Motion till riksdagen
1989/90:Ub758

av Larz Johansson m.fl. (c)
Högskolan

I en partimotion tidigare under allmänna motionstiden har centern presenterat
förslag rörande forskningen och den högre utbildningen som drivkraft för
den regionala utvecklingen. I denna motion tar vi upp sådana frågor som rör
högskolans grundutbildning. Våra synpunkter och förslag rörande forskningen
kommer vi att presentera i anslutning till att regeringen framlägger
sin forskningproposition i februari.

Högskolans dimensionering

Inom den svenska högskolan, bland såväl lärare som studenter, har man sett
fram mot våren 1990 med stora förväntningar. Då ska dels en forskningsproposition
lämnas, dels riktlinjer för högskolans dimensionering läggas fast.
När budgetpropositionen nu föreligger kan det konstateras att arbetet med
att framlägga dimensioneringsförslag i stort sett kan betraktas som ogjort.
Regeringen anser att ställningstagande till långsiktiga mål får anstå (sid 39).
Inte heller anser regeringen att några ytterligare beredningsåtgärder erfordras.

Enligt centerns mening är den påfallande passiva attityd som regeringen
nu intar till frågor som rör högskolans framtida dimensionering synnerligen
oroande. Som bland annat utvisas av den UHÄ-rapport (1989:17), som var
avsedd att utgöra underlag för långsiktiga beslut, riskerar Sverige att få en
sjunkande andel högskoleutbildade bland de yrkesverksamma i framtiden.
Redan nu är andelen högskoleutbildade förhållandevis låg i Sverige jämfört
med många andra länder på jämförbar utvecklingsnivå. Samtidigt är utbildningsnivån
en viktig förutsättning för att utveckla en stark och konkurrenskraftig
ekonomi. Därför har UHÄ föreslagit att antalet nybörjarplatser på
linjer ökas med 8 000 och på fristående kurser med 10 000 under 1990-talet.
Centern har i en partimotion (1989/90:c4) hävdat att en kraftig utbyggnad av
den högre utbildningen och forskningen måste komma till stånd i vårt land,
om vi skall kunna hävda och helst också förstärka vår internationella konkurrenskraft.

Mot bakgrund av den mycket oroande utveckling som UHÄ:s beredningsarbete
pekar fram emot kan centern inte acceptera den slappa hantering av
dessa frågor som för närvarande präglar verksamheten i regeringen. Tiden
är nu så långt gången att det inte är möjligt att redan under behandlingen

av den presenterade budgetpropositionen reparera skadorna av regeringens
underlåtenhetssynder. I den nu uppkomna situationen vill vi föreslå följande
hantering för att snarast upprätta den planeringsordning som riksdagen vid
sina beslut om formerna för högskolepolitiken 1988 förväntade sig:

- Riksdagen lägger fast budget och dimensioneringstal för 1990/91

- UHÄ:s rapport om dimensioneringen sänds på en bred remiss till bl.a.
högskolor, arbetsmarknadens parter och branchorganisationer.

- I budgetpropositionen 1991 framläggs förslag till dimensionering med
stöd av en mer allsidig beredning, bl.a. den ovan nämnda remissbehandlingen,
för åren 1991/92 och 1992/93.

- Den forskningsproposition som framläggs 1993 bör vidgas till en proposition
om både forskning och högre utbildning där tre-årsramarna kompletteras
med riktlinjer för den högre utbildningens utbyggnad vad gäller
såväl omfattning som lokalisering under resten av 1990-talet. Detta arbete
är av sådan vikt att det bör förankras parlamentariskt.

Riksdagen bör besluta att hos regeringen begära att frågan om högskolans
dimensionering och utveckling fram till år 2000 hanteras i den ordning som
skisserats ovan.

Den hanteringsordning vi här föreslagit innebär att vi vill ha en bredare
belysning av dessa för vårt lands framtid mycket viktiga frågor. Det är angeläget
att de planeringsmisstag som gjorts under åttiotalet framförallt ifråga
om utbildningen för vissa yrken inom den offentliga sektorn inte upprepas.
Så sent som vid åttiotalets mitt gjordes nedragningar i de utbildningar som
skall förse barnomsorgen med utbildad personal. Detta torde vara en av de
främsta orsakerna till att regeringen nu inte kan fullfölja sitt löfte om utbyggd
barnomsorg till 1991. Utvecklingen på skolans område hotar att bli
likartad den inom barnomsorgen om inte lärarutbildning snarast byggs ut.
Vi har lämnat konkreta förslag för att avhjälpa denna brist i en särskild kommittémotion
(1989/90:cl44) om lärarrekryteringsfrågor. Även för bedrivande
av en aktiv miljöpolitik kommer det att behövas betydligt fler utbildade
vilket vi belyser längre fram i denna motion.

