Motion till riksdagen
1989/90: Ub 112

av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson
(båda s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Vid genomförandet av den nya lärartjänsteorganisationen infördes möjlighet
att inrätta tjänst som högskolelektor inte endast med krav på doktorsexamen
eller motsvarande kompetens utan - alternativt - på kompetens av annat
slag.

Vid riksdagens behandling av propositionen anförde utbildningsutskottet
(UbU 84/85:9) ”att det på vissa områden av högskolans utbildningar kan
komma ifråga annan utbildning och andra erfarenheter än de som följer av
doktorsexamen för att betraktas som behörig till tjänst som högskolelektor”.

Denna möjlighet är emellertid i praktiken nästan obefintlig då UHÄ bl.a.
i ”Normer för meritvärdering vid tillsättning av tjänster inom högskolan”
framhållit vikten av att kravet på doktorsexamen upprätthålls vid bl.a. tillsättning
av tjänst som högskolelektor. Denna princip torde också UHÄ upprätthållit
vid ställningstaganden i tjänstetillsättningsärenden. I proposition
1989/90:90 uttalar föredragande statsråd att på sikt bör för alla lärartjänster
inom högskolan - med undantag av tjänsterna inom det konstnärliga området
- krävas avlagd doktorsexamen.

Denna utveckling är enligt vår mening olycklig. Inom lärarutbildningen är
det av stor vikt att kunna tillgodose behovet av kompetens inom den praktikpedagogiska
utbildningen.

Den nya lärarutbildningen skall inriktas på lärarnas alla uppgifter i skolan.
Utbildningen skall organiseras så att ämnesstudier, praktik och pedagogik/dialektik
bildar en enhet. Elevens förutsättningar, erfarenheter och allsidig
utveckling sätts i centrum för reformen. Med ett sådant synsätt måste också
andra inslag i lärarutbildningen än ämneskunskaper uttryckt i doktorsexamen
eller motsvarande hävdas.

Det bör således vara möjligt att tillsätta högskolelektorer med hög kompetens
inom den praktik-pedagogiska utbildningen. Dessa lärare måste ha
kompetens av annat slag än doktorsexamen, nämligen pedagogisk skicklighet
visad genom lärarutbildning och undervisning i grundskolan. Eftersom
dessa lärare kommer att undervisa blivande grundskolelärare i bl.a. metodik
i samhällsorienterande ämnen är ämnesbredden inom skolan viktig. Det är
naturligt att man på en lärarhögskola också behöver högskolelektorer, som
rekryteras främst på grund av pedagogisk skicklighet som lärare i grundskolan,
och med förmåga att föra denna vidare till de blivande lärarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetsgrunderna för tjänst som högskolelektor.

Stockholm den 20 mars 1990

Lars-Erik Lovden (s) Kurt Ove Johansson (s)

Mot. 1989/90
Ubll2

4