Motion till riksdagen
1989/90:U514

av Margaretha af Ugglas m.fl. (m)
Program för samarbete med Baltikum

Under det gångna året har en rad betydelsefulla händelser ägt rum i de baltiska
republikerna. Nya språklagar har antagits som återger de nationella
språken deras ställning som officiellt språk. Val har hållits såväl till den sovjetiska
folkkongressen som till lokala organ i republikerna. Folkfronterna
liksom andra fristående grupper och partibildningar har noterat betydande
framgångar i dessa val. Under 1989 har ett flerpartisystem de facto vuxit
fram i Baltikum. Det litauiska kommunistpartiets beslut att förklara sig
självständigt i förhållande till Sovjetunionens kommunistparti är ett led i
denna process. De nya partigrupperingarna och personligheterna får en möjlighet
att mäta sin styrka i de val som kommer att äga rum under innevarande
år.

I såväl Lettland som Estland har startats s.k. medborgarkommittéer i syfte
att registrera medborgare i de egna republikerna. Mot slutet av 1989 hade i
Lettland 700 000 personer registrerat sig. I Estland hade 300 000 personer
registrerat sig i förberedelse inför val till en "Estnisk kongress" avsedd att
hållas den 24 februari i år.

En mäktig folklig demonstration ägde rum den 23 augusti 1989 - den femtionde
årsdagen av Molotov-Ribbentrop-paktens undertecknande i Moskva
1939. Uppemot 1,6 miljoner balter bildade en levande kedja från Tallinn
i norr till Vilnius i söder. Hand i hand slöt invånarna upp i en fredlig protestaktion
mot sovjetstyret i Baltikum.

Ekonomisk självständighet

De baltiska republikerna har också kunnat notera vissa framgångar i sina
krav på självbestämmande och oberoende. Inom ramen för perestrojkans
reformpolitik röstade Sovjetunionens Högsta Sovjet för en lag som ger ekonomisk
självständighet åt de baltiska republikerna. Lagen innehåller en del
oklara och olösta punkter som kommer att skapa svårigheter; det gäller bl.a.
budgetfrågor, bestämmanderätten över de s.k. allunionella företagen m.m.
Men lagen öppnar också betydande möjligheter för de baltiska republikerna.

De får möjlighet införa egna valutor, de kan införa ett eget prissystem, de
får kontroll över de egna naturtillgångarna, de får möjlighet att upprätta
egna finansiella marknader.

Lagen om ekonomisk självständighet som trädde i kraft den 1 januari i år Mot. 1989/90

kommer bl.a. att innebära att de baltiska republikerna får nya intressanta U514

möjligheter att upprätta direkta förbindelser med omvärlden på en rad betydelsefulla
områden utan att ta omvägen via Moskva.

Förbindelserna mellan de baltiska republikerna och Sverige

Det gångna året har inneburit en glädjande ökning av kontakterna mellan
Sverige och Baltikum. Personbesöken har ökat och kommersiella kontakter
är på väg att upprättas. Förbindelserna underlättas väsentligt under innevarande
år då SAS upprättat en direkt flyglinje mellan Stockholm och Tallinn eventuellt
kommer också en anslutning till Riga - och då färjetrafiken kommer
igång mellan Sverige och Baltikum. Av stor betydelse är den officiella
närvaro Sverige nu får i Tallinn och Riga genom upprättandet av avdelningskontor
till generalkonsulatet i Leningrad i dessa båda städer.

Förstärkt svensk närvaro i Baltikum

De nya möjligheter till samarbete och direkta kontakter mellan Sverige och
de baltiska republikerna som nu finns och som förstärks bland annat genom
lagen om ekonomisk självständighet bör på alla sätt tas till vara av Sverige
och svenskt samhällsliv. Redan nu bör planeras för resursförstärkningar till
avdelningskontoren i Tallinn och Riga. Dessa kontor måste få bli viktiga replipunkter
för de kontakter som nu kommer att kunna tas på samhällslivets
alla områden; politiska, kommersiella, tekniska och kulturella.

Sverige måste också snarast upprätta en svensk representation i Vilnius.

Det är viktigt för Sverige att bejaka också litauernas frihetssträvanden och
att återupprätta gamla kontakter med detta land. Sverige måste stödja den
baltiska strävan till regional samhörighet.

Att återvinna historien

En viktig del av frigörelseprocessen i Öst är återvinnandet av den egna nationella
identiteten och den egna nationella historien. Lögner och förfalskningar
som präglat historieskrivningen under årtionden rensas nu ut. Denna
process är i full gång även i Sovjetunionen som ett led i perestrojkan och
glasnost.

I en tid när andra är beredda att öppet diskutera sin historia måste också
Sverige vara berett att diskutera sin. En klar syn på det som varit främjar
förbindelserna mellan folken för framtiden. Sverige bör därför medverka till
att en gemensam kommission av historiker från Sverige och Baltikum kommer
till stånd för att gå igenom och öppet redovisa fakta kring relationerna
mellan Sverige och de baltiska länderna under 1930- och 1940-talen. Kommissionen
bör vara fristående och bestå av experter men bör kunna finansieras
under anslaget för samarbetsprogram med Baltikum.

