Motion till riksdagen
1989/90:U632

av Birger Hagård m.fl. (m)

Mot.

Förbindelserna med Taiwan 1989/90

U632-636

De facto existerar det i dag två Kina. Det ena, Folkrepubliken Kina på fastlandet,
har med sina över en miljard människor jordens största befolkning.
Det är i många hänseenden ett efterblivet och korrumperat land med en
kommunistregim av gammalt känt märke, som brutalt förtrycker sina undersåtar.
Massakern på Himmelska Fridens torg i Peking i juni förra året fick
människor och nationer över hela världen att med avsky vända sig bort från
Kommunist-Kina.

Det andra Kina, Republiken Kina, är ett örike. Förutom Taiwan ingår ögrupperna
Kinmen, Matsu och Penghu. Befolkningen på över 20 miljoner
människor gör landet till ett av de mest tättbefolkade i världen. Samtidigt
är det i nästan alla avseenden en kontrast till Kommunist-Kina. Republiken
Kina - eller Taiwan som det ofta heter i dagligt tal - är en välmående nation
med ett demokratiskt flerpartisystem. Det mångtusenåriga kinesiska kulturarvet
förenas med en framstegsanda, som gjort landet till ett av de mest
framgångsrika i modern tid.

Delningen av Kina är en ännu bestående följd av det inbördeskrig mellan
kommunister och nationalister, som bröt ut i full skala efter andra världskrigets
slut. Den besegrade nationalistarmén och administrationen tog sin tillflykt
till Taiwan, som under ett halvsekel tidigare varit en japansk koloni.
Målsättningen var att förvandla det feodala och helt agrara Taiwan till något
av en mönsterstat och därmed till ett reellt alternativ för fastlandets miljoner
människor, som var utlämnade åt kommunisternas godtycke.

Jordreformernas betydelse

Till den lyckosamma utvecklingen för Taiwan har ett flertal faktorer bidragit.
Det amerikanska stödet spelade en betydelsefull roll under 1950-talet
men var redan i mitten av 1960-talet ganska blygsamt. Viktigare var den inre
omvandling, som det regerande Kuomintangpartiet (nationalisterna) drev
igenom. Det feodala systemet bröts sönder genom en jordpolitik, som
gjorde de tidigare arrendatorerna till självägande bönder. De tidigare stora
jordägarna fick betalt bl.a. genom andelar i några av de stora japanska företag,
som hade nationaliserats av Kuomintangregeringen. Jordbruket kom
snabbt på fötter. Vinsterna kunde investeras i den begynnande industriella
utvecklingen. Bland de avgörande faktorerna för Taiwans uppsving låg
också de långsiktiga investeringarna inom utbildningssektorn.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr U632-636

I dag är Taiwan en betydande industrination och långt ifrån det fattiga u- Mot. 1989/90

land, som det var för bara några decennier sedan. Frågan är, om det egentli- U632

gen finns någon motsvarighet till en så snabb utveckling. Marknadsekonomins
välstånd kontrasterar bjärt mot det socialismens fattighus och förtryckaresamhälle,
som Kommunist-Kina utgör.

Taiwan är nu världens 13:e exportnation och ligger därigenom före Sverige
och långt före Kommunist-Kina. Varje år har under de senaste decennierna
fört med sig en ökad tillväxt. Enligt en preliminär beräkning av Taiwans utrikeshandel
förra året ökade exporten med mer än 9 procent till drygt 400 miljarder
kronor, medan importen steg med drygt 5 procent till ca 325 miljarder
kronor. Det ger ett handelsöverskott på cirka 90 miljarder kronor. Den taiwanesiska
valutareserven är i dag en av världens största. Taiwan har blivit
en ekonomisk stormakt.

Även Sveriges handelsutbyte med Taiwan är betydande. Handelsvolymen
för 1989 uppskattas till cirka 5 miljarder kronor. Det gör Taiwan till Sveriges
näst största handelspartner i Asien efter Japan. Handelssiffrorna visar också
i klartext Taiwans respektive Kommunist-Kinas betydelse för den svenska
handeln. Under perioden januari-september 1989 importerade Sverige från
Taiwan för 2,3 miljarder kronor, medan exporten uppgick till 1,5 miljarder
kronor. Från Kommunist-Kina importerades under motsvarande period för
1,6 miljarder kronor, och exporten uppgick till en miljard kronor.

Ett odelbart Kina

Republiken Kina och Folkrepubliken Kina har ett gemensamt. De har båda
betraktat Kina som något helt och odelbart. Båda staterna betraktar Taiwan
som en provins i Kina. Kommunisterna hoppades väl till en början att kunna
erövra också Taiwan genom en regelrätt invasion men tvingades att skrinlägga
sådana planer, sedan det sista försöket 1958 att erövra Kinmen, omedelbart
vid fastlandskusten, hade resulterat i ett blodigt misslyckande. Nationalistkineserna
å andra sidan har länge haft som mål att spela en dominerande
roll på fastlandet den dag, då kommunismen faller samman. Denna
dag syntes för många inte så avlägsen, då utvecklingen hastigt bröts av massakern
i Peking.

