Motion till riksdagen
1989/90:U237

av Ingemar Eliasson m.fl. (fp)
Satsningar på Baltikum

Inledning

Folkpartiet lägger i denna motion fram förslag till svenska insatser för att
främja kontakter mellan Sverige och Baltikum, främst i syfte att stödja den
reformprocess som pågår där. I en annan kommittémotion från folkpartiet
presenteras andra förslag beträffande Sverige och Östeuropa.

Regeringen har föreslagit att sammanlagt en miljard kronor under en treårsperiod
skall satsas på samarbete mellan Sverige och Östeuropa.

Vi lägger nu fram konkreta förslag beträffande användningen av de
pengar som reserveras för östsamarbete. 1 en partimotion om säkerhet och
integration i Europa har vi från folkpartiets sida betonat att regeringen bör
begära ytterligare anslag om denna miljard inte skulle visa sig räcka. I en
motion om effektivare bistånd har vi betonat att samarbete med Östeuropa
skall finansieras utanför 1 %-ramen för u-landsbistånd.

Det förefaller naturligt att de konkreta förslagen på detta område behandlas
i ett sammanhang i utrikesutskottet. Berörda fackutskott bör beredas tillfälle
att yttra sig till utrikesutskottet över förslagen, som anslagsmässigt alla
hänförs till den så kallade Östeuroparamen.

Bakgrund

De baltiska länderna har under större delen av sin moderna historia varit
dominerade av andra makter. Efter första världskriget blev Estland, Lettland
och Litauen självständiga stater och medlemmar av Nationernas förbund.
År 1940 blev de tre baltiska staterna under tvångsmässiga former införlivade
med Sovjetunionen där de nu har ställning som delrepubliker.

Folkpartiet har med stor sympati följt förnyelseprocessen i Östeuropa och
i synnerhet i de baltiska republikerna, Estland, Lettland och Litauen. Den
nya baltiska öppenheten mot omvärlden är viktig att stödja. På sikt finns det
ingen annan väg för Baltikum och resten av Sovjet än den som präglas av
ökat samarbete med grannländerna och en fredlig förnyelsepolitik i frihetlig
riktning.

Det är därför av vital betydelse att kontakterna mellan de baltiska republikerna
och Sverige utvecklas. En bred kontaktyta mellan Sverige och Baltikum
främjar en fortsatt fredlig och demokratisk utveckling i Baltikum. Of

fentliga organ och institutioner, fackliga organisationer, partier, kyrkor, Mot. 1989/90

olika kulturella sammanslutningar m.m. bör i den utsträckning det är möjligt U237
söka kontakter.

Ökade kontakter med och kunskaper om Baltikum ger oss nya möjligheter
att bevara den del av vårt eget kulturarv som finns i de baltiska länderna.

Vi kan bl.a. bidra till att kulturella värden inte går förlorade i Baltikum, värden
vilka våra svenska förfäder varit med om att bygga upp.

Genom vår geografiska närhet till Baltikum, vår neutralitet och tack vare
de många exilbalterna i Sverige har vi från svensk sida unika möjligheter att
stödja och medverka i förändringsarbetet.

Under det gångna året har en hel rad kontakter mellan Sverige och Baltikum
initierats. Svenska företag har tecknat avtal i Baltikum. Verksamheten
har dock begränsats av bristen på utländsk valuta från balternas sida. Organisationer
och enskilda har knutit nya band. Kommunikationerna inom olika
områden har förbättrats, såsom flygförbindelser och förbättrade telekommunikationer.
Erfarenhetsutbyte mellan olika sammanslutningar har inletts,
flera svenska kommuner och församlingar har vänorter i Baltikum och olika
yrkesgrupper knyter kontakter med kollegor på andra sidan Östersjön.

Det är viktigt att dessa kontakter ges möjlighet till fortsatt utveckling. En
betydande del av kontakterna mellan Sverige och Baltikum kan utvecklas
utan att statsmakterna behöver ge ett konkret stöd men på flera områden är
ett visst stöd nödvändigt eller underlättande. Det är också angeläget att vi
från svensk sida stöder det ekonomiska förändringsarbete som inletts i Baltikum.
Den socialistiska planekonomin i Baltikum skall ersättas med en marknadsekonomi.
Detta är en komplicerad process, som vi kan bidra till att underlätta.

