndighets- och utredningsuppgifter p� mineralomr�del.

Program 2. Inl�klsfinansierad verksamhet omfattar den verksamhet som finanseras genom direkt ers�ttning fr�n kundema.

Den int�ktsfinansierade verksamheten skall ha n�ra samband med kar�terings- och dokumentationsverksamheten eUer utrednings- och informa�tionsverksamheten.

Av f�ljande sammanst�llning framg�r hur kostnader och int�kter f�r verksamheten f�rdelar sig p� olika program:

 

 

 

Program (1000-tal kr.)

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Program /. Geologisk kartering och dokumentation samt myndighets�uppgifter

Avg�r i inkomster

79 349 -200

+ 19887

 

79149

+ 19887

Program 2. Int�ktsjinansierad

verksamhet Avg�r i inkomster

7 139 7 139

0

79149

+� 3409 +� 3409

Medelsbehov

+ 19887'

' Varav 9 558000 kr. �r eng�ngsanvisning

Sveriges geologiska unders�kning m. fl.

Under budget�ret 1988/89 har SGU utvecklat sin verksamhet i ell antal avseenden. En ny organisation och ell nytt ekonomiskt planerings- och styrsystem har inf�rts. Planer f�r SGU:s utvidgade FoU-versamhel, mark�nadsutveckling och personalutveckling har utarbetats. Bemanningen har setts �ver och anpassats lill befintliga ekonomiska ramar. Varsel utf�rda�des h�sten 1988 f�r ungef�r 10% av personalen. Avvecklingen har i huvudsak genomf�rts och kommer alt i sin helhet vara genomf�rd vid utg�ngen av �r 1989.

Genom omf�rdelning av de ekonomiska resurserna har utrymme inf�r budget�ret 1989/90 kunnat beredas f�r all bl. a.

�temppta den under budget�ret 1988/89 hell nedlagda flygm�tnings-verksamheten,

upphandla geokemiska analyslj�nsler i en omfattning som beh�vs f�r motsvarande karteringsverksamhet,

�temppta ink�p av geovelenskaplig litteratur och tidskrifter i en f�r SGU n�dv�ndig omfattning,

ge fr�mst karteringsprogrammen tillr�ckligt utrymme f�r rese- och irak-lamenlskostnader till f�ltarbeten,��� 32


 


� kraftigt bygga ut verksamheten f�r personalutveckling med avseende p堠�� Prop. 1989/90:100 s�v�l geovelenskaplig och annan kompetens som t. ex. chefsutveckling.����� Bil. 14 F�ms�ttningama f�r �kad produktivitet vid SGU ligger i en kombina�tion av �kad kompetens, effektivare organisation och �kade investeringar. �kad kompetens skapas dels genom personalutbildning och nyrekrytering, dels genom FoU i vid mening. Genom omf�rdelning av tillg�ngliga ekono�miska resurser skapas visst utrymme f�r personalutbildning och FoU. F�mts�ttningar f�r nyrekrytering av kompetent geovelenskaplig personal saknas f�r n�rvarande. Det inneb�r en allvarlig begr�nsning av SGU:s m�jligheter att �ka produktiviteten och utveckla verksamheten. SGU har vidtagit en rad organisatoriska �tg�rder som bidrar till �kad produktivitet. Verksamheten under budget�ret 1990/91 f�resl�s i allt v�sentligt inrik�tas i enlighet med vad som anf�rdes i den tre�rsplan SGU redovisade i sin f�rra anslagsframst�llning. Det inneb�r dds en fortsatt uppbyggnad av resurseraa f�r ulveckiing och f�myelse i enlighet med vad statsmaktema godk�nt, dels att avv�gningen mellan delprogrammen i huvudsak inte f�r�ndras. SGU f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande:

1.Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 77963000 kr. SGU kommer under
tre�rsperioden 1989/90-1991/92 att inom ramen f�r sina anslag skapa
ekonomiskt utrymme f�r �kade insatser f�r f�rnyelse och utveckling. Det
ekonomiska utrymmet f�r den anslagsfinansierade programverksamheten
kommer d�rf�r vid till�mpning av huvudallemativet att minskas med
omkring 30 % under denna period. Med h�nvisning till betydelsen av atl
den redan l�ga svenska karteringstakten inte ytterligare s�nks hemst�lls alt
huvudallemativet inte till�mpas p� SGU.

En stor del av SGU:s verksamhet har f�ltarbete som gmnd. Planeringen och genomf�randet av f�ltarbetet f�rsv�ras av att det bryts av budget�rs�skiftet den 1 juli. Verksamhets�r b�r d�rf�r, enligt verkets mening, vara kalender�r.

SGU b�r f� bygga upp ett eget kapital uppg�ende till 10% av den int�ktsfinansierade verksamhetens omfattning f�r alt kunna l�cka f�rlus�ter p� gmnd av snabbt minskad uppdragseflerfr�gan som kapaciteten inte hinner anpassas till.

2.SGU redovisar vidare tv� egna altemativ. I det ena f�resl�s all vissa
delprogram inom ramen f�r den p�g�ende karterings- och dokumenta�
tionsverksamheten f�rst�rks med totalt 4286000 kr. I det andra altemati�
vet, som SGU f�rordar, f�mts�tter SGU att verket ut�ver huvudf�rslaget
tillf�rs totalt 34325000 kr., varav 12 735 000 kr. f�r ut�kning av p�g�ende
verksamhet och 21 590000 kr. f�r nya verksamheter. SGU har d�mt�ver i
enlighet med regeringens direktiv om forskning inf�r budget�ren
1990/91 � 1992/93 redovisat ett behov av 14,6 milj. kr. f�r geovelenskaplig
forskning f�r budget�ret 1990/91.

Vad g�ller resursf�rst�rkningen f�r p�g�ende verksamhet i del av SGU
f�rordade altemativet �r 4 155000 kr. �kade driftskostnader f�r genomf��
randet av den av riksdagen godk�nda planen f�r en snabbare geologisk
kartering av svensk kontinentalsockel (prop. 1988/89:25, bil. 7, NU8,
rskr. 91) (exkl. kapitalkostnader f�r det nya unders�kningsfartyget).
����������������������������������� 33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 14


SGU f�resl�r bl. a. f�ljande nya verksamheter.�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

a. F�r att kunna ta fram radiometriska kartor �ver befolkningst�ta om-���� Bil. 14
r�den beg�r SGU extra medelstilldelning p� 4,7 milj. kr. per �r f�r flyg-

och markm�lningar under en fem�rsperiod. Kartorna utg�r etl viktigt underlag f�r radonriskbed�mning.

b. F�r SGU:s medverkan i lantm�teriverkets framst�llning av den nya
topografiska kartan (T5) beh�vs 420000 kr. f�r budget�ret 1990/91. Enligt
�nskem�l fr�n f�rsvaret skall den nya kartan tillf�ras information om
blockmark och berg i dagen. Beloppet moisvarar SGU:s merkostnad f�r
atl lillhandah�lla denna informaiion.

c. SGU hemst�ller om 12,5 milj. kr. f�r svenskl deltagande i det samnor�
diska, geovelenskapliga Mitlnordenprojeklel f�r budget�ret 1990/91.

d. Statsmakterna har f�r budget�ret 1989/90 anvisat statens naturv�rds�
verk 1,3 milj. kr. f�r olika �lg�rder mol surt bmnnsvallen. Medlen f�rs av
naturv�rdsverket vidare
till livsmedelsverket som ansvarig myndighet f�r
verksamheten.

De kunskaper som SGU byggt upp tillsammans med m�ng�rig erfaren�het fr�n r�dgivning kring enskild vattenf�rs�rjning, genom i f�rsta hand bmnnsarkivets verksamhet, g�r att SGU b�r vara den centrala myndighe�ten som �r b�st l�mpad att leda ifr�gavarande verksamhet. SGU hemst�l�ler om att bli ansvarig myndighet f�r verksamheten och att 1,5 milj. kr. anvisas f�r �ndam�let.

e. F�r atl kunna tillgodose del �kade behovet av kundanpassad informa�
tion �r det angel�get att ca 225 tidigare utgivna, modema och manuellt
ritade geologiska kartor �verf�rs till digital form. F�r digilalisering med en
takt av ca 25 kartblad om �ret beh�vs 1,8 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Mittnordenkommill�n har inkommit med en skrivelse ang�ende finansi�eringen av det svenska deltagandet i det s. k. Mitlnordenprojeklel. L�ns�styrelserna i Norrbollens. V�sterbottens, J�mtlands och V�sternorriands l�n har ocks� inkommit med en gemensam skrivelse i denna fr�ga. Vidare har chefen f�r arm�n inkommit med en skrivelse r�rande samarbetet mellan lantm�teriverket och SGU i fr�ga om den nya topografiska kartan (T5).

F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 b�r medel f�r SGU:s verksamhet ber�knas i enlig�het med den planenliga utgiftsminskningen med 1,5 % i �verensst�mmelse med del tre�riga huvudf�rslag som lades fast inf�r budget�ret 1989/90. Jag har d�mt�ver ber�knat 9 558000 kr. som en eng�ngsanvisning, varav 9 milj. kr. f�r digilalisering av vissa tidigare utgivna geologiska kartor och 558000 kr. f�r t�ckning av vissa extra personalkostnader.

SGU tillh�r de myndigheter som skall genomg� en f�rdjupad verksam�hetspr�vning inf�r budget�ret 1991/92. Jag avser att i samband med denna pr�vning la upp fr�gan om �ndrat verksamhets�r och fr�gan om all f� bygga upp ett visst eget kapital.

Vad g�ller den maringeologiska karteringen har SGU h�sten 1989 k�pt
ett begagnat unders�kningsfartyg. Fartyget skall under innevarande bud�
get�r byggas om och anpassas f�r den ut�kade karteringen. Den utmstning������������������������ 34


 


som beh�vs p� fartyget kommer successivt all anskaffas s� att fartyget �r��� Prop. 1989/90:100 fullt ulmslat till 1992 �rs fallarbelss�song. Detta inneb�r all SGU:s ma-���� Bil. 14 ringeologiska kartering kommer atl befinna sig i ell uppbyggnadsskede under de n�rmaste �ren.

Jag har mot denna bakgmnd inte nu ber�knat n�gra medel f�r �kade driftskostnader f�r den planerade ut�kade maringeologiska karteringen. Jag har ut�ver huvudf�rslaget ber�knat 4,5 milj. kr. f�r del nya unders�k�ningsfartygets kapitalkostnader.

Inom regeringskansliet bereds f�r n�rvarande fr�gan om gr�nsv�rdet f�r radon i bost�der. Insatser f�r att ta fram underlag f�r radonriskbed�mning �r en bland flera �lg�rder som kommer atl �verv�gas i detta sammanhang.

Enligt vad jag erfarit kommer chefen f�r arm�n att direkt med SGU ta upp fr�gan om finansiering av SGU:s merkostnader f�r att tillhandah�lla information om blockmark och berg i dagen i den nya topografiska kartan (T5).

Betr�ffande svenskt deltagande i det s.k. Mitlnordenprojeklel uttalade n�ringsutskotlel v�ren 1989 (1988/89:NU2I) atl den svenska finansiering�en av Mitlnordenprojeklel b�r ske genom att ber�rda regionala organ och forskningsorgan omf�rdelar sina resurser f�r deltagande i projektet samt att �ven kommuner, organisationer och f�retag b�r kunna bidra lill finansieringen. Riksdagen st�llde sig bakom detta uttalande (rskr. 1988/89:179).

Vad g�ller fr�gan om �tg�rder mol surt gmndvatten disponerar statens livsmedelsverk enligt beslut av regeringen medel f�r uppf�ljning av s�dana �tg�rder.

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framtida forskningspolitiken, bl.a. fr�gor om geovelenskaplig forskning. Arbetet bedrivs med sikte p� att en proposition i �mnet skall f�rel�ggas riksdagen under v�ren 1990.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas av avgifter fr.o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min medelsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Jag ber�knar anslaget till 99 036 000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Sveriges geologiska unders�kning: Geologisk kartering m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 99036000 kr.

D 2. Sveriges geologiska unders�kning: Utrustning

1988/89 Utgift����������� 2 574461������������� Reservarion���������������� 344830

1989/90 Anslag������� 35 513000

1990/91 F�rslag��������� 5000000����������������������������������������������������������������������������������� 35


 


Anslaget �r avsett att finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskr�-���� Prop. 1989/90: IOO vande utrustning. R�nta och avskrivning p� utmstningskapitald belastar���� Bil. 14 de program inom vilka utmstningen anv�nds. Utmstning som anskaffas med betalning fr�n anslaget tillf�rs SGU:s utmslningskapital. Medel mot�svarande avskrivning och f�rr�ntning av utmstningskapitalet omf�rs till s�rskild inkomsttitel p� statsbudgeten.

Sveriges geologiska unders�kning

Anslaget b�r f�r budget�ret 1990/91 uppg� till 5 770000 kr. Av beloppet avser 3 665 000 kr. ers�ttning av avskriven och utrangerad utmstning saml 2 105000 kr. nyanskaffningar f�r rationaliseringar och kvalitetsh�jning av p�g�ende verksamhet.

Om de investeringar SGU beh�ver genomf�ra f�r en rationell verksam�het inte kan finansieras under utmstningsanslagel, hemst�ller SGU att statsmakterna dels bemyndigar SGU att l�na upp erforderiigt kapital, dels anvisar erforderiiga s�kerheter f�r s�dana l�n.

F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag anslaget lill 5 000 000 kr. Av beloppet avser 3 665000 kr. ers�ttning av �ldre f�rsliten utmstning. F�r nyanskaff�ning f�r rationalisering och kvalitetsh�jning av p�g�ende verksamhet har jag ber�knat 1335000 kr.

SGU tillh�r de myndigheter som skall genomg� en f�rdjupad verksam�helspr�vning inf�r budget�ret 1991/92. Jag avser all i samband med denna pr�vning ta upp fr�gan om uppl�ning av erforderiigt investeringskapital.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att lill Sveriges geologiska unders�kning: Ulrusining f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 5 OOOOOO kr.

D3. Bergsstaten

 

1988/89

Utgift

3476971

1989/90

Anslag

3 577000

1990/91

F�rslag

3 810000

Bergsstatens verksamhet styrs i huvudsak av den gmvr�ttsliga lagstift�ningen, framf�r allt gmvlagen (1974:342) och gruvf�rordningen (1974:344). Bergsstatens myndighels- och kansliuppgifter omfattar fr�mst �renden om f�rv�rv och f�rsvar av gmvr�ttigheter. Vidare skall bergssta�ten anvisa omr�den f�r gmvdrift.

Sveriges geologiska unders�kning (SGU) �r chefsmyndighet f�r bergs�
staten. Bergsstaten �r organiserad i ett nordligt och ett sydligt distrikt med
������������������������� 36


 


expedition i Lule� resp. Falun. Chef f�r varje distrikt �r en bergm�stare.���� Prop. 1989/90:100
Vid bergsstaten arbetar f�r n�rvarande 10 personer.
��������������������������������� Bil. 14

(I OOO-tal kr.)������������������������������������������������ 1989/90���������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�redraganden

Anslag:

F�rvaltningskostnader���������������������������������������� 2920�������������������� +255

Lokalkostnader������������������������������������������������������ 397�������������������� +21

Kung�relsekostnader���������������������������������������������� 190����������������������

Eng�ngsanvisning���������������������������������������������������� 70������������������ ����� 43

3577�������������������� +233

Med st�d av minerallagstiflningen och motsvarande �ldre lagstiftning las genom bergsstalens f�rsorg ul vissa avgifter p� del gmvr�ttsliga omr�det. Vidare skall enligt kontinentalsockelf�rordningen (1966:315) avgift erl�ggas till SGU f�r tillst�nd till sand-, gms- eller stent�kl p� kontinental�sockeln. Samtliga dessa avgifter redovisas p� statsbudgetens inkomstsida under titeln 2 528 Avgifter vid bergsstaten. Avgifterna uppgick budget�ret 1988/89 tiU 2,8 milj. kr.

Sveriges geologiska unders�kning

1.         SGU anser alt bergsstaten b�r undantas fr�n en till�mpning av huvudf�rslaget. Sk�let h�rf�r �r alt riksdagen vid riksm�tet 1989/90 avser ta st�llning till regeringens f�rslag om en ny minerallag (prop. 1988/89:92), som bl.a. inneh�ller f�rslag lill ut�kade arbetsuppgifter f�r bergsstaten. 1 propositionen g�rs bed�mningen att de ut�kade uppgifterna skall kunna genomf�ras inom ramen f�r befintliga resurser. SGU utg�r fr�n alt detta �ven f�ruts�tter alt de befintliga resurserna inte skall sk�ras ned enligt huvudf�rslaget.

2.         F�r ink�p av datautmstning och utbyte av kontorsmaskiner beg�r SGU 27000 kr. som en eng�ngsanvisning.

F�redragandens �verv�ganden

Regeringen har v�ren 1989 f�relagt riksdagen f�rslag lill en ny minerallag (prop. 1988/89:92). Lagf�rslaget inneb�r bl.a. atl bergsstaten f�r ut�kade arbetsuppgifter. Bergsstaten tillh�r vidare de myndigheter som skall ge�nomg� en f�rdjupad verksamhetspr�vning inf�r budget�ret 1991/92. Re�geringen har l�mnat s�rskilda direktiv f�r arbelet med och utformningen av den f�rdjupade anslagsframst�llningen f�r perioden 1991/92 � 1993/94. I likhet med SGU f�resl�rjag alt bergsstaten undantas fr�n en till�mpning av huvudf�rslaget. D�rut�ver harjag ber�knat 27000 kr. som en eng�ngs�anvisning f�r ink�p av datautrustning och utbyte av kontorsmaskiner.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till
3 810000 kr. Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s
slopad f�r bergsstalen fr. o. m. den 1 juli 1990.
��������������������������������������������������������������� 37


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill Bergsstaten f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsan�slag p� 3 810 000 kr.

Verksamheten vid n�mnden f�r statens gruvegendom

N�mnden f�r statens gruvegendom f�rvaltar statens mineralfyndigheler och annan gruvegendom som tillh�r staten. N�mnden svarar f�r att sta�tens gmvegendom tillvaratas p� b�sta s�tt och ut�kar denna genom pros�pekteringsverksamhet, n�r s� �r l�mpligt. N�mnden skall s�rskilt ta initia�tiv till �tg�rder f�r atl f�rb�ttra del ekonomiska utbytet av gruvegendo�men, besluta i fr�gor om kronoandel samt bereda �renden om statligt st�d f�r prospektering.

Riksdagen besl�t h�sten 1982 (prop. 1982/83:50, bil. 6, NU 18, rskr. 111) att anvisa 300 milj. kr. f�r ett fem�rigt program f�r ut�kad prospekte�ring. Programmet har f�rl�ngts med tre �r och ytterligare 96 milj. kr. har anvisats f�r budget�ren 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:74, NU32, rskr. 370). Det p�g�ende programmet f�r ut�kad prospektering m.m. l�per s�ledes ut den 1 juli 1990. N�mnden har regeringens uppdrag atl svara f�r administrationen av programmet och f�lja upp de projekt som beviljas medel.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1988/89 Utgift��������� 43650000�������������� Reservation������������ 13029000

1989/90 Anslag������� 46492000 1990/91� F�rslag������� 48 817000

Kostnaderna f�r prospekteringsverksamhet och brylv�rdhelsunders�k-ningar betalas fr�n anslaget.

N�mnden f�r statens gruvegendom

N�mnden framh�ller i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

Under de senaste �ren har n�mndens prospektering kunnat h�llas p� en i stort sett of�r�ndrad niv�. Extra uppdrag, samarbetsprojekt och reserva�tioner har m�jliggjort detta. Totalt i landet har dock prospekteringen minskal, d� n�gra f�relag kraftigt dragit ner sina insatser. En klar tendens till koncentration av insatserna lill befintliga gruvors omedelbara n�rhet, s. k. n�rprospektering, har k�nnetecknat f�retagens prospektering.

N�mnden har alltmer f�tt svara f�r den s.k. f�ltprospekleringen och
prospektering efter industrimineral. Den verksamheten bed�mer n�mn�
den som framg�ngsrik, s�rskilt n�r det g�ller anstr�ngningarna f�r att
skapa samarbelsprojekl samt alt driva projekt mot en exploatering. Enligt
n�mnden, �r det myckel angel�gel, att dessa aktiviteter kan fullf�ljas
under kommande budget�r. N�mnden anser att de av n�mnden �skade
������������������������������� 38


 


medlen f�r prospektering p� 50milj.kr. b�r kunna infria de uppsatta��� Prop. 1989/90:100
m�ls�ttningarna f�r verksamheten.
����������������������������������������������������� Bil. 14

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar anslaget f�r budget�ret 1990/91 till 48817 000 kr.

Med h�nsyn till behovet av en l�ngsiktig planering av n�mndens verk�samhet b�r, liksom vad g�ller innevarande budget�r, ett bemyndigande att g�ra fler�riga �taganden ges. Jag f�rordar d�rf�r alt regeringen inh�mtar riksdagens bemyndigande att under budget�ret 1990/91 fatta beslut om prospektering som inneb�r �tagande p� h�gst 30000000 kr. f�r budget�ret 1991/92 och 18000000 kr. f�r budget�ret 1992/93.

Regeringen rillsatte under �r 1987 (I 1987:01) mineralr�vamkommitt�n (MIR) med uppgift atl utreda marknadsf�mts�tlningama f�r olika mine�ralr�varor. Kommitt�n skuUe ocks� l�mna f�rslag till en �vergripande strategi f�r prospekteringsverksamheten i Sverige. MIR �verl�mnade den 25 oktober 1989 bet�nkandet Prospekteringspolitik (SOU 1989:92 och 93). Bet�nkandet �r f�rem�l f�r remissbehandling.

MIR drar bl. a. slutsatsen, att den nuvarande malmreserven av sulfid-malmer med inneh�ll av koppar, zink, bly och guld, riskerar att bli utt�md mot slutet av 1990-talet. Mot denna bakgmnd f�rordar kommitt�n, att prospekteringsinsalserna i landet �kar. Enligt MIR:s ber�kningar b�r den totala prospekteringsvolymen i landet �ka fr�n nuvarande ca 140milj. kr. till l�gst ca 250milj. kr. per �r. Den sammanlagda statliga insatsen b�r enligt MIR hamna p� en niv� om ca 140milj. kr. per �r.

Jag avser alt senare �terkomma vad g�ller statliga insatser f�r prospekte�ringsverksamheten i landet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen all under budget�ret 1990/91 ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse i samband med n�mndens f�r statens gmvegendom verksamhet som inneb�r �taganden p� h�gst 30000000 kr. f�r budget�ret 1991/92 och 18000000 kr. f�r budget��ret 1992/93.

2.         till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 48 817 000 kr.

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsf�rvaltning m. m.

 

1988/89

Utgift

5 987(100

1989/90

Anslag

6070000

1990/91

F�rslag

6 350000

Kostnaderna f�r n�mndens f�r statens gmvegendom kansli samt f�r
f�rvaltning av statens gmvegendom betalas fr�n anslaget. N�mnden har
f�r n�rvarande 14 anst�llda.
��������������������������������������������������������������������������������������� 39


 


Anslag:

F�rvaltningskostnader Lokalkostnader Inmutningskostnader Utm�lskostnader


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 14

 

F�redraganden

 

4932000 438000 300000 400000

6070000

+ 262000 +� 18000

+ 280000

 


 


N�mnden f�r statens gruvegendom

N�mnden anf�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

M�nga aktiviteter har utvecklats under senare �r inom n�mnden. De flesta aktualiserades i samband med det intema r�dslag "NSG mot �r 2 000", som genomf�rdes under perioden 1987 � 88. Aktivitetema har som m�ls�ttning att �stadkomma en �nnu effektivare, m�l- och resultatinriktad verksamhet samt ett utbyggt samarbete med s�v�l svenska som utl�ndska f�relag. Andra verksamheter som kr�ver �kade insatser �r, enligt n�mnden, kontaktverksamheten med myndigheter och f�retag, en �kad information till allm�nheten saml prospekt m. m. om n�mndens prospekteringsprojekt. N�mnden hemst�ller om of�r�ndrat anslag p� 6014000 kr. exkl. pris- och l�neomr�kning och f�resl�r att tyngdpunkten i den �lagda besparingen l�ggs p� tre�rsperiodens senare del saml att besparingen f�r budget�ret 1990/91 begr�nsas till 1,5%.

F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�rjag att utgiftema minskas med 1,5 %. Jag ber�knar anslaget till 6 350000 kr. Jag har i mitt f�rslag beaktat att tj�nste�brevsr�tten f�resl�s avvecklas fr. o. m. den I juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all lill Statens gruvegendom: Egendomsf�rvaltning m. m. f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 6 350000 kr.


40


 


E. Stats�gda f�retag m.m.���������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 14 Under denna mbrik redovisas anslag f�r vissa delar av den statliga f�re�tagssektorn. De flesta stats�gda f�retagen �r aktiebolag och finansieras inte �ver statsbudgeten. Aff�rsverket FFV:s investeringar finansieras fr. o. m. budget�ret 1988/89 inte genom anslag �ver statsbudgeten utan med r�rel-semedd, avskrivningsmedel och/eller l�nade medel. Uppl�ningen av me�del f�r investeringar skall ske hos riksg�ldskontoret inom en av riksdagen fastst�lld ram.

Flertalet av de stats�gda f�retag som h�r till industridepartementets verksamhetsomr�de �r dotterbolag till Procordia AB eller Celsius Industri�er AB. Utanf�r b�da koncemerna �terfinns bl.a. Luossavaara-Kiimna�vaara AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Ncb AB, SSAB Svenskt St�l AB, Sveriges Geologiska AB (SGAB) saml Zenil Shipping AB. Antalet anst�llda i dessa f�retag uppgick �r 1988 till 66 343 personer.

�rligen �verl�mnas en redog�relse f�r de statliga f�relagen lill riksda�gen. 1989 �rs redog�relse (rskr. 1989/90:20) inneh�ller bl.a. beskrivningar av aff�rsverken och de nyss n�mnda f�retagens verksamhet under �r 1988 eller motsvarande verksamhets�r. Min redovisning i det f�ljande �r d�rf�r inriktad p� utvecklingen under �r 1989.

Aff�rsverket FFV

FFV-koncernens resultat efler finansiella poster efter de tv� f�rsta lertia-len 1989 upppg�rtill 94 milj. kr. vilket �r 41 milj. kr. s�mre �n motsvaran�de period f�reg�ende �r. Orsaken �r bl.a. kostnadema f�r FFV:s andel i satsningen p� flygunderh�ll i England. Hd�rsresullatet f�r �r 1989 f�rv�n�tas bli n�got l�gre �n f�reg�ende �rs som d� var 291 milj. kr. FFV inlevere�rade 82 milj. kr. till staten �r 1988.

FFV har h�sten 1989 lill regeringen inl�mnat koncemens tre�rsplan f�r perioden 1990� 1992 som inneb�r en fortsall utveckling inom strategiskt vikliga verksamhetsomr�den. I samband d�rmed har FFV hemst�llt om en ombildning till aktiebolag och ett �gartillskott. Dessa fr�gor bereds f n. inom regeringskansliet.

Dom�nverket

Dom�nverkets resultat f�r de tv� f�rsta tertialen �r 1989 har f�rb�ttrats
med 90milj. kr. j�mf�rt med �r 1988 (205 milj. kr.) och �ven f�r hela �r
1989 ber�knas resultatet bli b�ttre �n f�reg�ende �rs. F�r �r 1989 ber�knas
investeringama uppg�
till drygt 1 200milj. kr. (528). Den kraftiga �kning�
en beror p� teckning av aktier i AB Statens Skogsindustrier (ASSI) f�r
ca 730 milj. kr. vilket ger dom�nverket 25 % av aktierna i bolaget. Dom�n�
verket finansierar sj�lvt sina investeringar. Dom�nverket inleverade ca
155milj.kr.tiU staten �r 1988.
��������������������������������������������������������������������������������������� 41


 


Gr�ngesbergs Gruvor AB��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 14 Gr�ngesbergs Gmvor AB f�rv�rvades av staten fr�n SSAB Svenskl St�l AB

�r 1987. SSAB sk�t samtidigt till 275 milj. kr. i gmvbolagel. Gmvbolaget

bryter j�rnmalm i orten Gr�ngesberg fram till och med utg�ngen av �r

1989. De anst�llda har garanterats anst�Uning i bolaget under ytterligare

tv� �r. Kostnadema f�r detta anst�Uningsskydd bed�ms i dagsl�get att

rymmas inom de 200milj. kr. som riksdagen anvisat.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

De f�rb�ttrade malmpriserna sl�r igenom p� 1989 �rs resultat som f�rv�n�tas uppg� tiU ca500milj. kr. mol 210milj. kr. f�r �r 1988. LKAB:s pro�duktion �kade �terigen och 19,2 miljoner ton j�mmalm levererades. Re�sultatet f�r �r 1990 ber�knas bli b�ttre �n under �r 1989. Under �ret invigdes en ny huvudniv� i Malmberget (M 85-investeringen) d�r bolaget investerat ca450 milj. kr. Vid bolagets gmva i Kimna fortsatte f�rberedel�sema f�r en investering i en ny huvudniv�. Bolagsst�mman beslutade om en �kad utdelning fr�n 35 till 50milj. kr.

Ncb AB

Staten �ger sedan �r 1988 50,9% av bolagets aktier, vilka numera �r noterade p� Stockholms fondb�rs Al-lista. F�r de tv� f�rsta tertialen 1989 redovisade Ncb en vinst efter finansiella poster och avdrag f�r minoritets�poster om 236 milj. kr. p� en oms�ttning av 2,7 miljarder kronor. Hel�rs�resultatet 1989 bed�ms bli �ver 300milj. kr.

Statens andel av bolagets utdelning uppgick f�r verksamhets�ret 1988 tiU 17,6 milj. kr.

Procordia AB

Koncernens resultat under de tv� f�rsta tertialen �r 1989 uppgick till 1 425 milj. kr. Resultatet f�r hel�ret 1989 bed�ms bli h�gre �n �r 1988 (1 991 milj. kr.) Den st�rsta resultatf�rb�ttringen inom koncemen svarar l�keme�delsf�retaget Kabi f�r. Under �r 1989 har Procordia AB f�rv�rvat ca 23 % av aktiema i det finska f�retaget Cullor AB samtidigt som detta f�retag och dess �gare f�rv�rvat aktier i Procordia AB fr�n svenska staten.

Utdelningen f�r verksamhets�ret 1988 uppgick till 222 milj. kr., varav statens andd var 180 milj. kr.

Styrelsen i Procordia AB har beslutat att f�resl� bolagsst�mman att emit�
tera aktier i bolaget som likvid f�r dels samtliga aktier av Provendor AB, som
�r Volvokoncernens livsmedelsf�relag, dels samtliga aktier i det b�rsnote�
rade l�kemedelsf�retaget Pharmacia AB. Genom nyemissionen kommer
statens andel av aktiema i Procordia AB att minska s� att r�stv�rdet kom�
mer att uppg� till drygt 40%. Volvo kommer genom f�rs�ljningen av sina
aktier i Provendor AB och Pharmacia AB att erh�lla samma r�stv�rde.
Aff�ren f�mts�tter riksdagens godk�nnande eftersom regeringen f n. har
���������������������������� 42


 


bemyndigande att medverka i beslut som s�nker statens andel av aktiernas���� Prop. 1989/90:100 r�stv�rde till tv� tredjedelar. Proposition avses att f�rel�ggas riksdagen���� Bil. 14 v�ren 1990 i samband med atl ell prospekt fr�n Procordia AB f�religger.

SSAB Svenskt St�l AB

Under �ret introducerades bolagets aktier p� Slockhlms fondb�rs. Detta blev m�jligt efter det att staten samt �vriga fem aktie�gare i SSAB beslutat om en �garspridning till ca 40000 personer. Under �r 1989 avslutades bolagets stmkturplari fr�n �r 1987, vilket inneb�r att SSAB �r koncentrerat p� platta st�lprodukter och inte l�ngre bedriver gruvr�relse, tillverkning av l�nga produkter eller skrolbaserad metallurgi. Resultatet f�r de tv� f�rsta tertialen 1989 uppgick till 991 milj. kr. F�r hel�ret 1989 ber�knas resulta�tet uppg� lill ca I 500 milj. kr.

Utdelningen f�rdubblades till totah 75 milj. kr., varav 50milj. kr. tiUfal-ler staten.

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Under �r 1989 har ASSI genom tv� nyemissioner erh�llit en miljard kronor i nytt �garkapital. I och med all dom�nverket tecknade den f�rsta emissionen i sin helhet, f�rfogar verket numera �ver 25 % av aktiekapita�let. F�r de f�rsta tv� tertialen 1989 redovisade ASSI en vinst om 425 milj. kr. p� en oms�ttning av 4,6 miljarder kronor. Hd�rsresullatet 1989 bed�ms �verstiga 1988 �rs resultat. F�r verksamhets�ret 1988 delade ASSI ul 27 milj. kr. till staten.

Celsius Industrier AB

F�r�ndringsarbetet inom koncernen p�g�r med of�rminskad takt. Det inriktas p� atl koncentrera verksamheten till aff�rsomr�den som har en stark strategisk position p� marknaden.

Genomf�rda avvecklingar har inneburit all antalet anst�llda under de tv� f�rsta tertialen minskat med 1 245 personer. Ytterligare minskningar under sista tertialet ber�knas uppg� till 300 personer.

Del operativa resultatet har f�rb�ttrats i flertalet enheter. Resultatet f�re bokslutsdispositioner uppgick f�r de tv� f�rsta tertialen till 107 milj. kr. F�r hel�ret ber�knas koncernens resultat uppg� till ca 250 milj. kr. vilket skall j�mf�ras med resultatet f�r �r 1988 som uppgick till 11 milj. kr. Koncernens finansiella st�llning har ocks� f�rb�ttrats och del justerade egna kapitalet uppg�r till drygt 1 500milj. kr. och soliditeten har �kat till 20 %.

N�gon utdelning l�mnades inte f�r �r 1988.

Sveriges Geologiska AB (SGAB)

Sveriges Geologiska AB (SGAB) m�ter en stagnerande marknad inom

prospektering och ingenj�rsgeologi. SGAB har anpassat resurserna lill������������������������������ 43


 


denna l�gre efterfr�geniv�. Verksamheten har kompletterats genom f�r-���� Prop. 1989/90: IOO v�rv av bl.a. ABEM AB (tillverkning av geoinstmment) och BAT AB���� Bil. 14 (tillverkningav instmment f�rgmndvattenanalyser). Oms�ttningen f�rde tv� f�rsta tertialen �r 1989 uppgick lill 139,8 milj. kr. och resultatet efter finansnetto f�r samma period blev 0,7 milj. kr.

Zenit Shipping AB

Zenit-koncemen best�ende av Zenit Shipping AB med dotterbolag har under �r 1989 fortsatt med avvecklingen av kvarvarande fartyg och efter�sl�pande engagemang fr�n tidigare �gda fartyg. Koncernen �ger iv�LNG-fartyg. Under �r 1988 tr�ffades avtal med Shell Gas Nigeria B. V. som representant f�r etl konsortium f�r exploatering av naturgas i Nigeria, om k�p av LNG-fartygen. Avtalet innefattar variabel leverans i k�parens val, dock senast i slutet av �r 1990. �gander�tten skall kvarst� i Zenit Shipping AB intill leverans sker och d�rmed ocks� v�rden av fartygen. Den kvarva�rande verksamheten i Zenil Shipping AB �r d�rmed uppl�ggningsansvaret f�r LNG-fartygen lill leveransdagen, finansieringsverksamhet och avveck�ling av diverse kvarvarande fordrings- och andra engagemang som tillkom�mit som f�ljd av tidigare verksamhet.

E 1. R�nta och amortering p� statens skuld till SSAB Svenskt St�l AB

1988/89 Utgift��������� 31926000

1989/90 Anslag������� 30061000 1990/91 F�rslag������ 28 663000

SSAB Svenskt St�l AB bildades �r 1978 i enlighet med beslut av riksda�gen (prop. 1977/78:87, NU 45, rskr. 198). Av SSAB:s �garkapital innehar staten numera 55,6 %.

Riksdagens beslut innebar bl.a. atl fullm�ktige i riksg�ldskonioret be�myndigades att utf�rda ett skuldebrev till del nya handdssl�lbolagel p� h�gst 350milj. kr.

Med st�d av bemyndigandet har fullm�ktige i riksg�ldskonioret utf�rdat ell skuldebrev till SSAB Svenskl St�l AB p� 343,3 milj. kr. Staten skall betala skulden genom �rliga amorteringar under tolv �r fram till �r 1991, enligt en uppr�ttad betalningsplan. P� den vid varje lidpunkt utest�ende kapitalskulden utg�r en fast �riig r�nta av 8,25 %.

Kostnaden f�r amortering och r�nta f�r skuldebrevet har under budget��ret 1988/89 uppg�tt till 3l,9milj. kr. och ber�knas under budget�ret 1989/90 bli 30milj. kr. Under budget�ret 1990/91 ber�knas kostnaderna f�r amortering och r�nta bli 28 663000 kr. Anslaget b�r d�rf�r f�ras upp med della belopp.

44


 


Hemst�llan���������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

alt lill R�nta och amortering p� statens skuld lill SSAB Svenskt St�l AB f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 28663000 kr.

E 2. R�nta p� statens skuld till Norrbottens J�rnverk AB

 

1988/89 Utgift

1000

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Riksdagen beslutade �r 1983 att staten, i enlighet med ell prelimin�rt avtal mellan staten och Statsf�retag AB (nuvarande Procordia AB), skulle �verta aktierna i Norrbottens J�rnverk AB (NJA) fr�n d�varande Statsf��retag AB per den 31 december 1982 (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr. 181). K�peskillingen uppgick till 450milj. kr. Denna betalades genom att staten �vertog betalningsansvaret f�r en skuld som Statsf�retag AB hade till NJA p� 450milj. kr. NJA:s tillg�ngar bestod vid �vertagandel i huvudsak av n�mnda fordran p� �garen. Riksdagen anvisade samtidigt medel s� att staten skulle kunna betala r�nta och amortering p� skulden f�r f�rsta halv�ret 1983. N�gra amorteringar g�rs f�r n�rvarande inte p� skulden. R�nta utg�r med 2,35 procentenheter �ver av riksbanken fastst�llt diskon�to.

Med h�nsyn till kopplingen mellan anslaget och utdelningen tillf�rs utdelningen fr�n NJA delta anslag. Utdelningen ber�knas uppg� lill minst del belopp som motsvarar r�ntekostnaderna. R�ntan ber�knas uppg� till ca48,8milj. kr. budget�ret 1989/90. Utdelningen uppgick lill 45milj. kr. �r 1988.

Riksdagen beslutade i december 1988 all bemyndiga regeringen atl vidta de �lg�rder som beh�vs f�r att Norrbottens J�rnverk AB skall avvecklas i enlighet med vad som anf�rts i prop. 1988/89: IOO (prop. 1988/89: IOO, bil. I4,NU22,rskr. 177).

En utskiftning av bolagets tillg�ngar ber�knas ta viss tid fr�n del all bolagsst�mman i NJA nu fallat beslut om att bolaget skall tr�da i likvida�tion till dess att bolaget �r avvecklat. Senast under �r 1990 b�r dock utskiftning av tillg�ngarna �ga rum. Detta inneb�r att r�ntebetalning p� statens skuld lill bolaget kan bli aktuell �ven under budget�ret 1990/91. Anslaget b�r d�rf�r f�ras upp med ell formellt belopp p� 1 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

lill R�nta p� statens skuld till Norrbollens J�rnverk AB f�r budget�
�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.
�������������������������������������������������� 45


 


E3. R�ntest�d m. m. till varvsindustrin��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 14

1988/89 Utgift������� 210000000

1989/90 Anslag������ 200000000 1990/91 F�rslag����� 160000000

Riksdagen besl�t v�ren 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, NU 22, rskr. 177) att fr.o.m. den 1 januari 1990 ska inte r�ntest�d kunna utg� till svensk varvsindustri. Fram till detta datum kan r�ntest�d utg� lill s�v�l inhemska best�llare som vid export. Syftet med r�ntesl�d �r att utj�mna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och utl�ndska varvsf�retag n�r det g�ller r�nta i samband med kredit.

Med h�nsyn till den l�ga r�ntesl�dssubvenlion som r�der idag ber�knas kostnaden f�r r�ntesl�d f�r kommande order till 1�2 milj.kr. per �r under perioden 1990 � 1992 f�r order som tecknas f�re den I januari 1990. Kostnaden f�r r�ntesl�d budget�ret 1990/91 och kommande budget�r h�nf�r sig d�rf�r till tidigare redan beviljat r�ntest�d.

Riksdagen beslutade v�ren 1989 �ven att kontantst�d skall kunna utg� till svensk varvsindustri under perioden 1990� 1992. Syftet med inf�ran�det av kontantst�d var framf�r allt att minska statens risk inom garantisys�lemet beroende p� att kreditgarantier inte var f�renliga med delta st�d. �ven kreditgarantier upph�r som st�dform fr.o.m. den 1 januari 1990. Statens kostnader f�r kontantst�det under perioden 1988�1992 d�r st�d beviljats f�re den 1 juli 1988 ber�knas lill 84 milj. kr. Kostnaden f�r tillkommande kontantst�d under perioden 1990�1992 ber�knas till 34 milj. kr.

Statens industriverk har ber�knat kostnaden f�r r�ntesl�d till svenska best�llare till 160milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.1 denna ber�kning ing�r �ven kostnaden f�r konlanlsl�del. Jag f�rordar d�rf�r atl regeringen f�re�sl�r riksdagen all ell f�rslagsanslag om 160 milj. kr. f�r r�ntesl�d till svenska best�llare f�rs upp p� statsbudgeten f�r budget�ret 1990/91.

Jag vill under della anslag l�mna en redog�relse �ver utvecklingen inom del statliga fartygskredilgaranlisystemel.

Utvecklingen inom det statliga fartygskreditgarantisystemet

Statliga fartygskredilgaranlier inf�rdes i Sverige �r 1963 och har alltsedan
dess spelat en viktig roll i finansieringen av fartygsnybyggen. Riksdagen
har vid ett flertal tillf�llen sedan �r 1963 beslutat om att bemyndiga
riksg�ldskonioret atl ikl�da staten garantier
till svensk varvsindustri och
lill best�llare av fartyg hos svenska varv. F�r att ytterligare begr�nsa
statens risk beslutade riksdagen v�ren 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14,
NU 22, rskr. 177) all kreditgarantier i kombination med r�ntesl�d (s.k.
projektst�d) vid efterleveransfinansiering av fartyg inte skall utg� efter
nuvarande sl�dperiod det vill s�ga efler �r 1989. Riksdagen beslutade dock
att statliga kreditgarantier under byggnadstiden vid s. k. kontantst�d �ven
skall kunna utg� under den kommande sl�dperioden 1990-1992. Riksda�
gen besl�t d�rf�r all fastst�lla en garantiram p� 15 miljarder kronor f�r
�������������������������������� 46


 


order som tecknats f�re utg�ngen av �r 1992. Eftersom garantiramen �r en���� Prop. 1989/90:100 s. k. engagemangsram ing�r i denna ram �ven tidigare utf�rdade garantier.���� Bil. 14

I propositionen 1985/86:120 om vissa varvsfr�gor m. m. anm�lde d�va�rande industriministern atl han avs�g �terkomma varje �r i sin anm�lan till budgetpropositionen med en redovisning av utvecklingen inom det statliga fartygskreditgarantisystemet. Jag viU d�rf�r l�mna f�ljande redo�visning.

Av kreditgaranliramen om 15 miljarder kronor hade den 30 juni 1989 ianspr�ktagits 5 822 milj. kr. i form av utest�ende garantier, varav 5380 milj. kr. avs�g best�llare av fartyg vid svenska varv, 200 milj. kr. avs�g Zenil Shipping AB och 242 milj. avs�g Celsius Industrier AB. Ut�ver delta tillkommer utf�stelser om garantier p� ca 40 milj. kr.

Det totala garanti�tagandet har minskat fr�n 19,4 miljarder kronor den 31 december 1985 tiU 5,8 miljarder kronor den 30 juni 1989. De huvud�sakliga orsakema till denna minskning �r amortering av st�rre nya garanti�er, f�rs�ljningar och doUarkursens utveckling.

Betr�ffande statens kostnad f�r fartygskreditgarantisystemet f�r jag meddela f�ljande. Garantiavgifter b�rjade las ut inom systemet fr.o.m. budget�ret 1976/77. Syftet med dessa avgifter var att de skulle t�cka d�varande n�mndens f�r fartygskreditgarantier (FKN) och riksg�ldskon�torets kostnader f�r administration av kreditgarantiema samt eventuella f�rluster inom garantisystemet. Erh�llna garantiavgifter under perioden 1976/77-1988/89 uppgick till 646 milj. kr. och nettoutbelalningama inom fartygskreditgarantisystemet uppgick till 5072 milj. kr. under sam�ma period. Utbetalningama inom garantisystemet �verstiger s�lunda kraf�tigt erh�llna garantiavgifter under perioden 1976/77 -1988/89.

I de fall staten genom riksg�ldskontoret f�r infria utf�rdade kreditgaran�tier uppst�r f�rluster inom fartygskreditgarantisystemet. Nettoutbelal-ningarna inom fartygskreditgarantisystemet avser bl. a. f�ljande:

-     Konkursema i Sal�n-koncernen hittills (885 milj. kr.)

-     Konkursema i Johansson-gmppen hittills (395 milj. kr.)

-     Rekonstmklionen av Brostr�ms Rederi AB hittills (389 milj. kr.)

Jag vill vidare erinra om att riksg�ldskonioret i april 1985 �vertog betalningsansvaret f�r ca 1,1 miljarder kronor av slalsgaranlerade l�n liU Zenit Shipping AB. Vidare har riksg�ldskonioret i november samma �r i rambeslul �tagit sig att f�r Zenit Shipping AB och Uddevalla Shipping AB �verta betalningsansvaret f�r slalsgaranlerade l�n upp till 1,7 miljarder kronor f�r vardera bolaget. Genom nyemissionen i Uddevalla Shipping AB i slutet av �r 1988 har f�relagets samtliga beviljade l�negarantier i riksg�ldskonioret upph�rt alt g�lla. Uddevalla Shipping AB fick genom nyemissionen m�jligheter att finansiera sin fartygsflotta p� annat s�ll. Av ramen f�r Zenit Shipping AB hade 972 milj. kr. ianspr�ktagits den 30 juni 1989.

47


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: IOO

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen att���������������������������������������� '

till R�ntesl�d m.m. lill varvsindustrin f�r budget�ret� 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 160000(X)0 kr.

E 4. Upprustning och driftbidrag till AB G�ta kanalbolag 1990/91 F�rslag������� 15 560000

Regeringen beslutade i maj 1984 att �verf�ra f�rvaltningen av statens aktier i AB G�ta kanalbolag lill dom�nverket. Bolaget var tidigare organi�serat som ett frist�ende bolag under kommunikationsdepartementet. Det �ndrade huvudmannaskapet utgjorde ett f�rsta steg i en helhetsl�sning p� kanalbolagels ekonomiska problem.

Riksdagen godk�nde i december 1984 regeringens f�rslag till uppmst�ning av AB G�ta kanalbolag under perioden 1985/86�1994/95. Under perioden 1985/86- 1989/90 beh�vdes 40milj. kr. i 1984 �rs penningv�r�de. Uppmstningen angavs kunna finansieras antingen genom beredskaps�arbete eller via finansfullmakten eller efter s�rskilt regeringsbeslut som bidrag fr�n dom�nverket vilket bidrag skulle avr�knas mol dom�nverkets inleverans.

Enligt riksdagsbeslutet ankom del p� dom�nverket alt forts�ttningsvis l�cka f�rluster i kanalbolaget. F�r att inte belasta verkels aff�rsr�relse skulle bidragen avr�knas fr�n dom�nverkels inleverans av �verskottsme�del till staten. Det ankommer p� regeringen alt n�rmare fastst�lla detta belopp.

En utredning om det framtida uppmstningsbehovel utf�rdes av sj�farts�verket inf�r propositionen �r 1984. Som underlag f�r dom�nverkets fram�st�llning om medel f�r tiden 1990/91 � 1994/95 har kanalbolagel givit sj�fartsverket ell nytt utredningsuppdrag vilket redovisats av verket.

De arbeten som avs�gs att utf�ras under f�rsta fem�rsperioden � 1985/86- 1989/90 - kommer att avslutas sommaren 1990. De f�r perio�den beviljade medlen kommer d� alt vara f�rbmkade. Sj�fartsverket har konstaterat all de hittills utf�rda arbetena v�l representerat den inriktning som skisserades i 1984 �rs sammanst�llningar. Arbetena �r v�l utf�rda till en kostnad som synes rimlig med beaktande av de i m�nga fall speciella krav som en s� gammal anl�ggning st�ller.

I regeringsbeslut den 12 september 1985 uppdrogs till dom�nverket atl betala ut h�gst lOmilj. kr. lill AB G�ta kanalbolag avseende uppmslnings-arbeten budget�ret 1985/86 mot att verket drog av samma belopp fr�n dess inleverans. I regeringsbeslut den 30 april 1986 angavs att resterande medel f�r uppmstning av kanalen inom den i propositionen angivna ramen f�r perioden 1985/86-1989/90 skulle st�llas till bolagets f�rfogande som be�redskapsmedel �ver arbetsmarknadsstyrelsen. Ber�rda landsting har bi�dragit med ca 400000 kr. per �r.

Sj�fartsverkets redovisning av uppmstningsbehovel upptar endast i be�
gr�nsad omfattning �tg�rder f�r restaurering och bevarande av natur-
�������������������������������� 48


 


milj�n utmed kanalen. P� gmndval av stickprovsvis gjord uppskattning av���� Prop. 1989/90:100 skogsv�rdsstyrelsen i �sterg�tlands l�n kan behovet av dylika �tg�rder f�r���� Bil. 14 n�mnda tid ber�knas till ca 8,8 milj. kr. exklusive moms. Denna kostnad b�r f�ljaktligen till�ggas sj�fartsverkets redovisade kostnad. Sammanlagt �r uppmstningsbehovel p� 76milj. kr.

�ven forts�ttningsvis kan f�rluster antas i kanalr�relsen. Kompletterade verksamheter ber�knas f�rst p� sikt ge tillr�ckliga bidrag f�r att kompense�ra kanalf�rlusterna. Att genom fastighetsf�rs�ljningar avh�nda sig v�rde-slegringsskyddade fastigheter f�r att erh�Ua r�ntegenerande kapital f�r f�rlustt�ckning �r endast en tempor�r l�sning som inneb�r en urholkning av f�relagels ekonomiska gmnd.

I kanalbolagets fler�rsplan 1990-1992 anges ett negativt r�relseresuUal f�r de tv� f�rsta �ren om tillsammans ca 1,8 milj. kr.

I riksdagens beslut angavs tre finansieringsformer. Av dessa �r inte beredskapsarbete eller finansfullmakten l�ngre aktuella. Den tredje fian-sieringsformen som anv�nts under den f�rsta fem�rsperioden del vill s�ga avr�kning p� dom�nverkets inleverans, anser jag inte l�ngre vara en bra l�sning. Det �r enligt min mening olyckligt all f�r olika �ndam�l meka p� principen vad g�ller inleveranskravet f�r dom�nverket. D�rf�r f�rordar jag atl finansiering skall ske via anslag �ver statsbudgeten.

F�r den kommande fem�rsperioden 1990/91-1994/95 har en uppr�k�ning gjorts utifr�n k�nda och bed�mda kostnads�kningar. Beloppet som omfattar dels uppmstning, dels driftsbidrag har ber�knats till 77,8 milj. kr. i dagens penningv�rde, det vill s�ga 15,6 milj. kr. per budget�r. Jag f�ror�dar d�rf�r alt regeringen f�resl�r riksdagen alt ell reservationsanslag anvi�sas f�r budget�ret 1990/91 och f�rs upp med etl belopp om 15 560000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Upprustning och driftbidrag lid AB G�ta kanalbolag f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 15 560000 kr.

49

4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 14


F. Teknisk utveckling m.m.

F 1. Styrelsen f�r teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

F 2. Styrelsen f�r teknisk utveckling: F�rvaltningskostnader

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges tekn i sk-vet en skapliga attach�verksamhet

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

F 6. Nationell rymdverksamhet

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

F 8. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

F 10. Statens provningsanstalt: Utrustning

Fil. Statens m�t- och provstyrelse

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under dessa anslagsmbriker anvisats f�ljande anslag:


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


 

Anslag

Anslagstyp

Belopp kr.

F� 1. Styrelsen for teknisk utveckling:

reservationsanslag

830300000

Teknisk forskning och utveckling

 

 

F 2. Styrelsen f�r teknisk utveckling:

f�rslagsanslag

82 963000

F�rvaltningskostnader

 

 

F 3. Bidrag tilJ Stiftelsen Sveriges tek-

 

 

nisk-vetenskapliga allach�verksamhet

reservationsanslag

27 995000

F 4. Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

f�rslagsanslag

276 323000

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

f�rslagsanslag

1000

F 6. Nationell rymdverksamhet

reservationsanslag

37813000

F 7. Europeiskt forsknings- och utveck-

 

 

lingssamarbete

reservationsanslag

16000000

F�� 8. Statens�� provningsanstalt:�� Upp-

 

 

dragsverksamhet

f�rslagsanslag

1000

F 9. Bidrag till statens provningsanstalt

reservationsanslag

38075000

F 10. Statens provningsanstalt: Utrust-

 

 

ning

reservationsanslag

5000000

Fil. Statens m�t- och provstyrelse

reservationsanslag

6 667000

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande en s�rskild proposition med f�rslag till �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de samt en samlad propo�sition om forskningsfr�gor. B�da propositionerna avses f�rel�ggas riksda�gen under v�ren 1990. I avvaktan p� alt beredningen av propositionerna slutf�rs f�resl�rjag atl anslagen f�rs upp med of�r�ndrade belopp.


Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition, f�r budget�ret 1990/91


50


 


ber�kna���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.         till Styrelsen f�r teknisk ulveckiing: Teknisk forskning och ul-���� Bil. 14 veckling ett reservationsanslag p� 830 300000 kr.,

2.         till Styrelsen f�r teknisk ulveckiing: F�rvaltningskostnader etl f�rslagsanslag p� 82 963 000 kr.,

3.         lill Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga at�tach�verksamhet ell reservationsanslag p� 27995000 kr.,

4.         till Europeiskt rymdsamarbete,� m. m. ett f�rslagsanslag p� 276 323000 kr.,

5.         till Bidrag lill Tele-X-projektet ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.,

6.         till�� Nationell�� rymdverksamhet�� ett�� reservationsanslag�� p� 37 813000 kr.,

7.         till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete etl reser�vationsanslag p� 16000000 kr.,

8.         lill Statens provningsanstall: Uppdragsverksamhet ett f�rslags�anslag p� 1000 kr.,

9.         till Bidrag lill statens provningsanstall ett reservationsanslag p� 38075000 kr.,

10.�� till Statens provningsanstalt: Ulrusining ett reservationsan�
slag p� 5000000kr.,

11.�� till Statens m�t- och provslyrdse etl reservationsanslag p�
6667000 kr.

F 12. Bidrag till vissa internationella organisationer

1988/89 Utgift����������� 2 886972

1989/90 Anslag��������� 3066000

1990/91 F�rslag�������� 3038000

Fr�n delta anslag betalas kostnaderna f�r Sveriges bidrag lill Internatio�nella byr�n f�r m�tt och vikt (BIPM), Internationella organisationen f�r legal melrologi (OIML) samt sedan budget�ret 1987/88 Organisationen f�r intellektuell �gander�tt, internationella byr�n (WIPO/BIRPI).

Statens m�t- och provstyrelse ber�knar medelsbehovet till BIPM och OIML f�r n�sta budget�r lill 667000 kr.

Jag ansluter mig till styrelsens ber�kning.

Jag ber�knar medelsbehovel f�r bidrag till WlPO/BIRPl under n�sta budget�r rill 2 371 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag lill vissa internalionella organisationer f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3038000 kr.


 


F13. Bidrag till Ingenj�rsvetenskapsakademien������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift����������� 5 950000������������������������������������������������������������ ''' ''

1989/90 Anslag��������� 6180000

1990/91� F�rslag�������� 6490000

Ingenj�rsvetenskapsakademien (IVA) �r ett samfund av invalda leda�m�ter som �r verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift �r, s�som del uttrycks i dess stadgar, atl till samh�llets gagn fr�mja ingenj�rs vetenskap och n�ringsliv. Verksamhe�ten inriktas p� att f�lja, analysera och informera om den tekniska och induslrielll-ekonomiska utvecklingen saml att skapa och initiera samver�kan inom och mellan olika teknikomr�den. Bidraget, som i sin nuvarande form l�mnats sedan budget�ret 1968/69 (jfr prop. 1968:68 s. 57, SU 131, rskr. 304), utg�r statens st�d lill lVA:s gmndl�ggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s ledningsfunktion, kontakt- och r�dgivningsverksamhet och bibliotek, delar av IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekreta-rial, dess ekonomisekretarial samt informationsverksamhet.

Ingenj�rsvetenskapsakademien

F�r budget�ret 1990/91 har IVA beg�rt en uppr�kning av bidragei f�r att m�jligg�ra en intensifiering av insatserna inom energi- och milj�omr�det saml f�r industrins internationalisering.

F�redragandens �verv�ganden

F�r budget�ret 1990/91 ber�knar jag en h�jning av statsbidraget med 310000 kr., vilket moisvarar en generell prisomr�kning. Det inneb�r att anslaget b�r f�ras upp med 6490000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag lid Ingenj�rsvelenskapsakademien f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl anslag p� 6490000 kr.

F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under anslagsrubriken anvi�sats etl anslag p� 20 530000 kr.

Jag avser f�resl� regeringen att i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag lill �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de. Anslaget b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret�������������������������������� 52


 


1990/91 ber�kna lill Bidrag lid standardiseringskommissionen ett���� Prop. 1989/90:100
anslag p� 20530000 kr.
��������������������������������������������������������������� Bil. 14

Patent- och registreringsverket

Patent- och registreringsverket (PRV) handl�gger �renden ang�ende pa�tent, vamm�rken, m�nster, utgivningsbevis f�r periodisk skrift, namn och kommunala vapen samt �renden ang�ende aktiebolag. Mot kostnadser�s�ttning ger PRV patentbesv�rsr�llen service i bl. a. l�ne-, personal- och ekonomiadministrativa fr�gor.

Den I juli 1989 uppgick personalstyrkan vid patentverket lill 628,3 �rsarbetskrafter.

PRV:s verksamhetsomr�de best�r av f�ljande delar:

1.         Palent�renden

2.         Vamm�rkes- och m�nster�renden

3.         Namn�renden

4.         Uppdragsverksamhet inom patent-, varum�rkes- och m�nsteromr�dena

5.         Bolags�renden

6.         Uppdragsverksamhet inom bolagsomr�del

Kostnadema f�r PRV:s verksamhet t�cks av de avgifter som dess kun�der eri�gger. Avgifterna fastst�lls i huvudsak av regeringen. Ers�ttning f�r utf�rda uppdrag under programmen f�r uppdragsverksamhet tas ut enligt de priser som PRV fastst�ller i samr�d med RRV.

Medd f�r verksamhetsomr�dena 1, 2, 3 och 4 anvisas �ver f�rslagsan�slaget Fl5.Patent- och registreringsverket: Immaterialr�tt m.m. Verk�samheterna redovisas f�rslagsvis �ver fyra anslagsposter med vardera ett formellt bdopp p� 1000 kr. Under poslema redovisas kostnader och int�kter f�r resp. program. Anslagspostema f�r inte belastas.

Medel f�r verksamhetsomr�dena 5 och 6 anvisas �ver f�rslagsanslaget Fl6.Patent- och registreringsverket: Bolags�renden. Verksamheterna re�dovisas f�rslagsvis �ver tv� anslagsposter med vardera ell formellt anslag p� 1 000 kr. Anslagsposterna f�r inte belastas.

F�r att l�sa tillf�lliga likvidilelsproblem samt f�r atl tillgodose behovet av r�relsekapital disponerar PRV en r�rlig kredit i riksg�ldskonioret p� 3 milj. kr.

F 15. Patent- och registreringsverket: Immaterialr�tt m. m.

1988/89 Utgift���������������� 4000

1989/90 Anslag�������������� 4000

1990/91� F�rslag������������� 4000

Under della anslag redovisas kostnader och int�kter f�r verksamheten
under programmen Palent�renden, Vamm�rkes- och m�nster�renden.
Namn�renden samt Uppdragsverksamhet inom patent-, vamm�rkes- och
m�nsteromr�dena. F�ljande sammanst�llning ger en ekonomisk �versikt
�ver verksamheten.
�������������������������������������������������������������������������������������������������� 53


 


 

 

1988/89 Utfall

1989/90 Ber�knar

1990/91

Prop. 1989/90:100 Bil. 14

 

Patentverket

 

 

Verksamhet 1

 

 

 

 

Patent�renden

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

110050

112050

-2000

0,98

118576

118023

+ 553

1,01

121863

119861

+ 2002

1,02

 

Verksamhet 2

 

 

 

 

Varum�rkes- och m�nster�renden

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

21594

20669

-F925

1,04

26301

26301

0

1,0

29 370

28 838

+ 532

1,02

 

Verksamhet 3

 

 

 

 

Namn�renden'

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

2 573

3095

-522

0,83

2450

3453

-1003

0,71

2940

3655

-715

0,80

 

Verksamhet 4

 

 

 

 

Uppdrag

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

16 598

15 134

+ 1464

1,10

20026

19612

+ 414

1,02

22083

22083

0

1,0

 

Verksamhet 1 � 4

 

 

 

 

Summa int�kter' Summa kostnader Resultat T�ckningsgrad

150851

150948

-97

0,99

167353

167 389

-36

0,99

176256

174437

+ 1819

1,01

 

' Tillkommer �verf�ring fr�n andra program. �verf�ringen motsvarar underskottet f�r programmet Namn�renden.


Patent- och registreringsverket

PRV understryker i sin anslagsframst�llning all verket �r helt avgiftsfinan-sieral och f�ljaktligen inte nettobdastar statsbudgeten.

De olika verksamhetsprogrammen �r till alla delar efterfr�gestyrda. I v�sentlig m�n m�ste d�rf�r kundkraven ligga till gmnd f�r m�ls�ttningar�na i fr�ga om kvalitet, kvantitet och service i verkets produktion.

Verkets hemst�llan omfattar medelsyrkanden endast f�r budget�ret 1990/91. Med h�nsyn till att PRV ing�r i budgetcykel 2, n�r del g�ller oml�ggning av budgetprocessen i tre�riga budgetcykler, och f�ljaktligen kommer alt ges specifika direktiv senast i juni 1990 r�rande f�rdjupad anslagsframst�llning f�r perioden 1992/93-1994/95, finner verket att s�r�skilda sk�l f�religger att inte fastst�lla budgetramar f�r mer �n etl budget��r. Verket anser emellertid all det underlag som redovisas i anslagsfram�st�llningen kan ligga till gmnd f�r en prelimin�r bed�mning av resursbe�hovet ocks� under 1991/92 och 1992/93.


54


 


F�redragandens �verv�ganden

Verksamheten vid PRV �r helt avgiftsfinansierad och avgiftema l�cker kostnaderna. Alla verksamhetsgrenar ger �verskott utom programmet Namn�renden.

Jag f�rordar atl anslaget f�r n�sta budget�r f�rs upp med ell formellt belopp p� 4000 kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


Hemst�llan

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen

att till Patent- och registreringsverket: Immaterialr�tt m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 4000 kr.

F 16. Patent-och registreringsverket: Bolags�renden

 

1988/89 Utgift

2000

1989/90 Anslag

2000

1990/91 F�rslag

2000

Under detta anslag anvisas medel f�r verksamheten under PRV:s verk�samheter Bolags�renden saml Uppdragsverksamhet inom bolagsomr�det. F�ljande sammanst�llning ger en ekonomisk �versikt av verksamheten.


Verksamhet 5

Bolags�renden

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

Verksamhet 6

Uppdrag

Int�kter

Kostnader

Resultat

T�ckningsgrad

Verksamhet 5 �6 Summa int�kter Summa kostnader Resultat T�ckningsgrad

' �verf�rt till statsbudgeten.


 

1988/89

1989/90

1990/91

Utfall

Ber�knar

 

 

Patentverket

 

91755

80047

93957

63 561

79407

93957

+ 28 194'

+ 640

0

1,44

1,01

1,0

23110

21713

23209

21091

20665

23209

+� 2019

+ 1048

0

1,10

1,05

1,0

114865

101760

117166

84652

100072

117166

+ 30213

+ 1688

0

1,35

1,01

1,0


 


Patent- och registreringsverket

PRV hemst�ller i sin anslagsframst�llning att en r�rlig kredit hos riksg�lds�kontoret disponeras med 5 milj. kr. samt att verket medges att ta upp etl


55


 


l�n p� I4milj. kr. och med fem �rs amorteringstid hos riksg�ldskonioret.���� Prop. 1989/90:100 L�net skall anv�ndas f�r finansiering av kostnader i samband med flytt-���� Bil. 14 ning till nya lokaler i Sundsvall.

F�redragandens �verv�ganden

Verksamheten vid PRV �r helt avgiftsfinansierad. Avgifterna som verket tar ul vid bolagsavdelningen l�cker kostnadema.

Mot bakgmnd av detta f�rordar jag att programmet Bolags�renden redovisas under en anslagspost p� 1000kr., samt all programmet Upp�dragsverksamhet inom bolagsomr�det redovisas under en anslagspost p� 1 000 kr.

Jag f�rordar vidare att verket medges disponera en r�rlig kredit i riks�g�ldskonioret p� 18 milj. kr., f�r att l�sa tillf�lliga likviditetsproblem, tillgodose behovet av r�relsekapital och finansiera kostnader i samband med bolagsavdelningens flyttning lill nya lokaler i Sundsvall.

Vid bolagsavdelningen finns en kommission�r som har lill uppgift att bitr�da enskilda p� olika s�tt. Arbetsuppgiftema best�r enligt kung�relsen (1 946:679) ang�ende kom mission�rer hos myndigheter tillh�rande stats�f�rvaltningen av atl �ta sig uppdrag s�som att s�tta upp ans�kningar som skall ges in till myndigheter, komplettera handlingar, g�ra sammanst�U-ningar ur handlingar eller annars bist� med r�d och upplysningar. F�r arbetet uppb�r kommission�ren ett arvode av den enskilde. Myndigheten har tillsyn �ver en kommission�rs verksamhet och kan p� talan av den enskilde pr�va det arvode som kommission�ren debiterat.

F�rvaltningslagen (1986:223), som tr�dde ikraft der. 1 januari 1987, inneh�ller regler om skyldighet f�r myndighetema all ge allm�nheten service av olika slag. Della ledde lill avskaffandet av kommission�rer vid alla myndigheter utom vid l�nsstyrelsema, l�nsskattemyndighetema och patent- och registreringsverket.

P� gmnd av den p� senare �r kraftigt �kade �rendeliUslr�mningen till bolagsavdelningen har handl�ggningstidema f�r vissa registrerings�renden varit oacceptabelt l�nga. Delta har medf�rt att servicen inom vissa �rende�kategorier har blivit lidande.

I PRV:s verksamhetsplan f�r budget�ren 1989/90-1992/93, har f�r bolagsavdelningen satts upp ett antal konkreta m�l, baserade p� kundemas �nskem�l om snabbhet och kvalitet i handl�ggningen. Dessa m�l syftar till att erbjuda b�ttre service inom avdelningens verksamhetsomr�de. F�r att uppfylla m�len avser bolagsavdelningen att genomf�ra tekniska f�rb�tt�ringar och organisatoriska �lg�rder. F�mts�ttningar b�r d�refter f�religga f�r alt inom myndighetens ram erbjuda kundema huvuddelen av den service som nu tillhandah�lles av kommission�ren.

Det ankommer p� regeringen att besluta om kommission�rsverksamhe-ten vid PRV.

Jag vill dock f�r riksdagens information anm�la alt jag, n�r m�len �r
uppfyllda, avser att �terkomma till regeringen med f�rslag om att avskilja
kommission�rsverksamheten fr�n myndigheten.
������������������������������������������������������������� 56


 


Hemst�llan����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller alt regeringen f�resl�r riksdagen�������������������������������������������

att till Patent- och registreringsverket: Bolags�renden f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 2000 kr.

F17. Patentbesv�rsr�tten

1988/89 Utfall����������� 6 760000

1989/90 Anslag��������� 8442000

1990/91 F�rslag�������� 9 256000

Patentbesv�rsr�llen �r en sj�lvst�ndig f�rvaltningsdomstol och utg�r sedan den I juli 1987 en egen myndighet. Verksamheten regleras genom lagen (1977:729) om patentbesv�rsr�tten.

Patentbesv�rsr�tten pr�var som f�rvaltningsdomstol �verklaganden av beslut av patent- och registreringsverket enligt vad som f�reskrivs i patent�lagen (1967:837) eller med st�d d�rav utf�rdade best�mmelser, samt i m�nsterskyddslagen, varum�rkeslagen, namnlagen och lagen med vissa best�mmelser p� tryckfrihetens omr�de.

Den I juli 1989 uppgick personalstyrkan vid patentbesv�rsr�tten till 18 �rsarbetskrafter. Patent- och registreringsverket skall mol kostnadsers�tt�ning ge patentbesv�rsr�tten erforderlig administrativ service vad g�ller bl. a. l�ne-, personal- och ekonomiadministraliva fr�gor.

Patentbesv�rsr�tten

Patentbesv�rsr�tten f�resl�r alt resursramarna fastl�ggs f�r budgetperio�den 1990/91-1992/93 enligt ell m�lrdaleral f�rslag.

Del m�lrelaterade f�rslaget inneb�r en l�pande resursf�rst�rkning med 60000 kr. samt att medd st�lls till f�rfogande f�r finansiering av kapital�kostnader och systemutveckling f�r den ADB-anskaffning som �r avsedd att komma till st�nd genom upphandling �ver del centrala ADB-anslaget.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r all f�r n�sta budget�r medel f�r patentbesv�rsr�tten ber�knas enligt ett huvudf�rslag som inneb�r en real minskning av utgifterna med l%tiU9256000kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Patentbesv�rsr�llen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell f�r�
slagsanslag p� 9 256 000 kr.
������������������������������������������������������������������������������� 57


 


F 18. Industriell utveckling m. m.���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

informationsteknologiomr�det��������������������������������������������������������� Bil. 14

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under anslagsmbriken anvi�sats ett anslag p� 30000000 kr.

Jag avser f�resl� regeringen att i en s�rskild proposition v�ren 1990 redovisa f�rslag till �tg�rder inom n�ringspolitikens omr�de. Anslaget b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, f�r budget�ret 1990/91 ber�kna till Industriell ulveckiing m. m. inom informations�teknologiomr�det ett reservationsanslag p� 30000000 kr.

58


 


Register

 

Sid.

 

 

 

1

�versikt

 

2

Inledning

 

13

A

Industridepartementet m. m.

 

13

1

Industridepartementet

29941000

13

2

Industrir�d/industriattach�

1034000

13

3

Utredningar m. m.

9000000

14

4

Bidrag till FN:s organ f�r industriell utveckling

6 720000 46695000

15

B

Industri m.m.

Statens industriverk:

 

15

1

F�rvaltningskostnader

*64740000

15

2

Utredningsverksamhet

�5000000

15

3

Spr�ng�mnesinspektionen

1000

16

4

�tg�rder f�r att fr�mja industridesign

♦5000000

17

5

Fr�mjande av hemsl�jden

8038000

19

6

St�d till turism och rekreation

123000000

25

7

Branschfr�mjande �tg�rder

�17000000

25

8

Sm�f�retagsutveckling

�182 500000

25

9

T�ckande av f�riuster vid viss garantigivning, m.m.

lOOOOOOO

26

10

Industripolitiska �tg�rder f�r tekoindustrin

85000000 500279000

28

C

Exportkrediter m. m.

 

28

1

Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning ge

 

20000000

20000000

110000000 150000000

30

30

nom AB Svensk Exportkredit Kostnader f�r statsst�dd exportkreditgivning avse ende export av fartyg m. m. Ers�ttning f�r extra kostnader f�r f�rm�nlig kredit�givning till u-l�nder


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


 


31��� D

Mineralf�rs�rjning m.m.

 

Sveriges geologiska unders�kning:

31����� 1

Geologisk kartering m. m.

35���� 2

Utmstning

36���� 3

Bergsstaten

 

Statens gruvegendom:

38���� 4

Prospektering m. m.

39���� 5

Egendomsf�rvaltning m.m.

� Ber�knat belopp


99036000 5000000 3810000

48817000

6 350000

163013000


59


 


41��� E���� Stats�gda fiiretag m.m.

44������� 1��� R�nta och amortering p� statens skuld till SSAB

Svenskt St�l AB

45������� 2��� R�nta p� statens skuld till Norrbottens J�rnverk

AB

46������� 3��� R�ntest�d m. m. till varvsindustrin

48����� 4��� Uppmstning och driflbidrag till AB G�ta kanalbo lag


28 663000

1000 160000000

15 560000 204224000


Prop. 1989/90:100 Bil. 14


 


50��� F���� Teknisk utveckling m.m.

50 50

1 2

50

3

50

4

50

5

50

6

50

7

50

8

50

9

50

10

50

11

51

12

52

13

52

14

53

15

55

16

57

17

58

18

Styrelsen f�r teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckiing F�rvaltningskostnader

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga allach�verksamhet

Europeiskt rymdsamarbete, m. m.

Bidrag till Tde-X-projeklet

Nationell rymdverksamhet

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Statens provningsanstall: Uppdragsverksamhet

Bidrag till statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt: Utrustning

Statens m�t- och provstyrelse

Bidrag till vissa internationella organisationer

Bidrag till Ingenj�rsvetenskapsakademien

Bidrag till Standardiseringskommissionen

Patent-och registreringsverket: Immaterialr�tt m. m. Bolags�renden

Patentbesv�rsr�tten

Industriell ulveckiing m. m. inom informalions�leknologiomr�del

Totalt for industridepartementet

Ber�knat belopp


�830300000 �82963000

�27995000

�276323000

�1000

�37 813000

�16000000

�1000

�38075000

�5000000

�6667000

3038000

6490000

�20530000

4000

2000

9256000

30000000

1390458000 2454669000


 


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


60


 


 


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 15 till budgetpropositionen 1990

Civildepartementet������������������������������������������������������ pop.

u�� ..��� A�� u������ A.:�� ��������������������������������������������������������������������� 1989/90:100

(trettonde huvudtiteln)�������������������������������������� gU

�versikt

Civildepartementets verksamhet omfattar:

allm�nna fr�gor om den statliga f�rvaltningen,

formema f�r styming och organisation av statlig verksamhet liksom ■ formema f�r myndighetemas anslagsframst�llning och resultatredovis�ning,

statlig rationalisering och revision,

budgetutveckling,

statistik,

datafr�gor,

statlig l�ne- och personalpolitik,

l�nsstyrelsema,

kommunema, landstingen och kommunalf�rbunden,

polisv�sendet,

pris-, konkurrens- och konsumentfr�gor,

svenska kyrkan och andra trossamfund,

folkr�relsema och kooperationen,

ungdomsverksamhet,

j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n,

samh�llsinformation.

Verksamheten omfattar �ven de kungliga hov- och slottsslatema (se bil. 3 till budgetpropositionen).

Statsr�det Johansson �r departementschef och svarar inom regeringen f�r �renden om statlig rationalisering och revision, statistik, dalafr�gor, allm�nna fr�gor om statlig f�rvaltning, statens personalpolitik, statliga l�ner och pensioner, kommuner och landsting, l�nsf�rvaltning, polisv�sende samt pris- och konkurrensf�rh�llanden.

Statsr�det Wallstr�m svarar f�r �renden om j�mst�lldhet mellan kvin�nor och m�n, konsumentfr�gor, svenska kyrkan samt ungdoms- och folk�r�relsefr�gor.

Utvecklingsfr�gor

Arbetet med att utveckla och f�mya den offentliga sektom drivs med ut�g�ngspunkt i de riktlinjer som mer utf�rligt presenteras i budgetproposi�tionens bilaga 2 om utvecklingen av offentlig sektor.

I�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 15


 


Med anledning av �verenskommelser som tr�ffats inom ramen f�r 1989��� Prop. 1989/90:100 �rs avtalsr�relse p� det statliga omr�det f�resl�s att 300 milj. kr. anvisas f�r��� Bil. 15 kompetensutveckling inom statsf�rvaltningen, att systemet med f�mydse�fonder inom det statliga omr�det permanentas och tillf�rs ytterligare 50 milj. kr. samt att 300 milj. kr. avs�tts till en ny stiftelse f�r centrala trygg�hets�tg�rder f�r statsanst�llda.

Arbetet forts�tter med den nya budgetprocessen. I syfte att �stadkomma ett �kat utbyte av resursema i den offentliga verksamheten m�ste vidare vissa �tg�rder av stmkturell karakt�r vidtas. Det kan g�lla fr�gor om hu�vudmannaskap, finansieringsformer, verksamhetsformer etc. Budgetf�rsla�get inneb�r att civildepartementet ges resurser att kunna driva ett aktivt utvecklingsarbete och samordning inom dessa omr�den.

L�nsstyrelserna

En ny regional statlig f�rvakning skall genomf�ras fr. o. m. den 1 juli 1991. En ny l�nsstyrelse bildas av de verksamheter som i dag bedrivs av l�nsv�g�n�mnden, l�nsskoln�mnden, lanlbmksn�mnden samt den nuvarande l�nsstyrelsen. �ven en viss del av l�nsbostadsn�mndens nuvarande verk�samhet skall ing� i den nya l�nsstyrelsen, som ocks� f�r vidgade befogen�heter n�r det g�ller skogsv�rd, kommunikationer och trafiks�kerhet. Un�der budget�ret 1990/91 kr�vs ett omfattande f�rberedelsearbete f�r refor�men.

Polisv�sendet

Arbetsbelastningen inom polisen �kar. Samtidigt r�der en bekymmersam personalsituation. N�gra krav p� s�rskilda besparingar inom polisv�sendet uppst�lls d�rf�r inte. D�remot sker vissa omf�rdelningar av resurserna f�r att st�rka polisv�sendets m�jligheter att effektivare kunna fullg�ra sina uppgifter.

Det f�resl�s att antalet aspiranler till polish�gskolan h�js fr�n nuvaran�de 600 till 800.

Polisv�sendet skall under n�sta budget�r s�rskilt prioritera kampen mot v�ldsbrottsligheten och narkotikabrottsligheten. Statens kriminaltekniska laboratoriums funktioner inom narkotikabek�mpningen och f�r DNA-analyser byggs ut. Den polisi�ra beredskapen mot terroristangrepp f�rb�tt�ras.

Ungdomsfr�gor

Statligt st�d till ungdomsverksamhet l�mnas till b�de central och lokal verksamhet. En stor del av del lokala st�det g�r lill ungdomsverksamhet inom idrottsr�relsen. Budgetf�rslaget inneb�r att statsbidragen till ung�domsverksamhet inom idrotten f�rs �ver till idrottens regulj�ra anslag. P� s� s�tt renodlas st�dformerna till lokal ungdomsverksamhet. Statens ung�domsr�d har f�tt regeringens uppdrag att komma med f�rslag om hur


 


st�det till lokala ungdomsaktiviteter skall kunna f�rb�ttras. Avsikten �r att��� Prop. 1989/90:100

ett nytt st�dsystem skall kunna till�mpas fr�n och med budget�ret���� Bil. 15

1990/91.

En utredning har tillsatts som skall komma med f�rslag inom omr�dena intemationellt ungdomsutbyte och insatser f�r invandrar- och flyktingung�domar samt f�r att �ka demokratin och j�mlikheten f�r ungdomar. En speciell satsning skall ske f�r ungdomar ang�ende Europafr�goma, varvid s�rskilda medel kommer att avs�ttas till ungdomsorganisationemas eget samarbetsorgan f�r intemationella fr�gor. Regeringen har ocks� tagit initi�ativ till att i Sverige inf�ra ett intemationellt rabattkort f�r ungdomar.

Kommunala fr�gor

En viktig uppgift f�r civildepartementet �r att samordna kommunala fr�gor. Samverkan mellan stat och kommun kommer att �gnas stor upp�m�rksamhet. En samlad �versyn g�rs av kommunallagstiftningen och de f�rtroendevaldas arbetsf�rh�llanden. Eftersom inga anslagsfr�gor ber�rs, tas inte de kommunala fr�goma n�rmare upp i denna bilaga till budgetpro�positionen. De kommunala fr�goma behandlas i st�llet i bilaga 2.

Sammanfattning

F�r�ndringama inom civildepartementets omr�de i f�rh�llande till bud�get�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�llning (beloppen i milj. kr.).

 

Anvisat'

F�rslag

F�r�ndring

1989/90

1990/91

 

A. Civildepartementet m.m.������������������� 360,5

433,9

-t-���� 73,4

B. Utvecklingsfr�gor��������������������������� 1128,4

1 463,2

+�� 334,8

C. Personalpolitik, statistik m. m.��������� 3 562,7

4104,1

-1-�� 541,4

(d�rav T�ckninga v merkostnader for

 

 

l�ner och pensioner m. m.)�������������� (2 784,0)

(3000,0)

(H-�� 216,0)

D. L�nsstyrelsema m.m.����������������������� 1248,2

1361,2

+�� 113,0

E.� Polisv�sendet������������������������������������� 6827,3

7959,1

-1-1131,8

F.� Pris-, konkurrens- och konsument-

 

 

fr�gor������������������������������������������������� 132,6

145,3

-H���� 12,7

G. Kyrkliga �ndam�l��������������������������������� 86,6

98,5

+���� 11,9

H. Ungdoms- och kvinnoorganisationer

 

 

m.iTi.����������������������������������������������������� 182,1

105,3

-���� 76,8'

I.�� J�mst�lldhetsfr�gor����������������� ���������������16,0

16,9

-h����� 0,9

Totalt f�r civildepartementet������������������� 13 544,4

15687,5

-H 2143,1

' H�rtill kommer 1,9 milj. kr. vilka anvisats p� till�ggsbudget.

�Inkl. de s.k. stabsmyndigheterna.

■* Av f�r�ndringen avser � 83 milj. kr. en �verf�ring till bostadsdepartementets

huvudtitel.


 


Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regerijigssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Johansson


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


Anm�lan till budgetpropositionen 1990

A. Civildepartementet m. m. A 1. Civildepartementet

1988/89 Utgift��������� 33 354178'

1989/90 Anslag 49 761000 1990/91 F�rslag 55178000 ' Varav for extra utgifter 574457 kr.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Personal

152

-

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

44687000

-1-5093000

(d�rav l�nekostnader)

(38908000)

(H-4443000)

Kostnader f�r statsr�dsbilar

3254000

-1-�� 232000

Revisionskontoret - s�rkostnader

1820000

+���� 92000

 

49761000

+ 5417000

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget f�r n�sta budget�r till 55 178000 kr. Ett rationaliseringskrav p� tv� procent med undantag f�r kostnadema f�r statsr�dsbilar och revisionskontoret har ber�knats utifr�n civildepartementets tre�riga planenliga huvudf�rslag. Samtidigt harjag ber�knat en �kning av anslaget med 1,5 milj. kr. tiU f�ljd av vissa nya arbetsuppgifter m. m.

Budgetf�rslaget f�r statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostna�dema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. bud�get�ret 1990/91. Jag har vid min ber�kning av anslaget tagit h�nsyn till dessa avgifter samt till att tj�nslebrevsr�tten f�resl�s bli slopad f�r civilde�partementet fr. o. m. den 1 juli 1990.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Civildepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 55 178 000 kr.


 


A2. Utredningarm.m.

1988/89 Utgift���������� 12102117

1989/90 Anslag������� 29 300000 1990/91 F�rslag������ 26 261000


Reservation


4167575


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


Med h�nsyn till den ber�knade utredningsverksamheten b�r anslaget uppg� lill 26 261000 kr. under n�sta budget�r. Jag har d�rvid ocks� ber�k�nat medel f�r forsknings- och utvecklingsarbete n�r det g�ller j�mst�lld�hetsfr�gor. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utredningar m.m.f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 26 261 000 kr.

A 3. Regeringskansliets f�rvaltningskontor

1988/89 Utgift 215 570160 1989/90 Anslag 281433000 1990/91 F�rslag���� 352490000

Regeringskansliets f�rvaltningskontor (FK) �r enligt sin instmktion (1988:1147) ett gemensamt f�rvaUnings- och arbetsgivarorgan f�r fr�gor som enbart r�r statsr�dsberedningen, departementen, utrikesrepresenta�tionen eller kommilt�ema.

F�rvaltningskontoret leds av en styrelse. Chef f�r f�rvaltningskontoret �r en f�rvaltningsdirekt�r.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

263

-5

Anslag

 

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Gemensamt utvecklingsarbete Gemensamma investeringar Gemensamma f�rvaltningskostnader

45473000

(41855000)

192 506000

720000

657000

42077000

+ 7 527000 (+ 7035000) -h 57 528 000 +������ 64000 +����� 46000 +� 5 892000

 

281433000

+ 71057000

F�rvaltningskontoret

F�rvakningskontoret f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande:

1.       Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 med undantag f�r l�ner samt an�slagspostema Lokalkostnader och Gemensamma f�rvaltningskostnader.

2.       F�r avtalsreglerade kostnads�kningar och vissa gemensamma verk�samheter beh�vs en f�rst�rkning av anslagsposten Gemensamma f�rvalt�ningskostnader med sammanlagt ca 5,6 milj. kr.


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag anslaget till 352490000 kr. Mitt f�rslag inneb�r att realt of�r�ndrade resurser tillf�rs f�rvaltningskontoret. De resurser som frig�rs genom rationaliseringskravet b�r anv�ndas f�r f�rst�rkningar av viss eftersatt verksamhet. Jag har d�r�ut�ver ber�knat ca 0,4 milj. kr. f�r fr�mst ralionaliseringsinsalser. Vidare har ansvaret f�r vissa servicefunktioner f�rts �ver fr�n utrikesdepartemen�tet till f�rvaltningskontoret. Jag har i min medelsber�kning tagit h�nsyn till detta.

Budgetf�rslaget f�r statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostna�dema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. bud�get�ret 1990/91. Jag har vid min ber�kning av anslaget tagit h�nsyn till dessa avgifter samt till att tj�nstebrevsr�tten f�resl�s bli slopad f�r f�rvalt�ningskontoret fr. o. m. den 1 juli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att� �till�� Regeringskansliets f�rvaltningskontor� f�r�� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 352490000 kr.


Bil. 15


 


B.�� Utvecklingsfr�gor��������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 15 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag i budgetpropositionens bilaga 2 redovisat verksamhet som p�g�r i syfte att f�mya den offentliga sektom.

Civildepartementet svarar f�r samordning av f�myelsearbetet. I depar�tementet ligger ocks� ansvaret f�r specialistkompetens som kan utg�ra ett v�rdefullt st�d f�r de verksamhetsansvariga. Till departementet h�r s�le�des fr�gor om personal- och l�nepolitiken, organisations- och ledningsfr�gor, formema f�r ekonomi- och resultatstyming, formema f�r den statliga budgetprocessen, vissa stat-kommunfr�gor, metod- och teknikfr�gor samt de samlade stabsmyndighetsresursema. Inom dessa omr�den bedrivs en omfattande utvecklingsverksamhet. Det �r enligt min mening v�sentligt att detta arbete samordnas i syfte att skapa ett sammanh�llet och enhetligt st�d till de verksamhetsansvariga i f�myelsearbetet.

Arbetet med omstmkturering av den offentliga sektom �r av utomor�dentlig betydelse f�r att v�lf�rden inte skaU urholkas. Offentlig verksam�het m�ste under �versk�dlig tid r�kna med begr�nsad tillg�ng p� reala resurser. Bl.a. talar de bed�mningar som nu kan g�ras av tillg�ngen p� arbetskraft under de n�rmaste decenniema f�r att konkurrensen mellan olika arbetsmarknadssektorer kommer att vara stor.

Den offentliga sektom m�ste ocks� r�kna med en begr�nsad tillg�ng p� finansiella resurser. De l�ngsiktiga f�r�ndringar av skattesystemet som statsmaktema beslutat om utg�r bl. a. fr�n f�mts�ttningen att det totala skattetrycket inte kan �ka. Samtidigt inneb�r den offentliga verksamhe�tens omfattning att insatser av ytterligare resurser inte ger samma utbyte som under den uppbyggnadsfas som genomf�rts under efterkrigstiden.

Inom m�nga omr�den av den offentliga verksamheten r�der skillnader mellan det som tillhandah�lls och det som medborgama efterfr�gar. De krav som st�lls handlar ofta om �kad kvalitet i verksamheten. �kad tillg�nglighet och valfrihet efterfr�gas i allt st�rre utstr�ckning. Medbor�gamas m�jligheter att p�verka verksamheten m�ste �ka.

Det �r fr�n dessa utg�ngspunkter som f�r�ndringar m�ste ske. Omv�rl�den f�r�ndras vilket st�ller nya krav. Nya behov uppkommer st�ndigt. F�r att den offentliga verksamheten skall kunna m�ta dessa nya krav m�ste omprioriteringar g�ras samtidigt som effektiviteten och produktiviteten m�ste �ka. Detta �r de gmndl�ggande f�mts�ttningama f�r arbetet med f�myelse av den offentliga sektom.

F�r att f� ut mer av de resurser som anv�nds f�r offentlig verksamhet m�ste �tg�rder av stmkturell karakt�r vidtas. Det handlar bl. a. om huvud�mannaskap f�r olika verksamheter. Det b�r fortl�pande �verv�gas om en verksamhet skall bedrivas i statlig, kommunal eller landstingskommunal regi eller om kooperativa former eller privat verksamhet �r att f�redra. Finansieringen av verksamheten b�r ocks� pr�vas.

Inom ramen f�r ett offentligt huvudmannaskap kan olika verksamhets�former anv�ndas. Viss verksamhet b�r ske i myndighetsform. Andra verk�samheter kan bedrivas under mer aff�rsm�ssiga former. Vilken verksam-


 


hetsform som skall v�ljas b�r pr�vas utifr�n f�mts�ttningama f�r de olika��� Prop. 1989/90:100 verksamhetema. Oavsett vilken verksamhetsform som anv�nds m�ste den���� Bil. 15 i varje enskilt faU till�mpas s� att den fr�mjar en effektiv verksamhet.

Dessa stmkturella fr�gor m�ste �verv�gas i det fortsatta f�myelsearbe�tet.

M�nga av de fr�gor som �r av central betydelse f�r f�myelsearbetet regleras i kollektivavtal. De offentliga arbetsgivamas utg�ngspunkter i f�rhandlingarna baseras p� verksamhetsintresset. Enligt min mening tar ocks� personalorganisationerna ett stort ansvar f�r verksamheten och dess utveckling. Ett uttryck f�r detta �r de �verenskommelser som tr�ffats inom ramen f�r 1989 �rs avtalsr�relse inom det statliga omr�det. Partema har kommit �verens bl. a. om nya l�nesystem, om nya trygghetsbest�mmelser och om nya avtal f�r aff�rsverken och dess bolag. Partema har vidare kommit �verens om att fr�n l�ne�kningsutrymmet avs�tta 300 milj. kr. f�r kompetensutveckling i statsf�rvaltningen. Dessa �verenskommelser �r av vital betydelse f�r f�myelsearbetet. Genom �verenskommdsema har en b�ttre gmnd lagts f�r myndighetemas ledningar att i samarbete med de anst�llda utveckla verksamheten.

Arbetet med att f�mya den offentliga sektom m�ste nu drivas vidare med �kad intensitet. Det b�r ske med utg�ngspunkt i vad jag nu har anf�rt och enligt de riktlinjer som mer utf�rligt redovisats i bilaga 2 till budget�propositionen. Jag �verg�r nu till att redovisa de f�rslag till resurser som under denna huvudtitel b�r anvisas f�r budget�ret 1990/91 f�r det fortsatta arbetet.

B 1. Vissa utvecklings�tg�rder 1990/91 F�rslag������ 44000 000 (nytt anslag)

Jag f�resl�r att f�r n�sta budget�r ett nytt anslag f�rs upp p� statsbudge�ten. Under detta anslag b�r resurser anvisas f�r s�dant utvecklingsarbete som erfordras f�r att f�myelsearbetet skaU kunna bedrivas i den omfattning som �r n�dv�ndig och enligt de rikthnjer jag tidigare anf�rt. En konsekvens av detta �r att anslagen f�r budget�ret 1989/90 B 10. Viss information och utbildning, m.m. och C 8. Bidrag till vissa utvecklings�tg�rder inte l�ngre f�rs upp p� statsbudgeten. Jag har ber�knat medel f�r bl. a. f�ljande �ndam�l under detta nya anslag.

Oml�ggningen av budgetprocessen och utvecklingen av styrningen av den statliga verksamheten drivs vidare enligt de riktlinjer som regeringen har redovisat f�r riksdagen (prop. 1987/88:150, FiU 30, rskr. 394). Under f��reg�ende budget�r koncentrerades utvecklingsarbetet till att f�rbereda om�l�ggningen av budgetprocessen. Regeringen har beslutat en budgetf�rord�ning (1989:400). Vidare har v�gledningar utarbetats f�r myndighetemas liU�mpning av f�rordningen. Riksrevisionsverket har f�tt i uppdrag atl till�handah�lla myndigheteraa detta material, som kommer att ers�tta huvud�delen av budgethandboken i takt med att myndigheterna g�r in i den nya budgetprocessen.


 


1 f�n-a �rets kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150) redogjorde ���Prop. 1989/90:100 jag f�r de informations- och utbildningsinsatser m.m. som hade genom-���� Bil. 15 f�rts till st�d f�r de verksamheter som f�rst ber�rs av oml�ggningen. Vidare redogjorde jag vissa bed�mningar betr�ffande de fortsatta st�din�satserna.

I b�rjan av h�sten genomf�rdes en stor konferens med medverkan fr�n samtliga departement, samtliga myndigheter som ing�r i f�rsta budgetcy�keln och de s.k. stabsmyndigheterna. Omfattande st�dinsatser i direkt anslutning till oml�ggningen av budgetprocessen kommer att kr�vas �ven forts�ttningsvis. Riksdagen har tidigare anvisat medel under ett s�rskilt anslag f�r s�dana insatser (prop. 1988/89:100, FiU 17, rskr. 154).

Det fortsatta utvecklingsarbetet har under innevarande budget�r i �kad utstr�ckning inriktats p� insatser ocks� inom omr�dena ekonomi- och resultatstyming samt redovisning. Jag har tidigare i dag (bilaga 2, avsnitt 3.3.3) redogjort f�r de viktigaste insatsema inom bl. a. dessa omr�den.

Fr�n anslaget b�r vidare betalas utgifter f�r s�rskilda personalutbild�nings�tg�rder som genomf�rs av bl. a. statens institut f�r personalutveck�ling (SIPU). �tg�rderna omfattar bl.a. uppdrag fr�n regeringen inom personalutvecklingsomr�det. Anslaget avses ocks� bekosta genomf�rande av central utbildnings- och konferensverksamhet f�r h�gre chefer i myn�digheter och departement.

Jag har liksom f�r innevarande budget�r r�knat medel f�r vissa utveck�lings�tg�rder till f�ljd av propositionen om ledning av den statliga f�rvalt�ningen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). �tg�rderna innefattar bl. a. introduktion av ledam�ter i lekmannastyrdser, �tg�rder f�r att f�rb�ttra myndighetemas chefsf�rs�rjning och �tg�rder f�r att �ka andelen kvinnor i chefsbefattningar. Jag har ocks� beaktat att medel b�r avs�ttas f�r insat�ser f�r kompetensutveckling och r�rlighet inom statsf�rvaltningen.

Vidare har medel ber�knats f�r utrednings- och utvecklingsinsatser n�r det g�ller styming och organisation av ojfentliga verksamheter. Det kan g�lla s�v�l �vergripande fr�gor som f�r�ndringar med direkt koppling till enskilda departementsomr�den.

S�rskilda insatser b�r g�ras f�r att forts�tta att fr�mja en �ndam�lsenlig anv�ndning av informationsteknologi i offentlig verksamhet. Dessa insatser b�r inriktas p� gemensamma behov hos flera myndigheter och vara mer l�ngsiktiga �n de insatser som verksamheten vid enskilda myndigheter nor�malt medger.

F�r att departementen skall kunna fylla sina uppgifter i arbelet med atl utveckla och f�rnya den offentliga sektorn, kr�vs att s�rskilda resurser avs�tts f�r rekryleringsinsalser och kompetensutveckling av regeringskans�liels personal.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att f�regeringen f�resl�r riksdagen

att till Vissa utvecklings�tg�rder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 44000000 kr.


 


78070 429 78 704 000 83 588 000

B 2. Statskontoret

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


Anslagssparande������ 4 924 349


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


Statskontoret �r central f�rvaltningsmyndighet f�r administrativ ut�veckling och rationalisering i den civila delen av statsf�rvaltningen och skall verka f�r att statlig verksamhet bedrivs under god hush�llning med tillg�ngliga resurser.

Statskontorets verksamhet m.m. framg�r av f�rordningen (1988:959) med instmktion f�r statskontoret.

F�ljande programindelning g�ller:

1.�� Rationaliseringsutredningar

2.         Effektivitetsst�djande verksamhet

3.         Anskaffning och f�rvaltning av ADB-utmstning

(IOOO-tal kr.)


Program


1988/89 Utgift


1989/90 Budget


1990/91 Fredra�ganden


 


Rationaliserings�utredningar Effektivitets-st�djande verksamhet Anskaffning och f�rvahning av ADB-utrustning

Summa kostnader

Avg�r:

Ers�ttning for anskaffning och f�rvaltning av ADB-utrustning Ers�ttning f�r vissa produkter och tj�nster

Nettoutgift


45531

37790

13076 96397

13076

5251 78070


46083

36621

13410 96114

13410

4000 78704


48258

38 330

14203 100791

14203

3000 83588


 


Statskontoret

Statskontoret anf�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande:

1.      St�rsta delen av statskontorets resurser avs�tts f�r utredningar �t rege�ringen och de myndigheter regeringen vill st�dja genom att anvisa stats�kontoret som r�dgivare.

2.      S�v�l utrednings- som utvecklingsverksamheten inriktas p� tv� huvud�omr�den:

� f�rvaltningsekonomi och f�rvallningsstmktur

-��� informationsteknologi

Under de kommande �ren kommer omr�det f�rvaltningsekonomi och f�rvallningsstmktur att successivt f�rst�rkas genom en motsvaran�de minskning inom informationsteknologiomr�det.


10


 


3.� Den viktigaste utg�ngspunkten f�f arbetet kommer under de n�rmaste��� Prop. 1989/90:100
�ren att vara oml�ggningen av budgetprocessen. St�d skall ges dels till���� Bil. 15
departementen avseende direktivfasen, dds till myndighetema avseende

verksamhets- och organisationsanalyser, resultatuppf�ljning och �rlig re�sultatredovisning samt strategiska utvecklingsplaner med tonvikt p� AU/ADB.

4.      F�r att kunna m�ta kraven p� erforderliga st�dinsatser f�resl�r stats�kontoret ett ramanslag p� 79 704 000 kr., vilket inneb�r en uppr�kning med 2 574 000 kr. i f�rh�llande till huvudf�rslaget. Uppr�kningen best�r i en �terl�ggning av huvudf�rslaget (1574(K)0 kr.) och en minskning av int�ktskravet (1 OOOOOO kr.).

5.      En eventuell merinkomst p� posten Ers�ttning f�r vissa produkter och tj�nster b�r f� anv�ndas av statskontoret.

6.      Statskontoret avrapporterar ett regeringsuppdrag avseende datorst�dda arbetsplatser f�r handikappade.

F�redragandens �verv�ganden

I enlighet med s�rskilda direktiv f�r statskontorets f�rdjupade anslags�framst�llning f�r budget�ren 1991/92-1993/94 skall statskontoret i en s�rskild rapport senast den 1 mars 1990 belysa framtida inriktning av verksamheten. Detta skall ske mot bakgmnd av de f�r�ndrade krav som st�lls i det p�g�ende utvecklings- och f�myelsearbetet inom statsf�rvalt�ningen. I rapporten skall s�rskilt belysas

-     st�dinsatser i anslutning till oml�ggningen av budgetprocessen och stymingen av den statliga verksamheten

-     metoder f�r effektivisering och stmkturf�r�ndringar

-     upphandling och normering inom ADB-omr�det

-     verkets roll och relationer till regeringen, andra stabsmyndigheter och myndighetema i �vrigt

-     m�jligheter till och konsekvenser av en �kad int�ktsfinansiering.

Som jag tidigare redovisat i bilaga 2 kommer en �versyn av vissa centrala st�dfunktioner att genomf�ras. Statskontoret �r en av de s.k. stabsmyndigheter som kommer att omfattas av �versynen.

I avvaktan p� den mera omfattande ompr�vning och f�r�ndring av verksamheten som kan f�ranledas av den n�mnda �versynen b�r verksam�heten under budget�ret 1990/91 i huvudsak bedrivas i enlighet med stats�kontorets f�rslag till inriktning. Det inneb�r bl. a. att f�ljande aUm�nna riktlinjer b�r g�lla.

Utvecklings- och f�myelsearbetet inom statsf�rvaltningen f�mts�tter ett
samspel mellan olika typer av insatser som bl. a. syftar till att f�rb�ttra
organisation, ledning, uppf�ljning, kompetens och teknikst�d i den offent�
liga verksamheten. Statskontoret �r en av flera viktiga akt�rer i delta
arbete. Regeringskansliets och myndighetemas behov av st�d skall vara
styrande f�r inriktningen av statskontorets verksamhet. Utrednings- och
utvecklingsprojekt b�r bedrivas i n�ra samarbete med ber�rda myndighe�
ter. St�d vid inf�randet av den nya budgetprocessen och i samband med
planerade stmkturf�r�ndringar skall prioriteras. Inom omr�det informa-
������������������������������� 11


 


tionsteknologi b�r inriktningen vara en �kad koncentration p� strategiska��� Prop. 1989/90:100
insatser.
������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

1 den nya budgetprocessen b�r statskontoret i olika former medverka i den f�rdjupade analys och pr�vning av myndighetemas verksamhet som skall g�ras av regeringen. Arbetet med att f�rb�ttra f�mts�ttningama och melodema f�r att m�ta, analysera och �ver tiden j�mf�ra myndighetemas resultat b�r forts�tta. Metoder f�r resultatorienterade styrformer beh�ver utvecklas.

Ompr�vning och stmkturella f�r�ndringar beh�vs f�r att effektivisera och utveckla den offentliga f�rvaltningen. Fr�gor om f�rvallningsstmktur, huvudmannaskap f�r offentlig verksamhet, verksamhets- och finansi�eringsformer samt prioriteringar m�ste �gnas �kad uppm�rksamhet. Ut�formningen av transfererings- och statsbidragssystem beh�ver analyseras. M�jligheter att genom ekonomiska incitament och minskad detaljreglering �ka f�rvaltningens effektivitet b�r pr�vas.

Insatsema p� informationsteknologiomr�det skall st�dja �vrig verksam�hetsutveckling och bidra tiU en tolak sett effektivare verksamhet. F�r att frig�ra resurser och m�jligg�ra en omprioritering till f�rm�n f�r st�din�satser i samband med den nya budgetprocessen b�r arbetet med informa�tionsteknologifr�gor inriktas p� ett f�rre antal strategiska insatsomr�den. Exempel p� s�dana omr�den �r infrastmkturen f�r f�rvaUningens hantering av informaiion, s�kerheten i statliga data- och kommunikationssystem samt medverkan i ompr�vningen och f�myelsen av vissa strategiska ADB-system. Insatser beh�vs vidare f�r att st�rka myndighetemas kompetens som kravst�llare och best�llare av infomiationsteknologi. Det �r d�rvid angel�get att statskontoret ger myndighetema f�mts�ttningar i form av kun�skap och metoder f�r att bed�ma och s�kra kvaliteten i egna utvecklings�projekt och systeml�sningar.

Statskontoret b�r i samband med budgetpr�vningen av myndighelemas ADB-verksamhet �ven forts�ttningsvis uppm�rksamma regeringen p� strategiskt viktiga investeringar och bist� med kompetent st�d.

Betr�ffande statskontorets f�rslag om datorsl�dda arbetsplatser f�r han�dikappade och gemensamt kommunikationsn�t f�r staten kr�vs ytterligare beredning innan regeringen kan ta st�llning.

Ett rationaliseringskrav p� tv� procent har ber�knats utifr�n statskonto�rets tre�riga planenliga huvudf�rslag. Med h�nsyn till behovet att f�rst�rka statskontorets insatser i samband med inf�randet av den nya budgetpro�cessen harjag dock funnit sk�l att s�nka int�ktskravet med 1 milj. kr. Jag har s�ledes ber�knat Ers�ttning f�r vissa produkter och tj�nster till 3 milj. kr. Eventuella merinkomster b�r statskontoret f� anv�nda f�r bl. a. kom�petensutveckling.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

12


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 15 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statskontoret f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag

p� 83 588 000 kr.

B 3. Anskaffning av ADB-utrustning

1988/89 Utgift������� 450953000���������������� Reservation���������� 158068 000

1989/90 Anslag������ 786 300000 1990/91 F�rslag���� 784 500 000

�ver detta reservationsanslag finansieras och redovisas genereUt an�v�ndbar ADB-utmstning som anskaffas inom den civila slalsf�rvakningen (exkl. de aff�rsdrivande verken, universitet och h�gskolor).

F�r utmstning som redovisas �ver anslaget betalar driftansvariga myn�digheter �rliga avgifter till statskontoret. Avgiftema t�cker f�mtom av�skrivningar m. m. �ven statskontorets kostnader f�r upphandling och f�r�valtning av utmstningen.

Som etl led i inf�randet av en ny besluts- och finansieringsordning f�r ADB-investeringar kommer fr.o.m. budget�ret 1990/91 andra finansi�eringsformer �n anslaget att pr�vas f�r vissa myndigheter. De planerade f�r�ndringama har tidigare denna dag redovisats av chefen f�r finansde�partementet.

Statskontorets anslagsframst�llning f�r anslaget Anskaffning av ADB-utrustning

I det f�ljande redovisas en sammanst�llning �ver myndighetemas re�spektive statskontorets bed�mningar av investeringsbehoven f�r budget��rd 1990/91.

Totala� investeringsbehov�� av� ADB-utrustning�� 1989/90,�� milj.�� kr.�� (exkl.�� redan beslutade anskaffningar)


Huvud-

 

 

 

titel

 

Myndighetema

Statskontoret

II

Justitie

.�� 63,3

62,1

III

Utrikes

6,5

6,5

IV

F�rsvar

_

V

Social

141,1

129,8

VI

Kommunikation

35,5

30,2

VII

Finans

447,4

295,7

VIII

Utbildning

8,2

1,7

IX

Jordbruk

12,7

12,7

X

Arbetsmarknad

141,7

110,7

XI

Bostad

19,8

16,9

XII

Industri

11,4

11,4

XIII

Civil

106,6

77,2

XIV

Milj�-och energi

12,6

12,2

Summa

 

1006,8

767,1


13


 


Myndighetema har till statskontoret anm�lt behov av ADB-utmstning���� Prop. 1989/90:100 till ett sammanlagt v�rde av ca I 006,8 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.���� Bil. 15 H�rtill kommer 39,2 milj.kr. f�r redan beslutade anskaffningar. Motsva�rande anskaffningsbehov f�r innevarande budget�r var 1 233 milj.kr.

Statskontoret ber�knar anskaffningsbehovet (inkl. redan beslutade an�skaffningar) till 806,3 milj.kr. Av de totalt ber�knade anskaffningsbehovet under 1990/91 avser ca 136 milj.kr. eller 17 % ers�ttningar och ca 105 milj.kr. eller 13 % kompletteringar av befintlig ADB-utmstning. Ca 257 milj.kr. eller 32 % avser anskaffningar som �r direkt beroende av beslut av regeringen eller riksdagen som f�mts�tter inf�rande eller utbyggnad av ADB-system' f�r viss verksamhet. Ca 308 milj.kr. eller 38 % avser nya investeringar som syftar till rationaliseringar och besparingar i myndighe�temas verksamhet.

I p�g�ende och planerad nyutveckling ing�r ett stort antal till�mpningar som bygger p� anv�ndning av sm�skalig ADB-teknik f�r lokalt datorst�d.

Bland st�rre anskaffningsbehov som �r medr�knade i underlaget f�r 1990/91 m�rks ers�ttnings-, kompletterings- eller nyanskaffningar f�r domstolsv�sendet, kriminalv�rdsverket, den aUm�nna f�rs�kringen, bil-och k�rkortsregistret, skatte- och folkbokf�ringsv�sendet, tullverket, ar�betsmarknadsverket, invandrarverket, fastighelsdatasysiemei och polisv�sendet.

F�r medelsber�kningen p� anslaget har statskontoret, ut�ver n�mnda anskaffningsbehov p� 806,3 milj.kr., tagit upp 5 milj.kr. till statskontorets disposition f�r sm�rre kostnads�verskridanden m. m.

Anskaffning av ADB-utmstning medf�r ofta l�nga leveranstider. Under budget�ret 1990/91 f�mtses best�llningar ske �ven av en stor dd av den utmstning som planeras bli installerad under 1991/92. Av de bemyndigan�den f�r best�llningar som riksdagen tidigare l�mnat �terst�r ca 765 milj.kr. vid ing�ngen av budget�ret 1989/90. K�pv�rdet av den ytterligare utmst�ning som ber�knas bli best�lld f�r installation under 1989/90, 1990/91 och 1991/92 uppg�r till sammanlagt I 340 milj.kr. Ett kompletterande bemyn�digande p� 575 milj.kr. beh�vs d�rf�r.

F�redragandens �verv�ganden

Som jag tidigare ber�rt och som utf�rligare redovisats av chefen f�r finansdepartementet kommer en ny beslutsordning f�r ADB-investeringar att inf�ras i takt med att myndighetema g�r in i tre�riga budgetcykler. Den nya ordningen inneb�r att formema f�r finansiering och redovisning av ADB-investeringar f�r�ndras.

Om erfarenhetema av den nya ordningen visar sig goda kan det centrala reservationsanslaget B 3. successivt avvecklas. Fr.o.m. I juli 1993 r�knar jag med att inga nya investeringar kommer att p�f�ras anslaget. Befintliga investeringar/tillg�ngar kommer att ligga kvar p� anslaget tills de �r slut�avskrivna. N�r samtliga investeringar �r helt avskrivna upph�r s�ledes anslaget.

Som jag tidigare anf�rt kommer statskontoret �ven med den nya finansi-�������������������������� 14


 


eringsformen att ha en viktig roll som st�d �t myndighetema och rege-��� Prop. 1989/90:100
ringskansliet vid pr�vningen av ADB-investeringar.
�������������������������������� Bil. 15

Jag �verg�r nu till att redovisa mina ber�kningar av anslagsbehovet f�r ADB-investeringar.

Med h�nsyn tiU den allm�nna inriktningen av ADB-verksamheten i statsf�rvaltningen och de hittillsvarande kommersiella erfarenheterna av teknikupphandlingen bed�mer jag att det nu �r dags att ompr�va denna form av utvecklingsinsatser. Jag anser att n�gon ytteriigare teknikupp�handling inte b�r genomf�ras av statskontoret. Jag har d�rf�r vid ber�k�ningen av anslaget reducerat detta med 4470000 kr., vilket motsvarar det belopp som ej utnyttjats av tidigare beviljad ram f�r teknikupphandling.

I enlighet med statskontorets f�rslag har jag ber�knat 5 milj. kr. till statskontorets disposition f�r sm�rre kostnads�verskridanden f�r enskilda �ndam�l och sm�rre akuta (ej pr�vade) ers�ttnings- och kompletterings�investeringar. Jag har d�mt�ver ber�knat 20 milj. kr. till regeringens disposition.

Jag har vidare, i samr�d med chefema f�r ber�rda departement, ut�ver statskontorets framst�llning ber�knat ytterligare medel f�r datomtmstning till f�ljande myndigheter och �ndam�l.

F�r socialstyrelsen harjag ber�knat ytterligare 300000 kr. f�r datomt�mstning till de nya regionala enhetema.

F�r centrala studiest�dsn�mnden harjag ber�knat ytteriigare 1 milj. kr. f�r utmstning till STIS-systemet.

Jag har ber�knat 18450000 kr. tiU regeringens disposition f�r investe�ringar inom skattev�sendet till f�ljd av bl.a. den f�renklade taxeringen.

Jag har i f�ljande fall, ocks� i samr�d med chefema f�r ber�rda departe�ment, ber�knat ett mindre medelsbehov �n statskontoret gjort i sin an�slagsframst�llning.

F�r riksg�ldskontoret har jag inte ber�knat n�gra medel p� anslaget. Riksg�ldskontoret kommer att ing� bland de myndigheter som skall pr�va en ny finansieringsform.

F�r statens invandrarverk harjag i avvaktan p� ytterligare underlag inte ber�knat n�gra medel f�r ADB-investeringar.

F�r plan- och bostadsverket harjag i avvaktan p� resultatet av det uppdrag ang. ytterligare underlag som aviseras av chefen f�r bostadsdepartementet inte ber�knat n�gra medel f�r ADB-investeringar.

F�r rikspolisstyrelsen har jag endast ber�knat medel f�r terminaler tiU systemen f�r rationeU brottsanm�lan (RAR) i Stockholm (6 350000kr.) och i Huddinge (397000 kr.), f�r dator till Kimna (6000000 kr.) samt f�r kontorsinformationssystem till rikspolisstyrelsen (2 500000 kr.)

F�r statens kriminaltekniska laboratorium har jag inte ber�knat n�gra medel f�r ADB-investeringar.

F�r statens institut f�r personalutveckling (SIPU) harjag inte ber�knat n�gra medel f�r ADB-investeringar.

F�r statens elektriska inspektion har jag inte ber�knat n�gra medel f�r ADB-investeringar.

Jag har slutligen f�r BITS, som anm�lt sina behov direkt tiU regeringen, i

15


 


avvaktan p� ytterligare underlag ber�knat medel under posten till regering-���� Prop. 1989/90:100
ens disposition.
�������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

I enlighet med tidigare �r g�r jag en schablonm�ssig neddragning av anslaget f�r att beakta de f�rskjutningar av leveranser och betalningar som erfarenhetsm�ssigt intr�ffar. F�r budget�ret 1990/91 ber�knas dessa f�r�skjutningar tiU 10%.

Jag ber�knar anslagsbehovet totalt f�r budget�ret 1990/91 till 784,5 milj. kr. Riksdagens bemyndigande b�r d�mt�ver inh�mtas att best�lla ADB-utmstning till ett v�rde av 540 milj. kr. ut�ver tidigare l�mnade bemyndiganden.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1.       att liU Anskaffning av ADB-utmstning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 784 500000 kr.

2.       att medge att datomtmstning best�Us - ut�ver tidigare med�givet belopp - tiU ett v�rde av h�gst 540000000 kr.

B 4. Riksrevisionsverket

1988/89 Utgift������� 122 386000��������������� Anslagssparande������ 3580300

1989/90 Anslag������ 128268000 1990/91 F�rslag���� 135405 000

Riksrevisionsverket (RRV) �r central f�rvaltningsmyndighet f�r statlig re�vision och redovisning. RRV:s verksamhet, organisation m. m. framg�r av f�rordningen (1988:80) med instmktion f�r verket.

RRV:s verksamhet redovisas och ber�knas i program. F�ljande program b�r g�lla budget�ret 1990/91:

1.      Redovisningsrevision

2.      F�rvaltningsrevision

3.      Ekonomi

16


 


1 OOO-tal kronor

 

 

 

 

 

 

1988/89

1989/90

1990/91

 

iion

 

Utgift

Anslag

F�redra�ganden

1.�� Redovisningsrevis

66976

70960

74852

2.�� F�rvaltningsrevision

 

38138

41590

41590

3.�� Ekonomi

 

 

77997

78040

91335

4.�� Eng�ngsanvisning

med

 

 

 

 

med anledning av

oml�ggni

ingen av

 

 

 

RC-organisationen och system S

0

500

500

Summa

 

 

183111

189199

209327

Avg�r:

 

 

 

 

 

5.�� Inkomster under

 

 

 

 

 

program 1

 

 

15 552

21220

22126

6.�� Inkomster under

 

 

 

 

 

program 2

 

 

232

324

339

7.�� inkomster under

 

 

 

 

 

program 3

 

 

39052

39387

50457

Summa inkomster

 

 

54836

60931

72922

Nettoutgift

 

 

128275

128268

135405


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 


Riksrevisionsverket

RRV hemst�ller i sin anslagsframst�llning bl.a.

1.Att medel f�r verksamhetens genomf�rande b�r anvisas under ett raman�
slag p� 126731000kr.

2.      Att RRV medges r�tt att, om inkomstema pga. volym�kning blir h�gre �n de under postema 5 � 7 ber�knade, �verskrida de budgeterade utgif�tema i motsvarande utstr�ckning.

3.      Att i huvudf�rslaget f� inbegripa

 

volym�kning i avgiftsfinansierad verksamhet, system S och redovis�ningsrevision av aff�rsverk, med sammanlagt 9 738 000 kr.

volym�kning i anslagsfinansierad verksamhet med sammanlagt 1018000 kr. avseende en tj�nst (program 3) (400000 kr.), ut�kade uppgifter f�r taxegranskning och granskning av utgiftsramar f�r l�ne�k�ningar (program 3) (500000 kr.) samt kompensation f�r RRV:s egen del av RC-kostnad vid avvecklingen av RC-organisationen fr.o.m. budget��ret 1989/90 (118 000 kr.).

4.Att i m�n av behov f� �terkomma avseende ytterligare medel f�r bud�
get�ret 1990/91 betr�ffande

uppgifter i anslutning till statsmakternas program f�r utveckling av stymingen av den statliga verksamheten

fortsatt utvecklingsarbete med nya statliga ekonomiadministrativa sy�stem

eventuella memtgifter till f�ljd av f�rslag i utredningen om den statliga redovisningsrevisionen i framtiden (Dir. 1989:28)

fortsatt utveckling av kreditgarantisystemet.

2�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 15


17


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Allm�nt������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

Som jag tidigare redovisat i bilaga 2 kommer en �versyn av vissa centrala st�dfunktioner att genomf�ras. RRV �r en av de s. k. stabsmyndigheter som kommer atl omfattas av �versynen.

Betr�ffande m�len och inriktningen av RRV:s verksamhet budget�ret 1990/91 kan jag i allt v�sentligt godta RRV:s f�rslag.

RRV ing�r i den gmpp myndigheter som inf�r budget�ret 1991/92 avses genomg� en f�rdjupad anslagspr�vning. S�v�l innevarande budget�r som budget�ret 1990/91 pr�glas av detta. Ett flertal f�r RRV:s framtida verk�samhet betydelsefulla �versyner och utredningar p�g�r under �ret. Slutlig st�llning till dem avses i huvudsak att fattas i anslutning till att den tre�riga budgetramen fastst�lls.

Den I augusti 1989 genomf�rdes en omorganisation av RRV. Den nuvarande organisationen �verensst�mmer med mitt f�rslag till ny pro�gramindelning f�r verksamheten och som inneb�r att RRV:s verksamhet b�r redovisas i f�ljande program:

1.Redovisningsrevision

2.      F�rvaltningsrevision

3.      Ekonomi

Regeringen beslutade den 29 juni 1989 om s�rskilda direktiv f�r RRV:s f�rdjupade anslagsframst�llning f�r Ire�rsbudgelperioden 1991/92-1993/94. De viktigaste uppgiftema f�r RRV i arbetet med den f�rdjupade anslagsframst�llningen kommer enligt direktiven att vara:

-     Genomf�rande av tre�rsbudgelreformen.

-     Fortsatt utvecklingsarbete vad g�ller budgetprocess, styming och upp�f�ljning.

-     Nya uppgifter f�r redovisningsrevisionen vad avser myndighelemas resultatuppf�ljning.

-     F�rvaltningsrevisionens medverkan i f�myelsen av den offentliga sek�tom.

-     F�rb�ttrad verksamhetsuppf�ljning inom RRV.

Dessa uppgifter �verensst�mmer med den aUm�nna utveckling av den offentliga sektom som regeringen tidigare i olika sammanhang givit ut�tryck f�r. Det �r ocks� min uppfattning all RRV:s samtliga verksamhets�omr�den liksom tidigare har en central roll i f�myelsearbetet.

I arbetet med att genomf�ra den nya budgetprocessen b�r RRV:s insat�ser ytteriigare inriktas p� myndighelsst�djande insatser. Det �r enligt min mening d�rf�r �nskv�rt att RRV i sin planering har vissa resurser f�r st�d och r�dgivning lill myndighetema.

Ett rationaliseringskrav p� tv� procent har ber�knats utifr�n RRV: s tre��riga planenliga huvudf�rslag.

Budgetf�rslaget betr�ffande SPV inneb�r att kostnaderaa f�r pensions�administralionen skaU t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn tiU dessa avgifter.

18


 


Gemensamma fr�gor��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Ett par st�rre och �vergripande projekt bedrivs gemensamt inom RRV. De g�ller samordning av RRV:s insatser n�r det g�ller den nya budgetproces�sen och en studie av konsekvenser av blandad finansiering hos myndighe�ter.

F�rb�ttrade metoder f�r verksamhetsuppf�ljning och resultatanalys kommer att pr�vas i RRV:s egen verksamhet. �ven den interaa ekonomi�styrningen utvecklas.


Bil. 15


Redovisningsrevisionen

Regeringen har beslutat om en �versyn av den statliga redovisningsrevisio�nen i framtiden (Dir. 1989:28). Den s�rskilde utredaren skall l�mna f�rslag om hur redovisningsrevisionen kan utvecklas till ett effektivt st�d f�r stats�maktemas styming och uppf�ljning av myndighetemas verksamhet.

Den gmndl�ggande inriktningen av redovisningsrevisionen ligger fast, dvs. �rlig granskning av myndighelemas �rliga resultatredovisningar m. m.

En utg�ngspunki f�r �versynen �r att redovisningsrevisionen i �kad ut�str�ckning �ven b�r medverka i granskningen av de statliga verksamheter�nas redovisning av resultat och �verv�ga f�mts�ttningama f�r en priorite�ring av granskningen mot de myndigheter som ett visst �r �r f�rem�l f�r en f�rdjupad budgetpr�vning. �ven fr�gan om s�rskilda kompetenskrav p� de statliga revisorema b�r �verv�gas.

Redovisningsrevisionen st�lls ocks� successivt inf�r nya och ut�kade krav fr�n myndigheteraas sida. Det g�ller t. ex. mot bakgmnd av inf�rande av f�r�ndrade finansieringsformer, lokala redovisningssystem, �kad dele�gering av verksamhels- och budgetansvar samt �ndrade krav p� informa�tionen i myndighetemas redovisning.

Ett antal uppdragsmyndigheter betalar fr.o.m. budget�ret 1989/90 f�r revisionen, i likhet med aff�rsverken.

Efter samr�d med chefen f�r kommunikationsdepartementet anser jag att RRV:s kostnader f�r revisionen av banverket b�r anslagsfinansieras. Vad g�ller inriktningen av revisionen av banverkels verksamhet utg�r jag fr�n all denna �ven forts�ttningvis bedrivs s� att den svarar mot de principer som g�ller f�r aff�rsverken.

F�rvall n ingsrevision

F�rvaltningsrevisionen har en viktig roll i f�myelsen av verksamheten i den offentliga sektom. Den kompetens f�rvaltningsrevisionen besitter och de resultat den �stadkommer b�r enligt min mening kunna utnyttjas p� ett b�ttre s�tt i f�rnyelsearbetet.

Decentraliseringen av ansvar f�r verksamhet och resukat, s�v�l fr�n staten till kommunema som inom olika statliga myndigheter, b�r f� �ter�verkningar p� inriktningen av RRV:s f�rvaltningsrevision.

Vad g�ller utredningsuppdrag fr�n regeringen av f�rvaltningsrevisionen������������������������� j 9


 


karakt�r b�r dessa �ven forts�ttningsvis i huvudsak finansieras i s�rskild���� Prop. 1989/90:100
ordning.
������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

Ekonomi

Arbetet med att utveckla den statliga ekonomistyrningen ansluter till den nya statliga budgetprocessen och behovet av �ndrade styrformer i den statliga verksamheten. Detta arbete skall forts�tta.

Regeringen har givit RRV i uppdrag att i samarbete med statskontoret utreda m�l och krav samt l�mna f�rslag till nya statliga ekonomiadmini�strativa system.

En marknadsorienterad volymanpassning av system S-verksamheten �r n�dv�ndig f�r att det skall vara m�jligt att motsvara myndigheteraas �kade behov av ekonomisk information. Denna volymanpassning �r helt avgiftsfinansierad.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Riksrevisionsverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ram�anslag p� 135405000 kr.

B 5. Statens arbetsgivarverk

1988/89 Utgift��������� 26075111

1989/90 Anslag������� 40600000 1990/91 F�rslag������ 48 588000

Statens arbetsgivarverk (SAV) �r en central myndighet f�r dels f�rhand�lingar i och samordning av fr�gor som r�r reglering mellan offentliga arbetsgivare och deras arbetstagare, n�r det g�ller anst�llnings- och arbets�villkor som fastst�lls under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer, dels arbetsgivarpolitiken och arbetsmarknadsfr�gor inom statsf�rvaltningen.

Chef f�r SAV �r en generaldirekt�r. Vid SAV finns en styrelse.

Dess organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1989:517) med in�stmktion f�r SAV.

Statens arbetsgivarverk

SAV anf�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande:

SAV ing�r i f�rs�ksverksamheten med tre�riga budgetramar f�r peri�oden 1988/89-1990/91. Det f�rslag till verksamhetsinriktning f�r de tre budget�ren som SAV l�mnade till regeringen v�ren 1987 har i sina huvuddrag antagits av statsmaktema.

I prop. 1988/89:100 bU. 2 (p. 10) har regeringen redogjort f�r behovet av
samordning av den centrala arbetsgivarfunktionen i statsf�rvaltningen.
Fr.o.m.� budget�ret�� 1989/90 har SAV enligt� riksdagens beslut (AU
����������������������������������� 20


 


1988/89:14, rskr. 126) tiUf�rts vissa uppgifter inom det personalpolitiska omr�det som tidigare �vilat statens arbetsmarknadsn�mnd (SAMN). Det inneb�r att SAV forts�ttningsvis skall l�mna direkt st�d tiU myndighetema i fr�gor om rekrytering, personalr�rlighet, personalutveckling, rehabilite�ring, j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i statsf�rvaltningen och st�d i samband med omorganisationer och andra stmkturf�r�ndringar. 1 dessa fr�gor f�r SAV �ven bist� riksdagen och dess myndigheter.

SAV:s verksamhet anvisas under etl ramanslag och skall f�r budget�ren 1989/90 och 1990/91 minska realt med 2% vardera budget�ret. SAV hemst�ller med utg�ngspunkt i detta att ett ramanslag p� 48600000 kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91.


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 

 

 

 

 

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Budget

Utgifter

F�rvaltningskostnader

Lx)kalkostnader

46486800' 9334000

+� 2 240000 + 8 858000

Summa utgifter

 

 

55820800

+ 11098000

Inkomster

Ers�ttning fr�n de aff�rsdrivande v

Ers�ttning fr�n vissa icke-slatliga

tutioner

erken insti-

14515000 705800

+ 2935000 +���� 175000

Nettoutgift

 

 

40600000

+ 7988000

' Av budgeterade medel for f�rvaltningskostnader disponeras 1 OOOOOO kr. av rege�ringen for insatser p� det personalpolitiska omr�det.

F�r kostnader f�r �tg�rder som stimulerar utveckling av nya metoder f�r j�m�st�lldhetsarbetet i statsf�rvaltningen f�r SAV disponera h�gst 1 OOOOOO kr. av budge�terade f�rvaltningskostnader.


F�redragandens �verv�ganden

Statens arbetsgivarverk (SAV) medverkar i de p�g�ende f�rs�ken med tre�riga budgetramar. Medel f�r SAV:s f�rvaltningsutgifter anvisas s�ledes under ramanslag.

I 1988 �rs budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil.9) redovisades SAV:s verksamhetsinriktning f�r de kommande tre �ren och kostnadsra�men h�rf�r. Jag godtar SAV:s f�rslag om en planenlig minskning av utgif�terna f�r budget�ret 1990/91 enligt det tre�riga huvudf�rslag som fastst�ll�des inf�r budget�ret 1988/89 med de �ndringar som f�ljer av att SAV �vertagit vissa av SAMN:s uppgifter. Anslaget har l�ne- och prisomr�k-nats.

Jag har dessutom tagit h�nsyn till att SAV under innevarande budget�r kommer att flytta till nya lokaler. Genom flyttningen kan all SAV:s perso�nal samlas i en byggnad, vilket kommer att underl�tta verksamheten.

Som jag tidigare har redovisat i bilaga 2 kommer en �versyn av vissa centrala st�dfunktioner att genomf�ras. SAV �r en av de s. k. stabsmyndig�hetema som kommer att omfattas av �versynen.

Budgetf�rslaget betr�ffande SPV inneb�r att kostnadema f�r pensions-


21


 


administrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91.���� Prop. 1989/90:100
Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.
��������������� Bil. 15

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens arbetsgivarverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 48 588 000 kr.

B 6. Statens arbetsmilj�n�mnd

1988/89 Utgift����������� 1285000

1989/90 Anslag��������� 1986000

1990/91 F�rslag��������� 2154000

Statens arbetsmilj�n�mnd (SAN) skall, i den m�n det inte ankommer p� n�gon annan myndighet inom statsf�rvaltningen, bl. a. fr�mja utveckling�en av arbetsmilj�verksamhet, ge ut information samt meddela f�reskrifter och r�d som r�r arbetsmilj�verksamheten. SAN skall vidare vara fack-ansvarigt organ f�r inneh�llet i den partsgemensamma utbildningen inom arbetsmilj�omr�det och p� beg�ran av arbetsmilj�fonden yttra sig �ver myndighetemas och arbetstagarorganisationernas ans�kningar till fonden om medel f�r arbetsmilj�utbildning och arbetsmilj�forskning.

SAN best�r av sex ledam�ter. De f�rordnas av regeringen, tre av dem efter f�rslag av de statsanst�lldas huvudorganisationer. F�r beslut hos SAN kr�vs att samtliga ledam�ter �r ense.

Hos SAN finns ett kansli. SAN:s organisation m. m. framg�r av f�rord�ningen (1988:1141) med instmktion f�r SAN.

Statens arbetsmilj�n�mnd

N�mnden ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 2031000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag har vid ber�kningen av anslaget tagit h�nsyn till att SAN under innevarande budget�r kommer att flytta till nya lokaler. Flyttkostnaden kan uppskattas till ca 100000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens arbelsmdj�n�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa
ett f�rslagsanslag p� 2 154 000 kr.
����������������������������������������������������������������������� 22


 


B 7. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet���������������������� Prop. 1989/90:100

■1988/89 Utgift���������� 3 700000������������������������������������������������������������ il-

1989/90 Anslag��������� 1000000

1990/91 F�rslag��������� 1000000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r utvecklingsinsatser, rationaliserings�projekt f�rs�ksverksamhet m.m., som bedrivs i rationaliseringssyfte. An�slaget tas i anspr�k efter beslut av regeringen i vaije s�rskilt fall. Som ett led i den offentliga sektorns f�rnyelse och utveckling kan ytterligare medel ut�ver de budgeterade beh�va tas i anspr�k.

Anslagsbeloppet har sedan budget�ret 1984/85 varit of�r�ndrat, 1 OOOOOO kr. Jag f�rordar att anslaget f�rs upp med samma belopp �ven f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag av I OOOOOO kr.

B 8. Statens institut f�r personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter

1988/89 Utgift����������� 7 312000

1989/90 Anslag������� 18587 000 1990/91 F�rslag������� 14000000

Statens institut f�r personalutveckling (SIPU) �r central servicemyndig�het f�r kompetensutveckling inom statsverksamheten. Institutet f�r inom sill verksamhetsomr�de bitr�da andra offentliga eller privata organ.

Chef f�r SIPU �r en generaldirekt�r. Vid SIPU finns ett r�d. Dess organisation m. m. framg�r av f�rordningen (1988:1006) med instmktion f�r SIPU.

Statens institut f�r personalutveckling

SIPU har beslutat om en ny indelning av verksamheten fr. o. m. den I juli 1989. Verksamheten har koncentrerats till sex resullatomr�den. Syftet �r atl n� en b�ttre effektivitet.

SIPU hemst�ller bl. a. att en s�rskild dispositionsfond inf�rs som en post i SIPU:s balansr�kning f�r att ge SIPU m�jlighet atl anv�nda eventuella �verskott i verksamheten.

SIPU ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 till 23 138000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

I f�rra �rets kompletteringsproposition (prop. 1988/89:150 bil. 12) anf�r�
de jag att en samlad �versyn av st�dfunktionen f�r myndigheternas kom-
��������������������������� 23


 


petensutveckling skuUe g�ras. �versynen skulle omfatta funktionens in- Prop. 1989/90:100 riktning, organisation, finansiering och fr�gor om huvudmannaskap. Den Bil. 15 �versyn som har inletts i civildepartementet under h�sten 1989 av st�d�funktionen f�r kompetensutveckling har visat att det �r l�mpligt att per�spektivet i �versynen vidgas till att omfatta den verksamhet som bedrivs av de s. k. stabsmyndighetema statskontoret, RRV, SAV och SIPU. Somjag har redovisat tidigare (bilaga 2) b�r d�rf�r en samlad �versyn av st�det till verksamhetsansvariga myndigheter samt till regeringskansliet nu g�ras.

SIPU skall till regeringen redovisa aktueUa kompetensutvecklingsbehov inom myndighetema. Denna redovisning skall bl. a. ses mot bakgmnd av att statens arbetsgivarverk och de centrala huvudorganisationema i 1989 �rs ramavtal om l�ner f�r statstj�nstem�n m.fl. (R�LS 1989-90) har tr�ffat ett nytt avtal om kompetensutveckling inom statliga myndigheter. Partema har avsatt 300 milj. kr. f�r detta �ndam�l.

SIPU skall �ven redovisa insatser och resultat inom de �vriga delama av den anslagsfinansierade verksamheten till regeringen under budget�ret.

Det �r enligt min mening angel�get att SIPU ges viss m�jlighet att balansera eventuellt �verskoll fr�n ett budget�r till ett annat. Del �r ocks� angel�get att SIPU ges m�jlighet att anv�nda �verskottsmedel f�r utveck�lingsarbete och f�r viss risktagning. En s�dan ordning skapar en b�ttre konkurrensneutralitet �n den hittillsvarande ordningen med tillskott av 3,5 milj. kr. i anslagsmedel varje �r.

SIPU b�r d�rf�r ges r�tt att utan regeringens medgivande i varje enskilt fall balansera eventuella �verskott mellan budget�ren upp till en niv� som svarar emot h�gst 10 % av uppdragsint�ktema, dvs. f�r n�rvarande ca 7 milj. kr. Jag har vidare ber�knat SIPU:s anslag s� att ett eng�ngsvis tillskott p� 3,5 milj. kr. ryms inom ramen f�r anslaget.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnaderaa f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Jag har ber�knat anslaget enligt sedvanliga gmnder f�r bidragsanslag vilket inneb�r 14 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1.      att till Statens institut f�r personalutveckling: Bidrag tid myn�dighetsuppgifter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 14000000 kr.

2.      att Statens institut f�r personalutveckling ges r�tt att balansera �verskott mellan olika budget�r till en niv� som svarar emot h�gst 10 % av uppdragsint�ktema.

24


 


B 9. Statens institut f�r personalutveckling:�������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Uppdragsverksamhet��������������������������������������������������������������������� Bil. 15

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter f�r produktion och distribution m.m. av SIPU:s konsult- och personalutbildningstj�nster, utbildningsmaterial, utvecklingsarbete som bedrivs p� uppdrag av annan myndighet, bokningsservice och bist�nd till myndighetema vid planering och utformning av deras personalutbildning samt driften av Sjudarh�jdens kurs- och konferenscenter. I uppdragsverksamheten ing�r �ven intematio�nell konsult- och utbildningsverksamhet samt statens institut f�r ledarskap (Stil). Omslutningen ber�knas komma att uppg� tiU 83,7 milj.kr. under budget�ret 1989/90 och 97,1 milj. kr. under budget�ret 1990/91.

Under budget�ret 1988/89 har antalet genomf�rda kurser minskat j�m�f�rt med tidigare budget�r. SIPU:s konsukverksamhel riktar sig dels till den inhemska marknaden, dels tiU utlandet. SIPU:s inhemska konsult�verksamhet omfattar f�ljande huvudomr�den: Chefsutveckling/lednings�utveckling, verksamhetsid� och m�lstyming, kvalitetsutveckling och kvali�letsstyming, f�rvaltningskunskap och f�rvaltningsutveckling, projektled�ning och projektarbete, ADB-utveckling och till�mpning av ADB i f�rvalt�ningen samt arbetsmilj�.

Huvuddelen av konsultverksamheten i utlandet bedrivs inom ramen f�r SIDA:s bist�ndsverksamhet f�r utvecklingsl�nder i Afrika med tyngd�punkt i Zimbabwe, Botswana och Tanzania. Konsultverksamheten upp�n�dde under budget�ret 1988/89 en sammanlagd omslutning p� 27,9 milj. kr.

Int�ktema fr�n SIPU:s konsultverksamhet har �kat fr�n 23,4 milj. kr. budget�ret 1987/88 tiU 27,9 milj. kr. budget�ret 1988/89.

I bokslutet f�r budget�ret 1987/88 redovisade SIPU ett underskott p� 885000 kr. F�r budget�ret 1988/89 redovisar SIPU ell �verskott p� 368092 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens institut f�r personalutveckling: Uppdragsverksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

B 10. Bidrag till f�myelsefonder p� det statligt reglerade omr�det

1988/89 Utgift��������� 21505000�������������� Reservation���������� 274640000

1989/90 Anslag

1990/91 F�rslag������� 50000000

25


 


Genom avtal den 5 juni 1985 enades statens arbetsgivarverk och de���� Prop. 1989/90:100 statsanst�lldas huvudorganisationer om f�myelsefonder p� det statligt���� Bil. 15 reglerade omr�det. I enlighet med avtalet har partema hemst�llt hos rege�ringen om avs�ttning p� statsbudgeten f�r budget�ren 1985/86-1988/89 med respektive 50, 100, 100 och 50 milj. kr. (prop. 1985/86: IOO bil. 15 s. 51, AU 12, rskr. 232). Avtalet har godk�nts av riksdagen och regeringen.

I ett nytt avtal den 18 september 1986 har partema n�rmare preciserat fonderaas anv�ndning.

Utf�rlig redog�relse f�r n�mnden - syfte, organisation och verksamhet � har l�mnats i de senaste tv� �rens budgetpropositioner (prop. 1987/88:100 bil. 2 p. 10, AU 16, rskr. 188 och prop. 1988/89:100 bU. 2 p. 3, AU 14, rskr. 126).

F�r beslut om f�rdelning av fondmedlen m. m. har regeringen inr�ttat en s�rskild partssammansatt n�mnd, n�mnden f�r statliga f�myelsefon�der. Dess organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1104) med instmktion f�r n�mnden.

N�mnden lyder som myndighet under civildepartementet. De statliga f�mydsefonderaa baseras s�lunda p� ett samarbete mellan staten som arbetsgivare och de centrala fackliga organisationeraa inom den statligt reglerade sektom.

F�r innevarande budget�r avsattes inga ytterligare medel f�r n�mndens verksamhet.

Fondernas st�d till f�rnyelsearbetet

De f�rsta tv� verksamhets�ren, budget�ren 1987/88 och 1988/89, har dominerats av en stor m�ngd ans�kningar om st�d till f�myelse- och utvecklingsprojekt. Fram till den I november 1989 har n�mnden tagit emot och avgjort cirka 400 ans�kningar p� sammanlagt 720 milj. kr. Tolak 180 myndigheter har erh�Uit sammanlagt 150 milj. kr. i projektst�d.

Projekten har varierande inriktning och uppl�ggning, alltifr�n total om�pr�vning av myndigheters verksamhet och organisation till f�myelse inom avgr�nsade organisationsdelar. Decentralisering och delegering �r ett van�ligt inslag. 1 flertalet projekt engageras personalen som den viktigaste resursen i f�r�ndringsarbetet. De ans�kningar som avslagits avser till st�rsta delen bidrag tiU regulj�r personalutbildning.

N�mnden tar ocks� sj�lv initiativ till f�mydseprojekl. I V�stmanland har projektet "Det Snabba L�net" nu avslutats. Det har genomf�rts i samarbete med l�nsstyrelsen och inneburit en planerad utveckling av servicen vid l�nets statliga myndigheter. En utv�rdering p�g�r. Erfarenhe�tema hittills visar att projektet varit framg�ngsrikt i fr�ga om resultat och metoder.

1 J�mtlands l�n st�djer n�mnden p� motsvarande s�tt ett brett samarbe�te mellan de statliga myndigheteraa i syfte att utveckla verksamheten och f�rb�ttra j�mst�lldheten.

Under h�sten 1989 har n�mnden startat ett arbetsorganisatoriskt pro�
jekt som syftar till att b�ttre ta tillvara erfaraa medarbetares kunnande och
kapacitet. Utg�ngspunkten �r atl vidgade arbetsuppgifter och �kat ansvar
��������������������������� 26


 


skapar �kad arbetstiUfredsst�llelse och stimulerar lill ytterligare insatser.���� Prop. 1989/90:100 Tre till fyra myndigheter kommer att deka i projektet. De skall bitr�das av���� Bil. 15 statens institut f�r personalutveckling (SIPU).

N�mnden informerar om projektverksamheten p� olika s�tt. Ett ny�hetsbrev utkommer 3 � 4 g�nger per �r. En ny projektkalalog med relativt utf�rliga projektbeskrivningar publiceras i b�rjan av 1990. N�mndens tj�nstem�n medverkar i stor omfattning i olika informationssammanhang.

I takt med att f�rnyelseprojekten har avslutats har n�mnden b�rjat f�rmedla det kunnande som v�xer fram i projekten. En konferens i Ume� under v�ren 1990 skall belysa olika s�tt att f�r�ndra arbetsorganisationen n�r nya arbetsmetoder reducerar assistentemas arbetsuppgifter. Vid en konferens i Uppsala kommer ett stort antal deltagare fr�n den planerade nya regionala statliga f�rvaltningen att m�ta all den regionala f�r�ndrings�erfarenhet som finns inom l�nsstyrelsema.

F�rmedlingen av erfarenheter kommer att f� �nnu st�rre betydelse n�r fler fondst�dda projekt genomf�rts. N�mnden har b�ijat publicera en s�rskild rapportserie d�r s�rskilt intressanta projekt beskrivs och analyse�ras.

Fonderna permanentades och f�rst�rktes i 1989 �rs avtalsr�relse

I 1989 �rs ramavtal om l�ner f�r statstj�nstem�n m.fl. (R�LS 1989-90) enades partema om att p� nytt avs�tta medel (50 milj. kr.) f�r n�mndens verksamhet samt att anpassa denna med h�nsyn till verksamheten vid den nya trygghetsstiftelsen, som jag kommer atl redovisa vid min f�redragning av anslaget C 5. Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m.fl. Enligt det nya avtalet �r syftet med f�mydsefonderaa i korthet att stimulera och st�dja utvecklingen av verksamheten inom myndigheteraa genom att utveckla personalens arbetsbetingelser. I detta ing�r st�rre f�r�ndringar av verksam�hetens organisation och arbetsformer, s�som utvidgning av de anst�lldas arbetsuppgifter, �kat ansvar och st�rre befogenheter, utvecklade samarbets�former samt nya arbetsmetoder.

F�r�ndringarna skall bidra till �kad effektivitet genom bl. a. �kad arbets�tillfredsst�llelse och b�ttre arbetsmilj�.

Syftet skall uppn�s

genom bidrag till finansieringen av f�r�ndringsarbete vid myndigheter�na,

genom bidrag till finansieringen av utvecklingsarbete som kan skapa ny kunskap om eller nya f�mts�ttningar f�r f�myelse inom den statligt reglerade sektom samt

genom spridning av kunskaper och erfarenheter fr�n de utvecklingspro�jekt som f�r ekonomiskt bidrag ur fondema.

Vidare kom parteraa slutligt �verens om att permanenta fondema.

F�redragandens �verv�ganden

Mot bakgmnd av den �verenskommelse mdlan partema i 1989 �rs avtals�
r�relse, som jag nu har redogjort f�r, b�r 50 milj. kr. anvisas tiU f�myelse�
fonder p� det statligt reglerade omr�det.
���������������������������������������������������������������������� 27


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

,��� u���� .--I.���� ����������������������������������������������������������������������������������� Bil- 15

Jag hemst�ller att regeringen

dels bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag nu har anf�rt om de

statliga f�mydsefonderaa,

dels f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lid f�mydsefonder p� del statligt reglerade omr�det

f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 50000000

kr.

Bil. Bidrag till kompetensutveckling p� det statligt reglerade omr�det

1990/91 F�rslag�� 300000000������������������ Nytt anslag

Jag har tidigare i dag (bil. 2) redogjort f�r behovet av kompetensutveck�ling inom statsf�rvaltningen. Kompetensutvecklingen m�ste bli effektiva�re. Myndighetemas m�jligheter att ta ansvar f�r sin kompetensutveckling m�ste �ka. �versynen av det centrala st�det f�r myndigheteraas kompe�tensutveckling liksom oml�ggningen av budgetprocessen har d�rvid stor betydelse. Vidare har partema i 1989 �rs ramavtal om l�ner f�r statstj�ns�tem�n m.fl. (R�LS 1989-90) avsatt 300 milj.kr. f�r att statsanst�llda skall kunna erbjudas en viss personalutbildning varje �r. Av beloppet har 50 milj. kr. reserverats f�r sm� myndigheter och f�r metodutveckling.

Enligt parteraa kan personalutveckling inbegripa utbildning, studie�cirklar, arbetsrotation, utbytestj�nstg�ring etc. M�jligheter att integrera utvecklingsinsatser i den dagliga arbetssituationen b�r s�rskilt unders�kas. En n�dv�ndig f�mts�ttning f�r en god kompetensutveckling �r att arbeis�tagama f�r en m�jlighet att i praktiken oms�tta de kunskaper och erfaren�heter som har vunnits genom olika personalutvecklingsinsatser. Redan vid planeringen av kompetensutvecklingen inom en myndighet m�ste d�rf�r s�rskild uppm�rksamhet riktas mot arbetsformer, beslutsformer etc. i syfte att uppt�cka och undanr�ja de eventuella hinder som kan finnas.

Ett nytt reservationsanslag ben�mnt Bidrag till kompetensutveckling p� det statligt reglerade omr�det b�r f�ras upp p� statsbudgeten. F�r budget��ret 1990/91 b�r anslaget f�ras upp med 300 milj.kr. motsvarande det belopp som partema har avsatt i R�LS 1989-90. Jag avser att senare �terkomma till regeringen med f�rslag till hur medlen skall f�rdelas mellan myndighetema.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid kompetensutveckling p� det statligt reglerade omr�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 300000000 kr.

28


 


c. Personalpolitik, statistik m. m. C 1. Statens l�ne- och pensionsverk

1988/89 Utgift��������� 46214136�������������� Anslagssparande

1989/90 Anslag������� 40778000
1990/91 F�rslag
�������������� 1000


5474000


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


Statens l�ne- och pensionsverk (SPV) �r enligt sin instmktion (1988:113) central f�rvaUningsmyndighel f�r �renden som r�r den statliga personalpensioneringen och d�rmed sammanh�ngande fr�gor och f�r �renden som r�r de centrala personaladministrativa ADB-systemen hos staten, i den m�n s�dana �renden inte ankommer p� n�gon annan myndig�het. Vidare handl�gger SPV �renden om s�dan gmpplivf�rs�kring som meddelas av staten, i den m�n det inte ankommer p� statens tj�nstepen�sions- och gmpplivn�mnd. Inom SPV finns en pensionsavdelning, en ADB-enhet och en administrativ enhet. Huvuddelen av ADB- enhetens verksamhet finansieras och redovisas under ett s�rskilt anslag (C 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling).

SPV deltar i f�rs�ket med tre�riga budgetramar och har avgivit sin andra f�rdjupade anslagsframst�llning. Verket har �ven avgivit en s�rskild rapport i mars 1989.

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Pensions- och grupplivfor-

 

 

s�kringsadministration

52673000

-1- 7 388000

Matrikelf�ring

16000000

+������������� 0

�terbetalning av medel f�r

 

 

vissa datainvesteringar

425000

-1-������������� 0

L�ne- och PA-verksamhet'

0

-1-51326000

 

69098000

-1-58714000

Int�kter

 

 

Avgifter pensionsadministration

9720000

+ 62102000

Avgifter f�r MAREG

14400 000

-14400000

Ers�ttning f�r ATP-

 

 

administration

4200000

+���� 464000

Avgifter f�r l�ne- och

 

 

PA-verksamhet

0

-1-50003000

Utnyttjande av tidigare

 

 

�verskott p� l�ne- och

 

 

PA-verksamhet

0

+�� 1322000

 

28320000

-1-99491000

Nettoutgift

40778000

-40777000

' nuvarande C 2 anslag


29


 


Statens l�ne- och pensionsverk������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Statens l�ne- och pensionsverk (SPV) har genomf�rt en analys av verksam-���� "'-� - heten under den senaste �lla�rsperioden. Kostnadsutvecklingen har, j�m f�rt med konsumentprisindex, varit gynnsam. Produktivitetsutvecklingen har under 1980-talet varit i genomsnitt 5,4 % per �r.

Pensioneringsverksamhelen, som �r SPV:s dominerande verksamhets�omr�de, har haft den mest positiva produktivitetsutvecklingen, c:a 6,7% per �r i genomsnitt. Kostnadema per pensions�rende i fasta priser har minskat fr�n 3 200 kr budget�ret 1980/81 tiU 1 800 kr budget�rd 1987/88.

En del av de genom produktivitets�kningen frigjorda resursema har anv�nts tiU generella besparingar medan en annan del har anv�nts till utbyggnad av det automatiska matrikdregistret (MAREG) och �vrig sy�stemutveckling.

Inom l�neomr�det har produktivitets�kningen varit c:a 2,4% per �r i snitt. Uttalat i l�pande priser motsvarar det en kostnad budget�ret 1987/88 p� 11:00 kr j�mf�rt med 11:40 kr budget�ret 1980/81 per l�neut�betalning.

SPV anf�r i sin f�rdjupade anslagsframst�llning inf�r perioden 1990/91- 1992/93 bl. a.:

1.�� att pensions- och gmpplivverksamheten fr.o.m. budget�ret 1990/91 hek
b�r finansieras genom avgifter och att nuvarande ramanslag d� b�r
omvandlas till ett s. k. 1000-kronorsanslag.

Vidare anf�r SPV alt om avgiftsfinansiering inte genomf�rs b�r anslaget ber�knas enligt f�ljande punkter 2-7:

2.��� huvudf�rslaget ber�knas till 37 903 000 kronor f�r budget�ret
1990/91 och till 36 703 000 kronor respektive 35 603 000 kronor f�r
budget�ren 1991 /92 och 1992/93,

3.        medel f�r anskaffning av terminalutraslning anvisas med 1000000 kronor,

4.        de medel som under uppbyggnadsskedet av det automatiska matri�kelregistret (MAREG) anvisats eng�ngsvis med 2000000 kronor b�r ers�ttas med ett lika stort belopp f�r regulj�r MAREG-drift,

5.        medel anvisas f�r kanslifunktionen �t tj�nstepensions- och gmppliv-n�mnden med 500000 kronor,

6.        medel ber�knas f�r personalkostnader lill f�ljd av �kad volym pen�sionsans�kningar med 600000 kronor f�r budget�ret 1990/91, med 1200000 kronor f�r budget�ret 1991/92 och med 1800000 kronor f�r budget�ret 1992/93,

7.        medel anvisas f�r �kade ADB-kostnader till f�ljd av �ndrat driftsst�l�le f�r datak�rningar med 3000000 kronor.

De ovan under punkterna 3,4, 5 och 7 redovisade �nskem�len avser lika stora belopp vart och ett av de tre budget�ren.

I fr�ga om avgiftsfinansieringen f�resl�r SPV att avgiften f�r de arbetsgi�vare som �r anslutna till MAREG-registret, skall sammansl�s med nuva�rande MAREG-avgift och ber�knas p� antalet anst�llda, f�r vilka uppgif�ter �verf�rts till MAREG-registret under f�reg�ende kalender�r.

30


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

L�ne-och personaladministrativ verksamhet

SPV svarar f�r statens generella l�neulr�kningssystem (SL�R) samt f�r f�r- och eftersystem till detta (PIR). Den l�ne- och personaladministrativa verksamheten finansieras helt genom avgifter. Verket har i uppdrag att i samr�d och samarbete med statskontoret, RRV och SAV forts�tta arbetet med den l�ngsiktiga utvecklingen av l�ne- och personaladministrativa system f�r statsf�rvaltningen. En ny systemgeneration f�r l�ne- och perso�naladministration skaU st�dja den nya arbetsgivarrollen. Den nya system�generationen skall l�ttillg�ngligt ge relevant och aktuell information f�r slyraing och ledning. Den skall vidare s�kerst�lla centrala informationsbe�hov och informationsbehov f�r sidoordnade system. Samordning med ut�redningsarbetet p� det ekonomiadministraliva omr�det �r d�rf�r viktigt. I anslutning till n�mnda uppdrag har SPV, p� regeringens uppdrag, i samar�bete med l�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n genomf�rt viss f�rs�ksverksamhet med system f�r lokal l�neadministration.

Redan tidigare i dag har (i bilaga 2) redogjorts f�r utvecklingen av statliga ekonomi- och personaladministrativa system i framliden. Jag har f�r avsikt att under 1990 f�resl� regeringen att ta st�llning till en utveck�lingsplan f�r dessa system p� gmndval av rapporter som bland andra SPV skall l�mna tiU regeringen under v�ren 1990. SPV:s utvecklingsarbete kom�mer att omfattas av denna plan. I detta sammanhang avser jag �ven att �terkomma till fr�gan om SPV:s samordningsroU.

Jag finner det naturligt, med den roll SPV f�r n�rvarande har som central f�rvaltningsmyndighet, att andra myndigheter tills vidare r�dg�r med SPV vid utformning eUer anskaffning av system f�r lokal l�neadministration.

Pensions- och grupplivverksamhet

SPV administrerar bland annat de statliga tj�nstepensionema och utbe�talar allm�n pension lill personer som uppb�r siatlig tj�nstepension. Dess�utom handhar SPV den statliga tj�nstegmpplivf�rs�kringen. Kostnadema f�r administration av dessa verksamheter betalas dels genom medel som anvisats under detta anslag, dels genom avgifter fr�n framf�r alk aff�rsverk och vissa icke-slatliga arbetsgivare vars anst�llda har statlig tj�nstepen�sion. SPV f�r �ven det tidigare n�mnda automatiska matrikel regi st ret f�r slalsf�rvakningen (MAREG). F�r detta register uttar SPV en avgift.

Mellan statens arbetgivarverk (SAV) och de statsanst�lldas huvudorga�nisationer p�g�r f�rhandlingar som syftar till ett nytt pensionsavtal. Ett av de syften som SAV har med detta arbete, �r att det nya avtalet skall vara l�ttare atl administrera �n det nuvarande. Reglema i ett nytt avtal b�r d�rf�r vara betydelsefulla vid bed�mning av omfattningen av SPV:s fram�tida verksamhet.

Ny finansieringsform

SPV:s verksamhet ar i dag till mer �n h�lften finansierad med avgifter.

Regeringen gav SPV i uppdrag att i samband med den s�rskilda rapporten�������������������������� 31


 


redovisa m�jlighetema att finansiera hela verksamheten med avgifter.���� Prop. 1989/90:100 SPV anf�r i den s�rskilda rapporten flera motiv varf�r en �verg�ng till���� Bil. 15 fullst�ndig avgiftsfinansiering av verksamheten �r �nskv�rd b�de ur rege�ringens och myndighetemas perspektiv.

SPV:s verksamhet �r fr�mst inriktad p� att tillhandah�lla tj�nster. Ver�ket �r till stor del serviceorgan till den �vriga statsf�rvaltningen. Den egentliga myndighetsut�vningen blir aUt mindre.

En enhetlig finansiering via avgifter �kar kostnadsmedvetandet s�v�l hos myndigheten som hos dess kunder.

En avgiftsfinansiering b�r vidare leda till en f�renkling av verkets avgifts�uttag, en b�ttre koppling mellan pris och kvalitet samt g�ra det l�ttare att anpassa resurseraa till efterfr�gan och volym.

M�jligheten att finansiera utvecklingsprojekt �kar med en enhetlig fi�nansiering om avgifteraa ber�knas s� att �ven utvecklingskostnader t�cks.

Mot bakgmnd av vad jag h�r anf�rt f�resl�rjag att hela SPV:s verksam�het skall bli avgiftsfinansierad. Med detta bortfaller �ven behovet av ett s�rskik anslag f�r statlig personaladministrativ informationsbehandling. Anslaget b�r d�rf�r uppf�ras med ett formellt belopp av 1000 kronor och �ven omfatta det tidigare anslaget C 2. Jag avser att �terkomma till regeringen med f�rslag om att SPV skall f� disponera en r�riig kredit f�r n�sta budget�r och att en pr�vning av den r�rliga krediten sker budget�rs�vis.

Jag avser att �terkomma till regeringen med f�rslag om de principer som skall g�lla f�r best�mmande av avgiftema och om de ekonomiska m�l som skall g�lla f�r perioden 1990/91 -1992/93.

Jag har i denna fr�ga samr�tt med �vriga statsr�d. De beaktar effektema av mitt f�rslag tiU finansiering av SPV i sina f�rslag till budget s� att myndigheteraa kompenseras f�r de �kade kostnaderaa. Min avsikt �r att oml�ggningen inte heUer skall inneb�ra en �verv�kring p� kommunerna av kostnader f�r administration av pensioner till f. d. l�rare. Avgiftema till SPV kommer att beaktas vid reglering av de ekonomiska f�rh�Uandena mellan staten och kommunema avseende �ren 1990 och 1991.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

l.lill Statens l�ne- och pensionsverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kronor,

2. godk�nna att avgifter f�r pensionsadministration tas ut av anst�llningsmyndigheteraa och andra arbetsgivare vars anst�llda har statligt reglerade pensionsvillkor.

Statistik

I avsnittet behandlas statistiska centralbyr�ns (SCB) verksamhet fram
t.o.m. budget�ret 1992/93 m.m. SCB �r enligt sin instmktion (1988:137,
�ndrad 1989:749) central f�rvaltningsmyndighet f�r den statliga statis-
������������������������������� 32


 


tikproduktionen och anvisas medel under tre anslag, C 2. Statistiska��� Prop. 1989/90:100 centralbyr�n: Statistik register och prognoser, C 3. Statistiska centralby-���� Bil. 15 r�n: Uppdragsverksamhet samt C 16. Folk- och bostadsr�kningar.

SCB �r en av de myndigheter som p� f�rs�k till�mpat tre�riga budget�ramar och som nu p�b�rjar sin andra tre�rsperiod.

SCB har i enlighet med de s�rskilda direktiv, som meddelades verket h�sten 1988 redovisat ett brett underlag med resultatanalys samt f�rslag om m�l, inriktning och resurser f�r verksamheten under perioden 1990/91 �1992/93. Underlaget omfattar en huvudrapport med delrappor�ter, bl. a. f�r de olika statistikprogrammen, samt den sedvanliga anslags�framst�llningen.

Rapportema inneh�ller analyser av den statliga statistikens nul�ge och f�r�ndringsbehov samt f�rslag till statistikens utveckling och kvalitet fram t.o.m. budget�ret 1992/93. F�rslagen har presenterats i statistikprogram som ansluter till departementens ansvarsomr�den. Programmen har utfor�mats i n�ra kontakt med f�retr�dare f�r respektive departement.

I enlighet med de s�rskilda direktiven har SCB redovisat ett tre�rigt budgetf�rslag som utg�r fr�n en real minskning av resursema med 5 % (huvudf�rslag) samt ett som utg�r fr�n of�r�ndrade resurser.

C 2. Statistiska centralbyr�n: Statistik, register och prognoser

1988/89 Utgift������� 346574000���������������� Anslagssparande������ 5 965000

1989/90 Anslag������ 326 513000 1990/91 F�rslag���� 371238000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r huvudprogrammet Statistik, register och prognoser. De avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, f�rande av vissa register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens omr�de m. m.

Statistiska centralbyr�ns f�rslag

SCB f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande.

F�r tre�rsperioden

1.      Den av SCB f�reslagna allm�nna inriktningen f�r perioden 1990/91 � 1992/93 godk�nns av regeringen.

2.      Regeringen pr�var statistikprogrammen med utg�ngspunki i SCB:s f�r�slag vid of�r�ndrad anslagsniv� om sammanlagt 1139 milj. kr. f�r peri�oden.

3.      Vid beslut enligt huvudf�rslaget, som inneb�r en minskad anslagsniv� med 5 %, skall den tidsm�ssiga f�rl�ggningen av besparingama genom�f�ras enligt SCB:s f�rslag. Det inneb�r att ett anslag f�r programmet C 2.

p� sammanlagt 1108 milj. kr. budgeteras f�r perioden med f�ljande��������������������������������� 33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 15


f�rdelning� mellan� �ren:�� 1990/91403�� milj.�� kr.,�� 1991/92372� milj. kr.,1992/93 342milj.kr.

4.      Att regeringen pr�var de f�rslag till ut�kningar som SCB anm�ler.

5.      Att pris- och l�neomr�kningar sker av anslagen

6.      Att n�gon ram f�r investeringsmedel f�r ADB-utmstning inte fastst�lls utan att anskaffning av ADB-utmstning blir avh�ngig av SCB:s m�jlighet att t�cka de periodicerade kostnader som investeringama leder till.

7.      Om s�rskilda investeringsmedel �ven i forts�ttningen skall avs�ttas, be�r�knas dessa till 53 milj. kr. f�r perioden som helhet med f�ljande f�r�ddning �ver �ren 1990/91 23 milj. kr., 1991/92 18 milj. kr. och 1992/93 12 milj. kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 


F�r budget�ret 1990/91

1.      Att f�r verksamheten under program I, Statistik, register och prognoser, anvisas ett anslag som omfattar all verksamhet under XIII huvudtiteln, dvs. �ven de delar som tidigare finansierats fr�n anslaget f�r folk- och bostadsr�kningen 1990 och ett anslag under IX huvudtiteln.

2.      Att f�r genomf�randet av verksamheten under program I, Statistik, register och prognoser, anvisas ett ramanslag under XIII huvudtiteln C 2. Statistiska centralbyr�n: Statistik, register och prognoser p� 373 821000 kr. och ett f�rslagsanslag under IX huvudtitdn p� 34 127 000 kr.

3.      Att pris- och l�neomr�kning sker av medlen under dessa anslag.

4.      Att 22 950 000 kr ber�knas som s�rskilda investeringsmedel f�r anskaff�ning av ADB-utmstning.

F�redragandens �verv�ganden

N�gra huvudpunkter

1.          Den av SCB f�reslagna aUm�nna inriktningen av verksamheten 1990/91 � 1992/93 l�ggs till gmnd f�r anslagsber�kningen.

2.          Ett ramanslag p� 371 238000 kr. anvisas (under XIII huvudtiteln) f�r budget�ret 1990/91.

3.          En tyngdpunktsf�rskjutning g�rs mot statistik som r�r ekonomi, f�rdelningspolitik, milj� och EG-integrationen.

4.          �rlig l�pande arbetsmilj�statistik byggs upp.

5.          Ny kvartalsstatistik �ver l�ner byggs upp.

6.          Inf�randet av en ny n�ringsgrensindelning p�b�rjas.

7.          Ny t�tortsavgr�nsning genomf�rs.

8.          BeslutsmodeUen�� vidareutvecklas�� och�� finansieringsformerna m.m. ses �ver.


34


 


1 Ber�kning av anslaget m. m.

 

 

 

Prop. 1989/90:100 Bil. 15

Ramanslaget

 

 

 

 

Delprogram

1988/89'

1989/90

1990/91

 

 

Utgift

Budget

F�redra�ganden

 

tkr

tkr

tkr

tkr

 

1. Justitie

5415

5075

5468

 

2. Utrikes

6

95

276

 

3. F�rsvars

_

145

845

 

4. Social

22898

23043

27 782

 

5. Kommunikations

6 589

6972

8910

 

6. Finans

92948

66693

78716

 

7. Utbildnings

24206

24203

27224

 

8. Jordbruks

55263

46805

47841

 

9. Arbetsmarknads

44231

44271

49 306

 

10. Bostads

18 348

19398

20958

 

11. Industri

18 703

19171

21892

 

12. Civil

29181

40003

42453

 

13. Milj�- och energi

13823

13558

17838

 

14. Gemensamma fr�gor

53313

51668

57 528

 

Till regeringens disp.

 

 

1000

 

Summa

384924

361100

408037

 

varav XIII HT

346 574

326513

371238

 

varav IX HT

28400

34587

36 799

 

' 1988/89 ingick FoB i anslaget. Delprogramindelningen �r inte heller helt j�mf�rbar

med 1989/90 och 1990/91.

�Inkl. 4500000 kr. f�r de jordbruksekonomiska unders�kningarna.


Tre�rig budgetram m.m.

Enligt min mening b�r den av SCB f�reslagna inriktningen i enlighet med huvudf�rslaget l�ggas till gmnd f�r en tre�rig budgetram. Inom ramen f�r detta f�rslag har SCB gjort vissa neddragningar men �ven utbyggnader och f�rb�ttringar av statistiken. D�mt�ver f�resl�rjag utbyggnader f�r s�rskik prioriterade statistikomr�den som r�r ekonomi, f�rdelningspolitik, milj� och EG-integration. Dessa reformkrav finansieras fr�mst genom atl del rationaliseringskrav i form av huvudf�rslag som �lagts SCB f�r tre�rsperio�den minskas tiU motsvarande 0,5% per �r. Jag har ocks� i samr�d med ber�rda statsr�d genom �verf�ringar ber�knat s�rskilda medel f�r statistik inom vissa omr�den.

Anslagsbehovet f�r resp. �r b�r ber�knas till 371238 000 kr., 368235000 kr., 355 232 000 kr. Bdoppen f�r de tv� sistn�mnda budget��ren b�r prisomr�knas i vanlig ordning. F�rdelningen mellan �ren bygger p� att SCB redan f�rsta �ret kan p�b�rja n�dv�ndiga f�rb�ttringar av statistiken. Reformema under det f�rsta budget�ret motsvaras av neddrag�ningar de tv� f�ljande budget�ren.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Jag har �ven tagit h�nsyn till de extra kostnader som slopande av tj�nstebrevsr�tten inneb�r.

Chefen f�r finansdepartementet har tidigare denna dag presenterat en f�rs�ksverksamhet som inneb�r att en ny beslutsordning och en f�r�ndrad


35


 


finansieringsmodell f�r investeringar i viss ADB- och kommunikationsut-���� Prop. 1989/90:100 mstning skall pr�vas. SCB omfattas av denna verksamhet. F�r investe-���� Bil. 15 ringar i ADB-utmstning ber�knas SCB f� ta upp ett l�n i riksg�ldskontoret p� 22 950 000 kr.

2 Statistikens inriktning m. m. Beslutsmodell, omprioriteringar

Genom den beslutsordning som inf�rts f�r statistiken (prop. 1984/85: IOO bil 15, s. 50) och den ddprograminddning som tiU�mpats under inneva�rande tre�rsperiod har fackdepartementen givits ett st�rre ansvar f�r stati�stik inom det egna fackomr�det. Behovet av statistik skall enligt beslutsmo�dellen fr�mst v�gas mot den verksamhet inom sektom f�r vilken statistiken utg�r informationsunderlag. Erfarenhetema av beslutsmodellen har utv�r�derats av en s�rskild arbetsgmpp (C I987:D). Utv�rderingen visar bl.a p� sv�righeter att ompr�va statistik och omf�rdela resurser mellan statistikom�r�den samt p� att h�lla samman ansvaret f�r sektor�vergripande statistik.

Arbetsgmppen f�reslog att beslutsmodellen skulle f�r�ndras f�r att un�derl�tta en samordning mellan sektoreraas anspr�k och omprioriteringar mellan omr�den. Arbetsgmppen f�reslog vidare att anv�ndama skulle ges ett st�rre inflytande. En �versyn av statistikproduktionen och statistik�anv�ndningen borde enligt arbetsgmppen g�ras efter ytterligare en tre�rs�period.

Ett resultat av utv�rderingen var att SCB i de myndighetsspecifika direktiven inf�r kommande tre�rsperiod uppmanades att �verv�ga f�r��ndringar i statistikproduktionen mellan delprogrammen. SCB skulle vi�dare redovisa konsekvensema av att s�tta av 0,5 -1,0 % av anslaget f�r att skapa flexibilitet inom givna ramar.

Den f�rdjupade pr�vningen har emellertid resulterat endast i marginella omprioriteringar mellan delprogrammen. En anledning �r att den besluts�ordning som till�mpas g�r det sv�rt att skapa utrymme f�r ny statistik. SCB:s m�jligheter att sj�lvst�ndigt prioritera statistikbehov mdlan olika delprogram har ocks� visat sig vara begr�nsade.

Den tre�rsplan som jag nu f�resl�r bygger dock p� omprioriteringar mellan delprogram. Detta har �stadkommits genom att utnyttja regeringens rationaliseringskrav f�r insatser p� prioriterade omr�den och genom vissa neddragningar av befintlig statistik.

F�r att �stadkomma en b�ttre anpassning av statistiken till nya statistik�
behov �r det enligt min mening n�dv�ndigt att vidareutveckla beslutsmo�
dellen i riktning mot �kat anv�ndaransvar och b�ttre samordning av
tv�rsektoridla statistikbehov. Modellen b�r ge b�ttre m�jlighet till om�
prioriteringar mellan delprogrammen. Den b�r ocks� kunna �verv�ga
stmkturella f�r�ndringar av statistikproduktionen. Jag avser d�rf�r att
�terkomma till regeringen med f�rslag om en utredning med uppdrag att
vidareutveckla beslutsmodellen i denna riktning. Samtidigt b�r �ven vissa
styr- och finansieringsfr�gor ses �ver, bl. a. avv�gning mellan anslag och
uppdrag, redovisningsfr�gor samt principer f�r avgiftss�ttning, m. m.
��������������������������������� 36


 


Jag har �ven avsatt 1 milj. kr. till regeringens disposkion 1990/91 och���� Prop. 1989/90:100
d�refter 2 milj. kr. per �r.
���������������������������������������������������������������������� Bil. 15

Delprogramindelning m. m.

SCB:s f�rslag till delprogramindelning och statistikprogram ansluter i stort sett till departementens organisation. Varje statistikprogram motsvarar ett politikomr�de. SCB f�resl�r dessutom ett delprogram f�r gemensamma fr�gor i den statliga statistikproduktionen.

Jag ansluter mig till SCB:s f�rslag och f�rordar att regeringen godk�nner den av SCB f�reslagna delprogramindelningen med ett undantag. Statis�tikprogrammet EG-samordning b�r f�ras �ver fr�n utrikesdepartementet till delprogrammet f�r gemensamma fr�gor.

Jag anser vidare i motsats till SCB att Folk- och Bostadsr�kningen �ven forts�ttningsvis skall s�rredovisas under ett s�rskilt anslag.

Iprop. 1987/88:100 (bil. 15 s. 37) aviserades ett uppdrag till statskontoret att g�ra en �versyn av �ktenskapsregistret och pr�va fr�gan om vilken myn�dighet som b�r f�ra registret (jfr prop. 1981/82:100 bil. 10). Uppdraget �r slutf�rt. I avvaktan p� beslut om domslolamas framtida verksamhet sker ingen f�r�ndring av huvudmannaskapet.

Statistikens inriktning p� respektive delprogram

Inf�r f�reg�ende tre�rsperiod formulerades m�l �ch inriktning av statisti�ken inom vatje delprogram. SCB har arbetat i enlighet h�rmed. Nedan redovisas st�rre genomf�rda eller planerade f�r�ndringar av statistiken samt de f�r�ndringar i f�rh�llande till SCB:s huvudf�rslag som jag anser b�r ske. I �vrigt kvarst�r m�l och inriktning.

I fr�ga om delprogrammen I � 11 samt 13 harjag samr�tt med ber�rda statsr�d.

Delprogram 1 Justitiedepartementet

Under delprogram I redovisas ell statistikprogram f�r kriminalpolitik och r�ttsv�sen.

Under 1988/89 har en brottsdatabas lagts upp. Vidare har en unders�k�ning �ver skador/kostnader p.g.a brott samt en ny statistik �ver moderna brott p�b�rjats.

