Motion till riksdagen
1989/90:Ub638

av Birger Andersson (c)

Civilingenjörsutbildning till Eskilstuna-Västerås

Västmanland tillhör ett av landets mest industrialiserade områden. Samtidigt
har regionen den lägsta relativa andelen av teknisk högskoleutbildning.

I Västmanland och Södermanland, underlaget för Högskolan EskilstunaVästerås,
uppgår antalet industrisysselsatta till ca 65 000; Stockholms län har
ca 90 000. Detta skall jämföras med antalet årsstudieplatser vid tekniska
högskoleutbildningar. Stockholm har ca 6 000 årsstudieplatser, medan
Eskilstuna-Västerås har ca 500.

Eftersom fullständig teknisk högskoleutbildning saknas i hemlänet, söker
sig många ungdomar till orter med civilingenjörsutbildning. Efter avklarade
studier blir de ofta kvar på studieorten.

För industrilänet Västmanland innebär detta att nödvändig rekrytering av
högutbildade tekniker försvåras. Därför måste åtgärder skyndsamt vidtas
för att, dels de västmanländska ungdomarna skall ges möjlighet att studera
till civilingenjör på "hemmaplan”, dels underlätta industrins rekrytering av
civilingenjörer.

I Västmanland finns många högteknologiska företag, t.ex. ABB, Seco
Tool AB, Kanthal AB och FFV. Dessa företag har stort behov av högt kvalificerade
tekniker. Företagen har byggt upp förnämliga forsknings- och utvecklingsresurser
inom sina speciella ämnesområden.

Enligt bl.a. IVA och SIND kommer behovet av civilingenjörer att ytterligare
öka. Därför är en kvantitativ ökning av den tekniska högskoleutbildningen
både angelägen och berättigad.

En lämplig lokalisering för civilingenjörsutbildning är Västerås. Som tidigare
framhållits fordras, för att behålla ungdomar i regionen, tillgång till
kvalificerad utbildning. För att kunna behålla och utveckla näringslivet fordras
bl.a. välutbildad arbetskraft. Att på nära håll ha tillgång till såväl kvalificerad
utbildning som FoU är ett överlevnadsvillkor för många industrier och
kommuner i regionen Mälardalen/Bergslagen.

Utifrån den vetenskapliga kompetens och de materiella resurser, som
finns inom näringsliv och offentlig verksamhet (t.ex. ABB, Seco Tool AB,
Kanthal AB och FFV) i länet kan således forskningsresurser snabbt byggas
upp för att utnyttjas i civilingenjörs- och forskarutbildningen. Genom ett
samarbete med högteknologiska företag i regionen ges möjlighet, dels att i
praktisk tillämpning överföra forskningsresultat som en högskoleverksamhet
resulterar i, dels att inom högskolan bearbeta problem som är aktuella
för industrin och för andra verksamheter och som är angelägna att lösa.

Civilingenjörsutbildning

Blivande civilingenjörer, sorn studerar på elektroniklinjen kan läsa de två
första årskurserna i Västerås. Utbildningen är utlokaliserad från Stockholm
och sker på uppdrag av KTH. Efter två år i Västerås måste de studerande
flytta till Stockholm för att där fortsätta studierna ytterligare 2,5 år innan de
är klara med sin utbildning. Studieresultaten för de studerande både under
studietiden i Västerås och vid de avslutande studierna vid KTH har varit
mycket goda. De studerande bör ges möjligheter att studera till färdiga civilingenjörer
i Västerås, genom att en fullständig elektroniklinje (180 p) förläggs
till Västerås.

En utredningsgrupp i Västerås har arbetat fram förslag på en ny civilingenjörsutbildning
med inriktningen processteknik. Utbildningen kan enligt förslaget
läggas upp under de två första åren med ett innehåll som till stora delar
liknar grundutbildningen på elektroniklinjen. Härigenom kan väsentliga
kostnadsfördelar erhållas. För de avslutande åren måste det bli en profilerad
kursuppläggning även om många moduler, enligt utredningsgruppen, finns
att hämta från dagens linjer, t.ex. kemi, fysik, materialteknik, styr- och reglerteknik
och elektronik. Med rätt uppläggning kan man förvänta sig att utexaminerade
civilingenjörer från processtekniklinjen blir eftertraktade, inte
bara i sitt specialfack, utan inom ett brett område.

Det inom högskolans närregion verksamma näringslivet kommer att
kunna erbjuda samarbetsmöjligheter inom olika forskningsområden. För
den nya linjen, processteknik, kan forskningsområden som industriella värmeprocesser,
tillämpad processtyrning och reglering samt ytors fysikaliska
och kemiska egenskaper vara av väsentlig betydelse för teknikutvecklingen
inom industrin i Mälardalen/Bergslagen.

Lokala förutsättningar

Näringslivet i regionen har visat beredvillighet till samverkan avseende
forskningskompetens och forskningsresurser. Västerås kommun och regionen
bör kunna ta ett ökat ansvar för lokaler och utrustning.

Dessutom har högskolan i Västerås för sin verksamhet tillgång till olika
samverkande resurser:

o CAE-Institutet är ett centrum för utbildning och utveckling i Computer
Aided Engineering (datorstödd ingenjörskonst). Institutet ingår i Högskolans
organisation, men har självständigt budgetansvar,
o Institutet för Data och Elektronik, IDE, bedriver kurser, seminarier och
utvecklingsarbete inom det datatekniska området. Ingår som en del av
Högskolans organisation, men har självständigt budgetansvar,
o FMS-Center, utrustning och kompetens för utbildning i datorstödd verkstadsteknik.
Aktiebolag med Västerås kommun, ABB och SMT som
ägare.

o Flygteknikcentrum på Hässiö med utrustning och kompetens för utbildning
i flygtekniskt underhåll etc.

Mot. 1989/90
Ub638

3

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en civilingenjörsutbildning
- elektroniklinjen (180 p) - vid högskolan EskilstunaVästerås,
förlagd till Västerås,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ny civilingenjörslinje
- processteknik - samt att den nya linjen inrättas vid högskolan
Eskilstuna-Västerås, förlagd till Västerås.

Stockholm den 25 januari 1990

Mot. 1989/90
Ub638

Birger Andersson (c)