Motion till riksdagen
1989/90: Ub565
av Lennart Brunander (c)
Högskolan i Borås
Högskolan i Borås är viktig för hela Sjuhäradsbygden och även för områden
som ligger utanför det som vi normalt kallar Sjuhäradsbygden.
En högskola ger bygdens ungdomar och även andra möjlighet att på hemorten
få möjlighet till högskolestudier. Högskolan är viktig för hela bygdens
utveckling, därför är det nödvändigt att slå vakt om våra små högskolor och
att de utvecklas.
I årets budgetproposition finns det med en viss utbyggnad av undervisningen
vid höskolan i Borås, men det finns enligt min mening motiv för att
göra ytterligare satsningar på några utbildningslinjer. Jag föreslår i denna
motion att det vid högskolan i Borås görs en större dimensionering av ingenjörslinjen,
större driftsanslag till de textila utbildningarna, tidigareläggande
av starten för ekonomlinjens fördjupningsblock samt försök med grundläggande
högskoleutbildning och forskning inom fritidssektorn. I en annan motion
har jag föreslagit att förskolärarutbildningen med 60 nybörjarplatser
åter skall inrättas i Borås.
Det är enligt min mening dessutom viktigt att det satsas mycket mer resurser
på att stimulera och möjliggöra forskning vid våra små högskolor. Jag
tror att det är mycket viktigt för skolan själv men det skulle säkert också vara
en mycket bra stimulans för företagsamheten i bygden.
Ekonomlinjen
I bugetpropositionen 1988 anförde utbildningsministern att en fullständig
ekonomiutbildning borde finnas på alla utbildningsorter.
En fullständig ekonomiutbildning skulle på ett bra sätt kunna medverka
till att utjämna utbildningsklyftorna. Eftersom närhet till utbildning ofta är
en förutsättning för den enskilde att kunna ta del av utbildningen. Sökandeantalet
till ekonomlinjens basblock i Borås är stort, fördelningen mellan
kvinnor och män är ungefär lika.
I Sjuhäradsbygden finns omkring 6 000 små och medelstora företag registrerade,
enligt uppgift är det den företagstätaste regionen i landet. Många
av dessa företag har i dag svårigheter att rekrytera utbildad personal. Det är
alltså klart dokumenterat att efterfrågan på ekonomiutbildning i regionen är
stor.
I årets budgetproposition framgår att det dröjer tills 1992/93 innan högskolan
i Borås erhåller fördjupningsalternativ i redovisning och småföretagsekonomi.
Jag föreslår att denna förbättring kommer redan budgetåret
1991/92.
Ingenjörsutbildningen
Det finns ett mycket stort behov av utbildningsmöjligheter även inom den
tekniska sektorn. Det stora antalet företag, som tidigare redovisats, efterfrågar
naturligtvis även tekniskt utbildad personal. Det finns dessutom i Borås
många ungdomar som går teknisk gymnasieutbildning och har intresse av att
fortsätta denna utbildning på högskolenivå. Mot denna bakgrund föreslår
jag att ingenjörsutbildningen utökas till 180 nybörjarplatser. Det innebär en
ökning i förhållande till regeringens förslag med 30 nybörjarplatser.
Textilutbildning
Högskolan i Borås har genom riksdagsbeslut fått uppdraget att planera en
textilkemiutbildning. Utbildningen skall ersätta en utbildning som tidigare
givits vid Chalmers tekniska högskola. För detta ändamål har Borås högskola
erhållit ett tillskott på 200 000 kr., en överföring från Chalmers. Den
planerade utbildningen kan genomföras inom givna ramar under förutsättning
att tillskottet permanentas. Något sådant förslag finns inte med i regeringens
proposition.
För textil- och konfektionsindustrin är det viktigt att denna utbildning
kommer till ständ. Det finns enligt utredningar ett kontinuerligt behov av 57
ingenjörer per år. Mot denna bakgrund föreslår jag att tillskottet på
200 000 kr. per år permanentas.
TEKOCENTER i Borås är ett vikigt center för tekoutbildning och produktionsutveckling.
Centret omfattar i dag grundskola, gymnasieskola, högskola
och uppdrags utbildningsverksamhet inom tekoområdet. I samband
med att centret har iordningställts har en kraftig investering gjorts i maskiner
och utrustning. För att kunna utnyttja de möjligheter, som denna viktiga
satsning ger, behövs det fler lärare. Av säkerhetskäl behövs det också fler
lärare, utnyttjande av den maskinpark som nu finns kräver större närvaro av
lärare vid lektionerna. Högskolan har beräknat att för att klara av detta på
ett rimligt sätt behövs ytterligare 800 000 kr. i driftsanslag.
Högskoleutbildning för fritidssektorn
Fritiden blir allt viktigare, det är ett påstående som ofta hörs. Och det är
naturligt att det är så, arbetstiden förkortas och då kommer vi att få mer
fritid. Efterfrågan på aktiviteter blir större och troligen också mera mångskiftande.
Har samhället resurser och kunskaper att möta detta behov, eller
använder vi de resurser vi har på ett riktigt sätt?
Det har från olika håll förts fram tanken på en högskoleutbildning inom
fritidssektorn som då skulle vara sammanknuten med en forskningsdel. I Borås
har man arbetat fram en modell för hur en sådan här utbildning och forskning
skulle kunna gå till. Den så kallade Boråsmodellen. Modellen har tagits
fram av högskolan i samarbete med fritidscheferna i regionen. Högskolan
begär nu ett anslag för att kunna starta en ettårig försöksverksamhet för 30
studerande. Det borde vara intressant för alla att ett sådant här försök görs.
Jag föreslår att riksdagen beslutar om att högskolan i Borås får möjlighet att
göra detta försök.
Mot. 1989/90
Ub565
8
Hemställan
Mot bakgrund av det som anförts i motionen hemställs
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördjupningsalternativ i redovisning och småföretagsekonomi vid
högskolans ekonomlinje,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökning av nybörjarplatserna vid de tekniska linjerna från 150 till 180,
3. att riksdagen beslutar att till den textila utbildningen vid högskolan
i Borås anslå ytterligare 1 milj. kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen,
4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
försöksverksamhet med högskoleutbildning och forskning inom fritidssektorn.
Stockholm den 22 januari 1990
Lennart Brunander (c)
Mot. 1989/90
Ub565
9