Motion till riksdagen
1989/90:Ub5

av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:41 om
kommunalt huvudmannaskap för lärare,
skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer

Regeringens förslag

Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna skall få ett samlat ansvar
för skolan, vilket skall ske genom en förändring av huvudmannaskapet
för lärarna.

Enligt regeringen är ett ökat kommunalt ansvar för skolverksamheten ett
led i en ökad demokratisering av den offentliga sektorn. Den anger vidare
att förnyelsen av den offentliga sektorn syftar till att skapa bättre förutsättningar
för att nå målen i offentlig verksamhet och för ett effektivare utnyttjande
av resurserna.

Redan här finns anledning att invända mot regeringens synsätt.
Förnyelsen av den offentliga sektorn måste enligt vår mening bygga på att
politiker lämnar ifrån sig ansvar och överlåter det till dem som är direkt engagerade
i verksamheten.

Regeringens förslag leder tvärtom till ett ökat politikerinflytande men på
lokal nivå. Vilket detta inflytande de facto blir är oklart eftersom regeringens
förslag bygger på en mängd förutsättningar som ännu inte föreligger.

Det finns skäl att fråga sig varför regeringen nu med sådan brådska driver
frågan om ett ändrat huvudmannaskap för lärartjänsterna. Man har till och
med i avtalsrörelsen ansett sig kunna betala ett pris som vida överstiger de
ramar som samhällsekonomin nu tillåter. Av propositionen framgår inte
vilka fördelar regeringen tror sig vinna genom att driva igenom ett förslag
om kommunalisering mot lärarnas vilja.

Analys av regeringens förslag

I propositionen redovisas bl. a. följande:

□ Målen skall bli tydligare.

Vilka mål skolan skall ha eller hur de skall vara utformade är dock regeringen
inte klar över. En analys av detta sägs pågå inom utbildningsdepartementet.

□ Utvärderingen skall bli effektivare.

Regeringen konstaterar att också utvärderingen kan ha en styrande effekt
och aviserar sitt intresse för såväl skolarbetets innehåll som dess ekonomi
och organisation.

Även i denna del hänvisar dock regeringen till pågående analysarbete, Mot. 1989/90

som skall visa vilka insatser och vilken kompetens som kan krävas för dessa Ub5

uppgifter.

□ Lärarutbildningen skall analyseras.

Regeringen vill veta om den lärarutbildning som nu håller på att införas fungerar
tillräckligt effektivt för att ”medverka i förändringsarbetet på skolområdet”.
Skolministern och utbildningsministern aviserar en gemensam analys.
Vidare skall fortbildningen av lärare förstärkas. Hur detta skall ske
framgår inte av propositionen.

När det gäller lärarutbildningens innehåll och anknytning till forskningen
avser regeringen återkomma i den forskningspolitiska proposition som skall
läggas fram under våren 1990.

□ Statsbidragen skall ändras.

Regeringen aviserar att den under nästa budgetår skall återkomma till riksdagen
med förslag om hur statsbidragen till de olika skolformerna skall utformas.

□ Reglerna skall bli färre.

Regeringen anger i propositionen att det nuvarande statliga regelverket rörande
skolans personal bör kunna slopas. Beträffande regler för behörighet
aviserar regeringen en översyn av samtliga personalföreskrifter i skolförordningen
samt i ”ett stort antal andra författningar”.

Våra utgångspunkter

Sammantaget konstaterar vi att en mängd utredningar och analyser skall ge
de förutsättningar som bör föreligga för att ett kommunalt huvudmannaskap
skall kunna leda till en bättre utbildning. Enligt vår mening borde detta arbete
vara klart innan förslag läggs om ett förändrat huvudmannaskap.

Inga konkreta förslag utöver kommunaliseringen av lärartjänster presenteras
i propositionen. Regeringens förslag om kommunalisering av lärartjänsterna
är ett hafsverk.

Skolministerns i april utfärdade utfästelse om en analys av konsekvenserna
av en kommunalisering har inte lett till någonting. Regeringen lägger
nu sitt förslag utan att redovisa några fördelar med ett förändrat huvudmannaskap
och utan att samtidigt föreslå minskningar av den i dag hårda centralregleringen
av skolan.

Inte på någon punkt finns ens försök till argumentation i sak eller jämförelser
som visar vad man tror sig kunna uppnå med kommunerna som huvudman.

Den i april utlovade analysen av konsekvenserna av en eventuell kommunalisering
har reducerats till redan välkänd skolpolitisk byråkratprosa som
mer döljer än förklarar vad regeringen avser att göra.

