Motion till riksdagen
1989/90:Ub541

av Marianne Jönsson och Agne Hansson
(båda c)

Forskning i Kalmar län, m.m.

Nyckelord för regional utveckling är i dag forskning och utveckling, utbildning
och teknikspridning. De regioner som i dag växer snabbast kännetecknas
av att de har en god tillgång till allt detta. Det är framför allt universitetsoch
högskoleorterna och regionerna runt dessa som i dag är i den lyckliga
situationen. Tillväxtregioner kallas de också, och hit hör främst i dag Stockholm/Uppsala,
Göteborg, Malmö/Lund, Linköping/Norrköping, Umeå och
Luleå.

5

Regeringens passiva och koncentrationsinriktade syn på regionalpolitikens
utformning har också vid flera tillfällen mött kritik i riksdagen både vad
avser resurstilldelning och inriktning. Bl.a. har understrukits betydelsen av
infrastrukturella satsningar för en långsiktigt positiv regional utveckling.

Rättvis fördelning

Det räcker inte med att satsa tillräckligt med resurser på utbildningsväsendet.
Resurserna måste också fördelas rättvist över hela landet så att utbildningsutbudet
blir tillgängligt för alla.

Utbildningsväsendets utformning är avgörande såväl för den regionala utvecklingen
som för den enskildes möjligheter att förverkliga sina intressen
och ambitioner. Resurserna skall bidra till att främja en regional utveckling
som i sin tur kan motverka och vända nuvarande folkomflyttning och koncentrationspolitik.

Denna syn på kunskapsförmedlingens och kunskapsutvecklingens centrala
roll för landets och länets totala utveckling, för möjligheterna att skapa
en regional balans, för den enskildes utvecklingsmöjligheter och för möjligheterna
till social utjämning i vårt samhälle, är grunden för att centern prioriterar
insatser för utbildning och forskning framför andra samhällsområden.

Regionala högskolor - en resurs i regionalpolitiken

Det är av stor betydelse för en utvecklad infrastruktur över landet att de små
högskolorna stärks. De små högskolornas fördelar - en liten obyråkratisk
organisation och möjligheter till lokala kontakter - måste tas tillvara. De har
också betydelsefulla uppgifter för kompetens och kunskapsspridning i samarbete
med näringslivet i de regioner där de verkar.

De små högskolorna blir med en sådan inriktning en av ”motorerna” i en
mer balanserad regional utveckling. Högskolorna för med sig bl.a. nyetablering
och förnyelse av befintliga verksamheter i respektive region. Centern
anser att de små högskolorna skall utvecklas till regionala utvecklingscentra.

Vid de mindre högskolorna bör avancerad forskning kunna bedrivas inom
vissa teknologiska "spetsområden”. Detta skulle betyda mycket för en regions
utveckling. Viss forskning bör även kunna bedrivas inom ”stödjande”
ämnesområden och fasta forskartjänster måste därför finnas vid de små högskolorna.

Att sprida den högre utbildningen och att slå vakt om och vidareutveckla
de mindre högskolorna är oerhört viktigt, såväl med tanke på utbildningens
tillgänglighet för den enskilda människan som med tanke på regionens - länets
utveckling. Det finns i dag ett klart samband mellan närhet till högskola
- utbildning - forskning och expansion - utveckling av kringliggande
områden.

I budgetpropositionen 1990 finns ingen utökning av LIF-anslaget för Kalmar
högskolas del. Detta är djupt beklagligt. LIF-anslaget används till vidare
utbildningar och har vid högskolan bl.a. använts till den uppskattade
och synnerligen nödvändiga utbildningen av kvalificerade miljövårdare. I en
annan motion behandlar vi utförligare miljöutbildningen vid högskolan i
Kalmar.

Mot. 1989/90

Ub541

6

För Kalmar läns del är det av såväl utbildningspolitiska som regionalpolitiska
skäl av synnerlig vikt att högskolan inte bara får behålla sin nuvarande
kapacitet och profil utan också ges möjligheter och resurser att breddas, fördjupas
och vidareutvecklas inom områden som miljö, teknik, naturvetenskap.
ekonomi och turism.

När det gäller andelen högskolenybörjare i promille av befolkningen ligger
Kalmar län på näst sista platsen i riket.

Högskolan i vårt län måste fungera som en stimulerande faktor för såväl
individ som för samhälle och näringsliv. Den bidrar därför på ett avgörande
sätt till utvecklingen av länet. För att högskolan i Kalmar skall kunna fylla
denna för länet så viktiga funktion även i framtiden är det av avgörande betydelse
att ökade resurser tillförs högskolan så att dess utbildningsbas kan
breddas och fördjupas. Om inte, är risken stor att ungdomsflykten från länet
fortsätter. Den ungdomsflykt som under den senaste 10-årsperioden resulterat
i att över 18000 ungdomar tvingats flytta till i första hand orter med differentierad
högre utbildning. Denna förödande utveckling måste givetvis stoppas
och vändas. Ett av medlen, men ett med avgörande betydelse, är en starkare
och bredare högskola i länet. En lokalt och regionalt förankrad högskola,
som har möjligheter att både få stimulans och ge stimulans i regelbundna
kontakter med regionens näringsliv, arbetsmarknadens organisationer,
kommuner, landsting och utvecklingsfond.

Kompetensstrukturen i företagen och arbetskraften har stor betydelse.
Den berör mottagningskapaciteten i företagen, förmågan att tillgodogöra sig
information och nya kunskaper samt möjligheterna att utnyttja kunskaper
och information på ett relevant sätt.

