Motion till riksdagen
1989/90:Ub295

av Margit Gennser och Margaretha af Ugglas
(båda m)

Utlandsstudier för gymnasieelver, m.m.

Internationella kontakter och internationell förståelse mellan människor av
olika nationalitet kommer att få en än större betydelse än det haft de senaste
45 åren efter andra världskriget.

Integrationen inom EG - den gränslösa marknaden - där inte bara varor
och kapital skall kunna röra sig fritt utan också EG-ländernas invånare skall
återfå den fria och öppna arbetsmarknaden som fanns före första världskriget,
kommer att skapa ökade behov av internationell utbildning.

De totalitära regimernas fall i Östeuropa skapar återigen möjligheter till
kontakter mellan alla de människor som under årtionden förmenats rätten
till kontakter utanför det egna landet. De stora omvälvningarna skapar
emellertid också nya problem eller snarare är det så att gamla problem fått
förnyad aktualitet. Etiska, religiösa och nationella motsättningar är dess
värre en realitet i många av de länder där de totalitära regimerna har fallit.

Den typ av militant nationalism - som nu blossar upp i Östeuropa - fanns
det tecken till även i väst under den första efterkrigtiden. Men tendenserna
motarbetades just genom öppnande av gränser, genom allt friare handel, genom
turism och genom att universiteten öppnades för utländska studenter
och att internationella skolor på gymnasiestadiet började växa fram.

Grundandet av United World Colleges med Atlantic College i Wales som
första skola hade ett sådant syfte.

Den ursprungliga idén till United World Colleges tillskrivs flygmarskalken
Darvall när han var chef för NATOs Staff College i Paris. Han förvånades
över de resultat som uppnåddes vid undervisning av alla de nationaliteter
som ingick i NATOs undervisningverksamhet. Han ansåg att resultaten
skulle bli ännu mycket mer lysande om unga människor hade undervisats i
en liknande internationell miljö. Han och den kände pedagogen Kurt Hahn
arbetade fram en plan, som fick sin praktiska utveckling av amiral Desmond
Hoare som blev den första rektorn för Atlantic College.

Utvecklingen av en internationell studentexamen utvecklades. Den bygger
på att eleverna skall studera sex ämnen, varav tre på högre och tre på
lägre nivå. Inriktningen kan antingen vara matematisk/naturvetenskaplig,
språklig/humanistisk eller samhällsvetenskaplig. Dock skall alla elever ha
undervisning i det egna modersmålet och ett annat språk, ursprungligen engelska.
Vidare krävs att matematiskt/naturvetenskapligt inriktade elever skall
studera ett humanistiskt ämne och att de språkligt/humanistiskt/ inriktade

eleverna minst skall ha en kortare kurs i matematik. Kraven på studieprestationer
har satts högt. Samtidigt skall emellertid eleverna också engageras i
andra aktiviteter. Det kan vara socialt arbete och räddningstjänst av olika
slag. Vid Atlantic College ansvarade skolan för sjöräddningen vid den närmaste
kuststräckan.

Eleverna kom redan från början från ett 40-tal olika länder och lärarpersonalen
var också internationell. Nationella kommittéer utser stipendiater till
skolan.

I Sverige har stipendiefrågan skapat vissa problem. Näringsliv och stiftelser
har ställt upp men svenska staten har endast under några få år utdelat
stipendier till svenska elever vid United World Colleges. Detta skedde efter
att Earl Mountbatten 1971 övertygade Olof Palme att Sverige inte kunde
skilja sig från de andra nordiska länderna som alla hade instiftat statliga stipendier.
Resultatet av denna politik - framhöll Earl Mountbatten - blev att
den internationella utbildningen i Sverige förbehölls en ekonomisk elit
(Ziegler, ed.: The Diaries of Earl Mountbatten of Burma 1953-1979.)

De staliga svenska stipendierna drogs emellertid in endast efter ett par år.

Som redan påpekats skulle varje elev ha undervisning i det egna modersmålet.
Övriga nordiska länder har under åren ställt upp med ”Fellowship”
till lärare för tjänst vid United World Colleges och tjänstgöringstiden har
också tillgodoräknats som merit till skillnad från Sverige.

Antalet United World Colleges har ökat och numera finns skolor inte bara
i Wales utan också i Canada, New Mexico, Trieste, Singapore och Swaziland.

Tiden är nu mogen att också Sverige ökar möjligheterna för svenska ungdomar
till internationell utbildning. United World Colleges samfällda mål att
skapa internationell förståelse genom att föra samman ungdomar från olika
delar av världen med olika kulturell bakgrund, olika språk och religion samtidigt
som det ställs krav på hårt intellektuellt arbete och skapas respekt för
kulturella värden bör stödjas. Detta sker bäst genom att även svenska staten
anslår medel till svenska gymnasieelever för studier till internationell studentexamen
vid något av United World Colleges.

Samtidigt bör svenska staten underlätta svenska lärares tjänstgöring vid
de nu nämnda skolorna genom att ge anslag till ”fellowships”, reseanslag
samt ändra reglerna för meritvärdering, så att tjänstgöringen vid den här typen
av skolor får en hög värdering vid tjänstetillsättningar.

I den moderata utbildningsmotionen har framställts yrkande om att inom
anslaget B 8 i bilaga 10 till budgetpropositionen 1990 om totalt 500 miljoner
kronor skall 10 miljoner särskilt anvisas för internationell fortbildning och
liknande. De nu ställda förslagen utgör viss precisering till yrkandena i den
moderata kommittémotionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stipendier till gymnasiestudier vid United World
Colleges samt inrättande av fortbildningsanslag för svenska lärares
tjänstgöring vid samma organisations skolor,

Mot. 1989/90

Ub295

5

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om meritvärdet av tjänstgöring vid United World Colleges
skolor.

Stockholm den 24 januari 1990

Margit Gennser (m) Margaretha af Ugglas (m)

Mot. 1989/90

Ub295