Delprogram 2 Utrikesdepartementet

Under delprogram 2 har SCB f�reslagit ett statistikprogram f�r EG-sam�ordning och ett f�r bist�ndspolitik. Programmet f�r EG-samordning flyt�tas till delprogram 14 Gemensamma fr�gor.

F�r att utveckla officiell statistik p� bist�ndsomr�det f�resl�r jag alt 1
milj. kr. avs�tts under utrikesdepartementets anslag f�r utveckling av
bist�nds- och u-landsstatistik.
����������������������������������������������������������������������������������� 37


 


Delprogram 3 F�rsvarsdepartementet���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Inom f�rsvarsdepartementets ansvarsomr�de finns ett statistikprogram������������ � ■'

f�r f�rs�ijningsberedskapen. Till detta program h�r vamslatisliken som under innevarande �r finansierats med s�rskilda medel fr�n utrikes-, f�r�svars- och industridepartementen. Statistiken f�resl�s f� en f�rst�rkning med 100000 kr., men kommer �ven forts�ttningsvis att delvis vara finan�sierad med s�rskilda medd.

Delprogram 4 Socialdepartementet

Delprogram 4 omfattar sakomr�dena v�lf�rd, bam- och familjepolitik, socialtj�nst samt h�lso- och sjukv�rd.

Socialsektoras statistikdatabas har kommit i l�pande drift och en h�lso-statistisk �rsbok har b�rjat ges ut. Vissa f�rseningar har dock intr�ffat i d�dsorsaksstatistiken, socialtj�nststatistiken och unders�kningama om levnadsf�rh�llanden. Detta beror framf�r allt p� exlema faktorer. Ut�ver plan har en utredning om f�rb�ttrad socialbidragsstatistik och om missbm-karstatistik genomf�rts.

Diskussioner p�g�r om att tillf�lligt ers�tta SCB:s unders�kning om levnadsf�rh�llanden med en levnadsniv�unders�kning f�r att bl. a. f� ett b�ttre underlag f�r social och ekonomisk forskning och b�ttre kunna utv�rdera skattereformen. Denna fr�ga b�r pr�vas av ber�rda departe�ment inf�r regeringens beslut om utv�rdering av skattereformen. Jag �r inte nu beredd att ta st�llning till om en omf�rdelning av resurser mellan dessa b�gge unders�kningar b�r ske.

Delprogram 5 Kommunikationsdepartementet

Under delprogram 5 redovisas statistik om transportomr�det och trafiks�kerheten.

En oml�ggning av transportstatistiken har gett utrymme f�r en under�s�kning om utl�ndska lastbilars transporter i Sverige och svenska lastbilars transporter i utlandet. En planerad unders�kning om utrikes bussresor har efter samr�d med kommunikationsdepartementet ej genomf�rts.

Jag f�resl�r som en f�ljd av EG-integrationen att SCB tilldelas 1,5 milj. kr. f�r en EG-anpassning av den svenska transportstatistiken.

Trafiks�kerhetsverket har fr.o.m. budget�ret 1989/90 hek uppdragsfi�nansierad verksamhet. N�gra anslagsmedel f�r ny statistik p� trafiks�ker�hetsomr�det ber�knas d�rf�r inte. S�dan statistik f�r finansieras som upp�drag till SCB.

Delprogram 6 Finansdepartementet

Till finansdepartementets ansvarsomr�de h�r statistikprogrammen f�r
ekonomisk politik, kredit- och valutapolitik samt f�rdelningspolitik. Pro�
grammet f�r kredit- och valutapolitik �r i sin helhet uppdragsfinansierat.
Under innevarande tre�rsperiod har bl. a. en generalrevidering av natio-
����������������������������� 38


 


nalr�kenskapema och vissa f�rb�ttringar av tj�nsten�ringsstatistiken ge-��� Prop. 1989/90:100 nomf�rts. En ny vamnomenklatur har inf�rts i bl. a. utrikeshanddsstaristi-���� Bil. 15 ken och industristatistiken.

Trots f�rb�ttringar av statistiken f�r den ekonomiska politiken och f�rdelningspolitiken m�ste �ven i forts�ttningen �kade insatser g�ras inom dessa omr�den. Inte minst g�ller det statistiken �ver den privata tj�nste�sektom, EG-integrationen, den f�rest�ende skatteoml�ggningen och ut�vecklingen inom den offentliga sektom st�ller ocks� stora krav p� statistik som belyser vad som sker i ekonomin och f�r medborgama.

F�r f�rb�ttringar av den ekonomiska statistiken har jag ber�knat 3,5 milj. kr, att f�rdelas p� f�ljande omr�den:

Statistiken �ver Ij�nsten�ringama f�rb�ttras och byggs ut.

Nationalr�kenskapema f�rb�ttras s� att b�ttre kvalitet, snabbhet och konsistens erh�lls.

En tullenk�t f�rbereds i syfte att evalvera differensen mellan bytesba�lansen redovisad p� betalningsbasis och transaktionsbasis.

Statistiken �ver f�retagens realkapital och lagerstockar f�rb�ttras.

B�ttre integration mellan reala r�kenskaper och finansr�kenskaper skall uppn�s t. ex. genom att "sociala r�kenskaper" inf�rs.

Ber�kningar av produktionen i den offentliga sektom f�rb�ttras.

Jag delar SCB:s bed�mning att det beh�vs b�ttre underlag f�r att f�lja f�rdelningen av ekonomiska resurser. Den ekonomiska utvecklingen un�der 1980-talet har medf�rt att utj�mningen av inkomst- och f�rm�genhets�f�rdelningen bromsats. En omfattande skattereform genomf�rs under �ren 1990 och 1991. Fortsatta f�r�ndringar av hush�llens ekonomiska villkor kan v�ntas under 1990-talet.

Jag har d�rf�r ber�knat 3 milj. kr. ut�ver huvudf�rslaget f�r f�rb�ttring�ar av den f�rdelningspolitiska statistiken p� f�ljande omr�den:

F�r att b�ttre kunna f�lja effektema av skattereformen m�ste samord�ningen mellan inkomstf�rdelningsunders�kningen (HINK) och under�s�kningen om hush�llens utgifter (HUT) p�skyndas och f�rdjupas. M�j�ligheteraa lill en n�rmare integrering b�r skyndsamt pr�vas.

Samordning b�r genomf�ras �ven mellan HINK och bostads- och hy�resunders�kningen (BHU) s� att en �ndring av bostadsst�det b�ttre kan f�ljas.

Det f�rst�rkta arbetet med f�rm�genhetsstudiema b�r inriktas p� att ge underlag till att f�lja effektema av de stora oml�ggningaraa av skatte-och transfereringssystemen.

En samordning mellan HINK och riksrevisionsverkets taxeringsstatis�tiska unders�kning �r angel�gen.

Framskrivningar och prognoser �r n�dv�ndiga f�r att snabbare f� en bild av p�g�ende f�r�ndringar.

Modellen f�r att simulera och ber�kna f�rdelningseffekter och budgetef�
fekter av skatter och transfereringar har visat sig mycket anv�ndbar i det
p�g�ende arbelet. Samtidigt har stora behov framkommit av utveckling av
ADB-l�sningar, sekretesskydd och datatillg�ng, ekonomiska och statistis�
ka metoder samt resurser f�r ADB-drifl och l�pande st�d fr�n SCB.
950 000 kronor avs�tts d�rf�r av ovan angivna medel f�r drift och utveckling
����������������������� 39


 


av den s. k. simuleringsmoddlen. Jag avser �terkomma senare med anvis-��� Prop. 1989/90:100
ningar tiU SCB f�r medlens disposition.
������������������������������������������������� Bil. 15

Delprogram 7 Utbildningsdepartementet

Delprogram 7 omfattar statistik f�r utbildning, forskning samt kultur och medier.

Inom utbildningsstatistiken har under budget�ret 1988/89 en unders�k�ning om gr�nssnittet utbildning/arbetsmarknad genomf�rts och utbild�ningskostnadema kartlagts.

F�r att kunna f�lja upp den nya gmndskoll�ramlbildningen f�resl�rjag en utvidgad �mnesredovisning fr�n vart tredje �r till varje �r f�r gmnd-skoledden i l�rarregistret till en totalkostnad av 490000 kr., varav 155 000 kr. under budget�ret 1990/91.

Eftersom statistiken p� utbildningens omr�de i h�g grad �r driftsstatistik f�r utbildningssektoms behov f�resl�s vidare vissa f�rst�rkningar f�r bud�get�ren 1991/92 och 1992/93 f�r

statistik om tillval p� h�gstadiet,

l�rarstatistik ocks� i folkh�gskola och specialskola m. m.

uppf�ljning av elevpaneler i h�gskola och vuxenutbildning samt

f�r f�ljdkostnader m. m. f�r l�rarstatistik. Kostnads�kningaraa inom programmet har ber�knats till sammanlagt

155 000 kr. budget�ret 1990/91 och 400 000 kr. f�r vart och ett av budget�ren 1991 /92 och 1992/93. Medlen �verf�rs fr�n anslag p� utbildningsdeparte�mentets omr�de.

F�r kultur- och medieprogrammet har SCB f�reslagit att huvudf�rslag tas ut genom att forskningsbiblioteksstatistiken l�ggs ner. I denna fr�ga b�r SCB �terkomma efter kontakt med Kungliga Biblioteket. F�r utvidgning av l�pande massmediestatistik ber�knas 50000 kr. 1990/91. Medlen �ver�f�rs fr�n anslag inom utbildningsdepartementets omr�de.

Delprogram 8 Jordbruksdepartementet

Under delprogram 8 redovisas statistik om jord-och skogsbmk, livsmedels�politik samt fiske, vattenbmk och jakt.

De objektiva sk�rdeuppskatlningama har begr�nsats fr.o.m. 1989 �rs produktion i samband med nedl�ggningen av det statliga sk�rdeskade-skyddet. Den tidigare �rliga.unders�kningen om jordbmkets arbetskraft las fr. o. m. budget�ret 1988/89 fram endast vart tredje �r.

Jag har erfarit att chefen f�r jordbmksdepartementel kommer att be�
handla fr�gor r�rande statistik p� jordbmkets omr�de. Medel f�r de lant�
bmksekonomiska unders�kningama f�rs till jordbmksdepartementets ut�
redningsanslag. Medel motsvarande kostnadema f�r de jordbmksekono�
miska unders�kningama (JEU) anvisas fr.o.m. budget�ret 1990/91 och
f�r jordbmkamas.:deklarationsunders�kning (DU) fr.o.m. budget�ret
1992/93 p� detta anslag.
��������������������������������������������������������������������������������������������� 40


 


Delprogram 9 Arbetsmarknadsdepartementet������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Arbetsmarknadsstatistiken belyser syssels�ttning, arbetstider, arbetsmilj�,������ ' ' invandring och regionalpolitik.

Fr.o.m. �r 1988 sker planenligt s�rredovisning av utl�ndska medborg�are i arbetskraflsunders�kningarna (AKU) endast en g�ng per �r. Arbetet med arbetsmilj�statistiken och statistiken �ver invandrare har ut�kats.

SCB:s f�rslag till omprioritering av medel mellan programmen f�r ar�betstider och syssels�ttning kan ej godtas. En �terf�ring av 250000 kr. till syssels�ttningsstatistiken b�r g�ras.

F�r f�rst�rkning av arbetskraftsunders�kningama och prognosinstitutet harjag dessutom ber�knat 300000 kr. Detta finansieras genom neddrag�ningar p� arbetsmarknadsdepartementels anslag.

Jag avser att �terkomma i n�sta budgetproposition till fr�gan om en arbetstidsunders�kning budget�ret 1992/93.

F�r en l�pande arbetsmilj�statistik som bygger p� intervjuer och enk�ter tiU anst�llda om den fysiska och psykosociala arbetsmilj�n, f�r till-l�ggsfr�gor till AKU om arbetsskador samt f�r f�rb�ttringar av arbetsska�destatistiken harjag ber�knat 1,1 milj. kr. Medlen �verf�rs fr�n fonden f�r arbetsmilj�f�rb�ttringar.

Delprogram 10 Bostadsdepartementet

Under programmet redovisas statistik inom huvudomr�dena boende, byg�gande och bebyggelse, fysisk planering och naturresurshush�llning samt idrott och motion.

Under budget�ret 1988/89 har vissa kompletteringar gjorts i statistiken om reparationer och ombyggnader. Som en f�ljd av �ndringar av informa�tionsbehovet har inriktningen p� kompletteringama �ndrats. Ut�ver plan och delvis uppdragsfinansierad har en publikation om idrott och motion tagits fram.

En ny t�tortsavgr�nsning �r av gmndl�ggande betydelse f�r statistikpro�duktionen och samh�Usplaneringen. En s�dan b�r g�ras i anslutning till den av riksdagen beslutade folk- och bostadsr�kningen. Jag har ber�knat 930000 kr. f�r detta �ndam�l. Medlen har avsatts p� anslag inom bostads-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementens ansvarsomr�den.

Delprogram 11 Industridepartementet

Under delprogrammet redovisas statistik om n�ringspolitik, informations�teknologi och turism. Programmet f�r turism �r hell uppdragsfinansierat.

Delprogram 12 Civildepartementet

Under delprogram 12 redovisas statistik om befolkning, offentlig sektor,
statlig personalpolitik, folkstyre, l�ner, konsumentpolitik och j�mst�lld�
het.
Sveriges befolkningsstatistik bygger p� folkbokf�ringen, folkr�kningar-
����������������������������� 41


 


na och befolkningsprognosema. Folk- och bostadsr�kningen redovisas���� Prop. 1989/90:100
under etl eget anslag.
������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

F�r att belysa den offentliga sekloms ekonomi i Sverige i j�mf�relse med EG-l�ndema harjag ber�knat I 600000 kr. f�ren skatte- och inkomststatis-tisk �rsbok.

Mot bakgmnd av l�nekommitt�ns f�rslag till ny kvartalsstatistik f�resl�r jag att SCB tilldelas ytterligare 4,7 milj. kr. f�r den nya statistiken. Kvar-lalsstatistiken �r av vitalt intresse f�r konjunkturbed�mningar och konjunkturinstitutet blir d�rmed en viktig avn�mare. Utvecklingen av denna statistik ska d�rf�r genomf�ras i n�ra samarbete med konjunktur�institutet. Jag f�mts�tter �ven ett samarbete kring dataf�ngsten med landstingsf�rbundet och svenska kommunf�rbundet.

H�mt�ver harjag i enlighet med vad l�nekommitt�n f�reslagit ber�knat 2 milj. kr. under anslag A2 utredningar m. m. f�r utvecklingsarbete avseen�de en l�pande j�mf�rbar �rsstatistik under medverkan fr�n l�nestatistik�n�mnden.

Den �kade medvetenheten i samh�llet om j�mst�lldhetsfr�goraa st�ller stora krav p� statistikservice p� detta omr�de. SCB b�r planera f�r en niv� som motsvarar of�r�ndrat anslag. 300000 kr. ompriorileras d�rf�r fr�n delprogram 14 "gemensamma fr�gor".

Delprogram 13 Milj�- och energidepartementet

Under delprogrammet redovisas statistik om milj�v�rd och energi.

Det kan n�mnas att den s�rskilda unders�kningen ang�ende kemikalie�anv�ndningen i jordbmket, som delvis g�rs som uppdrag, har bedrivits med n�got �ndrad inriktning under budget�ret 1988/89. Den ber�knas dock slutf�ras enligt planen.

Inom milj�omr�det �r statistikproduktionen viktig. F. n. prioriteras ar�betet med det s. k.halveringsprogrammet f�r bek�mpningsmedel i jordbm�ket. Jag f�resl�r mot denna bakgmnd att en bek�mpningsmedelsunders�k�ning g�rs �rligen och all unders�kningen om g�dselmedel genomf�rs redan 1991. Jag har ber�knat medel f�r utsl�ppsstatistik, statistik �ver avfall och �tervinning, naturresurser, milj�tillst�ndet och utsl�pp samt f�r en "fick-version" av Milj�stalistisk �rsbok. Sammanlagt f�resl�rjag f�rb�ttringar av statistiken p� 3200000 kr. budget�ret 1990/91.

F�r energistatistiken harjag ber�knat 300000 kr. ut�ver huvudf�rslaget.

Delprogram 14 Gemensamma fr�gor f�r statlig statistik

Till detta delprogram h�nf�rs medel som skall t�cka aktiviteter, som �r gemensamma f�r statistiken inom alla departement. Det g�ller statistik-service och informaiion, gemensam metodutveckling, uppgiftsl�mnarfr�-gor och dataskydd samt EG-samordning.

Programmet "statistikservice och information" �r sammanh�llande f�r
SCB:s extemt riktade service och inrymmer f�rlag och distribution, data�
baser och arkiv, offentligt staristikbibliotek, central upplysningstj�nst samt
������������������������� 42


 


regionalstatistisk service. Under budget�ret 1988/89 har �verflyttning av���� Prop. 1989/90:100
visst l�ngtidsarkiverat material till riksarkivet genomf�rts.
�������������������������� Bil. 15

St�rre utvecklingsprojekt inom ramen f�r verksamheten �r datorisering av originalframst�llning, utveckling av de statistiska databasema, utveck�ling av ett nytt ADB-baserat distributionssystem saml f�rs�k med regiona�liserad statistikservice i Norrbotten.

SCB har enligt de s�rskilda direktiven genomf�rt en utredning om hur verket i �kad utstr�ckning kan st�lla data till f�rfogande f�r myndigheter, kommuner och landsting f�r att m�jligg�ra dessas egna bearbetningar och analyser. Verket redovisar sin utredning i huvudrapporten. Fr�gan bereds inom regeringskansliet. Jag �r inte nu beredd att ta st�llning i denna fr�ga.

I mitt f�rslag har jag r�knat med att SCB genom �kad uppdragsfinansi�ering och samordning med de externa statistiska databaseraa kan minska den anslagsfinasierade delen av databasverksamheten med 2 milj. kr. fr.o.m. budget�ret 1992/93.

Det gemensamma metodutvecklingsarbetet omfattar fr�mst statistiska metoder, standarder och ADB-metoder. Dessutom ryms under detta pro�gram intemationdlt samarbete och forskarsamverkan samt SCB-skolan. Nysatsningen under budget�ret 1988/89 �r SCB-skolan som inriktas p� att tillgodose b�de exlema och intema behov av kompetensutveckling kring fr�gor som r�r produktion och anv�ndning av statlig statistik. Jag kommer att f�lja denna utbildning med intresse, s�rskilt vad g�ller m�jlighetema att p� detta s�tt f�rb�ttra statistikarbetet hos statistikanv�ndare och statis�tikproducenter utanf�r SCB.

SCB har under senare �r parallellt med intemationella revisioner av n�ringsgrensstandarder genomf�rt en revision av den svenska n�rings�grensindelningen. F�r arbetet med att inf�ra denna nya standard har jag ber�knat 7 milj. kr. under tre�rsperioden, varav 2 milj. kr. under budget��ret 1990/91. SCB:s totala kostnader f�r oml�ggningen har uppskattats till 16 milj. kr., varav resterande 9 milj. kr. h�r till n�stkommande tre�rspe�riod.

F�r att f�lja statistikutvecklingen inom EG harjag ber�knat 500000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statistiska centralbyr�n: Statistik, register och prognoser f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl ramanslag p� 371 238000 kr.

C 3. Statistiska centralbyr�n: Uppdragsverksamhet

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag������� ������ 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter f�r huvudprogrammet
uppdragsverksamhet.
����������������������������������������������������������������������������������������������� 43


 


Statistiska centralbyr�ns f�rslag������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�r tre�rsperioden

1.� SCB f�resl�r att anslaget f�rs upp i statsbudgeten med 1000 kr. per �r
under tre�rsperioden.

2.      �verskottet p� uppdragsverksamheten f�resl�s utnyttjas f�r uppbygg�nad av ett riskkapital.

3.      Behovet av den r�rliga krediten pr�vas f�r ett budget�r i taget.

F�r budget�ret 1990/91

1.� SCB f�resl�r att anslaget f�rs upp med ett of�r�ndrat belopp om I 000
kr.

2.� SCB f�resl�r att den r�rliga krediten tas upp till of�r�ndrat belopp om
15000000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�resl�r att anslaget f�r uppdragsverksamheten liksom tidigare f�rs upp i statsbudgeten f�r n�sta budget�r med ett formellt belopp p� 1000 kr.

Jag godtar SCB:s f�rslag vad g�ller niv�n p� den r�rliga krediten f�r n�sta budget�r och att en pr�vning sker budget�rsvis. Jag avser att �ter�komma till regeringen med ett s�dant f�rslag.

SCB har en oms�ttning p� drygt 500 milj. kr. varav ca 110 milj. kr. �r uppdrag. M�let f�r uppdragsverksamhetens volym under innevarande tre��rsperiod �r en �kning med 5 % per �r. F�r de tv� f�rsta �ren har �kningen hittills varit sammanlagt 22 %.

Det ekonomiska m�let f�r SCB f�resl�s alltj�mt vara att �ka upp�dragsverksamheten med 5 % per �r. Vidare skall SCB bygga upp ell riskka�pital motsvarande 10% av den totala omslutningen f�r att m�ta tillf�lliga underskott i uppdragsverksamheten samt anpassa priss�ttning och taxor till kravet p� att erforderligt riskkapital byggs upp.

I enlighet med vad jag tidigare sagt under C 2. Statistiska centralbyr�n: Statistik register och prognoser kommer jag att �terkomma till riksdagen med ett f�rslag om �versyn av vissa finansieringsfr�gor m. m. Det r�r bl. a. principer f�r uppdragsverksamhetens priss�ttning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statistiska centralbyr�n: Uppdragsverksamhet f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

C 4. L�nekostnader vid viss omskolning och omplacering

1988/89 Utgift��������� 45023000

1989/90 Anslag������ �28000000
1990/91 F�rslag
�������������� 1000���������������������������������������������������������������������������������� 44


 


Anslaget disponeras av civildepartementet f�r kostnader f�r avl�nings-��� Prop. 1989/90:100 f�rm�ner, utbildning m. m. f�r att bereda arbetshandikappade hos staten���� Bil. 15 anst�Uning och undvika sjukpensionering. Anslaget f�r anv�ndas endast �verg�ngsvis till dess att fr�gan om anst�llning har l�sts p� ett mer slutgil�tigt s�tt. D�refter skaU myndighetens egna medel anv�ndas.

Best�mmelser i �mnet finns i rehabiliteringsf�rordningen (1987:221, omtryckt 1989:518). H�mt�ver f�r anslaget anv�ndas f�r kostnader f�r avg�ngsbidrag p� gmnd av vilande r�tt d�rtill (SAVFS 1984:2).

I korthet inneb�r reglema att anst�llningsmyndigheten skall utreda be�hovet av rehabiliterings�tg�rder, se till att dessa genomf�rs s� snart som m�jligt samt s� l�ngt som m�jligt bekosta rehabiliteringen. Med rehabilite�ring avses undanr�jande av arbetshinder f�r en arbetshandikappad genom frivilliga yrkesinriktade �tg�rder, t. ex. arbetspr�vning, anpassade arbets�uppgifter, omplacering, utbildning, s�rskilda hj�lpmedel eller arbetsbitr�de. Anslaget f�r anv�ndas tiU kostnader f�r avl�ningsf�rm�ner, utbildning m.m. En tredjedel av l�nekostnaden skall dock alltid bekostas av myndig�heten.

F�redragandens �verv�ganden

Somjag framh�ll redan i f�rra budgetpropositionen (prop. 1988/89:100 bil. 15, s. 60) b�r fr�gan om rehabiliteringsverksamheten i statsf�rvalt�ningen enligt min mening beredas samordnat med rehabiliteringsverksam�heten f�r �vriga arbetsmarknadssektorer. Bl. a. b�r fr�gan om rehabilite-rings�tg�rderaas finansiering l�sas i ett sammanhang s� att gr�nseraa mellan myndighetemas anslag, f�revarande anslag och medel fr�n social�f�rs�kringen renodlas. Betr�ffande ansvaret f�r att rehabilitering av stats�anst�llda utreds och att �tg�rder vidtas b�r detta liksom hittills ligga p� anst�llningsmyndigheten. I avvaktan p� statsmakternas slutliga st�llnings�tagande till rehabiliteringsberedningens f�rslag i bet�nkandet Tidig och samordnad rehabilitering � Samverkansmetoder och rehabiliteringsinrik-tad ers�ttning m.m. (SOU 1988:41) f�resl�r jag d�rf�r all anslaget f�r budget�ret 1990/91 f�rs upp med endast ett formellt belopp i statsbudge�ten.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill L�nekostnader vid viss omskolning och omplacering f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

C 5. Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m.fl.

1989/90 Anslag������� 50000000 1990/91 F�rslag����� 300000000

I 1988 �rs ramavtal om l�ner f�r statstj�nstem�n m.fl. (R�LS 1988)
enades statens arbetsgivarverk och de statsanst�lldas huvudorganisationer
����������������������� 45


 


om att prelimin�rt avs�tta 50 milj. kr. f�r budget�ret 1989/90 i avvaktan���� Prop. 1989/90:100 p� resultaten av en gemensam �versyn av trygghetsavtalet i riktning mot���� Bil. 15 ett starkt f�renklat system -med konkreta l�sningar anpassade till varje situarion. (Jfr prop. 1988/89:150 bU. 12 s.7, FiU 30, rskr. 327.)

Nytt trygghetsavtal f�r statsanst�llda m. fl.

I R�LS 1989-90 ing�r ett nytt trygghetsavtal som skall b�ija g�Ua fr�n och med den 1 april 1990.

M�let f�r det nya trygghetsavtalet �r att s� l�ngt m�jligt skapa f�mts�tt�ningar f�r att ingen anst�lld skall bli arbetsl�s till f�ljd av arbetsbrist eller till f�ljd av att han i samband med omlokalisering eller motsvarande v�ljer att inte f�lja med till den nya orten. Trygghets�tagandet inneb�r aldrig en garanti f�r en fortsatt eller en ny anst�llning �ven om trygghetsm�let �r att ingen anst�lld skall bli arbetsl�s.

Det nya trygghetsavtalet skall g�lla i samband med upps�gning p� gmnd av arbetsbrist och i till�mpliga delar vid omlokalisering eller motsvarande f�r den som v�ljer att inte f�lja med till den nya orten. I viss utstr�ckning skall avtalet ocks� g�lla f�r arbetstagare vars tidsbegr�nsade anst�llning inte f�myas p� gmnd av arbetsbrist.

F�r centrala trygghets�tg�rder inr�ttar staten och de statsanst�lldas hu�vudorganisationer s�lunda en gemensam stiftelse. Stiftelsens styrelse skall best� av sex ledam�ter varav staten utser tre, bland dem ordf�randen, och vardera huvudorganisation en ledamot. Huvudorganisationema utser vice ordf�rande. Varje ledamot skall ha en personlig ers�ttare.

Om en arbetsgivare anser att n�gon form av utbildnings- eUer annan utvecklings�tg�rd kan bereda upps�gningsholade ny anst�llning kan ar�betsgivaren f� st�d fr�n stiftelsen f�r detta. Stiftelsen skall kontaktas s� snart klarhet r�der om arbetsbristens omfattning och karakt�r. F�r att �ka m�jligheteraa att finna nya arbetstillf�llen �r det viktigt att arbetsgivaren etablerar kontakt med arbetsf�rmedlingen och andra arbetsgivare p� or�ten. Ytterligare s�tt att �ka m�jligheteraa till nya anst�llningar �r att myndigheter med rekryteringsbehov s�rskilt uppm�rksammar arbetstaga�re som har blivit uppsagda fr�n statliga myndigheter p� orten. Det �r d�rf�r viktigt att arbetsgivaren samarbetar med andra statliga myndighe�ter. Arbetsgivaren skall ocks� informera ber�rda arbetstagare om trygg�hetssystemets m�jligheter och under vilka f�mts�ttningar stiftelsen bist�r en arbetstagare.

Stiftelsen bist�r enskilda arbetstagare, som har sagts upp p� gmnd av arbetsbrist, i alla fr�gor som r�r m�jligheter till en ny anst�llning. Om en uppsagd arbetstagare �verv�ger att ta anst�llning p� en annan ort, kan �ven en medflyttande anh�rig erbjudas hj�lp av stiftelsen.

Upps�gningstiden enligt lagen (1982:80) om anst�Uningsskydd eller en�ligt kollektivavtal dubbleras vid upps�gning p� gmnd av arbetsbrist.

Stiftelsen skall inom relativt vida ramar kunna ers�tta olika kostnader
som uppkommer. Det kan tiU exempel vara kostnader f�r utbildning,
starta-eget hj�lp, kostnader f�r kost och logi eller inskolningsl�n f�r viss
���������������������������� 46


 


tid. Stiftelsen skaU dock aldrig svara f�r l�nekostnader f�r att finansiera en���� Prop. 1989/90:100
fortsatt anst�Uning.
��������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

En arbetstagare som under upps�gningstiden genomg�r utbildning eller �r f�rem�l f�r andra insatser fr�n stiftelsen har vid behov r�tt till tj�nstle�dighet utan l�neavdrag. De l�nekostnader som uppsl�r f�r tj�nstledighe�ten kommer s�ledes att belasta myndigheteraas ordinarie anslag f�r f�rvaltningskostnader eller motsvarande anslag. Detsamma g�ller kostna�deraa f�r den dubblerade upps�gningstiden.

Stiftelsen skall vidare besluta om vissa f�rm�ner, n�mligen

inkomsttrygghetstill�gg f�r arbetstagare som �verg�r till annan anst�ll�ning med l�gre avl�ningsf�rm�ner,

avg�ngsers�ttning ut�ver arbetsl�shetskassa/kontant arbetsmarknads�st�d och

f�rl�ngd avg�ngsers�ttning som kan utg� f�r ett halvt �r i taget om s�rskilda sk�l f�religger l�ngst till dess fem �r har f�rflutit fr�n entledi-gandetidpunklen.

Stiftelsens kostnader � dvs. dds kostnadema f�r f�rm�ner och andra trygghets�tg�rder som stiftelsen f�r besluta om, dels stiftelsens kanslikost�nader � skall finansieras genom att avs�ttning g�rs med belopp varom partema enas i varje avtalsr�relse. I R�LS 1989 � 90 avsatte partema 300 milj. kr. Vidare enades partema att f�r samma �ndam�l ta i anspr�k de 50 milj. kr. som avsattes i R�LS 1988 samt de �terst�ende, tidigare avsatta medlen f�r s�rskilda trygghets�tg�rder f�r l�rare.

Enligt avtalet har en uppsagd arbetstagare som har fyUt 60 �r r�tt till pensionsers�ttning med ett bdopp som motsvarar del som skulle ha beta�lats om han vid tidpunkten f�r entledigandet hade haft r�tt tiU �lderspen�sion. Ers�itningen betalas ocks� till en s�dan arbetstagare som har fyllt 60 �r och som avg�r utan att vara uppsagd och genom sin avg�ng ger m�jlig�het f�r en uppsagd arbetstagare att f� fortsatt eller ny anst�llning.

Om det finns s�rskilda sk�l, kan s�rskild pensionsers�ttning betalas till en arbetstagare som har fyllt 55 �r och som inte l�ngre �r ber�ttigad till avg�ngsers�ttning eller f�rl�ngd avg�ngsers�ttning. Den som f�r s�dan ers�ttning skall dock st� till arbetsmarknadens f�rfogande intiU dess fem �r �terst�r till den tidpunkt d� arbetstagaren tidigast skulle ha kunnat avg� med �lderspension.

I fr�gor om pensionsers�ttning och s�rskild pensionsers�ttning beslutar statens l�ne- och pensionsverk (SPV). Kostnadema betalas av medel fr�n inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Statens trygghetsn�mnd pr�var bl. a. fr�gor i anslutning till nuvarande
trygghetssystem enligt det nu g�llande trygghetsavtalet f�r arbetstagare hos
staten. N�r det nya trygghetsavtalet tr�der i kraft skall trygghetsn�mnden
inte l�ngre ha dessa uppgifter. Statens trygghetsn�mnd handl�gger �ven
�renden om ers�ttning f�r arbetsskador. I den delen har trygghetsn�mn�
den administrativt st�d av Konsortiet f�r AMF- trygghetsf�rs�kring. Sta�
tens trygghetsn�mnd �r vidare andra instans i vissa fr�gor enligt f�rord�
ningen (1984:1013) om sjukv�rd m.m. i statligt reglerade anst�llningar
(�ndrad senast 1989:525). S�ledes f�r en myndighets beslut om l�karintyg,
tandl�karintyg eller fr�gor om sjukledighet som avses i f�rordningen �ver-
������������������������� 47


 


klagas hos trygghelsn�mnden. Dessa fr�gor b�r �ven i forts�ttningen avg�-���� Prop. 1989/90:100 ras av trygghelsn�mnden. Personal som �r anst�Ud hos statens arbetsgivar-���� Bil. 15 verk b�r �ven i forts�ttningen vara f�redragande hos n�mnden i dessa fr�gor.

F�redragandens �verv�ganden

Det nya trygghetsavtalet inneb�r nya m�jligheter f�r arbetsgivaren att arbeta effektivt med trygghetsfr�goraa. Det nya systemet �r betydligt mera flexibelt �n det nuvarande genom att syftet bl. a. �r att uppn� konkreta l�sningar anpassade tiU vatje situation och individ. Det nya avtalet skapar ocks� �kade m�jligheter att p� ett smidigt s�tt genomf�ra verksamhetsf�r��ndringar.

Jag har med ledning av avtalet ber�knat meddsbehovel p� anslaget f�r budget�ret 1990/91 till 300 milj. kr. I enlighet med avtalet b�r �ven den reservation som vid utg�ngen av innevarande budget�r finns p� anslaget Vissa trygghets�tg�rder f�r l�rare under trettonde huvudtiteln redovisas under detta anslag. F�r budget�ret 1988/89 uppgick reservationen till knappt 18,7 milj. kr.

Revision av Trygghetsstiftelsen

Mitt f�rslag: Riksrevisionsverket ges r�tt att granska verksamheten i den nya Trygghetsstiftelsen, som �l�ggs uppgiftsskyldighet gentemot verket.

Sk�len l�r mitt f�rslag: Trygghetsstiftelsen b�r av samma sk�l som stiftelsen Statsh�lsan granskas av riksrevisionsverket (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Mitt f�rslag f�mts�tter en �ndring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser (�ndrad senast 1989:45).

Samtidigt b�r ytterligare en �ndring i lagen g�ras med anledning av att namnet p� stiftelsen Sveriges tekniska museum har �ndrats till stiftelsen Tekniska museet. Det har skett i samband med att stiftelsen fick nya stadgar, vilka fastst�lldes genom beslut av regeringen den 9 november 1989.


Uppr�ttat lagf�rslag

I enlighet med vad jag nu har anf�rt har inom civildepartementet uppr�t�tats f�rslag till lag om �ndring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.

F�rslaget har uppr�ttats i samr�d med utbildningsministem.

Lagf�rslaget b�r fogas till protokollet i detta �rende som underbilaga 15.1.


48


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

1. att till Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m.fl. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 300000000 kr.

2.      att anta lagf�rslaget.

C 6. Kammarkollegiet

1988/89 Utgift���������� 15983722

1989/90 Anslag�������� 15083000

1990/91 F�rslag������� 15 653000

Kammarkollegiet �r enligt sin instmktion (1988:913) central f�rvalt�ningsmyndighet med uppgift att handl�gga fr�gor r�rande statlig och kyrk�lig egendom, rikets indelning, handha medels- och fondf�rvaltning samt i vissa �renden bevaka statens r�tt och allm�nna intressen. Vidare har kollegiet till uppgift att f�r ett stort antal myndigheter svara f�r kassag�ro-m�l, bokf�ring och redovisning samt r�dgivning inom fr�mst det ekono�miadministrativa omr�det. Kollegiet fullg�r kanslig�rom�l f�r kyrkofon�dens styrelse, fideikommissn�mnden och statens fond f�r fukt- och m�gel�skador.

Vid kammarkollegiet finns en styrelse. Generaldirekt�ren �r ordf�rande i styrelsen. Vid kammarkollegiet finns ocks� ett expertr�d f�r medelsplace�ring. Kammarkollegiets verksamhet finansieras dds �ver statsbudgeten, dels med olika avgifter f�r bl. a. fondf�rvaltning, bevakning av allm�nna arvsfondens r�tt och verksamhet vid enheten f�r administrativ service. Antalet anst�llda vid myndigheten uppg�r till ca 115 personer.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet anf�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande.

1.� Huvudf�rslaget budget�ret 1990/91 �r 14849000 kr. med till�gg f�r
pris- och l�neomr�kning. Minskningen av utgiftema utg�r 1,25% f�r
budget�ret 1990/91 och uppg�r till 184137 kr.

2.Kollegiet hemst�ller atl 15 146000 kr. st�lls till f�rfogande med till�gg f�r
pris- och l�neomr�kning.

3.Vidare hemst�ller kollegiet att s�rskild stat fastst�lls f�r allm�nna
arvsfonden.

4.Anslagsposten Utredningar b�r enligt kollegiet r�knas upp med 250000
kr.

49

4�� Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 100. Bilaga 15


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring

"��� Prop. 1989/90:100

 

 

1990/91

BiL 15

 

F�redraganden

 

Anslag

 

 

 

F�rvaltningskostnader

13710000

-1-881000

 

d�rav

 

 

 

L�nekostnader

13532000

+ 857000

 

Lokalkostnader

4618000

+ 247000

 

Enheten f�r adminis-

 

 

 

trativ service

1000

0

 

Fondbyr�n

1000

0

 

Utredningar i indel-

 

 

 

nings�renden

50000

0

 

Summa utgifter

18380000

+ 1128000

 

Inkomster

 

 

 

Ers�ttning for bevak-

 

 

 

ning av allm�nna

 

 

 

arvsfondens r�tt m. m.

3044000

+ 521000

 

Ers�ttning fr�n kyrko-

 

 

 

fonden f�r personal

253000

+ 37000

 

Summa anslag

15083000

+ 570000

 


F�redragandens �verv�ganden

I f�rra �rets budgetproposition redovisade jag en m�ngd utredningar som p� ett eller annat s�tt kunde p�verka kammarkollegiets verksamhet. N�gra st�llningstaganden fr�n regeringens sida i dessa fr�gor har �nnu inte skett.

Den verksamhet som �r f�rlagd till kollegiets r�ttsavdelning kr�ver bibeh�llna resurser. Av den anledningen harjag inte ber�knat n�got ratio�naliseringskrav f�r myndigheten. Volym�kningaraa vid arvsfondssektio�nen medf�r stegrade kostnader. Dessa motsvaras av �kade inkomster f�r kollegiet. Efter samr�d med chefen f�r utbildningsdepartementet f�rordar jag att kollegiets arkiv skall f�ras �ver till riksarkivet. Det ankommer p� regeringen att besluta om arkivets �verf�ring till riksarkivet. Kostnader f�r �vertagandet kommer att bestridas med motsvarande lokalbesparing vid kammarkollegiet. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pension�sverk inneb�r att kostnaderaa f�r pensionsadministralionen skaU l�ckas med avgifter fr. o.m. 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagk h�n�syn till dessa avgifter.

Fondbyr�ns verksamhet regleras fr.o.m. innevarande budget�r genom en ekonomisk plan vilket st�mmer �verens med den avgiftsfinansiering av verksamheten som tidigare inf�rts. Myndigheten kan d�rigenom beakta intressenteraas �nskem�l om service och deras villighet att betala f�r denna. Vidare kan myndigheten p� ett helt annat s�tt �n tidigare g�ra avv�gningar mellan fondf�rvaltningens kostnader � ena sidan och de in�t�kter som verksamheten genererar � andra sidan.

Enheten f�r administrativ service �r f�r n�rvarande inne i en fas av omst�llning tiU nya arbetsuppgifter med marknadsanpassad konsultverk�samhet inom det administrativa omr�det. Marknaden f�r n�mnda verk�samhet bed�ms som god. Trots vissa sv�righeter t.ex. alt snabbt f�r�ndra och utveckla kompetensen hos personalen ber�knas den totala omslutning�en av enhetens verksamhet �ka.


50


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 15 Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Kammarkollegiet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 15 653 000 kr.

C 7. Bidrag till Institutet f�r storhush�llens rationalisering

 

1988/89 Utgift

720000

1989/90 Anslag

749000

1990/91 F�rslag

779000

Institutet f�r storhush�llens rationalisering har tiU huvudsaklig uppgift att fr�mja och samordna s�dan rationaliserings- och utvecklingsverksam�het som v�sentligt kan bidra till att h�ja produktiviteten inom storhush�l�len. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverk�samhet inom sitt omr�de.

Institutet �r organiserat som ett frist�ende organ vars huvudm�n �r staten och en f�r �ndam�let bildad stiftelse med f�retr�dare f�r Lands�tingsf�rbundet, Svenska kommunf�rbundet och restaurangn�ringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal, som slutits med stiftel�sen. Avtalet g�ller t.o.m. budget�ret 1990/91. Jag avser att i annat sam�manhang f�resl� regeringen att vidta �tg�rder s� att avtalet inte f�rl�ngs efter denna tidpunkt. F�r vatje �r uppr�ttas avtal mellan staten och stiftelsen om bidrag fr�n respektive h�ll tiU instkutet. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r institutet ett statsbidrag p� 803000 kr. Jag f�resl�r ett bidrag p� 779000 kr. till institutet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid Institutet f�r storhush�llens rationalisering f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett bidrag p� 779000 kr.

C 8. Statens person- och adressregistem�mnd

 

1988/89

Utgift

604394

1989/90

Anslag

615000

1990/91

F�rslag

661000

Statens person- och adressregistern�mnd �r huvudman f�r det statliga person- och adressregistret, SPAR.

SPAR-n�mnden best�r av h�gst �tta personer, varav en �r ordf�rande. Ledam�tema utses av regeringen.

N�mndens verksamhet m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1101) med instmktion f�r statens person- och adressregistern�mnd (�ndrad 1989:165).

N�mndens kansliresurser tillhandah�lls av statskontoret mot ers�ttning
enligt �verenskommelse mellan n�mnden och statskontoret.
�������������������������������������������� 51


 


SPAR-n�mnden����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

N�mnden beg�r en tillf�llig resursf�rst�rkning med 600000 kr. f�r doku-���� " � ' mentation och s�rskilda analyser av det statliga person- och adressregist�ret.

F�redragandens �verv�ganden

Tj�nstebrevsr�tten f�r SPAR-n�mnden upph�r den 1 juli 1990. Jag har vid ber�kningen av anslaget tagit h�nsyn till detta.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens person- och adressregistern�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 661 000 kr.

C 9. Kostnader f�r vissa n�mnder m. m.

1988/89 Utgift������������� 222000

1989/90 Anslag��������� 1125000

1990/91 F�rslag��������� I 125000

Fr�n anslaget betalas kostnader - i regel arvoden till ledam�ter och ers�ttare m. m. - f�r Statstj�nsten�mnden (s�vitt avser statsverket), sta�tens tj�nstebostadsn�mnd, statens trygghetsn�mnd. Skiljen�mnden i vissa trygghetsfr�gor. Skiljen�mnden f�r arbetsmilj�fr�gor, statens ansvars�n�mnd. Offentliga sektoras s�rskilda n�mnd, statsf�rvaltningens centrala f�rslagsn�mnd, ansvarsn�mnden f�r biskopar. Offentliga arbetsgivares samarbetsn�mnd (s�vitt avser statsverket), statens tj�nstepensions- och gmpplivn�mnd, statens utlandsl�nen�mnd, n�mnden f�r lokalanst�llda, statens chefsl�nen�mnd, statsr�dsl�nen�mnden och resegarantin�mnden.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Kostnader f�r vissa n�mnder m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1125000 kr.

CIO. Bidrag till Statsh�lsan

1988/89 Utgift 305 863000 1989/90 Anslag 305000000 1990/91 F�rslag���� 340000000

Fr�n anslaget betalas bidrag till Statsh�lsan i enlighet med kollektivavtal
mellan statens arbetsgivarverk och de statsanst�lldas huvudorganisationer
om statlig f�retagsh�lsov�rd m.m. F�r budget�ret 1990/91 skall enligt
avtalet betalas 340000000 kr. Medlen utbetalas kvartalsvis i f�rskott. Till
����������������������������� 52


 


skillnad fr�n f�rh�llandena f�r innevarande och tidigare budget�r skall��� Prop. 1989/90:100 beloppet inte r�knas om p� gmndval av de f�r�ndringar som har skett i���� Bil. 15 konsumentprisindex n�r medlen betalas ut till Statsh�lsan.

De myndigheter som �r anslutna till Statsh�lsan bidrar i viss m�n till finansieringen av f�retagsh�lsov�rdens f�rebyggande insatser inom arbets�milj�omr�det. Det sker genom att ett belopp per anst�lld betalas till en inkomsttitel p� statsbudgeten. F�r innevarande budget�r bidrar de anslut�na myndighetema med 145 kr. per anst�lld.

F�r n�rvarande p�g�r en �versyn av hanteringen av det centrala anslaget till Statsh�lsan samt av de anslutna myndighetemas bidrag till Statsh�lsans finansiering. Jag avser att inom kort �terkomma till regeringen med f�rslag i dessa fr�gor.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid Statsh�lsan f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 340000000 kr.

C 11. Viss f�rslagsverksamhet m. m.

1988/89 Utgift������������� 974000

1989/90 Anslag����������� 400000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Fr�n anslaget betalas ers�ttningar i f�rslagsverksamheten i den utstr�ck�ning som beslut h�rom meddelas av statsf�rvaltningens centrala f�rslags�n�mnd. Statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanst�lldas huvudorgani�sationer har den 29 april 1981 slutit ett avtal om f�rslagsverksamhet hos statliga myndigheter.

Hith�rande fr�gor regleras i f�rordningen (1981:606) om f�rslags- och trivselverksamheten vid statliga myndigheter (�ndrad senast 1987:1223).

N�mndens uppgifter och organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1103) med instmktion f�r n�mnden.

Statsf�rvaltningens centrala f�rslagsn�mnd

N�mnden ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 lill 800000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Under innevarande budget�r anordnas en f�rslagsprist�vling. F�rslags�
verksamheten �r, som jag ocks� framh�ll i f�rra �rets budgetproposition
(bil. 15 s. 67), enligt min mening ett viktigt komplement till andra insatser
f�r att ta tillvara de anst�lldas kunskaper och id�er i f�r�ndringsarbetel.
Genom f�rslagsverksamheten stimuleras de anst�llda att �ven utom sina
tj�nsteuppdrag verka f�r f�rb�ttringar i myndighetemas verksamhet.
Enligt vad jag har inh�mtat har statens arbetsgivarverk i 1989 �rs
�������������������������������������� 53


 


avtalsr�relse tagit upp fr�gan om en �ndring av nuvarande regler f�r�������� Prop. 1989/90:100

f�rslagsverksamheten bl. a. s� att besluten och d�rmed ers�ttningama nor-��� Bil. 15
mall ligger p� myndighetsniv� och att den centrala f�rslagsn�mnden ges en
mer r�dgivande och �vervakande roll.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Viss f�rslagsverksamhet m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvi�sa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.

C 12. Vissa skadeers�ttningar m. m.

 

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Fr�n anslaget betalas bl. a. ers�ttningar som staten skall betala p� gmnd av skadest�ndsskyldighet och som avser faU d�r f�rm�nstagaren inte har eller har haft statligt reglerad anst�llning. Anslaget har hittills inte belas�tats. Med h�nsyn h�rtill b�r det �ven f�r n�sta budget�r f�ras upp med endast ett formellt belopp p� 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Vissa skadeers�ttningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

C 13. Statlig kreditgaranti f�r bostadsanskafFningsl�n

 

1988/89 Utgift

40000

1989/90 Anslag

30000

1990/91 F�rslag

30000

Enligt f�rordningen (1973:499) om bostadsanskaffningsl�n med statlig garanti till statstj�nstem�n m.fl. (�ndrad senast 1984:784) kan under vissa f�mts�ttningar l�n med statlig garanti medges f�r f�rv�rv av bostadsr�tt eller f�r kontantinsats vid villak�p. L�n f�r beviljas med h�gst det belopp som svarar mot den kontantinsats som beh�vs f�r f�rv�rv av bostaden. H�gsta l�nebelopp �r 30000 kr. och l�ngsta amorteringstid 10 �r. L�n beviljas av PK-banken efter tillstyrkan fr�n anst�llningsmyndigheten. L�n kan medges den som i samband med �ndring av tj�nstg�ringsort har f�tt eller kunnat f� anst�nd med omslalionering.

Syftet med kreditgarantin �r tv�faldigt. En anst�lld som omplaceras kan med hj�lp av l�net l�ttare l�sa bostadsfr�gan p� den nya orten. H�rigenom minskar kostnadema f�r traktamenten i samband med omplaceringen.

Fr�n anslaget betalas de kostnader som kan uppkomma till f�ljd av atl����������������������������� 54


 


den statliga garantin beh�ver tas i anspr�k. Anslaget disponeras av kam-�� ��Prop. 1989/90:100
markoUegiet.
������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 15

Enligt vad jag har inh�mtat fr�n PK-banken och kammarkollegiet fanns det 1 323 l�n med statlig kreditgaranti i mitten av september 1989. Den sammanlagda l�nesumman var 12,6 milj. kr. I september 1988 var antalet l�n 1752 och i september 1987 2 315. Vid samma tidpunkter var l�nesum�man resp. 19,7 och 29 milj.kr.

Under budget�ret 1988/89 var kostnaden f�r kreditgarantin drygt 40 000 kr. Budget�ret 1987/88 var motsvarande kostnad knappt 27000 kr.

Jag har f�r budget�ret 1990/91 ber�knat medelsbehovet till of�r�ndrat 30000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statlig kreditgaranti f�r bostadsanskaffningsl�n f�r budget��ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 30000 kr.

C 14. Externa arbetstagarkonsulter

 

1988/89 Utgift

6334000

1989/90 Anslag

7239000

1990/91 F�rslag

7239000

Fr�n anslaget betalas utgifter f�r konsulter som personalorganisationer�na anlitar i rationaliseringsfr�gor med st�d av medbest�mmandeavtal som har godk�nts av regeringen. Anslaget disponeras av statens arbetsgivarverk (SAV).

I 1989 �rs avtalsr�relse har parteraa enats om att beloppet f�r anlitande av extera arbetstagarkonsult enligt tr�ffade medbest�mmandeavtal sk�ll vara 7 239000 kr. f�r budget�ret 1989/90. Anslaget b�r f�ras upp med samma belopp f�r budget�ret 1990/91.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Externa arbetstagarkonsulter r�r budgel�rel 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 7 239 000 kr.

C 15. Administration av statens personskadef�rs�kring m.m.

1988/89 Utgift����������� 5 750000

1989/90 Anslag��������� 6200000

1990/91 F�rslag��������� 6200000

Statens trygghetsn�mnd pr�var bl. a. fr�gor om ers�ttning f�r personska-������������������������ 55


 


dor tiU statsanst�llda m. fl. N�mndens n�rmare uppgifter och organisation���� Prop. 1989/90:100 m.m. framg�r av f�rordningen (1988:65) med instmktion f�r n�mnden.������� Bil. 15

Fr�n anslaget betalas bidrag till Konsortiet f�r AMF-trygghetsf�rs�kring (AMF) f�r administration av statens personskadef�rs�kring m.m. (prop. 1987/88:125, AU 12, rskr. 92). Det sker enligt etl avtal den 10 december 1987 mellan statens f�rhandlingsn�mnd och AMF. Regeringen har god�k�nt avtalet, som till�mpas sedan den 1 januari 1988.

Staten har enligt avtalet betalat ers�ttning till AMF med 5,3 milj. kr. f�r �r 1988 och med 6,2 milj. kr. f�r�r 1989.

Jag har ber�knat anslaget f�r n�sta budget�r mot den bakgmnden.

I anslutning till regeringens beslut att utf�rda den nu g�llande instmktio�nen f�r statens trygghetsn�mnd anm�lde civilministem (Regeringens f��rordningsmotiv 1988:1) alt fr�gan om �rendenas handl�ggning i n�mnden borde redovisas f�r riksdagen, n�r den nya ordningen till�mpats n�gon tid.

Regeringens avsikt har varit att n�rmare redog�ra bl.a. f�r de nya mtinemas ekonomiska och praktiska verkningar och f�r deras f�rh�llande till g�llande lagstiftning.

Jag tar nu upp ocks� denna fr�ga.

Enligt avtalet �tar sig AMF att st�lla den personal till f�rfogande som beh�vs f�r att statens trygghetsn�mnd skall kunna fullg�ra de administra�tiva uppgifter som �r f�renade med regleringen av personskadefall.

Denna personal, som �r anst�lld hos Folksam eller Skandia, f�rordnas av trygghetsn�mnden att tj�nstg�ra vid n�mnden, dvs. att bereda och f�redra personskade�renden d�r. N�mnden kan ocks� l�mna �ver �t s�dan personal att p� n�mndens v�gnar besluta i mera mtinbetonade �renden av detta slag. AMF har i avtalet f�rbundit sig att f�lja de f�rfattningar som g�ller f�r trygghelsn�mndens beslut i dessa �renden. F�reskriftema exem�pelvis i f�rvaltningslagen (1986:223) liksom de i sekretesslagen (1980: IOO) skall givetvis till�mpas ocks� av dem som arbetar f�r AMF hos trygghels�n�mnden.

Den �verv�gande delen av �rendena pr�vas enligt regler i kollektivavtal. Bara en liten del av besluten gmndar sig p� r�tt till ers�ttning enligt lag eller f�rordning. Det �r enbart dessa senare beslut som inneb�r myndig�hetsut�vning. Eftersom det �ven efter den I januari 1988 �r trygghets�n�mnden som meddelar besluten, har den till�mpade ordningen kunnat genomf�ras utan hinder av kravet p� lagst�d i 11 kap. 6 � tredje stycket regeringsformen, n�r det g�ller att till enskilda l�mna �ver f�rvaltnings�uppgifter som innefattar myndighetsut�vning.

AMF:s roll �r med andra ord att fungera som ett administrativt st�d �t trygghetsn�mnden.

Utbetalningama av arbetsskadeers�ttning � som under budget�ret 1986/87 uppgick tiU ca 35 milj. kr. - har under budget�ret 1988/89 �kat tiU grovt r�knat 110 milj. kr.

Enligt vad jag har inh�mtat fr�n AMF �kar emellertid inte skadefre�
kvensen i statsf�rvaltningen m. m. mer �n hos andra arbetsgivare. D�remot
har ben�genheten att anm�la skador �kat efter det att AMF kom in i hand�
l�ggningen. Sedan den 1 januari 1988 har �rendeliUslr�mningen s�lunda
�kat med ca 40 %. Under budget�ret 1986/87 kom det in 5 500 personska-���������������������������� 56

de�renden och under budget�ret 1988/89 hela 8 578 �renden.


 


Trygghetsn�mnden pr�var ers�ttning f�r �verg�ende skador, f�r skador Prop. 1989/90:100 som leder till medicinsk invaliditet i n�gon grad och f�r d�dsfall. Den heU Bil. 15 dominerande kostnaden �r ers�ttning f�r invaliditet och av denna har omkring 70 % betalats f�r skador som orsakat invaliditet till mindre grad �n 15 %. Skadoma har huvudsakligen och till ungef�r lika stora delar orsakats av arbelsolycksfall och arbetssjukdomar. Det kan h�r n�mnas att enligt Statsh�lsan �kar bdastningsskadoma orov�ckande. De utg�r nume�ra de vanligast f�rekommande arbetsskadoma bland statsanst�llda. �ven sjukdomar orsakade av psykosocialt d�liga arbetsmilj�er �r f�rh�llandevis vanliga. Det kan ocks� n�mnas att bara en mindre del av �rendena hos statens trygghetsn�mnd avser skador som har orsakats av olycksfall i sam�band med resor till och fr�n arbetsplatsema.

AMF arbetar n�r det g�ller de statliga �rendena i tv� gmpper. Den ena gmppen handl�gger skador som inte medf�r medicinsk invaliditet. Den andra handl�gger invaliditets- och d�dsfallsskador.

V�ntetiderna f�r ett f�rsta besked har minskat fr�n ca 18 m�nader i genomsnitt f�re utg�ngen av �r 1987 till f�r n�rvarande tio m�nader. V�ntetiden f�r handl�ggning av ers�ttningar vid invaliditet �r betydligt kortare - i dag mindre �n tio veckor. Enligt vad jag inh�mtat r�knar AMF med att kunna minska de genomsnittliga v�ntelidema riU maximak sex m�nader under innevarande budget�r, f�mtsatt att tillstr�mningen av �renden inte �kar p� ett ov�ntat s�tt.

De som ans�ker om ers�ttning har r�tt att �verklaga trygghetsn�mndens beslut i Skiljen�mnden f�r vissa trygghetsfr�gor. F�r budget�ret 1989/90 ber�knas skiljen�mnden f� in ca 450 �verklaganden, vilket motsvarar omkring 5 % av trygghetsn�mndens beslut. Det inneb�r ungef�r en f�r�dubbling av antalet j�mf�rt med genomsnittet under de n�rmast f�reg�en�de budget�ren.

Enligt min bed�mning har AMF:s medverkan inneburit att kvaliteten i handl�ggningen har h�jts. AMF f�ljer p� eget initiativ upp �rendena �nda tills de �r slutbehandlade. Tidigare hade den skadelidande hela ansvaret f�r att anm�la f�r�ndringar i sin h�lsosituation. Handl�ggningen �r f�r �vrigt rationeUt och praktiskt upplagd och handl�ggningstidema har som framg�tt minskat.

Det anf�rda visar enligt min mening ocks� att de krav som de offentlig�r�ttsliga reglema st�ller tillgodoses. Det kan till�ggas att det, om det beh�vs, kan bli aktuellt med utbildningsinsatser i detta h�nseende f�r den privatanst�llda personal som tj�nstg�r vid trygghetsn�mnden.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen dds bereder riksdagen tiUf�lle att ta del av vad jag nu anf�rt om hand-

l�ggningsmtineraa i statens trygghetsn�mnd, dels f�resl�r riksdagen

att till Administration av statens personskadef�rs�kring m. m. f�r
budget�ret 1990/91� anvisa ett f�rslagsanslag p� 6 200000 kr.
������������������������������������ 57


 


c 16. T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner����������������� Prop. 1989/90:100

m.m.���������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

1988/89 Utgift 854467000 1989/90 Anslag 2 784000000 1990/91 F�rslag�� 3000000000

Till gmnd f�r ber�kningen av anslagsmedlen tiU avl�ningar och pen�sioner under n�sta budget�r har, som chefen f�r finansdepartementet tidigare denna dag redovisat vid sin anm�lan av punkt 11 i Statsbudgeten och s�rskilda fr�gor (bil. 1 till budgetpropositionen), lagts de l�nebelopp som enligt g�llande avtal till�mpas fr.o. m. den I januari 1989. L�nekost�nadsp�l�gg har ber�knats med 40 % av l�nebeloppen.

Medelsbehovet f�r n�sta budget�r ber�knas med utg�ngspunkt i g�llan�de avtal mellan partema p� den statliga arbetsmarknaden. Jag f�rordar att anslaget f�r n�sta budget�r f�rs upp med 3 miljarder kr.

Regeringen b�r i huvudsaklig �verensst�mmelse med vad som har g�llt betr�ffande tidigare anvisade t�ckningsanslag � efter pr�vning i vaije s�rskilt fall � kunna fr�n anslaget anvisa de medel som beh�vs ut�ver reservationsanslag och obetecknade anslag p� gmnd av l�neh�jningar m. m. som f�ranleds av avtal som har godk�nts av riksdagens finansutskott eller regeringen.

P� motsvarande s�tt b�r medel kunna anvisas, n�r merbelastning inte b�r ske av f�rslagsanslag och f�rslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen.

Merkostnadema f�r de aff�rsdrivande verken b�r dock betalas p� sam�ma s�tt som verkens �vriga utgifter. Merkostnader f�r l�ner som faller p� anslag inom utgiftsramarna f�r det milit�ra f�rsvaret och civilf�rsvaret b�r t�ckas av fj�rde huvudtitelns anslag f�r reglering av prisstegringar.

Regeringen b�r vidare i likhet med vad som g�ller f�r innevarande budget�r ha m�jlighet att � efter pr�vning i varje s�rskilt fall � fr�n anslaget kunna anvisa de medel som beh�vs, n�r reservationsanslag, obe�tecknade anslag eller aff�rsverk belastas med st�rre utgifter �n vad som har ber�knats i budgetpropositionen eller s�rskild anslagsproposition p� gmnd av att personliga tj�nster har inr�ttats f�r tj�nstem�n som enligt beslut av statens trygghetsn�mnd b�r undantas fr�n flyttning fr�n Stockholmsomr�det i samband med myndighets omlokalisering.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till T�ckning av merkostnader f�r l�ner och pensioner m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3000000000 kr.

58


 


c 17. Folk- och bostadsr�kningar��������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1988/89 Utgift��������������������� -������������������������������������������������������������ ''-

1989/90 Anslag������� 28400000 1990/91 F�rslag������ 61 159000

Under anslaget redovisas utgifter f�r delprogrammet Folk- och bostads�r�kningar.

Under �r 1990 skaU en folk- och bostadsr�kning genomf�ras i Sverige (FoB 90). Best�mmelserna h�rom finns dels i lagen (1989:329, �ndrad 1989:908) om en folk- och bostadsr�kning �r 1990, dels i f�rordningen (1989:330) om folk- och bostadsr�kningen �r 1990. R�kningen genomf�rs av SCB med i princip samma metod som vid tidigare r�kningar dvs. genom en kombination av register- och blankettuppgifter. Kommunema skall d�remot denna g�ng dock ta ett st�rre ansvar f�r arbetet med registre�ring av blanketterna.

I propositionen (1988/89:91) redovisas den ber�knade kostnaden i 1988 �rs prisniv� f�r FoB 90 till 180 milj. kr. f�rdelat p� budget�ren 1989/90-1992/93. I denna summa ing�r 76 milj. kr. f�r kommuneraas arbete (1988/89 FiU 24, rskr. 258).

F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat 61 159 000 kr. I detta belopp ing�r 5 milj. kr. fr�n utbildningsdepartementet f�r utbildningsvariabeln. Fr�n anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel anslag f�r d�rtill disponeras I milj. kr. f�r variabeln om f�rds�tt till och fr�n arbetet.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Folk- och bostadsr�kningar f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag av 61 159000 kr.

59


 


D. L�nsstyrelsema m. m.������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

r.� T..���������������� ,������������������������������������������������������������������������������ Bil-15

D 1. L�nsstyrelserna m. m.

1988/89 Utgift 1211063614 1989/90 Anslag 1248156000 1990/91 F�rslag�� 1361 188000

Verksamhet och organisation L�nsstyrelserna

L�nsstyrelsema svarar f�r den statliga f�rvaltningen i l�nen i den m�n detta inte ankommer p� andra myndigheter. L�nsstyrelsema skall fr�mja l�nens utveckling och befolkningens b�sta samt verka f�r att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regional�politiska m�len och till kravet p� l�ngsiktigt god hush�llning med naturre-sursema. L�nsstyrelsemas verksamhet �r m�ngskiftande. Arbetsuppgif�tema ber�r samh�llsbyggandet i vid mening, milj�v�rd, totalf�rsvar, social omv�rdnad och r�ddningstj�nst. L�nsstyrelsema �r ocks� h�gsta polisorgan i l�nen och huvudm�n f�r priskontorsverksamheten med undantag av Stockholms l�n. L�nsstyrelsema �r i sitt arbete direkt underst�llda rege�ringen. Samtidigt fungerar de i en hel del fr�gor som regionala organ �t centrala verk. Landsh�vdingen �r ordf�rande i l�nsstyrelsens styrelse. Sty�relsen best�r d�mt�ver av 14 ledam�ter, som normalt utses av landstinget. L�nsstyrelsema �r - med undantag f�r l�nsstyrelsema i Stockholms och Norrbottens l�n � organiserade 19-12 enheter eller motsvarande. L�nssty�relsen i Stockholms l�n �r indelad i tre avdelningar: planeringsavdelningen, f�rvakningsavddningen och administrativa avdelningen. I Norrbottens l�n p�g�r f�rs�ksverksamhet med samordnad l�nsf�rvaltning. L�nsstyrelsen �r d�r indelad i 17 enheter eller motsvarande som �r direkt underst�llda lands�h�vdingen. I de tre storstadsl�nen samt i Uppsala, Kronobergs, Blekinge, V�rmlands och J�mtlands l�n finns en l�nspolism�stare som �r polischef vid en polismyndighet som samtidigt fullg�r de uppgifter som l�nspolischefen har i andra l�n. I �vriga l�n utom i Gotlands l�n finns en l�nspolischefsex�pedition.

I Gotlands l�n fullg�r l�nsstyrelsen de uppgifter som i andra l�n ankom�mer p� l�nsbostadsn�mndema.

Antalet anst�llda vid l�nsstyrdsema uppg�r till drygt 5000.1 l�nsstyrel�semas lokalv�rdsorganisation finns d�mt�ver omkring I 500 anst�llda.

Best�mmelser om l�nsstyrelsernas verksamhet och organisation finns i l�nsstyrelseinstmktionen (1988:971, �ndrad 1988:1411) och i f�rordning�en med instmktion f�r l�nsstyrelsen i Norrbottens l�n (1988:972, �ndrad 1988:1402).

L�nsstyrelsernas organisationsn�mnd

L�nsstyrelsernas organisationsn�mnd (LON) �r ell rationaliserings-, sam�
ordnings- och utbildningsorgan f�r l�nsstyrdsema gemensamt. N�mnden
bist�r l�nsstyrdseraa i fr�gor som r�r organisation, rationalisering, admi-
����������������������������� 60


 


nistrativ utveckling samt uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. I���� Prop. 1989/90:100 samr�d med l�nsstyrdseraa planl�gger och anordnar LON utbildning och���� Bil. 15 konferenser f�r l�nsstyrelsepersonal. LON genomf�r p� regeringens upp�drag utredningar som r�r l�nsstyrelseorganisationen. Antalet anst�llda vid LON uppg�r till ca 20. LON:s organisation m. m. framg�r av f�rordningen (1988:1151) med instmktion f�r LON.

Anslagsframst�llningar

L�nsstyrelserna

Med h�nvisning tiU prop. 1988/89:154 om en ny regional statlig f�rvalt�ning och den os�kerhet som r�der betr�ffande l�nsstyrelsemas nya organi�sation och arbetss�tt har flertalet l�nsstyrelser i sina anslagsframst�llningar redovisat behov och �nskem�l f�r budget�ret 1990/91.

L�nsstyrdseraa anh�ller om att befrias fr�n huvudf�rslaget. De anser allm�nt att deras ekonomiska situation nu �r s�dan att verksamheten allvarligt f�rsv�ras, om resursema minskas ytterligare.

L�nsstyrelsemas sammanlagda yrkanden inneb�r ut�ver pris- och l�ne�omr�kning en uppr�kning av anslaget med n�rmare 90 milj. kr. varav ca 5 milj. kr. avser anslagsposten lantm�terienheteraa. Medel yrkas f�r resurs�f�rst�rkningar, s�rskilt till milj�v�rdsenheterna och kulturmilj�enheteraa, men �ven till socialkonsulentfunktioneraa och f�rsvarsenhetema. Flera l�nsstyrelser yrkar ocks� medel f�r bitr�dande l�nsveterin�rer och f�r resursf�rst�rkning vid lantm�terienhetema.

L�nsstyrelsema beg�r vidare medel, bl. a. f�r genomf�randet av den nya organisationen, komplettering och drift av ADB-ulmstningar samt franke�ringsmaskiner.

L�nsstyrelsernas organisationsn�mnd

LON anh�ller om of�r�ndrat anslag med h�nsyn till att LON �r en myn�dighet med begr�nsade rationaliseringsm�jligheter. Ett beslut om en ny regional statlig f�rvaltning inneb�r s�rskilda krav p� insatser fr�n LON:s sida.

Byggnadsstyrelsen

Mol bakgmnd av prop 1988/89:154 om en ny regional statlig f�rvaltning har byggnadsstyrelsen i en bilaga till sin anslagsframst�Uning redovisat lokalf�rs�rjningsplaner f�r l�nsstyrelsema. Av planema framg�r att bygg�nadsstyrelsen avser att tillgodose samordningsbehovet i den m�n lokalpla�neringen f�r l�nsstyrelsema ger m�jligheter till lokalm�ssig integration med l�nsn�mndema.

Remissyttranden

F�ljande myndigheter har beretts tillf�Ue att yttra sig �ver l�nsstyrdseraas
anslagsframst�llningar:��������������������������������������������������������������������������������������������� 61


 


rikspolisstyrelsen betr�ffande den polisi�ra verksamheten���������������������� Prop. 1989/90:100

�verstyrelsen f�r civil beredskap betr�ffande den civila f�rsvarsbered-���� Bil. 15 skapen

statens r�ddningsverk betr�ffande den civila f�rsvarsberedskapen och r�ddningstj�nsten

socialstyrelsen betr�ffande handeln med alkoholdrycker m. m., social�tj�nsten samt h�lsoskyddet

trafiks�kerhetsverket betr�ffande bil- och k�rkortsregistren samt trafik�s�kerhetsarbetet

skattef�rvaltningen/riksskatteverket betr�ffande v�gtrafikskatten

statens pris- och konkurrensverk betr�ffande pris- och konkurrens�ver�vakningen

riksantikvarie�mbetet och statens historiska museer betr�ffande kultur�minnesv�rden

lantbmksstyrdsen betr�ffande djurskyddet och epizootibek�mpningen

statens livsmedelsverk betr�ffande livsmedelskontrollen

plan- och bostadsverket betr�ffande plan- och byggnadsverksamheten

statens lantm�teriverk betr�ffande lantm�teriverksamheten

statens industriverk betr�ffande den regionalpolitiska verksamheten

statens naturv�rdsverk betr�ffande milj�v�rden Rikspolisstyrelsen� uppger att l�nsstyrdseraas anslagsframst�llningar

inte f�ranleder n�got yttrande fr�n rikspolisstyrelsens sida.

�verstyrelsen f�r civd beredskap (�CB) understryker all l�nsstyrelser�nas f�rsvarsenheter ing�r som en integrerad del i den civila totalf�rsvars�verksamheten. F�r att l�nsstyrelsema skall kunna bedriva sina instmk-tionsm�ssiga uppgifter p� etl tillfredsst�llande s�tt anser �CB att en f�r�st�rkning av resurseraa vid f�rsvarsenheteraa �r n�dv�ndig. �CB avser att �ven i annan ordning ta upp detta problem.

Statens r�ddningsverk p�talar att det fortfarande r�der obalans mellan �lagda uppgifter och de resurser som finns tillg�ngliga vid l�nsstyrdseraas f�rsvarsenheter. Verket anser att medel b�r avs�ttas f�r samtliga de sju tj�nster som l�nsstyrdseraa har beg�rt och att riktade resursinsatser g�rs f�r att m�jligg�ra en satsning p� kompetensutveckling av f�rsvarsenheter�nas personal. Vidare framh�ller verket att f�rsvarsenheteraa kommer att ber�ras av de f�rslag till �tg�rder som p�g�ende utredning om k�mkrafts-beredskap kommer att redovisa under h�sten avseende samh�llets �tg�r�der mot allvarligare olyckor.

Socialstyrelsen (SoS) anser att den sociala funktionen i den framtida l�nsf�rvahningen m�ste f� m�jlighet att arbeta enligt socialtj�nstlagens intentioner. F�r detta torde kr�vas extemt resurstillskott. Betr�ffande handl�ggningen av alkohol�renden f�resl�r SoS att nuvarande expedi�tionsavgifter f�r alkoholtillst�nd b�r omformas till ans�kningsavgifter och samtidigt h�jas. SoS f�resl�r ocks� inf�rande av �rliga registerh�llnings-och tillsynsavgifter som avpassas s� att l�nsstyrelsemas kostnad f�r tillsy�nen kan t�ckas. Vidare anser SoS det angel�get att l�nsstyrdseraa f�r tillr�ckliga resurser f�r att kunna f�lja h�lsoskyddslagens intentioner.

Trafiks�kerhetsverket (TSV) framf�r �ven i �r att verksamheten vid
l�nsstyrdseraas bil- och k�rkortsregister b�r behandlas som avgiftsfinan-��������������������������� 62


 


sierad och d�rf�r vara undantagen fr�n de generella besparingaraa. TSV���� Prop. 1989/90:100 pekar p� att antalet �rsarbetskrafter successivt minskat under den g�ngna���� Bil. 15 tio�rsperioden samtidigt som �rendem�ngden �kat. Med h�nsyn till att effekteraa av nyligen p�b�rjade rationaliseringar och mtinf�r�ndringar inte kunnat ber�knas anser verket att det nu �r fel tidpunkt att medge�� � l�nsstyrelsema resursf�rst�rkningar.

Skattef�rvaltningen/riksskalteverkel (RSV) framh�ller att besparings�kraven under flera �r s�rskilt drabbat den offensiva kontrollen av v�gtra�fikskatt. Detta har medf�rt dels ett skattebortfall, dels bristande likformig�het i beskattningen. Enligt verket beh�vs 1 milj. kr. f�r �ndam�let.

Statens pris- och konkurrensverk (SPK) erinrar om att den nya verksam-hetsinrikthing som godtagits av regeringen i 1988 �rs budgetproposition f�mts�tter en samlad f�ltverksamhel som �tminstone inte �r mindre �n nuvarande. Mot bakgmnd av att priskontoren successivt inlemmats i regionalekonomiska enheten p� respektive l�nsstyrelse framh�ller SPK vikten av att l�nsstyrelseinstmktionen �ndras s� att l�nsstyrelsemas skyl�dighet att genomf�ra SPK:s uppdrag klart uts�gs.

Riksantikvarie�mbetet (RA�) f�resl�r en kraftfull insats f�r kultur�milj�enheteraa under de n�rmaste tv� �ren med en prioritering med h�nsyn dels till arbetsbelastningen i kulturminnest�ta och exploateringsin�tensiva l�n, dels till l�n inom st�domr�den d�r kulturminnesv�rden v�ntas spela en aktiv roll i det regionalpolitiska och ekonomiska utvecklingsarbe�tet. RAA f�resl�r vidare att eng�ngsanslagen till Kalmar och �lvsborgs l�n permanentas och tillstyrker l�nsstyrdseraas yrkanden om planerings- och informationsmedd.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker alt tj�nster som bitr�dande l�nsveterin�r inr�ttas vid l�nsstyrdseraa i Uppsala, �sterg�tlands, J�nk�pings, Koppar�bergs och V�stemorrlands l�n.

Statens livsmedelsverk tillstyrker inr�ttandet av tj�nster som bitr�dande l�nsveterin�r vid l�nsstyrelsema i Uppsala, Kopparbergs och V�stemorr�lands l�n.

Plan- och bosladsverkei vill best�mt h�vda all PBL/NRL-systemets till�mpning g�r s�rskilda insatser n�dv�ndiga inom l�nsstyrelsemas plan�enheter dels f�r alt h�ja kompetensen och f�rm�gan att st�lla om till nya arbetsuppgifter, dels f�r alt stimulera rekrytering av arkitekter och andra kvalificerade samh�llsplanerare. Vidare framh�ller verket att �ven efter det all �versiktsplaneraa enligt PBL skall vara framtagna kvarst�r behovet av insatser.

Statens lantm�teriverk framh�ller att lantm�terienheteraas resurser �r knappa. En p�tagligt h�gre aktivitet inom bl. a. bostadsbyggandet medf�r nu �kad belastning p� fastighetsregistreringen, vilket p� vissa h�ll f�tt tiU f�ljd att �rendebalansen vuxit p� ett oroande s�tt.

Statens industriverk understryker alt l�nsstyrelsema tilldelals en nyckel�
roll i det regionalpolitiska utvecklingsarbetet. De motiv f�r att f�rst�rka de
regionalekonomiska enhetema som verket tidigare redovisat g�ller fortfa�
rande. Flera l�n yrkar personalf�rst�rkningar motiverade med exempelvis
�kad �rendem�ngd, nya insatsomr�den och allm�nt �kade krav p� hand�
l�ggning.����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 63


 


Statens naturv�rdsverk (SNV) framh�Uer att av de regionala milj�analy- Prop. 1989/90:100 ser som alla l�nsstyrelser uppr�ttat framg�r klart att naturv�rdsarbetet i Bil. 15 vid mening p� m�nga h�ll �r mer eller mindre eftersatt p. g. a. bristande personalresurser. Det �r enligt SNV:s uppfattning angel�get att den v�lbe�h�vliga resursf�rst�rkningen som nyligen kommit milj�skyddet till del nu kompletteras med en satsning p� naturv�rden. Verket anser att denna satsning i f�rsta hand b�r avse �kade personalresurser och minst omfatta ett par personer per l�n. �kade medel beh�vs ocks� f�r utredningar och inventeringar.

Fredragandens vervganden

F�r�ndringar i l�nsstyrelsernas arbete och organisation

Riksdagen har i allt v�sentligt godtagit propositionen (prop. 1988/89:154, BoU 1989/90:4 och 9, rskr. 89) betr�ffande en ny regional statlig f�rvalt�ning. Detta inneb�r att jag senare �mnar �terkomma till regeringen med f�rslag till direktiv till de aviserade organisationskommitt�ema, som f�r huvudansvaret f�r genomf�randet av reformen, vilket kr�ver viktiga insat�ser under kommande budget�r av s�v�l l�nsstyrelser som andra ber�rda myndigheter. I det f�ljande �terkommer jag tiU anslagsfr�goraa.

L�nsstyrelsema har f�tt �kade befogenheter att sj�lva besluta om sin verksamhet. Jag kan konstatera att l�nsstyrdseraa p� ett f�rtj�nstfullt s�tt utnyttjat denna frihet i syfte att effektivisera sitt arbete. Som exempel vill jag n�mna initiativ som syftar till samverkan s�v�l inom som mellan regioner.

L�nsstyrelsema har vidare tagit initiativ till ett tjugotal projekt som st�ds av statens f�myelsefonder. Projekten inriktas mot l�nsstyrelsemas roll i l�nets och l�nsmyndighetemas utveckling, arbetsorganisatorisk ut�veckling inom l�nsstyrelser, utveckling av st�d- och servicefunktioner samt ADB-utveckling.

Under innevarande �r har fyra l�nsstyrelser tilldelats medel f�r att utveckla metoder f�r resultatanalys. Arbetet p�g�r i samarbete med LON. Jag f�mts�tter att �vriga l�nsstyrelser uppm�rksamt f�ljer och drar nytta av de erfarenheter som d�rvid kommer fram. Ett n�ra samarbete med bl. a. riksrevisionsverket och LON blir ocks� n�dv�ndigt inf�r en f�r�ndrad budgetprocess med tre�riga ramanslag.

I f�reg�ende �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil.l5) utgick jag
fr�n att tre�riga budgetramar skulle kunna till�mpas f�r l�nsstyrdsema fr�n
budget�ret 1992/93. D� reformering av den statliga regionala f�rvaltningen
blir genomf�rd f�rst den 1 juh 1991 har f�mts�ttningama f�r detta f�r�nd�
rats. F�r att direktiven inf�r den f�rdjupade anslagsframst�llningen skall
kunna ges tiU den nya l�nstyrelsen, b�r enligt min mening s�rskilda direktiv
l�mnas f�rst v�ren 1991. Detta inneb�r att l�nsstyrelsema kan ges en bud�
getram f�r endast tv� budget�r med b�rjan budget�ret 1993/94.1 avvaktan
p� att de nya l�nstyrdsema f�r ramanslag �r jag �ven f�r kommande bud�
get�r beredd att positivt pr�va fr�gor om att medel som inte disponerats
under budget�ret kan f� disponeras efterf�ljande budget�r.
���������������������������������������������� 64


 


I fr�ga om den regionala polisverksamheten �terkommer jag senare i���� Prop. 1989/90:100
samband med redovisningen av denna.
������������������������������������������������� Bil. 15

Riksdagen har nyligen beslutat att godta regeringens f�rslag i fr�ga om lantm�teriet p� l�nsniv�. Beslutet inneb�r i denna del bl.a. att den statliga fastighetsregistreringen flyttas fr�n l�nsstyrelsens verksamhetsomr�de till lantm�teriets. Vidare inneb�r beslutet att det i varje l�n skall finnas en under lantm�teriverket direkt ansvarig chef med uppgift att ansvara f�r den lokala lantm�teriverksamheten i l�net och att chefen skall verka f�r samordning mellan lantm�teriets verksamhet och andra verksamheter i l�net. De i pro�positionen framlagda f�rslagen om en ny regional statlig f�rvaltning avses i huvudsak genomf�ras den I juli 1991. F�r�ndringen betr�ffande lantm�te�riets verksamhet b�r dock kunna genomf�ras tidigare. Jag f�resl�r att vissa f�r�ndringar genomf�rs fr�n den 1 juli 1990.

Statens lantm�teriverk har haft regeringens uppdrag att efter samr�d med l�nsstyrdsema och l�nsstyrelsemas organisationsn�mnd (LON) redo�visa f�rslag till hur de medel som l�nsstyrelsema disponerar f�r fastighets-registrering skall f�rdelas mdlan l�nsstyrdseraa och lantm�teriet. Lant�m�teriverket och LON har d�rvid f�reslagit att l�nsstyrelsemas kvarva�rande uppgifter inom lantm�teriomr�det l�ses p� s� s�tt att lantm�teriet tilldelas medel f�r att svara f�r lantm�teriteknisk service inom l�nsstyrel�sen och att en skyldighet h�rf�r f�rs in i lantm�terimyndigheternas in�stmktion.

Som chefen f�r bostadsdepartementet tidigare i dag f�reslagit b�r f�r��ndringarna r�rande fastighetsregistreringen genomf�ras redan fr�n den 1 juh 1990.

N�r det g�ller de �vriga uppgiftema p� lantm�teriomr�det inom l�nssty�relsen �r det emellertid av st�rsta vikt att det arbete som kommer att bedrivas inom ramen f�r de i propositionen aviserade organisationskom�mitt�ema inte p� f�rhand binds mer �n vad som �r n�dv�ndigt. Jag f�resl�r f�r det kommande budget�ret den f�r�ndring som lantm�teriver�ket och LON f�rordar, eftersom den har klara praktiska f�rdelar. Denna g�r ett steg l�ngre i den renodling av den regionala ansvarsf�rdelningen inom lantm�teriets omr�de som f�rslaget i propositionen syftar till. Jag f�rordar nu s�lunda efter samr�d med chefen f�r bostadsdepartementet att �ven den �vriga lantm�teriverksamheten inom l�nsstyrelsema f�rs �ver till lantm�teriets ansvarsomr�de under �verlantm�tarens ledning med skyldighet f�r lantm�teriet att utan kostnad tillhandah�lla l�nsstyrelsen dessa tj�nster. Chefen f�r bostadsdepartementet avser att senare �ter�komma till regeringen r�rande erforderliga f�rslag om �ndring i lantm�te-rimyndigheteraas instmktion.

Medel f�r s�v�l fastighetsregistrering som lantm�teriteknisk service inom l�nsstyrelserna b�r under budget�ret 1990/91 anvisas under tretton�de huvudtitelns anslag D 1. L�nsstyrdseraa m. m.

65

5�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 15


Lokalf�rs�rjning������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag f�mts�tter att byggnadsstyrelsen och ber�rda l�nsstyrelser kommer �verens om erforderliga om- och tillbyggnads�tg�rder m. m. vid l�nsstyrel�sema. Det g�ller �ven �tg�rder f�r att skapa tillfredsst�llande f�rh�llanden fr�n s�kerhetssynpunkt.

Byggnadsstyrelsen f�resl�r att finansieringen av kompletteringar m. m. inkl. kostnader f�r deponerade konstverk i representationsdelen i landsh�v�dingamas tj�nstebost�der fr�n budget�ret 1991 /92 f�rskotteras fr�n verkets �verskott varigenom en st�rre planm�ssighet i uppmstnings�tg�rdema kan �stadkommas. Kostnadema � f�rvaltningskostnader, r�nta och amorter�ing - betalas sedan av resp. l�nstyrelse genom till�ggsavtal till de uppl�tel�ser som verket har med resp. l�nsstyrelse. Jag f�resl�r att ett till�ggsavtal med denna inneb�rd f�r uppr�ttas.

Anslagsfr�gor

F�r att m�jligg�ra f�rberedelser och genomf�rande av en ny regional statlig f�rvaltning har l�nsstyrelseanslaget i enlighet med rationaliserings�kravet minskats med tv� procent efter pris- och l�neomr�kning. Beloppet - ca 30 milj. kr. � f�resl�s st� till regeringens disposition f�r kostnader som f�ljer av f�rberedelser och genomf�rande av den nya regionala statliga f�rvaltningen.

Under anslagsposten Till regeringens disposition finns liksom under innevarande budget�r (prop 1988/89:100, bil 15) medd, 14 milj. kr., avsatta f�r s�rskilda �tg�rder vid l�nsstyrelsema samt 3 milj. kr. f�r lednings�vningar.

Innevarande budget�r har tre nya tj�nster som bitr�dande l�nsantikva�rie inr�ttats. Dessutom f�rordar jag i likhet med riksantikvarie�mbetet att de medd som eng�ngsvis anvisades till l�nsstyrelsen i Kalmar l�n och l�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n permanentas. Under det senaste budget�ret har d�rmed kulturmilj�enheteraa f�rst�rkts med fem nya tj�nster. Efter samr�d med statsr�det G�ransson f�resl�r j�g att medel ber�knas f�r ytterligare tre bitr�dande l�nsantikvarier. Dessa medel b�r tillf�ras l�ns�styrelsema i Skaraborgs, J�mtlands och Norrbottens l�n.

I de anslagsber�kningar som redovisas i det f�ljande har h�nsyn tagits till att tj�nstebrevsr�tten upph�r fr.o.m. budget�ret 1990/91. Budgetf�r�slaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

66


 


Sammanst�llning (I 000 kr.)


Prop. 1989/90:100 BiL 15


D1. L�nsstyrelserna m.m.


Anslagsposter


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation Diverse �ndam�l

Summa anslag


 

963091

+ 67751

(818274)

(+ 43066)

150698

+ 10434

94 747

+ 6217

24

_

39 596

+ 28630

1248156

+ 113032


67


 


Stockholms l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

111754 (94432) 21 188 7088

1

140031

+ 7327

( + 4654)

-�� 151

+�� 204

+ 7380


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 


L�nsstyrelsen

F�r att l�nsstyrelsen skall kunna fullg�ra sina uppgifter kr�vs �kade resur�ser. Arbetsbelastningen �kar p� gmnd av befolkningsutvecklingen och det expanderande n�ringslivet. S�rskilt markant �r resursbristen inom milj�v�rden, p� kulturmilj�omr�det och inom f�rsvarsenhetens verksam�hetsomr�de.

I �vrigt yrkar l�nsstyrelsen medd motsvarande 16 tj�nster varav sju f�r milj�v�rdsarbete och alt anslagsposten �vriga f�rvaltningskostnader r�k�nas upp med 8 milj. kr. varav 6 milj. kr. avser natur- och fomminnesv�rd. Dessutom yrkar l�nsstyrelsen bl.a. 1,5 milj. kr. f�r ADB-investeringar och 900000 kr. f�r inbindning av arkivalier. F�r lantm�terienhetens arbe�te med fastighetsregislret yrkar l�nsstyrelsen en tj�nst.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.


68


 


Uppsala l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

31237

+ 2171

(d�rav l�nekostnader)

(26446)

(+1574)

Lokalkostnader

6838

+�� 727

Lantm�terienheten

2054

+�� 104

Lokalv�rdsorganisation

1

-

 

40130

+ 3002


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

Den snabba utvecklingen i l�net har inte motsvarats av en �kad resurstill�delning. Detta har medf�rt stora problem f�r l�nsstyrelsen att fullg�ra sina uppgifter. Viktiga omr�den har f�tt efters�ttas och besv�rande balanser har uppst�tt i �rendehanteringen. Trots de 1989/90 beslutade f�rst�rkning�arna av l�nsstyrelsens resurser finns en best�ende eftersl�pning inom vissa arbetsomr�den. L�nsstyrelsen anser sig inte kunna g�ra en besparing enligt huvudallemativet.

I �vrigt yrkar l�nsstyrelsen en handl�ggare hos l�nsveterin�ren och en handl�ggare inom kulturmilj�omr�det. F�r ADB-investeringar yrkar l�ns�styrelsen 1,5 milj. kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.


69


 


 

 

S�dermanlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

34037

(28761)

3442

3294

1

40774

+ 2498

(+1648)

+� 490

+��� 82

+3070


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen bed�mer det som oerh�rt viktigt att f� fullf�lja sin under senare �r inledda effektivisering och rationalisering av verksamheten. Huvudf�rslaget b�r nu inte till�mpas p� l�nsstyrelsen och budgetramen b�r l�ggas fast f�r endast ett budget�r dvs 1990/91.

L�nsstyrelsen yrkar f�r eng�ngsutgifter totalt 2,2 milj.kr., varav ca 1 milj. kr. avser f�rberedelser inf�r ny regional statlig f�rvaltning samt 275 000 kr. f�r lednings�vning.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.


70


 


 

�sterg�tlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

41149

(35622)

6694

2 565

1

50409

+ 2900

( + 2024)

-� 283

+���� 77

+ 2694


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen hemst�ller att n�gra reduceringar av anslaget i f�rh�llande till 1989/90 inte b�r ske. Om s� �nd� blir fallet f�mts�tter l�nsstyrelsen att regeringen anger vilken eller vilka verksamheter som skall minskas eller l�ggas ner.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande sex tj�nster, varav fyra inom milj�v�rdsenhetens ansvarsomr�de.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.


71


 


J�nk�pings l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

35098

(30087)

3940

3375

1

42414

+ 2532

(+1591)

+�� 458

+�� 961

+3951


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

Den omf�rdelning av resurser mellan l�nen som skett budget�ret 1989/90 har inneburit att angel�gna satsningar f�r bl. a. personalutveckling/utbild�ning samt en begr�nsad uppmstning av inventarier m.m. nu kan ske. D�remot har omf�rdelningen inte gett n�got utrymme f�r personalf�r�sl�rkningar. L�nsstyrelsen hemst�ller att ompr�vningen av resurstilldel�ningen till l�nsstyrelsema forts�tter, att inga generella besparingar �l�ggs l�nsstyrdseraa samt att full kompensation ges f�r nya och �kade kostna�der.

L�nsstyrelsen yrkar medd motsvarande �tta tj�nster och en best�ende anslagsuppr�kning p� 1,1 milj. kr. Vidare yrkar l�nsstyrelsen f�r lantm�te�rienhetens verksamhet ca 900000 kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�Uningen.


72


 


Kronobergs l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

28114

(23805)

4894

3122

1

36131

+ 2047

(+1294)

+�� 281

+�� 205

+2533


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen hemst�ller att n�got generellt besparingskrav inte till�mpas p� l�nsstyrelsens och lantm�terienhetens anslagsposter. L�nsstyrelsen b�r antingen tilldelas resurser f�r tillsyn enligt vattenlagen, eller ocks� b�r kraven p� tillsyn begr�nsas. L�nsstyrelsen yrkar vidare bl. a. p� att sj�farts�verkets medel f�r b�tregistreringen f�rs in under civildepartementets huvudtitel. L�nsstyrelsen hemst�ller �ven om �kade m�jligheter att p�ver�ka drift och underh�U av lokalema samt att medel omf�rdelas fr�n bygg�nadsstyrelsen till l�nsstyrelsen.

I-�nsstyrdsen yrkar i �vrigt medel motsvarande tre tj�nster. F�r best�ende anslagsuppr�kning ber�knas 800000 kr. och f�r eng�ngsutgifter ca 300000 kr., varav ca 180000 kr. avser lednings�vning. F�r lantm�teri�verksamhet yrkas ca 1,2 milj. kr., huvudsakligen som eng�ngsutgifter.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.


73


 


 

 

Kalmar l�n

 

 

Prop. 1989/90:100 ■��� Bil. 15

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

34306

(29172)

5 773

3669

1

43749

+ 2628

(+1683)

+�� 731

+�� 268

+ 3627

 

L�nsstyrelsen

Enligt l�nsstyrelsens mening b�r besparingar anst� �ven f�r budget�ret 1990/91 i likhet med vad som sker 1989/90 samt av det sk�let att l�nssty�relsen yrkar resursf�rst�rkningar och arbetar med den fortsatta eftersl�p�ningen av underskott av �vriga f�rvaltningskostnader. L�nsstyrelsen anser det inte heller rationellt att ena �ret tilldela l�nsstyrelsen medel f�r insatser inom t.ex. milj�v�rdsarbetet och sedan beg�ra att dessa insatser skall sk�ras ned �ret d�rp� med tv� procent.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt ca 1,8 milj. kr. i f�rvaltningskostnader samt 1,6 milj. kr. f�r eng�ngsutgifter. Av dessa avser 500000 kr. lednings�v�ningar.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. De s�rskilda medlen inom kulturminnesv�rden har permanentats. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.

74


 


Gotlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

18176

(15645)

1948

1422

1

21547

+ 1384

( + 1028)

+�� 884

+���� 67

+ 2335


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen i Gotlands l�n har att representera samma samlade kompe�tens och hantera samma arbetsuppgifter som en st�rre l�nsstyrelse. L�ns�styrelsen hemst�ller d�rf�r att myndigheten undantas fr�n besparings�kravet.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande en handl�ggare till f�rsvarsenheten. Dessutom yrkar l�nsstyrelsen ca 2,2 milj. kr. f�r eng�ngsutgifter i samband med flyttning till nya lokaler.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�Uningen.


75


 


Blekinge l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

26192

(22 542)

6177

3200

1

35570

+ 1616

(+1066)

+�� 346

+�� 153

+ 2115


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen anser att ber�knad besparing tills vidare b�r anst�, dels med anledning av behov av resursf�rst�rkning, dels p� gmnd av f�rslaget om en ny regional statlig f�rvaltning. S�rskilda resurstillskott f�r b�tregistre�ring b�r tillf�ras l�nsstyrelsen. Vidare b�r omf�rdelning av l�nsstyrelser�nas resurser ske s� att l�nsstyrelsens andel f�rst�rks.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande sju tj�nster, varav sex avser milj�v�rdsenhetens verksamhetsomr�de. F�r f�rvaltningskostnader yrkas ca 1,4 milj. kr. varav helt �verv�gande delen avser kompensation f�r slopad tj�nstebrevsr�tt. F�r eng�ngsutgifter yrkas ca 2,8 milj. kr. varav 1,1 milj. kr. till KLAS-projektel (ett lokalt altemativ till det centrala EA-systemet. System S), 100000 kr. f�r lednings�vning samt 400000 kr. f�r flyttning till nya lokaler.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.


76


 


 

 

Kristianstads l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

35149

(29893)

7968

3650

1

46768

+ 2496

(+1546)

+���� 78

+�� 176

+ 2750


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen vill med sk�rpa framh�lla att arbetssituationen vid myndig�heten �r s�dan att en ytterligare resursminskning inte �r realistisk om verksamheten skaU kunna bibeh�llas vid en rimlig niv�. L�nsstyrelsen h�vdar best�mt att myndigheten b�r undantas fr�n besparingar.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt p� medel motsvarande fem tj�nster.

F�r f�rvahningskostnader yrkas ca 600000 kr., varav 500000 kr. f�r anlitande av extem sakkunskap p� milj�v�rdsomr�det.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.


77


 


 

 

 

 

Malm�hus l�n

 

 

Prop. 1989, ■��� BiL 15

/90:100

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

 

F�redraganden

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

65311

(55187)

11055

4200

1

80567

+ 4434

( + 2649)

+�� 686

+�� 239

+ 5359

 

L�nsstyrelsen

Med h�nsyn till att en genomgripande reformering av den regionala slals�f�rvakningen avses bli genomf�rd I juli 1991 anser l�nsstyrelsen det inte l�mpligt att fastl�gga resursramar f�r mer �n budget�ret 1990/91. Vidare f�mts�tts att lansstyrelsen tilldelas de ytterligare medel som erfordras f�r att genomf�ra reformen.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt p� medel motsvarande tv� tj�nster. F�r eng�ngsutgifter yrkas bl. a. 600000 kr. f�r s�rskilda informationsinsatser och 800000 kr. f�r reproanl�ggning.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.

78


 


Hallands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

31002

(26196)

4219

3153

1

38375

+ 2260

(+1329)

+� 628

+�� 177

+3065


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen f�resl�r som besparing att verksamheten vid priskontoret flyttas till annan myndighet eller l�ggs ned och att den statliga �lgjaktadmi�nistrationen slopas och att de n�dv�ndiga uppgiftema flyttas tiU l�ns-jaktv�rdsf�reningama.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande fyra tj�nster samt 200 000 kr. f�r personalutveckling/utbildning. F�r eng�ngsutgifter yrkas ca 2,0 milj. kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av

sammanst�llningen.


79


 


G�teborgs och Bohus l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

62834

(53094)

10486

5428

1

78749

+ 4415

( + 2731)

+�� 684

+�� 329

+ 5428


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen anh�ller om att f�rvakningsanslaget fastst�lls endast f�r budget�ret 1990/91 och att l�nsstyrelsen tiUs vidare undantas fr�n ytterli�gare besparingar. Vidare hemst�ller l�nsstyrelsen att den 1989/90 vidtagna resursomf�rdelningen justeras.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt ca 3,5 milj. kr. f�r personalkostnader och f�rvaltningskostnader i �vrigt samt ca 1 milj. kr. i eng�ngsanvisningar.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�Uningen.


80


 


�lvsborgs l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

46444

(39245)

5591

3719

1

55755

+ 3415

(+2161)

+�� 277

+�� 270

+3962


Prop. 1989/90:100 BiL 15


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen hemst�ller att regeringen l�gger fast resursram f�r endast ett budget�r samt att l�nsstyrelsen undantas fr�n generell besparing. L�nssty�relsen yrkar i �vrigt medd motsvarande tv� tj�nster varav en bitr�dande l�nsantikvarie. I �vrigt yrkas att f�rvaltningsanslaget �kas med ca 900000 kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�Uningen. De s�rskilda medlen inom kulturminnesv�rden har permanentats.

6�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 15


 

 

Skaraborgs l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

33696

(29136)

4622

4559

1

42878

+ 2597

(+1710)

+�� 354

+�� 179

+3130


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

Den uppdelning av allm�nna expensanslaget som skedde i samband med bildandet av l�nsskattemyndighetema har missgynnat l�nsstyrelsen. Det allm�nna expensanslaget b�r d�rf�r r�knas upp. L�nsstyrelsen anh�ller att resursramen f�r l�nsstyrelsen fastst�lls f�r endast ett budget�r samt att l�nsstyrelsen undantas fr�n det genereUa besparingskravet.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande tv� tj�nster samt att en allm�n uppr�kning av anslagsposten �vriga f�rvaltningskostnader g�rs med 500000 kr. F�r eng�ngsutgifter yrkas ca 1,7 milj. kr., varav 700000 kr. avser nalurv�rdsomr�det och 325000 kr. lednings�vning.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. I ber�kningen ing�r medel f�r en bitr�dande l�nsantik�varie. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimi�n�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vningar.


82


 


V�rmlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

35040

(29896)

5014

+ 2 546

(+1432)

+�� 287

Lantm�terienheten

4828

+�� 241

Lokalv�rdsorganisation

1

-

 

44883

+ 3074


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen p�talar bristen p� l�nemedel samt hemst�Uer att inga gene�rella besparingar �l�ggs l�nsstyrelsen.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt drygt I milj. kr. f�r personalf�rsl�rkningar. I �vrigt yrkas att f�rvaltningsanslaget �kas med ca 800 000 kr. varav 700 000 kr. avser eng�ngskostnader. Dessutom yrkas f�r lednings�vning 100000 kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medd prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.


83


 


�rebro l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

35 752

(30240)

4010

2851

1

42614

+ 2481

(+1712)

+�� 521

+�� 358

+ 3360


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen anser att regeringen b�r tills�tta en utredning f�r att se �ver principema f�r avgifter enligt expeditionskung�relsen. Vidare b�r bidra�get ur vikskadefonden fastst�llas till en s�dan niv� att det t�cker myndig�hetens kostnad f�r administrationen. L�nsstyrelsen hemst�ller att resurs-ramaraa fastst�lls endast f�r ett budget�r samt att l�nsstyrelsen undantas fr�n besparingskravet.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt 1,5 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. avser eng�ngsutgifter.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen.


84


 


 

 

V�stmanlands l�n

 

 

Prop. 1989/90:100 BiL 15

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

32785

(28 372)

4397

2230

1

39413

+ 2274

(+1484)

+�� 289

+�� 132

+ 2695

 

L�nsstyrelsen

Med anledning av den os�kerhet som r�der p� gmnd av det framlagda f�rslaget om en ny regional statlig f�rvaltning hemst�ller l�nsstyrelsen att resursramama fastst�lls f�r endast ett budget�r. Vidare hemst�ller l�nssty�relsen att tills vidare bli befriad fr�n det generella besparingskravet.

l�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande tre tj�nster. Dessutom yrkas ca 500000 kr. varav 300000 kr. avser lantm�terienhetens verksam�het.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under kommande budget�r fram�g�r av sammanst�llningen.

85


 


 

 

Kopparbergs l�n

 

 

Prop. 1989/90:100 Bil. 15

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

 

F�rvaltn ingskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

37119

(31365)

5226

7886

1

50232

+ 2369

(+1515)

+� 663

+�� 575

+ 3607

 

L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen hemst�ller att l�nsstyrelsen undantas fr�n det generella be�sparingskravet och att l�nsstyrelsen tilldelas anslag utan generella bespa�ringar.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande tv� tj�nster. Dessutom yrkar l�nsstyrelsen 3,7 milj. kr. i �vriga f�rvahningskostnader. Av dessa avser 3,3 milj. kr. eng�ngsutgifter varav 1,7 milj. kr. har ber�knats f�r ADB-utmstning m. m.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under n�sta budget�r framg�r av sammanst�llningen. I ber�kningen ing�r medel f�r lantm�terienhetens �vertagande av fastighetsregistreringen i Borl�nge.

86


 


 

 

G�vleborgs l�n

 

 

Prop. 1989/90:100 BiL 15

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

 

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

35797

(30617)

5 359

4108

1

45265

+ 2367

(+1508)

+�� 653

+�� 398

+3418

 

L�nsstyrelsen

Under det g�ngna �ret har l�nsstyrelsen startat ett l�nsddskontor i Hudiks�vall. Resursm�ssigt inneb�r emellertid f�rs�ket en v�sentlig merkostnad f�r l�net. Behovet av ett kontinuerligt st�d f�r verksamheten �r mycket p�tagligt.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel� motsvarande tre tj�nster.� F�r eng�ngsutgifter yrkas sammanlagt ca 2,7 milj.kr. varav 600000 kr. f�r l�nsddskontoret samt 300000 kr. f�r lednings�vning. Lantm�terienheten b�r �ven f�rst�rkas med 600000 kr.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under kommande budget�r fram�g�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposi�tion har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.

87


 


V�sternorrlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

41082

(34714)

6248

4735

1

52066

+ 2951

(+1686)

+�� 576

+�� 212

+3739


Prop. 1989/90:100 BiL 15


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsens ekonomi �r p� gmnd av genomf�rda besparingar h�rt an�str�ngd. Samtidigt �r arbetsvolymens omfattning sv�r eller om�jlig att anpassa till de minskade resursema. L�nsstyrelsen framh�ller att l�nets sv�ra arbetsmarknadssituation borde motivera en s�rbehandling. L�net har dessutom en mycket stark koncentration av milj�st�rande industri vilket kr�ver f�rh�Uandevis stora insatser inom milj�skyddsomr�det j�m�f�rt med andra l�n.

L�nsstyrelsen yrkar i �vrigt medel motsvarande nio tj�nster och en upp�r�kning av �vriga f�rvaltningskostnader med ca 2 milj. kr. F�r eng�ngsut�gifter yrkas ca 3,8 milj. kr. varav 2 milj. kr. f�r ADB-utmstning saml 500 000 kr. f�r lednings�vning.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under budget�ret framg�r av sammanst�llningen. Under anslagsposten Till regeringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens lednings�vning.


 


J�mtlands l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

27730

(23431)

4895

+ 2213

(+1528)

+�� 248

Lantm�terienheten

3404

+�� 198

Lokalv�rdsorganisation

1

-

 

36030

+ 2659


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

Samtidigt som regeringen aviserade resursf�rst�rkningen f�r 1989/90 st�ll�des krav p� att l�nsstyrelsen skall planera f�r fortsatta nedsk�mingar under budget�ret 1990/91. Ytterligare nedsk�mingar inom ramen f�r nu�varande lagstiftning och arbetsuppgifter �r orealistiska. Om regeringen �nd� �verv�ger alt genomf�ra nedsk�mingar m�ste dessa vara direkt kopplade till motsvarande minskning av arbetsuppgifter och genomf�ras f�rst n�r det finns faktiska m�jligheter att avveckla personal.

L�nsstyrelsen yrkar medel motsvarande sex tj�nster bl. a. en tj�nst som bitr�dande l�nsantikvarie samt medel f�r bl.a. personalutbildning. F�r eng�ngsutgifter yrkas bl.a. 600000 kr. f�r ADB-investeringar.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen f�r kommande budget�r framg�r av sammanst�llningen. I ber�kningen ing�r medel f�r en bitr�dande l�nsan�tikvarie. Vidare ing�r 55000 kr. motsvarande lokalbesparing f�r lantm�te�rienheten.


89


 


V�sterbottens l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltn i ngskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

37484

(31673)

4210

5 166

1

46861

+ 2 744

(+1561)

+ 543

+ 256

+ 3543


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

I avvaktan p� statsmaktemas beslut om en ny regional statlig f�rvakning yrkar l�nsstyrelsen att medd anvisas f�r endast ett budget�r. Vidare hem�st�lls att regeringen l�ter utreda fr�gan om betydelsen fr�n effektivitetssyn�punkt i statlig verksamhet av samband mellan tilldelningen av resurser till avgiflsbdagd verksamhet och storleken hos verksamhetens int�kter.

I �vrigt yrkar l�nsstyrelsen medel motsvarande sex tj�nster och att �vriga f�rvaltningskostnader b�r r�knas upp med ca 1,3 milj.kr. varav 1 milj. kr. f�r inventarier, resor och utbildning. Dessutom yrkas ca 500000 kr. i eng�ngsanvisning. F�r genomf�rande av fastighetsreformen yrkas 300000 kr. till lantm�terienheten.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under kommande budget�r fram�g�r av sammanst�llningen.


90


 


Norrbottens l�n

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Lantm�terienheten Lokalv�rdsorganisation

45 803

(38 703)

6504

5041

1

57349

+ 3086

(+1952)

+�� 464

+�� 356

+ 3906


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


L�nsstyrelsen

L�nsstyrelsen hemst�ller att ytterligare besparingar inte l�ggs ul p� l�nssty�relsen och lantm�terienheten. Vidare hemst�ller l�nsstyrelsen alt nya for�mer pr�vas f�r att stimulera administrativ samverkan/sambmk p� mindre Orter och att klarare budgetf�mts�ttningar tillhandah�lls f�r lokalv�rds�verksamheten. L�nsstyrelsen p�pekar dessutom att i den p�g�ende f�r�s�ksverksamheten har en s�rskild kommunikationsenhet inr�ttats. Finan�sieringsfr�gan har under innevarande �r l�sts genom dt anvisat eng�ngs�belopp. L�nsstyrelsen anser att medelsanvisningen b�r permanentas.

I �vrigt yrkar l�nsstyrelsen medel motsvarande en tj�nst som bitr�dande l�nsantikvarie och bl. a. 200000 kr. f�r lednings�vning saml ca 700000 kr. f�r bl. a. �kade lokalkostnader vid lantm�terienheten.

F�redraganden

Det ber�knade anslaget f�r l�nsstyrelsen under kommande budget�r fram�g�r av sammanst�llningen. I ber�kningen ing�r medel f�r en bitr�dande l�nsantikvarie. Vidare ing�r kompensation f�r kostnader f�r pensionsad�ministrationen med 66000 kr. Kompensationen omfattar �ven de l�ns�n�mnder som ing�r i f�rs�ksverksamheten. Under anslagsposten Till rege�ringens disposition har medel prelimin�rt ber�knats f�r l�nsstyrelsens led�nings�vning.


91


 


Diverse �ndam�l, 1000 kr.

 

 

Anslagsposter

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

L�nsstyrelsemas org. n�mnd Landsii�vdingamas tj. bost. Kostnader vid anst�nd med

omslalionering m. m. Till regeringens disposition

11271

450

1175

26700 39596

+� 1313

+ 27317 + 28630


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


Myndigheterna

L�nsstyrelsemas organisationsn�mnd (LON) anser att huvudf�rslaget inte b�r till�mpas p� LON.

F�redraganden

F�r l�nsstyrelsemas organisationsn�mnd harjag, liksom f�r l�nsstyrelseor�ganisationen i �vrigt, r�knat med en anslagsminskning efter pris- och l�neomr�kning p� tv� procent. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne-och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Under anslagsposten Till regeringens disposition finns medel ber�knade f�r lednings�vningar m.m. I det f�reslagna beloppet ing�r ocks� medel motsvarande huvudf�rslaget som jag tidigare redogjort f�r.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.� godk�nna vad jag anf�rt r�rande l�nsstyrelsernas lantm�teri�
verksamhet,

2.till L�nsstyrelserna m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�
slagsanslag p� 1 361 188000 kr.


92


 


E. Polisv�sendet������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 15 1 Inledning

1.1 Polisens uppgifter och organisation

Polisens verksamhet syftar till att uppr�tth�lla allm�n ordning och s�ker�het samt alt i �vrigt tillf�rs�kra allm�nheten skydd och annan hj�lp. H�rvid �r det en huvuduppgift f�r polisen att bek�mpa brottsligheten. I kampen mot brottsligheten och n�r det g�ller det kriminalpolitiska m�let att minska brottsligheten utg�r polisv�sendet den kanske viktigaste sam�h�llsresursen.

Till de gmndl�ggande m�len f�r polisens brottsbek�mpning h�r trygghe�ten f�r enskilda m�nniskor till liv, h�lsa, integritet och personlig egendom. Polisens brottsbek�mpande arbete sker fr�mst genom �vervakning, spa�ning och utredning. Centrala uppgifter inom brottsbek�mpningen �r ocks� att f�rhindra och att f�rebygga att brott beg�s.

Den lokala polisorganisationen utg�r basen i polisv�sendet. Det �r vid de 118 lokala polismyndighetema som den egentliga polisverksamheten bedrivs. TotaU finns vid den lokala polisorganisationen ca 24000 tj�nster, varav omkring 16 600 �r polistj�nster.

L�nsstyrelsen �r h�gsta polisorgan i l�net. Den ansvarar f�r polisverk�samheten d�r och har tillsyn �ver den verksamhet som bedrivs av de lokala polismyndighetema i l�net. L�nsstyrelsen f�rfogar inte �ver n�gra egna operativa polisresurser, men den f�r i speciella situationer ta �ver ledning�en av polisverksamheten i l�net.

Rikspolisstyrelsen �r central f�rvaltningsmyndighet f�r polisv�sendet och har i denna egenskap det �vergripande ansvaret f�r bl. a. ekonomi- och personaladministrationen inom polisv�sendet. Gmndl�ggande �r att riks�polisstyrelsen inte skall leda polisverksamhet. Ett undantag fr�n detta g�ller dock i fr�ga om polisverksamhet f�r att f�rebygga och avsl�ja brott mot rikets s�kerhet. Den verksamheten bedrivs av s�kerhetspolisen, som h�r till rikspolisstyrelsen. Ocks� i vissa andra h�nseenden har undantag gjorts enligt vilka rikspolisstyrelsen, efter regeringens best�mmande, f�r bedriva polisverksamhet. Det g�ller i fr�ga om bl. a. grov brottslighet som har riksomfattande karakt�r eUer interaationell anknytning. N�r rikspolis�styrelsen leder polisverksamhet, sker det i princip med egna resurser eller med resurser som eljest avdelats f�r verksamheten.

Till polisv�sendet h�r statens kriminaltekniska laboratorium. Dess hu�vuduppgifter �r att utf�ra kriminaltekniska unders�kningar �t fr�mst po�lis- och �klagarmyndigheteraa samt att bedriva sj�lvst�ndig forskning inom sitt verksamhetsomr�de.

1.2 Utvecklingen inom polisens verksamhetsomr�den m.m.

Polisens huvudsakliga verksamhet sp�nner �ver stora omr�den och omfat�
tar m�nga samh�llsf�reteelser. Kraven p� verksamheten har i alk v�sent�
ligt sin gmnd i faktorer som polisen i mycket begr�nsad utstr�ckning sj�lv
kan p�verka. Av dessa �r brottslighetens omfattning och utveckling den���������������������������� 93


 


viktigaste. Ocks� andra f�rh�llanden �r av betydelse. Det g�ller bl.a.���� Prop. 1989/90:100 behovet av ordningsskapande insatser och andra �tg�rder f�r att trygga���� Bil. 15 m�nniskomas s�kerhet i samh�llet. Annat som i h�g grad p�verkar po�lisverksamheten �r utvecklingen inom v�gtrafiken och exempelvis antalet asyls�kande som blir f�rem�l f�r polisens utredning. Ocks� f�r�ndringar�na inom lagstiftningen �r en viktig faktor i sammanhanget.

Verksamheten inom polisen redovisas enligt en fastlagd aktivitetsindel�ning. Redovisningen uttrycks i antal �rsarbetskrafter f�r de olika aktivite�tema. Av den redovisning som l�mnats f�r �r 1988 framg�r bl. a. att av de totala resursema 40% tagits i anspr�k f�r �vervakningsverksamhet, 26% f�r kriminalpolisverksamhet, 9 % f�r serviceverksamhet och 6 % f�r trafik��vervakning. �terstoden av resurseraa har anv�nts f�r utbildning, allm�n och socialpolisi�r spaning, brottsf�rebyggande verksamhet och admini�strativa uppgifter. F�r innevarande budget�r planeras en st�rre andel av resursema komma att tas i anspr�k inom de direkta polisoperativa omr�dena, dvs. f�r �vervakningsverksamhet, kriminalpolisverksamhet och tra�fik�vervakning.

Brottslighetens omfattning och utveckling i Sverige �r oroande. Sedan �r 1950 har antalet polisanm�lda brott �kat mer �n fem g�nger. Under 1980-talet har det skett en m�rkbar uppg�ng, och antalet anm�lda brott �verstiger numera en miljon. Utvecklingen p� omr�det inneb�r inte bara att antalet brott har �kat, utan ocks� att brottsligheten till en del har �ndrat karakt�r p� s� s�tt att den blivit s�v�l allvarligare som sv�rare att bek�mpa och utreda f�r polisen.

Sedan flera �r har v�ldsbrottsligheten och narkotikabrottsligheten h�rt till de omr�den som prioriterats inom brottsbek�mpningen. I fr�ga om v�ldsbrottsligheten sker en utveckling i riktning mot ett �kat v�ld i samh�l�let. Antalet anm�lda brott mot liv och h�lsa �kar s�lunda fortl�pande. Antalet anm�lda v�ldsbrott utom brottet v�ld mot tj�nsteman �r 1988 var drygt 38000. Det �r en �kning med 8% j�mf�rt med �r 1987. F�r �r 1989 f�mtses en fortsatt �kning. I sammanhanget b�r n�mnas att ocks� antalet anm�lda sexualbrott �kat p� ett markant s�tt de senaste �ren.

N�r det g�ller narkotikabrottsligheten uppvisar brottsstatistiken en lju�sare bild. Antalet anm�lda narkotikabrott har s�lunda minskat �r 1988 j�mf�rt med �ret f�re. Det �r dock vanskligt att dra n�gra s�kra slutsatser av brottsstatistiken n�r det g�ller narkotikabrottsligheten. Och det finns idag m�nga tecken som tyder p� att den till synes positiva utvecklingen h�ller p� att v�nda.

I fr�ga om ytterligare uppgifter r�rande bl. a. brottsutvecklingen kan jag h�nvisa till justitieministems anf�rande under bilaga 4 till budgetproposi�tionen.

�ven om den aUm�nna brottsniv�n har varit mer stabil under de allra senaste �ren, finns det som jag ser det anledning att vara bekymrad f�r den framtida utvecklingen. M�nga m�nniskor k�nner idag en betydande oro och r�dsla f�r vad som uppfattas som lagl�sheten i samh�llet och ser brottsligheten som ett av v�ra allvarligaste samh�llsproblem. �ven om situationens allvar inte skall �verdrivas, anser jag, som statsmaktema vid

94


 


flera tillf�llen har konstaterat, att brottsligheten totalt sett ligger p� en���� Prop. 1989/90:100
alltf�r h�g niv�.
��������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

M�let f�r kriminalpolitiken �r att minska brottsligheten i samh�llet. Under efterkrigstiden har gjorts stora anstr�ngningar p� det kriminalpoli�tiska omr�det. Dessa anstr�ngningar m�ste forts�tta med of�rminskad styrka. �tg�rder inom r�ttsv�sendet och d� s�rskilt polisen har h�rvidlag en central roll. Polisens f�mts�ttningar att bek�mpa brottsligheten m�ste d�rf�r f�rb�ttras ytterligare.

�ven om polisen s�tter in stora resurser f�r brottsutredningar, tas dock huvuddelen av resursema i anspr�k f�r �vervakningsverksamheten. Ar�betsbelastningen inom �vervakningsverksamheten speglas bl.a.med hj�lp av statistiken �ver s.k. ingripandemeddelanden. Ett ingripandemeddelan�de utf�rdas s� snart ett polisingripande eller en utryckning sker. Efterfr�gan p� s�dana polisinsatser som redovisas i form av ingripandemeddelan�den har sedan �r 1980 �kat med 12%, och antalet polisingripanden upp�gick �r 1988 till drygt 1,3 miljoner. Utvecklingen p� omr�det sker i riktning mot ett allm�nt sett h�rdnande klimat.

Trafik�vervakningen �r en viktig uppgift f�r polisen. Trafikvolymen v�xer fortl�pande. �kningen av antalet omkomna och sv�rt skadade i trafiken i f�rening med det tilltagande milj�medvetandet p� trafikomr�det inneb�r att efterfr�gan p� polisi�ra insatser p� trafikomr�det �kat. S�rskilt framtr�dande �r behovet av hastighets�vervakning.

Polisens uppgifter att ha hand om asylutredningar utg�r en central funktion n�r det g�ller flyktingmottagandet. Under 1980-talet har antalet asyls�kande �kat dramatiskt. �r 1983 uppgick s�ledes antalet till ca 2600, medan del under �r 1989 kan f�mtses att antalet kommer att uppg� till drygt 28000. Inom polisen g�rs stora anstr�ngningar att h�lla s� korta handl�ggningstider som m�jligt i asyl�rendena.

1.3 Personalsituationen inom polisen

Polisverksamheten k�nnetecknas bl. a. av att den �r personalinlensiv. Del�ta h�nger till en del samman med att arbetet �r organiserat i form av skifttj�nstg�ring med dygnst�ckning. N�rmare 80 % av resursema f�r polisverksamheten utg�rs av personalkostnader. F�r n�rvarande finns det ca 16 600 polistj�nster. Det finns n�rmare 5 000 tj�nster f�r administrativa g�rom�l.

S� sent som under b�ijan av �r 1988 fanns del i landet etl �verskott av f�rdigulbildade poliser i f�rh�llande till antalet polistj�nster. Att det fanns ett �verskott berodde i huvudsak p� sv�righeten att p� ett s�kert s�tt ber�kna de totala avg�ngama fr�n polisyrket. �verskottet av f�rdigulbil�dade poliser var dock inte j�mnt f�rdelat �ver landet.

Utvecklingen sedan �r 1988 har emellertid inneburit att antalet
s. k. spontanavg�ngar �kat p� ett s�tt som inte f�mtsetts. P� gmnd h�rav
r�der sedan mer �n ett �r en obalans mellan antalet poliser och antalet
polistj�nster som inneb�r att del tidigare �verskottet v�nts
till ett under�
skott. Samtliga tj�nster kan s�ledes inte bes�ttas med polisutbildad perso�
nal. Prognosen pekar p� atl obalansen kommer att best� under ett antal �r.
�������������������������� 95


 


Att ett antal tj�nster �r obesatta inneb�r stora p�frestningar p� den befint- Prop. 1989/90:100 liga personalen, n�got som i sin tur kan vara �gnat att ytterligare �ka Bil. 15 avg�ngama fr�n yrket. Den brist p� poliser som r�der �r f�r n�rvarande koncentrerad till polismyndighetema i Storstockholmsomr�det och i an�gr�nsande l�n samt till n�gra andra myndigheter ute i landet. Vid m�nga �vriga myndigheter sker emellertid ocks� en utveckling i riktning mot en bristsituation.

F�r att m�ta den utveckling som skett har antagningen av polisaspiran�ter till polish�gskolan �kat kraftigt. F�r innevarande budget�r uppg�r s�lunda antagningen till 600 aspiranler, vilket �r en �kning med 240 i f�rh�llande till f�reg�ende budget�r.

�ven om aspirantantagningen �kar, kommer personalsituationen att vara bekymmersam ytterligare n�gra �r. Med h�nsyn till utbildningstidens l�ngd ger en �kad aspirantantagning full effekt f�rst efter tre �r. Situatio�nen framst�r som s�rskilt orov�ckande i belysning av att, som jag har redogjort f�r i det f�reg�ende, polisens arbetsuppgifter p� snart sagt alla omr�den st�ndigt �kar. Del kr�vs d�rf�r en rad �tg�rder p� b�de kort och l�ng sikt. Kortsiktigt g�ller det bl. a. att hejda avg�ngama fr�n yrket och att fr�mja den nyrekrytering av polisaspiranter som kommer att beh�vas framdeles. �tg�rder i s�dan riktning har vidtagits redan under innevaran�de budget�r. Uppenbart �r emellertid att n�gra p�tagliga f�rb�ttringar nu inte kan uppn�s enbart med att tillf�ra polisen �kade resurser. D�remot kan genom omf�rdelning av resursema ett f�rb�ttrat l�ge uppn�s. Ocks� andra, mer l�ngsiktiga �tg�rder beh�vs. Dessa �r inbegripna i det f�myel�searbete som sker r�rande polisen och som redovisas i bilaga 2 till bud�getpropositionen; en kort beskrivning av f�rnyelsearbetets inriktning l�m�nas ocks� i f�ljande avsnitt.

Somjag �terkommer till under avsnittet om det huvudsakliga inneh�llet i budgetf�rslagen och under de enskilda anslagen f�resl�r jag f�r n�sta budget�r atl antagningen av polisaspiranter lill polish�gskolan h�js till 800. F�r att i n�gon m�n t�cka dagens brist p�.poliser kommer jag vidare att f�resl� att f�rra �rets satsning p� alt ge polismyndighetema resurser f�r att i �kad utstr�ckning ta i anspr�k annan personal forts�tter �ven n�sta budget�r. Genom detta kan man forts�tta att avlasta polispersonalen ar�betsuppgifter som inte kr�ver den kompetens som f�ljer med polisutbild�ningen. P� det s�ttet b�r en fortsatt effektivitets�kning i polisarbetet uppn�s. Det framst�r som alkmer n�dv�ndigt atl f� till st�nd en �kad utj�mning av tillg�ngen p� polispersonal mellan de myndigheter som inte har etl s� anstr�ngt personall�ge och de d�r stora vakanser r�der. Som jag framh�ll i f�rra �rets budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 124) ankommer det p� rikspolisstyrelsen att fortl�pande g�ra �verv�ganden r�rande f�rdelningen av polispersonal mellan myndighetema.

Som antytts �r personall�get s�rskilt bekymmersamt f�r polismyndighe�
tema i Storstockholmsomr�det. Detta samtidigt som arbetsbelastningen �r
mycket h�g. Som en f�ljd h�rav sker tiUddningen av nya polisaspiranter
till dessa myndigheter med h�g prioritet. I sammanhanget vill jag ocks�
peka p� det v�rdefulla f�r�ndrings- och utvecklingsarbete som sker vid
polismyndigheten i Stockholm. F�r�ndringama �r i h�g grad �gnade atl
������������������������������� 96


 


�ka effektivitelen i verksamheten. Jag viU ocks� g�ma n�mna det engage-���� Prop. 1989/90:100 mang som Stockholms stad visat f�r atl f�rb�ttra situationen f�r polisen i���� Bil. 15 Stockholm.

Fr�gan om personalf�rs�rjningen f�r Stockholmspolisen har ocks� tagits upp av rikspolisstyrelsen i en skrivelse till regeringen h�sten 1989. Rikspo�lisstyrelsen har i skrivelsen f�reslagit att ytterligare 200 polisaspiranter antas tiU polish�gskolan under innevarande budget�r. Denna extraintag-ning skulle vara avsedd enbart f�r Stockholmsregionen. Enligt styrelsen skulle utbildningen kunna p�b�ijas i maj 1990. F�r egen del anser jag att det knappast st�r n�gra f�rdelar att vinna med en extraintagning av polis�aspiranter s� sent under v�ren; den ordinarie h�stinlagningen sker ju redan i augusti. Den �kning av aspirantantagningen som �r n�dv�ndig b�r som jag nyss angett komma till st�nd under n�sta budget�r. Jag utg�r fr�n att tilldelningen av polisaspiranter lill polismyndighetema i Storstock�holmsomr�det sker med fortsatt h�g prioritet.

F�r all begr�nsa en fortsatt personalminskning vid Stockholmspolisen har rikspolisstyrelsen i sin nyss n�mnda skrivelse f�reslagit att, som en tempor�r �tg�rd, polisassistenttj�nster vid myndigheter d�r det finns po�lispersonal som inte har s. k. tabl�tj�nster skall h�llas vakanta. P� det s�ttet skulle, enligt styrelsen, polisen i Stockholm �rligen f� beh�lla mellan 40 och 50 polism�n vilka annars skulle ha f�tt tj�nst vid myndigheter med ett �verskott p� polispersonal. F�rslaget �verv�gs f�r n�rvarande i regerings�kansliet.

1.4 F�rnyelsearbetet

Fr�mst under �ren 1984 och 1985 genomf�rdes en omfattande reformering av polisv�sendet. Reformen innebar bl. a. nya arbetsformer p� lokal och regional niv� samt f�rb�ttrad rekrytering och utbildning. Ett viktigt inslag i reformen var att statsmaktema skulle inrikta sig p� m�lstyming av polisverksamheten. Detaljstymingen av resursanv�ndningen skulle f�ras fr�n central niv� ut till den regionala och lokala niv�n.

Polisreformen har inneburit en p�taglig vitalisering av polisv�sendet. De lokala myndighetemas vidgade sj�lvbest�mmande har i h�g grad fr�m�jat utvecklingsarbetet p� lokal niv� i riktning mot en �kad effektivitet inom polisen.

Erfarenhetema av reformen har samtidigt visat att det finns omr�den som kan beh�va utvecklas vidare i syfte att ytterligare rationalisera och effektivisera polisverksamheten. Ett riktm�rke b�r h�rvid vara att i �n h�gre grad minska regeringens detaljstyming av verksamheten. En f�myel�se skall ocks� syfta till att ge polisorganisationen b�ttre m�jligheter att m�ta de f�r�ndringar som sker i samh�llet och att hantera den �kande arbetsbelastningen och den anstr�ngda personalsituationen som jag har redogjort f�r i det f�reg�ende.

Den oml�ggning av budgetprocessen som kommer att ske med b�rjan
budget�ret 1992/93 och den nya modell f�r verksamhetsstyraing som
f�ranleds d�rav g�r det n�dv�ndigt med vissa systemf�r�ndringar p�
framf�r allt det administrativa omr�det.
������������������������������������������������������������������������� 97

7�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 15


En samlad redovisning av inriktningen av f�raydsearbetet kommer att���� Prop. 1989/90:100
l�mnas i en s�rskild proposition under v�ren 1990.
������������������������������������ Bil. 15

1.5 Det huvudsakliga inneh�llet i budgetf�rslagen

Budgetf�rslagen syftar till att st�rka polisv�sendets m�jligheter att fullg�ra sina uppgifter. Med h�nsyn till arbetsbelastningen och till den brist p� polispersonal som finns st�lls inte n�gra allm�nna krav p� reella besparing�ar. De besparingar som genomf�rs �terf�rs inom polisv�sendet. Dessutom sker tillf�lliga omf�rdelningar av resurserna. Del f�mts�tts vidare att polisen, liksom andra myndigheter, genomf�r rationaliserings�tg�rder.

Anslaget f�r l�ner till polispersonal f�resl�s bli anpassat till den faktiska meddsf�rbmkningen. De resurser som d�rmed frig�rs omf�rdelas bl. a. f�r att �ka antagningen till polish�gskolan till 800 polisaspiranter och f�r en s�rskild satsning p� sammanlagt 30 milj. kr. till polish�gskolan.

De ekonomiadministrativa funktionema vid rikspolisstyrelsen f�r�st�rks.

Statens kriminaltekniska laboratorium ges �kade resurser. Laboratoriet tillf�rs medel f�r b�de tj�nster och utmstning avseende DNA-analyser. Vidare f�rst�rks laboratoriets funktioner f�r narkotikaanalyser; medel f�r tre nya tj�nster ber�knas f�r detta �ndam�l.

De lokala polismyndighetema f�resl�s f� forts�tta att ta i anspr�k l�ne�medel f�r vakanta polistj�nster f�r f�rst�rkningar p� det administrativa omr�det. Vidare st�rks den polisi�ra beredskapen mot terroristangrepp. Den inledda satsningen p� ett �kat underh�U av polisens radiosystem forts�tter ocks� n�sta budget�r.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk (anslaget C 1.) inneb�r att kostnaderaa f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. n�sta budget�r. Vid anslagsber�kningen har h�nsyn tagits till dessa avgifter.

2 Riktlinjer f�r resursanv�ndningen inom polisv�sendet

2.1 Grundl�ggande prioriteringsfr�gor

I den av riksdagen antagna propositionen om polisens arbetsformer p� lokal och regional niv�, utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164) har f�mts�tts att statsmaktema i samband med budgetpro�cessen skall ta st�Uning lill hur resursema inom polisv�sendet tolak sett skall anv�ndas. Slalsmaklemas prioriteringsbeslut �r avsedda att utg�ra riktlinjer f�r den resursanv�ndning och resursf�rdelning som sedan beslu�tas av de regionala och lokala polismyndighetema.

Alltsedan denna ordning lades fast har, enligt vad statsmaktema angett
varje �r, narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och
v�ldsbrollslighelen utgjort omr�den d�r polisens insatser m�ste prioriteras
(f�r innevarande budget�r se prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 120, bet.
JuU 15). Det har i anslutning till prioriteringsbesluten understmkits att
myndigheteraa samtidigt med att de angivna prioriteringaraa g�rs m�ste
����������������������������� 98


 


forts�tta sina anstr�ngningar att beivra annan s. k. traditionell brottslighet,���� Prop. 1989/90:100 i synnerhet s�dan som drabbar enskilda m�nniskor s�rskilt h�rt och som���� Bil. 15 ber�r deras personliga integritet, t. ex. bostadsinbrott.

Under framf�r allt senare �r har det fr�n polish�ll riktats viss kritik mot de prioriteringar som lagts fast. Kritiken har g�tt ut p� atl alltf�r stora verksamhetsomr�den har pekats ut som prioriterade; besluten h�rom har d�rf�r inte inneburit en tillr�cklig v�gledning f�r myndigheterna. Detta i synnerhet som intresset av prioriteringar inom angivna omr�den inte har v�gts mot andra angel�gna uppgifter som polisen har. Rikspolisstyrelsen har i sin anslagsframst�llning f�r n�sta budget�r tagit upp saken och framh�llit att det �r betydelsefullt att statsmaktema tydligare �n vad som hittills skett anger vilka av m�len f�r polisverksamheten som skall priorite�ras, s� att det kan g�ras klart vilka omr�den som m�ste efters�ttas. Styrel�sen har samtidigt f�rklarat att den f�r egen del beslutat ta fram etl krimi-nalpolitiskt program f�r polisv�sendet. Programmet har som utg�ngs�punkt att resursema m�ste koncentreras till s�dana omr�den d�r anv�nd�ningen ger b�st resultat. Styrelsen har angett de omr�den som med detta betraktelses�tt b�r prioriteras.

F�r egen del vill jag f�rst s�ga att jag har viss f�rst�else f�r de synpunkter som har f�rts fram i fr�ga om den hittillsvarande ordningen. Som jag ser saken finns det goda sk�l att pr�va om statsmaktemas prioriteringsbeslut b�r g�ras tydligare och mer �ndam�lsenliga. Fr�gan h�rom rymmer emel�lertid �verv�ganden av kriminalpolitiskt och annat slag som l�mpligen b�r g�ras i samband med den proposition om inriktningen av f�myelsearbetet inom polisen som jag har omn�mnt tidigare och som avses bli f�relagd riksdagen under v�ren 1990. Jag viU dock redan h�r s�ga atl kampen mot v�ldsbrottsligheten och narkotikabrottsligheten �r s� angel�gna kriminal�politiska uppgifter att polisens resurser f�r dessa omr�den b�r prioriteras ocks� f�r n�sta budget�r.

2.2 Vissa s�rskilda fr�gor

2.2.1 Asylutredningar

Under 1980-talet har antalet asyls�kande �kat dramatiskt. �r 1983 upp�gick s�ledes antalet till ca 2 600, medan det under �r 1989 kan f�mtses att antalet kommer att uppg� till drygt 28000. Polisen och andra ber�rda myndigheter har gjort stora anstr�ngningar f�r att hantera det �kande antalet asylans�kningar p� ett tillfredsst�llande s�tt.

Den 1 juli 1989 inf�rdes en ny organisation f�r handl�ggning av asyl��renden. En ny utl�nningslag (SFS 1989:529) tr�dde i kraft vid samma tidpunkt. Den nyordning som d�rmed inf�rts inneb�r att en asyls�kande normalt h�nvisas tiU en s. k. utredningssluss, d�r polisens asylutredning g�rs. Regeringen har i ett beslut i maj 1989 f�rst�rkt polisens resurser f�r verksamheten vid utredningsslussama.

I regleringsbrevet f�r polisv�sendet avseende innevarande budget�r har
regeringen angett att ett riktm�rke f�r utredningsverksamheten hos polisen
vid utredningsslussama skall vara att en asylutredning skall kunna genom-������������������������� 99


 


f�ras inom h�gst tv� veckor. I regleringsbrevet har ocks� slagits fast att det���� Prop. 1989/90:100 i fr�ga om �vriga polismyndigheter finns ett starkt intresse av att handl�gg-���� Bil. 15 ningstiden i ett asyl�rende inte �verstiger tv� veckor.

F�r att den nya handl�ggningsordningen skall vara verkningsfull �r det viktigt att inresekontrollen h�lls p� en h�g niv�. Regeringen har mot den bakgmnden i november 1989 beslutat om tillf�lligt �kade resurser f�r bl. a. passkontrollen och �tg�rder mot den s. k. dokumentl�sheten.

Vad regeringen s�lunda angett om handl�ggningstidema i asyl�renden b�r enligt min mening g�lla ocks� f�r n�sta budget�r.

I sammanhanget vill jag n�mna att statens invandrarverk i samr�d med rikspolisstyrelsen har f�reslagit att ansvaret f�r asylutredningar vid utred�ningsslussama flyttas fr�n polisen till invandrarverket. Statsr�det L��w kommer senare i dag att f�resl� att statskontoret f�r i uppdrag att tillsam�mans med rikspolisstyrelsen och invandrarverket l�mna f�rslag till hur en s�dan �verf�ring skall kunna ske. Uppdraget skall redovisas under h�sten 1990.

2.2.2 Trafiken

Inom den ram som g�ller f�r trafik�vervakningen b�r kontrollen av for�donshastigheten ges en framskjuten plats.

2.2.3 Ungdomsbrottsligheten

�tg�rder mot unga lag�vertr�dare b�r vidtas snabbt och ske under samver�kan meUan polis, �klagare och socialtj�nst. Polisen har en nyckelroll f�r att f�rverkliga dessa m�ls�ttningar. Polisens insatser n�r det g�ller ungdoms�brottsligheten �r emellertid som jag ser saken inte inskr�nkt till den brotts�utredande verksamheten. Polisen b�r �verlag f�rdjupa samarbetet med skola och socialtj�nst och med de folkr�relser och andra organisationer som �r engagerade i ungdomsfr�gor. De brottsf�rebyggande anstr�ngning�arna b�r inriktas p� ungdomar i riskzonen f�r kriminalitet. Ocks� det orov�ckande ungdomsv�ldet m�ste motverkas med kraft.

2.2.4 Brottsoffren

De �kade satsningar som har gjorts f�r att f�rb�ttra st�det till brottsoffren b�r ocks� f�r polisens del �terspeglas i en �kad omsorg om dem som utsatts f�r brott. M�jligheterna f�r polismyndigheterna att st�dja brottsof�ferjourer b�r uppm�rksammas.

2.2.5 Brottsf�rebyggande arbete, m. m.

Polisens brottsf�rebyggande arbete fyller viktiga kriminalpolitiska funk�tioner. Arbetet b�r d�rf�r om m�jligt utvecklas ytterligare.

Det �r angel�get att polisen g�r s�rskilda insatser f�r att skydda akut
brotlshotade personer.
��������������������������������������������������������������������������������������������� 100


 


Trots det anstr�ngda personall�get b�r polismyndighetema vidta s�r-��� Prop. 1989/90:100
skilda �tg�rder f�r att �ka omr�des- eller kvarterspolisverksamheten.
����������� Bil. 15

3 Lokalf�rs�rjningen f�r polisv�sendet m. m.

Byggnadsstyrelsen �r lokalh�llare f�r polisv�sendet. Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalh�llningsomr�de redovisas i form av en mllande ire�rsplan (prop. 1987/88: IOO, bil. 9, FiU 26, rskr. 338). Inom ramen f�r tre�rsplanen beslutar regeringen om genomf�rande av enskilda byggnads�projekt.

M�nga av de byggnader som polisen disponerar tas i anspr�k ocks� av �klagarv�sendet. Lokalbest�ndet uppg�r till drygt 1 milj.m'. Polisv�sen�det och �klagarv�sendet disponerar under innevarande budget�r ca 670 milj.kr.f�r lokalkostnader, vilket motsvarar ca 9,4 % av myndighetemas direkta kostnader.

Sedan f�rstatligandet �r 1965 har i landets 118 polismyndigheter, genom om- och tillbyggnader eller nybyggnader, st�llts i ordning �ndam�lsenliga lokaler f�r polisen i 101 centralorter samt i flertalet lokalvaktomr�den. I samband h�rmed har i flera fall �ven lokaler iordningst�llts f�r h�kte, �klagarmyndighet, lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet.

Inom kort f�rdigst�lls om- och tillbyggnad av en f�rvaltningsbyggnad i Varberg samt nybyggnad av en f�rvaltningsbyggnad i Finsp�ng. Projektet i Varberg avser om- och tillbyggnad av befintlig f�rvaltningsbyggnad f�r polismyndigheten och �klagarmyndigheten samt en nybyggnad f�r tings�r�ttens behov. I Finsp�ng �r lokalema avsedda enbart f�r polisens lokalbe�hov.

F�r n�rvarande p�g�r nybyggnadsprojekt i Link�ping och Nyk�ping. F�rvaltningsbyggnaden i Link�ping skall tillgodose polisens och en del av skatteadministrationens lokalbehov och ber�knas vara f�rdig i oktober 1990. F�rvaltningsbyggnaden i Nyk�ping ber�knas vara f�rdigst�lld i juni 1990. Nybyggnaden �r avsedd f�r polismyndigheten, �klagarmyndigheten och h�ktet.

Under v�ren 1990 ber�knas byggstart ske f�r f�rvaltningsbyggnad i Malm�, etapp I. Lokalema �r avsedda f�r polismyndigheten, tingsr�tten och h�ktet. F�r projektet finns i g�llande investeringsplan uppf�rd en kostnadsram om 238 milj. kr. i prisl�get den I januari 1989.

Medel f�r f�ljande projekt har tidigare tillf�rts tre�rsplanen, men bygg�nadsuppdrag har �nnu inte l�mnats av regeringen.

F�rvaltningsbyggnad i Karlskrona

Lokalema �r avsedda f�r polismyndigheten, �klagarmyndigheten och h�k�
tet. Projekteringsarbetet p�g�r och byggstart ber�knas kunna ske under
v�ren 1990. Kostnaderaa ber�knas till 104,5 milj.kr. (prop. 1988/89:25,
bet.FiUS, rskr. 67 samt prop. 1988/89:100, bil. 9 och 15, bet.FiU26, rskr.
245).
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 101


 


F�rvaltningsbyggnad i Oskarshamn������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Lokaleraa �r avsedda f�r polismyndigheten och �klagarmyndigheten. Ar-��������� ��� -*

betet med projekteringen �r just avslutat och byggstarten �r ber�knad till f�rsommaren 1990. Kostnaderaa ber�knas till 38,8 milj.kr. (prop. 1988/89: lOObU. 9 och 15, bd.FiU26, rskr. 245).

F�rvaltningsbyggnad i Huddinge

Lokaleraa �r avsedda f�r polismyndigheten, �klagarmyndigheten och h�k�tet. Mot bakgmnd av nya planeringsf�mts�ttningar avser byggnadsstyrel�sen att p� nytt redovisa projektet till regeringen efter genomf�rd program�revidering. Den prelimin�ra kostnadsramen har ber�knats till I69,8milj.kr. (prop. 1988/89:100 bU. 9 och 15, bd.FiU26, rskr. 245).

F�rvaltningsbyggnad i Solna

Om- och tillbyggnaden �r avsedd f�r polisens lokalbehov. P� gmnd av nya verksamhetskrav erfordras viss omprojektering. Den prelimin�ra kost�nadsramen har ber�knats till 31,2 milj.kr. (prop. 1988/89: IOO bil. 9 och 15,bd.FiU26, rskr. 245).

Kostnadema f�r ovansl�ende f�rvaltningsbyggnader har ber�knats i prisl�get den Ijanuari 1989.

Byggnadsstyrelsen har tillsammans med rikspolisstyrelsen redovisat en lokalf�rs�rjningsplan f�r polis- och �klagarv�sendet f�r den kommande tre�rsperioden. Enligt rikspolisstyrelsen �r en ombyggnad f�r polish�g�skolan i Solna samt nybyggnad av f�rvaltningsbyggnader till polisomr�de 3 (S�dermalm) vid polismyndigheten i Stockholm och till Uddevalla h�gt prioriterade projekt.

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframst�llning redovisat f�ljande pro�jekt som mest angel�gna och med en planerad byggstart under budget�ren 1990/91 � 1992/93, n�mligen ombyggnad f�r polish�gskolan i Solna, n�gra mindre projekt inom kvarteret Kronoberg i Stockholm, en nybyggnad f�r polisomr�de 3 vid polismyndigheten i Stockholm, en om- och tillbyggnad i �rebro med lokaler f�r polis, h�kte och �klagare samt slutligen lokaler f�r polisen i Kramfors. Byggnadsstyrelsen har d�mt�ver redovisat ett antal byggnadsprojekt med planerad byggstart efter budget�ret 1992/93 och har i f�ljande ordning prioriterat f�rvaltningsbyggnader i Uddevalla, Vetlan�da, Halmstad, V�nersborg, G�llivare samt lokaler inom kvarteret Krono�berg i Stockholm och lokaler f�r polisen vid Arlanda flygplats.

N�r det g�ller polish�gskolan i Solna har regeringen den 7 september 1989 l�mnat byggnadsstyrelsen uppdrag att utf�ra ombyggnad inom en kostnadsram av 33 milj. kr.

1 g�llande investeringsplan f�r polisv�sendet finns uppf�rda kostnads�ramar om ca 854 milj. kr. f�r p�g�ende och redan beslutade projekt.

F�rvaltningsbyggnad i �rebro

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframst�llning f�reslagit att en f�rvak-

ningsbyggnad med lokaler f�r polismyndigheten, �klagarmyndigheten och������������������������ 102


 


h�ktet uppf�rs i �rebro. H�ktet har en mycket besv�rlig lokalsituation och���� Prop. 1989/90:100 f�r polisens del �r lokalema splittrade och d�rf�r inte �ndam�lsenliga.���� Bil. 15 Huvudbyggnaden f�r polisen har betydande tekniska brister n�r det g�ller v�rme och ventilation. Kostnaderaa f�r projektet har prelimin�rt ber�k�nats tiU tolak 117,5 milj.kr.

F�r egen del anser jag att en f�rvaltningsbyggnad i �rebro b�r kunna p�b�rjas under den kommande tre�rsperioden. Jag f�resl�r d�rf�r att en f�rvaltningsbyggnad i �rebro f�rs upp i tre�rsplanen f�r investeringar. Medel f�r dessa investeringar ber�knas under sjunde huvudtiteln, avsnittet Investeringar.

4 S�kerhetspolisen

Regeringen redovisade under f�reg�ende riksm�te f�r riksdagen bl. a. vissa principiella st�llningstaganden om polisverksamheten r�rande brott mot rikets s�kerhet (prop. 1988/89:108). Redovisningen r�rde bl.a.fr�gor om s�kerhetspolisens organisatoriska hemvist, arbetsuppgifter, organisation och ledning samt fr�gor om den parlamentariska insynen i s�kerhetspoli�sen. Efter riksdagens beslut (bet. 1988/89:JuU21, rskr. 287) har den angiv�na reformeringen av s�kerhetspolisen i sina huvuddrag numera genom�f�rts. F�mtom de lag�ndringar som riksdagen beslutade om i samband med propositionen har reformen kommit till uttryck i den nya f�rordning med instmktion f�r rikspolisstyrelsen som tr�tt i kraft den 1 oktober 1989 (SFS 1989:773).

De st�llningstaganden och f�rslag som redovisades i propositionen gmn�dades p� S�PO-kommitt�ns delbet�nkande (SOU 1988:16) S�kerhetspoli�sens inriktning och organisation och remissbehandlingen av det. F�r kom�mitt�n �terst�r att behandla fr�gor om personalkontrollsystemet, s�ker�hetspolisens arbetsmetoder och meddelarfriheten. F�r att f�rbereda och ta fram underlag f�r kommitt�ns fortsatta arbete har ambassad�ren Cari Lidbom p� regeringens uppdrag f�retagit en genomlysning av s�kerhetspo�lisens verksamhet i de h�nseenden som �r aktuella. Resultatet av detta arbete och de slutsatser som detta gett anledning tiU har i april 1989 redovisats till regeringen i en rapport (SOU 1989:18) S�kerhetspolisens arbetsmetoder. Rapporten har �veri�mnats till kommitt�n.

S�PO-kommitt�n ber�knas avsluta sitt arbete under v�ren 1990.

5 �vrigt

5.1 Den polisi�ra beredskapen mot terrorism

Bakgmnd och f�rslag

Regeringen bemyndigade i mars 1987 chefen f�r justitiedepartementet att
tiUkalla en parlamentarisk kommission med uppdrag att genomf�ra ett
fortsalt granskningsarbete av hur ber�rda myndigheter och andra sam�
h�llsorgan ulf�rt sina uppgifter med anledning av mordet p� statsminister
Olof Palme. Uppdraget omfattade bl. a. att �verv�ga fr�gor om �tg�rder
����������������������������� 103


 


mot terrorism och liknande angrepp. Kommissionen redovisade sitt upp-���� Prop. 1989/90:100 drag i april 1988 i en s�rskild rapport (SOU 1988:18). Rapporten har���� Bil. 15 remissbehandlats.

Kommissionen har f�reslagit all en polisi�r beredskapsstyrka mot terro-rislangrepp inr�ttas. F�rslaget g�r i korthet ut p� att en styrka om ca 50 man - f�rdelade p� �tta insatsgmpper - s�tts upp vid polismyndigheten i Stockholm. Enligt f�rslaget skall de polism�n som skall ing� i styrkan i princip inte ing� i piketverksamheten vid myndigheten. En tredjedel av styrkan skall st�ndigt vara samlad f�r utbildning. Utbildningen skall ledas av en s�rskild chef som ocks� leder styrkan under insats. Styrkan skall f�rses med tekniskt h�gklassig utmstning f�r att kunna l�sa sin uppgift effektivt och med minsta m�jliga risk f�r deltagande polism�n, eventuell gisslan och allm�nheten i �vrigt. Under den tid som inte �tg�r f�r utbild�ning skall de polism�n som ing�r i styrkan fullg�ra sina vanliga arbetsupp�gifter.

Vidare har kommissionen f�reslagit atl regeringen vid varje enskilt tillf�lle skall besluta om beredskapsslyrkan skall s�ttas in. Detta kan enligt kommissionen ses som en medborgerlig garanti f�r att styrkan inte utnytt�jas otillb�riigt. Dessutom anf�rs som sk�l f�r denna l�sning att de situatio�ner d�r det kan bli aktuellt att s�tta in beredskapsstyrkan regelm�ssigt �r s�dana att regeringen m�ste informeras och om s� erfordras fatta vissa andra beslut.

Efter remiss har yttranden �ver rapporten, r�rande f�rslaget om inr�t�tande av polisi�r beredskapsstyrka, avgetts av rikspolisstyrelsen, kriminal�v�rdsstyrelsen, �verbef�lhavaren, luftfartsverket, Svea hovr�tt, hovr�tten f�r V�stra Sverige, Malm� tingsr�tt, region�klagarmyndigheten i Lule�, �klagarmyndighetema i G�teborg, �rebro och Skellefte�, l�nsstyrelsema i Uppsala, �sterg�tlands, Kristianstads, V�rmlands och V�sterbottens l�n, polismyndighetema i Stockholm, J�nk�ping, Malm�, G�teborg, Sk�vde, �rebro, H�m�sand och Kimna, riksdagens ombudsm�n. Svenska polis�f�rbundet, Sveriges advokatsamfund och F�reningen Sveriges polischefer. Centralorganisationen SACO/SR har utan eget yttrande �vers�nt yttrande fr�n medlemsf�rbundet JUSEK. Remissyttrandena finns att tillg� i justi�tiedepartementels akt i �rende dnr 88-1545.

Endast tre remissinstanser avstyrker f�rslaget i sin helhet. En majoritet av instansema �r positiv tiU kommissionens f�rslag att beslut om att s�tta in styrkan skall fattas av regeringen. �ven andra f�rslag har framf�rts, exempelvis att beslutet skall fattas av rikspolisstyrelsen, l�nspolism�staren i Stockholm eller i samma ordning som n�r f�rst�rkning l�mnas fr�n ett l�n eller en polismyndighet till en annan. Fr�n n�gra remissinstanser, bland dem rikspolisstyrelsen, har framf�rts att en beredskapsstyrka b�r tillskapas inom nuvarande piketorganisation i Stockholm, G�teborg och Malm�.

Under beredningen inom regeringskansliet av kommissionens f�rslag
befanns att vissa fr�gor r�rande organisation, kostnader m.m.borde
genomlysas ytterligare. D�rf�r l�mnade regeringen i beslut den 17 augusti
1989 ett utredningsuppdrag till rikspolisstyrelsen. I direktiven angavs alt
den parlamentariska kommissionens f�rslag skulle tj�na som utg�ngs-
������������������������������ 104


 


punkt f�r arbelet. I uppdraget ingick bl. a. att s�rskilt ber�kna de n�rmare���� Prop. 1989/90:100
kostnaderna f�r en beredskapsstyrka.
���������������������������������������������������� Bil. 15

Rikspolisstyrelsen har redovisat sitt uppdrag i oktober 1989.

Rikspolisstyrelsen har, efter alt ha pr�vat olika altemativa modeller, stannat f�r att en beredskapsstyrka organiseras vid polismyndigheten i Stockholm vid sidan om pikelorganisationen under gemensam ledning av chefen f�r ordningsavdelningen.

Den personalstyrka som beh�vs har rikspolisstyrelsen ber�knat till 53 polism�n och tv� administrativa befattningshavare och d�rvid angett att en mindre del av beredskapsstyrkans arbetstid kan �gnas �t andra uppgif�ter inom myndigheten. Enligt styrelsens beskrivning avses knappt fyra femtedelar av polism�nnens tid komma att tas i anspr�k f�r tj�nstg�ring i styrkan. Kostnadema f�r personlig utmstning och gmppmaterid har be�r�knats till 16,4 milj. kr.

Fr�gan om en polisstyrka f�r s�rskilt allvarliga h�ndelser har motions�v�gen aktualiserats i riksdagen f�r en tid sedan. Riksdagens justitieutskott har s�lunda i sitt av riksdagen godk�nda bet�nkande JuU 1986/87:23 s. 20 understmkit vikten av en effektiv polisi�r beredskap mot allvarliga h�n�delser. Utskottet har d�rvid uttalat att verksamheten f�r den aktuella beredskapen skall vara integrerad i den ordin�ra polisverksamheten och att rekryterings- och utbildningsfr�gor noga b�r beaktas i syfte att n� detta m�l. Utskottet har vidare med anledning av molionsf�rslag h�rom f�rkla�rat all det inte kan st�lla sig bakom en s�rskild frist�ende specialstyrka.

F�redragandens �verv�ganden

Inledning

Jag inst�mmer i den uppfattning som riksdagens juslitieutskott, den parla�mentariska kommissionen och flertalet remissinstanser gett uttryck f�r, n�mligen att det finns ett starkt behov av att vi i v�rt land har en god polisi�r kapacitet all kunna m�ta angrepp fr�n terrorister. Flera sk�l talar f�r detta.

Frekvensen av terroraktioner �kar fortl�pande i v�rlden. Vi m�ste vara beredda p� att s�dana aktiviteter kan drabba �ven v�rt land. Inte minst k�rnkraftverken kan vara t�nkbara angreppsobjekt. �ven om f�rhand�lingsl�sningar naturligtvis i f�rsta hand b�r efterstr�vas om en terrorist-gmpp tagit gisslan eller ockuperat en byggnad eller annat omr�de, kan till slut en situation uppst�, d�r ingripande med v�ld framst�r som enda utv�gen f�r att bl.a.r�dda de utsatta personemas liv. Med h�nsyn till att man m�ste r�kna med att motst�ndama upptr�der h�nsynsl�st samt �r v�ltr�nade och v�lutmstade �r det en oerh�rt kr�vande uppgift som v�ntar de poliser som skall hantera situationen. Fr�n skyddssynpunkt �r det d�rf�r viktigt att dessa polisers - samt �ven en eventuell gisslans - liv eller s�kerhet inte �ventyras tiU f�ljd av bristf�llig utbildning eller utmst�ning.

Sverige har anslutit sig till flera iniemationeUa konventioner som riktar
sig mot terrorism. Som en f�ljd h�rav m�ste Sverige kunna agera kraftfullt
�������������������������� 105


 


mot terrord�d. I annat fall kanske vi riskerar att anspr�k st�lls fr�n andra���� Prop. 1989/90:100

l�nder att f� genomf�ra egna operationer f�r att exempelvis frita passage-���� Bil. 15

rare och bes�ttning p� ett flygplan som kapats och som tvingats landa p�

svensk mark. I ett ytterlighetsfall kan t�nkas att s�dana �tg�rder vidtas

utan att tillst�nd har beg�rts. Sj�lvklart m�ste s�dana f�rs�k att kr�nka v�r

suver�nitet avv�rjas. Dock b�r sj�lva situationen, som kan leda till icke

�nskv�rda konflikter med annan stat, undvikas genom att vi i v�rt land i

detta h�nseende kan lita till egna resurser.

Om Sverige saknar m�jligheter att ingripa effektivt mot terrord�d, kan det vidare medf�ra att personer som planerar s�dan verksamhet f�redrar att f�rl�gga sina aktioner hit �ven om dessa riktar sig mot utl�ndska intressen.

Enligt min mening �r det uppenbart att de polisresurser � piketgmpper-na inr�knade - som finns i dag inte �r tillr�ckliga f�r att klara de extraor�din�ra krav som ingripanden mot terrorister st�ller.

Det anf�rda leder mig till uppfattningen att det �r ofr�nkomligt att det inr�ttas en polisi�r resurs som kan anv�ndas f�r att bek�mpa ett terrorist�angrepp i v�rt land. Det g�ller att skapa en yttersta resurs som kan anv�ndas i exceptionella situationer.

Organisation m. m.

En polisi�r resurs f�r att bek�mpa terroraktioner b�r soni den parlamenta�riska kommissionen f�reslagit organiseras i form av en beredskapsstyrka. F�r egen del anser jag att �verv�gande sk�l talar f�r att endast en s�dan beredskapsstyrka skapas. Inte minst resursm�ssiga sk�l talar f�r att enbart en styrka finns och att den i huvudsak utbildas p� en plats. Den b�r finnas i Stockholm. D�r finns det st�rsta personalunderlaget och d�r �r f�rmodli�gen risken f�r ett terroristangrepp st�rst. En beredskapsstyrka b�r dock givetvis vara en f�r hela landet gemensam resurs.

En beredskapsstyrka b�r organiseras och ulmstas i huvudsak enligt kommissionens f�rslag. Beredskapsstyrkan b�r organiseras vid sidan av piketorganisationen, men st� under gemensam ledning med denna. Det �r dock inte fr�ga om att inr�tta en permanent gmpp som st�ndigt finns i beredskap att ingripa och som inte har n�gra andra uppgifter.

Rikspolisstyrelsen har angett att huvuddelen av tj�nstg�ringstiden f�r de
polism�n som ing�r i styrkan avs�tts f�r utbildning och tr�ning. F�r att
utg�ra den resurs f�r att bek�mpa terroristangrepp som jag anser beh�vs
m�ste de polism�n det g�ller f� en professionell utbildning och tr�ning.
Samtidigt �r det, i linje med vad justitieutskottet framh�llit, viktigt att
verksamheten �r integrerad i den ordin�ra polisverksamheten s� l�ngt
detta �r m�jligt med h�nsyn till kravet p� kompetens och effektivitet.
Enligt min mening b�r de intressen som h�r finns bli tillgodosedda med en
ordning som inneb�r att h�lften av tj�nstg�ringstiden f�r de polism�n som
avdelas f�r uppgiften avs�tts f�r utbildning och tr�ning. Under �vrig tid
b�r polism�nnen utnyttjas i den dagliga polistj�nsten i ordinarie verksam�
het. De polism�n som skall ing� i beredskapsstyrkan b�r h�mtas fr�n
s�dana verksamhetsomr�den som har gett dem praktisk erfarenhet av att
��������������������������� 106


 


hantera dramatiska och sv�rbem�strade situationer. Det betyder att en���� Prop. 1989/90:100 stor del av polism�nnen b�r komma fr�n ordningspolistj�nst, dock inte���� Bil. 15 n�dv�ndigtvis fr�n piketverksamheten.

Vidare b�r en s�dan ordning till�mpas att det i f�rsta hand �r de poliser som �r samlade f�r utbildning som tas i anspr�k i en akut situation. Tillg�ngligheten kan d� i viss m�n kompensera den tidsutdr�kt som upp�st�r vid transport till andra platser i landet. Det �r, som kommissionen ocks� funnit, inte givet att insatstiden minskas genom att delar av en beredskapsstyrka �ven skulle finnas i G�teborg och Malm�. Den f�reslag�na organisationen bygger p� att transport av styrkan vid l�ngre str�ckor �n 150 km sker med f�rsvarets helikoptrar.

Kommissionen � och �ven rikspolisstyrelsen � har ber�knat att styr�kan b�r best� av ungef�r 50 polism�n f�r att det st�ndigt skall finnas tv� gmpper tiU hands f�r tj�nstg�ring. Enligt min uppfattning �r det l�mpligt att dessa ber�kningar f�r bilda utg�ngspunkt vid inr�ttandet av bered�skapsstyrkan.

Rekrytering och utbildning

Jag ansluter mig i allt v�sentligt till vad den parlamentariska kommissio�nen f�reslagit om rekrytering till beredskapsstyrkan. Den m�ste bygga p� friviUighet. Polism�n fr�n hela landet skall kunna komma i fr�ga f�r tj�nstg�ring. Rekryteringen m�ste ske med stor omsorg. P� de s�kande m�ste st�llas h�ga krav r�rande s�dana personliga egenskaper som an�svarsk�nsla, samarbetsf�rm�ga, sinnesj�mvikt och t�lamod. H�rtill kom�mer h�gt st�Uda krav p� fysisk prestationsf�rm�ga. En viss maximitid, f�rslagsvis 6-8 �r, b�r g�lla f�r tj�nstg�ringen. En l�mplig �vre �lders�gr�ns - utom f�r styrkans chefer och instmkt�rer - �r enligt min mening 40 �r.

N�r det g�Uer utbildningen anser jag det viktigt att samtliga polism�n f�r tr�ning p� t�nkbara angreppsm�l och att de sam�vas till en v�l fungerande enhet. Utbildningen b�r �ven, vid sidan om fysiska moment, innefatta teoretiska studier i t. ex. psykologi samt om olika terroristorganisationers politiska och ideologiska bakgmnd.

Utrustning

N�r det i skilda sammanhang p�pekats att piketgmpperna inte skulle klara en avancerad terroristbek�mpning har det framh�llits att detta till stor del beror p� otillr�cklig utmstning och utbildning. Det �r s�lunda av stor vikt att den beredskapsstyrka, som jag anser beh�vs, kommer att ha tillg�ng till tekniskt h�gklassig materiel s� att uppgifterna kan utf�ras effektivt och med minsta m�jliga risk f�r inblandade personer.

Detta inneb�r att nyanskaffning av utmstning m�ste g�ras. TiU fr�gan
om resursbehovet �terkommer jag under anslaget E 5. Utmstning m. m. f�r
polisv�sendet.
������������������������������������������������������������������������������������������������������� 107


 


Beslutsniv�f�r insats av beredskapsslyrkan������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Den parlamentariska kommissionens f�rslag att regeringen med st�d av 11 kap. 6 � regeringsformen skall fatta beslut om att beredskapsslyrkan skall f� tas i anspr�k har mottagits positivt av flertalet remissinstanser. �ven jag finner den f�reslagna ordningen l�mplig bl. a. med h�nsyn till alt regering�en regelm�ssigt �nd� m�ste informeras om s�dana situationer d�r det kan bli aktuellt att anv�nda styrkan. I fr�gan om den f�rfattningsm�ssiga reglering som beh�vs harjag f�r avsikt att senare �terkomma till regering�en.


BiL 15


 


Genomf�randet

Beredskapsstyrkan b�r inr�ttas under n�sta budget�r. Uppbyggnaden av den b�r ske successivt. Ett riktm�rke b�r vara att styrkan �r fullt organi�serad och utmstad senast v�ren 1991.

5.2 Regionala polisorganisationen

Polisreformen innebar atl det f�r den regionala polisverksamheten inf�r�des en ny organisationsform, ben�mnd l�nspoHsm�starmodeUen, i n�gra l�n. Denna organisationsmodell inneb�r i korthet att l�nsstyrelsens uppgif�ter handl�ggs, inte av en l�nspolischef vid l�nsstyrelsen, utan av polism�s�taren vid en av polismyndighetema i l�net. L�nspolism�starmoddlen har efter godk�nnande av riksdagen numera inf�rts i Stockholms l�n, Uppsala l�n, Kronobergs l�n, Blekinge l�n. Malm�hus l�n, G�teborgs och Bohus l�n, V�rmlands l�n och J�mtlands l�n.

S�som anm�ldes i 1989 �rs budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 15 s. 14) uppdrog regeringen i juni 1988 �l rikspolisstyrelsen och l�nssly�relsemas organisationsn�mnd att utv�rdera de genomf�rda reformema av polisv�sendets regionala organisation. Uppdraget redovisades till regering�en i oktober 1989.

Fr�gan om vilken organisatorisk modell som skall g�lla f�r polisverk�samheten p� regional niv� och vilka uppgifter som framdeles b�r ankom�ma p� de regionala polismyndighetema �verv�gs f�r n�rvarande i civilde�partementet. Fr�goma bereds med sikte p� att kunna redovisas f�r riksda�gen under n�sta riksm�te.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen bereder riksdagen tillf�lle

att ta del av vad jag har anf�rt under avsnitt 3 om lokalf�rs�rj�ningen f�r polisv�sendet m.m.och under avsnitt 5.1 om den poli�si�ra beredskapen mot terrorism.


108


 


E 1. Rikspolisstyrelsen

1988/89 Utgift 546732000 1989/90 Anslag 604996000 1990/91 F�rslag����� 788005000

Rikspolisstyrelsen �r enligt 7� polislagen (1984:387) central f�rvalt�ningsmyndighet f�r polisv�sendet och har tillsyn �ver detta. Rikspolissty�relsen leder ocks� viss polisverksamhet. Till rikspolisstyrelsen h�r s�ker�hetspolisen. Rikspolisstyrelsen �r chefsmyndighet f�r statens kriminaltek�niska laboratorium.

Regeringen har h�sten 1989 utf�rdat en ny instmktion f�r rikspolissty�relsen (SFS 1989:773). Instmktionen �r f�ranledd bl. a. av reformeringen av s�kerhetspolisen (prop. 1988/89:108, bet. JuU21, rskr. 287).

Genom den nya instmktionen har s�kerhetspolisen getts en mer sj�lv�st�ndig st�llning och dess uppgifter har klarare definierats. D�mt�ver har rikspolisstyrelsens organisation �ndrats bl. a. p� s� s�tt att de tre avdel�ningscheferna vid styrelsen getts ett funktionsansvar i st�llet f�r ett ansvar som �r knutet till en avdelningsindelning. Avdelningscheferna har tiUagts f�ljande ansvarsomr�den, n�mligen administrativa fr�gor, polisfr�gor och utvecklingsfr�gor. Det har i instmktionen ocks� lagts fast att det vid rikspolisstyrelsen under den avdelningschef som ansvarar f�r polisfr�gor skall finnas en byr� f�r ledning av polisverksamhet. Vidare har rikspolis�styrelsen getts f�reskriftsr�tt ocks� f�r ekonomiadministrativa och perso�naladministrativa mtiner.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader

169335000

-� 35 166000

(d�rav l�nekostnader)

(132387000)

(-� 25652000)

Lokalkostnader

63822000

+��� 5078000 ■

L�ner och utrustning till

 

 

polisaspiranter m. fl.

305486000

+ 118533000

Datorbearbetning

50801000

+��� 7 848000

Bidrag till kostnader f�r

 

 

gemensam kontorsdrift

 

 

m.m. i kv. Kronoberg

17606000

+��� 3716000

Polish�gskolan

-

+� 83000000

Till regeringens disposition

946000

-

Summa

607996000

+ 183009000

Inkomster

 

 

Inkomster fr�n ut-

 

 

bildningsverksamhet

-3000

-

Nettoutgift

604996000

+ 183009000


109


 


Rikspolisstyrelsen���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

1.Rikspolisstyrelsen beg�r atl anslaget till den centrala myndigheten, i���������� ��� �*
likhet med �vriga anslag f�r polisv�sendet, skall undantas fr�n till�mpning

av huvudf�rslaget.

2.      Rikspolisstyrelsen f�resl�r att antalet elever (polisaspiranter) i gmnd�utbildningen �kas till 800.

3.      Rikspolisstyrelsen f�resl�r vidare att medel f�r sammanlagt 26 nya tj�nster tillf�rs styrelsen f�r bl. a. f�rvaltningsrevision, teknik, data, infor�mation och framtids- och omv�rldsfr�gor.

4.      Under anslagsposten Datorbearbetning f�resl�r styrelsen en uppr�k�ning med 21 218000 kr. vilket inkluderar bl.a.kostnaderaa f�r dator tiU styrelsens nya enhet i Kimna avseende ordningsbot- och strafford�ggan-demtinema.

5.      Rikspolisstyrelsen f�resl�r vidare atl 950000 kr.anvisas f�r utbild�ning av fyra helikopterf�rare.

6.      Rikspolisstyrelsen f�resl�r att polish�gskolan under detta anslag ges en egen anslagspost och att polish�gskolan tillf�rs ytterligare resurser som svarar mot elev�kningen under senare �r.

7.      F�r �vriga yrkanden h�nvisas till anslagsframst�llningen.

F�redragandens �verv�ganden

Utbildningsverksamheten

I det arbete som p�g�r inom regeringskansliet i fr�ga om �tg�rder f�r att effektivisera polisverksamheten �r regeringens str�van bl.a.att renodla rikspolisstyrelsens uppgifter i syfte att f� en v�l sammanh�llen central f�rvakningsmyndighet f�r polisv�sendet. Under detta arbete har bl.a. polish�gskolans verksamhet kommit i blickpunkten. D�rvid har uppm�rk�sammats alt det inte �r helt utan problem atl en och samma anslagspost omfattar s�v�l den centrala f�rvaltningsmyndighetens egentliga verksam�het som utbildningsverksamheten. Anslagskonstmklionen har bl. a. inne�burit sv�righeter i de olika l�ngsiktiga verksamhetsplaneringaraa. Det �r angel�get att komma till r�tta med dessa problem. Jag f�resl�r d�rf�r som en f�rsta �tg�rd alt kostnadema f�r polish�gskolans verksamhet f�rs upp som en egen anslagspost, ben�mnd Polish�gskolan, under detta anslag.

Jag avser att under v�ren f�resl� regeringen att i en s�rskild proposition r�rande �lg�rder f�r att effektivisera polisverksamheten ta upp vissa fr�gor ang�ende utbildningen inom polisv�sendet. I det sammanhanget kan finnas sk�l att belysa en utvecklingslinje som inneb�r att polish�gskolan ges st�llning som ett mer sj�lvst�ndigt utbildningsorgan f�r polisv�sendet.

Anslagsber�kningen

Antagningarna av polisaspiranter till polish�gskolan har under de senaste
�ren �kat. Antagningen uppg�r f�r innevarande budget�r till 600 aspiran�
ler. De tidigare mindre anlagningsomg�ngama har nu till en dd genomg�tt
utbildningen och tiUf�rts polisverksamheten samtidigt som en �kning av�������������������������� 110


 


avg�ngama fr�n polisyrket har skett. Detta har som jag redan n�mnde Prop. 1989/90:100 bl.a. i f�rra �rets budgetproposition och som jag ber�rt i det f�reg�ende Bil. 15 lett till att vi i dag har ett f�rre antal poliser �n antalet polistj�nster. Skillnaden f�mtses komma att �ka ytterligare. F�r att s�ka uppn� balans mellan tillg�ng p� utbildade poliser och polistj�nster finner jag i likhet med rikspolisstyrelsen att vi tiU budget�ret 1990/91 ytterligare m�ste �ka antagningen till polish�gskolan. Jag f�resl�r d�rf�r att 800 polisaspiranter antas till polish�gskolan n�stkommande budget�r. En �nnu h�gre antag�ning torde knappast vara praktiskt m�jlig fr�mst med h�nsyn till polish�g�skolans kapacitet. Som jag nu bed�mer saken finns det f�r �vrigt � mot bakgmnd av prognosema r�rande behovet av utbildningsplatser � inte heller anledning till n�gon permanent utvidgning av polish�gskolans kapa�citet. En s�rskild satsning p� sammanlagt 30 milj.kr.b�r dock g�ras f�r verksamheten vid polish�gskolan med anledning av den �kade aspirantan�tagningen.

Polisv�sendet st�r inf�r stora f�r�ndringar i sin ekonomiadministration n�r polisv�sendet g�r in i det tre�riga budgetsystemet i och med budget�ret 1992/93. Rikspolisstyrelsen har som en av sina centrala funktioner att ansvara f�r budget och �vrig ekonomiadministration f�r hela polisv�sen�det. F�r att klara de �kade uppgifter som detta kommer att inneb�ra har jag ber�knat medel f�r ytterligare tre tj�nster f�r styrelsens ekonomiadmi�nistrativa funktioner.

I proposition 1987/88:86 om s�rskilda regionalpolitiska �tg�rder i Norr�bottens l�n m.m.f�reslogs att vissa delar av rikspolisstyrelsens databe�handling skall utlokaliseras tiU Kimna. Enligt propositionen skall de nya mtinema f�r ordningsbot och straff�rel�ggande utformas med sikte p� att databehandlingen skall f�rl�ggas till en ny enhet vid rikspolisstyrelsen, lokaliserad till Kimna. Enheten i Kimna skall enligt propositionen b�r�ja sin verksamhet den I juli 1990. Riksdagen godtog f�rslaget (JuU 1987/88:46, rskr. 351). Mot bakgmnd av detta harjag under anslagsposten Datorbearbetning ber�knat medel f�r avgifter lill statskontoret f�r dator�investeringen i fr�ga om de nya mtinema f�r ordningsbot och straff�rel�g�gande. I ber�kningen ligger ocks� medel f�r vissa investeringar f�r att �ppna m�jlighetema att f�rl�gga ytterligare databehandling till Kimna. I sammanhanget b�r n�mnas rikspolisstyrelsens centrala funktion vad det g�ller datorbearbetningen inom r�ttsv�sendet. F�r n�rvarande p�g�r ell arbete f�r att l�gga fast datakommunikationsstrategin f�r bl. a. de framtida centrala systemen i r�ttsv�sendets informationssystem. Arbetet bedrivs i f�rsta hand av rikspolisstyrelsen i samr�d med �vriga myndigheter inom r�ttsv�sendet. Resultatet av detta arbete kommer att till stor del styra den fortsatta utvecklingen vid enheten i Kimna.

