Motion till riksdagen
1989/90:Ub556

av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)
Utbildningen inom miljöskyddsområdet

Behovet av personal inom miljöskyddsorganisationen har drastiskt ökat.
Speciellt stor brist är det vad gäller tillgången på utbildade miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Den politiskt höjda ambitionsnivån inom miljöskyddet är ett av skälen till
det starkt ökade behovet av miljöutbildade personer. Ett annat skäl är de
utökade arbetsuppgifter för miljö- och hälsoskyddsnämnderna beträffande
bl.a. freon, bostadshygien (t.ex. radon), kemikaliekontroll och livsmedelskontroll.
Även industrin ökar sin rekrytering av personal med miljöutbildning.

Länsstyrelserna har genomfört regionala miljöanalyser. Försurning av
mark, grundvatten och vattendrag, övergödning av sjöar och hav, miljöförstörande
verksamhet, luftföroreningar, buller, tätortsproblem och landskapsvård
är några av de arbetsuppgifter personal inom miljöskyddsarbetet
handhar. De flesta länsstyrelser har tillförts nya tjänster för miljövården men
står samtidigt inför svårigheter att rekrytera kvalificerad personal.

Redan under 1988 utannonserades 400 tjänster. Under 1989 inrättades ytterligare
några hundratal nya tjänster runt om i landet på miljöskyddsområdet.
Ett stort antal har inte kunnat besättas med utbildad personal. Bristen
på kompetent personal är skriande.

I dag sker utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer i Umeå. Ett 60tal
studerande antages vid två tillfällen under året. Utbildningstiden är treårig
och ca 50 fullföljer sin utbildning. Utbildningskapaciteten är otillräcklig
även om det finns fler orter och andra sätt att utbilda hälsoskyddsinspektörer.
Bl.a. i Kalmar utbildas 16 studerande per år på en ettårig linje. Vissa
utbildningsmöjligheter inom miljöområdet finns också i Linköping och Göteborg.

Budgetpropositionen aviserade förra året en översyn av utbildningen av
personal inom miljöskyddsområdet vad gäller dimensionering, innehåll, organisation
och fortbildning. Denna översyn har ännu inte lett till att förslag
till åtgärder presenterats. Det är av största vikt, att den politiska intentionen
med en ökad miljösatsning inte går förlorad på grund av brist på personal
med miljökompetens. Trovärdigheten i samhällets miljöengagemang ifrågasätts
där.

Bristen på miljö- och hälsoskyddsinspektörer är emellertid så akut att riksdagen
bör besluta om omedelbar utökning av denna utbildning, utan att av

vakta översynen. Vi anser dessutom att sådan utbildning bör förläggas till
södra delen av vårt land, för att motverka snedfördelningen vid rekrytering
av studerande, men också för att denna landsända har speciellt svåra miljöproblem.
I Skåne tillkommer därtill extra arbetsuppgifter på miljöskyddsområdet
eftersom särskilda miljöinsatser ska sättas in i västra Skåne. Enligt
vår mening är Lund en lämplig plats.

Effekten av utökad utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer får
dock ej effekt förrän tidigast om tre år. Därför behövs kompletteringsutbildning
av andra grupper, som snabbt kan komma ut på arbetsmarknaden och
in i miljöarbetet. En tänkbar sådan grupp är naturvetare och agronomer.
Denna resurs av välutbildade personer måste tas tillvara. Därigenom kan
kommunernas akuta behov av personal bättre tillgodoses. Sådan kompletteringsutbildning
bör omedelbart igångsättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om omedelbar utökning av miljö- och
hälsoskyddsinspektörsutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompletteringsutbildning inom miljöområdet för
andra grupper i samhället.

Stockholm den 22 januari 1990

Ingbriit irhammar (c)

Karl Erik Olsson (c)

Ulla Tillander (c)

Bertil Fiskesjö (c)
Håkan Hansson (c)

Mot. 1989/90
Ub556

6