Motion till riksdagen
1989/90:Ub585

av Sten Svensson och Ivar Virgin (båda m)
Högskolan i Skövde

Mot.

1989/90

Ub585-589

Högskolan i Skövde är en av rikets minsta högskolor. Utöver de konsekvensförändringar
som har redovisats i budgetpropositionen föreslås inga nya utbildningar
vid högskolan i Skövde. Vi anser emellertid att riksdagens intentioner
vid inrättandet av högskolan i Skövde ännu inte har uppnåtts. En fortsatt
utbyggnad är därför nödvändig.

Vi vill i det följande anknyta till vad länsstyrelsens styrelse i ”Länsrapport
1988” anfört om högskolan i Skövde. Länsstyrelsens synpunkter sammanfattas
i det följande:

Högskolans kompetensutbyggnad skall ses i ett långsiktigt perspektiv.
Högskolan i Skövde är en av rikets yngsta högskoleenheter, inrättad först
1983. Det innebär att högskolans huvudsakliga resurser måste läggas på en
grundläggande intern kompetensuppbyggnad, som ger resultat i kvalitativt
högtstående linjeutbildningar och ett därtill knutet utbud av fristående kurser
för fortbildning och vidareutbildning.

Det är vidare uppenbart att högskolan i Skövde i dag endast kan motsvara
en mycket liten del av de regionalpolitisk! motiverade krav som länet ställer.
Högskolans kompetensfält är, i ett nationellt perspektiv, extremt smalt;
ingen annan mindre svensk högskola har exempelvis ett utbildningsprogram
som så gott som uteslutande är relaterat till det privata näringslivet och inriktat
mot modern teknologi, data- och systemvetenskap samt ekonomi. Detta
innebär bland annat, att högskolan i Skövde i stort sett endast är attraktiv
för gymnasieelever med naturvetenskaplig-teknisk och ekonomisk utbildning
och, på motsvarande sätt, att endast samhälleliga behov som är relaterade
till dessa områden för närvarande kan tillgodoses av högskolan i länet.

En sådan högskolestruktur är dessutom synnerligen känslig för befolkningsförändringar
i allmänhet samt för konjunkturberoende sökprofiler hos
ungdomar i synnerhet. Eller annorlunda uttryckt: en högskola som länets
kan få mycket stora svårigheter, om konjunkturen drastiskt försämras.

Slutsatsen måste bli, såväl ur ett nationellt som regionalt perspektiv, att
det vid sidan av en fortgående och fördjupad kompetensuppbyggnad inom
de befintliga områdena är nödvändigt att tillföra även kompetenser, som i
dag inte är representerade inom högskolan.

Nedan behandlas länsstyrelsens synpunkter på högskolans utbildningsplanering
i ett femårsperspektiv.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub585-589

Målet bör vara att högskolan 1992/93 har 450 nybörjarplatser på linjer.
Därutöver krävs en kapacitet på drygt 300 årsstudieplatser på fristående kurser.

Högskolans kompetens på befintliga områden måste förstärkas och kompletteras.
Dessutom tillkommer två nya kompetensområden: lärarutbildning
samt kultur och humaniora. Högskolan utvecklar en struktur och ett
utbildningsutbud som förmår attrahera studerande och tillgodose utbildningsbehov
från ett relativt stort geografiskt område.

Kompetensen inom det tekniska området byggs ut i anknytning till viktiga
branscher och områden (i första hand verkstadsteknik, produktionsteknik,
styr- och reglerteknik samt livsmedels- och miljöteknik).

På dataområdet förstärks den datavetenskapliga och systemvetenskapliga
utbildningen såväl kvantitativt som kvalitativt, till exempel genom kombinationer
med ekonomi och statistik. Ekonomiutbildningen förstärks i anslutning
härtill genom utveckling av egna påbyggnadsprofiler; kombinationer
med språk och länderkunskap är viktiga. Utbildningar som förenar ekonomi
och teknik utvecklas vidare.

För undervisningssektorn (lärarutbildning) gäller följande. I ett nationellt
perspektiv har under andra hälften av 1970-talet och i stort sett hcia 1980talet
skett en stark volymminskning i lärarutbildningen. Den nuvudsakliga
orsaken är att pensionsavgångarna inom lärarkåren har varit få. Även de
minskade kullarna av skolbarn under 1980-talet har spelat in. Under 1990talet
kommer såväl antalet pensioneringar som elevkullarna i skolan att öka.
Det betyder att man under de närmaste åren, samtidigt med att en ny grundskollärarlinje
har etablerats, kraftigt måste öka lärarutbildningens omfattning.
Länet behöver tillföras såväl grundsskollärar- som förskollärarutbildning.

Kompetensen på det humanistiska området förstärks, bland annat på
språkområdet, exempelvis i kombination med teknisk och ekonomisk utbildning.
Ökad utbildning på kulturområdet och det konstnärliga området
(bildkonst) bör kunna komma till stånd. I anslutning härtill bör på sikt utbildning
inom industriell design och design management etableras.

Med utgångspunkt i länsstyrelsens bedömning föreslår vi att högskolan i
Skövde tillförs följande nya utbildningar:

a) livsmedelsindustrien utbildning om 120 poäng, 30 platser. Vi har i vår
motion 1988/89:Ub703 vid föregående riksmöte utförligt argumenterat härför,

b) grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för årskurserna 17,
90 platser,

c) förskollärarlinjen, 60 platser,

d) utbildning i språk och länderkunskap (för kombination med existerande
utbildningar inom ekonomi och teknik) om 80 poäng, 20 platser.

Hemställan

Mot. 1989/90

Ub585

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

2

tionen anförts om inrättande av grundskollärarlinje vid högskolan i
Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av förskollärarlinje vid högskolan i
Skövde med 60 platser under den kommande treårsperioden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning med inriktning mot livsmedelsindustri
(120 poäng) samt språk och länderkunskap (80 poäng) vid högskolan
i Skövde.

Stockholm den 23 januari 1990

Sten Svensson (m) Ivar Virgin (m)

Mot. 1989/90

Ub585

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub585—589