Jag har under anslaget B 3. Anskaffning av ADB-utmstning ber�knat medel f�r motsvarande investering och f�r ytterligare investering i ett kontorsinformationssystem vid rikspolisstyrelsen.

Vid installationen av polisv�sendets nya terminaler har det visat sig att
belastningen p� befintliga linjer kraftigt �kar. F�r att m�jligg�ra en h�j�
ning av �verf�ringshastigheten harjag under anslagsposten Datorbearbet�
ning ber�knat medel f�r hyra av modem.
��������������������������������������������������������������������� 111


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen��������������������������������������� ""��� -

all lill Rikspolisstyrelsen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 788 005 000 kr.

E 2. S�kerhetspolisen

1989/90 Anslag 257158000' 1990/91 F�rslag 300000000 ' Tidigare anslaget Polisverksamheten r�rande brott mot rikets s�kerhet m. m.

Rikspolisstyrelsen f�resl�r att anslaget f�rs upp med 303254000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till S�kerhetspolisen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 300000000 kr.

E 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1988/89 Utgift��������� 27140000

1989/90 Anslag 26035000 1990/91 F�rslag������ 30001000

Rikspolisstyrelsen �r chefsmyndighet f�r laboratoriet som �r bel�get i Link�ping.

Chef f�r laboratoriet �r en professor. Laboratoriet �r organiserat p� tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter best�r huvudsakligen i att utf�ra kriminal�tekniska unders�kningar �t polis- och �klagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva sj�lvst�ndig forskning inom sitt verksamhetsomr�de. La�boratoriets n�rmare organisation och uppgifter framg�r av f�rordningen (1978:677) med instmktion f�r statens kriminaltekniska laboratorium (f�rordningen �ndrad senast 1988:1119).

112


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 BiL 15

 

F�redraganden

 

Anslag

Utgifter F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader �vriga utgifter

21536000

(18100000)

3641000

888000

+ 3264000

(+1953000)

+�� 640000

+��� 62000

 

Summa

26065000

+3966000

 

Inkomster

 

 

 

Ers�ttning f�r utf�rda unders�kningar m. m.

-30000

_

 

Nettoutgift

26035000

+ 3966000

 

Rikspolisstyrelsen

1.      F�r laboratoriet lades inf�r budget�ret 1988/89 fast ett begr�nsat huvudf�rslag f�r den kommande tre�rsperioden. Med h�nvisning till en kraftigt �kad �rendetillstr�mning anser rikspolisstyrelsen att laboratoriet b�r undantas fr�n till�mpning av huvudf�rslag och att det tidigare beslutet s�ledes �ndras.

2.      Antalet narkotika�renden har �kat markant och f�r att klara hand�l�ggningen under godtagbar handl�ggningstid beg�r rikspolisstyrelsen att laboratoriet tillf�rs medel f�r ytterligare tre tj�nster f�r narkotikaanalys-verksamheten.

3.      F�r utveckling av DNA-tekniken yrkar rikspolisstyrelsen att laborato�riet tillf�rs tv� tj�nster som biolog samt resurser f�r investeringar p� ca 1,1 milj.kr.

4.      Den skrifttekniska avdelningen b�r enligt rikspolisstyrelsen f�rst�rkas med en tj�nst f�r dokumentunders�kningar.

5.      D�mt�ver yrkar rikspolisstyrelsen medel f�r bl. a. studieresor till ut�landet, �kat bidrag till centmm f�r forensisk forskning och medel till ny snabbtelefon v�xel.

6.      F�r �vriga yrkanden h�nvisas till rikspolisstyrelsens anslagsframst�ll�ning.


F�redragandens �verv�ganden

DNA-tekniken har visat sig erbjuda mycket v�rdefulla m�jligheter inom det kriminaltekniska omr�det som kan leda till st�rre s�kerhet i unders�k�ningama och till en �kad effektivitet. Tekniken har sitt fr�msta anv�nd�ningsomr�de kring utredningar r�rande vissa grova v�ldsbrott och sex�ualbrott. Jag anser d�rf�r att laboratoriet b�r ges m�jlighet att utveckla kompetens p� omr�det. F�r utveckling och senare drift av DNA-tekniken harjag ber�knat medel f�r tv� tj�nster som biolog samt ca 1,1 milj.kr f�r investeringar.

Laboratoriet fyller viktiga uppgifter i samh�llets insatser mot gr�vre brottslighet, framf�r aUt narkotikabrottsligheten. Antalet narkotika�ren�den vid laboratoriet har �kat markant de senaste �ren samtidigt som


113


8�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 15


 


r�ttsv�sendets krav p� snabb hantering av �rendena har �kat bl. a. till f�ljd av de nya reglema om anh�llande och h�ktning. Jag har mot den bakgmn�den ber�knat medel f�r ytterligare tre tj�nster f�r narkotikaanalyser.

Jag har vidare ber�knat medd f�r bidrag till forensisk forskning med 100 000 kr.

Med h�nvisning tiU sammanst�llningen ber�knar jag anslaget tiU 30001000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens kriminaltekniska laboratorium f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 30 001 000 kr.

E 4. Lokala polisorganisationen

1988/89 Utgift 5 990854000 1989/90 Anslag 5 591684000 1990/91 F�rslag�� 6475587000

L�nen �r indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt �r 118. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar f�r polisverksamheten inom distriktet. Polismyndigheternas organisation och arbetsuppgifter framg�r av polisf�rordningen (1984:730; omtryckt 1987:1340).


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91

F�redraganden


 


-9037000 5591684000

Anslag

Utgifter

L�nekostnader till polis�personal F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Ers�ttningar till sakkunniga Vissa kostnader f�r f�r�unders�kning m.m. Lokalkostnader Kostnader for f�rpassning, polititransporter samt for kost och sjukv�rd f�r om�h�ndertagna personer m. m. Passformul�rm.m. Bidrag till kostnader f�r gemensam kontorsdrift m. m. i kv. Kronoberg

Summa

Inkomster

Ers�ttning f�r vissa tele�fonkostnader

Nettoutgift


3518070000��������� +670283000

1297 547000������� +130491000

(886 545000)��� (+� 49057000)

30190000������� +��� 3 735000

20652000������� +��� 3 313000

671868000�������� + 67 547000

20105000 10337000

+ 2477000 + 1551000

31952000������ +��� 4958000 5600271000������ +884355000

452000 +883903000


114


 


Rikspolisstyrelsen��������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


1.      Rikspolisstyrelsen beg�r att anslaget till den lokala polisorganisa�tionen skall undantas fr�n till�mpning av huvudf�rslaget.

2.      500 nya polismanstj�nster b�r inr�ttas f�r de n�rmaste budget�ren, varav 100 tj�nster f�r budget�ret 1991/92.

3.      Fem nya tj�nster som polisintendent b�r inr�ttas.

4.      F�r notarietj�nstg�ring inom polisen yrkas 10 milj. kr.

5.      Medel yrkas f�r 400 nya administrativa tj�nster.

6.      Rikspolisstyrelsen beg�r uppr�kning av f�rvaltningskostnadema bl. a. med 25 milj. kr. f�r s�rskild utbildning och personalutveckling, 36 milj. kr. f�r portokostnader med anledning av tj�nstebrevsr�ttens upph�rande, 25 milj.kr.f�r �kade expenskostnader m.m.med anledning av yrkade nya tj�nster, 7 milj.kr.f�r ADB-s�kerhetsverksamheten, 4 milj.kr. f�r brotts�f�rebyggande verksamhet och 10milj. kr. f�r satsningar inom narkotika�omr�det.

7.      F�r �vriga yrkanden h�nvisas till anslagsframst�Uningen.


BiL 15


F�redragandens �verv�ganden

Flygplatskontrollen

Som anm�ldes i f�rra �rets budgetproposition har under �r 1989 p�b�rjats ett arbete att mera l�ngsiktigt l�sa resursfr�goma r�rande flygplatskontrol�len. Behovet av resurser f�r flygplatskontroll �r fr�mst beroende av flygtra�fikens expansion. Dimensioneringen av kontrollen styrs dessutom av in�temationella �taganden. Det �r knappast m�jligt att finansiera det �kade behovet av resurser f�r flygplalskontroll �ver statsbudgeten. Syftet med det arbete som inletts �r d�rf�r att s�ka finna alteraariv till den nuvarande finansieringsformen och vissa ansvarsfr�gor som sammanh�nger d�rmed. Arbetet b�r kunna slutf�ras under innevarande budget�r.

A nslagsber�kn ingen

Arbetsbelastningen inom polisen �kar. Samtidigt r�der det en bekymmer�sam personalsituation i den lokala polisorganisationen. F�ratt situationen p� sikt skall l�sas m�ste antagningen av polisaspiranter �ka. F�r att m�jlig�g�ra en s�dan �kning f�resl�rjag en tillf�Uig omf�rdelning av medel inom anslagen f�r polisv�sendet. Anslaget E 4. Lokala polisorganisationen, an�slagsposten 1, L�nekostnader till polispersonal, anpassas s�lunda tiU det faktiska antalet polism�n vid den lokala polisorganisationen. De medel som d�rmed frig�rs omf�rdelas bl.a. till anslaget El. Rikspolisstyrelsen, anslagsposten Polish�gskolan.

Mot bakgmnd av arbetsbelastningen och personalsituationen inom po�
lisv�sendet har regeringen f�r innevarande budget�r beslutat att polismyn�
dighetema f�r ta i anspr�k h�gst 150 milj. kr. av l�nemedel f�r de polis�
tj�nster som �r vakanta f�r att f�rst�rka den administrativa kapaciteten.
D� det kan f�mtses att alla polismanstj�nster inte kommer att kunna
��������������������������������� 115


 


h�llas tillsatta under n�sta btidgel�r b�r s�ledes l�nemedel f�r vakanta���� Prop. 1989/90:100 polismanstj�nster �verg�ngsvis f� tas i anspr�k ocks� f�r n�sta budget�r.������ Bil. 15

Belastningen p� anslagsposten 1, L�nekostnader till polispersonal, har varit sv�r att ber�kna. Till f�ljd av detta har anslagsposten visat sig vara underbudgderad. P� uppdrag av regeringen har rikspolisstyrelsen gjort ber�kning av den reella belastningen p� anslagsposten. Jag finner det angel�get att anslagsposten nu r�knas upp med h�nsyn till belastningen. Ut�ver den sedvanliga l�neomr�kningen har d�rf�r ocks� en niv�justering med 391 milj.kr. gjorts betr�ffande anslagsposten. Vid ber�kningen av anslaget har jag ocks� tagit h�nsyn till de belopp som avsatts f�r sektors-och myndighetsvisa �tg�rder (RALS-88). Inf�r genomf�randet av tre�riga budgetramar f�r polisv�sendet �r det av v�sentlig betydelse att belastning�en ber�knas helt korrekt, och jag avser d�rf�r att senare f�resl� att ett nytt uppdrag l�mnas till rikspolisstyrelsen att genomf�ra en s�dan ber�kning.

En ny organisation f�r flyktingmottagning har genomf�rts d�r invand�rarverket driver fyra utredningsslussar f�r asyls�kande. Slussama finns i Carlslund i Upplands V�sby kommun, Flen, Malm� och G�teborg. Rege�ringen har i beslut den 11 maj 1989 dels omf�rdelat resurser, dels tiUf�rt nya resurser f�r bemanningen av utredningsslussama. Vid ber�kningen av anslaget harjag beaktat detta.

Jag har under anslagsposten I ber�knat medel f�r fem nya tj�nster som polisintendent. Vidare har jag under anslagsposten ber�knat medel mot�svarande tio �rsarbetskrafter f�r utbytestj�nstg�ring inom polisv�sendet enligt notarief�rordningen (1984:488).

Anslagsposten 2, F�rvaltningskostnader, har r�knats upp med 38738000 kronor f�r �kade portokostnader i samband med atl tj�nsle�brevsr�tten upph�r.

Under anslagsposten 2 ber�knar jag medel f�r avgifter till statskontoret f�r ytterligare investeringar till ADB-projekten om brottsanm�lan i Stock�holm och Huddinge.

Jag har under anslaget B 3. Anskaffning av ADB-utmstning ber�knat medel f�r motsvarande investeringar.

I enlighet med den plan som g�ller f�r polismyndighetemas kostnader f�r administration, utbildning m. m. i samband med �verf�rande av civil�f�rsvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) ber�knar jag f�r det kommande budget�ret medel under anslagsposten 2 med 6815 000 kr.

I konsekvens med de st�llningstaganden jag redovisat under avsnitt 5.1 om den polisi�ra beredskapen mot terrorism harjag ber�knat medel f�r 25 nya polismanstj�nster under anslagsposten 1. Under anslagsposten 2 har jag ber�knat ytterligare medel motsvarande tv� administrativa tj�nster samt 2 milj. kr. f�r �vriga f�rvaltningskostnader.

Vid ber�kningen av anslaget har jag beaktat att arrestenheten vid polis�myndigheten i Malm� har �verf�rts till kriminalv�rdsorganisationen.

116


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen��������������������������������������������

att till Lokala polisorganisationen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 6475 587000 kr.

E 5. Utrustning m. m. f�r polisv�sendet

1988/89 Utgift������� 160879000����������������� Reservation����������� 154609000

1989/90 Anslag����� 210858000 1990/91 F�rslag���� 208080000

Under detta anslag tas upp medd f�r s�dan utmstning som b�r anskaf�fas av rikspolisstyrelsen s�som motorfordon, h�star och hundar, tj�nsteva�pen, radioutmstning, inventarier och annan utmstning till nya polishus och telefonv�xlar. F�r utmstning som polismyndighetema sj�lva f�mt�s�tts anskaffa ber�knas medel under anslaget E4. Lokala polisorganisa�tionen.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen yrkar sammanlagt 499 251 000 kr. f�r ut�kning och ut�byte av utmstning m. m. under budget�ret 1990/91.

Av denna summa ber�knar styrelsen 200820000 kr. f�r byte och nyan�skaffning av motorfordon och b�tar samt 29000000 kr. f�r ink�p av en dubbdmotorig helikopter. F�r radioutmstning ber�knas 43 500000 kr. F�r komplettering, ut�kning och utbyte av trafik�vervakningsmateriel ber�knar styrelsen totalt 25 930000 kr. Vidare ber�knar styrelsen 86 550000 kr. f�r s�dan �vrig utrastning som b�r tas upp under detta anslag, varav 15000000 kr. f�r byte av tj�nstevapen. F�r anskaffning av utmstning tiU beredskapspolisen ber�knar styrelsen 10450000kr. Betr�f�fande ber�kningama i �vrigt h�nvisas till rikspolisstyrelsens anslagsfram�st�llning.

F�redragandens �verv�ganden

Under en f�ljd av �r har reservationen p� anslaget �kat. Det �r en utveck�ling somjag anser vara mindre n�jaktig och som visar p� ofullkomligheter i budgeteringssystemet. Enligt min uppfattning b�r anslaget i princip en�dast omfatta de medel som verksamheten bed�ms beh�va under det aktu�ella budget�ret samt en viss begr�nsad reservation. Den reservation som balanseras b�r d�rf�r planm�ssigt anpassas till det reella behovet. Vid ber�kningen av medel harjag d�rf�r beaktat dels den ing�ende reservation som fanns p� anslaget per den Ijuli 1989, dels en av rikspolisstyrelsen gjord prognos r�rande f�rbmkningen av anvisade medel under budget�ret 1989/90.

F�r utmstning till polisi�r beredskapsstyrka mot terrorism ber�knarjag
16,4 milj. kr.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 117


 


F�r att tillgodose behovet av �kade m�jligheter tiU en effektiv bek�mp-��� Prop. 1989/90:100 ning av narkotikabrottsligheten har jag ber�knat medel f�r ink�p av spa-���� Bil. 15 ningsutmstning m. m. till 10 milj. kr.

Vidare ber�knar jag medel f�r utmstning till beredskapspolisen under det kommande budget�ret med 10 milj. kr.

Chefen f�r socialdepartementet redovisar under socialdepartementets huvudtitel (bil.7 till budgetpropositionen) vissa fr�gor om ansvaret f�r sjuktransporter i fred och krig. Hans �verv�ganden, som skett efter samr�d med mig, mynnar ut i alt landstingskommunerna skall ha ansvaret ocks� f�r luftburaa akuta sjuktransporter; samtidigt b�r rikspolisstyrelsens an�svar p� omr�det upph�ra. Jag har bl.a.d�rf�r inte ber�knat medel f�r ink�p av helikopter.

Fr�gan om medel f�r fortsatt verksamhet med automatisk hastighets��vervakning inom polisen kommer att tas upp av chefen f�r kommunika�tionsdepartementet i en s�rskild proposition om bl. a. v�g- och j�rav�gstra�fikens infrastmktur.

F�r att skapa m�jligheter till en god planering och en rationell resursan�v�ndning b�r enligt min mening medlen inom detta anslag i �vrigt dispo�neras f�r de �ndam�l som anslaget omfattar utan angivande av s�rskilda belopp f�r de skilda �ndam�len. Den ing�ende reservationen b�r ocks� i allt v�sentligt f� disponeras p� samma s�tt. Jag ber�knar anslaget till samman�lagt 208080000kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Utrustning m. m.f�r polisv�sendet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 208080000 kr.

E 6. Underh�ll och drift av motorfordon m. m.

1988/89 Utgift 155 777000 1989/90 Anslag 130197000 1990/91 F�rslag����� 150636000

Fr�n detta anslag tas i anspr�k medel fr�mst f�r underh�ll av motorfor�don, f�r underh�ll och drift av helikoptrar och radiosystem samt f�r f�rs�kring av motorfordon.

Rikspolisstyrelsen

Rikspolisstyrelsen yrkar att anslaget r�knas upp med sammanlagt ca 48
milj.kr. Yrkandet gmndas delvis p� betydligt �kade kostnader f�r under�
h�ll och drift av radioanl�ggningar i avvaktan p� att polisen byter till ett
nytt radiosystem. Vidare yrkas ytterligare medel f�r underh�ll och drift av
helikoptrar bl. a. f�r att g�ra det m�jligt med en �verg�ng till leasing av
tv�motoriga helikoptrar.
������������������������������������������������������������������������������������������� 118


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

I avvaktan p� att polisen byter till ett nytt radiosystem �r det fr�n b�de s�kerhets-och effektivitetssynpunkt viktigt att det nuvarande systemet fungerar tillfredsst�Uande. Mot denna bakgmnd ber�knade jag i f�rra �rets budgetproposition ytterligare 5 milj. kr. f�r underh�ll av radiosystemet f�r innevarande budget�r. Underh�llet av radiosystemet m�ste �ven forts�tt�ningsvis h�llas p� en h�g niv�, och jag ber�knar d�rf�r ytterligare 10 milj. kr. som en eng�ngssalsning f�r n�sta budget�r. Jag ber�knar anslaget till sammanlagt 150636000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Underh�d och drift av motorfordon m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 150636000 kr.

E 7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

F�rvaltningskontoret f�r kvarteret Kronoberg ing�r i rikspolisstyrelsens organisation som ett stabsorgan direkt underst�llt verksledningen. Konto�rets huvuduppgift �r att svara f�r samordning och ledning av kontorsdrif-ten f�r de olika lokalnyltjaraa i kvarteret j�mte rikspolisstyrelsens och polismyndighetens i Stockholm lokaler utanf�r kvarteret (exkl. polish�g�skolan). F�rvaltningen avser f�ljande myndigheter: rikspolisstyrelsen, po�lismyndigheten i Stockholm med polisomr�den, kriminalv�rdsverkets h�kte i Stockholm, �klagarmyndigheten i Stockholms �klagardistrikt, de�lar av Stockholms tingsr�tt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dess�utom ing�r brottsf�rebyggande r�det, datainspektionen och region�klagar�myndigheten i Stockholms l�n och Gotlands l�n samt stats�klagarmyndig�heten f�r speciella m�l i den gemensamma telefonv�xeln. Antalet tj�nste�m�n inom kvarteret uppg�r till ca 3 000. I kontorsdriften ing�r telefon�tj�nst, lokalv�rd, post- och godsmottagning, tele- och svagstr�msservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt f�r�valtning av sport- och motionshallar, h�r- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnadema f�r kontorsdriften f�rddas i f�rh�llande till den lokalyta som vaije myndighet disponerar. Den ers�ttning som myndighetema beta�lar tillf�rs anslaget, som i statsbudgeten f�rs upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Regeringen fastst�ller i regleringsbrevet en stat f�r verksamhe�ten.

119


 


Rikspolisstyrelsen����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


1.       Rikspolisstyrelsen f�resl�r att fem nya tj�nster som lokalv�rdare inr�ttas vid f�rvaltningskontoret.

2.       Byte av larm- och bevakningsdator i kvarteret Kronoberg har p�b�rjats planenligt, och styrelsen yrkar 5 milj.kr.f�r den tredje och avslu�tande etappen (prop. 1988/89:100, bU. 15, bet. JuU15, rskr. 187 samt prop. 1988/89:249, bd. JuU22, rskr. 249).

3.       Vidare yrkar styrelsen sammanlagt 820000 kr. f�r utbyte av larm- och bevakningsdatorer i polisomr�de 2 och 3 vid polismyndigheten i Stock�holm. F�r polisomr�de 2 har kostnadema ber�knats till 380000 kr. och f�r polisomr�de 3 till 440000 kr.

4.       V�ren 1988 installerades en ny telefonv�xel i kvarteret Kronoberg. Den nya v�xeln medf�r h�gre kostnader bl. a. beroende p� de serviceavtal som m�ste tecknas med televerket samt att antalet anknytningar ut�kats. Styrelsen beg�r d�rf�r ytteriigare 14,5 milj. kr. f�r att t�cka kostnaderaa f�r telefontrafiken.

5.       Styrelsen yrkar sammanlagt 13350000 kr. som en eng�ngsanvisning f�r utbyte av kontorsinventarier och teknisk utmstning inom kvarteret Kronoberg samt till polisomr�dena vid polismyndigheten i Stockholm. I yrkandet ing�r bl.a. 2,35 milj.kr.som beg�rs f�r utbyte av l�s, larm och bevakningsutmstning i samband med ombyggnad av h�ktet.

De av rikspolisstyrelsen ber�knade kostnadema f�r f�rvaltningskontoret och reproduktionscentralen uppg�r till sammanlagt ca 103,7 milj. kr.


BiL 15


 


F�redragandens �verv�ganden

F�r den tredje och avslutande etappen av utbyte av larm- och bevaknings�dator i kvarteret Kronoberg harjag ber�knat 5 milj. kr.

Vidare harjag under anslaget ber�knat 820000 kr. f�r utbyte av larm-och bevakningsdatorer i polisomr�de 2 och 3 vid polismyndigheten i Stockholm.

Vid ber�kningen av anslaget har jag ocks� tagit h�nsyn lill de �kade kostnader som den nya telefonv�xeln ger upphov till.

Medel har �ven ber�knats f�r visst utbyte av kontorsinventerier och teknisk utmstning inom kvarteret Kronoberg.

De sammanlagda kostnadema f�r kontorsdriften och reproduktions�centralen ber�knarjag till ca 80,6 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� I 000 kr.


120


 


E 8. Diverse utgifter������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

BiL 15
1988/89 Utgift����������� 8 561000

1989/90 Anslag��������� 6 360000

1990/91 F�rslag��������� 6805000

Fr�n detta anslag betalas bl. a. bidrag tiU den intemationella polisorgani�sationen, Interpol, och lill f�reningar f�r anst�llda vid polisv�sendet. I �vrigt betalas fr�n anslaget bl. a. kostnader f�r efterspaning av f�rsvunna personer.

Kostnader f�r s�dan polisverksamhet som inte skall betalas fr�n annat anslag betalas fr�n detta anslag efter s�rskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen f�resl�r att anslaget f�rs upp med 6 360000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar anslaget till 6 805 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Diverse utgifter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� 6 805 000 kr.

121


 


F. Pris-, konkurrens-och konsumentfr�gor������������������������ Prop. 1989/90: lOO

BiL 15 Konkurrensfr�gor

Konkurrensfr�gomas betydelse f�r att st�rka svensk ekonomi har upp�m�rksammats allt mer under senare �r. Regeringen har bl.a. betonat betydelsen av att p� olika s�tt st�rka utbudssidan i ekonomin f�r att l�sa de gmndl�ggande problemen med en f�r l�g tillv�xt och alltf�r snabba pris- och l�nestegringar. Ett led i detta arbete �r att verka f�r effektivitet och dynamik i s�v�l den privata som i den offentliga sektom. Konkurrens-h�mmande offentliga regelsystem m�ste ompr�vas, en �kad frihandel med utlandet och en effektiv konkurrens m�ste fr�mjas i det svenska n�ringsli�vet.

Regeringen aviserade i 1989 �rs budgetproposition att en utredning skulle tills�ttas med uppgift att �verv�ga hur konkurrenspolitiken mot bakgmnd h�rav ytterligare kan f�rst�rkas. Kommitt�n F�rst�rkt konkur�renspolitik (C 1989:03, Dir. 1989:12) har p�b�rjat sitt arbete under �ret. Kommitt�n skall bl. a. kartl�gga hur konkurrensf�rh�llandena har f�r�nd�rats inom olika sektorer av ekonomin under de senaste tio �ren. Med utg�ngspunkt i denna kartl�ggning skall kommitt�n analysera vilken bety�delse dessa f�r�ndringar har f�r att de ekonomisk-politiska m�len skall kunna uppn�s och f�resl� �tg�rder som kan bidra till en �kad konkurrens. Kommitt�n skall vidare �verv�ga �ndringar av konkurrenslagstiftningen och f�resl� �tg�rder som minskar omfattningen av offentliga regleringar av n�ringslivet. Kommitt�n kommer att l�mna sina f�rsta f�rslag i januari 1990. Ett slutbet�nkande skall presenteras senast vid utg�ngen av �r 1990.

Inom ramen f�r ett ut�kat europasamarbete p�g�r f�r n�rvarande ett omfattande arbete med att kartl�gga och analysera EG:s konkurrensregler. En s�rskild expertgmpp f�r konkurrensr�ttsliga fr�gor tillsattes i septem�ber m�nad inom EFTA f�r att unders�ka f�mts�ttningama f�r en �verens�kommelse med EG om ett gemensamt regelsystem p� detta omr�de. Ex�pertgmppen har konstaterat att det r�der en stor samst�mmighet mellan EFTA och EG om gmnddragen i ett s�dant konkurrensr�ttsligt regelsys�tem.

Konsumentfr�gor

Hush�llens skulds�ttning �r fortsatt b�de ett samh�llsekonomiskt och ett
privatekonomiskt problem. Regeringen har under budget�ret 1989/90 in�
f�rt regler som sk�rper betalningsvillkoren vid kreditk�p. Stora insatser
har, bl.a. mot bakgmnd av den �kade skulds�ttningen, gjorts p� det
hush�llsekonomiska omr�det under senare �r. Regeringen har bidragit
med resurser till ett projekt som konsumentverket, socialstyrelsen och
Svenska kommunf�rbundet driver f�r att utveckla r�dgivningen tiU hus�
h�ll med kredilproblem. En uppf�ljning visar att ekonomisk r�dgivning
som arbetsmetod inom socialtj�nsten kan medf�ra att skulds�ttning och
socialbidragsberoende minskar. Regeringen f�rbereder �tg�rder f�r att
sk�rpa kraven p� banker och finansieringsinstitut vid kreditgivning liU
hush�ll samt f�r att underl�tta skuldsanering.
��������������������������������������������������������������� 122


 


Det �r viktigt att de hush�llsekonomiska fr�goma f�r st�rre utrymme i���� Prop. 1989/90:100 ungdoms- och vuxenutbildningen och att den kommunala konsument-���� Bil. 15 verksamheten och folkr�relsema kan driva dessa fr�gor.

Konsumentverket kommer att avs�tta ytterligare resurser f�r att f�rst�r�ka insatsema p� det hush�llsekonomiska omr�det.

Det v�steuropeiska integrationsarbetet kr�ver insatser f�r att de svenska konsumentemas intressen skall kunna v�mas. Produkts�kerhets�arbetet m�ste prioriteras. Harmoniseringen f�r inte ske till priset av att v�sentliga s�kerhetskrav uppges. Den arbetsmetod som EG till�mpar se�dan n�gra �r p� standardiseringsomr�det inneb�r att EG-kommissionen fastst�ller v�sentliga s�kerhetskrav p� produkter och sedan uppdrar �t de europeiska standardiseringsorganen att utforma standarder. Detta har givit Sverige och �vriga EFTA-l�nder nya m�jligheter att p�verka s�ker-hetsregleraa. Konsumentverket har redan haft framg�ng n�r det g�ller europastandarden f�r leksakers s�kerhet. I bet�nkandet Standardise�ringens roll i EFTA-EG-samarbetet (SOU 1989:45) framh�lls att standar�disering som r�r konsumentskydd m�ste prioriteras. Bet�nkandet bereds f. n. inom industridepartementet.

Det europeiska standardiseringsarbetet kommer de n�rmaste �ren att vara intensivt eftersom EG under stor tidspress arbetar f�r att kunna forma en inre marknad till �r 1993. Konsumentverket kan f�rv�ntas i �kad omfattning medverka i det europeiska standardiseringsarbetet. Bams�ker-het och personlig skyddsutmstnig �r exempel p� aktuella arbetsomr�den. Harmonisering medf�r ocks� betydande insatser �ven utanf�r produkts�kerhetsomr�det.

En fortsatt aktiv marknadsbevakning �r en viktig uppgift f�r konsu�mentverket och den kommunala konsumentverksamheten. Hush�llseko-nomiskt lunga omr�den, produkts�kerhet, intemationell TV-reklam och elektroniska betalningssytem kommer att prioriteras. �kat engagemang fr�n f�retagen sj�lva kan ocks� f�rb�ttra konsumentemas f�rh�llanden p� marknaden. Konsumentverket har inlett en utv�rdering av de s. k. egen�t-g�rderaa.

Det v�xande milj�medvetandet hos allm�nheten �kar efterfr�gan p� mindre milj�bdastande produkter. Regeringen har under h�sten 1989 tagit initiativ till en frivillig positiv milj�m�rkning. Systemet �r nordiskt med gemensamma kriterier och en gemensam symbol i hela Norden. I ett inledningsskede d� systemet byggs upp erfordras bidrag �ver statsbudgeten som skall betalas tillbaka n�r systemet ekonomiskt kan b�ra detta.

F 1. Marknadsdomstolen

1988/89 Utgift����������� 2945000

1989/90 Anslag��������� 3034000

1990/91 F�rslag��������� 3 371000

Marknadsdomstolen handl�gger �renden enligt konkurrenslagen
(1982:729), marknadsf�ringslagen (1975:1418), konsumenlkredillagen
(1977:981), lagen (1978:763) med vissa best�mmelserom marknadsf�ring
���������������������������� 123


 


av alkoholdrycker, lagen (1978:764) med vissa best�mmelser om mark�nadsf�ring av tobaksvaror, konsumentf�rs�kringslagen (1980:38), lagen (1971:112) om avtalsviUkor i konsumentf�rh�llanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan n�ringsidkare samt produkts�kerhetslagen (1988:1604).

Marknadsdomstolen best�r av ordf�rande och vice ordf�rande samt tio andra ledam�ter, av vilka fyra �r s�rskilda ledam�ter, tre f�r �renden om konkurrensbegr�nsning och �renden om avtalsvillkor mellan n�ringsidkare och en f�r �renden om marknadsf�ring, �renden om avtalsvillkor i konsu�mentf�rh�llanden och �renden om produkts�kerhet. Till domstolen �r knu�tet ett kansli.

Domstolens n�rmare organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1564) med instmktion f�r marknadsdomstolen.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


Marknadsdomstolen

Omfattningen av marknadsdomstolens verksamhet styrs av framst�llning�ar som kommer fr�n andra myndigheter och fr�n enskilda. Antalet inkom�na �renden har �kat starkt och har under de senaste �ren legat p� en h�g niv�. Domstolen r�knar med att den totala arbetsbelastningen med all sannolikhet kommer att best� eller �ka under budget�ret 1990/91. Marknadsdomstolen f�resl�r i sin anslagsframst�llning bl.a. f�ljande.

1.F�r budget�ren 1986/87 -1988/89 har g�Ut en tre�rsplan enligt vilken
marknadsdomstolen tilldelats of�r�ndrade resurser. Sk�let f�r detta var att
ett genomf�rande av huvudf�rslaget om anslagsminskning p� sikt skulle
kr�va alt antalet sekreterare hos domstolen minskades fr�n tre till tv�. Kon-
sekvenseraa h�rav skulle bli �kade handl�ggningstider och v�xande �ren�
debalanser. Domstolen anf�rde i anslagsframst�llningen f�r budget�ret
1989/90 att samma sk�l g�ller �ven f�r budget�ren 1989/90-1991/92. I
1989 �rs budgetproposition (1988/89:100 bil. 15, s. 145) godtogs domsto�
lens f�rslag om realt of�r�ndrade utgifter f�r budget�ret 1989/90. Domsto�
len f�mts�tter att detta har giltighet f�r hela tre�rsperioden. Inga nya om�
st�ndigheter som �r av betydelse f�r resursbehovet har tiUkommit. Dom�
stolen yrkar ett pris- och l�neomr�knal anslag.

2.�kade lokalkostnader ( + 17 000).


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

8

2427000

(1842 600)

607000

3034000

+ 320000

(+281000)

+�� 17000

+ 337000


124


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag godtar marknadsdomstolens f�rslag om reak of�r�ndrade utgifter f�r���� ""� '� budget�ret 1990/91. Budgetf�rslaget betr�ffande Marknadsdomstolen in�neb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med av�gifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Marknadsdomstolen f�r budget�ret 1990/91 anvisa eU f�r�slagsanslag p� 3 371000 kr.

F 2. N�ringsfrihetsombudsmannen

1988/89 Utgift����������� 8 594000

1989/90 Anslag��������� 8198000

1990/91 F�rslag��������� 8962000

NO har uppgifter enligt konkurrenslagen (1982:729) och f�rordningen (1988:1582) med instmktion f�r NO. NO bitr�ds av en st�llf�retr�dare. Verksamheten �r uppdelad p� rotlar, med inriktning p� olika branscher av n�ringslivet.

N�ringsfrihetsombudsmannen

Den h�ga likviditeten i storf�retagen skapar m�jligheter till fr�n konkur�renssynpunkt betydelsefulla f�retagsf�rv�rv, som kr�ver utredning och i flera fall ingripanden fr�n NO:s sida. NO:s �renden tenderar ocks� att bli mer komplicerade och arbetskr�vande eftersom det ofta handlar om kon�kurrensbegr�nsningar som �r sv�rare �n tidigare att sp�ra upp, analysera och bed�ma.

De sk�l som f�ranlett regeringen att tills�tta en kommitt� f�r att utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare kan f�rst�rkas visar att behovet av �ver�vakning och egna initiativ fr�n NO:s sida �r stort. Det arbete som f�r n�r�varande p�g�r inom EFTA-EG p� konkurrensomr�det st�ller ocks� krav p� resurser hos NO.

NO anf�r f�ljande i sin anslagsframst�llning.

1.Till�mpning av huvudf�rslaget skulle inneb�ra att vissa viktigare �ren�
den inte kan s�ttas ig�ng inom rimlig tid. NO yrkar att nuvarande anslags�
niv� bibeh�lls och r�knas upp f�r sedvanliga pris- och l�ne�kningar.

2.     NO yrkar medd (+100000 kr.) f�r �kade f�rvakningskostnader.

3.     �kade lokalkostnader (+36000 kr.)

125


 


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 BiL 15

 

F�redraganden

 

Personal

32

-

 

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

7584000

(7079000)

614000

+ 728400

( + 706484)

+ 35 600

 

 

8198000

+ 764000

 

F�redragandens �verv�ganden

Jag delar NO:s bed�mning att behovet av utredningar och ingripanden p� konkurrensomr�det tillsammans med den internationella utvecklingen st�ller �kade krav p� NO:s verksamhet. Jag f�rsl�r d�rf�r att NO undantas fr�n till�mpning av huvudf�rslaget och alt medel f�r NO:s verksamhet ber�knas som etl pris- och l�neomr�knal anslag.

Budgetf�rslaget betr�ffande N�ringsfrihetsombudsmannen inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till N�ringsfrihetsombudsmannen f�r budget�ret 1990/91 anvi�sa ett f�rslagsanslag p� 8 962 000 kr.

F 3. Statens pris- och konkurrensverk


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91� F�rslag


46430000 43 652000 49804000


 


Statens pris- och konkurrensverk (SPK) �r central f�rvaltningsmyndig�het f�r fr�gor om pris- och konkurrensbevakning med uppgift att fr�mja en fr�n allm�n synpunkt �nskv�rd konkurrens inom n�ringsliv och offentlig verksamhet (med undantag av bank- och f�rs�kringsv�sendet). SPK skall bevaka och analysera konkurrensf�rh�llanden, prisbildning och konsu�mentprisutveckling, och belysa den inhemska utvecklingen i ett intematio�nellt perspektiv. SPK skall vidare utreda fr�gor som kan vara av betydelse f�r marknadsdomstolen och n�ringsfrihetsombudsmannen vid till�mp�ning av konkurrenslagen (1982:729) och f�r konsumentombudsmannen vid till�mpning av lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentf�rh�l�landen. Vidare skall SPK belysa hur offentliga regleringar p�verkar pris-och konkurrensf�rh�llandena samt f�ra kartdlregister. SPK skall under�r�tta regeringen om f�r�ndringar i fr�ga om pris- och andra konkurrensf�r�h�llanden som kan komma i konflikt med �vergripande samh�llsekono-


126


 


miska m�l. SPK administrerar s�dana prisregleringar som kan beslutas n�r aUm�nna prisregleringslagen (1956:236) �r i till�mpning.

Best�mmelser om organisation m.m. finns i f�rordningen (1988:980) med instmktion f�r SPK.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


Statens pris- och konkurrensverk

Kraftfulla insatser fr�n de konkurrensv�rdande myndighetema bidrar l�ngsiktigt till en b�ttre samh�Usekonomisk utveckling. Den ekonomiska politiken �r f�r n�rvarande inriktad p� att st�rka utbudssidan i svensk ekonomi och att st�rka konkurrens och effektivitet i s�v�l privat som offentlig verksamhet. Konkurrensfr�goraa har vidare f�tt ett �kat utrym�me i n�rmandet mellan EFTA och EG. Dessa f�rh�llanden inneb�r �kade krav p� SPK:s verksamhet. F�r att b�ttre motsvara nya krav har SPK f�tt en ny organisation fr�n och med den 1 oktober 1988.

Mot bakgmnd av den beskrivna inriktningen anf�r SPK f�ljande i sin anslagsframst�llning.

1. En till�mpning av huvudf�rslaget skuUe inneb�ra att utredningsverk�samheten inom de prioriterade omr�dena m�ste sk�ras ned och att den av statsmakteraa markerade satsningen p� konkurrensfr�goraa inte kan f�ljas upp av SPK. SPK yrkar att verket tilldelas ett pris- och l�neomr�knal anslag utan till�mpning av huvudf�rslaget.

2.1 samband med omorganisationen inr�ttade SPK en s�rskild funktion f�r intemationella fr�gor. F�r att kunna bygga upp kompetensen ytterliga�re p� det intemationella omr�det och f�rst�rka kontaklema med bl a konkurrensmyndighetema inom EFTA och EG yrkar SPK 500000 kr.

3. SPK:s str�van �r att uppgiften att administrera prisregleringar s� litet som m�jligt skall p�verka den ordinarie utredningsverksamheten. Avsik�ten �r att en f�r �ndam�let s�rskilt inr�ttad beredskapsbyr� skall admini�strera en reglering. SPK yrkar 100000 kr. f�r viss utmstning tiU bered�skapsbyr�n.


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

152

-

38077000

(34323000)

5 575000

+ 2841027

( + 2591000)

+ 3311300

43652000

+ 6152000


 


F�redragandens �verv�ganden

En offensiv satsning p� konkurrensfr�goraa och att analysera konkurren�sens betydelse f�r att utveckla svensk ekonomi ing�r som ett led i regering�ens satsning p� utbudsstimulerande �tg�rder. Utredningen (Dir. 1989:12) om f�rst�rkt konkurrenspolitik �r ett led i det arbetet. SPK har viktiga


127


 


uppgifter att fyUa p� detta omr�de. En �versyn av verksamheten har��� Prop. 1989/90:100 genomf�rts och en ny organisation g�ller sedan oktober 1988. Detta inne-���� Bil. 15 b�r att verksamheten b�ttre kan anpassas till nya f�mts�ttningar.

SPK har under �ret avrapporterat flera regeringsuppdrag som ber�r omr�den med verksamhet i offentlig regi eller d�r marknaden �r f�rem�l f�r offentliga regleringar. Dessa regeringsuppdrag har avsett pris- och marginalutvecklingen inom livsmeddssektora med anledning av en frys�ning av prisst�det till jordbmket den I juli 1989, pris- och konkurrensf�r�h�llanden p� elenergiomr�det bl a med anledning av �ndrade styrformer av Vattenfall samt formema f�r styming av priss�ttningen p� post- och teleomr�dena. De redovisade uppdragen utg�r ett viktigt beslutsunderlag n�r det g�ller att utveckla statsmaktemas styrmedel f�r ber�rd offentlig verksamhet och att bed�ma effektema av �tg�rder som vidtas p� en reglerad marknad.

Statistiska centralbyr�n (SCB) och SPK har vidare redovisat resultatet av ett regeringsupdrag om fortsatt samordning av SCB:s och SPK:s konsu�mentprism�tningar. Av rapporten framg�r att gemensamma m�tningar nu till�mpas p� ytterligare omr�den och att dessa totalt motsvarar ca 68 % av den privata konsumtionen. Ett utvecklingsarbete bedrivs fortl�pande p� resterande omr�den. N�rmast ligger en samordning av m�tningama av prisutvecklingen p� kl�der och skor. Enligt min mening �r det angel�get att det p�g�ende samordnings- och utvecklingsarbetet �ven forts�ttningsvis bedrivs med of�rminskad intensitet.

Jag delar SPK:s uppfattning att en till�mpning av huvudf�rslaget i aUt f�r stor utstr�ckning skulle p�verka ambitionsniv�n i SPK:s utrednings-och bevakningsarbete.

Utbildningsministern har tidigare n�rmare ber�rt utvecklingen p� l�ro�medelsmarknaden och anf�rt att det beh�vs en f�rh�jd ambitionsniv� i SPK:s bevakning av l�romeddsmarknaden. Jag f�resl�r d�rf�r, efter sam�r�d med utbildningsministera, att SPK tillf�rs 300000 kr. f�r en tj�nst med uppgift att bevaka pris- och konkurrensf�rh�llandena p� l�romedels�marknaden. Jag kan d�remot inte bitr�da f�rslaget att ytterligare resurser tillf�rs SPK. En satsning p� t.ex. interaationdla fr�gor f�r d�rmed l�sas genom omprioriteringar.

Regeringen godk�nner den ADB-investering SPK har beg�rt medel f�r avseende budget�ret 1990/91. Investeringen har ber�knats under anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmstning under trettonde huvudtiteln.

Budgetf�rslaget betr�ffande Statens pris- och konkurrensverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens pris- och konkurrensverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 49 804000 kr.

128


 


F4. Konsumentverket�������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 15
1988/89 Utgift��������� 58689000

1989/90 Anslag������� 67445000

1990/91 F�rslag������ 70200000

Konsumentverket �r central f�rvaltningsmyndighet f�r konsumentfr�gor med uppgift att st�dja hush�llen i deras str�van att effektivt utnyttja sina resurser samt att st�rka konsumentemas st�llning p� marknaden. I anslutning till detta fullg�rs de uppgifter som tillkommer konsumentom�budsmannen (KO) enligt marknadsf�ringslagen (1975:1418), produkts�kerhetslagen (1988:1604) och lagen (1984:292) om avtalsvillkor i konsu�mentf�rh�llanden. Verket fullg�r vidare uppgifter enligt konsumenlkredil�lagen (1977:981), konsumentf�rs�kringslagen (1980:38), lagen (1971:1081) om best�mning av volym och vikt samt f�rordningen (1985:619) om glesbygdsst�d.

Verkets organsiation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:61) med in�stmktion f�r konsumentverket.

Konsumentverket leds av en generaldirekt�r som dessutom �r konsu�mentombudsman. Generaldirekt�ren �r ordf�rande i konsumentverkets styrelse. En s�rskild n�mnd, glesbygdsn�mnden, med f�retr�dare f�r bl. a. enskild och kooperativ handel, centrala myndigheter, l�nstyrelser och kommuner, �r knuten till verket som r�dgivande organ i fr�gor som r�r distribution och vamf�rs�ijning i glesbygd. Vidare �r en konsumenttek�nisk n�mnd knuten till verket med uppgift att verka f�r att bmkarkrav beaktas vid utveckling och upphandling av produkter.

Konsumentverket

Konsumentverket anf�r i sin anslagsframst�llning bl. a. f�ljande.

1.       Huvudf�rslag f�r budget�ret 1990/91 66205000 kr. Verket f�resl�r att nedsk�raingaraa g�rs med 2 %, 2 % respektive I % under de aktuella budgett�ren och f�rdelas lika mellan l�nekostnader och �vriga kostnader. Trots rationaliseringar kommer den konsumentpolitiska verksamheten att begr�nsas.

2.       Konsumentverket f�resl�r inga v�sentliga tyngdpunktsf�rskjutningar i verksamheten. Den inriktas i h�g grad p� hush�llsekonomiska fr�gor. Budgetr�dgivning, skuldsanering, kredit- och prisfr�gor �r fortsatt mycket viktiga och konsumentverket avser att avs�tta ytterligare resuser f�r att f�rst�rka sina insatser p� omr�det.

3.       Det v�steuropeiska integrationsarbetet kr�ver stora insatser f�r att utvecklingen skall kunna p�verkas i en riktning som tillgodoser de svenska konsumenternas intressen. Verket b�r tillf�ras 2 OOOOOO kr f�r harmonise�ringsarbelet.

4.       En fortsatt aktiv marknadsbevakning �r viktig. Hush�llsekonomiska tunga omr�den, produkts�kerhet, internationell TV-reklam och elektro�niska betalningssystem prioriteras.

5.       Verket beg�r tillf�lliga f�rst�rkningar f�r arbete som f�ljer med ny

lagstiftning p� det konsumentpolitiska omr�det.����������������������������������������������������������� . ~g

9�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 15


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Prop. 1989/90:100 BiL 15

 

F�redraganden

 

Personal

179

 

 

Anslag

F�rvaltningskostnader'

(d�rav l�ner) Lokalkostnader

60778000

(41 178000)

6666000

+ 2995000

( + 2096000)

-�� 240000

 

Varuprovningar m. m.

1000

-

 

 

67445000

2755000

 

' Kostnader f�r tryckning m. m. har avr�knats.

F�redragandens �verv�ganden

Utg�ngspunkten vid min ber�kning av konsumentverkets anslag �r att ett rationaliseringskrav p� 2 % skaU till�mpas f�r budget�ret 1990/91 enligt konsumentverkets tre�riga huvudf�rslag.

Det v�steuropeiska integrationsarbetet st�ller krav p� konsumentverket. Verket m�ste bevaka och delta i det interaationdla arbetet i de svenska konsumenteraas intresse. Det europeiska standardiseringsarbetet kommer de n�rmaste �ren att vara intensivt. Konsumentverket medverkar i �kad omfattning i detta arbete f�r att s�ka p�verka produkts�kerhetsregler m. m. Harmoniseringen medf�r ocks� betydande insatser utanf�r produkt�s�kerhetsomr�det. Jag f�resl�r d�rf�r att rationaliseringskravet reduceras och att I OOOOOO kr �teri�ggs f�r detta �ndam�l.

Regerigen godk�nner den ADB-investering verket har beg�rt medd f�r. Investeringsmedel har ber�knats under anslaget B 2 Anskaffning av ADB-utmstning under trettonde huvudtiteln.

Budgetf�rslaget betr�ffande Konsumentverket inneb�r all kostnaderaa f�r pensionsadministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdage

att till Konsumentverket f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�r�slagsanslag p� 70200000 kr

F 5. /Mlm�nna reklamationsn�mnden

1988/89 Utgift����������� 9477000

1989/90 Anslag�������� 10301000

1990/91 F�rslag������� 11960000

Allm�nna reklamationsn�mnden har tiU uppgift att pr�va tvister mellan
konsumenter och n�ringsidkare r�rande varor, tj�nster och andra nyttig�
heter samt att ge rekommendationer om hur tvislema b�r l�sas. N�mnden
skall dessutom yttra sig i konsumenttvister p� beg�ran av domstol. Vidare
skall n�mnden st�dja kommuneraas medling i s�dana tvister genom bl.a.
���������������������������� 130


 


utbildning och r�dgivning till konsumentv�gledare p� lokal niv�. N�mn�dens organisation m.m. framg�r av f�rordningen med instmktion (1988:1583) f�r allm�nna reklamationsn�mnden.

Chef f�r n�mnden �r en heltidsanst�lld ordf�rande.

Till n�mnden har knutits ett r�d med uppgift att bist� n�mnden i viktigare fr�gor om verksamhetens omfattning och inriktning. I r�det ing�r f�retr�dare f�r konsumenter, n�ringsidkare och kommuner.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


Allm�nna reklamationsn�mnden

Antalet �renden till allm�nna reklamationsn�mnden, som under budget��ret 1988/89 uppgick till totalt 6490, har minskat n�got j�mf�rt med f�reg�ende budget�r. Handl�ggningstideraa har emellertid �kat n�got. Som f�rklaring till detta anges att aUt fler tj�nster har h�Uits vakanta av ekonomiska sk�l och att �rendena blir alk mer komplicerade.

I sin anslagsframst�llning anf�r allm�nna reklamationsn�mnden bl. a. f�ljande.

1.Huvudf�rslag budget�ret 1990/91 11 391 kr. En minskning av ansla�
get med 2 % inneb�r bl. a. att antalet n�mndsammantr�den m�ste mins�
kas. Som en f�ljd d�rav �kar handl�ggningstidema. N�mnden skulle s�le�
des inte kunna leva upp till de gmndl�ggande kraven p� ett enkelt, snabbt
och billigt f�rfarande vid pr�vning av konsumenttvister. Huvudf�rslaget
b�r d�rf�r inte till�mpas.

2.      N�mnden tillf�rs medel ( + 300000 kr) f�r att kunna �terbes�tta vakanta tj�nster.

3.      N�mnden tillf�rs medel ( + 350000 kr) f�r pr�vning av tvister r�rande finansiella tj�nster. En ny n�mndavdelning b�r inr�ttas.

4.      N�mnden tillf�rs medel i form av eng�ngsanslag

(+ 200000 kr) f�r en utredning som r�r anskaffning av erfoderligt dator�st�d.


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�ner) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

38

 

9391000

(7 853000)

910000

+ 1 177 300

(+�� 563 800)

+�� 281700

200000

10301000

1659000


 


F�redragandens �verv�ganden

Allm�nna reklamationsn�mndens verksamhet �r till stor del styrd av de anm�lningar som kommer fr�n enskilda konsumenter. Organisationen �r liten med fel m�jligheter till omf�rdelningar. N�mnden p�visar att hand�l�ggningstidema har �kat. Mot denna bakgmnd b�r n�mnden disponera ett realt of�r�ndrat anslag f�r budget�ret 1990/91. N�mnden b�r vidare f�


131


 


en eng�ngsanvisning p� 200000 kr f�r att genomf�ra en rationaliseringsut-���� Prop. 1989/90:100 redning som p� n�gra �rs sikt bed�ms leda tiU v�sentligt l�gre kostnader���� Bil. 15 f�r n�mndens ADB-st�d. Denna investering skall �terbetalas av n�mnden under de fyra kommande budget�ren.

N�mndens f�rslag ang�ende en ny n�mndavdelning f�r finansiella tj�ns�ter �r intressant. Jag �r dock inte beredd alt f�resl� resursf�rst�rkningar f�r det �ndam�let. Jag vill erinra om att n�mnden sj�lv med st�d av sitt r�d, inom ramen f�r tillg�ngliga resurser, kan ta de initiativ som erfordras f�r att f� till st�nd den f�reslagna f�r�ndringen. Fr.o.m. den 1 juli 1990 avskaffas tj�nstebrevsr�tten f�r allm�nna reklamationsn�mnden som b�r kompenseras med 307000 kr f�r att t�cka de kostnader som blir f�ljden.

Jag har ocks� i mina ber�kningar av anslaget tagit h�nsyn till n�mndens �kade kostnader f�r sammantr�desarvoden.

Budgetf�rslaget betr�ffande AUm�nna reklamationsn�mnden inneb�r atl kostnadema f�r pensionsadministrationen skaU t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Allm�nna reklamationsn�mnden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 11 960000 kr.

F 6. Bidrag till milj�m�rkning av produkter

1989/90 Anslag'��������� 1900000

1990/91 F�rslag��������� 1000000

' Anvisat p� till�ggsbudget.

Ett harmoniserat nordiskt system f�r milj�m�rkning av produkter inf�r�des under h�sten 1989. Regeringen tog i oktober initiativ f�r att f� ig�ng verksamheten i Sverige. Den frivilliga milj�m�rkningen har organiserats inom SIS � Standardiseringskommissionens i Sverige certifieringsverk-samhet. Verksamheten leds av en s�rskild milj�m�rkningsstyrelse och en referensgmpp. SIS certifieringsavddning svarar f�r sekretariatsuppgifter�na.

Milj�m�rkningen skall i huvudsak finansieras genom avgifter och ers�tt�ningar fr�n de f�retag som vill milj�m�rka sina produkter. I ett inlednings�skede d� verksamheten byggs upp b�r dock medel tillhandah�llas genom bidrag �ver statsbudgeten som i s�rskild ordning betalas tillbaka n�r systemet ekonomiskt kan b�ra detta.

Riksdagen har beslutat om s�dant bidrag f�r budget�ret 1989/90 (prop. 1989/90:25, LU 13, rskr 81).

F�redragandens �verv�ganden

Arbetet inom ramen f�r det nordiska milj�m�rkningssystemet och milj��
m�rkningsstyrelsen inom SIS p�b�tjades redan under h�sten. Det �r f�r
���������������������������� 132


 


n�rvarande inriktat p� att utveckla kriterier f�r m�rkning av olika produk-���� Prop. 1989/90:100 ter. SIS har gjort bed�mningen att de f�rsta milj�m�rkta produkterna���� Bil. 15 kommer ut p� den svenska marknaden tiU sommaren 1990.

Systemet beh�ver ekonomiskt st�d under uppbyggnadsskedet d� krite-riearbelet �r omfattande och innan inkomster fr�n f�retag som f�r nyttja milj�m�rket kommer in. Jag ber�knar behovet av bidrag �ver statsbudge�ten under budget�ret 1990/91 till I milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid milj�m�rkning av produkter f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 OOOOOO kr.

133


 


G. Kyrkliga �ndam�l����������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 15 I detta avsnitt behandlas fyra anslag till svenska kyrkan och andra trossam�fund.

Med innevarande budget�r har en ny organisation f�r svenska kyrkan p� stiftsplanet tr�tt i kraft i enlighet med riksdagens beslut v�ren 1988 (prop. 1987/88:31, KU 30, rskr. 180). Domkapklen best�r som statliga myndig�heter men med begr�nsade arbetsuppgifter. Ledningen i stort av stiftets verksamhet ankommer p� biskopen och de kyrkokommunala stiftsstyrel�ser som har valts av stiftsfullm�ktige i de nya obligatoriska stiftssamfallig-heteraa. F�r f�rvaltning och uppsikt �ver den kyrkliga jorden har dessa ocks� valt egendomsn�mnder som �vertar de tidigare stiftsn�mndemas och bost�llsn�mndemas uppgifter. F�r det gemensamma kansli som skall finnas f�r domkapitlet, stiftsstyrelsen och egendomsn�mnden svarar stifts�samfalligheterna med bidrag fr�n kyrkofonden.

Fr�n statsbudgeten utg�r anslag till svenska kyrkan numera bara i form av vissa ers�ttningar till kyrkofonden och bidrag till restaureringsarbeten p� �ldre domkyrkor och vissa klosterkyrkor.

�vriga anslag avser st�d �t de fria trossamfunden och ekumenisk verk�samhet. F�r statsbidraget �t andra trossamfund �n svenska kyrkan g�ller fr. o. m. innevarande budget�r nya best�mmelser, som bl. a. syftar till att ge f�rb�ttrat st�d �t invandraraas trossamfund.

G 1. Vissa ers�ttningar till kyrkofonden

1988/89 Utgift��������� 27 700000

1989/90 Anslag������� 28 500000 1990/91 F�rslag������ 38071000

Fr�n anslaget betalas innevarande �r ers�ttning lill kyrkofonden f�r pr�sterskapets till statsverket indragna tionde m. m. och f�r inkomstbort�fall till f�ljd av avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridis�ka personer.

F�redragandens �verv�ganden

Enligt beslut av riksdagen skall tj�nstebrevsr�tten avvecklas f�r samtliga
myndigheter. Avvecklingen sker successivt. Fr.o.m. den 1 juli 1990 f�re�
sl�s tj�nstebrevsr�tten upph�ra f�r �terst�ende myndigheter, d�ribland
pastors�mbetena. Enligt postverkets m�tningar motsvarar pastors�mbete�
nas postm�ngd en kostnad av 9571000 kr. per �r enligt nu g�llande
prisniv�. Jag f�resl�r att kompensation f�r pastors�mbetenas f�rlust av
tj�nstebrevsr�tten l�mnas till kyrkofonden. Anslaget b�r d�rf�r r�knas
upp med 9 571000 kr.
����������������������������������������������������������������������������������������������� J34


 


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Vissa ers�ttningar lill kyrkofonden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 38 071000 kr.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


G 2. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1988/89 Utgift������������� 779000

1989/90 Anslag����������� 810000

1990/91 F�rslag��������� 1342000

Sammanst�llning


Svenska ekumeniska n�mnden Nordiska ekumeniska institutet Sveriges kristna ungdomsr�d Kyrkomas v�rldsr�ds sjunde general-forsamling i Canberra �r 1991

Summa


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

435000

53000

322000

+� 15000 +��� 2000 +� 15000

+ 500000

810000

+ 532000


 


F�redragandens �verv�ganden

Medlemskyrkorna i Kyrkoraas v�rldsr�d samlas vart �ttonde �r till en generalf�rsamling. Sveriges bidrag till de tidigare generalf�rsamlingarna har finansierats genom statsbidrag och insamlade medel fr�n de svenska medlemskyrkoraa. Till den senaste generalf�rsamlingen i Vancouver 1983 anvisades statsbidrag med 200000 kr. Det svenska bidraget till generalf�r�samlingen i Canberra b�r finansieras p� liknande s�tt som bidraget till de tidigare generalf�rsamlingama. Med h�nsyn till kostnadsutvecklingen och till den betydelse Kyrkomas v�rldsr�d genom sina drygt 300 medlemskyr�kor har f�r utvecklingen i de fattigare delama av v�rlden tillstyrker jag att statsbidrag f�r utg� med ett n�got h�gre belopp �n till den f�rra generalf�r�samlingen.

Med h�nvisning till sammanst�llningen f�resl�r jag att bidraget tiU ekumenisk verksamhet r�knas upp med 532000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tdl ekumenisk verksamhet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett anslag p� 1 342 000 kr.


135


 


G 3. Bidrag till trossamfund������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

BiL 15

 

 

 

 

1988/89 Utgift

53 535000

Reservatior

t������������������ 803 892

1989/90 Anslag

55 515000

 

 

1990/91� F�rslag

57 736000

 

 

Sammanst�llning

 

 

 

 

iition

Anslag 1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Verksamhetsbidrag Lokalbidrag Utbildningsbidrag Till regeringens dispos

41600000

11 680000

1535000

700000

+ 1650000

+� 471000

of

+�� 100000

Summa

 

55515000

+ 2221000


Fr�n detta anslag betalas statsbidrag till andra trossamfund �n svenska kyrkan f�r religi�s verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler f�r s�dan verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m. m. (utbildningsbi�drag). F�reskrifter om dessa statsbidrag har meddelats i f�rordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund �n svenska kyrkan (�nd�rad 1989:688 och 786). I f�rordningen anges vilka trossamfund som har bed�mts vara ber�ttigade till statsbidrag enligt de gmnder som riksdagen har beslutat om (prop. 1988/89:100 bil. 15, KrU 10, rskr. 111) och tiU vilka utbildningar utbildningsbidrag f�r beviljas. Urspmngligen utgick statsbidrag endast till f�rsamlingar som var anslutna till Sveriges frikyr�kor�d. Bidrag utg�r numera ocks� till anglikanska kyrkan, estniska evange�lisk-lutherska kyrkan, de islamiska f�rsamlingarna i Sverige, de judiska f�rsamlingarna i Sverige, de ortodoxa och �sterl�ndska kyrkoraas ekume�niska r�d, Stockholms katolska stift och ungerska protestantiska kyrkan.

Fr�gor om bidrag tiU de i f�rordningen angivna trossamfunden pr�vas av samarbetsn�mnden f�r statsbidrag tiU trossamfund. N�mnden best�r av f�retr�dare f�r alla dessa samfund. Ledam�teraa i samarbetsn�mnden utses av regeringen.

Fr�n anslaget betalas vidare sammantr�desarvoden och reseers�ttningar �t ledam�ter och suppleanter i samarbetsn�mnden samt ers�ttning till Sveriges frikyrkor�d f�r information och administrativt arbete.

Samarbetsn�mnden f�r statsbidrag till trossamfund

Verksamhetsbidrag��������������������� + 7450000

Lokalbidrag������������������������������� +18320000

Utbildningsbidrag���������������������� +���� 175000

Samarbetsn�mnden har fastst�llt nya till�mpningsf�reskrifter f�r verk�
samhetsbidraget. Det nya s�ttet att ber�kna bidragen inneb�r en betydan�
de omf�rdelning mellan samfunden till f�rm�n fr�mst f�r de samfund som
betj�nar i huvudsak invandrare. Samarbetsn�mnden f�rklarar att det �ka�
de st�d tiU invandraraas trossamfund som v�ntas bli en av effekteraa av
��������������������������� 136


 


det f�r�ndrade bidragssystemet f�mts�tter en uppr�kning av anslaget.���� Prop. 1989/90:100 Samarbetsn�mnden avser-att successivt inom en tre�rsperiod med b�rjan���� Bil. 15 budget�ret 1989/90 g� �ver till de nya bidragsprincipema och beg�r d�rf�r att anslaget f�r budget�ret 1990/91 r�knas upp med belopp motsvarande h�lften av kostnadema f�r det �kade st�d tiU invandraraas trossamfund som v�ntas bli en f�ljd av dessa nya bidragsprinciper.

Den beg�rda h�jningen av verksamhetsbidraget motiveras enligt f�ljan�de.

GenereU uppr�kning med 6 %���������������������������������� +2 500 000

�kade kostnader f�r de fria trossamfunden budget�ret

1990/91 vid en successiv �verg�ng till full paritet

mellan trossamfunden i statsbidragsh�nseende������������� + 3 000 000

�kade behov p� gmnd av medlemstillv�xten i

vissa av invandramas trossamfund���������������������������� +�� 900000

Gmndbidrag till Etiopiska ortodoxa kyrkan������������������� +�� 150000

Uppr�kning av bidragen f�r sjukhuspastorer��������������� +�� 700000

F�rst�rkning av etableringsbidraget till

invandraraas trossamfund��������������������������������������� +�� 200000

I fr�ga om lokalbidraget redovisar samarbetsn�mnden att den f�r bud�get�ret 1989/90 har att behandla 62 ans�kningar om statsbidrag till lokaler med en sammanlagd byggkostnad av 156 milj. kr. Statsbidragsbehovet f�r dessa lokaler ber�knas till 31,1 milj.kr. Det beg�rda lokalbidraget f�r budget�ret 1990/91 p� 30 milj.kr. motsvarar enligt samarbetsn�mnden statens inkomster genom byggmoms fr�n trossamfundens byggnadsverk�samhet. Om byggmomsen skulle h�jas vill samarbetsn�mnden ha kompen�sation f�r de kostnads�kningar som d�rigenom skulle drabba trossamfun�den.

Betr�ffande behovet av medel f�r handikappanpassning av lokaler f�r trossamfund redovisar samarbetsn�mnden att det vid ing�ngen av budget��ret 1989/90 fanns en k� p� 94 projekt som granskals och f�rklarats ber�ttigade till bidrag med sammanlagt 4290000 kr. Samarbelsn�mnden har sedan h�sten 1987 inte tagit emot nya ans�kningar om bidrag till handikappanpassning. Under budget�ret 1988/89 har totalt 2069 167 kr. av lokalbidraget disponerats f�r bidrag till handikappanpassning. Samar�betsn�mnden r�knar med atl innevarande �r minska insatseraa f�r handi�kappanpassning tiU en milj. kr. Vid ing�ngen av budget�ret 1990/91 kom�mer det d�rf�r att finnas ett stort uppd�mt behov av medel f�r nya handikappinsatser och samarbetsn�mnden beg�r 5 milj. kr. f�r bidrag till handikappanpassning.

Av den beg�rda uppr�kningen av utbildningsbidraget avser 38000 kr. kostnader f�r det nytillkomna pr�stseminariet i Stockholms katolska stift och 45 000 kr. kostnader f�r utbildning f�r sjukhuspastorer.

F�redragandens �verv�ganden

Vid ber�kningen av anslaget f�r n�sta budget�r b�r i likhet med vad som
skett under senare �r en j�mf�relse g�ras med utvecklingen av �vriga
folkr�relseanslag.��������������������������������������������������������������������������������������������������� 137


 


Med h�nvisning till sammanst�Uningen f�resl�rjag att anslaget r�knas���� Prop. 1989/90:100 upp med 2221000 kr. till 57 736000 kr. Vid ber�kningen av meddsbe-���� Bil. 15 hovet f�r Utbildningsbidrag har jag beaktat att det under denna anslags�post finns en reservation p� drygt 500000 kr.

Inom ramen f�r lokalbidragel b�r minst 2 milj. kr. reserveras f�r handi�kappanpassning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid trossamfund f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 57 736 000 kr.

G 4. Bidrag till restaurering av �ldre domkyrkor m. m.

1988/89 Utgift����������� 1748641'������������� Reservarion������������� 1205004'

1989/90 Anslag��������� 1813000'

1990/91 F�rslag��������� 1300000

' Anslaget Bidrag till restaurering av �ldre domkyrkor.

 

 

Sammanst�llning

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Uppsala domkyrka Str�ngn�s domkyrka V�rnhems klosterkyrka

Summa

293000 1 520000

1813000

-����� 293000
-1520000
+ 1300000

-������ 513000

Fr�n anslaget betalas innevarande budget�r statsbidrag till restaure�ringsarbeten p� domkyrkoraa i Uppsala och Str�ngn�s.

F�r n�sta budget�r anh�ller V�rnhems f�rsamling om statsbidrag f�r arbeten p� V�rnhems klosterkyrka som kostnadsber�knats till ca 1,7 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Klosterkyrkorna i Vadstena och Vamhem har tidigare i statsbidragsh�nse�ende j�mst�llts med de medekida domkyrkoraa. Vid den senaste restaure�ringen av Varahems klosterkyrka 1977/78 utgick statsbidrag med belopp som motsvarade hela den ber�knade kostnaden.

Jag tillstyrker att statsbidrag f�r utg� med belopp motsvarande h�gst 80
procent av kostnadema f�r de nu planerade arbetena p� Vamhems kloster�
kyrka. Med h�nvisning till sammanst�Uningen f�resl�rjag att anslaget f�rs
upp med 1,3 milj. kr.
������������������������������������������������������������������������������������������������� 138


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid restaurering av �ldre domkyrkor m. m. f�r bud�get�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 300000 kr.

139


 


H. Ungdoms-ochkvmnoorganisationerm,m.���������������������� Prop. 1989/90:lOO

BiL 15 Ungdomsfr�gor

I anslutning lill 1989 �rs budgetproposition l�mnade regeringen till riksda�gen en skrivelse om ungdomsfr�gor (rskr. 1988/89:70). I skrivelsen redovi�sades vilka �tg�rder som genomf�rts under 1988. Vidare redovisades den inriktning som skulle g�lla f�r ungdomspolitiken under 1989. Denna har fr�mst inriktats p� �tg�rder f�r de mest utsatta ungdomsgmppema samt insatser inom kukuren och andra omr�den som kan stimulera intresset f�r fr�gor som r�r livskvalitet, ansvarstagande och solidaritet.

Statsr�det Wallstr�m avser f�resl� regeringen att det �ven i �r avges en s�rskild skrivelse tiU riksdagen som kortfattat redovisar ett antal fr�gor som enligt hennes uppfattning b�r uppm�rksammas inom ramen f�r den samlade ungdomspolitiken. Som en bilaga till skrivelsen b�r fogas en s�rskild skrift f�r ungdomar. Syftet med denna skrift �r att informera ungdomama om regeringens ungdomspolitik. Skriften skall delas ut kost�nadsfritt och v�nda sig till dem som efterfr�gar fakta om vad regeringen g�r f�r ungdomen t. ex. ungdomsorganisationer, l�rare, elever, ungdomar i allm�nhet, fritidsledare m. fl. Skriften skall ocks� inspirera ungdomar att ge synpunkter p� den f�rda politiken och skapa m�jligheter till dialog mellan politiker och ungdomar.

Ungdomsutredningen

Utredningen (C 1989:06) om ungdomars villkor p� 90-taIet som tillsattes under h�sten 1989 skall utreda hur demokrati och j�mlikhet f�r ungdomar kan st�rkas. Utredningen skall ocks� ge f�rslag lill hur svenska ungdomars m�jligheter alt delta i det interaalionella ungdomsulbylet kan f�rb�ttras. Utredningen skall ocks� f�rs�ka f� en helt�ckande bild av hur situationen �r f�r invandramngdomama i f�rh�llande till �vriga ungdomar. Utred�ningen skall presentera f�rslag om ungdomars erfarenhetsutbyte med and�ra l�nder senast den 30 mars 1990 och f�rslag om hur invandrar- och flyklingungdomars situation kan f�rb�ttras senast den 31 juli 1990. Ett slutbet�nkande skall vara f�rdigt senast den 30 maj 1991.

I slutbet�nkandet skall redovisas hur olika f�rslag kan genomf�ras och var ansvaret skall ligga. Likas� skall framg� vad som kan sk�tas av f�r-eningaraa. Utredningsarbetet skall bedrivas s� att ungdomar och olika gmpper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar ocks� kan f� l�mna synpunkter och f�rslag under utredningsarbetet.

Barn- och ungdomsdelegationen

Bara- och ungdomsdelegationen har en r�dgivande roll gentemot regering�
en i bara- och ungdomsfr�gor. Delegationen bedriver d�mt�ver opinions�
bildande verksamhet i form av seminarier, forskning och debattb�cker.
Delegationen har avl�mnat en rapport, "Framtida ungdomsforskning i
Sverige", med f�rslag bl.a. om ulveckiing av tv�r- och flervetenskaplig
gmndforskning.
������������������������������������������������������������������������������������������������������ 140


 


Bam- och ungdomsdelegationen disponerar sedan 1987 �rligen 30 milj. Prop. 1989/90:100 kr. ur allm�nna arvsfonden till utvecklingsarbete bland ungdomar. St�d Bil. 15 utg�r fr�mst f�r ungdomslokaler och f�rs�ksprojekt till ungdomar som inte tidigare varit f�reningsaktiva. S�rskilt prioriteras projekt som r�r milj�, kultur- bl.a. rockmusik, sociak utsatta och projekt mot v�ld och droger. Dessutom skall projekt som r�r ungdomar i glesbygd, invandrar�ungdomar samt j�mst�lldhetsprojekt uppm�rksammas s�rskilt.

St�d til! ungdomsorganisationerna

Statligt st�d till ungdomsverksamhet l�mnas b�de till central och lokal verksamhet. En stor del av det lokala st�det g�r till ungdomsverksamhet inom idrottsr�relsen.

I samr�d med bosiadsminisiem f�rordar jag att det statsbidrag som utg�r i form av lokalt aktivitetsst�d till idrotten �verf�rs till idrottens regulj�ra anslag. Avsikten �r att p� detta s�tt renodla st�dformema till lokal ungdomsverksamhet. Jag f�rordar ocks� att de b�da nuvarande separata st�dformema till central och lokal ungdomsverksamhet f�rs sam�man till ett gemensamt anslag. Statens ungdomsr�d kommer att f� ett s�rskilt uppdrag som skall resultera i nya regler f�r f�rdelningen av bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet. Ambitionen �r att f�rb�ttra st�det till lokal verksamhet och att ge organisationema sj�lva st�rre infly�tande �ver anv�ndningen. Ambitionen �r att det nya och f�rb�ttrade st�det skall vara i funktion redan under budget�ret 1990/91.

F�r att markera den betydelse ungdomsorganisationerna tillm�ts och f�r att klarg�ra den kommunala kompetensens har ett f�rslag lagts fram om en s�rskild lag som ger kommuner och landsting kompetens att st�dja t. ex. de politiska ungdomsorganisationema utan att s�rskilda villkor om verksam�hetens inriktning f�sts vid besluten (prop. 1989/90:23).

Ungdomsoffensiv f�r Europa

Under h�sten kommer regeringen att genomf�ra en speciell satsning f�r ungdomar ang�ende Europafr�goma. Genom bl. a. seminarier och infor�mation kommer ungdomar att ta del av det arbete som p�g�r inom rege�ringen b�de vad g�ller EG, Europar�det och utvecklingen i �steuropa. S�rskilda medd kommer att avs�ttas till ungdomsorganisationernas eget samarbetsorgan f�r intemationella fr�gor. Landsr�det f�r Sveriges urig-domsorganisationer (LSU), f�r deltagande i ungdomsoffensiven f�r Euro�pa.

Ungdomskortet

Regeringen har efter �nskem�l fr�n ungdomsorganisationerna tagit initia�
tiv till att en stiftelse bildas f�r att fr�mja intemationellt ungdomsulbyte,
bl. a. genom att inf�ra ett intemationellt ungdomsrabattkort. Ungdoms�
kortet skall ge rabatter p� fr�mst kulturevenemang och resor. Europar�
dets ungdomsministerkonferenser 1985 och 1988 har rekommenderat att
���������������������������� 141


 


l�ndema inf�r ett ungdomskort som ett medel f�r att �ka ungdomars���� Prop. 1989/90: IOO intemationella r�rlighet. Nio l�nder har hittills inf�rt kortet och ytterligare���� Bil. 15 tio l�nder planerar att inf�ra detta. Ungdomskortet g�ller i de l�nder som deltar i verksamheten.

Folkr�relserna

Civildepartementet har ett s�rskilt ansvar f�r folkr�rdsefr�goma i rege�ringskansliet.

Av stor betydelse f�r folkr�rdseraa �r de statliga bidragen till f�renings�livet. Det statliga st�det till folkr�relserna styrs i dag av ett mycket stort antal regler och f�rordningar. De resultat man f�rv�ntar sig av bidragen �r m�nga g�nger oklart formulerade. Det �r sv�rt att utl�sa effekteraa av bidragsgivningen.

Det statliga st�det till f�reningslivet finns under ett flertal huvudtitlar i budgetpropositionen. Exempel p� detta �r st�d till folkbildning, idrott, ungdom, �ldre- och handikapporganisationer, humanit�ra �ndam�l, de fria trossamfunden m. fl.

I utredningsbet�nkandet "M�l och resultat" (SOU 1988:39) f�resl�s nya principer f�r det statliga st�det till f�reningar.

En gmnd f�r f�rslagen i bet�nkandet har varit en kartl�ggning gjord av Riksrevisionsverket. Med ledning av denna bed�mdes det statliga f�re�ningsbidraget till sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor. D�mt�ver ger staten anslag i form av uppdragsers�ttningar p� ca 1,6 miljarder kronor, exempelvis till l�nebidragsanst�llda.

Bet�nkandet "M�l och resultat" har remissbehandlats av ett stort antal organisationer och myndigheter som handl�gger olika statliga bidrag. Re�missvaren pekar entydigt p� att det beh�vs en f�r�ndring av nuvarande bidragssystem.

I budgetpropositionen bil. 2 Utveckling av offentlig sektor redovisas att principema f�r statens st�d lill f�reningslivet b�r ompr�vas.

En intensiv debatt p�g�r om den offentliga sektom. Det �r viktigt atl m�nga m�nniskor deltar i denna diskussion. Studief�rbunden har s�rskil�da f�mts�ttningar att stimulera till ett brett engagemang i dessa fr�gor. I samverkan med kommun- och landstingsf�rbunden kommer en studie�kampanj kring den offentliga sektom att starta h�sten 1990. N�r det g�ller de n�rmare detaljema samt finansieringen av kampanjen harjag f�r avsikt att �terkomma till regeringen med f�rslag till detta i till�ggsbudget II f�r budget�ret 1989/90.

Folkr�rdseutredningen har i bet�nkandet (SOU 1987:3) Ju mer vi �r tillsammans framh�llit de stora f�r�ndringar som skett under 1970 och 1980-talen n�r det g�ller f�reningslivets utveckling och inriktning. De id�burna r�relserna har stagnerat, medlemsantalet liksom aktiviteterna har minskat. D�remot har intresseorganisationeraa utvecklats b�de vad g�ller antalet medlemmar och aktiviteter. Utredningen ans�g att det �r angel�get att f� ig�ng en diskussion om denna ulveckiing.

Den referensgmpp f�r folkr�relsefr�gor som sedan 1975 varit kontaktor-������������������������� 142


 


gan f�r regeringen n�r det g�llt att diskutera aktuella fr�gor kring folkr�rd-��� Prop. 1989/90:100 seraas verksamhet, avslutade formeUt sitt arbete den I juli 1989. Jag avser��� Bil. 15 emellertid att p� annat s�tt h�lla kontakt med folkr�rdseraa f�r att disku�tera viktiga fr�gor som r�r f�reningslivels arbetsvillkor i samh�llet.

Lotterier och spel

Den 1 januari 1989 tr�dde vissa �ndringar i lotterilagen (1982:1011) i kraft. Syftet med �ndringaraa var att ge folkr�rdseraa �kade m�jligheter till inkomster av lotterier och spel (prop. 1987/88:141, KrU 1987/88:22, rskr. 1987/88:391). Folkr�rdseraa gavs i och med �ndringama vissa m�j�ligheter till penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare blev alla vam-lotterier, dvs. �ven bingo med enbart vamvinster, skattefria. Skatten p� bingospel med penningvinster s�nktes fr�n 5,5 % tiU 3% av oms�ttningen. Vidare genomf�rdes ett flertal administrativa f�renklingar. Till�st�ndstv�nget f�r vissa lokala lotterier ersattes med en registrering.

Den 15 juni 1989 gjorde regeringen �ndringar av vissa avgifter i lotteri�f�rordningen (1982:1012). Bl. a. s�nktes avgiften f�r bevis om registrering fr�n 800 kr. till 300 kr. eftersom det hade visat sig att m�nga mindre f�reningar hade drabbats h�rt av den h�ga avgiften.

I dag, ett �r efter att �ndringama i lotterilagen tr�dde i kraft, kan man konstatera att oms�ttningen p� bingospel sedan �rsskiftet 1988-1989 �kat med �tminstone 15 � 17 % och att nettobeh�llningen �kat med mer �n 30%. Det �r dock f�r tidigt att dra n�gra s�kra slutsatser om den fortsatta utvecklingen. Den �r beroende av i vilken utstr�ckning som f�reningama f�rm�r alt ta till vara de �kade m�jligheter till int�kter som lag�ndringen medf�rt.

Kooperativa fr�gor

Den kooperativa f�retagsformen har en demokratisk uppbyggnad och uppfattas i dag av allt fler som ett nytt och utvecklande s�tt att bedriva verksamhet inom s�v�l privat som offentlig verksamhet.

Den snabba framv�xten av f�r�ldrakooperativa daghem har ocks� visat p� hur kooperativa l�sningar kan f�raya den offentliga sektora och ge en h�g kvalitet utan �kade kostnader samtidigt som medborgama f�r b�ttre m�jligheter att p�verka och med gemensamma insatser utforma offentlig verksamhet.

Arbetskooperativ inom rehabilitering, psykiatri och omsorger om ut�vecklingsst�rda �r andra goda exempel p� alternativa s�tt att organisera verksamhet och arbetsformer som medf�r �kat engagemang och delaktig�het. P� det sociala omr�det finns det en stor utvecklingspotential f�r kooperativa id�er, b�de n�r det g�ller �ldreomsorg som �tg�rder f�r ung�domar, handikappade, invandrare m. fl.

Kooperativa l�sningar i meningen samverkan f�r gemensamma behov,
utvecklar n�rdemokrati och �r en utveckling av den offentliga sektom mot
en gemensam sektor med st�rkt medborgarinflytande och bmkarmedver-��������������������������� 143


 


kan. S�dana lokala projekt d�r den informella sektora samverkar med den���� Prop. 1989/90:100 formella f�r atl beh�lla och utveckla v�lf�rdssamh�llet kommer att bli mer��� Bil. 15 vanligt p� 90-talet och b�t uppmuntras.

Kooperativa l�sningar inom den offentliga sektora �r ocks� samh�lls�ekonomiskt l�nsamma genom att de kan underl�tta personalrekryteringen till offentlig sektor samtidigt som arbetskraft frig�res f�r andra samh�lls�sektorer. Andra effekter �r att socialf�rs�kringskostnaderaa inkl. f�rtids-pensioneraa kan minska samt att driftskostnadema h�lls nere genom en �kad delaktighet och frivilliga insatser.

Kooperativa r�det har under 1989 flyttats fr�n industridepartementet till civildepartementet. R�det har ombildals och f�tt nya arbetsuppgifter.

Under �ren 1987-1989 har genom kooperativa r�dets utvecklingssys�tem f�r nykooperation bildats ett 15-tal lokala och regionala kooperativa utvecklingscentra (LKU) mnt om i landet. Dessa centra, som st�ds av den lokala kooperationen, erbjuder ekonomisk och juridisk r�dgivning till gmpper av m�nniskor som vill starta kooperativ verksamhet. Genom denna hj�lp har ett par hundra kooperativa verksamheter inom olika branscher kunnat starta under de tre senaste �ren. I glesbygd har koopera�tiven haft effekter f�r syssels�ttning och samh�llsservice och i storstadsre�gionema har kooperativen skapat n�rhet och social gemenskap. Totalt finns f. n. ca I 200 s. k. nykooperativ. Systemet med kooperativa utveck�lingscentra utv�rderas nu och b�r d�refter, om resultaten �r positiva, ges en mer permanent form.

Kooperativa r�det kommer under 1990 att belysa kooperativa l�sningar inom offentlig sektor i syfte att stimulera till �kad f�rs�ksverksamhet.

En strategi skall utarbetas f�r att sprida information om den kooperativa f�retagsformen till myndigheter, kommuner, landsting och andra offentli�ga organ.

Riksdagen har beg�rt att en analys av kooperationens utvecklingsm�jlig�heter p� nya omr�den skall g�ras och regeringen har l�mnat uppdraget till kooperativa r�det. Hinder och problem som f�rsv�rar kooperativ verk�samhet skall s�rskilt uppm�rksammas.

H 1. Statens ungdomsr�d

1988/89 Utgift����������� 4304000

1989/90 Anslag��������� 5 447000

1990/91 F�rslag��������� 5 755000

Statens ungdomsr�d har tiU uppgift att fr�mja fritidsverksamhet och
kulturell verksamhet bland bam och ungdomar samt att redovisa utveck�
lingen n�r det g�ller ungdomars viUkor i samh�llet. R�det handl�gger
fr�gor om statligt st�d till ungdomsorganisationer och skall verka f�r en
samordning av statliga insatser f�r ungdomar. R�det skaU ocks� bedriva
utrednings- och informationsverksamhet som r�r ungdomars villkor och
f�reningslivets utveckling samt f�lja resultaten av forskning, utvecklings�
arbete och f�rs�ksverksamhet som r�r ungdomar. Ungdomsr�dets organi�
sation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1136) med instmktion f�r
statens ungdomsr�d.
����������������������������������������������������������������������������������������������� 144


 


Statens ungdomsr�d

Statens ungdomsr�d har f�r avsikt att vidareutveckla samordningen mel�lan myndigheter och andra som arbetar med ungdomsfr�gor. Demografi�ska prognoser och det vidgade europeiska samarbetet kommer att st�lla f�r�ndrade krav p� regeringen. F�r att kunna bist� regeringen med det underlag som beh�vs f�r att bedriva en samlad ungdomspolitik kommer statens ungdomsr�d att genomf�ra en rad studier. De senaste �ren har fyra till sex tj�nster finansierats med exlema medel. Detta medf�r b�de f�r myndigheten och de anst�Uda en otrygg situation. Sammanlagt beh�ver r�det d�rf�r medel f�r fem nya tj�nster.

R�det beh�ver ocks� kompenseras f�r �kade f�rvaltningskostnader p.g.a. att tj�nstebrevsr�tten upph�rde 1989-07-01 (+ 1 279000).


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader Eng�ngsanvisning


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

10

 

4252000

2361000

695000

500000

+ 182000 + 123000 +��� 3000

5447000

+308000


 


F�redragandens �verv�ganden

Det �r en viktig uppgift f�r statens ungdomsr�d att hj�lpa regeringen i arbetet med att utveckla en samlad ungdomspolitik. Det �r dessutom viktigt att samordningen mellan olika myndigheter och andra som arbetar med ungdomar vidareutvecklas. Statens ungdomsr�d fick under f�reg�en�de budget�r en f�rst�rkning av sina administrativa resurser, bl. a. vad avser ADB-utmstning och ut�kat antal fasta tj�nster. Budgetf�rslaget betr�ffan�de statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r pensionsad�ministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter. Eng�ngsan�visningen beh�lls f�r att under �ret bekosta olika uppdrag som ges till r�det. Anslaget till ungdomsr�det b�r ber�knas utan ralionaliserinskrav p� tv� procent enligt huvudf�rslaget.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens ungdomsr�d f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 5 755 000 kr.

10�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15


145


H2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m. m.

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

58717441' 66684000' 89 751000


Reservation


139757


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


' Summan av de b�da anslagen H 2 och H 3. = 97 266404 �Summan av de b�da anslagen H 2 och H 3. = 101 600000

Statsbidrag till ungdomsorganisationema utg�r enligt f�rordningen (1988:374) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidraget utg�r till centrala ungdomsorganisationer och tiU lokal ungdomsverksamhet.

F�r budget�ret 1989/90 finns tv� anslag uppf�rda p� statsbudgeten f�r dessa �ndam�l, n�mligen H 2. Bidrag tiU centrala ungdomsorganisationer m. m. och H 3. Bidrag till lokal ungdomsverksamhet. I det f�ljande f�resl�s att dessa anslag f�rs samman, samtidigt som st�d lill ungdomsverksamhet inom idrotten i forts�ttningen anvisas under elfte huvudtiteln.

Statens ungdomsr�d

Bidrag tid central ungdomsverksamhet

Bidragen tiU de centrala ungdomsorganisationerna har urholkats, och b�r �terst�llas till den niv� som bidraget l�g p� i slutet av sjuttiotalet. Riksor�ganisationemas m�jligheter att bedriva information och ledamtbildning har kraftigt f�rs�mrats. R�dets ber�kningar visar att det med nuvarande bidragsram inte finns n�gon m�jlighet att h�ja bidragsbeloppen f�r de organisationer som �r inne i bidragssystemet ens s� mycket att h�jningen kan antas motsvara de allm�nna kostnads�kningaraa. F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r statens ungdomsr�d en h�jning med 20% eller med 13 336 800 kr.


Bidrag lid lokal ungdomsverksamhet

Statsbidrag till lokal ungdomsverksamhet utg�r enligt f�rordningen (1988:374) om statsbidrag lill ungdomsorganisationer. Statsbidrag lill lo�kal ungdomsverksamhet l�mnas dels till ungdomsorganisationer som f�r bidrag fr�n anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verk�samhet m.m., dels de organisationer som f�r statligt organisationsbidrag av medel som anvisas f�r st�d till idrotten. Om det finns s�rskilda sk�l kan statens ungdomsr�d bevilja ocks� annan central organisation s�dant bi�drag. Statsbidraget utg�r under budget�ret 1989/90 med 12 kronor f�r varje bidragsber�tligad sammankomst.

Ungdomsr�det gav i sin anslagsframsl�llan f�r 1989/90 ett f�rslag till f�r�ndring av det lokala aktivitelsst�det. Kostnaden f�r detta f�rslag be�r�knades till 140000000 kr. Med anledning av att regeringen f�r n�rvaran�de utreder det lokala aktivitetsst�dets framtida utformning avst�r r�det fr�n att avge ytterligare f�rslag. R�det f�resl�r en h�jning med 38400000 kr. R�det beg�r dessutom ytterligare 2 milj. f�r ett s�rskilt s. k. ton�rsst�d.


146


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Ungdomsorganisationeraa har en betydelsefull uppgift i v�rt samh�lle. Syftet med det statliga st�det till organisationema �r att dels fr�mja en demokratisk fostran, genom bams och ungdomars engagemang i f�rening�ar, dds medverka till meningsfull fritid.

Statsbidrag l�mnas f n. till ungdomsorganisationemas centrala verk�samhet samt som lokalt st�d till ungdomsverksamhet. Av del lokala st�det har en stor del av st�det anvisats som st�d lill idrotten. I samr�d med bosiadsminisiem f�rordar jag nu att idrottens del av det lokala aktivitets�st�det, som i dag redovisas under trettonde huvudtiteln, �verf�rs till anslaget E 1 under elfte huvudtiteln. Avsikten �r att p� detta s�tt b�ttre kunna renodla de b�da olika st�den till lokal ungdomsverksamhet samt samordna dessa med de centrala st�den till ungdomsorganisationema resp. idrottsorganisationeraa. P� detta s�tt blir det enklare f�r respektive organisation att utveckla sin egen s�rart.

Jag f�rordar dessutom att de nuvarande b�da anslagen under civildepar�tementets huvudtitel f�r st�d till ungdomsverksamheten f�rs samman till ett gemensamt anslag ben�mnt Bidrag till central och lokal ungdomsverk�samhet.

Statens ungdomsr�d kommer atl f� ett s�rskilt uppdrag f�r att f�resl� nya regler f�r f�rdelning av bidrag lill central och lokal ungdomsverksam�het. Det b�r ankomma p� regeringen att d�refter besluta om vilka regler som skall g�lla.

Ambitionen �r att det nya st�det skall kunna till�mpas redan under budget�ret 1990/91.

Etl reformerat system b�r vara s� utformat att det skall ge en �kad m�jlighet f�r nya ungdomsr�relser och organisationer med generations-�vergripande verksamhet att f� st�d. St�det skall ocks� underl�tta f�r or�ganisationeraa att n� nya gmpper av ungdomar som inte redan �r engage�rade i f�reningsverksamhet.

Det finns d�rf�r starka sk�l att f�rb�ttra st�det till lokal ungdomsverk�samhet. Genom att de nuvarande st�dformeraa till central och lokal ungdomsverksamhet f�rs samman finns del f�mts�ttningar att genomf�ra en bredare och mer aktiv verksamhet.

Syftet med delta �r att stimulera organisationema all �ka sin lokala aktivitet och f� flera deltagare i verksamheten. F�rddningsgmnden b�r motverka atl en stor del av resurseraa g�r till administration. Dessutom m�ste organisationeraa f� st�rre m�jligheter att rikta sina insatser och best�mma friare hur medlen skall anv�ndas.

Jag vill s�rskilt framh�lla att ungdomsorganisationeraa �ven i forts�tt�ningen b�r garanteras etl visst centralt st�d f�r att t�cka centrala baskost�nader. Sammanfattningsvis f�resl�s att 89751000 kr. anvisas som st�d till ungdomsverksamhet under detta anslag.

Jag har inte ber�knat medel f�r n�got s�rskilt ton�rsst�d utan r�knar med att denna aspekt kommer att v�gas in i den nya bidragskonstmk�tionen.

Jag f�resl�r att 2300000 kr. av anslaget till central och lokal ungdoms-

147


 


verksamhet f�r disponeras av regeringen f�r aktiviteter inom ungdomsom-��� Prop. 1989/90:100
r�dd.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag tid central och lokal ungdomsverksamhet m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa reservationsanslag p� 89751000 kr.

H 3. St�d till intemationellt ungdomssamarbete

1988/89 Utgift����������� 1200000

1989/90 Anslag��������� 1248000

1990/91 F�rslag��������� 2298000

Fr�n anslaget utg�r bidrag till Landsr�det f�r Sveriges ungdomsorgani�sationer (LSU) f�r den intemationella verksamhet som landsr�det bedri�ver samt till �vriga intemationella ungdomsaktiviteter.

Landsr�det f�r Sveriges Ungdomsorganisationer

LSU har tillsammans med �vriga nordiska landsr�d utvecklat mllande tre�rsplaner f�r samarbete med organisationer i s�dra Afrika. Detta arbete m�ste forts�tta. Den p�g�ende utvecklingen av EG-l�ndemas ungdoms�program st�ller speciella krav p� LSU:s verksamhet. LSU har inlett ett deltagande i EG:s ungdomsfomms olika verksamheter avseende den soci�ala dimensionen i EG och ungdomars r�rlighet. Vidare �nskar LSU ut�veckla samarbetet med nya ungdomsorganisationer i �steuropa. Speciellt Sovjetunionen, Polen och Ungera ser efter banbrytande kontakter via ungdomsorganisationeraa den svenska modellen som en m�jlig v�g till realpolitisk utveckling i det egna landet. F�r att kunna forts�tta verksam�heten med of�rminskad styrka beg�r LSU en anslagsh�jning med 102000 kr. till 1 350000 kr, vidare viU LSU h�ja ambitionsniv�n inom ramen f�r Europa och �st/v�st arbetet och uppskattar dessa kostnader till 500000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

Ungdomsorganisationemas intemationella arbete �r mycket viktigt. Det
�r angel�get att st�dja den verksamhet som Landsr�det f�r Sveriges ung�
domsorganisationer bedriver. Under anslaget har jag ocks� ber�knat me�
del till regeringens disposition f�r att st�dja intemationeUt ungdomssam�
arbete. Detta kan g�lla t. ex. kostnader f�r den s�rskilda ungdomsoffensiv
f�r Europa samt inf�randet av ett europeiskt ungdomsrabattkort i Sverige
som statsr�det Wallstr�m har initierat. Jag ber�knar anslagsbehovet f�r
budget�ret 1990/91 till 2 298 000 kr.
����������������������������������������������������������������������������� 148


 


Hemst�llan������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till St�d tid internationedt ungdomssamarbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2 298 000 kr.

H 4. Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala verksamhet

 

1988/89 Utgift

2800989

1989/90 Anslag

3029000

1990/91 F�rslag

3154000

Fr�n anslaget utg�r bidrag till kvinnoorganisationemas centrala verk�samhet. Medlen disponeras av civildepartementet efter s�rskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som angavs i prop. 1981/82:155 och AU 1981/82:24.

F�rordningen (1982:865) om statsbidrag tiU kvinnoorganisationemas centrala verksamhet (omtryckt 1987:1053, senast �ndrad 1989:685) regle�rar bidraget.

Statsbidraget utg�r i form av gmndbidrag och f�r organisationer med fler �n 3 000 medlemmar i form av r�riigt bidrag.

I enlighet med riksdagens beslut (prop 1988/89:100 bil. 15, AU 9, rskr. 124) har bidraget fr. o. m. budget�ret 1989/90 h�jts. F�r kvinnoorganisation med fler �n 1 500 men h�gst 3 000 medlemmar utg�r gmndbidraget 70000 kr. F�r organisationer med fler �n 3 000 medlemmar utg�r gmndbidraget 140000 kr. Det r�rliga bidraget �r 6:50 kr. per medlem n�r antalet medlem�mar �r �ver 3000. F�r det antal medlemmar som �verstiger 60000 betalas inte n�got r�rligt bidrag.

F�redragandens �verv�ganden

Gmndbidraget och det r�rliga bidraget b�r f�lja den allm�nna prisutveck�lingen. Med h�nsyn till detta f�rordar jag att gmndbidraget f�r organisa�tioner med fler �n 3000 medlemmar h�js med 5 600 kr. tiU 145 600 kr. Detta inneb�r att gmndbidraget f�r kvinnoorganisation med fler �n 1 500 men h�gst 3 000 medlemmar blir 72 800 kr.

Vidare f�rordar jag att det r�rliga bidraget h�js fr�n nuvarande 6:50 kr. per medlem till 6:75 kr. n�r antalet medlemmar �r �ver 3000 men inte �verstiger 60000.

Med h�nsyn till h�jningen av gmndbidraget och det r�rliga bidraget f�rordar jag att anslaget r�knas upp med 125000 kr. till 3 154000 kr f�r budget�ret 1990/91. Utbetalningen av bidragen skall ske fyra g�nger per �r.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Bidrag tid kvinnoorganisationernas centrala verksamhet f�r
budget�ret 1990/91 an visa ett f�rslagsanslag p� 3 154 000 kr.��������������������������������� 149


 


1972459 1557000 1880000

H 5. Lotterin�mnden

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 15


Lotterin�mnden �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om till�mp�ning av lotterilagen (1982:1011) och lotlerif�rordningen (1982:1012). N�mnden har bl. a. till uppgift att som sista instans pr�va �verklaganden �ver kommuners och l�nsstyrelsers beslut i lotteri�renden, utf�rda allm�n�na r�d f�r till�mpningen av lotterilagen och lotterif�rordningen, pr�va fr�gor om tillst�nd tiU s.k. rikslotterier samt ut�va central tillsyn �ver lotterilagens efterlevnad.

Lotterin�mndens organisation m.m. framg�r av f�rordningen (1988:1135) med instmktion f�r lotterin�mnden.

Lotterin�mnden

N�mnden avser att under budget�ret genomf�ra utbildning av bingo- och lotterikontrollanter. Det totala utbildningsbehovet g�ller drygt 1 600 kon�trollanter. Utbildningen finansieras huvudsakligen av kursavgifter. N�mn�den anser sig dock beh�va en basresurs om 200000 kr. f�r att kunna genomf�ra utbildningen. Utbildningsbehovet �r s�rskilt stort i och med de �ndringar i lotterilagen som tr�dde i kraft den 1 januari 1989.

�ndringama i lotterilagen har f�r n�mndens del bl.a. inneburit att n�mnden har p�f�rts nya arbetsuppgifter avseende typgodk�nnanden av lotter och bingobrickor samt kontrollutmstning f�r bingospel. Denna verk�samhet har medf�rt merkostnader f�r n�mnden. N�mnden f�resl�r d�rf�r att de avgifter som n�mnden enligt lotterif�rordningen tar ut f�r bevis om typgodk�nnande uppb�rs under anslaget.

En nedsk�rning i enlighet med huvudf�rslaget skulle inneb�ra att n�mn�den m�ste minska personalkostnaderaa med vakants�ttning av tj�nster som f�ljd. I st�llet f�resl�r n�mnden att besparingar i myndighetens verk�samhet ers�tts med �kade inkomster t. ex. genom avgifter.


 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

Personal

6

Anslag

1557

+ 322

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader

1444

+�� 16

(d�rav l�nekostnader)

1270

+� 99

Lokalkostnader

113

+��� 7

Kursverksamhet m. m.

100

+ 200

 

1657

+ 322

Inkomster

 

 

Kursverksamhet m. m.

100

-

 

100

0


150


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Den 1 januari 1989 tr�dde vissa �ndringar i lotterilagen i kraft. �ndringar-na inneb�r bl. a. att kommuneraa, i st�llet f�r som tidigare polismyndighe-teraa, utf�rdar tillst�nd till eller numera �ven enbart registrerar lokala lotterier. �ndringama i lagen har vidare medf�rt att lotlerin�mnden f�tt nya arbetsuppgifter. N�mnden skall numera typgodk�nna lotter och bingo�brickor samt kontrollutmstning f�r bingospel.

Det �r angel�get att lotterin�mnden ges m�jlighet att genomf�ra den planerade utbildningen av bingo- och lotterikontrollanter eftersom utbild�ningsbehovet �r stort s�rskilt p. g. a. �ndringama i lotterilagen. Med h�n�syn h�rtill f�resl�r jag att anslaget r�knas upp med 200000 kr. f�r att n�mnden skall kunna genomf�ra s�dan utbildning.

Jag f�resl�r vidare att lotterin�mnden f�r tillgodog�ra sig avgifter f�r bevis om typgodk�nnande med ett belopp som motsvarar n�mndens kost�nader f�r verksamheten.

Det �r angel�get att n�mnden ges m�jlighet att f�lja erfarenhetema av de f�r�ndringar i lotterilagen som tr�dde i kraft den 1 januari 1989. N�mnden b�r vidare uppr�tth�lla den centrala tillsyn som den ut�var �ver efterlev�naden av lotterilagen och dess f�reskrifter. Med h�nsyn h�rtill f�resl�rjag att n�mnden undantas fr�n rationaliseringskrav.

Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r att kostnadema f�r personaladministrationen skall t�ckas med avgifter fr.o.m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�n�syn till dessa avgifter.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Lotlerin�mnden f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslags�anslag p� I 880000 kr.

H 6. St�d till arbetskooperation m. m.

1988/89 Utgift���������� 2925000

1989/90 Anslag�������� 2 500000

1990/91 F�rslag�������� 2 500000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r st�d till kooperativ f�rs�ksverksam�het.

Kooperativa r�del beslutar enligt regeringens f�reskrifter om st�d fr�n anslaget.

Anslaget har huvudsakligen anv�nts till alt bygga upp lokala och regio�
nala utvecklingscentra f�r kooperativ r�dgivning mnt om i landet, enligt
ett s�rskilt utvecklingssystem d�r den etablerade kooperationen och staten
bidragit med lika resurser. Detta syslem l�per enligt �verenskommelse
fram till budget�ret 1991/92 och har utv�rderats under 1989. Systemet har
hitintills resulterat i ett 15-tal s�dana utvecklingscentra vilka i sin tur med�
verkat vid ig�ngs�ttandet av ett tusental nya kooperativa verksamheter.
��������������������������� 151


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


De kooperativa id�erna har f�tt f�rayad aktualitet i samband med diskus�sionen om den offentliga sektoras f�raydse. F�r�ldrakooperativa daghem utg�r i dag bra exempel p� hur medborgama med st�d av samh�llet kan bygga upp lokalt anpassade komplement till offentlig verksamhet. Den kooperativa verksamhetsformen f�renar viktiga demokratiska v�rden, s� som demokratiskt uppbyggd organisation, engagemang, delaktighet och ansvar f�r det gemensamma. AUt detta inneb�r ofta en god hush�llning med befintliga resurser.

Jag f�resl�r att verksamheten med att st�dja det kooperativa utveck�lingssystemet, sprida kunskap om den kooperativa verksamhetsformen och stimulera till fler kooperativa l�sningar inom den offentliga sektom forts�tter p� of�r�ndrad niv�.

Jag ber�knar anslagsbehovet f�r budget�ret 1990/91 liU 2,5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till St�d tdl arbetskooperation m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 2 500000 kr.


BiL 15


152


 


I.�� J�mst�lldhetsfr�gor����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 15 J�mst�lldhetspolitiken

Arbetet f�r att f�rverkliga m�len i den fem�riga handlingsplan f�r j�m-st�Udhet som antogs av riksdagen under v�ren 1988 (prop. 1987/88:105, AU: 17, rskr.364) forts�tter. Ett flertal aktiviteter p�g�r p� s�v�l central och regional som p� lokal niv�. I stort sett samtliga de �tg�rder som f�reslogs i handlingsplanen har vidtagits. Medel har st�llts till f�rfogande f�r projekt och utvecklingsarbete, olika uppdrag har l�mnats, studier har p�b�rjats eller genomf�rts m. m.

�ven om det �nnu �r f�r tidigt att g�ra en samlad bed�mning av resultaten av det p�g�ende arbetet, kan redan nu konstateras att handlings�planen haft en medvetandeh�jande och opinionsbildande verkan i samh�l�let. Diskussionen om j�mst�lldhetsfr�goraas roll i f�rh�llande till andra polilikomr�den har konkretiserats och insikten om betydelsen av att p� skilda sakomr�den belysa b�de kvinnors och m�ns villkor har �kat. Erfa�renheten visar alt synlighet �r viktig i arbetet f�r j�mst�lldhet.

Att f�rverkliga de m�l f�r j�mst�lldhet som b�r vara uppfyllda �r 1993 kommer �ven i det fortsatta arbetet att ges h�gsta prioritet. Jag noterar med tillfredsst�llelse att kvinnorepresentationen i statliga organ har �kat v�sentligt och nu uppg�rlill 22 procent i de regionala styrelsema och till 29 procent i de centrala styrelsema. P� andra omr�den kan �nnu inte lika positiva eller tydliga resultat avl�sas.

Jag kommer i det f�ljande att redovisa vissa fr�gor med anledning av handlingsplanen f�r j�mst�lldhet. Det g�ller dels en beskrivning av vad som hittills �stadkommits, dels en redovisning av fr�gor som kommer att f� s�rskild aktualitet under budget�ret 1990/91.

Ekonomi

Ekonomiskt oberoende byggt p� eget f�rv�rvsarbete �r ett viktigt m�l f�r j�mst�lldhetspolitiken. Kvinnornas arbetskraftsutbud �r idag n�stan lika stort som m�nnens. Skillnaden i arbelstidsutbud �r emdlertid fortfarande stor. F�r�ndringar i skattesystemet har stor betydelse f�r f�rdelningen av inkomster fr�n avl�nat arbete i f�rh�llande till inkomster via bidragssyste�met. Den nya skattereformen inneb�r bl.a. att det kan bli ekonomiskt l�nsamt f�r kvinnor att �ka sina inkomster av avl�nat arbete som �r pensionsgmndande. D�rmed blir den ett viktigt incitament f�r t. ex. del�tidsarbetande kvinnor att �ka sin arbetstid.

1990 �rs l�ngtidsutredning (LU) kommer att inneh�Ua en s�rskild bilaga om kvinnor och ekonomi. Den kommer bl.a. att belysa vad kvinnors starkt �kade arbetskraftsdeltagande under den senaste tjugo�rsperioden har inneburit f�r samh�llsekonomin. �ven fr�gor om f�rdelningen av betalt och obetalt arbete mellan k�nen kommer att belysas. Jag utg�r ifr�n att LU �ven i forts�ttningen kommer att analysera och redovisa samh�lls�ekonomiska fr�gor ur ett j�mst�Udhetsperspektiv.

Arbetet med den tidsanv�ndningsstudie som aviserades i handlingspla-������������������������ 153


 


nen p�g�r inom statistiska centralbyr�n (SCB). Studien, som skaU belysa���� Prop. 1989/90:100 hur kvinnor och m�n anv�nder sin tid, ber�knas vara klar under �r 1991.���� Bil. 15 Den kommer atl utg�ra en god gmnd f�r det fortsatta j�mst�lldhetsarbe�tet.

Vissa statistikuppgifter m.m. ang�ende f�rdelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och m�n kommer jag att redovisa senare (bilaga 15.2).

En viktig orsak till inkomstskillnadema meUan kvinnor och m�n �r atl traditionellt kvinnligt arbete avl�nas s�mre �n traditionellt manligt arbete. �ven om l�neskillnadema i Sverige �r mindre i j�mf�relse med m�nga andra J�nder visar tillg�nglig statistik fr�n olika avtalsomr�den att den tidigare successiva l�neutj�mningen mellan kvinnor och m�n har avstan�nat under 1980-talel. P� vissa omr�den kan snarast �kade l�neskillnader iakttas. Senare forskning visar vidare t. ex. att j�mf�rbar utbildning ge�nomsnittligt betalar sig b�ttre f�r m�n �n f�r kvinnor.

Inom civildepartementet har p�b�rjats ett arbete f�r att �ka kunskaper�na om dessa l�neskillnader och dess orsaker. 1 detta sammanhang �r l�nestatistiken av s�rskild betydelse, liksom forskning p� omr�det.

Lagen (1979:1118) om j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetsli�vet inneh�ller f�rbud mot bl.a. l�nediskriminering p� gmnd av k�n (4 �). Inom EG har antagits ett direktiv om lika l�n f�r m�n och kvinnor. Direktivet synes emellertid vara mer l�ngtg�ende �n det svenska l�nedis-krimineringsf�rbudet. Jag har erfarit att utredningen (A 1988:01) med uppgift att utv�rdera j�mst�lldhetslagen s�rskilt studerar denna fr�ga. Utredningen kommer all l�mna sina f�rslag till �lg�rder under v�ren 1990. Avsikten �r att, efter sedvanlig remissbehandling, f�rel�gga riksdagen en proposition i �mnet.

Partema p� den statliga arbetsmarknaden avser nu s�rskilt att uppm�rk�samma fr�gor om arbetsv�rdering och l�neskillnader mellan kvinnor och m�n. Ell partsgemensamt arbete skall inledas som syftar till att utveckla metoder och system f�r att kunna j�mf�ra arbeten av lika v�rde. Jag ser positivt p� partemas engagemang i denna f�r j�mst�lldheten viktiga fr�ga. Det fortsatta arbetet kommer att f�ljas med intresse.

Inom statens arbetsgivarverk (SAV) p�g�r etl arbete f�r att statistiskt belysa kvinnors och m�ns l�ner m. m. p� det statliga omr�det. Detta arbete kommer att vidareutvecklas under �r 1990.

Jag vill dessutom n�mna att kvinnors och m�ns l�ner �ven uppm�rk�sammas i det nordiska samarbetet p� j�mst�lldhetsomr�det i form av ett omfattande likal�neprojekt.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Arbetsmarknaden forts�tter att vara k�nsuppdelad. Kvinnor och m�n arbetar fortfarande i stor utstr�ckning inom olika branscher och yrkesom�r�den och har olika villkor.

Med anledning av de m�l som satts upp i handlingsplanen p� arbets�
marknadsomr�det har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) valt ut ett antal
yrkesomr�den d�r s�rskilda anstr�ngningar skall g�ras i syfte att �stad-
���������������������������� 154


 


komma en j�mnare k�nsf�rdelning. AMS har �ven haft �verl�ggningar��� Prop. 1989/90:100

med arbetsmarknadens parter och skol�verstyrelsen (S�) om vilka insat-��� Bil. 15

ser som kan vidtas f�r att bredda kvinnors och m�ns yrkesval i den

riktning som handlingsplanen anger. Som ett led i denna verksamhet

kommer AMS under v�ren 1990 att tillsammans med partema lansera ett

omfattande informationsmaterial om otraditionella yrkesval i syfte att

st�dja det lokala arbetet.

AMS har vidare bl. a. uppdragit �t l�nsarbetsn�mndema att st�lla upp konkreta m�l f�r att inom arbetsmarknadsutbildningen �ka antalet olradi�lioneila yrkesval med 30 procent.

I detta sammanhang vill jag ta upp en s�rskild fr�ga. Regionala under�s�kningar visar att flickor som fullf�ljt en tekniskt inriktad yrkesutbild�ning i gymnasieskolan m�ter stora sv�righeter att f� anst�llning i de yrken som de �r utbildade f�r. Mot den bakgmnden �r det naturligt att unga flickor, trots starkt intresse, tvekar inf�r s�dana studieval. 1 samr�d med chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet kommer d�rf�r initiativ att tas som kan ge dessa flickor ett mer aktivt st�d i samband med �verg�ngen fr�n utbildning tiU arbete.

Chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet har tidigare idag redogjort f�r olika insatser i �vrigt f�r att uppn� m�len f�r j�mst�lldhet p� arbetsmark�naden. F�r egen del ser jag positivt p� det arbete som AMS bedriver i dessa fr�gor liksom p� det arbete som sker i vissa kommuner och landsting f�r att �ka rekryteringen av pojkar/m�n till v�rd och omsorg.

Kvinnors arbetsmilj� �r en fr�ga som kr�ver �kad uppm�rksamhet. Arbetarskyddsstyrdsen (ASS) kommer enligt regeringens uppdrag under v�ren 1990 kommer att l�gga fram handlingsprogram f�r arbetsmilj�in�satser inom de kvinnodominerade omr�dena elektroindustri, f�rskola, kontor och sjukv�rd.

Vid arbetsmilj�institutet studeras inom programmet f�r belastningsska�dor bl. a. de mekanismer som kan vara upphov till s�dana skador liksom skillnader mellan kvinnor och m�n i detta avseende. Vidare bedrivs forsk�ningssamarbete mellan institutet och exlema institutioner om f�rebyggan�de �tg�rder. I detta sammanhang diskuteras �ven fr�gan om handverkty�gens utformning. Chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet har tidigare idag redogjort f�r vissa andra fr�gor som ber�r kvinnors arbetsmilj�, bl. a. f�r program och satsningar inom arbetsmilj�fonden.

I december 1988 uts�gs Benglsfors, S�dert�lje och Ume� kommuner liU s. k. pilotkommuner f�r j�mst�Udhet. Under en fem�rs-period skajl inom dessa kommuner pr�vas vilka resultat intensiva och samordnade insatser f�r j�mst�lldhet p� sikt kan ge. Arbetet inriktas p� �tg�rder inom fr�mst omr�dena utbildning, arbetsmarknad och f�r�ldraledighet, men ocks� f�r�s�k p� andra angel�gna omr�den. I dessa kommuner har redan, enligt vad jag erfarit, ett mycket aktivt opinions- och f�r�ndringsarbete inletts. Enligt min mening kan det samlade arbetet ge v�rdefulla erfarenheter ocks� f�r det f�myelsearbete som p�g�r inom den offentliga sektom som helhet.

155


 


Utbildning��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Under 1980-talet har m�nga insatser och f�rs�k gjorts f�r att med olika medel motverka de k�nsbundna studievalen. Erfarenhetema av detta ar�bete, inte minst n�r det g�ller att intressera flickor f�r naturvetenskap och teknik, �r att det ger resultat. Vid de skolor d�r s�rskilda utvecklingsinsat�ser gjorts har intresset bland flickor f�r studieomr�dena ifr�ga �kat och studieavbrott vid otraditionella studieval i m�nga fall minskat. De erfaren�heter som gjorts b�r enligt min mening spridas ytterligare.

Den av chefen f�r utbildningsdepartementet under h�sten 1988 tillsatta ledningsgmppen f�r j�mst�Udhet inom utbildningsomr�det har genomf�rt ett brett upplagt intemt seminarieprogram f�r att belysa behovet av �tg�r�der inom skolan, vuxenutbildningen, h�gskolan och forskningen. Chefen f�r utbildningsdepartementet och statsr�det Persson har tidigare idag redo�visat vissa fr�gor som r�r j�mst�lldhet inom utbildningen. J�mst�lldhets�forskning kommer att behandlas i den kommande forskningspolitiska pro�positionen. Jag vill h�r redovisa n�gra ytterligare fr�gor med anknytning till handlingsplanen f�r j�mst�lldhet.

S� har bl. a. tagit fram ett handlingsprogram m. m. som st�d f�r skolor�nas arbete med j�mst�lldhet. Regeringen har vidare gett S� i uppdrag att uppm�rksamma l�nsskoln�mnder och kommuner p� vikten av atl verka f�r fler kvinnliga skolledare. Jag noterar, i likhet med statsr�det Persson tidigare idag, med tillfredsst�llelse den positiva �kning som f�r n�rvaran�de sker av andelen kvinnliga skolledare.

Tolv l�ramtbildningsinstitutioner har av civildepartementet beviljats projektmedel f�r utvecklings- och fortbildningsinsatser f�r j�mst�lldhet. Insatseraa inriktas bl. a. p� att med st�d av den forskning som finns ge blivande l�rare kunskaper om skolan och undervisningen ur ett j�mst�lld�hetsperspektiv.

Familjen

F�r�ldraf�rs�kringens och baraomsorgens betydelse kan inte nog under�strykas n�r det g�ller m�jlighetema att n� j�mst�lldhetsm�len inom arbets�liv och familj. 1 detta sammanhang �r m�nnens medverkan av s�rskild betydelse. I civildepartementets projektverksamhet pr�vas fortl�pande olika modeller bl. a. f�r att stimulera m�n att ta ett �kat ansvar f�r arbetet med hem och bam.

Den informationssatsning f�r att �ka m�nnens uttag av f�r�ldraledighet. Pappa Kom Hem, som f�r n�rvarande g�rs i samverkan mellan social- och civildepartementen, b�r p� sikt kunna bidra till att andelen m�n som utnyttjar m�jlighetema liU sammanh�ngande f�r�ldraledighet �kar. Det �r viktigt att detta arbete bedrivs med kontinuitet. Statsr�det Lindqvist har tidigare idag f�reslagit en ytterligare utbyggnad av f�r�ldraf�rs�kringen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har godk�nt. F�rslag har �ven lagts fram om ytterligare medel f�r att stimulera f�r�ldrar att i h�gre utstr�ckning �n idag dela f�r�ldraledigheten.

Inom dessa omr�den har id�gmppen f�r mansrollsfr�gor, genom sin
opinionsbildande verksamhet, en s�rskilt viktig roll att spela.
������������������������������������������� 156


 


V�ld mot kvinnor������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

V�ldet mot kvinnor �r utbrett och har en s�rskild problematik. De samla-de anstr�ngningama mot och synligg�randet av detta v�ld har �kat insik�ten om problemen. Fler faU av �vergrepp leder numera till �tg�rder inom r�ttsv�sendet.

Fortfarande uts�tts emellertid kvinnor f�r grova sexueUa �vergrepp. Arbetet med att p� olika s�tt motverka detta m�ste nu intensifieras och kvinnors r�tt till samh�llets st�d st�rkas. �tg�rder inom en rad olika samh�llssektorer �r n�dv�ndiga. F�r att samordna detta arbete har rege�ringen beslutat att inom civildepartementet tills�tta en arbetsgmpp (C 1989:A) i fr�gor som r�r v�ld mot kvinnor. Arbetsgmppen best�r av f�retr�dare f�r justitie-, social- och civildepartementen m. fl. Dess uppgif�ter �r bl.a. att skaffa sig en samlad bild av problemomr�det, initiera f�rs�ks- och utvecklingsarbete samt f�resl� �tg�rder som kan bidra till att g�ra arbetet med dessa fr�gor mer effektivt. Arbetet skaU skaU vara avslu�tat f�re utg�ngen av �r 1990.

Arbetsgmppen skall samr�da med den kommission (Ju 1989:05) f�r att motverka v�ldet och f�rb�ttra st�det till brottsoffren som chefen f�r justi�tiedepartementet tillsatt. Jag vill i detta sammanhang s�rskik betona kvin�nojouremas viktiga arbete och utg�r ifr�n att b�de kommissionen och arbetsgmppen n�rmare studerar de f�mts�ttningar under vilka jourerna arbetar.

J�mst�lldhet och den offentliga sektorn

Den offentliga sektom har spelat och kommer �ven i forts�ttningen i flera avseenden att spela en stor roll i arbetet med att n� j�mst�lldhetsm�len. Kvinnors villkor p� arbetsmarknaden �r i h�g grad en fr�ga om deras villkor i den offentliga sektom. Kvinnoma utg�r d�r 70 procent av de anst�llda. De finns framf�r alk inom kommunal bamomsorg, sjukv�rd och �ldreomsorg. Samh�llet har s�ledes i �kad utstr�ckning tagit ansvar f�r uppgifter som kvinnor tidigare utf�rt som obetalt arbete i hemmen och gjort det m�jligt f�r alk fler kvinnor att ta arbete utom hemmet. Tidigare idag har i bilaga 2 redogjorts f�r vissa personalf�rs�rjningsfr�gor och f�r �tg�rder f�r att �ka utbudet av arbetskraft. Det �r naturiigt att j�mst�lld�hetsfr�goraa noga beaktas i detta arbete. Jag t�nker n�rmast p� fr�gor om inflytande och medbest�mmande, arbetsorganisation och arbetsmilj�, lik�som p� fr�gor som har samband med v�rderingen av traditionellt kvinnli�ga arbetsuppgifter. I den nu p�g�ende projektverksamheten p� j�mst�lld�hetsomr�det har vissa f�rs�k gjorts som ber�r dessa fr�gor. Denna verk�samhet beh�ver emellertid utvecklas. Avsikten �r d�rf�r att i den fortsatta projektverksamheten st�lla ytterligare medd till f�rfogande f�r att inom t. ex. bamomsorg, sjukv�rd och �ldreomsorg pr�va modeller som kan ge v�rdefulla erfarenheter i det fortsatta arbetet.

Staten b�r vara f�reg�ngare och p�drivare i j�mst�lldhetsarbetet, b�de i
sin roll som arbetsgivare och n�r det g�ller verksamhetens inneh�ll. Jag
kommer senare att redovisa fr�gor som r�r kvinnorepresentationen i de���������������������������� 157


 


statliga organen. N�r det g�ller fr�gor om chefsf�rs�rjning inom statsf�r-���� Prop. 1989/90:100 vakningen har s�rskilda medel avsatts f�r �tg�rder i syfte att bredda���� Bil. 15 rekryteringsunderlaget och �ka andelen kvinnliga chefer. Med st�d av medel fr�n civildepartementet p�g�r �ven en viss f�rs�ksverksamhet f�r att stimulera fler kvinnor att s�ka h�gre tj�nster.

Ett nytt tre�rigt handlingsprogram f�r regeringskansliets j�mst�lldhets�arbete antogs i juni 1989. I detta fastst�lls bl.a. m�l f�r k�nsf�rdelningen inom olika l�nefalt. I januari 1989 uppgick den sammanlagda andelen kvinnor (exkl. UD) p� chefsl�neplanet till 18 procent.

Den f�rs�ksverksamhet som p�g�tt p� j�mst�lldhetsomr�det sedan v�ren 1986 p� fem statliga myndigheter �r nu i det n�rmaste avslutad. Statens institut f�r personalutveckling (SIPU) har i uppdrag att utv�rdera verksamheten. Jag r�knar med att en rapport skall kunna f�religga under v�ren 1990.

Inom SAV, som sedan den I juli 1989 har ansvar f�r att samordna j�mst�lldhetsfr�goraa inom det statliga omr�det, p�g�r ett arbete f�r att vidareutveckla den statliga arbetsgivarpolitiken i j�mst�lldhetsfr�gor. SAV f�rdelar �ven projektmedel till ett antal myndigheter f�r f�rs�ksverk�samhet p� j�mst�lldhetsomr�det. Under 1990 planerar SAV bl. a. all ge ul ett informationsmaterial till st�d f�r myndigheteraas arbete i dessa fr�gor.

Kvinnors inflytande

Kvinnorepresentationen i de indirekt valda statliga organen �r fortfarande l�g. K�nsf�rdelningen per den 1 juli 1989 i statliga styrelser p� central och regional niv� redovisas i bilaga 15.3. Andelen kvinnor i de statliga kom�mitt�erna redovisas i kommitt�ber�ttelsen.

Som konstaterades inledningsvis under detta avsnitt har arbetet med att �ka kvinnorepresentationen i statliga styrelser emellertid gett resultat. Jag t�nker d� dels p� det arbete som bedrivits p� central niv� bl. a. i form av beviljandet av medd f�r projektverksamhet, dels p� del arbete som be�drivs inom myndigheter och organisationer. Den tv�rpoliliska regionala kampanj som genomf�rdes under h�sten 1988 har ocks� haft en stor betydelse i detta sammanhang. Jag har s�ledes goda f�rhoppningar om att m�let om 30 procent kvinnor i de statliga styrdseraa skall kunna vara uppn�tt till �r 1992. Fortfarande �terst�r emellertid mycket arbete om m�let om en j�mn k�nsf�rdelning i dessa organ skall kunna uppn�s inom en tio�rsperiod. Jag utg�r ifr�n att myndigheter och organisationer kom�mer att forts�tta sitt arbete i dessa fr�gor med of�rminskad intensitet.

Den projektverksamhet som p�g�r f�r att �ka kvinnorepresentationen har hittills i f�rsta hand varit inriktad p� utbildningsprojekt av olika slag. Avsikten �r att i den fortsatta verksamheten fr�mst rikta uppm�rksamhe�ten mol nya arbetsformer och andra stmkturella f�r�ndringar inom orga�nisationema.

158


 


Ungdomar och j�mst�lldhet����������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bams och ungdomars uppfattningar n�r det g�ller fr�gor om j�mst�lldhet���� "��'-' (rollf�rdelningar, yrkesval m.m.) f�ljer ofta ett traditioneUt k�nsrolls�m�nster.

Enligt direktiven (1989:48) lill utredningen (C 1989:06) om ungdomars villkor p� 90-talet skall dess f�rslag ocks� analyseras och redovisas ur ett j�mst�lldhetsperspektiv. Jag ser del ocks� som angel�get att j�mst�lld�hetsfr�goraa mer �n f�r n�rvarande uppm�rksammas i de organisationer som direkt engagerar m�nga ungdomar. Ungdomsorganisationeraa har d�rf�r nyligen inbjudits atl s�ka medel f�r att stimulera ett utvecklingsar�bete i dessa fr�gor. Det g�ller bl.a. fr�gor om flickors inflytande i f�r�eningslivet och om hur organisation och verksamhetsformer b�ttre kan anpassas till b�de flickors och pojkars intressen och behov. Ytterligare aktiviteter kring dessa fr�gor kommer att genomf�ras under budget�ret 1990/91.

Projektverksamhet

Fr�n anslaget I 2. S�rskilda j�msl�lldhets�tg�rder betalas bl. a. kostnader f�r �tg�rder och projekt m. m. som syftar till att fr�mja j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n. Dessa medel utg�r ett verkningsfullt instmment i arbetet med att f�rverkliga j�mst�lldhetsm�len. Den f�rs�ksverksamhet som p�g�r mnt om i landet med st�d fr�n detta anslag ger v�rdefulla erfarenheter f�r det fortsatta arbetet � inte minst n�r det g�ller kvinnors villkor p� arbetsmarknaden och i utbildningen.

Under budget�ret 1988/89 har drygt 60 projekt beviljats ekonomiskt st�d. S�rskilda satsningar har bl. a. gjorts i de tidigare n�mnda pilolkom-munema och inom ett flertal l�ramtbildningsinstitutioner. Medel har sat�sats f�r atl st�dja kvinnor p� landsbygden och kvinnor som f�retagare. St�d har utg�tt tiU vissa kvinnojourer f�r utbildningsinsatser. �ven pro�jekt som syftar till att f�r�ndra den traditionella mansrollen har f�tt st�d.

Avsikten �r att �ven i forts�ttningen prioritera fr�gor som r�r kvinnors och m�ns m�jligheter att kombinera f�rv�rvsarbete och f�r�ldraskap. Fr�gor som r�r j�mst�lldhet och den offentliga sektora �r viktiga i della sammanhang liksom st�d till flickor/kvinnor som g�r olradilioneila utbild�nings- och yrkesval och till j�mst�lldhelsarbetet bland ungdomaraa gene�rellt.

Nordiskt och internationedt samarbete

�r 1989 antog nordiska ministerr�det en handlingsplan f�r det nordiska j�msl�Udhetssamarbetel fram till �r 1993. Arbetet utifr�n planen forts�tter under budget�ret 1990/91. Fr�gor som kommer att prioriteras ut�ver det tidigare n�mnda projektet om lika l�n �r: kvinnoforskning, j�mst�lldhets-slatistik, kvinnors utbildning och karri�rm�jligheter inom databranschen, m�ns utnyttjande av r�tt till f�r�ldraledighet samt m�n i baraomsorgen.

Europar�dels j�mst�lldhetskommitt� (CEEG) sorterar sedan i oktober
1989 under styrkommitt�n f�r m�nskliga r�ttigheter (CDDH) vilket kan
������������������������������ 159


 


ses som en markering av fr�gans betydelse. Under �r 1990 kommer bl.a.���� Prop. 1989/90:100 en ny plan f�r CEEG:s fortsatta arbete att l�ggas fram samt ett seminarium���� Bil. 15 om kvinnors representation i beslutande organ p� kommunal niv� att �ga mm.

Inom EG-kommissionen bedrivs ett aktivt arbete p� j�mst�lldhetsomr�det. Fr�n svensk sida �r utg�ngpunkten att j�mst�Udhet mellan kvinnor och m�n b�r fr�mjas p� alla omr�den i integrationsarbetet. Det g�ller s�ledes s�v�l fr�gor om ekonomi och arbetsmarknad/arbetsliv som fr�gor om utbildning, socialf�rs�kring och familjepolitik m. m.

En studie om nordisk lagstiftning i f�rh�llande till EG:s regler p� j�m�st�lldhetsomr�det kommer att presenteras av J�mO under v�ren 1990. D�mt�ver kommer en kartl�ggning att g�ras av andra �tg�rder som r�r j�mst�lldhetsarbetet inom EG. Chefen f�r arbetsmarknadsdepartementet har tidigare idag redogjort f�r vissa EG-fr�gor av betydelse i detta sam�manhang.

Sverige deltar �ven i OECD:s samarbetsgmpp i j�mst�lldhetsfr�gor. Under �r 1990 planeras bl. a. en expertgmpp p� h�g niv� med uppgift att f�resl� �tg�rder f�r att �ka kvinnors ekonomiska status.

Arbetet med att i FN:s kvinnokommission f�lja upp slutdokumentet, de s. k. fram�tsyflande strategiema, fr�n FN:s kvinnokonferens i Nairobi �r 1985 forts�tter. 1990 �rs m�te med kommissionen, som �r f�rl�ngt, kom�mer att �gnas �t en utv�rdering av vad som h�nt sedan Nairobi. J�mst�lld�hetsr�det kommer liksom tidigare att ges tillf�lle att f�lja de fr�gor som tas upp i kommissionen.

I 1. J�mst�lldhetsombudsmannen m. m.

 

1988/89 Utgift

3086000

1989/90 Anslag

3688000

1990/91� F�rslag

3996000

Fr�n�� anslaget�� betalas�� kostnader�� f�r j�mst�Udhetsombudsmannen (J�mO) med kansli och f�r j�mst�lldhetsn�mnden.

J�mst�lldhetsombudsmannen

J�mO:s uppgifter och organisation framg�r av lager (1979:1118) om j�m�st�lldhet mellan kvinnor och m�n i arbetslivet (j�mst�lldhetslagen) och av f�rordningen (1988:128) med instmktion f�r j�mst�lldhetsombuds�mannen.

Antalet diskrimineringsanm�lningar har under budget�ret 1988/89 varit
ungef�r detsamma som under tidigare �r. Liksom tidigare r�r anm�lning�
arna i huvudsak den offentliga sektom. Anm�lningar r�rande tj�nstetill�
s�ttningar inom skolans omr�de har varit vanligt f�rekommande. J�mO
har inte v�ckt talan i arbetsdomstolen (AD) under budget�ret. F�rlikning
har emeUertid tr�ffats i nio �renden, vilket inneb�r en �kning j�mf�rt med
tidigare �r. Den genomsnittliga handl�ggningstiden f�r varje �rende har
kunnat minskas och utg�r f�r n�rvarande knappt sex m�nader.
���������������������������������������� 160


 


Under budget�ret inkom 177 �renden som avs�g brist p� aktiva �tg�r-��� Prop. 1989/90:100 der. Den �verv�gande andelen g�llde k�nsdiskriminerande platsannonse-���� Bil. 15 ring. Tv� av dessa har J�mO f�rt till j�mst�lldhetsn�mnden f�r pr�vning. I ett av dessa �renden har �verenskommelse tr�ffats.

Med st�d av s�rskilda projektmedel har J�mO p�b�rjat en unders�kning om j�mst�lldhetsarbetet inom biltransportbranschen. Projektet skall vara avslutat under h�sten 1990. Under innevarande budget�r har J�mO f�r avsikt att p�b�rja fler branschunders�kningar, bl. a. r�rande fondkommis-sion�rsbolag och ADB-f�retag.

J�mO forts�tter att utreda och f�lja upp alla anm�lningar som r�r diskriminering. Ombudsmannen konstaterar att f�rlikning �r att f�redra framf�r en f�r alla parter p�frestande process vid arbetsdomstolen. Ett �kat antal trenden som r�r l�nediskriminering f�mtses. Arbetet med arbetsgivares aktiva j�mst�lldhets�tg�rder kommer ocks� i forts�ttningen att prioriteras. Ombudsmannen konstaterar �ven att den nu p�g�ende utv�rderingen av j�mst�lldhetslagen medf�r os�kerhet betr�ffande J�mO:s framtida verksamhet, vilket g�r det sv�rt att planera och bed�ma verksamheten p� sikt.

J�mO framh�ller emellertid att arbetet fortfarande pr�glas av h�g ar�betsbelastning och brist p� medel. Ytterligare en handl�ggartj�nst skulle ge st�rre m�jligheter att motsvara de f�rv�ntningar som st�lls p� myndighe�ten. J�mO ser det dock inte som meningsfuUt att under den tid d� lagstift�ningen utreds f�resl� att ytterligare tj�nster inr�ttas.

J�mO anser ist�llet att myndigheten b�r tillf�ras medd f�r riktade aktiviteter och f�rsl�r �kade anslag f�r resor, utbildning och f�r informa�tion samt projektmedel f�r att kunna genomf�ra vissa branschunders�k�ningar. J�mO yrkar vidare medel f�r datorisering av verksamheten samt att huvudf�rslaget inte till�mpas.


Personal Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

F�redraganden

8

 

1204000

(2128000)

296000

+ 193000'

(+ 85000)

+� 18000

3628000

+ 296000


' Av angivet belopp utg�r 90000 kr. kostnader for datorisering. Budgetf�rslaget betr�ffande statens l�ne- och pensionsverk inneb�r atl kostnaderna for pensionsad�ministrationen skall t�ckas med avgifter fr. o. m. budget�ret 1990/91. Jag har vid min anslagsber�kning tagit h�nsyn till dessa avgifter.

J�mst�lldhetsn�mnden

J�mst�lldhetsn�mndens uppgifter och organisation framg�r av lagen
(1979:118) om j�mst�lldhet meUan kvinnor och m�n i arbetslivet och av
f�rordningen (1980:416) med instmktion f�r j�mst�lldhetsn�mnden.
���������������������������������� 161

11�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 15


J�mO framh�ller att n�mndens verksamhet kan komma att intensifieras��� Prop. 1989/90:100 men att ovissheten ang�ende omfattningen �r stor. Ombudsmannen kon-���� Bil. 15 staterar emellertid att n�mndens kostnader f�r budget�ret 1988/89 �ver�skred anslaget, bl. a. som en f�ljd av en �kning av ledam�lemas arvoden. Ytterligare medel yrkas f�r n�mnden.

F�redragandens �verv�ganden

Det sammanlagda meddsbehovel f�r J�mO och f�r j�mst�lldhetsn�mn�den f�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag till 3 996000 kr. Av detta belopp utg�r 3 924 000 kr. kostnader f�r J�mO, varav 2213 000 kr. avser l�ner. Jag har i min ber�kning tagit h�nsyn till att j�mst�lldhetslagen f�r n�rvarande utv�rderas. Jag har emellertid, med h�nsyn till de konsekvenser eventuella besparingar skulle f� f�r myndighetens verksamhet, ber�knat medel utan till�mpning av huvudf�rslaget. Jag har �ven ber�knat medel f�r att myn�digheten under 1990/91 skall kunna p�b�rja datorisering av verksamheten samt tagit h�nsyn till under �ret intr�ffade merkostnader f�r l�ner samt till de faktiska lokalkostnaderna. F�r j�mst�lldhetsn�mnden har jag i mina ber�kningar utg�tt fr�n de faktiska kostnadema f�r ledam�temas arvoden och resor.

Hemst�llan

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen

att J�mst�lldhetsombudsmannen m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 3 996 000 kr.

12. S�rskilda j�mst�lldhets�tg�rder

1988/89 Utgift����������� 6205 389������������� Reservation������������ 14755 532

1989/90 Anslag������� 12 360000 1990/91 F�rslag������� 12 854000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r �tg�rder som syftar lill att fr�mja j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n.

F�r projektverksamhet som syftar till att f�rb�ttra kvinnors villkor p� arbetsmarknaden m.m. ber�knarjag 9640000 kr., inklusive prisomr�k�ning.

F�r projektverksamhet som syftar till att �ka kvinnorepresentationen i statliga organ m. m. ber�knarjag 3 214000 kr., inklusive prisomr�kning.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till S�rskilda j�mst�lldhets�tg�rder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 12854000 kr.

162


 


Underbilaga 15:1��� Prop. 1989/90:100 BiL 15

Lagf�rslag

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser

H�rigenom f�reskrivs att I � lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

!�' Riksrevisionsverket f�r granska den verksamhet som bedrivs i f�ljande aktiebolag och stiftelser.

Stiftelsen Sveriges teknisk-veten-����� Stiftelsen Sveriges teknisk-veten�
skapliga attach�verksamhet����������� skapliga attach�verksamhet
Stiftelsen Sveriges tekniska mu-������ Stiftelsen Tekniska museet
seum

Svenska rikskonserter�������������������� Svenska rikskonserter

Sveriges turistr�d�������������������������� Sveriges turistr�d

Trygghetsstiftelsen

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1990. Den till�mpas �ven p� gransk�ningen av s�dan verksamhet i Trygghetsstiftelsen som har p�b�rjats dess�f�rinnan.

Senaste lydelse 1989:45.���������������������������������������������������������������������������������������������� 163


 


Underbilaga 15.2��� Prop. 1989/90:100 BiL 15

F�rdelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och m�n

I regeringens handlingsplan f�r j�mst�lldhet (prop. 1987/88:105, AU : 17, rskr. 364) f�resl�s att f�rdelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och m�n �rligen skall redovisas i budgetpropositionen. I handlingsplanen samt i 1989 �rs budgetproposition redovisades kvinnors och m�ns sammanr�knade inkomster samt arbetstider och pensionspo�ng f�r �r 1985 respektive 1986. Jag kommer nu att redovisa motsvarande uppgifter f�r�r 1987.

Kvinnoraas sammanr�knade inkomst motsvarar i genomsnitt ca 66% av m�nnens. Totad sett har kvinnomas inkomst sedan �r 1986 �kat pro�centuellt snabbare �n m�nnens. �kningen f�r kvinnoma �r 9,1 % och f�r m�nnen 8,6 %. Med nuvarande takt i minskningen av inkomstskillnader�na, kommer en j�mn inkomstf�rdelning mellan kvinnor och m�n att uppn�s tidigast om ca 40 �r. F�r gmppema ensamst�ende kvinnor med respektive utan bam har dock inkomsten �kat n�got l�ngsammare j�mf�rt med motsvarande gmpper m�n.

Tabell 1. Sammanr�knad inkomst tkr, 1986 och 1987

 

 

M�n

 

Kvinnor

 

 

1986

1987

1986

1987

Ensamst�ende utan bam Ensamst�ende med bam Samtaxerade

Totalt

82,6 124,0 122,6

102,4

85,6 134,8 133,2

111,2

67,5 82,2 68,6

67,0

68,4 89,2

75,5

73,1

Den sammanr�knade inkomsten utg�r summan av de sex inkomstslagen inkomst av tj�nst, kapital, annan fastighet, tillf�llig f�rv�rvsverksamhet, jordbruksfastighet samt r�relse. 1 inkomstsummoma ing�r ocks� sociala f�rm�ner s� som sjukpenning, f�r�ldrapenning, arbetsl�shetsers�ttning m. m. Anm; I totalsiffran ing�r ocks� perso�ner som saknar taxeringskod.

K�lla: SCB BE 20 SM 8801 resp 8901.

Om man studerar skillnaderna i sammanr�knad inkomst 1986 och 1987 f�r olika �ldersgmpper framg�r att kvinnomas inkomster procentuellt sett �kat snabbare �n m�nnens fr�mst i de h�gre �ldersgmppema. Detta f�r�h�llande avspeglar det faktum att inkomstskillnadema mellan k�nen blir st�rre med stigande �lder.

Att kvinnor har l�gre inkomster �n m�n kan till stor del f�rklaras av
skillnader i arbetad tid. Skillnaden i medelarbetstid per vecka mellan
kvinnor och m�n uppg�r f�r 1987 till 8,7 timmar. �ven om man enbart ser
till hdlidsarbetande och hd�rsanst�llda �r dock skillnadema i inkomst
stora mellan m�n och kvinnor. Uppdelat efter socialgmpp och privat-
respektive offentliganst�llda har kvinnoma i alla kategorier l�gre medelin-
�������������������������� 164


 


komst �n m�nnen. Inkomstskillnadema �r s�ledes alltj�mt i h�g grad k�ns-��� Prop. 1989/90:100
rdater�de.
���������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 15

Tabell 2. Inkomster, pensionspo�ng och arbetstider 1987.

lider������������������������������������������������ 16-19����� 20-24����� 25-34����� 35-49����� 50-64����� �

26,8 0,5

76,6 9,0

113,7 9,3

143,8 6,9

136,4 9,3

111,2 4,9

23,3 0,9

68,7 13,0

81,0 16,0

94,0

8,7

86,6 6,5

73,1 6,0

16,7

51,8

73,2

85,3

77,7

35,0

15,1

46,9

53,7

59,4

53,9

40,8

1.42

2.66

3.90

4.61

4.45

4.06'

1.12

2.28

2.66

3.09

2.96

2.79'

67,8

14,7

6,9

3,8

4,8

12,0'

70,6

15,4

11,1

8,3

16,9

18,0'

32,6

39,8

41,5

43,1

41,9

41,4

27,6

35,1

33,0

33,3

31,6

32,7

Sammanr�knad inkomst' (tkr), m�n varav sociala f�rm�ner

Sammanr�knad inkomst' (tkr), kvinnor varav sociala f�rm�ner

Inkomst efter skatt, m�n

Inkomst efter skatt, kvinnor

Genomsnittlig pensionspo�ng, m�n

Genomsnittlig pensionspo�ng, kvinnor

Andel m�n utan pensionspo�ng

Andel kvinnor utan pensionspo�ng

Medelarbetstid, m�n

Medelarbetstid, kvinnor

' Sammanr�knad inkomst omfattar summan av de sex inkomstslagen: inkomst av tj�nst, kapital, annan fastighet, tillf�llig f�rv�rvsverksamhet, jordbruksfastighet samt r�relse. I inkomstsummoma ing�r skatteplikti�ga sociala f�rm�ner t. ex. sjukpenning, f�r�ldrapenning, arbetsl�shetsers�ttning och skattepliktigt utbildnings�bidrag.

'Siffran avser 16-65 �r. 'Siffran avser 16-64 �r.

K�lla: SCB, AKU (inkomster, sociala f�rm�ner och arbetstid), RFV (pensioner)

F�r�ndringama mellan 1986 och 1987 av kvinnors och m�ns pensions�po�ng �r marginella. I genomsnitt har kvinnomas pensionspo�ng �kat med 0.17 enheter eller 6,5 procent, medan m�nnens �kat med 0.15 enheter eller 3,8 procent. Skillnaden i pensionspo�ng �r mindre mellan nytilllr�dande kvinnliga och manliga pension�rer �n om man ser till samtliga kvinnliga respektive manliga pension�rer. Detta avspeglar f�rh�llandet att alltfler kvinnor har ATP-po�ng. Fortfarande �r dock skillnadema stora mellan kvinnors och m�ns pensionspo�ng och pensionsbelopp.

I gmppen gifta pension�rer �r skillnadema i pensionsbelopp s�rskilt stora. Medan gifta m�n vars hustmr ej har pension uppb�r ett �rsmeddbe-lopp p� ca 86000 kr, uppb�r gifta kvinnor vars m�n saknar pension ca 44 000 kr. Gifta m�n vars hustmr uppb�r pension f�r ca 69 000 kr. och gifta kvinnor vars m�n uppb�r pension f�r ca 38 000 kr.

165


 


Underbilaga 15.3��� Pp. 1989/90:100 BiL 15����� ■

K�nsf�rdelningen i statliga lekmannastyrelser

Centrala myndigheters styrelser

I tabell 1 och 2 nedan redovisas k�nsf�rdelningen i centrala lekmannasty�rdser. Uppgiftema avser de f�rh�llanden som g�llde den I juli 1989. I f�rra �rets budgetproposition redovisades k�nsf�rdelningen i de 84 centra�la myndigheter som utredningen (A 1985:03) om kvinnorepresentation kartlade �r 1986 (1986:4 Ska �ven morgondagens samh�lle formas enbart av m�n?). Avsikten var att forts�ttningsvis redovisa k�nsf�rdelningen i ett bredare urval centrala myndigheter.

De centrala myndigheter som ing�r i �rets redovisning har valts ut med h�nsyn till att samtliga har en styrelse med beslutsfunktioner enligt verks�f�rordningens (1987: 1100) modeU. D�rtill redovisas �ven k�nsf�rdelning�en i de aff�rsdrivande verken samt tre myndigheter under civildeparte�mentet vilka har r�d ist�llet f�r styrelse. Detta g�r att det sammanlagda antalet styrelser som redovisas nu uppg�r till 123. Samma kriterier kom�mer att anv�ndas vid den fortsatta �rliga redovisningen f�r riksdagen. F�r vissa styrelser har i tabellema vedertagna f�rkortningar anv�nts.

Kvinnorepresentationen var i de 84 styrelser som kartlades �r 1986 17% och �r 198828%. I �rets 123 kartlagda styrelser finns 29% kvinnor och 71 % m�n. Eftersom urvalet i �r inte �r identiskt med f�rra �rets blir det sv�rt alt g�ra n�gra exakta j�mf�relser. Konstateras kan emellertid att kvinnorepresentationen �kade med 2/3 mellan �ren 1986 och 1988 och alt den i �r �r ungefar densamma som f�rra �ret. Konstateras kan �ven att fem departement inte har n�gon kvinnlig ordf�rande i sina styrelser.

Regionala myndigheters styrelser

I tabell 3 � 5 redovisas k�nsf�rdelningen i 15 regionala lekmannastyrelser i samtliga l�n. Uppgiftema speglar de f�rh�llanden som r�dde den 1 juli 1989. Redovisningen bygger p� uppgifter som enligt uppdrag l�mnats av respektive l�nsstyrelse.

�rets kartl�ggning f�ljer samma m�nster som tidigare, n�mligen att ju h�gre upp i hierarkin desto f�rre kvinnor. Av 334 styrelseordf�randen finns endast 41 kvinnor, dvs 12%. Av de ordinarie ledam�teraa �r kvin-noraa i �rets kartl�ggning 22% och deras ers�ttare bestod tiU 26% av kvinnor. Motsvarande siffror var i 1988 �rs kartl�ggning 15% respektive 21 %. Kvinnorepresentationen har allts� �kat med 7 procentenheter bland de ordinarie ledam�tema och 5 procentenheter bland ers�ttaraa.

Ett annat v�lk�nt m�nster i �rets kartl�ggning �r att det finns en f�rh�l�landevis stor andel kvinnor i styrelser som �gnar sig �t sociala fr�gor och utbildningsfr�gor. Av tabell 3 nedan framg�r att kvinnorepresentationen i f�rs�kringskassoma �r 43% och i studiemedelsn�mndema 37%.

Kvinnors m�jligheter att p�verka besluten i exempelvis l�nsarbets-�������������������������������� 166


 


n�mndema och utvecklingsfondema �r betydligt mer begr�nsat. I dessa styrelser �terfinns endast 17% kvinnor, vilket dock �r en �kning med 2 respektive 9 procentenheter j�mf�rt med �r 1988.

I de regionala lekmannastyrdseraa dominerar f�retr�dare f�r de poli�tiska partiema. 42 % av ledam�teraa i dessa styrelser utses av partigmp-peraa i landstingen. Med tanke p� att det bland landstingens ledam�ter idag finns 42 % kvinnor �r det anm�rkningsv�rt alt endast 22 % av ledam��teraa i den regionala statsf�rvaltningen utsedda av landstingen, �r kvin�nor.

Tabell 4 visar att k�nsf�rdelningen fortfarande varierar starkt mellan de olika l�nen, fr�n 17% till 33%. Av tabell 4 framg�r ocks� att samtliga l�n utom �rebro l�n har �kat sin kvinnorepresentation j�mf�rt med f�rra �ret, samt att Malm�hus l�n och �lvsborgs l�n har mer �n f�rdubblat sin.

Av de 337 kartlagda styrdseraa finns det 66 som helt saknar kvinnliga ledam�ter, vilket skaU j�mf�ras med de 108 som �terfanns bland f�rra �rets 334 styrelser. Regeringen har i propositionen om den statliga perso�nalpolitiken (prop. 1984/85:219, AU 1985/86:6, rskr. 48) angetts som m�l att ingen styrelse som tills�tts av regeringen skall vara enk�nad efter �r 1988. Med n�gra undantag �r ledam�tema i de 66 hek manliga styrelsema utsedda av landstingen eller av en myndighet efter f�rslag av arbetsmark�nadens parter.


Prop. 1989/90:100 BiL 15


Tabell 1. K�nsf�rdelning i centrala statliga lekmannastyrelser. Ordinarie ledam�ter exkl. personalf�retr�dare

 

 

Ordf�rande

 

Ledam�ter

 

 

 

Departement

antal

 

kvinnor

 

m�n

 

samtliga

 

 

kV

m

%

(ant)

%

(ant)

%

(ant)

Justitiedep.

1

3

42

(14)

58

(19)

100

(33)

Utrikesdep.

1

6

40

(28)

60

(42)

100

(70)

F�rsvarsdep.

1

13

20

(23)

80

(94)

100

(117)

Socialdep.

0

5

29

(12)

71

(29)

100

(41)

Kommunikationsdep.

0

13

26

(27)

74

(78)

100

(105)

Finansdep.

1

5

30

(14)

70

(33)

100

(47)

Utbildningsdep.

5

18

37

(69)

63

(116)

100

(185)

Jordbruksdep.

0

8

22

(15)

78

(53)

100

(68)

Arbetsmarknadsdep.

2

4

29

(21)

71

(51)

100

(72)

Bostadsdep.

0

5

34

(15)

66

(29)

100

(44)

Industridep.

2

9

21

(20)

79

(75)

100

(95)

Civildep.

0

11

31

(33)

69

(73)

100

(106)

Milj�- 0 energidep.

1

9

23

(22)

77

(72)

100

(94)

Samtliga dep.

14

109

29

(313)

71

(764)

100

(1077)

167


 


Tabell 2. K�nsf�rdelningen i sUtliga centrala lekmannas

tyrelser. Or

dinarie

ledam�ter

Prop. 1989/90:100

exkl. personalf�retr�dare

 

 

 

BiL 15

Ordf�rande��� Antal ledam�ter

 

Centrala myndigheter��������������������������������������� kv������� m������� kv

m

samt-

 

 

 

 

liga

 

Justitiedep.

 

 

 

 

Domstolsverket

2

6

8

 

Kriminalv�rdsstyrelsen

4

2

6

 

Brottsf�rebyggande r�det

4

5

9

 

Datainspektionen������������������������������������������� 1

4

6

10

 

Utrikesdep.

 

 

 

 

SIDA

4

8

12

 

Sand� U-centmm

4

7

11

 

SAREC

3

9

12

 

Nordiska afrikainstitutet

1

4

5

 

BITS

6

5

11

 

Kommerskollegium

5

4

9

 

Importkontoret for u-landsprodukter��������������� 1

5

5

10

 

F�rsvarsdep.

 

 

 

 

Kustbevakningen

1

8

9

 

�verstyrelsen f�r civil beredskap

1

9

10

 

Statens r�ddningsverk

1

7

8

 

Styrelsen for psykologiskt forsvar

0

7

7

 

F�rsvarets forskningsanstalt

3

8

11

 

F�rsvarets rationaliseringsinstitut

4

6

10

 

F�rsvarsh�gskolan

1

7

8

 

F�rsvarets materielverk

2

5

7

 

F�rsvarets datacentral

0

5

5

 

F�rsvarets f�rvaltningsskola

2

8

10

 

Fortifikationsf�rvaltningen

0

8

8

 

F�rsvarets personaln�mnd

4

5

9

 

Flygtekn. f�rs�ksanstalten

0

7

7

 

N�mnden f�r vapenfriutbildning��������������������� 1

4

4

8

 

Socialdep.

 

 

 

 

Riksf�rs�kringsverket

2

6

8

 

Socialstyrelsen

4

5

9

 

Statens bakteriologiska laboratorium

0

6

6

 

Statens institut f�r psykosocial milj�medicin

1��������� 4

7

11

 

Statens hundskola

1��������� 2

5

7

 

Kommunikationsdep.

 

 

 

 

Banverket

1��������� 2

8

10

 

V�gverket

2

5

7

 

Statens v�g och trafikinstitut

1��������� 2

7

9

 

Trafiks�kerhetsverket

1��������� 4

3

7

 

Handelsflottans kultur- och fritidsr�d

1

9

10

 

Transportr�det

2

5

7

 

Statens geotekniska institut

I

5

6

 

SMHl

3

4

7

 

Televerket

2

7

9

 

Luftfartsverket

1��������� 1

6

7

 

Sj�fartsverket

1�������� 2

5

7

 

Postverket

3

6

9

 

SJ

1��������� 2

8

10

 

168


 


Centrala myndigheter


kv

kv

Ordf�rande��� Antal ledam�ter

samt�liga


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


Finansdep.

Riksg�ldskontoret

Byggnadsstyrelsen

Bankinspektionen

F�rs�kringsinspektionen

Riksskatteverket

Statens f�rhandlingsn�mnd

Utbildninsdep.

Skol�verstyrelsen

Statens institut f�r l�romedel

UH�

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

Kungliga biblioteket

Manne Siegbahninslilulet for fysik

Institutet for rymdfysik

Centrala studiest�dsn�mnden

Statens kulturr�d

Riksarkivet

Styrelsen f�r Dialekt- och ortnamnsarkiven

samt svenskt visarkiv Svenskt biografiskt lexikon Riksantikvarie�mbetet och statens historiska

museer Statens konstmuseer Livmstkammaren, Skoklosters slott och

Haliwylska museet Naturhistoriska riksmuseet Statens sj�historiska museum Folkens museum-etnografiska Arkitektmuseum Statens musiksamlingar Arkivet f�r ljud och bild Talboks- och punktskriftsbiblioteket Ulmstningsn�mnden f�r universitet och

h�gskolor

Jordbruksdep.

Lantbmksstyrelsen

Statens jordbmksn�mnd

Statens uts�deskontroll

Statens maskinprovningar

Statens veterin�rmedicinska anstalt

Statens livsmedelsverk

Skogsstyrelsen

Fiskeristyrelsen

Arbetsmarknadsdep.

Arbetsmarknadsstyrelsen

AMU-slyrelsen

Arbelsmilj�inslitulel

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetslivscentmm

Statens invandrarverk


 

 

3

4

7

 

4

7

11

 

1

6

7

 

2

5

7

 

0

10

10

 

4

1

5

1

6

5

11

 

5

4

9

 

1

9

10

 

2

5

7

 

3

5

8

 

0

7

7

 

0

8

8

 

4

7

11

 

6

6

12

 

3

5

8

 

0

6

6

 

2

4

6

 

3

6

9

 

4

3

7

 

4

2

6

 

4

6

10

 

3

5

8

 

2

4

6

 

2

5

7

 

4

4

8

 

2

4

6

 

7

1

8

 

2

6

8

1

5

6

2

5

7

2

8

10

2

4

6

4

8

12

1

8

9

1

9

10

1

13

14

7

8

15

4

10

14

2

7

9

3

8

11

4

5

9


169


 


Centrala myndigheter

Bostadsdep.

Plan- och boverket

Statens institut f�r byggnadsforskning

Statens r�d f�r byggnadsforskning

Statens lantm�teriverk

Centraln�mnden f�r fastighetsdata

Industridep. Statens industriverk Spr�ng�m nesinspektionen Sveriges geologiska unders�kning N�mnden f�r statens gmvegendom Styrelsen f�r teknisk utveckling Statens provningsanstalt Statens m�t- och provstyrelse Statens delegation f�r rymdverksamhet Patent- och registeringsverket Dom�nverket Aff�rsverket FFV

Civildep.

Kammarkollegiet

Statistiska centralbyr�n

L�nsstyrelsemas organisationsn�mnd

Rikspolisstyrelsen

Statens arbetsgivarverk

Statens l�ne- och pensionsverk

Statens pris- och konkurrensverk

Konsumentverket

Statens institut f�r personalutveckling

Riksrevisionsverket

Statskontoret

Milj�- och energidep. Statens naturv�rdsverk Kemikalieinspektionen Statens str�lskyddsinstitut Statens energiverk Br�nslen�mnden Elf�rs�riningsn�mnden Energiforskningsn�mnden Statens k�mkraftsinspektion Statens k�mbr�nslen�mnd Statens vattenfallsverk


Ordf�rande��� Antal ledam�ter

 

kv������� m������� kv

m

samt�liga

1 ���������5

4

9

1��������� 3

7

10

1��������� 3

7

10

1�������� 2

5

7

1�������� 2

6

8

1��������� 3

8

11

1�������� 2

7

9

1��������� 2

5

7

1��������� 1

6

7

1������������������� 3

8

11

1��������� 2

8

10

1�������� 3

7

10

1�������������������� 1

6

7

1��������� i

7

8

1��������� 1

6

7

1��������� 1

7

8

1��������� 4

4

8

1��������� 5

8

13

1��������� 0

5

5

1��������� 1

7

8

1��������� 2

13

15

1��������� 3

6

9

1��������� 1

8

9

1��������� 5

5

10

1��������� 3

5

8

1��������� 4

6

10

1��������� 5

6

11

1��������� 3

7

10

1��������������������� 3

7

10

1��������� 4

5

9

1��������� 1

8

9

1��������� 2

7

9

1��������� 2

10

12

1��������� 3

9

12

1��������� 2

6

8

1��������� 1

7

8

1��������� 1

6

7


Prop. 1989/90:100 BiL 15


170


 


Tabell 3. K�nsf�rdelning i regionala myndigheters styrelser i samtliga l�n. Ordinarie ledam�ter exkl. personalf�retr�dare. Procent


Myndighetsgmpper


Kvinnor 1989(1988)


F�r�ndring Procentenheter


Prop. 1989/90:100 BiL 15


 


F�rs�kringskassor

Studiemedelsn�mnder

Kronofogdemyndigheter

Vuxenutbildningsn�mnder

L�nsskoln�mnder

L�nsskattemyndigheter

L�nsbostadsn�mnder

L�nsstyrelser

Lantbmksn�mnder

L�nsarbetsn�mnder

Utvecklingsfonder

AMU-myndigheter

Skogsv�rdsstyrelser

L�nsv�gn�mnder

Fisken�mnder

Samtliga


 

43

(37)

-1- 6

37

(37)

0

36

(-)

33

(27)

+� 6

30

(23)

-F 7

28

(29)

- 1

22

(24)

- 2

20

(13)

-1- 7

19

(9)

-1-10

17

(15)

+ 2

17

(8)

-H 9

14

(8)

-1- 6

10

(4)

+ 6

9

(3)

+ 6

2

(1)

-1- 1

+ 7

22�� (15)


Tabell 4. K�nsf�rdelning i regionala myndigheters styrelser 1988 och 1989. Ordinarie ledam�ter exkl. personalf�retr�dare


Ledamoten nominerad av


Kvinnor 1989


(1988)


F�r�ndring procentenheter


 


LO TCO SACO SAF

c

fp

m

mp

s

vpk

Samtliga


 

8

(9)

- 1

30

(21)

+ 9

39

(18)

4-21

3

(2)

4- 1

21

(18)

-1- 3

25

(21)

+ 4

19

(14)

+� 5

38

(-)

(-)

23

(14)

-f 9

27

(0)

-t-27

22

(15)

-h� 7


171


 


Tabell 5. Andel kvinnor i regionala myndigheters styrelser. Ordinarie ledam�ter exkl.���� Prop. 1989/90:100
personalf�retr�dare�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� n-i�� ic

1988���������� 1989��������� �kning

L�N����������������������������������������������������������������������� %������������� %������������� procent-

enheter

8

22

14

10

21

11

9

17

8

16

28

12

14

24

10

15

25

10

11

18

7

16

26

10

22

33

11

15

22

7

17

24

7

15

21

6

14

19

5

16

21

5

13

17

4

17

22

5

15

19

4

16

20

4

14

17

3

14

17

3

26

31

5

20

22

2

22

23

1

20

20

0

�lvsborg

Malm�hus

J�nk�ping

Uppsala

G�vleborg

Norrbotten

Kalmar

S�dermanland

Kopparberg

V�sterbotten

Halland

V�stmanland

Gotland

V�stemorrland

�sterg�tland

Kristianstad

V�rmland

Skaraborg

J�mtland

Blekinge

Stockholm

Kronoberg

G�teborg o Bohus

�rebro

Samtliga�������������������������������������������������������������������� 15������������� 22

172


 


Register

 

Prop. 1989/90:100

1

�versikt

 

Bil. 15

4

A. Civildepartementet m. m.

 

 

4

Civildepartementet

55178000

 

5

Utredningar m. m.

26261000

 

5

Regeringskansliets f�rvakningskontor

352490000 433929000

 

7

B. Utvecklingsfr�gor

 

 

8

Vissa utvecklings�tg�rder

44000000

 

10

Statskontoret

83 588000

 

13

Anskaffning av ADB-utmstning

784500000

 

16

Riksrevisionsverket

135405000

 

20

Statens arbetsgivarverk

48588000

 

22

Statens arbetsmilj�n�mnd

2154000

 

23

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet Statens institut f�r personalutveckling:

1OOOOOO

 

23

Bidrag till myndighetsuppgifter

14000000

 

25

Uppdragsverksamhet

1000

 

25

Bidrag till f�myelsefonder p� det statligt

 

 

 

reglerade omr�det

50000000

 

28

Bidrag till kompetensutveckling p� det

 

 

 

statligt reglerade omr�det

300000000 1463236000

 

29����� C. Personalpolitik, statistik m. m.

29����� Statens l�ne- och pensionsverk������������������������������������������ 1000

Statistiska centralbyr�n:

33�������� Statistik, register och prognoser������������������������������� 371238 000

43����������� Uppdragsverksamhet������������������������������������������������������������������������� 1000

44������� L�nekostnader vid viss omskolning

och omplacering������������������������������������������������������������������������������������ 1 000

45������� Trygghets�tg�rder f�r statsanst�llda m. fl.���������������������������������� 300000000
49����� Kammarkollegiet
����������������������������������������������������������������������������� 15 653000
51����� Bidrag till Institutet f�r storhush�llens rationalise�
ring
����� 779000

51                        Statens person- och adressregistem�mnd������������������������������������������ 661000

52           Kostnader f�r vissa n�mnder m. m.����������������������������������������������� IT 25 000

 

52           Bidrag tiU Statsh�lsan����������������������������������������������������������������� 340000000

53           Viss f�rslagsverksamhet m.m.��������������������������������������������������������������� 1000

54           Vissa skadeers�ttningar m. m.��������������������������������������������������������������� 1000

 

54           Statlig kreditgaranti f�r bostadsanskaffningsl�n���������������������������������� 30000

55           Exlema arbetstagarkonsulter 7239000 55����� Administration av statens personskade�f�rs�kringar m. m.�� 6 200000

173


 


58

T�ckning av merkostnader f�r l�ner och

 

Prop. 1989/90:100

 

pensioner m. m.

3000000000

Bil. 15

59

Folk- och bostadsr�kningar

61159000 4104089000

 

60

D. L�nsstyrelserna m. m.

 

 

60

L�nsstyrelsema m. m.

1361188000 1361188000

 

93

E. Polisv�sendet

 

 

109

Rikspolisstyrelsen

788005000

 

112

S�kerhetspolisen

300000000

 

112

Statens kriminaltekniska laboratorium

30001000

 

114

Lokala polisorganisationen

6475 587000

 

117

Utmstning m. m. f�r polisv�sendet

208080000

 

118

Underh�ll och drift av motorfordon m. m.

150636000

 

119

Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kro-

 

 

 

noberg

1000

 

121

Diverse utgifter

6 805000 7959115000

 

122

F. Pris-, konkurrens- och konsumentfr�gor

 

 

123

Marknadsdomstolen

3 371000

 

125

N�ringsfrihetsombudsmannen

8962000

 

126

Statens pris- och konkurrensverk

49804000

 

129

Konsumentverket

70200000

 

130

Allm�nna reklamationsn�mnden

11960000

 

132

Bidrag till milj�m�rkning av produkter

1000000 145297000

 

134

G. Kyrkliga �ndam�l

 

 

134

Vissa ers�ttningar till kyrkofonden

38071000

 

135

Bidrag till ekumenisk verksamhet

1342000

 

136

Bidrag tiU trossamfund

57 736000

 

138

Bidrag till restaurering av �ldre domkyrkor

1300000 98449000

 

140

H. Ungdoms- och kvinnoorganisationer m. m.

 

 

144

Statens ungdomsr�d

5 755000

 

146

Bidrag till lokal ungdomsverksamhet

89751000

 

148

St�d till intemationdlt ungdomssamarbete

2298000

 

149

Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala verk-

 

 

 

samhet

3154000

 

150

Lotterin�mnden

1880000

 

151

St�d till arbetskooperation m. m.

2 500000

 

174


 


153��� L J�mst�lldhetsfr�gor

160��� J �mst�lldhetsombudsmannen m.m. 162��� S�rskilda j�mst�lldhets�tg�rder

Totalt f�r civildepartementet


105338000

3996000 12854000

16850000 15687491000


Prop. 1989/90:100 BiL 15


163                  Underbilaga 15.1 Lagf�rslag

164                  Underbilaga 15.2 F�rdelningen� av� ekonomiska� resurser mellan

kvinnor och m�n 166��� Underbilaga 15.3 K�nsf�rdelningen i statliga lekmannastyrelser


Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


175


 


 


 


Bilaga 16 till budgetpropositionen 1990


Milj�- och energidepartementet

(Qortonde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 16


�versikt

Till milj�- och energidepartementet h�r fr�gor om:

milj�v�rd, innefattande milj�skydd, naturv�rd, milj�forskning och av�fallsforskning,

kemikaliekontroll,

vattenlagen och lagen om vattenf�rbund,

str�lskydd,

energif�rs�rjning,

energianv�ndning,

kommunal energiplanering,

s�kerhet inom k�raenergi- och elenergiomr�dena samt

beredskap inom energiomr�det.

Milj�politiken

Riktlinjeraa f�r milj�politiken har lagts fast genom riksdagens beslut v�ren 1988 med anledning av regeringens proposition om milj�politiken inf�r 1990-talet (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

Milj�politiken syftar till att f�rebygga inilj�st�raingar och d�r s�dana uppkommer begr�nsa dem samt att �terst�lla skadad milj�. Varje sam�h�llssektor har ansvar f�r att f�rhindra att nya milj�problem uppsl�r och f�r att l�sa de problem som redan f�religger.

Den snabba tekniska och ekonomiska utvecklingen f�r ofta med sig att negativa milj�effekter uppt�cks i efterhand. Omfattande resurser har av�satts f�r milj�skydd samt f�r skydd och v�rd av v�rdefull natur. Milj��problemen har emellertid �ndrat karakt�r, fr�n i huvudsak lokala och l�tt definierade till globala och komplexa. Milj�politiken m�ste d�rf�r vidare�utvecklas och i �kad utstr�ckning vara resursbevarande och f�rebyggande.

Milj�problemen kan inte bem�stras enbart med nationella �tg�rder. M�nga milj�problem m�ste l�sas genom interaationdlt samarbete. Det g�ller bl. a. f�rsuraingen av mark och vatten, nedsmutsningen av haven, nedbrytningen av det skyddande ozonskiktet, utarmningen av den biolo�giska m�ngfalden och risken f�r klimatf�r�ndringar.

Avfallet utg�r en allt st�rre belastning f�r milj�n. M�nga problem skapas redan n�r en vara tillverkas men ger effekt med olika l�ng tidsf�rdr�jning. Varoma och produktema m�ste d�rf�r vara rena fr�n b�ijan. S�v�l i avfallet som i varoma och produkterna m�ste inneh�llet av milj�skadliga

1��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


 


�mnen kraftigt minskas. De stora volymeraa avfall utg�r ocks� problem���� Prop. 1989/90:100 f�r resurshush�llningen. �leranv�ndning och �tervinning av material ur���� Bil. 16 avfallet beh�ver �ka. F�r det avfall som slutligen beh�ver tas om hand m�ste leknik och system f�r milj�riktig hantering och slutbehandling utvecklas. F�rslag till �tg�rder l�ggs fram p� f�ljande punkter:

Producentansvaret h�vdas starkare genom �kad kontroU av kemikalie�anv�ndningen, krav p� utbyte av milj�skadliga �mnen, uppgiftsskyldig�het till kommunen och konsumenten, utvecklande av f�retagsinteraa materialbalanser och milj�vamdeklarationer.

Konkreta planer tas fram f�r att snarast begr�nsa eller helt avveckla anv�ndningen av s�rskilt milj�skadliga �mnen.

Ett program l�ggs fast f�r alt senast till �r 1995 f� bort de farligaste �mnena i slammet fr�n de kommunala reningsverken.

Ekonomiska styrmedel f�r att minska avfallets volym och farlighet ut�vecklas.

M�jlighet inf�rs att f�reskriva om �kad k�llsortering f�r alla typer av avfall.

Styrmedel f�r att fr�mja retursystem inom f�rpackningsomr�det skall utvecklas. PET-eng�ngsflaskan skall avvecklas.

Kommunal planering och inventering inf�rs f�r alla typer av avfall och kommunemas ansvar f�r avfallshanteringen utvidgas p� sikt.

Naturv�rdsverket utses att vara central myndighet f�r avfallsfr�gor.

M�jlighetema �ppnas f�r ett breddat �gande i Svensk Avfallskonverte�ring AB (SAKAB).

Arbetet med att f� till st�nd en tillfredsst�llande situation inom avfalls-och produktkontrollomr�dd i landet sker i en stegvis process d�r vampro-ducenten, kommunen och staten skall samverka.

Avfallsforskningen kommer att behandlas i forskningspropositionen som avses f�rel�ggas riksdagen i febmari 1990.

M�nsklig verksamhet p�verkar klimatet och d�rmed f�r�ndras v�sentli�ga delar av v�ra levnadsbetingelser. �tg�rder mot utsl�pp av klimatp�ver�kande gaser m�ste d�rf�r ges h�g prioritet. Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet p� delta omr�de f�r att etl bindande avtal skall kunna slutas senast vid FN:s konferens om milj� och utveckling �r 1992.

Som underiag f�r en milj�politisk proposition v�ren 1991 har ett antal utredningsuppdrag lagts ut p� statens naturv�rdsverk och andra myndig�heter. De g�ller bl. a. f�rslag till en ny �tg�rdsplan f�r havsf�roreningar och ett nytt handlingsprogram mot luftf�roreningar och f�rsuming, en strategi f�r god vallenkvalitet samt en aktionsplan f�r naturv�rd. Milj�avgiflsut�redningens slutbet�nkande om �kad anv�ndning av ekonomiska styrmedel i milj�politiken kan bli ett annat av beslutsunderlagen till den planerade milj�propositionen.

Milj�forskningen kommer att behandlas i forskningspropositionen som planeras till febmari 1990.

Med h�nsyn till behovet av insatser inom milj�omr�det har det, trots
kraven p� stor �terh�llsamhet p� statsbudgeten, varit m�jligt att genom
omprioriteringar inom milj�- och energidepartementets ansvarsomr�de
��������������������������������� 2

skapa utrymme f�r vissa ytterligare insatser inom milj�omr�det.

Statens naturv�rdsverk f�resl�s f� en ny anslagsstmktur, d�r verkets


 


resurser samlas under ett ramanslag f�r verkets egen verksamhet, ett���� Prop. 1989/90:100 anslag f�r bidrag till milj�arbete, ett anslag f�r investeringar inom milj�-���� Bil. 16 omr�det och liksom hittills ett anslag f�r forskning.

F�r avgasforskning och vissa avfallsutredningar f�resl�s en resursf�r�st�rkning med 2,4 resp. 3,3 milj. kr. F�r ett nytt geografiskt informations�system f�resl�s I milj. kr. f�r n�sta budget�r.

V�rd av naturreservat f�resl�s f� en real f�rst�rkning med 7 milj. kr.

Statens str�lskyddsinstituts resurser f�r tillsyn och beredskap f�rst�rks med 700000 kr.

�ven kemikalieinspektionen f�resl�s f� ut�kade resurser f�r bl. a. fyra nya tj�nster.

Bidraget till FN:s milj�fond f�resl�s �ka med 5 milj. kr. mot bakgmnd av FN:s milj�styrelses rekommendation om �kning av bidragen till milj��arbetet. Anslaget f�r deltagande i det �kande interaationdla samarbetet �kas med 2,5 milj. kr.

Milj�- och energidepartementets utredningsanslag r�knas upp med 5 milj. kr., bl. a. f�r den nationalkommitt� som skall arbeta med f�rberedd-se inf�r FN-konferensen om milj� och utveckling �r 1992.

Energipolitiken

Den p�g�ende omst�llningen av energisystemet har som syfte all landets behov av energi varaktigt skall kunna tillgodoses p� ett s�tt som �r f�ren�ligt med samh�Usekonomiska, sociala och milj�polkiska m�l. Centrala inslag i omst�llningen �r en avveckling av k�rakraften till �r 2010, minska�de utsl�pp av f�rsurande och klimatp�verkande �mnen samt ett fortsatt skydd f�r de fyra outbyggda huvud�lvaraa. En f�mts�ttning f�r att om�st�llningen skall kunna genomf�ras �r att tillg�ngliga energiresurser utnytt�jas v�sentligt effektivare �n i dagens system. Kravet p� hush�llning g�ller i s�rskilt h�g grad anv�ndningen av el.

