Motion till riksdagen
1989/90:U408

av Kent Carlsson (s)
Krigsmaterielexporten till USA

Svensk krigsmaterielindustri exporterar årligen stora mängder krigsmaterial
till USA. Under 1988 uppgick exportens värde till 631 milj. kr. De första sju
månaderna 1989 har krigsmateriel motsvarande 318 milj. kr. exporterats till
USA. Framför allt köper den amerikanska försvarsmakten granatgeväret
AT-4 som tillverkas av det statliga affärsdrivande verket FFV.

Av de lagar och riktlinjer som riksdagen fastställt för export av krigsmateriel
framgår att det råder principiellt förbud mot vapenexport. Undantag
från detta generella förbud kan medges om vissa betingelser föreligger.

Export av vapen får under inga omständigheter ske då det är förbjudet i
internationella avtal som Sverige ingått, om beslut föreligger i FN:s säkerhetsråd
om förbud mot viss vapenexport eller om det skulle stå i strid med
de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat.

De nordiska länderna och neutrala stater i Europa kan utan betydelse av
utrikes- eller neutralitetspolitiska skäl erhålla svensk vapenexport i fredstid.
Övriga stater skall bedömas från fall till fall utifrån om de av utrikes- och
neutralitetspolitiska skäl har så ringa vikt att export bör tillåtas.

Export bör, enligt de villkorliga riktlinjer Sverige tillämpar, icke beviljas
till:

- stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring
har avgivits eller ej,

- stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad
konflikt.

- stat som har inre väpnade oroligheter,

- stat som på grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska förhållanden
kan antas använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter.
USA har vid ett flertal tillfällen under 1980-talet varit invecklat i väpnade
konflikter. 1983 besköt man Libanon från sina ditsända krigsfartyg. Samma
år i oktober invaderade amerikanska trupper Grenada och bytte ut landets
regering. 1984 minerade USA hamnar i Nicaragua, vilket internationella
domstolen i Flaag i domstolen klassificerat som en direkt krigshandling. I
april 1986 bombar USA Libyen. 1989, i december, invaderar USA Panama.
Vid invasionen är de amerikanska trupperna bl.a. utrustade med det svenska
granatgeväret AT-4.

Trots att USA både har deltagit i väpnade konflikter och under hela 1980- Mot. 1989/90

talet därtill har varit invecklade i internationella konflikter (Nicaragua - va- U408

penhjälp till contras. Angola - vapenhjälp till UNITA, Panama, Afghanistan
- vapenhjälp till gerillan. El Salvador - vapenhjälp till regeringen m.fl.)
har den svenska regeringen gång på gång beviljat nya tillstånd för export av
krigsmateriel till USA.

Regeringens beslut om tillstånd har i flera fall kommit strax efter det att
USA varit invecklat i väpnad konflikt. 1985 togs beslutet i samband med att
internationella domstolen i Haag fastställt att USA genom sin minering av
nicaraguanska hamnar begått en direkt krigshandling. 1986 togs förnyat beslut
om exporttillstånd för AT-4 några månader efter att USA bombat Libyen.

Någon ny svensk vapenexport bör med hänsyn till USA:s återkommande
krigshandlingar och inblandning i internationella konflikter inte tillåtas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för ny krigsmaterielexport till USA.

Stockholm den 22 januari 1990

Kent Carlsson (s)

gotab 99566. Slockholm 1990

16