Motion till riksdagen
1989/90: Ub562
av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (båda c)
Receptarie- och apotekareutbildning
&
Mot.
1989/90
Ub562-570
Vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala utbildas årligen 80 receptarier och
80 apotekare. Genom kompletteringsutbildning utbildas också ca 220 receptarier
(s.k. 40-poängsutbildning) som tidigare arbetat som apotekstekniker.
Det sammanlagda årliga nytillskottet av farmaceutisk kompetens till den
svenska arbetsmarknaden är nu helt otillräckligt.
Svensk läkemedelsindustri, den farmaceutiska forskningen samt Apoteksbolaget
AB är huvudsakliga avnämare av utbildade farmaceuter såsom apotekare
och receptarier. Behovet av apotekare fördelar sig så att läkemedelsindustri
och forskning tar drygt hälften. Utvecklingen under 1990-talet är sådan
att det med säkerhet kan konstateras att alla avnämare kommer att öka
sin nyrekrytering.
Den svenska läkemedelsindustrin är framgångsrik också i ett internationellt
perspektiv. För att kunna försvara denna position erfordras att behovet
av farmaceutisk kompetens kan säkerställas över tiden.
När det gäller receptarierna är Apoteksbolaget AB den helt dominerande
arbetsgivaren. Hela 80 % av de examinerade receptarierna går till Apoteksbolaget.
Redan i början av 80-talet påtalades ett behov av utbildningen av receptarier
om 40 utbildningsplatser per år. Apoteksbolagets planerade rekryteringsbehov
redan tidigt under 1990-talet är så omfattande att situationen kan
befaras bli ohållbar om inte antalet utbildningsplatser utökas.
Bakgrunden till det stora rekryteringsbehovet under 1990-talet står att
finna främst i de uppgifter som följer av statens avtal med Apoteksbolaget.
Samhällets strävan till en ökad egenvård, ett förändrat konsumtionsmönster
av läkemedel till följd av befolkningstalens förskjutning mot högre åldrar
samt apotekspersonalens ökade engagemang i rådgivning och information
kring läkemedelshanteringen är tre viktiga utgångspunkter.
Till detta kommer ytterligare väsentliga faktorer, såsom att pensionsavgångarna
inom apoteksväsendet fram till mitten av 1990-talet kommer att
tredubblas och att den lagenliga rätten till föräldraledighet, som fortfarande
till övervägande del nyttjas av kvinnlig personal, endast med stora planeringssvårigheter
kan tillgodoses. Till skillnad från vad som gällde inför 1980talet
föreligger nu ingen arbetslöshet bland farmaceuter.
Utöver ovanstående kan konstateras att svensk lagstiftning kräver farmaceutisk
examen för behörighet att fullfölja expedition av läkemedel. Någon
alternativ rekryteringsväg för apoteksväsendet föreligger alltså inte. Kan
inte rekryteringsbehovet tillgodoses hotas helt enkelt säkerheten i läkeme- 1
delshanteringen.
1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub562-570
Apoteksbolagets långsiktiga personalplan innebär ett behov av nyrekrytering
av receptarier och apotekare som ger följande dimensioneringsbehov
vid Farmaceutiska fakulteten:
År |
Receptarielinjen |
Apotekarelinjen |
1989 |
120 |
80 |
1990 |
160 |
120 |
1991 |
180 |
120 |
1992 |
240 |
120 |
1993 |
260 |
120 |
1994 |
260 |
120 |
1995 |
260 |
120 |
1996 |
260 |
120 |
Av de receptarier som för närvarande årligen utbildas utgör nytillskottet av
personal för Apoteksbolaget 80 per år.
Utvecklingen under 1990-talet är emellertid sådant att det med säkerhet
kan konstateras att alla avnämare beräknar att öka sin nyrekrytering och att
nya avnämare tillkommer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
utökad receptarie- och apotekareutbildning.
Stockholm den 23 januari 1990
Mot. 1989/90
Ub562
Stina Eliasson (c)
Gunhild Bolander (c)