Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub683

av Margareta Fogelberg och Ingela Mårtensson
(båda fp)

En påbyggnadslinje i textil konst och design vid
Göteborgs universitet

Konstnärligt utvecklingsarbete är den samlande termen för forskning och utvecklingssträvanden
inom de konstnärliga utbildningarna.

Med konstnärligt utvecklingsarbete menas arbete som särskilt inriktas
mot konstnärlig förnyelse och mot experiment med och utveckling av konstnärliga
former och uttrycksmedel utan direkt bindning till vetenskapliga metoder
och formkrav.

Vid högskolan för design och konsthantverk (tidigare Konst- industriskolan)
vid Göteborgs universitet är det konstnärliga utvecklingsarbetet idag
etablerat och ingår som en självklar del av institutionens verksamhet. Flera
av det 30-tal projekt som f.n. pågår omfattar textilt arbete. Textilkonsten har
en stark ställning i västra Sverige, och vid högskolan för design och konsthantverk
har det textila arbetet rika traditioner. Behovet av en påbyggnadslinje
för forskning och fördjupningsstudier i textilkonst har diskuterats under
flera år.

Sedan det blev klart att skolan skulle komma att tilldelas en professur i
ämnet textil konst och design - inrättad den 1 juli 1989 - har påbyggnadslinjen
funnits med i planeringen. Linjen som omfattar 40 poäng och tio studerandeplatser
är högt prioriterad i Göteborgs universitets anslagsframställan
och det första objektet bland UHÄ:s förslag under anslaget D 9.

Statsrådet anför ingen motivering för sitt avslag, utan säger endast att han
inte förordar någon utbyggnad av designutbildningen.

Däremot föreslås engångsmedel om 4 milj. kr. till UHÄ:s disposition för
fördelning till samtliga utbildningar inom designområdet. UHÄ framhåller
vikten av ökat samarbete mellan designhögskolorna och tekniska/ekonomiska
utbildningar, framställning av läromedel samt fortbildning av lärare
m.m.Vi ser en uppenbar risk i att de engångsmedel UHÄ får disponera inbjuder
till en bred användning och kommer att förbrukas för ovannämnda
ändamål. Den långsiktiga kunskapsuppbyggnad, som högskolan för design
och konsthantverk dragit upp riktlinjer för, kommer då att splittras till förmån
för korta, marknadsinriktade projekt.

I kommentarerna till 1989 års budgetförslag säger dåvarande statsrådet
bl.a.:

Enligt min mening är det angeläget att ägna fortsatt uppmärksamhet åt
designutbildningen. Intresset för design och då framförallt industridesign är

växande. För svensk industri är bra design ett konkurrensmedel och ett sätt
att nå internationell framgång. Det framgår bl.a. av en rapport som Ingenjörsvetenskapsakademien
gjort på uppdrag av industridepartementet. Enligt
rapporten, som nyligen remissbehandlats, spelar utbildningen en avgörande
roll för attityder till och kompetens inom design.

UHÄ avser att i nästa års anslagsframställning presentera en genomarbetad
plan för utvecklingen av designutbildningen. Mina förslag för nästa budgetår
är att se som ett led i en fortsatt satsning på detta utbildningsområde.

Västsverige rymmer en stor del av den verkstadsindustri, inte minst i
textilbranschen, som är i akut behov av välutbildade formgivare. Oavsett
den avsevärda skillnaden i resurstilldelning, där bristen på utrustning för ny
teknik är mest påtaglig, kan man ändå konstatera att högskolan för design
och konsthantverk står sig väl i konkurrensen med jämförbara skolor i utlandet.
Skolans organisation, utbildningens kvalitet, uppnådda studieresultat
samt brukarnas acceptans av studenternas kunskaper talar för det.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en påbyggnadslinje
i textil konst och design vid Göteborgs universitet bör
anordnas inom ramen för de 4 milj. kr. som riksdagen föreslås anvisa
till UHÄ:s disposition (anslaget D 9).

Stockholm den 24 januari 1990

Margareta Fogelberg (fp) Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1989/90
Ub683

18

gotab 99800, Stockholm 1990