Motion till riksdagen
1989/90:Ub593
av Iris Mårtensson m.fl. (s)
Den friskvårdspedagogiska linjen som allmän linje
Den friskvårdspedagogiska linjen inrättades vid högskolan Gävle-Sandviken
1979. En fördjupningskurs om 20 poäng startade 1984. Denna införlivades
med linjen hösten 1989 och linjen är sedan dess en 80-poängsutbildning. Linjen
är lokal, dvs. finansieras från LIF-anslaget.
Högskolan Gävle-Sandviken är den enda högskola i landet där det är möjligt
att studera friskvård som sammanhållen linje. Det är möjligt att läsa
friskvård som fristående kurs vid ett fåtal andra högskolor, t.ex. Karlstad,
Kristianstad och Örebro.
Utbildningens syfte och huvudsakliga inriktning
Linjens huvudsakliga syfte är ”att utifrån allsidig kunskap om de faktorer
som påverkar människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande förbereda
de studerande för olika arbetsuppgifter med inriktning att motivera och
stimulera människor till en livsstil som befrämjar hälsa”.
De viktigaste delarna och därmed kärnan i utbildingen blir då studier av
livsstil och levnadsvanor vad gäller kost, motion, beroendeframkallande medel,
samlevnad och stress.
Studierna inriktas mot ovanstående ämnen och mot arbetsmiljö, ekologiska
frågeställningar, organisationsteori, psykologi, anatomi, fysiologi
m.m.
Utbildningens styrka ligger i allsidighet och helhet, vilket gör att den skiljer
sig från angränsande utbildingar som enbart inriktar sig på någon eller
några delar av helheten.
Utbildningens övergripande inriktning är att studera hälso- och friskvård
ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur och under vilka förutsättningar sker förändringar
av livsstilar och levnadsvanor? Hur kan man som friskvårdspedagog
arbeta med medvetandegörande, motivation, stimulans, inlärning och
information?
Den friskvårdspedagogiska linjen blir genom denna inriktning inget alternativ
till utbildningar inom miljö- och sjukvården, utan blir ett komplement
till dessa. Friskvårdspedagogens uppgift är inte att vårda människan utan att
väcka människors ansvar och intresse för förbättrade levnadsvanor. Friskvårdsutbildningen
ligger dock i linje med den framtida inriktningen på hälsooch
sjukvårdsområdet. Denna inriktning beskrivs bl.a. i 1985 års hälso- och
sjukvårdspolitiska proposition, som grundas på ett omfattande utredningsarbete
(HS 90), vilket syftade till att ge ett underlag för den hälsopolitiska utvecklingen
och planeringen fram mot år 2000.
Arbetsmarknad
Utvecklingen på arbetsmarknaden visar att det finns ett behov av människor
med friskvårdspedagogens breda kompetens. Landsting och kommuner har
i tilltagande omfattning börjat inrätta tjänster som hälsoupplysare, friskvårdssamordnare
m.m. På många företag och företagshälsovårdscentraler
finns friskvårdsavdelningar med arbetsuppgifter som lämpar sig för friskvårdspedagoger.
Efter utbildningen kan de studerande också arbeta som cirkelledare och
aktivitetsledare i studieförbund, föreningar, ideella organisationer, kommunal
fritidsverksamhet, hälsohem, m.m. Ett mindre antal har etablerat sig
som privata konsulter.
Sökande med friskvårdsutbildning finns fr.o.m. den 1 november 1984 med
i Arbetsförmedlingens register - Nordisk Yrkesklassificering (NYK) - under
benämningen ”friskvårdsassistent”.
Vi vill särskilt betona utvecklingen inom företag, något som manifesterades
i en konferens - ”Friskvård i arbetslivet” - som anordnades av högskolan
i september 1986 i samarbete med landstingets arbetsgrupp ”Friskvård i företag”.
Till denna konferens inbjöds alla företag och myndigheter från hela
landet med mer är 200 anställda. Antalet deltagare var mycket stort. Vid
konferensen presenerades ett stort antal pågående friskvårdsprogram från
olika företag och myndigheter, Volvo, Saab-Scania, Vattenfall, Vägverket
m.fl. I konferensen deltog dessutom två representanter från UHÄ.
