Motion till riksdagen
1989/90:Ub 141

av Claes Roxbergh m.fl. (mp) m ^

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90
Ubl41

1. Allmänna synpunkter på forskning
och utveckling

Vetenskap, forskning och utveckling spelar en viktig roll när det gäller att
utveckla ett samhälle i ekologisk balans, dels för att ställa om nuvarande
konsumtions-, resursslöseri- och energislöserisamhälle, dels för att kunna bibehålla
ett ekologiskt samhälle i en dynamisk balans med natur och ekologi.

Vetenskap, forskning och utveckling står också för nödvändiga mänskliga
dimensioner: nyfikenhet, kreativitet, kritiskt tänkande och förmåga till analys
och syntes. Dessa utgör en omistlig och viktig del i ett nutida samhälle
byggt på ekologisk grund - dels genom att vara en del av människans frihetskärlek,
dels genom att vara en ständigt närvarande radikal kraft i samhället.

Vår grundinställning är därför att samhället måste satsa en betydande del
av de gemensamma resurserna på forskning och utveckling. Vi anser att det
vore bra med den ökning av anslagen till forskning och utveckling som regeringen
föreslår i sin proposition, men finneratt anslagen bör ökas ytterligare.
Särskilt gäller det på miljö-, energi- och trafikområdena där behoven av omställning
till ett ekologiskt samhälle är särskilt påtagliga.

Vi anser dock att vetenskapligt arbete visserligen ligger till grund för
mycket av det positiva i vårt samhälle, men har också den bidragit till en
väsentlig del av jordens ekologiska problem. Följaktligen fordras radikala
omvärderingar på flera områden inom forskningen för att få ett mera genomgripande
ansvar för samhällets långsiktiga utveckling.

I propositionen förklaras att den vetenskapliga "produktionen” skall ökas
och förbättras i Sverige. Man godkänner därmed den huvudsakliga inriktningen
av den nuvarande forskningen och utvecklingen (FoU). Miljöpartiet
de gröna delar inte denna uppfattning.

I avsnitt 1 beskriver vi våra riktlinjer för en forskningspolitik som en integrerad
del av ett humanekologiskt samhälle, där forskaren inte lever avskild
i sitt elfenbenstorn. Vår diskussion baseras på en kunskapssyn som tar mer
hänsyn till mänskliga och miljömässiga utgångspunkter än till industrins
eventuella tillämpningar.

Eftersom detta fordrar en radikal förändring av nuvarande system, hemställer
vi att en parlamentarisk utredning skall tillsättas. Denna skall förbe

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ubl41

reda en helt annorlunda inriktning av forskningspolitiken som skall vara klar
att föreläggas riksdagen 1993.

I avsnitt 2 föreslår vi förändringar i den nu liggande propositionen, vilka
temporärt kan åtgärda några av dess allvarligaste nackdelar.

Forskningspolitik för mänsklighetens överlevnad

Problemen med nuvarande forskningsinriktning

Den rena grundforskningen inom olika områden syftar till att utöka mänsklig
kunskap. Den uttrycker människans inneboende nyfikenhet. Forskningen
bör aktivt kritisera de nu gällande ”sanningarna” och det som inte
fungerar i samhället. Verklig forskning angriper snarare än accepterar dogmer.

Den ”riktade grundforskningen” och den tillämpade forskningen har även
syftet att behärska och utnyttja naturen för vad som förefaller människans
bästa. Miljöpartiet de gröna menar att allvarliga invändningar måste resas
mot detta syfte.

Även själva kunskapen har inte sällan ett dubbelt ansikte. Den kan användas
för syften som ökar livets möjligheter, och den kan också brukas i motsatt
syfte. Erfarenheter från historien lär oss att potentiellt farlig kunskap
också ofta missbrukas. Eventuellt rådande fredliga och mänskliga socialpolitiska
förhållanden utgör ingen som helst garanti mot ett sådant missbruk sett
i ett längre perspektiv.

Exempel på oönskade följder av forskning är legio. Studier av atomens
struktur har lett till konstruktion av kärnvapen med en ohygglig förstörelsepotential;
studier av genetik öppnar möjligheter till hotande manipulation
med livet självt.

Det är inte heller enkelt att i alla sammanhang skilja mellan en oskyldig
grundforskning och en tillämpad forskning. Dels lever nämligen forskning
och teknik ofta i en så intim symbios att man inte kan se var den ena slutar
och den andra tar vid, dels samexisterar de två i ett system med återkoppling.
Tekniken ställer frågor som forskningen besvarar; svaren leder till ny teknik
med nya frågor etc.

Eftersom dagens forskning kommer att påverka framtiden, måste den inriktas
så att den leder till ökad förståelse av miljön och dess villkor. Den
måste också skaffa fram bättre verktyg för att genomföra en ekologiskt riktig
samhällsutveckling. Det är viktigt att i varje enskilt fall avgöra om ett visst
forskningsprojekt kommer att ge upphov till bra eller dåliga konsekvenser.

Forskning på nytt sätt

Ett problem av annan art med nuvarande forskning är att den har fjärmat sig
allt mer från vardagens värld. Samhället har byggt upp en högaktning för,
gränsande till en övertro på, vetenskapen och dess resultat samtidigt som det
traditionella yrkes-hantverkskunnandet fått lägre status. Dagens och morgondagens
högteknologi kan bara ta hand om en del av våra behov; för en

Mot. 1989/90

Ubl41

2

annan och väsentlig del behövs det annan kunskap än den som värderas i
dagens samhälle.

Både en uppvärdering av de traditionella yrkena och en integrering mellan
akademiska och andra yrken krävs för morgondagens samhälle.

Särskilt bland den ekologiskt tillämpade forskningen men även inom alla
andra områden behövs utbyggda forskningsprogram för en forskning där all
kunskap inom olika områden tas till vara.

Ett första steg i den riktningen har skett när sjuksköterskor har beretts
möjlighet att gå in och forska utan att ha gängse ”meriter” för forskningen.

Vi menar att de vattentäta skott som idag finns mellan olika institutioner
och yrkesgrupper förhindrar livskraftig utveckling på många viktiga områden.

Det borde vara självklart att i mycket högre grad än idag ta till vara den
kompetens som finns utanför universitetens väggar. Många kluriga och verkningsfulla
metoder inom bl.a. ekologisk teknik har utvecklats av läkare, veterinärer,
hantverkare etc. eftersom de har haft en annan infallsvinkel än vad
de traditionella forskarna har haft.

I detta perspektiv är det enligt oss hög tid att avglamorisera forskning och
utveckling och framför allt göra den tillämpade delen av forskningen mer
ändamålsenlig genom bredare tvärkunskaper.

Hantverks- och yrkeskunnandet i sig är ofta basen i forskningsarbete. Vi
anser därför att förutom ovan nämnda breddning av forskningen behövs en
ökad möjlighet för förnyelse och utveckling av hantverks- och yrkeskunnandet
och en integrering med annan forskning.

Detta är inte minst viktigt för att möta morgondagens konsumentkrav på
kvalitet och prestanda. Vi tror att konsumenten år 2000 är betydligt mer miljö-
och kvalitetsmedveten än dagens. Detta kommer att innebära att om vi
bara satsar på utveckling av högteknologi är risken uppenbar att vi i Sverige
bara producerar masstillverkade produkter, som får konkurrera på en allt
hårdare världsmarknad.

Flera s.k. trendundersökningar visar att vi som morgondagens konsumenter
kommer att få en mycket hård och vikande marknad på massproducerade
varor. Detta kommer förhoppningsvis att innebära krav på kvalitet och hantverksproducerade
varor istället för slit- och slängvaror. Vi är oroliga för att
de kunskaper som krävs för en sådan produktion och produktutveckling inte
prioriteras i dagens s.k. kunskapssamhälle. Utvecklingsmöjligheterna för
dessa yrkesgrupper måste alltså starkt förbättras.

Ansvaret för forskningens konsekvenser
Forskarens ansvar

Konsekvenserna av forskning är ibland lätta, oftare svåra och inte sällan
omöjliga att förutse. Denna grundläggande osäkerhet innebär inte ett frikort
till forskaren att ignorera följderna av det egna kunskapssökandet. Tvärtom,
det innebär en kraftfull uppmaning att söka föreställa sig konsekvenserna
av den nya kunskapen - även den skadliga och oönskade. Forskarens etiska

Mot. 1989/90

Ubl41

3

ansvar måste gälla både nuvarande och kommande generationer. Ansvaret
måste utsträckas till att omfatta allt levande på vår jord, där målet bör vara
optimal mångfald och handlingsfrihet.

Etiska regler finns nu för exempelvis läkare och ingenjörer. Vi anser att
sådana också bör finnas för forskare, politiker och alla andra aktörer vars
aktioner kan få allvarliga konsekvenser. Vi har i andra delen av denna motion
som exempel citerat en kodex, som en grupp forskare föreslagit.

Myndighetens ansvar

Det är viktigt att myndigheten vid bedömning av vilka projekt som skall understödjas
tar hänsyn till vilken påverkan på miljö och samhälle en ny utveckling
kan tänkas få. Detta bör inskrivas i instruktioner för handläggare
och andra vilkas uttalande om vetenskapliga projekt begärs. Det måste vara
möjligt för en handläggare att begära en konsekvensutredning.

Speciella och ganska svårbemästrade problem kan uppstå i samband med
donationer från privata stiftelser eller industrier. Sådana organ skall givetvis
vid tilldelning av forskningsanslag bedöma miljökonsekvenserna på liknande
sätt.

Med rådande system görs konsekvensutredningar först när det blivit klart
för stora grupper av befolkningen att det föreligger oönskade konsekvenser
av en ny teknisk tillämpning. Detta är en riskabel försening och dessutom
ekonomiskt ofördelaktig. Vi anser därför att en konsekvensutredning skall
göras så tidigt som det är möjligt för ett pålitligt resultat. Den skall gälla inte
bara de konsekvenser som ligger i teknikens syften utan också andra områden.
Exempelvis kunde en konsekvensutredning i samband med framtagandet
av freoner möjligen ha insett den potentiella faran när det gäller reduktion
av ozonskiktet.

Trots att forskningen inom miljöområdet vuxit kraftigt är miljösituationen
hotande. Problem som tidigare huvudsakligen var lokala tenderar nu att
vara både regionala och globala. Lokala problem med starkt förorenade
sjöar har kunnat lösas men nu uppträder svåra skador i hela ekosystem i
kustområden och hav. Nya föroreningar rapporteras i både luft och vatten.
De är mycket svåra att identifiera och kräver allt mer förfinade mät- och analysmetoder.
De åtgärder som sätts in mot miljöproblem är regelmässigt sena,
otillräckliga och ofta t.o.m. felaktiga.

Denna oacceptabla utveckling har flera orsaker. Framför allt saknas en
analys av de grundläggande orsakerna till miljö- och resursproblemen. Säkert
finns också en rädsla för konsekvenserna av en sådan analys. Det nuvarande
ekonomiska tänkandet tillåter inte att vederbörlig hänsyn tas till miljö-
och resurseffekter. Åtgärder krävs på bred front för att skapa ett samhälle
i balans med sin omgivning.

I vårt samhälle, där de penningekonomiska aspekterna är avgörande, uppstår
problem eftersom det är svårt att uppskatta miljöförstöring i ekonomiska
termer. Miljöeffektstudier bör inkludera uppskattningar av kostnader
för att återställa miljön.

Mot. 1989/90

Ubl41

4

Nya prioriteter

Miljöpartiet de gröna anser att forskningspolitiken skall utmärkas av att
överlevnadsfrågor prioriteras. I dagens samhälle har ofta kraven på ekonomisk
tillväxt och gruppers särintressen fått styra forskningen.

Det ställs i våra dagar stora förväntningar på forskninginom energi- och
miljöområdena. Man räknar med att satsningarpå sådan forskning skall lösa
de problem som tidigare tekniskainnovationer fört med sig. Miljöpartiet de
gröna vill uttryckaskepsis mot detta synsätt. Vi anser att forskningsresurser
visserligen skall användas till förmån för förståelse av vårt ekologiska system,
men detta är ej tillräckligt. Det är väsentligt att människors livsstil och
krav på standard överensstämmer med de resurser som naturen kan erbjuda
utan att den förstörs. De satsningar måste därför prioriteras, i vilka människans
samspel med miljön studeras i tvärvetenskapliga projekt.

Ett ytterst viktigt och nästan helt försummat forskningsområde är hur ett
framtida samhälle skall fungera på människans och naturens villkor snarare
än på de ekonomiska krafternas. Det måste till en totalt annorlunda demokratisyn.
Människor måste ha inflytande över sitt eget liv. Frågorna är i stort
sett obesvarade inom detta område och en ytterst kraftig forskningsinsats är
nödvändig.