I denna motion ger vi ett antal förslag till konkreta åtgärder som inom
olika områden skulle kunna medverka och underlätta förnyelseprocessen
och utöka våra kontakter med Baltikum.

Våra förslag

Baltikum och Nordiska rådet

En betydande plattform för ökat samarbete mellan Baltikum och Norden
bör kunna bygga på ett samarbete inom Nordiska rådet. Ett erbjudande om
t.ex. gäststatus skulle understryka det nordiska intresset av kontakter med
de tre länderna och markera vår positiva hållning till den utveckling som
snabbt fortskrider där.

Vi anser att den fortsatta händelseutvecklingen i Baltikum gör det angeläget
att frågan blir föremål för prövning av riksdagen. Ett riksdagsuttalande
till förmån för att de baltiska länderna skall inbjudas till Nordiska rådets möten
bör göras i syfte att tjäna som vägledning när frågan kommer upp i Nordiska
rådet. Under hösten 1989 har även sovjetledaren Michail Gorbatjov
uttalat sitt stöd för förslaget.

Det bör påpekas att andra sovjetiska delrepubliker är medlemmar i internationella
organisationer. Ett par delrepubliker är med i FN. Under 1989 har
Sovjet, Ungern, Jugoslavien och Polen beviljats gäststatus i Europarådet.

Det bör därför ses som en naturlig utveckling att även de baltiska länderna Mot. 1989/90

ges liknande möjligheter inom det nordiska samarbetet. Ett närmande till U237

Nordiska rådet för de baltiska länderna skulle skapa officiella kontaktvägar,
vilket skulle underlätta informations- och erfarenhetsutbyte länderna emellan.

Ekonomiskt stöd

Det socialistiska förtrycket, planhushållningen och monopolet på information
har i Baltikum lett till ett ekonomiskt haveri. Det är därför viktigt att
det svenska intresset för Baltikum resulterar i olika stödinsatser för uppbyggnaden
av en marknadsekonomi.

Denna process kan påskyndas och förbättras om baltiska företagsledare,
marknadsförare, jurister och lagstiftare ges goda möjligheter att sätta sig in
i hur den svenska marknadsekonomin fungerar. Vi föreslår därför att representanter
från dessa grupper i Baltikum regelbundet inbjuds till konferenser,
seminarier och speciella utbildningsinsatser. Som initiativtagare till dessa
kontakter kan bl.a. följande organ tänkas: riksdagens ombudsmän och justitieombudsmän,
konjunkturinstitutet, riksgäldskontoret, justitiekanslern
och statens industriverk.

I dagens läge är bristen på en konvertibel valuta det största hindret för
ökad handel och fler saminvesteringar. Konvertibel valuta förutsätter en tillräcklig
valutareserv. För att klara påfrestningarna i ett inlednings- och övergångsskede
från en sluten, centralstyrd planekonomi till en marknadsekonomi
kan det bli nödvändigt med ett reellt stöd. Därför bör svenska staten
medverka till att de baltiska länderna får del av förmånliga lån.

Kultur

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att främja
kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder. Institutet har vidare till
uppgift att förmedla kunskap om svenskt samhälls- och kulturliv genom informationsverksamhet
i utlandet.

För att kunna ta tillvara de möjligheter som numera erbjuds till ökat kultur-
och erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Baltikum föreslår vi ett speciellt
anslag till Svenska institutet för detta ändamål. Institutet bör dessutom
medverka till stöd för tidskriftsprenumerationer och litteraturinköp till biblioteken
i Baltikum. För budgetåret 1990/91 föreslår vi därför att institutet
tillförs 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslår, inom ramen för insatser i
Östeuropa.

Baltiska institutet bedriver ett förtjänstfullt arbete för att stärka kontakterna
mellan Sverige och Baltikum på kulturella och vetenskapliga områden.