Vid en fortsatt diskussion om högskolans dimensionering är det viktigt att
beakta inte enbart den utbildning som vänder sig till ungdomsstuderande.
De förändringar som fortlöpande sker inom allt fler yrkesområden kommer
att ge högskolan en vidare roll inom fort- och vidareutbildning. Det handlar
dels om sådan utbildning som behövs för att ta del av nya rön inom det yrkesområde
där man verkar. Här kan det vara lämpligt att högskolan utnyttjas
för uppdragsutbildning. Det kan också förutses en ökad efterfrågan på vad
man skulle kunna kalla om-utbildning i framtiden. Människor vill lämna ett
yrke för att finna ett annat. Behoven av att komplettera sin grundläggande
högskoleutbildning med studier inom andra dicipliner kommer sannolikt
också att växa vilket måste hälsas med tillfredsställelse eftersom det ger
ökade förutsättningar för ett tvärvetenskapligt tänkande.

Nya högskolor

Enligt centerns mening är det nödvändigt att lokalisera högskoleutbildning
till ytterligare orter. Det blir särskilt aktuellt i ett läge där platsantalet i hög

Mot. 1989/90

Ub758

11

skolan byggs ut i enlighet med vad vi angivit ovan. Högskoleutbildningen i
södra delen av Stockholms län bör bli en självständig höskoleenhet. Högskolan
i Eskilstuna-Västerås delas i två fristående enheter. Därutöver bör högskoleenheter
upprättas i Kiruna och Skellefteå.

Linjesystemet

Linjesystemet inom högskolan har kommit att ifrågasättas alltmer. Det gäller
främst linjerna inom AES- och Kl-sektorerena samt vissa linjer inom Tsektorn
som berörs av denna diskussion - dvs. inom det filosofiska fakultetsområdet.
Karaktärisitiskt för dessa linjer är bl.a. att yrkesrollen för åtskilliga
av dem är oklar.

Enligt centerns mening bör nu en snabb översyn av linjesystemet inom de
ovan nämnda utbildningssektorerna företas. Översynen bör göras enligt följande
riktlinjer:

- De nuvarande linjerna bör få funktionen som rekommenderade studiegångar.

- Linjer av studierådgivande karaktär skall ha ingen eller ringa inverkan
på anslagssystemets utformning. Anslagen skall styras direkt till institutionerna.

- Tillträdet skall vara så fritt som möjligt för de studerande som uppfyller
antagningsvillkoren. Eventuella begränsningar i antagningen bör om
möjligt hanteras lokalt.

- Översynen bör också ta upp frågan om examen i ett system med friare
studier. UHÄ:s rapport (1989:3) kan här ligga som grund.

- Översynen bör också belysa om en vetenskaplig grundkurs skall inrymmas
i kraven för att erhålla examen.

Riksdagen bör nu hos regeringen begära att en översyn enligt dessa riktlinjer
kommer till stånd. En ny ordning bör om möjlig vara genomförd senast till
höstterminen 1992.

Längre fram i denna motion kommer vi att ta upp de aktuella förslagen
om medelsanvisning till LIF-anslaget för prövning.

Internationalisering

Det finns anledning att med särskilt stort intresse se på utvecklingen inom
EG. Inom det s.k. Erasmus-projektet bygger man för närvarande upp möjligheter
för studenter att med stor frihet välja studieort inom EG-området.
Detta kommer givetvis att skapa kontaktmöjligheter och erfarenhetsutbyte
av stort värde för den fortsatta utvecklingen. Det är viktigt att Sverige blir
delaktigt i detta projekt. Regeringen bör med all kraft verka för att Sverige
inte ställs utanför. Skulle ett svenskt fullvärdigt deltagande i Erasmusprojektet
inte visa sig vara möjligt måste vi genom bilaterala avtal tillförsäkra oss
ett studentutbyte som någorlunda kan ersätta deltagandet i Erasmusprojektet.
Likaså bör Sverige eftersträva att bygga upp ett system med bilaterala
avtal som underlättar studentutbyte med exempelvis USA, Japan och länder
i Tredje världen.

