Motion till riksdagen
1989/90:Ub691

av Göran Engström och
Birgitta Hambraeus (båda c)
Systemvetenskaplig linje i Falun-Borlänge

Mot.

1989/90

Ub691-698

Regionala högskolor - resurs för regional utveckling

Det är av stor betydelse för en utvecklad infrastruktur över landet att de små
högskolorna stärks. De små högskolornas fördelar - en liten organisation
och möjligheter till lokala kontakter - måste tas till vara. De har också betydelsefulla
uppgifter för kompetens och kunskapsspridning i samarbete med
näringslivet i de regioner där de verkar. Det är mot den bakgrunden som
centerpartiet verkat för att de små högskolorna skall få maximala möjligheter
att utvecklas inför 90-talet.

Många små och medelstora företag har behov av personal med teknisk och
ekonomisk utbildning. Detta gäller i dag och kommer att accentueras ytterligare
i framtiden.

Vi konstaterar att benägenheten att söka sig till högre utbildning är starkt
beroende av närheten till utbildningsbehovet. Detta gäller i Dalarna och har
mera generellt visats av regionalpolitiska kommittén. I län och kommuner
med universitet är viljan att övergå till högre utbildning betydligt högre än i

övriga län.

I framtiden, när högskolans roll för fort- och vidareutbildning sannolikt
kommer att öka, är det viktigt att närheten till studieorten uppmärksammas
ännu mer.

Högskolan Falun-Borlänge

Högskolan Falun-Borlänge erbjuder i dag utbildning inom tre sektorer:

- sektorn för tekniska yrken (T)

- sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken (AES)

- sektorn för undervisningsyrken (U).

Läsåret 1988/89 utgör den sammanlagda budgeten 50 milj. kr. och totalt
finns 2 000 studerande på ett flertal linjer och fristående kurser. Forskning
och utveckling har en omfattning av 7 milj. kr.

Högskolan Falun-Borlänge erbjuder en bra bas för vidareutveckling på
många områden som är strategiskt viktiga för näringslivet och den regionala
utvecklingen i Dalarna.

Falun-Borlänge-regionen har utvecklats till ett mycket dataintensivt område.
Det har varit en medveten politik att i strukturomvandlingens spår

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub691-698

satsa på en uppbyggnad av denna sektor i vårt näringsliv. Det har de senaste
åren skett en snabb utveckling i befintliga företag. Dessutom har det skett
statliga utlokaliseringar till regionen och antalet nyetableringar är högt.

Denna expansionsfas medför självfallet att vissa bristområden och hinder
för en fortsatt expansion framträder. Ett problem som accentuerats allt mer
är en uttalad brist på arbetskraft med viss utbildning inom data och ADBområdet.

Ett, som det upplevs, stort problem i sammanhanget är, att högskolans
80-poängsutbildning inom ADB inte motsvarar de krav, som ställs av den
expanderande arbetsmarknaden.

Mot denna bakgrund tillsattes en utredning hösten 1987 med representanter
för Borlänge kommun, högskolan och näringslivet. Utredningen kom
fram till följande bakgrundsteckning: Falun-Borlänge-regionen är en snabbt
växande arbetsmarknad för ADB-utbildade. I dag finns i regionen omkring
600 personer med ADB som huvudsaklig arbetsuppgift. En stor del av dessa
är sysselsatta i utlokaliserade statliga verk och i de företag som etablerats i
regionen till följd av utlokaliseringarna. De närmaste åren kommer också att
innebära en ökad datorisering i mindre företag och landsting.

Regionen saknar en längre ADB-utbildning. Vid rekryteringar får företag
och organisationer i stor utsträckning gå utanför regionen. Till viss del kan
behovet tillgodoses med hemvändande dalfolk och med den naturliga rörligheten
på arbetsmarknaden, men dalaföretagen och förvaltningarna har
mycket svårt att konkurrera med storstadsregionerna om de nyexaminerade
från universitetens treåriga systemvetenskapliga linjer. Dessa personer är
mycket eftertraktade på arbetsmarknaden och speciellt Stockholmsföretagen
erbjuder i vissa fall de nyexaminerade systemvetarna högre ingångslöner
än nyexaminerade civilingenjörer.

Vid högskolan Falun-Borlänge finns linjen för administrativ ADB om 80
poäng. Denna utbildning kan självfallet inte fylla behovet av personal med
systemvetenskaplig examen. De utexaminerade från utbildningen saknar
kunskaper som krävs för de mer kvalificerade arbetsuppgifterna i företagens
ADB-avdelningar. Företagens behov av kortutbildad ADB-personal minskar.

Dalaungdomarna tvingas alltså flytta från regionen för att få den längre
utbildning som skulle leda till arbete på hemorten. En övervägande del av
de studerande i Sverige väljer att bosätta sig på studieorten efter avslutad
utbildning. Detta gäller kanske i ännu högre grad inom databranschen, som
har en så överhettad arbetsmarknad i Stockholmsregionen.

Det finns således ett stort behov av en längre ADB-utbildning också vid
högskolan Falun-Borlänge. En sådan utbildning skulle innebära en tillväxt
för högskolan och därmed bättre förutsättningar för utveckling av en forskningsmiljö
inom området administrativ ADB, vilket i sin tur dels skulle
komma högskolans utbildningar tillgodo och dels skapa en god miljö för nyetableringar
och utveckling av företag och organisationer i regionen.

Så långt utredningen. Den ger entydigt vid handen att arbetsmarknaden
efterfrågar en längre utbildning än vad högskolan kan ge för närvarande. De
riktlinjer som i dag gäller för systemvetenskapliga linjen stämmer väl överens
med önskemålen från arbetsmarknaden.

Mot. 1989/90
Ub691

2

Systemvetenskaplig linje

Den systemvetenskapliga linjen är en allmän linje med utbildningsplan fastställd
av UHÄ. Utbildningen infördes 1977 och finns för närvarande på elva
platser i landet, förutom de sex universiteten.

UHÄ föreskriver i utbildningsplanen att den systemvetenskapliga linjen
ska ge de studerande:

- kunskap om samhällets ekonomiska och sociala struktur, organisation
och styrmedel samt om individers och gruppers beteende i sociala och
tekniska system.

- kunskap om problem, synsätt och analysmetoder inom samhällsvetenskaperna.

- förmåga att identifiera, beskriva och strukturera problem samt analysera
och bedöma alternativa lösningars konsekvenser för individer, arbetsliv
och samhälle.

- kunskap om informationsbehandling, projektmetodik, datateknik, beräkningsmetoder
och statistiska metoder samt förmåga att använda dessa
metoder i praktisk problemlösning. Utbildningen skall därtill utveckla
elevernas förmåga i ett antal egenskaper.

Denna bakgrund och beskrivning av problembild bör ge en tillräckligt god
information för riksdagen innan den skall fatta beslut i detta ärende. Undertecknade
delar självfallet de synpunkter som förts fram av nämnda intressenter
i kommun, högskola, och näringsliv. De argument som utredningen lyfter
fram stämmer väl överens med den principiella inställning som inledningsvis
redovisades från vårt parti. Vi stödjer därmed förslaget om inrättande av en
systemvetenskaplig linje vid högskolan Falun-Borlänge. Denna bör kunna
finansieras med medel som riksdagen anvisat för insatser i Bergslagen, 3,5
milj. kr. Utbildningen bör få 30 platser och starta läsåret 90/91.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av systemvetenskaplig linje med 30 platser
läsåret 1990/91 vid högskolan Falun-Borlänge på det sätt som anförts
i motionen.

Stockholm den 24 januari 1990

Göran Engström (c) Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1989/90
Ub691

3