Motion till riksdagen
1989/90:U240
av Anders Castberger (fp)
Alkoholproblemen i tredje världen som
biståndsprojekt, m.m.
De alkoholrelaterade problemen i tredje världen är tyvärr tilltagande. De
lägger ytterligare sten på den börda som torka, inflation, befolkningsökning,
ekonomisk stagnation etc utgör. En växande alkoholkonsumtion försvårar
och förstärker de övriga problemen, dessutom inverkar konsumtionsökningen
generellt sett mycket negativt i utvecklings- och samarbetsprojekt
som drivs med biståndsmedel.
Tyvärr finns det få forskningsrapporter eller andra faktasammanställningar
som belyser problematiken. Skatteintäkterna för alkoholdrycker svarar
för en icke föraktlig del av statsinkomsterna, vilket naturligtvis leder till
att intresset för konsumtionsminskning är minimalt.
Orsaker till konsumtionsökningen
När utbudet av alkohol ökar, till priser som folk kan betala, då ökar också
konsumtionen. Det traditionella drickandet var omgärdat av olika begränsningar,
vilka saknas när det gäller den alkoholkonsumtion som de västerländska
dryckesvanorna fört med sig. Nya vanor uppstår också kring de traditionella,
hemmagjorda dryckerna i takt med penningekonomins utbredning.
I korthet kan orsakerna till den ökande alkoholkonsumtionen i tredje
världen sammanfattas i följande punkter:
Ökad tillgänglighet
11.ex. Nigeria tillkom från slutet av 1970-talet till slutet av 1980-talet 24 ölbryggerier,
spritimporten till samma land ökade mellan 1981 och 1983 med
30 gånger!
Ökat välstånd
Ett relativt sett ökat ekonomiskt välstånd bland stora grupper medför att
flera har pengar att spendera på barer och andra försäljningsställen för alkohol.
Mediernas budskap
Tidningar, TV, affischtavlor etc sprider bilder av framgångsrika människor,
vars framgång verkar höra ihop med att de dricker just den eller den spritsor
ten. För att åter hämta exempel från Nigeria: De 17 dagstidningarna får sina
inkomster till 25 % från annonser och av annonserna handlar ca 50 % om
alkohol!
Kolonial påverkan
Kolonialmakterna hade skilda strategier i olika länder, vanligt var dock att
genom stort utbud av billig alkohol se till att lokalbefolkningen höll sig passiv
samt hämta in förtjänst på försäljningen.
Bland kolonialisterna själva var alkoholism ett stort och erkänt problem.
Många västerlänningar som idag bor i tredje världens länder tycks ofta göra
sitt bästa för att föra sina alkoholtraditioner vidare och stärka intrycket att
det är ”flott” och ”bildat” att dricka kraftigt.
Västerländskt berusningsbeteende
Med de västerländska alkoholvanorna har även följt de därmed sammanhängande
berusningsbeteendena. I flera områden, t.ex. bland Basutofolket
i södra Afrika, var alkoholförtäringen traditionellt sett inte förknippad med
våld och slagsmål, något som dock numera gjort sitt intåg i kölvattnet av införande
av europeiskt öl och destillerade drycker.
Statligt intresse
Skatteinkomster från alkoholförsäljning är i många stater en av de viktigaste
inkomstkällorna. Intäkterna kan svara för en oproportionerligt stor andel av
de totala statsinkomsterna. De arbetstillfällen som skapas i bryggerier är heller
inte ointressanta i länder med närmast oändlig arbetslöshet.
Försvagade motkrafter
Det traditionella drickandet omgavs av klara gränser. Berusning var tabubelagt,
debutåldrarna var betydligt högre - flera faktorer bidrog till att begränsa
skadeeffekterna. Idag innebär de sociala omvälvningarna, med urbanisering,
familjeupplösning och nya levnadsmönster även att nya dryckesmönster
anammas.
Konsekvenser av alkoholkonsumtionsökningen
Konsekvenserna av den ökande alkoholkonsumtionen liknar på flera punkter
de effekter som sedan länge kunnat dokumenteras i Sverige och andra
industriländer. De kan sammanfattas enligt följande:
Ekonomiska konsekvenser
11.ex. Zambia och Tanzania beräknas ca 15 % av statsinkomsterna bestå av
skatter och andra avgifter på alkohol. Kostnadssidan är på grund av sjukoch
socialvårdssektorernas begränsade omfattning betydligt svårare att dokumentera.