Bilden över utbildningsnivån hos tjänstemän inom handel och industri visar
att Kalmar läns andel av arbetskraften med teknisk högskoleutbildning
under de senaste tio åren har minskat relativt i riket. 1 riket har andelen ökat
med 9 %.

Utbildningsnivå

	1975 H-län	Riket	1985 H-län	Riket
Förgymnasial	2,9	3,8	4,6	3,1
Tekn. gym.	43,5	45,3	32,1	34,6
Annat gym.	3,8	4,4	4,9	4,4
Teknisk högsk.	11,9	14,5	11,5	23,7
Annan högsk.	2,8	3.1	2,5	4.4
Uppgift saknas	34,9	28,8	44.2	29,8

Den tekniska vidareutbildningen måste prioriteras inom länet. Kreativa
miljöer förutsätter tillgång till kompetens och kunskap. Kalmar län har få
företag med hög teknologisk nivå. Andelen högutbildade och särskilt kvalificerade
tekniker är relativt sett låg. För att kunna vända länets negativa utveckling
är det nödvändigt att satsa på utbildning på alla nivåer.

I första hand gäller det utbildningarna till verkstadsingenjör, företagsingenjör
och i industriell datorteknik samt ekonomiutbildning. Dessa utbildningar
anknyter till länets struktur och bör därför på kortare sikt kunna ge
effekt.

Mot. 1989/90

Ub541

7

Nästa steg kan innebära satsningar på informationsteknik, kemiteknik,
miljö- och bioteknik, som visar ett klart behov av utbildad personal.

Länets tekniska resurser inom energisektorn bör stödjas till forskningsoch
utvecklingsarbete kring övergång till förnyelsebara energikällor, vilket
kommer att medföra behov av såväl nya produkter som nya företag. Utvecklingsfond,
länsstyrelse, högskola och regering har här ett stort ansvar för genomförandet.
Med målmedveten satsning utgör denna inhemska framtidssektor
en stor utvecklingspotential, såväl ur sysselsättningsmässig som ur
ekonomisk-ekologisk synpunkt.

Forskning

Forskningsanslaget till Kalmar högskola är ca 1,5 milj. kr. i en budget på 35
milj. kr. Vid universiteten är fördelningen mellan anslag till grundutbildning
och forskning jämnt fördelad. Redan i dag förekommer en betydande forsknings*
och utvecklingsverksamhet vid de mindre högskolorna, finansierad
med externa medel av olika slag. Inför den ökning av statliga FoU-resurser
som är alldeles nödvändiga för att vårt land skall kunna fortsätta att hävda
sig i en hårdnande internationell konkurrens, bör man överväga att satsa en
del av dessa forskningsresurser på fler högskolor.

Det är viktigt att även de mindre högskoleenheterna, som Kalmar, får
fasta forskningsresurser för att ge stimulans till grundutbildning och möjliggöra
för studerande som avslutat grundutbildningen att fortsätta som forskare
vid samma högskola. Knytningen till de mindre högskoleenheterna bör
ge möjlighet till en inriktning av forskning mot lokala och regionala problemställningar.
Forskningen kan därmed utgöra ett stöd för regionens näringsliv
och därmed för regionen som helhet.

Fasta forskningsresurser bör kunna etableras vid de regionala högskolorna
inom sådana områden där de byggt upp en särskild kompetens. Forskningen
kan då bygga vidare på den FoU-verksamhet som redan etablerats med utgångspunkt
i den profilering som är kännetecknande för respektive högskola.
Därmed får man en naturlig förankring i den omgivande regionens
näringsliv och ett ömsesidigt utbyte av satsade resurser.

Vid högskolan i Kalmar har särskilt forskningen kring den marina miljön
tilldragit sig berättigat intresse. I samarbete med Askölaboratoriet, knutet
till Stockholms universitet, bedriver nu ett tiotal forskare vid högskolan ett
framgångsrikt arbete.

För att fullgöra högskolereformen och kunna erbjuda en nationellt likvärdig
kvalitet på högskoleutbildningen måste mer permanenta forskningsresurser
ställas till förfogande.

En forskningsorganisation - Sydostuniversitetet - skulle kunna ha en utbildningsbas
för att bära en sådan förstärkning av forskningsresurserna.

Regionalpolitiska kommittén ”Fungerande regioner i samspel” föreslår en
dylik forskningsorganisation. I en särskild motion utvecklar vi universitetet
Sydost.

Mot. 1989/90

Ub541

8

Mot. 1989/90

Ub541

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättvis fördelning av utbildningsresurserna till Kalmar
län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad resurstilldelning till högskolan i Kalmar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av fasta forskningsresurser till högskolan
i Kalmar,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopande av studeranderabatten1].

Stockholm den 18 januari 1990

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

Utbildningsbenägenhet och studiestöd

Benägenheten att söka sig till högre utbildning är starkt beroende av närheten
till utbildningsutbudet. Det har bland annat visats av den regionalpolitiska
kommittén. För många studerande är det inte aktuellt att söka sig bort
från hemorten till någon av de traditionella universitetsorterna. Valet står
istället mellan att överhuvudtaget studera eller att inte göra det.

Vid högskolan i Kalmar kommer hälften av studenterna från andra orter.
Försvinner studentrabatten på tåg kommer studenterna i allt mindre utsträckning
att välja högskolor dit resvägen är lång. Detta försvårar i hög grad
rekryteringen till högskolan. Regeringens förslag om slopade studentrabatter
måste därför avvisas.

11989/90:Sf504

9