Motion till riksdagen
1989/90:U521
av Inger Schörling m.fl. (mp)
EG-anpassningen och socialpolitiken
”För att inte förvärra de regionala skillnaderna, arbetslösheten, ojämlikheten
mellan könen och den nya fattigdomen när den inre marknadsprocessen
påskyndas genom företagssammanslagningar, jordbruksnedläggningar och
övrig strukturomvandling krävs dämpande sociala åtgärder på kortare sikt.”
Så står det på sidan 99 i den svenska regeringens årsrapport 1989 om Europasamarbetet.
Det är ett anmärkningsvärt erkännande från regeringens sida
av vad EG-anpassning verkligen handlar om. På vanlig svenska betyder det
att regeringen medger att ”den inre marknadsprocessen” leder till
* ökade regionala skillnader,
* ökad arbetslöshet,
* ökad ojämlikhet mellan könen,
* ökad nyfattigdom,
* fler företagssammanslagningar,
* fler jordbruksnedläggningar.
Vid EG:s regeringschefsmöte i Madrid i juni 1989 togs inga vidare steg
framåt mot den ”sociala dimensionen” i EG. I det gemensamma uttalandet
inleds avsnittet om den sociala dimensionen med följande mening: ”Det
Europeiska Rådet bekräftar sin uppfattning från Hannover och Rhodos att
förverkligandet av den inre marknaden är det effektivaste medlet för att
skapa sysselsättning och trygga medborgarnas maximala välfärd.”
Vid EG-toppmötet i Strasbourg 8-9.12.89 beslöts med 11 röster mot 1
(Thatchers) att man ska gå vidare med den sociala stadgan, men fortfarande
i form av rekommendationen, utan den bindande kraft som den europeiska
fackföreningsrörelsen EFS har krävt. Svårigheterna att ge EG en social dimension
kan inte skyllas på enstaka bromsare, som Thatcher. Problemet ligger
djupare, i EG:s och den inre marknadens grundstruktur.
Arbetslöshet
Statistiken visar med brutal tydlighet sanningen om arbetslöshetsläget i EG
och i Sverige.
Arbetslöshet i procent av yrkesverksam befolkning i EG (1988)
Land |
Alla |
Ungdomar |
Spanien |
19,0 |
41,1 |
Irland |
17,6 |
24,1 |
Italien |
12,4 |
35,4 |
Belgien |
10,8 |
20,5 |
Frankrike |
10,4 |
22,2 |
Holland |
10,0 |
14,3 |
England |
8,7 |
12,3 |
Grekland |
8,0 |
27,6 |
Danmark |
6,5 |
9,5 |
Västtyskland |
6,4 |
6,4 |
Portugal |
5,9 |
13,6 |
Luxemburg |
2,5 |
4,9 |
Sverige |
1,9 |
3,3 |
Ett mycket tydligt exempel på EG:s förödande effekt på sysselsättningen är
Danmark, som har dubbelt så hög arbetslöshet som Finland, tre gånger så
hög som Norge, fyra gånger så hög som Sverige och 17 gånger så hög som
Island.
En analys av EG-anpassningens effekter som gjorts inom arbetsmarknadsdepartementet
(mars 1989) visar att när det gäller aktiva åtgärder intar
Sverige trots sin låga arbetslöshet en tätposition. Det gäller särskilt s.k. efterfrågeskapande
åtgärder, dvs. olika bidrag och skyddande verksamheter
som direkt skapar jobb åt människor som har svårt att av egen kraft klara sig
i konkurrensen, inte minst handikappade och ungdomar.
Frågan är: Hur kommer den sortens arbetsmarknadsstöd att betraktas av
EG i framtiden?
Friare och billigare alkohol?
