Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub287

av Barbro Sandberg och Sigge Godin (båda fp)
Undervisningen i teckenspråk

I Sverige finns ca 150 barn, som inte har möjlighet att kommunicera med
sina föräldrar på föräldrarnas språk - teckenspråket. Därtill kommer ca 600
barn, som är syskon tili döva eller hörselskadade barn. Dessa familjer är en
minoritet i det svenska samhället och bör därför få samma möjligheter till
språkundervisning som övriga språkliga minoriteter.

En hörselskada innebär ett kommunikations- och informationshinder.
Språket är viktigt för kommunikation mellan människor. Därför har det stor
betydelse när hörselskadan inträffar.

Hörselskadade barn kan tillgodogöra sig endast en del av den information
som ett hörande barn får i en hörande miljö. Om ett barn är hörselskadat
eller dövt påverkas dess utveckling såväl personligt, socialt som språkligt.

I dag använder alltfler hörselskadade (de som är födda med eller tidigt
förvärvat en hörselskada, dvs. barndomshörselskadade) teckenspråk. De
gör det för att få en säkrare social kommunikation, dvs. bli delaktiga i kommunikationen
på samma villkor som andra.

Föräldrar till barn som hör dåligt eller ingenting alls är i dag medvetna om
teckenspråkets betydelse för barnets hela utveckling. De vill att barnen skall
växa upp med möjlighet till säker kommunikation och det kräver att barn
och föräldrar tidigt får lära sig teckenspråk.

För de hörselskadade som väljer att använda teckenspråk för en fungerande
social kommunikation är det av största vikt att närstående också lär
sig språket.

Sedan 1984 finns en förordning om regional samverkan ifråga om undervisning
för elever med handikapp. Landet är indelat i fem planeringsregioner
med var sin beredning. Planeringsberedningarna fick 1989/90 ett samordningsansvar
för teckenspråksutbildning för hörande barn med döva föräldrar
eller döva syskon. Beredningarna planerar nu teckenspråksutbildningen
och det vore rimligt att denna vände sig även till hörande barn med
teckenspråksanvändande hörselskadade föräldrar eller hörselskadade syskon.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

nen anförts om teckenspråksundervisning för hörande barn till hörselskadade
teckenspråksanvändande föräldrar eller syskon.

Stockholm den 25 januari 1990

Barbro Sandberg (fp) Sigge Godin (fp)

Mot. 1989/90
Ub287

6