Motion till riksdagen
1989/90:U242
av Lars Werner m.fl. (vpk)
Miljöbistånd till Polen och Baltikum
I Polen i dag lever 12 miljoner människor i s.k. ekologiska katastrofområden,
vilket motsvarar nära en tredjedel av Polens befolkning. Ett av de mest
drabbade områdena är Katowiceregionen där 98 % av Polens kol bryts i 67
olika kolgruvor. I detta område är cancerfrekvensen 30 % högre än det
polska genomsnittet. Spädbarnsdödligheten är fem gånger större än i Sverige.
19 % av barnen föds för tidigt.
I staden Zabrze (i Katowiceområdet) är klorhalten sex gånger större än
det polska gränsvärdet, blyhalten tio gånger högre, benspyren 13 gånger
större och svavelvätehalten trettio (30) gånger större än gränsvärdet. En stad
där varannan graviditet ger ett friskt, normalt barn.
I staden Krakow i samma område står Leninstålverket Nowa Huta för 90
% av föroreningarna. Effektiv rökgasrening saknas. Det blir innevånarna
som får betala med sin hälsa och sina liv. 26 av 1000 nyfödda dör i späd ålder
jämfört med 6 nyfödda i Sverige. Tre gånger fler än i övriga Polen drabbas
av lungcancer.
I Maardu i Estland pågår brytning av fosforit. I Maardu är barnen dubbelt
så sjuka som i renare områden. Det är framför allt andningsorgan, blod och
nervsystem som drabbas. Barnen har oftare rakitis och hudåkommor. I
Narva finns Europas fjärde största luftförorenare - två värmekraftverk som
drivs med oljeskiffer och som släpper ut 380 000 ton svaveldioxid per år. Luften
i Narva är ofattbart dålig. Halterna av koldioxid, sot, ammoniak och
tungmetaller ligger 14 gånger högre än de tillåtna värdena. I Sillamäe ligger
en urananrikningsanläggning. Här har nästan vart tionde barn tappat sitt hår
och vart tredje barn lider av hudsjukdomar.
Den här uppräkningen kunde bli mycket, mycket längre.
Dessa länder tar idag sina första steg mot demokrati, efter att i decennier
varit förtryckta av auktoritära regimer. De gamla makthavarna har abdikerat.
Nu får som vanligt i historien folket städa upp i röran.
Till ett av dessa länder, Polen, är regeringen villig att ge den gentila summan
av 100 miljoner kronor om året i tre år. Varav större delen ges i form
av exportkrediter, som hamnar i svenska storföretagsfickor. Medan Ingvar
Carlsson tycker att han har spenderbyxorna på sig ger Sydkorea (!!) på andra
sidan jordklotet och utan tidigare kontakter med Polen 2 400 miljoner kronor.
Vpk föreslår...
- att vi i direkt bistånd till Polen ger 800 miljoner under 1990/91, kombine- Mot. 1989/90
rat med skuldbyten enligt principen dept/nature swap, U242
- att vi i direkt bistånd till Baltikum ger 200 miljoner under budgetåret
1990/91,
- att biståndet till Östeuropa inte tas från u-landsbiståndet utan anslås av
särskilda medel.
Angelägna projekt på kort sikt i Polen
Stöd för att rusta upp samarbetet mellan Polen och Sverige.
Miljövänortssamarbetet är idag fungerande eller på väg att startas mellan
ett trettiotal städer i Sverige och Polen. Bland städer med sådant samarbete
finns t. ex. Göteborg-Kraköw, Uppsala-Torun och Lund-Zabrze. Samarbetet
är inriktat på åtgärder inom vatten- och luftvård, avfallshantering m.m.
Här deltar såväl myndigheter och politiker som företag, universitet, sjukhus,
kyrkor och privatpersoner. Gensvaret är stort och kunde utvecklas än mer
om inte vissa delar av kommunallagstiftningen lade hinder i vägen. (Detta
tar vi upp i en annan motion.) För att stärka arbetet behövs samordning.