EG-anpassning innebär i princip utjämning av alkoholbeskattningen. I dag
skiftar den väldigt mellan olika EG-länder. I Grekland är skatten på sprit 1,4
procent, på vin 0 procent och på öl 0,72 procent, i Danmark respektive
100,07 procent, 11,23 procent och 4 procent. EG-kommissionen har föreslagit
en utjämning så att priserna skulle öka i lågprisländerna och sjunka i högprisländerna.
För Sveriges del har det beräknats att EG-modellen skulle
medföra att priset på en hela vodka skulle sjunka med 67 procent, på en hela
whisky med 40 procent, på en flaska vin med 68 procent och på öl med 3040
procent. TCO-ekonomen Stig Tegle har beräknat att detta kan leda till
att konsumtionen av sprit ökar med 16 procent, av vin med 22 procent och
av öl med 14 procent (TCO-tidningen 8/88).
Det är ett starkt krav från de sydeuropeiska vinproducenterna att få fri
tillgång till nordvästeuropeiska marknader. EG-parlamentet har ju uttryckligen
beslutat (1985) att vinkonsumtionen bör öka i de icke-vinproducerande
EG-länderna! Och EG-domstolen har beslutat att icke-vinproducerande
länder inte får beskatta vin högre än öl. Hur ska det då i praktiken vara möj- 10
Mot. 1989/90
U521
ligt för t.ex. Sverige att efter EG-anpassning värja sig mot en flod av billigt Mot. 1989/90
importvin? Hur skall Sverige kunna uppnå målsättningen att minska alko- U521
holkonsumtionen i enlighet med WHO:s mål med 25 procent till år 2005?
Jämställdhet med förhinder
I rapporten Jämställdhetssträvanden inom EG (89-04-26) konstaterar
svenska delegationen vid EG i Bryssel att ursprunget till EG:s jämställdhetsparagraf
(119 i Romtraktaten) ”var värnande om den fria konkurrensen.
Inget företag eller land skulle kunna snedvrida konkurrensen och skaffa sig
fördelar genom att ha en stor andel kvinnlig arbetskraft”. Först ”så småningom”
har andra aspekter på jämställdheten börjat spela en viss roll. Men
”bockfoten” sticker ofta fram i EG-besluten. När EG:s rådgivande kommitté
för jämställdhetsfrågor föreslog fler daghem och nattarbete även för
kvinnor, anfördes som motiv att det ”skulle inte enbart gynna föräldrar utan
också företagen och regeringarna”. (Europa/Inside, 30.6.89).
Sverige har världens högsta förvärvsfrekvens för kvinnor. Senast tillgängliga
statistik ger följande rangordning (med avrundat procenttal för andel
förvärvsarbetande kvinnor inom parentes): 1. Sverige (80), 2. Danmark
(75), 3. Finland, Norge (70), 4. USA, Kanada (65), 5. Storbritannien (60),
6. Japan, Portugal, Australien, Frankrike (55), 7. Schweiz, Österrike, Västtyskland,
Belgien (50), 8. Nya Zeeland (45), 9. Luxemburg, Italien, Grekland,
Holland (40), 10. Spanien, Irland (35).
När det gäller sociala förmåner av särskilt intresse för jämställdhet har
Sverige inte mycket att vinna på EG-anpassning. Föräldrapenningen är visserligen
något högre i ett par EG-länder, men utgår under i särklass längst
tid i Sverige (360 dagar). Pappaledighet är ett helt svenskt påfund. Det förekommer
”i någon mån i Danmark, samt i Portugal om modern skulle dö eller
skadas”, rapporterar Näringslivets Ekonomifakta (Gabriel Stein: Det sociala
skyddsnätet i Sverige och EG, juni 1989). Att EG-anpassning överlag skulle
kunna främja jämställdhet är svårt att se.
Läkemedel för bot - eller export?
Socialstyrelsens analys av EG-anpassningens inverkan på läkemedelspolitiken
(Sverige och EG, läkemedelsfrågor, jämförelse mellan EG-regler och
svenska bestämmelser, Socialstyrelsens läkemedelsavdelning, 1989-02-03) visar
bl. a.:
* Enligt EG får ”s.k. behovsparagraf inte förekomma i nationell läkemedelslagstiftning”.