Institutet har under senare år mött en allt större efterfrågan på insatser från
både baltisk och svensk sida. I årets budgetproposition föreslår regeringen
bara en 4-procentig uppräkning av anslaget till Baltiska institutet. Detta är
inte tillräckligt med hänsyn till institutets ökade arbetsbelastning. Därför föreslår
vi att Baltiska institutet inför kommande budgetår får 250 000 kr. utöver
det regeringen föreslagit inom Östeuroparamen.

Ett stort antal kulturbyggnader i Estland och de andra baltiska länderna 6

är i ett akut behov av upprustning, för att undvika att dessa går förlorade för Mot. 1989/90

all framtid. Flera av dessa, speciellt i Estland, har en direkt anknytning till U237

Sverige. För upprustning och renoveringsarbete krävs ett stort mått av kompetens
och ekonomiskt bistånd. För detta ändamål är vi beredda att föreslå
ekonomiska medel för att ytterligare dela med oss av den kompetens som
bl.a. riksantikvarieämbetet har. Den estniska kulturminnesföreningen är en
naturlig samarbetspartner i detta projekt. För budgetåret 1990/91 föreslår vi
ett speciellt anslag till riksantikvarieämbetet för stöd och utveckling till kulturminnesvård
i Baltikum på 2 milj. kr. inom Östeuroparamen.

Riksarkivet skall på arkivområdet verka för att bevara och levandegöra
äldre tiders kultur och bl.a. genom forskarservice främja forskning i arkiven.

Forskare från de baltiska staterna bör därför ges ett stöd vid informationssökandet
i riksarkivets handlingar. I detta arkiv kan stora mängder information
finnas som kan vara av stort intresse för balterna. Detta ger dem möjlighet
att kartlägga och öka kunskapen om sin historia. För detta ändamål föreslår
vi att det tillförs speciella resurser. Riksarkivet föreslås därför under budgetåret
1990/91 få 300 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit inom den så kallade
Östeuroparamen.

Utbildning

Baltiska studenter bör kunna erbjudas utbildning i Sverige. Detta skulle
kunna ske inom ämnesområden där den inhemska kompetensen är otillräcklig,
såsom företagsekonomi, statskunskap och miljövårdsteknik. Svenska Institutet
bör få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för ett sådant praktiskt samarbete.
Deras studier bör kunna finansieras med hjälp av speciella stipendier,
som Svenska Institutet förmedlar. Under budgetåret 1990/91 föreslår vi att
Svenska Institutet får ett anslag på 8 milj. kr. för att genom stipendier möjliggöra
baltiska studenters studier i Sverige.

Återupprätta familjejordbruket i Baltikum

Jordbruken i Baltikum kollektiviserades under Stalins skräckvälde på 1940och
50-talen. De väl fungerande familjejordbruken slogs sönder och ersattes
av storjordbruk i så kallade sovchozer och kolchozer. Dessa skall nu till viss
del omorganiseras till familjejordbruk. Jordbruken i Baltikum utgör den del
av näringslivet som torde ha stora möjligheter att utvecklas under de närmaste
åren. Därmed har jordbruket en central roll i det ekonomiska förnyelsearbetet.

Svenskt lantbrukskunnande har blivit efterfrågat i Estland. I Sverige har
vi två generationers försprång i kunskaper inom jordbruksområdet i jämförelse
med Baltikum. Likaså har vår teknikutveckling hunnit betydligt längre.

För att bistå med kompetens och erfarenheter om svenskt jordbruk har ett
samarbetsprojekt mellan Sverige och Estland inletts. Projektet har benämningen
Family Farms For Estonia (FFFE) och leds av en arbetsgrupp som är
utsedd av Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) i Sverige. I
denna arbetsgrupp finns representanter från SLU, jordbruksdepartementet,

LRF och KSLA. Samarbetsorganisationerna i Estland är Lantbruksakademin
i Tartu, Agroindustriella Kommittén i Tallinn (jordbruksministeriet) 7

samt Estlands Bönders Förbund. Den svenska arbetsgruppen har för avsikt
att inleda liknande projekt i de två andra baltiska länderna, men avser att
först inhämta erfarenheter från det nyligen startade projektet i Estland.