En handlingsplan f�r k�mkraflsavvecklingens inledning beslutades av riksdagen v�ren 1988 (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 375). Beslutet inne�b�r att en f�rsta reaktor skall tas ur drift �r 1995 och en andra �r 1996 � en i Ringhalsverket och en i Barseb�cksverket. Enligt beslutet skall riksdagen �r 1990 besluta vilka tv� reaktorer som skall tas ur drift och om vilka �tg�rder som f�ranleds av avvecklingen.

Ett stort antal utredningsuppdrag har lagts ut sedan �r 1988 i syfte att skapa underlag f�r dessa beslut. Resultatet av uppdragen kommer i allt v�sentligt att f�religga under v�ren 1990. Del g�ller bl.a. utredningen om konkurrensvillkoren f�r den elintensiva industrin och den s�rskilda arbets�gmpp som utreder kompetens- och syssels�ttningsfr�gor i anslutning till k�mkraftsavvecklingen. Statens energiverk har f�tt i uppdrag att utreda bl. a. de samh�Usekonomiska kostnadema av att tv� k�mkraftsreaktorer tas ur drift �ren 1995 och 1996.

Statens energiverk har vidare i uppdrag atl konkret redovisa hur till�g�ngligt utrymme f�r effekliviseringar och hush�llnings�tg�rder inom elanv�ndningsomr�det skall kunna utnyttjas tiU mitten av 1990-talet.

Ett program f�r elhush�llning och en rad �tg�rder f�r tillf�rselplanering


 


har inletts i enlighet med riksdagens beslut v�ren 1988. Programmet���� Prop. 1989/90:100 omfattar bl.a. st�d f�r teknikupphandling av deffektiva och ders�ttande���� Bil. 16 produkter, processer och system. I avvaktan p� en utv�rdering av den inledande delen av programmet f�resl�s att energiverket bemyndigas att under n�sta budget�r ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse f�r �taganden inom en ram av 50 milj. kr. ut�ver anvisade medel.

Energiforskn i ngsfr�goraa kommer att tas upp i forskningsproposi�tionen. I detta sammanhang avses �ven vissa fr�gor r�rande Studsvik AB att behandlas.

Myndighetema inom energi- och k�ms�kerhetsomr�dena f�resl�s i hu�vudsak f� l�ne- och prisomr�knade anslag.

Anslagen till beredskapslagring av olja m. m. minskar kraftigt. Detta �r en f�ljd av 1987 �rs f�rsvarspolitiska beslut om bl. a. omstmkturering av de statliga oljelagren.

F�r statens vattenfallsverk f�resl�s att en investeringsram om ca 20 miljarder kronor f�r �ren 1990-1992 godk�nns.

Sammanfattning

Anslagsf�r�ndringarna totalt inom milj�- och energidepartementets verk�samhetsomr�de i f�rh�llande till statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 framg�r av f�ljande sammanst�Uning. Medel p� till�sbudget har inte tagits med. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat������� F�rslag�������� F�r�ndring

1989/90����������� 1990/91

A.� Milj�- och energi�
departementet
������������������������������������� 42,2���������������� 51,5��������� -I-��� 9,3

B.�� Milj���������������������������������������������������� 769,3������������� 840,2��������� +� 70,9

C.�� Energi������������������������������������������������ 1124,7������������� 873,5��������� -251,2

Totalt f�r milj�- och

energidepartementet������������������������������� 1936,2����������� 1765,2���������� -171,0

Det b�r observeras att f�r flera av milj�- och energidepartementets myndigheter redovisas utgiftema under s. k. 1000-kronorsanslag och fi�nansieras med avgifter. Utgiftema f�r n�sta budget�r �r d�rf�r f�r milj��omr�det 72,7 milj. kr. h�gre �n vad som framg�r av f�reg�ende tabell. F�r energiomr�det �r utgifterna 136 milj. kr. h�gre.

De totala utgiflsf�r�ndringarna i den l�pande verksamheten inom milj�-och energidepartementets verksamhetsomr�de, dvs. inkl. n�mnda avgifts�finansierade utgifter och exkl. anslag som dras ned i enlighet med tidigare fattade beslut (259,5 milj. kr. avseende beredskapslagring av olja m.m. och st�d till landsbygdens elektrifiering) framg�r av f�ljande tabell. Belop�pen anges i milj.kr.


 


Anvisat������ F�rslag����� F�r�ndring����� Prop. 1989/90: 100

1989/90������� 1990/91��������������������������� Bil. 16


A.Milj�-och energi�
departementet

B.�� Milj�

C.�� Energi


 

42,2

51,5

+��� 9,3

834,9

912,8

-1-� 77,9

984,4

1 009,5

+� 25,1


1861,5������� 1973,8������ +112,3

F�r statens vattenfallsverk f�resl�s en investeringsram f�r �ren 1990 � 1992 om 20250 milj. kr. F�r �r 1990 ber�knas ramen bli 4850 milj. kr. Dessa kostnader redovisas inte i statsbudgeten.


 


Milj�- och energidepartementet������������������������������������� pp- 1989/90: lOO

Bil. 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989

F�redragande: statsr�det Dahl

Anm�lan till budgetpropositionen 1990

INLEDNING

I. Milj�politiken

M�l och inriktning

Riktlinjema f�r milj�politiken har lagts fast genom riksdagens beslut v�ren 1988 med anledning av regeringens proposition om milj�politiken inf�r 1990-talel (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373).

Milj�politiken syftar till att trygga alla m�nniskors r�tt till en god livsmilj� genom att f�rebygga och begr�nsa milj�st�mingar samt �terst�lla skadad milj�.

H�nsynen till milj� och natur m�ste genomsyra samh�llet p� alla niv�er. Ett gmndl�ggande krav p� verksamheter med milj�effekter �r att de anpas�sas till vad m�nniskan och naturen t�l. Sverige ansluter sig tiU de av V�rldskommissionen f�r milj� och utveckling, den s. k. Bmndtlandkom-missionen, f�reslagna rekommendationema f�r en varaktigt h�llbar ut�veckling.

Kostnaderaa f�r att minska milj�skadorna och �tg�rda redan uppkomna skador skall b�ras av den som orsakar eller har orsakat skadoraa. Den som bedriver milj�farlig verksamhet skall svara f�r kostnadema f�r s�dana �tg�rder som f�reskrivs av milj�skyddsmyndighelema (Polluter-Pays Principle, PPP).

Inom regeringskansliet har milj�- och energidepartementet en p�drivan�de och samordnande funktion p� milj�politikens omr�de.

Milj�situationen

Milj�f�rst�ringen inneb�r ett allvariigt hot mot v�r �verlevnad. Ansvaret f�r milj�n och hush�llningen med naturresurseraa �r inte bara en nationell angel�genhet. De tilltagande problemen kr�ver allt oftare l�sningar genom interaationell samverkan, i flera faU p� global niv�. Uttunningen av stra�tosf�rens ozonskikt samt utsl�ppen av koldioxid och andra v�xthusgaser med �tf�ljande risk f�r en global klimatf�r�ndring �r exempel p� detta.

Regionalt visar de sv�ra sl�raingaraa p� ekosystemen i Nordsj�n och �stersj�n liksom den fortg�ende f�rsuraingen p� del stora allvaret i milj��situationen. F�r att �stadkomma en v�sentlig f�rb�ttring av milj�situa�tionen kr�vs �tg�rder av samtliga l�nder som f�rorenar haven.


 


Ett flertal l�nder i Europa bidrar till f�rsuraingen av mark, vegetation Prop. 1989/90:100 och vatten i v�rt land. F�rsuraingen har g�tt s�rskik l�ngt i de s�dra Bil. 16 delaraa av landet men situationen blir aUvarligare �ven i andra delar. Bl. a. g�ller detta m�nga sj�ar i landets fj�Utrakter. Trots de stora insatser som har vidtagits i Sverige kommer dessa n�rmast atl vara av uppeh�llande karakt�r fram till dess att utsl�ppen radikalt minskas i andra delar av Europa.

Internationellt milj�samarbete

Sverige �r p�drivande i det intemationella milj�samarbetet. Regeringens ambition �r att genom aktivt agerande i FN och dess fackorgan samt i andra intemationella organisationer, bl. a. OECD, f� till st�nd instmment och �verenskommelser f�r alt bem�stra globala och regionala milj�pro�blem. Mot bakgmnd av det interaationdla milj�samarbetets stora vikt och omfattning har jag f�r avsikt att senare �terkomma lill regeringen med f�rslag om en �versyn av Sveriges agerande i detta arbete.

Sverige h�r till de l�nder som har tagit initiativ tiU den FN-konferens om milj� och utveckling som kommer att �ga mm �r 1992. En svensk nationalkommitt� f�r f�rberedelsearbetet kommer alt bildas. Sverige arbe�tar f�r att genomf�ra de rekommendationer som V�rldskommissionen f�r milj� och utveckling har f�reslagit. S�som en regional uppf�ljning av hur kommissionens rekommendationer b�r p�verka l�nderaa i Europa och Nordamerika f�rbereder f�r n�rvarande Norge i samarbete med FN:s ekonomiska kommission f�r Europa (ECE) en konferens som skall �ga mm i maj 1990 i Bergen. Inf�r denna konferens har milj�v�rdsberedning�en tagit fram en svensk rapport om vad som hittills har gjorts f�r att f�lja upp kommissionens rekommendationer.

Sverige har tagit initiativ till att bilda ett intemationdlt instkut f�r milj�v�nlig leknik. Institutet - Stockholm Environment Institute (SEI) -har nu startat sin verksamhet. Dess huvuduppgift �r atl stimulera utveck�ling och spridning av ny teknik som bidrar tiU att l�sa eller minska skilda milj�problem. D�rigenom fr�mjas en milj�anpassad och varaktigt h�llbar utveckling. Institutet har beslutat alt inleda sitt arbete bl. a. kring fr�gor om jordbmkets bioteknologi, teknik f�r anpassning liU klimatf�r�ndringar samt global energif�rs�rjning.

Den intemationella �verenskommelsen om begr�nsning av l�ngv�ga gr�ns�verskridande luftf�roreningar har nu tr�tt i krafl. �verenskommel�sen omfattar svaveldioxid och kv�veoxider. �ven om denna �verenskom�melse i sig �r ett viktigt inslag i kampen f�r en b�ttre milj� �r den inte tillr�ckligt l�ngtg�ende f�r att hejda f�rsuming och kv�vem�ttnad i mark och vatten. Sverige driver d�rf�r p� arbetet i olika intemationella organ f�r att �stadkomma ytterligare utsl�ppsminskningar i Europa. Det beh�vs d�rvid l�ngsiktiga strategier f�r att ytterligare minska utsl�ppen av svavel, kv�ve, kolv�ten och andra luftf�roreningar ned tiU den s. k. kritiska belast�ningsgr�nsen. Forsknings- och utredningsverksamheten om dessa fr�gor �r betydelsefull. P� nordiskt initiativ har tillsatts en s�rskild arbetsgmpp


 


inom luftf�roreningskonventionen med uppgift att fastst�lla de kritiska���� Prop. 1989/90:100
belastningsgr�nserna i olika delar av Europa.
������������������������������������������ Bil. 16

Den europeiska transportministerkonferensen (CEMT) enades i novem�ber 1989 om riktlinjer f�r en milj�anpassad transportpolitik. Bl.a. slogs fast att ansvaret f�r n�dv�ndiga �tg�rder f�r att minska v�gtrafikens negativa milj�effekter faller b�de p� samh�llsf�retr�dare och producenter. Ministraraa konstaterade att ett samlat europeiskt agerande g�r det m�jligt att st�lla mycket h�ga milj�krav p� den interaationdla fordons- och driv�medelsindustrin. Ministraraa antog vidare rekommendationer som banar v�g f�r insatser p� kollektivtrafikens omr�de, f�r en b�ttre storstadsmilj� och f�r en offensiv samh�llsplanering n�r det g�ller utbyggnad av infrastmk�tur f�r bl. a. j�mv�gstrafik.

Sverige har ordf�randeskapet i CEMT under �r 1990. Bland de fr�gor som kommer att behandlas m�rks trafik- och milj�f�rh�llandena i stor�stadsomr�den samt samarbetet mellan Europas v�st- och �stl�nder.

Sverige och 30 andra l�nder undertecknade i mars 1989 den s.k. Basel�konventionen om kontroll och begr�nsning av transporter av milj�farligt avfall.

1985 �rs konvention till skydd av ozonskiktet har tr�tt i kraft liksom det till konventionen knutna s.k. Montrealprotokollet om utsl�ppsbegr�ns�ningar av klorfluorkarboner, (CFC, s. k. freoner). Fr�n svensk sida kommer det fortsatta arbetet att koncentreras till att genom en revidering av proto�kollet s�ka �stadkomma en snabbare avveckling av produktion och anv�nd�ning av CFC. Detta har redan beslutats f�r Sveriges del.

N�r det g�ller klimatf�r�ndringar har mycket av det intemationella arbetet knutits till IPCC � Intergovemmental Panel on Climate Change. IPCC har tillkommit p� initiativ av FN:s milj�styrdse (UNEP) och V�rldsmeteorologiska organisationen (WMO). IPCC kommer vid ett m�te i Sverige n�sta �r att l�gga fram en omfattande utv�rdering av klimatprob-lemel och f�resl� �lg�rder f�r atl motverka klimatf�r�ndringar. Konkreta f�rhandlingar om en global klimatkonvention b�r enligt min mening kun�na inledas d�refter. En s�dan konvention genom vilken alla l�nder f�rbin�der sig att minska utsl�ppen av s. k. v�xthusgaser blir ett viktigt inslag i 1992 �rs FN-konferens om milj� och utveckling. lPCC:s redovisning kom�mer s�ledes att utg�ra ett viktigt underlag inf�r denna konferens.

Skyddet av den marina milj�n i Nordsj�n och Nordatlanten samt �ster�sj�n regleras i Oslo-, Paris- och Hdsingforskonventionema. I november 1987 undertecknades en ministerdeklaration om Nordsj�ns milj� av samt�liga strandstater. Enligt deklarationen b�r bl. a. utsl�ppen av stabila orga�niska �mnen, giftiga metaller samt n�rsalter minskas med h�lften mdlan �ren 1985 och 1995. I febmari 1988 undertecknade milj�ministrama i �stersj�ns samtliga strandstater en liknande deklaration. En ny Nordsj�-konferens kommer att h�llas i mars 1990 f�r att f�lja upp ministerdeklara-tioneraa. Sverige driver fr�gan om ett motsvarande ministerm�te inom Hdsingforskommissionen.

F�r att l�ngsiktigt s�kerst�lla naturresurser, naturliga biotoper samt
djur- och v�xtarter deltar Sverige aktivt i arbetet inom en l�ng rad globala
och regionala konventioner. Sverige blev under �r 1988 fuUv�rdig medlem
���������������������������� 8


 


i Anlarktisf�rdragel. H�rigenom har vi m�jlighet att direkt p�verka den Prop. 1989/90:100 forskning och det milj�v�rdsarbete som sker inom ramen f�r f�rdraget. Ett Bil. 16 omfattande naturv�rdsarbete med svensk medverkan bedrivs ocks� i in�teraationdla organ som FN:s milj�styrelse, ECE, Europar�det och Interna�tionella naturskyddsunionen (lUCN). Inf�r 1992 �rs FN-konferens om milj� och utveckling kommer en global konvention om den biologiska m�ngfalden att f�rberedas.

Samarbetet med EG inom milj�omr�det r�r flera fr�gor av gemensamt intresse, s�som mark- och vattenv�rd, kemikalieanv�ndning och klimat�f�r�ndringar. F�r n�rvarande f�rbereds ocks� ett n�ra samarbete med EG:s nya milj��vervakningsmyndighet.

F�rhandlingaraa om ett n�rmare ekonomiskt samarbete mellan EG och EFTA p�b�ijas under �r 1990. Dessa f�rhandlingar inbegriper �ven milj��fr�gor. Ett gemensamt milj�ministerm�te f�r EG och EFTA planeras under f�rsta halv�ret 1990. En svensk utg�ngspunkt inf�r f�rhandlingaraa �r att f�rs�ka f� �verenskommelser om sk�rpta milj�regler f�r hela V�steuropa.

Nordiska ministerr�det antog i januari 1989 ett nordiskt milj�program med en l�ngsiktig m�ls�ttning f�r ett nordiskt milj�samarbete. Program�met po�ngterar bl. a. behovet av att integrera milj�fr�goraa i olika sam�h�llssektorer och att se dem i ett interaationdlt perspektiv.

Milj�programmet kommer att kompletteras med s�rskilda handlingspla�ner. Ministerr�det har under �r 1989 utarbetat f�rslag tiU en reviderad nordisk �tg�rdsplan mot f�rorening av den marina milj�n, en nordisk handlingsplan mot luftf�roreningar samt ett handlingsprogram f�r omh�n�dertagande av avfall. Ett aktivt samarbete har dessutom bedrivits n�r det g�ller bl. a. skogsindustrins milj�p�verkan och milj�situationen i Bottenvi�ken.

�steuropa

Den snabba utvecklingen i �steuropa skapar nya m�jligheter och ulma�ningar till ett intensifierat intemationellt milj�samarbete.

Som chefen f�r utrikesdepardepartementet tidigare i dag har anf�rt f�re�sl�r regeringen att ett st�d om 1 miljard kronor b�r utg� under en tre�rspe�riod f�r den p�g�ende f�r�ndringsprocessen i �steuropa. Milj�situationen i dessa stater blir alk allvarligare. En allt st�rre del av f�roreningsbelast�ningen p� den svenska milj�n har sitt urspmng i �steuropa. En del av det avsatta beloppet kommer d�rf�r att anv�ndas f�r milj�insatser.

Det bilaterala milj�samarbetet kommer att avsev�rt utvecklas i f�rsta hand i �stersj�omr�det. Den 28 april 1989 sl�ts etl milj�samarbetsavtal med Sovjetunionen. Inom ramen f�r detta avtal p�g�r samarbete med bl. a. de baltiska republikema.

Milj�samarbetet med Polen utvecklas ytterligare. I september 1989 be�slutade regeringen att 300 milj. kr. skall s�ttas av f�r fr�mst milj�skyddande �tg�rder i Polen. Dessa medel ing�r i den nyss n�mnda miljardsatsningen. En arbetsgmpp, tillsatt av Polens och Sveriges milj�ministrar, utarbetar f�rslag till intensifiering av milj�samarbetet mellan de b�da l�nderna.


 


F�r att st�dja milj�investeringar av nordiskt intresse i de �stereuropeiska Prop. 1989/90:100 l�ndema harjag tillsammans med de �vriga nordiska milj�ministrama f�re- Bil. 16 slagit att inr�tta ett samnordiskt riskkapitalbolag. Bolaget f�resl�s att i form av ett aktiebolag med aktiekapital eller riskl�n delta i finansiering av s. k. joint ventures och andra samarbetsbolag som tillverkar milj�utmstning och tillhandah�Uer milj�tj�nster i de �steuropeiska l�ndema. Genom alt m�j�ligg�ra en lokal produktion i �steuropa kan en "multiplikatoreffekt" upp�n�s av insatta medel.

Bolagets finansierings- och investeringsbeslut skaU fattas mot bakgmnd av kommersiella �verv�ganden. Bolaget f�resl�s vad g�ller administratio�nen sk�tas av Nordiska investeringsbanken men vara en egen juridisk per�son med egen styrelse.

De nordiska l�ndema f�resl�s bidra i relation till den nordiska f�rdel�ningsnyckeln med ett totalt belopp om 36 milj. SDR (special drawing rights) som skall f�rdelas �ver sex �r. Kostnaden f�resl�s t�ckas fr�n det under tredje huvudtiteln uppf�da reservationsanslaget C I Bidrag till intematio�nella bist�ndsprogram. F�rslaget om ett nordiskt riskkapitalbolag f�rel�ggs Nordiska r�det f�r yttrande vid sessionen �r 1990. Jag avser d�rf�r atl under v�ren �terkomma till riksdagen med f�rslag till avtal och stadgar f�r bolaget.

Milj�arbetet i Sverige

1988 �rs milj�politiska proposkion (prop. 1987/88:85) och riksdagens beslut med anledning av denna (JoU 23, rskr. 373) bildar utg�ngspunkt f�r det fortsatta milj�arbetet i Sverige. Detta arbete inriktas fr�mst p� att alla samh�llssektorer skaU ta milj�h�nsyn i sin verksamhet.

I enlighet med 1988 �rs milj�politiska beslut utreder v�gverket, plan-och bostadsverket och naturv�rdsverket f�mts�ttningama och formema f�r en systematisk anv�ndning av milj�konsekvensbeskrivningar som be�slutsunderlag. Verken skaU redovisa sina f�rslag senast den 1 juni 1990.

F�r att n� de uppsatta m�len f�r milj�politiken kr�vs en v�l avv�gd kombination av akuta och mera l�ngsiktiga, stmkturella insatser. F�r vissa regioner beh�vs m�linriktade, samlade �tg�rder. S�rskilda delegationer har tillkallats med uppgift att utarbeta �tg�rdsplaner f�r milj�problem p� Hisingen i G�teborg samt f�r Dal�lven, v�stra Sk�ne och Sundsvall � Timr�omr�det. G�teborgsdelegationen har redovisat sina f�rslag till �tg�r�der i rapporten (SOU 1985:32) Milj�projekt G�teborg - f�r ett renare Hisingen. F�rslagen har remissbehandlats och de f�rslag som r�r nationel�la �tg�rder bereds nu inom regeringskansliet.

Samtliga l�nsstyrelser har under �ret till statens naturv�rdsverk redovi�
sat regionala milj�analyser. Naturv�rdsverket har st�llt samman och ut�
v�rderat dessa analyser och redovisat resultatet till regeringen. L�nsstyrel�
sernas arbete har medf�rt ell v�rdefullt tillskott n�r det g�ller kunskapen
om milj�situationen i olika delar av landet. Denna kunskap blir av stort
v�rde i del fortsatta milj�arbetet, b�de nationellt och i l�nsstyrdseraas
fortsatta arbete i det egna l�net. Genom b�ttre samordning mellan central,
regional och lokal niv� kan milj�arbetet g�ras mer effektivt. De regionala
analyserna b�r bl. a. kunna ligga till gmnd f�r prioriteringar i den f�rdjupade
������������������������ 10


 


anslagsframst�Uning som naturv�rdsverket skall ge in till regeringen den���� Prop. 1989/90:100
1 september 1990.
������������������������������������������������������������������������������ Bil. 16

Naturv�rden har en central roll i milj�arbetet. L�ngsiktiga insatser kr�vs bl. a. f�r skydd och bevarande av urskogar med h�gsta naturv�rde. Rege�ringen har nyligen beviljat naturv�rdsverket att k�pa in 26 urskogsomr�den som d�rmed kan bevaras.

Regeringen har vidare uppdragit �t naturv�rdsverket att utarbeta en aktionsplan f�r naturv�rden. Verket skall redovisa sina f�rslag senast den I september 1990.

En s�rskild utredare (ME 1988:04) arbetar f�r n�rvarande med att se �ver naturv�rdslagen (1964:822). Utredningen ber�knas vara slutf�rd i april 1990.

Naturv�rdsverket har regeringens uppdrag att i ett nytt handlingspro�gram mot luftf�roreningar och f�rsuming f�resl� strategier f�r begr�ns�ning av utsl�ppen av bl.a. svavelf�reningar, kv�vef�reningar, kolv�ten samt gaser som kan orsaka klimatf�r�ndring.

Arbetet med att minska transportsektoms negativa milj�effekter fortg�r. Transportforskningsberedningen l�mnar i b�rjan av �r 1990 ett f�rslag till hur ell milj�anpassat transportsystem kan se ut.

Riksdagen (JoU 1987/88:23, rskr. 373) har till regeringen framh�llit vik�ten av att CFC �tervinns i samband med skrotning av kyl- och fryssk�p. Naturv�rdsverket har p� regeringens uppdrag utrett m�jlighetema till �tervinning och omh�ndertagande av CFC fr�n f�rbmkade kyl- och frys�sk�p. Verket har ocks� lagt fram en plan f�r avveckling av andra ozonned-brytande �mnen - haloner samt 1,1,1-triklordan och koltdraklorid. Na�turv�rdsverkets f�rslag bereds inom regeringskansliet.

Naturv�rdsverket har inlett en revidering av sin tidigare framlagda aktionsplan mot havsf�roreningar. Verket har vidare p� uppdrag av rege�ringen p�b�rjat arbetet med en strategi f�r god vattenkvalitet.

F�rslag fr�n naturv�rdsverket, lantbmksstyrdsen, kemikalieinspek�tionen och arbelarskyddsstyrdsen om �tg�rder f�r att ytterligare minska riskema med anv�ndningen av bek�mpningsmedel bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. I detta arbete ing�r �ven alt bereda f�rslag om �tg�rder f�r att begr�nsa anv�ndningen av bek�mpningsmedel inom bl. a. tr�industrin.

P� avfallshanteringens omr�de har beretts naturv�rdsverkets utredning Avfallet och milj�n och de synpunkter och f�rslag som kommit fram i remissbehandlingen. Naturv�rdsverket har utrett milj�problem vid hante�ringen av slam fr�n kommunala reningsverk, s�rskilt vad avser slammets inneh�ll av organiska milj�gifter. Jag �terkommer strax med en s�rskild redovisning med f�rslag till strategi f�r en f�rb�ttrad avfallshantering.

En parlamentarisk kommitt� (ME 1989:04) har tillsatts f�r att g�ra en �versyn av milj�skyddslagstiftningen. Enligt direktiven (Dir. 1989:32) b�r kommitt�n f�re den 1 febmari 1991 redovisa bl.a. ett principieUt st�ll�ningstagande ang�ende den framtida milj�lagstiftningen.

Milj�avgiftsutredningen (ME 1988:03) analyserar f�mts�ttningama f�r
att i �kad omfattning anv�nda ekonomiska styrmedel i milj�politiken och
utarbetar f�rslag till hur s�dana styrmedel kan utformas. Utredningen har i
�������������������������� 11


 


delbet�nkandet (SOU 1989:21) S�tt v�rde p� milj�n! - Milj�avgifter p堠� Prop. 1989/90:100 svavel och klor f�reslagit att milj�avgifter skall inf�ras p� utsl�pp av klor-��� Bil. 16 organiska substanser till vatten och svavel fr�n f�rbr�nning av olja.

I delbet�nkandet (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i milj�politiken � Energi och trafik l�mnar milj�avgiftsutredningen f�rslag tiU milj�avgif�ter p� koldioxid, svavel och kv�veoxider. Utredningens f�rslag om en kol�dioxidavgift ligger till gmnd f�r den h�jning av bensinskatten som genom�f�rs den 1 januari 1990.

Milj�avgiftsutredningen f�resl�r vidare vissa andra ekonomiska styrme�del inom energi- och trafikomr�dena. F�rslagen har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande i regeringskansliet. En proposition avses att f�rel�g�gas riksdagen v�ren 1990. Utredningen v�ntas l�gga fram sitt slutbet�n�kandesommaren 1990.

Energif�rs�rjningen �r av central betydelse ocks� fr�n milj�politiska utg�ngspunkter. Statens energiverk och statens naturv�rdsverk har nyligen redovisat en kartl�ggning av hur en milj�anpassad energif�rs�rjning kan utformas. Jag �terkommer strax med en redovisning av de energipolitiska fr�goma.

Milj�arbetet inom regeringskansliet

H�nsynen till milj�n m�ste somjag nyss har framh�Uit pr�gla utvecklingen p� alla samh�llsomr�den. Vatje departement har h�rmed ett milj�ansvar inom sitt verksamhetsomr�de. Flertalet departement dfeltar i uppf�ljnings�arbetet med anledning av de rekommendationer som lagts fram av V�rlds�kommissionen f�r milj� och utveckling. Jag redovisar i det f�ljande vissa aktuella milj�fr�gor som bereds inom olika departement. Fr�gan om aktu�dla milj�forskningsfr�gor avses behandlas i den forskningspolitiska propo�sitionen som presenteras f�r riksdagen i febmari 1990.

De interaationdla insatseraa �r som framg�r av min tidigare redovis�ning av st�rsta betydelse f�r atl milj�arbetet skall bli framg�ngsrikt. Utri�kesdepartementet har sj�lvfallet en central roll i detta arbete. F�rberedel�searbetet inf�r 1992 �rs FN-konferens om milj� och utveckling �r av stra�tegisk betydelse f�r v�ra m�jligheter att l�sa de intemationella milj�pro�blemen.

F�rsvarsdepartementet har ansvar f�r fr�gor om skydd av havsmilj�n och kuster m. m. n�r olja eller kemikalier kommer ut samt f�r f�rebyggan�de av och beredskap f�r industri- eller milj�olyckor. Hit h�r ocks� fr�gor om beredskap f�r k�mkraftsolyckor.

De vikliga kopplingarna mellan milj�- och trafikpolitiken g�r atl kom�munikationsdepartementels verksamhetsomr�de har s�rskild betydelse i milj�arbetet. Alla trafikverk arbetar nu med att i samr�d med naturv�rds�verket analysera resp. trafikslags milj�effekter och l�mna f�rslag till �tg�r�der f�r att begr�nsa sl�raingaraa. Trafikmilj�n i landets storst�der be�handlas av storstadstrafikkommitt�n (K 1988:01) som avl�mnar sitt slut�bet�nkande i mars 1990.

Inom finansdepartementet p�g�r inom ramen f�r arbetet med komman-����������������������������� 12


 


de l�ngtidsutredning utvecklingsarbete med avsikt att integrera milj�fr�-���� Prop. 1989/90:100
goraa med de traditionella ekonomiska fr�gest�llningaraa.
�������������������������� Bil. 16

Utbildningsdepartementet arbetar med att systematiskt f�ra in milj�fr�goraa i aUa delar av det svenska utbildningssystemet. Fr�gan har s�rskild aktualitet med anledning av p�g�ende arbete med att f�raya gymnasieut�bildningen. Vid universitetet i Ume� har fr. o. m. v�rterminen 1990 intag�ningen till milj�- och h�lsoskyddslinjen ut�kats med tio platser.

Vidare har chefen f�r utbildningsdepartementet f�rordat etl �kat statligt st�d till landets l�nsmuseer f�r bl. a. insatser p� natur- och milj�v�rdens omr�de.

Inom jordbruksdepartementet bereds nu det f�rslag till ny livsmedelspo�litik som en pariamentarisk arbetsgmpp har l�mnat i bet�nkandet (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik. Bet�nkandet remissbehandlas f�r n�r�varande. Fr�n milj�politiska utg�ngspunkter �r effekteraa vad g�ller kv�vel�ckage, kemiska bek�mpningsmedel och jordbmkets in verkan p� odlings�landskapet samt flora och fauna s�skilt viktiga att analysera i detta samman�hang.

F�r att ta till vara natur- och kulturv�rdens intressen inom vissa margi�nella skogsmarker som t. ex. sk�rg�rdar planeras insatser f�r uppr�ttande av natur- och kulturv�rdsanpassade �tg�rdsplaner i samband med slut�avverkningar.

F�r att �ka kunskaperaa om och skyddet av vissa k�nsliga skogsbiotoper f�rbereds inventering av v�rdefulla sm� biotoper samt speciella insatser f�r inventering av sumpskogar. En avveckling av de statliga bidragen till skogsmarksdikning f�rbereds vidare.

En kartl�ggning av lagstiftningen n�r det g�ller genteknikens till�mp�ningar p� djur och v�xter p�g�r.

I bet�nkandet (SOU 1989:55) Fungerande regioner i samspel har 1987 �rs regionalpoliliska kommitt� l�mnat f�rslag som bl. a. ber�r milj�m�let i regionalpolitiken. Bet�nkandet har remissbehandlats. Inom arbets�marknadsdepartementet f�rbereds en proposition som avses f�rel�ggas riks�dagen under v�ren 1990.

Samtliga kommuner skaU i s�rskilda �versiktsplaner senast den Ijuli 1990 redovisa hur man ser p� den l�ngsiktiga anv�ndningen av mark och vatten. Inom bostadsdepartementet kommer bl.a. fr�gan om hur skilda milj�fr�gor har behandlats i planeraa att analyseras s�rskik.

Inom industridepartementets verksamhetsomr�de har statens industri�verk f�tt i uppdrag att utreda konsekvenseraa f�r industrin av �kade milj�krav. Den �vergripande fr�gest�llningen f�r utredningen �r hur om�st�llningen till icke milj�st�rande verksamheter och produktionstekniker kan g�ras samt vilka konsekvensema kan bli med avseende p� produktion och syssels�ttning m. m. I uppdraget ing�r en redovisning av situationen f�r mindre och medelstora industrif�retag, s�rskilt i fr�ga om f�retagens tillg�ng till modem milj�teknik.

Styrelsen f�r teknisk utveckling har f�tt ett motsvarande uppdrag n�r det
g�ller milj�tekniska f�mts�ttningar f�r industrin att uppfylla �kade
milj�krav. Vidare har Ingenj�rsvetenskapsakademien f�tt i uppdrag alt
studera industriella aff�rsm�jligheter inom milj�tekniken. I studien ing�r
����������������������������� 13


 


kartl�ggning av svensk milj�leknisk marknad, bed�mning av de intema-���� Prop. 1989/90:100 tionella marknadsf�mts�tlningama samt f�rslag till �tg�rder som kan���� Bil. 16 fr�mja utbud och efterfr�gan av svensk milj�teknik.

Civildepartementet har inom regeringskansliet ansvar f�r bl. �. konsu�menlfr�goma. Beslut har fattats om inf�rande av ett system f�r frivillig och enhetlig positiv milj�m�rkning av produkter. Milj�m�rkningen orga�niseras i samverkan mellan olika intressenter inom konsument- och milj��omr�dena och n�ringslivet. Enligt beslut av Nordiska ministerr�det (kon�sumentministrama) skall milj�m�rkningen vara gemensam f�r de nordis�ka l�ndema.

Inom civildepartementets verksamhetsomr�de kommer en f�rst�rkning att ske n�r det g�ller medel f�r milj�statistik vid statistiska centralbyr�n.

L�nens allm�nna milj�tillsyn och tillsynen �ver s�dan milj�farlig verk�samhet som kr�ver tillst�nd bedrivs genom l�nsstyrdseraas milj�v�rdsen�heter. Dessa har b�de f�reg�ende och innevarande budget�r tillf�rts bety�dande resursf�rst�rkningar. Chefen f�r civildepartementet har tidigare denna dag l�mnat f�rslag om ytterligare resurser f�r vissa l�nstyrdsers mil�j�v�rdsenheter.

Det fortsatta milj�arbetet

Det systematiska arbetet med att kartl�gga och analysera milj�problemen samt f�resl� �tg�rder f�r deras l�sning skall drivas vidare. Jag har tidigare redovisat att en milj�politisk proposition planeras tiU �r 1991. V�gledande f�r uppl�ggningen av denna proposition blir att milj�politiken m�ste inriktas p� f�rebyggande �tg�rder och gmndas p� planering f�r en varak�tigt h�llbar hush�llning med naturresurseraa.

II. Energipolitiken

Omst�llningen av energisystemet

K�rnkraftsavvecklingens inledning

Den p�g�ende omst�llningen av energisystemet har som syfte att landels behov av energi varaktigt skall kunna tillgodoses p� ett s�tt som �r f�ren�ligt med samh�llsekonomiska, sociala och milj�politiska m�l. Centrala inslag i omst�llningen �r en avveckling av k�mkraflen tiU �r 2010, minska�de utsl�pp av f�rsurande och klimatp�verkande �mnen saml ett fortsall skydd f�r de fyra outbyggda huvud�lvaraa. En f�mts�ttning f�r atl om�st�llningen skall kunna genomf�ras �r att tillg�ngliga energiresurser utnytt�jas v�sentligt effektivare �n i dagens system. Kravet p� hush�llning g�ller i s�rskilt h�g grad anv�ndningen av el.

Enligt riksdagens beslut �r 1988 (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 375)
skall k�mkraftsavvecklingen inledas genom atl en f�rsta reaktor tas ur
drift �r 1995 och en andra �r 1996 - en i Barseb�ck och en i Ringhals.
Enligt beslutet skall riksdagen �r 1990, p� f�rslag av regeringen, best�mma
vilka tv� reaktorer som skaU tas ur drift och i vilken ordningsf�ljd det skall
ske.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 14


 


I samband med 1988 �rs beslut beg�rde riksdagen en redovisning �r Prop. 1989/90:100 1990 av vilka �tg�rder f�r energitillf�rseln som m�ste vidtas f�r att inte Bil. 16 den tidigarelagda avvecklingen av de tv� k�mkraftsreaktorema skall resul�tera i elbrist eller os�ker tillf�rsel vid mitten av 1990-talet. S�rskilt beg�r�des f�rslag till �tg�rder med syfte att vidmakth�lla rimliga arbetsvillkor f�r den elintensiva industrin. Vidare borde regeringen f�r riksdagen redovisa en bed�mning av de samh�llsekonomiska kostnaderaa f�r avvecklingen p� gmndval av ett s� aktuellt material som m�jligt. Ocks� behovet av s�rskil�da insatser f�r ombyggnad fr�n elv�rme till andra uppv�rmningssystem i bost�der borde uppm�rksammas.

Vid behandlingen v�ren 1989 av fr�gor om energipolitiken avslog riks�dagen ett antal motionsyrkanden om �ndring av 1988 �rs beslut om k�mkraftsavvecklingens inledning (1988/89:NU25, rskr. 273). N�ringsut�skottet anf�rde d�rvid bl. a. att det f�ste stor vikt vid att avvecklingen i sin helhet genomf�rs p� basis av en planering p� l�ng sikt.

Inom milj�- och energidepartementet p�g�r f�rberedelser f�r en energi-politisk proposition, som avses f�rel�ggas riksdagen h�sten 1990. Avsikten �r att propositionen skall inneh�Ua bl.a. preciserade f�rslag om k�ra-kraflsavvecklingens inledning och om �tg�rder som f�ranleds av avveck�lingen. I samband d�rmed skall l�mnas de redovisningar som riksdagen har beg�rt.

Ett stort antal utredningsuppdrag har lagts ut sedan �r 1988 i syfte att skapa underlag f�r kommande beslut. Resultatet av dessa uppdrag kom�mer i alk v�sentligt att f�religga under v�ren 1990.

I det f�ljande anges n�gra p�g�ende utredningar som har ett direkt samband med fr�gan om k�rakraftsavvecklingens inledning.

Utredningen (ME 1988:05) EL90 har i uppdrag att unders�ka effekter�na f�r den elintensiva industrin av stora elprish�jningar. Utredningen skall ocks� redovisa eventuella behov av �tg�rder f�r att rimliga konkur�rensvillkor skall kunna beh�llas f�r denna industri samtidigt som k�ra-kraftsavvecklingen genomf�rs. Ett slutbet�nkande skall avl�mnas senast den 1 mars 1990.

En s�rskild arbetsgmpp (ME 1988:06) utreder kompetens- och syssel�s�ttningsfr�gor i anslutning tiU k�mkraftsavvecklingen. I uppdraget ing�r att kartl�gga och redovisa dels personalsituationen vid f�retag och myn�digheter av betydelse f�r s�kerheten vid k�rakraftsanl�ggningar, dds av�vecklingens f�rv�ntade syssels�ttningseffekter inom de l�n och orter d�r k�rnkraftsverken �r bel�gna. Arbetsgmppen skall senast den I maj 1990 �verl�mna sin redovisning till regeringen.

Statens energiverk har sedan n�gra �r i uppdrag att �rligen den I oktober redovisa elbalansens utveckling och tillkomsten av ny elproduktion. Fr�n �r 1990 skall redovisningama g�ras mera omfattande s� att regeringen skall kunna noga f�lja utvecklingen inom elf�rs�rjningen under den period d� k�rakraften avvecklas. Effektema av milj�krav och av elprisutvecklingen skall beaktas. Redovisningen skall �r 1990 l�mnas senast den 1 april f�ratt den skall kunna ing� i underiaget f�r den energipolitiska propositionen.

�t statens energiverk har ocks� uppdragits att utreda de samh�llsekono-

15


 


miska kostnadema av att tv� k�mkraftsreaktorer tas ur drift �ren 1995 och��� Prop. 1989/90:100 1996. Resultaten av uppdraget skall redovisas senast den 1 febmari 1990.����� Bil. 16

Andra utredningsuppdrag - bl.a. flera uppdrag som tar sikte p� en effektivare elanv�ndning � redovisas i det f�ljande under resp. avsnitt.

Energi och milj�

I det f�reg�ende har jag redogjort f�r inriktningen av milj�politiken och f�r det p�g�ende arbetet p� milj�omr�det. Produktion och anv�ndning av energi svarar f�r en stor del av dagens milj�st�mingar och klimateffekter. De successivt sk�rpta milj�kraven kommer d�rf�r att pr�gla den p�g�ende omst�llningen av energisystemet.

Regeringen har uppdragit �t statens naturv�rdsverk och statens ener�giverk att klarl�gga hur en milj�anpassad svensk energif�rs�rjning kan utformas. Uppdraget har nyligen redovisats av de tv� myndighetema i en gemensam rapport. Som n�mnts arbetar naturv�rdsverket ocks� med ett f�rslag till nytt handlingsprogram mot luftf�roreningar och f�rsuming, inkl. klimatp�verkande utsl�pp av bl.a. koldioxid. Resuhatet av detta arbete skall redovisas senast den 30 mars 1990.

Skatter och avgifter

F�rslag till en genomgripande skattereform har i juni 1989 redovisats i fyra utredningsbet�nkanden. Kommitt�n f�r indirekta skatter har i bet�nkan�det (SOU 1989:35) Reformerad merv�rdeskatt m.m. behandlat bl.a. fr�gan om den framtida energibeskattningen.

Milj�avgiftsutredningen (ME 1988:03) har i uppdrag att analysera f�r�uts�ltningama f�r inf�rande av milj�avgifter och andra ekonomiska styr�medel inom milj�skyddsomr�det. Utredningen har l�mnat tv� delbet�n�kanden, (SOU 1989:21) S�tt v�rde p� milj�n! � Milj�avgifter p� svavel och klor och (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i milj�politiken -Energi och trafik. Utredningen skall l�mna sitt slutbet�nkande sommaren 1990.

Den nyss n�mnda utredningen EL 90 har i delbet�nkandet (SOU 1989:82) Neds�ttning av energiskatter utrett neds�ttningsreglernas ut�formning och betydelse f�r den elintensiva industrin. Statens energiverk har p� regeringens uppdrag utrett fj�rrv�rmesektorns framtid i ett nytt energiskattesystem och redovisat resultatet i rapporten Fj�rrv�rmens eko�nomiska situation.

P� f�rslag av regeringen i proposition 1989/90:50 om inkomstskatten
f�r �r 1990, m.m., har riksdagen nyligen beslutat att ett f�rsta steg i
genomf�randet av skattereformen skall tas redan �r 1990. Beslutet innefat�
tar en h�jning bl.a. av bensinskatten den 1 januari 1990 med 34 �re per
liter blyfri bensin och 38 �re per liter blyad bensin. Den 1 mars 1990
merv�rdeskattebel�ggs hela energiomr�det utom flygbr�nslen. F�r v�rme
producerad i fj�rrv�rmeverk tas ingen merv�rdeskatt ut under �r 1990.
Punktskatten p� el s�nks generellt med 2 �re per kilowattimme, i vissa
��������������������������������� 16


 


kommuner med ytterligare 4 �re per kilowattimme. Kilometerskatten f�r��� Prop. 1989/90:100
dieseldrivna personbilar h�js.
�������������������������������������������������������������� Bil. 16

F�rslag om ytterligare reformer av skattesystemet och inf�rande av milj�avgifter �r 1991 avses bli framlagda under �r 1990. F�rslaget betr�f�fande milj�avgifter och den framtida energibeskattningen avses utformas s� att det fr�mjar den fortsatta omst�llningen av energisystemet.

Slutlig anv�ndning av energi

Den totala energianv�ndningen �r 1988 blev 446 TWh. Den har enligt prelimin�ra ber�kningar �kat tiU 450 TWh �r 1989 och ber�knas komma att uppg� till 471 TWh �r 1990. Korrigeras statistiken f�r �ren 1988 och 1989 till normala �r i temperaturh�nseende blir den �rliga �kningen av den totala energianv�ndningen knappt 2 % under perioden 1988 � 1990.

Statens energiverks bed�mning av energianv�ndningens utveckling un�der �r 1989 och prognos f�r �r 1990 framg�r av f�ljande tabell.

Energianv�ndningen 1988-1990, TWh

 

Anv�ndarkategori

1988

1988

1989

1989

1990

 

 

temp.

prel.

temp.

prog-

 

 

korr.

 

korr. prel.

nos

Industri

143

 

145

_

148

Transporter

85

88

90

Bost�der, service m. m.

150

154

145

156

159

Total slutlig inhemsk

 

 

 

 

 

energianv�ndning

379

383

378

389

397

Utrikes sj�fart, f�r-

 

 

 

 

 

luster och energi f�r

 

 

 

 

 

icke energi�ndam�l

67

-

72

-

74

Summa

446

-

450

-

471

K�lla: statens energiverk

Energiverkets prognos f�r energianv�ndningen i industrin gmndas p� konjunkturinstilutets prelimin�ra bed�mningar av produktionsutveck�lingen inom de enskilda branschema. Totalt f�r industrin �kade produk�tionen �r 1988 med knappt 3% j�mf�rt med f�reg�ende �r. Industripro�duktionen bed�ms forts�tta att v�xa med ca 3 % �r 1989 och med knappt 2% �r 1990.

�r 1988 �kade industrins totala energianv�ndning tiU 143 TWh fr�n 141 TWh �r 1987. Elanv�ndningen �kade med n�ra 3 TWh, anv�ndningen av inhemska br�nslen med n�ra 2 TWh samt anv�ndningen av naturgas med knappt 0,5TWh. Anv�ndningen av eldningsoljor minskade d�remot med 2,5TWh. Oljan svarade f�r knappt 20% av industrins totala energi�anv�ndningar 1988.

Som framg�r av tabellen ber�knas industrins �rliga energianv�ndning
fr�n �r 1988 tiU �r 1990 �ka med 5 TWh tiU 148 TWh. Elanv�ndningen
v�ntas h�rvid �ka med drygt 1 TWh. N�r det g�ller br�iislen v�ntas indu�
strins anv�ndning av naturgas �ka i takt med atl naturgasn�tel i Syd- och
��������������������������� 17

2�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 16


 


V�stsverige byggs ut. Naturgasanv�ndningen i industrin �r 1990 bed�ms���� Prop. 1989/90:100 s�ledes ligga ca 40% �ver 1988 �rs niv�. Oljeanv�ndningen forts�tter att���� Bil. 16 minska genom att framf�r allt tung eldningsolja ers�tts med naturgas. Oljeanv�ndningen p�verkas dessutom bl. a. av hur de avkopplingsbara och oljeers�ltande dpannoma kan utnyttjas.

Energianv�ndningen inom transportsektom baseras n�stan uteslutande p� oljeprodukter (97 %). Den sammanlagda anv�ndningen av oljeproduk�ter i transportsektom (exkl. utrikes sj�fart) bed�ms �ka till 88 TWh �r 1989 eller med 3% j�mf�rt med �r 1988. �kningen f�rklaras av energiver�ket med att de disponibla realinkomslema har �kat samtidigt som det genomsnittliga reala bensinpriset har sjunkit. Under �r 1990 v�ntas en n�got l�gre �kningstakt. Energiverket har i sin prognos inte beaktat den skatteh�jning p� bensin som riksdagen nyligen har beslutat.

I sektom bost�der, service m. m. anv�nds energin fr�mst f�r uppv�rm�ning av bebyggelsen. Av den totala energianv�ndningen svarar uppv�rm�ningen f�r ca 70% och hush�Usd och driftel i lokaler f�r ca 20%. �vrig service, dvs. gatubelysning, el- och vattenverk m. m. samt de areella n�ringama, svarar f�r �terstoden av sektoms energianv�ndning. Under �r 1988 uppgick energianv�ndningen inom sektom till 150TWh (temperatur-korrigerat 154 TWh). Energianv�ndningen bed�ms komma att uppg� till 145 TWh (temperaturkorrigerat 156 TWh) f�r �r 1989.

Den lemperaturkorrigerade elv�rmeanv�ndningen bed�ms ha minskat med 6% mellan �ren 1987 och 1988 men f�mtses �ka med 2% mellan �ren 1988 och 1989. En uppg�ng med ca 1 % �r enligt energiverket att f�rv�nta f�r �r 1990. Anv�ndningen av drift- och hush�llsd sammantaget �kade meUan �ren 1987 och 1988 med 2,5%. Drift- och hush�Usden v�ntas �ka med 2,2% mellan �ren 1988 och 1989 och med 1,5% mdlan �ren 1989 och 1990.

Energihush�llning

Arbelet med programmet f�r effektivare anv�ndning och ers�ttning av el p�g�r enligt de riktlinjer som riksdagen godk�nde i juni 1988 (prop. 1987/88:90, NU40, rskr.375). Elhush�Uningsprogrammet omfattar bl.a. st�d f�r teknikupphandling av deffektiva och ders�ttande produkter, processer och system. Ett s�rskilt kansli har inr�ttats vid statens ener�giverk. Kansliets uppgift �r att �stadkomma spridning och upphandling av produkter och till�mpningar f�r en effektivare elanv�ndning inom olika sektorer av samh�llet, samordna effektiviseringsarbelel hos myndigheter�na samt f�rmedla kunskap om energieffektivisering.

F�r att samordningen av olika myndigheters informations- och r�dgiv�
ningsverksamhet skall st�rkas inom elanv�ndningsomr�det har ett elan�
v�ndningsr�d knutits till statens energiverk. Det nyssn�mnda kansliet
utg�r r�dets sekretariat. Elanv�ndningsr�det skall bl. a. �rligen st�lla sam�
man en redog�relse f�r sektormyndighetemas verksamhet avseende elhus�
h�llning. R�det har i en rapport sammanfattat redog�relser f�r de aktivite�
ter som myndigheteraa inom dhush�llningsprogrammet har bedrivit un�
der budget�ret 1988/89. V�ren 1990 kommer r�det att redovisa en kart-
��������������������������������� 18


 


l�ggning av s�v�l p�g�ende aktiviteter som resultat av programmet. En���� Prop. 1989/90: IOO
utv�rdering av teknikupphandlingsst�det skall ocks� redovisas.
���������������� Bil. 16

I dhush�llningsprogrammet ing�r �ven �kade insatser f�r att utveckla provningsmetoder och energideklarationer f�r olika konsumentprodukter. Konsumentverket disponerar s�rskilda medel f�r att utveckla ett system f�r energideklarationer av hush�llsapparater samt f�r att testa olika pro�dukter f�r uppv�rmning och energibesparing i sm�hus. Konsumentverket l�mnade i september 1989 en redovisning av omfattning, inriktning och resultat av denna verksamhet. M�let �r att hush�llsapparater som bidrar v�sentligt till hush�llens energif�rbmkning skall �tf�ljas av information om hur mycket elenergi de f�rbmkar.

Statens energiverk har under budget�ret 1988/89 p� uppdrag av rege�ringen inlett �verl�ggningar om m�jlighetema att �stadkomma en effekti�vare elanv�ndning i offentliga lokaler. I �verl�ggningama deltar statliga myndigheter. Landstingsf�rbundet och Svenska kommunf�rbundet samt andra st�rre lokalf�rvaltare. Verksamhetens uppl�ggning samt uppn�dda resultat skall �rligen redovisas till regeringen. Resultaten av �verl�ggning�ama har enligt energiverket varit positiva. Medvetenheten om hur viktig effektiv elanv�ndning �r inf�r k�mkraftsavvecklingen har �kats. Nya sam�arbetsomr�den har �ppnats. Ett exempel p� detta �r gemensamma utbild�ningsprogram f�r driftspersonal.

I juni 1989 uppdrog regeringen �t statens energiverk att genomf�ra flera utredningar inom omr�det energihush�llning vilka skall redovisas under v�ren 1990.

Energiverket skall i samr�d med plan- och bosladsverkei, statens r�d f�r byggnadsforskning och statens industriverk redovisa p�g�ende aktiviteter och projekt hos olika akt�rer som syftar till �kad deffektivisering och ders�ttning. I uppdraget ing�r bl.a. att redovisa s�dana aktiviteter som syftar till en �verg�ng fr�n elv�rme lill andra uppv�rmningssystem.

I samband med att elsn�l teknik f�r genomslag p� marknaden �r det viktigt att information och utbildning samt fr�gan om ett gott inomhuskli�mat beaktas. Statens energiverk skall efter samr�d med plan- och bostads�verket analysera behovet av s�rskilda informations- och utbildningsinsat�ser som r�r el- och energihush�llning samt utarbeta f�rslag till formema f�r en s�dan verksamhet.

Statens energiverk skall efler samr�d med plan- och bostadsverket, statens r�d f�r byggnadsforskning och styrelsen f�r teknisk utveckling konkret visa hur tillg�ngligt utrymme f�r effektivisering och hush�llnings��tg�rder, m. m. inom elanv�ndningsomr�det skaU kunna utnyttjas till mit�ten av 1990-talet.

Vidare skall plan- och bostadsverket och statens energiverk analysera den reala kostnadsutvecklingen till �r 1995 f�r uppv�rmning av elupp-v�rmda bost�der f�r permanent boende. I uppdraget ing�r att redovisa hur den f�rv�ntade dprisutvecklingen kommer att p�verka boendekostnader i dv�rmda sm�hus i relation till utvecklingen av boendekostnaderna i andra typer av bost�der.

Parallellt med dd statliga programmet arbetar etl flertal akt�rer p�
energimarknaden med olika �tg�rder f�r att effektivisera elanv�ndningen.
���������������������������� 19


 


M�nga energif�retag, bl.a. Vattenfall, ser stora m�jligheter atl vidga sin���� Prop. 1989/90:100 verksamhet genom att hj�lpa kundema att anv�nda el effektivare. D�rige-���� Bil. 16 nom r�knar man med att kunna utnyttja produktions- och distributionsap�paraten p� ett mer kostnadseffektivt s�tt och minska behovet av ny kapaci�tet.

I rapporten (Ds 1989:73) Projekt f�r �kad energieffektivitet har milj�-och energidepartementet nyligen l�mnat en redog�relse f�r p�g�ende arbe�te inom el- och energieffektiviseringsomr�dd.

Br�nslef�rs�rj ning

Olf�

V�rldens samlade r�oljeproduktion (exkl. statshanddsl�nderaa) har under januari �oktober 1989 �kat med 4,3%. Den mest anm�rkningsv�rda �k�ningen har �gt mm inom OPEC-l�ndema i Mellan�stern, som under perioden �kade sin produktion med 14,5%. Denna produktions�kning �r huvudsakligen ett resultat av �kat utnyttjande av befintlig kapacitet. I dagsl�get �verskrider n�stan samtliga medlemsl�nder de av OPEC fast�st�llda produktionskvotema.

Nordsj�producentema har under samma tidsperiod minskal sin oljepro�duktion med drygt 7 %. Detta beror fr�mst p� bortfall av produktion i den brittiska sektora till f�ljd av olycksh�ndelser och underh�llsarbeten.

Oljef�rbmkningen i v�rlden �kar f�r n�rvarande med ca 2% per �r. Inom OECD-l�ndema har den sedan �r 1986 h�ga konsumtions�kningen d�mpats n�got.

Merparten av de senaste �rens konsumtions�kning inom OECD-l�nder�na kan f�rklaras av �kad efterfr�gan p� olja f�r dgenerering och p� drivmedel i samband med en l�ngvarig ekonomisk h�gkonjunktur. Den minskning av efterfr�gan p� lunga eldningsoljor som har p�g�tt under l�ng tid forts�tter alltj�mt, om �n i l�ngsammare takt.

Under den senaste tio�rsperioden har oljans roll i del svenska energisy�stemet minskat kraftigt. �r 1979 var oljans andel av den totala energi�anv�ndningen ca 70% mot dagens niv� p� ca 45%. 1 absoluta tal var anv�ndningen av oljeprodukter i Sverige �r 1988 ca 16,4 milj.m (165TWh), j�mf�rt med ca 28 milj. m �r 1979.

1 Sverige liksom i m�nga andra OECD-l�nder avtar efterfr�gan p� eld�ningsolja, dock inte l�ngre i samma h�ga takt som under f�rsta h�lften av 1980-talet. Den tunga eldningsoljan ers�tts nu av bl. a. naturgas.

Nettov�rdet av oljeimporten �r 1988 uppgick till 10,9 miljarder kronor. Sjunkande oljepriser i kombination med minskad anv�ndning har lett lill en kraftig minskning av den s.k. oljenolan, som �r 1985 uppgick till ca 30 miljarder kronor. Under andra halv�ret 1989 har dock r�oljepriseraa visat en stigande tendens.

De svenska raffinaderiema f�rs�rjs till drygt h�lften med r�olja fr�n
Nordsj�n. Under �ren 1988 och 1989 har en kraftig f�rskjutning skett
mellan de tv� Nordsj�producentema. De norska leveransema till Sverige
har �kat p� bekostnad av de brittiska. F�r n�rvarande l�cks ca 45 % av
Sveriges totala r�oljebehov med leveranser fr�n Norge.
���������������������������������������������������� 20


 


Naturgas����������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Leveransema av naturgas fr�n Danmark till sydv�stra Sk�ne inleddes �r����������

1985. Marknaden har d�refter successivt utvidgats l�ngs v�stkusten liU G�teborg.

F�r importen av denna gas svarar SwedeGas AB, som ocks� �ger och driver stamledningen f�r transport av gasen. SwedeGas s�ljer gasen vidare till det regionala gasbolaget Sydgas AB och till kommuner, industrier m. fl. i V�stsverige. Den totala f�rs�ljningen, som �r 1988 uppgick till ca 370milj. m gas (4TWh), ber�knas �r 1989 uppg� till ca 500 milj. m

Projektering p�g�r av en stamledning fr�n G�teborg till Trollh�ttan, V�nersborg och Uddevalla (V�stgas 2-projektet). Ledningen v�ntas kom�ma att tas i drift h�sten 1992, f�mtsatt att ett investeringsbeslut fattas under �r 1990.1 samband med detta projekt planerar Vattenfall atl bygga om en gasturbin i Stallbacka vid Trollh�ttan till s. k. gaskombicykddrift med naturgas som br�nsle. Ombyggnaden ing�r i den av riksdagen godk�n�da investeringsplanen f�r VattenfaU f�r �ren 1989- 1991.

SwedeGas har i juli 1989 tr�ffat avtal med Dansk Naturgas A/S (Dangas) om leveranser lill Sverige av sammanlagt 10 miljarder m' natur�gas till �r 2010. Genom avtalet kommer importen av dansk gas att succes�sivt �ka till 1100 milj. m om �ret, vilket �r n�stan dubbelt s� myckel som de tidigare avtalade leveransema fr�n Dangas. I samband med det nya leveransavtalet har prisema enligt de tidigare avtalen justerats till en marknadsm�ssig niv�. Vidare har partema tr�ffat samarbetsavtal om lag�ring av gas f�r svensk r�kning i befintliga och planerade lagringsanl�gg�ningar i Danmark.

Inom SwedeGas forts�tter planeringen f�r ett naturgassystem i Mellan�sverige. F�rhandlingar med leverant�rer av gas i Norge och Sovjetunionen p�g�r.

Energikol

Den totala anv�ndningen av energikol uppgick �r 1988 till ca 2,7 milj. ton (20TWh), vilket �r en minskning med ca 0,1 milj.ton j�mf�rt med �r 1987. Minskningen beror framf�r allt p� atl v�dret var mildare under �r 1988 �n under �r 1987. Ut�ver energikol f�rbmkades �r 1988 ca 1,2 milj. ton metallurgiskt kol och ca 0,5 milj. ton koks.

Omkring 65% av energikolet f�rbmkas i v�rme- och kraftv�rmeverk. Kol anv�nds f�r n�rvarande regelbundet f�r v�rmeproduktion i 24 anl�gg�ningar f�rdelade p� 21 kommuner. Dessutom anv�nds kol vid l�ngtids�prov med olika kolbr�nslen eller som reservbr�nsle i sex anl�ggningar. Elva av de koleldade anl�ggningama �r kraftv�rmeverk.

Resterande m�ngd energikol anv�nds inom industrin och i handelstr�d�g�rdar. Anv�ndningen i handelstr�dg�rdar har dock minskat till f�ljd av l�ga oljepriser och viss �verg�ng till naturgas.

Statens energiverk konstaterar i rapporten Kol-89 att det inte finns sk�l
atl �ndra tidigare �rs bed�mningar att f�rbmkningen av energikol �r 1990
kommer att bli h�gst 3 milj. ton. Verket p�pekar dock att den �rliga an-
�������������������������������� 21


 


v�ndningen kan komma att �ka med ca 0,4milj.ton i b�rjan av 1990-talet���� Prop. 1989/90:100
n�r de hittiUs beslutade Ij�rrv�rmeanl�ggningama �r i full drift.
������������������� Bil. 16

Inhemska br�nslen

�r 1988 anv�ndes inhemska br�nslen med ett energiinneh�ll av drygt 64 TWh, vilket �r en liten minskning j�mf�rt med �r 1987.

Den st�rsta delen av de inhemska br�nslena utg�rs av industriella bipro�dukter s�som lutar, bark och sp�n. �r 1988 anv�ndes 29 TWh lutar. Dessutom anv�ndes inom massaindustrin f�r el- och v�rmeproduktion drygt 9 TWh tr�dbr�nslen i form av r�vamrester. Inom s�gverken anv�n�des 6 TWh tr�dbr�nslen.

Omkring 12 TWh ved och andra tr�dbr�nslen anv�ndes under �r 1988 i sm�hus.

I fj�rrv�rmeverk anv�ndes sammanlagt 9 TWh inhemska br�nslen, vil�ket utg�r drygt 20% av energiinsatsen i fj�rrv�rmen. Drygt 4 TWh utgjor�des av avfall och ca 3 TWh av tr�dbr�nslen.

�r 1988 producerades ca 3,1 TWh energitorv.

Den m�ngd Ir�fiberr�vara som kan anv�ndas f�r energi�ndam�l beror bl. a. av ekologiska faktorer och av skogsindustrins behov av r�vara. Vida�re �r den regionala f�rdelningen av betydelse, eftersom tr�dbr�nslen �r f�rh�llandevis dyra att transportera. Flera studier r�rande tillg�ngen p� tr�dbr�nslen p�g�r f�r n�rvarande, bl.a. inom Vattenfall. Fr�gan behand�las ocks� i naturv�rdsverkets och energiverkets nyss n�mnda rapport om en milj�anpassad svensk energif�rs�ijning.

Forskning kring energiskog och andra energigr�dor har sedan �r 1976 genomf�rts inom det statliga energiforskningsprogrammel. F�rs�k med energiskogsodling i st�rre skala p�g�r bl. a. i �rebro l�n. F�mtsatt att den p�g�ende f�rs�ksverksamheten faller v�l ut finns m�jlighet all energiskog och andra energigr�dor skall kunna introduceras i energisystemet i en mer betydande omfattning mot slutet av 1990-talet. Omst�Uningen av jord�bmkspolitiken kan inneb�ra �kade m�jligheter till en satsning p� energi�gr�dor i framtiden.

Uran

Tillg�ngen p� uran p� v�rldsmarknaden �r god och prisema p� den s. k. spotmarknaden f�r uran har fortsatt att sjunka. Huvuddelen av det uran som anv�nds i Sverige k�ps emellertid enligt l�ngsiktiga kontrakt och f�r dessa g�ller mera stabila uranpriser.

Behovet av natumran f�r de tolv reaktorer som ing�r i det svenska k�rakraftsprogrammet uppg�r till ca I 500 ton per �r. Uranet levereras i huvudsak fr�n Kanada och Australien men �ven fr�n F�renta Stateraa och Niger. Kanada svarar f�r mer �n 50% av framtida leveranser enligt nu g�llande kontrakt. Import av uran med urspmng i Sydafrika eller Namibia f�rekommer inte.

F�r isotopanrikning av uran f�r svenska reaktorer utnyttjas Eurodifs
anrikningsanl�ggning i Frankrike och Urencos anl�ggningar i Nederl�n-
����������������������������� 22


 


deraa, Storbritannien och F�rbundsrepubliken Tyskland samt anl�ggning-���� Prop. 1989/90:100 ar i F�renta Stateraa och Sovjetunionen. Fr�n Sovjetunionen levereras���� Bil. 16 numera ocks� fardiganrikal uran till Sverige.

Elf�rs�rjning

Elproduktionen inom landet under �r 1988 uppgick enligt prelimin�ra uppgifter fr�n statens energiverk till ca 141 TWh. H�rav utgjorde ca 69 TWh vattenkraft, ca 66 TWh k�rakraft och ca 6 TWh mottryckskraft. I oljeddade kondenskraftverk och i gasturbiner producerades ca 0,5 TWh.

Under flera �r har vattenkraftsproduktionen varit mycket h�g beroende p� osedvanligt god vattentillrinning. �r 1987 uppn�dde vattenkraftspro�duktionen sitt hittills h�gsta v�rde, 71 TWh. �r 1988 uppgick den som n�mnts till ca 69 TWh. �ven �r 1989 v�ntas bli ett mycket gott vatten�krafts�r med en produktion av ungef�r samma storlek som under �ren

1987�� och 1988. Under �r med meddtillrinning har vattenkraften en pro�
duktionsf�rm�ga om ca 63 TWh. Under extrema torr�r, dvs. �r med avse�
v�rt mindre vattentillrinning �n normalt, kan vattenkraftsproduktionen
komma att begr�nsas till 51 -53TWh.

Elutbytet med grannl�nderaa innebar �r 1988 import av ca 5 TWh och export av ca 7,5 TWh. Nelloexporten var allts� ca 2,5 TWh.

Elf�rbmkningen i Sverige uppgick �r 1988 till ca 139 TWh. D�rav ut�gjorde �verf�ringsf�rluster ca 11 TWh och f�rbmkning i avkopplingsbara elpannor ca 7,5 TWh. Som m�tt p� df�rbmkningens storlek bmkar anges den lemperaturkorrigerade prima elanv�ndningen inkl. �verf�ringsf�rlus�ter men exkl. f�rbmkningen i avkopplingsbara elpannor. Den s�lunda definierade f�rbmkningen uppgick �r 1988 tUl ca 132TWh. Statens ener�giverk g�r bed�mningen alt den kommer att n� upp till 135 TWh �r 1989 och 137 TWh �r 1990, vilket inneb�r en �kning med ca 2 % per �r.

�verf�ringssystemet f�r el bygger p� ett storkraftn�t f�r 400 kV och 220 kV sp�nning. Ledningsl�ngden i detta n�t uppgick vid slutet av �r

1988�� tiU 15 243 km. Av denna l�ngd �ger Vattenfall 13 619 km.

�ldre 220kV-ledningar fr�n Norrland s�demt har b�rjat ers�ttas av ett mindre antal nybyggda 400kV-ledningar. Under �r 1988 har 220kV-led-ningarna Gustafs �Morg�rdshammar och Midskog�Ange tagits ur drift medan en ny ledning Morg�rdshammar��rebro tillkommit. Under �r

1989�� har en ny ledning mellan Indals�lven och Mellansverige tillkommit.
Genom �verg�ngen till 400 kV-ledningar minskar n�tf�rlusteraa och f�r�
b�ttras �verf�ringsf�rm�gan.

Storkraftn�tet �r sammankopplat med motsvarande n�t i de nordiska

grannl�nderna. En ny likstr�msf�rbinddse med JyUand, Kontiskan 2, togs

i drift �r 1988. Avsikten �r att den skall ers�tta en �ldre f�rbindelse,

Kontiskan 1, som emellertid ber�knas kunna utnyttjas ytterligare en tid.

En ny f�rbindelse mellan Forsmark i Sverige och Raumo i Finland togs i

drift i december 1989. Denna f�rbindelse �r f�r n�rvarande v�ridens

l�ngsta sj�kabel f�r h�gsp�nd likstr�m.

23


 


Fj�rrv�rme och kraftv�rme������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Fj�rrv�rmen intar i dag en central plats i Sveriges energif�rs�rjning. I Sverige startade utbyggnaden av fj�rrv�rme under 1950-talet. Under 1970-och 1980-talen har utbyggnadstakten varit h�g. Vid utg�ngen av �r 1988 distribuerades Q�rrv�rme i 205 t�torter. Fj�rrv�rme v�rmer ca 1400000 l�genheter i flerfamiljshus och ca 100000 sm�hus. Fj�rrv�rmdeveransema uppgick �r 1988 till ca 35 TWh.

Fj�rrv�rmen kan utnyttjas som bas f�r kombinerad el- och v�rmepro�duktion, s. k. kraftv�rme. Genom att merparten av de f�rluster som annars skulle uppst� vid br�nslebaserad elproduktion tas till vara i form av v�rme som tillf�rs Q�rrv�rmesystemen f�r man ett mycket h�gt utnyttjande av energiinneh�llet i br�nslet, 85 � 90% att j�mf�ras med 35 � 50% vid en�bart elproduktion.

I dag finns det kraftv�rme i ett 20-tal Q�rrv�rmesystem. Den installera�de eleffekten i dessa anl�ggningar uppg�r till drygt 2100 MW. Elproduk�tionen i kraftv�rmeverken var �r 1988 ca 2,3 TWh.

Tidigare utgjordes br�nslet f�r el- och v�rmeproduktion i fj�rrv�rmesy�stemen till st�rsta delen av olja. Under senare �r har emellertid energitill�f�rseln blivit mer diversifierad. I dag svarar oljan f�r knappt 15% av denna tillf�rsel. Kol svarar f�r n�ra 30%. �vriga br�nslen �r torv, br�ns-leflis, naturgas, hyttgas och avfall. Dessutom utnyttjas spillv�rme fr�n industrier. El anv�nds f�r drift av stora v�rmepumpar och utnyttjas i avkopplingsbara elpannor n�r det r�der god tillg�ng p� el.

Som n�mnts har statens energiverk nyligen utrett fr�gan om fj�rrv�r�meverkens ekonomiska situation. Utredningen ing�r i underlaget f�r det samlade f�rslag till skatter och avgifter inom energiomr�det som avses f�rel�ggas riksdagen under �r 1990.

Energiforskning

�r 1988 tiUkallades en s�rskild utredare med uppgift att utreda den framli�da energiforskningens omfattning, inriktning m. m. Utredaren �verl�mna�de i juli 1989 bet�nkandet (SOU 1989:48) Energiforskning f�r framtiden � F�rslag till statligt program 1990/93 f�r forskning inom energiomr�det m. m. Bet�nkandet har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet. Avsikten �r att f�rslag r�rande fortsatt energiforskning skall presenteras i regeringens forskningsproposition v�ren 1990. I detta sammanhang avses �ven vissa fr�gor r�rande Studsvik AB bli behandlade.

Damms�kerhet

Riksdagen beslutade v�ren 1989 om vissa f�rslag r�rande damms�kerhet
m. m. (prop. 1988/89:116, BoU 12 och JoU22, rskr. 265 och 303). Bl. a. har
vissa �ndringar i vattenlagen (1983:291) och plan- och bygglagen-
(1987:10) beslutals av riksdagen. Regeringen har d�refter uppdragit �t
l�nsstyrdseraa att utreda vissa fr�gor r�rande damms�kerhet m. m. Resul�
tatet skall redovisas i febmari 1990.
������������������������������������������������������������������������������ 24


 


Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHl) har p� rege-���� Prop. 1989/90:100 ringens uppdrag redovisat f�rslag r�rande damminventeringar, �versv�m-���� Bil. 16 ningsskydd och �lvcentraler. Vidare har SMHI redovisat ett f�rslag r�ran�de forskning om damms�kerhet och �versv�mningar. F�rslaget bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet.

F�rs�rjningsberedskap

M�l och inriktning f�r f�rs�rjningsberedskapen inom energiomr�det inf�r kriser och krig lades fast av statsmaktema i 1987 �r f�rsvarsbeslut (prop. 1986/87:95, F�U 11, rskr. 310).

Importerade fossila br�nslen svarar f�r en v�sentlig dd av v�r energif�r-s�tjning. En beredskap m�ste d�rf�r finnas inom energiomr�det s� att f�rs�tjningen kan tryggas vid avbrott och st�mingar i kris och krig.

Staten har sedan den 1 juli 1987 det samlade ansvaret f�r de delar av oljelagren som �r avsedda f�r neutralitets- och krigsskedet. Oljeprodukter f�r fredskrisskedet beredskapslagras fr�n samma tidpunkt av de lagrings�skyldiga, dvs. vissa distribut�rer och storf�rbmkare. Den omfattande om�stmktureringen av de statliga oljelagren, vilken innefattar b�de utf�rs�lj�ning av r�olja och ink�p av produkter, ber�knas bli avslutad under budget��ret 1990/91.

Fr�gan om f�rs�ijningsberedskapen inom naturgasomr�det �r �nnu inte slutligt l�st. Regeringen har uppdragit �t statens energiverk att till den 15 juni 1990 utreda fr�gan om en permanent beredskapsl�sning som skall kunna genomf�ras till �r 1995. Avsikten �r alt f�rslag skall l�ggas fram f�r riksdagen under n�sta riksm�te.

Arbetet avseende f�rs�rjningsberedskapen p� elkraftsomr�det inriktas p� att �ka s�kerheten i �verf�ringssystemen. Kraftindustrins investeringar styrs av fredslida behov och krav p� drifts�ker �verf�ring. Till�ggsinveste�ringar �kar s�kerheten i d�verf�ringen och bidrar till en f�rb�ttrad bered�skap.

Arbelet med utbildning och �vning av kris- och krigsorganisationen inom elkraftsomr�det p�g�r och kommer att intensifieras under n�sta budget�r.

K�rns�kerhet

Statens k�mkraftinspektion ger ut kvartalsrapporter �ver driften vid de svenska k�rntekniska anl�ggningama. I rapportema redovisas driftf�rh�l�landen, tillg�nglighet och s�dana st�mingar i driften som inspektionen har bed�mt som v�sentliga fr�n fr�mst s�kerhetssynpunkt. Inga allvarliga st�mingar som p�verkat s�kerheten i de svenska anl�ggningama har in�tr�ffat under �r 1989.

Den 30 mars 1989 l�mnade regeringen tillst�nd till innehavarna av reaktorema Forsmark 3, Oskarshamn 3 och Ringhals 1 att driva dessa vid f�rh�jd effekt fram till den 31 december 1994. Effekth�jningama inneb�r ett �rligt denergitillskott om ca 1,6 TWh f�r den aktuella perioden.

Vid reaktom Ringhals 2 genomf�rdes under sommaren 1989 det plane-����������������������������� 25


 


rade bytet av �nggeneratorer. Under h�sten har provdrift med de nya���� Prop. 1989/90:100 �nggeneratorema genomf�rts. Provresultaten granskas f�r n�rvarande hos���� Bil. 16 s�kerhetsmyndighetema. F�r mtinm�ssig drift kr�vs regeringens tillst�nd.

Internationellt energisamarbete

Vid Nordiska r�dets session i Stockholm v�ren 1989 beslutades om en ny plan f�r nordiskt samarbete inom energiomr�det. Planen behandlar fyra energipolitiska huvudomr�den f�r �ren 1989-1992. Samarbetet kommer i huvudsak att inriktas p� fr�gor som r�r energi och milj�. Ett centralt inslag �r rapporten fr�n V�ridskommissionen f�r milj� och utveckling, den s. k. Bmndtlandkommissionen.

Inom det interaationdla energiorganet lEA har under senare �r �kad vikt givits �t studier av energisystemens milj�p�verkan. Under �r 1989 har framf�r allt klimatfr�goraa behandlats ing�ende. Bl. a. har lEA i samarbe�te med OECD arrangerat ett seminarium om klimatp�verkande gaser.

I maj 1989 h�lls ett ministerm�te, d� planeraa f�r IEA:s arbete under de n�rmaste �ren lades fast. Ministraraa betonade i slutkommunik�n sin oro �ver den �kade oljeanv�ndningen, s�rskilt inom transportomr�det, samt understr�k milj�fr�gomas vikt vid utformningen av energipolitiken. Un�der ministerm�tet diskuterades ocks� �kade f�rbindelser med icke-med-lemsl�nder.

Etl avtal om informationsutbyte och varsel r�rande k�ratekniska an�l�ggningar m.m. mellan Sverige och Tyska Demokratiska Republiken tr�dde i kraft den 12 april 1989. Sedan tidigare finns s�dana avtal med Danmark, Finland, Norge och Sovjetunionen. Statens str�lskyddsinstitut och statens k�rakraftinspektion svarar f�r tiU�mpningen av avtalen. F�r�handlingar om liknande avtal p�g�r med F�rbundsrepubliken Tyskland och med Polen.

26


 


III. Vissa avfallsfr�gor��������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

Bil. 16

1 Inledning

Regeringen gav den 25 juni 1987 statens naturv�rdsverk i uppdrag att utv�rdera erfarenheter inom avfalls- och �lervinningsomr�det. I uppdra�get ingick bl.a. att naturv�rdsverket skulle redovisa vad som ytterligare b�r g�ras f�r att minska avfallsm�ngderaa och avfallets negativa konse�kvenser. Vidare ingick i uppdraget att verket skulle visa hur en �kad �tervinning och produklkontroll kan uppn�s. Naturv�rdsverket �verl�m�nade i juni 1988 rapporten Avfallet och Milj�n. Rapporten har remissbe�handlats. Till protokollet i detta �rende b�r fogas dels en sammanfattning av rapporten, bilaga 16.1, dels en f�rteckning �ver de instanser som avgett remissyttranden och en sammanst�llning av remissyttrandena, bilaga 16.2.

En genomg�ng av regeringsuppdraget, naturv�rdsverkets rapport och remissvaren visar att det beh�vs �ndringar av renh�llningslagstiftningen. Mot bakgmnd av delta uppr�ttades i maj 1989 inom milj�- och energide�partementet promemorian (Ds 1989:29) F�rslag till �ndringar i renh�ll�ningslagen. Promemorians lagf�rslag b�r fogas till protokollet i detta �ren�de som bilaga 16.3. Promemorian har remissbehandlats. En sammanst�ll�ning av remissyttrandena har uppr�ttats och b�r fogas lill protokollet som bilaga 16.4,

P� gmndval av f�rslaget i promemorian beslutade regeringen den 7 december 1989 att remittera etl f�rslag till �ndringar i renh�llningslagen m. m. lill lagr�det. De remitterade lagf�rslagen b�r fogas lill protokollet i della�rende som bilaga 16.5. Lagr�det har den 19 december 1989 yttrat sig �ver lagf�rslagen. Yttrandet b�r fogas till protokollet som bilaga 16.6.

Den 10 oktober 1988 gav regeringen naturv�rdsverket i uppdrag att utreda vissa milj�problem vid hanteringen av slam fr�n kommunala re�ningsverk m.m. Naturv�rdsverket h�rtill regeringen i juni 1989 redovisat uppdraget i rapporten Slam � Hantering och Milj�problem. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten samt en f�rteck�ning �ver remissinstansema och en sammanst�Uning av remissyttrandena b�r fogas till protokollet som bilaga 16.7 och 16.8.

I min f�redragning motsvarar avsnitten 5.1.1, 5.1.3, 5.1.3.1, 5.1.3.2, 5.2, 5.4.1, 6.1.1, 6.2, 6.2.1, 6.2.2 samt 10 specialmotiveringen utom s�vitt avser 13 � lagen (1985:426) om kemiska produkter protokollet fr�n det sammantr�de d� regeringen besl�t all inh�mta lagr�dets yttrande. Lagr�det har i sitt yttrande i allt v�sentligt godtagit lagf�rslagen. I samband med att jag behandlar de enskilda paragrafer som ber�rs av yttrandet tar jag upp lagr�dets synpunkter. Som kommer att framg� godtar jag lagr�dets f�rslag och f�rordar allts� vissa �ndringar i de remitterade f�rslagen. Ut�ver vad som har anm�rkts i anslutning till olika paragrafer har n�gra redaktionella j�mkningar gjorts i lagf�rslagen.

Ut�ver detta har ett antal framst�llningar och f�rslag fr�n kommuner, enskilda, organisationer och f�retag r�rande avfallsfr�gor kommit in till milj�- och energidepartementet.

27


 


2 Sammanfattning

Mina st�llningstaganden och f�rslag i sammandrag:���������������������

      Avfallet utg�r en allt st�rre belastning f�r milj�n. M�nga problem skapas redan n�r en vara tillverkas. Producenten ansvarar f�r det a vfaU som uppst�r tiU f�ljd av verksamheten, vilket inkluderar ett kostnadsansvar.

      Varoma och produktema m�ste vara rena fr�n b�rjan. S�v�l i avfallet som i varoma och produktema m�ste inneh�llet av milj��skadliga �mnen vara radikalt mindre �n i dag. Detsamma g�ller avlopp.

      Ocks� de stora volymeraa avfall utg�r problem f�r milj�n och resurshush�Uningen. �leranv�ndning och �tervinning av materi�al m�ste �ka.

      F�r det avfall som slutligen beh�ver tas om hand m�ste teknik och system f�r milj�riktig hantering och slutbehandling utveck�las.

F�ljande �tg�rder beh�ver vidtas nu:

Producentansvaret h�vdas starkare genom �kad kontroll av ke�mikalieanv�ndningen, krav p� utbyte av milj�skadliga �mnen, uppgiftsskyldighet till kommunen och konsumenten, utvecklan�de av f�retagsinteraa materialbalanser och milj�vamdeklara�tioner.

Konkreta planer tas fram f�r atl snarast begr�nsa eller helt av�veckla anv�ndningen av s�rskilt milj�skadliga �mnen.

Ett program l�ggs fast f�r att senast till �r 1995 f� bort de farligaste �mnena i slammet fr�n de kommunala reningsverken.

Ekonomiska styrmedel f�r att minska avfallets volym och farlighet utvecklas.

M�jlighet inf�rs att f�reskriva om �kad k�llsortering f�r alla typer av avfall.

Styrmedel f�r att fr�mja retursystem inom f�rpackningsomr�det skall utvecklas. PET-eng�ngsflaskan skall avvecklas.

Kommunal planering och inventering inf�rs f�r alla typer av avfall och kommuneraas ansvar f�r avfallshanteringen utvidgas p� sikt.

Naturv�rdsverket utses att vara central myndighet f�r avfallsfr�gor.

Forskning och utveckling inom avfallsomr�det prioriteras.

M�jligheterna �ppnas f�r ett breddat �gande i Svensk Avfalls�konvertering AB (SAKAB).

Avfallsfr�goraa b�r ges en �kad uppm�rksamhet vid myndighe�temas arbete med pr�vning och tillsyn enligt milj�skyddslagen (1969:387).


Prop. 1989/90:100 BiL 16


28


 


Arbetet med att f� till st�nd en tillfredsst�llande situation inom avfallsomr�det i landet sker i en stegvis process d�r vamproducen-ten, staten, kommunen och konsumenten aUa har sina roUer att spela. N�r avvecklingsplaner f�r milj�skadliga �mnen f�religger och n�r den kommunala avfallsplaneringen hunnit verka kan ytterligare steg tas. Det �r viktigt att d�rvid �stadkomma en god samverkan mdlan alla akt�rer.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


Sk�len f�r mina st�llningstaganden och f�rslag: AU produktion och an�v�ndning av varor ger upphov till avfall. Avfallet medf�r ett aUt st�rre milj�problem. Det kan ofta ta l�ng tid innan en produkts milj�problem uppkommer. Medan milj�st�mingar fr�n t.ex. en industriprocess ofta �r omedelbara och kontinueriiga kan det ta l�ng tid innan de farliga �mnen som ing�r i produktema deponeras p� en tipp eller f�rbr�nns. Urlakning av skadliga �mnen fr�n tippen kommer i sin tur att p�g� under l�ng tid. Vi kan �nnu inte bed�ma vad som h�nder med milj�n om alla de kemikalier och milj�farliga �mnen, som nu finns i v�rt samh�lle och kommer att hamna i v�rt avfaU, s� sm�ningom frig�rs till omgivningen.

Ett exempel p� vad som kan h�nda �r minskningen av s�lbest�ndet i �stersj�n. Att denna h�nger samman med gamla utsl�pp av PCB och liknande f�roreningar �r klarlagt. Trots att f�rbud mot PCB inf�rdes redan �r 1971 tillf�rs �nnu detta �mne till v�r omgivning. Det sker n�r varor som tillverkats tidigare blir avfall och n�r utl�ckage fr�n avfallet b�rjar ske. Hur l�ng tid det tar innan PCB-tillf�rsdn till milj�n upph�r kan d�rf�r inte bed�mas.

Exemplet visar ocks� de problem som den diffusa spridningen av milj��skadliga �mnen utg�r. Det r�cker inte med att vi med stor framg�ng har lyckats begr�nsa utsl�ppen fr�n m�nga av de punktk�llor som tidigare svarade f�r en erk�nt stor milj�belastning. Tillst�ndet i milj�n har �nd� totalt sett f�rs�mrats. Del �r stor risk att f�rs�mringen forts�tter ytterligare en l�ng tid innan resultatet av nya �tg�rder blir synligt.

Arbetet med att f�rb�ttra milj�n m�ste breddas v�sentligt. Syns�tt och angreppss�tt n�r det g�ller avfallet m�ste f�r�ndras. F�r att �stadkomma en varaktigt h�llbar utveckling m�ste all verksamhet anpassas till de krav som m�nniskor och milj� l�ngsiktigt st�ller. N�r det g�ller avfallet �r det viktigaste att volym och farlighet minskar, samtidigt som behandlingen av det avfall som �nd� uppkommer f�rb�ttras.

Detta g�ller s�v�l nationellt som intemationellt. Under senare �r har uppm�rksamheten riktats bl. a. mot �kade intemationella transporter av milj�fariigt material, inte minst avfall, till utvecklingsl�nder och andra l�nder med sm� m�jligheter att ta hand om det p� etl bra s�tt. Detta �r ett skr�mmande tecken p� att induslril�ndema inte har hanterat sina avfalls�fr�gor p� ett ansvarsfuUt s�tt. 1 v�rt land m�ste utg�ngspunkten vara att vi sj�lva skall ta hand om v�rt eget avfall. N�r det �r l�mpligt skall vi sj�lvfallet samarbeta med andra l�nder f�r att n� den f�r milj�n b�sta m�jliga hanteringen.


29


 


Avfallshantering har hittiUs snarare f�rknippats med valet av behand-���� Prop. 1989/90:100 lingsmdod �n med fr�gan om hur man f�r fram renare produkter och���� Bil. 16 d�rmed ett mindre skadligt avfall. I det framtida arbetet m�ste de f�rebyg�gande �tg�rdema f� �kad tyngd.

Ingen har i dag n�gon samlad �verblick �ver avfallshanteringen i landet, och n�gon prioritering eller samlad planering av avfallsarbetet har knap�past kunnat ske. Ett stort intresse har �gnats hush�llsavfallet samtidigt som det volymm�ssigt mer betydande och ofta mer sv�rhanterliga indu�striavfallet inte har uppm�rksammats p� samma s�tt. Det milj�farliga avfallet svarar f�r endast en liten volym men inneb�r samtidigt den st�rsta risken. Det finns vidare stora m�ngder avfall d�r det �r sv�rt att klassifice�ra vilken karakt�r det har. Exempelvis finns inom b�de hush�llsavfall och industriavfall produkter av blandad sammans�ttning d�r det kan variera beroende p� behandlingsmetod fr�n faU till fall vilka effekter avfallets slutbehandling kan f� p� milj�n.

F�r att komma till r�tta med problemen kr�vs ett l�ngsiktigt och m�lin�riktat arbete med utg�ngspunkt att i f�rsta hand minska ol�genheter och problem genom att angripa k�lloraa. Det kommer att kr�vas ett betydande utvecklingsarbete s�v�l tekniskt som administrativt f�r att genomf�ra detta.

Riksdagens beslut �r 1975 om �tervinning och omh�ndertagande av avfall (prop. 1975:32, JoU 10, rskr. 161) inneb�r att producenten ansvarar f�r det avfall som uppkommer liU f�ljd av hans verksamhet. Denna princip kan i viss utstr�ckning anses ha blivit till�mpad i s� m�tto att en relativt stor del av del avfall som uppst�r i samband med sj�lva industri�produktionen tas om hand inom f�retagens egna anl�ggningar. Detta �r emellertid inte tillr�ckligt. Producenten m�ste ta ansvar ocks� f�r de produkter som tillverkas och den inverkan dessa f�r p� h�lsa och milj�.

Enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter, LKP, �r den som hante�rar eller importerar milj�skadliga �mnen skyldig att ha god kunskap om �mnena och deras effekter och �r �ven skyldig att n�r s� �r m�jligt byta dem mot mindre skadliga eller oskadliga. Denna skyldighet har hittills inte p� n�got m�rkbart s�tt iakttagits n�r det g�ller sammans�ttningen av de producerade eller importerade varoma. Den tekniska och kommersiella utvecklingen har snarare lett lill en �kad anv�ndning av milj�skadliga �mnen i varor som d�rmed hamnar ocks� i avlopp och avfaU. Producen�tens ansvar m�ste utkr�vas mer best�mt i framtiden. I ett f�rsta steg har en kemikaliekontroll byggts upp som betalas av f�retagen. Jag f�resl�r i det f�ljande en skyldighet f�r f�retagen att l�mna noggranna uppgifter till kommuneraa om sina materialfl�den samt om vilken typ och vilka m�ng�der avfall som uppkommer. Vidare f�resl�r jag vissa f�rtydliganden i kemikalielagen f�r att insk�rpa kravet p� att byta ut milj�skadliga �mnen i varor.

En avveckling av s�rskilt milj�st�rande �mnen f�rbereds. Inom detta
omr�de p�g�r ett aktivt arbete inom naturv�rdsverket och kemikaliein�
spektionen. S�rskilt vill jag erinra om det arbete, som Sverige medverkar i
inom OECD, d�r de 1 000 vanligaste kemikalieraa �r f�rem�l f�r noggran�
na utredningar med avseende p� milj�konsekvenser. Syftet �r att f� fram
����������������������������� 30


 


s�dan kunskap att man kan g� vidare och f�rbjuda eller starkt begr�nsa��� Prop. 1989/90:100 anv�ndningen av s�rskilt skadliga �mnen. Konkreta f�rslag till hur detta���� Bil. 16 skall genomf�ras h�ller p� att utarbetas.

Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentarisk kommitt� (ME 1989:04) f�r att se �ver milj�skyddslagstiftningen. Sedan milj�skyddsla�gens (1969:387), ML, tillkomst har milj�situationen f�rb�ttrats p� v�sent�liga omr�den. Milj�problemen i stort har dock f�rv�rrats. Fr�n att i huvudsak ha orsakats av lokala st�rningsk�llor, har de numera ofta sitt urspmng i mer storskalig och komplex verksamhet, t.ex. trafiksystem, energisystemet samt samh�llets vamstr�mmar i vid mening. Kommitt�n skall utreda hur de olika lagar som g�ller milj�skydd skall kunna bli effektivare i arbetet f�r en b�ttre milj�. Lagama skall samordnas p� ett b�ttre s�tt och bli l�ttare att �verblicka och till�mpa. F�rslag skall presen�teras till hur sk�rpta milj�krav skall �terspeglas i lagstiftningen.

Redan i dag kan mycket g�ras. Med g�llande lagstiftning, fr�mst ML och LKP, kan villkor och f�rbud som �r av betydelse f�r avfallshanteringen best�mmas av milj�myndighetema. Tillsynen �ver milj�farlig verksamhet �r viktig i detta sammanhang. Avfallsfr�gorna b�r ges en �kad uppm�rk�samhet vid myndigheteraas arbete med pr�vning och tillsyn enligt ML.

Ett annat m�l �r att minska avfallsvolymeraa. Mest i�gonfallande har varit dryckesf�rpackningar av eng�ngstyp, ett exempel p� d�ligt resursut�nyttjande och milj�belastning. Efter �veri�ggningar med bryggeribran�schen har bryggerieraa frivilligt �tagit sig att g� �ver till �terfyllningsbara s.k. PET-flaskor. Inom f�rpackningsomr�det b�r �leranv�ndning vara en ledande princip. P� s� s�tt n�r vi en minskning av volymema avfall som skall sluthanteras. En annan v�g alt g� f�r att minska volymeraa �r att �tervinna r�material. Fortsatt forskning och utveckling avseende alla led �r n�dv�ndig.

Behandlingen av uppkommet avfall m�ste f�rb�ttras parallellt med att volymeraa och farligheten minskar. Allt fler kommuner h�jer ambitions�niv�n och en klart f�rb�ttrad situation �r p� v�g. F�rbr�nning och depone�ring av osorterat avfall m�ste upph�ra. K�llsortering �r nyckelbegreppet.

Det s. k. branschspecifika avfallet tas tiU stor del om hand av industrin sj�lv. Det inneb�r att stora volymer gmvavfall m. m. hanteras intemt inom f�retagen. F�r denna hantering f�mts�tts villkor best�mmas och tillsyn ske enligt ML.

Det icke branschspecifika industriavfallet deponeras i stor utstr�ckning men skulle kunna utnyttjas betydligt b�ttre. En stor del av det utg�r en mycket renare br�nslefraktion �n blandat hush�llsavfall. �ter en annan stor del skulle kunna �tervinnas i betydligt st�rre utstr�ckning. F�r detta kr�vs emellertid en b�ttre �verblick och styrning s� att olika avfaUsslag f�rs till r�tt behandling. Viktigt �r ocks� att tydligt kunna skilja p� indu�striavfall och milj�farligt avfall. �ven h�r �r k�llsortering ett viktigt medel.

Volymeraa milj�farligt avfall �r fortfarande d�ligt k�nda och, ofta p�
gmnd av definitionssv�righeter, f�rmodligen st�rre �n vad man tidigare'
trott. M�nga kommuner har tagit v�rdefulla initiativ f�r att f� en �kad
kontroll och kunskap om art och m�ngder genom en aktiv inventering ute
bland f�retagen. Detta arbete m�ste forts�tta och intensifieras.
����������������������������������������� 31


 


Jag kommer i det f�ljande alt f�resl� en helt�ckande kommunal av-���� Prop. 1989/90:100 fallsplanering. P� sikt b�r del kommunala ansvaret f�r avfallshanteringen���� Bil. 16 �kas ytterligare.

Omh�ndertagandet och behandlingen av det milj�farliga avfallet �r det besv�riigaste problemet. Nya metoder och behandlingstekniker m�ste ut�vecklas och utprovas. F�rbr�nning �r inte enda l�sningen. Att omh�nder�tagandet av det milj�farliga avfallet sker p� etl fr�n milj�- och h�lsosyn�punkt godtagbart s�tt �r en nationell angel�genhet och kr�ver insatser p� alla niv�er i samh�llet.

Liksom det fasta avfallet kan slammet fr�n avloppsreningsverken inne�h�lla b�de nyttiga substanser och skadliga �mnen. Under f�mts�ttning att jordbmksmarkens produktionsf�rm�ga eller andra naturresurser inte �ventyras b�r det givetvis �terf�ras. Men det m�ste ske utan risker f�r milj� och h�lsa.

F�r alla metoder att slutbehandla avfall, s�rskik n�r avfallet inneh�ller stabila gifter och sv�medbrytbara organiska f�reningar, m�ste ett mycket l�ngsiktigt h�nsynstagande ske. Liksom n�r det g�ller utveckling av meto�der f�r slutligt omh�ndertagande av radioaktivt avfaU m�ste tidsperspek�tivet vara m�nga tusen �r.

S�rskilt angel�get �r att se till att ingen export av radioaktivt eller annat milj�farligt avfall �ger mm till l�nder eller anl�ggningar som saknar kun�skap och utmstning att behandla det p� ett milj�riktigt s�tt.

En v�sentlig f�rb�ttring av avfallssiluationen i stort i landet kan endast n�s genom att st�rka det lokala inflytandet �ver avfallsfl�dena. �ven om m�nga fr�gor kr�ver gemensamma insatser regionalt eller nationellt, ibland t. o. m. intemationeUt, kommer m�jligheterna alt finna goda l�s�ningar att vara st�rst n�ra k�llan. Ett utvecklat samarbete mellan industrin och kommunema �r gmndl�ggande.

3 Utg�ngspunkter

1 prop. (1975:32) om �tervinning och omh�ndertagande av avfall formule�ras de allm�nna principer och m�l som g�ller i fr�ga om avfall och avfalls�hantering. 1 propositionen anges som fr�msta m�l en f�rb�ttrad avfalls�hantering och en �kad �tervinning. De principiella ulg�ngspunktema var i korthet f�ljande. En utveckling som inneb�r ett h�rt utnyttjande av be�gr�nsade naturtillg�ngar kan inte till�tas f� forts�tta. Sparsamhet, hush�ll�ning och �leranv�ndning borde vara gmndl�ggande principer vid utnyttjan�det av naturresurseraa och f�r inriktningen av vamproduktionen. Ansva�ret f�r att det avfall som uppkommer i produktionen kan tas om hand p� ett fr�n milj�- och resurssynpunkl riktigt s�tt m�ste i f�rsta hand �vila producenten. Innan produktionen av en vara p�b�rjas b�r det vara k�nt hur det avfall som �r en f�ljd av sj�lva produktionsprocessen skaU behand�las liksom hur den f�rdiga varan skaU omh�ndertas sedan den anv�nts.

I regeringens skrivelse 1986/87:157 framh�lls att m�ngden avfall b�r
minskas genom �tg�rder i s�v�l produktions- som konsumtionsledet.
��������������������������������� 32


 


�mnen och produkter som genom att blandas med annat avfall kan f�ror-��� Prop. 1989/90:100
saka s�rskilda milj�st�raingar b�r hanteras f�r sig.
����������������������������������� Bil. 16

Samh�llets hittillsvarande syn p� hur den svenska avfallshanteringen b�r bedrivas vill jag sammanfatta p� f�ljande s�tt:

      Avfallets inneh�ll av h�lso- och milj�farliga �mnen skall minimeras fr�mst genom �tg�rder i produktionsledet. Tillverkarna har h�r det huvudsakliga ansvaret.

      Avfallets m�ngd skall minimeras genom �tg�rder i b�de produktions-och konsumtionsledet. Tillverkarna av varor har ocks� etl ansvar f�r att det avfall som uppst�r till f�ljd av anv�ndning av varan kan hanteras p� ett fr�n milj�synpunkt tillfredsst�Uande s�tt.

      Avfall som uppkommer skall �teranv�ndas eller �tervinnas i st�rsta m�jliga utstr�ckning.

      Mycket h�rda milj�krav skall st�Uas p� omh�ndertagande av avfall som inte kan �tervinnas.

      Hanteringen av milj�farligt avfall skall f�rb�ttras. �mnen och produk�ter som kan f�rorsaka milj�st�raingar b�r inte blandas med annat avfall utan b�r hanteras f�r sig.

      Utformningen av framtidens avfallshantering skall inte bindas vid en enda teknisk l�sning. Nya och successivt f�rb�ttrade altemativ skall utvecklas.

Denna syn b�r enligt min mening i allt v�sentligt vara v�gledande ocks� f�r framtiden.

Best�mmelser av betydelse f�r renh�Uning och avfallshantering finns i den nuvarande renh�llningslagen (1979:596), RL, och i flera andra lagar.

Varje kommun skall svara f�r att hush�llsavfall inom kommunen forslas tiU behandlingsanl�ggning i den utstr�ckning som beh�vs. F�re �r 1972 var inte alla kommuner skyldiga att sk�ta h�mtning och bortforsling av avfall fr�n hush�ll eller d�rmed j�mf�rlig verksamhet. En kommun kunde emellertid genom best�mmelser i den lokala h�lsov�rdsordningen f�reskri�va att h�mtning och bortforsling av orenlighet och avfall fr�n s�rskilt angivna omr�den skulle utf�ras genom kommunens f�rsorg. Ett s�dant renh�llningsansvar inf�rdes i m�nga kommuner men begr�nsades ofta till t�lortema.

Ett helt�ckande kommunalt renh�llningsansvar i fr�ga om hush�llsavfall inf�rdes fr�n den Ijanuari 1972, d� 4� i den d�varande kommunala renh�llningslagen (1970:892) tr�dde i krafl. Della innebar att kommunen som huvudregel blev skyldig att forsla bort hush�llsavfallet fr�n varje enskild fastighet samt alt enbart den som kommunen hade anlitat var ber�ttigad att ta befattning med avfallet. Denna �ndring fick s�rskild betydelse f�r f�rh�llandena utanf�r de st�rre t�lortema.

D� erfarenhetema visade atl denna ordning p� vissa h�ll var mindre l�mplig vidgade riksdagen efter n�gra �r successivt m�jligheteraa till un�dantag fr�n det kommunala bortforslingsmonopolet.

�r 1977 tillsatte regeringen en kommitt� med uppgift att se �ver den kommunala renh�llningslagen och l�mna f�rslag till en enklare till�mp�ning av regleraa inkl. avgiftssystemet. Kommitt�n avgav bet�nkandet

33

3�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


 


(SOU 1978:24) Ny renh�llningslagstiftning, som tiU stor dd ligger till���� Prop. 1989/90:100
gmnd f�r RL.
������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

AvfaUet �r den sista l�nken i en ofta l�ng kedja fr�n produktion tiU konsumtion. F�r att lyckas att minska avfallsm�ngderaa och avfallets farlighet m�ste anslr�ngningaraa i st�rre utstr�ckning �n hittills inriktas p� all se tiU atl f�retagen undviker eller minskar sin anv�ndning av kemikalier och andra �mnen som �r farliga f�r omgivningen. Detta �r av stor betydelse f�r att f�rb�ttra situationen p� avfallsomr�det. Likas� �r det viktigt att avfallsfr�goraa alltid uppm�rksammas vid myndigheteraas pr�vning enligt milj�skyddslagen (1969:387), ML, av milj�fariig verksam�het.

Med tanke p� sambanden mellan olika lagregler r�rande omgivningsst��rande verksamheter och r�rande farliga kemikalier vill jag i detta samman�hang ge en kort redog�relse f�r vissa gmndl�ggande best�mmelser i ML, lagen (1985:426) om kemiska produkter, LKP, och f�rordningen (1985:841) om milj�farligt avfall, FMFA. Med denna redog�relse villjag visa att det �ven finns vissa best�mmelser vid sidan av RL som �r till�mp�liga p� avfallshanteringen och att dessa best�mmelser kan utnyttjas i f�rebyggande syfte.

ML till�mpas p� s. k. milj�farlig verksamhet. Med detta begrepp avses i korthet att en viss verksamhet, som bedrivs p� en fastighet eller annan fast anl�ggning, ger upphov till st�raingar i omgivningen t.ex. genom att avloppsvatten sl�pps ut i ett vattendrag, en sj� eller ett annat vattenomr�de eller atl verksamheten f�rorsakar ol�genheter p� annat s�tt, t. ex. genom utsl�pp till luft eller mark. Om verksamheten �r av ett mer kvalificerat slag kr�vs s�rskilt tillst�nd f�r att f� bedriva den. Tillst�ndsmyndigheten, dvs. koncessionsn�mnden f�r milj�skydd eUer l�nsstyrelsen, skall, n�r tillst�nd ges, meddela n�dv�ndiga villkor f�r verksamheten. Dessa viUkor skall f�retaget iaktta f�r att f�rebygga eller begr�nsa verksamhetens eventuella st�raingar f�r omgivningen. Det �r inte ovanligt att koncessionsn�mnden f�reskriver villkor om hur avfaU, t.ex. gmvavfall, skall omh�ndertas av den som avser att bedriva verksamheten.

�ven f�r s�dana milj�farliga verksamheter som f�r bedrivas utan s�r�skik tillst�nd enligt ML, skall tillsynsmyndighetema, dvs. i detta fall milj�-och h�lsoskyddsn�mnderaa i f�rsta hand, se liU att best�mmdseraa i ML efterlevs. Tillsynsmyndigheten f�r d�rvid besluta om de f�rbud eller f�r�siktighetsm�tt som omst�ndighetema p�kallar. En s�dan reglering kan ocks� omfatta fr�gor om avfallshantering. Ett f�rel�ggande om f�rbud eller f�rsiktighetsm�tt f�r f�renas med vite.

Den som har f�tt tillst�nd till milj�fariig verksamhet enligt ML kan
normalt inte p� grund av best�mmelsema i RL �l�ggas att upph�ra med
verksamheten eller att vidta f�rsiktighetsm�tt ut�ver vad som anges i
tillst�ndsbeslutet. Villkoren f�r milj�farlig verksamhet kan emellertid om�
pr�vas enligt de s�rskilda regler som anges i 23 �25�� ML. I huvudsak
inneb�r dessa regler att villkor aUtid kan ompr�vas sedan de g�llt i tio �r.
Villkoren kan emellertid �ndras redan dessf�rinnan, om verksamheten har
visat sig leda till of�mtsedda ol�genheter eller milj�f�rh�llandena i omgiv�
ningen har �ndrats v�senligt eller en fr�n milj�synpunkt v�sentligt b�ttre
���������������������������� 34


 


teknik finns tillg�nglig. Det �r naturv�rdsverket eller l�nsstyrelsen som tar��� Prop. 1989/90:100
initiativ till ompr�vningen.
������������������������������������������������������������������� Bil. 16

LKP har till syfte att f�rebygga att skador p� m�nniskors h�lsa eller i milj�n f�rorsakas av kemiska �mnens inneboende egenskaper. Laen inne�b�r bl. a. att en tillverkare eller import�r av kemiska produkter har skyldig�het att i sin verksamhet tillse att skadliga �mnen och beredningar s� l�ngt som m�jligt ers�tts med mindre skadliga eller helt ofarliga, den s. k. substi-tutionsprincipen. Denna princip har hittills inte f�tt konkret genomslag i n�gon st�rre omfattning, och den har heller inte tillr�ckligt tydligt framg�tt av LKP. Jag kommer d�rf�r att f�resl� ett f�rtydligande av lagen i detta avseende. Genom att skyldigheten tydligt sl�s fast f�r den som hanterar eller importerar kemikalier f�r milj�myndighetema samtidigt � i och med att principen direkt framg�r av LKP � enligt min mening ett verksamt instmment f�r att driva p� producentema att minska avfallels farlighet.

Den som yrkesm�ssigt hanterar en kemisk produkt skall till den myndig�het som regeringen best�mmer och i den omfattning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet f�reskriver l�mna de uppgifter om produkten och dess hantering som kan beh�vas f�r att bed�ma h�lso-och milj�risker.

Fr�n den 1 januari 1986 har samtliga landets kommuner ansvaret f�r bortforsling av milj�farligt avfall. I FMFA anges vilka gmpper av kemiskt avfall som skall anses milj�farliga. Naturv�rdsverket har i en v�gledande f�rteckning (Allm�nna r�d 1985:7) angett de avfallsslag som faller under de olika gmppema.

Milj�farligt avfall f�r yrkesm�ssigt transporteras p� v�g endast av kom�mun eller av f�retag som drivs av kommunen eller av den som av l�nssty�relsen har f�tt s�rskilt tillst�nd till s�dan transportverksamhel.

Milj�farligt avfall f�r yrkesm�ssigt omh�ndertas slutligt endast av Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) eller av den som har f�tt ett s�rskilt tillst�nd av regeringen. Industrif�retag f�r emellertid i egen anl�gg�ning enligt I7� FMFA slutligt omh�nderta milj�fariigt avfaU, som inte har uppkommit i anslutning till anl�ggningen, om tillst�nd till anl�ggningen har meddelats med st�d av ML och f�retagel f�r den behandlingen ut�nyttjar endast en mindre dd av anl�ggningens kapacitet.

Utanf�r den ordning som reglerar hanteringen av milj�farligt avfaU faller s�dant milj�farligt avfall som ing�r som del i hush�Usavfall enligt RL och s�dant avfall som slutligt omh�ndertas i anslutning till den anl�ggning d�r det uppkommit.

Genom den r�ttsliga reglering vid sidan av RL som jag har redogjort f�r finns det alks� instmment som m�ste utnyttjas f�r att �stadkomma f�r�b�ttringar inom avfallsomr�det. Del �r fr�mst genom ML och LKP och de f�reskrifter eller villkor som har meddelats med st�d av dessa b�da lagar, som en r�ttslig reglering av avfallsfr�goraa kan ske i syfte att minska avfallets farlighet och i viss omfattning �ven avfallsm�ngderaa. Genom f�rtydliganden och vissa till�gg i fr�mst LKP ges �nnu b�ttre f�mts�ttning�ar att ingripa med regleringar redan innan avfallet har uppkommit. Jag �terkommer till kemikalielagstiftningen senare i min redog�relse.

Jag vill i sammanhanget n�mna att regeringen i maj 1989 har tillsatt en -��������������������������� 35


 


parlamentarisk kommitt� (ME 1989:04) med uppgift att se �ver all milj�-��� Prop. 1989/90:100 lagstiftning. Givetvis kommer �ven de milj�r�ttsliga aspekterna p� avfalls-���� Bil. 16 hanteringen att tas upp vid den �versynen.

Det har ibland gjorts g�Uande att en effektivare avfallshantering skulle �stadkommas om begreppet avfall definierades i lagtexten. Regeringsr�t�ten har uttalat (R� 1976:5) att det av allm�nna r�ttsgmndsatser f�ljer att f�rem�l som �garen avser att anv�nda och ocks� anv�nder inte �r att anse som avfaU.

I departementspromemorian (Ds 1989:29) F�rslag till �ndringar i ren�h�llningslagen, som i denna dd bl.a. byggde p� regeringsr�ttens nyss n�mnda avg�rande, f�reslogs att best�mmelsema i RL om avfallshante�ring skulle omfatta hantering av s�dant avfall och annan orenlighet som fastighetsinnehavaren genom s�rskild �tg�rd visar att han utan ers�ttning f�r dess v�rde vill bli av med. Flera remissinstanser har kritiserat avgr�ns�ningen och menar att problem i alla fall kan uppst�, n�mligen om fastig�hetsinnehavaren mot b�ttre vetande g�r g�llande att avfallet har ett v�rde. Vad som skall inrymmas i begreppet v�rde har ocks� blivit f�rem�l f�r diskussion av remissinstansema.

Vad som i det dagliga livet skall betraktas som avfall �r oftast inte sv�rt att avg�ra. F�rem�l kan emellertid ibland ha ett bmksv�rde sedan de anv�nts f�r sitt urspmngliga �ndam�l, t. ex. d� en restprodukt efter bear�betning �terigen kan anv�ndas. S�rskilt n�r det �r fr�ga om restprodukter fr�n industriell verksamhet kan bmksv�rdet variera. Innehavarens intres�se av att disponera �ver restprodukten kan �ndras i takt med detta. Mot bakgmnd h�rav och med h�nsyn tagen till det blandade remissutfallet �r det min bed�mning att det f�r n�rvarande inte �r l�mpligt att i lagtext f�rs�ka definiera avfallsbegreppet n�rmare �n vad som g�rs i RL. I h�ndel�se av oenighet mdlan fastighetsinnehavaren och den renh�llningsansvari�ge f�r fr�gan om vad som �r avfall liksom tidigare l�sas vid r�ttstiU�mp-ningen.

Denna bed�mning, att inte i lag definiera ett flertydigt begrepp, inneb�r givetvis inte att vi skall sl� av p� kraven n�r det g�ller god avfallshantering. Om vissa restprodukter �r farliga f�r omgivningen s� finns det, som jag nyss n�mnde, m�jligheter f�r milj�skyddsmyndighelema att ingripa med st�d av ML och LKP. �ven naturv�rdslagen (1964:822) inneh�Uer regler som ger m�jlighet att ingripa mot den som skr�par ner utomhus. H�rtill kommer ytterligare best�mmelser som direkt syftar till att skydda m�nni�skors h�lsa som h�lsoskyddslagen (1982:1080) och arbetsmilj�lagen (1977:1160) och f�reskrifter som har utf�rdats med st�d av dessa lagar.

Genom de f�rslag som jag snart kommer att l�gga fram om en b�ttre avfallsplanering och om en b�ttre �verblick �ver avfaUet kommer ocks� sj�lva avfallsbegreppet att bli tydligare.

36


 


4 Avfallshanteringens milj�problem�������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 16 De problem som avfallshanteringen kan f�ra med sig h�nger samman med

s�v�l m�ngderna och karakt�ren p� avfallet som behandlingsmetoderaa. De �r inte heller knutna till n�got enstaka avfallsslag utan upptr�der p� olika s�tt och med olika sv�righetsgrad i samband med hush�lls- och butiksavfall, industriavfall, fasta och flytande orenlighder i form av milj��farliga kemiska spillprodukter, latrin, slam, aska, m. m.

Jag har i olika sammanhang redovisat situationen n�r det g�ller milj�gif�ter. Bl.a. framh�ll jag i prop. 1987/88:85 om milj�politiken inf�r 1990-talet att flertalet av de allvarligaste milj�giftproblemen vi hittiUs har haft och upplever har sin gmnd i utsl�pp av stabila organiska �mnen. Utsl�pp av s�dana �mnen sker bl.a. vid anv�ndningen av olika produkter och varor samt n�r dessa tas om hand och behandlas sedan de har blivit avfaU.

Det mest uppm�rksammade problemet med dessa �mnen i samband med avfallshantering �r dioxinutsl�ppen. De uppst�r vid f�rbr�nning av bl.a. hush�Usavfall. Utsl�pp av dioxiner har ocks� konstaterats vid f�r�br�nning av avfall fr�n sjukhus samt vid sm�ltning av sk�roljebem�ngt och plastbdagl skrot. Vid avfallsf�rbr�nning sl�pps ocks� ut polyaromatiska kolv�ten (PAH), klorbensener m. m. F�mtom de organiska giftiga �mnena �r metallutsl�ppen ett problem, s�rskilt utsl�ppen av kvicksilver.

�ven deponering av avfall leder f�rr eller senare till att stabila organiska �mnen och metaller tillf�rs milj�n, om avfall med s�dant inneh�ll tiUf�rs upplagen. Det kan ocks� ske genom nybildning vid nedbrytningsprocesser i upplagen eller om brand uppst�r. De st�rsta utsl�ppen av metaller sker f�r n�rvarande fr�n gamla gmvavfallsupplag.

Flera faktorer avg�r vilken skada som ekosystemet och m�nniskan ut�s�tts f�r n�r etl kemiskt �mne sl�pps fritt i milj�n. Betydelsen av den l�ngsamt smygande giftverkan av stabila organiska �mnen, tillverkade av m�nniskan, har blivit alltmer uppenbar. S�dana organiska �mnen, som endast bryts ner mycket l�ngsamt i milj�n, kan spridas �ver stora omr�den och p�verka milj�n under l�ng lid. D�rmed blir �ven relativt begr�nsade utsl�pp av stabila organiska �mnen ett allvarligt hot, sett i ett storskaligt och l�ngsiktigt perspektiv. Metallernas biologiska effekter varierar. Vissa �r mycket giftiga eller kan f�rekomma i giftiga f�reningar. Vid �kande hakniv�er kan sv�ra skador upptr�da p� organismerna och i ekosystemet.

S� l�nge stabila organiska �mnen och metaller finns i produkter och
varor kommer de att finnas ocks� i avfallet eller bildas vid avfallsbehand�
lingen. De kommer ocks� ut i avloppsvatten som behandlas i kommunala
reningsverk och p�verkar d�rigenom sammans�ttningen av r�lslammet.
Infl�det av milj�farliga �mnen �r i dag flerfaldigt h�gre �n utl�ckaget.
Detta inneb�r ett l�ngsiktigt milj�problem som vi i dag inte kan �verblic�
ka. Om man inte kan f�rhindra att �mnena hamnar i avfallet eller kommer
ut i milj�n kommer detta l�ngsiktiga milj�hot att finnas kvar. Principen
enligt riksdagens beslut �r 1975, om producentens ansvar att redan vid
tillverkningen av en produkt ta h�nsyn till de slutliga m�jligheterna att
�tervinna produkten och att minimera dess inverkan p� milj�n sedan den
blivit avfall, har inte omsatts i praktisk handling. Industrin har inte annat
����������������������� -,1


 


�n undantagsvis arbetat efter denna princip. Tekniken f�r avfallsbehand-�� ��Prop. 1989/90:100

ling har i st�llet f�tt anpassas tiU avfallets faktiska karakt�r. Orsakeraa tiU���� Bil. 16

st�mingar i milj�n p� gmnd av avfallsbehandlingen m�ste fortfarande tiU

�verv�gande del s�kas i tidigare led, dvs. fr�mst i varuproduktionen. �ven

konsumenterna har naturligtvis del i ansvaret f�r situationen, genom dels

sitt konsumtionsval, dels sitt s�tt att g�ra sig av med kasserade varor och

f�rpackningar.

Eftersom problem och m�jliga l�sningar skiljer sig �t mellan olika slags avfall vill jag redovisa en del mer detaljerade uppgifter innan jag g�r vidare.

I FMFA definieras s�rskilda huvudgmpper av avfall som milj�farliga. Eftersom f�rordningen har utf�rdats med st�d av bemyndigande i LKP omfattar den endast kemiskt och metallhaltigt avfall. Naturv�rdsverket har i en v�gledande f�rteckning (Allm�nna r�d 1985:7) n�nnare angett de av�fallsslag som faller under de olika gmppema.

I prop. 1975:32 konstaterades att resurseraa f�r att la hand om landets kemiska avfall var otillr�ckliga och att samh�llet saknade tillfredsst�llande information p� omr�det.

Kunskapema �r fortfarande bristf�lliga om m�ngder och sammans�tt�ning av det milj�farliga avfallet liksom om vart det tar v�gen och hur det hanleras. Det saknas tillr�ckliga och l�ngsiktiga behandlingsresurser. De behandlingsresurser som har byggts upp av staten genom det huvudsakli�gen stats�gda bolaget Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) t�cker f�r n�rvarande mindre �n 10% av totalm�ngden milj�farligt avfaU. Huvud�parten av det milj�farliga avfallet tas om hand inom industrin eUer i de kommunalt �gda behandlingsf�retag som har bildats under senare �r. F�r s�v�l SAKAB som de kommunala f�retagen g�ller att kapaciteten �r fullt utnyttjad.

Endast undantagsvis har omfattningen och arten av milj�farligt avfall inventerats. N�r inventeringar har genomf�rts och f�ljts upp av tillsyns�myndigheter, verkst�llande insamlingsorgan och industrin i samverkan har resultatet blivit kraftigt �kade m�ngder insamlat avfall och en b�ttre kontroll �ver avfallsfl�dena. Samtidigt har inventeringarna visat atl stora m�ngder avfall, som kan definieras som milj�farligt, sannolikt fortfarande g�r vid sidan av det avsedda omh�ndertagandet och utanf�r samh�llets kontroll.

Kommunerna, som i dag har ensamr�tt att transportera milj�farligt avfaU, kan enligt nuvarande lagstiftning inte f�reskriva vart detta avfall skall transporteras. Valet av plats och metod f�r slutbehandling �r f�rbe�h�llet avfallsl�mnaren. En samordnande, kanaliserande funktion saknas. Detta inneb�r en uppenbar risk f�r d�lig kontroll �ver avfallsfl�dena, irrationella transporter samt syslem och metoder f�r det slutliga omh�n�dertagandet som inte �r l�mpliga ur samh�Usekonomisk synvinkel, men framf�r allt inte fr�n milj�- och h�lsoskyddssynpunkt.

Eftersom ansvar och regler skiljer sig �t f�r olika typer av avfall �r klara definitioner och gr�nsv�rden viktiga. Fortfarande saknas i m�nga faU gr�nsv�rden som anger n�r ett kemiskt avfall skall betraktas som milj�far-

38


 


ligt och tas om hand enligt s�rskilda regler. Detta har i sin tur f�rorsakat���� Prop. 1989/90:100 tvister och praktiska hinder f�r etl smidigt omh�ndertagande av avfallet.������ Bil. 16

�ven om en �kande m�ngd milj�farligt avfall f�rekommer blandat med annat avfall fr�n hush�ll, butiker osv., uppkommer det mesta i s�dana industrier som �r pr�vningspliktiga enligt ML. Enligt naturv�rdsverket tas emellertid fr�gan om hantering av det milj�farliga avfaUet ofta inte upp till diskussion inom ramen f�r denna pr�vning. I fr�ga om avfaUet h�nvisar pr�vningsmyndigheten ofta bara till f�rordningen om milj�farligt avfall. Eftersom kunskapen om dessa regler p� f�retagen m�nga g�nger �r d�lig uppst�r ibland en hantering av det milj�farliga avfallet som st�r i strid med regleraa och f�r med sig ol�genheter f�r omgivningen.

Trots att kommunema har ensamr�tt att transportera milj�farligt avfall g�r vissa m�ngder �nd� mellan f�retagen utanf�r samh�llets kontroll. Enligt FMFA f�r n�mligen industrif�retag i egen anl�ggning slutligt om�h�nderta �ven s�dant milj�farligt avfaU, som inte har uppkommit i anl�gg�ningen, om tillst�nd till anl�ggningen har meddelats med st�d av ML och f�retaget f�r avfallsbehandlingen utnyttjar endast en mindre del av anl�gg�ningens kapacitet. Detta bidrar naturligtvis till att uppgiftema om det milj�farliga avfallets volym och art �r s� os�kra.

I brist p� en allm�nt accepterad terminologi p� avfallsomr�det har industriavfall kommit att beteckna avfall fr�n s�v�l processindustrin som tillverkningsindustrin och handels-, aff�rs- och kontorsverksamhel. Ofta innefattas �ven bygg- och rivningsavfall. Med industriavfall avses i det f�ljande alk avfall utom milj�farligt avfall, hush�llsavfall, avloppsslam, avfall fr�n k�mleknisk verksamhet och riskavfall fr�n sjukhus.

Det mesta av industriavfallet tas om hand av industrin sj�lv och depone�ras. En mindre del f�rs till slutligt kommunalt omh�ndertagande eller utnyttjas f�r exempelvis energiproduktion. De materialresurser som finns i industriavfallet har hittills utnyttjats d�ligt. En resursbesparing b�r i f�rsta hand ske inom industrin sj�lv, genom anv�ndande av avfallssn�l teknologi och genom �kad intera �tervinning av uppkomna restprodukter. P� s� s�tt minskas ocks� de avfallsm�ngder som f�r n�rvarande slutdepo-neras hos industrin eller tiUf�rs de kommunala behandlingsanl�ggningar�na och avfallsupplagen.

Med hush�dsavfad avses enligt RL avfall och orenligheter som h�rr�r fr�n hush�U. Hush�llsavfallet kan i princip inneh�lla vad som helst, allt�ifr�n skadliga och milj�farliga �mnen och produkter till harml�st material. S�v�l organiskt som oorganiskt material kan f�rekomma, i fast eller flytan�de form, osv. Den blandning som avfallet utg�r f�rsv�rar en centraliserad, rationeU uppdelning av avfallet i olika fraktioner f�r t.ex. �tervinning. Detta p�verkar naturligtvis f�mts�ttningama f�r att behandla avfallet utan milj�st�raingar. Vid f�rbr�nning och deponering frig�rs eller om�vandlas komponenter som ing�r i avfaUet och i olika grad tillf�rs milj�n.

Milj�problemen med hush�llsavfallet har n�stan alltid f�rknippats med
den slutliga behandlingen och behandlingstekniken. I ett framtida per�
spektiv �r det dock avfallssammans�ttningen som, lika v�l som behand�
lingstekniken, m�ste f�r�ndras. Ett stort problem med hush�llsavfallet �r
numera att d�r ing�r m�ngder av milj�farliga komponenter, s�som kvick-
����������������������������� 39


 


silver i batterier, lampor, lysr�r eller str�mbrytare, kadmium i batterier��� Prop. 1989/90:100

m.m. och klorerade organiska f�reningar i t.ex. flamskyddsmedd f�r���� Bil. 16

textilier.

Det finns ett starkt behov av atl kunna h�lla is�r de olika typeraa av material i avfallet s� atl riklig behandling kan ske. HittiUs �r emeUertid k�llsorteringssystemen generellt sett outvecklade. Det �r egentligen bara f�r papper och eng�ngsglas som det finns v�l fungerande system vid sidan om de pantsystem som finns f�r returglas och aluminiumburkar.

K�llsortering underl�ttar �leranv�ndning och material�tervinning samt ger m�jlighet till renare ing�ngsmaterial och d�rmed renare utkommande produkter fr�n behandlingsanl�ggningama. Organiskt hush�llsavfall g�r i dag ofta lill f�rbr�nning och kan d�r ge upphov till stora milj�st�raingar. Med en l�mplig f�rsortering skulle det organiska hush�llsavfallet i st�llet kunna komposteras f�r bl. a. utnyttjande av metangas. Vidare skulle det milj�farliga avfallet kunna f�ras till en milj�riktig sluthantering.

Hush�llens hantering av avfallet p�verkar hda den efterf�ljande hante�ringen, men de �r i dag inte f�rberedda och utmstade f�r en rationell uppsamling och k�llsortering av avfallet. Det �r angel�get att bostadspla�nerare, arkitekter och andra i den framtida utformningen av k�k och hus tar h�nsyn tiU behovet av en rationeU uppsamling av hush�llsavfallet som en sj�lvklar utg�ngspunkt. Della skulle p�verka m�jlighetema till en �nda�m�lsenlig k�llsortering positivt.

Det r�cker emellertid inte med att hush�llen ulmstas och b�rjar sortera sitt avfaU. Satsningar m�ste ocks� g�ras p� att utveckla h�mtningssystem f�r k�llsortering, beh�llartyper, flerfacksfordon etc. Ocks� avs�ttningsm�j-ligheteraa f�r �tervinningsprodukter m�ste f�rb�ttras.

Fr�n sjukv�rden kommer olika slags riskavfall. 1 stort skiljer sig inte detta avfall fr�n hush�llsavfall och omh�ndertagandet kan ofta ske p� samma s�tt som i fr�ga om hush�Usavfallet. N�gra typer av riskavfall m�ste dock tas om hand separat av h�lso- och milj�sk�l. Exempel �r sk�rande och stickande avfall � dvs. begagnade kanyler, pipetler, skalpel-ler etc. � smittf�rande avfall, biologiskt avfall � dvs. bortopererade eller omh�ndertagna kroppsdelar eller organ, f�rs�ksdjur m. m. � l�kemedels�avfall och vissa andra typer av kemiskt avfall. F�mtom vid sjukhus upp�st�r riskavfall av dessa slag hos veterin�rer, tandl�kare och laboratorier. Arbetarskyddsstyrelsen har utf�rdat f�reskrifter om hantering av riskavfall (AFS 1989:2). Inom sjukv�rden uppkommer ocks� vissa typer av l�ghal-ligt radioaktivt avfall. S�rskild tillsyn och kontroll av dem sker enligt str�lskyddslagen (1988:220).

M�nga sjukhus har egna f�rbr�nningsanl�ggningar och tar sj�lva hand om sill avfall. R�kgaser fr�n s�dana f�rbr�nningsanl�ggningar kan, bero�ende p� �lder, utmstning och underh�ll, inneh�lla h�ga halter av bl.a. klorv�te och dioxin. F�r nya anl�ggningar finns regler om bl. a. r�kgasre�ning.

Vid behandling av avloppsvatten uppkommer avloppsslam, dvs. par�tiklar av olika slag som kan avskiljas fr�n vattnet. Genom renings�tg�rder - mekaniska och biologiska s�v�l som kemiska - kan den avskilda

40


 


m�ngden slam avsev�rt �kas, samtidigt som avloppsvattnet renas i mot-���� Prop. 1989/90:100
svarande grad.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Avloppsslammet fr�n kommunala reningsverk inneh�ller m�ngder av skilda �mnen: organiska och oorganiska, l�tt- och sv�medbrytbara, nyttiga f�r milj�n resp. kraftigt skadliga. �ven avloppsreningsverkens f�llningske�mikalier f�rorenar avloppsslammet. Slammets sammans�ttning varierar fr�n ort tiU ort beroende p� vilka industrier och andra verksamheter som finns i omr�det.

Den st�rsta m�ngden avloppsslam uppkommer vid de kommunala av�loppsreningsverken. Dessutom uppkommer slam vid t.ex. industriers re�ningsverk och privata avloppsanl�ggningar.

Kommunalt avloppsslam tas om hand slutligt genom spridning p� �krar, kompostering f�r tiUverkning av t.ex. anl�ggningsjord, deponering eUer f�rbr�nning. Slammets inneh�ll av n�rsalter och mullbildande substans har utgjort sk�l f�r att utnyttja det som g�dningsmedel och f�r att tiUverka tr�dg�rdsjord m. m. Det har ifr�gasatts om detta �r l�mpligt med h�nsyn till slammets inneh�ll av tungmetaUer, stabila organiska f�reningar och andra milj�skadliga �mnen.

Varje �r uppkommer saneringsavfall i samband med olyckor eller inci�denter d�r kemikalier l�cker ut. D�rvid kan omgivningen f�rorenas mer eller mindre kraftigt.

Vid s�dana olyckor �r det angel�gel alt snarast m�jligt stoppa vidare l�ckage, f�rhindra spridning och ta hand om utmnna kemikalier. Delta r�ddningsskede �verg�r i ett saneringsskede d�r det g�ller atl s�ka sanera del drabbade omr�det, dvs. ta hand om eUer neutralisera de utmnna kemikalieraa, ta hand om eller reng�ra f�rorenade jordmassor, sorplions-medel, byggnadsmaterial etc. P� detta s�tt uppkommet saneringsavfaU beh�ver m�nga g�nger behandlas p� n�got s�tt innan det kan transporteras vidare till deponi eUer n�got annat slutligt omh�ndertagande.

Milj�farlig verksamhet har p� m�nga h�ll i landet orsakat best�ende skador p� mark- och vattenomr�den. Ofta har verksamheten best�tt i uppl�ggning av diverse avfall. Som exempel kan n�mnas uppl�ggning av kommunalt avfall, gmvavfaU, barkavfall, metallhaltigt avfall fr�n glasin�dustrin, metallhydroxidslam samt stoft fr�n j�ra- och st�lindustrin. Vidare kan n�mnas anl�ggningar f�r kemisk industri och �ldre industrianl�gg�ningar med i v�rsta fall nedgr�vt milj�farligt avfaU. Under senare tid har ocks� uppm�rksammats problem med f�rorenad mark vid gasverk och p� platsen d�r impregneringsverksamhet tidigare bedrivits. P� ett antal plat�ser i Sverige f�religger s�dana problem med effekter fr�n tidigare aktivite�ter att �terst�llnings�tg�rder �r ofr�nkomliga. Drygt 600 av totalt ca 8 000 unders�kta avfallsupplag och gamla industriomr�den bed�ms vara i behov av �tg�rder relativt snart.

Det �r sv�rt att finna acceptabla lokaliseringsaltemativ f�r behandlings�anl�ggningar f�r avfall, vare sig det handlar om processtekniska anl�gg�ningar f�r kvalificerat omh�ndertagande av milj�farligt avfaU, om f�r�br�nningsanl�ggningar eller om deponier.

Oavsett vilken behandlingsmetod som anv�nds f�r att ta hand om
avfallet finns det ett behov av att kunna slutligt deponera avfall. Antingen
������������������������� 41


 


beh�vs deponin f�r avfallet som s�dant eller f�r resteraa efter f�rbr�nning��� Prop. 1989/90:100 eller annan behandling t. ex. r�trester fr�n biologiska behandlingsmetoder.���� Bil. 16 slam o. d.

S�rskilt i t�tbefolkade omr�den �r det och kommer det att vara brist p� mark f�r deponering. Det �r samtidigt i dessa omr�den som avfallsvoly�meraa �r st�rst och nuvarande deponier bed�ms vara fullt utnyttjade f�re sekelskiftet.

Slutligen kan konstateras att administrativa och organisatoriska f�rh�l�landen liksom behov av �kad kunskap och ny leknik hittills inneburit sv�righeter att f� ett helhetsgrepp �ver avfallsfl�dena. Varken kommunen eller n�gon annan har i dag m�jlighet att aktivt styra avfallet lill den f�r milj�n och resurshush�llningen mest l�mpade behandlingsmetoden. Bero�ende p� vem som r�kar �ga anl�ggningen resp. f�rfoga �ver avfallet f�rs ofta osorterat hush�llsavfall till f�rbr�nning - med l�gre v�rmev�rde och milj�st�rande emissioner - medan br�nnbart industriavfall, med h�gre v�rmev�rde och mindre milj�st�raing vid f�rbr�nning, deponeras.

N�gon uttalat ansvarig myndighet f�r avfallsfr�gor finns inte och d�r�med inte n�gon ansvarig instans f�r att vid behov driva p� utvecklingen av system och metoder f�r en bra avfallshantering. Utbildningen av avfalls�tekniker p� s�v�l gymnasial som universitets- och h�gskoleniv� �r under-dimensionerad. Endast blygsamma belopp satsas p� forskning och utveck�ling inom avfalls- och �tervinningsomr�dena.

Av vad jag nu har beskrivit framg�r att radikala f�rb�ttringar beh�ver ske �ver hela avfallsomr�det. Detta kr�ver ett m�lmedvetet arbete och en l�ngsiktig inriktning. Jag g�r nu �ver till att redovisa vilka insatser som jag anser b�r g�ras i ett f�rsta steg samtidigt som riktlinjer f�r det fortsatta arbetet l�ggs fast.

Det �r angel�get att l�gga fast en l�ngsiktig strategi. AUt eftersom kun�skaperaa �kar kan insatseraa sk�rpas. Problemperspeklivet skiljer sig, som jag inledningsvis framh�ll, p� ett avg�rande s�tt fr�n arbetet med att begr�nsa processutsl�ppen. S�rskilt g�ller detta tekniska och administrati�va metoder som beh�ver utvecklas.

42


 


5 Minska avfallets farlighet och volym 5.1 Producentens ansvar


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


Mitt st�llningstagande: Producentens ansvar m�ste utkr�vas tydli�gare �n hittills. Varoma m�ste vara rena fr�n b�rjan. Den som ger upphov till avfall skall st� f�r kostnadema i samband med avfalls�hanteringen. Producentansvaret sk�rps nu genom att

ekonomiska styrmedel utvecklas,

anv�ndningen av milj�farliga �mnen begr�nsas,

materialbalanser och milj�vamdeklarationer utvecklas,

en uppgiftsskyldighet inf�rs i RL.


Naturv�rdsverkets f�rslag: Enligt verket kan industrin i v�sentlig grad p�verka konsumenteraas avfallssituation och d�rmed ocks� kommuner�nas. Industrins roll �r s� stor att m�nga avfallsfr�gor inte kan l�sas ulan industrins medverkan. Verket f�resl�r att regeringen l�ter utreda fr�gan om avfallsavgifter och ett system med milj�vamdeklarationer.

Remissinstanserna: Remissinstansemas synpunkter �verensst�mmer i huvudsak med mitt st�llningstagande. Sveriges Industrif�rbund menar att industrin �r beredd att ta ansvar, om den tillf�rs�kras m�jligheter atl sj�lv avg�ra hur avfallet skall hanteras inom de ramar som samh�llet st�ller upp. Kemikalieinspektionen anser att naturv�rdsverkets f�rslag om milj�vamdeklarationer b�r ses mot bakgmnd av 2 � f�rordningen (1985:835) om kemiska produkter. Den regeln inneb�r ett generellt krav p� att produktinformation av betydelse fr�n h�lso- och milj�skyddssyn�punkt skall l�mnas f�r varor som inneh�ller eUer har behandlats med en kemisk produkt och p� gmnd av sina egenskaper kan befaras medf�ra skada p� m�nniskor och milj�.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Under 1980-talet har det blivit alltmer uppenbart att reningsteknik eller �tervinningsteknik som fr�msta medel f�r att begr�nsa avfallets negativa effekter inte �r tillr�cklig. Det beh�vs �tg�rder som tar sikte p� att f� en vamproduktion som �r ren fr�n b�rjan och att f�rebygga uppkomsten av avfall och f�roreningar. Den h�gsta prioriteten m�ste ges till s�dana produkt- och process�ndringar som g�r det m�jligt att dels minimera uppkomsten av avfaU, dels minska avfallets inneh�U av skadliga �mnen. Det �r framf�r allt inom industrin som f�r��ndringar m�ste ske. Vid s�dana f�r�ndringar b�r naturligtvis fr�gor om arbetsmilj�n beaktas.

Redan i dag tar industrin sj�lv hand om en del av sitt avfall genom �tertagning i processeraa och �leranv�ndning. Det �r av stor vikt att detta �kar s� att vi n�r �kad hush�llning med r�varor och minskning av pro�cessspill. H�r kommer utvecklingen av en mer resurssn�l och ren teknologi att f� en allt st�rre betydelse. Producenter av varor och produkter har det yttersta ansvarel f�r den milj�p�verkan och misshush�llning med resurser�na som kan bli f�ljden av s�v�l tiUverkningen och anv�ndningen som


43


 


slutbehandlingen i avfallsledet. Jag har f�tt veta att Sveriges Industrif�r-��� Prop. 1989/90:100 bund nyligen har rekommenderat sina medlemsf�retag att i god tid beakta��� Bil. 16 milj�aspekteraa vid utformningen av nya industriprojekt och produkter s� att milj�belastningen kan minska. Detta f�rh�llningss�tt �r myckel posi�tivt.

Principen att f�rorenaren skall betala, eller som h�r den som skapar avfall, kan i detta sammanhang tj�na som ytterligare en p�drivande faktor f�r att f�rm� industrin att beakta milj�egenskaperaa b�ttre. Denna prin�cip, PoUuter Pays Principle, ligger hek i linje med OECD:s rekommenda�tioner. OECD har dessutom nyligen antagit en rekommendation om en ut�kning av de redan vedertagna principeraa. Rekommendationen inne�b�r att den som bedriver milj�fariig verksamhet skall st� f�r de kostnader som uppst�r i samband med f�rebyggande milj�skydds�tg�rder samt �t�g�rder efter �kade f�roreningsutsl�pp vid olyckor.

Det �r s�ledes viktigt, som jag redan har n�mnt, att den som ger upphov till avfall ocks� skall st� f�r de kostnader som uppst�r i de olika hanterings�leden. Jag vill i detta sammanhang erinra om att f�r avfaU som l�mnas till kommunalt omh�ndertagande kan kommunen enligt RL ta ut en avgift som fullt ut t�cker kostnaderaa i samband med avfallets hantering. Jag �terkommer till detta n�r jag tar upp kommunernas roU (avsnitt 6.2).

Enligt min bed�mning �r det angel�get att samh�llet betydligt starkare �n hittills h�vdar producentansvaret. F�r detta kr�vs flera �tg�rder. F�r�utom �kad till�mpning av befintlig lagstiftning b�r s�v�l ny lagreglering som ekonomiska styrmedel tillgripas.

Tillst�ndspr�vning och tillsyn enligt ML samt reglering av hantering m. m. enligt RL och LKP �r de gmndl�ggande styrmedlen inom avfallsom�r�det. Vid tillst�ndspr�vningen �l�ggs den som ut�var en milj�farlig verk�samhet milj�skyddskrav som m�ste uppfyllas f�r att verksamheten skall f� bedrivas. ViUkoren fastst�lls efter vad som bed�ms vara tekniskt m�jligt och ekonomiskt rimligt. Tillst�ndspr�vningen ger dock inte f�retagen n�g�ra incitament att d�mt�ver minska m�ngderna eUer farligheten hos avfal�let t.ex. genom all utveckla ny leknik och nya processer. Samma begr�ns�ningar �r f�renade med de andra regleringar som finns. Jag anser d�rf�r att ekonomiska styrmedel kan vara ett effektivt komplement till dessa regle�ringar f�r att ytterligare minska m�ngderna och farligheten hos avfallet genom att driva fram ny, ren och avfallssn�l teknik och kunna minska anv�ndningen av milj�farliga produkter och �mnen.

Milj�avgiftsutredningen (ME 1988:03) arbetar med att bl.a. ta fram f�rslag till hur en styrande avfallsavglft skall se ut. Utredningen skall redovisa sina f�rslag senast den I juli 1990.

Industrins producentansvar m�ste ocks� utkr�vas genom �lg�rder mot
anv�ndning av s�rskdt mdj�st�rande �mnen. Jag anser att en systematisk
avveckling av olika milj�farliga �mnen �r en effektiv v�g f�r att minska
milj�skador. Tidssatta m�l har visat sig vara ett verksamt medel, exempel
p� detta �r avvecklingen av CFC. Jag kommer i det f�ljande (avsnitt 5.1.2
och 5.1.3) att redovisa vilket arbete som p�g�r p� detta omr�de och vad
som planeras. Jag r�knar med att �terkomma med f�rslag i samband med
den planerade propositionen om milj�politiken v�ren 1991.
����������������������������������������������� 44


 


Ansvaret f�r att tillr�cklig information om varor och produkter l�mnas���� Prop. 1989/90:100 �vilar alltid producenten eller import�ren. Flera s�tt att fullg�ra detta��� Bil. 16 ansvar �r t�nkbara.

Enligt LKP skall den som tillverkar, importerar eller �verl�ter en kemisk produkt genom m�rkning eller p� annat s�tt l�mna uppgifter av betydelse f�r h�lso- eUer milj�skyddssynpunkt (produktinformation). Vidare skall den som yrkesm�ssigt hanterar en kemisk produkt l�mna de uppgifter som kan beh�vas f�r att bed�ma h�lso- och milj�risker. Uppgiftema skall l�mnas till den myndighet som regeringen best�mmer och i den omfatt�ning som f�reskrivs. Inom ramen f�r b�da dessa redan existerande upp�giftsskyldigheter enligt LKP, b�r en vidareutveckling ske.

Vid sidan av den nuvarande uppgiftsl�mningen till kemikalieinspektio�nens produktregister, kan t. ex. materialbalanser utformas. Milj�vamde�klarationer och milj�farlighetsm�rkning kompletterar produktinforma�tionen och riktas b�de till yrkesm�ssiga och andra konsumenter. Det �r viktigt att utarbeta generella modeller som kan anv�ndas p� alla eller �tminstone betydande delar av industrin resp. vamsortimenten.

Med materialbalanser menar jag en redovisning �ver vilka r�varor och andra kemiska produkter som anv�nds i verksamheten, i vilken omfatt�ning detta sker och hur dessa hanteras inom f�retaget. Del inneb�r uppgift om hur mycket som g�r in i produktionen, hur mycket som sl�pps ut, hamnar i produkter eller blir restprodukter/avfall, inkl. dessas kemiska sammans�ttning och vad man g�r med dem. Under senare �r har s. k. intema milj�revisioner diskuterats och i viss m�n b�rjat inf�ras i n�gra f�retag. System med intema milj�revisioner finns redan utvecklade i andra l�nder. Dessa revisioner kan utmynna i materialbalanser.

Information till konsumentema, t. ex. genom m�rkning, g�r konsumen�tema mer medvetna i sitt produktval. Milj�farlighetsm�rkning �r ett vik�tigt hj�lpmedel s�v�l f�r de konsumenter som vill ta sitt milj�ansvar som f�r de yrkesm�ssiga anv�ndama. Enligt vad jag erfarit p�g�r ett arbete med att ta fram vetenskapliga kriterier f�r milj�farlighet samt regler om klassi�ficering och m�rkning. Arbetet, som bedrivs i nordisk regi, med kemikalie�inspektionen som projektansvarig, bed�ms kunna slutf�ras under f�rsta kvartalet �r 1990. Ett system med milj�m�rkning b�r utg�ra ett viktigt komplement till s.k. milj�vamdeklarationer och b�r kunna samordnas med detta genom att de uppgifter som finns i deklarationen utnyttjas.

Milj�vamdeklaration �r en modell f�r att i skriftlig form sammanfatta de milj�relaterade egenskapema hos en vara. Genom en milj�vamdeklara�tion ges den som anv�nder varan en signal att vidta �tg�rder f�r att undvika milj�st�mingar n�r varan kasseras. Av milj�vamdeklarationen b�r framg� bl.a. de processer som varan och dess best�ndsdelar har genomg�tt, om de kan ha betydelse f�r varans milj�p�verkande egenska�per.

Jag avser att �terkomma till regeringen med f�rslag om uppdrag att
utreda utformningen av materialbalanser och milj�vamdeklarationer. Syf�
tet �r att f� fram b�ttre kunskaper om hur och var man skall kunna
p�verka att produkteraas och varoraas inneh�ll av milj�st�rande �mnen
kan minimeras. Uppgiftsinsamlingar b�r hos producenten stimulera till
������������������������������� 45


 


begr�nsade materialfl�den och diminering av milj�skadliga produkter och d�nned ocks� mindre m�ngd och farlighet hos avfallet.

Ytteriigare ett s�tt att sk�rpa producentansvaret �r atl �l�gga industrin en l�pande och noggrann redovisning �ver vilka m�ngder, typer och fl�den av avfall som f�rekommer. Syftet �r alt ta fram underlag f�r en helt�ckan�de kommunal avfallsplanering som i sin tur skall leda till en f�rb�ttrad avfallshantering. D�rf�r b�r en regd om en s�dan uppgiftsskyldighet info�ras i RL. Jag �terkommer strax till detta (avsnitt 5.1.1). Uppgiflsskyldighe�ien enligt RL kan ses som ett komplement till den uppgiftsskyldighet som regleras enligt LKP. Tillsammans kommer dessa b�da uppgiftsskyldigheter att t�cka in produktens hela v�g fr�n r�vara till avfall.

Jag vill ocks� p�minna om de �rliga milj�rapporter som skall utarbetas enligt ML f�r alla milj�farliga verksamheter som �r tillst�ndspliktiga enligt denna lag. Naturv�rdsverket kan meddela f�reskrifter om milj�rapporter�nas inneh�ll. Milj�rapporten b�r enligt min mening inneh�lla viktiga uppgifter om avfaU som uppkommer vid verksamheten och om hur avfal�let tas om hand.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


5.1.1 Uppgiftsskyldighet f�r kommunal planering m. m.

Mitt f�rslag: I renh�llningslagen inf�rs en ny regel om uppgiftsskyl�dighet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att den som yrkesm�ssigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs f�r kommunens renh�llningsordning. Kommunal n�mnd som �r tillsynsmyndighet skall ha r�tt att p� beg�ran f� de upplys�ningar och handlingar som beh�vs f�r tiUsynen.


Departementspromemorians f�rslag: �verensst�mmer i huvudsak med mitt f�rslag.

Remissinstanserna: Remissinstanseraa har i huvudsak inget att erinra mot f�rslaget i promemorian.

Sk�len f�r mitt f�rslag: Kommuneraa m�ste f�r sin planering inom avfallsomr�det f� till st�nd ett samarbete med f�relag och andra som producerar stora m�ngder avfall, s�rskilt avfall av s�dant slag som kan ge upphov till ol�genheter i omgivningen. F�r att s�kerst�lla de uppgifter som beh�vs �r det viktigt att kommunema f�r ett verksamt instmment n�r det g�ller inh�mtande av uppgifter i avfallsfr�gor fr�n f�retag och andra bety�dande avfallsproducenter. Jag anser s�lunda att den som yrkesm�ssigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall skall vara skyldig att l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs f�r kommunens planering av hur avfallet skall hanteras. Det kan s�rskilt g�lla den som bedriver milj�farlig verksamhet eller annan verksamhet som ger upphov till stora m�ngder avfall eller avfall som kr�ver s�rskilda insatser f�r att bli r�tt omh�nderta�get. Det b�r vara m�jligt �ven f�r kommunema att f�reskriva om uppgifts�skyldighet.


46


 


Det �r dock viktigt att denna uppgiftsskyldighet inte blir mer betungan�de f�r uppgiftsl�mnaraa �n vad som �r n�dv�ndigt. Om uppgifter som beh�vs blir l�mnade enligt annan lagstiftning eller annars finns tillg�ngliga p� ett enkelt s�tt, b�r givetvis dessa m�jligheter att begr�nsa uppgiftsskyl�digheten utnyttjas.

Jag avser att �terkomma till regeringen med f�rslag i fr�gan.

Det �r enligt min mening inte tillr�ckligt enbart med att kommunen genom f�retagens redovisning f�r uppgifter om avfallsslag och avfalls�m�ngder. Den som bedriver en verksamhet skall ocks� vara skyldig att l�mna den kommunala n�mnd som ut�var tillsynen de upplysningar som kan beh�vas f�r en effektiv tillsyn och planering. D�rigenom skapas det b�ttre m�jligheter att f�rebygga ol�genheter av en viss verksamhet.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


5.1.2 Minska anv�ndningen av s�rskilt milj�st�rande �mnen

Mitt st�llningstagande: �tg�rder skall snarast vidtas f�r att kraftigt begr�nsa och, d�r s� �r n�dv�ndigt fr�n milj�synpunkt, helt upph��ra med anv�ndningen av halogenerade organiska �mnen, tungme�taller och deras f�reningar samt �vriga s�rskilt milj�farliga kemika�lier.


Naturv�rdsverkets�� f�rslag�� och�� kemikalieinspektionens�� redovisning:

�verensst�mmer i huvudsak med mitt st�llningstagande.

Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser anser att en listning av s�rskilt milj�st�rande �mnen b�r komma till st�nd. Kemikalieinspek�tionen pekar p� vikten av att byta ut milj�st�rande �mnen mot mindre farliga �mnen. Socialstyrelsen och institutet f�r milj�medicin anser att V�rldsh�lsoorganisationens (WHO) kriteriadokument b�r anv�ndas som underlag f�r prioriteringar. Svenska kommunf�rbundet vill att f�rekoms�ten av milj�farligt avfall i producerade varor reduceras genom lagstiftning.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Utvecklingen mol en produktion som �r ren fr�n b�rjan f�mts�tter att konkreta �tg�rder vidtas f�r att byta ut milj�skadliga �mnen mot mindre milj�skadliga i vamproduktionen. Vid sidan av de �lg�rder som industrin i enlighet med sitt producentansvar sj�lv vidtar, kan reglerings�tg�rder ocks� visa sig beh�vliga f�r atl n� en �nskv�rd ulveckiing.

Jag har redan i propositionen 1987/88:85 om milj�politiken inf�r 1990-lalet uttalat att m�let m�ste vara att eliminera tillf�rseln tiU milj�n av stabila organiska milj�gifter. Flertalet av i dag k�nda milj�gifter h�r tiU gmppen klorerade organiska �mnen.

Arbete med att ta fram f�rslag till kvantitativa m�l, konkreta �lg�rder samt tidplaner p�g�r redan. Som exempel kan n�mnas att naturv�rdsver�ket, kemikalieinspektionen och statens industriverk p� regeringens upp�drag, inom ramen f�r �tg�rdsplanen till skydd av ozonskiktet, arbetat fram och nyligen redovisat f�rslag till avvecklingsplaner f�r tv� klorerade orga�niska l�sningsmedel, n�mligen 1,1,1- trikloretan och koltdraklorid. F�r-


47


 


slaget inneb�r att dessa �mnen skall vara avvecklade senast till I januari���� Prop. 1989/90:100 1995 respektive senast tiU 1 januari 1992. F�rslaget remissbehandlas f�r���� Bil. 16 n�rvarande.

Inom ramen f�r naturv�rdsverkets arbete med utredningar av fl�det av kemiska �mnen som slutligen kommer ut i avfallet har dessutom ett urval gjorts av kemikaliegmpper som inneh�ller s�rskilt milj�st�rande �mnen. Naturv�rdsverket har d�rvid pekat ut f�ljande gmpper som bed�mts in�tressanta att vidare bearbeta:

halogenerade alifatiska f�reningar

halogenerade aromatiska f�reningar

klorerade paraflBner

bromerade aromatiska flamskyddsmedd

aryl- och alkylfosfater

nonylfenoleloxylater

ftalater

Naturv�rdsverket har �ven pekat ut melallema kvicksilver, kadmium, bly och arsenik som de metaller som utg�r de st�rsta milj�riskeraa.

Naturv�rdsverket har gjort flera fl�desstudier av metaller i samh�llet och i milj�n. Studieraa visar bl. a. atl metaller som hamnar i avfallsdepo-nier under olika f�rh�llanden kan vara olika tillg�ngliga f�r biologiska och fysiologiska processer och d�rmed ge olika milj�p�verkan i det l�ngre perspektivet. Detta kan inneb�ra all s�v�l de r�dande principeraa f�r lokalisering av avfallsupplag som tekniken f�r uppl�ggning av t. ex. aska fr�n f�rbr�nning kan beh�va modifieras. F�r tungmetaller och andra naturliga �mnen, som �r helt best�ndiga och d�rf�r kan verka i milj�n under mycket l�ng tid, m�ste arbetet g� ul p� atl begr�nsa eller upph�ra med deras anv�ndning.

�ven kemikalieinspektionen har redovisat ett tiotal �mnen vars h�lso-och/eUer milj�farliga egenskaper samt spridning motiverar begr�nsningar av �mnenas f�rekomst. Bland dessa �mnen kan n�mnas metylenklorid, trikloretylen, kvicksilver och dess f�reningar, bly och dess f�reningar samt organiska tennf�reningar. Vidare har en exempelsamling �ver 40 erk�nt milj�farliga �mnen publicerats. Tanken �r att genom offentligg�rande redan nu av vilka �mnen som kommer att beh�va begr�nsas ge f�retagen m�jlighet att sj�lvmant la fram och �verv�ga altemativ. Det �r emellertid viktigt att i detta sammanhang framh�lla att en begr�nsning av milj�st��rande �mnen inte f�r ske genom att s�dana ers�tts med andra �mnen eller arbetsmetoder, vilka �r s�mre eller lika d�liga fr�n milj�- eller h�lsosyn�punkt.

Naturv�rdsverket och kemikalieinspektionen anser att det nu finns s� tillf�rlitliga data om de h�r nyss utpekade kemikalieraa och melallema med avseende p� deras risker f�r h�lsa och milj� att stora anstr�ngningar att minska anv�ndningen av dem m�ste g�ras.

Jag menar att vi nu har kommit s� l�ngt i arbetet med att bygga upp
kunskapema om milj�effektema att n�sta steg kan tas. Jag kommer d�rf�r
senare denna dag atl f�resl� regeringen att uppdra �l naturv�rdsverket och
kemikalieinspektionen att i samr�d med arbelarskyddsstyrdsen och andra
ber�rda myndigheter utarbeta konkreta f�rslag till hur vi radikalt skall
��������������������������������� 48


 


minska anv�ndningen av de mest h�lso- och milj�skadliga �mnena. I uppdraget b�r ing� att f�resl� dels m�l och konkreta �tg�rder f�r att n� m�len, dels prioritering och tidplaner. M�jligheten att helt avveckla an�v�ndningen av halogenerade organiska l�sningsmedel samt kvicksilver b�r unders�kas. Jag r�knar med att avvecklingsplaner f�r de farligaste �mnena skall kunna tas upp i samband med n�sta avst�mning av milj�politiken v�ren 1991.

Jag vill i detta sammanhang n�mna att jag i det f�ljande kommer att f�resl� �kade resurser f�r kemikalieinspektionen bl.a. f�r att p�skynda arbetet med att minska anv�ndningen av de farligaste �mnena.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


5.1.3 �ndringar i kemikalielagstiftningen

5.1.3.1 Varor som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt

Mitt f�rslag: 20 � lagen om kemiska produkter �ndras s� att det tydligare framg�r att �vertr�delser av f�reskrifter som g�ller varor som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt ocks� �r straffbelagda.

Mitt st�llningstagande: Best�mmelsema i f�rordningen om kemi�ska produkter b�r n�r det g�ller varor utvidgas till all slags yrkes�m�ssig hantering. Statens naturv�rdsverk f�r bemyndigande att f��reskriva att lagen om kemiska produkter skall till�mpas p� en vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt, om det f�religger sk�l s�rskilt med h�nsyn till skyddet av den yttre milj�n.


Sk�len f�r mitt f�rslag och mitt st�llningstagande: I min anm�lan till 1989 �rs budgetproposition redogjorde jag f�r f�rslag i bet�nkandet (SOU 1988:44) Kontroll av kemiska produkter om �ndringar i bl. a. 1 � LKP. Jag redogjorde ocks� f�r remissyttrandena med anledning av bet�nkandet. Lagen borde enligt f�rslaget bli direkt till�mplig p� varor som inneh�ller eller har behandlats med kemiska produkter. Jag framh�ll d� att gmndtan�kama bakom nu g�llande kemikalielagstiftning �r att skadliga �mnen och beredningar s� l�ngt som m�jligt skall ers�ttas med s�dana som �r mindre farliga eller helt ofarliga. Jag h�nvisade till att detta f�ljer av lagens best�mmelserom iakttagande av f�rsiktighetsm�tt i samband med kemika�liehanteringen. Alla kemiska produkter som hanteras skaU vara v�l utredda med avseende p� sina effekter p� h�lsa och milj�. Del �r f�retagen som har skyldighet att bevisa att produktema inte har n�gra farliga egenskaper. Alla som hanterar kemiska produkter skall vara tillr�ckligt informerade om ska�derisker och om behovet av f�rebyggande �tg�rder s� att de kan hantera produkteraa p� ett s�kert s�tt. Jag framh�ll att den fortsatta beredningen f�r visa om lagstiftningen beh�ver �ndras.

Statens naturv�rdsverk har i rapporten Avfallet och Milj�n ocks� f�re�slagit en �ndring i 1 � LKP. Enligt verkets f�rslag b�r lagen g�ras till�mplig p� varor och andra f�rem�l som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt. F�rslaget har i stort sett f�tt ett positivt bem�tande av


49


4�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


 


remissinstanseraa. Enligt verket b�r dock vid en s�dan �ndring inf�ras���� Prop. 1989/90:100
undantagsbest�mmelser med avseende p� lagens 6 och 7 ��.
��������������������� Bil. 16

Jordbmksutskottet har i sitt bet�nkande (JoU 1989/90:03) konstaterat att � till skillnad fr�n den tidigare g�llande lagen (1973:329) om h�lso-och milj�farliga produkter � lagen om kemiska produkter endast omfattar kemiska �mnen och produkter och inte alla varor eller alla kemiska pro�dukter som ing�r i en vara. Detta �r enligt utskottet en brist som snarast b�r avhj�lpas. Regeringen b�r d�rf�r enligt utskottets hemst�llan �terkom�ma till riksdagen med f�rslag om en s�dan utvidgning av LKP. Riksdagen har beslutat (rskr. 8) i enlighet med utskottets f�rslag.

Jag vill inledningsvis p�peka atl LPK har ett vidare till�mpningsomr�de �n 1973 �rs lag d�rigenom att LPK i princip omfattar alla kemiska produk�ter. Enligt den gamla lagen kr�vdes s�rskilda bed�mningar av kemikalierna f�r att avg�ra om lagen �verhuvudtaget var till�mplig. I samband med tillkomsten av LKP diskuterades vid lagr�dsbehandlingen den nya lagens till�mplighet p� varor som inneh�Uer eller har behandlats med en kemisk produkt. I lagr�dsremissen f�reslogs (se prop. 1984/85:118 s. 43 och 44) att lagens best�mmelser om f�rsiktighetsm�tt skulle vara direkt till�mpliga p� varoma. Den nuvarande utformningen av lagtexten f�ljer emellertid lagr�dets f�rslag. Lagr�det behandlade i sitt yttrande (prop. s. 63) just det fallet att lagens best�mmelser om f�rsiktighetsm�tt omfattar s�dana varor som nyss n�mnts utan att n�gon s�rskild f�reskrift har meddelats. Best�mmelsen om f�rsiktighetsm�tt skulle enligt lagr�det i ett s�dant fall komma atl omfatta alla f�rem�l, som inneh�ller eUer har behandlats med en kemisk produkt. D�rmed skulle enligt lagr�det i princip regeln komma atl f� till�mpning p� hanteringen av de flesta av de f�rem�l som m�nniskor i allm�nhet dagligen anv�nder eller p� annat s�tt kommer i kontakt med. Att p� della s�tt �l�gga den enskilde ett ansvar f�r varje hantering av s� frekventa f�rem�l, som h�r �r i fr�ga, skulle enligt lagr�det g� avsev�rt l�ngre �n som �r bmkligl enligt svensk r�ttstradition.

Enligt I � LKP g�ller att regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att lagens best�mmelser skaU till�mpas p� en vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt. F�r de enskilda konsumentema inneb�r detta att deras ansvar enligt lagen intr�der n�r myndighetema har meddelat best�mmelser om en vara. Med st�d av bemyndiganden i f�rordningen (1985:835) om kemiska produkter kan kemikalieinspektionen och, i fr�ga om kosmetiska och hygieniska produk�ter, socialstyrelsen, meddela de f�reskrifter som beh�vs i fr�ga om varor som �r farliga med h�nsyn till kemiska risker. Den som yrkesm�ssigt tillverkar, importerar eller �verl�ter en s�dan vara skall enligt 2� andra stycket f�rordningen, utan att n�gon s�rskild f�reskrift har meddelats, iaktta lagens best�mmelser om f�rsiktighetsm�tt och informationsskyldig�het.

N�gra praktiska sv�righeter vid till�mpningen av I � f�rsta stycket LKP
har s�vitt jag vet inte f�rekommit. Tv�rtom har flera viktiga f�reskrifter
meddelats med st�d av bemyndigandet i nyssn�mnda lagmm. Som exem�
pel kan jag n�mna f�rordningen (1986:683) om f�rbud mot asbesthaltiga
friktionsbel�gg i fordon och f�rordningen (1986:1236) om milj�farliga���������������������������������� 50


 


batterier. Eftersom lagen genom s�rskilda beslut kan g�ras till�mplig p堠� Prop. 1989/90:100

varor kan jag f�r min del inte inst�mma i jordbmksutskottets konstateran-���� Bil. 16

de all lagen inte omfattar alla varor eller kemiska produkter som ing�r i en

vara. De synpunkter som framf�rdes av lagr�det b�r fortfarande beaktas

och har enligt min mening �nnu st�ne giltighet n�r man diskuterar en

generell till�mplighet av samtliga best�mmelser i lagen p� varoma. Inte

minst med tanke p� det allm�nna intresset att ha klarhet i fr�ga om lagens

till�mpningsomr�de �r det mindre l�mpligt att genomf�ra de nu aktuella

f�rslagen. Enligt min mening finns det d�rf�r inte sk�l att generellt utvidga

lagens till�mpningsomr�de.

Givetvis �r det dock av st�rsta vikt att best�mmelsema i LKP noggrant efterlevs i samband med avfaUshanteringen. De i avfallet ing�ende kemi�kalieraa torde i sj�lva verket utg�ra den st�rsta riskfaktorn fr�n b�de milj�- och h�lsosynpunkt. I propositionen om samh�llets kemikaliekon�troll framh�ll f�redragande departementschefen att vid yrkesm�ssig hante�ring m�ste v�ljas �mnen och produkter som kan hanteras s�kert i alla hanleringsled, inbegripet avfallshanteringen, samt atl s�rskilda krav b�r st�llas p� utredningen av farliga produkter f�r att utr�na riskeraa bl.a. i samband med avfallshanteringen (prop. 1984/85:118, s. 21 och 23).

Jag kommer strax att f�resl� att statens naturv�rdsverk skall bli central tillsynsmyndighet enligt RL.

Verket har ocks� det centrala tillsynsansvaret enligt kemikalielagstift�ningen i fr�gor som g�ller den yttre milj�n. N�r f�rordningen om kemiska produkter kom till fanns det sk�l f�r regeringen atl endast bemyndiga kemikalieinspektionen att meddela f�reskrifter i fr�ga om varor som inne�h�ller eller har behandlats med en kemisk produkt. Med tanke p� de ut�kade tillsynsuppgifter i fr�ga om milj�farliga kemikalier som natur�v�rdsverkets �ligganden enligt RL kommer att inneb�ra kan det, s�rskilt i fr�ga om avfallshanteringen, finnas sk�l f�r verket atl kunna meddela f�reskrifter i fr�ga om varor som inneh�ller eller har behandlats med kemiska produkter. Statens naturv�rdsverk b�r f�ljaktligen ha samma sorts bemyndigande som kemikalieinspektionen att meddela f�reskrifter om varor som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt, om det f�religger sk�l s�rskilt med h�nsyn till skyddet av den yttre milj�n. Jag �mnar �terkomma till regeringen med f�rslag i fr�gan.

Dessutom b�r skyldigheten enligt 2� andra stycket f�rordningen om kemiska produkter g�lla aUa som yrkesm�ssigt hanterar eller importerar kemiska produkter. �ven i detta avseende �terkommer jag till regeringen med f�rslag.

Av 20� f�rsta stycket 2 LKP f�ljer all det �r straffbart atl �vertr�da f�reskrifter som avses med bemyndigandet i lagens 1 � andra stycket. Det s�gs dock inte uttryckligt i lagtexten. Detta har n�gon g�ng v�llat till�mp�ningsproblem. Lagtexten b�r d�rf�r f�rtydligas i delta avseende.

Med den l�sning av problemet som jag h�r har f�reslagit har jag enligt min bed�mning i praktiken ocks� g�tt riksdagen till m�tes i dess beg�ran om en utvidgning av LKP.

51


 


5.1.3.2 Subslitutionsprindpen

Mitt f�rslag: Kemikalielagen f�rtydligas s� att skyldigheten f�r pro�ducenter och import�rer att ers�tta skadliga kemiska produkter med oskadliga eller mindre skadliga (substitutionsprincipen) klart fram�g�r av lagen.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


Sk�len f�r mitt f�rslag: Av 5 � f�rsta stycket LKP framg�r att den som hanterar eller importerar en kemisk produkt skaU vidta de �tg�rder och iaktta de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att hindra eller motver�ka skada p� m�nniskor eller milj�n. Ett f�rsiktighetsm�tt som anses f�lja av paragrafen �r den s. k. substitutionsprincipen. Denna princip inneb�r att skadliga �mnen och beredningar s� l�ngt som m�jligt skall undvikas eller, om hanteraren �nd� uppn�r �ndam�let med anv�ndningen, ers�ttas med s�dana som �r mindre farliga eller helt ofarliga. Dessutom g�ller enligt LKP aU f�reskrifter f�r meddelas om tillst�nd eller villkor f�r hanteringen av en kemisk produkt eller, om s�dana �tg�rder inte �r till�r�ckliga, om f�rbud mot hanteringen.

Envar som hanterar eller importerar en kemisk produkt skaU aUts� bed�ma om han kan n� samma resultat med en annan produkt som �r mindre fariig eller helt ofariig eUer p� n�got annat s�tt.

I flera olika sammanhang har krkik framf�rts mot att substitutionsprin�cipen inte �r tiUr�ckligt tydligt angiven i lagtexten i LKP. I bet�nkandet (SOU 1988:44) Kontroll av kemiska produkter och varor anf�rde s�lunda den s�rskilde utredaren att principens till�mpning var oklar och d�rf�r saknade genomslagskraft. Utredaren menade att det kan vara av stort v�rde om substitutionsprincipen klart framg�r av LKP. �ven ddegationen f�r milj�projekt G�teborg f�reslog i sitt bet�nkande (SOU 1989:32) F�r ett renare Hisingen, att lagtexten borde f�rtydligas, s� att substitutions�principen klart framg�r. De nu angivna f�rslagen har i huvudsak bem�tts positivt av remissinstanseraa.

Jordbmksutskottet har nyligen hemst�llt att riksdagen ger regeringen till k�nna (JoU 1989/90:03) att substitutionsprincipen b�r f�ras in i lagtexten f�r att p� s� s�tt bli tydligare. Som sk�l f�r sitt tillk�nnagivande anf�rde utskottet att substitutionsprincipen i sin nuvarande utformning inte f�lt �nskad genomslagskraft. Riksdagen har beslutat (rskr. 8) i enlighet med utskottets hemst�llan.

Jag vill f�r egen dd anf�ra f�ljande. M�let f�r kemikaliekontrollen �r att f�rhindra att skador p� m�nniskor eller i milj�n orsakas p� gmnd av kemikalieanv�ndning. I syfte att uppn� detta m�l �r det viktigt att substi�tutionsprincipen till�mpas p� avsett s�tt. �ven om principen redan i dag g�ller f�r den som hanterar eller importerar en kemisk produkt, vilket ocks� framg�r av motiven till LKP och av 5 � f�rsta stycket LKP i dess nuvarande lydelse, f�religger - inte minst mot bakgmnd av de utredning�ar somjag nyss h�nvisade till och jordbmksutskottets nyss n�mnda bet�n�kande - ett uttalat behov av att f�rtydliga 5 � f�rsta stycket LKP, s� att


52


 


substitutionsprincipen klart framg�r av paragrafens lydelse. Jag f�resl�r d�rf�r att LKP f�rtydligas i detta syfte.

5.2 �teranv�ndning och �tervinning


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


Mitt f�rslag: F�r att �stadkomma minskade avfallsm�ngder och �kad sparsamhet med r�varor och energi skall renh�llningslagen kompletteras med best�mmelser om �leranv�ndning och �tervin�ning.


Departementspromemorians f�rslag: �verensst�mmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Remissinstansema �r positiva till f�rslaget. Statens industriverk och Svenska Renh�llningsverks F�reningen har framh�llit att en

ytterligare f�mts�ttning f�r �tervinning m�ste vara att �tg�rdema framst�r som ekonomiskt motiverade.

Sk�len f�r mitt f�rslag: I prop. (1975:32) om �tervinning och omh�nder�tagande av avfall konstaterades att den modema utvecklingen i m�nga fall har inneburit ett h�rt utnyttjande av naturtillg�ngar och att del � inte minst f�r att �stadkomma en r�ttvisare f�rdelning - �r n�dv�ndigt att p� olika omr�den hejda sl�seriet med r�varor och p� nytt N till vara det som har anv�nts. Mot denna bakgmnd f�rdes i propositionen ett resonemang som i korthet innebar f�ljande.

All produktion ger upphov till avfall. Produktionsmetodema m�ste utvecklas med utg�ngspunkt i sparsamhel med r�varor och �tervinning av anv�nt material. Avfall betraktas i alltf�r stor utstr�ckning som slutgiltigt f�rbmkat och d�rigenom som en oanv�ndbar restprodukt. I propositionen h�vdades vidare principen att avfall skall betraktas som en resurs som i st�rsta m�jliga utstr�ckning skall anv�ndas p� nytt. �teranv�ndning m�ste d�rf�r vara en ledande princip vid omh�ndertagande och behandling av avfall. Vidare uttalades att sparsamhet, hush�llning och �teranv�ndning b�r vara gmndl�ggande f�r v�rt utnyttjande av naturresurser och f�r inriktningen av v�r vamproduktion.

Det syns�tt som redovisades i 1975 �rs proposition � att fr�mja spar�samhet, hush�llning och �teranv�ndning genom ett l�mpligt utnyttjande av avfallet � har hittills inte kommit tiU uttryck i renh�llningsregleringen f�r annat avfall �n pappersavfall. Senare har dock principen om all premi�era �teranv�ndning och �tervinning influtit i etl begr�nsat antal f�rfatt�ningar, t.ex. genom regleraa om bidrag till verksamhet f�r material��tervinning enligt bilskrotningslagen (1975:343).

Naturv�rdsverket har i rapporten Avfallet och milj�n analyserat f�mt�s�ttningama f�r �tervinning inom n�gra av de viktigaste omr�dena, bl. a. j�m- och st�lskrot, annat metallskrot, glas, plast, gummid�ck och retur�papper. Verket konstaterar d�rvid att det inom varje granskat omr�de finns m�jligheter att �ka �tervinningen, men att marknadskraftema inte utg�r tillr�cklig drivkraft. 1 f�retagsekonomiska termer utg�r r�varan d�


53


 


inte n�gon resurs. Efterfr�gan p� en r�vara �r dock bara ett av motiven f�r �tervinning. Det finns ocks� andra samh�llsintressen att beakta i samman�hanget, t. ex. milj�v�rdssk�l och beredskapsintressen.

�teranv�ndning och �tervinning �r viktiga medel f�r att �stadkomma �kad sparsamhet med r�varor och energi. Sj�lvfallet kan avfall endast i begr�nsad utstr�ckning anv�ndas f�r s�dana �ndam�l. Det �r d�rf�r vik�tigt att �ven i ett resonemang om �teranv�ndning och �tervinning vara medveten om att den �vergripande m�ls�ttningen n�r det g�ller avfallsfr�gor m�ste vara att minska m�ngden avfall.

En f�mts�ttning f�r att kunna �tervinna en kasserad produkt �r en fungerande k�llsortering s� att produkten utan on�diga kostnader kan �terg� till produktionssystemet (exempelvis returglas) eller s� att en till�r�ckligt ren produkt sorteras ut till �tervinningsprocessen. K�llsortering har f�tt stor uppm�rksamhet de senaste �ren och allm�nhetens intresse att medverka har �kat m�rkbart.

