Motion till riksdagen
1989/90:U251

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Världsbanken och IMF

Reformera Världsbanken och IMF

På Bretton Woods-konferensen 1944-45, då Världsbanken och IMF bildades,
handlade det inte om att bistå u-länderna utan om att underlätta det
internationella kapitalets flöden. Banken och IMF kom in i FN-systemet
först senare. Därför har de inte samma demokratiska struktur som råder i
övrigt i FN, ett land, en röst. De domineras av USA och på senare tid alltmer
också av Japan.

Till skillnad från andra FN-organ är Världsbanken en sluten institution.
Allmänheten och parlamenten har inte någon laglig möjlighet att få veta hur
banken använder de skattemedel som länderna i fråga själva skjuter till.

Strukturanpassning

Till följd av skuldkrisen har u-länderna blivit starkt beroende av Världsbanken
och IMF. De tvingas underkasta sig strukturanpassningsprogram
med katastrofala sociala och ekologiska följder för att få nya lån och bistånd.
IMFs villkor är socialt oacceptabla. Det är alltid de fattiga och svaga som får
stå för åtstramningarna, inte militären.

Nu säger IMF visserligen att det är regeringarna själva som beslutar vilka
åtstramningar som skall göras. Men i ett hemligt dokument från 1985 sa IMF
rent ut att ”fondens officiellt företrädda uppfattning att inkomstpolitiska åtgärder
är de suveräna regeringarnas ensak ... har den praktiska fördelen, att
ett möjligen kontroversiellt problem därigenom kringgås”.

Banken och IMF hävdar att de börjat ta större sociala hänsyn och beakta
miljön. Brundtlandkommissionen menade dock att det visserligen var lovande
att Världsbanken börjat lägga om sina projekt så att större hänsyn tas
till miljön, men att det inte räckte. Världsbanken måste omforma sin inre
struktur och sitt arbetssätt, skrev kommissionen.

De måste reformeras

Allt fler kräver att Världsbanken och IMF reformeras. Exempelvis SPD har
krävt att u-länderna får ett jämlikt inflytande över deras politik och struktur.

Röstreglerna måste demokratiseras. USAs dominans måste brytas.
Samma bör gälla som i FN-systmet i övrigt: ett land en röst. Organisation,

Mot. 1989/90
U251

Hemställan

[att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Världsbanken och IMF skall återföras till de uppgifter
de ålades enligt överenskommelserna i Bretton Woods och
stadgorna,1]

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ för att införa offentlighetsprincipen
i Världsbanksgruppen och IMF,

2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i IMF för att förändra
villkoren vid förhandlingar med skuldsatta u-länder om
strukturanpassningsprogram så att dessa blir socialt acceptabla, motverkar
kapitalflykt, stimulerar produktiva investeringar och en hållbar
utveckling,

[att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Världsbanken och
IMF för att åstadkomma mer demokratiska röstregler,1]

3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Världsbanken för
att skapa regionala rådgivande organ med NGO-deltagande,

4. att Sverige skall utträda ur IFC,

5. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till diskussioner
med regeringar i likasinnade länder och med regeringar i u-länder om
möjligheten att skapa en FN-bank.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk) Bo Hammar (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Ylva Johansson (vpk)

arbetssätt och rekrytering måste ändras. Parlamenten och allmänheten
måste få insyn i bankens verksamhet och planer.

Om det inte är möjligt att reformera dem, bör Världsbanken, de regionala
utvecklingsbankerna och -fonderna frikopplas från IMF. Då är alternativet
att skapa en ny utvecklingsbank, en FN-bank.

Till dess IMF och Världsbanken kan förmås ändra sin politik skall Sverige
inte medverka i strukturanpassningsprogrammen. Svenskt bistånd skall inte
villkoras av att IMF - dvs. i realiteten USA - godkänner mottagarlandets
ekonomiska politik. Sverige bör genast lämna Internationella Finansieringsbolaget
(IFC), vars uppgift är att privatisera u-ländernas tillgångar, vilket
ofta betyder att överföra dem i utländsk ägo.

11989/90:Fi731

21