Arbete på en ny forskningspolitik

Mycket av vad som sagts ovan gäller i första hand den naturvetenskapliga
och tekniska forskningen. Det är av dessa människan lär sig förstå hur den
fysiska omvärlden fungerar. Naturvetenskaplig grundforskning är väsentlig
för vår världsbild och därigenom för vår livskvalitet men för att relatera den
fysiska omvärlden till människan och för att fördjupa kunskapen om människan
och hennes samhälle måste också forskning angående människans kulturella
och psykosociala utveckling stärkas.

De riktlinjer som berörts ovan måste ligga till grund för framtida forskning.
Detta innebär en total omstrukturering av forskningsetablissemanget
och kan inte åstadkommas genom detaljändringar i den liggande propositionen.
Miljöpartiet de gröna föreslår att en fördjupad studie görs av en parlamentarisk
utredning som även inkluderar forskare. Utredningen bör planera
sitt arbete så att en proposition kan föreläggas 1992/93 års riksmöte.

Relation till det internationella forskarsamhället

Det måste göras klart att de ovan givna riktlinjerna för framtida forskning
inte endast gäller den svenska forskningen. Det viktiga är i själva verket ett
trendbrott i internationell skala när det gäller forskningens målsättning. Det
är därför glädjande att notera att det finns ett antal internationella sammanslutningar
av forskare som ser problemen och söker lyfta fram de forskningsetiska
frågorna. Exempel på sådana grupperingar av forskare är Pugwashrörelsen
och Union of Concerned Scientists.

Mot. 1989/90

Ubl41

5

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ubl41

2. Kommentarer till den aktuella propositionen

2.1 Allmänna kommentarer

Enligt propositionens inledning är regeringens avsikt med de lämnade förslagen
att öka och förbättra den vetenskapliga produktionen. Trots att vi håller
med om att en kvalitetsförbättring alltid måste eftersträvas i forskning, anser
miljöpartiet de gröna att en "produktionsökning” i sig inte är något eftersträvansvärt.
En ökning av antalet publicerade skrifter eller en ökning av antalet
förbrukade forskningskronor måste bedömas i relation till om ökningen
motsvarar en ökad mängd av sådan kunskap som är till gagn för mänskligheten.

Vi vill understryka betydelsen av tvärvetenskaplig forskning och utveckling.
Vi föreslår nedan hur detta bör främjas inom ramen för forskningsråden.
Enligt inledningen skall råden verka interdisciplinärt; i det avseendet
finns förbättringar att göra.

I propositionens inledning står det vidare: "Regeringen vill främja vetenskapliga
framsteg på alla områden - från teologi till teknologi.” Ändå måste
vi konstatera att det talas mycket i den följande texten om humanistisk och
beteendevetenskaplig forskning, men det stannar vid ord.

Miljöpartiet de gröna vill också uttala tveksamhet mot regeringens förutsättning
att näringslivet även i fortsättningen bör stå för de uppgifter företagen
av hävd tagit på sig inom tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Särskilt
ofördelaktigt för medborgarna är det förhållandet att läkemedelsindustrin
fått ett mycket starkt inflytande över sjukvården. Vi anser att den oberoende
forskningen inom detta område borde förstärkas. Regeringen bör
lägga fram förslag om hur detta skall gå till.

2.2 Internationella aspekter på forskningen

EG:s nya ramprogram för forskning och utveckling bör ligga inom industrins
ansvarsområde. De svenska resurserna för internationellt samarbete bör
dels vara förbehållna grundforskning, dels gälla alla länder oberoende av
ekonomiska unioner. Vi förordar således deltagande på programnivå i samarbete
som gäller kulturforskning samt forskning angående miljö- och livskvalitetsfrågor.
Däremot bör programmen för teknisk-industriell forskning
bekostas av näringslivet snarare än av svenska skattemedel.

Propositionens förslag om en kraftig, generell uppräkning av resurserna
till forskning inom EG:s ram är betänkligt av flera anledningar:

- att förstärka samarbetet med EG-stater i stället för att öka resurser för
samarbete med länder i hela världen innebär en begränsning av internationaliseringen,

- endast den del av det planerade samarbetet som har ett väsentligt inslag av
kulturvetenskaper bör genomföras; att satsa forskningspengar på industriella
tillämpningar är inte samhällets uppgift,

- stöd till doktoranders internationella kontakter och forskning vid utländska
institutioner blir bättre utnyttjat om det kan organiseras direkt
mellan universitet i olika länder än genom kontor i Bryssel,

- av skäl som anförts ovan bör de anslag som är avsedda till fusionsforskning

Mot. 1989/90

Ubl41

6

i stället användas av det nytillskapade tekniska forskningsrådet för forskning
angående ekologiskt sund energiteknik. Totalt föreslår propositionen
en resursförstärkning om 67,8 milj.kr. till internationellt samarbete avseende
grundforskning. Miljöpartiet de gröna anser att den del som går till
ren grundforskning inom naturvetenskap och humaniora samt den del som
innebär riktad grundforskning i samband med Östeuropas miljöproblem
bör ligga kvar, medan de övriga satsningarna bör omdisponeras.

2.3 Etiska frågor

2.3.1 Begreppet forskningsetik

Forskningsetik är ett område som har fått en allt större uppmärksamhet.
Propositionen diskuterar en del av problemkomplexet under rubriken 17.1.7
Vissa forskningsetiska frågor. Diskussionen baseras på en utredning (SOU
1989:74), som beklagligtvis missuppfattat omfattningen av de forskningsetiska
frågorna och därför endast behandlat några särfall, nämligen de som
rör djurförsök, vårdsektorn och dataintegriteten.

Miljöpartiet de gröna anser att dessa överväganden i och för sig är bra,
men vi vill med skärpa framhålla att begreppet forskningsetik också måste
innefatta forskarens lojalitet mot samhället och mot framtida generationer.
Miljöpartiet de gröna kräver att denna brist snarast åtgärdas genom att

- begreppet forskningsetik vidgas

- forskningens effekter på samhället analyseras

- etiska nämnder med nedan angivna funktioner inrättas vid högskolor.

2.3.2 Forskningens effekter på samhället

Det kan allt oftare konstateras att forskningens landvinningar och tekniska
genombrott kan ha oväntade och allvarliga konsekvenser. Det kan gälla välkända
problem som användning av freon, som visat sig ha katastrofala effekter
när det gäller ozonlagrets uttunning; det kan gälla hormoslyret som är
effektivt nog när det gäller att döda ogräs, men som visade sig verka på liknande
sätt på de järnvägsarbetare som utförde besprutningen. En accelererad
teknisk utveckling kommer helt säkert att innebära liknande och ännu
allvarligare problem, vars tidiga diagnos är av största vikt för samhället och
för kommande generationer.

2.3.3 Forskarnas nyckelposition och ansvar

I många fall är det forskarna själva som först varseblir oönskade bieffekter
av ny teknik. För dem kan det då uppstå en etisk konflikt där värnandet om
den egna anställningen eller den egna renommén vägs mot ansvaret gentemot
människor. Det finns fall där forskare vägrat dagtinga med sitt samvete
och funnit sig utan stöd från kolleger, anslagsgivande myndigheter eller högskoleauktoriteter.
Att i sådana fall kunna referera till en etisk nämnd, bestående
av forskare och representanter för samhället måste vara en säkerhet
för såväl forskaren som dem för vilka teknikens biverkningar skulle vara negativa.

Mot. 1989/90

Ubl41

7

2.3.4 Etiska nämnders sammansättning och funktion

En etisk nämnd bör ha följande funktioner:

- bedömning av huruvida viss forskningsaktivitet innebär risk för samhället
och kan ställa forskare inför etiska problem,

- rådgivande verksamhet till forskare som genom sin verksamhet råkat i
etiskt dilemma,

- bedömning av huruvida enskild persons integritet hotas av viss forskningsverksamhet,

- bedömning av huruvida visst djurförsök skall betecknas som plågsamt
En etisk nämnd bör vara sammansatt av ett udda antal ledamöter. Antalet

akademiska lärare och forskare får inte vara större än antalet övriga ledamöter.
Vartdera könet bör ha en representation om minst 40 %.

2.3.5 Etisk kodex för forskare

En grupp forskare vid Uppsala universitet publicerade 1986 en etisk kodex,
som väl motsvarar det behov som finns och som därför kunde utgöra en
grundval för diskussioner inom ramen för forskarutbildningen. Den citeras
här som ett exempel:

Forskningen är en omistlig verksamhet som har stor betydelse för människan
- för hennes världsbild, för hennes materiella förhållanden, för hennes
sociala liv, för hennes välbefinnande. Forskningen kan bidraga till lösningen
av de stora problem mänskligheten står inför såsom hotet om kärnvapenkrig,
förstöring av livsmiljön och den ojämna fördelningen av Jordens tillgångar.
Dessutom är forskningen berättigad och värdefull som ett fritt och
öppet utbyte av metoder och resultat. Men forskningen kan också, direkt
eller indirekt, förvärra mänsklighetens problem.

Denna etiska kodex för forskare har tillkommit på grund av oro över
forskningsresultatens tillämpningar och konsekvenser. Särskilt tycks riskerna
för mänskligheten vid krigföring i dag vara så stora, att det är tveksamt
om något stöd till vapenutveckling från forskare är etiskt försvarbart.

Kodexen är avsedd att användas av forskaren själv - han eller hon har att
bedöma följderna av sin egen verksamhet. En sådan bedömning är alltid svår
och inte så sällan omöjlig att göra. Forskaren råder som regel inte över sina
resultat och deras användning, ofta inte ens över sin egen verksamhet. Men
detta hindrar inte att varje forskare ärligt bör försöka att fortlöpande bedöma
tänkbara konsekvenser av sin forskning, att informera om dessa och
att avstå från sådan forskning som han eller hon anser oetisk.

Härvid skall särskilt beaktas att:

1. forskningen skall ges en sådan inriktning att dess tillämpningar och
andra konsekvenser inte orsakar väsentliga ekologiska skador,

2. forskningen skall ges en sådan inriktning att dess konsekvenser inte försvårar
för dagens människor och kommande generationer att få en trygg tillvaro.
Vetenskapliga insatser skall därför inte syfta till tillämpningar och färdigheter
att användas för krig eller förtryck. Forskningen skall heller inte
ges en sådan inriktning att dess konsekvenser står i strid med grundläggande
mänskliga rättigheter som de uttrycks i internationella överenskommelser
om medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

3. forskaren har ett speciellt ansvar att omsorgsfullt bedöma forskningens
konsekvenser och att informera om dessa,

4. en forskare som bedömer att den forskning han eller hon utför eller deltar
i står i strid med denna kodex skall avbryta denna forskningsverksamhet

Mot. 1989/90

Ubl41

8

och informera om sin bedömning. Vid en sådan bedömning skall hänsyn tagas
både till hur sannolika och hur allvarliga de negativa effekterna är som
kan följa av forskningsinsatsen.

Det är mycket angeläget att forskarsamhället stöder forskare som anser
sig behöva avbryta sin forskning av skäl som anförs i denna kodex.

2.4 Forskning för kultur

Ett viktigt forskningsobjekt är förståelse av kulturer syftande till att förebygga
rasism, religiös fanatism och andra typer av avvikande-rädsla hos folkgrupper
och i stället främja fredlig samexistens, tolerans och rättuppfattning.
Exempel på ett bra beteendevetenskapligt forskningsobjekt när det gäller
förståelse av kulturer är att få Norrlands ”nybyggare” att acceptera samernas
urgamla rätt till fri disposition av sina traditionella betesmarker, sin jakt och
sitt fiske.

2.5 Forskning för välfärd

Det finns stora brister när det gäller forskning angående handikappade, offer
för trafik, brott och felaktig samhälls- och rättsbehandling samt alla de
offer som finns inom kriminal-, missbruks- och psykvård och som hamnat
där p.g.a. en felaktiga samhällsfunktioner, -strukturer och -normer.

2.5.1 Forskning för oberoende tänkande

En aspekt av det nuvarande, felaktiga livs- och samhällsmönstret är att
marknadskrafterna, massmedia och all annan propaganda tillåts drabba
vuxna och barn via beteendestyrd suggestionspåverkan. Det borde satsas
oerhört mycket forskning på hur man redan i skolan skall kunna bygga upp
ett försvar hos de enskilda medborgarna för att dessa skall kunna genomskåda
och tänka oberoende av effekterna av sådan ohederlig påverkan, som
nu starkt styr människors levnadsmönster och därmed påverkar ekologi och
överlevnad.

2.5.2 Handikappforskning

Tidigare har tre forskartjänster ägnats åt handikappforskning. Nu blir det
bara två.

Vi hade gärna sett att handikappforskningen hade fått behålla också den
tredje forskartjänsten.

Handikappforskningen borde också satsa resurser på att ta fram produkter,
bostadsinredningsdetaljer, stadsplaneutformning, fordon, utbildningsutrustning
m.m., som kan fungera lika bra för handikappade, barn, gamla
och för fullt rörelseförmögna människor.

