Motion till riksdagen
1989/90:T915

av Lennart Pettersson (s)
Postverkets framtid

Postverkets huvuduppgifter är post- och kassaservice till den svenska allmänheten
och företagen. Postservice är att förmedla brev och paket och kassaservice
för att förmedla betalning via postgirot och att ge andra kassatjänster.
Detta är grundläggande basservice också i det moderna samhället.

Man har en mycket stor kontaktyta mot allmänheten. Det är hela brevbärarnätet,
postgirot, 2 100 postkontor samt de 2 700 lantbrevbärarna som utgör
ett mellanting mellan ordinarie brevbäring och postkontorsservice.
Ingen bank kommer ens i närheten av denna servicenivå.

Posten har genom sitt ansvar för ett hela landet täckande kontors- och servicenät
betydande regionala och sociala uppgifter. Mot denna bakgrund är
det särskilt viktigt att slå vakt om postens långsiktiga konkurrensmöjligheter
och dess möjligheter att effektivt utnyttja sina resurser också vid ändrade
yttre förhållanden.

De yttre förändringar, som påverkat postens konkurrensförmåga inom
dess gängse verksamhetsområden, har varit betydande under senare år. Det
gäller dels den snabba tekniska utvecklingen på dator- och telekommunikationsområdet
och dels den integration som nu sker mellan olika - tidigare
separerade - tjänster på det finansiella området. Postens möjligheter att
långsiktigt ge en god service över hela landet påverkas i hög grad av detta.
Det är inte rimligt att begära att posten inte skall få verka på nya områden,
när dess traditionella verksamheter i varje fall i dess mest lönsamma segment
attackeras av andra företag.

Man kan tänka sig olika ägarstrategier från statsmakternas sida för att ge
posten möjlighet att möta det hot som finns för att ge en fortsatt fullgod service
till allmänheten. Den ena är regleringar som slår vakt om eller t.o.m.
förstärker postens ställning genom att införa regelrätta monopol. Detta alternativ
torde av olika skäl knappast vara aktuellt, dessutom är det som regel
nyttigt att ha en konkurrens att mäta sig mot. Det andra huvudalternativet
är att ge posten möjligheter att verka inom vidgade ramar. Posten kan då gå
endera åt telekommunikationsområdet och de allt större beröringsytor mot
televerket som utvecklingen har inneburit. Eller också kan man ta fasta på
den integrering av finansiella transaktioner och finansiella tjänster till allmänheten
som datortekniken möjliggör.

I det första alternativet borde man då överväga en sammanslagning mellan

Mot. 1989/90
T915

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vidgade arbetsmöjligheter för postverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva om vad i yrkande 1 anförts bör ske genom
en sammanslagning av posten och televerket,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva om posten bör ges fullständiga
bankrättigheter,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att pröva en sammanslagning av bank- och
postgiro.1]

Stockholm den 24 januari 1990

Lennart Pettersson (s)

posten och televerket och därmed skapa ett starkt gemensamt affärsverk på
kommunikationsområdet.

I det andra alternativet bör det utredas om inte posten skall ges fullständiga
bank- och försäkringsrättigheter. Detta ligger f.ö. i linje med den liberaliserade
bank- och försäkringslagstiftning som nu genomförs. Posten har ett
unikt heltäckande kontorsnät. Detta bör kunna utnyttjas för att ge allmänheten
en bredare service och sådana vidgade uppgifter kommer också att
kunna bidra till att hålla kvar postkontor i mindre orter och stadsdelar, där
man annars snart nog måste stänga. I samband med ett sådant större grepp
skulle man också kunna pröva en sammanslagning av, eller överföringsmöjligheter
mellan, bank- och postgiro. Det skulle innebära förenklingar och
minskat krångel för allmänheten.

1 1989/90:N262

10