Motion till riksdagen
1989/90: Ub305

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Flickornas villkor i skolan

Inledning

Det svenska samhället är, liksom i princip alla samhällen i vår omvärld, dominerat
av män. Vi lever i ett system där kvinnor är underordnade män.

Befästandet av könsförhållandena börjar redan i en människas allra tidigaste
ålder. Skolan fyller en mycket viktig funktion i detta. Eleverna fostras
till roller som passar ett könsmässigt orättvist system.

I klassrummet

En rad olika undersökningar har visat att pojkarna får mer uppmärksamhet
och en större del av lärarens tid än flickorna. De förväntningar som ställs på
eleverna är olika beroende på elevens kön. Flickor och pojkar behandlas och
bemöts olika i undervisningssituationen i klassrummet. Denna skillnad är
genomgående till flickornas nackdel.

När det gäller taltiden i klassrummet har det svenska forskningsprojektet,
Språk och kön i skolan, vid Lunds Universitet kunnat bekräfta resultaten
från internationella undersökningar.

Taltiden i klassrummet är fördelad så att läraren upptar 2/3 av tiden och
eleverna får dela på 1/3. Av elevernas taltid upptar pojkarna 2/3 och flickorna
1/3. Det betyder att flickorna upptar endast 1/9 av den talade tiden i en
klass med lika många flickor som pojkar. Man skall även komma ihåg att en
stor del av det flickorna säger/får säga är reproduktion av olika slag, t.ex.
uppläsning av en arbetsuppgift.

Taltiden i klassrummet hänger samman med hur läraren fördelar frågorna
till eleverna och vilken typ av frågor som ges till flickor respektive pojkar
(sådana med kort, enkelt svar eller sådana som kräver en längre förklaring
eller redogörelse).

Beteendet hos de elever som har störst svårigheter i skolan är ofta olika
beroende på elevens kön. Det är vanligt att pojkarna blir stökiga och bråkiga
och därmed kräver stor uppmärksamhet och mycket engagemang från lärarens
sida. Flickorna däremot flyr ofta från en obehaglig skolupplevelse genom
att vara tysta, drömmande och frånvarande. Flickor med stora problem
riskerar därför att i högre utsträckning än pojkarna bli bortglömda och uppmärksammade
alltför sent.

Det finns åtskilliga exempel på hur undervisningen i t.ex. teknik, data och
fysik har visat sig vara upplagd på ett sådant sätt att den gynnar pojkarnas
kunskapsinhämtande och intresse på bekostnad av flickornas.

I samband med att det kommer allt fler oroande rapporter om könsorättvisorna
i skolan har förslag om tillfälliga enkönade undervisningsgrupper förts
fram. Argumenten för detta är bl.a. att då skulle flickorna få mer av lärarens
tid, det skulle bli ett annat undervisningsklimat och undervisningen skulle
kunna läggas upp på ett sätt som dels är anpassat till flickornas tidigare mognad,
dels ger flickorna möjlighet att själva få pröva sig fram inom traditionellt
manliga områden. Det senare har bl.a. varit anledningen till de särskilda
sommarkurserna i teknik för flickor.

Vpk menar att könsorättvisorna i klassrummet måste angripas för att på
sikt uppnå ett samhälle där kvinnor och män är jämlika. Men vi inser att den
strukturella ojämlikhet som finns i samhället inte låter sig utplånas med något
enkelt handgrepp i skolpolitiken.

Vpk är tveksamt till att införa könsuppdelade undervisningsgrupper i
grundskolan bl.a. därför att vi vill värna om den heterogena enhet som klassen
utgör. Något måste göras för att bryta de uppenbara orättvisor som idag
finns i den dagliga klassrumssituationen. Lärarutbildningen är naturligtvis
viktig. Men vi tror även att andra åtgärder måste övervägas.

Vpk föreslår därför att en utredning tillsätts för att klarlägga vilken effekt
t.ex. könsuppdelade undervisningsgrupper, lärarnas könsfördelning, lärarutbildningens
innehåll har samt att föreslå åtgärder för att göra skolans undervisning
mer jämställd mellan flickor och pojkar.

Dessutom bör SÖ ansvara för att de som arbetar i skolan, främst lärarna,
ges information om de av flera forskare påvisade skillnaderna i lärares bemötande
av elever av olika kön. För detta ändamål föreslår vpk att 500 000 kr
utöver regeringens förslag anslås för budgetåret 1990/91 till anslaget B3.
Stöd för utveckling av skolväsendet.

Läroböckerna

I åtskilliga sammanhang och vid upprepade tillfällen har kvinnor, organisationer,
forskare, politiska partier m. fl. uppmärksammat den kvinnodiskriminering
som finns i vissa av de läroböcker som används i skolan. Särskild uppmärksamhet
har riktats mot läromedlen i historiska ämnen. Därför är det
bra att riksdagen nu har beslutat om en vetenskaplig granskning av den bild
och det urval dessa läromedel presenterar.

