Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Ub553

av Börje Nilsson m.fl. (s)

Kemi- och ekoteknisk utbildning i Kristianstads
län

Mot.

1989/90

Ub553-561

I Kristianstads län är det stort behov av kemiingenjörer. Vi har en stor livsmedelsindustri
med företag som Novia, Önos, CPC m.fl. I länet finns också
kemiföretaget Perstorp AB. Det finns goda förutsättningar för kemiutbildning
i Kristianstads kommun. När vi för två år sedan fick en fjärde årskurs
på kemiteknisk gren byggdes lokalerna ut och ny modern utrustning inköptes
för ca 11 milj. kr.

Kemiinstitutionen omfattar nu 1 100 m2. Den skulle ge goda förutsättningar
för en 80-poängsutbildning i kemiteknik. Vid skolan finns två lektorer
i kemi samt två lektorsbehöriga adjunkter samt en civilingenjör.

Här finns en del samordningsvinster att göra mellan högskolans polymertekniska
utbildning och linjen för kemiteknik. För att trygga rekryteringen
är det dock angeläget med en geografisk spridning i regionen.

Ekoteknisk linje i Klippan

I dag finns en ekoteknisk linje i Sverige, nämligen i Östersund. Behovet av
ytterligare linjer är stort. Såväl näringsliv, kommunal som statlig förvaltning
saknar mellaningenjörer med miljöinriktning. Klippan är en av de kommuner
som ingår i miljödelegationen Västra Skåne. Delegationen har tillkommit
just för den hårda miljöförstöring som sker i denna del av landet. Att
förlägga en ekoteknisk utbildning till Klippan vore i delegationens syfte.

Förutsättningarna för lokaler, utrustning och personal bedöms som goda.
Utbildningen är tänkt som en påbyggnadsutbildning till 3-årig teknisk eller
naturvetenskaplig linje. Målet för utbildningen skall vara att ge kunskaper
och färdigheter inom ämnesområdena teknik och ekologi. Geografiska fördelar
finns genom närheten till Lunds universitet liksom till Perstorp AB, en
föregångare när det gäller insatser på miljösidan. Företaget har också medverkat
vid uppläggningen av denna linje. Närheten till Naturskolan i Skäralid
är också en fördel då denna utgör ett bra komplement vid fältstudier.

Förutsättningarna för ingenjörsutbildning i Klippan skiljer sig från förutsättningarna
för Kristianstad genom att någon T4-utbildning inte förekommer.
Länsmyndigheter, högskolan och berörda kommuner har dock velat
markera vikten av en ekoteknisk utbildning och de står helt bakom förslaget.

Förslaget kan finansieras genom ett utökat anslag till Lokala och Individuella
linjer samt Fristående kurser (LIF-anslag) från berörda departement såsom
utbildnings-, alternativt miljö- och energidepartement.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub553-561

Det finansieringsförslag, som lagts för den nya ingenjörsutbildningen, innebär
31 000 kr. per årsstudieplats. Med motsvarande anslag för EKO-tekniken
och ett årligt intag på 20 studerande skulle det krävas ett påslag på LIFanslaget
år 1 med 620 000 kr. och år 2 ett påslag med 1 240 000 kr.

Vidare kan man tänka sig att man gör utbildningen internationell direkt
genom att erbjuda en andel av utbildningsplatserna till studenter från öststaterna.
Man skulle då bidraga till att lösa de svåra miljöproblemen i öst.
Det kan ha ett psykologiskt/pedagogiskt värde att sådan utbildning bedrivs i
en miljö där ren natur är det normala och miljöförstöringen ses som en störning
i stället för att bedrivas i en miljö där problemen är det normala och
miljövård en dyr lyx.

Den tredje tänkbara vägen är att miljö- och energi- eller industridepartementet,
vilka tidigare visat visst intresse för riktade satsningar, bidrog med
medel för att prova, utveckla och sprida nya enkla tekniker för miljöinsatser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kemiteknisk 80-poängslinje i Kristianstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekoteknisk 80-poängslinje i Klippan.

Stockholm den 23 januari 1990

Börje Nilsson (s)

Maja Bäckström (s) Kaj Larsson (s)

Johnny Ahlqvist (s)

Mot. 1989/90
Ub553

2