Stöd till miljöorganisationer i Polen. Sverige kan här hjälpa till med kurser
och studiematerial i opinionsbildning och föreningsarbete. Ge organisationerna
stöd till utländsk litteratur, kontorsutrustning och kopieringsutrustning.
Ge stöd till deltagande i möten och konferenser i utlandet. Telekommunikationerna
i Polen är idag urusla. För att ett framgångsrikt miljösamarbete
skall komma till stånd krävs därför servicecentra för miljövård. Dessa
bör ha tillgång till modern telefoniutrustning som telefoner, telefaxar, datorer
m.m. Till att börja med bör ett huvudcentrum organiseras i Warszawa.
Stöd till Svensk-Polska miljöföreningens verksamhet i Sverige. Organisationen
har visat ett gediget och framgångsrikt kunnande i att stöda ett miljöarbete
i Polen. Man planerar nu att utvidga miljösamarbetet. Man vill intensifiera
sitt informationsarbete om miljösamarbete med Polen. Utvidga
kurs- och praktikmöjligheterna i Sverige för polska studenter, utveckla Katowiceprojektet
vidare och fortsätta arbetet för en effektivare energianvändning
i Polen.
Stöd till ett samarbete mellan Sverige och Polen på hälsoområdet. Som beskrivs
här ovan är hälsoläget akut i delar av Polen. Åtgärder i t ex Katowiceområdet
kan inte vänta. Sverige kan bidra med sjukvårdsutrustning (bl.a.
engångsmaterial, sprutor, nålar m.m.). På grund av bristande utrustning
sprids bl.a. gulsot nästan epidemiskt. Läkemedel saknas också. Här behövs
först och främst basvaror till läkemedelsindustrin. Även ett stöd för att få
den polska förvaltningen på hälsovårdsområdet att fungera behöver organiseras.
Här behövs först och främst organisatörer på managementnivå, som
med fördel kan utbildas i Sverige. Stödet kan förmedlas genom Working
Committee for Polish-Swedish Medical Cooperation som idag fungerar som
en länk mellan den polska hälsovården och ett antal svenska organisationer
och företag.
Stöd till Wislaprojektets utformning. Den polska floden Wisla (Weichsel,
Vistula) anses av många miljöexperter vara den största enskilda förorenaren
av Östersjöns tillrinningsområde. Enligt dessa bedömare kommer ca 30-40
% av de näringsämnen som hamnar i Östersjön från Wislas nederbördsom- Mot. 1989/90
råde. För att kunna börja en analys av vad som måste till i form av ekologiskt U242
tänkande och reningsåtgärder för att stoppa dessa utsläpp måste projektet
få resurser till detta.
Basvaror, bl.a. mat, tillhör de mest prioriterade områdena. Här föreslår vi
att Sverige bidrar med sitt spannmålsöverskott för att lindra den mest akuta
krisen.
Vpk vill att 300 miljoner kronor går till det kortsiktiga stödet.
Långsiktigt strukturellt stöd i kampen för att vända
utvecklingen i Polen
1. Reningen av Wisla med bifloder
Vi föreslår ett stöd för att lösa ett av Europas största miljöproblem. Polen
saknar nästan helt reningsverk för avloppsvatten. Warszawa är Europas
enda huvudstad utan reningsverk. Svenska ambassaden hävdar att 7 0008
000 reningsverk skulle behöva byggas. Förutom organiska ämnen är floden
helt förgiftad av bl a tungmetaller och klorerade organiska ämnen. En beräkning
visar att enbart Utrataflodens (en biflod till en biflod till Wisla) rening
skulle kosta ca 100 miljoner kronor.
När det gäller Wisla finns redan ett fungerande samarbete mellan bl a den
USA-stödda fonden för polska jordbruket (FDPA), flera banker och kreditinstitut
i olika länder samt World Wildlife Fund vad gäller skuldbyte (debt
for nature swap). I det här fallet byter man Polens utlandsskuld mot miljöinvesteringar.
Den polska skulden i Sverige uppgår till ca 2,5 miljarder kronor.