Vi hade förväntat oss att en analys skulle ge svar på vad en eventuell kommunalisering
av lärartjänsterna skulle kunna betyda för elever, lärare, skolor
och kommuner.

Vi anser att det är rimligt att pröva på vilket sätt en förändring skulle

11

kunna ge fler elever bättre kunskaper. Vi förutsätter att ett beslut om kom- Mot. 1989/90

munalisering också syftar till att ge lärarna bättre arbetsmöjligheter. Ub5

Kommunerna skall ha större möjlighet att välja vägar och medel för att nå
de nationella målen anför regeringen. Vad det kan innebära är höljt i dunkel.

Man kan emellertid anta att socialdemokraterna t. ex. håller fast vid att principen
om de sammanhållna klasserna går före kravet på att eleverna skall få
goda kunskaper och färdigheter. Så länge sådan reglering kvarstår finns det
inte mycket kvar för lärare eller kommuner att själva bestämma om.

Regeringen avslöjar inte på någon punkt hur långt den är beredd att gå.

Skall alla elever i princip läsa allt under lika lång tid? Behövs timplanerna?

Hur långt skall elevers egen fallenhet eller intressen få styra? I dag lämnar
både regler och bidragssystem mycket litet utrymme för lokala lösningar.

Argumenteringen om den likvärdiga utbildningen är ofullständig. Det är
ett steg i rätt riktning när det i propositionen konstateras att det krävs olika
lösningar för olika elever, men regeringen tar inte konsekvenserna av sin
egen analys utan låter specialregleringen vara kvar.

I en likvärdig utbildning ligger, enligt vår mening, att ge varje elev möjlighet
att så långt som möjligt utvecklas efter sina förutsättningar.

Vi har under ett antal år föreslagit att skolans mål skall formuleras så att
lärarnas uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra.

Beträffande utvärderingen förbigår regeringen helt den självklara betydelse
som betygen har. Ytterligare ett led är att klart ange vilka förkunskaper
som krävs för fortsatt utbildning.

Regeringen aviserar sin ambition att förändra den statliga skoladministrationen
men i vilken riktning ges inget besked. Är månne avsikten att öka
antalet centralbyråkrater?

Vi har vidare föreslagit att det skall skapas en från skolan fristående utvärdering.
Det är inte lämpligt att den som organiserar en verksamhet också
helt skall svara för utvärderingen.

Beträffande lärarutbildningen tvekar regeringen redan om den fyller sitt
syfte. Vi hävdar för vår del att den nya lärarutbildningen inte ger tillräckliga
kunskaper och färdigheter för att klara av det krävande arbetet i skolan. Endast
kunskap ger den säkerhet som gör att läraren blir trygg och effektiv i
sitt arbete.

Vi kan instämma i regeringens bedömning rörande möjlighet för lärare att
fördjupa sin kompetens. Vår uppfattning är att goda ämneskunskaper är den
viktigaste faktorn för att ge lärare den säkerhet som gör det möjligt för dem
att även stödja elevernas sociala utveckling.

Regeringen anser att det behövs ökade resurser på detta område. Vem
som i framtiden skall bära kostnaderna för fortbildningen framgår emellertid
inte.

Mot bakgrund av de förändringar av statsbidragen som skett under senare
år skulle det förvåna oss om en omläggning av statsbidragen inte vore utformad
så att den banar väg för nya kostnadsövervältringar på kommunerna.

Reglernas utformning beror mycket av hur man väljer att utforma målen.

Klara mål kan leda till att stora delar av dagens regelsystem kan avskaffas.

När regeringen säger att det statliga regelverket för personalen kan avskaffas

12

Mot. 1989/90
Ub5

Förutsättningar saknas

Ett beslut om kommunalisering nu innebär inga garantier för att den snärjande
tvångströjan av regler minskar. Ej heller innebär kommunaliseringen
att eleverna kommer att få bättre kunskaper.

Ett beslut om en ändring av huvudmannaskapet innan man vet förutsättningarna
för det fortsatta arbetet i skolan är att köpa grisen i säcken. Regeringen
har aviserat att det kommer nya analyser och förslag. De förutsättningarna
borde föreligga innan frågan om kommunalisering förs fram till ett
beslut. Det var också så vi uppfattade regeringens löfte om en analys.

Att forcera fram ett beslut om kommunalisering nu är oklokt. Det skapar
motsättningar som det kan ta mycket lång tid att överbrygga. Vi vet redan
att lärares förtroende för politiker är lågt (Att vara lärare i grundskolan SÖ
88:37).

Ett beslut nu om kommunalisering av lärartjänster ökar inte möjligheterna
till ett gott samarbete. Priset för en kommunalisering blir högt om det
leder till ytterligare urholkning av förtroendet mellan lärare och politiker.

