Motion till riksdagen
1989/90:Ub90

av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Medicinsk genetik, baserad på modern molekylärbiologisk grund, är för närvarande
under stark utveckling såväl inom landet som internationellt. På
grund av de metodologiska framstegen inom molekylärbiologin har det nu
blivit möjligt att på ett helt annat sätt än tidigare dels exakt strukturbestämma
de mänskliga arvsanlagen, dels påvisa hur de regleras. I princip är
det fullt möjligt att kartlägga samtliga människans ca 100 000 gener, och program
med sådan målsättning har redan initierats inom t.ex. EG:s medicinska
forskningsorganisation.

Intresset för att bearbeta dessa frågor emanerar ur insikten att många eller
t.o.m. de flesta av de stora s.k. folksjukdomarna beror på en kombination
av genetiska och miljöbetingade faktorer. Som exempel kan anföras hjärtoch
kärlsjukdomar, allergier, cancer, diabetes, vissa sjukdomar i rörelseapparaten
och psykoser. Ett annat mått på omfattningen är att minst 4 000
olika sjukdomstillstånd kan hänföras till defekter i en specifik gen.

I och med hälsouniversitetets inrättande fick medicinska fakulteten en
kraftig resursförstärkning på det medicinsk-teoretiska området genom institutionen
för cellbiologi med bl.a. fem professurer. Institutionen förväntas
tillgodose kompetensen inom det cellbiologiska fältet i vid bemärkelse, inkluderande
såväl medicinskt-kemiskt och fysiologiskt som morfologiskt inriktad
forskning. När denna satsning gjordes för tio år sedan hade molekylärbiologin
och genetiken inte samma centrala ställning i forskningen som i
dag. Vid hälsouniversitetet finns ingen tjänst i medicinsk genetik, och över
huvud taget är forskningen inom det molekylärgenetiska området svag. Genom
att inrätta en tjänst med beteckningen medicinsk genetik betonar man
att det är den mänskliga arvsmassan som står i centrum, snarare än den hos
t.ex. bakterier eller andra lägre mikroorganismer.

Organisatoriskt skulle medicinsk genetik kunna samverka med en eller
flera av de experimentellt inriktade institutionerna inom hälsouniversitetett.ex.
medicinsk mikrobiologi, patologi eller cellbiologi. Härigenom kan
praktiska fördelar uppstå, t.ex. i form av gemensamt utnyttjad metodologi
och apparatur.

Förutom den grundvetenskapliga prägel som skulle dominera denna tjänst
finns ett stort intresse och behov inom flera kliniska discipliner, såsom invärtesmedicin,
pediatrik, gynekologi-obstetrik och dermatologi-venereologi. I

själva verket involverar medicinsk genetik i stort sett alla forskningsområden.
Ämnet ligger därför väl i linje med hälsouniversitetets strävanden till
integration och samverkan mellan teori och klinik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en professur i medicinsk genetik vid hälsouniversitetet
i Linköping.

Stockholm den 20 mars 1990

Roland Larsson (c) Lola Björkquist (fp)

Mot. 1989/90
Ub90

15