Motion till riksdagen
1989/90:Ub331
av Erkki Tammenoksa och Lahja Exner (båda s)
Finska språkets ställning i skolan
Mot.
1989/90
Ub331-340
Finska gymnasielinjerna i Stockholm
Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår en fortsatt försöksverksamhet med pedagogisk
utvecklingsverksamhet på finska i grundskolan. SÖ har alltså inte funnit
anledning att permanenta verksamheten. Orsaken kan vara att försöksverksamheten
fick en stor vidd (många kommuner) redan i inledningsskedet och
att det har varit svårt att bedöma erfarenheterna. Däremot har SÖ föreslagit
att den finskspråkiga gymnasieskolan i Stockholm skall permanentas. Den
finska gymnasiala verksamheten i Stockholm har pågått sedan läsåret
1977/78. Verksamheten har utvärderats grundligt, första gången 1982 och senast
1985 (delrapport 1987, slutrapport 1989). SÖ har i sina rapporter konstaterat
att erfarenheterna är goda och föreslagit att verksamheten permanentas.
I budgetpropositionen 1990/91, bil. 10, kan vi tyvärr inte finna något
som berör denna fråga. Vi finner det dock ytterst angeläget att de finskspråkiga
linjerna i gymnasieskolan i Stockholm permanentas.
Finlandssvenska barns rättigheter att delta i
hemspråksundervisning i finska
Finlandssvenska barn, dvs de finländska barn som har svenska som hemspråk/modersmål,
har enligt bestämmelserna inte rätt att delta i studier i
finska inom hemspråksundervisningens ram. Följande skäl talar för att finlandssvenska
barn, trots att hemspråket är svenska, skulle få denna rättighet:
1. Många finlandssvenska barn flyttar tillbaka till Finland och behöver en
kontakt med det andra inhemska officiella språket i Finland, dvs. finska.
Dessutom pekar utvecklingen i Finland på att antalet enbart svenskspråkiga
minskar och på arbetsmarknaden krävs kunnande i finska språket. Man kan
påstå att det i dag i Finland tas för givet att ungdomar kan finska oavsett från
vilket språkområde de kommer.
2. I många finlandssvenska hem i Sverige finns finska språket som andra
språk, trots att hemspråket är svenska.
3. Hemspråksgruppen skulle inte bli pedagogiskt/språkligt ojämn, eftersom
språkkunskaper hos ungdomar i finskspråkiga hem inte nämnvärt skiljer
sig från finlandssvenska ungdomars, eftersom syskonen i regel talar
svenska sinsemellan, trots att finska är hemspråket.
1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub331-340
4. Att ändra reglerna skulle ytterligare innebära ett erkännande, ett lyft,
för finska språket i Sverige, som ett nordiskt, vi skulle vilja påstå, ”inhemskt”,
språk i Sverige. De historiska och kulturella sambanden mellan
Sverige och Finland är ytterligare en faktor som försvarar ändringen av bestämmelserna.
Vi föreslår således att SÖ ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till ändrade
regler avseende hemspråksundervisning i finska för finlandssvenska barn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finska gymnasielinjer i Stockholm,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisning i finska för finlandssvenska
barn.
Stockholm den 25 januari 1990
Erkki Tammenoksa (s) Lahja Exner (s)
Mot. 1989/90
Ub331
2