Det faktum att en stor del av trafikskadorna och våldsbrotten
hänger samman med alkoholförtäring registreras inte.
Mot. 1989/90
U240
17
Folkhälsan
Enligt bedömningar av professor Alan Haworth som studerat alkoholproblematiken
i Zambia under många år är alkoholberoende en av de vanligaste
orsakerna till undernäring. Kopplingen mellan barns undernäring och föräldrars
alkoholmissbruk är uppenbar enligt Haworth, något som uppmärksammats
i mycket liten grad.
Skador och kriminalitet
Till sjukhusens akutmottagningar kommer offren för våld, eldsvådor och
trafikolyckor - nära relaterade till alkoholförtäring. Senare tids alkoholforskning
har klart visat att alkoholberoende endast utgör en liten del av de
skador som orsakas av alkoholkonsumtion.
Våld och kriminalitet är i likhet med i industrialiserade länder starkt relaterat
till alkohol. En studie i Dar es Salaam 1981 visade att vid 80 % av alla
anhållanden för våld mot person vid ett par polisstationer var gärningsmannan
och/eller offren alkoholpåverkade.
Eliten
I de flesta utvecklingsländer är skaran av välutbildade mycket liten. I dessa
grupper finns emellertid en överrepresentation av alkoholberoende av västerländsk
typ. Sårbarheten blir stor när de som skall leda ett land framåt i
tilltagande grad fastnar i alkoholberoende.
Familjeplanering och sexuellt överförda sjukdomar
Erfarna familjeplanerare, t.ex. i Kenya, vittnar om att alkoholen utgör ett
verksamt hinder för familjeplaneringen. Alkoholen är även en viktig faktor
vid aidsspridning, veneriska sjukdomar och prostitution.
Åtgärder
Att bemästra hela den komplicerade problembild som tecknas ovan kräver
naturligtvis en rad insatser av större och mindre karaktär. Det är tredje världens
länder, med stöd från t.ex. WHO och andra FN-organ samt från industriländerna,
som själva måste ta sig an uppgiften. Det behövs bl.a.:
- utvidgad forskning om alkoholkonsumtionen i utvecklingsländerna
- en restriktiv statlig alkoholpolitik och en effektiv lagstiftning, förslagsvis
enligt WHOs riktlinjer
- information, utbildning och debatt i länderna
- folkliga rörelser och opinionsbildning.
Svenska insatser
I det svenska biståndsprojekt som SIDA driver bör i framtiden alkoholfrågan
uppmärksammas. Ett jordbruksprojekt som riktar sig till kvinnorna men
låter männen sitta kvar och lägga pengarna på barens utbud förfelar sin verkan,
likaså ett familjeplaneringsprojekt som inte integrerar alkoholupplysning.
Det borde utredas i vilken grad alkoholproblem utgör hinder för mål
Mot. 1989/90
U240
18
uppfyllelse och effektivt genomförande av biståndsprojekt. Likaväl som mil- Mot. 1989/90
jöaspekterna inverkar på många biståndsområden och numera återfinns som U240
ett av de övergripande biståndsmålen bör övervägas att lyfta fram alkoholen
som utvecklingshinder i biståndsverksamheten.
Vidare bör svenskar i biståndstjänst reflektera över sina egna alkoholvanor
och ta ställning till hur deras agerande påverkar människor de arbetar
och umgås med. Det är väsentligt att de inte obetänksamt för vidare västerländska
alkoholvanor som kan bidra till att biståndsinsatserna inte får avsedd
effekt.
Aktualisering av denna problematik med biståndsmottagande länders regeringsföreträdare
kan vara känsligt och kanske föga framgångsrikt. Motkrafterna
får då stöttas på annat sätt, t.ex. genom stöd till enskilda svenska
organisationers biståndsprojekt som inriktas på information och utbildning
i alkoholfrågan samt genom stöd till folkliga rörelser med alkoholupplysning
och opinionsbildning på programmet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alkoholens roll som utvecklingshinder,
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att spegla på vilket sätt alkoholproblematiken kan beaktas vid
utformningen av svenskt bistånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om alkohol som utvecklingshinder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alkoholupplysningsprojekt bör kunna få stöd
inom ramen för anslaget till enskilda organisationers biståndsarbete.
Stockholm den 25 januari 1990
Anders Castberger (fp)
19
gotab 99810, Stockholm 1990