Motion till riksdagen
1989/90:Ub21

av Berit Oscarsson m.fl. (s)

med anledning av prop. 1989/90:102 om
reformerad svenskundervisning för vuxna
invandrare

Under det senaste året liar en intensiv diskussion förts om hur svenska för
invandrare fungerar och skall fungera i framtiden.

Vi menar att det avgörande i diskussionen om hur svenska för invandrare
skall reformeras är att sätta invandraren/flyktingen i centrum och utgå fran
de invandrarpolitiska målen - jämlikhet, valfrihet och samverkan. Det är
oerhört positivt att Sverige alltmer blir ett mångkulturellt och mängnationellt
samhälle. Människor som söker sig frän bort nöd och förtryck i andra
länder skall vara välkomna till Sverige och få ett positivt och värdigt mottagande.

För att kunna komma in i ett nytt land som en aktiv, delaktig medborgare
är språket helt avgörande. Utan ett sprak och därmed möjligheten att förstå
och kunna göra sig förstådd är det lätt att bli ställd helt utanför. Språket
mäste vara en rättighet som ger möjlighet till samtal, delaktighet och arbetsgemenskap.

En väl fungerande undervisning i svenska för invandrare är således en viktig
del i flyktingmottagandet. I regeringens proposition 1989/90:102 "Reformerad
svenskundervisning för vuxna invandrare" redovisas förslag om ett
kommunalt ansvar för svenskundervisning.

En välkommen kritisk och granskande diskussion har under året pågått
bland deltagare i sfi, inom studieförbunden, i regeringskansliet och kommunerna.
Riksrevisionsverket och SÖ har producerat rapporter.

Vi menar att följande synpunkter är viktiga att ta fasta pa:

För det första, splittrat huvudmannaskap (grund-sfi hos kommunerna och
påbyggnads-sfi hos studieförbunden).

För det andra, bristen på resurser som gör att påbyggnads-sfi ej kan täcka
det faktiska behovet.

För det tredje bristen i systemet vad gäller möjligheten till individualisering
sorn tar hänsyn till olika bakgrund och förutsättningar att lära svenska.

För det fjärde, den tväårsregel som gör att en del invandrare hamnar utanför
möjligheten till deltagande i sfi.

För det femte det faktum att ca 40 1)00 "gamla" invandrare hamnat utanför
systemet.

Det som med dagens system trots allt är oerhört positivt är den aktiva roll
som studieförbunden har och sorn i ännu högre grad fanns i det förra systemet.
Studieförbunden har stätt sorn en social inkörsport till Sverige.

Det förtjänar att påpekas att det i propositionen ges en felaktig beskriv- Mot. 1989/90

ning av studieförbunden och påbyggnads-sfi. Studieförbunden får klä skott Ub21

för kritik som rätteligen skall riktas mot tilldelningn av studietimmar för påbyggnads-sfi
och systemet som sådant.

Vi vill poängtera att en helhetssyn på verksamheten bland flyktingar och
invandrare är av fundamental betydelse. Den bör därför omfatta svenska för
invandrare, modersmålsstudier, främmande språk för invandrare (förutom
svenska), samhällskunskap, folkrörelsekunskap, föreningskunskap, kultur,
återvändandefrägor, samverkan med invandrarorganisationer, invandrarkunskap
bland svenskar samt förståelse mellan invandrare och svenskar och
mellan olika invandrargrupper.

Med den utgångspunkten är det lätt att se vikten av studieförbundens insatser.
Det handlar om att på bästa sätt ta till vara folkrörelsernas och folkbildningens
vilja att delta i mottagandet. Genom att studieförbunden även i
fortsättningen ges en stor roll skapas många viktiga sociala kontakter med
den företeelse som utmärker ”studiecirkeldemokratin Sverige", nämligen
aktiva medborgare i förenings- och samhällslivet.

Invandrarna kan i studieförbunden med deras obyråkratiska arbetssätt få
stöd och hjälp samt kontakter med invandrarorganisationerna och deras kulturaktiviteter.
Om detta raseras riskerar vi ökad alienation, rasism och utslagning.

1 stället anser vi att man skall betona det folkliga och den enskildes delaktighet
med tanke på det aktiva skyddsnät som till stor del gick förlorat i kommunreforniens
spår och markera att folkrörelserna borde kunna spela en
mer aktiv roll.

Studieförbunden med sina erfarenheter sedan årtionden tillbaka är unika
i sina möjligheter:

- flexibiliteten i tid och rum

- möjligheten till individualisering i den lilla gruppen

- stimulerar deltagarna till vidare studier

- samarbete med facket och invandrarorganisationerna i uppsökeri

- inte minst och viktigast, den folkliga förankringen och möjligheten att erbjuda
engagemang.

Sfi-undervisningen blir en del av att lära känna vårt samhälle, de grundläggande
värderingarna, att praktiskt kunna klara sig i samhället m.m. samtidigt
som vi tar hänsyn till och värderar/respekterar invandrarens egen bakgrund.
erfarenhet och kultur.

Utifrån brister i nuvarande system och vår tilltro till studieförbunden
känns det angeläget att kommunerna ges ett samlat samhällsansvar för invandrarens/flyktingens
hela situation om bostad, arbete, svenskundervisning
m.m.

1 det sammanhanget känns det angeläget att betona kommunernas ansvar
att inom den föreslagna schablonersättningen verkligen ge sfi en rättmätig
plats.

Vi ställer invandrarens behov av kunskaper i svenska i centrum som en
rättighet. Det innebär att den föreslagna justeringen av tidsgränsen, "2-årsregeln".
är för snäv och en förlängning är önskvärd.

Utifrån arbetslinjen bör en sammanhållen introduktionsutbildning inklu- 20

dera nuvarande grund- och påbyggndssvenska. Denna skall bygga på reella Mot. 1989/90

behov och omfatta en fastställd kunskapsnivå och inte så hårt som nu vara Ub21

knuten till vissa timmar.

En första utbildningsdel kan ske i samband med själva mottagandet. När
arbetslinjen fått ett allt större genomslag riskerar många att inte ha hunnit
färdigt utbildningen när de inträder på arbetsmarknaden. Därför skulle en
andra utbildningsdel, i samarbete med fackföreningsrörelsen när man erhållit
ett arbete, understödja arbetslinjen. Här har studieförbunden en viktig
uppgift som anordnare.

I detta avseende ger propositionen inte något svar på frågan hur sfi skall
kunna underlätta och förstärka arbetslinjen.

Citat ur regeringsdeklarationen:

Regeringens förslag till nytt system för ersättning till kommunernas flyktingmottagande
och förslaget om en reformering av svenskundervisningen syftar
bl.a. till att flyktingar snabbare skall kunna komma ut på arbetsmarknaden.

Vi menar också att de ”tidigare” invandrarna bör ges en reell chans till
svenskundervisning, vilken fordrar nya insatser. En brist i propositionen är
att denna fråga skjuts på framtiden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskundervisning för vuxna invandrare.

Stockholm den 15 mars 1990

Berit Oscarsson (s)

Sylvia Pettersson (s) Anders Nilsson (s)

Nils Nordh (s) Anita Persson (s)

21