Med tanke på vad som på senare tid har hänt i Östeuropa och Sovjetunionen
förefaller det inte otänkbart, att utvecklingen i Kina också - trots bakslaget
i juni - kommer att gå i en liberaliserande riktning. Det är också troligt,
att kontakterna i en sådan situation kommer att intensifieras mellan fastlandet
och Taiwan. Det kan även på rimliga grunder antas, att det ekonomiskt
starka Taiwan med sin västerländska anknytning kan komma att spela rollen
av en motor i ett Kina, som pånyttföds. Därför, inte minst, är det väsentligt
att intensifiera de svenska kontakterna med Taiwan.

De båda kinesiska staterna har alltifrån begynnelsen förfäktat principen
att inte ha några diplomatiska relationer med ett land som erkänt den motsatta
parten. Då allt fler länder kom att ge Kommunist-Kina sitt erkännande,
innebar detta också successivt att Republiken Kina (Taiwan) förlorade sina
diplomatiska kontakter. Detta skedde bl.a. efter Sveriges erkännande av
den kommunistiska regimen i Peking.

I dagsläget finns det dock ett antal länder i Asien, Afrika och Latinamerika
som föredrar att ha diplomatiska relationer med Republiken Kina framför
Kommunist-Kina. Det finns också några länder, som har erkänt både
Folkrepubliken Kina och Republiken Kina. Dit hör Liberia, Grenada och
Belize (f.d. Brittiska Honduras). Det finns också strömningar på Taiwan,
som skulle föredra en permanentad ”två Kina-lösning”. För Taiwan torde
det inte innebära några större problem att få ett erkännande som suverän
och separat stat, om man var beredd att frångå sin principiella uppfattning
om Kina som ett och odelbart.

”Handelskontor” eller ambassad?

Taiwan föreföll i inledningsskedet desorienterat. Då ett land hade erkänt
den kommunistiska motparten, avbröt Taiwan till en början förbindelserna
med staten ifråga. Snart nog visade sig detta inte vara en ändamålsenlig politik.
Särskilt blev detta fallet, sedan Republiken Kinas plats i FN 1972 kom
att övertas av Folkrepubliken Kina. I stället valde Taiwan, så snart ett land
hade erkänt Kommunist-Kina, att omvandla sin ambassad till ett ”handelskontor”,
som i realiteten ombesörjer samma uppgifter som den tidigare ambassaden,
t.ex. viseringar. Italien torde ha varit ett av de första länder, där
detta skedde.

Den paradoxala situationen föreligger alltså, att Sverige inte har officiella
diplomatiska relationer med det land, som är vår näst största handelspartner
i Asien. I stället har det ordnats så att Sverige har ett privatfinansierat handelskontor
i Taipei, Swedish Industries Trade Representative Office. Republiken
Kina har på motsvarande sätt en representation i Sverige i Taipei
Trade, Tourism and Information Office.

Detta är naturligtvis ett smidigt sätt att lösa de omfattande relationerna
mellan våra båda länder. Det är ändå långt ifrån tillfredsställande. Republiken
Kina representerar i mångt och mycket det ”egentliga” Kina, kontinuiteten
i den kinesiska kulturtraditionen - och framtiden.

För Sverige måste det vara angeläget, att mot bakgrund av den ständigt
ökande internationaliseringen vidga kontakterna med det kinesiska kulturområdet.
Samtidigt vore det - trots allt som har inträffat av brutalt förtryck
i Kommunist-Kina - felaktigt att föreslå ett avbrytande av de diplomatiska
relationerna med folkrepubliken. Förändringarna i kommunistvärlden sker
nu så snabbt och tidigare ”ointagliga” fästen kapitulerar över en natt. Det
finns anledning att hysa optimism också beträffande den framtida utvecklingen
på det kinesiska fastlandet.

Vidgade kontakter

Om relationerna till Folkrepubliken Kina kan hållas på en status quo-nivå
under den närmaste framtiden, finns det alla skäl att vidga kontakterna med
Taiwan. Detta gäller inte minst det kulturella och det utbildningspolitiska
området. Det finns redan i dag ett visst studentutbyte och kontakter på vetenskaplig
nivå. Dessa behöver dock utvidgas. De ekonomiska kontakterna
har varit helt dominerande under den gångna tiden. Det kan förutsättas, att
de kommer att utökas ytterligare. I den mån staten kan underlätta dessa, bör

Mot. 1989/90
U632

3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr U632-636

så ske. Under den närmast förutsebara tiden bör Taiwan framför Peking vara Mot. 1989/90

den reella kontaktytan för Sverige, då det gäller relationerna till Kina. U632

Det är angeläget för Sverige att inom olika sektorer av samhällslivet finna
nya former för att intensifiera kontakterna med Republiken Kina (Taiwan).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det önskvärda i nya och fördjupade former vad avser
relationerna till republiken Kina (Taiwan).

Stockholm den 24 januari 1990

Birger Hagård (m)

Göran Allmér (m) Margit Gennser (m)

Nic Grönvall (m) Hugo Hegeland (m)

Gullan Lindblad (m)

4