F�r att ytterligare stimulera �teranv�ndning och �tervinning anser jag det viktigt att nu i RL inf�ra en allm�n best�mmelse om fr�mjande av s�dan �teranv�ndning och �tervinning som �r befogad av samh�llsekono�miska intressen, d�rmed inbegripet h�nsynen till milj�v�rden. �ven 8� RL b�r kompletteras s� att paragrafen tydligt omfattar �ven �teranv�nd�ning. F�r att betona de samh�llsekonomiska v�rdena i �teranv�ndning och �tervinning generellt b�r den nu g�llande kvalifikationsregeln f�r att ge f�reskrifter om k�Usortering, n�mligen att �tg�rden skall vara av s�rskild betydelse fr�n �tervinningssynpunkt, �ndras. 1 forts�ttningen b�r s�dana f�reskrifter f� meddelas n�r det �r av betydelse fr�n s�v�l �teranv�nd-nings-, �tervinnings- som milj�v�rdssynpunkt. Till�mpningsf�reskriften i retih�llningsf�rordningen b�r i samband med lag�ndringen utvidgas tiU atl avse annat avfall �n pappersavfall. Jag avser att i denna fr�ga �terkomma till regeringen med f�rslag till �ndringar i renh�Uningsf�rordningen.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


5.3 K�llsortering

Mitt st�llningstagnade: K�llsortering �r ett mycket viktigt medel f�r all b�tlre kunna ta hand om avfallet och d�rigenom minska dess m�ngd och farlighet. K�llsortering b�r utvecklas s� att

1.�� allt avfall som l�mnas till slutbehandling fr. o. m. �r 1994 sorteras
i kategorier som m�jligg�r l�mplig hantering.

2.�� f�rbr�nning och deponering av osorterat avfall i allt v�senligt
skall ha upph�rt vid utg�ngen av �r 1993. Dessutom skall depo-
nigas utnyttjas till energiulvinning, altemativt facklas av.


Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Hush�llsavfallet las i dag omhand till ca 55% genom f�rbr�nning och till ca 10% genom kompostering; resten deponeras i osorterat skick. Av industriavfaUet deponeras �ver 90%.

Hantering av avfaU �r alllid f�renad med h�lso- och milj�problem. Det g�ller oavsett vilka behandlingsmetoder eller kombinationer av metoder


54


 


som v�ljs. Riskeraa f�r negativa effekter p� m�nniskors h�lsa och i milj�n Prop. 1989/90:100 kan inte undvikas helt. Men problemen kan begr�nsas och minskas lill Bil. 16 acceptabel niv� genom olika �tg�rder. Ell s�tt att begr�nsa problemen �r naturligtvis att minska avfallsm�ngderaa. Men �ven genom �tervinning och genom insamling av s�rskilt mdj�st�rande produkter f�r separat och kvalificerad behandling kan v�sentliga f�rb�ttringar �stadkommas. M�j�ligheten till �teranv�ndning, �tervinning och kvalificerad behandling �kar om avfallet sorteras i olika fraktioner. D�rmed kan i sin tur metall- och kemikaliehalter i deponier och komposter reduceras och f�roreningar i lakvattnet fr�n deponier samt i r�kgaser och aska fr�n f�rbr�nningsanl�gg�ningar minskas.

Avfall i den blandade form som nu ofta f�rekommer har varit sv�rt att behandla p� ett milj�riktigt s�tt. Om avfallet i st�llet b�ttre anpassas till olika former av behandling �kar m�jligheteraa att utveckla en behand�lingsteknik som �r b�de b�ttre fr�n milj�- och resurssynpunkt och mer effektiv.

K�llsortering har visat sig vara en bra metod att �ka �teranv�ndningen och material�tervinningen, men ocks� f�r att f� till st�nd en rationell behandling genom att de uppdelade avfallsfraktioneraa var f�r sig f�r b�ttre behandlingsegenskaper.

Uppskattningsvis 15 � 40% av hush�llens fasta avfall best�r av restpro�dukter som �r m�jliga att �tervinna genom k�llsortering. �terst�ende 60-85% av hush�llens avfall domineras av biologiskt nedbrytbart matavfall samt av en fraktion papper och plast som inte kan �tervinnas utan tekniska problem. F�r att uppn� en m�rkbar minskning av m�ngden avfall fr�n hush�llen fordras att �ven dessa fraktioner uppm�rksammas och blir f�re�m�l f�r en milj�- och resursv�nlig hantering, exempelvis k�llsortering i bl. a. en kompostfraktion och en br�nslefraktion. Kompostfraklionen kan utnyttjas som jordf�rb�ttringsmedel eller f�r utvinning av biogas/deponi-gas. I kompostfraktioner fr�n f�rsorteral avfall har del visals att metallhal�terna reducerats med 60% samtidigt som kompostens egenskaper f�rb�tt�rats. Sker det dessutom en utvinning av biogas fr�n deponin s� minskar l�ckaget av metangas till atmosf�ren. Utnyttjande av deponigas �r s�ledes positivt p� flera s�tt.

Den sorterade br�nslefraktionen har visat sig ha ett h�gre v�rmev�rde �n osorterat avfall, vilket underl�ttar en effektiv f�rbr�nning. Detta har i sin tur betydelse f�r m�jligheteraa att begr�nsa utsl�ppen av kolmonoxid, aromatiska kolv�ten och tungmetaller. Askhalten sjunker till h�lften.

Jag vill i detta sammanhang p�minna om det fler�riga projekt � Dep�
90 � som naturv�rdsverket driver tillsammans med andra intressenter p�
omr�det � Svenska Renh�llningsverksf�reningen, Institutet f�r vatten-
och luftv�rdsforskning, m.fl.. I projektet studeras avfallsupplagens milj��
p�verkan och f�r vilket tidsperspektiv milj�skydds�tg�rder skall utformas
och vidmakth�llas. Jag vill �ven p�minna om det p�g�ende arbetet med att
se �ver landets alla anl�ggningar f�r avfallsf�rbr�nning. Utsl�ppsvillkoren
f�r s�dana anl�ggningar ompr�vas efter hand och anl�ggningaraa skall
f�re utg�ngen av �r 1991 uppfylla de krav f�r utsl�ppen (de s. k. ENA-
kraven) som regeringen redovisat f�r riksdagen (skr. 1986/87:157).
������������������������������������� 55


 


Redan nu f�rekommer p� m�nga h�ll i landet ett framg�ngsrikt arbete Prop. 1989/90:100 med k�llsortering, fr�mst av hush�llsavfaU. F�r framtiden m�ste detta Bil. 16 ocks� omfatta hush�llens milj�farliga avfall. Detta utg�r visserligen en liten dd i f�rh�llande till hush�llens totala m�ngd avfall, men tlet �r s�rskilt viktigt att det samlas in separat. F�r att �ka hush�llens praktiska m�jligheter att genomf�ra en �ndam�lsenlig k�llsortering har regeringen nyligen gett plan- och bostadsverket i uppdrag att se �ver de byggregler f�r bost�der som r�r utrymmen och anordningar f�r avfall och l�mna f�rslag till �tg�rder som underl�ttar k�llsortering.

Milj�farligt avfall �ven i sm� m�ngder kan spoliera en i �vrigl milj�m�s�sigt god avfallshantering. Ocks� andra sk�l talar f�r en insamling av milj�farligt avfall, s�som f�rb�ttrad arbetsmilj� f�r h�mtningspersonalen, minskad risk f�r skador och driftavbrott i den centrala anl�ggningen f�r avfallsbehandling samt etl renare avfall till den slutliga behandlingen och d�rmed minskade milj�st�raingar. Milj�farligt avfall fr�n hush�llen sam�las redan in i flera kommuner, och flera olika modeller f�r hur det kan g� till i praktiken har utvecklats.

K�llsortering b�r ske hos alla avfallsproducenter, dvs. ocks� inom indu�strin och p� andra arbetsplatser. �ven d�r finns m�nga g�nger milj�farligt avfaU inblandat p� likartat s�tt som hos hush�llen.

Mot denna bakgmnd �r det enligt min bed�mning v�sentligt att snarast �stadkomma en s� �ndam�lsenlig sortering av avfallet som m�jligt i s� m�nga kommuner som m�jligt. F�r den avfallsplanering, somjag kommer att f�resl� skall starta i alla kommuner, b�r ett riktm�rke vara att till �rsskiftet 1993 -1994 uppn� dds �nskv�rd sortering, dds en situation d�r f�rbr�nning och deponering av osorterat avfall endast �ger ram i undan�tagsfall. Dessutom skall den gas som bildas i deponier anv�ndas tiU energi�utvinning. Om detta inte �r m�jligt skall gasen br�nnas av - facklas av. Detta skall g�Ua f�r alla avfallsdeponier d�r en gasbildande process av mer v�sentlig omfattning fortfarande sker.

F�r atl st�rka kommunemas m�jligheter atl genomf�ra delta f�rordar jag ocks� vissa �ndringar i RL som ger m�jligheter atl f�reskriva om k�llsortering av s�v�l hush�llsavfall som annat avfaU.

Etl exempel p� vad k�llsorteringen b�r omfatta anges i det f�ljande.

���� �lervinningsbari avfall � best�ende av vissa metaller, glas, papper,
vissa plaster, schaktmassor, vissa vitvaror, etc.

���� Komposterbarl avfad � besl�ende av biologiskt nedbrytbart hush�llsav�
faU, restaurang-och stork�ksavfall, avfall fr�n livsmedelsbranschen, etc.

���� Br�nnbart avfad � best�ende av stora delar av industriavfallet samt
delar av hush�llsavfallet, s�som virke, vissa plaster, visst papper, etc.

���� Specialavfall � best�ende av milj�farligt avfall, vissa slag av sjukhusav�
fall, etc.

Resterande avfall best�r s�ledes av icke �lervinningsbari avfall som inte l�mpar sig f�r f�rbr�nning eller kompostering och som inte klassas som specialavfall.

Det b�r ankomma p� naturv�rdsverket all i samr�d med kommuner och industrier m. fl. utf�rda n�rmare f�reskrifter f�r k�llsortering. Jag kommer

56


 


att i annat sammanhang f�resl� regeringen att uppdra �t statens natur�v�rdsverk att f�lja och redovisa hur den �nskade utvecklingen genomf�rs.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


5.4 Vissa �tg�rder p� f�rpackningsomr�det 5.4.1 Utredningsuppdrag

Mitt st�llningstagande: En utredning b�r tills�ttas f�r att l�mna f�rslag till styrmedel inom f�rpackningsomr�det. Retursystem b�r tydligt fr�mjas och eng�ngsf�rpackningar missgynnas. Slyraing b�r ske mot energihush�llning och milj�v�nliga materialslag.


Naturv�rdsverkets f�rslag: Verket f�resl�r att lagen (1984:355) om skatt p� vissa dryckesf�rpackningar ses �ver i syfte att fr�mja retursystemen f�r dryckesf�rpackningar.

Remissinstanserna: Remissinstanseraa �r positiva till naturv�rdsverkets f�rslag.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: �tervinning och �teranv�ndning �r nyc�kelord f�r den framtida avfaUshanteringen. �teranv�ndning b�r normalt prioriteras f�re �tervinning. En betydande del av avfallet i hush�ll m. m. utg�rs av f�rpackningar av olika slag, som i allm�nhet �r avsedda f�r en-g�ngsbmk. Ett s�tt att minska avfallsvolymeraa �r att i �kad utstr�ckning �teranv�nda f�rpackningar n�r s� �r m�jligt. Ett annat �r att sortera ut och �tervinna materialet.

F�r vissa dryckesf�rpackningar finns retursystem och �tervinningssys�tem redan utvecklade. Det finns sedan n�gra �r en s�rskild punktskall p� dryckesf�rpackningar enligt lagen (1984:355) om skatt p� vissa dryckes�f�rpackningar. Den utg�r p� dryckesf�rpackningar av alla material utom p� s�dana av papper och papp. Beloppen har inte justerats sedan lagen inf�rdes. Alla f�rpackningar �ver 70 cl beskattas med samma belopp. Detta medf�r att stora eng�ngsf�rpackningar av samma typ som den s. k. PET(polyetylentereftalat)-flaskan gynnas. F�r dryckesf�rpackningar av papper och papp utg�r som n�mnts ingen skatt. Det inneb�r att v�r vanligaste dryckesf�rpackning � den f�r mj�lk och liknande produkter � �r undantagen i skattesystemet. Mj�lkf�rpackningar utg�r ca 35% av alla dryckesf�rpackningar i Sverige och svarar volymm�ssigt f�r en avsev�rd del av f�rpackningaraa i hush�llsavfallet. Det finns i dag ocks� en tendens tiU att fler typer av drycker, �ven s�dana som i dag finns i andra f�rpack�ningar med retursystem, t. ex. mineralvatten, b�rjar f�rs�ljas i eng�ngsf�r�packningar av papper.

F�rpackningsskatten som den ser ut i dag har ingen styrande effekt f�r att gynna retursystem. Enligt naturv�rdsverket b�r en �versyn av skatten ske i syfte att dels h�vda returf�rpackningamas st�llning, dels g�ra beskatt�ningen av olika eng�ngsf�rpackningar mer konsekvent och neutral.

�ven inom vissa andra f�rpackningsomr�den har det etablerats mer eller mindre effektiva �teranv�ndnings- eUer �tervinningssystem. Det g�l�ler transportf�rpackningar av wellpapp och papp, lastb�rare av tr� och


57


 


tomfat av plast och metall m. m. En viktig uppgift inom f�rpackningsom�r�det m�ste vara att s�kra och effektivisera s�dana system genom en utveckling dels p� styrmedelssidan och dels p� marknaden f�r �tervunna material och produkter.

Fr�nsett dryckesf�rpackningama och vissa andra emballage saknar det stora flertalet f�rpackningar n�got som helst system f�r �teranv�ndning eller �tervinning. F�rpackningaraa svarar totalt sett f�r 25 % av hush�Usavfallets vikt. Volymm�ssigt utg�r de en �nnu st�ne andel, mellan 40 och 50% beroende p� graden av komprimering. De f�rdelar sig fr�mst p� material�slagen glas, papper, plast och metall. Anv�ndandet av plast expanderar mest, fr�mst p� bekostnad av glas och metall.

I framtiden m�ste del kr�vas att �teranv�ndningen och �tervinningen ut�kas �ven inom andra f�rpackningsomr�den. Detta kan ske genom en �kad standardisering. F�r att minska avfallsvolymeraa �r det dessutom viktigt att �verhuvudtaget minska p� m�ngden f�rpackningar.

Jag anser att det inom f�rpackningsomr�det finns stora m�jligheter att utveckla och inf�ra fler retursystem, som kan hj�lpa till b�de med att minska avfallsm�ngderaa och med att spara p� energi och naturresurser. Jag avser att i annat sammanhang beg�ra regeringens bemyndigande att tills�tta en utredning f�r att studera hur styrmedel p� f�rpackningsomr�det generellt b�r utformas f�r att stimulera �teranv�ndning och �tervinning.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


5.4.2 Avveckling av PET-eng�ngsflaska och h�jning av �tertagningsm�let f�r dryckesf�rpackningar

Mitt st�llningstagande: PET-eng�ngsflaskan f�r bryggeriprodukter b�r vara avvecklad senast den 1 juni 1991.

Ett retursystem med en �teranv�ndbar PET-flaska b�r utvecklas. Bryggeribranschen har efter �verl�ggningar med regeringen presen�terat ett program f�r ett retursystem som skall introduceras under f�rsta halv�ret 1991 och vara hek genomf�rt till utg�ngen av �r 1991. Branschen svarar f�r att retursystemet utvecklas inom den utsatta tiden.

�tertagningsm�let f�r retursystemen f�r dryckesf�rpackningar b�r h�jas tiU 90%.

Naturv�rdsverkets f�rslag: Verket f�resl�r att regeringen tar upp �ver�l�ggningar med branschen. Syftet med �veri�ggningarna skall vara att komma �verens om att

      ett retursystem f�r material�tervinning utvecklas f�r PET-flaskan att tas i drift under �r 1989,

      �tertagningsgraden skall vara 90%. Detta m�l b�r uppn�s vid utg�ngen av �r 1991,

      branschen svarar l�ngsiktigt f�ratt �tertaget PET-malerial �teranv�nds.


I fr�ga om �tertagningsm�let �verensst�mmer verkets f�rslag med mitt.


58


 


Remissinstanserna: Remissinstanseraa �r �verlag positiva till natur�v�rdsverkets f�rslag.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: F�rs�ljningen av PET-flaskor ber�k�nas uppg� till ca 100 milj. flaskor per �r. PET-flaskan, som i dag �r en eng�ngsf�rpackning, har i huvudsak tagit marknadsandelar fr�n 33 cl re�turglas. Jag menar att denna utveckling inte �r �nskv�rd, vare sig fr�n milj�synpunkt eller fr�n resurshush�llningssynpunkt.

TiUverkningen av eng�ngsf�rpackningar av PET �r enligt min mening ett exempel p� misshush�llning med energi och natunesurser. Dessutom belastar de stora PET-f�rpackningaraa volymm�ssigt avfallshanteringen, fr�mst i konsumenlledet. Nedskr�pningen, till f�ljd av att inget retursystem finns, �r ytterligare ett uppm�rksammat problem.

Det �r framf�r allt inom bryggeribranschen som eng�ngsf�rpackningar av PET har slagit igenom. F�r att hejda den fortsatta utvecklingen av denna f�rpackningstyp har jag haft ett antal �verl�ggningar med bran�schens f�retr�dare f�r att p� frivillig basis f� fram ett retursystem f�r PET-flaskan som syftar till �terfyUning. Branschen presenterade i augusti 1989 ett program och en tidplan f�r inf�randet av ett retursystem med �terfyll�ningsbara flaskor. Planen inneb�r att systemet successivt skall inf�ras p� marknaden under �r 1991. Avsikten �r enligt branschen att den nya flaskan skall cirkulera i systemet ca20g�nger.

Jag anser att eng�ngsf�rpackningar av PET skall vara avvecklade senast den 1 juni 1991 och ersatta av ett retursystem som siktar till �teranv�nd�ning. Jag menar att detta �r mer �ndam�lsenligt �n att ha system d�r flaskoraa g�r till material�tervinning. Jag avser att �terkomma i denna fr�ga med ett f�rslag till den lagstiftning som kan beh�va f�rel�ggas riksda�gen f�r att p�skynda avvecklingen. Fr�gan �r av s�dan beskaffenhet att f�rslaget b�r bli f�rem�l f�r notifiering enligt Sveriges intemationella �ta�ganden om tekniska handelshinder.

N�r det g�ller �tertagningsm�let vill jag n�mna att returglaset (33 cl) f�r �l och l�skedrycker har en returgrad p� 98 � 99 %, medan aluminiumbur�ken har en returgrad p� mnt 80%. Det inneb�r att 20% eller ca 140milj. burkar per �r hamnar i avfallet eller i naturen. Jag anser att som generellt m�l skall g�lla en returgrad om minsl 90% f�r alla dryckesf�rpackningar som kan �tervinnas eller �teranv�ndas. Jag kommer att i annat samman�hang f�resl� regeringen att �ndra villkoren f�r AB Svenska Returpacks tillst�nd alt driva �tervinningssystemet f�r aluminiumburkar.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


 


5.4.3 �kat bidrag till H�ll Sverige Rent

Mitt st�llningstagande: Jag anser att det belopp, ett halvt �re per burk och �r, som stiftelsen H�ll Sverige Rent f�r fr�n int�ktema av burk�tervinningen, b�r h�jas till ett �re. N�r ett retursystem f�r PET-flaskan inf�rs b�r stiftelsen f� motsvarande bidrag �ven fr�n detta panlsystem.


59


 


Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Ett villkor f�r det f�retag, som har tillst�nd enligt 2� lagen (1982:349) om �tervinning av dryckesf�rpack�ningar av aluminium att driva ett panlsystem f�r burkama, �r att aktivt verka f�r alt �tg�rder vidtas f�r �kad burk�tervinning, �tg�rder mot ned�skr�pning eller andra n�raliggande milj�v�rds�tg�rder. Omfattningen av de insatser som bolaget vatje verksamhets�r skall g�ra, tas upp i en plan som uppr�ttas av bolaget och fastst�lls av naturv�rdsverket. �tg�rder skall vidtas till ett belopp motsvarande minst vad som utg�r produkten av det antal burkar som bolaget budgeterat int�kter f�r under verksamhets�ret och ett halvt �re. Medlen g�r till stiftelsen H�ll Sverige Rent f�r att den skall kunna genomf�ra l�mpliga �tg�rder. I stiftelsen ing�r statens na�turv�rdsverk. Svenska Kommunf�rbundet, Svenska Naturskyddsf�r�eningen, Friluftsfr�mjandet, Svenska Turistf�reningen och AB Svenska Relurpack. Arbetet skall i f�rsta hand bedrivas som informations- och kampanjverksamhel i syfte att stimulera enskilda, f�retag, organisationer och myndigheter att verka f�r stiftelsens �ndam�l.

Enligt vad jag har erfarit har kampanj verksamheten hittills varit m�ng�facetterad och n�tt framg�ng i att engagera allm�nheten att ta ansvar f�r sin omgivning och sill avfall. F�r n�rvarande sker en �kad koncentration i verksamheten p� m�lgmppema bam och ungdom.

Jag anser att goda initiativ och id�er som har m�jlighet att skapa en positiv opinion f�r milj�fr�gor m�ste stimuleras och uppmuntras. Ett medvetande och en f�rst�else hos allm�nheten att skydda och bevara naturen �r en av de viktigaste tillg�ngama i v�r str�van mot en b�ttre milj�.

Dryckesf�rpackningama st�r f�r en betydande del av nedskr�pningen och �r symboliskt viktiga i och med sina retursystsm. Jag anser d�rf�r atl det �r naturligt att just dessa produkter bidrar till verksamheter, som syftar till att st�vja den nedskr�pning och de problem som de direkt eller indirekt ger upphov lill.

Ett �kande arbetsf�lt och de allm�nna prisstegringama g�r att stiftelsens m�jligheter att g�ra insatser riskerar att minska om inte nuvarande bidrag h�js. Bidraget har varit of�r�ndrat, ett halvt �re per burk, sedan det inf�rdes �r 1982. Det �r enligt min mening viktigt att ell fortsatt och ut�kat engagemang i dessa viktiga fr�gor kan ske. Att h�ja bidragei per burk till ett �re samt att inf�ra liknande viUkor f�r drivandet av ett pantsystem f�r en �terfyllnadsbar PET-flaska skulle m�jligg�ra detta. Jag avser att senare f�rel�gga regeringen f�rslag om detta.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


5.4.4 Avveckling av PVC i f�rpackningar, m. m.

Mitt st�llningstagande: PVC(polyvinylklorid)-plast avvecklas som f�rpackningsmaterial. Den svenska f�rpackningsbranschen har efter �verl�ggningar friviUigt �tagit sig att ta fram altemativa material och ers�tta PVC-plasten i f�rpackningar senast till utg�ngen av juni 1990.


60


 


Naturv�rdsverkets rapport: Verket f�resl�r inga �tg�rder mot PVC-an-���� Prop. 1989/90:100 v�ndningen, men anser att inhemska och utl�ndska exempel visar att det���� Bil. 16 p� f�rpackningsomr�det i m�nga fall g�r att ers�tta PVC med andra material.

Remissinstanserna: Flera av instansema anser att PVC-avvecklingen �r en angel�gen fr�ga och efterlyser f�rslag.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: PVC-plast diskuteras fr�n milj�syn�punkt fr�mst p� gmnd av sitt h�ga klorinneh�ll. Kloret medf�r bildning av saltsyra och �kad risk f�r bildning av dioxiner och andra klorerade organi�ska f�reningar vid sopf�rbr�nning. Klorinneh�llet fr�n PVC uppskattas till i genomsnitt mdlan en tredjedel och h�lften av det totala klorinneh�llet i avfallet. S�rskild uppm�rksamhet har i milj�sammanhang riktats mot anv�ndningen av PVC i f�rpackningar, d� dessa oftast blir till en del av hush�llsavfallet. �ven tillverkningen av PVC-plast �r milj�st�rande och genererar avfall i form av bl. a. klorerade tj�ror.

Vid b�de sopf�rbr�nningen och eldningen av de tj�ror som uppkommer vid PVC-tillverkningen kan en god r�kgasrening minska utsl�ppen betyd�ligt. S�dan rening kr�vs numera alltid. Reningen vid f�rbr�nning f�r att avskilja saltsyran �r emellertid dyr och energiv�rdet fr�n PVC-plast �r l�gt. En god rening �r sj�lvfallet bra f�r akuta f�rb�ttrings�tg�rder och kan p� kort sikt l�sa allvarliga problem. P� l�ng sikt kr�vs dock andra l�sningar. En s�dan anser jag vara all avveckla PVC-plastema i f�rpackningar och andra eng�ngsf�rpackningar f�r att p� s� s�tt minska tillf�rseln av klor till hush�llsavfall och sopf�rbr�nning.

Detta bed�mer jag numera vara m�jligt ulan n�gra egentliga nackdelar f�r konsumentema, eftersom f�mts�ttningama f�r att ers�tta PVC inom f�rpackningsomr�det v�sentligt har f�rb�ttrats genom ny teknik under de senaste �ren. I sammanhanget vill jag dock p�peka att det vid framtagan�det av nya substituerande �mnen eller produkter �r av st�rsta vikt att bed�mningar av milj�konsekvenseraa och resurshush�llningsaspekteraa sker s� att inte en s�mre eller lika d�lig produkt introduceras.

Att m�jligheteraa tiU att ers�tta PVC inom f�rpackningsomr�det kan bed�mas som goda st�ds av s�v�l interaationdla erfarenheter som den i Sverige p�g�ende sj�lvsaneringen av marknaden. F�r egen dd harjag haft �verl�ggningar under �ret med f�rpackningsbranschen, och detta har nyli�gen resulterat i ett frivilligt �tagande fr�n branschen att all PVC-plast i f�rpackningar som produceras inom landet skall vara ersatt med annal material f�re halv�rsskiftet 1990. D�rmed kommer n�rmare 70% av nuva�rande PVC-halliga f�rpackningar att f�rsvinna. �terst�ende 30% utg�rs av importerade produkter.

�ven �terst�ende PVC-anv�ndning i f�rpackningar och andra eng�ngs�artiklar b�r ers�ttas med annat material. Jag bed�mer att utvecklingen p� della omr�de forts�tter i r�tt riktning, och jag avser att senare inbjuda f�retr�dare f�r ber�rda branscher till �verl�ggningar om hur utvecklingen kan p�skyndas.

61


 


6 B�ttre �verblick och kontroll��������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 16 6.1 Statens roll

Statens ansvar vad g�ller avfallshanteringen �r att skapa det regelsystem inom vilket olika akt�rer skall f� verka, alt ut�va tillsyn och kontroll och alt initiera f�r�ndringar och f�rb�ttringar. I den m�n konkreta �tg�rder som beh�ver vidtas inte kommmer till st�nd p� annat s�tl kan staten sj�lvfallet ocks� beh�va vidta egna �tg�rder. F�rdelningen av ansvarel f�r den mer konkreta avfallshanteringen syftar till all f�r alla parter f� ett effektivt fungerande system f�r att ta hand om avfallet.

Ett av statens ansvarsomr�den �r atl tillgodose behovet av forskning och utveckling.

Forskning och utveckling inom avfallsomr�det m�ste ut�kas och inten�sifieras. Det �r mycket viktigt att inte begr�nsa begreppet av avfaUsrelaterad forskning och ulveckiing till en sn�v, teknikorienlerad disciplin ensidigt inriktad p� slutligt omh�ndertagande, utan i st�llet utveckla ett tv�rveten�skapligt angreppss�tt med inriktning ocks� p� utveckling av rena produkter. Samtidigt st�ller vissa fr�gest�llningar krav p� djupare forskning och ut�veckling inom n�gra vetenskaper.

N�r det g�ller forskning och utvecklingsfr�gor i �vrigt avser jag att �terkomma med f�rslag i samband med forskningspropositionen v�ren 1990.

Jag vill h�r �ven p�minna om att regeringen i september 1989 uppdrog �t universitets- och h�gskole�mbetet att utreda hur utbildningsresurseraa inom bl. a avfallsomr�det skall kunna �kas och f�rb�ttras.

I detta sammanhang vill jag ocks� ta upp fr�gan om behovet av att bygga upp kompetens och utveckla metoder f�r att p� r�tt s�tt �terst�lla �ldre milj�skadade omr�den.

Olika former av milj�farlig verksamhet har p� m�nga h�ll i landet orsakat best�ende skador p� mark- och vattenomr�den. Ofta har verksam�heten best�tt i uppl�ggning av olika avfallsslag. P� ett antal platser i Sverige f�religger s�dana problem med verkningar fr�n tidigare aktiviteter att sanerings�tg�rder ter sig ofr�nkomliga.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) har 50 milj. kr. anvisats f�r s�dana �terst�llnings- och sanerings�tg�rder f�r vilka n�got ansvar inte kan utkr�vas med till�mpning av milj�skyddslagen eller annan lagstiftning. Medlen disponeras av statens naturv�rdsverk enligt de n�rmare villkor som regeringen har fastst�llt.

Naturv�rdsverket har i sin verksamhetsplan beskrivit sitt arbete med �lerst�llningsprojekl inom en rad olika omr�den, bl. a. gmvavfall, blandat avfall, impregneringsanl�ggningar, kvicksilver i fiberbankar, PCB/kvick-silver i fiberbankar, PCB i sediment och kreosot i sediment. I detta arbete ing�r all utveckla kunskap och teknik f�r att n� fram tiU b�sta m�jliga �terst�llnings�tg�rder.

Naturv�rdsverket framh�ller alt arbelet med att driva �terst�llningsfr�-goraa hittills varit problemfyUt och lett till f� konkreta �tg�rder framf�r

62


 


allt beroende p� bristande kunskaper och kompetens, oklara ansvarsf�r�h�llanden och kostnadskr�vande �tg�rder.

En f�mts�ttning f�r atl ett meningsfuUt och m�linriktat �terstSllningsar-bete skall kunna bedrivas �r, enligt min mening, att naturv�rdsverket kan bygga upp kunskaper och kompetens om hur och till vilka kostnader, som unders�kningar och �tg�rder kan vidtas. Det �r ocks� viktigt att natur�v�rdsverket forts�tter att planera f�r �terst�llnings�tg�rder. Jag avser att i annat sammanhang f�resl� regeringen att �ndra de s�rskilda villkoren betr�ffande medlens disponering. Fr�gan om medelsbehov f�r tas upp n�r naturv�rdsverket kommit l�ngre i sitt p�g�ende arbete med �terst�llnings�fr�gor. Jag avser att �terkomma med n�rmare f�rslag d�rom i samband med den milj�politiska proposition v�ren 1991.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


6.1.1 Central tillsynsmyndighet

Mitt f�rslag: Statens naturv�rdsverk skall vara central tillsynsmyn�dighet enligt renh�llningslagen.


Departementspromemorians f�rslag: �verensst�mmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissinstansema �r poskiva till f�rslaget.

Sk�len f�r mitt f�rslag: P� m�nga omr�den i samh�llet sker en kontroll av att lagstiftningen till�mpas p� r�tt s�tt genom att ett tillsynsansvar har lagts p� en central myndighet. RL �r i detta avseende etl undantag. Jag anser att man b�r fylla denna lucka i det samlade tillsynsansvaret.

1 n�gra faU har Svenska kommunf�rbundet tagit p� sig ett visst ansvar som kunskapsf�rmedlare och samordnare genom att ge ut kommentarer lill RL och h�lsoskyddslagen samt f�rslag till utformningen av vissa regle�ringar som kommunen ansvarar f�r. �ven naturv�rdsverket och Svenska Renh�llningsverks F�reningen har i viss utstr�ckning tagit p� sig liknande uppgifter.

Bakom f�rslaget alt utvidga kommunemas ansvar f�r avfallshanteringen ligger bl. a. tanken att den kommunala planeringen inom RL:s ram skaU ges ett s�dant inneh�ll alt f�rebyggande �lg�rder kan vidtas och att upp�kommet avfall kan las om hand p� b�sta s�tt. Syftet med planeringen skall vara s�v�l atl skydda m�nniskors h�lsa och milj�n som alt bidra till sparsamhet med r�varor. Det �r viktigt all utvecklingen inom alla led av en hantering som s� sm�ningom leder fram till avfall kan f�ljas. Del �r ocks� viktigt att kunna f�lja det slutliga omh�ndertagandet av avfallet. H�r m�ste kommunema f� st�d i sitt arbete s� att en h�g ambitionsniv� kan h�llas inom alla kommuner. Det �r �ven viktigt f�r regeringen att kunna f�lja avfallsfr�goraas hantering och, n�r det beh�vs, styra del fort�satta arbetet. F�r att p� allvar f� i g�ng ett arbete i syfte att minska avfallets m�ngd och fariighet anser jag mot bakgmnd av vad jag har anf�rt atl det nu b�r skrivas in i RL, att det skall finnas en central tillsynsmyndighet f�r avfallsomr�det.

En viktig uppgift f�r en central tillsynsmyndighet �r att f�lja utveckling-


63


 


en p� avfallsomr�det och hela tiden se tiU att den fr�n milj�synpunkt b�sta hanteringen av avfallet till�mpas. Myndigheten skall ocks� sj�lv vara p�drivande och f�resl� eller initiera unders�kningar, utredningar eller forskningsinsatser n�r s�dana visar sig n�dv�ndiga.

Jag f�resl�r att statens naturv�rdsverk nu utses till central tillsynsmyn�dighet p� omr�det. Verket har en naturlig plats inom avfallsomr�det som bevakare av den yttre milj�n. Vid verket finns dessutom redan en verk�samhet uppbyggd med direkt anknytning till avfallsfr�gor. Mitt f�rslag framst�r ocks� som naturiigt mot bakgmnd av att verket �r central tillsyns�myndighet enligt ML och �ven har den centrala tillsynen f�r yttre milj�fr�gor enligt h�lsoskyddslagen och LKP.

Det ankommer p� regeringen att l�mna n�rmare f�reskrifter i fr�ga om naturv�rdsverkets uppgifter som central tillsynsmyndighet.

Naturv�rdsverket b�r som central tillsynsmyndighet ulf�ra sitt arbete i n�ra kontakt med kommunema och deras f�retr�dare, liksom med indu�strin och andra som har s�rskilda intressen och kunskaper i fr�gor om avfall och dettas hantering, exempelvis kemikalieinspektionen, statens industriverk och styrelsen f�r teknisk utveckling.

Enligt 21 � RL ut�var l�nsstyrelsen tiUsyn inom l�net. 1 mitt f�rslag om ett utvidgat renh�llningsansvar ligger ingen f�r�ndring av l�nsstyrelsemas tillsynsfunktion i fr�gor om renh�llning. L�nsstyrelsen och kommunema skall liksom hittills i den utstr�ckning det �r rationellt samarbeta f�r att finna regionala l�sningar p� gemensamma problem. L�nsstyrelsen b�r ocks� aktivt verka f�r att den kommunala planeringen ges en s�dan inrikt�ning som jag strax kommer att redovisa och att eventuella m�jligheter tiU ett effektivt resursutnyttjande p� regional niv� sker.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


6.1.2 Statliga upphandlingsbest�mmelser

Mitt st�llningstagande: Statliga myndigheter b�r vid sin upphand�ling ta vederb�rlig milj�h�nsyn.


Naturv�rdsverkets f�rslag: Naturv�rdsverket f�resl�r alt ett f�rtydligan�de b�r g�ras i upphandlingsf�rordningen och i f�reskriftema i anslutning till f�rordningen om att statliga myndigheter vid sin upphandling skaU ta vederb�rlig milj�h�nsyn.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att ett f�rtydligande av g�llande best�mmelser i angivet syfte �r �nskv�rt. Ingenj�rsvelenskapsaka�demien och Svenska �kerif�rbundet anser att f�rslaget b�r avstyrkas och Industrif�rbundet avr�der best�mt. Riksrevisionsverket, som �r f�re�skrivande myndighet i upphandlingsfr�gor, anf�r att verket i kommenta�rer till 3 � upphandlingsf�rordningen (1986:366) har angett att principen "aff�rsm�ssighet" inkluderar alla faktorer som beh�vs f�r att upphand�lingen skall bli s� ekonomisk och �ndam�lsenlig som m�jlig f�r den upp�handlande myndigheten och att detta ocks� innefattar h�nsynstagande till milj�n.


64


 


Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Naturv�rdsverket anser i sin utred�ning att det r�der oklarhet i vilken m�n upphandlingsf�rordningen medger enskilda myndigheter att g�ra milj�m�ssiga avv�gningar vid sin upphand�ling. Flera remissinstanser har ocks� uttalat sig f�r att upphandlingsf�rord�ningen b�r f�rtydligas i detta avseende.

F�r att fr�mja ett �kat milj�medvetande bland konsumentema �r det viktigt att ocks� den offentliga sektora i sin konsumentroll str�var efter att vara ett f�red�me n�r det g�ller ansvarstagande om milj�n och s� l�ngt som m�jligt v�ljer de mest milj�v�nliga alteraativen.

Eftersom produktvalet kan ha stor betydelse f�r milj�n, inte minst sett ur avfaUsperspektivet, �r det enligt min mening viktigt att milj�h�nsynen betonas vid statlig upphandling. Enligt min bed�mning �r detta redan m�jligt enligt nuvarande statliga upphandlingsbest�mmelser. Andra as�pekter m�ste naturligtvis d� v�gas in s�som Sveriges intemationella �-taganden enligt t. ex. GATT-�verenskommelsen om statlig upphandling.

Jag har f�tt veta att fr�gan om milj�h�nsyn vid upphandling �r f�rem�l f�r utredningar s�v�l hos de statliga myndigheteraa som hos kommunema och att fr�gan f�rts vidare tiU den s.k. upphandlingsdelegationen, som best�r av representanter f�r stat, kommun och landsting. Denna ddega�tion medverkar bl. a. vid utformningen av riktlinjer och aUm�nna r�d f�r den offentliga upphandlingen.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


6.2 Kommunens roll

6.2.1 �kat kommunalt ansvar f�r avfallshantering

Mitt f�rslag: Regeringen eller en myndighet skall ha m�jlighet att f�reskriva, att kommuneraa skall ansvara f�r hanteringen av annat avfall �n hush�llsavfall. Kommuner som s� �nskar kan frivilligt utvidga sitt ansvar f�r avfallshanteringen.


Departementspromemorians f�rslag: RL utvidgas fr�n den 1 januari 1991 till atl obligatoriskt omfatta alla slag av avfall som inte s�rskilt regleras i annan lagstiftning. Kemiska produkter i avfallsledet regleras enligt RL.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har ansett att f�rslaget i prin�cip �r bra.

Statens naturv�rdsverk har anf�rt att de flesta kommuner i dag saknar f�mts�ttningar att klara ett utvidgat kommunalt ansvar. Naturv�rdsverket har f�reslagit att kommuneraa i st�llet f�r ett samlat planeringsansvar f�r avfallet inom kommunen med b�rjan den 1 januari 1991 och atl den f�reslagna utvidgningen av det kommunala renh�llningsansvaret i �vrigt tr�der i kraft den Ijanuari 1993.

�ven flera andra som �r positiva till f�rslaget inv�nder att den f�reslag�na utvidgningen �r alkf�r omfattande eUer att tiden f�r genomf�randet i alla fall �r f�r kort.

Svenska Kommunf�rbundet och Sveriges Industrif�rbund st�ller sig i


65


5�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr IOO. Bilaga 16


 


huvudsak avvisande till f�rslaget. Kommunf�rbundet menar dock att ett���� Prop. 1989/90:100 analogt resonemang enligt departementspromemorian kanske kan vara���� Bil. 16 rimligt i fr�ga om vissa avfallsslag � t.ex. det icke branschspecifika industriavfallet, som torde ha en n�gorlunda j�mn spridning �ver landet.

Sk�len f�r mitt f�rslag: Enligt RL skall det i varje kommun finnas en renh�llningsordning som reglerar h�mtning m. m. av hush�UsavfaU. Inte minst inf�randet av renh�llningsordningar har inneburit en v�sentligt f�rb�ttrad situation p� hush�llsavfallsomr�det. F�r andra avfallsslag finns inte n�gon motsvarande ordning. Detta har lett till att det i allm�nhet inte finns n�gon som har �verblick �ver avfallssituationen vid sidan om hus�h�llsavfallet.

Det finns m�nga brister i dag n�r det g�ller hur v�rt avfall tas om hand och p� vilket s�tt det utnyttjas. Avsaknaden av ett helhetsgrepp om de samlade avfallsfl�dena �r den kanske allvarligaste bristen. Varken kom- ' munen eller n�gon annan har m�jlighet att styra avfallet till den fr�n milj�-och resurshush�llningssynpunkt mest l�mpade behandlingsmetoden. Sam�tidigt �r den del av industriavfallet som skulle kunna utg�ra en bioenergi�resurs hittills generellt sett d�ligt utnyttjad. Det mesta av industriavfallet deponeras. En effektiv slyraing av industriavfallet genom information och genom samarbete mellan industrin och de renh�llningsansvariga skulle kunna medf�ra ett avsev�rt effektivare utnyttjande av de resurser som kan finnas i industriavfallet. Genom sortering av industriavfaUet kan t.ex. br�nnbart material av typ byggavfall o. d. separeras och bli ett tillskott till landets energif�rs�rjning. Organiskt hush�llsavfall, som i dag ofta g�r till f�rbr�nning och d�r kan ge upphov till besv�rande milj�st�mingar, skulle kunna ers�ttas med ett sorterat industriavfall av l�mplig sammans�ttning, med h�gre energiv�rde, renare r�kgaser och en l�gre askhalt. Det organi�ska hush�llsavfallet skulle kunna f�ras till kompostering och nyttig an�v�ndning i st�Uet f�r att br�nnas.

�verv�gande delen av industriavfallet deponeras i dag. Under senare �r har medvetandet �kat om avfallets betydelse som k�lla till material��tervinning och energiutvinning. Grovt r�knat �r 1 � 3 miljoner ton av industriavfallet br�nnbart. Med tanke p� den stora m�ngden avfaU och p� os�kerheten i hanteringen � och p� gmnd h�rav ocks� m�jligheteraa till en b�ttre hantering � m�ste stora anstr�ngningar g�ras f�r att klarl�gga fr�goraa kring industriavfallet. F�r att uppn� f�rb�ttringar kr�vs en �nd�ring av de arbetsformer som till�mpas i dag. En v�sentlig f�mts�ttning f�r en b�ttre avfallshantering �r att en konslmktiv samverkan etableras mel�lan kommunen och industrin. Ett utvidgat kommunalt ansvar med skyl�dighet f�r kommunen att uppr�tta en kommunal avfallsplan f�mts�tter en effektiv och n�ra samverkan med industrin. Kommunens avfaUskunnande i kombination med industrins k�nnedom om avfallets sammans�ttning och egenskaper b�r ge goda f�mts�ttningar f�r en �kad �tervinning och ett b�ttre omh�ndertagande.

Ett konkret resultat av ett �kat kommunalt ansvar f�rv�ntas bli att en separering av avfall kommer tiU st�nd b�de fr�n hush�llen, n�ringslivet och andra avfallsproducenter. Som ett resultat av en s�dan separering

66


 


kommer enligt min bed�mning f�rbr�nning och deponering av osorterat���� Prop. 1989/90:100
avfaU i huvudsak att upph�ra.
������������������������������������������������������������� Bil. 16

Det finns mycket som tyder p� att det effektivaste s�ttet att p�verka industrin �r att milj�myndighetema i �kad omfattning samarbetar med f�retagen. M�nga kommuner pr�var nu med gott resultat en oml�ggning av sin roll fr�n �vervakare och kontrollant till informat�r och r�dgivare. Kommunema i sydv�stra Sk�ne har t.ex. valt en regional l�sning f�r avfallshanteringen med Sydv�stra Sk�nes Avfallsaktiebolag (SYSAV) som huvudansvarig. Redan i slutet av 1970-talet f�rst�rkte bolaget kontakten med framf�r allt avfallsproducenter och entrepren�rer och har genom bl.a. informaiion och r�dgivning p�verkat f�retagens beteende mot en �kad sortering av avfallet. P� gmnd av s�v�l gensvaret fr�n f�retagen som effekteraa av informationen �kar nu enligt uppgift bolaget sina insatser. Med en medveten satsning p� utveckling av syslem f�r avfallshantering, i kombination med information och r�dgivning, har andelen nyttiggjorda restprodukter �kat. Motsvarande aktiviteter �ger mm p� flera andra orter i Sverige, framf�r allt i storstadsomr�dena.

Det finns dock faktorer som motverkar utvecklingen. En s�dan faktor �r att priset f�r att l�mna obehandlat avfall fortfarande �r l�gt. Avfallsl�mna-rens m�jligheter till besparingar genom en mera resurssn�l hantering av avfallet blir d�rmed helt marginella och ekonomiskt ointressant f�r ho�nom. Detta i synnerhet som ett system f�r b�ttre utnyttjande av avfallet ofta medf�r ett visst besv�r och tar utrymme i anspr�k. Ekonomin �r aUts� f�r n�rvarande inget starkt incitament f�r sortering av avfall och �kad �tervinning av restprodukter och material. F�r att leva upp till m�ls�tt-ningaraa om minimering av avfallsm�ngder och f�rb�ttrade behandlings�metoder, kan kommunema enligt min bed�mning beh�va ytterligare diffe�rentiera sina avfallstaxor i en riktning som ger hush�llen och s�rskilt industrin incitament tiU alt begr�nsa m�ngden avfaU och separera olika avfallsslag. Differentierade avfallstaxor kan �ven medverka till att f�rdela kostnadsb�rdan mera r�ttvist mellan olika avfallsproducenter.

M�ngden milj�fariigt avfall, j�mf�rt med m�ngden hush�llsavfall och industriavfall, �r i allm�nhet f�r liten f�r att varje kommun skall kunna bygga upp en egen hanteringskompetens. Det har visat sig att de b�sta insamlingsresultaten uppn�s n�r flera kommuner genom samverkan styr och kontrollerar fl�dena av bl. a. det milj�farliga avfallet. Genom regional samverkan kan egna ekonomiska och personella resurser byggas upp, t. ex. kemisk-teknisk sakkunskap, ordercentral, gemensam upphandling av kun�niga transport�rer, lagringsm�jligheter m. m. s� att man uppn�r en effektiv och kontrollerad insamling och bortforsling av bl.a. milj�farligt avfall. Samarbete mellan industri, lokala tillsynsmyndigheter och verkst�llande organ, i form av t.ex. ett regionalt bolag, bidrar till att avfallet kan kanaliseras till det l�mpligaste altemativet fr�n milj�synpunkt. Exempel p� s�dan regional samverkan finns i G�teborgsregionen, Malm�regionen och V�stmanlands l�n.

Naturv�rdsverket och andra har anm�rkt p� f�rh�llandet att, samtidigt
som hanteringen av hush�llsavfallet noga har reglerats i RL, s� saknas d�r
best�mmelser om ansvaret f�r hanteringen av andra avfallsslag. Detta har
��������������������������� 67


 


medf�rt att m�jlighetema att med st�d av RL p� ett rationellt s�tt styra��� Prop. 1989/90:100

avfallshanteringen med sikte p� milj�- och resurshush�llning i stort sett��� Bil. 16

saknas.

Det var fr�mst mot den bakgmnd som jag h�r har redovisat som depar�tementspromemorians f�rslag till �ndringar i RL lades fram. I syfte att m�jligg�ra en mera fullst�ndig �verblick och kontroll av avfallsfl�dena f�reslogs i promemorian att RL skall utvidgas till att obligatoriskt omfatta alla slag av avfall, som inte s�rskilt regleras av annan lagstiftning, att regleringen av milj�farligt avfall skall ske uteslutande med st�d av RL samt att det �r kommunema som skall ansvara f�r avfaUshanteringen enligt RL.

Flera remissinstanser har uttalat att �ven om RL p� sikt borde utvidgas p� det s�tt som f�reslogs i promemorian, s� saknar i dag de flesta kommu�ner tillr�ckliga resurser f�r en s�dan uppgift.

Jag vill f�r egen del anf�ra f�ljande. 1 fr�ga om kommunemas framtida ansvar f�r avfallshanteringen anser jag att f�rslaget i promemorian, dvs. att kommuneraa i princip skall vara ansvariga f�r all avfallshantering utan att d�rf�r beh�va utf�ra allt arbete i egen regi, anger en framkomlig v�g f�r att f� en b�ttre kontroll och ett b�ttre utnyttjande av avfallet. Kommunf�r�bundet liksom industrif�rbundet har emellertid st�llt sig avvisande till f�rslaget om ett ut�kat kommunalt ansvar av s�dan omfattning som an�gavs i promemorian. Kommunf�rbundet menar dock att ett resonemang i enlighet med promemorians f�rslag kanske kan vara rimligt i fr�ga om vissa avfallsslag � t. ex. det s. k. icke branschspecifika avfallet, som torde ha en n�gorlunda j�mn spridning �ver landet.

Kommunema har genom sina n�mnder f�tt ett aUt st�rre lokall tillsyns�ansvar i fr�gor om m�nniskors h�lsa och milj�n. Milj�- och h�lsoskydds�n�mndema har s�lunda lokak tillsynsansvar i fr�gor om bl. a. h�lsoskydd, livsmedelshantering, kemikaliekontroll och - sedan den Ijuli 1989 -milj�skydd. Renh�llningsfr�gor har l�nge varit en kommunal angel�gen�het, s�rskik vad avser avfaU fr�n enskilda hush�ll. Fr�n den I januari 1986 g�ller ocks� enligt 4� renh�llningsf�rordningen (1979:904) i princip ett kommunalt monopol i fr�ga om bortforsling av milj�farligt avfaU. Genom bemyndiganden i RL har kommunema f�tt r�tt att f�reskriva att �ven annat avfall �n hush�llsavfall och milj�farligt avfall skall forslas bort genom kommunens f�rsorg. Drygt 40 kommuner har utnyttjat denna m�jlighet.

N�r det g�ller att st�rka samh�llets �verblick och kontroll av avfallsfl��dena och avfaUets hantering framst�r det mot denna bakgmnd som natur�ligt att det �r kommunema och fr�mst deras milj�- och h�lsoskyddsn�mn�der som skall ha ett vidare ansvar och ut�kade befogenheter j�mf�rt med f�r n�rvarande. Milj�- och h�lsoskyddsn�mndema har redan i m�nga fall, vill jag p�peka, erfarenhet och kompetens ocks� n�r det g�ller andra avfallsslag �n hush�llsavfall.

Att milj�- och h�lsoskyddsn�mnderaa har blivit obligatoriska tillsyns�
myndigheter enligt ML har naturiigtvis inneburit nya resursbehov f�r flera
kommuner och en ut�kad arbetsb�rda f�r m�nga milj�- och h�lsoskydds�
n�mnder. �ven om myckel talar f�r all kommuneraas ansvar i renh�ll-
��������������������������������� 68


 


ningsfr�gor b�r ut�kas i enlighet med vad jag anf�rt om behovet av att ta���� Prop. 1989/90:100 ett helhetsgrepp, harjag d�rf�r f�rst�else f�r att del f�r m�nga kommuner��� Bil. 16 kan vara sv�rt att med relativt kort varsel genomf�ra de �tg�rder som ett ut�kat ansvar av mer omfattande slag medf�r.

Jag anser allts� att det beh�vs l�ngre lid �n vad som f�reslogs i departe�mentspromemorian, f�r att helt genomf�ra f�rslagen om ett �kat kommu�nalt ansvar f�r avfallshanteringen.

Jag vill emellertid la fasta p� vad kommunf�rbundet anf�rt om det s. k. icke branschspecifika avfaUet. Avfallsm�ngderna inom delta omr�de �r n�gorlunda v�l k�nda och f�rdelningen av avfallet �r relativt j�mn �ver landet. De avfallsslag som jag nu talar om �r ofta s�dana till sin karakt�r att de v�l l�mpar sig f�r �tervinning. Det kan vara fr�ga om restprodukter av tr�, textilier, gummi och andra avfallsslag d�r materialbesparingar och andra f�rdelar fr�n milj�synpunkt st�r att vinna, om avfallsfl�dena kan �verblickas och styras. Enligt min mening borde kommuneraa, sedan de gjort ordentliga inventeringar av vilket avfaU som uppsl�r till f�ljd av de olika verksamheteraa inom varje kommun och vilka m�ngder avfall det �r fr�ga om, kunna ta �ver ansvaret i fr�ga om hanteringen �ven f�r vissa andra typer av avfall �n vad som g�ller f�r n�rvarande. Vad jag n�rmast t�nker p� �r just avfall av den typ som kommunf�rbundet n�mnt och som ofta kallas icke-branschspecifikt, dvs. s�dant avfall som inte �r klassificerat som milj�farligt och inte heller h�n�r fr�n specifika branscher s�som j�ra-och st�lindustri, gmvindustri, skogsindustri eUer livsmedelsindustri.

Jag �mnar strax �terkomma till fr�gan om kommunal avfallsplanering, men jag vill redan nu s�ga att regler f�r en s�dan planering f�resl�s tr�da i kraft den Ijanuari 1991 och inneb�ra bl.a. en kommunal skyldighet att ta reda p� vilka typer av avfall som finns i varje kommun och vilka m�ngder avfall som del �r fr�ga om. En successiv utvidgning av kommunemas hanteringsansvar skulle enligt min mening kunna inledas sedan regleraa om kommunalt planeringsansvar varit i kraft n�gon tid.

Den utvidgning som jag h�r omn�mnt kan efter riksdagens bemyndigan�de regleras n�rmare i renh�llningsf�rordningen. Innan en s�dan reglering i f�rordningen blir aktuell kommer jag naturligtvis alt ge f�retr�dare f�r kommuneraa, industrin och ber�rda myndigheter tillf�lle att n�rmare diskutera vilka avfallsslag och verksamheter som det kan bli fr�ga om. F�r att g�ra det m�jligt f�r de kommuner som p� frivillig v�g redan dessf�rin�nan vill �verta ansvaret f�r slutligt omh�ndertagande av andra avfallsslag �n hush�llsavfall b�r bemyndigandet, som f�resl�s bli inf�rt i 6 � RL, tr�da i kraft samtidigt som regleraa om kommunal avfallsplanering och �vriga f�rslag till �ndringar i RL, n�mligen den Ijanuari 1991. Det framst�r enligt min mening som rimligt att regeringen, n�r kommunema v�l �r klara med sina avfallsinventeringar, utnyttjar bemyndigandet genom alt i renh�llningsf�rordningen f�reskriva om ett utvidgat kommunalt hante�ringsansvar. Ett s�dant utvidgat ansvar b�r med andra ord kunna inf�ras fr.o.m. �r 1993.

Inom ramen f�r sitt utvidgade ansvarsomr�de b�r kommunema liksom
fallet �r betr�ffande hush�llsavfallet se till att hanteringen fungerar, genom
egna insatser eller genom upphandling av tj�nster fr�n privata, kooperati-
��������������������������� 69


 


va, kommunala eller statliga f�retag f�r att verkst�lla insamling, f�jvaring, transport och behandling av avfall. Ett vidgat kommunalt renh�Uningsan-svar inneb�r sj�lvfallet inte att kommunen m�ste �ga eller driva behand�lingsanl�ggningar eller sj�lv hantera avfaU.

Regleraa i RL g�r det redan i dag m�jligt f�r kommuneraa att t�cka sina kostnader f�r driften och investeringaraa genom avgifter. Finansiering av all hantering � uppsamling, f�rvaring, bortforsling och behandling � b�r �ven vid ett utvidgat kommunalt ansvar p� motsvarande s�tt ske genom avgiftsuttag av avfallsl�mnaren. Det �r allts� inte meningen att den ekono�miska belastningen p� kommunema skall �ka.

Enligt RL har kommunen r�tt att ta ut avgift enligt taxa f�r sina kostna�der i samband med avfallshanteringen. I 16� RL anges att avgiften skall vara �riig eller p� annat s�tt periodisk. Denna utformning �r anpassad lill fr�gor om hush�llsavfall men �r inte helt tydlig n�r fr�ga �r om omh�nder�tagande av annat avfall. I samband med en utvidgning av det kommunala renh�llningsansvaret b�r d�rf�r paragrafens utformning f�rtydligas. Av paragrafen b�r ocks� framg� att kommunens kostnad f�r planering skall ing� i den kostnad som ligger till gmnd f�r avgiften.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


6.2.2 Kommunal planering

Mitt f�rslag: Kommunema skall ansvara f�r en helt�ckande av�fallsplanering, som skall inneh�lla uppgifter om avfaU inom kom�munen. I planeringen skall ing� att genomf�ra inventeringar av gamla avfallsupplag.


Departementspromemorians f�rslag: �verensst�mmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser har menat att en utvidgad kommunal avfallsplanering �r det enklaste s�ttet att f� en samlad �verblick av avfallsfl�dena. Kammarr�tten i J�nk�ping har betonat vikten av att kommunema utreder arten och m�ngden av f�rekommande industriavfall och milj�farligt avfall inom kommunen. L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n anser att en b�ttre avfallsplanering skulle leda till en minskning av avfallsm�ngderaa fr�n industri och hush�ll. L�nsstyrelsen har ocks� framh�llit att kommuneraa l�ngsiktigt b�r planera lokaliseringen f�r s�da�na avfallsvolymer som inte g�r att behandla eller avs�tta p� n�got annat s�tt. Industrif�rbundet �r positivt till en kommunal avfallsplanering under f�mts�ttning att den �r flexibel och st�r i rimlig proportion till problemen s� att planeringen kan anpassas efter de varierande lokala behoven.

Sk�len f�r mitt f�rslag: Fr�gan om kommunal avfallsplanering diskute�rades i prop. 1978/79:205 med f�rslag till renh�llningslag m. m. (s. 15 f)-1 detta sammanhang framh�lls renh�llningslagstiftningens karakt�r av ram�lagstiftning och att fr�gan om den kommunala avfallsplaneringen h�rde hemma i utformningen av kommunens renh�llningsordning. Av renh�ll-


70


 


ningsordningen borde klart framg�, anf�rde f�redragande departements�chefen, hur kommunema avs�g att fullg�ra sin renh�llningsskyldighet.

Fr�gan om hur regleraa f�r kommunemas avfallsplanering skall utfor�mas har diskuterats vid flera tillf�llen. Jag anser att liden nu �r mogen f�r att f�resl� utvidgade regler om kommunal avfaUsplanering.

Kommunema b�r i sin planering behandla fr�gan om hur avfallet b�ttre kan utnyttjas t. ex. genom olika former av k�llsortering som utf�rs s�v�l av hush�ll som av f�retag. Vidare b�r det vara naturligt f�r kommunen att planera f�r framtida lokalisering och utformning av olika hanterings- och behandlingsalternativ. Jag f�resl�r d�rf�r att �ndringar i RL inf�rs s� att det framg�r att kommunen skall vara skyldig att uppr�tta en s�rskild avfallsplan. Planen b�r omfatta alla i kommunen f�rekommande avfalls�slag, dvs. �ven det avfall som kommunen sj�lv inte har hanteringsansvar f�r. I planen skall anges vilka �tg�rder kommunen planerar f�r att avfallet skall kunna tas om hand p� ett resurshush�llande och milj�riktigt s�tt. Det �r l�mpligt att avfallsplanen knyts till renh�llningsordningen och beslutas av fuUm�ktige. Avfallsplanen skall l�pande revideras och ha som m�l att minska avfaUets m�ngd och farlighet.

F�r att s�kerst�lla att avfallsplaneringen i alla kommuner h�ller en h�g och enhetlig standard b�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer ha m�jlighet att ge n�rmare f�reskrifter i fr�ga om vad en avfallsplan skall inneh�Ua eller med andra ord hur omfattande eller detalj�rik en plan beh�ver vara i olika avseenden.

Del �r kommuneraas skyldighet att som ett led i avfallsplaneringen i samr�d med st�rre avfallsproducenter inventera och analysera fl�det av avfall s� att uppgiftema h�lls aktuella. Det �r angel�get att kommuneraa f�r s�dana uppgifter fr�n f�retag och andra betydande avfallsproducenter som beh�vs f�r kommuneraas planering och tillsyn. Den som yrkesm�ssigt bedriver verksamhet som ger upphov till avfall kan d�rf�r, som jag nyss har f�reslagit, bli skyldig att l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs f�r dess planering av hur avfallet skall hanteras. �ven den kommunala tillsynsmyndighetens f�rst�rkta befogenheter att beg�ra upplysningar och handlingar fr�n avfallsproducenten kommer att ha betydelse f�r kommu�nens avfallsplanering.

De kommuner som inte har inventerat gamla avfallsdeponier �r p� gmnd av sin planeringsskyldighet f�rpliktade att g�ra detta. Visar det sig vid genomf�rda inventeringar att deponiema f�rorenar omgivningen, skall kommunema kontrollera utsl�ppen och med st�d fr�mst av ML vidta de �tg�rder som beh�vs.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


6.3 F�rs�ljning av aktier i SAKAB

Mitt f�rslag: Regeringen f�r bemyndigande alt s�lja aktier i SAK�AB. 13 � i lagen om kemiska produkter upph�vs.


Naturv�rdsverkets f�rslag: Enligt naturv�rdsverkets mening b�r SAKAB inrikta sin verksamhet fr�mst p� att


71


 


-     behandla milj�fariigt avfall,�������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

-     bist� kommuner och industrier med r�dgivning och utbildning i fr�gor��� Bil. 16 kring det milj�farliga avfallet,

-     utveckla teknik f�r behandling, lagring och deponering av milj�farligt avfall.

F�r att SAKAB skall klara dessa uppgifter bed�mer naturv�rdsverket det vara angel�get att s�v�l kommunema som industrin �kar sin �garandel i bolaget. Regeringen b�r d�rf�r ta upp f�rhandlingar med ber�rda parter f�r att p� sikt f� till st�nd ett del�garskap f�r industrin och kommuneraa. Staten b�r tills vidare beh�lla aktiemajoriteten. Det �r n�dv�ndigt att SAKAB garanteras ett kapitaltillskott f�r investeringar p� ca 400milj. kr. Verket bed�mer det som uteslutet att finansiera investeringen med �kade behandlingsavgifter. Effekten skulle i s� faU bli minskade avfallsm�ngder till SAKAB och �kad illegal behandling av milj�farligt avfall.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att det �r n�dv�ndigt att SAKAB f�r �kade behandlingsresurser samt att kommunerna och indu�strin �kar sina �garandelar.

Sk�len f�r mitt f�rslag: SAKAB bildades �r 1975 med uppgift alt slutligt omh�nderta milj�farligt avfall och med staten som huvud�gare. Detta �r hade riksdagen beslutat att samh�llet skulle ha det organisatoriska ansva�ret f�r det slutliga omh�ndertagande av milj�farligt avfall. Ett s�rskilt behandlingsf�retag skulle enligt riksdagens beslut ges principiell ensamr�tt och skyldighet att behandla och l�ngtidsf�rvara s�dant avfall. Behand-lingsresurseraa skulle byggas upp successivt och anpassas till behov av omh�ndertagande som kunde skapas genom kommunalt insamlingsansvar i fr�ga om milj�fariigt avfall.

SAKAB har i dag en behandlingskapacitet p� 30000 ton per �r, vilket motsvarar mindre �n 10% av den totala m�ngden milj�farligt avfaU som �rligen produceras i landet. Denna kapacitet �r nu otillr�cklig i f�rh�llande till de behov som f�religger.

Staten �ger 96% av aktierna i SAKAB. Det �r den som f�rorenar som skall b�ra kostnaderaa f�r hanteringen av det milj�farliga avfallet. Samti�digt f�mts�tter ett ut�kat kommunalt ansvar f�r avfallshanteringen ett v�l fungerande samarbete mdlan kommunema och industrin. Kommunens avfallskunnande tillsammans med industrins k�nnedom om avfallets sam�mans�ttning och egenskaper b�r ge goda f�mts�ttningar f�r en f�rb�ttrad hantering av det milj�farliga avfallet. Kvalificerade industriella anl�gg�ningar av den typ som SAKAB representerar drivs mest rationellt om de har normala f�retagsekonomiska f�mts�ttningar. S�v�l inom de regionala, ofta kommun�gda, avfallsf�relagen som inom �vrig industri finns i dag kompe�tens och intresse f�r atl hantera �ven milj�farligt avfall.

Mot den bakgmnden framst�r det naturiigt att statens hittillsvarande engagemang i SAKAB:s drift och �vriga sk�tsel kan begr�nsas. Sj�lvfallet b�r staten beh�lla kontrollen av att verksamheten bedrivs p� ett tillfreds�st�llande s�tt och under uppfyllande av bl.a. str�nga milj�krav. Detta g�ller s�v�l i SAKAB som i andra f�retag. Det �r emellertid inte detsamma som�� att�� vara�� ansvarig�� f�r�� verksamheten�� enligt�� aktiebolagslagen

72


 


(1975:1385). Samh�llets kontroll och statens inflytande kan effektivt ut��vas p� annat s�tt �n genom �garskap.

Jag f�resl�r d�rf�r att regeringen hos riksdagen hemst�ller om bemyndi�gande att s�lja aktier i SAKAB. En s�dan f�rs�ljning f�mts�tter dock en �ndring i lagstiftningen som inneb�r att 13� LKP upph�vs. Jag f�resl�r d�rf�r att detta sker. Enligt denna paragraf f�r regeringen, om det �r p�kallat fr�n h�lso- eller milj�skyddssynpunkt, f�reskriva att slutligt omh�nder�tagande av milj�farligt avfall f�r bedrivas yrkesm�ssigt endast av juridisk person i vilken staten har inflytande. F�r att det inte skall r�da n�gon oklar�het villjag samtidigt p�peka att staten p� olika s�tt b�r beh�lla sitt inflytande �ver hur milj�farligt avfall skaU tas om hand s�v�l i detta som i andra f�retag.

F�r att en samordning i liden med aktief�rs�ljningen skall kunna ske b�r regeringen f� bemyndigande att f�reskriva n�r upph�vandet skall tr�da i kraft.

Betr�ffande SAKAB:s framtida verksamhet vill jag anf�ra f�ljande. P� gmnd av f�r liten behandlingskapacitet i f�rh�llande till p�g�ende och f�rv�ntad tillf�rsel av avfall kommer bolaget att beh�va �ka sin lagringska�pacitet till ca40000 ton per �r 1993. En ut�kning �ven av behandlingska�paciteten �r ofr�nkomlig. SAKAB uppskattar all behandlingskapaciteten �r 1995 b�r uppg� till 75000 ton mot nuvarande ca38000ton. Inom f�retaget p�g�r enligt vad jag har erfarit arbete med att finna l�mplig lokalisering f�r s�v�l lagring som slutbehandling.

Jag vill i detta sammanhang p�minna att i bet�nkandet (SOU 1989:105) Pr�vning av industrilokalisering enligt natunesurslagen f�resl�s att anl�ggningar med uppgift att fr�n hela landet ta hand om milj�farligt avfall skall vara pr�vningspliktiga enligt 4 kap. natunesurslagen. Samti�digt f�resl�s att, om det fr�n nationell synpunkt �r synnerligen angel�get att en s�dan anl�ggning kommer tiU st�nd i landet och om ingen l�mpligare plats f�r anl�ggningen st�tt att finna, regeringen skall f� l�mna tillst�nd �ven om kommunalfullm�ktige i ber�rd kommun inte har tiUstyrkt detta. Bet�nkandet �r f�r n�rvarande f�rem�l f�r remissbehandling.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


7 Slam fr�n kommunala reningsverk

Mitt st�llningstagande: Ett program l�ggs fast f�r att senast lill �r 1995 f� bort de farligaste �mnena i slammet fr�n de kommunala reningsverken. M�let �r att slam fortl�pande skall kunna utnyttjas inom bl.a. jordbmket utan risker f�r milj� och h�lsa. Deponering av slam b�r upph�ra p� sikt.


Naturv�rdsverkets f�rslag: �verensst�mmer i huvudsak med mitt st�ll�ningstagande.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ansluter sig i princip till naturv�rdsverkets uppfattning. Lantbrukarnas Riksf�rbund delar inte ver�kets slutsats att ett omedelbart f�rbud mot slamspridning inte �r motive-


73


 


rat. Lantbruksuniversitetet ser slammelsom enbelydande resurs. Kommun- ����Prop. 1989/90:100 f�rbundet anser att det f�r n�rvarande inte finns anledning att f�rbjuda att���� Bil. 16 slam sprids p� jordbmksmark. Naturskyddsf�reningen anser att det �r an�gel�get all slammets gifthalter nedbringas s� att det kan anv�ndas som g�dnings�mne.

Sk�len f�r mitt st�llningstagande: �tercirkulationen av avloppens n�rings�mnen och organiskt material till jordbmken har l�ng tradition. Slam fr�n kommunala reningsverk inneh�ller fr�mst mullbildande organiskt material, fosfor, kv�ve samt vissa f�r v�xterna n�dv�ndiga metaller. Slam�met inneh�ller emellertid i dag oftast h�gre metallhalter �n vad v�xteraa beh�ver. Dessutom ing�r s�rskilt milj�st�rande metaller, t. ex. kvicksilver och kadmium, samt ett stort antal organiska sv�raedbrytbara �mnen.

I Sverige produceras i dag knappt I milj. ton slam per �r, motsvarande 180000 ton tonsubstans, vid de kommunala reningsverken. Ca 35% an�v�nds i jordbmket, ca 40% deponeras, ca 15% anv�nds f�r mark�terst�ll�ning medan 10% anv�nds till gr�nomr�den. Metallhalteraa i svenskt slam �r vid en interaationell j�mf�relse l�ga och har under den senaste 15-�rsperioden minskat betydligt.Generellt sett har Sverige, i interaationell j�mf�relse, de str�ngaste riktv�rdena f�r tungmetaller n�r det g�ller slamspridning p� jordbmksmark. Av den bed�mning som redovisats av naturv�rdsverket framg�r att spridning av de studerade �mnena via slam p� jordbmksmark i dag knappast inneb�r risker f�r upplagring av farliga �mnen i mark och tillf�rsel via livsmedel av dessa �mnen. Det finns � andra sidan ingen som f�r n�rvarande s�kert kan h�vda att slammet kan spridas utan risker f�r milj� och h�lsa. S�rskilt de l�ngsiktiga konsekven�sema �r sv�rbed�mda. Det �r nu angel�get att inh�mta ytterligare kunskap om s�v�l slammets sammans�ttning som konsekvenser av spridning p� jordbmksmark men �ven av andra former av omh�ndertagande. Kommu�neraa har h�r skyldigheter som ansvariga f�r slammet.

Arbetet hos kommuner och myndigheter m�ste inriktas p� att senast till �r 1995 f� slam som kan garanteras vara riskfritt atl anv�nda �ven i ell l�ngsiktigt perspektiv. Ett �tg�rdsprogram f�r att uppn� detta m�ste enligt min mening snarast inledas. Programmet b�r ing� som en del i den kommunala avfallsplaneringen. Programmet b�r omfatta identifiering av �mnen som med tanke p� sin farlighet inte skall f�rekomma i slammet, begr�nsning av anv�ndningen av s�dana �mnen, sk�rpning av riktv�rden f�r metaller och framlagning av riktv�rden f�r organiska farliga �mnen samt utvidgad kontroll av slammets inneh�ll. Jag �terkommer strax till dessa fr�gor.

Det �r viktigt att minska haltema milj�farliga �mnen i slammet genom �tg�rder redan vid k�llan. H�r m�ste jag �ter betona att tillverkare och import�rer av kemiska produkter �r skyldiga atl beakta h�lso- och milj��riskerna i alla hanteringsled s�v�l vad g�ller existerande produkter som innan nya produkter f�rs ut p� marknaden. AUa anv�ndare av s�dana kemikalier och produkter, som inneh�ller milj�farliga �mnen, m�ste g�ras medvetna om milj�risker med anv�ndandet och vid kasseringen. Detta g�ller b�de vid yrkesm�ssig hantering och vid anv�ndning i hush�Uen och

74


 


annan konsumtion. Tillverkare och import�rer av kemiska produkter m�s-���� Prop. 1989/90:100 te, som jag nyss har p�pekat, ta �kat ansvar f�r att informera anv�ndaraa.���� Bil. 16

De centrala myndigheteraa har en mycket viktig uppgift i att verka f�r ett intensifierat arbete f�r att identifiera s�dana �mnen som �r s�rskilt milj�st�rande och att dessa byts ut mot mindre farliga �mnen. Detta �r viktigt f�r att komma till r�tta med det milj�skadliga inneh�llet i s�v�l avloppsvatten som avfall. Enligt vad jag har f�tt veta kommer naturv�rds�verket att p�b�lja en systemanalys �ver hur samh�llet b�r l�sa sina av�loppsproblem. Jag vill h�r betona att naturv�rdsverket i detta arbete s�rskilt m�ste beakta den betydelsen en s�dan systemanalys har f�r att uppn� en slamkvalitet med p�tagligt mindre metaller och statiska organi�ska �mnen. Det nyss n�mnda uppdraget till kemikalieinspektionen och naturv�rdsverket att utarbeta konkreta f�rslag till hur anv�ndningen av de mest h�lso- och milj�skadliga �mnena radikalt skall minskas eller upph�ra kommer ocks� att f� stor betydelse n�r det g�ller att p�verka och f�r�ndra slammets inneh�ll. Ett syfte med detta arbete �r att till �r 1995 ha slam som inte inneh�ller s�rskilt milj�farliga �mnen.

Jag har i annat sammanhang p�pekat (prop. 1987/88:85) att det �r n�dv�ndigt att ocks� kommuneraa sj�lva arbetar p� att genom olika �tg�rder minska tillf�rseln av milj�farliga �mnen till reningsverken. Kom�muneraa kan, i egenskap av huvudman, st�lla krav p� intema renings�t�g�rder hos anslutna industrier och d�rmed begr�nsa tillf�rseln av s�dant avloppsvatten som p�verkar reningsverkets drift och slammets samman�s�ttning i negativ riktning. Kommuneraa kan ocks� kr�va att vissa �mnen eller processer, som ger upphov till ej acceptabla utsl�pp, behandlas helt skilt fr�n det kommunala reningsverket. Utsl�pp fr�n forskningslaborato�rier, sjukhus, tandv�rdskliniker och andra v�rdinr�ttningar m�ste ocks� begr�nsas. Flera kommunala reningsverk har under �ren bedrivit etl aktivt arbete f�r att kartl�gga vilka utsl�pp som sker till avloppssystemet. Under�s�kningar visar att m�nga av de organiska f�roreningarna och �ven �tskil�ligt av tungmetaller i slammet h�rr�r fr�n hush�llen. Kommuneraa b�r ocks� genom informationinsatser kunna dels p�verka konsumenter och yrkesm�ssiga anv�ndare att g�ra ur milj�synpunkt b�ttre produktval, dels ge upplysningar om hur olika avfallsprodukter p� b�sta s�tt handhas, s� att t. ex. nedspolning av milj�farliga �mnen i avloppen inte sker.

Hittills har slammet fr�n de kommunala reningsverken mest unders�kts med avseende p� metaller. Riktv�rdena f�r de f�r milj� och h�lsa farligas-le melaUeraa m�ste nu enligt min mening kraftigt sk�rpas. D�remot har unders�kningar vanligen inte skett med avseende p� organiska milj�farliga �mnen. Tillr�ckligt underlag f�r att nu inf�ra riktv�rden f�r organiska milj�farliga �mnen saknas enligt naturv�rdsverket. S�dana riktv�rden m�ste emellertid snarast arbetas fram. Arbetet med att la fram riktv�rden f�r s�v�l metaller som organiska farliga �mnen b�r vara avslutat senast till �r 1995. F�r sv�raedbrytbara syntetiska kemikalier m�ste m�let vara att s�dana �mnen �verhuvudtagel inte tillf�rs milj�n.

Jag avser att i annat sammanhang f�resl� regeringen att naturv�rdsver�
ket f�r i uppdrag att uppr�tta f�rslag dels till s�nkta riktv�rden f�r de
fariigaste metallerna, dels till riktv�rden f�r organiska milj�fariiga �mnen
����������������������������� 75


 


vad g�ller spridning av slam fr�n kommunala reningsverk p� jordbmks�mark. D�rmed kommer underlag att skapas f�r bed�mning av hur och p� vilka marker slam skaU kunna anv�ndas, liksom ocks� underlag f�r att utforma den information om slammets sammans�ttning som �r n�dv�ndig f�r atl det skall kunna utnyttjas p� r�tt s�tl. Det �r givetvis en uppgift f�r slamleverant�ren att l�mna den deklaration som anv�ndaren beh�ver. Naturv�rdsverket, i egenskap av central myndighet f�r avfallsfr�gor, b�r ansvara f�r och f�lja upp att detta sker.

Det �r enligt min mening angel�get att slammet nu blir f�rem�l f�r utvidgad kontroll och inneh�llsdeklaration. Detta b�r ske i enlighet med de r�d och anvisningar som naturv�rdsverket h�ller p� att ta fram. Jag vill h�r ocks� p�minna om den m�jlighet som finns enligt milj�skyddslagen att meddela f�reskrifter om kontroll, kontrollprogram och milj�rapport. Ge�nom kommunens utvidgade uppgiftsinsamling och planering p� avfalls�omr�det, som givetvis ocks� omfattar slam fr�n reningsverk, kommer be�tydligt b�ttre underlag att finnas f�r de �tg�rder som kr�vs f�r en fr�n mil�j�synpunkt riktig hantering av slammet. Jag vill h�r betona viklen av all kommunema senast till �r 1995 har tillsett att tillr�ckliga �tg�rder vidtagits i dessa avseenden.

Slam och avfaU kan samdeponeras, dock inte utan problem. Tillg�ngliga deponeringsytor kommer att tas i anspr�k snabbare �n planerat om slam-deponeringen �kar. Tillg�ngen tiU anv�ndbar mark f�r deponi�ndam�l �r begr�nsad. Deponering av slam b�r enligt min mening p� sikt upph�ra. Milj�v�nliga, altemativa metoder f�r omh�ndertagande av slam m�ste i st�llet utvecklas. Jag vill betona att det �r viktigt att naturv�rdsverket ser till att ytterligare unders�kningar och dokumentation sker betr�ffande altema�tiva metoder tiU slamspridning s� att man f�r vetskap om milj�m�ssiga och om teknisk-ekonomiska f�mts�ttningar f�r s�dana metoder.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


8 Internationellt samarbete p� avfallsomr�det 8.1 OECDis och F�renta Nationemas arbete

Mitt st�llningstagande: Avfall eller andra farliga produkter skall inte exporteras till ett land som saknar resurser att ta hand om avfallet eller produkten p� ett milj�riktigt s�tt. Sverige b�r str�va efter atl samordna sill handlande i dessa fr�gor med �vriga v�steuropeiska l�nder.


Sk�len f�r mitt st�llningstagande: Under senare tid har den interaatio�ndla handeln med milj�farligt avfall f�tt stor uppm�rksamhet. Det har i f�rsta hand handlat om export fr�n industril�nder till l�nder i tredje v�rlden. De relativt h�rda milj�regleraa i industril�nderna g�r det ofta enklare och billigare f�r f�retagen att exportera det milj�farliga avfallet till ett utvecklingsland. I dessa l�nder finns m�nga g�nger varken regler eller kontroll. M�nga utvecklingsl�nder saknar metoder och anl�ggningar f�r


76


 


att ta hand om det milj�farliga avfallet. F�ljderaa av detta kan bli mycket���� Prop. 1989/90:100
aUvarliga skador p� h�lsa och milj�.
������������������������������������������������������ Bil. 16

Industril�nderna svarar f�r 90% av v�rldens totala m�ngd milj�farliga avfall. Det �r sj�lvfallet deras skyldighet att sj�lva l�sa sina avfallspro�blem.

I Sverige har vi noggrant reglerat exporten av milj�farligt avfall. I FMFA f�reskrivs att s�dant avfall endast f�r f�ras ut ur landet av SAKAB och av den som har s�rskilt tillst�nd av naturv�rdsverket. S�dant avfall som SAKAB har behandlingsmetoder f�r att slutligen ta hand om f�r endast f�ras ut, om det kan styrkas att det kommer atl tas om hand p� ett s�tt, som �r likv�rdigt med SAKAB:s fr�n milj�- och h�lsosynpunkt. F�r annat avfall f�r tillst�nd ges endast om det kan styrkas att avfallet slutligt kan tas om hand p� ett fr�n h�lso- och milj�synpunkt godtagbart s�tt. Den som har f�tt ett s�rskilt tillst�nd skall unden�tta naturv�rdsverket om den m�ngd avfall som f�rts ut. Naturv�rdsverket skall i sin tur unden�tta milj�- och h�lsoskyddsn�mnden i den ber�rda kommunen om de beslut som fattats.

Jag vill i detta sammanhang understryka att tillst�nd att f�ra ut milj�far�ligt avfall fr�n Sverige uteslutande har givits f�r utf�rsel till OECD-l�nder. Behandlingen av avfallet i mottagarlandet har i ca 90% av fallen inneburit n�gon form av material�tervinning. Anledningen till exporten har n�stan alltid varit att behandlingskapaciteten i Sverige har varit f�r liten eller att en �tervinningsprocess har saknats i Sverige. Detta har i sin tur berott p� att �tervinning av material ur avfall i vissa fall fordrar s�dana volymer eller produktionskombinationer som inte utan vidare �r m�jliga att �stad�komma med enbart Sverige som bas.

Inom s�v�l OECD som F�renta Nationeraas milj�program, UNEP, har sedan n�gra �r arbete p�g�tt p� var sin konvention f�r att interaationelll reglera kontrollen �ver gr�ns�verskridande transporter av avfall som kan hota m�nniskors h�lsa eller milj�n. Sverige har aktivt deltagit i detta arbete. D�rvid har Sverige genomg�ende som gmndtema h�vdat principen atl vatje land m�ste ha kapacitet att ta hand om sill egel avfall och att avfallet dessutom skall reduceras s� mycket som m�jligt. Vidare har Sveri�ge h�vdat att inget avfall f�r exporteras lill ett land som inte kan ta hand om det p� ett konekt s�tt fr�n h�lso- och milj�synpunkt. Det �r exportlan�det som m�ste f�rhindra export av avfall, om det kan misst�nkas att avfaUet inte kommer atl hanteras p� ett fullgott s�tt.

I mars 1989 undertecknade Sverige tillsammans med drygt 30 andra l�nder den s.k. Baselkonventionen om kontroll av gr�ns�verskridande transporter av farligt avfall.

Baselkonventionen inneh�ller flera best�mmelser som tydligt speglar ambitionema att skydda ulvecklingsl�ndema mot giftdumpning och regler som verkar f�ratt konventionen skaU bidra till att intemationdlt utveckla milj�anpassad teknik och minska m�ngden fariigl avfall. Basdkonven- - tionen inneh�ller ocks� detaljerade regler om hur �vervakningen av gr�ns��verskridande transporter av milj�farligt avfall skall g� till.

Konventionsarbetena har emellertid i ett avseende varit olika, i och med
att UNEP som utg�ngspunkt har haft str�van att skapa en global konven-��������������������������� 77


 


tion. Detta har medf�rt behov av att i konventionen f�ra in artiklar som Prop. 1989/90:100 m�jligg�r import och export mellan l�nder, �ven om bara det ena landet �r Bil. 16 bundet i konventionen. Fr�n svensk sida har detta ansetts utg�ra en svaghet, och i en skrivelse till UNEP i augusti 1988 f�reslogs fr�n svensk sida att ett konventionsland endast skall f� handla med ett annat land som ocks� �r anslutet till konventionen. Detta f�rslag har antagits, men efter�som vissa l�nder har egna avtal har det numera inf�rts en regel om r�tt f�r parteraa att tr�ffa avtal utanf�r konventionen under f�mts�ttning av att ett s�dant avtal �r lika l�ngtg�ende i fr�ga om skydd f�r m�nniskor och milj� som UNEP-avtalet.

8.2OECD:s samarbete p� kemikalieomr�det

Milj�arbetet vid OECD omfattar �ven ett s�rskilt milj�program d�r den svenska kemikalieinspektionen medverkar. F�r existerande kemikalier p�g�r d�r ett intensivt arbete f�r atl sortera och prioritera bland de m�nga �mnen som skall unders�kas. Kunskapsluckor som identifieras skall fyllas genom att l�nderaa tar p� sig att utf�ra unders�kningar enskilt eller tillsammans.

Det interaationdla kemikaliearbetet kommer att f� en stor betydelse. Samarbete f�r att g�ra gemensamma bed�mningar eller f�rdela arbetet med bed�mningar kan ske bilateralt. Ett s�dant arbete har t. ex. inletts mellan Sverige och Nederl�ndema. Den svenska kemikalieinspektionen kommer �ven att ta upp diskussioner om bilateralt samarbete med andra l�nder.

FN:s kemikalieprogram, Intemational Programme on Chemical Safety, som drivs gemensamt av V�rldsh�lsoorganisationen, FN:s arbetsmilj�or�ganisation och FN;s milj�program (WHO, ILO och UNEP), publicerar kritiskt utv�rderade sammanst�llningar och bed�mningar av enskilda ke�miska �mnen. Sverige deltar aktivt i detta arbete genom kemikalieinspek�tionen.

Inom Intemational Registry on Potentially Toxic Chemicals p�g�r arbe�te i syfte att minska dubbelarbete n�r det g�ller kemikalier. H�r finns ett automatiskt dataregister som inneh�ller information om verksamheterna p� kemikalieomr�det v�rlden �ver, t.ex. om regleringar av kemikalier i olika l�nder. H�r finns �ven information om p�g�ende kostnadskr�vande unders�kningar. Registret har ocks� i uppdrag att �vervaka efterlevnaden av de s.k. London Guiddines, en interaationell �verenskommelse f�r handel med �mnen som �r f�rem�l f�r l�ngtg�ende restriktioner.

8.3Nordiskt samarbete

Samarbetsgrappen f�r avfall och �tervinning inom Nordiska ministerr�det har tagk fram ett handlingsprogram ben�mnt B�ttre avfallshantering och �kad �teranv�ndning.

Arbete med �tervinningsfr�gor har p�g�tt p� det nordiska planet i
m�nga �r. �r 1979 tillsattes en arbetsgmpp som �r 1981 redovisade sin
inst�llning i fr�gan i rapporten Nordiskt program f�r �tervinning av avfall
���������������������������� 78


 


(NMR EK-M 10/81.) D�r f�reslogs att en permanent samarbetsgmpp Prop. 1989/90:100 skulle uppr�ttas. En rad projekt och arbetsomr�den f�reslogs ocks�. Sam- Bil. 16 arbetsgmppen etablerades samma �r, och riktlinjema f�r gmppens arbete finns i rapporten Program f�r nordiskt milj�skyddssamarbete 1983 � 1987. D�r l�ggs vikt p� samarbete i �tervinningsfr�gor med inriktning p� praktiska och ekonomiska l�sningar p� avfallsproblemen och ett bredare utnyttjande av de milj�m�ssiga, ekonomiska och andra samh�lleliga f�r�delar som kan uppn�s med �tervinning och avfallssn�l teknologi. Vidare omfattar programmet system f�r insamling, transport och behandling av milj�farligt avfall, borttagande av begr�nsningar i handeln med returmate�rial mellan l�ndema och utarbetande av en f�rb�ttrad nordisk avfallssta�tistik.

I augusti 1987 h�ll gmppen ett seminarium som resulterade i ett f�rslag tiU en samf�Ud nordisk avfallsslrategi. I strategin framh�Us att det i prin�cip finns tre s�tt att angripa de milj�problem som f�rorsakas av avfaU:

1/ F�rhindra att spill och avfall uppst�r genom att anv�nda renare och resurssn�lare teknologier.

2/ Minska p� avfallsm�ngderaa och efterf�ljande milj�problem genom �teranv�ndning av produkter, material och energi.

3/ Hantera avfall s� att utsl�pp tiU luft, vatten och mark av milj�farliga �mnen minimeras.

Som en uppf�ljning av arbelet med avfallsstrategin utarbetade samar�belsgmppen ett f�rslag till handlingsprogram f�r fast avfall och renare och resursv�nligare teknologier inom ramen f�r del nordiska milj�program�met. F�rslaget omfattar aktiviteter att genomf�ra under fem�rsperioden 1990-1994.

Programf�rslaget antogs p� Nordiska ministerr�dets m�te i november 1989. Det inneh�ller en l�ng rad aktiviteter av vilka tv� �r speciellt vikliga och konkreta f�r svensk del. Den f�rsta g�ller samarbete med behandling och �tervinning av andra typer av specialavfall �n kvicksilver, v�rdering och ulprovning av system f�r altemativ behandling av vissa typer av specialavfall samt omv�rdering av den s. k. Nordiska Avfallsb�rsen. Den andra g�ller en samf�Ud nordisk milj�m�rkning.

I nordisk regi har �ven framtagits f�rslag till vetenskapliga kriterier f�r klassificering av kemiska �mnen som milj�farliga, vilket g�r del m�jligt att skapa nationella regelsystem f�r klassificering och m�rkning av milj�farli�ga kemiska produkter, s. k. negativ m�rkning. Jag har erfarit att kemikalie�inspektionen och naturv�rdsverket f�r n�rvarande arbetar med dessa fr�gor. Arbetet har bedrivits parallellt och i kontakt med EG:s motsvarande arbete. EG:s f�rslag tiU vetenskapliga kriterier skiljer sig inte n�mnv�rt fr�n det nordiska f�rslaget.

�ven s. k. positiv milj�m�rkning skall samordnas mellan de nordiska
l�nderaa. F�r Sveriges del sl�ts i oktober 1989 etl avtal mellan regeringen
och Standardiseringskommissionen (SIS) om en frivillig positiv m�rkning
av produkter. M�rkningens syfte �r all stimulera utveckling och anv�nd�
ning av produkter som fr�n milj�synpunkt �r b�ttre �n andra j�mf�rbara
produkter. M�rkningen skall handhas av en s�rskild milj�m�rkningsstyrel�
se, en s�rskild referensgmpp och SIS:s certificeringsavddning. Verksam-
���������������������������� 79


 


heten skall samordnas med motsvarande verksamheter i de andra nordiska���� Prop. 1989/90:100
l�ndema.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 16

9 Uppr�ttade lagf�rslag

I enlighet med vad jag har anf�rt i avsnitt 5.1.1, 5.1.3, 5.1.3.1, 5.1.3.2, 5.2, 6.1.1, 6.2.1, 6.2.2 och 6.4 har det inom milj�- och energidepartementet uppr�ttats f�rslag till

1.�� lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596),

2.������ lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.
F�rslagen har med undantag av 13 � lagen om kemiska produkter grans�
kats av lagr�det. F�rslaget i fr�ga om denna paragraf �r av s�dan beskaffen�
het att lagr�dets yttrande inte beh�ver inh�mtas.

F�rslagen b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 16.9 och 16.10.

10 Specialmotivering

10.1 F�rslag till lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596)

2a�

Paragrafen �r ny.

Begreppet �tervinning har tidigare ansetts inrymma �ven �teranv�nd�ning. I paragrafen skiljs nu begreppen fr�n varandra. Med �teranv�ndning avses att en produkt, t. ex. en f�rpackning, utan n�gon s�rskild tillverk�ningsprocess eller annan liknande �tg�rd, p� nytt anv�nds p� samma s�tt som tidigare. Begreppet �tervinning tar d�remoi sikte p� materialet i produkten. Med �tervinning menas s�lunda alt det �r materialet i produk�ten som efter bearbetning helt eller delvis anv�nds p� nytt. Paragrafen anger att �tg�rder f�r �teranv�ndning och �tervinning skall fr�mjas. F�mt�s�ttningama h�rf�r �r att n�gon form av besparing av samh�llets samlade resurser uppn�s med �tg�rdema. Den avsedda vinsten kan t. ex. vara att energif�rbmkningen minskar, att r�varor �temtnyttjas eller att volymen avfall som m�ste tas om hand minskar. �ven �tg�rder i milj�v�rdande syfte kan vara en form av samh�llsekonomisk besparing.

5

Paragrafens redaktionella utformning har p� lagr�dets f�rslag �ndrats.
Lagr�det har anf�rt f�ljande. "Genom det remitterade f�rslaget (till �nd�
ring i 6 �) utvidgas renh�llningslagens till�mpningsomr�de v�sentligt n�r
det g�ller annat avfall �n hush�llsavfall. Bl. a. bemyndigas regeringen genom
f�rslaget i f�revarande paragraf (6 �) att f�reskriva, att kommunema skall se
till att s�dant avfall slutligt omh�ndertas. I fr�ga om hush�llsavfallet finns i
5 � en best�mmelse om att kommunen �r skyldig att se till att behandlings-
�������������������������� 80


 


anl�ggning f�r hush�llsavfall fr�n kommunen finns att tillg�. Besl�mmds-���� Prop. 1989/90: IOO ema om hush�llsavfall och annal avfall skulle bli mer enhetliga, om 5 � i���� Bil. 16 st�llet fick inneh�lla, att kommunen skall se till atl hush�llsavfall fr�n kom�munen slutligt omh�ndertas." Lagtexten har utformats i enlighet med lagr�dets f�rslag.

6�

Regeringens r�tt att utf�rda bemyndigande f�r en myndighet eller f�r kommuneraa har utg�tt ur f�rsta stycket och �terfinns nu i andra slyckei. If�rsta stycket punkt 2, vilken �r ny, bemyndigas regeringen att f�reskri�va att kommunen skall vara skyldig att tillse att avfallet slutligt omh�nder�tas. Som framg�r av best�mmelsens lydelse beh�ver inte kommunen slut�ligt omh�nderta avfallet i egen regi, men kommunen har likv�l ansvaret f�r att ett slutligt omh�ndertagande sker. Vad som kan innefattas i uttrycket slutligt omh�ndertagande ges exempel p� i prop. 1978/79:205 s. 22. �ven andra behandlings�tg�rder som underl�ttar oskadligg�randet av avfallet efter bortforsling r�knas som slutligt omh�ndertagande. Som framg�r av den allm�nna aktsamhetsregdn i 3 � f�rsta stycket skall avfall hanteras p� s�dant s�tt att det inte uppkommer ol�genhet fr�n h�lsoskydds- och milj�v�rdssynpunkl. D�rav framg�r att �ven det slutliga omh�ndertagan�det skall ske med beaktande av h�lso- och milj�sk�l.

8�

Paragrafen inneb�r m�jlighet att f�reskriva om sortering av avfall, om en s�dan �tg�rd �r av betydelse fr�n �teranv�ndnings- eller �tervinnings- eller fr�n milj�v�rdssynpunkt. F�mts�ttningama f�r att f�reskriva om sorte�ring av avfall anges i 2 a �.

9�

Av paragrafens f�rsta stycke framg�r att en renh�llningsordning skall inne�h�lla kommunens f�reskrifter om avfaUshantering och en avfaUsplan. Den f�reslagna utformningen av f�rsta stycket inneb�r ingen inskr�nkning i kommuneraas nuvarande bortforslingsskyldighet. Av kommunens f�re�skrifter skall framg� hur den kommunala renh�llningsskyldigheten skall vara anordnad.

1 andra stycket, som �r nytt, anges att kommunens avfallsplan skall inneh�lla uppgifter om avfall som finns i kommunen och kommunens �tg�rder f�r att minska avfallets m�ngd och farlighet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva de n�rmare uppgifter som skall ing� i avfallsplanen. I den aUm�nna motiveringen, avsnitt 6.2.2, redog�rs n�rmare f�r den kommunala avfallsplaneringen.

Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket.����������������������������������������������������� 81

6�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 16


 


9a ������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Paragrafen �r ny.������������������������������������������������������������������������������� '''�

F�r att ge kommunen m�jlighet att utforma en �ndam�lsenlig renh�ll�ningsordning skall enligt paragrafen den som yrkesm�ssigt bedriver verk�samhet som ger upphov till avfall vara skyldig att enligt s�rskilda f�reskrif�ter l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs f�r renh�llningsordningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare best�mmelser om uppgiftsskyldigheten. Om det �r s� att ett f�retag slutligt omh�ndertar avfall fr�n n�gon annan b�r �ven detta avfall omfattas av uppgiftsskyldigheten. Det b�r ocks� vara m�jligt att beg�ra uppgift om vilka �tg�rder f�r minskning av avfallsm�ngder eller avfallets farlighet som har vidtagits.

16 �

F�r vissa former av verksamheter beh�ver bortforsling inte ske regelbun�det. Det kan h�r vara fr�ga om en eller ett par avfallstransporter per �r. F�r s�dana fall �r del inte l�mpligt att best�mma en periodisk avgift. I f�rsta stycket har s�lunda intagits en f�rtydligande best�mmelse om att kommu�nen f�r besluta att avgift skall erl�ggas s�rskilt, om avgiften avser bortfors�ling och slutligt omh�ndertagande vid enstaka tillfallen.

I samma stycke har tiUagts att till gmnd f�r hur avgiften skall best�m�mas, skall �ven kostnadema f�r planering ing�. Kommunens skyldigheter i fr�ga om avfallsplanering framg�r av 9 �.

21 �

I paragrafen har tillagts att statens naturv�rdsverk skall vara central till�synsmyndighet enligt RL. Motiven f�r detta framg�r av avsnitt 6.1.1 i den allm�nna motiveringen.

22

I paragrafen har tillagts ett andra stycke. Best�mmelsen ger en tillsynsmyn�dighet m�jlighet att som en del av tillsynen besluta att den som bedriver viss verksamhet p� fastigheten skall l�mna de upplysningar och handlingar som beh�vs f�r en s�ker avfallshantering, t. ex i fr�ga om vilka r�varor som anv�nds i tillverkningen och vad som h�nder med dessa under tillverk�ningsprocessen. Myndighetens r�tt till upplysningar omfattar ocks� r�tt att f� ta del av relevanta handlingar som laboratoriejouraaler och analys�protokoll eller andra handlingar som ulvisar en r�vamanv�ndning som p�verkar avfallets sammans�ttning. Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket.

24

If�rsta stycket �r punktema 1 och 2 �ndrade endast i redaktionellt avseen�
de. I punkt 3 straffsanklioneras underl�tenhet atl iaktta uppgiflsskyldighet
som kommunen f�reskrivit med st�d av 9 a �.����������������������������������������������������������������� 82


 


Straffskalan �r b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader. Detta inneb�r en���� Prop. 1989/90:100 sk�rpning n�r det g�ller punktema 1 och 2 d�r straffskalan i dag endast���� Bil. 16 omfattar b�ter.

Enligt andra stycket skall inte d�mas liU ansvar i ringa fall.

Liksom enligt ML och LKP skall, som framg�r av tredje stycket, ansvar inte �d�mas om ansvar f�r g�mingen kan �d�mas enligt brottsbalken. Detta inneb�r vid lagkonkunens alt brottsbalken har f�retr�de.

Det ft�rde stycket ger uttryck f�r principen att inte ingripa med b�da sanktionema, straff och vite, n�r fr�ga �r om samma g�ming.

24a �

Paragrafen, som �r ny, straffsanktionerar den som med upps�t eller av oaktsamhet avger en handling enligt lagen, dvs. en handling som l�mnats enligt vad som f�ljer av 9 a � eller 22 � andra stycket, och i vilken l�mnas oriktig uppgift r�rande f�rh�llande av betydelse. Motsvarande straffregel finns i LKP och i str�lskyddslagen (1988:220).

10.2 F�rslag till lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

5�

Paragrafen inneh�ller den gmndl�ggande regeln om f�rsiktighetsm�tt f�r den som hanterar eller importerar en kemisk produkt.

I f�rsta stycket har tillagts en andra mening som uttryckligen anger att s�dana kemiska produkter skall undvikas som kan ers�ttas med mindre farliga produkter. Den tillagda meningen �r ett f�rtydligande av vad som redan g�ller. F�rtydligandet har inf�rts i lagtexten f�r att den s. k. substitu�tionsprincipen skall f� avsedd genomslagskraft. Skyldigheten att ers�tta en kemisk produkt med en annan som �r mindre farlig intr�der n�r ett mindre fariigl altemativ finns tillg�ngligt p� marknaden. En f�mts�ttning f�r att substilutionsskyldighet skall f�religga �r alt den som hanterar eller importerar en kemisk produkt kan uppn� ett likv�rdigt resultat eller �nda�m�l med den mindre farliga produkten.

13 �

Paragrafen, som f�resl�s upph�ra, motsvarar i huvudsak 7� i den tidigare
g�llande lagen (1973:329) om h�lso- eller milj�farliga varor. Paragrafen
utnyttjades n�r regeringen efler riksdagens beslut (prop. 1975:32, JoU 10)
f�rbeh�ll SAKAB ensamr�tten till slutligt omh�ndertagande och l�ngtids�
f�rvaring av milj�fariigt avfall. Det f�mtsattes vid den tiden att staten
skuUe ha ett avg�rande inflytande �ver bolaget. Vid en eventuell f�rs�lj�
ning eller minskning av statens aktiepost kan statens avg�rande inflytande
�ver bolaget komma att upph�ra. Framlida tillst�ndsgivning i fr�ga om
hantering eller import av milj�farligt avfall kan regleras med st�d av 11 �
LKP.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 83


 


20 ������������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Paragrafen har inte �ndrats i sak. F�rtydligandet av paragrafen behandlas i���� ""■ " den allm�nna motiveringen avsnitt 5.1.3.1.

Lagr�det har anf�rt f�ljande.

"Paragrafen inneh�ller stadganden f�r den som bryter mot vissa best�m�melser i lagen eller mot f�reskrifter m.m. som meddelats med st�d av andra best�mmelser i lagen. Enligt punkten 2 straffas s�lunda den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot f�reskrift, villkor eller f�rbud som meddelats med st�d av 5 � 13 ��. I avsikt att tydligt ange att straffslad-gandena omfattar ocks� �vertr�delser av f�reskrifter m.m. som g�ller varor som inneh�ller eller behandlats med kemiska produkter f�resl�s nu att punkten 2 skall �ndras s� att d�ri anges att �ven den skall d�mas som bryter mot f�reskrift som meddelats med st�d av 1 � andra stycket. Enligt lagr�dets mening talar �verv�gande sk�l f�r att redan en riktig tolkning av g�llande lydelse leder till det �syftade resultatet; det f�reslagna f�rtydligan�det skulle s�lunda inte vara beh�vligt. Detta hindrar naturligtvis inte att saken uttrycks �nnu tydligare. Mot den f�reslagna lydelsen kan dock anm�rkas att f�reskrifter enligt 1 � andra stycket endast inneh�ller att lagens best�mmelser om kemiska produkter skall till�mpas p� varor som inneh�ller eller har behandlats med s�dana produkter. De materiella reg�ler som kan �vertr�das �terfinns alltj�mt i andra paragrafer eller i f�reskrif�ter meddelade med st�d av andra paragrafer. Om del beh�vs ett f�rtydlig�ande g�ller dessutom detta behov �ven punkteraa 1 och 3 i paragrafen. Den �nskade tydligheten skulle b�ttre uppn�s, om paragrafen inleds med orden: "Den som i fr�ga om kemiska produkter eller varor som avses i 1 � andra stycket" och �terstoden av paragrafen beh�lls of�r�ndrad."

Paragrafen har utformats i enlighet med lagr�dets f�rslag. Genom denna utformning av lagtexten framg�r, som anf�rts i den allm�nna motivering�en avsnitt 5.1.3.1, med �nskv�rd tydlighet, att lagen om kemiska produk�ter �ven omfattar varor som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt.

11 Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag nu har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen dels att anta f�rslagen lill

1.�� lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596),

2.�� lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,
dels att

3.         bemyndiga regeringen att s�lja statens aktier i Svensk Avfalls�konvertering AB (avsnitt 6.3),

4.         godk�nna riktlinjeraa f�r det fortsatta arbetet med f�rb�ttrad �verblick och kontroll av avfallshanteringen (avsnitt 6.1, 6.2, 6.3).

Vidare hemst�ller jag att regeringen bereder riksdagen tillf�lle att ta del av vad jag har anf�rt om

5.�� �tg�rder f�r b�ftre produktkontroll (avsnitt 5.1, 5.1.2, 5.1.3),������������������������������� 84


 


6.         k�llsortering (avsnitt 5.3),���������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

7.         slam fr�n kommunala reningsverk (avsnitt 7),��������������������������� Bil. 16

8.         vissa �tg�rder p� f�rpackningsomr�det (avsnitt 5.4),

9.         betydelsen av det interaationdla samarbetet inom avfallsom�r�det (avsnitt 8),

10.�� avfalls- och produktkontrollfr�goraas inriktning och inneh�ll i
�vrigt.

85


 


A. Milj�- och energidepartementet m. m. A 1. Milj�- och energidepartementet

27 223000 31503000

1988/89 Utgift��������� 26291 190

1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader (d�rav l�nekostnader)


95

27223000 (22596000)


-1-4280000 (-H 3 496 000)


F�r n�sta budget�r ber�knar jag anslaget till 31 503000 kr. Chefen f�r civildepartementet har tidigare anm�lt f�rslag om att kostnaderaa f�r pensionsadministrationen vid statens l�ne- och pensionsverk skall avgifts�finansieras. Jag har tagit h�nsyn h�rtiU vid min ber�kning av anslaget. Jag har vidare tagit h�nsyn till att den s.k. tj�nstebrevsr�tten upph�r fr.o.m. den Ijuli 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Milj�- och energidepartementet f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 31 503000kr.

A 2. Utredningar m. m.

Reservation 6 807

1988/89 Utgift���������� 16052035

1989/90 Anslag������� 15000000'

1990/91 F�rslag������ 20000000 ' H�rtill kommer 14600000kr. p� till�ggsbudget I.

Anslaget �r avsett f�r kostnader f�r vissa r�d och delegationer, offentlig utredningsverksamhet inom milj�- och energiomr�det samt s�dana utred�ningar i anslutning till departementets verksamhet som medf�r behov av all anlita konsulter eller annan expertis.

Vid min ber�kning av medel har jag tagit h�nsyn till bl. a. behovet av resurser f�r det svenska f�rberedelsearbetet inf�r FN-konferensen om milj� och utveckling �r 1992. Med h�nsyn till den uppskattade omfatt�ningen av utredningsverksamheten m. m. i �vrigt ber�knarjag anslaget tiU 20 milj. kr.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

all till Utredningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reser�vationsanslag p� 20000000 kr.


86


 


B. Milj������������������������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 16 B 1. Statens naturv�rdsverk

1988/89 Utgift 130631920 1989/90 Anslag 126665000 1990/91 F�rslag 354516000' ' Ny anslagsstruktur. J�mf�r bilaga 16.11

Statens naturv�rdsverk �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor som r�r milj�v�rd, d�ri inbegripet naturv�rd och milj�skydd. Verket har till uppgift att leda och fr�mja f�retr�desvis till�mpad forskning och under�s�kningsverksamhet inom milj�omr�det. Verket skall vidare svara f�r vissa fr�gor om r�rligt friluftsliv, jakt och viltv�rd. Verket har �ven ett s�rskilt ansvar f�r utbildning och information p� milj�v�rdens omr�de. Till verkets f�rvaltningsomr�de h�r �renden enligt milj�skyddslagen (1969:387) i den m�n dessa inte ankommer p� koncessionsn�mnden f�r milj�skydd eller n�gon annan myndighet. Verket skall bevaka milj�v�rds�intresset vid tiU�mpningen av plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hush�llning med natunesurser m.m. Verket skall vidare medverka i det interaationdla milj�v�rdssamarbelel. Naturv�rdsverkets organisation framg�r av f�rordningen (1988:518, �ndrad 1989:124) med instmktion f�r statens naturv�rdsverk.

1989/90������������ Ber�knad f�r�ndring

1990/91

L�nekostnadsbas����������������������������� 114500000'�������������� +7447

' Omfattar ber�knade l�nekostnader under de anslag som f�resl�s bli sammanf�rda till ett nytt anslag. J�mf�r bilaga 16.11.

�Ber�knad f�r�ndring av l�nekostnader under de anslag som f�resl�s bli samman�f�rda till ett nytt anslag. J�mf�r bilaga 16.11.

Ekonomisk verksamhetsredovisning budget�ret 1988/89

Utgifter tolak������������������������������������������������������������������ 524890800

Finansiering

Anslag�������������������������������������������������������������������������� 451962400

Inkomster under anslag������������������������������������������������������ 11100300

�vriga inkomster���������������������������������������������������������������� 92 676 500

Saldo����������������������������������������������������������������������������� 30848400

F�r�ndringar av tillg�ngar

och skulder (exkl. fordran

statsverkets checkr�kning)���������������������������������������������������� 3 822 600

Summa f�r�ndring�������������������������������������������������������������� 34671000

F�r�ndring av fordran statsverkets

checkr�kning�������������������������������������������������������������������� 34671000

87


 


Statens naturv�rdsverk���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Milj�omr�det k�nnetecknas av en starkt �kande aktivitet. Denna utveck-����������

ling leder till kapacitetsproblem inom naturv�rdsverket. Det �r mot denna bakgmnd dess budgetf�rslag skall ses.

Decentraliseringen, sektoriseringen och interaationaliseringen av milj��arbetet st�ller krav p� �kade personalresurser s�v�l som resurser f�r forsk�ning, milj��vervakning och ADB-system.

Naturv�rdsverket anser att nedsk�raingar enligt huvudf�rslaget inte �r f�renliga med riksdagens och regeringens ambitioner f�r milj�v�rden.

L�ngtidsbed�mning

Enligt regeringens direktiv f�r myndigheteraas anslagsframst�llningar f�r budget�ret 1990/91, skall myndigheten redovisa en l�ngtidsbed�mning f�r sakanslagen avseende perioden 1990/91 � 1994/95. I de myndighetsspeci�fika direktiv som utf�rdats f�r statens naturv�rdsverk skall verkets l�ng�siktiga bed�mningar redovisas mer detaljerat, varf�r verket i �rets an�slagsframst�llning endast redovisar en schablonm�ssig framskrivning av sakanslagen i avvaktan p� det underlag som verket h�ller p� att ta fram.

Verket har i sin anslagsframst�llning f�reslagit en ny verksamhets- och anslagsstmktur som ett led i arbetet alt utveckla ett tre�rigt resultatinriktal styrsystem.

Naturv�rd

F�r verksamhetsomr�det naturv�rd yrkar naturv�rdsverket totalt ca 308 milj. kr. vilket inneb�r en �kning med ca 100 milj. kr. i f�rh�llande till innevarande budget�r.

V�rd av naturv�rdsobjekt m. m.

Naturv�rdsverket har under de senaste �ren i samarbete med l�nsstyrdseraa genomf�rt en stor satsning p� att uppr�tta sk�tselplaner f�r samtliga natur�v�rdsobjekt i landet samt gjort en genomg�ng av fastigheter p� naturv�rds�fonden f�r att fastst�lla vilka av dessa som med h�nsyn till bl. a. deras naturv�rde kan avyttras. Detta arbete skall ligga till gmnd f�r en plan f�r prioriterad sk�tsel av naturv�rdsobjekt inom ramen f�r tilldelade v�rdme�del. Ytterligare resurser kr�vs �ven f�r underh�ll av anordningar f�r friluft�slivet, byggnader inom naturv�rdsobjekten samt ledsystemet i Q�llen. Sam�manlagt beg�r naturv�rdsverket ytterligare 33 milj. kr. f�r v�rd av natur�v�rdsobjekt m.m.

S�kerst�llande av mark f�r nalurv�rds�ndam�l

Som underlag f�r del l�ngsiktiga arbetet med att skydda v�rdefulla natur�omr�den har naturv�rdsverket gjort en �versyn av omr�den av riksintres�se. Vidare har verket tidigare presenterat en inventering av skyddsv�rda


 


urskogsomr�den. Dessutom p�g�r inventeringar av �ngs- och hagmarker,���� Prop. 1989/90:100 v�tmarker och gmstillg�ngar. Med detta som underlag kommer verket att���� Bil. 16 under budget�ret� 1990/91� l�gga fram en plan f�r s�kerst�llande av skyddsv�rda naturtyper. F�r n�sta budget�r beg�r verket en �kning av anslaget med 20 milj. kr. tiU 120 milj. kr.

V�rd av hotade arter

Kunskapsuppbyggnad om hotade arter och biotoper p�g�r. Genomf�ran�det av s�rskilda handlingsprogram kommer atl p�b�rjas under budget�ret 1990/91. F�r detta arbete beg�r verket ytterligare 3,8 milj. kr.

Naturv�rds�tg�rder i odlingslandskapet

Projektet naturv�rds�tg�rder i odlingslandskapet (NOLA) har haft en posi�tiv effekt f�r bevarande av m�nga av kulturlandskapets v�rdefullaste ob�jekt s�som naturliga sl�tter- och betesmarker. Verket bed�mer att ca 60000 ha �ngs- och hagmarker �r av s�dant v�rde att de b�r omfattas av NOLA-st�d. Verket beg�r 30milj. kr. f�r �ndam�let, dvs. en �kning med 20 milj. kr.

Geografiska informationssystem

Naturv�rdens och milj�skyddets beaktande i natunesurslagen och plan-och bygglagen b�r integreras i den fysiska planeringen. Verket avser att f�rst�rka sina insatser p� detta omr�de i samarbete med bl. a. plan- och bostadsverket och beg�r 1 milj. kr. f�r att utveckla ett geografiskt informa�tionssystem i syfte att effektivisera det l�pande planeringsarbetet.

Horaborgasj�n

F�r arbetet med restaurering av Horaborgasj�n har verket under �r 1989 utarbetat en tidplan som anger att restaureringen skall vara avslutad med utg�ngen av �r 1993. F�r budget�ret 1990/91 ber�knar verket resursbehovet riU 9,8 milj. kr.

Luftf�roreningar och f�rsurning

F�r luftf�roreningar och f�rsurning beg�r naturv�rdsverket sammanlagt 231,7 milj. kr., vilket inneb�r en �kning med ca 85 milj. kr i f�rh�llande riU innevarande budget�r.

Behoven gmndar sig p� bed�mningar enligt aktionsplanen mot luftf�r�oreningar och f�rsuming som naturv�rdsverket utarbetat och som legat till gmnd f�r regeringens proposition om milj�politiken inf�r 1990-talet (prop. 1987/88:85) n�r det g�ller �tg�rder inom omr�det.

Naturv�rdsverket betonar vikten av det intemationella forskningssam�
arbetet f�r att uppn� de uppsatta m�len. Vidare kr�vs �kade resurser f�r
����������������������������� 89


 


teknisk utv�rdering och f�r att utarbeta riktlinjer r�rande praktisk skogs-���� Prop. 1989/90:100
markskalkning.
���������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Enligt verket beh�vs en kraftig h�jning av medel f�r bidrag tiU kalkning av sj�ar och vattendrag. Nuvarande medel �r inte tillr�ckliga f�r atl genomf�ra omkalkning av redan kalkade omr�den.

Avveckling av CFC-f�reningar m. m.

F�r en effektiv avveckling av CFC-f�reningar och �verg�ng till icke ozon-nedbrytande altemativ, kr�vs en f�rst�rkning av resursema med ca 1,3milj.kr. Medlen beh�vs bl.a. f�r informationsst�d tiU kommuner och l�nsstyrelser saml f�r intemationellt arbete.

Havsf�roreningar

Sammanlagt beg�r verket 51 milj.kr. f�r arbetet med havsf�roreningar, vilket inneb�r en �kning med ca 30 milj. kr. i f�rh�llande till innevarande budget�r.

Omr�det omfattar det arbete som bedrivs inom ramen f�r aktionsplanen mol havsf�roreningar. Medel utg�r till forskning om den marina milj�n, �tg�rdsinriklad teknisk forskning, m�tning och �vervakning samt framta�gande av statistik �ver f�r�ndringama i havsmilj�n.

Verket f�resl�r en f�rst�rkt basorganisation f�r marin forskning samt all medel f�r �ndam�let f�rs �ver till de nyinr�ttade marina centra som skaU samordna havsmilj�forskningen.

Med h�nvisning till redan inledda projekt inom den �tg�rdsinriktade tekniska forskningen g�llande avloppsrening och kemikalieanv�ndning i industrin f�resl�r verket en kraftig resursf�rst�rkning. Vidare beg�rs �ka�de resurser f�r bl. a. branschvisa genomg�ngar av mdj�st�rande industri och �kade insatser f�r bed�mning av kemikaliers p�verkan p� havsmilj�n. Dessa fr�gor �r �ven viktiga f�r det internationella arbetet p� havsmilj��omr�det.

�vrigt milj�skydd

F�r verksamhetsomr�det �vrigt milj�skydd beg�r naturv�rdsverket ca 219 milj. kr. Vidare hemst�ller kemikalieinspektionen om 12 milj. kr. f�r arbetet med minskad kemikalieanv�ndning i jordbmket.

Recipienlkontroll m. m.

Naturv�rdsverkets arbete med recipienlkontroll omfattar utformning av
enhetliga metoder f�r kontrollarbetet samt utv�rdering av m�tresultat
m. m. Naturv�rdsverket beg�r ytterligare 5,5 milj. kr. f�r detta arbete.
����������������������������������� 90


 


Datasystemet f�r kalkningsverksamhet, recipientkontroU och�������������������� Prop. 1989/90:100

utsl�ppskontroll (KRUT)��������������������������������������������������������������������� Bil. 16

KRUT har under �r 1989 b�ijal introduceras p� l�nsstyrdseraas milj��v�rdsenheter. Med anledning av den personalf�rst�rkning hos l�nsstyrd�seraas milj�v�rdsenheter som tiUkommit under innevarande budget�r, beg�r naturv�rdsverket ytteriigare 4,7 milj. kr. f�r bl. a. kompletteringar av datasystemet.

Utredningar m. m.

Regeringen gav i juni 1987 naturv�rdsverket i uppdrag atl utv�rdera vilka �tg�rder som m�ste vidtas f�r att minska milj�st�raingaraa i samband med avfallshanteringen och f�r att �ka �tervinningen. Kompletterande och uppf�ljande utredningar beh�ver g�ras, liksom s�rskilda insatser f�r arbete med underlag till f�reskrifter och allm�nna r�d. Vidare beh�vs medel f�r att klarl�gga deponiers milj�p�verkan, samt att kartl�gga milj��farligt avfall m. m.

Vidare beg�r verket ytterligare medel f�r utredningar om buller, valten-t�ktsplanering, effekter av kemikaliers p�verkan p� den yttre milj�n, pro�jektet effektivare milj�skydd samt kemikalieanv�ndningen i jordbmket. �kade resurser kr�vs �ven f�r analyser av h�gtoxiska milj�gifter, fr�mst dioxiner.

Sammanlagt beg�r verket ytterligare 8,6 milj. kr. f�r utredningar m. m.

L�pande milj�v�rds�tg�rder m. m.

Inom milj�skyddsomr�det f�rm�r inte naturv�rdsverket idag fullg�ra en rad av de p�lagda myndighetsuppgiftema p� gmnd av resursbrist. Verket beg�r f�rst�rkta personalresurser motsvarande 10 tj�nster, fr�mst f�r att klara tillsyn och pr�vning enligt milj�skyddslagen, �kat samarbete med l�nsstyrelser och kommuner, �kat arbete med milj�data och statistik, �kad ambitionsniv� inom avfallsomr�det och i arbetet med kemikalier.

Minskad kemikalieanv�ndning i jordbmket

Arbetet med alt minska kemikalieanv�ndningen i jordbmket sk�ts av kemikalieinspektionen i samarbete med naturv�rdsverket. Resurser f�r detta �ndam�l �skas av kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen

Regeringens handlingsprogram f�r att minska h�lso- och milj�riskeraa vid
anv�ndningen av bek�mpningsmedel i jordbmket, vars f�rsta steg �r en
halvering av bek�mpningsmedelsanv�ndningen lill utg�ngen av �r 1990,
har inneburit nya uppgifter inom kemikaliekontrollen. Kemikalieinspek�
tionen f�resl�r fortsatt resurstillskott f�r att bl. a. m�jligg�ra utv�rdering
och ompr�vning av alla bek�mpningsmedel vars godk�nnandetid g�r ut �r
�������������������������� 91


 


1990. Det stora antal bek�mpningsmedel som �terst�r att ompr�va inne- Prop. 1989/90:100 b�r att inspektionens egna basresurser �r helt otillr�ckliga, varf�r tillf�lliga Bil. 16 projekt- och konsultinsatser �r n�dv�ndiga. Aktiviteter som speciella ut�rednings- och unders�kningsuppdrag syftande till minskad anv�ndning, effektivisering av bed�mningsarbetel genom datorisering samt informa�tion till ber�rda anv�ndare kr�ver ocks� resurser f�r att halveringspro�grammet skall kunna avslutas f�re utg�ngen av �r 1991. Kemikalieinspek�tionen har ber�knat medelsbehovet till 12 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91.

Basverksamhet

Till basverksamhet f�rs s�dan verksamhet som �r gemensam f�r natur�v�rdsverket och inte kan f�rdelas till de �vriga verksamhetsomr�dena. H�r redovisas ocks� verkets intema servicefunktioner. Till basverksamhet be�g�r verket ca 112 milj. kr.

Kunskapsuppbyggnad

Verkets arbete med kunskapsuppbyggnad och kunskapsf�rmedling �r vik�tigt dels i det interaationdla milj�arbetet inom konventioner och hand�lingsprogram, dels i det nationella arbetet. Som central ansvarsmyndighet skall verket st�dja regionala och lokala myndigheter och organ i deras arbete. Verket beg�r ytterligare 5,5 milj. kr. f�r tj�nster och omkostnader.

Programmet f�r milj�kvalitet (PMK)

Programmets syfte �r att �vervaka l�ngsiktiga och storskaliga milj�f�r�nd�ringar. Verket beg�r ytterligare 5,4milj.kr. bl.a. f�r en ut�kning av pro�grammet med tv� m�tstationer samt f�r vissa specialunders�kningar.

Information och exterautbildning

Naturv�rdsverket avser intensifiera sitt arbete med information och ex�terautbildning. Det omfattar produktion av informationsmaterial och ut�bildningsmaterial, skolinformation, kursverksamhet samt presstj�nst. Vi�dare planeras en milj�upplysning �ppen f�r organisationer och allm�nhet. F�r detta beg�rs ytterligare 7,7 milj. kr. f�r tj�nster och produktion.

Centrallaboratorieutredningar m. m.

�kade insatser beh�vs enligt naturv�rdsverket f�r bl. a. arbete med stan�
dardisering och utveckling av m�tmetoder. Vidare planeras s�rskilda till�
synsinsatser f�r speciellt milj�st�rande verksamheter samt �kade insatser i
det interaationdla arbetet med att harmonisera analys- och testmetoder.
������������������������������ 92


 


Milj�ekonomi och styrmedel��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100


Kunskaperaa om milj�skadoraas kostnader och om effekterna av ekono�miska styrmedel inom milj�omr�det har uppm�rksammats mindre i Sveri�ge �n i andra l�nder, t. ex. Danmark och Norge. En effektiv milj�politik beh�ver underbyggas av analyser om milj�v�rdens kostnader och int�kter samt olika styrmedels effekter och inb�rdes harmonisering. F�r detta beg�r verket resurser motsvarande tv� nya tj�nster och I milj. kr. f�r utredningar.


Bil. 16


Interaationdlt arbete och samordning

Efter s�rskilda regeringsbeslut har naturv�rdsverket ing�tt �verenskom�melser om bilateralt samarbete med vissa �ststater. F�r detta arbete beg�r verket resurser f�r en tj�nst och omkostnader.

Administration och slyraing

De myndighetsspecifika direktiven som avser den f�rdjupade anslagsfram�st�llningen f�r perioden 1991/92�1992/93 st�ller stora krav p� verket vad g�ller utredningar, kunskapsunderlag, planer och strategier. Den nya bud�getprocessen kr�ver ocks� utveckling av en mer systematisk resultat�uppf�ljning och resultatanalys. Naturv�rdsverket har ocks� ansvaret f�r kompetensutvecklingen och personalf�rs�ijningen inom hela milj�v�rds�administrationen. Verket avser att utreda f�mts�ttningaraa f�r en aspi�rantutbildning f�r milj�v�rdsarbetare i samarbete med Kommunf�rbun�det och l�nsstyrelsema, samt att utveckla kompetensen inom verket, vilket kr�ver �kade resurser. Sammanlagt beg�r verket ytterligare 3,4 milj. kr f�r administration och styrning m. m.

Lokalfr�gor

Naturv�rdsverket beg�r ytterligare 8,6milj.kr. bl.a. f�r de nya lokaler verket har hyrt i syfte att samla sin verksamhet inom samma omr�de.

F�redragandens �verv�ganden

Naturv�rdsverket har som central myndighet ett s�rskilt ansvar f�r led�ning, samordning, planering, utbildning och information p� milj�omr�det. Verket b�r d�rvid arbeta efter principen om ett �kat sektorsansvar. Myndigheteraa inom alla samh�llssektorer b�r sj�lva svara f�r milj�in�satser och uppf�ljningsarbete inom sitt ansvarsomr�de.

Arbetet med att anpassa naturv�rdsverket till denna delvis nya roll i
milj�v�rdsarbetet och atl utveckla en resultatorienterad styrning kr�ver en
�verg�ng till en ny verksamhetsslmklur. Den stmktur som jag f�resl�r i
det f�ljande bygger vidare p� naturv�rdsverkets anslagsframst�llning f�r
budget�ret 1990/91. Den nya stmkturen s�rskiljer l�ngsiktig kunskapsupp�
byggnad och uppf�ljning fr�n det mer �tg�rdsinriktade arbetet. Arbelet
����������������������������� 93


 


med milj�v�rds�tg�rder b�r i sin tur vara stmktureral fr�mst efter sam-��� Prop. 1989/90:100 ordnade insatser p� olika milj�omr�den, men i viss m�n �ven ta upp��� Bil. 16 �tg�rder inom olika samh�llssektorer.

Milj�v�rd Kunskapsuppbyggnad

En viktig del i naturv�rdsverkets ledande roll p� milj�omr�det �r att s�rja f�r en god kunskapsuppbyggnad. Gmnden f�r den l�ngsiktiga kunskaps�uppbyggnaden �r verkels arbete med att st�dja och initiera forskning. Som jag tidigare redogjort f�r kommer forskningsfr�gorna atl behandlas i rege�ringens forskningsproposition som kommer att redovisas f�r riksdagen i febmari 1990. Naturv�rdsverkets forskningsverksamhet b�r �ven i fort�s�ttningen tas upp under ett s�rskilt anslag.

Naturv�rdsverket b�r �ven arbeta med att inh�mta kunskaper om till�st�ndet i milj�n, att identifiera �kande eller nya problem och att f�resl� �tg�rder. I det sammanhanget �r det speciellt viktigt att studera de effekter olika styrmedel har inom milj�omr�det, samt fortl�pande f�resl� f�r�nd�ringar med syfte att effektivisera milj�arbetet. Jag ber�knar att detta arbete b�r klaras inom nuvarande medelsramar.

Milj��vervakning och uppf�ljning

Basen f�r milj�v�rdens �vervakande och uppf�ljande verksamhet utg�rs av programmet f�r �vervakning av milj�kvalitet (PMK) inom land, luft och hav samt den omfattande recipient- och utsl�ppskontroll som sk�ts av naturv�rdsverket, l�nsstyrelsema och kommunema.

Datasystem f�r �vervakning - KRUT

Det datasystem ben�mnt KRUT (kalkning, recipient- och utsl�ppskon�troll) som utarbetats f�r att effektivisera �vervaknings- och uppf�ljnings�arbetet har under �r 1989 b�rjat inf�ras p� l�nsstyrdseraas milj�v�rdsen�heter. F�r att f�rb�ttra m�jligheteraa att utnyttja KRUT-syslemet beh�vs fler terminaler. Chefen f�r civildepartementet har tidigare denna dag under trettonde huvudtiteln, anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utmst�ning, ber�knat ytterligare medel f�r investeringar p� KRUT-syslemet, samt f�r ADB-utmstning f�r naturv�rdsarbdet. Jag har med anledning h�rav ber�knat ytterligare 1 milj. kr. under anslaget f�r driftskostnader och avgifter till statskontoret.

Statistik

Statistikbehandling av data fr�n �vervakning av milj�n sker i samarbete
med statistiska centralbyr�n. Del �r viktigt att milj�statistik integreras
som en naturlig del av milj�v�rdsarbetet. F�r statistik om havsf�rorening�
ar och f�r uppf�ljning av effektiviteten i milj�skyddsarbetet ber�knarjag
����������������������������� 94


 


sammanlagt I milj.kr. under anslaget B2. Bidrag lid milj�arbete. Vidare���� Prop. 1989/90:100 har, som jag nyligen redogjort f�r, chefen f�r civildepartementet f�reslagit���� Bil. 16 en f�rst�rkning av statistiska centralbyr�ns resurser f�r milj�statistik.

Milj�v�rds�tg�rder

Allm�nt

Olika sektormyndigheters och kommuners �kade ansvar f�r det �tg�rdsin�riktade milj�arbetet inneb�r alt naturv�rdsverkets arbete f�r en �ndrad inriktning mot kunskapsf�rmedling, st�d och utbildning. F�r att f�rb�ttra detta st�d har projektet effektivare milj�skydd (EMIL) drivits under tv� �rs tid. Projektet b�r enligt min bed�mning kunna avslutas under �r 1991 f�r att d�refter ing� i det l�pande arbetet med kunskapsst�d till kommuner och l�nsstyrelser. Jag har f�r budget�ret 1990/91 ber�knat 3,2milj.kr. f�r projektet effektivare milj�skydd, inkl. som nyligen n�mnts 500000kr. f�r statistik om milj�skyddsarbetet. F�r riktade tillsynsinsatser mot viss tung milj�st�rande industri kr�vs enligt naturv�rdsverkets ber�kningar ca I milj.kr. f�r att hyra in specialistkompetens och specialanalytisk utmst�ning. Jag f�rordar att medel anvisas f�r dessa insatser.

Naturv�rdsverket arbetar med bred milj�information i syfte att genom st�ne kunskaper om milj�problemen och betydelsen av att l�sa dem �stadkomma en milj�anpassad utveckling i samh�llet. Naturv�rdsverket b�r forts�tta att utveckla sitt framg�ngsrika informationsarbete. Detta arbete b�r i huvudsak finansieras genom int�kter av verksamheten. Jag har d�rf�r ber�knat of�r�ndrade resurser f�r �ndam�let, liksom �ven f�r Q�lls�kerhetsr�dets informationsarbete.

Jag f�rordar �ven fortsatt st�d till de ideella naturv�rdsorganisationer�nas informationsarbete. F�r detta �ndam�l ber�knar jag medd under anslaget 52. Bidragf�r milj�arbete.

Naturv�rd

Naturv�rden skall i vid mening syfta till att l�ngsiktigt s�kerst�lla alla f�rekommande naturtyper i en s�dan utstr�ckning och p� ett s�dant s�tt atl de kan beh�llas i ekologisk stabilitet samt att bevara naturligt f�rekom�mande v�xt- och djurarter i livskraftiga och reproducerande populationer. Naturv�rdens intressen m�ste d�rf�r beaktas i verksamheter inom alla samh�llssektorer.

Regeringen har den 21 december 1989 givit naturv�rdsverket i uppdrag att redovisa en aktionsplan f�r naturv�rdsarbdet. Aktionsplanen skall redovisas senast den I september 1990 och ing� som underlag f�r den f�rdjupade anslagsframst�llning som naturv�rdsverket skall l�mna f�r tre��rsperioden 1991/92-1993/94.

Inventeringar m. m.

Naturv�rdsverkets landsomfattande inventeringar av bl.a. skyddsv�rda

v�tmarker, gmstillg�ngar, �ngs- och hagmarker samt kartl�ggning av hota-�������������������������� 95


 


de arter och omr�den av riksintresse f�r naturv�rd och friluftsliv utg�r ett��� Prop. 1989/90:100 viktigt underlag f�r naturv�rdsarbetet. Jag anser att det �r angel�get med���� Bil. 16 en fortsatt h�g ambitionsniv� f�r inventeringsarbetet. Jag f�resl�r of�r��ndrade resurser f�r �ndam�let.

Naturv�rds�tg�rder i odlingslandskapet m. m.

Projektet naturv�rds�tg�rder i odlingslandskapet (NOLA) har visat sig vara ett effektivt s�tt att bevara olika naturtyper som �r v�rdefulla f�r b�de naturv�rden och kulturminnesv�rden. I avvaktan p� f�rslag i en planerad proposition om livsmedelspolitiken f�resl�r jag of�r�ndrade resurser f�r detta �ndam�l.

Som jag tidigare n�mnt har utbildningsministem tidigare denna dag f�reslagit att ett �kat st�d till landets l�nsmuseer kan p�r�knas f�r bl. a. �kade insatser p� natur- och milj�v�rdens omr�de.

Jag anser det �ven angel�get att naturv�rdsverket kan inleda f�rs�ks�verksamhet med �terskapande av v�tmarksbiotoper i jordbmkslandska-pet. Det �r d�rvid angel�get att s�ka kombinera naturv�rdsaspektema med m�jligheteraa att nyttja v�tmarker som kv�vdallor f�r att minska n�rsaltbelaslningen p� havet. Samordning b�r ske med p�g�ende och planerade forskningsprojekt. Jag f�rordar att medel anvisas f�r �ndam�let.

Mark f�r naturv�rds�ndam�l

Genom den anslagsh�jning fr�n 60 milj. kr. till 100 milj. kr. som gjordes f�r innevarande budget�r, har det blivit m�jligt att i �kad omfattning s�ker�st�lla hotade urskogsomr�den.

Regeringen har nyligen godk�nt att naturv�rdsverket tr�ffat avtal med ett antal skogsbolag om ink�p av urskogsomr�den av h�gsta skyddsv�rde. �ven under de n�rmaste �ren b�r arbetet inriktas p� att s�kerst�lla s�rskilt skyddsv�rda urskogar. Jag ber�knar of�r�ndrad medelstilldelning under anslaget fl i. Investeringar inom milj�omr�det.

V�rd av naturv�rdsobjekt

Resurseraa f�r v�rd av naturv�rdsobjekt har under senare �r inte motsva�rat de faktiska behoven. F�r att naturv�rden inom naturv�rdsobjekten inte skall �ventyras kr�vs en resursf�rst�rkning. Jag f�rordar d�rf�r att resurseraa f�r v�rd och sk�tsel ut�kas med 7 milj. kr.

Naturv�rdsplanering

Inom regional planeringsverksamhet p�g�r utveckling av datasystem f�r
kartbunden information, s. k. geografiska informationssystem (GIS). Jag
anser det viktigt atl �ven naturv�rden ges m�jlighet att arbeta vidare med
att utveckla ett geografiskt informationssystem s� att det omfattande in�
venteringsarbete naturv�rden bedriver kan beaktas p� ett effektivt s�tt i
����������������������������� 96


 


samh�Usplaneringen. Utvecklingsarbetet b�r ske i n�ra samarbete med���� Prop. 1989/90:100 ber�rda myndigheter, s�som l�nsstyrelsema, plan- och bostadsverket och���� Bil. 16 lantm�teriverket. Jag f�resl�r att 1 milj. kr. anvisas f�r detta �ndam�l.

Restaurering av Horaborgasj�n

Den nya plan f�r restaurering av Horaborgasj�n som naturv�rdsverket har tagit fram godk�ndes av riksdagen den 7 december 1988 (prop. 1987/88:150 bil. 7, 1988/89:JoU 5, rskr. 36).

Med h�nsyn till naturv�rdsverkets ber�kningar av medelsbehoven och ber�knad ing�ende reservation b�r medel f�r n�sta budget�r f�ras upp med 9,8 milj. kr.

Sammanlagt f�resl�r jag en resursf�rst�rkning till naturv�rd med 15 milj. kr.

Luftf�roreningar och f�rsurning

F�rsuraingm.m.

F�rsuraingen av mark och vatten �r fortfarande ett av v�ra mest allvarliga milj�problem. Nedfallet av f�rsurande �mnen fr�n utlandet �r alltj�mt av betydande omfattning. En fortsatt kalkningsverksamhet �r d�rf�r n�dv�n�dig f�r att minska f�rsuraingens effekter.

Trots m�ng�riga och omfattande insatser mot f�rsuraingen kr�vs fort�satta insatser f�r att motverka dess effekter. Av en nyligen redovisad utredning framg�r att det finns omfattande f�rsumingskador i sj�ar och vattendrag i Nonlands inland och Ij�lltrakter. Naturv�rdsverket kommer inom ramen f�r den p�g�ende revideringen av aktionsplanen mot luftf�r�oreningar och f�rsuming, som slutf�rs under �r 1990, att kostnadsbed�ma och inb�rdes prioritera de olika objekten. F�r bidrag till fortsalt kalknings-verksamheten ber�knar jag 109 milj. kr. under anslaget B2. Bidrag lid milj�arbete.

F�rs�ksverksamhet med metodutveckling av kalkning och vitaliserings-g�dsling av skogsmark bedrivs av skogsstyrelsen i samarbete med na�turv�rdsverket. Chefen f�r jordbmksdepartementel har tidigare denna dag f�reslagit en f�rst�rkning av resurseraa med 5 milj. kr. per �r f�r detta �ndam�l. Jag ansluter mig till vad chefen f�r jordbmksdepartementel har f�rordat och f�rsl�r att f�r de tv� kommande budget�ren totalt 8,5 milj. kr. anvisas f�r �ndam�let under anslaget B2. Bidrag lid milj�arbete.

Vidare harjag ber�knat medel f�r mark- och skogsinventeringar. D�mt��ver har jag �ven ber�knat medel f�r biologiskt �lerst�llningsarbete i kalkade vattenomr�den och uppf�ljning av �tg�rder mol surt gmndvatten i enskilda vattent�kter. Jag f�rordar dessutom of�r�ndrade resurser f�r skydd och restaurering av kullurminnen.

F�r samtliga dessa �tg�rdsomr�den ber�knar jag medel under anslaget
B2. Bidrag lid milj�arbete.
������������������������������������������������������������������������������������������ 97

7�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 16


 


F�r forskning om f�rsumingens milj�effekter saml effekter av kalkning i���� Prop. 1989/90:100
sj�ar och vattendrag harjag ber�knat of�r�ndrade resurser.
������������������������ Bil. 16

Slutligen villjag framh�lla vikten av Sveriges insatser i del interaationd�la milj�samarbetet p� omr�det. Det f�rsurande nedfallet kan inte reduce�ras till vad naturen t�l om inte andra l�nders utsl�pp minskar kraftigt. Sverige arbetar inom ECE-konventionen med m�ls�ttningen att f� till st�nd dt nytt avtal om begr�nsningar av svavelutsl�ppen baserat p� natu�rens kritiska belastningsgr�nser.

F�r att motverka f�rsuraingens effekter i milj�n f�resl�r jag en �kning med sammanlagt 15 milj. kr.

Avveckling av CFC-f�reningar m. m.

Jag anser det viktigt att den av riksdagen antagna avvecklingsplanen f�r CFC och haloner genomf�rs (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373). Jag delar i allt v�sentligt naturv�rdsverkets uppfattning om vilka insatser som kr�vs av myndigheten f�r att genomf�ra avvecklingsplanen nationellt. Enligt min mening b�r naturv�rdsverket st�dja tillverkare och anv�ndare i omst�llningsprocessen till icke ozon-nedbrytande substanser. Sj�lva ut�vecklingsarbetet b�r dock bekostas av tiUverkare och anv�ndare.

Jag har �ven ber�knat of�r�ndrade resurser f�r st�d tiU kommuner och l�nsstyrelser i deras informationsarbete r�rande avveckling av CFC-an-v�ndning.

F�r att bevara ozonskiktet kr�vs intemationellt samarbete om minsk�ning av CFC-anv�ndningen. Sverige b�r liksom hittills vara p�drivande i detta arbete. Jag f�resl�r d�rf�r att de resurser som delvis frist�lls p� gmnd av det avslutade planarbetet anv�nds f�r intemationella insatser.

Jag f�rordar �ven att resurser anvisas f�r att st�dja anordnandet av arbetsgmpper i UNEP:s regi med syfte att utbyta erfarenheter om CFC-fria tekniker och strategier. F�r detta f�resl�rjag att 600000 kr. omf�rde�las till anslaget B lO. Visst intemationellt milj�samarbete.

Havsf�roreningar

Jag anser det viktigt atl forsknings- och �lg�rdsarbetet p� omr�det bedrivs p� en fortsall h�g ambitionsniv� inom ramen f�r nu g�llande aktionsplan mot havsf�roreningar. En reviderad aktionsplan kommer att redovisas av naturv�rdsverket under �r 1990. I avvaktan p� den reviderade aktions�planen ber�knarjag of�r�ndrade resurser i denna del.

Chefen f�r utbildningsdepartementet har tidigare denna dag f�rordat att 3 milj. kr. f�rs �ver till utbildningsdepartementets huvudtitel (anslaget El7) fr�n milj�- och energidepartementets huvudtitel. Medlen skall an�v�ndas f�r att f�rst�rka basorganisationen f�r marin forskning och bekosta tj�nster vid de marina centra som inr�ttats genom beslut av riksdagen (prop. 1987/88:80, UbU 26, rskr. 252). Jag ansluter mig tiU vad chefen f�r utbildningsdepartementet har f�rordat.

Vad g�ller marin forskning kommer denna att behandlas i den forsk�
ningspolitiska proposition som f�rel�ggs riksdagen i febmari 1990.������������������������������������� 98


 


Avfad��������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Jag har vid min redovisning av vissa avfallsfr�gor bl.a. f�reslagit atl statens naturv�rdsverk skall vara central tillsynsmyndighet enligt renh�ll-ningslagen.

Jag anser det angel�get att h�ja ambitionsniv�n vad g�ller arbetet med avfallsfr�goraa. Statens naturv�rdsverk b�r som ansvarig myndighet noga f�lja avfallsfr�gorna och sj�lv ta initiativ n�r det g�ller nya metoder f�r avfaUshantering med syfte att minska avfallsm�ngderna och avfallels inne�h�U av milj�farliga �mnen. Naturv�rdsverket b�r bedriva arbetet i n�ra kontakt med kommuneraa och deras f�retr�dare, liksom med industrin och andra som har s�rskilda intressen och kunskaper i fr�gor om avfall och �tervinning.

Fr�gan om avfallsforskning kommer att behandlas i den kommande forskningspolitiska propositionen som presenteras f�r riksdagen i febmari 1990.

F�r avfallsutredningar f�resl�r jag en f�rst�rkning av anslaget med 3,3 milj. kr.

Milj�gifter

I samarbete med bl. a. kemikalieinspektionen bedriver naturv�rdsverket ett viktigt arbete f�r att begr�nsa effekteraa av milj�gifter p� den yttre milj�n. I arbetet ing�r bl.a. halveringsprogrammet f�r bek�mpningsme�delsanv�ndning i jordbmket samt analyser av h�gtoxiska milj�gifter. F�r denna verksamhet harjag ber�knat medel under anslaget.

Under anslaget B 2. Bidrag tid milj�arbete harjag ber�knat of�r�ndrade resurser till kemikalieinspektionen f�r arbetet med halveringsprogrammet f�r bek�mpningsmedelsanv�ndning i jordbmket.

Administrativa funktioner

Efter den omorganisation som naturv�rdsverket har genomf�rt under 1989 har verket tagit nya lokaler i bmk som samlar personalen inom samma omr�de. De nya lokalema tillsammans med f�rb�ttringar av loka�ler f�r lager och tryckeri inneb�r �kade lokalkostnader. Jag ber�knar d�rf�r ytterligare 7 milj. kr. f�r lokalhyra m. m.

Chefen f�r civildepartementet har tidigare anm�lt f�rslag om atl kostna�derna f�r pensionsadministrationen vid statens l�ne- och pensionsverk skall avgiftsfinansieras. Jag har tagit h�nsyn h�rtill vid min ber�kning av anslaget.

Genom att tj�nstebrevsr�tten f�resl�s upph�ra fr.o.m den 1 juli 1990 f�r statens naturv�rdsverk uppst�r portokoslnader. Jag har d�rf�r ber�k�nat en f�rst�rkning av anslaget med 2472000 kr. som kompensation h�r�f�r.

Regeringen har genom beslut den 21 juni 1989 utf�rdat s�rskilda direk�
tiv f�r statens naturv�rdsverk att inf�r tre�rsperioden 1991/92-1993/94������������������������������� 99


 


l�mna en s�rskild redovisning och en f�rdjupad anslagsframst�llning. Ar-��� Prop. 1989/90:100 betet med all f�rbereda myndigheten f�r en tre�rig budgetcykel som byg-���� Bil. 16 ger p� en resultatorienterad styming av verksamheten �r utg�ngspunkten f�r den anslagsstmktur jag nu f�rordar och som b�r g�lla fr.o. m. budget��rd 1990/91.

I den nya anslagsstmkturen b�r resurser f�r den administrativa och projektinriktade verksamhet inom ansvarsomr�det som naturv�rdsverket bedriver med egen personal anvisas under ett ramanslag med samma ben�mning som det nuvarande f�rvaltninganslaget. F�r den bidragsverk�samhet inom milj�omr�det som administreras av naturv�rdsverket b�r medel anvisas under ett reservationsanslag f�r bidrag till milj�arbete. F�r investeringar m. m. b�r medel anvisas under ett s�rskilt reservationsanslag motsvarande det nuvarande anslaget till mark f�r naturv�rd. Medel f�r milj�v�rdsforskning b�r som tidigare anvisas under ett s�rskilt reserva�tionsanslag.

Hur innevarande budget�rs anslag och anslagsposter under naturv�rds�verket f�rdelar sig p� de f�reslagna nya anslagen framg�r av bilaga 16.11.

De reservationer som vid utg�ngen av innevarande budget�r kan finnas under de anslag resp. anslagsposter som anges i bilaga 16.11 b�r tillf�ras ramanslaget f�r myndigheten, reservationsanslaget till bidragsverksamhet och reservationsanslaget till investeringar enligt vad som framg�r av bilaga 16.11.

Hemst�llan

Jag hemst�ller all regeringen f�resl�r riksdagen

all till Statens naturv�rdsverk f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 3 54 516 000 kr.

B 2. Bidrag till milj�arbete

1990/91 Nytt anslag (f�rslag)��� 167 585000

Under detta anslag b�r anvisas medel till andra myndigheter �n statens naturv�rdsverk samt till organisationer f�r arbete inom naturv�rdsverkets ansvarsomr�de. Med h�nvisning till vad jag anf�rt i det f�reg�ende under anslaget Bl. Statens naturv�rdsverk ber�knar jag anslaget till 167 585000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Bidrag lid milj�arbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 167 585 000 kr.

IOO


 


B 3. Investeringar inom milj�omr�det��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 16

1988/89 Utgift��������� 39471000'������������� Reservation������������ 2218000'

1989/90 Anslag 100000000' 1990/91 F�rslag 100000000 ' Anslaget Mark f�r naturv�rd.

Fr�n anslaget betalas statens f�rv�rv av v�rdefulla naturomr�den. De naturv�rdsobjekt som f�rv�rvas med medel fr�n anslaget liksom vissa andra naturv�rdsobjekt i statens �go redovisas p� naturv�rdsfonden. Na�turv�rdsfonden f�rvaltas av statens naturv�rdsverk.

Fr�n anslaget betalas vidare ers�ttningar enligt naturv�rdslagen (1964:822) samt 86 och 122�� byggnadslagen (1947:385) i lydelse intiU den Ijanuari 1965. Fr�n anslaget kan l�mnas statsbidrag till kommuner eller kommunala stiftelser f�r skydd av mark f�r naturv�rds�ndam�l. Dessutom f�r anslaget anv�ndas f�r utrednings-, f�rhandlings- och v�rde�ringskostnader i samband med s�kerst�llande av mark f�r naturv�rds�n�dam�l.

Med h�nvisning till vad jag anf�rt i det f�reg�ende under anslaget Bl. Statens naturv�rdsverk, f�rordar jag att anslaget �ndrar ben�mning. An�slaget b�r f�r n�sta budget�r f�ras upp med 100milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Investeringar inom milj�omr�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 100000000 kr.

B 4. Milj�v�rdsforskning

I statsbudgeten f�r innevarande budget�r har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag p� 104734000 kr.

I regeringskansliet bereds f�r n�rvarande vissa fr�gor om inriktningen av den framtida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte p� att en proposition i �mnet skall kunna f�rel�ggas riksdagen i febmari 1990.

I avvaktan p� en proposition om forskning f�resl�rjag att anslaget f�rs upp med of�r�ndrat bdopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Milj�v�rds-
forskning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p�
104734000 kr.������������������������������������������������������������������������������������������������ 101


 


B 5. Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd

11197129 13130000 14253000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 BiL 16


Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd handl�gger �renden r�rande till�st�nd till eller f�rbud mot milj�fariig verksamhet. Fr.o. m. den 1 juli 1989 pr�var n�mnden ocks� beslut som har �verklagats fr�n l�nsstyrelsema. N�mnden besl�r vid s�dan handl�ggning av ordf�rande och tre andra ledam�ter. N�mnden har fem avdelningar.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


 


Personal

Anslag

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Reseers�ttningar Lokalkostnader


33

10966000 (9392000) 883000 1281000

13130000


+ 1 123000 (+ 960000)

-H 1123000


Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd

Koncessionsn�mnden hemst�ller om undantag fr�n kravet p� rationalise�ring med h�nsyn lill angel�genheten att begr�nsa handl�ggningstidema f�r enskilda �renden.

N�mnden beg�r ut�ver pris- och l�neomr�kning en 'f�rst�rkning av anslaget med 300000 kr. f�r �kat arvodesbelopp f�r st�llf�retr�dande ord�f�randen som inte �r fast anst�lld, samt f�r �rsarvoden tiU ers�ttare f�r annan ledamot �n ordf�rande och �veringenj�r.

Medel b�r �ven st�llas till n�mndens f�rfogande utanf�r anslaget f�r dubblering av en assistenttj�nst, 180000kr.

Koncessionsn�mnden genomf�r f�r n�rvarande en �versyn av arbets�ordningen med syfte att uppn� en s� snabb och effektiv �rendehandl�gg�ning som m�jligt. �versynen kommer att ing� i det utredningsmaterial som skall redovisas till regeringen i den f�rdjupade anslagsframst�llningen inf�r perioden 1991/92-1993/94.


F�redragandens �verv�ganden

Jag delar koncessionsn�mndens uppfattning att det �r angel�get att be�gr�nsa handl�ggningstidema f�r tillst�nds- och tillsyns�renden. Med h�n�syn till det arbete som genomf�rs f�r att effektivisera organisationen samt att n�mndens ansvarsomr�de ut�kats med p�f�ljande nya arbetsuppgifter anser jag att rationaliseringskravet inte b�r till�mpas p� n�mnden.

Chefen f�r civildepartementet har tidigare anm�lt f�rslag om att kostna�dema f�r pensionsadministrationen vid statens l�ne- och pensionsverk


102


 


skall avgiftsfinansieras. Jag har tagit h�nsyn till detta vid min ber�kning av anslaget.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag kostnaderaa f�r koncessionsn�mnden till 14253000kr.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att�� till�� Koncessionsn�mnden f�r� milj�skydd� f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 14253000kr.

B 6. Kemikalieinspektionen

 

1988/89 Utgift

28544803

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Kemikalieinspektionen �r central f�rvaUningsmyndighel f�r �renden om h�lso- och milj�risker med kemiska produkter i den m�n fr�goraa inte handl�ggs av annan myndighet.

Kemikalieinspektionen leds av en styrelse. Chef f�r inspektionen �r en generaldirekt�r. Till inspektionen finns knutet etl toxikologiskt r�d som expertorgan f�r r�dgivning och samr�d i toxikologiska fr�gor.

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras genom de avgifter som betalas enligt f�rordningen (1985:836) om bek�mpningsmedel (bek�mp�ningsmedelsavgifter) och enligt f�rordningen (1986:199) om avgifter f�r finansiering av kemikalieinspektionens verksamhet (kemikalieavgifter).

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Produktkontroll

1)�� Tillsyn m.m.

2)��� S�rskilda unders�kningar

22017000 6554000

-h 3 169000 +�� 500000

Bek�mpningsmedelskontroll

3)��� F�rhandsgranskning, tillsyn

4)��� S�rskilda unders�kningar

28571000

6639000 1700000

+3669000

+�� 754000

Int�kter

8339000

36909000

+�� 754000

+ 4423000

Nettoutgift

1000

1000


Kemikalieinspektionen

F�r budget�ret 1990/91 f�resl�r inspektionen en sammanlagd resursf�r�st�rkning med medel motsvarande 10tj�nster och ytterligare resurser om 3650000kr. Ett intensivare och mer resurskr�vande arbete inom befint-


103


 


liga projekt kr�ver f�rst�rkning av bl.a. arbetet med materialfl�desanaly-��� Prop. 1989/90:100

ser, milj�farliga kemikalier och h�gvolymkemikalier inom OECD-samar-���� Bil. 16

betet.

F�r att intensifiera arbetet med begr�nsning av anv�ndningen av milj�-och h�lsofarliga �mnen, och bl. a. kunna p�b�rja arbete med att stimulera alteraaliv produkt- och teknikutveckling hos f�retag och ber�rda statliga organ, ber�knas 3 nya tj�nster samt ut�kade resurser om 1 milj. kr. f�r s�rskilda konsultinsatser.

Utarbetandet av ett regelverk och d�refter �tg�rder f�r milj�farliga kemikalier, motsvarande det befintliga systemet f�r h�lsofarliga kemika�lier, kr�ver ut�kade resurser. F�r arbetet med milj�farliga kemikalier ber�knas 4 nya tj�nster. Dessutom beg�rs f�r arbetet med gamla kemika�lier inom ramen f�r OECD-samarbetet medel motsvarande 2 tj�nster och 1 milj. kr. f�r externa utredningar och unders�kningar. F�r samordning av exteraa konsultinsatser inom halveringsprogrammet f�r bek�mpningsme�del kr�vs medel motsvarande en ny tj�nst.

Kemikalieinspektionen f�resl�r vidare att 500000kr. tilldelas myndig�heten f�r att f�rst�rka informationen till ber�rda f�retag och f�r att bl.a. m�jligg�ra informationsinsatser tiU elever i gmndskolan och till konsu�menter. Behovet av resemedel i samband med deltagande i det intensifi�erade interaationdla arbetet ber�knas �ka med 500000 kr. Vidare beh�vs sammanlagt 650000kr. i tillskott f�r att t�cka �kade kostnader f�r bl.a. f�rvaltning, inspektionsresor och lokaler.

F�r de s�rskilda insatseraa p� bek�mpningsmeddsomr�del (det s.k. halveringsprogrammet) �skas of�r�ndrat 12 milj. kr. f�r att m�jligg�ra ge�nomg�ng av alla medel till utg�ngen av �r 1990.

F�redragandens �verv�ganden

Gmndtanken inom kemikaliekontrollens omr�de �r atl det �r f�retagen -tillverkare och import�rer � som har ansvaret f�r att utreda kemikaliemas egenskaper och informera om skaderisker och f�rebyggande �tg�rder av betydelse fr�n h�lso- och milj�skyddssynpunkt. Skadliga �mnen och be�redningar skall s� l�ngt som det �r m�jligt ers�ttas med h�lso- och milj�ac�ceptabla altemativ. All hantering av kemiska produkter som �r f�renad med risker f�r h�lsa och milj� skall ske p� ett s�kert s�tt. Den som yrkesm�ssigt hanterar eller importerar en kemisk produkt skall genom att m�rka produkten eller p� annat s�tt l�mna de uppgifter som �r av betydel�se fr�n h�lso- eller milj�skyddssynpunkt. Detta framg�r av lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Kemikalieinspektionen har som uppgift att se till att f�retagen tar det ansvar som lagen f�mts�tter, och se till att systemet av �tg�rder efterlevs och fungerar. F�mtom att inspektionen genom f�reskrifter och med andra medel s�ker p�verka utbudet av kemiska produkter och deras samman�s�ttning ut�vas tillsyn genom inspektioner ute i f�relagen.

Utvecklingen under budget�ret 1990/91 �r v�sentlig f�r att resultat skaU
n�s inom viktiga omr�den som arbetet med milj�farliga kemikalier och
EG/EFTA-samarbelel i kemikaliekontrollfr�gor.�������������������������������������������������������������� 104


 


F�r budget�ret 1990/91 f�resl�rjag en f�rst�rkning av kemikalieinspek- Prop. 1989/90:100 tionen med resurser motsvarande 4 tj�nster samt 500000 kr. f�rkonsukin- Bil. 16 satser, fr�mst f�r arbelet med milj�farliga kemikalier, �verblick och fl��desanalyser. En viss f�rst�rkning av medd f�r internationell samverkan och s�rskilda informationsinsatser beh�vs ocks�. Jag har tidigare f�rordat att kemikalieinspektionens medd f�r arbetet med att halvera anv�ndning�en av bek�mpningsmedel inom jordbmket kvarst�r p� nuvarande niv�, 12 milj. kr.

Med h�nvisning till sammanst�Uningen ber�knar jag kostnadema f�r kemikalieinspektionens verksamhet till 41 333000 kr. Jag har d�rvid tagit h�nsyn till att myndighetens kostnader�kar i samband med att kostnader�na f�r pensionsadministrationen vid statens l�ne- och pensionsverk fr.o.m. budget�ret 1990/91 avgiftsfinansieras. Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras med bek�mpningmeddsavgifter och kemikalieav�gifter. Anslaget b�r d�rf�r f�ras upp med ett formellt belopp av I OOOkr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl till Kemikalieinspektionen f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1000 kr.

B 7. Statens str�lskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

1988/89 Utgift��������� 38911722

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Statens str�lskyddsinslitul �r central f�rvaltningsmyndighet f�r fr�gor om skydd av m�nniskor, djur och milj� mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande str�lning. Institutet skall enligt sin instmktion (1988:295) s�rskilt inh�mta kunskap om de risker som �r f�renade med str�lning samt f�lja utvecklingen inom de biologiska str�lningsverkningar�nas och str�lningsfysikens omr�den. Det skall ha ett centrak samordnande ansvar f�r och sj�lvt bedriva m�linriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom str�lskyddsomr�det. Vidare skall institutet fr�mja tillkomst och vid�makth�llande av intemationella slr�lskyddsnormer saml vara samordnan�de organ f�r olika slr�lskyddsintressen i landet. Institutet skall ocks� sprida upplysning om str�lskyddet samt om str�lning, dess egenskaper och anv�ndningsomr�den. 1 uppgifterna ing�r �ven att h�Ua beredskap f�r r�dgivning till de myndigheter som ansvarar f�r befolkningsskyddet i fr�ga om det str�lskydd som beh�vs om en radioaktiv f�rorening sker till f�ljd av exempelvis en k�mkraftsolycka inom eller utom landet.

Institutet leds av generaldirekt�ren. Styrelsen best�r av h�gst tio perso�
ner, generaldirekt�ren medr�knad. Vid institutet finns fyra huvudenheter,
n�mligen administrativa enheten, enheten f�r tillsyn p� k�raenergiomr�
det, enheten f�r allm�n tiUsyn samt forsknings-och utvecklingsenheten.
��������������������������� 105


 


Inom institutet finns en r�dgivande forskningsn�mnd samt kansliet f�r���� Prop. 1989/90:100
samr�dsn�mnden f�r k�mavfallsfr�gor (KASAM).
������������������������������������ Bil. 16

Kostnaderaa f�r tillsynen p� k�menergiomr�det, olycksberedskapen och den k�rakraftsanknutna forskningen finansieras fr�mst genom avgif�ter som betalas in av k�mkraftsf�retagen. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 OOOkr.

Innan jag g�r in p� fr�gor om medel f�r institutets verksamhet budget��ret 1990/91 vill jag ta upp fr�gan om bemyndigande att ta ut avgift f�r myndighets verksamhet enligt str�lskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet.

Avgift f�r myndighets verksamhet enligt str�lskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet

Bakgmnd

Str�lskyddsinstitutets tillsynsverksamhet inom k�raenergiomr�det finan�sieras tiU en del genom avgifter enligt f�rordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens str�lskyddsinstitut (avgiftsf�rordningen). Enligt av�giftsf�rordningen f�r avgift tas ut av den som har tillst�nd enligt atomener�gilagen (1956:306) eller lagen (1984:3) om k�rateknisk verksamhet (k�ra-tekniklagen) att uppf�ra, inneha eller driva en k�rakraftsreaktor f�r indu�striell energiframst�llning. Avgift f�r tas ut f�r

1.� finansiering av institutets verksamhet p� k�raenergiomr�det,

2.      finansiering av s�rskilda beredskaps�tg�rder mot k�rakraftsolyckor,

3.      finansiering av str�lskyddsforskning med anknytning lill k�rakrafts-produktionen.

Enligt avgiftsf�rordningen skall str�lskyddsinstitutets kostnader f�r konsulter ers�ttas av vederb�rande lillst�ndshavare, i den m�n konsultar�betet kan h�nf�ras till en viss eller vissa k�rakraftsreaktorer.

Str�lskyddsinstitutets verksamhet regleras genom str�lskyddslagen. I fr�ga om avgifter inneh�ller lagen endast ett bemyndigande att f�reskriva om avgifter f�r provning, kontroll och besiktning. Lagen saknar allts� bemyndigande f�r regeringen att ta ut s�dana avgifter som omfattas av avgiftsf�rordningen. Regeringen har i st�llet utf�rdat f�rordningen med st�d av s�rskilda riksdagsbeslut. Det gmndl�ggande beslutet meddelades av riksdagen i anslutning till tillkomsten av den nya regeringsformen (prop. 1975:8, KU 10, rskr. 62). Vid tiden f�r riksdagens beslut fanns tv� tidigare regeringsbeslut fr�n den 5 juni 1973 resp. den I mars 197,4 om avgifter till str�lskyddsinstitutet. Enligt den nya regeringsformen kr�ver s�dana avgiftsbeslut st�d av ett riksdagsbemyndigande, och riksdagens beslut innebar att regeringen bemyndigades att ta ut avgifter i enlighet med besluten fr�n �ren 1973 och 1974. Regeringen har senare kompletterat avgiftsf�rordningen med st�d av nya s�rskilda bemyndiganden.

Motsvarande ordning g�ller i fr�ga om avgifter f�r statens k�mkraftin-
spektions verksamhet. Med st�d av olika riksdagsbeslut har s�lunda rege�
ringen utf�rdat f�rordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens
k�rakraftinspektion. Enligt f�rordningen kan avgift tas ut av dem som
bedriver k�mleknisk verksamhet.
�������������������������������������������������������������������������������� 106


 


Str�lskyddsinstitutets f�rslag�������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Str�lskyddsinstitutet har i en framst�llning till regeringen beg�rt att be-st�mmdsema i avgiftsf�rordningen �ndras p� s� s�tt att varje konsultin�sats som kan h�nf�ras till viss k�mleknisk verksamhet skall ers�ttas av vederb�rande lillst�ndshavare. Institutets f�rslag inneb�r en utvidgning av avgiftsomr�det i f�rh�llande till g�llande regler som endast omfattar k�ra�kraftsreaktorer f�r industriell energiframst�llning. F�r att m�jligg�ra �nd�ringen av avgiftsf�rordningen f�resl�r str�lskyddsinstitutet att str�l�skyddslagen och k�mtekniklagen kompletteras med bemyndiganden att ta ut avgift f�r myndighets verksamhet enligt resp. lag. Till st�d f�r sin framst�llning har institutet anf�rt bl. a. att instilutets tillsynsverksamhet r�rande str�lskyddet vid k�mleknisk verksamhet kr�ver konsultinsatser �ven i andra fall �n d� fr�ga �r om tillsyn av k�mkraftsreaktorer f�r industriell energiframst�llning. Det kan vara fr�ga om t. ex. tillsyn av en anl�ggning f�r slutf�rvar av k�raavfaU eller om att ta st�llning till en st�ne transport av k�ra�mne.

Remissinstanserna

Str�lskyddsinstitutets framst�llning har remissbehandlats.

Riksrevisionsverket, statens k�mkraftinspektion, statens k�rnbr�nsle�n�mnd och Svensk K�rnbr�nslehantering AB har tillstyrkt f�rslagen. Syd�svenska V�rmekraft AB har uttalat bl. a. att man borde bredda basen f�r t�ckning av str�lskyddsinstilutets kostnader genom att f�mtom reaktorin-nehavama �ven l�ta lillst�ndshavare f�r anl�ggningar f�r f�rvar av reak�tor- och br�nsleavfall betala avgift till institutet.

ABB Atom AB har f�rklarat att bolaget � i den m�n konsulter anlitas � vill ha m�jlighet att f�lja kostnadsutvecklingen genom att f� tillf�lle att yttra sig. Studsvik AB har framf�rt liknande synpunkter.

Str�lskyddsinstilutets resurser f�r budget�ret 1990/91

Jag g�r nu �ver till fr�gan om str�lskyddsinstitutets resurser f�r budget��ret 1990/91.

107


 


F�rslag till ekonomisk plan f�r budget�ret 1990/91

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Plan

 

 

Kostnader

 

 

Myndighetsuppgifter m. m. Str�lskyddstillsyn p� k�menergiomr�det Beredskap mot k�rnkraftsolyckor Str�lskyddsforskning

22 795000

13 379000

5 580000

14265000

+ 2101000 + 1334000 +�� 676000 + 1013000

 

56019000

+ 5124000

Int�kter

 

 

Bidrag till myndighetsuppgifter Inkomst av str�lskyddsverksamhet Avgift f�r koncession f�r uppf�rande eller innehav av energiproducerande reaktor

20345000 2450000

13379000

+ 1930000 +�� 171000

+ 1334000

Avgift f�r beredskap mot k�mkrafts�olyckor

Bidrag till str�lskyddsforskning Avgift f�r str�lskyddsforskning

5 580000 6987000 7278000

+�� 676000 +�� 549000 +�� 464000

 

56019000

+ 5124000


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


Statens str�lskyddsinstitut

Enligt str�lskyddslagen (1988:220) �ligger det den som bedriver verksam�het med str�lning att hindra eller motverka str�lskador p� m�nniskor, djur och milj�. Huvudansvaret f�r samh�llets str�lskydd ligger samlat hos statens str�lskyddsinstitut.

Institutet svarar bl. a. f�r str�lskyddstillsynen av tolv reaktorer i kom�mersiell drift, det centrala lagret f�r anv�nt k�mbr�nsle (CLAB), anl�gg�ningen f�r l�g- och meddaklivt avfall (SFR), anl�ggningar f�r l�gaktivl avfall, k�ratekniska anl�ggningar i Studsvik och k�mbr�nslefabriken i V�ster�s samt hj�lpindustrier vid k�rakraftverken.

Fr�gor som g�ller tillsyn, s�som kontroll av utsl�pp, personalskydd, lagring och deponering av utbr�nt k�rabr�nsle och k�raavfall samt krite�rierna h�rf�r, v�xer i antal och fordrar �kade satsningar. Enligt str�l�skyddsinstilutets bed�mning har antalet direkta inspektioner vid anl�gg�ningama till f�ljd av personalbrist n�tt en s� l�g niv� - tio persondagar per �r och k�rnkraftsanl�ggning mot erforderliga tjugo - att trov�rdighe�ten i institutets insatser kan ifr�gas�ttas. F�r att kunna bedriva tillsyns�verksamheten tillfredsst�llande kr�vs enligt institutet ytterligare fyra tj�ns�ter.

Det �kade kravet p� intemationellt samf�rst�nd och intemationella riktlinjer i str�lskyddsfr�gor p� k�menergiomr�det medf�r �kade kostna�der.

Extra resurser fordras f�r att bibeh�lla den beredskap som byggts upp


108


 


efter Tjemobylolyckan. Tolak beg�r str�lskyddsinslilutet l,4milj.kr. f�r��� Prop. 1989/90:100 �kade drift- och underh�llskostnader avseende gammastationer, kopiato-���� Bil. 16 rer och datorer, f�r ombyggnad av gammastationer, f�r resekostnader med anledning av interaationdla avtal och f�r �kade kostnader f�r telekommu�nikationer, bl. a. m�tv�rdes�verf�ringar.

Utbyte av befintliga jodtabletter i centrala och regionala lager samt utdelning av tabletter till allm�nheten f�resl�s till en kostnad av 4,4 milj. kr.

Kostnadema f�r att l�ta uir�ra forskning vid universitet, h�gskolor och motsvarande �kar f�r n�rvarande mer �n uppr�kningen av forskningsan�slagen. H�rtill kommer att en �kning av f�rvaltningsp�slagen successivt genomf�rs. Enbart f�r att t�cka dessa kostnader beg�r str�lskyddsinstitutet 400000 kr. under anslaget lill uppdragsverksamheten och 200000 kr. un�der bidragsanslaget.

I �r liksom f�na �ret betonar institutet all s�rskilda medel eller 420000 kr. b�r tillf�ras institutet som ers�ttning f�r kostnader f�r KASAM.

F�r att i samarbete med socialstyrelsen kunna informera om de risker som �r f�rknippade med of�rsiktig solexponering och d�rigenom f�rebyg�ga malignt melanom (en elakartad hudtum�r) beg�r institutet 1,6 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91, varav 800000 kr. som eng�ngsanvisning.

Institutet ber�knar kostnadema f�r resor i samband med nationellt och intemationellt standardiseringsarbete under budget�ret 1990/91 till 250000 kr.

Stora anstr�ngningar har gjorts f�r att rationalisera och effektivisera instilutets verksamhet. Prioriterade omr�den som tiUsyn m. m. av k�ra�teknisk verksamhet och hantering av radioaktivt avfaU, olycksberedskap, uppf�ljning av effekter efter Tjemobylolyckan liksom arbete p� fr�gor r�rande radon i bost�der, radiofrekvent str�lning, solstr�lning och mam�mografi kr�ver allt st�ne resurser.

F�redragandens �verv�ganden

Bemyndigande alt ta ut avgift f�r myndighels verksamhet enligt str�lskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet

Kontrollen �ver verksamheten p� k�menergiomr�det ut�vas huvudsakli�gen av statens str�lskyddsinstitut och statens k�rakraftinspektion. Uppdel�ningen mellan myndigheteraa inneb�r att resp. myndighet sj�lvst�ndigt pr�var fr�gor inom sitt kompetensomr�de. Str�lskyddsinstitutet pr�var fr�gor om str�lskydd enligt str�lskyddslagen och k�rakraftinspektionen s�kerhetsfr�gor enligt k�ratekniklagen. Bevakningen av str�lskydds- och s�kerhetsintressen sker parallellt och samordnas mellan myndigheteraa inom hela k�menergiomr�det.

Av min tidigare redog�relse framg�r att avgift f�r str�lskyddsinstitutets
resp. k�rakraftinspektionens verksamhet tas ut under olika f�mts�ttning�
ar. Avgiftsuttaget f�r str�lskyddsinstitutets verksamhet p� k�menergiom-
������������������������� 109


 


r�det omfattar endast k�rakraftsreaktorer. Med en s�dan avses enligt Prop. 1989/90:100 k�ratekniklagen en anl�ggning f�r utvinning av k�menergi. Detta inneb�r Bil. 16 att flera typer av k�mleknisk verksamhet faller utanf�r avgiftsomr�det. N�mnas kan innehav och drift av en forskningsreaktor samt framst�llning av reaktorbr�nsle och olika slag av lager f�r radioaktivt avfall. S�dana verksamheter blir ofta f�rem�l f�r str�lskyddsinstitutets �tg�rder. Det finns d�rf�r enligt min mening sk�l f�r att flera verksamheter �n f�r n�rvarande skall omfattas av avgiftsreglema. Jag anser att all befattning som str�lskyddsinstitutet har med verksamhet som enligt k�mtekniklagen betecknas som k�rateknisk verksamhet utan undantag b�r omfattas av avgiftsskyldigheten. Det b�r vidare beaktas att de verksamheter enligt k�ratekniklagen som nu faller utanf�r str�lskyddsinstitulets avgiftssystem omfattas av de avgiftsregler som g�ller f�r k�rakraftinspektionens verk�samhet. Enligt min uppfattning �r det otillfredsst�llande alt olika princi�per f�r uttag av avgifter skall g�lla f�r myndighetemas verksamhet beroen�de p� om denna avser str�lskydds- eller s�kerhetsfr�gor.

Mot bakgmnd av vad jag nu har sagt anser jag atl samma f�mts�ttningar b�r g�lla f�r atl ta ut avgift f�r myndighetemas verksamhet inom resp. kompetensomr�de. Best�mmelsema r�rande avgift f�r str�lskyddsinstitu�tets verksamhet b�r d�rf�r �ndras i enlighet med institutets framst�llning. Jag f�resl�r att regeringen inh�mtar riksdagens bemyndigande att genom�f�ra �ndringen.

Riksdagens bemyndigande b�r tas in i str�lskyddslagen och ges en all�m�n formulering efter m�nster i bl.a. milj�skyddslagen (1969:387), lagen (1985:421) om kemiska produkter och lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa best�mmelser om elektriska anl�ggningar. Det b�r s�ledes sl�s fast att regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskri�va om avgift f�r myndighets verksamhet enligt str�lskyddslagen. En s�dan allm�n formulering medger � om behov d�rav uppst�r � alt avgifter las ut �ven f�r str�lskyddsinstilutets verksamhet utanf�r k�menergiomr�det. Jag avser att �terkomma lill regeringen med f�rslag till de f�rordnings�nd�ringar som beh�vs f�r att vidga avgiftsuttaget f�r str�lskyddsinstilutets verksamhet.

Som jag tidigare framh�llit saknar �ven k�ratekniklagen ett allm�nt avgiftsbemyndigande. Regeringen har utf�rdat f�rordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens k�rakraftinspektion med st�d av s�rskilda riksdagsbeslut. �ven om det f�r n�rvarande inte finns behov av att �ndra detta avgiftsbemyndigande b�r avgiftsbest�mmdsema i str�lskyddslagen och k�mtekniklagen samordnas s�som str�lskyddsinsitutet f�reslagit. Jag anser att en s�dan samordning �r �ndam�lsenlig mot bakgmnd av den parallella till�mpningen av lagama. En s�dan komplettering av k�mtek�niklagen beh�vs ocks� med avseende p� den tillst�ndspr�vning som slr�l-skyddsinstitulel bedriver enligt k�mtekniklagen och k�mteknikf�rord-ningen (1984:14). Jag f�resl�r d�rf�r att �ven k�mtekniklagen komplette�ras med ett allm�nt avgiftsbemyndigande med samma utformning som det nyss f�reslagna i str�lskyddslagen.