Det nordiska utbytet är av särskilt stor betydelse för oss. Här spelar det

Mot. 1989/90

Ub758

12

s.k. Nordplus en viktig roll. Vi närmar oss nu en situation där det råder full
frihet för nordiska studerande att bedriva studier vid vilken nordisk läroanstalt
som helst. Det bör vara en parallell till den fria nordiska arbetsmarknaden.
För närvarande är dessvärre informationen om studier i andra nordiska
länder ofta bristfällig. Sverige bör i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
verka för en förbättrad information. Det är också angeläget att man i de
nordiska organen fortlöpande följer utvecklingen och vidtar åtgärder för att
undanröja de hinder som kan dyka upp.

De mycket dramatiska förändringarna i Östeuropa under hösten 1989
måste också få återverkningar på utbildningsområdet. De kraftigt vidgade
kontaktmöjligheterna med dessa grannländer som demokratiseringsprocessen
erbjuder måste tas tillvara även på den högre utbildningens område.
Bland de åtgärder som bör vidtas vill vi nämna följande:

- Svenska universitet och högskolor bör uppmuntras att sluta samarbetsavtal
med universitet och högskolor i Öst- och Centraleuropa. Här kan
nämnas att Uppsala universitet redan nu har kontakter med universiteten
i Tartu, Krakow och Karlsuniversitet i Prag.

- Åtgärder bör vidtas för att uppmuntra studenter att läsa de språk som
används i Öst- och Centraleuropa. Det gäller bl.a. ryska, estniska, lettiska,
litauiska och polska som talas i länderna kring Östersjön. Om möjligt
bör en del av studietiden fullgöras på en plats där språket talas dagligen.
Detta bör beaktas i den förstärkning av LIF-anslaget som vi kommer
att föreslå längre fram.

- Utbildningsprofiler som kombinerar språkstudier enligt ovan med ekonomi-
och/eller samhällsstudier måste utvecklas. Även detta bör kunna
tillgodoses inom ramen för ett förstärkt LIF-anslag.

- De speciella ekonomi- och valutaförhållanden som gäller i de nu aktuella
länderna gör att de ekonomiska villkoren vid utbyte och kontakter kommer
att avvika från dem som är gängse vid exempelvis USA- och VästEuropakontakter.
Det är viktigt att utveckla smidiga lösningar som övervinner
dessa hinder.

Det är angeläget att utbildningsdepartementet och UHÄ känner ett övergripande
ansvar för utvecklingen av det arbete vi ovan skisserat. Självfallet är
det välkommet om lokala initiativ med samma syfte tas direkt ute vid universitet
och högskolor. Denna inriktning av kontaktarbetet i Öst- och CentralEuropa
ifråga om högre utbildning bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

För att underlätta det internationaliseringsarbete vi här har föreslagit bör
UHÄ tillföras ytterligare tre miljoner kronor under anslaget D 4.

Avgiftsbeläggning av ansökan till högskola

I budgetpropositionen (s 39 f) föreslår regeringen att UHÄ skall få i uppdrag
att pröva införande av en avgift på ansökan till högskolan. Syftet skulle vara
att därigenom förhindra avhopp från erbjudna platser. Centern avvisar bestämt
detta förslag.

Orsakerna till avhoppen bör noga analyseras. Inriktningen måste vara att
vidta positiva åtgärder som uppmuntrar till studier. En avgiftsbeläggning

Mot. 1989/90

Ub758

13

skulle snarast verka avskräckande på många som är osäkra. Det skulle också
kunna innebära att den sociala och geografiska snedrekryteringen förstärks
ytterligare. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Studiesociala frågor

I en särskild kommittémotion (1989/90:cl63) har centern föreslagit ytterligare
studiesociala reformer för att motverka social och geografisk snedrekrytering
till högre studier. Vårt förslag innebär bland annat att en studielön
motsvarande ett basbelopp införs. Studielönen skall därutöver kunna
kompletteras med statsgaranterade lån.

