Motion till riksdagen
1989/90:Ub264

av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström-Nyvall
(båda fp)

Lärlingsutbildningen

Folkpartiet arbetar för en utvidgad och förbättrad lärlingsutbildning. Idag är
det möjligt att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning inom de yrkesområden
där reguljär gymnasieutbildning saknas. Förutsättningen är att det finns en
arbetsgivare som är villig att teckna lärlingsavtal med ungdomen och åtaga
sig ansvaret för att lärlingen får den yrkesteori som finns angiven i läroplanen,
Dessutom måste facket tillstyrka anställningen. Det statliga bidraget till
företaget är idag ca 15 kr./timme, 301./vecka 40 veckor/år och högst i två år.

Ibland möter man ungdomar som är absolut avvisande till att gå på gymnasiet.
De kan ha en tämligen klar inriktning mot ett visst yrkesområde där de
önskar arbeta. Men på grund av att denna yrkesutbildning finns på gymnasiet
i hemorten kan man inte hjälpa dem till en lärlingsplats.

Vi anser att detta hinder bör tas bort så att gymnasial lärlingsutbildning
kan bli ett verkligt alternativ till gymnasieskolan, och framför allt, för den
gruppen det handlar om, ett verkligt alternativ till sysslolöshet. Antalet gymnasielärlingar
kommer förmodligen ändå inte att bli särskilt stort eftersom
det finns hinder inbyggda (lämpligt och villigt företag, facklig tillstyrkan).

Det här handlar alltså om de ungdomar som inte vill gå i gymnasieskolan.
Oftp träffar man dessa ungdomar i uppföljningsverksamheten. Om de då
kunde erbjudas lärlingsplatser fick man också en naturlig kontakt med dem
under två år, vilket är synnerligen viktigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om borttagandet av restriktion för att bevilja gymnasial
lärlingsutbildning.

Stockholm den 23 januari 1990

Charlotte Branting (fp)

Ingrid Hasselström-Nyvall (fp)