Motion till riksdagen
1989/90:Ub676
av Åke Selberg m.fl. (s)
Brandingenjörsutbildningen
Det moderna samhället är komplicerat och sårbart. Stora värden går till
spillo varje år genom olika slag av olyckor - framför allt bränder. Vägtrafiken
skördar årligen ett stort antal offer. Olyckor i industrin och på andra
arbetsplatser är också vanliga.
Sårbarheten har ökat behovet både av bättre förebyggande åtgärder mot
olyckor och av en ökad beredskap för insatser när en olycka har inträffat.
Befolkningsskyddet och räddningstjänsten genomgår sedan flera år en utveckling
som syftar till att höja effektiviteten. Som exempel kan nämnas att
det ökade hotet om skador på människor, egendom och miljö till följd av
olyckor i den kemiska verksamheten har fordrat omfattande åtgärder inom
både den kommunala och den statliga räddningstjänsten. Samordningen av
verksamheten i fred med förberedelserna för verksamheten i krig är en annan
viktig del av strävandena att förbättra de förebyggande åtgärderna och
beredskapen för räddningsinsatser.
Brist på brandingenjörer
Den utveckling av befolkningsskydd och räddningstjänst som riksdagen har
beslutat om försvåras av den brist på personal med högre utbildning - brandingenjörsutbildning
- som rekryteras till ett mycket stort antal ledande befattningar
inom den kommunala räddningstjänsten i landet. Ett betydande
antal brandingenjörer behövs också inom statliga myndigheter och bl.a. hos
industrier med egen beredskap mot olyckor, försäkringsgivare och företag
inom områdena brandteknik och riskhantering.
Brandingenjörsutbildningen lokaliserades år 1986 till Lunds tekniska och
naturvetenskapliga högskola. Samtidigt utökades antalet utbildningsplatser
från tidigare 15 per år till 25 i högskolans regi. En ytterligare utökning till 30
elevplatser äger rum under år 1990.
Redan vid tillkomsten av den nya utbildningen rådde det en stor brist på
brandingenjörsutbildad personal. De bedömningar av behovet av personal
med denna utbildning som räddningsverket nyligen har gjort tillsammans
med kommunerna visar på att obalansen kommer att kvarstå under en stor
del av 1990-talet. Detta kommer att allvarligt hämma den utveckling av befolkningsskydd
och räddningstjänst som rikdagen har beslutat om och som
kommuner och statliga myndigheter har till uppgift att genomföra.
Mot. 1989/90
Ub676
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att brandingenjörsutbildningen bör utökas och någon
del av utbildningen förläggas till norra Sverige.
Stockholm den 24 januari 1990
Åke Selberg (s)
Nils-Olof Gustafsson (s) Magnus Persson (s)
Bo Holmberg (s) Roland Brännström (s)
Ove Karlsson (s)
Särskilda svårigheter i norra Sverige
Ett särskilt problem i detta sammanhang är att rekryteringen av elever till
brandingenjörslinjen i Lund hittills nästan uteslutande skett från södra och
mellersta Sverige än från de norra delarna av landet. Om underlaget för antagningen
av elever inte förändras inom de närmaste åren riskerar det att
ytterligare begränsa möjligheterna till rekrytering av kvalificerad personal
till räddningstjänsten i norra Sverige. En sådan begränsning skulle leda till
stora olägenheter för det skydd som människor i en stor del av landet ställer
krav på i både fred och krig. Den utökning av rekryteringsmöjligheterna som
är nödvändig, förutsätter i stället en ytterligare utveckling av utbildningen.
1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub675-683
3