110


 


Uppr�ttade lagf�rslag������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Med anledning av vad jag har anf�rt har inom milj�- och energideparte-����������� ��� "

menlet uppr�ttats f�rslag till

1.lag om �ndring i lagen (1984:3) om k�rateknisk verksamhet,

2.lag om �ndring i str�lskyddslagen (1988:220).

F�rslagen b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 16.12 och 16.13.

Str�lskyddsinstitulets verksamhet och resursbehov budget�ret 1990/91

Det �r angel�get att tillr�ckliga resurser avs�tts f�r str�lskyddstillsynen p� k�menergiomr�det. Den olycksberedskap som byggts upp efter olyckan i Tjemobyl b�r uppr�tth�llas. Jag delar institutets uppfattning att Tjemo-byluppf�ljningen b�r prioriteras liksom arbete p� fr�gor r�rande radon i bost�der, radiofrekvent str�lning och solstr�lning.

Statskontoret har redovisat regeringens uppdrag att i samr�d med sta�tens str�lskyddsinslitul och riksrevisionsverkel �versiktligt klarg�ra aktu�eUa och f�rv�ntade arbetsuppgifter inom institutet. Mot bakgmnd h�rav har pr�vats om nuvarande ekonomiska planerings- och uppf�ljningssy�stem, anslagskonstmktion och redovisningssystem m. m. �r �ndam�lsen�ligt utformade. Fr�gan om aktuella och f�rv�ntade arbetsuppgifter och behov av ytterligare resurser har d�remot inte behandlats. Enligt planema kommer str�lskyddsinstitutet v�ren 1990 att f� s�rskilda direktiv f�r an�slagsframst�Uning f�r budget�ren 1992/93-1994/95. Statskontorets �versyn med synpunkter och f�rslag kommer att spela en v�sentlig roll som underlag bl. a. i samband med den kommande �verg�ngen till tre�rs�budgetering.

Str�lskyddsinstitutet har i enlighet med riksdagens beslut lill f�ljd av f�rslag i 1989 �rs kompletteringsproposilion beg�rt medlemskap i EG:s program f�r str�lskyddsforskning.

Str�lskyddsfr�goraa �r globala och kr�ver �kat interaationdlt engage�mang fr�n institutets sida. Efter Tjeraobylolyckan har del interaationdla samarbetet p� myndighetsniv� �kat. Detta har betydelse f�r v�r beredskap inf�r radioaktiva nedfall. �kade resurser f�r internationelll samarbete b�r enligt min bed�mning tillf�ras institutet med 200000kr.

Den beredskapsorganisation som i dag har byggts upp som en direkt f�ljd av Tjemobylolyckan anser jag b�r bibeh�llas. Jag har ber�knat ytter�ligare 500000kr. f�r vidmakth�llande av nuvarande organisation.

Utredningen om k�rakraftsberedskapen har i bet�nkandet (SOU 1989:86) Samh�llets �tg�rder mot allvariiga olyckor lagt f�rslag om resursf�rst�rkningar till olycksberedskapen. Fr�gan betr�ffande bered�skaps�lg�rder, inkl. utbyte av befintliga jodtabletter i centrala och regiona�la lager, b�r tas upp inf�r budget�ret 1991/92, n�r bl. a. remissinstanseraa yttrat sig �ver utredningens bet�nkande.

Jag inst�mmer i institutets bed�mning att det �r angel�get atl bibeh�lla
en h�g svensk forskarkompetens inom str�lskyddsomr�det. Beg�rt resurs�
tillskott avseende forskning b�r anvisas som kompensation f�r de �kade
kostnader, som institutet inte kan p�verka.
������������������������������������������������������������������ 111


 


KASAM i sin nuvarande form b�r enligt min mening l�ggas ned och ett Prop. 1989/90:100 vetenskapligt r�d med KASAM:s kompetens inr�ttas vid statens k�m- Bil. 16 br�nslen�mnd. Den f�r budget�ret 1990/91 budgeterade kostnaden, 300000 kr. f�mtom l�nemedel, beh�ver inte t�ckas av str�lskyddsinstitu�tet. I mina ber�kningar harjag s�ledes r�knat bort detta belopp f�r budget��ret 1990/91. Kostnaderaa f�r det vetenskapliga r�det b�r t�ckas under anslaget C 10. Statens k�mbr�nslen�mnd. Jag �terkommer h�rtiU vid min presentation av n�mnda anslag.

Sjuklighelen och d�dligheten i malignt melanom �kar snabbt. Risken �r p�taglig f�r att solstr�lningens inneh�ll av farliga komponenter kommer att �ka �nnu mer till f�ljd av uttunningen av ozonlagret i stratosf�ren. P� gmnd av solstr�lningsprojektets stora betydelse f�r folkh�lsan och d�rmed ocks� f�r samh�llsekonomin �r det angel�get att projektet genomf�rs. Stora belopp avs�tts �rligen i Sverige f�r cancerforskning, f�rebyggande av cancer och cancerv�rd. Institutet b�r unders�ka m�jligheten att den v�gen uppbringa resurser f�r att genomf�ra denna h�lsoupplysningskampanj.

Institutet b�r vidare tillf�ras 250000 kr. f�r �kade resekostnader i sam�band med nationellt och interaationdlt standardiseringsarbete.

Vid min medelsber�kning har jag tagit h�nsyn till �kade kostnader f�r avgifter till statens l�ne- och pensionsverk.

Mot bakgrand av vad jag nu har anf�rt och med h�nvisning till den nyss presenterade planen ber�knarjag utgiftema f�r n�sta budget�r under detta anslag tiU 31 332000kr. Anslaget b�r i likhet med f�reg�ende �r f�ras upp med ett formellt belopp p� 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

dels att anta inom milj�- och energidepartementet uppr�ttade f�rslag till

1.� lag om �ndring i lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet
och

2.lag om �ndring i str�lskyddslagen (1988:220),
dels att

3.till Statens str�lskyddsinslitul: Uppdragsverksamhet f�r budget�
�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 1 000 kr.

B 8. Bidrag till statens str�lskyddsinstitut

1988/89 Utgift��������� 27642 525������������� Reservation�������������� 1544 500

1989/90 Anslag������� 27 332000 1990/91 F�rslag������ 29 811000

Av anslaget f�r budget�ret 1989/90 skall 2 800000kr. anv�ndas f�r att bekosta medlemskap i EG:s forskningsprogram f�r str�lskydd under kalen�der�ret 1990.

Under anslaget anvisas medel f�r institutets myndighetsuppgifter och
f�r viss forskningsverksamhet. Med h�nvisning till den ekonomiska pla-
�������������������������� 112


 


nen och tiU vad jag i �vrigt har anf�rt under anslaget B 7. Statens str�l-��� Prop. 1989/90:100 skyddsinstitut:���� Uppdragsverksamhet��� ber�knar��� jag��� anslaget��� till���� Bil. 16 29811000kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att� till�� Bidrag tid statens str�lskyddsinslitul� f�r� budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 29811 OOOkr.

B 9. Bidrag till F�renta Nationemas milj�fond

1988/89 Utgift���������� 17000000

1989/90 Anslag�������� 17000000

1990/91 F�rslag������ 22000000

F�renta Nationeraas milj�fond inr�ttades genom beslut av 1972 �rs generalf�rsamling f�r att inom ramen f�r FN:s milj�program helt eller delvis finansiera kostnaderaa f�r nya milj�v�rdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens anv�ndning st�r under �verinseende av FN:s milj�styrel�se.

Mot bakgmnd av den allvarliga globala milj�situationen beslutade milj�styrelsen vid sitt m�te i maj 1989 att rekommendera en kraftig �kning av milj�fonden. Sverige har alltsedan fondens tillkomst l�mnat ett starkt st�d till FN:s milj�program. Jag f�rordar mot bakgmnd av milj�sty�relsens beslut att det svenska bidraget till FN:s milj�fond �kas med 5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Bidrag lid F�renta Nationernas milj�fond f�r budget�ret 1990/91 anvisa ert f�rslagsanslag p� 22000000 kr.

113 8�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


 


B 10. Visst intemationellt milj�samarbete

6931836

8 350000

10850000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


Anslaget disponeras f�r utgifter f�r Sveriges deltagande i vissa interaa�tiondla organisationer och f�r intemationellt samarbete inom milj�v�rds�omr�det.


FN:s milj�styrelse Marina milj�konventioner Internationella naturv�rdsunionen ECE-konventionen om l�ngv�ga

gr�ns�verskridande luftf�roreningar Finsk-svenska gr�ns�lvskommissionen Nordiskt samarbete Bilaterah samarbete EFTA/EG

Regionala och globala FN-konferenser Skydd av ozonskiktet Diverse intemationella organisationer

och kongresser


 

1989/90

Berknad ndring

 

1990/91

500000

+ 300000

2400000

_

650000

-

800000

- 300000

400000

200000

+ 100000

1250000

500000

+1 oooooo

500000

+ 500000

-

+ 600000

1150000

+ 300000

8350000

+ 2500000


Det interaationdla milj�samarbetet har stor betydelse f�r att �stadkom�ma en f�rb�ttrad milj� i v�r omv�rld och i v�rt land. Det interaationdla samarbetet ut�kas nu successivt. F�r n�sta budget�r r�knar jag med att anslaget beh�ver �kas med 2,5 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Visst internationedt milj�samarbete f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rslagsanslag p� 10850000 kr.

Bil. Stockholms intemationella milj�institut

1988/89 Utgift��������� 25000000'������������� Reservation

1989/90 Anslag������� 25000000'

1990/91 F�rslag������ 25000000

' Anslaget Internationella institutet f�r milj�v�nlig teknik.

Under anslaget redovisas utgifteraa f�r statens st�d till stiftelsen Stock�holms intemationella milj�institut.


F�redragandens �verv�ganden

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1987/88:85, JoU 23, rskr. 373) om inr�ttande av ett interaationelll institut f�r fr�mjande av milj�teknik


114


 


m.m., beslutade regeringen i augusti 1988 att inr�tta stiftelsen Interaatio-���� Prop. 1989/90:100 nella institutet f�r milj�v�nlig teknik (lET). I juni 1989 beslutade regering-���� Bil. 16 en om �ndringar i stiftelsens stadgar bl.a. med inneb�rden att �ndra stiftelsens namn till Stockholms interaationdla milj�institut (Stockholm Environment Institute, SEI). Samtidigt f�rordnades �ven ledam�teraa i styrelsen f�r SEI. Styrelsens f�rsta sammantr�de �gde mm i september 1989. F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag anslaget lill 25 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

alt till Stockholms intemationella milj�institut f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 25 000 000 kr.

B 12. Inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter

1988/89 Utgift��������� 15439416������������� Reservation������������� 3061000

1989/90 Anslag��������� 7 200000

1990/91 F�rslag������� 11400000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r inredning och utmstning av lokaler vid vissa myndigheter inom milj�- och energidepartementets verksamhetsom�r�de. Byggnadsstyrelsen har inredningsansvar f�r myndighetema och ul�mstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor (UUH) har utmstnings-ansvar.

Statens naturv�rdsverk

Inredning

Byggnadsstyrelsen

1 enlighet med inredningsplanen f�r milj�kontrollaboratoriet i Uppsala f��resl�r byggnadsstyrelsen att f�r budget�ret 1990/91 f�rs upp en kostnadsram p� 1 815000 kr. Dessutom f�resl�s en s�rskild ram f�r inredning avseende nybyggnad av laboratoriet f�r akvatisk toxikologi i Studsvik f�r budget�ret 1990/91 p� 2,2 milj. kr. F�r ers�ttningsanskaffningar f�resl�s en kostnads�ram f�r budgd�ret 1990/91 p� 875 000 kr.

Utrustning

Ulmstningsn�mnden f�r universitet och h�gskolor (UUH)

F�r utmstning av lokaler f�resl�r UUH dels att en kostnadsram under
Ers�ttningsanskaffningar m. m. f�r budget�ret 1990/91 f�rs upp med 14,5
milj. kr., dels att en kostnadsram f�r en utbyggd telefonv�xel f�r budget-
��������������������������� 115


 


�ret 1990/91 f�rs upp med 1,6 milj. kr. Behovet avser huvudsakligen���� Prop. 1989/90:100 utmstning till naturv�rdsverkets laboratorier samt datomtmstning f�r���� Bil. 16 fortsatt utbyggnad av verkets ADB-system. I samband med att nya lokaler tas i bmk i intilliggande byggnad, beh�ver telefonv�xeln byggas ul.

F�redragandens �verv�ganden

Jag f�rordar att det f�r inredning av milj�konlrollaboratorium i Uppsala f�rs upp en kostnadsram p� I 850000 kr. f�r budget�ret 1990/91, samt en kostnadsram p� 875000 kr. f�r budget�ret 1990/91 f�r inredning av loka�ler under mbriken Statens naturv�rdsverk Ers�ttningsanskaffningar m. m. F�r utmstning av lokaler f�rordar jag f�r budget�ret 1990/91 dels en kostnadsram p� 1,6 milj. kr. f�r telefonv�xel, dels en kostnadsram p� 9,8 milj. kr. f�r �vrig utmstning under mbriken Statens naturv�rdsverk Er�s�ttningsanskaffningar m. m.

Anslagsbehovet f�r n�sta budget�r ber�knarjag f�r inredning och utmst�ning till sammanlagt 11,4 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrastning av lokaler vid statens naturv�rdsverk inom de kost�
nadsramar som jag har f�rordat i det f�rg�ende,

2.�� till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter f�r
budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 11 400 000 kr.

116


 


c.� Energi��������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

BiL 16 Verksamheten vid statens vattenfallsverk

1� Inledning

Riksdagen har v�ren 1988 fastst�llt nya principer f�r slalsmaklemas ekonomiska styming av statens vattenfallsverk � Vattenfall (prop. 1987/88:87, NU 41, rskr. 376). Beslutet inneb�r bl. a. att omfattningen och inriktningen av Vattenfalls investeringar samt finansieringsplan skall be�slutas av riksdagen enligt en mllande tre�rsplan. Beslutet inneb�r vidare atl Vattenfall och dess dotterbolag skall behandlas som en sammanh�llen gmpp av f�retag � Vattenfallkonceraen.

2� Uppgifter och organisation

VattenfaU inr�ttades �r 1909 och har enligt sin instmktion (1988:851) till uppgift att aff�rsm�ssigt ut�va f�ljande verksamheter:

produktion, �verf�ring, distribution och f�rs�ljning av el och v�rme,

ink�p, �verf�ring, distribution och f�rs�ljning av naturgas,

energitj�nster inom och utom landet,

forskning, utveckling och demonstration av ny teknik inom energiom�r�det samt

byggnation och drift av anl�ggningar f�r verksamheten. Vattenfall skall ocks�

handha statens kraftverksr�relse och d�rmed sammanh�ngande verk�samhet samt b�ra sektoransvar f�r elkraftteknisk forskning och utveck�ling,

handha kanalr�relsen vid Trollh�tte kanalverk,

inom sitt verksamhetsomr�de arbeta f�r en avveckling av k�rnkraften till senast �r 2010,

verka f�r en rationell denergif�rs�tjning och en effektiv anv�ndning av elenergi i landet samt

leda och samordna beredskapsplaneringen f�r landets elf�rs�rjning med inriktning mot �tg�rder som tillgodoser samh�Uets behov av el i en kris- eller krigssituation.

Vattenfall har delats in i tio resullatomr�den. Denna indelning har fastst�llts i Vattenfalls instmktion och framg�r av det f�ljande.

1.         Elproduktion

2.         �verf�ring av el

3.         Regional energimarknad

4.         Energiverksr�relse

5.         Nalurgasverksamhel

6.         Finansverksamhet

7.         Entreprenad- och konsulttj�nster

8.         Fastighetsf�rvaltning i fr�ga om f�rvaltningsbyggnader samt fastighe�ter och byggnader som inte erfordras f�r den direkta driften av verk�samheten

9.         Intem service��������������������������������������������������������������������������������������������������� 117


 


10. Kanalr�rdse�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Vattenfall har vidare en regional organisation uppdelad i fem regionala���� Bil. 16 enheter. Dessa enheter ansvarar fr�mst f�r verksamheten inom resultat�omr�dena Regional energimarknad och Energiverksr�relse. De regionala enhetema har �ven ett driftansvar f�r vatlenkraftstationema och �verf��ringsn�tet.

Sk�let till uppdelningen i resultatomr�den �r bl.a. att tillm�tesg� de �kade kraven p� insyn i Vattenfalls olika verksamheter och att decentrali�sera resultatansvaret.

3 Statens vattenfallsverk

3.1�� Inledning

Vattenfall har i skrivelse den 31 augusti 1989 redovisat f�rslag lill bl.a. investerings- och finansieringsplaner f�r tre�rsperioden 1990-1992. Av denna framg�r bl. a. att Vattenfallkonceraens aff�rsid� �r att:

tillgodose kunderaas behov av s�ker, prisv�rd och milj�anpassad energi f�r ljus, kraft och v�rme

elenergi �r koncemens huvudprodukt

erbjuda �ven andra energitj�nster som kundema efterfr�gar. Vattenfalls milj�m�l �r all med en god marginal kunna uppfylla st�llda

milj�krav samt att ha en beredskap f�r att klara ocks� nya, sk�rpta milj��krav.

B�ttre hush�Uning med natunesurser och rationell anv�ndning av ener�gi �r redan nu viktiga �tg�rder f�r all hush�lla med tillg�ngliga natunesur�ser och begr�nsa skador p� den yttre milj�n.

F�rbr�nning av olika fossila br�nslen, s�som olja, kol, och naturgas, �r enligt Vattenfall f�r n�rvarande de huvudsakliga alteraativen f�r att ers�t�ta k�rakraften. F�r dessa br�nslen kan strikta milj�krav vad g�ller utsl�pp av svavel- och kv�veoxider klaras med hj�lp av f�rgasningsteknik resp. gaskombianl�ggningar. D�remot saknas f�r n�rvarande teknik som kan begr�nsa koldioxidutsl�ppen.

I etl l�ngre perspektiv kan biobr�nslen svara f�r en st�rre andel av b�de el- och v�rmef�rs�rjningen.

De dominerande utvecklings- och demonstrationsinsatseraa avser:

fortsatt utveckling av effektiv energianv�ndning,

ny produktionsteknik samt

effektivitel och s�kerhet i existerande anl�ggningar.

3.2Elf�rs�rjning

Elanv�ndningen i landet varar 1988 ca 131 TWh, r�knad som temperatur-
korrigerad fast kraft. Under den n�rmaste tre�rsperioden ber�knas elbe-
hovet ligga inom intervallet 130-140 TWh per �r. Denna efterfr�gan
klaras med nuvarande elproduktionssystem vars s.k. t�lda f�rbmkning
uppg�r till drygt 145 TWh per �r exkl. importm�jligheter. Med t�ld f�r�
bmkning avses hur h�g elanv�ndningen kan vara utan att leveranss�ker-
hetskriterieraa �sidos�tts.
����������������������������������������������������������������������������������������� 118


 


Bed�mningen av dbehovets utveckling p� l�ngre sikt �r i stort sett���� Prop. 1989/90:100 densamma som i f�reg�ende tre�rsplan. Detta betyder en defterfr�gan �r��� Bil. 16 1997 som ligger i �vre delen av os�kerhetsintervallet 130�150TWh per �r. I de ber�kningar som genomf�rts betr�ffande behovet av nya produk�tionsanl�ggningar har 145 TWh �r 1997 utnyttjats i grandalteraativet.

3.3 Investeringsplaner

Vattenfall har i f�rslaget tiU tre�rsplan f�r perioden 1990�1992 l�mnat f�rslag till investeringar inom de olika resultalomr�dena. Enligt g�llande best�mmelser skall investeringar med en totalkostnad som �verstiger 100 milj. kr. redovisas f�r riksdagen.

3.3.1 Elproduktion

Inom resultatomr�det Elproduktion drivs Vattenfalls kraftstationer. Elpro�duktionen sker inom hel- eller del�gda vattenkraft- och k�rakraftstationer samt �vriga v�rmekraftstationer, fr�mst oljeddade anl�ggningar.

Vattenfalls f�rslag till investeringar inom Elproduktion framg�r av ta�beU 1.

Tabell 1. Investeringar inom resultatomr�de Elproduktion, milj. kr.

 

Elproduktion

1989 Prognos

1990 Plan

1991 Plan

1992 Plan

1990-1992 Plan

Vattenkraft K�rnkraft �vrig v�rmekraft

-��� ny

-��� befintliga anl�ggningar

Totala investeringar

1170 1010

40 30

2250

1050 280

500 120

1950

1260 230

2100 450

4040

1300 200

3180 450

5130

3610 710

5 780 1020

11120

Vattenkraft

Den av riksdagen godk�nda planen f�r fortsatt vattenkraftutbyggnad inne�h�ller anl�ggningar som tillh�r Vattenfall med en sammanlagd produk�tionsf�rm�ga p� drygt 0,8TWh/�r. Sommaren 1989 hade d�rav anl�gg�ningar motsvarande 0,14TWh/�r tagits i drift och anl�ggningar motsva�rande 0,3TWh/�r var under byggnad. Dessutom fanns tillst�nd till ytterli�gare 0,1 TWh/�r. Resterande projekt, inkluderande bl.a. Vojm� och Gar-dikfors2, bed�ms inte bli genomf�rda under den tid planen avser.

De st�rsta f�reslagna investeringaraa under perioden 1990-1992 g�ller
om- och tillbyggnad av Trollh�ttans kraftstationer i G�ta �lv resp. av
�lvkarleby kraftstation i Dal�lven. F�raydsen i Trollh�ttan omfattar hu�
vudsakligen byte av turbiner och elektrisk utmstning inkl. generatorer i
kraftstationema i Hojum och Olidan vilket ber�knas kosta 450 milj. kr.
Tillbyggnaden och rensningaraa ber�knas �ka produktionen med ca
0,05 TWh och kosta ca 390 milj. kr. �tg�rderaa i �lvkarleby omfattar dels
�������������������������� 119


 


ombyggnad f�r ca 800 milj. kr., dels ett nytt aggregat f�r ca 340 milj. kr.,���� Prop. 1989/90:100
vilka ber�knas ge en produktions�kning p� 0,07 TWh.
������������������������������ Bil. 16

De projekt med en investeringskostnad �verstigande 100 milj. kr., som f�resl�s f�r planperioden och som inte tidigare redovisats, �r renovering av vattenkraftstationeraa i J�rkvissle, 140 milj. kr., L�ngbj�ra, 130 milj. kr. och Tuggen, 205 milj. kr.

Sammanlagt ber�knas knappt 4 miljarder kronor investeras i vattenkraf�ten under perioden 1990�1992, inkl. de belopp som redovisas under resultatomr�de Energimarknad. H�rav avser ca 340 milj. kr. Lule �lv, ca 170 milj. kr. Pile �lv (Sikfors kraftstation), ca 900 milj. kr. Ume �lv, ca 400 milj. kr. �ngerman�lven, ca 490 milj. kr. Indals�lven, ca 400 milj. kr. Dal�lven, ca 250 milj. kr. Motala str�m och ca 460 milj. kr. G�ta �lv. Fortsatt f�raydse av stationeraa i Lule�lven blir aktuell i slutet av 1990-talet.

Drift�vervakningsanl�ggningar

Utbyggnad och modemisering av drift�vervakningssystemen forts�tter. Under �r 1989 togs nya driftcentralsystem i drift i Vuollerim och Norsj�. Modernisering av driftcentralema i MeUannonland har slutf�rts. Ny drift�central i Ume� f�r stationeraa i nedre Ume�lven tas i drift under �r 1990. Den befintliga driftcentralen i Gmndfors flyttas till Stomman f�r idrifttag-ning�rl991.

I huvudkontoret i R�cksta i Stockholm avslutades v�ren 1989 ett st�ne om- och tillbyggnadsarbele av Kraftkontroll, d� �ven datorsystemet byttes ut. Under perioden 1990-1992 planeras en utvidgning av datorsystemet med en planeringsdator samt en simuleringsanl�ggning. Det landsomfat�tande driftdatan�tet kommer alt moderaiseras. Projektering startade un�der �r 1989. Idrifttagningen kommer att ske under �ren 1992�1993. Moderaisering sker �ven av drifttelen�tet bl. a. i M�lardalen.

N�mnda investeringar under �ren 1990 -1992 i drift�vervakningsanl�gg�ningar ber�knas bli 160 milj. kr.

K�rnkraft

Vattenfall �ger k�rakraftverket i Ringhals, som har fyra block, och 74,5% av Forsmarksverket, som har tre block. Sammanlagd deffekt � med VattenfaUs del av Forsmark - �r drygt 5 600 MW. Den �riiga produktio�nen �r ca 36 TWh.

Under �r 1989 har nya �nggeneratorer ersatt de befintliga i Ringhals 2.

F�r planperioden f�resl�s inga enskilda investeringar vars investerings�kostnad �verstiger 100 milj. kr.

�vrig v�rmekraft

Vattenfall �ger oljeddade kondensanl�ggningar, gasturbiner och dieslar
med en tillg�nglig effekt p� knappt 2 400 MW inkl. effekt hos intressebo�
lagen Fyriskraft och Br�vallakraft. Sistn�mnda bolag �r under f�rs�ljning.
�������������������������� 120


 


Vattenfall studerar nu vilka �tg�rder som beh�ver vidtas f�r att de Prop. 1989/90:100 fossilddade anl�ggningaraa skall kunna m�ta de nya milj�kraven p� mins- Bil. 16 kade svavel- och kv�veoxidutsl�pp m. m. Studieraa har lett till f�rslag om projektering och genomf�rande av olika �tg�rder f�r att reducera kv�ve-och svavelulsl�pp. St�rre milj�investeringar f�mtses d�rf�r under den aktuella perioden i v�rmekraftverken i Stenungsund och Marviken. Inves�teringaraa ber�knas till 1010 milj. kr. D�ml�ver planeras en renovering av v�rmekraftverket i Stenungsund f�r 150 milj. kr. samt investeringar i gasturbiner och dieslar f�r 115 milj. kr.

I Vattenfalls df�rs�rjningsplan ing�r en omfattande satsning p� s. k. kombicykekeknik baserad p� utnyttjande av naturgas och - efter f�rgas-ning � andra fossila br�nslen i nya anl�ggningar.

I f�na �rets tre�rsplan redovisades en ombyggnad av VattenfaUs kraft�station Stallbacka i Trollh�llan. Anl�ggningskostnaden bed�ms bli ca 51 Omilj. kr. Kombiblockets produktion kan bli ca 1 TWh/�r, mot i dag h�gst 0,2TWh/�r. Eleffekten �kar fr�n 87 till 125 MW utan fj�rrv�rmeleverans resp. tiU 112 MW vid 108MW fj�nv�rmdeverans.

Vattenfall studerar ocks� naturgasbaserad baskondens samt en energire�serv i form av l�ttoljedrivna gasturbiner tekniskt utformade s� att en senare konvertering till naturgas och utbyggnad till kombicykekeknik medges.

1 Ringhals har en projektering p�b�rjats som skall omfatta altemativa utformningar av en gaskombianl�ggning.

Gmndaltemativet inneh�ller ett kom bi kraft verk p� 370 MW. Investe�ringen ber�knas tiU ca 2400 milj. kr.

En projektreserv omfattar dels en lidigard�ggning av det f�rsta kombi-kraftverket med ett �r samt h�jning av effekten till 600 MW, dels 4 oljed�dade gasturbiner � 150 MW. Investeringen i detta altemativ �r ca 7 miljar�der kronor. Gasturbinema kan senare kombineras till tv� naturgaskom-biblock med en installerad effekt om ca 600 MW vardera.

Ytteriigare ett produktionsalternativ �r restoljef�rgasning j�mte kombi�cykekeknik. Vid Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden planerar Vattenfall alt genom en ny anl�ggning erh�lla en m�jlighet att pr�va tekniken.

En b�rande id� f�r projektet �r alt den restolja som nu exporteras f�r f�rbr�nning utomlands, m�nga g�nger med s�mre rening �n vad som g�Uer i Sverige, skall kunna las om hand inom landet p� etl milj�v�nligt s�tt. Investeringen i en produktionsanl�ggning p� ca 350 MW, 2,1 TWh, ber�k�nas till ca 3 700 milj. kr.

Vattenfall f�rhandlar om medverkan i NEX-projektet i Nyn�shamn. Anl�ggningen kommer, i likhet med BroQordenverkd, att baseras p� be�pr�vad teknik att f�rgasa fossila br�nslen. Teknikvalet g�r att olika typer av r�vara kan anv�ndas. Elproduktionskapaciteten ber�knas till 280 MW, vilket ger 1,7 TWh per �r.

Den totala investeringen ber�knas till drygt 3 700 milj. kr., varav f�r �ren 1990-1992 ber�knas 350, 1 IOO resp. 1 700 milj. kr. Verksamheten kommer atl bedrivas i aktiebolagsform. Vattenfalls andel ber�knas bli 60%.

121


 


3.3.2 �verf�ring��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 16

Resultatomr�dets aff�rsid� �r att bibeh�lla och utveckla effektivast m�jliga �verf�ringssystem f�r 220 kV och h�gre sp�nningar inom landet och f�r kraftutbyten med grannl�nder samt alt s�lja �verf�ringskapacitet inom Vattenfall och till utomst�ende kraftf�retag.

�verf�ringen �ver storkraftn�tet uppg�r till ca 100 TWh per �r. Inr�k�nas kostnaderaa f�r �verf�ringsf�rlustema uppg�r �verf�ringskostnaden till ca 1,7 �re per transporterad kWh.

�r 1989 slutf�rdes Fennoskanledningen och en ny 400kV-ledning med str�ckning fr�n Indals�lvsomr�det till Mellansverige. F�r �r 1990 budgete�ras en investering om 440 milj. kr. D�rav best�r ca 250 milj. kr. av reinvesteringar f�r att n�tet i forts�ttningen skall uppfylla s�kerhets- och milj�kraven. D�rav utg�r ca 90 milj. kr. investeringar f�r utbyte av serie-kondensatorer inneh�llande PCB. Investeringama skall vara genomf�rda �r 1995.

En stmkturf�r�ndring av storkraftn�tet p�g�r genom ombyggnad av delar av 220 kV-systemet till 400 kV. Investeringar i s�dana direkta eller indirekta �tg�rder uppg�r till ca 140 milj. kr.

Investeringaraa under �ren 1991 och 1992 har liknande inriktning som f�r �r 1990 bl.a. med betydande reinvesteringar. P� n�got l�ngre sikt planeras �tg�rder f�r att ytterligare reducera n�tets �verf�ringsf�rluster och f�r atl f�rb�ttra drifts�kerheten.

3.3.3 Regional energimarknad och Energiverksr�relse

Verksamheten inom de tv� resultatomr�dena Regional energimarknad och Energiverksr�relse omfattar Vattenfalls f�rs�ljning av el och v�rme samt kontakter med kunder, kommuner och andra intressenter p� energimark�naden. 1 ansvarsomr�det ing�r �ven utveckling och marknadsetablering av energihush�llning.

Marknadsarbetet syftar till en effektiv elanv�ndning och till att en riktig avv�gning g�rs mellan ny produktion och hush�llning. I begreppet effektiv elanv�ndning kan �ven inrymmas en �kad anv�ndning av el f�r all t. ex. �stadkomma mindre f�rorenande utsl�pp fr�n olika industrianl�ggningar eller f�r att uppn� ett b�ttre inomhusklimat.

Den investering som nu g�rs i marknadsf�ring av elhush�llning syftar till att utforma s�dana erbjudanden att kunderna f�r l�ngsiktigt ekonomis�ka energil�sningar. Under det n�rmaste �ret skall aff�rsid�n Elhush�llning vidareutvecklas till en aff�rsm�jlighet i alla led i leveranskedjan. VattenfaU intensifierar samarbetet med ddistribut�reraa. Vid sidan av Uppdrag 2000 ber�knas den sammanlagda satsningen fr�n VattenfaU p� elhush�ll�ning till I miljard kronor under den n�rmaste fem�rsperioden.

Regional energimarknad

Verksamheten bedrivs till st�rsta delen genom Vattenfalls fem regioner.

Regioneraas uppgift �r att s�lja energi och energitj�nster till industrier och������������������������� 122


 


distribut�rer, och att driva egen energiverksr�relse. Regioneraa ansvarar���� Prop. 1989/90:100 ocks� f�r sm�skalig kraftv�rme, samt f�r drift, underh�ll och nyanl�ggning��� BiL 16 av distributionsn�t. Dessutom svarar varje region inom sitt geografiska omr�de f�r drift och underh�ll av vattenkraftstationer och storkraftn�tet p� entreprenad �t resultatomr�dena Elproduktion och �verf�ring.

F�r att stimulera utbyggnaden av kraftv�rme- och mottrycksanl�ggning-ar gick Vattenfall v�ren 1988 ut med ett erbjudande som omfattade:

-     k�p av kraft enligt l�ngsiktiga avtal,

-     uppr�ttande av en projektreserv genom projektering och tillst�ndspr�v�ning av anl�ggningar i samarbete med kommuner och industrier samt

-     stimulans av teknikutveckling f�r sm� kraftv�rmeverk, dvs. s�dana med en elektrisk effekt mindre �n 15 MW.

Ett f�rh�llande som f�rsv�rar etableringen av kraftv�rmeverk �r att de flesta kommuner varit framg�ngsrika i sitt oljeers�ttningsprogram och att de d�rmed har v�rmeproduktionsanl�ggningar med l�ng �terst�ende livs�l�ngd. D�rf�r f�mtses endast ett tillskott p� ca 1 TWh tiU 1990-talets mitt.

Investeringaraa inom resultatomr�del Regional energimarknad avser huvudsakligen uppf�rande och reinvesteringar av h�gsp�nningsledningar och transformeringsanl�ggningar, mindre kraftv�rmeanl�ggningar och valtenkraftstationer, samt anl�ggningar f�r v�rmef�rs�ijning. V�xande behov av invesleringsmedd f�mtses f�r omr�dena kraftv�rme, v�rmef�r�s�ijning och dhush�Uning.

Vattenfall har kompletterat tre�rsplanen med en redovisning av ett fastbr�nsleddat kraft v�rmeverk i Kimna. Investeringen uppg�r till 160 milj. kr. och energiproduktionen ber�knas tiU 20MW v�rme och 7,5 MW el. Anl�ggningen ber�knas tas i drift �r 1991. Projektet ryms inom den f�reslagna investeringsramen i tre�rsplanen.

F�r kraftv�rmeprojekt ber�knas under tre�rsperioden en investerings�kostnad p� ca 430 milj. kr. f�rdelad �ver �ren med ca 80, 150, och 200 milj. kr. Till detta skall l�ggas de medel som via forsknings- och utveck�lingsmedel satsas p� kraftv�rme.

Investeringama inom Regional energimarknad framg�r av tabell 2.

Tabell 2. Investeringar inom Regional energimarknad, milj. kr.

1989��������� 1990����� 1991������ 1992������ 1990-1992

Prognos��� Plan������ Plan�� ����Plan������ Plan

Vattenkraft������������������������������������ 140����������� 60.�������� 80������������� 80������� 220

V�rmeprod./kraftv�rme����������������� 230���������� 190������� 265����������� 370�������� 825

Eldistribution�������������������������������� 610���������� 585������� 555����������� 490����� 1630

�vrigt���������������������������������������������� 50����������� 60�������� 60������������� 60�������� 180

Summa investeringar������������������� 1030������� 895������� 960������� 1000����� 2855

Resultatomr�de Energiverksr�relse

Vattenfallkonceraens energiverksr�relse omfattar ca 570000 kunder, var�
av ca 355000 inom aff�rsverkets energiverksr�relse. �vriga kunder finns
hos dotterbolag.
Kunderaa �r hush�U, lokal- och fastighetsf�rvakare, industrier, lantbmk
���������������������������� 123


 


samt tj�nste- och aff�rsf�retag. Genom Vattenfall Energiverksgmpp AB���� Prop. 1989/90:100 samordnas 14 dotterbolag och de fem intressebolag d�r Vattenfall �r��� Bil. 16 del�gare. Genom bolagsformen skapas gynnsamma f�mts�ttningar f�r samverkan med de kommuner d�r bolagen verkar. N�gra av bolagen driver ocks� fj�rrv�rmeanl�ggningar.

Energiverksr�relsen �r uppdelad i sj�lvst�ndiga lokala energi- eller el�verk. D�rmed har elverkens lokala f�rankring �kat samtidigt som kund�servicen f�rb�ttrats. M�let �r att under tre�rsperioden ytterligare f�rb�ttra kundservicen genom information och r�dgivning och genom att s�lja energitj�nster f�r elhush�llning.

Investeringama inom energiverksr�relsen g�ller ny- och ombyggnad av ledningar och transformeringsanl�ggningar f�r sp�nningama 0,4 � 20 � 40 kV.

Vattenfalls f�rslag till investeringar inom Energiverksr�relse framg�r av tabell 3.

Tabell 3. Investeringar inom Energiverksr�relse, milj. kr.

1989�������� 1990������ 1991������ 1992������ 1990-1992

Prognos��� Plan������ Plan������ Plan������ Plan

Vattenkraft���������������������������� 50���������� 60������� 60������� 60��������� 180

V�rmeprod./kraftv�rme��������������� 40���������� 50������� 30�������� 10��������� 90

Eldistribution������������������������ 510��������� 520������ 520������ 530������� 1570

�vrigt�������������������������������� 100���������� 100������� 80������� 80�������� 260

Summa investeringar��������������� 700�������� 730������� 690������� 680������� 2100

3.3.4 Nalurgasverksamhel

Det huvudsakliga motivet f�r Vattenfalls engagemang inom naturgas�omr�det �r all garantera en s�ker och billig tillg�ng p� detta br�nsle f�r kraftproduktion. P� kort och medell�ng sikt m�ste fossila br�nslen anv�n�das i stor utstr�ckning f�r all m�ta k�mkraftsavvecklingen och ett �kat elbehov. Naturgasen har i f�rh�llande till andra fossila br�nslen f�rdelar, fr�mst i form av l�gre koldioxidutsl�pp samt fr�nvaro av aska. Tillg�ng till naturgas f�r elproduktion �r d�rf�r av strategisk betydelse f�r Vattenfall.

Ett annat, sekund�rt, motiv �r att tillhandah�llandet av naturgas �r en del i Vattenfalls breddning mot ett energitj�nstf�retag.

VattenfaU �ger 85% av aktiema i SvvfcdeGas AB, som �r ett bolag f�r import, lagring, distribution, marknadsf�ring och f�rs�ljning av naturgas. Kundema �r kraft- och v�rmeprodukter, st�ne industrier samt distribut��rer av gas.

Takten i uppbyggnaden av det svenska nalurgassytemet �r os�ker. N�gra av de oklara faktorerna �r behovet av ny elproduktion, energiskattemas utformning samt inf�rande av milj�avgifter.

F�r alt skapa goda f�mts�ttningar f�r naturgasf�rs�ljningen, sprida riskema samt �ka kompetensen arbetar Vattenfall f�r att samla de vikti�gaste akt�rema inom naturgasomr�det i SwedeGas AB. Diskussioner med olika t�nkbara �gare p�g�r.

F�r tre�rsperioden 1990-1992 planeras investeringar i gasledningar�������������������������������� 124


 


med 720, 400 resp. 990 milj. kr. 1 lagringsanl�ggningar planeras investe-���� Prop. 1989/90:100 ringar �ren 1991 och 1992 med 65 resp. 260 milj. kr. De sammanlagda���� Bil. 16 investeringama under tre�rsperioden blir d�rmed 2 435 milj. kr. Bdoppen �r ber�knade p� gmndval av Vattenfalls nuvarande �garandel i SwedeGas AB.

3.3.5 Entreprenad- och konsulttj�nster

Riksdagen har h�sten 1989 beslutat att verksamheten inom resultatomr�det Entreprenad- och konsulttj�nster skall �verf�ras till aktiebolagsform (prop. 1989/90:25, NU 16, rskr. 94). Verksamheten ges d�rmed b�ttre m�j�ligheter att kunna erbjuda tj�nster �ven utanf�r VattenfaU. Den kommer �ven som aktiebolag att vara ett resultatomr�de inom Vattenfall. Resultatomr�dets uppgift �r att:

����������� vara en effektiv resurs vid omst�llningen av det svenska energisystemet,

����������� svara f�r att Vattenfall �r ett ledande teknikf�retag inom energiomr�det
samt

����������� svara f�r v�sentliga delar av f�myelsen av befintliga anl�ggningar.
Resultatomr�det �r inriktat p� f�r Vattenfall viktiga teknikomr�den

samt tekniska entreprenad- och konsulttj�nster f�r industri, energiverk och kommuner.

M�let f�r resultatomr�det �r atl �r 1992 kunna visa branschm�ssig l�nsamhet.

Investeringama inom resultatomr�det avser inventarier, fordon och lokaler och ber�knas bli 40, 30 resp. 30 milj. kr. f�r �ren 1990-1992.

3.3.6 �vriga resullatomr�den

Vattenfalls finansiella verksamhet handhas av en s�rskild resultatenhet � Vattenfall Finans. Enhetens aff�rsid� �r atl p� ett l�nsamt s�tt och med l�gt risktagande som Vallenfallkoncemens interna bank utf�ra finansiella tj�nster �t Vallenfallkoncemens enheter.

Vattenfall Finans anskaffar kapital genom uppl�ning via riksg�ldskonio�ret och utf�r finansiella tj�nster avseende utl�ning, likviditetsplacering, valulak�p saml r�dgivning och utbildning i finansieUa fr�gor �t koncer�nens olika enheter. Vattenfall Finans svarar f�r atl ell effektivl syslem finns f�r finansiella mtiner inom koncemen.

M�l f�r verksamheten �r

att minimera koncemens r�ntekostnader och maximera r�nteint�kter genom professionell uppl�nings- och placeringsverksamhet samt att hantera och begr�nsa r�nterisker med beaktande av fastst�Ud policy f�r riskutj�mning,

att utveckla, behovsanpassa och bredda utbudet av finansiella tj�nster och att marknadsf�ra dessa tj�nster s� att VattenfaU Finans verksamhet omfattar alla enheter inom koncemen,

att utveckla den finansiella kompetensen inom koncemen och de finan�siella mtinema samt att bevaka koncemnytlan i finansiella fr�gor,���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 125


 


att bevaka och informera om utvecklingen p� de finansiella marknader-���� Prop. 1989/90:100 na,��� BiL 16

att fungera lika effektivt som andra j�mf�rbara storf�retags finansav�delningar,

att uppfylla de ekonomiska m�ltal f�r Vattenfall Finans som koncera-ledningen uppst�ller.

Vattenfall Finans oms�ttning uppg�r till ca 24 miljarder kr. Verksamhe�ten v�ntas �ka i takt med att dotterbolag och intressebolag integreras och konceraens investeringar �kar samt l�pande interabanksverksamhet kom�mer att omfatta fler enheter inom aff�rsverket.

Inom resultatomr�del planeras inga investeringar under perioden 1990-1992.

Vattenfalls kontorsfastigheter och andra fastigheter som inte omfattas av den egentliga driftverksamheten f�rvaltas av resultatomr�det Fastig-helsf�rvaltning � Vattenfall Fastigheter.

Huvuduppgifteraa f�r Vattenfall Fastigheter �r

all liUhandah�lla lokaler som uppfyUer verksamheteraas funktions- och milj�krav med strategisk lokalisering och p� marknadsm�ssiga villkor,

alt uppr�tth�lla och utveckla det reella kapitalv�rdet i Vattenfalls fas�tigheter och tillse att fastigheleraa utnyttjas p� ekonomiskt b�sta s�tt samt att omdana fastighetsbest�ndet p� ett s�tt soih fr�mjar koncemens utveckling,

att medverka i nya projekt f�r alt bidra till att b�sta m�jliga helhetsl�s�ningar uppn�s,

att bedriva verksamheten med god effektivitet och med ett rationellt samarbete med Vattenfalls fastighetsenheter och i �vrigt p� ett kundori�enteral s�tt.

Verksamheten skall bedrivas aff�rsm�ssigt. Marknadsm�ssiga hyror skall inf�ras gradvis.

Antalet fastigheter �r i inledningen 300. De �r spridda �ver landet. De 22 st�rsta svarar f�r 95% av det totala anskaffningsv�rdet p� drygt 500 milj. kr. Marknadsv�rdet p� faslighetema �verstiger med bred marginal detta belopp. Faslighetema i R�cksta i Stockholm och de st�ne regionala f�rvaltningskontoren dominerar v�rdem�ssigt.

Verksamheten skall ge full marknadsm�ssig avkastning senast �r 1993. En utvecklingsplan f�r aktuellt fastighetsbest�nd skall utarbetas under �r��� , 1990.

Investeringaraa under tre�rsperioden inom Vattenfall Fastigheter be�r�knas till resp. 40, 30 och 40 milj. kr. under �ren 1990-1992.

Den centrala uppgiften f�r resultatomr�det Intern service �r att aff�rs�m�ssigt erbjuda servicetj�nster och att d�rmed �ka Vattenfalls effektivitet. Huvudsakliga uppdragsgivare �r centrala och regionala enheter inom af�f�rsverket och Vattenfalls bolag.

Resultatenheten tillhandah�ller tj�nster inom omr�dena ekonomi, juri�
dik, personal, samt kontors- och fastighetstj�nster i R�cksta. Inom ekono�
mi- och personalomr�det kommer F�retagsservice de n�rmaste �ren att
st�dja Vattenfalls p�g�ende f�r�ndringsprocess, bl.a. med nya styrformer
f�r en decentraliserad, resultatstyrd organisation.
���������������������������������������������������������� 126


 


Investeringaraa inom Intera service ber�knas tiU 30,29 resp. 29 milj. kr.���� Prop. 1989/90:100
under �ren 1990 -1992.
������������������������������������������������������������������������ Bil. 16

Inom resultatomr�det Kanalr�relse finns Trollh�tte Kanalverk som an�svarar f�r kanaler, slussar och farleder mdlan G�teborg och V�nem samt f�r S�ffle kanal.

Det �vergripande m�let f�r kanalr�relsen �r att tillhandah�lla en snabb och s�ker transportled f�r nyttotrafik med fartyg �ret mnt till samtliga hamnar i V�nem och G�ta �lv och under isfri period till S�ffle kanal, samt att till n�jestrafiken tillhandah�lla en turistled med tidsenlig service.

Investeringar i kanalr�relsen ber�knas till 5 milj. kr. f�r 1990, 6 milj. kr. f�r 1991 och 6 milj. kr. f�r 1992. Syftet �r att �ka driftframkomlighet och s�kerhet i farleden f�r st�rre fartyg.

3.4 Finansieringsplan och borgen

Behov av ram f�r nya l�n under tre�rperioden 1990�1992 fr�n riksg�lds�kontoret blir sammantaget 5 850 milj. kr. Behovet av riksg�ldsl�n f�r �r 1989 ber�knats uppg� tiU 2990 milj. kr. H�rtill kommer tidigare ram f�r r�riiga krediter p� 1 175 milj. kr. Total erforderlig ram uppg�r h�rigenom tiU 10015 milj.kr. som avmndas riU 10000 milj. kr.

Nuvarande borgensram uppg�r till 13 637 milj. kr., varav f�r eldistribu�tionsbolag 645 milj. kr. Mot bakgmnd av nu tecknad borgen och f�mtsell tillkommande behov av borgensteckning under perioden fram t. o. m. �r 1992 bed�mer Vattenfall att den nuvarande borgensramen �r tillr�cklig. N�gon ut�kning av ramen erfordras s�ledes inte.

Behovet av borgensteckning �r beroende av en avv�gning mellan del��garl�n och marknadsl�n med h�nsyn till de ekonomiskt mest f�rdelaktiga viUkoren i varje enskilt faU. Denna avv�gning sker inom Vattenfall Finans. Finansieringen av koncemens kapitalbehov f�mts�tts kunna ske i stor utstr�ckning via uppl�ning av Vattenfall Finans. Ram f�r l�n i riksg�lds�kontoret har anpassats h�rtill. H�rvid kan borgensteckning f�r marknads�l�n inom dotterbolag begr�nsas.

Vattenfalls borgens�taganden uppgick den 31 december 1988 till 622 milj. kr. f�r eldistributionsbolag och v�rmebolag, 10605 milj. kr. f�r Forsmarks Kraflgmpp AB samt 1409 milj. kr. f�r andra f�retag. Tillsam�mans blir detta 12 636 milj. kr.

3.5 Bemyndiganden

Vattenfall f�resl�r att regeringen hos riksdagen hemst�ller om bemyndi�
gande att besluta om dels bildande av bolag och f�rv�rv av aktier intill ett
sammanlagt bdopp av IOO milj. kr. inom ramen f�r aff�rsverkels finansi�
eringsram, dds avyttring av aktier i bolag inom statens vattenfallsverks
verksamhetsomr�de n�r k�peskillingen inte �verstiger 50 milj. kr.
������������������������������������� j 27


 


4� Remissinstansema����������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 16 Vattenfalls tre�rsplan har remitterats till statens energiverk och riksrevi�sionsverkel.

Statens energiverk har avst�tt fr�n att yttra sig.

Riksrevisionsverkel (RRV) har yttrat sig �ver Vattenfalls f�rslag till investeringar inom elhush�llning och biobr�nslen. RRV konstaterar att det utifr�n Vattenfalls f�rslag inte �r m�jligt att avg�ra om det enligt redovisningspraxis �r m�jligt att bokf�ra dessa insatser, uppg�ende sam�manlagt till 2 miljarder kronor, som investeringar. Detta f�r i st�llet pr�vas under kommande �r.

RRV anf�r vidare att verket, trots att b�da satsningama synes f�renliga med Vattenfalls instmktion, kan st�lla fr�gan om inte deras karakt�r av vinstdisposilion borde f�ranleda s�rskilt beslut. Karakt�ren av vinstdispo�sition kan uppkomma om inte kostnadema f�r de b�da satsningama �r n�dv�ndiga f�r verksamhetens int�kter.

5� F�redragandens �verv�ganden
Inledning

Riksdagen fastst�llde v�ren 1988 nya principer f�r den ekonomiska styr�ningen av Vattenfall. Beslutet inneb�r bl. a. att riksdagen skall fastst�lla investerings- och finansieringsplaner f�r konceraen.

Regeringen har fastst�llt ekonomiska m�ltal f�r Vattenfall f�r �r 1989. Dessa m�ltal inneb�r bl. a. att l�nsamheten, uttryckt som r�ntabiliteten p� nominellt justerat eget kapital, skall vara 8%. Av Vattenfalls del�rsrapport f�r januari �augusti 1989 framg�r att Vattenfall till f�ljd av bl.a. den varma vintem ber�knar r�ntabiliteten lill 6%.

F�r tre�rsperioden 1990� 1992 har regeringen fastst�llt r�nlabilitelsm�-let till 10%, 12% resp. 12%. Motsvarande m�ltal f�r soliditeten har fastst�llts tiU 27%, 28% resp. 29%.

Investeringsplan

Betr�ffande investeringsramen f�rordar jag alt st�llning nu tas till ramens omfattning dels f�r tre�rsperioden, dels f�r de tre �ren var f�r sig. Detta inneb�r att Vattenfalls investeringar inte b�r f� �verskrida den av riksda�gen fastst�llda niv�n f�r de enskilda �ren. Dock anser jag att en m�jlighet till undantag fr�n denna regel b�r finnas om det kan anses motiverat fr�n driftsynpunkt. Ett s�dant undantag kan g�lla haveri eller beredskaps�tg�r�der o. d. Jag vill vidare framh�Ua alt investeringsplanen �r av ber�knings�karakt�r och att f�r�ndringar inom ramen f�r de tre �ren kan komma att ske mellan olika resultatomr�den, beroende p� bl. a. tillst�ndsfr�gor och prisutveckling.

Det f�rh�llandet att jag har ber�knat medel f�r ett visst utbyggnads�
projekt eller en viss gmpp av utbyggnadsprojekt inneb�r inte n�got f�regri�
pande av den pr�vning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291), lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa best�mmelserom elektriska anl�ggning-
��������������������������� 128


 


ar, lagen (1987:12) om hush�Uning med natunesurser m.m. eller annan���� Prop. 1989/90:100
till�mplig lagstifning.
������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Den viktigaste uppgiften f�r Vattenfall den kommande tre�rsperioden �r att genomf�ra erforderliga reinvesteringar i befintliga elanl�ggningar samt att f�rbereda den kommande k�mkraftsers�ttningen.

Enligt min mening b�r en utg�ngspunkt f�r Vattenfall i samband med k�mkraftsers�ttningen vara att planera f�r ett s� flexibelt energisystem som m�jligt. Flexibiliteten erfordras �ven f�r att produktionen s� snabbt som m�jligt skall kunna anpassas vid ov�ntade f�r�ndringar i planerings-f�rats�tlningarna. Detta �r ett av de viktigaste motiven f�r att Vattenfall skall bredda sin verksamhet s� att efterfr�gan inom en st�ne del av energisektora kan m�tas. Det tidigare v�sentligen r�kraftproducerande f�retaget Vattenfall omvandlas nu till energitj�nstf�retaget Vattenfall.

Med anledning h�rav finns det flera omr�den som b�r prioriteras:

energihush�llning,

projektreserv,

kraftv�rme,

nya energislag, bl. a. biobr�nslen och gasol,

differentierade elpriser,

import/export av el,

utbyggnad av ett naturgasn�t,

ny basproduktion.

N�r det g�ller energihush�llning konstaterar jag med tiUfredsst�llelse att Vattenfall planerar omfattande insatser inom energihush�Uningsomr�dd. Jag utg�r fr�n alt dessa insatser kommer att genomf�ras med de krav p� aff�rsm�ssighet som omfattar all Vattenfalls verksamhet. Med anledning av RRV:s synpunkter p� hur redovisningen av insatseraa f�rh�ller sig tiU redovisningspraxis, utg�r jag fr�n att Vattenfall i samband med n�sta tre�rsplan ger en n�rmare redog�relse.

N�r det g�ller projektreserven b�r kravet vara att Vattenfall p� f�rh�l�landevis kort tid skall kunna bygga f�rdigprojekterade toppkraftanl�gg�ningar. Jag konstaterar att tre�rsplanen inrymmer en s�dan framf�rh�U-ning.

Investeringaraa inom kraftv�rmeomr�det kommer enligt tre�rsplanen att �ka kraftigt. Eftersom kraftv�rmeanl�ggningar inneb�r effekter inom omr�det n�gra MW tiU IOO MW kommer anl�ggningarna att kunna place�ras f�rh�llandevis n�ra konsumenteraa. D�rmed erh�lls ell mer decentra�liserat syslem �n i dag. Kraftv�rme inneb�r dessutom ett mer rationellt utnyttjande av energiresurserna. Mot denna bakgmnd f�rordar jag den av VattenfaU planerade �kningen av investeringarna inom kraftv�rmeomr�det.

I fr�ga om nya energislag vill jag s�rskilt peka p� den av Vattenfall
redovisade �kningen inom biobr�nsleomr�del samt gasolens �kande bety�
delse. VattenfaU avser att under kommande �r satsa i storleksordningen
1 miljard kronor inom biobr�nsleomr�del, genom bl. a. uppf�rande av
f�rs�ks- och demonstrationsanl�ggningar. Gasol kan erbjudas i avvaktan
p� en kommande utbyggnad av naturgasn�tel men �ven som ett sj�lvst�n�
digt altemativ till andra energislag.
����������������������������������������������������������������������������� 129

9�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


Fr�gan om differentierade elpriser behandlades i proposition Prop. 1989/90:100 1987/88:87 om ny ekonomisk styming av VattenfaU. I detta sammanhang Bil. 16 betonade jag att dtarifferaa i �kad ulsl�ckning b�r spegla de olika produk-tionskostnaderaa vid olika lider p� dygnet, veckan och �ret. D�rigenom kommer ett mer samh�llsekonomiskt utnyttjande av elenergin att ske. Genom att efterfr�gan p� detta s�tt i h�gre grad �n tidigare kan styras kommer elsystemet att f� �kad flexibilitet. Jag konstaterar att VattenfaU nu erbjuder sina kunder differentierade tariffer. Jag utg�r fr�n att Vatten�fall forts�tter och intensifierar inf�randet av dessa tariffer.

N�r det g�ller import och export av el har VattenfaU sedan l�ng tid, inom ramen f�r det s.k. Nordd-samarbdet, avtal med v�ra nordiska grannl�nder om kortfristigt kraftutbyte. D�rmed kan hela det nordiska elsystemet anv�ndas p� ett samh�llsekonomiskt effektivt s�tt, vilket bidrar till flexibiliteten i de nationella kraftsystemen.

Enligt Vattenfalls f�rslag till tre�rsplan kommer investeringaraa i natur�gasverksamheten genom Vattenfalls engagemang i SwedeGas AB att �ka kraftigt under tre�rsperioden. �kningen �r en f�ljd av att naturgasen v�ntas komma atl f� en v�sentligt st�ne roll p� den svenska energimarkna�den under 1990-lalet. F�rhandlingar p�g�r mellan VattenfaU och andra naturgasintressenter om �gandet i SwedeGas AB. Om dessa f�rhandlingar leder till en �ndring av Vattenfalls aktieinnehav i bolaget kommer investe�ringsplanen att f� revideras. Jag �terkommer i s�dant fall till denna fr�ga senare.

Vattenfall har f�reslagit att tre nya st�ne basproduktionsanl�ggningar skall ing� i investeringsplanen f�r �ren 1990� 1992. Det g�ller en naturgas-baserad kombicykdanl�ggning m. m. i Ringhals och tv� anl�ggningar base�rade p� f�rgasningsteknik vid BroQorden resp. i Nyn�shamn, det s.k. NEX-projektet. Jag har ingen erinran mot att dessa projekt tas med i planen.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att Vattenfalls tre�rsplan f�r �ren 1990�1992 v�l sammanfaller med vad jag har anf�rt om ett mer flexibelt energisystem.

N�r det g�ller inriktningen av VattenfaUs investeringsplan konstaterar jag, mot bakgmnd av vad jag nyss har anf�rt, att den ligger i linje med de av riksdagen fastst�llda energipolitiska riktlinjeraa.

Jag vill i detta sammanhang klarg�ra att den investeringsplan som riksdagen godk�nde v�ren 1989 g�ller intill dess en ny investeringsplan har godk�nts av riksdagen. Tre�rsplanen 1990�1992 kommer d�rmed att g�Ua fr.o.m. tidpunkten f�r riksdagens godk�nnande av denna, dvs. n�gon g�ng under v�ren 1990.

N�r det g�ller den totala omfattningen av Vattenfalls f�rslag till investe�ringsplan f�r �ren 1990-1992 konstaterar jag att f�rslaget inneb�r en �kning av ramen j�mf�rt med den ram som riksdagen fastst�llt f�r �ren 1989 � 1991. Jag anser atl detta ligger i linje med den beslutade k�mkrafts�avvecklingen och med behovet av ett flexibelt elsystem.

Mot denna bakgrand f�rordar jag det f�rslag till investeringsram f�r tre�rsperioden 1990�1992 som framg�r av tabeU 4.

130


 


Tabell 4. F�rslag till investeringsplan, milj. kr.

 

Resultatomr�de

���� 1989

1990

1991

1992

1990-1992

 

Prognos

Plan

Plan

Plan

Plan

Elproduktion

2250

1950

4040

5130

11120

�verf�ring

1000

440

450

535

1425

Regional energimarknad

1030

895

960

1000

2855

Energiverksr�relse

700

730

690

680

2100

Naturgasverksamhet

135

720

465

1250

2435

Entreprenad- och

 

 

 

 

 

konsulttj�nster

70

40

30

30

100

Fastighets-

 

 

 

 

 

f�rvaltning

25

40

30

40

110

Finansverksamhet

_

_

_

Intem service

45

30

29

29

88

Kanalr�relse

5

5

6

6

17

Summa

5260

4850

6700

8700

20250


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


Den totala ramen uppg�r till 20250 milj. kr. F�rdelat p� de tre plan�ren inneb�r detta 4850 milj. kr. �r 1990, 6700 milj. kr. �r 1991 resp. 8700 milj.kr. �r 1992.

Jag f�rordar att regeringen inh�mtar riksdagens godk�nnande av om�fattning och inriktning av investeringsplanen f�r Vattenfall i enlighet med vad jag har anf�rt.

Finansieringsplan och borgen

Enligt riksdagens beslut skall VattenfaUs behov av medel f�r investeringar och r�relsekapital l�ckas genom egen finansiering och l�n fr�n riksg�lds�kontoret samt � n�r det g�ller bolagen � �ven genom l�n �ver kapital�marknaden och finansiering fr�n �vriga del�gare.

Den av mig f�rordade finansieringsplanen f�r Vattenfallkonceraen fram�g�r av tabell 5. Den ansluter till Vattenfalls f�rslag. Jag konstaterar med tillfredsst�llelse alt Vattenfalls f�rslag till tre�rsplan inneb�r en omfattande kapitalralionalisering av oms�ttningstillg�ngaraa.

Jag vill i detta sammanhang klarg�ra att Vattenfalls l�n genom riksg�lds�kontoret �ven kommer att anv�ndas f�r utl�ning lill Vattenfalls hel- och dd�gda bolag.

N�r det g�ller borgensram ansluter jag mig till VattenfaUs bed�mning att del inte beh�vs n�gon ut�kning av ramen.

Tabell 5. Finansieringsplan och ber�kning av behov av ram f�r riksg�ldsl�n, milj. kr.


 

1989

1990

1991

1992

1990-1992

-��� Investeringar

-��� Refinansiering av marknadsl�n
i dotterbolag

-��� Utl�ning till intressebolag

-��� Amortering av statsl�n

5 260 1 135

4850

500

190

1035

6 700

500

100

1035

8 700

500

70

1035

20250

1500

360

3105

Totalt finansierings�behov

6395

6575

8335

10305

25215

� Egen finansiering

Marknadsl�n (dotterbolag)

3180 145

4880

25

5 750

5

6 520

5

17150 35

-��� Finansiering fr�n meddel�gare

-��� Riksg�ldsl�n, tillkommande

80 2990

480 1 190

570 2010

1130 2650

2180 5 850


131


 


Bemyndiganden�������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 16

Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta i fr�gor som r�r f�rv�rv av aktier eller bildande av bolag inom ramen f�r Vattenfalls uppgifter eller med n�ra anknytning till dessa. F�r budget�ret 1989/90 inneb�r med�givandet � som g�ller f�r andra typer av bolag �n ddistributionsbolag � en begr�nsning intill 75 milj. kr. inom ramen f�r Vattenfalls investerings�plan. Vidare g�ller medgivandet endast f�r bolag med ett bundet eget kapital om h�gst 5 milj. kr. (prop. 1986/87:87, NU 34, rskr. 274). F�r samma �ndam�l f�resl�r Vattenfall en ram om 100 milj. kr. f�r budget�ret 1990/91 inom aff�rsverkets finansieringsram. Vattenfall vill ocks� ha ell generellt medgivande att avyttra aktier i bolag n�r k�peskillingen inte �verstiger 50 milj. kr.

Mot bakgmnd av bl. a. VattenfaUs f�rslag kommer en s�rskild �versyn av aff�rsverkens befogenheter all g�ras. I avvaktan p� denna �versyn �r jag inte beredd att f�resl� n�gon f�r�ndring.

Jag f�rordar d�rf�r att regeringen inh�mtar riksdagens bemyndigande att under budget�ret 1990/91 besluta i fr�gor som r�r f�rv�rv av aktier eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsomr�de inom en ram av 75 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att kapital�verf�ringar mellan olika verksamhetsgrenar beslutas i den ordning som fastst�Us av regeringen (prop. 1987/88:87 s. 33-34, NU 41, rskr. 376). Samma f�r anses g�lla ka�pital�verf�ringar mellan aff�rsverket och bolag i vilka VattenfaU f�rvaltar statens aktier. Sj�lvfallet g�ller detta endast under f�rats�llning att �verf��ringen inryms i den av riksdagen fastst�llda tre�rsplanen.

6 Hemst�llan

Med h�nvisning till vad jag nu har anf�rt hemst�ller jag att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.         godk�nna inriktning och omfattning av investeringsplan f�r Vattenfallkonceraen f�r �ren 1990- 1992,

2.         godk�nna finansieringsplan f�r Vattenfallkonceraen f�r �ren 1990-1992,

3.         bemyndiga regeringen att under budget�ret 1990/91 besluta i fr�gor som r�r f�rv�rv av aktier eUer bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsomr�de inom en ram av 75000000 kr.

Vissa �tg�rder f�r effektivare anv�ndning och ers�ttning av el

1 statsbudgeten f�r budget�ret 1988/89 har under anslaget C 21. Vissa �tg�rder f�r effektivare anv�ndning och ers�ttning av el anvisats ett reser�vationsanslag p� 150 milj. kr.

�ver anslaget betalas utgifter f�r st�d enligt f�rordningen (1988:806)
om statligt st�d till teknikupphandling av deffektiva och ders�ttande
�������������������������������� 132


 


produkter, processer och system. St�d kan l�mnas i form av bidrag och���� Prop. 1989/90:100
l�n. Beslut om st�d fattas av statens energiverk.
�������������������������������������� Bil. 16

Teknikupphandlingsst�det tillkom i juli 1988. St�det ing�r i det pro�gram f�r effektivare anv�ndning och ers�ttning av elektricitet som riksda�gen fattade beslut om v�ren 1988 (prop. 1987/88:90, NU40, rskr.375). Det totala medelsbehovet f�r st�det ber�knades liU 400 milj. kr. f�r en fem�rsperiod. F�r budget�ret 1988/89 anvisades inledningsvis 150milj.kr., varav 3milj.kr. f�r bl.a. vissa kanslikostnader i samband med introduktionen av st�det. Innan st�llning tas till st�dets fortsatta omfattning b�r, enligt n�mnda riksdagsbeslut, en utv�rdering genomf�ras.

Statens energiverk har inr�ttat en s�rskild enhet, kansliet f�r effektivare energianv�ndning, som har till uppgift att dels administrera leknikupp-handlingsst�del, dels utg�ra sekretariat f�r det till statens energiverk knut�na elanv�ndningsr�det. R�det har till uppgift att f�lja, samordna och utveckla bl. a. de insatser f�r effektivare energianv�ndning som g�rs inom ber�rda myndigheters ansvarsomr�den. Kansliet f�r effektivare energi�anv�ndning skall ta fram, st�dja och visa teknik f�r energieffektivisering. Vidare skall kansliet samordna effektiviseringsarbelel hos bl.a. statliga myndigheter samt samla, utveckla och f�rmedla kunskap om energieffek�tivisering.

Statens energiverk

Energiverket har h�sten 1989 redovisat det hittillsvarande arbetet med teknikupphandlingsst�det. Vidare har verket i en fem�rs�versikt gjort en bed�mning av hur st�det forts�ttningsvis kan komma att f�rdelas p� resp. samh�lls- och tekniksektorer.

Elanv�ndningsr�del avser att v�ren 1990 redovisa en utv�rdering av hela dhush�llningsprogrammet, inkl. teknikupphandlingsst�det.

Energiverket f�resl�r att ytterligare 70milj. kr. anvisas f�r budget�ret 1989/90 samt att lOOmilj.kr. anvisas f�r budget�ret 1990/91. Verket gmndar sitt f�rslag p� den fem�rsplan fram till och med budget�ret 1992/93 som redovisas i verkets anslagsframst�llning samt den l�gesbe�d�mning som har redovisats f�r regeringen i oktober 1989.

F�redragandens �verv�ganden

En effektivare anv�ndning av energi �r av central betydelse f�r att omst�ll�ningen av energisystemet skall kunna klaras av och f�r alt uppst�llda milj�politiska m�l skall kunna n�s. En l�ng rad aktiviteter inom detta omr�de p�g�r s�v�l inom det statliga dhush�llningsprogrammet som bland �vriga akt�rer p� energimarknaden.

Energiverket har f�r sin planering och organisation av insatserna inom st�det till teknikupphandling behov av att kunna g�ra �taganden under det kommande budget�ret. Det �r angel�get att verksamheten med dhush�ll- - ning forts�tter under kommande budget�r i enlighet med det av riksdagen antagna programmet.

Jag anser d�rf�r att regeringen b�r f� bemyndigande att under budget-�������������������������� 133


 


�ret 1990/91 ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse i samband med st�d tiU���� Prop. 1989/90:100 teknikupphandling av deffektiva och ders�ttande produkter, processer��� Bil. 16 och system.

Behovet f�r s�dant bemyndigande ber�knarjag till 50 milj. kr. Jag f�ror�dar att regeringen inh�mtar detta bemyndigande av riksdagen. Det �r en uppgift f�r regeringen att meddela de n�rmare f�reskrifter som beh�vs.

Jag avser att �terkomma till dhush�llningsprogrammets fortsatta inrikt�ning och omfattning i den energipolitiska proposition som skall f�rel�ggas riksdagen h�sten 1990.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att bemyndiga regeringen att under budget�ret 1990/91 ikl�da staten ekonomisk f�rpliktelse i samband med st�d till teknikupp�handling av deffektiva och ders�ttande produkter, processer och system som inneb�r �taganden om h�gst 50000000 kr.

C 1. Statens energiverk: F�rvaltningskostnader

1988/89 Nettoutgift 40366077 1989/90 Anslag 44638000 1990/91 F�rslag������ 49 588000

Statens energiverk �r enligt sin instmktion (1988:808) central f�rvak�ningsmyndighet f�r fr�gor om energif�rs�rjning. Det �ligger verket � i den m�n det inte ankommer p� n�gon annan myndighet � att verka f�r en rationeU tiUf�rsd, omvandling, distribution och anv�ndning av energi, att bevaka s�kerhetsfr�goraa p� energiomr�det samt all f�lja den internatio�nella utvecklingen i fr�ga om energif�rh�llanden. Verket ansvarar ocks� f�r funktionen energif�rs�rjning inom den civila delen av totalf�rsvaret. Verket �r chefsmyndighet f�r statens elektriska inspektion.

Verket �r fr.o.m. den I juli 1989 organiserat p� fyra avdelningar - en f�r utredningar, en f�r forsknings- och utvecklingsverksamhet, en f�r els�kerhet och ledningskoncessioner samt en beredskapsavdelning � och har dessutom en byr� f�r administration, en informationsbyr�, ett plane�ringskansli samt ett kansli f�r effektivare energianv�nding.

Statens energiverk ing�r bland de myndigheter som p� f�rs�k till�mpar tre�rsbudget. Nuvarande budgetram f�r verket omfattar perioden 1987/88-1989/90. Verket har h�sten 1989 inkommit tiU regeringen med f�rslag till budgetram f�r den kommande tre�rsperioden.

134


 


Budget

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Personal

234

-

Anslag

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltningskostnader

55672000

+4950000

Inkomster

 

 

Medel som tillf�rs anslaget fr�n anslaget C 6. Energiforskning Avgifter for koncessions- och beh�rig�hets�renden

6734000 4300000

_ 1

 

11034000

-

Nettoutgift

44638000

- 4 950 000


Prop. 1989/90:100 BiL 16


' behandlas i forskningspolitisk proposition


Statens energiverk

Verksamhetens allm�nna inriktning 1990/91 -1992/93

Statens energiverk erinrar om att under de senaste �ren har tv� omr�den aUtmer kommit att dominera de energipolitiska str�vandena och denna utveckling f�rv�ntas enligt verket att f�rst�rkas under den kommande tre�rsperioden. Det ena �r milj�omr�det och det andra omr�det g�ller energihush�llning.

Vad betr�ffar milj�omr�det har statens energiverk f�r�ndrat sin verk�samhet till en klar inriktning mol milj�fr�goraa b�de i utrednings- och utvecklingsfr�gor. Delta arbete bed�ms komma att intensifieras under den kommande tre�rsperioden.

Energiverket betonar att bl. a. milj�h�nsynen medf�r att en �kad vikt m�ste l�ggas vid energihush�llning. En balans mellan anslr�ngningaraa att spara och all tillf�ra energi m�ste finnas.

En tredje faktor vars betydelse f�r tre�rsperioden blir omfattande �r k�rnkraftsavvecklingen och den omst�llning av energisystemet som den inneb�r. Under tre�rsperioden �kar s�ledes behovet av kunskap, vilket bl.a. medf�r att m�nga utredningar beh�ver genomf�ras. Statens ener�giverks utredningsarbete planeras under kommande period att bedrivas i n�ra kontakt med marknadens akt�rer.

Verkets energihush�llningsarbete, framf�r allt dhush�llningsarbelet, planeras att intensifieras f�r att underl�tta en anpassning av elanv�ndning�en till de f�mts�ttningar som kommer att g�lla under k�mkraftsavveck�lingens inledande skede. En viktig uppgift blir att l�pande f�lja, utv�rdera och samordna de statliga informationsinsatserna.

Arbetet vid verket p� koncessions-, s�kerhets- och beredskapsomr�dena skall infria h�gt st�llda krav �ven under och efter omst�llningen. S�rskild vikt kommer att l�ggas vid pr�vningen av f�retagen i samband med ans�kningar r�rande omr�deskoncessioner.

Verkets teknikutvecklingsarbete skall bedrivas m�lmedvetet inom varje


135


 


teknikomr�de mot de f�r�ndringar och f�rb�ttringar som nu kvalitativt Prop. 1989/90:100 kan ses. Energiforskningsutredningens f�rslag att statens energiverk skaU Bil. 16 f� ett samordningsansvar inom energiforskningsprogrammet kommer � om det genomf�rs � att leda till �kade insatser fr�n verkets sida. Inrikt�ningen mot l�ngsiktig och h�gskolef�rlagd gmndl�ggande forskning plane�ras att forts�tta. Kopplingen till industrin och till�mpad forskning beto�nas.

Energiverket har under det g�ngna budget�ret arbetat med en analys av verkets hittillsvarande inneh�ll, inriktning och resultat. I arbetet har vida�re fr�gor r�rande m�lstyming, policyfr�gor och personalfr�gor behandlats. Vad betr�ffar akt�rema, s�rskilt kommunema, har det framkommit att dessa har stora f�rv�ntningar p� verket. Verket har, utifr�n de slutsatser som dragits av analysen, p�b�rjat ett antal �tg�rder.

Statens energiverk framh�ller att den kommande tre�rsperioden p� m�nga s�tt �r av stor betydelse f�r den kommande energipolitiken. Verket utg�r i sin meddsber�kning f�r tre�rsperioden 1990/91 -1992/93 fr�n en of�r�ndrad anslagsniv�.

De inkomster som verket r�knar med under perioden h�n�r fr�n kon�cessions- och beh�righets�renden. Inkomstema fr�n dessa ber�knas l�cka kostnaderna f�r handl�ggningen.

Utredningsverksamheten

En av energiverkets huvuduppgifter �r planerings- och utredningsverk�samhet inom energiomr�det. Verksamheten �r inriktad p� att utarbeta energipolitiskl beslutsunderlag �t regeringen samt att f�rmedla kunskap och erfarenhet till akt�reraa p� energimarknaderna. Verket �r f�r n�rva�rande starkt engagerat i den utredningsverksamhet som sker p� regering�ens uppdrag inf�r de energipolitiska besluten �r 1990.

Till de utredningsuppgifter som kan bli aktueUa under den kommande perioden h�r enligt verket fortsatt rapportering om elmarknadens utveck�ling, utbyggnaden av elproduktionsanl�ggningar samt dhush�llningspro�grammets effekter. Milj�fr�goraas stora aktualitet g�r att motsvarande rapportering om utvecklingen mot ett renare och s�krare energisystem, anv�ndningen av f�raybara energik�llor och energihush�llning kommer att beh�vas.

Statens energiverk anf�r att en h�g ambitionsniv� b�r vidmakth�llas inom utredningsverksamheten. �kade insatser f�rv�ntas inom framf�r allt omr�dena elf�rs�rjning, naturgas och sambandet mellan energi och milj�.

Kommunala energifr�gor

Fr�n den I januari 1986 skall i varje kommun finnas en aktuell plan f�r
tillf�rsel, distribution och anv�ndning av energi. Statens energiverk har
d�rvid till uppgift att bist� kommuneraa med r�d och upplysningar samt
att f�lja den kommunala energiplaneringen. Statens energiverk ansvarar
vidare f�r delprogrammet kommunal energiplanering inom ramen f�r
energiforskningsprogrammet.
������������������������������������������������������������������������������������ 136


 


Kommuneraas roll n�r del g�ller att genomf�ra energipolitiskl viktiga���� Prop. 1989/90:100 �tg�rder blir alltmer betydelsefull. Verket avser att tillsammans med kom-���� Bil. 16 muneraa utveckla formeraa f�r informations- och r�dgivningsinsatser inom energiomr�det.

Energihush�llning

Statens energiverk har ett samordningsansvar inom omr�det energihus�h�llning med utg�ngspunkt i verkets kompetens p� energiomr�det, bl. a. genom utredningsverksamheten. Det direkta myndighetsansvaret f�r ener�gihush�llningsinsatser ligger dock hos olika seklormyndighder s�som transportr�det, plan- och bostadsverket samt statens industriverk.

Statens energiverk har fr�n den I juli 1988 ansvar f�r det elanv�ndnings�r�d som har till uppgift att f�lja och samordna det statliga dhush�llnings�programmet.

Fr�n den 1 juli 1989 har verket samlat och �kat resursema inom omr�det energieffektivisering. En ny enhet � kansliet f�r effektivare energi�anv�ndning � �r verkets resurs f�r att st�dja energieffektivisering, sam�ordna effektiviseringsarbelel hos bl.a. myndigheter samt utveckla och f�rmedla kunskap om energieffektivisering.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten

Det statliga energiforskningsprogrammel har p�g�tt sedan �r 1975. Det planeras och genomf�rs i tre�rsperioder. Statens energiverk disponerar medel inom energiforskningsprogrammet f�r st�d till forskning och ut�veckling om energitillf�rsel.

Energiverkets forskningsprogram och den utvecklingsst�djande verk�samheten, fr�mst med hj�lp av energiteknikfonden, b�r ses i ett samman�hang framh�ller verket.

Koncessioner och els�kerhet

Statens energiverk handl�gger �renden om tillst�nd f�r �verf�ring och distribution av elektrisk energi, f�rv�rv av eldistributionsanl�ggningar, skyldighet f�r eldistribut�r att leverera el, prisreglering av el, koncessioner och drifttillsl�nd f�r r�rledningar m.m. Vidare handl�gger verket statsbi�drag till nyanl�ggningar och uppmstningar av eln�t.

Verket arbetar f�r en fortsatt rationalisering av eldistributionen. Distri�bution av elenergi till landels 4,7 milj. elkunder sk�ts i dag av drygt 300 f�retag. F�retagen bedriver sin verksamhet med st�d av dels omr�deskon�cession, dels �ldre tillst�nd d�r giltighetstiden tUlf�lligt har f�rl�ngts. Ver�ket har p� senare �r f�tt l�gga betydande resurser p� ompr�vning av de omr�deskoncessioner som g�tt ut. Verksamheten f�rv�ntas �ven under den kommande tre�rsperioden att kr�va betydande insatser.

Energiverket bedriver �ven information och r�dgivning till landets el�
distribut�rer och andra energif�retag f�r att driva p� och underl�tta om�
st�llningen av landets energif�rs�ijning.
��������������������������������������������������������������������� 137


 


Inom ds�kerhetsomr�dd har verket i uppgift att bl. a. f�rebygga skador���� Prop. 1989/90:100 av elektrisk orsak p� person och egendom. Omr�det karakt�riseras av en���� Bil. 16 st�ndigt accelererande utveckling genom anv�ndning av nya material, ny materiel och ny teknik med bl.a. �kat utnyttjande av elektronik.

Verket framh�ller att de nya f�reskriftema enligt intemationeU f�rebild kommer att kr�va stora utbildningsinsatser fr�n verkets sida. Ett ut�kat engagemang i nationell och interaationell standardiseringsverksamhet be�h�vs.

Riksdagen beslutade v�ren 1988 om en ny kontrollordning f�r elektrisk materid, m.m.(prop. 1987/88:82, NU 30, rskr. 219). Den nya konlrollord-ningen inf�rs i ett steg den 1 januari 1990. Statens energiverk erinrar om att det nya systemet inneb�r en viss anpassning lill kontrollordningen inom EG men �ven en betydande f�rst�rkning av marknadskontrollen. Energiverket r�knar med att antalet �renden r�rande marknadskontroll successivt kommer att �ka under de f�rsta tre �ren.

Beredskapsverksamheten

Statens energiverk �vertog den 1 juli 1989 som en f�ljd av riksdagens beslut driften av anl�ggningar f�r beredskapslagring av oljeprodukter. Vid samma tidpunkt organiserades en s�rskild beredskapsavdelning inom ver�ket. Avdelningen inrymmer programfunktionen f�r hela energiberedskaps-omr�det, drift- och ledningsorganisation f�r de statliga lagringsanl�gg-ningaraa samt administration av den f�r lagringsverksamheten n�dv�ndi�ga aff�rsverksamheten.

Energiverket �r ansvarig myndighet f�r funktionen energif�rs�rjning. Verket har vidare ansvar f�r delfunktionen br�nslen och drivmedel. Det direkta arbetet med regleringar inom drivmedelsomr�det ut�vas emeller�tid av transportr�del.

Inom delfunktionen br�nslen och drivmedel �r det framf�r allt naturgas�introduktionen som kommer att p�verka arbetet. I f�rsta hand skall fr�gan om permanent naturgaslagring l�sas.

Statens vattenfallsverk har delfunktionsansvar vad g�ller f�rs�tjningen med elektrisk energi. Inom delfunktionen forts�tter beredskapsarbetet med insatser f�r minskad s�rbarhet p� �verf�rings- och distributionssyste�men. Verket framh�ller bl.a. att f�rb�ttrade regel- och ransoneringssystem m�ste utvecklas inom elf�rs�ij ningen samt att kommunemas roll m�ste uppm�rksammas i �kad utstr�ckning.

Nu g�llande lagringsprogram upph�r i och med lagrings�ret 1991/92.
Genom den reviderade f�rs�ijningsplanen i januari 1988 f�rl�ngdes lag�
ringsperioden med ett �r. All omstmkturering av de statliga lagren ber�k�
nas vara genomf�rd under budget�ret 1990/91. Energiverket anf�r att en
ny metod f�r f�rs�rjningsplanering avses att utvecklas f�r att ligga till
grand f�r lagringsverksamheten efter budget�ret 1992/93. Den statliga
lagringsorganisationen planeras successivt att ses �ver vad g�ller f�ltorga�
nisation, bemanning, kommunikationssystem m.m. En viktig uppgift f�r
lagringsorganisationen kommer bl.a. att vara milj�fr�goma s�v�l f�r an�
l�ggningar i drift som f�r �vertaliga anl�ggningar.
��������������������������������������������������������� 138


 


Under den kommande fem�rsperioden avses alla ransoneringssystem att���� Prop. 1989/90:100
ses �ver och modemiseras.
������������������������������������������������������������������ Bil. 16

F�redragandens �verv�ganden

Den aUm�nna inriktning f�r den kommande tre�rsperioden som statens energiverk redog�r f�r ligger enligt min mening v�l i linje med vad som kr�vs f�r de centrala myndighetsuppgiftema inom energipolitikens omr�de.

Det �r v�sentligt att en effektiv energianv�ndning och en intensifierad energihush�llning fr�mjas p� alla omr�den. Enligt min mening f�r s�dana �tg�rder en allt st�ne betydelse n�r omst�llningen av energisystemet skall fuUf�ljas. Insatsema inom dessa omr�den b�r intensifieras. Det �r vidare viktigt att energiverket �r �ppet f�r f�r�ndringar och att t.ex. elf�rs�ij-ningsfr�gor och fr�gor om sambanden mellan energi och milj� beaktas i h�g grad. Ett fortsatt, n�ra samarbete b�r ske med statens naturv�rdsverk som �r den ansvariga myndigheten p� milj�omr�det.

Behovet av en kvalificerad utredningsverksamhet inom energiomr�det kvarst�r under den kommande tre�rsperioden.

Energiverkets prioriteringar n�r det g�ller forsknings- och utvecklings�verksamheten vid verket b�r behandlas i samband med att st�llning tas till energiforskningsutredningens f�rslag.

Vad betr�ffar koncessioner och els�kerhet g�ller att det finns dels viktiga s�kerhetsfr�gor, dds stmklurfr�gor r�rande eldistributionen som hanteras av verket. I omr�det els�kerhet ing�r fr�gor som r�r allm�nhetens s�kerhet s�som analyser av br�nder, inspektion av anl�ggningar, beh�righet osv. Den nya kontrollordningen f�r elektrisk materiel kommer att inf�ras den I januari 1990. Del �r av vikt att verksamheten bedrivs rationeUt och p� ell s�dant s�tt att handelshinder undviks och introduktion av ny teknik inte f�rsv�ras.

Vad betr�ffar beredskapsverksamheten anser jag atl verksamheten i stort b�r ha den inriktning som verket anger. I planeringen b�r en utg�ngs�punkt vara att m�len och inriktningen f�r energiberedskapen enligt 1987 �rs f�rsvarsbeslut ligger fast. Ett nytt f�rsvarsbeslut planeras till �r 1991.

F�r energianv�ndnings- och energihush�llningsverksamhelen och den kommunala energiplaneringen vid energiverket �r del av vikt atl b�de p�drivande och initierande insatser g�rs. Det �r ocks� v�sentligt att ener�giverket har en samordnande roll n�r flera myndigheter �r ber�rda. Det �r n�dv�ndigt att en aktiv uppf�ljning sker fr�n den energipolitiska myndig�heten.

Vad g�ller energiverkels organisation viU jag informera om f�ljande.
Riktlinjerna f�r energiverkets organisation godk�ndes av riksdagen v�ren '
1983 (prop. 1982/83:100 bU. 14, NU 33, rskr. 280). Mot bakgmnd av bl.a.
de f�r�ndrade krav som st�Uts har energiverket nu f�reslagit att en admi�
nistrativ avdelning inr�ttas vid verket. Enligt min mening inneb�r detta en
mer funktionell indelning av verksamheten �n tidigare och en b�ttre
anpassning till den nu planerade inriktningen. Jag avser inom kort atl
������������������������������� 139


 


�terkomma till regeringen med f�rslag om att en administrativ avdelning inr�ttas vid verket.

F�r n�sta budget�r b�r medel f�r statens energiverks f�rvaltningskostna�der huvudsakligen ber�knas med utg�ngspunkt i statens energiverks f�r�slag f�r tre�rsperioden 1990/91 -1992/93. F�r tre�rsperioden har jag be�r�knat del totala medelsbehovet till 180666000 kr. F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat anslaget till 49 588 000 kr. Jag har d� tagit h�nsyn till kostnads�kningar tiU f�ljd av att verksamheten vid statens l�ne- och pensionsverk enligt chefens f�r civildepartementet f�rslag tidigare denna dag kommer alt avgiftsfinansieras.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen

dels bereder riksdagen tiUf�lle

1.�� att ta del av vad jag har anf�rt om organisationen av statens
energiverk,

dels f�resl�r riksdagen att

2.�� till Statens energiverk: F�rvallningskoslnader f�r budget�ret
1990/91 anvisa ett ramanslag p� 49 588 000 kr.

C 2. Statens energiverk: Utredningar m.m. och information


1988/89 Nettoutgift 12 203477
1989/90 Anslag
�������� 14517000

1990/91 F�rslag������� 15 243000


Reservation


8 698366


Fr�n delta anslag bekostas utredningsverksamhet m. m. inom energiom�r�det, energiinriktad information inom statens energiverks verksamhets�omr�de och utvecklingsprojekt m.m. i elanv�ndningsr�det.

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Utgifter

 

 

1.��� Utredningarm.m.

2.��� Energiinriktad information m.m.

3.��� Utvecklingsprojekt�� m.m.�� i�� elan�
v�ndningsr�det

7625000 8514000

2 500000

+ 297000 + 332000

+� 97000

 

18639000

+ 726000

Inkomster

3.�� Medel som tillf�rs anslaget fr�n anslaget C 6. Energiforskning

4122000

_ 1

Nettoutgift

14517000

+ 726000

behandlas i forskningspolitisk proposition


Statens energiverk

Statens� energiverk� utg�r� i� sin� medelsber�kning� f�r� tre�rsperioden 1990/91-1992/93 fr�n att huvudf�rslaget inte skaU till�mpas.


140


 


Verket bed�mer vidare att behovet av informationsinsatser kommer att��� Prop. 1989/90:100 �ka. S�rskilt viktigt blir det f�r verket att se till att de statliga informa-���� Bil. 16 tionsinsatsema samordnas och att n�dv�ndig kunskap erh�lls f�r att skapa underlag f�r en effektiv statlig information p� energiomr�det. Verket f�resl�r en f�rst�rkning p� 2,5 milj.kr. under anslaget f�r informations�verksamheten f�r det kommande budget�ret.

F�redragandens �verv�ganden

F�r den kommande tre�rsperioden 1990/91 -1992/93 r�knarjag med en fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten f�r statens energiverks utrednings- och informationsverksamhet.

F�r budget�ret 1990/91 harjag ber�knat utgifteraa till 19 365000 kr. Inkomstema f�r samma budget�r ber�knarjag till 4 122000 kr. F�r bud�get�ret 1990/91 har jag s�ledes ber�knat meddsbehovel till 15 243 000 kr. Vid min ber�kning av medel under anslaget har jag tagit h�nsyn till verksaiiihetema som bedrivs inom ddistributionsr�dd och elanv�nd�ningsr�det.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens energiverk: Utredningar m. m. och information f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 15243000 kr.

C 3. Statens energiverk: Els�kerhet m.m.

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Riksdagen beslutade v�ren 1988 om en ny kontrollordning f�r elektrisk materid, m.m. (prop. 1987/88:82, NU 30, rskr. 219). Enligt riksdagens beslut �ppnades m�jlighet f�r tillverkare och import�r att � som altema�tiv till SEMKO-kontroll med �tf�ljande S-m�rkning � utf�ra motsvaran�de kontroll vid vissa andra med Svenska Elektriska Materidkontrollan-stalten AB, SEMKO, samarbetande provningsinstitutioner eller alt sj�lv utf�ra denna kontroll, som i s� fall �vervakas av SEMKO. Kravet p� typgodk�nnande av SEMKO (S-m�rkning) ersattes med ett krav p�' regi�strering f�re marknadstilltr�det. Kontrollen av de produkter som finns p� marknaden f�rst�rktes samtidigt.

Statens energiverk fick som en f�ljd av riksdagens beslut delvis nya och f�r�ndrade arbetsuppgifter.

Verksamheten under anslaget finansieras med avgifter som tas ut i samband med registrering av elektriska anordningar och elektrisk materi�el. Anslaget f�rs d�rf�r upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

141


 


Till den del l�pande utgifter inte kan betalas med l�pande inkomster f�r statens energiverk disponera en r�riig kredit intill 8 milj.kr. hos riksg�lds�kontoret.

Prop. 1989/90:100 BiL 16

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

 

Stat

Utgifter

Els�kerhet m.m.���������������������������������������� 17450000

Inkomster

Avgifter f�r registrering������������������������������� 17449000

Nettoutgift������������������������������������������������������������ 1000

+ 8420000 + 8420000

 

Statens energiverk

Uppgiften att svara f�r sj�lva registreringen av elektrisk materiel �vilar SEMKO. Energiverket ber�knar att 70% av produktema kommer att vara frivilligt S-m�rkta och ber�knar kostnaden f�r registreringen liU 4970000 kr. D�rtill kommer kostnader f�r uppr�ttande av en f�rteckning �ver registrerade produkter och information om dessa p� 500000 kr. Verket ber�knar s�ledes en totalkostnad f�r registreringsuppgiftema p� 5470000 kr. f�r n�sta budget�r.

F�r att en of�r�ndrad h�g produkts�kerhet skall kunna beh�llas ing�r en f�rst�rkt marknadskontroll i den nya kontrollordningen. Energiverket har ber�knat kostnaden f�r marknadskontrollen f�r det registreringspliktiga omr�det under det kommande budget�ret till 9,7 milj.kr.

Den nya kontrollordningen f�mts�tter en medverkan av energiverket i s�v�l svenskt som interaationelll slandardiseringsarbete. En stor del av detta b�r ske genom anlitande av expertis utanf�r verket, i f�rsta hand fr�n SEMKO. Energiverket har ber�knat kostnaderaa f�r arbelet med standar�disering till 6,1 milj.kr. f�r n�sta budget�r.

F�r resurser f�r marknadskontroll av det icke registreringspliktiga omr�det (fria omr�det) har energiverket ber�knat resursbehovet till 5 milj.kr.

Inom ramen f�r den nya kontrollordningen skall finnas resurser f�r f�reskriftsarbete m.m. Behovet av resurser f�r dessa arbetsuppgifter bed��mer energiverket vara 760000 kr. f�r det kommande budget�ret. F�r insatser r�rande information om den nya kontrollordningen har energiver�ket f�r n�sta budget�r ber�knat resursbehovet till 600000 kr.

Kostnaderna f�r resurser vid energiverket f�r marknadskonlroll, stan�dardiseringsarbete och f�reskrifter m.m. har av verket ber�knats till 4490000 kr.


F�redragandens �verv�ganden

Den nya kontrollordningen inf�rs i ett steg den I januari 1990 och inneb�r bl.a. atl statens energiverk och SEMKO f�r delvis nya arbetsuppgifter. Energiverkets personella och andra resurser f�r bl. a. tillsynsverksamheten f�rst�rks.


142


 


Jag anser att verksamheten inom omr�det els�kerhet m. m. b�r bedrivas��� Prop. 1989/90:100 huvudsakligen i enlighet med energiverkets f�rslag. Kostnaden f�r verk-���� Bil. 16 samhelen ber�knarjag till sammanlagt 25 870000 kr. f�r n�sta budget�r. Kostnaderaa vid statens energiverk under budget�ret 1990/91 ber�knar jag till 4milj.kr.

Den nya kontrollordningen finansieras med avgifter som las ut i sam�band med registrering av elektriska anordningar och elektrisk materiel. Int�kteraa fr�n registreringsavgifterna b�r tillf�ras anslaget. Anslaget b�r d�rf�r f�ras upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till �Statens energiverk: Els�kerhet m. m.� f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� I 000 kr.

C 4. Statens elektriska inspektion

1988/89 Nettoutgift 10603280
1989/90 Anslag
������� 11004000

1990/91 F�rslag������� 12069000

Statens elektriska inspektions verksamhet avser atl fr�mja s�kerheten i samband med framst�llning, �verf�ring och anv�ndning av elektrisk str�m. Enligt sin instmktion (1988:809) �r inspektionen den lokala statliga organisationen f�r �renden om tillsyn �ver elektriska starkstr�msanl�gg�ningar och d�rmed sammanh�ngande fr�gor.

Inspektionen �r organiserad p� fem distrikt med kontor i H�ssleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefte�. Chef f�r varje di�strikt �r en �verinspekt�r. Statens energiverk �r chefsmyndighet f�r in�spektionen.

1989/90���������������� Ber�knad �ndring

1990/91

F�rvaltningskostnader�������������������������������� 11004 000������������� +1065 000

Statens energiverk

Statens energiverk anf�r att flera tendenser i samh�Usutvecklingen f�r
n�rvarande pekar mot behovet av att inspektionens kompetens vidmakt�
h�lls och att dess kapacitet �kas. Tillsynen p� ds�kerhetsomr�dd har
under en f�ljd av �r tidigare under 1980-talet utsatts f�r snabbt �kande
krav p� gmnd av den v�xande elanv�ndningen och alltmer komplicerad
teknik i elektriska utmstningar. Enligt verket leder vidare deffeklivise-
ringsinsalser inf�r k�mkraftsavvecklingen till �n mer komplicerade elek�
triska installationer och utmstningar, s�v�l i n�ringslivet som i bost�der
och lokaler.
Energiverket har tidigare sett �ver inspektionens verksamhet f�r att
��������������������������������� 143


 


finna m�jligheter till kostnadsminskningar och f�reslagit besparingar un-���� Prop. 1989/90: IOO der tre�rsperioden 1987/88-1989/90. Planerade besparingar har hittiUs���� Bil. 16 kunnat genomf�ras. Energiverket anf�r att ytterligare m�jligheter saknas till minskning av kostnadema med bibeh�llande av kvalit�n i inspektio�nens verksamhet.

Under innevarande tre�rsperiod har verket och inspektionen lagt ned mycket arbete p� f�rb�ttringar i inspektionens arbetsformer. Detta har resukerat i framf�r allt en �kad f�lttillsyn och en b�ttre planering av verksamheten. TiUsynens inriktning p� f�retagens egenkontroU har lett till en �kad efterfr�gan av inspektionens tj�nster, vilket har f�tt tiU f�ljd att kostnader f�r reseverksamheten �kat. Verket framh�ller vidare att sv�rig�hetema att rekrytera kvalificerad teknisk personal �r betydande och att detta medf�r �kade kostnader f�r inspektionen.

Mot denna bakgmnd f�resl�r energiverket en f�rst�rkning av medelstill�delningen till statens elektriska inspektion p� 1,2 milj. kr. Verket f�resl�r vidare att huvudf�rslagd inte skall till�mpas p� detta anslag f�r den kommande tre�rsperioden 1990/91 - 1992/93.

F�redragandens �verv�ganden

Statens elektriska inspektion genomf�r nu de besparingar som planerats och som tidigare har godtagits som besparingsm�l f�r myndigheten. Mot bakgmnd av bl. a. vad som framf�rts av statens energiverk anser jag att huvudf�rslaget inte b�r till�mpas f�r inspektionen. Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knarjag anslaget till 12069000 kr. f�r n�sta bud�get�r.

Tj�nstebrevsr�tten f�r statens elektriska inspektion f�resl�s slopad fr.o.m, den 1 juli 1990. Jag har tagit h�nsyn tiU denna f�r�ndring vid ber�kning av medel under anslaget. Jag har vidare tagit h�nsyn till kost�nads�kningar till f�ljd av att kostnaderaa f�r pensionsadministrationen vid statens l�ne- och pensionsverk enligt chefens f�r civildepartementet f�rslag tidigare denna dag kommer atl avgiftsfinansieras.

Inspektionen ing�r i den sedan budget�ret 1987/88 p�g�ende f�rs�ks�verksamheten med tre�rsbudgetering. Medel f�r statens elektriska inspek�tion b�r d�rf�r anvisas under ramanslag. F�r tre�rsperioden 1990/91 � 1992/93 ber�knar jag meddsbehovel till. 36 207 000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens elektriska inspektion f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett ramanslag p� 12069000 kr.

144


 


c 5. T�ckande av f�rluster i anledning av statliga garantier������� Prop. 1989/90:100
inom energiomr�det������������������������������������������������������������������������ Bil. 16

1988/89 Utgift��������������������� O

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Fr�n detta anslag betalas utgifter f�r f�rluster i samband med l�negaran�tier som har l�mnats enligt f�rordningen (1981:717) om statlig garanti f�r utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol, f�rordningen (1983:1107) om statligt st�d f�r �tg�rder f�r att ers�tta olja, m.m. och f�rordningen (1988:805) om statligt st�d ur energiteknikfonden, m. m.

F�redragandens �verv�ganden

Som ett medel f�r att fr�mja den l�ngsiktiga f�rs�rjningen med fossila br�nslen inf�rdes �r 1975 en statlig garanti f�r oljeutvinning m. m. Garan�tiramen fastst�lldes urspmngligen tiU 2000 milj.kr. och utgjorde �ren 1984-1989 8000milj.kr. Efter f�rslag i budgetpropositionen 1989 s�nk�tes ramen till 4000 milj.kr. (prop. 1988/89:100 bil. 16, NU25, rskr. 273). Den I juli 1989 uppgick summan av utest�ende garantier inom denna ram tiU I 291,1 milj.kr.

L�negarantier enligt f�rordningen (1988:805) om statligt st�d ur energi�teknikfonden, m. m. f�r l�mnas intiU ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 300milj.kr., inr�knat l�mnade garantier inom programmet f�r utveckling och introduktion av ny energiteknik samt minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet under f�reg�ende �r (prop. 1987/88:90, NU 40, rskr. 375).

Oljeers�ttningsprogrammet och teknikutvecklingsprogrammet har upp�h�rt. Den 1 juli 1989 var summan av utest�ende garantier inom oljeers�tt�ningsprogrammet 138,4 milj. kr. och inom teknikutvecklingsprogrammet 4,3 milj. kr.

Inga f�rluster till f�ljd av infriade garantier inom n�got av de n�mnda programmen har uppkommit under budget�ret 1988/89. Vissa f�rluster kan dock komma att uppst� under de tv� f�ljande budget�ren. Jag bed��mer atl dessa f�rluster kommer att bli sm�. Anslaget b�r f�ras upp med ett formeUt belopp p� I OOOkr.

I della sammanhang tar jag ocks� upp fr�gan om storleken av garantira�men f�r oljeutvinning m. m. Med h�nsyn till det f�mtsebara behovet av nya garantier anser jag att ramen b�r kunna minskas liU 3 000 milj. kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� med �ndring av tidigare l�mnat bemyndigande bemyndiga
fullm�ktige i riksg�ldskontoret att ikl�da staten garanti med sam�
manlagt h�gst 3000000000 kr. i samband med �taganden f�r utvin�
ning m. m. av olja, naturgas eller kol,

2.� till T�ckande av f�rluster i anledning av statliga garantier inom

energiomr�det f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p��������������������������� 145

1000 kr.

10�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 16


c 6. Energiforskning������������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

I statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 293 588 000 kr. Under anslaget redovisas utgiftema f�r statens st�d till forskning och utveckling p� energiomr�det inom ramen f�r Huvudprogram Energiforskning.

Det nu l�pande tre�riga energiforskningsprogrammet upph�r i och med utg�ngen av budget�ret 1989/90.

Regeringen tillkallade i maj 1988 en s�rskild utredningsman (ME 1988:02) med uppgift att utreda energiforskningsprogrammets framtida omfattning, inriktning, samverkan med annan energiforskning, m. m. Ut�redningen avl�mnade i juli 1989 sitt bet�nkande (SOU 1989:48) Energi�forskning f�r framtiden - F�rslag till statligt program 1990/93 f�r forsk�ning inom energiomr�det m. m. F�rslaget har remissbehandlats och bereds f�r n�rvarande inom regeringskansliet.

Regeringen kommer i febmari 1990 att �terkomma till riksdagen med sina f�rslag r�rande forskning d�r �ven den framtida energiforskningen kommer att behandlas. Anslaget b�r i avvaktan p� en s�dan proposition f�ras upp med ett of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Energiforsk�ning f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 293 588000 kr.

C 7. Visst internationellt energisamarbete

1988/89 Utgift���������� 16 746480

1989/90 Anslag��� ����26 889000 1989/90 F�rslag������� 18 539000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r deltagande i intemationeUt samarbe�te p� k�raenergiomr�det, s�som Sveriges regulj�ra medlemsavgift i Inter�nationella Atomenergiorganet (lAEA) samt bidraget till lAEA:s Technical Assistance and Coop�ration Fund, kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet f�r atomenergifr�gor (NKA), dock inte projektkostnader, kostnader i samband med �vrigt intemationellt k�m-energisamarbete saml kostnader f�r delegationen (11982:08) f�r lAEA-fr�gor.

Jag ber�knar medelsbehovet f�r n�sta budget�r under della anslag till 18 539000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att�� till�� Visst�� internationellt� energisamarbete� f�r� budget�ret
1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 18 539000 kr.
������������������������������������������������� 146


 


782000

Reservation

c 8. Statens k�mkraftinspektion: F�rvaltningskostnader

 

1988/89 Utgift

40760000

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000


Prop. 1989/90:100 BiL 16


Statens k�mkraftinspektion skall enligt sin instmktion (1988:523) som central f�rvaltningsmyndighet bl. a. f�lja utvecklingen p� k�menergiomr�det s�rskilt betr�ffande s�kerhetsfr�gor, utreda fr�gor om och ta initiativ till �tg�rder f�r alt h�ja s�kerheten hos k�ratekniska anl�ggningar samt ha hand om s�dana uppgifter med avseende p� kontroll av k�ra�mne som f�ljerav bl.a. Sveriges internationella �taganden. Inspektionen skall vida�re aktivt bidra till atl ge allm�nheten insyn i och information om del arbete p� k�ms�kerhetsomr�det som bedrivs i landet samt ta initiativ till s�dan forskning och utveckling som r�r s�kerheten hos k�rnkraftverk och andra k�rntekniska anl�ggningar, s�kerheten vid transporter och s�kerheten hos metoder f�r hantering och f�rvaring av k�rabr�nsle och k�mavfall.

K�rakraftinspektionen leds av en chef (generaldirekt�ren). Vid inspek�tionen finns en styrelse som best�r av h�gst �tta personer, generaldirekt��ren medr�knad. Till myndigheten �r tre r�dgivande n�mnder knutna: reaktors�kerhetsn�mnden, n�mnden f�r fr�gor om kontroU av k�m�mne och n�mnden f�r fr�gor om forskning och ulveckiing p� k�ras�kerhetsom�r�det.

Inspektionen �r organiserad p� tv� tekniska huvudenheter - f�r tillsyn resp. f�r utredning � , en administrativ enhet, en personalenhet samt ett informationssekretariat.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt f�rordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens k�rakraftinspektion. Avgifteraa ber�knas t�cka kostnaderaa f�r s�v�l f�rvaltningen som k�ms�kerhetsforskningen. Anslaget f�rs d�rf�r upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

 

 

 

 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Personal

88

Stat

 

 

 

Utgifter

F�rvaltningskostnader

(d�rav l�nekostnader) Lokalkostnader

 

38032000

(23481000)

3036000

+ 3 308000

( + 2 386000)

+�� 231000

 

 

41068000

+ 3539000

Inkomster

Tillsyn av k�menergianl�ggni

ingar m.m.

41067000

+ 3 539000

Nettoutgift

 

1000

-


Statens k�rnkraftinspektion

K�rakraftinspektionen skall i enlighet med lagen (1984:3) och f�rordning�en (1984:14) om k�rateknisk verksamhet samt enligt sin instmktion se till


147


 


att h�g s�kerhet uppn�s i svensk k�rateknisk verksamhet och d�rvid ta���� Prop. 1989/90:100 initiativ tiU s�kerhetsh�jande �tg�rder. Inspektionen skall vidare se till att���� Bil. 16 Sveriges interaationdla �taganden uppfylls, att k�raavfall slutf�rvaras p� ett s�kert s�tl saml att allm�nhet och beslutsfattare �r v�l informerade om k�mleknisk risk och s�kerhet.

Den k�mtekniska verksamheten i landet under perioden 1990/91 � 1992/93 f�mtses vara i huvudsak of�r�ndrad. Anl�ggningsinnehavama f�mtses forts�tta arbetet p� tekniska f�rb�ttringar av k�rnkraftverken. En utbyggnad av lagringskapaciteten i centrallagret f�r anv�nt br�nsle (CLAB) planeras.

K�rakraftinspektionen understryker att den �ven forts�ttningsvis m�ste ha ambitionen att vara b�de kontrollerande, p�drivande och utvecklande i s�kerhetsfr�gor. Det medf�r bl.a. h�ga krav p� kompetens hos inspektio�nens personal samtidigt med tillg�ng till resurser ut�ver vad som kr�vs f�r l�pande kontroll och tillsyn.

Inom reaktors�kerhetsomr�det kommer inspektionen att under 1990-talet koncentrera sina resurser p� s�kerhet vid drift och underh�ll av k�rakraftverk. Prioriterade omr�den d�r f�rst�rkning av tillsynsinsatserna f�mtses �r:

Vidmakth�Uande och utveckling av drift- och underh�llspersonalens kompetens.

Procedurer och organisation f�r administrativ slyraing av s�kerheten under s�v�l drift som underh�ll.

Komponenters och systems funktionss�kerhet i �ldrande anl�ggningar.

Potentiella konflikter meUan s�kerhet och ekonomisk optimering.

System f�r analys av drifterfarenheter och st�raingar.

Inom k�raavfallsomr�det avses huvuddelen av inspektionens insatser inriktas p� utveckling av metodik f�r s�kerhetsanalys och s�kerhetsgransk�ning av metod och plats f�r slutf�rvar av anv�nt k�rabr�nsle och l�nglivat k�raavfall.

Inom omr�det kontroll av k�rn�mne anser inspektionen att det �r ange�l�get att det aktiva svenska st�det till Interaationdla atomenergiorganels (lAEA) safeguardsverksamhet kan forts�tta och i viss utstr�ckning f�rst�r�kas.

K�rakraftinspektionens f�rslag till f�rvaltningskostnader f�r budget�ret 1990/91 inneb�r i korthet f�ljande:

1.          Fyra nya tj�nster������������������������������������������������������� +1300000

2.          Kompetensbevarande �tg�rder������������������������������������� +�� 500000

3.          S�kerhetstekniskt st�d tiU lAEA���������������������������������� +�� 180000

4.          �kade resemedd�������������������������������������������������������� +�� 375000

5.          �kade konsultmedel��������������������������������������������������� +�� 500000

148


 


F�redragandens �verv�ganden������������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

De prioriteringar som k�rakraftinspektionen g�r syns vara v�l avv�gda���������������� "

bl.a. mot kraven p� k�mkraftf�retagen att uppr�tth�lla och ytteriigare vidareutveckla en h�g s�kerhetsniv� samtidigt som de h�Uer en god drift-tillg�nglighet.

Jag vill ocks� understryka den betydelse jag f�ster vid att k�rakraftin�spektionens kompetens och oberoende vidmakth�lls i det fortsatta arbetet med att bibeh�lla och h�ja s�kerheten i svensk k�rnteknisk verksamhet. Det �r �ven av stor betydelse all svenskt k�ras�kerhetskunnande ges fortsatt utrymme f�r medverkan i det interaationdla k�rns�kerhets- och kontrollarbetet.

Med h�nvisning till sammanst�llningen ber�knar jag utgifteraa f�r in�spektionen under detta anslag till 44607000 kr. Jag har d�rvid tagit h�n�syn till de kostnader som f�ljer av att pensionsadministrationen vid sta�tens l�ne- och pensionsverk avgiftsfinansieras.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt f�rordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens k�rakraftinspektion. Anslaget f�rs d�rf�r upp med ett formellt belopp av 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens k�rnkraftinspektion: F�rvaltningskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� 1 OOOkr.

C 9. Statens k�mkraftinspektion: K�ms�kerhetsforskning

1988/89 Utgift��������� 55 394000������������� Reservation������������ 16808000

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Statens k�rnkraftinspektion skall enligt sin instmktion (1988:523) la initiativ lill s�dan forskning och utveckling som r�r s�kerheten hos k�ra�kraftverk och andra k�ratekniska anl�ggningar, s�kerheten vid transport av k�rn�mne och k�rnavfall samt s�kerheten hos s�dana metoder f�r hantering och f�rvaring av k�rnavfall som anv�nds eller kan komma att anv�ndas, i den m�n inte n�gon annan myndighet har s�dana uppgifter.

Verksamheten finansieras med avgifter enligt f�rordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens k�rakraftinspektion. Anslaget f�rs d�rf�r upp med dt formellt belopp av 1000 kr.

149


 


1989/90������������ Ber�knad �ndring��������� Prop. 1989/90: 100

1990/91�������������������� Bil. 16

Utgifter

K�ms�kerhetsforskning m.m.�������������������� 48957000����������� +2500000

Lokala s�kerhetsn�mnder��������������������������� 1050000������������������������ -

50007000���������� +2500000

Inkomster

Avgifter f�r k�ms�kerhetsforskning������������������ 50 006 000���������� + 2 500 000

Nettoutgift�������������������������������������������������������������������� 1000

Statens k�rnkraftinspektion

Den av k�rakraftinspektionen initierade k�ras�kerhetsforskningen �r ett v�sentligt element i inspektionens olika program f�r tillsynsverksamheten. F�r k�ras�kerhetsforskningen som helhet har best�mda m�l formulerats, n�mligen att inom vart och ett av inspektionens huvudprogram:

ge underlag f�r tillsyns- och granskningsverksamheten

vidmakth�lla kompetens och forskarkapacitel inom omr�den av bety�delse f�r k�ms�kerhetsarbetet

� bidra till s�kerhetsarbetet i svensk k�rateknisk verksamhet.
Forskningsprogrammet �r indelat i omr�dena m�nniska-teknik-orga�
nisation, material, termohydraulik, k�rabr�nsle, k�ra�mneshantering, sy�
stemanalys, �vervakningssystem och k�raavfall.

Inom anslaget k�ras�kerhetsforskning finansieras det svenska deltagan�det i OECD:s s. k. Haldenprojekt och forskning inom ramen f�r det nordis�ka kontaktorganet f�r atomenergifr�gor (NKA). Vidare finansieras fr�n detta anslag dds en professur i reaktors�kerhet vid tekniska h�gskolan i Stockholm, dels verksamheten vid de lokala s�kerhetsn�mnderaa vid de fyra k�rakraftverken samt vid Studsvik AB:s anl�ggningar.

K�rakraftinspektionen f�resl�r att anslaget r�knas upp med h�nsyn till kostnads�kningar. Vidare f�resl�r inspektionen en uppr�kning av anslaget med 3 milj. kr. f�r att ut�ka forskningen vad g�Uer s�kerhetsanalys av slutf�rvar av anv�nt k�rabr�nsle och l�nglivat avfall samt s�kerhetsfr�gor i anslutning till utl�ndsk reaktorteknik.

F�redragandens �verv�ganden

K�rakraftinspektionens tillsyns- och granskningsverksamhet ger myndig�heten goda m�jligheter atl �verblicka behovet av forskning inom k�ms�kerhetsomr�det.

Den integration av projektansvar inom forskningsprogrammet till de olika huvudprogram som till�mpas inom inspektionen ger ocks� m�jlighe�ter atl omprioritera till s�dana forsknings- och utvecklingsinsatser som direkt f�ranleds av inriktningen hos och erfarenheter fr�n tillsynsverksam�heten.

Med h�nsyn till de omprioriteringar som �r m�jliga att genomf�ra
ber�knar jag medelsbehovet f�r k�ms�kerhetsforskningen till
51457 000 kr. f�r n�sta budget�r.
�������������������������������������������������������������������������������� 150


 


F�r de lokala s�kerhetsn�mnderaa ber�knar jag ett medelsbehov av���� Prop. 1989/90:100
sammanlagt 1050000kr. f�r n�sta budget�r.
��������������������������������������������� Bil. 16

De st�llningstaganden som jag har redovisat inneb�r sammanfattnings�vis att jag f�r den verksamhet som finansieras �ver anslaget under budget��ret 1990/91 ber�knar 52 507000 kr. Anslaget tillf�rs medel genom avgif�ter fr�n dem som har tillst�nd enligt lagen (1984:3) om k�rnteknisk verk�samhet att uppf�ra, inneha eUer driva en k�rakraftsreaktor. Anslaget b�r d�rf�r, liksom f�r innevarande budget�r, f�ras upp med ett formellt be�lopp av 1000 kr.

Hemst�llan

Jag hemst�ller atl regeringen f�resl�r riksdagen

att till Statens k�mkraftinspektion: K�rns�kerhetsforskning f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag p� I OOOkr.

C 10. Statens k�mbr�nslen�mnd

1988/89 Utgift��������� 13 343000������������� Reservation������������� 4149000

1989/90 Anslag�������������� 1000

1990/91 F�rslag�������������� 1000

Statens k�rabr�nslen�mnd �r enligt sin instmktion (1988:296) en cent�ral f�rvaltningsmyndighet med uppgift att �vervaka genomf�randet av. den forsknings- och utvecklingsverksamhet och det program f�r bl.a. s�dan verksamhet som avses i 11 och 12 �� lagen (1984:3) om k�mleknisk verksamhet, k�ratekniklagen, samt handl�gga vissa finansieringsfr�gor p� k�raavfallsomr�det.

N�mnden skall s�rskilt f�lja utvecklingen p� k�raenergiomr�det, fr�mst metoder f�r hantering och slutlig f�rvaring av anv�nt k�rabr�nsle och radioaktivt avfall fr�n detta och f�r nedl�ggning och rivning av reaktoran�l�ggningar. N�mnden skall redovisa beh�llningen av de medel som n�mn�den har att f�rvalta i samband med att f�rslaget lill avgift enligt 5 � lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter f�r anv�nt k�rabr�nsle m. m., finansieringslagen, l�mnas till regeringen. N�mnden skall vidare ta initiativ till s�dan forsknings- och utredningsverksamhet som beh�vs f�r att n�mnden skall kunna fullg�ra sina �ligganden i den m�n inte n�gon annan myndighet har detta tiU uppgift.

N�mnden skall verka f�r att allm�nheten ges information om arbetet vad g�ller anv�nt k�rabr�nsle och radioaktivt avfall fr�n detta samt ned�l�ggning och rivning av reaktoranl�ggningar. N�mnden har vidare s�rskil�da uppgifter enligt finansieringslagen och f�rordningen (1981:671) om finansiering av framtida utgifter f�r anv�nt k�rabr�nsle m.m., finan�sieringsf�rordningen, lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. samt k�ratekniklagen och f�rordningen (1984:14) om k�rnteknisk verksamhet, k�mteknikf�rordningen.

K�mbr�nslen�mnden leds av en chef (�verdirekt�r). Vid n�mnden finns������������������������� 151


 


vidare en styrelse som best�r av h�gst tio personer, �verdirekt�ren med�r�knad.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


 

1989/90

Ber�knad �ndring 1990/91

Personal

9

Stat

 

 

Utgifter

 

 

F�rvaltn i ngskostnader

(varav l�nekostnader) Granskningsinsatser, eng�ngsvis Lokalkostnader Projektmedel

4363000

(2968000)

500000

442000

5300000'

+ 1073000 (+�� 302000) -�� 500000 +���� 18000 + 1840000

 

10605000

+ 2431000

Inkomster

 

 

Avgifter fr�n elproduktion i k�rnkrafts�reaktorer

10604000

+ 2431000

Nettoutgift

1000

-

' H�rtill kommer 1 500000 kr. som n�mnden beviljades i till�ggsbudget I till stats�budget f�r budget�ret 1989/90 (prop. 1989/90:25, NU 16, rskr. 94)

Statens k�rnbr�nslen�mnd

Egen verksamhet

Statens k�rabr�nslen�mnd f�resl�r att n�mnden fr.o.m. budget�ret 1990/91 skaU kunna betala den kvartalsvisa revision av reaktorinnehavar�nas kostnader som dessa hittills sj�lva bekostat. Motsvarande revision kommer ocks� att genomf�ras gentemot Studsvik AB. Kostnadema f�r dessa revisioner ber�knas uppg� f�r ett budget�r till 80000 kr.

Sin ber�kning av projektmedel gmndar n�mnden p� bed�mningar av behovet av informations-, utrednings- och forskningsinsatser under den n�rmaste tre�rsperioden. F�r budget�ret 1990/91 har k�mbr�nslen�mn�den ber�kat behovet av projektmedel till 8 150000kr.

K�mbr�nslen�mnden r�knar med att allm�nhetens krav p� information om slutf�rvaring av radioaktivt avfall kommer att �ka successivt. I detta sammanhang ligger det ocks� inom n�mndens ansvarsomr�de att informe�ra om de m�jligheter som finns f�r allm�nheten att ta tillvara sina intres�sen. Den l�ngsiktiga planeringen av 1990-talets informationsinsatser m�s�te enligt n�mnden ske i n�ra samverkan med motsvarande verksamhet inom k�rakraftinspektionen och str�lskyddsinslilutet. N�mnden r�knar med att de tre myndighetema gemensamt skall formulera en plan �ver vilka informationsaktiviteter som blir aktuella under den kommande plats valsprocessen. N�mnden bed�mer att kostnadema f�r informations�insatser under budget�ret 1990/91 kommer att uppg� till 1 milj.kr. Insat�seraa b�r finansieras med projektmedel.


152


 


Finansieringsfr�gor���������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

N�mndens verksamhet avseende finansiering omfattar bl. a. f�rvakning av�������� � "

inbetalade avgifter enligt finansieringslagen och utbetalning av ers�ttning till reaktor�garaa. Av redovisningen f�r �r 1988 framg�r att avgifteraa uppgick tiU 1 257milj.kr. (1221 milj.kr. �r 1987). Utbetalade ers�ttningar uppgick till 569milj.kr. (700milj.kr.). R�nteinl�kteraa uppgick tiU 462 milj. kr. (349 milj. kr.) och �verskottet av f�rvaltningen tiU 1139 milj.kr. (848milj.kr.). Beh�llningen den 31 december 1988 var 5067 milj. kr. (3 928 milj. kr.).

Sedan finansieringssystemet tr�tt i kraft har t.o.m. den 31 december 1988 ca 5 900milj. kr. utbetalats till reaktor�gare i ers�ttning f�r kostnader f�r hantering av anv�nt k�rabr�nsle. De utbetalda ers�ttningama har bl. a. disponerats f�r f�rdigst�llande av centrallager f�r anv�nt k�mbr�nsle (CLAB) i Simpevarp, utbyggnad av slutf�rvar f�r reaktoravfall (SFR) i Forsmark, transportutrastning f�r anv�nt k�rabr�nsle, forsknings- och utvecklingsarbeten avseende metoder f�r slutf�rvar samt f�rskottsbetal�ningar avseende konlraklerade upparbetningstj�nster till Compagnie G�n�rale des Mati�res Nucl�aires (Cog�ma).

F�re den 1 juli 1986 hade reaktor�garaa m�jlighet alt f� l�n beviljade ur inbetalade avgiftsmedel. Efter �terbetalningar i f�rtid uppgick den sam�manlagda utest�ende l�nesumman till 405 milj. kr. vid det senaste budget-�rsskiftet. D�rav utg�r 320milj.kr. l�n till Oskarshamns Kraftgrapp AB och 85 milj. kr. l�n till statens vattenfallsverk.

SKNPlan 89 och f�rslag tid avgift f�r �r 1990

K�rabr�nslen�mnden har den 31 oktober 1989 till regeringen inkommit med SKN Plan 89 samt f�rslag till avgifter enligt finansieringslagen. Rege�ringen har den 13 december 1989 beslutat att avgiften per kilowattimme elektrisk energi som levereras fr�n k�rakraftverk skall vara of�r�ndrad f�r �r 1990 och utg� enligt f�ljande:

Forsmarks Kraflgmpp AB���������������������������������������������� 1,9 �re/kWh

OKGAB��������������������������������������������������������������������� 1,7 �re/kWh

Statens vattenfallsverk������������������������������������������������� 1,9 �re/kWh

Sydsvenska V�rmekraft AB������������������������������������������� 2,2 �re/kWh

Regeringen uppdrog den 15 december 1988 �t k�rabr�nslen�mnden att utarbeta f�rslag till �ndringar i finansieringssystemet f�r framtida utgifter f�r anv�nt k�rabr�nsle m.m. N�mnden inkom den 29 juni 1989 till rege�ringen med en promemoria med f�rslag till �ndringar. Promemorian re�missbehandlas f�r n�rvarande.

Den 1 januari 1989 tr�dde lagen (1988:1597) om finansiering av hante�
ringen av visst radioaktivt avfall i kraft. Enligt lagen skall den som har
tillst�nd att inneha och driva en k�rakraftsreaktor betala en s�rskild avgift
s�som ett kostnadsbidrag till s�dan verksamhet vid Studsvik AB som avser
bl. a. hantering och slutf�rvaring av visst anv�nt k�rabr�nsle och k�raav-
������������������������� 153


 


fall. Avgiften �r f�r n�rvarande 0,1 �re f�r varje levererad kilowattimme���� Prop. 1989/90:100 elstr�m. Den skaU betalas till k�mbr�nslen�mnden som enligt lagen f�tt i���� Bil. 16 uppgift alt administrera verksamheten.

K�rabr�nslen�mnden skaU, enligt 5� f�rordningen (1988:1598) om fi�nansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., senast den 1 september vatje �r tiU regeringen anm�la om avgiftsbeloppet avseende den nyss n�mnda avgiften f�r hantering av visst k�raavfaU vid Studsvik AB beh�ver �ndras. N�mnden har i augusti 1989 beslutat att inf�r �r 1990 inte f�resl� n�gon �ndring av avgiften.

Vetenskapligt r�d i k�rnavfallsfr�gor

Samr�dsn�mnden f�r k�mavfaUsfr�gor (KASAM) bildades den I augusti 1985 efler det att riksdagen i maj 1985 godk�nt ett f�rslag att inr�tta en s�dant samarbelsorgan (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362). KASAM �r ett expertorgan f�r r�dgivning och samr�d inom k�mavfallsomr�det och i fr�ga om nedl�ggning av k�mtekniska anl�ggningar. I administrativt h�n�seende �r KASAM knuten tiU statens str�lskyddsinstitut.

KASAM har som en av sina uppgifter att fr�mja informationsutbyte n�r det g�ller forskningsverksamheten vid statens str�lskyddsinslitul, statens k�rakraftinspektion och statens k�rabr�nslen�mnd inom omr�dena k�ra�avfallshantering och nedmontering av k�ratekniska anl�ggningar. En an�nan uppgift �r att vartannat �r tiU regeringen redovisa sin bed�mning av kunskapsl�get inom k�raavfallsomr�det.

N�r det g�ller uppgiften att kartl�gga och redovisa kunskapsl�get inom k�raavfallsomr�del har KASAM aUtmer kommit att samarbeta med i f�rsta hand k�rabr�nslen�mnden. Detta samarbete har enligt vad jag har erfarit fungerat utm�rkt. KASAM har p� ell v�rdefullt s�tt kommit att komplettera k�mbr�nslen�mnden i dess arbete. D�remoi har KASAM:s uppgift att fungera som ett samr�dsorgan mellan myndigheteraa tagils �ver av myndigheteraa sj�lva som funnit andra v�gar f�r detta samr�d.

Inom milj�- och energidepartementet har mot denna bakgmnd fr�gan om myndighelsorganisationen i denna del p� k�raavfaUsomr�det analyse�rats. En promemoria. �ndrad myndighetsorganisation p� k�raavfallsom�r�det, daterad den 22 oktober 1989, uppr�ttades inom milj�- och energide�partementet. Promemorian har remissbehandlats.

I promemorian f�resl�s att ett vetenskapligt r�d inr�ttas vid statens k�rabr�nslen�md. Samtidigt f�resl�s att KASAM avskaffas. Vidare f�re�sl�s att KASAM:s uppgift att vartannat �r till regeringen redovisa sin bed�mning av kunskapsl�get inom k�raavfallsomr�det �vertas av det nya r�det. Dessutom b�r r�det f�rst�rka k�mbr�nslen�mnden med vetenskap�lig expertis n�r n�mnden granskar k�mkraftindustrins forskningsplaner. R�del b�r �ven i �vrigt, enligt f�rslagen i promemorian, st� till f�rfogande om k�mbr�nslen�mnden beh�ver anlita s�dan sakkunskap inom omr�det k�raavfallshantering och rivning av k�ratekniska anl�ggningar.

Enligt promemorian t�cks behovet av informationsutbyte �ven efter de
f�reslagna f�r�ndringama genom att myndighetema har f�retr�dare i var�
andras forskningsr�d samt genom att myndighetemas beg�ran om medel
���������������������������� 154


 


till k�raavfallsforskning skall f�reg�s av samr�d mellan dem. D�rvid b�r��� Prop. 1989/90:100

�ven det f�reslagna vetenskapliga r�det, enligt f�rslaget, f� tillf�lle att yttra���� Bil. 16

sig.

Av de remissinstanser som yttrat sig tillstyrker statskontoret, str�l�skyddsinstitutet, k�rakraftinspektionen, k�rabr�nslen�mnden, forsk�ningsr�dsn�mnden och Svensk K�rabr�nslehantering AB (SKB) att KA�SAM l�ggs ned och att ett vetenskapligt r�d inr�ttas vid k�rabr�nslen�mn�den.

Riksrevisionsverket (RRV) har inget att inv�nda mot all KASAM av�vecklas. Argumentationen i promemorian har emellertid inte �vertygat RRV om behovet av att inr�tta ett nytt vetenskapligt r�d och organisatio-riskt placera det vid k�mbr�nslen�mnden.

KASAM har inga inv�ndningar mot den f�reslagna administrativa kopplingen till k�mbr�nslen�mnden. KASAM anser dock att det nya r�det b�r vara ett r�dgivande organ till regeringen och till de tre myndigheteraa str�lskyddsinstitutet, k�rakraftinspektionen och k�rabr�nslen�mnden med en instmktion fastst�lld av regeringen. R�det b�r enligt KASAM ha en egen budget. Betr�ffande verksamhetens och budgetens omfattning h�nvisar KASAM till k�rabr�nslen�mndens yttrande. Det nya r�det b�r enligt KASAM ges namnet statens r�d f�r k�mavfallsfr�gor.

K�mbr�nslen�mnden skissar i sitt remissyttrande p� ett program f�r det nya r�det som skulle omfatta den kommande tre�rsperioden. N�mnden uppskattar det genomsnittliga medelsbehovet f�r det nya r�det till I milj. kr. per budget�r.

F�redragandens �verv�ganden

F�r k�rabr�nslen�mndens verksamhet under budget�ret 1989/90 ber�knar jag utgifteraa under detta anslag till 13036000 kr. I denna utgift harjag bl.a. r�knat in kostnaderaa f�r att anlita en revisor. Vidare harjag r�knat med att regeringens rationaliseringskrav inte skall omfatta n�mnden. Jag har ocks� tagit h�nsyn till all statens l�ne- och pensionsverk i forts�ttning�en f�resl�s f� ta ut avgifter f�r kostnaderna f�r pensionsadministrationen.

Jag vill framh�Ua att jag finner det utm�rkt all n�mnden beslutat att ut�ka sin informationsverksamhet. Genom det informationsansvar som regeringen lagt p� n�mnden bidrar n�mnden till all ge aUm�nheten insyn i beslut och st�llningstaganden i de fr�gor som r�r hanteringen av anv�nt k�rabr�nsle och k�raavfall.

I likhet med majoriteten av remissinstanerna anser jag, vid en samlad bed�mning, att �verv�gande sk�l talar f�r att samr�dsn�mnden f�r k�rn�avfallsfr�gor (KASAM) avskaffas och att ett vetenskapligt r�d inr�ttas vid statens k�rabr�nslen�mnd. Jag vill d�rf�r f�resl� att en s�dan organisato�risk f�r�ndring genomf�rs. Jag har tagit h�nsyn till detta vid min ber�k�ning av medel under anslaget. Det �r en uppgift f�r regeringen att n�rmare besluta om instmktioner m.m. Jag avser att �terkomma tiU regeringen med f�rslag i dessa fr�gor.

N�mndens verksamhet finansieras i enlighet med finansieringslagen
med avgifter fr�n elproduktionen i k�rakraftsreaktorer. Anslaget b�r d�r-
��������������������������� 155


 


f�r f�r n�sta budget�r liksom f�r innevarande budget�r f�ras upp med ell��� Prop. 1989/90:100
formellt bdopp av 1000kr.
������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.godk�nna de riktlinjer som jag f�rordat i fr�ga om att avskaffa
samr�dsn�mnden f�r k�raavfallsfr�gor (KASAM) och inr�tta ett
vetenskapligt r�d vid statens k�rnbr�nslen�mnd,

2.� till Statens k�rnbr�nslen�mnd f�r budget�ret 1990/91 anvisa
ett reservationsanslag p� 1 OOOkr.

C 11. Bidrag till verksamheten vid Studsvik AB

I statsbudgeten f�r budget�ret 1989/90 har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag p� 48 milj. kr. Under anslaget redovisas utgifterna f�r statens st�d till verksamheten vid Studsvik AB.

Energiforskningsutredningen (ME 1988:02) har haft i uppdrag att �ver�v�ga hur den energirdaterade forskning vid Studsvik AB som samman�h�nger med omst�llningen av energisystemet kan integreras med det statli�ga energiforskningsprogrammet s� att f�retagets speciella kompetens kan tillvaratas p� b�sta s�tt.

Energiforskningsutredningen har i bet�nkandet (SOU 1989:48) Energi�forskning f�r framtiden lagt fram sina f�rslag.

Jag avser att i regeringens planerade forskningsproposition �terkomma med f�rslag om den framlida verksamheten vid Studsvik AB. I avvaktan h�rp� f�resl�rjag att anslaget f�rs upp med ett of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att, i avvaktan p� s�rskild proposition i �mnet, till Bidrag tdl verksamheten vid Studsvik AB f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett reservationsanslag p� 48000000 kr.

156


 


c 12. Drift av beredskapslager

535 728 832 413679000 407 251000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


Prop. 1989/90:100 BiL 16


Fr�n anslaget betalas driftkostnader f�r beredskapslagring av br�nslen och drivmedel, exkl. inlagringskostnader. Anslaget omfattar ocks� perso�nal- och kapitalkostnader f�r beredskapslagringen samt hyreskostnader f�r lagringsanl�ggningar.


1989/90


Ber�knad �ndring 1990/91


 


Personalkostnader

Driftkostnader

Kapitalkostnader


8600000

52832000

352247000

413679000


+ 2 338000 + 6215000 -14981000

- 6428000


Statens energiverk

Statens energiverk har i sin anslagsframst�Uning f�r budget�ret 1990/91 ber�knat anslaget med utg�ngspunkt i det oljdagringsprogram som blev f�ljden av riksdagens beslut �r 1987 om totalf�rsvarets fortsatta utveckling (prop. 1986/87:95 bU. 12, F�U 11, rskr. 310).

Personalkostnaderna i den regionala lagringsorganisationen �r ber�knad utifr�n 38 personer och uppg�r tiU 9,9 milj. kr. exkl. l�neomr�kning.

Energiverket har vidare ber�knat kostnaderaa f�r drift och f�rvaltning av de anl�ggningar som �vertogs fr�n �verstyrelsen f�r civil beredskap och oljebranschens lagringsbolag fr.o.m. den I juli 1989. Dessa kostnader uppg�r tiU 55,6 milj. kr.

Kapitalkostnaderaa �r ber�knade f�r statens lagringsanl�ggningar p� bokf�rt v�rde inkl. de anl�ggningar som staten k�pte f�na budget�ret fr�n oljebranschens lagringsbolag. Kapitalkostnaderna ber�knas uppg� till 337,3 milj. kr.

F�redragandens �verv�ganden

Jag ber�knar anslaget f�r n�sta budget�r till 407 251000 kr. Samtliga personalkostnader f�r den regionala organisationen inkl. deltids- och extrapersonal, beredskapsers�ttning och diverse till�gg har jag ber�knat under mbriken personalkostnader.


Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till Drift av beredskapslager f�r budget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsanslag p� 407 251 000 kr.


157


 


c 13. Beredskapslagring och industriella �tg�rder���������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 16

1988/89 Utgift������� 267 718299��������������� Reservation�������������� 8904189

1989/90 Anslag����� 248850000
1990/91 F�rslag
�������� 7270000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r investeringar i produkter och anl�gg�ningar samt f�r industriella �lg�rder. Under anslaget ber�knas ocks� me�del f�r handlingsberedskap innefattande kostnader f�r bl.a. utbildning och �vning av personal i krigsorganisationen samt f�r utveckling av ransone�rings- och krishanteringssystem.

Statens energiverks kostnader f�r atl administrera den egna verksamhe�ten betalas fr�n anslaget C 1. Statens energiverk: F�rvaltningskostnader.

1989/90������������ Ber�knad �ndring

1990/91

Lagring, produkter���� ����������������������������������162000000������ -162000000

Lagring, anl�ggningar������������������������������������� 80000000�������������������� -� 80000000
Handlingsberedskap och industriella

�tg�rder��������������������������������������������������������� 6850000��������������� 420000

248850000����� -241580000

Statens energiverk

Lagring

Som en f�ljd av riksdagens beslut �r 1987 om totalf�rsvarels fortsatta utveckling kommer inga nyinvesteringar i produkter eller anl�ggningar att ske. De k�p av produkter, som kommer att genomf�ras under perioden, �r ett led i den omfattande omstmktureringen av beredskapslagren som riksdagen beslutat och motsvaras i princip av utf�rs�ljningen av motsva�rande m�ngd r�olja. Dessa ink�p f�resl�s d�rf�r, i likhet med vad som g�ller f�r innevarande budget�r, f� belasta anslaget C 14. S�rskilda kostna�der f�r lagring av olja, molorbensin, m. m.

Handlingsberedskap och industriella �tg�rder

De minskade beredskapslagren skall delvis kompenseras genom en �kad handlingsberedskap. En god handlingsberedskap skapas framf�r allt av i f�rv�g f�rberedda system f�r att minska f�rbmkningen av energi. Del kan ske genom t. ex. ransonering och genom att anv�ndningen styrs �ver till altemativa br�nslen i en kris samt genom en v�l f�rberedd krigsorganisa�tion.

F�r att handlingsberedskapen och f�rm�gan att hantera kriser skall st�rkas kommer arbetet med att utveckla informations- och styrsystem att forts�tta.

En �versyn har p�b�rjats av ransoneringssystemen.

Arbetet med kris- och krigsorganisation inom hela funktionen p�g�r. En
ny f�rs�rjningsplan har utarbetats. Vidare har ett nytt system pr�vats som
medger en b�ttre kontroll av tv�ngslagringsskyldigas beredskapslager.
����������������������������� 158


 


�ver anslaget finansieras �ven repetitionsutbildning av vapenfria tj�ns-��� Prop. 1989/90:100 tepliktiga, vissa kostnader g�llande Drivmedelcentralens AB:s verksamhet���� Bil. 16 samt utbildning, �vningar och spd.

Industriella �tg�rder vidtas som syftar till att flexibiliteten i energisyste�men s�kerst�lls. Det r�r sig om strategier och f�rberedda konsumtionsreg-lerande �lg�rder f�r att styra �ver efterfr�gan till altemativa br�nslen och drivmedel. Likas� m�ste landets tillf�rsel av importbr�nslen s�kras genom en aktiv utrikeshandel.

F�r handlingsberedskap och industriella �tg�rder erfordras enligt verket 7120000 kr.

F�redragandens �verv�ganden

F�r nyinvesteringar i produkter och anl�ggningar ber�knarjag inga kost�nader under detta anslag f�r n�sta budget�r.

Flexibilitet i energisystemen skapas genom bl. a. industriella �tg�rder. Handlingsberedskapen st�rks genom utbildning och �vning av krigsorga�nisationen.

F�r att garantera att f�reskriven lagringsskyldighet uppfylls b�r regleraa f�r tv�ngslagring ses �ver. Detta inneb�r att kontrollen av de lagringsskyl�diga kommer att intensifieras.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knarjag efter samr�d med chefen f�r f�r�svarsdepartementet kostnaderaa f�r handlingsberedskap och industriella �tg�rder till sammanlagt 7 270000 kr.

Medlen f�r handlingsberedskap och industriella �tg�rder ing�r i den ekonomiska ramen f�r den civila delen av totalf�rsvaret.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

atl lill Beredskapslagring och industriella �lg�rder f�r budget�ret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag p� 7270000 kr.

C 14. S�rskilda kostnader f�r lagring av olja, motorbensin, m.m.

 

1988/89 Utgift

2239062

1989/90 Anslag

1000

1990/91 F�rslag

1000

Anslaget st�r tiU regeringens disposition f�r att of�mtsedda kostnader
under anslaget C 13. Beredskapslagring och industriella �tg�rder i sam�
band med lagring av olja, motorbensin, m.m. skall kunna t�ckas samt f�r
kostnader i anslutning
till �vrig omstmkturering av beredskapslagren som
inte t�cks under anslaget C 13.
���������������������������������������������������������������������������������� 159


 


Statens energiverk����������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Verket f�resl�r att anslaget st�r kvar of�r�ndrat.������������������������������������������ *� *"

F�redragandens �verv�ganden

Anslaget b�r under n�sta budget�r f� anv�ndas f�r kvarst�ende kostnader f�r k�p av oljeprodukter m.m. i anslutning tiU omstmktureringen av oljelagren.

Jag f�rordar att anslaget f�r n�sta budget�r f�rs upp med of�r�ndrat belopp.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att till S�rskilda kostnader f�r lagring av olja, motorbensin, m. m. f�r budget�ret 1990/91 anvisa etl f�rlagsanslag p� 1000 kr.

C 15. �tg�rder inom delfunktionen Elkraft

1988/89 utgift���������� lOOOOOOO����������� Reservation�������������� 9600000

1989/90 Anslag������� 21050000 1990/91 F�rslag������ 21930000

Fr�n anslaget betalas kostnader f�r att stimulera andra kraftf�retag �n statens vattenfallsverk att vidta beredskapsh�jande �tg�rder i sin fredslida verksamhet. Via anslaget finansieras s�ledes bidrag tiU vissa tiU�ggsinves-teringar som kraflf�relagen g�r f�r att �ka s�kerheten i d�verf�ringen. Della kan l.ex. avse installation av reservanordningar och andra �lg�rder som m�jligg�r start och drift i separata system.

Anslaget ing�r i den ekonomiska ramen f�r den civila delen av total�f�rsvaret.

Medlen disponeras av statens energiverk som har etl samordnande ansvar f�r hela funktionen inom den civila delen av totalf�rsvaret. Medlen st�lls av energiverket till statens vattenfallsverks f�rfogande.

Statens energiverk

Energiverket f�resl�r i enlighet med programplanen f�r det civila f�rsvaret �ren 1990-1991 att 20,5 milj. kr. anvisas under anslaget f�r n�sta budget��r.

Planeringen av anslagels utnyttjande b�r enligt energiverket ske i sam�
band med de enskilda kraftf�retagens ordinarie fler�riga investeringspla�
nering. F�r att anslaget skall kunna utnyttjas rationeUt anser energiverket
och statens vatlenfallsverk att det �r n�dv�ndigt att bemyndiganden ges
till energiverket. Under budget�ret 1990/91 b�r s�ledes verket f� besluta
om stimulans�tg�rder som inneb�r �taganden f�r budget�ret 1994/95 mot-
�������������������������� 160


 


svarande h�lften av det planerade anslagsbeloppet f�r budget�ret 1994/95���� Prop. 1989/90:100
som anges i programplanen f�r del civila f�rsvaret.
��������������������������������� Bil. 16

F�redragandens �verv�ganden

Efter samr�d med chefen f�r f�rsvarsdepartementet ber�knar jag behovet av medel f�r �tg�rder inom delfunktionen Elkraft tiU 21 930000 kr. f�r budget�ret 1990/91.

Riksdagen har f�r budget�ret 1989/90 bemyndigat regeringen att ikl�da staten f�rpliktelser f�r budget�ren 1993/94 inom de ramar som angavs f�r detta �ndam�l i programplanen f�r det civila f�rsvaret f�r perioden 1989 - 1994.

Jag anser att det �r angel�get att man f�r en l�ngsiktig stabilitet n�r det g�ller stimulans�tg�rderaa f�r beredskapsinsatseraa inom kraftindustrin.

F�r att medlen skall kunna utnyttjas rationellt b�r energiverket f� be�myndigande att besluta om stimulans�tg�rder som inneb�r �taganden f�r budget�ret 1994/95 inom den ram som anges f�r detta �ndam�l i program�planen f�r det civila f�rsvaret 1989-1994.

Energiverket b�r d�rf�r f�r detta �ndam�l f� ikl�da staten f�rpliktelser med h�gst h�lften av det belopp som anges i programplanen f�r del civila f�rsvaret f�r budget�ret 1994/95 eller h�gst 11 milj. kr. F�rslaget inneb�r f�rpliktelser efter nuvarande f�rsvarsbeslutsperiod.

Hemst�llan

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att

1.�� bemyndiga regeringen att under budget�ret 1990/91 ikl�da
staten ekonomisk f�rpliktelse i samband med planering av stimu�
lans�tg�rder f�r andra kraftf�retag �n statens vattenfallsverk f�r att
�ka s�kerheten i d�verf�ringen, vilket inneb�r �taganden om h�gst
11 OOOOOO kr. f�r budget�ret 1994/95,

2.till �tg�rder inom delfunktionen Elkraft f�r budget�ret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag p� 21 930000 kr.

161

11�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


Bilaga 16.1��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

Sammanfattning av statens naturv�rdsverks utredning Avfallet och Milj�n

Ett omfattande arbete har bedrivits p� olika niv�er i samh�llet att l�sa avfallsfr�goraa. Men trots de �tg�rder som vidtagits �terst�r en rad pro�blem med anknytning till och i samband med avfallshanteringen. Pro�blemen h�nger samman med avfallsm�ngderaa, karakt�ren p� avfallet, behandlingsmetoderaa m. m. Problemen �r inte kopplade till n�got ensta�ka avfallsslag utan kan identifieras i samband med hush�llsavfallet, det branschspecifika industriavfallet, det icke branschspecifika industriavfal�let, det milj�farliga avfaUet m. fl.

Arbetet med att l�sa avfallsfr�gorna m�ste inriktas mot att s�v�l f�re�bygga att avfall uppkommer som att avfallet inneh�ller h�lso- och milj�far�liga �mnen samt att ta om hand det avfall som �ndock uppkommer p� ett fr�n h�lso- och milj�synpunkt godtagbart s�tt. L�sningama m�ste dessut�om g�ras l�ngsiktigt h�llbara.

F�r att de olika akt�rema skall kunna ta ett �kat ansvar f�r milj�- och resursfr�goma med anknytning till avfallsomr�det b�r staten formulera �vergripande m�l mot vilka dessa skall inrikta sitt arbete. Naturv�rdsver�ket l�mnar i utredning f�rslag till m�lformuleringar. Naturv�rdsverket anser att det �vergripande och l�ngsiktiga m�let till skydd f�r h�lsa och milj� b�r formuleras p� f�ljande s�tt:

��� Avfall b�r inte ge upphov till negativa effekter av betydelse p� m�nni�
skors h�lsa och i milj�n eller till �l�genheter.

Ett s�dant m�l riktar sig s�v�l till producenter som till dem som hanterar avfallet och omfattar alla typer av ol�genheter och negativa konsekvenser oavsett vad som orsakar dessa.

Ett �vergripande m�l till skydd f�r natunesurserna b�r enligt natur�v�rdsverket formuleras p� f�ljande s�tt:

��� S�v�l vid produktionen av �mnen, produkter och varor som vid hante�
ringen av dessa n�r de blivit avfall skall iakttas sparsamhet och hush�ll�
ning. Sparsamhet och hush�llning g�ller s�v�l material och energi som
utnyttjandet av mark.

�tervinning �r enligt naturv�rdsverket inget m�l i sig men ofta ett medel f�r att uppn� b�ttre hush�llning med landets samlade resurser. Verket anser att ett samh�llsekonomiskt m�l b�r formuleras p� f�ljande s�tl:

��� Hanteringen av restprodukter och avfall b�r ske p� s�dant s�tl att, om
andra m�l inte tar �ver, man �stadkommer en effektiv hush�llning med

landets samlade resurser.�������������������������������������������������������������������������������������� 162


 


Genom fr�mst renings�tg�rder vid upplagen och behandlingsanl�gg- Prop. 1989/90:100 ningaraa har de negativa effekteraa av avfallshanteringen kunnat begr�n- Bil. 16 sas v�sentligt. Naturv�rdsverket anser atl anslr�ngningaraa nu m�ste in�riktas p� att i �kad utstr�ckning redan vid k�llan f�rebygga att f�rorening�ar och avfall uppkommer. En f�rebyggande milj�skyddsslrategi syftar till att minimera avfallets kvantitet och inneh�ll av h�lso- och milj�farliga �mnen samt att anpassa produkter och restprodukter till en �kad �ter�anv�ndning.

Strategin f�r det fortsatta arbete med att l�sa avfallsfr�goraa b�r enligt naturv�rdsverket formuleras p� f�ljande s�tt:

    Undvik att anv�nda h�lso- och milj�st�rande �mnen i produkter och varor

    Undvik att tillf�ra avfallet s�dana �mnen, produkter och varor som �r h�lso- och milj�st�rande

     Undvik att avfall uppst�r

     �tervinn s� l�ngt det �r tekniskt m�jligt och ekonomiskt rimligt

    Behandla det avfall som �ndock uppkommer s� att negativa h�lso- och milj�effekter av betydelse inte uppst�r

Naturv�rdsverket f�resl�r i utredningen en rad �tg�rder i syfte att f�rb�tt�ra situationen p� avfallsomr�det. Flera av f�rslagen syftar ocks� till att f�rebygga avfallsproblemen redan vid k�llan.

Naturv�rdsverket f�resl�r att kommuneraa �l�ggs ansvaret f�r en av�fallsplanering inom kommunen. Syftet med en avfaUsplanering �r att med utg�ngspunkt i de �vergripande m�len fr�mja en fr�n milj�- och resurssyn�punkt �nskv�rd utveckling av avfallshanteringen. Planeringen f�resl�s omfatta b�de det avfall som kommunen har ett direkt ansvar f�r och det avfall som skall omh�ndertas av n�gon annan �n kommunen. Planeringen b�r bedrivas i n�ra samarbete med s�v�l enskilda som f�retag. Natur�v�rdsverket tilldelar en s�dan planering och den dialog den skapar avg��rande betydelse f�r m�jligheterna all f� lill st�nd ett renare avfall, en minskad m�ngd avfall och ett �kat resursutnyttjande. AvfaUsplanen b�r antas av kommunfuUm�ktige.

Naturv�rdsverket anser att lagen om kemiska produkter �r svagare �n sin f�reg�ngare vad g�Uer varor och f�rem�l som blir avfall i och med att lagen inte g�ller f�r varor och f�rem�l annat �n efter s�rskilda beslut. Naturv�rdsverket f�resl�r att dessa svagheter r�ttas till genom att den nuvarande lagen g�rs till�mplig �ven p� varor. Naturv�rdsverket f�resl�r vidare att regeringen �verv�ger att i renh�llningslagen eller i en ny lag om �tervinning inf�ra regler vilka syftar till att i �kad utstr�ckning f� till st�nd �tervinning och begr�nsning av avfall.

Sannolikt har m�nga av dagens problem i samband med avfallshante�ringen sin gmnd i d�lig utbildning i avfalls- och milj�fr�gor alltifr�n l�ga stadier lill universitetsutbildning. Naturv�rdsverket anser att utbildnings�situationen liksom situationen f�r forskning- och utvecklingsverksamhe�ten �r klart underdimensionerad. Verket f�resl�r d�rf�r s�v�l alt ulbild-

163


 


ningen i avfallsfr�gor byggs ut som att st�det till forskning- och utveckling��� Prop. 1989/90:100
�kas.
���������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Naturv�rdsverket anser att det finns goda m�jligheter till ett b�ttre omh�ndertagande av avfallet. Gmndl�ggande f�r en b�ttre behandling av hush�llsavfallet och det icke branschspecifika industriavfaUet �r en upp�delning i olika fraktioner av restprodukter och avfall, helst redan vid k�llan. Nya tekniker h�ller p� atl utvecklas s�som biof�rgasning av den organiska dden i avfaUet, h�g temperaturf�rgasning av en utsorterad br�nslefraktion, upparbetning av papper och plast ur hush�llsavfallet m. fl. Naturv�rdsverket anser det som mycket angel�get att utveckling p� teknik�omr�det forts�tter och att pengar st�lls till f�rfogande f�r byggandet av demonstrationsanl�ggningar enligt de nya teknikema.

Det saknas idag tillr�cklig kunskap om avfallsupplags milj�p�verkan och f�r vilket tidsperspektiv som milj�skydds�tg�rderna skall utformas och vidmakth�llas. I projektet dep� 90 r�knar naturv�rdsverket med att f� fram ett s�dant underlag som g�r att upplagens milj�p�verkan skall kunna ber�knas. Verket anser att tidsperspektivet m�ste f�rl�ngas avsev�rt. Det�ta f�r som f�ljd atl krav m�ste st�llas p� vilket avfall som deponeras och i vilken form det f�r deponeras och p� utformningen av skydds�tg�rderna. M�let �r att deponering av avfall skall ske p� s�dant s�tt att spridningen av olika f�roreningar fr�n upplagen begr�nsas s� att negativa effekter av betydelse p� h�lsa och i milj�n inte uppkommer ens efter 100 tals tiU 1000 tals �r.

Vissa m�ngder av det milj�farliga avfallet g�r idag vid sidan av det avsedda omh�ndertagandet och utanf�r samh�llets insyn och kontroll. Naturv�rdsverket avser d�rf�r att �ka st�det till fr�mst den lokala tillsyns�myndigheten (milj�- och h�lsoskyddsn�mnden) med allm�nna r�d och utbildning. Naturv�rdsverket avser att f�ranstalta om en helt�ckande in�ventering av det milj�farliga avfallet �r 1990. Verket f�resl�r att SAKAB ges �kade resurser att ta om hand och behandla milj�farligt avfall. Industri och kommuneraa b�r successivt �ka sin �garandel i SAKAB.

Naturv�rdsverket har tagit fram en lista p� kemikaliegmpper som inne�h�ller s�rskilt milj�st�rande �mnen, n�mligen:

halogenerade alifatiska f�reningar

halogenerade aromatiska f�reningar

klorerade paraflBner

bromerade aromatiska flamskyddsmedd

aryl- och alkylfosfater

nonylfenoletoxylater

ftalater

Naturv�rdsverket pekar ocks� ut melallema kvicksilver, kadmium, bly och arsenik som de metaller som utg�r de st�rsta milj�riskeraa.

Naturv�rdsverket anser att det finns tillr�ckligt med data om de utpeka�
de kemikalierna och melaUeraa med avseende p� deras potentiella h�lso-
och milj�risker att �tg�rder b�r vidtas f�r att anv�ndningen av dessa skall
begr�nsas.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 164


 


Naturv�rdsverket anser atl ytterligare �tg�rder mot de milj�farliga bal- Prop. 1989/90:100 terieraa m�ste vidtas. Nyligen har ett batterif�retag presenterat alkaliska Bil. 16 batterier med mycket l�gt kvicksilverinneh�ll (under gr�nsen f�r att batte-rieraa skall klassas som milj�farliga) och bmnstensbatterier som �r s� gott som kvicksilverfria. Mot bakgrand av att batterier med mycket l�g kvick�silverhalt �r p� v�g att introduceras p� marknaden f�resl�r naturv�rdsver�ket en avveckling av batterier med kvicksilverm�ngder av betydelse.

Naturv�rdsverket f�resl�r alt regeringen tar upp f�rhandlingar med ber�rda parter inom bryggerin�ringen om att insamlingsm�let f�r burkar skall �kas till 90% �tertagning och att PET-flaskan inlemmas i ett retursy�stem.

F�r att finansiera fr�mst forskning och utveckling f�resl�r naturv�rds�verket att det tas ut en avgift p� avfall som g�r till deponering.

165


 


Bilaga 16.2��� Prop. 1989/90:100 BiL 16

Sammanst�llning av remissyttranden �ver statens naturv�rdsverks utredning Avfallet och Milj�n

1 Avgivna remissvar

Remissvar har l�mnats av kommerskollegium, �verbef�lhavaren, �versty�relsen f�r civil beredskap, statens r�ddningsverk, socialstyrelsen, universi�tet och h�gskole�mbetet (UH�) med ber�rda universitet och h�gskolor, statens livsmedelsverk, arbetarskyddsstyrelsen, plan- och bostadsverket, statens r�d f�r byggnadsforskning, statens industriverk, styrelsen f�r tek�nisk utveckling, statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyr�n (SCB), n�ringsfrihetsombudsmannen, konsumentverket, koncessions�n�mnden f�r milj�skydd, kemikalieinspektionen, statens energiverk, insti�tutet f�r milj�medicin vid Karolinska Institutet, Sveriges lantbmksuniver�sitet, naturvetenskapliga forskningsr�det, forskningsr�dsn�mnden, l�ns�styrdseraa i Kalmar (med Kalmar kommun), G�teborgs- och Bohus, �lvsborgs samt V�sterbottens l�n. Ingenj�rsvetenskapsakademin, Svenska kommunf�rbundet. Landstingsf�rbundet, Svenska naturskyddsf�rening�en, Sveriges grossistf�rbund, Sveriges k�pmannaf�rbund, Sveriges indu�strif�rbund, Lantbmkamas riksf�rbund. Landsorganisationen (LO), Bat�terif�reningen, F�ltbiologema, Milj�f�rbundet, Packforsk, Svensk Av�fallskonvertering AB (SAKAB), Svensk Glas�tervinning AB, Svenska Bryggaref�reningen, Svenska Renh�llningsverks F�reningen, AB Svenska Returpack, Svenska �kerif�rbundet, Svenska �tervinningsf�reningen, Sveriges Kemiska Industrikontor och V�gverket.

2 Allm�nna synpunkter

I stort sett alla remissinstansema �r positiva till och inst�mmer i utred�ningens problembeskrivning, men del stora flertalet p�pekar samtidigt att de f�reslagna �tg�rdema inte �r tillr�ckliga och konkretiserade. En allm�n uppfattning �r att utredningen �r en bra gmnd att arbeta vidare med avfaUsfr�goma fr�n.

�verstyrelsen f�r civil beredskap anser i likhet med naturv�rdsverket, SNV, att det �r angel�get att i �kad utstr�ckning tillvarata de resurser som finns i samh�llets avfaU.

Socialstyrelsen tycker det �r v�rdefullt att en omfattande utredning har tagits fram.

Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd anser all SNV:s redovisning om f�rh�llanden och hittillsvarande utveckling �r v�rdefull att ha tillg�ng tiU vid tillst�ndspr�vningen av enskilda verksamheter.

Kemikalieinspektionen delar i stort SNV:s syn p� problemen och de
�tg�rder som b�r genomf�ras och tycker utredningen ger en v�rdefull
�versikt �ver avfallsproblemen.
��������������������������������������������������������������������������������� 166


 


Statens r�d f�r byggnadsforskning v�lkomnar utredningen och tycker det��� Prop. 1989/90:100
�r en bra genomlysning av �mnesomr�det.
��������������������������������������������� Bil. 16

Sveriges Grossistf�rbundet anser att utredningen har f�tt en utm�rkt inriktning och �r v�lbalanserad.

Riksrevisionsverket anser att utredningen tj�nar som en bra gmnd f�r alt g� vidare i arbetet, men efterlyser en mer ing�ende konsekvensanalys av vissa f�rslag.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n inst�mmer i merparten av utredningens f�rslag, men skulle g�raa se f�rtydliganden av vissa begrepp och efterlyser mer l�ngtg�ende �tg�rdsf�rslag.

Ingenj�rsvetenskapsakademin ansluter sig i huvudsak till utredningen, men anser att en ing�ende genomarbetning beh�vs innan en proposition l�ggs.

Svenska Naturskyddsf�reningen anser att utredningen inneh�ller m�nga intressanta f�rslag, men att styrmedlen �r f�r svaga eller fdriktade. Sk�rps dessa �r utredningen en bra gmnd f�r en avfalls- och resurshush�llning med kraftigt �kade ambitioner.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen finner att det �r en god problem�beskrivning, men konstaterar att �tg�rdema inte n�r upp till den niv� som f�rv�ntas och kr�vs enligt problembeskrivningen.

Milj�f�rbundet anser att utredningen inneh�ller m�nga bra f�rslag, men besvikelsen �r stor n�r SNV inte p� avg�rande punkter tycks uppfatta de nya signalema i gmndutredningama och allm�nhetens mer medvetna inst�llning i avfallsfr�gan.

F�ltbiologerna menar att utredningen andas v�lvilja med bra utveck�lingstendenser, men att kraven/f�rslagen ofta �r f�r diffusa och oprecisera�de. Den duger inte som underlag f�r avfallspolitiken inf�r 90-talet, betyd�ligt kraftigare �tg�rder beh�vs. Den m�lar upp en alltf�r positiv bild av vad som �stadkommits p� avfallsomr�det.

Forskningsr�dsn�mnden ser en kvalificerad analys av avfallsproblemet, men anser att st�rst effekt finns att h�mta redan i faseraa r�varautvinning, produktutformning och produktion.

H�gskolan i Lule� p�pekar att ett viktigt steg mot en helhetssyn �r att till�mpa ett vidare avfallsbegrepp, som inkluderar b�de fasla, flytande och gasformiga �mnen liksom degraderad energi i form av t. ex. spillv�rme.

Arbetarskyddsstyrelsen p�pekar att vid genomf�randet av f�rslagen �r det angel�get att h�nsyn tas till kraven p� god arbetsmilj�.

Sveriges K�pmannaf�rbund delar i stort utredningens syn p� avfaUsfr�goma och anser det v�sentligt att �tg�rda redan vid k�llan och att satsa p� �tervinning.

V�gverket och AB Svenska Returpack �r positiva till och delar i huvud�sak utredamas bed�mningar.

R�ddningsverket har inget att erinra mot utredningens inneh�ll eller f�rslag.

Sveriges industrif�rbund har inget att erinra mot problembeskrivningen.

Lantbrukarnas riksf�rbund anser att avfaUsfr�goma ska prioriteras h�gt, men vill ifr�gas�tta SNV:s syn p� jordbmket som mottagare av dd urbana

167


 


samh�llets restprodukter. En b�ttre definition av begreppet avfall kontra���� Prop. 1989/90:100
restprodukt efterfr�gas.
����������������������������������������������������������������������� Bil. 16

G�teborgs universitet tycker att utredningen �r f�r mager och skulle beh�va ett mer samlat grepp om sambanden ekonomi, styrmedel och milj�.

3 M�l och medel/strategi f�r att uppn� dessa

Remissinstanserna �r �verlag positiva till utredningens m�l och strategi, men saknar �ven h�r en konkretisering av f�rslagen.

�verstyrelsen f�r civil beredskap anser att beredskapsm�let b�r formule�ras; S�dana restprodukter eller avfallsslag som inneh�ller material som kan anv�ndas f�r att �ka landets f�rs�ijningsberedskap inf�r kriser och krig b�r i sk�lig omfattning �tervinnas redan i fredstid.

Plan- och bostadsverket framh�ller att natunesurslagen (NRL) �r til�l�mplig ocks� p� avfallsanl�ggningar vid m�ls�ttningen att hush�lla med material, energi och mark. NRLs hush�Uningsbest�mmdser blir p� s� s�tt till�mpliga p� lokalisering av avfallsanl�ggningar.

Statens industriverk delar synen p� l�ngsiktiga m�l till ledning f�r f�re�tag och andra akt�rer inom avfallshanteringsomr�det. Verket framh�ller att �ven styrmedel m�ste vara l�ngsiktiga, ha en generell karakt�r och inte vara inriktade p� detaljregleringar samt alt de m�ste bygga p� saklig grand.

Styrelsen f�r teknisk utveckling f�resl�r en precisering av SNV:s f�re�slagna m�lformulering till att lyda "Avfall b�r inte till�tas ge upphov till negativa effekter av betydelse p� m�nniskors h�lsa och i milj�n eller till ol�genheter". Styrelsen anser vidare att SNV:s, resonemang om resurssl��seri b�r kompletteras med listor �ver ej �nskv�rda kemiska f�reningar.

Riksrevisionsverket ser det som positivt att SNV har tagit fram �vergri�pande m�l och strategier, men viU understryka att en f�mts�ttning f�r uppfyllande av de f�reslagna m�len �r en f�r�ndrad lagstiftning som bl. a. inneb�r att ytterligare omr�den regleras. I sammanhanget vill verket erinra om begr�nsningsf�rordningens (1987:1347) krav p� konsekvensbed�m�ningar.

Kemikalieinspektionen tillstyrker de m�l och den strategi som verket har f�reslagit och vill s�rskilt framh�Ua vikten av att avfallsfr�gan beaktas redan i utvecklingen av kemiska produkter och av varor som har behand�lats med en kemisk produkt. Inspektionen bygger f�r n�rvarande upp sin verksamhet i fr�ga om kontroll av milj�farliga kemiska produkter och kommer med olika medel att verka f�r att milj�effekter beaktas vid pro�duktutveckling och vid marknadsf�ring.

Statens energiverk bed�mer att m�len som st�lls upp f�r avfallshante�ringen �r f�renliga med de energipolitiska riktlinjema.

Sveriges industrif�rbundet har inget att erinra mot m�len utan anser dem ha ett brett perspektiv och att de f�rtj�nstfullt har diskuterats ur olika intressenters synvinkel. F�rbundet har inget att erinra mot SNV:s strategi, men menar att �tervinning b�r ske i takt med avs�ttningsmarknaden.

Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, Socialstyrelsen, Lantbrukarnas���������������������������� 168


 


riksf�rbund och Packforsk �r positiva till och ansluter sig till de �vergri-���� Prop, 1989/90:100
pande m�l och den strategi som SNV f�reslagit.��������������������������������������� Bil. 16

Kungliga Tekniska H�gskolan anser att m�lformuleringen kan g�ras starkare med krav p� milj�konsekvensbed�mningar f�r vamproduktion fr�n r�vara till avfall.

G�teborgs Universitet vill ha ett kombinerat samh�llsekonomiskl-milj�-m�l f�r att �stadkomma en effektiv resursanv�ndning.

F�ltbiologerna efterfr�gar m�lformuleringen "resursm�ssigt och ekolo�giskt rimligt" ist�llet f�r "tekniskt och ekonomiskt rimligt".

L�nsstyrelsen i Kalmar tillstyrker den �vergripande m�ls�ttningen, men saknar konkreta ambitionsm�l av det slag som begr�nsningama av svavel och kv�veutsl�ppen �r exempel p�. L�nsstyrelsen anser att �kad informa�tion p� alla niv�er �r ett betydelsefullt styrmedel f�r att sprida kunskap och p�verka v�ra v�rderingar inte minst vad g�ller olika varor och produk�ters milj�p�verkan.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n tycker att det finns anledning att diskutera tidsaspekten och samh�llsekonomin �ven med tanke p� den l�ngsiktiga verkan som avfallet f�r med sig. Man n�mner att deponerings-platser f�r avfall f�r med sig lakvattenavrinning i sekler och att ett klarl�g�gande av vilken tidsaspekt som skall anv�ndas i den samh�llsekonomiska analysen d�rf�r �r n�dv�ndig.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n delar till fullo de nya m�len men de kan eventueUt kompletteras med �tervinningsm�l att produkten ska vara f�r�beredd f�r �tervinning och att om �tervinning st�lls mot r�vamuttag b�r �tervinning prioriteras. Den �vergripande m�ls�ttningen m�ste �ven kompletteras med i siffror konkreta m�l p�pekar man. T. ex. f�resl�s att ambitionen att minska avfallsm�ngden kan �verf�ras till n�gon form av reduktionsplan eller att �tervinningsstationer byggs i alla kommuner d�r hush�U, f�retag och andra verksamheter kan l�mna sorterat avfall. Slutli�gen anser l�nsstyrelsen att SNV vart tredje �r b�r g� igenom och f�lja upp avfallsl�get och, om omh�ndertagandet inte uppfyller den m�ls�ttning som antagits, b�r n�dv�ndiga styrmedel s�ttas in.

L�nsstyrelsen i V�sterbottens l�n kan i allt v�sentligt ansluta sig till utredningens f�reslagna m�lformuleringar men anser att man inte tillr�ck�ligt penetrerat orsakema till de �kade avfallsm�ngderna eller �verv�gt �tg�rder i syfte att reducera uppkomsten av avfall. L�nsstyrelsen menar att problemen �r s� allvarliga att det finns sk�l att �verv�ga n�gon form av avfallsreduceringsplan i likhet med vad som var fallet n�r det g�llde atl minska oljeberoendet.

Ingenj�rsvetenskapsakademin anser det utm�rkt att se avfall som en
resurs och att ha som m�l att minimera anv�ndandet av fariiga metaller
och cancerframkallande persistenta genotoxiska organiska �mnen. �kade
anstr�ngningar b�r g�ras f�r att uppn� en mer avfallssn�l produktion,
produkter som l�ttare kan �tervinnas, mindre milj�st�rande hantering och
b�ttre utnyttjande av restprodukter och avfall som resurs f�r material- och
energi�tervining. Akademin ansluter sig till de 5 ddstrategieraa med f�l�
jande f�rtydligande; undvikande av milj�st�rande �mnen i produkter och
varor saml str�van att minska produktion av avfall m�ste alllid ske med
������������������������������ 169


 


utg�ngspunkt fr�n vad som �r ekologiskt motiverat, tekniskt m�jligt och���� Prop. 1989/90:100
ekonomiskt rimligt.
����������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Landstingsf�rbundet lycker att m�len �r av �vergripande karakt�r, men att det tyv�n saknas konkreta handlingsprogram p� flera punkter.

Landsorganisationen ser m�len som naturliga och angel�gna och vill ha en tydligare koppling mellan m�l och medel. Strategin anses alltf�r sum�marisk f�r att ge tillr�ckligt starka signaler lill n�ringsliv och andra ber�r�da. En konkretisering av delm�len �r v�rdefull s�ger man. Organisationen st�der utredningens f�rslag, men vill samtidigt st�rka det kommunala renh�Uningsansvaret, utveckla industrins producentansvar samt se en mer sammanh�llen strategi f�r helt�ckande och l�ngsiktig politik p� omr�det. Kompletteringar m�ste till s�v�l strategiska �verv�ganden som konkreta �tg�rder. LO vill ha utveckling av en helhetssyn som t�cker produktions�processen fr�n r�vara till avfall. SNV betonar detta men �tg�rder saknas, menar man.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen tycker att m�len verkar i positiv riktning, men kunde konkretiseras i kvantitativa termer och genom tids�best�mningar. M�l som formuleras p� detta s�tt blir till beting och kan kontrolleras och korrigeras anser man. Vidare s�ger f�reningen att f�re�byggande insatser m�ste prioriteras och att detta inte har f�tt tillr�cklig tyngd och genomslagskraft i utredningen, varken i m�len, strategierna eller i �tg�rdsf�rslagen. Den viktigaste gmndl�ggande strategin �r att s�tta in kraftfulla �tg�rder f�r avfallssn�l teknologi i industrin, f�r �tervinningsba�ra och milj�v�nliga produkter och f�r information/utbildning tiU medbor�gama om konsumtionsval och beteende. Inom industrin m�ste utvecklas en attitydf�r�ndring till en positivare syn p� nyttigg�randet av �tervunnet material ur avfallsstr�mmen i dess helhet. F�r detta har stimulans�tg�rder avg�rande betydelse.

Forskningsr�dsn�mnden anser att den samh�lleliga analysen �r vag och teknifierad.

4 B�ttre planering och samordning

Kommunal avfallsplanering

Naturv�rdsverkets f�rslag inneb�r att kommunema ges ansvaret f�r en helt�ckande avfallsplanering. Planeringen b�r mynna ut i en avfallsplan som b�r antas av kommunfullm�ktige.

F�ljande instanser tillstyrker f�rslaget om obligatorisk kommunal av�fallsplanering; �verbef�lhavaren, h�gskolorna i Kalmar och Lule�, statens r�d f�r byggnadsforskning, statskontoret, koncessionsn�mnden f�r milj��skydd, kemikalieinspektionen, l�nsstyrelserna i Kalmar, G�teborgs och Bohus samt �lvsborgs l�n, Svenska Naturskyddsf�reningen, Landsorgani�sationen, Svenska Renh�llningsverksf�reningen, Svenska �kerifiirbundet samt Svenska �tervinningsf�reningen.

�verbef�lhavaren anser att vid kommunal avfallsplanering skaU l�nssty�
relsen ansvara f�r erfoderliga kontakter med f�rsvarsmakten.������������������������������������������� 170


 


H�gskolan i Lule� betonar helhetsperspektivet vid utarbetning av kom-���� Prop. 1989/90:100 munala avfallsplaner med kopplingen till markanv�ndningsplaner och���� Bil. 16 milj�v�rdsplaner.

Statskontoret p�pekar att decentraliseringen b�r kunna leda till effekti�vare �tg�rder mot milj�f�rst�ring. Kontoret pekar p� sv�righetema med den f�na inventeringen av milj�farligt avfaU och anser att en ny s�dan m�ste utf�ras i n�ra samarbete med kommunema och ing� som en integre�rad del av avfallsplaneringen.

Byggforskningsr�det finner att f�rslaget med en obligatorisk kommunal avfallsplan �r intressant, fast ser en obligatorisk milj�skyddsplan som ett alteraaliv.

Kemikalieinspektionen anser att f�rslaget b�r kunna bidra till ett �kat tryck p� kemikalieanv�ndare att v�lja kemikalier, som �r mindre milj�far�liga och d�rmed p� kemikalideverant�reraa att utveckla mindre milj�far�liga kemikalier.

L�nstyrelsen i �lvsborgs l�n p�pekar att den kommunala avfallsplanen b�r formuleras i form av ett handlingsprogram och att det kr�vs ett integrerat arbete mellan f�retag och kommun samt centrala anvisningar med en klar m�ls�ttning.

L�nsstyrelsen i Kalmar till�gger att om f�rslaget att l�nsstyrelserna ges en aktivare roll skall kunna genomf�ras m�ste resursf�rst�rkning ske.

Kalmar kommun anser att SNV med sin kunskapsbank tydligare ska rangordna i tiden vilka �mnen/�tg�rder, som avfallsplaneringen i kommu�nerna b�r inriktas p�.

