Motion till riksdagen
1989/90:Ub230

av Sven-Olof Petersson (c)
Internathushållsskolorna/lanthushållsskolorna

Internathushållsskolorna/lanthushållsskolorna är ofta en förbisedd resurs i
den regionala utbildningen och utvecklingen. Det förslag sorn nu ligger om
den nya gymnasieskolan utgör ett starkt hot mot dessa skolor. Deras bas är
i dag termins- och årskursutbildning och denna form av utbildning föreslås
utgå ur utbildningsutbudet. Skulle detta bli verklighet skulle en stor del av
den fina utbildning som dessa skolor erbjuder gå förlorad om inte utbildningen
får finnas kvar i gymnasieskolan eller förs över till den kommunala
vuxenutbildningen.

Det är av flera orsaker viktigt att dessa skolors utbildningar får finnas
kvar. Vi strävar alla efter ett välfärdssamhälle och i begreppet välfärd ingår
det också att må bra liksom att kunna skapa en social trygghet. Inte minst
bland ungdomar finns idag en besvikelse över konsumtionssamhället. Därför
borde det vara viktigt att satsa på att ge kunskaper i att bruka utan att
förbruka, dvs att vårda och rätt hantera de olika resurser som vi förfogar
över. Detta inbegriper ekonomi, kultur, miljö och inte minst det egna hushållet.
Det oavlönade hemarbetet har i dag blivit en angelägenhet för både
män och kvinnor. För att klara av detta fordras god utbildning.

Förr var mammorna ofta hemmafruar, som vid sidan av sin uppgift att
sköta hemmet också hann med att undervisa söner och döttrar i ett hems och
hushålls skötsel. I dag har de flesta mammor ett yrkesarbete utanför hemmet
och skall dessutom tillsammans med maken sköta hemmet. Under den tid
som föräldrarna är hemma skall ungdomarna oftast sköta sin skola och den
kunskapsöverföring som förr var naturlig hinner man i dag inte med. Därför
borde det vara rimligt att det då även i framtiden erbjöds utbildning i dessa
frågor.

Många ungdomar saknar i dag också kunskaper i att kunna hantera sin
ekonomi. Även i syfte att förbättra denna brist fyller hushållsutbildningen
en viktig uppgift.

För folkhälsan är det också viktigt att var och en har kunskaper i att rätt
kunna hantera och tillreda livsmedel. Detta är viktigt inte minst med tanke
på att allt mer av den mat vi äter är industriellt framställd.

En utbildning vid dessa skolor är även bra som en grund för fortsatt yrkesutbildning
inom ex.vis kost- och näringsområdet. Detta kan gälla storkök/
restaurang, hälso- och sjukvård, hemvård och barnomsorg. Dessutom ger
skolorna kunskaper i textilvård m.m. och ger också en koppling till den lo

kala kulturtraditionen. På dessa skolor finns således en betydande kunskapsmassa
som det är viktigt för samhället att behålla och ta nyttan av.

Skolorna kan också utvecklas till att bli än mer betydande drivkrafter när
det gäller att utveckla svensk landsbygd. De är väl spridda över landet och är
ofta placerade i mindre orter. Detta ger möjlighet till att ta deras kunskaper i
anspråk även för olika utvecklingsprojekt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas roll i
den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.

Stockholm den 19 januari 1990

Sven-Olof Petersson (c)

Mot. 1989/90
Ub230

25

■