Motion till riksdagen

1989/90:U409

av Håkan Holmberg och Jan-Erik Wikström

Sverige har ett långvarigt internationellt engagemang i frågor som rör samband
mellan nedrustning och utveckling. Detta arbete har väckt respekt och
internationell uppmärksamhet. Ett internationellt genombrott var den särskilda
grupp som utredde frågan i FN 1981 under ledning av dåvarande statssekreteraren
Inga Thorsson. De förslag som där lades fram följdes sedan upp
i utredningen Med sikte på nedrustning 1984 (SOU 1984:62), som också givits
stor internationell spridning. En fortsättning var UD:s utredning En politik
för nedrustning och utveckling (1988) med flera konkreta förslag. Ett av
dessa var att upprätta en särskild kunskapsbank i Sverige om försvarsmateriel!
omställning från militär till civil produktion. Ett förslag om en sådan
kunskapsbank har på UD:s uppdrag utretts och lagts fram (Om inrättandet
av en kunskapsbank för omställningsfrågor, augusti 1988, gjord av Institutionen
för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet).

Internationellt har problemen kring nedrustning och utveckling kommit
att bli viktiga. INF-avtalet från 1987 innebar för första gången att verklig
nedrustning genomförs. Hela vapensystem elimineras. Delar av dem, bl.a.
transportfordon, görs om för civil användning. Mycket talar för att denna
tendens ytterligare förstärks under 1990-talet.

Förväntningarna om att dessa nedrustningslöften också skall leda till påtagliga
förändringar får inte intecknas i förväg. Några förutsättningar för en
stor omställning av svensk försvarsindustri föreligger inte heller under överskådlig
framtid. Däremot är det viktigt att forskning och dokumentation
kring dessa ting kan bedrivas på ett seriöst och vetenskapligt trovärdigt sätt.

Sverige har varit en föregångare på detta område. Frågorna har nu fått ett
genombrott också bland stormakterna. Omställningsfrågor håller på att bli
praktisk politik. En kunskapsbank i Sverige kunde därför vara betydelsefull
i Sveriges agerande internationellt och vara en service åt andra intresserade
av dessa frågor. Den skulle också innehålla information av betydelse för Sveriges
egen situation.

Kunskapsbankens utformning framgår av utredningen. Den skulle framför
allt samla information om omställningsproblem i Sverige och i Europa.
Hittills har en person genom samarbete mellan Uppsala universitet och näringslivet
anställts på halvtid för att lägga upp ett bibliografiskt register.
Detta är dock endast en liten del av hela projektet, som enligt planerna skall

Forskning och information om militära
omställningsfrågor

Mot.

1989/90

U409-415

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr U409-415

omfatta en dokumentalist, en informatör och en forskare. Fullt utbyggd och Mot. 1989/90

med nödvändiga kringresurser skulle denna enhet kräva ett anslag om 1,4 U409

milj.kr. per år. Förslaget är att den knyts till Institutionen för freds- och konfliktforskning
vid Uppsala universitet, eftersom kompetens i dessa frågor redan
finns där.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en kunskapsbank vid Institutionen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet med inriktning på
forskning och information om militär omställning.

Stockholm den 22 januari 1990

Håkan Holmberg (fp)

Jan-Erik Wikström (fp)