Motion till riksdagen

1989/90:Ub625

av Rune Rydén m.fl.
Latinamerikainstitutet

Mot.

1989/90

Ub625-628

Latinamerikainstitutet, vars föregångare grundades vid Handelshögskolan i
Stockholm 1951, ombildades vid en omorganisation 1969 till en fristående
helstatlig institution med uppgift att betjäna olka avnämarkategorier i
landet. Ett bredare verksamhetsfält gavs åt institutet som till en början erhöll
ökade resurser, vilka var avsedda att även kunna användas för att initiera
ett nordiskt samarbete. 1977 blev institutet en s.k. särskild inrättning
vid Stockholms universitet med egen styrelse och självständiga arbetsuppgifter.

Institutets uppgifter är enligt regeringens förordning av den 9 juni 1977
(som i detta avseende i allt väsentligt följer 1969 års instruktion) att främja
studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna
samt medverka till ekonomiska och allmänkulturella kontakter med Latinamerika.
Det åligger institutet särskilt att driva och främja forskning och utbildning
om Latinamerika, att sprida information om aktuella latinamerikanska
förhållanden samt att driva biblioteksverksamhet och utgöra dokumentationscentrum
för Latinamerikaforskningen.

De uppgifter som åvilar institutet är omfattande. Det kan konstateras att
nödvändiga resursförstärkningar för att möjliggöra en verksamhetsutbyggnad
som motsvarar de av statsmakterna uppsatta målen aldrig har tillförts
institutet (frånsett en påbörjan under åren 1969—1971).

Samtidigt har under de tjugo år som gått sedan institutet omorganiserades,
intresset och engagemanget för Latinamerika i Sverige ökat kraftigt på
olika områden och nivåer. Till en del har institutet kunnat möta den ökade
efterfrågan på dess tjänster och de höja krav på kapacitet för dokumentation,
information och forskning, som detta ökade intresse för Latinamerika
inneburit, med en verksamhetsexpansion. Denna har gjorts möjlig tack vare
att förstärkningar av extraordinärt och delvis mindre permanent slag kunnat
erhållas: tillskott av personal i form av ett antal (f.n. nio) AMS-avlönade
landsflyktiga latinamerikaner, tillflykt till medel från externa finansieringskällor,
bl.a. har periodiska bidrag för forskningsbevakning från SAREC erhållits
samt fördelar av ett närmare samarbete med Stockholms universitet.

Dessa förhållanden har skapat en i längden ohållbar situation med grundanslag
och ordinarieanställda som endast svarar för en mindre del av verksamheten
och dess finansiering. Institutets styrelse har genomfört en översyn

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub625 -628

av verksamhetens inriktning, vilken utmynnat i en rad slutsatser och riktlinjer.
Vissa grundläggande principer har fastställts för den kommande verksamheten.

Latinamerika utgör i dag en viktig region för Sverige, politiskt såväl som
ekonomiskt och allmänkulturellt. vilket motiverar en avsevärd utbyggnad av
kunskapsbasen i landet om regionen.

De politiska kontakterna med Latinamerika har för det första ökat betydligt.
Våra officiella relationer är i hög grad positiva med de allra flesta av
Latinamerikas länder. Sverige åtnjuter en betydande goodwill i regionen,
där kunskap och kännedom om våra utvecklingserfarenheter alltmer efterfrågas.

Det svenska biståndet till Latinamerika, som fortfarande i slutet av 1970talet
låg på en mycket blygsam nivå, har byggts ut väsentligt och uppgår i dag
till storleksordningen 600 miljoner kronor per år. Utbyggnaden gäller såväl
det bilaterala biståndet (till i första hand Nicaragua) som det humanitära biståndet,
stödet genom enskilda organisationer och forskningssamarbetet vid
SAREC.

En viktig länk mellan Latinamerika och Sverige är sedan lång tid tillbaka
de ekonomiska förbindelserna i form av handel och investeringar. Svenska
företag bedriver en omfattande verksamhet i världsdelen genom export- och
projektaktiviteter samt genom egna dotterföretag. Mellan 70 och 80 procent
av de svenska direktinvesteringarna i u-länderna återfinns i Latinamerika.
För flera latinamerikanska länder är Sverige därtill en betydande exportmarknad.

Även engagemanget för Latinamerika från folkrörelser och enskilda organisationer
är i dag betydande. En utökad nyhetsbevakning från massmedia
har bidragit till ett allmänt starkt ökat Latinamerikaintresse. Regionen ägnas
en allt störe uppmärksamhet i svensk litteratur och kultur. Ett omfattande
kulturutbyte sker i dag med Latinamerika både via officiella kanaler - bl.a.
Svenska institutet - och genom privata initiativ. Latinamerikanska författare
säljer i dag mycket stora upplagor i de nordiska länderna.

Sverige har en stor grupp latinamerikanska flyktingar/invandrare. I förhållande
till folkmängden torde Sverige näst Spanien vara det land i Europa
som tagit emot flest flyktingar från Latinamerika under senare årtionden.
Det stora antalet invandrare härifrån har bidragit till ökningen av det
svenska engagemanget för Latinamerika inom flera områden.

Det kan hävdas att inget annat land i Norden och få länder i det övriga
Västeuropa i dag uppvisar ett jämförbart intresse för Latinamerika eller
jämförbara positiva relationer med denna kontinent.

Institutets grundanslag (som schablomässigt avräknas mot UD:s biståndstitel)
har i reella termer legat kvar på en i stort sett oförändrad nivå sedan
mitten av 1970-talet. Resultatet har som ovan nämnts blivit att institutets
verksamhet i dag till en övervägande del finansieras av externa medel och
lönebidrag och till en mindre del av ordinarie grundanslag. Att en så stor del
av finansieringen är extern gör det svårt för institutet att planera den långsiktiga
verksamheten.

En så låg nivå på resurstilldelning som den Latinamerikainstitutet f.n. erhåller
är inte rimlig med tanke på det ovan redovisade omfattande intresse

Mot. 1989/90

Ub625

2

och engagemang för Latinamerika som nu finns i Sverige på olika områden.
Den är även uppseendeväckande låg i jämförelse med vad Afrika- respektive
Asienforskningen institutionellt erhåller från den svenska statsbudgeten.

Sammanfattning

Ökat politiskt och ekonomiskt samarbete och ökade svenska biståndssatsningar
i olika stater i Latinamerika kommer att ställa högre krav på vår kunskap
om olika aspekter av världsdelens utveckling. Mot bakgrund härav är
det ett starkt önskemål att institutet får allmänt utvidgade forsknings- och
utredningsresurser.

Det växande behovet av en intensifierad bevakning och analys av förhållanden
och skeenden i de latinamerikanska länderna gör det angeläget att
särskilt den akademiska kompetensen vid institutet förstärks.

Det är sålunda av stor vikt att institutets ställning som svenskt centrum för
dokumentation, information och forskning om Latinamerika inte försvagas
utan förstärks. En utbyggnad ter sig angelägen mot bakgrund såväl av det
ökade intresset för Latinamerika som önskemål att uppfylla de av statsmakterna
ursprungligen uppställda målen för verksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Latinamerikainstitutet.

Stockholm den 25 januari 1990

Rune Rydén (m)

Karin Söder (c) Axel Andersson (s)

Ingela Mårtensson (fp) Elisabet Franzén (mp)

Rolf L Nilsson (vpk)

Mot. 1989/90

Ub625

3