CSN-rabatten

Centern avvisar i en särskild kommittémotion (1989/90:c205) regeringens
förslag om att avskaffa den rabatt studerande har vid resor med järnväg. Alla
höskoleutbildningar har i princip hela riket som upptagningsområde. Erbjudande
av särskilda studeranderabatter medverkar till att fylla denna princip
med verkligt innehåll. Om rabatten avskaffas kan den geografiska snedrekryteringen
till högre studier förvärras.

Råd för grundutbildningsfrågor

Regeringen föreslår att ett råd för grundutbildningsfrågor inrättas. Centern
har vid upprepade tillfällen krävt att åtgärder måste vidtas för att förbättra
pedagogiken inom högskolan. Från studerandehåll har det varit ett framträdande
krav under en följd av år. Dessa krav har nu lett till att en utredninghögskoleutredningen
- tillsatts för att föreslå åtgärder för att förbättra högskolepedagogiken.
Utredningen skall också utreda frågan om en vetenskaplig
grundkurs.

Till skillnad från regeringen anser vi att grundutbildningsrådet bör få en
fri ställning utanför UHÄ. Det är också vad högskoleutredningen föreslagit.
De föreslagna medlen bör därför anvisas på ett nytt konto.

Satsningar på Umeå universitet

Centern krävde förra året att Umeå universitet skulle tillföras extra resurser.
Vårt krav vann riksdagen bifall vilket har givit till resultat satsningar på ett
flertal mycket intressanta utbildningsprojekt som kommer utvecklingen i
hela norra Sverige till del.

Utbildning för tekniska yrken (D 5)

Medelsanvisningen för den nya naturvetarlinjen skiljer sig på ett markant
sätt från vad UHÄ har föreslagit. Denna linje kommer att vara en av den
nuvarande högskolans viktigaste linjer. Vi anser därför det djupt olyckligt
att den får inledas med en klar underbudgetering. Vi beräknar därför för
1990/91 ytterligare 2 milj.kr. för denna linje. Någon finasiering 1992/93 genom
omfördelning från LIF-anslaget på 10 milj.kr. bör inte heller komma
till stånd.

Mot. 1989/90

Ub758

14

Under några år har frågan om etablering av arkitektutbildning i Norrland
diskuterats. Vid universitet i Umeå finns nu en framstående designutbildning.
Betydande teknisk kompetens finns vid högskolan i Luleå. En lösning
som enligt vår mening nu bör prövas är etablering av en arkitektutbildning i
samverkan mellan högskolan och universitet genom en gemensam institution
för arkitektur förlagd till Skellefteå. Regeringen bör i kommande budgetproposition
framlägga förslag härom.

Miljö- och hälsoskyddslinjen (120 p) erbjuds för närvarande med 62 nybörjarplatser
i Umeå. Det är klart otillräckligt. Efterfrågan på personal med
denna utbildning är redan idag mycket stor från bl.a. kommuner och länsstyrelser.
Ett framgångsrikt miljöarbete är starkt beroende av att tjänster inom
miljövårdens myndighets- och tillsynsverksamhet kan tillsättas med kvalificerade
sökande. Mot denna bakgrund vill vi nu förslå att utbildningen byggs
ut med ytterligare 60 nybörjarplatser förlagda till annan del av landet. Vi har
beräknat en kostnad för 1990/91 på 2 milj.kr. för denna utökning.

Vid behandlingen av frågor om miljö- och hälsoskyddsutbildningen förra
året utgick riksdagen (1988/89:UbU 19 s. 9) från att en skyndsam samlad
översyn skulle komma till stånd om utbildningsbehovet på högskolenivå för
miljövårdens personal. Det gäller såväl grundutbildning som fort- och vidareutbildning,
samt utbildningarnas lokalisering. Det är enligt centern mening
nu synnerligen angeläget att resultatet av en sådan översyn snarast kan
presenteras. Den bör utmynna i förslag till lämpliga studiegångar, dimensionering
och lokalisering.

Utbildning för adminstrativa, ekonomiska och sociala yrken
(D6)

Vi motsätter oss den neddragning av antalet nybörjarplatser på ekonomlinjen
som regeringen föreslår. Anslaget bör tillföras ytterligare 3 780 000 kronor
för att linjen skall kunna erbjudas i samma omfattning som tidigare.

Vi motsätter oss att internationella ekonomlinjen finansieras genom omfördelning
från LIF-anslaget.

Utbildning för vårdyrken (D 7)

Enligt centerns mening bör en planering för en utbyggd läkarutbildning inrymmas
i de krav på förnyad beredning av högskolans dimensionering som
vi inledningsvis har krävt.

