Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub650

av Viola Furubjelke m.fl. (s)

Finansieringen av den nya matematisknaturvetenskapliga
linjen.

Omdaningen och förlängningen av den matematisk-naturvetenskapliga linjeutbildningen
fr o m budgetåret 1989/90 var en välbehövlig och efterlängtad
reform. Linjen, som nu startat vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm,
Göteborg, Linköping och Umeå, har kommit att omfatta 160 poäng
att jämföras med de tidigare fem olika linjerna vilka alla omfattade 120
poäng. Avsikten med förändringen har varit att ge möjligheter till såväl
större bredd som större djup än vad de tidigare linjerna kunnat erbjuda.
Breddningen tar sig bl a uttryck i en utvidgad utbildning inom miljöområdet.
De studerande ska dessutom kunna erbjudas större individuell valfrihet och
lättare kunna kombinera ämnen efter eget intresse.

Den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen innebär, som framgår
ovan, en kvalitetsförbättring och en anpassning till dagens krav och förväntningar.
Problemet, särskilt ur ett linköpingsperspektiv, är emellertid den
föreslagna finansieringen av förändringen och förlängningen. En stor del av
finansieringen är nämligen tänkt att ske genom en minskning av anslaget till
Lokala och individuella linjer och fristående kurser, det s k LIF-anslaget.

LIF-anslaget till universitetet i Linköping är redan mycket lågt jämfört
med övriga universitet. Utbudet av fristående kurser i matematisk-naturvetenskapliga
ämnen är därför utomordentligt begränsat. På nivån över 40
poäng finns endast ett fåtal platser och dessa är samordnade med linjeutbildningen.
På nivån över 60 poäng finns inga kurser som finansieras med medel
från LIF-anslaget. Att dra ner kursutbudet inom detta område skulle följaktligen
skapa ett mycket marginellt ekonomiskt utrymme. Det skulle dessutom
leda till att de studerande som önskar fort- och vidareutbildning på fördjupningsnivå
inte skulle kunna få sitt önskemål tillgodosett i Linköping. En nedläggning
av hela kursutbudet över 40 poäng i berörda ämnen skulle ge en
besparing på 400 000 kr. Detta skulle ändå endast motsvara ca hälften av
det belopp som skulle överföras om fördelningen på universitetsorter skulle
göras i proportion till platsantalet. Omfördelningen skulle därför också
komma att beröra kursutbudet inom andra ämnesområden. Detta i sin tur
skulle leda till ytterligare försämrade möjligheter till studier på fristående
kurser i Linköping, Norrköping och länet/regionen i övrigt.

Som vi motionärer ser det är det närmast en omöjlighet att till så stor del
finansiera förändringen av den matematisk-naturvetenskapliga linjeutbildningen
vid universitetet i Linköping genom omfördelning från LIF-anslaget.

Finansieringssvårigheterna kommer att bli särskilt tydliga när förlängningen
slår igenom 1992/93. Till detta kommer att regeringen genom olika antaganden
beräknat den totala merkostnaden för reformen till blott hälften av vad
UHÄ beräknat. Enligt vår mening bör regeringen ytterligare överväga finansieringen
av den nya matematisk-naturvetenskapliga linjen avseende
universitetet i Linköping och då särskilt ta i beaktande den ringa omfattning
LIF-anslaget redan idag har vid detta universitet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansieringen av den nya matematisk-naturvetenskapliga
linjen vid universitetet i Linköping.

Stockholm den 25 januari 1990

Viola Furubjelke (s)

Ingvar Björk (s) Inge Carlsson (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Mot. 1989/90
Ub650

11