Regeringen föreslår särskilda satsningar på folkhälsovetenskaplig forskning
och forskning om äldre, vilket vi anser nödvändigt att satsa på om vi
skall klara den s.k. sjukvårdskrisen. Härigenom hoppas vi på att få en långsiktig
planering av förebyggande åtgärder och den sociala välfärden.

Mot. 1989/90

Ubl41

9

Mot. 1989/90

Ubl41

2.5.4 Professur i alternativ medicin

För att höja statusen på den alternativa medicinen och få ett bättre samarbete
mellan skolmedicin och alternativ medicin vill vi ha en professur i alternativ
medicin.

2.6 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Arbetsliv, arbetsmiljö och arbetsmarknad

I miljöpartiet de grönas visioner handlar de värderingar, som gäller arbetstid
och arbetsmarknad, mera om människans och naturens överlevnad på lång
sikt än de övriga politiska partiernas värderingar, som huvudsakligen - men
i olika grad - rör ekonomiska förhållanden.

Några av de åtgärder som vi arbetar med för att förverkliga är:

- sänkt och flexibel arbetstid med i förhållande därtill sänkt lön

- högre skatt på energi och råvaror, lägre skatt på arbete

- att informell ekonomi skall tillåtas i betydligt högre utsträckning än nu

- skattelättnader, som gynnar framtagande av varsam teknik och varsamma
odlingsmetoder m.m.

Allt detta kräver tvärvetenskaplig aktionsforskning med utveckling av
ekokommuner och utökad befrielse från byråkratiska hinder som i frikommunerna.
Medel bör satsas på forskning inom regionalpolitikens område;
denna bör klargöra bl.a. hur regionala förändringar i befolkningsunderlag
och arbetsmarknad längs hela skalan från storstad till glesbygd förändrar
möjligheterna till ekologiskt god balans, social livsstandard och överlevnadsmöjligheter
i krissituationer.

Andra regionalpolitiska forskningsområden, som också berör arbetsmarknad
och arbetsliv gäller t.ex.:

- kartläggning av tidigare insatser för att stärka den lokala och regionala
självtilliten och välfärdsutvecklingen och analys av resultaten.

- planering, genomförande och uppföljning av ny försöksverksamhet, avsedd
att stärka lokal och regional självtillit och välfärdsutveckling

- försök med närfonder och lokala företagsstyrelser

- försök med former för kommunal upphandling, som tar hänsyn till alla
samhällsintäkter och -kostnader

- förstärkning för småföretagande och småföretagande i samverkan, m.m.
Inom dessa områden vill vi satsa medel för forskning.

Utöver detta hänvisas till miljöpartiet de grönas motion till regeringens
proposition 1989/90:76, Regionalpolitik för 90-talet, och vår motion till den
proposition om arbetsmiljö som väntas.

2.5.3 Professur i teckenspråk

Vi har deltagit i en fempartimotion där angelägenheten framhålls att inrätta
en professur vid den unika institutionen för teckenspråk vid universitetet i
Stockholm. Miljöpartiet de gröna ställer sig bakom detta krav.

10

Arbetslivsforskning

Inom miljöpartiet de gröna är vi övertygade om att den psykiska ohälsa, som
i dag ökar oroväckande, kommer att minska. Detta innebär dock inte att vi
får förbise det nödvändiga i att redan nu satsa forskningsresurser på detta
område.

Samhällets stora psykiska ohälsa visar sig bl.a. i form av ökat alkohol- och
drogmissbruk, allt råare våld, ökad övrig kriminalitet, mobbning, utfrysning,
intolerans, cynism, politisk likgiltighet och också i allt fler självmord.
Dessa fenomen dyker också upp i allt lägre åldersgrupper vilket tyder på en
stor otrygghet i den nuvarande samhällsbilden. Dessutom slås allt fler ut från
arbetsmarknaden genom långtidssjukdom, förslitningsskador och förtidspensionering.
Ser man till de totala mänskliga såväl som ekonomiska effekterna,
så kräver egentligen detta område den största forskningsinsatsen av
alla. Det innebär att det behövs en mängd mycket stora tvärvetenskapliga
projekt med samhällsvetenskapare, medicinare, psykologer och andra beteendevetare
inblandade. Väldigt litet är hittills satsat från samhällets sida
på denna typ av tvärvetenskaplig och humanistisk helhetssynsforskning. För
samhällstrygghetens och folkhälsans skull måste detta göras.

2.7 Frågor inom civildepartementets område

Ny demokratisk indelning av landet

Utvecklingen inom Europa förändrar människors syn på politiken. I Östeuropa
gör man sig kvitt enpartisystem samtidigt som stora grupper i Västeuropa
och Norden demonstrerar stark kritik även mot alla demokratiska
partier.

Det är numera ett välkänt förhållande att de politiska partierna har svårigheter
att nå väljare och medlemmar. I opinionsundersökningar framgår att
mer än var femte väljare i mellanvalsperioden har svårt att ange ett parti som
man vill rösta på. Svårigheterna skall naturligtvis i första hand angripas av
politiska rörelser och partier. Det kan emellertidfinnas anledning att studera
de regelverk inom vilka politiska partier kan verka.

Delegationen för forskning om den offentliga sektorn och forskare inom
statsvetenskap bör gripa sig an dessa frågor. I storsamhället känner många
människor att politiken utformas långt över deras huvuden och att man inte
kan påverka ens egna levnadsförhållanden.

Civilministern har talat om behovet att etablera en fjärde nivå, ett lokalsamhälle,
motsvarande kommundelar med självstyrande kommundelsnämnder.
Vi sympatiserar med detta men vill betona att det är viktigt att
principen om den kommunala självstyrelsen i hög grad också måste gälla i
det nya lokalsamhället. Kommunsammanslagningarna fram till 1970-talet
medförde att tiotusentals aktiva lokalpolitiker försvann.

På den regionala nivån för landstingen en tynande politisk tillvaro men
med stora ekonomiska åtaganden. Samtidigt har regeringen med vissa svårigheter
lotsat ett beslut genom riksdagen om en ökad statlig förvaltning
inom länsstyrelserna, visserligen med ökat förtroendemannainflytande men
ändå utan direkt representativ demokrati i så viktiga regionala ämnen som

Mot. 1989/90

Ubl41

11

jordbruk, kommunikationer, miljö, fysisk planering och utbildning. Vi kräver
verklig länsdemokrati.

Miljöpartiet de gröna anser att särskilda ansträngningar krävs för att förnya
indelningsgrunderna för den representativa demokratin. Forskningsinsatser
krävs för att beskriva partiernas roll och svårigheter att förnya dialogen
med väljarna.

Kvinno- och jämställdhetsforskningen

Jämställdhetsfrågorna hänvisas för avgörande till arbetsmarknadsutskottet
och ses som enbart gällande arbetsmarknads-, arbetsmiljö- och lönefrågor.
Också JämO:s arbetsuppgifter begränsas till dessa områden. Jämställdhetsproblemen
hör naturligtvis hemma i så gott som alla utskott och politikens
alla områden och gäller såväl kvinnor som män. Det vore av stort värde om
ett socialpolitiskt forskningsprojekt kunde ägnas detta. Resultatet kan ge
upphov till goda förändringar i samhällssyn och politik. Detta är av desto
större vikt, som den senaste tidens världsvida förändringsvåg tyder på att
gamla synsätt håller på att ersättas med nya - hierarkier bryts ner och ersätts
med nätverk, ”kvinnligt" tänkande och handlande får högre status och kompletterar
det ”manliga” på ett välgörande sätt, osv.

1 en separat sexpartimotion yrkas resurstillskott till kvinnoforskningen.
Speciellt yrkas att propositionens förslag kompletteras på följande fyra
punkter:

1. Resurserna till centra/fora

2. FRN:s särskilda ansvar

3. Forskning om kvinnliga forskares och forskarstuderandes villkor vid universitet
och högskolor

4. Särskilda doktorand- och forskartjänster.

Miljöpartiet de gröna instämmer i de krav som ställs i den nämnda motionen.
Kostnaderna för resursökningarna uppskattas till 10 milj.kr.

För forskning inom det bortglömda området regionalpolitik hänvisas till
vad som sägs i denna motion under Arbetsliv, arbetsmiljö och arbetsmarknad,
samt till kommande motion till regeringens proposition 1989/90:76, Regionalpolitik
för 90-talet.

2.8 Justitiedepartementets verksamhetsområde

Ett försummat område är behandlingsdelen av s.k. avvikare inom hela social-
och kriminalvården. Det forskas visserligen ganska mycket av BRÅ, men
det totala beteendevetenskapliga greppet saknas för att praktiskt pröva olika
metoder för att få de olyckliga offren för samhällets brister att återfå sin
självkänsla, sitt självförtroende och sitt människovärde som dugliga samhällsresurser.
Det vanligast utmärkande draget hos en ung människa, som
det gått så snett för att vederbörande hamnat på den kriminella banan är i
regel att den unge inte känner sig behövd och/eller önskvärd.

Ett forskningsprojekt inom rätts-, social- och kriminalvård som känns synnerligen
nödvändigt är att sociala problem, åtgärds- och uppföljningsprogram
registreras för statistisk bearbetning inom Krim.

Mot. 1989/90

Ubl41

12

Miljörättsligt institut

I propositionen föreslås att en professur i miljörätt inrättas. Vi anser att det
är nödvändigt om vi skall kunna behålla och utveckla den obetydliga forskning
som vi idag har på området. Intresset för miljörätt är idag mycket stort,
vilket bl.a. visar sig när det gäller konkurrensen om platserna på kurserna i
miljörätt som anordnas vid Uppsala universitet. För att klara forskningsbehovet
och undervisningsbehovet i miljörätt är det inte tillräckligt att inrätta
en professur i ämnet. Ett sätt att utveckla kompentens är att inrätta ett miljörättsligt
institut i Uppsala och förlägga professuren i miljörätt dit.

Uppsala är lämpligt eftersom det där bedrivs forskning på miljöområdet
inom ett stort antal institutioner. Det är viktigt att de som arbetar med miljörätt
har möjlighet att ta del av bl.a. den biologiska forskningen. Uppsala är
också den universitetsort som idag har den bästa kompetensen på miljörättsområdet.
Vi föreslår att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag
om att inrätta ett miljörättsligt institut.

2.9 Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Fredsforskning

Miljöpartiet de gröna har tidigare (U426) framhållit vikten av upprättandet
av en kunskapsbank för försvarsindustrien omställning från militär till civil
produktion. Vi anser att en sådan enhet bör byggas upp och vill reservera 5
milj.kr. för detta.

Biståndsmotiverad forskning

Miljöpartiet de gröna anser att det behövs en bred basforskningom u-ländernas
situation, dvs. forskning som inte bara är till för biståndet eller som ryms
inom detta. Det är av stor vikt att forskningen ökar så att vi ökar vårt kunnande
och bidrar till en bred samhällsdebatt om bl.a. industriländernas roll
i de fattigaste ländernas utveckling.

Regeringens proposition berör i huvudsak det stöd Sverige ger för att stimulera
forskning i u-länderna. Denna forskning är självfallet av största vikt
och måste ges ökade resurser.

Utöver detta måste Sverige ta hänsyn till att miljösituationen överallt i
världen är alarmerande. Detta har bl.a. lett till att de s.k. miljöflyktingarnas
antal ökat. Många kan inte längre bo kvar i sina områden och ökenspridningen
ökar kraftigt. Det är viktigt att veta hur detta påverkar situationen
såväl i vårt land som i u-länderna.

Miljöpartiet de gröna anser därför att det behövs en förstärkning av forskningen
om u-ländernas miljö. Naturresursräkenskaper beträffande såväl iländerna
som u-länderna är ett annat forskningsämne som idag är i starkt
behov av ökade resurser.

Mot. 1989/90

Ubl41

13

1** Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ubl41

2.10 Kommunikations- och bostadsdepartementens
verksamhetsområden

Forskning om trafik och bebyggelse

I analyser av samtida samhällsplanering, inte minst i denna forskningsproposition,
betonas alltid samspelet mellan trafik och bebyggelse och behovet av
samordnade insatser för att förbättra miljöläget. Det ordas mycket om hushållning
med naturresurser och miljö och om behovet av ny infrastruktur för
transporter. Regeringens förslag innehåller dock inte mycket av konkret viljeinriktning.

Regeringens hållning är utanförstående, man överlämnar forskningens inriktning
åt forskarsamhället. Man uttrycker inte en stark vilja om vad forskningen
skall leda till utan nöjer sig med allmänna formuleringar om välfärd
och livskvalitet m.m. När man behövde byggnadsforskning och metodutveckling
för att driva fram ett effektivt byggande på 1960- och 1970-talen var
man mera tydlig och det gav kända resultat, på gott och ont. Inom transportforskningen
har man fört en ojämn kamp mot den stora frihetssymbolen bilen.
Trots tidvis stort engagemang för kollektivtrafiken har denna en närmast
marginell betydelse vid sidan av bilismen i stort. Den positiva sidan av efterkrigstidens
forskning inom samhällsplaneringen är den standard och säkerhet
som har kunnat uppnås både i bygg- och trafiksektorn. Detta räcker inte.
För framtiden måste dessa begrepp vidgas betydligt. Samhällsutvecklingen
måste fortsättningsvis ske utifrån strikt ekologiska ramar. Därvid kan vi naturligtvis
bygga vidare på mycket av de uppnådda resultaten inom standard
och säkerhet.

