Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub277

av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg
(båda fp)

Kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar

Integrationsutredningen föreslog i sitt betänkande 1982 att det på olika platser
i landet skulle byggas kunskapscentra för att förbättra situationen för elever
med handikapp i det allmänna skolväsendet. Därifrån skulle elever med
syn-, tal-, hörsel- eller rörelsesvårigheter, deras föräldrar, lärare och annan
personal kunna få rådgivning och stöd.

För syn-, tal- och hörselskadade elever finns ett antal statliga specialskolor.
Dessutom finns för dessa elevgrupper statliga specialpedagogiska resurscentra
vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan.

För elever med rörelsehinder finns varken specialskolor eller statliga resurscentra.
Integrationsutredningen uppmärksammade detta och lyfte fram
regioninstitutionerna för rörelsehindrade som lämpliga för motsvarande
stödverksamhet.

Eftersom staten inte är huvudman för regioninstitutionerna och inga fasta
statliga medel utgår för stödverksamheten, benämns regioninstitutioner med
sådan stödverksamhet kunskapscentra, för att de skall kunna särskiljas från
de statliga resurscentren.

Folke Bernadottehemmet (FBH) i Uppsala är en regioninstitution/kunskapscentrum
för rörelsehindrade. Där erbjuds barn och ungdomar i åldrarna
0-18 år medicinsk/pedagogisk utredning, rådgivning, undervisning,
behandling och vård.

Ett kunskapscentrums främsta uppgift är enligt integrationsutredningen

- att tillgodose behov av specialkunnande för undervisning, behandling
och vård vid mycket komplicerade handikapp,

- att bedriva forsknings- och metodutvecklingsarbete

- att informera om nya rön

- att utbilda personal av olika kategorier.

FBH har sedan sin tillkomst 1962 byggt upp en stor erfarenhet och successivt
utvecklats mot en alltmer utåtriktad verksamhet.

Det nära samarbetet mellan socialpsykologisk, medicinsk och pedagogisk
personal, samt närheten till den externa skoldelen med fasta undervisningsgrupper,
utgör en god grogrund för det metodutvecklingsarbete som ständigt
pågår inom de olika undervisnings- och behandlingsenheterna. Forsknings

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub276-284

verksamhet förekommer i samverkan med Uppsala universitet och Uppsala
akademiska sjukhus.

Resultaten av forsknings- och metodutvecklingsarbetet sprids dels av personalen
genom föreläsningsverksamhet, dels genom artiklar och böcker, genom
film- och videoupptagningar samt genom mottagande av studiebesök.

Det finns i dag en stor ambition i den allmänna skolan att öka kunskaperna
hos sin personal för att på ett bättre sätt kunna möta de handikappade elevernas
behov av speciella stödåtgärder. Man vill försöka skapa en integration
i dess djupaste bemärkelse. Man vill skapa ömsesidighet, gemenskap, delaktighet
och ge bättre möjligheter till kommunikation.

Efterfrågan på FBHs tjänster är stor, i synnerhet från landets östra delar,
men i specifika frågor även från andra områden. I dag är efterfrågan på
tjänster större än vad FBH med sina begränsade resurser har möjlighet att
klara av.

Kunskapscentret FBF1 har byggts upp med mycket små och mycket osäkra
medel. För den utåtriktade verksamheten utöver det direkta arbetet med
barnen och ungdomarna finns inte någon stabil resurstilldelning. Medlen
måste årligen sökas från kommun, landsting och stat efter regler som alltför
ofta förändras. Detta har t.ex. gällt medel för särskilda insatser för elever
med svårigheter, s.k. SIS-medel. Sådana förhållanden motverkar framförhållning,
god planering och verkar i hög grad hämmande på utvecklingen
mot att ge ett gott stöd till dem som frågar efter det. Det är därför viktigt
att de olika regioninstitutionerna tillförsäkras ett särskilt statligt anslag som
garanterar en viss kontinuerlig grundorganisation.

Vi anser det viktigt att det finns fler än ett centrum i landet för barn och
ungdomar med rörelsehinder. Detta motiveras bl.a. av

a) det stora antalet barn (ca 3000 i grund- och gymnasieskolan och ungefär
lika många i särskolan)

b) de stora geografiska avstånden

c) den mångfacetterade problematiken som uppstår av olika art och grad
av rörelsehinder hos barn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga anslag för att garantera en kontinuerlig
grundorganisation för kunskapscentra för rörelsehindrade barn och
ungdomar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flera centra för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Stockholm den 24 januari 1990

Barbro Sandberg (fp) Håkan Holmberg (fp)

Mot. 1989/90
Ub277

4