Motion till riksdagen
1989/90: U536
av Pär Granstedt m.fl. (c)
Baltikum
Efter introduktionen av glasnost under 80-talet har många människor fått
nytt hopp. Det gäller inte minst folken i de baltiska republikerna, som införlivades
med Sovjetunionen 1940. Under den korta tiden av självständighet
under mellankrigstiden byggdes en tradition av flerpartisystem upp. Detta
system fick ett abrupt slut vid Stalinregimens annektering av de baltiska länderna
1940. Genom den öppnare politiken i Sovjetunionen under 1980-talet
har den nationella utvecklingen i de baltiska republikerna tagit ny fart.
Det var en lång period av kamp för rätten till den egna kulturen och ökad
frihet som resulterade i de folkliga manifestationerna 1987. Detta följdes av
manifestationer på årsdagen av Molotov-Ribbentrop-pakten. Efter att protesterna
fått mer organiserade former och folkfronter bildats i republikerna
antogs också flera folkligt väl förankrade politiska krav. Folkfronterna vann
stora framgångar vid valen till den sovjetiska folkkongressen våren 1989.
Regionalt uppnådde folkfronterna flera viktiga delmål som t ex en ökad ekonomisk
självständighet och rätten att använda de egna flaggorna.
Stödet från grannländerna är av stor betydelse för de baltiska republikerna.
Därför krävs att Sverige i såväl ord som handling stöder utvecklingen
mot alltmer ökat självbestämmande i de baltiska republikerna.
En viktig utlösande faktor i självständighetsprocessen var miljöfrågorna.
I Estland avslöjades i februari 1987 en planerad fosforitbrytning på nästan 5
% av republikens areal. I Litauen motsvarades detta av rädslan för hotetfrån
kärnkraftverket Ignalina efter katastrofen i Tjernobyl. Insikten om vikten av
omedelbara och genomgripande förändringar för att begränsa miljöskadorna
var - och är alltfort - en drivkraft i det politiska livet i de baltiska republikerna.
I centerns motion om ”Östersjön - det unga havet” föreslår vi ett
antal åtgärder för att rädda Baltikums hotade miljö.
Centerpartiet har dessutom i en motion om ”Ett öppet Europa” presenterat
förslag till insatser på bl.a. utbildningsområdet inom ramen för ett ökat
samarbete med de baltiska republikerna, Polen och DDR.
Kommunikationer
Under senare delen av 1989 har en reguljär flygförbindelse mellan Stockholm
och Tallinn upprättats. Förbindelsen är ett samarbetsprojekt mellan
SAS och Aeroflot. Projektet har redan haft betydelse för affärs- och turistut
bytet mellan Sverige och Estland. Sådana flygförbindelser bör upprättas till
samtliga baltiska huvudstäder.
1990 kommer en färjeförbindelse mellan Nynäshamn och Tallinn att upprättas.
En sådan förbindelse kommer att göra det möjligt för svenska turister
att resa till en stad i ett grannland som man under en hel generation haft svårt
att besöka. Omvänt kommer balter att kunna resa i Sverige. På detta sätt
kommer släkt, som på många år inte kunnat träffas av först politiska skäl
och senare ekonomiska skäl, att åter kunna umgås med varandra. Dessa nya
kommunikationsvägar är av mycket stor vikt för allt folkligt umgänge liksom
för utveckling av handel m.m.
Den geografiska närheten mellan de sydöstra delarna av Sverige, Öland
och Gotland och de baltiska republikerna bör leda till utökade kontakter
mellan dessa regioner inom olika områden. Detta är ett förhållande som kan
få stor betydelse för den regionala utvecklingen på båda sidor av Östersjön.
Utbildning och forskning
Den viktigaste delen i de nya ekonomiska självständighetsprogrammen är
införandet av marknadsmekanismer i de ekonomiska styrsystemen. Övergången
från en planekonomi till en social- och miljöanpassad marknadsekonomi
kan på många sätt komma att upplevas som en genomgripande kulturchock.
I Sovjetunionen har t.ex. avtalsrätten inte haft någon framskjuten ställning.
I marknads- och biandekonomierna i väst däremot är avtalsrätten m.fl. rättsområden
själva grundvalen för handel med varor och tjänster. Den rättsliga
regleringen i de baltiska republikerna är f.n. inte anpassad efter de krav som
ett marknadsekonomiskt system ställer. Det gäller t.ex. handelsrätt, avtalsrätt
och aktiebolagsrätt.
I en marknadsekonomi krävs helt andra insikter i företagande, management
och marketing än i en planekonomi. Svenska erfarenheter inom dessa
områden kan bidra till en utveckling mot ett ökat marknadsekonomiskt inslag
i Baltikum. Ett organiserat rådgivningssystem - uppbyggt på ett enkelt
och obyråkratiskt sätt som t.ex. Senior Adviser System där äldre erfarna kollegor
inom ett område lämnar stöd och råd till yngre - kan vara en möjlig
form av samarbete.
Sverige bör också ta initiativ till ett brett forskningsprojekt för att i samarbete
med universiteten i Baltikum följa och underlätta övergången från planekonomi
till en socialt och miljöanpassad marknadsekonomi.
Ekonomiskt stöd
En av de stora svagheterna i en planekonomi är centraliseringen av beslut
och resurser. Detta är också en av grunderna för kraven på ökad ekonomisk
självständighet i de baltiska republikerna. Det har i sin tur lett till alltför få
tunga investeringar i Baltikum vilket bl.a. inneburit att modernisering av industri,
husbyggen och restaurering av äldre byggnader eftersatts. Det finns
därför ett stort behov av resurser för ett brett restaurerings- och nybyggnadsprogram.
