Motion till riksdagen
1989/90:U645

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Mänskliga rättigheter och demokrati

FN:s folkrättsdecennium

1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.
I Östeuropa kunde folkliga rörelser genom demonstrationer och strejker
avsätta förtryckarna i land efter land. I Chile kunde oppositionen besegra
Pinochetjuntan med röstsedeln. I Kina kunde demokratirörelsen demonstrera
en kraft och bredd som aldrig tidigare. Många andra exempel skulle
kunna anföras på hur folken gjort bruk av den sjävbestämmanderätt, som
folkrätten tillförsäkrar dem men som de politiska maktförhållandena ofta
förmenar dem.

Detta är det positiva. Men förtrycket består i flertalet länder. Krav på demokrati
och mänskliga rättigheter möts fortfarande med massakrer, fängslanden,
tortyr. Fortfarande opererar dödsskvadroner. Människor ”försvinner”.

Dödsstraffet har avskaffats i 37 länder, men det finns kvar i över hundra.
I USA fällde högsta domstolen ett utslag, enligt vilket det är förenligt med
författningen att avrätta 16-åringar och mentalsjuka. I Taiwan får avrättades
hjärtan numera användas för transplantation.

FN har beslutat göra 1990-99 till FN:s folkrättsdecennium. Alla ansträngningar
måste göras - både av regeringar och organisationer - för att öka respekten
för folkrätten och efterlevnaden av de internationella konventionerna.

Regeringens försök att stoppa kritik med icke-inblandningsargumentet
måste bemötas effektivt.

Brotten mot MR-konventionerna är legio. Människor förföljs för sina politiska
åsikter och sin religion. Apartheid består. Folk förvägras sina språk
och andra nationella rättigheter. Kvinnor diskrimineras - de förvägras till
och med rätten till livet när fosterdiagnostiken missbrukas. Ursprungsbefolkningarna
hotas till sin existens. Minoriteter förföljs. Homosexuella spärras
in. Gatubarn mördas. HIV-smittade peststämplas. Anklagade förvägras
rättshjälp. Fångars människovärde kränks. Internationella röda korset vägras
tillträde till krigsfångeläger.

Demokratin åsidosätts av dem som har makten över militär, polis och
massmedia. Journalister, MR-arbetare, miljöaktivister och fackliga ledare
mördas.

Fattigdomen är i sig ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna.

Det återstår mycket att göra.

Sverige bör i FN driva frågan om inrättande av en särskild kommissarie
för övervakning av de mänskliga rättigheterna.

Den nya universella konvention om fredlig konfliktlösning, som är under
utarbetande, måste förstärka de små staternas möjlighet att hävda sin rätt
mot stormakterna.

Internationella Haagdomstolen måste få reella möjligheter att beivra folkmordsbrott
och andra brott mot mänskligheten. Det måste bli möjligt att
ställa statsledare - sittande eller störtade - till svars. En fällande dom mot
en folkmördare skulle bli en varning till andra och verka förebyggande.

Sverige i MR-kommissionen

Sverige arbetar aktivt som medlem i FN-kommissionen för de mänskliga rättigheterna
till 1991. Den mandattiden måste utnyttjas maximalt för att driva
igenom förbättringar i det internationella regelsystemet och bättre efterlevnad
av konventionerna.

En fråga som kommer upp där är u-ländernas skulder som ett brott mot
rätten till utveckling, som vpk ta upp i en annan motion. Internationella valutafonden
(IMF) skulle kunna spela en konstruktiv roll, om den krävde nerskärning
av polis- och militärutgifterna i stället för de sociala, när den förhandlar
med skuldländerna.

Ett problem i kommissionens arbete uppstår när MR-brott begångna av
en av kommissionens medlemmar upptas till behandling. Det har förekommit
att den kritiserade staten tillgripit hot för att få mindre och svagare stater
att rösta mot förslag om undersökning. Ett flagrant fall var Kinas agerande.

MR-avdelning på UD

Det är viktigt att arbetet i MR-kommissionen bärs upp av en stark och välinformerad
opinion. Amnesty International, Internationella juristkommissionen,
Röda korset, FEDEFAM m.fl. MR-organisationer har visat sig effektivare
än FN. MR-rörelsen måste bli en verklig folkrörelse. Därför behöver vi
insyn, kunskaper och en ”brevlåda” för klagomål. Vi har i Sverige många
politiska flyktingar, som skulle kunna ge mycket information. Vpk får ständigt
mottaga nödrop om MR-brott i ett otal länder.

För att höja MR-frågornas dignitet föreslår vpk att en MR-avdelning inrättas
på UD. En sådan skulle också kunna spela en viktig roll i UDs internutbildning
och stärka ambassadernas kompetens i MR-frågor, vilket inte
minst är viktigt när de gör utredningar i asylärenden åt invandrarverket.

Humanisering av krigets lagar

Det är ett hån att tala om humanisering av krigets lagar, när barn utnyttjas i
krig. I synnerhet inte efter vad som avslöjats om systematisk uttagning av
föräldralösa barn till soldater. Det gjorde de röda khmererna i Cambodja
och det gjorde Ceausescu i Rumänien. I båda fallen indoktrinerades barnen
till blind hängivenhet, och de tvingades skjuta på sina egna landsmän. Ett 32

Mot. 1989/90
U645

annat förfärande exempel är Mocambique, där Renamo rövar bort barn och Mot. 1989/90

tvingar dem till grymheter mot de egna familjerna. U645

Nu när det i arbetet med barnkonventionen inte lyckades att få igenom
minimiåldern 18 år för krigstjänst, bör Sverige pröva andra vägar.

Arbetet med humanisering av krigets lagar måste fortsätta. Här kan Sverige
på nytt ta upp frågan om barnsoldater. Här bör Sverige också ta initiativ
till en förstärkning av 1980 års vapenkonvention i syfte att införa förbud mot
särskilt inhumana s.k. kravallvapen, exempelvis plast- och splitterkulor.

FN:s folkrättsdecennium måste göras till ett verkligt genombrott i arbetet
för demokrati och mänskliga rättigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen i FN tar initiativ till inrättande
av en särskild kommissarie för övervakning av de mänskliga rättigheterna,

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att förstärka Internationella
Haagdomstolens effektivitet enligt vad som i motionen
framförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att arbetet i MRkommissionen
inte skall kunna hindras av kritiserad stats hot,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en MR-avdelning bör inrättas på UD,

5. att riksdagen hos regeringen begär initiativ för att åstadkomma
ett förbud mot användande av barnsoldater inom ramen för arbetet
med humanisering av krigets lagar,

6. att riksdagen hos regeringen begär initiativ till förstärkning av
1980 års vapenkonvention i syfte att införa förbud mot särskilt inhumana
s.k. kravallvapen, exempelvis plast- och splitterkulor.

Stockholm den 25 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

33

:5. - • ' .«*

geta» 99891, Stockholm 1990