Centerns ihärdiga kamp för att återuppta tandläkarutbildningen i Malmö
synes nu krönas med framgång.

Det finns ett starkt behov av utökad utbildning av apotekare och receptarier.
Bland annat har Apoteksbolaget fäst uppmärksamheten på den bristsituation
som hotar att uppstå. Vi föreslår därför att receptarielinjen och apotekarlinjen
tillföres ytterligare 40 nybörjarplatser vardera. För 1990/91 beräknar
vi ytterligare 640 000 respektive 1 408 000 kronor för denna utökning.

Flera utbildningar för vårdområdet - bl.a. sjuksköterskeutbildningen och
sjukgymnastutbildningen (rehabiliteringslinjen) är påfallande korta i vårt
land. Medan den senare är 2,5 år hos oss behöver vi bara gå till våra grann

Mot. 1989/90

Ub758

15

länder för att finna betydligt längre utbildningstider - 3 år i Danmark, 3,5 år
i Finland och hela 4 år i Norge och Island. Enligt centerns mening är det nu
angeläget att en översyn görs i syfte att åstadkomma snabba insatser för att
bringa dessa utbildningars innehåll och längd i överensstämmelse med nivån
i världen i övrigt och då i första hand våra nordiska grannländer.

I fråga om rehabiliteringslinjen bör riksdagen redan nu besluta om en förlängning
till 120 poäng. I den strävan som finns hos sjukvårdshuvudmännen
att utveckla vård i hemmet är det viktigt att tillgången på välutbildad personal
kan säkerställas. Riksdagen bör redan nu fastställa denna förlängning av
utbildningen med 20 poäng.

Inom ramen för den ovan begärda översynen av vårdutbildningarna bör
också frågan om förlängning av logopedlinjen beredas. En förlängning får
dock inte gå ut över dimensioneringen.

Sammanfattningsvis bör riksdagen hos regeringen begära att en snabb
översyn av vårdutbildningarnas längd nu kommer till stånd.

Utbildning för undervisningsyrken (D 8)

Bristen på utbildad personal för förskolans behov är i dag mycket stor. Det
är därför angeläget att en snar utvidgning av utbildningen kommer till stånd.
Detta är särskilt viktigt om givna löften till småbarnsföräldrarna skall kunna
infrias. Vi förslår därför att ytterligare 300 nybörjarplaser inrättas 1990/91.
UHÄ bör bemyndigas att fördela dessa utbildningsplatser på de högskolor
som har kapacitet att genomföra en utökad utbildning. Vid UHÄ:s fördelning
bör även decentraliserad utbildning utanför högskoleorterna komma i
fråga. Vi har beräknat kostnaden för denna utvidgning till 8,4 miljoner kronor.

1 en partimotion om utbildningsfrågor (1989/90x7) och i en kommittémotion
(1989/90:cl44) om vissa lärarrekryteringsfrågor har vi ställt krav på en
utökad lärarutbildning. Dessa insatser kan finansieras med de statsmedel
som inbesparats under höstens lärarstrejk.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser (D 10LIF-anslaget)

I budgetpropositionen framhåller statsrådet att högskolorna bör uppmuntra
de studerande att följa egna utbildningsplaner i stället för linjer. Fristående
kurser skall framhållas som ett positivt alternativ. Denna inställning följs
emellertid inte upp i fråga om medelsanvisningen på detta anslag. Det är
genom denna medelsanvisning som de tidigare uttalade målsättningarna kan
fyllas med verkligt innehåll. Som vi tidigare framhållit motsätter vi oss att
medel förs från LIF-anslaget till linjeanslag i ett antal fall som anges i propositionen.

Vi anser i stället att anslaget behöver en kraftfull förstärkning. Enligt uppgifter
från studerande förekommer det nämligen att studerande från fristående
kurser erbjuds sämre förutsättningar än de som läser samma eller liknande
kurs som linjestuderande. I de fall studerande från linje och fristående
kurs deltar i samma undervisningsgrupp kan den låga medelstilldelningen få
mycket egendomliga effekter. Det har förekommit att fristånde kursstude

Mot. 1989/90

Ub758

16

rande ej har fått delta i laborationer som erbjudits linjestuderande. Vi beräknar
20 miljoner kronor ytterligare till LIF-anslaget förutom att vi avvisar
de nämnda omfördelningarna. Detta innebär att LIF-anslaget bör tillföras
ytterligare 22 925 000 kronor.