Mot. 1989/90
U536
Centerpartiet har föreslagit ett statligt kreditinstitut som ska förmedla lån
till svenska och östeuropeiska företag med förmånliga villkor.
Det är viktigt att underlätta kontakter mellan svenska och baltiska företag
på alla nivåer. För att bl.a. stödja svenskt näringslivs kontakter med de baltiska
republikerna bör öppnandet av ett kontor för Sveriges Exportråd i Tallinn
följas av kontor i Riga och Vilnius. Likaså bör utbyggaden av den konsulära
verksamheten i Baltikum fortsätta.
Kontakter mellan folken
Det är mycket vanligt med vänortssamarbete mellan kommuner i de nordiska
länderna. Ett väl fungerande vänortssamarbete är viktigt eftersom det
kan medverka till att skapa en bas för ett brett utbyte av företag, organisationer
och folkrörelser mellan orterna. Svenska folkrörelser har sedan lång tid
haft ett väl fungerande samarbete med folkrörelser i de nordiska länderna.
Här har inte minst Föreningen Norden spelat en viktig roll. Tidigare omfattade
detta breda folkliga utbyte också Baltikum. På grund av svårigheterna
för enskilda och grupper att få resa mellan de baltiska republikerna och Sverige
har kontaktutbytet mellan länderna begränsats.
När nu gränserna mellan Sverige och Estland, Lettland och Litauen efter
nära fyrtio år öppnats är det viktigt att planera för en vidgad kontaktverksamhet.
Redan i dag har vänortsutbytet vitaliserats. De förbättrade kommunikationerna
mellan Baltikum och de nordiska länderna kommer att leda till
ökade kontakter länderna emellan.
Sverige bör arbeta för en ökad utbytesverksamhet. Det gäller utbildningsoch
kulturområdet, ungdomsutbyte i olika former men även kontakter mellan
kulturinstitutioner och fria grupper.
I centerns motion om ”Ett öppet Europa” föreslås ett stöd om 10 milj. kr.
för kontaktskapande verksamhet mellan folkrörelserna och för kulturutbyte
i vid mening. Vi förutsätter att utbytesverksamhet mellan de baltiska republikerna
och Sverige ingår som en prioriterad sektor när det gäller att få del
av de tilldelade resurserna.
Det finns idag en stor efterfrågan från folken i Baltikum när det gäller information
om hur ett demokratiskt system med flera politiska partier och
med pluralism i organisationslivet kan organiseras. Man behöver hjälp med
att bygga upp demokratiska beslutsstrukturer som samtidigt är effektiva.
Många svenska partier och organisationer har redan ett utbrett utbyte med
folken i de baltiska republikerna.
Landsbygdsutveckling
Landsbygden i Sovjetunionen har varit starkt eftersatt. Investeringsinsatserna
har till övervägande del inriktats på den tunga industrin.
I Baltikum finns goda förutsättningar för ett jordbruk med hög avkastning.
Under efterkrigstiden har dock jordbruksproduktionen varit låg. En
av förklaringarna till detta har varit att ekonomiska incitament för att effektivisera
verksamheten saknats.
Den statliga ensidiga satsningen på kollektivjordbruk och statliga jordbruk
har trängt undan det självägda familjejordbruket. De svenska familje- 7
Mot. 1989/90
U536
jordbruken är effektiva och drivs på ett rationellt sätt. Erfarenheter från fa- Mot. 1989/90
miljejordbrukens verksamhet kan vara av intresse i balternas uppbyggnad U536
av nya självständiga lantbruksenheter. Även erfarenheter från den svenska
jordbrukskooperationen kan vara av värde i denna process.
Sedan ett år tillbaka arbetar organisationen Family Farms For Estonia
(FFFE) med att stödja uppbyggnaden av familjejordbruk i Estland. Representanter
från Lantbruksuniversitetet, Jordbruksdepartementet och Lantbrukarnas
Riksförbund har i samarbete med representanter från motsvarande
myndigheter och organisationer i Estland startat ett utbildningsprojekt
mellan estniska lantbrukare och svenska och estniska lantbruksstuderande.
I framtiden planeras att inom projektet bygga upp ett agrart kunskapscentrum.
Projektet bör erhålla ekonomiskt stöd. I syfte att möjliggöra
en utvidgning av verksamheten till, förutom Estland, även Lettland och Litauen
föreslår centern ett anslag om 3,5 milj. kr.
Avslutningsvis är det viktigt att kontakterna mellan Östersjöfolken åter
får högsta prioritet. Från Hansa-tiden och framåt blomstrade kontakten mellan
Baltikum och de nordiska länderna. Handel och politiska kontakter var
utbrett mellan grannfolken. Historien har dock också sina mörka sidor. Hit
hör den s.k. baltutlämningen och överlämnandet av den estniska valutareserven.
När vi nu går in i en ny tidsepok är det viktigt att de svenska signalerna
är fullständigt klara om att denna mörka period i relationerna lämnas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flygförbindelser till de baltiska republikernas huvudstäder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av förbättrade färjeförbindelser med Baltikum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbytesprogram för studenter, ungdomar m.fl.
grupper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till utveckling av ett agrart utbildningscentrum,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av kontor för Sveriges exportråd i Riga
och Vilnius samt fortsatt utbyggnad av den konsulära verksamheten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utveckling av vänortsutbytet och utvidgade kontakter
mellan folkrörelser och kulturgrupper,
7. att riksdagen beslutar att från det nya anslaget A 10. Stöd till Östeuropa
reservera 3 500 000 kr. att användas för lantbruksutbildning i
Family Farms For Estonia’s regi.
Stockholm den 25 januari 1990
Pär Granstedt (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Karin Israelsson (c)
Lennart Brunander (c)
Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors
Mot. 1989/90
U536
Karin Söder (c)
Gunhild Bolander (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Gunnar Björk (c)
9