Ett särskilt samarbetsprogram

De nära mänskliga, kulturella och historiska band, etablerade genom sekler,

som binder samman svenskarna och de baltiska folken ger Sverige ett särskilt 5

ansvar att stödja de baltiska länderna i deras strävan efter frigörelse och poli- Mot. 1989/90

tisk och ekonomisk utveckling. Sverige bör därför inom ramen för sin Östeu- U514

ropapolitik upprätta ett särskilt samarbetsprogram för Baltikum.

Liksom i fråga om övriga Central- och Östeuropa är det renässansen för
ett demokratiskt, pluralistiskt samhälle baserat på marknadsekonomi som
måste stödjas. Det är därför naturligt att hjälpen i första hand måste förmedlas
genom svenska organisationer och företag, universitet, politiska partier,
folkrörelser, miljögrupper, vänorter etc. Sverige måste vara berett att dela
med sig av sin kunskap och kompetens, sina företagar- och institutionella
traditioner. Balter bör inbjudas för studier och praktik vid svenska universitet,
organisationer och företag. Kulturutbytet mellan Baltikum och Sverige
måste få ökat stöd.

Ett särskilt anslag på 100 miljoner kronor bör inrättas för att finansiera
samarbetet med Baltikum.

Detta anslag bör kunna användas till:

1. Bidrag till organisationer, företag och institutioner som ordnar utbytesprogram
och samarbetsprojekt med Baltikum.

2. Bidrag till konsulthjälp och projekt som syftar till att hejda miljöförstörelsen.

3. Bidrag till viss teknisk utrustning samt litteratur till baltiska universitet

och högskolor.

4. Upprättande av ett stipendieprogram för studier och praktik i Sverige.

5. Bidrag till skolungdomsutbyte.

6. Bidrag till kultur- och utbildningsutbyte.

Anslaget bör liksom övrig hjälp till Östeuropa finansieras inom biståndsramen.

Gästprofessurer i ekonomi

Omvandlingen av den centralstyrda, slutna ekonomin till en marknadsekonomi
baserad på fri prissättning och privat äganderätt blir något av ett pionjärarbete
också i de baltiska republikerna. Sverige bör kunna bidraga till den
nödvändiga kunskapsuppbyggnaden bland annat genom att finansiera gästprofessurer
i ekonomi vid baltiska universitet. Då samarbetet mellan universitet
i Tartu och Uppsala redan är väl utbyggt bör Sverige i första hand erbjuda
universitetet i Tartu en sådan gästprofessur.

Öppna nordiska samarbetsprogram

Parallellt med att de baltiska folken stärker sin egen regionala samverkan
önskar de ökade kontakter med Nordiska rådet. Nordiska rådet bör svara
positivt på detta intresse och bör till sina sessioner inbjuda baltiska företrädare
som gäster.

Det är också angeläget att Nordiska rådet öppnar sina ungdoms- och kulturprogram
för baltiskt deltagande. Nordplus bör exempelvis öppnas för baltisk
ungdom.

6

Mot. 1989/90
U514

Förbättrade teleförbindelser

Ett viktigt led i etablerandet av kontakter mellan Sverige och de baltiska staterna
är utvecklade telefonförbindelser. Regeringen bör ta initiativ till att
svenska och sovjetiska myndigheter snarast diskuterar en utbyggnad av teleförbindelserna
mellan Sverige och Baltikum samt ett återupprättande av den
automatiska telefontrafiken mellan Sverige och Sovjet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om ett Samarbetsprogram med Baltikum i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen till Samarbetsprogram med Baltikum (nytt anslag
under tredje huvudtiteln) för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk representation i Vilnius,

4. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1990/91 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag på 1 159 255 000 kr. för att möjliggöra en förstärkt
svensk närvaro i de baltiska republikerna i enlighet med vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medverkan till och finansiering av en fristående historiekommission,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall erbjuda universitetet i Tartu en
gästprofessur i ekonomi inom ramen för samarbetsprogrammet med
Baltikum,

7. att riksdagen begär att regeringen i Nordiska rådet hemställer att
Nordplus öppnas för baltisk ungdom,

8. att riksdagen för att möjliggöra sändningar på litauiska till Sveriges
Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret
1990/91 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000
kr. förhöjt reservationsanslag på 48 743 000 kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Radiosändningar på de baltiska språken

I budgetpropositionen tillstyrks inte Sveriges Radios hemställan om införande
av sändningar också på litauiska. Detta beslut måste beklagas, då Sverige
därmed särbehandlar ett baltiskt land och bryter mot balternas egna
strävanden efter baltisk samhörighet och baltiskt utbyte.

Anslaget till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret
1990/91 bör således räknas upp med en miljon kronor i förhållande
till förslaget i budgetpropositionen för att möjliggöra sändningar på litauiska
samt förstärka möjligheterna till sändningar på estniska och lettiska.

7

tionen anförts om behovet av förbättrade teleförbindelser mellan Sve- Mot. 1989/90

rige och Baltikum resp. Sverige och Sovjet. U514

Stockholm den 24 januari 1990
Margaretha af Ugglas (m)
Alf Wennerfors (m)
Eva Björne (m)
Bertil Persson (m)

Inger Koch (m)
Gunnar Hökmark (m)
Nic Grönvall (m)

8