Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T931

av Hans Nyhage (m)
Föreskrifter rörande taxametrar

Fr.o.m. den 1 juli 1990 avskaffas bl.a. behovsprövningen av tillstånd till
taxitrafik. Någon myndighetsfastställelse av taxitaxan kommer därefter inte
att ske. Transportrådet har med anledning härav i skrivelse 1989 12 08 meddelat
sin avsikt att utfärda nya regler om undantag från skyldigheten att fordon
skall vara försett med taxameter och utfärdat förslag härom.

Transportrådets förslag rörande de angivna föreskrifterna har bl.a. följande
innehåll:

1 § Ett fordon som i enlighet med yrkestrafiklagen (1988:263) används i taxitrafik
behöver inte vara försett med taxameter om

1. fordonet används uteslutande för avtalsbundna transporter och

2. skriftligt avtal finns om transportena samt

3. ersättningen för transporterna bestäms på annat sätt än genom användning
av taxameter och erläggs mot faktura.

2 § Om undantag från kravet på taxameter enligt 1 § skall gälla för fordonet
skall, vid anmälan av fordonet i enlighet med 12 § yrkestrafikförordningen
(1988:1503), uppges att detta skall användas uteslutande under de förutsättningar
som anges i 1 §.

3 § Undantag från kravet på att ett fordon skall vara försett med taxameter
gäller endast om det på yrkestrafikmärket är antecknat att fordonet inte behöver
vara försett med taxameter.

Dessa föreskrifter skall träda i kraft 1 juli 1990.

Under rubriken Övervägande i transportrådets skrivelse anförs, att fordon
som används i taxitrafik skall vara utrustade med såväl kvittoskrivande
som registrerande taxametrar. Som skäl anförs dels att härigenom skapas garantier
för att en ökad konkurrens inom näringen kan ske på lika villkor,
dels att handskrivna kvitton i praktiken kommer att försvinna, varigenom
en möjlighet till illojal konkurrens för dem som utför taxitransporter också
försvinner.

Vidare anförs att ett undantag från taxameterkravet ger taxiutövaren vissa
kostnadsfördelar genom att denne därigenom befrias från kostnader enligt
följande:

- taxameterns inköpskostnad: 30-35 tkr

- räntekostnader: 12-14%.

Taxameterns brukningstid beräknas till 4-8 år. Mot. 1989/90

Det finns enligt min mening ingen anledning att ifrågasätta möjligheterna T931
till undantag från skyldigheten att ha taxameter.Nödvändigt är emellertid,
att reglerna för dessa undantag är så klara och entydiga som möjligt. Risken
är annars uppenbar att skillnader kan uppstå i olika delar av landet, när det
gäller utfärdandet av dispenser, eftersom det är länsstyrelserna som skall ansvara
för detta. Beroende på vad länsstyrelserna tycker kan alltså skilda beslut
fattas i dispensärenden, som i praktiken är helt lika. Detta måste undvikas
genom att exakta regler utfärdas. Generellt bör gälla, att dispens skall
ges på alla samhällsbetalade transporter, där fasta priser gäller.

Transportrådet betonar mycket nogsamt i sin skrivelse, att tvång skall
föreligga fr.o.m. den 1 juli 1990 om att fordon som används i taxitrafik skall
vara försett med en taxameter som är kvittoskrivande. Detta tvång kommer
att medföra orimliga konsekvenser för många taxiägare. Som framgår ovan
kostar en enda sådan ny taxameter inkl. moms mer än 40 tkr. Därtill kommer
kostnaden för en tömningsenhet, som klarar ca 10 fordon, vilket rör sig om
ca 200 tkr. Åtskilliga taxiägare har flera bilar - kostnaderna för de nya taxametrarna
torde i ett stort antal fall springa upp till flera hundratusentals kronor.
Det kan inte vara rimligt med tvångsföreskrifter av sådan innebördlDe
mycket höga investeringskostnaderna medför givetvis att kostnaderna för
transporterna blir högre. Taxorna måste höjas och detta drabbar givetvis
kunderna. Inte minst på landsbygden, där avstånden ofta är stora, får detta
allvarliga konsekvenser.

Många taxiägare har med säkerhet nu i sina bilar moderna och tämligen
nyinköpta taxametrar, vilka fungerar fullgott ännu i ett antal år. Det vore en
kapitalförstöring av stor omfattning om dessa taxametrar bara skall kasseras
per omgående. I första hand måste gälla, att taxametrar som idag är godkända
skall få användas även efter den 1 juli 1990. Därest detta av någon
outgrundlig anledning inte får ske, måste i andra hand med nödvändighet
gälla, att utbyte av taxametrar till de nya får ske successivt, så att byte äger
rum först när de nuvarande är förbrukade. Redan införskaffade taxametrar
skall således kunna användas så länge de fungerar på ett fullgott sätt.

Det är givetvis mycket angeläget att söka stävja allt fusk. Därom får ingen
tvekan råda. Detta har ju också angetts som en av anledningarna till att nya
taxametrar skall användas. Men det går inte att hävda att dessa tillgodoser
kontrollmöjligheterna mot att det fuskas. Det går uppenberligen att manipulera
även med dessa. Även detta talar för att tvånget att använda de nya taxametrarna
från halvårsskiftet 1990 inte skall förverkligas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställes

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dispenser från kravet på taxameter i fordon, som
används i taxitrafik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

16

tionen anförts om tvånget att fr.o.m. den 1 juli 1990 använda kvitto- Mot. 1989/90

skrivande taxametrar i fordon, som används i taxitrafik. T931

Stockholm den 25 januari 1990

Hans Nyhage (m)

17