Projektet har för avsikt att medverka vid återinförandet av familjejordbruket
i Estland. Kollektiviseringen av jordbruket i Estland har medfört att
en stor del av infrastrukturen på landsbygden har gått förlorad. Infrastruktur
förutsätter en levande landsbygd, vilket familjejordbruk aktivt bidrar till.
Familjejordbruket kan dessutom medverka till ökad miljöhänsyn, vilket inte
de stora jordbruken förmått.

För att projektet skall kunna utvecklas enligt planerna krävs ett visst stöd
från Sverige. Projektet är planerat att sträcka sig över en treårsperiod. Totalkostnaden
beräknas till 3,6 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. belastar budgetåret
1990/91. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas kostnaderna uppgå
till 800 000 kr. resp. 600 000 kr. Vi föreslår att dessa medel tillförs det ovan
beskrivna projektet inom Östeuroparamen.

Transportstöd över Östersjön

Utvecklingen i Baltikum har mött stort intresse på olika håll i det svenska
samhället. Olika organisationer har visat intresse av att ge ett konkret stöd
till utvecklingen. Ett mycket framgångsrikt exempel på en sådan stödinsats
gjordes av Lantbrukarnas riksförbund. De samlade ihop ett antal jordbruksmaskiner
och gav dessa till nybildade familjejordbruk i Estland.

För att även i framtiden kunna genomföra sådana insatser är det viktigt
att problemet med transporterna mellan Sverige och Baltikum kan lösas. De
organisationer i Sverige som i framtiden tar liknande initiativ bör kunna erbjudas
ett visst stöd med transporten över Östersjön.

Feriearbete i Sverige för ungdomar från Baltikum

Ett sätt att göra det möjligt för baltiska ungdomar att besöka Sverige är ge
dem möjlighet till feriearbete här. En sådan möjlighet skall i första hand
syfta till att ge de baltiska ungdomarna nya erfarenheter och medverka till
deras utveckling.

En sådan möjlighet finns via det arbetstillstånd som ges inom ramen för
internationellt praktikantutbyte under högst 18 månader. Det finns flera
olika praktikantutbytesavtal som reglerar utbytet. Avtal finns för närvarande
mellan Sverige och Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Holland,
Schweiz, Västtyskland och Österrike. Avtalen gäller utbyte av praktikanter
som får arbete i linje med sin utbildning efter avslutade studier. Avtalen garanterar
arbetstillstånd, utan hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge, för en
viss årlig kvot praktikanter. Praktikanten skall vara godkänd av den myndighet/organisation
som i hemlandet svarar för utbytet.

Generellt gäller för utbytesprogrammen att praktikanten skall vara mellan
18 och 30 år och ha yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet. Arbetsgivaren
skall svara för lön enligt avtal inom branschen och ordna bostad åt praktikanten.
Denna form av utbytesprogram bör även kunna utvecklas med de baltiska
staterna. Vi föreslår därför att Sverige tar initiativ till att ett liknande
avtal träffas med de baltiska staterna.

Mot. 1989/90
U237

8

En annan möjlighet till feriearbete för baltiska ungdomar kan skapas inom Mot. 1989/90

ramen för det s.k. feriearbetstillståndet. Detta förutsätter att det finns ett U237

konkret arbetserbjudande som ger full försörjning under vistelsetiden och
att bostad är ordnad. Antalet tillstånd begränsas av en kvot som bestäms
varje år. Tillstånden kan gälla såväl kvalificerade som okvalificerade arbeten.
Den sökande skall vara mellan 18 och 30 år, vara inskriven vid utländsk
^bildningsanstalt och inte ha avslutat studierna. Även denna form av feriearbete
bör kunna erbjudas baltiska ungdomar. Vi föreslår därför att en
viss andel av den bestämda kvoten för denna typ av feriearbete reserveras
för ungdomar från Baltikum.

Rädda barnen från miljökatastrofer i Baltikum

Delar av miljön i Baltikum hotas av en ekologisk katastrof. Barnen har länge
lidit i det tysta, censuren har tidigare förnekat och hemlighållit all rapportering
om de miljöförstörda områderna. Livsvillkoren för barnen inom vissa
områden är katastrofala.

