Motion till riksdagen
1989/90: Ub582

av Lennart Pettersson (s)

Forskning inom livsmedelsområdet vid Lunds

universitet

Med de knappa resurser som svensk forskning har till sitt förfogande i förhållande
till de stora behoven måste alla möjligheter till effektiv användning tas
till vara. Det gäller inte minst inom jordbruks- och livsmedelsområdena där
förändringarna under senare år har varit snabba. Det är nu uppenbart att
forskningssatsningarna i råvaruledet är överdimensionerade. Huvudorsakerna
är den ändrade inriktningen av svensk jordbrukspolitik från kvantitet
till kvalitet samt den snabba utvecklingen på det livsmedelstekniska området.
I detta läge har Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna naturligt nog valt
att reducera den traditionella forskningsverksamheten när det gäller jordbruket
och omorienterat professurer mot förädlingsledet. Där är emellertid
Lunds universitet redan starkt verksamt genom sina livsmedelstekniska institutioner.

Frågan är om den förändring, som nu pågår i Ultuna, är bästa möjliga användning
av knappa forskningsresurser. Bland annat följande skäl talar mot
att så skulle vara fallet:

- Erfarenheten talar för att en kompetent livsmedelsforskning i förädlingsledet
som regel har sin utgångspunkt i en civilingenjörsutbildning och
teknisk forskning snarare än den utbildning och forskning som finns inom

agronomområdet.

- Att det finns en stark forskning inom det livsmedeltekniska området i
Lund är inget skäl för att bygga upp en likartad eller näraliggande forskning
på annat håll, vilket den omvandling av "råvaruprofessurer" i Ultuna
mot förädlingsledet, som nu är på gång, skulle innebära.

- En fortsatt svensk kraftsamling när det gäller livsmedelsteknik i vid mening
är nödvändig och den bör ske i Lund, därför att det är till den södra
delen av landet och speciellt då till Skåne som livsmedelsindustrin samt
motsvarande apparattillverkande industri (dvs. Alfa-Laval, Tetra Pak,
Frigoscandia m.fl.) är koncentrerade.

Statsmakterna bör alltså samlat pröva den fortsatta uppbyggnaden av livsmedelsforskningen
utifrån detta perspektiv. De ytterligare fasta forskningsresurser
som behövs bör främst lokaliseras till Lunds universitet. En nationell
samordning av högre utbildning och forskning inom livsmedelsområdet
med hänsyn till hela kedjan råvara-produkt är mycket angelägen och följande
åtgärder förefaller därför motiverade:

1. Vid inrättandet av nya livsmedelsprofessurer bör kontakt ske över de

partementsgränserna, eftersom Lantbruksuniversitetet och Lunds universitet
sorterar under olika departement.

2. Grundutbildningen bör kunna samordnas för optimalt resursutnyttjande,
så att de elever vid Lantbruksuniversitetet i Ultuna, som väljer den
nyinrättade specialiseringen mot livsmedel får dessa utbildningsavsnitt vid
Lunds universtitet.

3. Ett aktivt samordningsansvar för forskningen läggs på skogs- och jordbrukets
forskningsråd.

4. Mot bakgrund av obalansen mellan råvaru- och förädlingsforskning
övervägs huruvida en resursöverföring mellan Sveriges Lantbruksuniversitet
och Lunds universitet bör ske.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning av forskning och högre utbildning
inom livsmedelsområdet till Lunds universitet.

Stockholm den 24 januari 1990

Mot. 1989/90
Ub582

Lennart Pettersson (s)