Motion till riksdagen
1989/90:Ub665

av Maud Björnemalm m.fl. (s)

En professur till Örebro i forskning kring
socialförsäkring och rehabilitering

Utslagning från arbetslivet i form av långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar
har ökat under senare år och har blivit ett stort problem för den
enskilde, för arbetslivet, för socialförsäkringen, för vården och för samhällsekonomin.
Antalet förtidspensionerade är idag ca 350 000 vilket är nästan
en fördubbling på 20 år. Sjukpenningförsäkringen betalar ut ca 25 miljarder
kronor per år, arbetsskadeförsäkringen ca 5 miljarder och förtidspensioneringen
ca 18 miljarder.

Flera utredningar har uppmärksammat problemet och med samordnade
insatser från ansvariga myndigheter kommer nu att ske en rad åtgärder. En
rapport från finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi
(1987) krävde en bättre integrering av sjukvård och socialförsäkring.
Landstingsförbundets programskrift om landstingen inför 90-talet tog upp
förslag i samma riktning. Rehabiliteringsberedningen har mycket tydligt förordat
att både arbetsliv och sjukvård på ett mer aktivt sätt bör delta i rehabilitering
och förebyggande av arbetssjukdomar. Arbetsmiljökommissionen
tar också upp dessa frågor liksom den nyligen tillskapade arbetslivsfonden.

Nya och förändrade arbetsformer inom rehabilitering och socialförsäkring
kommer att kräva en betydligt bättre samordning och en mer aktiv inställning
till tidiga insatser och mer satsning på förebyggande åtgärder. Förändringsarbetet
kommer i sin tur att ställa stora krav på kunskapsuppbyggnad,
utbildning och utvärdering.

Ett problem är att forskningen inom socialförsäkringsområdet och rehabiliteringen
fortfarande, trots vissa satsningar under senare år, är svåröverskådlig,
svag och splittrad.

I rehabiliteringsberedningen föreslogs en förnyad satsning på forskning
inom området med en särskild professur i socialförsäkringsforskning. Många
remissinstanser har stött detta förslag och flera har särskilt pekat på det
önskvärda att forskningen byggs ut med inriktning mot rehabilitering.

I Örebro finns redan en basstruktur som kan tjäna som grund för en forskning
inom socialförsäkring och rehabilitering på tvärvetenskaplig grund och
med anknytning till praktiskt samarbete. En betydande utbildnings- och
forskningserfarenhet inom området finns också redan etablerad.

Regionsjukhuset är väl utbyggt med medicinsk specialistkunskap med
bl.a. kliniker i yrkesmedicin och rehabilitering.

Landets enda socialmedicinska avdelning utanför universitetssjukhusen
finns i länet.

Högskolan har en samhällsvetenskaplig profil.

En aktiv försäkringskassa med intresse för utvecklingsarbete inom rehabiliteringsomrädet
finns.

Företagshälsovården är väl utbyggd.

Primärvården är aktiv och omstruktureras mot förebyggande arbete.

Statistiska centralbyrån har en betydande del av sin verksamhet förlagd
till Örebro och har en stor kompetens att arbeta med statistiska frågor och
registerfrågor.

Länets demografiska och arbetsmarknadsmässiga struktur ger ett gott underlag
att forska inom många väsentliga frågor i socialförsäkringen.

Samarbete mellan högskola, sjukvård, försäkringskassa, länsarbetsnämnd
och arbetsmarknadens parter är väl utvecklad.

Inom "Lokaprojektet” drivs forskning inom rehabilitering, ett särskilt
kunskapscentrum för belastningsskador byggs upp vid Regionsjukhuset.
Flera forskningsprojekt inom socialförsäkringsområdet drivs ute i primärvård
och företagshälsovård.

Högskolan i Örebro har i samarbete med försäkringskassa och landsting
organiserat och genomfört landets första högskoleutbildning i försäkringsadministration.

Till denna utbildning finns en referensgrupp knuten, där representanter
från högskola, försäkringskassa, landsting, länsarbetsnämnd och arbetsmarknadens
parter ska svara för att vidareutveckla undervisningen inom
området.

Det finns således goda förutsättningar att förlägga en professur i forskning
inom området socialförsäkring-försäkringsmedicin-rehabilitering till Örebro.

Forskningsområden som bör tas upp är studier av hur olika typer av socialförsäkring
och omfördelning av resurer mellan sektorer påverkar sjukskrivningsmönster,
hur kunskaper från socialförsäkring och arbetsskadeförsäkring
kan användas i förebyggande syfte och hur en aktiv rehabilitering kan
byggas upp. Till professuren bör också knytas ansvar för utbildning till personal
inom socialförsäkring, arbetsliv och vård.

Professur med tillräckliga kringresurser för att bygga upp en forskningsverksamhet
bör placeras vid institution som bedriver aktivt rehabiliteringsarbete,
t.ex. vid ett centrum för rehabiliterings- och socialförsäkringsfrågor
eller vid lämplig klinik vid Regionsjukhuset. Forskningen bör utvecklas på
en tvärvetenskaplig grund. Innehavaren av professuren ska kunna rekryteras
från medicinsk, beteendevetenskaplig eller samhällsvetenskaplig grundkompetens.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

Mot. 1989/90
Ub665

8

nen anförts om en professur i forskning inom området socialförsäk- Mot. 1989/90
ring och rehabilitering till Örebro. Ub665

Stockholm den 24 januari 1990
Maud Björnemalm (s)

Sture Ericson (s)

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Håkan Strömberg (s)
Ulla Berg (s)

9