Sverige bör därför ta initiativ till att barn från Baltikums mest miljöförstörda
områden får möjlighet att komma till Sverige under kortare perioder.

Detta skulle bokstavligen ge dessa barn ett andningshål. Barnen skulle därmed
få möjlighet att bygga upp sitt immunförsvar och förbättra sin hälsa.

Miljösamverkan

Östersjöns öde berör alla folk som lever vid dess närhet. Den oerhörda miljöförstöring
som i årtionden pågått i Baltikum är något som i hög grad berör
oss som bor i Sverige. Baltikums kuster är så förorenade att det inte längre
är möjligt att bada där. Avloppen går i princip helt orenade ut i Östersjön.

Det är därför betydligt mer ekonomiskt effektivt om vi bistår de baltiska reningsverken
på olika sätt än att vi själva ökar vår reningsgrad.

Inom miljöområdet måste vi därför verka för:

- att Baltikum erbjuds teknisk och vetenskaplig kompetens till väl definierade
och lokalt förankrade miljöprojekt,

- att Baltikum får medverka i det organiserade internationella samarbetet
i miljöfrågor kring Östersjön,

- att Sverige erbjuder utbildning inom miljöområdet i samråd med myndigheter
och organisationer i Baltikum.

För detta ändamål föreslår vi att naturvårdsverket ges ett speciellt anslag för
insatser i Baltikum inom Östeuroparamen. För budgetåret 1990/91 föreslår
vi att det anslås 3 milj. kr. för dessa insatser.

Informationsfunktion för baltiska besökare i Sverige

Under senare år har antalet besök från Baltikum hit till Sverige ökat lavinartat.
Balterna visar ofta ett stort intresse för att lära känna vårt land och vill
gärna skapa kontakter här. Deras intresse för hur vi organiserat vårt samhälle
är stort. Deras hunger efter kunskap och kontakter är mycket påtaglig.

50 års isolering från Västeuropa har skapat stora uppdämda behov. För att

bättre kunna tillmötesgå gästande balter här i Sverige bör det inrättas någon 9

form av informationsfunktion. Denna funktion skall ha till uppgift att lotsa Mot. 1989/90

balter till de institutioner och organisationer de önskar få kontakt med. Hur U237

denna funktion skall organiseras bör bli föremål för ytterligare analys. En
tänkbar lösning vore kanske att de exilbaltiska organisationerna i samverkan
med svenska folkrörelser organiserade verksamheten. Staten skulle ta på sig
ett ansvar för de lokaler och den personal denna verksamhet behöver. Vi
föreslår därför att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag
till hur denna informationsfunktion kan organiseras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige
i kontakter med de övriga medlemsländerna i Nordiska rådet bör
verka för att de baltiska unionsrepublikerna Estland, Lettland och Litauen
inbjuds att delta i Nordiska rådets verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomiskt stöd till Baltikum,

3. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till Svenska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj. kr. för kultur- och erfarenhetsutbyte
med Baltikum,

4. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till Svenska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 8 milj. kr. för utbildningsinsatser
för baltiska studenter,

5. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till Baltiska
institutet för budgetåret 1990/91 anslår 250 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår,

6. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till riksantikvarieämbetet
för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj. kr. för stöd till
kulturminnesvård i Baltikum,

7. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till riksarkivet
för budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. för stöd till baltiska forskare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till återupprättande av familjejordbruket i Baltikum,

9. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till Kungliga
skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1990/91 anslår 2,2 milj.
kr.,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om transportstöd över Östersjön,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om feriearbete i Sverige för ungdomar från Baltikum,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för att ge stöd till barnen i Baltikum,

13. att riksdagen inom ramen för Östeuropa-satsningen till naturvårdsverket
för budgetåret 1990/91 anslår 3 milj. kr. för miljösamverkan
med Baltikum,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts om en informationsfunktion för baltiska besökare i U237
Sverige.

Stockholm den 25 januari 1990

Ingemar Eliasson (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp) Maria Leissner (fp)

Håkan Holmberg (fp) Jan-Erik Wikström (fp)

11