Motion till riksdagen
1989/90:U620

av Britta Sundin m.fl. (s)

Det nordiska gränsregionala samarbetet

Det gränsregionala samarbetet utgör en garanti för att det nordiska samarbetet
inte begränsas till en angelägenhet för Nordiska Ministerrådets och huvudstädernas
tjänstemannakårer.

Vid förarbetet av förslag till ”Nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik
1990 - 1994” har vissa intressenter visat tendenser till att vilja dra in
nordiska medel från detta praktiska samarbete för att i stället koncentrera
dessa på centralt styrd utredningsverksamhet.

Det gränsregionala samarbetet har sedan slutet av 1970-talet byggts upp
som en naturlig del av det nordiska samarbetet och utgör NÄRP:s (Nordiska
ämbetsmannakommitten för regionalpolitik) redskap för praktisk nordism.

Verksamheten erhåller en liten del av den totala nordiska budgeten, på
över 600 milj. danska kr. Denna del var 1989 cirka 19,2 milj. danska kr.,
som fördelades på de nio gränsregionala samarbetsregioner som täcker stora
delar av potentialen med naturliga förutsättningar för gränsregionalt samarbete
i Norden. Satsningarna med nordiska medel sker i kombination med
regionala och lokala medel och resurser.

Genom det nordiska gränsregionala samarbetet kan Sveriges gränsregioner
utveckla ett för dem värdefullt samarbete med grannregioner i de övriga
nordiska länderna.

Samarbetet bidrar till den regionala utvecklingen i gränsregionerna.

Detta samarbete som startade under 1970-talet har utvecklats mycket och
har under 1980-talet möjliggjort tillvaratagandet av en lång rad utvecklingspotentialer
i regionerna.

De i samarbetet medverkande aktörerna - landstingen, länsstyrelserna,
kommunerna, handelskamrarna, företagsorganisationerna m.fl. - upplever
samarbetet som dynamiskt och synnerligen givande varför engagemanget
bland aktörerna är mycket påtagligt.

Arbetet är konkret och praktiskt inriktat i form av 1-3-åriga projekt som
efter behov tillförs verksamheten. Detta arbetssätt gör att verksamheten är
i ständig utveckling samt att man genom den gemensamma projektverksamheten
snabbt kan ta sig an nya utmaningar i enlighet med tidens krav och
ändrade regionala förutsättningar.

Samarbetet sker genom regionalt förankrade utvecklingsprojekt inom näringsliv,
kultur, utbildning, kommunikationer, turism samt offentlig servi

ceutveckling, miljövård m.m. Verksamheten kännetecknas sedan länge av Mot. 1989/90
ett sektorsövergripande arbetssätt. U620

Den nordiska finansieringen används inte för att finansiera institutioner i
gränsregionerna. I de fall där enskilda projekt leder till grundandet av institutionell
verksamhet finansieras denna med självgenererade regionala eller
lokala medel.

Genom det nordiska gränsregionala samarbetet kan man tillvarata och utveckla
samarbetsfördelar över ländernas nationsgränser. Därför utgör det
nordiska samarbetet en naturlig utvecklingspotential för gränsregionerna.

De gränsregionala samarbetsområdena i Norden är:

- Nordkalotten (Sverige, Norge, Finland)

- Västnorden (Färöarna, Island, Grönland)

- Kvarkenområdet (Västerbottens län och Vasa län)

- Mittnorden (Jämtlands län, Västernorrlands län, Vasa län, Mellersta Finlands
län, Sör Tröndelag Fylke och Nord Tröndelag Fylke)

- Skärgårdsområdet (Stockholms, Ålands och Åbolands skärgård)

- Bornholm, sydöstra Skåne

- Öresundsregionen

- Östfold, Bohuslän

- ARKO-området (Arvika, Kongsvinger)

Betydelsen av det gränsregionala samarbetets utveckling understryks också
i det större perspektivet av att man nu inom EG fäster stor vikt vid lokal och
regional självutveckling genom gränsregionalt samarbete. Därför satsar EGländerna
stora resurser på att understödja gränsregionala samarbetsområden
inför 1990-talets utmaningar.

Grundandet av samarbetsorganisationen för Europas gränsregionala samarbetsområden
(AGEG) ”Arbeitsgemeinschaft Europäischer Grenzregion”
har igångsatt en aktiv verksamhet som understryker gränsregionernas betydelse
för utvecklingsprocessen i ett allt mer gränslöst Europa. Nordiska Ministerrådet
har även för sina gränssamarbetsområdens skull löst behövliga
deltagaravgifter i AGEG.

Det är viktigt att Nordens gränsregioner vars samarbete började redan för
ett decennium sedan inte nu halkar efter i detta avseende.

För vår egen region, Mittnordenregionen, är betydelsen av det gränsregionala
samarbetet mycket stor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den samnordiska satsningen på de etablerade
gränsregionala samarbetsområdena i Norden skall fortsätta på minst
nuvarande nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ökningar i de samnordiska budgetre

14

surserna även skall användas till att utveckla det gränsregionala sam- Mot. 1989/90

arbetet i Norden. U620

Stockholm den 24 januari 1990
Britta Sundin (s)

Rune Jonsson (s) Marianne Stålberg (s)