Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:U512

av Lars Werner m.fl. (vpk)
EG och alkoholpolitiken

Inom EG-länderna är alkoholpolitiken dåligt utvecklad. Inget land har tagit
några större initiativ för allmänna begränsningar av alkoholkonsumtionen.
Danmark och Irland utgör undantag. Båda länderna har relativt höga priser,
dock mer betingade av ekonomiska intressen än av alkoholpolitiska strävanden.

EG kan i en lång rad frågor fatta bindande beslut för länderna med enkel
majoritet. I skattefrågor krävs dock enhällighet. EG-länderna kan därför
inte tvingas att ha vissa skattesatser, men däremot kan till exempel Danmark
tvingas överge sin regel om att man måste vistas 48 timmar utomlands för att
få köpa sprit.

Vid ett möte i EG sommaren 1989 diskuterades punktskatterna på alkohol
och förslag till miniminivå och målsättning lades fram. Om man jämför
punktskatterna på alkohol i Danmark med dessa nivåer, får man fram följande
tal i danska kronor per liter 100-procentig alkohol:

EG-mål

EG-min

Danmark

Vin

1.35

0.74

12.60

Sprit

112.00

88.50

280.00

Ol

1.35

0.74

4.82

Bland forskare finns en stor enighet om att sänkta priser leder till ökad konsumtion
och att prisinstrumentet är överlägset som alkoholpolitiskt medel.

Den omfattande gränshandel som idag förekommer mellan Danmark och
Västtyskland ger en tydlig bild av att det är omöjligt att på sikt, för ett land
som tillhör EG, tillämpa en avsevärt annnorlunda prissättning på alkohol än
de andra medlemsländerna. Särskilt om man betänker att all gränskontroll
skall upphöra efter 1993.

Frågan som inställer sig är om det är möjligt för Sverige, med gräns till
EG, att upprätthålla en hög prisnivå på alkohol om danskarna sänker sina
alkoholpriser radikalt.

Alkoholstatistiken för första halvåret 1989 säger att försäljningen har ökat
med 3,5 % jämfört med första halvåret 1988. Uppgången gäller alla alkoholdrycker
utom starksprit, och särskilt markant är ökningen av ungdomarnas
favoritdryck, starkölet.

Samtidigt har Sverige ställt sig bakom WHO:s mål att minska alkoholkon

sumtionen med 25 % fram till år 2000, och riksdagen ställde sig så sent som Mot. 1989/90

hösten 1989 bakom en rad förslag som syftade till att förstärka de restriktiva U512

inslagen i alkoholpolitiken.

Det är ytterst tvivelaktigt att Sverige skall kunna uppfylla de målen om vi
samtidigt har ambitionen att harmoniera vår politik till EG:s i den utsträckning
som regering och riksdagsmajoritet bestämt.

Den svenska alkoholpolitiken är i fara och de svenska EG-förhandlarna
måste bli medvetna om detta. En kraftfull markering från riksdagens sida,
om att alkoholpolitiken ska undantas från integrationsförhandlingarna, är
därför nödvändig.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alkoholpolitiken skall undantas från EG-förhandlingarna.

Stockholm den 22 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Gudrun Schyman (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

14

tota* 99728, Stockholm 1990