Eftersom utvecklingen av och samspelet mellan trafik och bebyggelse är
avgörande för en bättre ekologisk ordning vill vi här visa på några konkreta
forsknings- och utvecklingsinsatser utifrån en möjlig och radikal förändring
av samhällsstrukturen.

Storsamhället och informationssamhället är oöverskådligt och miljöförstörande.
De uppblåsta budskapen och varuflöden passiviserar i den enkla
vardagen och krymper till synes betydelsen av de nära mellanmänskliga förhållandena.
En konsumtionsinriktad integrering i EG med några västeuropeiska
stater skulle ytterligare komplicera samhällsbilden för flertalet medan
ett fåtal skulle klättra vidare.

Boende, arbete och service måste åter samordnas i en fattbar fysisk struktur.
Trafiksystem skall stödja denna struktur och inte lösa upp den som hittills
varit fallet. De totala materialflödena i det människoskapade samhället
måste balanseras enligt ekologiskt tvingande lagar. Det finns i dag möjligheter
att genom forskning och utveckling stödja ekologiskt byggande och helt
ny transportteknik. Som en reaktion mot det miljömässigt undermåliga
stadsbyggandet under efterkrigstiden har en ekobyrörelse växt fram. Hitintills
finns bara ett fåtal så kallade ekobyar i verkligheten men ett femtiotal
planeras genom ideellt och kommunalt engagemang. Även byggentreprenörerna
har börjat inse att intresset för denna livsform ökar. När man inser att
grunderna för ekobyrörelsen i en nära framtid måste tillämpas i allt samhällsbyggande
uppkommer kravet att all byggnadsforskning snarast och oavvisligen
måste utgå från dessa ekologiska grunder.

Mot. 1989/90

Ubl41

14

De ekologiska principerna måste särskilt tillämpas vid vård, upprustning,
ombyggnad och nybyggande i den redan byggda miljön. Det gäller såväl bevarande
av den unika svenska byggnadstraditionen på landsbygden som ersättning
av vatten- och avloppsnät med nya, ekologiskt acceptabla system
och inte minst ombyggnad av det stora beståndet av direkt miljö- och hälsofarliga
industriarbetsplatser, kontor och bostäder. Regeringen aviserar en
proposition om byggnaders inomhusmiljö. Vad gäller problemen med s.k.
sjuka hus, radonhus och bullerstörningar m.m. krävs dock redan i forskningssammanhang
en ytterligare framförhållning. Problemen har uppstått
på grund av att man i snabb takt har godtagit nya och illa beprövade byggnadsmaterial
och byggnadsmetoder. Kommunernas snabba utbyggnad har
även lett till att forna tiders mer eller mindre medvetna kunskaper om hur
man bygger sunt och ekologiskt har negligerats. Detta har medfört hus på
radonstrålande skiffer, hus på sankmarker, hus i sluttningar med kallras på
oskyddade nordsidor och hus i blåsiga och bullriga lägen. Efter byggprocessen
finns inget klart ansvarstagande för den byggda miljön; ansvaret hamnar
alltför ofta mellan byggherre, byggentreprenör och byggnadsnämnd. Nya
och äterinrättade professurer måste tillsättas i ämnena ekologiskt byggande
och hälsosanering av byggd miljö. Statens institut för byggnadsforskning föreslår
i sin anslagsframställning 3,5 milj.kr. för finansiering av fem professurer,
sex doktorander och fyra gästforskare i Gävle. Miljöpartiet de gröna anser
att den ekologiska byggforskningskapaciteten bör kunna byggas ut som
en förstärkning av forskning och utbildning i ekologiskt byggande och hälsosanering
av byggd miljö i den storleksordning som SIB föreslår till Gävle.

I ett nationellt perspektiv måste det svenska ortssystemet upprätthållas.
Tillväxten av byggd miljö måste portioneras ut till samtliga orter och inte
koncentreras till ett fåtal dominerande storstadsområden. Byggforskningsrådet,
statens institut för byggnadsforskning och högskolornas forskning i arkitektur,
väg- och vattenbyggnad, experimentbyggare, organisationer för
svensk byggnadsvård och ekologiskt byggande m.m. måste ges inriktning respektive
stöd för en ekologisk orientering i sin verksamhet.

Decenniers ordrika strävan att förändra trafikens sammansättning så att
bilismen dämpas har inte lett till någonting. Säkerhetsarbetet har dock medfört
att olyckor med personskador i stort sett har varit oförändrat i absoluta
tal under det att trafikmängden har mångdubblats. Mycket talar dock för
att en förändrad situation har inträtt och att bilismen slutligen har nått en
mättnadspunkt. I ett framtidsperspektiv kan vi emellertid inte enbart straffa
ut bilismen genom att den får betala sina faktiska kostnader och även kostnaderna
för alternativa färdmedel. Sverige bör som föregångsland även tekniskt
utveckla framtidens landbaserade persontransportmedel, inte minst
med tanke på utvecklingen i Östeuropa och världens u-länder. Kollektiva
trafiklösningar har tyvärr nackdelen att många tvingas resa på givna tider
mellan ett fåtal punkter. Detta skapar kapacitetsproblem. Flera uppfinnare
och kunniga ingenjörer i Sverige har i dag skisserat tekniska lösningar för
spårburna alternativ. Transportforskningsberedningen och väg- och trafikinstitutet
bör båda inriktas på dessa radikalt nya forsknings- och utvecklingsinsatser
för 2000-talets transportinnovation. Prototyp och fullskaleförsök
kan tas fram på fem år.

Mot. 1989/90

Ubl41

15

Vi ser här hur ett nytt mönster för samhällsbyggandet tonar fram. Väl sammanhållna
ekobyar. såväl i landsbygd som i storstad, förenas av ett nytt, ekologiskt
godtagbart person- och godstrafiksystem. Miljöpartiet de gröna kräver
en inriktning på trafik- och byggnadsforskningen utifrån dessa ekologiskt
möjliga, önskvärda och nödvändiga utgångspunkter.

'IVansportforskningen

Ett effektivt och väl fungerande transportsystem är avgörande för det moderna
samhället. Det påverkar de enskilda medborgarnas möjligheter att
delta i samhällets olika aktiviteter såsom förvärvsarbete, utbildning samt fritid
liksom att ta del av vård och annan samhällsservice. Det är också en förutsättning
för ett effektivt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Transportsektorn svarar idag för ca 12 % av BNP. Hushållens budgetandel
för transporter uppgick 1985 till 16 %. Transportforskningens andel av den
totala statliga satsningen på FoU torde ligga på ca 1,5 %. Statens satsningar
på transportforskning ligger sålunda inte alls i nivå med transportsektorns
betydelse i samhället. Samma sak kan för övrigt sägas om de infrastrukturella
satsningarna.

Det bör i sammanhanget påpekas att Sverige till stor del är ett relativt glesbefolkat
och till ytan stort land. Det ställer särskilt stora krav på bl.a. transportsystemet.
Det innebär också att en relativt stor andel av samhällets resurser
nödgas gå till transporter, såväl vad gäller investeringar i och underhåll
av infrastrukturen som i själva transporterandet. Detta ställer också
stora krav på forskning och utveckling inom transportområdet. Ur samhällsekonomisk
synpunkt torde därför också stora förbättringar vara möjliga just
inom transportområdet.

Ett nytt anslag till miljöanpassad trafik

Det är nödvändigt att utveckla miljövänligare, energieffektivare och säkrare
transportmetoder. Det kan gälla drift med vätgas, biogas, metanol och eldrift,
det kan gälla nya trafiksystem som spårtaxi, det kan gälla nya reningsmetoder,
och det kan naturligtvis gälla forskning och utveckling av spårtrafiken.
Särskilt intressant kan vara att fullskaleprojekt genomförs.

Därför föreslår vi att 100 milj.kr. avsätts till ett nytt anslag Forskning och
utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem från och med
kommande budgetår. Anslaget bör därefter successivt höjas för att totalt
inom den kommande treårsperioden omsluta 500 milj.kr.

45 milj.kr. av anslaget föreslås fördelas av transportforskningsberedningen
och 40 milj.kr. av det nya rådet för teknisk forskning. 10 miljoner
föreslås gå till statens väg- och trafikinstitut för att stärka deras basforskning
inom området. Resterande 5 milj.kr. föreslås gå till en professur i järnvägsteknik
och järnvägsforskning vid universitet. Denna professur och forskning
bör samordnas med forskningen i järnvägsteknik vid VTI, och kan därför
med fördel lokaliseras till Linköpings högskola.

Mot. 1989/90

Ubl41

16

TVansportforskningsberedningcn (TFB)

En viktig uppgift för transportforskningen är att klarlägga de förhållanden
som påverkar transportsektorn på längre sikt och de samhällsekonomiska
effekterna av olika åtgärder. TFB har som samordningsorgan i uppgift att
göra insatser i hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggande forskning
till demonstrationsprojekt.

Den skall samordna forskningsbehovet hos alla de myndigheter, som bedriver
forskning inom transportsektorn för att undvika dubbelarbete men
framför allt för att fånga upp sådant forskningsbehov som faller utanför allas
ram. Inom nuvarande budgetram bedömer beredningen sig inte ha möjlighet
att klara denna uppgift.

Regeringens förslag innebär också att mindre medel finns tillgängliga för
flera viktiga traditionella områden såsom samhälls- och transportekonomi,
person- och godstransporter samt trafiksäkerhet.

Vi anser att transportforskningsberedningen (TFB) skall utvecklas som
samordningsorgan på transportforskningsomrädet. Vi anser också att satsningen
på miljöbetonad transportforskning inte får leda till inskränkningar i
den traditionella transportforskning som TFB för närvarande stödjer. Därför
föreslår vi att anslaget till transportforskningsberedningen höjs med 2,4
milj.kr. jämfört med regeringens förslag, dvs. att totalt 42 533 000 kr. anslås
för budgetåret 1990/91.

Till detta kommer, som ovan angivits, det av oss föreslagna anslaget till
forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem,
varav TFB föreslås få 75 milj.kr. under kommande budgetår. Detta anslag
bör i huvudsak användas till att ta fram nya transportlösningar, fordon och
transportsystem, gärna som prototyp eller fullskaleprojekt. Ett angeläget
projekt, som redan pågår, är att få fram snabba, lätta och billiga regionaltåg.
Mer framtidsinriktat projekt kan vara att utveckla spårbilsystem och bränslecelldrivna
fordon för vardagsbruk - förslagsvis drivna på metanol.

Väg- och trafikinstitutet (VTI)

För att kunna möta de ökade krav som ställs på trafikforskningen yrkar VTI
för budgetåret 1990/91 en fyraprocentig ökning av bidragsanslaget under rubriken
I 3 så att det totalt utgör 48 638 000 kr. inkl. 5 milj.kr. för järnvägsFoU.
Regeringen anvisar ett reservationsanslag på 44 881 000 kr., en summa
som rimmar dåligt med regeringens uttalade vilja att prioritera järnvägen
som framtida transportmedel.

Som anges ovan under 2.1 föreslår vi ett nytt anslag till forskning och utveckling
av miljövänliga och energisnåla transportsystem, varav 10 milj.kr.
föreslås gå till väg- och trafikinstitutet. Därmed täcks även det budgetäskande
som institutet har gjort.

Professur i järnvägsteknik m.m.

Regeringen satsar i sin forskningsproposition stort på att upphöja tjänstebefattningar
inom sektorsorganen till professurer vid universitet och högskolor.
Det hade varit ett naturligt led i regeringens påstådda satsning på järnvä

Mot. 1989/90

Ubl41

17

gen att inrätta en järnvägsprofessur vid högskolan i Linköping, då VTI är
beläget i Linköping, men av detta blev intet.

'Vi föreslår att 5 milj.kr. av det ovan föreslagna anslaget till forskning och
utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem avdelas till en
professur och högskoleforskning i järnvägsteknik. En lämplig lokalisering är
Linköpings högskola, med tanke på närheten till VTI.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Vi stödjer inrättandet av ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd. Det är
viktigt att rådets inriktning blir mer inriktad på att miljöanpassa bl.a. trafiksystemen.
Rådet bör således kunna komplettera transportforskningsberedningen
vad gäller utveckling och forskning kring tekniska problem inom
transportområdet.

För att tydligt markera och förstärka denna inriktning för det teknikvetenskapliga
forskningsrådet föreslår vi att 10 milj.kr. av ovanstående anslag
för forskning och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem
fördelas av detta råd.