Högskolorna i Eskilstuna-Västerås, Jönköping och CTH bör tillföras medel
som ger dem en ökning jämförbar med andra högskolor.

Utrustning och lokaler (I 2 och D 2)

Behovet av utrustning och lokaler inom högskolan är i dag mycket stort. I en
särskild skrivelse har akademiska rektorskonferensen belyst det svåra läget.
Enligt centerns mening bör 50 milj.kr. ytterligare anvisas för lokaler och utrustning
för grundutbildningens behov.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagens hos regeringen begär förslag om högskolans dimensionering
och lokalisering dels för budgetåren 1991/92 och
1992/93, dels för perioden fram till år 2000 enligt de riktlinjer som anges
i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande högskolans roll inom fort- och vidareutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande nya högskolor,

4. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av linjesystemet
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande svensk medverkan i Erasmusprojektet,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande samverkan i Norden rörande högre utbildning,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de riktlinjer
för utveckling av samarbetet med Ost- och Centraleuropa i fråga om
högre utbildning som anges i motionen,1]

5. att riksdagen till D 4 Vissa särskilda utgifter inom högskolan anvisar
ytterligare 3 000 000 kr. att användas för internationaliseringsarbete
inom högskolan,

6. att riksdagen avvisar förslaget om avgiftsbeläggning av ansökan
till högskolan.

7. att riksdagen som sin mening ger regering till känna vad i motionen
anförts rörande organisationen av ett råd för grundutbildningsfrågor,

8. att riksdagen till ett nytt anslag betecknat Råd för grundutbildningsfrågor
anvisar 5 800 000 kr. att avräknas mot anslaget D 4,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande medelsberäkningen för naturvetarlinjen,

10. att riksdagen avvisar förslaget om finansiering av naturvetarlinjen
1992/93 genom överförande av medel från LIF-anslaget,

Mot. 1989/90

Ub758

17

11. att riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 60 nybörjarplatser
på miljö- och hälsoskyddslinjen (120 p),

12. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av utbildningbehovet
på högskolenivå för miljövårdens personal enligt de riktlinjer
som anges i motionen,

13. att riksdagen till D 5 Utbildning för tekniska yrken anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 4 000 000 kr. utökat anslag,

14. att riksdagen avvisar förslaget om reducering av antalet nybörjarplatser
på ekonomlinjen,

15. att riksdagen avvisar förslaget om finansiering av internationella
ekonomlinjen genom överförande av medel från LIF-anslaget,

16. att riksdagen beslutar att till D 6 Utbildning för adminstrativa,
ekonomiska och sociala yrken anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 780 000 kr. förhöjt anslag,

17. att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på receptarielinjen
med 40 budgetåret 1990/91,

18. att riksdagen beslutar att utöka antalet nybörjarplatser på apotekarlinjen
med 40 budgetåret 1990/91,

19. att riksdagen beslutar förlänga rehabiliteringslinjen till 120
poäng,

20. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av utbildningar
inom vårdområdet i enlighet med vad som anges i motionen,

21. att riksdagen beslutar att till D 7 Utbildning för vårdyrken anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 2 048 000 kr. förhöjt
anslag,

22. att riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 300 nybörjarplatser
på förskollärarlinjen,

23. att riksdagen till D 8 Utbildning för undervisningsyrken anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 8 400 000 kr. förhöjt anslag,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande de fristående kursernas roll i högskolans utbildningsutbud,

25. att riksdagen avvisar regeringens förslag om omfördelningar under
budgetåren 1990/91-1992/93 från LIF-anslaget till andra anslag,

26. att riksdagen till D 10 Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
22 925 000 kr. förhöjt anslag,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande fördelning av LIF-medel till högskolor på ett
sådant sätt att ingen högskola får sänkt anslag,

28. att riksdagen till utrustning och lokaler för grundutbildningen
anvisar 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Mot. 1989/90

Ub758

18

Stockholm den 25 januari 1990
Larz Joi tunsson (c)
Marianne Andersson (c)
Marianne Jönsson (c)

Görel Thurdin (c)

Mot. 1989/90

Ub758

Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Pär Granstedt (c)

1 1989/90: U550