Industrif�rbundet anser att det �r bra att SNV markerar en tydlig skill�nad mdlan kommuneraas roller som tillsynsmyndighet resp. renh�llare. F�rbundet delar inst�llningen att l�nsstyrelsema b�r ges en aktivare roll, eftersom det sannolikt �r p� den regionala niv�n som behovet av f�rst�rk�ning �r st�rst, framf�rallt n�r det g�ller kompetens.

Landsorganisationen menar att ett effektivt fullg�rande av det kommu�nala ansvaret f�mts�tter att kommunema besitter instmment i form av avgiflspolitik och m�jlighet till f�rel�gganden.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen f�respr�kar ett �vergripande sam�h�llsansvar f�r det totala avfallsfl�det (hush�ll,industri och milj�farligt) och anser kommuneraa genom sin rikst�ckande och administrativa bygg�nad vara mest l�mpliga att svara f�r detta. F�reningen vill betona att ett kommunalt ansvar inte �r liktydigt med att kommuneraa sj�lva skaU verkst�lla hanteringen och att ansvaret g�ller f�r avfall inte restprodukter. Planeringsansvaret m�ste kopplas till villkor, p�pekar man.

Svenska �kerif�rbundet �r f�r kommunalt ansvar f�r avfallsplanering, men med skyldighet till samr�d och utst�llningsf�rfarande och tycker inte att l�nsstyrelsen ska ha �kat inflytande p� avfallsplaneringen. F�rbundet anser att industrin ska ha full frihet att v�lja entrepren�r f�r hanteringen av restprodukter.

Svenska �tervinningsf�reningen delar inte �vertron p� regionala l�s�ningar ulan anser att monopolregleraa i s� fall m�ste bort.

Tveksam till f�rslaget �r bl. a.

Svenska Kommunf�rbundet, som anser att f�rdriktningen mot en kom-�������������������������� 171


 


munal helt�ckande och l�ngsiktig avfallsplanering �r riktig men att det �r Prop. 1989/90:100 viktigt med ett helhetsperspektiv p� �kade uppgifter. En realistisk tidspla- Bil. 16 nering beh�vs f�r �vertagandet av tidigare statliga uppgifter. De uppskat�tade, �kande kostnaderna p� 60�100milj.kr/�r anses vara tilltagna i underkant och man saknar f�rslag p� hur nya uppgifter skall finansieras. PrincipieUt anser f�rbundet det ej m�jligt atl p�f�ra kommunal verksam�het nya uppgifter samtidigt som den statliga �verbyggnaden i form av �vergripande planering och samordning och tillsynsuppgifter f�rst�rks. F�r mindre kommuner kr�vs samordning av specialistresurser, vilket f�r�bundet anser b�r betonas.

Plan- och bostadsverket vill f�rst ha en f�rs�ksverksamhet f�r att se hur det fungerar i verkligheten. Verket p�pekar att avfallsplanering och andra uppgifter, som kommunema �lar sig, kr�ver alt den centrala tillsynsmyn�digheten f�rser dem och tillsynsmyndighetema med r�d och kunskaper.

Riksrevisionsverket st�ller sig tveksam till att inf�ra tvingande best�m�melser. Verket menar att kunskapen fortfarande �r bristf�llig och att det d� kan vara f�rdelaktigare att kommuneraa sj�lva f�r ta initiativ. Samti�digt viU man understryka vikten av att en lagstiftning om obligatorisk sektorplanering inte blir alltf�r allm�n och j�mf�r med lagen om kommu�nal energiplanering.

SNV som central tillsynsmyndighet

F�rslaget om statens naturv�rdsverk som central tillsynsmyndighet enligt renh�llningslagen (RHL) tillstyrks av �verbef�lhavaren, byggforskningsr�det, riksrevisionsverket, koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, l�nsstyrelser�na i Kalmar samt G�teborgs och Bohus l�n, Landsorganisationen, och Svenska �tervinningsf�reningen.

�verbef�lhavaren vill s�rskilt understryka vikten av att f�rsvarets sjuk�v�rdsstyrelse f�r beh�lla sin funktion som tillsynsmyndighet enligt renh�ll�ningslagen inom f�rsvarsmakten. Sjukv�rdsstyrelsen f�mts�tter att perso�nal fr�n denna och milit�romr�deraas sjukv�rdsavdelningar bereds tillf�l�le att delta i SNVs tillsynsseminarier.

Byggforskningsr�det betonar i sammanhanget vikten av att tillr�ckliga resurser ges till s�v�l SNV som l�nsstyrdseraa.

Negativ till f�rslaget �r Ingenj�rsvetenskapsakademin som framh�ller vikten av en strikt ansvarsf�rdelning, d�r genomf�randet b�r vara skilt fr�n ansvaret f�r tillsynen av hanteringen. SNV har den centrala rollen och ger m�l och ramar, medan ansvaret �r decentraliserat. Det anses inte vara befogat att centralisera ansvaret enligt renh�llningslagstiftningen, men att en �kad kommunal kompetens beh�vs.

Industrif�rbundet �r tveksam till behovet av en central tillsynsmyndighet enligt RHL d� l�nsstyrelsens tillsyn torde vara tillr�cklig. Om det �nd� blir en s�dan tillstyrker f�rbundet f�rslaget att SNV utses. Ett avfallsr�d anser man d� vara bra f�r att bredda verkets �mnesomr�de.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen anser inte att n�gon ytterligare
central medverkan i tillsynsarbetet vare sig fr�n SNV eller l�nsstyrdseraa,
ut�ver vad som redan nu f�reskrivs i milj�skyddslagen, erfordras.
������������������������������������ 172


 


Svenska �kerif�rbundet avvisar f�rslaget, men om det blir ett avfallsr�d���� Prop. 1989/90:100
s� vill f�rbundet ing� i detta.��������������������������������������������������������������� Bil. 16

Statskontoret avvaktar att ta st�llning till f�rslaget om SNV som central tillsynsmyndighet d� de har att �verv�ga centralmyndighetens roll i en organisations�versyn av SNV.

5 B�ttre lagstiftning

Riksrevisionsverket anser att statsmakteraas syn p� hur avfallsfr�goraa ska hanteras b�st b�r komma till uttryck om alla regler f�r hanteringen samlas i en och samma lag � en avfallslag.

Naturv�rdsverkets f�rslag inneb�r att renh�llningslagen efter utl�ndskt m�nster �ndras till att ocks� innefatta regler om �tervinning och begr�ns�ningar av avfall alteraativt att en ny lag om �tervinning och begr�nsningar av avfall stiftas.

Flera instanser po�ngterar ocks� vikten av att f�ra in regler om �tervin�ning.

Kemikalieinspektionen tillstyrker f�rslaget om inf�randet av regler f�r b�tlre �tervinning och begr�nsning av avfall. Man p�pekar i sammanhang�et att kemikalieinspektionen b�r medverka vid utformningen d� reglema kan komma att ber�ra omr�den som regleras enligt lagen om kemiska produkter.

L�nsstyrelsen i Kalmar tillstyrker att g�ra �tervinningsbest�mmdsema till�mpliga �ven p� annat avfaU �n hush�llsavfall.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n anser att om f�rslaget till lagstiftning om �tervinning inf�rs kommer dd alt ha mycket stor betydelse f�r milj�n och �r d�rf�r ett viktigt styrmedel.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n tillstyrker en �tervinningslag. Landsorga�nisationen inst�mmer helt i att nuvarande lagstiftning beh�ver komplette�ras med regler f�r �tervinning.

F�ltbiologerna lycker att �ndringen i renh�llningslagen till all innefatta �tervinning och begr�nsning av avfaU eller en ny lag inom omr�det �r utredningens mest intressanta f�rslag.

Milj�f�rbundet tycker att SNV har goda f�rslag n�r det g�ller en �tervin�ningslag.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen anser att renh�llningslagen b�r �ndras till att innefatta regler om �tervinning och begr�nsning av avfall alteraativt att en ny lagstiftning uppkommer. F�reningen har inga erin�ringar mot SNV:s f�rslag, men menar att avs�ttningsproblemen m�ste beaktas och l�sas.

Statens industriverk avvisar f�rslagd om en �lervinningslag eftersom del strider mot kravet p� l�ngsiklighet i avfallsplaneringen. Verket anser att det d�rmed inneb�r en os�kerhet f�r f�retagen och kan h�mma utveck-lingsinsatseraa.

Ingenj�rsvetenskapsakademin vill ej ha en speciell �tervinningslag.

Industrif�rbundet avstyrker �tervinningslag enligt danskt m�nster och
vill hellre ha konstmktiva �verl�ggningar med industrin i aktuella fr�gor.��������������������������� 173


 


Naturv�rdsverket f�resl�r ocks� i sin utredning att renh�llningslagens���� Prop. 1989/90:100 best�mmelser om omh�ndertagande g�rs till�mpliga �ven f�r annat avfall���� Bil. 16 �n hush�llsavfall n�r kommunen ut�kar sill renh�Uningsansvar.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen ansluter sig lill utredningens be�d�mning att del ut�kade renh�llningsansvaret ska g�lla �ven icke branschspecifikt industriavfaU. Den f�reslagna �tg�rden �r emellertid en�ligt f�reningen inte tillfyllest f�r att uppn� en fullgod och milj�riktig avfallshantering med avseende p� det totala avfallsfl�det. F�reningen tillstyrker �ven SNV:s f�reslagna f�r�ndring i bilskrotningslagen.

Industrif�rbundet v�nder sig emot f�rslaget att kommunen f�r best�mma var avfallet ska slutbehandlas. �garen till avfallet anses ha ansvaret. I princip har f�rbundet inget att inv�nda mot en h�rdare granskning i samband med tillst�ndspr�vning enligt milj�skyddslagen, men anser del olyckligt om industrin tvingas binda upp sig tiU en entrepren�r i etl koncessionsn�mndsbeslut, som r�cker i ungdar tio �r.

6 B�ttre kunskap

Naturv�rdsverket f�rslag inneb�r att UH� ges i uppdrag att utreda hur en b�ttre utbildning i avfaUsleknologi skaU kunna �stadkommas.

UH� inst�mmer i att forskningsinsatsema inom avfallsomr�det m�ste sp�nna �ver s�v�l de naturvetenskapliga och tekniska som de ekonomiska, administrativa och beteendevelenskapliga omr�dena. �mbetet inst�mmer �ven i att ut�kningen, f�r all inte splittra resursema, b�r ske vid de redan etablerade h�gskoleinstitutionema. Samtidigt p�pekas att de sk�rpta krav p� milj�v�rdsinslag i utbildningen av naturvetare och civilingenj�rer som redan har inf�rts samt behovet av ett �kat antal l�rare.

H�gskolan i Lule� efterfr�gar en strategisk och tv�rvetenskapligt inrik�tad forskning samordnad av en organisation med frist�ende st�llning. Forskningsr�dsn�mnden f�resl�s ha huvudansvaret. H�gskolan f�resl�r vidare regionala forskningsmedel f�r avfallsfr�gor och forskningsst�d till �tervinningsprojekt. Datainsamling, leknik�vervakning och informa�tionsspridning anses angel�gna och man menar att h�gskoloraa h�r skuUe kunna spela en viktig roU.

Lunds Universitet betonar vikten av l�ngsiktig kunskapsuppbyggnad samt behovet av en mer samh�llsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning kring akt�reraas roll inom milj�omr�det.

Universitetet i Link�ping framh�ller TEMA-forskningen i Link�ping som �r tv�rvetenskaplig och d�rmed har samlade resurser. Universitetet inst�mmer i det starkt v�xande behovet av tekniker med utbildning i avfallsfr�gor.

Kungliga Tekniska H�gskolan framh�ller att den m�ste finnas med bland de h�gskolor som f�resl�s f� ut�kade resurser f�r avfallsforskning. KTH har utrett f�rats�ttningaraa f�r ett milj�forskningsinstitul tillsam�mans med Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.

Uppsala Universitet anser att det stora utbildningsbehovet hos allm�n�
heten har kommit bort i SN V:s bet�nkande.
������������������������������������������������������������������ 174


 


H�gskolan i Kalmar p�pekar att allm�nhetens �kade kunskap om ekolo-���� Prop. 1989/90:100 giska/ekonomiska f�rdelar �r en viktig gmnd f�r praktiska och p�tagbara���� Bil. 16 resultat.

Statens livsmedelsverk framh�ller att deponiforskning �r synnerligen angel�gen.

Styrelsen f�r teknisk utveckling anger att den kan fungera som kanal f�r framtagandet av ny milj�v�nligare teknik. Men styrelsen framh�ller att den nya tekniken m�ste premieras eller lagstiftningen sk�rpas f�r att underl�tta inf�randet d� den nya tekniken inte �r billigare �n den �ldre.

Statens energiverk planerar forskning- och utvecklingsinsatser p� ca 25milj.kr. f�r avfallsenergiomr�det under perioden 1987-90. Insatsema avser gmndl�ggande forskning kring bl.a. br�nsleberedning ur hush�llsav�faU och �vrigt br�nnbart avfall, f�rbr�nningsteknik, reduktion av f�rore�ningar, r�kgasrening och restprodukthantering samt utvinning av biogas fr�n avfaU som alteraaliv till vanlig avfallsf�rbr�nning. Verket kommer �ven att kunna l�mna st�d liU mer till�mpade utvecklingsprojekt inom ramen f�r den nya energiteknikfonden. Man har redan p�b�rjat uppbygg�nad av forskargmpper vid h�gskoloma i Lund, G�teborg, Uppsala, Ume� och Lule�.

L�nsstyrelsen i Kalmar p�pekar att H�gskolan i Kalmar har en tv�rve�tenskaplig gmndutbildning inom milj�-och nalunesursomr�det, vilken inbegriper �ven avfaUshantering. L�nsstyrelsen anser d�rf�r att ytterligare utbildning kan ske vid h�gskolan i Kalmar inte minst till inom �mnesom�r�det redan yrkesverksamma.

L�nsstyrelsen i G�teborg och Bohus l�n inst�mmer i behovet av �kad utbildning och forskning, men tycker att utredningen verkar ha gjort en alkf�r sn�v avgr�nsning av en framtida l�mplig huvudinriktning f�r Chal�mers. Mycket kompetens som nu finns vid h�gskolan skulle riskera att g� f�rlorad om utredningens f�rslag skulle genomf�ras, s�ger man.

Byggforskningsr�det anser att forskning och h�gre utbildning inom av�fallshanteringen beh�ver f� �kade resurser liksom inom all kommunal leknik. Det viktigaste medlet, menar r�det, �r atl f�rb�ttra gmndutbild�ningen vid de tekniska h�gskoloma, vilket �r UH�:s och h�gskoloraas huvudsakliga uppgift. R�det delar uppfattningen att FoU-volymen b�r �ka men anser atl det inte realistiskt med 50 �70milj. kr./�r, dels pga nuvaran�de otillr�ckliga forskanesurser och dels pga avfallets betydelse f�r b�de milj�skydd och byggd milj�. R�det ser starka sk�l f�r att kommuneraa kraftigt �kar sitt ansvar inte bara f�r den utrednings- och utvecklingsverk�samhet, som sker inom Reforsk ulan ocks� f�r den l�ngsiktiga forskning�en. R�del anser slutligen att en statligt styrd profilering av h�gskolomas FoU �r ol�mplig samt att det nordiska samarbetet inom omr�det b�r �ka.

Ingenj�rsvetenskapsakademin s�ger att utbildningen p� milj�omr�det
vid de tekniska h�gskoloraa, �vriga h�gskolor och universitet m. fl. skolor
b�r byggas ut i enlighet med akademins och UH�:s tidigare f�rslag. Den
till�mpade forskningen inom avfallsomr�det b�r genomf�ras i n�ra samar�
bete mellan ber�rda parter, och Reforsk b�r �ven i forts�ttningen fungera
som samordnande organ. En viss �versyn av Reforsks verksamhet �r dock
befogad, menar akademin, och anser att SNV b�r st�dja dess fortsatta������������������������������ 175


 


verksamhet. Akademin avstyrker d�remot att ombilda Reforsk till ett���� Prop. 1989/90:100

forskningsinstitut p� avfallsomr�det d� dess flexibilitet i s� fall skulle g堠�� Bil. 16

f�rlorad.

Svenska Kommunf�rbundet anser att det �r en sj�lvklar uppgift f�r de statliga myndigheterna att vidta �tg�rder genom bl. a. st�d till forskning och utvecklingsarbete f�r atl starkt reducera f�rekomsten av milj�farliga �mnen i produkter och varor.

Industrif�rbundet delar uppfattningen att det finns stora forskningsbe�hov �ven inom avfallsomr�det. D�rf�r har man engagerat sig i Reforsk. F�rbundet f�resl�r att, i den m�n ytterligare resurser anses b�ra tillf�ras omr�det, s� ska dessa kanaliseras genom Reforsk.

Landsorganisationen har inga inv�ndningar mot utredningens f�rslag om f�rdelning av olika FoU-uppgifter p� h�gskolev�sendet och sektors�forskningsorganen. LO saknar d�remot en redovisning av m�jlig intema�tionell forskarsamverkan eller m�jligheter att tillgodog�ra sig interaatio�ndla forskn i ngsresukat i �vrigt inom avfallshanteringen.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen delar helt SNV:s �sikter att en b�ttre utbildnings- och FoU-verksamhet med det snaraste m�ste tillskapas inom avfallsomr�det. F�reningen tillstyrker f�rslaget att UH� ges i upp�drag att utreda och l�mna f�rslag till hur en ut�kad utbildning kan ske. F�reningen p�pekar att i utredningen endast h�gskoleutbildningen ber�rs, men att motsvarande satsning ocks� b�r g�lla gymnasieutbildningen, gmndskoleutbildningen, yrkeskurser etc. H�gskoleutbildningen, menar man, b�r tillgodose tv� behov, dels en bred utbildning till blivande civilin�genj�rer, beslutsfattare inom industrier, myndigheter etc. och dels en f�rdjupad utbildning f�r att tillgodose rekryteringen inom branschen. F�r�eningen anser att utredningens f�rslag att satsa p� Chalmers, Lule�s Tek�niska h�gskola. Lunds Tekniska H�gskola och Sveriges Lantbmksuniversi�tet b�r kompletteras med Tekniska H�gskolan i Stockholm/KTH. Avslut�ningsvis anser f�reningen att utredningen inte har beaktat de internatio�nella erfarenheteraa fr�n utbildnings- och FoU-verksamhet inom omr�det och att UH� b�r uppm�rksamma dessa erfarenheter i sitt utredningsupp�drag.

Sveriges Lantbruksuniversitet anser att de har f�tt en undanskymd plats och menar att mycket avfall inneh�ller mullr��mnen, kalk och v�xtn�rings�mnen, som p� sikt b�r l�nkas in i livsmedelsproduktionen. Icke biogena �mnen l�gger ofta hinder i v�gen f�r ett inv�ndningsfrilt utnytt�jande menar universitetet och p�pekar att arbete med sikte p� atl utnyttja t�torternas och industriernas avfall som g�dsel och jordf�rb�ttringsmedel sedan l�nge p�g�r vid lantbmksuniversitelel.

Forskningsr�dsn�mnden inst�mmer i att det beh�vs v�sentligt mycket
mer av utbildning och forskning inom avfallshanteringen men menar att
det �r f�rhastat atl tro att problemen l�ses enbart med utbildningsinsatser.
Avfalls- och �tervinningsomr�det exemplifierar mycket tydligt gmndl�g�
gande m�lkonflikter �ver ett bredare samh�lleligt falt �n det delomr�de
d�r problemen blir synliga. Det �r d�rf�r viktigt att inte gl�mma de
systemanalyliska och samh�lleligt granskande aktiviteterna p� forsknings�
sidan. Tekniken �r viktig, men den m�ste s�ttas in i ett bredare samman-
���������������������������� 176


 


h�ng menar n�mnden och anser att ett bredare, mer forskningsr�dslikt���� Prop. 1989/90:100 ansvar b�r tilldelas n�gon av forskningsfinansi�reraa f�r dessa bredare���� Bil. 16 systemanalyser.

7 B�ttre ansvarstagande

Producentansvar

Landsorganisationen vill utveckla industrins producentansvar f�r att f�re�bygga avfallsproblemen och �stadkomma mer av resursbevarande produk�tionsformer.

Ocks� L�nsstyrelsen i Kalmar anser att ett uttalat producentansvar f�r en varas milj�farlighet och �tervinningsm�jligheter klart skall fastl�ggas.

Industrif�rbundet menar att industrins frihetsgrad �r starkt �verdriven och styrs av konkurrensen, framf�rallt interaationdlt. Avg�randet ligger hos konsumenten, vars vilja ingen industri kan s�tta sig �ver n�gon l�ngre tid. Industrin �r beredd att ta ansvar om den tillf�rs�kras m�jligheter atl sj�lv avg�ra hur avfallet skall hanteras inom de ramar som samh�Uet st�ller upp. Utan r�tt till eget agerande g�r f�rhandlingspositionen f�rlo�rad.

Ingenj�rsvetenskapsakademin anser att f�r att kunna ta till vara indu�strins positiva inst�llning till milj�fr�gor s� m�ste den tillf�rs�kras ett stort ansvar och frihet att ta hand om och behandla sitt avfall.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen framh�ller att producentens an�svar lades fast redan 1975, men dessv�ne har denna viktiga princip inte kunnat f�ras ut till verkst�llighet. Orsakeraa till detta m�ste enligt f�r�eningen s�kas i led l�ngt innan avfallshanteringen, fr�mst i produktionen men �ven i konsumtionen.

Milj�m�rkning och milj�varudeklarationer

Naturv�rdsverket f�resl�r i sin utredning att den s�rskilde utredaren f�r milj�m�rkning ocks� ges uppdraget att utreda ett system med milj�vara-deklarationer. Verket delar rent prinicipiellt uppfattningen att positiv milj�m�rkning �r ett viktigt hj�lpmedel f�r konsumentema, men anser att ansvaret b�r ligga p� t. ex. en stiftelse, partsammansatt n�mnd eller m�jli�gen n�gon ideel organisation.

Institutet f�r milj�medicin anser att generella kriterier f�r �mnens milj��farlighet �r en f�mts�ttning f�r milj�m�rkning samt milj�vamdeklaration.

L�nsstyrelsen i Kalmar tillstyrker utredningens f�rslag om milj�m�rk�ning och milj�vamdeklarationer.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n inst�mmer i den ambitionsniv� utredningen visar vad g�ller milj�vamdeklarationer och milj�m�rkning, men skulle g�raa sett tydligare st�llningstaganden och starkare viljeyttring�ar.

Svenska Naturskyddsf�reningen v�lkomnar f�rslagen om milj�m�rk-����������������������������� 177

12�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


 


ning och milj�vamdeklarationer och f�resl�r att ansvaret f�r detta ligger���� Prop. 1989/90:100
hos en s�rskild stiftelse d�r bl. a. f�reningen skulle ing�.
��������������������������� Bil. 16

Ingenj�rsvetenskapsakademin vill ha en f�ruts�ttningsl�s utredning om s.k. positiv milj�m�rkning och eventuellt en milj�varudeklaralion, men med beaktande av intemationella aspekter.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen �r positiv till att utreda milj��m�rkning och milj�vamdeklarationer, men anser att milj�m�rkning skall vara negativ och obligatorisk eftersom det inte �r n�gon ny marknadsf��ringsnisch som ska tillskapas f�retagen. En positiv och frivillig m�rkning, som utredningen f�resl�r, skapas av marknadskrafterna menar man.

Konsumentverket vill ha friviUig och positiv milj�m�rkning d�r n�rings�livet och dess organisationer tar ansvar f�r att systemet fungerar. Verket vill inkludera milj�aspekter i produktinformationen och framh�ller all en bredare produktinformation ger k�nnedom om vilka effekter tillverkning, konsumtion och skrotning ger p� milj�n, energif�rbmkning etc. Verket p�pekar att relativt str�nga krav p� vederh�ftigheten i f�retagens milj�ar�gumentation uppr�ttsh�lls enligt 2 � marknadsf�ringslagen samt att 3 � �l�gger n�ringsidkare att l�mna information som har s�rskild betydelse fr�n konsumentsynpunkt. Milj�information b�r ges genom v�l inarbetade kanaler f�rslagsvis genom verkels tidning R�d & R�n. Verket p�pekar vidare alt del �r viktigt med en helhetssyn p� konsumentinformationen. Milj�vamdeklarationer haren positiv inverkan p� milj�n genom all f�re�tagen hellre �ndrar sin produkt �n deklarerar n�got negativt. Ell system f�r varningsm�rkning g�llande milj�fariiga �mnen kan vara ell v�rdefullt tillskott lill konsumentr�d. Slutligen menar verket att en s�rskild milj��m�rkning avseende mest milj�skonande varianter av olika varuslag inte borde kr�va s� l�ngvariga f�rberedelser som f�rslaget f�mts�tter och j�m�f�r med utvecklingen av liknande m�rkning i Norge.

F�ltbiologerna f�resl�r en stiftelse f�r milj�m�rkning.

Grossistf�rbundet avstyrker s. k. positiv milj�m�rkning och vill ha fakta-deklarationer ist�llet. Vidare framh�ller f�rbundet all etl �kat samarbete med n�ringslivet �r bra d� del minskar eventuella handelsproblem.

Industrif�rbundet menar all milj�m�rkning kan bli vilseledande och anser milj�vamdeklarationer vara l�ttare all hanlera.

Statens livsmedelsverk tillstyrker f�rslaget alt utreda milj�varudeklara�tioner.

Kemikalieinspektionen anser atl utredningen av milj�varudeklaralioner b�r ses mot bakgmnd av 2 � f�rordningen (1985:835) om kemiska produk�ter. Denna regel inneb�r ett generellt krav p� alt produktinformation av betydelse fr�n h�lso-och milj�skyddssynpunkt ska l�mnas f�r vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt och p� grund av sina egenskaper kan befaras medf�ra skada p� m�nniskor och milj�.

Grossistf�rbundet tycker att f�rslaget om milj�varudeklarationer kan vara intressant om det �r ett internationelll system och atl det b�r tas upp i OECD.

Landsorganisationen delar uppfattningen att en b�ttre produktinforma�
tion �r n�dv�ndig. Milj�vamdeklaralionerna �r en m�jlighet, en annan �r
alt l�gga in milj�data i utbyggd allm�n varudeklaration.
��������������������������������������������������� 178


 


Svenska �tervinningsf�reningen tycker att milj�vamdeklarationer �r��� Prop. 1989/90:100 bra, men f�r stor betydelse f�rst n�r hanteringstekniken kommit s� l�ngt���� Bil. 16 att en uppdelning av avfallet kan ske till best�md avs�ttning.

Intern avfallsrevision

Naturv�rdsverket l�gger inget f�rslag om inf�randel av interaa avfallsrevi�sioner. Verket rekommenderar dock f�retag och industrif�rbund att un�ders�ka nyttan av en s�dan revision.

Riksrevisionsverket f�resl�r att ett system pr�vas d�r f�retagen �l�ggs att uppr�tta en form av bokf�ring �ver de r�varor som transporteras till f�relaget och som anv�nds i produktionsprocessen och vad som kommer ut i form av varor. Verket erinrar om att det i samband med tillst�ndspr�v�ningen enligt milj�skyddslagen finns m�jligheter att p�verka f�retagens inlag av milj�farliga �mnen och produkter i syfte att f�rhindra att milj��farliga �mnen �verhuvudtaget kommer in i avfallet. Verket menar att tillst�nd inte b�r utf�rdas f�n�n en plan f�r avfallshanteringen med god�tagbara milj�effekter finns.

Kemikalieinspektionen anser all SNV b�r ta upp fr�gan om interaa avfallsrevisioner till en n�rmare diskussion med n�ringslivet. Inspektio�nen vill framh�lla vikten av alt f�retagen fortl�pande bedriver en tillfreds�st�llande f�retagsintern kemikaliekontroU fr�n milj�skyddssynpunkt inkl. avfallet och menar att det b�r finnas f�rebilder att h�mta fr�n den kontroll som sker fr�n arbetsskyddssynpunkl.

Svenska Naturskyddsf�reningen vill ha interaa avfallsrevisioner dels d�r avfallet kan vara v�rdefullt eller milj�farligt och dels d�r stora m�ngder uppkommer.

Industrif�rbundet delar utredningens syn p� v�rdet av interaa avfalls�revisioner eller liknande genomg�ngar och arbetar med fr�gan.

Landsorganisationen menar att i de �rliga rapporterna fr�n tillst�nds�pliktiga f�retag b�r uppgifter om avfallshantering och �tervinnings�tg�r�der ing�.

Upphandlingsf�rordningen

Naturv�rdsverket konstaterar i sin utredning att ett f�rtydligande b�r g�ras i upphandlingsf�rordningen och i f�reskrifterna i anslutning till f�rord�ningen, om att statliga myndigheter vid sin upphandling skall ta vederb�r�lig milj�h�nsyn.

Svenska Naturskyddsf�reningen v�lkomnar en �ndring i upphandlings�f�rordningen enligt f�rslaget.

L�nsstyrelsen i Kalmar tillstyrker ocks� f�rslaget.

F�ltbiologerna tycker det �r bra med en sk�rpning av upphandlingsf�r�ordningen, men att ytteriigare sk�rpa kr�vs. Stat och kommun skall givet�vis vara skyldiga att v�lja det mest milj�v�nliga alteraativet vid upphand�ling om det inte �r alldeles uppenbart orimligt ur ekonomisk synvinkel.

Riksrevisionsverket anser att �ndam�lsenlighetskrav i upphandlingsf�r�
ordningen redan inbegriper ett h�nsynstagnade till milj�n.��������������������������������������������� 179


 


N�ringsfrihetsombudsmannen bed�mer att �ndringen i upphandlings-���� Prop. 1989/90:100 f�rordningen om att statliga myndigheter skall ta vederb�rlig milj�h�nsyn���� Bil. 16 vid upphandling kan komma i konflikt med kravet p� aff�rsm�ssighet. Man anser d�rf�r att en s�dan regel b�r bli f�rem�l f�r noggranna �verv�ganden.

V�gverket p�pekar att det �r viktigt att oklarheter vid tolkningen av upphandlingsf�rordningen undanr�js s� att enskilda verk kan g�ra milj��m�ssiga avv�gningar utan regeringspr�vning.

Ingenj�rsvetenskapsakademin och Svenska �kerif�rbundet anser att f�r�slaget om f�r�ndringar i upphandlingsf�rordningen b�r avstyrkas.

Industrif�rbundet avr�der best�mt f�rslaget om �ndring i upphandlings�f�rordningen.

8 B�ttre omh�ndertagande

Allm�nt

Plan- och bostadsverket p�pekar vikten av att st�lla konkret kunskapsun�derlag till kommuneraas f�rfogande s� att de kan inarbeta l�mpliga l�gen f�r avfallsanl�ggningar i det p�g�ende �versiktsplanearbetel enligt plan-och bygglagen. Verket pekar ocks� p� vikten av att lokaliseringen av avfaUsanl�ggningar pr�vas i kommuneraas fysiska planering och vill un�derstryka att det i m�nga fall �r l�mpligt med regionala avfallsanl�ggning�ar. I sammanhanget framh�lls ocks� atl r�d f�r detaljplanering av bostads�omr�den och �ndringar i Svensk byggnorm ligger inom verkets ansvarsom�r�de.

L�nsstyrelsen i Kalmar vill understryka viklen av atl icke branschspeci�fikt industriavfaU �gnas st�ne uppm�rksamhet. L�nsstyrelsen framh�ller vidare atl sopf�rbr�nning inte b�r bli ett sj�lv�ndam�l ulan endast anv�n�das f�r att minska avfallsvolymeraa i t�tbefolkade omr�den. Endast s�dant som inte kan �tervinnas och d�r den milj�farliga delen bortsorteras i st�rsta m�jliga m�n b�r br�nnas eftersom all problemen att p� ett s�kert s�tt slutligt omh�nderta askan kvarst�r �ven vid l�ngtg�ende r�kgasrening. Slutligen p�pekar l�nsstyrelsen att det �r angel�get att statliga medel sna�rast m�jligt st�lls till f�rfogande f�r unders�kningar och erfoderliga sane�ringar av �ldre avfallsupplag m. m. eftersom ansvarsfr�gan h�r �r oklar.

Ingenj�rsvetenskapsakademin finner det �nskv�rt att en noggrann in�ventering g�rs av redan befintliga upplag f�r avfaU av skilda slag och deras milj�p�verkan samt att en �tg�rdsplan uppr�ttas och genomf�rs. Ett s�dant arbete, s�ger akademin, b�r ske p� kommunal och regional niv� men under �verinseende av naturv�rdsverket.

Svenska Naturskyddsf�reningen h�ller med om att icke branschspecifikt industriavfall inte ska f� deponeras utan att det pr�vas enligt milj�skydds�lagen.

180


 


Hush�dsavfad���������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Flera instanser framh�ller k�llsortering som ett viktigt medel f�r att f�r-b�ttra omh�ndertagandet av hush�llsavfallet.

Konsumentverket efterlyser en inventering av k�llsorteringsf�rs�k och anser det viktigt med ett samlat grepp p� hush�llsavfallet vad g�ller sorte�ring, f�rvaring och avl�mning. Verket vill ha n�rcentraier d�r man ska kunna avl�mna alla slag av uppdelat avfall, f�mtom det komposterbara, och f�rordar ett ers�ttningssystem f�r uppdelat avfall.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n anser att k�llsortering inte bara �r en metod f�r att minska och f�rb�ttra avfallet utan �ven ger den enskilde ett ansvar f�r sin avfallsproduktion, vilket p�verkar b�de pro�duktkunskap och milj�medvetenhet. L�nsstyrelsen hade g�raa sett att utredningen ytterligare hade betonat k�llsorteringens f�rdelar och l�mnat f�rslag till styrmedel.

Landsorganisationen anser att k�llsortering �r en n�dv�ndig f�rats�ll�ning f�r all framtida avfallshantering och att den b�r lyftas fram. LO delar �ven utredningens uppfattning att satsningen p� biogas b�r ges aktivt st�d.

Socialstyrelsen �r positiv till att k�llsortering inf�rs alltmer, men anser att hygienaspekteraa ytterligare b�r uppm�rksammas.

Lantbrukarnas Riksf�rbund menar att k�llsortering kr�vs f�r att erh�lla en acceptabelt ren organisk fraktion fr�n hush�llsavfallet utan inblandning av biogena �mnen och att del �r den enda realistiska utv�gen f�r att recirkulation ska vara m�jlig. F�rbundet p�pekar ocks� i sammanhanget att f�r hush�llen separata avloppssystem, som inte blandas med industrins avlopp eller dagvattenn�tet, �r en f�mts�ttning f�r att kunna anv�nda slammet p� jordbmksmark. Riskema �r troligen inte av akut karakt�r men de l�ngsiktiga f�ljdema kan vara mycket allvarliga och �ventyra markens biologiska produktionsf�rm�ga.

Avfallsf�rbr�nning ifr�gas�tts av framf�rallt milj�r�relsen.

Svenska Naturskyddsf�reningen vill p�peka att delutredningen "Be�handlingsmetoder f�r kommunak avfall" �r bristf�llig bl.a. betr�ffande fr�gan om resursutnyttjande ur deponerat avfall och �r kritisk mol SNV:s inst�llning att sopf�rbr�nning ej �r etl milj�problem ulan snarare ett opinionsproblem. F�reningen anser att sopf�rbr�nning p� sikt b�r avveck�las. Efterhand som material�tervinning och altemativa mer milj�v�nliga behandlingsmetoder byggs ut avvecklas de befintliga f�rbr�nningsanl�gg-ningama. I sammanhanget pekar man p� att de kostsamma avfallsf�rbr�n-ningsanl�ggningaraa fodrar s� stora ekonomiska resurser atl utvecklingen av �tervinning och alteraaliva metoder f�rhindras. F�reningen lycker det �r en aspekt som naturv�rdsverket har f�rsummat att utreda. Vidare f�resl�s att eftersom metangasutvinning f�rb�ttrar tippens milj�egenska�per och bl.a. minskar lakvattnets milj�farlighet b�r metangasutvinning g�ras till obligatoriskt koncessionsvillkor vid alla tippar, b�de befintliga och planerade, d�r en s�dan utvinning �r m�jlig. F�reningen p�pekar att metangasutvinning under senare �r visat sig vara etl myckel bra och biUigt s�tt att p� ett milj�v�nligt s�tt utvinna energi ur avfall.

Milj�f�rbundet undrar varf�r SNV st�ller sig positiv till biogasframst�ll-

181


 


ning och till gasulvinning ur deponigas, men inte anser sig beh�va la n�gra Prop. 1989/90: 100 s�rskida initiativ f�r atl fr�mja utvecklingen inom omr�det. F�rbundet Bil. 16 pekar p� all verket i utredningen s�ger all n�gra milj�st�rningar inte uppsl�r vid storskalig exploatering av deponigas, men i praktiken motver�kar s�dan teknik samt k�llsortering och �tervinning, genom sin n�got ensidiga satsning p� sopf�rbr�nning. F�rbundet menar att den nya tekni�ken inte eliminerar milj�giflerna utan de omf�rdelas bara, s� att en mindre del emmitleras till luften, men mer hamnar i askan. Problemen med askan och slagg �r inte heller l�sta menar man.

F�ltbiologerna anser all sopf�rbr�nning �r en bromskloss f�r alternativa behandlingsmetoder och att naturv�rdsverkels inst�llning, alt f�rbr�n�ningen enbart �r ell opinionsproblem, �r ell steg tillbaka. �ven med ENA-krav kommer dioxiner bildas och f�rr eUer senare riskera atl slippa ut i naturen, beroende p� hur askan hanteras s�ger f�reningen.

Sveriges Lantbruksuniversitet menar alt det �r viktigt att man inte ger upp ulan satsar p� fortsatt utvecklingsarbete vad avser kompostering av hush�llsavfall till jordf�rb�tlringsmedel. Sortering av avfallet �r n�dv�n�dig. SLU menar ocks� att utredningen h�rdare borde betona att den enskilde mer h�rdh�nt m�ste r�kna med att p�verkas av milj�v�rdsarbetet t. ex. vad g�ller priser samtidigt som den enskilde b�r f� m�jlighet att st�lla milj�krav och har ett stort ansvar n�r det g�Uer kampen mot nedskr�p�ning.

Milj�farligt avfad

Statens livsmedelsverk vill trycka p� att humanloxikologiska data med st�ne tyngd v�gs in vid bed�mning av �mnens milj�farlighet. Verket anser atl det �r anm�rkningsv�rt att kontrollen av hanteringen av milj�fariigt avfall �r s�mre �n den f�r hush�llsavfall. Verket p�pekar vidare all vatten �r ett av v�ra viktigaste livsmedel och vill d�rf�r starkt understryka att det �r av st�rsta vikt att stabila och giftiga organiska �mnen samt vissa metaller inte tillf�rs avfallsupplag. Verket vill ha en noggrann bevakning av deponier och information om var de finns.

Arbetarskyddsstyrelsen p�pekar att sjukv�rdens riskavfall inte har be�handlats i rapporten. Styrelsen anser vidare att det �r viktigt att f�retag som transporterar avfall g�rs uppm�rksamma p� reglema om transport av farligt gods och betonar vikten av krav p� utmstningen och fordonen. Vikten av m�rkning och av att information om godset medf�ljer vid �verl�telsen framh�lls ocks�.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n anser att det �r n�dv�ndigt att
f�relag ges st�ne ansvar i omh�ndertagandet av det egna avfallet. Kraven
p� s�v�l redovisningar som interaa hanteringsmtiner hos f�retagen b�r
�ka s�ger man och p�pekar att m�nga olika sorters avfall alltf�r ofta
blandas i en slask p� f�retagen. B�ttre separering m�ste ske, och rapporte�
ring av anv�nda kemikalier och uppkommet avfall b�r vara en sj�lvklar�
het. L�nsstyrelsen h�lsar med tillfredsst�llelse f�rslaget atl utf�rda allm�n�
na f�reskrifter till f�rordningen om milj�farligt avfall. L�nsstyrelsen p�
pekar att det �r viktigt att effektiva instmment skapas f�r insamling och
����������������������������� 182


 


omh�ndertagande av hush�llens milj�farliga avfall. Ulveckiing av melo-���� Prop. 1989/90:100 der som i milj�-och resursh�nseende inneb�r nya och b�ttre alternativ b�r���� Bil. 16 st�djas, g�rna i samverkan med de avfallsproducerande f�retagen.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n framh�ller all myndigheteraas kontroll av del milj�farliga avfallets omh�ndertagande avsev�rt b�r f�rb�ttras genom mer tillsyn p� f�ltet. L�nsstyrelsen �r tveksam lill all Iransporttillsl�nd f�r milj�farligt avfall p� l�nsstyrelseniv� upph�r eftersom nuvarande system ger en n�dv�ndig regional kontroll. L�nsstyrelsen f�resl�r att SCB b�r f� till uppgift att �rligen sammanst�Ua uppgifter om kommuneraas och de st�ne f�retagens avfallshantering.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen anser atl samh�llet b�r ha grand-ansvaret f�r behandlingen av det milj�farliga avfallet. Endast d�rigenom skapas garantier f�r l�ngsiktiga och uth�lliga l�sningar. F�reningen menar att hela avfallsfl�det i samh�llet m�ste greppas och alt del milj�fariiga avfallet kanske �r det viktigaste delfl�det i sammanhanget. F�r all n� detta m�ste ansvars- och rollf�rdelningen g�ras tydligare och den b�sta l�sning�en, menar f�reningen, �r alt kommuneraa l�ser sina uppgifter genom regional samverkan. F�reningen p�pekar �ven att avfallsbegreppet m�ste klarg�ras och att definitionen av begreppet milj�farligt avfall bli f�rem�l f�r en utredning. F�reningen p�pekar �ven att det inte �r bra all senarel�g�ga f�rslag lill hantering av bl. a. kvicksilverhaltiga batterier, bilbatterier, lysr�r och avfallsolja med h�nsyn till alt s�dana b�r ing� i en helhetsl�s�ning av det milj�farliga avfallet.

Stockholms universitet f�resl�r att s�dan destmktion av PCB och n�rbe�sl�ktade �mnen som utf�rdes i ammoniakverket vid Kvaratorp las upp till �verv�gande och eventuell f�myad forskning. Universitetet anser ocks� atl urlakningen till gmndvattnet fr�n deponier inte har beaktats tillr�ckligt i utredningen.

Naturv�rdsverket f�resl�r i utredningen att en allm�n inventering av milj�farligt avfall genomf�rs 1990.

Statistiska centralbyr�n menar att det �r av stor vikt alt de statistiska erfarenheter som vanns i 1980 �rs inventering tas till vara. Urvalet b�r enligt SCB ske s� att det blir m�jligt att med god kvalitet ber�kna totala uppkomna och omh�ndertagna m�ngder i landet. SCB vill ocks� framh�lla att inventeringen om m�jligt ges s�dan utformning att den kan ge svar p� de �nskem�l om statistik, som framf�rts av interaationdla organisationer. Det milj�farliga avfallet ges �kande uppm�rksamhet i del interaationdla arbetet och det �r viktigt att Sverige kan redovisa beg�rd statistik h�vdar man. SCB st�der f�rslaget att naturv�rdsverket tillsammans med SCB, Svenska Renh�Uningsverksf�reningen och Svenska Kommunf�rbundet unders�ker f�mts�ttningama f�r en samordnad slalistikinsamling.

Ingenj�rsvetenskapsakademin finner det viktigt att en inventering av milj�farligt avfall sker inom ramen f�r den kommunala avfaUsplanering-en, men under SNV:s �verinseende.

Grossistf�rbundet �r tveksamma inf�r en inventering av milj�farligt avfall 1990 eftersom man ifr�gas�tter om nyttan st�r i paritet till kostna�dema d� erfarenheteraa fr�n tidigare inventeringar inte varit positiva.

Industrif�rbundet anser att begreppet milj�farligt avfall b�r ers�ttas med������������������������ 183


 


specialavfall och att en inventering av detta avfall inte tj�nar n�got prak-���� Prop. 1989/90:100
tiskt syfte.
��������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Overl>ef�Ihavaren anser att vid en planerad ny inventering av milj�far�ligt avfall skall inventeringsresultaten inom f�rsvarsmakten enbart redovi�sas till f�rsvarets sjukv�rdsstyrelse.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen st�der inte f�rslaget att g�ra en ny allm�n inventering av det milj�farliga avfallet, utan menar att man ist�llet b�r inventera aktivt ute i f�retagen genom upps�kande verksamhet och samarbete med industrin s�som har skett i G�teborg. D�remot st�der man f�rslaget att allm�nna r�d och till�mpningsanvisningar tas fram samt f�rslaget att halt- och gr�nsv�rden tas fram f�r visst avfall.

Kemikontoret framh�ller att en �ndam�lsstyrd revidering av den nuva�rande v�gledande f�rteckningen �r en f�mts�ttning f�r att en inventering av f�rekommande milj�farligt avfall skall kunna ge anv�ndbara resultat.

Naturv�rdsverket f�resl�r �ven att vissa l�ttnader g�rs i f�rordningen om milj�farligt avfall.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen st�der inte f�rslaget att regerings�pr�vningen f�r behandling av milj�farligt avfall genom �tervinning f�r mindre m�ngder �n 1000 ton tas bort eftersom det motverkar �nskem�let att garantera l�ngsiktiga och uth�lliga l�sningar. Likas� avvisar f�reningen f�rslaget till l�ttnader i den nuvarande lagstiftningen om �tervinningsv�r�da avfall och transporter av sm� kvantiteter milj�farligt avfall. D�remot �r man positiv till att den s. k. l�nsstyrelsepr�vningen av transport�rer av milj�farligt avfall tas bort. F�reningen anser att 17 � i f�rordningen (1985:841) om milj�farligt avfall, FMFA b�r tas bort och pr�vning ist�llet ske enligt 12 �. En distinktion av vad som i 17 � FMFA menas med "mindre del av anl�ggningens kapacitet" efterfr�gas. Milj�farligt avfall som transporteras fr�n k�llan till behandling i anl�ggning enligt 17 � b�r inte undantas fr�n det kommunala transportmonopolet.

N�ringsfrihetsombudsmannen tillstyrker f�rslagen om f�r�ndringar av regleraa f�r transport av milj�farligt avfall.

Svenska kommunf�rbundet anser inte att 12 � FMFA samt 4�, 4a � renh�llningsf�rordningen (1979:596) b�r liberaliseras s� som SNV f�re�sl�r. Det kan medf�ra att stora m�ngder milj�farligt avfall faller utanf�r samh�llets kontroll och leda till en urholkning av milj�moral ist�llet f�r tiU en st�rkning.

Kemikontoret anser att texten i 17 � FMFA, "endast mindre del av anl�ggningens kapacitet", b�r utg�. Om behandlingen �r tillfredsst�llande �r det likgiltigt om kapacitetens andelen �r stor eller liten. Kontoret f�resl�r atl 2 � FMFA omvandlas till en bilaga i analogi med milj�skydds�f�rordningen eftersom det �r l�ttare att �ndra i en s�dan.

Svenska �kerif�rbundet anser att f�rslaget om l�ttnader f�r transporter av milj�farligt avfall b�r tillstyrkas, men att den f�reslagna utformningen av 4 � FMFA b�r avvisas.

Naturv�rdsverket f�resl�r att SAKAB garanteras �kade resurser och att �garslmkluren p� SAKAB succesivt �ndras s� att kommunen och indu�strin blir b�ttre representerade.

Arbetarskyddsstyrelsen f�resl�r en �kad ut�triktad verksamhet f�r�������������������������������� 184


 


SAKAB t.ex. genom att bist� f�retagen med r�dgivning och utbildning���� Prop. 1989/90:100 samt teknikutveckling f�r behandling av milj�farligt avfaU. Detta fram-���� Bil. 16 h�lls ocks� av Uppsala Universitet.

Styrelsen f�r teknisk utveckling delar naturv�rdsverkets farh�gor att l�sningen f�r SAKAB: s bekymmersamma situation inte �r att h�ja behand�lingskostnaderna. Styrelsen bed�mer att nytt kapital m�ste tillf�ras bola�get. Man vill starkt ifr�gas�tta om inte ocks� den officiella m�ls�ttningen borde bli att samordna SAKAB och dess nordiska motsvarigheter till en specialisering av delvis olika inriktning.

Koncessionsn�mden f�r milj�skydd delar SNV:s uppfattning att SAKAB beh�ver �kade resurser men finner det n�dv�ndigt att milj�farligt avfall i �kad utstr�ckning ocks� b�r kunna behandlas dels vid andra anl�ggningar anpassade f�r s�dan verksamhet, dels vid s�rskUda processindustrier, som har m�jligheter att ta hand om inte bara sitt eget milj�farliga avfall utan �ven s�dant avfall utifr�n.

Ingenj�rsvetenskapsakademin anser att fr�gan om SAKAB: s verksamhet �r komplex och att det b�r g�ras en f�mts�ttningsl�s �versyn av dess verksamhet, organisation och finansiering. Akademin finner det naturligt att staten, kommuneraa och industrin tillsammans tar ansvar i dessa fr�gor.

Industrif�rbundet anser alt SAKAB �r en del av samh�llets infrastmktur. F�rbundet ser inga motiv f�r att �ka industrins �garandel eftersom man anser att det inte motsvaras av n�got �kat inflytande �ver f�retaget. D�remot �r man beredd att bidra till verksamheten med sina erfarenheter och kunskaper och till fortsatta diskussioner om stmkturdlt samarbete. Fr�n industrins sida st�lls �ven kravet att SAKAB ska kostnadsbasera sina priser och inte korssubsidiera. F�rbundet p�pekar att industrin �r beroen�de av atl det milj�farliga avfallet kan las om hand p� ett kompetent och milj�m�ssigt riktigt s�tt. SAKAB, menar f�rbundet, har en viktig roll som slutlig omh�ndertagare av s�dant avfall som industrin inte sj�lva kan ta hand om, �ven om SAKAB bara har kapacitet att ta hand om en marginell del av den totala m�ngden.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen delar i stort sett naturv�rdsver�kels uppfattning om SAKAB: s framtid och roll, vilket bl. a. inneb�r krav p� �kade resurser. Enligt f�reningen �r fr�gan om behandlingen av det milj��farliga avfallet den kanske viktigaste alt l�sa och man �r beredd atl medverka till ett �kat kommunak ansvar t. ex. genom en �kad �garandel i SAKAB.

SAKAB vill ha en f�rst�rkt tillsynsorganisation f�r att st�rka det milj��
riktiga omh�ndertagandet av milj�fariigt avfall. Tillsynen b�r i f�rsta hand
ske vid de kommunala milj�-och h�lsoskyddsn�mndema och vara b�de
kvalitativ och kvantitativ. F�r att m�jligg�ra ddta f�resl�s ett �kat inter-
kommunalt samarbete bl. a. med specialutbildade inspekt�rer p� hante�
ring av milj�fariigt avfall. SAKAB f�resl�r �ven att ett s�rskilt r�d st�lls liU
SNV: s f�rfogande f�r alt underl�tta verkets klassning av milj�farligt avfall.
R�det b�r vara sammansatt av representanter f�r myndigheter, intresseor�
ganisationer och SAKAB. Klassningsbeslul b�r sammanst�llas och samlas
i en periodisk publikation. SAKAB b�r spela en ledande roll vad avser
����������������������������� 185


 


utveckling av teknik f�r slutbehandling, lagring och deponering av milj�- Prop. 1989/90:100 farligt avfall. Kostnaderaa f�r inilialverksamhet av s�dant slag b�r ej tas ut Bil. 16 i form av �kade behandlingsavgifter anser man. F�retaget efterfr�gar vidare ett FoU-r�d d�r n�ringslivet, h�gskolor och SNV finns represente�rade. Slutligen f�resl�r SAKAB att som ett f�rsta steg mot en mera kom�plett marknad- och logistikenhet b�r ett organ bildas med uppgift att svara f�r en samlad redovisning av fl�den av milj�farligt avfall, tillg�ngliga resurser f�r slutligt omh�ndertagande, behov av omh�ndertagande, ex�portm�jligheter samt �vriga fakta av intresse f�r producenter, omh�nder�tagare och beslutsfattare. Till della organ b�r knytas intressenter inom fl�dets alla delar och ansvaret f�resl�r man b�r finnas hos en f�r staten n�rst�ende organisation, f�rslagsvis SAKAB. Regeringens etableringskon-troll f�r �tervinning b�r vara kvar och f�r milj�farligt avfall b�r undre gr�nsen vara s� l�g som 500 ton/�r. F�r best�mmande av antal och lokali�sering av deponier f�r milj�farligt avfall b�r en rikst�ckande l�ngsiktig deponeringsplan, uppr�ttas d�r framtida deponeringsbehov, �tervinnings�m�jligheter, transportavst�nd, tiUsyn, behov av f�rbehandling och lokala f�rh�llanden redovisas.

9 B�ttre produktkontroll/b�ttre situation p� f�rpackningsomr�det/b�ttre �tervinning

Lagen om kemiska produkter (LKP)

Naturv�rdsverket f�resl�r att LKP �ndras till att ocks� omfatta �ven varor och f�rem�l som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt.

F�rslaget om �ndring i LKP tillstyrks av Forskningsr�dsn�mnden, L�ns�styrelserna i �lvsborgs och i Kalmar l�n, Uppsala Universitet, Svenska Naturskyddsf�reningen samt Kalmar kommun.

Stockholms Universitet ser �ndringen av LKP som angel�gen ur milj�-kemisk synpunkt d� �ven varor som behandlats med uppenbart milj�farli�ga kemiska �mnen och beredningar enkelt kan rymmas inom LKP:s ram och n�mner som exempel flamskyddsbehandlade plastmaterial och textili�er.

Kemikalieinspektionen anser att en v�gledning fr�n naturv�rdsverket f�r l�nsstyrdseraas samt milj�- och h�lsoskyddsn�mnderaas tillsyn �ver efter�levnaden av LKP �r utomordentligt angel�gen. Inspektionen anser ocks� det angel�get att �tg�rder vidtas f�r att sprida k�nnedom om att f�rskrif-teraa i LKP om f�rsiktighetsm�tt och produktinformation ocks� g�ller de milj�- och h�lsofarliga varoraa och d� �r straffsanktionerande.

Landsorganisationen inst�mmer i f�rslaget att vidga kemikalidagstifl-ningens till�mpning och anser att det �r bra att det tydligg�rs att lagstift�ningens regler �r straffsanktionerade.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen har inget att erinra mot f�reslagna �ndringar i LKP.

Ingenj�rsvetenskapsakademin anser att en sk�rpning av 5 � i lagen om
kemiska produkter �r v�lmotiverad. Akademin anser �ven att avfallsfr�-����������������������������� 186


 


goma b�r ses i ett intemationeUt perspektiv och �tg�rdema i Sverige m�ste���� Prop. 1989/90:100 bl. a. fr�n handels- och konkunenssynpunkt s� l�ngt som m�jligt harmoni-���� Bil. 16 seras med dem i utlandet.

Kommerskollegium p�pekar att f�rslaget till �ndring i LKP skall notifie-ras enligt �verenskommelser i GATT och EFTA oavsett om de l�ggs fram av f�reskrivande myndighet eller regeringen. Kollegiet utg�r fr�n att na�turv�rdsverket i sitt fortsatta utredningsarbete iakttar Sveriges internatio�nella �taganden r�rande f�reskrifter om varor mm och i till�mpliga delar iakttar de kommitt�direktiv som har l�mnats ang�ende beaktande av EG-aspekteraa i utredningsverksamheten (dir. 1988:43). Kollegiet avstyrker �ndringen av LKP till att g�lla �ven varor med motiveringen att en av gmndtankama bakom lagstiftningen, att lagen skall kunna till�mpas p� vissa varor f�rst efter s�rskilt beslut, i s� fall �verges.

Industrif�rbundet tiUstyrker SNV:s f�rslag att LKP g�rs till�mplig p� f�rem�l och varor, men avstyrker d�remot att lagen g�rs till�mplig p� vara eller f�rem�l, som har behandlats med en kemisk produkt. �ven Grossistf�rbundet anser det vara alltf�r l�ngtg�ende att kr�va att LKP skall vara till�mplig p� en vara som inte inneh�ller, men har behand�lats med kemisk produkt.

Kemikontoret tycker inte att en lag�ndring av LKP �r beh�vlig.

Produklkontroll

Naturv�rdsverket konstaterar i utredningen att det redan finns tillr�ckligt med data f�r vissa �mnen f�r att anv�ndningen av dessa kraftigt skall begr�nsas samt att alkaliska batterier med en kvicksilverhalt �ver en viss hak (0,015-0,025%) f�rbjuds, alteraativt att en pant inf�rs.

Styrelsen f�r teknisk utveckling p�pekar vikten av att de i samh�llet producerade varoma utformas s� att �tervinning av i dem ing�ende mate�rial inte i on�dan f�rsv�ras.

Svenska kommunf�rbundet vill genom lagstiftning f�r att reducera f�re�komst av milj�farligt avfall i producerade varor. Kemikalieinspektionen h�ller med SNV om all det f�r m�nga �mnen finns data nog f�r att motivera kraftfulla �tg�rder fr�n leverant�rer och anv�ndare. S�dana �t�g�rder f�resl�r inspektionen kan bl.a. best� i att byta ut �mnena mot mindre milj�farliga.

Socialstyrelsen p�pekar att �ven WHO har kriteriadokument f�r �m�nens milj�farlighet och att dessa b�r beaktas som underlag f�r prioritering�ar. Utsl�ppen av kadmium och kvicksilver b�r upph�ra s� snart som m�jligt. Metallorganiska bek�mpningsmedel, CFC (freoner) och PAH (po�lyaromatiska kolv�ten) b�r ing� i den i utredningen n�mnda gmppen av �mnen som skall bearbetas.

Institutet f�r milj�medicin delar naturv�rdsverkets uppfattning att kad�
mium, kvicksilver, bly och arsenik �r de metaller i avfallet som st�r f�r de
st�rsta riskema. Institutet anser atl WHOs kriteriadokument f�r effekter
b�r anv�ndas som underlag f�r prioriteringar. Institutet delar utredning�
ens uppfattning om vilka gmpper av organiska kemiska �mnen i avfallet
som har de st�rsta h�lso- och milj�riskeraa men anser det oklart varf�r
������������������������������ 187


 


inte CFC (freoner) lagits med. Institutet delar �ven uppfattningen att���� Prop. 1989/90:100
utsl�ppen av kvicksilver och kadmium ska upph�ra.
��������������������������������� Bil. 16

Konsumentverket p�pekar att andelen utl�ndska varor i avfallet och m�jligheten att p�verka dessa �r d�ligt utredda i rapporten.

G�teborgs Universitet anser att l�ttidentifierbara omr�den som plast-och glasflaskor, bilskrotning och batterier har f�tt relativt stort utrymme j�mf�rt med industrins, energisektoms och jordbmkets utsl�pp av milj��farliga �mnen.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n vill ha starkare krav p� hante�ringen av avfallsoljor och f�resl�r ett generellt f�rbud p� f�rbr�nning av dessa utan tillst�nd enligt milj�skyddslagen.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n bed�mer att konkreta och generella �tg�r�der m�ste vidtas mot i stort sett alla halogenerade �mnen med ledning av deras mycket allvarliga milj�effekter. L�nsstyrelsen tillstyrker ett f�rbud mot alkaliska kvicksilverbatterier.

Landstingsf�rbundet p�pekar att flera landsting driver ett arbete f�r att minska m�ngden kemikalieavfaU. Landstingen kartl�gger kemikalie�anv�ndningen och testar altemativa produkter samt ompr�var mtiner. En m�ls�ttning �r att byta ut de vanliga desinfektionsmedlen och tv�ttmedlen som inneh�ller blockpolymerer och fenoler samt att anv�ndningen av l�sningsmedel ska niinskas. F�rbundet st�djer detta utvecklingsarbete och ska medverka till att erfarenhetema sprids till samtliga landsting.

Svenska Naturskyddsf�reningen anser att formuleringen "b�r begr�n�sas" betr�ffande de sju gmppema s�rskilt riskabla organiska �mnen m�ste sk�rpas.

F�ltbiologerna anser att lagstiftningen f�r produktkontroll �r f�r tam. F�reningen menar att om inte bransch�verenskommelser resulterar i Hg-fria batterier s� m�ste ett pantsystem inf�ras under en �verg�ngsperiod. Problem med vissa kvicksilverhaltiga produkter och eventuell specialbe�handling av dessa har varit k�nt s� l�nge att redan denna utredningen borde ha inneh�llit konkreta f�rslag, s�ger man.

Grossistf�rbundet anser det viktigt att diskutera regleringen av fr�n milj�synpunkt o�nskade �mnen i interaationdla organ t. ex. EG och f�r�hoppningsvis finna gemensamma l�sningar. F�rbundet pekar p� att indu�strin �r interaationell tiUsin karakt�r.

Landsorganisationen vill att den omn�mnda lislningen av vissa milj�gif�ter vars effekter anses s�rskilt milj�st�rande snarast b�r komma till st�nd som underlag f�r information till anv�ndare och direkta hanteringsanvis�ningar i syfte att begr�nsa eller i vissa fall f�rbjuda anv�ndningen. S�rskilt mdj�st�rande avfallsoljor, menar LO, ska helt koncentreras tiU SAKAB.

Kemikontoret framh�ller att utredningen inte uppm�rksammar sv�rig�heten att n� de mindre och medelstora f�retagen med information som �r utformad med s�rskild h�nsyn till deras f�mts�ttningar att tillgodog�ra sig och efterleva komplicerade regelsystem.

Batterif�reningen tillstyrker naturv�rdsverkets f�rslag att �verl�ggningar ska ske med branschen f�r att utforma en plan f�r inf�randet av de nya, icke milj�farliga, alkaliska batteriema.

Forskningsr�dsn�mnden st�djer insatser i syfte att undvika att olika������������������������������ 188


 


tungmetaUer �verhuvudtaget blandas med avfall och pekar p� en medve-���� Prop. 1989/90: lOO ten central stimulans till en milj�medveten teknik typ �ndringar i upp-���� Bil. 16 handlingsf�rordningen och ekonomiska incitament.

F�rpackningar

Naturv�rdsverkets f�rslag inneb�r atl �tertagningsm�let f�r retursystem h�js lill 90%, att ett retursystem f�r PET(PolyEtylenTereftalat)-flaskor inf�rs, att f�rpackningsskalten utreds samt att inget �terglassystem inf�rs.

Riksrevisionsverket tillstyrker utredningens f�rslag om en �versyn av f�rpackningsskatten i syfte att fr�mja retursystemen p� dryckesf�rpack�ningsomr�det.

�verstyrelsen f�r civil beredskap menar att om den f�reslagna �versynen av f�rpackningsskatten resulterar i atl skatten p� returf�rpackningar tas bort torde det gynna dem.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen har inga erinringar mot att f�r�packningsskatten utreds eller mot att inte inf�ra �terglassystem. F�rening�en framh�ller vikten av atl tidigare f�rhindra att icke �tervinningsbara och milj�sl�rande produkter introduceras p� marknaden.

F�ltbiologerna tillstyrker att f�rpackningsskatten ses �ver i syfte att fr�mja retursystem inom dryckesf�rpackningsomr�det.

AB Svenska Returpack inst�mmer i f�rslaget om en utredning av f�r�packningsskatten och f�resl�r att returburken, PET-flaskan och returflas�kan beskallas p� ett konkunensneutralt s�tl.

Svenska Bryggaref�reningen f�rordar en slutgiltig snabbutredning p� f�rpackningsskatten nu. Fr�mmande material som st�r retursystemet (PVC, st�l) b�r beskattas h�gre. Eng�ngsreturf�rpackningar s�som PET b�r beskattas h�gst som aluminiumburken.

Socialstyrelsen tycker att �terglassystem kan utredas vidare och b�r omfatta �ven hush�llens glasavfall. Styrelsen �r positiv till ett retursystem f�r PET. �ven Institutet f�r milj�medicin �r positiv till ett retursystem f�r PET.

Livsmedelsverket vill p�peka att det st�lls s�rskilda krav p� �tervunnet material som kommer i kontakt med livsmedel. Av den anledningen anser verket att returpapper inte b�r anv�ndas vid framst�llningen av s�dant f�rpackn ingsmaterial.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n anser att utredningen skulle f�reslagit en obligatorisk f�rpr�vning av de milj�m�ssiga konsekvenseraa samt m�jligheter till �tervinning av alla nya f�rpackningar.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n anser att krav b�r st�llas p� standardise�ring f�r retursystem av f�rpackningar och "rena" f�rpackningsmaterial.

Svenska Renh�llningsverks F�reningen �r positiv till ett retursystem f�r PET under f�mts�ttning att den kan �teranv�ndas eller �tervinnas.

Svenska Naturskyddsf�reningen vill prioritera returf�rpackningar ge�
nom att inf�ra pantsystem med 90% returgrad p� s� m�nga f�rpackningar
som m�jligt och anser det viktigt att panten s�tts tillr�ckligt h�gt f�r att
sp�na till �terl�mning. F�reningen f�respr�kar pant p� PET-flaskan, ci�
derflaskor, glasburkar av standardmodell mm. Man vill handla mer i
���������������������������������� 189


 


"l�svikt" och n�mner l.ex. automatsystem f�r mj�lk och olja samt l�s-���� Prop. 1989/90:100 ningsmedd. F�reningen anser att ett f�rbud mot PVC i f�rpackningar �r��� Bil. 16 v�lmotiverat.

L�nsstyrelsen i Kalmar l�n anser det angel�get att minska plastf�rbmk-ningen inom f�rpackningsindustrin.

Sveriges k�pmannaf�rbund framh�ller att retursystem ofta drabbas av problem i b�ijan som t.ex. returburkshanteringen och anser d�rf�r att PET-retursystemel kr�ver b�ttre utveckling. F�rbundet p�pekar att �ter�fyUning kr�ver utrymme och god distribution samt att pressning kr�ver utmstning och standardisering av f�rg och form. Den l�ngsiktiga inrikt�ningen vad g�ller returflaskans anv�ndning m�ste d�rf�r fastl�ggas i tid.

AB Svenska Returpack rekommenderar f�rbud mot PVC-f�rpackningar och st�lburkar f�r drycker. Bolaget anser att ett retursystem f�r PET b�r inf�ras snarast och att ett riksomfattande pantsystem f�r PET-flaskan kan inf�ras under h�sten 1989. Man ansluter sig till f�rslaget att branschen l�ngsiktigt skall svara f�r att �tertaget PET-malerial �teranv�nds. Vidare h�ller man med naturv�rdsverket om att k�llsortering �r en viktig del i framtida �tervinningssystem men saknar f�rslag p� �tg�rder s� att uppfin�nare och f�retag stimuleras till utveckling av utmstning f�r hemmen. Det efterlyses ett �tagande fr�n myndigheteraa s� att ber�rda branscher b�ttre kan planera sin verksamhet.

Svenska Bryggaref�reningen anser all f�rslaget om ett retursystem f�r PET �r senkommet men bra. Insatser och forskning i Sverige f�r att anv�nda �tertaget PET kan om�jligt beg�ras fr�n branschen ensam s�ger f�reningen och menar att etl inhemskt utvecklingsprojekt i SIND:s regi f�refaller mer realistiskt.

F�ltbiologerna ifr�gas�tter om naturv�rdsverkets utredningar tagit med nya resurssn�la f�rpackningsalteraativ och efterfr�gar konkreta �tg�rder f�r att �ka standardisering. Man vill ha klart formulerade och tvingande normer vad g�ller dryckesf�rpackningar samt h�ja panten p� aluminium�burken.

Packforsk p�pekar att f�rpackningar endast utg�r en liten del av den totala m�ngden restprodukter. Man finner det angel�get att minska male-rial�lerg�ngen vid framst�llningen av f�rpackningar och att �ka �tervin�ning av f�rpackningar. PET, menar man, belastar genom sin l�ga vikt distribution- och transportapparaten betydligt mindre �n tunga returfla�skor.

�tervinning och �teranv�ndning

�verstyrelsen f�r civil beredskap framh�ller att �kad �tervinning f�mtom
en b�ttre milj� och en b�ttre samh�llsekonomi ger en �kad f�rs�rjningsbe�
redskap inf�r ett krisl�ge d� import av viktiga r�varor kan vara st�rd.
Styrelsen p�pekar vidare att det �r viktigt att �tg�rder vidtas som m�jlig�
g�r �tervinningssystem som inte �r l�nsamma i fredstid. En s�dan �tg�rd
kan vara alt, som SNV f�reslagit, st�lla medel ur allm�na arvsfonden tiU
ideella organisationers f�rfogande f�r att genomf�ra insamlingskam-
��������������������������������� 190


 


panjer. Styrelsen vill se ett ut�kat samarbete mellan s�v�l myndigheter��� Prop. 1989/90:100 som statens industriverk, styrelsen f�r teknisk utveckling, �verstyrelsen���� Bil. 16 f�r civil beredskap, konsumentverket, forskare och ber�rda f�retag.

L�nsstyrelsen i Kalmar vill ha f�rbud mot kvicksilverbatterier samt pant fram tills f�rbudet tr�der i kraft. Dessutom vill man ha pant p� lysr�r och bilbatterier. L�nsstyrelsen understryker vikten av alt PCB-kontamineral papper inte �tervinns vid returpappersbraken och p�pekar att den �tervin-ningsteknik f�r lysr�r, som redan finns och �r kommersiellt tillg�nglig, b�r stimuleras.

Kalmar kommun anser att kapitlet "B�ttre �tervinning" �r f�r aUm�nl skrivet och i stort �terger endast vad som redan �r k�nt. Kommunen saknar nyheter vad avser marknaden f�r avs�ttningsbara restprodukter och vidh�ngande priss�ttning. Svenska Naturskyddsf�reningen framh�ller alt �tervinningssystem b�r stimuleras f�r lysr�r och kvicksilverlampor. SNV och industrif�rbundet b�r f� i uppdrag alt ge f�rslag om hur storska�lig �tervinning av plast och gummi ska �stadkommas. Det framh�Us all �tervinningen gynnas om energiskatten �kar och skallen p� arbetskraft minskar. F�reningen anser att SNV b�r f� i uppdrag att organisera �tervin�ning av freon. F�reningen vill �ven inf�ra en h�g pant p� kvicksilveroxid och nickelkadmiumbatterier f�r att stimulera �tervinning saml inf�ra regler f�r insamling och �tervinning av de laddningsbara nickelkadmium�batterier, som hotar att bli ett framtida problem.

Sveriges k�pmannaf�rbund anser det l�mpligt att petroleumhandeln medverkar i insamlingen av blybatterier och att en representant f�r petro�leumhandeln ing�r i Returbatts styrelse. F�rbundet p�pekar �ven att Pet�roleumhandelns Riksf�rbund intresserar sig f�r insamling av avfallsoljor och har till SNV f�reslagit �tg�rder f�r att l�sa fr�gan. F�rbundet anser alt ett insamlingssystem f�r avfallsolja kan byggas upp p� bensinstationer, om petroleumhandeln f�r ers�ttning f�r sina hanteringskostnader.

Svensk Glas�tervinning framh�ller betydelsen av att k�llsortering/sepa�rering av �tervinningsbara materialslag sker p� s�dant s�tt atl kvaliteten ger f�rats�llning f�r b�sta m�jliga avs�ttning. Man �r positiv till utred�ningens syn p� ett �terglassystem f�r vin och sprit och till forskning inom omr�det alteraaliv anv�ndning av �tervinningsglas eftersom den framtida glasinsamlingen kan leda till ett �verskott.

Sveriges lantbrukuniversitet framh�ller att �kad reparation borde disku�teras f�r atl f� mindre restprodukter.

10 B�ttre ekonomisk styrning

Naturv�rdsverket f�resl�r i utredningen att en avfallsavgift tas ut f�r att finansiera �kade insatser f�r forskning och utveckling.

Kemikalieinspektionen tycker det �r rimligt att avfaUsproducenlen ge�nom en avgift f�r finansiera en �kning av den idag otillr�ckliga forsknings-och utvecklingsverksamheten p� omr�det.

Konsumentverket ser positivt p� differentierade avfallstaxor om det
premierar k�llsortering.�������������������������������������������������������������������������������������������� 191


 


Statens industriverk har inget att erinra mot f�rslaget om en avfallsavgift Prop. 1989/90:100 f�r de angivna syftena, men till�gger att s�dana medel ocks� m�ste kunna Bil. 16 utnyttjas f�r utveckling av bepr�vad teknik och testning i mindre skala av s�dan � inte bara f�r utveckling av ny avancerad teknik. Verket �r d�remot tveksam till de f�reslagna bdoppen och f�resl�r en l�gre avgift de f�rsta �ren f�r att slippa on�dig fondering och risken att medel satsas p� mindre genomt�nkta projekt. Verket efterfr�gar ocks� ha ett huvudman�naskap f�r f�rdelningen av medlen d� man ser en risk i att f�reskrivande myndigheter samtidigt handl�gger industrifr�mjande �tg�rder.

L�nsstyrelsen i Kalmar anser att allt avfall som omh�ndertas f�r slutlig behandling b�r ing� i avgiftsunderlaget p� samma s�tt som beskrivs f�r Danmark. F�rslaget om differentierade avfallstaxor tillstyrks.

L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n framh�ller att hush�llens avgif�ter f�r sophantering �r f�rh�llandevis l�ga och att det d�rf�r b�r finnas utrymme f�r finansiering av mer exklusiva omh�ndertagandeformer.

L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n tiUstyrker inf�randet av avfallsavglft, men lycker den kan vara h�gre �n f�reslaget och �ven tas ut p� avfall som g�r till f�rbr�nning. L�nsstyrelsen menar att skatter och avgifter b�r �ndras och l�ggas s� atl �tervinning fr�mjas.

Svenska Naturskyddsf�reningen vill ha starkare styrmedel f�r atl f� mindre m�ngd milj�farligt avfall och v�lkomnar en avfaUsavgift, men framh�ller att den m�ste l�ggas p� b�de avfall som deponeras och s�dant som f�rbr�nns f�r atl f� en styrande effekt. Annars f�rbr�nns bara mer avfall och material�tervinning f�r inte den ekonomiska draghj�lp som �r n�dv�ndig. F�reningen �r ocks� positiv till att delar av den nya avfallsav�giften p� industriavfall anv�nds f�r att �ka kapaciteten och f�rb�ttra tekniken hos SAKAB. Men f�reningens uppfattning �r att avgifteraa m�ste ligga p� en mycket h�gre niv� �n den f�reslagna f�r all f� en styrande effekt. K�llsorterade hush�Us- och industriavfall b�r d�rvid undantas fr�n avgift.

F�ltbiologerna anser ocks� att avfallsavgift ska tas ut �ven p� avfall som g�r till f�rbr�nning. P� s� s�tl uppfylls ocks� SNV:s m�ls�ttning att pre�miera �tervinning framf�r sopf�rbr�nning. F�reningen vill med ekono�miska styrmedel tvinga fram �tervinning och avfallsminimering ist�llet f�r f�rbr�nning och deponering. F�reningen undrar varf�r SNV:s f�rslag om inf�randet av ekonomiska styrmedel f�r att f�rm� avfallsproducenten att l�mna in avfallsolja f�r �tervinning till ny sm�rjolja inte har f�rverkligats.

Statskontoret tillslyrker f�rslaget om en avfaUsavgift.

Byggforskningsr�det delar uppfattningen om f�rdelarna med en kom�munal finansiering av FoU, men f�rordar ett procenlp�slag p� renh�ll�ningsavgiften framf�r utredningens f�rslag.

Landsorganisationen anser allm�nt att avfallsomr�det l�mpar sig v�l f�r
en �kad anv�ndning av ekonomiska styrmedel s�v�l vad g�ller f�rpack�
ningsskatt eller produktskalt som differentieringar av den kommunala
renh�llningstaxan i syfte att stimulera
t.ex. k�llsortering. LO framh�ller
dock viklen av att avgiftssystemen utformas s� att de avspeglar ett reellt
kostnadsansvar, dvs. f�rorenaren betalar, och inte medf�r stor administra�
tiv belastning. N�r det g�ller att finansiera avfallsforskning och SAKAB:s
�������������������������� 192


 


verksamhet f�rordar LO en avgift p� osorterat avfall, framf�rallt industri-���� Prop. 1989/90:100
avfaU, framf�r generella p�slag p� renh�llningsavgifteraa.
���������������������� Bil. 16

Riksrevisionsverket anser inte att de kommunala principeraa om sj�lv�kostnad och likst�llighet utg�r n�got hinder f�r en differentiering av taxor�na. Verket �r tveksam till om det �r en bra modell att finansiera forskning genom alt ta ut en "avgift" p� avfall till deponering eller f�rbr�nning eftersom det egentligen inneb�r en punktskatt.

Svenska Renh�llningsverksf�reningen menar att fr�gest�llningaraa be�tr�ffande avfallsavgifter fortfarande �r m�nga och obesvarade och �r be�redda att medverka till alt formeraa f�r en avgift, dess konstmktion, uppb�rd samt storiek snabbt utreds. F�reningen �r inte beredd att tillstyr�ka f�rslaget om en s�rskild avgift p� industriavfall f�r att finansiera SAKAB:s verksamhet. F�reningen tillstyrker f�rslaget att en avfaUsavgift tas ut p� s�v�l industri- som hush�llsavfall f�r att finansiera �kade insatser f�r forskning och utveckling, men anser att basresurser f�r forskningsinsti�tutionerna b�r finansieras via statsbudgeten.

Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd anser att inf�randet av nya avgifter inkl. avfallsavgifter b�r �verv�gas inom ramen f�r en samlad �versyn av f�rekommande och tillkommande avgifter.

Ingenj�rsvetenskapsakademin anser att man b�r avvakta f�rslag fr�n utredningen om milj�avgifter. Man anser att neutrala p�lagor med avseen�de p� eng�ngs- och returf�rpackningar synes vara b�st fr�n milj�synpunkt och att konkunensneutrala pantsystem med relativt h�ga panter kan tiU�mpas.

Industrif�rbundet tycker att de ekonomiska styrmedlen �r otillr�ckligt utredda och p�pekar att slyraing genom milj�avgifter �r under utredning. Avfallsavgifter betraktas som skatt, och styreffekten samt riktningen av denna har man inga m�jligheter att bed�ma. F�rbundet avvisar f�rslaget att avfallsavgiften g�r till forskning eftersom man menar att det �r sv�rt att snabbt bygga upp en s�dan. F�rbundet avvisar �ven f�rslaget att finansiera SAKAB:s kapacitets�kning med en avfallsavgift. Avfallstaxoraa m�ste enligt kommunallagen avspegla de faktiska kostnaderna f�r avfallshante�ringen och inte milj�m�ssiga motiv h�vdar man. Milj�avgifleraa kommer enligt f�rbundet att ber�va n�ringslivet resurser f�r att g�ra egna insatser p� milj�omr�det.

Svenska Kommunf�rbundet vill ha en �versyn av pantsystem och retur-syslem. F�rbundet anser inte att statliga avfallsavgifter kan accepteras som finansieringsk�lla f�r forskning. �kade avgifter m�ste tillfalla dem som har ansvar f�r att tillvarata nya tekniska och praktiska m�jligheter att hantera avfall m. m.

Grossistf�rbundet avvisar best�mt att via avgifter finansiera forskning och utbildning. Man ser det inte som en avgift utan en skatt.

Svenska �kerif�rbundet anser att schablonp�slag �r all betrakta som skall och avvisar den f�reslagna metoden f�r finansiering av forskning och utveckling. F�rbundet anser att medelsbehovel inte �r lillfredst�llande motiverat och att anv�ndningen av redan tillf�rda medel inte �r tillfreds-

193

13�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


 


st�llande redovisad. F�rslaget kr�ver att allt avfall v�gs, vilket inte �r fallet��� Prop. 1989/90:100 idag. F�rbundet avvisar �ven tanken p� att �ka sorteringen av icke���� Bil. 16 branschspecifikt avfall genom att skapa en konstgjord kostnadsbild med omotiverade p�slag.

194


 


Bilaga 16.3��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

Lagf�rslag i departementspromemorian (Ds 1989:29) F�rslag till �ndringar i renh�llningslagen

i F�rslag till

Lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596);

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om renh�llningslagen (1979:596) dels atl 6 och 14 �� skall upph�ra alt g�lla, rfe/.y au 1, 3 - 5, 7 - 9 och 21 �� skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, I a och 9 a ��, av f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

1�
Med hush�dsavfad avses i denna������� Avfallshantering enligt denna lag
lag avfall och orenlighet som h�rr�r��� omfattar hantering av s�dant avfall
fr�n hush�d och d�rmed j�mf�rligt��� och annan orenlighet som faslig-
avfad.
������������������������������������������ helsinnehavaren genom s�rskild �t-

g�rd visar att han utan ers�ttning f�r dess v�rde vid bli av med.

Med hantering avses i lagen uppsamling, f�rvaring, bortforsling och slutligt omh�ndertagande.

la�

Avfallshantering enligi denna lag skall i den utstr�ckning del �r tek�niskt m�jligt ske p� s�dant s�ll all �leranv�ndning fr�mjas, om della medf�r sparsamhel med r�varor el�ler om �leranv�ndning av annan or�sak �r p�kallad fr�n milj�skydds�synpunkt.

3'

Avfad skall hanteras p� ell s�dant������� Avfallshantering skaU ske s� all
s�ll att det inte uppkommer ol�gen-����� del inte uppkommer ol�genhet fr�n
het fr�n h�lsoskydds- eller������������������ h�lsoskydds- eller milj�v�rdssyn-
milj�v�rdssynpunkt. Utrymmen,������������� punkt. Utrymmen, beh�llare och
beh�llare och andra anordningar��������� andra anordningar f�r hanteringen
f�r hanteringen skall vara s� be-
����������� skall vara s� beskaffade och skall
skaffade och skall sk�tas p� ell s�-������ sk�tas p� ett s�dant s�ll all ol�gen-
dant s�tt all ol�genhet inte uppst�r,
������������������������������ hel inte uppsl�r.

Regeringen�� meddelar�� n�rmare������� Regeringen eller den myndighet

f�reskrifter om avfallshanteringen,��� som regeringen best�mmer f�r med-

' Senaste lydelse 1983:301.���������������������������������������������������������������������������������������������� 195


 


Nuvarande lydelse

Regeringen f�r �verl�ta �t en myn�dighet eller �t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter.


F�reslagen lydelse

dela f�reskrifter om f�rsiktighets�m�tt och andra �lg�rder f�r all f�r�hindra �l�genheter i samband med avfallshantering. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunen all meddela s�dana f�reskrifter.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


4f


Varje kommun skall svara f�r att hush�dsavfad inom kommunen forslas till behandlingsanl�ggning i den utstr�ckning som beh�vs f�r att tillgodose s�v�l h�lsoskydds-och milj�v�rdskrav som enskilda intressen.

N�r kommunen planl�gger och beslutar hur skyldigheten enligt f�rsta stycket skall fullg�ras, skall h�nsyn tas till fastighetsinnehavar�nas m�jligheter atl sj�lva ta hand om avfallet p� ett fr�n h�lsoskydds-och milj�v�rdssynpunkt godtagbart s�tt. Kommunen skall vidare beak�ta att bortforslingen anpassas till behovet f�r olika slag av bebyggel�se.


Vatje kommun skall svara f�r att avfad inom kommunen forslas till behandlingsanl�ggning i den ut�str�ckning som beh�vs f�r att till�godose h�lsoskydds- och milj��v�rd skrav.

N�r kommunen planl�gger och beslutar hur skyldigheten enligt f�rsta stycket skall fullg�ras, skall h�nsyn tas till fastighetsinnehavar�nas m�jligheter alt sj�lva ombes�r�ja avfallshanteringen p� ett fr�n h�lsoskydds- och milj�v�rdssyn�punkt godtagbart s�tt. Kommunen skall se tid att bortforslingen anpas�sas till behovet f�r olika slag av be�byggelse och verksamheter.


5-


Kommunen �r skyldig att tillse att behandlingsanl�ggning f�r hus�h�dsavfad fr�n kommunen finns all tillg�.


Kommunen �r skyldig att tillse att tdlr�ckliga resurser i fr�ga om hantering av avfad fr�n kommunen finns att tillg�.


7


N�r avfall skall forslas bort ge�nom kommunens f�rsorg, f�r avfal�let inte gr�vas ned, komposleras el�ler p� annal s�tt slutligt omh�nder�tas av fastighelsinnehavaren.

Skall avfall forslas bort genom kommunens f�rsorg f�r inte n�gon annan �n den som kommunen an�litar f�r �ndam�let ta befattning med bortforsling.


Avfallshantering f�r inte ske ge�nom slutligt omh�ndertagande av fastighelsinnehavaren, om inte un�dantag har f�reskrivits eller medde�lats i del enskilda fallet.

Endast den som kommunen an�litar f�r �ndam�let f�r ta befattning med bortforsling av avfad.


8�


�r det av s�rskilt betydelse fr�n �tervinningssynpunkt, f�r regering�en f�reskriva att visst slag av avfall som ska forslas bort genom kommu�nensf�rsorg skall f�rvaras skilt fr�n


�r det av betydelse fr�n �ter-anv�ndningssynpunkt f�r regering�en eller den myndighet som rege�ringen best�mmer f�reskriva att visst slag av avfall skall f�rvaras


 


�Senaste lydelse 1983:301.


196


 


Nuvarande lydelse

annat avfall i avvaktan p� bortfors�ling och meddela de best�mmelser som beh�vs f�r �ndam�let. Rege�ringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �l kommunerna alt meddela s�dana f�reskrifter.


F�reslagen lydelse

skilt fr�n annat avfall i avvaktan p� bortforsling och meddela de f�re�skrifter som beh�vs f�r �ndam�let. Regeringen f�r �verl�ta �t kommu�nen att meddela s�dana f�reskrif�ter.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


9f


F�r varje kommun skall finnas en renh�llningsordning som skall inneh�lla f�reskrifter om kommu�nens avfallshantering. I renh�ll�ningsordningen skad anges vilka �t�g�rder f�r �leranv�ndning eller an�nat liknande utnyttjande av avfallet som planeras av kommunen.

F�r vatje kommun skaU finnas en renh�llningsordning som upptar de f�reskrifter som skall g�lla f�r bortforsling av hush�llsavfall inom kommunen. I renh�llningsordning�en skall anges fr�n vilka omr�den, fastigheter eller uppsamlingsst�llen som bortforsling skall ske, vilka slag av hush�llsavfall som skad forslas bort, hur ofta bortforsling skad ske och hur verksamheten i �vrigt skall vara anordnad.

I renh�Uningsordningen skall f�reskrivas under vilka f�mts�ttningar undantag kan medges fr�n renh�llningsordningens f�reskrifter. Fr�gor om undantag pr�vas av milj�- och h�lsoskyddsn�mnden.

9a�

Den som bedriver verksamhet som ger upphov tid stora m�ngder avfall eller avfad som av annan or�sak kan f�ranleda betydande ol�genheter i omgivningen skall l�mna milj�- och h�lsoskyddsn�mnden de uppgifter som beh�vs f�r kommu�nens planering av avfallshantering�en. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�dela n�rmare f�reskrifter om upp�giflsskyldigheien.

21 r


TiUsynen �ver efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annat. L�nssty�relsen ut�var tiUsynen inom l�net.


Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annat. Statens naturv�rdsverk ut�var den centrala tillsynen och l�nsstyrelsen ut�var tillsyn inom l�net.


 


Denna lag tr�der i kraft den I januari 1991.

' Senaste lydelse 1983:301. " Senaste lydelse 1983:301.


197


 


2 F�rslag till����������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter;

H�rigenom f�reskrivs att 13 � lagen (1985:426) om kemiska produkter skall upph�ra att g�lla vid utg�ngen av �r 1990.

198


 


Bilaga 16.4������������ Prop. 1989/90:100

Bil. 16

Sammanst�llning av remissyttrandena �ver departementspromemorian (Ds 1989:29)

F�rslag till �ndringar i renh�llningslagen

1 F�rteckning av remissinstanserna

Efter remiss har yttranden �ver promemorian avgetts av �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB), statens r�ddningsverk, konsumentverket, social�styrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, plan- och bostadsverket, statens indu�striverk, styrelsen f�r teknisk utveckling (STU), statskontoret, riksrevi�sionsverket, n�ringsfrihetsombudsmannen (NO), statens naturv�rdsverk, koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, kemikalieinspektionen, statens ener�giverk, hovr�tten f�r �vre Norrland, kamman�lien i J�nk�ping, l�nssty�relsen i G�ieborgs och Bohus l�n, l�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n. F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse, statens r�d f�r byggnadsforskning, statistiska centralby�r�n (SCB), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsf�rbundet, G��teborgs kommun, Sorsele kommun, T�by kommun. Milj�- och h�lso-skyddstj�nstemannaf�rbundd. Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), Svenska kommunf�rbundet, Svenska Renh�Uningsverks-F�reningen, Svenska �tervinningsf�reningen, Grossistf�rbundet SVENSK HANDEL, Sveriges industrif�rbund, Sveriges k�pmannaf�rbund. Svenska �kerif�r�bundet, Ragn-SeUs, Svenska �kerif�rbundet, V�stmanlands �kerif�r�ening, Ume� Bilfrakt och Karl-Erik Lindholm.

F�mtom rena tillstyrkanden finns f�ljande synpunkter och f�rslag i remissyttrandena.

2 Allm�nna synpunkter

2.1           Statens r�ddningsverk: Sammanfattningsvis anser R�ddningsverket, att de f�reslagna �ndringarna m�jligg�r en b�tlre uppf�ljning av omfatt�ningen och arten av avfall i landet. Detta �r ur r�ddningstj�nstens synvin�kel positivt, och verket har inget att erinra mot de f�reslagna �ndringaraa.

2.2           Arbetarskyddsstyrelsen: Arbetarskyddsstyrelsen anser att f�rslaget att samla "all avfallshantering" under en lagstiftning �r bra och kan komma all underl�tta f�r myndigheterna att ta fram regler m.m. n�r det g�ller avfallshanteringen. Dessutom f�r anv�ndama en b�ttre �verblick av vilka regler som g�ller. I och med atl f�rordningen om milj�farligt avfall f�rs in under renh�llningslagen, blir det ocks� m�jligt att vid behov s�rreglera inte bara kemiskt avfall, utan �ven annal h�lso- och milj�fariigt avfall.

2.3    Plan- och bost�dsverket (Boverket): Den formella kopplingen mellan den �versiktliga fysiska planeringen och lokaliseringen av avfallsanl�gg�ningar sker genom att den �versiktliga planeringen enligt plan- och bygg-������� 199


 


lagen (PBL) utg�r en gmnd vid till�mpningen av NRL:s besl�mmelser om Prop. 1989/90:100 hush�llning med mark och vatten. Dessa best�mmelser ska till�mpas vid Bil. 16 beslut enligt milj�skyddslagen om avfallshanteringsanl�ggningar. H�rige�nom beaktas den �versiktliga fysiska planeringen och NRL:s hush�llnings�best�mmelser i kommunens planering av avfallshanteringen. Det �r av stor vikt att de behandlas i r�d och anvisningar avseende planering av avfallshanteringen, s� att denna inte genomf�rs som en avgr�nsad sek�torsplanering, som inte s�tts i samband med kommunens planering av mark- och vattenanv�ndningen i �vrigt.

2.4�� Styrelsen f�r teknisk utveckling (STU): F�r att utveckla ny teknik med
till�mpningar i samh�llet beh�vs intimt samarbete mellan olika myndighe�
ter och andra ansvariga inom avfallshantering. Lagstiftning, infrastmktur,
olika beslutsmekanismer utg�r p�tryckningar och begr�nsningar. Det �r
angel�get att en optimal spridning av adekvat teknik erh�lls bl. a. genom
samordning.

STU finner det angel�get att teknik som underl�ttar �tervinning av r�varor eller energi ur avfall samt milj�v�nliga processer utvecklas och till�mpas. STU vill speciellt framh�Ua vikten av att satsa p� produktion d�r man t�nkt igenom hela kedjan fr�n produktion till omh�ndertagande av avfall. Transport och lagring �r andra omr�den som �r v�sentliga i hanteringen och som ber�r kommunema.

2.5    Riksrevisionsverket: Promemorian bygger till en del p� statens na�turv�rdsverks rapport Avfallet och milj�n �ver vilken RRV tidigare har avl�mnat ett yttrande (Dnr 1988:880). F�religgande promemoria l�mnar f�rslag till �ndringar i renh�llningslagen som inneb�r ett v�sentligt vidgat renh�llningsansvar f�r kommunema. RRV vill erinra om att verket i sitt tidigare n�mnda yttrande efterlyst en utredning om vilka konsekvenser tvingande best�mmelser skulle kunna f� f�r kommuneraa.

2.6    Statens naturv�rdsverk: Promemorian antyder en avsev�rd ambilions�niv�h�jning vad g�ller milj�arbetet med avfallsfr�goraa. Naturv�rdsver�ket v�lkomnar denna ulveckiing, men konstaterar ocks� att dessa insatser fordrar ett betydande utvecklingsarbete p� central niv�. Varje enskild kommun kan inte bygga upp egen specialkompetens som fullt ut ska kunna klara alla komplexa fr�gor inom avfallsomr�det. Det fordras en nationeU samordning, framf�r allt vad g�ller �tervinning, klassificering, krav p� behandlingsmetoder, samt en nationell �verblick av kapacitetsbehovet f�r behandling av specialavfall, inkl. milj�fariigt avfall.

F�r att verket skall kunna svara upp mot dessa behov beh�ver verket resursf�rst�rkning. Utan nya resurser kommer avfallsarbetet inte att kun�na lyftas n�mnv�rt fr�n dagsl�get.

Verket bed�mer att fullg�randet av de nya arbetsuppgifteraa som cen�tral tillsynsmyndighet enligt lagf�rslaget kr�ver personalresurser motsva�rande 2.8MSek/�r samt utredningsmedd om minst 2MSeky�r.

2.7�� Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd: Vad g�ller departementsprome�
morian r�rande f�rslag till �ndringar i renh�Uningslagen anser konces�
sionsn�mnden alt promemorian inte �r av beskaffenhet att kunna l�ggas
till grand f�r en s� genomgripande f�r�ndring av det komunala renh�ll�
ningsansvaret som f�rslaget inneb�r. H�rf�r beh�vs en betydligt gmndliga-
����������������������� 200


 


re utredning f�r att dels klarl�gga kommuneraas m�jligheter att ta hand Prop. 1989/90:100 om bl.a. de m�ngskiftande typer av avfall som uppkommer i anslutning Bil. 16 till industriell verksamhet, dels f�r att konkret ange hur kommuneraa skall l�sa de problem i olika avseenden � s�rskilt vad g�ller det milj�farliga avfallet � som kommer atl vara f�renade med den avsedda utvidgade avfallshanteringen. I utredningen b�r sj�lvfallet f�retr�dare f�r kommun�sidan delta.

2.8    Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen �r positiv till del sam�lade grepp om hanteringen av det milj�farliga avfallet som promemorians f�rslag syftar till.

2.9    Statens energiverk: Det h�r f�reslagna �ndringaraa i renh�llningslagen inneb�r bland annal f�rb�ttrade styrmedel f�r atl av milj�sk�l genomf�ra �tg�rder, som syftar till att ge etl renare avfall som r�vara f�r energiutvin�ning. Statens energiverk tiUstyrker f�rslaget.

 

2.10    Hovr�tten f�r �vre Norrland: Hovr�tten anser att det underlag som redovisas i promemorian �r f�r magert f�r all kunna l�ggas till gmnd f�r en s� pass genomgripande f�r�ndring av del kommunala renh�Uningsansva�ret som f�rslaget inneb�r. Enligt hovr�ttens mening �r fr�gan om kommu�nemas utvidgade ansvar f�r att bl.a. industriavfall bortforslas lill en adekvat behandlingsanl�ggning av s� stor betydelse att den b�r utredas ytteriigare. Bl.a. b�r kommunemas m�jligheter all la hand om s�dant avfaU klarl�ggas.

2.11            F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse: F�mtsatt all de m�jligheter att meddela undantag f�r f�rsvarsmakten som i dag g�ller, kvarst�r, har SjvS ingen erinran i stort mot de �ndringsf�rslag som anges i promemorian. SjvS anser emellertid att kommunemas m�jligheter att l�sa problemet i samar�bete med n�ringslivet och �vriga ber�rda instanser b�r utredas innan ansvaret f�r hanteringen av avfallet l�ggs �ver p� kommuneraa.

2.12    Statistiska Centralbyr�n: Vi vill peka p� atl den svenska avfallsslati-stiken �r relativt d�lig och att det skulle beh�vas en rad f�rb�ttringar f�r att bed�ma avfallsfr�goraa i framtiden. Statistiken kan beh�vas f�r plane�ring av �lg�rder, f�r dimensionering av anl�ggningar samt f�r uppf�ljning av insalta �tg�rder. F�r n�rvarande g�rs statistiken �ver avfall i kommu�nal regi vart femte �r och statistik �ver milj�farligt avfall har inte lagils fram sedan 1980. F�r industriavfall som inte �r milj�farligt och som omh�ndertas utanf�r kommunal regi finns ingen statistik utan endast uppskattningar. J�mf�rt med flera andra nordeuropeiska l�nder har Sveri�ge en bristf�llig avfallsstatistik.

2.13    G�teborgs kommun: I promemorian saknas ett mera offensivt f�r�h�llningss�tt till f�rebyggande �lg�rder, s�som �ndrade processer, utbyte av r�varor och halvfabrikat m.m., i syfte att minska m�ngden avfaU och minska skadoraa p� h�lsa och milj�.

2.14    Sorsele kommun: Sorsele kommun anser att hela fr�gan b�r utredas gmndligare, g�raa av en parlamentariskt tillsatt utredning. Antalet remiss�instanser b�r ut�kas, framf�r allt g�ller detta antalet kommuner.

2.15    T�by kommun: Kommunen vill framh�lla vikten av att en ny gmnd�lig utredning f�retas om hur avfallshanteringens problem skall l�sas i

framtiden och hur ansvarel skall f�rdelas, innan proposition utarbetas om�������������������������� 201


 


�ndringar i renh�llningslagen som inneb�r ett utvidgat ansvar f�r kommu- Prop. 1989/90:100
nema. I en s�dan utredning b�r �ven kommunala representanter ing�. Bil. 16
--------- Att �l�gga kommuneraa ansvaret f�r hela den samlade avfallshan�
teringen innefattande �ven omh�ndertagande av branschspecifikt indu�
striavfall och milj�farligt avfall skulle kr�va ett enormt resurstillskott i
kommunema och en specialistkompetens, som det knappast kan vara
rimligt att en enskild kommun skall kunna h�lla sig med. Om denna
specialistkompetens inte finns i kommunema eUer p� annal s�tt kan
anskaffas, �r risken stor f�r att felaktigheter kan uppst� i hanteringen,
vilket i sin tur medf�r skadest�ndsansvar f�r en kommun. F�r i f�rsta
hand vissa sm� och medelstora kommuner skulle ansvaret bli orimligt
tungt, om den samlade avfallshanteringen helt �verf�rs till kommunemas
ansvarsomr�de.

2.16     Svenska kommunf�rbundet: Sammanfattningsvis avstyrker styrelsen att lagstiftning sker p� gmndval av f�rslagen i promemorian. Styrelsen f�rordar att en parlamentarisk kommitt� f�r i uppdrag att mera gmndligt utreda fr�gan om samh�llets avfaUshantering. Styrelsen f�mts�tter att s�v�l Kommunf�rbundet som n�ringslivels intressen blir f�retr�dda i en s�dan utredning.

2.17     Svenska Renh�llningsverks-F�reningen: F�reningen st�der principi�ellt departementets avgivna f�rslag avseende �ndringar i renh�llnings�lagen. F�rslagen anger ocks� en inriktning av reformarbetet inom avfalls-och �tervinningsomr�det som f�reningen st�ller sig bakom.

2.18     Ragn-Sells: P� avfalls- och �tervinningsomr�det bedrivs i dag paral�lellt med en kommunal verksamhet ett betydande och betyddsefuUt arbete av privata entrepren�rer. Enligt Svenska Renh�Uningsverks-F�reningen anv�nder sig ca 2/3 av Sveriges kommuner av entrepren�rer vid insam�lingen av hush�llsavfall. Detta f�r som f�ljd att ca 50% av det hush�llsav�fall som f�rs till kommunala eller liknande anl�ggningar, transporteras av n�gon annan �n kommunen. F�r industriavfallet �r motsvarande siffra ca 75% och f�r del milj�farliga avfaUet ca 90%. H�rtill kan n�mnas att privata f�retag ocks� �ger och driver behandlingsanl�ggningar.

2.19     Svenska �kerif�rbundet: �mnen f�r promemorian ber�r fr�gor som ligger "i tiden", vilket p�skyndar utvecklingen genom egen krafl. Behov av �ndrad och/eller ut�kad lagstiftning framst�r inte f�r n�rvarande som angel�gna. Lagstiftningen som medel f�r styming av utveckling b�r tillgri�pas f�rst n�r andra m�jligheter till beh�vliga f�r�ndringar framst�r som otillr�ckliga. Ber�rda f�retag inom f�rbundet st�der en tidsenligt och sund utveckling p� omr�det under seri�sa former p� en, s� l�ngt det �r m�jligt, fri och rimligt avreglerad marknad.

Promemorian aktualiserar utredningsbehov. Vi �r beredda att medver�ka i t.ex. referensgmpper f�r aUsidig belysning av fr�gor som ber�r �keri�emas roller och medverkan inom avfallshanteringen.

202


 


3 Utvidgat kommunalt renh�llningsansvar m. m.������ Prop. 1989/90:100

BiL 16

3.1��� �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB): Under kris och i krig torde

enbart kommunen kunna �tg�rda avfallsproblemen och g�ra det b�sta m�jliga av situationen i de fall st�mingar uppst�r vare sig de beror p� skadeg�relse eller brist p� vatten, kemikalier, transportresurser eller perso�nal. �CB anser d�rf�r att kommunen skall ha det fulla ansvarel p� omr�det. �CB tillstyrker d�rf�r en �ndrad lagstiftning i denna riktning. Ett till kommunema decentraliserat ansvar f�r de fr�gor som n�ra ber�r m�nni�skor i en krissituation medverkar vanligtvis ocks� till en minskad s�rbar�het i samh�llet.

3.2�� Statens r�ddningsverk: Ur r�ddningstj�nstens synvinkel �r det viktigt,
att omfattningen och arten av milj�farligt avfall och industriavfall �r noga
kartlagd. D�rmed �kar m�jligheteraa att vid brand eller andra n�dl�gen
vidta r�tt �tg�rder. R�ddningsverket delar d�rf�r uppfattningen, att en
samordnad kanalisering av avfallsfl�dena �r n�dv�ndig. Delta f�mts�tter,
atl renh�llningslagen utvidgas till att obligatoriskt omfatta alla slag av
avfall. De f�reslagna �ndringama i renh�Uningslagen kommer att avsev�rt
�ka m�jligheteraa att styra avfallsfl�det.

R�ddningsverket delar promemorians uppfattning, att kommuneraa ska svara f�r en utvidgad avfallshantering. En f�mts�ttning f�r detta �r emel�lertid att kommunema klarar av att sk�ta hela avfallshanteringen inkl. slutbehandlingen. Fr�n r�ddningstj�nstsynpunkt kan inte en ut�kad risk�niv� genom uppkomst av t.ex. nya meUanlager f�r milj�fariigt avfall, felaktigt sammansatta transporter etc. accepteras. 1 dessa fr�gor m�ste d�rf�r ett n�ra samarbete etableras med kommunens r�ddningstj�nst.

3.3    Statens industriverk: SIND har inget att erinra emot ett utvidgat renh�llningsansvar och har heller inget principieUt att inv�nda mot att kostnadema l�cks av differentierade taxor. H�rvid f�mts�tts emellertid att en rationell hantering s�kerst�lls. F�r att uppn� kostnadseffektivitet �r det enligt SIND:s mening angel�get att avfallshanteringen �r konkurrens�ulsatt, framf�rallt i behandlingsledel. Med monopolisering i f�rening med tv�ngsm�ssig slyraing till viss behandlings�nl�ggning finns risk f�r oratio�nell hantering och eftersatt metod- och produktutveckling. SIND ser up�penbara risker i att det efterstr�vade helhetsgreppet p� kommunal niv� kan leda till f�rlorat helhetsgrepp vad g�ller likformighet mdlan olika delar av landet. Detta kan i sin tur leda till konkunenssnedvridning mellan industrif�retag beroende p� lokalisering. Den centrala tillsynsmyndighe�ten och ytterst regeringen m�ste ha det avg�rande ansvarel s� att dessa risker kan undvikas.

3.4    Styrelsen f�r teknisk utveckling (STU): STU anser att det vore �nsk�v�rt om kommuneraas m�jligheter att ta hand om det milj�farliga avfallet kunde belysas ytterligare med avseende p� tekniska och personella resurser i volym, karakt�r och koncentration. Det vore angel�get om industrins synpunkter kunde beaktas. Viktigt �r att ett brett spektmm av verksamhe�ter dokumenteras, t.ex. tung processindustri, livsmedels- och kemiindu�stri.

3.5    Statskontoret: Statskontorets uppfattning �r att en fortsatt decentrali-������������������������� 203


 


sering av milj�v�rdsarbetet p� sikt b�r kunna leda till effektivare �lg�rder��� Prop. 1989/90: IOO mol milj�f�rst�ring �ven i avfallsledet. En f�mts�ttning f�r ut�kat kommu-���� Bil. 16 nalt ansvar enligt renh�llningslagen och till detta ansvar kopplade nya upp�gifter, �r all kommunerna har personal med l�mplig kompetens eller att kompetensutvecklingsinsatser garanteras.

Ansvarsutvidgningens konsekvenser i form av v�sentligen ut�kade och kvalificerade arbetsuppgifter b�de i insamlingskedjan och behandlings�kedjan �r enligt v�r mening inte tiUr�ckligt utredda, varken vad g�ller ansvamtvidgningen till flera avfallsomr�den eller vilken statlig myndighet som ska bemyndigas att ha f�reskriflsr�tt enligt renh�llningslagen.

Statskontoret avstyrker d�rf�r omedelbara och genomgripande f�r�nd�ringar av renh�llningslagen, ocks� med h�nsyn till den nyligen beslutade "general�versynen" av milj�skyddslagstiftningen (Dir 1989:32). �ven om renh�llningslagen inte uttryckligen n�mns i direktiven ser Statskontoret det som sj�lvklart all den ing�r i den lagsliftningsmassa som utredningen har att arbeta med. En fr�ga utredningen har att behandla enligt direktiven �r t. ex. krav p� lagstiftning om f�rb�ttrad kontroll av milj�fariigt avfall (sid 5).

1 enlighet med tidigare framf�rda synpunkter tillslyrker Statskontoret f�rslaget atl en avgift tas ut p� avfallshantering som g�r tiU deponering och/eller behandling. Avgiftsuttaget kan tillf�ra kommunerna erforderliga medel f�r att kartl�gga och planera avfallshanteringen. 3.6 Statens naturv�rdsverk: Naturv�rdsverket anser atl kommunen skall ha ett planeringsansvar avseende allt avfall, som faUer inom kommunen. Kommunen skall vidare ha ansvar f�r att insamling sker och att olika avfallsslag blir behandlade p� milj�riktigt s�tt. 1 de fall regler om avfalls�hantering blir fastlagda f�r viss verksamhet genom tillst�nd enligt milj��skyddslagen skall dessa regler g�lla. I �vrigt b�r en central myndighet � statens naturv�rdsverk � utarbeta regler och riktlinjer f�r hanteringen av avfall s� att verksamheten i landet ges en samst�md inriktning p� en h�g ambitionsniv� vad g�ller milj�skydd. Bl.a. b�r initiativ las till regionala

och nationella l�sningar vad g�ller vissa typer av specialavfall.---------- En

ut�kning av det kommunala ansvaret f�r avfallshanteringen inneb�r kraf�tigt �kade arbetsuppgifter f�r kommunen, s�v�l resurs- som kompelens�m�ssigt. De flesta kommuner saknar i dag f�mts�ttningar all klara en s�dan uppgift. Att bygga upp kompelens och resurser lar tid och �r kost�nadskr�vande. �ven f�rslaget i Avfallet och milj�n, att g�ra kommuneraa planeringsansvariga f�r avfallet inom kommuneraa kr�ver inledande in�venteringsarbete och planarbde. En fungerande kommunal avfallsplane�ring �r emellertid en f�mts�ttning f�r att kommunen ska kunna fullg�ra sitt ansvar f�r hela avfallsm�ngden inom kommunen, och �r d�rf�r ell n�dv�ndigt f�rsta steg i etl s�dant ansvars�vertagande.

Ansvaret b�r inneb�ra att kommunen skall inventera m�ngd och slag av avfaU som genereras i kommunen, klara ut behovet av separations�tg�rder i insamlingsledet, transportfr�gor, �tervinningsm�jligheter och behand�lingsbehov.

Den i promemorian angivna tidplanen anser verket som allt f�r sn�v och f�resl�r d�rf�r i st�llet all:

204


 


-�� kommuneraa f�r ett samlat planeringsansvar f�r avfallet inom kom-��� Prop. 1989/90:100
munen med b�rjan Ijanuari 1991,
����������������������������������������������������������� Bil. 16

������ den f�reslagna lagstiftnings�ndringen vad g�ller utvidgat kommunalt
ansvar i �vrigt tr�der i kraft f�rst Ijanuari 1993. Industrispecifikt avfall
undantas fr�n det kommunala monopolet om behandlingen av detta ut�
tryckligen regleras i tillst�nd enligt milj�skyddslagen.

3.7     Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd: I alla tillst�nds�renden r�rande industriell verksamhet pr�vas om s�rskild f�reskrift erfordras betr�ffande omh�ndertagande av industriellt och/eller milj�farligt avfall. Det kan d�r�vid vara fr�ga om hantering av avfallet inom sj�lva industriomr�det eller p� plats utanf�r samma omr�de. I vissa �renden �r ett ianspr�ktagande av ett tillst�nd f�rknippat med villkor att avfallsfr�gan l�ses p� visst s�tt.

3.8     Hovr�tten i �vre Norrland: Utredningen har f�reslagit att lagen utvid�gas till att �ven bl.a. avse de m�ngskiftande typer av avfall som uppkom�mer i anslutning till industrieU verksamhet. Beaktansv�rda sk�l har i och f�r sig anf�rts till st�d f�r denna �ndring. Den inneb�r dock en h�gst v�sentlig utvidgning av lagens till�mpningsomr�de och hovr�tten saknar n�rmare underlag f�r att bed�ma de praktiska konsekvenseraa av den f�reslagna �ndringen. Dessa b�r enligt hovr�ttens uppfattning utredas ytteriigare innan ett lagf�rslag l�ggs fram.

3.9     Kammarr�tten i J�nk�ping: Om ett totalt utvidgat kommunalt renh�ll�ningsmonopol, s�som f�resl�s, skall inf�ras, kan �ven h�rolika alternativ st� till buds. En t�nkbar modell �r att inf�ra en successiv skyldighet f�r kommuneraa att inf�ra ett utvidgat kommunalt monopol m. m. p� samma s�tt som f�r n�rvarande sker betr�ffande hanteringen av pappersavfall, jfr 2 � renh�Uningsf�rordningen (RF). I bilaga tiU RF skulle d� fortl�pande anges de kommuner, som bed�ms skola omfattas av denna skyldighet och systemet vara fullt genomf�rbart under exempelvis en fem�rsperiod. Detta system skulle ge de kommuner, som nu saknar erforderliga resurser, m�j�lighet och r�dmm att under en �verg�ngstid skaffa s�dana resurser. Man kan ju exempelvis t�nka sig att mindre kommuner med betydande indu�striell verksamhet kan f� sv�righeter att omedelbart tillm�tesg� de �liggan�den som i och med f�rslaget kommer att st�llas p� dem. Det kan r�ra sig om avsaknad av eller begr�nsad tillg�ng lill behandlingsanl�ggningar med

erforderlig kapacitet att ta emot industri- och milj�farligt avfall.---------- �

F�rslaget om ett utvidgat monopol vad g�ller annat avfall �n hush�llsavfall inneb�r otvetydigt ett �kat ansvar f�r bl. a. de st�rre avfallsproducenteraa. � andra sidan kan detta negativt p�verka industrins ben�genhet att sj�lv ta itu med de problemen som inledningsvis och fram�ver uppst�r kring det �kade ansvaret f�r avfallshantering. H�r kr�vs effektiva styrmedel f�r atl klarl�gga ansvarsf�rdelningen mellan konimuneraa och avfallsproducen�teraa s� att det klart framg�r att ett utvidgat renh�llningsansvar inte betyder att avfallsproducenteraas ansvar f�r att minska avfallsm�ngden och avfallets farlighet skall �vertas av kommunema. Det b�r �ven �verv�gas humvida i samband med inf�randet av den nya RL kommuneraa b�r �l�ggas g�ra s�rskild inventering av arten och omfattningen av industriav�fall och milj�farligt avfall f�r att bl.a. kunna anpassa sina resurser f�r

205


 


slutligt omh�ndertagande, �tervinning m. m. till ett utvidgat renh�llnings-���� Prop. 1989/90:100
ansvar.
�������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

3.10�� L�nsstyrelsen i G�teborgs- och Bohus l�n: L�nsstyrelsen st�ller sig
bakom f�rslaget att utvidga det kommunala renh�llningsansvaret. Det �r
synnerligen angel�get att kommuneraa antar en helhetssyn p� avfallspro�
blematiken och planerar f�r ett omh�ndertagande av samtligt avfall. Kom�
munens ansvar b�r dock inte utformas s� att avfallsproducentens ansvar
helt upph�r.

Enligt f�rslaget skall lagen tr�da i kraft den Ijanuari 1991. Mot bak�
gmnd av den genomgripande f�r�ndring som f�resl�s inom renh�llnings�
omr�del finner l�nsstyrelsen d�remot att tiden till ett genomf�rande �r
alltf�r kort. L�nsstyrelsen anser d�rf�r att f�rslaget b�r omarbetas och
utvecklas n�rmare. En m�jlighet att vara att det utvidgade renh�llnings�
ansvaret genomf�rs etappvis.---------- En tidpunkt b�r f�resl�s n�r kom�
muneraa skall ha antagit renh�llningsordningar och en senare f�r senaste
genomf�rande av de nya reglerna. Med tanke p� att det kan bli problem f�r
kommuneraa att ta hand om de skiftande typer av avfaU det kommer att
r�ra sig om anses denna f�rl�ngning av tiden vara en n�dv�ndighet.

Dessutom kan dd ta tid att komma �verens om regionalt samarbete och tillst�ndspr�vning f�r nya behandlingsanl�ggningar m. m.

3.11�� L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n: Avfallshanteringens huvudproblem
har sedan m�nga �r inte varit insamlingen och transporterna utan i st�llet
den stora m�ngden avfall som m�ste deponeras eller f�rbr�nnas. Trots att
�tervinning diskuterats l�nge �teranv�ndes mindre �n 10% av avfaUet i
dag.

En �kad kontroll med kommunak ansvar leder ej automatiskt till b�ttre omh�ndertagande och mindre avfallsm�ngder.

Avfallet �r s� m�ngskiftande med exempelvis kombinationer av kemi�ska �mnen, materialslag m. m. atl det �r f�rknippat med avsev�rda sv�rig�heter att finna �tervinningsl�sningar i efterhand. I st�llet m�ste ambitio�nen vara att en produkt eller f�rpackning skall vara f�rberedd f�r �tervin�ning. F�r att ej hindra forskning och ulveckiing b�r varor, produkter, f�rpackningar m.m. som s�ljs i mindre m�ngder vara befriade fr�n ett s�dant krav.

Enligt l�nsstyrelsens bed�mning kommer avfallshanteringen enligt f�r�slaget ej att leda till �kad �tervinning. Utan central styming n�r det t.ex. g�ller krav p� produkter och f�rpackningar f�r kommunerna sv�rt atl ensamma p�verka s� omfattande avfallsm�ngder med s�dant komplext inneh�ll som det h�r �r fr�ga om. Endast mindre vinster kan g�ras med kommunalt ansvarstagande i form av exempelvis mer utsortering av br�nnbart material i j�mf�relse mot i dag.

3.12�� F�rsvarets sjukv�rdsstyrelse: SjvS anser det viktigt att man innan
ansvaret f�r slutligt omh�ndertagande av milj�farligt avfall l�ggs p� kom�
munerna, utreder behovet av omh�ndertagande i olika delar av landet.
Eftersom vissa delar av landet kan ha en h�gre belastning av viss typ av
milj�farligt avfall, kan det vara en f�rdel att koncentrera slutligt omh�n�
dertagande till en plats f�r viss typ av avfall, �ven om det kan inneb�ra

transporter l�ngt utom gr�nserna f�r t. ex. uppr�ttade kommunalf�rbund.��������������������������� 206


 


D�rvid �r det ocks� viktigt att man i f�rv�g utreder vilka m�jligheter som���� Prop. 1989/90:100 finns att tillg� hos befintliga f�retag. F�r att f� en rationell hantering �ver��� Bil. 16 hela landet �r det viktigt att alla befintliga resurser kartl�ggs s� att inte on�digt dyrbara anl�ggningar uppr�ttas p� olika h�ll i landet. D�rvid �r det viktigt att ocks� f�rsvarsmaktens behov utreds.

3.13    Statens r�d f�r byggnadsforskning: BFR ser positivt p� promemo�rians f�rslag till att renh�llningslagen utvidgas lill alt obligatoriskt omfatta alla slag av avfall. Detta medf�r atl det finns f�mts�ttningar f�r s�v�l l�mplig hantering som l�mpligt slutgiltigt omh�ndertagande. Eftersom m�ngden industriellt avfall, som inte faller under mbriken milj�fariigt avfall, �r m�ngdubbek st�rre �n m�ngden hush�UsavfaU f�r man h�rmed en v�sentligt ut�kad potential f�r �tervinning och �teranv�ndning. I m�nga faU �r industriellt avfall "renare" och borde p� ett enkelt s�tt kunna k�llsorteras, vilket kan l�ta sig g�ras om ansvaret f�r hela avfallshantering�en �ligger en och samma huvudman dvs. kommunen.

3.14    G�teborgs kommun: G�teborg st�der f�rslaget att kommunema skall ha huvudansvaret f�r allt slags avfall i aU led (uppsamling, f�rvaring, bortforsling, behandling och slutligt omh�ndertagande). Detta inneb�r i praktiken ingen genomgripande f�r�ndring i G�teborg, som redan �tagit sig ett ansvar f�r alla avfallsslag. Renh�llningsverket svarar f�r insamling och transport och GRAAB, som �r ett regionall bolag svarar f�r behand�lingen. GRAAB-Kemi som �r ett dotterbolag till GRAAB ansvarar f�r milj�farligt avfall.

En f�rdel med ett utvidgat renh�llningsansvar �r att de avfallsslag och avfaUsm�ngder som produceras i kommunen blir k�nda f�r kommunen. Kommunen f�r underlag f�r en planering f�r en s� milj�v�nlig och effektiv avfallshanteringskedja som m�jligt.

Etl kommunalt ansvar f�r det samlade avfallsfl�det �r inte liktydigt med all kommuneraa sj�lva i egen regi skall verkst�lla den praktiska avfalls�hanteringen. Ett helt�ckande kommunalt renh�llningsansvar inneb�r s�le�des inte att kommunen m�ste �ga eller driva behandlingsanl�ggningar eller operativt verkst�lla den praktiska avfallshanteringen. S� l�ngt m�jligt b�r befintliga resurser i industrin och hos behandlingsf�retag utnyttjas.

Regional samverkan �ver kommungr�nser �r ofta en l�mplig l�sning.

Vidare f�resl�r G�teborgs kommun att det kommunala renh�llningsan�svaret inte skall omfatta vissa l�tt idcntifierbara branschspecifika indu�striavfall t. ex. gmv och skogsavfall. S�dana omh�ndertas i dag enligt givna tillst�nd inom respektive n�ringsgren eller industri. S� b�r ske ocks� i fort�s�ttningen.

Renh�llningslagen b�r kompletteras med en lista om de branschspecifi�ka industriavfallsslag som inte skall omfattas av det kommunala renh�ll�ningsansvaret.

Det utvidgade kommunala renh�llningsansvaret f�resl�s bli n�rmare
reglerat i en kommunal renh�llningsordning. G�teborgs kommun st�der
f�rslaget. Att "tvinga" kommunema
till en planering och framf�rh�llning
av s�dan kvalitet att den kan beslutas p� h�gsta kommunala niv� �r
sannolikt ett effektivt s�tt att h�ja niv�n p� den kommunala avfallsplane�
ringen.
����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 207


 


3.15�� Sorsele kommun: Det branschspecifika industriavfallet b�r som i dag���� Prop. 1989/90:100
tas om hand av resp. industri.
�������������������������������������������������������������� Bil. 16

Sk�len h�rf�r �r:

1.          "F�rorenaren betalar"-principen, dvs. ansvaret skall ligga kvar hos industrin.

2.          Kommuneraa har i de flesta fall inte resurser f�r att axla det ansva�ret.

Den myndighet som har milj�tillsynen f�r resp. f�retag b�r, g�raa i samr�d med kommunen, tillse att hanteringen sk�ts p� etl fr�n milj�syn�punkt tillfredsst�llande s�tt.

N�r det g�ller milj�farligt avfall b�r kommuneraa svara f�r inventering, insamling och transport. Det slutliga omh�ndertagandet b�r dock staten forts�ttningsvis ha ett entydligt ansvar f�r. Della inneb�r bl. a. att 17 � F�rordningen om milj�farligt avfall b�r utg�.

Sk�len h�rf�r �r:

1.�� Kompetens och resurser finns p� statlig niv�.

2.          Det �r inte troligt att 284 kommuner hittar en b�ttre organisations�form �n dagens.

3.          Hur sker den politiska insynen resp. styraingen av verksamheten? Via 284 kommunfullm�ktigef�rsamlingar?

4.          Den samordnande, kanaliserande funktionen (sid 8 3 st, sid 9 1 st) b�r enligt kommunens mening snarare underl�tta av att en enda myndighet, dvs. SAKAB har ansvaret f�r omh�ndertagandet.

3.16�� T�by kommum: T�by kommun delar utredningens uppfattning om att
en b�ttre slyraing och kontroll fr�n samh�llets sida �ver del samlade
avfallsfl�del �r n�dv�ndig. Det �r dock inte sj�lvklart att hela ansvaret f�r
den samlade avfallshanteringen skall ligga p� kommuneraa. Ansvaret f�r
olika delar av avfallshanteringen synes myckel v�l kunna vara delat mellan
centrala och lokala myndigheter. Ansvarsf�rdelningen m�ste dock tydligt
klarg�ras i lagstiftningen.

En kommun med T�bys f�mts�ttningar � ingen tung industri eller f�retag med omfattande milj�farlig avfallsproduktion inom kommunens gr�nser, en ambiti�s policy i avfallshanteringsfr�gor hos ber�rda n�mn�der/f�rvaltningar, regionalt samarbete i kommun�gl bolag, som bedriver en aktiv och innovativ verksamhet inom avfallsomr�det osv. � har stora m�jligheter att ta ell samlat ansvar f�r avfallshanteringen, dock med undantag f�r slutbehandlingen av det milj�farliga avfallet, som under inga f�rh�llanden b�r vara ett kommunalt ansvar ulan �ven forts�ttningsvis m�ste ligga inom statliga myndigheters ansvarsomr�de.

M�nga kommuner i landet har dock inte samma gynnsamma f�mts�tt�ningar p� gmnd av att tung industri eller industri med stora milj�farliga utsl�pp har lokaliserats d�r, vilket kr�ver helt annan kompetens och andra resurser hos de myndigheter, som skall ut�va tillsyn och handha avfalls�hanteringen inom dessa kommuner.

Hush�llsavfallet., f�r vilket kommuneraa i dag ansvarar f�r hela hanle-
ringsprocessen, �r lill skillnad fr�n industriavfall och milj�fariigt avfall i
princip relaterat
till kommuneraas storlek i folkm�ngdsh�nseende. Indu�
striavfall och milj�farligt avfall d�remot har en oj�mt f�rdelning mdlan
������������������������������� 208


 


kommuneraa. IndustriavfaUet i riket omfattar m�ngder, som vida �versli- Prop. 1989/90:100
ger hush�Usavfallet. Visst industriavfall �r branschspecifikt, och m�ste Bil. 16
omh�ndertas p� s�rskilt s�tt. I dag omh�ndertas detta avfall som regel av
industrierna sj�lva och synes b�ra g�ra s� �ven forts�ttningsvis, dock
under uppsikt av myndighet med erforderlig specialistkompetens. S�dan
specialistkompetens hos tillsynsmyndighet torde i f�rsta hand finnas hos
statliga myndigheter. Att kr�va att s�dan speciell kompetens skaU finnas i
en liten eller medelstor kommun kan inte anses rimligt.-----------

Betr�ffande det milj�farliga avfallet synes det sj�lvklart all staten ocks� forts�ttningsvis har dd �vergripande ansvaret f�r slutbehandlingen av detta. Anl�ggningar f�r omh�ndertagande av s�dant avfall b�r finnas endast p� ett f�tal st�llen i landet och p� platser, d�r riskeraa med denna verksamhet kan minimeras. �ven h�r kr�vs omfattande specialistkompe�tens f�r all hanteringen skall kunna ske p� ett s�tt som medf�r minsta m�jliga ol�genheter.

Eftersom det �r statlig myndighet, som ger tillst�nd (koncession) liU att f�retag med milj�farlig verksamhet f�r etableras, b�r det i konsekvens h�rmed ocks� vara ett statligt ansvar att tillse att s�v�l produktion som omh�ndertagande av restprodukter sker p� ett fr�n milj�synpunkt till�fredsst�llande s�tt. Inte minst �r det angel�get att - innan tillst�nd till etablering ges � noga pr�va om en viss verksamhet, som i sin produktion avser att framst�lla eller anv�nda milj�farliga �mnen, �verhuvudtaget skall f� komma till st�nd. Ibland kan ocks� vissa produkter utbytas mot andra mindre milj�farliga. En b�ttre kontroll redan i planeringsskedet vad g�ller s�v�l de produkter, som skall tillverkas som de �mnen, som erford�ras i framst�llningsprocessen, �r s�ledes n�dv�ndig och m�ste ske genom centrala myndigheters f�rsorg.

3.17 Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB): SAKAB anser att en lag�f�st skyldighet f�r kommunerna att tillse all liUr�ckliga resurser f�r total avfallshantering finns tillg�ngliga ej speciellt gynnar en positiv utveckling av kvalificerat, kostnadseffektivt och milj�riktigt omh�ndertagande av just mfa.

Ett kommunall ansvar f�r hantering av mfa kan och b�r inte vara lika genomgripande i alla delaljavsnitt av fl�det som det kommunala ansvaret f�r hantering av hush�llsavfall. Della p� gmnd av att redan i dag huvud�parten av producerat mfa i Sverige som sig b�r omh�ndertas hos och av dem som genererar mfa.

F�r att behandling av mfa � som lill sin karakt�r �r b�de kemiskt och fysikaliskt komplext - utanf�r genereringsst�llet skall kunna utf�ras med h�g hanterings- och milj�s�kerhet, samt f�r atl s�kerst�lla kunskaps- och kostnadseffektivitet vid den kemisktekniska probleml�sningen, kr�vs en god kontakt mellan genererare och behandlingsanl�ggning. Vid etablering av mellanled kan denna direkta kontakt riskeras med f�rs�mrad kvalitet i behandlingsledet som f�ljd.

Vid den p�g�ende �verflyttningen av tillsynsansvar fr�n l�nsstyrelser lill
kommunemas milj�- och h�lsoskyddsn�mnder uppst�r en �kad risk f�r
konflikt mellan tillsynsinlressen och mfa-behandling genom kommunall
�tagande. S�dant dubblerat ansvar f�r kommunerna kan bli mera sv�rhan-
������������������������� 209

14�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 16


terligl �n det dubbla ansvar som ibland p�st�s r�da inom den statliga���� Prop. 1989/90:100
sektora.
������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Behandlingsansvaret f�r kvalificerat slutligt omh�ndertagande av mfa f�mts�tter beredskap lill rej�la investeringar och visst ekonomiskt riskta�gande.

I ett land av Sveriges storlek skapas de b�sta f�mts�tlningarna f�r kostnadseffektivitet och kvalitet genom samordnade nationella satsningar inom della omr�de. En uppdelning av prim�ransvar p� ett stort antal kommuner kommer f�rmodligen atl f�rsv�ra nationella l�sningar.

Om dt kommunalt ansvar f�r slutligt omh�ndertagande av mfa fastst�l�les m�ste tillskapande av kostnadseffektiva industriella behandlingspro�cesser garanteras f�r atl negativa effekter p� milj�, kapitalbindning och utvecklingskraft skall undvikas.

3.18 Svenska kommunf�rbundet: Styrelsen �r inte �vertygad om att det huvudf�rslag som framf�rs i promemorian � atl ansvaret f�r hanteringen av allt avfall utom radioaktivt f�rs �ver p� landets 284 kommuner � utg�r den mest �ndam�lsenliga l�sningen p� problemen med avfallshanteringen. Den analys som f�rslaget baseras p� �r i stort sett reducerad till en fr�ga om huvudmannaskap.

�tskilliga fr�gor av juridisk, kunskapsm�ssig, ekonomisk, organisatorisk och stmkturell karakt�r m�ste enligt styrelsens uppfattning belysas ing�en�de f�r att �ndam�lsenliga och optimala l�sningar ska kunna hittas och f�r att ett st�llningstagande ska kunna g�ras. Inte heller naturv�rdsverkets rapport "Avfallet och milj�n" �r tillfyllest i delta avseende.

Den analogi som g�rs i promemorian mellan hanteringen av hush�llsav�fall och �vrigt avfall �r inte h�Ubar enligt styrelsens uppfattning. 1 dag ansvarar kommunema f�r hanteringen av 2,6 miljoner ton hush�llsavfall och detta sker p� ett tillfredsst�llande s�tt. Enligt promemorian ska kom�muneraas ansvar utvidgas till att omfatta hantering av ytterligare upp�skattningsvis 46 miljoner ton avfall. Den stora �kning av m�ngden avfall det h�r �r fr�ga om inneb�r att kommunemas variationer i storlek och resursstyrka f�r en helt annan betydelse �n n�r del g�ller hanteringen av enbart hush�llsavfall. Ansvarel blir t. ex. s�rskilt tungt i sm� kommuner som har stora avfallsproducerande industrier. F�rslaget inneb�r i prakti�ken en oj�mn ansvarsf�rdelning p� gmnd av mycket olika f�mts�ttningar �ver landet som helhet.

Etl analogt resonemang enligt promemorian kan kanske vara rimligt i fr�ga om vissa avfallsslag � t.ex. det icke branschspecifika industriavfal�let (ca 4,5 miljoner ton), som torde ha en n�gorlunda j�mn spridning �ver landet � men inte n�r det g�ller andra, t. ex. milj�farligt avfall.

I promemorian framh�lls vidare atl "det �r viktigt att l�gga ansvaret f�r hela kedjan av �lg�rder p� samma huvudman". Styrelsen vill h�r p�peka att promemorians f�rslag faktiskt inte inneb�r att ansvaret f�r hela kedjan tillf�rs en huvudman. Uppkomsten av avfall, liksom anv�ndningen av milj�farliga �mnen i tillverkningsprocesser och produkter kan kommuner�na inte p�verka i n�gon v�sentlig utstr�ckning. Mot den bakgmnden kan del synas rimligt att staten, som genom lagstiftning har m�jlighet att

210


 


p�verka kedjans f�rsta l�nk ocks� har ansvaret f�r dess sista, �tminstone��� Prop. 1989/90:100
n�r det g�ller mer komplicerat och resurskr�vande omh�ndertagande.
���������� Bil. 16

�verhuvudlaget anser styrelsen all fr�gan om ansvar f�r olika delar av avfallskedjan m�ste �verv�gas bl. a. med utg�ngspunkt fr�n dels vilket slag av avfall det g�ller, dels kommunemas resp. statens f�mts�ttningar med h�nsyn bl. a. till den avfallsproducerande industrins stmktur. 3.19 Svenska Renh�llningsverks F�reningen: F�reningen har vid ett flertal tillf�llen framf�rt all det saknas ell helhetsgrepp �ver del samlade avfalls�fl�del. Del �r s�ledes enligt f�reningens mening inte tillr�ckligt att ha en fullgod kontroll �ver enbart vissa delar av det totala avfallsfl�det. Erfaren�hetsm�ssigt uppkommer st�mingar p� milj�n framf�r allt i de fall ansvaret f�r avfallshanteringen inte �r klart definierat. Avfallets material- och ener�giresurser utnyttjas inte heller optimalt.

F�reningen inst�mmer helt i den nul�ges- och problembeskrivning som g�rs i slutet av f�rsta stycket, sid 8 i promemorian. Den os�kerhet som i dag r�der betr�ffande m�ngdema industriavfall och milj�farligt avfall och hur s�dana avfallsslag slutligen skall las om hand beror bl. a. p� all an�svars- och rollf�rdelningen f�r hanteringen av dessa avfallsslag i stor utstr�ckning inte kommit till uttryck i renh�llningslagstiftningen. Som s�gs i f�rsta stycket, sid 9 i promemorian, finns del, ulan �n samordnad kontroll �ver dessa samt att det fr�n s�v�l ekonomisk som milj�- och h�sloskyddssynpunkl kan inneb�ra ett mindre l�mpligt slutligt omh�nder�tagande.

F�reningen inst�mmer vidare helt i det som s�ges i sista stycket, sid 11 i promemorian. Med en enda juridiskt ansvarig huvudman kan en effektiv slyraing av avfallsfl�dena, d�r r�tt avfall n�r r�tt �tervinning/behandling, ske. Den d�rp� f�ljande erfarenhelsredovisningen med tillh�rande slutsal-ser delas hek av f�reningen.

Utifr�n i promemorian gjord nul�ges- och problembeskrivning samt utifr�n redovisade slutsatser finner f�reningen det helt f�ljdriktigt all utvidga renh�llningslagen till att obligatoriskt omfatta alla slag av avfall, men med undanlag av de branschspecifika industriavfall som redovisas nedan under mbriken "Producentens ansvar". F�reningen f�mls�ller all departementet inte heller har avsett att dessa avfallsslag skall ing� i kom�muneraas verkst�llighetsansvar.

Kommuneraa �r genom sin rikst�ckande och administrativa uppbygg�nad saml sitt redan djupa engagemang i avfallsfr�goraa de mest l�mpliga att ta detta ansvar. Sj�lvklart f�religger olikheter i hanteringskapacilel, personalresurser och praktisk erfarenhet olika kommuner emellan. H�rvid kvarst�r emdlertid som of�r�ndrad den av riksdagen under 1970-lalel gjorda bed�mningen att regionsamverkan �r l�mplig inom avfallshante�ringen. S�dan samverkan �r l�mplig och angel�gen, speciellt f�r de sm� och medelstora kommuneraa. Erfarenhetsm�ssigt har s�dana l�sningar visat sig fungera utm�rkt.

F�reningen vill dock kraftigt betona att ell kommunalt ansvar f�r det
samlade avfallsfl�det inte �r liktydigt med att kommunema sj�lva i egen
regi skall verkst�lla den praktiska avfallshanteringen. Del som efterstr�vas
�r ett renodlat ansvar. Som s�ges i promemorian, l:a stycket, sid 11����������������������������������� 211


 


inneb�r inte ett helt�ckande kommunalt renh�llningsansvar att kommu-���� Prop. 1989/90:100 nen m�ste �ga eller driva behandlingsanl�ggningar eller operativt verksl�l-��� Bil. 16 la avfaUshanteringen. Kommunema b�r s� l�ngt som m�jligt utnyttja befintliga resurser i industrin och hos behandlingsf�retag.

Speciellt betr�ffande hanteringen av milj�farligt avfall f�rtj�nar det att ytterligare betonas att ett kommunalt ansvar att tillse att avfallet kan behandlas inte �r liktydigt med en skyldighet f�r den enskilde kommunen att bygga och �ga en egen behandlingsanl�ggning eller deponi f�r milj�far�ligt avfall. I den m�n ytterligare behandlingskapacitet/-anl�ggningar f�r milj�farligt avfall m�ste tillskapas b�r detta ha sin utg�ngspunkt i en planering f�r landet som helhet.

Ett klarl�ggande av ansvaret inneb�r b�ttre f�mts�ttningar f�r tillska�pande av de ytterligare behandlingsresurser som erfordras i landet. Med all sannolikhet f�rh�ller det sig dessutom s� att de milj�st�raingar som upp�kommer till f�ljd av den r�dande bristen p� l�mpliga behandlingsresurser, inte minst f�r milj�farligt avfall, �r m�ngdubbelt st�ne �n de mycket m�ttliga emissioner som en modera behandlingsanl�ggning ger.

Det nu framlagda f�rslaget f�r, som ocks� s�gs i promemorian, inte betyda att producentemas ansvar att minska avfallets m�ngd och fariighet �vertas av kommunema. Detta �r utomordentligt viktigt, inte minst f�r att minska avfallsm�ngderaa och �stadkomma milj�- och �tervinningsbara produkter. Detta kr�ver omedelbara insatser vad avser l�mpliga styrme�del, l�mplig infonnation etc. Det ankommer framf�r allt p� statsmakteraa att fatta beslut om dessa �vergripande insatser.

S�som ovan betonats kan det inte, enligt f�reningens mening, praktiskt ankomma p� kommunema att slutligen behandla och omh�nderta l�tt identifierbart branschspecifikt industriavfall s�som gmvavfall (ca 8 miljo�ner �rsl�n), skogsindustriavfall (ca 8 miljoner ton), j�ra- och st�lindustri-avfall (ca 1,3 miljoner ton) etc. Dessa avfallsslag omh�ndertas redan i dag i enlighet med givna tillst�nd interat inom resp. n�ringsgren/industri. S� m�ste �ven forts�ttningsvis ske. Det �r en avg�rande f�mts�ttning f�r ell ut�kat kommunalt ansvar. F�reningen f�resl�r atl en speciell lista uppr�t�tas som bilaga till renh�llningslagen i vilken framg�r vilka branschspecifi�ka industriavfallsslag som inte omfattas av det kommunala renh�llnings�ansvaret.

3.20    Grossistfdrbundet SVENSK HANDEL: Det finns enligt Grossistf�r�bundets uppfattning risker med ett s�dant f�rslag, d� erfarenheterna p� m�nga omr�den rned monopol och monopolliknande situationer inte �r goda. Man har bl. a. en s�rskild myndighet. Statens Pris- och Konkurrens�verk, som har att motverka monopolsituationer p� marknaden. Det �r d�r�f�r viktigt, enligt Grossistf�rbundet uppfattning, att man f�rs�krar sig om att det nu f�reslagna systemet inte resulterar i att ett fr�n kostnad/nytta�synpunkt d�ligt system inf�rs utan atl en viss konkurrens bibeh�lles.

3.21            Sveriges industrif�rbund: Industrif�rbundet anser att de redovisade motiven �r otillr�ckligt underbyggda f�r att ligga till gmnd f�r en s� radikal f�r�ndring av ansvarsf�rdelningen. Industrif�rbundet saknar underlag f�r att bed�ma de fulla konsekvenseraa av ett kommunalt �vertagande av hela

ansvaret.�������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 212


 


3.22�� Sveriges K�pmannaf�rbund: K�pmannaf�randet delar uppfattningen���� Prop. 1989/90:100
att det �r kommuneraa som skall ha det �vergripande ansvaret f�r av-���� Bil. 16
fallsplaneringen. F�r att denna planering skall kunna fungera m�ste f�rela�
gen rapportera in vilket avfall man producerar samt hur det tas om hand.

Kommunen kan sedan godk�nna f�rfarandet eller komma med synpunk�ter p� hanteringen. P� s� s�tt kan kommunen st�rka sitt grepp om avfalls�planeringen utan att st�ra de marknadsmekanismer och mtiner som ut�vecklats under �ren.

3.23�� Ragn-Sells: Om det med "kanalisering" menas en ut�kning av det
kommunala monopolet kan Ragn-Sells inte dela uppfattningen att det utan
en "samordnad kanalisering av avfallsfl�dena" finns risk f�r att kontroll
�ver avfallsfl�dena g�r f�rlorad liksom en risk f�r inalioneUa transporter.
En j�mf�relse mdlan Iransportavgiftema f�r industriavfaU inom "Ragn-
Sdlskommuner" (medelv�rde f�r ett 30-tal kommuner) och G�teborgs
kommun ger vid handen all avgiften �r avsev�rt l�gre i Ragn-SeUskommu-
nema (utan kommunalt monopol) �n i G�teborg (med kommunall mono�
pol).

Ej heller kan det d�liga utnyttjandet av energi ur avfall eller den ringa satsningen p� framst�llningen av deponigas/biogas skyllas p� den nu r�dande organisatoriska l�sningen. Orsaken st�r i st�llet att finna i den hittills bedrivna energipolitiken, som missgynnar biobr�nsle av typ f�r�d�lat industriavfall, den ringa statliga satsningen p� st�d till ulprovningen av nya tekniska l�sningar och p� m�nga politikers, ofta p� k�nslom�ssiga snarare �n p� sakliga gmnder baserade uppfattning om "avfallsf�rbr�n�ning".

Departementets slutsats att renh�llningslagen b�r utvidgas till att obliga�toriskt omfatta alla slag av avfall, som inte s�rskilt regleras i annan lagstift�ning, f�r att �stadkomma en mera fullst�ndig �verblick, styming och kontroll av avfallsfl�dena anser Ragn-Sells med st�d i bolagets erfarenhe�ter vila p� felaktiga gmnder. D�rigenom kommer ocks� de f�reslagna �tg�rderna - om de genomf�rs - inte atl l�sa de problem som departe�mentet vill l�sa.

Ragn-Sells delar dock uppfattningen att den allvarligaste bristen i da�gens avfallshantering �r avsaknaden av ett helhetsgrepp �ver del samlade avfallsfl�del. Ragn-Sells anser alt den bristen kan avhj�lpas p� annat s�tl �n genom "monopolisering". N�gra av f�rslagen i andra avsnitt (inr�ttandet av central liUsynsmyndighet, ut�kad avfaUsplanering m. fl) anser bolaget vara steg i r�tt riktning.

3.24�� Svenska �kerif�rbundet: I kommuner med ambitioner till �kad egen�
regiverksamhet kan f�rslaget leda till en eljest obefogad omstmkturering
av ber�rda transportresurser till hinder f�r en sund konkunens och pris�
s�ttning.

�kerif�rbundet anser det h�gst sannolikt alt ett antal kommuner skulle gripa tiUf�llet att ut�ka den egna operativa verksamheten och sj�lva ta hand om del industriella avfallet. Det nuvarande rika utbudet av tj�nster skulle reduceras kraftigt till nackdel f�r b�de avfallsl�mnare och ber�rda �kerier.

Enligt renh�llningslagens � 16 f�r avgiftstaket relateras till egenregikosl-
nadema. Om dessa �r h�ga skulle en ineffektiv verksamhet �nd� f� forts�t-
������������������������ 213


 


la s� l�nge inte politiska krafter lyckas framtvinga �ndringar, t. ex. genom Prop. 1989/90:100 upphandling. Detta �r otillfredsst�llande �ven f�r dagens f�rh�llanden. Bil. 16 Oavsett f�rslaget anser �kerif�rbundet s�ledes att denna paragraf b�r �nd�ras s� att en effektivare kostnadsjakt kan fr�mjas. Vidare befarar f�rbundet all dt nytt mellanled kan medf�ra stelare, service- och prisbildning gent�emot avfallsl�mnaraa i varierande grad, beroende p� hur verksamheten organiseras. Genom f�rslag till slyraing av olika avfaUsslag och genom konstlade avgifter gmndade p� tekniskt m�jlig hantering (se lagtexten) in�dikeras en gmndsyn som tillm�ter de ekonomiska realiteterna en underord�nad betydelse. Att betr�da s�dana v�gar ser vi inte som verksamhet och h�llbart ens p� kort sikt.

Om dagens avfallshantering har praktiskt betydelsefulla och otillfreds�st�llande inslag b�r dessa f�rst p�visas och l�ggas till gmnd f�r f�rslag till beh�vliga f�r�ndringar. �kerif�rbundet har inget att erinra mot att konkreta behov f�r bilda underlag f�r l�mpliga �tg�rder bland vilka lagstiftning kan vara ett av flera medel.

4 Avfallsbegreppet

4.1��� Konsumentverlket: I f�rslaget har termen hush�llsavfall utm�nstrats.
F�r samtliga avfaUsslag anv�nds endast termen avfall. Lagen reglerar
d�rmed all avfaUshantering p� ett och samma s�tt.

Verket har inte av f�rslaget kunnat utl�sa om n�gon �ndring av g�llande ordning betr�ffande hush�llsavfallet �syftats. Ett klarg�rande p� den punkten �r emellertid �nskv�rt.

4.2    Socialstyrelsen: Styrelsen anser alt fastighets�garen inte b�r ges st�rre m�jligheter �n vad som f�religger i dag att bed�ma vad som �r avfall. J�mf�relse g�rs med matavfaU f�r utfodring av djur vilket styrelsen inte anser vara relevant i bed�mningen av denna stora fr�ga.

4.3    Arbetarskyddsstyrelsen: F�rslaget att ge kommunerna ett �kat ansvar f�r avfallshanteringen b�r ocks� kunna bidra till en s�krare avfallshante�ring i framtiden.

Det kan av flera sk�l finnas anledning all definiera begreppet avfall. Bl.a. finns i promemorian flera inb�rdes mots�gande formuleringar n�r det g�ller begreppet avfall som t.ex. att "utg�ngspunkten m�ste vara att avfall �r en belastning" eller all "avfall skall betraktas som en resurs som i st�rsta utstr�ckning skall anv�ndas p� nytt". En s�dan vid definition riskerar att skapa oklarhet i avfallsbegreppet. Man kan i st�llet anv�nda tekniska nomenklaturcentral�ns definition av avfall som finns i TNCs avfallsordlista (TNC 62) och som naturv�rdsverket anv�nt sig av i utred�ningen Avfallet och milj�n. D�r anv�nds begreppet restprodukt som �ver�gripande namn p� det som blir �ver i samband med konsumtion eller produktion. Begreppet avfaU definieras som restprodukt som kasserats f�r att omh�ndertas och som d�rmed saknar bmksv�rde.

4.4�� Statens industiriverk: Departementet f�ljer naturv�rdsverkets f�rslag,

som inneb�r att det i princip �r �garen som avg�r om en restprodukt �r att�������������������������� 214


 


betrakta som avfaU eller ej. Vad som �r avfaU kan allts� inte fastst�llas���� Prop. 1989/90:100
entydigt en g�ng f�r alla.
�������������������������������������������������������������������� Bil. 16

SIND bitr�der naturv�rdsverkels f�rslag och vill samtidigt betona att detta syns�tt, d�r �garen avg�r vad som �r avfall, �r av central betydelse f�r alt skapa f�mts�ttningar f�r en rationeU hantering.

4.5�� Statens naturv�rdsverk: I utredningen Avfallet och milj�n konstateras
att definitionen av begreppet avfall �r av avg�rande betydelse f�r hur lagar
och f�rordningar skall utformas. Utredningen sl�r fast att restprodukter
b�r anv�ndas om s�dant som blir �ver i samband med produktion och
konsumtion. En del av dessa har ett v�rde och kan utnyttjas (av andra
huvudm�n) f�r �tervinnings�ndam�l. Resten blir avfall som m�ste las om
hand f�r slutbehandling.

En definition av avfall som endast knyter tiU det v�rde som avfaUspro�ducenlen sj�lv vill s�tta p� sina restprodukter riskerar alt bli f�r sn�v. Fr�n milj�skyddssynpunkt �r det angel�get att samh�llet ges verktyg att f�lja materialstr�mmar, �ven om avfaUsproducentema. Detta fr�n att t.ex. �stadkomma �tervinningsm�jligheter och f�r att f�rhindra illegal avfalls�hantering.

4.6�� Kammarr�tten i J�nk�ping: Kamman�tten delar promemorians, �sikt
att problemet med vad som skall h�nf�ras till avfall och orenlighet � dvs.
avgr�nsningen av de produkter och �mnen som skaU innefattas i del nu
f�reslagna utvidgade renh�llningsansvaret - kan l�sas bl. a. genom all l�ta
detta styras av avfallsinnehavarens/avfallsl�mnarens �sikt/vilja i fr�gan.
Eventuella missbmk kan f�rhindras genom att myndighetema med st�d av
bl. a. h�lso- och milj�skyddslagstiftningen kan ingripa mot h�lsov�dlig och
milj�skadlig upplagring av avfalls- och dylika produkter. Det kan emdler�
tid likv�l antas att os�kerhet r�rande omfattningen och inneb�rden av
avfalls- och orenlighetsbegreppet kan uppkomma i och med att ett utvidgat
monopol inf�res. En markering b�r d�rf�r ske inledningsvis i RL av
inneb�rd att del utvidgade renh�llningsansvare �r avsett atl omfatta s�v�l
allt avfall som all orenlighet, som enligt avfaUsl�mnarens bed�mning �r
�gnat all bli f�rem�l f�r kvittblivning. Stadgandet b�r �tf�ljas av en
exemplifikation i f�rtydligande syfte av vilka avfallstyper dd h�r n�rmast
�r fr�gan om. Viktigt i det sammanhanget �r att �ven alla avfallstyper, som
nu uppr�knas i f�rordningen (1985:841) om milj�farligt avfall, avses atl
ing� i utvidgat renh�llningsansvar.

I promemorian anf�rs p� sid 10 att "aUa slag av avfaU, som inte s�rskilt reglerats i annan lagstiftning" b�r omfattas av det obligatoriska renh�ll�ningsmonopolet i RL. Detta uttalande st�r i motsats till f�rslagets inten�tioner och vad som i �vrigt sagts i promemorian i denna fr�ga.

4.7�� L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n: F�rslaget lill avfallsdefinition (PM s.
12) kan ge sv�righeter d� restprodukter skall klassas. Restprodukter som
har ett ekonomiskt v�rde kommer ej atl klassas som avfall. Exempelvis har
spilloljor, l�sningsmeddsavfaU, rivningsavfall fr�n tr�hus, plastavfall typ
PVC, textilier m.m. ett br�nslev�rde. Om avfallsl�mnaren kan f� en
mindre ers�ttning per ton skall enligt f�rslaget dessa restprodukter ej
klassas som avfall trots att de inneh�ller en rad kemiska tillsats�mnen som

stabilisatorer, inhibitorer, bek�mpningsmedel, metaller m. m.�������������������������������������������� 215


 


Rent PVC-avfall har ett energiv�rde som motsvarar olja men ger vid���� Prop. 1989/90:100 f�rbr�nning upphov till saltsyra. PVC- f�rbr�nning tillsammans med and-���� Bil. 16 ra avfallsslag kan bilda klorerade kolv�ten.

Om det d�rtill �r �garen som ensam avg�r n�r restprodukten blir avfall (enligt regeringsr�tten, PM s. 12) kan restprodukten lagras under ganska l�ng tid. L�ckande oljefat och liknande kan d� ge upphov till icke �nskv�r�da ol�genheter ur milj�- och h�lsosynpunkt.

TiU avfall b�r i vart fall h�nf�ras r�varor, produkter, meUanprodukler, biprodukter, restprodukter och hj�lpkemikalier som har f�rorenats eller f�rst�rts eller i �vrigt ej l�ngre �r bmkbara f�r urspmngligt eller likartat �ndam�l eller som hanteraren av andra sk�l �nskar bli kvitt.

Om en restprodukt �r att anse som avfall b�r den klassas efter dess milj�- och h�lsofarlighet. Om inga ol�genheter uppst�r vid avfaUets hante�ring och omh�ndertagande kan della ske p� ett enkelt s�tt.

4.8�� G�teborgs kommun: Det �r f�rtj�nstfullt atl avfallsbegreppet har blivit
f�rem�l f�r ytterligare �verv�ganden i promemorian. Dock kvarst�r bety�
dande oklarheter.

Best�mmelsen i 1 �, inneh�ller en legal definition av begreppet avfall, som ger fastighets�garen tolkningsf�retr�de. Den definitionen riskerar leda till sv�righeter att genomf�ra en rationell avfallshantering bl.a. p� gmnd av kontroverser med fastighetsinnehavare, t. ex. om upplag som b�r forslas bort.

Uppfattningen i promemorian alt naturv�rdslagen, milj�skyddslagen, h�lsoskyddslagen och lagen om kemiska produkter skulle vara tj�nliga instmment f�r att komma till r�tta med upplag som kan v�lla ol�genheter delar vi inte. Samordning och kontroll av avfallsfl�dena f�rsv�ras, vilket blir s�rskik allvariigt f�r milj�fariigt avfall.

4.9�� Sorsele kommun: N�gon form av gr�nsdragning m�ste g�ras, dels vad
g�ller hela hanteringen av det branschspecifika industriavfallet, dela vad
g�Uer det slutliga omh�ndertagandet av det milj�farliga avfallet.

D�remot �r del en f�rdel all i den kommunala renh�llningsordningen inf�ra best�mmelser om hantering av icke branschspecifikt industriavfall samt om uppsamling, f�rvaring och bortforsling av milj�farligt avfall.

Kommunen inst�mmer ocks� i alt LKPs regler om f�rsiktighetsm�tt vid hantering av kemiska produkter som har �verg�tt till all bli avfall i Renh�llningslagen.

Humvida reglema skall kvarst� �ven i LKP kan inte kommunen bed��ma.

4.10     Svenska kommunf�rbundet: N�r det g�Uer promemorians f�rslag tiU lag�ndringar f�rdigjjer f�ljande oklarheter. Avfallsbegreppet i I � �r fortfa�rande otillfredsst�llande. I och med att avfallsproducenten ges tolkningsf��retr�de finns t. ex. risk f�r att lagring av avfall sker i avvaktan p� att det ska f� ett f�rs�ljningsv�rde. F�rslaget tycks inneb�ra att avfallsproducenten inte �r skyldig att l�mna ifr�n sig del avfall som han definierar som v�rdefuUt, �ven om det skulle vara milj�farligt.

4.11     Svenska Renh�llningsverks F�reningen: F�reningen h�lsar med till�fredsst�llelse alt avf�llsbegreppet blivit f�rem�l f�r ytterligare �verv�gan�den. Dock kvarst�r betydande oklarheter som b�r klarl�ggas innan det nu������������ 216


 


framlagda f�rslaget blir f�rem�l f�r proposition. Exempel p� oklarheter �r���� Prop. 1989/90:100

den alk fortfarande oklara definitionen av milj�farligt avfall. Definitionen���� Bil. 16

av milj�farligt avfall b�r enligt f�reningens mening bli entydigare. Det kan

exempelvis inte vara rikligt att etl milj�farligt material av ekonomiska sk�l

ena dagen betraktas som en �tervinningsv�rd r�vara f�r att andra dagen

betraktas som ett avfall som samh�llet ska ansvara f�r. Milj�farligheten

m�ste vara avg�rande f�r det l�ngsiktiga, rikliga omh�ndertagandel.

4.12�� Sveriges industrif�rbund: Avfallsbegreppet �r centralt f�r f�rslaget.
F�rslagsst�llaren har stannat vid att l�ta innehavarens �sikt i fr�gan vara
avg�rande. Det anses finnas tillr�ckliga juridiska m�jligheter f�r myndig�
heteraa att reagera mot eventuella ol�genheter. Industrif�rbundet delar
denna uppfattning.

Definitionen av avfall �r bra. Avfallsbegreppet har sin utg�ngspunki i vem som har intresse av att hantera en restprodukt. Det �r d� egentligen indevanl om denna produkt har ett v�rde f�r �garen eller utg�r en belast�ning f�r denne. S� l�nge �garen har ett intresse av all la vara p� och f�rvalta materialet p� ett milj�m�ssigt riktigt s�tt finns det ingen anled�ning f�r samh�llet att klassa materialet p� annat s�tt �n LKP. Handhavan�det �r d� reglerat med h�nsyn till materialets farlighet oberoende av om det �r avfall eller inte och oberoende av vem som �r �gare. Problem kan t�nkas uppkomma i det �gonblick �garen inte l�ngre ser n�gon m�jlighet att anv�nda eller ta hand om materialet p� ett milj�m�ssigt riktigt s�ll, utan �nskar g�ra sig av med det utan att ha n�gon egen avn�mare f�r det. Det �r d�, och f�rst d�, det beh�vs ett avfallsbegrepp. Fr�gan om materi�alet har ett positivt eller negativt ekonomiskt v�rde f�r �garen saknar relevans. K�mfr�gan �r om �garen vill hantera materialet; om inte, �r det avfall, och skall hanleras som s�dan enligt de regler som finns f�r detta.

Avfallsdefinitionen i promemorian kan, som den �r skriven, tolkas mycket vid. Den totala m�ngden avfaU skulle, med denna definition, kunna innefatta 50 � 60 milj. ton/�r om �gama skulle v�lja att �verl�mna alla typer av restmaterial som avfall. Men risken f�r detta �r liten. Kom�munen skulle sannolikt inte kunna erbjuda b�ttre eUer billigare l�sningar �n f�retagen sj�lva i samr�d med myndigheteraa kan la fram.

Definitionen medger som vi ser det ocks� en mycket sn�v tolkning, som ger f�relagen stort utrymme atl sj�lva ta hand om sina restprodukter. S� l�nge f�retagen inte sj�lva v�ljer att definiera sina produkter som avfall, betraktas de inte heller som avfall av samh�llet, vilket i sin tur betyder att regler betr�ffande insamling och transport av avfall inte blir till�mpliga.

En s�dan definition �r naturlig och riktig och underl�ttar �tervinning av olika material.

4.13�� Ragn-Sells: Ragn-Sells anser det lovv�rt att departementet definierar
begreppet "avfall". Med den nu f�reslagna definition f�r vi samma avfalls�
begrepp oavsett om det r�r sig om hush�llsavfall eller milj�farligt avfall.
En intressant fr�ga �r vid vilken punkt i hanteringskedjan som nollv�rdd
skall s�ttas. En restprodukt kan ha ett positivt v�rde d�r det uppkommer
men p� gmnd av transportkostnaden f� dt negativt v�rde vid t.ex. en
�tervinningsstation. Den skulle d� beh�va betraktas som avfall redan vid
avh�mtningsplatsen. Det negativa v�rdet kan dock bli �nnu h�gre om
������������������������������ 217


 


produkten blir ett avfall �n om den kan �tervinnas, d� vissa int�kter fr�n Prop. 1989/90:100 en vidaref�rs�ljning ger en l�gre nettokostnad. Avfallsproducenten f�r d� Bil. 16 ocks� en l�gre kostnad �ven om han f�r betala en del f�r att bli av med "produkten". Ragn-Sells anser att problematiken med att st�mma vid vilken punkt i hanleringskedjan d�r nollv�rdel skall definieras m�ste ana�lyseras f�r att undvika att renh�llningslagen blir till vissa delar �tervin-ningsh�mmande. Eventuella ol�genheter kan kanske elimineras i f�rarbe�tena till

I paragrafen eller genom att paragraf 1 a ut�kas med en ekonomisk aspekt och att paragraf 4, 2:a stycket ut�kas med en �tervinningsaspekl.

5 �teranv�ndning och �tervinning

5.1           Socialstyrelsen: I lagf�rslaget anges ocks� all �teranv�ndning skall befr�mjas. Styrelsen anser alt �ven �tervinning av avfall skaU befr�mjas.

5.2    Statens industi-iverk: SIND anser det inte rimligt alt enbart kriteriet "tekniskt m�jligt" skall vara styrande. SIND vill liksom i sill inledningsvis n�mnda tidigare remissvar betona att de ekonomiska f�mts�ttningama m�ste beaktas. S�som industriverket framh�llit i sitt tidigare remissvar �r avs�ttningsm�jligheteraa f�r �tervunnet material ofta en nyckelfr�ga. SINDs erfarenheter fr�n omr�det visar all del saknas den typ av medel (riskpengar), som kan utnyttjas f�r att genomf�ra bl.a. tester och prov�tillverkning. S�dana medel syftar lill att lyfta av delar av de risker som pionj�rf�relag m�ste ta. Vad g�ller huvudmannaskap f�r fr�mjande�tg�r�der lill skillnad mot reglering och tillsyn h�nvisas till SINDs tidigare remissvar.

5.3    Kammarr�tten i J�nk�ping: Kamman�tten tillstyrker inf�randet av en ny regel i RL, som inneb�r alt m�jlighet lill �leranv�ndning eller �tervin�ning av avfalls- och orenlighetsprodukler skall iakttas och tillvaratas. Detta utg�r ett led i avfaUshanteringen, vilket begrepp definieras i 1 � RL. H�rvidlag �r all beakta att detta led i hanteringen av avfall riktar sig mot s�v�l avfallsl�mnaren som kommunen. Det �r s�ledes �ven ett kommunall �liggande att tillse m�jligheten lill �tervinning innan avfallet �verf�rs i slutlig destmktion i behandlingsanl�ggning.

Den utformning av �tervinningsskyldigheten, som kommit till uttryck i lagf�rslaget, synes vara aUtf�r vagt formulerad f�r alt kunna uppfattas som ett direkt p�bud.

5.4�� Statens naturv�rdsverk: Verket delar uppfattningen i promemorian att
en gmndl�ggande strategi m�ste vara att avfallsm�ngderaa reduceras. I
Avfallet och milj�n betonas vikten av att begr�nsa avfallsm�ngden och
�ven minska avfallets milj�farlighet. Detta g�rs effektivast genom att
�lg�rder vidtas i produktions- och hanteringsleden, fr�mst genom utveck�
ling mot avfallssn�l produktionsteknik, mindre milj�farliga och �tervin�
ningsbara produkter.

I utredningen f�resl�s att renh�llningslagen kompletteras med regler om
�kad �tervinning och begr�nsning av avfall eller alt �tervinning regleras i
en s�rskild lag. Tillsammans med dt lagstadgat kommunalt planeringsan-��������������������������� 218


 


svar skulle en s�dan lag tj�na som ett verksamt instmment f�r att inf�ra Prop. 1989/90:100 avfallssn�l teknologi och hantering i kommuneraa. Det anges i promemo- Bil, 16 rian att avfallsproducentens ansvar att minska avfallets m�ngd och farlig�het skall kvarst�. Detta framg�r emellertid inte i lagtexten eller p� annat s�tt. Det �r tv�rtom inte sv�rt att f�rest�lla sig att avfallsproducentens anstr�ngningar att minska avfallsm�ngderaa avtar n�r omh�ndertagandet �nd� �r l�st. Mycket h�ga avgifter kan naturligtvis bidra till att avfalls�m�ngderaa minskas, men d� �kar samtidigt risken f�r illegal avfallshante�ring.

Naturv�rdsverket anser att en utvidgad lagstiftning betr�ffande �ter-anv�ndning-�tervinning ocks� skulle kunna tj�na som riktm�rke vid be�handlingen av tillst�nds�renden enligt milj�skyddslagen f�r industriell verksamhet. Vid tillst�ndsgivningen b�r industrins avfallsplanering beak�tas och v�gas mot samh�llets m�jligheter att omh�nderta de slutliga pro�duktema. Detta g�rs i viss utstr�ckning redan i dag, men skulle vinna st�ne genomslagskraft genom att m�len om �tervinning inskrives i lagtex�ten

Naturv�rdsverket anser att �tervinningsbegreppet inte bara ska begr�n�sas till material�tervinning (jmfr f�reslagen lagtext). N�r material�tervin�ning inte g�r att f� tiU st�nd av tekniska eller ekonomiska sk�l b�r energi�utvinning ur avfallet efterstr�vas.

Verket delar uppfattningen att den icke- branschspecifika delen av in�dustriavfaUet i dag delvis �r d�ligt utnyttjat som r�vara f�r exempelvis energiutvinning. Vid ett �kat kommunalt renh�llningsansvar ges kommu�nen m�jlighet att genom s�rskilda insamlingsmtiner s�rja f�r att l�mpliga avfaUsstr�mmar utnyttjas som en energir�vara.

5.5�� L�nsstyrelsen i G�teborgs- och Bohusl�n: L�nsstyrelsen inst�mmer i
f�rslaget att m�jlighetema till �teranv�ndning skall beaktas i de komman�
de renh�llningsordningaraa.

F�r att den nya regeln skall f� full genomslagskraft anser l�nsstyrelsen �ven att en viss miniminiv� b�r anges g�llande �teranv�ndning av olika material som t.ex. tr�, metaU m. fl.

En s�dan niv� ger ocks� m�jlighet att s�rskilda krav p� avfallets sam�mans�ttning f�r deponering kan bringas i samst�mmighet med renh�ll�ningsordningen.

En m�ls�ttning f�r all avfallshantering skall vara minskade avfallskvan-tileler genom avfallssn�l produktion och �kad �tervinning.

Del framtida samh�llets avfallshantering b�r pr�glas av m�len b�tlre produktkontroll och k�llsortering. Induslrieraas och hush�llens medver�kan i detta arbete �r en f�rats�llning f�r alt n� bra resultat. Ett lyckat resultat f�mts�tter ocks� nationella �tg�rder som inf�rande av pantsystem p� t.ex. batterier samt obligatorisk f�rpr�vning av de milj�m�ssiga konse�kvenseraa av nya f�rpackningssystem.

Kommuneraa b�r rekommenderas att inf�ra differentierade avfallstax�or f�r att fr�mja verksamheten med �tervinning.

5.6�� G�teborgs kommun: Kommunen tillstyrkeratt det inf�rs i renh�llnings�
lagen en regd som inneb�r atl m�jligheteraa till �teranv�ndning skall be-

219


 


aktas om det finns m�jlighet att g�ra vinster fr�n milj�- eller hush�Unings-��� Prop. 1989/90:100
synpunkt.
���������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Kommunen finner dock att f�rslaget inte �r tiUr�ckligt offensivt och heller inte tillr�ckligt distinkt f�r att utg�ra gmnd f�r en effektiv slyraing mot separering och �tervinning.

Om det �r avsett som en ren principdeklaration borde �ven m�jligheter�na till f�r�ndrade produktionss�tt i riktning mot milj�v�nligare avfaU respektive minskade avfallsm�ngder tas med � la skulle kunna f� f�ljande lydelse:

"Avfallshantering enligt denna lag skall ske p� s�dant s�tt att �ter�anv�ndning fr�mjas och med tillvaratagande av m�jligheteraa att ned�bringa avfallsm�ngder och avfallets milj�skadlighet."

5.7    T�by kommun: Att �leranv�ndning/�tervinning ges en starkare st�ll�ning i renh�Uningslagen �r myckel positivt. �leranv�ndning/�tervinning �r n�dv�ndigt f�r att avfallsm�ngderaa i samh�llet skall kunna minska. En utvidgning av kommunernas ansvar till att �ven omfatta det icke bransch�specifika industriavfallet skulle sannolikt kunna bidra till en �kad �ler�anv�ndning/�tervinning av s�dant avfall inte minst p� gmnd av brist p� utrymme f�r deponering. Vidare b�r.ett �kat ansvar l�ggas p� tillverkare/ import�rer n�r det g�ller m�jligheterna till ett riktigt omh�ndertagande fr�n milj�- och resurssynpunkt av produkter och emballage som tj�nat ut. En �kad forskning inom avfallshanteringsomr�det �r ocks� synnerligen �nskv�rd.

5.8   Svenska Renh�llningsverk F�reningen: F�reningen har inga erinringar mot att det i renh�llningslagen inf�rs en regel som inneb�r att m�jligheter�na till �teranv�ndning skaU beaktas om det kan g�ras vinster fr�n milj�-dier hush�llningssynpunkt. F�reningen f�mts�tter att vid bed�mningen av den senare vinsten h�nsyn skall tas till om verksamheten �r tekniskt genomf�rbar och ekonomiskt motiverad. Detta b�r komma liU uttryck i den f�reslagna � 1 a i RL.

5.9    Svenska �tervinningsf�reningen: D� kommuner g�r in och styr hante�ringen med taxor av olika slag � eller t.o.m fri h�mtning �, anser f�reningen det finnas en mycket stor risk f�r atl detta allvarligt kan skada vissa i dag v�l fungerande �tervinningsf�relag. F�reningen f�resl�r i detta avseende att en taxa aldrig f�r understiga sj�lvkostnadsprincipen.

6 Central tillsynsmyndighet:

6.1 Statens industriverk: SIND bitr�der f�rslaget om SNV som tillsyns�
myndighet. Samtidigt anser industriverket det angel�get att till natur�
v�rdsverket knyta ett r�dgivande organ i avfallsfr�gor. D�rigenom kan
fr�gorna ges en allsidig belysning samtidigt som ett s�dant organ kan verka
f�r att problem inom avfallshanteringen ges likartade l�sningar �ver hela
landet, vilket �r angel�get fr�n n�ringspolitiska utg�ngspunkter. Mot bak�
gmnd av milj�fr�gornas allt st�rre betydelse f�r industrin och dess konkur-
������������������������ 220


 


renskraft samt SIND:s hittillsvarande och planerade aktiviteter, inte minst���� Prop. 1989/90:100 p� �tervinningsomr�det finner verket det naturligt att SIND bereds plats i���� Bil. 16 det r�dgivande organet.

I anslutning h�rtill vill SIND erinra om att verket handl�gger och beslutar i �renden som avser f�retagens nyttjande av medel, som avsatts till de s. k. f�retagsanknutna fonderaa. H�ri ing�r milj��renden eftersom de allm�nna invesleringsfonderaa kan tas i anspr�k f�r milj�f�rb�ttrande �tg�rder.

6.2�� Statskontoret: Statskontoret delar uppfattningen att en statligt norme�
rande funktion beh�vs som bemyndigas att ut�va f�reskriftsr�tt enligt ren�
h�llningslagen. En s�dan central funktion m�ste utformas s� att den ger
styreffekter b�de med avseende p� nuvarande f�rst�rkta regionala och �ven
lokala myndighetsniv�er. Det beh�vs ocks� uppf�ljning och utv�rdering av
vidtagna �tg�rder i hela avfaUskedjan liksom forskning och utvecklingsar�
bete.

Slatkontoret har i rapport (1988:49) r�rande arbetsinriktningen m.m. vid naturv�rdsverket l�mnat f�rslag ang�ende naturv�rdsverkets anpass�ning till en utvecklad roll, som inneb�r en tyngdpunktsf�rskjutning fr�n �rendehandl�ggning och f�rvaltning till kunskapsuppbyggnad och kun�skaps�verf�ring till l�nsstyrelse, kommuner, sektorsmyndigheter m.fl. Mol bakgmnd av detta p�g�ende arbete att klarg�ra ansvarsgr�nser inom och mellan statliga milj�myndigheter �r det ytterligt angel�get alt valet av central f�rvaltningsmyndighet enligt renh�llningslagen �verv�gs s�rskilt och preciseras i f�rh�llande till andra f�rvaltningsmyndigheters ansvars�omr�den t.ex. l�nsstyrelsen, kemikalieinspektionen, statens r�ddnings�verk m. fl.

Statskontoret bed�mer det som angel�gel atl arbete med ett preciserat beslutsunderlag startar omg�ende. I avvaktan p� underiag fr�n �versynen av milj�skyddslagstiftningen f�resl�r kontoret tillskapandet av en interimist�isk n�tverksorganisation med uppgift att under en avgr�nsad tidsperiod utveckla och ut�va den statliga centralmyndighetsrollen inom avfallsomr�det. Resurser och kompetens f�r en s�dan tillf�llig organisation skulle kunna s�llas samman fr�n ber�rda myndigheter och kompetensomr�den. Bland f�rdelama med en s�dan modell �r den organisatoriska flexibiliteten och snabbheten i uppbyggnad av l�mplig kompetens samt m�jlighet till ompr�v�ning bl. a. med h�nsyn lill resultaten fr�n �versynen av milj�skyddslagstift�ningen.

6.3�� Statens naturv�rdsverk: I promemorian f�rsl�s atl statens naturv�rds�
verk blir central tillsynsmyndighet �ver avfallsfr�gorna. Det �r viktigt att
avfallsfr�gorna f�r en nationell samordning och en ur landets resurssyn�
punkt optimal l�sning. S�rskilt n�r det g�ller specialavfall, dvs. milj�far�
ligt avfall och riskavfall, b�r hanteringen i m�nga fall ske p� regional eller
landsniv�. En central myndighet b�r tillse att det utvecklas hanteringssys�
tem f�r alla slags avfall och all landet f�ljer med och utvecklar teknikema
f�r avfallshantering och slutf�rvaring. Myndigheten skall ocks� utf�rda
riktlinjer och f�reskrifter inom avfaUshanteringen samt s�rja f�r kun�
skaps�verf�ring till kommunerna i avfallsfr�gor. Statens naturv�rdsverk

�r den naturliga myndigheten f�r en s�dan uppgift.������������������������������������������������������ 221


 


6.4   Kammarr�tten i J�nk�ping: Kammman�tten har intet atl erinra emot��� Prop. 1989/90:100 all naturv�rdsverket blir central tillsynsmyndighet enligt RL.��������������������������������������������������������������� Bil. 16

6.5    L�nsstyrelsen i G�teborgs- och Bohusl�n: F�rslaget att naturv�rdsver�ket f�r ansvaret som central tillsynsmyndighet st�ds av l�nsstyrelsen. I promemorian redovisas s�v�l naturv�rdsverkets som kommuneraas an�svar n�r det g�ller avfallshantering. F�r l�nsstyrelsens dd anges i lagens 21:a � ett tillsynsansvar inom l�net. Vad detta ansvar inneb�r i praktiken har ej n�rmare redovisats.