2.11 Finansdepartementets verksamhetsområde

För de flesta människor har det nu blivit allt klarare att kunskapen om ekonomiska
förlopp och deras påverkan på samhället och dess utveckling är ytterst
bristfällig. Vi lever i ett samhälle där den ekonomiskt starkes rätt gäller
både mellan olika länder i världen och inom vårt eget land. Den forskning
som den ekonomiska vetenskapen nu ägnar sig åt verkar vara avsedd att studera
och förbättra de metoder som de ekonomiska krafterna har att utveckla
sitt maktmonopol. Detta är inte endast till fara för den enskilda människan,
det riskerar också att ytterligare störa den ekologiska balans som det är så
viktigt att mänskligheten återfår.

Helt klart är det nödvändigt att finna helt andra vägar än vare sig marknadsekonomi
eller planekonomi för att ekonomiskt förstå hur en ekologiskt
hållbar balans skall kunna uppnås. Detta är en utmaning som inte på något
vis antagits av den konventionella ekonomiska forskningen. Intrycket är att
ekonomisk forskning studerar existerande ekonomi i stället för att försöka
förstå drivkrafterna i våra ekonomier och försöka finna vägar att styra dessa
för att kunna bemästra vår tids största problem.

Inom finansdepartementets ram borde det också bedrivas forskning om
de ekonomiska och ekologiska förhållandena i Europa som underlag för ett
ekonomiskt samarbete inom hela Europa. Forskningsuppgifter måste också
läggas ut som belyser det samlade Europas ansvar för och påverkan på tredje
världens länder.

De ovan beskrivna forskningsuppgifterna torde vara omöjliga att utföra
inom ramen för existerande ekonomiska forskningsorgan, i vilka konventionella
prioriteringar används. Vi föreslår därför inrättandet av ett speciellt
Naturekonomiskt råd, i vilket företrädare för ekologiska vetenskaper samt
representanter för miljörörelsen har majoritetsinflytande. Rådet bör fördela
anslag till olika forskningsprojekt och dessutom arbeta med definitionen av
de under avsnitt 2.10.3 beskrivna professurerna i ekologisk ekonomi.

Mot. 1989/90

Ubl41

18

Med tanke på de oerhört viktiga ekonomiska problem vi står inför är det
nedstämmande att finna att propositionens mest utförliga diskussion inom
finansdepartementets område gäller bevarandet av de kungliga slotten. Miljöpartiet
de gröna vill föreslå att av de 140 miljoner, som planeras för de
kungliga slottens förnyelse, 100 miljoner överförs till kulturbudgeten, inom
vars ram dessa byggnaders restaurering rimligen bör rangordnas enligt särskild
prioritering. Återstående 40 miljoner bör tillföras det ovan beskrivna
Naturekonomiska rådet.

2.12 Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Forskarutbildningen

Ett stort problem när det gäller forskarutbildningen är att de studerande i
många fall inte får tillräcklig tid fördjupa studier - utbildningen blir en effektiv
produktion av yrkeskunnig personal. Det är svårt att se hur annorlunda
regelsystem kan ge större möjlighet till fördjupning, men vi menar att större
flexibilitet i utnyttjandet av utbildningsbidrag och doktorandtjänster vore en
fördel.

Miljöpartiet de gröna ställer sig i övrigt positivt till omvandlingen av utbildningsbidrag
till doktorandtjänster, men vi tvivlar på att tillräckligt stora
anslagsmedel ställts till förfogande. Felet bör rättas till inför budgetåret
1991/92, när beräkningar av den verkliga kostnaden bör ha tagits fram.

Tillsättning av professurer

I propositionen diskuteras proceduren vid tillsättning av professorer och
vissa ändringar föreslås. Medan de flesta av dessa torde vara förbättringar,
vänder vi oss mot den möjlighet som öppnas att redan valet av sakkunniga
skall kunna överklagas. Den möjlighet som nu finns att överklaga ett sakkunnigutlåtande
som den sökande finner partiskt är en nödvändighet ur
rättssäkerhetssynpunkt. Vid sådana tillfällen kan en extra sakkunnig inkallas.
Att ge tillfälle till överklagande på den grund att en sökande förväntar
sig att en viss sakkunnig kommer att skriva ett partiskt utlåtande, kan kanske
orsaka onödigt split.

Undervisningsyrkena

Den nya grundskollärarutbildningen aktualiserar ytterligare behovet av
forskning och forskarutbildning inom sektorn undervisningsyrken. I utbildningsplanen
för grundskollärarutbildningen och ämneslärarutbildningen understryks
att all undervisning skall ta upp didaktiska aspekter. På ämnesinstitutioner
är lärarna idag illa rustade för detta.

Sektorn för undervisningsyrken vid universiteten kännetecknas bl.a. av
att endast en mindre del av lärarna genomgått forskarutbildning, i genomsnitt
10 %, mot ca 75-85 % inom den filosofiska fakultetens institutioner.

Vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund/Malmö, Stockholm,
Umeå och Uppsala pågår med mycket begränsade ekonomiska resurser ett
synnerligen ambitiöst arbete för att höja forskarkompetensen inom lärarut

Mot. 1989/90

Ubl41

19

bildningarna. Olika modeller och tillvägagångssätt anpassade till lokala förutsättningar
prövas. 1 förlängningen av detta kan man förutsätta att sådan
forskning och forskarutbildning kan växa fram, vilken kommer att få betydelse
för lektorsförsörjningen inom gymnasieskolan.

Vi föreslår en förstärkning av anslaget 1990/91 på 2 000 000 kr. fördelade
på Lund/Malmö, Umeå, Uppsala och Linköping att för 1991/92 resp.
1992/1993 anslag skall utgå med 3 000 000 kr. vartdera året motsvarande
500 000 kr. till resp. universitet. Anslaget skall gå direkt till universiteten och
fördelas av dem, så att syftet att höja den formella och reella forskarkompetensen
inom sektorn undervisningsyrken gynnas, att undervisningsforskningen
stimuleras och att dess tvärvetenskapliga karaktär kan få komma till
uttryck.

Vissa kliniska tjänster inom det medicinska området

Förslaget till nya tjänstekonstruktioner vid medicinsk fakultet som presenteras
i propositionen kommer att få allvarliga följdverkningar för läkarutbildningen.
Dagens kliniska amanuenstjänst med garanterade resurser för
grundutbildning tas i förslaget bort och ersätts med en konstruktion där
grundutbildning och forskning tvingas konkurrera om resursen. Denna konkurrens
kommer att ske på ojämna villkor på grund av det extremt höga meritvärde
som forskningen betingar i jämförelse med undervisning och pedagogiskt
arbete inom medicinsk fakultet. Av dessa skäl föreslår vi att frågan
utreds och att nuvarande tjänstekonstruktion kvarstår tills vidare.

I)e mindre och medelstora högskolorna

I propositionen har föreslagits nödvändiga höjningar av anslagen för forskning
vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa högskolor har tillkommit
som regionalpolitiska satsningar på högskoleutbildningen. Dels har
sådan utbildning som efterfrågas på regionens arbetsmarknad kunnat prioriteras,
dels har dessa högskolor haft den effekten att utbudet på akademiskt
utbildad arbetskraft förbättrats utanför områdena närmast universiteten.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har varit sämre
tillgodosedd än vid universiteten. När nu propositionen föreslår en ökning
av dessa forskningsanslag, anser vi det viktigt att de huvudsakligen kommer
de institutioner till godo som har goda förutsättningar att utföra forskning av
hög vetenskaplig kvalitet.

God forskning kräver en minsta kritisk massa, ett visst antal forskare som
kan diskutera med varandra, dela på idéer, kritisera fel etc. En stark profilering
till förmån för aktiva forskningsgrupper vid mindre och medelstora högskolor
skulle alltså vara till stort gagn för forskningen.

Vi får inte glömma att de regionala högskolorna tjänar minst två syften,
dels att vitalisera alla delar av landet, dels att åstadkomma bra utbildning,
forskning och utveckling för landet som helhet. Just dessa högskolor har
goda möjligheter att driva ”lagomskaliga" tvärvetenskapliga projekt som
kan ligga till grund för ett framtida humanekologiskt samhälle.

Mot. 1989/90

Ubl41

20

Den externa finansieringen av forskningsverksamheten

I propositionen påpekas de stora kostnaderna i form av infrastruktur som
externt finansierad uppdragsforskning innebär för högskolan. Detta innebär
att forskningens inriktning delvis styrs av industrins behov snarare än av inomvetenskapliga
prioriteter och det är icke tolerabelt. Miljöpartiet de gröna
stöder därför förslaget att timtaxor skall fastställas för att ta ut full kostnadstäckning.

En annan situation råder emellertid när det gäller forskningsrådens verksamhet.
Det gäller där projekt som har bedömts av rådens experter på
grundval av vetenskapliga kvalifikationer, och det är snarast till gagn för
forskningen vid högskolans institutioner att rådsfinansierade projekt utförs.
Principen om full kostnadstäckning bör inte tillämpas lika rigoröst som när
det gäller den externa finansieringen. Risken när så sker är att rådsmedlen
sprids ut som allmänna stöd åt högskoleinstitutionerna i stället för att användas
i satsningar på forskningsmässigt kvalificerade projekt.

Tjänster för ekonomisk forskning

I propositionen föreslås tre professurer i företagsekonomi att inrättas i Linköping,
Stockholm och Uppsala under vartdera av de tre kommande budgetåren.
Som vi diskuterat närmare i avsnitt 2.9 är den viktigaste, och mest eftersatta,
delen av ekonomisk forskning den som gäller ekologisk ekonomi.
Såväl när det gäller samhället i stort som kommersiella företag har tillämpningar
av den konventionella ekonomin visat sig orsaka skador på miljön
som på lång sikt till och med äventyrar överlevnaden av mänskligheten. Miljöpartiet
de gröna beklagar att dessa förhållanden under lång tid nonchalerats
och kräver att de nu beaktas, först genom en omprofilering av forskningsinsatserna.
Vi föreslår att de tre nämnda tjänsterna tillsätts i ämnesområdet
”ekologisk ekonomi” och att det under avsnitt 2.9 föreslagna Naturekonomiska
rådet får avgörande inflytande vid den närmare definitionen av
tjänsternas ämnesinnehåll.

De olika forskningsråden

Miljöpartiet de gröna finner att forskningsråden genom sin årliga bedömning
av olika projekt har ett betydligt mer flexibelt arbetssätt än universiteten.
De omfattar också ett ganska brett utbud av olika specialiteter. Dock menar
vi att verkligt tvärvetenskapliga satsningar har alltför svårt att göra sig gällande.
Vi föreslår därför att samband mellan forskningsråd utformas på så
sätt att varje forskningsråd innehåller en expert från vart och ett av de övriga
större forskningsråden. Expertens uppgift är att öppna vägar för gemensamma
anslag till projekt som innefattar såväl humaniora som naturvetenskap,
såväl teknik som medicin.

Miljöpartiet de gröna anser också att sammansättningen av forskningsråden
bör omvärderas. Dels är det viktigt att det sörjs för god rotation av ledamöter
så att förnyelse av rådens bedömningar inte hindras, dels är det viktigt
att lekmannainflytande skapas.

Mot. 1989/90

Ubl41

21

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Detta forskningsråd skall huvudsakligen stödja grundläggande forskning.
Miljöpartiet de gröna ser positivt på forskning som hjälper människan att
orientera sig i den värld hon lever i, men menar att sådan forskning intimt
skall relateras till humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekter i enlighet
med vad som ovan anförts.

På ett område delar vi inte den i propositionen framförda uppfattningen
att forskningen primärt avser grundläggande kunskap. Det gäller fusionsforskningen,
där det verkliga syftet snarast torde vara att gynna framtagandet
av en helt ny metod för energiförsörjning. Vi menar att detta syfte borde
diskuteras av det nytillskapade tekniska forskningsrådet som då skulle väga
fusionsenergins kostnader och ekologiska effekter mot dem som kan förknippas
med alternativa energimetoder. Diskussionen måste också innebära
att detta råd gör bedömningar av de olika metodernas oönskade bieffekter
(s.k. konsekvensanalys). Tills dessa analyser är klara, bör de anslag som avser
fusionsforskning strykas och det EG-samarbete som avser sådan forskning
avbrytas.

Ekologisatsningen i Lund

Miljöpartiet de gröna välkomnar den satsning på ekologi som görs i och med
att samlade lokaler ställs till förfogande i ett ekologihus som skall byggas
under en treårsperiod. Vi vill dock betona nödvändigheten av verklig tvärvetenskaplighet
i den ekologiska forskningen och kräver därför att en professur
också inrättas i humanekologi, så att sociologiska och historiska aspekter
på människans plats i relation till miljön studeras.

