Motion till riksdagen
1989/90:Ub210

av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark
(båda fp)

Mopedkö-rkortsutbildningen i skolan

Mot.

1989/90

Ub210-219

Trafiksäkerheten är en angelägenhet som rör oss alla. De senaste åren har
flera viktiga steg tagits för att förbättra olika trafikantgruppers säkerhet. Resultaten
har heller inte låtit vänta på sig.

En viktig trafikantgrupp som ännu inte fått ta del av denna förbättring är
barn och ungdomar. Detta trots att denna grupp tillhör de absolut mest utsatta
bland de oskyddade trafikanterna.

Årligen rapporteras stigande antal olyckor i trafiken, särskilt i samband
med den årliga skolstarten. Enligt officiell statistik från NTF och Trafiksäkerhetsverket
dödas eller skadas 1 700 barn årligen i trafiken.

Inte minst av denna anledning har skolan ett särskilt ansvar för barnens
och ungdomarnas trafikfostran. Skolans roll i trafikutbildningen understryks
också i LGR 80. Varje rektorsområde ansvarar för att planera in någon form
av trafikundervisning. Men det faktum att trafiken inte är något egentligt
”skolämne" medför tyvärr stora skillnader i undervisningen mellan olika
rektorsområden och t.o.m. mellan olika skolor.

För att motverka detta krävs att SÖ vidtar åtgärder som tydligare markerar
skolans ansvar för barnens och ungdomarnas trafikutbildning. En trafikantutbildning
inom skolans ram bör syfta till att fortlöpande ge eleverna
ökade kunskaper och färdigheter. I princip bör utbildningen leda fram till
kunskaper motsvarande ett ”mopedkörkort” under högstadiet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i
skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka
för att varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig
trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga
att klara sig i trafiken.

Stockholm den 17 januari 1990

Erling Bager (fp) Karl-Göran Biörsmark (fp)

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub210—219