Motion till riksdagen
1989/90:T913

av Kjell Dahlström (mp)

J v VJ Mot.

Utveckling av hyrbilsystemen 1989/90

T913-921

H

Allmän bakgrund

Efter andra världskriget har bilismen utvecklats till en massföreteelse i vårt
och andra industriländer. Samtidigt gastkramas övriga länders storstadsghetton
av bilar även om de är sällsynta i övriga delar av dessa länder. Bilindustrin
har betecknats som den västliga industrivärldens motor.

Efter oljekrisen 1973 antog många att bilismen skulle nå en mättnad i vårt
land. 1976 inträffade också för första gången ett kraftigt brott i bilbeståndets
ständiga ökning, år från år under hela efterkrigstiden. Mättnaden i det
svenska bilbeståndet höll i sig i tre år. Sedan dess har bilbeståndet fortsatt
att öka i ungefär samma takt som tidigare. Först i år har bilbranschen upplevt
en ny mättnad.

Bilismen har onekligen haft en stor inverkan på kultur och samhälle men
frågan kan nu ställas om inte även bilismen kommer att nås av någon form
av strukturrationalisering. Bilen utför visserligen en mängd tjänster åt samhälle,
företag och individer men kostnaderna och olägenheterna är samtidigt
betydande. Bilismens skadeverkningar har efter hand blivit alltmer uppenbara.
Avgaserna står för en smygande miljöförstöring och sjukdomar som
alltfler reagerar mot. Samhället försöker därför dämpa bilismen med miljöavgifter,
ökad bensinskatt och biltullar i städerna. Ett bekymmer är dock
hur effektivt dämpande dessa åtgärder kommer att bli när hela samhället har
byggts upp kring bilismen. Flera samverkande åtgärder kommer att krävas.
Kanske närmar vi oss en trafiksituation när helt nya transportinnovationer,
exempelvis någon form av spårbilsystem, kommer att vara mogna att prövas.

Minskning av bilismen

För att kunna minska massbilismen, främst i våra storstäder, krävs någon
form av ordnat återtåg. Ett problem är härvid att det privata bilägandet, ofta
för ett litet behov, är mycket dominerande. Lyckas samhället i sin föresats
att få människor att använda bilarna allt mindre så blir det privata bilägandet
förhållandevis allt dyrare; de höga fasta kostnaderna för bilen slås ju då ut
på ett färre antal mil.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T913-921

Nya upplåtelseformer

Mot den hiir bakgrunden tycks tiden vara inne för utveckling av nya upplåtelseformer
såsom biluthyrning, hyrbilsystem, sambilbrukande och bilpooler.

Det kan nämnas att vi har omkring 3,5 miljoner personbilar i Sverige och
endast drygt 22 000 av dessa är hyrbilar.

Jag har i forskning om samspelet mellan trafik och bebyggelse utvecklat
en rad olika förslag till hur andra former än privat bilägande bättre och billigare
kan ge tillgång till bil när man verkligen behöver den och bara då. Så
kallade bilpooler har prövats bland annat i Lund, Västerås och Umeå. Samordning
mellan kollektivtrafikens periodkort och vanlig biluthyrning har
prövats i Göteborg och Lund. Framförallt har en väl fungerande bilandelsförening
etablerats i bostadsområdet Vivalla i Orebro, Vivalla Bil.

Vivalla Bil

Vivalla Bil är en ekonomisk förening med visst samarbete med det kooperativa
bensinbolagets OK-station i centrum av Vivalla. Vid bensinstationen
har föreningens bilar nödvändig service och parkering. Föreningen har verkat
sedan början av åttiotalet. Upprinnelsen var ett forskningsprojekt med
stöd av transportforskningsberedningen. Projektets syfte var just att etablera
en bilandelsförening vilket lyckades, inte minst med gott stöd från
kommunen. Föreningen har ett trettiotal medlemshushåli och äger 5-6 bilar.

Medlemmarna kan låna nya katalysatorrenade bilar med fri körsträcka för
drygt ett hundra kronor per dygn. Föreningens styrelse gör själva en hel del
av den bilvård och det bokföringsarbete som krävs för att det hela ska fungera.

Med den goda erfarenheten från Vivalla Bil och den uppenbara ekonomiska
och praktiska nytta som medlemmarna har av föreningen är det märkligt
att exemplet inte sprider sig och liknande föreningar bildas runt om i
landet. En rimlig förklaring kan möjligen vara att vanans makt är så stor att
man inte har förmått att tänka om. Andra förklaringar kan vara institutionella
svårigheter av olika slag.

Start av flera bilkooperativ

För att lyckas behöver man troligen ett bra samarbete med en bensinstation
och gärna även med en bilverkstad. Kommunen kan behöva ställa upp med
viss mark för parkering. Men det finns även andra problem, såsom vissa skatte-
och försäkringsfrågor, vilka skulle kunna undanröjas med lite god vilja.

Transportforskningsberedningen skulle kunna underlätta för intresserade
grupper, som vill komma igång, genom att ge ut en informationsbroschyr om
hur man kan gå till väga för att bilda ett bilkooperativ. Dessutom bör enkla
bokföringsprogram för bilkooperativ tas fram och hjälp med detta erbjudas
pionjärgrupper.

Utveckling av kommersiell biluthyrning

För biluthyrningsbranschen borde framförallt SJ men även kommunerna
kunna underlätta en utveckling av övergång från hyrbil till tåg och annan 2

Mot. 1989/90
T913

kollektivtrafik genom planering och anläggning av hyrbilcentraler vid främst Mot. 1989/90

de stora järnvägsstationerna. SJ och biluthyrningsbranschen borde även T913

kunna utveckla förmånliga kopplingar mellan SJ:s rabattkort/årskort och
hyrbiltariffer.

Frågor om betalningsansvar vid trafik- och parkeringsförseelser med hyrbilar
bör utredas närmare. Vid eventuella biltullar i våra städer bör hyrbilcentraler
planeras i anslutning till dessa.

Skatt- och försäkringsfrågor i biluthyrningen bör ses över.

Dåvarande finansminister Gunnar Sträng föreslog 1965 att trafikförsäkringen
med fördel skulle kunna knytas till körkortet och därmed ge innehavaren
anledning att överväga år för år om och när han/hon själv önskar
lämna tillbaka körkortet. Med en körkortsbunden trafikförsäkring skulle
försäkringskostnaden vid bilförhyrning minska samtidigt som olycksbenägna
tillfällighetsförare helt korrekt skulle ingå i försäkringskollektivet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utveckling
av olika former av hyrbilssystem bör stödjas,

2. att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen
får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska
bilandelsföreningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag
att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilscentraler vid järnvägsstationerna
samt kopplingar mellan rabattkort och biluthyrningstariff,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor
i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens
utveckling,

5. att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i
uppdrag att utreda betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser
med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen
till körkortet.

Stockholm den 24 januari 1990

Kjell Dahlström (mp)

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T913-921

3