Tvärvetenskapliga satsningar

Samhällets behov av tvärvetenskapliga satsningar blir alltmer akut samtidigt
som forskningsprojekten blir alltmer specialiserade. Med verkligt tvärvetenskapliga
satsningar menar miljöpartiet de gröna sådana naturvetenskapliga
eller medicinska projekt som samtidigt innefattar humanistiska eller samhällsvetenskapliga
aspekter. Även de motsatta kombinationerna är viktiga
och bör tillgodoses. Exempel på redan etablerade projekt finns vid Temainstitutionen
i Linköping. Vi föreslår att möjlighet för sådana projekt skapas
genom den konstruktion som ovan föreslås för forskningsråden samt genom
att forskningsrådsnämnden uppmanas att särskilt beakta tvärvetenskapliga
aspekter vid sin prioritering av projekt.

Ekologisk teknik

En av de mest lovande satsningarna av tvärvetenskaplig natur när det gäller
miljöforskning görs för närvarande i Göteborg där ett flertal institutioner vid
universitetet såväl som vid Chalmers tekniska högskola bildat en gemensam
organisation. Avsikten är att arbeta med kompetens inom flera olika områden
från materiallära till miljöforskning. För detta har en resursram om
500 000 kr. beräknats för vardera högskolan fr.o.m budgetåret 1992/93. Med

Mot. 1989/90

Ubl41

22

hänsyn till angelägenhetsgraden i satsningen föreslår vi att redan budgetåret
1991/92 resursramen för vardera högskolan är 500 000 kr. och därefter uppräknas
med 500 000 kr. per år.

Centrum för miljövetenskaplig forskning

Centrum för miljövetenskaplig forskning har föreslagit att dess nuvarande
anslag på 4,4 milj.kr. räknas upp för att vid treårsperiodens slut utgöra 14
milj.kr. Regeringen föreslår bara en utökning med 1 milj.kr. för att man vill
invänta bl.a. de berörda forskningsrådens synpunkter. Anledningen är att
det finns en rädsla för att miljöforskningen kan komma att monopoliseras
vid centret. Vi anser att den risken är minimal eftersom miljöforskningen
måste förstärkas på bred front under de närmaste åren och föreslår att anslaget
räknas upp med 3,2 milj.kr. per år under den närmaste treårsperioden.

2.13 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Miljö- och jordbruksforskning

Propositionen ger en bra målinriktning för miljörelaterad forskning inom
SJFR:s arbetsområde. Dock borde detta ha beaktats mer vid anslagstilldelningen
till rådet, vars aktiviteter tenderar att bli alltmer specialiserade. Följande
områden borde prioriteras i en medveten planering i samband med
jordbrukets avreglering:

- våtmarksrestaurering

- kulturlandskapets bevarande för fritidsändamål

- det småskaliga landskapets bevarande

Vi anser också att den vid Alnarp nyligen startade forskningssatsningen
på ekologisk odling inom trädgårdsområdet borde ha uppmärksammats.

De botaniska trädgårdarna

De botaniska trädgårdarna är institutioner som ofta kommer i kläm i ett rationellt
samhälle, som med vett och vilja kopplar sig fritt från ekologin. Miljöpartiet
de gröna prioriterar botaniska trädgårdar dels därför att man i dem
kan uträtta arbete med viktigt genetiskt material, dels därför att de ger
mänga människor insikter om mångfalden i vår värld och om att den är värd
att skydda.

Det bör rimligen finnas kvalificerade botaniska trädgårdar på fler ställen
än i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala. Strävan måste vara att det
finns ca fem stycken större trädgårdar spridda över landet och lokala mindre
i varje län för att stimulera kunskapen om vår växtvärld och dess betydelse

för oss.

Anslagstilldelningen till den botaniska trädgården i Göteborg har hittills
varit orimligt låg och vi hoppas därför att de förhandlingar, till vilka propositionen
refererar, skall ge en tillfredsställande lösning på problemet. Vi förutsätter
att förhandlingarna utgår från principen att alla botaniska trädgårdar
behandlas på ett likartat sätt. Bidraget bör som det föreslås i propositionen
läggas under en särskild budgetpost och utbetalas fr.o.m. innevarande budgetår.

Mot. 1989/90

Ubl41

23

Bioteknikforskningen har fått en alltför framskjuten roll i den forskningspolitiska
propositionen. Risken är att stora satsningar inom detta område
kommer att ske på bekostnad av andra ämnesområden.

Miljöpartiet anser att forskning inom områden såsom markvård, ekologiskt
jordbruk och livsmedelskontroll måste prioriteras framför bioteknikforskning.

2.14 Industri- och energidepartementet

Miljöpartiet de gröna har i partimotioner från allmänna motionstiden, N 224
och N 413, tagit ställning till ett antal av de frågor som berörs i forskningspropositionens
kapitel 21.

STU

Sålunda har vi i enlighet med förslaget till statsbudget yrkat att anslagen till
STU skall vara oförändrade från budgetåret 1989/90, dock med den ändringen
att 5 % av totalanslagen bryts ut och överförs till en ny institution:
Delegationen för ekologisk teknik.

Vi vidhåller i princip denna ståndpunkt. Vi vill dock inte motsätta oss att
funktionen som teknikvetenskapligt forskningsråd också bryts ut ur STU.

Teknikvetenskapligt forskningsråd

Regeringen föreslår att 10 milj.kr. anslås till utökad materialteknisk forskning
som skall satsas på s.k. Tvärvetenskapliga konsortier. Vi har intet att
erinra mot detta men yrkar att dessa medel tillförs det teknikvetenskapliga
forskningsrådet som enligt vår tidigare angivna uppfattning liksom alla andra
forskningsråd bör vinnlägga sig om tvärvetenskaplig forskning inom sitt ansvarsområde.

Vårt förslag är därför att 35 miljoner överflyttas från STU:s anslag till det
teknikvetenskapliga forskningsrådet liksom 3 miljoner från STU:s förvaltningsanalag.
Vidare tillförs som ovan angivits 10 miljoner till rådet från anslagsposten
F 20, som sålunda utgår.

Delegationen för ekologisk teknik

Miljöpartiet har med tillfredsställelse noterat att regeringen föreslår tillsättningen
av ett programråd för ”Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad
produktutveckling”. Till detta råd föreslås 5 milj.kr. under F21
och 4 miljoner under B13. Den bakomliggande tanken liknar den som vi
framfört i vår motion N224 där vi föreslår inrättandet av ”Delegationen för
ekologisk teknik” med en total anslagsram av 45 663 000 kr. Vårt förslag var
att dessa medel skulle ställas till förfogande genom en motsvarande minskning
av STU:s anslag.

Vi menar att regeringens ambitionsnivå är för låg. Vårt förslag går ut på att
delegationen skall bygga upp en egen teknisk-vetenskaplig kompetens och
administration och sålunda både bedriva egen FoU och anslå medel till utomstående
forskare på samma sätt som STU. Vi vidhåller därför vårt för

Mot. 1989/90

Ubl41

24

slag, men accepterar att de 9 miljoner som regeringen föreslår tillförs delegationen
för att användas till stöd för utomstående tvärvetenskapliga forskningsprojekt
inom området.

Rymdverksamhet

Redan i motion N224 har vi klargjort att vi vill avveckla Sveriges deltagande
i det europeiska rymdsamarbetet: ESA. De satsningar som Sverige via kontraktsbud
har bundit sig för måste dock genomföras.Detta beror ej på någon
teknikfientlig inställning, utan på att vi finner så många otillfredsställda behov
på andra områden som måste prioriteras för att säkra vår långsiktiga
överlevnad. När skogar och hav dör och människans egen livsbas undermineras
genom en fortgående förgiftning av vår jord anser vi det inte försvarbart
att satsa hundratals miljoner på avancerade rymdprojekt. Att de eventuellt
kan återkomma som beställningar till svensk industri anser vi ej motiverar
denna resursanvändning.

Vi har däremot accepterat den svenska verksamheten på rymdforskningens
område under anslagspost F6 bl.a. på grund av dess regionalpolitiska och
kompetensuppbyggande betydelse.

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Många av de forskningsprojekt som redovisas under denna rubrik måste vi
sätta frågetecken för, detta av flera skäl.

- Dels är mycket av denna forskning till för att stödja projekt som industrin
ändå är engagerad i, där utvecklingstakten är hög och lönsamheten god.
Det har inte framförts några tillräckligt goda skäl varför denna forskning
delvis skall ske på skattebetalarnas bekostnad.

- Dels är det ofta projekt som leder till att etablerade tekniska strukturer,
exempelvis massbilismen, snarare understöds än motverkas.

- Dels har vi svårt att finna exempel på projekt som ur ekologisk synpunkt
syftar till en mer varsam teknik med miljö och naturresurser. En sådan teknik
är dessvärre sällan företagsekonomiskt lönsam. De projekt som främjas
av EG-forskningen däremot är inriktade på områden som i de flesta fall
syftar till ökad produktion och lönsamhet i existerande storföretag.

- Slutligen noterar vi att regeringen tycks vara oerhört ensidigt inställd på
forskningssamarbete med EG. Förslag till samarbetsprojekt med andra
europeiska länder, med Norden eller utomeuropeiska länder lyser helt
med sin frånvaro.

Vi vill dock ej säga nej till allt forskningssamarbete men yrkar på att forskningsprogrammen
kritiskt granskas med ovanstående utgångspunkter. Vi föreslår
att anslaget minskas med 30 milj.kr.

Sammanfattning

F1. Styrelsen för teknisk forskning: 753 785 000 kr. Resursramen och bemyndiganderamen
minskas proportionellt dvs. med 8 %.

F2 STU: Förvaltningskostnader: 75 815 000 kr.

Mot. 1989/90

Ubl41

25

F4. Europeiskt rymdsamarbete. Anslaget utgår. Ingen ökning av statens befogenheter
att påta sig betalningsansvar.

F7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete: 31 000 000 kr.

F19 Teknikvetenskapliga forskningsrådet: 48 000 000 kr.

F20. Materialteknisk forskning. Skall ingå i F19 ovan.

F21 Delegationen för ekologisk teknik: 54 633 000 kr. (Häri ingår regeringens
förslag under F21 och B13.)

Energiforskning

Energibehov och energiforskning

Samhällets energibehov måste ses i förhållande till de långsiktigt tillgängliga
resurser som på ett hållbart och varaktigt sätt kan omvandlas till nyttig
energi. Om det skenbara behovet är större, måste besparingar tillgripas så
att utnyttjandet fyller krav på en ekologisk utveckling. Denna enkla grundregel
har sedan lång tid åsidosatts med en svår situation som följd. Under
flera hundra år har tärande teknik använts för att bygga upp ett på kort sikt
energirikt samhälle. Beroende av sådan teknik har därmed etablerats allt
fastare. Efter att fossila bränslen dominerat tillväxten i energiutnyttjande
har kärnkraften svarat för en liknande roll. I bägge fallen rör det sig om resurser
som är ändliga och deras utnyttjande kan endast vara temporärt.

De bieffekter som vi av erfarenhet vet vidlåder oekologisk energiomvandling
är miljövidriga utsläpp, svårhanterbara avfall samt olycksrisker. Såväl
utnyttjande av fossila bränslen som fissionsenergi har dessa bieffekter i varierande
grad. Detta är i själva verket den starkaste drivkraften bakom försöken
att få fram alternativa metoder för energiproduktion. Att ge stora anslag
till fusionsforskning utan att först ha utrett vilka bieffekter som kan väntas
är att rusa rätt in i nya problem utan att veta vare sig om de är lösbara
eller om det är lönt ekonomiskt att försöka lösa dem. Om man trots allt ger
anslag till att fusionsforskning bör vara kvar måste konsekvensanalyser göras,
först därefter är det tid att fatta beslut i frågan om tekniken skall utvecklas
eller ej.

Konsekvensanalysers plats i tidsskedet

Konsekvensanalyser, när sådana över huvud taget görs, brukar göras för
sent. Först när det står klart att oönskade konsekvenser har uppträtt, fås tillräcklig
motivering för att undersöka hur sådana skall undvikas. Vid det laget
har ofta så mycket investerats i tekniken i fråga, att det bedöms olönsamt att
ändra kurs, vad än konsekvensanalysen visar för resultat. Nuvarande kärnkraftssituation
är ett utmärkt exempel. När det hävdas att kärnkraften skall
fortsätta att stödjas görs det huvudsakligen med motiveringen att det vore
en företagsekonomisk förlust att inte utnyttja de byggda reaktorerna tills de
är uttjänta. Detta står i motsats till den i normalt affärsliv tillämpade principen,
att en felaktig investering inte får motivera en fortsatt felaktig investering.

Mot. 1989/90

Ubl41

26

Energiforskning

Den övergripande målsättningen bör vara:

- Energiförbrukningen på sikt bör halveras. Den operativa målsättningen
skall vara en årlig minskning av energiförbrukningen med 2 % om året.
Halveringen uppnås då på 35 år.

- Kärnkraften avskaffas snabbt med början redan i år med minst två reaktorer.

- Fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. En minskning med 85 % på
25 år är målet. Det kräver minst en fördubbling av inhemska biobränslen.

- Elproduktionen baseras på existerande vattenkraft, vindkraft och kraftvärme
genererad med inhemska bränslen.