Men det finns tyvärr också exempel på kvinnodiskriminering i andra läroböcker
som används i skolan. Skolöverstyrelsens rapport 88:11 ”Riktar sig
läroböckerna i NO-ämnen mer till pojkar än flickor?” tar just upp sådana
exempel.

I rapporten redovisas dels internationella undersökningar som ingått i en
UNESCO-rapport om könsskillnader i skolan och dels en svensk granskning
av främst läroböcker i kemi och fysik.

Sammanfattningsvis kan man säga att i t.ex. fysikböckerna är referenser
till kvinnor få, referenser till aktiva kvinnor mycket få och referenser till
kvinnor som sysslar med vetenskap obefintliga.

Mot. 1989/90

Ub305

10

Böckerna har en stor pojkdominans i exempel, bilder och referenser. Genomgående
är det dubbelt så vanligt att pojkar/män finns på bild jämfört
med att flickor/kvinnor är det. Kvinnor på bild fungerar vanligtvis som pynt
och dekoration medan bilder på män visar aktivitet och yrkesutövning i en
stor mängd exempel. Kvinnornas underrepresentation i NO-böckerna är enligt
rapporten betydligt kraftigare än kvinnors underrepresentation i t.ex.
massmedia.

Rapporten refererar ett antal internationella undersökningar om vilka delar
av fysikämnet som intresserar flickor respektive pojkar samt könsskillnader
i fråga om vilken infallsvinkel som väcker intresse på olika fysikområden.
De visar att flickorna i högre grad än pojkarna är intresserade av föremål
och fenomen från den egna omgivningen och naturfenomen i synnerhet
samt relationen mellan fysik/teknik och samhälle.

För flickorna är det viktigare att kunskaperna sätts in i ett sammanhang,
att fysikämnet får ”mer kött på benen”. Flickorna föredrar en infallsvinkel
som utgår från människokroppen.

Den nämnda granskningen konstaterar att de svenska läroböckerna har
ett ”pojkperspektiv” enligt de refererade internationella undersökningarna.
Det finns anledning att anta att en av orsakerna till den konstaterade ojämlikheten
i läroböckerna grundar sig i bristande kunskap hos läromedelsförfattarna.

Det finns flera skäl till att det är av största vikt att fler flickor intresserar
sig för naturvetenskapliga ämnen. En anledning är att det blir omöjligt att
rekrytera de naturvetare som i framtiden kommer att krävas om inte flickor
i ökad utsträckning t.ex. väljer N-linjen. En annan anledning är jämställdhetsskäl.
Fler kvinnor inom t.ex. naturvetenskaplig forskning skulle förmodligen
tillföra denna en något annorlunda inriktning än den som idag dominerar
och innebära en kvalitetshöjning.

Vpk föreslår därför att SÖ ges i uppdrag att utarbeta en handledning för
läromedelsförfattare i NO-ämnen för att underlätta för läromedelsförfattare
att producera läroböcker som är mer likvärdiga för pojkar och flickor.

I gymnasieskolan

Den mycket sneda könsfördelningen mellan olika linjer i gymnasieskolan är
välkänd och någon märkbar förbättring har tyvärr inte kunnat märkas. Detta
konstateras även i årets budgetproposition.

Sverige har en av världens mest könsuppdelade arbetsmarknader. Det blir
svårt att åstadkomma någon förbättring i det avseendet om elevernas val till
gymnasieskolan fortsätter att vara lika könsbundet som det är idag. Speciellt
viktigt är att öka andelen flickor inom de pojkdominerade utbildningarna
för att ge kvinnor fler yrken att välja på.

Det behövs en mångfald av åtgärder för att åstadkomma en förändring.
Skolans syoverksamhet har en nyckelroll och vpk har i en annan motion till
årets riksmöte föreslagit kraftigt utökade resurser för syoverksamheten i
både grundskolan och gymnasieskolan.

Vid den aviserade reformeringen av gymnasieskolan är det mycket viktigt
att olika åtgärder för att locka fler flickor till de pojkdominerade linjerna blir
en naturlig och prioriterad del av reformeringen.

Mot. 1989/90

Ub305

11

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning för att bl.a. föreslå åtgärder för att
göra skolans undervisning mer jämställd mellan flickor och pojkar,

2. att riksdagen för information till lärarna om forskningens resultat
vad gäller könsskillnader i undervisningen för budgetåret 1990/91
anslår 500 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3. Stöd för
utveckling av skolväsendet,

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en handledning för läromedelsförfattare i NO-ämnen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhetsaspekter vid en reformering av gymnasieskolan.

Stockholm den 22 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90

Ub305

12