L�nsstyrelsen och kommuneraa b�r samarbeta f�r att finna l�sningar p� avfallsproblemaliken p� regional och kommunal niv�. Det �r viktigt f�r handlingskraften atl f�rdelningen av ansvar och uppgifter i tillsynsverk�samheten g�rs tydlig. L�nsstyrelsens naturliga samordningsansvar i regio�nen b�r d�rf�r komima till uttryck.

6.6�� Sorsele kommun: Kommunen inst�mmer i promemorians resone�
mang. Det �r naturligt att SNV blir en central tillsynsmyndighet.

I sammanhanget vill kommunen p�peka att det kommunala vetot vad avser lokalisering av t.ex. f�rbr�nningsanl�ggningar f�r milj�farligt avfall b�r finnas kvar. Det m�ste vara vatje kommuns r�ttighet att kunna s�ga nej till en s�dan anl�ggning. Sv�righeten att hitta l�mpliga platser f�r f�rbr�nning av milj�farligt avfall b�r vara en stimulans alt med alla medel minimera anv�ndningen av milj�farliga produkter.

6.7�� Svenska Renh�llningsverks F�reningen: Mot bakgmnd av vad som
anf�res i andra stycket, sid 17 i mbr. promemoria har f�reningen inga
erinringar mot att statens naturv�rdsverk blir central tillsynsmyndighet
enligt renh�llningslagen. Den centrala tillsynsmyndigheten b�r d�rvid,
som framh�lles, ges s�dana resurser atl man kan utarbeta och ge spridning
�t allm�nna r�d och anvisningar.

Enligt f�reningens mening vore det en utm�rkt �tg�rd att till naturv�rds�verket knyta ett r�dgivande organ i avfallsfr�gor. Fr�n f�reningens sida f�religger stort intresse av att aklivi medverka i ett s�dant organ. 6.9 Ragn-Sells: Ragn-Sells delar uppfattningen om behovet av en central tillsynsmyndighet och att naturv�rdsverket anf�rtros den uppgiften. Vi an�ser ocks� det vara v�rdefullt om naturv�rdsverket kn�t etl r�dgivande organ i avfallsfr�gor till sig. Ragn-Sells, som har en verksamhet som �r rikt diver�sifierad och med stor geografisk spridning, st�ller g�ma sill kunnande till f�rfogande i ett s�dant r�d.

7 Milj�farligt avfall m. m.

7.1 Statens industi-iverk: F�r att underl�tta kommunernas avfallsplane�ring och skapa incitament hos f�relagen att bl. a. begr�nsa materialfl�den f�resl�r departementet atl naturv�rdsverket b�r f� i uppdrag atl utarbeta n�rmare regler om uppgifter i s. k. materialbalanser.

Vidare ifr�gas�tter departementet 17 � i f�rordningen om milj�farligt
avfall (mfa), som nu innebor all industrif�retag under vissa f�mts�ttning�
ar har r�ll all i egen anl�ggning slutgiltigt omh�nderta mfa fr�n utomst�en�
de bl. a. f�r att utnyttja �verkapacitet.
������������������������������������������������������������������������� 222


 


Departementet f�resl�r ocks� vissa administrativa l�ttnader. I enlighet���� Prop. 1989/90:100 med naturv�rdsverkets tidigare f�rslag f�resl�s att kravet p� tillst�nd tiU���� Bil. 16 yrkesm�ssig transport av mfa slopas.

SIND anser atl uppr�ttandel av materialbalanser under vissa f�mts�tt�ningar kan underi�tta f�r kommunema och vara ett st�d f�r f�relagens eget milj�arbete, inte minst som ett inslag i f�rebyggande milj�skydd. Hittills har materialbalanser uppr�ttats i myckel liten utstr�ckning bland industrif�retagen. SIND anser det dock ol�mpligt att redan nu b�rja utarbeta regler f�r materialbalanser. Resurser b�r i st�llet satsas f�r att stimulera ytteriigare f�rs�ksverksamhet. Ett f�rsta steg b�r vara att sam�manst�lla och utv�rdera hittillsvarande erfarenheter fr�n olika projekt i den svenska industrin d�r materialbalanser utnyttjats som hj�lpmedel. H�r kan n�mnas projekt inom omr�det f�rebyggande milj�skydd som SIND driver tillsammans med industrin och forskningsinstitutioner.

SIND avvisar departementets tanke p� att ta bort m�jligheten f�r f�re�tag som tar om hand sitt eget mfa att ocks� behandla andras. Det �r atl avh�nda milj�skyddet s�v�l kunnande som kapacitet, vilket leder lill �kande kostnader utan alt f�r den skull leda lill s�krare omh�ndertagande.

SIND st�ller sig bakom f�rslaget om att slopa kravet p� tillst�nd till yrkesm�ssig transport av mfa.

SIND bed�mer att de administrativa l�ttnader som f�resl�s �r av ytterst marginell betydelse i f�rh�llande till alla de nya administrativa krav som tillkommer genom f�rslaget. SIND vill i sammanhanget erinra om na�turv�rdsverkets f�rslag om l�ttnader genom att undanta kravet p� till�st�ndspliki fr�n regeringen f�r omh�ndertagande av mindre m�ngder (1000 ton/�r) mfa. SIND ser inga milj�m�ssiga risker i detta, eftersom pr�vning enligt milj�skyddslagstiftningen kvarst�r, och bitr�der d�rf�r naturv�rdsverkels f�rslag.

7.2 Statens naturv�rdsverk: Naturv�rdsverket anser att del �r av s�rskilt stor vikt atl hanteringen av det som vi hillills klassificerat som milj�farligt avfall forts�ttningsvis blir f�rem�l f�r sk�rpt kontroll och mer utvecklade restriktioner.

Den f�reslagna definitionen av avfallsbegreppet �r inte en tillr�cklig plattform f�r alt uppr�tth�lla ens dagens ambitionsniv� vad g�ller samh�l�lets kontroll av milj�farligt avfall. 1 vart fall fordras all begreppet "ers�tt�ning f�r dess v�rde" definieras. Skall fria transporter, pant, viss ers�ttning f�r v�rmev�rde eller v�rdefulla komponenter medf�ra atl avfallet/restpro�dukten inte skall klassa som avfall och underst�llas det kommunala mono�polet?

Den f�reslagna definitionen kr�ver ocks� enligt verkels mening att de
milj�farliga restprodukter, som nu kommer att falla utanf�r regelverket
och inte l�ngre betraktas som avfall, kan regleras p� annal s�ll. Ett s�dant
s�tt vore att l�ta nuvarande f�rordning 1985:841 om milj�fariigt avfall
omfatta �ven milj�farliga restprodukter. Konsekvensen skulle d� bli att
renh�llningslagen skulle omfatta det avfall som definieras i f�rslaget till 1 �
medan den nya f�rordningen om milj�farliga restprodukter skulle omfatta
vad som nu betraktas som milj�fariigt avfall och f�r byta beteckning till
milj�farliga restprodukter. Det milj�fariiga avfallet ("nya begreppet") f�r
���������������������������� 223


 


d� ing� som en del i begreppet milj�fariiga restprodukter. Del kommunala���� Prop. 1989/90:100 monopolet skall inte avse den del av de milj�farliga restprodukterna som���� Bil. 16 inte �r avfall. Naturv�rdsverkets v�gledande f�rteckning �ver milj�farligt avfall f�r efter vissa justeringar beteckningen v�gledande f�rteckning �ver milj�farliga restprodukter.

Transporter av avfad

F�r det milj�fariiga avfallet har del kommunala monopolet g�llt frivilligt sedan 1976 och obligatoriskt sedan 1986. Erfarenheter visar att det ibland har varit sv�rt att rationalisera transportema av de milj�farliga avfallet. Sv�righeten har legal i att det milj�farliga avfallet skall behandlas i olika specialanl�ggningar. Del har bl.a. varit problem n�r kemikalieleverant��rer vill ta med sig avfall tillbaka vid leverans av renvara. Det kommunala monopolet fordrar d� att leverant�ren s�ker och erh�ller dispens fr�n monopolet i alla kommuner som ber�rs. Verket har i detta sammanhang f�reslagit ett par undantag fr�n del kommunala monopolet i renh�llnings�f�rordningens 4 �.

Genom den f�reslagna �ndringen i renh�llningslagen utvidgas transport-monopolet atl ocks� g�lla industriavfall m. m. Kommunak Iransportmo-nopol kan h�r leda till sv�righeter att uppn� rationella och regionalt samordnade transporter. Verket vill dock fasta uppm�rksamheten p� att det i vissa fall kan bli n�dv�ndigt att bevilja dispens fr�n transportmono�polet f�r att transportema skall kunna sk�tas rationellt.

Eget omh�ndertagande

I f�rslaget lill � 7 i renh�llningslagen s�gs all avfallshantering inte f�r ske genom slutligt omh�ndertagande av fastighetsinnehavaren om inte undan�tag har f�rskrivits eller meddelats i det enskilda fallet.

Eget omh�ndertagande av avfall inom industrin �r i dag inte ovanligt. 1 verkets deklaration av milj�farligt avfall 1980 logs ca 30% av del milj�far�liga avfallet (med nu g�llande definition) om hand av det egna f�retaget genom deponering, deslillalion eller �tervinning av vissa metaller etc. �ven om det f�reslagna avf�llsbegreppet skulle g�ra att det egna omh�n�dertagandet vad g�ller industriavfall och milj�farligt avfall b�r regleras enligt milj�skyddslagstiftningen kompletterat med en anm�lan till kom�munen om behandlade m�ngder etc.

7.3 Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd: Betr�ffande fr�gan om industri�
f�retag i egen anl�ggning under vissa f�mts�ttningar skall f� omh�nderta
milj�farligt avfall som inte uppkommit i anslutning till anl�ggningen (jfr
17 � i f�rordningen om milj�farligt avfall) anf�res i promemorian (s. 22)
bl. a. att "del b�r �verv�gas om en s�dan regel skall vara kvar i framtiden".
Med h�nvisning lill vad koncessionsn�mnden anf�rt tidigare, �ver na�
turv�rdsverkets avfallsutredning anser n�mnden att starka sk�l talar f�r alt
regeln b�r finnas kvar. Denna m�jligg�r ett mera rationeUt utnyttjande av
tillg�ngliga resurser �n om allt ifr�gavarande avfall skall las om hand vid
anl�ggningar som drivs av offentliga organ. Enligt n�mndens erfarenhet
���������������������������� 224


 


behandlas det milj�farliga avfall som det h�r �r fr�ga om i allm�nhet p� ell���� Prop. 1989/90:100
fr�n milj�skyddssynpunkt myckel lillfredsst�llande s�tt.
���������������������������� Bil. 16

7.4�� Kammarr�tten i J�nk�ping: Under f�mts�ttning atl f�rordningen om
milj�farligt avfall kommer att knytas till RL och eftersom fr�ga om trans�
port av farligt gods redan nu regleras i Irafiklagstiftning, saknas sk�l atl
beh�lla regleraa om transporttillst�nd 7�11 �� i den n�mnda f�rordning�
en.

I promemorian framh�lls att dispens b�r kunna ges f�r bortforsling i egen regi, n�r det �r fr�ga om sm� m�ngder av avfall eller det av annan orsak f�religger sv�righeter att ta kommunens tj�nster i anspr�k. Normalt intas en s�dan undantagsbest�mmelse i den kommunala renh�llningsord�ningen. F�rslaget i denna del har emeUertid inte lagreglerals. En s�dan undanlagsregel kan l�mpligen tas in i 4 � RL.

7.5�� L�nsstyrelsen i �lvsborgs l�n: I l�nsstyrelsens kontroll av transport-
tillst�nden ing�r tillsyn i f�ll och �rlig redovisningsskyldighet f�r vatje
transport�r av milj�farligt avfaU. I �rsrapporten som l�mnas till l�nsstyrel�
sen redovisas avfallets h�mtningsplals, avl�mningsplats, m�ngd och typ av
avfall. Genom �rsrapporten kan l�nsstyrelsen bedriva en effektiv tillsyn av
avfallets uppkomst hos f�retagen, avfallets transport och omh�ndertagan�
de.

L�nsstyrelsen anser ej att transporttiUst�nden skall upph�ra eftersom nuvarande system ger en n�dv�ndig regional kontroll. Samtidigt kommer en stor del av avfallet fr�n f�retag som l�nsstyrelsen har tillsyn �ver enligt milj�skyddslagen. Om tillst�ndspr�vningen �nd� upph�r b�r �ven fort�s�ttningsvis transporterade m�ngder �rligen redovisas till l�nsstyrelsen som hj�lpmedel i dess tillsyn.

Industrin b�r i st�ne utstr�ckning �n i dag arbeta f�r all �mnen som anv�nds inom produktionen ej blir milj�farligt avfall. �tervinning b�r efterstr�vas tillsammans med att sv�raedbrytbara, toxiska �mnen byts ut mot biologiskt l�ttnedbrytbara.

Milj�farligt avfaU b�r som hittills i vissa fall kunna slutligt omh�ndertas av industrin enligt 17 � f�rordningen om milj�farligt avfall. Ett flertal industrier har f�r eget kemikalieavfall fungerande �tervinningssystem som �ven kan behandla avfall fr�n andra f�relag. Milj�skyddsintresset tillgodo�ses genom att �ven eget omh�ndertagande av milj�farligt avfall numera �r tiUst�ndspliktigt enligt milj�skyddslagen.

7.6�� Svenska kommunf�rbundet: Det �r hell klart all hanteringen av milj��
farligt avfall (mfa) utg�r ett sv�rt problem som samh�llet inte kunnat
l�sa. Bl. a. �r definitionen av mfa oklar och det framg�r inte klart i lag att
statens har ansvar f�r omh�ndertagande av mfa. Det torde snarare vara
den omst�ndigheten som har gett upphov till brister av olika slag n�r det
g�ller hanteringen av mfa, och inte, vilket p�st�s i promemorian, att
ansvars- och rollf�rdelning inte har kommit till uttryck i renh�llnings�
lagen.

Enligt styrelsens uppfattning m�ste ett av helhetssyn pr�glat nationellt
system f�r hanteringen av mfa tillskapas. Denna m�ls�ttning st�mmer
s�vitt styrelsen kan finna i stort sett med vad som framf�rs i promemo�
rian. Men fr�gan �r hur ett s�dant system ska utformas. En rad sk�l talar
��������������������������� 225

15�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 16


enligt styrelsens uppfattning emot att det f�rslag som redovisas i prome-��� Prop. 1989/90:100
morian skulle vara det mest l�mpliga.
����������������������������������������������������� Bil. 16

Det �r inte logiskt � s�som p�st�s i promemorian � att kommunerna ska ta �ver ansvarel f�r milj�farligt avfall d�rf�r att kommuneraa lyckats med att ta hand om hush�llsavfallet p� ett tillfresst�llande s�tt. De faktiska olikheteraa mellan dessa avfallsslag �r alkf�r stora f�r atl en j�mf�relse ska kunna ske utan vidare. Hush�llsavfallet har en t�mligen j�mn spridning medan mfa f�rekommer i oj�mnt spridda m�ngder �ver landet. Vidare �r hush�llsavfaUet t�mligen likartat �ver hda landet och kan omh�ndertas p� ett ganska okomplicerat s�tt i j�mf�relse med mfa. Mfa d�remot har en starkt varierande sammans�ttning, varf�r omh�ndertagande av resp. slag av mfa m�ste ske p� olika s�tt.

Detta �r ocks� ett av sk�len till att den internationella utvecklingen vad g�ller omh�ndertagande av mfa g�r i rakt motsatt riktning mot promemo�rians f�rslag. Inriktningen h�r g�r snarare mot mer storskaliga och gr�ns��verskridande l�sningar �n mot lokala och sm�skaliga. Inom EG t.ex., str�var man efter atl vatje land ska specialisera sig p� omh�ndertagande av en viss typ av mfa.

Ytterligare en aspekt �r att de styrande instmmenten f�r vad som klassas som mfa i en intemationell j�mf�relse �r d�ligt preciserade. F�rordningen om mfa inneh�ller enbart en uppr�kning av huvudgmpper. Tillh�rande allm�nna r�d har undergmpper men s�ger ingenting om vid vilka halter som milj�farligheten intr�der. Denna tolkning g�rs av tillsynsmyndighe�ten i varje enskilt fall och kan variera. Inom t.ex. vissa EG-l�nder och Kaliforaien �r definitioneraa betydligt mer preciserade och olika hante�ringsmtiner g�ller f�r olika �mnen och halter av �mnen.

Det internationella syns�ttet saknas i de avfallsutredningar som hittills har presenterats. Styrelsen vill h�r p�peka att regeringen �lagt samtliga utredningskommitt�er att redovisa EG-aspekterna av sina f�rslag. N�gra s�dana aspekter finns inte i promemorian, vilket kan ses som ett av flera sk�l tiU att fr�gan om samh�llets avfallshantering b�r bli f�rem�l f�r en gmndlig parlamentarisk utredning.

F�r vissa typer av mfa saknas i dag l�mpliga behandlingsmetoder. Det g�ller t. ex. kvicksilverballerier, som samlas in och transporteras till SA-KAB:s anl�ggning i Norrtorp f�r att d�r lagras i v�ntan p� l�mplig behand�lingsmetod. De forskning- och utvecklingsresurser som utlovades av stats�makteraa vid tillskapandet av SAKAB har hitintills inte tillf�rts. Vidare har Naturv�rdsverket i sin rapport "Avfallet och milj�n" p�talat det stora behovet av FoU p� avfallsomr�det. Om och i s� fall hur FoU-fr�gan ska l�sas ber�rs inte i promemorian. Medf�r promemorians f�rslag i praktiken �ven ett FoU-ansvar f�r kommuneraa?

Ett annat stort problem i fr�ga om hanteringen av mfa �r den bristande kapaciteten f�r slutligt omh�ndertagande. SAKAB:s f�rbr�nningskapacitet torde motsvara ca 7% av allt mfa i landet. Vidare behandlas drygt 30% av totalm�ngden mfa interat inom industrin.

N�r det g�ller industrins intema behandling inst�mmer styrelsen till viss
del i den uppfattning som redovisas i promemorian i fr�ga om 17 � i
f�rordningen om milj�farligt avfall. Men de aktuella f�retagen b�r enligt
���������������������������� 226


 


styrelsens uppfattning i st�llet pr�vas enligt � 12 (tillst�nd att omh�nderta���� Prop. 1989/90:100 mfa). Genom en s�dan �ndring ges f�mts�ttningar f�r kontroll och �ver-���� Bil. 16 blick utan att behandlingskapaciteten minskar.

Den bristande behandlingskapaciteten �r enligt styrelsens uppfattning i h�g grad en resursfr�ga, och inte en fr�ga som automatiskt l�ses genom �ndrat huvudmannaskap. Ut�ver befintliga anl�ggningar och den planera�de utbyggnaden av SAKAB beh�vs med all s�kerhet ytterligare kapacitet. I promemorian framh�lls att det blir kommunernas ansvar alt tillse att behandlingsanl�ggningar finns i tillr�cklig utstr�ckning. D�remot framg�r inte om avsikten �r atl �ven s�dana investeringar ska avgiftsfinansieras. Om s� �r fallet �terst�r fr�gan om industrin �r beredd att bekosta dessa betydande investeringar. Styrelsen vill h�r p�peka att Polluters Pay Prin�ciple inte ens i dag �r m�jlig att till�mpa fuUt ut f�r det milj�farliga avfallet.

�ven om man bortser fr�n investeringskostnader finns problem med avgiftsprincipen, som inte ber�rs i promemorian. En h�jning av laxoma f�r att bekosta b�ttre och s�krare hantering skulle kanske ge incitament till att minska avfallsm�ngderna. Samtidigt skulle emdlertid risken f�r illegal hantering �ka.

Tidigare har sagts att olika slag av mfa kr�ver sin speciella behandling. Bl.a. mot den bakgmnden kan ifr�gas�ttas om tillskapande av anl�ggning�ar b�r bed�mas fr�n lokal eller regional utg�ngspunkt. Del skulle enligt styrelsens uppfattning kunna leda till ett ineffektivt utnyttjande av samh�l�lets f�r dessa �ndam�l knappa resurser. �ven ett effektivt resursutnyttjan�de talar s�lunda f�r en central l�sning.

Tillskapandet av nya behandlingsanl�ggningar b�r ha sin utg�ngspunkt i en planering f�r landet som hdhet. Planeringen m�ste ta fasta p� bl. a. hur mycket mfa som finns i dag, hur det �r sammansatt, var det finns, hur mycket som uppskattningsvis kan finnas i framtiden, hur m�nga behand�lingsanl�ggningar som beh�vs samt vilket slags mfa de ska behandla. N�r det g�ller inventering av mfa kan kommunerna vara behj�lpliga. Men det s�ger sig sj�lvt all en planering f�r landet som helhet inte kan handhas av 284 kommuner.

Ytterligare ett problem n�r det g�ller behandlingsanl�ggningar f�r mfa �r lokaliseringsfr�gan. Del har erfarits bl. a. n�r det g�llt att finna en plats f�r lokalisering av SAK.AB:s utbyggnad. S�dana sv�righeter m�ste enligt styrelsens uppfattning undanr�jas och h�r �r Kommunf�rbundet berett alt medverka till positiva l�sningar. Man kan t. ex. t�nka sig atl den kommun, som �r beredd att la emot en behandlingsanl�ggning, kan erbjudas rimlig kompensation.

Enligt promemorian ska det ankomma p� f�retag att efter n�rmare f�reskrifter fr�n Naturv�rdsverket uppr�tta s. k. materialbalanser. Styrel�sen vill endast p�peka att de uppgifter som h�r kan komma att efteriysas fr�n f�retagen i v�sentlig utstr�ckning redan torde finnas i de kommunala r�ddningstj�nstplanerna. F�r att undvika dubbelarbete b�r lill att b�rja med unders�kas om dessa uppgifter kan anv�ndas.

Ett kommunalt ansvar f�r omh�ndertagande av mfa kr�ver ocks� etl
resurstillskott i form av kompetens. Omh�ndertagande av exempelvis������������������������������� 227


 


cyanid, bek�mpningsmedelsavfall eller laboratorieavfall och inte minst de Prop. 1989/90:100 nya typer av mfa som tillkommer fortl�pande m�ste sk�tas av specialister Bil. 16 med omfattande kemiska kunskaper. Styrelsen vill h�r framh�lla att kom�munerna �r olika stora och har olika resurser. Mediankommunen har 16000 inv�nare. De sm� kommunerna har inte ens med regional samver�kan som utg�ngspunkt r�d att h�lla sig med s�dana specialister. D�remoi kan sm� och medelstora kommuner ha stora m�ngder av mfa inom sina gr�nser, vilket tidigare p�pekats.

�ven om kommunema skulle ha r�d att anst�lla erforderliga specialister utg�r bristen p� tillg�ng p� s�dan kompetens ett sannolikt o�verstigligt problem. Detta har kommunerna redan erfarit n�r det g�ller det vidgade kommunala tillsynsansvaret enligt milj�skyddslagen. Regering och riksdag har avsev�rt h�jt ambitionsniv�n inom milj�omr�det under senare �r, men har inte tillsett att utbildad personal finns att tillg� i tiUr�cklig utstr�ckning.

I vissa delar av landet, d�r stora m�ngder mfa sammanfaller med f�re�komsten av stora och mer resursstarka kommuner lorde f�mts�ttningaraa f�r ell kommunalt ansvar f�r mfa vara st�rre. Det g�ller t. ex. G�teborgsre�gionen. Det har ocks� lett till att kommuneraa i s�dana omr�den p� friviUig v�g engagerat sig i fr�gor om mfa i form av bl. a. regional samver�kan. Deri bristande behandlingskapacileten �r dock �ven f�r dessa kom�muner ett problem.

Att kommuneraa p� detta s�tt frivilligt samverkar i vissa fr�gor som r�r mfa �r enligt styrelsens mening positivt. F�mts�ttningama f�r ett n�rman�de mellan SAKAB och de kommuner som frivilligt vill engagera sig i fr�gor som r�r mfa ut�ver dd nuvarande obligatoriets ram f�rtj�nar att n�rmare unders�kas. Detta kan emellertid inte tas till int�kt f�r att inf�ra en i lag obligatorisk skyldighet f�r alla kommuner att slutligt ta hand om det milj�farliga avfallet. S�dana f�mts�ttningar saknas f�r flertalet kommu�ner.

Den till �verv�gande del bristande �verensst�mmelsen mellan den kom�munala stmkturen och den mfa-producerande industriella, behovet av behandlingskapacitet och nationell planering samt knappheten p� specia�listkompetens talar s�ledes f�r etl statligt ansvar n�r det g�ller omh�nder�tagande av mfa. V�l anpassad f�r en s�dan l�sning �r ocks� den �vergri�pande kompelens som redan finns vid t.ex. statens naturv�rdsverk och kemikalieinspektionen.

Brist p� erforderliga specialister f�r omh�ndertagande av mfa �kar risterna f�r felaktiga beslut, vilket kan f� olyckliga f�ljder f�r m�nniskors h�lsa eller orsaka l�ngvariga skador i milj�n. Olyckoma i Basel, Bhopal och Seveso kan n�mnas som vamande exempel.

Vidare f�ljer med felaktig hantering ocks� betydande skadest�ndsrisker. Ett kommunalt ansvar f�r omh�ndertagandet medf�r ocks� ett skade�st�ndsansvar. Flertalet kommuner har inte en s�dan ekonomisk b�rkraft all de utan betydande skatteh�jningar kan klara av de skadest�ndsanspr�k man h�r kan r�kna med. Fr�gan i vilken utstr�ckning milj�skadef�rs�k�ringen kommer att t�cka dessa risker �r inte utredd. Det �r ocks� oklart om

228


 


skadest�nd av detta slag kan t�ckas genom den avgiftsfinansiering som���� Prop. 1989/90:100
f�resl�s.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bil. 16

Slutligen vill styrelsen utan att ta st�llning till riktigheten i statsmakter�nas resonemang peka p� att man i fr�ga om milj�tillsynen har f�rt ett resonemang som inte st�r i �verensst�mmelse med det i promemorian f�rda. TiUsynen av de mest komplicerade och milj�farliga anl�ggningaraa ska s�ledes bedrivas av staten, medan tillsynen �ver enkla anl�ggningar med mindre milj�farlig verksamhet ska ut�vas av kommuneraa. 1 �nnu h�gre grad finns etl promemorian motstridigt resonemang i den av riksda�gen nyligen antagna propositionen (1988/89:68) om livsmedelskontroll. I propositionen konstateras att utvecklingen p� livsmedelsomr�det mot mer storskaliga och komplicerade produktionsprocesser och distributionssys�tem inneb�r att Livsmedelsverket b�r spela en st�ne roll i forts�ttningen. Livsmedelskontrollen b�r d�rf�r enligt propositionen inte decentraliseras ytterligare. Stmkturen inom livsmedelsindustrin kan enligt styrisens upp�fattning i viss m�n j�mf�ras med den som g�ller f�r mfa-producerande industri.

7.7�� Svenska Renh�llningsverks F�reningen: F�reningen har inga erinring�
ar mot att f�rordningen om milj�farligt avfall utvidgas lill att omfatta �ven
sjukhusavfaU och annat s. k. riskavfall. I den sistn�mnda gmppen anser
f�reningen alt �ven vissa typer av s. k. gr�zonsavfall skall ing�, exempelvis
asbest, vissa industrislam etc. f�r detta kr�vs vissa klari�ggande definitio�
ner. Gr�nseraa mellan vad som �r milj�farligt avfall, riskavfall och "van�
ligt' industriavfaU m�ste g�ras tydligare och till�mpas enhetligt �ver lan�
det.

Sjukhusavfall och riskavfall b�r tvekl�st bli f�rem�l f�r ett b�ttre regle�rat omh�ndertagande �n vad som �r fallet f�r n�rvarande. Del �r ocks� utomordentligt angel�get alt producenteraa av dessa avfall � bl. a. sjukhu�sen/landslingen � k�nner ett ansvar f�r avfaUet p� samma s�tt som industrin skall k�nna f�r sitt avfall. Kommuneraa b�r ges m�jligheter att i t.ex. renh�llningsordningen st�lla s�dana krav p� sjukhusen betr�ffande f�rsortering, emballering och f�rbehandling av sjukhusavfallet att detta d�refter kan omh�ndertas i enlighet med kommunens f�mts�ttningar och villkor.

F�reningen f�resl�r all samlingsbegreppet f�r alla dessa ovan n�mnda avfallsslag forts�ttningsvis blir "Specialavfall" och atl f�rordningen i en�lighet d�rmed ben�mns "F�rordningen om specialavfall".

7.8�� Ragn-Sells: 1 ett l�ge med en utbyggd och utvecklad kommunal av�
fallsplanering borde �tminstone f�r det mer heterogena industriavfallet
och det milj�farliga avfallet en auktorisationsordning kunna �verv�gas.
Den som p� n�got fastst�llt s�tt visar atl han har personeUa, ekonomiska
och tekniska f�mts�ttningar borde kunna f� transportera avfall. En s�dan
�tg�rd skulle sannolikt kunna bidraga till en �n mera rationell och kosl-
nadseffektivavfallstransportverksamhet.

229


 


Bilaga 16.5��� Prop. 1989/90:100 BiL 16

De remitterade lagf�rslagen

1 F�rslag till

Lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596);

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om renh�llningslagen (1979:596) delsatt 6, 8, 9, 16, 21, 22 och 24�� skaU ha f�ljande lyddse, dels all mbriken n�rmast f�re 4 � skall lyda "Den kommunala renh�ll�ningsskyldigheten",

dels att del i lagen skall inf�ras tre nya paragrafer, 2 a, 9 a och 24 a ��, av f�ljande lydelse.


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


2a�

Avfallshantering skall ske p� ett s�dant s�tt att �tg�rder som under�l�ttar �leranv�ndning och �tervin�ning av avfallet fr�mjas, om det be�h�vs f�r atl spara r�varor eller ener�gi eller med h�nsyn lill milj�v�rden.


Regeringen f�r f�reskriva all annat avfall inom kommunen �n hus�h�llsavfall skall forslas bort genom kommunens f�rsorg. Regeringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �l kommuneraa att meddela s�dana f�reskrifter.


6�


Regeringen f�r / fr�ga om annat avfaU inom en kommun �n hus�h�llsavfall f�reskriva

1.        atl avfallet skall forslas bort genom kommunens f�rsorg,

2.       alt kommunen skall se till att avfallet slutligt omh�ndertas.

Regeringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �t kommuneraa att meddela f�reskrifter enligt f�rsta stycket.


 


�r det av s�rskild betydelse fr�n �tervinningssynpunkt, f�r regering�en f�reskriva all visst slag av avfall som skad forslas bort genom kom�munens f�rsorg skall f�rvaras skilt fr�n annat avfall i avvaktan p� bortforsling och meddela de be�st�mmelser som beh�vs f�r �nda�m�let. Regeringen f�r �veri�ta �t en myndighet eller �t kommunerna atl meddela s�dana f�reskrifter.


8�


�r det av betydelse fr�n �ter�anv�ndnings-, �tervinnings- eller milj�v�rdssynpunkl, f�r regeringen f�reskriva att visst slag av avfall i avvaktan p� bortforsling skall f�r�varas skilt fr�n annat avfall och meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r �ndam�let. Regeringen f�r �ver�l�ta �t en myndighet eller �t kom�munema att meddela s�dana f�re�skrifter.


230


 


Nuvarande lydelse


9�'


F�reslagen lydelse


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


F�r varje kommun skall finnas en renh�llningsordning som upptar de f�reskrifter som skall g�lla f�r bortforsling av hush�dsavfad inom kommunen. I renh�llningsordning�en skad anges fr�n vilka omr�den, fastigheter eller uppsamlingssl�llen som bortforsling skad ske, vilka slag av hush�llsavfall som skad forslas bort, hur ofta bortforsling skall ske och hur verksamheten i �vrigt skall vara anordnad.

F�r vatje kommun skall finnas en renh�llningsordning som skall inneh�lla kommunens f�reskrifter om avfallshantering och en av�fallsplan.

Avfallsplanen skall inneh�lla upp�gifter om avfad inom kommunen och om kommunens �lg�rder f�r att minska avfallets m�ngd och farlig�het. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�dela n�rmare f�reskrifter om av�fallsplanens inneh�d.

I renh�llningsordningen skall f�reskrivas under vilka f�mts�ttningar undantag kan medges fr�n renh�llningsordningens f�reskrifter. Fr�gor om undantag pr�vas av milj�- och h�lsoskyddsn�mnden.

9a�

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re�skriva att den som yrkesm�ssigt be�driver verksamhet som ger upphov tid avfad skall l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs f�r kommu�nens renh�llningsordning.

Regeringen f�r �verl�ta �t kom� munerna att f�reskriva om uppgifts�skyldighet.

16 �


Avgiften skall vara �rlig eller p� annat s�tt periodisk. Den skaU be�st�mmas lill h�gst del belopp som beh�vs f�r att t�cka n�dv�ndiga ka�pital- och driftskostnader f�r ren�h�llningen. Fr�n dessa kostnader skall avr�knas kostnaderaa f�r vad som kan bel�pa p� anv�ndning av anl�ggningar eller utmstning f�r annat �ndam�l �n renh�Uning.

Avgiften skall vara �rlig eller p� annat s�tt periodisk. Om avgiften avser bortforsling och slutligt om�h�ndertagande vid enstaka tillf�llen f�r kommunen besluta att avgiften skad erl�ggas s�rskilt f�r tidf�del i fr�ga. Avgiften skall best�mmas lill h�gst det belopp som beh�vs f�r att t�cka planering och n�dv�ndiga ka�pital- och driftkostnader f�r ren�h�llningen. Fr�n dessa kostnader skall avr�knas kostnadema f�r vad som kan bel�pa p� anv�ndning av anl�ggningar eller utmstning f�r annat �ndam�l �n renh�llning.

Om kommunen uppdrar �t annan att utf�ra renh�llningen, f�r avtalet med denne l�ggas till gmnd f�r ber�kning av avgiften, om inte kostnaden d�rigenom blir v�sentligt h�gre �n om kommunen sj�lv utf�r renh�llning�en.


' Senaste lydelse 1983:301.


231


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse

21 �'


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


 


Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annal. L�nssty�relsen ut�var tillsynen inom l�net.


Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annat. L�nssty�relsen ut�var tillsynen inom l�net. Statens naturv�rdsverk har den centrala tillsynen.


22

F�r tillsynen har kommunal n�mnd som �r liUsynsmyndighet r�tt all f� tilltr�de till byggnader, lokaler och omr�den.

Kommunal n�mnd som �r till�synsmyndighet har r�tt all p� beg�ran f� de upplysningar och hand�lingar som beh�vs f�r tillsynen.

Det �ligger polismyndighet att l�mna det bitr�de som beh�vs f�r tillsy�nen.

24


Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 7� f�rsta stycket eller som yrkesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samlar in och forslar bort avfall i strid mol 7� andra stycket d�ms tid b�ter.


Tid b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader skall den d�mas som med upps�t eller av oaktsamhet

1.     bryter mot 7 � f�rsta stycket.

2.     bryter mot 7� andra stycket ge�nom att yrkesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samlar in och forslar bort avfad,

3.     inte fullg�r vadsom �ligger ho�nom enligt f�reskrift som meddelats med st�d av 9a�f�rsta stycket.

I ringa fall d�ms inte till ansvar.

Tid ansvar f�r g�rningen d�ms inte om ansvar kan �d�mas enligt brottsbalken.

Den som �vertr�tt vitesf�rel�g�gande eller vitesf�rbud d�ms inte tid ansvar enligt denna lagfor g�rning som omfattas av f�rel�ggandel eller f�rbudet.


 


�Senaste lydelse 1983:301.


232


 


Nuvarande lydelse�������������������������� F�reslagen lydelse������������������������� Prop. 1989/90:100

■,Ġ��� R������������������������������������������������������������� �16

24 a �

Till b�ter skall den d�mas som med upps�t eller av oaktsamhet l�mnar oriktig uppgift om f�rh�l�lande av betydelse i n�gon handhng som avges enligt denna lag eller en�ligt n�gon f�reskrift som meddelats med st�d av lagen.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1991.

233


 


2 F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter;

H�rigenom f�reskrivs att 5 och 20�� lagen (1985:426) om kemiska produkter skaU ha f�ljande lydelse.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


 


Nuvarande lydelse


F�reslagen lydelse


5


Den som hanterar eller importe�rar en kemisk produkt skall vidta de �tg�rder och iaktta de f�rsiktig�hetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att hindra eller motverka skada p� m�nniskor eUer i milj�n.

Den som hanterar eller importe�rar en kemisk produkt skall vidta de �tg�rder och iaktta de f�rsiktig�hetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att hindra eller motverka skada p� m�nniskor eller i milj�n. D�rvid skad s�dana kemiska produkter undvikas som kan ers�ttas med mindre farliga produkter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela s�rskilda f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt.

20


Den som

1.      med upps�t eller av grov oakt�samhet bryter mot 5 �,

2.      med upps�t eUer av oaktsam�het bryter mot f�reskrift, villkor el�ler f�rbud som meddelats med st�d av 5-13�� eller

3.      med upps�t eller av oaktsam�het underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 15�, d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst etl �r.


Den som

1.med upps�t eller av grov oakt�
samhet bryter mot 5 �,

2.      med upps�t eller av oaktsam�het bryter mot f�reskrift, villkor el�ler f�rbud som meddelats med st�d av 1 � andra stycket, 5 -13 �� eller

3.      med upps�t eller av oaktsam�het underl�ter att fullg�ra vad som �ligger honom enligt 15 �, d�ms till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.


 


1 ringa fall d�ms inte lill ansvar.

Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte om ansvar f�r g�mingen kan �d�mas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff f�r vamsmuggling.

Den som har �vertr�tt vitesf�rel�ggande eller vitesf�rbud d�ms inte till ansvar enligt denna lag f�r g�ming som omfattas av f�rel�ggandel eller f�rbudet.

Denna lag tr�der i kraft den, Ijuli 1990.


234


 


Bilaga 16.6��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

LAGR�DET

Utdrag ur protokoll vid sammantr�de 1989-12-19

N�rvarande: justitier�det Staffan V�ngby, regeringsr�det Sigvard Bergl�f,

justitier�det Lars K. Beckman.

Enligt protokoll vid regeringssammantr�de den 7 december 1989 har regeringen p� hemst�llan av statsr�det Birgitta Dahl beslutat inh�mta lagr�dets yttrande �ver f�rslag till

1.      lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596),

2.      lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter. F�rslagen har inf�r lagr�det f�redragits av hovr�itsassessom Stefan

Rubenson. F�rslagen f�ranleder f�ljande yttrande av lagr�det:

F�rslaget tdl lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596)

6�

Genom det remitterade f�rslaget utvidgas renh�llningslagens till�mp�ningsomr�de v�sentligt n�r det g�ller annat avfaU �n hush�llsavfall. Bl. a. bemyndigas regeringen genom f�rslaget i f�revarande paragraf att f�reskri�va, alt kommuneraa skall se till att s�dant avfall slutligt omh�ndertas. I fr�ga om hush�llsavfallet finns i 5 � en best�mmelse om att kommunen �r skyldig att se till att behandlingsanl�ggning f�r hush�llsavfall fr�n kommu�nen finns att tillg�. Best�mmelsema om hush�llsavfall och annat avfaU skulle bli mer enhetliga, om 5 � i st�llet fick inneh�lla, att kommunen skall se till att hush�llsavfall fr�n kommunen slutligt omh�ndertas.

F�rslaget tid lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

20

Paragrafen inneh�ller stadganden f�r den som bryter mot vissa best�m�
melser i lagen eller mot f�reskrifter m.m. som meddelats med st�d av
andra best�mmelser i lagen. Enligt punkten 2 straffas s�lunda den som
med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot f�reskrift, villkor eller
f�rbud som meddelats med st�d av 5 -13 ��. I avsikt att tydligt ange alt
straffsladgandena omfattar ocks� �vertr�delser av f�reskrifter m.m. som
g�ller varor som inneh�ller eller behandlats med kemiska produkter f�resl�s
nu att punkten 2 skaU �ndras s� att d�ri anges att �ven den skall d�mas som
bryter mot f�reskrift som meddelats med st�d av 1 � andra stycket. Enligt
lagr�dets mening talar �verv�gande sk�l f�r att redan en riktig tolkning av
������������������������ 235


 


g�llande lydelse leder till det �syftade resultatet; det f�reslagna f�rtydligan- Prop. 1989/90:100 del skulle s�lunda inte vara beh�vligt. Detta hindrar naturligtvis inte att Bil. 16 saken uttrycks �nnu tydligare. Mot den f�reslagna lydelsen kan dock an�m�rkas att f�reskrifter enligt I � andra stycket endast inneh�ller att lagens best�mmelser om kemiska produkter skall till�mpas p� varor som inneh�l�ler eller har behandlats med s�dana produkter. De materiella regler som kan �vertr�das �terfinns alltj�mt i andra paragrafer eller i f�reskrifter med�delade med st�d av andra paragrafer. Om det beh�vs ett f�rtydligande g�ller dessutom detta behov �ven punktema 1 och 3 i paragrafen. Den �nskade tydligheten skulle b�ttre uppn�s om paragrafen inleds med orden: "Den som i fr�ga om kemiska produkter eller varor som avses i 1 � andra stycket" och �terstoden av paragrafen beh�lls of�r�ndrad.

236


 


Bilaga 16.7��� Prop. 1989/90:100 BiL 16

Sammanfattning av naturv�rdsverkets rapport 3632 Slam fr�n kommunala reningsverk � hantering och milj�problem

Principiella utg�ngspunkter

�tercirkulation av avloppens n�ringsinneh�ll och organiskt material till jordbmket har mycket l�ng tradition inom s� gott som alla kulturer. Det har varit och �r ett s�tt att sluta del naturliga kretsloppet vad g�ller tillstr�mningen av n�rings�mnen till bebyggelse � n�rings�mnen i livsme�del fr�n jordbmksmark.

Slam fr�n kommunala reningsverk inneh�ller f�mtom organiskt materi�al �ven makron�rings�mnen, t.ex. kv�ve, fosfor och kalium samt f�r v�xteraa n�dv�ndiga mikron�rings�mnen, t. ex. vissa metaller. Men slam inneh�ller oftast h�gre metallhalter �n vad v�xteraa beh�ver och dessutom ett stort antal syntetiska kemikalier, varav flera �r sv�medbrytbara. �ter�cirkulationen genom slamspridning p� �kermark kan d�rf�r ifr�gas�ttas.

Naturv�rdsverkets principiella syn p� spridningen av olika typer av f�roreningar i milj�n har redovisats i annal sammanhang (Vilken Milj�kvalitet? Naturv�rdsverket informerar). F�r tungmetaller, som �r naturligt f�rekommande, men best�ndiga och d�rf�r kan verka i milj�n under l�ng lid, m�ste det acceptabla halttillskollet genom m�nsklig verk�samhet relateras till den aktuella metallens naturliga halt i milj�n. F�r sv�medbrytbara syntetiska kemikalier �r slutm�let atl s�dana �mnen inte skall tillf�ras milj�n.

F�r sv�rpedbrylbara syntetiska kemikalier blir konsekvensema att en l�ngsiktig anv�ndning av slam p� jordbmksmark bara kan ske om slammet befrias fr�n s�dana �mnen. Samma m�ls�ttning b�r enligt naturv�rdsver�kets mening �ven g�Ua f�r tillf�rseln till jordbmksmark fr�n andra k�llor s�som fr�n g�dselmedel och bek�mpningsmedel.

Riskbed�mning

Riskema f�r m�nniskors h�lsa genom tillf�rsel av f�roreningar i slam via livsmedel �r sm� vid nuvarande anv�ndning av svenskt 'normalslam' enligt statens livsmedelsverk. Samma bed�mning betr�ffande riskerna f�r markens l�ngsiktiga produktionsf�rm�ga g�rs av expertis vid Sveriges lantbmksuniversilet. Dessa bed�mningar st�ds av synen p� slamanv�nd-ning i andra l�nder. Generellt sett har Sverige redan de str�ngaste gr�nsv�rdena.

Os�kerheten om l�ngsiktiga effekter av sm� doser, den bristande kun�
skapen om eventuella synergisliska effekter och den m�jliga uppkomsten
av skadliga nedbrylningsprodukter g�r det enligt naturv�rdsverkets upp�
fattning angel�get att begr�nsa tillf�rseln
till �kermarken av �mnen soin
kan vara potentiellt skadliga f�r m�nniskan och marken. F�rh�llandet att��������������������������� 237


 


m�nniskan uts�tts f�r en totalt sett ganska stor belastning av toxiska, Prop. 1989/90:100 cancerogena och allergiframkallande �mnen b�r vara motiv f�r l�ngtg�en- Bil. 16 de krav p� att begr�nsa utsl�ppen fr�n alla k�llor. Detta blir s�rskilt viktigt n�r det �r fr�ga om l�nglivade �mnen och en �ver tiden �kande belastning. Detta syns�tt b�r �ven leda till konsekvenser p� andra omr�den inom jordbmket, s�som handelsg�dselns inneh�ll av tungmetaller, fr�mst kad�mium saml annan kemikaliehantering.

Slam p� jordbmksmark

Naturv�rdsverkets uppfattning baserad p� den gjorda riskbed�mningen �r alt n�got omedelbart f�rbud eller moratorium mot anv�ndning av slam p� jordbmksmark inte �r motiverat. En f�mts�ttning f�r en l�ngsiktig an�v�ndning �r dock all inneh�llet av tungmetaller kan s�nkas ytterligare och all sv�medbrytbara syntetiska kemikalier kan avl�gsnas. Om detta inte visar sig vara m�jligt b�r anv�ndning av slam p� jordbmksmark upph�ra s� snart ur milj�synpunkt b�tlre altemativa metoder finns tillg�ngliga.

Tv� typer av �tg�rder m�ste vidtas ulan dr�jsm�l. Dels m�ste arbetet med all begr�nsa tillf�rseln av tungmetaller och sv�raedbrytbara synteti�ska kemikalier intensifieras. Detta �r angel�gel av flera sk�l. Dels m�ste milj�v�nliga alteraaliva metoder f�r omh�ndertagande av slam utvecklas. Del senare �r n�dv�ndigt redan av del sk�let all den st�rsta m�ngden av slam idag inte anv�ndes i jordbmket.

Naturv�rdsverket f�resl�r att riktv�rdena f�r tungmetaller sk�rps suc�cessivt tills m�let - balans mellan lill- och bortf�rsd - har n�tts. Som ett led i detta arbete vill verket att riktv�rdena f�r bly, kadmium och kvicksilver halveras fr�n och med 1995.

Verket har ocks� �verv�gt att inf�ra riktv�rden f�r vissa syntetiska kemikalier, som kan fungera som indikalorsubstanser. Underlaget �r emellertid alltf�r bristf�lligt och verket f�resl�r i st�llet en utbyggd slam-kontroll samt att resultaten fr�n en s�dan regelbundet publiceras liUsam-mans med en uppmaning till intensifierat arbete i de kommuner som uppvisat v�rden �ver genomsnittet. De n�rmaste �rens erfarenheter kom�mer alt visa om �lg�rder i syfte alt minska anv�ndningen av milj�farliga kemikalier kan bli tillr�ckligt effektiva.

Intensifierat kemikaliearbete

Naturv�rdsverket avser att i samarbete med kemikalieinspektionen (Kemi) f�rst�rka det p�g�ende arbelet med inventeringar, karakterisering och bed�mning av kemiska �mnen i syfte att identifiera s�dana f�rore�ningar som �r s�rskik milj�st�rande. Ett m�l f�r verksamheten �r en lista p� milj�farliga �mnen som inte alls b�r anv�nd.is eller endast anv�ndas i mycket sm� kvantiteter. �mnena p� denna lista skaU bytas ut mol s�dana som �r mindre milj�farliga.

En annan viktig utg�ngspunkt f�r kemikaliearbetet �r rekommendatio�
nen lill medlemsl�nderaa i Hdsingforskonventionen och vid Nordsj�kon-
ferensen att minska utsl�ppen tiU �stersj�n och Nordsj�n av s�v�l metal-
������������������������� 238


 


ler som giftiga och stabila organiska �mnen med 50% mellan 1985 och���� Prop. 1989/90:100
1995.
����������������������������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

Lagen om kemiska produkter �r ett instmment som kan anv�ndas mer aktivt �n vad som sker idag. Krafttag m�ste tas n�r det g�ller tillsyn och tillst�nd f�r olika verksamheter atl hantera kemikalier - ett ansvar som vilar p� naturv�rdsverket, l�nsstyrelsema och milj�- och h�lsoskydds�f�rvaltningama. Det g�ller att inte enbart inrikta arbetet p� enstaka kemi�kalier ulan att allm�nt minska kemikalieanv�ndningen.

De kommunala reningsverken �r inte avsedda att fungera som renings�anl�ggningar f�r metaller och kemikalier. Tillf�rseln av sv�rbehandlade metaller och sv�raedbrytbara syntetiska kemikalier m�ste angripas vid k�llan. Svenskt slam har vid en intemationell j�mf�relse bland de l�gsta tungmelallhalteraa. SpecieUt g�ller delta kadmium, d�r del svenska kad�miumf�rbudet under 70-talet resulterat i en drastisk f�rb�ttring av slamkvalitden. De flesta europeiska l�nders slam har idag det kadmiumin�neh�ll som svenskt slam hade f�r 10-20 �r sedan. Kadmiumhalten i svenskt slam �r per fosforenhet ungef�r som i ett genomsnittligt handels-g�dselmedel.

Situationen �r oklarare n�r del g�ller sv�raedbrytbara syntetiska kemi�kalier. Detta beror dels p� det stora antalet, dels p� att m�tm�jlighetema varit d�liga. PCB och DDT har dock analyserats under en l�ng tid och halterna, liksom f�r melaUeraa, sjunker stadigt.

�lg�rder som kommunema kan vidta f�r att minska tillf�rseln av kemi�kalier till reningsverken �r l.ex. att koppla bort vissa industriavloppsvat-len; att st�lla krav p� ytterligare intema renings�tg�rder hos anslutna f�retag; och all st�lla krav p� att vissa �mnen eller processer som ger upphov till icke acceptabla utsl�pp ers�tts av andra.

Kommuneraa b�r kunna p�verka hush�llen genom en intensifierad information om m�jligheteraa att v�lja mindre v�dliga produkter och om vikten av att inte spola ner milj�farliga �mnen i avloppen. Den milj�m�rk�ning som �r under utarbetande kan f�rhoppningsvis bidra till att det blir l�ttare f�r hush�llen att g�ra mer milj�medvetna produktval.

Naturv�rdsverket kommer all p�b�rja en systemanalys �ver hur samh�l�let b�r l�sa sina avloppsproblem. Syftet med analysen �r alt la fram vad de separata leden i hela systemet, fr�n k�lloraa (industrier, hush�ll m. m.) och fram lill recipienten, har f�r p�verkan p� milj�n och om det ger anledning till atl �ndra dagens syslem. Avsikten med detta arbete �r att ut�ka skyddet av vallenrecipienten och �stadkomma en f�rb�ttrad slamkvalitet.

Alternativa metoder Deponering

Idag deponeras ungef�r 40% av slammet. En mindre del deponeras p�
gmnd av f�r h�ga metallhalter medan resten hamnar p� deponi f�r att
inget annat alternativ finns all tillg�. I en del kommuner kan detta vara
fallet, medan det f�r andra beror p� lokala milj�opinioner eller alt det inte
finns lantbmkare som vill ta emot slam.
����������������������������������������������������������������������� 239


 


Slam och avfall kan samdeponeras,om �n inte problemfritt. Deponering Prop. 1989/90:100 i laguner �r inte en bra l�sning. Dagens tillg�ngliga deponeringsytor kom- Bil. 16 mer att tas i anspr�k betydligt snabbare �n vad man hittills har planerat f�r om slamdeponeringen radikalt �kas. Produktionen av metan fr�n deponi�ema kommer att �ka, vilket ytterligare bidrar till drivhuseffekten om gasen ej utnyttjas. Kv�vet i slammet, liksom i mindre grad �ven andra �mnen, kommer att l�cka ut antingen till deponins recipient eller, om lakvattnet leds till kommunalt reningsverk, till reningsverkens recipient. Deponering av slam b�r d�rf�r p� sikt avvecklas. Som ett delm�l b�r ca h�lften av dagens volym vara borta kring sekelskiftet.

Markbyggnad

Anv�ndning av slam och slamprodukter som fyllnadsmassor f�r mark�byggnad kan n�rmast j�mf�ras med deponering. S�dan anv�ndning (t.ex. f�r bullervallar och v�gsl�nter) �r av eng�ngskarakt�r p� begr�nsade ytor och villkoren anpassas efter de lokala f�mts�ttningarna och slamproduk-tens egenskaper.

Anl�ggning av gr�nytor

Avsikten med att anv�nda slam f�r gr�nytor �r att �stadkomma en yta d�r m�nniskor kan vistas, men d�r odling av livsmedel ej avses att �ga mm. K�kstr�dg�rdar, kolonilotter och liknande �r d�rf�r undantagna. Med h�nsyn till riskema f�r utlakning av exempelvis kv�ve, b�r genomsl�ppliga marker inte utnyttjas. Det �r dessutom viktigt att v�xtlighet s� snart som m�jligt etableras p� omr�den d�r slam ing�tt vid anl�ggningsarbetet.

Inarbelningsomr�den

Ytterligare en form av jordbmksanv�ndning �r s� kallade inarbelningsom�r�den. Dessa skall betraktas som en mellanlagringsplats som t�ms f�r spridning p� jordbmksmark, anl�ggning av gr�nytor eller markbyggnad. Ett inarbetningsornr�de �r inte en deponeringsplats. S�rskilda villkor kommer att g�lla f�r atl f�rhindra l�ckage av v�xtn�rings�mnen etc. I �vrigl �r kvalitetskraven desamma avseende slammet som vid direkt an�v�ndning p� jordbmksmark. En f�rdel med inarbelningsomr�den �r all en nedbrytning av organiska milj�gifter och en b�ttre kontroll av slammets kvalitet kan ske f�re spridningen.

Spridning i energiskog

Vid energiskog kan slam delvis ers�tta handelsg�dsling. D� denna odlings�
mark senare kan komma att anv�ndas f�r produktion av livsmedel skall
samma krav st�llas p� dessa slam som vid annan anv�ndning p� jord�
bmksmark. givan m�ste anpassas till det aktuella v�xlslagel och balanseras
s� atl l�ckage av v�xtn�rings�mnen f�rhindras.
������������������������������������������������������������� 240


 


Slamf�rbr�nning������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�rbr�nning av slam kan antingen ske separat eller tillsammans med avfaU. B�gge typeraa av anl�ggningar finns i drift sedan n�gra �r i olika l�nder.

Milj�m�ssigt �r f�rbr�nning acceptabelt, om minst de s� kaUade ENA-kraven (energi ur avfall) f�ljs. F�r askan b�r samma krav g�lla som f�r andra f�rbr�nningsaskor � deponering inom barri�rer som f�rhindrar urlakning och som h�ller mycket l�ng tid.

Forskningsinsatser

Forskning r�rande nedbrytning, v�xtupptag och vidare transport i milj�n av metaller och organiska milj�fariiga �mnen som finns i slam b�r st�djas, liksom studier av p�verkan p� markbiologiska processer. Forskning kring annan anv�ndning av slam �n inom jordbmket b�r stimuleras.

241 16�� Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 100. Bilaga 16


Bilaga 16.8��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

Sammanst�llning av remissyttrandena �ver natur�v�rdsverkets rapport 3632 Slam fr�n kommunala reningsverk � hantering och milj�problem

1 F�rteckning av remissinstanserna

Efter remiss har yttranden �ver rapporten avgetts av �verstyrelsen f�r civil beredskap (�CB), socialstyrelsen, lantbmksslyrelsen, statens livsmedels�verk, arbelarskyddsstyrdsen, styrelsen f�r teknisk utveckling (STU), sta�tistiska centralbyr�n, l�nsstyrelsernas organisationsn�mnd (LON), konces�sionsn�mnden f�r milj�skydd, kemikalieinspektionen, statens energiverk, institutet f�r milj�medicin (IMM), Sveriges lantbmksuniversitet, skogs-och jordbmkets forskningsr�d (SJFR), l�nsstyrelsen i Malm�hus l�n, l�ns�styrelsen i G�teborgs och Bohus l�n, l�nsstyrelsen i Stockholms l�n, Enk��pings kommun, G�teborgs kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun, Ume� kommun, G�teborgs Ryaverkels Avfalls AB (GRYAAB), K�ppalaf�rbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbmkamas riksf�rbund (LRF), RagnSeUs Agro AB, Stockholms VA-verk, Svenska kommunf�rbundet. Svenska naturskyddsf�reningen, Svenska Renh�ll�ningsverks-F�reningen, Svenska Vatten- och Avloppsverksf�reningen (VAV), Sydv�stra Sk�nes Avfalls AB (SYSAV), Sydv�stra Stockholmsre�gionens Va-Verks AB (SYVAB) samt Tj�nstem�nnens Centralorganisation (TCO).

2 Allm�nna synpunkter

2.1 �verstyrelsen f�r civil beredskap

�CB har inte funnit all rapporten direkt ber�r styrelsens verksamhet och har d�rf�r inte n�gra synpunkter.

2.2 Socialstyrelsen

Socialstyrelsen anser alt slamhanteringen skaU ske s� alt minsta m�jliga p�verkan p� m�nniskors h�lsa och p� milj�n uppst�r. F�mts�ttningen f�r en l�ngsiktig anv�ndning av slam p� jordbmksmark �r att inneh�llet av tungmetaller och sv�medbrytbara kemikalier minimeras.

Socialstyrelsen anser att fortsalla �lg�rder b�r genomf�ras f�r att mins�
ka utsl�pp av tungmetaller och sv�raedbrytbara kemikalier till reningsver�
ken. I rapporten anges att sm�skalig verksamhet som inte �r tillst�nds-
dier anm�lningspliktig enligt milj�skyddsf�rordningen svarar f�r en stor
andel av b�de metaller och organiska f�roreningar till reningsverken. H�r
b�r information och aktiv tillsyn intensifieras f�r att minska utsl�ppen.
����������������������������� 242


 


2.3 Institutet f�r milj�medicin��������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 16 Sammanfattningsvis framh�ller IMM att m�let m�ste vara att f�rhindra att persistenta milj�f�roreningar tillf�rs det kommunala avloppsn�tet. Avloppsvatten fr�n anslutna industrier och andra typer av milj�st�rande verksamheter m�ste renas med avseende p� milj�farliga �mnen innan det n�r det kommunala reningsverket. I annat fall m�ste del kopplas lill separata avloppsn�t. Produktkontroll�tg�rder m�ste inriktas p� att f�r�hindra att �vrigt hush�llsavfall som hamnar i avloppsvattnet icke tillf�r persistenta milj�f�roreningar eller st�ne m�ngder av andra milj�f�rore�ningar med bet�nkliga biologiska effekter.

2.4 Lantbruksstyrelsen

Lanlbraksslyrelsen har inh�mtat yttrande fr�n lantbraksn�mndema i Stockholms, Uppsala, �sterg�tlands, Malm�hus, Hallands och G�teborgs och Bohus l�n. Dessa l�n omfattar landets befolkningsm�ssigt st�rsta kommuner eller ber�rs av slamanv�ndning fr�n s�dan kommun. I korthet st�der lantbraksn�mndema rapportens principiella st�llningstagande lill anv�ndning av avloppsslam i jordbmket.

En viktig milj�- och resurshush�llningsfr�ga �r att sluta v�xtn�rings�m�nenas kretslopp. H�r utg�r avloppsslammet en del och �vrigt avfall en annan del. I ett l�ngre hush�llningsperspektiv torde man inte kunna accep�tera att det humana avfallet kontamineras med gifter i s�dan grad all man inte kan �terf�ra avfallets v�xtn�rings�mnen i produktion. Det f�refaUer f�rst bli fosfor som kan upptr�da som bristvara. Det kan dock inte uteslu�tas all det �ven kan upptr�da brist p� andra �mnen i framtiden. Med det anf�rda syns�ttet kan aldrig deponering av olika slag bli en godtagbar l�ngsiktig l�sning p� avloppsfr�gan.

Lantbmksstyrelsen delar i princip rapportens uppfattning all anv�nd�ning av avloppsslam inte f�r inneb�ra n�gon �kning av markens inneh�ll av giftiga tungmetaller och att avloppsslammet inte f�r inneh�lla sv�r-nedbrylbara syntetiska kemikalier.

Lantbmksstyrelsen delar naturv�rdsverkels uppfattning all n�got ome�delbart f�rbud mol anv�ndning av avloppsslam p� �kermark inte �r moti�verat. Lantbmksslyrelsen tillslyrker �ven naturv�rdsverkels (SNV) f�rslag lill �tg�rder f�r att h�ja slamkvalit�n.

Bland lantbmkama r�der av olika anledningar stor tvekan att ta emot avloppsslam. Lantbmksstyrelsen tar inte st�llning till de sk�l som anf�rts fr�n jordbmket ut�ver vad som framg�r av detta yttrande. Faktum kvar�st�r dock att jordbmkama f�r n�rvarande �r f�ga ben�gna att la emot slammet p� �kermarken. SNV b�r d�rf�r skyndsamt utarbeta alteraaliva f�rfaringss�tt till anv�ndningen p� �ker. Som framg�r av yttrandet anser inte lantbmksslyrelsen att de redovisade alteraativen utg�r n�gon tillfreds�st�llande l�sning i etl l�ngre perspektiv.

243


 


2.5 Statens Livsmedelsverk������������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

BiL 16 D� livsmedelsverket deltagit i utredningsarbetet med framtagande av bak-

gmndsdokumentalion (SNV Rapport 3623, 1989) och i referensgmppen,

ing�r verkets synpunkter i stort redan i rapporten, i f�rsta hand vad g�ller

jordbmksanv�ndningen av slam.

Livsmedelsverket delar SNV:s uppfattning att det beh�vs l�ngtg�ende �tg�rder f�r att reducera hallen milj�f�roreningar i det kommunala slam�met. Detta �r en f�mts�ttning f�r l�ngsiktig anv�ndning av slam p� jord�bmksmark.

Livsmedelsverket inst�mmer i att det �r viktigt att i m�jligaste m�n begr�nsa kemikalieanv�ndningen eller annars begr�nsa tillf�rseln av dessa �mnen till avloppsvatten. Betr�ffande utvecklandet av milj�v�nliga alter�nativ f�r omh�ndertagande av slam, vill livsmedelsverket vama f�r risken f�r f�rorening av yl- och grandvatten. I det sammanhanget m�ste beaktas all de f�reslagna alteraativen inneb�r en mer eller mindre l�ngtg�ende koncentrering av milj�f�roreningar i slammet och d�rmed �kas riskeraa f�r utlakning till vatten.

I fr�ga om den intensifierade �versynen av kemikalieanv�ndningen som f�resl�s i rapporten har n�got tidsm�l f�r detta omfattande arbete inte angivits. D� dessa insatser �r den troligen viktigaste v�gen f�r f�rb�ttrad slamkvalitet �r det enligt livsmedelsverket angel�get att det fastst�lls en arbets- och tidsplan med regelbunden avrapportering f�r detta arbete.

2.6 Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetarskyddsstyrelsen st�ller sig bakom principen att det �r viktigt att minska den totala belastningen p� m�nniskan av toxiska saml cancer- och allergiframkallande �mnen. Detta b�r ske genom krav p� �tg�rder av olika slag f�r att begr�nsa utsl�ppen av s�dana �mnen. Begr�nsningaraa b�r ske vid k�llan, t.ex. genom �kad kontroll och tillst�ndspr�vning f�r �ven mindre industrier. Detta b�r ske vare sig dessa har egen rening med utsl�pp direkt tiU recipienten eller �r anslutna till kommunalt ledningsn�t.

2.7 Styrelsen f�r teknisk utveckling

STU inst�mmer i SNV:s bed�mning alt det �r angel�get att begr�nsa tillf�rseln till �kermarken av �mnen, som kan vara potentieUt skadliga f�r m�nniskan och marken. �ven luft- och vattenmilj�n f�r anses inkluderad.

STU anser s�ledes ocks� att en helhetsbild �r n�dv�ndig och att str�van p� sikt b�r vara att introducera milj�v�nliga tillverkningsprocesser och produkter varvid STU har en given och viktig roll.

SNV bed�mer i utredningen att slammet kan anv�ndas i en rad applika�
tioner, inkl. spridning av slam p� �kermark om halterna av fr�mmande
�mnen i slammet �r lillr�ckligt l�ga. STU accepterar denna bed�mning,
men del �r inte STU:s roll att fastl�gga vad som �r acceptabel f�rorenings�
niv�.
��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 244


 


2.8L�nsstyrelsemas organisationsn�mnd��������������������������������������� Prop. 1989/90:100

BiL 16 Har avst�tt fr�n atl yttra sig.

2.9� Kemikalieinspektionen

Kemikalieinspektionen delar den av SNV redovisade principiella synen alt markens l�ngsiktiga produktionsf�rm�ga inte f�r f�rs�mras och att spridningen inte f�r inneb�ra risk f�r m�nniskors h�lsa p� grand av skadli�ga substanser i jordbraksprodukter. Den f�r inte heUer ge o�nskade eller oacceptabla effekter i milj�n och inte p� gmnd av l�ckage till vatten indirekt �ka riskeraa f�r m�nniskan.

Kunskapen om slammets inneh�ll av fr�mst organiska f�reningar �r begr�nsad liksom kunskapen om ev effekter p� l�ng sikt av slamspridning p� �kermark. Detta g�r faro- och riskanalysen os�ker. Det �r d�rf�r angel�get att inh�mta ytterligare kunskap om s�v�l slammets sammans�ttning som ev effekter av spridning p� �kermark men �ven av andra former av omh�ndertagande. Kommuneraa har h�r skyldigheter som ansvariga f�r slammet.

Det �r ocks� inspektionens uppfattning att f�r h�lsa och milj� skadliga �mnen i slam m�ste minska och i vissa fall hell upph�ra, detta oavsett hur slam omh�ndertas. I ett vidare perspektiv b�r anv�ndningen av �mnen som har s�dana egenskaper f�r h�lsa och milj� att skador inte eller sv�r�ligen kan f�rhindras genom rimliga skydds- och hanterings�tg�rder upph��ra eller starkt begr�nsas.

2.10� Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd

Koncessionsn�mnden har fr�n sina utg�ngspunkter ingen erinran mot vad som anf�res och f�resl�s i SNV:s rapport.

2.11�� Statens energiverk

I SNV:s rapport s�gs att man skall unders�ka om en dubblering av av�loppssystemen m. m. f�r industrier resp. hush�U �r en metod f�r atl �stad�komma en f�rb�ttring av slammets kvalitet. Statens energiverk vill peka p� alt kostnaden f�r en s�dan �tg�rd m�ste s�ttas i relation till slammets v�rde som g�dningsmedel och kostnaden f�r deponering.

2.12� Sveriges lantbruksuniversitet

Lantbmksuniversitelel (SLU) anser att slammet inneh�ller betydande re�
surser, v�rda att �teranv�nda. Produktens inneh�ll av tungmetaller och
syntetiska kemikalier g�r emellertid att SLU �r mycket tveksamma till en
s�dan anv�ndning, liksom �ven till deponering eftersom en s�dan kan
resultera i att substansema kan tillf�ras vattenrecipienter. En f�mts�ttning
f�r en l�ngsiktig anv�ndning �r dock att inneh�llet av tungmetaller kan
s�nkas ytterligare och att sv�raedbrytbara syntetiska kemikalier kan av-
���������������������������� 245


 


l�gsnas. Om detta inte visar sig vara m�jligt b�r anv�ndning av slam p堠�� Prop. 1989/90:100 jordbmksmark upph�ra. SNVis utredning ger vaga anvisningar om m�j-���� Bil. 16 lighelema lill all i framtiden avl�gsna eller ens s�nka inneh�llet av de syntetiska kemikalierna i slam.

D� andra f�reslagna s�tt att omh�nderta slam �r l�ngt ifr�n inv�nd�ningsfria anser SLU det viktigt att slammet f�r s�dan kvalit� atl det utan risk f�r produkter och milj� kan anv�ndas i jordbmket.

2.13L�nsstyrelsen i Malm�hus l�n

Som framg�r av utredningen finns �nnu inte tillr�ckligt kunskapsunderlag f�r att ett slutligt avg�rande i slamhanteringsfr�gan skall kunna las. Den sk�rpning av nuvarande riktlinjer f�r spridning av slam p� jordbmksmark som f�resl�s finner l�nsstyrelsen v�l avv�gd mot de risker ur h�lso- och milj�skyddssynpunkt, som m�ste anses kunna f�religga.

L�nsstyrelsen anser det mycket angel�get att s� fort som m�jligt varak�tiga riktlinjer f�r slamhanteringen las fram. Som huvudm�n f�r slamhan�teringen �r det ur planeringssynpunkt viktigt all kommunema f�r tillg�ng till fasta normer som g�r det m�jligt f�r dem atl finna och etablera ekonomiskt f�rsvarsbara l�sningar med avseende p� varaktigheten. Kom�munema b�r redan nu uppmanas atl utan dr�jsm�l se �ver sina slamprob-lem och f�rbereda altemativa l�sningar som vid behov ligger f�rdiga f�r snabbi genomf�rande.

L�nsstyrelsen anser att m�ls�ttningen skall vara �terf�ring av kommu�nall slam till jordbmksmarken f�ratt d�r ing� i det biologiska kretsloppet. D�rf�r b�r slammet vara av kvalitet att det inte hotar markens l�ngsiktiga livsmeddsproducerande f�rm�ga.

2.14L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n

Sammanfattningsvis anser l�nsstyrelsen att gmndproblemet �r den sprid�da anv�ndningen av kemikalier och stabila �mnen i samh�llet, atl etl kraftfullt arbete b�r bedrivas s� att slammet n�r l�ga halter av dessa ovidkommande �mnen, att en milj�m�ssig helhetssyn m�ste till�mpas samt att ett �vergripande och l�ngsiktigt m�l m�ste vara att kvalit�n f�rb�ttras p� slammet s� att recirkulation och nyttigg�rande inom jordbm�ket �r m�jlig �ven p� l�ng sikt.

2.15� Enk�pings kommun

N�r det g�ller anv�ndningen av rotat slam p� jordbmkad mark vill kom�
munen understryka f�ljande. Gmndsynen �r att en storskalig anv�ndning
kan till�tas f�rst n�r det finns s� stora kunskaper om framf�r allt de
organiska f�roreningamas effekter p� m�nniskors h�lsa och i marken att
man kan s�ga att de inte inneb�r en risk p� l�ng sikt. Den enda l�ngsiktiga
v�gen �r att utsl�ppen vid k�llan minimeras, huvudsakligen utsl�ppen fr�n
hush�llen och industrin, s� att slammet kan bli renare. Kommunen under-
�������������������������� 246


 


stryker behovet av att satsa medel p� forskning/utveckling med m�let atl��� Prop. 1989/90:100 minska halteraa av milj�f�roreningar i slam, liksom f�r att hitta alteraa-���� Bil. 16 tiva anv�ndningss�tt.

2.16� G�teborgs kommun

G�teborgs kommunstyrelse inst�mmer i SNV:s principiella utg�ngspunk�ter och m�l som uttalas i rapporten, och tillstyrker i �vrigl framf�rda �tg�rdsf�rslag.

2.17� Upplands-Bro kommun

Kommunen ansluter sig till utredningens uppfattning all r�tslam �r en resurs i jordbmket och att andra l�sningar �r s�mre f�r milj�n p� l�ng sikt.

2.18� Vallentuna kommun

Vallentuna kommun anser sammanfattningsvis att m�let b�r vara att avloppsslam skall vara en resurs f�r jordbmket och att alla �tg�rder f�r att minska de potentiella riskema med att sprida det p� jordbmksmark �r angel�gna.

Kommunen vill s�rskilt understryka s�dana �lg�rder p� central niv� som syftar till alt minska den milj�farliga kemikalieanv�ndningen, s�som intensifierat kemikaliearbete med m�l atl s� l�ngt som m�jligt eliminera anv�ndningen av milj�farliga �mnen, sk�rpta krav p� industrier och f�re�tag f�r hanteringen av kemikalier samt milj�m�rkning av produkter.

Kommunen �r beredd att ta sitt ansvar p� kommunal niv� f�r alt slammet kan anv�ndas p� jordbmksmark genom att ge kommuninv�narna information och service ifr�ga om milj�farligt avfall, att �ka resurserna f�r alt samla in hush�llens milj�farliga avfall, att i sin tillsynsverksamhet uppm�rksamma riskerna vid de mindre verksamheter som producerar milj�farligt avfall och alt ha som m�l att i kommunen anv�nda det slam som produceras vid kommunens reningsverk.

2.19� Ume� kommun

Ambitionen att �terf�ra mullbildande �mnen och n�rsalter till brakad mark �r god och m�ste vara v�gledande f�r omh�ndertagande av slammet. Detta under f�mts�ttning att slammets inneh�ll av h�lso- och milj�farliga �mnen h�lls p� en acceptabelt l�g niv�.

Den systemanalys som omn�mns i utredningen som en ambition hos SNV vill kommunen ivrigt uppmuntra. En s�dan ter sig som absolut n�dv�ndig till hj�lp f�r kommuneraas �vergripande planering inom av�loppsomr�det.

Den enda framkomliga v�gen till ett vettigt och f�rsvarbart omh�nderta�gande av slammet �r att ta hand om kontroversiella substanser vid k�llan.

Den produkt som sedan kvarst�r b�r tillf�ras bmkad mark f�r skogspro-������������������������� 247


 


duktion, livsmedelsproduktion eller liknande f�r att det ekologiska krets-���� Prop. 1989/90:100
loppet skall slutas.
����������������������������������������������������������������������������� Bil. 16

2.20G�teborgsregionens Ryaverksaktiebolag

GRYAAB delar i alk v�sentligt SNV:s faktaframst�llning och bed�mning. Det finns dock behov av nyanseringar och f�rtydliganden.

�lg�rder mot kemikaliecirkulationen i samh�llet m�ste i f�rsta hand s�llas in p� central niv�. F�r att kunna prioritera arbetet p� lokal niv� �r det angel�get att man centralt pekar ut de �mnen som det �r s�rskilt angel�get att rikta lokala �tg�rder mol.

2.21�� K�ppalaf�rbundet

Sammanfattningsvis yttrar f�rbundet att avloppsreningsverkens huvud�uppgift �r att rena avloppsvatten s� att vallenrecipienten skyddas. Under reningsprocessen avskiljs slam, som skall omh�ndertagas p� ett fr�n milj��synpunkt riktigt s�tt.

Stora reningsverk med d�rtill h�rande stora slamm�ngder m�ste hantera slamfr�gan i ett l�ngsiktigt perspektiv.

Dagens situation �r oh�llbar f�r de stora reningsverken. Stoppas an�v�ndningen av slam p� jordbmksmark enligt LRF:s beslut sker detta f�r avsev�rd lid fram�ver d� alternativ teknik i Stockholmsregionen kr�ver stora investeringar som skall avskrivas p� rimlig tid.

2.22Landsorganisationen i Sverige

LO anser alt slam fr�n kommunala reningsverk ska ses som en resurs med flera anv�ndningsomr�den.

Genom f�rb�ttringar inom kemikaliehantering och industriprocesser f�rv�ntas renare avloppsvatten ledas lill reningsverken med l�gre f�rore�ningshalter som f�ljd.

N�r en �kad k�llsortering sl�r igenom i samh�llet och konsumenternas milj�medvetenhet betr�ffande val och hantering av hush�llkemikalier blir styrande f�r marknadskrafterna, b�r ocks� det bidra till ett renare r�lslam.

LO anser att med de tidigare beskrivna �tg�rderna f�r att s�nka f�rore�ningshalterna i slammet, inga reella hinder finns atl dels �ka anv�ndning�en i jordbmket, dds sprida anv�ndningen av slam till fler omr�den, exempelvis energiskogsodling.

2.23� Lantbrukarnas Riksf�rbund

Sammanfattningsvis inst�mmer LRF i SNV:s principiella utg�ngspunkt om �tercirkulation.

LRF delar inte SNV:s slutsats om att n�got omedelbart f�rbud mot anv�ndning av slam p� jordbmksmark inte �r motiverat.

LRF st�ller sig positivt till att SNV genomf�r en systemanalys av av�
loppssystemet.������������������������������������������������������������������������������������������������������ 248


 


2.24 RagnSells Agro AB��������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 16 Bolaget inst�mmer i SNV:s uppfattning all anv�ndning av slam i livsme�delsproduktion b�st svarar mot samh�llets krav p� resursutnyttjande.

Bolaget vill framh�lla, att g�dsling med avloppsslam inneb�r att m�ng�den �mnen, fr�mst kadmium, i g�dsel inom landet begr�nsas. 1 st�llet f�r import av handelsg�dsel som �kar m�ngden kadmium i landet h�lls m�ng�den p� en l�gre niv� med hj�lp av recirkulation av n�rings�mnen.

Situationen f�r anv�ndarna av slammet och f�r dem som verkar inom slamhanteringen skulle avsev�rt f�rb�ttras om regering och riksdag g�r ett tydligt st�llningstagande f�r �teranv�ndning av inneh�llsdeklarerat och kontrollerat slam i livsmedelsproduktionen, samt f�renar detta med r�d och anvisningar.

2.25 Skogs- och jordbrukets forskningsr�d

SJFR inst�mmer i allt v�sentligt i de st�Uningstaganden och bed�mningar som framf�rs i rapporten.

2.26 Stockholms Industriverksstyrelse

Stockholms induslriverksstyrdse har som egel yttrande �verl�mnat yttran�de av Va-verket. Va-verket delar SNV:s uppfattning att n�got omedelbart f�rbud mot anv�ndning av slam i jordbraket inte �r motiverat. F�r en l�ngsiktig jordbmksanv�ndning m�ste dock slammets kvalitet f�rb�ttras ytterligare.VA-verket menar dessutom att �teranv�ndning i jordbraket �r den ur milj�synpunkt b�sta hanteringsmeloden.

Va-verket v�djar till regeringen att snarast besluta om fortsatt slam�anv�ndning i jordbmket i enlighet med SNV:s utredning samt atl verka f�r alt jordbmkama har valfrihet att anv�nda vatje godk�nd g�dselprodukt.

All upph�ra med slamanv�ndning i jordbmket bidrar enligt va-verkets mening inte lill f�rb�ttrad livsmeddskvalitel och gagnar inte heller milj�n i vidare mening. Ett viktigt incitament till kemikaliekontroll skulle f�r�svinna.

2.27 Svenska kommunf�rbundet

P� gmndval av tillg�ngliga vetenskapliga fakta anser kommunf�rbundet att det f�r n�rvarande inte finns anledning all f�rbjuda spridning av slam p� jordbmksmark. Slam inneh�ller v�rdefullt organiskt material och n�rings�mnen.

F�rutom livsviktiga �mnen inneh�Uer slam o�nskade �mnen. Anstr�ng�
ningar att s�nka halterna av s�dana �mnen har bedrivits framg�ngsrikt
under senare �r, vilket framg�r av utredningen. F�rbundet anser att kom�
munerna kan medverka till att detta arbete blir framg�ngsrikt �ven i
framtiden. M�ls�ttningen, som b�r uttryckas klarare �n i utredningen, �r
att slam f�r all framtid skall kunna spridas p� jordbmksmark.
������������������������������������������� 249


 


2.28Svenska naturskyddsf�reningen��������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Rent genereUl anser naturskyddsf�reningen att dagens principer f�r hante�ring av vattenbuma avlopp �r olycklig. Del stora problemet utg�rs av att avloppsvatten av olika slag - och med betydande inslag av kemikalier och tungmetaller - blandas. D�ml�ver vill f�reningen anm�la tveksamhet mot den typ av vaittenklosetter som f�r n�rvarande utnyttjas.

Merparten av det slam som idag produceras vid landets avloppsrenings�verk har alldeles f�r h�ga halter av en l�ng rad milj�gifter. Det �r d�rf�r inte acceptabelt i ell kortsiktigt perspektiv att detta slam sprids p� �krama.

Del �r ytterst angel�get all giflhaltema i slammet nedbringas till niv�er d�r det �ter kan anv�ndas som etl bra g�dnings�mne.

Enligt f�reningen b�r s�ledes ett f�rbud mot spridning av det slam som produceras vid merparten av landets avloppsreningsverk kombineras med kraftfulla �tg�rder f�r att nedbringa halteraa av milj�gifter. F�reningen f�resl�r d�rf�r dds gr�nsv�rden f�r tungmetaller och vissa organiska �mnen; f�r att slammet skall f� spridas p� �kermark, dels att en milj�avgift �satts slam vars gifthalter �r f�r h�ga.

Ett system d�r l�gt satta gr�nsv�rden kombineras med milj�avgifter och nedtrappningsprogram b�r utg�ra en kraftfull stimulans f�r kommuneraa att satsa p� �kad tillsyn enligt milj�skyddslagen, framf�r allt gentemot industrin. Kommunerna b�r med ell s�dant syslem ocks� k�nna en �kad motivation f�r att satsa p� information till allm�nheten och andra �tg�rder f�r all minska hush�llens utsl�pp.

2.29Svenska FLenh�llningsverks-F�reningen

Svenska Renh�Uningsverks-F�reningen st�ller sig i stort bakom de st�ll�ningstaganden som presenteras i rapporten. D� statens livsmedelsverk saml expertis vid Sveriges lantbmksuniversitet konstaterat all riskema f�r m�nniskors h�lsa �r sm� vid nuvarande anv�ndning av svenskl "normal�slam" b�r spridning p� �kermark kunna accepteras.

2.30Svenska Vatten- och Avloppsverksf�reningen

VAV delar naturv�rdsverkets slutsats all riskeraa �r sm� vid nuvarande anv�ndning inom jordbmket av svenskt normalslam � b�de f�r m�nni�skans h�lsa och �kermarkens l�ngsiktiga produktionsf�rm�ga.

F�r att motivera VAV alt aktivt arbeta f�r att avloppsvattnets och slammets kvalitet f�rb�ttras ytterligare, b�r slamdisponeringsmetoder sti�muleras som kr�ver en h�g slamkvalitet. En �verg�ng till f�rbr�nning f�r de st�rsta - och deponering eller markbyggnad f�r de sm� - reningsver�ken skulle medf�ra all drivkraften f�r en effektiv industri - och kemika�liekontroll i samh�llet avtar, vilket skulle bli till nackdel f�r milj�n i stort.

2.31�� Sydv�stra Sk�nes Avfalls AB

1 sydv�stra Sk�neregionen sker f�r n�rvarande ca en tredjedel av den

totala slamspridningen p� �kermark i landet. Del projekt, om slam p���������������������������������� 250


 


jordbmksmark, som har bedrivits i regionen i �tta �r visar p� flera positiva���� Prop. 1989/90:100 effekter. SYSAV:s uppfattning �r att slamspridning p� �kermark �r det���� Bil. 16 b�sta altemativet n�r det g�Uer omh�ndertagande av slam.

2.32Sydv�stra Stockholmsregionens VA-Verks AB

Den positiva bild av svensk slamkvalit� och slamhantering, som kommit fram under utredningen, borde enligt SYVAB ha f�tt en mer framtr�dande roll i f�rordet.

SNV:s st�llningstagande om den l�ngsiktiga anv�ndningen p� jord�bruksmark delas inte helt av SYVAB. Idag finns underiag fr�n framf�r allt USA, som visar att nuvarande regler medf�r riskfri anv�ndning trots n�rvaro av o�nskade metaller och organiska mikrof�roreningar. Dessutom kan en fortsatt minskning av dessa �mnen, b�de i slammet och i utg�ende renat vatten, f�rv�ntas. En striktare produklkontroll skulle p�skynda pro�cessen och �r enda m�jligheten att minska vissa �mnen.

2.33� Tj�nstem�nnens Centralorganisation

S� l�nge det finns risk f�r att avloppsslammds inneh�ll av f�roreningar kan p�verka v�r h�lsa och milj�, skall man enligt TCO:s mening avst� fr�n att sprida del p� jordbmksmark. Enligt TCO:s mening m�ste del utredas, humvida mikroorganismema har tillr�cklig f�rm�ga alt under nuvarande markbetingelser snabbt bryta ner de skadliga �mnen som finns i avlopps�slammet. Risk finns att bl.a. luftf�roreningar, surt regn, ensidig spann�m�lsodling med t�rande mullhalt som f�ljd, eller felaktig anv�ndning av kemiska v�xtskyddsmedel kan p�verka mikroorganismemas aktivitet vad g�ller nedbrytning av organiskt och kemiskt material. Del f�r ej finnas tvivel hos konsumenten om att avloppsslammet kan negativt p�verka livsmedlens kvalitet och �ka risken f�r oh�lsa.

TCO anser d�rf�r, i avvaktan p� fortsatt forskning, atl spridning av avloppsslam p� jordbmksmark inte skall till�tas.

2.34L�nsstyrelsen i Stockholms l�n

Enligt l�nsstyrelsens gmndsyn, atl alllid efterstr�va en s� stor ekologisk cirkulation som m�jligt, kan i del l�nga perspektivet inte accepteras att slammet inneh�ller s�dana �mnen som g�r atl del inte kan �terf�ras till jorden.

M�ls�ttningen all slammet inte skaU inneh�lla f�roreningar kan i prin�
cip uppn�s p� tv� s�tt. Antingen godtas ifr�gavarande f�roreningar f�r
anv�ndning i samh�llet och anslr�ngningaraa inriktas p� all f�rhindra att
de hamnar i slammet, eller ocks� godtas dessa �mnen �verhuvudtagel inte
f�r anv�ndning i samh�llet. Den logiska slutledningen blir alt de �mnen
som inte kan ing� i det naturiiga kretsloppet utan risk f�r h�lsa och milj�,
inte skall f� f�rekomma. Arbetet med atl f�rbjuda nu f�rekommande och
nyulvecklade milj�gifter m�ste f� stort genomslag. Produkt- och kemika�
liekontroll �r den p� sikt enda framkomliga v�gen.
��������������������������������������������������������� 251


 


3� Riktv�rden��������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90: lOO

��� . .������� .������������������������������������������������������������������������������ BiL 16

3.1�� Socialstyrelsen

Riktv�rdena f�r tungmetaller i slam b�r sk�rpas snarast. Socialstyrelsen delar utredningens uppfattning att riktv�rdena f�r bly, kadmium och kvicksilver halveras fr. o. m. 1995.

Riktv�rdet f�r kadmium �r kopplat till handelsg�dselns kadmiuminne�h�ll per fosforenhet. Socialstyrelsen anser att del d�rf�r �r speciellt viktigt att f� ned halterna av kadmium i handelsg�dsel.

Tillr�ckliga kunskaper saknas om vilka effekter tungmetaller och sv�r-nedbrytbara kemikalier har p� m�nniskors h�lsa. Riktv�rden f�r s�dana syntetiska kemikalier, som kan fungera som indikatorsubstanser, b�r inf��ras s� snart detta �r m�jligt.

3.2�� Lantbruksstyrelsen

Lanlbraksslyrelsen st�der f�rslaget att halvera riktv�rdena f�r bly, kadmi�um och kvicksilver fr�n �r 1995 och att inf�ra en utbyggd slamkontroll avseende syntetiska kemikalier. Lantbmksstyrdsen utg�r fr�n atl, s� snart som tillr�cklig kunskap finns gr�nsv�rden eller liknande inf�rs betr�ffande sv�medbrytbara syntetiska kemikalier.

3.3�� Styrelsen f�r teknisk utveckling

STU delar SNV:s st�ndpunkt att anstr�ngningama att minska den totala tillf�rseln av tungmetaller och sv�raedbrytbara organiska �mnen m�ste intensifieras.

Del b�r observeras atl trycket p� lantbmkama att anv�nda konstg�dsel med l�ga kadmiumhalter f�r n�rvarande �r relativt l�gt och n�rmast en "moralisk" fr�ga. I sin lur inneb�r det att motsvarande tryck p� konstg�d-sdtillverkaraa att rena sin handelsg�dsel fr�n kadmium blir relativt l�gt, �ven om teknik f�r ddta finns eUer relativt l�tt kan las fram.

3.4Statens energiverk

Naturv�rdsverkets principiella m�ls�ttning vad g�ller metaller �r att h�lla �kningaraa sm� i f�rh�llande till de naturliga haltema. F�r persistenta organiska �mnen �r str�van att �terg� lill eller bevara ett urspmngligt tillst�nd. Statens energiverk delar dessa m�ls�ttningar.

3.5�� Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU anser att en utbyggd slamkontroll �r bra. Emellertid b�r man �ven
vidta �tg�rder f�r att �ka kunskapema om de aktuella kemikalieraa. En
f�rebild f�r kunskapsinsamling finns att h�mta fr�n kemikalieinspektio�
nens mtiner n�r det g�ller bed�mning av kemiska bek�mpningsmedel.
Det synes rimligt att de i slam p�visade kemikalieraa genomg�r samma
������������������������������� 252


 


testning som kemikalier anv�nda som bek�mpningsmedel. D�refter b�r de���� Prop. 1989/90:100 genomg� en liknande analys av milj�- och h�lsorisker som bek�mpnings-���� Bil. 16 medlen idag genomg�r. Med utg�ngspunkt fr�n en s�dan analys kan sedan bed�mas huravida de kan till�tas f�rekomma i slammet.

Ell omedelbart stopp f�r anv�ndning av slam p� �kermark anser SLU inte befogat, eftersom de potentiella riskeraa f�r marken och livsmedels�produktionen inte kan bed�mas vara akuta. Slammet m�ste emellertid varadeklareras, f�r att eliminera risker f�r onormalt h�ga haker av n�got �mne. Under en interimstid om f�rslagsvis 5 �r m�ste emellertid de biologiska effekteraa av de syntetiska kemikalieraa utredas, �mnenas ur�spmng klarl�ggas och �tg�rder vidtagas f�r att kraftigt reducera halterna i slammet.

3.6�� L�nsstyrelsen i Malm�hus l�n

D� del g�Uer halteraa av tungmetaller i avloppsslammet b�r dessa enligt l�nsstyrelsen i Malm�hus l�n inte j�mf�ras med lungmetaUhaltema i handelsg�dsel d� slammet �r en avfallsprodukt medan handelsg�dseln �r en industriell produkt. M�ls�ttningen m�ste dock vara att minska halteraa tungmetaller b�de i slammet och i handelsg�dseln.

Vid reningsverken b�r en �verg�ng lill kemisk f�llning med kemikalier som inneh�ller l�ga haker tungmetaller ske.

3.7�� Upplands-Bro kommun

Milj�- och h�lsoskyddsn�mnden i Upplands-Bro kommun anser att f�re�slagna gr�nsv�rden med omedelbar verkan b�r korrigeras till dagens nor�malv�rden. Samtidigt b�r kadmiumm�ngderna i konstg�dning s�nkas.

Kommuneraas roll i den nya milj�skyddstillsynen, informationen lill hush�llen samt krav p� milj�m�rkning kommer att g�ra ytteriigare s�nk�ningar av gr�nsv�rdena m�jliga till 1995. Samtidigt b�r fariiga organiska �mnen d�rigenom kunna reduceras.

De milj�v�rdande centrala myndighetemas beslut att genom milj�avgif�ter, f�rbud etc. styra kemikalieanv�ndningen �r viktiga i della samman�hang.

3.8�� Svenska naturskyddsf�reningen

Det �r enligt naturskyddsf�reningen viktigt att kommunema inte sl�r sig
till ro n�r de f�tt ned slammets inneh�ll av tungmetaller och kemikalier till
godk�nda niv�er. Begreppet godk�nd �r i det h�r sammanhanget inte
detsamma som p� l�ng sikt acceptabel. Gr�nsv�rdena b�r successivt s�n�
kas tills man n�tt den gr�ns d�r milj�giflerna inte l�ngre ackumuleras i
jorden. F�reningen �r medveten om att det kan bli ytterst sv�rt att fastst�l�
la denna gr�ns f�r det mycket stora antal �mnen som f�rekommer i
slammet. Alla gr�nsv�rden m�ste d�rf�r uppfattas som provisoriska. F�r�
eningen �r ocks� medveten om att handels- och stallg�dsel inneh�ller s�
h�ga koncentrationer av milj�gifter att de leder lill ackumulation i �ker-
������������������������������ 253


 


marken. Att d�rf�r idag st�lla kravet p� att just slammet skall ha s� l�ga���� Prop. 1989/90:100 koncentrationer av milj�gifter att ingen ackumulation sker �r diskutabeh���� Bil. 16 fr�n b�de principiella och praktiska utg�ngspunkter.

3.9 Tj�nstem�nnens Centralorganisation

Naturv�rdsverkets f�reslagna m�l f�r halvering av bly-, kadmium- och kvicksilverf�rekomsten till �r 1995 b�r enligt TCO om m�jligt tidigarel�g�gas.

4 Alternativa behandlingsmetoder

4.1�� Institutet f�r milj�medicin

Deponering av slam b�r p� sikt avvecklas, eftersom kv�vet i slammet, liksom vissa tungmetaller kan l�cka ut till deponins omgivning.

IMM har tidigare genomf�rt den h�lsoriskbed�mning som utgjorde gmndval f�r fastst�llande av de s. k. ENA-riktv�rdena f�r sopf�rbr�nning. IMM anser att f�rbr�nning av r�tslam �r milj�medicinskt acceptabel under f�mts�ttning att dessa riktv�rden kan inneh�llas. De tekniska pro�blemen med r�kgasrening av kvicksilver kan dock h�rvidlag m�jligen utg�ra ett problem.

4.2� Lantbruksstyrelsen

Lantbmksstyrelsen anser atl avfallshanteringen b�r organiseras s� att v�xt�n�rings�mnena bringas i en naturlig cirkulation. Detta �r viktigt ur s�v�l hush�llnings- som milj�synpunkt.

Att l�gga avloppsslam i upplag �r d�rf�r av flera sk�l ingen bra l�sning. Dels undandrar man d�rmed v�xtn�ring fr�n naturlig cirkulation och dels skapar man stora framtida problem med tillsyn och kontroll av l�ckande upplag. Metangasen som bildas i etl slamupplag bidrar ocks� till v�xthus�effekten. Lantbmksstyrelsen anser d�rf�r att slamupplag b�r avvecklas.

Lantbmksstyrelsen �r vidare tveksam till att anv�nda slam som material f�r markbyggnad. Uppenbar risk f�religger f�r alt mark uppbyggd av slam kommer att l�cka kv�ve lill den omgivande milj�n.

�ven f�rslaget om inarbelningsomr�den �r mycket tveksamt. Innan ett s�dant projekt startas b�r man noga utreda alla dess konsekvenser.

�ven om f�rbr�nning av avloppsslam kan ske inom ramen f�r de s.k. ENA-kraven synes �nd� f�rbr�nning vara ett felaktigt f�rfaringss�tt mot bakgmnd av lantbmksstyrelsens principiella inst�llning till utnyttjandet av v�xtn�ringen i det humana avfallet.

4.3Statens livsmedelsverk

I rapporten f�rs ett resonemang om att bortf�rsd av tungmetaller med

gr�da och utlakning ska balansera tillf�rseln bl. a. via slam. I det resone-��������������������������� 254


 


manget synes man ha bortsett fr�n att en s�dan utlakning av tungmetaller��� Prop. 1989/90:100 kan ske som kan leda till f�rh�jda halter av metaller i dricksvatten.���� Bil. 16 Livsmedelsverket anser, att fr�gan om risker f�r inverkan p� dricksvat�lenkvalilelen borde utretts f�r de olika alternativen f�r framtida slamhan�tering.

4.4Statens energiverk

Statens energiverk bed�mer alt dd �r tekniskt m�jligt att �stadkomma en f�rbr�nning av slam p� ett s�tt som �r godtagbart ur milj�synpunkt. Torkning, f�ljd av en pelletering av slammet, kan vara en f�mls�llning f�r att uppn� goda f�rbr�nningsf�rh�llanden. F�rbr�nningen av slam f�r emellertid betecknas som en ren destmktion. Det �r tveksamt om metoden producerar mer energi �n vad som f�rbmkas i processen.

F�rbr�nning av avfall liksom spriding av slam p� �kermark har ifr�ga�satts ur milj�synpunkt de senaste �ren. Enligt energiverkets bed�mning kan denna oro fortg� under en l�ng tid. Det �r d�rf�r sannolikt all kommu�nerna forts�ttningsvis, och kanske i �kad omfattning, tvingas att deponera slam.

Statens energiverk anser d�rf�r att det kan bli sv�rt att avveckla depone�ring av slam. Avloppsreningsverken har i dag en �verkapacitet alt utvinna biogas. Denna �verkapacitet kan utnyttjas, dels f�r att r�ta aUt slam, dels f�r all minska behovet av deponering av hush�llsavfall genom all en l�mplig fraktion ur detta avfall anv�nds f�r biogasproduklion.

4.5�� L�nsstyrelsen i Malm�hus l�n

Med de kunskaper som finns idag ifr�gas�tter l�nsstyrelsen f�rbr�nning av slam tills b�ttre bakgrundsdokumenlation framkommit, bl.a. b�r krav p� begr�nsning av andra metaller �n ENA-kraven studeras.

4.6L�nsstyrelsen i G�teborgs och Bohus l�n

L�nsstyrelsen anser att inarbelningsomr�den �r ett intressant s�ll all la hand om och recirkulera slammet. F�rs�k med denna typ av omh�nderta�gande b�r snarast pr�vas i Sverige.

Energiskogsodling �r ocks� ett positivt f�rs�k att recirkulera slammet, och b�r uppmuntras p� l�mpliga marker.

L�nsstyrelsen anser att deponering av slam b�r minska och p� sikt avvecklas.

F�rbr�nning av slam kan enligt l�nsstyrelsen inte rekommenderas som generell metod. Det �r inte �nskv�rt atl tillf�ra ytteriigare f�rbr�nningsan�l�ggningar i en lid d� man arbetar f�r att minska utsl�pp till luft. Det l�ser inte heller problemet med ovidkommande �mnen i slammet. F�rbr�nning av torkat slam torde medf�ra ungef�r samma problem.

R�tning �r ett avsnitt som helt saknas i utredningen, men som borde ha
varit med. Det �r, liksom torkning, bara etl led i en behandlingskedja och
f�mts�tter ytterligare omh�ndertagande. R�tning medf�r dels en volym-��������������������������� 255


 


minskning med ca 30% dels energiinneh�llet i den producerade gasen.���� Prop. 1989/90:100 R�tningsanl�ggningar finns idag p� m�nga h�ll i landet. Den volymminsk-���� Bil. 16 ning man f�r �r inte f�rsumbar.

4.7Upplands-Bro kommun

Inarbelningsomr�den anser kommunen vara ett finare namn f�r meUanla�ger. MeUanlager utg�r alltid en milj�risk och b�r d�rf�r placeras i anslut�ning till avfallsanl�ggning med omh�ndertagande av lakvatten.

Det b�r utredas om inte vattenhalten i slammet kan s�nkas s� att slammet kan pdletteras och spridas med konventionella jordbmksma-skineroch d�rigenom spridas vid r�tt tidpunkt. Detta skulle minska risken f�r n�rsaltl�ckage, uppkomst av markskador och dessutom reducera sprid�ningskostnaderna.

4.8Vallentuna kommun

Vallentuna kommun ser inte skogsg�dsling m. fl. anv�ndningsomr�den f�r slam som bra alteraaliv till spridning p� �kermark.

4.9Ume� kommun

De metoder som beskrivs som alternativ tiU �terf�rsdn av slam till bmkad jord �r alla n�dl�sningar och s�mre ur resurs- och milj�synpunkt.

4.10G�teborgsregionens Ryaverksaktiebolag

Betr�ffande altemativen till jordbmksanv�ndning delar GRYAAB i prin�cip SNV:s syn att deponering �r ett s�mre alternativ �n jord�bmksanv�ndning.

Deponering �r dock det p� kort sikt enda alternativet till jordbmksan�v�ndning f�r m�nga kommuner. Del �r d�rf�r angel�get att utforma anvisningar s� att deponering av slam kan ske med m�ttliga ol�genheter. Monodeponier av v�l avvattnat slam borde kunna ges f�rnuftig utform�ning.

GRYAAB delar inte SNV:s uppfattning att det skulle g� att disponera v�sentligt st�ne m�ngder slam p� gr�nytor.

Inarbelningsomr�den �r en lovande disponeringsmetod, som troligen f�r flertalet kommuner blir den enda m�jligheten om lantbmkarna ej accepterar slammet och SNV mots�tter sig deponier.

4.11K�ppalaf�rbundet

Deponi �r enligt K�ppalaf�rbundet ofr�nkomligt under tid d� alteraaliv
lill spridning p� jordbmksmark framtages. Mot bakgmnd av att del i
Stockholmsregionen hanteras ca 120000 ton slam �rligen m�ste denna tid
begr�nsas eftersom antalet platser f�r deponier f�r enbart slam �r starkt
begr�nsad.
������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 256


 


Under f�mts�ttning att bildad metangas tillvaralages kan en kontrol-��� Prop. 1989/90:100
lerad samdeponi av sorterat avfall och slam vara etl altemativ.
�������������������� Bil. 16

Markbyggnad, anl�ggning av gr�nytor samt spridning i energiskog utg�r ej n�gra m�jliga alteraaliv i Stockholmsregionen.

1 en region d�r stora m�ngder slam hanteras torde slamf�rbr�nning vara det p� sikt slutliga altemativet. F�rbr�nning av slammet b�r dock endast komma ifr�ga d� �vriga alteraaliv har om�jliggjorts.

4.12RagnSells Agro AB

Liknande teknik f�r spridning och anv�ndning av slam kan tiU�mpas f�r annat �n livsmedelsproduktion. F�r att fr�mja teknikutvecklingen ar det d�rf�r angel�gel att andra anv�ndningsomr�den ges b�ttre m�jligheter alt utvecklas. Utsikteraa att i h�gre grad kunna nyttigg�ra slam utanf�r jord�bmket talar f�r detta.

4.13Stockholms Industriverksstyrelse

Samdeponering av slam med hush�llsavfall f�r att stimulera kontrollerad metangasproduktion, slamt�ckning av nedlagda avfallsytor, teknik med inarbelningsomr�den samt slamg�dsling av energiskog utg�r endast dell�s�ningar och komplement till jordbmksanv�ndning.

I en storstadsregion som Stockholm produceras stora slamm�ngder. Detta kr�ver att slamfr�gan hanteras i ett l�ngsiktigt perspektiv. I den h�ndelse slamanv�ndning i jordbmket upph�r i enlighet med LRF:s be�slut, torde f�rbr�nningsaltemativel bli l�sningen f�r l�ng lid fram�t. F�r-br�nningsalteraalivet inneb�r myckel stora investeringar och med rimliga avskrivningstider en l�sning, som f�r tiU f�ljd att jordbmksanv�ndning �verges f�r l�ng tid fram�t.

SkaU dagens hantering av slam i jordbmket ers�ttas av ny leknik, b�r enligt va-verkets mening den nya tekniken inneb�ra en f�rb�ttring ur milj�synpunkt. En �verg�ng till f�rbr�nning kan p� intet vis garantera en s�dan ulveckiing.

4.14Svenska kommunf�rbundet

Anv�ndning av slam vid energiskogsodling och markbyggnad anser kom�munf�rbundet vara meningsfuUt f�r slam som inte hek uppfyller kraven f�r jordbmksspridning. inarbelningsomr�den �r en t�nkbar l�sning f�r sm� kommuner. Deponering �r ett n�dv�ndigt ont, som tills vidare m�ste till�tas.

F�r att f�rbr�nning av slam skall till�tas m�ste kraven st�llas h�rdare �n ENA-kraven. Dessutom m�ste utsl�ppen av kv�veoxider och helst ocks� koldioxid begr�nsas. Kommunf�rbundet v�nder sig mot slamf�rbr�nning annal �n som en �verg�ngsl�sning.

Kommunf�rbundet anser att samtliga idag k�nda alteraaliv till slam�
spridning p� jordbmksmark �r s�mre ur h�lso- och milj�synpunkt. D�rf�r
�������������������������� 257

17� �Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 16


b�r dessa altemativa slag av omh�ndertagande reduceras och enbart g�lla��� Prop. 1989/90:100
slam som bed�mts ol�mpligt f�r jordbmksspridning.
��������������������������������� Bil. 16

4.15Svenska Naturskyddsf�reningen

F�reningen intar en restriktiv h�llning till f�rbr�nning. Statsmakterna m�ste med sk�rpa sl� fast att det rikliga och p� l�ng sikt enda acceptabla s�ttet �r att anv�nda slammet som det g�dnings�mne det �r. Deponering b�r endast accepteras som en tillf�llig l�sning i ett l�ge d� del inte �r m�jligt att n� godk�nda niv�er inom en n�gorlunda n�ra framtid.

4.16Svenska Renh�llningsverks-F�reningen

F�rbr�nning av slam b�r enligt f�reningens mening endast ske i separata slamf�rbr�nningsanl�ggningar och ej i avfallsf�rbr�nningsanl�ggningar, d� slammet har ett l�gt energiinneh�ll. Vid landets avfallsf�rbr�nningsan�l�ggningar p�g�r f�r n�rvarande arbete f�r att ers�tta den bl�ta organiska delen av hush�llsavfaUet med en b�ttre och ur energisynpunkt mera h�gv�rdig fraktion av avfaUet.

4.17Svenska Vatten- och Avloppsverksf�reningen

Energiskogsodling, gr�nyteanl�ggning och markbyggnad som alteraaliv kan enligt VAV:s uppfattning endast bli till�mpliga f�r mindre slamm�ng�der, medan f�rbr�nning har s�dana nackdelar att metoden endast kan ses som ett alteraaliv f�r ett f�tal stora reningsverk. Det �r d�rf�r VAV:s uppfattning att det i och f�r sig ber�ttigade kravet p� minskad deponering m�ste vila i avvaktan p� att b�ttre metoder finns att tiUg�.

4.18Sydv�stra Sk�nes Avfalls AB

Inarbetningsomr�de kan bli dt kortsiktigt alteraaliv till dagens depone�ring av slam.

Definitionsm�ssigt m�ste skillnaden mellan ett inarbetningsomr�de och ett meUanlager f�r slam klarare redovisas.

SYSAV delar SNV:s uppfattning att deponering av slam p� kommunala avfallsupplag skall upph�ra. Att utnyttja kontrollerade avfallsupplag f�r dagens goda slam m�ste vara ett resurssl�seri.

F�rbr�nning m�ste ses som ett sista altemativ n�r inga andra l�sningar finns tillg�ngliga f�r slammet. Slamf�rbr�nning �r ekonomiskt oaccepta�belt. Till en relativt h�g kostnad skulle enbart f�r SYVAB �riigen ca 4 milj. kr. i fosforv�rde g� upp i r�k.

4.19� Tj�nstem�nnens Centralorganisation

P� l�ngre sikt b�r enligt TCO m�jlighetema f�r en �kad r�tning av biolo�
giskt avfaU i f�rening med avloppsslam unders�kas. Tillsammans med
olika bioenergigr�dor odlade p� jordbmksmark, som tidigare brakats f�r
���������������������������� 258


 


livsmedelsproduktion, skapas h�rigenom f�mts�ttningar f�r att sluta ring- Prop. 1989/90:100 en i det biologiska kretsloppet. F�mtom ett milj�v�nligt, starkt luktredu- Bil. 16 ceral avloppsslam, som kan spridas p� �kem, bildas genom r�tningspro-cessen ocks� melangas som kan anv�ndas som energik�lla i olika samman�hang. H�rigenom kan "sopbergen" minskas och l�ckaget av v�xtn�rings��mnen och kemikalier lill gmndvattnet fr�n koncentrerade avfallsupplag elimineras.

4.20 L�nsstyrelsen i Stockholms l�n

Det �r mycket angel�get att utveckla nya metoder som �r godtagbara b�de ur milj�synpunkt och resurshush�llningssynpunkl.

L�nsstyrelsen inst�mmer i SNV:s bed�mning att uppl�ggning av slam p� avfallsupplag inte �r en p� sikt godtagbar metod.

5 Riskbed�mningar

5.1�� Institutet f�r milj�medicin

IMM anser att riskbed�mningsavsnittet borde ha kompletterats med en kortfattad beskrivning av befintligt bed�mningsunderlag, framf�r allt vil�ka tillskott av persistenta toxiska �mnen till jordbmksmarken som slam�spridningen medf�r, i vad m�n detta �kar m�nniskors exponering f�r substanser i fr�ga samt vilka h�lsorisker som kan befaras.

5.2Statens livsmedelsverk

Det �r enligt livsmedelsverket av st�rsta vikt att resurser satsas p� att f�rb�ttra kunskapsunderlaget f�r riskbed�mning av organiska milj�f�rore�ningar i slam. B�ttre kunskaper beh�vs om toxiciteten av dessa �mnen och deras nedbrytningsprodukter i jord och v�xter. Betr�ffande de metaller, d�r sm� s�kerhetsmarginaler f�religger, �r os�kerheten stor vad g�ller faktorer som styr upptaget i livsmedel s�som pH, jordtyp, v�xtslag osv. �ven upptaget hos m�nniskor fr�n olika typer av livsmedel, inkl. vatten, �r ett omr�de som b�r tillf�ras resurser f�r kunskapsutveckling.

5.3Lantbrukamas Riksf�rbund

Livsmedelsverket betonar i sin utredning vikten av att jordbmksmarken inte tillf�rs �mnen som i framtiden kan f�rs�mra f�mts�ttningaraa f�r produktion av livsmedel av god kvalitet.

LRF anser att SNV:s riskbed�mning h�rddrar livsmedelsverkets utred�ning eftersom konstaterandet om h�lsorisken begr�nsas till en bed�mning utifr�n de studerade �mnena och dagens kunskapsl�ge.

LRF konstaterar att SNV:s st�llningslagande om jordbmksmarkens
l�ngsiktiga produktionsf�rm�ga inte �verensst�mmer med de bed�mning�
ar som g�rs i SLV:s rapporter om metaller och organiska milj�farliga
��������������������������������� 259


 


�mnen. Bed�mningama i rapportema avser delvis ett kortsiktigt perspek-���� Prop. 1989/90:100
tiv, vilket inte framkommer i st�llningstagandet.
��������������������������������������� Bil. 16

5.4 L�nsstyrelsen i Stockholms l�n

L�nsstyrelsen inst�mmer i bed�mningen att dd inte finns bel�gg f�r att slammet p�verkar m�nniskors h�lsa via livsmedlen eller de markbiologi�ska processeraa inom de n�rmaste �rtiondena vid fortsatt jordbmksan�v�ndning med de gr�nsv�rden och f�reskrifter som g�ller i Sverige.

Os�kerheten i underlaget f�r riskv�rderingen g�r att bed�mningama i st�llet b�r ompr�vas med relativt korta tidsintervall.

6 Utvidgad kontroll

6.1 Institutet f�r milj�medicin

Orsaken till varf�r kontrollen b�r omfatta �mnesgmppen polyaromatiska kolv�ten (PAH) framg�r inte klart av underlaget. Mot bakgmnd av ett liknande resonemang som f�rts avseende polyklorerade bifenyler (PCB) anser IMM all det vore intressant all �ven f�lja dioxin-halter och -m�nster i r�tslam som en indikation p� den allm�nna milj�belastningen och even�tuella f�r�ndringar i densamma.

6.2 Statens livsmedelsverk

Vid utformning av slamkontroll omfattande nonylfenol, PCB och toluen m�ste h�nsyn tas till alt nu k�nd teknik f�r analyser av dessa �mnen ger myckel os�kra resultat. Behovet av kvalitetskontroll av analyser f�r all m�jligg�ra j�mf�relse mellan resultat fr�n olika analyslaboratorier liksom selektion av vilka kemiska f�reningar inom gmpperaa PAH och PCB som �r l�mpliga att analyseras m�ste betonas. Mol denna bakgmnd anser livsmedelsverket att det �r angel�get att starta denna slamkontroU i liten skala.

6.3 Statistiska centralbyr�n

M�tningarna av slammets inneh�U av milj�fariiga �mnen �r enligt erfaren�het bristf�lliga, d� de bl. a. gmndas p� otillr�ckligt antal analyser fr�n olika reningsverk. SCB st�der d�rf�r det framlagda f�rslaget om utbyggd slam�kontroll med regelbunden publicering av resultaten.

Dessutom kan kontrollen i �kermark och gr�da, d�r slammet sprids, beh�va att ut�kas.

SCB anser att det �r viktigt atl man g�r vidare med all skaffa sig
f�rb�ttrat underiag f�r riskbed�mningar b�de p� kort och l�ng sikt.
���������������������������������� 260


 


6.4Svenska kommunf�rbundet������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

F�r att garantera att slammet h�ller h�g kvalitet b�r slamanalyseraa inten�sifieras. Om slammet fr�n ett visst reningsverk ej uppfyller uppst�llda kvalitetskrav anser kommunf�rbundet att det naturligtvis inte skall spri�das p� jordbraksmark.

Kommuneraas roll b�r vara att kartera slammets kvalitet och genom uppsp�rande och f�rebyggande verksamhet bidra till att slammets kvalitet fortl�pande h�js tiUs det uppfyller kraven p� en h�llbar utveckling.

6.5L�nsstyrelsen i Stockholms l�n

L�nsstyrelsen inst�mmer i att en utbyggd slamkontroll �r mycket angel�gen. Naturv�rdsverket b�r uppr�tta riktlinjer f�r hur denna b�r utformas s� att resultaten skall kunna bli j�mf�rbara. M�jlighetema till kontroll av slammets kvalitet och effekter genom biologiska tester b�r utredas.

261 18�� Riksdagen 1989/90. I saml Nr 100. Bilaga 16


Bilaga 16.9��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

F�rslag till

Lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596)

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om renh�llningslagen (1979:596) delsatt 5, 6, 8, 9, 16, 21, 22 och 24�� skall ha f�ljande lyddse, dels alt mbriken n�rmast f�re 4� skall lyda "Den kommunala renh�ll�ningsskyldigheten",

dels att det i lagen skall inf�ras tre nya paragrafer, 2 a, 9 a och 24 a ��, av f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

2a�

Avfallshantering skall ske p� ell s�dant s�tt att �tg�rder som under�l�ttar �leranv�ndning och �tervin�ning av avfallet fr�mjas, om del be�h�vs f�r all spara r�varor eller ener�gi eller med h�nsyn lid milj�v�rden.

5� Kommunen �r skyldig tillse att������� Kommunen �r skyldig att se tid behandlingsanl�ggning�� f�r��� hus-��� all hush�llsavfall fr�n kommunen h�llsavfall fr�n kommunenens.? all��� slutligt omh�ndertas, tillg�.

6�

Regeringen f�r f�reskriva all an- Regeringen f�r i fr�ga om annat
nat avfall inom kommunen �n hus- avfall inom en kommun �n hus�
h�llsavfall skall forslas bort genom h�llsavfall f�reskriva
kommunens f�rsorg. Regeringen 1. att avfallet skall forslas bort
f�r �verl�ta �t en myndighet eller �t genom kommunens f�rsorg,
kommunema all meddela s�dana 2. all kommunen skad se lid att
f�reskrifter.
���������������������������������� avfallet slutligt omh�ndertas.

Regeringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �t kommunerna all meddela f�reskrifter enhgl f�rsta slyckei.

8�

�r det av s�rskild betydelse fr�n����������� �r del av betydelse fr�n �ler-

�tervinningssynpunkt, f�r regering- anv�ndnings-,�� �tervinnings-�� eller

en f�reskriva att visst slag av avfall���� milj�v�rdssynpunkl, f�r regeringen

som skall forslas bort genom kom-�������� f�reskriva att visst slag av avfall /

munens j�rsorg skall f�rvaras skilt���� avvaktan p� bortjbrsling skall f�rva-

fr�n annal avfall / avvaktan p� bort-����� ras skilt fr�n annat avfall och med-

j�rsling och meddela de best�mmel-����� dela de j�reskrifier som beh�vs f�r

ser som beh�vs f�r �ndam�let. Re-������ �ndam�let. Regeringen f�r �verl�ta

geringen f�r �verl�ta �t en myndig-��������� �t en myndighet eller �t kommu-

262


 


Nuvarande lydelse

het eUer �t kommunerna att med�dela s�dana f�reskrifter.


F�reslagen lyddse

nerna att meddela s�dana f�reskrif�ter.


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


9�'


F�r varje kommun skall finnas en renh�llningsordning som upptar de f�reskrifter som skad g�lla f�r bortforsling av hush�dsavfad inom kommunen. I renh�llningsordning�en skad anges fr�n vilka omr�den, fastigheter eller uppsamlingsst�llen som bortforsling skad ske, vdka slag av hush�dsavfad som skall forslas bort, hur ofta bortforsling skall ske och hur verksamheten i �vrigl skall vara anordnad.

F�r varje kommun skall finnas en renh�llningsordning som skall inneh�lla kommunens f�reskrifter om avfallshantering och en av�fallsplan.

Avfallsplanen skall inneh�lla upp�gifter om avfad inom kommunen och om kommunens �tg�rder f�r att minska avfallets m�ngd och farlig-hel. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�dela n�rmare f�reskrifter om av�fallsplanens inneh�ll.

I renh�llningsordningen skall f�reskrivas under vilka f�mts�ttningar undantag kan medges fr�n renh�llningsordningens f�reskrifter. Fr�gor om undanlag pr�vas av milj�- och h�lsoskyddsn�mnden.

9a�

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re�skriva att den som yrkesm�ssigt be�driver verksamhet som ger upphov till avfall skad l�mna kommunen de uppgifter som beh�vs som underlag f�r kommunens renh�llningsord�ning

Regeringen f�r �verl�ta �l kom�munerna alt f�reskriva om uppgifls�skyldighet.

16 �


Avgiften skall vara �rlig eller p� annat s�tt periodisk. Den skall be�st�mmas till h�gst det belopp som beh�vs f�r att t�cka n�dv�ndiga ka�pital- och driftskostnader f�r ren�h�llningen. Fr�n dessa kostnader skall avr�knas kostnaderna f�r vad som kan bel�pa p� anv�ndning av anl�ggningar eller utmstning f�r annat �ndam�l �n renh�llning.


Avgiften skaU vara �rlig eller p� annal s�tt periodisk. Om avgiften avser bortforsling och sluldgl om�h�ndertagande vid enstaka tillf�llen f�r kommunen besluta all avgiften skad erl�ggas s�rskih f�r idlf�del i fr�ga. Avgiften skall best�mmas lill h�gst det belopp som beh�vs f�r att t�cka n�dv�ndiga p/a�m�.$-, kapi�tal- och driftskostnader f�r renh�ll�ningen. Fr�n dessa kostnader skall avr�knas kostnaderna f�r vad som kan bel�pa p� anv�ndning av an�l�ggningar eller utmstning f�r an�nal �ndam�l �n renh�llning.


 


Senaste lydelse 1983:301.


263


 


F�reslagen lyddse

Nuvarande lydelse

Om kommunen uppdrar �l annan att utf�ra renh�llningen, f�r avtalet med denne l�ggas till gmnd f�r ber�kning av avgiften, om inte kostnaden d�rigenom blir v�sentligt h�gre �n om kommunen sj�lv utf�r renh�llning�en.


Prop. 1989/90:100 BiL 16


 


21 r


Tillsynen �ver efterlevnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annat. L�nssty�relsen ut�var tillsynen inom l�net.


Tillsynen �ver efterievnaden av denna lag och med st�d av lagen meddelade f�reskrifter ut�vas inom kommunen av milj�- och h�l�soskyddsn�mnden, om inte rege�ringen best�mmer annat. L�nssty�relsen ut�var tillsynen inom l�net. Statens naturv�rdsverk har den centrala tillsynen.


22

F�r tillsynen har kommunal n�mnd som �r liUsynsmyndighet r�tt att f� tilltr�de till byggnader, lokaler och omr�den.

Kommunal n�mnd som �r till�synsmyndighet har r�tt att p� beg�ran f� de upplysningar och hand�lingar som beh�vs f�r tillsynen.

Det �ligger polismyndighet att l�mna det bitr�de som beh�vs f�r tillsy�nen.

24


Den som upps�tligen eller av oaktsamhet bryter mot 7� f�rsta stycket eller som yrkesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samlar in och forslar bort avfad i strid mot 7� andra stycket d�ms lid b�ter.


Tid b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader skall den d�mas som med upps�t eller av oaktsamhet

1.     bryter mol 7 � f�rsta stycket,

2.     bryter mot 7� andra stycket ge�nom att yrkesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samla in och for�sla bort avfad,

3.     inte fullg�r vad som �ligger ho�nom enhgl f�reskrift som meddelats med st�d av 9a�.

I ringa fad d�ms inte tid ansvar.

Tid ansvar f�r g�rningen d�ms inte om ansvar kan �d�mas enligt brottsbalken.

Den som �vertr�tt vitesf�rel�g�gande eller vilesf�rbud d�ms inte tid ansvar enligt denna lag f�r g�ming som omfattas av f�rel�ggandet eller f�rbudet.


 


- Senaste lydelse 1983:301.


264


 


Nuvarande lydelse�������������������������� F�reslagen lydelse������������������������� Prop. 1989/90:100

Bil. 16 24a�

Tid b�ter skad den d�mas som med upps�t eller av oaktsamhet l�mnar oriktig uppgift om f�rh�l�lande av betydelse i n�gon handling som avges enligt denna lag eller en�ligt n�gon f�reskrift som meddelats med st�d av lagen.

Denna lag tr�der i kraft den I januari 1991.

265


 


Bilaga 16.10��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska produkter

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om lagen (1985:426) om kemiska produk�ter dels alt 13 � skall upph�ra atl g�lla, dels att 5 och 20 �� skall ha f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

5�
Den som hanterar eller importe- Den som hanterar eUer importe�
rar en kemisk produkt skall vidta rar en kemisk produkt skall vidta
de �tg�rder och iaktta de f�rsiktig- de �tg�rder och iaktta de f�rsiktig�
hetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att hetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r alt
hindra eller motverka skada p� hindra eller motverka skada p�
m�nniskor eller i milj�n.
����������������� m�nniskor eller i milj�n. D�rvid

skall s�dana kemiska produkter undvikas som kan ers�ttas med mindre farliga produkter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela s�rskilda f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt.

20 �

Den som������������������������������������������ Den som i fr�ga om kemiska pro-

1.     med upps�t eller av grov oakt- dukter eller varor som avses i 1� samhet bryter mot 5 �,�������� andra stycket

2.      med upps�t eller av oaktsam-��������� 1. med upps�t eller av grov oakl-het bryter mol f�reskrift, villkor el-���� samhet bryter mot 5 �,

ler f�rbud som meddelats med st�d������� 2. med upps�t eller av oaklsam-
av 5 � 13 �� eUer
������������������������������ het bryter mot f�reskrift, villkor d-

3.� med upps�t eller av oaktsam- ler f�rbud som meddelats med st�d
hel underl�ter alt fullg�ra vad som���� av 5 � 13 �� eUer

�ligger honom enligt I5�, d�ms till������� 3. med upps�t eller av oaktsam-
b�ler eller langdse i h�gst ell �r.
�������� het underl�ter att fullg�ra vad som

�ligger honom enligt 15�, d�ms lill b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

I ringa fall d�ms inte till ansvar.

Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte om ansvar f�r g�mingen kan �d�mas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff f�r vamsmuggling.

Den som har �vertr�tt vitesf�rel�ggande eUer vitesf�rbud d�ms inte lill ansvar enligt denna lag f�r g�ming som omfattas av f�rel�ggandet eller f�rbudet.

Denna lag tr�der i kraft i fr�ga om 13� den dag regeringen best�mmer och i �vrigt den Ijuli 1990.

266


 


Bilaga 16.11

F�rslag till omstmkturering av anslag som disponeras av statens natur�v�rdsverk under Ijortonde huvudtiteln


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


 


Anslag och anslagsposter budget�ret 1989/90


F�rdelning av anvisade medel budget�ret 1989/90 p� f�reslagna nya anslag till naturv�rdsverket. 1000-tal kr.


 

B 1.

B 2.

B 3. In-

B4.

Statens

Bidrag

vester-

Milj�-

natur-

till

mgar

v�rds-

v�rds-

milj�-

mom

forsk-

verk

arbete

milj�-omr.

nmg


B1.� Statens naturv�rdsverk


126665


 


B2

,�� Milj�v�rdsinformation

4341

Information inom milj�v�rds�omr�det

144

572

4. 5. 6.

B3

102

810

2200

Bidrag till Svenska natur�skyddsf�reningen Bidrag till Riksf�rbundet f�r hembygdsv�rd f�r natur�v�rdsupplysning Viss �vrig information Information om fj�lls�kerhet CFC-information

.� �vervakning av milj�-f�r�ndringar m. m.

Program fbr �vervakning av

17200

milj�kvalitet

Utredningar p� milj�v�rds-

omr�det m.m.

17082

500

3.�� V�tmarksinventeringar

1590

 

4.� Grusinventeringar

2120

 

5.�� Milj�giftsanalyser

7000

 

6.�� Bilavgasverksamhet

 

13 500

B 4.�� Milj�v�rdsforskning

 

 

B 5.�� �tg�rder mot luftf�r-

 

 

oreningar och f�rsurning

 

 

1.�� Kalkningsbidrag

 

101600

2.�� Mark- och skogsinventeringar

 

5400

3.�� Lfppfbljning av �tg�rder mot

 

 

surt grundvatten i enskilda

 

 

vattent�kter

 

1300

4.�� Central uppf�ljning m. m. av

 

 

kalkning av sj�ar och vattendrag

9 300

 

5.�� F�rs�ksverksamhet med kalk-

 

 

ning av mark och grundvatten

8900

3300

6.� �vervakning av luftf�ro-

 

 

reningar

1500

 

7.�� Forskning om milj�effekter

 

 

av f�rsurningen

10500

 

8.�� Informationsinsatser

3400

 

9.�� Utredningar avseende �tg�rder

 

 

inom fbrsumingsomr�det

1800

 

10. Biologiskt �terst�llnings-

 

 

arbete i kalkade vattenom-

 

 

r�den

 

3 300

11. Forskning om kalkningens

 

 

effekter i sj�ar och vatten-

 

 

drag

3000

 


104734


267


 


Anslag och anslagsposter budget�ret 1989/90

F�rdelning av anvisade medel budget�ret 1989/90 p� f�reslagna nya anslag till naturv�rdsverket. 1000-tal kr.

'��� Prop. 1989/90:100 BiL 16

 

Bl.���������� B2. Statens���� Bidrag natur-������ till v�rds-������ milj��verk�������� arbete

B 3. In�vester�ingar inom milj�-omr.

B 4.

Milj�-v�rds-forsk-ning

 

6 500 200

10000 5 500

5000

12.            Intemationellt forsknings-, samarbete

13.            Skydd och restaurering av kulturminnen

14.            Till regeringen disposition

B 6.� S�rskilda projekt p� milj�v�rdens omr�de

1.�� Naturv�rds�tg�rder i odlings�
landskapet

12000

2.          Recipienlkontroll i jord�bruket

3.          Minskad kemikalieanv�ndning i jordbruket

B7. B8.

B 9.

Mark f�r naturv�rd

100 000

52143 4000

3 500

V�rd av naturreservat m.m.

V�rd av hotade arter

B10. Restaurering av Hornborgasj�n

3000 4000

500

B18. �tg�rder mot havsf�roreningar

1.��� Forskning om den marina milj�n

4000

4000 1000

2.          �tg�rdsinriklad teknisk forskning

3.          Framtagande och sammanst�ll�ning av statistik om f�r��ndringar i milj�n

4.          M�tning och �vervakning

5.          Uppf�ljning m. m. av natio�nelU och internationellt arbete

6.          Till regeringens disposition

3075 311428����� 155116����� 100000���� 104734

B19. Utredningsverksamhet om CFC-f�reningar

Summa

268


 


Bilaga 16.12��� Prop. 1989/90:100 Bil. 16

F�rslag till

Lag om �ndring i lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om lagen (1984:3) om k�rnteknisk verk�samhet

dels att 9 � skall ha f�ljande lyddse,

dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 30 �, och f�re denna en ny mbrik av f�ljande lyddse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lydelse

9�

I fr�ga om anordningar f�r k�rn-����������� I fr�ga om anordningar f�r k�ra-
teknisk verksamhet som �r av bety-������ teknisk verksamhet som �r av bety�
delse fr�n s�kerhetssynpunkt f�r re-
���� ddse fr�n s�kerhetssynpunkt f�r re�
geringen eller den myndighet som������� geringen eUer den myndighet som
regeringen best�mmer meddela f�-�������� regeringen best�mmer meddela f��
reskrifter om provning, kontroll el-��������� reskrifler om provning, kontroll el�
ler besiktning.������������������������������������������������������������� ler besiktning.

Regeringen dier den myndighet som regeringen best�mmer f�r ock�s� meddela f�reskrifter om avgifter f�r s�dan provning, kontrod eller be�siktning.

Avgifter 30 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer j�r med�dela f�reskrifter om avgifter f�r myndighets verksamhet enligi den�na lag.

Denna lag trader i kraft den Ijuli 1990.

269


 


Bilaga 16.13��� Prop. 1989/90:1 (X) BiL 16

F�rslag till

Lag om �ndring i str�lskyddslagen (1988:220)

H�rigenom f�reskrivs i fr�ga om str�lskyddslagen (1988:220) dels att 19 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 43 �, och f�re denna en ny mbrik av f�ljande lydelse.

Nuvarande lydelse������������������������� F�reslagen lyddse

19 �

Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer f�r som regeringen best�mmer f�r
meddela s�dana f�reskrifter om meddela s�dana f�reskrifter om
m�t- och skyddsutmslningar samt m�t- och skyddsutmstningar samt
om provning, kontroll och besikt- om provning, kontroll och besikt�
ning som �r av betydelse fr�n str�l- ning som �r av betydelse fr�n str�l�
skyddssynpunkt,
��������������������������� skyddssynpunkt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re�skriva att s�rskilda avgifter skad las ut j�r s�dan provning, kontrod och besiktning som avses i f�rsta styc�ket.

Avgifter

43�

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med�dela f�reskrifter om avgifter f�r myndighels verksamhet enligi den�na lag.

Denna lag tr�der i kraft den I juli 1990.

270


 


Register������������������������������������������������������������������������������������������� Prop. 1989/90:100

Sid.������������������������������������������������������������������������������������������������� Bil- 16

1�versikt

6�� Inledning

6�� I.���� Milj�politiken

14�� II.��� Energipolitiken

27�� III.� Vissa avfallsfr�gor

27                                                1. Inledning

28                                                2. Sammanfattning 32���� 3. Utg�ngspunkter

37���������� 4. Avfallshanteringens milj�problem

43���������� 5. Minska avfallets farlighet och volym
43���������� 5.1 Producentens ansvar

46���������������������������� 5.1.1 Uppgiftsskyldighet f�r kommunal planering

m.m.

47���������������������������� 5.1.2 Minska anv�ndningen av s�rskilt milj�st�-

rande �mnen
49
��������������������� 5.1.3 �ndringar i kemikalielagstiftningen

49����������������������������� 5.1.3.1 Varor som inneh�ller eller har be-

handlats med en kemisk produkt

52�������������������������������������� 5.1.3.2 Substitutionsprincipen

53                                                               5.2 �teranv�ndning och �tervinning

54                                                               5.3 K�Usortering

57��������������� 5.4 Vissa �lg�rder p� f�rpackningsomr�det

57                                                                                      5.4.1 Utredningsuppdrag

58                                                                                      5.4.2 Avveckling av PET-eng�ngsflaska och h�j-

ning av �tertagningsm�let f�r dryckesf�r�packningar

59�� ,������������������ 5.4.3 �kat bidrag liU H�ll Sverige Rent

60���������������������������� 5.4.4 Avveckling av PVC i f�rpackningar, m. m.
62������������ 6. B�ttre �verblick och kontroll

62�������������������� 6.1 Statens roU

63                                                                                      6.1.1 Central tillsynsmyndighet

64                                                                                      6.1.2 Statliga upphandlingsbest�mmelser

65�������������������� 6.2 Kommunens roll

65��������������������� 6.2.1 �kat kommunalt ansvar f�r avfallshantering

70���������������������������� 6.2.2 Kommunal planering

71��������������������� 6.3 F�rs�ljning av aktier i SAKAB
73������������ 7. Slam fr�n kommunala reningsverk

76������������������ 8. Interaationellt samarbete p� avfallsomr�det

76�������������������� 8.1 OECD:s och F�renta Nationeraas arbete

78�������������������� 8.2 OECD:s samarbete p� kemikalieomr�det

78��������������������������������� 8.3 Nordiskt samarbete

80�������������������������������� 9. Uppr�ttade lagf�rslag

80���������������������������������� 10. Specialmotivering

80���������������������� 10.1 F�rslag lill lag om �ndring i renh�llningslagen
(1979:596)

83�������������������� 10.2 F�rslag till lagom �ndring i lagen (1985:426) om

kemiska produkter

84������������� 11. Hemst�llan

271


 


86 A.��� Milj�- och energidepartementet m. m.

86 1.��� Milj�-och energidepartementet,yori/a5a�i/a 86 2.��� Utredningar m. m., reservationsanslag


31503000 20000000

51503000


Prop. 1989/90:100 Bil. 16


 


87 B.��� Milj�

87��� 1.�� Statens naturv�rdsverk, ramani/a

100                2.�� Bidrag till milj�arbete, re.yerva/(o�ian.y/a

101             3.�� Investeringar inom milj�omr�det, reservations-

anslag

101  4.�� Milj�v�rdsforskning,re5en'a/(o�ia/J5/a

102             5.�� Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, f�rslags-

anslag

103���� 6.�� Kemikalieinspektionen,yor5/a5art.s/a

105��� 7.�� Statens str�lskyddsinstitut: Uppdragsverksam�het, f�rslagsanslag

112��� 8.�� Bidrag till statens str�lskyddsinslitul, reserva-

tionsanslag

113���� 9.�� Bidrag tiU F�renta Nationeraas milj�fond, yor-

slagsanslag

114��� 10.� Visst intemationeUt milj�samarbete, ySri/agjan-

slag

114�� 11.�� Stockholms internationella milj�institut, reser-

vationsanslag

115��� 12.�� Inredning och utrastning av lokaler vid vissa

myndigheter, reservationsanslag


354 516000 167 585000

100000000 104734000*

14253000 1000

1000

29811000

22000000

10850000

25000000

11400000 840151000


 


111 C.��� Energi

117 Verksamheten vid statens vatlenfallsverk 132 Vissa �tg�rder f�r effektivare anv�ndning och ers�ttning av el

134

1.

140

2.

141

3.

143

4.

145

5.

146

6.

146

7.

147

8.

149

9.

151

10.

156

11.

Statens energiverk: F�rvaltningskostnader, ramanslag Utredningar m.m. och informaiion, reserva�tionsanslag

Els�kerhet m. m., reservationsanslag Statens elektriska inspektion, ramanslag T�ckande av f�rluster i anledning av statliga garantier inom energiomr�det, f�rslagsanslag Energiforskning, reservationsanslag Visst intemationellt energisamarbete, f�rslags�anslag

157 12.

Statens k�rakraftinspektion: F�rvaltningskostnader, reservationsanslag K�ms�kerhetsforskning, reservationsanslag Statens k�mbr�nslen�mnd, reservationsanslag Bidrag tiU verksamheten vid Studsvik AB, reser�vationsanslag Drift av beredskapslager, f�rslagsanslag


49 588000

15 243000

1000

12069000

1000 293588000*

18539000

1000 1000 1000

48000000* 407 251000


 


' Ber�knat belopp


272


 


158�� 13.�� Beredskapslagring och industriella �lg�rder, re-

servationsanslag������������������������������������������������������ 7270 000

159��� 14.�� S�rskilda kostnader f�r lagring av olja, molor-

bensin m. m.,7o>.s/fl.$fl/i5/a���������������������������������������������� 1000

160�� 15.�� �tg�rder inom delfunktionen Elkraft, reserva-

tionsanslag������������������������������������������������������������ 21930000

Prop. 1989/90:100 BiL 16

873484000

 

Totalt f�r milj�- och energidepartementet��������������������� 1765138 000

 

Bilagor

 

162 16.1 Sammanfattning av statens naturv�rdsverks utredning Avfallet och Milj�n

166 16.2 Sammanst�llning av remissyttranden �ver statens naturv�rd�sverks utredning Avfallet och Milj�n

195 16.3 Lagf�rslag i departemenispromemorian (Ds 1989:29) F�rslag till �ndringar i renh�llningslagen

199 16.4 Sammanst�llning av remissyttrandena �ver departementspro�memorian (Ds 1989:29) F�rslag tiU �ndringar i renh�llningsla�gen

230 16.5��� De remitterade lagf�rslagen

235 16.6��� Lagr�dels yttrande

237 16.7 Sammanfattning av naturv�rdsverkels rapport 3632 Slam fr�n kommunala reningsverk � hantering och milj�problem

242 16.8 Sammanst�llning av remissyttrandena �ver naturv�rdsverkets rapport 3632 Slam fr�n kommunala reningsverk � hantering och milj�problem

262 16.9��� F�rslag till lag om �ndring i renh�llningslagen (1979:596)

266��� 16.10 F�rslag riU lag om �ndring i lagen (1985:426) om kemiska pro-

dukter

267��� 16.11 F�rslag till omstmkturering av anslag som disponeras av statens

naturv�rdsverk under Qortonde huvudtiteln

269��� 16.12 F�rslag till lag om �ndring i lagen (1984:3) om k�mleknisk verk-

samhet

270�� 16.13 F�rslag till lag om �ndring i str�lskyddslagen (1988:220)

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1989������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 273


 


 


 


 


 


 


 


Bilaga 17 till budgetpropositionen 1990

Riksdagen och dess myndigheter m.m. Prop.

.4�� u������ ��� . ������������������������������������������������������������������� 1989/90:100

(femtonde huvudtiteln)�������������������������������������������������������������������� Bilaea 17

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989. F�redragande: statsr�det Feldt

Anm�lan till statsbudgeten f�r budget�ret 1990/91 s�vitt avser riksdagen och dess myndigheter m.m.

Riksdagens f�rvaltningskontor har den 6 december 1989 �verl�mnat f�rslag till de anslag som b�r redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess myn�digheter m.m. f�r budget�ret 1990/91. Riksdagens f�rvaltningskontor har uppr�ttat en sammanst�llning av f�rslagen, vilken b�r fogas till protokollet i detta �rende som bilaga 17.

Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

att pr�va de f�rslag till anslag som har avgetts av riksdagens f�rvalt�ningskontor.

1 Riksdagen 1989/90.1 saml. Nr IOO Bilaga 17


 


Riksdagen och dess myndigheter m.m.����������������������� Prop.

1989/90:100
Sammanst�llning����������������������������������������������������������������������������� Bilaga 17

av F�rslag till medelsanvisning m.m.

Sammanstllning

F�r�ndringarna inom riksdagen och dess myndigheters omr�de i f�rh�llande till statsbudgeten f�r budget�ret 1990/91 framg�r av f�ljande sammanst�ll�ning:

Anvisat����������� F�rslag������������ F�r�ndring

1989/90����������� 1990/91

A.� Riksdagen������������������������������������ 482443000���� 5167.38000���� +34295000

B.� Riksdagens myndigheter��������������� 47090000����� 52257000���� +5 167000

529533000���� 568995000���� +39462 000

Anslagen

A. Riksdagen

A 1. Ers�ttningar till riksdagens ledam�ter m.m.

1988/89 Utgift����������������������������������� 181339 215

1989/90 Anslag��������������������������������� 198 541000

1990/91 F�rslag�������������������������������� 230 440 000

Fr�n anslaget finansieras arvoden, arbetsgivaravgifter och kostnadsers�tt�ningar till riksdagens ledam�ter, pensioner samt inkomstgarantibelopp �t f.d. riksdagsledam�ter m.fl. Vidare finansieras reseers�ttningar vid resor inom Sverige, sjukv�rdskostnader, kostnader f�r riksdagsledam�ternas del�tagande i Europar�dels verksamhet samt EFTA-delegationen m.m.

Arvodena till riksdagens ledam�ter skall enligt lagen (1988:589) om er�s�ttning m.m. till riksdagens ledam�ter motsvara l�nen f�r byr�chefer m.fl. i statlig tj�nst. Riksdagens f�rvallningsstyrelse har beslutat att arvodet fr�n den 1 oktober 1989 skall motsvara l�nen enligt l�negrad N 31:7 i det statliga l�neavtalet.

Under anslaget har reserverats ett belopp p� 940 000 kr. f�r bidrag lill le�dam�ter som p� partiernas uppdrag deltar i intemationella konferenser och andra internationella sammanhang.

Med h�nsyn till vad ovan sagts och till ber�knade pris�kningar b�r ansla�get f�ras upp med 230 440 000 kr.


 


Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r���������������������������������������������� Prop.

att lill Ers�ttningar till riksdagens ledam�ter m.m. f�r budget�ret���� 1989/90:100
1990/91 anvisas ett f�rslagsanslag av 230440000 kr.������������������������ Bilaga 17

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1988/89 Utgift�������������������������������� 655645

1989/90 Anslag�������������������������� 12300000

1990/91 F�rslag������������������������������ 550000

Fr�n anslaget finansieras utskottens resor utom Sverige. F�rutom nordiska resor ber�knas varje utskott f�reta en utlandsresa under valperioden 1988/89-1990/91. Liksom tidigare har en ram f�r valperioden beslutats av talmanskonferensen och denna uppg�r till 13 500 000 kr Medlen disponeras under en tre�rsperiod och betecknas fr.o.m. budget�ret 1989/90 som reser�vationsanslag.

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett reservationsanslag av 550 000 kr.

A 3. Bidrag till studieresor

1988/89 Utgift���������������������������� 299765

1989/90 Anslag�������������������������� 600000

1990/91 F�rslag�������������������������� 650000

Fr�n detta anslag ges bidrag i form av stipendier till riksdagsledam�ternas enskilda studieresor Stipendier beviljas med h�gst tv� tredjedelar av rese�kostnaden. Stipendium beviljas av talmanskonferensen som den 16 novem�ber 1988 har fastst�llt maximibeloppet f�r en resa inom Europa till 8 500 kr och utom Europa lill 12 500 kr.

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Bidrag tid studieresor f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett f�r�slagsanslag av 650 000 kr

A 4. Bidrag till IPU, RIFO m.m.

1988/�9 Utgift������������������������������ 868942

1989/90 Anslag�������������������������� 1193 000

1990/91 F�rslag�������������������������� 1257000

Fr�n anslaget finansieras bidrag till nedanst�ende verksamheter.

Riksdagens interparlamentariska grupp (IPU)

Medelsbehovet f�r den interparlamentariska gruppen ber�knas f�r budget��ret 1990/91 till 937 000 kr.

] * Riksdagen 1989/90.1 saml. Nr 100 Bilaga 17


 


S�llskapet Riksdagsm�n och forskare (RIFO)����������������������������������������������������� Prop.

RIFO �r etl forum f�r kontakt och information mellan riksdagsm�n och���� 19�9/9U:lUU
forskare.
������������������������������������������������������������������������������������������ Bilaga 17

Medelsbehovet ber�knas f�r budget�ret 1990/91 till 305 000 kr.

Utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidragei �r avsett f�r kostnader avseende informations- och studieverksam�het inom riksdagen i utrikespolitiska fr�gor Medelsbehovet ber�knas f�r budget�ret 1990/91 lill 15 000 kr Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

all till Bidrag lid IPU, RIFO m.m. f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett f�rslagsanslag av 1 257 000 kr.

A 5. Bidrag till partigrupper

1988/89 Utgift������������������������� 24581664

1989/90 Anslag�������������������������� 39733 000

1990/91 F�rslag�������������������������� 42346000

Fr�n anslaget finansieras kontorshj�lp till riksdagens ledam�ter och st�d i �vrigt lill riksdagspartiernas kanslier Grunderna f�r ber�kning av st�det lill kontorshj�lpen och partigrupperna framg�r av f�rs. 1988/89:13.

F�r budget�ret 1990/91 ber�knas st�det f�r kontorshj�lp till 23 023 000 kr. och grund- och mandatbidrag lill partigrupperna till 19 323 000 kr., totalt 42 346 000 kr.

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

atl lill Bidrag till partigrupper f�r budget�ret 1990/91 anvisas etl f�r�slagsanslag av 42 346 000 kr.

A 6. F�rvaltningskostnader

 

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag

198934052 210526000 236965000

 

 

 

 

1989/90

�ndring 1990/91

Personal

 

403

+4

En befintlig tj�nst som byr�assistent vid enheten f�r riksdagstryck har fro.m. budget�ret 1990/91 dragits in p� grund av rationaliseringar i samband med datoriseringen av rutinerna. P� till�ggsbudget f�r 1989/90 har 3 tj�nster f�r ADB-verksamheten och 2 tj�nster f�r fastighetsverksamheten beg�rts.


 


Utgift���������� Anslag�������� F�rslag���������� Prop.

1988/89��������� 1989/90��������� 1990/91������������ 1989/90:100

F�rvaltningskostnader�������������� 210535578���� 222430000��� 253140000����� Bilaga 17

(d�rav l�nekostnader)���������������� (87909687) (100677000)��� (120700000)

Avg�r int�kter under anslaget������� 11601526������ 11912000������ 16175 000

Summa____________________ 198934052���� 210526000�� 236965000

Fr�n anslaget betalas kostnaderna f�r riksdagsf�rvallningen. Kostnaderna avser bl. a. l�ner, lokaler, riksdagstryck, informationsverk.samhet saml tid�ningen Fr�n Riksdag & Departement.

Del v�xande intresset f�r EG-fr�gor har medf�rt att antalet �renden lill ulrikesulskollet har �kat kraftigt. Vid sidan av sedvanliga uppgifter vid utri�kesutskottet utf�rs dessutom s�rskilda uppgifter i anslutning till talmannens verksamhet, t.ex. f�rberedelser och aktiviteter vid utl�ndska bes�k och ut�landsresor. Mot denna bakgrund f�resl�s att medd avs�tts f�r alt kunna in�r�tta ytterligare en tj�nst som f�redragande vid utskottsorganisationen med placering vid utrikesutskottet.

1 syfte att uppr�tth�lla och f�rb�ttra servicen till riksdagens ledam�ter n�r det g�ller ull�ningsverksamheten vid riksdagsbiblioteket f�resl�s alt en tj�nst som biblioteksassistent/bibliotekarie inr�ttas.

Personaladministrationen f�r riksdagsledam�terna har f�r�ndrats av�seende dels ers�ttningar f�r sjukv�rdsf�rm�ner, dels administrationen av av�drag p� ledam�ternas kostnadsers�ttning f�r ianspr�ktagande av teknisk ut�rustning. Mol den angivna bakgrunden f�resl�s alt en befintlig arvodestj�nst som l�nesekreterare permanentas.

F�r att tillgodose del �kade behovet av s�v�l ut�triktad som intern infor�mation f�resl�s att en tidsbegr�nsad arvodestj�nst som informationssekrete�rare omvandlas till en fast tj�nst.

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till F�rvahningskostnader f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett f�r�slagsanslag av 236 965 000 kr.

A 7. Utgivande av otryckta st�ndsprotokoll

1988/89 Utgift���������������������������� 218600���������� Reservation�� 461342

1989/90 Anslag�������������������������� 450000

1990/91 F�rslag�������������������������� 380000

Fr�n anslaget bekostas utgivningen av otryckta st�ndsprotokoll. Anslaget b�r f�ras upp med 380 000 kr Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Utgivande av otryckta st�ndsprotokoll f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett reservationsanslag av 380 000 kr

A 8. Riksdagens byggnader

1988/89 Utgift���������������������������� 36509376����� Reservation�� 38 870 016

1989/90 Anslag�������������������������� 19100000

1990/91 F�rslag���������������������������� 4150000


 


Fr�n anslaget bekostas investeringar i riksdagens byggnader f�r ombygg-���� Prop.
n�ds- och kompletterings�tg�rder samt f�r konstutsmyckning.
������������������������������������ 1989/90:100

Anslaget b�r f�ras upp med 4 150 000 kr����������������������������������������������������������������� Bilaga 17

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Riksdagens byggnader f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett re�servationsanslag av 4 150 000 kr

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksdagens ombudsm�n, justitieombudsm�nnen

1988/89 Utgift���������������������������������� 19542648

1989/90 Anslag��������������������������������� 20735 000

1990/91 F�rslag�������������������������������� 23143000

Riksdagens ombudsm�n �vervakar att de som ut�var offentlig verksamhet efterlever lagar och andra f�rfattningar samt i �vrigt fullg�r sina �ligganden. Ombudsm�nnen skall vidare verka f�r att brister i lagstiftningen avhj�lps.

�ndring
__________________________________________ 1989/90
����������� 1990/91

Chefsjuslitieombudsman���������������������������������������������� 1

Justitieombudsm�n������������������������������������������������������ 3

Personal��������������������������������������������������������������������� 54_

58

Anslag_______________________________ F�rslag
__________________________________________ 1989/90
���������� 1990/91

F�rvaltningskostnader����������������������������������������� 18109000������������������ 20369000

(d�rav l�nekostnader)��������������������������������������� (15743000)���������������� (17494000)

Lokalkostnader����������������������������������������������������� 2626000��������������������� 2774000

Summa___________________________________ 20735 000���������� 23143000

�mbetet har i anslagsframst�llningen redovisat ett tre�rigt huvudf�rslag f�r �ren 1990/91-1992/93 men framf�rt starka sk�l f�r att inte det s.k. huvudf�r�slaget skall till�mpas vid beviljande av anslag f�r budget�ret 1990/91. �mbe�tet har yrkat detta f�r att f� disponera medel f�r att intensifiera verksamhe�ten i olika h�nseenden. Delta g�ller t.ex. inspektionsverksamheten, som har en klart r�ttss�kerhetsbefr�mjande effekt, och tillsynen p� s�dana f�r de en�skilda betydelsefulla verksamhetsomr�den som polisen och kommunerna. Vidare framh�lls att JO m�ste ha tillr�ckliga resurser f�r att kunna ta de ini�tiativ som f�ranleds av s�dana s�rskilda h�ndelser i samh�llet som naturligen b�r bli f�rem�l f�r JO:s uppm�rksamhet.


 


Riksdagens f�rvaltningskontor�������������������������������������������������������������������������������������� Prop.

Riksdagens f�rvaltningskontor har inte n�got att erinra mot riksdagens om-����� lyoy/yU.lUU budsm�ns medelsber�kning. Justitieombudsm�nnens f�rslag f�resl�s till�m-���� t>uaga 1/ pas f�r 1990/91 och d�rmed b�r �ven ges f�ruts�ttningar f�r en f�rb�ttrad kostnadsuppf�ljning inom �mbetet. Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Riksdagens ombudsm�n, justilieoinbitdsm�nnen f�r budget��ret 1990/91 anvisas ett f�rslagsanslag av 23 143 000 kr.

B 2. Riksdagens revisorer och deras kansli

1988/89 Utgift������������������������������������ 8275.71

1989/90 Anslag����������������������������������� 8558000

1990/91 F�rslag��������������������������������� 10074000

Riksdagens revisorer har till uppgift att p� riksdagens v�gnar granska den statliga verksamheten. Dessutom granskar revisorerna som externrevisorer riksbanken, den inre riksdagsf�rvaltningen, riksdagens ombudsm�n och Nordiska r�dets svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileums�fond.

 

 

1989/90

�ndring 1990791

Personal

22

-

Anslag

1989/90

F�rslag 1990/91

F�rvaltningskostnader������������������������������������������������ 7 716000

(d�rav l�nekostnader)������������������������������������������������ (5 820000)

Lokalkostnader�������������������������������������������������������������� 842 000

Summa���������������������������������������������������������������������� 8558 000������ 10074000

(ramanslag)

Revisorema redovisar i enlighet med f�rvaltningskontorets �nskem�l i di�rektiven f�r anslagsframst�llningen en resursplan enligt en tre�rig budget�ram som omfattar budget�ren 1990/91-1992/93. Ett s.k. huvudf�rslag har framr�knals inneb�rande en minskning med 5 % under perioden (-470 000 kr.). Fr�n en s�lunda minskad anslagsniv� beg�r revisorerna f�rst�rkningar, som �r n�rmare motiverade i anslagsframst�llningen. De avser fr�mst �kade resurser f�r konsulter och ADB-utrustning. Medlen till riksdagens revisorer f�resl�s i forts�ttningen bli anvisade genom ett ramanslag.

Det anslag som f�resl�s f�r budget�ret 1990/91 har ber�knats enligt f�l�jande.


 


 

 

Anvisat 1989/90

 

 

8558000

 

L�ne-och prisomr

�kningar m. till 1990/91

m.� +

847000

 

Omr�knat anslag

 

9 405 000

 

Besparingar enligt huvudf�rsl

ag�� -

156000

 

F�rst�rkningar

 

 

 

 

Konsuitmedel

 

 

500000

 

Reseers�ttningar

 

 

100000

 

Utbildning

 

 

100000

 

ADB

 

 

125 000

+�� 825000

BcR�rt ramanslas

1990/91

 

 

10074000


Prop.

1989/90:100 Bilaga 17


F�reslagen f�rst�rkning av konsultmedlen avses �ven m�jligg�ra en �kad satsning p� informationsverksamhet. Vad betr�ffar resor och utbildning g�l�ler �kningen resurser b�de f�r de valda revisorerna och kanslipersonalen. I resursplanen har f�r budget�ren 1991/92 och 1992/93 ber�knats ramanslag p� 11 167 000 kr. (+ 1 093 000) resp. 12 210 000 kr. (+ 1 043 000).

Riksdagens f�rvaltningskontor

Riksdagens f�rvaltningskontor har inte n�got alt erinra mot revisorernas medelsber�kning.

F�rvaltningskontoret delar revisorernas uppfattning att medel b�r anvisas genom ett rumanslag och avser att i anslagsdirektiven f�r budget�ret 1990/91 f�ra in de best�mmelser och restriktioner som b�r g�lla avseende �verf�ring av anslagsmedel mellan budget�ren m.m. Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Riksdagens revisorer och deras kansli f�r budget�ret 1990/91 anvisas ett ramanslag av 10 074 000 kr.

B 3. Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli


1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91 F�rslag


6800381 6422000 7 291000


Nordiska r�dets verksamhet regleras i samarbets�verenskommelsen mellan Danmark. Island, Finland, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet) 1962 med �ndringar 1971,1974,1983 och 1985. R�det �r ett samarbetsorgan f�r de nor�diska l�ndernas parlament och regeringar R�det tar initiativ i nordiska sam�arbetsfr�gor som r�r samverkan mellan n�gra eller alla de fem nordiska l�n�derna inkl. de sj�lvstyrande omr�dena F�r�arna, Gr�nland och �land. R�det avger rekommendationer och yttranden till Nordiska ministerr�det och till de nordiska l�ndernas regeringar.


 


 

 

1989/90

�ndring 1990/91

Personal

17

-

Anslag

1989/90

F�rslag 1990/91


Prop.

1989/90:100 Bilaga 17


F�rvaltningskostnader����������������������������������������� 5 750000����������� 6619000

(d�rav l�nekostnader)��������������������������������������� (3180000)���������� (3480000)

Lokalkostnader����������������������������������������������������� 662000����������������� 672000

Summa_______________________________ 6412000������ 7291000

Nordiska r�dets medelsbehov har ber�knats enligt ett tre�rigt huvudf�rslag, som inneb�r atl anslagstilldelningen under 1989/90 - 1991/92 skall minskas med 5 %. Av anslagsposten 1 f�resl�s h�gst 3 480 000 kr. f� disponeras f�r l�nekostnader inkl. l�nekostnadsp�l�gg f�r egen personal. Under anslags�posten 2 har medel ber�knats endast f�r hyra. �vriga lokalkostnader �r upp�tagna under anslagsposten 1.

Riksdagens f�rvaltningskontor

I anslagsframst�llningen aviserar delegationen �kade kostnader f�r en extra session, �kade portokostnader p� grund av ij�nstebrevsr�ttens avskaffande samt �kade kostnader f�r datoriseringen av verksamheten. I f�rh�llande till delegationens f�rslag b�r s�lunda anslaget r�knas upp med 400 000 kr. f�r att t�cka kostnaderna f�r en extra session, portokostnader och datorkostnader Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att tili Nordiska r�dets svenska ddegation och dess kansli f�r bud�get�ret 1990/91 anvisas etl f�rslagsanslag av 7 291 000 kr.

B 4. Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader f�r Nordiska r�det

1988/89 Utgift���������������������������� 10222879

1989/90 Anslag�������������������������� 11375 000

1990/91 F�rslag�������������������������� 11749000

R�dets presidium har f�r 1990 antagit en prelimin�r budget om 31 670 000 kr. Sveriges andel av r�dets budget �r 37,1 % fr�n den 1 januari 1990.

Riksdagens f�rvaltningskontor

Riksdagens f�rvaltningskontor f�resl�r

att till Nordiska r�dets svenska ddegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader f�r Nordiska r�del f�r budget�ret 1990/91 an�visas ett f�rslagsanslag av 11 749 000 kr.


 


Register

Sid.���� Femtonde luivudtildn


Prop.

1989/90:100 Bilaga 17


 

 

INLEDNING

 

 

A

Riksdagen

Anslag

2

A 1

Ers�ttningar till riksdagens ledam�ter m.m.

230440000

3

A2

Riksdagsutskottens resor utom Sverige

550000

3

A3

Bidrag lill studieresor

650000

3

A4

Bidrag till IPU, RIFO m.m.

1257000

4

A5

Bidrag lill partigrupper

42346000

4

A6

F�rvaltningskostnader

236965 000

5

A7

Utgivande av otryckta st�ndsprotokoll

380000

5

A8

Riksdagens byggnader

4150000 516 738 000


B������ Riksdagens myndigheter

6               Bl���� Riksdagens ombudsm�n, justitieombudsm�nnen

7               B 2���� Riksdagens revisorer och deras kansli

8               B 3���� Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli

9               B 4���� Nordiska r�dets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader f�r Nordiska r�det

Total summa kronor


23143000

10074000

7291000

11749000

52257000 568995000


10


 


 


 


gotab� 99390, Stockholm 19S9


 


Bilaga 18 till budgetpropositionen 1990


R�ntor p� statsskulden, m.m.

(sextonde huvudtiteln)


Prop.

1989/90:100 Bil. 18


Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Feldt

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 s�vitt avser R�ntor p� statsskulden, m. m.

Utgiftema f�r r�ntoma p� statsskulden m. m. under det kommande bud�get�ret och det anslag som f�rs upp i statsbudgeten f�r att t�cka underskot�tet i den inkomst- och utgiftsstat r�rande statsskuldr�ntoma som riksda�gen godk�nner, �r av naturliga sk�l sv�ra att ber�kna. Under h�sten 1989 har det skett f�r�ndringar i bl. a. r�ntel�ge, valutakurser och budgetsaido och det �terst�r ett halvt �r innan utbetalningen b�rjar. Jag f�rordar d�rf�r - efter samr�d med riksg�ldskontoret - att ett prelimin�rt belopp nu f�rs upp i f�rslaget till statsbudget f�r n�sta budget�r.

Jag vill erinra om att under senare �r har f�rslagen i budgetpropositio�nema reviderats i kompletteringspropositionerria. Det �r d�rf�r l�mpligt att p� gmndval av f�myade ber�kningar fr�n riksg�ldskontoret senare i v�r �terkomma lill riksdagen i kompletteringspropositionen med f�rslag lill ber�kning av anslag f�r r�ntor p� statsskulden. 1 avvaktan h�rp� f�resl�r jag, mot bakgmnd av statsbudgetf�rslaget i �vrigt, att anslaget R�ntor p� statsskulden, m.m. prelimin�rt f�rs upp med 56 miljarder kronor i det nu aktuella statsbudgetf�rslaget. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen att i avvaktan p� slutligt f�rslag i �mnet, till R�ntor p� statsskulden, m. m.

f�r budget�ret 1990/91 ber�kna ett f�rslagsanslag p� 56000000000

kr.

Norstedts Tryckari, Stockholm 1989

1�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 100. Bilaga 18


 


 


Bilaga 19 till budgetpropositionen 1990

Of�rutsedda utgifter���������������������������������������������������� 1*989/90:100

(sjuttonde huvudtiteln)������������������������������������� Bil. 19

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det Feldt

Anm�lan till budgetpropositionen 1990 Of�rutsedda utgifter

F�r t�ckande av of�mtsedda utgifter finns i statsbudgeten vid sidan av de utgiftsanslag som finns uppf�rda under de olika huvudtitlama ett s�rskilt f�rslagsanslag uppf�rt. Anslaget �r i statsbudgeten f�r innevarande budget��r uppf�rt med 1 milj. kr. Det tas i anspr�k efter beslut av regeringen f�r vaije s�rskilt fall.

Jag vill f�rst redovisa de utgifter som under �r 1989 har t�ckts genom medel som har anvisats fr�n detta anslag:

Utrikesdepartementet

Utbetalning av medel efter f�rlikning enligt den europeiska kon�ventionen ang�ende m�nskliga r�ttigheter m. m.,

regeringsbeslut 1989-04-06�� ............................................................. ������10000

Utbetalning av medel enligt dom av den europeiska domstolen f�r de m�nskliga r�ttighetema m. m.,

regeringsbeslut 1989-07-27................................................................ �� 300000

Utbetalning av medel p� gmnd av resolution antagen av Europa�r�dets ministerkommitt�,

regeringsbeslut 1989-08-31�� ............................................................. �����20000

regeringsbeslut 1989-08-31................................................................ ����� 10000

Utbetalning av dr�jsm�lsr�nta p� ers�ttning genom regeringsbe�
slut den 27 juh 1989,
regeringsbeslut 1989-09-14................................................................ ������ 3400

I�� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 19


 


Utbildningsdepartementet������������������������������������������������������ Prop. 1989/90:100

Utbetalning av medel f�r renovering av vattenskadad forsk-��������������������� Bilaga 19

ningsdator vid tekniska h�gskolan i Stockholm,
regeringsbeslut 1989-11-23�� ............................................................. 3680000

Jordbruksdepartementet

Bidrag f�r f�rlust p� gmnd av skada p� fmktodling,

regeringsbeslut 1989-04-20� .............................................................. ���240000

regeringsbeslut 1989-04-20� .............................................................. �����87000

regeringsbeslut 1989-04-20� ............................................................... �����86000

regeringsbeslut 1989-04-20� ............................................................... �����88000

Utbetalning av medel f�r att t�cka vissa kostnader tiU f�ljd av

trafikolycka,

regeringsbeslut 1989-10-19................................................................. 1201 559

Summa kr. 5 725 959

Regeringen b�r �ven i forts�ttningen kunna disponera medel f�r t�ckande av utgiftsbehov som inte kan �verblickas vid statsbudgetens fastst�llande. Jag f�rordar d�rf�r att det i f�rslaget till statsbudget f�r n�sta budget�r f�rs upp ett anslag f�r �ndam�let. Anslaget b�r i prindp f� disponeras endast f�r utgifter som �r av s� br�dskande art att respektive �rende inte hinner underst�llas riksdagen och att utgiftema inte l�mpUgen kan t�ckas av andra medel som st�r till regeringens f�rfogande. H�rmed avses �ven att anslaget inte f�r tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 � tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel f�r rikets f�rsvar under krig, krigs� fara eller andra utomordentliga f�rh�Uanden.

Vissa speciella �ndam�l b�r vidare f� tillgodoses med medel fr�a ansla� get till of�mtsedda utgifter.

Under en f�ljd av �r har riksdagen bemyndigat regexingien att, iinder f�mts�ttning att andra medel inte st�r till f�rfogande for �ndam�let, fr�n detta anslag utbetala belopp som staten genom lagakraftvunnen dom har �lagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budget�ret 1961/62 utvidgats till att omfatta ocks� belopp som staten till f�ljd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppg�relse har �tagit sig att ers�tta. Motsvarande bemyndigande, som innefattar bl. a. ers�ttningar p� gmnd av dom meddelad av den europeiska domstolen f�r m�nskliga r�ttigheter i m�l som handl�ggs enligt den europeiska konventionen ang�ende m�nskliga r�ttigheter m.m., liksom f�rlikningsers�ttningar i s�dana m�l, b�r inh�mtas f�r n�sta budget�r.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207,
rskr. 406) att fr�n anslaget till of�mtsedda utgifter skulle tills vidare under
budget�ret 1948/49 f� utg� ers�ttning f�r f�rlust av eller skada p� egendom
utom riket till personer, som uppeh�ll sig utomlands och som var i rikets
tj�nst, liksom till deras familjemedlemmiar och personliga tj�nare. Ers�tt�
ning skulle utg� efter samma gmnder som under budget�ren 1943/44-
1946/47 hade tiU�mpats i fr�ga om motsvarande ers�ttningar f�r f�rluster
som hade uppkommit p� gmnd av krigsf�rh�llandena (prop. 1944:183,
���������������������������������� 2


 


SU 147, rskr. 329). F�r budget�ren 1949/50-1988/89 har riksdagen l�m-��� Prop. 1989/90:100 nat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande att p� samma villkor��� Bilaga 19 betala ut ers�ttning f�r skador av ifr�gavarande natur b�r inh�mtas f�r n�sta budget�r.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr. 63) att fr�n anslaget till of�mtsedda utgifter skuUe tills vidare under budget�ren 1950/51 och 1951/52 utg� ers�ttning f�r skador p� egendom inom landet, vdka hade uppkommit genom de tidigare krigsf�rh�Handena. F�r budget�ren 1952/53�1989/90 har riksdagen l�mnat motsvarande be�myndiganden. Med h�nsyn tiU att krigsskador, exempelvis genom min�spr�ngning, fortfarande kan t�nkas f�rekomma, b�r riksdagens bemyndi�gande inh�mtas till att �ven under n�sta budget�r p� of�r�ndrade villkor betala ut krigsskadeers�ttningar.

Jag anser att anslaget till of�rutsedda utgifter, v likhet med iimevarande budgrt�r, b�r tas upp med I milp. kr.

Det b�r ankomma p� regeringen att i efterhand anm�la tiU; rilcsdagen vilka utgifter sotn t�ckts genom att medd anvf sats fr�n anslaget.

Jag hemst�Uer att regeringen f�resl�r riksdagen att tHa Of�mtsedda utgifter f�r bodget�ret 1990/91 anvisa ett f�rslagsan�slag p� I OOOOOO kr. att st� till regeringens f�rfogande f�r de �nda�m�l odi p� de villkor jag har f�rordat i det f�reg�ende.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 


 


 


Bilaga 20 till budgetpropositionen 1990


Beredskapsbudget f�r totalf�rsvarets civila del


Prop.

1989/90:100 Bil. 20


F�rsvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammantr�de den 21 december 1989 F�redragande: statsr�det R. Carlsson

Anm�lan till Statsbudgeten fbr budget�ret 1990/91 s�vitt avser beredskapsbudget f�r totalf�rsvarets civila del

Enligt 9 kap. 3 � regeringsformen skall riksdagen f�reta budgetreglering f�r n�rmast f�ljande budget�r eller, om s�rskilda sk�l f�ranleder det, f�r annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden av medel f�r rikets f�rsvar.

Utgifter f�r f�rst�rkning av f�rsvarsberedskapen kan t�ckas p� principi�ellt fyra olika s�tt.

Utgiftema kan t�ckas genom att f�rslagsanslag p� statsbudgeten �ver�skrids. Detta g�ller dock inte utgifter f�r �tg�rder som skall belasta s�dana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad g�ller totalf�rsvarets civila resp. milit�ra del fordras vidare att regeringen f�r riksdagens bemyn�digande att av beredskapssk�l �verskrida de utgifts- och bemyndigande-ramar som riksdagen har fastst�llt.

Regeringen kan vidare i proposition hemst�lla att riksdagen beviljar s�rskilda medel p� till�ggsbudget. Detta f�mts�tter att riksm�te p�g�r och atl regeringen bed�mer att det finns tid f�r en normal budgetbehandling.

Regeringen kan ocks� ta i anspr�k medel som har anvisats p� bered�skapsbudgeten, om f�mts�ttningama h�rf�r � krig, krigsfara eller andra utomordentliga f�rh�llanden � f�religger. Regeringen beslutar om detta.

Slutligen kan utgifter f�r beredskapsf�rst�rkningar t�ckas p� annat s�tt �n fr�n anslag p� beredskapsbudgeten eller f�rslagsanslag p� statsbudge�ten. Regeringen har s�lunda bemyndigats att vid krig, krigsfara eller annan omst�ndighet av synnerlig vikt f�r rikets f�rsvarsberedskap disponera r�rliga krediter i riksg�ldskontoret om h�gst 50 milj. kr. f�r jordbmksde�partementets och h�gst 1 100 milj. kr. f�r d�varande handelsdepartemen�tets verksamhetsomr�de (prop. 1970:1, bil. 11, JoU 3, rskr. 125, prop.

1��� Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr IOO. Bilaga 20


 


1970:1 bil. 12, SU 10, rskr. 10, prop. 1973:1 bil. 12, F�U 9, rskr. 63, prop.���� Prop. 1989/90:100 1974:8, F�U 8, rskr. 34 och prop. 1987/88: IOO bil. 20, F�U 6, rskr. 128).������ Bil. 20

Det �ligger regeringen att anvisa hur utgifter f�r h�jningar av f�rsvarsbe�redskapen skall t�ckas. Avg�rande f�r vilka medel som skall tas i anspr�k �r omfattningen och arten av de �tg�rder som man avser alt vidta och hur snabbt �tg�rderaa m�ste genomf�ras.

Beredskapsbudgeten skall s�kerst�lla att n�dv�ndiga beredskapsh�j�ningar inte f�rhindras eller f�rdr�js d�rf�r atl regeringen inte disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget f�r totalf�rsvarets civila dd som g�ller f�r inne�varande budget�r (prop. 1988/89:100 bil. 20, F�U 11, rskr. 110) tar upp anslag om sammanlagt 11 645 milj. kr.

Anslagen p� beredskapsbudgeten �r ber�knade f�r de utgifter f�r civila �ndam�l som omedelbart f�ranleds av beslut om f�rst�rkningar av f�r�svarsberedskapen med undantag f�r s�dana utgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen �r ber�knade f�r en tid av trettio dagar av h�gsta f�rsvarsberedskap.

�verstyrelsen f�r civil beredskap har i skrivelse den 30 augusti 1989 i enlighet med regeringens anvisningar f�r programplaner m. m. den 9 mars 1989 l�mnat f�rslag lill beredskapsbudget f�r det civila f�rsvaret avseende budget�ret 1990/91.

�verstyrelsen har vidare f�reslagit atl de r�rliga krediter som kan dispo�neras i riksg�ldskonioret skall r�knas upp med 110 milj. kr. till 1 260 milj. kr., varvid 700 milj. kr. f�resl�s disponeras av statens energiverk, 500 milj. kr. av �verstyrelsen f�r civil beredskap och 60 milj. kr. av statens jord�bruksn�mnd.

F�r budget�ret 1990/91 b�r p� beredskapsbudgeten f�ras upp anslag om sammanlagt 22 741 milj. kr. Anslagen b�r f�rdelas p� huvudtitlar enligt bilaga 20.1.

Jag kan ansluta mig lill �verstyrelsens f�rslag att r�kna upp den r�rliga krediten med 110 milj. kr. till I 260 milj. kr. Jag anser emellertid att regeringen alltj�mt b�r disponera de r�rliga kreditema i riksg�ldskontoret, varvid h�gst 500 milj. kr. b�r f� disponeras inom f�rsvarsdepartementets verksamhetsomr�de, h�gst 60 milj. kr. f�r jordbmksdepartementets och h�gst 700 milj. kr. f�r milj�- och energidepartementets verksamhetsomr�de.

Alla anslag p� beredskapsbudgeten b�r vara f�rslagsanslag. Jag hemst�ller att regeringen f�resl�r riksdagen

dels all godk�nna en �kning av den r�rliga krediten med 110 milj. kr. till I 260 milj. kr.,

dels att godk�nna f�rslaget till beredskapsbudget f�r totalf�rsva�rets civila del f�r budget�ret 1990/91 (bilaga 20.1).


 


Bilaga 20.1��� Prop. 1989/90:100 Bil. 20

F�rslag till beredskapsbudget for totalf�rsvarets civila del for budget��ret 1990/91

IV.� F�rsvarsdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del,f�rslagsvis������������������� 251400000

V. Socialdepartementet

a)  Krigshj�lp,f�rslagsvis���������������������������������������������� 10266700000

b)  Den civila h�lso- och sjukv�rdens verksamhet,

f�rslagsvis����������������������������������������������������������������� 8180100000

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del, yori/a.svw����������������� 2059700000

VII.� Finansdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del,f�rslagsvis������������������� 963 OOOOOO

VIII.� Utbildningsdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del,f�rslagsvis�������������������� 80000000

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del, f�rslagsvis������������������ 101 100 000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del,f�rslagsvis������������������� 292 100000

XIV. Milj�- och energidepartementet

Utgifter f�r totalf�rsvarets civila del, f�rslagsvis������������������ 546 900 000

Summa������ 22741000000

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1989