Motion till riksdagen
1989/90:U513

av Maria Hed m.fl. (s)

Kooperativ utveckling i Europaperspektiv

Den kooperativa idén förenar människors gemensamma engagemang och
ansvar. Svensk kooperation är sedan länge framgångsrikt företrädd på traditionella
områden som detaljhandel, boende, försäkringar, energi osv. Den
kooperativa idén får nu också allt oftare genomslag i förnyelsen av den offentliga
sektorn, i t.ex. föräldrakooperativa daghem, i vård- och servicekooperativ.

Stor osäkerhet råder för närvarande beträffande svensk kooperations läge
och ställning i ett Europaperspektiv. Å ena sidan torde EG:s gemensamma
lagstiftning kräva att konkurrensbegränsningar motverkas, ett förhållande
som kan komma att drabba kooperationens federativa uppbyggnad. Å andra
sidan är varje lands egen lagstiftning suverän med en i vissa fall positiv diskriminering
för respektive lands kooperation, dvs. fördelar för eller subventioner
till inhemsk kooperation då denna förenar affärsmässighet med en social
dimension i icke-vinstdrivande syfte.

En ökad harmonisering av svensk ekonomi till EG, t.ex. genom de pågående
EES-förhandlingarna, kommer att medföra en ökad konkurrens
inom de branscher kooperationen är verksam. Den ökade konkurrensen innebär
att kooperationen måste rusta sin affärsorganisation och möjligen
också söka utländska samarbetspartners.

En förutsättning för att svensk kooperation skall kunna stå stark i Europaperspektivet
är emellertid också att samhälle och lagstiftning ger kooperationen
reell möjlighet att verka. Detta förutsätter att den kooperativa företagsformen
ges likvärdiga arbetsvillkor med den privata aktiebolagsformen i
t.ex. skattehänseende och med respekt för kooperationens särart. Det kan
innebära att en särlagstiftning måste erbjudas kooperationen, bl.a. av det
skälet att kooperationens kapitalbehov inte huvudsakligen kan tillgodoses
genom operationer på aktiemarknaden. Kooperationens särart ser vi nu hotad
av såväl inhemska som utländska tendenser.

Konsumentinflytandet

EG-kommissionens regler för representation i sitt nya rådgivande konsumentorgan
ser ut att innebära en försvagning av konsumenternas röst i EGarbetet.
CCC, EG-kommissionens rådgivande kommitté för konsumentfrågor,
har hittills bestått av representanter för fyra europeiska organisationer,

Mot.

1989/90

U513-515

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr U513-515

Eurocoop (där KF är medlem), Europafacket, EG:s konsumentorganisatio- Mot. 1989/90
ner samt en federation av familjeorganisationer. U513

EG-kommissionen har nu minskat de fyra organisationernas representation
från sex till fyra ledamöter vardera till förmån för representanter för 17
nationella konsumentorganisationer. Vidare utses sex representanter av
EG-kommissionen själv.

Det nya utökade men i praktiken splittrade rådet innebär att det får betydligt
svårare att fatta beslut och därmed inte kan utöva samma påtryckningsroll
på kommissionen. Dessutom begränsas initiativrätten.

I stället för att stärka konsumenternas röster riskerar dessa nu att försvagas.
Enligt vår mening bör regeringen i EES-förhandlingarna begära ett
bättre konsumentinflytande gentemot EG-kommissionen.

Företagsform och konkurrensrätt

Kooperation är personalsamverkan med en social dimension till skillnad från
aktiebolagsformen som är kapitalsamverkan. De båda formerna skiljer sig
på avgörande sätt i sina syften och konstruktioner. Den kooperativa företagsformen
är federativ, dvs. den innebär inte endast en samverkan av enskilda
medlemmar i primärkooperativ utan också samverkan mellan föreningar
i regionala eller nationella organisationer, ibland med ömsesidigt
ägarskap. Federationen skiljer sig starkt från aktiebolagens koncernbegrepp
därigenom att primärföretagen på basnivå gemensamt samverkar genom sekundärföretag
på högre nivå, medan i koncernen förhållandet är det omvända.
Det kan hållas för visst att kooperationens själva existens och federativa
uppbyggnad innebär stora samhällsekonomiska vinster.

Kooperativ samverkan förutsätter att den federativa organisationsformen
ges ett erkännande i lagstiftningen och gentemot EG. Förhållandet är för
närvarande i stället det motsatta, den kooperativa formen riskerar att angripas
av konkurrenslagstiftningen, nationellt och internationellt, genom att federativ
samverkan per definition och med utgångspunkt i den kapitalistiska
lagstiftningen kan anses som en konkurrensbegränsning i sig.

Enligt vår mening bör regeringen i pågående EES-förhandlingar vidta åtgärder
så att den kooperativa företagsformens särskilda ställning och särart
beaktas.

Economie sociale

Inom EG kategoriseras den grupp företag och organisationer som bygger sin
verksamhet på icke-vinstsyfte som economie sociale. Konsumentkooperationen
är den största och äldsta gruppen inom economie sociale. Inom EG
råder vissa fördelar för gruppen economie sociale, bl.a. ur konkurrensrättslig
synpunkt. Enligt uppgift är emellertid dessa fördelar nu hotade. EG:s lagdirektorat
har givits i uppdrag att kartlägga dessa regler med en ur kooperationens
synvinkel negativ konsekvens som följd.

Vi bedömer det som angeläget att den svenska regeringen även följer frågan
om konsumentkooperativa och andra organisationer inom gruppen economie
sociale och bevakar dessas intressen.

2

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperativ utveckling och konsumentinflytande i
Europaperspektiv.

Stockholm den 23 januari 1990

Maria Hed (s)

Inger Hestvik (s) Roland Sundgren (s)

Lars Svensson (s)

Mot. 1989/90
U513

3