Motion till riksdagen

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Eritrea och Etiopien

Mot.

1989/90

U646-652

Under 1989 förändrades situationen i Etiopien och Eritrea dramatiskt. I februari
månad vann Tigrays befrielsefront TPLF med stöd från Eritrea en stor
seger vid Endeselassie, vilket ledde till att hela Tigrayprovinsen befriades.
TPLF fortsatte sedan framryckningen söderut och befinner sig nu endast 15
mil från Addis Abeba. Samtidigt breddade TPLF sitt politiska underlag genom
att skapa en gemensam plattform för de etiopiska befrielserörelsernas
fortsatta kamp. De tre politiska huvudmålen är att störta Megisturegimen,
att bekämpa den sovjetiska interventionen och att skapa fred i Etiopien genom
att alla nationaliteter ges fullt självbestämmande. Den nya frontorganisationen
fick beteckningen EPRDF, Ethiopian Peoples Revolutionary Democratic
Front.

De upprepade etiopiska nederlagen i Eritrea och Tigray ökade missnöjet
i den krigströtta etiopiska armén och i maj gjordes ett försök att genom en
militärkupp störta Mengistu. Försöket misslyckades, enligt Le Monde Diplomatique
delvis till följd av den israeliska säkerhetstjänstens insatser.
Mengistu genomförde därefter en utrensning inom armén. Många av de
mest erfarna officerarna avskedades. Flera arkebuserades.

Till följd av nederlagen och påtryckningar från Sovjetunionen, som är
Mengisturegimens viktigaste vapenleverantör, beslutade Mengistu inleda
fredssamtal med EPLF. Samtalen ägde rum i Atlanta i augusti och i Nairobi
i november under f.d. amerikanske presidenten Carters ordförandeskap.

Frånsett etiopiska bombningar mot civila mål i Eritrea har i stort sett vapenvila
rått i Eritrea sedan militärkuppen. Under samtalen enades de etiopiska
och de eritreanska representanterna om proceduren för fortsatta förhandlingar
med observatörer från bland annat FN och OAU.

Förhandlingar mellan Tigrays befrielsefront TPLF och Mengisturegimen
inleddes den 4 november i Rom. TPLF:s fredsplan förutsätter att vapenvila
etableras och en övergångsregering bestående av representanter för alla politiska
partier bildas för att utarbeta en grundlag, varpå befolkningen i fria
val skall få välja sin regering. Eritreafrågan löses genom att befolkningen
tillerkänns rätten till självbestämmande. Vid samtalen begärde TPLF att
Sverige tillsammans med Italien skall leda de fortsatta förhandlingarna mellan
TPLF och den etiopiska regeringen. Enligt uppgift har Sverige svarat positivt
på detta förslag.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr U646-652

Trots förhandlingarna har striderna mellan den etiopiska armén och
TPLF:s styrkor fortsatt. De senste månaderna har präglats av en total mobilisering
i Etiopien. Allt tyder på att sovjetiskt krigsmateriel fortfarande levereras.
Ett nytt inslag är den israeliska inblandningen. 20 000 etiopiska judar,
s.k. falashas, skulle ges möjlighet att återvända till Israel, som i sin tur förser
Etiopien med vapen och rådgivare. Sverige medverkar genom att förse de
etiopiska judarna med pass.

Israel vinner stora strategiska fördelar genom samarbetet med Etiopien.
Genom inblandningen ökar risken för en förlängning av kriget med svåra
lidanden för befolkningen som följd.

Situationen förvärras av sommarens torka. I Tigray har 50 procent av
skörden förstörts, i Eritrea 90 procent. Man bedömer att fem miljoner människor
hotas av en hungersnöd som kan bli en ännu större katastrof än den
1984-85. USA och Sovjetunionen har liksom flera humanitära organisationer
vädjat till Mengisturegimen om fri lejd för hjälpsändningar till de svältande.
Det är oklart om de kommer att få ett positivt svar.

EPLF kontrollerar hela Eritrea frånsett de större städerna. TPLF administrerar
ett väldigt område med kanske 12 miljoner etiopiska invånare i norra
Etiopien.

Bäst förutsättningar att bistå de svältande i Eritrea har ERA, den eritreanska
biståndsorganisationen, som tar emot biståd via Port Sudan och
fraktar in det längs vägarna söderut in i Eritrea. Biståndet till de svältande i
Tigray och Wollo förmedlas bäst av Tigrays biståndsorganisation REST över
gränsen från Sudan. Viktigt är att de humanitära biståndsorganisationerna
dessutom ges möjlighet att föra bistånd via Addis Abeba norrut, tvärs genom
frontlinjerna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
bör fördöma Israels och Sovjetunionens inblandning i Etiopens inre
angelägenheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
uttryckligen erkänner det eritreanska folkets självbestämmanderätt
för att därigenom underlätta fredsförhandlingarna mellan Etiopien
och EPLF,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i
förhandlingarna mellan Etiopien och TPLF främjar en uppgörelse
som leder till fred, fria val, mänskliga och demokratiska rättigheter
samt nationella rättigheter åt de etiopiska nationaliteterna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
verkar för att den etiopiska regeringen ger hjälpsändningarna till de
svältande i norra Etiopien fri lejd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
ger katastrofhjälp direkt till Eritreas biståndsorganisation ERA och

Mot. 1989/90

U646

Tigrays biståndsorganisation
organet RRC.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Rolf L Nilson (vpk)

REST, liksom till det etiopiska bistånds

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90

U646

3