Det finns skäl att misstänka att regeringen vill ha en kommunalisering enbart
i syfte att kunna vältra över kostnader på kommunerna.

Kommunaliserade lärartjänster är ingen förutsättning för förändringar.
Däremot kan en kommunalisering visa sig ha ett värde när alla övriga förutsättningar
är uppfyllda.

Moderat skolpolitik

Den moderata skolpolitiken syftar till att ge alla elever möjligheter att utvecklas
utifrån sina förutsättningar. Vi har tidigare i våra motioner redovisat
huvudpunkterna i vårt program för en bra skola. Vi vill bl. a. ha:

— Klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum.

Målen skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra.

— Betyg som redovisar kunskaper och färdigheter i relation till läroplanens
krav.

Betyg och examination är viktiga delar i ett decentraliserat skolsystem. Förr
eller senare uppstår krav på att avge ett omdöme om elevernas prestationer.

Om skolan inte ger betyg kommer examination och prövning i stället att
flyttas till tidpunkten för inträde på arbetsmarknaden eller ske inför fortsatta
högre studier.

Att tvinga en elev att studera under många år utan att ge betyg är inte att
se till elevernas bästa. Betyg ger information och stimulans. Betygen skall
redovisa elevernas kunskaper och färdigheter. Betyg skall kunna komplette

finns emellertid inga garantier för att det inte ersätts av en liknande kommunal
reglering.

Också beträffande behörighetsregler saknas förslag. Även i denna del påstår
regeringen att den skall återkomma med förslag.

13

ras. Betyg kan användas för urval men andra urvalskriterier skall kunna Mot. 1989/90
förekomma vid vissa utbildningar. Ub5

- Ett statsbidrag som följer elevens val av skola.

Den svenska skolan förfogar internationellt sett över stora resurser. Utbildningsresultatet
står emellertid inte i proportion härtill. Dessa rikliga resurser
borde, använda i ett annat mönster, kunna ge ett betydligt bättre resultat.

Det gäller att klart ange skolans mål, att minska regleringen och överlåta
åt skolans personal att genomföra undervisningen i de former man lokalt finner
lämpliga samt att ge elever och föräldrar rätten att själva fritt välja skola.

Vi vill att statsbidragen skall följa eleven till den skola eleven valt. Ett sådant
bidrag skulle vara vitaliserande för skolsystemet som helhet.

- Ökade möjligheter att välja inriktning och studiekurs efter intresse.

Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja kurs
efter eget intresse. Valmöjligheter skall inte begränsas till vissa ämnen utan
fördjupning skall kunna förekomma även i ämnen i den ordinarie timplanen.
Genom att välja inslag av självstudier ökas möjligheterna till individuella
studieprogram.

- En fristående organisation för utvärdering av skolresultaten.

En fristående organisation för utvärdering bör skapas. Det är inte lämpligt
att den organisation som ger verksamheten dess förutsättningar också svarar
för utvärdering av resultaten.

Eftersom ingen av dessa förutsättningar är för handen, och då utlovade
analyser och förslag inte ger några garantier för att våra krav skall infrias,
återstår endast att avvisa förslaget om kommunalisering av lärartjänsterna.

Regeringsförslaget och avtalsrörelsen

När detta skrives pågår konflikt rörande lärarnas avtal. Ingen part är benägen
att vika från sin ståndpunkt och allt talar för att parterna kommer att
vara indragna i konflikt ännu en tid.

Det bud som statens arbetsgivarverk lämnat till lärarnas organisationer utgår
från att riksdagen skall bifalla regeringens förslag rörande kommunalisering
av lärartjänster.

Regeringen och SAV har lagt ett bud som inte bara förutsätter kommunalisering.
Budet uppfattas även som ett genombrott för en princip om lika
slutlön oavsett studietid, skuldsättning m. m. Skulle budet antas kommer det
att få stora följdverkningar på flera områden.

Det enda rimliga vore att regeringen drog tillbaka sitt förslag. Redan förhållandet
att propositionen utnyttjas som ett påtryckningsmedel i pågående
avtalsrörelse och avtalsrörelsen som ett argument för propositionens förslag
är skäl att avslå propositionen.

14

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår propositionen.

Stockholm den 16 november 1989
Ann-Cathrine Haglund (m)
Birgitta Rydle (m)

Ulf Melin (m)

Birgit Henriksson (m)

Göran Allmér (m)

Mot. 1989/90
Ub5

Birger Hagård (m)

Hans Dau (m)

Rune Rydén(m)
Elisabeth Fleetwood (m)

15