Ett sätt att bidra till en fortsättning av Wisla-projektet från svensk sida kan
bestå i att Exportkreditnämnden som förvaltar denna skuld får sälja andelar
i den polska utlandsskulden, i detta fall till Världsnaturfonden.
2. Energibesparing för att få bra miljö och bra industri
Den svenske ABB-chefen Lundberg gjorde för en tid sedan ett uttalande där
han menade att vad Polen behövde först och främst var mer energi för att få
hjulen att rulla. Vad som slår en är att mer fel kan man inte ha vad gäller
företagande och energi i Polen. Vad Polen behöver för att inte bli än mer
miljöförstört och för att hjulen skall rulla även om några decennier är energibesparingar,
inte energislöseri. Idag eldar man i hög grad för kråkorna.
Energislöseriet är enormt och enda långsiktiga vägen att gå är genom strukturella
förändringar inom industrin och gruvnäringen. Vissa gruvor har en så
pass miljöförstörande effekt att en rening av Wisla i princip blir omöjlig utan
att dessa stängs. Sverige ligger på grund av den debatt vi haft om kärnkraften
långt framme på det alternativa energiområdet och kan med modern teknik
stödja en ökad användning av alternativa energikällor.
3. Rening och energibesparing i Katowice-området
Det fruktansvärt nedsmutsade Katowice-området är högprioriterat vad gäller
rening och energibesparing. Världsbanken arbetar här med projekt som
ligger i linje med våra tankar om strukturella förändringar av den tunga indu- 14
strin. Det räcker alltså inte med den s k end of the pipe-tekniken. Filter i Mot. 1989/90
skorstenen klarar inte de långt gående förändringar som behövs. Den tunga U242
industrin måste både spara energi och klara sin rening för att den skall kunna
fortsätta att arbeta. Man måste gå till källorna för energislöseri och nedsmutsning.
En del av Sveriges stöd kan med fördel kanaliseras genom detta
projekt.
4. Omvandling av jordbruket i Polen
Polens jordbruk är mycket ålderdomligt. De enskilda gårdarna är mycket
små och tekniskt efterblivna. Den modernisering av jordbruket som är nödvändig
måste undvika de misstag som det svenska jordbruket gjort. Här kan
Sverige genom sina erfarenheter bidra med mycket för att undvika ytterligare
förstörelse av jorden. Sverige kan delta i skapandet av ett tekniskt progressivt,
ekologiskt jordbruk. Vi föreslår att en del av vårt stöd går till det
polska jordbruket.
Vi föreslår att 500 milj. kronor går till stöd för strukturella förändringar
på miljöområdet i Polen.
Miljöförstöringen i de baltiska staterna
I inledningen till motionen ger vi några miljöbilder från det estniska samhället.
En skakande miljöbild. De gigantiska utsläpp i luft och vatten, som verkligen
hotar människors livsmiljö, måste drastiskt minskas i Baltikum. För att
få en analys av de kort- och långsiktiga miljöproblemen och var varje enskild
insats kan göra mest nytta föreslår vi att en miljöattachétjänst inrättas på
konsulatet i Tallinn. Vi föreslår att 200 milj. kronor anslås till stöd för miljöförbättrande
åtgärder i Baltikum.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna atl bistånd
till Östeuropa inte bör tas från u-landsbiståndet,
2. att riksdagen anslår 300 milj. kr. för budgetåret 1990/91 till angelägna
projekt på kort sikt i Polen enligt vad som angetts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Wislaprojektet
bör stödjas i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen anslår 500 milj.kr. för budgetåret 1990/91 till långsiktigt
strukturellt stöd i Polen enligt vad som angetts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär att en miljöattachétjänst inrättas
i Tallinn enligt vad som angetts i motionen,
6. att riksdagen anslår 200 milj. kr. för budgetåret 1990/91 till miljöförbättringar
i Baltikum enligt vad som angetts i motionen.
15
Stockholm den 25 januari 1990
Lars Werner (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Ylva Johansson (vpk)
Rolf L Nilson (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Mot. 1989/90
U242
16