- Solvärme skall i stor utsträckning användas för bostadsuppvärmning.

- Trafikvolymerna minskas och transporterna baseras på kollektivtrafik,
främst järnväg. Bilismen minskas radikalt.

Energiforskningen bör inriktas på utveckling för framtagning av fungerande
prototyper och systemlösningar. Det gäller att ta fram nya bättre lösningar
både inom bostadssektorn, industrisektorn och transportsektorn som
visar möjligheterna till energihushållning. Det gäller också att på produktionssidan
demonstrera många olika alternativa biobränslen och tekniken
för deras skörd, handhavande och användning på ett effektivt och miljövänligt
sätt. På längre sikt kan utveckling av solceller och bränsleceller bli av
vikt. Metanol framställt av inhemsk råvara är en betydelsefull fråga för all
förbränningsmotoravändning.

Studsvik

Efterom kärnkraften skall avvecklas och eftersom kärnkraftsetablissemanget
i Sverige enstämmigt betygar att säkerheten i reaktorerna knappast
kan förbättras för kärnteknikforskningen minskas radikalt. Anslagen till
Studsvik för kärnteknisk forskning bör därför slopas. Den kärntekniska
forskningen som i fortsättningen bedrivs bör inriktas på avfallsfrågorna och
helt betalas av den fond som finns för ändamålet. I vår motion N413 föreslog
vi med utgångspunkt från budgetpropositionen att anslaget skulle minskas
från 48 mkr till 19,5 mkr. Nu föreslås ett totalanslag på 63 mkr till Studsvik.
Vi föreslår då att anslaget minskas med 28,5 mkr som förut, men att då ett
visst utrymme skall finnas kvar för avveckling av den kärntekniska verksamheten
under nästa budgetår. Totalanslaget blir då 24,5 mkr varav 20 mkr avses
för icke kärnrelaterad forskning. 28,5 mkr överförs till energiteknik i bebyggelse.

Vattenfalls forskning

Vi har noterat att Vattenfall i sin långtidsplan anger en FoU-budget på ca
400 mkr per år för vart och ett av åren 1990, 1991 Och 1992. Det betyder att
Vattenfall satsar mer pengar på FoU än staten. Med hänsyn till Vattenfalls
dokumenterade förkärlek för storskaliga centraliserade lösningar och skepsis
mot möjligheterna att minska elanvändningen anser vi att staten borde

Mot. 1989/90

Ubl41

27

kräva att minst hälften av dessa forskningsmedel direkt överförs till staten
för statlig energiforskning, dvs. årligen 200 mkr. Den totala forskningsramen
för statlig energiforskning ökar därigenom till 543,8 mkr.

Energiforskningsnämnden

Vi kan ej acceptera att energiforskningsnämnden avskaffas. Det har varit av
stort värde att ha en liten organisation somkunnat bilda en motvikt mot den
konventionella forskning som bedrivits av Vattenfall och energiverket. Med
den ökning av den totala ramen som vi ovan föreslagit skapas möjlighet att
till EFN:s fortsatta verksamhet anslå 20 mkr för nästa budgetår, där halva
anslaget bör användas till allmänna energisystemstudier enligt de riktlinjer
som inledningsvis angivits.

Förnybar energi

Som ovan angivits bör huvuddelen av de insatser som anges i energiforskningsplanen
i fråga om bränslen, förbränning och värmeteknik satsas på förnybar
energi, främst biologiska bränslen. Anslagsnivån är dock otillräcklig.
Vi föreslår därför att ytterligare 90 mkr satsas på förnybar energi, varav 60
mkr på biobränslen och deras förädling till biogas eller metanol. 30 mkr bör
satsas på vindenergi.

Energihushållning

Även om man med nu känd teknik kan uppnå en halvering av energiförbrukningen
så finns det anledning att fortsätta forskningen kring energisnål teknik.
Vi föreslår en ökning av anslagen till detta ändamål med 90 mkr och lika
fördelning mellan det tre delområdena hushåll, industri och övrig bebyggelse.

Sammanfattning

- att riksdagen ger regeringen till känna att regeringens riktlinjer bör modifieras
med hänsyn till vad i motionen anförs,

- att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten vid Studsvik AB
som anges i motionen,

- att riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla energiforskningsnämnden
och i stället ställer medel till dessförfogande så som angivits i motionen.
Nämnden ansvarar även fortsättningsvis för energisystemstudierna,

- att riksdagen beslutar att Vattenfall skall ställa 200 mkr per år till statens
förfogande för energiforskningsändamål,

- att riksdagen beslutar att anslaget till energiforskning för budgetåret
1990/91 skall vara 543 800 000 kr.

Forskning om turism och rekreation

Regeringen överväger att inrätta en sådan professur i Umeå. Vi anser att en
sådan professur är mindre angelägen. Vi yrkar istället på ökade insatser när
det gäller sambanden mellan rekreation, turism och hälsa.

Mot. 1989/90

Ubl41

28

2.15 Miljödepartementets verksamhetsområde

Miljöanpassad produktutveckling

Miljöpartiet de gröna välkomnar inrättandet av ett programråd för miljöanpassad
produktutveckling och för avfallshantering samt den anslagsplanering
som föreslås. Vi vill dock påpeka vikten av att i detta råd ingår representanter
för miljörörelsen. Om nämligen anslagsfördelningen styrs av den etablerade
synen på naturen som en resurs som skall utnyttjas, kommer forskningen
att profileras till förmån för kortsiktiga industriella intressen snarare
än till miljöns förmån.

Avfallsforskning

De växande avfallsbergen är ett av de kanske svåraste problemen som industrisamhället
orsakar. Hittills har inte de makthavande politikerna kunnat
fatta några radikala beslut för att minska avfallsmängderna och göra avfallet
mindre farligt. I den allmänna debatten talas det ofta om att problemen
måste lösas vid källan - hos producenten. Men än så länge har det stannat
vid ord. Det finns en rädsla för att gå in och ställa krav på producenten om
att ta med avfallshanteringen i beräkningen redan vid tillverkningen.

Trots att mycket skulle gå att göra idag om riksdagsmajoriteten hade
större politiskt mod, behöver vi också ny kunskap på området. Riksdagen
fattade faktiskt ett positivt beslut förra året, som berör avfallsområdet, då
man beslutade att den s.k. substitutionsprincipen skall skrivas in i lagen om
kemiska produkter. Den innebär att en miljöfarlig kemisk produkt inte skall
få användas om det finns ett mindre farligt alternativ. Här finns alltså stora
möjligheter att minska avfallets farlighet om principen tillämpas konsekvent
och om forskning och utveckling leder till att mer miljöanpassade alternativ
blir tillgängliga. När det gäller att minska mängden avfall genom återvinning
och återanvändning samt bättre sätt att ta hand om det avfall som inte går
att undvika behövs också mer kunskap.

Propositionen föreslår ett nytt programråd för avfallsrelaterad forskning.
Vi anser att det är positivt eftersom avfallsforskning ofta har en tvärvetenskaplig
karaktär, men samtidigt är det olämpligt att koncentrera alla resurser
till detta programråd. En större chans till mångfald inom forskningen kan
garanteras om också andra forskningsråd får medel att fördela. Vi menar
också att anslagsramen är för låg med tanke på att det är så viktigt att snabbt
komma framåt inom området att vi föreslår en höjning av 10, 10 resp. 20
milj.kr. för budgetåren 1990/91,1991/92 och 1992/93 utöver regeringens förslag.
De medel vi satsar utöver regeringens förslag bör fördelas så att hälften
av den föreslagna ökningen läggs på det nya programrådet och hälften på det
samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Havsmiljöforskning

Havsmiljöforskningen behöver stärkas kraftigt. Det är positivt att regeringen
föreslår att medelsanvisningen till de tre marina centra som finns förstärks
med 16 milj.kr. under treårsperioden och att de bedrövliga lokalerna

Mot. 1989/90

Ubl41

29

vid Kristineberg och Askö äntligen rustas upp. Trots den förstärkning sorn
föreslås i propositionen anser vi att naturvårdsverket till sin havsmiljöforskning
bör få de medel man äskat, dvs. 11 milj.kr. per år under treårsperioden
för både projektområdet ”Storskaliga processer och miljöeffekter - Östersjön"
och "Storskaliga processer och miljöeffekter - Västerhavet”, vilket innebär
5,4 milj. mer än vad regeringen föreslagit. Havsmiljöforskningen behöver
dessutom bättre tillgång till forskningsfartyg. Vi avvaktar med att föreslå
medel till detta eftersom UHÄ har fått i uppdrag att lämna ett förslag
till hur detta kan lösas.

Havsmiljöforskningen i Bottenviken och Bottenhavet är eftersatt. Ett
symptom på detta är att naturvårdsverket endast har särskilda projektområden
för Östersjön och Västerhavet. Vi föreslår därför ett nytt projektområde
inriktat på Bottenviken och Bottenhavet. 4 milj.kr. per år bör avsättas för
ändamålet. Medlen bör användas så att forskningssamarbetet med Finland
främjas. Idag finns en arbetsgrupp som kallas "Bottniska vikenkommittén”
som samordnar svensk/finska forskningsprojekt vars samarbete det går att
bygga vidare på.

Naturvårdsverket har föreslagit att medel anslås till projektområdet
"okänt halogenerat material”. Vi föreslog förra året att medel till detta
skulle satsas. Tyvärr har det inte heller i forskningspropositionen tillgodosetts.
Vi föreslår att medel anslås enligt Naturvårdsverkets äskande, dvs. 2
milj.kr. för budgetåret 1990/91 och 5 milj.kr. per år för de två följande budgetåren.

Limnologisk forskning

Forskningen om miljön i inlandsvatten har varken fått någon förstärkning i
budgetpropositionen eller forskningspropositionen. Detta trots att det är ett
angeläget forskningsområde som fått stå tillbaka under en lång följd av år.
En förklaring kan vara ett forskningen fått stå tillbaka för havsmiljöforskningen
som har haft lättare för att få mer resurser på grund av de spektakulära
miljökatastroferna.

Det naturvetenskapliga forskningsrådet bör få en förstärkning med 5
milj.kr. per år för att kunna intensifiera den limnologiska forskningen. Miljörelaterad
forskning bör prioriteras samt taxonomiskt inriktad ekologi.
Kunskaperna inom taxonomisk ekologi håller på att dö ut eftersom det inte
varit "inne” att forska på det området under senare tid.

Uppsala vattencentrum består av företrädare från livsmedelsverket, SGU,
SNV, SLU och Uppsala universitet. Vi föreslår att centret får en förstärkning
med sina basresurser på 500 000 kr. per år för att bättre kunna samordna
centrets resurser.

Ammerån har nyligen i sin helhet skyddats från exploatering. Ån är ett av
de större biflödena till Indalsälven och är belägen i östra och norra Jämtland.
Ammerån är kalkrik och har därför motstått den försurning och radioaktiva
förorening som i övrigt starkt präglar insjövattnen i denna del av landet. Ån
är mycket rik vad gäller flora och fauna och erbjuder ett mycket fint sportfiske.

En forskningsstation vid Ammerån skulle erbjuda en helt ny och välbe

Mot. 1989/90

Ubl41

30

hövlig bas för den limnologiska forskningen i landet. Det skulle ge möjligheter
till ingående kunskaper om det rinnande vattnets ekologi i en välbevarat
och ursprungligt vatten mitt i Sverige. Det skulle naturligvis också kunna ge
betydande tillskott i kunskaperna om effekter om de olika miljöstörningar
som finns att beskåda i omkringliggande vattendrag och sjöar.

Vi förslår därför att en forskningsstation inrättas vid Ammerån. Stationen
bör inrättas och drivas av Umeå universitet. För detta ändamål föreslår vi
att 2 miljoner avsätts under kommande budgetår. Anslaget bör sedan räknas
upp med inflationen under de kommande två budgetåren.

Professur i ekologisk miljökonsekvensanalys

Umeå universitet föreslår att en professur i ekologisk miljökonsekvensanalys
inrättas. Förslaget motiveras med att Umeå universitet har den enda
högre utbildningen inom miljö- och hälsoskydd i landet. Inriktningen föreslås
bli synergistiska effekter mellan olika miljögifter. Vi anser att forskningsområdet
är mycket angeläget och att 1,7 milj.kr. per år bör anslås.

- att riksdagen beslutar anslå 1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för inrättande
av en professur vid Umeå universitet i ekologisk miljökonsekvensanalys.

Grön biologisk grundforskning

Kunskapen om de ekologiska processerna i naturen, och människans del och
påverkan, är av utomordentligt stor betydelse för samhällets fortlevnad.
Den ekologiska kris vi upplever idag över praktiskt taget hela jordklotet har
till stor del sin orsak i att vi människor inte har förstått naturens villkor - dvs.
hur ekologin fungerar.