Utvecklingen stöds av parterna på arbetsmarknaden, bl.a. har LO under
de senaste åren gjort omfattande satsningar inom hälso- och friskvårdsområdet.
Högskolan samarbetar med LO kring detta och har tillsammans utvecklat
en 10-poängskurs som startade under våren 1989. Kursen, som är en uppdragsutbildning,
vänder sig i första omgången till personer inom LO som arbetar
med arbetsmiljö- och hälsofrågor. Tanken är att kursen så småningom
skall kunna ges som fristående kurs.
En undersökning från våren 1985 - ”Utvärdering och utveckling av friskvårdsutbildningen
högskolan i Gävle-Sandviken” - med samtliga som har genomgått
friskvårdsutbildningen 60 poäng t.o.m. höstterminen 1984 visar:
- att närmare 42 % har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden med friskvårdsanknutet
arbete på hel- eller deltid,
- att friskvårdsstudierna har stimulerat drygt var fjärde, dvs. 28 % till fortsatta
studier för att skaffa sig en bredare kompetens inom friskvårdsområdet,
- att det är bara 2,8 % - 3 personer - som anger att de är arbetslösa.
En förnyad undersökning, som genomfördes under 1988, gav följande resultat:
- 60 % har friskvårdsarbeten, 14 % på deltid, 46 % på heltid, Av dessa
arbetade 2,5 % som frilans,
- 10 % studerar vidare
Mot. 1989/90
Ub593
8
- 24 % arbetar med annat än friskvård
- 4 % är arbetslösa.
Dessa undersökningar, konferensen kring friskvård i arbetslivet samt de
mindre systematiska uppföljningar som gjorts senare visar att friskvårdspedagogerna
har en kompetens som i ökande utstäckning efterfrågas inom ett
mycket brett fält på arbetsmarknaden. Deras arbetsuppgifter kan vara av
utredande, samordnande, administrerande och genomförande art. Friskvårdsutbildningen
måste därför betraktas som en frontutbildning som går
paralellt med och i vissa avseenden före utvecklingen i samhället och på arbetsmarknaden.
Mål
Linjen bör bli en allmän utbildningslinje. Antalet nybörjarplatser på linjen
bör ökas till 60, dvs. 30 platser.
Motiveringar
1. Linjen är mycket eftersökt med 10-15 förstahandssökande per plats.
Linjen rekryterar i dag till stor del yrkesverksamma. Den föreslagna nya treåriga
sociala linjen i gymnasieskolan kan bli en ny rekryteringsbas.
2. Linjen är riksrekryterande till en mycket stor del (motivering för att den
skall bli en allmän linje).
3. De utbildade friskvårdspedagogernas arbetsmarknad har en mycket positiv
utveckling. Exempel: landsting och kommuner inrättar i ökande omfattning
tjänster som hälsoupplysare, friskvårdssamordnare m.m. Privata företag
visar ett allt större intresse för personalens hälsa och bygger upp organisationer
för friskvård.
4. 30 utbildningsplatser utgör en alltför liten bas för att utbildningen skall
vara stabil och med god kvalitet. Flera fasta lärare måste t.ex. kunna anställas.
5. Större förutsättningar för att forskningsanknyta linjen skapas genom att
ge linjen en ökad volym. Naturlig forskningsanknytning är till pedagogiska
institutionen och institutionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet.
Förebyggande hälsovård får en alltmer ökad betydelse och utbildning
inom detta område utgör ett värdefullt komplement till hälso- och sjukvårdsutbildningarna.
Den friskvårdspedagogiska linjen utgör högskolans ”nisch”
mot vårdhögskola, rehabiliteringscentra m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas som allmän
linje vid högskolan i Gävle-Sandviken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo
Mot. 1989/90
Ub593
9
tionen anförts om ökning av antalet nybörjarplatser vid friskvårdslinjen.
Stockholm den 24 januari 1990
Iris Mårtensson (s)
Axel Andersson (s) Olle Östrand (s)
Sigrid Bolkéus (s) Karl Hagström (s)
Mot. 1989/90
Ub593
10