Om man alltså i Sverige skulle vilja stämma i läkemedelsfloden
genom att skärpa kraven på att tillverkaren måste visa att det finns
ett otillfredsställt medicinskt behov, blir det inte möjligt p.g.a. EG-reglerna.
* Om den svenska läkemedelsindustrin inte ska bli diskriminerad på EGmarknaden
måste Sverige bli fullvärdig medlem i EG:s organ för gemensam
läkemedelskontroll, CPMP. Om så sker kommer självständig svensk
läkemedelskontroll inte att vara möjlig.
* EG tillåter s.k. parallellimport, dvs. en sorts okontrollerad import av läkemedel
som liknar sådana som tidigare blivit godkända. Motsvarande är 11
inte tillåtet i Sverige. ”Parallellimport av den nuvarande typen i EG skulle Mot. 1989/90
få konsekvenser för den svenska läkemedelsförsörjningen av negativ art, U521
då identitet med det ursprungligen godkända läkemedlet ej kan garanteras”,
konstaterar socialstyrelsen.
* ”En principiell skillnad mellan EG:s krav och de svenska gäller synen på
kombinationsprodukter. EG ställer inte samma strikta krav som Sverige”.
* ”EG:s regler betyder också att ”de svenska särreglerna för naturmedel för
injektion och övriga naturmedel måste upphöra”.
Risk för sämre folkpensioner
Enligt ett PM inom Pensionsberedningen, (PM lil, 1989-01-19 Svensk pensionslagstiftning
och EG:s regelsystem) kommer EG-anpassning att leda till
försämringar för vissa svenska pensionärer.
Till skillnad från de flesta EG-länder kräver Sverige inte att den enskilde
ska tjäna in sin folkpension. Grundpensionen är en ovillkorlig rättighet.
Vad skulle då hända om Sverige anpassade sig till EG? PM-et föreslår införande
av krav på 40-50 års bosättning i landet mellan 16 och 65 år för rätt
till full folkpension. Konsekvensen av detta blir att ”svenskar som bott utomlands
under hela eller delar av sin yrkesverksamma tid men som efter eller i
anslutning till pensioneringen flyttat hem till Sverige, skulle få lägre folkpension
än i dag”.
Efterhand som alla gränshinder avskaffas och alla ”skyddsmekanismer”
tas bort måste resultatet oundvikligen bli en successiv anpassning av de sociala
kostnaderna - och därmed av de sociala förmånerna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de i
motionen citerade, negativa sociala verkningar som enligt regeringens
årsrapport om det europeiska samarbetet befaras bli en följd av EGanpassningen
icke är ett pris som Sverige är berett att betala för EGanpassning,
2. att riksdagen hos regeringen begär besked om exakt vilken arbetslöshetsnivå
den anser vara ett rimligt pris att betala för EG-anpassning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassningen
icke får leda till en försvagning av den aktiva svenska
arbetsmarknadspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
icke kommer att anpassa sig till någon gemensam alkoholskattesats
tillsammans med EG,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att EGanpassningen
icke får leda till någon försvagning av jämställdheten
och kvinnors rätt och möjlighet till förvärvsarbete,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
icke kommer att frånhända sig sin oinskränkta rätt att självt fatta be
12
Mot. 1989/90
U521
anpassningens skull.
Stockholm den 24 januari 1990
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Krister Skånberg (mp)
Per Gahrton (mp)
Elisabet Franzén (mp)
slut om läkemedelsfrågor utan att dessa underställs EG eller annat
överstatligt organ,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att folkpensionen
skall förbli en medborgerlig grundrättighet för alla svenska
medborgare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
svenska generella socialförsäkringsmodellen inte får offras för EG
13