Grundforskning om de ekologiska processerna behöver förstärkas, såväl i
Sverige som i andra länder. Vi föreslår att ytterligare 10 milj.kr. under kommande
budgetår anslås till naturvetenskapliga forskningsrådet för detta ändamål.
Anslaget bör sedan bibehållas även följande två budgetår.

- att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. per år för budgetåren 1990/911992/93
till det naturvetenskapliga forskningsrådet för grön biologisk
grundforskning.

Professur i skogshydrologi/meteorologi

Trots att Sverige är ett skogrikt land och att Sveriges ekonomi är så beroende
av skogen saknas en systematisk forskning inom skogshydrologi/meteorologi.
Kunskapen om hur vattnet rör sig i skogsmark är därför bristfällig, vilket
bl.a. gör att det är svårt att göra miljökonsekvensbedömningar av olika
skogsbruksmetoder. Kunskapen om skogsbrukets inverkan på väder och klimat
är också begränsad, trots att sådana kunskaper kan spela en mycket stor
roll för såväl skogsnäringen som miljön. Vi föreslår att en professur inrättas
i skogsmeteorologi, med skogshydrologi som biämne, vid skogshögskolan
(Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och att 1,5 milj.kr. per år anslås.

- att riksdagen beslutar anslå 1,5 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till en professur
i skogsmeteorologi/hydrologi vid skogshögskolan i Umeå.

Mot. 1989/90

Ubl41

31

Klimatforskning

Sverige satsar vid en internationell jämförelse mycket litet på klimatforskning.
I både Norge och Finland är anslagen betydligt högre. Naturvårdsverket
har begärt ett nytt anslag till ”Klimatförändringar och deras effekter” och
att det skall trappas upp under treårsperioden för att hamna på 10 milj.kr. för
budgetåret 1992/93. Regeringen föreslår ett anslag på endast 2 milj.kr. Vi
anser att den här typen av forskning bidrar till ett värdefullt långsiktigt kunskapsuppbyggande
och att det är viktigt att även Sverige är berett att satsa
resurser. Vi föreslår att 7 milj.kr. anslås för budgetåret 1990/91, 15 milj.kr.
för budgetåret 1991/91 och 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93. Pengarna bör
till stor del kunna användas för att delta i internationella forskningsprojekt.
- att riksdagen beslutar anslå 7 milj.kr. för budgetåret 1990/91, 15 milj.kr.
för budgetåret 1991/92 och 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93 till Statens
naturvårdsverk för forskning inom området ”Klimatförändringar och deras
effekter”.

3. Finansiella effekter av motionens ändringsförslag

Som vi framhållit i första delen av denna motion, är inriktningen av dagens
forskning inte i samklang med de behov av forskning som finns för att uppnå
en uthållig samhällsordning med överlevnadsmöjligheterför mänskligheten.
Miljöpartiet de gröna redovisar i det nämnda avsnittet skäl för en total revision
av forskningens satsningar och målsättning. Detta arbete behöver inte
nödvändigtvis bli dyrare än dagens forskning - i själva verket är flera av de
viktigaste satsningarna inte speciellt kostsamma medan viss onödig eller
skadlig forskning kan vara ganska kostnadskrävande.

De förändringar vi föreslår i förhållande till liggande proposition är
mindre, men de innebär ändå en nettobesparing samtidigt som den av oss
föreslagna forskningen är värdefullare ur miljösynpunkt och ur mänsklig
synpunkt.

Nettobesparingen relativt propositionen är minst 200 000 000 kr. för budgetåret
1990/91.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
får i uppgift att förbereda ett radikalt annorlunda forskningspolitiskt
program inför 1992/93 års riksmöte enligt vad som anförts i motionen,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkning av den
statliga oberoende forskningen inom läkemedelsområdet,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att internationellt
samarbete inom forskning skall gälla alla länder oberoende
av ekonomiska unioner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resurserna
för samverkan med EG huvudsakligen bör användas för humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning,

Mot. 1989/90

Ubl41

32

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskningsetik och forskarnas ansvar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etiska nämnder vid högskolors olika fakulteter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utarbetande av en etisk kodex för forskare,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förståelse av kulturer som ett viktigt
forskningsobjekt,1]

[att riksdagen beslutar att handikappforskningen även i fortsättningen
skall ha tre forskartjänster,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målsättningen för handikappforskningen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsovetenskaplig forskning samt om forskning om
äldre,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvärvetenskapliga forskningsprojekt om psykisk
ohälsa i samhället,1]

7. att riksdagen beslutar om en professur i teckenspråk i Stockholm,

8. att riksdagen beslutar om en professur i alternativ medicin,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning om rehabilitering av kriminellt belastade
människor,2]

[att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens proposition
öka stödet till experimentbyggande under budgetåret 1990/91 med
20 000 000 kr. till sammanlagt 51 500 000 kr.,-1]

9. att riksdagens som sin mening ger regeringen till känna att en
professur i ämnet ekologiskt byggande bör inrättas vid en av de tekniska
högskolorna samt att vid avgångar ämnesinnehåll för övriga
professurer inom arkitektur och väg- och vattenbyggnad bör ändras
till att utgå från ekologiska förutsättningar,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggforskningsrådet
och statens institut för byggnadsforskning bör ges nya
direktiv enligt det ekologiska förhållningssättet till all byggd miljö,1]
[att riksdagen beslutar att anslå 1 000 000 kr. för budgetåret 1990/91
till stöd för ideella organisationer inom det ekologiska byggandet och
svensk byggnadsvård,-1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att transportforskningsberedningen
och väg- och trafikinstitutet bör få ändrade
direktiv att verka för utveckling av 2000-talets ekologiskt godtagbara
transportsystem,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ekologiskt
godtagbara transportsystem bör utvecklas till prototyp och fullskaleförsök
inom fem år,4]

[att riksdagen beslutar att ett nytt anslag Forskning och utveckling
av miljövänliga och energisnåla transportsystem inrättas och att totalt

Mot. 1989/90

Ubl41

33

500 milj.kr. anslås under detta anslag för budgetåren 1990/91,1991/92
och 1992/93,4]

[att riksdagen beslutar att 100 milj.kr. anslås under anslaget Forskning
och utveckling av miljövänliga och energisnåla transportsystem
för budgetåret 1990/91, och att anslaget fördelas med

- 75 milj.kr. till transportforskningsberedningen,

- 10 milj.kr. till väg- och trafikinstitutet,

- 10 milj.kr. till teknikvetenskapliga forskningsrådet,

- 5 milj.kr. till en professur i järnvägsteknik m.m. och att dessa medel
används i enlighet med vad som anges i motionen,4]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling i syfte att miljöanpassa
trafiksystemen,4]

[att riksdagen beslutar att transportforskningsberedningen får utökat
anslag för budgetåret 1990/91 med 2,4 milj.kr., vilket innebär att
anslaget i fråga blir 42 533 000 kr. ,4]

10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en professur i järnvägsteknik,

[att riksdagen hos regeringen begär att ett naturekonomiskt råd inrättas
med sammansättning enligt vad i motionen anförts,5]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medlen för de kungliga slottens förnyelse,5]

11. att riksdagen avvisar propositionens förslag om att valet av sakkunniga
för professur skall kunna överklagas,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om didaktisk forskning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kliniska tjänster inom de medicinska fakulteterna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om profileringen av forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om full kostnadstäckning för av industrin externt finansierad
uppdragsforskning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsad kostnadstäckning för av forskningsråd
finansierad forskning,

17. att riksdagen beslutar att de tre för företagsekonomi reserverade
professurerna i stället reserveras för professurer i ekologisk ekonomi,

18. att riksdagen beslutar att varje forskningsråd skall innehålla en
expert från vartdera av de övriga stora råden,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anslag till fusionsforskning relativt anslag till alternativa
metoder för energiförsörjning,6]

19. att riksdagen beslutar att en professur i humanekologi inrättas
med placering i ekologihuset vid universitetet i Lund,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90

Ubl41

34

tionen anförts om stödjande av möjligheter för tvärvetenskapliga satsningar,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökning av den resursram som i propositionen föreslagits
för tvärvetenskaplig miljöforskning i Göteborg,

22. att riksdagen beslutar att till CMF i Umeå under en treårsperiod
anslå 9 600 000 kr.,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av vissa forskningsuppgifter i samband
med jordbrukets avreglering,7]

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om botaniska trädgårdar,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bioteknisk forskning,7]

[att riksdagen beslutar att anslå 753 785 000 kr. till styrelsen för teknisk
forskning (Fl),6]

[att riksdagen beslutar att anslå 75 815 000 kr. till STU för förvaltningskostnader
(F2),6]

[att riksdagen beslutar att avslå anslaget till europeiskt rymdsamarbete
(F4),6]

[att riksdagen beslutar att anslå 31 000 000 kr. till europeiskt forsknings-
och utvecklingssamarbete (F7),6]

[att riksdagen beslutar att anslå 48 000 000 kr. till teknikvetenskapliga
forskningsrådet (F19),6]

[att riksdagen beslutar att materialteknisk forskning F20 skall ingå
i F19 ovan,6]

[att riksdagen beslutar att anslå 54 633 000 kr. till delegationen för
ekologisk teknik (F21).6]

[att riksdagen ger regeringen till känna att regeringens riktlinjer i
energihushållning bör modifieras med hänsyn till vad i motionen
anförts,6]

[att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten i Studsvik
AB som anges i motionen,6]

[att riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla energiforskningsnämnden
och i stället ställer medel till dess förfogande såsom angivits
i motionen,6]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall
bör ställa 200 000 000 kr. per år till statens förfogande för
energiforskningsändamål,6]

[att riksdagen beslutar att anslaget till energiforskning för budgetåret
1990/91 skall vara 543 800 000 kr.,6]

24. att riksdagen beslutar att öka insatserna när det gäller sambanden
mellan rekreation, turism och hälsa i stället för en professur i turism
och rekreation,

[att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr, 10 milj.kr. resp. 20 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit för budgetåren 1990/91, 1991/92 och
1992/93 till avfallsrelaterad forskning,7]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

Mot. 1989/90

Ubl41

35

nen anförts om sammansättningen av programrådet för miljöanpassad
produktutveckling och för avfallshantering,6]

[att riksdagen beslutar anslå 5,4 milj.kr. per år för budgetåren
1990/91-1992/93 utöver regeringens förslag till projektområdet Storskaliga
miljöeffekter - Östersjön och Västerhavet,7]

[att riksdagen beslutar anslå 4 milj.kr. per år för budgetåren
1990/91-1992/93 till ett nytt projektområde inriktat på miljöeffekter
i Bottenhavet och Bottenviken,7]

25. att riksdagen beslutar anslå 5 milj.kr. per år under budgetåren
1990/91-1992/93 till det naturvetenskapliga forskningsrådet för att intensifiera
den limnologiska forskningen,

[att riksdagen beslutar anslå 500 000 kr. per år under budgetåren
1990/91-1992/93 till Uppsala vattencentrum för förstärkning av
basresurserna,7]

[att riksdagen beslutar anslå 2 milj.kr. per år under budgetåren
1990/91-1992/93 till en forskningsstation vid Ammerån,7]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiforskning,6]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvensanalyser inom forskningen,6]

[att riksdagen beslutar att teknikforskning med kommersiella tilllämpningar
bör bekostas av industrin och inte av statsmedel,6]

26. att riksdagen beslutar anslå 1,7 milj.kr. för budgetåret 1990/91
för inrättande av en professur vid Umeå universitet i ekologisk miljökonsekvensanalys,

27. att riksdagen beslutar anslå 10 milj.kr. per år för buddgetåren
1990/91-92/93 till det naturvetenskapliga forskningsrådet för grön
biologisk grundforskning,

[att riksdagen beslutar anslå 1,5 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till
en professur i skogsmeteorologi/hydrologi vid skogshögskolan i
Umeå,7]

[att riksdagen beslutar anslå 7 milj.kr. för budgetåret 1990/91, 15
milj.kr. för budgetåret 1991/92 och 20 milj.kr. för budgetåret 1992/93
till Statens naturvårdsverk för forskning inom området ”klimatförändringar
och deras effekter".7]

[att riksdagen begär att regeringen inrättar fem professurer med sex
doktorandtjänster och fyra gästforskare inom ämnet ekologiskt byggande
med hälsosanering av byggd miljö vid statens institut för byggnadsforskning
i Gävle inom en anslagsram på 3 500 000 kr. för budgetåret
1990/91.

Mot. 1989/90

Ubl41

36

Mot. 1989/90

Ubl41

Gösta Lyngå (mp)

Lars Norberg (mp)

Roy Ottosson (mp)

Carl Frick (mp)

Hans Leghammar (mp)
Kaj Nilsson (mp)

11989/90:So40

21989/90:Ju3!

3 1989/90:Bo49

41989/90:T26

51989/90:Fi41

6 1989/90: N43

71989/90:Jo30

Stockholm den 20 mars 1990
Claes Rox bergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Eva Goés (mp)

Anita Stenberg (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Elisabet Franzén (mp)

Kent Lundgren (mp)