Motion till riksdagen
1989/90:Ub818

av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp)
Språkundervisningen i skolan

Förbindelserna mellan länder och folk ökar. För att vi skall klara oss i det
alltmer internationaliserade samhället behöver vi kunskaper och färdigheter
som är relaterade inte bara till den egna nationen eller kulturkretsen utan
också till omvärlden. Många av livsfrågorna är av global natur och kan bara
lösas i internationell samverkan. Det gäller att skapa förutsättningar för
ökad förståelse för andra folkgrupper, kulturer och religioner.

Ett ökande antal svenskar kommer i framtiden att arbeta i företag, organisationer
och myndigheter med internationella kontakter. Men även i många
vanliga arbetsuppgifter överallt i samhället kommer det att ingå internationella
moment av varierande karaktär. Det kan gälla att tala i telefon, skriva
brev eller läsa bruksanvisningar med fackuttryck på främmande språk. Allt
fler anställda inom serviceyrken, inte minst inom detaljhandeln och turistnäringen,
kommer i kontakt med människor från andra länder. För att kunna
sköta sina arbetsuppgifter måste de kunna förstå och helst tala främmande
språk. De behöver också ha viss kännedom om andra kulturer och religioner.
Även utanför arbetet vill människor i allt större utsträckning kunna ta
del av informations- och kulturutbudet på främmande språk, såsom litteratur,
tidningar och tidskrifter, film och television.

Engelska är obligatoriskt språk i grundskolan och på vissa gymnasieskollinjer
t.o.m. årskurs 2 (A-språk). Franska eller tyska är tillvalsämne på
grundskolans högstadium och studeras som fortsättningsspråk i gymnasieskolan
(B-språk). Franska eller tyska kan även vara nybörjarspråk i gymnasieskolan
för dem som inte studerat språket i grundskolan; andra språk som
spanska och ryska kan också vara nybörjarspråk i gymnasieskolan (Cspråk).

Det finns hos eleverna ett stort intresse för att studera språk. Ändå har
statsmakterna under senare år krympt skolans resurser för språkundervisning.
Detta har varit en felaktig utveckling. Behovet av människor med
språklig grundutbildning utöver engelskan är uppenbart.

Låt de språkintresserade få studera två främmande språk som tillval i
grundskolan!

De fria aktiviteterna på grundskolans timplan samt den praktiska arbetslivsorienteringen
(prao) - till vilken enligt läroplanen skall anslås upp till tio
veckor - ger enligt vår mening inte ett rimligt utbyte i förhållande till sina
kostnader. Med hänsyn till det ökande behovet av språkkunskaper bör ele

verna få rätt till mer än ett tillvalsämne i grundskolan och de språkintresserade
därvid möjlighet att som tillval studera två främmande språk (utöver
engelska som är obligatoriskt). Det tidsmässiga utrymmet härför bör skapas
genom att man tar i anspråk timmar för fria aktiviteter och i övrigt gör viss
mindre omdisposition av timmarna på högstadiet samtidigt som utrymmet
för prao minskas, vilket indirekt kommer övriga ämnen på schemat till godo.

Intressera elever för studier på främmande språk!

De som är språkintresserade får största möjlighet till språkstudier på den
humanistiska linjen, i normalfallet tre moderna språk som vart och ett studeras
under tre år. Med oförändrat timtal i moderna språk kan man på linjen
också studera latin eller allmän språkkunskap. På linjen kan också grekiska
väljas. Det är av stort värde för utvecklingen av den språkliga kompetensen
i landet, om det vid varje större gymnasieskolenhet som omfattar humanistisk-samhällsvetenskaplig
(HS) sektor inrättas helklass av humanistisk linje.

På de treåriga linjerna bör eleverna kontinuerligt få öva sig att inhämta
information på ett främmande språk i t.ex. natur- eller samhällsorienterande
ämnen. För att ta ett exempel, lärare i naturorienterande ämne som väl behärskar
engelska eller lärare i engelska som är behörig att undervisa även i
ett samhällsorienterande ämne bör kunna få undervisa på engelska i sådant
ämne. Härigenom blir det möjligt för språken att återvinna en del av de timmar
som de vid tidigare timplansändringar förlorat.

Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett
antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning
på treåriga linjer i enlighet med vad som nyss anförts. Förslag till lämpliga
läromedel på engelska behöver därvid tas fram till skolornas tjänst.

Konkretisera målen för språkundervisningen!

Det finns ingen genväg till språklig kompetens, vare sig för den språkbegåvade
eller för den som inte är särskilt språkbegåvad. Allra minst är detta
fallet för den senare. Redan i grundskolan måste man därför ta språken på
samma allvar som man tar t.ex. matematiken och förklara uppbyggnaden av
det system som man vill lära ut och hur det kan användas kommunikativt.
Man bör i språkundervisningen eftersträva insikt hos eleverna om de språkliga
sammanhangen.

Om man i läroplan för grundskolan jämför kursplanerna i matematik och
engelska finner man att delmomenten i engelska är ganska diffusa och innehållslösa
i jämförelse med matematikens. I gymnasieskolans läroplaner för
undervisningen i moderna språk möter man samma tendens som i läroplan
för grundskolan. De olika momenten i kursplanen för språk är konturlösa.
Vidare kan man konstatera att målen för studierna i engelska, som eleverna
studerat under sammanlagt nio eller tio år, är desamma som för de kortare
studierna i B-franska/tyska.

Målen för språkundervisningen i gymnasieskolan bör variera beroende på
om det är första, andra eller tredje språket som studeras. Målen för de olika
språken behöver differentieras betydligt mer än för närvarande. De behöver
också göras mer konkreta. Av läroplanen bör klart framgå vad som skall stu

Mot. 1989/90

Ub818

3

deras och till vilken nivå. Målen skulle självfallet bli mycket mer uppmärksammade
om de definierades bättre och om de i flertalet fall gick att mäta
om man uppnår dem.

Regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen att snarast vidta åtgärder för
att åstadkomma differentierade och konkreta mål för undevisningen i språk.

Utforma modeller för en mer individualiserad
språkundervisning!

Språkgrupperna är i många fall alldeles för stora - upp till 30 elever. Det är
nödvändigt att finna sådana organisatoriska former för språkundervisningen
att antalet elever i språkgrupperna kan variera beroende på vilken färdighet
som skall övas. Vidare är det angeläget med flexibla elevgrupperingar inom
ramen för en hel årskurs om 31-60 eller 31-90 studerande av visst språk för
att åstadkomma arbetsformer som passar den enskilda eleven bl.a. i form
av grund- och tilläggskurser. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att snarast
utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan
med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser
bör finnas tillgängliga för språkundervisning.

Skärp förkunskapskraven i språk för vissa
högskoleutbildningar!

En skicklig tekniker, naturvetare eller ekonom blir i framtiden aldrig en god
yrkesman om han eller hon saknar goda språkkunskaper. Det är inte lätt att
efter gymnasieskolan klara omfattande språkstudier vid sidan av fortsatta
studier. För blivande tekniker, naturvetare, ekonomer m.fl. är det därför
viktigt att språkstudierna börjar så tidigt som möjligt, dvs. i gymnasieskolan.
För att stimulera val av lämpliga språkprogram i skolan bör utbildningsplanerna
för högskolans civilingenjörslinjer, naturvetenskapliga linjer, läkarlinje,
ekonomilinje m.fl. linjer som särskilt förkunskapsprov snarast möjligt
uppta tre årskurser engelska och tre årskurser B- eller C-språk från gymnasieskolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan utöver
det obligatoriska ämnet engelska,

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till
försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga
linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga
ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma konkreta mål
för undervisningen i språk i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast

Mot. 1989/90

Ub818

4

får i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning
i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som
inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga
för språkundervisning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förkunskapskrav i språk för vissa högskoleutbildningar.

Stockholm den 16 januari 1990
Rune Rydén (m)

Martin Olsson (c)

Gösta Lyngå (mp)

Per Stenmarck (m)

Erling Bager (fp)
Karin Falkmer (m)
Ingrid Sundberg (m)

Mot. 1989/90

Ub818

5