Motion till riksdagen
1989/90:Ub271

av Gullan Lindblad (m)
Optikerutbildning i högskolan

Högskoleutbildning länge diskuterad

Optikerkåren är i dag den enda yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården med
egen legitimation som saknar högskoleutbildning, och ett överförande av
denna utbildning till högskolan har nu diskuterats de senaste 20 åren.

Ögonvårdsutredningen föreslog redan 1969 en postgymnasial optikerutbildning.

En av UHÄ tillsatt arbetsgrupp föreslog 1979 en överföring av den s.k.
legitimationskursen till högskolan. Förslaget fanns med i UHÄ:s anslagsframställan
1982. Förslaget avvisades bl.a. med motiveringen att den tvååriga
grundutbildningen till optiker inte gav allmän behörighet.

Socialstyrelsen föreslog UHÄ 1981-1982 att en speciell utbildningslinje
inom kontaktlinsområdet och synsvagsoptik skulle inrättas inom högskolan
i avvaktan pä en allmän utbildningslinje.

Skolöverstyrelsen fastställde 1985 nya läroplaner för optikerutbildningen
med särskilda behörighetskrav för intagningen innebärande allmän
högskolebehörighet. Utbildningen blev därigenom en s.k. påbyggnadsutbildning.

Departementsutredningen Gymnasieskolans lilla ram - en översyn av studieorganisationen
har nu föreslagit att optikerutbildningen bör överföras till
högskolan.

Leg. optikers verksamhetsområde

Leg. optiker lyder under hälso- och sjukvårdslagen och står under socialstyrelsens
tillsyn.

Optikerverksamheten och ansvarsområdet för leg. optiker har successivt
ökat. Optikerkåren utför nu drygt 85 procent av samtliga ordinationer av
synhjälpmedel i landet.

Ansvaret för att rätt kunna remittera personer med misstänkt ögonsjukdom
till ögonklinik har vidgats samtidigt som kravet på gedigna kunskaper
inom synfysiologi har ökat.

Den tekniska utvecklingen är mycket expansiv inom området, inte minst
inom kontaktlinsområdet.

Vid landstingens syncentraler tjänstgör optiker på synnerligen kvalificerade
befattningar men specialistutbildning för denna kategori saknas.

Den av samhället anordnade utbildningen för optiker inom gymnasieskolans
ram har inte helt följt med i den mycket snabba utvecklingen, och optikerutbildningen
passar inte in i den av ÖGY-utredningen föreslagna yrkesutbildningsstrukturen.

Högskoleutbildning nödvändig

En högskoleutbildning med dess vetenskapliga inriktning skulle mycket väl
passa in i ämnesområdet. Dessutom skulle forsknings- och utvecklingsarbete
kunna initieras. Forskning är idag praktiskt taget obefintlig inom landet.

Enlig förslaget skall en självständig allmän utbildningslinje etableras inom
högskolan. De utbildningar som idag ges i gymnasieskolan och IFO skulle
med nödvändiga uppdateringar och tillägg kunna sammanföras till en allmän
utbildningslinje omfattande minimum 120 poäng. Kontaktlins- och synsvagsområdet
skulle kunna tillgodoses med speciella efterutbildningar.

Var kan utbildningen lokaliseras?

Sveriges optikers riksförbund har tagit vissa kontakter för att efterhöra intresset
av ett eventuellt genomförande av utbildningen.

Det har därvid framkommit att Karolinska institutet visat stort intresse för
att inrätta en optikerlinje. Kl deltar sedan flera år tillbaka med undervisning
av optiker inom medicinska ämnen vid fortbildningsverksamheten vid Institutet
för optometri.

Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är mycket intresserad av ett undervisningssamarbete.

Institutionen för pedagogik och psykologi vid Linköpings universitet ger
sedan några år tillbaka fortbildning för optiker inom psykologi och beteendevetenskaplig
forskningsmetodik. Med universitetets tvärvetenskapliga
forskningsarbete finns förutsättningar för att organisera grundutbildningar
inom vårdområdet, t.ex. optikerutbildningen.

Internationellt

Inom den engelskspråkiga världen förekommer sedan länge en högskoleutbildning
inom området (optometry). Forskning är i dessa länder en integrerad
del av respektive högskolas verksamhet.

Inom den gemensamma marknaden, EG, finns klart uttalade önskemål
om en harmonisering av optikerutbildningen för att passa in i EG:s strävan
för en gemensam arbetsmarknad för personer med minimum tre års
högskolestudier. Storbritannien och Irland har sedan länge högskoleutbildning.
Spanien, Portugal, Västtyskland och Holland är exempel på länder
som nu är på väg att anpassa sig. I Norge finns sedan några år en treårig
optikerutbildning på distriktshögskolenivå.

Optikerorganisationernas internationella samarbetsorgan, International
Optometric and Optical League, har utarbetade utbildningsplaner som kan
ligga till grund för ett kommande svenskt läroplansarbete.

Mot. 1989/90

Ub271

6

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att optikerutbildningen
bör överföras till högskolan i enlighet med vad i motionen
anförts.

Stockholm den 24 januari 1990
Gullan Lindblad (m)

Mot. 1989/90

Ub271

7